Förslag till riktlinjer för bostadsförsörjning 2015-2019

Förslag till riktlinjer för bostadsförsörjning 2015-2019

Dnr KS 2015/271
Riktlinjer för
Bostadsförsörjning i Forshaga kommun 2015-2019
Antaget av kommunfullmäktige 2015-xx-xx
1
Innehållsförteckning
1
Sammanfattning
2
Inledning
3
Mål och riktlinjer för bostadsbyggande och utveckling av
bostadsbeståndet
4
Analys över bostadsmarknaden
5
Kommunens planerade insatser
Bilaga 1: Lag (2000:1383) om kommunernas bostadsförsörjningsansvar
2
1
Sammanfattning
Med utgångspunkt i mål på nationell, regional och lokal nivå har bostadssituationen i Forshaga kommun analyserats.
Kortfattat ger detta en bild som beskriver behov av bostäder för olika grupper
som idag bor i kommunen. Det gäller främst ungdomar, äldre och personer med
omsorgsbehov. Behoven är beskrivna både utifrån dagens situation och med
tanke på den förväntade befolkningsutvecklingen och den framtida demografiska
strukturen.
Kommunen har satt ett mål att öka befolkningen med 50 personer årligen. För att
möta detta mål behöver fler bostäder byggas. Med tanke på Forshaga kommuns
strategiska läge bedöms möjligheten till inflyttning god om det finns attraktiva
bostäder.
Riktlinjerna för bostadsförsörjning beskriver avslutningsvis ett antal åtgärder som
bör genomföras inom den närmaste fyraårsperioden för att möta behoven.
3
2
Inledning
I lagen om kommunernas bostadsförsörjningsansvar står att varje kommun ska
planera för bostadsförsörjningen i kommunen. Syftet ska vara att skapa
förutsättningar för alla i kommunen att leva i goda bostäder och främja att
ändamålsenliga åtgärder för bostadsförsörjningen förbereds och genomförs.
Kommunens vision sammanfattar ambitionen med kommunens riktlinjer för
bostadsförsörjning:
”Forshaga barnkommun – i våra barn finns framtiden och vi bygger ett samhälle
för nuvarande och kommande generationer. Genom hållbara, långsiktiga och
ansvarstagande lösningar får vi en attraktiv och trygg kommun även i
framtiden.”
Fler invånare är en viktig faktor för att kommunens skatteunderlag ska vara
stabilt. Hållbar utveckling är därför ett av kommunens målområden och ett av
målen inom detta område är ”vår kommun växer”. För att nå detta mål behöver
befolkningen öka med femtio personer årligen och för att detta ska vara möjligt
behövs fler bostäder.
Tillgång på bostäder som är bra för barn och barnfamiljer är särskilt viktiga.
Faktorer som inverkar på familjers beslut att flytta till och bo i Forshaga kommun
är närhet till rekreation, fritidsaktiviteter, service, skola och barnomsorg samt
bostäder till konkurrenskraftiga priser. Samtidigt har Forshaga nära till Karlstads
utbud av arbetsplatser och studiemöjligheter.
Riktlinjerna för bostadsförsörjning bygger på ett antal andra kommunala
dokument och beslut som beskriver mål, ambitioner och strategier så som de är
formulerade i dagsläget. Framtida ändringar i dessa dokument innebär
konsekvensändringar i riktlinjerna för bostadsförsörjning.
4
3
Mål och riktlinjer för bostadsbyggande och
utveckling av bostadsbeståndet
3.1
Nationella och regionala mål, planer och program
Nationellt mål för bostadspolitiken
Det övergripande målet för bostadspolitiken i Sverige är en långsiktig väl
fungerande bostadsmarknad där konsumenternas efterfrågan möter ett utbud av
bostäder som svarar mot behoven.
Boverket presenterade i november 2011 en sammanställning över vilka
nationella mål, planer och program som har betydelse för den fysiska
samhällsplaneringen. Den visar att 21 olika politik- eller ämnesområden är av
betydelse och att det finns 28 nationella myndigheter som har ansvar inom ett
eller flera av dessa områden. Till områdena hör totalt cirka 100 relevanta
nationella mål, varav drygt 40 kan betecknas som övergripande mål. De
övergripande målen delas in i fem grupper: demografi, bebyggelse, ekonomi,
natur och miljö samt infrastruktur.
Forshaga kommun har valt att särskilt knyta an till några av målen inom område
samhällsplanering i gruppen bebyggelse:
Målet för samhällsplanering, bostadsmarknad, byggande och
lantmäteriverksamhet är att ge alla människor i alla delar av landet en från
social synpunkt god livsmiljö där en långsiktigt god hushållning med naturresurser
och energi främjas samt där bostadsbyggande och ekonomisk utveckling
underlättas. (prop.2011/12:1)
Mål för samhällsplanering
− En tydlig roll för fysisk planering i arbetet för en hållbar utveckling av städer,
tätorter och landsbygd.
− Ett regelverk och andra styrmedel som på bästa sätt tillgodoser kraven på
effektivitet samtidigt som rättssäkerhet och medborgerligt inflytande
säkerställs.
− Goda förutsättningar för byggande av bostäder och lokaler, etablering av
företag och för annat samhällsbyggande samtidigt som en god livsmiljö
tryggas. (prop.2011/12:1)
− Överväga möjligheterna att stärka hyresrättens ställning på
bostadsmarknaden
− Underlätta studenters och ungas boende
− Förenkla byggreglerna för att skapa möjligheter att bygga fler och billiga
bostäder för unga.
− Fortsätta bredda stödet för boendelösningar för äldre så att fler äldre får
möjlighet att välja en fungerande boendeform t.ex. i form av
trygghetsbostäder eller särskilt boende.
− Inom ramen för den fortsatta boendesatsningen, ge stimulansmedel till
kommuner som erbjuder lösningar för äldre att fortsätta bo tillsammans.
Mål för bostadsmarknad
− Långsiktigt väl fungerande bostadsmarknader där konsumenternas
efterfrågan möter ett utbud av bostäder som svarar mot behoven.
5
Mål för bostadsbyggande
− Långsiktigt hållbara byggnadsverk.
− Effektiva regelverk och andra styrmedel som utifrån ett livscykelperspektiv
verkar för effektiv resurs- och energianvändning samt god inomhusmiljö i
byggande och förvaltning.
− En väl fungerande konkurrens i bygg- och fastighetssektorn.
Regionala mål
Regionala mål finns både inom Region Värmland och Länsstyrelsen. De båda
myndigheterna samverkar och främst formuleras målen i Värmlandsstrategin från
Region Värmland men återfinns även hos Länsstyrelsen i ”Miljömål för Värmlands
län” och ”Kulturmiljöstrategi Värmland”
Från Länsstyrelsen och Boverket finns även bostadsmarknadsenkäten och
analysen av den regionala och lokala bostadsmarknaden. Aktuella områden för
Forshagas del redovisas under punkt 4 Analys över bostadsmarknaden.
Värmlandsstrategin
Värmlandsstrategin ”Ett skönare liv” beskriver hur länet ska utvecklas fram till år
2020. Målet är att länet blir en hållbar, attraktiv region där människor vill bo och
utvecklas och där företag vill expandera och etablera sig. Ett av strategins fyra
prioriterade områden är ”livskvalitet för alla”. Området har som mål att utveckla
attraktiva livsmiljöer med en mångfald av boendealternativ, god och fungerande
service i hela regionen och ett brett utbud av upplevelser och föreningsliv. I
Värmland har vi stadens puls, småstadens charm och en stark landsbygd.
Kontrasterna gör att det är viktigt att samspelet mellan stad och land fungerar
väl för att utveckla Värmland på bästa sätt.
Forshaga kommun har särskilt tagit fasta på följande åtgärdsområden som anges i
Värmlandsstrategin:
−
−
−
−
−
Vårda och förbättra möjligheter till att utveckla attraktiva boendemiljöer i
staden och på landsbygden
Arbeta för större flexibilitet när det gäller strandnära boende
Bevara och synliggöra det öppna kulturlandskapet
Ha ett regionalt samspel vad gäller planering av bebyggelse, handelscentrum,
kommunikationer och kollektivtrafik
Säkerställa en god balans i utvecklingen av landsbygd och stad
3.2
Kommunens mål
Beskrivning, framtidsanalys, ambitioner och målsättningar som finns i
översiktsplanen från 2010 ligger till grund för arbetet med riktlinjerna för
bostadsförsörjningen. Det som gäller bostadsplaneringen har aktualiserats och
konkretiserats i de åtgärder som beskrivs under punkt 5.
6
Översiktsplan
I översiktsplanen fastslår kommunen målsättning för boende och bebyggelse:
skapa attraktiva och trivsamma bebyggelsemiljöer samt utveckla en god bebyggd
miljö som ger hälsosam livsmiljö för alla. Översiktsplanens kartläggning,
analyser, mål och viljeinriktningar utgör grunden för vad som anges i dessa
riktlinjer. Översiktsplanens kapitel 9, boende och bebyggelse, och kapitel 19,
sociala frågor, är av särskilt stor betydelse för riktlinjerna.
Övergripande kommunala mål
Kommunfullmäktige reviderade de övergripande målen för kommunen den 26 maj
2015. Fem målområden varav tre externa och två interna fastställdes. De tre
externa målområdena är:
Attraktiv kommun
Beskrivning av målområde: Här känner sig alla välkomna. Här är det enkelt, här
är det möjligt och här har vi ett positivt förhållningssätt. Vi bryr oss om
varandra, och tvekar inte att hjälpa till. Här tar vi vara på närheten till natur och
kultur. Alla har tillgång till fina miljöer för rekreation. Genom många eldsjälar
och ett livskraftigt föreningsliv har vi lätt att fylla vår fritid. Detta, tillsammans
med öppenhet, delaktighet och inflytande förklarar varför vi lever ett skönare
liv.
Trygghet och kunskap
Beskrivning av målområde: Här känner sig alla trygga, inkluderade och har
tillräcklig kunskap. Vi har förståelse och respekt för att alla är olika. Ingen
utsätts för kränkningar. Ingen känner rädsla i offentliga miljöer. Här främjas
lärande och kunskap. Barn och ungas unika erfarenheter, värderingar och
kunskap tas tillvara och vi tar alla ett gemensamt ansvar för våra barns framtid
och utveckling.
Hållbar utveckling
Beskrivning av målområde: Vi blir fler och genom hållbar tillväxt har alla tillgång
till välfärd. Resurser fördelas rättvist och här kan alla forma sina egna liv och ha
möjlighet att förverkliga sina drömmar. Vi bygger ett samhälle för kommande
generationer. Genom hållbara, långsiktiga och ansvarstagande beslut, men också
genom mod att pröva nytt och samarbeta med andra.
Inom målområden ”attraktiv kommun” och ”hållbar utveckling” finns vardera två
mål med särskild betydelse för bostadsförsörjningen:
−
−
−
−
Våra invånare trivs och är stolta över sin plats
Våra invånare är delaktiga genom information och öppen dialog
Vår kommun växer
Vi erbjuder attraktiva, hållbara bostäder och mark för etablering.
Mål för bostadsbyggandet och utveckling av bostadsbeståndet




Befolkningsökning med 50 personer årligen
I genomsnitt 15 nya bostäder per år fram till 2025
En god planberedskap som säkerställer tillgång till attraktiv mark för
bostäder och etablering av kommersiell verksamhet
Strategi för landsbygdsutveckling, främst genom LIS-planer
(landsbygdsutveckling i strandnära lägen)
7








Marknadsföring av mark och bostäder för att öka exploatering av befintliga
planlagda områden och öka inflyttningen
Nya bostäder i centralt läge och med god tillgänglighet
Översyn och behovsanpassning av boende för vård och omsorg, både vad
gäller särskilda boenden, trygghetboende, bostäder för LSS och
socialpsykiatrin
En bostadsplanering som möjliggör flyttkedjor och frigör attraktiva småhus
för unga familjer
Bibehålla en god kollektivtrafik och en väl utbyggd infrastruktur för ITkommunikation
Byggande av lägenheter och småhus i privat regi
Fritidshus i attraktiva områden ska kunna omvandlas till permanentboende
Samverkan inom Karlstad Business Region (KBR) för att öka attraktiviteten i
Karlstadsregionen
8
4
Analys över bostadsmarknaden
Forshaga kommun är en av fem kommuner som tillsammans med Karlstad, Kil,
Grums och Hammarö utgör Karlstadsregionen. I regionen bor det cirka 135 000
invånare både i storstad och på landsbygden. Dagligen pendlar cirka
15 000 personer till sitt arbete från en kommun till en annan inom regionen.
4.1
Befolkningsutveckling
Befolkningsutveckling 2002-2014 (SCB)
11550
11500
11450
11400
11350
11300
11250
11200
11150
11100
2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014
Från början av 1970-talet till mitten av 90-talet ökade befolkningen i Forshaga
kommun från knappt 10 000 invånare till drygt 12 000. Därefter har befolkningen
minskat något för att de senaste åren stabiliseras och öka något.
Forshaga har en relativt ung befolkning med 24 % av befolkning i åldersgruppen
0-19 år (länssnitt 21 % rikssnitt 23 %). Andelen äldre, 65-w, är i nivå med
länssnittet, 22 % för Forshaga respektive 23 % för länet och något högre än för
riket (19 %)
9
In- och utflyttning 2010-2014 (SCB)
800
669
700
600
719
674
607
604
647
629
2013
2013
629
547
551
500
400
300
200
100
0
2010
2010
2011
2011
2012
Inflyttning
2012
2014
2014
Utflyttning
Även om flyttnettot är lågt visar siffrorna för in- respektive utflyttning att det
finns en relativt stor rörlighet. Till detta ska läggas flyttning inom kommunen.
4.2
Hushållens sammansättning
Hushållens sammansättning 2014 (SCB)
Antal hushåll
1 person
2 personer
3 personer
4 personer
5 personer
6 personer
7+ personer
Uppgift
saknas *
Totalt
Antal
personer
1630
1716
661
631
224
41
23
-
Andel av
samtliga
hushåll
33,1
34,8
13,4
12,8
4,5
0,8
0,5
-
1630
3432
1983
2524
1120
246
171
273
Andel av
samtliga
personer
14,3
30,2
17,4
22,2
9,8
2,2
1,5
2,4
4859
100
11379
100
* för de personer som saknar uppgift om bostad/lägenhet i folkbokföringsregistret
kan inte hushåll skapas
10
4.3
Befolkningsprognoser
Folkmängd 2014-2034 (SCB)
12 200
12 000
11 800
11 600
11 400
11 200
11 000
10 800
2014 2016 2018 2020 2022 2024 2026 2028 2030 2032 2034
Enligt den senaste befolkningsprognosen från våren 2015 förväntas Forshagas
befolkning öka de kommande åren. Ökningen förväntas avta på längre sikt.
Befolkningsutveckling +65 2014-2035 (SCB)
1600
1400
1200
1000
800
600
400
200
65-74
75-84
2035
2034
2033
2032
2031
2030
2029
2028
2027
2026
2025
2024
2023
2022
2021
2020
2019
2018
2017
2016
2015
2014
0
85-w
Antalet äldre, 65-w förväntas öka från ca 2 600 till drygt 3 000 under
prognosperioden. Åldersgruppen 65-74 förväntas minska de närmaste tio åren
medan åldersgruppen 75-84 förväntas öka i nästan dubbelt så hög takt under
samma period. Gruppen 85-w förväntas öka under hela prognosperioden och vara
dubbelt så många om 20 år.
11
Befolkningsutvecklingen unga 2014-2035 (SCB)
1 800
1 600
1 400
1 200
1 000
800
600
400
200
0
2014
2016
0- 5
2018
2020
6
2022
2024
7-12
2026
6-15
2028
2030
16-18
2032
2034
19-24
Antalet unga, 0-24 år, förväntas minska något de närmaste åren, främst i
åldersgruppen 19-24 år, för att sedan öka något under resten av
prognosperioden.
4.4
Marknadsförutsättningar
Närheten till Karlstad och goda kommunikationer tillsammans med bra skolor, ett
rikt föreningsliv och ett stort utbud av fritids- och kulturaktiviteter ger Forshaga
goda förutsättningar att vara en attraktiv boendeort. Priset på småhus, i
förhållande till Karlstad, bidrar också till attraktiviteten.
Det samarbete som inletts inom Karlstad Business Region mellan Karlstad,
Forshaga, Hammarö, Kil och Grums är av avgörande betydelse för utvecklingen i
Forshaga. En god utveckling av arbetsmarknaden inom regionen är en
förutsättning för Forshagas utveckling.
Närheten till Norge och samarbetet över gränsen påverkar hela Värmlands
attraktivitet. Det är också många som flyttar till och från Norge. I Värmland är
det fler som flyttar till och från Norge än som flyttar till och från Stockholm eller
Göteborg.
Invandringen har ökat kraftigt de senaste åren vilket innebär en ökad efterfrågan
på bostäder. Efterfrågan har varit särskilt stor på större lägenheter och boende
för ensamkommande barn.
Enligt den regionala bostadsmarknadsanalysen 2015 redovisar allt fler kommuner
i Värmland att de upplever bostadsbrist. Bristen koncentreras främst till
Karlstads arbetsmarknadsregion. Karlstads tillväxt har lett till ökade priser som
har gjort att bostäder i kringliggande kommuner blivit mer attraktiva. Effekter
som tidigare känts av i Kil och på Hammarö sträcker sig nu sig även till Forshaga
och Kristinehamn. Idag finns inga lediga lägenheter i det kommunala
bostadsbolaget däremot en efterfrågan på olika typer som inte kan tillgodoses.
Det råder en brist på både hyreslägenheter och villor.
12
Utbyggnad av stamfiber och områdesnät har skett i en hög takt under senare år
och ytterligare utbyggnad planeras under kommande år. God tillgång till ITkommunikation med hög kapacitet är en förutsättning för att både bo kvar och
flytta till olika delar av kommunen samt för att driva företag.
Arbetsmarknad
2013 pendlade 851 till kommunen varav 446 kvinnor och 405 män. Utpendlingen
var 2 969 varav 1 280 kvinnor och 1 689 män. Det är en nettopendling på minus
2 118 personer dagligen. Pendlingen är i huvudsak till och från Karlstad.
Kollektivtrafiken har byggts ut kraftigt de senaste åren och nu finns bussturer var
tjugonde minut på vardagar mellan Karlstad och Forshaga och två turer per
timme mellan Deje och Forshaga. Kollektivtrafikåkandet har ökat med 2 % per år
de senaste åren.
Det är 1 961 personer som både bor och jobbar i kommunen varav 1 089 kvinnor
och 872 män.
Arbetslösheten den 31 juli 2015 var 241 personer eller 7,8 % (länet 7,6 %). Det
var en minskning sedan föregående år med 70 personer eller 1,5 %. Av dem var
152 personer kvinnor 6,3 % (7,1 %). Kvinnornas arbetslöshet minskade med 33
personer eller 2,3 %. Motsvarande siffror för män var 308, 9,2 % (8,0 %) en
minskning med 37 personer eller 0,8 %. Ungdomsarbetslösheten (18-24 år) var
100 personer, 20,5 % (12,9 %) en minskning med 28 personer eller 8,2 %.
13
4.5
Bostadsbestånd
Lägenheter i småhus, flerbostadshus, specialbostäder
Antal lägenheter 2014 (SCB)
106; 2%
82; 2%
1277; 24%
3733; 72%
SMÅHUS småhus
FLERBOST flerbostadshus
ÖVRHUS övriga hus
SPEC specialbostäder
De flesta lägenheterna i flerbostadshus har storleken 51-80 kvm (821 st). Det
finns få större lägenheter (fyra rum och större).
Hyreslägenheter
Det kommunala bostadsbolaget Forshagabostäder AB (FABO) hade 2014 totalt 770
lägenheter, varav 40 kooperativa hyresrätter och resten vanliga hyresrätter. Av
FABOs 770 lägenheter är 105 ombyggda (57 Forshaga och 48 Deje) till 223
studentrum för elever vid Forshagaakademin. Omkring 500 hyreslägenheter finns
hos privata fastighetsägare.
Vakansgraden för FABO har de senaste fem åren haft en vikande trend. Från
december 2009 då vakansgraden var 3 % (20 lägenheter) har den sjunkit till noll
procent 2014.
1 rum och kök
2 rum och kök
3 rum och kök
4 rum och kök
Varav lägenheter med hiss
Varav lägenheter i markplan
129
359
248
26
172
132
Bostadsrätter
Ungefär hälften av bostadsrättslägenheterna i kommunen, 86 stycken, finns i
parhus på Tjärnheden (Deje) och Lundagård (Forshaga). Resterande
bostadsrättslägenheter finns i Forshaga på Varvsgatan, Bruksgatan och Storgatan.
Samtliga är flerfamiljshus. Att köpa en bostadsrättslägenhet i kommunen har
tidigare varit en osäker investering. De senaste året har dock marknaden
förbättrats.
14
Nyproduktion lägenheter
Det kommunala bostadsbolaget har under åren 2005-2009 byggt 72 lägenheter i
Deje och Forshaga. 26 lägenheter är på tre rum och kök i markplan. Övriga
lägenheter finns i hus med hiss och har varierande lägenhetsstorlek. Samtliga
lägenheter har hög standard och har hyrts ut i samband med färdigställandet.
Småhus
Kommunen har 2015 3 890 småhus, fördelade på 3 462 helårsbostäder och 347
fritidshus (enligt taxering 2015).
De första åren av 00-talet byggdes ytterst få småhus. Under andra hälften ökade
byggnationen något. De hus som byggts finns antingen i eller i nära anslutning till
Forshaga tätort eller på landsbygden.
Enligt statistik från SCB såldes under åren 2005-2014 totalt 1 226 helårsbostäder.
Köpeskillingen har stigit, från i medeltal 609 000 kronor år 2005 till 895 000
kronor år 2014.
Under samma period såldes 71 fritidshus. Köpeskillingen har ökat från i medeltal
304 000 till 840 000 kronor. Försäljningen av fritidshus är i endast cirka sju per år
och köpeskillingen kan därmed vara missvisande.
Köpeskilling 2005-2014 (SCB)
1000
900
800
700
600
500
400
300
200
100
0
2005
2006
2007
2008
2009
2010
2011
Köpeskilling, medelvärde i tkr
permanentbostad
15
fritidshus
2012
2013
2014
Landsbygden
Majoriteten av kommunens befolkning bor i Deje och Forshaga tätorter. Samlad
bebyggelse finns även i till exempel Olsäter, Butorp, Östra Deje och Mölnbacka.
Viss nybyggnation sker på landsbygden, både av permanentboende och fritidshus.
Kommunen håller på att ta fram LIS planer (landsbygdsutveckling i strandnära
lägen) vilket är en del i strategin för landsbygdsutveckling i kommunen. Det finns
en efterfrågan av bostäder på landsbygden som Forshaga kommun med sitt
fördelaktiga geografiska läge bör ta tillvara; både närhet till Karlstad och
attraktiva områden med kort avstånd till skog och vatten.
I kommunen finns attraktiva områden för fritidshus som i flera fall är tätortsnära.
I översiktsplanen nämns områden som Södra Hyn, Acksjön, Blysjön, Visten,
Skivtjärn och Lillsjön. Här finns möjligheter för utveckling av fritidsboenden till
permanentboende, ytterligare fritidsboende och nya permanentboende.
När fler fritidshus används som permanentboende kan detta ställa krav på
utbyggnad av den kommunala infrastrukturen men även ökad service när det
gäller skola och omsorg.
16
Fritidsområden
1.
2.
3.
4.
5.
6.
Södra Hyn
Acksjön
Blysjön
Visten
Skivtjärn
Lillsjön
Antal fritidshus 2007-2013
600
590
589
588
2012
2013
580
569
570
560
550
552
556
546
540
540
530
520
510
2007
2008
2009
2010
17
2011
Planberedskap
I den översiktsplan som kommunfullmäktige antog i januari 2010 klargörs hur
kommunen ska arbeta med frågor om boende och bebyggelse. I planen slås fast
att ”attraktiva bostadsområden och ökad inflyttning är en av de avgörande
framgångsfaktorerna för kommunens utveckling”.
I översiktsplanen anger kommunen sin målsättning och viljeinriktning för boende
och bostäder. De områden som pekas ut för utveckling och komplettering av
bebyggelse är Dyvelsten/Lillmyren, Acksjön, Lyckan, Dömle och Visten/
Doktorsudden.
Kommunen har arton byggklara tomter för småhus på Tjärnheden i Deje samt
enstaka tomter i andra områden. Privata markägare har tomter på Lyckebogatan,
Lillmyrsvägen, Vistmansvägen och i Lyckan. Det finns också färdiga detaljplaner
för villatomter vid Enåsen och Arnäs samt enstaka tomter i andra områden.
Det finns områden med detaljplaner där fastighetsbildningen inte är genomförd
vilket innebär att de inte omedelbart är byggbara.
De som hör av sig till kommunen är främst intresserade av tomt i Forshaga.
För lägenheter finns färdiga detaljplaner för Åsmyren (150 lägenheter), kvarteret
Svanen (40 lägenheter) kvarteret Trädgårdsmästaren (30 lägenheter),
Järnvägsgatan, Bergstigen (14 lägenheter), Visterud (24 lägenheter i parhus) samt
området vid Slottet (Slottsvägen).
4.6
Bostadsbehov
Generellt är det betydligt fler som söker bostad belägen i Forshaga än i Deje. När
det gäller lägenheter efterfrågas mest tvåor och treor. Efterfrågan på större
lägenheter (4-5 rok) oftast i samband med familjeåterförening.
Ungdomar
Av diagrammen framgår att ungdomar i Forshaga, särskilt pojkar, i högre
utsträckning än i genomsnittet för riket bor kvar hemma.
Tillgången på lämpliga bostäder kan vara en förklaring. Den högre
ungdomsarbetslösheten i Forshaga än i riket, och därmed lägre inkomster, kan
vara en annan del av orsaken.
18
Äldre
Det kommunala bostadsbolaget har de senaste tio åren byggt 72 lägenheter.
Samtliga har god tillgänglighet med antingen hiss eller markplan. I början på 90talet byggde bolaget tre punkthus med totalt 49 lägenheter där alla har
tillgänglighet med hiss. I kommunen finns två särskilda boenden, Ullerudsgården
med 36 lägenheter och Lintjärn med 32 lägenheter. Av de totalt 68 platserna i
särskilt boende är 34 inriktade på demensboende.
Det finns två trygghetsboenden med totalt 64 lägenheter, 27 i Deje och 37 i
Forshaga. Trygghetsboenden har tillgång till gemensamhetslokaler och här finns
bemanning under största delen av dygnet.
Den ökande andelen äldre innebär att antalet hemtjänsttimmar ökar. 2011 var
antalet hemtjänsttimmar 84 554 och 2014 hade de ökat till 117 807. Det innebär
en ökning med cirka 11 000 timmar per år de senaste tre åren.
Totalt finns 172 lägenheter i kommunen med hiss.
Cirka 180 personer (2014) beviljas varje år bidrag till bostadsanpassning.
Funktionshindrade
Kommunen har tio lägenheter i bostäder som är särskilt byggda för ändamål inom
LSS. Därutöver finns 19 lägenheter i gruppboende där kommunen har kontrakt
med Forshagabostäder AB samt fem lägenheter på Lintjärn.
Idag saknas bostäder med särskild service för unga personer med
funktionshinder/nedsättning. Även boende för personer med psykiska
funktionsnedsättningar saknas, framför allt för dem inom socialpsykiatrin.
Nyanlända
Kommunen har ett avtal med Migrationsverket om att ta emot flyktingar och
ensamkommande barn. Utöver det finns anhöriginvandring och de som själva
flyttar till kommunen efter att ha fått uppehållstillstånd. 2014 tog Forshaga
kommun totalt emot 49 nyanlända. Antalet beräknas öka de närmaste två åren.
Forshaga kommun har avtal med det kommunala bostadsbolaget som genom ett
frivilligt åtagande är behjälplig att anskaffa bostäder till nyanlända som har
permanent uppehållstillstånd, är folkbokförda i Forshaga och har inkomst eller
försörjningsstöd. Trots det kommit många nyanlända har bostadsbolaget kunnat
erbjuda dem bostäder.
Behovet av lägenheter till nyanlända kommer fortsatt att vara stort. Migrationsverket ska öka antalet asylplatser i Värmland under den närmaste tiden och det
innebär att behovet av bostäder ökar även i Forshaga kommun.
Invånardialog om boende
Under april-juni 2015 genomförde kommunen en enkätundersökning på sin
webbplats. Åttio personer (55 % kvinnor, 45 % män) har svarat på frågor om
äldreboende och om hur de vill bo i framtiden. Flertalet av respondenterna bor i
småhus/villa (81 %) i Forshaga (51 %), Deje (18 %) och Skived (15 %). De flesta ser
sin framtid i kommunen (78 %) och tycker att närhet till familj, socialt umgänge,
natur, service och bra kommunikationer är faktorer som får dem att vilja stanna
kvar. Bristen på kultur och avstånd till läkarmottagning, apotek och bank är
faktorer som tas upp av de som inte vill bo kvar i kommunen.
Om äldreboende
46 % vill bo kvar i sin nuvarande bostad så länge som möjligt med hemhjälp efter
19
behov. 50 % vill kunna flytta till ett boende som tillgängliganpassats inför
framtida hjälpbehov, 26 % vill kunna flytta till trygghetsboende anpassat för
äldre, enskilt boende med gemensamhetsutrymmen och närhet till personal, och
endast 6 % vill kunna flytta till äldreboende med heldygnsomsorg.
De flesta vill bo centralt i Forshaga (31 %), centralt (30 %) eller i Deje (11 %).
Respondenterna tycker att boendets storlek ska vara 2 rum och kök (52,5 %) eller
3 rum och kök (37,5%), till en kostnad av 4 000-5 000 kr/mån (36 %) eller
5 000-6 000 kr/mån (31 %). På frågan om vilken service och vilka resurser/
faciliteter som är viktigt att ha nära sin bostad svarade 68 % affärer, 44 %
vårdcentral, 33 % apotek, 15 % rekreationsområde/grönområde, 14 %
kollektivtrafik/ kommunikationer, 14 % aktiviteter, 13 % bank och 9 % restaurang.
Nästan tre av fyra säger sig vara intresserade av att engagera sig i planeringen
vid ett eventuellt byggande av nytt äldreboende.
I undersökningens avslutande öppna fråga kunde allmänna kommentarer kring
äldreboende i Forshaga kommun framföras. Där framkom flera synpunkter på
behovet av nybyggnation, önskemål om hiss eller bostad i ett plan.
20
4.7
Slutsatser
I översiktsplanens framtidsanalys sägs följande om bostäder:
Människor har ett mycket varierat behov och önskemål. I huvudsak kan fyra
grupper urskiljas.
1. Äldre: Centralt bostäder i tätorterna med närhet till service. I första hand
flerbostadshus med hög tillgänglighet.
2. Medelålders: Natursköna och ofta vattennära boende i exempelvis radhus
eller kedjehus.
3. Småbarnsfamiljer: Tryggt och säkert villaboende med närhet till förskola,
skola och natur.
4. Ungdomar: Campusboende i anslutning till Forshaga Akademien och
Lärcenter. Billiga smålägenheter i centrum.
En analys som i allt väsentligt stämmer överens med vad som kommit fram under
arbetet med riktlinjerna bostadsförsörjning där vi kan konstatera följande.
Idag råder brist på bostäder för äldre både i form av särskilda boenden,
trygghetsboende och tillgänglighetsanpassade boenden. En ökad tillgång på
sådana bostäder skulle öka tillgången på lediga småhus vilket det finns en hög
efterfrågan på.
Det råder brist på bostäder för ungdomar, både studenter, ensamkommande barn
och övriga ungdomar.
Det råder brist på särskilt anpassade boenden inom LSS och socialpsykiatrin.
Det finns en viss planberedskap men den bör förbättras.
En strategi för landsbygdsutveckling i form av LIS-planer håller på att tas fram.
Omvandling av fritidshus till permanentbebodde pågår och en fortsatt utveckling
i den riktningen bör underlättas.
21
5
Kommunens planerade insatser
5.1
Åtgärdsprogram
1: Projektering och byggande av tillgänglighetsanpassat boende i centralt läge,
kv Svanen (Bruksgatan)
Genomförandetid: 2016-2017
Ansvar: Forshagabostäder AB, vård- och omsorgsnämnden
2. Översyn och behovsanpassning av befintliga boenden för äldre (särskilda
boenden, trygghetsboenden)
Genomförandetid: 2016-2018
Ansvar: Vård- och omsorgsnämnden (kommunteknik & service, Forshagabostäder
AB)
3. Bostäder för ensamkommande barn
Genomförandetid: 2015-2016
Ansvar: Lärande- och arbetsnämnden, Forshagabostäder AB
4. Utökning av boende för LSS och socialpsykiatrin
Genomförandetid: 2016
Ansvar: Vård- och omsorgsnämnden (kommunteknik & service, Forshagabostäder
AB)
5. Fastighetsbildning av detaljplanelagda områden
Genomförandetid: 2016-2018
Ansvar: Kommunteknik & service
6. Framtagande av förslag på nya bostadsområden och planområden
Genomförandetid: 2016-2018
Ansvar: Miljö- och byggnämnden, kommunteknik och service
7. Marknadsföring av mark och bostäder
Genomförandetid: Kontinuerligt 2015-2019
Ansvar: Kommunstyrelsen
8. Framtagande av plan för landsbygdsutveckling i strandnära lägen (LIS-plan)
Genomförandetid: 2015-2016
Ansvar: Miljö- och byggnämnden
9. Exploatering av Åsmyren, gärna i samarbete med privata byggföretag
Genomförandetid: 2016-2018
Ansvar: Kommunstyrelsen
22
5.2
Resurser
De verksamheter som ansvarar för åtaganden under punkt 5.1 tar upp medel i
budget för att kunna genomföra dessa.
5.3
Samverkan och delaktighet
Förslag till riktlinjer för bostadsförsörjning skickas ut för samråd till
nedanstående rad instanser. Därutöver finns möjlighet att via kommunens
webbplats lämna synpunkter för övriga intresserade.
Samrådsinstanser
Nämnder
Politiska partier i Forshaga kommunfullmäktige
Privata hyresvärdar
Kommunala bostadsföretaget Forshagabostäder AB
Länsstyrelsen Värmland
Pensionärsföreningar
Ungdomsråd
Näringslivsråd
Hyresgästföreningen
Fastighetsägarna
Region Värmland
Villaägarföreningen
Kils kommun
Karlstads kommun
Munkfors kommun
Inför genomförande av åtgärder kommer kommunen ge möjlighet för invånar- och
intressegrupper att lämna synpunkter via invånardialoger.
23
Bilaga 1:
Lag (2000:1383) om kommunernas bostadsförsörjningsansvar
1 § Varje kommun ska med riktlinjer planera för bostadsförsörjningen i
kommunen. Syftet med planeringen ska vara att skapa förutsättningar för alla i
kommunen att leva i goda bostäder och för att främja att ändamålsenliga
åtgärder för bostadsförsörjningen förbereds och genomförs.
Vid planeringen av bostadsförsörjningen ska kommunen samråda med berörda
kommuner och ge länsstyrelsen, aktören med ansvar för regionalt tillväxtarbete i
länet och andra regionala organ tillfälle att yttra sig.
Riktlinjer för bostadsförsörjningen ska antas av kommunfullmäktige under varje
mandatperiod. Förändras förutsättningarna för de antagna riktlinjerna ska nya
riktlinjer upprättas och antas av kommunfullmäktige. Lag (2013:866).
2 § Kommunens riktlinjer för bostadsförsörjningen ska minst innehålla följande
uppgifter:
1. kommunens mål för bostadsbyggande och utveckling av bostadsbeståndet,
2. kommunens planerade insatser för att nå uppsatta mål, och
3. hur kommunen har tagit hänsyn till relevanta nationella och regionala mål,
planer och program som är av betydelse för bostadsförsörjningen.
Uppgifterna ska särskilt grundas på en analys av den demografiska utvecklingen,
av efterfrågan på bostäder, bostadsbehovet för särskilda grupper och
marknadsförutsättningar. Lag (2013:866).
3 § Länsstyrelsen ska lämna kommunerna i länet råd, information och underlag
för deras planering av bostadsförsörjningen. Länsstyrelsen ska uppmärksamma
kommunerna på behovet av samordning mellan kommuner i frågor om
bostadsförsörjning och verka för att sådan samordning kommer till stånd. Lag
(2013:866).
4 § Kommunens riktlinjer för bostadsförsörjningen ska vara vägledande vid
tillämpningen av 2 kap. 3 § 5 plan- och bygglagen (2010:900). Lag (2013:866).
5 § En kommun ska lämna regeringen de uppgifter om kommunens
bostadsförsörjningsplanering som regeringen begär. Lag (2013:866).
6 § Om kommunens riktlinjer för bostadsförsörjningen saknar någon sådan uppgift
som avses i 2 § första stycket 3, får regeringen förelägga kommunen att anta nya
riktlinjer. Lag (2013:866).
7 § Om det behövs för att främja bostadsförsörjningen ska en kommun anordna
bostadsförmedling. Om två eller flera kommuner behöver gemensam
bostadsförmedling, ska dessa kommuner anordna sådan bostadsförmedling.
Regeringen får förelägga en kommun att anordna kommunal bostadsförmedling
enligt första stycket. Lag (2013:866).
8 § En kommunal bostadsförmedling som förmedlar lägenheter i turordning efter
kötid får, utöver sådan förmedlingsersättning som får tas ut vid yrkesmässig
bostadsförmedling enligt 12 kap. 65 a § jordabalken, ta ut en avgift för rätten att
24
stå i kö (köavgift) av den hyressökande. Kravet på förmedling efter kötid ska inte
hindra att ett begränsat antal lägenheter som är tillgängliga för kön fördelas
enligt ett förturssystem.
Köavgiften får tas ut för högst ett år i taget. Kommunen får bestämma avgiften
och grunderna för hur den ska tas ut. Lag (2013:866).
Övergångsbestämmelser
2013:866
1. Denna lag träder i kraft den 1 januari 2014.
2. Äldre föreskrifter gäller fortfarande för riktlinjer för bostadsförsörjning som
antagits före den 1 januari 2014.
Bilaga 2: Processdiagram (under arbete)
Detta är ett exempel på arbetsordning som man kan utarbeta riktlinjerna ifrån:
Först tas underlag fram om utvecklingen i kommunen gällande frågor kopplade
till bostadsförsörjning samt nulägesbeskrivningar och prognoser för framtiden.
Detta underlag resulterar ofta i utmaningar där kommunen sedan utarbetar:
• Lokala bostadspolitiska mål som leder till:
• Riktlinjer för bostadsförsörjning som antas av kommunfullmäktige.
Utifrån riktlinjerna kan sedan kommunen fortsätta sitt arbete med
åtgärdsprogram för att nå den önskvärda utvecklingen.
25