Verksamhetsuppföljning - Räddningstjänsten Storgöteborg

Verksamhetsuppföljning
1 januari till 31 december 2014
2015-02-02
Eva-Marie Wiik Hultén
Verksamhetsplanerare
Förbundsstaben
0001/15
Bilaga 2
INNEHÅLL
INLEDNING............................................................................................................................................ 3
1 VERKSAMHET TILL MEDBORGAREN ........................................................................................... 4
1.1 Förebyggande brandskydd .......................................................................................................... 4
1.1.1 Information och utbildning .............................................................................................................. 4
1.1.2 Rådgivning, vägledning och stöd .................................................................................................... 6
1.1.3 Skriftliga brandskyddsredogörelser ................................................................................................. 6
1.1.4 Tillsyn .............................................................................................................................................. 7
1.1.5 Tillstånd för hantering av brandfarliga och explosiva varor ............................................................ 8
1.1.6 Remisshantering .............................................................................................................................. 9
1.1.7 Myndighetsärenden och stabsresurs, MoS .................................................................................... 12
1.1.8 Sotning och brandskyddskontroll .................................................................................................. 12
1.2 Brandskydd i bostad ................................................................................................................. 13
1.3 Sociala risker............................................................................................................................. 15
1.4 Förbereda.................................................................................................................................. 18
1.4.1 Intern övning och utbildning under 2014 ...................................................................................... 18
1.4.2 Kvalitetssäkring av enheternas förmåga ........................................................................................ 18
1.4.3 Utbildning för ledningsnivåerna .................................................................................................... 19
1.4.4 Utveckling och förbättring............................................................................................................. 19
1.5 Genomföra och följa upp ........................................................................................................... 19
1.5.1 Olycksutredning och analys........................................................................................................... 19
1.5.2 Automatiska brandlarm ................................................................................................................. 20
1.5.3 Larmhantering ............................................................................................................................... 20
1.5.4 Beredskap ...................................................................................................................................... 21
1.5.5 Resursdatabasen............................................................................................................................. 21
1.5.6 Insatsrapportering, utredning och forum för lärande ..................................................................... 21
2 STÖDJANDE VERKSAMHET .......................................................................................................... 21
2.1 Värdegrund och likabehandling ................................................................................................ 21
2.2 Planering och uppföljning ......................................................................................................... 21
2.3 Kommunikation ........................................................................................................................ 22
2.4 Miljö och hållbarhet .................................................................................................................. 23
3 STRATEGISKA UTVECKLINGSOMRÅDEN OCH PROJEKT....................................................... 23
4 RSGs INTERNKONTROLLER 2014 AVSEENDE VERKSAMHET ................................................. 25
4.1 Avslut av räddningsinsats.......................................................................................................... 25
4.2 Hantering av selar ..................................................................................................................... 25
4.3 Kontroll av grunddata i ekonomisystemen ................................................................................ 26
5 MEDARBETARE ............................................................................................................................... 26
6 EXTERN SAMVERKAN, FORSKNING OCH UTVECKLING ........................................................ 26
2
INLEDNING
Räddningstjänstförbundet Storgöteborg (RSG) har ett uppdrag som bygger på
att förhindra och begränsa olyckor, förbereda och genomföra räddningsinsatser,
vidta åtgärder efter olyckor samt medverka i samhällets krishantering.
RSGs uppgifter och skyldigheter regleras genom lagstiftning, styrande
dokument och avtal. Lag (2003:778) om skydd mot olyckor (LSO) är den
övergripande lagen för räddningstjänst och förebyggande verksamhet. Lagen
syftar till att ”bereda människors liv och hälsa samt egendom och miljö ett med
hänsyn taget till de lokala förhållandena tillfredsställande och likvärdigt skydd
mot olyckor”. Lag (2010:1011) om brandfarliga och explosiva varor (LBE)
beskriver räddningstjänstens ansvar för tillståndsgivning och tillsyn för
brandfarliga och explosiva varor. Enligt Plan- och bygglagen (2010:900) (PBL)
bistår RSG med granskning och sakkunskap vid bland annat samhällsplanering,
bygglov och under en byggprocess.
Under varje mandatperiod antar förbundsfullmäktige RSGs handlingsprogram.
Det övergripande målet i handlingsprogrammet är att ”antalet döda och svårt
skadade vid bränder ska minska”. Det ska uppnås genom att tiden från larm till
påbörjad insats ska minska, effektiviteten vid räddningsinsatser ska öka,
allmänhetens medvetenhet om brandrisker och agerande vid brand ska öka
samt att antalet skolbränder ska minska. Handlingsprogrammets mål är
nedbrutna i nedan redovisade åtgärder som bidrar till måluppfyllelse.
Genom avtal med till exempel grannkommuner, sjukvård, Göteborgs Hamn och
staten har RSG särskilda åtaganden.
RSGs uppdrag påverkas också av olika typer av analyser, till exempel
omvärldsanalys samt risk- och olycksanalys.
RSGs vision är att allmänheten ska känna trygghet, säkerhet och omtanke.
Värdegrunden bygger på följande meningar: Vi ska visa öppenhet och finnas
nära medborgaren. Vi tror på allas lika värde. Vi visar empati, omtanke och
respekt. Vi ser inga ”Dom” eller ”Vi”. Vi ser och hör varandra. Vi känner stolthet
över vårt arbete. Genom att ta ansvar får vi inflytande och stimulans. Genom att
vi är olika skapar vi möjligheter.
3
1 VERKSAMHET TILL MEDBORGAREN
1.1 Förebyggande brandskydd
Det förebyggande arbetet sker på bred front och RSG anpassar och förbättrar
ständigt formerna. Det visar sig att samverkan över organisatoriska gränser och
uppdrag ofta är nyckeln till de mest lyckade förebyggande insatserna. Det är
angeläget att fortsätta arbetet med att få aktiviteterna kring de riktade
förebyggande insatserna att hänga ihop, hela vägen från RSGs tidiga roll i
samhällsbyggnadsprocessen till engagemanget i den dagliga verksamheten,
eventet eller olyckan.
1.1.1 Information och utbildning
En viktig faktor för att höja skyddet mot olyckor är att öka den enskildes
kunskaper, beteende och medvetenhet om olyckor och olycksrisker. RSG har
därför fortsatt prioritera utveckling och förbättring av information och
utbildning till enskilda och särskilt utsatta riskgrupper.
Utbildning och information sker både allmänt och målgruppsanpassat. En stor
del av utbildningen sker dels via utbildningsavdelningen och dels genom
förbundets brandmän, som bland annat utbildar skolungdomar på plats vid
förbundets brandstationer.
För att stärka den enskildes förmåga att hantera och förebygga risker, främst i
hemmet, arbetar RSG med riktad information inom detta område. Information
ges av såväl de förebyggande enheterna och kommunikationsenheten, som av
personal vid brandstationerna. Under 2014 var det totala antalet nådda
medborgare cirka 36 600.
Styrkornas arbete för information och utbildning
Styrkorna har nått cirka 26 100 personer via riktad information. Större delen av
tillfällena genomförs förebyggande, men vissa uppföljande aktiviteter sker
också som en följd av en händelse som inträffat. Det kan vara efter en brand
eller när det finns ett behov, som till exempel vid oroligheter i skolor.
Diagram 1 visar fördelningen av de möten som styrkorna haft med medborgare
i avsikt att stärka dem i att skapa ett bättre brandskydd.
Under avsnittet 1.3 Sociala risker beskrivs de lokala projekt med riktade
aktiviteter som döljs bakom rubrikerna ”Info/utbildning skola” och ”Info/utb
annat”.
” Info/utb bostad” beskrivs i punkten 1.2 Brandskydd i bostad.
”Info/utb HÄFA” behandlas under punkten 1.3 Sociala risker.
4
Styrkornas information och utbildning
Info/utbildning HÄFA 7 060
Info/utb skola 7 346
Info/utb bostad 8 500
Info/utb annat 7 269
Utrymningsövningar 1 664
Konsekvenslektioner/samtal 980
Återkoppling efter brand 512
3% 2%
5%
21%
22%
22%
25%
Diagram 1 Fördelningen av styrkornas förebyggande arbete med information och utbildning
Extern utbildning vid förbundets utbildningsavdelning
Räddningstjänstens utbildningsavdelning utbildar årligen tusentals människor
inom brandskyddsområdet. I år deltog cirka 10 500 personer i olika
utbildningar. Cirka 1 000 av dessa har utbildats på övningsanläggningen,
Karholmen. Heta Arbeten har genomförs av RSGs externa utbildningsenhet på
uppdrag av Brandskyddsföreningen.
Samtliga utbildningar som beställts av externa kunder har genomförts under
året. De kurser och utbildningar som utbildningsavdelningen bedrivit under
2014 visas i diagram 2.
Antal deltagare i RSGs externa utbildning
Heta arbeten 599
Brandutb 4 894
SBA 265
Utrymningsövn 1491
HLR och L-ABC 1 340
Karholmen 979
10%
6%
14%
16%
51%
3%
Diagram 2 Fördelning av deltagare i Utbildningsavdelningens kurser och utbildningar
5
Utbildningsavdelningen har också genomfört utbildningar för RSGs egen
personal. Antalet som deltagit vid dessa utbildningar är cirka 400 personer.
Utbildningar som hållits är bland annat hjärt- och lungräddning och
systematiskt brandskyddsarbete (SBA).
Riktad information till personer med utländsk bakgrund
RSG har sedan några år tillbaka satsat på att informera elever som läser svenska
för invandrare (SFI) i grundläggande brandkunskap. Under 2014 har RSG vid
fyra tillfällen informerat cirka 130 SFI-studerande. Samma utbildning ges även
till nyanlända flyktingar som en del av deras samhällsutbildning. Vid tretton
utbildningstillfällen har förbundet nått drygt 470 personer.
Övriga riktade informationsaktiviteter
Utöver ovan beskrivna utbildningar och informationsinsatser genomfördes
enligt beslutad plan en mängd aktiviteter, där RSG nådde medborgarna med
brandskyddsinformation. Exempel på aktiviteter är sommar- och julkampanjer,
Hammarkullekarnevalen, den nationella kampanjen Peppar Peppar och andra
aktiviteter vid köpcentra och torg. En återkommande aktivitet är också
stationernas årliga öppet hus-dagar, som äger rum under sportlovsveckan.
I november deltog RSG i Göteborg stads kampanj 72 timmar, som bland annat
innehöll frågan om individens ansvar vid en händelse och om att vara
förberedd. RSG deltog även i MSBs nationella arbete i informationskampanjen
Aktiv mot brand och medverkade även på mässan Kunskap och framtid, där MSB
stod som huvudarrangör.
1.1.2 Rådgivning, vägledning och stöd
RSG erbjuder både myndigheter, företag och enskilda personer information, råd
och stöd i frågor om brandskydd och riskhänsyn samt svarar på allmänhetens
frågor som rör RSGs kompetensområde.
I den tidiga samhällsbyggnadsprocessen medverkar RSG till ett stabilt och
robust samhälle genom att bevaka och svara på frågor gällande bland annat
översiktsplaner, detaljplaner, bygglov, miljökonsekvensbeskrivningar och
släckvattenutredningar. RSG är också i samverkan med andra myndigheter en
aktör i evenemangsplanering, både före och under evenemanget.
RSGs handläggare är sakkunniga inom sina respektive expertområden. Några
ämnesområden har en utvald grupp eller handläggare, som ansvarar för
fördjupad kunskapsinhämtning samt kvalitetssäkring inom dessa områden.
1.1.3 Skriftliga brandskyddsredogörelser
Cirka 3 270 verksamheter inom förbundets område omfattas av krav på att
lämna in en skriftlig brandskyddsredogörelse (BSR). Redogörelserna bedöms
utifrån ett brandskyddsperspektiv och jämförs med förbundets värdering av
verksamhetens brandskyddsnivå. Resultatet av denna analys används sedan
som underlag både för prioritering och genomförande av tillsyn, men också för
behovet av andra förebyggande insatser, exempelvis rådgivning.
6
Sedan 2004, då lagkravet om BSR i Lag (2003:778) om skydd mot olyckor
trädde i kraft, har över 9 900 redogörelser inklusive revideringar kommit in.
Under 2014 inkom cirka 900 redogörelser, vilket är en ökning med 7,5 procent
sedan föregående år.
Förbundet saknar i nuläget redogörelse från 200 fastighetsägare, som ska lämna
sådana. Accepterat värde för saknade redogörelser är 10 procent och detta har
successivt överträffats år från år och är nu nere på 6,3 procent. Denna
förbättring är ett resultat av de punktinsatser med föreläggande som gjordes
2009-2010 samt arbetet med att varje år lägga in saknade redogörelser som en
tillsynskategori i tillsynsplaneringen.
1.1.4 Tillsyn
RSG utövar tillsyn enligt LSO samt LBE, det vill säga kontroll av att dessa lagar
och deras förordningar efterlevs. Utgångspunkten i tillsynsverksamheten är att
genom tillsynsbesök, kontroller och vägledning höja nivån på brandskyddet där
brister i brandskyddsnivån påvisas.
Tillsyn LSO är i första hand en kontroll av det systematiska brandskyddsarbete
som ägare och nyttjanderättshavare bedriver, men också en kontroll av
efterlevnad av andra föreskrivna krav för skydd mot brand.
När det gäller tillsyn inom området brandfarliga och explosiva varor
kontrolleras främst efterlevnaden av de omfattande förvarings- och
hanteringsreglerna så att verksamheten bedrivs på ett säkert sätt.
Tillsynsprocessen omfattar både normativt arbete och arbete med konkret
urval av verksamheter, planering, genomförande, dokumentation och
uppföljning.
Tillsynsplanen
Tillsynsplanen bygger på en riskbaserad grund och speglar förbundets
risktopografi. RSG som myndighet riktar tillsynen mot de verksamheter som
bäst behöver kontrolleras, det vill säga där förbundet bedömer att brister kan
finnas och att just tillsynsverktyget har bäst effekt. Cirka 77 procent av de
tillsyner som genomfördes 2014 innebar anmärkningar på verksamhetens eller
fastighetens brandskydd. Ju högre procentsats desto bättre har RSG lyckats
träffa rätt i val av tillsynsobjekt.
Plan för tillsyn 2014 omfattade ett genomförande av 1 300 stycken tillsyner,
vilket bedöms motsvara cirka 6 500 arbetstimmar. Totalt genomfördes
1 334 tillsyner under 2014, vilket innebär en genomförandegrad på nästan
103 procent av planerad årsvolym.
7
Område
Genomförandegrad av tillsyn
Tillsyner riktade mot bostadssektorn
Tillsyner efter räddningsinsats eller
uppmärksammat förhållande
Verksamheter som omfattas av krav på
skriftlig redogörelse men ej lämnat in denna
Inkomna svarskort
Mål 2014
100 %
> 10 %
> 11 %
Utfall 2014
103 %
13 %
11 %
< 10 %
6%
> 75 %
75 %
Tabell 1 Procentuellt utfall i förhållande till mål för RSGs tillsynsverksamhet
RSG har nått en hög genomförandegrad och måluppfyllelsen är god.
Tillsynsarbetet har på många sätt prioriterats framför andra uppgifter under
året, för att RSG som tillsynsmyndighet ska kunna tillgodose det behov som
tillsynsplanen anger.
Tillsyner riktade mot bostadssektorn
Bostaden är den miljö där bränder med dödlig utgång oftast inträffar. Hela
86 procent av tillsynerna inom bostadssektorn resulterade i anmärkningar på
brandskyddet. RSG har under 2014 utfört 170 stycken tillsyner riktade mot
bostadssektorn. 140 stycken av dessa har varit planerade tillsyner gentemot
flerbostadshus. Resterande tillsyner har skett till följd av uppmärksammat
förhållande.
Förelägganden
Under 2014 beslutades om tolv förelägganden varav ett med vite och två förbud.
Inom förbundet pågår en utvecklingsprocess avseende både bedömningsarbetet
för att uppnå skälig brandskyddsnivå och juridiska formkraven på RSGs beslut.
Reaktiva tillsyner
Förbundets inriktning att arbeta utifrån de lokala riskerna innebär också att
organisationen ska ha förmåga att besluta om tillsyn med relativt kort varsel.
Dessa tillsyner benämns som reaktiva tillsyner. De kan exempelvis ske i direkt
anslutning till en räddningsinsats, olycksutredning eller vid
uppmärksammanden från allmänheten. Denna tillsynskategori bestod 2014 av
drygt 27 procent av tillsynerna, vilket är högre än vad som planerades i
tillsynsplanen för 2014. Det är främst det ökade antalet reaktiva tillsyner som
gör att utförandegraden passerar 100 procent.
1.1.5 Tillstånd för hantering av brandfarliga och explosiva varor
Sedan 3 april 2013 har RSG ansvaret för det som åligger medlemskommunerna
enligt Lag (2010:1011) om brandfarliga och explosiva varor (LBE) och är
således såväl tillståndsmyndighet som tillsynsmyndighet för LBE.
Under 2014 var antalet inkomna tillståndsansökningar 326 stycken, antalet
avslutade tillståndsärenden 221 stycken och antalet utfärdade tillståndsbevis
246 stycken. Åtta ansökningar har återkallats av sökanden.
8
1.1.6 Remisshantering
RSG erbjuder myndigheter råd och stöd i frågor om brandskydd och riskhänsyn.
En viktig arbetsform är att besvara remisser, vilket ska ske inom utsatt
remisstid eller inom 14 dagar.
Totalt hanterades 1 441 remisser under 2014. Jämfört med 2013 har antalet
ökat med 12 procent. Jämfört med 2008 innebär detta ungefär en fördubbling
av totala antalet ärenden, då antalet remisser det året var 754.
Antal
1600
1400
1200
1000
800
600
400
200
0
2008
2009
2010
2011
2012
2013
2014
Övriga specialistförfrågningar
5
2
2
1
0
1
4
Förändringar i lagstiftning
och föreskrifter
2
0
2
0
2
4
10
Andra myndigheters
tillsynsfrågor
2
27
17
23
20
8
7
Samhällsbyggnadsfrågor
285
386
392
425
506
634
703
Tillståndsprövning
284
385
415
438
497
549
716
Diagram 3 Antal remisser per år 2008-2014
Plan- och byggprocess
RSG medverkar i medlemskommunernas samhällsplanering. Samverkan sker
med byggnadsnämnder, brandkonsulter, byggherrar och andra aktörer i frågor
och beslut kring brand och risk. RSG svarar som egen myndighet på remisser i
planprocessen och kan vara byggnadsnämndernas sakkunnig i byggprocessen
när det gäller byggregler.
Antalet remisser som besvarats under de senaste åren har mer än fördubblats
jämfört med 2008. Planprocessen är relativt oförändrad, medan ökningen sker i
byggprocessen, se diagram 4. Anledningar till detta kan härledas till ny Planoch bygglag (2010:900) (PBL) från 2010, omfattande revidering av
byggreglerna samt utveckling av relationerna med stadsbyggnadskontoren i
förbundsområdet.
9
800
700
600
Antal
500
400
300
200
100
0
2008
2009
2010
2011
2012
2013
2014
9
4
8
19
22
17
23
Byggprocess
171
235
217
293
339
486
521
Planprocess
105
147
167
113
145
131
159
Övriga samhällsbyggnadsfrågor
Diagram 4 Antal besvarade PBL-remisser under 2008-2014
Handläggningstiden för PBL-ärenden har ökat markant under de senaste åren,
men med en nedgång under 2014, se diagram 5. Ett ökat antal ärenden är den
avgörande faktorn för nedlagd tid, men även ärendens komplexitet spelar in och
medför att tiden varierar.
2000
1800
1600
Antal timmar
1400
1200
1000
800
600
400
200
0
2009
2010
2011
2012
2013
2014
2015
Diagram 5 Handläggningstid för PBL-ärenden, jämförelse 2010-2014
Tillståndsprövning
Med rubriken tillståndsprövning avses när RSG verkar som remissinstans inför
andra myndigheters tillståndsgivning. Remisserna omfattar bland annat
tillstånd för offentlig tillställning, allmän sammankomst, uppskjutning av
fyrverkeri, alkoholservering, miljöbalksärenden och hotellverksamhet.
Remissinstanserna är då exempelvis Polismyndigheten, Länsstyrelsen och
Socialförvaltningens tillståndsenhet. Fördelningen framgår av diagram 6.
10
Under tidsperioden som tas upp nedan ses en betydande ökning av antalet
lämnade remissvar. Med år 2008 som referens så har totala antalet remisser
inom området ökat från knappt 300 till över 700 ärenden.
Under den senaste femårsperioden har även handläggningstiden ökat med
ungefär 50 procent.
800
700
600
Antal
500
400
300
200
100
0
2008
2009
2010
2011
2012
2013
2014
Övriga tillstånd
5
7
0
1
10
8
10
Tillstånd enligt miljöbalken
20
12
16
15
19
26
26
Tillstånd hotellverksamhet
2
0
0
0
0
0
0
Tillstånd alkoholservering
137
150
157
183
173
186
200
Tillstånd allmän sammankomst
28
29
25
42
45
75
110
Tillstånd offentlig tillställning
82
139
154
143
192
191
298
Tillstånd uppskjutning fyrverkeri utomhus
8
40
48
48
44
46
57
Tillstånd uppskjutning fyrverkeri inomhus
2
8
15
6
14
17
15
Diagram 6 Tillståndsprövning antal lämnade remissvar 2008-2014
1600
1400
Antal timmar
1200
1000
800
600
400
200
0
2009
2010
2011
2012
2013
2014
2015
Diagram 7 Handläggningstid för tillståndsprövning 2010-2014
Övriga remisser
Räddningstjänsten svarar även på remisser kring andra myndigheters
tillsynsområden, förändringar i lagstiftning och regelverk samt olika
specialistförfrågningar. Remitterande instans för dessa frågor kan vara
Boverket, MSB, Länsstyrelsen, SvBF med flera.
11
35
30
25
Antal
20
15
10
5
0
2008
2009
2010
2011
2012
2013
Övriga specialistförfrågningar
5
2
2
1
0
1
2014
4
Förändringar i lagstiftning och föreskrifter
2
0
2
0
2
4
10
Andra myndigheters tillsynsfrågor
2
27
17
23
20
8
7
Diagram 8 Antal lämnade remissvar för övriga remisser 2008-2014
Handläggningstiden för dessa ärenden kan skifta stort från år till år beroende på
förändringar i lagstiftningar och regelverk samt andra myndigheters
tillsynsarbete.
Svarstider
RSGs mål är att besvara alla remisser inom utsatt remisstid eller inom 14 dagar.
Andelen remisser som fått för långa svarstider har minskat något från 13,4
procent under 2013 till 12,5 procent under 2014. Den huvudsakliga
förklaringen till att inte alla remisser besvarats inom utsatt tid är att remisserna
inte varit kompletta när de har kommit in till RSG, vilket har förlängt
handläggningstiden, samt resursbrist.
1.1.7 Myndighetsärenden och stabsresurs, MoS
I december 2013 införde RSG beredskapsfunktionen Myndighetsärenden och
stabsresurs (MoS). MoS-funktionen skall med sin förebyggande sakkunskap
vara ett beslutsstöd för räddningsledaren ute på skadeplats och för RCB-stab vid
brand eller olyckshändelser i komplexa objekt. Funktionen ger även RSG
möjlighet till snabbare åtgärder avseende händelsebaserat förebyggande arbete
såsom reaktiva tillsyner/Tillsyn direkt och riktad information.
Under 2014 skedde 79 aktiveringar motsvarande drygt 100 timmar. De mest
frekventa orsakerna har varit stöd till insatschefer vid inkomna akuta
förebyggande frågeställningar samt stabsarbete och/eller stöd till staben vid
framtagande av uppgifter. Även kontroll och uppföljning av förebyggande
frågeställningar har ingått i uppgifterna.
1.1.8 Sotning och brandskyddskontroll
Enligt Lag (2003:778) om skydd mot olyckor 3 kap 4 § ansvarar kommunen för att
sotning, rengöring av eldstäder, rökkanaler och vissa imkanaler genomförs. Denna
uppgift fullgör RSG åt medlemskommunerna. Kommunen ansvarar också för
brandskyddskontroll med frister och omfattning enligt SRVFS 2005:9.
12
Under 2014 gjordes en översyn av verksamheten och RSG har nu beslutat att från
och med 2016 utföra brandskyddskontroll i egen regi. Detta innebär ett ansvar för
att organisera och följa upp verksamhet för sotning/rengöring och
brandskyddskontroll. Tillsynen förs därmed över från sex privata sotningsföretag
till RSG. Under året har även en upphandling av sotningstjänster påbörjats
eftersom avtalen med befintliga leverantörer löper ut den 31 december 2015.
Inom RSGs område finns cirka 90 000 rensningspliktiga objekt med olika
sotningsintervall. Under 2014 utfördes drygt 18 000 brandskyddskontroller varav
252 kontroller medförde beslut om föreläggande.
Kommunen får medge en fastighetsägare att själv sota eller låta annan utföra
sotning på den egna fastigheten. RSG har totalt 662 egensotare. Under 2014 inkom
74 ansökningar om att få sota själv. Av dessa beviljades 70 ansökningar.
Under 2014 har genomförts 38 räddningsinsatser där eldstad eller rökkanal varit
inblandad på något sätt.
1.2 Brandskydd i bostad
Den övergripande målsättningen med arbetet för brandskydd i bostad är att öka
medvetenheten och kunskapsnivån hos den enskilde när det gäller att förebygga
bränder. Ett sätt att uppnå detta är att möta enskilda och olika grupper i
samhället.
Stationerna har utvecklat och förbättrat sitt förebyggande arbete vad gäller
riktat stöd mot brandskydd i bostad och arbetet har blivit allt mer samordnat.
Stationerna anpassar sina insatser kopplat till sina olika distrikt där såväl
boendeformer som typ av målgrupper varierar.
Informationen riktar sig inte alltid direkt till den boende utan kan ske genom
mellankanaler, exempelvis via fastighetsägare.
Bokat bostadsmöte
De bokade bostadsmötena syftar till att öka fastighetsägarnas kunskap kring
den egna fastighetens byggnadstekniska brandskydd och skapa bra
förutsättningar för dem att arbeta med sitt systematiska brandskyddsarbete.
Samtidigt förbättras personalens kunskap om fastigheterna. Under 2014
genomförde RSG 86 bokade bostadsmöten och mötte då 431 personer.
Ett nytt koncept utarbetades under året. Detta koncept är mer tidskrävande och
ingående, men förväntas ge en högre kvalitet och bättre information.
Information och utbildning
Informationsträffar sker antingen på brandstationer eller hos de boende.
Träffarna syftar till att öka kunskapen och medvetenheten om brandskydd i
bostad hos de boende. RSG har arrangerat 96 aktiviteter och mött närmare 1
500 personer. Utöver detta har RSG uppskattningsvis träffat ytterligare drygt 7
000 personer i samband med kampanjer och event.
13
Utrymningsövningar
Styrkorna planerar och genomför utrymningsövningar i samverkan med
fastighetsägaren och får vid dessa tillfällen samtidigt en möjlighet att
kontrollera tillgänglighet för stegbilar samt öva rökdykning. Under 2014 har
RSG genomfört två utrymningsövningar riktade mot bostadssektorn, där
cirka 40 personer berördes.
Återkoppling efter brand i bostad
En aktivitet som uppskattas är då de drabbade får en återkoppling i närtid efter
branden. Både insatsen och konsekvenserna av händelsen diskuteras. Även
information om brandskydd lämnas vid dessa träffar. Under 2014 genomfördes
33 återkopplingar och 361 personer deltog.
Förbundet har sedan några år tillbaka haft som mål att de operativa styrkorna
ska genomföra minst 200 förebyggande insatser riktade mot bostadssektorn.
Under 2014 genomfördes 215 aktiviteter och RSG uppnår därmed målet.
Fördelningen mellan olika typer av aktiviteter visas i diagram 9.
För att få en så bra effekt som möjligt har RSG utöver de aktiviteter som
redovisas här påbörjat ett arbete med individanpassat brandskydd till
riskutsatta personer, mestadels äldre. Under 2015 inriktas insatserna även mot
riskkonstruktioner i radhus.
Även de förebyggande enheterna bidrar i det riktade arbetet med brandskydd i
bostad i såväl utbildning som rådgivning. För uppgifter om tillsyner kopplade
till bostäder, se avsnitt 1.1.4.
350
300
250
Återkoppling/uppföljning
200
Utrymningsövning
150
Information/utbildning
100
Bokat bostadsmöte
50
0
2012
2013
2014
Diagram 9 Antal aktiviteter med riktat stöd mot bostad
14
1.3 Sociala risker
Under 2007 och 2008 antogs, i samarbete med Försäkrings AB Göta Lejon och
Göteborgs stads lokalförsörjningsförvaltning, ett koncept för arbetet med
skolorna. Detta sätt att arbeta har mottagits positivt både i skolorna och av
förbundets medarbetare. Verksamheten har varit i drift sedan höstterminen
2010 i samtliga medlemskommuner.
HÄFA i 5:an/Du Behövs!
HÄFA i 5:an/Du behövs! är en omfattande satsning på elever i skolår 5. Alla elever i
klass 5 i förbundets grundskolor bjuds in till närmsta brandstation. Där får de
träffa brandmän under en 2-timmarslektion med teori, övningar och samtal.
Eleverna får lära sig hur de på egen hand kan agera brandförebyggande och hur de
ska bete sig i en olyckssituation. 2014 träffade RSG 353 av totalt 389 klasser, vilket
innebär ett deltagande av 91 % procent. De klasser som inte medverkade avböjde
på grund av praktiska omständigheter.
Konsekvenslektioner
Konsekvenslektion innebär att räddningstjänsten, efter ett brandtillbud på en
skola, erbjuder en eller flera lektioner för att diskutera konsekvenserna av en
brand. Insatsen planeras i samverkan med skolans rektor. Under 2014 har
49 konsekvenslektioner genomförts inom förbundet.
Konsekvenssamtal
Konsekvenssamtal betyder att speciellt utbildade medarbetare i förbundet
genomför ett samtal med barn eller ungdomar som anlagt brand. Dessa samtal
sker i samverkan med andra viktiga personer i barnets nätverk, till exempel
föräldrar, socialsekreterare, skolpersonal och polis. 21 konsekvenssamtal
genomfördes under 2014.
Anlagda skolbränder är ett svårlöst samhällsproblem som har flera olika
orsaker. Utryckningsstatistiken för 2014 visar att antalet bränder i och omkring
skola ligger kvar på en relativt låg nivå. Det är en liten ökning jämfört med 2013,
men ändå ungefär en halvering jämfört med för åtta år sedan.
Samverkan, regionalt och nationellt
Den positiva trenden för anlagda skolbränder beror med säkerhet på flertalet
åtgärder från olika aktörer i samhället. Den stora satsningen på att utbilda
samtliga femteklassare via ”HÄFA i 5:an/Du behövs!” har pågått sedan 2008 och
det är troligt att det är en bidragande faktor. Ytterligare en anledning är
sannolikt kommunernas sociala och brottsförebyggande arbete, som bedrivs i
olika samverkansformer.
15
Bränder i och omkring skola
140
120
100
80
Antal bränder
60
40
20
0
2007
2008
2009
2010
2011
2012
2013
2014
Diagram 10 Statistik för bränder i och omkring utbildningslokaler, 2007-2014. I begreppet
utbildningslokaler ingår objektstyperna skola, förskola och fritidsgård.
Socialt risktagande beteende samt frågan om hot och våld
I samverkan med lokal polis har personal på brandstationerna Mölndal,
Lindome och Gårda 2014 genomgått utbildningen Kommunikativt
förhållningssätt. Under en vecka har varje arbetslag samt chefer fått en heldags
utbildning som varvar teori med samtal och rollspel med syfte att förebygga
konflikter och social oro. I det kommunikativa förhållningssättet ingår att skapa
medvetenhet kring hur räddningstjänstens agerande kan påverka en
konfliktsituation på kort och lång sikt. Genom att aktivt söka relation och
bemöta människor respektfullt, skapas förtroende för RSG som en hjälpande
organisation.
Representanter från förbundets brandstationer samverkar med andra
stödjande samhällsfunktioner. Samverkan sker i syfte att förebygga social oro
och anlagda bränder, men även för att förbereda för trygga räddningsinsatser.
På en brandstation sker samverkan med polis varje vecka och på andra sitter
representanter med i de lokala brottsförebyggande råden, Brå. Vid behov
medverkar RSG på SSPF-möten (Skola, socialtjänst, polis och fritid) i områden
drabbade av sociala oroligheter på. Samverkan sker även med särskilt
riskutsatta skolor.
Under 2014 har representanter från RSG föreläst för andra räddningstjänster
och stöttat gällande kunskap, erfarenheter och strategier för att hantera sociala
risker som organisation och under räddningsinsats.
16
Lokala aktiviteter för dialog och förståelse
Människan bakom uniformen är ett initiativ som syftar till att skapa bättre
relationer mellan ungdomar och anställda i uniformsyrken, bland annat
brandmän. Fyra brandstationer har under 2014 medverkat som en del i den
kommunalt drivna verksamheten. Brandmän tar emot och utbildar ungdomarna
och bland annat får de lära sig hjärt- och lungräddning och brandkunskap samt
att de får göra brandmannatester. Utbildningen vänder sig till 15-20-åringar och
består av 10 tillfällen. Ansvarig brandman deltar även i en arbetsgrupp med
övriga samverkansparter såsom polis, ambulans och Västtrafik. 75 ungdomar
har gått MBU-utbildningen under 2014.
Efter avslutad MBU-utbildning erbjuds ungdomarna att bli så kallade MBUambassadörer. I dagsläget är det cirka 40 aktiva ungdomar i gruppen. Det är
ungdomar som visat ett stort intresse av att vara delaktiga i arbetet för ökad
trygghet i sitt lokalsamhälle. Under 2014 har RSG deltagit på
ambassadörsträffar tolv gånger.
På en trygghetsmässa i Hjällboskolan i november 2014 medverkade
ambassadörer från MBU tillsammans med personal från räddningstjänsten.
Tillsammans informerade de om MBU och presenterade verksamhetens olika
delar. Trygghetsmässan anordnades av Angereds stadsdelsförvaltning i
samarbete med bland andra räddningstjänsten, polisen och Bostads AB
Poseidon. Det övergripande syftet med mässan var att ge boende möjlighet att
träffas och prata om olika trygghetsrelaterade frågor i bostadsområdet.
Samverkansprojektet Tänk efter före är ett lektionskoncept som vänder sig till
niondeklassare i Torslanda. Räddningstjänsten träffar ungdomarna tillsammans
med polis och socialarbetare i dialogbaserade lektioner om socialt risktagande
och konsekvenser, vad gäller bland annat alkohol, droger och trafikvett. RSG har
inom ramen för detta projekt träffat 13 klasser motsvarande 390 personer
inklusive lärare.
SDF Västra Hisingen har tillsammans med RSG tagit fram ett läromedel, vid
namn Vänskapsband. Det syftar till att stärka vänskap, empati och
konsekvenstänkande. Målgruppen är elever i skolår 5. RSG har också varit
delaktig i att handleda lärarna och träffa eleverna. 20 tillfällen varav 10 är
handledning och 10 lektioner med klasser.
Varje år får alla elever som går i sjunde klass på distriktet besöka Angered och
Torslanda brandstation för att få kunskap om brandskydd och brandmannens
yrkesroll. Utbildningen syftar även till att främja gruppklimatet i klassen genom att
de får göra samarbetsövningar på brandstationen. Torslanda har träffat 17 klasser
och Angered har träffat 10 klasser.
Under året har RSG nått cirka 15 500 ungdomar med förebyggande arbete.
17
1.4 Förbereda
1.4.1 Intern övning och utbildning under 2014
Under året har Utbildningsavdelningen genomfört interna övningar och
utbildningar enligt fastslagen plan. Den innefattade bland annat årets
enhetsövningar för samtlig heltids- och RIB-personal, så kallad deltidspersonal.
2014 planerades dessa övningar med utgångspunkt från
förmågebeskrivningarna, se punkten 1.4.2.
Cirka 2 300 elevdagar har genomförts vid Utbildningsavdelningen, varav
enhetsövningarna omfattade cirka 750 elevdagar. Ytterligare 500 elevdagar har
genomförts på övningsanläggningen Karholmen. Totalt har drygt 1 000 elever
utbildats.
Intern utbildning och övning
Enhetsövningar 636
RIB enhetsövningar 118
Nyanställda 150
Sommarvik 780
Intro RIB 330
Trafik 256, övriga utb 327
Övn/utb på Karholmen 500
4%
16% 20%
19%
11%
5%
25%
Diagram 11 Antal personer i intern utbildning och övning
Utöver centralt arrangerade övningar pågår ständigt aktiviteter och övningar
hos styrkorna. De största områdena är räddning, brand, objektsorientering och
fordon. I Räddning ingår bland annat höjdräddning, standardrutiner vid
trafikolyckor, spårvagns- och busslyft, RITS och skyddsjordning. Området Brand
innefattar rökdykning, standardrutiner, motorsågning samt hantering av olika
typer av brandmateriel. Rökdykningarna följs upp specifikt då dessa är
kopplade till lagstiftning enligt Arbetsmiljöverkets författningssamling (AFS).
Objektsorientering innebär förberedelse för insats genom att öka sin kännedom
och vara väl förtrogna med objekten på det egna distriktet och handlar
framförallt om adresskännedom, framkomlighet och kontroll av byggnader.
Området Fordon betyder övning och kontroll av fordon.
1.4.2 Kvalitetssäkring av enheternas förmåga
Under 2013 sjösattes Enheternas förmåga, en beslutad standardisering av
förväntad förmåga hos en utryckande enhet. Enheternas förmåga handlar om
att kvalitetssäkra och säkerställa förmågan hos de utryckande styrkorna. Med
förmåga menas den kompetens som en styrka förväntas ha inom ett visst
kunskapsområde. Beslut om nio områden finns nu och till varje område kopplas
övningar. Under 2014 har arbetet fortsatt. Fler övningar till övningsbanken har
tagits fram och Enheternas förmåga används nu i full drift vid övningsplanering
och uppföljning.
18
1.4.3 Utbildning för ledningsnivåerna
Styrkeledare, insatsledare, insatschefer och stabschefer fortbildas kontinuerligt
i operativ ledning. Under året har två styrkeledarträffar och nio så kallade
Mötesplats Ledning genomförts. Under hösten genomfördes det så kallade
Befälslyftet. Räddningsledare på alla nivåer utbildades i ny taktik i samband
med att nya räddningsenheter introducerades. Befälslyftet behandlade också
införandet av Enheternas förmåga och kunskap om hur bränder utvecklar sig i
olika byggnadskonstruktioner. Syftet var att koppla dessa kunskapsområden till
varandra för effektiva räddningsinsatser.
1.4.4 Utveckling och förbättring
Inom metodutvecklingsområdet har arbetet fortgått i de stående
metodutvecklingsgrupperna Trafik, Metoder för invändiga släckmetoder, Arbete
på hög höjd samt Skogsbrand och terrängtransport. Metodutveckling har också
skett i fristående projekt. Ytterligare två fasta metodutvecklingsgrupper har
under 2014 påbörjats, nämligen Farliga ämnen, samt Brandfarlig vätska och gas.
Några grupper har under året arrangerat utbildningar och en studieresa till
Köpenhamn genomfördes.
Det analoga radiokommunikationssystemet R3, som RSG tidigare har använt,
har under 2014 avvecklats. För talkommunikation är nu RAKEL infört och i
drift. Rakel är ett digitalt nationellt kommunikationssystem för samverkan och
ledning inom räddningstjänst, polis samt hälso- och sjukvård. En förstudie för
statushantering med RAKEL-teknik mellan yttre enheter och ledningscentral
har under 2014 genomförts. Införande planeras under 2015.
1.5 Genomföra och följa upp
1.5.1 Olycksutredning och analys
Under året genomfördes totalt 8 563 räddningsuppdrag av RSG. Detta är en liten
ökning jämfört med 2013, men ändå inte någon markant skillnad jämfört med
genomsnittet för de senaste fem åren. Som vanligt är det framför allt
väderrelaterade händelser, till exempel översvämningar och brand i terräng,
som påverkar det totala antalet räddningsuppdrag som redovisas för året.
År 2014 konstateras ett fortsatt relativt lågt antal bränder i och omkring
utbildningslokaler. De senaste åtta åren har antalet bränder minskat med
cirka 50 procent. Minskningen beror bland annat på kontinuerligt förebyggande
arbete från olika samhällsaktörer.
Sedan flera år tillbaka är antalet bostadsbränder i förbundet relativt konstant. I
år har två människor omkommit i bränder, båda i sin bostad. Både lokalt och
nationellt är siffran för 2014 dock lägre än genomsnittet senaste fem åren. Med
fortsatt utveckling av det förebyggande arbetet, tillsammans med den satsning
på nationell nivå som görs av MSB, genom till exempel forskningsarbete och
projektet Lärande från bostadsbränder, hoppas RSG kunna påbörja en positiv
trend.
19
Antalet räddningsuppdrag vid trafikolyckor har ökat under 2014 jämfört med
den senaste femårsperioden. Som konstaterades förra året så har
trängselskattens införande över tid, inte minskat antalet trafikolyckor varken i
de centrala delarna av Göteborg eller i förbundet i stort.
Några exempel på omfattande händelser under 2014 är branden i Kungsbacka
trästad i april och industribranden på Ringön i början av december. Under
augusti inträffade en mycket omfattande skogsbrand i Västmanland, där bland
annat RSG hjälpte till med resurser under släckningsarbetet. Året har också
innehållit flera fall av extrema vädersituationer, vilket genererat ett mycket
stort antal räddningsuppdrag att hantera inom en begränsad tidsperiod.
Sammanställningen av 2014 års statistik visar i övrigt inte på några större
avvikelser jämfört med de senaste åren. Löpande analysarbete görs
kontinuerligt ihop med berörda funktioner och ansvariga inom RSG för att
ytterligare utveckla verksamheten.
En av olycksutredningarna från 2014 beskriver hur ett radhus troligen
räddades från en totalskada genom en ombyggnation några år tidigare. Denna
initierades efter rekommendation i en utredning från 2010. Den första
utredningen gällde en brand som inträffade i ett radhus i samma område. Det är
viktigt att erfarenheter tas tillvara och omsätts i genomförbara åtgärder och
därigenom skapar ett förbättrat byggnadstekniskt brandskydd.
Statistik över genomförda räddningsuppdrag 2014 återfinns i bilaga 3.
1.5.2 Automatiska brandlarm
Under året har det inkommit totalt 2 576 automatiska brand- och sprinklerlarm
i förbundet. Av det totala antalet larm har 260 stycken varit befogade
(cirka 10 procent), vilket är ungefär samma nivå som föregående år.
De obefogade utryckningarna till automatlarmsobjekt har minskat med
cirka 100 larm jämfört med föregående år. De vanligaste kända orsakerna till
obefogade larm är matlagning och hantverkare.
Under året har antalet anläggningar ökat med cirka 200 stycken och totalt i
förbundet finns det nu drygt 4 000 anslutna brand- och sprinklerlarm.
1.5.3 Larmhantering
Larmbehandlingstiden ska enligt RSGs målsättning understiga 90 sekunder vid
brand i byggnad. Larmbehandlingstid är den tid det tar från mottagandet av
112-samtal från SOS Alarm via medlyssning till dess att larm aktiveras. 2014 låg
larmbehandlingstiden på cirka 43 sekunder.
Förklaringen till det goda resultatet är till stor del att larm aktiveras under
samtalet med inringaren, ett så kallat förlarm, trots att det ännu inte står klart
att utryckning blir aktuellt.
20
1.5.4 Beredskap
Teknisk beredskap finns dygnet runt och de tre olika beredskaperna har
fungerat väl över året. Vidare har under året gjorts en översyn av beredskapen
när det gäller kompetens och bemanning.
1.5.5 Resursdatabasen
En uppbyggnad och uppdatering av resursdatabasen har pågått under året.
Brandmaterielenhetens ansvar inom detta område finns dokumenterat i
enhetens uppdragsbeskrivning och arbetet sker kontinuerligt.
1.5.6 Insatsrapportering, utredning och forum för lärande
Rapportering sker vid varje insats. Rapporterna läses och följs upp på lämpligt
sätt. Vid olyckor som kan förväntas ge organisationen speciella kunskaper och
erfarenheter genomförs en olycksutredning. Nio utredningar har genomförts
under året. Dessa specificeras i bilagan 3, Statistik över genomförda
räddningsuppdrag 2014. Utredningarna har redovisats internt via mail och
interna hemsidan samt presenterats för berörda i olika mötesforum. Samtliga
utredningar skickas till MSB för publikation. Under året genomfördes även ett
presentationsmöte på temat Räddningsinsatser i samband med suicid. På mötet
redovisades statistik och juridik kopplat till räddningsinsatser och föreläsare
från organisationen Suicidprevention i Väst utbildade i Psykisk livräddning.
2 STÖDJANDE VERKSAMHET
2.1 Värdegrund och likabehandling
Likabehandlingsplanen för 2014-2016 är framtagen i samverkan med samtliga
fackliga organisationer för att motverka diskriminering och främja lika
rättligheter och möjligheter för alla. I handlingsplanen beskrivs de långsiktiga
mål och konkreta åtgärder som förbundet avser att arbeta med under perioden.
Ett likabehandlingsråd planeras att bildas under 2015, chefer och arbetsledare
ska genomgå utbildning samt en nulägeskartläggning av den fysiska och psykosociala arbetsmiljön ska genomföras.
2.2 Planering och uppföljning
Verksamhetsplanen för 2014 var RSGs första gemensamma plan. Under 2014
har arbetet fortsatt med att ytterligare utveckla arbetssätt och strukturer för
organisationens planering och uppföljning. Arbetet koordineras med
utvecklingen av intern styrning och kontroll.
Ett nytt ekonomisystem har anskaffats och kommer att tas i full drift enligt plan.
Systemet för budget, uppföljning och analys, det så kallade Navet, har utvecklats
vad gäller budget och personaluppföljning.
Utvecklingen när det gäller intern styrning och kontroll beskrivs nedan i
avsnitt 4.
21
2.3 Kommunikation
Sociala media och kommunikationsstrategi
Under året har RSG fortsatt att utveckla konceptet för kommunikation med
allmänheten och medarbetarna. Arbetet med att revidera styrdokumenten för
kommunikation har framskridit och fortsätter även under våren 2015. En
tjänsteföreskrift för användande av sociala medier är framtagen och utbildning i
användningen av sociala medier har skett löpande.
RSG har under året fortsatt att utveckla kanalerna på sociala medier, såsom
Facebook och Twitter. De digitala kanalerna för information och
kommunikation är särskilt viktiga vid kriskommunikation. Under 2014 har RSG
haft drygt 100 000 besök på hemsidan www.rsgbg.se, en siffra i samma nivå
som 2013. 2012 var antalet besök på hemsidan 85 000.
Arbetet med att utbilda medarbetare inom kommunikation har fortsatt under
2014. Operatörerna på ledningscentralen samt delar av stabsmedarbetarna har
genomgått en utbildning med fokus på media och händelseinformation. Ett
flertal stabsövningar har också genomförts.
För information om genomförandet av kampanjer se avsnitt 1.1.1.
Säkring av IT-system
Under 2014 har flera åtgärder och förbättringar vidtagits för att säkerställa drift
och underhåll. Det gäller framför allt tekniska lösningar och förbättrade rutiner
för ökad kontroll och säkerhet inom nätverk, kommunikationssystem och
datasystem. RSG har även bedrivit ett arbete för att möta de regler och krav som
gäller för IT-säkerhet.
Helpdeskfunktionen ger service till organisationen vad gäller felanmälningar
och beställningar. Funktionen är också ett arbetsordersystem, där
leverantörskostnader matchas mot utförda arbeten. Genom att ärenden som
inte är akuta kommer in skriftligen och inte via telefon frigörs teknikernas tid
för att utföra arbete som beställts. Systemet säkerställer att beställningar görs
av behörig person.
Helpdeskfunktionen har under 2014 utvecklats enligt plan. För att öka servicen
för användarna behöver man vid akuta felanmälningar och beställningar
numera endast slå ett nummer för att nå samtliga enheter på Tekniska
avdelningen. Detta innebär att man vid akut situation får prata med en tekniker
direkt. Vidare har även webbformuläret för användarna förbättrats.
22
2.4 Miljö och hållbarhet
Under 2014 genomfördes en förstudie av RSGs miljöarbete med syfte att
presentera förslag till en framtida miljöstrategi. Förstudien visade att det
genomförs en hel del aktiviteter inom förbundet för att minska negativ
miljöpåverkan, men att det saknas ett helhetsperspektiv, tydliga mål samt
uppföljning. Förslaget för RSGs framtida miljöstrategi är därför att anställa en
miljöstrateg och införa någon form av miljöledningssystem.
All utrustning som kommer i kontakt med brandrök kontamineras av den
hälsovådliga brandröken vid insatser. Det ställer krav på frekvent tvätt och
rengöring av larmställ och materiel, vilket i sig framtvingar en annan ordning
för hantering och logistik. På Frölunda brandstation har tvätt- och torkutrustning installerats och testats under en period, när brandpersonalen själva
har tvättat sina larmställ och rengjort materiel. Avloppsvattnet har analyserats
med avseende på giftiga ämnen och det har visat sig finnas risk för otillåtna
utsläpp. Miljöförvaltningen har förbjudit fortsatt tvätt innan reningsanläggning
installerats och ny provtagning genomförts. Förbundet undersöker nu vilken
typ av reningsutrustning som kan installeras innan projektet utvidgas att gälla
fler brandstationer. Larmställen skickas för närvarande till ett tvätteriföretag
efter nedsmutsning.
3 STRATEGISKA UTVECKLINGSOMRÅDEN OCH PROJEKT
Nedan beskrivs några utvecklingsområden och projekt. Flera av dessa löper
över flera år.
RSG arbetar på olika sätt för att hantera och förebygga sociala risker. Syftet med
det sociala brandförebyggande arbetet är att skapa trygghet, förtroende och
ökad närvaro i samhället samt skapa en god arbetsmiljö för den operativa
personalen. Under året har en samordnande funktion för området Sociala risker
utsetts och en sammanslagning av flera verksamhetsområden kommer att ske.
Det gäller bland annat förebyggande mot anlagda bränder, stationsspecifika
projekt riktat mot ungdomar och arbetet för att förbereda för räddningsinsatser
i situationer av social oro.
Angående suicidala risker har RSG deltagit i ett samverkansprojekt med SOS och
Ambulanssjukvården. RSG har bidragit med att beskriva arbetet vid
suicidhändelser, till exempel hopp från hög bro. Även Missing People har startat
ett samverkanprojekt där RSG också har deltagit, med syfte att utröna hur de
kan samverka med berörda myndigheter och organisationer vid
suicidhändelser. Ett utvecklingsarbete har skett internt framför allt vad gäller
utvärdering av kompetensbehov hos räddningsstyrkorna och hur utbildningen
kan genomföras.
Angående RSGs roll i samhällets krishantering har under året ett antal möten
med säkerhetssamordnarna genomförts. Syftet har varit att följa upp
erfarenheter från inträffade händelser och identifiering av olika
utvecklingsbehov. Under året genomfördes en gemensam utbildning för
övergripande operativa ledningsfunktioner och tjänstemän i beredskap från
kommunerna. Under hösten bjöds samtliga medlemskommuners
23
kommunchefer in till dialog med RSGs ledning. Avsikten var att inleda dialogen
om RSGs uppdrag och roll med utgångspunkt i kommunernas behov. Även
behov av gemensam utveckling inom krisberedskapsområdet identifierades och
under 2015 kommer dialog samt utvecklingsarbete att fortsätta.
Ett projekt avseende hur RSG skall arbeta med Farliga verksamheter enligt LSO
2:4 § har avslutats under 2014. Projektet har ur ett bredare perspektiv belyst
relationerna mellan dimensionerande scenario, RSGs insatsförmåga,
övningsverksamhet och behov av beslutstöd. Resultatet kommer att
implementerats i RSGs arbetsformer under 2015. En statusrapportering
avseende tillsynsläget genomfördes också under hösten 2014 och kommer att
ligga till grund för planeringen av kommande tillsynsarbete.
Utvecklingen vad gäller Koncept för den operativa övningsverksamheten
fortsatte under 2014. Detta har bland annat inneburit arbete med att ytterligare
utveckla utbildningsportalen och övningsbanken innehållande exempelvis
idébank och utbildningsmaterial.
Fältstabsprojektet är ett metodikutvecklingsprojekt i tre faser. Den första fasen
innebar en behovsinventering av metodikutvecklingen och denna fas
genomfördes under 2013. Den andra fasen innebar att behovet av teknik
identifieras inför införskaffandet av nytt ledningsfordon, vilket har genomförts
under 2014. Upphandlingsfasen av fordonet är avslutad och byggnation har
påbörjats. Preliminär leverans av fordonet och leveransutbildning på
funktionalitet sker under 2015.
2013 beslutades det om en utvärdering och översyn av RSGs organisation.
Detta ledde fram till ett beslut om en ny organisationsstruktur, som
presenterades innan sommaren. Under hösten tillsattes nya tjänster och
utvecklingsarbetet fortsätter under kommande år. Den nya organisationen
trädde i kraft 1 januari 2015.
Tidigare organiserades räddningstjänst i beredskap (RIB), även kallat
deltidsverksamhet, geografiskt under flera stationschefer. Utredning visade att
det fanns stora fördelar att samordna deltidsstationerna och värnen. Under
våren 2014 sammanfördes hela RIB- och värnverksamheten under en chef med
ansvar för ekonomi, verksamhet och kvalitet. Under denna korta tid har ett
samlat fokus på RIB- och värnfrågorna bland annat lett till förbättrad
rekrytering, ökade möjligheter till stöd och kommunikation med
deltidsstationerna samt kvalitetskontroll av utbildningsplanering och
uppföljning. I RSGs nya organisation ingår RIB/Värnenheten under
Insatsavdelningen.
En översyn av verksamhetshandboken är påbörjad och en plan för arbetet är
framtagen. Fortsatt arbete sker under 2015.
Under 2014 har en modell tagits fram för hur RSG ska förvalta sina IT-system.
Arbetet med att utse ägare, förvaltare och tydliggöra övriga roller kommer att
ske under kommande år.
24
4 RSGs INTERNKONTROLLER 2014 AVSEENDE VERKSAMHET
Inom ramen för intern styrning och kontroll har ett koncept för riskhantering
vad gäller verksamhetens måluppfyllelse tagits fram. Detta koncept omfattar
arbetssätt för riskinventering och värdering av risker, vilket kopplas till
verksamhetsplanering, åtgärdsplanering, uppföljning och internkontroll.
Implementeringen skedde under hösten. En internkontrollplan utarbetades och
3 december 2014 fattade förbundsstyrelsen beslut om den.
Vidare har tre internkontroller genomförts: Avslut av räddningsinsats,
hantering av selar och kontroll av grunddata i ekonomisystem.
RSG har därmed agerat enligt rekommendationerna i tidigare revisioner.
4.1 Avslut av räddningsinsats
Enligt uppdrag från förbundsstyrelsen har genomförts en internrevision
avseende RSGs sätt att hantera avslut av räddningsinsats när det gäller formalia.
Revisionen genomfördes med hjälp av en enkät till räddningsledare samt
stickprovsgranskning av insatsrapporter.
Resultatet visar att kriterierna för räddningsinsats är kända för samtliga
tillfrågade och att kriterierna tillämpas vid beslut om avslut av räddningsinsats,
samtidigt som man tar särskild hänsyn till behoven av hjälp hos den drabbade.
När det gäller dokumentation arbetar räddningsledarna något olika och vissa
uppgifter som enligt instruktion ska nedtecknas framgår inte alltid i
insatsrapporterna.
En rekommendation är att se över systematiken i dokumentationen och utreda
om den är tillräcklig. Särskilt fokus bör ägnas motiv för beslut och ensning av
sätt att dokumentera. Ytterligare en rekommendation är att i den kontinuerliga
fortbildningen fortsätta att diskutera frågan om avslut av räddningsinsats för att
upprätthålla kompetensen.
4.2 Hantering av selar
Ytterligare en internrevision genomfördes när det gäller skötsel och ansvar
avseende selar som används vid höjdarbete. Revisionen genomfördes genom
intervjuer, platsbesök och studie av gällande Instruktion för höjdarbete.
Det kan konstateras att en skriftlig instruktion för skötsel och ansvar finns
genom dokumentet Instruktion för höjdarbete 2011-05-04. Det kan också
konstateras att en organisation finns etablerad för genomförande av de krav
som instruktionen ställer upp.
Rekommendation lämnas avseende att tydliggöra det övergripande ansvaret för
processen vad avser skötsel och ansvar för selar och vilka krav och mandat som
följer med funktionsansvaret för höjdarbete. Rekommendation lämnas också om att
se till att dokumentation och uppföljning av utrustningens användning sker genom
loggbokföring.
25
4.3 Kontroll av grunddata i ekonomisystemen
Uppgifterna i förbundets ekonomiska redovisning och ekonomisystem ska vara
korrekta. För att säkerställa att grunduppgifter stämmer med beslutsunderlag
och att underlag i redovisningen är kompletta har kontroller genomförts.
Resultaten visar att avstämningar har genomförts och att uppgifter inlagda i
ekonomisystemet stämmer. Bedömningen är att det råder god ordning inom de
tre områden kontrollerna avser.
En rekommendation är att det upprättas tydligare prislistor för de tjänster som
förbundet tillhandahåller, där både artikelnummer och pris anges i samma
dokument. Lokalt upprättade avkortade versioner av prislistan, så kallade
lathundar, måste kvalitetsgranskas så att inte överföringsfel uppstår.
Ytterligare en rekommendation gäller att utveckla arbetssättet inom förbundet
för att säkerställa att ekonomiavdelningen nås av beslut om förändringar
avseende chefsbefattningar då det påverkar behörigheterna i systemen.
5 MEDARBETARE
Utkast till arbetsmiljöpolicy är framtaget och beslut avvaktas. Medarbetarenkät
har under året inte genomförts.
Ett förslag till förbundsövergripande rekryteringsprocess har tagits fram och
även här avvaktas beslut. Likaså har ett övergripande förslag på
ledarskapsutveckling presenterats.
Dialog kring samverkansavtalets struktur har genomförts under året. Med detta
som grund kommer ett reviderat avtal att tas fram. Det lönepolitiska arbetet
kopplat till löneöversyn fortskrider och dialog har inletts gällande modell för
utvecklings- och lönesamtal inklusive förbundsövergripande lönekriterier.
Övrig redovisning av detta avsnitt återfinns i Årsredovisning 2014, bilaga 1.
6 EXTERN SAMVERKAN, FORSKNING OCH UTVECKLING
RSG är engagerad i flera regionala och nationella områden för forskning och
utveckling i samverkan med MSB, andra räddningstjänster och universitet. RSG
samverkar och arbetar i nätverk med andra räddningstjänstförbund i flera
frågor.
RSG sitter med i styrelsen för Brandforsk samt är även så kallad andelstecknare.
RSG representeras också i SOS Alarms nationella Räddningstjänstråd, som till
exempel fokuserar på nationell kvalitetsutveckling i ett framtidsperspektiv.
Förbundet deltar vidare i en grupp hos MSB vid namn Rådet för
erfarenhetsåterföring från kommunala olycksundersökningar. Ur detta
rådsarbete ska bland annat olika projekt startas upp, exempelvis modernisering
och vidareutveckling av insatsrapporten.
26
RSG deltar i referensgruppsarbete för MSB avseende arbete med skriftlig
redogörelse för brandskyddet (LSO 2:3) samt om utveckling av MSBs
årsuppföljning.
RSG deltar i såväl referensgrupp som arbetsgrupp inom BRG i syfte att förbättra
företagsklimatet.
RSG leder ett samarbete med Länsstyrelsen med syfte att utveckla regionalt
samordnat arbetsätt vad gäller farliga ämnen och ledning i både agerande,
kompetens och kvalitetssäkring.
Ytterligare ett projekt där RSG medverkar är Lärande från brand i bostad. Detta
är ett arbete som leds av MSB och där flera räddningstjänster i Sverige samt
Brandforsk deltar. Syftet med projektet är att kartlägga varför, hur och hos vem
det brinner samt vad som kan göras för att förebygga bostadsbränder.
RSG har under året deltagit i Länsstyrelsen i Västra Götalands projekt Regional
samordning och inriktning, krisberedskap. Arbetet avser utveckla den regionala
förmågan att hantera samhällsstörningar och kriser samt att utforma ett
regionalt råd för samhällsskydd och beredskap. Det regionala rådet i Västra
Götaland har startat under året och RSGs förbundsdirektör representerar
räddningstjänsterna inom GRs området.
I ett samarbete mellan MSB och RSG har riktlinjer för utveckling av ledning och
samverkansförmågan utvecklats för det svenska krisberedskapssystemet på
nationell, regional och lokal nivå. MSB har under året publicerat resultatet i
Gemensamma grunder för samverkan och ledning vid samhällsstörningar MSB
(2014). RSG deltar också i implementeringsaktiviteter som Länsstyrelsen
genomför för att omsätta dessa riktlinjer till regional och lokal nivå.
RSG har haft en till MSB knuten regional samordnare, som ger stöd i
kommunernas arbete och utveckling av olycksundersökning och uppföljning i
Västra Götaland. Detta treåriga MSB-projekt avslutades 31 december 2014.
RSG agerar kemkoordinator åt MSB i Västra Götaland.
RSG deltar även i MSBs nationella projekt Effektiva räddningsinsatser.
Vidare sker en ständig omvärldsbevakning, såväl nationellt som internationellt.
27