Årsredovisning 2014

Transcription

Årsredovisning 2014

Universitetsstyrelsebeslut
2015-02-19
Dnr: 2014/417-1.2
Beslut
Dnr: 2014/417-1.2
Fastställande av årsredovisning för
Linnéuniversitetets verksamhetsår 2014
Styrelsen för Linnéuniversitetetet fastställer härmed årsredovisningen 2014 enligt förordning (2000:605) om
årsredovisning och budgetunderlag, samt förordning (2007:603) om intern styrning och kontroll.
Beslutet har fattats av styrelsen vid sammanträde den 19 februari 2015.
Vi intygar att årsredovisningen ger en rättvisande bild av verksamhetens resultat samt av kostnader, intäkter och
myndighetens ekonomiska ställning. Vi bedömer att den interna styrningen och kontrollen vid Linnéuniversitetet är
betryggande.
Dan Brändström
Ordförande
Stephen Hwang
Rektor
Thomas Carlzon
Jenni Nordborg
Karin Emilsson
Marie Samuelsson
Bengt Söderström
Magnus Andersson
Kajsa Wejryd
Maria Olaussen
Per Larsson
Anna Stafsudd
Daniel Svedbjörk
Sebastian Hellvin
Emma Nilsson
3 (68)
4 (68)
Linnéuniversitetet
Linnéuniversitetet
Fastställande av årsredovisning för
Linnéuniversitetets verksamhetsår 2014 3
Rektor har ordet 6
Linnéstudenterna har ordet 8
En kreativ kunskapsmiljö i Linnés anda 9
Återrapportering enligt regleringsbrev Utbildningsutbud Uppföljning av högskoleingenjörer,
sjuksköterskor och specialistsjuksköterskor Lärar- och förskollärarutbildning Studieavgifter för tredjelandsstudenter Studenter som inte tar poäng Rekryteringsmål för professorer Individbaserad statistik Särskilda åtaganden Övrig återrapportering enligt regleringsbrev Resultatredovisning Förutsättningar för resultatredovisningen Vision och strategi 2015-2020 beslutad Intern styrning och kontroll integreras i
verksamhetsplaneringen Kompetensförsörjning med helhetssyn Andelen disputerade och docenter ökar Kompetensutveckling med bredd Utmanande utbildningar Utbildningsutbud – bedömningar,
prioriteringar och behovsanalyser Utbildningarnas kvalitet har högsta prioritet Helårsstudenter (hst), helårsprestationer (hpr)
och prestationsgrader Examina Studentinflytande viktigt för universitetets
utveckling Service som möter studenternas olika behov Fojo jobbar med mediebistånd och demokrati Polisutbildningen – en uppdragsutbildning Universitetsbiblioteket satsar på
publiceringsfrågor och digitala lärmiljöer Prestationer inom utbildningsområdet Framstående forskning Nu finns fem Linnaeus University Centres Professionsforskningen viktig för
utbildningarnas kvalitet Regeringens satsning på strategiska
forskningsområden Havsmiljöinstitutet Utbildning på forskarnivå Forskningens externfinansiering ökar Vetenskapliga publikationer ökar Forskningsresurser en viktig förutsättning för
utveckling Populärvetenskaplig forskningskommunikation Prestationer inom forskningen 10
10
10
10
11
12
12
12
13
13
15
15
15
15
16
16
16
18
18
21
22
23
25
25
25
26
27
27
28
28
Samhällelig drivkraft – Linnéregionen utvecklas Forskning som möter samhällsutmaningar Kompetens med djup och bredd inom hälsoområdet Utbildning och forskning i nära samarbete med
yrkesverksamma Innovationsmiljöer växer fram Fyrklövern stimulerar forskning och innovation Linnéuniversitetet – det entreprenöriella
universitetet Drivhus inspirerar till nya företag Uppdragsutbildning Holdingbolag Prestationsmått inom samverkan Globala värden Internationalisering Lika villkor Hållbar utveckling Organisation, infrastruktur och arbetsmiljö Uppföljning ny organisation Den fysiska miljön utvecklas Arbetsmiljö Linnéuniversitetet och övergripande mål i vision
och strategi 2015-2020 Ekonomisk redovisning Ekonomisk utveckling Utbildning på grundnivå och avancerad nivå Forskning och utbildning på forskarnivå Oförbrukade bidrag Avgiftsfinansierad verksamhet Stiftelser Kapitalförändring per verksamhetsområde 35
35
36
36
37
37
38
38
38
39
39
40
40
43
44
47
47
47
48
48
49
49
49
49
49
49
49
53
Väsentliga uppgifter 54
Resultaträkningar 56
Balansräkningar 57
Anslagsredovisning 58
Redovisnings- och värderingsprinciper 59
Noter 61
Bilagor 65
Bilaga 1. Sjukfrånvaro Bilaga 2. Redovisning av utbildning på
grundnivå och avancerad nivå 65
66
28
28
29
29
30
31
33
34
34
5 (68)
Linnéuniversitetet
Rektor har ordet
”En regnig dag 22 september 1967 fick Växjöborna se
en egendomlig procession vandra från Domkyrkan
till Norra Esplanaden och det nybyggda kvarteret
Sunaman. I spetsen för processionen gick några herrar
i egendomliga kläder och de åtföljdes av en allvarlig
samling människor i högtidsdräkt eller långa svarta
kåpor. Växjöborna förundrades.”
Citatet är hämtat från den hyllningsskrift som gavs
ut förra året i samband med att före detta rektorn i
Växjö, Hans Wieslander, fyllde 80 år. Händelsen som
beskrivs är då rektorn vid Lunds universitet inviger
filialen i Växjö, som första året stoltserade med 420
stycken studenter. Beskrivningen är målande och
tidstypisk. Lärosäten i Sverige har idag oftast en helt
annan framtoning. Borta är mycket av det högtravande
och gammalmodiga sättet att se på lärosätenas roll i
förhållande till det omgivande samhället.
Linnéuniversitetet har i sin nya strategi En resa in
i framtiden 2015–2020, tagit utgångspunkt i den roll
som ett modernt universitet har i dagens samhälle - ett
universitet som bidrar starkt till samhällsutvecklingen
och som har starka band i form av samarbeten och
interaktion med andra aktörer utanför universitetet,
nationellt och internationellt. Jag är stolt över att universitetet så tydligt vill ta på sig denna roll!
Den nya strategin är en naturlig fortsättning på
det arbete och den strategi som format vår verksamhet
från 2010 till 2014. Genom att vi nu redovisar vårt
arbete för 2014 så avslutar vi också perioden för den
tidigare strategin. Under arbetet med den nya strategin
diskuterades många konstruktiva idéer om universitetets väg framåt vilka innebar ett starkt stöd för den
inslagna vägen som påbörjades 2010. Samtidigt har
vi som lärosäte mognat i vår insikt om vart vi vill gå,
och därmed har vissa områden förstärkts. Andra har
blivit mer konkreta, medan något annat har tonats ned.
Samverkan och samhällelig drivkraft är exempel på
områden som stärkts och blivit mer konkreta. Internationalisering och breddade kunskapsperspektiv, ”bildning”,
är andra exempel på områden där vår ambition har ökat.
I min inledning till årsredovisningen 2013 plockade jag
upp flera av de framgångar som vi hade nått under de
fyra första åren av vår verksamhet. Efter det femte året
kan jag nu konstatera att vi tagit ytterligare steg i positiv
riktning. Det är mycket glädjande och ett bevis på att
våra framgångar inte är en dagslända.
Ett av de framgångsområden som jag personligen
gläds extra mycket åt är internationaliseringen. Vi
ser ett stort intresse att studera hos oss bland internationella studenter och antalet betalande studenter
har ökat kraftigt. Vi har etablerat ett internationellt
sommaruniversitet som utmärker oss nationellt och
internationellt. Vi har påbörjat projekt för att internationalisera oss på hemmaplan. När jag möter våra internationella studenter, får jag ofta höra hur nöjda de är. Det
förstärker bilden av vår framgång!
Jag blir också glad när jag läser expertgruppens
mycket positiva utlåtande vid prövningen av vårt nyaste
Linnaeus University Center inom intermediala studier.
Vi har nu fem stycken excellenscentra. Vi prövade även
flera andra ansökningar som visar att vi har fler områden
som håller på att utvecklas och inom några år förhoppningsvis nått den nivå som krävs.
Tillgången på bostäder för våra studenter är en
mycket viktig fråga för oss som lärosäte. Linnéstudenterna har drivit denna fråga starkt och skapat mycket
uppmärksamhet kring frågan särskilt i Växjö där
bostadssituationen är kritisk. I Kalmar är situationen
bättre om än inte perfekt. Linnéstudenterna har på ett
engagerat sätt varit drivande för att få fler bostäder till
studenterna. Vi har från universitetets sida också arbetat
med frågan, och detta är ett exempel av många där det
goda samarbetet med våra studenter hjälper oss att bli
bättre som lärosäte. Studentkårens engagemang och vilja
att bidra till vår utveckling är något som vi uppskattar
mycket.
Till sist vill jag tacka alla medarbetare som bidragit
till den verksamhet vi nu summerar. Det har varit ett
gott år som gör att vi står starka och med tillförsikt ser
fram mot nya utmaningar och möjligheter.
Stephen Hwang
Rektor
6 (68)
Linnéuniversitetet
7 (68)
Linnéuniversitetet
Linnéstudenterna har ordet
Studenterna vid Linnéuniversitetet, vi Linnéstudenter,
är väldigt engagerade. Sedan fusionen och Linnéuniversitetets bildande har antalet studentföreningar ökat
med ungefär ett tiotal varje år. Det gläder oss som
studentkår att se ett ökat engagemang i både nya och
gamla föreningar som är aktiva inom utbildningsoch kvalitetsfrågor såväl som studiesociala frågor
och aktiviteter. Detta är ett engagemang som länge
uppmuntrats och underlättats av Linnéuniversitetet och
den goda relation som råder mellan Linnéuniversitetet
och Linnéstudenterna.
Som studentkår är det en del av vår vardag att
försöka hjälpa de studenter som av olika anledningar
stött på problem under sin studietid. Detta ger oss
dagligen en inblick i de frågor där Linnéuniversitetet
behöver utvecklas eller förbättras. Det är alltid vår
ambition att använda de erfarenheterna av Linnéuniversitetets brister för att hjälpa universitetet att ge
studenterna en kvalitativ utbildning och studietid.
Under de senaste åren har vi drivit frågan om
införandet av anonyma salstentamina vid Linnéuniversitetet. Det förberedande arbetet har kommit mycket
långt och införandet av anonyma salstentamina är
snart en verklighet. Utvecklingen är mycket positiv
och det gläder Linnéstudenterna att se Linnéuniversitetet genomföra en så stor förbättring för studenternas
rättsäkerhet.
Under 2014 har Linnéuniversitetet påbörjat arbetet
med att lyfta fram pedagogikens värde genom att införa
en ny karriärstege för pedagoger. Linnéstudenterna har
länge framhävt vikten av pedagogisk kompetens inom
akademin och ser mycket positivt på Linnéuniversitetets
steg mot att göra pedagogiska meriter mer likvärdiga
med forskningsmeriter. På lång sikt kommer detta att
höja utbildningarnas kvalitet vid hela lärosätet.
Det senaste året har vi även gjort studentlivet i
Kalmar mer kvalitativt med det nya Cårhuset. Där
har vi skapat en ny mötesplats för både svenska och
internationella studenter att möta varandra, universitetet, allmänheten och näringslivet. Vi ser positivt på
Cårhusets framtid och plats i Kalmar som studentstad
och uppskattar det engagemang som Linnéuniversitet
visat i att göra Cårhuset till en etablerad del av stad och
studietid.
Daniel Svedbjörk
Ordförande
8 (68)
Emma Nilsson
Vice ordförande
Studenternas engagemang är den grund vår organisation
bygger på. Det gör oss starkare och gör både Linnéuniversitetets utbildningar och studietiden mer kvalitativ för
alla studenter. Under de snart fem år sedan Linnéstudenterna bildades har vi vuxit i medlemsantal. Det är
inte utan en viss stolthet som vi kan konstatera att i
nationell jämförelse är vi i framkant – över hälften av alla
helårsstudenter är medlemmar i Linnéstudenterna.
Samtidigt som våra medlemsantal stiger så ökar även
Linnéuniversitetet rekryteringen av studenter internationellt, med särskild framgång bland utomeuropeiska
studenter som väljer att studera vid Linnéuniversitetet
i Växjö. Det är en god utveckling som berikar både
utbildning och studentliv vid Linnéuniversitetet.
Växtvärk bland utbildningar för internationella
studenter förvärrar samtidigt den redan kritiska
bristen på studentbostäder i Växjö. Bristen har varit
mycket allvarlig under flera år nu och i Sveriges
förenade studentkårers (SFS) bostadsrapport har Växjö
markerats som röd tre år i rad. En klassificering som
tidigare mer eller mindre var reserverad för Sveriges
storstäder. Ansvaret för byggnation av nya bostäder ägs
av kommunen. Samtidigt måste Linnéuniversitetet ta
realistiska steg framåt i utvecklingen av programutbildningar för att inte förvärra situationen ytterligare.
Parallellt med den kritiska bostadsbristen i Växjö har
Kalmar uppnått en stabilitet i studentbostadsmarknaden
och erbjuder en bostadsgaranti för alla nya studenter vid
Linnéuniversitetet i Kalmar. Om studentbostadsbristen
i Växjö inte förbättras betydligt tycks alltså den mest
realistiska vägen framåt vara att placera utbildningar i
Kalmar, i stället för i Växjö.
Studentengagemang i såväl utbildnings- som studiesociala frågor bidrar otroligt mycket till att skapa en god
miljö vid universitetet. Linnéuniversitetet har i dag en
naturligt positiv inställning som ofta underlättar och
uppmuntrar engagerade studenter men det behövs en
övergripande strategi för att bejaka ett positivt studentengagemang vid Linnéuniversitetet. Med en långsiktig
strategi för studentengagemang och studentinflytande
vid lärosätet kan Linnéuniversitetet erbjuda sina
studenter en kvalitativ utbildning och studietid.
Sebastian Hellvin
Utbildningsbevakare
Linnéuniversitetet
En kreativ kunskapsmiljö i Linnés anda
Under året har Linnéuniversitetet formulerat ett
nytt visions- och strategidokument. Visionen är
densamma, att Linnéuniversitetet vill vara en kreativ
och internationell kunskapsmiljö som odlar nyfikenhet,
nytänkande, nytta och närhet. Utmanande utbildningar och framstående forskning är tillsammans med
samhällelig drivkraft och globala värden hörnstenar som
integrerat skapar en kreativ kunskapsmiljö i Linnés anda.
Det långsiktiga strategiska arbetet där kvalitet och
utveckling är i fokus har fortsatt. Den nya organisationen har satt sig och kvalitetsarbetet har hittat sina
former. Utbildningsutbudet har setts över ytterligare,
nu med fokus på fördelningen mellan de båda utbildningsorterna Kalmar och Växjö. Nya utbildningar
utvecklats och planeras och en övergripande målsättning
är att knyta samman utbildning och forskning i en
kreativ kunskapsmiljö. I det sammanhanget är även den
fysiska miljön viktig och projektet Det stadsintegrerade
universitetet i Kalmar har gått in i en ny mer intensiv
fas. I delprojekten som jobbat med profilering i den
fysiska miljön samt arbetsplatslösningar har det blivit
tydligt att projekten kan leda till nya, effektivare och mer
kreativa arbetssätt såväl i Kalmar som i Växjö. Projektet
Det stadsintegrerade universitetet i Kalmar är därför en
angelägenhet för både Växjö och Kalmar.
Satsningen på konkurrenskraftiga forskningsmiljöer
har fortsatt och Linnéuniversitetet har inrättat ytterligare
ett Linnaeus University Center inom intermediala
studier. Beviljade medel från såväl Vetenskapsrådet
som Familjen Kamprads stiftelse har ökat under året.
Universitetet har även beviljats 17 miljoner kronor
från KK-stiftelsen till en forskarskola inom arkeologi.
Målsättningen att öka antalet publikationer och andelen
disputerade har uppfyllts och universitetet har tagit ett
stort kliv framåt för att uppfylla det långsiktiga rekryteringsmålet för kvinnliga professorer.
Den uttalade viljan att vara en drivkraft för regionen
har varit fruktbar för Linnéuniversitetet och skapat
samarbeten som gagnat både forskning och utbildning.
Ett flertal forskningsprojekt har uppkommit i samverkan
med lokala aktörer och många utbildningar har ett gott
samarbete med regionen. När verksamhetsåret 2014
summeras blir det tydligt att Linnéuniversitetet har gått
in i en ny fas. De första årens slit med att få rutiner och
organisation på plats börjar blekna och fokus ligger på
utveckling och stärkt kvalitet.
9 (68)
Linnéuniversitetet
Återrapportering enligt regleringsbrev
Utbildningsutbud
Utbildningsutbudet vid universitet och högskolor ska svara
mot studenternas efterfrågan och arbetsmarknadens behov.
Universitet och högskolor ska i årsredovisningen redovisa
vilka bedömningar, prioriteringar och behovsanalyser som
ligger till grund för beslut om utbildningsutbudet. Ett
universitets eller en högskolas avvägningar när det gäller
t.ex. fördelningen mellan program och kurser på olika nivåer
och med olika förkunskapskrav samt fördelningen mellan
campus och distansutbildning ska redovisas. Därutöver ska en
redovisning lämnas över hur lärosätet möter det omgivande
samhällets behov av utbildning.
Återrapportering se avsnitt Utmananade utbildningar.
Uppföljning av högskole
ingenjörer, sjuksköterskor
och specialistsjuksköterskor
Universitet och högskolor ska i årsredovisningen redovisa
uppgifter för antalet programnybörjare, antalet helårsstudenter samt antalet examinerade de senaste tre åren på
utbildningar som leder till följande examina:
• högskoleingenjörsexamen,
• sjuksköterskeexamen, och
• specialistsjuksköterskeexamen
Programnybörjarna för högskoleingenjörsutbildningen
har minskat i jämförelse med 2013. Helårsstudenterna
ökar medan antalet examina ligger på ungefär samma
nivå som tidigare år. Sjuksköterskeutbildningens
programnybörjare ökar i förhållande till föregående
år medan antalet helårstudenter och antalet examina
inte har förändrats så mycket i förhållande till 2013.
För specialistsjuksköterskorna ökar programnybörjarna
något i förhållande till föregående år, medan antalet
helårsstudenter och antalet examina minskar något. Se
tabell 1.
Lärar- och
förskollärarutbildning
Universitet och högskolor som har tillstånd att utfärda
lärar- och förskollärarexamina ska planera för dimensioneringen av olika examina, inriktningar och ämneskombinationer så att dimensioneringen svarar mot studenternas
efterfrågan och arbetsmarknadens nationella och regionala
behov. De överväganden och åtgärder som har gjorts för att
informera och vägleda studenterna i detta val ska redovisas i
årsredovisningen.
Inför beslut om dimensionering och programutbud 2015
gjordes en utredning av lärarutbildningens förutsättningar utifrån arbetsmarknadens behov, söktryck,
genomströmning, forskningsbas och examenstillstånd.
I utredningen beaktades även de av regeringen aviserade
nya platserna avsedda för några av lärarprogrammen
Tabell 1. Antal programnybörjare, helårsstudenter 1 och examina
2014
ProgramHelårsExamina
nybörjare studenter
Högskoleingenjörsutbildningen
191
425
71
– varav kvinnor
46
89
13
– varav män
145
336
58
Sjuksköterskeutbildning
281
665
194
– varav kvinnor
234
567
170
– varav män
47
98
24
Specialistsjuksköterskeutbildning
134
112
96
– varav kvinnor
117
97
82
– varav män
17
15
14
606
1 201
361
1 Helårsstudenter är en omräkning av antal studenter till helårsekvivalenter.
10 (68)
2013
ProgramHelårsExamina
nybörjare studenter
214
381
76
45
69
14
169
312
62
255
654
209
215
559
181
40
95
28
120
118
130
97
95
90
23
23
40
589
1 153
415
2012
ProgramHelårsnybörjare studenter
184
335
41
62
143
273
253
660
215
567
38
93
165
131
125
99
40
32
602
1 126
Examina
85
22
63
197
177
20
106
81
25
388
Linnéuniversitetet
med särskilt stort arbetsmarknadsbehov. Med anledning
av detta fattade nämnden för lärarutbildning inför 2015
beslut om en utökning av antalet platser med cirka 100.
Utredningen resulterade också i att ämneslärarprogrammet med inriktning mot årskurs 7-9 ställdes in
ytterligare ett år på grund av tidigare lågt söktryck samt
för att invänta den statliga utredningen av ämneslärarprogrammet med inriktning mot årskurs 7-9. Nämnden
för lärarutbildning har också inför 2015 gjort en särskild
satsning på en ettårig kompletterande utbildning i
matematik och svenska mot grundskolans förskoleklass
till årskurs 6 för att tillmötesgå det arbetsmarknadsbehov
som finns av obehöriga lärare med annan lärarexamen
som vill yrkesväxla. Såväl redan antagna studenter som
externa sökande har fått information om att ämneslärarexamen med inriktning mot gymnasieskolan också ger
behörighet för grundskolans årskurs 7-9. För att svara
mot arbetsmarknadens behov prioriteras inom kompletterande pedagogisk utbildning (KPU) matematik,
naturvetenskap och moderna språk.
Linnéuniversitetet arbetar för närvarande med en
särskild informations- och marknadsföringskampanj
för lärarutbildningarna. Kampanjen ska lanseras
inför ansökningsperioden i mars/april 2015 med
anledning av utökningen av antalet platser och rådande
arbetsmarknadsbehov.
Studieavgifter för
tredjelandsstudenter
I årsredovisningen ska den studieavgiftsfinansierade
verksamhetens omfattning redovisas. Årsredovisningen ska
även innehålla en redogörelse för den studieavgiftsfinansierade verksamhetens eventuella påverkan på ett universitets eller en högskolas övriga verksamhet. Universitet och
högskolor ska redovisa antalet tredjelandsstudenter som har
deltagit i utbildning inom ett utbytesavtal och de eventuella
förändringar som har skett i denna verksamhet. Vidare
ska universitet och högskolor redovisa hur samarbetet med
Migrationsverket har fungerat.
Riksdagen har med anledning av budgetpropositionen
för 2014 godkänt vad regeringen har föreslagit om separat
antagning av sökande som omfattas av studieavgiftsskyldighet för högskoleutbildning på grundnivå eller avancerad
nivå (avsnitt 4.1.2, utg.omr. 16). Regeringen avser att utfärda
föreskrifter i enlighet med detta. Antalet studenter som antas
med stöd av sådana föreskrifter och hur den studieavgiftsfinansierade verksamheten påverkas ska därefter redovisas.
Antal registrerade studieavgiftsfinansierade studenter har
ökat från 181 till 414 sedan föregående år. Studierna sker
framförallt i företagsekonomi och engelska. De studieavgiftsfinansierade studenterna har positiv påverkan och
bidrar till internationalisering på hemmaplan i de utbildningar som särskilt attraherar denna studentgrupp. Även
vissa nackdelar finns, såsom att alltför homogena grupper
med avseende på språkbakgrund påverkar integrationen
negativt. Bristande kunskaper i engelska är ett annat
problem som ibland uppstår och en arbetsgrupp jobbar
med förslag till lösningar. Se tabell 2.
Prestationsgraden för studieavgiftsfinansierade
studenter ligger på en genomsnittlig lägre nivå än för
övriga studenter men den har för kalenderåret 2014 ökat
i jämförelse med tidigare år. Intäkterna för avgiftsfinansierade studenter uppgick till 20 miljoner kronor, vilket
är en fördubbling gentemot föregående år. Se tabell 3.
Linnéuniversitetet har ett nära samarbete med
Migrationsverket i Växjö. Informationsutbyten
i handläggningsärenden sker åt båda håll. Svar i
ärenden sker med relativt kort väntetid. De informella
kontakterna är värdefulla och besparar de båda myndigheterna onödigt utrednings- och inläsningsarbete.
Information om betalda studieavgifter sker från Ladok
centralt direkt till Migrationsverket, och ligger till
grund för beslut om upphållstillstånd. För att förkorta
handläggningstiderna och säkra handläggningsprocessen för uppehållstillstånd lämnar Linnéuniversitetet
också fortlöpande information direkt till Migrationsverket lokalt. Det finns tydliga problem med regelverket
och processen för ansökan om uppehållstillstånd för
studier, vilket ibland medför bristande flexibilitet i
beslutsfattandet.
Tabell 2. Tredjelandsstudenter (individer)
Antal antagna studieavgiftsfinansierade studenter
Antal registrerade studieavgiftsfinansierade studenter
Antal registrerade tredjelandsstudenter inom utbytesavtal 1
Kvinnor
308
205
203
1 Uppgifterna för 2012 och 2013 är justerade eftersom de var felaktiga i årsredovisningen 2013.
2014
Män Totalt
428
736
209
414
136
339
Kvinnor
142
73
291
2013
Män Totalt
319
461
108
181
216
507
Kvinnor
95
23
304
2012
Män Totalt
263
358
40
63
323
627
Källa: Diver/Ladok
11 (68)
Linnéuniversitetet
Tabell 3. Studieavgiftsfinansierade helårsstudenter, helårsprestationer och prestationsgrad 1
Utbildning på grundnivå
Helårsstudenter 1
Helårsprestationer 1
Utbildning på avancerad nivå
Helårsstudenter
Helårsprestationer
Totalt
Helårsstudenter
Helårsprestationer
Prestationsgrad 2
Kvinnor
2014
Män Totalt
Kvinnor
2013
Män Totalt
Kvinnor
2012
Män
Totalt
62
38
67
41
129
79
17
9
30
15
47
24
4
2
8
4
12
6
42
29
35
24
77
53
19
11
24
16
43
27
6
5
11
6
17
11
104
67
64%
102
65
64%
206
132
64%
36
20
56%
54
31
57%
90
51
57%
10
7
70%
19
10
53%
29
17
59%
1 Helårsstudenter är en omräkning av antal studenter till helårsekvivalenter. Helårsprestationer utgörs av antal godkända högskolepoäng omräknat till helårsekvivalenter.
Prestationsgraden är helårsprestationer dividerat med helårsstudenter. Definitionerna finns beskrivna i universitetets regleringsbrev.
2 Prestationsgraden var för läsåret 2013/2014: 66%, 2012/2013: 67% och 2011/2012: 54%. När studentvolymerna är få och/eller förändras mellan åren kan prestationsgraden för
kalenderåret vara missvisande.
Källa: Diver/Ladok
Studenter som inte tar poäng
Universitet och högskolor ska redovisa antalet helårsstudenter
som har varit registrerade på kurser under höstterminen
2013 och som inte har tagit några poäng på dessa under
höstterminen 2013 och vårterminen 2014. Utresande utbytesstudenter ska inte ingå i underlaget.
Antalet studenter som inte tar poäng sjunker enligt
Ladok-konsortiets definition med sex procent, vilket kan
jämföras med att Linnéuniversitetet har minskat antalet
helårstudenter totalt med tre procent. Se tabell 4.
Rekryteringsmål för
professorer
Under 2012–2015 ska minst 36 procent av de professorer
som anställs vara kvinnor. I målet inkluderas befordrade
professorer och gästprofessorer, men inte adjungerade
professorer.
Antalet kvinnliga professorer har ökat och under
perioden 2012-2014 var 48 procent av de rekryterade
professorerna kvinnor, vilket innebär att Linnéuniversitetet hittills har uppnått regeringens rekryteringsmål.
Se tabell 5.
Linnéuniversitetet antog 2013 ett åtgärdsprogram
för att öka andelen kvinnliga professorer. I programmet
12 (68)
beskrevs åtgärder både för ökad extern rekrytering och
för intern befordran av kvinnliga lektorer. Fakulteterna
hade det huvudsakliga ansvaret för genomförandet. Vid
extern rekrytering rekommenderades aktiviteter för att få
fler kvinnliga sökande och för intern befordran föreslogs
mentorsprogram, experthjälp och extra forskningstid.
Inom ramen för åtgärdsprogrammet utlystes möjligheten
att i miljöer där kvinnor är underrepresenterade ansöka
om experthjälp. Det går inte att fastslå om åtgärdsprogrammet är orsaken till att andelen nyrekryterade
kvinnliga professorer har ökat, men det tycks som om
medvetenheten kring frågan har ökat och det är inte
uteslutet att Linnéuniversitetet på lång sikt kommer att
se en positiv påverkan på rekryteringen av kvinnliga
professorer.
Individbaserad statistik
När universitet och högskolor presenterar eller analyserar
individbaserad statistik ska det göras för det totala antalet
och uppdelat på kön, om det inte finns särskilda skäl som talar
emot detta.
Individbaserad statistik har i årsredovisningen redovisats
för personal och studenter innevarande år samt för
två jämförande år. När det gäller siffrorna för de
två jämförande åren har totalsiffrorna som tidigare
redovisats i Årsredovisning 2013 använts trots att viss
Linnéuniversitetet
Tabell 4. Registrerade studenter som inte har tagit några poäng 1
Enligt Utbildningsdepartementets definition 2
Enligt Ladokkonsortiets definition 2
Per 2014-09-30
Kvinnor
Män
490
454
328
301
Totalt
944
629
Per 2013-09-30
Kvinnor
Män
525
459
356
314
Totalt
984
670
1 Linnéuniversitetet har definierat vårterminen fram till och med 30 september. Per 2014-09-30 avser studenter som varit registrerade på kurser under höstterminen
2013 och som inte har tagit några poäng på dessa under höstterminen 2013 och vårterminen 2014. Per 2013-09-30 avser studenter som varit registrerade på kurser
under höstterminen 2012 och som inte har tagit några poäng på dessa under höstterminen 2012 och vårterminen 2013.
2 Utbildningsdepartementets definition tar bara hänsyn till godkända provresultat. Ladokkonsortiets definition tar hänsyn till underkända resultat och om studenten
gjort avbrott på kurser.
Källa: Diver/Ladok
Tabell 5. Professorsrekrytering
Befattning
Professorer
Befordrade professorer
Gästprofessorer
Totalt 2012-2014
Andel
Totalt Kvinnor kvinnor
13
6
22
9
9
6
44
21
48%
2014
Totalt
6
6
5
17
Andel
Kvinnor kvinnor
3
4
4
11
65%
2013
Totalt
4
10
4
18
Andel
Kvinnor kvinnor
2
3
2
7
39%
2012
Andel
Totalt Kvinnor kvinnor
3
1
6
2
0
0
9
3
33%
Källa: Primula per december
efterregistrering kan ha skett. I de fall där könsuppdelning inte har redovisats i tabellen, finns i noten
antingen en hänvisning till annan plats i årsredovisningen där könsuppdelningen redovisas eller en
förklaring till varför redovisning inte har skett.
Särskilda åtaganden
Fortbildning av journalister utgörs av ett särskilt
åtagande och redovisas i avsnitt Institutet för
fortbildning av journalister under Utmanande
utbildningar.
Övrig återrapportering enligt
regleringsbrev
Resultaträkningar per verksamhetsområde, oförbrukade
bidrag, avgiftsfinansierad verksamhet, resultat av
högskoleprovet samt kapitalförändring per verksamhetsområde redovisas i avsnitt Ekonomisk redovisning.
Takbelopp redovisas i bilaga 2.
13 (68)
14 (68)
Linnéuniversitetet
Linnéuniversitetet
Resultatredovisning
Förutsättningar för
resultatredovisningen
Resultatredovisningen i förra årets årsredovisning
var en summering av Linnéuniversitetets första fyra
år. I år tar universitetet istället det nya visions- och
strategidokumentet En resa in i framtiden – Vision
och strategi 2015-2020 som utgångspunkt för redovisningen. Utmanande utbildningar, framstående
forskning, samhällelig drivkraft och globala värden
skapar tillsammans en kreativ kunskapsmiljö i Linnés
anda. Linnéuniversitetet har valt att disponera resultat
redovisningen utifrån de fyra områdena. Efter varje
sådant huvudavsnitt görs en summering utifrån de
övergripande målen i visions- och strategidokumentet.
De övergripande målen är att Linnéuniversitetet
utmärker sig genom:
• nyfikna, nytänkande och kunniga studenter och
medarbetare
• utmanande utbildningar med hög
samhällsrelevans
• framstående vetenskaplig och konstnärlig
forskning till nytta för samhällsutvecklingen
• engagemang för samhällsutmaningar, innovationer och hållbar tillväxt
• närhet mellan människor
• en internationell och mångkulturell
kunskapsmiljö
Enligt förordningen (2000:605) om årsredovisning och
budgetunderlag skall universitetet också redovisa sina
prestationer. Med prestationer avses, enligt Ekonomistyrningsverkets handledning, varor och tjänster som
har lämnat myndigheten. För 2014 redovisar Linnéuniversitetet i enlighet med universitetsstyrelsebeslut
prestationerna helårsstudenter, helårsprestationer
och antal vetenskapliga publikationer/citeringar samt
studerande på forskarnivå (årsarbetare). Kostnad per
prestation redovisas i avsnitt Prestationer inom utbildningsområdet, Utmananade utbildningar och i avsnitt
Prestationer inom forskningen, Framstående forskning.
Prestationsmått inom samverkan redovisas i samhällelig
drivkraft.
Alla siffror redovisas per kalenderår, om inte annat
anges i not.
Vision och strategi 2015-2020
beslutad
Arbetet med att ta fram en ny vision och strategi för
Linnéuniversitetet inleddes redan 2013 då varje fakultet
samt nämnden för lärarutbildning höll varsin workshop
om framtida vision och strategi. En strategigrupp
bestående av Linnéuniversitetets båda prorektorer samt en
representant från Linnéstudenterna har lett arbetet. I april
hölls en gemensam strategidag med universitetsstyrelsen
och Linnéuniversitetets chefer. Gruppvisa diskussioner
hölls som alla leddes av en styrelseledamot. Vision och
strategi 2015-2020 har skickats ut för synpunkter två
gånger under 2014 och det färdiga dokumentet beslutades
av universitetsstyrelsen den 24 september 2014.
Intern styrning och
kontroll integreras i
verksamhetsplaneringen
Intern styrning och kontroll (ISK) syftar till att säkerställa
att Linnéuniversitetet når sina mål och följer de krav
som ställs av regering och riksdag. Med anledning av
Linnéuniversitetets nya vision och strategi har ett utvecklingsarbete påbörjats med att identifiera och värdera risker
i förhållande till den. Universitetsövergripande riskvärdering beräknas att bli klar under våren för att sedan ligga
till grund för höstens arbete med verksamhetsplaner.
Utvecklingsarbetet syftar också till att väcka intresse för
ISK-arbetet och göra det mer lättillgängligt så att det
på ett naturligt sätt bidrar till verksamhetens positiva
utveckling. Linnéuniversitetet avser att anpassa tillämpningen av regelverket till universitetets unika verksamhet
i betydligt större utsträckning än tidigare. Målet är att
inför verksamhetsår 2016 integrera ISK fullt ut i processen
för verksamhetsplanering och uppföljning som i sin tur
sker enligt universitetets kvalitetspolicy. Syftet med denna
integrering är att undvika parallella processer.
Inför 2014 prövade Linnéuniversitetet att på ett
tydligare sätt integrera ISK med verksamhetsplaneringen
genom att låta riskvärderingen ingå i universitetets
verksamhetsplan och budget 2014. I de verksamhetsplaner för 2014 som fakulteterna och nämnden för
lärarutbildning har tagit fram ingår ett riskperspektiv.
En separat uppföljning av intern styrning och kontroll
för 2014 har gjorts på universitetsövergripande nivå.
15 (68)
Enligt den riskvärdering som gjordes 2011 är
kompetensförsörjning och hantering av universitetets
resurser ur effektivitetssynpunkt riskområden som
universitetet prioriterar för att upprätthålla hög kvalitetet
och nå de strategiska målen. Under 2013 har universitets
ledning även angett utbildningarnas kvalitet som ett
prioriterat riskområde.
Kompetensförsörjning med
helhetssyn
Strategisk kompetensförsörjning är avgörande för förverkligandet av Linnéuniversitetets vision om en kreativ
kunskapsmiljö. Med kompetensförsörjning avses förmågan
att attrahera, rekrytera, utveckla, behålla och ibland även
avveckla kompetens. Sedan Linnéuniversitetet bildades har
universitetets styrelse lyft fram kompetensförsörjningen
som ett riskområde med hög prioritet. Under året har en
internrevision genomförts inom området. Internrevisionens
rapport visar att det visserligen finns en stor medvetenhet
om kompetensförsörjningens vikt och att mycket arbete
sker på området, men att det samtidigt finns förbättringsområden. Utredarna pekar bland annat på att det saknas
central planering och uppföljning samt att ytterligare
struktur och rutiner behövs främst i rekryteringsprocessen.
Personalchefen har därför fått i uppdrag att utveckla
Linnéuniversitetets kompetensförsörjning i enlighet med
internrevisionens rekommendationer.
Linnéuniversitetets strategi är att rekrytera framstående
forskare och lärare nationellt och internationellt. Arbetet
med kompetensförsörjningsplaner som kartlägger både
nuvarande situation och framtida behov får allt större
genomslag även om fakulteterna hunnit olika långt i
arbetet. Fakulteterna har i stor utsträckning ett långsiktigt
helhetsperspektiv på kompetensförsörjning och internationell kompetens har rekryterats i ökande grad. Vid flera
fakulteter har generationsskiften föranlett ovanligt många
nyrekryteringar vilket stimulerat till större helhetssyn
där kunskapsmiljön snarare än individuella rekryteringar
kommit i fokus. Annonsering sker framförallt nationellt
men fakulteterna använder sig även av internationella
nätverk för att sprida kännedom om lediga befattningar.
Linnaeus University Centres (Lnuc) tycks ha en positiv
påverkan på rekryteringen eftersom dessa centra uppfattas
som goda forskningsmiljöer.
Inom professionsutbildningarna råder det brist på
disputerade vilket också ökar konkurrensen. Linnéuniversitetet har en stor andel professionsutbildningar och det är
viktigt att säkerställa att det finns lärare som har kompetens
kopplad till professionens alla examensmål vare sig det
gäller vetenskaplig kompetens eller färdigheter kopplade
till yrket. Ett gott exempel på samarbete som stärker den
professionsinriktade kompetensen sker tillsammans med
landstingen i Kronobergs och Kalmar län där Linnéuniversitetet och landstingen har delade tjänster.
Andelen adjunkter är stor på flera av lärarprogrammen.
Nämnden för lärarutbildning arbetar för att öka andelen
disputerade på lärarutbildningarna samt öka forsknings-
16 (68)
Linnéuniversitetet
anknytningen. Majoriteten av de tillfrågade studenterna
svarade i Linnébarometern, enkätundersökning som görs
bland studenter som befinner sig i slutet av sin utbildning,
att de upplevde att utbildningarna hade god forskningsanknytning. Totalt 90 procent av lärarstudenterna ansåg att
det fanns en vetenskaplig/konstnärlig grund i utbildningen
och 87 procent ansåg att det i kursinnehållet fanns en
koppling till aktuell forskning.
I universitetets vision och strategi uttrycks även
ambitionen att öka meritvärdet av pedagogisk meritering.
Ett förslag är därför under utveckling om hur pedagogiska
meriter kan vägas in bland vetenskapliga meriter i en
akademisk karriär. Universitetspedagogiska enheten
(UPE) har under året tagit fram förslaget som skickats ut
för synpunkter. Konstnärlig kompetens och meritering
utreds angående vad som skiljer det vetenskapliga och det
konstnärliga inom bland annat design, musik och kreativt
skrivande.
Andelen disputerade och docenter ökar
Linnéuniversitetets målmedvetna arbete med kompetensförsörjningsplaner har börjat ge resultat i form av ökad
vetenskaplig kompetens för att fullgöra uppgifterna
enligt högskolelagen och regleringsbrevet. Universitetet
har sedan 2010 haft som mål att öka andelen disputerade
lärare. Andelen professorer, universitetslektorer och
postdoktorala anställningar av totalt antal lärare har
ökat från 55 procent 2010 till 63 procent 2014. Samtliga
fakulteter uppvisar en positiv förändring jämfört med
föregående år. Antalet professorer för 2014 ligger dock på
ungefär samma nivå som föregående år. Även det totala
antalet anställda ligger på samma nivå som föregående
år. Linnéuniversitetet har idag nästan 2 000 anställda.
De postdoktorala tjänsterna har ökat kontinuerligt och
de betyder mycket för verksamhetens utveckling. Antalet
universitetsadjunkter minskade eftersom nya adjunktsanställningar under senare år har hanterats med försiktighet.
Även universitetslektorer och postdoktorer med docentkompetens har ökat. Se diagram 1, tabell 6 och 7.
Kompetensutveckling med bredd
Ett genomgående tema för chefs- och ledarutvecklingsinsatserna under 2014 har varit hållbart ledarskap.
Mycket fokus har lagts på att skapa utrymme för
reflektion och på åtgärder som kan underlätta för
cheferna att hitta balans i tillvaron och hantera de
påfrestningar som chefskapet kan medföra. Alla chefer
erbjöds under året olika former av stöd för att utveckla
det personliga ledarskapet. För att ytterligare stärka
ledarskapet och grupputvecklingen inom organisationen
har flera prefekter, chefer och andra anställda genomgått
UGL-utbildning (Utveckling av grupp och ledare).
Dessa intensiva kurser fokuserar på personligt ledarskap
som syftar till att öka medvetenheten och kunskapen om
hur grupper fungerar och hur var och en kan bidra till
att skapa och utveckla väl fungerande grupper. Cheferna
har dessutom erbjudits utbildningar som berör olika
aspekter av arbetsmiljöansvaret.
Linnéuniversitetet
Vid Linnéuniversitetets universitetspedagogiska enhet
(UPE) utgör den behörighetsgivande högskolepedagogiska utbildningen och forskarhandledarutbildningen
de mest omfattande utbildningsverksamheterna. Under
året deltog 69 respektive 60 personer i dessa utbildningar, vilket är en ökning jämfört med föregående år.
Forskarhandledarutveckling arrangeras tillsammans med
Blekinge tekniska högskola. Som ett led i Linnéuniversitetets omfattande arbete med att höja kvaliteten i
undervisningen erbjuds fortbildning för undervisande
personal. Kurserna, som kallas Den gula tråden,
genomfördes under året med 58 deltagare. Se tabell 8.
En genomgripande inventering av universitetsadjunkternas kompetens genomfördes förra året. Under
året beviljades särskilda medel för att stödja vidareutbildning av 21 universitetsadjunkter som saknade examen
på avancerad nivå. På många fakulteter uppmuntras
undervisningstunga lärare att som ett led i kompetensutvecklingen delta i fakultetens seminarieverksamhet.
Diagram 1. Andelen professorer, universitetslektorer och postdoktorala
anställningar av samtliga lärare i procent
80%
70%
60%
65%
63% 59%
62%
70%
66%
Andel av antal lärare män
Andel av antal lärare kvinnor
67% 66%
58%
50%
57%
54%
53%
40%
30%
20%
10%
0% 2014 2013
Lnu
2014 2013
FEH
2014 2013
FHL
2014 2013
FKH
2014 2013
FSV
Lnu: Linnéuniversitetet, FEH: Ekonomihögskolan, FHL: Fakulteten för hälso- och
livsvetenskap, FKH: Fakulteten för konst och humaniora, FSV: Fakulteten för
samhällsvetenskap, FTK: Fakulteten för teknik.
2014 2013
FTK
Tabell 6. Antal anställda och årsarbetare per kategori 1
2014
Kategori
Antal Årsarb.
Professorer
109
99
Gästprofessorer och adjungerade professorer
41
13
Universitetslektorer 2
484
410
Universitetsadjunkter
398
340
Postdoktorala anställningar 3
38
33
Doktorander 4
151
137
Övrig forskande och undervisande personal
94
66
Bibliotekspersonal
54
50
Teknisk och administrativ personal
627
550
1 996
1 698
2013
Antal Årsarb.
107
100
41
11
450
395
435
362
31
30
189
172
85
58
54
50
601
555
1 993
1 733
2012
Antal Årsarb.
102
100
43
9
450
414
467
410
22
22
198
182
70
48
40
39
641
602
2 033
1 826
2011
Antal Årsarb.
100
97
40
11
415
385
479
428
21
21
208
187
102
65
42
42
635
595
2 042
1 831
1 Könsuppdelning se tabell 46 i avsnitt Lika villkor och väsentliga uppgifter.
2 Inklusive adjungerade lektorer och gästlektorer.
3 Inklusive post.doc., forskarassistenter och biträdande lektorer.
4 Inklusive forskningsamanuenser.
2010
Antal Årsarb.
95
92
40
12
402
373
469
417
27
26
203
190
127
71
45
45
619
578
2 027
1 804
Tabell 7. Universitetslektorer och postdoktorer med docentkompetens
Kategori
Universitetslektorer
Postdoktorala anställningar
– varav kvinnor
– varav män
2014
2013
2012
Antal
Årsarb.
Antal
Årsarb.
Antal
0
0
1
1
0
100
100
33
67
85
87
76
85
88
77
57
59
52
28
29
80
25
Årsarb.
74
0
80
74
56
51
24
23
Tabell 8. Antal deltagare vid Universitetspedagogiska enhetens kurser 1
Behörighetsgivande högskolepedagogisk utbildning, BHU
Forskarhandledarutbildning i Sydost, FLUS 2
Den Gula Tråden
Kvinnor
29
35
43
107
2014
2013
2012
2011
2010
69
63
100
130
112
58
30
46
32
Män
Totalt
25
60
80
187
40
15
53
146
73
219
21
183
77
0
189
1 Könsuppdelningen för tidigare år har inte varit möjliga att ta fram eftersom uppgifterna bygger på manuella sammanställningar som inte har arkiverats.
2 Ingår även deltagare från Blekinge Tekniska Högskola och Landstinget i Kalmar.
17 (68)
Linnéuniversitetet
Utmanande utbildningar
Sedan den nya fakultetsorganisationen infördes 1 januari
2013 har fakulteterna och nämnden för lärarutbildning
arbetat med kartläggningar som ska ligga till grund
för utveckling av utbildningsutbudet. I den kreativa
kunskapsmiljön ingår en tydlig koppling mellan
utbildning och forskning. Strategisk rekrytering av
forskande lärare har därför skett. Många fakulteter
jobbar långsiktigt, som exempel har fakulteten för konst
och humaniora arbetar med att utveckla de konstnärliga
utbildningarna och har inrättat ett konstnärligt råd.
Universitetets arbete med att anpassa utbildningsvolymen till regeringens medelstilldelning har sedan
2010 resulterat i drygt 1 625 färre helårsstudenter. För
2014 uppgick antalet helårstudenter till 13 950. Linnéuniversitetet utbildade studenter till ett värde av 974 miljoner
kronor, vilket numera är i paritet med takbeloppet.
Prestationsgraden har sedan 2010 ökat med sju procentenheter till 82 procent 2014. Tabell 9.
Tabell 9. Studenter på grundnivå och avancerad nivå 1
Helårsstudenter2
Helårsprestationer2
Prestationsgrad 2, 3
2014
13 950
11 480
82%
2013
14 336
11 662
81%
2012
14 981
11 766
79%
2011
15 559
11 953
77%
2010
15 575
11 620
75%
1 Exklusive uppdragsutbildning och inklusive studieavgiftsfinansierade
studenter. Könsuppdelning se väsentliga uppgifter.
2 Helårsstudenter är en omräkning av antal studenter till helårsekvivalenter.
Helårsprestationer utgörs av antal godkända högskolepoäng omräknat till
helårsekvivalenter. Prestationsgraden är helårsprestationer dividerat med
helårsstudenter. Definitionerna finns beskrivna i universitetets regleringsbrev.
3 Prestationsgraden var för läsåret 2013/2014: 82%, 2012/2013: 81%, 2011/2012:
78% och 2010/2011: 76%. När studentvolymerna är få och/eller förändras mellan
åren kan prestationsgraden för kalenderåret vara missvisande.
Källa: Diver/Ladok
Utbildningsutbud - bedömningar, prioriteringar och
behovsanalyser
Utgångspunkten för Linnéuniversitetets bedömningar
avseende utbildningsutbudet är dels att lyhört fånga
upp de behov som finns på arbetsmarknaden och bland
presumtiva studenter, dels att förverkliga Linnéuniversitetets vision om en kreativ kunskapsmiljö i Linnés
anda. Den omfattande genomlysning av utbildningsutbudet som genomfördes 2013 har fortsatt under året
när Linnéuniversitetets fakulteteter sett över utbudet i
relation till studieorterna Kalmar och Växjö. Översynen
ska ligga till grund för förändringar i utbudet som kan
minska intern konkurrens, öka resurseffektiviteten,
profilera utbildningsutbudet samt förbättra utbildningarnas kvalitet. Bland de överväganden som görs
vid dimensioneringen av utbudet finns tillgången till
vetenskaplig och konstnärlig kompetens.
Till en kreativ kunskapsmiljö hör att forskning och
utbildning hänger ihop, vilket påverkar dimensioneringen
av både utbildning och forskning och klargör var insatser
behövs. På fakulteten för konst och humaniora använder
man exempelvis begreppet ”kompletta akademiska
miljöer” och ekonomihögskolan har börjat identifiera
kunskapsmiljöer där forsknings och utbildning ska
18 (68)
mötas. Fakulteten för hälso- och livsvetenskap har gått
igenom sina forskningsmiljöer och vilka utbildningar som
bedrivs på olika nivåer och denna utredning ligger till
grund för utveckling av kunskapsmiljöer. Fakulteten för
samhällsvetenskap gör en inventering av forskningsoch
utbildningsmiljöerna och fakulteten för teknik fokuserar
på att bygga upp kunskapsmiljöer inför sin ansökan om
civilingenjörsexamen. Nämnden för lärarutbildningen
prioriterar ett tiotal forskningsmiljöer som ska komma
studenterna tillgodo.
Linnéuniversitetet har även börjat ta fram ett
utbud av så kallade bildningskurser, vilka ska ge
studenterna möjlighet att bredda sina studier och öka
sin bildningsnivå. De bildningskurser som utvecklas ska
både vidga studenternas perspektiv och för att ge dem
möjlighet att profilera sin utbildning. Studenterna får
möjlighet att välja en eller flera valbara kurser inom ett
annat vetenskapsområde och läsa dem parallellt med
andra kurser. Kurserna ska dessutom ges på engelska för
att även internationella studenter ska kunna delta och
integrationen öka.
Stabilt söktryck
Linnéuniversitetet har sedan starten lyckats attrahera
ett ökande antal studenter både nationellt och internationellt. Under sina fem år har Linnéuniversitetet hållit
positionen som sjätte mest sökta lärosäte i Sverige och
har en stor andel studenter som kommer från andra
län än Kalmar och Kronoberg. Under året genomförde
Linnéuniversitetet tre större studentrekryteringskampanjer inför vår- respektive höstantagning samt en
efterrekryteringskampanj. Uppföljningar görs varje år
av nya studenters upplevelse av kampanjen. Även de
som tackat nej till sin utbildningsplats följs upp. De
vanligaste orsakerna till att sökande tackar nej är en
förändrad social situation, arbete eller resor.
Totalt antal sökande fortsätter att öka. Däremot
minskar söktrycket på program. Hösten 2014 hade utbildningsprogrammen 1,62 behöriga sökande per antagen,
vilket är på i stort sett samma nivå som hösten 2013.
Söktrycket bedöms vara fortsatt högt, vilket indikerar att
Linnéuniversitetet erbjuder utbildningar som svarar mot
studenternas efterfrågan. Se tabell 10 och 11.
Utbildningarna möter arbetsmarknadens behov
Linnéuniversitetet svarar mot arbetsmarknadens
behov genom regional förankring och samverkan.
Forskare i sociologi har till exempel tagit initiativ till
att tillgodose behovet av specialutbildade socionomer,
sedan det uppmärksammats i media att dagens generella
socionomutbildning inte alltid ger tillräckliga verktyg
för att framgångsrikt bemöta exempelvis utsatta
barn. Fakulteten för konst och humaniora planerar
på motsvarande sätt en utbildning för integrationssamordnare för att tillgodose behovet av professionell
kompetens i integrationsfrågor.
Fakulteten för hälso- och livsvetenskaper har en
ständig dialog med landstingen om behov av utbildningar. Det gäller såväl grund- och specialistutbildning
som fortbildning och uppdragsutbildning. För att
Linnéuniversitetet
Tabell 10. Antal sökande på grundnivå och avancerad nivå 1
Vt2014
32 585
13 222
4 342
1 765
Sökande, totalt
Sökande i första hand, totalt
Sökande, program
Sökande i första hand, program
Vt2013
30 700
14 894
5 836
1 678
Vt2012
24 973
12 825
3 678
1 474
Vt2011 Vt20102
23 009
15 721
11 846
7 902
2 785
2 523
1 002
849
Ht2014
58 620
20 818
25 497
9 062
Ht2013
56 660
21 472
26 099
9 664
Ht2012
53 674
22 553
23 134
9 087
Ht2011
49 482
21 559
21 229
8 381
Ht2010
43 109
19 736
18 895
8 204
1 Könsuppdelning har inte varit möjliga att ta fram eftersom uppgifterna i VHS/N YA inte finns könsuppdelade.
2 Antalet sökande totalt för vt 2010 är i tabellen ungefär 3 000 studenter för lågt, beroende på en eftersläpning av registrering i NyA. Detta gäller även sökande i första hand för vt
2010.
Källa: VHS/NyA.
Tabell 11. Behöriga sökande i första hand och antagna urval 2, grundnivå och avancerad nivå 1
Sökande/antagna2, totalt
Sökande/antagna2, program
Vt2014
1,10
3,12
Vt2013
1,08
2,84
Vt2012
0,94
2,33
Vt2011
0,92
1,88
Vt2010
0,95
1,89
Ht2014
1,08
1,62
Ht2013
1,15
1,60
Ht2012
1,11
1,48
Ht2011
1,04
1,41
1 Könsuppdelning har inte varit möjliga att ta fram eftersom uppgifterna i VHS/N YA inte finns könsuppdelade.
2 Kvot mellan behöriga sökande i första hand och antagna (i urval två).
tillgodose behovet av sjuksköterskor utanför utbildningsorterna har en webbaserad sjuksköterskeutbildning
startat med kliniska träningscentrum, kliniska lärare,
utbildade handledare och verksamhetsförlagd utbildning
utlokaliserad till Oskarshamn och Västervik.
För att möta arbetsmarknadens behov av lärare har
lärarutbildningen ett nära samarbete med kommuner
och privata skolhuvudmän. Utbildningen av förskollärare som sker på campus och på distans har gott
söktryck. Eftersom det är svårt att locka sökande till
vissa ämnen inom ämneslärarutbildningen samtidigt
som arbetsmarknaden har behov av ämneslärare driver
Linnéuniversitetet den kompletterande pedagogiska
utbildningen (KPU), vilken utgör en komplettering
av tidigare ämnesstudier. Områden där det råder brist
på lärare, såsom naturvetenskap och moderna språk,
prioriteras inom KPU. Sedan hösten 2013 har en
verksamhetsintegrerad inriktning av grundlärarprogrammet erbjudits där studenternas utbildning två dagar
varannan vecka förläggs till skolan. Ett resultat av inriktningen är att universitetet får ett fördjupat samarbete
med skolan, att aktuella frågeställningar kommer in i
lärarutbildningen samt att den handledande läraren i
skolan får kompetensutveckling.
Linnéuniversitetet samarbetar med Ikea inom The
Bridge som är ett flervetenskapligt utbildningsoch
forskningssamarbete som inleddes 2009. Det internationella masterprogrammet Innovation through
Business, Engineering and Design, har utvecklats
bland annat med kunskap om det behov Ikea och andra
organisationer ser av tvärvetenskaplig kompetens inom
teknik, ekonomi och design.
Ett ytterligare exempel på initiativ som svarar mot
arbetsmarknadens behov är den överenskommelse som
under året har undertecknats mellan Linnéuniversitetet,
Linköpings universitet och landstingen i Östergötland
och Kalmar. Överenskommelsen avser samarbete
inom vård och medicin och avser både utbildning och
forskning. Samarbetet kommer att få stor betydelse
Ht2010
0,98
1,40
Källa: VHS/NyA.
för möjligheten att en viss del av läkarutbildningen vid
Linköpings universitet förläggs till Kalmar.
Utbildning på avancerad nivå i samarbete med näringslivet
Linnéuniversitetet har fått medel för två projekt inom
ramen för KK-stiftelsens satsning på expertkompetens för
innovation. Satsningen avser utbildning på avancerad nivå
inom områden där näringslivet bedömer att förutsättningarna för utveckling och innovation är som bäst
och där företag är beredda att satsa egna resurser för att
utveckla kurser i samverkan mellan lärosäten, forskningsinstitut och företag. Inom ramen för denna satsning har
Linnéuniversitetet fått 17 miljoner kronor för ett projekt
inom hållbart träbyggande. Genom projekten erbjuds
yrkesverksamma deltidsstudier på distans.
Projekt av den här typen har aktualiserat frågan
hur tidigare erfarenhet ska valideras. Ett arbete har
initierats för att Linnéuniversitetet ska bli skickligare på
att bedöma yrkesverksammas kompetens i samband med
fortbildning. Målet är att vidareutbildningarna ska leda
till examen på avancerad nivå.
En ny satsning på avancerad nivå som ligger väl i
linje med Linnéuniversitetets strategiska satsningar på
såväl internationalisering som hållbar utveckling och
samverkan är masterprogrammet Vasco da Gama som
erbjuder internationella kurser inriktade på hållbar sjöfart
och är ett samarbete mellan sjöfartshögskolan, institutionen för biologi och miljö samt institutionen för medier
och journalistik. Kurserna ges som en del av EU-projektet
Vasco da Gama som syftar till att erbjuda träning och
utbildning för en grönare och säkrare sjöfart inom EU och
som även Regionförbundet i Kalmar län bidrar till.
Linnéuniversitetet ligger under rikssnittet vad gäller
andelen utbildning på avancerad nivå. Linnéuniversitetet
har idag nio procent, vilket är oförändrat jämfört med
föregående år. Det återstår därför en del arbete innan
målet på 15 procent är uppnått. Prestationsgraden på
avancerad nivå och kalender år har ökat och uppgick för
2014 till 84 procent. Däremot ligger prestationsgraden
avseende läsåret 2013/2014 på 81 procent. Se tabell 12.
19 (68)
Linnéuniversitetet
Hälften av programmen är professionsutbildningar
Professionsutbildningarna svarar för ungefär hälften
av Linnéuniversitetets programstudenter och omfattar
bland annat utbildningar till lärare, civilekonom,
högskoleingenjör, sjuksköterska och socionom, psykolog,
sjöingenjör och sjökapten. Linnéuniversitetets lärarutbildningar erbjuder ett komplett spektrum från förskollärare till ämneslärare, speciallärare, specialpedagoger
och yrkeslärare. Under flera år har lärarutbildningen
arbetat med validering avseende hur väl sökandes
yrkeskunskaper uppfyller de särskilda behörighetskrav
som gäller för antagning till yrkeslärarutbildning.
Särskilda anslagsmedel har avsatts för arbetet. Linnéuniversitetet har tillsammans med några andra lärosäten
fått i uppdrag att medverka i det försök med lämplighetsprövning till lärarutbildningar som Universitets- och
högskolerådet (UHR) samordnar. Linnéuniversitetet
deltar även i det nationella projektet övningsskolor. Båda
initiativen är forskningsbaserade.
Institutet för kunskaps- och metodutveckling inom
ungdoms- och missbrukarvård (IKM) har ett särskilt
uppdrag från regeringen och är placerat vid fakulteten
för samhällsvetenskap. IKM är en centrumbildning
som arbetar med kompetensutveckling och kunskapsspridning, ger professionsutbildningar inom behandlingspedagogik och utbildar för behandlingspedagogiskt
arbete.
Distansutbildningar behövs för redan yrkesverksamma
Linnéuniversitetets har successivt minskat utbudet av
distansutbildning. Samtidigt är distansutbildningar ett
värdefullt komplement i det totala utbildningsutbudet.
Många gånger är utbildningarna riktade mot personer
som redan är yrkesverksamma och distansutbildning är
då nödvändig för att yrkesverksamma personer ska ha
möjlighet att delta. Att ge utbildningarna på distans är
ett sätt att möta behov av utbildning inom bristyrken, till
exempel förskollärare och sjuksköterskor.
Samtidigt som utbildningsutbudet revideras är det
därför viktigt att värna om och utveckla det värdefulla
alternativ som distansutbildningar innebär. Ett exempel
är att Linnéuniversitetet under året har börjat ge
genusvetenskapliga kurser på distans. Flera distansutbildningar har god genomströmning.
Antalet distansstudenter uppgick för 2014 till
3 408 helårstudenter, en minskning med sju procent
i jämförelse med 2013. Andelen distansutbildning i
helårsstudenter har minskat med två procentenheter i
jämförelse med föregående år och uppgick för 2014 till
24 procent. Distansstudenternas prestationsgrad har
sjunkit för kalenderår 2014 och uppgick till 65 procent.
Prestationsgraden för läsåret 2013/2014 var dock 67
procent. Se tabell 13.
Tabell 12. Helårsstudenter, helårsprestationer och prestationsgrad per utbildningsnivå 1
Grundnivå 2
Helårsstudenter
Helårsprestationer
Prestationsgrad
Kvinnor
Avancerad nivå
Helårsstudenter
Helårsprestationer
Prestationsgrad 3
2014
Män Totalt
Kvinnor
2013
Män Totalt
Kvinnor
2012
Män Totalt
2011
2012
7 734
6 506
84%
4 944
3 912
79%
12 678
10 418
82%
8 025
6 696
83%
5 024
3 952
79%
13 049
10 648
82%
8 489
6 787
80%
5 257
3 961
75%
13 746
10 748
78%
14 250
10 905
77%
14 282
10 679
75%
799
666
83%
473
396
84%
1 272
1 062
84%
787
650
83%
500
364
73%
1 287
1 014
79%
735
615
84%
500
403
81%
1 235
1 018
82%
1 309
1 048
80%
1 293
941
73%
1 Exklusive uppdragsutbildning och inklusive studieavgiftsfinansierade studenter
2 Inklusive ej klassad utbildningsnivå, exempelvis basårsutbildning.
3 Prestationsgraden på avancerad nivå var för läsåret 2013/2014: 81%, 2012/2013: 82%, 2011/2012: 77% och 2010/2011: 76%. När studentvolymerna är få och/eller förändras mellan åren
kan prestationsgraden för kalenderåret vara missvisande.
Källa: Diver/Ladok.
Tabell 13. Distansutbildningar 1
Andel distansutbildning av helårstudenter
Helårsstudenter
Helårsprestationer
Prestationsgrad 2
2014
Kvinnor Män Totalt
27% 20%
24%
2 336 1 072 3 408
1 588
633 2 221
68% 59%
65%
2013
Kvinnor Män Totalt
29% 21%
26%
2 545 1 135 3 680
1 832 686 2 518
72% 60%
68%
2012
Kvinnor Män Totalt
33% 23%
29%
3 056 1 350 4 406
2 084 768 2 852
68% 57%
65%
2011
Totalt
31%
4 884
2 939
60%
1 Undervisningsform distans och it-distans.
2 Prestationsgraden var för läsåret 2013/2014: 67%, 2012/2013: 70%, 2011/2012: 62% och 2010/2011: 60%. När studentvolymerna är få och/eller förändras mellan åren kan
prestationsgraden för kalenderåret vara missvisande.
2010
Totalt
30%
4 647
2 707
58%
Källa: Diver/Ladok
20 (68)
Linnéuniversitetet
Studenterna förbereds för arbetslivet
I universitetets strategi för en kreativ kunskapsmiljö
ingår att erbjuda studenterna erfarenhet av arbetslivet
och stimulera dem till ett entreprenöriellt förhållningssätt. Inom professionsutbildningar som exempelvis
sjuksköterske-, psykolog- och lärarutbildningarna är
den arbetsplatsförlagda utbildningen ett självklart och
formaliserat inslag och Linnéuniversitetet samarbetar
med Landstingen i Kalmar och Kronoberg, med
kommunerna och med privata bolag. Inom andra
programutbildningar blir studenternas kontakt med
företag och andra organisationer mindre formaliserad,
men är inte desto mindre ett eftersträvansvärt inslag i
utbildningen. Studenterna uppmuntras därför att göra
examensarbeten i samarbete med en extern organisation. Fakulteterna arbetar för att externt inflytande ska
finnas i programråd eller motsvarande konstellationer. I
Linnebarometern 2014 angav sju av tio sistaårsstudenter
att de kände sig väl förberedda för arbetslivet. Fem
av tio menade att det förekommit relevanta kontakter
med arbetslivet under utbildningstiden och lika många
uppgav att de haft någon form av obligatorisk arbetsförlagd utbildning.
Utbildningarnas kvalitet har högsta prioritet
Redan förra året inrättade rektor ett fakultetsövergripande kvalitetsråd som leds av prorektorerna. Universitetets kvalitetspolicy ger kvalitetsarbetet en gemensam
ram och med den som utgångspunkt konkretiseras
arbetet i projektet Utbildningskvalitet. Projektet kommer
att pågå till 2016 och omfattar studenternas resultat,
studenternas upplevelse av utbildningen och utbildningsmiljön, förutsättningar för utbildning samt kvalitetssystemet. Kvalitetsrådet arbetar även med att utveckla ett
övergripande kvalitetssäkringssystem.
På fakultetsnivå sker det löpande kvalitetsarbete i
programråd eller utbildningsråd. Fakulteterna har det
övergripande ansvaret för att utvärdera utbildningsprogram och huvudområden, medan kvalitetsrådet
ansvarar för samordning och spridning av resultat.
Samtliga fakulteter och nämnden för lärarutbildning
har under hösten 2014 tagit fram planer för sitt
kvalitetsarbete. För att stödja detta arbete har Plan för
utvärdering av utbildningsprogram/huvudområden
tagits fram. Planen som ska vara ett stöd för att
kvalitetsmålen uppnås och beskriver även planerade
undersökningar och mätningar.
Linnébarometern är en enkätundersökning som
görs bland studenter som befinner sig i slutet av sin
utbildning. En pilotundersökning genomfördes förra
året och under 2014 har den genomförts fullt ut med
tillfredsställande svarsfrekvens. Undersökningen
genomfördes som en webbenkät i april-maj 2014.
Linnébarometern berör kvalitetsaspekter av utbildningarna, forskningsanknytning, samhällelig drivkraft
och globala värden. Utbildningsprogrammen Fredsoch utveckling, Coaching och sport management,
Ungdoms- och missbruksvård, Biologiprogrammet och
Optikerprogrammet har genomgående mycket höga
värden. Även lärarutbildningens samtliga tre program
har genomgående höga värden.
Av resultaten i Linnébarometern framgick bland
annat att nio av tio studenter anser sig ha utvecklat
kunskap och förståelse inom huvudområdet, samt
utvecklat akademiska kompetenser såsom att
självständigt formulera och lösa problem och sammanställa och presentera information. Åtta av tio upplever
att kurserna inom huvudområdet bygger på varandra.
Lika många menar att bibliotekets resurser och service
motsvarar deras behov. Sex av tio anser att undervisningen hållit hög pedagogisk kvalitet och lika många
menar att de fått tillräckligt med råd och stöd utifrån
sina behov. Fem av tio menar att kurserna varit välorganiserade och fyra av tio upplever att deras synpunkter
på utbildningen har beaktats. Resultaten av Linnébarometern togs upp i universitetsledningens dialoger med
fakulteterna och nämnden för lärarutbildning. Förbättringsåtgärder kommer att genomföras under 2015.
Under hösten initierade kvalitetsrådet flera andra
uppföljningar, till exempel en alumnundersökning samt
en avnämarstudie. Resultaten kommer att presenteras
under våren 2015.
En fakultetsövergripande grupp har bildats som
har till uppdrag att stärka studenternas förmåga
att ta del av undervisningen på engelska. Den har
bildats med anledning av att det ibland förekommer
brister i studenters kunskaper i engelska, framförallt
bland internationella studenter. Gruppen kommer att
undersöka problemets omfattning och därefter föreslå
åtgärder.
Under utvärderingsperioden 2012-2014 har Universitetskanslerämbetet (UK-ämbetet) granskat 93 examensrätter vid Linnéuniversitetet. Fem av de examina på
grundnivå som granskades under året fick omdömet
mycket hög kvalitet, 56 examina bedömdes ha hög
kvalitet och 32 examina fick omdömet bristande kvalitet.
Den fakultetsövergripande expertgrupp som inrättades
under 2013 och som varit involverad i arbetet med att
stödja fakulteterna i deras arbete med UK-ämbetets
utvärderingar av utbildning på grundnivå och avancerad
nivå har varit uppskattad. Gruppen fortsätter därför
sitt arbete tills utvärderingsomgången är slutförd. En
liknande expertgrupp för utbildning på forskarnivå
har etablerats för att arbete med de utvärderingar av
utbildning på forskarnivå som UK-ämbetet förväntas
genomföra framöver. Se tabell 14.
Tabell 14. Utvärderingar genomförda av
Universitetskanslersämbetet (UK-ämbetet)
Fakultet
Ekonomihögskolan
Hälso- och
livsvetenskaper
Konst och humaniora
Samhällsvetenskap
Teknik
Lärarutbildning
Totalt
6
Mycket
hög
0
23
1
16
6
24
15
23
2
93
3
0
1
0
5
13
10
11
2
56
8
5
11
0
32
Hög Bristande
4
2
21 (68)
Linnéuniversitetet
Helårsstudenter (hst), helårsprestationer (hpr) och
prestationsgrader
Det totala antalet helårstudenter fortsätter att minska
enligt anpassning till takbeloppet och uppgick för 2014
till totalt 13 950 helårsstudenter, vilket var en minskning
med tre procent jämfört med 2013. Utbildningsutbudet
har sedan 2010 förändrats där programutbildningarnas
andel successivt har ökat och andelen fristående kurser
har minskat. Förändringen har dock mattats av och
andelen programutbildningar var 71 procent för 2014,
vilket kan jämföras med motsvarande siffra för 2013 om
70 procent. Professionsutbildningar, det vill säga utbildTabell 15. Helårsstudenter, helårsprestationer och
prestationsgrader 1
Professionsutbildning 2
Helårsstudenter
Helårsprestationer
Prestationsgrad
Andel professionsutbildning
Annan programutbildning
Helårsstudenter
Helårsprestationer
Prestationsgrad
Andel annan
programutbildning
Fristående kurser
Helårsstudenter
Helårsprestationer
Prestationsgrad
Andel fristående kurser
Totalt
Helårsstudenter
Helårsprestationer
Prestationsgrad
2014 2013 2012
Tabell 17. Helårsstudenter (hst) per utbildningsområde 1
2011 2010
5 017 5 103 5 234 5 134 4 989
4 736 4 704 4 695 4 692 4 485
94% 92% 90% 91% 90%
36% 36% 35% 33% 32%
4 896 4 865 4 668 4 588 4 678
4 112 3 989 3 808 3 765 3 594
84% 82% 82% 82% 77%
35%
34%
31%
29%
30%
4 037 4 367 5 079 5 837 5 906
2 632 2 970 3 263 3 496 3 540
65% 68% 64% 60% 60%
29% 30% 34% 38% 38%
13 950 14 336 14 981 15 559 15 573
11 480 11 663 11 766 11 953 11 619
82% 81% 79% 77% 75%
1 Exklusive uppdragsutbildning och inklusive studieavgiftsfinansierade studenter.
Könsuppdelning se tabell 43 i avsnitt Lika villkor och väsentliga uppgifter.
2 Programutbildning avseende professionsutbildningar i enlighet med
Högskoleförordningens bilaga 2, examensordningen.
Tabell 16. Utbildningarnas andel av totalt utbildningsutbud 1
Andel professionsutbildning 2
Andel annan programutbildning
Andel fristående kurser
2014 2013 2012
36% 36% 35%
35% 34% 31%
29% 30% 34%
ningar som leder till en yrkesexamen, ligger ungefär på
samma nivå som för 2013 både avseende andel och antal
helårsstudenter. Se tabell 15 och 16.
Universitetets prestationsgrad har sedan 2010 fortsatt
att bli bättre. Den uppgick till 82 procent för 2014 och
motsvarande siffra för 2013 var 81 procent. Förbättringen
är ett resultat av de åtgärder som vidtagits för att öka
genomströmningen med bibehållen eller ökad kvalitet.
Se tabell 15.
Linnéuniversitetet bedriver utbildning inom 15
av totalt 21 utbildningsområden enligt regeringens
regleringsbrev. Musik, media och design utgör
2011 2010
33% 32%
29% 30%
38% 38%
1 Exklusive uppdragsutbildning och inklusive studieavgiftsfinansierade
studenter. Andelsberäkningen utgår från helårsstudenter. Könsuppdelning se
tabell 43 i avsnitt Lika villkor.
2 Programutbildning avseende professionsutbildningar i enlighet med
Högskoleförordningens bilaga 2, examensordningen.
Utbildningsområde 2
Humanistiskt
Juridik/Samhällsvetenskap
Medicin
Design/Media/Musik 3
Naturvetenskapligt/
Farmaci
Tekniskt
Undervisning/VFU 4
Vård
Idrott/Övrigt
2014
Andel
Hst
hst
1 615
12%
4 373
32%
618
4%
295
2%
2013
Andel
Hst
hst
1 577
11%
4 409
31%
608
4%
260
2%
1 734
1 862
12%
1 940
14%
1 131
8%
1 127
8%
1 117
8%
13 950 100%
2012
Andel
Hst
hst
1 785
12%
4 499
30%
538
4%
288
2%
13%
2 022
14%
1 252
9%
1 142
8%
1 204
8%
14 336 100%
1 783
12%
2 167
14%
1 434
10%
1 236
8%
1 251
8%
14 981 100%
Könsuppdelning se tabell 44 i avsnitt Lika villkor och väsentliga uppgifter.
2 Utbildningsområden enligt regleringsbrev.
3 För de konstnärliga utbildningsområdena design, media och musik kan universitetet endast
avräkna högst 115, 10 respektive 20 helårs-studenter/helårsprestationer. Helårsstudenter/
helårsprestationer utöver detta tak avräknas mot utbildningsområde naturvetenskap.
4 Verksamhetsförlagd utbildning inom lärarutbildningen.
Tabell 18. Helårsstudenter (hst) utifrån ålder 1
Utbildningar
Lärare
Barnmorska
Biomedicinsk analytiker
Civilekonom
Högskoleingenjör
Optiker
Farmaceut
Psykolog 2
Sjuksköterska
Specialistsjuksköterska
Sjöingenjör
Sjökapten
Socionom
Andra utbildningsprogram
Fristående kurs
2014
Andel
Hst
<25
1 903
43%
21
0%
43 44%
653
68%
425
61%
66
68%
136
42%
105
47%
665
48%
112
0%
162
46%
196 40%
530
47%
4 896
52%
4 037
30%
13 950 44%
2013
Andel
Hst
<25
2 004
43%
23
0%
44
50%
679
72%
381
62%
69
65%
131
33%
76
52%
654
51%
118
0%
164
45%
199 44%
562
50%
4 865
52%
4 367
32%
14 336 45%
2012
Andel
Hst
<25
2 192
41%
23
0%
41
50%
627
76%
335
62%
84
65%
118
33%
47
58%
660
51%
131
0%
165 44%
223
42%
588
52%
4 668
54%
5 079
32%
14 981 45%
Könsuppdelning per utbildning se tabell 43 i avsnitt Lika villkor.
2 Utbildningen startade ht 2011.
22 (68)
Linnéuniversitetet
Diagram 2. Åldersspridning
2000
1500
1000
Hst
konstnärliga utbildningsområden. Det samhällsvetenskapliga utbildningsområdet är det enskilt största med 32
procent av det totala antalet helårstudenter. Se tabell 17.
Linnéuniversitetet har flest helårsstudenter i åldern
23 år och så var det även tidigare år. Andel studenter
under 25 år uppgick till 44 procent, vilket kan jämföras
med motsvarande för 2013 om 45 procent. Diagram 2 och
tabell 18.
500
Examina
Under 2014 utfärdades 2 947 examina vilket var en
minskning med 6 procent jämfört med föregående
år. Minskningen är störst för kandidatexamen, som
minskade med 14 procent och uppgick för 2014 till 1 038
utfärdade examina. Se tabell 19.
0
19
23
27
31
35
39
43
47
51
55
59
63
67 År
Tabell 19. Antal utfärdade examina
Examina på grundnivå
Generella examina
Högskoleexamen
Kandidatexamen
Yrkesexamina
Biomedicinsk analytikerexamen
Högskoleingenjörsexamen
Optikerexamen
Receptarieexamen
Röntgensjuksköterskeexamen
Sjuksköterskeexamen
Sjöingenjörsexamen
Sjökaptensexamen
Socionomexamen
Examina på avancerad nivå
Generella examina
Magisterexamen
Magisterexamen med bredd
Masterexamen
Yrkesexamina
Barnmorskeexamen
Civilekonomexamen
Specialistsjuksköterskeexamen
Specialpedagogexamen
Speciallärarexamen
Lärarexamen, grundnivå och avancerad nivå
Lärarexamen
Yrkeslärarexamen 1
Totalt Linnéuniversitetet
Kvinnor
2014
Män
Totalt
Kvinnor
2013
Män
Totalt
Kvinnor
2012
Män
Totalt
53
695
748
58
343
401
111
1 038
1 149
42
809
851
67
400
467
109
1 209
1 318
57
700
757
58
343
401
115
1 043
1 158
10
13
23
33
1
170
4
6
129
389
1
58
4
4
0
24
39
35
28
193
11
71
27
37
1
194
43
41
157
582
10
14
24
30
0
181
2
10
128
399
1
62
5
1
0
28
31
40
23
191
11
76
29
31
0
209
33
50
151
590
13
22
25
18
3
177
1
6
122
387
2
62
6
2
0
20
28
62
22
204
15
84
31
20
3
197
29
68
144
591
142
1
21
164
120
0
46
166
262
1
67
330
165
1
20
186
114
0
30
144
279
1
50
330
109
0
43
152
98
1
59
158
207
1
102
310
13
57
82
14
28
194
0
51
14
0
3
68
13
108
96
14
31
262
13
47
90
13
18
181
0
33
40
1
1
75
13
80
130
14
19
256
14
39
81
24
24
182
0
46
25
5
2
78
14
85
106
29
26
260
477
19
496
112
16
128
589
35
624
522
19
541
98
16
114
620
35
655
440
0
440
106
0
106
546
0
546
1 991
956
2 947
2 158
991
3 149
1 918
947
2 865
1 Avser ett nytt yrkeslärarprogram som startade 2011. Programmet omfattar 90 hp på halvfart och distans.
Källa: Ladok.
23 (68)
24 (68)
Linnéuniversitetet
Linnéuniversitetet
Studentinflytande viktigt för universitetets
utveckling
Studerandeavdelningen har som uppdrag att utgöra
stöd till Linnéuniversitetets samtliga studenter, vilket
inkluderar både svenska och internationella studenter.
Inom studenthälsan erbjuds kurativa samtal och
gruppverksamhet kring självkänsla, talängslan och
stresshantering samt livsstilsprojekt med inriktning
på alkoholprevention och fysisk hälsa. På universitetets karriärcentrum finns möjlighet till individuell
rådgivning angående arbetsmarknaden och hur man
söker arbete. Under året har Café karriär startat där
arbetsgivare bjuds in en gång i månaden. Kurser som
förbereder studenter för arbetslivet erbjuds studenter som
är i slutet av sina utbildningar.
Via studerandeavdelningen erbjuds även pedagogiskt
stöd till studenter med funktionsnedsättning, vilka för
2014 uppgick till ungefär 500 individer. Under året har
projektet Funka lanserats som syftar till att underlätta
för studenter med funktionsnedsättning.
Inom universitetsbiblioteket finns studieverkstaden
som ger studenterna stöd i akademiskt skrivande och
handledning kring digitala läranderesurser och andra
digitala system. Under året har en förstudie genomförts
för ny webb och beslut fattats om att påbörja arbetet med
webb 2016. Samtidigt utvecklas den nuvarande studentwebben och appar tas fram för att erbjuda studenter och
andra aktörer möjligheter till digital kommunikation.
Linnéuniversitetet deltar även i pilotverksamhet inför
införandet av nya Ladok3.
och journalistik. Verksamheten vid Fojo utgår från de
samhällsutmaningar som dagens journalistik möter. Fojo
har till exempel genomfört kortare utbildningar på temat
Att skildra flyktingar. Utbildningarna tar upp en viktig
samhällsaspekt som berör integrationsfrågor och den
kunskap som behövs för att socialt, kulturellt, ekonomiskt
och psykologiskt förstå människor på flykt. Institutet har
även genomfört säkerhetsutbildning riktad till journalister som reser och arbetar i svåra områden drabbade av
exempelvis naturkatastrofer, konflikter och terror. Under
2014 har Fojo dessutom startat Offentlighetsjouren som
erbjuder hjälp att få ut offentliga handlingar. Sedan
starten i februari har webbsidan haft 10 000 besökare och
Offentlighetsjouren hjälper praktiskt 4-5 journalister varje
vecka. Tjänsten är ett initiativ för att möta utmaningen att
bevara öppenhet och transparens som en viktig hörnpelare
i svensk demokrati. Hur professionella journalister ska
bemöta hat och hot är ett återkommande tema inom flera
av Fojos utbildningar.
Fojos internationella verksamhet är i sin helhet
exempel på engagemang för samhällsutmaningar,
innovationer och hållbar tillväxt. Verksamheten är helt
projektfinansierad via Sida och andra biståndsgivare.
Internationella utvecklingssamarbeten handlar om att
stödja länder och organisationer i sin strävan att utveckla
demokratier, minska fattigdom, garantera mänskliga
rättigheter och bekämpa korruption. Ett sätt att bidra i
arbetet är att på olika sätt utveckla, utbilda och kapacitetsutveckla fria, oberoende medier och Fojo är en
svensk aktör inom mediebistånd. Fojo arbetar med detta
i länder som Sydsudan, Somalia, Tanzania, Vitryssland,
Ryssland, Myanmar och Zimbabwe. Inom de tio
utvecklingsprogram Fojo för närvarande arbetar med,
finns många exempel på samarbeten med forskning,
liksom innovationer och innovativa lösningar.
Ett nämnvärt projekt är Action for Transparency
som genomförs i Tanzania. Inom ramen för projektet
har Fojo bidragit till att utveckla en applikation som gör
det möjligt för medborgare att rapportera om misstänkt
korruption. Uppgifterna samlas anonymt i en databas
och ger journalister och andra möjligheter att rapportera
och granska hur folkvalda och tjänstemän använder
offentliga medel. Metodiken är särskilt viktigt i länder
med utbredd korruption och få oberoende medier.
Fojo har under 2014 genomfört 43 utbildningar inom
ramen för regeringens utbildningsuppdrag. Antalet
deltagare uppgick till 674, övervägande kvinnor. Fojos
totala intäkter uppgick för 2014 till 32 miljoner kronor. Se
tabell 20.
Fojo jobbar med mediebistånd och demokrati
Tabell 20. Regeringens utbildningsuppdrag avseende
fortbildning av journalister
Studenterna är en betydelsefull aktör i universitetets arbete
inom såväl grundnivå, avancerad nivå som forskarutbildningsnivå. Linnéuniversitetet ser gärna att studentkåren
vid Linnéuniversitetet, Linnéstudenterna, är representerad
i universitetets beredande och beslutande organ. Linnéstudenterna har ledamöter i universitetsstyrelsen, biblioteksstyrelsen, de fem fakultetsstyrelserna och nämnden för
lärarutbildning. Representanter för Linnéstudenterna
medverkar vid rektors- dekan- och prefektbeslut liksom i
universitetets olika råd och övriga beredande organ. Totalt
utser studentkåren cirka 150 studenter (ordinarie ledamöter
och suppleanter) till universitetets olika organ. För att
underlätta bemanning och öka studenternas delaktighet
ges studeranderepresentanter sedan 2012 ekonomisk
ersättning för deltagande i universitetets beslutande och
beredande organ.
Service som möter studenternas olika behov
Institutet för fortbildning av journalister (Fojo), har
i uppdrag att erbjuda yrkesverksamma journalister
kvalificerad fortbildning och vidareutbildning. Inom
utbildningsuppdraget erbjuder Fojo ett kursutbud som
belyser samhällsfrågor och medieutveckling samt fångar
upp aktuella debatter. Fojo bedriver inte egen forskning,
men knyter an till forskning som bedrivs av andra
inom området, till exempel vid institutionen för media
Antal genomförda utbildningar
Antal kursdagar
Antal deltagare
– varav kvinnor
– varav män
Antal ansökningar
Intäkt av anslag, tkr
2014 2013 2012 2011 2010
43
34
36
29
29
140
118
129
116
116
674
612
540
470
445
470
410
394
204 202
146
1 320 1 112 1 682 1 344
720
9 983 9 781 9 724 9 637 9 616
25 (68)
Polisutbildningen – en uppdragsutbildning
Polisutbildningen är en tvåårig uppdragsutbildning
som genomförs på uppdrag av Rikspolisstyrelsen
sedan hösten 2001. Ett nytt treårigt avtal för perioden
2014-2016 har tecknats med Rikspolisstyrelsen.
Uppdragsintäkterna i grundläggande polisutbildning
uppgick 2014 till 52 miljoner kronor.
Rikspolisstyrelsen ger årliga uppdrag till Linnéuniversitetet och under 2014 tilldelades 200 utbildningsplatser. Antal tilldelade platser varierar från år till år
och besluten om tilldelningen kommer mycket sent.
Fluktuationerna i antalet helårsstudenter påverkar
kontinuiteten i utbildningsplaneringen, vilket får till
följd att korta visstidsanställningar ofta tillämpas. Detta
försvårar möjligheten att kontinuerligt bygga upp en
bas av kunskap, kompetens och beprövad erfarenhet. Se
tabell 21 och 22.
Förutom grundläggande polisutbildning bedrivs
fortutbildning och vidareutbildning för 9 miljoner
kronor. Polisutbildningen genomför kurser inom
Rikspolisstyrelsens ordinarie kursutbud med totalt
26 (68)
Linnéuniversitetet
250 utbildningsplatser. Dessa utbildningar har varit
inriktade på förundersökningsledning, brottsutredning
och ledarskapsutbildning. Universitetet har på uppdrag
av Försvarsmakten även utbildat militärer i polisiära
ämnen. Skatteverket och Försäkringsbolagen har också
deltagit på utbildningar som getts av Polisutbildningen.
Utbildningarna har varit inom områdena utredningar
och bemötande.
Polisutbildningen är engagerad i ett EU-projekt
i Jordanien om mänskliga rättigheter och utbildning.
Detta avslutades i december 2014. Tillsammans med
Polismyndigheten i Västra Götaland deltar polisutbildningen i ett fyraårigt projekt i Colombia som behandlar
brott i nära relationer och utbildningsfrågor. Under 2014
har ett samarbete med Serbien påbörjats.
I augusti 2014 anordnades den hittills största
polisforskningskonferensen som samlade cirka 180
deltagare, både praktiker och forskare.
Polisutbildningens totala intäkter uppgick till 61
miljoner kronor.
Linnéuniversitetet
Tabell 21. Antal helårstudenter inom polisutbildningen
Grundläggande polisutbildning,
Rikspolisstyrelsen
Övrig poänggivande
uppdragsutbildning
Kvinnor
2014
Män Totalt
Kvinnor
2013
Män Totalt
Kvinnor
2012
Män Totalt
2011
2010
143
257
400
171
298
469
126
234
360
226
350
18
40
58
46
52
98
58
79
137
61
57
161
297
458
217
350
567
184
313
497
287
407
Källa: Ladok.
Tabell 22. Antal tilldelade utbildningsplatser avseende polisutbildningen
2014
100
100
200
Vårens antagning
Höstens antagning
Universitetsbiblioteket satsar på publiceringsfrågor
och digitala lärmiljöer
Under det gångna verksamhetsåret har universitetsbibliotekets fokus legat på publiceringsfrågor och fortsatt
utveckling av de digitala lärmiljöerna. På publiceringsområdet har rutinerna för kvalitetsarbetet i publikationsdatabasen DIVA förbättrats. I höstas lanserades
Publiceringsguiden - en digital guide där man kan hitta
tips och verktyg att använda när man ska publicera och
sprida sin forskning.
Arbetet med Open Access är av stor vikt för
synlighet och spridning av universitetets forskningsresultat och under året har universitetsbiblioteket
utvecklat stöd och rutiner för utgivning av Open
Access-tidskrifter. Universitetsbiblioteket arrangerade
även tillsammans med Kungliga biblioteket Mötesplats
Open Access, en årlig konferens med deltagare från hela
norden. Personalens kompetens inom publiceringsfrågor
har stärkts under året för att den ska utgöra ett gott
stöd till Linnéuniversitetets forskare. Tillsammans med
kommunikationsavdelningen har biblioteket gjort en
inventering av publikationer utgivna inom Linnéuniversitetet. I samband med detta framkom att spridning
och synlighet behöver förbättras samt att det fanns en
otydlighet kring vilket stöd som erbjuds inom universitetet. Förslag på hur ett samlat stöd kan utformas och
rutiner för bättre spridning och synlighet håller på att
utformas.
2013
100
75
175
2012
150
150
300
2011
72
75
147
2010
80
0
80
I juni 2013 fick universitetsbiblioteket ansvar för
universitetets lärplattform och därtill hörande system.
Under 2014 har etableringen fortsatt och framför allt har
lärosätets system för distribution, lagring och publicering
av video, LnuPlay tagits i drift. Förutsättningarna för
ett ökat utbud av öppna digitala lärresurser (OER) har
därmed ökat. Under året har även en kartläggning av
studior och utrustning samt en utredning kring stöd för
mediaproduktion genomförts. Allt i syfte att stödja nya
undervisningsformer och e-lärande.
Studieverkstaden fick under året i uppdrag att
ansvara för undervisning och handledning i studieteknik. Vidare har stödet till internationella studenter
ökat för att överbrygga svårigheter och hinder som kan
drabba studenter i mötet med en främmande akademisk
kultur.
Prestationer inom utbildningsområdet
Helårsstudenter och helårsprestationer utgjorde
Linnéuniversitetets prestationer. Flera olika faktorer
påverkar kostnaden per prestation i olika riktningar.
Anpassningen till takbeloppet påverkar liksom
utbildningsområdenas olika prislappar och ökad
genomströmning. Se tabell 23.
Tabell 23. Redovisning av prestationer inom utbildning på grundnivå och avancerad nivå 1
Helårsstudenter (hst)
Helårsprestationer (hpr)
Kostnader (tkr) 2
Kostnad/hst (kr)
Kostnad/hpr (kr)
2014
13 950
11 480
1 042 420
74 725
90 803
2013
14 336
11 662
1 005 933
70 168
86 257
2012
14 981
11 766
1 028 785
68 673
87 437
2011
15 559
11 953
1 004 831
64 582
84 065
2010
15 575
11 620
987 041
63 373
84 943
1 Exklusive uppdragsutbildning och inklusive studieavgiftsfinansierade studenter. Könsuppdelning se väsentliga uppgifter.
2 Se tabell 48 i avsnitt ekonomisk redovisning.
27 (68)
Framstående forskning
Ett av Linnéuniversitetets övergripande mål är att ha
vetenskapligt och konstnärligt framstående forskning
som är till nytta för samhällsutvecklingen. Forskningen
vid Linnéuniversitetet är mångfacetterad, med både
ämnesdjup och tvärvetenskapliga inriktningar. Den
spänner över humaniora, samhällsvetenskap, naturvetenskap och teknik, och innehåller en rad väletablerade
forskningsområden. Allt ifrån arbetsmarknadspolitik,
välfärdsfrågor, utbildningsvetenskap och entreprenörskap till biovetenskap, akvatisk ekologi samt trä och
energiteknik.
För att universitetet ska närma sig visionen om
en kreativ kunskapsmiljö i Linnés anda blir det allt
viktigare att bygga goda miljöer som integrerar
utbildning och forskning. Årets Linnébarometer tyder
på att universitetet har lyckats knyta an utbildningarna
till forskningen. Åtta av tio tillfrågade studenter menar
att den kunskap som förmedlats vilar på vetenskaplig/
konstnärlig grund och sju av tio anser att det funnits en
koppling till aktuell forskning i kursinnehållet. Nästan
lika många menar att deras intresse för vetenskapliga
frågor ökat under studietiden.
Fakulteterna arbetar på olika sätt med den egna
fördelningen av forskningsanslag, men gemensamt för
alla är att prestationerna vetenskapliga publikationer/
citeringar och externa forskningsmedel väger tungt samt
att extern expertgranskning används vid beredningen av
medelstilldelning. Nytt för 2014 är att rektor inför 2015
har fördelat fem procent av forskningsanslagen direkt
till enskilda forskare utifrån vetenskapliga publikationer
och externa forskningsmedel. Linnéuniversitetet har
utvecklat en egen bibliometrisk modell utifrån den
norska modellen och den används vid fördelning av
dessa forskningsmedel.
Nu finns fem Linnaeus University Centres
För att skapa forskningsmiljöer av internationell
hög kvalitet satsar Linnéuniversitetet på att profilera
forskningen och öka dess konkurrenskraft genom
Linnaeus University Centres (Lnuc). Under året har ett
femte Lnuc, Linnaeus University Center for Intermedial
Studies, inrättats med start 2015. Alla Lnuc har kvalitetsgranskats av särskilda bedömargrupper bestående av
internationellt erkända forskare. Varje Lnuc kommer
att utvärderas efter fem år. Universitetet har under 2014
satsat 40 miljoner kronor på dessa forskningsmiljöer.
Lnuc ingår i Linnéuniversitetets långsiktiga satsning
på framstående forskningsmiljöer och är ett led i den
överordnade visionen om en kreativ kunskapsmiljö.
Forskarna inom centren har en god ställning i forskarsamhället och deras forskningsområden är relevanta ur
ett nationellt och internationellt perspektiv.
Concurrences in Colonial and Postcolonial Studies
består av forskare inom områden som litteratur, historia,
språk, konsthistoria, konstvetenskap och kulturgeografi.
Ecology and Evolution in Microbial Model Systems
forskar om vattenmiljön i och nära Östersjön och
samlar forskning i mikrobiologi, evolutionsbiologi och
28 (68)
Linnéuniversitetet
marinbiologi. Labor Market and Discrimination Studies
är ett Lnuc inom främst nationalekonomi, men även
statsvetenskap och psykologi, som undersöker hur etnisk
tillhörighet, ålder, kön och sexuell läggning påverkar
olika gruppers framgång på arbetsmarknaden. Hösten
2015 startar en ny kandidatutbildning med nära koppling
till denna forskargrupp. Biomaterials Chemistry är ett
centrum för forskning i immunologi, organisk kemi
och biokemi. Intermedial studies ska utgöra en tvärvetenskaplig miljö med ambition att fördjupa förståelsen
för alla mediers grundläggande natur och möta de
utmaningar som det nya medielandskapet innebär.
Centrumet kommer att bli en plattform för många
enskilda forskare som arbetar inom främst språk,
litteratur och kulturvetenskaper.
Professionsforskningen viktig för utbildningarnas
kvalitet
Professionsutbildningarna är i behov av att förstärka
forskningsöverbyggnaden, vilket ställer Linnéuniversitetet
inför utmaningar inte minst när det gäller finansiering.
Linnéuniversitetet har flera professionsutbildningar av
vikt för samhället, såsom psykologprogrammet, lärarutbildningen, optikerprogrammet och sjuksköterskeprogrammet för att nämna några. Detta kräver disputerade
och forskande lärare för att säkerställa att utbildningen
bedrivs på vetenskaplig grund. De självständiga arbetenas
kvalitet är i högsta grad beroende av kompetensen hos
handledare och examinatorer. Utbyggnaden av professionsutbildningarnas forskning begränsas både av brist
på medel och av nationell brist på viss vetenskaplig
kompetens, vilket medför svårigheter vid rekrytering.
Det finns ett generellt behov av att öka utbildningen på forskarnivå för att bredda den nationella
rekryteringsbasen. Att forskningsbasen behöver stärkas
gäller inte minst för lärarutbildningen. Nämnden för
lärarutbildning har i en gemensam satsning med de
fakulteter som bedriver lärarutbildning fördelat medel
för strategisk rekrytering.
Linnéuniversitetets professionsforskningsmiljö är
en mångdisciplinär miljö vid fakulteten för samhälls
vetenskap. Den bedriver flervetenskapliga forskningsprojekt om professioner och professionaliseringsprocesser.
En tydlig utmaning finns i balansen mellan utbildning och
yrke, att göra den akademiska kunskapsformen relevant för
yrket och att ta in yrkeserfarenheten i utbildningen.
Sjöfartshögskolan har en lång tradition av operativ
utbildning men har under de senaste åren fokuserat på
att även skapa progression i utbildningen samt utveckla
forskningsöverbyggnaden. Idag har Sjöfartshögskolan
fem doktorander som bland annat finansieras av Sjöfartsverket, Stiftelsen Sveriges Sjömanshus, Rederi AB
Gotland och Stena Rederi AB.
Regeringens satsning på strategiska
forskningsområden
Linnéuniversitetet deltar i två av regeringens satsningar
på strategiska forskningsområden, inom havsmil-
Linnéuniversitetet
jöforskning och klimatmodeller. ECOCHANGE
(Ecosystem Dynamics in the Baltic Sea in a Changing
Climate Perspective) är ett samarbete mellan Linnéuniversitetet, Umeå universitet, Havs- och vattenmyndigheten (HaV) och Naturhistoriska riksmuseet med
Umeå universitet som huvudman. Linnéuniversitetets
läge vid Egentliga Östersjön och Umeå universitetets
läge vid Bottniska viken möjliggör en unik jämförande
forskningsinsats.
MERGE, ModElling Regional and Global Earth
system, är ett samarbete mellan Lunds universitet,
Göteborgs universitet, Rossby centre/SMHI, Linnéuniversitetet, Chalmers tekniska högskola och Kungliga
Tekniska högskolan. Lunds universitet är huvudman.
Havsmiljöinstitutet
Havsmiljöinstitutets uppdrag är reglerat genom regeringsbeslut och är ett samarbete mellan Göteborgs universitet,
Umeå universitet, Stockholms universitet och Linnéuniversitetet. Verksamheten vid Linnéuniversitetet har under
året bedrivits av en kvarts tjänst finansierad av universitetet och en halvtidstjänst finansierad av Havsmiljöinstitutets gemensamma kansli.
Havsmiljöinstitutet vid Linnéuniversitetet har bistått
med vetenskaplig kompetens till kustmiljöföreningar,
vattenråd, kommuner och länsstyrelser i havsmiljöfrågor, till exempel kring utformning och utvärdering
av miljöförbättrande åtgärder. Tillsammans med
kansliet i Göteborg och övriga medverkande universitet
har Linnéuniversitetet arrangerat och medverkat i
konferensen Hav och samhälle samt i flera seminarier
under Almedalsveckan i Visby.
Vidare har medverkan skett i planering, produktion
och presentation av publikationen HAVET 2013/ 2014
som redovisar miljötillståndet i svenska havsområden.
Havsmiljöinstitutet har också deltagit i den gemensamma
arbetsgruppen Havets tillstånd och utveckling, med
uppdrag att öka tillgängligheten för och användbarheten
av den information som samlas i miljöövervakningen.
Under våren lanserades projektet Rädda gädda där
allmänheten har möjlighet att hjälpa till med att kartlägga
våtmarker och översvämningsområden. Som en del i ett
landsomfattande system för mätbojar har institutet sjösatt
en mätboj utanför Kårehamn på norra Öland. Havsmiljöinstitutet har även samarbetat med Statens veterinärmedicinska anstalt och Havs- och vattenmyndigheten med att
kartlägga omfattningen och orsaken till den massdöd av
tånglake som inträffade under året i Östersjön.
Utbildning på forskarnivå
Linnéuniversitetet hade under 2014 totalt 316 studerande
på forskarnivå inom ett brett spektrum av ämnen.
Sedan några år tillbaka har fakulteternas strategiska
arbete syftat till att skapa balans mellan utbildning
på forskarnivå och forskning med avseende på
fakultetsmedel, vilket har resulterat i en minskning av
antalet studerande på forskarnivå de senaste åren. Se
tabell 24.
KK-stiftelsen har under 2014 beviljat Linnéuniversitetet 20 miljoner kronor i anslag för att starta en
företagsforskarskola inom uppdragsarkeologi. Initialt
kommer 7-11 doktorander att ingå i denna 6-åriga
forskarskola som startar hösten 2015. Den totala
budgeten för företagsforskarskolan är 42 miljoner kronor.
De involverade arkeologiföretagen står för 21 miljoner
kronor och Linnéuniversitetet för 4,5 miljoner kronor.
Sammantaget deltar Linnéuniversitetet i ett tiotal
forskarskolor.
Under året har totalt 45 studerande antagits till
utbildning som leder till doktors- och licentiatexamen.
Antal avlagda examina på forskarnivå ligger på samma
nivå jämfört med föregående år. Inom området
humaniora/samhällsvetenskap är kvinnorna fler och
inom naturvetenskap/teknik är förhållandet omvänt. När
det gäller antagna till utbildningen är könsfördelningen
relativt jämn inom de både områden. Se tabell 25 och 26.
Kvalitetsrådet har arbetat proaktivt med de utvärderingar av utbildning på forskarnivå som UK-ämbetet
kommer att genomföra. En expertgrupp har inrättats
som dels ska utarbeta ett förslag på hur ett fakultetsövergripande kvalitetsarbete för utbildning på forskarnivå
ska samordnas, dels stödja och stärka fakulteternas
arbete i samband med UK-ämbetets utvärderingar. På
fakultetsnivån har arbete påbörjats för att se över individuella- och allmänna studieplaner avseende måluppfyllelse enligt högskoleförordningens examensmål.
Tabell 24. Antal studerande på forskarnivå
Område 1
Humaniora och samhällsvetenskap
– varav kvinnor
– varav män
Naturvetenskap och teknik
– varav kvinnor
– varav män
2014
160
104
56
156
63
93
316
1 Områdesindelningen utgår från Linnéuniversitetets ämnesindelning.
2013
160
103
57
172
75
97
332
2012
180
116
64
170
74
96
350
2011
184
2010
165
197
199
381
364
Källa: Ladok.
29 (68)
Linnéuniversitetet
Tabell 25. Antagna till utbildning på forskarnivå
Område 1
– varav kvinnor
– varav män
– varav kvinnor
– varav män
2014
6
3
3
26
12
14
32
Doktorsexamen
2013
2012
14
22
9
8
5
14
30
18
11
5
19
13
44
40
2011
28
2010
16
19
27
47
43
2014
8
5
3
5
2
3
13
Licentiatexamen
2013
2012
6
7
6
4
0
3
6
7
1
3
5
4
12
14
1 Områdesindelningen utgår från Linnéuniversitets ämnesindelning.
2011
4
2010
6
2
5
6
11
Källa: Ladok.
Tabell 26. Avlagda examina
Område 1
– varav kvinnor
– varav män
– varav kvinnor
– varav män
2014
21
15
6
23
10
13
44
Doktorsexamina
2013
2012
18
20
12
16
6
4
31
18
19
11
12
7
49
38
2011
18
2010
16
23
20
41
36
2014
3
0
3
5
2
3
8
Licentiatexamen
2013
2012
0
2
0
1
0
1
3
4
0
0
3
4
3
6
1 Områdesindelningen utgår från Linnéuniversitets ämnesindelning.
2014
457 250
2013
434 959
2012
414 832
2011
401 890
2010
391 736
173 305
159 136
140 523
135 238
129 566
38%
37%
34%
34%
33%
1 Extern forskningsfinansiering år 2010 har reducerats för fusionsmedel.
Källa: Agresso.
Tabell 28. Inbetalda medel (tkr), forskning och utbildning på forskarnivå
per finansiär
Vetenskapsrådet
Crafoordska stiftelsen
KK-stiftelsen 1
Vinnova 2
FORTE 3
FORMAS 4
EU FP7
Familjen Kamprads stiftelse
Övriga
Uppdragsforskning
2014
25 191
3 519
9 025
3 422
2 622
4 189
4 553
27 187
87 220
27 669
194 597
2013
27 464
919
13 791
4 717
2 974
2 264
6 123
23 592
74 979
19 556
176 379
2012
21 029
931
9 146
6 303
1 980
1 821
3 060
4 714
69 271
11 870
130 125
2011
22 207
1 586
20 708
5 211
3 922
4 808
2 753
0
63 040
17 707
141 942
2010
22 680
6 276
8 131
4 140
5 532
6 768
2 746
0
68 884
14 217
139 374
1 Varav 265 tkr (2014), 2 900 tkr (2013), 348 tkr (2012), 422 tkr (2011) och 250 tkr (2010) kommer
från annan medfinansiär.
2 Verket för innovationssystem.
3 Forskningsrådet för hälsa, arbetsliv och välfärd. Namnbyte från FAS (Forskningsrådet för
arbetsliv och socialvetenskap).
4 Forskningsrådet för miljö, areella näringar och samhällsbyggande.
30 (68)
2010
4
8
9
8
13
Källa: Ladok.
Tabell 27. Intäkter avseende forskning och utbildning på forskarnivå, tkr
Totala intäkter
Varav extern
forskningsfinansiering ¹
Extern
forskningsfinansiering i
% av totala intäkter
2011
0
Källa: Agresso.
Forskningens externfinansiering ökar
Linnéuniversitetet arbetar målmedvetet för att öka
andelen externa forskningsmedel. Avdelningen för externa
relationer erbjuder stöd på central nivå för att uppnå målen
för forskningsfinansiering. Seminarier om utlysningar av
forskningsmedel, om att skriva framgångsrika forskningsansökningar, om EU-finansiering samt om nyttiggörande
och kommersialisering av forskningsresultat har anordnats
liksom möten med forskningsfinansiärer.
Familjen Kamprads stiftelse öppnar nya möjligheter
till extern finansering, men det är viktigt att poängtera att
stiftelsens kvalitetskrav är höga och att ansökningar till
stiftelsen sker i konkurrens med andra lärosäten. Linnéuniversitetet har valt att fokusera på medicin och förbättrad
livskvalitet för de äldre, entreprenörskap samt miljö, vilka
är tre av stiftelsens prioriterade forskningsområden. Under
året har universitetet beviljats drygt 42 miljoner kronor
från Familjen Kamprads stiftelse, vilket är en ökning med
nästan 150 procent jämfört med föregående år.
Den totala intäkten 2014 för verksamhetsområdet
forskning och utbildning på forskarnivå har ökat med
17 procent sedan 2010. Ökningen kan hänföras till ökad
externfinansiering. Under året har andelen externfinansierad forskning ökat något från 37 procent till 38 procent.
Se tabell 27.
En analys av inbetalda medel per finansiär visar
en fortsatt ökning. Antal beviljade projektmedel från
KK-stiftelsen och Vetenskapsrådet minskade under 2013
vilket avspeglas i inbetalda medel för 2014. Se tabell 28.
Under 2014 har två projekt från KK-stiftelsen beviljats
för expertkompetens för hållbart byggande och för att
starta en företagsforskarskola för uppdragsarkeologi.
Linnéuniversitetet
Vetenskapsrådet har i den stora utlysningen beviljat 30
miljoner kronor för åtta projekt, varav 13 miljoner kronor
är inom humaniora och samhällsvetenskap. Motsvarande
siffra för 2013 var 20 miljoner kronor. Linnéuniversitetet deltar i sammanlagt 17 projekt inom EU:s sjunde
ramprogram (FP7) och Horizon 2020. Nämnas kan the
Human Brain Project (HBT) som är en av Europas största
forskningssatsningar.
Vetenskapliga publikationer ökar
Enligt universitetets vision och strategi skall universitetet
arbeta för en ökad publicering med nationell och internationell spridning.
Antal vetenskapliga publikationer registrerade i
Linnéuniversitetets forskningsdatabas DIVA fortsätter att
öka och uppgick för 2014 till totalt 683, vilket inkluderar
artikel i tidskrift, bok/monografi samt del i bok/del av
monografi. Sedan 2012 har antalet publikationer ökat med
31 procent. Se tabell 29.
Vetenskapsrådets bibliometriska sammanställning som
utgår från Web of Science visar att Linnéuniversitetets
citeringar ökar medan antalet fraktionerade publikationer minskar. Detta resulterar ändå i att det bibliometriska indexet sammantaget ökar för Linnéuniversitetet.
Ökningen är dock densamma som ökningen totalt för
riket, och vår andel av samtliga lärosäten blir därför
densamma som vid mätningen 2013, det vill säga 1,27
procent. Se tabell 30.
Under året har Linnéuniversitetet tagit fram en ny
bibliometrisk modell som bygger på den modell som
används i Norge vid fördelning av forskningsmedel.
Publikationspoängen beräknas utifrån publikationstyperna
artikel i tidskrift, kapitel i bok och bok samt konferensbidrag där publicerat paper ingår. Sammantaget för
Linnéuniversitetet har publikationspoängen utifrån det här
sättet att räkna ökat med 16 procent sedan föregående år.
Se tabell 31.
Tabell 29. Antal vetenskapliga publikationer 1
Artikel i tidskrift 2
Bok/monografi
Kapitel i bok/del av antologi
Varav artikel i tidsskrift
Web of Science
Peer review
2014
446
28
210
684
2013
438
16
180
634
2012
352
10
160
522
272
423
249
404
193
315
1 Vetenskapliga publikationer redovisas med ett års eftersläpning. Meeting abstract och Editorial material ingår ej för 2013.
2 Originalartiklar och översiktsartiklar.
Källa: Diva.
Tabell 30. Vetenskapsrådets sammanställning av bibliometrisk index
Web of Science (WoS)
Antal fraktionerade 1 publikationer
Fältnormerad medelcitering 2
Bibliometriskt index 3
Linnéuniversitets andel av samtliga lärosäten
2010-2013
503
0,96
579
1,27%
2009-2012
518
0,88
539
1,27%
2008-2011
507
0,91
571
1,42%
2007-2010
487
0,95
542
1,42%
2006-2009
468
0,89
483
1,32%
1 Fraktionering innebär en redovisning av Lnu:s andel vid sampublicering.
2 1,0 är världsgenomsnittet. Rikssnittet redovisar 1,13, vilket är bättre är världsgenomsnittet.
3 Bibliometriskt index är en sammanvägning av antal fraktionerade publikationer och fältnormerad medelcitering.
Källa: Vetenskapsrådet.
Tabell 31. Publikationspoäng enligt Linnéuniversitetets bibliometriska modell 1
Ekonomihögskolan
Fakulteten för hälso- och livsvetenskaper
Fakulteten för konst och humaniora
Fakulteten för samhällsvetenskap
Fakulteten för teknik
2014
53
122
148
68
106
497
2013
72
117
80
62
97
428
2012
68
102
63
94
84
411
2011
59
123
74
52
97
405
2010
62
129
81
62
114
448
1 Lnu:s bibliometriska modell utgår från den modell som används i Norge för att dela ut forskningsmedel till lärosätena. I den Norska modellen ger böcker, kapitel och
artiklar publicerade i vetenskapliga kanaler poäng enligt en lista på förlag och tidskrifter upprättad av norska forskare. I Linnéuniversitetets modell ingår dessutom
publicerade konferenspapers.
Källa: Diva.
31 (68)
32 (68)
Linnéuniversitetet
Linnéuniversitetet
Forskningsresurser en viktig förutsättning för utveckling
Linnéuniversitetet har som ambition att utveckla en kreativ
kunskapsmiljö i Linnés anda som bygger på utmanade
utbildning, framstående forskning, samhällelig drivkraft
och globala värden.
För Linnéuniversitetet är det också angeläget att
ständigt utveckla konkurrenskraftig forskning, bygga ut
professionsutbildningarnas forskningsöverbyggnad och
bedriva utbildning på forskarnivå. Regeringen forskningsanslag kommer därför att utgöra viktiga förutsättningar för
att utveckla Linnéuniversitetets forskningsverksamhet.
Sedan 2010 har regeringen gjort en forskningssatsning genom att nationellt ge forskningen större anslag.
Successivt har förhållandevis mer medel överförts till
de gamla universiteten. KK-stiftelsen har finansierat
en rapport från Umeå universitet med titeln Starka
forskare och starka forskningsmiljöer vid nya universitet
och högskolor. Av rapporten framgår att äldre svenska
lärosäten har jämförelsevis sämre citeringsgenomslag och
mindre antal excellenta publikationer än sina brittiska
motsvarigheter, medan yngre svenska lärosäten står sig väl i
jämförelse med brittiska yngre lärosäten.
Sedan 2010 har Linnéuniversitetet erhållit en ökning
av sina direkta forskningsanslag från regeringen med fem
procent. Motsvarande för de gamla universiteten var nio
procent och för de nya universiteten i snitt sex procent.
Utformningen av regeringens fördelningsmodell har
inneburit att Linnéuniversitetet sedan 2010 förlorat ungefär
10 miljoner i regeringens forskningssatsning. Se tabell 32.
En jämförelse med de andra nya universiteten visar att
Linnéuniversitetet har en lägre andel forskningsmedel än
övriga nya universitet. I dagsläget utgör forskningsanslaget
22 procent av Linnéuniversitetets totala anslag. Riksgenomsnittet ligger på 41 procent och bland de nya universiteten
är anslaget i snitt på 24 procent. Ett forskningsanslag
motsvarande de nya universitetens genomsnittliga 24
procent skulle för Linnéuniversitetets del utgöra ett tillskott
om ungefär 30 miljoner kronor. Se tabell 33.
Enligt Vetenskapsrådets analys av vetenskapliga
publiceringar/citeringar ökar lärosätenas bibliometriska
index som bygger på Web of Science. Även Linnéuniversitetet har sedan föregående år ökat sitt bibliometriska index
men universitetets relativa andel är oförändrat 1,27 procent
av samtliga lärosäten. Samtidigt visar en sammanställning
av de totala intäkterna för forskning och utbildning på
forskarnivå att Linnéuniversitetets andel av samtliga
lärosätens totala intäkter minskat till 1,25 procent. Detta
tyder på att Linnéuniversitetet genererar bra vetenskapliga
publiceringar/citeringar i förhållande till totala intäkterna
samtidigt som regeringens forskningsfinansiering bidragit
till en nedåtgående trend för Linnéuniversitetet (från 1,31
procent till 1,25 procent). Se tabell 34.
Tabell 32. Intäkter i verksamhetsområde forskning och utbildning på forskarnivå
Linnéuniversitetet
Totala intäkter, tkr
2013
2010
tkr Andel
tkr Andel Förändring
434 959 1,2%
398 737
1,3%
9%
Gamla universiteteten 1
32 233 415 90,5%
Nya universiteten, Fyrklövern 2
1 510 978 4,2%
Högskolor
1 859 879 5,2%
Totalt universitet och högskolor 35 604 272 100%
28 188 459 90,1%
1 406 766 4,5%
1 702 746 5,4%
31 297 971 100%
14%
7%
9%
14%
1 Universitet exklusive de nya universiteten.
2 Linnéuniversietet, Karlstads universitet, Örebro universitet, Mittuniversitetet.
Direkta statsanslag, tkr
2013
2010
tkr Andel
tkr Andel Förändring
275 823
1,7%
262 170 1,8%
5%
14 255 843
885 577
778 239
15 919 659
89,5%
5,6%
4,9%
100%
13 051 574 89,2%
838 928 5,7%
735 187 5,0%
14 625 689 100%
9%
6%
6%
9%
Källa: Universitetskanslersämbetets årsrapport 2014.
Tabell 33. Andel forskningsanslag av totalt anslag från regeringen, tkr
Linnéuniversitetet
Karlstads universitet
Mittuniversitetet
Örebro universitet
Rikssnitt 2013
Totalt anslag
1 297 864
803 271
725 765
939 271
3 766 171
Forskningsanslag
285 795
204 616
207 024
221 253
918 688
Andel Forskningsanslag
22%
25%
29%
24%
24%
41%
Källa: Regleringsbrev för 2015 och Universitetskanslersämbetets årsrapport 2014.
Tabell 34. Analys vetenskapliga publiceringar/citeringar i förhållande till samlade forskningsresurser
Bibliometriskt index från Vetenskapsrådet 1
Intäkter forskning/utbildning på forskarnivå, Mkr 2, 3
Kostnad forskning/utbildning på forskarnivå, Mkr 2, 3
Linnéuniversitetet
värde
värde
värde
2014
2013
2012
579
539
571
1 593
1 537
1 482
1 631
1 591
1 541
Samtliga lärosäten 4
värde
värde
värde
2014
2013
2012
45 639
42 430
40 281
127 759
120 243
112 769
124 246
116 581
109 109
Linnéuniversitetet
andel
andel
andel
2014
2013
2012
1,27%
1,27%
1,42%
1,25%
1,28%
1,31%
1,31%
1,36%
1,41%
1 Bibliometrisk index 2014 utgår från vetenskapliga publikationer enligt Web of Science (WoS) för åren 2010-2013. Källa: Vetenskapsrådet.
2 Intäkter respektive kostnader redovisas med ett års eftersläpning, i förhållande till de år som ligger till grund för bibliometriskt index. Fusionsrelaterade intäkter och kostnader ingår
för åren 2009-2010 Källa: Högskoleverket/Universitetskanslersämbetet
3 Lärosäten som ingår i Vetenskapsrådets sammanställning
33 (68)
Populärvetenskaplig forskningskommunikation
Basen för forskningskommunikationen är Lnu.se samt
press- och mediearbete som ökar universitetets synlighet
och ett arbete har påbörjats för en ökad digital spridning.
Magasinet Fokus Linnéuniversitetet innehåller nyheter
och information kring universitetets utbildningsoch
forskningssamverkan och skickas ut till ungefär 3 000
externa kontakter. Under året har ett nytt evenemang
lanserats genom forskarpuben Vetenskap de Luxe på Kafé
de lux i Växjö. Syftet har varit att dels skapa synlighet
utanför campus, dels sprida forskning på lättsamt sätt
i annan miljö. Då pubkvällarna varit välbesökta pågår
planering att starta motsvarande verksamhet på Cårhuset i
Linnéuniversitetet
Kalmar. Linnéuniversitetet arrangerade även i år välbesökta
evenemang vid Almedalsveckan. I år utökades det
evenemanget i samverkan med Institutet för fortbildning av
journalister och Fria ordets hus Växjö kommun.
Prestationer inom forskningen
Universitetets prestationsmått är enligt universitetsstyrelsebeslut Antal vetenskapliga publikationer samt Antal
studerande på forskarnivå. Kostnaden per vetenskapliga
publikationer har minskat de senaste åren. Kostnaden
per studerande på forskarnivå har ökat 2014. Se tabell 35.
Tabell 35. Redovisning av prestationer inom forskning och utbildning på forskarnivå 1
Prestationer
Antal vetenskapliga publikationer 2
Kostnad 3 per vetenskaplig publikation, tkr
Publikationspoäng enligt Linnéuniversitetets bibliometriska modell 4
Kostnad 3 per publikationspoäng enligt Linnéuniversitetets bibliometriska modell
Antal studerande på forskarnivå (årsarbetare) 5
Kostnad per studerande på forskarnivå (årsarbetare), tkr 6
2014
684
602
497
828
179
873
2013
634
624
428
924
185
819
2012
522
777
411
1 004
190
850
1 Vetenskapliga publikationer redovisas med ett års eftersläpning. Meeting abstract och Editorial material ingår ej för 2013 och 2014.
2 Avser artikel i tidskrift, bok/monografi, kapitel i bok/del av antologi.
3 Kostnad per vetenskaplig publikation utgörs av kostnaden för publikationens år minus ett år. Kostnaderna för 2010 är reducerade med fusionsrelaterade kostnader. Se
tabell 49 i avsnitt ekonomisk redovisning.
4 Lnu:s bibliometriska modell utgår från den modell som används i Norge för att dela ut forskningsmedel till lärosätena. I den Norska modellen ger böcker, kapitel och
artiklar publicerade i vetenskapliga kanaler poäng enligt en lista på förlag och tidskrifter upprättad av norska forskare. I Linnéuniversitetets modell ingår dessutom
publicerade konferenspapers.
5 Källa: Ladok
6 Kostnadsredovisning för utbildning på forskarnivå är en kombination av utfall och schablonberäkning.
34 (68)
Linnéuniversitetet
Samhällelig drivkraft –
Linnéregionen utvecklas
Linnéuniversitetets övergripande mål betonar vikten av
engagemang för samhällets utmaningar och för hållbar
tillväxt. Samtidigt är regional förankring och regionalt
samarbete av stor vikt. Universitetet deltar därför i ett
flertal projekt och samarbeten som syftar till regional
tillväxt och ömsesidig utveckling. Samarbetet med
omgivande samhälle bidrar till utbildningarnas kvalitet
och till att Linnéuniversitetets utbildningsutbud svarar
mot arbetsmarknadens behov.
Under året har KK-stiftelsen beviljat 20 miljoner
kronor för att Linnéuniversitetet ska starta en företagsforskarskola för uppdragsarkeologi. De involverade
arekologiföretagen, som är knutna till länsmuseerna
i Kalmar, Uddevalla och Östersund bidrar med 21
miljoner kronor. Under 2014 har KK-stiftelsen även
beviljat 17 miljoner kronor för projektet Expertkompetens för hållbart byggande, som sker i nära samarbete
med trä- och byggbranschen. Programmet Expertkompetens för innovationer syftar till att utveckla utbildning
på avancerad nivå riktade till redan yrkesverksamma.
Samverkansdagar anordnas i samarbete med
Sydsvenska Handelskammaren med syfte att utveckla
och fördjupa samarbetet mellan akademin, kommuner
och näringsliv. Vidare har Linnéuniversitetet
tillsammans med Regionförbundet södra Småland och
Regionförbundet Kalmar län en överenskommelse för
samverkan för att gemensamt möta de utmaningar som
regionen står inför. Överenskommelsen fokuserar på
ökad kompetens, förnyelse och utveckling i regionen
samt en satsning på styrkeområden med innovation och
forskning i fokus.
Universitetet har även ett långvarigt samarbete med
Oskarshamns kommun och Nova utbildning, FoU och
affärsutveckling. För att ytterligare fördjupa samarbetet
har ett nytt intentionsavtal upprättats under året. Avtalet
gäller samverkan inom utbildning, forskning, innovation
och affärsutveckling samt samverkan i viktiga framtidsfrågor för att stimulera regional tillväxt.
Den fristående Linnéakademien för vetenskap och
näringsliv främjar näringslivets, samhällets och universitetets utveckling i regionen. Under året har stiftelsen
delat ut stipendier och priser till studenter på grund- och
avancerad nivå samt forskarnivå.
Fakulteten för konst och humaniora medverkar i
Humtank tillsammans med ett dussintals andra svenska
lärosäten. Humtank syftar till att synliggöra humanioras
roll för samhällsutvecklingen.
Under året har universitetsbibliotekets skrivit ett
samarbetsavtal med Landstinget i Kalmar län som
innebär att universitetsbiblioteket kommer att ansvara
för biblioteksservice, främst i form av digitala tjänster,
för landstinget. Samarbetet är bland annat ett led i
förberedelsearbetet för att Kalmar kommer att bli
ny studieort för läkarutbildningen vid Linköpings
universitet.
Enligt Linnebarometern 2014 uppger sju av tio
studenter att de känner sig väl förberedda för arbetslivet.
Fem av tio menar att det förekommer relevanta
kontakter med arbetslivet och lika många uppger att de
haft någon form av arbetsförlagd utbildning. Under året
har en kommitté för samverkan inrättats för att skapa
en stödjande struktur i samverkansfrågorna. Kommittén
utgör ett ledningsstöd och har motsvarande funktion
som de tidigare inrättade kommittéerna för internationalisering, lika villkor och hållbar utveckling.
Forskning som möter samhällsutmaningar
Världen står inför ett antal globala samhällsutmaningar relaterade till miljö, hälsa, ekonomi och social
trygghet. Där märks bland annat en befolkning som
blir allt äldre, klimatförändringar och ett samhälle i
behov av nya innovationer. Förbättrad utbildning och
sjukvård, omskolning av arbetskraft samt investeringar i
innovation och forskning är nödvändigt för att möta dessa
utmaningar. Nedan följer några exempel på vad Linnéuniversitetet bidrar med för att möta samhällsutmaningar.
På Linnéuniversitetet finns en stor mängd forskningsprojekt som på olika sätt svarar mot samhällets
utmaningar. Detta gäller inte minst universitetets
spetsforskningsmiljöer, Linnaeus University Centres
(Lnuc). Som exempel kan nämnas Labour Market and
Discrimination Studies som undersöker hur etnisk
tillhörighet, ålder, kön och sexuell läggning påverkar
olika gruppers framgång på arbetsmarknaden. Concurrences in Colonial and Postcolonial Studies fokuserar på
kulturmöten.
Lnuc Ecology and Evolution in Microbial model
Systems bedriver forskning som berör samhällets miljöutmaningar i framförallt ekosystemet Östersjön. Inom
området finns olika samverkansprojekt, bland annat
Algoland, ett projekt som fokuserar på potentialen hos
mikroalger att användas för att rena rökgas från koldioxid,
återvinna närsalter från avloppsvatten och producera
bioenergi för södra Östersjöregionen. I samarbete med
Cementa får allmänheten möjlighet att vid försöksanläggningen i Degerhamn studera mikroalger i mikroskop
och få kunskap om hur dessa bidrar till bättre miljö i
Östersjön.
En stor samhällelig utmaning som är i fokus inom
REIS – Research on Elderly in Social Sciences – är det
starkt ökande antalet äldre människor i befolkningen.
Detta är en utmaning inte bara i Sverige utan i många
länder i västvärlden.
Så gott som alla forskningsprojekt som fått
finansiering från Familjen Kamprads stiftelse har med
samhällsutmaningar att göra. De forskningsprojekt
som tilldelade mest medel under 2014 var Förmågor
och kunskaper via entreprenöriellt lärande i matematik
i förskoleklass-årskurs 6 (6,6 miljoner kronor), Palliativt
centrum för samskapad vård, utbildning, forskning och
klinisk verksamhet Kronoberg (6,1 miljoner kronor) och
Efter Hultsfred: Kulturella entreprenörer i spåren efter
festivalen (5,9 miljoner kronor).
35 (68)
Inom teknikområdet pågår ett projekt med hållbarhetsinriktning, Energi från skogen, som berör hela
skogsbränslekedjan från bränsleuttag till återföring av
aska. Smart adaptive systems är ett annat forskningsområde om anpassningar av system till framtida
lösningar. Inom hållbart byggande är det övergripande
målet att förstå hur en hållbar byggd miljö baserad
på resurseffektiva system med låg miljöpåverkan kan
utarbetas och implementeras.
Linnéuniversitetet samarbetar med Landstinget
Kronoberg inom området hälsa, humaniora och
medicin som arbetar tvärvetenskapligt med bland annat
narrativ medicin och medicinsk etik samt vård- och
medicinhistoria.
Inom arkeologi pågår ett samarbete med kärnkraftverket i Oskarhamn (OKG AB) med avseende på
kärnkraftsavfall som ett arv. Utgångspunkten är att
hanteringen av kulturarv och riskavfall har mycket
gemensamt och att risken för oavsiktlig exponering för
radioaktivitet kan minska om kärnkraftsavfall behandlas
som ett arv och inte glöms bort.
Projektet Bokhunden är ett forskningsprojekt inom
litteraturvetenskap finansierat av Allmänna arvsfonden.
I projektet stimuleras barn att läsa mer genom att de får
läsa för en hund. Eftersom hunden är kravlös och icke
dömande har den en lugnande effekt i en situation som
för många barn är stressande.
Kompetens med djup och bredd inom hälsoområdet
Inom hälso- och vårdområdet finns en rad formaliserade nätverk och mötesplatser för samarbeten med
Landstinget i Kalmar län och Landstinget Kronoberg.
Till exempel främjar eHälsoinstitutet utvecklingen av
eHälsa genom utvärderingar och forskning om IT-stöd
tillsammans med företrädare för hälso- och sjukvård,
omsorg och näringsliv. Landstingen tillhandahåller
praktikplatser för olika hälso- och vårdutbildningar
samt klinisk läkarkompetens för studerande från Lunds
universitet. Vidare finansierar Landstinget i Kalmar
län en del av eHälsoinstitutet samt professorer och
doktorander inom hälsovetenskap och förbättringskunskap. Region Kronoberg finansierar en professur och
en lektor i psykologi.
Universitetet och Landstinget i Kalmar och Region
Kronoberg har skapat Mötesplats hälsa för utveckling
av utbildning och forskning i medicin och hälsa som
kan bidra till utveckling av vården. Medverkande är
forskare från vårdvetenskap, eHälsa, naturvetenskap
och landstinget. Regionförbunden i Kalmar och Växjö
har tillsammans med eHälsoinstitutet och Linnéuniversitetets Brysselkontor börjat arbeta med en gemensam
EU-ansökan.
Palliativt Centrum för samskapad vård bildades 1
januari 2013 vid Linnéuniversitetet i samverkan med
landstinget Kronoberg. Centrumet bedriver forskning,
utbildning och klinisk utveckling inom palliativ vård
(vård i livets slutskede) med utgångspunkt i Kronobergs
län. Målet är att skapa en hållbar palliativ vård som
är samskapad av patienter, närstående, personal och
36 (68)
Linnéuniversitetet
forskare. Centrumet finansieras av Familjen Kamprads
stiftelse, Linnéuniversitetet och Landstinget Kronoberg.
Nationellt kompetenscentrum Anhöriga arbetar på
uppdrag av Socialstyrelsen för att stimulera och stödja
utvecklingen av anhörigstöd och är en länk mellan
ideella sektorn, praktik, beslutsfattare och forskning.
Nationellt kompetenscentrum Anhöriga samlar in,
sammanställer och sprider kunskap om anhörigfrågor
och anhörigas situation. Genom kunskapsöversikter,
inspirationsmaterial, konferenser och nyhetsbrev gör
centrumet forskning och utveckling lättillgänglig. Varje
höst anordnas regionala konferenser om anhörigfrågor
för att bidra till kunskaps- och erfarenhetsutbyte.
eHälsoinstitutet
Vid eHälsoinstitutet bedrivs nationell och internationell
forskning samt utbildning om IT-stöd i vid bemärkelse
inom hälsa, medicin, vård och omsorg med fokus
på läkemedelsanvändning. Institutet har nationella
uppdrag och utgör en mötesplats för olika intressenter
och kompetenser som behövs för eHälsa. Medverkande
forskare tillhör olika fakulteter och organisationer
men möts och har seminarier vid institutet. Institutet
medverkar i regionala, nationella och internationella
nätverk. eHälsoinstitutet utvärderar eHälsa på ett
systematiskt sätt baserat på vetenskapliga metoder och
utgår från ett holistiskt MTO (Människa-TeknikOrganisation)-perspektiv. Bland uppdragsgivarna ses
näringsliv, myndigheter, (Läkemedelsverket, Socialstyrelsen, Myndigheten för samhällsskydd och beredskap,
Statens beredning för medicinsk utvärdering),
Landstingen i Kalmar, Dalarna och Västmanland,
Regionförbundet i Kalmar och Sveriges Kommuner och
Landsting. Resultaten sprids öppet och under arbetet
ges full insyn i processen. Universitetets fakulteter är alla
engagerade i utvecklingen av eHälsa genom eHälsoinstitutets intresseråd. Rådet bildades våren 2014 i syfte
att öka samarbetet inom eHälsa mellan fakulteterna
på Linnéuniversitetet. Sedan slutet av 2014 finns en
nationellt förankrad Advisory Board. eHälsoinstitutets
medarbetare föreläser på masterkurs i eHälsa samt för
läkarstudenter och ST-läkare.
Utbildning och forskning i nära samarbete med
yrkesverksamma
Professionsutbildningarna som står för drygt hälften
av Linnéuniversitetets programstudenter har behov av
en tät och god kontakt med yrkesverksamma, vilket
leder till samverkan inom hälso- och vårdutbildningar,
lärarutbildningen, socionomutbildningen, ingenjörsutbildningar och sjöbefälsutbildningen.
Linnéuniversitetet erbjuder lärarutbildning på
alla stadier och det finns ett stort behov av regional
samverkan inom ramen för dessa utbildningar. Det
huvudsakliga uppdraget för Regionalt utvecklingscentrum, RUC, är att främja samverkan mellan
Linnéuniversitetet och regionens förskolor och skolor.
RUC:s nära samarbete med regionens skolor leder
till uppdragsutbildningar och uppdragsforskning vid
Linnéuniversitetet
fakulteterna. Ett ökat antal nationella skolreformer
under året har medfört flera uppdrag från Skolverket,
exempelvis Förskolelyftet och Lärarlyftet. Nytt för i år
är en omfattande nationell satsning på nyanlända elever
som RUC på uppdrag av Skolverket anordnat för ett
100-tal rektorer. Under året har 17 nätverk mellan universitetslärare och forskare och pedagoger i förskolor och
skolor varit aktiva. RUC har en samordnande funktion
för dessa nätverk och säkerställer kopplingen till
nämnden för lärarutbildning och dess ansvarsområden,
det vill säga lärarprogrammen och deras forskningsbas.
Frågan har väckts huruvida nätverkens förstelärare skulle
kunna utgöra en resurs i lärarutbildningen. Genom
nätverk, uppdragsutbildningar och uppdragsforskning
möter universitetets forskare och utbildare personal i
förskolor och skolor. Erfarenheter från sådan samverkan
bidrar till utvecklingen av lärarutbildningens kvalitet
samtidigt som universitet blir en drivkraft för regionens
förskolor och skolor. RUC:s samarbete med skolhuvudmän har systematiserats, vilket har bidragit till ett
antal uppdragsutbildningar vid fakulteterna motsvarande
12 miljoner kronor.
Linnéuniversitetet har tillsammans med Nybro
kommun och Regionförbundet i Kalmar län tagit
fram en gemensam målbild och en långsiktig strategi
för att utveckla ett kompetenscentrum för glasdesign
i Pukeberg. Designutbildningen i Pukeberg erbjuder
sedan länge en kurs i glasdesign riktad till internationella studenter och förslaget om ett gemensamt
kompetenscentrum ligger även i linje med det så kallade
Glasrikesuppdraget, som lyfter fram vikten av ett
internationellt utbildningsoch besökscentrum. Även
inom musikproduktion och event management pågår
ett regionalt samarbete med andra lärosäten och nära
musikbranschen.
Universitetet bedriver utbildningar vid Centrum
för informationslogistik (CIL) i Ljungby sedan 2001.
Genom ett samarbetsavtal bidrar PostNord AB med två
miljoner kronor i fem år för en professur i informatik
med inriktning mot informationslogistik. Forskningssamarbetet fokuserar på affärsmodeller som är baserade
på informationslogistiska fenomen.
Innovationsmiljöer växer fram
Linnéuniversitetet medverkar tillsammans med regionförbund, länsstyrelser, Högskolan i Jönköping, SP
Sveriges tekniska forskningsinstitut och Glafo samt
företag i hela Småland i innovationsmiljön Smart
Housing Småland. Med finansiering från Vinnova
ska Smart Housing Småland utveckla företagande,
forskning och innovationer som syftar till en internationellt ledande innovationsmiljö som skapar smart
boende och hållbar byggd miljö med bas i glas och trä.
I projektet Linnaeus Technical Centre (LTC)
samverkar universitetet och näringslivet kring utveckling
av teknikområden och forskning. Syftet med LTC är
att stärka den regionala tillväxten genom att initiera och
utveckla teknikplattformar. Linnéuniversitetet är navet i
projektet och ett antal tekniknoder har skapats i regionen.
The Bridge är ett flervetenskapligt utbildningsoch
forskningssamarbete mellan Linnéuniversitetet och
Ikea som inleddes 2009. Ett tvåårigt tvärvetenskapligt
masterprogram ges där Linnéuniversitetet tar in tio
studenter från vart och ett av områdena teknik, ekonomi
och design. Studenterna ska utveckla sin kunskap
inom den egna disciplinen samtidigt som de utvecklar
förmågan att arbeta tillsammans med studenter från
de två andra huvudområdena i innovationsprocesser.
Studenterna arbetar nära Ikea och ett av syftena med
innovationsmastern är Ikeas behov av tvärvetenskaplig
kompetens.
Strukturfondsprojektet Information Engineering
Center (IEC) är Linnéregionens IT-kluster och
IT-nätverk för näringsliv, forskare och samhälle.
RegSam, Regional samverkan för hållbar tillväxt, är ett
annat strukturfondsprojekt som avslutades vid årsskiftet
och som framöver kommer att ingå i den ordinarie
verksamheten vid Linnéuniversitetet. Projektets syfte
har varit att skapa förutsättningar för samverkan och
hållbar tillväxt samt att få fler studenter att stanna i
regionen genom anställning eller eget företagande.
Utvärderingen av projektet visar att projektet inspirerat
och engagerat det regionala näringslivet på ett sätt som
skapat mervärde och på så sätt fungerat som en stark
samhällelig drivkraft. Under programperioden har
projektet genererat 125 studentprojekt och 20 forskningsoch utvecklingsprojekt samt tillsammans med drivhusen
i Kalmar och Växjö medverkat till att skapa 218 arbetstillfällen i Linnéregionen. 211 företag har skapats, varav
60 procent av män.
Fyrklövern stimulerar forskning och innovation
Linnéuniversitetet är en del av Innovationskontoret
Fyrklövern där även Karlstads universitet, Örebro
universitet och Mittuniversitetet ingår. Innovationskontoret Fyrklövern arbetar med att initiera, stimulera
och stödja nyttiggörande av forskning vid lärosätet
samt kommersialisering av idéer. Särskilt fokus ligger
på utveckling av tjänsteinnovationer och vissa regionalt
starka bransch- och forsknings-områden. Innovationskontoret stöttar forskare och studenter med rådgivning,
expertstöd kring tjänsteinnovation och immaterialrättsligt skydd vid tecknande av avtal. Inom Innovationskontoret har en gemensam idébank lanserats. Där
samlas forskningsresultat, affärsidéer och andra typer av
licenserbara koncept.
Samarbetet inom Innovationskontoret Fyrklövern
genererar nya samarbeten. Universitetens forskningsrådgivare har bland annat genomfört en dekanutbildning
i syfte att stimulera till ERC-ansökningar (European
Research Council). Inom Fyrklövern pågår även ett
aktivt samarbete mellan lärosätena och sex science
parker om gemensam internationell etablering med
start i Tyskland. Tanken är att underlätta för företag att
etablera sig på den tyska marknaden.
37 (68)
Linnéuniversitetet – det entreprenöriella
universitetet
Linnéuniversitetet arbetar för att skapa en entreprenöriell kultur. Projektet Det entreprenöriella universitetet (DEU) har pågått sedan 2012 med stöd från
såväl EU:s regionala strukturfonder som universitetets
värdkommuner och regionförbunden i Kalmar län
och Södra Småland. Det entreprenöriella universitetet
avslutades den 31 december 2014 och rektor har beslutat
att det nu ska bli en permanent verksamhet som bedrivs
inom ramen för Linnéuniversitetets anslag. Målet är att
även fortsättningsvis erbjuda alla studenter entreprenörskapsutbildning. Projektet har totalt nått över 3 000
studenter och etablerat samverkan med över hälften av
Linnéuniversitetets utbildningsprogram. Under hösten
beviljade Tillväxtverket medel för projektet DEU –
OPEN som innebär en ny fas i arbetet med entreprenörskap där Linnéuniversitetet vänder ett tidigare internt
arbete utåt. Genom att etablera ett gemensamt forum
och utveckla öppna, interaktiva entreprenörskapsutbildningar avser Linnéuniversitetet att stärka samarbetet
mellan universitetet och det omgivande samhället.
Under 2013 beviljade Vinnova Innovationskontoret Fyrklövern medel för projektet Samverkan
för utveckling och tillväxt genom studenters entreprenörskap och involvering i innovationsprocesser med
start 2014. Under året har Vinnova beviljat ytterligare
ett projekt kallat Mobilitet och nytta för tillväxt
(MINT) som bland annat stödjer arbetet med att koppla
alumner till universitetets strategiska samverkansarbete
och stödjer ett koncept där studenter ska arbeta med
skarpa case från omgivande samhälle eller forskning.
Projektet ska även öka mobiliteten mellan akademi och
omgivande samhälle genom förmedling av forskare till
kortare uppdrag.
Drivhus inspirerar till nya företag
Universitetet samarbetar med Stiftelsen Drivhuset som
är en länk i innovationskedjan och finns lokaliserad vid
universitetet i både Kalmar och Växjö. Drivhuset håller
vägledningar, faktabaserade utbildningar samt idé-och
affärsutvecklingsutbildningar. Dessutom anordnas
workshops, inspirationsträffar, seminarier och andra
sammankomster för att uppmuntra entreprenörskap och
nytänkande hos studenter
Kommunerna i Växjö och Kalmar, regionförbunden
och Linnéuniversitetet har påbörjat ett arbete för att
ge drivhusen och inkubatorerna en tydligare roll och
mer långsiktig finansiering. I inkubatorerna, som drivs
av Kalmar Science Park i Kalmar respektive Företagsfabriken i Kronoberg AB i Växjö kan studenters och
anställdas nystartade företag verka i en lärmiljö där de
kan växa och utvecklas till kommersiella företag.
Uppdragsutbildning
Polisutbildningen och viss utbildning inom Institutet
för fortbildning av journalister (Fojo) utgör en stor
del av Linnéuniversitetets uppdragsutbildning. Andra
38 (68)
Linnéuniversitetet
uppdragsutbildningar är ledarskapsutbildning för
rektorer (rektorsutbildningen) på uppdrag av Skolverket
och utbildningar inom sjöfartsområdet samt lärarlyftet,
förskolelyftet och speciallärarutbildning inom lärarlyftet.
De totala intäkterna Linnéuniversitetets uppdragsutbildning uppgick för 2014 till 130 miljoner kronor, vilket
kan jämföras med 153 miljoner kronor 2013. Se tabell 36.
Antalet helårsstudenter inom poänggivande
uppdragsutbildning uppgick för 2014 till 778, vilket är
en minskning med 15 procent gentemot 2013. Andelen
helårstudenter på avancerad nivå uppgick till 16 procent
och prestationsgraden är högre i förhållande till det
utbildning finansierade av statsanslaget. Se tabell 37.
Tabell 36. Intäkter i uppdragsutbildning, tkr 1
2014
61 308
20 659
16 760
6 358
1 906
8 341
14 606
129 938
Polisutbildningen
Fortbildning av journalister
Rektorsutbildningen
Pedagogik och utbildningsvetenskap
Matematikdidaktik
Sjöfartshögskolan
Övriga verksamheter
2013
66 449
21 357
13 301
7 669
7 209
9 652
27 193
152 830
1 Redovisningen utgår från nuvarande organisation som gäller från och med
2013. Motsvarande siffror för 2012 har inte kunnat tas fram på grund av
organisationsförändringen.
Källa: Agresso.
Tabell 37. Helårsstudenter, helårsprestationer och
prestationsgrader inom poänggivande uppdragsutbildning
2014
2013
2012
657
646
98%
774
749
97%
690
563
82%
Avancerad nivå
Helårsstudenter
Helårsprestationer
Prestationsgrad
121
116
96%
142
121
85%
122
91
74%
Totalt
Helårsstudenter
– varav kvinnor
– varav män
Helårsprestationer
– varav kvinnor
– varav män
Prestationsgrad 2
778
369
409
762
363
399
98%
916
433
483
869
408
461
95%
813
374
439
654
294
360
80%
Grundnivå 1
Helårsstudenter
Helårsprestationer
Prestationsgrad
1 Inklusive ej klassad utbildningsnivå.
2 Prestationsgraden var för läsåret 2013/2014: 92%. När studentvolymerna är
få och/eller förändras mellan åren kan prestationsgraden för kalenderåret vara
missvisande.
Källa:Diver/Ladok.
Linnéuniversitetet
Holdingbolag
Linnaeus University Development AB är universitetets
holdingbolag som bildades 2007. Holdingbolaget är
delägare i Företagsfabriken i Kronoberg AB och i High
Performance Center AB i Växjö. Holdingbolagets
helägda dotterbolag Linnaeus Venture AB syftar till att
man här ska kunna äga intellektuella tillgångar samt
arbeta med licensaffärer i projektet idébanken, som är ett
projekt inom ramen för Innovationskontoret Fyrklövern.
Någon verksamhet har ännu inte bedrivits i bolaget.
Styrelserna för de båda bolagen består av ordförande
Per Brolin, universitetsdirektör vid Linnéuniversitetet
och ledamöterna Helén Andersson, dekan för ekonomihögskolan vid Linnéuniversitetet, Ann-Charlotte
Larsson, prodekan för fakulteten för teknik och Richard
Bucksch, chef för avdelningen externa relationer vid
Linnéuniversitetet.
Prestationsmått inom samverkan
I tabell 38 redovisas prestationsmått inom samverkan.
Tabell 38. Prestationsmått inom samverkan
Uppdragsutbildning, totala intäkter i tkr
Uppdragsforskning, totala intäkter i tkr
Antal adjungerade professorer 1
– varav kvinnor
– varav män
Antal företagsdoktorander 2
– varav kvinnor
– varav män
Doktorandkursen Nyttiggörande av forskning och vetenskap:
Antal antagna, Fyrklövern
Antal antagna, Linnéuniversitetet
– varav kvinnor
– varav män
Antal utvärderade idéer, från anställda
Antal utvärderade idéer, från studenter
Antal verifieringsansökningar avseende forskarnas affärsidéer 3
Antal som erhållit verifieringsmedel 3 (externa medel)
Antal sökta IPR 4/patent
Antal beviljade IPR 4/patent
Antal idéer överlämnade till inkubatorer
Antal nystartade företag (via anställda) 5
Antal nystartade företag (via studenter)
2014
129 938
29 293
13
1
12
4
2
2
2013
152 830
22 710
12
2
10
8
5
3
2012
129 745
16 321
10
2
8
6
4
2
25
3
0
3
15
136
14
9
4
1
1
1
60
25
6
5
1
15
234
6
6
0
0
2
70
24
6
3
3
17
158
5
5
0
0
3
2
57
1 Kvalificerade personer med sin huvudsakliga sysselsättning inom någon annan verksamhet kan enligt universitetets anställningsordning anställas som adjungerade
professorer till högst 50 procent. Källa: Primula per 31 december 2013.
2 Företagsdoktorander är antagna till utbildning på forskarnivå vid Linnéuniversitetet men har sin anställning vid en annan arbetsgivare än universitet och högskola.
3 Verifieringsmedel för undersökning av affärsidéns bärkraft för marknaden.
4 IPR: Intellectual Property Rights.
5 Ingen mätning är gjort under 2013.
39 (68)
Globala värden
Främjandet av de globala värdena internationalisering,
lika villkor och hållbar utveckling är en av hörnstenarna
i Linnéuniversitetets strategi och vision om en kreativ
och internationell kunskapsmiljö. Inom vart och ett
av de tre områdena finns en kommitté som utgör
ledningsstöd i frågorna, utarbetar förslag till styrdokument samt utvärderar universitetets arbete inom
området. Linnéuniversitetet verkar för att kommittéerna
ska ha en aktiv roll och att ledamöternas kompetens
inom internationalisering, lika villkor och hållbar
utveckling ska användas av fakulteterna. Universitetet
har som ambition att knyta ihop kommittéernas arbete
inom de tre områdena eftersom de har många beröringspunkter. Målet är att de globala värdena ska genomsyra
all verksamhet vid Linnéuniversitetet och finnas med i
både anställdas och studenters vardag. Globala värden
presenteras redan när nyanställda introduceras och hur
mycket begreppen genomsyrat utbildningarna följs upp
genom universitetets Linnébarometern, som undersöker
studenternas upplevelse av sin utbildning.
Internationalisering
Linnéuniversitetet har från första början haft som
ambition att vara ett internationellt universitet. Under
året har mycket fokus legat på att förbättra förutsättningarna för internationalisering. Enligt Linnébarometern anser 49 procent av studenterna att utbildningen
i hög grad har kännetecknats av ett internationellt
perspektiv och 54 procent av studenterna menar att det
funnits goda möjligheter att förlägga en del av utbildningen utomlands. Dock uppger endast 16 procent av
studenterna att de utnyttjat den möjligheten. Variationen
mellan fakulteterna är stor och dessa arbetar på olika
sätt för att öka intresset för utbytesstudier och därmed
leva upp till strategins mål att alla utbildningsprogram
ska erbjuda studier vid utländska lärosäten. Lärarutbildningarna har börjat med att identifiera vilka perioder
i utbildningarna som lämpar sig bäst för utbytesstudier och kopplar utbytesavtal i förhållande till detta.
Resultatet är ett ökat intresse för utlandsstudier bland
studenter på lärarutbildningarna.
Under 2013 skedde en översyn av samtliga
utbytesavtal och ansvaret för ämnesspecifika
utbytesavtal har flyttats från universitetsförvaltningen
till fakulteterna. Kopplingen mellan utbytesavtalen
och programmen har blivit starkare och därmed stärks
kvaliteten i utbytesverksamheten samtidigt som fakulteternas engagemang ökar. Flera fakulteter har inrättat
internationaliseringsråd. Vid fakulteten för samhällsvetenskap har rådet som mål att samordna internationalisering med insatser för hållbar utveckling för att belysa
hållbar utveckling utifrån ett internationellt eller globalt
perspektiv.
Linnéuniversitetet har under året beslutat att införa
en sjugradig skala med betyg från A-F. Detta är ett sätt
att möta både internationella och svenska studenters
behov av en mer fingradig betygsskala. Betygsskalan
40 (68)
Linnéuniversitetet
skall användas för alla kurser öppna för internationella
studenter och kan även användas vid andra kurser för att
till exempel öka motivationen för studenter eller ge ökad
detaljeringsgrad vad gäller kunskaper och färdigheter.
Fakulteterna arbetar med att identifiera de kurser på
vilka skalan A-F behövs och tillämpningen kommer att
starta 1 september 2015.
Studentmobilitet
Antalet inresande utbytesstudenter har minskat jämfört
med föregående år. Procentuellt sett är minskningen
störst bland studenter från Europa, men även antalet
studenter från Asien och Oceanien har minskat
kraftigt. En förklaring till att antalet inkommande
utbytesstudenter minskat är dels att utbytesavtal efter
avtalsöversynen sagts upp, dels att utbytesavtalen
knutits närmare fakulteterna och avtalens respektive
huvudområden. Fakulteterna har vinnlagt sig om
att inresande utbytesstudenter ska läsa kurser inom
huvudområdet för respektive avtal, istället för att som
tidigare välja fritt bland det totala utbudet av kurser för
internationella studenter. Kursutbudet för den enskilda
utbytesstudenten har därmed blivit mindre, men
samtidigt kan det betraktas som en kvalitetsförbättring
att studenter i huvudsak läser kurser i det ämne inom
vilket avtalet är skrivet. Ytterligare en förklaring till det
minskade antalet inkommande utbytesstudenter är att
Linnéuniversitetet har blivit mer restriktivt med att ta
emot fler utbytesstudenter än respektive avtal stipulerar.
Freemovers, inresande avgiftsbefriade studenter utanför
utbytesavtalen, uppgick till 187, vilket är i stort sett
oförändrat i jämförelse med 2013. Utresande utbytesstudenter uppgick till 383 individer, vilket motsvarar 193
helårsstudenter. Många studenter väljer utbytesstudier i
Amerika eller Europa. Se diagram 3, tabell 39 och 40.
Personalmobilitet
Antalet internationella lärarutbyten har länge legat på
samma nivå, men har under året ökat med nästan 45
procent. Ökningarna skedde inom utbytesprogrammen
Erasmus och Linnaeus/Palme. Under 2014 genomfördes
110 lärarutbyten inom utbytesprogrammen eller med
stöd från särskilt avsatta strategiska anslagsmedel.
Andelen kvinnor som åkte på lärarutbyte var 39
procent. Under flera års tid har Linnéuniversitetet avsatt
strategiska anslagsmedel för att möjliggöra lärarutbyten
med partnerlärosäten utanför Europa och intresset för
att ansöka om sådana lärarutbyten har varit fortsatt
starkt. Linnéuniversitetet har även varit framgångsrikt
inom STINT:s Program for Excellence in Teaching.
Sedan 2010 har inte mindre än 16 lärare från Linnéuniversitetet deltagit i programmet och tillbringat en termin
vid ett utländskt lärosäte. Se tabell 41.
Under året har 21 utbyten för personalfortbildning
skett inom utbytesprogrammet Erasmus, sex av dem
genomfördes av undervisande personal och 15 av
administrativ personal. Linnéuniversitetet har för
andra året i rad avsatt strategiska anslagsmedel för att
möjliggöra administratörsutbyte även med partnerlärosäten utanför Europa. Elva administratörer har
Linnéuniversitetet
41 (68)
Linnéuniversitetet
Diagram 3. Internationella studenter – inresande helårsstudenter
700
626
Helårsstudenter
600
500
626
Betalstudenter
342
292
300
187 206
182
177
90
100
0
Freemovers
484
400
200
Inresande avtalsstudenter
620
611
2014
29
2013
13
2012
2011
2010
Freemovers utgörs av internationella avgiftsbefriade studenter utanför utbytesavtalen (utsökning gjord på studenter som har eller har haft interrimspersonnummer).
Betalstudenter är studieavgiftsfinansierade studenter.
Tabell 39. Studentmobilitet, helårsstudenter
Inresande 1 helårsstudenter
– varav kvinnor
– varav män
Utresande utbytesstudenter
– varav kvinnor
– varav män
Tabell 41. Utresande lärare
2014
877
487
390
193
121
72
2013
898
509
389
188
112
76
2012
832
434
398
176
107
69
1 Inresande utbytesstudenter, betalstudenter och freemovers. Freemovers utgörs
av utländska studenter utanför utbytesavtalen, exklusive studenter från
tredjeland. Antalet helårsstudenter utgörs av uppskattat antal freemovers som
har eller har haft interrimspersonnummer.
Källa: Diver/Ladok
Tabell 40. Antal inresande och utresande utbytesstudenter
fördelade på region
Inresande
Region
2014 2013 2012
Afrika
18
22
6
Amerika
111
105
79
Asien och Oceanien
164 207
85
Europa
588 820 1 188
Mellanöstern och
9
18
0
Nordafrika
890 1 172 1 358
– varav kvinnor
517 697
721
– varav män
373
475
637
Antal utresande lärare
2014 2013 2012 2011 2010
Erasmus 1 – undervisningsuppdrag
59
46
45
41
34
Erasmus – personalfortbildning
6
0
0
0
0
Linnaeus/Palme 2
20
5
14
14
19
Strategiska anslagsmedel 3
25
25
18
27
18
110
76
77
82
71
– varav kvinnor
43
21
29
– varav män
67
55
48
1 Visar antal utbyten, enskilda lärare kan ha gjort flera utbyten.
2 Redovisas läsårsvis, det vill säga i 2014 redovisas läsåret 2013-2014 och samma
prinicip gäller för samtliga år. Uppgifterna för 2012 och 2013 är justerade
eftersom de var felaktiga i årsredovisningen 2013.
3 Avser Linnéuniversitetets strategiska medel för år 2012-2014. År 2010 -2011
avses medel från regeringen (Nya Mobilitetssatsningen).
Källa: Interbas, Universitets- och högskolerådet (UHR).
Utresande
2014 2013 2012
5
4
2
127
132
128
86
93
104
165
179
155
0
1
0
383
247
136
409
239
170
389
227
162
Tabell 42. Utresande administratörer
Antal utresande administratörer
Erasmus
Strategiska anslagsmedel
– varav kvinnor
– varav män
2014
15
11
26
21
5
2013
13
6
19
15
4
2012
12
0
12
10
2
Källa: Interbas
Källa: Diver/Ladok/Interbas
under året använt sig av möjligheten till sådan personalfortbildning. Totalt har 26 administratörer deltagit
i internationellt utbyte för personalfortbildning, en
ökning jämfört med föregående år. Av de utresande
administratörerna var övervägande delen kvinnor. Se
tabell 41 och 42.
Nytt internationellt sommaruniversitet lanserat
Under året startade det internationella sommaruniversitetet Linnaeus University Summer Academy.
Lanseringen skedde i liten skala för att undersöka
intresset och resultatet blev över förväntan då 130
42 (68)
studenter antogs till de sex kurser som erbjöds inom
engelska, svenska, hållbar utveckling, ledarskap inom
idrott, innovation och entreprenörskap samt glasdesign.
Tjugo olika nationaliteter var representerade bland
sommarstudenterna, men även svenska studenter antogs
till kurserna. Undervisningen skedde i universitetets
lokaler, i Kalmar, på området Universitetskajen som
ligger nära Kalmar gästhamn och i direkt anslutning
till stadskärnan. Sammantaget bedöms satsningen
som mycket lyckad och i utvärderingarna bedömde 98
procent av studenterna totalupplevelsen av sommaruniversitet som bra eller mycket bra. Linnéuniversitetet
Linnéuniversitetet
har därför utökat kursutbudet inför 2015 och i sommaruniversitetets utökade kursutbud kommer bland annat
kurser om Östersjöns ekologi, hållbart byggande samt
mänskliga rättigheter att ingå.
Internationalisering på hemmaplan
De internationella studenterna är ett viktigt bidrag
till internationalisering på hemmaplan. Samtidigt står
Linnéuniversitetet inför en del utmaningar när det gäller
att integrera internationella studenter i studiemiljön.
Internationella konferenser vid Linnéuniversitetet bidrar
till internationalisering på hemmaplan. Universitetet
avsätter därför strategiska medel för internationella
forskningskonferenser som anordnas vid Linnéuniversitetet och under året har tretton sådana ägt rum.
En Staff Training Week med fokus på interkulturell
kommunikation genomfördes i juni då 45 kollegor från
partneruniversitet och ca 40 medarbetare från Lnu deltog
och fakulteten för samhällsvetenskap har arrangerat en
internationell vecka.
Några av universitetets miljöer har redan en stark
internationell prägel. Det beror antingen på ett stort antal
internationella studenter eller att många anställda har
internationell bakgrund. Ekonomihögskolan är en miljö
som har ett stort antal internationella studenter medan
fakulteten för teknik kännetecknas av en internationell
lärar- och forskarkår. Linnéuniversitetet har medvetet
ökat rekryteringen utomlands både för att tillgodose
kompetensförsörjningen och stärka den internationella
miljön. Under 2014 rekryterades ett 20-tal personer
internationellt. De bildningskurser som planeras kommer
att ges på engelska för att ge svenska och internationella
studenter möjlighet att mötas och vidga perspektiv.
Framgångsrika ansökningar inom Tempus och
Linnaeus/Palme
Linnéuniversitetet koordinerar fyra projekt inom
EU-programmet Tempus som syftar till att skapa och
bygga strategiska allianser inom den högre utbildningen
med de länder, som finns längs EU:s alla gränsområden.
De fyra projekten har en sammanlagd budget av nära
34 miljoner kronor. Två av projekten koordineras av
fakulteten ekonomihögskolan. De har båda koppling
till hälsoområdet och genomförs inom ramen för ett
konsortium med representanter från Mellanöstern och
Nordafrika. Fakulteten för teknik driver projekt för
studenters entreprenörskap i Ukraina samt livslångt
lärande i Armenien. I en av EU-kommissionens deltidsutvärderingar konstateras att universitetsledningens
engagemang troligen haft betydelse för Linnéuniversitetets framgångar inom Tempus och passar även på att
berömma administrationen av projekten.
Linnéuniversitetet har även varit framgångsrikt inom
programmet Linnaeus/Palme som omfattar samarbete
med lärosäten i låg- och medelinkomstländer. Med 25
beviljade projekt och en total budget om närmare fem
miljoner kronor är Linnéuniversitetet det lärosäte i
landet som har störst verksamhet inom programmet.
Lika villkor
Arbetet med lika villkor syftar till att motverka diskriminering och trakasserier samt att främja lika rättigheter och
möjligheter oavsett kön, könsidentitet eller könsuttryck,
etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning,
funktionsnedsättning, sexuell läggning eller ålder.
Linnéuniversitetet arbetar enligt Plan för lika villkor som
förnyas årligen. Under året har en rad initiativ tagits i
enlighet med planen, till exempel har löneutvecklingen
kartlagts med avseende på kön. Linnéuniversitetet har
även deltagit i Statskontorets undersökning Forskningsanslagen ur ett jämställdhetsperspektiv (2014:27). Statskontorets undersökning har gett upphov till reflektioner kring
tilldelningssystemet. Förutom skillnader mellan kön har
skillnader mellan seniora och juniora forskare diskuterats.
Under 2013 initierade rektor ett åtgärdsprogram för att
öka andelen kvinnliga professorer. Flera av fakulteterna
har använt sig av möjligheten att anlita expertkompetens
som agerar mentorer för de kvinnliga forskare som vill
meritera sig för docentkompetens. Under året har totalt 17
nya professorer rekryterats och av dessa utgör 65 procent
kvinnor.
Lika villkor tas upp i introduktion för nyanställda,
i chefsutbildningar och handledarutbildningar. Vid
Linnéuniversitetet finns ett nätverk för lika villkor, avsett
att vara ett administrativt komplement till kommittén
för lika villkor. I nätverket ingår representanter från
fakulteterna, nämnden för lärarutbildning och från
universitetsförvaltningen. En viktig uppgift för både
kommitténs och nätverkets representanter är att förankra
arbetet med lika villkor i sina respektive verksamheter.
Under året har Café Lika villkor, med tema härskartekniker, anordnats.
Flera av universitetets utbildningar har ett tydligt lika
villkors-perspektiv, till exempel genusvetenskapliga kurser
och socionomprogrammet vid fakulteten för samhällsvetenskap samt lärarutbildningen. Studenternas upplevelse
av lika villkor-perspektivet följs upp i Linnébarometern. I
Linnébarometern 2014 angav tio procent av de studenter
som svarade att de någon gång under sin utbildningstid
känt sig trakasserade eller mobbade av lärare eller annan
personal. Linnéuniversitetet ser allvarligt på detta och
har därför tagit fram ett tillägg till Plan för lika villkor.
Tillägget innehåller ett handlingsprogram vars mål
är att aktivt förebygga diskriminering, trakasserier
och kränkande särbehandling, att höja alla anställdas
kompetens på området samt att ytterligare utveckla
verktyg och metoder för att hantera och motverka trakasserier och kränkande särbehandling.
Arbetet med fysisk tillgänglighet sker i samarbete med
fastighetsägare och tillgängligheten bedöms framförallt på
studieort Växjö vara god. I Kalmar huserar universitetet
i ett tjugotal byggnader. Många av de äldre byggnaderna
har ursprungligen byggts för annan verksamhet och
är därför svåra att anpassa till dagens krav på fysiskt
tillgänglighet. När universitetet nu projekterar en ny,
samlad lokalisering vid Universitetkajen finns kraven på
tillgänglighet med redan från början och universitetet har
alla möjligheter att skapa en miljö som är i framkant vad
gäller tillgänglighet.
43 (68)
Linnéuniversitetet
Könsuppdelad statistik
Kvinnor utgjorde en majoritet av studenterna, 61 procent,
vilket var på samma nivå som 2013. Utbildningar med
övervägande kvinnliga studenter är exempelvis lärare,
sjuksköterskor och socionomer medan manliga studenter
läser de tekniska utbildningarna. Civilekonomutbildning
har en jämn könsfördelning. På andra utbildningsprogram
uppgick andelen kvinnor till 57 procent och motsvarande
siffra för fristående kurser var 61 procent. Könsfördelningen utifrån utbildningsområden följer samma mönster,
men inom det naturvetenskapliga utbildningsområdet var
könsfördelningen relativt jämn. Se tabell 43 och 44.
Könsfördelningen bland studerande på forskarnivå är
relativt jämn. Fler kvinnor än män tar ut doktorsexamina.
Könsfördelningen är numera relativt jämn beträffande
antagning till utbildning på forskarnivå. Se tabell 45.
Linnéuniversitetets personal har en relativt jämn
könsfördelning för undervisande och forskande personal
samt för ledningskompetens. Av professorerna är dock 73
procent män. Motsvarande siffra för 2010 var 78 procent.
Bland de disputerade lärarna var andelen kvinnor 44
procent, vilket kan jämföras med motsvarande siffra för
2010 om 39 procent. Inom stödkompetensen är övervägande
delen kvinnor. Se tabell 46 och väsentliga uppgifter.
Hållbar utveckling
Hållbar utveckling är ett brett område som omfattar en
ekologisk, ekonomisk och social dimension. Policy för
hållbar utveckling samt hållbarhetsmålen styr arbetet,
vilket konkretiseras i en årlig hållbarhetsplan. Hållbarhetsmålen är framtagna för att klargöra i riktningen
för universitetets hållbarhetsarbete. Målen är indelade
Tabell 43. Könsfördelning – helårsstudenter per utbildning 1
Utbildningar
Lärare
Barnmorska
Biomedicinsk analytiker
Civilekonom
Högskoleingenjör
Optiker
Farmaceut
Psykolog 2
Sjuksköterska
Specialistsjuksköterska
Sjöingenjör
Sjökapten
Socionom
Andra utbildningsprogram
Fristående kurs
2014
Antal
Andel
Totalt hst Kvinnor
Män
1 903
74%
26%
21
100%
0%
43
76%
24%
653
48%
52%
425
21%
79%
66
85%
15%
136
87%
13%
105
65%
35%
665
85%
15%
112
87%
13%
162
8%
92%
196
20%
80%
530
83%
17%
4 896
57%
43%
4 037
61%
39%
13 950
61%
39%
2013
Antal
Andel
Totalt hst Kvinnor
Män
2 004
74%
26%
23
100%
0%
44
78%
22%
679
48%
52%
381
18%
82%
69
85%
15%
131
91%
9%
76
69%
31%
654
86%
14%
118
81%
19%
164
8%
92%
199
17%
83%
562
82%
18%
4 865
57%
43%
4 367
62%
38%
14 336
61%
39%
2012
Antal
Andel
Totalt hst Kvinnor
Män
2 192
76%
24%
23
100%
0%
41
82%
18%
627
48%
52%
335
18%
82%
84
84%
16%
118
90%
10%
47
74%
26%
660
86%
14%
131
75%
25%
165
7%
93%
223
17%
83%
588
82%
18%
4 668
56%
44%
5 079
61%
39%
14 981
62%
38%
1 Exklusive uppdragsutbildning och inklusive studieavgiftsfinansierade studenter
2 Utbildningen startade ht 2011.
Källa:Diver/Ladok.
Tabell 44. Könsfördelning – helårsstudenter per utbildningsområde 1
Utbildningsområde 2
Humanistiskt
Juridik/Samhällsvetenskap
Medicin
Design/Media/Musik 3
Naturvetenskapligt/Farmaci
Tekniskt
Undervisning/VFU 4
Vård
Idrott/Övrigt
2014
Antal
Andel
Totalt hst Kvinnor
Män
1 615
67%
33%
4 373
65%
35%
618
83%
17%
295
62%
38%
1 734
49%
51%
1 940
32%
68%
1 131
79%
42%
1 127
83%
17%
1 117
56%
44%
13 950
61%
39%
2013
Antal
Andel
Totalt hst Kvinnor
Män
1 577
70%
30%
4 409
65%
35%
608
84%
16%
260
63%
37%
1 862
51%
49%
2 022
0%
0%
1 252
78%
22%
1 142
0%
0%
1 204
57%
0%
14 336
61%
39%
2012
Antal
Andel
Totalt hst Kvinnor
Män
1 785
72%
28%
4 499
64%
36%
538
84%
16%
288
63%
37%
1 783
49%
51%
2 167
0%
0%
1 434
80%
20%
1 236
0%
0%
1 251
56%
44%
14 981
62%
38%
2 Utbildningsområden enligt regleringsbrev.
3 För de konstnärliga utbildningsområdena design, media och musik kan universitetet endast avräkna högst 115, 10 respektive 20 helårs-studenter/helårsprestationer.
Helårsstudenter/helårsprestationer utöver detta tak avräknas mot utbildningsområde naturvetenskap.
4 Verksamhetsförlagd utbildning inom lärarutbildningen.
44 (68)
Linnéuniversitetet
Tabell 45. Könsfördelning – utbildning på forskarnivå
Doktorsexamina
Licentiatexamina
Antagna till
doktorsexamen
Antagna till
licentiatexamen
Antal stud. på
forskarnivå
2014
Totalt Kvinnor Män
44
57% 43%
8
25% 75%
2013
Totalt Kvinnor Män
49
63% 37%
3
0% 100%
2012
Totalt Kvinnor Män
38
71% 29%
6
17% 83%
2011
Totalt Kvinnor Män
41
63% 37%
8
38% 62%
2010
Totalt Kvinnor Män
36
61% 39%
13
31% 69%
32
47%
53%
44
45%
55%
40
38%
62%
47
62%
38%
43
56%
44%
13
54%
46%
12
50%
50%
14
57%
43%
6
33%
67%
11
45%
55%
316
53%
47%
332
54%
46%
350
56%
44%
381
57%
43%
364
57%
43%
Källa: Ladok.
Tabell 46. Könsfördelning – antal anställda fördelade på kärn-, lednings- och stödkompetens
Kompetens
Kärnkompetens
Ledningskompetens 1
Stödkompetens
2014
Totalt Kvinnor Män
1 283
48% 52%
59
47% 53%
654
67% 33%
1 996
54% 46%
2013
Totalt Kvinnor Män
1 303
49% 51%
67
48% 52%
623
67% 33%
1 993
54% 46%
2012
Totalt Kvinnor Män
1 356
48% 52%
37
43% 57%
640
68% 32%
2 033
54% 46%
1 I gruppen ledningskompetens ingår rektorer,universitetsdirektör, avdelningschefer, dekaner, kanslichefer och prefekter
i kategorierna övergripande organisation och ansvarsfördelning, utbildning, forskning och samverkan samt
allmänna mål. Under allmänna mål ryms upphandling och
inköp, mötesplatser, tjänsteresor, lokaler och teknik samt
kemikalie- och avfallshantering. Arbetet med att uppfylla
hållbarhetsmålen inom samtliga områden fortsätter och en
del mål är redan uppfyllda. Att miljöcertifiera Linnéuniversitetet var en uttalad strategisk ambition redan när universitetet bildades och under året har ett rektorsbeslut fattats
om att arbetet med miljöcertifiering ska inledas under 2015.
Det vardagliga systematiska förbättringsarbetet är också av
stor vikt och miljöcertifieringen säkerställer långsiktighet,
systematik och dokumentation i miljöarbetet.
Under året har för första gången en personalutbildning
i lärande för hållbar utveckling anordnats. Kursen samlade
lärare från vitt skilda områden. Utbildningen har dels
syftat till att skapa grundläggande förståelse för hållbar
utveckling, dels förmedlat verktyg för hur lärare kan
integrera perspektivet i utbildningen. Många har varit nöjda
med kursen och Linnéuniversitetet har fått förfrågningar
från andra lärosäten om att hålla liknande kurser.
I Linnebarometern anger 45 procent av de svarande att
begreppet hållbar utveckling belysts utifrån utbildningsområdet. En rad aktiviteter för att inspirera och skapa
mötesplatser som stimulerar till samtal kring hållbarhet har
genomförts under året. Ett hållbarhetspris för studenter
och personal har inrättats, ett hållbarhetscafé har anordnats
och kommittén har beviljat stöd till olika studentprojekt
inom hållbar utveckling för att engagera studenter.
Dessutom anordnades vid årets slut en temadag som bland
annat sammanfattade och presenterade årets aktiviteter på
området.
Ekonomihögskolan bedriver forskning och från hösten
2015 även masterutbildning inom turism med inriktning
hållbarhet (Tourism and sustainability). Även inom design
har ett kandidatprogram med hållbarhetsinriktning
inrättats. Detta program ges helt på engelska.
2011
Totalt Kvinnor Män
1 357
48% 52%
43
48% 52%
642
67% 33%
2 042
54% 46%
2010
Totalt Kvinnor Män
1 343
48% 52%
49
47% 53%
635
66% 34%
2 027
54% 46%
Källa: Primula per december.
I augusti deltog Linnéuniversitetet i olika arrangemang
för Östersjöns hälsa inom initiativet Hållbara hav.
Linnéuniversitets Lnuc Ecology and Evolution in
Microbial Model Systems var en viktig aktör. Intressenter
från forskarvärlden, näringslivet, offentlig förvaltning
och intresseorganisationer runt Östersjön samlades i
Kalmar och universitetets forskare berättade bland annat
om projektet Algoland som syftar till att med hjälp av
mikroalger rena luften från koldioxid och vattnet från kväve
och fosfor och samtidigt producera förnybar bioenergi.
Ett stort antal andra forskningsprojekt vid Linnéuniversitetet har relevans för området hållbar utveckling.
Nämnas kan projekten Energi från skogen, Sustainable
Built Environment vid fakulteten för teknik samt turism
och klimatfrågor vid ekonomihögskolan. Fakulteten för
konst och humaniora har under året utvecklat en designutbildning med hållbarhetsperspektiv samt ett utbildningsprogram som fokuserar på kommunikationens roll
för att skapa ett hållbart samhälle. Linnéuniversitetet
anordnar dessutom vartannat år konferensen Eco-Tech
som handlar om kunskap, forskning och internationalisering inom miljöområdet. Inom statsvetenskapen har
två kurser utvecklats inom området hållbar utveckling i
relation till relevanta grundläggande lagar med fokus på
huvudområdena ekonomi, miljö, mänskliga rättigheter
och genus. Seminarieserien Multidisciplinary workshop
on environmental research har varit centralt för att stärka
miljöforskningen.
Konferensen Perceptions and Environmental Risks
within Waste Management, Climate Change and
Biodiversity genomfördes med deltagare från fakulteterna
för samhällsvetenskap, konst och humaniora samt
hälso- och livsvetenskap samt och representanter för
miljöforskning från Luleå tekniska högskola och Göteborgs
universitet. Konferensen utmynnade i förslag till nya
forskningsprojekt.
45 (68)
46 (68)
Linnéuniversitetet
Linnéuniversitetet
Organisation, infrastruktur
och arbetsmiljö
Uppföljning ny organisation
I februari 2014 beslutade rektor att den nya linjeorganisation, som trädde i kraft den första januari 2013, skulle
följas upp. Syftet med uppföljningen var att undersöka
hur den nya organisationen fungerade och se om det
fanns behov av justeringar. Fakulteterna, nämnden för
lärarutbildning samt universitetsförvaltningen fick i
uppdrag att följa upp sina respektive organisationer.
Direktiven angav att arbetet skulle inriktas på beslutsoch beredningsprocesser, rollfördelning, samt styrningsoch kommunikationsflöden mellan olika organisatoriska
enheter. Uppföljningen skulle därutöver innehålla
en reflektion kring organisationens effektivitet med
avseende på både kvalitet och kostnader. Varje enhet
valde själv hur uppföljningen skulle genomföras.
Större delen av uppföljningarna genomfördes under
våren genom företrädesvis personliga intervjuer. De
utredare som arbetade med uppföljningen träffades vid
tre olika tillfällen för avstämning och för att diskutera
universitetsgemensamma styrkeområden och förslag till
utveckling. Sammanfattningsvis framkom att beslutsoch
beredningsprocesser hade blivit tydligare, vilket upplevdes
som positivt men att baksidan var att både information
och beslut koncentrerades till chefer med vissa flaskhalseffekter som följd. I det sammanhanget beskrevs även
internkommunikationen som ett problem. Flaskhalseffekten var, jämte överbelastning, särskilt märkbar i
kanslichefsrollen på fakultetsnivå. Vidare märktes viss
omställningsproblematik i den kraftigt förändrade
prefektrollen samt i den upplevda frånvaron av administrativt stöd på institutionsnivå. Det senare var ett resultat
av att personalen inom verksamhetsstödet organiserats
i fakultetskanslier istället för att, som tidigare, ha sin
anställning på institutionsnivå. Fakulteternas självständiga
roll tillsammans med tydligheten i organisationen
upplevdes som effektiv och framträdde som en av den
nya organisationens största vinster. Universitetsstyrelsen
har dock uppmanat Linnéuniversitetet att bevaka så att
fakulteternas självständighet inte leder till suboptimering.
Universitetet har successivt tagit itu med de utvecklingsområden som belystes. En särskild utredning
av kanslichefsrollen genomfördes under året och en
genomlysning av prefekternas roll initierades. Vidare
har en stor internkommunikationsmätning genomförts.
Den visade att universitetet upplevs som en utvecklande
arbetsplats och att medarbetare ser sin närmsta chef
som den viktigaste kommunikationskanalen, men att
det finns vissa glapp mellan styrning och verksamhet
samt att webben och internkommunikationsverktyget
Medarbetare behöver förbättras. Bland de åtgärder
som hittills vidtagits har fokus legat på att utveckla de
möjligheter som ligger i ett kommunikativt ledarskap.
Dessutom har ett stort webbutvecklingsprojekt initierats.
Redan innan den nya organisationen följdes upp
inrättades rådet för utveckling av verksamhetsstödet
(RUV). Samtliga fakulteter finns representerade. Rådet
leds av universitetsdirektören som har rektors uppdrag
att utveckla Linnéuniversitetets hela verksamhetsstöd.
RUV är inte beslutande, utan beslut tas i den gängse
beslutsprocessen. I uppdraget ingår att formulera nya
utvecklingsområden och ta initiativ till förbättringar inom
verksamhetsstödet med fokus på ökad effektivitet och
kvalitet. Ett exempel på en åtgärd för ökad effektivitet och
kvalitet är den nya förvaltningsmodell för IT-system som
införts, PM3. Modellen tydliggör ansvarfördelning och
ger underlag för prioriteringar inom IT-området.
Sammantaget visar det ovanstående på en positiv
utveckling inom det utpekade riskområdet att resurser
ska användas på bästa sätt.
Den fysiska miljön utvecklas
Visionsarbetet för Linnéuniversitetets fysiska miljö har
en helhetsorientering som väger in aspekter som service,
bostäder och bra kommunikationer. Möjligheter till
samverkan med omgivande samhälle har också vägts in
liksom krav på flexibilitet och mötesplatser som gynnar
mångfald och tvärvetenskap. Att vara en drivkraft
för regionen var redan från början en bärande del av
Linnéuniversitetets strategi och universitetets närvaro är
därför viktig i centralorterna Kalmar och Växjö men även
i den region som allt oftare benämns Linnéregionen. I
Växjö har universitetet successivt kunnat expandera på det
befintliga campusområdet på Teleborg, medan Linnéuniversitetet i Kalmar finns i flera olika stadsdelar och har
verksamhet i nitton olika byggnader. Vissa fakulteter har
idag personal i sex olika byggnader. Splittringen gynnar
inte Linnéuniversitetets övergripande vision om en kreativ
kunskapsmiljö eftersom en nödvändig del i en sådan
vision är möjlighet till spontana möten och arbete över
organisatoriska gränser.
Projektet Det stadsintegrerade universitetet i Kalmar
är därför en angelägenhet för både Växjö och Kalmar.
Området vid Ölandshamnen i Kalmar, som numera
kallas Universitetskajen, har med närheten till både buss
och tåg möjlighet att ytterligare närma universitetets olika
delar till varandra. Genom en mer samlad lokalisering blir
det lättare att implementera nya, effektiva och moderna
arbetssätt, till exempel diskuteras ett infocenter i Kalmar
som kan serva samtliga delar av verksamheten i Kalmar.
Med samlade lokaler kan arbetsgrupper och möten bli
smidigare och ställ- och transporttider minska. Det
stadsintegrerade universitetet ska även vara en öppen miljö
för samverkan och möte med allmänhet, näringsliv och
olika verksamheter. Detta medför även att vissa lokaler
ska kunna användas även av externa aktörer. Samtidigt
har Linnéuniversitetet i ett stadsintegrerat läge ännu större
möjligheter att dra nytta av lokaler som finns i universitetets närhet, till exempel konferenslokaler och hotell.
Projektet gick under 2014 in i en ny och mer intensiv
fas. En ny projektorganisation inrättades där styrgruppen
fick nya medlemmar, en kvalitetsansvarig stab bildades
och delprojektledare utsågs. Upphandlingar skedde,
projektering påbörjades och ett flertal delprojekt startade.
Nämnas kan exempelvis delprojekten för rumsfunk-
47 (68)
Linnéuniversitetet
tionsprogram och lokalytor, arbetsplatslösningar samt
profilering av Linnéuniversitetet i den fysiska miljön.
Arbetet blev mer konkret och fakulteterna involverades
alltmer i planering och beslut angående lokalbehoven
Under året påbörjades förberedelser inför ansökan om ett
20-årigt hyresavtal för Universitetskajens västra del.
Arbetsmiljö
Linnéuniversitetet har under 2014 ägnat mycket uppmärksamhet och tid åt arbetsmiljöfrågor, bland annat med
utgångspunkt i resultaten från medarbetarundersökningen
som genomfördes under hösten 2013. På fakulteterna
har alla institutioner utarbetat handlingsplaner och
fakulteterna har ansvar för att följa upp åtgärderna. Varje
del av organisationen valde tre förbättringsområden som
skulle prioriteras under året. Satsningar har genomförts
för att öka förmågan att hantera effekterna av upplevd
stress, samt för att åstadkomma bättre kommunikation
och goda relationer på arbetsplatsen. Uppföljningen av
handlingsplanerna har varit en stående punkt i Arbetsmiljökommitténs möten, som äger rum två gånger per
termin. Frågan har också regelbundet lyfts vid samverkansmöten som hålls varannan vecka mellan arbetsgivaren och skyddsombuden.
Linnéuniversitetet och övergripande mål i vision och strategi 2015-2020
Övergripande mål:
Linnéuniversitetet utmärker sig genom…
Här är vi nu
…nyfikna, nytänkande och kunniga studenter
och medarbetare
•
•
•
•
•
Kvalitetsarbetet har tagit form.
Linnébarometerns resultat lägger grunden för förbättringar.
Andelen disputerade ökar och adjunkter utbildas på avancerad nivå.
Brett utbud av kompetensutveckling.
Internrevisionen leder till större medvetenhet kring strategisk kompetensförsörjning.
…utmanande utbildningar med hög samhällsrelevans
•
•
•
•
•
•
•
•
Professionsutbildningarna svarar för hälften av programstudenterna.
Nära samarbete med kommun landsting och privata aktörer.
Det entreprenöriella universitetet.
Utbildningarna har god forskningsanknytning enligt Linnébarometern.
Bildningskurser planeras.
Centrum för informationslogistik (CIL).
Kompetenscentrum för glasdesign i Pukeberg.
Regionalt utvecklingscentrum (RUC).
…framstående vetenskaplig och konstnärlig forskning
till nytta för samhällsutvecklingen
•
•
•
•
•
•
Nytt Lnuc inrättat.
Konstnärligt råd inrättat.
Antalet vetenskapliga publikationer har ökat.
Forskningens externfinansiering har ökat.
Familjen Kamprads stiftelse finansierar forskning till nytta för samhället.
KK-stiftelsen finansierar exportkompetens för innovation för hållbart träbyggande
samt företagsforskarskola inom uppdragsarkeologi.
• eHälsoinstitutet, REIS – Research on Elderly in Social Science, Palliativt centrum,
Nationellt kompetenscentrum anhöriga,
…engagemang för samhällsutmaningar,
innovationer och hållbar tillväxt
• Innovationskontoret Fyrklövern.
•Drivhuset.
• Beslut om miljöcertifiering.
• Linnaeus Technical Centre (LTC), the Bridge, Information Engineering Center
(IEC), REGSAM, Smart Housing Småland.
• Kommitté för samhällelig drivkraft inrättad.
…närhet mellan människor
•
•
•
•
•
…en internationell och mångkulturell kunskapsmiljö
48 (68)
•
•
•
•
•
Universitetsbiblioteket satsar på digitala närmiljöer.
Det stadsintegrerade universitetet i Kalmar.
Kompetensutveckling utveckling av grupp och ledare (UGL).
Satsning på hållbart ledarskap.
Arbete med Open Access.
Internationell rekrytering av forskande lärare har ökat.
Internationell rekrytering av studieavgiftsfinansierade studenter har ökat.
Linnaeus Summer Academy
Utbytesavtal knyts till fakulteterna.
Lärarutbildningen har aktivt skapat förutsättningar för ökat internationellt
studentutbyte.
• Beslut om att införa sjugradig betygsskala.
• Många Tempus- och Linnaeus/Palme-projekt.
Linnéuniversitetet
Ekonomisk redovisning
Ekonomisk utveckling
Årets verksamhetsutfall blev 31 miljoner kronor varav 24
miljoner kronor hänfördes till utbildning på grund- och
avancerad nivå och 8 miljoner kronor till forskningsområdet. Utfallet är i nivå med utfallet 2013 som var 28
miljoner kronor. Både kostnader och intäkter har ökat. I
utfallet ingår, liksom för 2013, en engångspost på 14 miljoner
kronor genom upplösning av resterande övertidsskuld.
Under 2014 ökade Linnéuniversitetets totala intäkter
med 40 miljoner kronor. Anslagen ökade med 28 miljoner
kronor varav utbildningsanslaget med 20 miljoner kronor
och forskningsanslaget med 8 miljoner kronor. Ökningen
av anslagen är huvudsakligen en följd av att pris- och
löneomräkningen var ovanligt hög 2014. De externa
intäkterna har ökat med elva miljoner kronor. Intäkterna för
utbildning på grund- och avancerad nivå har minskat något
medan forskningsområdet har ökat med 14 miljoner kronor.
Universitetets totala kostnader ökade med 36
miljoner kronor. Huvuddelen av kostnadsökningen avser
personalkostnader och övriga driftskostnader. Kostnadsökningarna har varit måttliga och följer ökningen av
intäkter. I personalkostnaderna ingår en minskning
av övertidsskulden med 14 miljoner kronor som kan
hänföras till skulder bokförda före 2013. En analys visade
att skuldberäkningen inte var förenlig med universitetets redovisningsprinciper eftersom skuldberäkningen
innehöll poster som ska regleras genom tjänsteplaneringen och inte betalas ut som övertidsersättning. Denna
del av skulden har därför återförts i två steg om cirka 14
miljoner kronor vardera för 2013 respektive 2014.
Se resultaträkning.
Utbildning på grundnivå och avancerad nivå
Arbete har de senaste åren pågått fortlöpande för att
minska utbildningens volym i syfte att nå balans mellan
takbeloppet och genomförd utbildning. De successiva
anpassningarna har fått effekt och Linnéuniversitetet
utbildade 2014 studenter till ett värde av 974 miljoner
kronor vilket är i nivå med takbeloppet. Utbildningen
har kunnat ske inom de ekonomiska ramarna och
de senaste årens verksamhetsutfall har gett mindre
överskott. Årets överskott uppgick till 24 miljoner kronor
och avser verksamheten utbildning enligt uppdrag inom
regleringsbrevet medan uppdragsutbildningens intäkter
och kostnader i stort sett är i balans. Uppdragsintäkterna
har minskat, dels inom polisutbildningen, vars uppdrag
från Rikspolisstyrelsen minskats under 2014 och dels
inom fakulteternas uppdragsutbildning. Den senare
minskningen beror främst på att resurserna inte räckt
till för att både bedriva god utbildning inom regleringsbrevets uppdrag och samtidigt utveckla uppdragsutbildningen. Se tabell 47 och 48.
Antalet avgiftsstudentar fortsatte att öka. Under
2014 fanns 206 helårsstudenter mot 90 år 2013. Avgiftsintäkterna fördubblades under året till 20 miljoner
kronor, vilket kan jämföras med 10 miljoner kronor 2013.
Studenterna återfinns främst inom ämnena företagsekonomi och engelska.
Forskning och utbildning på forskarnivå
Anslagen har ökat något sedan 2013 främst beroende
på relativt hög pris- och löneomräkning. De externa
intäkterna har fortsatt att öka. Verksamhetsutfallet var
totalt 8 miljoner kronor och avser verksamheten enligt
uppdrag i regleringsbrevet. Uppdragsforskningens
intäkter och kostnader är i balans. De ökande externa
forskningsbidragen har gjort att anslagsmedlen inte
kunnat användas fullt ut. Fakulteterna arbetar aktivt
för att öka och optimera sina resurser så att tillgängliga
medel ska kunna utnyttjas till fullo. Det sker bland
annat genom rekryteringar och förbättrade processer för
tilldelning av forskningsmedel. När externa medel ökar
uppstår ofta en viss eftersläpning i att anpassa resurserna
efter tilldelade medel. Se tabell 49 och 50.
Oförbrukade bidrag
I posterna upplupna bidragsintäkter och oförbrukade
bidrag ingår både verksamhetsområdet utbildning på
grundnivå och avancerad nivå och verksamhetsområdet
forskning och utbildning på forskarnivå. Oförbrukade
bidrag har ökat med 29 miljoner kronor och de
oförbrukade nettobidragen med 36 miljoner kronor.
Omsättningshastigheten för bidragsmedlen har sjunkit
något jämfört med 2013. Orsaken är främst att resurserna
för den bidragsfinansierade verksamheten inte hunnit
byggas upp i takt med inflödet av bidrag. En ökning av
resurserna är ett prioriterat område för universitetet. Se
tabell 51.
Avgiftsfinansierad verksamhet
Den avgiftsfinansierade verksamheten redovisas i
enlighet med universitetets regleringsbrev. Det ackumulerade överskottet för uppdragsutbildningar uppgår till
knappt tio procent av intäkterna i uppdragsutbildningen.
Universitetet avser att använda överskottet till fortsatt
utveckling av uppdragsutbildningarna, vilka har minskat
under året främst beroende på resursbrist. Se tabell 52.
Stiftelser
Linnéuniversitetet förvaltar 16 stiftelser varav fyra är
samförvaltade. Tre av stiftelserna delar ut medel till
forskning och resterande stiftelser har till syfte att dela ut
stipendier till goda studieprestationer. Det sammanlagda
stiftelsekapitalet uppgår till 21 miljoner kronor.
49 (68)
Linnéuniversitetet
Tabell 47. Resultaträkningar (tkr), utbildning på grundnivå och avancerad nivå
Verksamhetens intäkter
Anslag
Avgifter
Bidrag
Finansiella intäkter
Summa
2014
2013
2012
2011
2010
993 110
159 129
42 458
2 276
1 196 973
972 789
162 890
39 040
4 939
1 179 658
959 452
124 749
31 626
5 662
1 121 489
1 002 436
110 037
26 459
7 101
1 146 033
994 746
103 930
35 639
2 232
1 136 547
Verksamhetens kostnader
Personal
Lokalkostnader
Övriga driftskostnader
Finansiella kostnader
Avskrivningar
Summa
-758 262
-154 302
-234 247
-585
-25 909
-1 173 305
-735 539
-157 165
-238 140
-1 151
-26 973
-1 158 968
-752 306
-163 019
-212 895
-1 484
-28 372
-1 158 076
-702 042
-165 744
-206 570
-2 017
-29 627
-1 106 000
-688 086
-149 802
-216 239
-778
-27 523
-1 082 428
23 668
20 690
-36 587
40 033
54 119
Transfereringar
Transfereringar, erhållna
Transfereringar, lämnade
Saldo
18 008
-18 008
0
18 813
-18 813
0
7 833
-7 833
0
2 522
-2 522
0
4 612
-4 612
0
Årets kapitalförändring
23 668
20 690
-36 587
40 033
54 119
Verksamhetsutfall
Källa: Agresso.
Tabell 48. Resultaträkningar (tkr), utbildning på grundnivå och avancerad nivå
Anslag
Avgifter
Bidrag
Summa
Personal
Lokalkostnader
Avskrivningar
Summa
Utbildning enligt uppdrag i regleringsbrevet
2014
2013
2012
2011
2010
993 110 972 789
48 635
31 118
23 218
18 646
2 072
4 275
1 067 035 1 026 828
2014
959 452 1 002 436 994 746
13 417
11 819
7 869
13 831
15 876
29 897
5 044
6 409
2 034
991 744 1 036 540 1 034 546
0
110 494
19 240
204
129 938
-696 912 -678 898 -695 990 -656 195 -652 282
-143 003 -137 660 -145 338 -149 045 -133 081
-177 415 -162 221 -159 189 -169 703 -174 615
-585
-979
-1 336
-1 539
-594
-24 505
-26 175 -26 932 -28 349 -26 469
-1 042 420 -1 005 933 -1 028 785 -1 004 831 -987 041
-61 350
-11 299
-56 832
0
-1 404
-130 885
Uppdragsutbildning
2013
2012
2011
2010
0
111 332
17 795
618
129 745
0
98 218
10 583
692
109 493
0
96 061
5 742
198
102 001
-56 641
-56 316
-19 505
-17 681
-75 919 -53 706
-172
-148
-798
-1 440
-153 035 -129 291
-45 845
-16 699
-36 868
-478
-1 279
-101 169
-35 804
-16 721
-41 624
-184
-1 054
-95 387
0
131 772
20 394
664
152 830
Verksamhetsutfall
24 615
20 895
-37 041
31 709
47 505
-947
-205
454
8 324
6 614
Transfereringar
Saldo
6 687
-6 687
0
5 163
-5 163
0
3 433
-3 433
0
2 522
-2 522
0
4 612
-4 612
0
11 321
-11 321
0
13 650
-13 650
0
4 400
-4 400
0
0
0
0
0
0
0
24 615
20 895
-37 041
31 709
47 505
-947
-205
454
8 324
6 614
Källa: Agresso.
50 (68)
Linnéuniversitetet
Tabell 49. Resultaträkningar (tkr), forskning och utbildning på forskarnivå
2014
2013
2012
2011
2010
283 945
43 352
129 250
703
457 250
275 823
34 574
123 438
1 124
434 959
274 309
27 873
110 508
2 142
414 832
266 652
27 860
104 888
2 490
401 890
262 170
17 882
117 911
773
398 736
-316 313
-38 753
-85 687
-196
-8 565
-449 514
-312 571
-34 631
-71 170
-250
-8 587
-427 209
-296 495
-35 902
-70 146
-368
-8 772
-411 683
-282 161
-32 720
-70 419
-754
-9 273
-395 327
-295 979
-31 760
-75 838
-245
-9 027
-412 849
7 736
7 750
3 149
6 563
-14 113
-26
0
0
0
0
Transfereringar
Saldo
15 082
-15 082
0
19 960
-19 960
0
21 507
-21 507
0
25 882
-25 882
0
30 309
-30 309
0
7 710
7 750
3 149
6 563
Anslag
Avgifter
Bidrag
Summa
Personal
Lokalkostnader
Avskrivningar
Summa
Verksamhetsutfall
Resultandelar från hel- och delägda företag
-14 113
Källa: Agresso.
Tabell 50. Resultaträkningar (tkr), forskning och utbildning på forskarnivå
Anslag
Avgifter
Bidrag
Summa
Personal
Lokalkostnader
Avskrivningar
Summa
Verksamhetsutfall
Forskning och utbildning på forskarnivå enligt
uppdrag i regleringsbrev
2014
2013
2012
2011
2010
Uppdragsforskning
2014
2013
2012
2011
2010
266 652 262 170
17 041 6 744
104 535 115 714
2 420
748
390 648 385 376
0
29 047
222
24
29 293
0
22 129
534
47
22 710
0
15 090
1 155
76
16 321
0
10 819
353
70
11 242
0
11 138
2 197
25
13 360
-300 955 -299 429 -287 500 -276 086 -284 927
-37 130
-33 475 -34 859 -32 008 -31 271
-73 680 -61 439 -65 320 -67 693 -73 078
-173
-233
-357
-720
-233
-8 300
-8 336
-8 604
-9 128 -8 802
-420 238 -402 912 -396 640 -385 635 -398 311
-15 358
-1 623
-12 007
-23
-265
-29 276
-13 142
-1 156
-9 731
-17
-251
-24 297
-8 995
-1 043
-4 826
-11
-168
-15 043
-6 075
-712
-2 726
-34
-145
-9 692
-11 052
-489
-2 760
-12
-225
-14 538
17
-1 587
1 278
1 550
-1 178
0
0
0
0
0
0
283 945
14 305
129 028
679
427 957
275 823
12 445
122 904
1 077
412 249
274 309
12 783
109 353
2 066
398 511
7 719
9 337
1 871
-26
0
0
Transfereringar
Saldo
8 339
-8 339
0
4 893
-4 893
0
15 317
-15 317
0
25 882 30 309
-25 882 -30 309
0
0
6 743
-6 743
0
15 067
-15 067
0
6 190
-6 190
0
0
0
0
0
0
0
7 693
9 337
1 871
5 013 -12 935
17
-1 587
1 278
1 550
-1 178
Resultandelar från hel- och
delägda företag
5 013 -12 935
0
Källa: Agresso.
51 (68)
Linnéuniversitetet
Tabell 51. Upplupna bidrag, fordringar och skulder 1 (tkr)
2014
2013
2012
2011
2010
29 237
-7 192
22 045
25 596
3 641
29 237
17 513
8 083
25 596
25 652
-8 138
17 514
26 570
-919
25 651
Oförbrukade bidrag
Ingående balans
Förändring
Utgående balans
-187 387
-28 875
-216 262
-157 251
-30 136
-187 387
-152 660
-4 591
-157 251
-136 154
-16 506
-152 660
-118 359
-17 795
-136 154
Netto
-194 217
-158 150
-131 655
-135 146
-110 502
Inbetalningar
Omsättningshastighet i år
208 220
1,07
187 339
1,18
143 283
1,09
138 922
1,03
149 974
1,35
Upplupna bidragsintäkter
Ingående balans
Förändring
Utgående balans
1 I motsvarande tabell i 2013 års årsredovisning ingick endast inbetalningar avseende projekt medan upplupna intäkter/oförbrukade bidrag omfattade alla slag av bidragsmedel.
Fr o m 2014 korrigeras beräkningen så att alla slag av bidrag ingår i både inbetalningar och upplupna intäkter/oförbrukade bidrag vilket ger en mer korrekt beräkning av
omsättningshastigheten. Värdena för 2010 – 2013 har justerats i konsekvens med detta.
Projektet Chrisgas med Energimyndigheten som uppdragsgivare avslutades i praktiken 2010 och drygt 40 Mkr skulle återbetalas till Energimyndigheten. Eftersom uppdragsgivaren
slutbehandlade redovisningen först 2013 gjordes återbetalningen detta år och beloppet som skulle återbetalas ingick år 2010 - 2012 i posten oförbrukade bidrag. I tabellen har beloppen
för Chrisgas eliminerats för att samtliga år ska vara jämförbara.
Under 2010 erhöll universitetet ett särskilt bidrag på 20 Mkr för kostnader uppkomna genom fusionen av Högskolan i Kalmar och Växjö universitet. Detta belopp har elimineras från
inbetalningarna 2010 för att få jämförbarhet med övriga år.
Källa: Agresso.
Tabell 52. Avgiftsfinansierad verksamhet (tkr)
Verksamhet
Utbildning på grundnivå eller avancerad nivå
Beställd utbildning
Yrkeshögskolan, KY m.m.
Uppdragsutbildning 2
Utbildning av studieavgiftsskyldiga studenter
Övrigt
Över-/
underskott t.o.m.
år 2012
Över-/
underskott
år 2013
Intäkter 1
år 2014
Kostnader
år 2014
0
0
14 010
-540
0
13 470
0
0
-205
-238
0
-443
0
0
129 938
19 830
0
149 768
0
0
130 885
19 812
0
150 697
0
0
-947
18
0
-929
0
0
12 858
-760
0
12 098
2 807
2 807
-1 587
-1 587
29 293
29 293
29 276
29 276
17
17
1 237
1 237
-199
6
1 184
1 319
-135
-328
0
0
0
0
0
0
0
0
-199
0
0
6
0
0
1 184
0
0
1 319
0
0
-135
0
0
-328
Forskning eller utbildning på forskarnivå
Uppdragsforskning
Verksamhet där krav på full kostnadstäckning inte gäller
Högskoleprovet
Upplåtande av bostadslägenhet
– utbytesprogram och gästforskare
Upplåtande av bostadslägenhet
– regeringsbeslut (U2010/4277/UH)
Övrigt
Över-/
Ack. över-/
underskott underskott utgående
år 2014
år 2014
1 I intäkter ingår avgifter, bidrag och finansiella intäkter. Universitetets ekonomimodell möjliggör inte en uppdelning av kostnaderna för avgifts- respektive bidragsfinansierad
verksamhet.
2 Rättning har skett efter inläsning av 2014 års IB-värden och avser redovisade kapitalförändringar för Sjöfartshögskolans uppdragsverksamhet åren 2011 och 2012. Överskottet har
minskats med 4 727 tkr.
Källa: Agresso.
52 (68)
Linnéuniversitetet
Kapitalförändring per verksamhetsområde
Kapitalförändring per verksamhetsområde redovisas
i enlighet med universitetets regleringsbrev. Se även
kommentarer under ekonomisk utveckling. Enligt
Ekonomistyrningsverkets föreskrifter till
7 kap. 1 § förordningen (2000:605) om årsredovisning och budgetunderlag bör kapitalförändringen
även specificeras för avgifts- respektive bidragsfinansierad
verksamhet. Universitetets ekonomimodell möjliggör dock
inte en uppdelning av kostnaderna för avgifts- respektive
bidragsfinansierad verksamhet. Se tabell 53 och 54.
Tabell 53. Kapitalförändring per verksamhetsområde (tkr)
Indelning av verksamheten
Balanserad kapitalförändring (A)
Utbildning på grundnivå och avancerad nivå 1
Utbildning enligt uppdrag i regleringsbrev
193 102
Uppdragsverksamhet
13 805
Summa
206 907
Utbildning på forskarnivå och forskning
Uppdragsforskning
Summa
-29 142
1 220
-27 922
Årets kapitalförändring (B)
Summa (A+B)
24 615
-947
23 668
217 717
12 858
230 575
7 693
17
7 710
-21 449
1 237
-20 212
1 Rättning har skett efter inläsning av 2014 års IB-värden och avser redovisade kapitalförändringar för Sjöfartshögskolans uppdragsverksamhet åren 2011 och 2012. 4 727 tkr har
flyttats från uppdragsverksamhet till utbildning enligt uppdrag i regleringsbrev.
Källa: Agresso.
Tabell 54. Förändring av myndighetskapital (tkr)
Utgående balans 2013
Ingående balans 2014
Föregående års kapitalförändring
Rättelser 2
Utgående balans 2014
Statskapital
882
882
0
0
0
882
Donationskapital
360
360
0
0
303
663
Resultat
Balanserad
Balanserad
Kapital
andelar i hel- kapitalförändring kapitalförändring
förändring
och delägda anslagsfinansierad
avgiftsbelagd enligt resultat
företag
verksamhet 1
verksamhet 1
räkningen Summa
0
129 002
21 543
28 440
180 227
0
129 002
21 543
28 440
180 227
0
30 232
-1 792
-28 440
0
0
4 727
-4 727
0
0
0
32 308
-930
31 378
31 681
0
196 269
14 094
31 378
211 908
1 Med ”Balanserad kapitalförändring anslagsfinansierad verksamhet” avses verksamhet enligt uppdrag i regleringsbrevet och med ”Balanserad kapitalförändring avgiftsbelagd
verksamhet” avses uppdragsverksamheten. Jämför tabellerna 48 och 50.
2 Rättning har skett efter inläsning av 2014 års IB-värden och avser redovisade kapitalförändringar för Sjöfartshögskolans uppdragsverksamhet åren 2011 och 2012.
Källa: Agresso.
53 (68)
Linnéuniversitetet
Väsentliga uppgifter
Utbildning och forskning
Totalt antal helårsstudenter 1
– andel kvinnor
– andel män
Kostnad per helårsstudent (kr)
Totalt antal helårsprestationer 1
– andel kvinnor
– andel män
Kostnad per helårsprestation (kr)
Totalt antal studieavgiftsskyldiga studenter (hst)
– andel kvinnor
– andel män
Totalt antal nyantagna doktorander
– andel kvinnor
– andel män
Totalt antal doktorander med någon aktivitet
– andel kvinnor
– andel män
Totalt antal doktorander med doktorandanställning (årsarb.)
– andel kvinnor
– andel män
Totalt antal doktorander med utbildningsbidrag (årsarb.)
Genomsnittlig studietid för licentiatexamen 2
Genomsnittlig studietid för doktorsexamen 2
Totalt antal doktorsexamina
– andel kvinnor
– andel män
Totalt antal licentiatexamina
– andel kvinnor
– andel män
Totalt antal refereegranskade vetenskapliga publikationer 3
Kostnad per refereegranskad vetenskaplig publikation (tkr) 3
2014
13 950
61%
39%
74 725
11 480
62%
38%
90 803
206
50%
50%
45
49%
51%
316
53%
47%
133
52%
48%
0
2,0
3,6
44
57%
43%
8
25%
75%
423
973
2013
14 336
61%
39%
70 168
11 662
63%
37%
86 257
90
40%
60%
56
46%
54%
332
54%
46%
172
53%
47%
0
2,6
3,4
49
63%
37%
3
0%
100%
404
979
1 Exklusive uppdragsutbildning och beställd utbildning. Inklusive studieavgiftsfinansierade studenter.
2 Nettostudietid, antal år. Källa: Ladok.
2012
14 981
62%
38%
68 673
11 766
63%
37%
87 437
29
35%
64%
54
48%
52%
350
56%
44%
182
56%
44%
0
3,0
3,8
38
71%
29%
6
17%
83%
315
1 288
2011
15 559
61%
39%
64 582
11 953
62%
38%
84 065
13
42%
56%
53
58%
42%
381
57%
43%
187
60%
40%
0
2,5
4,0
41
63%
37%
8
38%
62%
310
1 277
3 Artikel i tidskrift Peer review. Källa: Diva. Vetenskapliga publikationer redovisas med ett års eftersläpning. Kostnad utgörs av
publikationens år minus 1.
54 (68)
2010
15 575
60%
40%
63 373
11 620
62%
38%
84 943
0
54
54%
46%
364
57%
43%
188
59%
41%
0
2,9
3,6
36
61%
39%
13
31%
69%
-
Linnéuniversitetet
Väsentliga uppgifter
Personal
Totalt antal årsarbetskrafter 4
– andel kvinnor
– andel män
Medelantal anställda 5
– andel kvinnor
– andel män
Totalt antal lärare (årsarb.)
– andel kvinnor
– andel män
Antal disputerade lärare (årsarb.) 6
– andel kvinnor
– andel män
Antal professorer (årsarb.)
– andel kvinnor
– andel män
2014
1 698
53%
47%
1 987
54%
46%
895
46%
54%
532
44%
56%
112
26%
73%
2013
1 733
54%
46%
2 000
54%
46%
898
47%
53%
513
43%
57%
111
25%
75%
2012
1 826
53%
47%
2 033
54%
46%
956
45%
55%
522
39%
61%
110
23%
77%
2011
1 831
54%
46%
2 020
54%
46%
947
44%
56%
419
38%
62%
108
22%
78%
2010
1 804
54%
46%
2 009
54%
46%
905
44%
56%
418
39%
61%
105
22%
78%
Ekonomi
Intäkter totalt (Mkr), varav
utbildning på grundnivå och avancerad nivå (Mkr)
– andel anslag (%)
– andel externa intäkter (%)
forskning och utbildning på forskarnivå(Mkr)
– andel anslag (%)
– andel externa intäkter (%)
Kostnader totalt (Mkr)
– andel personal
– andel lokaler
Lokalkostnader 7 per kvm (kr)
Balansomslutning (Mkr)
– varav oförbrukade bidrag
– varav årets kapitalförändring
– varav myndighetskapital (inkl. årets kapitalförändring)
1 654
1 197
83%
17%
457
62%
38%
1 623
66%
12%
1 452
802
216
31
212
1 615
1 180
83%
17%
435
63%
37%
1 586
66%
12%
1 431
773
187
28
180
1 536
1 121
86%
14%
415
66%
34%
1 570
67%
13%
1 484
787
199
-33
152
1 548
1 146
87%
13%
402
66%
34%
1 501
66%
13%
1 481
797
199
47
185
1 535
1 136
88%
12%
399
66%
34%
1 495
66%
12%
1 407
765
219
40
138
4 Källa Primula per december. Medelantalet årsarbetare redovisas i bilaga 1, Sjukfrånvaro.
5 Mättidpunkter: 1 jan, 1 jun, 1 dec. Mättidpunkter 2010: 1 mars, 30 juni, 14 dec.
6 För 2012 till 2014 ingår även disputerade lärare med konstnärlig doktorsexamen. Motsvarande för tidigare år har inte varit möjligt att
beräkna, varför uppgifterna inte är jämförbara.
7 Enligt resultaträkningen.
55 (68)
Linnéuniversitetet
Resultaträkningar (tkr)
Intäkter av anslag
Intäkter av avgifter och andra ersättningar
Intäkter av bidrag
Summa
Kostnader för personal
Kostnader för lokaler
Avskrivningar
Summa
not
2014
2013
1
2
1 277 055
202 481
171 708
2 979
1 654 223
1 248 612
197 464
162 478
6 063
1 614 617
3
4
-1 074 575 -1 048 110
-193 055
-191 796
5
-319 934 -309 310
3
-781
-1 401
-34 474
-35 560
-1 622 819 -1 586 177
Verksamhetsutfall
Resultat från andelar i hel- och delägda företag
Transfereringar
Medel som erhållits från myndigheter för finansiering av bidrag
Övriga erhållna medel för finansiering av bidrag
Lämnade bidrag
Saldo
56 (68)
6
31 404
28 440
-26
0
28 289
4 801
-33 090
0
35 719
3 054
-38 773
0
31 378
28 440
Linnéuniversitetet
Balansräkningar (tkr)
TILLGÅNGAR
Immateriella anläggningstillgångar
Rättigheter och andra immateriella anläggningstillgångar
Not 14-12-31
7
178
Materiella anläggningstillgångar
Förbättringsutgifter på annans fastighet
Maskiner, inventarier, installationer mm
Pågående nyanläggningar
Summa materiella anläggningstillgångar
8
Finansiella anläggningstillgångar
Andelar i hel- och delägda företag
Andra långsiktiga värdepapperinnehav
Summa finansiella anläggningstillgångar
9
25 872
67 290
93
93 255
1 324
307
1 631
1 350
0
1 350
13 567
25 648
691
39 906
13 139
41 992
628
55 759
36 449
22 045
13 805
72 299
44 249
29 237
1 330
74 816
0
0
589 316
14 753
604 069
538 990
8 781
547 771
801 718
773 479
Not 14-12-31
13
882
663
178 985
31 378
211 908
13-12-31
Periodavgränsningsposter
Förutbetalda kostnader
Övriga upplupna intäkter
Summa periodavgränsningsposter
10
Avräkning med statsverket
Avräkning med statsverket
11
Kassa och Bank
Behållning räntekonto i Riksgäldskontoret
Kassa och bank
Summa kassa och bank
12
SUMMA TILLGÅNGAR
Avsättningar
Avsättningar för pensioner och liknande förpliktelser
Övriga avsättningar
Summa avsättningar
Skulder m.m.
Lån i Riksgäldskontoret
Kortfristiga skulder till andra myndigheter
Leverantörsskulder
Övriga kortfristiga skulder
Summa skulder
Upplupna kostnader
Oförbrukade bidrag
Övriga förutbetalda intäkter
SUMMA KAPITAL OCH SKULDER
528
20 731
56 832
6 072
83 635
Kortfristiga fordringar
Kundfordringar
Fordringar hos andra myndigheter
Övriga kortfristiga fordringar
Summa kortfristiga fordringar
KAPITAL OCH SKULDER
Myndighetskapital
Statskapital
Donationskapital
Balanserad kapitalförändring
Kapitalförändring enligt resultaträkningen
Summa myndighetskapital
13-12-31
882
360
150 545
28 440
180 227
14
15
9 113
11 905
21 018
8 945
14 291
23 236
16
71 017
42 086
62 049
22 527
197 679
86 244
41 114
74 359
19 003
220 720
77 080
216 262
77 771
371 113
91 844
187 387
70 065
349 296
801 718
773 479
17
18
57 (68)
Linnéuniversitetet
Anslagsredovisning (tkr)
Redovisning mot anslag
Anslag
Utgiftsområde 16
Utbildning och universitetsforskning
16 02 023 Linnéuniversitetet: utbildning på grund- och avancerad nivå
001 Takbelopp
16 02 024 Linnéuniversitetet: Forskning och forskarutbildning
001 Basresurs
16 02 065 Särskilda åtaganden för universitet och högskolor
021 Fortbildning för journalister
022 Utrustning till sjöbefälsutbildning
066 Kvalitetsbaserad resursfördelning
Summa utgående överföringsbelopp
Andra finansiella villkor
Enligt regleringsbrevets avsnitt om ekonomisk redovisning
mm punkt 2 får anslagen för utbildning på grundnivå och
avancerad nivå samt forskning och utbildning på forskarnivå
belastas med personskadeförsäkringar för studenter.
Kostnaden får högst uppgå till 24 kr per helårsstudent.
58 (68)
Ingående
överföringsbelopp
Årets
tilldelning enligt
regleringsbrev
Totalt
disponibelt
belopp
Utgifter
Utgående
överföringsbelopp
0
976 138
976 138
-976 138
0
0
283 945
283 945
-283 945
0
0
0
0
0
9 983
5 498
1 491
1 277 055
9 983
5 498
1 491
1 277 055
-9 983
-5 498
-1 491
-1 277 055
0
0
0
0
Premien för 2014 uppgick till 79 tkr totalt, det vill säga 5,43 kr
per helårsstudent.
Institutet för kunskaps och metodutveckling har för 2014 i
enlighet med regleringsbrevet tilldelats 805 tkr av anslaget för
forskning och utbildning på forskarnivå.
Linnéuniversitetet
Redovisnings- och värderingsprinciper
Allmänt
Årsredovisningen är upprättad i enlighet med förordningen (2000:605) om myndigheters årsredovisning
och budgetunderlag (FÅB) samt övrig lagstiftning och
aktuella rekommendationer. Universitetets redovisning
följer förordning (2000:606) om myndigheters bokföring
(FBF) samt god redovisningssed enligt Ekonomistyrningsverkets föreskrifter och allmänna råd till FÅB.
Undantag från generella ekonomiadministrativa regler
Universitet och högskolor medges undantag:
• från bestämmelserna om redovisning av
anslagsmedel enligt 12 § anslagsförordningen
(2011:223). Avräkning mot anslag ska ske i
samband med de månatliga inbetalningarna till
universitetets räntekonto i Riksgäldskontoret.
• från 7 § anslagsförordningen (2011:223) på så sätt
att lärosätet får överföra såväl överproduktion
som outnyttjat takbelopp till ett värde av högst
tio procent av takbeloppet till efterföljande
budgetår, utan att särskilt begära regeringens
medgivande.
• från bestämmelserna i 2 kap.4 § tredje stycket
förordningen (2000:605) om årsredovisning
och budgetunderlag om att årsredovisningen
ska innehålla redovisning av väsentliga
uppgifter. Uppgifter skall istället lämnas enligt
regleringsbrev, bilaga 6 väsentliga uppgifter.
• från bestämmelserna om budgetunderlag i 9 kap.3
§ förordningen (2000:605) om årsredovisning och
budgetunderlag på så sätt att regeringen beslutar
om särskilda anvisningar avseende vilka uppgifter
som skall redovisas i budgetunderlaget.
• från bestämmelserna enligt 1 kap.3 § andra
stycket förordningen (2000:605) om årsredovisning och budgetunderlag om att upprätta och
lämna delårsrapport till regeringen.
• från bestämmelserna enligt 2 kap.4 § förordningen (2006:605) om årsredovisning och
budgetunderlag, om att i årsredovisningen
upprätta och lämna en finansieringsanalys till
regeringen.
• från 2 kap 1 § första stycket och 3 § kapitalförsörjningsförordningen (2011:210) om finansiering
av anläggningstillgångar. En anläggningstillgång
som används i myndighetens verksamhet får
helt eller delvis finansieras med bidrag från
icke-statliga givare. Detta gäller även för bidrag
från statliga bidragsgivare under förutsättning att
bidraget har tilldelats för ändamålet.
• Från 25 a § andra och tredje stycket avgiftsförordningen (1992:191) om disposition av inkomster
från avgiftsbelagd verksamhet. Uppgår det
ackumulerade överskottet till mer än tio procent
av den avgiftsbelagda verksamhetens omsättning
under räkenskapsåret, ska myndigheten i
årsredovisningen redovisa hur överskottet ska
disponeras. Har det uppkommit underskott i en
avgiftsbelagd verksamhet som inte täcks av ett
balanserat överskott från tidigare räkenskapsår,
ska myndigheten i årsredovisningen lämna
förslag till regeringen om hur underskottet ska
täckas.
Löpande redovisning av leverantörsfakturor avseende
räkenskapsåret har gjorts fram till brytdagen. Som
periodavgränsningspost (förutbetalda/upplupna intäkter/
kostnader) bokförs belopp överstigande 30 tkr (2013: 30
tkr). I de fall faktura eller motsvarande inkommit efter
fastställd brytdag, eller när fordrings- eller skuldbeloppet
inte är exakt känt när bokslutet upprättats, redovisas
beloppen som periodavgränsningsposter.
Helt eller delvis externfinansierade forskningsprojekt
redovisas på institutionsnivå. För pågående projekt tas
intäkter upp under upplupen bidragsintäkt motsvarande
upparbetade kostnader under året. Erhållna medel
från bidragsgivare redovisas som oförbrukade bidrag i
balansräkningen i de fall bidragen ännu inte har använts
i verksamheten.
För under året avslutade projekt redovisas skillnaden
mellan intäkter och kostnader som över- eller underskott
i resultaträkningen. Projekt med nettofordran, det vill
säga där bidrag enligt kontrakt ännu ej erhållits, bokförs
som fordran på bidragsgivaren.
Brytdag
Löpande redovisning för räkenskapsåret har gjorts till
och med 5 januari 2015.
Värdering av immateriella tillgångar
Universitetets immateriella tillgångar består främst
av datorprogram och licenser. Anskaffningar som
överstiger 100 tkr och har en ekonomisk livslängd på
minst tre år redovisas som tillgång. Avskrivningstiden
är tre eller fem år och avskrivning sker linjärt från den
månad tillgången anskaffas.
59 (68)
Värdering av materiella anläggningstillgångar
Maskiner och inventarier som har ett anskaffningsvärde
på minst 20 tkr och en beräknad ekonomisk livslängd
på minst tre år, redovisas som anläggningstillgång.
Avskrivning sker linjärt från den månad tillgången
anskaffas. Följande avskrivningstider tillämpas:
Enligt hyreskontrakt
Om- och tillbyggnader
dock minst 3 år
Maskiner, lab.utrustning, simulatorer
5-7 år
Datorer och kringutrustning
3 år
Datorkommunikation
5 år
Bilar och andra transportmedel
5 år
Fartyg
10 år
Övriga inventarier
Presentationsmedel/kontorsmaskiner
5 år
Möbler
7 år
Elektriska musikinstrument
3 år
Akustiska musikinstrument
10 år
Konst
Ingen avskrivning
Fordringar och skulder
Fordringar har efter individuell värdering upptagits till
det belopp som de beräknas bli inbetalda. Fordringar
och skulder i utländsk valuta värderas till valutakurs vid
bokföringstidpunkten istället för balansdagens kurs på
grund av att skillnaden är oväsentlig.
Samfinansiering i externfinansierade projekt
Samfinansiering i ett forskningsprojekt är kompletterande finansiering i form av forskningsanslag eller
externa forskningsbidrag, och avser den del av projektets
totala kostnader som bidragsfinansiären enligt avtalet
inte ersätter. Samfinansiering kan avse såväl direkta
som indirekta kostnader i ett projekt. Samfinansiering
ska tillföras i samma takt som det externa bidraget
förbrukas. Parallell förbrukning av externa intäkter och
anslag ska ske. Alla underskott ska bäras av projektet.
Oförbrukade bidrag
Enligt förordning (2000:605) om årsredovisning och
budgetunderlag, ESV:s föreskrifter till kap 7 ska posten
oförbrukade bidrag från annan statlig myndighet lämnas
uppgift om hur stor del av posten som förväntas tas i
anspråk inom följande tidsintervall:
• inom tre månader
• mer än tre månader till ett år
• mer än ett år till tre
• mer än tre år
Noten har tagits fram i enlighet med Hfr redovisningsråds rekommendation. Metoden innebär en
schablonberäkning av den genomsnittliga omsättningshastigheten/förbrukningstakten. Förbrukningstakten
för bidragsverksamhet med statlig finansiering bedöms
sammantaget vara linjär. Vid beräkningen har särskild
hänsyn tagits till saldot oförbrukade bidrag/linjär
prognos för de 10 största projekten, genom att individuell
beräkning har gjorts för dessa. De 10 största projekten
60 (68)
Linnéuniversitetet
svarar för 40 procent av saldot oförbrukade bidrag från
inomstatliga motparter.
Avvecklingskostnader för Växjö universitet och
Högskolan i Kalmar:
Lönekostnader: Inrättandet av Linnéuniversitetet
innebar att Växjö universitet och Högskolan i Kalmar
avvecklades och upphörde som myndigheter. Avvecklingskostnaderna belastade myndigheternas sista
verksamhetsår, 2009. Avvecklingskostnader beräknades
för arbetet med bokslut och årsredovisningar, avslut
av arkiv och diarium samt avveckling av personal som
ej kom att arbeta i Linnéuniversitetet. Totalt avsattes
9,1 miljoner kronor. I Linnéuniversitetets bokslut per
2010-12-31 avsattes ytterligare 1,2 miljoner kronor för
tillkommande arbete med arkivställningen av de tidigare
lärosätenas arkiv. Av de totala avsättningarna kvarstår
0,4 miljoner kronor avseende arkivställningen. Denna
redovisas under Övriga avsättningar i balansräkningen.
Övriga avsättningar
Under övriga avsättningar redovisas även avsättning för
lokalt aktivt omställningsstöd med 11 474 tkr.
Finansiella anläggningstillgångar/Resultat från
andelar i hel- och delägda företag
Under finansiella anläggningstillgångar redovisas
aktier och aktieägartillskott i Linneaus University
Development AB med totalt 1 350 tkr. Vid värderingen
av aktier och andelar i hel eller delägda företag har
kapitalandelsmetoden tillämpats i enlighet med 5 kap.
7§ i FÅB. Detta innebär att värdet av aktierna/andelarna
ska ökas respektive minskas i samma mån som företagats
eget kapital förändras. Årets andel av företagets resultat
ska redovisas i resultaträkningen. Eftersom 2014 är
första året som detta tillämpas, redovisas i resultaträkningen en kostnad med totalt 26 tkr. Detta avser dels
ackumulerat resultat från tidigare år med 17 tkr och dels
2014 års beräknade resultat med -43 tkr. På motsvarande
sätt minskas värdet av aktierna i företaget med 26 tkr.
Linnéuniversitetet
Noter (tkr)
Resultaträkningar
1) Intäkter från anslag
20142013
Fortbildning för journalister
Utrustning till sjöbefälsutbildning
Kvalitetsbaserad resursförstärkning
Forskning och forskarutbildning
976 138957 621
9 983
9 781
5 498
5 387
1 4910
283 945
275 823
Summa
1 277 055
1 248 612
2) Intäkter av avgifter och andra ersättningar
20142013
Varav avgifter enligt §4 avgiftsförordningen
12 118
10 978
Varav intäkter av tjänsteexport
22 820
20 337
3) Finansiella intäkter och kostnader
20142013
Ränteintäkter från riksgäldskontoret
Övriga finansiella intäkter
Summa
Räntekostnader på lån från Riksgäldskontoret
Övriga finansiella kostnader
2 306
4 586
673
1 477
2 979
6 063
401966
380
435
Summa
781
1 401
4) Kostnader för personal
20142013
Varav lönekostnader exklusive arbetsgivaravgifter mm
718 652691 699
Skattepliktiga ersättningar till universitetssyrelsens ledamöter, utbetalade 2014 1
Brändström Dan
33
66
Allanson Jakob
1428
Andersson Magnus
14
14
Carlzon Thomas
1428
Demirbag-Sten Dilsa
0
14
Ehrenstråhle Ulrika
38
14
Emilsson Karin
14
14
Fylkehed Cristoffer
14
14
Hellvin Sebastian
0
0
Larsson Catharina
0
14
Nilsson Emma
0
0
Nordborg Jenni
14
14
Persson Dennis
0
168
Samuelsson Marie
14
14
Soltorp Anna
0
14
Svedbjörk Daniel
0
0
Svensson Susanna
0
14
Söderström Bengt
44
28
Thegerström Claes
0
14
Wejryd Kajsa
1428
Hwang Stephen
1 232
1 210
1 Utbetalda styrelsearvoden för 2014 är inte jämförbara med 2013 eftersom utbetalningen för hösten 2014 gjordes först i januari 2015
Övriga upplysningar för styrelseledamöter
Brändström Dan Vd/ordf
Apeiron Knowledge AB, ordförande Prior & Nilsson Kapitalförvaltning AB
Thomas Carlzon ledamot
IKEA AB
ordförande
IKEA Hotell, värdshus AB
Karin Emilsson ledamot
Innventia AB
Magnus Andersson ledamot
AB Glasriket en Aktör för regionens utveckling
Emma Nilsson ledamot
Studentföretag i Växjö AB (SIVAB) Kajsa Wejryd ledamot
Uppsala teater AB
5) Övriga driftskostnader
20142 013
Reaförlust vid utrangering av maskiner och inventarier
63
0
61 (68)
Linnéuniversitetet
Noter (tkr)
6) Transfereringar
Posten övriga erhållna medel för finansiering av bidrag avser medel från övriga svenska och internationella
företag/organisationer som Linnéuniversitetet vidaretransfererar i egenskap av koordinator i olika projekt.
Av lämnade bidrag 33 090 tkr (38 773 tkr) avser 28 289 tkr (35 719 tkr) medel från inomstatliga motparter
som Linnéuniversitetet vidaretransfererat i egenskap av koordinator i olika projekt.
Balansräkningar
7) Immateriella anläggningstillgångar
20142013
Ingående anskaffningsvärde
Årets anskaffningar
Avgår anskaffningsvärde utrangerade tillgångar
6 902
6 902
1560
-310
Ackumulerade avskrivningar
Årets avskrivningar
Avgår avskrivningar på utrangerade tillgångar
-6 374
-5 579
-506
-795
310
Summa anskaffningsvärde
Summa ackumulerade avskrivningar
7 027
-6 849
6 902
-6 374
Bokfört värde
178528
8) Materiella anläggningstillgångar
20142013
Förbättringsutgifter på annans fastighet
99 51095 786
Årets investeringar
2 730
3 724
Utrangeringar/försäljningar
0
0
Överföring från andra tillgångar
0
0
102 24099 510
Utrangeringar -73 638
-65 596
-7 871-8 042
0
0
Bokfört värde
20 73125 872
Summa ackumulerade avskrivningar
-81 509-73 638
Maskiner, inventarier, installationer mm
367 482
15 701
Utrangeringar/försäljningar
-8 439
Överföring från andra tillgångar
0
Utrangeringar Summa ackumulerade avskrivningar
Bokfört värde
374 744
367 482
-300 192-274 484
-26 096
-26 724
8 376
1 016
-317 912-300 192
56 832
Pågående nyanläggningar
93
6 072
Överföringar/aktivering
-93
Bokfört värde
349 785
18 713
-1 016
0
6 072
67 290
3 604
93
-3 604
93
Summa materiella anläggningstillgångar
83 635
93 255
9) Finansiella anläggningstillgångar
20142013
Linneaus University Development AB, organisationsnummer 556308-64110 0
Aktiekapital: 1000 aktier à nominellt 100 kr 100
100
Aktieägartillskott
1 250
1 250
Aktier och andelar i hel och delägda företag - justeringar
-26
0
Andra långsiktiga värdepapperinnehav, avser andelar i räntefond
ingående i Inga-Britt Perssons minnesfond som finns upptagen under
myndighetskapital – donationskapital med motsvarande belopp.
Marknadsvärdet per 141231 uppgår till 324 tkr
307
0
Summa finansiella anläggningstillgångar
62 (68)
1 631
1 350
Linnéuniversitetet
Noter (tkr)
10) Periodavgränsningsposter
20142013
Förutbetalda kostnader
Förutbetalda hyreskostnader, utomstatliga
19 80135 558
Övriga förutbetalda kostnader, inomstatliga
1 651553
Övriga förutbetalda kostnader, utomstatliga
14 9978 138
Summa förutbetalda kostnader
36 449
44 249
Upplupna bidragsintäkter inomstatliga
6 951
Upplupna bidragsintäkter utomstatliga
15 094
10 392
18 845
Summa upplupna bidragsintäkter
22 045
29 237
Övriga upplupna intäkter
Övriga upplupna intäkter, inomstatliga
11 387532
Övriga upplupna intäkter, utomstatliga
2 418798
Summa övriga upplupna intäkter
13 805
1 330
72 299
74 816
11) Avräkning med statsverket
20142013
Anslag i räntebärande flöde
Ingående balans
0
0
Redovisat mot anslag
1 277 055
1 248 612
Anslagsmedel som tillgodoförts räntekonto
-1 277 055-1 248 612
Skulder avseende anslag i räntebärande flöde
0
0
12) Kassa och bank
20142013
Behållning på räntekonto hos Riksgäldskontoret
Behållning i bank
Summa kassa och bank
Beviljad räntekontokredit 127 000 tkr, har inte utnyttjats under året.
589 316538 990
14 7538 781
604 069
547 771
13) Myndighetskapital
20142013
Statskapital
882
Donationskapital
Ingående donationskapital
360
Ianspråktagande under året
-4
Utdelning på donationskapital
0
Nytt donationskapital
307
Utgående donationskapital
663
Kapitalförändring per verksamhetsområde:
Ingående kapital
206 907
23 668
Utgående kapitalförändring för utbildning på grundnivå och avancerad nivå
230 575
882
360
-2
1
1
360
186 217
20 690
206 907
Ingående kapital
-27 922
-35 672
7 7107 750
Utgående kapitalförändring för forskning och utbildning på forskarnivå
Summa utgående kapitalförändring
-20 212-27 922
210 363
178 985
Summa myndighetskapital
211 908
180 227
14) Avsättning för pensioner och liknande förpliktelser
20142013
Ingående avsättning
Årets pensionskostnad
Årets pensionsutbetalningar
8 945
9 374
4 385
3 874
-4 217-4 303
Utgående avsättning för pensioner och liknande förpliktelser
9 1138 945
63 (68)
Linnéuniversitetet
Noter (tkr)
15) Övriga avsättningar
20142013
Utgående avsättning för omstruktureringsåtgärder mm
431750
Avsättning för omstruktureringsåtgärder mm
750
750
Årets förändring
-3190
Avser kvarvarande kostnader efter fusionen mellan Växjö universitet och Högskolan i Kalmar för arkivställningskostnader.
Kostnaderna kommer att förbrukas under 2015.
Avsättning för lokalt aktivt omställningsarbete
13 541
Årets förändring
-2 067
Utgående avsättning för lokalt aktivt omställningsarbete
11 474
12 768
773
13 541
Enligt trygghetsavtalet avsätts 0,3% av lönesumman varje månad till aktivt omställningsarbete, arbetsgivaren ska agera
proaktivt med omställning och kompetensväxlingsåtgärder i syfte att stödja arbetstagarnas anställningar.
Under 2015 fortsätter arbetet med ”adjunktprojektet”, där adjunkter beviljas medel för att studera på arbetstid i syfte att
erhålla behörighet att undervisa på avancerad nivå. Kostnaden för detta uppgår till ca 1,9 mkr under 2015. Utöver detta finns
även andra omställningsåtgärder vilka är svåra att kvantifiera i förväg.
Summa övriga avsättningar
16) Lån i Riksgäldskontoret
11 905
14 291
20142013
Beviljad låneram 175 000 tkr
Skuld vid årets början
86 244
98 608
Upptagna lån
17 47821 700
Årets amorteringar
-32 705
-34 064
Skuld vid årets utgång
71 01786 244
17) Övriga kortfristiga skulder
Av beloppet ingår källskatt för december månad med 18 253 tkr (2013: 17 714 tkr )
18) Periodavgränsningsposter skulder
20142013
Upplupna kostnader
Upplupna löner
2 517
19 309
Upplupna semesterlöner
53 285
54 525
Övriga upplupna kostnader, inomstatligt
1 393626
Övriga upplupna kostnader, utomstatligt
19 885
17 384
Summa upplupna kostnader
Av minskningen av upplupna löner avser 13 504 tkr förändring/återföring av övertidskuld
77 080
91 844
Oförbrukade bidrag
Oförbrukade bidrag, inomstatligt
100 29898 583
Oförbrukade bidrag, utomstatligt
115 96488 804
Summa oförbrukade bidrag
216 262
187 387
Oförbrukade bidrag från andra statliga myndigheter beräknas tas i anspråk inom följande tidsintervall:
Inom tre månader
23 035
18 853
Mer än tre månader till ett år
64 31456 559
Mer än ett år till tre
11 83221 423
Mer än tre år
1 117
1 748
Övriga förutbetalda intäkter
Övriga förutbetalda intäkter, inomstatligt
55 947
50 382
Övriga förutbetalda intäkter, utomstatligt
21 824
19 683
Summa övriga förutbetalda intäkter
64 (68)
77 77170 065
371 113349 296
Linnéuniversitetet
Bilagor
Bilaga 1. Sjukfrånvaro
Nyckeltal avseende sjukfrånvaro
Nyckeltal 1:
Total sjukfrånvaro i procent av tillgänglig arbetstid Antal årsarbetare
Antal individer med sjukfrånvaro
Nyckeltal 2:
Långtidssjukfrånvaro (60 kalenderdagar) i förhållande till total sjukfrånvaro Långtidssjukfrånvaro (60 kalenderdagar) i förhållande till tillgänglig tid
Antal individer med sjukfrånvaro
Antal individer med långtidssjukfrånvaro
Nyckeltal 3:
Kvinnors sjukfrånvaro i procent av tillgänglig arbetstid Antal kvinnliga årsarbetare
Antal kvinnor med sjukfrånvaro
20142013201220112010
2,55%
1 725
525
2,15%2,10%2,20%2,10%
1 704 1 705 1 668 1 677
508
531511500
70,03% 67,07% 64,00% 68,70% 65,00%
1,79% 1,44% 1,30% 1,50% 1,40%
525
508
531511500
90
82
78
9168
3,79%
937
374
3,01%2,90%3,00%3,00%
921916 898900
369
372
361343
Nyckeltal 4: Mäns sjukfrånvaro i procent av tillgänglig arbetstid
Antal manliga årsarbetare
Antal män med sjukfrånvaro
1,07%
787
151
1,15%
783
139
Nyckeltal 5:
1,73%
89
27
1,33%2,10%0,90%1,00%
98
116
115
125
41524337
2,28%
887
278
1,84%
875
256
Sjukfrånvaro för åldersgruppen upp tom 29 år i procent av tillgänglig arbetstid Antal årsarbetare i åldersgruppen 29 år eller yngre
Antal individer i åldersgruppen upp tom 29 år med sjukfrånvaro
Nyckeltal 6: Sjukfrånvaro för åldersgruppen 30-49 år i procent av tillgänglig arbetstid Antal årsarbetare i åldersgruppen 30-49 år
Antal individer i åldersgruppen 30-49 år med sjukfrånvaro
1,10%
789
159
1,30%
770
150
1,10%
777
157
1,80%2,10%2,20%
864
844
847
267
281284
Nyckeltal 7: Sjukfrånvaro för åldersgruppen 50 år eller äldre i procent av tillgänglig arbetstid 1 2,97%2,64%2,50%2,50%2,20%
Antal årsarbetare i åldersgruppen 50 år eller äldre
750
732
725
709
705
Antal individer i åldersgruppen 50 år eller äldre med sjukfrånvaro
220
211212
187
179
Källa: Arbetsgivarverket.
65 (68)
Linnéuniversitetet
Bilaga 2. Redovisning av utbildning på grundnivå och avancerad nivå
Tabell 1: Redovisning av antal helårsstudenter (hst), helårsprestationer (hpr)
Utfall avseende perioden 2014-01-01--2014-12-31
Avräkning av helårsstudenter och helårsprestationer
Summan Utfall total ersättning ska avse den totala ersättningen som lärosätet genomför produktion för, dvs. oberoende av om den ryms
inom tilldelade medel eller inte.
A
B
CD
E
HST HPR
Utfall total
Utbildningsområde
Utfall HST Utfall HPR Ersättn . (tkr)
Ersättn. (tkr)
ersättn. C+D (tkr)
Humaniora
1 561
1 10445 13721 66466 801
Samhällsvetenskap4 080
3 306
117 95864 865
182 823
Juridik207
193
5 9773 7919 768
Naturvetenskap
1 677
1 28486 10255 615
141 717
Teknik2 057
1 638
105 64170 937
176 578
Farmaci
2724
1 376
1 0292 404
Vård
1 124
1 08161 37851 090
112 468
Medicin618
555
37 69041 18078 870
Undervisning
929
905
30 25934 709
64 967
Verksamhetsförlagd utbildning
202
203
8 629
10 242
18 871
Övrigt
1 039
844
42 85528 259
71 114
Design
115
115
16 733
10 19526 927
Musik
20 202 511
1 5874 098
Media
10
10
2 9522 365
5 317
Idrott
77 678 1713 305 11 476
Summa
13 743
11 349
573 368400 833
974 200
Takbelopp (tkr)
976 138
Redovisningen visar att lärosätet kommer över takbeloppet med (tkr)
0
Redovisningen visar att lärosätet kommer under takbeloppet med (tkr)
1 938
Antal helårsstudenter inom vissa konstnärliga områden. Totalt antal utbildade helårsstudenter 160 inom design. Högst får 115 avräknas inom det aktuella utbildningsområdet.
Övriga helårsstudenter inom design har avräknats mot utbildningsområdet Teknik
Totalt antal utbildade helårsstudenter 48 inom musik. Högst får 20 avräknas inom det aktuella utbildningsområdet.
Övriga helårsstudenter inom musik har avräknats mot utbildningsområdet Teknik
Totalt antal utbildade helårsstudenter 52 inom media. Högst får 10 avräknas inom det aktuella utbildningsområdet.
Övriga helårsstudenter inom media har avräknats mot utbildningsområdet Teknik
Tabell 2: Beräkning av anslagssparande och överproduktion (tkr)
A. Tillgängliga medel (inklusive beslutad tilläggsbudget)
Årets takbelopp (tkr) 976 138
+ Ev. ingående anslagssparande (tkr)
Summa (A)
976 138
B. Utfall totalt för utbildning på grundnivå och avancerad nivå
Ersättning för HPR från december föregående budgetår 3 684
Utfall total ersättning enligt tabell 1
974 200
+ Ev. ingående överproduktion (tkr) 74 644
Summa (B)
1 052 528
Summa (A-B) 1
-76 390
1 Positiv summa förs till tabell över anslagssparandet nedan. Negativ summa förs till tabell över överproduktion nedan.
Tabell. Anslagssparande
Totalt utgående anslagssparande på anslaget för grundutbildning (A-B)
0
- Ev. anslagssparande över 10 % av takbeloppet 2.
0
Utgående anslagssparande
0
Tabell. Överproduktion
Total utgående överproduktion 76 390
- Ev. överproduktion över 10% av takbeloppet 2 0
Utgående överproduktion
76 390
2 Den del av anslagssparandet som lärosätet inte får behålla utan regeringens godkännande.
66 (68)
Linnéuniversitetet
67 (68)
391 82 Kalmar / 351 95 Växjö
Telefon 0772-28 80 00
E-post [email protected]

Årsredovisning 2014

Transcription

Similar documents

Välkommen till Naturvetenskapliga basåret vid Linnéuniversitetet!

Familjen Kamprads stiftelse

Ladda ner pdf för utskrift - Nationellt kompetenscentrum anhöriga

London calling

Litteraturlista - Institutionen för socialt arbete

Medlemsinformation Tiden går fort och nu är det dags för ett