fulltext - DiVA Portal

Transcription

Integrerad Rapportering
på Stockholm Large Cap
En studie kring integrering av social- och miljöinformation i årsredovisningar –
efterlevnad av IR-principer och förklarande faktorer
Linda Landström
Martin Uppman
VT 2015
Examensarbete, Grundnivå (kandidatexamen), 15 hp
Företagsekonomi
FEG300
Ekonomprogrammet 180 hp
Handledare: Arne Fagerström
Examinator: Stig Sörling
Förord
Jordens ekologiska tillstånd fordrar förändrat beteende av såväl individer som organisationer.
Alla har ett ansvar att säkra kommande generationers levnadsförutsättningar och att få ägna
arbetet med en c-uppsats till detta brännande område är en ynnest.
Vi vill rikta ett stort tack till vår handledare Arne Fagerström för allt ”örongodis” under det
senaste året och tackar även vår examinator Stig Sörling samt våra opponenter för den
konstruktiva kritiken.
Detta arbete hade inte gått att genomföra utan stödet från närstående som offrat sin tid och
kommit till undsättning när barn varit sjuka eller andra knipor uppstått – ni vet vilka ni är och
vi är evigt tacksamma!
Gävle, juni 2015
______________________________
Linda Landström
______________________________
Martin Uppman
Sammanfattning
Integrerad rapportering (IR) sprider sig inom redovisningsvärlden och modellen ska enligt
förespråkarna skänka en transparent bild över hur företagen sammanlänkar finansiell och
icke-finansiell information. Genom intressent- och legitimitetsteoretiska postulat syftar
studien till att visa vilka faktorer (storlek, skuldsättningsgrad, ägarkoncentration och
bransch) som kan påverka valet att tillämpa IR-principer. Vidare undersöks om mängden
integrerad information verkligen skiljer sig mellan företag som tillämpar IR och övriga.
Fokus ligger på social- och miljöinformation som finns integrerad med övriga
upplysningar.
Empirin har genererats genom en i huvudsak kvantitativ innehållsanalys av 67
årsredovisningar från företag noterade på Nasdaq OMX Large Cap. Regressionsanalyser
och Mann-Whitney test har använts för att analysera den insamlade empirin.
De statistiska testerna visar att storlek och branschtillhörighet har signifikanta samband
med
mängden
integrerad
miljö-
och
social
information
i
årsredovisningarna.
Ägarkoncentration och skuldsättningsgrad visade dock inget samband vilket talar för att
finansiella intressenter inte pressar företag mot IR-principer. Signifikanta skillnader kunde
konstateras mellan årsredovisningarna som uppgavs vara integrerade i förhållande till
övriga. Denna upptäckt kan tolkas som att IR-tillämpande företag även har en starkare
hängivenhet till hållbarhetsfrågor.
Studien bidrar med en bild över hur IR-principer förekommer på svensk börs samt hur detta
ur ett hållbarhetsperspektiv skiljer sig från övriga årsredovisningar. Vidare indikerar
studien att paralleller kan dras mellan IR och frivillig rapportering i övrigt då företagens
storlek och branschtillhörighet påverkat årsredovisningens utformning.
Som fortsatt forskning föreslås studier kring IR ur ett användarperspektiv då utbudet av
detta idag är skralt och samtidigt kritiskt för fortsatt utveckling av IR.
Nyckelord: Integrerad rapportering, IIRC, hållbarhetsrapportering, frivillig rapportering,
miljöinformation, social information, intressentteori, legitimitetsteori.
Abstract
Integrated reporting (IR) is spreading in the accounting world and according to proponents
the model should give a transparent picture of how the companies are linking financial and
non-financial disclosures. Through postulates from stakeholder- and legitimacy theory this
study aims to demonstrate which factors (size, debt ratio, ownership concentration and
industry) that may affect the choice of applying IR principles. Furthermore, the study also
examines whether the amount of integrated information really differs between companies
who allege to apply IR and others. Focus lays on social- and environmental information.
The empirical data is essentially generated by a quantitative content analysis of 67 annual
reports from companies listed on Nasdaq OMX Large Cap. Regression analysis and MannWhitney tests were used to analyze the collected empirical data.
The statistical tests show that size and industry has significant effect on the amount of
integrated information within the annual reports. Debt ratio and ownership concentration
however, showed no relationship which leads to the conclusion that financial stakeholders
is not pressuring the companies towards IR principles. Significant differences between the
annual reports claimed to be integrated and other annual reports where observed. This
finding could be interpreted as companies that apply IR also have a stronger devotion to
sustainability issues.
Future research is suggested to be conducted from a user perspective. The supply of this
type of studies is poor but crucial for continued development of IR.
Key words: Integrated reporting, IIRC, sustainability reporting, voluntary reporting,
environmental information, social information, stakeholder theory, legitimacy theory.
Innehållsförteckning
1. Inledning ............................................................................................................................................ 1
1.1. Introduktion ............................................................................................................................... 1
1.2. Bakgrund .................................................................................................................................... 1
1.3. Problemdiskussion ..................................................................................................................... 3
1.4. Problemformulering och syfte .................................................................................................. 5
1.5. Avgränsning................................................................................................................................ 6
1.6. Uppsatsens disposition ............................................................................................................... 6
2. Referensram ....................................................................................................................................... 7
2.1. Praktisk referensram ................................................................................................................ .7
2.1.1. Hållbarhetsbegreppet ......................................................................................................... .7
2.1.2. Utveckling av frivillig rapportering .................................................................................. .8
2.1.3. Utveckling av integrerad rapportering ............................................................................. .9
2.1.4. The International <IR> Framework .............................................................................. .11
2.1.5. Kritik mot IR ..................................................................................................................... 13
2.2. Teoretisk referensram ............................................................................................................ .15
2.2.1. Motivering av valda teorier ............................................................................................. .15
2.2.2. Intressentteorin ................................................................................................................. .15
2.2.3. Legitimitetsteorin .............................................................................................................. .17
2.3. Tidigare forskning och förklarande faktorer ....................................................................... .20
2.3.1. Storlek ............................................................................................................................... .20
2.3.2. Skuldsättningsgrad ........................................................................................................... .21
2.3.3. Ägarkoncentration ............................................................................................................ .22
2.3.4. Bransch .............................................................................................................................. .22
2.3.5. A priori-modell ................................................................................................................... 23
2.4. Skillnader mellan årsredovisningar som uppges vara integrerade och övriga ................ .24
3. Metod ............................................................................................................................................... .26
3.1. Övergripande forskningsideal och metoder ......................................................................... .26
3.2. Forskningsdesign..................................................................................................................... .27
3.3. Redovisningsteoretisk positionering ....................................................................................... 27
3.4. Tillvägagångssätt...................................................................................................................... 28
3.4.1. Insamling av data ............................................................................................................... 29
3.4.2. Källkritik .......................................................................................................................... .30
3.4.3. Population, urval och bortfall ......................................................................................... .30
3.5. Reliabilitet och validitet ......................................................................................................... .31
3.6. Operationalisering ................................................................................................................. .32
3.6.1. Beroende variabel ............................................................................................................. .32
3.6.2. Oberoende variabler .......................................................................................................... 33
3.6.3. Kodningsmanual ................................................................................................................ 34
3.7. Dataanalys................................................................................................................................. 36
4. Empiri och analys ............................................................................................................................ 37
4.1. Univariat analys ..................................................................................................................... .37
4.1.1. Översiktlig data ................................................................................................................. 37
4.1.2. Integrationsmängd (beroende variabel) ......................................................................... 38
4.1.3. Storlek (oberoende variabel) ........................................................................................... .38
4.1.4. Skuldsättningsgrad (oberoende variabel) ...................................................................... .39
4.1.5. Ägarkoncentration (oberoende variabel) ....................................................................... .40
4.1.6. Bransch (oberoende variabel) ......................................................................................... .40
4.1.7. Andel företag som uppger integrerad rapportering ....................................................... 42
4.2. Bivariat analys ......................................................................................................................... 43
4.2.1. Korrelationsmatris............................................................................................................. 43
4.2.2. Integrationsmängd (beroende variabel) .......................................................................... 44
4.2.3. Storlek (oberoende variabel)............................................................................................. 44
4.2.4. Skuldsättningsgrad (oberoende variabel) ........................................................................ 45
4.2.5. Ägarkoncentration (oberoende variabel) ........................................................................ 46
4.2.6. Bransch (oberoende variabel) ........................................................................................... 46
4.3. Skillnader mellan årsredovisningar som uppges vara integrerade och övriga .................. 48
4.4. Multivariat analys .................................................................................................................... 49
5. Diskussion ....................................................................................................................................... 51
5.1. Överblick hypotesprövning ..................................................................................................... 51
5.2. Storlek ....................................................................................................................................... 52
5.3. Skuldsättningsgrad .................................................................................................................. 53
5.4. Ägarkoncentration .................................................................................................................. .53
5.5. Bransch ................................................................................................................................... .54
5.6. A posteriori-modell ................................................................................................................ .55
5.7. Skillnader mellan årsredovisningar som uppges vara integrerade och övriga ................. .56
6. Slutsats............................................................................................................................................ .58
6.1. Slutsatser .................................................................................................................................. .58
6.2. Metodreflektion ....................................................................................................................... .61
6.3. Förslag till fortsatt forskning ................................................................................................. .61
7. Källförteckning ............................................................................................................................... .63
Bilaga 1 Kodningsschema ................................................................................................................... 71
Bilaga 2 Kodningsmanual .................................................................................................................. .72
Bilaga 3 Bivariat- och multivariat analys .......................................................................................... 73
Bilaga 4 Histogram och boxplots för variablerna............................................................................ .77
Bilaga 5 Branschindelning och poängsättning .................................................................................. 82
Bilaga 6 Nyckeltal ................................................................................................................................ 87
Bilaga 7 Exempel på kodning ............................................................................................................. 90
Bilaga 8 Kontroll av regressionsmodellen ......................................................................................... 92
Figurförteckning
Figur 2.1 Illustration av hur miljö, samhälle och ekonomi är beroende av varandra ................. 7
Figur 2.2 Den värdeskapande processen ........................................................................................ 13
Figur 2.3 Issues/events and corporate legitimacy .......................................................................... 18
Figur 2.4 A priori-modell ................................................................................................................. 24
Figur 3.1 Redovisningsteoretisk positioneringsmodell.................................................................. 28
Figur 5.1 A posteriori-modell .......................................................................................................... 55
Tabellförteckning
Tabell 4.1 Översiktlig statistik för beroende och oberoende variabler ....................................... 37
Tabell 4.2 Deskriptiv statistik för mängden integrerad social och miljöinformation ................ 38
Tabell 4.3 Deskriptiv statistik för variabeln storlek (totala tillgångar)....................................... 39
Tabell 4.4 Deskriptiv statistik för variabeln skuldsättningsgrad ................................................. 39
Tabell 4.5 Deskriptiv statistik för variabeln ägarkoncentration .................................................. 40
Tabell 4.6 Deskriptiv statistik för variabeln branschindelning .................................................... 41
Tabell 4.7 Deskriptiv statistik för icke-känsliga och känsliga branscher .................................... 41
Tabell 4.8 Deskriptiv statistik för antalet företag som anger IR ................................................. 42
Tabell 4.9 Deskriptiv statistik för branschtillhörigheten för de företag som uppger IR ........... 42
Tabell 4.10 Variablernas inbördeskorrelation............................................................................... 43
Tabell 4.11 Mann-Whitney test, integrationsmängd, känsliga och icke-känsliga branscher .... 47
Tabell 4.12 Mann-Whitney test av integrationsmängd, socialt känsliga branscher................... 47
Tabell 4.13 Mann-Whitney test av integrationsmängd, miljökänsliga och övriga branscher ... 48
Tabell 4.14 Mann-Whitney test av integrationsmängd, företag som uppger IR och övriga ..... 48
Tabell 4.15 Multipel regression ....................................................................................................... 49
Tabell 5.1 Sammanfattning av studiens hypoteser och resultat ................................................... 51
Diagramförteckning
Diagram 4.1 Storlek i förhållande till mängden integrerad information .................................... 44
Diagram 4.2 Skuldsättningsgrad i förhållande till mängden integrerad information ............... 45
Diagram 4.3 Ägarkoncentrationen i förhållande till mängden integrerad information ............ 46
Begrepp, definitioner och förkortningar
ACCA
Association of Chartered Certified Accountants
A4S
The Prince’s Accounting for sustainability
FAR
Förenade Auktoriserade Revisorer
Frivillig rapportering
All rapportering som ej är lagstadgad
GRI
Global Reporting Initiative
Hållbarhetsrapport
Systematisk sammanställning av frivilliga upplysningar gällande
ekonomisk, social och miljömässig hållbarhet
IASB
International Accounting Standards Board
ICAEW
The Institute of Chartered Accountant of England and Wales
IFAC
International Federation of Accountants
IIRC
International Integrated Reporting Council
IR
Integrerad Rapportering
IRC
Integrated Reporting Committee of South Africa
1. Inledning
Detta inledande kapitel innehåller en introduktion och bakgrund till begreppet integrerad
rapportering samt en diskussion som mynnar i en problemformulering. Kapitlet avslutas med
en beskrivning av studiens syfte och de avgränsningar som gjorts.
1.1 Introduktion
Efter en lång rad av innovationer inom frivillig rapportering har integrerad rapportering de senaste
åren blivit ett omtalat verktyg för kommunicera organisationens ekologiska och sociala effekter
samt hur dessa frågor är integrerade i verksamheten. Modellens popularitet bland standardsättare
kan beskrivas med nedanstående citat:
… en affärs- och rapporteringsmodell för det 21:a århundradet.
(Tidström, 2014)
I Rom fick vi bevis på hur den integrerade rapporteringen vinner terräng. Det var
också uppmuntrande att höra hur ett företag kunde gå från en årsredovisning på
660 sidor(!) till en integrerad rapport på 55 sidor. (Brännström, 2014).
Integrated reporting has the potential to act as a catalyst for major improvements
in business reporting. (ICAEW, 2013).
För
redovisningsstudenter
väcker
sådana
uttalanden
från
inflytelserika
aktörer
inom
redovisningsprofessionen intresse och nyfikenhet! Denna studie kommer därför att kretsa kring
Integrerad Rapportering!
1.2 Bakgrund
Efter den så kallade Brundtlandrapporten ”Our common future” som arbetades fram av FN:s
Världskommission för miljö och utveckling uppstod en ökad fokusering på hållbarhetsfrågor. Där
fastställdes att hållbar utveckling är “…development that meets the needs of the present without
compromising the ability of future generations to meet their own needs.” (World Commission on
Environment and Development, 1987, s. 41). Därefter har organisationers behov av att externt
redovisa sin påverkan på miljö och samhälle successivt ökat. Frivillig rapportering har de senaste
1
årtiondena spridit sig bland organisationer världen över och innovativa standarder inom området
avlöser varandra (Higgins, Stubbs och Love, 2014). Green accounting, social rapportering, ”tripple
bottom line”- rapportering (TBL) och Global Reporting Inititiatives (GRI) hållbarhetsrapportering
är exempel på modeller som använts för rapportering av sociala och ekologiska inverkningar (ibid.).
Att avge någon form av frivillig rapportering är idag nära nog ett standardförfarande. Enligt KPMG
(2014) inkluderade 71 % av 4100 granskade företag världen över hållbarhetsaspekter i
årsredovisningen. I undersökningen ingick de hundra största (omsättning) företagen i Sverige och
79
%
av
dessa
redovisade
hållbarhetsfrågor,
GRIs
riktlinjer
är
den
vanligaste
rapporteringsstandarden (KPMG, 2014).
Standarderna inom hållbarhetsrapportering har dock kritiserats för att de endast används av
symboliska skäl och inte implementeras i verksamheten samt att rapporterna inte förmedlar hur
ekonomiska, ekologiska samt sociala faktorer påverkar varandra (Moneva, Archel, och Correa,
2006; Gray och Milne, 2002). I syfte att komma till rätta med problematiken har konceptet
integrerad rapportering (IR) arbetats fram. Bakom utvecklingen står flera normgivande
organisationer som bl.a. Prince’s Accounting for Sustainability (A4S), International Federation of
Accountants (IFAC) och GRI. Mest framstående inom utvecklingen av IR har International
Integrated Reporting Council (IIRC) blivit genom att summera principerna för IR i ramverket ”The
International <IR> Framework” (Higgins et al., 2014).
IIRCs ramverk har fått stort stöd från standardsättare och normgivare. En promemoria som stödjer
utvecklingen av ramverket har tecknats med International Financial Reporting Standards foundation
(IIRC, 2013b). Ett annat exempel är The Institute of Chartered Accountant of England and Wales
(ICAEW) som berömmer IIRCs snabba prestationer (ICAEW, 2013). Även i Sverige har IR
mottagits med stor entusiasm. Dan Brännström, ordförande i Förenade Auktoriserade Revisorer
(FAR), spår att IIRCs ramverk inte bara kommer att förbättra förutsättningarna för att utvärdera
företagen utan även att integrerad rapportering gör verksamheterna mer värdeskapande
(Brännström, 2014). Åse Bäckström, ordförande i FARs arbetsgrupp för hållbarhet, ser flera
likheter mellan svenska förvaltningsberättelser och integrerad rapportering och bedömer därför att
övergången till IIRCs ramverk kommer gå relativt snabbt (Balans, 2013). Hur stor och snabb den
allmänna utbredningen blir återstår dock att se. Enligt KPMGs (2014) undersökning över frivillig
rapportering 2013 bland 4100 företag tillämpade 10 % en integrerad uppställning och 3 % uppgav
att IIRCs principer efterföljdes. Stubbs och Higgins (2014) menar att avsaknaden av tydliga
standarder bidragit till att spridningen inte skett snabbare och att IIRCs ramverk för IR kan bidra till
att integrerade uppställningar kommer förekomma i större utsträckning.
2
Med nuvarande levnadsvanor kommer världen inom 50 år ha nått en kritisk punkt där miljön är
utom möjlighet till återhämtning (Deegan och Unerman, 2011). Idag förväntas det från samhället
sida att företagen tar ansvar för dess effekter på omgivningen. Det krävs dock verkliga
beteendeförändringar och inte bara ord för att åstadkomma en förbättring. Integrerad rapportering
står för en intressant utveckling gällande detta. Det finns en bred konsensus i att IR ska medföra en
ökad transparens och holism genom sammanlänkningen av upplysningarna i årsredovisningarna.
Motiverat av ovanstående kommer denna studie att fokusera på tillämpning av IR.
1.3 Problemdiskussion
Som nämndes i föregående stycke är idag någon form av hållbarhetsrapportering i princip ett
standardförfarande bland börsnoterade företag (KPMG, 2014). De rapporteringsmodeller som
vanligen tillämpas kritiseras dock för att huvudsakligen fylla ett symboliskt syfte och inte medföra
några beteendeförändringar mot ett mer hållbart företagande (Villiers, Rinaldi och Unerman, 2014).
Triple-Bottom-Line-rapportering och GRIs riktlinjer kallas ofta av kritiker för ”Business-as-usual”modeller då dessa anses separera hållbarhetsfrågor från företagens verksamheter (Moneva et al.,
2006; Milne och Gray, 2012). GRIs riktlinjer har även kritiserats för att främja s.k. ”cherrypicking”, d.v.s. att företag kan välja att enbart redovisa de hållbarhetsfrågor som är “bekväma”
(Guthrie och Farneti, 2008).
För att för förbättra kvaliteten på företagens redovisningar, finansiella som icke-finansiella, har
konceptet IR arbetats fram (Hopwood, Unerman och Fries, 2010). IR är inte en ny standard för
hållbarhetsrapportering utan snarare en rapporteringsmetod för att sammankoppla alla faktorer, som
exempelvis sociala och miljörelaterade, vilka påverkar företagets förmåga till värdeskapande (IIRC,
2013a; Villiers et al., 2014; Eccles och Krzus, 2015). Även om en IR främst är riktad till finansiella
intressenter skulle en separation av finansiell och icke-finansiell information (som strategi,
relationer, omvärldsfaktorer etc.) i årsredovisningen försvåra bedömningen av företagets förmåga
till finansiellt värdeskapande (Hopwood et al., 2010; IIRC, 2013a; Eccles och Krzus, 2015). Flera
aspekter utöver de finansiella, som strategi, affärsmodell, riskhantering och bolagsstyrning måste
alltså övervägas och rapporten ska sedermera kommunicera hur dessa hanteras. Inom IR-rörelsen
finns dock framförallt en stark hängivenhet till hur företag påverkas av miljö och samhälle
(Hopwood et al., 2010).
3
Tidigare forskning har visat att frivillig rapportering används för att ge en skev och partisk bild över
företags hållbarhetsprestanda (O´Donovan, 2002; Islam och Deegan, 2008). Även om IR är ett
tämligen ungt koncept finns det dock studier som visar att de företag som anammat idéerna har
förbättrat kvaliteten på redovisningen (Hopwood et al., 2010; ACCA, 2012) och förändrat
redovisningsprocessen genom ökad kommunikation mellan interna enheter, som finans- och
miljöavdelningar (Stubbs och Higgins, 2014). Det finns samtidigt en oro att IR, i likhet med
standarderna för hållbarhetsrapportering, kommer tillämpas av symboliska skäl och inte verka
stödjande för hållbart företagande (Milne och Gray, 2012; Brown och Dillard, 2014). Det råder
alltså delade uppfattningar om en tillämpning av IR faktiskt påverkar redovisningens tillförlitlighet.
Inom redovisningsforskningen läggs stor vikt vid att förklara vilka faktorer som påverkar
redovisningens utformning (Adams, Hill och Roberts, 1998). Legitimitets- och intressentteorin
anses ofta vara de som bäst kan förklara valet att redovisa frivillig information (Gray, Kouhy och
Lavers, 1995; Milne, 2002; Tagesson, Blank, Broberg och Collin, 2009) och dessa teorier ligger
även till grund för denna studie. Enligt legitimitetsteorin används frivillig rapportering som ett
verktyg för att rättfärdiga verksamheten inför allmänheten medan intressentteorin anger
påtryckningar från inflytelserika intressenter som förklaring till fenomenet. Tidigare forskning har
undersökt om innehåll och omfattning av frivillig rapportering kan förklaras av faktorer som
storlek, bransch, skuldsättningsgrad och ägarkoncentration (Belkaoui och Karpik, 1989; Clarkson,
Li, Richardson och Vasvari, 2008; Tagesson et al., 2009; Mahoney, Thorne, Cecil och LaGore,
2013). Stora företag och särskilda branscher drar till sig mer uppmärksamhet från allmänheten
(Hackston och Milne, 1996). Stort behov av lånat kapital gör banken till en viktig intressent och ett
utspritt ägande leder till att fler investerares informationsbehov måste tillgodoses (Ullman, 1985).
Just finansiella intressenters påverkan är relevant att undersöka då IR, enligt IIRC, främst riktar sig
till dessa intressenter (IIRC, 2013a) samt att informationsbehovet vidgats till att även innefatta
miljö- och social information (Cunningham, Fagerström och Hassel, 2011, s. 103).
Liknande forskning som ovan har även genomförts med fokus på förklarande faktorer till IR (FriasAceituno, Rodríguez-Ariza och Garcia-Sánchez, 2014; Jensen och Berg, 2011; Lai, Melloni, och
Stacchezzini, 2014; Sierra-García, Zoro-Grima och García-Benau, 2013). Forskningsresultaten har
dock varierat och kan ha påverkats av faktorer som att tydliga standarder saknats, en del av de
undersökta företagen har deltagit i ett pilotprogram som IIRC regisserat samt att konceptet IR
fortfarande är i sin linda. Vidare har årsredovisningarna i studierna klassificerats som dikotomier,
IR eller icke-IR (Frias-Acetuno et al., 2014; Lai et al., 2014; Jensen och Berg, 2011) vilket
begränsar möjligheten att studera IRs betydelse för redovisningspraxis. Undersökningar visar att
4
övergången till IR kommer ske succesivt då rapporteringsstandarden är komplicerad och fordrar
faktiska omställningar i företagens processer (Eccles och Krzus, 2015; Pouzette och Runhagen,
2014). Genom att anta att företag anammar IR-principer gradvis kan en undersökning av mängden
integrerad information vara mer givande.
De senaste åren har medvetenheten för IR ökat markant (Eccles och Krzus, 2015) vilket troligen
influerat företagens utformning av årsredovisningen. Samband mellan ovan nämnda faktorer och
mängden integrerad social- och miljörelaterad information skulle indikera om IR kan förklaras med
legitimitets- och intressentteorin (jfr Lai et al., 2014). Det är samtidigt intressant att identifiera
skillnader mellan årsredovisningar som uppges vara integrerade och övriga årsredovisningar. En IR
ska förmedla hur företaget faktiskt påverkar eller påverkas av externa faktorer som miljö och
samhälle (IIRC, 2013a; IFAC, 2011; Hopwood et al., 2010). En större mängd integrerad
information i den förstnämnda kategorin skulle kunna indikera att detta inte sker av symboliska skäl
utan verkligen implementeras i verksamheten.
1.4 Problemformulering och syfte
Mot bakgrund av problemdiskussionen ovan har två huvudsakliga forskningsfrågor formulerats:
•
Kan samma faktorer som förklarar valet att avge frivillig rapportering även förklara
mängden
integrerad
information
om
social-
och
miljömässig
påverkan
i
årsredovisningarna?
•
Skiljer sig mängden integrerad miljö- och social information i årsredovisningar som anges
följa IR-principer från övriga årsredovisningar?
Denna studie syftar dels till att genom en kvantitativ metod fastställa vilka faktorer som kan
påverka mängden integrerad information i årsredovisningarna gällande socialaoch miljömässiga
aspekter. Den andra delen av syftet är att beskriva förekomsten av IR bland svenska börsnoterade
företag samt identifiera eventuella skillnader i årsredovisningarna som uppges följa IR-principer
från övriga. Genom att tolka resultaten utifrån tidigare forskning kommer studien att bidra med
ökad förståelse för IR-praxis på svensk börs.
5
1.5 Avgränsning
•
Undersökningen begränsar sig till årsredovisningar för räkenskapsår 2014 från företag
registrerade på Stockholmsbörsens lista Large Cap.
•
Årsredovisningar som publiceras senare än 2015-04-21 kommer av tidsskäl ej att kunna ingå
i undersökningen.
•
Förklaringsvariablerna begränsas till storlek, skuldsättningsgrad, ägarkoncentration och
bransch. Andra faktorer kan också ha orsakssamband med mängden integrerad information
men beaktas ej i denna undersökning.
•
Denna studie lägger ingen värdering i hur de undersökta företagen lever upp till angiven
information i årsredovisningarna utan syftar enbart till att fastställa huruvida
hållbarhetsinformationen
finns
sammanlänkad
med
övriga
upplysningar
i
1.6 Uppsatsens disposition
Kapitel 2 – Referensram: Kapitlet innehåller en praktisk- och teoretisk referensram samt
teoretiska antaganden och tidigare forskning ur vilka studiens hypoteser deduceras.
Kapitel 3 – Metod: I detta kapitel diskuteras alternativa tillvägagångssätt för att besvara
forskningsfrågorna. Argument för valda metoder och hur eventuella svagheter behandlas
presenteras här.
Kapitel 4 – Empiri och analys: Presentation och analys av insamlad data presenteras i detta
kapitel. Univariata, bivariata och multivariata statistiska analyser genomförs för att dra slutsatser
ifrån empirin
Kapitel 5 – Fortsatt analys: En djupgående diskussion där resultaten från den statistiska analysen
kopplas till den teoretiska och praktiska referensramen.
Kapitel 6 – Slutsats: I detta kapitel diskuteras syftets uppfyllnad och huruvida forskningsfrågorna
blivit besvarade, samt vilka effekter detta har på redovisningsforskningen.
6
2. Referensram
Detta kapitel består av tre delar, vilka är praktisk referensram, teoretisk referensram och
tidigare forskning och förklarande faktorer. Ur detta kapitel deduceras även hypoteserna fram
vilka sedan i nästa kapitel kommer att testas statistiskt.
2.1 Praktisk referensram
För att ge en djupare förståelse för praxis inom området i vilken studien genomförs inleds detta
kapitel med en praktisk referensram där viktiga händelser och aktörer presenteras. Syftet är att
beskriva hållbarhetsbegreppet och den historiska utvecklingen av frivillig rapportering.
Presentationen landar slutligen i konceptet Integrerad Rapportering med ett fokus på det ramverk
som IIRC utvecklat.
2.1.1 Hållbarhetsbegreppet
En vanligt förekommande definition av hållbarhet är den ur Brundtlandrapporten (World
Commission on Environment and Development, 1987) vilken anger att hållbarhet är att tillgodose
dagens behov utan att äventyra möjligheten att för framtida generationer att tillgodose sina behov.
Hållbarhet är även att ha ett långsiktigt perspektiv vid beslutsfattande, detta innebär att det som i det
kortsiktiga perspektivet är mest fördelaktigt väljs bort i fördel för mer hållbara långsiktiga alternativ
(Deegan och Unerman, 2011). Inom hållbarhetsdefinitionen finns tre olika delar (miljö,
samhälle/sociala aspekter, ekonomi) vilka ej kan separeras från varandra. För att nå ekonomisk
lönsamhet krävs att naturresurser finns och att samhället tillåter företaget att bedriva dess
verksamhet (Deegan och Unerman, 2011). Genom detta kan miljön ses som basen följt av samhället
(sociala aspekter) vilket i sin tur kan ge ekonomisk hållbarhet. Detta illustreras genom nedanstående
figur (2.1).
Figur 2.1: Illustration av hur miljö, samhälle
och ekonomi är beroende av varandra.
7
Cunningham et al. (2011) anser att Brundtlandrapportens definition av hållbarhet är föråldrad som
enbart inriktar sig på ekologiska- och sociala systems hållbarhet. Dagens debatt fokuserar mer på
organisationers hållbarhet. Cunningham et al. (2011) menar att ett hållbart företag är lika välbeställt
i slutet av en period som i början, här ska då förbrukningen av alla resurser (miljö, mänskliga,
sociala, ekonomiska och tekniska) vara medräknade. För detta krävs dock andra metoder än vad den
traditionella finansiella redovisningen kan bistå med. Ett problem med hållbarhetsbegreppet är,
enligt Gray och Milne (2002), att det är oförenligt med kapitalistiska mål och principer. Företag kan
inte öka sin produktion utan att förbruka mer naturresurser och de kan inte heller öka sina tillgångar
utan att klyftan mellan fattiga och rika växer.
2.1.2 Utveckling av frivillig rapportering
Redan under 1890-talet förekom tendenser till frivillig rapportering i bland andra Shells rapporter
(Unerman, 2000, ur Deegan och Unerman, 2011). Under 1950-talet uppmärksammade Soujanen
(1954) behovet av enterprise-teorin som anser att företaget har fler intressenter än ägarna att ta
hänsyn till och kommunicera med. Soujanen (1954) utvecklade därmed förädlingsvärdet som en
kompletterande rapporteringsmetod till balans- och resultaträkningen. Även under 1970-talet
uppmärksammades att det finns ett brett utbud av intressenter som företagen behöver kommunicera
med vilket tog sig uttryck genom ”The Corporate Report” i Storbritannien (Owen, 2013). Intresset
för frivillig redovisning sjönk under 1980-talet men under 1990-talet började den frivilliga
redovisningen på nytt ta fart (Deegan och Unerman, 2011). Som nämndes ovan var publiceringen
Brundtlandrapporten ”Our common future” (World Commission on Environment and Development,
1987) bidragande till renässansen. Idag är det, som nämndes tidigare (se stycke 1.2), nästan ett
standardförfarande att redovisa frivillig information.
Flertalet olika standarder och modeller har under åren utvecklats bland några kan nämnas Green
accounting, Global footprint, Full Cost Accounting (FCA), Tripple Bottom Line (TBL), Global
Reporting Initiatives (GRI) riktlinjer (Gray, 2010; Milne och Gray, 2012). Från akademiskt håll
finns omfattande kritik i att flera av modellerna för frivillig rapportering tillämpas av symboliska
skäl och ger en vinklad beskrivning av företagens socialaoch ekologiska prestanda (Guthrie och
Farneti, 2008; Moneva et al., 2006). Problemen har öppnat upp för debatten om lagstiftning av
social- och miljörapportering. Motståndarna till lagstiftning anser att marknadskrafter
tillhandahåller tillräckliga incitament för att företagen ska redovisa en rättvisande bild av dess
påverkan på omgivningen (Deegan och Shelly, 2013). I Sydafrika förbättrades dock
8
redovisningskvaliteten sedan integrerad rapportering blev obligatorisk (ACCA, 2012, ur Owen,
2013).
GRI är den vanligaste standarden inom hållbarhetrapportering (KPMG, 2014) och bland annat i
Sverige är riktlinjerna obligatoriska för statligt ägda bolag (Riksdagen, 2014). GRI grundades år
1997 i Boston inom den amerikanska organisationen Coalition for Environmentally Responsible
Economies (CERES). År 2000 separerades GRI från CERES och blev en icke vinstdrivande
organisation. År 2002 släpptes de första riktlinjerna för social- och miljömässig rapportering vilka
kallades för ”The Global Reporting Initiative’s Sustainability Reporting Guidelines” eller kortare
uttryckt ”The GRI Guidelines” (GRI, 2015). De senaste riktlinjerna (G4) gavs ut i maj 2013,
riktlinjerna är indelade i två delar: rapporteringsprinciper och standardupplysningar samt en
implementerings manual (GRI, 2013). Riktlinjerna innehåller bland annat indikatorer vilka ska göra
att företagen lämnar jämförbar information gällande de tre aspekterna: ekonomi-, miljö- och social
påverkan och prestation (GRI, 2013). GRI är även en av grundarna till IIRC och har varit med och
utvecklat integrerad rapportering (Villiers et al., 2014; Owen, 2013).
2.1.3 Utveckling av integrerad rapportering
Konceptet IR har utvecklats på flera olika håll och de mest inflytelserika aktörerna har varit The
Prince’s Accounting for sustainability (A4S), GRI, International Federation of Accountants (IFAC),
Institute of Directors in South Africa och Integrated Reporting Committee of South Africa (IRC).
Eccles och Krzus bok ”One report” (2010) har haft stor betydelse för konceptet (Villiers et al.,
2014). Främsta normgivare är dock IIRC som sammanställt ett globalt anpassat ramverk med
innehåll och principer för integrerad rapportering. Enligt Eccles och Krzus (2015) härstammar IR
från praxis vid företag som Novo Nordisk och Philips som började experimentera med denna form
av rapportering. Organisationer som IIRC har sedan kodifierat praxis och blivit framstående inom
normgivningen av IR (Eccles och Krzus, 2015).
Utvecklingen av IR har på stora sätt påverkats av standardsättare för redovisning i Sydafrika (Eccles
och Krzus, 2015; Owen, 2013; Villiers et al., 2014). Efter avskaffandet av apartheid 1990 fanns ett
särskilt behov av transparens i företagsredovisningen för att säkra att den nya ordningen efterföljdes
(Eccles och Krzus, 2015). För att motverka de djupt rotade sociala och ekonomiska orättvisor, som
42 år av apartheid-systemet lämnat efter sig, publicerade Institute of Directors in South Africa den
första utgåvan av King Code of Corporate Governance (King I) vari redovisning av företags
styrelse, ledning och lägre chefer samt hur dessa arbetade för att tillgodose alla intressenters behov
9
anmodades (Eccles och Krzus, 2015). King I har sedan breddats i efterföljande utgåvor 2002 (King
II) och 2009 (King III) och innefattar nu 76 principer för redovisningen av såväl finansiella som
icke-finansiella aspekter. I King III, som sedan 2010 är obligatoriskt för börsnoterade företag i
Sydafrika, utvecklades begreppet IR. Betoningen ligger på att redovisningen ska förmedla en bild
över hur sociala, ekologiska och ekonomiska faktorer är sammanlänkade med varandra och med
företaget. Regelverket innefattar en ”comply or explain” funktion som innebär att om företagen inte
kan redovisa alla aspekter ska anledning till utelämnandet anges (Villiers et al., 2014). Vidare
understryks att IR inte bara är en årlig summering utan ett kontinuerligt integrerat tänk fordras
(Eccles och Krzus, 2015). En annan sydafrikansk organisation, IRC of SA släppte 2011 en
betydande rapport där riktlinjer för IR föreslås och dessa tillsammans med King-dokumenten har
varit av stor betydelse för IIRCs arbete (Eccles och Krzus, 2015). The Association of Chartered
Certified Accountants (ACCA) lät 2012 genomföra en studie för att jämföra kvaliteten på
årsredovisningarna före och innan IR blev obligatoriskt och fann markanta förbättringar gällande
ansvarstagande och intressentengagemang (Owen, 2013). Gray och Milne (2002) menar att det
krävs reglering för att hållbarhetsrapportering ska bli trovärdig.
Som nämndes tidigare är även The Prince’s Accounting for sustainability (A4S) en av grundarna av
IIRC. A4S bildades 2004 för att lösa problemet med bristande sammanlänkning av finansiella,
sociala och ekonomiska aspekter i hållbarhetsrapporteringar (Villiers et al., 2014). A4S modell
kallades ”Connected Reporting” och vilade på de principer som omger IR idag (Villiers et al.,
2014). Enligt Hopwood et al. (2010) är dessa aspekters sammanlänkning förutsättningar för
organisationers framgång och måste därför vara integrerade i företags strategi och aktiviteter. Detta
är den grundläggande idén inom A4S som inte bara fordrar att organisationer ska redogöra för hur
de påverkar sin omgivning utan även redovisa förståelsen för denna logik, d.v.s. hur den finns
inbäddad organisationens styrning. “Business as usual”-modellerna (TBL, GRI etc.) för
hållbarhetsrapportering är helt enkelt inte hållbara i sig på medellång eller lång sikt (ibid.). För att
kunna bedöma ett företags framtida värdeskapande fordras, enligt Hopwood et al. (2010), en rapport
som kommunicerar hur ekonomiska, sociala och ekologiska resurser har påverkat och kommer
påverkas av företagets aktiviteter.
International Federation of Accountants (IFAC) har bidragit till utvecklingen av IR genom olika
publikationer som ”Competent and Versatile: How Professional Accountants in Business Drive
Sustainable Organizational success” (IFAC, 2010) och ”IFAC Sustainability Framework 2” (IFAC,
2011). IFAC (2010) fastställer åtta drivkrafter vid utformning av affärsredovisningen:
10
. kund och intressentfokus;
. effektivt ledarskap och strategi;
. integrera styrning, risk och kontroll;
. innovation and anpassningsbarhet;
. ekonomisk styrning (financial management);
. förvaltning människor och färdigheter;
. strategiskt genomförande; och
. effektiv och transparent kommunikation.
Dessa principer ska vidga omfattningen av den externa redovisningen av verksamheten och
återspeglas i ramverket som IIRC släppt för IR (Owen, 2013).
Samtidigt som entusiasmen för IR är stor bland förespråkarna är tillämpningen i praxis än så länge
begränsad. Enligt KPMG Sustainability Survey 2013 (KPMG, 2014) angav enbart 7 % av de
hundra största företagen i 41 olika länder att årsredovisningen var integrerad och ytterligare 3 % att
IIRCs ramverk (IIRC, 2013a) efterföljdes. Störst förekomst finns i Sydafrika där 93 % av företagen
tillämpar IR vilket inte är överaskande då redovisningsmetoden där, som ovan nämndes, är
obligatorisk. En studie genomförd av PWC (2013) bland 28 av de 30 största noterade företagen i
Sverige visade dock att alla företagen till viss del följde IR-principer. ACCA spår en bredare
tillämpning
och
har
i
förberedande
syfte
förändrat
kvalifikationskraven
för
redovisningsprofessionella mot att möta utvecklingen i redovisningspraxis (Owen, 2013). Enligt
Eccles och Krzus (2015) har medvetenheten kring IR ökat markant de senaste åren och dessa
forskare är övertygade om att en ökad användning av metoden är att vänta.
2.1.4 The International <IR> Framework
IIRCs syfte är att ta fram riktlinjer för en rapport som på ett bredare och bättre sammanvävt vis, än
föregångarna inom såväl finansiell och hållbarhetsrapportering, redovisar ett företags prestanda
(IIRC, 2015a; Villiers et al., 2014). IIRC definierar integrerad rapportering (IR) som:
… concise communication about how an organization’s strategy, governance,
performance and prospects, in the context of its external environment, lead to the
creation of value over the short, medium and long term. (IIRC, 2013a, s. 7).
Principerna och riktlinjerna för en sådan rapport finns i The International <IR> Framework som
IIRC publicerade 2013 (IIRC, 2013a), efter remissvar från flera intressenter (analytiker, Non11
Governmental Organisations (NGO), standardsättare, akademiker m.fl.) beaktats (IIRC 2013d, s. 6;
Owen, 2013). Det finns två huvudsakliga områden i ramverket: de vägledande principerna (guiding
principles) och innehållselementen (content elements) (IIRC, 2013a, s. 5). Enligt IIRC ska en
rapport upprättad enligt ramverket innehålla följande element:
•
översikt av organisationen och extern miljö,
•
ledningsstruktur,
•
affärsmodell,
•
specifika risker och möjligheter,
•
strategi och resursallokering,
•
prestation,
•
framtidsutsikter; samt
•
motivering om vad som är väsentligt att ta med i rapporten (IIRC, 2013a, s. 5).
Detta ska sedan rapporteras i enlighet med de vägledande principerna:
•
strategiskt fokus och framtidsorientering,
•
informationen ska sammanlänkas (connectivity),
•
relationen till viktiga intressenter,
•
väsentlighet,
•
koncishet,
•
tillförlitlighet och fullständighet,
•
konsekvent och jämförbar (över tid och mellan organisationer) (IIRC, 2013a, s. 5).
IIRCs ramverk utgår från att organisationer har flera sorters kapital att förvalta (IIRC, 2013a, s. 4). I
ramverket anges finansiellt-, tillverkat-, intellektuellt-, human-, socialt- samt naturkapital. I
exempelvis humankapitalet ingår bl.a. personalens kompetenser (IIRC, 2013a, s. 11-12). Ur en IR
ska det framgå hur de olika kapitalen allokeras och hur detta hänger samman med organisationens
strategi (IIRC, 2013a, s. 27). Det kan ske förflyttningar kapitalen emellan, t.ex. genom att en
investering i medarbetarnas kompetens leder till en minskning av det finansiella kapitalet men en
ökning av humankapitalet (IIRC, 2013a, s. 11). I figur 2.2 nedan framgår en schematisk
presentation av IIRCs (2013a) syn på värdeskapande.
12
Figur 2.2: Den värdeskapande processen (IIRC, 2013a, s. 13).
I figuren ovan framgår att de olika kapitalen ska beaktas i företagets värdeskapande processer.
Kapitalliknelsen beskriver logiken bakom en IR men är dock enbart ett förslag till hur ett företags
olika aspekter kan kommuniceras (IIRC, 2013a, s. 11).
2.1.5 Kritik mot IR
Som tidigare nämnts är GRI en av initiativtagarna bakom IIRC (Villiers et al., 2014). GRIs riktlinjer
har kritiserats för att stödja kapitalistiska principer, där ekonomiska intressen alltid har företräde
över de sociala eller ekologiska, och denna kritik riktas nu även mot IR (Brown och Dillard, 2014;
Flower, 2014; Milne och Gray, 2012; Thomson, 2014). Då IR främst riktar sig till finansiella
intressenter (IIRC, 2013a, s. 7) bedöms modellen till och med som ett sämre alternativ än de redan
“ohållbara” riktlinjerna från GRI, som förespråkar ett pluralistiskt intressentomfång (Brown och
Dillard, 2014; Milne och Gray, 2012). Flower (2014) menar att IR är ett avsteg från
hållbarhetsprinciper då modellen godtar att ett kapital, t.ex. naturkapital (miljö), får påverkas
negativt så länge annat kapital, t.ex. finansiellt gynnas. Vidare anses att den narrativa informationen
i den frivilliga rapporteringen främst förekommer av symboliska skäl och beskrivs som ”... fairy
tales to help the children sleep at night” (Gray, 2010, s. 50). Gray (2010) anser dock att både GRI
och IIRC har gjort försök att komma tillrätta med problemet men att det inte finns några garantier
för att tillämpande företag blir hållbara.
13
Ytterligare kritik mot IR är att modellen är komplicerad och att stora omställningar krävs för
implementering (Robertson och Samy, 2015; Steyn, 2014). Samtidigt är IIRCs ramverk
principbaserat och tillhandahåller endast en svag vägledning till hur en IR ska tas fram och utformas
(Haller och Van Staden, 2014). Flera forskare (Gray och Milne, 2002; Cunningham et al., 2011)
menar att standarder och redovisningsprinciper såsom IFRS och US GAAP samt redovisningsteorin
behöver förändras för att kunna inkludera beräkningar gällande hållbarhetsaspekter. Det skulle
kunna sättas likhetstecken mellan fortlevnadsprincipen och hållbarhet då bristen på den sistnämnda
leder till att fortlevnadsprincipen inte uppfylls (Cunningham et al., 2011). Enhetssynen behöver
vidgas för att innefatta även leverantörskedjan och inte endast det enskilda företaget. Finansiell
redovisning fokuserar på monetära enheter och innefattar inte hållbarhetsaspekter som ofta är av
narrativ art. Även tidsaspekten bör förändras från att gälla (vanligtvis) ett år till ett mer långsiktigt
perspektiv då produkter har påverkan under hela sin livslängd (ibid.).
Mycket tyder på att övergången till IR kommer behöva ske successivt eftersom företagen behöver
ställa om dess processer (Robertson och Samy, 2015; Steyn, 2014). Enligt Steyn (2014) krävs
väsentliga förändringar av företagens informationssystem för att uppfylla kraven för integrerad
rapportering. T.ex. ska en IR ha ett framtidsorienterat fokus vilket skiljer sig från den traditionella
redovisningen som är historiskt orienterad (Steyn, 2014). Ytterligare utmaningar med integrerad
rapportering är att balansera kravet på transparens mot riskerna med detta, anpassa
hållbarbetsrapporteringens processer med de finansiella och bristen på tillräckliga riktlinjer från
standardsättare (Eccles och Krzus, 2015). Även IIRC betonar att en övergång till IR är komplicerad
och försöker underlätta utvecklingen genom nätverk och kunskapsbanker (IIRC, 2015b).
Även i Sverige finns indikationer på att IR upplevs komplicerat och att en övergång kommer ske
successivt. En kandidatuppsats (Pouzette och Runhagen, 2014, s. 29) där författarna intervjuat
befattningshavare inom sju olika statliga bolag tar upp denna aspekt. Bland annat betonar
TeliaSoneras hållbarhetskoordinator att det behövs utbildning inom hållbarhetsområdet för att skapa
förståelse och höja kunskapsnivån inom företaget. Samtliga sju företag i den undersökningen har
antingen påbörjat eller avser att påbörja arbetet med att integrera hållbarhetsinformationen i
14
2.2 Teoretisk referensram
Ett flertal teorier har använts på senare tid inom forskningen för att förklara varför företag väljer
eller väljer att avstå ifrån att redovisa frivillig information. I denna studie har två teorier använts:
intressentteorin och legitimitetsteorin. Denna del inleds med en motivering av teorivalen.
2.2.1 Motivering av valda teorier
Denna studie ska genom utvalda faktorer, vilka använts i tidigare forskning, försöka förklara varför
företagsledningen
väljer
att
redovisa
en
integrerad
rapport.
Både
intressent-
och
legitimitetsteorierna är användbara när redovisningsval ska försöka förklaras (Guthrie, Petty,
Yongvanich, Ricceri, 2004). Detta genom att intressentteorin behandlar företagens relation med
olika intressenter och hur företagsledningen hanterar intressenternas rättigheter och makt över
företaget, vilket ofta sker genom årsredovisningen (Unerman och Bennett, 2004). Legitimitetsteorin
utgår från att samhällets förväntningar återspeglas i organisationers årsredovisningar, därmed
påverkar samhället vad och hur redovisningen sker (Deegan, 2002). För denna studie hade även den
institutionella teorin kunnat användas genom att se huruvida redovisningen påverkas av
institutionella påtryckningar (Jensen och Berg, 2011). Även agentteorin som fokuserar på relationen
mellan ägare (principaler) och företagsledare (agenter) hade kunnat användas för att förklara
redovisningsval. Eftersom tidigare forskning visat på att intressent- och legitimitetsteorierna bäst
kunnat förklara redovisningsval och att dessa teorier täcker behovet för att kunna deducera fram
hypoteserna vilka testas i studien föll valet på att endast använda dessa två ovan nämnda teorier.
2.2.2 Intressentteorin
Enligt Roberts (1992) var det Ansoff (1965) som först använde uttrycket intressentteori och menade
att det var av stor vikt för företagen att kunna balansera de olika intressenternas krav. Ett annat
nyckel-dokument är Freeman och Reed (1983) som tar upp hur synsättet på företagets roll har
förändrats och att ett skifte har skett gällande att företagen inte bara ska hantera aktieägare utan
även andra intressenters behov.
Intressentteorin härstammar från ”political economy theory” som enligt Gray, Owen och Adams
(1996, ur Deegan och Unerman, 2011) kan ses som ett socialt-, politiskt- och ekonomiskt ramverk
inom vilket människor lever sina liv. Här anses de sociala-, politiska- och ekonomiska aspekterna
vara oskiljaktiga och att forskare som tar denna teori i beaktande får ett bredare perspektiv gällande
hur företag bedriver verksamheten och vad för information de väljer att kommunicera. I och med
detta kan inte organisationers rapporter anses vara neutrala eftersom de används i syfte att medla
15
mellan olika intressenters informationsbehov (Guthrie och Parker, 1990, ur Deegan och Unerman,
2011). Ett exempel på detta är att kapitalanskaffningen enligt viss forskning kan bli mer kostsam för
de företag som inte redovisar frivillig information (t ex hållbarhetsrapportering och IR). Detta
eftersom banker ställer krav på att denna typ av upplysningar ska finnas tillgängliga (Goss och
Roberts, 2010). Även konsumenter kan påverka organisationers hållbarhetsrapportering genom att
ställa krav på information gällande produkternas sociala ursprung (Islam och Deegan, 2008).
Intressentteorin ingår även i de så kallade systemorienterade teorierna där det antas att företaget
påverkas av samt påverkar omgivningen (Suchman, 1995). För att ta detta ytterligare ett steg kan ett
företags intressenter även vara framtida generationer och naturen mänskligheten lever av (Deegan
och Unerman, 2011).
Det finns två olika grenar inom intressentteorin vilka är: ”managerial” och ”ethical” (Hasnas, 1998,
ur Deegan och Unerman, 2011). ”Managerial” är svåröversatt men innebär att ett
ledningsperspektiv antas när intressenter väljs. De engelska termerna för de båda inriktningarna
kommer därmed att användas genom studien. Enligt Hasnas (1998, ur Deegan och Unerman, 2011)
är det ett problem att intressentteorin består av dessa två grenar då det inom forskningen ofta inte
refereras till vilken gren utan endast till teorin som helhet. Detta får betydelse då ”managerial” är
förklarande (positiv) till sin natur medan ”ethical” är föreskrivande (normativ).
”Ethical” inriktningen menar att alla intressenter har rätt till att behandlas väl av organisationen och
att det inte spelar någon roll vilken makt intressenten har över företaget (Hasnas, 1998, ur Deegan
och Unerman, 2011). Genom denna gren antas att företaget har ett socialt ansvar vilket leder till att
ett behov av medling mellan företagets olika intressenter uppstår. Detta betyder att den grupp som
tidigare fick störst uppmärksamhet nämligen, ägarna, nu kan få stå tillbaka för andra intressenters
behov. Gray et al. (1996, ur Deegan och Unerman, 2011) menar att företagen har en
redovisningsskyldighet gentemot intressenterna, det vill säga att intressenterna har en rättighet att få
ta del av hur företaget presterat och vilken påverkan det har haft för berörda parter. Freeman och
Reed (1983) delar in intressenterna i två grupper där den ena gruppen benämns som intressenter ur
ett vidare perspektiv och den andra gruppen som intressenter ur ett snävare perspektiv. Gällande det
vidare perspektivet kan sägas att intressenterna antas vara en grupp eller individ som har möjlighet
att påverka hur företaget når sitt mål eller att denna grupp eller individ påverkas av hur företaget
bedriver dess verksamhet. Det snävare perspektivet menar istället att intressenterna är en grupp eller
individ vilken företaget är beroende av för att kunna fortsätta med verksamheten. Freeman och
Reed (1983) menar att det är av vikt att företagen ser intressenterna ur det vidare perspektivet
eftersom företagsledningen måste bygga strategin efter de intressenter som har möjligheten att
16
påverka hur målen nås vilket inte endast är de allra mest närstående (ur företagets synvinkel)
intressenterna såsom anställda, kunder, aktieägare etc. Ännu ett sätt att dela in intressenterna är att
se dessa som primära och sekundära (Clarkson, 1995). De primära (aktieägare, investerare,
anställda, kunder och leverantörer) påverkar direkt företagets möjlighet att överleva och de
sekundära (t ex media och särskilda intressegrupper som miljöorganisationer) påverkar eller
påverkas av företagets verksamhet men har ingen direkt förbindelse med organisationen. I ”ethical”
grenen ska både de primära och sekundära intressenterna beaktas medan ”managerial” inriktningen
framförallt betonar de primära (Deegan och Unerman, 2011).
”Managerial” grenen inom intressentteorin försöker förklara när organisationsledningen kommer att
uppmärksamma specifika intressenters förväntningar (Deegan och Unerman, 2011). Ju viktigare en
intressent är för företaget desto mer resurser kommer troligtvis att läggas ned på att kommunicera
med dessa individer eller grupper för att hantera eller manipulera relationen de har med företaget
(Gray et al., 1996, ur Deegan och Unerman, 2011). Bailey, Harte och Sugden (2000) instämmer i
detta och menar att alla intressenter inte kommer att få lika stor uppmärksamhet utan det är de med
mest makt som kommer att tilldelas störst uppmärksamhet från organisationens sida. Intressenter
såsom ägare, långivare, anställda och lagstiftare vilka besitter begränsade resurser, exempelvis
kapital, råvaror och arbetskraft kan anses ha stor makt över företagsledningen. Detta eftersom
företaget behöver dessa knappa resurser för att fortsätta existera (Ullman, 1985). Effektiva företag
överlever och kan fortsätta med verksamheten, med effektivitet menas i detta fall hur väl
företagsledningen lyckas hantera viktiga intressenters behov och krav.
Islam och Deegan (2008) fann att social- och miljömässig rapportering kan påverkas av hur stor
makt intressenterna besitter, i detta fall stora multinationella företag. Även staten är en intressent
som kan ha betydande förväntningar på organisationen och dess verksamhet (Tengblad och
Ohlsson, 2010). Ett sätt att visa intressenterna att organisationen arbetar för att leva upp till ställda
krav är genom årsredovisningen, denna måste kontinuerligt anpassas utifrån intressenternas behov,
krav och makt (Unerman och Bennett, 2004). Eftersom stora företag har fler intressenter som
påverkar redovisningen resulterar detta i att dessa innehåller fler informationsområden (Cowen,
Ferreri och Parker, 1987).
2.2.3 Legitimitetsteorin
Legitimitetsteorin, analyserar ur ett ledningsperspektiv, hur och varför organisationer kontinuerligt
strävar mot att uppfattas agera i enlighet med samhällets normer, d.v.s. legitimerar verksamheten
17
(Patten, 1992, ur O’Donovan, 2002). Dowling och Pfeffer (1975, ur O’Donovan, 2002) definierar
legitimitet som:
… a condition or status which exists when an entity’s value system is congruent with the
value system of the larger social system of which the entity is a part. When a disparity,
actual or potential, exists between the two value systems, there is a threat to the entity’s
legitimacy.
Organisationer behöver alltså samhällets tillstånd att vara verksam och centralt i teorin finns tanken
om ett ”socialt kontrakt” mellan samhälle och organisationer som fordrar att verksamheten är
berättigad, eller legitim (Deegan, 2002). Bryter företaget mot det sociala kontraktet kan
organisationens rätt att vara verksam förverkas genom att samhället reagerar med t.ex. lagstiftning
eller minskad konsumtion. Villkoren i det sociala kontraktet (som enbart är en teoretisk
konstruktion) förändras i takt med att samhällets normer förändras vilket föranleder att även
organisationer måste i samma takt förändra sitt beteende. När en organisation inte lever upp till
samhällets förväntningar uppstår ett s.k. legitimeringsgap (Sethi, 1978, ur O´Donovan, 2002). Figur
2.3 (O´Donovan, 2002) demonstrerar åtskillnaden mellan samhällets förväntningar och
verksamhetens aktiviteter och organisationer strävar mot att ytan ”X” ska vara så stor som möjligt.
Figur 2.3: Issues/events and corporate legitimacy (O’Donovan, 2002).
Gapet kan bero på förändrade normer i samhället, förändrat beteende av organisationen,
företagskriser, media influenser och lagstadgande eller institutionella påtryckningar (O’Donovan,
2002). Då legitimitet betraktas som en nödvändig resurs för organisationens överlevnad vidtar
företagsledningar därför olika strategier för att skaffa, bibehålla eller reparera (eller återskaffa)
legitimitet (Suchman, 1995; O’Donovan, 2002). Enligt Lindblom (1994, ur Deegan, 2002) används
fyra huvudsakliga strategier för att ändra samhällets uppfattning av organisationen:
18
·
informera relevant delar av allmänheten om faktiska åtgärder som organisationen vidtar för
att sälla sig till förväntningarna;
·
förändra relevanta delar av allmänhetens uppfattning av organisationen utan att vidta några
faktiska förändringar;
·
manipulera uppfattningen av organisationen genom att avleda uppmärksamheten kring de
aspekter som kan orsaka oro genom att belysa de aspekter där organisationen lever upp till
samhällets förväntningar; eller
·
förändra de externa förväntningarna på organisationen, möjligen genom att belysa
förväntningarnas orimlighet.
Även Dowling och Pfeffer (1975, ur Deegan och Unerman, 2011) har med tidigare forskning
kunnat dra liknande slutsatser om övergripande legitimeringsstrategier och de båda studierna visar
också att de olika strategierna ofta implementeras genom kommunikation i organisationernas
årsredovisningar. Genom att infoga social- och miljörelaterad information i årsredovisningarna
skickar organisationer signaler till samhället om företagets aktiviteter och söker därigenom
acceptans för verksamheten (O´Donovan, 2002).
Suchman (1995) delar in legitimitetsbegreppet i tre olika kategorier: pragmatisk, moralisk och
kognitiv legitimitet. Pragmatisk legitimitet bygger på egenintresse hos ledningen och syftar till att
tillfredsställa de mest akuta behoven att rättfärdiga verksamheten. Moralisk legitimitet bygger på en
genuin och etisk utvärdering av verksamhetens aktiviteter. Kognitiv legitimitet är starkt kopplad till
institutionell teori och isomorfism och erhålls genom att organisationen följer kollektiva normer
inom dess område (Suchman, 1995). Liknande uppdelning gör Ashford och Gibbs (1990, ur
Deegan och Unerman, 2011) men i dimensionerna symbolisk och faktisk (substantive) legitimitet.
Enligt legitimitetsteorin är alltså det frivilliga innehållet i företags årsredovisningar en funktion av
mängden uppmärksamhet företaget får från samhället (Patten, 2002). Organisationers olika
egenskaper tenderar att dra till sig olika mängd uppmärksamhet som i sin tur resulterar i varierande
omfattning av legitimeringsansträngningar. Företags storlek påverkar enligt Hackston och Milne
(1996) behovet av att legitimera verksamheten. Desto större företaget är desto fler är dess aktiviteter
och därmed inverkan på sin omgivning som väcker oro hos allmänheten. Företags lönsamhet är en
annan avgörande faktor för legitimitetsbehovet. Lindblom (1994, ur Deegan och Unerman, 2011)
menar att företag med dålig lönsamhet tenderar att avleda uppmärksamheten från detta genom att
redovisa mer icke-finansiell information. Vidare tenderar även organisationers branschtillhörighet
19
att påverka samhällets uppmärksamhet. Miljökänsliga branscher, som olja- eller gruvindustrin, ger
upphov till allmän oro (på grund av t.ex. miljökatastrofer) varvid dessa branscher måste försäkra
allmänheten om att de lever upp till förväntningarna (Patten, 1991, ur Deegan och Unerman,
2011).
2.3 Tidigare forskning och förklarande faktorer
Utifrån ovan beskrivna teorier har tidigare forskning försökt testa vilka faktorer som kan förklara
valet att redovisa frivillig information. I denna undersökning behandlas fyra frekvent
förekommande faktorer för att se om dessa kan förklara mängden integrerad information om
socialaoch miljöaspekter i årsredovisningarna. Avsnittet inleds med en presentation av faktorerna
och avslutas med en a priori-modell för att tydliggöra vilka faktorer som kommer behandlas i
studien och till vilka teorier dessa faktorer kopplas.
2.3.1 Storlek
Ju större en organisation är desto fler är intressenterna och desto större är allmänhetens intresse i
organisationen (Cowen et al., 1987, ur Deegan och Unerman, 2011; Hackston och Milne, 1996).
Stora företag påverkar normalt samhället i större utsträckning och har på grund av detta även fler
intressenter att förhålla sig till (Hackston och Milne, 1996). Att stora företag ofta har flera individer
som sammanställer den frivilliga rapporteringen har betydelse för omfattningen och innehållet i
rapporten (Adams, 2002). Detta resulterar i att större företag redovisar mer information än mindre.
Såväl intressent- som legitimitetsteorin föreslår ett positivt samband mellan organisationens storlek
och omfattningen av den frivilliga rapporteringen (Cowen et al., 1987, ur Deegan och Unerman,
2011; Hackston och Milne, 1996). Rapportering enligt IR-principer är frivilligt och därmed finns
skäl att formulera hypotesen utifrån antagandet att mängden integrerad information korrelerar
positivt med storleksfaktorn. Hypotesen formuleras således enligt följande:
H1: Större företag är mer sannolika att i årsredovisningarna integrera miljö- och sociala
aspekter i övriga delar.
Hypotesen har testats och bekräftats i flertalet studier (Neu, Warsame och Pedwell, 1998; Tagesson
et al., 2009; Legendre och Coderre, 2012). I forskning som specifikt fokuserat på faktorer som kan
förklara IR har resultaten varierat. Frías-Aceituno et al. (2014) och Sierra-García et al. (2013)
konstaterade ett positivt samband medan Lai et al. (2014) inte kunde bekräfta denna hypotes.
20
2.3.2 Skuldsättningsgrad
Banken är en inflytelserik intressent för företag som är i behov av lånat kapital och kan därmed ha
makt att påverka vad och hur företag redovisar information (Bailey et al., 2000). Även andra
kreditgivare, som leverantörer, kan ställa samma krav (Deegan och Unerman, 2011).
Företag som önskar en stark hävstångseffekt och vill redovisa en hög avkastning på eget kapital
gynnas av en hög skuldsättningsgrad (Carlsson, 2004). Enligt hävstångsformeln resulterar en högre
skuldsättningsgrad (S/E) i större avkastning på eget kapital (Re) så länge avkastningen på totalt
kapital (Rt) överstiger företagets skuldränta (Rs) (Re=Rt+(Rt-Rs)S/E) (Carlsson, 2004). Coram,
Mock och Monroe (2011) fann att analytiker vid positiva ekonomiska resultat tog mer ickefinansiell information i beaktande vid företagsbedömningar. Vid negativa resultat var det
traditionell finansiell information som gavs mer uppmärksamhet. Cunningham et al. (2011)
poängterar att finansiella intressenter tidigare inte beaktat hållbarhetsinformation men att detta
börjar förändras. Nilsson, Cunningham och Hassel (2008) fann att 35 procent av finansiella
analytikers rapporter innehöll miljöinformation. Banker ställer enligt Goss och Roberts (2010)
högre krav på frivillig rapportering hos sina gäldenärer och kapitalanskaffningen kan enligt viss
forskning tendera att bli mer kostsam för de som inte redovisar frivillig information. Även
Hopwood et al. (2010) anger att kreditgivare har börjat ställa krav på att företag ska redovisa dess
påverkan på socialaoch miljöfaktorer. Lai et al. (2014) testade sambandet specifikt mot IR men
kunde inte bevisa någon korrelation. Det finns därmed en diskussion och ett intresse av att veta
huruvida analytiker och investerare använder icke-finansiell information. Utifrån detta formas
följande hypotes:
H2: Företag med hög skuldsättningsgrad är mer sannolika att i årsredovisningen integrera
socialaoch miljöaspekter med övrig information.
Även om IIRC i förespråkar att flera intressenter måste beaktas så görs ett tydligt ställningstagande
i att det primära syftet med den integrerade rapporten är att bistå finansiella intressenter med
information för bedömning av framtida värdeskapande (IIRC, 2013a). Genom detta kan tänkas,
utifrån intressentteorins (”managerial”) perspektiv, att företag skulle kunna vara mer benägna att
redovisa en integrerad rapport för att bistå de finansiella intressenterna i dess krav. Förutom den
tidigare diskussionen stärker även detta resonemang skälet till att testa hypotesen gällande
skuldsättningsgraden.
21
2.3.3 Ägarkoncentration
Som nämnts tidigare anses i ”managerial”-grenen av intressentteorin att det är intressenterna med
störts makt över begränsade resurser, som företaget behöver för dess överlevnad, som kommer att
prioriteras av företagsledningen (Bailey et al., 2000; Ullman, 1985).
Keim (1978, ur Roberts, 1992) kungjorde att när ägarkoncentrationen minskar ökar kraven på
organisationen från aktieägarnas sida. Detta innebär att kraven på företagsledningen att redovisa
frivillig information ökar när ägarkoncentrationen minskar. Tagesson et al. (2009) fann dock inget
samband mellan ägarkoncentration (antalet röster kontrollerade av de fem största ägarna) och
omfattningen
eller
innehållet
i
den
sociala
rapporteringen
hos
267
företag
på
Stockholmsbörsen. Mohd Ghazali (2007) däremot fann bevis för att ägarkoncentrationen har
betydelse, där ägandet är spritt redovisas en större mängd frivillig information.
IIRCs ramverk ska fylla finansiella intressenters informationsbehov (IIRC, 2013a) och en stor
spridning bland ägarna innebär att informationsomfånget breddas. Mot bakgrund av detta har
följande hypotes formulerats:
H3: Företag med låg ägarkoncentration är mer sannolika att i årsredovisningarna integrera
miljö- och sociala aspekter med övrig information.
De resultat som motiverar hypotesen, skulle kunna förklaras genom förekomsten av etiska
investerare och dess krav på att företagen redovisar information gällande miljö och etik (Roberts,
1992). Som nämndes ovan i hypotesdeduktionen av skuldsättningsgrad, finns en diskussion
huruvida finansiella intressenter använder sig av hållbarhetsinformation vilket även stödjer valet att
testa denna hypotes.
2.3.4 Bransch
Branschtillhörighet har visat sig ha stor inverkan på legitimeringsbehovet och därigenom
omfattningen av den frivilliga rapporteringen (Patten, 2002; Cho och Patten, 2007). Även
intressentteorin föreslår att olika branscher är olika påverkade av inflytelserika intressenter (Ullman,
1985). Företag inom detaljhandeln står under stor påtryckning från intressenten “konsumenter” att
redovisa att varorna har ett etiskt försvarbart ursprung (Islam och Deegan, 2008).
Neu et al. (1998) fann att vissa intressentgrupper hade inverkan på Kanadensiska företag och dess
rapportering gällande miljön. Tagesson et al. (2009) upptäckte i en studie över social- och
miljörelaterad information på företags internetsidor att företag inom detaljhandeln redovisar mer
22
etiska aspekter av verksamheten än andra och inom råvaruindustrin förekom mer upplysningar om
företagens miljöpåverkan. Den frivilliga rapporteringen ökar enligt legitimitetsteorin i takt med
uppmärksamheten företagen får från samhället (Patten, 2002). Olika branscher drar till sig olika
mycket uppmärksamhet och har därmed olika stort behov av att legitimera verksamheten (Patten,
1991, ur Deegan och Unerman, 2011). Utifrån detta formas följande hypoteser:
H4a: Företag i känsliga branscher är mer sannolika att i årsredovisningarna integrera miljöoch sociala aspekter i övriga delar.
H4b: Företag i socialt känsliga branscher är mer sannolika att i årsredovisningarna integrera
sociala aspekter i övriga delar.
H4c: Företag i miljökänsliga branscher är mer sannolika att i årsredovisningarna integrera
miljöaspekter i övriga delar.
I kategorin känslig ingår företag som antingen tillhör någon av de socialt- eller miljökänsliga
branscherna, d.v.s. konsumtionsvaror, energi, råvaror och tillverkning. I bilaga 5 finns information
gällande vilka företag som tillhör de olika indelningarna.
IR-forskning har hittills visat svagt stöd för att branschfaktorn är avgörande för om IR tillämpas
eller ej (Lai et al., 2014; Frías-Aceituno et al., 2014; Sierra-García et al., 2013). Som tidigare
påtalats finns tecken på att en övergång till IR sker succesivt och hypotesen är därmed värd att
prova mot mängden integrerad information i årsredovisningarna.
2.3.5 A priori-modell
A priori-modellen nedan visar vilka faktorer som kommer belysas i denna studie och till vilka
teorier dessa är kopplade.
23
Figur 2.4: A priori-modell.
Faktorerna storlek, skuldsättningsgrad, ägarkoncentration och bransch kan förklara mängden
integrerad information gällande socialaoch miljöaspekter i årsredovisningarna. Storlek och
bransch kan kopplas till både intressent- och legitimitetsteorin. Skuldsättningsgrad och
ägarkoncentration deduceras dock fram ur intressentteorin. Faktorerna kommer efter en kvantitativ
datainsamling testas statistiskt, i studien utgör dessa de oberoende variablerna.
2.4 Skillnader mellan årsredovisningar som uppges vara integrerade och övriga
En återkommande fråga inom redovisningsforskningen är hur det via en fristående
hållbarhetsrapport ska gå att avgöra om hållbarhetsfrågor verkligen finns inbäddade i företagets
affärsverksamhet och strategiska avsikter (Jensen och Berg, 2011). En IR fordrar att denna slags
information finns sammanlänkad med övriga upplysningar om t.ex. strategi eller bolagsstyrning
(IIRC, 2013a). När årsredovisningarna analyseras i denna studie exkluderas därför separata stycken
eller kapitel som dedicerats hållbarhetsfrågor (se stycke 3.6.3). Hypotesen bygger på antagandet att
de företag som anger IR har en större mängd miljö- och social information i årsredovisningarnas
olika delar (exkl. hållbarhet) och formuleras enligt följande:
24
H5: Årsredovisningar som uppges vara integrerade innehåller en större mängd miljö- och
social information.
Enligt IIRC (2013a) ska företag ange hur de påverkas av eller påverkar externa faktorer såsom miljö
och samhälle. IR fordrar alltså upplysningar om hur olika kapital faktiskt förändras, däribland
socialt- och naturkapital (se stycke 2.1.4). Symboliska konstruktioner och omskrivningar av
hållbarhetsfrågor (Milne, Tregidga och Walton, 2009) är alltså inte tillräckliga och därav bör
företag som uppger att deras årsredovisning är integrerad i större utsträckning förmedla faktisk
påverkan. Även detta resonemang motiverar att hypotesen prövas.
25
3. Metod
Här
återges
vetenskapsfilosofiska
ideal
och
grundläggande
strategier
som
styrt
forskningsprocessen. Detta efterföljs av detaljerade beskrivningar av de tekniker som använts
för insamling och analys av empiri. Vidare beskrivs reliabilitets- och validitetsbegreppen
tillsammans med en redogörelse över hur dessa kriterier beaktats under genomförandet av
studien. Ingående beskrivning av de statistiska redskapen som använts under analysen finns i
bilaga 3.
3.1 Övergripande forskningsideal och metoder
Vetenskapsteoretisk filosofi är de grundläggande ontologiska (verklighetsuppfattningar) och
epistemologiska (kunskapsuppfattningar) ståndpunkterna eller ideal som forskning kan utgå ifrån
(Eriksson och Wiedersheim-Paul, 2011, s. 81). I litteraturen beskrivs vetenskapsfilosofierna ofta
genom olika motsatspar: positivism kontra interpretativism eller hermeneutik (Thurén, 2007, s. 16)
samt objektivism kontra konstruktionism (Bryman och Bell, 2013, s. 43). Forskningsidealen kan
sammanfattas med att ena synsättet (positivism, objektivism) förespråkar objektiv mätbar fakta
medan den andra (hermeneutik/social konstruktionism) förespråkar subjektiva uppfattningar som
tolkas (Eriksson och Wiedersheim-Paul, 2011, s. 81). Denna studie syftar till att förklara samband
mellan olika faktorer och valet att integrera hållbarhetsfrågor i övrig information. Studien
genomförs på grund av detta utifrån ett objektivt och positivistiskt förhållningssätt. I studien
förekommer dock metoder som kan kopplas till ett hermeneutiskt eller interpretativistiskt synsätt då
årsredovisningarnas innehåll till viss del bedömts utifrån subjektiva uppfattningar. Detta inslag
minimeras dock genom en noggrant utformad kodningsmanual och rutiner för analys (se stycke
3.6.3 och bilaga 2).
Deduktiv och induktiv ansats är två väsentliga synsätt gällande vilken roll teorin har i förhållande
till forskningen (Bryman och Bell, 2013; Eriksson och Hultman, 2014). Den deduktiva ansatsen
utgår från teorin vilken hypoteser sedan deduceras från, dessa testas empiriskt för att antingen
förkastas eller bekräftas. Enligt Bryman och Bell (2013) innebär den induktiva ansatsen att
utgångspunkten, förenklat sett, är observationer eller resultat vilket i sin tur genererar teori. Denna
studie utförs med en deduktiv ansats då utgångspunkten ligger i att testa hypoteser från allmänt
erkända teorier som behandlar redovisningsbeteende.
Forskningsstrategier delas vanligen upp som kvalitativa eller kvantitativa (Bryman och Bell, 2013).
Ibland är distinktionen mellan strategierna inte helt klara och i vissa fall görs medvetna
26
kombinationer för att kunna uppfylla en studies syfte. Bryman och Bell (2013) skiljer strategierna
genom att kvantitativ forskning betonar kvantifieringen vid insamling och analys av data medan den
kvalitativa inriktningen lägger tyngd på tolkningar eller uppfattningar. Data som används i denna
studie har genererats med övervägande kvantitativa metoder och hypoteserna testas statistiskt.
Dessa resultat kommer dock att analyserats för att undersöka praxis vilket gör att kvalitativa inslag
förekommer i studien.
3.2 Forskningsdesign
Enligt Bryman och Bell (2013) utgör forskningsdesign ramen för insamling och analys av data och
det finns fem huvudsakliga forskningsdesigner: experimentell-, tvärsnitts-, longitudinell-, fallstudieoch komparativ design. För denna studie är framförallt tvärsnittsdesign eller longitudinell design
aktuell för datainsamlingen. Tvärsnittsdesign, som även kallas för surveydesign, innebär att data
samlas in från mer än ett fall vid en viss tidpunkt, data behöver vara kvantifierbar och kopplad till
två eller flera variabler vilka sedan granskas för att finna eventuella sambandsmönster. Vid
tvärsnittsdesign kan samband mellan variabler fastställas, däremot kan orsaksriktningen vara svår
att bevisa (Bryman och Bell, 2013). Longitudinell design innebär att förändringar kartläggs över tid,
data granskas vid minst två olika tillfällen där variabler och individer är desamma. Eftersom
longitudinell design tar tidsaspekten i beaktande utgör denna design ett bättre alternativ vad gäller
att bestämma variablers orsaksriktning (ibid.).
Denna studie syftar till att finna eventuella samband mellan olika företags unika egenskaper och
mängden integrerad information av socialaoch miljömässiga aspekter i årsredovisningarna varvid
tvärsnittsdesign är det bäst motiverade valet av forskningsdesign. Vidare utgår denna studie
huvudsakligen ifrån en objektiv och positivistisk forskningsfilosofi med en deduktiv ansats.
Hypoteser genereras från teorin och forskningsstrategin är kvantitativ där data samlas in,
kvantifieras och utvärderas vid ett tillfälle. Även detta motiverar valet av tvärsnittsdesign som ram
för insamling och analys av data (Bryman och Bell, 2013).
3.3 Redovisningsteoretisk positionering
Inom redovisningsforskningen finns två huvudsakliga spår: normativ och positiv (Deegan och
Unerman, 2011). Normativ redovisningsteori föreskriver redovisningsbeteende medan positiv
redovisningsteori
beskriver
och
förutspår
redovisningsbeteende.
Exempel
på
normativ
redovisningsteori är ”ethical”-grenen i intressentteorin, den förespråkar att ett pluralistiskt omfång
27
av olika informationsbehov ska tillfredsställas genom redovisningen. IASBs föreställningsramar är
också en normativ teori som förespråkar hur organisationers räkenskaper ska presenteras. Inom
positiv redovisningsteori finns t.ex. intressentteorin (“managerial”) som beskriver och förutspår
vilka intressenters informationsbehov som faktiskt tillgodoses (Deegan och Unerman, 2011).
Hartwig (2011) delar in redovisningsforskningen i fyra olika kategorier utifrån dels om syftet är
normativt
eller
deskriptivt
(positivt)
och
dels
utifrån
om
ett
produktions-
eller
konsumtionsperspektiv används (se figur 3.1). Forskning i kategori I (normativ/produktion) syftar
till att förklara hur redovisningen ska utformas. Kategori II (normativ/konsumtion) syftar till att
förklara hur redovisningen ska användas. Kategori III (deskriptiv/produktion) studerar hur
redovisningen utformas i praxis. Slutligen finns forskning i kategori IV (deskriptiv/konsumtion) där
målet är att beskriva hur redovisningen används.
Figur 3.1: Redovisningsteoretisk positioneringsmodell (Hartwig, 2011).
Denna studie positionerar sig i kategori III enligt Hartwigs modell då syftet är att beskriva hur
redovisningen är utformad och vad som påverkat utformningen.
3.4 Tillvägagångssätt
Forskningsmetoden utgör en teknik för insamling av data (Bryman och Bell, 2013). För att besvara
studiens frågeställningar har en innehållsanalys valts som forskningsmetod. I denna studie
analyseras årsredovisningar från organisationer på Stockholmsbörsens lista: Large Cap. Detta ses
därmed som beskrivande forskning (Saunders, Lewis och Thornhill, 2012). Innehållsanalyser är
vanliga vid kvantitativ strategi och tvärsnittsdesign och rymmer ofta flera frågeställningar
(Saunders et al., 2012). En kvantitativ innehållsanalys innefattar kodning vilket i sin tur fordrar
utformning av kodningsschema och kodningsmanual (Bryman och Bell, 2013). Kodningsschemat
28
innehåller all information som rör ett specifikt fall eller frågeställning, data från kodningsschemat
förs sedan över till ett statistikprogram för att bearbetas. Kodningsmanualen innehåller instruktioner
samt regler för hur kodningen ska utföras. I manualen finns de olika dimensionerna som undersöks
samt vilka kategorier som tillhör respektive dimension. Det framgår även tydligt vilka av koderna
som hör till respektive kategori. På grund av detta möjliggörs replikeringar och uppföljningsstudier
vilket är av betydelse för att kunna fastställa hur tillförlitlig resultaten av studien är, det vill säga
studiens reliabilitet (Bryman och Bell, 2013). En innehållsanalys svaga sidor är dock att analysen
endast kan bli så god som de dokument den bygger på, att kodningsmanualen troligtvis kommer
innehålla en viss mängd av kodarnas tolkningar och det är svårt att få svar på varför-frågeställningar
(Bryman och Bell, 2013). T.ex. förekommer ofta uttalanden i årsredovisningarna som syftar till det
redovisade företagets kunders hållbarhetsarbete eller uttalanden som syftar till att generellt beskriva
en social aspekt utan att det framgår hur företaget påverkar eller påverkas av denna.
Kodningsschemat finns bifogad i bilaga 1 och kodningsmanualen beskrivs detaljerat i samband i
stycke 3.6.3 (se även bilaga 2).
3.4.1 Insamling av data
Empiri genereras med antingen primär- eller sekundärdata (Bryman och Bell, 2013; Saunders et al.,
2009). Primär data är den som forskaren själv samlat in medan sekundär data är sådan som antingen
samlats in av andra forskare, institutioner eller organisationer. Insamling av data för denna studie
sker genom sekundärkällor som databasen Retriever (Retriever, 2015) och organisationen Avanza
(Avanza, 2015) (Saunders et al., 2012). Primärdata i denna studie genereras genom
innehållsanalysen av årsredovisningarna från företagen i studien samt den största delen av
nyckeltalen (jmf Artsberg, 2005, s. 47-48). Årsredovisningarna hämtas från företagens hemsidor.
De oberoende variablerna storlek (balansomslutning), skuldsättningsgrad (totala skulder/totalt eget
kapital) räknas manuellt fram utifrån företagens balansräkningar. För åtta företag (AstraZeneca,
Autoliv, Hexagon, Millicom Int. Cellular SDB, Nordea, Lundin Petroleum, Tieto Oyj) är
redovisningsvalutan ej i SEK (svenska kronor) utan i USD (amerikanska dollar) eller EUR (euro).
För dessa företag räknas balansomslutningen om till SEK och balansdagens köpkurs (2014-12-31)
används
(BLinfo
Online,
2015).
Variabeln
ägarkoncentration
hämtas
primärt
från
årsredovisningarna dock i de fall detta ej anges hämtas informationen från Avanza (Avanza, 2015).
Företagens branschtillhörighet hämtas från Nasdaqs OMX hemsida (Nasdaq, 2015). Två företag
(Hennes och Mauritz AB och Elekta) har inte kalenderår som räkenskapsår utan brutna
räkenskapsår, här används uppgifter från de senaste årsredovisningarna (2013/2014). Insamlingen
av data beskriven ovan tog totalt ca 130 timmar.
29
3.4.2 Källkritik
Genom en kritisk granskning av använda källor fastställs huruvida dessa är giltiga och relevanta för
studien samt är tillförlitliga (Eriksson och Hultman, 2014). De primära källor som använts är
årsredovisningarna som publicerats på respektive företags hemsida. Hines (1988, ur Deegan och
Unerman, 2011) menar att företagen genom att kommunicera verkligheten även konstruerar denna
när redovisningen upprättas. Utgångspunkten för denna studie är emellertid vad som anges i dessa
dokument
ej
huruvida
dessa
uppgifter
reflekterar
företagens
verkliga
förhållanden.
Årsredovisningarna är dock relevanta för studien då innehållsanalysen och nyckeltalen bygger
på/hämtas från dessa dokument.
Sekundärkällorna består framförallt av vetenskapliga artiklar som inhämtats från databaserna
Scopus och Discovery. Primärt har artiklarna som förekommer i studien varit väl citerade och ”peer
reviewed”, vilket innebär att de granskats innan publicering. Dock förekommer en opublicerad
kandidatuppsats (Pouzette och Runhagen, 2014) i studien som inte kan anses som fullt tillförlitlig.
Då IR är ett relativt nytt rapporteringskoncept är utbudet av publicerad forskning begränsat. I första
hand har originalkällor använts för att höja tillförlitligheten (se Eriksson och Hultman, 2014) och i
de fall originalkällan ej varit tillgänglig framgår detta ur den löpande referenshanteringen. De
böcker som använts är av välkända författare inom redovisningsforskningen och som även
förekommer som kursmaterial på universitetsnivå. Dessa bedöms därmed som tillförlitliga. Även
kommersiella studier kring frivillig rapportering från KPMG finns med och syftar till att bredda den
praktiska referensramen. Vid utformningen av forskningsmetodiken har välkänd litteratur inom
samhällsforskningen använts (ex. Bryman och Bell, 2013; Saunders et al., 2012) men även artiklar
med specifik inriktning på forskning gällande frivillig rapportering (ex. Guthrie et al., 2004; Gray et
al., 1995).
3.4.3 Population, urval och bortfall
Denna studie fokuserar på svenska börsbolag och alla företag i börslistan Large Cap kommer att
granskas. Här görs därmed inget urval utan studien bygger på hela populationen. Då hela
populationer används istället för urval ger detta en hög extern validitet, det vill säga att resultaten
kan generaliseras till hela populationen (Bryman och Bell, 2013). Informationen om företag inom
valda populationer hämtas från börshandelsplatsen Nasdaq OMX (2015), databasen Retriever
(Retriever, 2015) samt aktiemarknadsplattformen Avanza (Avanza, 2015). I börslistan Large Cap
ingår företag med ett börsvärde större än 1 miljard euro.
30
Vid genomförandet av denna studie finns 72 företag på Stockholmsbörsens lista Large Cap. I
studien förekommer ett visst bortfall av företag. De företag som inte kommer att vara med i
undersökningen är EnQuest PLC, Melker Schörling, Lundin Mining AB och Africa Oil p.g.a. att
årsredovisningarna från dessa ej fanns tillgängliga vid brytdatumet för empiriinsamlingen (2015-0421). Även Stora Enso har uteslutits då detta företags årsredovisning är uppdelad i fyra olika delar
vilket försvårar jämförbarheten och genomförandet av innehållsanalysen.
3.5 Reliabilitet och validitet
För att bedöma kvantitativ forskning används kriterierna reliabilitet och validitet (Bryman och Bell,
2013). Reliabiliteten behandlar följdriktigheten, överensstämmelsen och pålitligheten i studiens
resultat. Enligt Saunders et al. (2012) är det av vikt att studien genomgående är transparent och att
det tydligt framgår hur undersökningen är utförd för att andra sedan ska kunna upprepa (replikera)
studien. Reliabiliteten består av tre delar: stabilitet, intern reliabilitet och interbedömarreliabilitet.
Ett mått är stabilt om resultaten blir det samma om studien skulle upprepas (Bryman och Bell,
2013). På grund av den begränsade tiden för studien finns ej möjlighet genomföra detta test. I denna
studie testas och operationaliseras faktorer som använts i tidigare forskning inom frivillig
rapportering vilket talar för hög stabilitet även för denna studie (Bryman och Bell, 2013). T.ex.
representeras faktorn ”behov av lånat kapital” av måttet ”skuldsättningsgrad” som i flertalet
tidigare studier beräknas som totala skulder/eget kapital (se Lai et al., 2014). Ett undantag är måttet
för den beroende variabeln som operationaliserats genom ett nytt angreppssätt för att mäta
integrerad information. Måttet är influerat av tidigare forskning och torde uppvisa stabilitet vid ny
prövning. Interbedömarreliabiliteten blir aktuell när fler än en person, som i denna studie,
analyserar data varvid det uppstår en risk att data bedöms olika (Bryman och Bell, 2013).
Interbedömarreliabiliteten i denna studie säkras genom noggrant framtagen och detaljerad
kodningsmanual (se stycke 3.6.3 och bilaga 2). Intern reliabilitet måste beaktas då ett mått har flera
indikatorer (Bryman och Bell, 2013). Måttet för den beroende variabeln indikeras på flera sätt då
miljö- och social information omfattar flera olika aspekter. Bedömningskriterier har framtagits ur
praktiska referensverk (IIRC, 2013a) samt tidigare forskning (t.ex. Tagesson et al., 2009, appendix
1) och finns angivna i kodningsmanualen.
Validitet berör om det som avses mätas verkligen mäts (Bryman och Bell, 2013; Saunders, Lewis
och Thornhill, 2012). Det finns olika slags validitet: teoretisk validitet, intern validitet, extern
validitet och ekologisk validitet (Bryman och Bell, 2013). För denna studie är det framförallt de tre
förstnämnda som berörs. Teoretisk validitet handlar om ett mått på ett begrepp speglar det som
31
begreppet anses stå för och fordrar i sin tur att måttet är reliabelt (Bryman och Bell, 2013). Denna
studie använder beprövade mått från tidigare forskning varvid hög teoretisk validitet anses gälla.
Intern validitet innebär att en slutsats där det påstås finnas ett kausalt förhållande mellan två eller
fler variabler verkligen gäller (Bryman och Bell, 2013). Undersökningen bygger på beprövade
teoretiska postulat om att företagens redovisningar påverkas av olika faktorer och inte tvärtom,
varvid intern validitet anses vara god. Extern validitet står för om resultaten från studien kan
generaliseras utöver sammanhanget för undersökningen, här är det av vikt att skapa representativa
urval (Bryman och Bell, 2013). Då denna studie undersöker en hel population (Large Cap) uppfylls
den externa validiteten väl. Resultaten borde gå att generalisera till företag på börslistor inom
liknande aktiemarknader, exempelvis de skandinaviska då länderna här anses vara kulturellt
likvärdiga (jmf Van der Laan Smith, Adhikari och Tondkar, 2005). Ekologisk validitet rör frågan
om forskningen i sig påverkar resultaten (Bryman och Bell, 2013). Ingen interaktion med
studiesubjekten förekommer under studien vilket utesluter detta validitetskriterium.
Regressionsanalys av multipla variabler kan dock ge upphov till problem vilket föranleder
tillämpning av olika tester för att validera regressionsmodellens giltighet. Djurfeldt och Barmark
(2009) tar upp fyra problem och felkällor förknippade med metoden: felspecificerade modeller,
ojämn spridning (heteroskedasticitet), samvariation mellan oberoende variabler (multikollinearitet)
samt icke-normalfördelad residual. Dessa felkällor behandlas i bilaga 3 och 8.
3.6 Operationalisering
Operationaliseringen innebär att det görs en utformning av måtten på valda faktorer vilka används i
studien samt tillvägagångssätten för mätningen av dessa (Bryman och Bell, 2013). Nedan beskrivs
den beroende variabeln samt de oberoende variablerna och dess operationella definitioner. Även
kodningsmanualen som ligger till grund för mätningen av den beroende variabeln presenteras.
3.6.1 Beroende variabel
I en statistisk dataanalys finns beroende samt oberoende variabler där de senare antas påverka den
förra (Bryman och Bell, 2013). Då denna studie bygger på att testa teoretiska antaganden om att
företags egenskaper påverkar årsredovisningars utformning blir detta den beroende variabeln. Den
beroende variabeln är en kvotvariabel och kan anta värden från 0 och uppåt beroende på mängden
integrerad information av socialaoch miljöaspekter i årsredovisningarna (se Bryman och Bell,
2013).
32
Vid innehållsanalys inom redovisningsforskningen används ofta ”ord”, ”meningar”, ”stycken” och
”sidor” som enheter för att mäta förekomsten av ett visst tema (Guthrie et al., 2004). Enligt Gray et
al. (1995) är enheten ”ord” lätt att kategorisera och medför också möjligheten att hela databaser av
dokument kan undersökas samtidigt. ”Meningar” är att föredra om en innebörd ska fångas och
”sidor” används ofta om vikten av ett särskilt tema ska undersökas då andelen sidor kan jämföras
med det totala antalet (ibid.). Enligt Guthrie et al. (2004) är ”stycken” ett bättre mått än ”ord” eller
”meningar” eftersom en innebörd ofta förmedlas genom hela stycken. I denna undersökning
används ”stycke” som enhet då intresset är att identifiera uttalanden om hur företagen påverkar eller
påverkas av sociala eller miljömässiga faktorer, vilket är en central princip inom IR. Denna
bedömning hade inte varit möjligt utifrån enskilda ord eller meningar. Sidantal hade varit ett
tänkbart alternativ men valdes bort då en sida i flera fall berör flera hållbarhetsfrågor.
Tillvägagångssättet resulterar dock i ett subjektivt moment som strider mot den positivistiska
ideologi som generellt präglar denna studie. Vidare har förekommande bilder och grafiska
illustrationer exkluderats från analysen. Enligt Frost och Wilmshurst (2000, ur Guthrie et al., 2004)
används bilder för att övertyga intressenter men det är samtidigt svårt att kvantifiera en bilds
innebörd i förhållande till text.
3.6.2 Oberoende variabler
För denna studie har fyra faktorer valts ut (se även stycke 2.3.5 för a priori-modell), vilka är storlek,
skuldsättningsgrad, ägarkoncentration och bransch. Dessa beskrivs närmare nedan.
Storlek – Denna faktor är vanligt förekommande bland forskning gällande valet att redovisa
frivillig information. Tidigare forskning har använt sig av måtten omsättning, antal anställda och
balansomslutning (Adams et al., 1998; Legendre och Coderre, 2013). För denna studie har
balansomslutning valts som mått på företagens storlek.
Skuldsättningsgrad – Skuldsättningsgraden beräknas i flertalet studier som: Totala skulder/totalt
eget kapital (Lai et al., 2014; Roberts, 1992). Roberts (1992) använde dock den genomsnittliga
skuldsättningsgraden för företag. Då flertalet studier använder skuldsättningsgraden och ej den
genomsnittliga skuldsättningsgraden kommer denna även att användas i den här undersökningen.
Totala skulder beräknas som: avsättningar + långfristiga skulder + kortfristiga skulder. Totalt eget
kapital har hämtats från företagens balansräkningar vilket i de flesta fall finns angivet som “Summa
eget kapital”.
33
Ägarkoncentration – Tagesson et al. (2009) använde i en liknande studie den sammanlagda
andelen röster som de fem största aktieägarna kontrollerar. Roberts (1992) använde ett liknande
mått, där ägarkoncentrationen mättes som procentandelen av ägandet i företaget som innehas av
ledningen och aktieägare vilka äger mer än fem procent av stamaktierna i företaget. I denna studie
används samma mått som Tagesson et al. (2009) använde, då även den studien fokuserar på företag
på Stockholmsbörsen.
Bransch - I tidigare forskning där branschfaktorn testats mot frivillig rapportering har flera olika
branschindelningar tillämpats (Hackston och Milne, 1996; Adams et al., 1998, Tagesson et al.,
2009). Inom IR-forskning använde Sierra-Garcia et al. (2013) Madrid-börsens indelning medan Lai
et al. (2014) använde den brittiska leverantören av börsindex (FTSE) och Dow Jones indelning,
vilken benämns Industry Classification Benchmark (ICB). Forskning som fokuserat på svenska
företag har använt branschindelningen som finns på Scandinavian Information Exchange (SIX)
(Broberg, Collin, Tagesson, Axelsson och Schéle, 2007; Tagesson et al., 2009). Det är även den här
indelningen som används i denna studie. Indelningen enligt SIX är följande: energi, råvaror,
tillverkning, konsumtionsvaror, konsumenttjänster, hälsovård, finans, IT och telekommunikation.
Vanligt förekommande är att branscherna delas upp som känsliga kontra icke-känsliga för
uppmärksamhet från omgivning och intressenter (Semenova och Hassel, 2008; Legendre och
Coderre, 2013). Vidare konstaterade Tagesson et al. (2009) att företag inom råvaruindustrin
tenderade att publicera mer frivillig information om miljöpåverkan medan företag inom
konsumtionsvaror tenderade att lämna mer etiskt inriktade upplysningar. I denna studie klassas
branscherna energi, råvaror och tillverkning som miljökänsliga och konsumtionsvaror som socialt
känsliga.
3.6.3 Kodningsmanual
För att innehållet i årsredovisningarna ska tolkas på ett konsekvent sätt har en kodningsmanual
utformats. I en kodningsmanual anges de riktlinjer och instruktioner som styr utförandet av
innehållsanalysen (Bryman och Bell, 2013). Kodningsmanualen som används i denna studie
innehåller de sökord och villkor som gäller för kodningen (se bilaga 2).
För att identifiera stycken som ska bedömas har en för studien anpassad sträng av Frias-Aceituno et
al. (2014, s.71-72) sökord använts (se bilaga 2). T.ex. utgjorde frivillig information om anställda en
del av söktermerna men denna aspekt beaktas ej här då detta enligt IIRCs kapitalindelning ofta
kopplas till humankapitalet (IIRC, 2013a). Denna undersökning fokuserar på miljö- och social
information, vilket representeras av naturkapital och socialt- och relationskapital enligt IIRCs
34
ramverk (IIRC, 2013a). Naturkapital innefattas av förnybara och icke-förnybara resurser som luft,
vatten, land, mineraler, skog samt biologiskt mångfald och ekosystem. Socialt- och relationskapital
inbegriper normer och värderingar, förhållande med nyckelintressenter, rykte samt organisationens
”social contract to operate”. Sökorden som använts bedöms tillräckliga för att fånga samtliga
stycken som behandlar något av kapitalen. Fyra årsredovisningar var presenterade på engelska
varvid en översättning och anpassning av sökorden genomfördes. Även dessa framgår ur
kodningsmanualen (se bilaga 2).
Bedömningen av stycken som innehåller något eller några av sökorden har gjorts i enlighet med den
fundamentala IR-principen: ”An integrated report aims to provide insight about the resources and
relationships used and affected by an organization – these are collectively referred to as “the
capitals…” (IIRC, 2013a). Även de strategier som Milne et al. (2009, s. 1219-1220) anger som
vanliga för att konstruera symboliska budskap i företags redovisning har beaktats. De stycken där
det framgår hur organisationen påverkat eller påverkats av något av kapitalen har därmed kodats.
Varje stycke erhåller ett poäng för varje enskilt socialt- eller miljörelaterat tema som uppfyller
kriterierna för kodningen, d.v.s. ett stycke kan erhålla flera poäng (se exempel i bilaga 7).
Då förekomsten av dessa ord är omfattande i årsredovisningarna samlas data in genom datorstödd
innehållsanalys. Programmet QDA Miner (Provalis Research) används för att finna alla sökträffar
för nyckelorden, dessa bearbetas sedan manuellt genom att författarna till denna uppsats undersöker
orden för att finna i vilket sammanhang dessa förekommer samt kodar/poängsätter dessa. Orden är
till viss del ej helt utskrivna eftersom programmet då tar med olika varianter av ordet vilket minskar
risken att nyckelord missas. T.ex. täcker nyckeltermen ”hållbar” även orden ”hållbarhetsarbete”,
”hållbarhetsfrågor”, ”hållbarhetsaspekter” etc.
Enligt legitimitetsteoretiska antaganden används årsredovisningar för att kommunicera med sina
intressenter (Dowling och Pfeffer, 1975, Lindblom, 1994, ur O´Donovan, 2002) och detta är också
det valda kommunikationsmedlet i denna studie. Dock har separata hållbarhetssektioner uteslutits ur
analysen då detta enligt Frias-Acetiuno et al. (2014) signalerar att informationen avskilts från övrig
information vilket strider mot grundläggande IR-principer att hållbarhetsfrågor ska vara integrerade
i andra frågor som strategi och bolagsstyrning. Valet att exkludera enskilda hållbarhetssektioner
ligger även i linje med Eccles och Krzus (2015) som upptäckt att flera integrerade redovisningar i
själva verket är årsredovisningar med en infogad hållbarhetsrapport. Detta är enligt forskarna
“kombinerade” rapporter istället för integrerade då grundidén om sammanlänkning frångåtts.
Vidare förekommer en del lagstadgad miljöinformation (t ex ÅRL 1995:1554 kap. 6) i
35
årsredovisningarna. Företagen på Large Cap har sina säten i olika länder och följer skilda
redovisningslagstiftningar, vilket försvårar möjligheten att avskilja lagstadgad information från
frivillig. Vidare kan de obligatoriska upplysningarna vara mer eller mindre utvecklade och
undersökningen kommer därmed att inkludera denna typ av information.
Kodningsmanualen förfinades genom en testkörning där vardera av kodarna (författarna) tillämpade
denna på tio årsredovisningar (jmf Adams et al., 1998). Resultaten diskuterades och den
ursprungliga manualen utökades med tydligare kriterier för kodningen. Kodningen utfördes på nytt
med acceptabelt överensstämmande resultat varvid den slutgiltiga kodningsmanualen fastställdes. I
de fall osäkerhet kring ett stycke uppstått har detta behandlats gemensamt och noterats i
kodningsschemat. I och med detta anses interbedömarreliabiliteten vara uppfylld (se även stycke
3.5). I bilaga 1 och 2 finns kodningsschema och kodningsmanual.
3.7 Dataanalys
Statistisk analys kan delas upp i tre olika dimensioner beroende på hur många variabler som
samtidigt analyseras: univariat – en variabel, bivariat – två variabler samt multivariat – fler än två
variabler (Bryman och Bell, 2013). Data som insamlas för att besvara forskningsfrågorna analyseras
med univariata metoder för den deskriptiva delen och med bivariata och multivariata metoder för
vidare analys. I de bivariata analyserna används Spearman’s Rho och enkla linjära regressioner för
att fastställa korrelationen mellan variablerna. För att fastställa skillnader mellan olika grupper inom
populationen används ett icke-parametriskt Mann-Whitney test. För den multivariata analysen
används en multipel regression för att se hur variablerna gemensamt påverkar mängden integrerad
information för socialaoch miljömässiga aspekter i årsredovisningarna. För en mer detaljerad
beskrivning av de statistiska metoderna som tillämpas i denna studie se bilaga 3.
36
4. Empiri och analys
Detta kapitel behandlar det empiriska materialet. Inledningsvis görs en översiktlig deskriptiv
datapresentation för alla variablerna. Efter detta görs en bivariat analys och kapitlet avslutas
med den multivariata analysen. I kapitel 5 kopplas analysen till de teorier och forskning som
denna studie bygger på.
4.1 Univariat analys
Inledningsvis presenteras här det insamlade materialet översiktligt. Generellt kan konstateras att det
förekommer företag som har avvikande data för de olika variablerna, detta påverkar den statistiska
analysen. Framförallt är det de fyra bankerna som avviker vad gäller storleken på de totala
tillgångarna och skuldsättningsgraden. Även företag såsom AB Volvo som har en hög poäng
gällande mängden integrerad information avviker i förhållande till övriga företag. Detta kommer att
behandlas vidare i respektive avsnitt nedan. I nästa kapitel ”Diskussion” vidareutvecklas resultaten
och kopplas till den teoretiska och den praktiska referensramen och forskning.
4.1.1 Översiktlig data
I denna studie görs en sökning på ett antal ord vilka kan kopplas till socialaoch miljöaspekter,
sammanhanget dessa ord förekommer i kontrolleras och poängsätts manuellt. Dessa poäng bildar
integrationsnivån i årsredovisningarna och utgör den beroende variabeln. I tabellen nedan ges en
övergripande bild över den deskriptiva statistiken för alla variablerna.
Beskrivande
översiktlig statistik
Totala tillgångar
Mkr,
oberoende
variabel
N
Skuldsättningsgrad, Ägarkoncentration,
oberoende variabel oberoende variabel
Social,
Miljö,
beroende beroende
variabel variabel
Total, social
och miljö,
beroende
variabel
67
67
67
67
67
67
Mean
276182
3,593
0,5204
9,21
10,03
19,24
Std. Error of Mean
112143
0,996
0,0231
1,33
1,54
2,7
Median
39848
1,53
0,538
6
6
11
Std. Deviation
917928
8,153
0,1893
10,91
12,58
22,07
Minimum
2207
0,02
0,101
0
0
2
Maximum
6355737
58,4
0,944
67
68
135
Valid
Tabell 4.1: Översiktlig statistik för beroende och oberoende variabler.
37
Som framgår av tabellen ovan skiljer sig minimum- och maximumvärdena mycket åt i alla
variablerna. Det förekommer även avvikande observationer i data, detta påverkar i sin tur
medelvärdena. I bilagorna 5 och 6 finns detaljerade tabeller för insamlad data. Nedan kommer
variablerna att behandlas var för sig där även nämnda fenomen beaktas.
4.1.2 Integrationsmängd (beroende variabel)
Nedan presenteras den beroende variabeln, mängden integrerad information gällande socialaoch
miljömässiga aspekter i årsredovisningarna. Översiktlig statistik presenteras i tabellen vilken inleds
med mängden integrerad social information och sedan miljöinformation. Tabellen avslutas med den
totala mängden integrerad social- och miljöinformation. Det är även den totala mängden integrerad
information som kommer att användas i den multipla regressionsanalysen senare i kapitlet.
Variable
Total Count Mean
SE Mean StDev Min Median Max
Social information 67
9,21
1,33
10,91
0
6,00
67
Miljöinformation
67
10,03
1,54
12,58
0
6,00
68
Total social- och
miljöinformation
67
19,24
2,70
22,07
2,00 11,00
135,00
Tabell 4.2: Deskriptiv statistik för mängden integrerad social- och miljöinformation.
Både för de socialaoch miljömässiga faktorerna är variationen stor gällande antalet poäng som
utdelats, där högsta poäng är 67 respektive 68 och lägsta är 0. I båda fallen har högsta poäng
tilldelats AB Volvo, värt att notera är att detta företag ingick i IIRCs pilotprogram för integrerad
rapportering. De poängmässigt efterföljande företagen, AB SKF (social: 25 p, miljö: 61 p) och
Atlas Copco AB (social: 41 p, miljö: 35 p) anger båda att de redovisar integrerat. Atlas Copco AB
är även ensamma på Large Cap om att ange att de följer IIRCs ramverk för integrerad rapportering.
Vid en första anblick är det tydligt att de företag som anger att årsredovisningen är integrerad även
är de som erhåller högst poäng. Tele2 AB, med enbart sex poäng, avviker dock från övriga företag
som anger att redovisningen presenteras integrerat.
4.1.3 Storlek (oberoende variabel)
I denna studie har totala tillgångar (balansomslutning) valts som mått på företagens storlek.
Bankerna följer speciella redovisningsregler och avviker mycket från övriga företags
38
balansomslutningar. Vid en granskning av boxplots förekommer dessa som avvikande
observationer (se bilaga 4). På grund av detta kommer data att presenteras för alla företagen men
även efter att bankerna (Nordea Bank AB, Skandinaviska Enskilda Banken AB, Svenska
Handelsbanken AB, Swedbank AB) uteslutits.
Total
Count
Mean
SE Mean StDev
Min
Tillgång samtliga 67
276182
112143
917928
2207 39848
6355737
Tillgång, exkl.
banker
72527
12238
97139
2207 38987
456555
Variable
63
Median Max
Tabell 4.3: Deskriptiv statistik för variabeln storlek (totala tillgångar).
I tabellerna ovan noteras att bland annat medelvärdet för balansomslutningen minskar från 276182
Mkr till 72527 Mkr efter att de fyra bankerna uteslutits. När avvikande värden förkommer är
medianen ett bättre mått än medelvärdet då detta är känsligt för extrema värden (De Veaux et al.,
2014). Detta syns då medianen endast förändras marginellt från 39848 Mkr till 38987 Mkr.
4.1.4 Skuldsättningsgrad (oberoende variabel)
Skuldsättningsgraden beräknas som totala skulder dividerat med totalt eget kapital. Vid en
granskning av boxplot förekommer avvikande observationer (se bilaga 4). Dessa observationer har
hög skuldsättningsgrad i förhållande till övriga. Precis som för totala tillgångar är det bankerna
(Nordea Bank AB, Skandinaviska Enskilda Banken AB, Svenska Handelsbanken AB, Swedbank
AB) som har höga värden och eftersom dessa har speciella redovisningsregler kommer data att
presenteras både med och utan dessa även här. Dock förekommer fler avvikande observationer
(Swedish Match och Lundin Petroleum). Eftersom framförallt Swedish Match har en extremt hög
skuldsättningsgrad på 58,40 ggr och påverkar värdena mycket kommer även denna att i den första
tabellen finnas med för att sedan exkluderas.
Variable
Total
Mean
Count
SE
Mean
StDev
Min
Median Max
Skuldsättningsgrad,
samtliga
67
3,593
0,996
8,153
0,02
1,53
58,4
Skuldsättningsgrad, exkl.
62
banker och Swedish Match
1,678
0,177
1,397
0,02
1,44
9,93
Tabell 4.4: Deskriptiv statistik för variabeln skuldsättningsgrad.
39
Noteras bör att bland annat medelvärdet för skuldsättningsgraden minskar från 3,593
ggr till 1,678 ggr efter att de fyra bankerna och Swedish Match uteslutits. Medelvärdet är känsligt
för extrema värden, i sådana fall är medianen ett bättre mått, då denna inte är känslig för avvikande
värden (De Veaux et al., 2014). Detta syns då medianen endast förändras marginellt (1,530 ggr
respektive 1,440 ggr) mellan de båda tabellerna.
4.1.5 Ägarkoncentration (oberoende variabel)
I studien används procentuell andel röster som innehas av de fem största ägarna som mått på
ägarkoncentrationen. Dock förekommer för denna variabel inga avvikande observationer (se bilaga
4).
Variable
Total Count Mean
67
Ägarkoncentration
0,5204
SE Mean StDev
0,0231
Min
Median Max
0,1893 0,1010 0,5380
0,9440
Tabell 4.5: Deskriptiv statistik för variabeln ägarkoncentration.
Variationen är stor även i denna variabel där den högsta ägarkoncentrationen når 94,40% för L M
Lundbergföretagen AB och den lägsta är 10,10% för Castellum AB. Eftersom data inte innehåller
avvikande observationer ligger måtten för medelvärdet och medianen nära varandra med 52,04 %
respektive 53,80 %.
4.1.6 Bransch (oberoende variabel)
I tabellerna nedan beskrivs fördelningen mellan de olika branscherna, vilka som tillhör socialtrespektive miljökänslig bransch samt känslig- och icke-känslig bransch.
40
Bransch
Konsumtionsvaror *
Energi **
Råvaror **
Tillverkning **
Finans
Hälsovård
IT
Antal
företag
10
1
5
19
18
5
2
Andel
företag %
14,93 %
1,49 %
7,46 %
28,36 %
26,87 %
7,46 %
2,99 %
5
7,46 %
Tele-kommunikation
2
2,99 %
Konsumenttjänster
Totalt
67
100,00%
* Socialt känslig bransch, ** Miljökänslig
bransch
Tabell 4.6: Deskriptiv statistik för variabeln
branschindelning.
Uppdelningen är gjord i enlighet med Scandinavian Information Exchange (SIX) (jmf Tagesson, et
al., 2009). Detta orsakade dock en ojämn fördelning vilket gjorde det omöjligt att testa sambandet
mot varje enskild bransch. Exempelvis representerades branschen energi av enbart Lundin
Petroleum (efter att Africa Oil uteslutits). Istället indelades företagen i känsliga resp. icke-känsliga
(se tabell 4.7) enligt tidigare forskning (Hackston och Milne, 1996; Legendre och Coderre, 2013),
där de känsliga företagen hör till branscher som enligt legitimitetsteorin i större utsträckning måste
redovisa sin påverkan på omgivningen. Ytterligare en uppdelning genomfördes för att undersöka
skillnader i rapportering från socialt respektive miljökänsliga företag som Tagesson et al. (2009)
konstaterade (se tabell 4.6).
Nedanstående tabell innehåller sammanfattande statistik gällande icke-känsliga- respektive känsliga
branscher, i känsliga branscher ingår både socialt- och miljökänsliga företag.
Bransch totalt
Antal
Andel
företag företag %
32
47,76 %
Icke-känslig
Känslig (social och
35
52,24 %
miljö)
Totalt
67
100,00 %
Tabell 4.7: Deskriptiv statistik icke känsligaoch känsliga branscher.
41
Som framgår av tabellen ovan är fördelningen mellan icke känsliga- respektive känsliga branscher
ganska jämn. I kategorin känsliga branscher ingår konsumtionsvaror, energi, råvaror och
tillverkning. I bilaga 5 finns information gällande vilka företag som tillhör de olika indelningarna
socialt-, miljö-, icke-känsliga- samt känsliga branscher.
4.1.7 Andel företag som uppger integrerad rapportering
Nedan visas hur stor del av företagen som anger att de redovisar en integrerad rapport.
Anger
integrering
Antal
företag
Andel
företag
8
12 %
Ja
59
88 %
Nej
Summa
67
100 %
Tabell 4.8: Deskriptiv statistik för antalet
företag som anger IR.
Som framgår av tabellen ovan är det endast 8 företag av totalt 67 som anger att de redovisar
integrerat. Vissa företag angav tydligt i årsredovisningen att de redovisar en integrerad rapport,
exempelvis Atlas Copco AB och AB Electrolux. Andra företag, som Tele2 AB, var ej lika tydliga
men angav dock på hemsidan att information om social- och miljöpåverkan är integrerad i
årsredovisningen. I tabellen nedan framgår vilka branscher företagen som redovisar en integrerad
rapport tillhör.
Antal,
Andel,
Bransch
anger IR anger IR
1
12,50 %
Finans
1
12,50 %
Hälsovård
25,00 %
Konsumtionsvaror 2
1
12,50 %
Råvaror
12,50 %
Telekommunikation 1
2
25,00 %
Tillverkning
Totalt
8
100,00 %
Tabell 4.9: Deskriptiv statistik för branschtillhörigheten
för de företag som uppger IR.
Enligt ovanstående tabell är fördelningen mellan branscherna ganska jämn. Konsumtionsvaror och
tillverkning, vilka både tillhör känsliga branscher, har två företag vardera som anger att
årsredovisningen är integrerad. Tre branscher (energi, konsumtionstjänster och IT) innehåller inga
företag som anger integrerad årsredovisning.
42
4.2 Bivariat analys
I denna del görs den bivariata analysen vilken består av en korrelationsmatris, enkla linjära
regressioner samt Mann-Whitney tester. En djupgående presentation av analysmetoderna görs i
bilaga 3.
4.2.1 Korrelationsmatris
Enligt Djurfeldt och Barmark (2009) ska korrelation mellan de oberoende variablerna vara så liten
som möjligt då detta försvårar tolkningen hur de oberoende variablerna påverkar den beroende
variabeln. I tabellen nedan beskrivs variablernas korrelation. För detta test används “Spearman´s
Rho” (Rs) på grund av att detta mått kan hantera både avvikande observationer och icke linjära
samband (De Veaux et al., 2014). För fördjupad information se bilaga 3.
Korrelation, Spearman´s Rho (Rs)
Total
integrationsmängd
Totala
tillgångar,
Mkr
Skuldsättningsgrad
Ägarkoncentration
Total
integrationsmängd
1
Totala tillgångar, Mkr
0,301*
1
Skuldsättningsgrad
0,109
0,234
1
Ägarkoncentration
-0,174
-0,302*
-0,418**
1
Bransch Känslig
0,245*
-0,054
0,095
-0,042
Bransch
känslig
1
*. Correlation is significant at the 0.05 level (2-tailed).
**. Correlation is significant at the 0.01 level (2-tailed).
Tabell 4.10: Variablernas inbördes korrelation.
Enligt tabellen nedan framkommer att det finns vissa signifikanta värden på 1 % -nivån samt på
5
%
-nivån.
Totala
tillgångar
och
ägarkoncentrationen
har
en
negativ
korrelation
(Rs = -0,302) vilket även skuldsättningsgrad och ägarkoncentration har (Rs = -0,418). Dessa
korrelationer är signifikanta men anses ej som starka, en tumregel för en stark korrelation är att
värdet bör vara mellan +/-0,7-1,0 (De Veaux et al., 2014).
43
4.2.2 Integrationsmängd (beroende variabel)
Vid en granskning av histogram och boxplot framgår att denna variabel inte är normalfördelad (se
bilaga 4). Det förekommer även tre avvikande observationer (SKF AB, Volvo AB, Atlas Copco
AB). Enligt De Veaux et al. (2014) kan problem gällande icke normalfördelad data åtgärdas genom
en variabeltransformation där data för variabeln logaritmeras. I bilaga 4 visas histogram och boxplot
efter logaritmering, histogrammet visar en ungefärlig normalfördelning och i boxploten
framkommer att de tre företagen ej längre ses som avvikande och kommer därmed att tas med i
analysen.
4.2.3 Storlek (oberoende variabel)
Efter att ha granskat data för balansomslutning i ett histogram samt boxplot konstateras att denna
variabel inte är normalfördelad (se bilaga 4). Problemet åtgärdas genom en variabeltransformation
som i föregående stycke. Efter denna åtgärd är både histogrammet och boxploten i stort sätt
normalfördelade dock förekommer bankerna som avvikande observationer, eftersom dessa följer
andra redovisningsregler och därmed inte kan jämföras med övriga företag utesluts dessa därmed ur
kommande bivariata regression. Enligt bilaga 4 är variabeln nu ungefärligt normalfördelad, noteras
bör att normalfördelningen ej är helt perfekt vilket kan ha viss inverkan på regressionsanalysen.
I spridningsdiagrammen nedan har en bivariat analys gjorts som visar förhållandet mellan
företagens storlek (balansomslutning) och mängden integrerad information för de socialaoch
miljömässiga aspekterna. I det vänstra diagrammet visas förhållandet när bankerna är inkluderade
och i det andra när dessa är exkluderade. Det är logaritmerad data som används då denna kan anses
vara ungefärligt normalfördelad.
44
Spridningsdiagrammen visar att det finns ett positivt linjärt samband mellan storlek (totala
tillgångar) och mängden integrerad information om socialaoch miljöaspekter. Sambandet kan
fastställas på signifikansnivån 1 %. Förklaringsgraden R2 ökar även från 6,2 % till 11,9 % efter att
bankerna uteslutits i det högra diagrammet. Värt att notera att det förekommer företag med en låg
andel integrerad information i kombination med hög andel integrerad information och att dessa i
viss mån kan störa analysen.
4.2.4 Skuldsättningsgrad (oberoende variabel)
Efter att ha granskat data för skuldsättningsgraden i ett histogram samt boxplot konstateras att
denna variabel inte är normalfördelad (se bilaga 4). Även här görs en variabel transformation
genom logaritmering. Efter denna åtgärd är både histogrammet och boxploten mer normalfördelade
men uppfyller ej helt villkoret (bankerna och Swedish Match är exkluderade). Det förekommer
dock fortfarande avvikande observationer, dessa är AB Industrivärlden (0,25), Investor AB (0,24),
Investmentbolaget AB Kinnevik (0,02) och Lundin Petroleum (9,93). De tre första har ovanligt låga
skuldsättningsgrader medan Lundin Petroleum har en hög skuldsättningsgrad. Eftersom dessa
observationer kan störa analysen exkluderas de i den andra bivariata analysen.
I spridningsdiagrammen nedan har bivariata analyser gjorts som visar förhållandet mellan
företagens skuldsättningsgrad och mängden integrerad information för de socialaoch miljömässiga
aspekterna. I det vänstra diagrammet visas förhållandet när de avvikande observationerna är
inkluderade och i det andra när dessa är exkluderade. Det är logaritmerad data som används då
denna kan anses vara ungefärligt normalfördelad.
Spridningsdiagrammen visar inget linjärt samband mellan skuldsättningsgrad och mängden
integrerad information om socialaoch miljöaspekter. Korrelationsanalysen (se stycke 4.2.1) visar
45
ej på ett signifikant samband med integrationsmängden. Även förklaringsgraden R2 är mycket låg
(0,3 %) i det högra diagrammet. Då denna variabel inte uppfyller villkoren kommer den inte att ingå
i den multivariata regressionsmodellen.
4.2.5 Ägarkoncentration (oberoende variabel)
Vid en granskning av histogram och boxplot konstateras att data kan anses vara ungefärligt
normalfördelad (se bilaga 4) och nedanstående regression genomfördes.
Diagram 4.3: Ägarkoncentrationen i förhållande till mängden
integrerad information av socialaoch miljöaspekter.
Diagrammet visar ett mycket svagt linjärt negativt samband (Rs = -0,174) mellan
ägarkoncentrationen och mängden integrerad information för socialaoch miljöaspekter. Det
negativa sambandet är i enlighet med hypotesen. Korrelationen kan dock inte bekräftas på 5 %
signifikansnivå och hypotesen förkastas därför. Även förklaringsgraden R2 för denna variabel är
mycket låg och når endast 2,4 %. Då denna variabel knappt uppvisar något linjärt samband kommer
den ej att ingå i den multivariata regressionsmodellen.
4.2.6 Bransch (oberoende variabel)
För de olika branschindelningarna görs ett Mann-Whitney test vilken jämför medianerna mellan två
grupper för att testa om signifikanta skillnader finns. Nedan testas skillnader i integrationsmängden
av socialaoch miljömässiga aspekter i årsredovisningarna för företag i känsliga- samt ickekänsliga branscher, socialt känsliga branscher och miljökänsliga branscher. I bilaga 5 finns angivet
vilka företag som tillhör de olika grupperna och en utförlig beskrivning av Mann-Whitney testet
finns i bilaga 3.
46
Mann-Whitney test känsliga- och icke känsliga branscher
I nedanstående tabell finns resultatet av testet huruvida det finns signifikanta skillnader i medianen
för företag i känsliga respektive icke-känsliga branscher gällande mängden integrerad social- och
miljöinformation.
Mann-Whitney Test: Tot. känslig; Tot. icke-känslig
Antal företag
Median
Integrationsmängd känsliga branscher
35
16
Integrationsmängd icke känsliga branscher
32
8,5
Signifikans
(5 %-nivå)
Test för ETA1 = ETA2 vs ETA1 inte = ETA2
0,0480
Test efter justering av “ties”
0,0477
Tabell 4.11: Mann-Whitney test av integrationsmängd för känsliga- respektive
icke-känsliga branscher.
H0 som i tabellen ovan betecknas “ETA1 = ETA2” betyder att medianerna för de olika grupperna är
lika. HA anges som “ETA1 inte = ETA2” detta betyder att medianerna skiljer sig åt mellan
grupperna. Testet visar på två signifikanta resultat, ett där justeringar ej har gjorts för värden som
förekommer flera gånger inom grupperna samt ett där justeringar har gjorts för dessa värden. Då p
0,0477 < 0,05 förkastas H0 på 5 % -nivån. Genom detta kan konstateras att det finns skillnader
mellan känsliga samt icke-känsliga branscher och hur mycket information gällande socialaoch
miljömässiga aspekter som integreras i årsredovisningarna.
Mann-Whitney test socialt känsliga och övriga branscher
Tabellen nedan visar om det finns signifikanta skillnader i medianen för företag i socialt känsliga
respektive övriga branscher gällande mängden integrerad social information.
Mann-Whitney Test: Socialt känslig; Övriga branscher
Antal företag
Median
Integrationsmängd socialt känsliga branscher
10
6
Integrationsmängd övriga branscher
57
6
Signifikans
(5 %-nivå)
0,9089
0,9087
Tabell 4.12: Mann-Whitney test av integrationsmängd för socialt känsligarespektive övriga branscher.
47
Testet visar ej på signifikanta resultat på 5 % -nivån, det finns därmed inte bevis för att företag
inom socialt känsliga branscher integrerar en större mängd social information i årsredovisningarna.
Mann-Whitney test miljökänsliga och övriga branscher
Tabellen nedan visar huruvida det finns signifikanta skillnader i medianen för företag i
miljökänsliga respektive övriga branscher gällande mängden integrerad miljöinformation.
Mann-Whitney Test: miljökänslig; Övriga branscher
Antal företag
Median
Integrationsmängd miljökänsliga branscher
25
10
Integrationsmängd övriga branscher
42
4
Signifikans
(5 %-nivå)
0,0018
0,0018
Tabell 4.13: Mann-Whitney test av integrationsmängd för miljökänsliga- respektive
övriga branscher.
Testet visar på signifikanta resultat på 5 % -nivån, det finns därmed bevis för att företag inom
miljökänsliga branscher integrerar en större mängd miljöinformation i årsredovisningarna.
Även för denna fråga huruvida integrationsmängden skiljer sig åt mellan företag som anger
integrering mot övriga görs ett Mann-Whitney test. Resultatet finns i nedanstående tabell.
Mann-Whitney Test: IR anges; IR anges ej
Antal företag
Median
Integrerad rapportering anges
8
36,50
Integrerad rapportering anges ej
59
10
Signifikans
(5 %-nivå)
0,0101
Test efter justering av “ ties”
0,0100
Tabell 4.14: Mann-Whitney test av integrationsmängd för företag som uppger
respektive ej uppger integrerad rapportering.
48
Testet ovan visar på signifikanta skillnader och att företag som anger integrerad rapportering har en
högre integrationspoäng än övriga årsredovisningar. Noteras bör att det är stora skillnader mellan
antalet i grupperna (8 respektive 59) och att testet då kan tendera att ej vara helt tillförlitligt. Detta
ger dock en indikation på att företag som redovisar integrerat verkligen beaktar socialaoch
miljömässiga aspekter mer genomgående i årsredovisningens olika delar. Diskussionen gällande
detta utvecklas mer i kapitel 5 ”Diskussion”.
4.4 Multivariat analys
Som framgick ur korrelationstabellen (tabell 4.10) och de bivariata regressionerna ovan finns inget
linjärt samband mellan faktorerna ägarkoncentration och skuldsättningsgrad varvid dessa utesluts ur
den multipla regressionen. Modellen får därmed följande utseende:
෣
‫ݐܽݎ݃݁ݐ݊ܫ‬ଓ‫݋݌ݏ݊݋‬ä݊݃
= α + ߚstorlek + ߚbransch
Bankerna (Nordea, Skandinaviska Enskilda Banken, Svenska Handelsbanken, Swedbank) har även
uteslutits då dess tillgångar inte är jämförbara med resterande företag i analysen. Vid kontroll av
avvikande observationer har det noterats att Hexagon och Oriflame har en stor standardiserad
residual, vilket innebär att denna observation starkt påverkar regressionen i motsatt riktning. Dessa
företag har förhållandevis stora tillgångar och hör till känsliga branscher men har samtidigt erhållit
en relativt låg integrationspoäng vilket i sin tur “stör” regressionen. Investmentbolaget Kinnevik
och Investor har stora tillgångar och låg integrationspoäng och även dessa två påverkar
regressionsmodellen markant. Dessa fyra företag har därav uteslutits från den fortsatta analysen på
bekostnad av att resultaten inte blir fullt representativa för den undersökta populationen.
Log integrationspoäng = - 0,798 + 0,400 Log tillgångar + 0,193 Känslig
Predictor
Coef
SE Coef
T
P
VIF
Constant
-0,7976
0,4003
-1,99
0,051
Log tillgångar
0,39971
0,08760
4,56
0,000
1,006
Känslig bransch
0,19334
0,08713
2,22
0,031
1,006
N: 59, R-Sq = 32,9%
Tabell 4.15: Multipel regression.
Koefficienterna i regressionsekvationen är logaritmerad med en 10-bas vilket måste beaktas vid
tolkning. Eftersom både den beroende variabeln (integrationspoäng) och oberoende variabeln
(tillgångar) är logaritmerade ska koefficienten Coef 0,400 tolkas som att när tillgångar ökar med
49
1 % ökar integrationspoängen i genomsnitt med 0,4 %. Koefficienten för branschtillhörigheten
(känslig/icke-känslig) demonstrerar interaktionseffekten av att företaget tillhör en socialt- eller
miljökänslig bransch. Coef 0,193 utläses som att när tillgångarna är konstanta har företag i de den
känsliga kategorin i genomsnitt 19,3 % fler integrationspoäng. Båda variablernas påverkan på
integrationspoängen visas på tillfredsställande signifikansnivåer (tillgång: p 0,000 < 0,05, känslig: p
0,031 < 0,05) vilket stärker resultatets tillförlitlighet.
I bilaga 3 diskuteras de felkällor som kan ge upphov till missvisande resultat vid en multipel
regression. I bilaga 8 undersöks och diskuteras dessa specifikt för denna studie.
50
5. Diskussion
I detta kapitel analyseras de empiriska resultaten utifrån tidigare forskning och den teoretiska
referensramen.
A
priori-modellen
utvärderas
och
diskuteras
och
resulterar
i
en
a posteriori-modell.
5.1 Överblick hypotesprövning
I tabell 5.1 nedan finns en sammanfattning av studiens hypotesprövning för att ge en övergripande
blick av resultaten som ligger till grund för diskussionen genom kapitlet.
Sammanfattning av studiens hypoteser
H1 – Storlek
Större företag är mer sannolika att i
årsredovisningarna integrera miljö- och sociala
H3 – Ägarkoncentration
Företag med hög skuldsättningsgrad är mer
sannolika att i årsredovisningen integrera socialaoch miljöaspekter med övrig information.
Företag med låg ägarkoncentration är mer
sannolika att i årsredovisningarna integrera miljöoch sociala aspekter med övrig information.
H4a – Känslig bransch
Företag i känsliga branscher är mer sannolika att i
årsredovisningarna integrera miljö- och sociala
H4b – Socialt känslig bransch
Företag i socialt känsliga branscher är mer
sannolika att i årsredovisningarna integrera
sociala aspekter i övriga delar.
H4c – Miljökänslig bransch
Företag i miljökänsliga branscher är mer sannolika
att i årsredovisningarna integrera miljöaspekter i
övriga delar.
H5 – Skillnad mellan
årsredovisningar som anger IR
och övriga
Årsredovisningar som uppges vara integrerade
innehåller en större mängd miljö- och social
information.
H2 – Skuldsättningsgrad
Hypotesen
förkastas ej.
Hypotesen
förkastas.
Hypotesen
förkastas.
Hypotesen
förkastas ej.
Hypotesen
förkastas.
Hypotesen
förkastas ej.
Hypotesen
förkastas ej.
Tabell 5.1: Sammanfattning av studiens hypoteser och resultat.
Som framgår av tabellen ovan förkastas tre av sju testade samband. Storlek, känslig bransch,
miljökänslig bransch samt skillnad mellan årsredovisningar som anger IR och övriga förkastas ej då
testen påvisar signifikanta samband med mängden integrerad information i årsredovisningarna.
Övriga tre hypoteser (skuldsättningsgrad, ägarkoncentration och socialt känslig bransch) förkastas
då inga signifikanta samband uppvisades. Dessa resultat diskuteras vidare i ljuset av tidigare
51
forskning nedan och a priori-modellen (se stycke 2.3.5) omvärderas och mynnar ut i en a posteriorimodell (se stycke 5.6).
5.2 Storlek
Såväl den bivariata som den multivariata analysen visar signifikanta positiva samband mellan
företagens tillgångar och valet att integrera miljö- och social information med övriga upplysningar.
Hypotes H1 förkastas ej och visar därmed att storleken har betydelse för mängden integrerad
information för socialaoch miljöaspekter. Resultatet ligger i linje med flertalet studier där
sambandet mellan företags storlek och omfattning av frivillig rapportering testats (Roberts, 1992
m.fl.). Inom IR-forskningen har varierande resultat erhållits. Frías et al. (2014) och Sierra-García et
al. (2013) bekräftade storleksfaktorn som påverkande medan Lai et al. (2014) inte fann några bevis
för sambandet.
Utifrån ett legitimitetsteoretiskt perspektiv kan den positiva korrelationen mellan variablerna tolkas
som att integreringen av upplysningarna i årsredovisningarna är en strategi för att legitimera
verksamheten (Lai et al., 2014). Större företag tenderar att dra till sig mer uppmärksamhet och
måste därför i större utsträckning förvissa allmänheten om att verksamheten är, eller åtminstone
uppfattas som, legitim (Hackston och Milne, 1996). Enligt intressentteorin ökar antalet intressenter
i takt med storleken vilket leder till att fler krav ställs på företagets rapportering (Cowen et al. 1987,
ur Deegan och Unerman, 2011; Hackston och Milne, 1996). Bekräftande resultat erhålls i denna
studie
vilket
indikerar
att
betydelsefulla
intressenter,
som
kunder,
banker
eller
intresseorganisationer, kan ha påverkat de större företagens årsredovisningar i större utsträckning än
de mindre (jmf Roberts, 1992). En annan tänkbar förklaring till att företag med större tillgångar i
högre utsträckning tillämpar IR-principer är att det är kostsamt att producera årsredovisningar (jmf
Tagesson et al., 2009). Stora företag har alltså bättre ekonomiska förutsättningar att utveckla mer
omfattande rapporter än mindre. Det kan även i likhet med vad Adams (2002) fann bero på att stora
företag har fler som sammanställer årsredovisningen och att därmed fler dimensioner av
information kommer att infogas.
Broberg, Tagesson och Collin (2010) överväger även storleksfaktorn ur ett agentteoretiskt
perspektiv och hypotesen om politisk kostnad. Det vill säga att stora företag väljer en specifik
redovisningsmetod för att undvika uppmärksamhet från politiskt håll vilket skulle kunna innebära
kostsamma regleringar. Denna studie utgår dock inte från detta teoretiska perspektiv men denna
52
teori kan dock bistå med förklaringar till att storleksfaktorn tycks ha betydelse för mängden
integrerad information.
5.3 Skuldsättningsgrad
Variabeln var svåranalyserad p.g.a. av den stora och oregelbundna variationen bland
observationerna.
Redan
i
den
bivariata
analysen
framkom
att
korrelationen
med
integrationspoängen var så gott som obefintlig (rs = 0,109) och det svaga sambandet kunde inte visas
på signifikant nivå. Skuldsättningsgraden togs därför ej med i den multivariata analysen och
hypotesen förkastas.
Resultatet i denna studie ligger i linje med slutsatserna av Lai et al. (2014) och Mahoney et al.
(2012). Hypotesen är deducerad ur intressentteorin mot antagandet att lån- och kreditgivare ställer
krav på rapporteringens utformning (Ullman, 1985). Eftersom en IR främst ska möta finansiella
intressenters informationsbehov (IIRC, 2013a) fanns skäl att undersöka ett eventuellt samband. Det
finns dock inget som tyder på att företag med stora behov av lånat kapital eller övriga krediter
pressas av kreditgivare att redovisa enligt IR-principer. Enligt Cunningham et al. (2011) finns en
osäkerhet huruvida finansiella intressenter överväger hållbarhetsfrågor vid den ekonomiska
bedömningen. Resultaten i denna studie visar dock inte att integrering av miljö- och social
information påverkas av vare sig kreditgivare eller investerare. Tänkbara skäl till detta kan vara att
IR-konceptet är nytt och att kraven inte utvecklats till att omfatta sammanlänkning av informationer
i årsredovisningarna. En annan rimlig förklaring kan vara att kreditgivare inte instämmer i de
normgivande organisationernas entusiasm över IR. Dessa anser möjligen att fristående
hållbarhetsrapporter eller endast finansiella rapporter är tillräckliga för att bedöma företagens
prestanda. Även att hållbarhetsinformation och finansiell redovisning inte är kompatibla (jmf
Cunningham et al., 2011) kan orsaka problem vid bedömningarna. En av Sveriges (fyra)
börsnoterade banker (Swedbank) tillämpar dock uttalat IR-principer vilket kan leda till förändrade
krav vid kreditgivning i framtiden.
5.4 Ägarkoncentration
I likhet med skuldsättningsgraden kan det hypotetiska sambandet mellan IR och ägarkoncentration
förkastas redan efter den bivariata analysen. Intressentteoretiska postulat gör gällande att utspritt
ägande resulterar i en mer social- och miljörapportering vilket låg till grund för testet av sambandet
(Keim, 1978, ur Roberts, 1992). Till författarnas kännedom finns ingen studie som testat detta
53
sammanhang specifikt mot valet att tillämpa IR men i tidigare forskning som undersökt samband
mellan faktorn och frivillig rapportering har överlag varierande resultat erhållits (Mohd Ghazali,
2007; Tagesson et al., 2009). I denna studie framkommer inga bevis för att en stor spridning bland
investerarna återspeglas i utformningen av årsredovisningarna. Möjliga förklaringar till detta kan
ligga i linje med de för skuldsättningsgraden ovan, det vill säga att IR är ett nytt fenomen och att
kännedomen om metoden inte har nått ut till befattningshavare eller att IR, i enlighet med
Robertson och Samy (2015), Steyn (2014) eller Pouzette och Runhagen (2014), är krävande att
implementera.
5.5 Bransch
I den första hypotesen H4a kring branschfaktorn delades samtliga företag in i kategorierna känsligrespektive icke-känslig. I den bivariata analysen visade Mann-Whitney testet stora skillnader mellan
kategorierna på signifikant nivå. Dessa resultat ligger i linje med tidigare forskning som undersökt
frivillig rapportering (Semenova och Hassel, 2008; Legendre och Coderre, 2013 m.fl.). Resultaten
från forskning med fokus på IR har varierat något. Frias-Aceituno et al. (2014) fann inget samband
mellan branschtillhörighet och IR medan Lai et al. (2014) fann svaga samband. Branschindelningen
skiljer sig dock mellan dessa studier och den som gjorts i denna undersökning vilket kan förklara de
olika resultaten.
Resultatet indikerar att företag i känsliga branscher i större utsträckning även tenderar att redovisa
hur denna påverkan finns inbäddad i strategi, resursallokering, bolagsstyrning o.s.v. och hypotesen
förkastas ej. Legendre och Coderre (2013) finner att “högrisk-företag” redovisar mer
hållbarhetsinformation samt har en högre applikationsnivå enligt GRIs riktlinjer än vad “lågriskföretag” har. Semenova och Hassel (2008) finner att miljöarbete ökar marknadsvärdet genom att
företagens rykte förbättras. Det kan även ge operativa fördelar vilket i sin tur leder till förbättrade
finansiella resultat, detta gäller dock inte företag inom förorenande branscher där det kan vara
kostsamt att ställa om företagets processer vilket leder till ett försämrat rörelseresultat. Resultatet i
denna studie går dock emot denna uppfattning eftersom företag i känsliga branscher generellt har
fått en högre poäng vilket tyder på att omställningar inom företagen har genomförts. Enligt
Lindblom (1994, ur Deegan, 2002) finns inom legitimitetsteorin fyra primära strategier för att ändra
samhällets uppfattningar av företaget. En av dessa är att informera allmänheten om vad
organisationen verkligen gör för att sälla sig till dess förväntningar. Genom att företag inom
känsliga branscher tenderar att integrera mer information i vilken de måste påvisa hur de påverkar
54
eller påverkas av omgivningen tyder detta på att faktiska åtgärder verkligen vidtas inom dessa
branscher.
Den andra (H4b) och tredje (H4c) hypotesen utvecklades för att testa sambanden mellan socialt
känsliga branscher och mängden social information, och mellan miljökänsliga branscher och
mängden miljöinformation som Tagesson et al. (2009) upptäckte. Kategorin socialt känsliga företag
innefattade en liten mängd företag i förhållande till de övriga företagen vilket påverkar testets
styrka, d.v.s. tillförlitlighet. Inga signifikanta skillnader mellan kategorierna upptäcktes dock och
hypotesen förkastas. Antalet företag som klassificerats som miljökänsliga var större vilket ger ett
starkare resultat från Mann-Whitney-testet. Här upptäcktes signifikanta samband vilket stämmer
överens med resultaten av Tagesson et al. (2009) och hypotesen förkastas ej. Om resultatet för de
socialt känsliga branscherna beror på att förhållandena mellan antalet företag i denna grupp och
övriga företag var stor eller om socialt känsliga företag är sämre på att integrera social information
är svårt att säga. Vad gäller miljökänsliga företag följer detta resultat samma indikationer som
hypotesen ovan gällande känsliga branscher respektive icke-känsliga branscher.
5.6 A posteriori-modell
A priori-modellen täckte fyra faktorer som misstänktes förklara mängden integrerad information i
årsredovisningarna gällande socialaoch miljöaspekter. A posteriori-modellen ses nedan i figur 5.1.
Figur 5.1: A posteriori-modell.
55
Som modellen illustrerar kunde denna studie endast finna att två av faktorerna kunde förklara
mängden
integrerad
information
gällande
sociala-
och
miljöaspekter.
Den
multipla
regressionsmodellen med variablerna storlek och bransch ger en förklaringsgrad på 32,9 %.
Resterande variation förklaras av andra faktorer eller av slumpen. Enligt intressent- och
legitimitetsteorin kan årsredovisningens utformning även påverkas av t.ex. lönsamhet (Hackston
och Milne, 1996), mediauppmärksamhet (Islam och Deegan, 2010) eller ägaridentitet (Tagesson et
al., 2009). Andra teorier hade även kunnat användas, exempelvis använde Tagesson et al. (2009) ett
multiteoretiskt ramverk där förutom legitimitets- och intressentteorin även agentteorin och
institutionell teori ingick.
Mann-Whitney-testet visar skillnader på signifikant nivå men då enbart en liten andel (8/67) av
företagen på Large Cap angav att årsredovisningen var integrerad, är inte testerna fullt tillförlitliga.
Två stora avvikande observationer har noterats. Volvo AB erhåller en hög (den högsta i studien)
poängnivå trots att företaget ej uppger att årsredovisningen är integrerad. Volvo AB har under
tidigare år deltagit i IIRCs pilotprogram (IIRC, 2012) och kungjorde i årsredovisningen 2013
(Volvo, 2014) att företaget avsåg att fortsätta arbetet mot IR. I årsredovisningen 2014 (Volvo, 2015)
framgår en tydlig hängivenhet till IR då social- och miljöpåverkan frekvent förekommer genom
hela dokumentet, dock anges IR ej som rapporteringsmetod. Tele2 AB visar ett motsatt resultat
genom att de anger att årsredovisningen är integrerad men erhåller samtidigt en låg poäng (6 p.) i
innehållsanalysen. Som telekomföretag ingår Tele2 AB i icke-känsliga branscher vilket skulle
kunna vara en förklaring till den låga poängnivån. Detta förfarande ligger dock i linje med ”comply
or explain”-principen som gäller Sydafrikanska företag, d.v.s. att antingen redovisa alla aspekter
som krävs eller förklara varför vissa delar utelämnats (Villiers et al., 2014). Tele2 AB anger i
årsredovisningen följande ”Telekomoperatörer har en relativt begränsad direkt miljöpåverkan.
Tele2 kan däremot möjliggöra miljövinster för kunder bland annat genom maskin-till-maskin”,
vilket vara en förklaring till den låga miljöpoängen (2 p.). Atlas Copco AB (76 p.) och AB SKF (86
p.) erhåller de näst högsta poängen och anger att årsredovisningarna är integrerade. Det framgår
tydligt att dessa företag kommit långt i implementeringen av IR. ICA Gruppen AB, verkar avge ett
dokument som enligt Eccles och Krzus (2015) definieras som en kombinerad, snarare än integrerad,
rapport, då det inom årsredovisningen finns en hållbarhetsrapport som är klart avskild från övrig
information. Detta kan förklara den relativt låga poängen (11 p.) eftersom separata
hållbarhetsavsnitt i årsredovisningarna inte undersöktes i innehållsanalysen.
56
Testets resultat indikerar att de företag som anger att årsredovisningen är integrerad tenderar att i
större utsträckning redovisa hur företagen påverkar eller påverkas av omgivningen i samband med
strategi,
verksamhetsbeskrivning,
bolagsstyrningsrapport
etcetera.
Detta
bekräftar
IR-
förespråkarnas övertygelse om förbättrad kvalitet gällande hållbarhetsrapportering (Hopwood et al.,
2010; Eccles och Krzus, 2015; Owen, 2013).
57
6. Slutsats
I detta stycke vävs undersökningens frågeställningar samman med de empiriska resultaten och
diskussionen
kring
dessa.
En
reflektion
över
tillvägagångssätten
för
att
besvara
forskningsfrågorna presenteras samt förslag till hur fortsatt forskning runt IR-fenomenet kan
byggas.
6.1 Slutsatser
Studiens syfte är att bidra till ökad förståelse för IR genom att dels testa om de faktorer som i
tidigare forskning visat ha påverkan på frivillig rapportering även styr beteendet mot IR, och dels
undersöka skillnader mellan årsredovisningar som uppges vara integrerade och övriga. 67
årsredovisningar, exklusive separata hållbarhetssektioner, från företag listade på Nasdaq OMX
Large Cap har analyserats för att fastställa mängden information om miljö- och social påverkan som
finns integrerad med övriga upplysningar. Statistisk analys har lett till följande svar på
forskningsfrågorna som styrt denna studie.
• Forskningsfråga 1: Kan samma faktorer som förklarar valet att avge frivillig rapportering
även förklara mängden integrerad information om social- och miljömässig påverkan i
årsredovisningarna?
Svar: Delvis. Två faktorer (storlek, branschtillhörighet) uppvisar samband medan två
(ägarkoncentration, skuldsättningsgrad) inte gör det.
• Forskningsfråga 2: Skiljer sig mängden integrerad miljö- och social information i
årsredovisningar som anges följa IR-principer från övriga årsredovisningar?
Svar: Ja, det förkommer signifikanta skillnader mellan dessa.
I likhet med slutsatser från tidigare studier kring frivillig rapportering (Hackston och Milne, 1996;
Legendre och Coderre, 2013 m.fl.) påverkas även valet av att integrera miljö- och social
information av storlek och branschtillhörighet. Stora företag kan dock, som diskuterats i tidigare
kapitel, ha flera olika skäl att redovisa sin externa påverkan, och även om dessa skäl inte går att
precisera i denna studie kan slutsatsen att även IR tillämpas som legitimeringsstrategi dras (jmf Lai
et al., 2014). Testerna av sambandet med branschtillhörigheten tyder på att samma slutsats kan dras.
Företag med stor risk att påverka miljö och samhälle negativt tenderar att i större grad integrera
58
denna slags information med övriga upplysningar. Resultatet av skillnader mellan socialt- och
miljökänsliga branscher tyder på att betydelsefulla intressenter ställer högre krav på
miljöinformation än på social information. Det bör dock poängteras att det nödvändigtvis inte är
negativt att frivillig rapportering, som IR, tillämpas i syfte att legitimera verksamheten. Som
redogjordes i den teoretiska referensramen (kap. 2) finns enligt legitimitetsteorin både symbolisk
och faktisk (eller moralisk) legitimitet och enligt Hopwood et al. (2010) ska en IR användas för att
bl.a. legitimera verksamheten. Kodningen var utformad för att symboliska budskap skulle sållas
bort vilket talar för att hög poäng indikerar en faktisk legitimitet.
Till skillnad från dessa “breda” faktorer ovan finns inget samband mellan mängden integrerad
information
till
de
finansiellt
intressentspecifika
faktorerna
“skuldsättningsgrad”
och
“ägarkoncentration”. En skillnad mellan intressent- och legitimitetsteorin är att den förstnämnda
fokuserar på hur enskilda intressenters inflytande påverkar företags rapportering medan den senare
ser förväntningarna av samhället i stort som avgörande (se bl.a. O’Donovan, 2002). Om
årsredovisningarna från de företag som med utspritt ägande eller hög skuldsättningsgrad erhållit
signifikant högre poäng i analysen hade studien kunnat visa att specifika intressenter påverkar
redovisningen. Resultatet identifierar dock vilka intressenter som inte påverkar redovisningen. Det
finns en diskurs kring huruvida finansiella intressenter, som banker, investerare eller analytiker,
beaktar miljö- och sociala aspekter när företags finansiella prestanda bedöms (se Coram et al., 2011;
Cunningham et al., 2011; Nilsson et al., 2008). Denna studie visar att utspritt ägande och stort
behov av lånat kapital inte påverkar tillämpning av IR-principer i någon särskild riktning. Enligt
IIRC (2013a) ska en IR främst tillgodose finansiella intressenters informationsbehov men än ställer
dessa intressenter inte några krav som reflekteras i denna studie.
Den andra forskningsfrågan handlade om de årsredovisningar som uppges vara integrerade skiljer
sig från andra eller ej gällande integrering av miljö och social information. Det icke-parametriska
Mann-Whitney testet visade, trots vitt skilda storlekar mellan grupperna, signifikanta skillnader i
mängden information om miljö- och social påverkan mellan årsredovisningarna som uppgav
integrering i förhållande till övriga. Ett grundläggande kriterium för kodningen av
årsredovisningarna var att, i enlighet med IIRCs ramverk (IIRC, 2013a), poäng enbart tilldelas då
företag redovisar hur socialaoch miljöaspekter påverkat eller påverkats av organisationen. Studier
har visat att informationshantering och rapporteringsprocesser inom företag som tillämpar IR
förbättras genom att t.ex. samspelet mellan finansiella och miljöenheter effektiviseras (Stubbs och
Higgins, 2014). Det är ett rimligt antagande att företagen i denna undersökning som tillämpar IR
även genomgått liknande förändringar. Under förutsättning att informationen i årsredovisningarna
59
stämmer går resultatet därför mot farhågorna av Milne och Gray (2012) och Brown och Dillard
(2014) över att IR endast kommer att påverka företagens kommunikation och inte beteenden.
Vidare kan resultaten föras till diskussionen kring ökad lagstiftning av hållbarhetsrapportering (se
stycke 2.1.3 ovan). De få IR som förekommer på Large Cap idag har, enligt kriterierna i denna
studie, en bättre kvalitet på hållbarhetsinformationen genom att företagen i större utsträckning
redovisar dess påverkan eller hur de påverkas av omgivningen. ACCA (2012, ur Owen, 2013) har
visat att sedan IR blev obligatoriskt för börsnoterade företag i Sydafrika har kvaliteten på
årsredovisningarna där ökat. De obefintliga sambanden mellan mängden integrerad miljö- och
social information och variablerna ägarkoncentration respektive skuldsättningsgrad indikerar att
marknadskrafter, åtminstone från finansiella intressenter, inte förser företag med incitament nog för
att producera transparenta årsredovisningar. Studiens resultat indikerar att de företag som anger IR
i större utsträckning är öppna med hur omgivningen påverkar och påverkas av en organisation.
Flera studier har visat att frivillig rapportering används för att ge en skev och partisk bild av
hållbarhetsprestanda (Islam och Deegan, 2008; Guthrie och Farneti, 2008; O´Donovan, 2002) och
innehållsanalysen baserades därför på att endast koda faktisk påverkan av eller från omgivningen
och att därmed sålla bort de symboliska budskapen (jmf Milne et al., 2009). Eftersom företagen som
angav IR fick en högre poäng tyder detta på att IR uppmuntrar till mer faktiska än symboliska
budskap vilket i sin tur indikerar att IR är värt att bygga vidare på för en eventuell reglering. Det bör
dock understrykas att denna studie inte visar om informationen i årsredovisningarna är
sanningsenliga eller om av redovisningsenheterna icke önskvärd information utelämnats.
IR är en förhållandevis ny metod vilket gör att även forskningen inom området är begränsad.
Tidigare IR-forskning har gett varierande resultat och jämförbarheten mellan hypotesprövningarna,
inkl. denna studies, är svag. Olika populationer och urval har använts och kriterierna för vad som
kan betraktas som en IR har varierat. Denna studie bygger vidare på IR-forskningen genom att ge
en beskrivning av hur IR-principer tillämpas i Sverige och hur detta reflekteras i
årsredovisningarna. Studien genomfördes dock med ett alternativt sätt att studera IR på genom att
efterlevnadsnivån mättes oavsett om företagen uttalat tillämpar IR eller ej. Fördelen med detta
angreppssätt är att även företag som delvis implementerat principerna inkluderas. T.ex. kan ”best
practice” i denna studie tilldelas AB Volvo trots att IR ej anges som redovisningsprincip.
Studien genomfördes med en förväntan om att en större andel av årsredovisningarna skulle ange IR
som redovisningsprincip. Det kan dock konstateras att IIRCs (2013a) ramverk inte mottagits lika
väl av praktiserande företag som av regelsättarna eller revisionsbyråerna då enbart åtta företag av
60
sextiosju anger att integrering tillämpas och endast ett av dessa anger att just IIRCs ramverk
efterlevs. Även om influenser av IR i årsredovisningarna på Large Cap är tydliga är den låga
tillämpningsgraden troligen en besvikelse bland förespråkarna. Intresset för IR, såväl kommersiellt
som akademiskt talar emellertid för fortsatt utveckling av konceptet.
6.2 Metodreflektion
Kritik som kan riktas mot valet av tvärsnittsdesign är att denna försvårar möjligheten att fastställa
kausala slutsatser. Detta kan motverkas genom att istället välja en longitudinell design där kausalitet
lättare kan fastslås vilket därmed givit en inblick i åt vilket håll trenden går (Bryman och Bell,
2013).
I innehållsanalysen hade sidräkning varit ett mer tidseffektivt val och ett större urval hade kunnat
granskas. Detta hade gynnat regressionsanalysen då ett större urval hade genererat data som bättre
uppfyller statistiska villkor såsom normalfördelning (De Veaux et al., 2014).
För att höja förklaringsgraden (R2) och därmed även studiens validitet hade fler oberoende variabler
kunnat användas i den multivariata analysen. På grund av i första hand den limiterade tiden
begränsades antalet oberoende variabler till fyra (storlek, ägarkoncentration, skuldsättningsgrad och
bransch). Vidare hade ett utökat antal variabler möjliggjort en bättre precision i fastställandet av vad
som påverkar valet att tillämpa IR-principer. Antingen genom att ha fler faktorer ur intressent- och
legitimitetsteorin eller utöka det teoretiska ramverket.
6.3 Förslag till fortsatt forskning
Följande frågeställningar har dykt upp under genomförandet av denna studie:
•
Hur ställer sig finansiella intressenter till IR? Denna studie fann inget samband mellan
faktorer som kan härledas från finansiella intressenter och tillämpning av IR-principer trots
att IR är utformad för att möta dess informationsbehov. En kvalitativ studie från
konsumentperspektiv
kan
bidra
till
fortsatt
utveckling
(eller
avveckling)
av
rapporteringsstandarden.
•
Hur förändras processer och informationshantering när företag implementerar IR? Några
företag utmärker sig särskilt i denna studie genom att i hög grad integrera miljö- och social
information med övriga upplysningar (t.ex. Volvo, SKF, Atlas Copco). Fallstudier kan ge
61
svar på om förändringar sker enbart på redovisningsenheterna eller inom hela organisationen
(jmf Stubbs och Higgins, 2014). Flerfallsstudier med komparativ design skulle kunna påvisa
skillnader mot företag som redovisar enligt traditionella hållbarhetsstandarder som t.ex.
GRI).
•
Presterar företag som tillämpar IR bättre än övriga företag? Har koldioxidutsläppen,
vattenförbrukning, förbrukningen av fossila bränslen eller avfall minskats sedan IR
infördes? En stor del information om miljöpåverkan är obligatorisk och innehållsanalyser av
årsredovisningar (från flera länder) kan indikera om miljöförstöringen förändras. Av samma
skäl som i föregående forskningsförslag föreslås även en komparativ ansats mot
årsredovisningar som följer andra standarder.
•
Hur tillämpas IR på företagens hemsidor? IIRC (2013a) förespråkar elektronisk presentation
av en IR vilket föranleder att även rapportering på webbplatser bör analyseras. Eccles och
Krzus (2015) tillhandahåller sofistikerade kodningsmanualer för att analysera elektronisk
rapportering ur ett IR-perspektiv.
•
Varför hoppar inte fler företag på IR-tåget? Medan standardsättare och revisionsbyråer
hyllar IR som en universallösning är mottagandet i praxis svalt (jmf KPMG, 2014). Eccles
och Krzus (2015) har bl.a. funnit att IR upplevs som komplicerat eller att företagare
upplever det svårt att balansera transparens mot affärshemligheter. En tvärsnittsstudie
(enkäter eller strukturerade intervjuer) mot beslutsfattare för att fastställa medvetenheten
samt attityden mot IR vilket kan bidra till att lösa både akademiska och praktiska
frågeställningar.
Det finns mängder av obesvarade frågor kring såväl IR som hållbarhetsrapportering i stort.
Planetens ekologiska tillstånd fordrar dock brådskande svar.
62
7. Källförteckning
Tryckta källor
Adams, C. (2002). Internal organizational factors influencing corporate social and ethical reporting:
Beyond current theorizing. Accounting, Auditing and Accountability Journal 15(2): 223–250.
Adams, C., Hill, W-Y., Roberts, C. (1998). Corporate social reporting practices in Western Europe:
Legitimating corporate behavior? British Accounting Review 30(1): 1–21.
Ansoff, I. (1965). Corporate Strategy. New York. McGraw-Hill.
Artsberg, K. (2005). Redovisningsteori – policy och – praxis. Malmö: Liber ekonomi.
Ashford, B.E., Gibbs, B.W. (1990). The double-edge of organizational legitimation. Organization
Science, 1 (2), 177-94.
Bailey, D., Harte, G., Sugden, R. (2000). Corporate disclosure and the deregulation of international
investment. Accounting, Auditing och Accountability Journal, Vol. 13 Iss 2 pp. 197 – 218.
Belkaoui, A., Karpik, P. (1989). Determinants of the corporate decision to disclose social
information. Accounting, Auditing and Accountability Journal 2(1): 36–51.
Broberg, P., Collin, S-O., Tagesson, T., Axelsson, M., Schéle, C. (2007). Why reduce profit? Accounting choice of impairments in Swedish listed corporations? Working Paper Series 2007:3.
Kristianstad, University College, Department of Business Studies. Från http://www.divaportal.se/smash/get/diva2:174851/FULLTEXT01.pdf.
Broberg, P., Tagesson, T., Collin, S-O. (2010). What explains variation in voluntary disclosure? A
study of the annual reports of corporations listed on the Stockholm Stock Exchange. Journal of
Management & Governance, Volume 14, Issue 4, pp 351-377.
Brown, J., Dillard, J. (2014). Integrated reporting: On the need for broadening out and opening up.
Accounting, Auditing och Accountability Journal, 27(7), 1120.
Bryman, A., Bell, E. (2013) Företagsekonomiska forskningsmetoder. (uppl. 2:1). Stockholm: Liber
AB.
Carlsson, M., (2004). Att arbeta med företagsanalys. Liber AB: Malmö
Cho, CH, Patten, DM. (2007). The role of environmental disclosures as tools of legitimacy: a
research note. Accounting, Organizations and Society 32(7/8): 639–647.
Clarkson, M. (1995). A Stakeholder Framework for Analyzing and Evaluating Corporate Social
Performance. Academy of Management Review, 20 (1), 92-118.
Clarkson, P M., Li, Y., Richardson, G D., Vasvari, F P. (2008) Revisiting the relation between
environmental performance and environmental disclosure: An empirical analysis. Accounting,
Organizations and Society 33 (2008) 303–327.
63
Coram, P J., Mock, T J., Monroe, G S. (2011). Financial analysts’ evaluation of enhanced
disclosure of non-financial performance indicators. The British Accounting Review 43, 87–101.
Cowen, S., Ferreri, L., Parker, L. (1987). The impact of corporate characteristics on social
responsibility disclosure: A typology and frequency-based analysis. Accounting, Organizations
and Society 12(2): 111–122.
Cunningham, M G., Fagerström, A., Hassel, L G. (2011). ACCOUNTING FOR
SUSTAINABILITY: WHAT NEXT? A RESEARCH AGENDA. Annals of the University of
Oradea: Economic Science. 2011;1 (special): 97-111.
Deegan, C. (2002). The legitimising effect of social and environmental disclosures – a theoretical
foundation. Accounting, Auditing och Accountability Journal 15(3).
Deegan, C., Shelly, M. (2013). Corporate Social Responsibilities: Alternative Perspectives About
the Need to Legislate. Springer Science and Business Media Dordrecht.
Deegan, C., Unerman, J. (2011). Financial Accounting Theory, Second European Edition.
McGraw-Hill Education.
De Veaux, R., Velleman, P., Bock, D. (2014). Stats: Data and Models; Pearson New International
Edition. Pearson Education.
Djurfeldt, G., Barmark, M. (2009). Statistisk verktygslåda 2 - multivariat analys. Lund:
Studentlitteratur AB.
Dowling, J., Pfeffer, J. (1975). Organizational legitimacy: social values and organizational
behaviour. Pacific Sociological Review 18(1): 122–136.
Eccles, R G., Krzus, M P. (2015). The integrated reporting movement. John Wiley och Sons, Inc.,
Hoboken, New Jersey.
Eriksson, L T., Hultman, J. (2014). Kritiskt tänkande. Stockholm: Liber AB.
Eriksson, L T., Wiedersheim-Paul, F. (2011). Att utreda forska och rapportera. (uppl. 9:1). Malmö:
Liber AB.
Flower, J. (2014). The international integrated reporting council: a story of failure. Crit Perspect
Account 2014.
Freeman, R., Reed, D. (1983). Stockholders and stakeholders: A new perspective on corporate
governance. Californian Management Review, 25 (2), 88-106.
Frias-Aceituno, J. V., Rodríguez-Ariza, L., Garcia-Sánchez, I. M. (2014). Explanatory Factors of
Integrated Sustainability and Financial Reporting. Bus. Strat. Env., 23: 56–72. doi:
10.1002/bse.1765.
Frost, G., Wilmshurst, T. (2000). The adoption of environment related management accounting: an
analysis of corporate environment sensitivity, Accounting Forum, Vol. 24 No. 4.
64
Goss, A., Roberts, G.S. (2010). The impact of corporate social responsibility on the cost of bank
loans. Journal of Banking och Finance 35 (2011) 1794–1810.
Gray, R. (2010). Is accounting for sustainability actually accounting for sustainability. . .and how
would we know? An exploration of narratives of organisations and the planet. Accounting,
Organizations and Society 35 (2010) 47–62.
Gray, R., Kouhy, R., Lavers, S. (1995). Corporate social and environmental reporting: A review of
the literature and a longitudinal study of UK disclosure. Accounting, Auditing och Accountability
Journal 8(2): 47–77.
Gray, R., Milne, M J. (2002). Sustainability Reporting: Who's Kidding Whom? Centre for social
and environmental accounting research.
Gray, R., Owen, D., Adams, C. (1996). Accounting and Accountability: Changes and Challenges in
Corporate Social and Environmental Reporting. London: Prentice-Hall.
Guthrie, J., Farneti, F. (2008). GRI Sustainability Reporting by Australian Public Sector
Organizations. Public Money och Management, 28:6, 361-366.
Guthrie, J., Parker, L. (1990). Corporate social disclosure practice: A comparative international
analysis. Advances in Public Interest Accounting, 3, 159-75.
Guthrie, J., Petty, R., Yongvanich, K., Ricceri, F. (2004). Using content analysis as a research
method to inquire into intellectual capital reporting. Journal of Intellectual Capital, Vol. 5 Iss 2
pp. 282 - 293.
Hackston, D., Milne, M. J. (1996). Some determinants of social and environmental disclosure in
New Zeeland companies. Accounting, Auditing och Accountability Journal, 9(1), 77-108. doi:
10.1108/09513579610109987.
Haller, A., Staden, C. v. (2014). The value added statement - an appropriate instrument for
integrated reporting. Accounting, Auditing & Accountability Journal, 27(7), 1190.
Hartman, J. (2004). Vetenskapligt tänkande. Lund: Studentlitteratur.
Hartwig, F. (2011). A description, analysis and categorisation of theories that explain how
accounting should be and is designed. Draft 2011-01-15.
Hasnas, J. (1998). The normative theories of business ethics: A guide for the perplexed. Business
Ethics Quarterly, 8 (1), 19-42.
Hines, R D. (1988). Financial accounting: In communicating reality, we construct reality.
Accounting, Organizations and Society, Volume 13, Issue 3, Pages 251–261.
Higgins, C., Stubbs, W., Love, T. (2014). Walking the talk(s): Organisational narratives of
integrated reporting. Accounting, Auditing och Accountability Journal, 27(7), 1090.
Hopwood, A.G., Unerman, J., Fries, J. (Eds). (2010). Accounting for Sustainability. Practical
Insights. Earthscan, London.
65
Islam, M.A., Deegan, C. (2008). Motivations for an organisation within a developing country to
report social responsibility information. Accounting, Auditing och Accountability Journal, Vol.
21 Iss 6 pp. 850 – 874.
Islam, M.A., Deegan, C. (2010). Media pressures and corporate disclosure of social responsibility
performance information: A study of two global clothing and sports retail companies.
Accounting and Business Research, 40:2, 131-148.
Jensen, J C., Berg, N. (2011). Determinants of Traditional Sustainability Reporting Versus
Integrated Reporting. An Institutionalist Approach. Bus. Strat. Env. 21, 299–316. DOI:
10.1002/bse.
Keim, G. (1978). Managerial Behavior and the Social Responsibilities Debate: Goals Versus
Constraints, Academy of Management Journal pp. 57-68.
Lai, A., Melloni, G., Stacchezzini, R. (2014). Corporate Sustainable Development: is ‘Integrated
Reporting’ a Legitimation Strategy? Bus. Strat. Env. DOI: 10.1002/bse.
Legendre, S., Coderre, F. (2012). Determinants of GRI G3 Application Levels: The Case of the
Fortune Global 500. Corporate Social Responsibility and Environmental Management 20, 182–
192.
Lindblom, CK. (1994). The implications of organizational legitimacy for corporate social
performance and disclosure. In Critical Perspectives on Accounting Conference, New York.
Mahoney, L S., Thorne, L., Cecil, L., LaGore, W. (2013). A research note on standalone corporate
social responsibility reports: Signaling or greenwashing? Critical Perspectives on Accounting 24
(2013) 350–359.
Milne, M., (2002). Positive accounting theory, political costs and social disclosure analyses: A
critical look. Critical Perspectives on Accounting 13(3): 369–395.
Milne, M J., Gray, R. (2012), W(h)ither Ecology? The Triple Bottom Line, the Global Reporting
Initiative, and Corporate Sustainability Reporting, Springer Science and Business Media
Dordrecht.
Milne, M J., Tregidga, H., Walton, S. (2009). Words not actions! The ideological role of sustainable
development reporting, Accounting, Auditing och Accountability Journal, Vol. 22 Iss 8 pp. 1211
– 1257.
Mohd Ghazali, N.A. (2007). Ownership structure and corporate social responsibility disclosure:
some Malaysian evidence", Corporate Governance. The international journal of business in
society, Vol. 7 Iss 3 pp. 251 - 266.
Moneva, J. M., Archel, P., Correa, C. (2006). GRI and the camouflaging of corporate
unsustainability. Accounting Forum, volym 30 (nr 2), sid 121-137.
Nachar, N. (2008). The Mann-Whitney U: A Test for Assessing Whether Two Independent Samples
Come from the Same Distribution. Tutorials in Quantitative Methods for Psychology. 4.,(1), 1320.
66
Neu, D., Warsame, H., Pedwell, K. (1998). Managing Public Impressions: Environmental
Disclosures in Annual Reports. Accounting, Organizations and Society. Volume 23 (3), 265–
282.
Nilsson, H., Cunningham, G M., Hassel, L G. (2008). A Study of the Provision of Environmental
Information in Financial Analysts’ Research Reports. Sustainable Development 16, 180–194.
O´Donovan, G. (2002). Environmental Disclosures in the annual report. Accounting, Auditing and
Accountability Journal 15(3).
Owen, G. (2013). Integrated Reporting: A review of Developments and their implications for the
accounting curriculum. Accounting Education: An international journal, 22:4, 340-356.
Patten D. (1991). Exposure, legitimacy and social disclosure. Journal of Accounting and Public
Policy 10(4): 297–308.
Patten, D.M. (1992). Intra-industry environmental disclosures in response to the Alaskan oil spill: A
note on legitimacy theory. Accounting, Organizations and Society, 15 (5), 471-75.
Patten, D. (2002). The relation between environmental performance and environmental disclosure:
A research note. Accounting, Organizations, and Society, 27, 7603–773.
Pouzette, A., Runhagen, S. (2014). Hållbarhetsredovisning - En studie om hur statligt ägda företag
arbetar med att integrera hållbarhetsfrågor i affärsverksamheten. Opublicerad kandidatuppsats,
Södertörns högskola.
Robertson, F A., Samy, M. (2015). Factors affecting the diffusion of integrated reporting – a UK
FTSE 100 perspective. Sustainability Accounting, Management and Policy Journal, Vol. 6 Iss 2
pp. 190 – 223.
Roberts, RW. (1992). Determinants of corporate social responsibility disclosure: An application of
stakeholder theory. Accounting, Organizations and Society 17(6): 595–612.
Saunders, M., Lewis, P., Thornhill, A. (2012). Research methods for business students. Harlow:
Pearson.
Semenova, N., Hassel, L G. (2008). Financial Outcomes of Environmental Risk and opportunity for
US Companies. Sustainable Development Sust. Dev. 16, 195–212.
Sethi, S.P. (1978). Advocacy advertising - The American experience. California Management
Review. Vol 11 pp. 56-67.
Sierra-García, L., Zorio-Grima, A., García-Benau, M A. (2013). Stakeholder Engagement,
Corporate Social Responsibility and Integrated Reporting: An Exploratory Study. Corp. Soc.
Responsib. Environ. Mgmt. DOI: 10.1002/csr
Soujanen, W. (1954). Accounting Theory and the Large Corporation. The Accounting Review, Vol.
29, No 3. (Jul., 1954), pp. 391-398.
Steyn, M. (2014). Organisational benefits and implementation challenges of mandatory integrated
Reporting. Sustainability Accounting, Management and Policy Journal, Vol. 5 Iss 4 pp. 476 503.
67
Stubbs, W., Higgins, C. (2014). Integrated Reporting and internal mechanisms of change.
Accounting, Auditing och Accountability Journal, Vol. 27 Iss 7 pp. 1068 – 1089.
Suchman, M C., (1995). Managing Legitimacy: Strategic and Institutional Approaches. The
Academy of Management Review. Vol 20, No 3.
Tagesson, T., Blank, V., Broberg, P., Collin, S-O. (2009). What explains the extent and content of
social and environmental disclosure on corporate websites: A study of social and environmental
reporting in Swedish listed companies. Corporate Social Responsibility and Environmental
Management, 16, 352-364. doi: 10.1002/csr.194.
Tengblad, S., Ohlsson, C. (2010). The Framing of Corporate Social Responsibility and the
Globalization of National Business Systems: A Longitudinal Case Study. Journal of Business
Ethics (2010) 93:653–669, DOI 10.1007/s10551-009-0246-2.
Thomson, I. (2014). ‘But does sustainability need capitalism or an integrated report’ a commentary
on ‘The International Integrated Reporting Council: A story of failure’ by Flower J. Crit
perspectives on accounting (2014).
Thurén, T. (2007). Vetenskapsteori för nybörjare. (uppl. 2:4). Malmö: Liber AB.
Ullman, A. (1985). Data in Search of a Theory: A Critical Examination of the Relationships Among
Social Performance, Social Disclosure, and Economic Performance of U.S. Firms. Academy of
Management Review, 10 (3), 540-557.
Unerman, J. (2000). An investigation into the development of accounting for social, environmental
and ethical accountability: A century of corporate social disclosures at Shell. Unpublished PhD
thesis, University of Sheffield.
Unerman, J., Bennett, M. (2004). Increased stakeholder dialogue and the internet: Towards greater
corporate accountability or reinforcing capitalist hegemony? Accounting, Organizations and
Society 29 (2004) 685–707.
Van der Laan Smith, J., Adhikari, A., Tondkar, R H. (2005). Exploring differences in social
disclosures internationally: A stakeholder perspective. Journal of Accounting and Public Policy
24, 123–151.
Villiers, C. d., Rinaldi, L., Unerman, J. (2014). Integrated reporting: Insights, gaps and an agenda
for future research. Accounting, Auditing och Accountability Journal, 27(7), 1042.
Webbaserade källor
ACCA. (2012). Reporting pre- and post-King III: what’s the difference? Hämtad från:
http://www.accaglobal.com/content/dam/acca/global/PDF-technical/integrated-reporting/tech-tpwtd.pdf, den 06-05-2015.
Atlas Copco. (2015). Årsredovisning. Hämtad från:
http://www.atlascopco.com/Images/Atlas_Copco_Arsredovisning_2014_tcm40-3568270.pdf,
den 11-05-2015.
68
Avanza. (2015). Hämtad från: https://www.avanza.se/, den 01-04-2015.
Balans. (2013). Integrerad rapportering – svensk konkurrensfördel. Hämtad
från: http://www.tidningenbalans.se/nyheter/integrerad-rapportering-svensk-konkurrensfordel/,
den 15-03-2015.
BLinfo Online. (2015). Valutakurser vid bokslut. Hämtad från:
http://online.blinfo.se/Go.do?path=/factspublic/articleochnumber=webb%7Cfaktabankfree%7C1%7C13:S74, den 18-04-2015.
Brännström, D. (2014). Balans, nr 10 2014. Hämtad från:
http://www.faronline.se.webproxy.student.hig.se:2048/filer/Dokument/Balans/2014/Balans_nr_1
0_2014.pdf, den 02-02-2015.
GRI. (2013). Global Reporting Initiative. G4 Sustainability Reporting Guidelines. Hämtad från:
https://www.globalreporting.org/resourcelibrary/GRIG4-Part1-Reporting-Principles-andStandard-Disclosures.pdf , den 15-02-2015.
GRI. (2015). What is GRI? Hämtad från: https://www.globalreporting.org/information/aboutgri/what-is-GRI/Pages/default.aspx, den 16-03-2015.
ICAEW. (2013). Integrated Reporting is a catalyst to improve business reporting says ICAEW.
Hämtad från: http://www.icaew.com/en/archive/about-icaew/newsroom/press-releases/2013press-releases/integrated-reporting-is-a-catalyst-to-improve-business-reporting-says-icaew, den
03-02-2015.
IFAC. (2010). Competent and Versatile: How Professional Accountants in Business Drive
Sustainable Organizational Success. Hämtad från: http://www.ifac.org/publicationsresources/competent-and-versatile-how-professional-accountants-business-drive-sustainab, den
04-03-2015.
IFAC. (2011). Sustainability Framework 2. New York: IFAC. Hämtad från:
http://www.ifac.org/publications-resources/ifac-sustainability-framework-20, den 04-03-2015.
IIRC. (2012). THE PILOT PROGRAMME 2012 YEARBOOK, Hämtad från:
http://integratedreporting.org/wp-content/uploads/2012/10/THE-PILOT-PROGRAMME-2012YEARBOOK.pdf, den 05-05-2015.
IIRC. (2013a). THE INTERNATIONAL <IR> FRAMEWORK. Hämtad från:
http://www.theiirc.org/wp-content/uploads/2013/12/13-12-08-THE-INTERNATIONAL-IRFRAMEWORK-2-1.pdf, den 02-02-2015.
IIRC. (2013b). Memorandum of Understanding, IIRC och IFRS Foundation. Hämtad från:
http://www.theiirc.org/wp-content/uploads/2013/02/MoU-IIRC-IFRS-FOUNDATION20130204.pdf, den 04-02-2015.
IIRC. (2013d). Summary of significant issues. Hämtad från: http://www.theiirc.org/wpcontent/uploads/2013/12/13-12-08-Summary-of-significant-issues-IR.pdf, den 25-02-2015.
IIRC. (2015a). ABOUT <IR>. Hämtad från: http://www.theiirc.org/the-iirc/about/, den 27-02-2015.
69
IIRC. (2015b). <IR> Networks. Hämtad från: http://integratedreporting.org/ir-networks/, den 02-052015.
KPMG. (2014). The KPMG Survey of Corporate Responsibility Reporting 2013. Hämtad från:
http://www.kpmg.com/Global/en/IssuesAndInsights/ArticlesPublications/corporateresponsibility/Documents/kpmg-survey-of-corporate-responsibility-reporting-2013.pdf, den 2409-2014.
Nasdaq. (2015). Aktier - aktiekurser för bolag listade på NASDAQ. Hämtad från:
http://www.nasdaqomxnordic.com/aktier, den 03-04-2015.
PwC. (2013). A benchmark study of Swedish Large Cap companies’ reporting 2012. Hämtad från:
http://www.pwc.se/sv_SE/se/bolagsstyrning/assets/a-benchmark-study-of-swedish-large-capcompanies-reporting-2013.pdf, den 03-02-2015.
Retriever. (2015). Retriever Business. Hämtad från: http://business.retriever.se/tjaenster/retrieverbusiness, den 01-04-2015.
Riksdagen. (2014). 2014 års redogörelse för företag med statligt ägande. Hämtad från:
https://www.riksdagen.se/sv/Dokument-Lagar/Forslag/Propositioner-och-skrivelser/2014-arsredogorelse-for-foret_H103140/?html=true, den 22-05-2015.
SSAB. (2015). Årsredovisning. Hämtad från:
http://www.ssab.com/Global/Documents/SSAB/Annual%20and%20Sustainability%20reports/A
nnual_report_2014_SSAB_SWE.PDF, den 11-05-2015.
Tidström, G. (2014). Balans, nr 1 2014. Hämtad från:
http://www.faronline.se.webproxy.student.hig.se:2048/filer/Dokument/Balans/2014/Balans_nr_1
_2014.pdf?query=lennartson+21a+, den 05-05-2015.
Volvo. (2014). Sustainability Report 2013. Hämtad från:
http://www.volvogroup.com/sitecollectiondocuments/vghq/sweden/volvokoncernen/volvogroups
ustainabilityreport2013.pdf, den 05-05-2015.
Volvo. (2015). Årsredovisning 2014. Hämtad från:
http://www3.volvo.com/investors/finrep/ar14/ar_2014_sve.pdf, den 05-05-2015.
Wallenstam. (2015). Årsredovisning 2014. Hämtad från:
http://vp197.alertir.com/files/press/wallenstam/201503265013-1.pdf, den 11-05-2015.
World commission on environment and development. (1987). Our common future. Hämtad från:
http://www.un-documents.net/our-common-future.pdf, den 28-01-2015.
70
Bilaga 1 – Kodningsschema
För varje företag skapas ett kodningsschema, vilket ser ut enligt nedan.
Kodningsschema
Företagsnamn:
Fråga Faktorer som rör integrering och integreringsnivå i årsredovisningarna Poäng/
kod
1
I vilken utsträckning är miljöaspekter integrerade i årsredovisningen?
2
I vilken utsträckning är sociala aspekter integrerade i årsredovisningen?
3
Anger företaget att informationen i årsredovisningen är integrerad?
Tabell 1.1: Kodningsschema
71
Bilaga 2 – Kodningsmanual
Kodningsmanual
Fråga Faktorer som rör integrering och integreringsnivå i årsredovisningarna
1
I vilken utsträckning är miljöaspekter integrerade i årsredovisningen?
Beskrivning:
Sökord = ansvar, avfall, ekologi, energi, föroren, förvänt, hållbar, klimat, koldioxid, luft, miljö,
natur, utsläpp, vatten.
Engelska sökord = carbon, climate, ecolog, effluen, emission, energ, environment, expect, nature,
polut, responsib, sustain, waste, water.
Bedömningskriterier för kodning av stycke med miljöinformation:
- Stycke där företaget tar upp miljöfrågor i samband med hur detta kapital påverkas av eller
påverkar företagets verksamhet ges poäng.
- Stycket får poäng för varje enskilt tema inom stycket.
- Detta är integrerat i årsredovisningens olika delar exklusive avskilda hållbarhetsrapporter, d.v.s.
under rubriceringar som ”CSR”, ”Hållbarhetsredovisning”, ”Miljöredovisning, ”Social
redovisning”, ”samhällsansvar”, ”ansvarsfullt företagande” eller dylikt.
2
I vilken utsträckning är sociala aspekter integrerade i årsredovisningen?
Beskrivning:
Sökord = allmänhet, ansvar, etik, etisk, intressent, hållbar, människ, mänsklig, omgivning, relation,
rättvis, samhäll, social, sponsor, sponsr, säker, välgörenhet.
Engelska sökord = ambient, benef, charity, communit, expect, fair, human, just, public, responsib,
relation, secure, social, societ, sponsor, stakeholder, surrounding, sustain.
Bedömningskriterier för stycken med social information:
- Stycke där företaget tar upp sociala frågor i samband med hur detta kapital påverkas av eller
påverkar företagets verksamhet ges poäng.
- Stycket får ett poäng för varje enskilt tema inom stycket.
- Detta är integrerat i årsredovisningens olika delar exklusive avskilda hållbarhetsrapporter, d.v.s.
under rubriceringar som ”CSR”, ”Hållbarhetsredovisning”, ”Miljöredovisning, ”Social
redovisning”, ”samhällsansvar”, ”ansvarsfullt företagande” eller dylikt.
3
Anger företaget att informationen i årsredovisningen är integrerad?
Beskrivning:
Företaget nämner uttryckligen på hemsidan eller i utgivna dokument att de redovisar en integrerad
rapport eller att de integrerar hållbarhetsinformation med övriga delar i årsredovisningen.
Ja = 1
Nej = 0
Tabell 2.1: Kodningsmanual.
72
Bilaga 3 – Bivariat och multivariat analys
Bivariata analysmetoder
Mann-Whitney test
Olika metoder kan användas för att jämföra värden mellan två grupper och för att avgöra om det
finns signifikant skillnad mellan dessa. En vanlig metod är t-test, detta test kräver dock att data är
normalfördelad. I de fall data inte är normalfördelad, innehåller avvikande observationer eller ett för
litet urval kan istället ett Mann-Whitney test utföras (Nachar, 2008). Detta är ett icke parametriskt
test som även kallas U-test, vilket jämför gruppernas medianer istället för medelvärden. Om samma
värden förekommer flera gånger i grupperna är det av vikt att justeringar görs för dessa. Det finns
även vissa kriterier som behöver vara uppfyllda för att kunna utföra testet: de två grupperna ska
komma från samma population, varje mätning/observation ska tillhöra en enskild individ och
variablerna ska vara av typen ordinal, relativa eller absoluta för att kunna rangordnas och jämföras
(Nachar, 2008). Testet kräver inte att de båda grupperna ska innehålla samma antal observationer
men ju större skillnaden mellan grupperna är desto större är risken att resultatet ej är helt
tillförlitligt. Mann-Whitney testet definieras på följande sätt för de två grupperna:
Ux = nxny + ((nx(nx + 1))/ 2) − Rx (1)
Uy = nxny + ((ny (ny + 1))/ 2) − Ry (2)
I formeln står nx och ny för antalet observationer eller deltagare i de olika grupperna. När testet ska
genomföras måste först alla observationer rankas, nummer 1 ges till den lägsta observationen o.s.v.
Rx och Ry är summan av denna ranking för de båda grupperna. U-testet går därmed ut på att se
antalet gånger som observationerna i en grupp överträffar eller är lika som de i den andra gruppen
(Nachar, 2008). För mindre urval kan detta test räknas för hand, i denna studie är antalet
observationer för många och programmet Minitab används.
Om ett signifikant resultat fås förkastas H0 (H0: Medianen för de två grupperna är i stort sett lika).
Detta innebär samtidigt att HA (HA: Medianen för de två grupperna är signifikant skilda från
varandra) bekräftas (Nachar, 2008). Signifikans inom statistiken visar på vilken tilltro som kan ges
till resultaten i studien. Den statistiska signifikansnivån visar den risknivå en forskare är villig att
acceptera gällande risken att dra en felaktig slutsats. Exempelvis om en slutsats dras att det finns ett
samband mellan två variabler i en population och signifikansnivån är 5 % betyder detta att i fem fall
av hundra dras en felaktig slutsats (Bryman och Bell, 2013).
73
I denna studie används
signifikansnivån 5 %, vilket innebär i detta fall att tester som får ett värde på 5 % eller lägre
förkastar H0 och bekräftar HA.
Enkel linjär regression
För att analysera om en variabel samvarierar med förändringar i en eller flera andra variabler är den
vanligast förekommande redskapet linjär regression (Djurfeldt och Barmark, 2009). Analyseras två
variabler tillämpas enkel linjär regression. En linjär regressionsmodell består av observerade värden
för en beroende variabel (y) och en eller flera oberoende variabler (x) samt en regressionslinje som
illustrerar y-variabelns estimerade värden (ŷ) när x-variabeln förändras (Djurfeldt och Barmark,
2009). Vanligen skrivs en regressionslinje som ekvationen: ŷ = α + βx där β är linjens lutning och
α interceptet. Avståndet mellan observerade y-värden och estimerade ŷ-värden kallas för residual
(u) och regressionslinjen dras där den kvadrerade residualen är som minst. Tekniken kallas ”minstakvadrat metoden” (ordinary least squares) (OLS) (Djurfeldt och Barmark, 2009). Residualen är den
del av den beroende variabeln som inte kan förklaras av de för studien valda oberoende variablerna
(Djurfeldt och Barmark 2009). Ett kvalitetsmått på en regressionsmodell är förklaringsgraden (R2)
som beskriver hur stor del av variansen i modellen som kan tillskrivas de oberoende variablerna. R2
har ett värde mellan 0 och 1, multipliceras detta med 100 fås förklaringsgraden i antal procent.
Eftersom regressionslinjen (oftast) inte överensstämmer med observerade värden innehåller en
regressionsmodell både förklarad och oförklarad varians (Djurfeldt och Barmark, 2009).
Inledningsvis i denna studie testas sambandet var för sig mellan den beroende och de oberoende
variablerna i en enkel linjär regression för att sedan testas tillsammans i en multivariat analys.
Programmet Minitab används även för regressionsanalyserna i denna studie.
Multivariat analysmetod
Multipel regression
Studien syftar till att visa sambandet mellan olika företags egenskaper (storlek, bransch etc.) och
mängden integrerad information för socialaoch miljömässiga aspekter i årsredovisningarna. Då
flera variabler än två analyseras samtidigt fordras multivariat ansats.
74
Då det i denna studie förekommer fler än två variabler används förutom en enkel linjär regression
även en multipel regressionsanalys. Den ursprungliga modellen för denna studie kan beskrivas
enligt följande:
Integrationspoäng = α + ߚstorlek + ߚskuldsättningsgrad + ߚägarkoncentration + ߚbransch +‫ݑ‬
Multipel regressionsanalys med OLS är begränsad med krav på att den beroende variabeln är
kvantitativ samt med kraven att det inte får förekomma en ej normalfördelad residual,
multikollinearitet, heteroskedasticitet och felspecificerad modell (Djurfeldt och Barmark 2009).
Dessa krav beskrivs mer nedan samt vad som kan göras för att komma till rätta med problemen.
Ej normalfördelad residual
Som nämndes ovan är en residual (u) avståndet mellan observerade y-värden och estimerade ŷvärden. Att residualen ofta är större än noll beror enligt Djurfeldt och Barmark (2009) på att det är
svårt att i verkligheten skapa en modell som tar med alla faktorer som påverkar den beroende
variabeln. För att modellen ska anses vara riktigt specificerad ska residualen vara normalfördelad.
Om residualen inte är normalfördelad kan detta bero på att finns korrelation mellan residualen och
de oberoende- eller beroende variablerna (Djurfeldt och Barmark, 2009).
Multikollinearitet
Enligt Djurfeldt och Barmark (2009) är multikollinearitet när en oberoende variabel samvarierar
med en eller flera andra oberoende variabler i regressionsanalysen. Om multikollinearitet finns
påverkar det modellen negativt eftersom denna samvariation försvårar tolkningen av hur de
oberoende variablerna påverkar den beroende variabeln. Detta leder till en minskning av modellens
förklaringsgrad. Genom VIF (Variance Inflation Factors) kan multikollineariteten testas, VIF är 1
när ingen multikollinearitet finns. VIF-värdet får högst vara 2,5 för att anses acceptabelt (Djurfeldt
och Barmark, 2009).
Heteroskedasticitet
Heteroskedasticitet betyder att det förekommer en ojämn spridning vilket beror på att variablerna
inte är normalfördelade och att residualerna korrelerar med de oberoende variablerna. När dessa
förhållanden uppstår är inte modellen rättvisande (Djurfeldt och Barmark 2009). För att undersöka
om heteroskedasticitet finns i modellen kan residualerna plottas mot varandra i ett
75
spridningsdiagram.
Då
heteroskedasticitet
förekommer
ses
en
liggande
konform
i
spridningsdiagrammet (Djurfeldt och Barmark, 2009).
Felspecificerad modell
Om modellen uppvisar ett lågt värde för förklaringsgraden R2 kan detta tyda på att modellen är
felspecificerad, det vill säga att det finns förklarande variabler vilka inte har tagits med i modellen.
Tecken på att modellen är felspecificerad kan vara att det förekommer heteroskedasticitet,
multikollinearitet och att residualen ej är normalfördelad (Djurfeldt och Barmark 2009).
Åtgärder för att uppfylla kraven för regressionsanalysen
Genom att göra en variabeltransformation kan problemen med ej normalfördelade variabler och
heteroskedasticitet åtgärdas, variablerna blir då mer symmetriska och normalfördelade (De Veaux,
Velleman och Bock, 2014). Detta görs vanligtvis genom att logaritmera en eller flera variabler och
här kan den naturliga logaritmen användas (Djurfeldt och Barmark, 2009).
76
Bilaga 4 – Histogram och boxplots för variablerna
Integrationsmängd total (socialaoch miljöaspekter)
Histogram (with Normal Curve) of integrationsmängd total
30
Mean
StDev
N
19,24
22,07
67
25
Frequency
20
15
10
5
0
-30
0
30
60
90
Integrationsmängd total
120
Histogram 4.1: Integrationsmängd total (socialaoch miljöaspekter)
före logaritmering (ej normalfördelad).
Boxplot of integrationsmängd total
140
Integrationsmängd total
120
100
80
60
40
20
0
Boxplot 4.1: Integrationsmängd total (socialaoch miljöaspekter)
före logaritmering (ej normalfördelad).
Histogram (with Normal Curve) of Log integrationsmängd total
18
Mean
StDev
N
16
1,083
0,4216
67
14
Frequency
12
10
8
6
4
2
0
0,4
0,8
1,2
1,6
Log integrationsmängd total
2,0
Histogram 4.2: Integrationsmängd total (socialaoch miljöaspekter)
efter logaritmering (ungefärligt normalfördelad).
77
Boxplot of Log integrationsmängd total
Log integrationsmängd total
2,0
1,5
1,0
0,5
Boxplot 4.2: Integrationsmängd total (socialaoch miljöaspekter)
efter logaritmering (ungefärligt normalfördelad, inga avvikande
observationer).
Totala tillgångar (storlek)
Histogram (with Normal Curve) of totala tillgångar (storlek)
60
Mean
StDev
N
276182
917928
67
50
Frequency
40
30
20
10
0
-1500000
0
1500000 3000000 4500000
6000000
Histogram 4.3: Totala tillgångar före logaritmering
och banker inkluderade (ej normalfördelad).
Boxplot of totala tillgångar (storlek)
7000000
6000000
5000000
4000000
3000000
2000000
1000000
0
Boxplot 4.3: Totala tillgångar före logaritmering och
banker inkluderade (ej normalfördelad).
78
Histogram (with Normal Curve) of log totala tillgångar (storlek)
18
Mean
StDev
N
16
4,582
0,5006
63
14
Frequency
12
10
8
6
4
2
0
3,6
4,2
4,8
Log totala tillgångar (storlek)
5,4
Histogram 4.4: Totala tillgångar efter logaritmering
och banker exkluderade (ungefärligt normalfördelad).
Boxplot of log tillgång
6,0
5,5
Log tillgång
5,0
4,5
4,0
3,5
3,0
Boxplot 4.4: Totala tillgångar efter logaritmering och
banker exkluderade (ungefärligt normalfördelad, inga avvikande observationer).
Skuldsättningsgrad
Histogram (with Normal Curve) of Skuldsättningsgrad
60
Mean
StDev
N
3,593
8,153
67
50
Frequency
40
30
20
10
0
-12
0
12
24
36
Skuldsättningsgrad
48
60
Histogram 4.5: Skuldsättningsgrad före logaritmering,
avvikande observationer inkluderade (ej normalfördelad).
79
Boxplot of Skuldsättningsgrad
60
Skuldsättningsgrad
50
40
30
20
10
0
Boxplot 4.5: Skuldsättningsgrad före logaritmering,
avvikande observationer inkluderade (ej normalfördelad).
Histogram (with Normal Curve) of Log skuldsättning
Mean
StDev
N
25
0,1314
0,4249
63
Frequency
20
15
10
5
0
-1,6
-0,8
0,0
Log skuldsättning
0,8
1,6
Histogram 4.6: Skuldsättningsgrad efter logaritmering,
banker och Swedish Match exkluderade (mer
normalfördelad men uppfyller ej fullt villkoret,
avvikande observationer förekommer).
Boxplot of Log skuldsättning
1,0
Log skuldsättning
0,5
0,0
-0,5
-1,0
-1,5
-2,0
Boxplot 4.6: Skuldsättningsgrad efter logaritmering,
banker och Swedish Match exkluderade (mer
normalfördelad men uppfyller ej fullt villkoret,
avvikande observationer förekommer).
80
Ägarkoncentrationen
Histogram (with Normal Curve) of Ägarkoncentration
16
Mean
StDev
N
14
0,5204
0,1893
67
Frequency
12
10
8
6
4
2
0
0,2
0,4
0,6
Ägarkoncentration
0,8
Histogram 4.7: Ägarkoncentrationen (ungefärligt
normalfördelad, tendens till snedfördelning till vänster).
Boxplot of Ägarkoncentration
0,9
Ägarkoncentration
0,8
0,7
0,6
0,5
0,4
0,3
0,2
0,1
0,0
Boxplot 4.7: Ägarkoncentrationen (ungefärligt
normalfördelad, tendens till snedfördelad till vänster).
81
Bilaga 5 – Branschindelning och poängsättning
Bransch
Företag
Känslig
bransch = 1
Socialt
MiljöPoäng
känslig = 1 känslig = 1 social
Poäng
miljö
Total
poäng
Anger
IR =1
Energi
Finans
Finans
Finans
Finans
Finans
Finans
Finans
Finans
Finans
Finans
Finans
Finans
Finans
Finans
Finans
Finans
Finans
Finans
Hälsovård
Hälsovård
Hälsovård
Hälsovård
Lundin Petroleum AB
Aktiebolaget Industrivärden
Atrium Ljungberg AB
Castellum Aktiebolag
Fabege AB
Fastighets AB Balder
Hufvudstaden AB
Intrum Justitia AB
Investment AB Kinnevik
Investmentaktiebolaget Latour
Investor Aktiebolag
JM AB
L E Lundbergföretagen Aktiebolag
Nordea Bank AB
Ratos AB
Skandinaviska Enskilda Banken AB
Svenska Handelsbanken AB
Swedbank AB
Wallenstam AB
AstraZeneca AB
Elekta AB
Getinge AB
Meda Aktiebolag
1
0
0
0
0
0
0
0
0
0
0
0
0
0
0
0
0
0
0
0
0
0
0
0
0
0
0
0
0
0
0
0
0
0
0
0
0
0
0
0
0
0
0
0
0
0
13
2
10
6
8
3
2
1
1
5
1
10
25
2
4
5
0
12
19
18
1
4
7
24
8
16
26
15
4
8
6
2
7
2
23
29
10
11
10
6
40
25
40
9
4
11
0
0
0
0
0
0
0
0
0
0
0
0
0
0
0
0
0
1
0
1
0
0
0
82
1
0
0
0
0
0
0
0
0
0
0
0
0
0
0
0
0
0
0
0
0
0
0
11
6
6
20
7
1
6
5
1
2
1
13
4
8
7
5
6
28
6
22
8
0
4
Bransch
Företag
Känslig
bransch= 1
Socialt
MiljöPoäng
Poäng
miljö
Total
poäng
Anger
IR =1
Hälsovård
Swedish Orphan Biovitrum AB (publ)
0
0
0
10
0
10
0
IT
IT
Konsumenttjänster
Konsumenttjänster
Konsumtionsvaror
Konsumtionsvaror
Konsumtionsvaror
Konsumtionsvaror
Konsumtionsvaror
Konsumtionsvaror
Konsumtionsvaror
Konsumtionsvaror
Konsumtionsvaror
Konsumtionsvaror
Råvaror
Råvaror
Råvaror
Råvaror
Råvaror
Telekommunikation
Telekommunikation
Telekommunikation
Telekommunikation
Telekommunikation
Tillverkning
Axis Aktiebolag
Tieto Oyj
Betsson AB
Modern Times Group MTG AB
AAK AB (publ)
Aktiebolaget Electrolux
Axfood Aktiebolag
H och M Hennes och Mauritz AB
Husqvarna Aktiebolag
ICA Gruppen Aktiebolag
Nobia AB
Oriflame Cosmetics AB
Svenska Cellulosa Aktiebolaget SCA
Swedish Match AB
BillerudKorsnäs Aktiebolag (publ)
Boliden AB
HEXPOL AB
Holmen Aktiebolag
SSAB AB
Com Hem Holding AB
Millicom Int. Cellular SDB
Telefonaktiebolaget L M Ericsson
Tele2 AB
TeliaSonera Aktiebolag
ABB Norden Holding AB
0
0
0
0
1
1
1
1
1
1
1
1
1
1
1
1
1
1
1
0
0
0
0
0
1
0
0
0
0
1
1
1
1
1
1
1
1
1
1
0
0
0
0
0
0
0
0
0
0
0
0
0
0
0
0
0
0
0
0
0
0
0
0
0
1
1
1
1
1
0
0
0
0
0
1
4
1
7
2
4
15
10
7
2
7
2
1
26
5
0
13
3
4
7
2
8
25
4
27
8
4
1
1
0
7
10
15
11
2
4
4
1
27
2
9
20
24
22
8
1
0
20
2
14
2
8
2
8
2
11
25
25
18
4
11
6
2
53
7
9
33
27
26
15
3
8
45
6
41
10
0
0
0
0
0
1
0
0
0
1
0
0
0
0
0
1
0
0
0
0
0
0
1
0
0
83
Bransch
Företag
Känslig
bransch = 1
Socialt
MiljöPoäng
Poäng
miljö
Total
poäng
Anger
IR =1
Tillverkning
Tillverkning
Tillverkning
Tillverkning
Tillverkning
Tillverkning
Tillverkning
Tillverkning
Tillverkning
Tillverkning
Tillverkning
Tillverkning
Tillverkning
Tillverkning
Tillverkning
Tillverkning
Tillverkning
Tillverkning
Aktiebolaget SKF
Aktiebolaget Volvo
Alfa Laval AB
ASSA ABLOY AB
Atlas Copco Aktiebolag
Autoliv Holding AB
Hexagon Aktiebolag
Indutrade Aktiebolag
Lifco AB (publ)
Loomis AB
NCC AKTIEBOLAG
NIBE Industrier AB
Peab AB
SAAB Aktiebolag
Sandvik Aktiebolag
Securitas AB
Skanska AB
Trelleborg AB
1
1
1
1
1
1
1
1
1
1
1
1
1
1
1
1
1
1
0
0
0
0
0
0
0
0
0
0
0
0
0
0
0
0
0
0
61
68
8
26
35
2
3
2
2
9
23
6
14
4
10
5
14
10
86
135
11
42
76
6
4
3
6
20
45
11
19
6
16
18
21
13
1
0
0
0
1
0
0
0
0
0
0
0
0
0
0
0
0
0
Tabell 5.1: Branschindelning och poängsättning
84
1
1
1
1
1
1
1
1
1
1
1
1
1
1
1
1
1
1
25
67
3
16
41
4
1
1
4
11
22
5
5
2
6
13
7
3
Andel
Antal
Känsliga branscher
företag
företag
%
Antal
poäng
sociala
faktorer
14,93% 79
Konsumtionsvaror 10
1
1,49%
11
Energi
5
7,46%
27
Råvaror
19
28,36% 244
Tillverkning
Totalt
35
52,24% 361
Tabell 5.2: Branschindelning och poängsättning.
Poäng
sociala
faktorer
%
Antal
poäng
miljö
faktorer
Poäng
Totalt Totalt
miljö
antal antal
faktorer
poäng poäng %
%
12,80%
1,78%
4,38%
39,55%
58,51%
83
13
83
304
483
12,35%
1,93%
12,35%
45,24%
71,88%
162
24
110
548
844
12,57%
1,86%
8,53%
42,51%
65,48%
Icke känsliga
branscher
Andel
Antal
företag
företag
%
Antal
poäng
sociala
faktorer
Poäng
sociala
faktorer
%
Antal
poäng
miljö
faktorer
Poäng
Totalt Totalt
miljö
antal antal
faktorer
poäng poäng %
%
Finans
Hälsovård
IT
18
5
2
132
44
5
21,39%
7,13%
0,81%
116
30
5
17,26%
4,46%
0,74%
248
74
10
19,24%
5,74%
0,78%
10,70%
1,46%
41,49%
37
1
189
5,51%
103
0,15%
10
28,12% 445
7,99%
0,78%
34,52%
26,87%
7,46%
2,99%
Tele5
7,46%
66
kommunikation
2,99%
9
Konsumenttjänster 2
Totalt
32
47,76% 256
Tabell 5.3: Branschindelning och poängsättning.
85
Bransch
Konsumtionsvaror
*
Energi **
Råvaror **
Tillverkning **
Finans
Hälsovård
IT
Andel
Antal
företag
företag
%
10
1
5
19
18
5
2
14,93%
1,49%
7,46%
28,36%
26,87%
7,46%
2,99%
Antal
poäng
sociala
faktorer
Poäng
sociala
faktorer
%
Antal
poäng
miljö
faktorer
79
11
27
244
132
44
5
12,80%
1,78%
4,38%
39,55%
21,39%
7,13%
0,81%
83
13
83
304
116
30
5
Poäng
Totalt
Totalt
miljö
antal
antal
faktorer
poäng
poäng
%
%
12,35%
1,93%
12,35%
45,24%
17,26%
4,46%
0,74%
Tele5
7,46%
66
10,70%
37
kommunikation
2
2,99%
9
1,46%
1
Konsumenttjänster
Totalt
67
100,00%
617
100,00%
672
*Socialt känslig bransch, ** Miljökänslig bransch
Tabell 5.4: Deskriptiv statistik branschindelning och integrationspoäng.
Bransch totalt
Andel
Antal
företag
företag
%
Antal
poäng
sociala
faktorer
Poäng
sociala
faktorer
%
Antal
poäng
miljö
faktorer
162
24
110
548
248
74
10
12,57%
1,86%
8,53%
42,51%
19,24%
5,74%
0,78%
5,51%
103
7,99%
0,15%
10
0,78%
100,00% 1289 100,00%
Poäng
Totalt
Totalt
miljö
antal
antal
faktorer
poäng
poäng
%
%
32
47,76%
256
41,49%
189
28,12% 445
34,52%
Icke-känsliga
35
52,24%
361
58,51%
483
71,88% 844
65,48%
Känsliga
Totalt
67
100,00%
617
100,00%
672
100,00% 1289 100,00%
Tabell 5.5: Deskriptiv statistik icke känsliga- och känsliga branscher samt integrationspoäng.
86
Bilaga 6 – Nyckeltal
Företag
AAK AB (publ)
ABB Norden Holding AB
Aktiebolaget Electrolux
Aktiebolaget Industrivärden
Aktiebolaget SKF
Aktiebolaget Volvo
Alfa Laval AB
ASSA ABLOY AB
AstraZeneca AB
Atlas Copco Aktiebolag
Atrium Ljungberg AB
Autoliv Holding AB
Axfood Aktiebolag
Axis Aktiebolag
Betsson AB
BillerudKorsnäs Aktiebolag (publ)
Boliden AB
Castellum Aktiebolag
Com Hem Holding AB
Elekta AB
Fabege AB
Fastighets AB Balder
Getinge AB
H och M Hennes och Mauritz AB
Hexagon Aktiebolag
Bokslutsår
201412
201412
201412
201412
201412
201412
201412
201412
201412
201412
201412
201412
201412
201412
201412
201412
201412
201412
201412
2013/2014
201412
201412
201412
2013/2014
201412
Storlek
Mkr
12 512
351 220
85 688
84 059
81 639
382 896
55 786
79 998
456 555
105 281
29 276
57 993
9 692
2 207
5 013
25 709
43 865
38 088
18 720
17 892
36 018
40 185
52 818
75 597
64 683
Skuldsättningsgrad
1,16
1,67
4,20
0,25
2,35
3,63
2,24
1,22
1,98
1,07
1,53
1,16
1,38
1,01
0,63
1,41
0,83
1,79
1,59
1,86
1,61
1,82
1,83
0,47
0,97
87
Ägarkoncentration
57,20%
12,90%
43,10%
53,80%
42,30%
52,00%
49,00%
53,50%
26,50%
31,90%
80,90%
27,60%
71,60%
43,55%
54,10%
38,70%
18,90%
10,10%
58,00%
40,50%
31,30%
76,70%
59,20%
76,30%
61,60%
HEXPOL AB
Holmen Aktiebolag
Hufvudstaden AB
Husqvarna Aktiebolag
ICA Gruppen Aktiebolag
Indutrade Aktiebolag
Intrum Justitia AB
Investment AB Kinnevik
Investmentaktiebolaget Latour
Investor Aktiebolag
JM AB
L E Lundbergföretagen Aktiebolag (publ)
Lifco AB (publ)
Loomis AB
Lundin Petroleum AB
Meda Aktiebolag
Millicom Int. Cellular SDB
Modern Times Group MTG AB
NCC AKTIEBOLAG
NIBE Industrier AB
Nobia AB
Nordea Bank AB
Oriflame Cosmetics AB
Peab AB
Ratos AB
SAAB Aktiebolag
Sandvik Aktiebolag
Securitas AB
Skandinaviska Enskilda Banken AB
201412
201412
201412
201412
201412
201412
201412
201412
201412
201412
201412
201412
201412
201412
201412
201412
201412
201412
201412
201412
201412
201412
201412
201412
201412
201412
201412
201412
201412
7 284
36 434
28 415
29 344
72 434
8 087
11 341
86 065
19 190
323 487
12 375
102 584
7 435
13 027
39 675
65 112
84 859
14 131
38 987
18 110
7 855
6 355 737
66 387
9 284
36 706
29 556
106 319
41 084
2 641 246
0,44
0,74
0,70
1,41
1,59
1,56
2,73
0,02
0,42
0,24
1,67
0,53
1,14
1,65
9,93
2,15
3,08
1,42
3,40
1,76
1,46
21,43
3,96
2,55
1,16
1,60
1,90
2,64
18,63
88
58,40%
82,10%
91,20%
64,90%
64,70%
54,40%
56,70%
62,80%
89,20%
61,30%
34,00%
94,40%
84,50%
54,73%
39,80%
43,90%
59,20%
58,70%
72,40%
42,50%
57,10%
32,50%
44,50%
70,70%
72,30%
60,40%
26,40%
48,30%
41,00%
Skanska AB
SSAB AB
Svenska Cellulosa Aktiebolaget SCA
Svenska Handelsbanken AB
Swedbank AB
Swedish Match AB
Swedish Orphan Biovitrum AB (publ)
Telefonaktiebolaget L M Ericsson
Tele2 AB
TeliaSonera Aktiebolag
Tieto Oyj
Trelleborg AB
Wallenstam AB
Tabell 6.1: Nyckeltal
201412
201412
201412
201412
201412
201412
201412
201412
201412
201412
201412
201412
201412
92 774
89 727
154 736
2 816 676
2 121 297
16 573
6 371
293 558
39 848
272 066
9 795
33 067
31 757
3,33
1,04
1,12
21,21
17,07
58,40
0,41
1,02
0,76
1,34
1,19
0,86
1,46
89
47,30%
40,20%
54,20%
27,70%
30,10%
14,50%
53,10%
45,69%
54,43%
52,70%
33,40%
62,40%
72,20%
Bilaga 7 – Exempel på kodning
Miljöpoäng
Exempel 1: Wallenstams verksamhetsbeskrivning ” Detta är Wallenstam” (Wallenstam, 2015, s. 2).
Detta uttalande i Wallenstams årsredovisning gav ett miljöpoäng, företaget anger hur de sparar på
naturresurser. Enligt IIRCs ramverk betyder detta att naturkapitalet gynnas medan det finansiella
kapitalet minskar (IIRC, 2013a).
Socialt poäng
Exempel 2: Atlas Copco “Året i sammandrag - Affärspartner” (Atlas Copco, 2015, s. 48).
Atlas Copco förmedlar hur en social risk hanterats genom påverkan av aktörer i värdekedjan med
utbildning och dialog. Detta stycke har erhållit ett socialt poäng.
90
Ingen poäng
Exempel 3: SSAB “Koncernchefens kommentar” (SSAB, 2015, s. 3).
Uttalandet har gjorts i generella termer och inte hur företaget påverkas eller påverkar omgivningen
vilket inte genererar någon poäng.
Socialt- och miljöpoäng i samma stycke
Exempel 4: Atlas Copco “Året i sammandrag - Affärspartner” (Atlas Copco, 2015, s. 48).
Atlas Copco betonar att lokala inköp av förbrukningsvaror uppmuntras för att stödja samhället där
företaget är verksamt samt att detta minskar transporternas påverkan på miljön. Stycket har erhållit
ett socialt poäng och ett miljöpoäng, det vill säga totalt två poäng.
91
Bilaga 8 – Kontroll av regressionsmodellen
Normalfördelad residual
Nedan visas en plottbild av normalfördelningen av residualerna i regressionen.
Diagram 8.1: Normalfördelningen av residualerna.
Normalfördelningen är ej helt tillfredsställande, plottbilden visar att data i stort sett håller sig inom
95 % konfidensintervallet. Modellen kan dock till viss del vara missvisande vilket får tas i
beaktande vid analysen.
Multikollinearitet
De oberoende variablerna (storlek och bransch) vilka ingår i den multipla regressionen visar inte
någon inbördes korrelation som skulle kunna störa regressionsmodellen. VIF-värden på 1 betyder
att ingen multikollinearitet finns, värden på 2,5 eller mer är inte acceptabla. VIF-testet gav för
denna modell värden på 1,006 vilket med god marginal understiger gränsvärdet om 2,5.
Heteroskedasticitet
Spridningen av variansen har kontrollerats med ett spridningsdiagram över residualerna mot
förväntade y-värden (‫ݕ‬ො).
92
Diagram 8.2: Test av heteroskedasticitet.
Ett svagt kurvmönster kan skönjas i mitten av diagrammet, vilket tyder på att normalfördelningen
inte är helt tillfredsställande. Ingen liggande konform ses dock varvid heteroskedasticiteten bedöms
vara acceptabel för fortsatt analys.
Felspecificerad modell
Förklaringsgraden (R2) uppgår till 32,9 %. Detta kan tolkas som att de företagens
branschtillhörigheter och tillgångar kan förklara 32,9 % av variansen i omfattningen av integrerad
information i årsredovisningarna. Resterande varians om 67,1 % kan tillskrivas residualerna, d.v.s.
andra faktorer eller slumpen. Fler faktorer hade kunnat bidra till ökad förklaringsgrad och därmed
högre validitet i resultatet.
93

fulltext - DiVA Portal

Transcription

Similar documents

fulltext - DiVA Portal

EXAMENSARBETE - pure.ltu.se - Luleå tekniska universitet

Accounting update Juni 2015

Skuldsättningens påverkan på avkastning på eget kapital

Verksamhetsberättelse 2012 - Företagsekonomiska institutionen

PwC Accounting Update juni 2011