KOMPENSATIONSÅTGÄRDER inför

2015-06-11
Dnr: 07.1061.
Projektnummer:
KOMPENSATIONSÅTGÄRDER inför detaljplaneläggning av
del av SVEDALA 306:34 och 306:37
FÖRSKOLA, SKOLA, IDROTT
KOMPENSATIONSÅTGÄRDER del av SVEDALA 306:34 och 306:37 FÖRSKOLA, SKOLA, IDROTT
2015-06-11
Sidan 2 av 27
KOMPENSATIONSÅTGÄRDER del av SVEDALA 306:34 och 306:37 FÖRSKOLA, SKOLA, IDROTT
2015-06-11
FÖRORD
Denna handling är ett resultat av Svedala kommuns ambition att arbeta med hållbarhetsfrågor på ett
brett men samtidigt handfast och konkret sätt. Handlingen ska fungera som stöd i diskussionen
angående landskapets värde inom utbyggnadsområden vid detaljplaneläggning.
I samband med detaljplanearbete för del av SVEDALA 306:34 och 306:37 FÖRSKOLA, SKOLA, IDROTT har
även denna handling med analys och förslag på kompensationsåtgärder inför den föreslagna exploateringen
genomförts av Nyréns Arkitektkontor. Som utgångspunkt har Inventering av skyddsvärda arter, förekomst av
groddjur samt en bedömning av lämplighet som fladdermushabitat i detaljplaneområde FSA, Svedala 2015,
utförd av Calluna använts.
Sidan 3 av 27
KOMPENSATIONSÅTGÄRDER del av SVEDALA 306:34 och 306:37 FÖRSKOLA, SKOLA, IDROTT
2015-06-11
FÖRORD .................................................................................................................................................................................................................... 3
INLEDNING och METODIK ................................................................................................................................................................................ 5
DET AKTUELLA PLANFÖRSLAGET .............................................................................................................................................................. 8
Detaljplanens syfte och huvuddrag....................................................................................................................................................................... 8
INVENTERING AV OMRÅDETS RESURSER ............................................................................................................................................ 8
Platsen med omgivningar....................................................................................................................................................................................... 9
Förenklad landskapsanalys ................................................................................................................................................................................... 11
Landskapsvärden avseende biotopområden och rekreativa värden (tabell 1) ........................................................................................... 16
Landskapsvärden avseende kulturmiljö (tabell 2) .......................................................................................................................................... 19
ANALYS och ÅTGÄRD för ökad balansering (tabell 3) ................................................................................................................. 23
SLUTSATS .............................................................................................................................................................................................................. 27
Sidan 4 av 27
KOMPENSATIONSÅTGÄRDER del av SVEDALA 306:34 och 306:37 FÖRSKOLA, SKOLA, IDROTT
2015-06-11
INLEDNING och METODIK
I dagens samhällsbyggande eftersträvas ekologisk, social och ekonomisk hållbarhet. I planeringen gäller
att hushålla med befintliga resurser och skapa förutsättningar för ökad biologisk mångfald, människors
känsla av delaktighet och ”robusthet”, som kan rymma de föränderliga förutsättningar som
stadsbyggande innebär. Att arbeta med s.k. kompensationsåtgärder i plan- och byggprocessen är ett
sätt att sätta fokus på landskapets ekologiska och sociala funktioner samt landskapsbild och kulturmiljö.
Den europeiska landskapskonventionen ska ligga till grund för skydd och skötsel av landskapet.
Landskapets viktiga kulturella, sociala och naturligtvis biologiska värden har stor betydelse för invånarna.
Dessa miljövärden ligger även till grund för trygghet och ekonomisk utveckling. Konventionens parter
erkänner att landskapet har stor betydelse som uttryck för mångfald av natur- och kulturarv samt för
att skapa identitet. Identitet och igenkänning är faktorer som i sin tur bidrar till social trygghet.
Genom medvetenhet, planering och skydd kan även det så kallade ”vardagslandskapet” det vill säga
områden som saknar speciella naturvärden, men som är viktiga i människors närmiljö, få en ökad
betydelse. Detta kan ske genom att:
•
•
•
•
identifiera det som är typiskt för ett landskap samt bevara och utveckla detsamma
sätta upp kvalitetsmål för utvecklingen i olika området
öka människors medvetenhet och kunskap om landskapet
möjliggöra insyn och medverkan i beslut, d.v.s. brukarmedverkan
I ”Miljömålsprogram för Svedala 2005 - 2010” (MMP-05) definieras kommunens miljömål av vilka
följande bedöms viktigast för kompensationsmodellen:
• ett rikt växt- och djurliv
• begränsad klimatpåverkan
Sidan 5 av 27
KOMPENSATIONSÅTGÄRDER del av SVEDALA 306:34 och 306:37 FÖRSKOLA, SKOLA, IDROTT
2015-06-11
• ingen övergödning
• giftfri miljö
• ett rikt odlingslandskap
• en god bebyggd miljö
Landskapet har även stor betydelse för rekreation och folkhälsa, vilket ytterligare understryker den
sociala dimensionen. Regeringen har fastställt 11 folkhälsomål varav följande kan ses som relevanta.
• delaktighet och inflytande i samhället (d.v.s. brukarmedverkan)
• sunda och säkra miljöer och produkter
• ökad fysisk aktivitet
Balanseringsmetoden kan ses som ett verktyg för att höja nivån på plan- och MKB-processen genom
att exploatering även innebär kompensation av viktiga ekologiska och sociala funktioner samt om möjligt
även kulturmiljö. Rätt tillämpad bör metoden ligga helt i linje med miljöbalkens hänsynsregler och den
europeiska landskapskonventionen.
Denna förenklade metod har utvecklats för att kunna användas inom ramen för kommunens
kvalitetsarbete vid detaljplanering och föreslagna åtgärder regleras lämpligen i exploateringsavtal. Metoden
innebär i korthet:
1) Genomför förenklad landskapsanalys enl. K. Lynch metod för att få fram detaljplanens orientering i
landskapet och hur dess funktioner förhåller sig.
2) Stäm gärna av landskapsanalysen via dialog med brukare för att få fram sociala värden och
funktioner som närboende, föreningar och andra berörda vill betona.
3) Inventera ekologiska och rekreativa värden samt kulturmiljövärden. På de aktuella platserna i
kommunen – brukade tätortsnära landskap - sammanfaller dessa ofta.
4) Kontroll mot relevanta styrdokument.
Sidan 6 av 27
KOMPENSATIONSÅTGÄRDER del av SVEDALA 306:34 och 306:37 FÖRSKOLA, SKOLA, IDROTT
2015-06-11
5) Analys av ingrepp och påverkan enligt aktuellt förslag och bedöm omfattningen enl.
stoppljusmodellen.
6) Analysera vilken kompensationsmetod som är relevant för förlorad funktion.
7) Ta fram förslag på lämpliga åtgärder för ökad balansering.
8) Bedöm om ökad balans har uppnåtts och redovisa med stoppljusmodellen.
Sidan 7 av 27
KOMPENSATIONSÅTGÄRDER del av SVEDALA 306:34 och 306:37 FÖRSKOLA, SKOLA, IDROTT
2015-06-11
DET AKTUELLA PLANFÖRSLAGET
Detaljplanens syfte och huvuddrag
Syftet med planen är att pröva förutsättningarna för ny skola för 700 barn, utökat idrottsområde, ny väganslutning samt ytor för park/natur.
Området blir en ny målpunkt i södra Svedala, strategiskt placerad mellan centrum och planerade framtida bostadsområden i söder. Kopplingen
från centrum till skola och idrott och vidare söderut blir viktig och längs stråket föreslås vistelse- och aktivitetsytor för att skapa ett tryggt
stråk. Idrottshallen placeras centralt i området, nära skola och andra idrottsaktiviteter och med entré mot stråket. Skolan placeras i södra
delen av området på kullen, anpassad efter terrängen och med fina vyer söderut. Infart till idrotten sker i öster, från Aggarpsvägen och från
den nya vägen i söder. Skolan angörs från vägen i söder.
Sidan 8 av 27
Illustrationsplan
KOMPENSATIONSÅTGÄRDER del av SVEDALA 306:34 och 306:37 FÖRSKOLA, SKOLA, IDROTT
2015-06-11
INVENTERING AV OMRÅDETS RESURSER
Platsen med omgivningar
Området mellan Segeå och befintlig gård är bebyggt med fotbollsplaner. Gården, f.d. plantskolan, på norra kullen, byggdes ca 1856 och har
sedan 1910 haft plantskoleverksamhet. Ännu idag odlas t.ex. forsythia till försäljning. Biodling bedrivs söder om gårdsbyggnaden. Till
fastigheten hör en anrik trädgård som är ett arv från trädgårdsmästarna som drivit planskolan. Trädgårdens gårdsplan omges av formklippta
idegranar, planterade på 1930-talet. Trädgården på baksidan domineras av rödek, blodbok, valnöt och sibiriskt korkträd. Inslag av
gammeldags rosor och pioner är stort.
Området består av en höjd med två sammanhängande kullar (+52möh till +47möh) med omgivande låglänt åkerlandskap (+45möh).
Österut finns utbyggnadsområdet Tegelbruksområdet. Området Åkerbruket är under uppbyggnad söder om Tegelbruket. Söder och väster ut
breder sig idag ett böljande åkerlandskap som i framtiden planeras som utbyggnadsområden till Svedala tätort. Åkermarken har
jordbruksklassificering 9 (där 10 är högsta värde).
Sidan 9 av 27
KOMPENSATIONSÅTGÄRDER del av SVEDALA 306:34 och 306:37 FÖRSKOLA, SKOLA, IDROTT
2015-06-11
Sidan 10 av 27
KOMPENSATIONSÅTGÄRDER del av SVEDALA 306:34 och 306:37 FÖRSKOLA, SKOLA, IDROTT
2015-06-11
Omgivande landskap sett från planområdet
1.
2.
3.
4.
Sidan 11 av 27
KOMPENSATIONSÅTGÄRDER del av SVEDALA 306:34 och 306:37 FÖRSKOLA, SKOLA, IDROTT
2015-06-11
Planområdet sett från omgivande landskap
1.
2.
3.
4.
Sidan 12 av 27
KOMPENSATIONSÅTGÄRDER del av SVEDALA 306:34 och 306:37 FÖRSKOLA, SKOLA, IDROTT
2015-06-11
Förenklad landskapsanalys
Landskapskaraktären för planområdet är det sydskånska böljande backlandskapet. Området består av en
höjd med två sammanhängande kullar med omgivande låglänt åkerlandskap. Trädbeståndet domineras av
lövträd i anslutning till gårdarna i landskapet. I området utgör den uppvuxna fd handelsträdgården ett
karakteristiskt inslag. I området och dess närmaste omgivning finns ett antal diken och
dagvattendammar. Tillgången till mark för rekreation är begränsad eftersom åkermark dominerar. Dikena
utgör barriärer för rörelse i landskapet då de är svåra att korsa.
Lynchanalysen använder följande engelska begrepp: districts, nodes, paths, edges, landmarks.
Dessa begrepp har översatts fritt från engelska till svenska och får nedan en kortfattad
förklaring:
”Path” kallas i analysen stråk och avser här mer betydande förflyttningsleder för gående eller cyklister.
Det ska betonas att detta är en analys av områdets upplevelsemässiga struktur ur en gåendes eller
cyklandes perspektiv – vilket medför att de redovisade stråken inte är bilstråk, utan gångvägar,
cykelvägar samt andra vägar som gångtrafikanter och cyklister använder sig av för att förflytta sig
mellan olika delar av området. Större bilvägar (med högre hastighet än 50 km/tim eller mycket trafik
samt järnvägar) är istället redovisade som kant/barriär.
”Edge” kallas i analysen barriär och avser ett upplevelsemässigt och fysiskt hinder för förflyttning till
fots och/eller på cykel. Det kan handla om tungt trafikerade trafikleder, järnvägar, staket, vattendrag.
Samtliga vattensträckor ska redovisas som sådana gränser. Här är emellertid avsikten att visa på de
begränsningar som finns för faktisk förflyttning.
Sidan 13 av 27
KOMPENSATIONSÅTGÄRDER del av SVEDALA 306:34 och 306:37 FÖRSKOLA, SKOLA, IDROTT
2015-06-11
”Node” kallad nod och avser platser där flera viktiga stråk och/eller distrikt strålar samman i knutoch mötespunkter.
”District” kallas i den aktuella analysen distrikt resp. underdistrikt och avser ett sammanhållet område
med homogen karaktär, t.ex. bostadsområde, industriområde eller större naturområde.
”Landmark” kallas i analysen landmärke och avser upplevelsemässigt signifikanta element som är synliga
över stort avstånd och därför kan fungera som orienteringsreferens i landskapet.
Sidan 14 av 27
KOMPENSATIONSÅTGÄRDER del av SVEDALA 306:34 och 306:37 FÖRSKOLA, SKOLA, IDROTT
2015-06-11
Sidan 15 av 27
KOMPENSATIONSÅTGÄRDER del av SVEDALA 306:34 och 306:37 FÖRSKOLA, SKOLA, IDROTT
2015-06-11
Landskapsvärden avseende biotopområden och rekreativa värden (tabell 1)
Vid inventering av de ekologiska och rekreativa värdena i området har nedanstående parametrar
bedömts som viktiga för att kunna analysera vilken typ av kompensationsåtgärd som kan bli aktuell.
Förutom fältinventering ska aktuella styrdokument stämmas av. Inventeringen är baserad på
”Balanseringsprincipen” 1 i vilken följande grupper av resurser inventeras och analyseras:
-mark
-vatten
-växter, djur och biotoper
-landskap, kulturhistoria & rekreation
-luft, klimat och buller
I tabellen nedan redovisas identifierade biotopområden inom planområdet numrerade från 1 och uppåt
samt om möjligt med geografiskt läge (siffrorna återfinns på ortofoto enl. ovan).
1
Balanseringsprincipen tillämpad i fysisk samhällsplanering, stadsbyggnadskontoren i Helsingborg, Lund och Malmö, 2002
Sidan 16 av 27
KOMPENSATIONSÅTGÄRDER del av SVEDALA 306:34 och 306:37 FÖRSKOLA, SKOLA, IDROTT
2015-06-11
Tabell 1
Biotopområden
(numreras från 1
och uppåt)
Funktioner
(ekosystemtjänster)
Brukarvärden
Kvant.
(kvm /antal)
Artmångfald
Livsmiljö för
fauna
värde
Landskapsvärde
(samlad
bedömning och
värdering av
ekologiska resp.
kulturhistoriska
funktioner samt
brukarvärden)
Hot
Påverkas av
förslag till planprogram?
1.Handelsträdg
årdstomten
-Biotop för
fåglar och
insekter
-Potentiella
rekreationsoch
upplevelsevärd
en
ca 1,2 ha inom
planområdet
Måttlig
Måttlig
Måttlig
Ja
Vildvuxen
handelsträdgår
d med främst
prydnadsväxter
som forsythia
och thuja. Träd
(pil, hagtorn,
lönn, tysklönn,
avenbok) varav
några få äldre
kring 70 år.
Fältskikt
dominerat av
kväve- och
skuggynnade
arter.
Relativt artrik
fågelfauna,
men med
vanlig/ganska
vanliga arter
Om äldre träd
och
blommande
buskar och träd
viktiga för djuroch växtliv
försvinner
-Pollinering för
insekter
(framförallt
körsbär och
hagtorn samt
tidigt på våren
pil och vide)
Insektsliv
förmodligen
präglat av
omgivande
åkermark.
Humlefaunan
kan vara artrik
på de vildvúxna
delarna, dock
ej troligt att
naturvårdsintre
ssanta arter
förekommer.
Några
däggdjursarter
som rådjur,
hare och
vildkanin
förekommer
Sidan 17 av 27
Del av området
i öster samt
söder planeras
för natur och
skola (utemiljö
och till viss del
byggnad)
KOMPENSATIONSÅTGÄRDER del av SVEDALA 306:34 och 306:37 FÖRSKOLA, SKOLA, IDROTT
2015-06-11
2. Lipdammen
3. Diken
-Biotop för
grodor
(förmodligen
ätlig groda)
Visst
rekreationsvärd
e
Ca 4000 kvm
-Biotoper för
djur och växter
som kräver
vatten eller
fuktiga miljöer
-Vattentillgång
för växter och
djur
Spridningslinje
r för djur och
växter
-Vattenhållande
och renande
kapacitet
Rekreationsvär
den
Ca 400 m
Måttlig
Måttlig
Sidan 18 av 27
Hög
Livsmiljö för
ätlig groda
Hög
Hög
Spridningskorri
dorer för ätlig
groda och
andra
vattenlevande
organismer
Hög
Ätlig groda,
fridlyst
-Biotopskydd
för diken i
anslutning till
jordbruksmark
Om
spridningskorri
dorer och
livsmiljöer för
ätlig groda och
andra
organsimer
försämras
Försämring av
vattenkvalitet
Lägre
vattennivå så
att dammen
torkar ut
Om diken
kulverteras
Ja
Exploateringen
inom
planområdet
kan påverka
livsmiljöer och
spridningskorri
dorer för
organismer i
dammen
Ja
Fotbollsplaner
planeras så att
diket i öster
behöver dras
om
KOMPENSATIONSÅTGÄRDER del av SVEDALA 306:34 och 306:37 FÖRSKOLA, SKOLA, IDROTT
2015-06-11
4. Åkermark
-Revir för
sånglärka
-Ytor att röra
sig över för
viltdjur som
rådjur och hare
-Vattenhållande
och filtrerande
kapacitet
-Produktion av
råvaror för
livsmedel och
energi
(åkermarksklas
sificering 9)
-Pollinering för
insekter
-Utblickar och
upplevelsen av
det öppna,
böljande
landskapet
-Livsmedelsproduktion
Ca 8 ha
Låg
Måttlig
Hög
Storskalig
odling. Längs
dikeskanter
kan
artmångfalden
vara något
större.
Sånglärka
(rödlistad) har
noterats
revirhävdande
över åkern i
söder
Öppet
jordbrukslands
kap med bördig
åkermark och
utblickar
Åkermarken
bedöms i övrigt
inte hysa några
naturvårdsintre
ssanta arter
Sånglärka,
rödlistad art
Rådjur, harar,
vildkaniner
förekommer
Landskapsvärden avseende kulturmiljö (tabell 2)
Genom att jämföra historiska kartunderlag med platsen kan sedan länge bevarade vägsträckningar och
ägogränser, som fortfarande är tydliga på platsen, identifieras.
Det kulturhistoriska värdet avseende byggnader och bebyggelsemiljöer kan indelas i dokumentvärden resp.
upplevelsevärden med olika bakgrund och motiv. Sättet att dela upp och värdera kan användas även på
andra värden än renodlad bebyggelse.
Fornlämningar är spår efter äldre mänsklig verksamhet. De intar en särställning och är inte aktuella att
ytterligare värdera i detta skede. Fornlämningar har stark lagskydd genom Lag (1988:950) om
kulturminnen m.m. ofta kallad Kulturminneslagen. Arkeologisk utredning steg 2 har genomförts varvid två
härdrester har identifierats. I övrigt framkom inte några fornlämningar. I samband med den arkeologiska
utredningen har konstaterats att inga hinder föreligger för att bebygga området.
Sidan 19 av 27
Om marken
hårdgörs eller
bebyggs.
Fragmentering
av marken som
påverkar
möjligheter till
odling.
Schaktning/utfy
llnad som
påverkar
landskapets
karaktär
Ja
Skola och
idrottsplats
med tillhörande
ytor planeras
till stora delar
på åkermark
KOMPENSATIONSÅTGÄRDER del av SVEDALA 306:34 och 306:37 FÖRSKOLA, SKOLA, IDROTT
2015-06-11
I tabellen nedan anges kommentar eller ”-” d.v.s. ”inte aktuellt”. Kolumner med grön skraffering
återfinns även i tabell 3.
Tabell 2
Kulturmiljö
(betecknas med A och
framåt)
Brukarvärde
Omfattning/
kvantifiering
Dokumentvärde
(historiska
egenskaper)
A.Aggarpsvägen
Kommunikation,
bidrar till
igenkänning
-
Klassas som
kulturväg, vilket
betyder att
vägsträckningen har
förhistoriska anor
enligt kulturgeografi
ska studier.
B.Gård med infart
Tillhörighet och
identitet
Vitputsad gård med
valmat tak med
tegelpannor.
Vitputsad
ekonomibyggnad.
Trädgårdsanläggnin
g (delvis bestående
av fd
handelsträdgård)
Byggnad från 1856
Sidan 20 av 27
Upplevelsevärde
(estetiska,
upplevelsemässiga
och socialt
engagerande
egenskaper)
Bidrar till
igenkänning
Övergripande/förstärkande motiv
Påverkas av förslag
till detaljplan och i
så fall på vilket sätt?
Överensstämmelse
med historiska
sträckningar innebär
autencitet och
pedagogiskt värde
Miljöskapande,
identitets- och
symbolvärde
Autencitet och
pedagogiskt värde
Delvis
Vägens sträckning
påverkas ej.
Upplevelsen av det
öppna landskapet
sett från vägen
påverkas delvis då
området bebyggs.
Ja
Gården, större delar
av trädgården samt
infarten bevaras.
Upplevelsen av
gården i landskapet
förändras.
KOMPENSATIONSÅTGÄRDER del av SVEDALA 306:34 och 306:37 FÖRSKOLA, SKOLA, IDROTT
2015-06-11
C.Aggarps by
Tillhörighet och
identitet
-
D.Kulturmiljölandska
pet
Rekreation, utblickar
och upplevelsen av
det öppna, böljande
landskapet.
-
Aggarps
sammanhållna
bymiljö med bevarad
kvarn- och
mjölarbostad är ett
minnesmärke från
den agrara
näringens
expansionsperiod
under 1800-talet
Sidan 21 av 27
Miljöskapande,
identitets- och
symbolvärde
Autencitet och
pedagogiskt värde
Nej
Miljöskapande
värden
Lång kontinuitet av
odlat, öppet
landskap
Ja
Delar av det öppna
landskapet tas i
anspråk för
bebyggelse,
idrottsanläggning
och väg.
KOMPENSATIONSÅTGÄRDER del av SVEDALA 306:34 och 306:37 FÖRSKOLA, SKOLA, IDROTT
2015-06-11
GRUNDMOTIV
1. Dokumentvärde (historiska egenskaper)
2. Upplevelsevärde (estetiska, upplevelsemässiga, socialt engagerande
egenskaper)
Byggnaden/Byggnadsmiljön:
Byggnaden/Byggnadsmiljön:
Byggnadshistoriskt värde
vittnar om äldre tids byggnadsskick/har intressant
byggnadshistoria.
Arkitektoniskt värde
är ”vällöst” i fasad/plan, har dekor/proportionering av
hög klass. Område med enhetlig gestaltning.
Arkitekturhistoriskt värde
har varit mönsterbildande; arkitekten har löst ett arkitektoniskt
problem på ett speciellt sätt,
är viktig för förståelsen av arkitekturens utveckling.
Konstnärligt värde
har konstnärligt värde utöver det arkitektoniska, t.ex.
fasadskulptur, muralmåleri, interiörutsmyckning.
Samhällshistoriskt värde
var den första i ett samhälles utveckling/milstolpe i samhällets
utveckling; representerar system eller företeelser som ej längre
finns i samhället.
Miljöskapande värde
är av arkitektonisk betydelse i stadsplan/bybild;
betydande inslag i kulturlandskap.
Socialhistoriskt värde
visar hur olika samhällskikt levt/arbetat/umgåtts, speglar forna
tiders livsvillkor. Visar hur gångna tiders socialvård fungerade.
Patina
har spår av åldrande, oxidation, nötning m.m. som ger
dimension åt tidens gång.
Personhistoriskt värde
är anknuten till historisk person t.ex. konstnär / författare /
vetenskapsman.
var uppväxtmiljö/arbetsmiljö för historisk person; ”vallfartsmål”.
Identitetsvärde
ger människan samhörighet med sin omgivning, är
välbekant inslag i levnadsmiljö.
Teknikhistoriskt värde
har ålderdomlig/intressant teknisk utrustning, t.ex.
industri/kvarn/såg.
Symbolvärde
fungerar som symbol för händelse, företeelse eller idé.
(I många fall kan symbolinnehållet förskjutas/förändras
efter hand.)
Kontinuitetsvärde
har miljösammanhang som illustrerar framväxt och förändring
av levande samhälle. Utveckling och användning av samma
bebyggelse generation efter generation.
Traditionsvärde
anknyter till speciella händelser eller traditioner.
ÖVERGRIPANDE / FÖRSTÄRKANDE MOTIV
Byggnaden/Byggnadsmiljön:
Autencitet/äkthet
Pedagogiskt värde/tydlighet
Sällsynt – representativ
är i ursprungligt skick, har genomgått få förändringar.
har budskap som går fram tydligt. Detta förstärker främst de historiska egenskaperna, dokumentvärdet.
är unik eller typisk på nationell, regional eller lokal nivå.
Tabell utarbetad av Riksantikvarieämbetet för bedömning av kulturmiljövärden av byggnader och bebyggelsemiljöer.
Sidan 22 av 27
KOMPENSATIONSÅTGÄRDER del av SVEDALA 306:34 och 306:37 FÖRSKOLA, SKOLA, IDROTT
2015-06-11
ANALYS och ÅTGÄRD för ökad balansering (tabell 3)
I detta avsnitt ingår de biotopområden och kulturmiljövärden som påverkas av det aktuella
detaljplaneförslaget. Analys görs utifrån platsens samlade funktioner ur ett ekologiskt, brukar- och
kulturhistoriskt perspektiv som har identifierats i tabell 1 resp. 2 samt utifrån kommunens styrdokument
och historiskt kartmaterial. Planförslagets ingrepp och påverkan analyseras i relation till landskapsvärdet.
Förslagets effekter kan sammanfattas enligt stoppljusmodellen:
• rött innebär ingrepp som allvarligt skadar definierade landskapsvärden
• gult innebär negativ påverkan på definierade landskapsvärden
• grönt innebär ingen negativ påverkan på definierade landskapsvärden
Balanseringensprincipens fyra steg är:
• undvik
• minimera
• utjämna inom planområdet
• ersätt utanför planområdet
Genom de tre första av dessa steg samt förslag på lämplig åtgärd kan ökad balans inom planområdet
uppnås, vilket är målet. Det fjärde steget ”ersätt utanför planområdet” bör undvikas. Överenskomna
åtgärder avtalade i exploateringsavtal mellan byggherre/exploatör och kommun kan medföra att t.ex. rött
övergår till gult eller gult till grönt.
Sidan 23 av 27
KOMPENSATIONSÅTGÄRDER del av SVEDALA 306:34 och 306:37 FÖRSKOLA, SKOLA, IDROTT
2015-06-11
Tabell 1
Biotopområde/
Kulturmiljövärde
Brukarvärden
(betecknade med 1
och uppåt resp. A och
framåt enligt ovan)
Landskapsvärde
(samlad bedömning
och värdering av
ekologiska resp.
kulturhistoriska
funktioner samt
brukarvärden)
Skydd
(lagstiftning,
riksintresse, lokala
krav och
bestämmelser m.m.)
Ingrepp och
påverkan genom
planförslag
Balansering
-undvik
-minimera
-utjämna inom
området
-ersätt utanför
området
Förslag på åtgärd
1.Handelsträdgårdst
omten
-Potentiella
rekreations- och
upplevelsevärden
Måttlig
Minimeras/utjä
mnas inom
området
-Gröna miljöer
ramar in och
utgör buffert
-Mark
planläggs som
park/natur
Sidan 24 av 27
Balans (enl.
stoppljus-modellen)
KOMPENSATIONSÅTGÄRDER del av SVEDALA 306:34 och 306:37 FÖRSKOLA, SKOLA, IDROTT
2015-06-11
2. Lipdammen
Rekreationsvärde
Hög
Ätlig groda, fridlyst
3. Diken
Rekreationsvärde
Hög
Biotopskydd
Sidan 25 av 27
Minimeras/utjä
mnas inom
området
Spridningskorri
dorer i form av
dammar
bibehålls/ersätt
s
Fler
dagvattendam
mar anläggs
(viktigt med
buskage och
högre
vegetation i
anslutning till
våtmarker samt
att vattnet inte
torkar ut)
Utjämnas inom
området
-Diken ersätts
-Breddade
zoner kring
diken som
gynnar djuroch växtliv
-Ev återskapa
mer
naturliga/mean
drande
sträckningar
KOMPENSATIONSÅTGÄRDER del av SVEDALA 306:34 och 306:37 FÖRSKOLA, SKOLA, IDROTT
2015-06-11
4. Åkermark
-Utblickar och
upplevelsen av det
öppna, böljande
landskapet
-Livsmedelsproduktion
Hög
A. Aggarpsvägen
Kommunikation,
bidrar till
igenkänning
Måttlig/hög
B. Gård med infart
Tillhörighet och
identitet
Måttlig
C.Aggarps by
Tillhörighet och
identitet
Hög
Bördig åkermark ,
klass 9
Sånglärka, rödlistad
art
Aggarpsvägen är
klassad som
kulturväg
Fast fornlämning
Sidan 26 av 27
Minimera
-Minimera
hårdgjorda ytor
-Undvika 1plansbyggnade
r för att minska
yta som
bebyggs
Ersätt utanför
området
-Gynna
sånglärkans
revir på annat
ställe
Minimera
-Grön
inramning mot
vägen
-Mer naturlig
anslutning till
södra vägen än
tidigare
föreslagen
rondell
Minimera
-Avstånd hålls
mellan
skolbebyggels
e och gård
-Infarten
bibehålls och
används
Balans finns
KOMPENSATIONSÅTGÄRDER del av SVEDALA 306:34 och 306:37 FÖRSKOLA, SKOLA, IDROTT
2015-06-11
D.Kulturmiljölandska
pet
Rekreation, utblickar
och upplevelsen av
det öppna, böljande
landskapet.
Hög
Länsstyrelsens
kulturmiljöprogram
SLUTSATS
Till stor del kan de ingrepp som medför negativa påverkan balanseras till en god nivå i projektet. De
effekter som kan uppstå i vattenbiotoperna i området kan helt balanseras med de åtgärder som föreslås
i detaljplanen så att ingen negativ effekt uppstår. Påverkan på kulturmiljön kan också balanseras även
om en viss negativ påverkan kvarstår. I och med att detaljplanen medför att skolbyggnader och
idrottsfunktioner placeras i odlingslandskapet sker en negativ påverkan, både för utblickar och för
upplevelsen av landskapet. Även gårdens förhållande till landskapet förändras. Placeringen och
gestaltningen av skolbyggnaden har dock anpassats till platsen för att så liten påverkan som möjligt ska
uppstå. Funktionen av åkermark kommer att upphöra men viss kompensation kan ändå ske genom att
de biotoper som finns på den kvarvarande handelsträdgårdstomten kan vara kvar och att andelen
hårdgjorda ytor minimeras. Gröna miljöer föreslås som ramar in och skapar en buffert till omgivningen.
Sidan 27 av 27
Minimera
-Hänsyn tas till
terrängen
-Hög kvalitet på
gestaltning av
bebyggelse