fulltext - DiVA Portal

Flow, motionstid och inre motivation
En enkätundersökning genomförd med tävlingsbuggare
Flow, time to practice and intrinsic motivation
A questionnaire survey conducted with contest dancers
Patrik Karlsson
Fakulteten för humaniora och samhällsvetenskap
Psykologi C
15 HP
Handledare: Nina Svensson, Henrik Bergman och Fredrik Hjärthag
Examinator: Camilla Kylin
2015-04-09
Sammanfattning
Studien syftade till att öka kunskapen om förhållandet mellan flowupplevelsen, tid till aktiviteten
bugg och inre motivation. I denna kvantitativa enkätstudie med deduktiv ansats delades
deltagarna in i de två grupperna hög flow och låg flow med hjälp av medianen för flow. Studien
undersökte vilken inverkan tid för utövande av bugg per vecka och inre motivation hade på flow.
Analysmetod som användes var t-test och Pearsons korrelationskoefficient och om korrelation
kunde påvisas användes enkel regressionsanalys. Resultaten visade vid det enda mättillfället att
deltagarna upplevde flow i hög grad under utövande av bugg under den senaste veckan. Inre
motivation påvisades hos deltagarna i stor utsträckning vid tiden för undersökningen. Vidare
visar undersökningens resultat att varken tid till aktiviteten bugg eller inre motivation hade någon
signifikant korrelation med flow. Ytterligare analyser påvisade korrelation mellan upplevd
kompetens och antal år som deltagare tävlingsbuggat. Antal år som deltagarna tävlingsbuggat
visade sig vara en signifikant prediktor för upplevd kompetens. Studien är den första som
undersökt korrelation mellan flowupplevelsen och aktivitetstid. Samband som tidigare
undersökningar påvisat mellan flow och inre motivation kunde inte styrkas i denna studie.
Slutsatsen är att ytterligare forskning med upprepad design behövs för att öka kunskapen om
flow, aktivitetstid och inre motivation. Ytterligare studier skulle på sikt kunna bidra med
intressant kunskap inom området som idag inte är tillgänglig.
Nyckelord: flow, aktivitetstid, inre motivation, dansare, tävling.
2
Abstract
This study aimed to increase knowledge about the relationship between flow experiences, time
spent on dance activity and intrinsic motivation. In the quantitative questionnaire study with a
deductive approach the participants were divided into the two group’s high flow and low flow
using the median of flow. The study examined the impact of time spent on dance activity each
week and how intrinsic motivation had influence on flow. The analytical method used was t-test
and Pearson's correlation coefficient, if Pearson's correlation coefficient showed significance a
simple regression analysis were made. The results for the only time of measurement showed that
the participants had much flowexperiences during exercising the dance bugg the past week.
Internal motivation was found in the participants to a large extent at the time for the
investigation. Further, the study's findings that neither time to the task bugg or internal
motivation had any significant correlation with flow. The additional analyses revealed correlation
between perceived competence and number of years as participants had been compete in dancing.
Number of years as participants compete in dancing proved to be a significant predictor of
perceived competence. The study is the first to sought correlation between flow experience and
activity time and it highlight the needs for further research on flow experience linked to the time
spend for the activity. Relationships that previous studies demonstrated between flow and
intrinsic motivation was not substantiated in this study. It is concluded that further research with
repeated design are needed to increase knowledge about flow, activity time and intrinsic
motivation. Additional knowledge in the area could release energy to athletes who do not
currently is available.
Keywords: flowexperiences, spend time, intrinsic motivation, dancers, competition.
3
Förord
Först vill jag tacka mina handledare Nina Svensson, Henrik Bergman och Fredrik Hjärthag för
alla tips, idéer och ifrågasättanden under arbetet med uppsatsen. Ni har med er coachande och
tydliga handledning stöttat mig när det behövts och ställt krav när jag inte varit tydlig nog.
Medlemmarna i studiegruppen vill jag tacka för värdefull feedback och för att ni delat med er av
era studier och genom detta bidragit till att lyfta mitt arbete. Jag vill tacka alla dansare som
deltagit i studien för utan er hade det inte blivit någon uppsats, tack! Till sist vill jag tacka min
sambo Marie-Louise som inte bara stått ut med min speciella dygnsrytm under tiden uppsatsen
skapats utan även för att du varit en stor bidragande orsak till mitt val av studieämne. Jag har
tidigare aldrig varit intresserad av dans och mina påtvingade bugglektioner i grundskolan var
varken trevliga eller utmanande. I början av min relation med min sambo Marie-Louise råkade
det vid ett obetänksamt ögonblick slinka ur mig att det vore trevligt att gå en buggkurs
tillsammans med henne. Efter några påminnelser anmälde vi oss till en buggkurs och till min
förvåning upplevde jag en känsla av flow efter ett fåtal tillfällen. Denna upprymda känsla har jag
under idrottsutövning upplevt många gånger men att så snabbt och med så liten insats av
engagemang komma i denna stämning var något nytt för mig. Detta i kombination med min
nyfikenhet inför de förutsättningar som skapar upplevelsen och känslan är de bakomliggande
orsakerna till min nyfikenhet inför flow.
4
Inledning
Flow eller optimala upplevelser är ett fenomen som kan uppstå när man utför en aktivitet och
upplever att allt ”flyter på” utan någon större ansträngning och att resultatet upplevs som bra.
Fenomenet flow har studerats i ett flertal studier och under utövande av ett stort antal olika
aktiviteter (de Manzano, Cervenka, Juccaite, Hellenäs, Farde, & Ullén, 2012).
Begreppet flow härstammar från den positiva psykologin och den som introducerade
positiv psykologi var Martin Seligman. Från 1998 och framåt fick den positiva psykologin ett
större utrymme inom såväl litteratur som forskning när Martin Seligman som president för
American Psychological Association presenterade sina ideér om att människan är mer än
summan av sina dåliga vanor, konfliktfyllda barndom eller bristfälligt fungerande hjärnor. Själva
syftet med positiv psykologi var att bredda den kliniska psykologin, försöka se bortom lidandet
och förstärka det friska, starka och de välmående delarna hos människan. Dessa delar återfinns
inte bara hos friska välmående människor utan finns även hos psykiskt sjuka och lidande
individer. Styrkorna och de friska delarna skulle skapa en sorts buffertzon mot inre och yttre
konflikter som människan brottades med (Lee Duckworth, Steen & Seligman, 2005). Flow
upplevs genom att du lyssnar till din inre röst som kan tala om vilka dina genuina intressen är.
Genom att utveckla nödvändig skicklighet för att ta itu med en utmanande aktivitet lär du dig att
fokusera på konkreta mål och blir känsligare och mer medveten om återkoppling som leder dig
närmare dina mål (Csikszentmihalyi & Jackson, 1999). Många idrottsmän beskriver att de
upplevt flow när de tävlat eller tränat. Flowtillståndet kan beskrivas som en förlust av
självmedvetande och vid denna förlust är man omedveten om omgivningen och sig själv och är
bara fokuserad på aktiviteten som ska genomföras (Csikszentmihalyi, 1990).
På senare tid indikerar flera undersökningar att benägenheten att uppleva flow i sina
aktiviteter hänger samman med individ, personlighet och mental ansträngning och inte med
mentalförmåga (Ullén, Manzano, Almeida, Magnusson, Pedersen, Nakamura, Csikszentmihalyi,
& Madison, 2011; de Manzano, et al., 2012; Mosing, Magnusson, Pedersen, Nakamura, Madison
& Ullén, 2012). Ängslan och neurotism har en stark negativ påverkan på flow och neurotiskt
lagda individer har svårare att uppnå flow, delvis för att de har svårare att släppa taget ”och bara
vara” men även för att de inte utsätter sig för de utmaningar som krävs för att uppleva flow
(Ullén, et al., 2011; Mosing, et al., 2012). Biokemiska orsaker inverkar på möjligheterna att
uppleva flow genom bland annat dopamin som påverkar både impulskontroll och processer för
belöning. Dopaminets betydelse för flow behöver dock utforskas ytterligare för att förstå hur
dopaminet i detalj påverkar låg impulsivitet, stabila känslor och positivitet (de Manzano, et al.,
2012).
5
Enligt Csikszentmihalyi och Jackson (1999) finns det nio fundamentala dimensioner
eller komponenter som bäst beskriver flow: balans mellan utmaning och skicklighet, handling
och medvetande bildar ett sammanhang, tydliga mål, tydlig feedback, fokus på det man håller på
med, en känsla av kontroll, förlust av osäkerhet, tidsförskjutning och autotelisk upplevelse (= en
upplevelse av att man själv utgör ändamålet). Den första komponenten för flow - balans mellan
utmaning och skicklighet (US-balansen) förklaras av en idrottsman som en utmaning förvisso
men fullt möjlig att klara av Alla personer kan hitta sin egen balans som motsvarar dennes
potential när det gäller skicklighet för att därigenom uppnå flow (Csikszentmihalyi & Jackson,
1999). När handling och medvetande bildar ett sammanhang är den andra komponenten och
beskrivs som att individen och hens rörelser smälter samman. Csikszentmihalyi och Jackson
(1999) menar vidare att olika idrottare beskriver sammansmältningen på olika sätt beroende på
vilken idrott de är engagerade i. Tydliga mål omnämns som den tredje komponenten och när
målen bestämmer handlingen är det lättare att fokusera på uppgiften och därigenom lättare att
uppnå en känsla av flow. Jag visste exakt hur jag skulle göra (jag visste vad som var min uppgift)
och jag är övertygad om att det kommer gå snabbt (jag ser mig själv göra precis det jag bestämt
mig för att göra) är två målrelaterade teman som återkommer när idrottsmän berättar om sina
flowupplevelser/optimala upplevelser (Csikszentmihalyi & Jackson, 1999). Den fjärde
komponenten för flow är tydlig feedback. Feedback har en avgörande betydelse för framgång hos
idrottare, idrottaren registrerar sitt handlande, sina kroppsrörelser och då har omgivningen lättare
att orientera sig och veta vad som är nästa steg. Den viktigaste feedback får idrottaren från den
egna kroppen, särskilt det kinetiska sinnet som talar om var i förhållande till omgivningen
kroppen befinner sig (Csikszentmihalyi & Jackson, 1999). Att behålla fokus på det man håller på
med är den femte komponenten och utan koncentration på uppgiften kommer känslan av flow
inte infinna sig. Koncentration är av helt avgörande betydelse när det gäller optimala upplevelser,
det handlar om att utesluta ovidkommande tankar och koncentrera sig på det man håller på med
och vara disciplinerad i detta (Csikszentmihalyi & Jackson, 1999). Den sjätte komponenten är en
konsekvens av att de övriga uppfylls till en viss grad och föder en känsla av kontroll över
situationen. Csikszentmihalyi och Jackson (1999) menar att det inte handlar om att verkligen ha
kontroll utan det räcker med vetskapen om att man kan ta kontrollen om man bara anstränger sig
tillräckligt. Förlust av osäkerhet är den sjunde komponenten och är starkt förknippad med att
handling och medvetenhet går hand i hand, utan oro, tvivel på förmåga eller andra störande
tankar. Upplevd tidsförskjutning är enligt Csikszentmihalyi och Jackson (1999) den åttonde
komponenten och är svår att beskriva eftersom den upplevda förskjutningen kan upplevas som
om tiden går både långsammare och snabbare, du utför din aktivitet snabbare men med en lägre
6
grad av ansträngning. Nionde komponenten är autotelisk upplevelse, autotelisk är ett sammansatt
ord från två grekiska rötter: auto (själv) och telos (mål) (Csikszentmihalyi, 1990;
Csikszentmihalyi, 1997; Csikszentmihalyi & Jackson, 1999). Enligt Csikszentmihalyi (1997) och
Csikszentmihalyi och Jackson (1999) är en autotelisk aktivitet någonting som vi gör för dess
egen skull, själva aktiviteten är det huvudsakliga syftet. Vidare menar Csikszentmihalyi (1997)
att autotelisk går att applicera på personlighet (även om ingen människa är uteslutande autotelisk)
och att denna individ i huvudsak gör saker och ting för sin egen skull och inte för att uppnå några
yttre mål. En autotelisk människas behov av materiella ägodelar, underhållning, bekvämlighet,
makt eller berömmelse är små eftersom en så stor del av de aktiviteter som hen gör eller utför i
sig självt är en belöning. Styrning av individens beteenden och utveckling kommer inifrån
individen själv och de behov som hen anser ska styra över beslutsprocessen.
Det senaste decenniets ökande intresse för aktiviteter som utvecklar självinsikt främjar
individens utveckling, stöttar självutvecklingsprocessen och individens motivation (Hein, 2009).
Motivation kan delas in i inre, yttre och amotivation, inre motivation skapas av individen själv,
yttre motivation är styrd utifrån externa behov eller förväntningar och amotivation finns hos
individer som inte strävar efter någon utveckling av sitt beteende (Deci & Ryan, 2000).
Inre motivation är något som individen själv skapar, utvecklar och kontrollerar (Bittner &
Shipper 2014; Deci & Ryan 1985 & 2000; Hein 2009). Csikszentmihalyi fann vid sina
intervjustudier ett stort engagemang hos sina respondenter trots att externa belöningar saknades,
Csikszentmihalyi döpte detta fenomen till flowtillstånd eller flowerfarenhet (Engeser &
Rheinberg, 2008). Beteenden styrda av inre motivation, skapade av individen själv är önskvärda
vid prestations och utvecklingsorienterade aktiviteter (Abuhamdeh & Csikszentmihalyi, 2012;
Deci & Ryan, 2000; Hein, 2009). Inre motivation har en positiv korrelation med njutning och
upplevelse av flow (Bittner & Shipper, 2014).
Bugg som sport har tekniska egenskaper och det krävs övning för att bli kompetent i
aktiviteten. Det flyt och den glädje som även en lekman kan upptäcka vid betraktandet av
buggande par vid tävling som utstrålar energi, handling, tydliga mål, tydlig feedback, fokus på
det man håller på med och en känsla av kontroll som är flera av de förutsättningar som behövs
för flowupplevelser (Csikszentmihalyi & Jackson, 1999). Dansen utvecklades till den stil som
dansas på dansställen i hela Sverige. Denna stil har givetvis olika dialekter och varianter, men
grunderna är i stort sett lika i hela landet. Denna dans som är enkel i sin uppbyggnad och
struktur, är den av våra danser som har flest tävlingsdansare och utövare på social nivå inom
Svenska Danssport Förbundet (Svenska Danssport Förbundet – IdrottOnline, 2014).
Tävlingsbuggare lägger frivilligt ner både tid och kraft i sin aktivitet och kan anses vara styrda av
7
inre motivation, att vara framgångsrik i danstävlingar är naturligtvis även styrt av yttre
motivation men från början har utövandet kommit från ett eget inneboende intresse och inre
motivation.
Studien vill öka kunskap och förståelse för flow och dess koppling till tid använd för
aktiviteten som genererar flow. Det var ett naturligt steg att inkludera motivation i studien
eftersom uppkomsten av flow kräver en viss insats i form av tid och energi från utövaren.
Studiens begränsade tid till datainsamling, analys och dokumentation gjorde att studiens innehåll
behövde begränsas i både djup och bredd. Vad gäller djup så undersöker studien endast
flowupplevelsens komponenter, inre motivation och angiven tid till aktiviteten bugg den senaste
veckan. Studien begränsades även i bredd eftersom mätningarna utfördes en gång vid ett enstaka
tillfälle. Studien handlar om hur flowupplevelsen hos tävlingsdansarna påverkas av den tid som
de lägger ner på aktiviteten bugg och i vilken utsträckning påverkas flowupplevelsen av
individens inre motivation. Författaren har inte funnit någon tidigare forskning om
flowupplevelsens relation till använd tid och därför finns ett behov av att undersöka
flowupplevelsens förhållande till använd tid. Tidigare undersökningar visar tydliga samband
mellan flow och inre motivation (Abuhamdeh & Csikszentmihalyi, 2012; Bittner & Shipper,
2014). Studien ska undersöka om tidigare studiers resultat kan upprepas. Studien är viktig för att
öka kunskapen om flow och inre motivation och hur de påverkas av den tid som utövaren
investerar i aktiviteten.
Syfte
Syftet med studien är att undersöka om variationer i flowupplevelsen kan förklaras av
använd tid till aktiviteten bugg och inre motivation.
Frågeställning
Kan varians i flowupplevelsen förklaras av den tid som använts till bugg den senaste
veckan och kan varians i flowupplevelsen förklaras av individens inre motivation.
Metod
Deltagare
I studien användes ett tillgänglighetsurval vilket innebär att man frågar de deltagare (den
populationen) man har tillgång till. Totalt lämnades det ut 95 st. enkäter inklusive
informationsblad, 73 st. lämnade in enkäten (76,8 %) och 22 st. (23,2 %) avstod från att lämna in
enkäten. 37 kvinnor och 36 män deltog i studien och samtliga deltagare är tävlingsbuggare
8
(amatörer).
Åldersintervallet för deltagarna var 17-65 år och medelåldern var 34,7 år, (SD = 14,03).
Deltagarna har tävlingsbuggat mellan 2-27 år med ett snitt på 10,3 år, (SD = 6,75). Antal timmar
som deltagarna den senaste veckan använde till bugg varierade mellan 0-25 timmar med ett
medelvärde på 5,79 timmar, (SD = 4,12).
Design
Studien var en kvantitativ enkätstudie med pappersenkäter. Studien var jämförande
mellan beroende variabeln flow (Flowindex) och oberoende variablerna antal timmar som
deltagarna använt till aktiviteten bugg den senaste veckan och inre motivation (IMIindex).
Medianen 5,20 användes för att dela flowindex i 2 grupper.
Avsaknad av kontrollgrupp innebär att studien endast kan påvisa eventuella simultanrelationer,
simultan relationer är samtidigt förekommande relationer med oklart samband Kruuse (1998).
Instrument
Flow Short Scale (Flow) omfattar fråga 4-13 (10st) används för att mäta
flowupplevelsens komponenter (kvalitet) (Engeser & Rheinberg, 2008; Dahlberg, 2014). Flow
short scale är en sjugradig självskattningskala där respondenten rangordnar sina svar från
”Stämmer inte alls” till ”Stämmer helt” med högre poäng för mer upplevd flow (Stämmer inte
alls = 1 poäng, Stämmer helt = 7 poäng).
Fråga 15-17 är kompletteringsfrågor till flow och efterfrågar hur svår uppgiften är, respondentens
uppfattning om sin egen kompetens inom området och hur kraven i uppgiften upplevdes.
Kompletteringsfrågorna är en niogradig självskattningsskala som startar med ”Lätt”, ”Låga” och
”För låga” för 1 poäng och med stigande skala upp till 9 för ”Svårt”, ”Hög” och ”För höga”.
Frågorna i Dahlbergs undersökning från 2014 visade sig ha starkare reliabilitet än de
ursprungliga frågorna varför dessa användes även i denna undersökning. Samma översättning av
frågorna i flow short scale som användes av Dahlberg (2014) har även använts i denna studie.
Reliabiliteten testades med hjälp av Cronbach´s Alfa med ett utfall på Cronbach’s α (α = .73) för
flow short scale. Tidigare undersökningar har visat godkänt resultat med Cronbach’s α för flow
short scale (α = .96) Dahlberg (2014).
Intrinsic Motivation Inventory (IMI) bygger på Deci och Ryans (1985) SelfDetermination Theory (SDT). Fråga nr 18-40 (23 st) omfattar motivation och mäter individens
9
egna inneboende motivation enligt intrinsic motivation inventory (IMI). IMI är en 7 gradig
självskattingsskala med 1 poäng för ”Stämmer inte alls”, 7 poäng för ”Stämmer helt”, ju högre
poäng desto högre IMI. Fråga 18-26 omfattar intresse och njutning, 27-32 upplevd kompetens,
33-40 upplevda val. Fråga 18-32 är översatt enligt Körkkö (2008), fråga 33-40 är översatt av
författaren själv och förståelsen är testad på en mindre pilotgrupp. 11 av frågorna hade omvänd
värdering som justerades vid registrering i IBM SPSS (IBM Statistical Package of Social
Science). Reliabiliteten testades med hjälp av Cronbach´s Alfa med ett utfall för IMI på (α = .72)
för Cronbach´s α. Tidigare undersökningar har visat godkänt resultat med Cronbach’s α för IMI
med Cronbach’s α på (α = 0,76) (Bittner & Shipper, 2014).
Genomförande
Fältstudien genomfördes vid ett tävlingstillfälle under hösten 2014 på en danstävling i
Götaland. Studien använde sig av standardiserade frågeinstrument och därför ansågs ingen
pilotstudie (utöver den mindre översättningskontroller som gjordes på Flow Short Scale) vara
nödvändig även om det hade kunde bidragit till att stärka undersökningens reliabilitet och
validitet. Undersökningsledare med assistent anvisades plats för datainsamlingen, platsen var
placerad mellan entré och omklädningsrum och samtliga deltagare behövde passera platsen för
att nå tävlingsområdet. Samtliga passerande tillfrågades om de tävlingsbuggade, de som svarade
jakande ombads att delta i en undersökning om upplevelser under buggning. Deltagare som såg
yngre ut än 25 år tillfrågades om de var över 18 år. Två deltagare i undersökningen var under 18
år och i båda dessa fall gav en förälder sin tillåtelse för att ungdomen skulle få delta i
undersökningen. En klar majoritet (uppskattningsvis mer än 90 %) av deltagarna genomförde
enkätundersökningen en tid innan de skulle tävla (30-90 minuter). Respondenterna uppmanades
att läsa informationsblad till deltagare (vilket även var förstasidan på enkätundersökningen)
innan de började svara på frågorna. Respondenterna informerades även om att när de var färdiga
med att svara på enkäten skulle de placera den ifyllda enkäten i en täckt låda.
Undersökningsledaren delade själv ut enkäterna under danstävlingen vilket kan resultera i
responsbias Hayes (2000), denna risk för responsbias är kalkylerad och godtagbar i förhållande
till att deltagarantalet kan ha påverkats positivt.
Databearbetning
Statistikprogrammet IBM SPSS användes för att analysera insamlade data och i första
steget registrerades all data i IBM SPSS med omvändning av fråga 19, 20, 33, 35 - 38 och 40 på
grund av deras omvända utformning. Saknade värden registrerades med 999 i IBM SPSS.
10
Andra steget i databearbetningen var att ta fram deskriptiv statistik för fråga 1-3 och 14-17,
kontrollera reliabiliteten i instrumenten genom test av Cronbach´s alfa för både flow och IMI
(kontrollerar om frågorna inom samma område mäter samma sak, dock inte om de verkligen
mäter flow respektive IMI), skapa index för flow (Flowindex) och IMI (IMIindex) för att kunna
gruppera data inom samma område samt genomföra oberoende t-test. Indelningen av
undersökningsdeltagarna i de två grupperna inför t-testerna genomfördes med hjälp av medianen
för flowindex. Grupp 1 med flowindex på 5,2 eller högre (Hög flow) och grupp 2 med flowindex
på lägre än 5,2 (Låg flow). Syftet med t-test är att undersöka signifikanta variationer i
medelvärden mellan undersökningens grupper Field (2009). I det tredje steget skapades
histogram och punktdiagram för att få en grafisk bild av insamlade data, den grafiska
presentationens uppgift är att upptäcka trender i insamlade data, kontrollera normalfördelning,
skevhet och för att avgöra vilka statistiska modeller som är lämpliga att användas för
presentation av undersökningens resultat Field (2009). Histogram och punktdiagram
konstruerades med flowindex på x–axeln och veckobuggtimmar eller IMI på y-axeln. Flowindex
i förhållande till veckobuggtimmar indikerar en generellt negativ skev distribution. Även
flowindex i förhållande till IMIindex indikerar generellt en negativt skev distribution. Det fjärde
steget bestod av att avgöra det statistiska sambandet mellan flowindex, veckobuggtimmar och
IMIindex. Korrelation söktes mellan flowindex och veckobuggtimmar samt mellan flowindex
och IMIindex, detta gjordes med Pearsons korrelationskoefficient. I det femte steget
genomfördes ytterligare korrelationstest med Pearsons korrelationskoefficient mellan flowindex
och variablerna kön, ålder, antal år som deltagare tävlingsbuggat, fråga nr 15 (Jämfört med alla
andra aktiviteter som jag gör så var den här uppgiften…), fråga nr 16 (Jag tycker att min
kompetens inom bugg är…) och fråga 17 (För mig personligen var kraven i uppgiften…). Sjätte
och sista steget i databearbetningen var att genomföra en enkel regressionsanalys av de variabler
där korrelation befunnits signifikant. Fråga nr. 16 var beroende variabel och antal år som
deltagare tävlingsbuggat var prediktor variabel.
Bortfall
Förutom det externa bortfallet på 22 dansare förekom även internt bortfall om totalt sex
stycken. Dessa sex hade varierande grad av saknade värden på enkäten och därför exkluderades
de från studien. Det interna bortfallet hade kunnat reduceras och ökat reliabiliteten för studien
genom att använda medelvärdet för övriga deltagare på deltagare som saknade värden, detta har
inte gjorts i denna studie Hayes (2000).
11
Reliabilitet och Validitet
Undersökningens tillgänglighetsurval (deltagarna skulle vara över 18 år, vara aktiva
tävlingsbuggare och närvara vid det aktuella tävlingstillfället) är en fördel ur resurssynpunkt, det
är förhållandevis enkelt att genomföra och är relativt lätt att hitta respondenter (Kruuse, 1998;
Hayes, 2000). Tillgänglighetsurvalet riskerar dock att generera deltagare som är partiska i något
avseende vilket undersökningen motverkat genom att inte avslöja hela syftet med
undersökningen varken muntligen eller skriftligen Hayes (2000). Deltagarna tillfrågades om de
ville delta i en undersökning som handlar om deras upplevelser under buggning, ingen
information om flow eller motivation delgavs deltagarna innan undersökningen vilket stärker
undersökningens reliabilitet och validitet genom att minska risken för ”response bias” Hayes
(2000). Response bias kan uppstå när deltagarna svarar så som de tror att de vill att forskaren vill
att de ska vara istället för vad de egentligen tycker eller att deltagarna svara så som de tror är
socialt accepterat eller önskvärt Hayes (2000). De standardiserade testinstrumenten (Flow Short
Scale och Intrinsic Motivation Inventory) stärker även de undersökningens reliabilitet och
validitet. En mindre pilotstudie genomfördes för att säkerställa att översättning som författaren
själv gjort ger samma betydelse för respondenterna som originalfrågorna nr 33-40 för Intrinsic
Motivation Inventory (IMI). Ingen annan pilotstudie genomfördes eftersom de standardiserade
testinstrumenten ansågs tillräckligt utprovade och risken för att någon deltagare skulle uppleva
avsaknad av svarsalternativ som var tillräckligt nära hens uppfattning ansågs vara minimal Hayes
(2000). Ett förtydligande har gjorts av författaren i testets fråga nr 16 där orden ”det här området”
bytts ut mot ”bugg” (Jag tycker att min kompetens inom bugg är…), enligt författaren minskar
risken för att deltagaren syftar på aktiviteten att fylla i frågeformulär och genom denna ändring
anser författaren att validiteten stärkts. Undersökningen gäller upplevelser under utövandet av
aktiviteten bugg därför gjordes förtydliganden av frågorna även här, numrering i parentes är från
den ursprungliga översättningen enligt Körkkö, (2008). I fråga nummer: 18 (1), 20 (3), 21 (4), 23
(6), 24 (7), 25 (8), 27 (10), 28 (11), 29 (12), 30 (13), 31 (14) och 32 (15) har orden jobb och
jobbet bytts ut till orden bugg, bugga och buggar. I fråga nummer 19 (2), 22 (5) och 26 (9) har
orden arbetsuppgifter, arbetsplats och arbetsinsats bytts ut till orden bugga, bugg och insats.
Enligt författaren har risk för feltolkningar minskats även här och justeringarna har förstärkt
validiteten för undersökningen.
Etiska överväganden
Ett etiskt protokoll konstruerades innan undersökningen och innehöll information om de
forskningsetiska principer som tagits fram av Vetenskapsrådet (2002). Protokollet uppfyller
12
vetenskapsrådets fyra individskyddskrav: informationskravet, samtyckeskravet,
konfidentialitetskravet och nyttjandekravet. Protokollet redovisar varför studien genomförs,
vilken nytta studien förväntas ha, vilka risker som skulle kunna finnas för deltagarna i samband
med undersökningen, hur riskerna har reducerats, att deltagande är frivilligt, att deltagarnas
identitet är skyddad samt hur konfidentialitet skall uppfyllas och bibehållas.
Informationen i det etiska protokollet låg sedan till grund för utformandet av ”Informationsblad
till deltagare” (Bilaga 1, Sidan 1). Informationskravet uppfylls med hjälp av informationsblad till
deltagare som samtliga deltagare uppmanades läsa igenom innan de valde att delta i
undersökningen. Informationsblad till deltagare innehåller information till deltagarna om varför
de tillfrågas att delta i studien, vilka villkor som gäller före, under och efter studien, att
deltagandet är frivilligt och att de har rätt att avbryta sin medverkan när de så önskar samt en
uppmaning till att avstå från deltagande i undersökningen om individen inte ville delge sina
upplevelser eller känslor när de utövar bugg. I informationsblad till deltagare återfinns texten:
”När du börjar att besvara frågeformulären ger du samtidigt ditt samtycke till deltagandet”,
samtyckeskravet uppfylls på detta vis. Undersökningen har tagit hänsyn till deltagarnas ålder
genom att undersökningsledaren frågade samtliga eventuella deltagare som bedömdes vara under
25 år om de var 18 år eller äldre. Två av undersökningens deltagare var 17 år och minst en av
föräldrarna godkände deltagandet i båda fallen. Att undersökningsledaren valde att dra gränsen
vid 18 år istället för 15 år som är regeln enligt samtyckeskravet beror på att undersökningen
frågar om deltagarnas upplevelser vilket är högst personligt och bedömdes vara extra känsligt för
deltagare i yngre tonåldern Vetenskapsrådet (2002). Konfidentialitetskravet bedöms som uppfyllt
för att inga enskilda individers uppgifter går att spåra eller identifiera, undersökningens plats och
datum för genomförande är heller inte känt för utomstående. Konfidentialitetskravet uppfylls
genom att inga obehöriga kan ta del av ifyllda frågeformulär. Samtliga deltagare blev
informerade om att de kunde behålla informationsblad till deltagare då detta innehöll
kontaktuppgifter till studenten/undersökningsledaren och dennes handledare om deltagaren
önskade få mer information om undersökningen och/eller ta del av undersökningens resultat i
enlighet med rekommendation 2 Vetenskapsrådet (2002).
Resultat
Ett oberoende t-test visade ingen skillnad i medelvärden mellan de två grupperna hög
flow och låg flow och antal veckobuggtimmar, t(68) = 1,886, p = 0,063. Ytterligare ett t-test fann
ingen skillnad i medelvärden mellan de två grupperna hög flow och låg flow och inre motivation,
13
t(65) = - 0,185, p = 0,854. För medelvärden och standardavvikelser se tabell 1.
___________________
Tabell 1 här
___________________
Pearsons korrelationskoefficient visar ingen korrelation mellan beroende variabeln flowindex och
oberoende variabeln veckobuggtimmar (r = 0,230, p = 0,056). Flowindex och IMIindex visar
ingen korrelation med Pearsons korrelationskoefficient (r = 0,179, p = 0,148).
__________________
Diagram 1 här
__________________
__________________
Diagram 2 här
__________________
Ytterligare test med Pearson´s korrelationskoefficient genomfördes med variablerna
flowindex, kön, ålder, antal år som deltagare tävlingsbuggat, fråga nr 15 (Jämfört med alla andra
aktiviteter som jag gör så var den här uppgiften…), fråga nr 16 (Jag tycker att min kompetens
inom bugg är…) och fråga 17 (För mig personligen var kraven i uppgiften…). Pearsons
korrelationskoefficient visar signifikant korrelation mellan antal år som deltagare tävlingsbuggat
och fråga nr. 16 (Jag tycker att min kompetens inom bugg är...) (r = 0,409, p = < 0,01). För
medelvärden och standardavvikelser se tabell 2.
___________________
Tabell 2 här
___________________
En enkel regressionsanalys utfördes med fråga nr. 16 som beroende variabel och antal år som
deltagare tävlings buggat som oberoende variabel. Modellen var signifikant (F(1,69) = 13,879, p
< 0,05). 15,5 % (Adjusted R Square = 0,155), av variansen i upplevd kompetens kan förklaras av
det antal år som deltagare tävlings buggat. Antal år som deltagare tävlings buggat var en
signifikant prediktor för upplevd kompetens (B(0,409), t = 3,725, p < 0,05) Ju fler antal år som
deltagaren tävlings buggat desto mer upplevd kompetens.
14
Diskussion
Studiens första frågeställning om varians i flowupplevelsen kan förklaras av den tid som använts
till bugg den senaste veckan kunde inte påvisas i denna studie och skulle delvis kunna förklaras
av att det är kvalitet på träning och tävling och inte kvantitet som avgör om flow kommer att
upplevas eller inte. Studiens median på 5,2 för flowindex indikerar starkt att flow upplevdes vid
genomförandet av studien även om korrelation med aktivitetstid inte kunde påvisas. Vid
jämförelse med Dahlbergs (2014) studie om affekter och flow i improvisationsdans ligger denna
studies medelvärde högre och spridningen klart lägre för flow (M = 5,06, SD 0,79) för denna
studie och (M=4,25, SD=2,53) för Dahlbergs. Medelvärdet för flow ligger även klart över de
Manzanos, et al., (2012) studie (M=3,69, SD=0,61) om individuella skillnader I benägenhet att
uppleva flow kopplade till dopamin D2 (författarens egen översättning). Detta talar tydligt för att
flow har upplevts av deltagarna vid dans under senaste veckan. Studiens tydliga resultat av starka
flowupplevelser hos deltagarna kan ha förstärkts av flera orsaker i tävlingsmomentet. Deltagarna
har upplevt en balans mellan utmaning och skicklighet, de har upplevt att de varit i ytterområdet
på vad de är kapabla till (uppgiften har varit utmanande), deltagarnas fokus på uppgiften i
tävlingsmomentet har gjort att handling och medvetande har bildat ett sammanhang. Tävlingens
tydliga mål och deltagarnas fokus på det de håller på med kan ha förstärkt känslan av kontroll,
skapat en förlust av osäkerhet, förstärkt upplevelsen av tidsförskjutning, gjort deltagarna
uppslukade av uppgiften vilket även kan ha förstärkt upplevelsen av att de själva utgjorde
ändamålet för upplevelsen (skapat en autotelisk upplevelse) (Csikszentmihalyi & Jackson, 1999).
Studiens andra frågeställning om varians i flowupplevelsen kan förklaras av individens
inre motivation kunde inte påvisas. Flow och IMI saknar korrelation vilket skulle kunna förklaras
av de höga poäng som var utfallet för flowindex och IMIindex. Medelvärdet för IMIindex var
(M=5,9, SD=0.47) vilket är högre än både Abuhamdeh & Csikszentmihalyis, (2012) (M=3,46,
SC=1,01) studie om engagemang i uppmärksamhet och inre motivation (författarens egen
översättning) och Körkkös, (2008) studie om inre motivation i samband arbetsmiljöarbete
(M=4,71, SD=1,35). Standardavvikelsens utfall är mindre än hälften i jämförelse med de andra
undersökningarna vilket skulle kunna påvisa att undersökningens deltagare var i större grad en
homogen grupp jämfört med deltagarna i Abuhamdeh & Csikszentmihalyis, (2012) och Körkkös,
(2008) studie.
En annan förklaring till att vi inte kan påvisa korrelation mellan flow, aktivitetstid och
inre motivation är att spridningen mellan variablerna är för liten så att variationer är svåra att
urskilja. Fenomenet kallas intervallbegränsning (restriction of range, författarens egen
översättning) och inträffar när variansen för en oberoende variabel i ett prov är reducerad på
15
grund av förval på något sätt (Sjöberg, Sjöberg, Näswall, & Sverke, 2012). Problemet med
intervallbegränsning av individer vid urvalsundersökningar beror ofta på de individuella
skillnaderna och/eller bristen på skillnader i en begränsad population (dvs. redan utvalda
individer) medan resultaten generaliseras oinskränkt till befolkningen (Sjöberg, Sjöberg,
Näswall, & Sverke, 2012). Denna studies förval var att deltagarna kulle vara över 18 år, vara
aktiva tävlingsbuggare och närvara vid det aktuella tävlingstillfället, detta
förval/tillgänglighetsurval kan ha begränsat undersökningens generaliserbarhet för population.
Individers olika behov av utveckling Hein (2009) kan ha påverkat resultatet på grund av att de
flesta av undersökningens deltagare fyllde i enkäten någon timme innan de skulle tävla. Vid ett
antagande om att de som tävlings buggar har ett starkare behov av utmaning och utveckling än
genomsnittsindividen för populationen (eftersom de sysslar med en aktivitet som kräver både
utmaning och utveckling för tillfredsställande resultat). Detta skulle kunna vara en förklaring till
de höga IMIindex värden då dessa individer har kraftigare reaktioner på psykologiska tillstånd,
vilket anspänning innan tävling kan anses vara (Hein, 2009). Abuhamdeh och Csikszentmihalyis
(2012) undersökning indikerar en positiv korrelation mellan uppmärksamhet/engagemang och
inre motivation vilket inte kan bekräftas i denna studie. De fördelar som Abuhamdeh och
Csikszentmihalyi (2012) menar att total uppmärksamhet på uppgiften har på resultatet omfattades
inte i denna studie och kan heller inte påvisas i denna studie. I Bittner och Shippers (2014)
undersökning om motiverande effekter vid produktreklam var inre motivation en signifikant
prediktor för flow, detta kan inte bekräftas av denna studie.
Korrelationen mellan det antal år som deltagare tävlings buggat och upplevd kompetens
var signifikant och en förklaring kan vara att träning ger färdighet, ju fler år som individen utövar
aktiviteten desto högre kompetens kommer hen att uppleva. Begränsningen med studiens
tillgänglighetsurval är att det är svårt att använda resultaten statistiskt, att resultaten inte är
representativa och därför svåra att generalisera (Kruuse, 1998; Hayes, 2000). Studiens design
som tvärsnittsstudie med endast en försöksgrupp gör det svårt att påvisa något annat än
simultanrelationer (Kruuse, 1998). För att se trender och utveckling av variablerna över tid
behövs undersökningar med upprepad design och därför skulle framtida studier med upprepad
design, försöksgrupp och kontrollgrupp vara intressant för att ta forskningen om flow och
flowupplevelsen ytterligare steg framåt (Kruuse, 1998; Hayes, 2000). Med ett så fåtal antal
deltagare i undersökningen som denna är det svårt att generalisera resultaten men efter reduktion
med externt och internt bortfall om total 28 var det 67 tävlingsbuggare som deltog och det får
ändå anses som en någon sorts representation för de totalt 2428 licensierade tävlingsbuggare som
finns i Sverige (Svenska Danssport Förbundets statistik – dans.se, 2014). Jämfört med liknande
16
studier ligger denna i underkant på deltagarantal i Bittner och Shippers (2014) studie om
motiverande effekter vid produktreklam deltog 101 och Abuhamdeh och Csikszentmihalyis
(2012) studie om uppmärksamhet/engagemang och flow hade ett deltagarantal på 86. Under
metodavsnitten har det beskrivits noggrant i detalj hur studien genomförts, denna transparens
stärker studiens reliabilitet och validitet (Kruuse, 1998; Hayes, 2000). Studien visar att
flowupplevelsen inte påverkas av aktivitetstid och inre motivation, därför borde framtida
forskning fokusera mer på träning och tävlingsinnehåll utifrån ett kvalitetsperspektiv.
Aktivitetstid och inre motivation hade inte någon påverkan på variationer av flow inom ramen
för den tid som denna undersökning sträcker sig. Framtida forskning med upprepad design inom
ämnet är nödvändig för att validera undersökningens resultat. Resultaten för studien stärker
uppfattningen om att flow och flowupplevelsen behöver utredas mer för att kunna dra nytta av
flow i den dagliga träningen. Syftet med att dra nytta av flow i den dagliga träningen skulle vara
att frigöra energi hos utövarna som annars inte är tillgänglig.
17
Referenser
Abuhamdeh. S., Csikszentmihalyi, M. (2012). Attentional involvement and intrinsic motivation.
Motivation and Emotion, Volume 36(3)-Sep 1, 2012, 257-267.
doi: 10.1007/s11031-011-9252-7.
Bittner, J. V., Shipper, J. (2014). Motivational effects and age differences of gamification in
product advertising. Journal of Consumer Marketing. Volume 31(5)-Aug 5, 2014, 391400.
doi: 10.1108/JCM-04-2014-0945.
Csikszentmihalyi, M., Jackson, S. A. (1999). Flow och idrott [Flow in Sports – The Key to
Optimal Experiences and Performances]. Jönköping: Brain Books AB.
Csikszentmihalyi, M., Klein, G. (1990). Flow Den optimala upplevelsens psykologi [The
psychology of optimal experience]. Stockholm: Bokförlaget Natur och Kultur.
Csikszentmihalyi, M., Klein, G. (1997). Finna Flow Den vardagliga entusiasmens psykologi
(Finding Flow. The psychology of engagement with everyday life). Bokförlaget Natur
och Kultur.
Dahlberg, E. (2015). Affekter och Flow i dans: En experimentell undersökning om affekter och
flow i dans. (Student paper). Karlstads Universitet.
Deci, E. L. & Ryan R, M. (2000). Intrinsic and extrinsic motivations: Classic definitions and new
directions. Contemporary Educational Psychology 25, 54–67.
doi: 10.1006/ceps.1999.1020, tillgänglig på: http://www.idealibrary.com
Deci, E. L., & Ryan R, M. (1985). Intrinsic and motivation and self-determination in human
behavior. New York: Plenum.
de Manzano, Ö., Cervenka, S. Juccaite, A. Hellenäs, O. Farde, L. & Ullén, F. (2012). Individual
differences in the proneness to have Flow experiences are linked to dopamine D2receptor availability in the dorsal striatum. The Journal of NeuroImage. 67 (2013): 1-6.
doi: http://dx.doi.org/10.1016/j.neuroimage.2012.10.072
Engeser, S. & Rheinberg, F. (2008). Flow, performance and moderators of challenge-skill
balance. Appendix - Flow Short Scale.
Field, A. (2009). Discovering statistics using spss third edition. SAGE publications. London.
Hayes, N. (2000). Doing psychological research. Berkshire. McGraw-Hill Education.
Hein, H. H. (2009). Motivation. Motivationsteorier & praktisk tillämpning [Motivationsteori og
praktisk anvendelse]. Köpenhamn, Danmark: Hans Reitzels Förlag.
18
Kruuse, E. (1998). Kvantitativa forskningsmetoder i psykologi [Kvantitative forskningsmetoder I
psykologi og till grænsende fag]. Lund, Sverige. Studentlitteratur.
Körkkö, L. (2008) Inre motivation genom arbetsmiljöarbete. Den svenska IMI-enkäten. Bilaga 1.
19. Luleå, Sverige. Institutionen för Arbetsvetenskap avdelningen för Teknisk
Psykologi. Luleå Tekniska Universitet. Hämtad från: http://epubl.ltu.se/14021552/2008/111/index-en.html (2014-11-30).
Lee Duckworth, A., Steen T. A., Seligman, M. E. P. (2005). Positive Psychology in Clinical
Practie. Annual Review of Clinical Psychology. 1. (2005).
doi: 10.1146/annurev.clinpsy.1.102803.144154.
Mosing, M.A., Magnusson, P.K.E., Pedersen, N.L., Nakamura, J., Madison, G. & Ullén, F.,
(2012). Heritability of proneness for psychological Flow experiences. Journal of
Personality and Individual Differences. 53, 699–704.
doi: http://dx.doi.org/10.1016/j.paid.2012.05.035
Sjöberg, S., Sjöberg, A., Näswall, K. & Sverke, M. (2012). Using individual differences to
predict job performance: Correcting for direct and indirect restriction of range.
Scandinavian Journal of Psychology. 53, 368–373.
doi: 10.1111/j.1467-9450.2012.00956.x
Svenska Danssport Förbundet. För tävlande. Bugg- & Rock´n Roll. Hämtad 2014-11-27 från:
http://iof1.idrottonline.se/SvenskaDanssportforbundet/Borjadansa/Omdanserna/BRRdanserna/ Uppdaterad: 2014-12-10, Skribent: DSF Kansli
http://www.dans.se/public/comp/persons/
Ullén, F., Manzano, Ö., Almeida, R., Magnusson, K.E.P., Pedersen, L.N., Nakamura, J.,
Csikszentmihalyi, M., & Madison, G. (2011). Proneness for psychological Flow in
everyday life: Associations with personality and intelligence. Journal of Personality and
Individual Differences 52 (2012): 167-172.
doi: http://epubl.ltu.se/1402-1552/2008/111/index-en.html
Vetenskapsrådet (2002). Forskningsetiska principer inom humanistisk-samhällsvetenskaplig
forskning. Stockholm: Vetenskapsrådet. Hämtad från:
http://www.codex.vr.se/texts/HSFR.pdf (2014-12-10).
Ytterligare information om Deci och Ryans (1985) Self-Determination Theory (SDT) finns på
sidan: http://www.selfdeterminationtheory.org
19
Tabell 1
Deskriptiv statistik för antal timmar som använts till bugg senaste veckan, Flow och IMIindex.
Antal timmar som använts till bugg
senaste veckan
Flowindex
IMIindex
N
Mean
SD
Min
Max
Median
Mode
72
5,79
4,12
0
25,0
5,00
3,00
70
69
5,06
5,90
0,79
0,47
3,40
4,09
6,90
6,91
5,15
5,96
5,20
6,00
N = antalet deltagare, Mean = medelvärde, SD = standardavvikelse, Min = lägsta värdet i
mätningen (timmar, flowindex eller imiindex), Max = högsta värdet i mätningen (timmar,
flowindex eller imiindex), Median = medianen och Mode = typvärdet.
Diagram 1
20
Diagram 2
Tabell 2
Deskriptiv statistik för kön, ålder, antal år som deltagare tävlingsbuggat och för fråga nr 15, 16
och 17.
Kön
N
73
Mean
1,49
SD
0,50
Min
1
Max
2
Median
1
Mode
1
Ålder
Antal år som deltagare tävlingsbuggat
73
72
34,70
10,26
14,03
6,75
17
2
65
27
29
9
18
4
Fråga nr 15
72
4,38
2,15
1
9
5
6
Fråga nr 16
72
7,17
1,34
3
9
7
7
Fråga nr 17
72
5,50
1,48
2
9
5
5
N = antalet deltagare, Mean = medelvärde, SD = standardavvikelse, Min = lägsta värdet i mätningen
(timmar, flowindex eller imiindex), Max = högsta värdet i mätningen (timmar, flowindex eller
imiindex), Median = medianen och Mode = typvärdet.
21
Bilaga 1.
Hej!
Informationsblad till deltagare
Jag studerar psykologi vid Karlstads Universitet och genomför en C-uppsats, uppsatsen
är en studie om upplevelser under utövandet av dansen bugg. Till studien behövs cirka
100 deltagare, deltagandet innebär att deltagarna svarar på några frågor om hur de
upplever att dansa bugg och vilka upplevelser de får under dansen.
Jag hoppas du vill delta i studien, deltagandet är helt frivilligt och du tillfrågas för att du
dansar bugg.
Att fylla i enkäten tar cirka fem minuter. Svaren kommer att behandlas helt
konfidentiellt och deltagaren ska inte ange sitt namn på svarsenkäten. Den ifyllda
enkäten läggs i en anvisad låda för att säkerställa att enkätsvaren inte kan spåras till
enskilda individer.
Du kan avbryta ditt deltagande när du vill och om du inte vill delge vad du upplever och
känner när du utövar bugg bör du avstå från deltagande i denna studie.
Studien ska undersöka hur tid för träning och tävling kan påverka upplevda känslor. Att
planera sin träningstid med möjlighet till högre kvalitet på upplevda känslor kan stärka
utövarna såväl psykiskt som fysiskt och skulle kunna kan läggas in som ett riktat
moment i den ordinarie träningen.
Dina svar kommer att analyseras med hjälp av ett statistikprogram och resultaten
presenteras i en skriftlig rapport på gruppnivå. Frågeformulären lagras så att obehöriga
inte kan ta del av dem.
Finns intresse att få ta del av rapporten när den är klar så är det bara att höra av sig till
mig via mail eller telefon, behåll gärna detta informationsblad där du finner min
kontaktinformation. Andra frågor kan besvaras av mig eller min handledare.
När du påbörjar att besvara frågeformulären ger du samtidigt ditt samtycke till
deltagandet.
Student
Handledare
Patrik Karlsson
Nina Svensson
Mobil:
Telefon: 054-700 22 42
Mail: [email protected]
Mail:
[email protected]
22
Demografiska frågor
Kvinna
1. Kön
Man
□
□
År
2. Min ålder
____
År
3. Antal år som jag tävlingsbuggat
____
Följande påståenden handlar om hur du upplevde din senaste buggaktivitet, när du
själv dansade. Det finns inga rätt eller fel svar. Försök att besvara påståendena ärligt och
låt inte svaret på föregående fråga påverka svaret på nästa fråga. Ange hur bra du tycker
att ett påstående stämmer in just på dig genom att markera alternativet med ett kryss.
Alternativen sträcker sig mellan ”stämmer inte alls” till ”stämmer helt”.
Stämmer
inte alls
Stämmer
delvis
Stämmer
helt
4. Jag kände att jag kunde hantera situationen.
□ □ □ □ □ □ □
5. Jag var så fokuserad på aktiviteten att jag inte
□ □ □ □ □ □ □
märkte omvärlden.
6. Jag kände precis rätt nivå av utmaning.
□ □ □ □ □ □ □
7. Mina tankar/aktiviteter flöt på utan avbrott.
□ □ □ □ □ □ □
8. Jag glömde bort tiden.
□ □ □ □ □ □ □
9. Det var lätt för mig att koncentrera mig.
□ □ □ □ □ □ □
10. Jag var klar i sinnet/huvudet.
□ □ □ □ □ □ □
23
Stämmer
inte alls
Stämmer
delvis
Stämmer
helt
11. Jag var totalt absorberad av det jag gjorde.
□ □ □ □ □ □ □
12. Rätt tankar eller rörelser uppstod av sig själva.
□ □ □ □ □ □ □
13. Jag visste i varje ögonblick vad jag skulle göra.
□ □ □ □ □ □ □
14. Ange totalt antal timmar som du använt till aktiviteten bugg den
senaste veckan (7 dagarna)
------------
Lätt
15. Jämfört med alla andra aktiviteter som
jag gör så var den här uppgiften
□ □ □ □ □ □ □ □ □
Låg
16. Jag tycker att min kompetens inom
bugg är…
uppgiften…
Hög
□ □ □ □ □ □ □ □ □
För låga
17. För mig personligen var kraven i
Svårt
För höga
□ □ □ □ □ □ □ □ □
24
Stämmer
inte alls
Stämmer
delvis
Stämmer
helt
18. Jag tycker det var roligt att bugga.
□ □ □ □ □ □ □
19. Jag tycker det var tråkigt att bugga.
□ □ □ □ □ □ □
20. Jag har svårt att behålla koncentrationen/fokus
□ □ □ □ □ □ □
på bugg.
21. Jag skulle beskriva bugg som mycket intressant.
□ □ □ □ □ □ □
22. Jag skulle beskriva bugg som trevlig.
□ □ □ □ □ □ □
23. Jag tänker ofta på hur trevligt det är att bugga
□ □ □ □ □ □ □
när jag buggar.
24. Jag tycker jag är ganska bra på att bugga.
□ □ □ □ □ □ □
25. Jag tycker jag buggar bra, jämfört med andra.
□ □ □ □ □ □ □
26. Jag är nöjd med min insats.
□ □ □ □ □ □ □
27. Jag är skicklig på att bugga.
□ □ □ □ □ □ □
28. Jag lägger ner mycket ansträngning på bugg.
□ □ □ □ □ □ □
29. Jag anstränger mig inte speciellt mycket för att
□ □ □ □ □ □ □
göra bra ifrån mig när jag buggar.
30. Jag försöker verkligen göra väl ifrån mig när jag
buggar.
□ □ □ □ □ □ □
31. Det är viktigt för mig att vara bra på att bugga.
□ □ □ □ □ □ □
32. Jag lägger inte ner så mycket energi på bugg.
□ □ □ □ □ □ □
33. Jag kände press när jag buggade.
□ □ □ □ □ □ □
25
34. Jag hade möjlighet att välja om jag ville
genomföra träningen/tävlingen.
35. Det kändes inte som det var mitt eget
val att genomföra träningen/tävlingen.
Stämmer
Stämmer
inte alls
delvis
Stämmer
helt
□
□
□
□
□
□
□
□
□
□
□
□
□
□
□
□
□
□
□
□
□
□
□
□
□
□
□
□
□
□
□
□
□
□
□
□
□
□
□
□
□
□
□
□
□
□
□
□
□
36. Jag hade egentligen ingen möjlighet att
välja genomföra träningen/tävlingen
eller inte.
37. Det kändes som om jag var tvungen att
genomföra träningen/tävlingen.
38. Jag genomförde träningen/tävlingen
för jag hade inget annat val.
39. Jag genomförde träningen/tävlingen
för att jag ville.
40. Jag genomförde träningen/tävlingen
för att jag var tvungen.
26