Remiss – Får ej åberopas

Transcription

Övergripande ändringsförteckning för kapitel S
Många standarder har bytts ut och kraven har i möjligaste mån inarbetats i texten. Inte minst gäller
detta den nya elinstallationsstandarden SS 4370102. Motsvarande gäller även för många av de
åberopade dokumenten.
I kapitel S har ett 100-tal förändringar gjort av koder och rubriker, varav de flesta innebär att nya
koder och rubriker lagts till.
SB – ELKANALISATION, FÖRLÄGGNINGSMATERIEL M M
jå
be
ro
pa
s
Nya och förändrade texter på övergripande nivå om fundament.
Nya texter om utförande av fundament till kontakledningsstolpe.
Ett flertal rådstexter om självslocknande material.
Ny text om dosor för ingjutning.
Mycket ny text om brunnar och boxar i golvkanalsystem.
Nya koder och rubriker tillsammans med texter om förläggningsband, najtråd, clips och klammer.
Justerade och omflyttade texter om kabelskydd.
Markeringsnät har lagts till som alternativ till markeringsband, med egen kod och rubrik.
Omarbetad text om elinstallationsrör i bärande träbjälkar.
Krav som ska ställas på elinstallationsrör som monteras utomhus kan anges under ny kod och rubrik.
Där finns också en generell text.
re
SC – EL- OCH TELEKABLAR
Få
Den matris över kabeltyper och förläggningssätt som fanns i den tryckta boken har utgått. Den gav
dessutom en del ”omöjliga” kombinationer. Nu har all text arbetats om så att aktuella
förläggningssätt finns angivna för varje kabeltyp. Samtidigt så har vissa förtydliganden gjorts.
SD – SKARVAR, FÖRBINDNINGSDON O D I EL- ELLER TELESYSTEM
–
Snabbkopplade installationssystem är nytt i AMA/RA. All materiel som behövs för sådana system kan
beskrivas under nya koder och rubriker. Både krav- och rådstext finns.
is
s
SE – RELÄER OCH SKYDD SAMT APPARATER FÖR MÄTNING OCH ÖVERVAKNING I EL- OCH
TELESYSTEM
R
em
Nya krav för jordfelsbrytare med inbyggt överströmsskydd.
Stor förändring i texter om reläskydd. Underliggande koder (ett 10-tal) har omarbetats och införts
som okodade underrubriker.
Ny rådstext och justeringar av text för dvärgbrytare och strömkännande jordfelsbrytare. Kravtexter
och råd för högspänningsställverk har flyttats och fått en mer logisk placering.
SF – DATORER, KRINGUTRUSTNING, PROGRAMVAROR M M I INSTALLATIONSSYSTEM
Koder och rubriker för olika minnesmedia som inte är aktuella längre har tagits bort.
Apparater för kommunikation i datanät och adaptrar i datanät har flyttats hit från TG eftersom de
har ett brett användningsområde. Samtidigt har nya koder och rubriker lagts till.
SG – SYSTEMKOMPONENTER, PROGRAM M M I BUSSYSTEM
Många nya kravtexter för komponenter i bussystem och en stor del av rådstexten har reviderats.
SJ – APPARATER OCH UTRUSTNINGAR FÖR LAGRING, TRANSFORMERING, FASKOMPENSERING,
OMRIKTNING M M
Förändrade och utökade texter om avbrottsfri kraft (UPS).
Reviderade texter om batterier.
SK – KOPPLINGSUTRUSTNINGAR OCH KOPPLINGSAPPARATER
Texter om högspänningsställverk inomhus har till stor del flyttats uppåt i hierarkin och förtydligats.
SL – APPARATER OCH UTRUSTNINGAR FÖR MANÖVRERING OCH AUTOMATISK STYRNING I ELSYSTEM
ro
pa
s
Texter om givare och vakter har justerats och kompletterats under ett flertal koder och rubriker.
SM – UTTAG I ELKRAFTSYSTEM
Texter om uttagsplacering har omarbetats, inte minst med tanke på den nya SS 4370102. Här finns
även rådstext om de nya lamputtagen för montering i tak eller vägg.
Uttagscentraler för laddning av elfordon har fått en tydligare rubrik och kompletterad med nya råd.
be
SN – LJUSARMATURER, LJUSKÄLLOR M M
R
em
is
s
–
Få
re
jå
Den tidigare rubriken LED-lampor har ändrats till LED-ljuskällor och fått en tydligare struktur där
dessa delas in i LED-lampor och LED-moduler med relevanta rådstexter. Även rådstexter för
elektroniska driftdon har kompletterats med avseende på LED.
Nya koder har lagts till för ljusarmaturer i flygplatsljussystem. Dessa motsvarar koder och rubriker i
byggdelstabellen (63.FK).
S
APPARATER, UTRUSTNING, KABLAR M M I EL- OCH
TELESYSTEM
Apparater, maskiner och utrustningar ska vara anpassade till de krav som ställs på system och
funktioner i handlingarna.
Apparat ska väljas så att den är tillräckligt okänslig för elektromagnetiska störningar i den
omgivning där den är avsedd att fungera. Den ska tillåta obehindrad användning med
beaktande av de störningsnivåer som alstras av apparater som uppfyller krav i harmoniserade
EN-standarder.
Apparater och bruksföremål ska anslutas så att jämn fördelning av belastningen erhålls mellan
faserna i såväl huvudledningar som servisledning.
ro
pa
s
Montering och installation av apparater, utrustningar, kablar med mera ska utföras enligt
tillverkarens dokumenterade anvisningar.
Apparat ska väljas med sådant utförande eller åtgärd vidtas så att kondensvatten inte stannar
kvar i dess kapsling.
Apparat ska vara försedd med uppgift om tillverkare samt typ och beteckning.
Svensk standard
be
Materiel som ingår i entreprenaden ska uppfylla god säkerhetsteknisk praxis inom EES. Materiel
utförd enligt svensk standard som gäller vid upphandlingstillfället anses uppfylla kravet, om inte
högre säkerhets- eller utförandekrav föreskrivs i AMA eller i handlingarna i övrigt.
jå
Skyddsledare
re
Apparat eller utrustning ska vara så utförd att skyddsledare kan anslutas till elmaterielens
anslutningsanordning.
Apparat i datakommunikationssystem
Få
Apparat ska vara anpassad till valt datakommunikationssystem.
Apparat för infällning
Apparat för infällning ska vara utförd för att skruvas fast i dosa, låda, ram eller dylikt.
–
Stora elapparater inomhus bör placeras så att tekniska hjälpmedel kan
användas vid intransport, montering, underhåll och reparation.
Ange
R
em
is
s
– särskilda krav på transportemballage och transportvägar
– vid uppåtriktat tätningsdon om utrymmet mellan kabel och tätningsdons
hylsskruv ska fyllas med tätningsmassa, till exempel där vätska kan
befaras stanna kvar
– krav på tätningsmassan, till exempel att den inte menligt får påverka
isolermaterialet.
Ange under aktuell kod och rubrik
– störmiljöklasser och provningsbestämmelser för elektronikapparater enligt
SS-EN 61000-4-4 och SS-EN 61000-4-5
– krav på halogenfria plastprodukter
– om elmaterial ska vara utfört i självslocknande material
– uppgifter som apparat ska vara försedd med utöver dem som föreskrivs i
AMA.
Ange under aktuell kod och rubrik eller redovisa på ritning
– förläggningssätt
– monteringssätt
– monteringsunderlag.
Exempel på olika förläggningssätt, monteringssätt och monteringsunderlag
finns i tabell RA S/1.
1
R
em
is
s
–
Få
re
jå
be
ro
pa
s
Tabell RA S/1.
Svensk standard
Elsäkerhetskrav behöver anges endast om dessa är högre än
myndighetskraven. Krav på funktion och metod måste särskilt anges.
Ange i klartext eller genom hänvisning till aktuell standard krav på funktioner
och metoder under aktuell kod och rubrik. I standarder kan förekomma
alternativ. Ange i så fall det alternativ som ska gälla.
Kapslingsklasser
För val av rätt apparat med hänsyn till var den är placerad bör man bedöma
om den behöver skydd genom kapsling. Kapslingen ska bland annat skydda
personer mot beröring med farliga spänningsförande delar och mot
inträngning av vatten. Kapslingsklass anges med IP-beteckning uppbyggd
enligt figur RA S/1.
2
ro
pa
s
Figur RA S/1. Uppbyggnad av IP-beteckning enligt SS-EN 60529.
Ange under aktuell kod och rubrik kapslingsklasser enligt SS-EN 60529.
R
em
is
s
–
Få
re
jå
be
En kortfattad beskrivning av IP-beteckningens beståndsdelar ges i tabell RA
S/2. Utförligare beskrivning återfinns i SS-EN 60529.
3
R
em
is
s
–
Få
re
jå
be
ro
pa
s
Tabell RA S/2. IP-beteckningens beståndsdelar
Krav på kapslingsklasser för elinstallationer i våta och fuktiga utrymmen samt
elinstallationer utomhus finns redovisade i SS 4364000.
Installationsapparater i brandfarliga utrymmen
Beakta krav avseende kapslingsklasser som finns i SS 4364000 avsnitt 422.
4
Explosionsskyddad materiel
Beträffande val av explosionsskyddad materiel, se SS-EN 60079-0 och SSEN 60079-14.
Beträffande elinstallationer i områden med explosiv gasblandning, se SEK
Handbok 427.
Se även kommentarer under rubriken Explosionsfarlig miljö i kapitel 6.
Apparat i datakommunikationssystem
– krav på apparat som ska ingå i datakommunikationssystem
ro
pa
s
– apparat som ska spänningsförsörjas via datakommunikationssystem.
Systemkomponenter, centralenheter, program med mera i bussystem anges i
avsnitt SG.
Apparat för infällning
Ange placering av apparat med hänsyn till inredning och byggnads
konstruktion.
be
Skyddsmålning
jå
Skyddsmålning av konstruktioner för installationer anges i avsnitt LCV. Om
annan byggplatsmålning ska ingå av någon utrustning, apparat eller dylikt,
ange föreskrifter under aktuell kod och rubrik i avsnitt LCS. Se AMA Hus.
Samråd med berörd projektör.
ELKANALISATION, FÖRLÄGGNINGSMATERIEL M M
re
SB
R
em
is
s
–
Få
Tabell AMA SB/1. Korrosivitetsklasser
5
Gränsdragning mot annat installationssystem eller
annan entreprenad
Ange under aktuell kod och rubrik om de bärande anordningarna även ska
nyttjas av annan entreprenör.
Miljöaspekter
Beakta miljöaspekterna vid val av produkter.
Miljöbetingelser
Beakta vid val av produkter
ro
pa
s
– omgivningstemperatur
– frätande ämnen
– elektriska störningar
– IP klass
– risk för korrosion vid ihopkoppling av material.
Ange under aktuell kod och rubrik eller på ritning, vilken korrosivitetsklass
enligt tabell AMA SB/1 som gäller för respektive utrymme.
FÖRTILLVERKADE FUNDAMENT TILL STOLPE E D,
ELUTRUSTNING E D
jå
SBB
be
Ange under rubriken Miljöbetingelser i kapitel 6 de faktorer som påverkar val
av till exempel ytbehandling.
Fundament ska vara försedda med dränering så att inträngande vatten kan rinna ut.
re
Fundament ska placeras med överytan minst 0,05 m över färdig markyta.
Förtillverkade betongfundament ska uppfylla krav och vara deklarerade enligt SS-EN
14991:2007.
Få
Förtillverkade sammansatta enheter
Ståldetaljer som inte är av rostfritt stål ska vara varmförzinkade minst enligt SS-EN ISO
1461:2009, tabell NA.1, Fe/Zn 115 med undantag av
–
– brickor av stål som ska vara varmförzinkade minst enligt SS-EN ISO 1461:2009, tabell 3
– gängade konstruktionselement som ska vara varmförzinkade enligt SS-EN ISO 10684:2004.
R
em
is
s
Vid bearbetning ska skadat korrosionsskydd lagas enligt SS-EN ISO 1461:2009 avsnitt 6.3 och
bilaga C.
Förtillverkade fundament i eller på mark
Fundament för markkomplettering avser förtillverkade konstruktioner.
Platsgjutna konstruktioner anges under aktuell kod och rubrik i avsnitt EB. Se
AMA Anläggning.
– krav på ytjämnhet och ytbehandling
– om fundaments överyta ska placeras på annan nivå än som föreskrivs i
AMA
– fundamentets högsta tillåtna höjd över färdig markyta
– typ och dimension på fundament, stolpe och skylt
– betongkvalitet och täckskikt
– om fundament av stål i korrosiv mark ska ges extra korrosionsskydd i form
av ytbeläggning eller katodiskt skydd med offeranod
– krav på korrosionsskydd för ingjutningsgods
– krav på bultgrupp för montage av stolpe eller portalben
– fundamentbultgrupp eller lösa bultar med gjutmall för ingjutning anges
tillsammans med stolpe
6
– krav på noggrannhet i höjd-, sid- och längsled samt tillåten
lutningsavvikelse
– i förekommande fall omfattning av schakt, fyllning med mera samt krav på
material och arbeten
– om riktning av fundament ska ske i samband med kringfyllning.
Beträffande elektrokemiskt skydd av jordförlagd konstruktion, se avsnitt DEM i
AMA Anläggning och RA Anläggning.
Schakt och återfyllning för fundament anges under aktuell kod och rubrik i
kapitel C i AMA Anläggning.
SBB.1
Fundament till stolpe e d
Fundaments överyta ska vara fri från jord och dylikt.
ro
pa
s
Utsättning av läge för fundament ska ske i samråd med beställaren.
Fundament som inte står i skydd av vägräcke eller dylikt ska placeras så att inte någon del av
fundamentets överyta blir belägen högre än 0,1 m över färdig mark.
Fundament för järnvägsanläggning ska placeras med den höjd över mark som tillverkaren
anger.
Fundaments kabelintag ska riktas mot kabelgrav.
be
Fundament ska vara utfört med erforderligt utrymme för kablar. Hål för kabel ska vara väl
avfasat så att kabel inte skadas av vassa kanter. Betongrester i hål ska avlägsnas.
– typ av fundament med hänsyn till den typ av stolpe som föreskrivits
jå
– om fundamentet avser förtillverkat betongfundament eller förtillverkad
fundamentbultgrop för platsgjutning med betong
re
– om typritning eller motsvarande ska upprättas på fundament som
tillhandahålls
– krav på sättningstoleranser.
Fundament till stolpe e d för kraftledning
SBB.12
Fundament till kontaktledningsstolpe e d
Få
SBB.11
–
Vid utförande av fundament för sträva ska tolk monteras mellan fundament för
kontaktledningsstolpe och fundament för sträva. Tolk ska vara tillverkad av stålmaterial och vara
godkänd av beställaren.
s
Placeras enligt elplaner och koordinatlistor.
em
is
Ange
R
SBB.13
– typ av fundament
– typritning
– typ av stolpe som fundamentet är avsett för.
Beträffande utsättning, se även avsnitt BJD.36.
Fundament till stolpe e d för ljusarmaturer
Beakta minsta tillåtna avstånd till befintliga ledningar vid placering av
fundament.
Förtillverkad fundamentbultgrupp eller lösa bultar med gjutmall för ingjutning
anges tillsammans med stolpe under aktuell kod och rubrik i avsnitt SBC.
SBB.14
Fundament till stolpe för trafikstyranordning
Fundament för järnväg
Ange krav på fundament för
– rörstolpe för ljussignal
– dvärgsignal och låg huvudljussignal
7
– lokalställare.
Fundament till stolpe e d för teleutrustning
SBB.151
Fundament till antennmast
SBB.16
Fundament till stolpe e d för elutrustning
SBB.161
Fundament till stolpe för bilvärmaruttag
SBB.162
Fundament till stolpe för skyltar i elsystem
ro
pa
s
SBB.15
Skyltar för el- och teleinstallationer anges under aktuell kod och rubrik under
YTB.26.
SBB.2
Fundament till elutrustning
SBB.21
Fundament till elskåp eller teleskåp
be
– typ av fundament passande till den typ av skåp som bestämts
SBB.211
Fundament till kabelskåp
jå
– höjd över färdig markyta vid skåpets frontsida.
Fundament tillverkat av stålplåt ska vara varmförzinkat enligt LDV.11.
re
Ange tjockleksklass på zinkskiktet, se LDV.11.
Fundament till apparatskåp
SBB.22
Fundament till transformator eller transformatorstation
SBB.221
Fundament till transformator
SBB.222
Fundament till transformatorstation
SBB.23
Fundament till roterande maskin eller maskinkombination
s
–
Få
SBB.212
is
Fundament ska vara anpassat till aktuell maskin eller maskinkombination och vara
dimensionerat för att motstå de krafter som kan uppstå vid trefasig kortslutning samt så att
tillräckligt resonansavstånd erhålls mellan egenfrekvenser och eventuella störfrekvenser.
R
em
Fundament ska vara så utfört att kylluft till maskin inte hindras samt vara försett med
fästanordningar för montering av aktuell maskin.
Ange
– material och utförande, till exempel betong, stål, balkkonstruktion
– påkänning vid kortslutning
– övriga aktuella uppgifter för fundamentets dimensionering.
Beakta att fundament för stora maskiner kräver noggranna beräkningar av
svängningskriterier, statiska och dynamiska laster med mera.
Rådgör med berörd projektör om val av fundament.
SBB.231
Fundament till reservkraftaggregat
Ange om fundament ska avvibreras för undvikande av stomljud.
SBB.3
Förtillverkade stagförankringar
Beträffande stagmateriel, se avsnitt SBC.3.
8
SBC
STOLPAR M M
Master och torn
Master eller torn
– ska vara klättringsbara
– av fackverkskonstruktion ska vara utförda av stål
– av stål ska vara förzinkade.
Beakta vindlast vid dimensionering av stolpar, master och torn. Se BFS
2011:10 EKS beträffande vindlast.
ro
pa
s
Ange om stolpar, master och torn som står i jord utan fundament ska ges
extra korrosionsskydd i form av ytbeläggning eller katodiskt skydd med
offeranod.
Ange
– stolptyp, till exempel rörstolpe, trästolpe, betongstolpe, aluminiumstolpe,
eftergivlig stolpe, fackverksstolpe
– om stolpe, mast och torn av metall ska jordas
– om stolpe ska vara anpassad till viss typ av fundament
be
– ytbehandling
– vem som ska schakta för stolpe utan fundament
– vem som ska återfylla kring stolpe utan fundament
jå
– om riktning av stolpe utan fundament ska ske i samband med återfyllning.
Beträffande förtillverkade fundament för stolpar och master, se SBB.1.
Beträffande skyddsbeläggningar, se avsnitt LDV.
re
Beakta risken för korrosion på stålstolpar vid övergång från betongfundament
till luft.
Få
Master och torn
Ange
– höjd och typ
– material, till exempel stål, trä, betong, aluminium, kompositmaterial
–
– om master/torn av stål ska vara varmförzinkade samt krav på
tjockleksklass på zinkskiktet
R
em
is
s
– om master/torn ska vara utfört i sektioner
– om master/torn ska vara försett med klätterstege, separata fotsteg,
vilplattformar och anordning för fallskydd
– typ av klätterskydd
– vem som utför resning
– om mast/torn ska förses med hinderljus.
Beträffande förzinkning, se LDV.11.
Beträffande skyddsmålning, se avsnitt LCV.
SBC.1
Stolpar för ledningar
SBC.11
Stolpar för kraftledningar och teleledningar
Ange krav på utförande, till exempel att kraftledningsstolpe för
– friledning ska vara dimensionerad enligt SS-EN 50423
– hängspiralledning ska vara dimensionerad enligt SS 4360110.
Ange
– typ av stolpe och dimension
– vem som utför stolgrop och stolpresning
– om stolpe ska förses med vägbelysning
9
– hur stolpe ska stagas.
Beträffande stagmateriel, se SBC.31.
Beträffande isolatorer och fästmateriel för luftledningar, se avsnitt SBL.2.
Trästolpar
Ange
– impregnering
– om stolpe ska vara enkel- eller dubbelimpregnerad.
Kontaktledningsstolpar
Montering av kontaktledningsstolpar
Kontaktledningsstolpar ska monteras
– enligt elplaner
ro
pa
s
SBC.12
– med balksidan mot spår och med centrumlinjen i lod om inte annat anges
– med ett åtdragningsmoment om minst 800–900 Nm.
Stolpar lyfts med lyftstroppar av typ rundsling.
be
Brickor ska placeras mellan samtliga muttrar och kontaktledningsstolpens fotplatta.
Stolpens fotplatta monteras 0,1 m ovan fundamentet.
Ange stolptyp.
jå
Montering av kontaktledningsstolpar
Riktning av befintlig kontaktledningsstolpe
SBC.2
Stolpar och master för belysning
re
SBC.121
Stolpar och master för vägbelysning e d
–
SBC.21
Få
Fordringar på belysningsstolpar av stål finns i SS-EN 40-5 och på
belysningsstolpar av aluminium i SS-EN 40-6.
Belysningsstolpar
s
Belysningsstolpe av metall ska jordas.
is
Belysningsstolpe för bro och dylikt ska utformas med fotplatta som förankras med bultar.
em
Skruv för fastsättning av lucka ska vara av insextyp eller trekantstyp och av korrosionshärdigt
material.
Rörstolpar
Rörstolpe ska vara varmförzinkad enligt LDV.11.
R
Stolpe ska orienteras så att armatur och stolplucka får avsedd riktning.
Parkstolpar ska uppfylla kraven enligt SS 2874.
Sidoplacerad stolpe orienteras så att arbete vid luckan medger ögonkontakt med mötande trafik
på intilliggande körfält.
Belysningsstolpar
Ange
– om belysningsstolpe ska vara CE-märkt enligt SS-EN 40-4, SS-EN 40-5,
SS-EN 40-6 eller SS-EN 40-7
– om stolpe ska vara eftergivlig och i så fall uppfylla krav på hastighetsklass
och skaderiskklass enligt SS-EN 12767:2007 samt om den ska vara av
uppfångande eller icke uppfångande typ
– vilka särskilda krav på utförande och korrosionsskydd som ska tillämpas
10
– krav på rotmålning, till exempel utsträckning, typ av behandling, tjocklek,
täthet och vidhäftning
– typ av stolpe, till exempel rakstolpe, armstolpe, spännstolpe. Beträffande
linspänn för vägbelysning, se SBD.41
– armlängd
– om stolpe ska vara anpassad till viss typ av förtillverkat eller platsgjutet
betongfundament
– typ av skruvgrupp
– dimensioner och vinkel för armaturfäste
– största tillåtna vikt och storlek på armatur
– klass för partialsäkerhetsfaktor
ro
pa
s
– utböjningsklass
– hur stolpe för pollararmatur ska förankras, till exempel med armeringsjärn
– under YTB.16373 om stolpe ska förses med märkning, så att man från
marken kan se vilken typ av ljuskälla som används
– om stolpe ska vara utförd för anslutning till jordkabel eller för luftledning
– fordringar på låsanordning för lucka
be
– om fastsättning av lucka ska utföras på annat sätt än vad som föreskrivs i
AMA.
Rörstolpar
Ange
jå
Beakta vindhastighet för den ort där stolpe ska placeras samt särskilda
förhållanden som påverkar dimensionering.
re
– stolphöjd, ytterdiameter och eventuell vinkelarm
– om annan tjockleksklass på zinkskiktet krävs än vad som föreskrivs i AMA
Få
– om särskilda övergångsdetaljer ska finnas mellan stolpe och fäste på
ljusarmatur.
Vid underhållsarbeten på armatur används ibland fordon med
serviceplattform. Då armaturen kan behöva lossas från stolpen bör ledningen
till armaturen vara av tillräcklig längd för att inte behöva kopplas ur. Ange den
längd som fordras.
–
Ange om SS-EN 40-5 för belysningsstolpar av stål respektive SS-EN 40-6 för
belysningsstolpar av aluminium ska få tillämpas för rörstolpar med stolparmar.
s
Beträffande terminologi, se SS-EN 40-1.
em
is
Beträffande förläggning av kabel i rörstolpe, se SC-.822.
Belysningsmaster
Ange
– om mast ska vara försedd med fäste för armaturer och arbetsplattform
– om mast ska förses med hissbar armaturställning.
Belysningsmaster i sportanläggning, industrianläggning e d
SBC.23
Stolpar och master för spårområdesbelysning e d
SBC.3
Stagmateriel m m till stolpar e d
SBC.31
Stagmateriel till stolpar för kraftledningar och teleledningar
R
SBC.22
Stag för friledning för starkström ska vara dimensionerade enligt SS-EN 50423.
Bergförankring ska ske med bergögla som kilas fast i berget.
Ange
– stagarea
11
– hur staget ska anslutas till stolpe
– hur staget ska vara förankrat i mark. Förtillverkade stagförankringar anges
under SBB.3.
Stagmateriel till stolpar e d för ljusarmaturer
SBC.33
Stagmateriel och tillbehör till kontaktledningsstolpar
SBC.331
Stag till kontaktledningsstolpar
SBC.332
Strävor till kontaktledningsstolpar
Sträva placeras enligt elplaner.
Strävans fotplatta monteras 0,1 m ovan fundament.
ro
pa
s
SBC.32
Stolpförlängare till kontaktledningsstolpar
SBC.334
Skyddsnät till kontaktledningsstolpar
SBC.4
Stolparmar, armaturkronor m m till belysningsstolpar e d
SBC.41
Stolparmar
be
SBC.333
jå
Elektriskt ledande metallisk förbindelse ska finnas mellan rörstolpe och rörarm.
Beträffande vägbelysning, se Vägar och gators utformning, VGU.
re
Ange
– dimension på arm och fäste
– om arm ska vara fällbar
Få
– hur arm ska vara ytbehandlad, till exempel förzinkad.
Beträffande förzinkning, se LDV.11.
Stolparmar för montering på trästolpe
–
Ange
– armvinkel
s
– typ av rörarmsfäste
Armaturkronor till belysningsstolpar e d
R
em
SBC.42
is
– ytbehandling på fästdon.
Ange
– antal armar och vinkel mellan armarna
– om armarna ska vara raka eller vinklade
– armvinkel.
Strålkastarfästen, armaturbalkar o d
Ange
– antal strålkastare som fästet ska vara avsett för
– avstånd mellan strålkastare.
SBC.43
Stolpinsatser
Stolpinsats med säkring ska ha beröringsskydd.
Installationen anordnas överskådligt i centralutrymmet med ledningar anordnade uppifrån och
ner alternativt från vänster till höger L1–L2–L3.
Ange
12
– typ av rörstolpe i vilken insatsen ska monteras
– stolpinsatsens bestyckning.
SBC.6
Kontaktledningsbryggor
SBC.8
Diverse stolpar m m
Ange under aktuell kod och rubrik typ och längd.
Stolpar för trafikstyrande system
SBC.82
Stolpar till bilvärmaruttag
SBC.83
Stolpar till skyltar i elsystem
SBC.84
Kabelmarkeringspålar
SBD
KABELSTEGAR, KABELRÄNNOR, BÄRSKENOR O D
ro
pa
s
SBC.81
be
MATERIAL- OCH VARUKRAV
jå
Ytbehandling
Ange under aktuell kod och rubrik korrosivitetsklass enligt tabell AMA SB/1.
Kabelstegar, trådstegar och kabelrännor
re
SBD.2
Produkter och system ska vara anpassade för föreskrivet användningsområde och uppfylla
fordringarna i SS-EN 61537.
Få
Kabelstege och kabelränna ska ha tillbehör som är anpassade för montering och skarvning.
Stegar och rännor inom en och samma anläggning ska där så är möjligt vara av enhetligt
utförande.
–
Bärkonstruktion av metall ska ha ytbehandling som uppfyller minst samma krav som gäller för
stege och ränna.
s
Tillbehör ska vara utförda så att ledning kan dras ut längs stegen utan risk för ledningsskador.
Vid avgrening ska avgreningsplåt användas.
em
is
Rännor ska kunna utföras som system och olika dimensioner av rännor ska kunna
sammankopplas.
Dimensionering
R
Dimensionerande belastning ska baseras på mätningar av systemets svagaste del. Hänsyn ska
tas till nedböjning enligt SS-EN 61537.
Kabelstege, ränna och fästen ska tåla
– redovisad dimensionerande last utan bestående deformation
– 1,7 gånger dimensionerande last utan kollaps
– ledningarna ska rymmas på stegen, rännan eller avgreningen.
Kabelstege, ränna och avgreningar ska utformas så att ledningar ryms inom avsett område och
förläggs enligt SS 4364000.
Sidstyvhet
Stege, ränna och fästen ska vara utförda så att den sidokraft som de utsätts för vid montering
och kabelförläggning inte orsakar bestående deformation.
13
Nedböjning
Steges och rännas nedböjning vid angiven belastning får inte överstiga 1 procent av
konsolavståndet. Nedböjning ska mätas där avståndet mellan konsolerna är som längst.
Snedställning av bärkonstruktion
Nedböjning av konsol monterad på pendel eller vägg får vid ogynnsammaste belastning inte
överstiga 5 procent eller 1/20 av konsolens bredd, vilket ska motsvara cirka 3 grader, det vill
säga högst cirka 5 mm sidolutning per 100 mm bredd.
Stegpinnar
Centrumavstånd mellan stegpinnar får vara högst 300 mm.
ro
pa
s
Stegpinne av öppen profil ska vara minst 15 mm bred och ha minst 8 mm bred anliggningsyta
för ledning. Kant ska vara avrundad.
Rörformad stegpinne ska ha minst 19 mm diameter och vara ovalpressad.
Den totala area som täcks av pinnar får inte överstiga 10 procent av totala stegytan. I arean får
inte inräknas pinnperforering.
Takfäste och väggfäste (konsol)
Uppgifter att redovisa
Följande uppgifter ska redovisas efter uppmaning
be
Fästen ska utföras så att kabel i största möjliga utsträckning kan förläggas utan trädning.
jå
– laster och tillämpningar som stegar och rännor är dimensionerade för
– belastningsdiagram för varje typ av föreskriven kabelstege eller kabelränna
re
– dimensionerande last i N/m mellan fästpunkter
– ytbehandling och den korrosivitetsklass enligt tabell AMA SB/1 som ytbehandlingen
motsvarar
– dimensionerande last för varje typ av föreskriven pendel, konsol och fäste
Få
– hur potentialutjämning med användning av kabelstegar och kabelrännor bör utföras samt
impedansen i ohm/m vid olika utföranden, olika skarvar och dylikt.
–
UTFÖRANDEKRAV
Uppsättning
s
Uppsättning av kabelstege och kabelränna ska utföras så att kabel i största möjliga utsträckning
kan förläggas utan trädning.
is
Stege och ränna för strömbelastade kablar vid tak ska monteras så att avståndet mellan steges
eller rännas överkant och tak blir minst 300 mm.
em
Fria vertikala avståndet mellan parallella stegar och rännor ska vara minst 200 mm.
Stege och ränna invid vägg ska sättas med minst 20 mm fritt avstånd från vägg så att kabel kan
föras ner mellan stege och vägg.
R
Stege och ränna utmed flyttbar vägg ska monteras på minst 100 mm fritt avstånd från väggen.
Kabelstegar och rännor ska avslutas mot brandcellsskiljande byggnadsdel och får inte dras
genom byggnadsdelen.
Vassa kanter och skruvspetsar på stege och ränna ska tas bort innan kabel förläggs.
Expanderbult som används för montering av fäste ska ha minst 6 mm diameter.
Konsoler och fästen ska monteras på sådana avstånd att angiven belastning på ränna eller
stege inte överskrids. Vid val av avstånd mellan konsoler eller fästen ska även steges eller
rännas bärförmåga beaktas.
– bredd
– antal nivåer
– om kablar för tele och data som förläggs på stege eller i ränna tillsammans
med kabel för kraft ska ha avskilt utrymme
14
– om särskild hänsyn ska tas till stora tillfälliga punktlaster
– minsta avstånd mellan stegars eller rännors överkant och tak. Avståndet
bör inte understiga 300 mm
– höjd från färdigt golv eller pendelavstånd från tak (+ höjd)
– om kabelstege eller ränna ska utföras med särskilt skydd mot sabotage.
– typ av konsol eller pendel
– avstånd mellan konsol eller pendel
– på vilka byggnadsdelar konsol inte får fästas
ro
pa
s
– om avståndet mellan stegpinnar ska vara mindre än 300 mm, till exempel i
vissa rum med teleutrustningar
– om teleränna endast är avsedd för teleentreprenörs eller teleoperatörs
installationer
– om enheten ska potentialutjämnas (funktions- eller skyddsutjämnas).
Ange under aktuell kod och rubrik montagesätt med
– takpendel (symmetrisk eller osymmetrisk)
– väggkonsol
be
– dikt montage på väggfäste (horisontalt eller vertikalt mot underlag).
Ange under aktuell kod och rubrik typ av fästen, till exempel
– bärok
– väggfäste.
jå
– konsol
Ange under aktuell kod och rubrik typ av tillbehör, till exempel
re
– teleränna
– avskiljningsplåt
– täckplåt
Få
– lock
– armaturfäste
– fästplåt för exempelvis vägguttag och dosor.
Ange under aktuell kod och rubrik montagesätt för tillbehör, till exempel
–
– om tillbehör ska vara fast monterade
– om najning och/eller snäppning räknas som fast montering.
R
em
is
s
Redovisa på ritning plushöjder för stege eller ränna.
Beakta kravet på kylning av kablar om täckplåt eller lock föreskrivs.
Ytbehandling/material
Ange
– typ av ytbehandling och material, till exempel målning, elförzinkning,
sendzimirförzinkning (pregalvanisering), varmförzinkning, syrabeständig,
rostfritt, termoplast
– krav på korrosivitetsklass enligt tabell AMA SB/1.
UTFÖRANDEKRAV
Skyddsutjämning
Stegar, rännor och bärskenor får inte användas som skyddsutjämningsledare,
däremot får hela sektioner skyddsutjämnas om skarvar etc ger fullgod
elektrisk kontinuitet.
15
Montering
På en sida av stege, stativ och dylikt bör det finnas ett fritt arbetsutrymme
med en bredd av minst 500 mm. Utrymmet bör vara så stort att arbete kan
utföras i god arbetsställning.
Dimensionering
Beakta
– avståndet mellan konsoler enligt tillverkarens belastningstabeller
– kablarnas vikt.
ro
pa
s
Lastförmåga
Tunga stegar/rännor
Tunga stegar och rännor ska vara dimensionerade för en utbredd last av
minst 200 N per 1 m steglängd och 100 mm stegbredd, vid 2 m avstånd
mellan fästpunkterna.
Det innebär att
– 100 mm bred stege ska klara en last av 200 N per 1 m steglängd
be
jå
– 400 mm bred stege ska klara en last av 800 N per 1 m steglängd, och så
vidare.
Lätta stegar/rännor
re
Lätta stegar och rännor ska vara dimensionerade för en utbredd last av minst
100 N per 1 m steglängd och 100 mm stegbredd, vid 2 m avstånd mellan
fästpunkterna.
Det innebär att
Få
–
– 400 mm bred stege ska klara en last av 400 N per 1 m steglängd, och så
vidare.
s
Förstärkta tunga kabelstegar
R
em
SBD.211
Kabelstegar och trådstegar
is
SBD.21
SBD.212
Beakta att förstärkta tunga kabelstegar används när spannet är 4–9 m mellan
konsolerna (uppfästningspunkterna).
Ange om förstärkt tung kabelstege ska vara dimensionerad för en utbredd last
av minst 600 N per 1 m steglängd oavsett stegbredd, vid 6 m avstånd mellan
fästpunkterna.
Ange på ritning var kabelstege ska utföras som förstärkt tung kabelstege.
Tunga kabelstegar
Tunga kabelstegar ska vara dimensionerade för en utbredd last av minst 200 N per 1 m
steglängd och 100 mm stegbredd vid 2 m avstånd mellan fästpunkterna.
Beakta att tunga kabelstegar används när spannet är upp till 4 m.
SBD.213
Lätta kabelstegar
Lätta kabelstegar ska vara dimensionerade för en utbredd last av minst 100 N per 1 m
16
Beakta att lätta kabelstegar används vid kortare spann mellan konsolerna
(uppfästningspunkterna).
SBD.214
Tunga trådstegar
Tunga trådstegar ska vara dimensionerade för en utbredd last av minst 200 N per 1 m
Beakta att tunga trådstegar används när spannet är upp till 4 m mellan
SBD.215
Lätta trådstegar
ro
pa
s
Lätta trådstegar ska vara dimensionerade för en utbredd last av minst 100 N per 1 m steglängd
per 100 mm stegbredd vid 2 m avstånd mellan fästpunkterna.
Beakta att lätta trådstegar används vid kortare spann mellan konsolerna
SBD.22
Kabelrännor
Beakta att kabelrännor ofta är en del av interiören.
Ange
be
– om kabelränna ska vara försedd med dräneringshål
– om ränna ska vara perforerad och hur mycket
– hur stor last fribärande ränna ska kunna bära
jå
– om ränna ska vara utförd av metall eller av plast
– typ av fästen och monteringssätt
– färg
– glanstal
re
– ytbeläggning
Få
– om kabelrännor ska vara anpassade för integrering med undertak eller
vara del av undertak
– typ av undertak
– tillbehör.
Ljusarmaturrännor
–
SBD.221
s
Ljusarmaturrännor benämns ofta som armaturskenor och är en typ av ränna
att fästa ljusarmaturerna i.
em
is
Ange
SBD.222
– typ
– om hålbild för snabbkopplingsdon ska finnas.
Tunga kabelrännor
R
Tunga kabelrännor ska vara dimensionerade för en utbredd last av minst 200 N per 1 m
kabelrännelängd och 100 mm kabelrännebredd vid 2 m avstånd mellan fästpunkterna.
SBD.223
Beakta att tunga kabelrännor används när spannet är upp till 4 m mellan
Ange typ av ränna.
Lätta kabelrännor
Lätta kabelrännor ska vara dimensionerade för en utbredd last av minst 100 N per 1 m
kabelrännelängd per 100 mm kabelrännebredd vid 2 m avstånd mellan fästpunkterna.
Beakta att lätta kabelrännor används vid kortare spann mellan konsolerna
Ange typ av ränna.
17
SBD.4
Bärtråd och bärlinor
Material
Tråd, lina och tillbehör ska vara dimensionerade för den högsta angivna belastningen. Tråd
med högst 5 mm diameter eller fåtrådig lina (7-trådig) ska användas.
Ytbehandling
Tråd och lina av icke rostfritt stål ska vara förzinkade eller plastöverdragna. Tillbehör av stål ska
vara metalliserade eller industriellt målade på sätt som anpassats till angivna miljöbetingelser.
ro
pa
s
I fuktiga och våta utrymmen samt utomhus ska tillbehör vara varmförzinkade enligt LDV.11.
Plastöverdragen tråd och lina ska ha ett heltäckande plastskikt med en tjocklek av minst 0,4
mm. Plastskiktet ska häfta väl vid underlaget. Plasten ska vara väderbeständig samt beständig
mot alkalier och svaga syror.
UTFÖRANDEKRAV
be
Uppsättning
Bärtråd och bärlina ska vara försedda med spännanordning.
jå
Avståndet mellan stödpunkter för horisontal lina inomhus får inte överstiga 6 m. Glidlås ska
monteras på bägge sidor om bärfäste.
Avståndet mellan stödpunkter för vertikal lina får inte överstiga 6 m.
I de fall lina fästs i ögla eller liknande ska den förses med kaus och låsas med linlås eller genom
najning av fria linänden mot linan med förzinkad ståltråd. Linänden ska vikas ut.
re
I de fall bar tråd fästs i ögla ska den låsas med linlås, bardunlås eller genom najning av fria
trådänden mot tråden. Trådänden ska vikas ut.
Förzinkad najtråd ska användas till förzinkad tråd. Rostfri najtråd ska användas till rostfri tråd.
Få
I de fall plastöverdragen tråd fästs i ögla eller liknande ska den förses med kaus och låsas
genom najning av fria trådänden mot tråden med plastöverdragen ståltråd. Trådänden ska vikas
ut. Trådarnas öppna ändar ska bestrykas med rostskyddsmedel.
–
s
Material
R
em
is
Om aggressiv miljö förekommer bör speciell tråd och lina föreskrivas.
Beakta risken för spaltkorrosion om rostfritt stål används i kloridhaltig
atmosfär, till exempel havsatmosfär eller inom cellulosaindustrin.
UTFÖRANDEKRAV
Uppsättning
Ange
– typ av tråd, lina, fästdon
– antal fästpunkter och avstånd mellan dessa
– tillåten nedhängning.
Vid ungefär lika högt belägna infästningspunkter och ungefär jämnt fördelad
last kan minsta tillåtna nedhängning beräknas med hjälp av följande formel:
f = nedhängning i meter
m = total vikt av lina eller tråd och belastning i kilogram per meter
18
L = avstånd mellan upphängningspunkter i meter
F = tillåten dragbelastning i N
I tabell RA SBD.4/1 anges dragbrottlast och tillåten dragbelastning för tråd
och lina med lämpliga dimensioner.
ro
pa
s
Tabell RA SBD.4/1.
Ange area, material och ytbehandling för aktuell typ av tråd eller lina.
be
AMA förskriver att tråd och lina av icke rostfritt stål får vara förzinkad eller
plastöverdragen. Ange om endast ett av alternativen ska gälla.
Om nedhängning inomhus ska vara mindre än vad som är möjligt med 6 m
avstånd mellan upphängningspunkterna anges det avstånd som fordras.
Linspänn m m för vägbelysning
Ange
re
SBD.41
jå
Samråd med byggnadsprojektören om var ändfästen och bärfästen får sättas
upp.
– spannlängd
Få
– typ av lina, area och ytbehandling
– infästningsdetaljer till stolpe, vägg och eventuell stagförankring.
SBD.5
Skenor för installationskabel
–
Takskena med täcklist ska monteras med fästbygel mot gjutform.
Ange
s
– i samråd med byggnadsprojektören var skenor ska gjutas in
DOSOR
em
SBE
is
– om täcklock ska vara demonterbart.
R
Dosor för likartade ändamål inom en och samma anläggning ska ha enhetligt utseende.
Lock med utlopp för sladd ska ha avlastningsdon, om dosan inte är försedd med
avlastningsdon.
Tätningsdon godkänns inte som avlastningsdon om de inte avsedda för såväl tätning som
avlastning.
Material i tätningsdon och tätning mellan lock och låda ska uppfylla minst samma brandtekniska
klass som installationen i övrigt.
UTFÖRANDEKRAV
Kopplingsdosor i samma utrymme ska om plats finns placeras på samma höjd. Avstånden
mellan flera nära varandra placerade dosor i bostads- och kontorsrum ska vara lika.
Dosa ska placeras med hänsyn till inredningsdetaljer, rörledningar, kanaler och dylikt så att den
blir lätt åtkomlig.
Två eller flera dosor intill varandra ska riktas horisontalt och vertikalt i förhållande till varandra.
19
Dosa ska vid infällning fästas och riktas så att den kommer parallellt med och nära i plan med
färdig yta.
Dosor som monteras på båda sidor om regelvägg ska förskjutas i sidled så att väggens
ljudisolering inte försämras.
Öppna rörstosar som inte används ska tätas med tätproppar.
Dosor för ingjutning
Dosa på gjutform ska fästas med material så att missfärgning på grund av korrosion inte
uppstår i efterföljande ytbehandling.
Dosa för ingjutning eller inputsning ska tätas med tättslutande lock så att betong, bruk eller
ytbehandlingsmaterial inte kan tränga in.
ro
pa
s
Takdosor för ingjutning ska vara försedda med lock eller formfäste.
Dosor i brandavskiljande tak
Takdosor för montering i brandavskiljande tak ska vara avsedda för detta och monteras enligt
Dosor i brandavskiljande vägg
be
Apparat- och kopplingsdosor för montering i brandavskiljande vägg ska vara avsedda för detta
och monteras enligt tillverkarens dokumenterade anvisningar.
jå
Dosor som monteras på båda sidor av en brandavskiljande vägg ska förskjutas minst 200 mm
och monteras minst 200 mm från regel.
Skärmade dosor
re
Dosinsats ska vara skärmad. Skärmen ska anslutas till kabelns skärm. Dosan ska förses med
skärmat lock.
Få
Ange om dosor ska vara
– skärmade
– brandklassade
– utförda av halogenfritt material
–
– utförda i självslocknande material.
R
em
is
s
UTFÖRANDEKRAV
Beträffande placering av dosor i bostäder, se SS 4370102.
Ange
– på ritning sådant utrymme mellan bjälklag och undertak som används för
från- eller tilluft där installationer ska ha förhöjd kapslingsklass
– dostyp och monteringssätt om dosa placeras i skivklädd regelkonstruktion.
Beakta att vissa dostyper har utloppen placerade nära botten
– om dosa på grund av risk för fuktutfällning inte bör placeras i yttervägg eller
i vägg mot kylrum
– kulör på utanpåliggande dosa och täcklock.
Brandklassade dosor
Ange om brandskyddsplattan ska vara fast monterad i dosan.
Dosor i brandavskiljande vägg
I de fall brandklassade dosor används ska de installeras enligt tillverkarens
dokumenterade anvisningar. Utrymmet runt dosan måste då normalt inte
fyllas med mineralull.
20
I de fall icke brandklassade dosor används ska utrymmet runt dosorna fyllas
med mineralull. I vertikalled bör det fyllda utrymmet vara minst 300 mm. Se
figur RA SBE/1.
re
jå
be
ro
pa
s
Dosor bör placeras i skilda regelfack.
Figur RA SBE/1. Placering av dosor i brandavskiljande vägg.
Sektionerna visar horisontal utbredning.
Få
Ange
– var brandavskiljande väggar förekommer samt brandteknisk klass
– hur apparat- och kopplingsdosor ska monteras
–
– vem som ska utföra fyllning med mineralull.
Samråd med byggnadsprojektör om tätning ska ingå i annan entreprenad.
R
em
is
s
Skärmade dosor
– var skärmade dosor ska installeras
– typ av dosa.
Dosor i ljudisolerande vägg
Undvik elinstallationer i väggar med ljudisoleringskrav med större
reduktionstal än 52 dB. I väggar med krav på reduktionstal inom området 35–
44 dB kan tätning utföras med fogmassa runt apparat- och kopplingsdosor.
Icke använda anslutningar proppas. Se figur RA SBE/2.
Ange
– var ljudisolerande väggar förekommer samt krav på ljudisolering
– hur apparat- och kopplingsdosor ska ljudtätas.
21
22
is
em
R
s
–
ro
pa
s
be
jå
re
Få
Figur RA SBE/2. Placering av dosor i ljudisolerande vägg.
SBE.1
Anslutningsdosor
Dosa för fast anslutna belastningsobjekt ska ha avlastningsdon för sladd och lock för
fastsättning med skruv.
Ange om dosa ska vara försedd med kopplingsplint med anslutningsklämmor
samt hur dessa ska vara märkta.
SBE.2
Apparatdosor
För apparater med gemensamt täcklock ska apparatdosor avsedda för sammanbyggnad
användas.
ro
pa
s
I de fall apparatdosas framkant ligger mer än 3 mm innanför färdig väggyta ska förhöjningsring
monteras.
Tom apparatdosa i färdig anläggning ska förses med plant lock, som skruvas fast.
I de fall dosa placeras på yta av fogplattor anges dosans placering med
hänsyn till plattornas fogar.
SBE.21
Runda apparatdosor
SBE.22
be
Ange om dosa ska vara av typ enligt SS 4300617.
Fyrkantiga apparatdosor
jå
Dosa ska vara försedd med ram för fastsättning av apparat eller täcklock.
Ange
– om dosa ska vara utförd enligt SEN 300641
re
– om dosa ska vara av 1-fackstyp eller 2-fackstyp.
Kopplingsdosor för kablar i elkraftsystem
SBE.31
Infällda kopplingsdosor, armaturdosor e d för
installationskabel
SBE.311
Infällda kopplingsdosor
–
Få
SBE.3
s
Infälld rund dosa ska vara utförd enligt SS 4300618 samt ha till dosan passande täcklock.
Kvadratisk eller rektangulär dosa ska ha lock enligt SEN 300651.
R
em
is
Dosa i vägg i utrymme med undertak ska placeras nedanför undertaket.
SBE.312
Ange i de fall dosa får monteras på fasadtegel eller annat dekorativt
väggmaterial hur dosan ska placeras samt hur locket ska vara utfört (kulör,
form, material). Samråd med beställaren och arkitekten.
Ange
– om doslock ska sättas upp före eller efter målning och tapetsering
– om doslock ska vara för skruvfastsättning eller snäppfastsättning
– typ av dosa samt hur tätning ska utföras i de fall olika typer av kablar
sammanförs i gemensam dosa.
Armaturdosor
Rund armaturdosa ska vara utförd enligt SS 4300619.
Dosa ska fästas med hänsyn till armaturens vikt. Om armaturens vikt inte framgår av
handlingarna ska dosans infästning tåla en belastning av minst 150 N. Lock ska ha
skruvfastsättning och vara av metall eller plast.
Om utanpåliggande kabel förs in i dosa (påstick) ska dosan förses med för ändamålet avsett
lock.
Beträffande dosa i tak i kombination med lamputtag, se SMB.31.
Om armaturens vikt överstiger 15 kg anges beräknad armaturvikt.
23
I de fall dosa som är avsedd för ljusarmatur placeras ovan undertak anges hur
ljusarmaturen ska anslutas, till exempel med pendellock.
SBE.32
Utanpåliggande kopplingsdosor för installationskabel
SBE.321
Kapslade kopplingsdosor
Utanpåliggande dosa ska vara försedd med införingshål med för kabeln anpassat tätningsdon.
Dosa för utanpåliggande rör ska vara av plast eller metall med stuts för rörinföring samt med
fästhål för skruvfastsättning.
Dosa för kabel inom kabelstråk ska monteras på distansstycken över kabelstråket.
Införingshål som inte används ska proppas.
ro
pa
s
Dosa på kabelstege ska monteras åtkomlig på stegen med för ändamålet avsett fästdon och så
att den inte hindrar kabelförläggning eller minskar stegens kapacitet.
Där vätska kan stanna kvar i uppåtriktat tätningsdon ska sådan kabelinföring undvikas och
kabel föras in underifrån. Där detta inte är möjligt ska utrymmet mellan kabeln och
tätningsdonets hylsskruv fyllas med tätningsmassa.
Hylsskruv ska dras så att tätning erhålls utan att kabeln skadas.
Ange
be
– om dosor av viss typ ska användas
– om dosa ska ha införingshål i reserv
jå
– hur koppling i dosa ska utföras, till exempel på plint.
Kulodosor
SBE.4
Kopplingsdosor för kablar i telesystem
re
SBE.322
Kopplingsdosa ska vara försedd med kopplingselement avsedda för de kablar som ska
anslutas.
Få
Dosa ska ha intag för kablar eller utbrytbara anvisningar för kabelinföring, hål för
skruvfastsättning samt lock.
I fuktiga utrymmen ska kabelinföring ha tätningsdon. Kopplingsdosa ska placeras lättåtkomlig.
Ange vilken anslutningsmetod som ska användas, till exempel
–
– skruv/löd-klämma
– skruv/skruv-klämma
s
– slits-klämma
R
em
is
– mantelslid-klämma.
SBE.41
Ange
– om dosa ska plomberas eller utföras med larmat lock
– om dosa ska kunna förses med märkning. Märkningen får inte fästas på
locket
– på vilken höjd dosa ska sättas upp.
Kopplingsdosa bör inte placeras på högre höjd än 3 m över golv.
Beträffande spridningsplintar, se SDC.32.
Kopplingsdosor för telekablar
Kopplingsdosor med jordklämma
Kopplingsdosa ska ha lock med skruvfastsättning, kontaktelement med anslutningsskruvar eller
lödtabbar för matarkabel och skruvklämmor för spridningskabel samt jordklämma.
SBE.42
Kopplingsdosor för kablar i kabel-tv-nät
Kopplingsdosa ska vara försedd med kopplingselement avsedda för de kablar som kopplas in. I
andra än torra, icke brandfarliga utrymmen, definierade enligt avsnitt 750 i SS 4364000, ska
kabelinföring ha tätningsdon.
24
Skärmade avgrenings- och fördelningsdosor
Vid uppdelning av ledning ska eftersträvas att dämpningen till spridningspunkter blir så likvärdig
som möjligt.
Ange
– typ av dosa
– vilka dosor som ska monteras infällda.
SBF
KANALSYSTEM
Montering av produkter ska utföras enligt tillverkarens dokumenterade anvisningar.
ro
pa
s
Potentialutjämning och skyddsjordning
Kanalsystem av ledande material som även är avsedda för förläggning av grundisolerade
ledare ska vara skyddsjordade. Kanalsystem av ledande material där extraisolerade ledare, det
vill säga kablar, används behöver normalt inte skyddsjordas. Installationskanaler där 230 V
uttag integreras i kanalen ska skyddsjordas om inte uttagssystemet är anpassat för kanalen.
För kabelkanal som skyddsjordas ska kontinuiteten i skyddsströmbanan vara säkerställd.
Egenskaper, isolering etc
be
Trä eller annat hygroskopiskt material accepteras inte som tilläggsisolering.
Öppningsbar kanal för ledare med enbart grundisolering ska endast kunna öppnas med verktyg.
jå
Utförande
Produkter och system ska vara anpassade för föreskrivet användningsområde och vara
tillverkade enligt gällande standarder för produkt och system.
re
Kanalsystem ska ha tillbehör som är anpassade för montering och skarvning.
Få
Kanalsystem, till exempel matarkanaler och installationskanaler inom en och samma
anläggning, ska där så är möjligt vara av enhetligt utförande.
Tillbehör och kanaler ska vara utförda så att till exempel vassa kanter inte skadar kablar vid
förläggning och justering.
–
Kanalsystem, även kallat ledningskanalsystem, är den sammanfattande
benämningen på ellistsystem, golvkanalsystem, installationskanalsystem,
elkanalsystem och vårdrumspaneler.
R
em
is
s
Utförande
Ange om kanalsystemet ska
– vara utfört för att kunna förlägga grundisolerade kablar för spänningsband
II (högst 1 000 V växelström)
– ha ledande hölje för skärmningsändamål.
– typ av anslutningssystem, till exempel schucko, snabbkopplingssystem
– typ av märkning, till exempel integrerade märkfönster eller klisteretiketter
typ Dymo.
Ange krav på
– tålighet mot slag och stötar
– flamsäkerhet
– hanterings- och användningstemperaturer
– motståndskraft mot korrosiva ämnen.
SBF.1
Ellistsystem
Ange
– i samråd med berörd projektör typ och omfattning av listsystem
25
– hur ljudtätning i vägg eller pelare ska utföras.
Ange eller redovisa på ritning
– antal kopplingsdosor
– sockeldosor
– dossatser för vägguttag
– dossatser för teleuttag
– dossatser för antennuttag för radio/tv med mera.
Beakta tillåtna böjradier på kablar.
Golvkanalsystem
Brunnar och golvboxar för golvkanalsystem
ro
pa
s
SBF.2
Brunnar och golvboxar ska vara anpassade till golvkanalsystemet.
Golvboxar ska vara mekaniskt fabriksmonterade och utförda i lägst kapslingsklass IP20.
Ange
– typ
– omfattning
be
– om det i kanalen ska finnas flera fack
– om kanalen endast ska användas för ledningsdragning
jå
– om kanalen ska användas för ledningsdragning och inbyggnad och
inkoppling av apparater
– om kanalsystemet ska vara öppningsbart i hela sin längd.
Ange under aktuell kod och rubrik krav på apparater som ingår i golvbox.
SBF.3
re
Installationskanalsystem
Få
Installationskanaler och uttagspaneler i installationskanalsystem ska uppfylla kraven i SS-EN
50085-1 och SS-EN 50085-2-1 och ha ett integrerat strömställar- och uttagssystem.
–
Vid genomföring i ljudisolerad vägg med luftljudsisoleringskrav med större reduktionstal än 35
dB ska installationskanalsystem tätas mot väggen på båda sidorna med till exempel fogmassa
eller mineralull.
Kablar i kanalsystem ska vara dragavlastade.
s
Installationskanalsystem benämns även fönsterbänkssystem.
R
em
is
Ange
– typ av material i kanalsystemet, till exempel aluminium, plåt, PVC,
halogenfritt eller självslocknande material
– om kanalen ska monteras på konsol
– typ av konsol
– om det på konsolen ska monteras ventilationsgaller
– antal ventilationsgaller på konsol
– ytbehandling eller kulörtyp av strömställar- och uttagssystem
– om strömställar- och uttagssystemet ska utföras som snabbkopplat
installationssystem
– antal kabelhyllor i systemet
– i samråd med byggnadsprojektören typ, omfattning och montering av
väggkanalsystem
– hur väggenomföring ska ljudisoleras
– typ av fogmassa.
Samråd med berörd projektör om tätning ska ingå i annan entreprenad.
Ange
– krav på luftljudsisolering i dB
26
– var ljudisolerande väggar förekommer
– särskilda ljudisoleringskrav.
Ange eller redovisa på ritning antal samt typ av uttags- och
anslutningsenheter och dylikt.
Skyddsutjämning och skyddsjordning
SBF.4
ro
pa
s
Installationskanalsystemet behöver normalt inte skyddsjordas då kanalens
uttagssystem är anpassat för kanalen. Av andra skäl kan dock
installationskanalsystemet jordas, till exempel då önskemål om
funktionsjordning föreligger eller då enkelisolerad ledare används.
Funktionsjordning kan utföras på samma sätt som skyddsjordning. Med
funktionsjord menas till exempel jordning för att avskärma elektriska fält.
Vårdrumspaneler
Vårdrumspaneler av metall och för fast anslutning, avsedda för elektrisk och medicinsk
utrustning, ska uppfylla kraven enligt SS-EN ISO 11197:2009.
Beträffande ventilation, gasuttagens placering och märkning samt övriga krav på utrymmen för
medicinska gaser hänvisas till SIS handbok 370 Säkerhetsnorm för medicinska
gasanläggningar.
SBF.5
be
Ange i samråd med berörd projektör typ, omfattning och montering av panel.
Elkanalsystem
jå
Elkanalsystem är den sammanfattade benämningen på matarkanaler,
minikanaler, stigarkanaler eller liknande.
re
Kompletterande potentialutjämning får utföras på samma sätt som
skyddsjordning, det vill säga skyddsjorden får fungera som
potentialutjämningsledare.
Detta gäller även funktionsjord för till exempel avskärmning av elektriska fält
eller liknande.
Få
Ange
– om elkanaler ska ha skilda utrymmen för kraft- respektive tele- och
dataledningar
–
– om elkanalen får vara utförd med endast ett fack i de fall mantlade
(skärmade) kablar används
– typ av material i kanalsystemet, till exempel aluminium, plåt, PVC,
halogenfritt eller självslocknande material
– storlek
– typ av kabel som ska förläggas i elkanalen
– om detaljer som inner- och ytterhörn ska användas.
em
is
s
– ytbehandling eller kulör
R
SBG
UTTAGSSTAVAR OCH UTTAGSBOXAR
Produkterna ska installeras enligt tillverkarens dokumenterade anvisningar.
– bestyckning samt eventuella tomdosor
– fri längd och märkningskrav på sladdar
– hur anslutning ska ske till installationen, till exempel snabbkoppling eller
schuckopropp.
SBG.1
Uttagsstavar
Uttagsstavar ska vara fabriksmonterade och utförda i lägst kapslingsklass IP20.
Ange
27
– om uttagsstav ska ha skilda utrymmen för kraft-, tele- och datakablar
– längd på uttagsstav
– om uttagsstav ska vara försedd med teleskopiskt eller ställbart takfäste
samt mått på ställbarhet mellan takhöjder
– om uttagsstav ska vara försedd med golvfot
– om uttagsstav ska förses med slang samt om slang ska fästas i
takgenomföring
– om uttagsstav ska vara i enkelt eller dubbelsidigt utförande
– typ av fäste, till exempel bordsfäste, takfäste, fäste mot kabelränna
– om staven ska förses med takgenomföring då den monteras genom
innertak
ro
pa
s
– om testprotokoll ska levereras med staven samt vad testprotokollet ska
innehålla
– om varje enskild stav ska vara försedd med unikt serienummer för
spårbarhet.
SBG.2
Uttagsboxar
Uttagsboxar ska vara fabriksmonterade och utförda i lägst kapslingsklass IP20.
Ange
jå
– användningsområde
be
Uttagsboxar kan användas för att tillsammans med jordade vägguttag och
apparater skydda eller styra utrustningar som via uttagen ansluts till elnätet,
till exempel modem, faxar, kopieringsapparater och kaffebryggare.
– bestyckning, till exempel transient- och överspänningsskyddade 230 Vuttag, kopplingsur, indikeringslampor
re
– om uttagsbox ska utföras för montering på vägg, i golv eller för annat
monteringsätt, till exempel infälld som panel
SBG.3
Få
– krav på apparater som ingår i uttagsbox genom att hänvisa till aktuell kod
och rubrik.
Uttagspaneler
Uttagspaneler ska uppfylla kraven enligt SS-EN 50085-1 och SS-EN 50085-2-1.
Möbelintegrerade boxar
is
SBG.4
s
–
Uttagspaneler byggs av delar från installationskanaler eller
fönsterbänkskanaler.
R
em
Möbelintegrerade boxar ska vara fabriksmonterade och utförda i lägst kapslingsklass IP20.
Möbelintegrerade boxar kan användas för att tillsammans med jordade
vägguttag och apparater skydda eller styra utrustningar som via uttagen
ansluts till elnätet, till exempel modem, faxar, kopieringsapparater och
kaffebryggare.
Ange
– om möbelintegrerade boxar ska utföras för montering på eller fällas in i till
exempel bordsskiva
– krav på apparater som ingår i möbelintegrerade boxar genom att hänvisa
till aktuell kod och rubrik.
SBG.5
Mediapaneler
Mediapaneler ska vara fabriksmonterade och utförda i lägst kapslingsklass IP20.
I mediapanelen kan både bild och ljud integreras. Uttag för kraft, audio, video,
telefoni, data med mera installeras i panelen.
28
Ange
– om uttagsbox ska utföras för montering på vägg, i golv eller för annat
monteringsätt, till exempel infälld som panel
– krav på apparater som ingår i mediapanelen genom att hänvisa till aktuell
kod och rubrik.
SBG.6
Golvboxar
Golvboxar ska vara mekaniskt fabriksmonterade och utförda i lägst kapslingsklass IP20.
ro
pa
s
Ange
– om golvboxarna ska utföras i runt eller fyrkantigt utförande
– om golvbox ska vara försedd med lock anpassat till golvbeläggning.
Samråd med berörd projektör
– minsta golvbeläggningsurtag
– bestyckning av golvbox
be
– krav på apparater som ingår i golvbox genom att hänvisa till aktuell kod och
rubrik
– om tele- och datakablar ska ha avskilt utrymme
APPARATLÅDOR, KOPPLINGSBOXAR M M
re
SBH
jå
– vem som utför och ansvarar för nivåjustering av förhöjningsringar och
dylikt.
Apparatlåda för reläer, kopplingsplintar och dylikt i elcentral ska vara utförd i samma
kapslingsklass som övriga kapslingar i elcentralen.
Få
Ange
– korrosionsskydd med hänsyn till angiven korrosivitetsklass enligt tabell
AMA SB/1
– om låda ska ha reservutlopp
–
– om låda ska förses med låsanordning
– reservutrymme.
is
Apparatlådor
SBH.2
Ange
– om apparater ska monteras på montageplåt eller DIN-skena
– om apparatlåda med manöverapparater för belysning ska byggas samman
med gruppcentral.
R
em
SBH.1
s
Beakta att kopplingslåda i telefonsystem bör sättas upp i allmänt utrymme.
Kopplingsboxar
SBH.3
Monteringsramar
SBJ
KABELGENOMFÖRINGAR
Ange om kopplingsbox ska förses med kopplingsplintar och i så fall typ av
plint. Se avsnitt SDC.3.
Genomföringar i grundmur, bjälklag och dylikt samt anslutningar till kopplingslåda ska utföras
vattentäta.
Beakta att innerdiameter på rör ska väljas med hänsyn till antalet kablar och
kabeldimensioner så att friktionen blir låg vid kabeldragning.
Redovisa rördimensioner på ritning.
29
– särskilda krav på täthet för genomföringar och anslutningar
– dränering av skyddsrör
– typ av genomföring
– om kabelgenomföring ska vara typgodkänd
– hur tätning och skydd av kabel ska utföras
– brandklass på genomföring.
Exempel på utförande av införing av el- och telekablar i byggnader finns i SS
4370102.
ro
pa
s
Brandklassbeteckningar
Byggnadsdelar indelas beroende på funktionen i klasserna
– R (bärförmåga)
– E (integritet)
– I (isolering).
Beteckningarna kan kombineras med varandra och ska åtföljas av ett tidskrav,
till exempel E 15, EI 30, REI 60. Siffrorna anger minuter. Se vidare BBR.
Kabelgenomföringar i vägg eller bjälklag
be
SBJ.1
jå
Kabelgenomföringar i vägg och bjälklag
Vid genomföring i vägg och bjälklag ska kablar vara separerade och förläggas parallella för att
underlätta framtida håltagning, kabeldragning och eftertätning i samband med kompletteringar.
re
Tätning ska ha erforderlig värmeledningsförmåga för kablarnas värmeavledning.
Ange i samråd med berörd projektör hur genomföring ska utföras.
Få
Kabelgenomföringar i vägg och bjälklag
Beakta reduktion av strömvärden vid genomföringar med en längd
överstigande 250 mm.
Vattentäta kabelgenomföringar i vägg eller bjälklag
SBJ.111
Kabelgenomföringar i tätskikt i våtutrymme
–
SBJ.11
Kabelgenomföringar i yttervägg eller yttertak
R
em
SBJ.112
is
s
Ange hur kabelgenomföringar ska tätas mot vatten samt vem som ska utföra
tätningen. Samråd med berörd projektör.
Ange hur kabelgenomföringar ska tätas mot fukt samt vem som ska utföra
tätningen. Samråd med berörd projektör.
Kabelgenomföringar i yttervägg
Ange
– om vindskydd och ångbroms vid genomföring ska tätas
– om rörändar och rörstosar i dosor ska tätas
– hur tätning ska utföras.
Kabelgenomföringar i yttertak
Ange i samråd med berörd projektör läge, mått, tätning och utförande samt
vem som utför håltagning eller ursparning.
SBJ.12
Gastäta kabelgenomföringar i vägg eller bjälklag
30
SBJ.122
Kabelgenomföringar i skyddsrum
Genomföringar för el, tele, antenn och övertrycksmätare ska utföras enligt SRVFS 1998:6 och
Skyddsrum SR 09 med tillägg 2011.
Ange
– typ av kabelgenomföring samt antal
– om kabelgenomföring som inte används ska förses med avslutningspropp
eller tätningsbricka.
SBJ.123
Kabelgenomföringar i fläktrumsvägg
ro
pa
s
För att förhindra överströmning av luft är det nödvändigt att genomföringen
tätas.
Ange i samråd med berörd projektör läge, dimension, tätning och utförande
samt vem som utför håltagning eller ursparning i förtillverkade
fläktrumsväggar.
Kontrollera att läge, dimension och krav på utförande av tätning framgår av
handlingarna.
Skärmande kabelgenomföringar i vägg eller bjälklag
SBJ.15
Brandavskiljande kabelgenomföringar i vägg eller bjälklag
be
SBJ.14
jå
Kabelgenomföringar i brandcellsskiljande byggnadsdel
Kabelgenomföring ska vara typgodkänd för föreskriven brandteknisk klass eller på annat sätt
uppfylla krav på föreskriven brandteknisk klass.
re
Tätning av genomföring i brandcellsskiljande byggnadsdel
Få
Ledningssystem som passerar genom brandcellsskiljande byggnadsdel ska tätas så att
genomföringen håller minst samma brandtekniska klass som byggnadsdelen. Kravet avser inte
enbart tätning av kablar utan även andra i ledningssystemet ingående delar, till exempel
metallskenor och kapslingar. Kabelstegar och kabelrännor ska avslutas mot brandcellsskiljande
byggnadsdel och får inte dras genom byggnadsdelen.
s
–
Tätningsanordningen ska ha erforderlig mekanisk hållfasthet för att motstå de påkänningar som
kan uppstå om stöd för ledningssystemet skadas av brand. Om tätningens konstruktion inte är
sådan att den själv utgör erforderligt stöd vid brand ska stöd monteras på båda sidor av
genomföringen så att kvarvarande stöd kan ta upp den mekaniska last som kan uppstå på
sådant sätt att tätningen inte belastas.
R
em
is
Kabeltätning ska bestå av material med erforderlig värmeledningsförmåga med hänsyn tagen till
ledarnas uppvärmning.
Kabelgenomföringar i brandcellsskiljande
byggnadsdel
Tätning av genomföring i brandcellsskiljande byggnadsdel
Ange den högsta temperatur, +180 eller +330 °C, som får uppstå i kabel på
ett avstånd av 20 mm från tätningens kalla sida.
Beakta att genombrott av brandcellsskiljande byggnadsdel med
ventilationskanal, rörledning och liknande inte får medföra att föreskriven
brandklass för byggnadsdelen försämras.
Samråd med berörd projektör om vem som ska utföra håltagning och tätning.
Ange
– läge, dimension och utförande av tätning
– brandteknisk klass på byggnadsdel.
Kontrollera att läge, dimension och krav på utförande av tätning framgår av
handlingarna för den entreprenad i vilken tätningen ingår.
31
Ange var brandcellsgränser finns redovisade, till exempel på arkitektritningar.
Hänvisa till ritningsnummer.
SBJ.18
Diverse kabelgenomföringar i vägg eller bjälklag
SBJ.181
Kabelgenomföringar i grundmur
Entreprenören ska i de fall kabel förs in genom grundmur kontrollera att erforderligt skydd finns
för att förhindra skada på kabel genom sättningar i mark.
ro
pa
s
Lämna anvisningar om plats för kabelgenomföring (intag) i grundmur. Ange
bredd på kabelstråk. Uppgiften erfordras för att kabelskydd ska kunna utföras
i samband med gjutning av grundmur. Samråd med berörd projektör om
utförande av skydd och kontrollera att det ingår i byggentreprenaden.
I grundmur under markytan bör för varje kabel, även jordelektrodsledare, ett
rakt rör gjutas in. Utrymmet mellan röret och kabeln bör tätas med plastiskt
tätningsmedel.
Samordna dimension, läge och tätning med berörd projektör.
SBJ.182
Kabelgenomföringar i rörelsefog
Få
re
jå
be
Kabelgenomföring i rörelsefog ska utföras med ett cirka 1 m långt böjligt rör, som omges med
ett skyddsrör av plast. Vid klena dimensioner på elinstallationsrör eller kablar får flera rör eller
kablar dras genom samma skyddsrör. Cirka 50 mm spelrum ska finnas mellan det böjliga röret
och skyddsröret. Skyddsrörets ändar ska tätas mot vätska som kan tränga in.
Figur AMA SBJ.182/1. Exempel på genomföring för kabel genom rörelsefog.
Ange på ritning var rörelsefog förekommer.
Kabelgenomföringar i kylrum eller frysrum
–
SBJ.183
Ange läge, dimension och utförande av tätning.
STATIV
s
SBK
R
em
is
Delar av stål ska vara metalliserade eller industriellt målade så att ytbehandlingen motstår
påfrestningar i angiven korrosivitetsklass enligt tabell AMA SB/1. I fuktiga och våta utrymmen
samt utomhus ska de vara varmförzinkade enligt LDV.11.
SBK.1
Ange
– korrosivitetsklass med hänsyn till angiven korrosivitetsklass enligt tabell
AMA SB/1
– tjockleksklass på zinkskiktet, se LDV.11.
Stativ för elutrustning
Stativ ska bestå av ståndare av metallprofil som bär upp monteringsskenor eller monteringsplåt.
Avståndet mellan ståndarna får inte överstiga 0,8 m vid användning av monteringsskenor och
1,5 m vid användning av plåt.
Stativ invid vägg ska stagas i vägg, där så kan ske utan hinder.
Ståndare för fristående stativ ska gjutas fast i golv eller förses med bottenplatta, som ska fästas
vid golv med ingjutna skruvar eller expanderskruvar. Ståndare och infästning i golv ska kunna
uppta en kraft av 1 500 N.
Genomgående skruv med mutter får användas för montering på plåt endast om plåtens baksida
är åtkomlig efter uppsättning.
32
SBK.2
Stativ för teleutrustning
Stativ ska bestå av ståndare, detaljer för sammanfogning och don för stativets fastsättning.
Stativet ska även förses med topp- och bottenskena samt fästdon för kabelstege eller
kabelränna.
Stativdelarna ska vara så utformade att de utan bearbetning kan sammanfogas och förses med
utrustningsdelar.
För uppsättning av kopplingsdon, apparater, kablar och korskopplingstråd ska stativet
kompletteras med erforderliga fastsättningsdetaljer.
R
em
is
s
–
Få
re
jå
be
ro
pa
s
Figur AMA SBK.2/1 visar exempel på stativ kompletterat med detaljer för fastsättning av vissa
komponenter och apparater.
Figur AMA SBK.2/1. Exempel på stativ med kabelränna och detaljer för montering av
komponenter och apparater.
I vissa fall kan det vara lämpligt att använda halv stativhöjd.
Ange
33
– på ritning placering och antal stativ (fält)
– krav på stativhöjd, till exempel 2,2 m
– om stativ ska vara utfört för golv- eller väggmontering
– hur stativ ska sättas fast och om det ska stagas
– mekaniska byggmått
– hur stativ ska disponeras och vilka enheter som ska sättas upp, till exempel
kopplingsplintar och apparater. Monteringsritning bör utföras enligt SS
4551201 (utgåva 6) eller enligt äldre standard SS 4551233 (utgåva 2)
– om förstärkning med mittfästen fordras
Stativ med kopplingsplintar
ro
pa
s
– krav på ytbehandling.
Ange om kopplingsplintar i stativ ska placeras och numreras enligt SS
4551201 (utgåva 6) eller enligt äldre standard SS 4551201 (utgåva 5).
Ange typ av kopplingsplintar.
FÄSTDON FÖR APPARATER, EL- OCH TELEKABLAR,
LEDARE M M
SBL.1
Fästdon för apparater, el- och telekablar, ledare m m i hus
be
SBL
Fästdon ska vara fritt från smuts och korrosionsangrepp.
jå
I torra utrymmen ska klammer, förläggningsband och dylikt fästdon vara av lackerat,
korrosionsskyddat eller korrosionshärdigt material. Skruv och spik ska vara av
korrosionsskyddat eller korrosionshärdigt material.
re
I övriga utrymmen ska fästmaterial vara korrosionshärdigt samt anpassat till angivna
miljöbetingelser.
Förzinkning ska vara utförd enligt LDV.11.
Få
Belastning på fästdon
Fästdon ska väljas och monteras så att angiven lastförmåga inte överskrids.
–
Expanderskruv och expanderbult
Tillverkarens dokumenterade monteringsanvisningar och rekommenderad lastförmåga ska
följas.
is
s
Förborrade hål i betong eller sten ska renblåsas före montering om så krävs av tillverkaren av
fästdonet.
Skivfästen
em
För infästning i gipsskivor, träfiberskivor, plywood och dylikt ska användas för ändamålet
avsedda skivfästen.
R
Genomgående skruv
Genomgående skruv ska förses med tryckfördelande bricka eller platta med en för
väggmaterialet anpassad storlek.
Plugg
Tillverkarens rekommenderade lastförmåga och anvisningar för val av pluggtyp och pluggstorlek
i förhållande till skruvdimension samt borrdimension ska följas.
Skruv med borrspets eller spånbrytare får inte användas vid pluggmontage.
Ange förzinkningsmetod och tjockleksklass på zinkskiktet. Se LDV.11.
Belastning på fästdon
Ange säkerhetsfaktor.
34
SBL.11
Fästdon för apparater
Fästdon ska väljas med hänsyn till de mekaniska påkänningar apparaten kan bli utsatt för.
Beakta att för installationer av apparater i tak eller valv av betong
rekommenderas fästdon av metall för att de påverkas mindre av en brand.
Föreskrivs ändå plastpluggar ska de vara i ett sådant utförande att de har en
stor expansion.
Ange typ av fästdon.
Fästdon och upphängningsmateriel för ljusarmaturer anges under SNT.4.
SBL.12
Fästdon för el- och telekablar, elinstallationsrör o d
ro
pa
s
I bostadshus, kontor, försäljningslokal och dylik lokal ska synliga fästdon ha kulör som är så
snarlik kabelns eller rörets kulör som möjligt.
Synliga förläggningsband och klammer för skruvfastsättning ska skruvas fast.
Spik eller skruv till fästdon ska vid väggmontering placeras nedanför kabel, rör eller dylikt.
Elmateriel får inte fästas på rensningspliktig ventilationskanal så att vassa instick kommer in i
kanalen.
Ange
– lämplig fästmetod.
Bandklammer, balkklammer, buntband e d
jå
SBL.121
be
– var rensningspliktig kanal finns
SBL.1211 Bandklammer
re
Ange material i klammer respektive buntband.
Bandklammer av rostfritt stål ska vara minst 12 mm bred.
SBL.1213 Buntband
Få
SBL.1212 Balkklammer
–
Vid placering utomhus ska de vara beständiga mot ultraviolett ljus (UV).
Buntband ska uppfylla fordringarna enligt SS-EN 62275.
s
Ange om
is
– buntband ska vara öppningsbart
– särskilda krav ska gälla för hållfasthet, arbetstemperatur eller flamskydd.
R
em
SBL.1214 Förläggningsband
Ange om förläggningsband ska vara
– plastbelagt
– försinkat
– rostfritt
– galvaniserat.
SBL.1215 Najtråd
Ange dimension och beläggning på najtråd.
SBL.122
Bärbyglar
Bärbygel ska vara minst 15 mm bred. Tillverkarens dokumenterade anvisningar om högsta antal
kablar ska följas. Kablarna ska fördelas så att bärbygeln belastas så symmetriskt som möjligt.
SBL.123
Kabelhållare
35
Grupp av kablar med ungefär samma dimension får fästas med gemensam kabelhållare enligt
figur AMA SBL.123/1. För kabel med större ytterdiameter än 20 mm ska användas kabelhållare
med till kabelns diameter anpassad bredd.
Högst fem strömbelastade kablar får monteras i samma hållare.
Klämskruv ska dras åt så att kabel inte skadas. Efterdragning får inte utföras på oarmerad
kabel.
jå
be
ro
pa
s
Hållare ska vara försedd med tryckplatta. Mellanlägg ska användas som skydd mellan
plastmantlad oarmerad kabel och bärskena. Figur AMA SBL.123/2 visar exempel på detta.
R
em
is
s
–
Få
re
Figur AMA SBL.123/1. Kabelhållare för grupp av kablar med ungefär samma dimension.
Figur AMA SBL.123/2. Exempel på kabelhållare med tillbehör för bärskena (ankarskena).
SBL.124
Kabelkrokar
SBL.125
Clips
Ange
– färg
– användningsområde utifrån yttre påverkan, till exempel kyla, värme solljus
36
– korrosivitetsklass
– infästnng, till exempel med skruv eller spik.
SBL.126
Klammer
Ange
– färg
– användningsområde utifrån yttre påverkan, till exempel kyla, värme solljus
– korrosivitetsklass
– infästning, till exempel med skruv eller spik.
Fästdon för el- och telekablar, ledare m m i luftledning
SBL.21
Fästdon för kablar i luftledning
SBL.22
Fästdon för tråd och linor i friledning
Isolatorer
be
Ange
ro
pa
s
SBL.2
– om isolator ska vara tillverkad av härdat glas eller keramik
– för vilken spänning isolator ska utföras
jå
– utformning, till exempel hängkedja, spännkedja, stödisolator, stagisolator
– antal isolatorelement i häng- eller spännkedja.
SBL.221
re
Beakta att antalet isolatorelement i viss miljö kan behöva ökas på grund av
nedsmutsning och nedsaltning.
Upphängningsanordningar för tråd och linor i friledningar
Få
SBL.2211 Upphängningsanordningar för hjälpkraftledningar
–
SBL.2212 Upphängningsanordningar för återledningar
SBL.2213 Upphängningsanordningar för förbiledningar
is
s
SBL.2214 Upphängningsanordningar för förstärkningsledningar
em
SBL.2215 Upphängningsanordningar för matarledningar
SBL.2216 Upphängningsanordningar för AT-matarledningar
Avspänningsanordningar för tråd och linor i friledningar
R
SBL.222
SBL.2221 Avspänningsanordningar för hjälpkraftledningar
SBL.2222 Avspänningsanordningar för återledningar
SBL.2223 Avspänningsanordningar för förbiledningar
SBL.2224 Avspänningsanordningar för förstärkningsledningar
SBL.2225 Avspänningsanordningar för matarledningar
37
SBL.2226 Avspänningsanordningar för AT-matarledningar
Fästdon för kontaktledningar o d
SBL.31
Upphängningsanordningar för kontaktledningar o d
SBL.311
Utliggare
SBL.312
Avhåll
SBL.313
Ryttare
SBL.314
Svävande kontakttrådskryss
SBL.315
Upphängningar för kontaktskenor
SBL.32
Avspänningsanordningar för kontaktledningar o d
SBL.321
Viktavspänningar
SBL.322
Fasta avspänningar
SBL.323
Fjäderavspänningar
SBL.324
Förankringspunkter
SBL.325
Förlängda avspänningslinor
SBL.326
Avspänningar för kontaktskenor
SBM
BRUNNAR FÖR ELKANALISATION
–
Få
re
jå
be
ro
pa
s
SBL.3
Beträffande dragbrunnar i golvkanalsystem, se SBF.2.
s
Beträffande dragbrunnar i mark, se AMA Anläggning.
KABELSKYDD OCH KABELMARKERINGAR
em
SBN
Dragbrunnar i hus
is
SBM.1
Material i kabelskydd ska ha god beständighet mot åldring i den miljö det förläggs.
R
Skydd för kablar ovan mark och i hus
Kabelskydd vid förläggning av kablar ovan mark ska ha tålighet mot ultraviolett ljus (UV) och
erforderlig mekanisk hållfasthet enligt SS 4241437.
I fuktiga och våta utrymmen samt utomhus ska rör eller profiler av stål vara varmförzinkade.
I de fall kabel kommer från mark eller bjälklag, eller om risk för mekanisk åverkan finns, ska den
förses med skydd.
Kabel på vägg i lager- och verkstadslokaler och på vägg utomhus ska förses med skydd till
minst 1 m över färdigt golv och färdig markyta.
Kabel på stolpe ska förses med skydd till minst 1,5 m över färdig markyta.
Kabel som går ner i mark ska förses med skydd till minst 0,2 m under färdig markyta.
Kabelskydd i mark anges under aktuell kod och rubrik i avsnitt DEN. Se AMA
Anläggning.
Redovisa, till exempel på ritning, var kabelskydd ska finnas.
38
– typ av skydd
– nivå för skydd vid annan typ av skydd än rör
– skyddets bredd
– skyddets färg
– om kabelskydd ska förläggas under kabelägarens kontroll. Samråd med
berörd projektör.
Beakta alternativ i EBR KJ 41:09.
Ange om annan än entreprenören ska förlägga kabelskydd.
ro
pa
s
Skydd för kablar ovan mark och i hus
Ange
– omfattning
– typ av skydd, till exempel rör eller öppen skyddsprofil
– ytbehandling
– förzinkningsmetod och tjockleksklass på zinkskiktet enligt LDV.11
SBN.1
be
– skyddshöjd.
Kabelskydd
SBN.11
jå
Ange, till exempel på ritning, kabelskydd av rör eller plana skydd som ska
vara av normalt respektive förstärkt utförande.
Kabelskydd i normalt utförande
SBN.111
re
Ange under aktuell kod och rubrik krav på färg- eller textmärkning av
kabelskydd av plast.
Kabelskydd av plastprofiler
SBN.112
Få
Plana kabelskydd ska uppfylla kraven för normalt respektive förstärkt utförande enligt SS
4241437.
Kabelskydd av plaströr
–
Kabelskydd av rör i normalt utförande, typ SRN, ska uppfylla kraven enligt SS-EN 61386-24.
s
Rör ska ha en invändig diameter av minst 1,2 gånger kabelns ytterdiameter. Skarvmuffar på rör
ska vara så utformade att jord och sand förhindras att tränga in.
is
Skydd ska utföras av släta rör med fast konmuff. Vid uppehåll i läggningen ska ände på
kabelskydd tillslutas.
R
em
Beträffande kabelbrunn i mark, se avsnitt PDE i AMA Anläggning.
Skydd i anslutning till införing av kabel i hus anges under aktuell kod och
rubrik i avsnitt SBJ.
Ange
– om tätning mellan rörinnervägg och kabel i brunn, byggnad eller mark ska
utföras
– om kabelskydd av rör ska förses med dragtråd
– typ av dragtråd, till exempel korrosionshärdig dragtråd med 2 mm diameter.
SBN.12
Kabelskydd i förstärkt utförande
SBN.121
Förstärkt kabelskydd av durkplåt, stålspont e d
Plana kabelskydd ska uppfylla kraven för normalt respektive förstärkt utförande enligt SS
4241437.
Ange typ av skydd.
39
SBN.122
Förstärkt kabelskydd av plaströr
Kabelskydd av rör i förstärkt utförande, typ SRS och SRE, ska uppfylla kraven enligt SS
4241437.
Kabelskyddsrör ska ha en invändig diameter av minst 1,2 gånger kabelns ytterdiameter.
Skarvmuffar på rör ska vara så utformade att jord och sand förhindras att tränga in.
Ange
– typ av rör om annat material än plast väljs
– om kabelskydd av rör ska förses med dragtråd
– typ av dragtråd, till exempel korrosionshärdig dragtråd med 2 mm diameter.
Förstärkt kabelskydd av U-profil
ro
pa
s
SBN.123
Kabelskydd av U-profil eller liknande ska uppfylla kraven för förstärkt utförande enligt SS
4241437.
SBN.6
Kabelmarkeringar
SBN.61
Kabelmarkeringar i mark
be
U-profil ska vara tillverkad av stål och avsedd för användning ovan mark. U-profilen ska ha en
invändig höjd av minst 1,2 gånger kabelns ytterdiameter.
Kabelmarkering ska användas för all kabel förlagd i mark.
jå
Kabelmarkeringsband ska vara utförda av material som är åldringsbeständigt i mark och som
även i kyla har god hanterbarhet och mekanisk hållfasthet.
Kabelmarkeringsband ska vara minst 125 mm brett samt vara infärgat med markeringsfärg
enligt SS 31411.
re
Markeringsfärger ska vara enligt följande
– kraftkabel, gul nr 1070-Y 10 R
– telekabel, orange nr 1080-Y 50 R
Få
– fiberoptisk kabel, grön nr 2060-G alternativt orange nr 1080-Y 50R
– kabel-tv, grön nr 2060-G.
–
Markeringsbandet ska med intervall av högst 1 m vara tydligt och varaktigt märkt med texten
”KRAFTKABEL”, ”TELEKABEL” respektive ”OPTOKABEL”.
Markeringsfärg ska ha god beständighet mot ljus och i marken förekommande ämnen.
is
s
Vid plöjning får kabelmarkeringsband med minst 50 mm bredd användas. Vid samplöjning ska
gemensamt, gult-orange markeringsband användas med texten ”KRAFTKABEL”,
”TELEKABEL”.
Markering ska placeras centriskt över kabel.
R
em
Markering med band fordras inte i de fall kabelskydd är försett med markeringsfärg.
Ange
– typ av kabelmarkering. Beakta anvisningar i EBR KJ 41:09
– avstånd mellan elkabel och markering
– om märkning med genomfärgade kabelskydd får användas som alternativ
till kabelmarkering.
Ange om annan än entreprenören tillhandahåller och förlägger markering.
SBN.611
Markeringsband utan söktråd
SBN.612
Markeringsband med söktråd
Ange krav på funktionskontroll av söktråd i YTC.161.
SBN.613
Markeringsnät
40
SBN.62
Kabelmarkeringar ovan mark
Kabelmarkeringsskyltar ska vara utförda av väderbeständigt material med god mekanisk
hållfasthet.
Exempel på utformning, mått och färg på kabelmarkeringsskyltar finns i
EBR KJ 41:09.
Ange under YTB.1632 placering och utförande av märkskylt eller dylikt för
kabelmarkering.
SBQ
KANALISATION AV ELINSTALLATIONSRÖR, FLEXRÖR E D
ro
pa
s
Med elinstallationsrör (rör) avses både flexibla och styva rör.
Elinstallationsrör ska ha erforderlig mekanisk hållfasthet och vara så konstruerade och utförda
att de ger tillförlitligt mekaniskt skydd för ledare och kablar förlagda i dem. De ska kunna motstå
de påkänningar som kan uppträda under transport samt vid installation och användning på
avsett sätt.
Rörens in- och utvändiga ytor ska vara fria från grader, ojämnheter och liknande defekter.
Dessutom ska kanter över vilka ledare eller kablar dras inte kunna skada ledarna eller kablarna.
be
I de fall dimension inte finns angiven på ritning ska rör dimensioneras enligt svensk standard SS
4370102.
UTFÖRANDEKRAV
Skarvmuff får inte placeras i rörböj.
jå
Rörlängder och antal böjar mellan dosor ska anpassas så att kabel lätt kan dras in och ut.
Rörsträcka som är längre än cirka 15 m ska förses med hjälpdosa.
re
Rör i vägg ska i huvudsak förläggas horisontalt eller vertikalt.
Rör ska fästas intill och på båda sidor om skarvmuff, invid genomföringsmuff, avslutningsmuff
eller dosa.
Få
Kablar i elinstallationsrör ska vara omdragbara. Gäller även fördragna kablar i elinstallatiosrör.
Tomrör ska förses med dragtråd.
Elinstallationsrör i el- och telesystem
–
Elinstallationsrör ska förläggas så att förläggningen med hänsyn till anläggningens art och
rådande förhållanden
s
– är ändamålsenligt och överskådligt anordnad med hänsyn till drift, tillsyn, provning, rengöring
och skaderisker från omgivningen
is
– tillåter underhåll på intilliggande maskiner, rörledningar och dylikt utan risk för kabelskador
– erhåller erforderlig kylning
em
– inte orsakar brandspridning.
Elinstallationsrör som passerar rörelsefog ska förläggas så att fogens normala rörelser inte
skadar röret genom klämning, sträckning eller dylikt.
R
Vid väggenomföring ska elinstallationsrör vara separerade och så långt som möjligt parallella.
Elinstallationsrör ska förläggas så att skada genom mekanisk åverkan, lösningsmedel, tvära
böjar, tryckeller dragpåkänning undviks.
Elinstallationsrör får inte förläggas på eller invid värmerör, ångrör eller dylikt, så att det kan
skadas genom uppvärmning.
Elinstallationsrör för kabel för annan anläggningsdel än hissanläggning får inte förläggas i
hisschakt.
I rör och kanaler avsedda för teleoperatörens installationer får inte andra kablar dras.
Tillverkarens dokumenterade anvisningar beträffande förläggning och handhavande av rör ska
följas.
41
Elinstallationsrör för kraft-, installations- och styrkabel
Minsta tillåtna böjningsradie för elinstallationsrör för kraftkabel får inte underskrida de värden
som anges i SS 4241438. Minsta tillåtna böjningsradie för elinstallationsrör för installationskabel
är 8 gånger kabelns ytterdiameter. Elinstallationsrör för installationskablar av typ EKK, EKLK
och EKRK, eller motsvarande halogenfria, och med ledararean 1,5 eller 2,5 mm2 får dock böjas
till mindre radie.
Minsta tillåtna böjningsradie för elinstallationsrör för styrkabel är 8 gånger kabelns ytterdiameter.
Elinstallationsrör för styrkabel ska om möjligt korsa kraftkabel vinkelrätt.
Elinstallationsrör i telesystem
ro
pa
s
Tomrör för telekabel ska förläggas så att det inte mynnar ut i närheten av starkströmskabel eller
apparat på sådant sätt att dragfjäder eller kabel kan komma i kontakt med spänningsförande del
i starkströmsanläggning.
Minsta tillåtna böjningsradie för elinstallationsrör för mångparig telekabel är 7 gånger kabelns
ytterdiameter för kabel med enbart plastmantel och 10 gånger kabelns ytterdiameter för kabel
med fuktbarriärmantel med längslagt aluminiumband.
Elinstallationsrör för magnetslingor
be
Rör för magnetslinga får inte vara av magnetiskt material.
Tätning av genomföring med elinstallationsrör i
brandcellsskiljande byggnadsdel
jå
Vid genomföring med elinstallationsrör i brandcellsskiljande byggnadsdel ska genomföringarna
tätas till minst samma brandtekniska klass som byggnadsdelen.
re
Rör som ingår i ledningssystem vilka klarar brandskyddskraven enligt SS-EN 61386-1 och har
en öppningsarea på högst 710 mm2 behöver inte tätas inuti
– om rörsystemet är utfört i lägst kapslingsklass IP33
– om avslutningar i rörsystem är utförda i lägst kapslingsklass IP33.
Få
Fogmassor och fogskum för tätning ska vara typgodkända.
Förläggning av elinstallationsrör vid rörledningar för medicinska
gaser
–
Elinstallationsrör och rörledning för medicinska gaser ska dras i skilda fack eller åtskiljas med
minst 50 mm. Elinstallationsrör och gasledningar får inte korsas i vägg.
s
Skyddsåtgärder mot brandspridning
is
Elinstallationsrör på kanalisation eller utvändigt på byggnadsdel ska inom utrymningsväg vara
av obrännbart material eller i flamskyddat utförande enligt SS-EN 61386-1.
em
Brandskyddsmassa ska appliceras enligt tillverkarens dokumenterade anvisningar.
Elinstallationsrör för koaxialkabel
R
Rör ska ha tillräckligt stor böjningsradie för att tillåta indragning av koaxialkabel utan att denna
skadas.
Elinstallationsrör för koaxialkabel ska vid parallellförläggning med starkströmskabel eller rör för
starkströmskabel ha ett avstånd till dessa av minst 50 mm.
Minsta tillåtna böjningsradie för elinstallationsrör för koaxialkabel är 15 gånger kabelns
ytterdiameter eller enligt tillverkarens dokumenterade anvisningar. Vid anslutning i antennuttag
tillåts mindre böjningsradie.
Elinstallationsrör för koaxialkabel som inte har skärm med 100 procent optisk täckning ska
förläggas minst 10 mm från närmast intilliggande annan telekabel och minst 50 mm från kabel i
kraftteknisk anläggning.
Rör för antennkabel bör inte förläggas parallellt med antennkabel för annan kanal, annan
telekabel eller starkströmskabel på mindre avstånd än 50 mm.
42
Elinstallationsrör för fiberoptisk kabel
Vid förläggning av elinstallationsrör för fiberoptisk kabel ska kabeltillverkarens gränsvärden för
högsta tillåtna dragkraft, draghastighet och minsta böjningsradie följas.
Elinstallationsrör eller rör är benämningar på styva rör typ VP-rör, metallrör,
flexibla rör, böjliga rör, spiralslang, slang, etc.
Ange vilken standard som ska gälla för dimensionering av elinstallationsrör.
Grundläggande dimensioneringsregler finns i SS 4370102.
Beakta SS-EN 61386-1, SS-EN 61386-21 och SS-EN 61386-22.
Ange typ av elinstallationsrör med avseende på material och skarvmetod.
– skärmade
– försett med invändigt lågfriktionskikt
– utförda av halogenfritt material
– utförda av självslocknande material.
ro
pa
s
Ange om rör ska vara
Ange där så är befogat särskilda krav på elinstallationsrör med avseende på
– mekaniska egenskaper
– elektriska egenskaper som isolering och skärmning av elektriska fält
be
– temperaturområde, till exempel −25 till +90 °C ger enligt klassificering i SSEN 61386-1 klassificeringskod 42
jå
– motståndsförmåga mot brandspridning enligt klassificering i SS-EN 613861
– beständighet mot yttre påverkan och kemiska angrepp.
re
Beträffande kabelgenomföringar, se avsnitt SBJ.
UTFÖRANDEKRAV
Få
Beakta att detaljkrav för elinstallation enligt ELSÄK-FS 2008:1 redovisas i
svensk standard, bland annat i SS 4364000.
Ange
– typ av dragtråd och om den ska färgmärkas. Beträffande färgmärkning, se
YTB.161
–
– om kablar i elinstallationsrör inte behöver vara omdragbara, till exempel vid
böjliga rör, spiralslang, flexrör etc
s
– klamningsavstånd.
R
em
is
Samråd med berörd projektör beträffande genomföring av installationsrör i
fuktspärr eller fuktskyddsskikt.
Elinstallationsrör i el- och telesystem
I SS 4241438 ges anvisningar för förläggningssätt i installationer för såväl
elkraft som tele i byggnader, inklusive kulvertar.
Samråd med beställaren om något förläggningssätt enligt tabell 52A.2 i SS
4364000 inte ska gälla.
Samråd med beställaren om någon installationsmetod enligt tabell 52A.3 i SS
Beträffande förläggning av elinstallationsrör genom rörelsefog, se även
SBJ.182.
Elinstallationsrör i telesystem
Rördimensioner bestäms med hjälp av nedanstående formel och tabell RA
SBQ/1.
F = sökt värde
43
d = kabeldiameter i mm (bör inte variera mer än 2:1)
n = antal kablar
Tabell RA SBQ/1. Rör för teletekniska anläggningar
I tabellen angivna rördiametrar tillåter två 90 graders rörböjar på en
rörsträcka.
Ange rördimension på ritning.
Skärmade elinstallationsrör
ro
pa
s
Om fler än två 90 graders rörböjar förekommer, välj närmast högre
rördimension eller dela upp sträckan med hjälpdosa.
Ange var skärmade elinstallationsrör ska installeras samt utförandekrav.
Tätning av genomföring med elinstallationsrör i
be
Krav på tätning av genomföring finns i SS 4364000, punkt 527.2.
Ange
jå
Genomföringar med elinstallationsrör kan antingen förses med tätning eller
avslutas i dosa eller dylikt som ger erforderligt skydd. Typgodkänd metod bör
om möjligt användas.
– plats samt krav på rörgenomföring
re
– hur genomföring ska utföras
– brandteknisk klass på aktuell byggnadsdel. Samråd med berörd projektör
Få
– om den högsta tillåtna temperaturen på tätningens kalla sida får vara +180
eller +330 °C.
Beträffande genomföringar för kabel i brandcellsskiljande byggnadsdel, se
SBJ.15.
–
Förläggning av elinstallationsrör vid rörledningar för
medicinska gaser
R
em
is
s
Beakta även SIS handbok 370 Säkerhetsnorm för medicinska
gasanläggningar.
Beakta att elinstallationsrör för kablar och rörledningar för medicinska gaser
inte får förläggas inom samma regelfack i gipsvägg.
Elinstallationsrör i eller på vägg
Ange om elinstallationsrör som är fastsatt i eller på vägg ska framdras
horisontalt eller vertikalt eller parallellt med rummets kanter.
Redovisa och måttsätt på ritning utrymme för installationszoner i olika typer av
rum och i anslutning till centraler. Beträffande omfattning och placering av
uttag och andra anslutningspunkter, se SS 4370102.
Skyddsåtgärder mot brandspridning
För att minska risken för brandspridning vid anhopning av elinstallationsrör
bör åtgärder vidtas som förhindrar att brand kan sprida sig längs rörstråket.
Ljudisolering vid genomföringar
Ange
– krav på luftljudsisolering
44
SBQ.1
Ytmonterade elinstallationsrör
Ange metod för hur elinstallationsrör ska fästas vid underlaget.
SBQ.11
Elinstallationsrör på väggyta eller takyta
Elinstallationsrör ska samlas i stråk på sådant sätt att rör med ungefär samma diameter blir
placerade bredvid varandra.
Klamring av elinstallationsrör på ventilationskanal får utföras endast om beställaren tillåter detta.
Vassa instick får dock inte komma in i rensningspliktig ventilationskanal.
ro
pa
s
Vid förläggning på vägg och i tak ska elinstallationsrör fästas med klammer. Två eller flera
parallellt förlagda rör ska fästas med gemensamma klammer eller förläggningsband. Synligt rör
ska sättas fast med klammer.
Rörutlopp genom öppningsbart undertak ska avslutas i liv med undertakets undersida och
fästas.
Elinstallationsrör som inte genom sitt läge är skyddade mot mekanisk åverkan ska förses med
skydd som förhindrar kross- och klämskador.
Elinstallationsrör på vägg eller i tak ska vara fästade vid underlaget på betryggande sätt och
anpassade till rörtyp.
be
Rör ska fästas med högst 750 mm mellan fästpunkter.
Synliga rör ska förläggas parallellt med tak, väggar, dörrfoder, inredningsdetaljer och dylikt.
Ange
jå
– högsta antal rör under gemensam klammer
– hur rörutlopp genom undertak ska fästas
SBQ.12
re
– om rör får fästas med limning eller självhäftande material.
Elinstallationsrör på golvyta
Få
Elinstallationsrör i installationsgolv
Ange hur rören ska fästas, till exempel med klamring.
Elinstallationsrör i schakt
–
SBQ.13
Elinstallationsrör ska klamras på fast underlag eller fästas på bärskena eller stege.
SBQ.14
is
s
Beakta risken för brandspridning vid förläggning av elinstallationsrör i öppna
vertikala kabelschakt. Beträffande genomföringar i brandcellsskiljande
byggnadsdel, se SBJ.15.
Elinstallationsrör på het yta
R
em
Rör på het yta ska monteras på distansstycken av material med låg värmeledningsförmåga.
Med het yta avses yta med temperatur över +60 °C.
SBQ.2
Ange
– var het yta förekommer
– var värmerör, ångrör och dylikt förekommer.
Infällda elinstallationsrör
Elinstallationsrör för strömbelastad kabel får inte förläggas inne i värmeisoleringen så att
kabelns värmeavgivning försvåras och ledarens temperatur antar ett högre värde än vad som
förutsätts i belastningstabellerna i SS 4241424. Om förläggning i värmeisolering är nödvändig
ska på grund av den försämrade kylningen en större ledararea väljas eller nedsäkring ske.
I ytterväggar med dolda ångbromsar av metallskikt eller med putsarmering av metallnät får inte
infälld förläggning utföras utan att särskilda skyddsåtgärder vidtas med hänsyn till risk för
spridning av farlig potentialskillnad, till exempel vid genomspikning.
Tätning av genomföringar för installationsrör, eldosor och dylikt i ångbroms ska utföras med för
ändamålet och materialet särskilt anpassad stos, tätmassa eller självhäftande skarvband.
45
Skarv- och tätningsmaterial ska med avseende på materialet i ångbromsen vara av material
som inte negativt påverkar skiktets funktion under dess tänkta livslängd.
Ange
– om annan beräkningsmetod än enligt belastningstabellerna i SS 4241424
ska få ligga till grund för förläggning av elinstallationsrör för strömbelastade
kablar
– om elinstallationsrörens läge ska markeras där väggfast inredning, till
exempel snickerier eller hatthyllor, ska sättas upp
– krav vid användning av spiralrör för förläggning av enledarkablar, till
exempel FQ
– åtgärder vid ångbromsar.
SBQ.21
ro
pa
s
Ingjutna, inmurade eller inputsade elinstallationsrör
Ingjutna, inmurade eller inputsade elinstallationsrör ska förläggas i installationszoner så att det
ungefärliga läget framgår av installationsströmställares, el- och teleuttags, lamputtags och
dosors placeringar.
På form för bjälklag ska rör förläggas ovanpå underkantsarmering.
be
Vid anhopning av rör i bjälklag ska rören förläggas i plattans centrum eller på annat av
beställaren anvisat ställe.
Rör på gjutform ska fästas med material av sådan beskaffenhet att missfärgning på grund av
korrosion inte uppstår i efterföljande ytbehandling.
jå
Rör ska förläggas minst 200 mm från öppning i bjälklag och bärande vägg.
Hål i gjutform, till exempel i samband med ursparning, avsett att användas mer än en gång får
inte utföras utan beställarens tillstånd.
re
I betongbjälklag med stålbalkar får rör förläggas i betongplattans överkant. I särskilda fall och
efter beställarens medgivande får rör förläggas i golvbetongen, under förutsättning att röret
kommer att täckas av minst 10 mm betong.
Rörskarv som kommer att gjutas in ska vara tät mot vätska.
Få
Uppskjutande rörände ska förses med skyddsmuff. Träpropp får inte användas.
Rör får inte förläggas i vägg nära värmeavgivande apparat eller spis och inte heller i golv under
värmepanna.
–
Elinstallationsrör infällda i byggnadsdel
Spår för rör i byggnadsdel ska utföras så att minsta möjliga ingrepp görs.
is
s
I vägg med ett ytskikt av 1–5 mm tjocklek ska spåret utföras med 4–6 mm större djup än rörets
diameter. I vägg med tjockare ytskikt (puts) ska det utföras med sådant djup att röret kommer
att ligga minst 10 mm under färdig väggyta.
Rör får inte fällas in i väggyta av synligt fasadtegel.
em
Synliga tomrörsändar ska avslutas med propp, lock eller täckbricka.
R
Elinstallationsrör i putsad tegel- eller betongvägg
Rör i putsad tegel- eller betongvägg, dock inte omslutningsvägg till rökkanal samt pelare, ska i
den utsträckning hållfastheten tillåter förläggas i fräst, bilat eller sågat spår med så stort djup att
röret kommer att täckas av minst 10 mm puts. Rör i spår ska fästas med högst 1 000 mm
mellan fästpunkterna.
Stålrör i och genom bjälklag kan skadas av till exempel fyllning med sand.
Samråd med byggnadsprojektören om de platser där stålrör förläggs i fyllning,
så att föreskrifter om skydd kan föras in i husbeskrivningen.
Det erforderliga skyddet av stålrör i vissa typer av fyllningsmaterial kan
innebära avsevärda kostnader. Beakta detta vid val av rörmaterial.
Ange krav på utförande.
Rör bör inte förläggas så att de går genom tätskikt. Samråd med berörd
projektör så att dragning genom tätskikt undviks.
Krav på utförande av genomföring för rör genom tätskikt anges under aktuell
kod och rubrik under avsnitt SBJ.11.
46
Beträffande rör ingjutna i skyddsrum, se SRVFS 1998:6 och
Skyddsrumsregler 2015.
I de fall elinstallationsrörs och apparaters placering enligt ritning inte kan
anses slutgiltig utan ska fastställas i samråd med beställaren anges detta på
ritning.
Ange omfattning av överkantsarmering.
Beakta att förläggningspriset för rör på olika typer av gjutformar (stålform,
träform) varierar. Kontrollera därför med byggnadsprojektören om typ av
gjutform är fastställd. Ange i så fall denna i elbeskrivningen. Om detta inte är
möjligt, ange i samråd med byggnadsprojektören sannolik typ av gjutform som
grund för anbudsräkningen.
ro
pa
s
Elinstallationsrör infällda i byggnadsdel
Samråd med berörd projektör om ingrepp i bärande konstruktion.
Beakta lättbetongväggs dimension och hållfasthet. Ange var rör i
lättbetongvägg inte får spåras in.
Elinstallationsrör i putsad tegel- eller betongvägg
Ange var rör i putsad tegel- eller betongvägg inte får fällas in.
be
Samråd med byggnadsprojektören.
Elinstallationsrör i konstruktion med reglar eller bjälkar
SBQ.221
Elinstallationsrör i regelkonstruktion
jå
SBQ.22
re
Rör genom bärande stolpe av trä i regelvägg ska dras genom borrat hål i stolpens mitt eller på
minst 50 mm avstånd från stolpens kant.
Rör genom icke bärande stolpe av trä i regelvägg får fällas in i stolpen till samma djup som
rördiametern. Vid annat förläggningssätt ska beställarens tillstånd inhämtas.
Ange om spikskydd i träregel ska utföras.
Få
Ange var håltagning i bärande stolpar inte får göras eller om annat
förläggningssätt, till exempel förläggning i glespanel, ska gälla.
SBQ.222
–
Samråd med berörd projektör om upptagning av spår och hål i
regelkonstruktion.
Elinstallationsrör i konstruktion med bjälkar
R
em
is
s
bjälklagskonstruktion.
Beakta att bärande träbjälke inte bör försvagas på mellersta tredjedelen av
spännvidden genom att rör fälls in i bjälkens över- eller underkant. På denna
del av bjälken ska rör dras genom borrat hål i bjälkens mitt eller minst 50 mm
från dess över- eller underkant. Se bilaga AMA S/1.
Ange om rör genom bjälkar ska förläggas enligt bilaga AMA S/1.
bjälklagskonstruktion. Ange var håltagning i bärande bjälkar inte får göras
eller om annat förläggningssätt, till exempel förläggning i glespanel, ska gälla.
SBQ.3
Elinstallationsrör i ledningskanalsystem
SBQ.4
Elinstallationsrör på kabelstege, kabelränna e d
Synligt monterade elinstallationsrör ska riktas.
Där elinstallationsrör lämnar stege och dylikt för att fästas på annat underlag och avståndet
överstiger 300 mm ska röret fästas med annan bäranordning.
På horisontal kabelstege ska elinstallationsrör fästas med förläggningsband, buntband,
plastbelagd najtråd eller dylikt.
47
På vertikal kabelstege ska elinstallationsrör fästas vid stegpinne med plastbelagd mjuk ståltråd
med en area av minst 1,5 mm2 eller med för ändamålet avsedd hållare. Avstånd mellan
fästpunkter ska vara normalt klammeravstånd för ifrågavarande rör. Högst fem rör får läggas
under varje ståltrådsögla eller hållare.
På kantställd kabelstege ska fastsättningsmetod väljas med hänsyn till typ av rör och stege.
Beträffande bandklammer, buntband och kabelhållare, se avsnitt SBL.12.
Ange
– fästavstånd vid förläggning på horisontal kabelstege, till exempel varannan
stegpinne
SBQ.5
Elinstallationsrör monterade utomhus
Elinstallationsrör ska vara UV-beständiga.
SC
EL- OCH TELEKABLAR M M
be
Förläggning av el- och telekablar
ro
pa
s
– om elinstallationsrör för kabel för styrning, övervakning och tele som
förläggs på samma kabelstege eller kabelränna som kabel för kraft ska
förläggas i särskild ränna eller åtskiljas på annat sätt.
Kabel ska förläggas så att förläggningen med hänsyn till anläggningens art och rådande
förhållanden
jå
– är ändamålsenligt och överskådligt anordnad med hänsyn till drift, underhåll, kontroll,
rengöring och skaderisker från omgivningen
– tillåter underhåll på intilliggande maskiner, rörledningar och dylikt utan risk för kabelskador
– erhåller erforderlig kylning
re
– inte orsakar brandspridning.
Tillverkarens dokumenterade anvisningar beträffande förläggning och handhavande av kabel
ska följas.
Få
Kabel som passerar rörelsefog ska förläggas så att fogens normala rörelser inte skadar kabeln
genom klämning, sträckning eller dylikt.
Vid väggenomföring ska kablar vara separerade och så långt som möjligt parallella.
–
Högsta tillåtna dragkraft vid förläggning av kabel får inte överskrida den dragkraft P som erhålls
vid beräkning för den aktuella kabeln enligt SS 4241438.
Följande lägsta förläggningstemperaturer (kabelns temperatur) gäller:
s
– PVC- eller PEX-isolerad, PVC-mantlad kabel 0 °C, alternativt −10 °C om särskild försiktighet
iakttas samt slag och kraftig böjning undviks.
is
– PEX-isolerad, PE-mantlad kabel −20 °C.
em
Kabeln ska värmas till minst +10 °C före utdragningen, till exempel genom förvaring i uppvärmd
lokal, för att bli mer lätthanterlig och minska risken för skador.
Kabel ska förläggas så att skada genom mekanisk åverkan, lösningsmedel, tvära böjar, tryckeller dragpåkänning undviks.
R
Kabel får inte förläggas på eller invid värmerör, ångrör eller dylikt, så att den kan skadas genom
uppvärmning.
Annan kabel än den som är avsedd för maskin eller utrustning får inte förläggas på maskinen
eller utrustningen.
Kabel för annat system än för hissystem får inte förläggas i hisschakt.
I kopplingsdosa, apparat och central ska ändarna ha sådan längd att omkoppling i dosa eller
anslutning av liknande apparat med samma storlek och funktion kan göras.
Reservparter ska ändisoleras separat och buntas kabelvis eller anslutas till reservplintar eller
dylikt före spänningssättning. Tillfälligt losskopplad kabel ska ändisoleras partvis.
Förläggning av elkablar vid rörledningar för medicinska gaser
Elkabel och rörledning för medicinska gaser ska dras i skilda regelfack eller åtskiljas minst 50
mm. Elkablar och gasledningar får inte korsas i vägg.
48
Kablar i eller på vägg
Kablar som är fastsatta i eller på väggar ska monteras horisontalt, vertikalt eller parallellt med
rummets kanter.
Skyddsåtgärder mot kabelbrand
PE-mantlade (polyetenmantlade) kablar får inte användas inom utrymningsväg.
Ljudisolering vid kabelgenomföringar
ro
pa
s
Vid genomföring i ljudisolerande vägg ska kabelränna och kabelstege avslutas vid väggen.
Kabeldragning genom vägg ska göras i särskilda rör som tätas mot omgivande väggmaterial
med fogmassa. Utrymmet runt kablar ska tätas med fogmassa.
Beakta under aktuell kod och rubrik att detaljkrav för elinstallation enligt
ELSÄK-FS 2008:1 redovisas i svensk standard, bland annat i SS 4364000.
Förläggning av el- och telekablar
Beakta att kabel bör förläggas så att den i största möjliga utsträckning blir
åtkomlig för inspektion och utbyte.
be
– hur kabel ska skyddas, till exempel mot yttre åverkan, mot lösningsmedel
som kan lösa upp kabelisoleringen och mot gnagarangrepp
– krav på åtgärder mot brand- och ljudspridning
jå
– krav på ändisolering av reservparter.
Beträffande krav på utförande av genomföring i rörelsefog, se SBJ.182.
re
I SS 4241438 ges anvisningar för val av kablar samt förläggningssätt i
installationer för såväl elkraft som tele i byggnader inklusive kulvertar.
I SS 4241424 anges i tabeller nominella strömvärden för olika förläggningssätt
och kablar. Beträffande beräkning av strömvärden, se även SS 4364000.
Få
Beakta att omräkningar av strömvärdena kan behöva göras, till exempel
avseende
– omgivningstemperatur i luft
– förläggning av kablar mot byggnadsdel
–
– förläggning av kablar på stege eller hylla
– omgivningstemperatur i mark
s
– värmeresistivitet i mark
R
em
is
– förläggningsdjup i mark
– förläggning av kabel i rör i mark eller betong
– kabelanhopning i mark.
Samråd med beställaren om något förläggningssätt enligt tabell 52A.2 i SS
Samråd med beställaren om någon installationsmetod enligt tabell 52A.3 i SS
Handledning för dimensionering och säkring är redovisad i SEK Handbok 421.
Förläggning av ledare tillhörande olika strömkretsar
Beakta att det enligt SS 4364000 är tillåtet att ledare i olika strömkretsar får
ligga inom samma rör eller kabelkanal, förutsatt att alla ledare är isolerade för
den högsta förekommande spänningen.
Vid detta förläggningssätt ska en tydlig märkning och en tillförlitlig åtskillnad
mellan de olika kretsarna måste finnas. Vidare bör, för att undvika förväxling,
de olika kretsarna utgå från samma gruppcentral eller annan
kopplingsutrustning och vara väl dokumenterade.
Ange hur ledare tillhörande olika kretsar i samma rör eller kabelkanal ska
märkas och åtskiljas.
49
Kablar i eller på vägg
Redovisa och måttsätt på ritning utrymme för installationszoner i olika typer av
rum och i anslutning till centraler. Beträffande omfattning och placering av
uttag och andra anslutningspunkter, se SS 4370102.
Skyddsåtgärder mot kabelbrand
Beakta SS 4364000 avsnitt 527, avseende val och montering av
ledningssystem med hänsyn till risken för brandspridning.
För att minska risken för brandspridning vid anhopning av kablar bör åtgärder
vidtas som förhindrar att brand kan sprida sig längs kabelstråket.
ro
pa
s
I BBR finns i vissa sammanhang råd om att en kabel ska vara skyddad mot
direkt påverkan av brand. Detta gäller bland annat kablar till hissmaskineri för
persontillåten hiss, som vid strömavbrott inte automatiskt går till närmaste
stannplan, samt kablar till allmänbelysning i brandsäkert eller brand- och
röksäkert trapphus och tillhörande korridorer, undertak och liknande
utrymmen. Kablar för centralmatade nödbelysningssystem bör förläggas
avskilda i klass EI 60 eller ha motsvarande brandtålighet. Härutöver kan det
vara befogat att även vissa andra kablar skyddas mot brand, till exempel
kabel till fläktstyrd brandventilation av trapphus, kabel till brandpumpsmotor
och kabel till röklucka.
be
Samråd med berörd projektör om brandskyddsdokumentation av
skyddsåtgärder mot kabelbrand.
– typ av kabel
jå
– om skydd mot brandspridning vid kabelbrand ska anordnas för vissa kablar
och i så fall vilken metod som ska användas
re
– vilka kablar som ska vara skyddade mot direkt påverkan av brand
– vilka kablar som ska behandlas med brandskyddsmassa samt typ av
brandskyddsmassa
Få
– om kabel eller kabelstråk ska behandlas med flamskyddsfärg
– brandspridningsklass
– om tillfälligt skydd mot brandspridning ska anordnas under
entreprenadtiden.
–
Beakta att kabel och flamskyddsfärg måste vara anpassade till varandra och
att färgen ska vara så elastisk att den tål kabelns belastningsvariationer.
R
em
is
s
Ljudisolering vid kabelgenomföringar
SCA
Beakta att tätning med mineralull runt strömbelastade kablar är olämplig på
grund av den temperaturhöjning detta orsakar i kablarna.
Ange
– krav på luftljudsisolering
– vem som utför luftljudstätning
KABLAR AV SAMMANSATT TYP
Tillverkarens dokumenterade anvisningar beträffande minsta tillåtna böjningsradie ska följas.
Under denna kod och rubrik anges kombinationer av ledare, till exempel kabel
med både optisk fiber och elektrisk ledare eller med el- och pneumatikkablar i
samma hölje.
Beakta att sammansatta el- och pneumatikkablar inte bör förläggas på samma
kabelstege som starkströmskablar.
SCB
KRAFTKABLAR
50
Kabel som ansluts till ställverk eller annan kopplingsutrustning ska förses med avlastningsdon
och avlastas mekaniskt.
Minsta tillåtna böjningsradie får inte underskrida de värden som anges i SS 4241438 4.3.2 A.
Under denna kod och rubrik anges kablar med märkspänning 1 kV eller
högre, avsedda för överföring av elektrisk energi.
Typbeteckningar för kraftkablar finns i SS 4241702.
Ange
– kabelbeteckning, ledarantal och area
SCB.1
Ytmonterade kraftkablar
ro
pa
s
– de kablar som beräknas få så stor belastning att särskild hänsyn måste tas
vid förläggning.
Vid förläggning av lång vertikal kabel bör kabelns begränsade förmåga att tåla
dragpåkänning beaktas. Stor påkänning kan uppstå genom kabelns egen
tyngd, varför avlastning av kabeln under monteringen kan bli nödvändig.
Ange var sådan kabelförläggning förekommer.
SCB.11
Kraftkablar på väggyta eller takyta
be
Kablar ska samlas i stråk på sådant sätt att kablar med ungefär samma diameter blir placerade
bredvid varandra.
Kabel som inte genom sitt läge är skyddad mot mekanisk åverkan ska förses med skydd som
förhindrar kross- och klämskador.
jå
Kabel på vägg eller i tak ska vara fästad vid underlaget på betryggande sätt och anpassat till
kabeltyp.
Ange
Kraftkablar på golvyta
Få
SCB.12
re
– fästavstånd mellan klammer.
Kablar i installationsgolv
Ange hur kablarna ska fästas, till exempel med klamring.
Kraftkablar i schakt
–
SCB.13
R
em
is
s
Kabel ska klamras på fast underlag eller fästas på bärskena eller stege. Infästningen ska
utföras så att de mekaniska krafterna inte skadar kabelns mantel och isolering.
Beakta risken för brandspridning vid förläggning av kablar i öppna vertikala
kabelschakt. Beträffande genomföringar i brandcellsskiljande byggnadsdel, se
SBJ.15.
SCB.3
Kraftkablar i kanalsystem
SCB.32
Kraftkablar i golvkanalsystem
SCB.4
Kraftkablar på kabelstege, kabelränna e d
Synligt monterade kablar ska riktas.
Kraftkablar får inte förläggas i mer än ett lager.
Där kabel lämnar stege och dylikt för att fästas på annat underlag och avståndet överstiger 300
mm ska kabel fästas med annan bäranordning.
Där kabel lämnar ränna eller stege ska, på grund av risken för kallflytning, åtgärd vidtas så att
kabelmanteln inte utsätts för högt punkttryck av rännans eller stegens kant.
51
Ange
– om kabel för styrning, övervakning och tele som förläggs på samma
kabelstege eller kabelränna som kabel för kraft ska förläggas i särskild
ränna eller åtskiljas på annat sätt
– om särskilda avståndsklammer ska användas vid förläggning av kablar
med krav på inbördes avstånd
– om särskild fastsättningsmetod för kabel ska användas.
SCB.41
Kraftkablar på kabelstege
ro
pa
s
På horisontal kabelstege med horisontala stegpinnar ska kabel fästas med buntband. På
kantställd kabelstege med vertikala stegpinnar ska kabel fästas med buntband eller med för
ändamålet avsedda kabelhållare.
På vertikal kabelstege med horisontala stegpinnar ska kabel fästas vid stegpinne med
förläggningsband eller med för ändamålet avsedda kabelhållare. Avstånd mellan fästpunkter
ska vara normalt klammeravstånd för ifrågavarande kabel.
Kraftkablar i kabelränna
SCB.43
Kraftkablar på konsoler
SCB.45
Kraftkablar på bärskena
Kabel ska fästas på varje bärskena.
jå
SCB.42
be
Ange fästavstånd vid förläggning på horisontal kabelstege, till exempel
varannan stegpinne.
re
Ange avståndet mellan bärskenorna, till exempel högst 500 mm.
Beträffande kabelhållare för bärskena, se SBL.123.
Kraftkablar i mark och vatten
Få
SCB.7
Kabelförläggning i mark ska utföras enligt SS 4241437 eller enligt EBR KJ 41:09.
Beakta att information beträffande förekomst av kablar i mark kan finnas på
www.ledningskollen.se.
–
Ange
– minsta tillåtna böjningsradie för kabel
Kraftkablar på kabelbädd i mark
is
SCB.71
s
– högsta tillåtna dragkraft vid förläggning.
em
Utdragning av kabel ska ske med jämn hastighet och på sådant sätt att kabeln hålls sträckt.
Kabelförläggning ska utföras så att sträckmån finns. Vid skarv eller övergång till annat
förläggningssätt ska kabel läggas i ”bukt”.
R
Entreprenören ska kontrollera att kabelbädden är fri från stenar eller andra hårda föremål som
kan skada kabel.
Entreprenören ska utan dröjsmål lämna besked om när kabelgrav kan återfyllas i det fall
återfyllning inte ingår i entreprenaden.
Entreprenören ska kontrollera att skydd har utförts.
Vid samförläggning mellan kraftkabel och telekabel ska det fria avståndet mellan kablarna vara
minst 50 mm.
Ange
– kabelsträckning
– bottenbredd och schaktningsdjup
– minsta radie i brytpunkter
– typ och omfattning av dragtråd
– omfattning och typ av kabelskydd under aktuell kod och rubrik under SBN.1
52
– användning av markeringsband under SBN.61
– mått mellan kablar i kabelgrav
– särskilda krav vid samförläggning mellan kraftkabel och telekabel
respektive fiberoptisk kabel
– om skadedjursskydd ska finnas och i så fall utförande
– om och i så fall när entreprenören ska lämna kompletterande uppgifter
beträffande kabelgravars sträckning, bottenbredd och minsta
krökningsradie
– om kabelände ska märkas i samband med utläggningen för att undvika
förväxling.
ro
pa
s
Beträffande jordschaktning och bergschaktning för kabel, kabelbädd och
kringfyllning för kabel, se kapitel C i AMA Anläggning.
Kablars avstånd till längsgående ledningar bör normalt inte understiga för VAledningar 1,5 m, för gasledningar 1,0 m och för fjärrvärmeledningar 0,6 m.
SCB.72
Kraftkablar i kabelskyddsrör i mark
Vid dragning av kabel i skyddsrör ska tillses att friktionen är låg. Smörjmedel som inte skadar
mantel eller isolering ska användas.
be
Lämna information om kabelkanalisation till berörd projektör, så att uppgifter
om kabelskyddsrören kan föras in i handlingarna för
anläggningsentreprenaden.
jå
Krav på kabelskyddsrör och förläggning av kabelskyddsrör anges under
aktuell kod och rubrik under SBN.1.
Plöjda kraftkablar
SCB.74
Kraftkablar i vatten
Ange
re
SCB.73
Få
– hur landfäste ska utföras
– om kabel ska läggas direkt på eller under befintlig bottennivå
– om kabeln ska belastas med tyngder.
Diverse förläggning av kraftkablar
SCB.82
Kraftkablar i eller på stolpe e d
SCB.821
Kraftkablar på ledningsstolpar e d
s
is
INSTALLATIONSKABLAR
em
SCC
–
SCB.8
R
Tennlödda ledarändar får inte användas i skruvförband och ska i övrigt undvikas. Om
tennlödning används förutsätts att anslutningen är utförd med hänsyn till krypning och mekanisk
påverkan.
Kabel som ansluts till ställverk eller annan kopplingsutrustning ska förses med avlastningsdon
och avlastas mekaniskt.
För enledarkabel som förläggs i elinstallationsrör ska böjningsradien vid koppling i dosa göras
så stor som monteringen i dosan medger.
Minsta tillåtna böjningsradie får inte underskrida de värden som anges i SS 4241438 4.3.2 B.
Typbeteckningar för installationskablar finns i SS 4241702.
Ange
– de kablar som beräknas få så stor belastning att särskild hänsyn krävs vid
förläggning
– hur biledare ska anslutas till skyddsjord.
SCC.1
Ytmonterade installationskablar
53
SCC.11
Installationskablar på väggyta eller takyta
bredvid varandra.
Klamring av kabel på ventilationskanal ska undvikas. Vassa instick får dock inte komma in i
rensningspliktig ventilationskanal.
Utvändig förläggning av kabel ska utföras med hänsyn till inredning, väggbeklädnad, paneler
med mera. Där så är möjligt ska kabel förläggas utmed dörrfoder, taklist, golvsockel och dylikt
så att den syns så lite som möjligt. Synlig kabel ska riktas.
Vid förläggning på vägg och i tak ska kabel fästas med klammer. Två eller flera parallellt
förlagda kablar ska fästas med gemensamma klammer eller förläggningsband. Synlig kabel ska
förses med klammer.
ro
pa
s
kabeltyp.
Ange
– fästavstånd mellan klammer
– högsta antal kablar under gemensam klammer
be
Beträffande fäste av elmateriel på rensningspliktig ventilationskanal, se
SBL.12.
SCC.12
jå
Kabel genom vissa undertak, till exempel tak av plåtkassetter, ska förses med
skydd vid genomgången. Ange typ av skydd och placering.
Installationskablar på golvyta
re
Installationskablar i schakt
Få
SCC.13
Kabel ska klamras på fast underlag eller fästas på bärskena eller stege. Vid självbärande
kabelkonstruktion får klamringen ersättas av en stabil infästning av kabeln i dess övre ända.
Infästningen ska utföras så att de mekaniska krafterna inte skadar kabelns mantel och isolering.
–
Kabel ska ges möjlighet att expandera så att den längdförändring som uppkommer vid
varierande belastning kan tas upp utan att kabeln eller kabelfästena skadas.
SCC.14
is
s
SBJ.15.
Installationskablar på het yta
R
em
Kabel på het yta ska monteras på distansstycken av material med låg värmeledningsförmåga.
Med het yta avses temperaturer över +60 °C.
SCC.2
Ange
Infällda installationskablar
Mantlad strömbelastad kabel får inte förläggas inne i värmeisoleringen så att kabelns
värmeavgivning försvåras och ledarens temperatur antar ett högre värde än vad som förutsätts i
SS 4241424. Om förläggning i värmeisolering är nödvändig ska på grund av den försämrade
kylningen en större ledararea väljas eller nedsäkring ske.
I ytterväggar med dolda tätskyddsskikt av metall eller med putsarmering av metallnät får inte
infälld förläggning utföras utan att särskilda skyddsåtgärder vidtas med hänsyn till risk för farlig
potentialskillnad, till exempel vid genomspikning.
Tätning av genomföringar för rör, rörhylsor, eldosor och dylikt i tätskyddsskikt ska utföras med
för ändamålet särskilt anpassad och av tillverkaren av tätskyddsskiktet godkänd metod.
54
Tätning av tätskyddsskikt ska ske med metod och med material som inte negativt påverkar
skiktets funktion under dess tänkta livslängd.
Ange
– val av förläggningssätt enligt SS 4364000
– om dolt förlagda kablar ska vara möjliga att byta ut
– vilka mantlade flerledarkablar som ska förläggas direkt i vägg
– om kablarnas läge vid dold förläggning ska markeras där väggfast
inredning, till exempel snickerier eller hatthyllor, ska sättas upp
– krav vid användning av spiralrör för förläggning av enledarkablar, till
exempel FQ
– åtgärder vid tätskyddsskikt. Samråd med berörd projektör.
ro
pa
s
Kablar i elinstallationsrör anges under SCC.6.
Det erforderliga skyddet av kablar i vissa typer av fyllningsmaterial kan
innebära avsevärda kostnader. Beakta detta vid val av förläggningssätt.
Ange krav på utförande.
Kablar bör inte förläggas så att de går genom tätskikt. Samråd med berörd
projektör så att dragning genom tätskikt undviks.
be
Krav på utförande av genomföring för kabel i tätskikt anges under aktuell kod
och rubrik under SBJ.11.
I de fall kabels och apparats placering enligt ritning inte kan anses slutgiltig
utan ska fastställas i senare skede anges detta på ritning.
Ingjutna, inmurade eller inputsade installationskablar
jå
SCC.21
SCC.211
re
Ingjutna, inmurade eller inputsade kablar ska förläggas i installationszoner så att det ungefärliga
läget framgår av exempelvis installationsströmställares, el och lamputtags och dosors
placeringar.
Ingjutna installationskablar
Få
Beakta att ingjutning av kablar bör undvikas med hänsyn till kabels tålighet
mot mekanisk påkänning och till svårigheterna att utsortera miljöfarligt
material vid rivning.
Inmurade eller inputsade installationskablar
s
SCC.212
–
Om ingjutning av kabel föreskrivs anges kabeltyp som tål ingjutning samt
metod för förläggningssätt.
is
Kabel får inte förläggas i vägg nära värmeavgivande apparat eller spis och inte heller i golv
under värmepanna.
Spår för kablar i byggnadsdel ska utföras så att minsta möjliga ingrepp görs.
em
I vägg med ett ytskikt av 1–5 mm tjocklek ska spåret utföras med 4–6 mm större djup än
kabelns diameter. I vägg med tjockare ytskikt (puts) ska det utföras med sådant djup att kabeln
kommer att ligga minst 10 mm under färdig väggyta.
R
Kabel får inte bilas in i väggyta av synligt fasadtegel.
Kablar i putsad tegel- eller betongvägg
Kabel i putsad tegel- eller betongvägg, dock inte omslutningsvägg till rökkanal samt pelare, ska
i den utsträckning hållfastheten tillåter förläggas i fräst, bilat eller sågat spår med så stort djup
att kabeln kommer att täckas av minst 10 mm puts. Kabel i spår ska fästas med högst 1 000
mm mellan fästpunkterna.
Samråd med berörd projektör om ingrepp i bärande konstruktion.
Beakta hållfasthet i tunna lättbetongväggar och i halvstenstegelväggar.
SCC.22
Installationskablar i konstruktion med reglar eller bjälkar
SCC.221
Installationskablar i regelkonstruktion
55
Mantlad flerledarkabel som förläggs direkt i regelvägg ska vara dragavlastad i båda ändar.
Kabeln ska vara skyddad mot inre och yttre mekaniska påkänningar och mot genomspikning
där den passerar reglar eller motsvarande. Kabeln får i övrigt inte klamras eller fästas.
Kabel genom bärande stolpe av trä i regelvägg ska dras genom borrat hål i stolpens mitt eller
på minst 50 mm avstånd från stolpens kant.
Kabel genom icke bärande stolpe av trä i regelvägg får fällas in i stolpen till samma djup som
kabeldiametern.
Ange var håltagning i bärande stolpar får göras eller om annat
förläggningssätt, till exempel förläggning i glespanel, ska gälla.
regelkonstruktion.
Ange hur
– spikskydd i träregel ska utföras
ro
pa
s
Bilaga RA SC/1 visar exempel på kabel förlagd i regelvägg.
– kabelskydd i väggar av stålreglar ska utföras
– dragavlastning ska utföras, till exempel med dragavlastning som låser
kabeln i dosorna.
SCC.222
Installationskablar i konstruktion med bjälkar
be
bjälklagskonstruktion.
jå
Beakta att bärande träbjälke inte bör försvagas på mellersta tredjedelen av
spännvidden genom att kabel fälls in i bjälkens över- eller underkant. På
denna del av bjälken ska kabel dras genom borrat hål i bjälkens mitt eller
minst 50 mm från dess över- eller underkant. Se bilaga AMA S/1.
re
Ange
– om kablar genom bjälkar ska förläggas enligt bilaga AMA S/1
– om särskilt förläggningssätt, till exempel förläggning i glespanel, ska gälla.
Installationskablar i kanalsystem
SCC.31
Installationskablar i ellistsystem
SCC.32
Installationskablar i golvkanalsystem
SCC.33
Installationskablar i installationskanalsystem
–
s
is
Installationskablar i vårdrumspanel
em
SCC.34
Få
SCC.3
Installationskablar i upphängd öppningsbar kabelkanal
SCC.4
Installationskablar på kabelstege, kabelränna e d
R
SCC.35
Installationskablar vilka förläggs på kabelstege, kabelränna eller liknande får inte förläggas i
mer än två lager.
56
– om plastmantlad oarmerad kabel ska skyddas med mellanlägg mellan
kabel och fästanordning
SCC.41
Installationskablar på kabelstege
På horisontal kabelstege med horisontala stegpinnar ska kabel fästas med buntband eller
plastbelagd mjuk ståltråd med minst 1,5 mm 2 area. På kantställd kabelstege med vertikala
stegpinnar ska kabel fästas med buntband eller med för ändamålet avsedda kabelhållare.
ro
pa
s
ska vara normalt klammeravstånd för ifrågavarande kabel. Högst fem kablar får läggas under
varje kabelhållare.
varannan stegpinne.
Installationskablar i kabelränna
SCC.43
Installationskablar på konsoler
SCC.44
Installationskablar upphängda i bärtråd eller lina
jå
be
SCC.42
Kabel ska bäras upp av bärlina med erforderlig bärförmåga. Kabel ska fästas dikt bärlinan eller
fästas med hängare på bärlinan.
re
– längsta avstånd mellan fästpunkterna
SCC.45
Få
– fästmetod.
Installationskablar på bärskena
Ange avståndet mellan bärskenorna, till exempel högst 500 mm.
Installationskablar i elinstallationsrör
s
SCC.6
–
Krav på elinstallationsrör och förläggning av elinstallationsrör anges under
aktuell kod och rubrik i avsnitt SBQ.
em
is
Ange vilka kablar som ska dras in i elinstallationsrör.
SCC.7
Installationskablar i mark och vatten
R
Kabelförläggning i mark ska utföras enligt SS 4241437 eller EBR KJ 41:09.
Kabelförläggning intill fundament ska ske när fundamentet är satt och återfyllning är utförd till
den nivå på vilken kabeln ska förläggas.
Ange
SCC.71
Installationskablar på kabelbädd i mark
förläggningssätt ska kabel läggas i ”bukt”. Med hänsyn till oarmerad kabels känslighet för
mekanisk yttre punktbelastning ska särskild försiktighet iakttas vid förläggningsarbetet.
57
kan skada kabel.
minst 50 mm.
Ange
ro
pa
s
be
krökningsradie
jå
förväxling.
re
SCC.72
Få
El- och telekablars avstånd till längsgående ledningar bör normalt inte
understiga för VA-ledningar 1,5 m, för gasledningar 1,0 m och för
fjärrvärmeledningar 0,6 m.
Installationskablar i kabelskyddsrör i mark
em
is
s
–
Vid förläggning av kabel i kabelrör ska även korrosionshärdig dragtråd med
diametern 2 mm dras i de fall plats finns för ytterligare en kabel med minst
samma dimension som en redan idragen kabel. Lämna information om
kabelkanalisation till berörd projektör, så att uppgifter om kabelskyddsrören
kan föras in i handlingarna för anläggningsentreprenaden.
Diverse förläggning av installationskablar
SCC.82
Installationskablar i eller på stolpe e d
R
SCC.8
SCC.821
Installationskablar på ledningsstolpar e d
SCC.822
Installationskablar i eller på belysningsstolpar e d
Invändig kabel får inte skarvas. Skarvning av utvändig kabel får endast ske i kopplingsdosa.
Vid invändig förläggning ska kabel mellan säkring och ljusarmatur ha en extra längd av 0,5 m,
så att armaturen lätt kan bytas.
Kabel i rörstolpe ska vara mantlad och minst fåtrådig mellan säkringsinsats och ljusarmatur.
Ange om skarv av utvändig kabel får utföras på annat sätt än i kopplingsdosa.
SCD
FLEXIBLA KABLAR FÖR ELKRAFT
58
Flexibel kabel ska vara anpassad till angivna miljöbetingelser.
Beakta miljöförhållanden, till exempel vibrationer, kemisk och mekanisk
påverkan, förekomst av olja.
Ange vilka miljöbetingelser som gäller.
SCE
SPECIALKABLAR FÖR ELKRAFT
Ytmonterade specialkablar för elkraft
SCE.11
Specialkablar för elkraft på väggyta eller takyta
ro
pa
s
SCE.1
kabeltyp.
Specialkablar för elkraft i kanalsystem
SCE.4
Specialkablar för elkraft på kabelstege, kabelränna e d
be
SCE.3
jå
re
På horisontal kabelstege med horisontala stegpinnar ska kabel fästas med buntband eller
plastbelagd mjuk ståltråd med minst 1,5 mm 2 area. På kantställd kabelstege med vertikala
stegpinnar ska kabel fästas med buntband eller med för ändamålet avsedda kabelhållare.
Få
ska vara normalt klammeravstånd för ifrågavarande kabel. Högst fem kablar får läggas under
varje kabelhållare.
–
R
em
is
s
– fästavstånd vid förläggning på horisontal kabelstege, till exempel varannan
stegpinne
SCF
TELE- OCH DATAKABLAR
Korsning mellan datakabel och starkströmskabel ska utföras vinkelrätt.
Minsta tillåtna böjningsradie får inte underskrida de värden som anges i SS 4241438 4.3.2 C.
Kabel ska anslutas på kopplingsplint. Anslutning ska utföras såväl par-rätt som part-rätt.
Korskoppling
Ledarförbindelser inom ställ ska utföras genom korskoppling med härför avsedd
korskopplingstråd med samma färgkombination för respektive anläggningsdel. För korskoppling
av ledare med area större än 0,4 mm2 ska användas tråd med samma area som den matande
ledarens.
59
Typbeteckningar för telekablar avsedda för informationsöverföring finns i SS
4241675.
Ange
– kabelbeteckning, ledarantal och area
– om datakabel ska vara parskärmad
– krav på separation mellan kraft- och telekablar.
Partvinnade korskopplingskablar
Ange
– antalet korskopplingskablar som ska levereras
– färger på korskopplingskablar.
ro
pa
s
– längder på korskopplingskablar
SCF.1
Ytmonterade tele- och datakablar
SCF.11
Tele- och datakablar på väggyta eller takyta
bredvid varandra.
be
jå
re
Få
kabeltyp.
Ange
–
– om kabel får fästas med limning eller självhäftande material.
R
SCF.13
Tele- och datakablar på golvyta
em
SCF.12
is
s
SBL.12.
Tele- och datakablar i schakt
Kabel ska klamras på fast underlag eller fästas på bärskena eller stege.
Vid självbärande kabelkonstruktion får klamringen ersättas av en stabil infästning av kabeln i
dess övre ända. Infästningen ska utföras så att de mekaniska krafterna inte skadar kabelns
mantel och isolering.
Kabel ska ges möjlighet att expandera så att den längdförändring som uppkommer vid
varierande belastning kan tas upp utan att kabeln eller kabelfästena skadas.
60
SBJ.15.
Tele- och datakablar i kanalsystem
SCF.31
Tele- och datakablar i ellistsystem
SCF.32
Tele- och datakablar i golvkanalsystem
SCF.33
Tele- och datakablar i installationskanalsystem
SCF.34
Tele- och datakablar i vårdrumspanel
SCF.35
Tele- och datakablar i upphängd öppningsbar kabelkanal
SCF.4
Tele- och datakablar på kabelstege, kabelränna e d
ro
pa
s
SCF.3
be
jå
re
Få
SCF.41
–
Tele- och datakablar på kabelstege
is
s
På horisontal kabelstege med horisontala stegpinnar ska kabel fästas med buntband På
em
varannan stegpinne.
Tele- och datakablar i kabelränna
SCF.43
Tele- och datakablar på konsoler
SCF.44
Tele- och datakablar upphängda i bärtråd eller lina
R
SCF.42
Kabel ska bäras upp av bärlina med erforderlig bärförmåga. Kabel ska fästas
dikt bärlinan eller fästas med hängare på bärlinan.
Ange
– fästmetod.
61
SCF.6
Tele- och datakablar i elinstallationsrör
Ange vilka kablar som ska dras in i elinstallationsrör. Krav på elinstallationsrör
och förläggning av elinstallationsrör anges under aktuell kod och rubrik i
avsnitt SBQ.
SCF.7
Tele- och datakablar i mark och vatten
Kabelförläggning intill fundament får i ske när fundamentet är satt och återfyllning är utförd till
den nivå på vilken kabeln ska förläggas.
Ange
SCF.72
ro
pa
s
Tele- och datakablar i kabelskyddsrör i mark
jå
be
re
Plöjda tele- och datakablar
SCF.74
Tele- och datakablar i vatten
Få
SCF.73
Ange
–
Diverse förläggning av tele- och datakablar
SCF.82
Tele- och datakablar i eller på stolpe e d
is
Tele- och datakablar på ledningsstolpar e d
em
SCF.821
s
SCF.8
SCG
BRANDLARMSKABLAR
R
Kabel ska vara röd.
Ledare för funktionsjord får inte vara röd eller grön och gul.
Koppling ska göras på plint.
Överkoppling från matarkabel till spridningskabel ska utföras i spridningsplint.
Överkoppling av matarkabel till matarkabel i spridningsplint får inte utföras.
Detektorslinga som utförs med återgående ledning ska påbörjas och avslutas i samma
spridningsplint.
Beakta att kabel för brandlarmanläggning kan enligt SBF 110 ha en annan
färg än röd om estetiska skäl eller om särskilda föreskrifter innebär att annan
färg är nödvändig.
Ange färg på
62
– kabel
– ledare för funktionsjord, till exempel svart.
Korskoppling
Beakta att normalt tillåts korskoppling av telenät för brandlarm endast vid
centralapparat. Vid stora anläggningar som omfattar flera byggnader kan
korskoppling även tillåtas i kabelnätet. Ange i så fall att kopplingsplintar ska
förses med tydlig markering att de tillhör brandlarmsystem.
Ytmonterade brandlarmskablar
SCG.11
Brandlarmskablar på väggyta eller takyta
ro
pa
s
SCG.1
med mera.
be
Limning av kabel är inte tillåten.
jå
kabeltyp.
Fästmateriel samt avstånd mellan fästpunkter ska vara anpassat för kabel och underlag.
re
Ange
– högsta antal kablar under gemensam klammer.
Få
SBL.12.
Brandlarmskablar på golvyta
–
SCG.12
Ange hur kablarna ska förläggas, till exempel i rör.
Brandlarmskablar i schakt
em
SCG.13
is
s
R
Kabel ska klamras på fast underlag eller fästas på bärskena eller stege.
tyngd, varför avlastning av kabeln under monteringen kan bli nödvändig. Ange
var sådan kabelförläggning förekommer.
SBJ.15.
SCG.3
Brandlarmskablar i kanalsystem
SCG.31
Brandlarmskablar i ellistsystem
SCG.32
Brandlarmskablar i golvkanalsystem
SCG.33
Brandlarmskablar i installationskanalsystem
63
SCG.35
Brandlarmskablar i upphängd öppningsbar kabelkanal
SCG.4
Brandlarmskablar på kabelstege, kabelränna e d
ro
pa
s
– om kabel för brandlarm som förläggs på samma kabelstege eller
kabelränna som kabel för kraft ska förläggas i särskild ränna eller åtskiljas
på annat sätt
– om särskild fastsättningsmetod för kabel ska användas
– om kabel ska stödjas med bottenplåt eller förläggas i skyddsrör.
SCG.41
be
Brandlarmskablar på kabelstege
jå
re
förläggningsband. Avstånd mellan fästpunkter ska vara normalt klammeravstånd för
ifrågavarande kabel.
Få
varannan stegpinne.
Brandlarmskablar i kabelränna
SCG.43
Brandlarmskablar på konsoler
SCG.44
Brandlarmskablar upphängda i bärtråd eller lina
s
–
SCG.42
em
is
R
SCG.45
Ange
– fästmetod.
Brandlarmskablar på bärskena
Ange avståndet mellan bärskenorna
SCG.6
Brandlarmskablar i elinstallationsrör
avsnitt SBQ.
SCG.7
Brandlarmskablar i mark och vatten
64
Ange
SCG.72
Brandlarmskablar i kabelskyddsrör i mark
ro
pa
s
SCG.8
Diverse förläggning av brandlarmskablar
SCH
KOAXIALKABLAR
be
Koaxialkabel ska vid parallellförläggning med starkströmskabel ha ett avstånd till
starkströmskabeln av minst 50 mm.
Korsning mellan koaxialkabel och starkströmskabel ska utföras vinkelrätt.
jå
Koaxialkabel ska förläggas och monteras så att den inte utsätts för sådant tryck att dess
transmissionsegenskaper försämras. För fastsättning ska användas buntband av UV-beständig
plast eller nylon där risk för UV-exponering föreligger.
Minsta tillåtna böjningsradie får inte underskrida de värden som anges i SS 4241438 4.3.2 D.
re
Kabel för 75 ohm systemimpedans ska ha varaktigt anbringad märkning som anger
systemimpedansen. Märkningen ska vara anbringad på kabeln med högst 1 m mellan
markeringarna.
Kabel med flätad skärm ska ha en jämnt fördelad optisk täckning av minst 80 procent.
Få
Kabel med jordledare ska innehålla ledare med 1,5 mm 2 koppararea för HF-jordning.
Kabel som inte har skärm med 100 procent optisk täckning ska förläggas minst 10 mm från
närmast intilliggande annan telekabel och minst 50 mm från kabel i kraftteknisk anläggning.
–
Koaxialkabel i kabel-tv-nät
Kabel i kabel-tv-nät ska uppfylla kraven enligt SS 4430330 och SS 4430331.
R
em
is
s
Ange vilka kablar som ska innehålla
– jordledare samt hur jordledare ska anslutas i respektive ände
– ledare för strömförsörjning.
Kabel med jordledare används för HF-jordning av linje- och gruppförstärkare.
Beakta att om svårigheter finns att förlägga kabel fritt från andra kablar kan
kabel med rörskärm användas för att minska inverkan av störningar.
Koaxialkabel i kabel-tv-nät
Allmänna krav på kablars konstruktion med hänsyn till användningsområde
anges i
– SS-EN 50083-2
– SS-EN 50083-8
– SS-EN 60728-1
– SS-EN 60728-3
– SS-EN 60728-4
– SS-EN 60728-5
– SS-EN 60728-6.
Returkanaler även enligt SS-EN 50083-10.
65
SCH.1
Ytmonterade koaxialkablar
SCH.11
Koaxialkablar på väggyta eller takyta
bredvid varandra.
ro
pa
s
kabeltyp.
Ange
be
jå
SBL.12.
SCH.12
re
Koaxialkablar på golvyta
Få
Ange hur kablarna ska fästas, till exempel i rör.
SCH.13
Koaxialkablar i schakt
em
is
s
–
SBJ.15.
Koaxialkablar i kanalsystem
SCH.31
Koaxialkablar i ellistsystem
SCH.32
Koaxialkablar i golvkanalsystem
SCH.33
Koaxialkablar i installationskanalsystem
SCH.34
Koaxialkablar i vårdrumspanel
SCH.35
Koaxialkablar i upphängd öppningsbar kabelkanal
R
SCH.3
66
SCH.4
Koaxialkablar på kabelstege, kabelränna e d
– om koaxialkabel som förläggs på samma kabelstege eller kabelränna som
kabel för kraft ska förläggas i särskild ränna eller åtskiljas på annat sätt
ro
pa
s
SCH.41
Koaxialkablar på kabelstege
be
kantställd kabelstege med vertikala stegpinnar ska kabel fästas med buntband.
jå
varannan stegpinne.
Koaxialkablar i kabelränna
SCH.43
Koaxialkablar på konsoler
SCH.44
Koaxialkablar upphängda i bärtråd eller lina
Få
re
SCH.42
–
Ange
SCH.45
is
s
– fästmetod.
Koaxialkablar på bärskena
em
R
SCH.6
SCH.7
Ange avståndet mellan bärskenorna.
Koaxialkablar i elinstallationsrör
avsnitt SBQ.
Koaxialkablar i mark och vatten
Kabelförläggning intill fundament får inte ske innan fundamentet är satt och återfyllning är utförd
till den nivå på vilken kabeln ska förläggas.
Ange
67
SCH.72
Koaxialkablar i kabelskyddsrör i mark
SCH.8
Diverse förläggning av koaxialkablar
SCJ
FIBEROPTISKA KABLAR
ro
pa
s
Kabeltillverkarens gränsvärden för högsta tillåtna dragkraft, draghastighet och minsta
böjningsradie samt lägsta tillåtna temperatur vid förläggning ska följas.
be
Fiberoptisk kabel ska förläggas och monteras så att den inte utsätts för sådant tryck att dess
transmissionsegenskaper försämras. Vid förläggningen ska kabeln ändförslutas. För
fastsättning ska användas buntband av UV-beständig plast eller nylon.
jå
Ange om fiberoptisk kabel förlagd inomhus ska vara brandhärdig.
Typbeteckningar för fiberoptiska kablar avsedda för informationsöverföring
finns i SS 4241675.
re
Information om val och förläggning av fiberoptiska kablar i anslutning till
eldistributionsnät finns i EBR B 14:00 Optokablar.
Korskopplingskablar
Få
Ange
– typ av kontaktdon, till exempel ST eller SC
– antalet korskopplingskablar som ska levereras
–
– längder på korskopplingskablar.
Ytmonterade fiberoptiska kablar
SCJ.13
Fiberoptiska kablar i schakt
is
s
SCJ.1
R
em
SBJ.15.
SCJ.3
Fiberoptiska kablar i kanalsystem
SCJ.4
Fiberoptiska kablar på kabelstege, kabelränna e d
68
– om kabel fiberoptiska kablar som förläggs på samma kabelstege eller
på annat sätt
SCJ.41
Fiberoptiska kablar på kabelstege
ro
pa
s
be
varannan stegpinne.
Fiberoptiska kablar i kabelränna
SCJ.6
Fiberoptiska kablar i elinstallationsrör
jå
SCJ.42
Fiberoptiska kablar i mark och vatten
Få
SCJ.7
re
avsnitt SBQ.
–
Ange
SCJ.71
is
s
Fiberoptiska kablar på kabelbädd i mark
em
förläggningssätt ska kabel läggas i ”bukt”.
R
Med hänsyn till oarmerad kabels känslighet för mekanisk yttre punktbelastning ska särskild
försiktighet iakttas vid förläggningsarbetet.
kan skada kabel.
minst 50 mm.
Ange
69
krökningsradie
ro
pa
s
förväxling.
Telekablars avstånd till längsgående ledningar bör normalt inte understiga för
VA-ledningar 1,5 m, för gasledningar 1,0 m och för fjärrvärmeledningar 0,6 m.
SCJ.72
Fiberoptiska kablar i kabelskyddsrör i mark
be
jå
re
Plöjda fiberoptiska kablar
SCJ.74
Fiberoptiska kablar i vatten
Få
SCJ.73
Ange
–
ANSLUTNINGSKABLAR FÖR TELE- OCH DATAUTRUSTNING
em
SCK
Diverse förläggning av fiberoptiska kablar
is
SCJ.8
s
R
Partvinnade anslutsningskablar för tele och data
Ange
– antalet anslutningskablar som ska levereras
– längder på anslutningskablar
– färger på anslutningskablar.
Mottagarkablar i kabel-tv-system
Fordringar på mottagarkablar samt anslutnings- och skarvdon finns i
– SS-EN 50083-2
– SS-EN 50083-8
– SS-EN 60728-1
– SS-EN 60728-3
70
– SS-EN 60728-4
– SS-EN 60728-6
– SS-EN 60728-11.
Returkanaler enligt SS-EN 50083-10.
Ange
– typ av mottagarkablar och kontaktdon
– antalet mottagarkablar som ska levereras
– längd på mottagarkablar
– högsta tillåtna dämpning vid aktuell kabeltyp.
ro
pa
s
Anslutningskablar av optofiber
Ange
– typ av kontaktdon, till exempel ST eller SC
– antalet anslutningskablar som ska levereras
– längder på anslutningskablar.
SCL
SPECIALKABLAR FÖR TELE- OCH DATAUTRUSTNING
SCM
be
KABLAR FÖR STYRNING, MÄTNING OCH INDIKERING
jå
Kabel ska vara skärmad för att klara störningar från kraft- och installationskablar.
re
Under denna kod och rubrik anges kablar för styrnings-, mätnings- och
indikeringsfunktioner.
Få
I vissa fall kan det vara befogat att särskilt skydda styrkablar. Skada på en
sådan kabel kan medföra omfattande driftstörning. Skilda kabelvägar för larmoch styrkablar kan vid brand eller annan skada öka möjligheterna att
begränsa störningarna.
Metoder för beräkning av överspänningar och störspänningar som kan alstras
i styrkabel finns i SEN 361502.
Ange
–
– typ och dimension eller dimensioneringsförutsättningar
s
– om ledarna ska vara partvinnade.
R
em
is
Ange särskilda krav på förläggning och skydd av styrkablar, till exempel
– om styrkablar ska förläggas på egen kabelstege
– de fall då styrkabel ska korsa kraftkabel vinkelrätt
– om styrkablar intill kraftkablar ska förläggas i jordade stålrör eller i
plåtrännor med lock.
Mätkablar
Ange hur mätkabel ska förläggas så att mätresultat inte påverkas menligt.
SCM.1
Ytmonterade kablar för styrning, mätning och indikering
SCM.11
Kablar för styrning, mätning och indikering på väggyta eller
takyta
bredvid varandra.
Klamring av kabel på ventilationskanal ska undvikas . Vassa instick får dock inte komma in i
71
kabeltyp.
Ange
ro
pa
s
SBL.12.
Kablar för styrning, mätning och indikering på golvyta
be
SCM.12
SCM.13
jå
Kablar för styrning, mätning och indikering i schakt
re
Få
–
SBJ.15.
Kablar för styrning, mätning och indikering på het yta
s
SCM.14
em
is
Kabel på het yta ska monteras på distansstycken av material med låg värmeledningsförmåga.
Med het yta avses temperaturer över +60 °C.
Ange
Kablar för styrning, mätning och indikering i kanalsystem
SCM.31
Kablar för styrning, mätning och indikering i ellistsystem
SCM.32
Kablar för styrning, mätning och indikering i golvkanalsystem
SCM.33
Kablar för styrning, mätning och indikering i
installationskanalsystem
SCM.34
Kablar för styrning, mätning och indikering i vårdrumspanel
R
SCM.3
72
SCM.35
Kablar för styrning, mätning och indikering i upphängd
öppningsbar kabelkanal
SCM.4
Kablar för styrning, mätning och indikering på kabelstege,
kabelränna e d
ro
pa
s
be
Kablar för styrning, mätning och indikering på kabelstege
jå
SCM.41
re
Få
varannan stegpinne.
Kablar för styrning, mätning och indikering i kabelränna
SCM.43
Kablar för styrning, mätning och indikering på konsoler
SCM.44
Kablar för styrning, mätning och indikering upphängda i
bärtråd eller lina
is
s
–
SCM.42
R
em
SCM.45
Ange
– fästmetod.
Kablar för styrning, mätning och indikering på bärskena
SCM.6
Kablar för styrning, mätning och indikering i elinstallationsrör
avsnitt SBQ.
SCM.7
Kablar för styrning, mätning och indikering i mark och vatten
73
Ange
Kablar för styrning, mätning och indikering i kabelskyddsrör i
mark
ro
pa
s
SCM.72
be
Diverse förläggning av kablar för styrning, mätning och
indikering
SCN
KABLAR FÖR BUSSYSTEM
jå
SCM.8
re
Kabel för bussystem ska vara anpassad till valt bussystem.
Få
Kablar i installationsbussystem
För KNX-installationer ska kabel vara certifierad för KNX.
Ange
– kabeltyp
–
– om kabel ska vara skärmad
– om kabel ska vara partvinnad
– antal extra ledarpar i reserv.
Ytmonterade kablar för bussystem
em
SCN.1
is
s
– kabelarea för signalöverföring respektive strömförsörjning
R
SCN.11
Kablar för bussystem på väggyta eller takyta
bredvid varandra.
kabeltyp.
74
Ange
SBL.12.
SCN.12
Kablar för bussystem på golvyta
ro
pa
s
SCN.13
Kablar för bussystem i schakt
be
SBJ.15.
Kablar för bussystem i kanalsystem
SCN.31
Kablar för bussystem i ellistsystem
SCN.32
Kablar för bussystem i golvkanalsystem
SCN.33
Kablar för bussystem i installationskanalsystem
SCN.34
Kablar för bussystem i vårdrumspanel
SCN.35
Kablar för bussystem i upphängd öppningsbar kabelkanal
SCN.4
Kablar för bussystem på kabelstege, kabelränna e d
s
–
Få
re
jå
SCN.3
is
em
R
– om kabel för bussystem som förläggs på samma kabelstege eller
på annat sätt
SCN.41
Kablar för bussystem på kabelstege
75
varannan stegpinne.
SCN.42
Kablar för bussystem i kabelränna
SCN.43
Kablar för bussystem på konsoler
SCN.44
Kablar för bussystem upphängda i bärtråd eller lina
Ange
– fästmetod.
SCN.45
Kablar för bussystem på bärskena
be
ro
pa
s
SCN.6
jå
Kablar för bussystem i elinstallationsrör
Kablar för bussystem i mark och vatten
Få
SCN.7
re
avsnitt SBQ.
–
Ange
Kablar för bussystem i kabelskyddsrör i mark
is
SCN.72
s
R
em
SCN.8
Diverse förläggning av kablar för bussystem
SCP
HISSKORGSKABLAR
Hisskorgkablar ska vara utförda enligt krav i SS-EN 81-20:2014 och SS-EN 81-50:2014.
Korgkabel i utförande som flatkabel ska vara med ingjuten bärlina vid lyfthöjd över 30 m.
Ange
– om särskilda krav finns på kabelform, kabeldimension, antal parter per
kabel med mera
76
– hur många reservparter som ska finnas
– krav på infästningsdon för korgkabel
– om korgkabel ska skarvas i schakt eller om den ska dras
sammanhängande från korg till apparatskåp
– om korgkabel ska utföras med ingjuten bärlina.
SCQ
HÄNGKABELLEDNINGAR
Hängkabel i hängkabelledning ska vara dimensionerad och monterad enligt SS 4360111.
Fästdon för kablar i luftledningar anges under SBL.21.
ro
pa
s
Beträffande stolpar och stagmateriel i luftledningar, se avsnitt SBC.
Diverse förläggning av hängkabelledningar
SCQ.82
Hängkabelledningar i eller på stolpe e d
SCQ.821
Hängkabelledningar på ledningsstolpar e d
SCQ.822
Hängkabelledningar i eller på belysningsstolpar e d
SCR
HÄNGSPIRALKABELLEDNING
jå
be
SCQ.8
re
Hängspiralkabel i hängspiralkabelledning ska vara dimensionerad och monterad enligt SS
4360110.
Fästdon för kablar i luftledningar anges under SBL.21.
Beträffande stolpar och stagmateriel i luftledningar, se avsnitt SBC.
Diverse förläggning av hängspiralkabelledning
SCR.82
Hängspiralkabelledning i eller på stolpe e d
SCR.821
Hängspiralkabelledning på ledningsstolpar e d
SCR.822
Hängspiralkabelledning i eller på belysningsstolpar e d
–
s
is
SCS
Få
SCR.8
KABLAR FÖR SNABBKOPPLADE INSTALLATIONSSYSTEM
R
em
Ange
– fabrikat
– antal ledare samt funktion för ledarna, till exempel kraft och
belysningsstyrning
– typ av kabel, till exempel i gemensamt hölje, siames eller separata
– längd
– antal kablar i respektive längd
– om kablar ska vara halogenfria
– om kablar ska vara skärmade.
SCS.1
Ytmonterade kablar för snabbkopplade installationssystem
SCS.11
Kablar för snabbkopplade installationssystem på väggyta
eller takyta
77
Ange
– hur kablar ska fästas
– om kablar ovan undertak får ligga lösa.
Kablar för snabbkopplade installationssystem på golvyta
SCS.13
Kablar för snabbkopplade installationssystem i schakt
SCS.3
Kablar för snabbkopplade installationssystem i kanalsystem
SCS.31
Kablar för snabbkopplade installationssystem i ellistsystem
SCS.32
Kablar för snabbkopplade installationssystem i
golvkanalsystem
SCS.33
installationskanalsystem
SCS.34
vårdrumspanel
SCS.35
Kablar för snabbkopplade installationssystem i upphängd
öppningsbar kabelkanal
SCS.4
Kablar för snabbkopplade installationssystem på kabelstege,
kabelränna e d
Få
re
jå
be
ro
pa
s
SCS.12
SCS.41
–
Kablar för snabbkopplade installationssystem på kabelstege
s
em
is
På vertikal kabelstege med horisontala stegpinnar ska kabel fästas vid stegpinne med buntband
eller med för ändamålet avsedda kabelhållare. Avstånd mellan fästpunkter ska vara normalt
klammeravstånd för ifrågavarande kabel.
R
SCS.42
SCS.44
varannan stegpinne.
Kablar för snabbkopplade installationssystem i kabelränna
Kablar för snabbkopplade installationssystem upphängda på
bärtråd eller lina
Ange
– fästmetod.
SCS.45
Kablar för snabbkopplade installationssystem på bärskena
78
SCS.6
elinstallationsrör
avsnitt SBQ.
Diverse förläggning av kablar för snabbkopplade
installationssystem
SCS.82
Kablar för snabbkopplade installationssystem i eller på
stolpe e d
SCS.821
Kablar för snabbkopplade installationssystem på
ledningsstolpar e d
SCS.822
Kablar för snabbkopplade installationssystem i eller på
belysningsstolpar e d
be
ro
pa
s
SCS.8
jå
Kabel i rörstolpe ska vara mantlad och minst fåtrådig mellan säkringsinsats och ljusarmatur.
SKARVAR, FÖRBINDNINGSDON O D I EL- ELLER
TELESYSTEM
SDB
ELEKTRISKA FÖRBINDNINGAR OCH SKARVAR
SDB.1
Elektriska förbindningar
Få
re
SD
Förbindningar, till exempel skarvar och avgreningar i fast förlagd kabel, ska vara utförda med
kontaktpressade förband, skruvförband, toppklämmor eller på annat säkert sätt.
–
Förband, klämmor och dylikt ska vara anpassade till ledarens material, uppbyggnad och area.
Vid anslutning av aluminiumledare ska användas don som förhindrar kallflytning.
s
Förbindning i fast förlagd kabel i en installation ska vara utförd i mekaniskt motståndskraftiga
dosor, kopplingslådor, kabelmuffar eller motsvarande.
Skarvar
em
SDB.2
is
Förbindning ska vara så utförd att den inte utsätts för dragpåkänning. Skruvförband ska vara
tillförlitligt åtdragna för att förhindra dålig kontakt.
Skarvar ska utföras enligt skarvdonstillverkarens dokumenterade anvisningar.
R
Kontaktpressning ska utföras enligt SS-EN 61238-1.
Vid hopfogning av skruv- och klämförband ska tillses att ytorna är rena och fria från oxid samt
att god kontakt erhålls.
Skarv ska placeras i kopplingsdosa eller kopplingslåda och vara åtkomlig för kontroll och för
efterdragning.
Skarv ska utföras med metod som är anpassad till kabeltyp och omgivningsförhållanden.
Skärmad kabel ska ha obruten skärm genom skarven.
– skarvningsmetod
– om skarv i mark endast får utföras efter tillstånd av beställaren i varje
särskilt fall
– om korrosionshärdig skarvmateriel ska användas och i så fall vilken.
79
SDB.21
Skarvar på friledning i elkraftsystem
Skarvar ska uppfylla kraven enligt SS-EN 50423.
SDB.22
Skarvar på kabel i elkraftsystem
Skarv på ledare ska utföras med presskarvhylsa.
Skarv på koncentrisk ledare i plastjordkabel ska utföras med presskarvhylsa eller klämma.
Ståldetaljer för skarvning ska vara korrosionsskyddade.
Klämdon ska vara utfört så att inga slutna metallkretsar uppstår.
SDB.221
Skarvar på kraftkabel
ro
pa
s
Skarvning av kraftkabel ska utföras med för kabeltypen avsedd materiel.
Skarvar och avgreningar för kraftkablar med märkspänning 0,6/1 kV ska uppfylla kraven enligt
SS-EN 50393.
Skarvar och avgreningar för kraftkablar med märkspänning 3,6/6–28,8/36 kV ska uppfylla
kraven enligt SS 4241445.
SDB.222
Skarvar på installationskabel
be
Kravspecifikationer för skarvar, avgreningar och anslutningar för 1–145 kV
finns angivna i EBR KJ 41:09.
jå
Skarv av installationskabel får endast utföras med kopplingsdosa eller kopplingslåda som är
anpassad till kabeltyp och omgivningsförhållanden.
Vid utanpåliggande förläggning ska koppling utföras med kopplingsklämma som är fast
monterad i dosa. Kabelmanteln ska nå in i införingsöppningen minst 1 mm.
re
Under denna kod och rubrik anges kablar med märkspänning lägre än 1 kV,
avsedda för överföring av elektrisk energi.
Skarvar på kabel i telesystem
SDB.231
Skarvar på brandlarmskabel
Få
SDB.23
Spridningskabel får inte skarvas.
Skarvar på koaxialkabel
s
SDB.232
–
Skarv på matarkabel ska undvikas. Om detta inte är möjligt ska skarv utföras som sluten rakeller grenskarv med härför avsedd skarvmateriel.
Skarvar på fiberoptisk kabel
em
SDB.233
is
Skarv på kabel ska undvikas. Om skarv inte kan undvikas ska skarvning utföras i speciellt
skarvdon för koaxialkabel.
Skarv av fiberoptisk kabel får endast utföras med skarvbox eller skarvskåp som är anpassad till
kabeltyp och omgivningsförhållanden.
R
Samtliga fiberpar ska skarvas och placeras i skarvkassetter i skarvbox eller skarvskåp.
Ange
– skarvningsmetod, mekanisk eller svetsning
– om svetsutrustning för fiberbandkabel (ribbon) eller lösa fibrer krävs vid
skarvning.
SDB.3
Anslutningar på järnvägsräler
SDB.31
Pinnlödningsanslutningar
Pinnlödningsanslutningar ska utföras enligt BVS 524.40.
SDB.32
Pinnbultsanslutningar
80
Pinnbultsanslutningar ska utföras enligt BVH 1524.45.
SDC
FÖRBINDNINGSDON O D I EL- ELLER TELESYSTEM
Montering ska utföras enligt tillverkarens dokumenterade anvisningar.
SDC.1
Kabelavslutningar
SDC.12
Kabelavslutningar med tejp
SDC.13
Kabelavslutningar med krympslang
SDC.2
Överföringsdon i telesystem
ro
pa
s
Kontrollera om den apparat som kabeln ska anslutas till fordrar speciell typ av
anslutning.
Överföringsdon ska förmedla elektrisk kontakt med kablar, apparater och dylikt mellan fasta och
rörliga delar, till exempel vid luckor, dörr- och fönsterpartier.
Ange under aktuell kod och rubrik var överföringsdon ska installeras.
Överföringsdon med kontaktelement
be
SDC.21
Överföringsdon ska ha det antal kontaktelement som systemet kräver.
jå
Överföringsdon ska vara utfört och monterat så att en förskjutning på ±2 mm tillåts mellan
kontaktelementen utan att överföringsförmågan försämras.
Meddela berörd projektör var rör för kabel ska finnas i dörrblad och dylikt.
SDC.22
re
Samråd med berörd projektör om andra krav fordras än de ±2 mm förskjutning
som föreskrivs i AMA.
Överföringsdon med kabel i karm e d
Få
Överföringsdon ska bestå av två kopplingsdosor förbundna med kabel.
Kabeln ska ha mångtrådiga ledare.
SDC.23
–
Ange om överföringsdonets kabel ska förses med mekaniskt skydd, till
exempel metallslang.
Överföringsdon för kabel i karm e d
s
Överföringsdon ska ha metallspiralslang för kabel mellan fast och rörlig del.
is
Överföringsdon för infälld montering ska bestå av två infällnadslådor förbundna med
metallspiralslang. Infällnadslådorna ska fällas in i såväl den fasta som den rörliga delen.
R
em
Överföringsdon för utvändig montering ska bestå av två fästplattor förbundna med
metallspiralslang. Fästplattorna ska monteras på den skyddade sidan av dörr- eller fönsterparti.
SDC.3
Meddela berörd projektör
– typ av överföringsdon
– placering i dörrkarm, fönsterkarm, dörrblad, lucka och dylikt
– om överföringsdon ska vara utfört för utvändig eller infälld montering
– var rör ska finnas i dörrblad och dylikt.
Kopplingsplintar
Kopplingsplint ska ha kontaktelement anpassade till de kablar som ska anslutas.
Plint avsedd för montering i skåp, stativ, låda eller dosa ska kunna förses med märkning.
Kopplingsplintar som tillhör olika spänningssystem ska genom läge eller avskärmning vara
skilda från varandra enligt vad som krävs för den högsta spänningen.
Högst tre inre förbindningsledare får anslutas på en och samma sida av kopplingsplint.
Högst en yttre förbindningsledare får anslutas på en och samma sida av kopplingsplint.
Överkoppling ska utföras på den sida av kopplingsplint där inre förbindningsledare ansluts.
81
Kopplingsplintar i installationsbussystem
För sammankoppling samt förgrening av bussledning ska för ändamålet avsedd
bussanslutningsklämma användas.
Felsökning underlättas om på plintarnas kabelsida endast en ledarpart ansluts
till varje plint eller klämma.
Ange om plint ska ha frånskiljnings- eller provningsmöjlighet.
Kopplingsplintar i hissinstallation
Ange vilka typer av kopplingsplintar som ska användas för
kopplingsutrymmen i hissmaskinrum, hisschakt och hisskorg.
Ange om kopplingsplintar ska vara utförda som
ro
pa
s
– skruvplintar
– kontaktdon
– fjäderplintar.
SDC.31
Kopplingsplintar på skena
Kopplingsplint ska vara utförd för montering på skena med profil, mått och utförande enligt
svensk standard för fästskenor.
be
Kopplingsplint i den fasta installationen efter anslutningspunkten ska vara utförd i
överspänningskategori III.
jå
Anslutningsklämma i kopplingsplint ska vara utförd och dimensionerad för de ledarareor och
ledarmaterial som ska anslutas, dock minst 1,5 mm2 Cu. Anslutningsklämma för 1,5 mm2 ska
vara utförd för anslutning av ledarareor ner till 0,5 mm 2. Anslutning av ledare ska utföras enligt
re
Överkoppling (bygling) mellan kopplingsklämmor i kopplingsplint ska utföras enligt tillverkarens
anvisningar. Överkoppling ska utföras beröringsskyddat i lägst kapslingsklass IP2X.
Överkoppling i kopplingsklämma som saknar separat överkopplingsmöjlighet ska utföras på den
sida av kopplingsplint där inre förbindningsledare ansluts.
Få
Kopplingsplint ska vara utförd så att den lätt kan förses med läsbar märkning som identifierar
varje kopplingsklämma.
Fordringar på kopplingsplintar finns angivet i
– SS-EN 60998-1
–
– SS-EN 60999-1
– SS-EN 60947-7-1.
R
em
is
s
Ange i förekommande fall profiltyp och mått för fästskena som kopplingsplint
ska vara utförd för, till exempel hattprofilskena, DIN-skena (35 mm) eller Gprofilskena (32 mm). Beträffande utföranden och typer av fästskenor, se SSEN 60715.
Ange typ av skena.
Ange om och i så fall var kopplingsplint ska vara utförd för annan
överspänningskategori, till exempel kategori IV i serviscentral.
Ange
– om annan area för dimensionering än 1,5 mm2 Cu ska gälla
– typ av anslutningsklämmor, till exempel skruvklämma, hylsklämma
– särskilda krav på anslutningsklämmor, till exempel utförande för anslutning
av flera ledare samt i så fall antal och dimensioner för dessa
– särskilda krav på begränsningar av antal ledare som får anslutas per
anslutningsklämma eller per rad i radplint
– om kopplingsklämmor ska ha frånskiljnings- eller provningsmöjlighet
– om kopplingsklämmor ska vara utförda med separat
överkopplingsmöjlighet
– om särskild typ av överkopplingsdon ska användas
– om kopplingsplintar i flervåningsutförande inte ska få användas
82
– i vilken utsträckning överkoppling ska få utföras på kopplingsplints sida för
yttre förbindningsledare.
Ange i förkommande fall i vilken omfattning varje anslutningsklämma ska
kunna förses med individuell märkning, till exempel uttagsmärkning enligt SSEN 60445. Krav på märkning anges under YTB.16.
SDC.32
Spridningsplintar
I spridningsplint får endast anslutas en ledare per skruvklämma eller slitsklämma.
Ange
– typ av spridningsplint, till exempel 10-pars plint, 20-polig plint
– om plint ska förses med kåpa
ro
pa
s
– för vilken högsta kabeldiameter eller kabelarea plinten ska vara avsedd
– om kåpa ska förses med inbyggd larmkontakt som indikerar när kåpan
lyfts.
Ange vilken anslutningsmetod som ska användas, till exempel
– skruv-lödklämma
– skruv-skruvklämma
– slitsklämma
SDC.4
be
– mantelslidklämma.
Kabelanslutningsdon, provningsklämmor m m
jå
Skarvning och anslutning av ledare ska utföras så att uppvärmning, gnistbildning och mekanisk
påverkan inte ger upphov till skador.
re
Vid sammankoppling av ledare av olika metaller ska åtgärder vidtas för att minska risken för
bimetallkorrosion (galvanisk korrosion).
Sammankoppling av ledare av olika metaller ska ske ovan mark. Sammankopplingsanordning
och förläggning ska utföras så att fukt inte kan samlas vid kontaktstället.
Få
Ledare ska om möjligt inte skarvas.
Välj material för skarvar, avgreningar och anslutningar med hänsyn till
effekten av uppvärmning, gnistbildning och mekanisk påverkan.
Ange
–
– typ av skarvdon
– typ av anslutningsdon
Anslutningsdon i elkraftsystem
R
em
SDC.41
is
s
– material.
SDC.411
Ange i förekommande fall hur hopkoppling av ledare av olika metaller ska
utföras, till exempel med kabelskor, klämmor och användning av
åldringsbeständig kontaktpasta.
Ange om krav finns på termitsvetsning, till exempel vid anslutning av blanka
ledare till fundamentdelar.
Kabelskor
Kabelsko ska anbringas med kontaktpressning eller överfallsklämma.
SDC.412
Skarvklämmor
SDC.413
Samlingsplintar och samlingsskenor
I de fall antalet ledare som ska anslutas till klämma är fler än två ska klämma ersättas med
samlingsplint eller samlingsskena försedd med erforderliga anslutningsdon.
Samtliga till samlingsplint eller -skena kopplade ledare ska kunna kopplas bort.
Ange antalet anslutningar på samlingsplintar eller samlingsskenor.
83
SDC.4131 Huvudjordningsskenor
Enligt SS 4364000 ska i varje installation där skyddsutjämning används finnas
en huvudjordningsskena och följande ledare ska anslutas till den:
– skyddsledare
– skyddsutjämningsledare
– jordtagsledare
– ledare för funktionsjordning, om sådan används.
Till denna huvudjordningsskena ska i aktuella fall även ledare i
åskskyddssystem samt jordledare för överspänningsskydd anslutas.
Ange
ro
pa
s
Huvudjordningsskenan bör placeras invid serviscentralen eller motsvarande
huvudcentral i byggnad.
– vilka olika ledare som ska anslutas till huvudjordningsskena
– krav på huvudjordningsskena
– anslutningar som ska finnas i reserv och för andra entreprenörer.
SDC.414
Provningsklämmor i elkraftsystem
Ange
jå
– syfte med provningsklämma
be
Provningsklämma ska kunna öppnas och slutas utan att klämmans funktion som skarv,
avgrening eller anslutning försämras.
– typ och placering av provningsklämma.
Stickproppar, skarvuttag o d i elkraftsystem
re
SDC.415
Stickproppar och apparatanslutningsdon för industribruk ska uppfylla kraven på dimensionell
oförväxelbarhet för industriuttagsdon med stift och kontakthylsor enligt SS-EN 60309-2.
Få
Ange om anslutningsdon, till exempel stickpropp, skarvuttag, grenuttag, ska
ingå i entreprenaden.
Ange typ och data för uttag till vilket don ska anslutas.
Anslutningsdon i telesystem
SDC.421
Kabelanslutningsdon m m i telesystem
–
SDC.42
s
Kabelanslutningsdon som placeras i allmänna utrymmen ska vara skyddade mot åverkan.
is
Kabelanslutningsdon i flerfunktionsnät i fastighet ska ha sådan konstruktion att
bimetallkorrosion (galvanisk korrosion) förhindras.
em
Skarv- och anslutningsdon i kabel-tv-nät
R
Kopplingsplint ska vara försedd med kopplingselement avsedda för de kablar som kopplas in.
Ange
– typ av anslutningskabel
– typ av utgång som anslutningskabel ska anslutas till
– krav på oförväxelbarhet
– längd på anslutningskabel.
Skarv- och anslutningsdon i kabel-tv-nät
Fordringar på kopplingsplintar finns i
– SS-EN 50083-2
– SS-EN 50083-8
– SS-EN 60728-1
– SS-EN 60728-3
84
– SS-EN 60728-4
– SS-EN 60728-5
– SS-EN 60728-6
– SS-EN 60728-11
– SS-EN 50083-10 (returkanal).
SDC.4211 Sammankopplingsdon i telesystem
Sammankopplingsdon i kabel-tv-anläggning ska vara anpassat till aktuella frekvensområden.
ro
pa
s
SDC.4212 Kontaktdon i telesystem
SDC.4213 Anpassningsdon i telesystem
SDC.42131 Signalanpassningsdon i kommunikationsnät e d
SDC.42132 Kabelanpassningsdon i kommunikationsnät e d
Provningsklämmor i telesystem
SDC.43
Anslutningsdon i spänningsutjämningssystem
be
SDC.424
jå
Anslutningsdon ska ha sådan utformning och vara monterat på sådant sätt att skadlig
uppvärmning och gnistbildning inte kan förekomma.
re
Donets kontaktyta ska ha en area som är minst lika stor som arean hos de ledare som ska
anslutas.
Kontaktytor ska vara metallblankade före montering.
Provningsklämmor i spänningsutjämningssystem
Få
SDC.434
SDC.4341 Provningsklämmor i jordtagsledare
–
Provningsklämma i jordtagsledare för frånskiljning av jordelektrod ska vara så utförd att låg
kontaktresistans och säker förbindning erhålls och så att den inte kan öppnas utan verktyg.
Kontaktskruvar får inte samtidigt tjäna till att hålla fast provningsklämman vid underlaget.
s
Provningsklämma får inte placeras på sådant sätt att jordtagsledare mellan klämman och
jordelektrod har kontakt med andra jordade föremål, såvida inte anslutningen är öppningsbar.
is
SDC.4346 Provningsklämmor i åskskyddssystem
R
em
Avståndet mellan oisolerade ledare i mark ska uppgå till minst 0,5 m för att de ska anses
separerade av en provningsklämma.
Provningsklämma fordras för att möjliggöra mätning av ledningsresistanser
och slingresistanser.
Underhållsplan bör upprättas som anger antal samt placering av
provningsklämmor.
Ange
– typ av provningsklämma
– placering av provningsklämma.
SDD
FÖRBINDNINGSDON O D FÖR SNABBKOPPLADE
INSTALLATIONSSYSTEM
SDD.1
Fördelningsblock
Fördelningsblock får endast ha en hankontakt för varje krets.
Fördelningsblock avsedda för fast montering ska ha anordningar för fastsättning.
85
– typ av block, till exempel 1-fas, 3-fas, 1-fas med dali, 3-fas med KNX
– färgkod och nyckling
– IP-klass.
SDD.11
T-fördelningsblock
SDD.12
H-fördelningsblock
Ange antalet hon-kontakter.
Fördelningsboxar
SDD.3
Adaptrar för övergångar
SDD.31
Adaptrar och distributionsblock mellan system
ro
pa
s
SDD.2
Ange till vilket snabbkopplade installationssystemen adapter och
distributionsblock ska vara utförda för.
Adaptrar till uttag
be
SDD.32
SDD.33
jå
Ange till vilket snabbkopplade installationssystemen adapter ska vara utförd
för.
Adaptrar till belysningsarmaturer
Kopplingstillbehör
SDD.41
Anslutningsdon
Få
SDD.4
re
Ange för vilket snabbkopplande system adaptern ska vara utförd, till exempel
Linect.
Ange typ av anslutningsdon.
Låsbyglar
SDD.43
Montageplattor för adaptrar
SE
RELÄER OCH SKYDD SAMT APPARATER FÖR MÄTNING
OCH ÖVERVAKNING I EL- OCH TELESYSTEM
em
is
s
–
SDD.42
APPARATER MED SAMMANSATT FUNKTION
SEA.1
Apparater för skydd
R
SEA
SEA.11
Jordfelsbrytare med inbyggt överströmskydd
Jordfelsbrytrare med inbyggt överströmsskydd i bostadsinstallationer och liknande ska uppfylla
kraven enligt SS-EN 60898-1. Märkdriftkortslutningsbrytförmågan ska vara minst lika med
förekommande högsta kortslutningsström där dvärgbrytaren är installerad.
Plug in-utförande får användas för allmänbruk om den är oförväxelbar.
Jordfelsskydd för personskydd ska ha högst 30 mA märkutlösningsström.
Beakta råd och anvisningar under SEC.3 samt SED.1.
SEB
RELÄER OCH RELÄSKYDD
86
SEB.1
Reläer
Elektriska reläer i krafttekniska anläggningar ska uppfylla kraven enligt standardserien SS-EN
60255.
Reläets indikeringsdon ska vara synligt och dess inställningsdon ska vara lätt åtkomligt.
Statiskt relä ska tåla en omgivningstemperatur utanför hölje mellan −5 och +55 °C.
Ange om tekniska data, kontaktbestyckning, manöverspänning med mera
redovisas i annat dokument till exempel centralredovisning.
– kontaktdata
– funktioner
– inställnings- och funktionsområde
– hjälpspänning
ro
pa
s
– märkspänning, märkström och märkfrekvens för huvudkrets och
manöverkrets
– högsta tillåtna ström och spänning som relä ska tåla
– funktionstid eller tidkurva för fördröjt relä
be
– typ av indikering
– monteringssätt, till exempel på skena
– anslutningssätt
jå
– poltal
– typ av sockel för insticksreläer
– förekomst av vibrerande underlag
SEB.11
Hjälpreläer
SEB.12
Signalreläer
Få
re
– i förekommande fall störmiljöklasser och provningsbestämmelser för
eletronikapparaters tålighet mot skadliga spänningar.
–
Ange blinkfrekvens för blinkreläer.
Tidreläer
SEB.14
Strömmätande och spänningsmätande reläer
is
Strömreläer
Ange
– om relä ska utföras som maximalströmsrelä eller minimalströmsrelä
– funktionsström.
R
em
SEB.141
s
SEB.13
SEB.1411 Riktningsmätande reläer
SEB.1412 Termiska reläer
SEB.142
Spänningsreläer
Ange
– om relä ska utföras som överspänningsrelä eller underspänningsrelä
– funktionsspänning.
SEB.15
Produktreläer, kvotreläer och frekvensreläer
87
SEB.151
Effektreläer
SEB.152
Frekvensreläer
SEB.18
Diverse reläer
SEB.181
Impedansreläer
SEB.2
Reläskydd
Relä i reläskydd ska uppfylla kraven enligt standardserien SS-EN 60255.
ro
pa
s
Reläskyddet ska vara utfört så att provning av reläer kan ske enkelt utan att anläggningen
behöver tas ur drift.
Reläskydd som är anslutet till strömtransformator ska matas från strömtransformator avsedd för
reläskydd.
Reläskydds funktionsprincip och inställning ska bestämmas i samråd med
nätägaren så att erforderlig selektivitet erhålls. Redovisa skydden på
översiktsscheman. Vid bestämning av överströmstalet beakta selektiviteten.
Ange
– märkström
jå
be
Ange om reläskydd ska vara av elektronisk typ och kunna kommunicera med
annat system.
– funktioner under okodad rubrik
– strömtransformatoromsättning
re
– inställningsområden
– återinkopplingsfunktion
Få
– monteringssätt
– karakteristiska data
– manöverspänning för ingångsreläer och hjälpreläer
–
– hjälpspänning för indikeringsdon och dylikt
– eventuella temperaturkrav
s
– om skydd ska förses med omkopplare för reläprovning och provningsuttag.
R
em
is
Beträffande omkopplare för reläprovning och provningsuttag, se SLD.331.
Beträffande hjälplikspänning för matning till reläskyddssystem, se SS
4281902.
Överströmsskydd och jordfelsskydd
Tvåfasigt kortslutningsskydd ska anslutas till strömtransformatorer placerade i
faserna L1 och L3.
Ange
– fasantal
– typ av skydd, invert- eller konstanttidkarakteristik
– tidfunktion
– om skydd ska vara riktat eller oriktat
– antal steg.
Ange vilka funktioner reläskydd ska ha redovisade.
Spänningsskydd
Ange
– spänningsskala
88
– fasantal
– tidskala
– antal steg.
Ange typ av spänningsskydd, till exempel neutralpunktspänningsskydd,
spänningsstegringsskydd, underspänningsskydd, överspänningsskydd.
Differentialskydd
Ange funktionsvärde.
Längsdifferentialskydd
Transformatordifferentialskydd
Ange
ro
pa
s
Ange om skyddet ska bestyckas för signalöverföring och kommunikation.
– antal stabiliserade och ostabiliserade steg
– om skydd ska förses med fasindikator
– anpassning mot mellanströmtransformator
Effektmätande skydd
jå
Frekvensmätande skydd
be
– antal transformatorlindningar.
SEC
re
Impedansmätande skydd
SÄKRINGAR OCH DVÄRGBRYTARE
Få
Skyddsanordningar, till exempel säkringar och dvärgbrytare i utgående kabel, ska placeras i
eller i anslutning till kopplingsutrustning.
För dimensionering av säkringar och dvärgbrytare, se SEK Handbok 414 och
SEK Handbok 421.
Säkringar för lägst 1 kV
–
SEC.1
Säkringar för lägst 1 kV ska uppfylla kraven enligt SS-EN 60282-1 och SS-IEC 282-2.
s
is
Följande uppgifter ska redovisas på uppmaning
– högsta kortslutningsström för vilken säkringen provats
em
– säkringens karakteristik
– lägsta ström som ger en längsta bryttid av 100 ms
R
– säkringens förluster vid märkström.
Ange
– användningsområde, till exempel inomhus i ställverk, utomhus i
stolpsäkringsapparat
– märkspänning
– märkström
– om säkringen är avsedd som både kortslutningsskydd och överlastskydd
– effekt på transformator som ska skyddas av säkring.
SEC.2
Säkringar för högst 1 kV
Smältpatron i säkring använd som kortslutningsskydd ska väljas med hänsyn till
kortslutningssäkerheten hos överlastskydd. Tillverkarens dokumenterade anvisningar om
största tillåtna smältpatron ska följas.
89
Ange
– om säkring över 63 A ska utgöras av knivsäkring
– om säkring under 80 A ska utgöras av diazedsäkring
– typ av skåp eller hållare för smältpatroner under avsnitt SKY.71.
Beträffande standarder för lågspänningssäkringar, se SS 4280537, SS
4280539, SS-EN 60269-1 och SS-EN 60269-4.
Vid val av säkringstyp för 690 V-anläggningar bör i första hand användas
knivsäkringar med märkspänning 690 V. I andra hand kan användas
proppsäkringar, typ DII 2–33 A alternativt DIII 35–63 A, 690 V, som uppfyller
kraven enligt SS 4280531.
Knivsäkringar
ro
pa
s
SEC.21
Knivsäkringsunderdel ska ha skydd mot direkt beröring samt uppfylla kraven enligt SS 4280537.
Beträffande patronmanöverdon, se avsnitt SKY.13.
Ange
– antal knivsäkringspatroner som ska levereras i reserv
– eventuellt krav på högsta tillåtna effektförbrukning
SEC.22
be
– om knivsäkring ska vara utförd för 690 V.
Diazedsäkringar
Säkringselement till vilket ledning är inkopplad ska vara försett med komplett säkringssats.
jå
Säkringselement i reserv ska vara försett med propphuv.
Säkringar för allmänbruk ska uppfylla fordringarna enligt SS 4280539.
re
Ange smälttidskarakteristik.
Smältpatroner i reserv bör som regel krävas.
SEC.3
Få
I SS 4280539 anges särskilda fordringar för utförandeformer för
lågspänningssäkringar för allmänbruk.
Dvärgbrytare
–
Dvärgbrytare för skydd mot överström i bostadsinstallationer och liknande ska uppfylla kraven
enligt SS-EN 60898-1. Märkdriftkortslutningsbrytförmågan ska vara minst lika med
förekommande högsta kortslutningsström där dvärgbrytaren är installerad.
Dvärgbrytare i plug in-utförande får användas för allmänbruk om den är oförväxelbar.
R
em
is
s
För val av dvärgbrytare, bland annat med hänsyn till selektivitet och
brytförmåga, finns vägledning i SEK Handbok 414.
Ange typ av utlösningskarakteristik B, C eller D. Se SEK handbok 414 och
SS-EN 60898-1.
B-typen ger i kortslutningsområdet ett fullgott skydd för kablar och används i
anläggningar utan stora strömtoppar, till exempel i bostäder och anläggningar
utan förbrukningsobjekt med höga startströmmar.
C-typen är lämplig där man räknar med måttliga inkopplingsströmstötar.
Denna typ ger dock sämre skydd för kablarna i kortslutningsområdet.
D-typen är avsedd för stora strömstötar och släpper genom mer energi.
Denna typ används till exempel vid motordrifter och andra förbrukningsobjekt
med höga inkopplingsströmmar.
I 3-fasgrupper rekommenderas av säkerhetsskäl användning av trepoliga
brytare. Detta gäller särskilt motorgrupper.
Ange för 3-fasgrupper om dvärgbrytare ska vara 1-poliga eller 3-poliga.
Ange om tekniska data redovisas i annat dokument till exempel
centralredovisning.
Ange
– utbyggnadsmöjlighet
– monteringssätt
90
– märkström
– om dvärgbrytare ska förses med signalkontakt för utlöst dvärgbrytare, till
exempel dvärgbrytare som används som manöversäkring
– om frånslagen, icke använd dvärgbrytare, ska vara utförd så att larm inte
ställs ut.
Beakta att framtida utbyggnader kan ge förhöjd kortslutningsström.
Beakta risken för förhöjd temperatur i dvärgbrytarcentraler.
SEC.4
Finsäkringar
Ange
– typ av finsäkring
ro
pa
s
– smälttidskarakteristik
– märkström
– brytförmåga
– om säkring ska förses med signalkontakt
– monteringssätt.
JORDFELSBRYTARE
be
SED
Jordfelsbrytare med tidsfördröjning får inte användas för personskydd.
SED.1
jå
Jordfelsbrytare placerad utomhus eller i ouppvärmt utrymme ska vara utförd för
omgivningstemperaturer ner till −25 °C.
Strömkännande jordfelsbrytare
re
Jordfelsbrytare avsedd för personskydd ska ha högst 30 mA märkutlösningsström.
Jordfelsbrytare ska ha en märkdriftkortslutningsbrytförmåga som är minst lika med de
dvärgbrytare som är monterade i respektive elcentral.
För annat än personskydd, beakta fordringar i SS 4364000 avsnitt 705.
Få
Beakta inverkan av läckströmmar som förekommer i normal drift samt
redovisa hur anläggningen delas upp på olika jordfelsbrytargrupper.
Läckströmmen bör inte uppgå till mer än en tredjedel av jordfelsbrytarens
märkutlösningsström.
–
Ange
– märkutlösningsström och märkström
R
em
is
s
– jordfelsbrytares användningsområde, till exempel som personskydd eller
brandskydd
– om utrustning som är väsentlig för byggnadens funktion och som kan stå
utan tillsyn en längre tid, till exempel i värmesystemet, ska skyddas med
separat jordfelsbrytare med exempelvis 300 mA märkutlösningsström
– om likströmspulskänslig jordfelsbrytare, typ A, ska användas där avvikelser
från strömkurvans sinusform kan förväntas
– utförande, till exempel för montering i dvärgbrytarcentral
– om jordfelsbrytare ska förses med signalkontakt
– om jordfelsbrytare ska vara självtestande
– om jordfelsbrytare ska förses med automatisk eller fjärrmanövrerad
återställning
– omgivande lufttemperatur om jordfelsbrytare ska placeras utomhus
– särskilda krav på stötströmshållfasthet
– om jordfelsbrytare ska kompletteras med skydd mot nätstörningar, till
exempel övertoner och överspänningar
– var jordfelsbrytare ska användas.
SED.2
Spänningskännande jordfelsbrytare
Spänningskännande jordfelsbrytare används huvudsakligen i TT-system.
91
SEE
ÖVERSPÄNNINGSAVLEDARE O D
Överspänningsskyddet ska vara anpassat till förekommande signaltoppspänning och den
skyddade utrustningens spänningstålighet.
– vad överspänningsavledare och dylikt ska skydda
– var de ska installeras, till exempel i inkommande ledning, vid central, vid
apparat
– om överspänningsavledare ska vara försedd med funktion för
vidarekoppling av status till annat system.
Ventilavledare
ro
pa
s
SEE.1
Metalloxidavledare utan gnistgap för växelströmsnät ska uppfylla kraven enligt SS-EN 60099-4.
– typ av ventilavledare
– systemspänning
– systemjordning (direkt jordat eller icke direkt jordat)
– nominell avledningsström
– ventilavledarens skyddsnivå
be
– urladdningsklass
SEE.11
jå
– ventilavledares placering och monteringssätt, till exempel vid transformator,
i fack för inkommande kabel eller utomhus.
Ventilavledare för lägst 1 kV
re
Ange
– om ventilavledaren ska användas som fasavledare eller i Y-kopplad
transformators neutralpunkt
Få
– om stöträknare ska ingå som tillbehör till ventilavledaren.
Vägledning och val av överspänningsavledare i 3-fassystem med spänningar
över 1 000 V ges i SS-EN 60099-5.
Beakta att jordningsförhållandet (de temporära överspänningarna) påverkar
val av avledare.
–
Ange
– frånkopplingstid (sekunder).
SEE.12
is
s
Alternativt ange de temporära överspänningarna (TOV).
Ventilavledare för högst 1 kV
em
Ventilavledaren ska ha inbyggd signalanordning som visar om avledaren löst ut på grund av för
hög påkänning.
R
SEE.2
Överspänningsavledare av varistortyp
SEE.3
Gnistgap
SEE.31
Gnistgap i linjenät
Gnistgapet ska vara riktat uppåt. Av tillverkaren angivet inställningsavstånd mellan elektroder
för aktuell spänning ska vara utfört så att rätt funktion erhålls.
Som överspänningsskydd i 11–22 kV linjenät rekommenderas gnistgap vid
transformatorstorlekar upp till 315 kVA och kablar vid längder under 50 m. Vid
större transformatorer och längre kabellängder rekommenderas
ventilavledare.
Ange
– systemspänning
92
– var gnistgapet ska placeras, till exempel i stolpe före transformatorstation
– om gnistgapet ska monteras före smältsäkring för att undvika säkringsbrott.
SEE.4
Överspänningsskydd med gasurladdningsrör
Gasurladdningsrör
Gasurladdningsrör som skiljer teletekniskt system från elsystemets skyddsledarskena ska ha
lägst 500 V stötspänningshållfasthet.
Ange
– signalspänning
ro
pa
s
– om skyddet ska bestå av enbart primärskydd eller av både primärskydd
och sekundärskydd
– om sekundärskyddet ska vara transversellt eller longitudinellt
– hur skyddet ska monteras, till exempel på monteringsskena för 19''-stativ.
SEE.5
Överspänningsskydd - lågspänningssystem
Överspänningsskydd anslutna till lågspänningsnät ska uppfylla kraven i SS-EN 61643-11.
be
Överspänningsskydd indelas i typ (klass) 1–3, benämns även grovskydd,
mellanskydd och finskydd.
Finskydd bör monteras nära den utrustning som ska skyddas.
Ange
jå
Beakta krav på överströmsskydd och inkopplingsprincip beroende på
prioritering av matning eller skyddsfunktion samt eventuellt behov av
övervakning.
re
– vilka ledare som ska anslutas via överspänningsskydd och var
överspänningsskydd ska placeras
– typ och klass på överspänningsskydd enligt SS-EN 61643-11
Få
– om överspänningsskydd ska vara försett med kontakt för
funktionsövervakning (larm).
Se SS 4364000 avsnitt 534.
Överspänningsskydd - tele- och signalsystem
–
SEE.6
Överspänningsskydd ska uppfylla kraven i SS-EN 61643-21.
R
em
is
s
Ange
SEF
– vilka ledare som ska anslutas via överspänningsskydd och var
överspänningsskydd ska placeras
– om överspänningsskydd ska vara försett med kontakt för
funktionsövervakning (larm)
– hur skyddet ska monteras, till exempel på monteringsskena för 19''-stativ
– typ och klass på överspänningsskydd.
Överspänningsskydd i installationsbussystem
Ange för KNX-installationer om respektive linjesegment ska förses med
överspänningsskydd
MÄTINSTRUMENT OCH MÄTARE FÖR ELEKTRISKA
STORHETER
Mätinstrument ska uppfylla kraven enligt SS-IEC 258. Visande instrument och mätare ska ha
uttagsmärkning enligt de allmänna kraven i SEN 60351.
Direktvisande analoga elektriska mätinstrument och tillbehör ska uppfylla kraven enligt
SS-EN 60051-1.
Visande instrument och mätare i strömtransformators sekundärkrets ska tåla den ström som
kan uppkomma vid kortslutning.
93
SEF.1
Mätinstrument för elektriska storheter
Mätinstrument
– ska vara utfört så att det inte skadas av mätt storhet. Mätinstrument ska tåla angiven miljö
vad gäller till exempel temperatur, fukt, smuts, tryck samt magnetisk och mekanisk påverkan
– ska vara försett med märkning eller varningstext i de fall felaktig eller otillåten inkoppling kan
förstöra instrumentet
– ska placeras och monteras så att korrekt mätresultat erhålls
– ska placeras så att funktionskontroll kan utföras och så att instrumentet blir lätt avläsbart
– avsett att kalibreras i mätposition ska placeras så att kalibrering kan utföras
– ska kunna demonteras, rengöras och återmonteras.
ro
pa
s
Till mätinstrument ska levereras bruksanvisning på svenska.
– typ och beteckning
– mått
– spänning, strömstyrka, strömart
be
– märkeffekt
– felvisning
– kapslingsklass
jå
– dimensionering och val av mätledningar samt deras inverkan på mätresultatet
– kalibreringsintyg.
Ange
re
– högsta och lägsta tillåtna temperatur och luftfuktighet i omgivning samt vibrationstålighet vid
transport och lagring
– placering
Få
– funktion
– om något särskilt kommunikationsprotokoll ska användas, till exempel
Mbus, modbus
– typ av presentation
–
– uppmätt eller initierad storhet
– mätområde och mätnoggrannhet
R
em
is
s
– mätstorhets extremvärden
– precisering av mätstorhetsangivelse, till exempel differens, kvot, avsökning,
integrering, summering
– direktvisning eller utgångssignal
– tidskonstant, dödtid
– hysteres, linearitet, noggrannhet, avläsbarhet
– felgränser
– högsta och lägsta omgivande temperatur som instrument ska tåla
– möjlighet till inställning, kalibrering och kontroll
– noggrannhetsklass
– krav på galvaniskt skild in- och utgång
– krav på kalibreringsintyg
– vilka tillbehör som ska ingå.
Ange för registrerande instrument och mätare eventuell minnesmedium.
SEF.10
Mätinstrument för flera elektriska storheter
Ange
– hur mätvärden ska presenteras
94
– hur hjälpspänning ska inkopplas.
SEF.11
Mätinstrument för ström
Ange
– strömstötområde
– strömtransformators omsättning
SEF.12
Mätinstrument för spänning
SEF.13
Mätinstrument för resistans
SEF.14
Mätinstrument för effekt
Ange om instrumentet ska utföras
– för 1-fas eller 3-fas växelström
ro
pa
s
– om amperemeter ska förses med maximalvisare med återställbar
kvartstimmes medelvärdesindikering.
Mätinstrument för aktiv effekt
SEF.142
Mätinstrument för reaktiv effekt
SEF.15
Mätinstrument för effektfaktor
SEF.16
Mätinstrument för frekvens
SEF.2
Elmätare
Få
re
jå
SEF.141
be
– för liksidig eller oliksidig belastning utan neutralledare.
Elmätare ska uppfylla fordringarna på spänning och effektförbrukning enligt SS-EN 62053-61.
Elmätare för fjärrmätning av energi och medeleffekt som är avsedd att arbeta tillsammans med
integrerade mätare för debiterings- och statistikändamål ska uppfylla kraven enligt SS 4060108.
–
Växelströmsmätare för aktiv energi av noggrannhetsklass 0,5, 1 och 2 ska uppfylla kraven enligt
SS-EN 62053-11.
s
Elektroniska växelströmsmätare för aktiv energi av noggrannhetsklass 1 och 2 ska uppfylla
kraven enligt SS-EN 62053-21.
is
Elektroniska växelströmsmätare för aktiv energi av noggrannhetsklass 0,2 S och 0,5 S ska
uppfylla kraven enligt SS-EN 62053-22.
R
em
Tvåtråds pulsgivare för mätvärdesinsamlare för elektroniska växelströmsmätare ska uppfylla
fordringarna enligt SS-EN 62053-31.
Ange
– typ av elmätare
– direktmätning eller mätning över strömtransformator
– om något särskilt kommunikationsprotokoll ska användas, till exempel
Mbus, modbus
– om elmätare ska vara utförd med dubbeltariffregister
– om elmätare ska vara utförd med extra stora räkneverkssiffror
– användningsområden och funktioner för multifunktionsmätare.
Beträffande mätsystem för lågspänningsnät anslutna till elnätet, se SS
4370102.
Samråd med nätägaren vid val av elmätare. Nätägare tillhandahåller normalt
elmätare för debitering.
95
SEG
LARM- OCH ÖVERVAKNINGSAPPARATER I EL- ELLER
TELESYSTEM
Beträffande apparater för larm och övervakning i enskilda telesystem, se även
kapitel T.
– spänning och strömart
– typ av indikering, till exempel glödlampa, lysdiod
– krav på synbarhet
– kulörton för olika indikeringar. Färgernas användning framgår av SS-EN
60073
– antal larmkaraktärer
– summalarm (antal karaktärer)
– krav på akustisk signal
– antal tryckknappar
– antal ingångar
ro
pa
s
– övrig presentation, till exempel bildskärm, mätare, skrivare
– individuellt val av karaktärer för ingångar
– ingångsresistans
– signalområde vid mätning
be
– slutande, brytande eller impulsgivande kretsar
jå
– antal utgångar, till exempel vidarekopplingar, förreglingar
– om krav på godkännande från Post- och telestyrelsen för anslutning
föreligger
re
– krav på fördröjningar
– behov av jouromkoppling
– behov av lokaloch fjärromkoppling
Få
– behov av anslutning mot fjärrkontrollsystem
– uppbyggnad, till exempel reläer, elektronik
– krav på jackbara enheter
–
– krav på potentialfria kontakter
– programmerbarhet för prioritetsuppdelning
is
Driftpresentationsapparater i el- eller telesystem
em
SEG.1
s
– skydd mot transienter.
Ange för olika installationer vilka driftparametrar som ska indikeras.
Driftlarmapparater i el- eller telesystem
SEG.21
Driftlarmcentraler
R
SEG.2
Ange användningsområden och funktioner för driftlarmcentral.
Larmsändare
Ange typ av överföring.
Beakta om abonnemangsformer eller kostnader fordrar tillstånd av beställaren
i varje särskilt fall.
SEG.22
Larmmottagare
Ange
– typ av larmmottagare
– om indikering ska ske i separat larmtablå
96
– typ av överföring
– om larmmottagare ska vara försedd med återuppringning med
åtgärdsmanöver.
Beakta om abonnemangsformer eller kostnader fordrar tillstånd av beställaren
i varje särskilt fall.
SEG.23
Felsignalcentraler
Ange
– för olika installationer vilka felsignaler som ska indikeras
– antal larmingångar respektive larmutgångar (larmkategorier)
– om larmingångar ska ha minnesfunktion
ro
pa
s
– om larmingångar ska ha justerbar fördröjning
– om larmingångar ska kunna anslutas till olika larmkategorier
– om larmingångar respektive larmutgångar ska vara arbetsströms- eller
vilströmskontrollerade.
Signaldon i el- eller telesystem
SEG.31
Akustiska signaldon
SEG.32
Optiska signaldon
SEG.33
Kombinerade optiska och akustiska signaldon
SEG.4
Apparater för övervakning av TN-S-system och IT-system
Ange
re
jå
be
SEG.3
– om skydd ska vara utlösande eller indikerande
Få
– inställningsområde
– om larm ska kunna kopplas vidare.
Övervakningsapparater i TN-S-system
SEG.42
Övervakningsapparater i IT-system
SEG.5
Programmeringsenheter för övervakningsapparater
s
is
VAKTER I EL- ELLER TELESYSTEM
em
SEH
–
SEG.41
R
SEH.1
Beträffande rörelse- och närvarodetektorer, se avsnitt SLF.2.
Vakter i elkraftsystem
– hjälpspänning
– larmnivå
– utlösningsvillkor.
SEH.11
Fasvinkelvakter
SEH.12
Effektvakter
SEH.13
Rotationsvakter
97
SEH.14
Ljusbågsvakter
Ange
– om utlösning ska ske tillsammans med strömvillkor
– om överordnad brytare ska lösa ut efter viss tid
– eventuell nivå på ljuskänslighet och frekvens.
SEH.15
Vakter för spis
Ange
– krav på rörelsedetektor
ro
pa
s
– typ och funktion av vakt, till exempel värmevakt i kombination med
rörelsevakt, tidsfunktion i kombination med rörelsevakt
– om spisinstallationen behöver kompletteras med särskild uttagsenhet.
SEH.2
Vakter i telesystem
SEJ
DRIFTTIDSMÄTARE OCH RÄKNARE
be
– monteringssätt, till exempel frontmontering, på skena
– manöverspänning.
Drifttidsmätare
jå
SEJ.1
SEJ.2
Räknare
Ange
re
Ange antal siffror samt uppdelning i timmar och delar av timmar.
Få
– typ av räknare, till exempel förvalsräknare, summaräknare, summaräknare
med förvalsinställning
– antal siffror
– antal förval.
–
IT-UTRUSTNING, PROGRAMVAROR M M I
INSTALLATIONSSYSTEM
s
SF
is
em
För maskinvara
R
Största kapacitet vid olika kombinationsmöjligheter hos systemet samt hur stor del av
kapaciteten som tagits i anspråk i huvudsystemet respektive delsystemen.
För programvara
Största kapacitet vid olika programfunktioner samt hur stor del av kapaciteten som tagits i
anspråk i huvudsystemet respektive delsystemen.
För systemfunktioner
– användningsinriktade grundfunktioner
– operatörsfunktioner
– betjäningsfunktioner
– indikeringsfunktioner
– utskriftsfunktioner
– systemövervakningsfunktioner
98
– funktioner för kommunikation med kringutrustning
– säkerhet vid nätspänningsbortfall
– dataöverföring
– överföringssäkerhet
– självövervakning, till exempel kontrollrutiner, kvittens, tidsövervakning, ledningsövervakning.
Ange
– vilka delar som ska ingå i systemet
– under aktuell kod och rubrik vilka krav som ställs på de olika delarna
SFB
DATORER OCH DATORENHETER
Ange
– hur strömförsörjning ska ske
ro
pa
s
– om tillbehör, till exempel lokal programmeringsenhet och lokala
manöverapparatenheter, ska ingå.
– om gångreserv på realtidsklocka ska träda i funktion
– krav på funktion vid spänningsbortfall
SFB.1
be
– krav på svarstider samt hastighetskrav för kritiska funktioner.
Datorer
re
jå
Under denna kod och rubrik anges datorer inklusive monterade inbyggda
enheter för datalagring, kommunikation och dylikt. Separata enheter för
datalagring eller kommunikation anges under aktuell kod och rubrik under
SFB.2 respektive SFB.3. Enheter i programmerbara styrsystem
(datorundercentraler, PLC-system) anges under aktuell kod och rubrik i avsnitt
UFB.
Ange krav på dator inklusive enheter för datalagring, uppbyggnadssätt och
platsbehov samt utförande av datorskåp, systemenheter med mera.
Få
Persondator/operatörsterminal
Ange
–
– vilken bestyckning som ska finnas i datorenheten, till exempel processor,
primärminne, sekundärminnen (hårddiskar, minneskort), in- och utgångar,
grafikkort
s
– krav på processor, hårddisk, RAM-minne, cacheminne, enheter för
programladdning, enheter för backup med mera
R
em
is
– operativsystem
– antal kortplatser
– vilka utrustningar som ska kunna anslutas till datorenheten
– kommunikationsgränssnitt och -portar
– om datorenhet ska förses med ljudkort, högtalare med mera.
Panel-pc
Ange
– typ, upplösning och storlek för bildskärm
– krav på kapslingsklass
– krav på processor
– krav på installerad systemprogramvara
– krav på installerade hjälpprogramvaror
– krav på elektroniska minnen, till exempel Compact Flash II kort för
programladdning
– krav på kommunikationskort, till exempel Ethernet 10/100/1000
– montageram för infällt montage i apparatskåpsfront.
99
SFB.2
Enheter för datalagring m m i datorsystem
Ange
– vilka utrustningar som ska kunna anslutas samt krav på
utbyggnadsmöjlighet
– placering, avstånd
– gemensamma funktionskrav
– kapacitet och överföringshastighet
– kommunikationsgränssnitt.
SFB.21
Elektroniska minnen
SFB.211
ro
pa
s
Ange under aktuell kod och rubrik om minne ska vara utfört för montering i
dator eller utföras som fristående enhet.
RAM-minnen
Ange kapacitet.
SFB.212
ROM-minnen
be
Ange
– typ av ROM-minne
– kapacitet
Solid state diskenheter (SSD)
Ange
re
SFB.213
jå
– vilka program och programdelar som ska lagras i minnet.
– läs- och skrivhastighet
SFB.214
Minneskort
Få
– kapacitet.
Ange
– läs- och skrivhastighet
–
– typ
is
Magnetminnen
em
SFB.22
s
– klass.
R
SFB.221
– krav på kapacitet
– krav på brukstid
– möjlighet till backup.
Magnetiska skivminnen
SFB.2211 Hårddiskar
Ange
– typ av skivminne eller annat minne
– antal hårddiskar som ska ingå.
SFB.2212 Diskettstationer
Ange typ av disketter.
SFB.23
Optiska minnen
100
Ange
– typ av optiskt minne
– krav på kapacitet
– krav på brukstid
– möjlighet till backup.
Sammansatta läsare och brännare för optiska minnen
SFB.231
Läsare för optiska minnen
SFB.232
Brännare för optiska minnen
SFB.3
In- och utenheter för kommunikation i dator
ro
pa
s
SFB.230
Ange hastighet och typ på överföringen, till exempel analog, seriell eller
parallell.
In- och utenheter för tangentbord eller pekdon
SFB.32
In- och utenheter för bildskärm
SFB.33
In- och utenheter för minnesexpansion
jå
be
SFB.31
Ange typ av gränssnitt.
In- och utenheter för seriell kommunikation
re
SFB.34
Ange typ av gränssnitt, till exempel USB.
In- och utenheter för parallell kommunikation
SFB.36
In- och utenheter för nätverkskommunikation
Få
SFB.35
Samråd med beställare eller berörd projektör.
DATATERMINALUTRUSTNINGAR
SFC.1
Manuella enheter för datainmatning
s
is
Tangentbord
R
em
SFC.11
–
SFC
SFC.12
Ange
– typ av tangentbord, till exempel alfanumeriskt, numeriskt
– antal funktionstangenter
– krav på funktionstangenter
– ergonomikrav
– om tangentbordet ska ha svenska tecken samt tangentplacering och
beteckning på tangentbord enligt SS 662241.
Pekdon
Ange
– typ av pekdon
– funktionskrav.
SFC.13
Digitaliseringsbord
101
SFC.2
Apparater för datainmatning
SFC.21
Skannrar
Ange
– typ av skanner, till exempel flatbäddsskanner, rullbäddsskanner
– krav på optisk upplösning
SFC.22
Streckkodsläsare
SFC.3
Bildskärmar
Ange
ro
pa
s
– typ av anslutning, till exempel parallell-, USB- eller nätverksanslutning.
– typ av bildskärm, till exempel CRT, LCD, TFT, färgskärm, monokrom
skärm, pekskärm
– om bildskärmen ska vara avsedd för stordia eller för projektorutförande
– typ av och krav på presentation
– sätt för överföring från dator
be
– prestanda, till exempel upplösning, antal pixlar horisontalt och vertikalt eller
kolumner och rader
– dimensioner.
SFC.4
Utskriftsenheter
jå
– elmiljöklass, till exempel enligt svensk standard och TCO Certified Displays
re
– om utskriftsenhet ska vara utförd för färgutskrifter eller svartvita utskrifter
– prestanda
Få
– typ av överföring från dator
– typ av papper
– typ av pappersmagasin.
Skrivare
–
SFC.41
is
Plottrar
Ange typ av plotter, till exempel pennplotter, bläckstråleplotter, laserplotter.
em
SFC.42
s
Ange typ av skrivare, till exempel termoskrivare, matrisskrivare, laserskrivare,
bläckstråleskrivare.
SFE
DATORPROGRAMVAROR
R
All hantering av årtal i datorprogram ska ske med fyra siffror på alla nivåer.
SFE.1
Systemprogramvaror
Backupfunktioner ska finnas integrerade i systemprogram.
Ange krav på operativsystem.
SFE.2
Tillämpningsprogramvaror
Tillämpningsprogram ska vara modulärt uppbyggt i högnivåspråk och tillgängligt för beställaren.
Överordnat styr- och övervakningssystem/SCADA
Ange krav på funktionalitet för det överordnade styrsystemet.
102
Kommunikationsstandard
Ange vilket protokoll som server och operatörsstationer ska stödja.
Samtidiga användare
Ange hur många samtidiga användare licensen ska omfatta.
Många överordnade styrsystem/SCADA baserar licenskostnaden på antal
samtida användare och antal databaspunkter (tags) för anläggningen. Ange
uppskattat antal databaspunkter och antal samtidiga användare under SFE.5.
Behörighetskontroll
Ange om behörighetskontrollen ska avse
ro
pa
s
Ange om person med behörighet knuten till användare eller kategori av
användare ska ges systemtillträde för individuell åtkomst av anläggningar,
applikationer, funktioner och objekt. Före tillträde till systemet ska varje
användare av en operatörsstation ange godkänt namn och personligt
lösenord. Varje enskilt lösenord ska matchas mot användarprofiler. Dessa
profiler avgör hur omfattande systemtillgång användaren får.
be
– individuell behörighet vad gäller tillträde till anläggningar, undersystem,
program och programfunktioner ner till enskilda objekt i
anläggningsgrafiken
– tillgång till dynamiska bilder som styrs av användarens behörighet.
Bildsystem
jå
Ange om upprättande av dynamiska driftbilder enligt flödesscheman ingår i
entreprenaden.
re
Normaltillstånd bör presenteras med lågkontrasterande färger. Onormala
tillstånd bör presenteras med avvikande färg.
Ange om det för fysiska ingångar ska finnas dynamiska objekt som visar
Få
– huvudvärde (analogt/digitalt) i textform och värde eller symbol med
färgändring
– larmtillstånd (anläggningsfel)
– feltillstånd (tekniskt fel – kommunikationsfel).
–
Ange för fysiska utgångar om objekt ska innehålla indikering som visar lokaloch fjärromkoppare eller manuell betjäning av in- och utgångsmodulen eller
manövrering i bildsystemet.
s
Ange om dynamiska driftbilder ska, med direktaccess och i realtid, visa
R
em
is
– börvärden
– parametrar
– driftsätt
– larm
– tidstyrningsprogram.
Beakta den aktuella användarens profil och rättigheter.
Trendhantering
Ange om systemet ska
– ha funktioner för insamling, lagring och arkivering av värden med
definierade tidsintervaller samt senare analys och presentation av data
– hantera insamling av data med korta intervaller (sekunder och minuter)
– hantera insamling med långa intervaller (dag-, vecko- och månadsvis).
Loggade punkter kan vara numeriska variabler (flyttal eller heltal) eller logiska
variabler (till exempel digitala inmatningar). Loggade värden kan ges datumoch tidstämpel.
Händelseloggning
Ange de ingrepp och händelser som ska loggas, till exempel
103
– start av applikation
– samtliga ärvärden för givare
– manuell överskridning av utmaning och beräknade värden.
Larmhändelser
Ange de ingrepp och händelser som ska loggas, till exempel
– alla inkommande larmmeddelanden
– datum och tid för händelsen
– prioritet
– larmtext
ro
pa
s
– anläggningsnamn
– objektbeskrivning
– objektvärde.
Alla användaringrepp bör loggas med information om datum och tid,
användarnamn, utfört ingrepp (till exempel kvittering och återställning),
prioritet, larmstatus, anläggningsnamn och objektbeskrivning.
Larmhantering
be
En applikation bör finnas som ger en tydlig översikt över och enkel betjäning
av larm och systemhändelser. Applikationen bör omfatta följande
grundfunktioner:
jå
– utskrift av larmmeddelanden. Utskriften bör innehålla datum och tid för
händelsen, prioritet, larmtext, objektbeskrivning och objektvärde
– automatiskt uppdykande larmfönster för omedelbar presentation av
larmmeddelandet på skärmen
re
– aktiv larmlista.
Få
Beakta att larmdirigering bör kunna styras till skrivare, mobiltelefoner och epostsystem. Vid anslutningsproblem kan alternativ larmmotagare aktiveras.
En dirigeringstabell ska, efter uppsatta villkor, styra larmsändningen. Dessa
villkor kan vara
– tid (exempelvis larm som dirigeras till vaktbolag på natten)
– ansvar (exempelvis kyllarm som dirigeras till kylföretag)
–
– larmprioritet (exempelvis endast högprioriterade larm till driftchef).
R
em
is
s
Aktiv larmlista
Förteckning bör finnas över aktiva larm, sorterbara i valfri ordning. Larm bör
kunna väljas och kvitteras direkt från larmlistan.
Färgkodning ska vara baserad på larmstatus.
Ange användarspecifik konfigurering av larmpresentationen med filter- och
sorteringskriterier som avser datum och tid för händelsen, prioritet, larmtext,
anläggningsnamn, objektbeskrivning och objektvärde.
Ange
– larmkvittering
– direktåtkomst till tillhörande dynamisk bild
– presentation av detaljerad larmhantering.
Tidhantering
Användargränssnitt ska medge enkel hantering av drifttider i
byggnadsautomationssystemet.
Rapporter
Ange om rapporter ska kunna skapas fritt och innehålla aktuella likaväl som
loggade eller beräknade värden, presenterade antingen som värden eller som
kurvor och kunna skrivas ut på kommando eller vid givna tider.
104
SFE.21
Operatörsgränssnitt
Ange krav på gränssnitt för operatörsklienten till det överordnade
styrsystemet, exempelvis sådan funktionalitet att uppgifter kan utföras
samtidigt via separata fönster med valfri storlek.
Ange om operatören ska kunna
– dra och släppa (drag and drop) information mellan applikationer
– skicka information mellan applikationer med högerklick med musen.
Beakta möjligheten att minska antalet betjäningssteg för operatören.
Beakta att användargränssnittet bör stödja tangentbord, mus, styrkula och
pekskärm.
ro
pa
s
Användargränssnittet bör utformas med ett aktivitetsfält, som alltid ligger
synlig och ger en översikt över väsentlig systeminformation och
systemfunktioner, med följande egenskaper
– kontroll över tillträdesrättigheter och säkerhetsmekanismer för tillgång till
programmoduler och tredjepartsprogram vid in- och utloggning
– användar- och lösenordsberoende tillträde till system och undersystem
– larmöversikt, som för flera prioritetsgrupper visar antalet aktiva larm och
systemhändelser, uppkopplingsstatus till anläggningar samt tid och datum
SFE.22
be
– möjlighet att etablera och avsluta uppkopplingen till olika anläggningar.
Webbgränssnitt
jå
Ange krav på gränssnitt för webbserver i DUC/PLC, till exempel
– DUC/PLC ska vara komplett med webbserver som medger tillgång till
byggnadens automationssystem med hjälp av standard webbläsare
re
– webbgränssnittet ska kunna användas som startportal för andra
fastigheter, tredjepartssystem eller webbservrar
– inloggning och tilldelande av användarrättigheter sker genom
användargränssnitt i respektive DUC/PLC
Få
– systemet ska innehålla sådan funktionalitet att uppgifter kan utföras
samtidigt via separata fönster med valfri storlek
Användargränssnittet bör stödja pekskärm och ge en översikt över väsentlig
systeminformation och systemfunktioner.
–
Ange
s
– kontroll över tillträdesrättigheter och säkerhetsmekanismer för tillgång till
programmoduler och tredjepartsprogram vid in- och utloggning
em
is
– användar- och lösenordsberoende tillträde till system och undersystem
R
SFE.3
– larmöversikt som för flera prioritetsgrupper visar antalet aktiva larm och
systemhändelser, uppkopplingsstatus till anläggningar samt tid och datum
– möjlighet att etablera och avsluta uppkopplingen till olika anläggningar.
Kommunikationsprogramvaror
Ange krav på program för kommunikation med datorsystem för administrativa
eller andra tekniska tillämpningar, till exempel nätverk eller
överföringsprotokoll.
OPC-gränssnitt
OPC är en standard för att skicka data mellan en OPC-server och en OPCklient för att utgöra ett gränssnitt mellan till exempel ett DUC/PLC-system och
ett överordnat styrsystem/SCADA.
Ange
– vem som tillhandahåller OPC-servern och vilken OPC-version som stöds
– vem som tillhandahåller OPC-klienten och vilken OPC-version som stöds
– var server- och klientprogramvaran ska installeras och vem som utför
installationen
105
– omfattning av signalutbyte
– vem som utför integrationen av datan mellan server och klient
– vem som skapar driftbilder i överordnat styrsystem/SCADA.
SFE.31
Drivrutiner
Överordnat styr- och övervakningssystem/SCADA
Här anges tredjepartsprogram och drivrutiner för till exempel
busskommunikation som inte ingår i beställarens överordnade
styrsystem/SCADA.
Hjälpprogramvaror
ro
pa
s
SFE.4
Ange krav på
– programmeringshjälpmedel, till exempel ordbehandlingsprogram,
kompilatorer, felsökningsprogram
– bilduppbyggnadsprogram
– statistikprogram
– databasprogram
– rapportgenerator
SFE.41
jå
– integrerade program.
be
– kalkylprogram
Program för anläggningsdiagnostik
re
Ange om styr- och övervakningssystemet ska förses med funktioner för
avvikelsehantering, så kallad självdiagnos. Avvikelsehanteringen kan
lokalisera smygande fel som ännu inte blivit så stora att de genererar ett
konventionellt avvikelselarm samt lokalisera oönskade driftförhållanden.
Få
Beakta att syftet med avvikelsehanteringen är stöd till driftsorganisationen för
att i den dagliga driften minimera energianvändningen genom att automatiskt
övervaka och larma för vanligt förekommande avvikelser.
Avvikelsehantering
–
Ange om avvikelsehanteringen ska utformas som en poängskala. Aktuellt
betyg ska redovisas i flödesbild för respektive delsystem.
R
em
is
s
Varje enskild detekterad avvikelses påverkan på slutbetyget för systemet bör
kunna ställas in av användaren direkt från flödesbild i operatörsprogram.
Ange vilka system som ska omfattas av avvikelsehanteringen.
Ange om avvikelsehantering på systemnivå ska finnas för följande system
– luftbehandlingsaggregat
– värmesystem
– kylsystem.
Ange vilka avvikelser för luftbehandlingsaggregat som ska kunna detekteras,
till exempel
– hög energianvändning, värme eller kyla
– låg verkningsgrad i värmeåtervinningssystem
– högt SFP-värde
– läckage i värmeventil
– läckage i kylventil
– temperaturavvikelse
– tryckavvikelse
– lång drifttid per dygn.
Ange vilka avvikelser för värmesystem som ska kunna detekteras, till exempel
106
– tryckavvikelse
– läckage i värmeventil
– låg temperaturdifferens (∆T), i fjärrvärme
– hög energianvändning.
Ange vilka avvikelser för kylsystem som ska kunna detekteras, till exempel
– tryckavvikelse
– läckage kylventil
– låg temperaturdifferens (∆T), fjärrkyla
ro
pa
s
– hög energianvändning.
Måltal
Detekterade avvikelser ska baseras på måltal. Dessa utformas med hänsyn
till verkliga driftsförhållanden så att hänsyn tas till utomhusklimat, variabla
flöden i till- och frånluft samt verkliga (teoretiska) förutsättningar för
värmeåtervinningssystem. För respektive avvikelse redovisas måltal och
detekterad avvikelse markeras tydligt för användaren.
Rapporter
jå
be
Avvikelsehanteringen bör utformas så att detektering av eventuella avvikelser
enbart sker under normala driftsförhållande för att reducera risken för
falsklarm (till exempel vid uppstart av luftbehandlingsaggregat med
insvängning).
re
Ange om rapporter ska genereras automatiskt och systemvis för respektive
delsystem.
Veckorapport
–
Få
Veckorapporter bör automatisk genereras och så att dagsresultat eller ”betyg”
av avvikelsehantering för respektive system redovisas byggnadsvis. I
rapporten bör byggnadens medelbetyg per dag kunna utläsas samt systemets
medelbetyg per två veckor. I rapporten bör ges möjlighet att jämföra
föregående veckas betyg för respektive delsystem.
Månadsrapport
R
em
is
s
I månadsrapport bör det på dagsbasis kunna utläsas uppmätt
energianvändning, beräknad energianvändning (baserat på
utomhustemperatur) samt avvikelse. För respektive dygn bör medelvärdet av
utomhustemperaturen redovisas.
Årsrapport
I årsrapport bör, på månadsbasis uppmätt energianvändning för innevarande
samt föregående år redovisas. Verklig energianvändning bör kunna jämföras
mot uppsatt budget.
Ange om årsrapport ska innehålla tabellerade värden på månadsbasis samt
stapeldiagram där verklig energianvändning enkelt kan jämföras mot uppsatt
budget.
Datainsamling för drift- och energioptimering
Beräkning av verkningsgrad, SFP, samt energianvändning (där beräkning
sker i styr- och övervakningssystemet) bör baseras på ackumulerade,
momentana mätvärden lagrade i DUC/PLC. Systemet bör utformas så att
även kortvariga lastförändringar (mindre än 1 minut) ingår i underlaget för
drift- och energioptimeringen.
SFE.5
Licenser
107
El- och teletekniska system
Ange de licenser som omfattas av entreprenaden, till exempel ETS4-licens för
programmering av KNX-system.
Styr- och övervakningssystem
Ange de licenser som omfattas av entreprenaden, till exempel
– serverlicens för överordnat styrsystem/SCADA.
– operatörslicens till överordnat styrsystem/SCADA.
– licens för programmeringsverktyg för DUC/PLC.
SFF
AKTIV NÄTVERKSUTRUSTNING
ro
pa
s
– licenser för erforderliga drivrutiner till överordnat styrsystem/SCADA för
knytning av fältbussystem, prefabricerad styr med mera.
Ange under aktuell kod och rubrik typ av aktiv nätverksutrustning.
Redogör för enheternas funktion samt uppdelning med hjälp av scheman,
funktionsbeskrivning och övriga handlingar.
SFF.1
be
Beträffande kommunikationsenheter i styr- och övervakningssystem, se
avsnitt UFB.
Modem
re
Korthållsmodem
jå
Modem som ansluts till det allmänna telefonnätet ska vara typgodkänt av Post- och
telestyrelsen och försett med godkännandemärkning eller CE-märkt enligt EG-direktivet
1999/5/EG.
Skydd för korthållsmodem ska uppfylla fordringarna för testnivå 2 enligt SS-EN 61000-4-4 och
SS-EN 61000-4-5.
Få
Ange
– placering
– dataöverföringshastighet.
Routrar
SFF.3
Switchar
SFF.4
Bryggor och slussar
s
is
Repeteringsenheter
em
SFF.5
–
SFF.2
ADAPTRAR I DATANÄT
SFG.1
Baluner
R
SFG
I vardera änden av en transmissionslänk ska användas likvärdiga baluner av samma fabrikat.
Ange typ av övergång, till exempel parkabel till koaxialkabel.
SFG.2
Transceivrar
SFG.21
Microtransceivrar
SFG.22
Fibertransceivrar
Ange
– om samtliga fibrer ska uppkopplas
108
– typ av anslutningskontakter.
SFG.3
Konvertrar
SG
SYSTEMKOMPONENTER, PROGRAM M M I BUSSYSTEM
Komponenter och enheter ska vara avsedda för valt installationsbussystem.
Busskablar anges under aktuell kod och rubrik i avsnitt SCN.
Ange
– om systemkomponenter och centralenheter från endast en tillverkare ska
användas i installationsbussystem
ro
pa
s
– teknik för styrsystem för hem och fastighetsautomation, till exempel KNX.
SGB
SYSTEMKOMPONENTER
SGB.1
Systemkomponenter i installationsbussystem
Apparater från olika installationsbusstillverkare ska kunna kommunicera med varandra.
Ange krav på systemkomponenter under aktuell kod och rubrik.
Centralenheter i installationsbussystem
be
SGB.11
Ange krav på centralenheter i till exempel minibussystem.
Strömförsörjningsaggregat
jå
SGB.12
Strömförsörjningsaggregat ska vara kortslutningssäkert och utfört för aktuell busstyp.
Ange
re
Strömförsörjningsenheter ska dimensioneras för installerad utrustning samt med minst 10
procent reservkapacitet.
Få
– om aggregatet ska vara försett med statusindikering med lysdioder för
kortslutning eller för hög belastning samt för driftläge
– in- och utgångsspänningar
– utgångsström.
–
Beakta att vissa aktorer och sensorer behöver separat matning, till exempel
24 V eller 230 V.
Anpassningsenheter
s
SGB.13
em
is
Anpassningsenhet ska vara utförd med komponenter för kommunikation via bussystemet med
applikationsenhet samt vara programmerbar.
R
SGB.14
Med anpassningsenhet avses apparat för omvandling av binära signaler till
signaler för kommunikation och omvänt, till exempel busskopplare.
Ange om anpassningsenhet ska förses med lysdioder för indikering av status.
Övervakningsdon
Övervakningsdon används för komplexa styr- och övervakningsuppgifter.
Ange
– gränssnitt hos övervakningsdonet, till exempel RS 232 och 9-polig D-sub
(hona)
– vad som ska styras och övervakas.
SGB.18
Diverse systemkomponenter i installationsbussystem
Ange typ och krav på systemkomponent enligt valt system, till exempel krav
på dataskena eller linje- och områdeskopplare vid KNX-system.
Ange om
109
– busskopplare ska vara utförd med komponenter för kommunikation och
programmering
– linje och områdeskopplare ska vara programmerbar för att släppa fram
eller filtrera bort signaler till utvalda adresser
– områdes/linjekopplare ska monteras på DIN-skena.
Beakta att i KNX-installationer används logikmoduler för att lösa mer
omfattande funktioner, då inte logikfunktionerna i övriga produkter räcker till.
Ange vilka typer av logiska villkor som ska användas.
Systemkomponenter i fältbussystem
SGB.21
Centralenheter i fältbussystem
SGB.22
Strömförsörjningsaggregat
SGC
IN- OCH UTGÅNGSMODULER
ro
pa
s
SGB.2
Sensorer och aktorer ska förses med tillhörande busskopplare.
In- och utgångsmoduler i installationsbussystem
be
SGC.1
Ingångsmodul ska vara avsedd för kommunikation och programmering.
Ingångsmoduler i installationsbussystem
jå
SGC.11
Tryckknappssensorer
re
Tryckknappar ska förses med tillhörande busskopplare, applikationsmodul och montageram.
Binäringångar
Få
Binäringångar ska monteras för anslutning av externa signaler (potentialfri kontakt).
Ange om ingångsmodul ska vara utförd för montering i till exempel
apparatskåp, apparatdosa, fönsterbänkskanal.
–
Ange mått som temperatursensorer ska monteras, till exempel 1 500 mm över
färdigt golv.
Tryckknappsensorer i installationsbussystem
R
Ange om tryckknappssensorer ska ha integrerade funktioner för
klimatreglering, IR-mottagare etc.
Digitalingångar
em
SGC.111
is
s
Här anges generella krav på funktion eller utformning av tryckknappsensorer.
Här beskrivs generella krav som ställs på binäringångar.
Ange
– signaldata, till exempel från slutande potentialfri kontakt
– antal ingångar
– ingångssignalspänning
– ingångssignalström
– binäringång för DIN-montage ska vara försedda med indikeringselement
för varje individuell kanal
– vart binäringångarna i huvudsak är monterade och till vilken funktion samt
om någon binäringång ska placeras i annan entreprenads
centralutrustning.
För tryckknappsgränssnitt se SLB.13.
SGC.112
Analogingångar
110
Analoga ingångsmoduler ska för varje kanal medge anslutning av följande signaltyper
– 0–10V
– 1–10V
– 0–20mA
– 4–20mA.
Ange signaldata för ingångsmodul.
SGC.12
Utgångsmoduler i installationsbussystem
Utgångsmodul ska vara anpassad till de funktioner som ska styras.
Ange
ro
pa
s
Elektriska data för respektive funktion skall vara anpassade till styrande objekt.
– funktion, till exempel ljusfördunkling, jalusimanöver
– elektriska data för respektive funktion.
SGC.121
Digitalutgångar
Aktorer ska monteras med hänsyn till värmeavgivningen.
be
Brytaktorer ska innehålla funktioner för logiska villkor, till exempel trappautomat, kvittering, till
och från slagsfördröjning av last.
Ange
– antal utgångar
jå
– typ av signaldata
– belastningsspänning
– brytström per utgång
re
– bryteffekt per utgång
– om brytaktorer ska vara försedda med handmanövrering för varje
individuell kanal
Få
– om jalusiaktorer ska vara försedda med handmanövrering
– om aktorer ska monteras på DIN-skena i erforderliga kapslingar alternativt
apparatskåp.
Analogutgångar
–
SGC.122
Analoga utgångssmoduler ska för varje kanal medge anslutning av följande signaltyper
s
– 0–10V
is
– 1–10V
– 0–20mA
em
– 4–20mA
Dimmeraktor
R
Dimmeraktor skall vara anpassade till de funktioner som ska styras.
Dimmeraktor
Ange om
– dimmerutgång för reglering av glödljus ska vara 230V och minst 300VA
– dimmeraktor ska vara av universellt utförande och medge handmanöver för
respektive kanal.
För styrning av belysning med 1–10V används avsedda styrdon enligt SLE.1.
SGC.2
In- och utgångsmoduler i fältbussystem
SGC.21
Ingångsmoduler i fältbussystem
111
SGC.22
Utgångsmoduler i fältbussystem
SGD
DISPLAYER
SGD.1
Displayer i installationsbussystem
Ange
– om displayer ska monteras med infällnadsbox och ram
– funktioner för display.
SGD.11
Teckenfönster
ro
pa
s
Uppbyggnad av manöver- och menyelement i display ska ske på ett sådant sätt att den enkelt
kan hanteras.
Ange typ och placering av teckenfönsterenhet samt vad som ska visas.
SGD.12
Signal- och manövertablåer
Beakta att om KNX-anläggningen ska kopplas samman med ett överordnat
system så behövs det ett fast installerat gränssnitt för det ändamålet.
be
Ange gränssnitt, till exmepel
– KNX-Modbus monteras för kommunikation med i överordnat system (ÖS)
– KNX-BACnet monteras för kommunikation med i överordnat system (ÖS).
jå
Ange
– typ av gränssnitt, till exempel RS 232 och 9-polig D-sub (hona)
– om enheten ska förses med skyddskåpa eller dylikt
re
– var och hur gränssnittsenheten ska monteras.
Om gränssnittsenheten ska utgöra ett gränssnitt för mjukvaruprotokoll, ange
– vilka två protokoll gränssnittsenheten ska stödja
Få
– kommunikationsskikt för protokollen, till exempel RS485 eller TCP/IP.
Datagränssnitt
–
Ange var datagränssnitt med USB ska monteras för kommunikation med
KNX-bussen.
Displayer i fältbussystem
SGE
KOMMUNIKATIONSENHETER
is
Kommunikationsenheter i installationsbussystem
em
SGE.1
s
SGD.2
R
SGE.11
Telekontrollenheter
Ange
– vad telekontrollenheten ska styra och kontrollera
– märkspänning
– antal utgångar
– om enheten ska vara försedd med teckenfönster eller bildskärm
– om enheten ska kunna lämna information i form av röstinspelade
meddelanden.
SGE.12
Gränssnittsenheter
Ange
– typ av gränssnitt, till exempel RS 232 och 9-polig D-sub (hona)
– om enheten ska förses med skyddskåpa eller dylikt
112
– var och hur gränssnittsenheten ska monteras.
Om gränssnittsenheten ska utgöra ett gränssnitt för mjukvaruprotokoll, ange
– vilka två protokoll gränssnittseneheten ska stödja
– kommunikationsskikt för protokollen, till exempel RS485 eller TCP/IP.
Kommunikationsenheter i fältbussystem
SGF
PROGRAMVAROR OCH
PROGRAMMERINGSUTRUSTNINGAR I BUSSYSTEM
SGF.1
Programvaror
ro
pa
s
SGE.2
Ange
– om programvara ska vara bakåtkompatibel
– om programvara ska uppdateras under garantitiden.
Beakta att det är nödvändigt att särskilt avtal upprättas om krav finns att
programvara ska uppdateras under garantitiden.
SGF.11
be
Programvaror i datorsystem anges under aktuell kod och rubrik i avsnitt SFE.
Programvaror i installationsbussystem
SGF.111
Systemprogramvaror
jå
Programvara och produktdatabaser eller dokumentation ska vara på svenska.
I bussystemet erforderlig operativsystemprogramvara ska finnas i varje bussapparat.
re
Om visualiseringsprogram används ska det kunna appliceras så att det återger anläggningens
uppbyggnad och funktion på motsvarande sätt som anläggningens ingående komponenter.
Ange om visualiseringsprogram ska ingå i programvaran.
Tillämpningsprogramvaror
Få
SGF.112
–
Programvaran ska ge möjlighet att programmera installationsbussapparater och
installationsbusskomponenter fritt inom det valda systemet utan hinder av att olika
installationsbusstillverkare har olika produktsortiment.
s
Programmeringsprincipen ska vara lika för alla i systemet ingående apparater och komponenter
oavsett fabrikat. För varje fabrikat ska levereras en cd-skiva eller motsvarande från vilken i
entreprenaden ingående apparater och komponenter kan aktiveras och programmeras.
R
em
is
Ange
– under vilket operativsystem som tillämpningsprogramvaran ska kunna
köras
– vilka bildtyper som ska visas
– antalet bilder
– princip för hur objekt ska styras och indikeras, analogt och digitalt
– antalet objekt och/eller signaler som önskas
– om tillämpningsprogramvaran ska vara översatt till svenska
– om installationsbusstillverkaren, utöver vad som föreskrivs i AMA, ska
tillhandahålla en komplett produktdatabank, till exempel i form av cd-skiva
eller motsvarande
– om entreprenören ska tillhandahålla särskild utbildning i
tillämpningsprogramvara.
SGF.113
Hjälpprogramvaror
Tillhörande mjukvaror för samtliga produkter ska levereras med produkterna.
SGF.12
Programvaror i fältbussystem
113
SGF.2
Programmeringsutrustningar
SGF.21
Programmeringsutrustningar i installationsbussystem
För driftsättning av KNX-installationer ska programvara ETS5 användas.
Principer för funktion och systemuppbyggnad ska godkännas av beställaren.
Ange
– om programvara ETS4 ska användas för driftsättning av KNX-installationer
– för vilken programvara och för vilka uppgifter programmeringsutrustning
ska utföras
ro
pa
s
– hur installationsbussystemets programmering ska göras, till exempel med
persondator i Windows-miljö.
SGF.22
Programmeringsutrustningar i fältbussystem
SGJ
TILLBEHÖR I BUSSYSTEM
Ange vilka tillbehör som ska ingå i entreprenaden.
Försörjningskablar, förbrukarkablar och förlängningskablar
be
SGJ.1
I de fall bussystemet fordrar speciella anslutnings- och kopplingskablar med stift- och
hylskontakter ska dessa ingå i entreprenaden.
UTRUSTNING FÖR ELENERGIPRODUKTION
jå
SH
re
Här anges maskinkombinationer, till exempel motorgeneratorer samt vissa
typer av energiomformare.
Krav på generatorer anges under SQC.12.
SHB
MOTORDRIVNA GENERATORAGGREGAT
Kolvmotordrivna generatoraggregat
–
SHB.1
Få
Beakta placering med avseende på byggnadens bärförmåga, ljuddämpning,
utrymme för betjäning och brandkrav.
s
is
– strålningsförluster vid 100 procent last, hela aggregatet
– frekvensändring, momentan och permanent, vid till- och frånslagning av märklast
em
– tid innan aggregat kan belastas och första belastningens storlek i procent av märkeffekten
– tid från första belastningen tills aggregatet kan belastas maximalt
– om belastningsförmågan upprätthålls vid samtliga angivna miljökrav
R
– måttskiss
– vikt av komplett aggregat.
Drivmotorer i motordrivna generatoraggregat
Dieselmotorer i motordrivna generatoraggregat
Oljespillplåt ska finnas under dieselmotor.
Följande uppgifter ska redovisas för dieselmotordrivna generatoraggregat på uppmaning
– fabrikat
– motoreffekt i LTP (limited-time running power), se ISO 8528-1:2005
114
– motoreffekt PRP (prime power), ISO 8528-1:2005
– varvtal
– cylinderantal
– bränsleförbrukning vid 50, 75 och 100 procent last
– tillåten drifttid mellan kontroller av smörjoljenivån
– tid mellan smörjoljebyten
– erforderlig minsta luftmängd för kylning vid en temperatur på tilluft av +25 °C
– värmeinnehåll som bortförs med kylvattnet vid full last
– normal temperaturdifferens mellan in- och utgående kylvatten
– avgasernas värmeinnehåll och temperatur vid full last
– motorns luftförbrukning vid full last.
Beakta följande standarder
ro
pa
s
– normal kylvattentemperatur
– SS-EN 60034-1 Roterande elektriska maskiner
– SS-ISO 3046-1:2010 Förbränningsmotorer
Ange
be
– ISO 8528-1:2005 Reciprocating internal combustion engine driven
alternating current generating sets.
– typ av magnetisering, till exempel PMG
– krav på belastbarhet
jå
– största tillåtna spänningsändringar från tomgående kall generator till
fullastad varm generator samt villkor för frekvens och varvtalsvariationer
– starttid till full belastbarhet samt antal startförsök
re
– motorgeneratorns uppbyggnad
– krav på koppling mellan drivmotor och generator
– om reduktionsväxel ska få finnas
Få
– avgasljudkrav
– ljudkrav för kylluftvägar
– stomljudskrav
–
– typ av startmotor, till exempel elektrisk eller luftstyrd.
s
Varvtalsstyrning
R
em
is
Ange typ av system för varvtalsstyrning, till exempel
– mekanisk varvtalsreglering med tillåten varvtalsminskning 4–5 procent vid
belastningsökningar från tomgång till full last
– elektronisk varvtalsreglering för begränsad varvtalsminskning eller
varvtalsoberoende lastupptagning.
Drivmotorer i motordrivna generatoraggregat
Ange
– motortyp
– motorvarvtal
– om drivmotor ska vara försedd med katalysatorrenare
– om drivmotor ska vara försedd med partikelfilter
– om drivmotor ska vara försedd med motorvärmare
– om oljelänspump ska monteras
– krav på motorinstrumentering
– krav på extra vakter
– krav på trycksatta bränsleledningar.
115
Dieselmotorer i motordrivna generatoraggregat
Ange för dieselmotor
– typ, till exempel stationär, kallstartande, turboladdad, direktinsprutad,
vattenkyld
– krav på startmotor
– krav på gångtid utan bränslepåfyllning vid fullast
– bränslesystem och överladdningsutförande
– bränslefilter eller annan metod för bränslerening
– kylsystem
– smörjoljesystem
ro
pa
s
– instrumentering och tillbehör som bedöms nödvändiga för säker start, drift
och övervakning
– de vakter som ska vara monterade på dieselmotorn, till exempel vakt för
lågt smörjoljetryck, högt smörjoljetryck, hög kylvattentemperatur och låg
kylvattennivå.
Gasturbindrivna generatoraggregat
SHC
VINDKRAFTVERK
SHD
SOLKRAFTVERK
be
SHB.2
jå
Beakta standarderna SS 4364000, SS-EN 50160, SS-EN 61000-2-2 och SSEN 61173.
Ange
re
Ange placering av solceller och reglerutrustning på måttskiss.
– om solkraftaggregatet ska anslutas till elnätet
– typ av kabel
Få
– spänningsreläer
– åskskyddssystem
– avledare för överspänning
–
– elmätare
– elkopplare
s
– krav på fogmassa för tätning av genomföringar
R
em
is
– bärförmåga för byggnadsintegrerade solceller
– brandskydd för byggnadsintegrerade solceller.
Beakta
– åtkomlighet för service och underhåll
– apparater och fästdetaljers tålighet mot väderpåverkan
– att elmateriel på likströmssidan ska vara lämplig för likspänning och
likström.
SHE
VATTENKRAFTVERK
SJ
APPARATER OCH UTRUSTNINGAR FÖR LAGRING,
TRANSFORMERING, FASKOMPENSERING, OMRIKTNING M
M
SJB
BATTERIER
SJB.1
Laddningsbara batterier
116
Block eller celler ska vara av samma typ och ska sammankopplas till angiven spänning och
kapacitet.
Till batteri ska levereras drift- och skötselinstruktioner.
– fabrikat
– typbeteckning och antal celler per batteristräng
– tillverkningsår och månad
– märkspänning för cell
ro
pa
s
– batterikapacitet i Ah vid ... timmars urladdning med urladdningsströmmen ... A till
slutspänningen ... V/cell
– lägsta slutspänning för cell
– högsta tillåtna laddningsström
– hålladdningsspänning för cell
– högsta tillåtna laddningsspänning för cell
– elektrolytens densitet vid högsta och minsta laddning vid 20 °C för blybatteri
– livslängd.
jå
Batterier i personsökningssystem
be
– batteriets vikt
Ange
re
Batteri ska vara anpassat till batteriutrymme och ha tillräcklig kapacitet för att strömförsörja
personsökare i angivet antal drifttimmar. Batteriets kapacitet ska under angiven drifttid medge
mottagning av minst två anrop i genomsnitt per timme.
– typ av batteri med hänsyn till användningsområde och -miljö samt
belastning och urladdningstid
Få
– nominell spänning
– största belastningsström
– hur långa nätavbrott som ska klaras
–
– belastningsprofil
– driftförhållande, till exempel backup-drift, cyklisk drift, lång urladdningstid
s
– högsta och lägsta spänning med hänsyn till belastningens toleransnivåer
R
em
is
Ange om
– spänningsförande delar på batteri ska vara beröringsskyddade
– batteri ska förses med skyddstak
– batteri ska placeras i skåp
– batteri ska förses med säkring och lastfrånskiljare eller med effektbrytare
som batteriseparation
– batteriavsäkring ska utföras i polseparerade plastkapslingar
– larm ska avges vid utlöst eller öppen batteribrytare.
Samråd med berörd projektör om ögonduschutrustning i batteriutrymmen.
Beträffande ventilation av batteriutrymmen, se under rubriken
Batteriutrymmen under 6.
Batterier i brandlarmsystem
För batteri i brandlarmsystem anges uppladdningstid och reservdrifttid med
utgångspunkt i tillgänglighet i elnätet samt eventuell förekomst av
reservelverk. Batteri i larmanläggning bör ha en kapacitet som medger 24
timmars drift av anläggningen och därefter minst 30 minuters drift i larmläge.
117
Batterier i personsökningssystem
Beakta att krav på batterikapacitet anges i antal timmar som batteri ska kunna
strömförsörja personsökare (beredskapsläge).
Ange
– om laddningsbart ska levereras
– om icke laddningsbart batteri ska levereras
– antal drifttimmar.
SJB.11
Blybatterier
SJB.111
ro
pa
s
Till batterianläggning ska levereras mätapparat för densitetsmätning.
Fritt ventilerade batterier
Blybatteri ska vara av fritt ventilerad typ enligt SS-EN 50272-2 och för stationär användning
samt typprovat för sitt ändamål och märkt enligt SS-EN 60896-11.
Batteri ska vara av lågunderhållstyp och vara försett med flamspärrade ventiler som medger
vätskepåfyllning utan att ventilerna behöver tas bort.
be
Batteri som innehåller flytande elektrolyt ska vara uppställt så att skadeverkningar på grund av
utläckande elektrolyt är förhindrade, till exempel med hjälp av tråg utfört av material som är
resistent mot elektrolyten.
Till batterianläggning med ackumulatorvätska ska påfyllningsutrustning levereras.
Ange om
jå
– batteriet ska ställas upp, till exempel med batterihylla och tråg,
batteriställning och tråg i ett eller två etage, i en, två eller tre rader
– spänningsmätning ska kunna utföras för varje enskilt block
re
– batteriblock som ställs upp i våningsställning ska förses med tråg för varje
våning
Få
– högströmsegenskaper krävs.
Batteridata
Ange
–
– batteriets eller batteriblockets märkspänning och vilospänning vid fulladdat
batteri
– batteriets eller batteriblockets kapacitet (Ah) vid 20 timmars urladdning till
slutspänning 1,75 V/cell
R
em
is
s
– förväntad brukstid, till exempel 8–10 år.
SJB.112
Tillbehör
Ange om
– skyddsutrustning och batterivårdsutrustning ska ingå och monteras
– och i så fall i vilken omfattning portabel engångsögondusch ska ingå och
monteras.
Ventilreglerade batterier
Blybatteri ska vara av ventilreglerad typ enligt SS-EN 50272-2 och för stationär användning
samt typprovat för sitt ändamål och märkt enligt SS-EN 60896-21.
Avstånd mellan batterierna ska medge god kylning. Batteriskåp som används för uppställning
av batterier ska vara väl genomventilerat.
För ventilreglerade batterier ska levereras utrustning för blockspänningsmätning.
Ange
– om batteri ska vara utfört med absorberande eller gelad elektrolyt
– hur batteriet ska ställas upp, till exempel i ett eller två etage, i en, två eller
tre rader
118
– om batteriskåp ingår i entreprenaden
– om spänningsmätning ska kunna utföras för varje enskilt block.
Batteridata
Ange
– batteriets eller batteriblockets märkspänning och vilospänning vid fullt
laddat batteri
– batteriets eller batteriblockets kapacitet (Ah), till exempel vid 10 timmars
urladdning till slutspänning 1,75 V/cell
SJB.12
Alkaliska batterier
SJB.121
Nickel-kadmiumbatterier
ro
pa
s
– livslängd.
Batteri med öppna, prismatiska nickel-kadmiumceller ska vara typprovat för sitt ändamål och
märkt enligt SS-EN 60623.
Ange
– belastningsprofil
be
– celltyp, (L) för måttlig belastning under lång tid, (H) för stora kortvariga
strömuttag, (M) för medelbelastning
Batteridata
re
Ange
jå
– hur batteriet ska ställas upp, till exempel på konsolhylla med tråg eller
batteriställning med tråg, i en, två eller tre rader.
– batteriets system- och slutspänning
– batteriets kapacitet (Ah) vid 5 timmars urladdning till slutspänning
Få
– förväntad brukstid.
Icke laddningsbara batterier
SJC
TRANSFORMATORER
SJC.1
Krafttransformatorer
s
–
SJB.2
is
Transformator ska uppfylla kraven enligt SS-EN 60076-1.
em
– fastal, frekvens
– isolationsmedium, kylart
R
– märkeffekt
– märkspänning, omkopplingsbarhet
– typ av reglering, omsättningskopplare
– kopplingsart
– kortslutningsimpedans
– tillbehör
– tomgångs- och belastningsförluster, samt om de ska vara reducerade.
Samråd med nätägaren vid val av kopplingsart och omsättning för
transformator som ska anslutas till eldistributionsnät. Normalt ska
transformator som ansluts till eldistributionsnät ha kopplingsarten Dyn 11 och
omsättningskopplare med fem lägen ±2 × 2,5 procent.
Ange
119
– fastal, frekvens
– isolationsmedium, kylart
– märkeffekt
– märkspänning, omkopplingsbarhet
– isolationsnivå
– typ av reglering, till exempel med omsättningskopplare, med
lindningskopplare
– kopplingsart
– kortslutningsimpedans om visst värde önskas
– om jordningsbult ska finnas
ro
pa
s
– önskade tillbehör, till exempel gasvakt, termometer, transporthjul, lyftöglor
– om statisk skärm mellan upp- och nersida ska finnas
– särskilda krav i samband med transport.
SJC.11
Vätskeisolerade krafttransformatorer
SJC.111
Oljeisolerade krafttransformatorer
be
Oljeisolerad krafttransformator ska uppfylla kraven enligt SS-IEC 60076-7.
Ange om transformator ska utföras med eller utan oljeexpansionskärl.
Oljeisolerade distributionstransformatorer
jå
SJC.1111
Oljeisolerad distributionstransformator för högst 36 kV ska uppfylla kraven enligt SS-EN 504641.
re
Transformator med kabelboxar ska uppfylla de allmänna kraven enligt SS-EN 50464-2-1 samt
för kabelboxar typ 1 och typ 2 även kraven enligt SS-EN 50464-2-2 respektive SS-EN 50464-23.
Få
Beakta att i SS-EN 50464-1 anges tilläggskrav för oljeisolerade
distributionstransformatorer för högst 36 kV och med märkeffekter från 50 kVA
till 2 500 kVA.
Oljeisolerade reglertransformatorer
SJC.12
Torrisolerade krafttransformatorer
–
SJC.1112
s
Torrisolerad krafttransformator ska uppfylla kraven enligt SS-EN 60076-11.
SJC.121
is
Ange särskilda krav på isolering, till exempel gjuthartsisolering.
Torrisolerade distributionstransformatorer
em
Torrisolerad distributionstransformator för högst 36 kV ska uppfylla kraven enligt SS-EN 505411.
Ange krav på belastbarhet vid övertonsdrift enligt SS-EN 50541-2.
Isolertransformatorer och skyddstransformatorer
SJC.21
Isolertransformatorer
R
SJC.2
Mellantransformator för skyddsändamål ska uppfylla kraven enligt SS-EN 61558-1 eller
SS-EN 61558-2-4.
Isolertransformator för matning av medicinska utrymmen ska uppfylla kraven enligt
SS-EN 61558-2-15.
SJC.22
Skyddstransformatorer
Skyddstransformator ska uppfylla kraven enligt SS-EN 61558-1.
Ange
120
– omsättning
– märkeffekt eller belastningsförutsättning
– om transformator ska vara fast ansluten eller anslutas med stickpropp till
uttag
– om transformators nedsida ska vara 2-poligt säkrad.
SJC.3
Skiljetransformatorer
Skiljetransformator för allmän användning ska uppfylla kraven enligt SS-EN 61558-2-1.
Manövertransformator ska uppfylla kraven enligt SS-EN 61558-2-2.
Ange om skiljetransformator ska vara
ro
pa
s
– för allmän användning
– manövertransformator.
SJC.4
Mättransformatorer
Ange
– beräknad belastning
SJC.41
be
– krav på omkopplingsbarhet.
Strömtransformatorer
Strömtransformator ska vara torrisolerad och uppfylla kraven enligt SS-EN 60044-1.
jå
Outnyttjad sekundärkrets i strömtransformator ska kortslutas.
re
Strömtransformatorer för debiteringsmätning ska placeras och monteras så att de lätt kan bytas.
De ska utan fara kunna okulärbesiktigas under drift. Märkskyltar ska vara synliga och avläsbara
vid okulärbesiktning.
I entreprenaden ingår montering av strömtransformatorer för debiteringsmätning och
kortslutningsplint som tillhandahålls av nätägaren.
För lågspänningsanslutningar till elnätet, se SS 4370102.
Få
För mätkretsen väljs flertrådig kopparledare förlagd i veriflexslang eller motsvarande. Ledare för
mätkretsen dimensioneras enligt SS 4370102.
Ledare ska förläggas mellan strömtransformator och plint.
–
Beakta att strömtransformator för reläskydd ska ha erforderlig märkbörda med
hänsyn till relätyp och anslutningsledningar. Överströmstalet bör vara minst
10.
s
Beakta ledningsimpedansen i sekundärkretsarna.
R
em
is
Strömtransformator för debiteringsmätning bestäms i samråd med nätägaren.
SJC.42
Ange
– omsättning
– märkbörda
– överströmstal
– antal kärnor
– vem som tillhandahåller strömtransformatorer för debiteringsmätning, om
inte nätägaren gör detta.
Spänningstransformatorer
Spänningstransformator ska vara torrisolerad och uppfylla kraven enligt SS-EN 60044-2.
Spänningstransformator ska på sekundärsidan skyddas mot kortslutning och överbelastning
med särskilda skydd för varje till sekundärkretsen ansluten funktionsgrupp.
Ange
– omsättning
– märkbörda
121
– funktionsgrupper, till exempel mätning, styrning och skydd
– typ av skydd i sekundärkrets, till exempel dvärgbrytare eller säkring.
SJC.8
Diverse transformatorer
SJC.81
Vridtransformatorer
Ange om vridtransformator ska vara motordriven.
Störskyddstransformatorer
SJC.83
Sugtransformatorer
SJC.84
Autotransformatorer
SJD
STRÖMFÖRSÖRJNINGSAGGREGAT
SJD.1
Strömförsörjningsaggregat med laddningslikriktare
ro
pa
s
SJC.82
be
Strömförsörjningsaggregat ska innehålla laddningslikriktare eller vara kombinerat med
laddningslikriktare för laddning och underhållsladdning av batteri.
Nätaggregat för strömförsörjning av larmsystem
re
Ange
jå
Nätaggregat och batteri ska vara så dimensionerade så att de, vid batteri- eller
nätspänningsbortfall, var för sig kan strömförsörja systemet i såväl normalläge som larmläge,
inklusive larmöverföring och larmdon.
– om batteri ska vara inbyggt i aggregatet
Få
– om laddningslikriktaren ska vara konstantspänningsreglerande.
Nätaggregat för strömförsörjning av larmsystem
Ange typ av system som aggregatet är avsett för, till exempel
brandlarmsystem, inbrotts- och överfallslarmsystem.
Strömförsörjningsaggregat med avbrottsfri kraft (UPS)
–
SJD.2
R
em
is
s
UPS bör man dimensioneras efter typ av last. En UPS bör normalt vara
belastad till mellan 60–80 procent. Effektbehovet anges i kW.
SJE
Ange
– typ av UPS (on-line, off-line)
– en- eller trefasmatning
– skyddstid
– om det ska vara en- eller trefas sekundärt
– om en extern bypass ska medleveras
– om mjukvara för nedtagning av servrar och datorer ska medleveras
uppställning.
KONDENSATORUTRUSTNINGAR
Motorstartkondensator ska uppfylla kraven enligt SS-EN 60252-1.
SJE.1
Kondensatorer för faskompensering
Ange
– märkeffekt i kVAr
– märkspänning
– uppställning
122
– omgivningsförhållande.
Beträffande faskompensering i ljusarmaturer, se avsnitt SN.
SJE.12
Kondensatorer för faskompensering med reglerutrustning
Ange antal effektsteg och den nominella effekten per steg.
SJF
OMRIKTARE
SJF.1
Likriktare för samdrift med batterier
ro
pa
s
Likriktare ska vid normaldrift klara den normala belastningen samt underhållsladdning av
batteriet.
Laddningsspänning, högsta laddningsström och laddningsförlopp ska vara anpassade till
batteri.
Den överlagrade växelströmmens effektivvärde ska begränsas enligt batteritillverkarens
dokumenterade anvisningar.
Laddningslikriktare ska förses med skylt som anger den av batteritillverkaren rekommenderade
normala laddningsspänningen.
Ange
be
– om likriktare ska förses med överströmsskydd, mätinstrument, omkopplare,
anordning för snabbladdning, signalkontakt för indikering av
laddningsavbrott
– verkningsgrad
jå
– driftspänning
– märkström eller annan uppgift om likriktares kapacitet
re
– om likriktare ska kunna arbeta direkt mot last, till exempel vid service och
byte av batteri
– om uttag för anslutning av precisionsvoltmeter ska finnas
– om uttag för kontroll av batterier ska finnas
Få
– om uttag för belastningsprov av batterierna ska finnas.
Ange larmfunktioner, potentialfria med växlande kontaktfunktion för
– nätfel
–
– laddarfel
– batterikretsfel
s
– överspänningsfel
R
em
is
– underspänningsfel
SJF.11
– jordfel + och −, och om larmgränser ska vara inställbara
– om aktuell jordresistans för + och − ska kunna avläsas.
Larm ska valfritt kunna vara A- eller B-larm, summalarm A eller B med
inställbar tidsfördröjning för A- respektive B-larm.
Samråd med berörd projektör om gruppledning eller uttag för matning av
likriktare.
Konstantspänningsreglerande laddningslikriktare
Likriktare ska lämna konstant likspänning med en noggrannhet av ±0,5 procent av inställt värde
vid belastningsvariation mellan 0 och 100 procent av märkströmsvärdet och samtidig
nätspänningsvariation med +6 till −10 procent och frekvensvariation med 50–60 Hz ±1 procent.
– primärspänning
– sekundärspänning
– reglernoggrannhet
123
– konstantspänning.
Ange
– om andra krav än de som föreskrivs i AMA ska gälla
– om likriktare ska vara utförd för jordat eller isolerat system
– om likriktare ska vara primärswitchad eller transistorreglerad
– typ av batteri som ska laddas
– om likriktare ska vara försedd med dels frigivning till forcerad ventilation,
dels blockering från luftbehandlingsaggregat vid snabbladdning av öppna
batterier
– om likriktare ska vara sekundärt avsäkrad, 2-poligt avsäkrad lastutgång
och med kortslutningssäker utgång
Ange om likriktare ska förses med
– överströmsskydd
ro
pa
s
– hur likriktare ska instrumenteras och övervakas.
– instrument för mätning av ström och spänning
– omkopplare för snabb- och underhållsladdning
– anordning för snabbladdning
SJF.12
be
– signalkontakt för laddningsavbrott.
Laddningslikriktare för traktionära batterier
jå
Beakta vad som anges i AFS 1988:4.
Ange hur batteri ska anslutas till laddningsaggregatet.
Likriktare i personsökningssystem
re
SJF.13
Likriktare ska
– automatiskt ladda varje enskild personsökares batteri då mottagaren placeras i
uppsamlingsfacket
Få
– kunna vara ansluten till personsökare obegränsad tid utan att skador uppstår
– vara utförd för nätanslutning och ha överströmsskydd.
Ange
–
– om likriktare ska vara försedd med mätinstrument, omkopplare, anordning
för snabbladdning, signalkontakt för indikering av laddningsavbrott med
mera
R
SJF.21
SJF.22
– det antal personsökare som likriktare samtidigt ska kunna ladda.
Likriktare för direktdrift
em
SJF.2
is
s
– märkström eller annat kriterium för likriktares kapacitet
Likriktare utan stabilisering
Ange om likriktare ska vara försedd med filter.
Likriktare med stabilisering
Likriktare ska lämna konstant likspänning med en noggrannhet av ±0,5 procent av inställt värde
vid belastningsvariation mellan 0 och 100 procent av märkströmsvärdet och samtidig
nätspänningsvariation med +6 till −10 procent och frekvensvariation med 50–60 Hz ±1 procent.
Ange om andra krav än de som föreskrivs i AMA ska gälla.
SJF.3
Växelriktare
SJF.4
Frekvensomriktare
Frekvensomriktare ska monteras så att god kylning erhålls.
124
SJF.41
Frekvensomriktare för motordrift
Frekvensomriktare ska uppfylla krav enligt SS-EN 61800-3 och SS-EN 61800-5-1.
Hand-, stopp- och autofunktion ska finnas integrerad i omriktaren för enkel manuell styrning.
Frekvensomriktare ska vara försedd med överlastskydd som skyddar både motor och
frekvensomriktare.
Frekvensomriktare ska vara försedd med kontrollpanel med alfanumeriskt teckenfönster och
knappsats för inställning av alla parametrar samt för avläsning av mätvärden, parametrar, larm
och feldiagnostik. Möjlighet till summalarm via potentialfri kontakt ska finnas.
Frekvensomriktare ska vara utförd med förprogrammerade funktioner med parametrar för
inställning av önskad tillämpning.
Ange
– märkspänning (1-fas eller 3-fas)
ro
pa
s
Kabel mellan frekvensomriktare och motor samt signalkablar till frekvensomriktare ska uppfylla
installationens emc-krav och förläggas enligt tillverkarens dokumenterade anvisningar.
– typ av motor som ska användas, till exempel kortsluten asynkron-, synkroneller reluktansmotor
– högsta motoreffekt eller motorström relaterad till konstant eller kvadratiskt
moment
be
– normal drift (överlast 10 procent) eller tung drift (överlast 50 procent)
– om frekvensomriktare ska förses med huvudkontaktor för galvanisk
frånskiljning av nät
jå
– uppställning och montering
– om frekvensomriktare ska vara försedd med gränssnitt för anslutning till
styrsystem, samt typ av kommunikationsbuss
re
– data för motoranslutningar, till exempel spänning, frekvens,
kopplingsfrekvens, acceleration och retardation
– signaler till och från styrsystem, till exempel digitala och analoga in- och
utgångar 0–10 V alternativt 4–20 mA
Få
– konstanta frekvenser (varvtal)
– frekvensområden för hopp över kritiska frekvenser
– rampfunktioner för acceleration (start) och retardation (stopp)
– IR-kompensering
–
– skyddsfunktioner, till exempel överström, strömgränser, överspänning,
underspänning, övertemperatur, fasbrott och jordfel
R
em
is
s
– reglerfunktioner, till exempel regulatorfunktion, pump- och fläktreglering,
konstantmomentdrift, sekvensstyrning
– start- och bromsfunktioner, till exempel tungstartfunktion, flygande
startfunktion, likströmsbromsning, bromschopper och bromsmotstånd
– om omriktaren ska vara utrustad med ingångsfilter, till exempel nätreaktor
eller EMC-filter, samt om den ska vara utrustad med utgångsfilter, till
exempel du/dt eller sinusfilter.
– kapslingsklass
– om frekvensomriktaren ska vara utförd för återmatning av bromseffekt till
nätet, det vill säga att vid nätåtermatning likriktardelen är utförd som en
helstyrd dubbelströmriktare.
Om objektsanpassat övertonsfilter inte kan anordnas bör övertonsfiltrering ske
centralt.
Beakta att frekvensomriktare bör placeras så nära motorn som möjligt för att
minimera övertonsströmmar och för att undvika att andra utrustningar störs.
SJF.42
Frekvensomriktare för strömförsörjning
Ange vad frekvensomriktare ska strömförsörja.
SJF.5
Strömriktare
125
SJF.51
Strömriktare för motordrift
Strömriktare som innehåller strömriktarmoduler och kopplingsapparater ska uppfylla kraven
enligt SS-EN 61439-1.
Strömriktarmoduler ska uppfylla kraven enligt SS-EN 60146-1-1.
Strömriktarutrustningen ska sektioneras så att kraft- och elektronikkretsar separeras och
placeras bakom separata luckor. Betjäningsapparater placeras intill varandra och förses med
beröringsskydd mot spänningsförande delar.
Ange
– märkspänning och frekvens för matande nät
– klass på matande nät enligt SS-EN 60146-1-1
ro
pa
s
– märkspänning för likspänning och märkström för likströmmen relaterad till
driftklass enligt SS-EN 60146-1-1
– typ av strömriktare, till exempel enkel- eller dubbelströmriktare i ostyrt,
halvstyrt eller helstyrt utförande
– om 3-fasig strömriktare ska vara av 6-puls- eller 12-pulsutförande
– styrfunktioner och typ av styrsystem
– krav på sekvensstyrning av inre och yttre styrobjekt, till exempel kylfläktar,
fältmatare, huvudkontaktor, mekanisk broms
be
– gränssnitt mot överordnat styrsystem
– hur strömriktarutrustning ska ställas upp och monteras
– krav på strömriktartransformatorer eller seriereaktorer
jå
– krav på glättning av likströmmen. Störpulsationerna får inte överstiga de
värden som motortillverkaren rekommenderar
re
– om strömriktarutrustningen ska vara försedd med mätuttag som ska vara
lätt åtkomliga utan att utrustningen behöver öppnas.
Beakta att övertonsströmmar som alstras av strömriktare ger upphov till
övertoner i nätspänningen.
REAKTORER M M
Få
SJG
Beträffande reaktorer i förkopplingsdon i ljusarmaturer, se SNT.21.
Strömbegränsningsreaktorer
–
SJG.1
Ange
s
– systemspänning
SJG.2
is
– strömbegränsningsreaktorns impedans.
Neutralpunktsreaktorer
R
em
Neutralpunktsreaktor ska uppfylla kraven enligt SS-EN 60076-6 och vara avstämd mot nätets
kapacitans.
Ange
– systemspänning
– om neutralpunktsreaktorn ska förses med ett neutralpunktsmotstånd och i
så fall märkström för neutralpunktsmotstånd
– om reaktor ska vara försedd med uttag för omkoppling i steg
– om reaktor ska vara utförd med variabel steglös inställning för styrning och
med automatik för avkänning av nätkapacitans.
SJG.3
Glättningsreaktorer
SJG.4
Transduktorer
SJH
SPÄNNINGSSTABILISATORER
126
SJH.1
Nätspänningsstabilisatorer
Ange
– effekt
– reglernoggrannhet.
SJK
ÖVERTONSFILTER
Ange om filter ska vara integrerat med den utrustning som ska filtreras.
SJK.1
Passiva övertonsfilter
Ange
– högsta effektförlust.
SJK.11
Spärrfilter
– spänningsnivå
– spärrfrekvens
– högsta tillåtna felström
jå
– kortslutningshållfasthet
be
– högsta tillåtna lastström (grundton)
ro
pa
s
– godtagbara toleranser vid förekommande temperaturer och driftbetingelser
– högsta genomsläppta övertonsström
– lägsta tillåtna kortslutningseffekt efter filtret
re
– högsta tillåtna spänningsdistorsion på filtrerad nätdel.
Spärrfilter för högspänning
SJK.112
Spärrfilter för lågspänning
SJK.12
Shuntfilter
Få
SJK.111
–
– spänningsnivå
s
– filterfrekvens och om filtret ska vara snedavstämt eller finavstämt
em
is
– önskad reaktiv effektgenerering
R
SJK.121
– högsta förekommande harmoniska distorsion (THD)
– högsta förutsedda ström genom filtret och om filter ska förses med
överströmsskydd som kopplar bort filtret i händelse av överbelastning
– märkspänning på kondensatorer.
Shuntfilter för högspänning
SJK.122
Shuntfilter för lågspänning
SJK.2
Aktiva övertonsfilter
Aktiva övertonsfilter ska kunna övervaka och kontinuerligt mäta övertonerna i en viss punkt av
nätet samt neutralisera skadliga övertoner även om lasten förändras.
– spänningsnivå
– filterström
– högsta värdet av belastningen i kVA.
127
SJK.21
Aktiva filter för högspänning
SJK.22
Aktiva filter för lågspänning
SK
KOPPLINGSUTRUSTNINGAR OCH KOPPLINGSAPPARATER
SKB
KOPPLINGSUTRUSTNINGAR
Kopplingsutrustningar ska vara förtillverkade eller sammanbyggda av förtillverkade enheter. De
ska vara ytbehandlade på sådant sätt som är lämpligt för angivna miljöbetingelser.
ro
pa
s
CE-märkning
Platsbyggd kopplingsutrustning ska CE-märkas. Dokument som visar kopplingsutrustningens
uppbyggnad inklusive scheman och instruktioner för skötsel och underhåll ska tillhandahållas.
Huvudledningar
Anslutning av huvudledare ska utföras på sådant sätt att fasledare lätt kan skiftas och så att
dissymmetriström L1-L2-L3-N kan mätas med tångamperemeter.
be
Ledningskanaler
Ledare i hjälpströmkretsar
jå
Slitsade kanaler i kopplingsutrustning för högst 1 000 V växelström eller 1 500 V likström ska
uppfylla kraven enligt SS-EN 50085-2-3.
re
Ledare i hjälpströmkrets ska vara minst fåtrådig eller, om den går till dörr eller annan rörlig del,
mångtrådig och flexibel.
Skydd för sådana ledare ska medge komplettering i begränsad omfattning med ytterligare
ledare.
Få
Ange om mycket kort frånkopplingstid fordras för att begränsa ljusbågars
varaktighet och verkningar. Se även ELSÄK-FS 2008:1 och SS 4364000
beträffande detaljkrav på elinstallationen.
Gemensamma avsnitt i standarder som avser kopplingsutrustningar för
spänning över 1 kV finns i SS-EN 62271-1.
–
Ange
– om förregling av frånskiljare mot tillhörande brytare ska utföras
R
em
is
s
– om avkortning av frånkopplingstiden ska utföras, till exempel genom
momentanverkande reläskydd eller vakter känsliga för tryck, ljus eller
värme
– om strömbegränsning med säkring i kombination med lämplig elkopplare
ska utföras
– om avståndsmanövrering ska införas
– om förbättring av tryckavlastning ska utföras
– om förstärkning av kopplingsutrustningen ska utföras.
Beakta behov av utrymme för framtida utbyggnad.
CE-märkning
Ange krav på teknisk dokumentation i avsnitt YU.
Ledningskanaler
Ange
– material
– termiska påkänningar
– flamsäkerhet
– monteringssätt.
128
SKB.1
Utomhusställverk
Vid mekanisk dimensionering av utomhusställverk måste hänsyn tas till
karaktär och storlek hos de yttre laster som kan väntas uppträda. Av
betydelse är främst inverkan av vind, is samt av kortslutning. För mekanisk
dimensionering, se SS 4210166, och för beräkning av vind- och islaster, se
SS 4210167.
Beakta SS-EN 50522 och SS-EN 61936-1 vid dimensionering.
SKB.11
Luftisolerade ställverk utomhus
SKB.12
ro
pa
s
Luftisolerade utomhusställverk ska uppfylla kraven för isolationsavstånd enligt SS-EN 60071-1
och SS-EN 60071-2.
Gasisolerade ställverk utomhus
Ange
– om ställverket ska utföras 1-fas- eller 3-faskapslat
– hur kablar, luftlinjer och transformatorer ska anslutas till ställverket.
SKB.2
Inomhusställverk
be
Ange
– om termografering ska kunna ske genom inspektionsfönster
– hur kablar och transformatorer ska anslutas till ställverket.
jå
Beträffande kabelanslutning, se avsnitt SDC.
Beträffande installationsgolv i ställverksrum, se NSE.21 i AMA Hus.
Högspänningsställverk inomhus
Kabelmontering
re
SKB.21
Få
I avskärmad del av skåp ska kabel kunna monteras med övriga delar av ställverket
spänningssatta utan att personsäkerheten åsidosätts. Kabelavslutning ska i hela sin
utsträckning rymmas inom ett skåp. Fasväxling ska kunna utföras.
–
Manöverhandtag – manöveranvisning
s
Löst manöverhandtag för lastfrånskiljare och jordningskopplare ska enkelt kunna anbringas och
dess rätta läge kunna kontrolleras genom lägesmarkering eller dylikt.
is
Manöveranvisning ska framgå av symbol eller skylt på ställverksfronten.
Arbets- och ändpunktsjordning
em
Arbets- och ändpunktsjordning ska kunna utföras utan risk för personskada och med skydd
genom kapslingen. Skåpdörr ska kunna öppnas och stängas med jordningen anbringad.
R
Anslutna kablar ska kunna ändpunktjordas i varje skåp.
Om jordning utförs stegvis ska anordning finnas som förhindrar att fler än en fas jordas i första
steget.
Om jordning utförs trefasigt i ett steg ska jordningskopplare ha full slutförmåga.
Fast jordningsanordning ska uppfylla kraven enligt SS 4362110.
Lastfrånskiljare
Lastfrånskiljare ska kunna låsas i frånslaget läge.
Ledningar i mät- och hjälpströmkretsar
Mätkrets från spänningstransformator ska vara skyddad av diazedsäkring med högst 10 A
märkström. Skyddet ska vara åtkomligt under drift och plomberbart. Anordning för
spänningskontroll av kretsen efter skyddet ska finnas.
129
Ledare från strömtransformator ska dimensioneras så att summan av ledarens börda och
bördan hos mätarens strömspolar blir 25–100 procent av strömtransformatorns märkbörda.
Mätledningar får inte skarvas.
Ange
– typ av ställverk och uppställning
– märkspänning och isolationsnivå
– märkström och märkfrekvens
– märkkorttidsström
– märkvärden för komponenter som ingår i ställverket
– typ av belysning i ställverksfack med tanke på lampbyte
ro
pa
s
– om ställverket ska förses med utdragbara eller fast monterade
kopplingsapparater
– om ställverket ska förses med kapacitiva spänningsgivare och antalet
spänningsindikatorer som ska ingå
– om ställverket ska förses med ljusbågsvakter.
Specificera ställverket på ritning eller i bilaga till beskrivning.
be
Begär uppgifter av nätägaren om konstruktionsspänning och
dimensionerande kortslutningsström samt erforderliga uppgifter beträffande
skenor och apparater för nätägarens ledningar och mätning. Redovisa dessa
uppgifter i handlingarna.
Luftisolerade högspänningsställverk inomhus
re
SKB.211
jå
Om inte annat överenskommits, ska enligt IBH 04 ställverksskåp för
nätägarens ledningar och mätutrustning tillhandahållas fullt utrustade och
monterade med undantag av kabelavslutningar, mättransformatorer, mätare
och mätarplintar. Samråd med nätägaren.
Få
Metallkapslade högspänningsställverk ska beträffande konstruktion och utförande uppfylla
Avskärmning
Med skyddsskärm, utförd enligt kraven i SS 4362140, och öppen skåpdörr ska kraven för
kapslingsklass lägst IP20 uppfyllas.
–
Skåpdörr ska kunna stängas med skyddsskärm anbringad i skåpet.
s
Inspektionsfönster
is
Inspektionsfönster ska finnas för okulär kontroll av elkopplares kopplingsläge.
Borttagbar och utdragbar del
R
em
Borttagbar eller utdragbar del, till exempel truckmonterad elkopplare, ska vid öppen kapsling
kunna föras in endast till frånskilt läge. Förflyttningsrörelsen från frånskilt läge till driftläge och
omvänt ska kunna göras med kapslingen sluten. Om elkopplare har synlig frånskiljningssträcka,
är lättöverskådlig och om skydd finns mot oavsiktlig beröring av spänningsförande del tillåts
dock att dess införing till respektive utdragning från driftläge sker med öppen dörr.
Elkopplare ska i samtliga lägen vara spärrad mot oavsiktlig förflyttning.
Styrledning och skarvdon ska kunna fixeras vid utdragbar enhet så att de under åkrörelsen inte
kan komma i farlig närhet av spänningsförande del.
Högspänningssäkring
Säkring ska vara placerad och anordnad så att vid säkringsbyte oavsiktlig beröring av farlig
spänning och oavsiktlig kortslutning mellan faser eller fas och jord är förhindrad.
Provningsredovisning
Protokoll ska kunna redovisas som visar
– att provobjektet har bestått samtliga typprovningar enligt SS-EN 62271-200
130
– att allkontroll har utförts enligt SS-EN 62271-200
– att ställverk är ljusbågsprovat och uppfyller kraven enligt SS-EN 62271-200. Uppställning av
provobjektet ska under proven motsvara det driftförhållande för vilket provobjektet är avsett.
Tryckavlastningskanaler
Ange längd och utförande på tryckavlastningskanaler. Se även 63.C
beträffande ställverksutrymme.
Gasisolerade högspänningsställverk inomhus
SKB.22
Lågspänningsställverk inomhus
Ställverk ska uppfylla kraven enligt SS-EN 61439-1.
ro
pa
s
SKB.212
Fasledarna i samlingsskena och anslutningar till utmatningsenhet ska märkas och placeras i
ordningsföljden L1, L2 och L3.
Kabelmontering
Elkopplare för utmatningsenhet ska medge anslutning av en aluminiumledare per uttag med
area motsvarande utmatningsenhetens märkström, dock högst 240 mm 2.
be
Framtida anslutning av utgående kabel ska kunna utföras med ställverket och befintliga kablar
under spänning. Hur erforderliga skyddsåtgärder ska kunna utföras för att krav enligt
kapslingsklass IP20 ska uppfyllas mot angränsande spänningsförande delar ska redovisas.
jå
Strömmätning
re
I utmatningsenhet som saknar fast uppkopplad strömmätning ska såväl summaström som varje
fas kunna mätas med tångamperemeter, varvid spänningsförande delar ska vara
beröringsskyddade enligt kapslingsklass lägst IP20.
Neutralskena och skyddsledarskena
Få
Neutralskena och skyddsledarskena ska vara placerade så att de inte försvårar kabelmontering.
Varje kabels neutralledare och skyddsledare ska kunna anslutas med egen klämma till
respektive skena.
–
Jordning och kortslutning
s
Ställe där samlingsskenor inklusive skydds- och neutralledare ska kunna kortslutas ska vara
markerat med skylt. Vid delad skena ska varje del betraktas som en separat samlingsskena.
is
I ställverk som är avsett att mata luftledning ska utmatningsenhet vara utförd så att ansluten
kabel kan ändpunktjordas.
em
Spännings- och faslägeskontroll
R
Kontroll av spänning och fasläge över inmatande och utmatande enheter samt kontroll av
spänning på båda sidor om säkring ska kunna utföras med spänningsförande delar
beröringsskyddade i angiven kapslingsklass.
Fast förlagda ledare för hjälpströmbanor anslutna till huvudströmbana ska vara utförda som
enledare försedda med förstärkt isolering. Ledare för hjälpströmbana ska vara stabilt förlagd
och får endast vid anslutningspunkten till huvudströmbana vara förlagd på mindre avstånd än
20 mm från huvudströmbana.
Elkopplare
Elkopplare i inmatningsenhet
I de fall elkopplare finns ska den vara utförd för oberoende manöver.
I de fall annan elkopplare än effektbrytare används ska den vara utförd för lägst
användningskategori AC 22 enligt SS-EN 60947-1 och dessutom ska den termiskt och
dynamiskt tåla att sluta anläggningens dimensionerande kortslutningsström.
131
Elkopplare i utmatningsenhet
Elkopplare med beroende handmanöver ska vara utförd för användningskategori AC 23 enligt
SS-EN 60947-1. Den ska vara försedd med väl synlig betjäningsanvisning.
Elkopplare med oberoende handmanöver ska vara utförd för lägst användningskategori AC 22;
dock ska elkopplare för motordrift vara utförd för användningskategori AC 23.
Elkopplare i enhet för sektionering
Elkopplaren ska kunna förreglas i såväl slutet som öppet läge.
Protokoll ska kunna redovisas som visar
– att kontroll har utförts enligt SS-EN 61439-1.
Ange
ro
pa
s
– att provobjektet har bestått samtliga typprovningar enligt SS-EN 61439-1
– typ av ställverk, till exempel skåpkapslat, frontkapslat
– typ av inre uppdelning (form)
– om ställverket ska ställas upp mot vägg eller fritt på golv
be
– märkspänning och isolationsklass
– märkström
jå
– märkvärden för komponenter som ingår i ställverket
– placering av samlingsskenor
re
– om ställverket ska förses med utdragbara, borttagbara eller fast monterade
apparatgrupper
– om ställverket ska förses med ljusbågsvakter
– om ställverket ska vara utfört för TN-S-system med genomgående
skyddsledarskena eller annat system, till exempel TN-C-system
Få
– om ställverket ska förses med utrustning för jordfelsövervakning (5ledarövervakning)
– om ställverket ska vara utfört för att begränsa magnetiska fält.
–
Specificera ställverket på ritning eller i bilaga till beskrivning.
s
Kabelmontering
R
em
is
Ange
– om anslutning av utgående grupper ska ske nedåt eller uppåt med kabel
– om ställverk ska ha tillräckligt utrymme för anslutning av parallella
aluminiumledare till apparater med märkström 160 A och högre.
Jordning och kortslutning
Ange om samlingsskenor inklusive skydds- och neutralledare ska kunna
kortslutas i en punkt.
Elkopplare
Ange
– om elkopplare ska utföras 4-polig
– typ av elkopplare för sektionering i samlingsskena.
SKB.3
Kabelskåp
SKB.31
Kabelskåp för högspänning
SKB.32
Kabelskåp för lågspänning
132
Kabelskåp ska uppfylla kraven enligt SS-EN 61439-5.
Utrustning i kabelskåp ska uppfylla kraven enligt SS-EN 60947-1 och SS-EN 60947-3.
Skåp tillverkat av stålplåt ska vara varmförzinkat enligt LDV.11.
Ange
– typ av kabelskåp
– kabelskåpets funktion
– material i kabelskåp
– utförande vid montering på stolpe eller mast
– om mätutrymme ska finnas
– om skåpet ska utrustas med belysning eller uttag
ro
pa
s
– ytbehandling, vid förzinkning ange tjockleksklass på zinkskiktet
– om skåpet ska målas och i så fall i vilken kulör
– om skåpet ska utföras för TN-S-system
– om skåpet ska förses med hållare för kabelskåpskort
– typ av lås
– om fundament ska levereras med kabelskåpet.
be
Beträffande förtillverkade fundament för kabelskåp, se SBB.211.
Kapslade kopplingsutrustningar
SKB.41
Kapslade kopplingsutrustningar för högspänning
SKB.42
Kapslade kopplingsutrustningar för lågspänning
re
jå
SKB.4
Få
Central ska vara utförd med inre förbindningsanordningar, kopplingsrännor, flänsar, tätningar
samt anslutnings- och avgreningsplintar. Den ska vara överskådligt uppbyggd ur
funktionssynpunkt.
Central ska vara försedd med huvudelkopplare som ska dimensioneras för huvudledningens
högsta tillåtna säkring, dock lägst 25 A.
–
Enheter med samma funktion som ingår i central ska vara av enhetligt utförande.
s
Enheter i central
is
Lucka framför säkringar ska ha gångjärn. Huv över gängsäkringar ska ha låsanordning som kan
öppnas och stängas utan verktyg.
em
UTFÖRANDEKRAV
R
Anslutning
I alla centraler ska neutralledare och fasledare anslutas enligt följande: N, L1, L2, L3 från
vänster till höger och uppifrån och ner. I det fall denna ordningsföljd i vertikalled inte kan hållas i
samtliga samlingsskenlådor, förbindningslådor och dylikt på grund av lådornas konstruktion ska
dock anläggningen utföras i övrigt enligt vad som föreskrivs i första meningen.
I central ska gruppledningar anslutas i ordningsföljd så att ett entydigt samband erhålls mellan
säkringar, neutralledare och skyddsledare. Neutralledare och skyddsledare i gruppledning ska
anslutas till neutralskena eller neutralplint respektive skyddsledarskena eller skyddsledarplint.
Uppsättning av central
Underkant på central ska placeras lägst 400 mm över golv eller dylikt. Knivsäkring får inte
placeras med centrum högre än 1,7 m över golv eller dylikt.
Central som sätts upp på brännbar byggnadsdel ska ha bakstycke av obrännbart material.
Central som placeras utomhus eller i fuktiga utrymmen ska ha dräneringshål i kapslingens
lägsta punkt. Ventilationspluggar ska finnas upptill och nedtill.
133
Uppsättning på vägg
Om vägg inte är plan ska mellanlägg användas.
Uppsättning på vägg med luftspalt
Vid fastsättning ska distansstycken användas mellan central och vägg så att utrymmet för
luftcirkulation blir minst 8 mm. Om vägg inte är plan ska extra mellanlägg användas.
Uppsättning på vägg med monteringsskena
Central ska sättas upp på monteringsskenor.
Uppsättning på vägg med ledningsutrymme bakom central
ro
pa
s
Central ska sättas upp på monteringsskenor som är fästade vid väggkonsoler så att utrymmet
mellan vägg och monteringsskenor blir minst 50 mm.
Uppsättning på stativ
Central ska sättas upp på stativ enligt SBK.1.
Skyddsjordning
be
Endast en skyddsledare får anslutas till varje skyddsledarklämma. Om erforderligt antal
skyddsledarklämmor saknas ska centralen förses med extra sådana.
Vid TN-S-system ska neutralskena och skyddsledarskena vara permanent skilda från varandra
och eventuell kopplingsanordning mellan skenorna vara avlägsnad.
jå
Skyddsjordning i TN-C-system ska i gruppledning ske med skyddsledare ansluten till PENledare i kopplingsutrustning via skyddsledarskena.
re
– typ och utförande av lådkapslad kopplingsutrustning
– uppgift om högsta kortslutningsström
Få
– den lådkapslade kopplingsutrustningens funktion, till exempel serviscentral,
gruppcentral för vägbelysning
– om utrustning som ställs upp utomhus ska förses med regntak
– behov av dräneringshål och ventilation.
–
Centraler kan specificeras till exempel i apparatlista med angivande av
kapslingsklass, apparatdata, antal reservgrupper, monteringssätt, om
smältpatron i knivsäkring ska betjänas i spänningslöst tillstånd.
R
em
is
s
Beakta risken för kondensbildning.
Ange
– om central ska vara förtillverkad
– märkström för samlingsskenor
– den kortslutningseffekt som central ska tåla
– om varje grupplednings neutralledare separat ska kunna skiljas från
neutralskenan med anslutningsklämma av frånskiljbar typ
– om central ska förses med plintar för anslutning av samtliga in- och
utgående kablar
– om central ska förses med plintar för anslutning av kablar för styrning och
övervakning
– om central ska vara utförd för TN-C-system eller TN-S-system
– om huvudelkopplaren ska utföras 4-polig
– om gruppcentral ska förses med huvudsäkring i det fall flera gruppcentraler
är kopplade till samma huvudledning
– om kapsling ska vara utförd av metall eller isolermaterial
– om central ska vara låsbar
134
– om lastbrytare ska placeras före knivsäkring
– om återställningsknapp för överströmsskydd, jordfelsbrytare och dylikt ska
vara åtkomlig utanför kapslingen
– om tomlåda för kontroll av jordfelsströmmar med tångamperemeter ska
placeras före huvudelkopplaren
– önskemål om förvaringsskåp eller hållare för smältpatroner i reserv
– utbyggnadsmöjlighet
– hur skyddsjordning av central ska utföras i det fall central består av flera
enheter.
ro
pa
s
Projektören bör upprätta ritning över central i de fall särskilda krav finns på
centralens uppbyggnad. I de fall enheter ska placeras i nisch lämnas uppgift
om dimensioner på nisch till berörd projektör.
Enheter i central
Ange
– om utrymme ska finnas i anslutningslåda för mätning med
tångamperemeter
– om gängsäkringslåda med kåpa, huv eller lucka ska ha utrymme som
medger användning av dvärgbrytare
jå
be
– om central till vilken ansluts parallella kablar eller AI-kabel ska ha
anslutningslåda med kopplingsplint före huvudelkopplare eller
fördelningslåda.
UTFÖRANDEKRAV
Ange
re
Uppsättning av central
– högsta höjd för utrustning som ska betjänas
Få
– om monteringsskena ska nå upp till tak och ner till golv
– hur central ska sättas upp på vägg eller stativ.
Uppsättning på vägg med ledningsutrymme bakom central
–
Ange om fria utrymmet ska vara större än 50 mm.
Beakta att vid överordnat skydd med jordfelsbrytare krävs åtskilda neutraloch skyddsledare (TN-S-system).
Kapslade centraler
em
SKB.421
is
s
Skyddsjordning
Tätning mellan flänsar ska motsvara centralens kapslingsklass.
Central ska förses med tätningsdon eller dylikt för anslutning av ledningar och rör.
R
I outnyttjad öppning ska blindpropp eller blindfläns sättas i.
Ange typ och krav på central för särskilda ändamål, till exempel
vägbelysningscentral.
SKB.4211 Serviscentraler
Serviscentral ska utföras och monteras enligt SS-EN 61439-1 och SS 4362131. På
serviscentral ska anges typbeteckning.
Ange typ av central enligt SS 4362131.
SKB.422
Beröringsskyddade centraler
Gruppcentral som ska betjänas av icke fackkunniga eller icke instruerade personer, till exempel
central i bostad, ska vara utförd enligt SS-EN 60439-3.
135
Huvudströmställare för gruppcentral i bostadslägenhet ska vara sammanbyggd med central och
utförd för minst 25 A.
Centraler som utrustas med så kallade normapparater ska monteras enligt tillverkarens
dokumenterade anvisningar. Anslutningar ska dras till rätt moment.
Vid inkoppling av förtillverkad central ska kontrolleras att anslutningarna inte lossnat under
transporten.
Modulcentral
Modulcentral ska bestå av en grundenhet med elkopplarmodul samt ett antal modulenheter som
på ett enkelt sätt kan anslutas till eller jackas i grundenheten.
ro
pa
s
Utanpåliggande central
Central som inte är monterad direkt på vägg ska förses med skydd mot beröring från baksidan.
Vid kabelinföring i central ska om utbrytningsöppning används kabeln skyddas av bussning eller
rör.
Central i nisch ska monteras med ett avstånd av minst 50 mm till nischsida. Detta gäller även
fullt utbyggd central.
be
Infälld central
Central ska vara monterbar i nisch med angivna största och minsta mått. Lucka på helinfälld
central ska vara låsbar.
jå
Infällningsram ska vara försedd med lucka. Ramen ska ansluta till färdigbehandlad väggyta.
Lucka ska ha gångjärn och vara låsbar.
Ange om central ska utföras som modulcentral.
re
Beträffande placering av central i bostäder, se SS 4370102.
Modulcentral
Ange
Få
– antal moduler som ska få plats i grundenheten
– antal och typ av moduler i varje enskild modulcentral som ska ingå i
entreprenaden
–
– om moduler ska levereras senare och anpassas till brukares eller
hyresgästers behov.
s
Infälld central
R
em
is
Ange
– största höjd- och breddmått för central som ska vara monterbar i nisch, till
exempel i till beskrivningen bilagd central- och apparatspecifikation
– typ av låsmöjlighet, till exempel med nyckel för lucka till nischram
– under AFG.613 i de Administrativa föreskrifterna de måttuppgifter på nisch
för central och dylikt som ska kontrolleras särskilt före utförande av
håltagning eller ursparning. Samråd med berörd projektör.
SKB.4221 Gängsäkringscentraler
Ange om gängsäkringscentral ska förses med huv.
SKB.4222 Dvärgbrytarcentraler
SKB.5
Apparatskåp, apparattavlor m m
Apparatskåp, apparattavla, pulpet och dylikt ska uppfylla kraven enligt SS-EN 61439-1.
Apparater i skåp och på tavla ska placeras med hänsyn till apparaternas inbördes
funktionssamband, underhåll och utbyte samt åtkomlighet för betjäning, kontroll och
okulärbesiktning under drift.
136
Säkringar och andra överströmsskydd ska kunna betjänas utan risk för beröring med
spänningsförande del.
Apparattavla och skåp med ingående apparater ska utföras och anordnas så att kylning erhålls
med hänsyn till angivna miljöbetingelser.
Apparattavla eller skåpdörr som fordrar skyddsjordning ska ha gångleden utförd så att den
uppfyller kraven på skyddsledare. Alternativt ska särskild skyddsledare användas.
Inre förbindningar ska förläggas i sammanhållna knippen eller i ledningskanaler och så att
komplettering kan utföras.
Neutralskena och skyddsledarskena ska ha erforderligt antal klämmor. Endast en ledare får
anslutas på varje klämma.
ro
pa
s
Apparater som ska betjänas ska placeras med centrum lägst 400 mm över färdigt golv. Yttre
förbindningskablar i hjälpströmkretsar ska anslutas i apparatskåp till kopplingsplint.
Neutralledare och skyddsledare ska anslutas direkt till sina skenor enligt utförandeföreskrifter
under avsnitt SKB.42.
Kopplingsplint ska utföras enligt SDC.31. Plintgrupper för olika spänningar ska placeras
åtskilda.
Låsanordning ska anpassas till angivet krav på kapslingsklass.
Skruv med mutter får användas för fastsättning av apparat endast om såväl skruv som mutter är
åtkomliga efter uppsättning.
be
Ange
– vilka apparater som ska monteras infällda i dörr eller front
– om dörr ska vara försedd med öppningsbegränsare i öppet läge
jå
– reservplatser och reservutrymme
– särskilda krav på skärmningsegenskaper
– om anslutning av utgående kablar ska ske på annat sätt än nedåt
SKB.51
Apparatskåp
re
– aktuella miljöbetingelser.
Få
Spänningsförande delar i apparatskåp och insidan bakom dörrar och luckor ska vara
beröringsskyddade i lägst kapslingsklass IP20.
Skåpdörr ska endast kunna öppnas med nyckel eller verktyg.
Skåp ska vara försett med särskild plåt, stativ eller skenor för fastsättning av apparater.
–
Kablar och ledare till dörr ska anordnas så att de endast utsätts för vridning.
s
Apparatskåp som placeras utomhus ska förses med uppvärmningsanordning.
is
Apparatskåp i hissinstallation
Apparatskåp för hiss ska förses med märkta körknappar samt elkopplare för bortkoppling av
anropsknapparna.
em
Dammkänslig apparat ska förses med kapsling lägst kapslingsklass IP54. Vibrationsisolatorer
ska anordnas så att störande ljud elimineras.
R
In- och utgående kablar ska anslutas via kopplingsplintar och kontaktdon.
Apparatskåp i maskinrumslös hissinstallation
Apparatskåp placeras på eller integrerat i hissfront eller dörrkarm, alternativt separat placerat
intill hissfront, dörrkarm eller inom hisschaktet. Apparatskåpet ska utföras i stålplåt,
aluminiumplåt eller annat obrännbart material.
Beakta vid placering av apparatskåp
– att betjäningsgång med ståhöjd ska finnas framför apparatskåp och att
skåpdörrar ska kunna öppnas 150 grader. Råd beträffande
betjäningsgångs minsta bredd finns i SS 4370102
– att rörledningar inte placeras ovanför apparatskåp och betjäningsutrymme.
Om detta inte kan undvikas bör rörledningar utföras utan skarv och
droppskydd monteras under rörledningarna. Samråd med berörd projektör
– att plats bör finnas för uppläggningsbord eller uppläggningsyta för ritningar
137
– att utrymme där apparatskåp ställs upp inte utgör del av ventilationskanal,
det vill säga att vid uppställning i fläktrum ska luften inom fläktrummet vara
kanalbunden
– tillverkarens krav på lägsta och högsta tillåtna omgivningstemperatur för
apparats funktion.
Klimatet i apparatskåp påverkas av
– skåpets kapslingsklass
– faktorer i omgivningen, till exempel temperatur, damm, fukt, aggressiv miljö
– rådande förhållanden i skåpet, till exempel förlusteffekter och tillåten
temperatur.
ro
pa
s
Tillse att det vid apparatskåp finns god belysning med lysrör (ca 300 lux
medelvärde) för underhållsarbeten.
Ange
– material i apparatskåp
– om spänningsförande delar i skåp och på insidan av dörr ska vara
beröringsskyddade
– normal omgivningstemperatur samt med hur många grader temperaturen
inuti skåpet får överskrida den beräknade omgivningstemperaturen
– om apparatskåp ska förses med kylfläkt
be
– om föreskriven kylfläkt ska förses med motorskydd med signalkontakt och
kombineras med filter och signal för igensatt filter
jå
– om apparatskåp ska förses med indikering som avser för hög temperatur i
skåpet
– om utbyte av apparat ska kunna ske under drift
– om uttag, invändig belysning och uppvärmningsanordning ska finnas
re
– om återställningsknapp för överströmsskydd, jordfelsbrytare och dylikt ska
vara åtkomlig utanför kapslingen
– om skåp ska förses med fack för ritningar och dylikt
Få
– vid behov krav på hur värme ska avledas från skåpet, till exempel
genomluftning med hjälp av fläkt med filter
– om dubbelt vägguttag för tillsyn, skötsel och underhåll ska sättas upp i
apparatskåpet
–
– om belysning ska finnas i apparatskåpet
– typ av belysning, till exempel lysrör eller LED
R
em
is
s
– om tändning av belysning ska ske via strömställare eller dörrkontakt
– om kontaktorer ska dimensioneras för 90 procent AC3- och 10 procent
AC4-drift
– livslängd på kontaktorer av minst 3 miljoner manövreringar
– placering av elkopplare och huvudsäkringar
– om elkopplare ska vara utförd som lastbrytare enligt avsnitt SKF.72
– typ av låssystem för dörr.
Beakta att uttag och belysning bör matas från grupp som inte bryts av
huvudelkopplare till apparatskåp.
Beträffande elvärmeelement i apparatskåp, se SPB.182.
Apparatskåp bör redovisas dels på ritning som visar principuppbyggnad, dels
genom sammanställning av data.
Sammanställning av data bör ange huvudkretsar, apparatdata, kretsar för
styrning, övervakning och larmklasser.
Strömmätning
Ange om någon utmatningsenhet ska kunna mätas med tångamperemeter.
138
Apparatskåp för motorgeneratoraggregat
Om skåpen sammanbyggs med ställverk måste hänsyn tas till ställverkets
kortslutningseffekt.
Ange
– om instrumentskåpen ska ställas upp mot vägg eller vara fristående på
golv
– vilken utrustning instrumentskåpen ska ha
– vilka instrument, indikeringar och övrig utrustning som ska finnas i skåpets
front
– nödstoppsfunktion
Apparatskåp i kylinstallation
Apparatskåp i hissinstallation
ro
pa
s
– om det ska finnas nyckelmanövrerad tryckknapp för utlösning av
elkopplaren mot nätet.
be
Märkning av körknappar anges under avsnitt YTB.16315.
Beakta SS-EN 81-20:2014 beträffande elektrisk installation och utrustning,
skydd mot elektriska fel, manöveranordningar och prioriteringar.
Ange om
jå
Apparatskåp i maskinrumslös hissinstallation
re
– temperaturövervakning ska finnas som styr hissen till närmsta stannplan
vid förhöjd temperatur i apparatskåpet
– apparatskåpet ska utföras i brandteknisk klass lägst EI30
– dörr till apparatskåp ska utföras med gångjärn.
Få
Beakta SS-EN 81-20:2014 beträffande elektrisk installation och utrustning,
skydd mot elektriska fel, manöveranordningar och prioriteringar.
Apparatskåp i installation för rulltrappa och rullramp
s
–
Beakta SS-EN 115-1:2008+A1:2010 beträffande elektrisk installation och
utrustning, skydd mot elektriska fel, manöveranordningar och prioriteringar.
R
em
is
Apparatskåp i installation för maskindriven port
Beakta SS-EN 12978+A1:2009 beträffande elektrisk installation och
utrustning, skydd mot elektriska fel, manöveranordningar och prioriteringar.
Apparatskåp för tele- och datautrustning
Ange om
– apparatskåp skall ha infästning av utrustning med korgmutter
– stativ i skåp skall förses med linjaler för höjdenhetsmarkering
– stativ ska förses med ledningsstöd, fästanordningar, skylthållare och
trådledare
– ritningsficka ska finnas.
SKB.52
Apparattavlor
Apparattavla ska på baksidan ha utrymme för ledningsförläggning och erforderliga
förbindningsklämmor. Tavlans front ska vara horisontalt svängbar minst 90 grader och kunna
låsas i stängt läge med skruv.
SKB.53
Pulpeter
139
Ange
– om pulpet ska ställas upp mot vägg eller vara fristående på golv
– arbetshöjd och andra funktionsmått
– material på arbetsytor och övrig ytbehandling
– vilken utrustning pulpeten ska ha.
SKB.54
Kontrolltavlor
Ange
– om kontrolltavla ska placeras mot vägg eller fristående på golv
SKB.6
Mätarskåp, mätartavlor o d
SKB.61
Mätarskåp
ro
pa
s
– vilken utrustning kontrolltavlan ska ha.
Mätarskåp ska vara utfört enligt SS 4300110 eller vara av annan typ som nätägaren godkänner.
Gångjärn på dörr eller lucka ska vara av sådant material och utförande att funktionen inte
hindras genom korrosionsangrepp.
be
Beakta SS 4370102 beträffande installation och placering av mätarskåp.
SKB.62
Mätartavlor, mätarblock
jå
Beträffande utrymmesmått för mätarskåp i yttervägg på småhus, se SS
837151.
re
Mätartavla och mätarblock ska vara utförda enligt SS 4300101 samt installeras enligt SS
4370102.
Där flera mätartavlor eller mätarblock monteras bredvid varandra ska dessa placeras i jämnhöjd
och på lika inbördes avstånd i en eller flera rader.
Få
Mätartavla eller mätarblock i skåp eller nisch ska ha ett avstånd av minst 50 mm till skåpsida
eller nischsida. Detta gäller även för föreskriven utbyggnadsmöjlighet.
Samråd med nätägare och elleverantör beträffande placering av mätare.
Ange storleksbeteckning och användning för mätartavlas mätarutrymme. Se
tabeller i SS 4300101 och SS 4370102.
Kopplingsutrustningar för scenbelysning o d
em
SKB.81
Diverse kopplingsutrustningar
is
SKB.8
s
–
Ange om entreprenören ska lämna erforderliga måttuppgifter i de fall
mätartavla eller mätarblock och tillhörande apparater ska placeras i nisch eller
byggas in i av beställaren tillhandahållna skåp.
SKENSYSTEM
SKC.1
Kanalskenfördelningar
R
SKC
Kanalskenfördelning ska uppfylla kraven enligt SS-EN 60439-2.
Där kanalskenfördelning dras genom brandcellsskiljande byggnadsdel ska den förses med
typgodkänd brandtätning som uppfyller kraven för angiven brandteknisk klass.
Kanalskenfördelning avsedd att monteras fritt i luft får inte placeras i golvkanal.
Skyddsjordning
Skyddsjordning i TN-S-system ska i kanalskenfördelning med rörliga uttagsenheter och liknande
fördelningar utföras med skyddsledare som inte får vara ansluten till PEN-ledare på annan plats
än i central.
140
Protokoll från provningar ska visa att kanalskenfördelningen uppfyller kraven enligt SS-EN
60439-2.
Ange
– märkspänning
– typ av fördelningssystem, till exempel TN-S-system
– byggnadsdel som är brandcellsskiljande
– vilken brandklass som ska gälla i de fall kanalskenfördelning dras genom
– hur kanalskenfördelningen ska anslutas.
ro
pa
s
Redovisa kanalskenfördelningen på ritning och ange
– kanalskenas läge i förhållande till vägg, tak eller dylikt
– upphängningsanordning, till exempel väggkonsol, golvståndare, takpendel
– håltagning i vägg eller valv.
– märkström
– antal ledare och area
be
– krav på komponenter och material till fördelningssystemet.
Beträffande genomföring i brandcellsskiljande vägg, se SBJ.15.
jå
Beakta att kanalskenfördelning avsedd att monteras fritt i luft anses inte på ett
godtagbart sätt uppfylla punkten 521.4 i SS 4364000 om fördelningen
placeras i golvkanal. Orsaken till detta är
re
– att kanalskenfördelningen ska vara lämpligt placerad med hänsyn till
fördelningens betjäning
– behovet av erforderlig kylning vid normal värmeutveckling under drift
– risk för skada vid översvämning av vätskor.
Få
Beakta längdförändringar vid varierande omgivningstemperaturer.
Beakta magnetfält vid kanalskenfördelningar.
–
Ange om typgodkännandebevis ska kunna redovisas för brandtätning som
ingår i kanalskenfördelning.
s
Kanalskenelement
em
is
SKC.11
R
SKC.12
Ange
– skentyper
– kanalskenas märkström
– kompletteringselement, inmatningslådor, ändavslutningar och dylikt
– ljudkrav på skenor för att i möjligaste mån eliminera störande egenljud.
Uttagsenheter för kanalskenfördelning
Ange
– uttagsenheters utförande och märkströmmar
– om vissa uttagsenheter ska nyttjas för särskilda ändamål, till exempel
uttagslåda för hissutrustning.
Beakta att uttagsenheter av nyare typ inte alltid kan användas vid
komplettering av äldre kanalskenfördelning med samma märkström.
SKC.2
Kontaktskensystem
Kontaktskensystem ska vara utfört med skenor för anslutning av ljusarmaturer, kontorsmaskiner
och liknande bruksföremål på olika ställen som är bestämda enbart av skenans längd och
141
placering. Systemet ska även omfatta nätanslutningsdon samt komponenter för
bruksföremålens anslutning till skenan.
Kontaktskensystem för ljusarmatur och blandade kontaktskensystem ska uppfylla kraven enligt
SS-EN 60570 och SS-EN 60598-1.
Ange
– systemspänning för kontaktskensystemet
– placering.
Beakta minsta monteringshöjd enligt tillverkarens dokumenterade
monteringsanvisningar.
SKC.21
Kontaktskenor
ro
pa
s
Kontaktskena ska vara utförd för minst 16 A och minst 250 V samt vara utförd för TN-S-system
och vara försedd med anslutningsdon för inkommande kabel.
Kontaktskenans öppning får inte riktas uppåt.
Ange
– om kontaktskena ska vara utförd för 1- eller 3-fas
– längd på kontaktskena
be
– förbindelsedelar som ska användas, till exempel nätanslutningsdon, vinkel, skarv-, T- och ändstycken samt uppfästningsdetaljer
– om kontaktskena ska förses med bärfläns för undertakskassetter
SKC.22
jå
– om kontaktskena ska förses med inbyggd bussledning för fjärrstyrning, till
exempel av belysning och klimatanläggningar.
Strömuttagsdon för kontaktskensystem
re
Strömuttagsdon (adapter) ska vara anpassat till kontaktskena.
Adapter för pendelarmatur ska ha dragavlastning och vara utförd för minst 6 A, 250 V. Adapter
med uttag ska vara utförd för minst 10 A, 250 V.
Få
Ange
– typ och antal strömuttagsdon (adaptrar)
– om adapter för pendelarmatur ska vara försedd med upphängningskrok
SKC.3
–
– om adapter med uttag ska vara försedd med säkring.
Installationsskensystem
s
Installationsskensystem ansluts till ledningssystem med högst 400 V systemspänning.
em
is
Ange
R
SKF
– systemspänning för installationsskensystemet
– placering
– kapslingsklass.
Se vidare SS 4364000 punkt 521.4.
ELKOPPLARE I KOPPLINGSUTRUSTNING M M
Kopplingsapparater för högst 1 000 V ska uppfylla de allmänna kraven i SS-EN 60947-1.
Indikeringsanordning som utgör del av kopplingsapparat ska färgkodas enligt riktlinjer som
anges i SS-EN 60073.
– märkdata och för apparaterna karakteristiska data
– typprov
– konstruktionsegenskaper
– typ av manöverdon med tillhörande utrustning
142
– dimensioner.
Protokoll från typprovningar ska kunna redovisas.
Beträffande placering av elkopplare i förhållande till överströmsskydd, se SSEN 61439-1.
SS-EN 60947-1 innehåller allmänna krav på kopplingsapparater för högst 1
000 V. Standarden är avsedd att tillämpas tillsammans med de övriga delarna
av SS-EN 60947, vilka innehåller krav på olika apparatslag.
– systemdata
ro
pa
s
Ange om kodning ska ske med ytterligare hjälpmedel utöver vad som anges i
SS-EN 60073, till exempel grafiska symboler.
– driftförhållanden, till exempel omgivningstemperatur och speciella
miljöförhållanden
– inom- eller utomhusuppställning
– märkspänning och märkfrekvens
– apparatdata
be
– manöverprincip
– antal och typ av hjälpkontakter
– förreglings- och låsanordningar
jå
– erforderliga data vid användning av tryckluft och krav på utförande och
provning av tryckkärl.
re
Beträffande terminologi, se SS 4010310.
SKF.1
Få
Ange under AFB.31 i de Administrativa föreskrifterna vilka uppgifter som ska
redovisas av anbudsgivaren.
Effektbrytare
SKF.11
–
Ange krav på effektbrytare under aktuell kod och rubrik.
Effektbrytare för lägst 1 kV
s
Effektbrytare för lägst 1 kV ska uppfylla kraven enligt SS-EN 62271-100.
R
em
is
Effektbrytare avsedd att koppla bort felbehäftad anläggningsdel från nätägarens anläggning ska
vara försedd med shuntutlösning. Utlösning av effektbrytare ska kunna ske utan
manöverspänning.
Ange
– högsta och lägsta värde som brytare ska kunna bryta
– om effektbrytare ska ha inbyggda säkringar.
Beträffande effektbrytare med säkringar, se SS-EN 62271-105.
Ange uppgifter som ska redovisas
– konstruktionsspänning samt frekvens
– motordon, samt typ av manöverspänning
– möjlighet till manuell fjäderspänning
– mekanisk lägesvisare synlig på fackfront
– mekanisk indikering av fjäderspänningsläge synlig i fackfront
– tillslags- och frånslagsmagneter i shuntutförande
– hjälpkontakter, till exempel för lägesindikering, truckläge och förregling
143
– räkneverk som visar antalet tillslag
– lokal elektrisk manöver
– om påfyllning av gas ska kunna ske utan demontaring av tryckvakt
– om trycket ska övervakas och ge felsignal vid låg nivå.
SKF.111
Oljeminimibrytare
SKF.112
Vakuumbrytare
SKF.113
Svavel-hexafluoridbrytare (SF6)
SKF.114
Tryckluftbrytare
SKF.115
Magnetiska luftbrytare
SKF.12
Effektbrytare för högst 1 kV
ro
pa
s
Övriga uppgifter finns i SS-EN 62271-100.
be
Effektbrytare för högst 1 kV ska uppfylla kraven enligt SS-EN 60947-3.
Brytare ska kunna förreglas med frånskiljare så att felmanöver inte kan ske vid frånskiljning.
Ange uppgifter som ska redovisas
jå
– högsta och lägsta värde som brytare ska kunna bryta
– 3- eller 4-poligt utförande
– fast eller plug-in utförande
re
– kassett för utdragbart utförande
– display för strömvärde-larm.
– underspänningsmagnet
Få
– externa/interna hjälpkontakter
– lägeskontakter
– typ av manöverspänning
–
– motordon
– inbyggda överströmsskydd eller jordfelsutlösare
– elektroniskt eller termomagnetiskt skydd
em
is
s
– karakteristik och inställningsskalor.
R
SKF.121
– termiskt skydd
– momentanskydd mot kortslutning
– selektivskydd mot kortslutning
– extern spänningsmatning till skydd.
Isolerkapslade effektbrytare (MCCB)
Isolerkapslad effektbrytare ska kunna manövreras från kapslings front med stängd dörr eller
lucka.
Ange effektbrytarens montagesätt enligt SS-EN 61439-1.
SKF.122
Luftbrytare (ACB)
SKF.2
Frånskiljare
SKF.21
Frånskiljare för lägst 1 kV
Frånskiljare för lägst 1 kV ska uppfylla kraven enligt SS-EN 62271-102.
144
– märkspänning
– märkström
– termisk ström
– dynamisk ström
– brytförmåga vid cos φ = 0,7
– slutförmåga
– krypsträcka.
Frånskiljare för högst 1 kV
ro
pa
s
SKF.22
Frånskiljare för högst 1 kV ska uppfylla kraven enligt SS-EN 60947-3.
Frånskiljare i fack eller skåp ska förses med handmanöverdon som kan spärras i tillslaget läge
och är låsbart i såväl tillslaget som frånslaget läge.
Lastbrytare och lastfrånskiljare
SKF.31
Lastbrytare och lastfrånskiljare för lägst 1 kV
be
SKF.3
jå
Lastbrytare och lastfrånskiljare för spänning över 1 kV och lägre än 52 kV ska uppfylla kraven
Lägesindikering
re
Om indikering av lastfrånskiljares kopplingsläge finns ska den visa de rörliga kontakternas
verkliga läge.
Lastbrytare och lastfrånskiljare för lägst 1 kV utan säkringar
SKF.312
Lastbrytare och lastfrånskiljare för lägst 1 kV med säkringar
Få
SKF.311
Lastbrytare och lastfrånskiljare med säkringar ska uppfylla kraven enligt SS-EN 62271-105.
–
Lastfrånskiljare kombinerad med högeffektsäkringar ska vara försedd med friutlösningsdon
samt anordning som vid avsmältning av någon säkring löser ut frånskiljaren.
is
s
Typprovning och allkontroll av lastfrånskiljarens utlösningsfunktion ska vara utförd enligt SS-EN
62271-105. Provning som avser kraft och slaglängd hos säkringens slagstift ska vara utförd
em
Säkringsfabrikat eller säkringskarakteristika för vilka kombinationen typprovats samt vid vilken
full koordination mellan säkring och lastfrånskiljare garanteras ska redovisas.
R
SKF.32
Lastbrytare och lastfrånskiljare för högst 1 kV
Lastbrytare och lastfrånskiljare för lågspänning med eller utan säkringar ska uppfylla kraven
Ange
– lastbrytares placering i förhållande till knivsäkring
– vilken användningskategori som ska gälla. Se SS-EN 60947-1 och SS-EN
60947-3.
SKF.321
Lastbrytare och lastfrånskiljare för högst 1 kV utan säkringar
SKF.322
Lastbrytare och lastfrånskiljare för högst 1 kV med säkringar
SKF.4
Jordningskopplare
145
Ange om jordningskopplare ska vara utrustad med en förreglingsmagnet.
SKF.41
Jordningskopplare för lägst 1 kV
Beträffande jordningskopplare för lägst 1 kV, se SS-EN 62271-102.
SKF.42
Jordningskopplare för högst 1 kV
SKF.5
Startkopplare, pådrag m m för högst 1 kV
Startkopplare för högst 1 kV ska för elektromekaniska startkopplare uppfylla kraven enligt SSEN 60947-4-1 och för halvledarbaserade startkopplare för växelströmsmotorer kraven enligt SSEN 60947-4-2.
ro
pa
s
Samtliga ingående apparater i startkopplare ska vara koordinerade med varandra.
Startkopplare ska väljas med hänsyn till angivna driftförhållanden, till exempel motors
(belastningsobjekts) märkström, startström och manövertäthet.
Startkopplare ska vara utförd för lägst kapslingsklass IP21. Vid montering i apparatskåp eller
dylikt får dock okapslad startkopplare användas.
Startkopplare för motor ska förses med anordning för avsiktligt frånslag och med skydd mot
driftmässig överbelastning av motorn.
be
Startkopplare ska vid fasavbrott under drift lösa ut innan skada skett på den skyddade motorn.
Startkopplare sammanförda på en plats ska med hänsyn till risk för förhöjd temperatur sättas
upp enligt tillverkarens anvisningar.
jå
Startkopplarens ströminställningsområde ska kontrolleras och dokumenteras. Rätta värden ska
ställas in med avseende på motorns (belastningsobjektets) märkström.
Ange
re
Startkopplarens termiska inställning ska motsvara motorns märkström, det vill säga skalenlig
ströminställning ska vara lika med motorns märkström.
– anslutningssätt
– om termiskt skydd ska vara elektroniskt eller termomagnetiskt
Få
– om det ska vara extern spänningsmatning till skyddet
– om termiskt överlastskydd ska vara av instickstyp
– om termiskt överlastskydd ska vara omställbart för manuell eller automatisk
återställning
–
– om termiskt överlastskydd ska förses med särskild
fasavbrottsskyddskontakt
R
em
is
s
– om startkopplare ska utföras handmanövrerad eller elektriskt manövrerad
– om termiskt överlastskydd ska vara försett med slutande och brytande
kontakt för anslutning till skilda kretsar
– tillbehör, till exempel tryckknapp, vred, skyddsmembran, indikeringslampa,
amperemeter
– om startkopplare ska vara utförd för direktstart eller förses med utrustning
för tungstart samt hur startutrustningen ska vara utförd
– om startkopplare ska förses med nollspänningsutlösning och
lägesindikering
– om startkopplare ska förses med differensströmskydd och i så fall även
längsta utlösningstid
– användningskategori. Se SS-EN 60947-1, SS-EN 60947-4-1 och SS-EN
60947-4-2.
SKF.51
Motorskyddsbrytare
SKF.52
Fram- och backkopplare
Fram- och backkopplare ska vara utförd med två kontaktorer och ett termiskt överlastskydd.
Kontaktorerna ska vara elektriskt förreglade så att bara en kan vara tillslagen åt gången.
146
Ange om fram- och backkopplare ska vara försedd med reläkontakter för
förlängning av omkopplingstiden.
SKF.53
Stjärntriangelkopplare
Stjärntriangelkopplare med kontaktorer ska vara försedd med tre kontaktorer, termiskt
överlastskydd samt tidrelä för automatisk omkoppling.
Termiskt överströmsskydd ska ställas in på 0,58 gånger motorns märkström och kopplas in så
att det även skyddar motorn vid start.
Stjärntriangelkopplare med avbrottsfri omkoppling ska vara försedd med extra kontaktor
seriekopplad med motstånd samt säkring som skydd för motståndet.
SKF.54
ro
pa
s
Ange om stjärntriangelkopplare ska ha avbrottsfri omkoppling vid start av tung
last, till exempel stora fläktar och kompressorer.
Polkopplare
Polkopplare för tvåhastighetsmotorer ska vara utförd med kontaktor och termiskt överlastskydd
för varje hastighet. Polkopplare avsedd för motor med en lindning ska förses med
omkopplingskontaktor.
Ange
be
– om start vid hög hastighet ska blockeras för att motorn först ska startas
med låg hastighet
– om fördröjning ska finnas vid omkoppling till låg hastighet
SKF.55
jå
– om fler än två hastigheter är aktuella.
Startkopplare för tvillingpump
re
Startkopplare för tvillingpump ska vara försedd med två stycken trepoliga kontaktorer med
överlastreläer, omkopplare som ska ha fyra lägen (0, 1, 2 och 1+2) samt med potentialfri
kontakt för anslutning av larm.
Funktion
Få
Med omkopplaren väljs pump, antingen pump 1, pump 2 eller pump 1+2. Om pump 1 eller 2 har
valts ska den andra pumpen starta automatiskt om den valda pumpens överlastrelä löser ut.
Beakta behovet av dubbla matningar.
Mjukstartare
–
SKF.56
s
Mjukstartare ska vara försedd med rampfunktion för mjuk start- och stoppfunktion. Separat
inställning ska finnas för både start och stopp.
is
Mjukstartare ska vara försedd med överlastskydd som skyddar både motor och mjukstartare.
Mjukstartaren ska vara försedd med indikeringar för fel, larm och drift.
R
em
Potentialfri kontakt för anslutning av summalarm ska finnas.
Ange om mjukstartare ska
– förses med huvudkontaktor för galvanisk frånskiljning av nätet
– förses med bypass-kontaktor
– vara försedd med energisparfunktion som anpassar motorspänningen till
aktuell belastning
– vara utförd för tungstart.
Ange om mjukstartare ska vara utförd med
– dc broms
– inbyggd förbikoppling
– momentreglering
– inställbar strömgräns
– termistoringång
– skydd mot fasobalans
– skydd för låst rotor
147
– underlastskydd
– digitala/analoga in- och utgångar
SKF.57
Pådrag
SKF.571
Motståndspådrag
SKF.572
Transformatorpådrag
SKF.6
Kontaktorer
SKF.61
Högspänningskontaktorer
SKF.62
Lågspänningskontaktorer
ro
pa
s
– fältbusskomunikation.
Elektromekaniska kontaktorer för hushållsändamål och dylikt ska uppfylla kraven enligt SS-EN
61095.
Ange
– antal huvudkontakter
be
Elektromekaniska kontaktorer för andra ändamål än hushållsändamål ska uppfylla kraven enligt
SS-EN 60947-4-1.
jå
– antal brytande respektive slutande hjälpkontakter
– om brytande och slutande hjälpkontakter ska överlappa varandra
re
– om kontaktor ska förses med tillägesspärr
– om kontaktor ska vara av instickstyp
– användningskategori enligt SS-EN 60947-1 och SS-EN 60947-4-1
Få
– manöverspänning
– märkdriftström
– krav på skak- och vibrationssäkerhet.
Ange typ av kontaktor
–
– AC-1 för resistiv eller svagt induktiv last
s
– AC-2 för start av släpringade motorer, reversering och
motorströmsbromsning
em
is
– AC-3 för direktstart av kortslutna motorer och urkoppling under drift
R
SKF.7
SKF.72
– AC-4 för direktstart av kortslutnina motorer, reversering,
motorströmsbromsning och joggning.
Vid val av kontaktor för inkoppling av ljuskällor måste hänsyn tas till de
strömstötar som uppträder. Ange antal och typ av ljuskällor som kontaktor ska
kunna inkoppla.
Säkerhetsbrytare
Säkerhetsbrytare för högst 1 kV
Säkerhetsbrytare för högst 1 kV ska uppfylla kraven på lastfrånskiljare enligt SS-EN 60947-3.
Säkerhetsbrytare med märkdriftström större än 16 A ska vara försedd med minst en
hjälpkontakt, avsedd att utlösa och förregla kontaktor eller startkopplare med kontaktor.
På säkerhetsbrytaren ska endast en kontaktlägesindikering finnas. Denna indikering ska vara
mekanisk. Säkerhetsbrytaren ska vara så utförd att handtag, frontplatta eller lock endast kan
monteras ihop med brytaren på sådant sätt att kontaktlägesindikeringen är synlig och
rättvisande.
Säkerhetsbrytare ska vara utförd för kabelanslutning underifrån.
Säkerhetsbrytarens kapsling ska vara så utformad att ett hål med minst 7 mm diameter kan tas
upp för dränering av eventuellt kondensvatten.
148
Säkerhetsbrytare ska vara försedd med anordning för låsning i frånläge med hänglås som har
stel bygel. Låsanordningen ska vara en integrerad del av säkerhetsbrytaren och så utförd att
den inte kan avlägsnas från brytaren utan hjälp av verktyg.
Ange
– isolationsmärkspänning
– märkdriftström
– villkorlig märkkortslutningsström
– om säkerhetsbrytaren ska kunna låsas med flera lås
– om passande hänglås ska levereras med säkerhetsbrytaren samt krav på
låsets bygeldiameter, till exempel 5 mm
– märkvärden för hjälpkontakter
ro
pa
s
– om annat krav på hjälpkontakt än vad som föreskrivs i AMA ska gälla
– om kabelanslutning ska ske på annat sätt än underifrån
– om dräneringshål ska finnas i säkerhetsbrytarens kapsling.
Beträffande riktlinjer för användning, installation och reparation av
säkerhetsbrytare, se SEK Handbok 418.
DIVERSE APPARATER OCH UTRUSTNINGAR FÖR
KOPPLINGSUTRUSTNINGAR OCH KOPPLINGSAPPARATER
be
SKY
Tillbehör och verktyg ska vara anpassade till föreskrivna kopplingsutrustningar.
Ange
jå
– de tillbehör och verktyg som ska ingå i entreprenaden
– plats för uppsättning av verktyg och tillbehör.
Don för jordning och manövrering
SKY.11
Jordningsdon
re
SKY.1
Få
Bärbar utrustning för jordning samt för jordning och kortslutning ska uppfylla kraven enligt
SS-EN 61230.
Till jordningsverktyg ska levereras upphängningsdon.
–
Samordna leverans av jordningsverktyg med nätägaren.
Jordningsdon i ställverk
SKY.112
Jordningsdon för friledning
is
s
SKY.111
Jordningsstång med löstagbara jordningsdon ska uppfylla kraven enligt SS-EN 61235.
em
Lansjordningsutrustningar för anläggningar med systemspänning över 1 kV ska uppfylla kraven
enligt SS-EN 61219.
R
SKY.12
SKY.121
Manöverstänger
Ange användningsområde för manöverstång, till exempel vid betjäning av
säkringar och frånskiljare.
Manöverstänger för lägst 1 kV
Manöverstång av isolermaterial för elkraftanläggningar med nominell spänning över 1 kV ska
uppfylla kraven enligt SS-EN 61235.
SKY.122
Manöverstänger för högst 1 kV
SKY.13
Patronmanöverdon
SKY.131
Patrongripdon för högspänningssäkringar
149
Ange användningsområde för patrongripdon, till exempel vid betjäning av
lastbrytare eller lastfrånskiljare med säkringar.
SKY.132
Patronmanöverdon för knivsäkringspatroner
Patronmanöverdon avsedda för insättning och urdragning av knivsäkringspatroner ska uppfylla
kraven enligt SEN 280505.
Patronmanöverdon för knivsäkringspatroner ska levereras till varje kopplingsutrustning med
knivsäkringar.
Don för provning i kopplingsutrustning
SKY.21
Spänningsprovare
– spänning
– tolerans.
SKY.211
Spänningsprovare för lägst 1 kV
ro
pa
s
SKY.2
be
Enpoliga respektive tvåpoliga spänningsprovare för lägst 1 kV ska uppfylla kraven enligt
SS-EN 61243-1 respektive SS-EN 61243-2.
Spänningsprovare för högst 1 kV
SKY.22
Faslikhetsprovare
SKY.3
Skyddsskärmar
re
jå
SKY.212
Få
Skyddsskärmar för högspänningsställverk inomhus ska uppfylla kraven enligt SS 4362140.
SKY.7
Förvaringsskåp för don, smältpatroner m m
SKY.71
Skåp för smältpatroner
–
Ange
– storlek
s
– inredningsönskemål för skåp
Hållare för smältpatroner
R
em
SKY.72
is
– var skåp för smältpatroner ska sättas upp.
SL
Ange
– storlek
– var hållare för smältpatroner ska sättas upp.
APPARATER OCH UTRUSTNINGAR FÖR MANÖVRERING
OCH AUTOMATISK STYRNING I ELSYSTEM
Apparater för samma ändamål inom en anläggning ska vara av samma fabrikat och typ samt
anpassade till ledningssystemet och förläggningssättet.
Utanpåliggande apparat ska ha kapslingsklassen anpassad till den omgivande miljön.
UTFÖRANDEKRAV
Urtag i kåpa ska vara anpassat till diametern på införd kabel. Rör ska anslutas till kapslad
apparat med muff eller gänga.
150
Om kapslade apparater byggs samman ska förbindningsstycke användas.
Kapslad apparat i kombination med kabel ska ha tätningsdon. Infälld apparat ska skruvas fast i
don för skruvfastsättning.
Outnyttjat införingshål för kabel ska förses med tätningspropp.
– kulör på apparater för lokaler där kulören har betydelse från
utseendesynpunkt
– IP-klass
– om täcklock ska vara fastsatt, till exempel med skruv
ro
pa
s
– om täcklock ska ha hög mekanisk hållfasthet, till exempel i skolor.
Samordna kulörval med övriga projektörer.
UTFÖRANDEKRAV
Ange om apparater placerade intill varandra ska ha gemensam täckplatta.
Beträffande placering av elkopplare i kopplingsutrustning i förhållande till
överströmsskydd, se SS-EN 61439-1.
SLB
be
Beträffande säkerhetsbrytare, se avsnitt SKF.7.
STRÖMSTÄLLARE M M I ELSYSTEM
jå
Fast monterad enpolig strömställare i gruppledning ska inkopplas i fasledaren.
re
Skärmade strömställare, manöverkopplare m m
Skärmade strömställare, manöverkopplare med mera ska anslutas till elkraftsystemets
skyddsjord.
Ange om strömställare ska förses med signallampa.
Få
Beakta risken för hopsvetsning av kontakter på grund av brända kontaktytor
vid svåra belastningsförhållanden, till exempel om ett stort antal lysrör ingår i
en grupp som manövreras av en elkopplare.
–
Ange om strömställare för fasta installationer i hushåll och liknande ska
uppfylla de allmänna kraven enligt SS-EN 60669-1.
R
em
is
s
Skärmade strömställare, manöverkopplare m m
Skärmade apparater används tillsammans med skärmade dosor, rör och
kablar för att reducera elektriska fält.
Ange var skärmade apparater ska installeras.
Explosionsskyddade strömställare
Anvisningar för val av materiel finns i SS-EN 60079-14.
Ange
– utföringsform
– kapslingsklass
– temperaturklass.
Beträffande elinstallationer och anvisningar för val av materiel i områden med
explosiv gasblandning, se SEK Handbok 427.
SLB.1
Installationsströmställare
Installationsströmställare i gruppledning i växelströmsanläggning ska vara utförd för minst 16 A
och minst 250 V. Om belastningen så medger får installationsströmställare i manöverkrets dock
vara utförd för 1 A och 250 V.
Installationsströmställare ska placeras med centrum 1 m över golv. Installationsströmställare
invid dörr ska placeras vid låssidan och med centrum 100 mm från foder.
151
I de fall lampor inom samma lokal manövreras med skilda installationsströmställare placerade
intill varandra ska strömställarna kopplas in i samma ordningsföljd som lamporna är placerade.
Två eller flera installationsströmställare intill varandra ska riktas horisontalt eller vertikalt i
förhållande till varandra.
Installationsströmställare ska riktas så att en symmetrilinje blir vertikal.
Installationsströmställare kopplas, där så är möjligt, med följande indikering av tillslaget läge:
– vippströmställare; vippan uppfälld
– tryckvippströmställare; vippans övre del intryckt
– dubbelknappströmställare; övre knappen intryckt
Tapetskydd
ro
pa
s
– vridströmställare; vredet lodrätt.
Tapetskydd ska vara av sådant material och fästas så att underliggande ytbehandling inte
skadas.
Ange
– typ av installationsströmställare
– hur långt från dörrfoder som installationsströmställare ska placeras
be
– kopplingsart.
– om installationsströmställare ska vara låsbar
jå
– önskemål om text eller symbol på frontplatta eller dylikt eller invid apparat
– om installationsströmställare ska förses med lägesindikering
– typ av lägesindikering, till exempel med glimlampa
re
– om strömställare ska vara försedd med fönster och orienteringsljus.
Beträffande styrdon för belysning, se avsnitt SLE.1.
Få
Utanpåliggande installationsströmställare
Ange om flera installationsströmställare ska sammanföras till en
strömställarcentral.
–
Gemensam ram
Ange
R
em
is
s
– om installationsströmställare och eventuella andra apparater placerade
intill varandra ska ha gemensam ram
SLB.11
– om förhöjningsramar accepteras.
Tapetskydd
Ange
– om tapetskydd ska sättas upp
– om tapetskydd ska ha särskild kulör.
Vippströmställare
Ange typ av strömställare, till exempel 2-polig, kron, trapp, dubbeltrapp.
SLB.12
Dragströmställare
SLB.13
Återfjädrande strömställare
Återfjädrande tryckknapp ska vara utförd för 16 A, 250 V.
152
Tryckknappsgränssnitt i installationsbussystem
Tryckknappsgränssnitt monteras i apparatdosan bakom tryckströmställare och
ansluts till respektive funktion.
SLB.131
Tryckknappar för trappbelysning
Tryckknapp för trappautomat ska ha orienteringsljus.
Ange om tryckknapp ska placeras på annan höjd än den som föreskrivs i
AMA.
SLB.132
Jalusibrytare
ro
pa
s
Jalusibrytare ska vara utförd med två återfjädrande vipptryckknappar och med spärranordning.
Spärranordningen ska förhindra att båda vipptryckknapparna ger impuls samtidigt.
Ange om spärranordningen ska vara mekanisk eller elektrisk.
SLB.2
Beröringsströmställare
Beröringsströmställare i gruppledning för växelströmsanläggning ska vara utförd för minst 250 V
och försedd med finsäkring anpassad till största tillåtna anslutna effekt.
Ange
be
– manöverfunktion
– typ av beröringsströmställare, till exempel huvudapparat, funktionsenhet,
biapparat
jå
– största tillåtna anslutna effekt.
Diverse strömställare m m i elsystem
SLB.81
Neonströmställare
re
SLB.8
SLB.82
Få
Typ och placering av elkopplare för neonskylt väljs enligt den lokala
räddningstjänstens anvisningar.
Nyckelströmställare
SLB.83
–
Ange typ av nyckelcylinder.
Nyckelkortsströmställare
is
KOPPLINGSUR, TRAPPAUTOMATER, TIDSTRÖMSTÄLLARE
MM
R
em
SLC
s
Ange typ och bredd på nyckelkort.
Ange
– monteringssätt, monteringsunderlag och kapslingsklass enligt tabell RA S/1
och tabell RA S/2
– verkningssätt
– märkspänning och märkström
– kontaktfunktioner och brytförmåga
– inställningsområde.
SLC.1
Kopplingsur
Med kopplingsur ska levereras manual på svenska.
SLC.11
Elektroniska kopplingsur
Operatörsenheter för elektroniska kopplingsur
Operatörsenhet ska vara försedd med programmeringstangenter och teckenindikering.
153
Ange
– antal in- och utgångar
– typ av driftstatus
– om tidsfunktion ska vara impulsaktiverad
– upplösning
– tid för gångreserv
– typ av program, till exempel årsprogram, veckoprogram, datumprogram,
ingångsprogram
– funktioner som ska tidstyras, till exempel tända eller släcka belysning
– krav på automatisk ändring av sommartid-vintertid.
ro
pa
s
Ange om kopplingsur
– ska vara försett med inbyggd gångreserv
– ska ha program som ska vara programmerbart för funktioner som ska
tidstyras
– ska vara försett med inbyggd eller separat operatörsenhet
– ska vara avsett för installationsbussanslutning.
Ange
– typ av anslutningskontakt
Mekaniska kopplingsur
Ange
re
SLC.12
jå
– längd på anslutningskabel.
be
Operatörsenheter för elektroniska kopplingsur
– typ av kopplingsur
– om kopplingsuret ska vara försett med gångreserv
Få
– tid för gångreserv
– kopplingsfunktioner och antal in- och urkopplingar
– utförande av tidskivor, till exempel dygns- eller veckoskivor
– om kopplingsuret ska vara tidvisande
–
– kortaste kopplingstid.
Trappautomater
s
SLC.2
R
em
is
Trappautomat ska vara inställbar för tider upp till minst fem minuter. Den ska vara utförd så att
varje förnyad impuls åstadkommer den inställda tiden.
SLC.3
Ange
– inställningsområde om inkopplingstiden ska vara längre än fem minuter
– om trappautomat ska vara av elektronisk typ
– om trappautomat ska vara försedd med omkopplare för fast ljus.
Tidströmställare
Ange
– längsta inkopplingstid
– om separat läge för manuell in- och urkoppling ska finnas
– om tidströmställare ska vara utförd fjäderdriven, elektronisk eller vara av
annat utförande
– om tidströmställare ska förses med ljusindikering
– om tidströmställare ska vara sammanbyggd med vägguttag eller dylikt.
Tidströmställare för spis
Ange
154
– tidinställningsmöjligheter
– om ljusindikering ska finnas.
I publika anläggningar bör tidinställningen begränsas till högst 30 minuter.
Beträffande spisvakt, se SEH.15.
SLC.31
Mekaniska tidströmställare
Tidströmställare ska vara utförd med vred för tidsinställning.
SLC.32
Elektroniska tidströmställare
Ange
ro
pa
s
– tidinställningsmöjligheter
– om tidströmställare ska vara avsedd för installationsbussanslutning.
SLD
MANÖVERKOPPLARE, GRÄNSLÄGESBRYTARE M M
Manuellt påverkade manöverorgan, till exempel rattar, handtag, vred, grepp, tryckknappar hos
manöverkopplare, ska med avseende på manöverriktningar uppfylla kraven enligt SS-EN
60447.
be
Manöverorgan ska färgkodas enligt de riktlinjer som anges i SS-EN 60073.
Ange om kodning ska ske med ytterligare hjälpmedel utöver vad som anges i
SS-EN 60073, till exempel figur och form.
jå
– manöverfunktion och manöverlägen
– spänning och märkström
re
– antal kontakter och kontaktdata
– typ av manöverdon, till exempel vred, pistolhandtag
– om manöverkopplare ska vara låsbar
Få
– önskemål om text på frontplatta eller dylikt.
Manövertryckknappar och impulsgivare
SLD.11
Manövertryckknappar
–
SLD.1
R
em
is
s
Kulör på tryckknapp och larmtryckknapp ska väljas med hänsyn till den verkan tryckknappen
initierar när den trycks in.
Beakta beställarens anvisningar beträffande val av kulörer.
Tryckknappkulörer och deras betydelse finns angivna i SS-EN 60073.
– typ och utförande av tryckknapp, till exempel med trycke eller vred
– om tryckknapp ska förses med låsdon
– om tryckknapp ska förses med lampkalott för ljuskälla
– typ och kulör på trycke
– materialslag.
Beträffande tryckknappar
– i entrésignalsystem, se TEB.111
– i system för stängning av branddörr, se TKB.42
– för signalering från frysrum, se TBB.331.
SLD.111
Bordstryckknappar
Bordstryckknapp ska vara försedd med minst 2,5 m lång anslutningskabel.
Ange om anslutningskabel ska ha annan längd än den som föreskrivs i AMA.
155
SLD.112
Tryckknappslådor
Ange
– funktion, till exempel till och från, nödstopp
– eventuella signallampor eller dylikt.
SLD.12
Impulsgivare
SLD.121
Impulsgivare i installationsbussystem
Impulsgivare ska ha märkningsmöjlighet för varje tryckknapp.
ro
pa
s
Ange
– om tryckknappar ska förses med piktogram eller annan märkning
– om impulsgivare ska vara försedd med lysdioder för indikering.
SLD.2
Manöverströmställare
Ange
be
– typ av manöverströmställare, till exempel vipp, vrid, tryck
– om manöverströmställare ska förses med termisk fördröjning
SLD.3
Manöveromkopplare
jå
– om manöverströmställare ska vara återfjädrande.
re
– typ av omkopplare
– om omkopplare ska vara försedd med nolläge eller vara utan nolläge
SLD.31
Få
– antal poler.
Flerstegsomkopplare
–
Ange antal steg.
Gruppomkopplare
SLD.33
Provningsomkopplare
is
SLD.331
s
SLD.32
Omkopplare för reläprovning och provningsuttag
R
em
Omkopplares manöverdon ska kunna tas bort i driftläget. Kontaktdon och antal provningsuttag
ska anpassas till aktuella ström-, spännings- och utlösningskretsar.
Ange
– eventuella krav på avbrottsfri omkoppling
– antal provningsuttag.
Beakta att omkopplaren inte får bryta strömkretsar.
SLD.4
Manöverströmskontroller
Ange
– typ och utförande
– antal manöverriktningar.
SLD.5
Gränslägesbrytare
Ange
156
– typ av manöverdon
– funktionsschema och funktionsdata.
SLD.6
Instrumentomkopplare
SLD.61
Amperemeteromkopplare
Amperemeteromkopplare ska vara utförd för avbrottsfri omkoppling.
SLD.62
Voltmeteromkopplare
– mätning mellan fasledarna
ro
pa
s
Ange om voltmeteromkopplare är avsedd för
– mätning mellan fasledare och neutralledare
– mätning mellan fasledarna och mellan fasledare och neutralledare.
SLD.7
Nödstoppsdon och nödbrytningsdon
Nödstoppsdon
SLD.711
Nödstoppstryckknappar
SLD.712
Nödstoppsdon för lina
jå
SLD.71
be
Beakta skillnaden mellan nödstopp och nödbrytning. Se SS 4364000.
re
Efter montering ska nödstoppsdonet påverkas permanent genom en förspänd lina.
Donet ska vara försett med spärranordning som förhindrar återstart.
Ange
Få
– märkspänning och märkström
– linlängd.
Nödbrytningsdon
–
SLD.72
s
Beakta maximala kortslutningsströmmar samt fullastströmmen inklusive
startströmmar vid dimensionering av nödbrytningsdon.
em
is
Ange
R
SLD.8
SLD.81
– utförande av nödbrytningsdon
– om nödbrytningsdon ska manövrera en kombination av apparater för att
bryta den aktuella matningen
– om apparater ska fjärrmanövreras.
Diverse manöverkopplare, gränslägesbrytare m m
Fotmanöverdon
Ange
– om manöverdonet ska vara utfört med en eller två pedalenheter
– kontaktfunktioner
– om manöverdonet ska förses med huv.
SLE
STYRDON I ELSYSTEM
Ange
– de beteckningar som används på scheman och ritningar
157
– funktion
– driftförhållanden
– märkspänning
– märkeffekt
– monteringssätt och anslutning
– tillbehör som ska ingå
– om styrdon i vissa fall ska monteras enligt annan handling.
Styrdon för belysning
Dimmer
Styrdon för belysning i installationsbussystem
Styrdon ska vara anpassat för installationsbussystemet.
ro
pa
s
SLE.1
Ljusnivå vid tillslag och dimringshastighet för ljusregleringsdon ska kunna programmeras.
Dimmeraktor ska monteras med hänsyn till värmeavgivning.
– DALI-don ska KNX/DALI-Gateway användas
– analoga don ska styrenhet 1–10 V användas
Ange
– typ av ljusstyrdon
– ansluten effekt
re
– typ av ljuskälla
jå
– DMX-don skall DMX-gateway användas.
be
För styrning av
– om styrdon ska förses med termiskt överlastskydd.
Beträffande ljusreläer och ljusgivare, se avsnitt SLF.1.
Få
Beträffande närvarodetektorer för belysning, se SLF.221.
Dimmer
–
Ange vilken typ av driftdon och ljuskälla dimmern ska styra.
Styrdon för belysning i installationsbussystem
R
em
is
s
Ange
SLE.11
– spänningsmatning till installationsbuss
– om styrdon ska vara utfört för digitala eller analoga ingångar
– typ av protokoll, till exempel Dali.
Styrdon för glödljus i installationsbussystem
Ange om dimmeraktor ska vara av universellt utförande och medge
handmanöver för respektive kanal.
Elektroniska styrdon
Ange eventuella fjärrstyrningsdon.
SLE.111
Lokala styrdon
Ange
– utförande, till exempel tablå med manöverfunktioner
– typ av elkopplare.
SLE.112
Centrala styrdon
Ange
158
– typ av fjärrstyrning
– typ av don för fjärrstyrning.
SLE.2
Styrdon för elvärme
Ange data för anslutning av termostater.
SLE.21
Centrala styrenheter för elvärme
Styrenheter ska vara utförda för det antal zoner eller grupper som anges i handlingarna.
Zonerna ska kunna ställas in på olika temperaturer.
Ange
ro
pa
s
Elradiator eller värmeenhet ska vara förberedd för vald styrutrustning.
– om styrenhet ska vara utförd med puls- eller radioteknik
– typ av elvärme som ska styras, till exempel elradiatorer, golvvärme
– data för anslutning av kopplingsur
– data för inbyggt kopplingsur
– ansluten effekt per styrd grupp
– manöverspänning
– funktionskrav för program
be
– anslutningsspänning
– intervall för till- och frånslag (noggrannhetskrav)
SLE.22
re
jå
– extrafunktioner, till exempel förprogrammering av temperatursänkning och
temperaturhöjning, vädringsbegränsare, temperaturgivare för högsta
temperatur och laststyrningsmöjligheter.
Lokala styrenheter för elvärme
Rumstermostat ska vara inställbar för minst tre olika temperaturer.
Få
Ange
– verkningssätt, till exempel till–från, strömpulsstyrt
– mätområde
– temperatursänkningssystem.
–
Beakta temperaturdrivning, det vill säga den inställda reglerpunktens
förändring.
SLE.221
is
s
Placera termostat på en för rummet representativ plats så att den inte störs av
dörrdrag, till exempel från dörr till bastu.
Elektroniska termostater
em
Reglerpunkten får inte variera mer än högst +2 °C vid en förändring av temperaturen utomhus
från −20 °C till +20 °C.
R
SLE.222
Bimetalltermostater
SLE.223
Kapillärrörstermostater
SLE.23
Effektstyrdon för elvärme
Ange effektgränser och antal steg för effektstyrning.
SLE.24
Styrdon för uppvärmning av växlar för spårtrafik
SLE.3
Styrdon för motordrift
Ange styrdonets
– drivsätt, till exempel 1-, 2- eller 4-kvadrantdrift
159
– typ av bromsning.
Ange motorns
– typ
– spänning
– strömart
– effekt
– märkvarvtal
– önskat varvtalsområde.
Styrdon för varvtalsstyrning av motordrift
SLE.311
Styrdon för elektrisk varvtalsstyrning
SLE.312
Styrdon för hydraulisk varvtalsstyrning
SLE.313
Styrdon för mekanisk varvtalsstyrning
SLE.4
Styrdon för jalusier, markiser, vikväggar e d
be
Jalusistyrdon i installationsbussystem
ro
pa
s
SLE.31
jå
Jalusistyrdon ska kunna styra jalusimotor försedd med ändlägesbrytare. Jalusistyrdon ska
kunna styra i två riktningar.
Jalusistyrdon i installationsbussystem
Ange
re
Här beskriver man generella krav som ställs på jalusiaktorer och andra aktorer
som har som uppgift att styra motordrift för rubricerade anläggningsdelar.
Få
– var jalusiaktorer ska monteras
– typ av reglering, till exempel markiser, persienner, gallergrindar, gardiner,
takfönster
– antal utgångar
–
– vilka riktningar jalusistyrdonet ska styra, till exempel upp eller ner, vänster
eller höger, öppna eller stängda
– om synkronisering av läge ska finnas vid till exempel manövrering av flera
markiser.
GIVARE, VAKTER M M I ELSYSTEM
em
SLF
is
s
– om jalusistyrdon ska vara utfört för lägesåterföring
Ljusreläer och ljusgivare
SLF.11
Ljusreläer
R
SLF.1
Funktionen hos ljusrelä ska inte påverkas av kortvariga ljusförändringar.
Ljusrelä med inbyggd ljussensor ska placeras så att den inte påverkas av ovidkommande ljus.
Ange
– om ljusrelä ska ha separat ljussensor
– placering och omgivningstemperatur
– krav på belastningsförmåga vid olika typer av belastningar, till exempel för
faskompenserade eller icke faskompenserade ljuskällor
– ljusregleringsområde
– om ljusreläet ska ha inbyggd tidsfördröjning.
160
SLF.12
Ljusgivare
Ljusgivare ska placeras så att den inte påverkas av ovidkommande ljus.
Ljusgivare i installationsbussystem
Ljusgivare
– ska vara programmerbar för separat styrning av styrdon
– ska medge individuell inställning av minst tre tröskelvärden för ljusnivå
– ska kunna utläsas med programvara för korrekt inställning.
Ange
– ljusinställningsområde
SLF.2
ro
pa
s
– om fler än ett ställdon eller styrdon ska styras.
Rörelsedetektorer och närvarodetektorer i elsystem
Ange under aktuell kod och rubrik önskad typ av detektering, till
exempel passiv IR-detektering, akustisk detektering, kombination av IR- och
akustisk detektering.
be
Beakta störningskällor som kan ge obefogade detekteringar vid placering av
detektorer. Störningskällor kan exempelvis vara kallras vid fönster,
solinstrålning eller rörliga föremål som kan reflektera IR-strålning.
SLF.21
jå
Ange under aktuell kod och rubrik funktion, till exempel styrning av ventilation
eller belysning.
Rörelsedetektorer
re
Rörelsedetektorer i elkraftsystem
Detektor ska riktas så att rörelser förkommer i detekteringsområdet.
Få
Rörelsedetektorer i elkraftsystem
Ange om
– detektor är avsedd för utomhus- eller inomhusmontering
– ljus- och tidrelä ska finnas
–
– tidsfunktion och inkopplingstid ska kunna justeras.
s
Rörelsedetektorer i installationsbussystem
– typ av rörelsedetektor
– bevakningsområde.
em
is
Ange
SLF.22
Närvarodetektorer
R
Närvarodetektorer i elkraftsystem
Närvarodetektor ska kunna detektera ständig närvaro och kunna förses med olika linstyper för
anpassning till speciella krav för aktuell lokal.
Val av lins ska ske med hänsyn till rörelseriktning, termisk bakgrundsmiljö, störkällor,
solinstrålning och inredning för att erhålla en så säker och riktig funktion som möjligt.
Detektorn ska märkas med aktuell linstyp.
Närvarodetektorer i installationsbussystem
Ange
– typ
– funktion
– tidsinställningar.
161
SLF.221
Närvarodetektorer för belysning
Anpassa tidsfördröjningen mellan sista detekterade närvaro och släckning till
verksamhetens och lokalens utformning.
Ange
– matningsspänning
– funktion, till exempel för tillkoppling, frånkoppling, ljusregling och
tidsfördröjning.
Rälstemperaturgivare
SLF.4
Magnetkontakter för styrning i elsystem
ro
pa
s
SLF.3
Magnetkontakt ska innehålla manöverdon som träder i funktion när dörr, fönster eller lucka eller
likvärdigt försedd med sådan kontakt öppnas.
Ange om
– magnetkontakt ska vara utanpåliggande eller infälld
– magnetkontakt med förtillverkad kabel ska användas för anslutning och i så
fall kabelns längd.
DON FÖR SPÄNNINGSREGLERING, FASNING,
ÅTERINKOPPLING M M
SLG.1
Don för spänningsreglering och spänningsstabilisering
jå
be
SLG
Ange om
re
– olinjära laster förekommer eller om krav på motorstarter finns
– spänningsregulator ska vara för 2- eller 3-fasavkänning
SLG.2
Få
– spänningsregulator ska vara för 3-fasavkänning och avkänning av
effektivvärdet (RMS).
Fasningsdon
Ange om
–
– fasningsdon ska ingå i datorutrustning
– synkronoskop för halvautomatisk fasning ska finnas
s
– synkronoskop för helautomatisk fasning ska finnas
Återinkopplingsdon
em
SLG.3
is
– synkronoskop ska vara med kompensering för effektbrytarnas slutningstid.
UTTAG I ELKRAFTSYSTEM
SMB
ELUTTAG
R
SM
Skärmade uttag
Ledaren till vägguttagets skärm ska anslutas till elkraftsystemets skyddsjord.
Ange typ av uttagssystem, till exempel för allmänt bruk, för industribruk eller
för IT-utrustning.
Ange
– IK-klass för apparater i utrymmen där risk för skada eller vandalisering
föreligger, till exempel skolor, idrottshallar och offentliga byggnader
– om enskilt uttag ska förses med jordfelsbrytare för högst 30 mA
märkutlösningsström
162
– om uttag ska vara utfört för snabbkopplade installationssystem samt typ av
system.
Skärmade uttag
Skärmade uttag används tillsammans med skärmade elinstallationsrör, dosor
och kablar för att reducera elektriska fält.
Ange var skärmade uttag ska installeras.
Explosionsskyddade uttag
Ange
– kapslingsklass
– temperaturklass.
ro
pa
s
– utförande
Beträffande anvisningar för val av materiel, se SEK Handbok 427.
SMB.1
Vägguttag
SMB.11
Vägguttag högst 16 A för allmänbruk
be
Vägguttag i gruppledning i växelströmsanläggning ska vara utfört för 16 A, 250 V och i jordat
utförande.
Placering
re
Angivna mått avser centrum av uttag.
jå
Vägguttag inom samma och likartade utrymmen ska ha samma design och överensstämma
med strömställare.
Vid ledningsdragning i ellist ska uttag placeras i eller omedelbart intill denna.
Uttag för flyttbara elektriska bruksföremål ska på vägg placeras enligt följande
Få
– i bostäder 300 mm över golv eller intill list vid golv och om möjligt 250 mm från innerhörn. Ett
uttag i hall ska dock placeras 1 000 mm över golv eller strax under intilliggande
installationsströmställare
– i förskolor 800 mm över golv och om möjligt 250 mm från innerhörn
–
– i servicehus 800 mm över golv och om möjligt 1 000 mm från innerhörn. I varje boningsrum
ska minst ett av uttagen placeras vid fönster
s
– i verkstadslokaler, hantverks- och lagerlokaler, garage, jordbruks driftbyggnader och
utomhus 1 500 mm över golv eller mark
is
– på vind, i källare och andra biutrymmen 1 300 mm över golv.
em
Föreligger särskilda skäl, till exempel på grund av inredningen, får uttag placeras på annan
höjd.
Vid hinder för föreskriven placering ska uttag placeras 100 mm från hindret.
R
Uttag ska riktas så att en symmetrilinje blir vertikal.
Ange
– typ
– utförande
– material i hölje.
Ange om
– vägguttag med dubbla brunnar ska urföras med separata brunntändningar
– vägguttag ska ha överkopplingsklämmor
– installationsströmställare och signallampa ska vara förreglade med uttaget
(blockerat)
– uttag ska kombineras med tidströmställare
– uttag ska ha självstängande lock. Ange om locket även ska vara
självlåsande.
163
Placering
Beakta SS 4370102 för placering av uttag.
Ange om andra mått för placering av uttag ska gälla än vad som föreskrivs i
AMA, till exempel
– om uttag i bostäder för rörelsehindrade ska placeras 1 000 mm över golv
– uttag avsedda för dammsugare i allmänna utrymmen och korridorer
– om avstånd till innerhörn ska vara 700 mm för att möjliggöra placering av
garderob
– om avstånd till innerhörn ska vara 1 000 mm för åtkomligthet för
funktionshindrad person i rullstol.
ro
pa
s
Ange
– avstånd mellan vägguttag i allmänna utrymmen
– om mellanväggar kan tillkomma senare och ange i så fall med mått var
uttag ska placeras.
Risk för barnolycksfall
Beakta krav i SS 4364000 om att uttag i lågspänningsanläggningar ska vara
försedda med petskydd, utföras eller placeras så att barnolycksfall begränsas.
be
Ange var uttag ska
– placeras minst 1,7 m över golv eller mark
– vara blockerade
jå
– placeras skyddade av fast inredning eller stationär utrustning, till exempel
spis eller kylskåp
– vara försedda med låsbart lock
re
– skyddas på annat sätt.
Infällt vägguttag
Få
Beträffande gemensam täckplatta, se avsnitt SLB.1.
Uttag i arkivlokal
–
Beakta att låsbart uttag, nödvändigt för arkivets skötsel, ska anslutas så att
det in- och urkopplas samtidigt med belysningen.
Vägguttag för industribruk e d
s
SMB.12
is
Vägguttag för industribruk ska uppfylla kraven enligt SS-EN 60309-1 och SS-EN 60309-2.
R
em
Trefasuttag ska anslutas så att fasföljden överensstämmer med uttagshylsornas märkning. Om
sådan märkning saknas ska uttagen anslutas med lika fasföljd.
Ange i klartext under aktuell kod och rubrik enligt alternativ i
specifikationsmatris RA SMB.12/1
– poltal
– märkström
– material i hölje.
Specifikationsmatris RA SMB.12/1.
164
Exempel
Vägguttag 3-pol + N + PE, 32 A, med hölje av plast.
Ange
– driftspänning och strömart
– om elkopplare ska vara förreglad med uttag
– om uttag ska skyddas av jordfelsbrytare
– om vägguttag ska förses med skyddslock
– om vägguttag ska vara låsbart.
SMB.121
ro
pa
s
Ange under aktuell kod och rubrik vilka uttag som ska vara utförda som
vägguttag för industribruk.
Vägguttag för industribruk e d, över 50 V
Varianter av viss uttagstyp med olika märkdata (spänning, ström, strömart, frekvens) ska inte
kunna förväxlas.
SMB.122
Vägguttag för industribruk e d, högst 50 V
SMB.13
be
Vägguttag med olika märkdata (märkspänning, märkström) och skyddsfunktion (SELV, PELV
och FELV) ska inte kunna förväxlas.
Eluttag för IT-utrustning
Ange
jå
– om uttag avsedda för IT-utrustningar (datoruttag) ska ha särskilt utformat
stifthål enligt SS 4280834 normblad IIIA
– hur uttagen ska skyltas
Vägguttag kombinerade med elkopplare e d
Få
SMB.14
re
– antal sladdställ (anslutningskablar) med passande stickpropp och
apparatanslutningsdon som ska medlevereras.
UTFÖRANDEKRAV
–
Vid fler apparater monterade i kombination, exempelvis strömställare och uttag, monteras dessa
vertikalt. Strömställare placeras överst 1 000 mm över golv. Den understa apparaten placeras
lägst 830 mm över golv.
s
Ange hur kombinationen ska byggas samman.
Vägguttag kombinerade med tidströmställare
R
em
SMB.141
is
Beträffande installationsströmställare och tidströmställare, se avsnitt SL.
Ange
– inkopplingstid
– om tidströmställare ska vara elektronisk eller mekanisk (fjäderdriven)
– om kombinationen ska monteras i en apparatdosa
– om kombinationen ska monteras i en hörnbox.
SMB.18
Diverse vägguttag
SMB.181
Vägguttag för tvättutrustning
Uttag för anslutning av tvättmaskin, torktumlare och mangel placeras 1,2 m över golv.
Beakta områdesindelningen i badrum och i duschrum enligt SS 4364000
avsnitt 701.
Ange var strömkännande jordfelsbrytare ska placeras, till exempel vid uttaget
eller på annan plats.
165
Ange om tvättutrustning ska anslutas fast eller med stickpropp under rubriken
PLATSUTRUSTNINGAR under kod och rubrik 6 EL- OCH TELESYSTEM.
SMB.182
Uttag för spis, spishäll e d
– typ av uttag
– mått över golv som uttag ska placeras.
SMB.1821 Uttag för spis
ro
pa
s
SMB.1822 Uttag för spishäll
SMB.1823 Uttag för ugn
SMB.183
Uttag för rakapparat i bad- eller duschrum
Uttag avsett enbart för elektrisk rakapparat ska vara avsett för nätanslutning till 230 V, 50 Hz
samt försett med inbyggd isolertransformator med automatisk tomgångsbrytare och
överströmsskydd eller inbyggd transformator enligt SS-EN 61558-2-5.
be
Uttag placeras 1,2 m över golv.
Ange
jå
I till exempel hotell kan behov finnas för anslutning av andra stickproppar än
de i Sverige förekommande. Ange i så fall typ av stickproppar som ska kunna
anslutas.
– monteringssätt och monteringsunderlag
SMB.2
re
– uttagsspänning.
Golvuttag
Få
Ange krav på lockets bärförmåga, justerbarhet, tätning och mekaniskt skydd
för anslutningskabel och stickpropp.
Beakta att lättmetalldelar lätt angrips av rengöringsmedel.
Lamputtag
–
SMB.3
Utlopp för ljusarmatur i eller vid tak ska i de fall armatur inte monteras över utloppet förses med
lamputtag av ljus plast.
R
em
is
s
Ange
SMB.31
– om lamputtag ska uppfylla fordringar i SS 4280831 eller SS-EN 61995-1
och SS-EN 61995-2
– om lamputtag, enligt SS 4280831, som monteras på vägg ska monteras
med jordstift nedåt och över fönster med jordstift uppåt så att lamppropp
med sidoutlopp av ledning får rätt riktning
– krav på kapslingsklass över IP20.
Beträffande adapter för lamputtag i kontaktskensystem, se SKC.22.
Lamputtag för montering i armaturdosa i tak
Lamputtag i tak ska utföras i kombination med armaturdosa och armaturdoslock. Doslocket ska
förses med infällt lamputtag och upphängningskrok.
SMB.32
Lamputtag för montering i apparatdosa i vägg
Lamputtag i vägg eller dylikt ska utföras för infällning i apparatdosa och placeras lägst 2 m över
golv.
SMB.33
Utanpåliggande lamputtag
166
Utanpåliggande lamputtag ska placeras lägst 2 m över golv. Uttaget ska vara försett med
skruvklämmor för överkoppling.
Ange om utanpåliggande uttag ska monteras på särskild bottenplatta.
SMB.34
Lamputtag för montering i sockeldosa
Lamputtag avsett att kombineras med ellistsystem ska placeras lägst 2 m över golv.
SMB.35
Lamputtag för montering på kabel
SMC
UTTAGSCENTRALER
– material i uttagscentral
– antal uttag
– typ av uttag
– typ av överströmsskydd
– eventuell styrning.
Uttagscentraler för bilvärmare
jå
SMC.1
be
– typ av jordfelsbrytare
ro
pa
s
Lamputtag för montering på kabel ska ha skruvanslutningsklämmor och dragavlastning. Uttaget
ska tillsammans med lamppropp kunna rymmas under takkopp med diametern 110 mm.
Beakta att styrning av bilvärmarcentral för att minska elenergiåtgången kan
ske med olika alternativ, till exempel
– utetemperaturstyrd intermittent inkoppling
re
– styrning med kopplingsur
– fjärrstyrd inkoppling/urkoppling genom exempelvis rundstyrning
Få
– drifttidsräknare för respektive uttag som underlag för debitering.
Ange
– hur styrning av bilvärmarcentral ska anordnas
– märkström
–
– dimensioneringskrav på anslutningsplint
– om jordfelsskydd ska anordnas externt eller ingå i centralen
s
– om uttagscentral ska vara enkel- eller dubbelsidig
em
is
– om uttagscentral ska vara försedd med självstängande, självlåsande lock
R
SMC.2
– om uttagscentral ska förses med spänningsindikeringslampor.
Beträffande fundament och stolpe för uttagscentral för bilvärmare, se
SBB.161 och SBC.82.
Uttagscentraler för laboratoriebruk
Ange
– märkspänning
– märkström
– eventuella polbultar.
SMC.3
Uttagscentraler på campingplats eller i småbåtshamn
Ange
– om uttagscentral ska innehålla uttag för tv
– om det ska finnas individuellt låst lucka för varje uttag.
SMC.31
Uttagscentraler på campingplats
167
Beträffande krav på och placering av uttag inom uppställningsområde för
husvagnar, se SS 4364000 avsnitt 708.
SMC.32
Uttagscentraler i småbåtshamn
Beträffande krav på och placering av centraler och uttag i småbåtshamn, se
SS 4364000 avsnitt 709.
Ange antal uttag inom samma hölje.
SMC.4
Uttagscentraler för laddning av eldrivna fordon
Beakta behov av ventilation vid laddning av batterier.
Laddning av elbilar
Ange
– säkerhetsnivå för laddning
ro
pa
s
Ange hur uttagscentral ska monteras, till exempel på vägg eller stolpe.
– om uttagscentral ska vara försedd med kabel eller uttag
– typ av debiteringssystem.
Uttagscentraler för järnvägsfordon
SMC.51
Uttagscentraler över 400 V
SMC.52
Uttagscentraler för högst 400 V
SN
LJUSARMATURER, LJUSKÄLLOR M M
re
jå
be
SMC.5
Få
Ljusarmatur ska vara försedd med tätningsdon, blindproppar, förkopplingsdon, tändare, märkta
anslutningsplintar, interna ledare samt föreskrivna kupor och bländskydd. Armatur ska levereras
med monterings- och fästdetaljer för angivet monteringssätt.
Ljusarmatur för urladdningslampor ska vara fri från störande egenljud.
–
Om ljusarmatur är försedd med driftdon av högfrekvenstyp och metallbländskydd ska även
bländskyddet kunna jordas.
is
s
Ljusarmatur ska uppfylla säkerhetskraven enligt SS-EN 60598-1 med tillämpbara
tilläggsstandarder och beträffande EMC-egenskaper, emission respektive immunitet, enligt SSEN 55015 respektive SS-EN 61547.
em
UTFÖRANDEKRAV
Ljusarmatur i tak
R
Vid upphängning av armatur i takskena ska för ändamålet avsedda fäst- och
upphängningsanordningar användas.
Ljusarmatur i icke bärande undertak
Ljusarmatur i undertak som inte är utformat för att bära armatur ska sättas upp med särskild
upphängningsanordning, som monteras i bjälklaget eller i annan bärande konstruktion.
Ljusarmatur upphängd i bärlina
Vid upphängning av ljusarmatur i bärlina ska för ändamålet avsedd upphängningsanordning
användas.
Ljusarmatur som hängs upp i bärlina ska vara balanserad eller ha upphängningsanordning som
medger balansering.
168
Ljusarmatur på pendel
Ljusarmatur som monteras på pendel ska vara balanserad eller ha upphängningsanordning
som medger balansering.
Ljusarmatur i rampmontering
Vid rampmontering ska enkelledare förses med plasthylsa där ledaren passerar öppning.
Ljusarmatur med begränsad yttemperatur
ro
pa
s
Ljusarmatur avsedd att användas där temperaturen måste begränsas på grund av risk för
anhopning av lättantändligt damm eller dylikt på armaturen, men där risk för explosion inte
finns, ska uppfylla kraven enligt SS-EN 60598-2-24.
Beträffande belysning av arbetsplatser, se SS-EN 12464-1:2011.
Vid val av ljusarmatur, beakta energieffektivitet, bibehållningsfaktor,
anpassning till ljuskälla samt behov av underhåll.
Beakta risken för synförsvårande reflexer i bildskärmar och manövertavlor.
Ljusarmaturer bör placeras så och ha sådan ljusfördelning och avskärmning
att reflexbildning begränsas.
Redovisa placering på ritning eller i ljusarmaturförteckning.
be
Ange i särskild ljusarmaturförteckning eller under aktuell kod och rubrik för
respektive ljusarmatur elektriska, ljustekniska och mekaniska egenskaper, till
exempel
– tändsystem
– kapslingsklass
re
– kulör
jå
– typ av ljuskälla som armaturen är avsedd för samt effekt
– ljusfördelning samt typ av bländskydd och reflektorer.
Få
Ange om bibehållen belysningsstyrka, bländning och färgåtergivningsindex för
arbetsplatsen ska uppfylla kraven i SS-EN 12464-1:2011.
Beakta nätägarens anvisningar beträffande faskompensering.
–
Ange vid behov krav på faskompensering.
Ange
R
em
is
s
– antalet överkopplingsledningar och även deras area, om denna ska vara
större än 1,5 mm2
– om bländskydd av metall ska jordas
– om ljusarmatur ska vara anpassad till ljusreglering
– om ljusarmatur med asymmetrisk ljusfördelning ska vara försedd med pil
som anger ljusriktning
– om ljusarmatur ska vara certifierad enligt till exempel ENEC-, S- eller VDEsystemet
– vid armatur med LED-ljuskälla armaturens ljusflöde (Φ lm)
– maximalt bländtal (UGR)
– om armatur ska vara utfört för snabbkopplade installationssystem samt typ
av system
– om armatur ska vara utförd med Linectadapter.
UTFÖRANDEKRAV
Ange
– monteringssätt och anslutning
– anpassbarhet till byggnadskonstruktion och installationssystem.
169
Ljusarmatur i tak
Ange om ljusarmatur upphängd i takkrok ska vara försedd med takbricka, som
döljer lamppropp i tak.
Ljusarmatur i icke bärande undertak
Ange
– var icke bärande undertak förekommer
– om upphängningsdetalj för armatur ska medge justering av armaturens
höjdläge.
ro
pa
s
Beakta undertaksfabrikantens dokumenterade anvisningar beträffande
undertakets maximala belastning.
Ljusarmatur på vägg
Ange mått från golv till centrum av armatur.
Ljusarmatur upphängd i bärlina
be
Beträffande bärlina, se SBD.4.
Ljusarmatur på kontaktskena
jå
Ange om armatur har speciellt anslutningssätt.
Ljusarmatur ansluten till lampanslutningsdon
SNB
re
Ange typ av anslutningsdon.
FASTA LJUSARMATURER FÖR ALLMÄNBELYSNING
SNB.1
Få
Fast ljusarmatur för allmänbelysning ska uppfylla kraven enligt SS-EN 60598-2-1.
Fasta ljusarmaturer för öppen montering
–
Ljusarmatur monterad under kabelstege eller kabelränna
Ljusarmatur ska fästas så att
s
– kabelförläggning inte hindras
– fästanordningar inte skadar kablar
Fasta ljusarmaturer för infälld montering
em
SNB.2
is
– skadlig temperatur inte uppstår på kablar.
Infälld ljusarmatur ska uppfylla kraven enligt SS-EN 60598-2-2.
R
Innan infälld armatur monteras ska samordning ske med berörda entreprenörer.
Beakta risken för brand vid installation av infällda armaturer.
Ange
– matningsspänning
– isolationsklass
– skydd mot värmeavgivning
– behov av värmeresistiv sladd
– om montering ska utföras med infällnadsburk
– om montering ska utföras på montageplåt.
SNC
FLYTTBARA LJUSARMATURER FÖR ALLMÄNBELYSNING
Flyttbar ljusarmatur för allmänbelysning ska uppfylla kraven enligt SS-EN 60598-2-4.
170
SNC.1
Flyttbara ljusarmaturer för inredning
Flyttbar inredningsarmatur ska vara försedd med sladd och stickpropp.
Ange
– om sladd för flyttbar inredningsarmatur ska förses med elkopplare
– längd på sladd
– om armaturen ska vara utförd som bords-, vägg- eller golvarmatur
– om armaturen ska monteras på armaturskena, se SBD.221.
SND
LJUSARMATURER FÖR UTOMHUSBELYSNING
ro
pa
s
Ljusarmatur på rörstolpe
Armatur ska ha avlastningsklämma av isolermaterial för anslutningsledning.
Ange
– krav på armaturers ljusfördelning med avseende på ljusföroreningar
– om ljusspridningen ska begränsas och exempelvis understiga
horisontlinjen
– krav på isolationsklass
be
– krav på IK-klass.
Driftdoninsatser
Ange
jå
Ljusarmatur på rörstolpe
re
– om driftdoninsatsen ska monteras i rörstolpe och i så fall typ av stolpe
– typ och effekt av ljuskälla som insatsen är avsedd för.
Beträffande stolpe för ljusarmatur, se avsnitt SBC.2.
SND.1
Få
Beträffande förläggning av kabel i rörstolpe, se SC-.822.
Ljusarmaturer för vägtrafikbelysning
–
Armatur för väg- och gatubelysning ska uppfylla kraven enligt SS-EN 60598-1 och SS-EN
60598-2-3.
Lamphus i sluten ljusarmatur med optik ska uppfylla kraven för lägst kapslingsklass IP54.
is
s
Armaturhus och utvändiga detaljer ska vara utförda av korrosionsskyddat material. Om
armaturhus är utfört av plast ska plasten vara krackeleringssäker och UV-stabiliserad samt ha
hög väderbeständighet.
R
em
Kupa ska vara fixerad vid ljusarmatur genom exempelvis gångjärn som hindrar kupan att lossna
vid till exempel service och underhåll. Packning ska vara åldringsbeständig och får inte
missfärga kupan.
Beakta att kapslingsklass IP65 krävs om ljusarmatur ska rengöras genom
spolning med vatten eller rengöringsvätska.
SND.2
Ljusarmaturer för gårds- eller parkbelysning
SND.21
Kandelaberarmaturer
SND.22
Pollararmaturer
SND.3
Ljusarmaturer för trädgårdsbelysning
Flyttbar ljusarmatur för användning utomhus i trädgårdar, blomrabatter och liknande ska
uppfylla kraven enligt SS-EN 60598-2-7.
SND.4
Ljusarmaturer för spårområdesbelysning
171
SNE
LJUSARMATURER FÖR SÄRSKILDA ÄNDAMÅL
SNE.1
Ljusarmaturer i sportanläggning
Vid val av ljusarmaturer, beakta Måttboken, utgiven av Sveriges kommuner
och landsting.
SNE.11
Ljusarmaturer i simbassäng
SNE.12
Ljusarmaturer i sporthall
SNE.2
Ljusarmaturer i sjukhus e d
SNE.3
Ljusarmaturer i scenbelysning
ro
pa
s
Ljusarmatur i simbassänger och dylikt ska uppfylla kraven enligt SS-EN 60598-2-18.
Ljusarmatur för scenbelysning och för tv-studior, filmstudior och fotografiska studior för
användning såväl utomhus som inomhus ska uppfylla kraven enligt SS-EN 60598-2-17.
SNE.4
be
Beakta eventuella problem med värmeavgivning. Samråd med berörd
projektör om ventilation och kylbehov.
Ljusarmaturer för inbyggnad med luftbehandlingssystem
jå
Ljusarmatur för sammanbyggnad med kanaler eller utrymmen som ingår i
luftbehandlingssystem ska uppfylla kraven enligt SS-EN 60598-2-19.
re
Samråd med berörd projektör. Luftdon kombinerat med ljusarmatur anges
under aktuell kod och rubrik i kapitel Q. Se AMA VVS & Kyl.
Diverse ljusarmaturer för särskilda ändamål
SNE.81
Ljusarmaturer i arkivlokal
Få
SNE.8
Temperatur hos hölje för ljusarmatur avsedd för arkivlokal får inte överstiga 100 °C när
armaturen är i drift.
–
Beakta att ljusarmatur ska ha tillfredsställande skydd mot damm enligt krav i
Riksarkivets författningssamling, RA-FS 2013:4. Armatur i lägst
kapslingsklass IP43 bör väljas.
Ljusarmaturer i basturum
s
SNE.82
Ljusarmaturer i skyddsrum
em
SNE.83
is
Ljusarmatur avsedd för montering i basturum ska uppfylla kraven enligt SS 4311272.
R
Infästning med mera av ljusarmatur i skyddsrum ska uppfylla kraven i Skyddsrumsregler SR 15.
SNF
Ange om särskilda fästbyglar och fästdon ska användas för fastsättning av
ljusarmatur i skyddsrum.
LJUSARMATURER FÖR NÖDBELYSNING,
VÄGLEDNINGSARMATURER M M
Ljusarmatur för nödbelysning ska uppfylla kraven enligt SS-EN 60598-2-22.
Regler om utformning av varselmärkning och varselsignalering på
arbetsplatser i AFS 2008:13.
SNF.1
Ljusarmaturer för nödbelysning
SNF.2
Vägledningsarmaturer
Vägledningsarmatur för utrymning ska ha sådan storlek och luminans att den syns tydligt.
Ange om vägledningsarmaturer utgör en del av nödbelysningssystemet.
172
Beträffande vägledande markering, se BBR.
SNF.3
Handlampor för reserv- och nödbelysning
Handlampa ska uppfylla kraven enligt SS-EN 60598-2-8.
Handlampa avsedd att användas i trånga ledande utrymmen ska ha inbyggd transformator som
matas med SELV och är avsedd för transformering till högre spänning.
SNG
STRÅLKASTARE OCH SPOTLIGHTS
SNG.1
Strålkastare
Strålkastare ska uppfylla kraven enligt SS-EN 60598-2-5.
ro
pa
s
Ange om handlampa ska vara försedd med laddningsdel för anslutning till 230
V, 50 Hz samt krav på längsta laddningstid och kortaste brinntid per laddning.
Spotlights
SNL
FIBEROPTISKA LJUSANORDNINGAR
SNM
LJUSARMATURER, SKYLTAR M M MED NEONLJUS
be
SNG.2
Fabrikstillverkad ljusarmatur med urladdningsrör för spänningar över 1 kV och avsedd för
anslutning till lågspänning ska uppfylla kraven enligt SS-EN 60598-2-14.
jå
Platsbyggd ljusarmatur med urladdningsrör för spänningar mellan 1 kV och 10 kV ska uppfylla
Ange
re
Installation av ljusarmaturer med urladdningsrör för spänningar över 1 kV och avsedd för
anslutning till lågspänning ska utföras enligt SS-EN 50107-1 och SS-EN 50107-2.
– vilken färgnyans neonröret ska alstra
Få
– varje ljuskällas effekt.
Beakta att bygglov kan krävas för neonskylt.
–
I SS-EN 50107-1 anges krav på skyltar och installationer med urladdningsrör
för spänningar mellan 1 kV och 10 kV, till exempel neonskyltar.
Platsbyggda ljusskyltar
s
Ange
– de dokument och scheman som visar ljusskyltens uppbyggnad samt
instruktioner för skötsel och underhåll som ska tillhandahållas under aktuell
kod och rubrik i kapitel Y.
em
is
– om platsbyggd ljusskylt ska CE-märkas
LJUSKEDJOR, INDIKERINGSLJUS M M
SNP.1
Ljuskedjor
R
SNP
SNP.2
Ljuskedja ska uppfylla kraven enligt SS-EN 60598-2-20.
Indikeringsljus
Indikeringsljus eller dess ljuskälla ska färgkodas enligt de riktlinjer som anges i SS-EN 60073.
Ange
– om indikeringsljus ska utföras för inbyggnad eller ytmontering
– om kodning ska ske med ytterligare hjälpmedel utöver vad som anges i
SS-EN 60073, till exempel blinkning
– den information som tänd signallampa ska ge till operatören.
SNP.21
Indikeringsljus med glödlampa
173
Indikeringsljus med utbytbar glödlampa ska uppfylla kraven enligt SS-EN 60598-1.
SNP.22
Indikeringsljus med glimlampa
Indikeringsljus med glimlampa ska uppfylla kraven enligt SS-EN 60598-1.
SNP.23
Indikeringsljus med lysdiod
Ange särskilda krav på indikeringsljus med lysdiod.
LJUSARMATURER I FLYGPLATSLJUSSYSTEM
SNQ.1
Ljusarmaturer i system för flygfyrar och inflygningsljus
SNQ.2
Ljusarmaturer i system för visuell glidbaneindikering
SNQ.3
Ljusarmaturer i system för banljus- och taxiljus
SNQ.31
Ljusarmaturer i system för banljus
SNQ.32
Ljusarmaturer i system för taxiljus
SNQ.33
Ljusarmaturer i system för vägledningsljus till
uppställningsplatser
SNQ.4
Ljusarmaturer i ljusskyltsystem för banvägledning
SNQ.5
Ljusarmaturer för visuella dockningsljussystem
SNQ.6
Ljusarmaturer i system för belysning av platta
SNQ.7
Ljusarmaturer i system för väntplats på fordonsväg till bana
SNT
BELYSNINGSMATERIEL
SNT.1
Ljuskällor
s
–
Få
re
jå
be
ro
pa
s
SNQ
R
em
is
Ljuskällor ska monteras i de ljusarmaturer som ingår i entreprenaden.
Ange under aktuell kod och rubrik under avsnitt 63.F vilken part som ska
leverera ljuskällor.
Ange
– sockeltyp
– typ av ljuskälla och ljuskällebeteckning (ILCOS)
– spänning och effekt
– färgtemperatur
– färgåtergivningsindex (Ra)
– antal ljuskällor i reserv
– om entreprenören ska montera ljuskällor i andra än av denne levererade
ljusarmaturer.
Ljuskällebeteckningar bör anges enligt SS-EN 61231, ILCOS.
Ange under aktuell kod och rubrik krav på energieffektivitetsklass och service
life. Service life är enligt en branschöverenskommelse när exempelvis 80
procent av belysningsstyrkan återstår i en anläggning beroende på
ljusnedgång och maximalt 10 procent lampbortfall.
174
SNT.11
Glödlampor
Halogenglödlampa ska uppfylla kraven enligt SS-EN 60357.
Ange
– förväntad livslängd (timmar)
– om klenspänningshalogenglödlampa ska vara utförd med eller utan
skyddsglas
– om halogenglödlampa ska vara försedd med reflektor och i så fall typ av
reflektor, till exempel kalljusspegel, aluminiumreflektor
– spridningsvinkel för halogenglödlampa.
Lysrör
Ange
– om lysrör ska vara direkttändande
ro
pa
s
SNT.12
– om lysrör ska vara snabbtändande för användning i armatur med förhöjd
säkerhet
– maximalt kvicksilverinnehåll.
be
Lysrör för magnetiskt eller elektroniskt driftdon
Ange om lysrör ska vara för magnetiskt eller elektroniskt driftdon.
Fullfärgslysrör
jå
SNT.122
Fullfärgslysrör ska ha lägst Ra-index 80.
Fullfärgslysrör special
re
SNT.123
SNT.124
Få
Fullfärgsrör special, med lägst Ra-index 90, bör användas i utrymmen där
kraven på hög färgåtergivning är särskilt stora, till exempel inom den grafiska
industrin, sjukvårdens undersöknings- och operationsrum samt i vissa
butiksmiljöer och i utställningslokaler.
Kompaktlysrör
Ange om kompaktlysrör ska
–
– vara dimbara
Lysrörslampor
is
SNT.13
s
– förses med adapter för E27-sockel.
em
Lysrörslampa för allmänt belysningsändamål ska uppfylla kraven enligt SS-EN 60968 och
SS-EN 60969.
R
SNT.14
SNT.142
Urladdningslampor
Ange
– om lampa ska ha reflektor
– om lampa ska vara kvicksilverfri
– brinnläge.
Högtrycksnatriumlampor
Natriumlampa av högtryckstyp ska uppfylla kraven enligt SS-EN 62035.
SNT.143
Lågtrycksnatriumlampor
Natriumlampa av lågtryckstyp ska uppfylla kraven enligt SS-EN 60192 och SS-EN 62035.
Ange om lamporna ska kunna direktåtertändas.
SNT.144
Metallhalogenlampor
175
Metallhalogenlampa ska uppfylla kraven enligt SS-EN 62035.
SNT.145
Blandljuslampor
SNT.15
Induktionslampor
SNT.16
Signallampor m m
Signallampa och lysdiod ska färgkodas enligt riktlinjer som anges i SS-EN 60073.
SNT.161
Signalglödlampor
SNT.162
Lysdioder
SNT.163
Glimlampor
SNT.17
LED-ljuskällor
ro
pa
s
Ange monteringssätt och monteringshöjd.
be
Ange
– nominell livslängd (Lx) för ljuskällan
– antal ljuskällor som kan anslutas till samma säkring med hänsyn till
startström
– typ av drivdon
jå
– om ljuskällan ska kunna ljusregleras
SNT.171
re
– högsta och lägsta tillåtna omgivningstemperatur för ljuskälla och drivdon.
LED-lampor
Få
LED-ljuskällor ska uppfylla kraven enligt SS-EN 62612.
Ange
– korrelerad färgtemperatur
– färgåtergivningsindex, Ra
–
– ljusfärgstolerans (SDCM)
– konstanströmsdrift eller konstansspänningsdrift
LED-moduler
is
SNT.172
s
– nominell livslängd (Lx).
R
em
LED-moduler och fasta LED-ljuskällor ska uppfylla kraven enligt SS-EN 62612.
Ange
– armatureffekt
– armaturljusflöde
– korrelerad färgtemperatur
– färgåtergivningsindex, Ra-värde
– ljusfärgstolerans (SDCM)
– konstanströmsdrift eller konstansspänningsdrift
– nominell livslängd (Lx)
Beakta LED-armaturens skyddsklass om utspänning från drivdonet överstiger
60 VDC.
SNT.18
Diverse ljuskällor
SNT.181
Xenon-högtryckslampor
176
SNT.182
IR-värmelampor
SNT.183
UV-strålare
SNT.184
Plasmalampor
SNT.2
Förkopplingsdon, tänddon och driftdon
Startanordningar, andra än glimtändare, ska uppfylla kraven enligt SS-EN 61347-2-1. Don ska
uppfylla kraven enligt SS-EN 55015.
Förkopplingsdon
ro
pa
s
SNT.21
Förkopplingsdon för lysrör ska uppfylla kraven enligt SS-EN 60921.
Förkopplingsdon för urladdningslampor av annan typ än lysrör ska uppfylla kraven enligt SS-EN
60923.
Ange krav på förkopplingsdon, till exempel förluster och accepterad ljudnivå.
SNT.22
Tänddon
SNT.23
be
Tändare för lysrör ska uppfylla kraven enligt SS-EN 60155.
Elektroniska driftdon
jå
Ange
– om HF-donet ska utföras för varm- eller kallstart
– om HF-donet ska vara för direktdrift eller för ljusreglering
re
– typ av ljusreglering.
Få
Driftdon för fasta LED-ljuskällor och LED-moduler
Beakta
– startströmmar i förhållande till total effekt
–
– LED-drivdonets godkända omgivningstemperatur i förhållande till
installationens förutsättningar.
Ange
s
– maximal märkeffekt för driftdon
R
em
is
– konstantströmmen för don
SNT.3
– hur många LED-driftdon som kan anslutas till samma säkring.
Driftdon med ställbara DIP-switchar
Ange
– drift för konstantström eller konstantspänning
– värde för ström (mA) och spänning (V)
– vem som konfigurerar DIP-switchen.
Bländskydd och reflektorer
Ange
– typ av bländskydd
– reflektormaterial
– om bländskyddet ska jordas.
SNT.4
Fäst- och upphängningsanordningar för ljusarmaturer
Ange
177
– typ av fäste eller upphängning, till exempel pendel, kedja, konsol, lina eller
bygel
– typ av utförande, till exempel enkelt, dubbelt, ställbart
– längd på fäste
– om fäste ska vara snedställt
– hur genomföring i undertak ska utföras
SNT.5
Hållare för ljuskällor m m
SNT.51
Lamphållare
Lamphållare för signallampor
ro
pa
s
– hur överskottslängd på sladd ska hanteras, till exempel kortas eller lindas
upp.
Lamphållare ska vara anordnad så att skadlig temperatur inte uppstår.
Lamphållare för signallampor
SNT.511
Lamphållare med edisongänga
be
Ange om lamphållare för signallampa ska vara placerad och utförd så att
lampbyte kan ske framifrån.
SNT.512
Bajonettlamphållare
jå
Lamphållare med edisongänga ska uppfylla kraven enligt SS-EN 60238.
SNT.52
re
Bajonettlamphållare ska uppfylla kraven enligt SS-EN 61184.
Lysrörshållare och tändhållare
SP
Få
Lysrörshållare och tändhållare ska uppfylla kraven enligt SS-EN 60400.
ELAPPARATER OCH UTRUSTNINGAR FÖR UPPVÄRMNING
APPARATER OCH ANORDNINGAR FÖR ELUPPVÄRMNING
R
em
is
s
SPB
–
Samråd med berörd projektör om vem som ska leverera, montera och ansluta
apparater och utrustningar.
SPB.1
Ange om elapparater för uppvärmning ska vara förberedda för anslutning till
styr- och övervakningsutrustning, till exempel för optimering av
energiförbrukning och komfort.
Varmvattenberedare anges under PJE.
Elpannor anges under aktuell kod och rubrik i kapitel P.
Elektriska luftvärmare anges under aktuell kod och rubrik i kapitel Q. Se AMA
VVS & Kyl.
Elektriska rumsvärmeapparater
Elektriska rumsvärmare ska monteras enligt tillverkarens dokumenterade anvisningar.
Rumsvärmare ska placeras och monteras så att byggnadsdelar och övriga installationer inte
utsätts för skadlig uppvärmning.
Innan elektriska rumsvärmare monteras på gipsskivor ska entreprenören kontrollera att
kortlingar eller annat skruvbart material finns bakom gipsskiva.
Beakta kalcineringsrisken vid montering av elektrisk rumsvärmare på
gipsskivor. Ange infästningsmetod under aktuell kod och rubrik. Samråd med
berörd projektör.
Kontrollera att handlingar för byggentreprenaden innehåller uppgifter om
kortlingar eller skruvbart underlag för elvärmepaneler.
178
Beakta krav och råd i BBR beträffande värmeeffekt från strålningskälla.
Beträffande krav på elektriska rumsvärmare som installeras i arkivlokaler, se
Riksarkivets författningssamling, RA-FS 2013:4.
Hänvisa till ritning eller specifikation som anger vilka utrymmen som har
väggar med gipsskivor.
– typ av rumsvärmare samt märkeffekt
– om inbyggd termostat ska finnas och i så fall temperaturområde och
temperaturhållningsdifferens
– om rumsvärmare ska förses med inbyggt ur för periodisk sänkning av
temperaturen
ro
pa
s
– om inbyggt överhettningsskydd ska finnas.
Beträffande styrdon för elvärme, se avsnitt SLE.2.
Elektriska rumsvärmare i skyddsrum
Ange
– om speciella fästbyglar och fästdon ska användas
be
– om ingjutna bärskenor ska användas vid montering av elektrisk
rumsvärmare.
Samråd med berörd projektör om vem som ska tillhandahålla och vem som
ska montera fästbyglar och bärskenor.
Elradiatorer
jå
SPB.11
Elradiatorer inom samma utrymme ska vara av enhetligt utförande.
re
Elradiatorer i hygienrum, arkivlokaler, förskolor och fritidshem ska vara utförda så att
yttemperaturen blir högst +60 °C. Övriga elradiatorer ska vara utförda så att yttemperaturen blir
högst +90 °C. Elradiatorer ska vara överhettningssäkra.
Ange om elradiatorer ska placeras centriskt under fönster.
Få
Hänvisa till ritning eller specifikation som anger vilka utrymmen som har
väggar med gipsskivor. Beakta maximal temperaturstegring på bakomvarande
vägg.
–
– vilken spänning radiatorn ska vara utförd för
– om radiator ska vara försedd med termostat
s
– om radiator ska vara försedd med allpolig elkopplare
R
em
is
– om radiator ska vara försedd med elkopplare för olika effektsteg
SPB.111
– om inkopplingsplintar ska medge anslutning av yttre styrfunktioner
– om radiator ska vara förberedd för slavkoppling och temperatursänkning
– om krav finns på lägre yttemperatur än vad AMA föreskriver
– om anslutning av radiatorn ska vara fast eller ske med stickpropp.
Ange för elradiator som förses med termostat
– typ av termostat
– termostatens reglernoggrannhet
– krav på eventuella sparsänknings- och tidinställningsfunktioner.
Elvärmepaneler
Elvärmepanel ska vara utförd med temperaturutlösare som bryter strömmen automatiskt om
panelen blir för het då den övertäcks.
Elvärmepanel i bostäder och kontor ska monteras med anslutningspunkt placerad på vägg
150 mm över golv. Panelens underkant ska placeras minst 100 mm över golv och överkant
minst 100 mm under fönsterbröstnings underkant.
SPB.112
Elektriska takvärmepaneler
179
Takvärmepanel ska vara avsedd att placeras i tak och vara isolerad uppåt.
Ange
– om takvärmepanelen ska ha påmonterad eller separat elkopplare för
effektreglering
– i hur många steg effekten ska kunna regleras.
SPB.113
Oljefyllda radiatorer
SPB.114
Elektriska kamrörsradiatorer
Kamrörsradiator ska monteras horisontalt.
SPB.12
Elkonvektorer
SPB.121
Konvektorelement
ro
pa
s
Ange om kamrörsradiator ska vara försedd med effektväljare.
Elkonvektorer inom samma utrymme ska vara av enhetligt utförande.
be
Elkonvektorer i hygienrum, arkivlokaler, förskolor och fritidshem ska vara utförda så att
yttemperaturen blir högst +60 °C. Övriga elkonvektorer ska vara utförda så att yttemperaturen
blir högst +90 °C. Elkonvektorer ska vara överhettningssäkra.
jå
Under denna kod och rubrik anges rumsvärmeapparater där värmen
huvudsakligen distribueras genom konvektion, till exempel rumsvärmeelement
av genomströmningstyp.
Ange
– vilken spänning konvektorn ska vara utförd för
re
– om konvektor ska vara försedd med termostat
– om konvektor ska vara försedd med allpolig elkopplare
– om konvektor ska vara försedd med elkopplare för olika effektsteg
Få
– om inkopplingsplintar ska medge anslutning av yttre styrfunktioner
– om konvektor ska vara förberedd för slavkoppling och temperatursänkning
– om krav finns på lägre yttemperatur än vad AMA föreskriver
– om anslutning av konvektor ska vara fast eller ske med stickpropp
–
– om elkonvektor ska placeras centriskt under fönster.
Ange för elkonvektor som förses med termostat
em
is
s
– typ av termostat
R
SPB.122
SPB.13
– termostatens reglernoggrannhet
– krav på eventuella sparsänknings- och tidinställningsfunktioner.
Elektriska kallrasskydd
Ange hur kallrasskyddet ska placeras, till exempel bakom
installationskanalsystem, fritt under fönster.
Elvärmestrålare
Ange
– typ, till exempel infravärmare, elvärmestrip, takkassett
– om värmestrålare ska vara fast ansluten eller vara ansluten med stickpropp
till uttag
– om värmestrålare är avsedd att användas för totaluppvärmning eller för
tillskottsvärme
– i vilka utrymmen värmestrålare ska vara försedd med skyddsgaller
– placering, till exempel ovanför fönster, i uterum, i tak
– om värmestrålare ska vara försedd med effektväljare och
dragströmställare.
180
SPB.131
Infravärmare
Infravärmare ska placeras enligt tillverkarens dokumenterade anvisningar. Saknas anvisningar
gällande placering ska infravärme placeras horisontalt och minst 1,7 m över golv eller mark.
Ange
– användningsområde, till exempel uppvärmning av uterum,
punktuppvärmning
SPB.132
Takkassetter
SPB.133
Bänkvärmare
ro
pa
s
– placeringshöjd.
Bänkvärmare ska vara avsedd för montering under bänk och i första hand värma upp sittytan.
Bänkvärmare ska vara fast ansluten till elinstallationen.
Ange om effektreglering ska ske manuellt eller med termostat.
Diverse elektriska rumsvärmeapparater
SPB.181
Bastuaggregat
be
SPB.18
Ange
– styrsystem
jå
– märkeffekt
– hur aggregatet ska anslutas
re
– för kommersiell bastuanläggning längsta inkopplingstid och minsta
avsvalningstid.
Placering
Få
Beakta att i de fall två basturum gränsar till varandra och den mellanliggande
väggen är utförd av brännbart material bör bastuaggregaten monteras på ett
avstånd av minst 600 mm från denna vägg för att motverka brandrisk.
Ventilation
–
Friskluftsintaget till bastun bör placeras under bastuaggregatet och
luftutsläppet så långt som möjligt diagonalt därifrån.
em
is
s
Samråd med berörd projektör om ventilation av basturum. Beakta att hänsyn
behöver tas till aggregatets placering.
SPB.182
Beakta att mekanisk till- eller frånluftsventilation av bastu kan leda till
torrdestillation av träpanel med förhöjd risk för brand.
Elvärmeelement för värme och frostskydd i småutrymmen
R
Elvärmeelement i apparatskåp och liknande utrymmen ska monteras enligt tillverkarens
dokumenterade anvisningar.
SPB.183
Ange
– användningsområde, till exempel apparatskåp, förråd, matkällare
– inställningsområde för termostat, om sådan ska finnas.
Elektriska handdukstorkar
Beakta krav och råd i BBR att elektriska handdukstorkar bör förses med till
exempel timerstyrning eller annan reglerutrustning.
SPB.184
Elvärmeackumulatorer
Särskilda krav på ackumulerande rumsuppvärmningsapparater finns i
SS-EN 60335-2-61.
181
SPB.2
Elvärmekablar
Elvärmekabel ska monteras enligt tillverkarens dokumenterade anvisningar.
Elvärmekabel i elvärmesystem ska vara utförd enligt kraven i SS 4364000.
Serieresistiv värmekabel ska förläggas så att den inte korsar sig själv och så att dess delar inte
kommer för nära varandra. Värmekabel i betong får inte korsa dilatationsfogar.
Vid förläggning av värmekabel i installationsrör ska bockningsradien vara minst fem gånger
kabelns yttre diameter.
Värmekabelns resistans och isolation ska före och efter utläggning samt efter övergolvets
färdigställande mätas och protokollföras. Kabelförläggningen ska redovisas på en måttsatt
ritning.
Ange
ro
pa
s
– användningsområde, till exempel golvvärme, garageinfart, takrännor och
stuprör, växthusvärme
– förläggningssätt, till exempel i träbjälklag, ingjuten i betong, i mark, i eller
på vattenledningsrör
– typ av värmekabel.
Samråd med berörd projektör om hur värmekabel ska förläggas.
Anvisningar för installation av värmekablar finns i SS 4364000.
be
Beakta att serieresistiv värmekabel utan återledare i kabeln som förläggs i
slinga kan alstra stora magnetfält. I bostäder och andra utrymmen där
människor vistas och arbetar bör därför användas värmekabel med
återledare.
– tid
– fukt.
Värmefolieelement
Få
SPB.3
re
– temperatur
jå
Ange om värmekabel ska styras av
Värmefolieelement ska vara avsedda för angivet förläggningssätt.
Värmefolieelement ska monteras enligt tillverkarens dokumenterade anvisningar.
–
Där värmefolie används för golvvärme får folien inte placeras under ytor där rumsinredning med
fast sockel ska placeras.
s
R
em
is
Särskilda villkor för golvmaterialets termiska egenskaper ska redovisas efter uppmaning.
SPB.4
Ange för golvvärmefoliesystem
– strömart och spänning
– effekt i W/m2
– om folien ska förläggas direkt i golv eller med luftspalt.
Samråd med berörd projektör om utförandet av luftspalt och om
golvmaterialets termiska, resistiva eller ledande egenskaper.
Elektriska fläktvärmare
Vattenvärmeanslutna fläktvärmare anges under aktuell kod och rubrik i
avsnitt QFC. Se AMA VVS & Kyl.
Kanalmonterade elektriska luftvärmare anges under QFC.13. Se AMA VVS &
Kyl.
SPB.41
Ridåvärmare
SPB.42
Elvärmefläktar
SPB.5
Elektriska rörelement
182
SPB.8
Diverse apparater och utrustningar för eluppvärmning
SQ
ROTERANDE ELMASKINER
Elmaskiner ska uppfylla kraven enligt SS-EN 60034-1.
Erforderlig omkoppling av elmaskin i standardutförande ska utföras för anpassning till
nätspänningar.
Anslutning av elmaskin ska utföras så att avsedd rotationsriktning erhålls. Tillverkarens
dokumenterade anvisningar för idrifttagning ska följas.
Maskin ska infästas mot fundament eller dylikt med vibrationsdämpare så att inga störande
vibrationer överförs till underlaget. Vibrationsdämparnas egenfrekvenser får inte ligga inom det
varvtalsområde som motsvarar 20–160 procent av märkvarvtalet.
ro
pa
s
Beakta energieffektiviteten vid val av elmaskin och reglering för det drivna
objektet. Undvik att överdimensionera motorer. Välj närmaste standardstorlek
på motor med hänsyn till beräknat effektbehov.
Spänningssystem och strömart för motordrifter anges under avsnitt 63.J.
Ange under aktuell kod och rubrik i avsnitt 63.J de elmaskiner som ska
– levereras, monteras och anslutas
– monteras och anslutas
be
– endast anslutas.
Ange vem som ska koppla in elmaskinen och som har ansvar för att
rotationsriktningen är korrekt.
jå
Ange under aktuell kod och rubrik de maskiner som inte får provstartas innan
entreprenören samrått med beställaren.
re
– driftart S1–S10 enligt SS-EN 60034-1
– kapslingsklass enligt SS-EN 60034-5
– kylform enligt SS-EN 60034-6
Få
– monteringssätt enligt SS-EN 60034-7
– maskinslag samt typ av lindning
– märkeffekt
– märkfrekvens och antal faser för växelströmsmaskiner
–
– märkspänning, märkström och strömart
s
– märkvarvtal eller varvtalsområde samt vid behov varvtal vid tomgång och
fullast
R
em
is
– rotationsriktning
– isolationsklass eller temperaturklass
– för växelströmsmaskiner lindningarnas koppling
– effektfaktor för växelströmsmaskiner
– märkmagnetiseringsström och spänning för synkronmaskiner eller
likströmsmaskiner med separat magnetisering
– sekundärspänning och ström för släpringade asynkronmotorer
– isolerade eller keramiska lager
– halvledande packning i motorkåpan
– om motorn och dess drivobjekt ska laserriktas vid montage
– om det ska vara förstärkt lagring med avseende på radialkrafter som till
exempel vid remdrift
– om särskilt smörjfett ska användas med avseende på
omgivningsförhållande
– om driftförhållandena kräver att motorn målas med speciell färg
– om dräneringshål ska tas upp.
Ange under aktuell kod och rubrik omfattning av särskild utrustning, till
exempel
183
– övervakning av kylluftsström
– övervakning av vattenström
– läckvattenvakt
– filtervakt
– inbyggda temperaturvakter i lindning och i lager, till exempel PTC, NTC, PT
– värmeelement
– takometergenerator
– hastighetsvakt
– pulsgivare
– ventilavledare
ro
pa
s
– vibrationsövervakning
– om uttagslåda ska vara på vänster eller höger sida av motorn.
SQB
LIKSTRÖMSMASKINER
SQB.1
Likströmsgeneratorer
Ange kompletterande uppgifter, till exempel
be
– spänningsändring eller uppgifter om kompoundering
– magnetiseringssätt, till exempel shunt-, serie- eller kompoundlindad,
separat magnetiserad.
jå
Om generator ska arbeta parallellt med annan generator anges följande
uppgifter om den senare
– spänning vid tomgång och fullast
re
– uteffekt vid fullast
– resistans i serielindning
SQB.2
Få
– lindningskoppling.
Likströmsmotorer
–
– magnetiseringssätt, till exempel shunt-, serie- eller kompoundlindad,
separat magnetiserad
– erforderligt startmoment
– strömriktarmatning
– typ av fältmatare.
em
is
s
– uppgifter om tröghetsmoment hos drivna maskinens roterande delar samt
om antal starter under viss tid
EC-motor
SQC
VÄXELSTRÖMSMASKINER
R
SQB.21
SQC.1
Synkronmaskiner
SQC.11
Synkronmotorer
– fasföljd
– lindningskoppling
– startsätt
– erforderligt startmoment
184
– belastningens karaktär och uppgifter om accelerationsmoment,
tröghetsmoment hos belastningens roterande delar samt om antal starter
under viss tid
– uppgift om motorn ska användas för att producera reaktiv effekt
– magnetiseringssätt, till exempel påbyggd matare, separatmagnetisering
– om inbyggda strömtransformatorer ska finnas i neutralpunkten
– om motorn ska vara borstlös.
SQC.12
Synkrongeneratorer
Generatorer för motordrivna generatoraggregat
ro
pa
s
Generator ska vara en trefas synkronmaskin och uppfylla kraven enligt SS-EN 60034-1 samt ha
en isolation av lägst klass F. Kapslingsklass ska vara lägst IP21.
Växelströmsgenerator för användning i förbränningsmotordrivna generatoraggregat ska uppfylla
Följande uppgifter ska redovisas efter uppmaning
be
– fabrikat
– effekt
– verkningsgrad vid full last och cos φ = 0,8 respektive 1,0
jå
– övertonshalt i fas- respektive huvudspänning vid märklast
– spänningsavvikelser vid högsta tillåtna belastning i en fas (övriga faser obelastade)
– spänningsreglernoggrannhet samt spänningsavvikelser vid till- och frånslag av last
re
– inregleringstid till normaltillstånd
– typ av magnetiseringssystem, spänningsreglering och spänningskännande anordning
– generatorreaktanser vid kortslutning
Få
– kortslutningsström IK3.
– uppgift om över- eller undermagnetisering
–
– magnetiseringssätt, till exempel påbyggd matare, separat magnetisering
– uppgifter om parallelldrift
R
em
is
s
– uppgifter för dimensionering av neutralpunktsuttag, om sådant är
erforderligt
– tröghetsmoment
– om inbyggda strömtransformatorer ska finnas i neutralpunkten.
Generatorer för motordrivna generatoraggregat
Ange
– data för generator, till exempel märkeffekt, märkspänning och
märkfrekvens
– om märkeffekten ska gälla för kontinuerlig last
– kortslutningsström och dess varaktighet
– viktiga data om belastning, till exempel startströmmar för de största
belastningsobjekten och hur de startas i förhållande till baslasten
– kapslingsklass och kylform för generator
– om generatorer ska vara parallellarbetande
– om generator ska ha avkortat härvsteg
– om förhöjt krav på 3-fasig spänningsregulator krävs
– om obalanser i lasten förväntas
– om skydd krävs för hög lindnings- och lagertemperatur
185
– om strömtransformatorer ska vara monterade på faslindningarnas
neutralpunktssida
– hur anslutning av kabelanslutningar ska ske.
Beakta att vid automatisk inkoppling av generator vid strömavbrott till TN-Snät måste 4-poliga kontaktorer användas. I annat fall störs TN-S-systemet
genom den direktjordade neutralpunkten i generatorn.
Beträffande fasningsdon, se SLG.2.
Övertonsströmmar
Ange hur effekten av cirkulerande övertonsströmmar ska begränsas.
Begränsningen kan exempelvis ske genom
ro
pa
s
– val av generator med lindningar där övertonsströmmarna är kompenserade
– insättande av en impedans mellan generatorernas neutralpunkter
– insättande av elkopplare som bryter kretsar med cirkulerande strömmar
– insättande av filter.
SQC.2
Asynkronmaskiner
be
– kortsluten eller släpringad rotor
– typ av släpringar, till exempel med kontinuerligt anliggande borstar,
borstlyftningsdon, förreglingsdon
jå
– startsätt
– erforderligt startmoment och tillåten startström
SQC.21
re
– belastningens karaktär och uppgifter om accelerationsmoment,
tröghetsmoment hos belastningens roterande delar samt om antal starter
under viss tid.
Kortslutna motorer
Få
Ange om motor ska vara utförd med speciell rotorkonstruktion för
frekvensomriktardrift.
Ange effektivitetsgrad IE1–IE4 enligt SS-EN 60034-30-1.
–
Beakta att SS-EN 60034-30-1 gäller för 2-, 4-, 6- och 8-poliga motorer inom
effektområdet 0,12–1 000 kW.
Släpringade motorer
SQC.23
Asynkrongeneratorer
is
ANORDNINGAR FÖR SPÄNNINGSUTJÄMNING OCH
ELEKTRISK SEPARATION
R
em
SR
s
SQC.22
SRB
Material bör väljas med särskild hänsyn till korrosionsrisken i den aktuella
miljön.
Beträffande anslutningsdon med mera, se SDC.43.
JORDELEKTRODER OCH JORDTAGSLEDARE
System med jordelektroder kan bestå av ytjordelektroder, djupjordelektroder
eller en kombination av dessa.
Beakta att kraven på jordelektroder och jordtagsledare är olika beroende på
om de är avsedda för åskskydd eller andra ändamål. Krav på
åskskyddssystem finns i SS-EN 62305-3.
Jordelektrodernas form och förläggning ska vara sådan att farliga
stegspänningar och beröringsspänningar inte uppkommer.
186
Jordtagsledare ska vara så dimensionerad att den högsta
jordslutningsströmmen inte kan framkalla någon för ledaren eller dess
omgivning skadlig uppvärmning.
Beakta krav i SS 4364000 avsnitt 542 att jordtagsresistansens värde varaktigt
ska motsvara för anläggningen gällande säkerhets- och funktionskrav.
Lokala markförhållanden och risk för uttorkning eller tjäle påverkar
fördelningen mellan olika jordelektrodsformer.
Vid avledning av blixtström ska hänsyn tas till jordelektrodernas impedans vid
höga frekvenser och dess tidsberoende.
Erfarenhetsvärden på jordtagsresistanser för vissa jordelektroder beroende på
jordart redovisas i tabell RA SRB/1.
Få
re
jå
be
ro
pa
s
Tabell RA SRB/1. Erfarenhetsvärden på jordtagsresistanser för vissa
jordelektroder beroende på jordart
–
Se även vägledning för beräkning av jordelektroders resistans i SS 4364000
bilaga 54ZA.
em
is
s
Utförande av jordelektrod och förläggning av jordtagsledare bör ske i
samband med övriga schaktningsarbeten för byggnad. För kringfyllning
används lera eller annat finkornigt material.
R
SRB.1
Beakta att markarbeten som fyllningar, geotextilier och markisolering kan
påverka jordelektrodens effektivitet.
Samråd med berörd projektör så att uppgifterna vid behov kan föras in i
handlingarna för anläggningsentreprenaden.
Jordelektroder
Förzinkning ska vara utförd enligt LDV.11, minimikrav på skikttjocklek enligt SS 4364000.
Jordelektrod av band ska vara utförd med en minsta tjocklek av 2 mm för kopparband och 3 mm
för stålband. Klämförband ska vara av rostfritt material.
Ange
– typ av jordelektrod
– material i jordelektrod
– om andra material- och dimensionskrav än de som föreskrivs i AMA eller
SS 4364000 ska gälla
– hur jordelektrod ska anslutas till befintliga jordelektroder
– hur jordelektrod ska märkas ut.
Samråd i aktuella fall med nätägaren.
187
Beakta risken för bimetallkorrosion (galvanisk korrosion) vid hopkoppling av
olika material.
Beakta att förzinkat stål har dålig korrosionshärdighet i vissa jordar.
Stål ingjutet i betong ska inte anslutas direkt till stål i mark utan att
korrosionsrisken beaktas.
Minimidimensioner på jordelektroder framgår av SS 4364000 och tabell 54.1.
För åskledarsystem finns minimidimensioner i SS-EN 60305-3.
Beakta att det är viktigt att jordelektrodens utförande och nedgrävningsdjup är
sådant att uttorkning och tjäle inte ökar jordresistansen över godtagbart värde.
Redovisa jordelektrodsystemet på ritning och ange systemets beståndsdelar,
schaktningsdjup och förläggningsställe.
ro
pa
s
Jordelektroder i åskskyddssystem
Beträffande krav på jordelektroder i åskskyddssystem, se SS-EN 62305-3.
De egenskaper som bestämmer jordelektrodens funktion som blixtjordelektrod
är
– impedans, som bestäms av jordelektrodens form
– avledningsresistans, som bestäms av jordelektrodens form och av
förekomst av ytjonisation
be
– svarstid, som bestäms av överspänningsvågens löptid fram till olika
jordelektrodsdelar.
Beakta för skydd mot farliga steg- och beröringsspänningar att
jå
– ingen person bör komma närmare nedledare än 3 m
– minst 10 nedledare med god kontinuitet finns
re
– resistansen på markyta upp till 3 m från nedledare inte bör understiga 100
kohm.
Ange hur jordelektrod i åskskyddssystem ska utföras.
Ytjordelektroder
Få
SRB.11
I mark ska jordelektrod förläggas på ett djup av minst 0,5 m.
Jordelektrod ska anordnas så att den inte blir utsatt för mekanisk åverkan.
–
Ringledare ska användas.
Ledningar (rörledningar, kablar och dylikt) som påträffas vid grävningen ska anmälas till
beställaren.
R
em
is
s
Samråd med berörd projektör om förläggning och ange största tillåtna
avvikelser i sid- eller höjdled.
SRB.12
Ytjordelektrod kan bestå av
– mer eller mindre grenade utlöpare
– omslutande eller icke omslutande ringledare.
Ange hur ringledare ska förläggas.
För att minska avledningsresistansens årstidsberoende kan ytjordelektroden
behöva kombineras med djupjordelektroder.
Djupjordelektroder
Jordelektrodsplåt ska placeras vertikalt.
Ange
– typ av jordelektrod
– neddrivningsdjup för jordelektrod av rör, stång eller tråd samt
förläggningsdjupet för jordelektrod av plåt.
Beakta att jordelektrod av plåt i sin helhet ska förläggas frostfritt.
Beakta de mekaniska påfrestningarna på lina som neddrivs med hjälp av
jordspett.
188
SRB.2
Jordtagsledare
Där jordtagsledare kan bli utsatt för åverkan ska den förses med skydd.
I det fall jordtagsledare med area mindre än 50 mm 2 förs ner i marken längs stolpe, eller på
annan plats där den kan bli utsatt för åverkan, ska den till 1,5 m höjd över och 0,5 m djup under
markytan förses med mekaniskt skydd.
Skarv ska om möjligt undvikas. Där skarv inte kan undvikas ska den utföras som kontaktpressat
förband, skruvförband, svetsat förband eller på annat betryggande sätt.
Det är viktigt att förhindra korrosion i skarvar, avgreningar och anslutningar
som är utsatta för fukt. Samråd med berörd projektör om val av skarvmetod.
Jordtagsledare bör vara av samma material som jordelektroden.
Ange
ro
pa
s
– hur mekaniskt skydd för jordtagsledare ska utföras
– om varningsband (markeringsband) ska placeras ovanför jordtagsledare
– material i jordtagsledare
– metod för skarvning.
Beakta att jordtagsledare till viss del kan behöva utföras isolerad för att
underlätta mätning. Se även SDC.4341.
Jordtagsledare i systemjordning
be
SRB.21
Jordtagsledare ska sammanföras till jordningsskena Den ska monteras väl åtkomlig och synlig
på fast byggnadsdel och får inte placeras i eller på kopplingsutrustning.
SRB.22
jå
Samråd med nätägare beträffande jordningens utförande.
Jordtagsledare i system med skilda jordningar
re
Jordtagsledare ska utföras isolerade från varandra. Ledare i jordytan och under jord ska
placeras minst 20 m från varandra. Jordtagsledarna ska anslutas till skilda jordningsskenor.
Järnkärnor och vätskebehållare vid transformatorer anses höra till uppkretsen.
Få
System med skilda jordningar bör endast tillgripas i mycket speciella fall.
Samråd med nätägaren.
SRB.23
Jordtagsledare i åskskyddssystem
–
Jordtagsledare i mark ska förläggas på ett djup av minst 0,5 m.
ANORDNINGAR FÖR ÅSKSKYDDSSYSTEM
is
SRC
s
Ange hur jordtagsledare för åskskyddssystem ska utföras. Se även
SDC.4346.
em
Åskskyddssystem ska utföras enligt SS-EN 62305-3 och SS-EN 62305-4.
SRC.1
Ledare i åskskyddssystem
R
Åskledare ska utföras med area minst enligt SS-EN 62305-3.
Åskledarens material och area bestäms med hänsyn till fördelning av
blixtström, krav på mekanisk hållfasthet, risk för gnistbildning i skarvar och
avgreningar samt risk för bimetallkorrosion (galvanisk korrosion).
Ledarfunktionen kan utgöras av särskilda ledare eller av andra ledande
metallkonstruktioner, vars elektriska och mekaniska egenskaper uppfyller
kraven för ledarfunktionen. Vid användning av andra ledande konstruktioner
bör samråd ske med berörda projektörer.
Ledarfunktionen redovisas på åskskyddsritning.
Vid projektering av särskild ledare ska hänsyn tas till vattenavrinning.
Vid val av ledararea ska hänsyn tas till korrosionshastigheten.
Beakta att enligt SS-EN 62305-3 påverkas till exempel avstånd mellan
nedledare och storlek på masknät av åskskyddsklassen.
189
SRC.11
Uppfångare och takledare
Takledarsystem består av takledare som ska utgöra fördelare av
blixtströmmen till nedledarsystemet. Uppfångare bör finnas för att utgöra
fotpunkt för blixtinslag.
Ange om uppfångare ska finnas.
Uppfångare och takledare kan ersättas av byggnadsdetaljer, om dessa
uppfyller kraven på uppfångare respektive takledare.
SRC.111
Uppfångare
Ange
– om takmaterialet är lättantändligt
ro
pa
s
– material, dimension och utförande av uppfångare
– hur uppfångare ska monteras så att skador på taket inte uppkommer.
SRC.112
Takledare
Takledare ska monteras så att för blixtinslag utsatta fotpunkter, till exempel nockar,
gavelspetsar, takkanter, täcks av ledaren.
be
Takledare längs en takkant ska monteras så att ledarens höjd över takytan är större än
ledarens avstånd till kanten.
Takledare ska riktas.
Ange
jå
– material i och utförande av takledare
– dimension och böjningsradie.
Nedledare
re
SRC.12
Skarvar på invändiga nedledare ska förläggas åtkomliga för okulär besiktning och mätning.
Få
Nedledare kan ersättas av byggnadsdetaljer om dessa uppfyller de krav som
ställs på nedledare.
Beakta avstånd på minst 0,1 m mellan nedledare och fasad om fasaden är av
brännbart material.
Ange material, dimension och utförande av nedledare.
SPÄNNINGSUTJÄMNINGSLEDARE O D
is
SRD
s
–
Fasadnedledare ska förläggas så att sidoinslag infångas vid byggnadshöjd
över 60 m.
em
Där skarv förekommer ska den utföras som kontaktpressat förband, skruvförband, svetsat
förband eller på annat betryggande sätt.
R
SRD.1
SRD.12
Ange metod för skarvning.
Jordledare och potentialutjämningsledare i elkraftsystem
Beakta SS 4362110 för jordning i ställverk med systemspänning över 1 kV.
Jordledare i ställverks- och transformatorrum
Blank jordledare ska förläggas så att den är överskådlig, lätt åtkomlig och i största möjliga
utsträckning synlig samt så att den inte är utsatt för mekanisk åverkan eller kemiskt angrepp.
Skarvar och avgreningar ska så långt möjligt undvikas.
Jordledare ska förläggas så att det jordade objektet kan demonteras utan att jordledaren
behöver kapas.
Jordledare får inte ligga an mot jordade delar av ställverk på sådant sätt att jordslutningsström
tar annan väg än den avsedda.
Jordledare som ansluts till flera skyddsjordklämmor får inte kapas eller skarvas.
Beakta att det är lämpligt att lägga skilda jordledare till de olika objekten, det
vill säga en ledare till ställverksfacken, en ledare till transformatorn och så
190
vidare. Därigenom erhålls större säkerhet och större överskådlighet och
ledarna kan lätt frånskiljas och kontrolleras.
Vid små anläggningar kan det av ekonomiska skäl vara motiverat att lägga
jordledare i en obruten slinga vid de olika objekten. Slinguppbyggnad bör
göras endast i miljöer där störande magnetfält inte finns.
Det är en fördel, bland annat från mätteknisk synpunkt, om jordledaren är
isolerad.
Jordledare ska vara så dimensionerad att den högsta jordslutningsströmmen
inte kan framkalla någon för ledaren eller dess omgivning skadlig
uppvärmning.
SRD.13
Potentialutjämningsledare
SRD.131
Skyddsutjämningsledare
ro
pa
s
Ange dimension och material i jordledaren. Se tabell 54A.6 i SS 4364000.
Ledare för skyddsutjämning enligt SS 4364000 punkt 411.3.1.2 är en typ av
skyddsledare och ska uppfylla kraven i kapitel 54. Sådan
skyddsutjämningsledare ska ha en minsta ledararea motsvarande 6 mm 2
koppar, 16 mm2 aluminium eller 50 mm2 stål.
be
Ange area på skyddsutjämningsledare.
Skarv på skyddsutjämningsledare bör undvikas, ange hur anslutning ska
utföras.
Kompletterande skyddsutjämningsledare
jå
SRD.132
re
Kompletterande skyddsutjämning enligt SS 4364000 punkt 415.2 ska omfatta
alla samtidigt berörbara ledande delar, både utsatta delar och främmande
ledande delar av den fast installerade materielen.
Detaljkrav för dimensionering av ledare för kompletterande skyddsutjämning
finns i SS 4364000 punkt 544.2.
Få
Separat framdragen ledare ska ha en minsta ledararea av 2,5 mm2 om den är
skyddad mot mekanisk åverkan och 4 mm2 om den inte är skyddad mot
mekanisk åverkan.
Ange var det ska finnas kompletterande skyddsutjämning och area på ledare.
Funktionsutjämningsledare
SRD.14
Jordledare för spåranläggning
s
is
SRD.141
–
SRD.133
Jordledare för järnvägsanläggning
em
Förläggning och anslutning av jordledare ska utföras enligt BVH 510.01001.
R
Anslutning till järnvägsräl ska utföras enligt SDB.31 eller SDB.32.
Ange om
– homogen jordledare av Cu-tråd med 6 mm diameter får skarvas mot
jordledare med 25 mm2 flertrådig Cu-lina
– homogen jordledare av Cu-tråd med 8 mm diameter får skarvas mot
jordledare med 50 mm2 flertrådig Cu-lina
– presskarvhylsor från Trafikverkets Materialservice med artikelnummer 04
20 140 ska användas för skarvning av 6 mm Cu-tråd och 25 mm2 Cu-lina
– presskarvhylsor från Trafikverkets Materialservice med artikelnummer 04
20 133 ska användas för skarvning av 8 mm Cu-tråd och 50 mm2 Cu-lina.
SRD.2
Jordledare i telesystem
SRD.21
Jordledare i teletekniska signalsystem
191
Ledare för funktionsjord från centralutrustning till jordanslutningspunkt ska vara isolerad och ha
en area enligt utrustningstillverkarens dokumenterade anvisningar, dock minst 2,5 mm 2 koppar
om den är skyddad mot mekanisk åverkan och minst 4 mm 2 om den inte är skyddad mot
mekanisk påverkan.
Beträffande jordning och potentialutjämning av fastighetsnät för
informationsöverföring, se SS-EN 50310.
Ange om ledare ska ha annan area än krav i AMA.
Spänningsutjämningsledare i system för spänningsutjämning
och elektrisk separation
SRD.31
Spänningsutjämningsledare i åskskyddssystem
ro
pa
s
SRD.3
Som spänningsutjämningsledare ska användas isolerade ledare som klamras mot underlaget.
Utjämningsledare ska förläggas rakt och med kortast möjliga förläggningsväg.
Beakta att ledare för transienta strömmar ska förläggas så att det induktiva
spänningsfallet blir så litet som möjligt samt med hänsyn till uppkomsten av
störande magnetfält.
Ange de föremål som ska anslutas samt material, area och utförande av
spänningsutjämningsledare.
be
I åskskyddsstandard angivna areor gäller enbart under förutsättning att de
allmänna kraven rörande uppvärmning, gnistbildning med mera uppfylls.
Speciella spänningsutjämningsledare
SRD.371
Spänningsutjämningsledare för metalliska rörledningar för
medicinska gaser
re
jå
SRD.37
Få
Metalliska rörledningar, ventiler och dylikt ska vara förbundna med varandra och så utförda att
de olika delarna står i elektriskt ledande förbindelse med varandra med en ledningsförmåga
motsvarande minst 16 mm2 kopparledning.
Rörsystemets huvudledningar ska jordas före utgången från tömningscentral respektive
kompressorrum genom att förbindas med grön och gul isolerad mångtrådig ledare med minst
16 mm2 area till närmast matande elcentrals potentialutjämningsskena.
–
Elektriskt ledande förbindelse ska särskilt kontrolleras där rör och dylikt kan bli isolerade genom
till exempel gängtejp.
ANSLUTNINGSLEDARE FÖR AVLEDARE
is
SRE
s
Beakta krav på potentialutjämning av rörsystem för medicinska gaser i
SIS handbok 370.
R
em
Inkommande oskyddad ledare ska, vid parallell förläggning med skyddad ledare, separeras
med minst 0,1 m eller avskärmas från skyddad ledare.
Anslutningsledare för överspänningsskydd ska vara så korta som möjligt.
Beakta krav på avledare och anslutningsledare vid byggnader med yttre
åskskydd eller inkommande luftledning.
SRE.1
Ledare för avledare i elkraftsystem
SRE.11
Ledare för avledare i lågspänningssystem
Anslutningsledare ska vara isolerad och ha en area enligt avledartillverkarens dokumenterade
anvisningar. Jordningsledare ska vara så kort som möjligt och anslutas till huvudjordningsskena
eller skyddsledare.
Jordningsledare till överspänningsskydd för inkommande matning ska vara minst 6 mm2 koppar.
Dock ska ledare till överspänningsskydd av typ 1 ha en area av minst 16 mm 2 koppar.
Skydd för inkommande ledningar bör monteras där ledningarna kommer in i
byggnaden. Den sammanlagda längden på anslutningsledning från fasledare
till avledare och jordningsledare från avledare bör inte överstiga 0,5 m.
192
Beakta minimikrav på anslutningsledares area i SS 4364000 avsnitt 534 samt
inkopplingsprincip beroende på om skyddets eller matningens funktion ska
prioriteras.
Vid åskskyddssystem, se SRE.31.
Ange
– area på anslutningsledare
– hur kapsling av avledare ska utföras
– plats för anslutning till elkraftsystemet.
SRE.2
Ledare för avledare i telesystem
ro
pa
s
Utjämningsledare mellan överspänningsskyddets jordsida och huvudjordningsskena eller
skyddsledare ska vara isolerad.
Bärlina eller skärm i inkommande telekabel ska anslutas direkt eller via gnistgap till
överspänningsskydds jordsida.
Beakta
– att utjämningsledaren ska vara så kort som möjligt
– krav på utjämningsledare vid luftledning med bärlina
Ange
jå
– kulör på isolerad ledare
be
– att för att bestämma avledarnas skyddsnivå ska det induktiva och resistiva
spänningsfallet i anslutningsledare läggas till skyddskomponenternas
tändspänning.
– area på utjämningsledare
re
– placering av avledare.
Ledare för avledare i system för spänningsutjämning och
elektrisk separation
SRE.31
Ledare för avledare i åskskyddssystem
Få
SRE.3
Ledare mellan överspänningsskydd av typ 1 och huvudjordningsskena eller skyddsledarskena
ska vara isolerad och ha en area av minst 16 mm2 koppar.
–
Skydd för inkommande ledningar bör monteras där ledningarna kommer in i
byggnaden. Den sammanlagda längden på anslutningsledning från fasledare
till avledare och jordningsledare från avledare bör inte överstiga 0,5 m.
Ange plats för anslutning till elsystemet.
FÄSTDON FÖR LEDARE M M I SYSTEM FÖR
SPÄNNINGSUTJÄMNING OCH ELEKTRISK SEPARATION
em
SRF
is
s
Kontrollera behov av överströmsskydd.
R
SRF.1
Fästdon för ledare m m i åskskyddssystem
Fastsättning av blixt- och anslutningsledare ska utföras med don som är anpassade till såväl
ledare som infästningsställe.
Fästen ska monteras med hänsyn tagen till vattenavrinning.
Ledare ska monteras rakt. Avstånd mellan fästdon ska anpassas med hänsyn till ledarens
styvhet.
Ange
– typ av fästdon
– ändamål, till exempel för hängränna, för stupränna, för tegeltak
– material.
På tak bör fästdon som kan monteras utan håltagning väljas i första hand.
193
Beakta antal ledare, ledarnas längd och anslutning till ledande byggnadsdelar,
se SS-EN 62305-3, punkt 5.3.
SRG
ANORDNINGAR FÖR SKYDD MOT STATISK ELEKTRICITET
Avledning
Halvledande golv för avledning av statisk elektricitet ska ha en resistans som överstiger 0,1
Mohm.
Ange
– hur mätning ska utföras och dokumenteras
– hur golv ska anslutas.
ro
pa
s
En person eller ett föremål anses jordförbundna vad gäller statisk elektricitet
om tidkonstanten för potentialutjämning, R × C, är mindre än 0,01 s.
För att önskad effekt ska uppnås med ESD-golv krävs även halvledande skor
och att möbler inte är försedda med isolerande hjul eller ben.
Beakta skydd mot elchock och eventuellt behov av skyddsmotstånd.
För att undvika ökad risk för oavsiktlig elchock vid beröring med 230/400 V
bör golvresistansen överstiga 0,1 Mohm.
be
Ange
– hur arbetsplatser ska skyddas, till exempel via avledande golvmaterial
– krav på minsta resistans till jord och skyddsmotstånd
Materialval
jå
– om anslutning för handledsband ska finnas vid arbetsplatsen.
re
Beakta att olika materials benägenhet att ta upp respektive lämna ifrån sig
elektroner redovisas i en triboelektrisk serie.
Få
Uppladdningens storlek påverkas av kontaktytans storlek, kontakttrycket,
separationshastigheten och ämnenas elektriska ledningsförmåga. Även
metaller och flytande ämnen kan uppladdas.
ANORDNINGAR FÖR NEMPSKYDD
SRH.1
Skärmningar
SRH.2
Intag
s
is
SRH.21
–
SRH
Intagsplåtar
em
Skärmar, skyddskomponenter med mera ska anslutas till plåten minst 400 mm från plåtkanten.
R
Plåtens anslutning till byggnadens potentialutjämningssystem ska göras minst 100 mm från
plåtkanten.
Anpassa plåtens storlek till behovet och ta hänsyn till eventuella framtida
kompletteringar.
Ange om plåten får vikas.
SRH.22
Intagslåda
SRH.23
Zonavskiljande komponenter
SRH.24
Filter
SRH.3
Anordningar för spänningsutjämning
194
SRL
ANORDNINGAR I SYSTEM FÖR BEGRÄNSNING AV
ELEKTRISKA OCH MAGNETISKA FÄLT
Beakta om begränsning av elektromagnetiska fält ska göras av hälso- eller
funktionsskäl.
SRL.1
Anordningar för begränsning av elektriska fält
SRL.12
Anordningar för skärmning av elektriska fält
SRL.13
Nätbortkopplare
SRL.131
ro
pa
s
Ange vilken grupp nätbortkopplaren ska betjäna.
Manuella nätbortkopplare
Ange hur och varifrån nätbortkopplaren ska manövreras.
Automatiska nätbortkopplare
SRL.2
Anordningar för begränsning av magnetiska fält
SRL.21
Anordningar för minskning av vagabonderande strömmar
be
SRL.132
Anordningar för skärmning av magnetiska fält
Ange
re
SRL.23
jå
Beakta att 5-ledarsystem bör övervakas avseende vagabonderande
strömmar.
– vilka byggnadsdelar som ska skärmas
Få
– metod för skärmning
– typ av plåt
– plåtens tjocklek
ANORDNINGAR FÖR ELEKTRISK SEPARATION
s
SRM
–
– skarvmetod.
is
Kontaktledning järnväg
R
em
Montage av sektionsisolatorer ska utföras enligt isolatortillverkarens anvisningar.
Kontaktledning järnväg
Beakta att placering och kopplingsbild för sektionsisolatorer framgår av
elplaner och kopplingsscheman.
Beakta att placering av sektionsisolator i spannet framgår av
bärtrådsberäkningar.
Vid montage av sektionsisolatorer i kurvor ska hänsyn tas till eventuell
rälsförhöjning.
SS
OISOLERADE LEDARE
SSB
FRILEDNINGAR
Ange
– om friledningar över 1 kV och upp till och med 45 kV ska vara
dimensionerade enligt SS-EN 50423
– material i lina
195
– linarea
– om faslina ska vara belagd, till exempel Blx-lina.
Beträffande isolatorer och fästdon för friledningar, se avsnitt SBL.22.
Friledningar för järnväg
SSB.11
Hjälpkraftledningar
SSB.12
Återledningar
SSB.13
Förbiledningar
SSB.14
Förstärkningsledningar
SSB.15
Matarledningar
SSB.16
AT-matarledningar
SSC
OISOLERADE LEDARE I FÖRDELNINGSSYSTEM FÖR
ELKRAFT
jå
Montering av oisolerade ledare
be
ro
pa
s
SSB.1
re
Ledare ska monteras så att de uppfyller kraven på isolationsnivå enligt SS-EN 60071-1 och SSEN 60071-2.
Bockning ska utföras så att bristning inte uppstår i materialet.
Genomföring för oisolerad ledare som förbinder utrustningar i olika rum ska utföras av icke
självbrinnande isolermaterial.
Få
Beröringsskydd ska utföras så att det medger inspektion, rengöring och underhåll av ledare och
isolatorer.
Ange
– dimension
–
– material, till exempel koppar, aluminium.
R
em
is
s
Strömbelastningsförmåga vid kontinuerlig drift för oisolerade ledare av
alumimium respektive koppar finns angiven i SS 4211006 respektive SS
4211007.
Montering av oisolerade ledare
Beakta risken för uppvärmning genom virvelströmmar i metalldetaljer som
ligger nära eller omsluter ledaren.
Beakta termiska och dynamiska kortslutningspåkänningar. Skydd mot skador
genom rörelser hos ledarna kan åstadkommas genom att flexibla
mellanstycken, till exempel i form av laminerade kopparband, monteras in i
stora skenlängder och vid apparatanslutningar.
SSD
KONTAKTLEDNINGAR OCH STRÖMSKENOR TILL
SPÅRANLÄGGNING
SSD.1
Kontaktledningar
Kontaktledningar för spåranläggningar
Utförande ska vara enligt anläggningsägarens föreskrifter och anvisningar.
Se även ELSÄK-FS 2008:1, kapitel 7.
196
Övriga kontaktledningar
Utförande ska vara enligt anläggningsägarens föreskrifter och anvisningar.
SSD.11
Hängverk
SSD.12
Kontaktskenor
SSD.2
Strömskenor
Strömskena i tunnelbana
Se även ELSÄK-FS 2008:1, kapitel 7.
Övriga strömskenor
ro
pa
s
Beträffande utförande, se anläggningsägarens föreskrifter och anvisningar.
Beträffande utförande, se anläggningsägarens föreskrifter och anvisningar.
Strömskena i tunnelbana
be
Beträffande kontaktledningar i Storstockholms Lokaltrafiks anläggningar, se
bland annat SÄK-0137, SÄK-0138, SÄK-0139, SÄK-0340, SÄK-0341 och
SÄK-0342 i Storstockholms Lokaltrafiks anvisningar.
R
em
is
s
–
Få
re
jå
Beträffande säkerheten vid arbete och utförande hänvisas till
Trafiksäkerhetsinstruktion för tunnelbana (Tri Tub).
197

Remiss – Får ej åberopas

Transcription

Similar documents

Företagspresentation (PDF-fil)

Inkopplingsanvisning till blixtljus

Evenemangsutrustning

Konstruerad och tillverkad av JFAB-CENMA TIC JFAB

Översikt kol polermaskiner.ai

Manual - Elnu.se

SMART PLUG / FLAT PLUG

Protokoll årsmötet 2015 04 29

KABELGUIDE INSTALLATION KABELGUID INSTALLATI