Färgglad kemi
Transcription
Färgglad kemi
No biennal Falun 28-29 April Färgglad kemi Innehåll Färgsnurran ................................................................................................................................. 2 Gör din egen äggtempera ........................................................................................................... 4 Kromatografi .............................................................................................................................. 5 Kromatografi- hitta tjuven .......................................................................................................... 6 Några av naturens färger ............................................................................................................ 7 Rödkål och gas i påsen ............................................................................................................... 9 Hitta fuskis-juicen! ................................................................................................................... 10 Bläck förr och nu ...................................................................................................................... 11 Osynligt bläck .......................................................................................................................... 11 Osynligt bläck som kan framkallas .......................................................................................... 12 Blanda och se – färger i vatten och i mjölk .............................................................................. 13 Bertas lavalampa ...................................................................................................................... 14 Skapa pH-fjärilar ...................................................................................................................... 15 Färgsnurran Teori: Färgen vit är egentligen en blandning av massa olika färger. Material: En bit styvt papper Färgpennor eller vattenfärg Vässad blyertspenna. Risker med experimentet: Laborationen kan anses relativt riskfri En fullständig riskbedömning ges av undervisande lärare. Utförande: Rita en cirkel som är ungefär 10 centimeter i diameter. Använd gärna en liten skål som mall. Dela in cirkeln i sju lika stora tårtbitar. Färglägg varje tårtbit med röd, orange, gul, grön, blå, lila och rosa Tryck ned blyertspennan med spetsen först genom pappret. Sätt fart på pennan så att den snurrar runt. Vilken färg är det på pappskivan när det snurrar och varför? Till läraren Vitt ljus består av de sju olika färgerna, röd, orange, gul, grön, blå, indigo och violett. Blandar man dessa färger ser det vitt/grått ut. Skivan snurrar också så fort att hjärnan inte hinner urskilja varje färg åt gången. Ytterligare förklaring: Det vita ljuset (solljuset) består av elektromagnetisk strålning av olika våglängder. Olika våglängder uppfattas av våra ögon som olika färger. Det blå ljuset har en våglängd på ungefär 400 nm. Det röda ljuset har en våglängd på ungefär 800 nm. Mellan dessa våglängder finns de andra färgerna. Färg Våglängdsområde Frekvensområde Röd ~ 625–740 nm ~ 480–405 THz Orange ~ 590–625 nm ~ 510–480 THz Gul ~ 565–590 nm ~ 530–510 THz Grön ~ 520–565 nm ~ 580–530 THz Cyan ~ 500–520 nm ~ 600–580 THz Blå ~ 450–500 nm ~ 670–600 THz Indigo ~ 430–450 nm ~ 700–670 THz Violett ~ 380–430 nm ~ 790–700 THz Den vita färgen har däremot ingen speciell våglängd. Det som vi uppfattar som vitt ljus är en blandning av dessa olika våglängder. I laborationen ser vi att alla de färger som finns på färgsnurran bildar vitt ljus då man börjar roterar snurra Gör din egen Falu rödfärg Teori: Redan 1616, vid Falu koppargruva började man tillverka det röda pigmentet i Falu rödfärg. Efter malmbrytningen lät man malm med lågt kopparinnehåll ligga, varvid den vittrade sönder till en s.k. rödmull. Rödmull består bland annat av järnockra (jordpigment av järnhydroxid och lera) och järnvitriol (järnsulfat) och används vid färgtillverkningen. Efter siktning, tvättning och slamning, torkas och bränns järnockran. Vid bränningen blir järnhydroxiden av med vatten, från järnsulfatet avgår svaveldioxid och svaveltrioxid, varvid man får ett pigment som består av röd järnoxid, Fe2O3. Vidare kokar man pigmentet tillsammans med vatten, järnsulfat och någon typ av mjöl som bindemedel. Till sist tillsätter man olja och man får en färg som bevarar träet p.g.a. att den släpper genom både luft och vatten. Material: Järn(III)oxid (Fe2O3), järnsulfat (FeSO4), rågmjöl eller vetemjöl, rå linolja, pinnar att röra med, bägare, muggar och kokplatta. Risker med experimentet: Trasor med linolja kan självantända, förvara dem i vatten eller elda upp dem. En fullständig riskbedömning ges av undervisande lärare. Utförande: (Två varianter beroende på användningsområde) Rödfärg för utomhusbruk 1. Tillsätt 5g rågmjöl och 1 g järnsulfat till 50 cm3 kallt vatten under omrörning. 2. Låt blandningen koka upp och tillsätt under omrörning och kokning, omkring 9 g järn(III)oxid. 3. Om blandningen känns för tjock, kan man späda med vatten. 4. Dela upp blandningen i två muggar. Tillsätt rå linolja (1-2 cm3) till den ena. Måla med de båda blandningarna på trä och jämför resultatet före och efter att det torkat. Rödfärg för inomhusbruk 1. Tillsätt en sked tapetklisterpulver till 25 cm3 vatten. Rör om till det att det inte längre finns några klumpar. 2. Låt klisterblandningen svälla några minuter. 3. Under tiden slammar du upp två teskedar järn(III)oxid i lite vatten. Om det är svårt att slamma upp pigmentet i vatten, kan man röra ned det i klisterblandningen direkt. 4. Häll pigmentet i klisterblandningen och rör om. 5. Om blandningen känns för tjock, kan man späda med vatten. 6. Måla på trä Till läraren Riskbedömningsunderlag: En fullständig riskbedömning ges av undervisande lärare. Järnoxid, R51, 53. Järnsulfat, R VC1 och S (2), 20, 46. Linolja, R17 och S 6. Falu rödfärg är en slamfärg, vilket innebär att pigmenten slammats upp i en tjock vattenlösning. Bindemedlet i färgen är det som ser till att färgskiktet fäster vid underlaget. Här har vi använt oss av stärkelseinnehållande ämnen såsom rågmjöl eller tapetklister, vars huvudbeståndsdel är stärkelse. Linolja är ett bindemedel som gör att färgen väter bättre mot underlaget. När linoljan torkas polymeriseras det tillsammans med pigmentet till ett fast färgskikt genom en långsam exoterm reaktion. Men bör därför iaktta försiktighet med linoljerester på t.ex. trasor som lätt kan självantända efter en stund. Linolja är en triester av glycerol och en blandning av omättade fettsyror. Om det är problem med att få en homogen blandning vid tillsats av linolja, kan man tillsätta lite såplösning som fungerar som en tensid och gör så att det blir en emulsion, istället för att linoljan ansamlas på ytan. Gör din egen äggtempera Teori: Förr framställde konstnärer sin egen färg från material som fanns runt dem t.ex. olika jordarter. Färg består huvudsakligen av två komponenter, ett pigment (färgat material) i ett bindemedel och ett lösningsmedel. Äggula (en emulsion av fett och protein) är ett av de äldsta bindemedlen som använts och en del artister använder det fortfarande. Du kan framställa äggtemperafärger från ingredienser du har i hushållet. Ordet tempera kommer från latin och betyder blanda. Material: Ägg, mortel, träpinnar att röra med, pensel, urglas eller plastmugg och pigment såsom t.ex. järn(III)oxid, gurkmeja eller något du själv tidigare tillverkat. Risker med experimentet: En fullständig riskbedömning ges av undervisande lärare. Utförande: 1. Mortla en tesked pigment (om det behövs). Tillsätt några droppar vatten och blanda Fortsätt att droppvis tillsätta vatten till dess du har en tjock pasta. Fortsätt att mortla till en jämn pasta. Fortsätt sedan lite till. 2. Skilj en äggula från vitan. Släpp försiktigt ner gulan på en gasbinda och rulla runt den så att vitan försvinner. Stick hål på hinnan med något spetsigt och pressa gulan genom gasbindan ner i en liten burk. 3. Ta lite av pastan från steg 1 och lägg på ett urglas. Överför lika mycket av äggulan till urglaset och blanda med en pensel. Du har gjort äggtemperafärg. Om blandningen är hård tillsätts några droppar vatten. Kromatografi Teori: Kromatografi är en separationsmetod för att skilja olika molekyler i en blandning från varandra. Kromatografiska metoder involverar en mobil fas och en stationär fas. En blandning löses i den rörliga fasen, transporteras genom den stationära fasen och genom interaktioner med denna kommer olika komponenter i blandningen att separeras från varandra. Kromatografi är viktig inom exv. läkemedelsindustrin. Material: Ofärgat bomullstyg ca 20cm x20cm, tuschpennor av olika färg, T-röd, glas/bägare Risker med experimentet: En fullständig riskbedömning ges av undervisande lärare. Utförande: 1. Rita en cirkel (diameter ca 5 cm) mitt på ett ofärgat bomullstyg. Innanför denna ring ska du INTE rita. 2. Rita punkter, streck eller vad du känner utanför cirkeln med permanent tuschpenna/tuschpennor av olika färg. 3. Vik ihop som en strut. Tryck ned mitten av tyget i en (glas) bägare med lite T-Röd på botten. Till läraren Färgerna löser sig i T-röd och sugs med lösningsmedlet i olika grad beroende på färgämnets löslighet till en vacker figur Kromatografi- hitta tjuven Teori: Kromatografi är en separationsmetod för att skilja olika molekyler i en blandning från varandra. Kromatografiska metoder involverar en mobil fas och en stationär fas. En blandning löses i den rörliga fasen, transporteras genom den stationära fasen och genom interaktioner med denna kommer olika komponenter i blandningen att separeras från varandra. ”En tjuv har tagit Emmas veckopeng som hon förvarade i sin väska på hennes fotbollsträning. Under tiden som hon tränade var någon och rotade i hennes väska. Hon hade dock ett papper i väskan och på något sätt har tjuven efterlämnat en fläck på det pappret. Emma pratar med polisen som kommer till Emmas träning. De hittar snabbt tre personer som står och hänger vid cykelstället. Polisen konfiskerar tre olika svarta pennor som person A, B och C har. Sedan åker polisen till labbet. På labbet kan man lätt se vem den skyldige är.” Material: Olika svarta vattenlösliga tuschpennor, märkta A, B och C (gärna av olika fabrikat, både mörka och ljusa), glas med vatten, penna, tejp, vita kaffefilter klippta i ca 5*8 cm stora remsor. Risker med experimentet: En fullständig riskbedömning ges av undervisande lärare. Utförande: 1. Klipp ca 5*8 cm stora remsor av kaffefiltret och fäst i en penna som sätts över ett glas med litet vatten. (vattnet behöver nå över färgmarkeringen till ca 50%) 2. Rita en stor prick med tuschpennorna på kaffefiltret 3. Sätt ned pappersremsorna i vattenglaset och observera vad som händer på filtret Till läraren De olika färgmolekylerna kommer att röra sig med olika hastighet genom pappret och på grund av att de är olika stora kommer de att stanna olika snabbt i pappret. Många vattenlösliga tuschpennor är blandningar av olika färgmolekyler och dessa färgmolekyler förflyttar sig olika långt i pappret. Färgmolekyler som ger gula, turkosblå och rosa färger är ofta mycket små och hamnar ofta längst ut i mönstret – de förflyttar sig lätt i pappret. Färgen i vissa pennor delar upp sig i mängder av olika färger, men att det inte händer något alls med vissa. Detta beror på att en del pennor har ett annat lösningsmedel än vatten, ofta alkohol. För att få färgerna i dessa svarta att börja sprida sig måste man istället använda någon sprit, exv. T-röd, eller ren etanol. Några av naturens färger Teori: Många, kanske de flesta, av naturens färger fungerar som indikatorer. Bl.a gurkmeja, apelsin, kinaros, rödkål, blåbär, St. Paulia-, röda Primulablommor ger färgförändring vid tillsats av syror och baser. Röda och blåa växter och bär innehåller ofta antocyaner, medan flavoner ger gult resp. färglöst. Naturens färger är dock ofta relativt vattenlösliga och är därför inte beständiga att användas t.ex. för textilfärgning. Material: Rödkålssaft Olika styrkor på HCl och NaOH lösningar (främst 0,1 M) Provrör Pipetter Vatten Alternativt: gurkmeja uppslammat i T-röd. Risker med experimentet: En fullständig riskbedömning ges av undervisande lärare. Utförande: Droppa lite vatten i fem provrör (lika mycket i alla). Sätt en droppe rödkålssaft till varje rör, så de får samma färg. Droppa i en droppe 1 M HCl i ett rör en droppe 0.1 M HCl i nästa rör, En droppe vatten i ett rör sedan en droppe 0.1 M NaOH i ett rör och tillslut en droppe 1 M NaOH i det sista röret Du kommer nu att få en vacker skala av färger med lösningar av olika pH (surhetsgrad). Alternativt: Vilken färg får du med rödkålssaft och litet maskindiskmedel (starkt basiskt), vanligt diskmedel, bikarbonat, bakpulver (nära neutralt), vinäger, badrumsrengöringsmedel(surt) i vatten. Fruktsoda kan också vara värt ett försök Alternativt: Ta ett provrör med litet vatten och tillsätt ett par droppar gurkmeja, uppslammat i T-röd. Tillsätt ett par droppar 1 M NaOH. Vad händer? Alternativt: Pressa morot eller rödbeta och tag saften från dessa. Man kan även testa med blåbärssaft eller te. Får man olika pH skiftningar med saft av morot eller rödbeta? (blåbärssaft eller te) Till läraren Att vi kan uppfatta färgerna i naturen beror på ögats förmåga att reagera på de våglängder som skickas ut. Naturens färgämnen har olika strukturer vilka ger upphov till att vi att kan uppfatta olika färger. Strukturerna ger även upphov till att dessa färgämnen är mer eller mindre lösliga i vatten och de kommer att skifta färg beroende på pH. Morot Morötter innehåller färgämnet β-karoten (karotin). β-karoten absorberar blågrönt ljus vilket ger morötter dess brandgula färg och är ett förstadium till A-vitamin (retinol). Brist på A-vitamin kan ge upphov till nattblindhet, hud- och slemhinneförändringar. Innan upptäckten av att dihydroxiaceton brunfärgar huden åt man tabletter innehållande β-karoten (proretinol) för att åstadkomma ”solbränna” utan sol. Rödbeta Rödbetor innehåller färgämnet betanin (E162). Betanin tillhör gruppen betalainer som delas in i ytterligare undergrupper; betacyaniner (röda,violetta och blå) och betaxantiner (gula). Betalainer bidrar delvis till den röda färgen hos höstlöv. Rödkål och gas i påsen Med rödkålens alla färger förklarar vi experimenten i de varma och kalla gasfyllda påsarna. De röda, violetta och blå färgerna kommer från cyanidin, en antocyanidin. Den gula färgen kommer från flavonol. Både cyanidin och flavonol hör till gruppen flavanoider. Material: Natriumvätekarbonat (bikarbonat), citronsyra, kalciumklorid (tösalt) och rödkålsaft. Zip-plastpåsar, gem, plastskedar, plastpipetter. Risker vid experimentet: Eftersom kemikalierna är av hushållstyp, kan experimentet betraktas som icke riskfyllt. En fullständig riskbedömning ges av undervisande lärare Utförande: Påse 1. 1. Lägg en msk natriumvätekarbonat i ett av hörnen i plastpåsen och en msk citronsyra i det andra hörnet. 2. Sätt ett gem mellan hörnen för att hindra ämnena att komma i kontakt med varandra. 3. Droppa rödkålslösning i de båda hörnen (ca 10 ml) 4. Pressa ur luften och förslut påsen. 5. Iaktta ändringar av färg och känn utanpå påsen om det blir någon temperaturförändring. 6. Ta bort gemet, låt ämnena blandas och kläm eller vicka lätt på påsen för att öka gasutvecklingen. Påse 2 Lägg två msk vattenfri kalciumklorid, en msk natriumvätekarbonat i var sitt hörn i påsen. Sätt i ett gem och droppa rödkålslösning i de båda hörnen i plastpåsen och fortsätt som i försöket ovan. Riskbedömningsunderlag: Citronsyra R 36 och S (2) 37/39, 26, 46. Kalciumklorid R 36 och S (2) 22, 24. Risk- och skyddsfraser saknas för natriumvätekarbonat. Gör en stor sats rödkålsindikator. Tag ¼ av ett rödkålshuvud, hacka det i bitar och frys den några dagar. Då fryser alla cellväggar sönder och saften kommer ut lättare. Häll på vatten och krama. Lösningen dekanteras och hälls över i en flaska, som förvaras i kylskåp. Lösningen kan även frysas in i små plastflaskor eller som iskuber. pH-skala att använda som hjälp till förklaring av experimenten. Rödkålens färgomslag vi olika pH. pH 1 2 3 röd 4 5 rosa 6 7 8 violett 9 10 blå 11 12 grön 13 14 gul Hitta fuskis-juicen! Kemiska reaktioner kan användas för att skilja mellan ämnen som ser ut att vara lika men som reagerar olika vid tex. en pH-förändring. Många ämnen från naturen har olika färg vid olika surhetsgrader (pH-värden). Dessa färgade föreningar tillhör en grupp som kallas antocyaner. En äkta juice (av 100% frukt) innehåller många antocyaner medan en hushållsfärg består av ett stabilt godkänt färgämne. Önskemålet för en sådan hushållsfärg är att det inte ska ändra färg vid av pH-förändringar. Material: Sodalösning (0,5 mol/dm3 natriumkarbonat, 11,4 g till 250 cm3 vatten). Riktiga juicer (tex.. lingon, vinbär, blåbär eller äpple) ”Fusk-juicer” av gul, röd eller blå hushållsfärg Bägare/provrör Risker vid experimentet: Använd skyddsglasögon och personlig skyddsutrustning. En fullständig riskbedömning ges av undervisande lärare. Utförande: 1. Häll upp två lösningar som ska testas i stor miktotiterplatta eller provrör. Den ena är referens 2. Tillsätt sodalösning/bas i den ena och lika mycket vatten i den andra (utspädning) 3. Se vad som händer. Dra slutsats om vilka lösningar som är riktiga juicer av frukt och vilka som är gjorda av hushållsfärger Resultat: De flesta fruktjuicer ändrar färg om de utsätts för syra eller bas. Tydligast för bas De flesta hushållsfärger gör det inte. Funlightdrycker kan innehåller antocyaner och får då samma reaktion som äkta juicer. Förklaring: De färgade ämnena i fruktjuicer är svaga syror eller baser. De reagerar vid pH-förändring genom att tappa eller få en vätejon. Färgförändringen påverkar hur molekylen absorberar ljus. Färgen på molekylens förändras. Många syra-bas indikatorer kommer från växter. Hushållsfärger ska ha samma färg i sura, basiska eller neutrala lösningar. Riskbedömningsunderlag: Natriumkarbonat Irriterande R 36 och S (2), 22, 26 Juice 1.Funlight jordgubb, hallon eller vilda bär, E 163 Antocyaner (röd - blå) 2.Röd hushållsfärg E120 carmin 3 Lila (blandad hushållsfärg, blå E132 indigotin och röd E120carmin) 4 Blåbärsjuice 5 Äpplejuice (lite svårt att se!) 6 Gul hushållsfärg E102 tartrazin Referens Röd Med soda Lila Röd Lila Röd Lila Lila Gul Gul Gröngrå Mörkare gul Gul Slutsats: Juicer från frukt innehåller antocyaner. Dessa ändrar färg vid olika pH. Den tydligaste förändringen sker i basisk miljö (tydligare resultat kan ibland fås med utspädd NaOH). Hushållsfärger ändrar inte färg vid pH-förändring. Där önskar man att färgen ska vara stabil vid pH-förändringar. Prova gärna andra juicer som tex. morot, grape, tranbär, hallon, björnbär. Bläck förr och nu Senare under senantiken och den tidiga medeltiden gjorde man bläck av järnsulfat, gallsyra och gummi. Garvsyran (tannin). fick man från te och ekblad innehåller garvsyra. Garvsyra ger tillsammans med järnsalt (Fe3+ -joner) en svart förening som gör färgen permanent. Material: extrakt av ekblad eller te (tannin) och järn(III) joner Uppgiften Koka ekblad eller te i lite vatten och sila från. Tillsätt järnjonerna. Det är bara Fe3+-joner som ger det riktiga bläcket med garvsyra. Det bläck du gjort var det enda godkända dokumentbläcket, Svenskt Normalbläck, fram till sent 50-tal. Osynligt bläck Material: Askorbinsyralösning: 1 g askorbinsyra eller en C-vitamintablett löses upp i 300 cm3 Jodopaxlösning (hud-& sårdesinfektion): Späd jodopaxen med vatten, beroende på vilket volymförhållande och hur lång tid man vill det ska ta innan texten framträder (se tabell). jod/vatten färg på bläck tid innan ”bläcket” framträder 3 (0,02 mol/dm ) 1:1 ofärgad 15 sekunder 1:2 ofärgad 30 sekunder 1:4 ofärgad 45 sekunder 1:8 ofärgad 60 sekunder, men svag text Framkallningsvätska (3 % väteperoxid,) Stärkelsebehandlat papper, t.ex. det som används vid målning av vattenfärger Bomullstops, pipetter och en pensel att skriva med. Risker med experimentet: Måttligt riskfyllt. En fullständig riskbedömning ges av undervisande lärare. Utförande: Blanda bläcklösning genom att blanda 10 cm3 av askorbinsyralösningen med 5 cm3 av jod/vattenlösningarna. Använd bläcklösningen och skriv ett hemligt meddelande på ett papper. Se till att mätta papperet med bläcklösningen. Torka skriften med hushåll spapper eller liknande eller låt det lufttorka en god stund När skriften är torr, penslar (alt. duttar) man på framkallningsvätskan. Osynligt bläck som kan framkallas Beskrivning: Här finns många recept på osynlig skrift med bara ”kökskemikalier”. Nedan beskrivs även hur de framkallas. Recept på osynligt bläck som sedan framkallas: Se till att bläcket torkar före framkallning Bläck Framkallningsmetod Effekt Reaktionstyp Citron- eller apelsinjuice Värm över ljus eller lampa Skriften blir brum Pappret förkolnas i syra juicer Lösning av bakpulver Värm över ljus eller lampa Skriften blir brum Troligen en reaktion med papper Lösning av bakpulver Spraya eller stänk rödkålsextrakt Grön skrift på rosa papper Syra-bas reaktion med indikator Lösning av stärkelse Spraya/ måla på utspädd jodlösning Mörkblå skrift på ljusblått papper Stärkelse-jod reaktion Citronjuice Spraya/måla på utspädd jodlösning Vit skrift på ljusblått papper Texturen av skriften står ut från pappret Stärkelse-jod reaktion. Citronsyra reducerar jod till jodid Ändring av pappersstrukturen Vit skrift på färgad bakgrund Vax och vatten blandar sig inte Natriumkloridlösning. Skrapa med en penna Låt torka och borsta bort saltrester Vit vax, ljus eller Spraya någon färgad krita vattenlösning färg Blanda och se – färger i vatten och i mjölk Teori: Löser sig karamellfärger och tvål på samma sätt i vatten som i mjölk? Det gör de inte! I mjölk finns opolära fettsfärer, miceller, som har effekt på lösligheten och på hur ämnena sprider ut sig i lösningen. Material: en djup tallrik, ca 1 dl 3%.standard mjölk (röd), flera olika karamellfärger i droppflaska (hushållsfärger), flytande tvål eller diskmedel, bomullstops Riskbedömning: Drick inte mjölken som du har använd till experimentet! Utförande: 1. Häll upp ca 50 cm3 mjölk i den djupa tallriken. Tillsätt en eller några droppar av varje karamellfärg på ytan av mjölken. Vad händer med (karamell)färgerna? Försök att förklara varför hushållsfärgerna inte blandar sig med mjölken och ”flyter”. 2. Blöt en bomullstops med tvål/diskmedel och ”nudda” försiktigt karamellfärgerna i mjölken. Vad händer med färgämnet nu? Denna laboration handlar om miceller, polaritet, löslighet och egenskaperna hos en detergent Experiment Dropparna blir kvar på ytan av 3% mjölken. Eventuellt sjunker de efter stund. Färgen ”åker runt i mjölken”. Färgdroppen skyr detergenten/diskmedlet och sprids ut mot kärlets väggar. En micell är en samling långa molekyler som aggregerar ihop sig till en sfär. Molekylerna har en polär och en opolär ända. Den polära ändan är riktad mot vattnet och de opolära ändarna inåt sfären. Eftersom färgämnena har lägre densitet än mjölk, så ”flyter” de i mjölken. De opolära globerna av fett förhindrar karamellfärgerna att spridas. När tvål tillsätts får den färgämnet att snabbt sprida sig. Tvålen bryter upp micellerna och bildar tvål-fell-miceller. Dessa trycker bort vattnet med färgämnena och orsakar de kraftiga rörelserna i mjölken. Från ”Food Colors in Milk; Fat Chance – The Chemistry of Lipids; Sarquis; M.; Ed; Science in our World Series; Terrific Science; Middletown 1995; pp 71-75 https://www.youtube.com/watch?v=rqQSlEViNpk Bertas lavalampa Draken Berta gör en lavalampa. Material: Citronsyra, bikarbonat, olja, karamellfärg Utförande: 1. Lös upp lite citronsyra i vatten och färga lösningen med karamellfärg (tex patentblå E131 ändrar färg beroende på pH. Surt värde ger gul färg medan basiskt pH ger blå, med grön som övergång) 2. Häll bikarbonat i ett rör till ca 2 cm höjd 3. Häll matolja på bikarbonaten 4. Droppa den färgade citronsyralösningen i röret 5. Njut av det kemiska färgspelet. Till läraren: När citronsyran (H3C) möter bikarbonaten bildas koldioxid. H3C + 3NaHCO3 → 3CO2(g) + 3H2O + Na3C Citronsyra är sur och ändrar färgen på patentblått. Sedan neutraliseras syran av bikarbonaten. Figur 2: citronsyra en 3-värd karboxylsyra Figur 1Jag heter Berta och jag är en drake. Det roligaste jag vet är att experimentera, blåsa eld och flyga. Jag bor i en grotta med min mamma. Ibland kommer min storebror Gilbert och hälsar på. Min pappa bor i draklandet. Han vaktar den stora drakskatten. www.draknet.se Skapa pH-fjärilar Rödkålen fantastiska färger kan också utnyttjas till att skapa rödkålsfjärilar. Du behöver • Koncentrerad rödkålssaft • Blekta kaffefilter • Tallrik, tidning eller hushållspapper som underlag. • Bikarbonat • Citronsyra Gör så här 1. Lägg blekta kaffefilter på valt underlag. 2. Dränk in dem med koncentrerad rödkålssaft, ju mer koncentrerad den är desto bättre blir resultatet. 3. Strö några korn av bikarbonat och citronsyra över kaffefiltren. Eller måla med tops indränkta i bikarbonat- eller citronsyralösning 4. Låt stå och torka. Därefter kan ni göra fjärilar; 5. Klippa upp kaffefiltret i vikningen. Vips får du en vacker fjäril! 6. Tejpa/klistra fast några piprensare så får du även en kropp + antenner. 7. Pryd klassrummet med alla vackra fjärilar. Det som händer i experimentet är att pulvren löses upp i det blöta papperet. Efterhand som det lösta pulvret diffunderar ut på filtret så ändrar rödkålssaften färg så att det blir ett lite flammigt mönster av rött, rosa, blått och grönt på det lila filtret. Ett litet konstverk! Tips! Ta bara lite säger man till eleverna och då lägger de kanske en hel tesked pulver på filtret. Det blir inte bra, men det är ju lätt att göra om så det gör inget. Snart kommer de att upptäcka att här gäller verkligen ”less is more”. Idén från Bodil Nilsson, Lärarutbildningen, Stockholms Universitet