Beräkning av infrastrukturens klimatpåverkan och
Transcription
Beräkning av infrastrukturens klimatpåverkan och
RAPPORT Klimatkalkyl version 3.0 – Beräkning av infrastrukturens klimatpåverkan och energianvändning i ett livscykelperspektiv Titel: Klimatkalkyl version 3.0 - Beräkning av infrastrukturens klimatpåverkan och energianvändning i ett livscykelperspektiv Skapat av: Susanna Toller, Malin Kotake, Sofia Nyholm Publikation 2015:066 ISBN: 978-91-7467-722-5 Dokumentdatum: 2015-03-11 Ärendenummer: TRV 2015/13467 Publiceringsdatum: 2015-04-01 Utgivare: Trafikverket Kontaktperson: Susanna Toller 2 Innehåll Sammanfattning ...................................................................................................... 4 1. Inledning .............................................................................................................. 5 1.1 Bakgrund ..................................................................................................... 5 1.2 Syfte ............................................................................................................ 6 2. LCA-metodik........................................................................................................ 7 3. Metod för Klimatkalkyl ....................................................................................... 9 3.1 Avgränsningar ........................................................................................... 11 3.2 Underlag för beräkningar ........................................................................ 12 3.3 Felkällor och osäkerheter .........................................................................15 4. Förändringar från tidigare version ................................................................... 16 5. Användning av Klimatkalkyl ............................................................................. 18 5.1 Användning av modellens olika flikar ..................................................... 18 5.2 Presentation av resultat ........................................................................... 21 6. Framtida utveckling .......................................................................................... 22 3 Sammanfattning Transportsystemet använder energi och påverkar klimatet dels genom utsläpp från trafik och dels genom utsläpp från byggande, drift och underhåll av infrastruktur. Klimatkalkyl är Trafikverkets modell som utvecklats för att på ett effektivt och konsekvent sätt kunna beräkna den energianvändning och klimatbelastning som transportinfrastrukturen ger upphov till ur ett livscykelperspektiv. Modellen kan användas för att göra klimatkalkyler för enskilda investeringsobjekt och för delar av investeringsobjekt samt som verktyg för att jobba effektivt och systematiskt med klimat- och energieffektivisering inom infrastrukturhållningen. I Trafikverkets styrande riktlinje TDOK 2015:00071 beskrivs när och för vilka åtgärder klimatkalkyler ska upprättas med hjälp av modellen Klimatkalkyl. Modellen är baserad på metodik för livscykelanalys (LCA) och använder emissionsfaktorer tillsammans med en investeringsåtgärds projektspecifika resursanvändning eller typåtgärders resursschabloner för att beräkna energianvändning och emissioner av koldioxidekvivalenter (dvs. klimatbelastning). Med typåtgärder menas här anläggningsdelar eller byggdelar som åtgärden är uppbyggd av. Emissionsfaktorerna som används i Klimatkalkyl är beslutade av Trafikverket som effektsamband. Klimatkalkyl version 1.0 utvecklades i samband med Trafikverkets arbete med åtgärdsplaneringen inför förslag till nationell transportplan 2013. Modellen uppdaterades 2014 till version 2.0 och senast 2015 till version 3.0. Klimatkalkyl version 3.0 bygger på version 2.0 men har främst utvecklats med avseende på förbättrad användarvänlighet, transparens och tydlighet i metadata samt med den utökade möjligheten att upprätta klimatkalkyler utifrån projektspecifika mängduppgifter för material- och energiresurser som i sin tur kan nyttjas för att skapa efterkalkyler i form av deklarationer över åtgärderas klimatbelastning och energianvändning. Denna rapport beskriver verktyget Klimatkalkyl version 3.o och dess underlag samt klargör de förändringar som skett i modellen från version 2.0. 1 Trafikverket, 2015, Riktlinje Klimatkalkyl‐ infrastrukturhållningens energianvändning och klimatpåverkan i ett livscykelperspektiv. TDOK 2015:0007 4 1. Inledning 1.1 Bakgrund Enligt de transportpolitiska målen har Trafikverket som en viktig uppgift att begränsa transportsystemets energianvändning och klimatpåverkan. Arbetet omfattar både att begränsa klimatpåverkan från trafiken och att minimera klimatpåverkan från infrastrukturen. Transportsystemet påverkar klimatet, dels genom utsläpp från trafik och dels genom utsläpp från byggande, drift och underhåll av infrastruktur. Byggande, drift och underhåll av infrastuktur står för en betydande del av transportsektorns klimatbelastning. I Infrastrukturpropositionerna 20082 och 20123 lyfter regeringen därför fram att beslutsunderlag bör omfatta infrastrukturens klimatpåverkan i ett livscykelperspektiv. Val som görs i tidiga planeringsskeden påverkar energiåtgång och klimatbelastning under byggande och underhåll. Ur energi- och klimatsynpunkt är det stor skillnad på att bygga i tunnel, i bergsskärning, på höga bankar eller på plan mark. Mängden massförflyttning och materialåtgång påverkas av val mellan olika lokaliseringar och utformningar. En metod för att beräkna infrastrukturens klimatbelastning och energianvändning ur ett livscykelperspektiv behöver kunna inkludera de utsläpp som sker vid produktion av de material som används. Klimatkalkyl är den modell som utvecklats för att beräkna storleken på klimatbelastning och energianvändning som transportinfrastrukturen ger upphov till ur ett livscykelperspektiv. Modellen ska användas för att göra klimatkalkyler för enskilda investeringsåtgärder och för delar av investeringsåtgärder i enlighet med Trafikverket riktlinje TDOK 2015:0007. Dessa klimatkalkyler kan sedan summeras för att beräkna klimatbelastning och energianvändning från flera projekt, t.ex. i en nationell transportplan. Modellen har utvecklats av WSP på uppdrag av, och i samråd med, Trafikverket. Den första versionen av modellen, Klimatkalkyl version 1.0 av utvecklades i samband med Trafikverkets arbete med åtgärdsplaneringen inför förslag till nationell transportplan 2013. Då användes Klimatkalkyl version 1.0 för att göra en analys av klimatbelastningen från byggande av de namngivna investeringsobjekten i planen4. Modellen uppdaterades 2014 till version 2.0 och senast 2015 till version 3.0. I samband med modellutvecklingen har också effektsamband som nyttjas i modellen uppdaterats och i vissa fall kompletterats eller justerats. Klimatkalkyl version 3.0 bygger på version 2.0 men har främst utvecklats med avseende på förbättrad användarvänlighet, transparens och tydlighet i metadata. 2 Regeringens proposition 2008/09:35 Regeringes proposition 2012/13:25 4 Trafikverket 2013. Beräkning av infrastrukturens klimatpåverkan i ett livscykelperspektiv för förslag till nationell plan för transportsystemet 2014 ‐ 2025 – Metodbeskrivning och resultat. Ärendenr TRV 2013/34970 3 5 1.2 Syfte Klimatkalkyl version 3.0 har utvecklats för att användas för bedömning och beräkning av klimatbelastning och energianvändning från såväl byggande som drift och underhåll av en investeringsåtgärd baserat antingen på ingående typåtgärder eller projektspecifika mängduppgifter för material- och energiresurser som i sin tur kan nyttjas för att skapa deklarationer över åtgärderas klimatbelastning och energianvändning. Modellen kan även användas som verktyg för att arbeta effektivt och systematiskt med klimat- och energieffektivisering inom infrastrukturhållningen. Denna rapport beskriver verktyget Klimatkalkyl version 3.o och dess underlag samt klargör de förändringar som skett i modellen från version 2.0. Syftet med Trafikverkets modell Klimatkalkyl är att på ett konsekvent och effektivt sätt kunna: - integrera infrastrukturens energianvändning och klimatpåverkan i Trafikverkets beslutsunderlag - arbeta med ständig förbättring när det gäller infrastrukturens energianvändning och klimatpåverkan vid planering av transportsystemet och planering och genomförande av enskilda åtgärder - följa upp och redovisa resultat av genomförda åtgärder Detta innebär att modellen exempelvis ska kunna användas för att: Jämföra alternativa sträckningar i ett projekt Identifiera hotspots, vad som bidrar mest till energianvändning och klimatbelastning, i ett projekt Jämföra total energianvändning och potentiell klimatbelastning från byggande och underhåll av olika objekt Se hur olika åtgärder påverkar den totala kalkylen som ett led i projektens klimat- och energieffektiviseringsarbete Uppskatta framtida energianvändning och klimatbelastning från flera objekt i exempelvis en nationell transportplan Följa upp ett projekts klimat och energiprestanda genom upprättande av klimatdeklaration Följa upp energianvändning och potentiell klimatbelastning som en del i resultatredovisningen kopplat till Trafikverkets mål 6 2. LCA-metodik Modellen är baserad på metodik för livscykelanalys (LCA). LCA är en metod för att systematiskt beskriva och kvantifiera miljöpåverkan från ett system på ett sådant sätt att det möjliggör överblick och jämförelser. I en LCA sammanställs och utvärderas miljöpåverkan av en produkt, ett material eller en tjänst under hela dess livscykel. Arbetsprocessen vid en LCA inkluderar fyra steg; definition av mål och omfattning, inventeringsanalys, miljöpåverkansbedömning och resultattolkning. Inom regelverket för LCA kan en analys genomföras på flera olika sätt. De val som görs under processens gång påverkar resultatet av en LCA. Därför är transparensen viktig. Ett standardiserat tillvägagångssätt finns beskrivet i ISO-standard 140405. En LCA kan bland annat användas till att jämföra olika alternativ för att producera samma funktion eller till att uppskatta total potentiell miljöpåverkan från en viss funktion och identifiera vilka delar av systemet som bidrar mest. Systemgränsernas placering är av stor vikt för hur studiens resultat sedan kan tolkas och användas. LCA innebär att miljöpåverkan av produkten, eller funktionen, under dess hela livscykel inkluderas, ”från vaggan till graven”. Dock behöver analysen ofta avgränsas på olika sätt, både för att vara relevant för den frågeställning som ska besvaras och till följd av vad som är praktiskt genomförbart. Ibland genomförs analysen till exempel för den begränsade del av livscykeln som handlar om produktionen, och de faser som kommer sedan, användning och slutligt omhändertagande utesluts därför. Då är studien snarare av typen ”vaggan till grind”, men den kan ändå baseras på metodiken för LCA i de delar som inkluderas. I LCA som genomförts för vägar och järnvägar är det vanligt att man utesluter det slutliga omhändertagandet av konstruktionen, eftersom rivning av transportinfrastruktur sällan förekommer. Istället anges ibland ett tidsperspektiv som den ”livstid” man räknar på. I Klimatkalkyl version 3.0 inkluderas byggande och underhåll, samt de råvaror, material och produkter som krävs för byggandet och de transporter som sker vid råvaruproduktion och förädling. Vid inventeringsanalysen ska alla relevanta in- och utflöden till systemet kvantifieras. Det kan vara till exempel råmaterial, produkter, energi och olika typer av emissioner. Även för de produkter som används (till exempel bränsle eller konstruktionsmaterial) inkluderas råvaruutvinning, förädling och transporter som sker bakåt i deras livscykler. I inventeringen utnyttjas generella LCA-data som kan hämtas ur internationella databaser tillsammans med specifika indata för vilka resurser som används och vilka emissioner som bildas i det aktuella fallet. Den information som finns i dessa databaser och som handlar om emissioner vid framställning av olika typer av produkter eller material kallas för emissionsfaktorer. I det tredje steget, miljöpåverkansbedömningen, ska betydelsen av de potentiella miljöeffekterna utvärderas. Genom klassificering och karaktärisering sorteras de inventerade flödena till olika miljöpåverkanskategorier och överförs till en gemensam enhet för varje miljöpåverkanskategori. Exempelvis kan olika växthusgaser sorteras till kategorin ”bidrag till växthuseffekten” och räknas om 5 ISO 14040, 2006. Environmental management: Life cycle assessment: Principles and framework, International Organisation for Standardization, Geneva 7 till koldioxidekvivalenter. Antalet miljöpåverkanskategorier som hanteras i en LCA kan variera. Klimatkalkyl hanterar endast energianvändning (omräknat till primärenergi) och klimatbelastning i form av de emissioner som har potential att påverka klimatet (omräknat till koldioxidekvivalenter). I det sista steget, resultattolkningen, ska slutsatser dras och rekommendationer ges utifrån de föregående stegen. Även osäkerhetsanalyser och känslighetsanalyser beaktas samt resultat och begränsningar förklaras. 8 3. Metod för Klimatkalkyl I klimatkalkyl tillämpas de grundläggande principerna för LCA, vilket innebär att systemets gränser definieras utifrån studiens syfte och ingående resurser kvantifieras och multipliceras med en emissionsfaktor som beskriver de utsläpp som sker i deras respektive produktionsprocesser. Modellen baseras på det grundläggande antagandet att användning av resurser orsakar emissioner, både vid byggandet, vid framställning (utvinning, förädling) och transporter. Ett orsakssamband antas alltså finnas mellan systemets användning av resurser och dess energianvändning och emissioner av koldioxidekvivalenter, emissionsfaktorer. De emissionsfaktorer som används i Klimatkalkyl är beslutade som effektsamband av Trafikverket6. Emissionsfaktorerna inkluderar energianvändning vid och emissioner från råvaruutvinning, förädling och transporter av energiresurser och material, samt från användning (förbränning) av energiresurserna. I klimatkalkyl kan investeringsåtgärders energianvändning och klimatbelastning beräknas på två sätt. Emissionsfaktorer kombineras antingen med schabloner för resursanvändning vid specifika typåtgärder (figur 1) eller med projektspecifika mängduppgifter för material- och energiresurser (figur 2). Med typåtgärder menas här anläggningsdelar eller byggdelar som åtgärderna är uppbyggda av, t.ex. längdmeter bro, tunnel, dubbelspår eller liknande per åtgärder. Resursschablonerna anger åtgång av material- och energiresurser för byggande av de anläggningsdelar/byggdelar som typåtgärden består av, t.ex. kubikmeter betong per meter bro. Resursschabloner finns även för drift och underhåll för majoriteten av typåtgärderna. Resursanvändningen för en specifik typåtgärd eller underhållsåtgärd multipliceras i modellen med emissionsfaktorn för respektive resurs, vilket ger en beskrivning av energianvändning och klimatgasutsläpp kopplat till varje specifik typåtgärd. Den indata som krävs av användaren är hur mycket av respektive typåtgärd som planeras. Modellen möjliggör även upprättande av klimatkalkyler som baseras helt eller delvis på projektspecifika mängduppgifter för material- och energiresurser när sådan information finns tillgänglig. Effekter av förbättringsåtgärder som minimering av resurser eller val av material med lägre specifika utsläpp av klimatgaser kan också studeras och jämföras. Modellen beräknar energianvändning (primärenergi) och klimatbelastning (utsläpp av koldioxidekvivalenter) från investeringsåtgärden som helhet, utifrån indata i form av typåtgärder eller projektspecifik resursanvändning. 6 Trafikverket, 2015. Effektkatalogen ”Bygg om eller bygg nytt”, kapitel 7. Tillgänglig på: www.trafikverket.se/effektsamband 9 Resultat för Investeringsåtgärden ‐ Nivå 1 & 2 Indata från användare om typåtgärder i investeringsåtgärden Material‐ och energiresurser per AMA‐ kod Sammansatt emissionsfaktorer Emissionsfaktorer klimatbelastning & energianv. för byggande, drift och underhåll per typåtgärd Resursschabloner för byggande per typåtgärd Resursschabloner för drift‐ och underhåll per typåtgärd Figur 1. Klimatkalkyl och dess underlag på kalkylnivå 1 & 2. Emissionsfaktorer och resursschabloner används i modellen för att beräkna emissioner per typåtgärd. Information om typåtgärder i investeringsåtgärden används sedan för att beräkna energianvändning och klimatbelastning för byggande, drift och underhåll ur ett livscykelperspektiv. Resultat för investeringsåtgärden ‐ Nivå 3 Sammansatt emissionsfaktorer Klimatbelastning & energianv. för byggande av investeringsåtgärden Material‐ och energiresurser per AMA‐kod Emissionsfaktorer Projektspecifika mängduppgifter för material‐ & energiresurser Figur 2. Klimatkalkyl och dess underlag på kalkylnivå 3. Emissionsfaktorer och projektspecifika mängduppgifter för material- och energiresurser används i modellen för att beräkna investeringsåtgärdens klimatbelastning och energianvändning vid byggandet. Modellverktyget Klimatkalkyl version 3.0 finns i Excel filen ”Klimatkalkyl 3.0” och består av ett antal flikar. Flikarna innehåller i korthet följande (se avsnitt 5.1 för ytterligare beskrivning av flikarna och hur de används): Instruktion (kortfattad användarhandledning) Indata kalkylnivå 1 & 2 (indata baserat på schabloner för åtgärdens olika typåtgärder) Indata kalkylnivå 3 (projektspecifik resursanvändning och deklaration) Resultatsammanställning (resultatpresentation) Egna noteringar (plats för användarens egna noteringar) Emissionsfaktorer (de grundläggande effektsamband som används) Sammansatta EF_VÄG och Sammansatta EF_JV (Sammansatta emissionsfaktorer) Resursschabloner för typåtgärder (benämns utifrån vilken typåtgärd som avses) 10 3.1 Avgränsningar Klimatkalkyl beaktar användning av energi (primärenergi) samt klimatbelastning (emissioner av koldioxidekvivalenter) från väg- och järnvägsinfrastruktur ur ett livscykelperspektiv (figur 3). Klimatkalkyl omfattar byggande, drift och underhåll, men en eventuell avveckling beaktas inte eftersom fullständig rivning av transportinfrastruktur sällan förekommer. Trafikens energianvändning och emissioner vid användning av infrastrukturen ingår inte i Klimatkalkyl, utan hanteras i dagsläget enbart via andra modeller. Detta är dock något som kommande utvecklingsinsatser bör beakta, eftersom de beslut som rör infrastrukturen på flera sätt påverkar den framtida trafiken. Kalkylen beräknar emissioner och energianvändning utifrån dagens teknik och materialval och några marginaleffekter beaktas inte. Till skillnad från många biltrafikanalyser beaktas alltså inte framtida teknikutveckling. Det finns dock möjlighet att föra in sådana aspekter manuellt för enskilda specifika projekt. Alla transporter som genereras inom entreprenaden och som beskrivs som en kostnadspost i anläggningskostnadskalkylen ingår i klimatkalkylen. Således ingår exempelvis transporter av jord- och bergmassor inom projektet. Utsläpp från de transporter som sker vid råvaruutvinning och förädling ingår i de emissionsfaktorer som tillämpas. Transporter från produktion av komponenter och material till entreprenaden, som t.ex. betong och installationer, ingår dock inte. Dessa transporter bedöms endast stå för ett litet bidrag till energianvändningen och klimatbelastningen7 . Figur 3. I Klimatkalkyl version 3.0 beaktas råvaruutvinning, förädling och transporter (inom förädlingskedjan) av energiresurser och material, byggande, drift och underhåll samt förbränning av energiresurser inom dessa poster (blåmarkerade boxar). Transporter från produktion till entreprenad, trafikens utsläpp vid användning av infrastrukturen samt omhändertagande av ev. rester ingår ej (vitmarkerade boxar). 7 Botniabanan, 2010. Certifierade miljövarudeklarationer, EPD:er, för Botniabanans infrastruktur. Tillgängliga på www.environdec.com 11 I posten drift och underhåll ingår dels utbyte av systemets komponenter när deras livslängd tjänat ut, dvs. reinvesteringar, och dels löpande drift och underhåll. Baserat på certifierade miljövarudeklarationer (EPDer) från Botniabanan8, Trafikverkets LCC-arbete och Klimat- och energieffektiviseringshandlingsplaner inom Trafikverkets olika verksamhetsområden, har de poster inom löpande drift och underhåll som är betydande när det gäller klimat och energi från underhåll identifierats. Poster som inkluderats när det gäller löpande drift och underhåll av väg är belysning, vinterväghållning, beläggningsunderhåll samt tunneldrift (belysning, ventilation och pumpning vatten). Beläggningsunderhåll beräknas i modellen som en del av löpande drift och underhåll, vilket kan diskuteras eftersom det i praktiken handlar om utbyte/förbättring av en komponent när dess livslängd tjänat ut. Beläggningsunderhåll är dock en resurskrävande verksamhet som beror helt och hållet på belastningen på vägen och denna post går därför inte att beräkna via en generell teknisk livslängd såsom för övriga reinvesteringar. I posten vinterväghållning inkluderas användningen av salt och av sand och den energi som går åt vid spridning av detta samt vid snöröjning. När det gäller löpande drift och underhåll för järnväg inkluderas växeldriv, spårslipning, växelvärme, värme och el till stationsbyggnader, el till EST och tunneldrift (belysning, elektronik, frostskydd brandvatten). Ett antal åtgärder som utifrån ovanstående källor ger ett mindre bidrag till energianvändning och klimatbelastning ingår ej i modellen. Exempel på sådana driftåtgärder är snöröjning på järnväg, växtbekämpning, dammbindning, besiktning, sopning, röjning av hinder etc. 3.2 Underlag för beräkningar Modellen består av två olika tillvägagångssätt för beräkningar. Beräkning med hjälp av schabloner (kalkylnivå 1 & 2) och beräkningar utifrån projektspecifika mängduppgifter för de mest betydande material- och energiresurserna ur ett klimat- och energiperspektiv (kalkylnivå 3). Underlaget för beräkningarna i Klimatkalkyl version 3.0, på kalkylnivå 1 & 2, består dels av emissionsfaktorer som anger emissioner och energianvändning per använd resurs (effektsamband) och dels av information om resursanvändning vid specifika typåtgärder (resursschabloner). I Excel filen ”Klimatkalkyl version 3.0” framgår vilka underlag som har använts inklusive källor. Emissionsfaktorerna beskriver den energianvändning och de klimatgasutsläpp som sker till följd av att en viss resurs används i systemet. Dessa beskrivs i excelmodellens flik Emissionsfaktorer. Det som kräver energi och genererar emissioner av koldioxidekvivalenter vid byggande och underhåll av infrastruktur är användande av arbetsmaskiner och fordon, samt användning av material som vid tillverkning ger upphov till emissioner uppströms i systemet (råvaruutvinning, förädling och transporter). Stål och betong är exempel på material som kräver mycket energi och genererar stora utsläpp vid 8 Botniabanan, 2010. Certifierade miljövarudeklarationer, EPD:er, för Botniabanans infrastruktur. Tillgängliga på www.environdec.com 12 tillverkningen9. Emissionsfaktorerna inkluderar därmed emissioner från råvaruutvinning, förädling och transporter av både energiresurser och materialresurser. För energiresurser ingår även utsläpp vid användning av resurserna dvs. de utsläpp som sker när ett bränsle används i en arbetsmaskin. Från materialresurserna antas inga utsläpp ske vid själva användandet. För närmare beskrivning av använda emissionsfaktorer hänvisas till Trafikverkets beslutade effektsamband10. Resursschablonerna för byggande av typåtgärder är baserade på underlag från tidigare anläggningskostnadskalkyler och miljövarudeklarationer, eller specifika produktblad. Resursschablonerna baseras på ett antal projekt som har antagits vara representativa för Trafikverkets produktportfölj som helhet. Underlaget för resursschabloner när det gäller byggande av typåtgärder framgår i respektive underlagsflik i excelmodellen. Resursschablonerna för typåtgärder inom vägbyggande är baserade på underlag från anläggningskostnadskalkyler från Förbifart Stockholm och Umeåprojektet 2, Etapp 1, Norra länken ("Cirkulationsplats Hissjö"). För mitträcke och vägräcke har specifika produktblad legat till grund för resursschablonerna. För närmare beskrivning av hur resursschablonerna för väg beräknats hänvisas till underlagsrapport från WSP11. När det gäller resursschabloner för typåtgärder inom järnvägsbyggande baseras dessa på certifierade miljövarudeklarationer, EPD:er, för Botniabanan12. EPD:erna bygger på en livscykelanalys av hela Botniabanans infrastruktur och har granskats och godkänts av tredjepart i enlighet med regelverket för det internationella EPD-systemet. En genomgång har utförts av LCA-modellerna för Botniabanan och de underliggande uppgifterna om resursanvändning har identifierats och sammanställts som resursschabloner13. De resursschabloner som används för beräkning av framtida drift och underhåll bygger framför allt på uppgifter om vad som sker i dagsläget kopplat till de olika typåtgärderna. De resursschabloner som används, samt hur de byggts upp, framgår i flikarna för de sammansatta emissionsfaktorerna. Hur de utvecklats beskrivs i underlagsrapporten från WSP14. Resursschabloner för drift av järnväg (växeldriv, spårslipning, växelvärme, värme och el till stationsbyggnader, el till EST och tunneldrift) baseras på Botniabanans EPDer och när det gäller väg baseras resursschablonerna för belysning och tunneldrift på VGU, tillsammans med erfarenheter från tidigare fallstudier. För vinterväghållning har resursschablonerna tagits fram utifrån information om mängd salt- och sand som sprids och antal fordonskörningar i kombination 9 Trafikverket, 2012. Förstudie livscykelanalys i planering och projektering. Trafikverkets publikation 2012:182. 10 Trafikverket, 2015. Effektkatalogen ”Bygg om eller bygg nytt”, kapitel 7. Tillgänglig på: www.trafikverket.se/effektsamband 11 Uppenberg & Öman, 2013. Beräkning av transportinfrastrukturens klimatbelastning i ett livscykelperspektiv ‐ Metodbeskrivning och resultat för bedömning av nationell transportplan 2014 – 2025 (TRV 2011/51696) 12 Botniabanan, 2010. Certifierade miljövarudeklarationer, EPD:er, för Botniabanans infrastruktur. Tillgängliga på www.environdec.com 13 Uppenberg & Öman, 2013. Revidering av modell Klimatkalkyl för infrastrukturprojekt, modellversion 2.0. (TRV 2011/51696) 14 Uppenberg & Öman, 2013. Revidering av modell Klimatkalkyl för infrastrukturprojekt, modellversion 2.0. (TRV 2011/51696) 13 med väderdata för olika regioner och Svevias verktyg för att beräkna kostnader för vinterväghållning15,16,17. Detta har därefter kalibrerats mot Trafikverkets årsbudgetar för väghållning. Hur beräkningarna genomförts beskrivs mer ingående i underlagsrapporten från WSP. För beläggningsunderhåll baseras resursschablonerna på underlag från verktyget LCC Väg som VTI utvecklar åt Trafikverket för kostnadsberäkning av vägunderhållet18. Baserat på det verktyget har resursmängder för beläggningsunderhåll identifierats med utgångspunkten att kvalitet och funktion för den aktuella vägtypen ska bibehållas över tid. Resursschablonerna är beroende av trafikbelastningen, angivet som ÅDT (årsdygnstrafik). Som default används en medel-ÅDT för respektive typåtgärd, men användaren av Klimatkalkyl har möjlighet att istället definiera projektspecifika ÅDT för modellens beräkningar av beläggningsunderhållet (se avsnitt 5.1). Avseende reinvesteringar används samma resursschabloner som för byggande och resursanvändningen per år för reinvesteringarna beräknas baserat på livslängder för systemets komponenter. För indata gällande livslängderna för de olika komponenterna föreslås defaultvärden i modellen (Sammansatta EF_VÄG och Sammansatta EF_JV), men dessa kan ändras av användaren om det finns tillgång till bättre uppskattningar (se avsnitt 5.1). Modellens defaultvärden baseras framför allt på komponenternas tekniska livslängd, eller faktiska livslängd (som också ofta används i livscykelkostnadsanalyser, LCC). Dessa är i vissa fall längre än deras ekonomiska livslängd och bedöms som mest relevanta att använda i Klimatkalkyl eftersom de är mer differentierade och mer i samklang med Trafikverkets reinvesteringsbehovsanalyser. I nuläget hanteras livslängderna schablonmässigt utifrån de olika komponenterna som ingår, även om de i verkligheten också beror på belastningen på respektive komponent. Underlaget för beräkningarna i Klimatkalkyl version 3.0, i fliken Indata kalkylnivå 3, består dels av emissionsfaktorer som anger emissioner och energianvändning per använd resurs (effektsamband) och dels av projektspecifika mängduppgifter för de mest betydande material- och energiresurserna ur ett klimat- och energiperspektiv. I Excel filen ”Klimatkalkyl version 3.0” framgår vilka resurser som anges samt vilka parametrar som kan justeras, se även avsnitt 5.1. 15 Trafikverkets statistik över förbrukade salt‐ och sandmängder för varje distrikt åren 2008/09‐ 2012/13. 16 Vinterväderindex. Trafikverket. http://vintervaderindex.vvi.vv.se/Index2.asp 17 Kalkylverktyg för bedömning av kostnader i baskontrakt för drift av vägar, levererat från Svevia 2013 på uppdrag av Trafikverket och VTI. 18 LCC Väg. Verktyg i Excel som utvecklas av VTI och levereras till Trafikverket under 2014 och dokumenteras i en manual samt vetenskapliga artiklar i PhD‐projekt av Jonas Wennström. 14 3.3 Felkällor och osäkerheter Osäkerheter i indata för de enskilda objekten bedöms vara den största osäkerheten och största felkällan vid användning av verktyget. I tidiga skeden är dessa osäkerheter oundvikliga eftersom full kännedom om hur projektet kommer att byggas ännu inte finns. I takt med att projektet genomförs förbättras indata. Underlaget för Klimatkalkyl är detsamma som för de ekonomiska kalkylerna. När detta underlag preciseras under planeringsprocessen kommer såväl kostnadskalkylens som klimatkalkylens precision att öka. Det finns även osäkerhet kring resursschabloner och deras representativitet för typåtgärder. Variationer inom typåtgärder finns beroende på variation i utformning, t.ex. till följd av varierande topografi, vilket påverkar behovet av grundförstärkning och schaktarbete. I modellen kan användaren justera dessa parametrar genom att ange projektspecifik information. Emissionsfaktorer bedöms vara representativa för normala resurser för svenska förhållanden och bedöms hålla god kvalitet eftersom de är hämtade från allmänt vedertagna och använda LCA-databaser och publicerade studier. Dock är känsligheten för emissionsfaktorerna stor. En förändring av emissionsfaktorn får stort genomslag på resultatet. Under sommaren 2014 genomfördes en validering av tidigare beslutade emissionsfaktorer. Valideringen inkluderade en kritisk granskning och kvalitetssäkring av de emissionsfaktorer som använts. Använda källor granskades och emissionsfaktorerna jämfördes med de som använts i andra liknande studier och modeller. Valideringen resulterade i justering och komplettering av tidigare beslutade effektsamband19. 19 Trafikverket, 2015. Effektkatalogen ”Bygg om eller bygg nytt”, kapitel 7. Tillgänglig på: www.trafikverket.se/effektsamband 15 4. Förändringar från tidigare version Klimatkalkyl ska svara mot behovet att kunna beräkna transportinfrastrukturens energianvändning och klimatbelastning ur ett livscykelperspektiv genom planering, genomförande och uppföljning av projekt. Den behöver därför kunna tillämpas såväl för en nationell transportplan som för olika skeden i planläggningsprocessen för enskilda objekt. Den första versionen av Klimatkalkyl, Klimatkalkyl version 1.0, var i första hand utvecklad för att kunna bedöma klimatbelastning från förslaget till nationell transportplan 20142025. I ett sådant tidigt planeringsskede fanns det ingen möjlighet att ta reda på vilka materialmängder de olika objekten i planen kunde förväntas komma att kräva. Det underlag som fanns om objekten handlade istället om ingående typåtgärder. Inför framtagandet av klimatkalkyl version 1.0 lades därför mycket fokus på att ta fram generella resursschabloner för dessa typåtgärder. Klimatkalkyl version 2.0 som beslutades och publicerades 2014 var tillämpbar i tidiga skeden, men tillät en större flexibilitet för användaren så att de fall information fanns tillgänglig kunde vissa betydande poster modifieras i de redan befintliga resursschablonerna för olika typåtgärder. I den senaste versionen av Klimatkalkyl, Klimatkalkyl version 3.0, har verktyget framförallt förbättrats med avseende på användarvänlighet, transparens, flexibilitet och kompletthet utifrån användarnas behov. Struktur. urval och benämningar av tillgängliga typåtgärder har ändrats och harmoniserats för att bättre ansluta till gängse nomenklatur och struktur i väg- och järnvägsprojekt. Benämningar av typåtgärder för väganläggning har så långt som möjligt anpassats till Vägars och Gators utformning (VGU)20. För järnväg finns inte motsvarande regelverk som VGU tillgänglig därför har tidigare Banverkets anläggningsstruktur, vilken fortfarande antagits vara gällande, använts för benämningar av typåtgärder inom järnvägsanläggningen. I denna version kan användaren även upprätta klimatkalkyler baserat helt på projektspecifika mängder av material- och energiresurser. Som underlag för de revideringar som har genomförts har användarsynpunkter på Klimatkalkyl version 2.0 samlats in vid genomförande av flertalet pilotprojekt där modellverktyget testats samt i Trafikverkets arbetsgrupp för Klimatkalkyl. Emissionsfaktorerna är också uppdaterade och kompletterade efter kvalitetssäkring som gjordes under sommaren 2014. Sammantaget medför detta att version 3.0 är bättre anpassad än tidigare versioner för användning i planläggningsprocessen för enskilda åtgärder, med syfte att utgöra underlag för genomförande av klimat- och energieffektiviseringsåtgärder samt vid framtagande av klimatdeklarationer när investeringsåtgärden öppnar för trafik. 20 Trafikverket, 2012. Krav för vägars och gators utformning. Trafikverkets publikation 2012:179 16 Sammanfattningsvis innebär Klimatkalkyl version 3.0 följande förändringar jämfört med version 2.0: 1. Emissionsfaktorerna har inarbetats i enlighet med de justeringar och kompletteringar av effektsamband som beslutades oktober 2014. 2. Gränssnitten för inmatning av indata och resultatpresentation har förbättrats och förtydligats. 3. Modellen innehåller numera en indataflik nu två flikar för inmatning av indata. En flik används för beräkning med hjälp av schabloner (kalkylnivå 1 & 2) och en flik som används för beräkningar utifrån projektspecifik data och upprättande av klimatdeklarationer (kalkylnivå 3). 4. Strukturen för typåtgärder på kalkylnivå 1 & 2 har ändrats och harmoniserats för att bättre ansluta till gängse nomenklatur och struktur i väg- och järnvägsprojekt. 5. Utbudet av typåtgärder har anpassats till behov som påtalats av användare. 6. Typåtgärderna har kompletterats med metadata i text och bild. 7. Möjligheten att göra klimatkalkyl och klimatdeklaration på kalkylnivå 3, d.v.s. baserat på projektspecifika mängduppgifter för material- och energiresurser, har tillkommit. 8. Modellverktygets resultatsammanställning har omarbetas till rapportformat. Formatet har anpassats till behov av underlag till Samlad Effektbedömning (SEB) och till produktspecifika regler, för certifierade miljövarudeklarationer(EPD) för vägar och järnvägar. 17 5. Användning av Klimatkalkyl Klimatkalkyl version 3.0 är en excelmodell bestående av ett antal flikar där den första fliken utgörs av en kortare instruktion för modellens användning. Som användare av Klimatkalkyl 3.0 behöver man framförallt känna till vilka typåtgärder och i vilken omfattning som de planeras i den investeringsåtgärd för vilken modellen tillämpas. Utgångspunkten är att samma underlag ska kunna användas som det som används i de ekonomiska kalkylerna21 och Klimatkalkyler som upprättas på kalkylnivå 1 & 2 ska inte kräva mer detaljerad indata. Typåtgärderna definieras i modellens indataflik (Indata Kalkylnivå 1 & 2). Modellens andra indataflik (Indata Kalkylnivå 3) baseras istället för typåtgärder på projektspecifika mängduppgifter för material- och energiresurser. Utöver dessa två flikar finns i modellen flikar som beskriver emissionsfaktorer, sammansatta emissionsfaktorer, resultatsammanställning och underlag för resursschabloner. De olika flikarna och deras användning beskrivs mer ingående nedan. 5.1 Användning av modellens olika flikar Indata kalkylnivå 1 & 2 I fliken Indata kalkylnivå 1 & 2 anges överst allmän information om projektet. Här finns möjligt att välja underhållsdistrikt och därmed anpassa beräkningarna av klimatbelastning och energianvändning för vägunderhåll efter geografiskt läge. I den gulmarkerade kolumnen Indata definieras projektets omfattning genom att mängden av ingående typåtgärder anges (i enheter som anges i kolumnen Enhet). Här finns såväl typåtgärder gemensamma för väg och järnväg samt typåtgärder för vägprojekt och järnvägsprojekt. Typåtgärder för väg- och järnväg kan kombineras. Genom att klicka på ”+” längst till vänster för varje typåtgärd synliggörs metadata för typåtgärden. För varje typåtgärd finns en enkel illustration som visualiserar aktuell typåtgärd med de väsentligaste tekniska specifikationerna, som inkluderar delkomponenter och tekniska utföranden. Illustrationerna kompletteras med en skriftlig beskrivning, datakälla, år samt representativitet. När typåtgärden har expanderats på ”+” kan också vissa parametrar anpassas specifikt till den aktuella åtgärden. Om en modifikation görs gulmarkeras cellen för typåtgärdens namn automatiskt för att det ska bli tydligt att projektspecifik data använts även när cellen för typåtgärden inte är expanderad. Användare kan också här välja att för ytvägar definiera en ÅDT som modellen använder vid beräkning av beläggningsunderhållet. Resultatdiagram för utsläpp av klimatgaser visas högst upp i indatafliken, och uppdateras i realtid när indata ändras. I det vänstra diagrammet redovisas utsläpp totalt för byggfasen för hela projektet, uppdelat på de sex mest betydande typåtgärderna samt en kategori som benämns med Övrigt. I det högra diagrammet redovisas utsläpp årligen uppdelat på Bygg & reinvestering (byggfasens klimatbelastning fördelat per år baserat på livslängden för varje 21 Trafikverket, 2013. Kalkylblock samt struktur för underlagskalkyl, väg och bana. TDOK 2011:183. 18 ingående komponent) samt Drift & underhåll (löpande vinterväghållning, beläggningsunderhåll samt energianvändning för drift av anläggningar). Resursschabloner I modellen anges de resursschabloner som ligger till grund för beräkningarna i en separat flik för varje typåtgärd. Dessa flikar har samma namn som typåtgärderna i fliken Indata Kalklylnivå 1 & 2. I kolumnen Beskrivning anges vilka aktiviteter/komponenter/resurser som ingår i resursschablonen och längre till höger, i kolumnen Medelvärde anges de mängder som används som default för beräkningarna. De är ett medelvärde av de resursschabloner som anges i kolumnerna längst till höger och som är hämtade från specifika projektunderlag. Högst upp i kolumnerna anges metadata för underlaget. I kolumnen Projektspecifik importeras eventuella modifierade värden från indatafliken. I kolumnen Teknisk livslängd framgår vilka livslängder som används för beräkningarna. Informationen hämtas från flikarna för sammansatta emissionsfaktorer där de också kan ändras vid behov (se nedan). Nedanför resursschablonerna för byggande anges resursschablonerna för drift och underhåll. Flikarna för resursschabloner för typåtgärder är alla låsta för redigering och det är inte meningen att någon projektspecifik information ska läggas in här. De är synliga i modellen för att det ska vara möjligt att granska underlaget för de resursschabloner som ligger som default. Indata Kalkylnivå 3 I fliken Indata Kalklylnivå 3 anges projektspecifika mängduppgifter för material- och energiresurser. Strukturen och ingående delar har tagits fram för att inkludera de mest betydande resurserna ur ett klimatperspektiv samt att så långt som möjligt ansluta till benämningar och struktur för kalkylnivå 3 i styrande riktlinjer för underlagskalkyler22 . Strukturen efterliknar en aggregerad AMA-kodsindelning och har anpassats för att göras så enkel och lättförståelig som möjligt. De projektspecifika mängderna kan fyllas i dels för Utgångsläge och dels för Utfall. Tanken är att Utgångsläge fylls i när man i ett projekt tagit fram detaljerade mängduppgifter, men innan man gått in i byggskedet. D.v.s. typiskt i ett bygghandlingsskede. Utfall fylls sedan i när man har uppgifter om den faktiska resursanvändningen i projektet. T.ex. när byggskedet närmar sig slutet eller i samband med en efterkalkyl för kostnader. För varje resurspost finns en expanderbar nivå som man kommer åt genom att klicka på ”+” längst till vänster på varje rad. Där redovisas allt underlag till beräkningar av utsläpp av klimatgaser och energianvändning. För utgångsläget hämtas dessa från sammansatta emissionsfaktorer och är låsta. Men för utfallet kan egna data anges i de gulmarkerade cellerna för alla redovisade parametrar. Egna angivna data används för beräkningen av utsläpp och energianvändning i Utfall. Om inga egna data anges används det som redovisas under utgångsläge i den expanderbara nivån. Utgångsläge och utfall kan användas t.ex. för att studera effekter av förbättringsåtgärder som minimering av resurser eller val av material med lägre specifika utsläpp av klimatgaser. Resultat för utsläpp av klimatgaser redovisas på samma sätt som för kalkylnivå 1 och 2 högst upp i indatafliken och 22 Trafikverket. 2011. Underlagskalkylbok väg och bana. TDOK 2011:192 19 uppdateras i realtid vid ändring av indata. I det vänstra diagrammet redovisas utsläpp totalt för byggfasen för hela projektet, uppdelat på Byggnadsverk, Tunnel och Markarbeten. I det högra diagrammet redovisas utsläpp årligen för Bygg & reinvestering (byggfasens klimatbelastning fördelat på livslängden för ingående komponenter) med samma uppdelning. Emissionsfaktorer I fliken Emissionsfaktorer anges de emissionsfaktorer (effektsamband) för material och energiresurser som används för beräkningarna. Projektspecifika modifieringar är möjliga om man vill kunna räkna på användning av alternativa material med lägre specifika utsläpp av klimatgasutsläpp och/eller lägre primärenergianvändning. Även här krävs dock en systematisk hantering av detta för att ändringarna ska kunna spåras och kvalitetssäkras. Några av de resursrelaterade effektsambanden härrör från databasen Ecoinvent och det ska noteras att dessa endast får användas av organisationer som har användarlicens. När det gäller de resultat som presenteras för emissioner per typåtgärd i indatafliken får dessa dock användas utan några sådana restriktioner. Sammansatta emissionsfaktorer I flikarna för sammansatta emissionsfaktorer (Sammansatta EF_VÄG och Sammansatta EF_JVG) redovisas de sammansatta emissionsfaktorerna för vägrespektive järnvägsobjekt som används i modellen. Raderna i fliken kan expanderas genom att man klicka på ”+”-tecknet längst till vänster. Då visas underlaget till de sammansatta emissionsfaktorerna. I kolumnen Livslängd definieras livslängder för de olika komponenterna/aktiviteterna. Ändringar av exempelvis livslängd eller uppbyggnad av typåtgärder (exempelvis beläggningstjocklek) i dessa flikar får genomslag i beräkningarna för den aktuella typåtgärden. Om ändringar görs här krävs dock en systematisk hantering av detta för att de ska kunna spåras och kvalitetssäkras. Resultatsammanställning Modellverktygets flik Resultatsammanställning har omarbetas till rapportformat. Resultaten presenteras i en rapport för kalkylnivå 1 & 2 och en rapport för kalkylnivå 3. I rapporterna speglas den information som angivits i rutorna för projektinformation i indataflikarna, samt presenteras resultaten för både klimat och energi med samma uppdelning som i indataflikarna och både i tabell- och diagramform. Resultatsammanställningens uppdelning beskrivs närmare i avsnitt 5.2 nedan. Rapportformatet har även anpassats till behov av underlag till Samlad Effektbedömning, SEB och till regler, PCR, för certifierade miljövarudeklarationer, EPD, för vägar23 och järnvägar24. Därför redovisas även tabeller med resultat i de enheter som behövs för båda dessa användningsområden. I rutan med projektinformation finns det möjlighet att i den gulmarkerade rutan med rubriken Analysperiod ange en tidsperiod för vilken utsläpp och energianvändning ska beräknas. Om en analysperiod anges summeras i 23 24 PCR 2013:20 Highways (except elevated highways), streets and roads (Version 1.02) PCR 2013:19 Railways (Verision 1.03) 20 resultatsammanställningen Bygg, Bygg/Reinvestering samt Drift och Underhåll för de antal år som anges. 5.2 Presentation av resultat I modellen har presentationen av de beräknade klimatgasutsläppen anpassats till kraven i de gällande regelverken för certifierade miljövarudeklarationer, EPD:er, för väg- och järnvägsinfrastruktur enligt det internationella EPDsystemet. Enligt dessa regelverk ska den beräknade miljöbelastningen redovisas per km och år med separat redovisning av bygg och reinvestering, drift respektive underhåll. I Klimatkalkyl har det dock inte bedömts vara relevant att dela upp Drift och Underhåll varför de redovisas sammanslagna. Resultaten presenteras i modellens indataflikar och resultatsammanställning uppdelat på Bygg, totalt för projektet per km Bygg/reinvestering, per km och år Drift och underhåll, per km och år Totalt, per km och år Under rubriken Bygg, totalt redovisas energianvändning och klimatbelastning (utsläpp av koldioxidekvivalenter) från all resursanvändning kopplad till byggandet av projektet, per km. Under rubriken Bygg/reinvestering redovisas energianvändning och klimatbelastning (utsläpp av koldioxidekvivalenter) från samma aktiviteter som för Bygg, totalt, men uttryckt per km och år baserat på angivna livslängder för alla komponenter som ingår i modellen. Det speglar alltså en årlig belastning från en anläggning som bibehåller sin funktion baserat på att komponenter byts ut med olika frekvens utifrån deras angivna livslängder. Under rubriken Drift och underhåll redovisas per km och år energianvändning och klimatbelastning (utsläpp av koldioxidekvivalenter) från drift av komponenter (exempelvis fläktar, belysning, växelvärme etc.) som ingår i typåtgärder, samt beläggningsunderhåll och vinterväghållning för vägar. Under rubriken Totalt redovisas summan av Bygg/reinvestering och Drift och underhåll per km och år. 21 6. Framtida utveckling I det korta perspektivet planeras några åtgärder för att göra Klimatkalkyl version 3.0 än mer användarvänlig. Detta inkluderar framförallt: Ytterligare förbättrad funktionalitet avseende möjlighet till jämförelse mellan olika alternativ och olika åtgärder. Utveckling av funktion för att aggregera flera investeringsåtgärders klimatkalkyler. Detta bidrar till att effektivisera och underlätta arbetet med Trafikverkets åtgärdsplanering inför förslag till nationell transportplan 2017. Komplettera modellen med fler resursschabloner för befintliga typåtgärder för att skapa mer representativa medelvärden, samt fler typåtgärder för att göra mer detaljerade beräkningar. Komplettera modellen med drift- och underhåll utifrån beräkningar i kalkylnivå 3. Utreda möjlighet att överföra modellens befintliga Excel-format till en databaslösning med ett webbgränssnitt. Avseende möjligheten till förändrad IT-lösning för modellen har detta aktualiserats under det senaste årets utvecklingsarbete. Modellens växande omfattning och funktion gör att Excel-formatet utgör begränsning i den fortsatta utvecklingen. Tillägg eller ändringar av typåtgärder är komplext och kräver noggrant systematiskt arbete som tar mer tid i anspråk allteftersom modellen växer. Komplexiteten och Excel-modellens uppbyggnad gör att man är beroende av i stort sett en enskild utvecklares sakkunskap, vilket ger en stor sårbarhet. Excel-formatet gör det även svårt att på ett effektivt sätt implementera hantering av scenarier för t.ex. alternativa utföranden som man vill kunna jämföra i ett och samma projekt. Vidare är det komplicerat att erbjuda anpassade dynamiska gränssnitt och resultatpresentationer efter olika behov. Genom att överföra det nuvarande Excel-formatet till en databaslösning med ett webbgränssnitt skulle flera av dessa svårigheter kunna hanteras. En sådan lösning skulle också möjliggöra en systematisk erfarenhetsåterföring genom att klimatkalkyler för olika projekt kan sparas centralt, revideras i olika skeden, analyseras med avseende på klimatprestanda och förbättringsåtgärder samt hantera olika versioner av modellen vilket är andra funktioner av betydande karaktär för den fortsatta utvecklingen. På längre sikt finns en rad möjliga utvecklingsåtgärder. Det som i nuläget identifierats som viktigast omfattar: Systemutvidgning (framför allt map trafik) Sammankoppling med andra kalkylverktyg som kompletterar Klimatkalkyl (Geokalkyl/EKA) Översyn av framtida möjligheter att hantera reviderade emissionsfaktorer Användning av Klimatkalkyl i upphandlingssituationer Den fortsatta utvecklingen bör inkludera viss systemutvidgning eller samverkan med andra system. I nuläget ingår till exempel inte användningen av investeringsåtgärderna, dvs. den framtida trafiken. Utsläpp och 22 energianvändning från trafiken påverkas dock av infrastrukturen. Dels påverkas trafiken av linjeföring och val av korridor, men också av rullmotstånd och underhållsbehov. Det behöver utredas hur Trafikverkets befintliga beräkningar när det gäller utsläpp och energi för trafiken kan sättas i relation till resultat från Klimatkalkylmodellen, samt om det är önskvärt och i så fall hur modellen på bästa sätt ska kunna fånga upp de aspekter av trafiken som påverkas av infrastrukturens byggande. En utvidgning med avseende på trafik har potential att öka modellens tillämpbarhet som underlag för åtgärdsvalsstudier och för beslut om lokalisering. Transporter av produkter från förädling och till entreprenaden är en annan del av systemet som i dagsläget inte beaktas, men om det visar sig att det finns fall där dessa påverkar objektets energi- och klimatprestanda finns skäl att söka efter metod att inkludera även dessa. Ett led i utvecklingen mot ökad precision i klimatberäkningar är att identifiera vilka förbättringsåtgärder Klimatkalkylmodellen behöver kunna fånga och för vilka åtgärder andra modeller eventuellt lämpar sig bättre. Modellens precision skulle kunna ökas avsevärt genom en bättre koppling till de geologiska förutsättningarna för att exempelvis bedöma schaktnings- och stabiliseringsbehov i byggfasen. Redan befintliga modeller såsom Geokalkyl och LICCER bör utnyttjas i detta utvecklingsarbete. EKA-modellen som hanterar beräkning av klimatpåverkan och energianvändning vid beläggningsarbeten är en annan modell som Klimatkalkyl bör anslutas till för en ökad precision. Vid sidan av ökad precision och eventuell utvidgning kommer modellen också att vidareutvecklas för att möta de behov som finns vid en eventuell användning i upphandlingssituationer. Ett arbete med detta pågår i projekt för verifierad klimatbelastning inom Trafikverket. Inom projektet kommer bland annat ett antal pilotprojekt att undersökas för att identifiera tillämpningen vid upphandling. 23 Trafikverket, 781 89 Borlänge. Besöksadress: Röda vägen 1 Telefon: 0771-921 921, Texttelefon: 0243- 750 90 www.trafikverket.se