Kartläggning av hemlösa i Malmö 2014, STK-2014-1215

.
Vård-och omsorgsberedningen 2015-02-11.
Kartläggning av hemlösa i Malmö
2014
STK-2014-1215
SÄRSKILT YTTRANDE
Sverigedemokraterna har tagit del av kartläggning av hemlösa i Malmö 2014. I vanlig ordning kan vi konstatera att
hemlösheten i Malmö är en direkt följd av den politik som bedrivs på såväl riksplanet som i kommunen.
Kostnaderna når ständigt nya höjder och inget tyder på att desamma kommer att minska. Det byggs även för få
lägenheter i Malmö. Detta av flera olika anledningar, allt för många malmöbor uppbär försörjningsstöd och endast
MKB accepterar detta som en inkomst. För oss Sverigedemokrater är det självklart att så aldrig kan bli fallet, att bidrag
skall räknas som en lön. Malmös alla sociala problem riskerar att personer med utbildning och riktiga jobb väljer att
flytta till våra kranskommuner.
.
Magnus Olsson (SD)
med instämmande av Peter Jangbro (SD)
Malmö stad
1 (12)
Stadskontoret
Datum
Tjänsteskrivelse
2015-01-26
Vår referens
Karin Andersson
Utvecklingssekreterare
[email protected]
Kartläggning av hemlösa i Malmö 2014
STK-2014-1215
Sammanfattning
Malmö stad genomför sedan 1996 en årlig kartläggning av hemlösa och denna rapport beskriver
situationen den 1 oktober 2014. Både antalet hemlösa vuxna och antalet barn i hemlösa hushåll
ökar jämfört med 2013. Den strukturellt betingade hemlösheten ökar ytterligare och utgör nu 63
%. Den socialt betingade hemlösheten ökar marginellt till antalen men andelen av den totala
hemlösheten minskar från 42 % till 37 %.
Förslag till beslut
Vård- och omsorgsberedningen beslutar föreslå kommunstyrelsen besluta
att godkänna rapporten, och
att överlämna rapporten till samtliga stadsområdesnämnder, sociala resursnämnden,
stadsbyggnadsnämnden, tekniska nämnden, servicenämnden samt styrelsen för MKB
fastighets AB för beaktande.
Beslutsunderlag
G-Tjänsteskrivelse- Vård- och omsorgsberedning 11/2 - Kartläggning av hemlösa år 2014
Beslutsplanering
Vård- och omsorgsberedningen 2015-02-11
KS Arbetsutskott 2015-02-16
Kommunstyrelsen 2015-03-03
Ärendet
Kartläggning av hemlösa 1 oktober 2013
Malmö stad genomför sedan 1996 årligen en kartläggning av hemlösa. Kartläggningen är ett av
kommunens planeringsunderlag för hemlöshetsarbetet och utgör också underlag för fördelning
av budget enligt det hemlöshetskriterium som kommunfullmäktige beslutade om i december
2004. Kartläggningen är, tillsammans med de rapporter om insatser för hem- och bostadslösa
som respektive stadsområdesnämnd avger varje höst, även ett uppföljningsinstrument för kommunfullmäktiges mål inom området och för hemlöshetsarbetet i Malmö Stad.
SIGNERAD
2015-01-28
2014 års kartläggning genomfördes den 1 oktober. Handläggarna inom socialtjänsten fyller i en
kartläggningsblankett för varje hemlös som antingen fått eller begärt hjälp med boendesituationen under den senaste månaden. Alla kända uteliggare tas med i kartläggningen även om de inte
har någon kontakt med socialtjänsten. Varje stadsområde sänder sedan in ett avidentifierat un-
2 (12)
derlag till stadskontoret som bearbetar och sammanställer materialet för hela Malmö stad så att
det är möjligt att göra analyser utifrån de frågeställningar kartläggningen väcker.
De olika boenden som finns för hemlösa och stadsområdenas lägenheter för andrahandsuthyrning redovisas i en särskild rapport om stadsområdenas och sociala resursförvaltningens insatser
för hem- och bostadslösa. Dessa rapporter lämnas årligen av respektive nämnd enligt beslut i
kommunfullmäktige.
Definition av hemlös
I december 2004 beslutade kommunfullmäktige att Malmö Stad från år 2005 skulle använda
Socialstyrelsens hemlöshetsdefinition från år 1999 vid den årliga kartläggningen. Denna definition har legat fast trots att Socialstyrelsen har ändrat definitionen vid båda de nationella kartläggningar som genomfördes 2005 och 2011. Det har bedömts som angeläget att kunna följa den
lokala utvecklingen av antalet hemlösa i Malmö vilket med nuvarande definition är möjlig ända
tillbaka till 1996.
Socialstyrelsens definition från år 1999:
”Person som saknar egen eller förhyrd bostad och som inte bor i något stadigvarande inneboendeförhållande eller
andrahandsboende samt är hänvisad till tillfälliga boendealternativ eller är uteliggare.
Person som är inskriven på kriminalvårdsanstalt eller institution inom socialtjänst, SiS eller landsting räknas
om han/hon planeras skrivas ut inom tre månader efter mätperioden men ännu inte har någon bostad ordnad.
Som hemlös räknas också person som tillfälligt bor hos kompisar eller bekanta om han/hon på grund av bostadslöshet varit i kontakt med den uppgiftslämnande myndigheten/organisationen under mätperioden.
Det centrala är alltså att en hemlös löst bostadsfrågan på mycket kort sikt eller inte alls. Det rör sig om en situation där man inte kan ha sina tillhörigheter på en bestämd plats och har svårt att knyta några stadigvarande
sociala relationer.”
I definitionen innefattas personer som
- vistas på institution och inte har något boende vid utskrivning. Med institution menas
behandlingshem och sjukvård.
- bor på dygnsboende som drivs av Malmö stad eller på entreprenad
- bor på hotell eller hotelliknande boende anvisat av socialtjänsten
- är inom kriminalvård eller på häkte och har inte något boende vid utskrivning
- bor i boende i privat eller frivilligorganisations regi
- för en ambulerande tillvaro och pendlar mellan olika kortvariga boendeformer t ex
mellan hotell, uteliggande, kompisboende, boende på Stadsmissionen osv.
- är uteliggare
- uppgift om aktuell vistelse saknas
- bor i stadsområdenas egna akutboenden.
Hemlösa, könsfördelning, hushållstyp, medborgarskap och åldersfördelning
Vid kartläggningen 2005 var 694 vuxna personer hemlösa i Malmö. Åren 2006-2010 handlade
det om mellan 840 och 900 personer och från 2011 har det rört sig om ca 1000 personer. 2014
ökade antalet med 169 personer till det högsta antalet sedan kartläggningarna inleddes. Diagrammet nedan visar utvecklingen för hela Malmö 2005-2014.
3 (12)
Källa: Malmö stads årliga kartläggning av hemlösa.
Efter 9 år av stadig ökning ligger nu stadsområde Öster kvar på samma nivå som förra året.
Stadsområde Väster har, bortsett från år 2009, pendlat mellan 82 och 96 hemlösa sedan 2007.
Övriga stadsområden ökar i årets kartläggning. Diagrammen nedan visar utvecklingen vad avser
hemlösa vuxna personer i respektive stadsområde åren 2005-2014. Observera att skalorna är
olika.
Norr
4 (12)
Öster
Söder
Väster
5 (12)
Innerstaden
Av de 1142 hemlösa vuxna personerna är 407, 36 % kvinnor medan 735, 64 %, är män.
Alla hushållstyper ökar mellan 2013 och 2014 men för gruppen gifta/sambo utan barn är det en
förhållandevis liten ökning från 22 till 36 personer. Ensamstående utan barn är fortfarande den
största gruppen och den ökar från 750 till 806 personer. Ensamstående med barn ökar från 92
personer till 127 och gifta/ sambo ökar från 109 till 173 personer. I kartläggningen betonas det
att det inte är civilståndet i sig som är viktigt utan om personerna sammanlever med sin
make/maka eller inte. Så ska t ex en gift person vars partner stadigvarande befinner sig på annan
ort eller i annat land anges som ensamstående.
635 personer, 56 %, är svenska medborgare och 507 personer, 44 %, har annat medborgarskap.
443 personer, 39 %, är födda i Sverige att jämföra med 448 personer, 46 %, år 2013. 699 personer dvs 61 % av de vuxna hemlösa är födda i annat land.
Alla ålderskategorier utom 65 år och äldre ökar. Gruppen som är under 18 år ökar med 5 personer medan ålderskategorin 19-24 år ökar med 60 personer till 207 vilket innebär att 20 % av de
hemlösa är yngre än 25 år. Även gruppen 25-39 år ökar mycket med 62 personer och de som är
40-64 år ökar mellan 2013 och 2014 med 45 personer.
Antal barn i hemlösa hushåll
Jämfört med år 2013 ökar antalet barn i hemlösa hushåll med 138 till 467. I stadsområde Öster
ligger antalet kvar på samma nivå som förra året då stadsområdet ökade kraftigt medan övriga
stadsområden ökar jämfört med 2013. Den största ökningen har stadsområde Söder med 64
barn.
Stadsområde
År 2013
År 2014
Norr
Öster
Söder
Väster
Innerstaden
Malmö totalt
52
172
44
21
40
329
68
173
108
43
75
467
6 (12)
Precis som tidigare år är det flest barn i åldersgruppen 0-6 år som ökar med 76 barn till 212 jämfört med 2013. Gruppen 7-12 år omfattar i år 143 barn och 13-18 år 112 barn. Liksom år 2013
bor flest barn på hotell vilket gäller 275 av de totalt 467 barnen. Därefter är det ett stort gap till
nästa kategori som är ambulerande dvs de som bor i olika boendelösningar som har en varaktighet understigande 3 månader vilket t ex är de barn som tillsammans med föräldrarna bor tillfälligt hos släkt eller vänner. Därefter följer boenden i privat och frivilligorganisations regi, kommunens akutboenden och dygnsboenden.
Tabellen nedan visar barnens åldersfördelning och boende när kartläggningen genomfördes.
Aktuell vistelse för hemlösa
För första gången är antalet boende på hotell, hotelliknande boenden, dvs lägenheter och hus
som hyrs på dygnsbasis, och vandrarhem fler än de ambulerande även om också den gruppen
ökar. Inom gruppen ambulerande finns i princip två ”undergrupper” en med personer som har
en social problematik i form av missbruk och/eller psykisk ohälsa och en som inte har någon
annan problematik än att de inte har en egen bostad och saknar ekonomiska förutsättningar att
ta sig in på den reguljära bostadsmarknaden. Övriga kategorier som ökar är dygnsboenden och
boende i privat eller frivilligorganisations regi medan placeringar i kommunens akutboenden
minskar något. Antalet uteliggare är 23 en ökning med 13 sedan år 2013 då antalet var det lägsta
sedan kartläggningarna inleddes.
7 (12)
Huvudsaklig problematik bland hemlösa
Antalet hemlösa med missbruk minskar med 6 personer medan både antalet med psykisk ohälsa
och med samsjuklighet ökar med 20 respektive 7 personer jämfört med 2013. Hemlösheten
bland personer som har en social problematik ökar således med totalt 21 personer. 563 personer,
128 fler än år 2013, har inte någon känd individuell problematik medan 151, 20 fler än förra året,
har annan individuell problematik som kan påverka möjligheterna att få bostad på den reguljära
bostadsmarknaden med rådande bostadsbrist där särskilt bristen på hyreslägenheter med rimliga
hyresnivåer är påtaglig. Det handlar t ex om skilsmässor, unga vuxna som vill flytta hemifrån
men inte har möjligheten, stora barnfamiljer, betalningsanmärkningar och skulder och den gemensamma nämnaren är att man inte har ekonomiska förutsättningar att konkurrera på bostadsmarknaden. I Malmö är det i princip bara MKB som godkänner försörjningsstöd som inkomst för nya hyresgäster trots att skäliga bostadskostnader ingår i försörjningsstödet.
Det politiska målet inom hemlöshetsområdet är att den socialt betingade hemlösheten ska
minska vilket den också gjort de senaste åren. I år ökar antalet något men andelen av den totala
hemlösheten minskar från 42 % 2013 till 37 % i år. Den strukturellt betingade hemlösheten fortsätter att öka och har de tre senaste åren utgjort 51 %, 58 % respektive 63 % av det totala antalet
hemlösa.
8 (12)
Diagrammen nedan visar utvecklingen av den strukturellt och den socialt betingade hemlösheten
i Malmö Stad samt i de olika stadsområdena under åren 2008-2014. Observera att skalorna varierar beroende på antalet hemlösa.
Malmö
Norr
Öster
9 (12)
Söder
Väster
Innerstaden
Framför allt i stadsområdena Söder och Innerstaden är det tydligt att det är den strukturella
hemlösheten som utgör ökningen.
10 (12)
Det är stor skillnad mellan den grupp som är hemlösa av strukturella skäl och de hemlösa som
har en egen social problematik framför allt när det gäller antalet barn, könsfördelning, födda i
Sverige och hemlöshet till följd av våld i hemmet. Se tabellen nedan.
Strukturell
Social
Antal och andel vuxna
714, 63 %
428, 37 %
Antal och andel barn
452, 97 %
15, 3 %
Andel kvinnor
43 %
23 %
Andel män
57 %
77 %
Andel födda i Sverige
20 %
70 %
Antal våld i hemmet
67
13
Huvudsaklig orsak till hemlösheten
822 personer, 131 fler än förra året, anges vara hemlösa till följd av bristande förankring, dvs de
har svårt att konkurrera på bostadsmarknaden och har ofta inget tidigare boende att referera till.
Den kategorin utgör 72 % av det totala antalet vuxna hemlösa och andelen ökar årligen. Gruppen som blivit hemlösa på grund av obetalda hyror minskar från 104 till 90 mellan 2013 och
2014. Däremot ökade de som blivit hemlösa på grund av störande beteende från 86 till 102 personer. Antalet som blivit hemlösa till följd av våld i hemmet har årligen legat kring 70 personer
vid mättillfället men minskade förra året till 53 personer för att nu öka till 80 personer, 63 kvinnor och 17 män. Även kategorin som har betalningsanmärkningar som inte är att hänföra till
boendet ökar något.
Hemlösas försörjning
Det är ganska små förändringar när det gäller hemlösas huvudsakliga försörjning jämfört med
förra året. Liksom tidigare år har flest personer försörjningsstöd och i årets kartläggning handlar
det om 664 personer, 100 fler än förra året. De som har sin försörjning genom introduktions/etableringsersättning har ökat från 42 till 91 under de två senaste åren medan antalet som har
pension minskar för andra året i följd och nu är 64. De som har annan ersättning från Försäkringskassan ligger i princip kvar på samma nivå som förra året medan de som försörjer sig genom arbete ökar med 20 personer till 56.
Hemlösas boendebehov
Sedan år 2008 kompletteras kartläggningen med att respektive handläggare anger sin bedömning
av vilket boendebehov varje enskild hemlös vuxen har. I årets kartläggning har 865 personer, 76
% av det totala antalet hemlösa, bedömts ha behov av enbart en egen bostad vilket är en ökning
med 2 % sedan förra året. 160 personer, 14 %, har behov av ett boende med stödinsatser vilket
är samma andel som förra året medan 56, exakt samma antal som 2013, bedömts behöva ett
boende utan krav på drogfrihet. 39 personer, något färre än förra året, har behov av särskilda
boendeformer som t ex LSS eller vårdboende och 22 personer behöver kollektiva boendeformer.
11 (12)
Stadskontorets kommentarer
Malmö genomför sedan 19 år tillbaka en årlig kartläggning av hemlösheten i staden. Det är viktigt att ha i åtanke att kartläggningen, som genomförs den 1 oktober varje år, ger en ögonblicksbild av hur situationen ser ut vid denna givna tidpunkt och inte säger något om hur många hemlösa det handlar om per år. 2010-2011 gjordes en fördjupad kartläggning av bl a hur många barn
som var hemlösa någon gång under året. Den 1 oktober 2010 när kartläggningen genomfördes,
fanns det 196 barn i hemlösa hushåll men under året var närmare 600 barn hemlösa någon period.
Antalet vuxna hemlösa har sedan 2006 legat mellan 840 och som mest strax över 1000 personer
för att år 2014 öka relativt kraftigt till 1142 personer, det högsta antalet sedan kartläggningarna
inleddes 1996. Mot bakgrund av den stora befolkningsökning som skett sedan millennieskiftet,
med ett snitt på 5000 nya malmöbor per år, och det begränsade bostadsbyggandet anser stadskontoret inte att ökningen i sig är förvånande utan snarare det faktum att den inte skett tidigare.
En bidragande anledning är de resurser som tillkommit speciellt riktade till de hemlösa som har
en social problematik och att andelen hemlösa med en social problematik därför minskar. I år
ökar gruppen något till antalet medan andelen minskar från 42 till 37 %. Det innebär att det skett
en förskjutning i hur stor andel av de hemlösa vuxna som har en strukturellt betingad hemlöshet
och under samma period ökade den från 58 till 63 %. Sett ur ett treårsperspektiv har andelen
med strukturellt betingad hemlöshet ökat med 12 %.
Alarmerande i året kartläggning är att antalet barn ökar från 329 till 467, en ökning med 138
barn och det högsta antalet barn sedan kartläggningarna infördes. Fram till 2006 översteg antalet
barn inte 35 men 2006 kom en kraftig ökning till 115 som därefter fortsatt med någon liten variation. Kopplingen till den strukturellt betingade hemlösheten är mycket tydlig eftersom det är i
de familjerna barnen i huvudsak finns och det stadsområde som har mest uttalad strukturell
hemlöshet är Öster som också har det största antalet barn i hemlösa hushåll. I stadsområde Öster har antalet hemlösa ökat årligen sedan 2005 till i år då antalet, både vuxna och barn, stannat
på samma nivå som 2013. Stadsområde Norr ökar mest i årets kartläggning och här ökar såväl
den sociala som den strukturella hemlösheten medan ökningen i stadsområdena Innerstaden och
Söder enbart avser den strukturella hemlösheten vilket förklarar den stora ökningen av barn i de
stadsområdena.
Det är känt att en riskfaktor för framtida social och psykisk problematik hos barn är att förälder/föräldrar långvarigt uppbär försörjningsstöd. Av de 467 barn som var hemlösa den 1 oktober 2014 levde 250 i familjer med försörjningsstöd och 82 i familjer med etableringsersättning
som ligger på ungefär samma nivå som försörjningsstödet men har en del schabloniserade belopp. 225 av barnen som levde i familjer med försörjningsstöd var födda i annat land än Sverige
och samma gäller för barnen i familjer med etableringsersättning. Kombinationen av att vara
ekonomiskt utsatt, vara relativt nyanländ i Sverige och dessutom hemlös förstärker rimligen riskfaktorn för dessa barn.
I januari 2014 behandlade revisorskollegiet en granskningsrapport om Malmö stads uppdrag som
berör hemlöshet. Rapporten var i huvudsak positiv beträffande de granskade områdena men i ett
avseende riktades kritik och det gällde budgeten för hemlösheten där kostnaderna ökat betydligt
medan det bara skett en normal indexuppräkning av budgeten. Stadsrevisionen påtalade att senast verksamheten tilldelades extra resurser för de ökande kostnaderna var 2005 och i utrednings-
12 (12)
förslaget då framgick att ett av målen var att stadsdelarna skulle få ekonomiska resurser för hemlösheten som motsvarade de förväntade kostnaderna. I kommunstyrelsens yttrande till revisorskollegiet i mars 2014 angavs att:
”Nuvarande kriterier för fördelning av medel till kostnader för hemlösheten bygger på Malmö
stads årliga kartläggning av hemlösa. Den visar på situationen en given dag under året och belyser inte hela omfattningen av hemlöshetsproblematiken. Dessutom finns antalet uteliggare och
ambulerande med som fördelningskriterier vilket inte är rättvisande. Uteliggarna genererar inte
några kostnader och när det gäller ambulerande är det bara den grupp som periodvis bor på
dygnboenden, hotell eller andra liknande lösningar som ekonomiskt belastar hemlöshetsbudgeten. Den relativt stora grupp ambulerande som bor hos släkt och vänner belastar däremot inte
hemlöshetsbudgeten. När nu omorganisationerna är klara och de nya organisationerna stabiliserats finns det anledning att se över såväl resursfördelning som resurstilldelning och sannolikt
behöver kriterierna för fördelning ändras så att de i större utsträckning tar hänsyn till kostnadsgenererande faktorer.”
Inför 2015 har hemlöshetsbudgeten för hela staden räknats upp enligt den prognosticerade
kostnaden för 2014 vilket innebär att stadsområdena totalt tilldelas 196 Mkr. Det är olyckligt att
medlen har fördelats enligt de kriterier som ska bli föremål för översyn eftersom det medfört att
de inte fördelats i paritet med de kostnader stadsområdena har utan några kommer att få mer än
vad de reella kostnaderna är och andra får mindre. I kommunfullmäktiges måldokument för
2015 ges kommunstyrelsen i uppdrag att analysera och vid behov ta fram en ny resursfördelningsmodell till stadsområdena och i det arbetet ingår fördelningen av medel för hemlöshetsarbetet.
Ansvariga
Birgitta Vilén-Johansso Avdelningschef
Jan-Inge Ahlfridh Stadsdirektör