Odlingsgranskarens handbok 2015

Transcription

ODLINGSINSPEKTÖRENS HANDBOK 2015
Eviras anvisning 13036/2/sv
Eviras anvisning 13036/2
Ibruktagen 1.7.2015
Utsädeskontrollenheten
Godkänd av
Enhetsdirektör Hanna Kortemaa
Föredragande
Överinspektör Leena Pietilä
TILL LÄSAREN
Livsmedelssäkerhetsverkets (Eviras) utsädeskontrollenhet (SITY) fungerar i Loimaa.
Odlingsgranskningarna handhas av odlingsgransknings- och provtagningssektionen.
En målsättning för Eviras utsädeskontrollenhet är att uppehålla en hög kvalitet på
finländskt utsäde. För att nå detta mål har vi i vår egen verksamhet förbundit oss till att
fortlöpande förbättra och utveckla kvaliteten. En viktig förutsättning för en lyckad
verksamhet är ett smidigt samarbete med yrkeskunniga odlingsinspektörer som kan sin
sak.
Odlingsgranskningen är av avgörande betydelse för hela utsädesproduktionskedjan,
eftersom utsädesodlingens skick i stor utsträckning också är avgörande för
utsädesskörden. Därför är det ytterst viktigt att odlingsgranskningsuppgifterna sköts av
kompetenta inspektörer, som genom sin egen insats utvecklar den finländska
jordbruksproduktionen.
Vi bifogar här en ny, uppdaterad anvisning för odlingsgranskning. Denna
odlingsinspektörens handbok består av de mest aktuella uppgifterna och anvisningarna
inom branschen och den är avsedd som hjälpmedel för inspektören i det praktiska
granskningsarbetet. Vi tar gärna emot utvecklingsidéer gällande handboken för att den
skall kunna bli till ännu större nytta än tidigare.
Med granskningshälsningar,
Hanna Kortemaa
Enhetsdirektör
Leena Pietilä
Överinspektör
Evira
Utsädeskontrollenheten
ANVISNING
Datum
18.5.2015
Ikraftträdelse- och giltighetstid:
från 1.7.2015 tills vidare
Till odlingsinspektörerna
ANVISNING FÖR GRANSKNING AV UTSÄDESPRODUKTION
Livsmedelssäkerhetsverket Eviras utsädeskontrollenhet lämnar dessa
anvisningar för odlingsgranskning (odlingsinspektörens handbok), gällande
praxis och metoder vid odlingsgranskning. Anvisningarna utgår från lagen om
handel med utsäde (728/2000) som trädde i kraft den 1 november 2001
enligt EU:s regelverk om marknadsföring av utsäde och lagen om
bekämpning av flyghavre (185/2002) samt jord- och skogsbruksministeriets
förordningar som utfärdats med stöd av lagarna (nr 109/2000, 110/2000,
111/2000, 113/2000, 118/2000, 43/02, 326/2002 och 23/2003) inklusive
senare gjorda förändringar.
I Finland är det tillåtet att för utsädesändamål marknadsföra endast sådana
utsädespartier vars generationer och tekniska kvalitet certifierats, d.v.s.
bekräftats av en myndighet i Finland eller i någon annan medlemsstat i
Europeiska gemenskapen. Granskningen av produktionen av utsädespotatis
avviker från granskningen av övrigt utsäde. Utsädeskontrollenheten har
sammanställt separata anvisningar om denna.
Dessa anvisningar träder i kraft den 1 juli 2015 och tillämpas redan vid
utsädesproduktionen och odlingsgranskningarna år 2015.
enhetsdirektör Hanna Kortemaa
överinspektör Leena Pietilä
BILAGA
odlingsinspektörens handbok
ODLINGSINSPEKTÖRENS HANDBOK
Innehållsförteckning
1 FÖRÄNDRINGAR I ODLINGSGRANSKNINGEN ............................................... 9
2 UTSÄDESPRODUKTION .................................................................................. 10
3 UTSÄDESKLASSYSTEMET ............................................................................. 11
3.1 UTSÄDESKLASSER .................................................................................................................................... 12
4 GARANTIETIKETTERNAS FÄRG OCH MODELLER ....................................... 14
4.1 NATIONELLA GARANTIETIKETTER ............................................................................................................ 14
4.2 MODELLER AV UTLÄNDSKA GARANTIBEVIS ............................................................................................. 16
5 ODLINGSGRANSKNING ................................................................................... 20
5.1 ANMÄLNINGAR I ANSLUTNING TILL ODLINGSGRANSKNING ...................................................................... 20
5.1.1 Anmälan om odlingsgranskning ....................................................................................................... 20
5.1.2 Avbeställning av odlingsgranskning ................................................................................................. 21
5.1.3 Omgranskning .................................................................................................................................. 21
5.2 ODLINGSINSPEKTÖRER ............................................................................................................................. 21
5.2.1 Auktoriserad odlingsinspektör.......................................................................................................... 21
5.2.2 Auktoriserad odlingsinspektör i en affär .......................................................................................... 22
5.2.3 Ansvarsperson för utsäde ................................................................................................................. 22
5.2.4 Ny inspektör...................................................................................................................................... 22
5.2.5 Tystnadsplikt och jäv ........................................................................................................................ 23
5.3 TILLSYNSKONTROLLER ............................................................................................................................ 23
6 HUVUDPRINCIPERNA FÖR ODLINGSGRANSKNINGEN ............................... 25
6.1 ODLINGSGRANSKNINGENS FÖRLOPP ......................................................................................................... 25
6.2 ODLINGSFÖRUTSÄTTNINGAR .................................................................................................................... 27
6.2.1 Andra sorter av en art som odlas till utsäde på brukningsenheten .................................................. 27
6.2.2 Eventuell övrig produktion på lägenheten av en sort som odlas till utsäde ..................................... 30
6.2.3 Förfruktsbegränsningar ................................................................................................................... 30
6.2.4 Uppgifter om grundutsäde ................................................................................................................ 31
6.2.5 Odlingens areal, skiftenas storlek och skiftessignum ....................................................................... 32
6.2.6 Ekologiskt producerat utsäde ........................................................................................................... 32
6.2.7 Icke sortbetecknat kommersiellt utsäde och standardutsäde ............................................................ 33
6.2.8 Botten- och stödgrödor, anläggning av vall i skyddssäd .................................................................. 33
6.2.9 Gemensam användning av maskiner, anläggningar och lagerutrymmen......................................... 34
6.2.10 Om odlingsmetoderna .................................................................................................................... 34
6.3 ÖVERSIKTSGRANSKNING .......................................................................................................................... 34
6.3.1 Isoleringsavstånd............................................................................................................................. 35
6.3.2 Ogräsväxter ...................................................................................................................................... 36
6.3.3 Flyghavre ......................................................................................................................................... 36
6.3.3.1 Inledande av utsädesproduktion och flyghavre ............................................................................. 37
6.3.3.2 Att söka efter flyghavre i beståndet ........................................................................................... 37
6.3.3.3 Om flyghavre konstateras ......................................................................................................... 37
6.3.3.5 Flyghavre observeras på en grannlägenhet ................................................................................ 38
6.3.3.6 Bekämpningsplan/bekämpningsanvisning på en utsädesproduktionslägenhet .......................... 38
6.3.3.7 Att fortsätta med utsädesodlingen på en lägenhet där flyghavre konstaterats ........................... 40
6.3.3.8 Avförande ur flyghavreregistret och från SITY:s uppsikt ......................................................... 41
6.3.3.9 Anskaffning av tilläggsjord och arrenderad jord till en utsädesproduktionslägenhet: .............. 43
6.3.3.10 Sammanslagning av två skiften, av vilka det ena finns i kommunens flyghavreregister ......... 43
6.4 GRANSKNING AV KONTROLLRUTOR ......................................................................................................... 43
6.4.1 Val av kontrollrutor och observationer på kontrollrutorna ............................................................. 43
6.4.2 Kontrollrutornas antal ..................................................................................................................... 44
6.4.3 Kontrollrutans storlek ...................................................................................................................... 44
6.4.4 Sortäkthet ......................................................................................................................................... 45
6.4.4.1 Godkännande eller förkastande av odlingen på basen av sortäktheten ...................................... 45
6.4.5 Främmande arter ............................................................................................................................. 45
6.4.6 Utsädesburna växtsjukdomar i spannmålsbestånd ........................................................................... 46
6.5 ÅTGÄRDER SOM AVTALATS I SAMBAND MED ODLINGSGRANSKNINGEN.................................................... 46
6.6 UTSÄDESODLINGAR AVSEDDA FÖR PRODUKTION AV HYBRIDER SAMT GRANSKNINGEN AV DESSA ........... 47
6.7 MOTIVERINGAR TILL FÖRKASTANDE AV EN ODLING ELLER ETT SKIFTE (FÖRUTOM FLYGHAVRE) ............. 47
7 ARTERNA OCH GRANSKNINGEN AV DEM .................................................... 48
7.1 VETE ........................................................................................................................................................ 48
7.2 KORN ....................................................................................................................................................... 54
7.3 HAVRE ..................................................................................................................................................... 59
7.4 RÅG .......................................................................................................................................................... 63
7.5 RÅGVETE.................................................................................................................................................. 65
7.6 ÄRT .......................................................................................................................................................... 66
7.7 BONDBÖNA, LUPINER ............................................................................................................................... 68
7.8 OLJEDÅDRA (CAMELINA) ......................................................................................................................... 69
7.9 LIN ........................................................................................................................................................... 70
7.10 SOLROS.................................................................................................................................................. 71
7.11 HAMPA ................................................................................................................................................... 72
7.12 RYBS OCH RAPS ..................................................................................................................................... 74
7.12.1 Rybs ................................................................................................................................................ 75
7.12.2 Raps ................................................................................................................................................ 76
7.13 KUMMIN ................................................................................................................................................. 78
ICKE SORTBETECKNAT KOMMERSIELLT UTSÄDE (K) ...................................................................................... 78
ICKE SORTBETECKNAT KOMMERSIELLT.......................................................................................................... 78
7.14 TIMOTEJ, ÄNGSSVINGEL, RÖDSVINGEL, RÖRSVINGEL, HUNDÄXING ........................................................ 79
7.15 RAJGRÄS ................................................................................................................................................ 82
7.16 RÖDKLÖVER, ALSIKEKLÖVER, VITKLÖVER ............................................................................................. 83
7.17 ICKE SORTBETECKNAT KOMMERSIELLT UTSÄDE..................................................................................... 85
8 IDENTIFIERING AV FLYGHAVRE .................................................................... 86
8.1 ALLMÄNNA KÄNNETECKEN HOS FLYGHAVRE........................................................................................... 86
8.2 NOGGRANNARE KÄNNETECKEN HOS FLYGHAVRE .................................................................................... 86
8.2.1 Frönas utseende ............................................................................................................................... 87
8.2.2 Kännetecken hos strået och bladen .................................................................................................. 87
8.3 FLYGHAVRE, FATUOIDER OCH KORSNINGAR............................................................................................ 88
8.4 IDENTIFIERINGSTABELL FÖR FLYGHAVRE ................................................................................................. 88
9 UTSÄDESBURNA SJUKDOMAR ..................................................................... 91
10 FAKTURERING AV ODLINGSGRANSKNINGEN ........................................... 93
11 ANVISNINGAR FÖR IFYLLANDE AV
ODLINGSGRANSKNINGSPROTOKOLL ............................................................. 94
12 BILDER PÅ SORTEGENSKAPERNA ........................................................... 101
13 ORDLISTA OCH DEFINITIONER .................................................................. 105
14 KONTAKTUPPGIFTER ................................................................................ 107
BILAGA 1 ............................................................................................................ 108
1 Förändringar i odlingsgranskningen
Nedan har uppräknats de viktigaste förändringarna inom utsädesproduktionen beträffande
odlingsgranskningen
Följande saker bör tas i beaktande





Odlaren skall uppvisa garantibevis och fraktsedel för allt grundutsäde som
använts. Grundutsäde som inte har använts för grundande av en odling och
för vilket garantibevis saknas skall streckas över i det förhandsifyllda
protokollet. Grundutsäde som saknas i protokollet ska läggas till.
 Kontrollrutornas storlek och antal skall granskas, så att de är i enlighet med
odlingens art och areal. Kontrollrutornas antal kan utökas enligt avsnitt 6.4.4.1,
men deras storlek får inte förändras.
 Förfrukterna ska alltid antecknas i protokollet. Punkten för förfrukter kan
kvitteras med ’ok’ endast när det är fråga om en flerårig växtart vars
förfruktsuppgifter har kontrollerats föregående år.
 Vissa frön av vall- och vallbaljväxter är svåra att avskilja från varandra genom
sortering, eftersom frönas påminner om varandra till form och storlek. Sådana
artpar är till exempel rödklöver och alsikeklöver, rajgräsen sinsemellan samt
rajgräs och ängssvingel. Om en art som är svår att avskilja förekommer som
orenhet i odlingen används provrutor för sortäktheten och tabeller för
förkastande. Om det till exempel förekommer rajgräs i ängssvingel använder
man vid basutsädesgranskning en provruta på 30 m2 och tabeller för
förkastande på basis av sortäktheten. Artparen som är svåra att avskilja från
varandra räknas upp på de artvisa sidorna.
 Granskningsprotokollen för höstsäd och ängssvingel skall returneras till SITY
och uppdragsgivare senast den sista juli.
Protokollen över de utförda granskningarna ska veckovis returneras till Evira och
uppdragsgivaren, eftersom
- inga beslut kan fattas förrän protokollen har returnerats
- fakturabilagan kan inte göras upp förrän protokollet har returnerats
- eventuella förkastanden kan kräva snabba beslut, så att odlaren och
förpackaren har tid att reagera.
Alla utsädesodlingsskiften skall antecknas i protokollet och arealerna skall uppges
med en ars noggrannhet. Detta gäller även övrig produktion av sorter som odlas till
utsäde. Odlarna önskar att hela lägenheten i mån av möjlighet ska granskas färdigt
på en gång. Detta kan inte förverkligas när man på en lägenhet producerar utsäde
som utvecklas i mycket varierande takt (t.ex. höst- och vårvete, svingel och havre),
men om det är möjligt ska sådana önskemål tas i beaktande
Uppdragsgivarna önskar att packeriet genast underrättas om eventuella problem,
eftersom tråkiga ärenden oftast kräver snabba åtgärder
Inspektören
ska alltid
meddela
på
förhand
vem
som
utför
odlingsgranskningen på lägenheten samt sina kontaktuppgifter. Målet är att
säkerställa att alla odlingar granskas vid rätt tid och att odlaren vid behov får
kontakt med inspektören.
9
2 Utsädesproduktion
Dessa anvisningar gäller praxis och förfarande vid odlingsgranskning i samband med
produktion av utsäde av stråsäd, vall- och foderväxter, olje- och spånadsväxter samt
grönsaksväxter.
I Finland får endast certifikatutsäde marknadsföras för utsädesändamål. Certifieringen
innebär att officiella granskningar av utsädesodlingen och dess skörd har utförts, samt att
odlingen och skörden uppfyller de förutsättningar och kvalitetsfordringarna som fastställts i
utsädesförfattningarna. De officiella granskningarna utförs av en för uppgiften auktoriserad
eller Eviras egen tjänsteman i enlighet med de metoder som beskrivs i denna handbok
samt med förvaltningslagen.
Officiell utsädesproduktion sker i ett övervakat system med sorter som godkänts till den
nationella sortlistan eller EG:s officiella sortlista. Systemets syfte är att producera sådant
utsäde vars generation, sortäkthet och andra kvalitetsegenskaper, exempelvis renhet,
grobarhet och sundhet, är kända. Urskiljbarheten, beständigheten och enhetligheten för
nya sorter undersöks innan sorten införs i sortlistan. Den som upprätthåller sorten sköter
för sin del om att sorten förblir sortren och att basutsäde finns att tillgå så länge sorten är
införd i sortlistan. Den gällande versionen av Finlands nationella sortlista finns att läsa på
Eviras webbsidor (www.evira.fi) och EG:s officiella sortlista på adressen
http://www.cpvo.fr/main/.
Kvalitetskraven på utsädesodling och skörd inom utsädesproduktionen är de samma i
Europeiska gemenskapens medlemsstater. Varje medlemsstat har dock rätt att ställa
högre krav på utsädesodlingar och –partier i den egna, inhemska utsädesproduktionen.
Granskningen av en utsädesodling under växtperioden är obligatorisk. Granskningarna
utförs av odlingsinspektörer som auktoriserats av Evira. Efter godkänd odlingsgranskning
levererar odlaren utsädesskörden till ett utsädespackeri. Packeriet som iordningställer och
förpackar utsädet skall ha ett giltigt tillstånd av Evira för förpackande av den aktuella
artgruppen. Efter iordningställandet av utsädespartiet bildar förpackaren ett handelsparti
av utsädesskörden, varpå en för uppgiften auktoriserad provtagare tar ett officiellt prov av
handelspartiet. Provet skickas till Evira, där man i utsädeslaboratoriet undersöker provets
grobarhet, renhet och fukthalt. Beroende på den producerade arten, sorten och
utsädesklassen undersöks också tusenkornsvikt, sortäkthet och sundhet. Förpackningarna
i det certifierade utsädespartiet förses med en garantietikett som erhålls av Evira. Varje
förpackning i handelspartiet bör vara försedd med en garantietikett som visar att
handelpartiet är certifierat.
10
3 Utsädesklassystemet
Utsädesklassystemet beskriver utsädespartiernas härstamning. Varje parti kan på basen
av utsädesklassen spåras ända tillbaka till förädlarens material.
Utsädesklassystemet är en väsentlig del av utsädesproduktionen. I utsädesklassystemet
är grundutsädets utsädesklass alltid högre än skördens. Saken beskrivs noggrannare i de
följande tabellerna. På sidorna finns också de art- och artgruppsvisa utsädesklasserna.
Utsädesklassystemet utgår ifrån att det högsta och sortrenaste utsädet är det
underhållsparti som innehas av förädlaren eller den som upprätthåller sorten. Ett
underhållsparti är ett utsädesparti som används för förökning av sorten, från vilket allt
utsäde av sorten härstammar via en eller flera generationer. För ett underhållsparti kan
man också använda benämningen förädlarmaterial (JM).
Beräkningen av utsädesklass för utsädesvara som producerats från förädlarmaterial (JM)
begränsas då alla granskningar som förutsätts för certifieringen inte har utförts på
förädlarmaterialet.
Förädlaren eller den som upprätthåller sorten producerar stamutsäde (förkortas PB) som
härstammar direkt från underhållspartiet. Stamutsäde kan produceras av stamutsäde.
Av stamutsädet kan man producera basutsäde (B). Antalet basutsädesgenerationer beror
på arten och artgruppen. Det finns exempelvis tre basutsädesgenerationer av
spannmålsväxter, men bara en basutsädesgeneration av vall- och vallbaljväxter.
Av basutsädet producerar man slutligen certifikatutsäde (C). Även antalet generationer
av certifikatutsäde beror på arten och artgruppen. Det finns exempelvis två generationer
certifikatutsäde av spannmål, men bara en generation certifikatutsäde av vall- och
vallbaljväxter.
Om man så önskar kan man hoppa över generationer och producera t.ex. B1 ->C1 ->C2
av vete. Utan särskilt motiverat undantagslov kan man dock aldrig producera t.ex. C1 ->C1
eller C2 ->C1.
Av vissa arter (bl.a. oljedådra el. Camelina, bovete, rörflen, getruta, vit sötväppling) kan
man producera icke sortbetecknat kommersiellt utsäde (förkortning K). Stamutsädet,
med vilket utsädesodlingen grundas, måste vara certifierat eller godkänt.
Generationskedjans längd är dock inte begränsad, så av utsädesklassen K kan man
producera en ny K –generation.
Standardutsäde (ST) kan produceras av vissa arter av grönsaksväxter, om vilka man får
tilläggsinformation av Evira. Standardutsäde kan produceras av standardutsäde.
11
3.1 Utsädesklasser
Korn, havre, höst- och vårvete,
rågvete:
Råg:
Stamutsäde (PB)
Stamutsäde (PB)
Basutsäde 1. generationen
(B1)
(B1)
(B2)
(B2)
(B3)
(B3)
Certifikatutsäde 1.
generationen (C1)
Certifikatutsäde (C)
generationen (C2)
Vall- och vallbaljväxter:
Stamutsäde (PB)
Rybs, raps, senap:
Stamutsäde (PB)
Basutsäde (B)
Basutsäde (B)
Icke sortbetecknat
kommersiellt utsäde*) (K)
Icke sortbetecknat
kommersiellt utsäde*) (K)
*) gäller endast vitgröe, parkgröe, nordgröe, fjällgröe, ungersk vicker, rörflen, foderlosta,
getruta, vit sötväppling, bovete, tuppklöver och svartsenap.
12
Ärt, bondböna, lupin:
Lin:
Stamutsäde (PB)
Stamutsäde (PB)
Basutsäde (B)
(B1)
generationen (C1)
(B2)
generationen (C2)
(B3)
Grönsaksväxter:
generationen (C1)
Stamutsäde (PB)
generationen (C2)
Basutsäde (B)
generationen (C3)
Certifikatutsäde
(C)
Standardutsäde
(S)
13
4 Garantietiketternas färg och modeller
Garantietikettens färg berättar vilken utsädesklass det är fråga om.
4.1 Nationella garantietiketter
Utsädesklass
Garantietikettens färg
Stamutsäde
vit med violett diagonal (bild 1)
Basutsäde
Vit (bild 2)
Certifikatutsäde 1. gen.
Blå (bild 3)
Certifikatutsäde 2., 3., 4. gen.
Röd (bild 4)
Icke sortbetecknat kommersiellt
utsäde
Utsädesblandningar
Ljusbrun (bild 5)
Standardutsäde
Gul (bild 7)
Förhandsgarantibevis
enligt utsädesklass (bild 8)
Grön (bild 6)
Bild 1
Bild 2
Stamutsäde
Basutsäde
14
Bild 3
Bild 4
Certifikatutsäde av 1 generationen
Certifikatutsäde av 2 generationen
Bild 5
Icke sortbetecknat kommersiellt
utsäde
Bild 6
Utsädesblandning
15
Bild 7
Standardutsäde
Bild 8
Förhandsgarantibevis
4.2 Modeller av utländska garantibevis
Garantibevisen för utländska partier är, beträffande utsädesklass och färg, likadana som
för partier som producerats och certifierats i Finland. Utsädesgenerationernas antal i de
olika utsädesklasserna varierar mellan olika länder. Det finns t.ex. i allmänhet endast en
generation av basutsäde för spannmål, ämnad för produktion av C1-generationen. I
Finland finns det tre generationer av basutsäde, och därför placeras importpartier för
grundutsädesbruk utan lov av förädlaren i utsädesklass B3, ämnade för produktion av C1generationen.
Bild 9
Tyskt garantibevis
Bild 10
Danskt garantibevis
Art: Luddvicker
Certifikatutsäde
(C)
Sort: Latigo
Art: engelska
rajgras
Sort: Mathilde
Parti: DK08DV512
Parti: D/BN
4127/1602 W
Provtagningsdatum:
05/2008
Produktionsland:
Frankrike (F)
Förpackningens vikt:
25 kg
16
Förseglat: 1/2008
Produktionsland:
Danmark
Bruttovikt: 795 kg
Bild 11
Tyskt garantibevis
Bild 12
Tyskt eko-bevis
Art: vitlupin
Sort: Bardo
Utsädesklass: C1 (C)
Parti: D/BN 228-0-9072
W
Provtagning:: 8/2000
Produktionland: Tyskland
(BRD)
Förpackningens vikt: 25
kg
Bild 13
Tyskt speltgarantibevis
garantibevis
Bild 14
Nya Zeelandska OECD-
Art: Höstspelt
Sort: Oberkulmer
Rotkorn
Utsädesklass: C1
Höstrybs
Sort: Valo
Parti: NZ
199956449
Parti: D/HRO
2218/11177
Provtagning: 9/2008
Produktionland:
Tyskland
Vikt: 600 kg
Grobarhet: 98 %, TSP
131,1 g
Förnyad analys:
6/2009
17
Produktiondistrik i
Nya Zeeland:
BD
Bild 15
Belgisk garantibevis
Certifierad
Produktionsland: Belgien
Art: Lin
Sort: Ilona
R3 = C3
Bruttovikt 50 kg
Förpackningen stängd 2/1999
Parti11083/980033-5
Bild 16
Svensk garantibevis
Bild 17
Tjeckisk eko-garantibevis
F-material (JM)
Art: vårrybs
Art: vårrybs
Sort: Agat
Ref. nr: SWE200007979
Förseglat: 1/2000
Förpackningens vikt: 10
kg
Produktionsland:
Sverige
Parti: 193121
Tilläggsmärkning betat
med karbosulfan
(verksam substans)
18
Art: rehuvirna
Sort: Ebena
Utsädesklass: C1
Parti: 7-216670219/01
Vikt: 50 kg
Provtagning: 2/2008
Produktionsland:
Tjeckien
Bevisnummer:
71454721
PRO-BIO = Eko
Bild 18
Fransk garantibevis
Bild 19
Estniskt garantibevis
Utsädesklass: C1
(C)
Art: rehuvirna
Sort: Aneto
Parti: F0511H
211219 AJ
Produktionland:
Frankrike
Förpackning: 25 kg
brutto
Provtagning:
19.08.2000
Parti: EE0650474
Art: Korn
Sort: Mercada
Utsädesklass: C2
Produktionland:
Estland
Nettovikt: 800 kg
Provtagning:
4/2007
19
5 Odlingsgranskning
På en odling ämnad för utsädesproduktion skall en odlingsgranskning utföras under
växtperioden. Odlingsgranskningsskyldigheten baserar sig på lagen om handel med
utsäde (728/2000) och med stöd av den meddelade förordningar enligt vilka odlingarna
skall granskas enligt internationellt godkända metoder. Internationella metoder innebär i
detta sammanhang OECD:s anvisningar, i vilka det fastställs hur en utsädesodling i
praktiken skall granskas. Odlingsgranskningarna utförs således i enlighet med de
finländska författningarna och OECD:s utsädesproduktionsbestämmelser, vilka Finland
som medlemsland i OECD:s Utsädesprogram har förbundit sig att följa. Tilläggsinformation
finns i de årligen uppdaterade OECD Seed Schemes och OECD schemes for varietal
certification of seed moving in international trade. Control plot and field inspection manual,
som återfinns på OECD:s webbsidor www.oecd.org/agr/seed.
Odlingsgranskningen är en del av processen för certifiering av utsäde. I samband med
odlingsgranskningen säkerställs odlingens sortäkthet och allmänna kondition vartill
konstateras eventuella främmande arter, ogräs, flyghavresituationen och utsädesburna
sjukdomar. För utsädesodlingarna har ställts speciella krav i fråga om förfrukt och
växtbestånd av samma art som växer i närheten, vars syfte är att förhindra
sortinblandningar och spridning av skadliga sjukdomar. I finländsk utsädesproduktion får
det inte förekomma flyghavre på utsädesodlingen.
5.1 Anmälningar i anslutning till odlingsgranskning
5.1.1 Anmälan om odlingsgranskning
Utsädesaffären, packeriet eller odlaren begär odlingsgranskningar för alla arter från
Utsädeskontrollenheten (SITY) senaste den 22 maj. Evira skickar förhandsifyllda
blanketter för begäran till de uppdragsgivare som lät granska utsädesodlingar under
föregående år. Anmälan returneras till adressen [email protected]. SITY tar i mån
av möjlighet emot odlingsgranskningsanmälningar också efter den 22 maj, men efter 15.6
uppbärs en förhöjd avgift och efter 31.7 en ytterligare förhöjd avgift.
Om en sort som inte finns upptagen i sortlistan anmäls för odlingsgranskning, ska
uppdragsgivaren skicka en sortbeskrivning till SITY. Odlingsgranskningen får inte utföras
utan sortbeskrivning.
När man begär granskning skall man skriftligen meddela vilken frövara, dvs.
identifikationsuppgifterna för grundutsädet (handelspartiets nummer), som använts vid
sådd av odlingen. Särskild uppmärksamhet skall fästas vid att handelspartiet och
utsädesklassen som produceras är tydligt och korrekt angivna. Odlaren identifieras på
basis av lägenhetssignumet, som således ska vara absolut korrekt. Lägenhetens adress
och placering skall meddelas så klart att det är lätt att hitta till den. Kommunen där
odlingen är belägen skall också anges. Dessutom skall man vid anmälan om granskning
uppge utsädesodlarens telefonnummer. Den som begär granskningen skall dessutom
meddela sitt kund- eller packerinummer om han fått ett sådant.
Odlingsinspektören får inte granska en odling för vilken det inte finns ett förhandsifyllt
protokoll. Om någon begär odlingsgranskning av en odling för vilken det inte finns ett
förhandsifyllt protokoll, skall odlingsinspektören omedelbart kontakta SITY.
20
5.1.2 Avbeställning av odlingsgranskning
Om man i ett senare skede inte vill låta granska en odling som anmälts, skall detta
omedelbart anmälas till SITY. Den som anmält granskningen skall i så fall ersätta SITY
och inspektören för eventuella kostnader.
Odlingsinspektören skall återsända kopior av det förhandsifyllda protokollet till SITY och
uppdragsgivaren också i det fall att odlingsgranskningen avbeställts. Av protokollet skall
framgå vem som avbeställde granskningen, när den avbeställts och orsaken till
avbeställningen.
5.1.3 Omgranskning
Om odlaren är missnöjd med odlingsinspektörens odlingsgranskning har odlaren rätt till en
omgranskning som utförs av en annan inspektör. Odlaren skall utan dröjsmål separat
anhålla om omgranskning av SITY. Det är till fördel för alla parter om den omgranskningen
utförs så snart som möjligt efter den första granskningen. Den som begär omgranskning
står för kostnaderna för granskningen. Också odlingsinspektören skall omedelbart
underrätta SITY om meningsskiljaktigheter och behovet av omgranskning.
5.2 Odlingsinspektörer
Odlingsinspektörerna är inspektörer som auktoriserats av Evira för tre år i sänder,
inspektörer i affärer eller Eviras egna tjänstemän. Endast dessa kan utföra
odlingsgranskningar i Finland. Odlingsgranskningsrättigheterna beviljas för en ny artgrupp
per år. Artgrupperna är:
I. Havre, korn, vall- och vallbaljväxter
II. Vete, råg, olje- och spånadsväxter, ärt, bondböna, övriga arter
III. Potatis
Odlingsinspektörerna förutsätts delta i utbildningen som ordnas av Evira och också i övrigt
upprätthålla sina kunskaper och färdigheter i anslutning till odlingsgranskningen. Evira
följer upp kvaliteten på arbetet bl.a. på basen av protokoll och genom efterkontroll. Evira
auditerar också odlingsinspektörer.
5.2.1 Auktoriserad odlingsinspektör
En auktoriserad odlingsinspektör är i regel en tillsynsmyndighet, en person som är anställd
vid en rådgivningsorganisation eller en annan lämplig person som utbildats och
auktoriserats för uppgiften av Evira. Auktoriseringen är bunden till den auktoriserade
personens arbetsplats och upphör när personen byter arbetsplats. En auktoriserad
inspektör får inte vara ägare, delägare, familjemedlem till ägaren eller delägaren,
styrelsemedlem eller rådgivare i en fröaffär eller vara anställd av ett företag verksamt inom
fröbranschen.
Auktoriserade odlingsinspektörer får granska alla arter i de växtgrupper för vilka
granskningsrätten beviljats. Endast erfarna inspektörer får granska odlingar där det
produceras basutsäde eller generationer som föregår basutsädesklassen, eller utföra
tillsynskontroller (duplikatgranskningar).
21
5.2.2 Auktoriserad odlingsinspektör i en affär
En auktoriserad odlingsinspektör i en affär är i regel en för uppgiften lämplig person
anställd av fröaffären, som Evira har utbildat och auktoriserat för uppgiften. En
auktoriserad odlingsinspektör i en affär får inte vara ägare, delägare, familjemedlem till
ägaren eller delägaren eller styrelsemedlem i en fröaffär. Auktoriseringen är bunden till
arbetsplatsen och upphör när personen byter arbetsplats.
Auktoriserade odlingsinspektörer i en affär får endast granska odlingar som arbetsgivaren
låter granska. Granskningsrätten gäller generationer som följer efter basutsädesklassen i
de växtgrupper för vilka granskningsrätt beviljats.
5.2.3 Ansvarsperson för utsäde
ProAgria och fröaffärerna har särskilt utnämnda ansvariga för utsäde, som fördelar
granskningarna som skall utföras på det egna området eller av den egna affären på
inspektörerna. Listan över områdets eller affärens kommande granskningar skickas till
ansvarspersonen.
Den ansvarige skall komplettera granskningslistan med inspektörernas namn och
returnera den till SITY, så att SITY känner till vilken inspektör som granskar en viss odling.
Detta underlättar utredningen ifall en odlare längre fram frågar efter en inspektör till sin
lägenhet. Om listan returneras till SITY i god tid kan SITY ordna de utskrivna protokollen i
ordning enligt inspektörerna.
Ansvarspersonerna för utsäde kan skicka en lista till utsädesaffärerna över vilken inspektör
som utför granskningarna. Det här minskar behovet av telefonsamtal odlareuppdragsgivare-SITY-ansvarsperson-inspektör.
5.2.4 Ny inspektör
En ny inspektör skall delta i en sortäkthetsutbildning och teoridag som arrangeras av SITY.
Under sortäkthetsutbildningsdagarna hålls ett prov, som den nya inspektören skall
genomgå med godkänt resultat innan han på egen hand får utföra odlingsgranskningar av
ifrågavarande artgrupp. Också i teoriutbildningen ingår ett prov som inspektören måste
genomgå innan han kan utföra odlingsgranskningar på egen hand. Under teoridagen hålls
också ett prov i identifiering av flyghavre.
När en ny inspektör har deltagit i den arrangerade utbildningen, måste han utföra minst
fem granskningar tillsammans med en erfaren inspektör innan han kan börja utföra
granskningar på egen hand. Den nya inspektören skall själv avtala med en erfaren
inspektör om handledningen. Den erfarna inspektören kan vara en auktoriserad inspektör
eller en auktoriserad inspektör i en affär, och också de personer på SITY som utför
odlingsgranskningar handleder inspektörer. En erfaren inspektör förutsätts ha utfört
granskningar aktivt under minst två år innan han kan börja handleda nya inspektörer i
arbetet. Den erfarna inspektören skall också ha genomgått SITY:s utbildning under det år
då han handleder en ny inspektör i arbetet. Den erfarna inspektören skall ge den nya
inspektören handledning i åtminstone följande frågor:
- kontroll av de förhandsifyllda uppgifterna
- kontroll av sortäktheten, uppsökning och identifiering av sjukdomsdrabbade
individer
- hur inspektören rör sig på skiftet: här finns det många olika alternativ
- uppgörande av kontrollrutor: placeringen av kontrollrutorna på skiftet och
22
-
granskning av kontrollrutan
hur och var lönar det sig att leta efter flyghavre
ifyllning av protokollet
avslutande diskussion med odlaren
5.2.5 Tystnadsplikt och jäv
Odlingsinspektören får inte för någon yppa eller för egen vinning utnyttja sådana uppgifter
som kan anses vara affärshemligheter och som kommit till hans kännedom i samband
med odlingsgranskning.
Odlingsinspektören kan inte verka som rådgivare i samma ärende på en lägenhet som han
granskar i ett senare skede. Inspektören får t.ex. inte göra upp en odlingsplan för
utsädesodlingslägenheten.
Inspektören får inte granska odlingen om han är jävig. Inspektören skall själv omedelbart
meddela om jäv efter att exempelvis lantbruks-/hushållningssällskapets eller affärens
ansvarige har fördelat de odlingar som skall granskas.
En tjänsteman är jävig om:
1) han eller hans släkting är sakägare,
2) avgörandet i ärendet kan väntas innebära särskild nytta eller skada för honom eller en
nära släkting till honom,
3) han eller hans nära släkting bistår eller representerar sakägaren eller den för vilken
avgörandet innebär särskild skada eller nytta,
4) han i det ärende som behandlas står i tjänsteförhållande eller uppdragsförhållande till
sakägaren eller den för vilken avgörandet innebär särskild nytta eller skada,
5) han är medlem i styrelsen, förvaltningsrådet eller med dem jämförbart organ eller
verkställande direktör eller i motsvarande ställning i en sådan sammanslutning, stiftelse
eller ett offentligrättsligt verk eller affärsdrivande verk som är sakägare eller för vilken
avgörandet innebär särskild nytta eller skada,
6) förtroendet för hans opartiskhet äventyras av någon annan särskild orsak.
Med en närstående släkting avses tjänstemannens barn, föräldrar, far- och morföräldrar
och syskon samt deras make/maka och barn. Med en nära släkting jämställs
tjänstemannens make/maka och en person som lever i äktenskapsliknande förhållande,
deras barn, föräldrar, far- och morföräldrar och syskon samt deras make/maka och barn
samt en med tjänstemannen förlovad person. Som en nära släkting betraktas också en
motsvarande halvsläkting.
5.3 Tillsynskontroller
Tillsynskontrollerna utförs enligt samma principer som de egentliga granskningarna. Evira
anvisar de odlingar där tillsynskontroll skall utföras. En odling kan förkastas på basen av
tillsynskontrollen, om odlingen inte uppfyller de krav som ställs på en utsädesodling. På
motsvarande sätt kan en utsädesodling som föreslagits bli förkastad föreslås för
godkännande i en tillsynskontroll.
Evira övervakar i enlighet med JSM:s förordning 118/2000 de odlingsgranskningar som
utförts av auktoriserade odlingsinspektörer i en affär. Tillsynen utförs av erfarna
auktoriserade inspektörer. Dessa granskar 10 % av de odlingsgranskningar i
självpollinerande arter som utförts av affärernas inspektörer och 20 % av
23
odlingsgranskningarna i korspollinerade arter. SITY kan övervaka också de auktoriserade
inspektörernas arbete genom tillsynskontroller.
Inspektören ger en del av granskningsprotokollet till odlaren, behåller en del själv, skickar
en del till uppdragsgivaren och en till SITY.
24
6 Huvudprinciperna för odlingsgranskningen
Odlingsinspektörens viktigaste uppgift är att granska att utsädesproduktionen uppfyller
förutsättningarna för utsädesproduktion. Utsädesodlingen skall granskas minst en gång
under växtperioden, efter blomningen. Hybridproduktion skall dock granskas flera gånger
(se avsnitt 6.6. Utsädesodlingar avsedda för produktion av hybrider samt granskning av
dessa). Odlingsgranskningen utförs då växtbeståndet är i ett sådant utvecklingsskede att
sortkännetecknen är synliga, eventuell flyghavre har fått fullt utvecklad vippa och
eventuella växtsjukdomar ännu är lätta att upptäcka. Den rätta tidpunkten för
odlingsgranskningen beror alltså på arten.
Affärerna har rätt att ställa strängare krav på odlingen för sin avtalsproduktion än vad som
nämns här. De strängare kraven inverkar inte på godkännandet eller förkastandet av
utsädesodlingen, men de kan inverka på mottagningen av skörden.
Om odlaren inte kan påvisa att grundutsädet har granskats officiellt och certifierats för
utsädesproduktion slutförs inte odlingsgranskningen och odlingens innehavare får ingen
kopia av odlingsgranskningsprotokollet, eftersom sådana kasserade partier kan komma in
på den s.k. gråa marknaden. I sådana situationer skall inspektören ta separat kontakt med
odlingsgransknings- och provtagningsavdelningen i ärendet. SITY fattar slutligt beslut om
ett eventuellt avbrytande av granskningen. Om granskningen inte slutförs skall protokollet
omedelbart returneras till SITY.
Om odlaren inte med en fraktsedel eller något annat dokument kan påvisa att en tillräcklig
mängd dugligt grundutsäde för utsädesodlingen har skaffats till lägenheten, skall detta
antecknas i protokollet. Granskningen kan likväl slutföras.
6.1 Odlingsgranskningens förlopp
Inspektören kontaktar odlaren i god tid i förväg
Inspektören skall i god tid meddela odlaren vem som kommer att granska hans odling, för
att odlaren skall veta vem han kan kontakta i granskningsfrågor. Meddelandet bör lämnas
skriftligen, t.ex. med den blankett som finns i slutet av boken (BILAGA 1). Meddelandet till
odlaren förhindrar onödiga telefonsamtal och hjälper också inspektören att planera sitt
arbete. Inspektören skall dock inte meddela granskningsdatumet långt på förhand,
eftersom tidtabellen lätt ändras exempelvis på grund av regndagar. För att det inte skall
vara möjligt att rensa bort flyghavren strax före granskningen är det inte heller skäl att
meddela exakt datum långt på förhand.
Uppgifter av odlaren:
- kontaktuppgifter
- uppgifter om grundutsäde (kontrolleras på garantibevisen)
- utsädesmängd som levererats till gården enligt fraktsedel eller något annat intyg.
En uppskattning av utsädesmängden/ha för olika arter finns i Tabell 1.
- för fleråriga grödor är det tillräckligt om uppgifterna (grundutsäde, fraktsedel,
förfrukter) granskas under det första skördeåret
- odlingens areal
- skiftessignum, skiftenas arealer och läge
- förfrukter skiftes- och årsvis
- andra sorter av en art som odlas till utsäde på brukningsenheten
- annan produktion av en sort som odlas till utsäde
- sorter av de övriga arterna som odlas på lägenheten
- gemensam användning med andra brukningsenheter av maskiner, anläggningar
25
och lager
Allmän granskning
- areal
- odlingen är av anmäld sort
- förfrukter
- isoleringsavstånd
- flyghavresituationen
- förekomst av ogräsväxter
Granskning av kontrollrutor
- sortäkthet
- ogräsväxter
- främmande arter av odlingsväxter
- utsädesburna sjukdomar
Avslutande diskussion med odlaren
- information om observationer i utsädesodlingen
- åtgärdsförslag
- underskrifter, får inte begäras före odlingen har granskats
Sändande av protokoll
Inspektören
- ger en del av protokollet åt odlaren,
- behåller en del själv,
- skickar en del till uppdragsgivaren,
- skickar den översta delen till SITY.
Protokollen skall returneras till SITY och till uppdragsgivaren den första vardagen i den
följande veckan efter granskningen. Granskningsprotokollen gällande höstsäd och
ängssvingel skall returneras till SITY senast den sista juli.
Odlingsinspektören meddelar sin åsikt om huruvida odlingen skall godkännas eller
förkastas i odlingsgranskningsprotokollet, där uppgifterna antecknas i för dem reserverade
punkter. Odlingsinspektören skall särskilt beakta utsädesproduktionen som helhet. Om det
utgående från ovan nämnda uppgifter klart framgår att produktionsförhållandena inte
uppfyller kraven kan SITY förkasta odlingen eller inspektören föreslå att odlingen förkastas
redan före den egentliga granskningen. SITY fattar det slutliga beslutet om godkännande
eller förkastande av odlingen.
Odlaren bekräftar med sin underskrift att han lämnat korrekta uppgifter i
odlingsgranskningsprotokollet och att granskningen har utförts. Om odlaren är av annan
åsikt än inspektören gällande t.ex. förekomst av flyghavre, skall ett flyghavreprov skickas
till SITY för identifiering. Om odlaren efter slutförd granskning vägrar att underteckna
protokollet, skall inspektören oberoende av detta skicka in protokollet till SITY. Det är då
skäl för inspektören att bifoga en redogörelse över händelseförloppet och varför odlaren
vägrade underteckna protokollet. Om odlaren är missnöjd med odlingsgranskningen kan
han omedelbart begära en ny odlingsgranskning från SITY.
26
Tabell 1. Utsädesmängder vid anläggning av en utsädesodling
Spannmål
Höstvete
Vårvete
Höstråg
Korn
Havre
Baljväxter
Ärt
Bondböna
Lin
Spånadsväxter
Tusenkornsvikt
g
37 - 42
32 - 39
24 - 32
36 - 48
32 - 39
Utsädesmängd kg/ha *)
210 - 250
215 - 300
130 - 180
200 - 270
180 - 240
185 - 230
300 - 600
4-5
255 - 450
200 - 400
60 -100
2,5 - 3
3-5
6-8
5-6
8 -12
12 - 16
40 - 55
12
Oljeväxter
Vårrybs
Vårraps
Oljelin
Vitsenap
Vallväxter
Timotej
Ängssvingel
Engelskt
rajgräs
Rödsvingel
Rödklöver
(dipl.)
Rödklöver
(tetrapl.)
Alsikeklöver
0,4 - 0,5
2
8 - 10
10 - 15
2
1
10 - 15
10 - 12
1,8
5-7
2,5
0,7
10 - 12
8 -10
Bovete
Kummin
Rörflen
Camelina
20 -25
2-3
0,9 - 1,1
1
40 - 55
10 - 15
11 - 16
7 - 10
Övriga växter
*) Utsädesmängden är beräknad enligt 90 % grobarhet.
Noggrannare formel för beräkning av
utsädesmängden:
Såtäthet st./m² x tusenkornsvikt g/grobarhet %
Såtäthet: råg 450-500 st./m², korn 500 st./m²,
havre och höstvete 500-550 st./m²
6.2 Odlingsförutsättningar
6.2.1 Andra sorter av en art som odlas till utsäde på brukningsenheten
Av råg, rybs, raps och solros får man på samma lägenhet produceras endast en sort i
taget, och av vall- och vallbaljväxter samt lin rekommenderas odling av endast en sort.
Sorterna av korspollinerade arter och lin kan inte identifieras från fröprover, vilket innebär
27
att eventuella sortinblandningar framkommer först vid följande sommars odlings- och
fältförsöksgranskningar.
Vår- och höstråg får produceras på samma lägenhet till utsäde, eller den ena till utsäde
och den andra till exempel till foder. I övrigt är sortbegränsningarna för rågens del i kraft.
På en lägenhet får man alltså producera endast en höstrågsort och endast en vårrågsort,
om man producerar utsäde.
Jord- och skogsbruksministeriet har gett två förordningsändringar som gäller avlägsnande
av sortbegränsningarna för korn, vete, havre och ärt. Avlägsnandet av
sortbegränsningarna innebär att de övriga sorterna som odlas på lägenheten inte inverkar
på godkännandet av en utsädesodling.
Förändringarna träder i kraft 13.3.2015.
En odlare kan till exempel producera både Einar- och Elmeri-korn, som hör till samma
sortbegränsningsgrupp, till utsäde på sin lägenhet, eller den ena sorten till utsäde och den
andra till exempel till foder.
Evira fortsätter att publicera sortgrupperna på sina webbsidor
http://www.evira.fi/portal/se/om+evira/blanketter+och+anvisningar/vaxter/utsade/.
Utsädesaffärerna kan fortsättningsvis ställa strängare krav på utsädesodlingen än de
minimikrav som publicerats i förordningarna. En affär kan till exempel i sina avtal kräva att
odlingarna som den låter granska också i fortsättningen följer Eviras sortgruppslista. Evira
utför odlingsgranskningarna och godkänner odlingarna enligt det att sortgrupperingskravet
inte längre är i kraft.
På samma lägenhet får man bara producera utsäde av en utsädesklass per sort, vilket
alltså inte förändras.
Sortgrupper 2015
Man bör speciellt lägga märke till de sorter, som hör till flera grupper. Dessa har markerats
med kursiverad stil.
Kaura/Havre
I
II
III
IV
V
VII
VIII
IX
XI
XIII
XIV
XV
XVII
Aslak, Avetron, Baub 2009.1968 (Harald), Bor 08055, Charly, Fiia, Flocke,
Ivory, Matty, Meeri, Moby, Niklas, Obelix, Riina, Rocky, Sofiina, Suomi,
SW Vaasa, Venla
Aarre, Akseli, Aslak, Niklas, Bor 08055, Eemeli, Haga, Julius, Marika,
Meeri, Mirella, Peppi, Riina, Ringsaker, Svala
Salo
Belinda, Bettina, Bor 07036, Doreen, Freja, Iiris, SW Ingeborg
Effektiv, Roope
Lisbeth
Avenuda
Kalott
Kolbu, Skarnes
Avenuda
Effektiv
Avanti, Bor 07036, Steinar, Wilhelmiina, Vinger, Viviana
Avenuda
28
Ohra/Korn
I
III
IV
V
VI
VII
VIII
IX
XV
Vehnä/Vete
I
II
III
V
VI
VII
IX
XI
XIII
Herne/Ärt
I
II
III
IV
V
Altti, Bor 10572 (Vertti), Edel, Einar, Elmeri, Erkki, Hankkijan Pokko,
Hankkijan Potra, Justus, Pohto, Polartop, Pomo, Ragna, Severi
Arra, Artturi, Arve, Aukusti, Bor 08533, Bor 10686 (Alvari), Brage, Edvin,
Eerik, Gaute, GN06003 (Trym), Jalmari, Kaarle, Kunnari, Olavi, Rolfi,
Thule, Tiril, Toria, Vilde, Voitto, Wolmari
Botnia
Jyvä, Pilvi, Ruter
Amber, Annabell, Anni, Astoria, Beatrix, Bor 03160, Bor 03175, Bor 05164,
Bor 06169, Bor 10035 (Fennica), Braemar, Cellar, Cerbinetta, Cha Cha,
Charmay, Chill, Class, Columbus, Conchita, Eifel, Eliseta, Fabiola,
Fairytale, Filippa, Fortuna, Gesine, Grace, Harbinger, Inari, Ingmar, Iron,
Justina, Kustaa, KWS Irina, Luberon, Luhkas, Maaren, Margret, Marthe,
Maud, Melius, Meltan, Mentor, Mie, Milford, Oracle, Posada, Prestige,
Publican, Rambler, Ronny, Rusalka, Salome, Scarlett, Scrabble,
Sebastian, Soulmate, Sparkle, Streif, Sunshine, SW Alina, SW Mitja,
Thuringia, Tocada, Tofta, Tolar, Tolkien, Trekker, Video, Wikingett,
Viskosa, Xanadu, Zhana
Kinnan, Minttu, Prisma, Saana, Vilgott
Auriga, Barke, Cecilia, Cruiser, Havanna, JB Maltasia, Optima
Afrodite, Carafe, Extract, NFC Tipple, Overture, Pompe, Propino, Quench,
Shandy
Jorma
Acadian, Alatus, Amaretto, Bjarne, Bor 05052, Calixo, Dafne, Draco, Epos,
Granary, Granus, KWS Chamsin, Lennox, Lumikki, Picolo, Quarna, SW
Kadrilj, Puntari, Seance, Septima, Tjalve, Trappe, Triso, Wappu, Wellamo,
Vinjett
Aallotar, Aino, Alatus, Anniina, Berserk, Bor 07569 (Herttua), Bor 09026
(Kreivi), Demonstrant, Krabat,
KWS Scirocco, Marble, Meri, Specifik, Wanamo, Zebra
Bastian, Kruunu, Mahti, Manu
Ada, Alatus, Altos, Aura, Ceylon, Ellvis, Frontal, Glockner, Gunbo, Janne,
Julius, Lars, Mariboss, Nelson, NIC05-4588A, Olivin, Skagen, Stava, SW
Harnesk, Tarso, Urho, Veeti, Winner
Alatus, Arktika, Folke, Rehti, SW Magnifik, Tryggve
Winner
Cornetto, Prosa
Sertori
Wicki
Antti, Brutus, Carneval, Hulda, Jymy, Karita, Nitouche, Rokka, Saara,
Stok, Tiina, Zekon
Sohvi
Alfetta, Ingrid, Jermu, Julia, Onyx, Rocket, Sunna, Tonga
Scorpio
Arvika
Odlingsinspektören bör utreda alla sorter som odlas av en art som är i utsädesproduktion
på lägenheten, och anteckna dem i odlingsgranskningsprotokollet. Många uppdragsgivare
önskar dessutom att alla sorter som odlas på lägenheten antecknas i
odlingsgranskningsprotokollet - också av de arter av vilka man inte producerar utsäde på
brukningsenheten.
29
6.2.2 Eventuell övrig produktion på lägenheten av en sort som odlas till utsäde
På lägenheten får inte finnas andra odlingar där mogen fröskörd bärgas av den sort av
vilken utsäde produceras. Exempelvis är foderproduktion som slås dock möjlig. Fodereller trädesskiftena bör slås före mognaden och slåttern konstateras före undertecknandet
av odlingsgranskningsprotokollet. Om odlaren exempelvis har för avsikt att samtidigt
producera malt och utsäde av en kornsort, skall maltodlingen anläggas med utsäde av
minst lika hög utsädesklass som den egentliga utsädesodlingen. Även skiftena avsedda till
malt skall odlingsgranskas. Om maltskiftena uppfyller kraven som ställts för
utsädesproduktion föreslås godkännande av maltskiftena. Om skiftena avsedda för malt
inte uppfyller kraven för utsädesproduktion exempelvis ifråga om förfrukt, föreslås
förkastande av maltskiftena. Odlingsinspektören behandlar sålunda maltskiftena som om
de skulle vara utsädesodlingar, och lägger t.ex. in maltskiftenas skiftesuppgifter i
protokollet.
Av en sort kan man på brukningsenheten endast produceras utsädesvara av en
utsädesklass i taget. Om det för sorten har grundats utsädesodlingar med grundutsäde av
olika utsädesklasser, kan odlingarna godkännas för högst den klass till vilken grundutsädet
av den lägsta klassen ger förutsättningar.
Exempel. På samma brukningsenhet har man grundat kornodlingar med PB- och C1grundutsäde. Alla skiften godkänns då för C2. I sådana fall är det ändå skäl att särskilt
kontakta uppdragsgivaren och Evira.
6.2.3 Förfruktsbegränsningar
Med förfruktsbegränsning försöker man förhindra att på skiftet odlas sådana arter eller
sorter som kan inblandas med odlingsväxter från året innan som bevarats i åkern, och
förorsaka problem beträffande sortäktheten. Vid uppgörandet av odlingsplaner skall man
sörja för att som förfrukt inte finns en växtart som kan försvåra godkännandet av odlingen.
För respektive art och utsädesklass har fastställts en minimitid som skall ha förflutit från att
på skiftet senast har odlats en annan sort av samma art, eller ett till sin äkthet okänt parti
av samma sort. För att ett parti av samma sort skall kunna anses vara känt till sin äkthet,
skall man kunna visa upp officiella garantibevis eller exempelvis en fraktsedel från vilken
framgår partibeteckningen för det skaffade utsädespartiet för odlingsinspektören.
Partibeteckningen skall antecknas i odlingsgranskningsprotokollet. En odlingsgranskning
som utförts av Avena godkänns som granskning som påvisar förfruktens äkthet. Uppgifter
om granskningen som utförts av Avenas granskare införs i odlingsgranskningsprotokollet.
SITY kan dessutom fastställa sortäktheten för korn, havre, vete och ärt som förfrukt
utgående från fröprov. Om en sort har förökats på lägenheten och ingen officiell
odlingsgranskning har utförts, kan man sända ett officiellt taget prov till SITY för
sortäkthetsanalys i laboratorium. Provet skall vara hos SITY senast den 31 maj. Provet tas
från den senaste skörden som skördats från ifrågavarande skifte. Över 300 kg av skörden
borde finnas kvar för att provet skall vara representativt. Om provet motsvarar
kännetecknen för den anmälda sorten och är tillräckligt homogent, kan partiets sortäkthet
anses vara känd. Det intyg som lämnas över granskningen skall uppvisas för
odlingsinspektören i samband med odlingsgranskningen.
För korspollinerade växter som vete, korn, havre och ärt gör SITY ingen laboratorieanalys
för äkthet, utan grundutsädet som använts som förfrukt skall vara officiellt certifierat.
30
För vall- och vallbaljväxter är grundläggningsåret inte förfruktsår. Som förfruktsår
räknas det år när ifrågavarande växtart inte funnits på skiftet överhuvudtaget. Undantag
från detta är en situation när vallbeståndet har förstörts kemiskt senast 30.6. Vid
grundandet av en utsädesodling av vallväxter efter ett fodervallbestånd är det skäl att
särskilt noggrant utreda sammansättningen av det växtbestånd som utgör förfrukt. Många
fröblandningar avsedda för foderproduktion innehåller utsäde av flera sorter som hör till
samma art.
Exempel
En utsädesodling av rödklöver har grundats år 2015 i skyddssäd. Odlingsinspektören skall
sålunda utreda förfrukterna för åren 2014, 2013 och 2012. Under perioden 2012-2014 får
det inte ha funnits rödklöver på skiftena.
Arter, av vilka det finns både höst- och vårformer
Höst- och vårvete är av samma art, höst- och vårråg samt höst- och vårrybs likaså. För
höstsäd samt höstrybs och –raps räknas grundläggningsåret som förfruktsår.
Exempel.
På ett skifte har det år 2014 funnits en vårveteodling och sommaren 2015 en kornodling.
På hösten 2015 kan odlaren grunda en utsädesodling av höstvete och producera
utsädesklass C1 eller C2. Detta eftersom sommaren 2015 uppfyller förfruktskravet på ett
år.
Det är dock inte tillåtet att odla vårvete sommaren 2015 och hösten 2015 grunda en
utsädesodling av höstvete.
Om det på ett skifte i utsädesodlingen har vuxit fel förfrukt, förkastas endast skiftet med
fel förfrukt. De övriga skiftena kan godkännas under förutsättning att de olika partierna kan
tröskas, torkas och lagras så att inga sammanblandningar kan uppkomma.
Om en odling eller en del därav förkastas på grund av förfrukten skall spannmålen eller
oljeväxterna tröskas separat och levereras till annan användning, och vallen skall slås före
utsädesskörden bärgas. Leveransen av spannmål eller oljeväxter till annan användning
skall påvisas med kvitto eller någon annan utredning. Granskaren skall konstatera att
vallen har slagits innan en vallutsädesodling godkänns.
6.2.4 Uppgifter om grundutsäde
Uppgifterna om grundutsäde finns vanligen förhandsifyllda på
odlingsgranskningsprotokollet. Odlingsinspektören skall kontrollera att odlaren har använt
ifrågavarande utsädesparti för grundande av odlingen. Kontrollen görs genom att
inspektören ber odlaren visa upp partiets garantibevis och faktura eller fraktsedel. Odlaren
skall uppvisa garantibevis för allt grundutsäde som använts. Grundutsäde för vilket
garantibevis saknas och som inte har använts i odlingen skall streckas över i det
förhandsifyllda protokollet.
Om uppgifterna om grundutsädet inte finns i protokollet skall odlingsinspektören lägga till
grundutsädets handelsparti i protokollet i enlighet med garantibeviset. Också
grundutsädets generation skall antecknas i protokollet.
Om det på lägenheten finns utsäde som skaffats under tidigare år, men av någon
anledning inte använts, får utsädet användas för grundande av en utsädesodling.
Utsädesvara som skaffats från annat håll (t.ex. av grannar, vara som blivit över hos en
avtalspartner eller den egna utsädesskörden från föregående år) duger inte till
utsädesproduktion enligt utsädesklassystemet även om det utgör skörd från en odling som
godkänts vid odlingsgranskning, om det inte finns ett giltigt garantibevis för varan.
31
6.2.5 Odlingens areal, skiftenas storlek och skiftessignum
Odlingens och skiftenas arealer skall kontrolleras i jordbruksskiftesblanketten för
stödansökan eller från någon annan tillförlitlig källa. Korrekta arealuppgifter är viktiga vid
kontrollen av den skördemängd som fås från odlingen.
De fullständiga beteckningarna för skiftena enligt datasystemet IACS (nio siffror och en
bokstav) antecknas i odlingsgranskningsprotokollet. Om skiften i odlingen eller delar av
skiften föreslås förkastas, skall man i odlingsgranskningsprotokollet specificera vilket skifte
förslaget om förkastande gäller.
6.2.6 Ekologiskt producerat utsäde
Produktion av ekologiskt utsäde förutsätter anslutning till övervakningssystemet för
ekologisk produktion. Ekologiskt utsäde kan produceras på skiften i omläggningsskede
och på skiften i ekologisk produktion enligt begränsningarna i Tabell 2. Skörden från
ettåriga växter kan användas och marknadsföras som ekologiskt utsäde efter en
generation och från fleråriga växter efter två växtperioder.
Tabell 2. Användning eller marknadsföring av ekologiskt producerat förökningsmaterial.
Växtgrupp
Användning (och
marknadsföring)
som ekologiskt
förökningsmaterial
Ettåriga växter När moderplantorna
inkl. ettåriga
har odlats
höstformer
ekologiskt i en
(såsom vete,
generation.
korn, råg, ärt)
Fleråriga
När moderplantorna
fröväxter
har odlats
(vallväxter
ekologiskt under två
såsom timotej, växtperioder.
klöver,
getruta)
Exempel
Konventionellt producerat havreutsäde sås på en åker
som är i ekologisk produktion eller i övergångsskede
(också SV1). Den erhållna skörden är ekologiskt
producerat utsäde.
Konventionellt producerat timotejfrö sås på en åker som
är i ekologisk produktion eller eller i övergångsskede
(också SV1). Fröskörden som erhålls det andra året är
ekologisk (antagande: den första skörden bärgas under
året efter såningsåret).
En problematisk situation kan uppstå i anslutning till detta:
Exempel
På en lägenhet som övergår till övervakningen av ekologisk produktion har man för avsikt
att producera ekologiskt utsäde av råg under omläggningsperiodens första år. Är detta
möjligt?
Det förutsätter anslutning till övervakningssystemet före sådden på hösten. Normalt styrs
man ju av stödsystemet till att ansluta sig till övervakningssystemet på våren.
Vid produktion av ekologiskt utsäde kan man utan särskilt tillstånd använda konventionellt
producerat utsäde som grundutsäde. Om grundutsädet är betat med ett betningsmedel
som inte är godkänt för användning i ekologisk produktion, skall man ansöka om tillstånd
för användning av dylikt utsäde från ELY-centralen.
32
Kontroll av ekologisk produktion och beslut om produktionsgranskningen
Varje lägenhet/aktör som deltar i ekoövervakningen kontrolleras minst en gång per
kalenderår. Kontrollen utförs av antingen av en tjänsteman vid ELY-centralen eller Evira
eller av en inspektör som auktoriserats av Evira. ELY-centralen fattar för
primärproduktionens del beslut om godkännande av produktionskontrollen. Över den årliga
produktionskontrollen uppgörs ett beslut som postas till lägenheten. Växtarterna i odling
framgår inte längre nödvändigtvis av beslutet.
Förpackande, partihandel och import som gäller ekologiskt producerat utsäde
Packeriverksamhet, partihandel och import från länder utanför EU (s.k. tredje land)
gällande ekologiskt utsäde omfattas också av ekoövervakningen. För övervakningen
svarar Evira.
6.2.7 Icke sortbetecknat kommersiellt utsäde och standardutsäde
När en odlare producerar icke sortbetecknat kommersiellt utsäde eller standardutsäde av
grönsaksväxter är flyghavreförfattningarna gällande utsädesodlingar i kraft.
Alla odlingar där man producerar en mogen fröskörd av en art som är i utsädesodling på
lägenheten skall odlingsgranskas. Utsädesodlingen skall vara identifierbar till sin art och
artren. Inga stora mängder skadliga odlings- eller ogräsväxter eller skadliga sjukdomar
som sänker utsädets bruksvärde får förekomma på utsädesodlingen.
Beträffande produktion av icke sortbetecknat kommersiellt utsäde ställs inga krav på
isoleringsavstånd eller förfrukter i förordningarna. Titta ändå på de eventuella artvisa
sidorna, i synnerhet Camelina. Ett undantag är svartsenap, som kräver ett
isoleringsavstånd på 200 m.
Utsädesodlingar av grönsaksväxter där man producerar standardutsäde odlingsgranskas.
Standardutsädet skall vara tillräckligt identifierbart till sin sort och rent. Standardutsäde får
produceras av vissa sorter.
6.2.8 Botten- och stödgrödor, anläggning av vall i skyddssäd
Användning av botten- och stödgrödor är tillåten på utsädesodlingar. Det är ändå alltid skäl
för odlaren att särskilt avtala med förpackaren om t.ex. bottengrödor, så att inga oväntade
problem dyker upp i samband med iordningställandet av skörden.
Vallfröodlingar anläggs oftast i skyddssäd. Skyddssädens grundutsäde kan vara
ocertifierat. Om en odlare i förväg diskuterar användningen av skyddssäd med
inspektören, lönar det sig åtminstone alltid att påminna om flyghavrerisken.
Fång-/bottengrödorna påverkar vallens förfrukter på samma sätt som vilket annat utsäde
som helst som såtts på skiftet.
Om t.ex. rödklöver sås våren 2015 som bottengröda på en åker och beståndet bryts i
oktober 2015, kan utsädesproduktion av rödklöver inte anläggas på skiftet förrän år 2019.
Enda undantaget till detta är om rödklövern som valts som botten-/fånggröda anläggs med
certifierat utsäde (t.ex. sorten Bjursele), och också utsädesproduktionen sker med samma
sort (i detta fall Bjursele). I så fall inverkar bottengrödan naturligtvis inte på
utsädesproduktionen.
33
Som fånggröda kommer man sannolikt i stor utsträckning att använda rajgräs.
Rajgräsens frön är av samma form och vikt som svingelns frön, vilket gör det synnerligen
svårt att sortera ut rajgräsfrön ur frö av ängssvingel eller rörsvingel.
Därför rekommenderar vi starkt att man, om man anlägger utsädesodlingar av svingel eller
rajgräs, också iakttar två års förfruktskrav mellan paren
- ängs-/rörsvingel - rajgräs
- westerwoldiskt rajgräs – övriga rajgräsarter.
Arealen kan förkastas vid odlingsgranskningen om förekomsten av arter som är svåra att
sortera ut är riklig.
6.2.9 Gemensam användning av maskiner, anläggningar och lagerutrymmen
Gemensam användning med andra än brukningsenheter med utsädesproduktion av
maskiner, torkar och andra produktionsredskap rekommenderas inte eftersom gemensam
användning med andra ökar risken för flyghavre och inblandning. Det rekommenderas att
odlingsinspektören diskuterar saken med odlaren.
6.2.10 Om odlingsmetoderna
På utsädesodlingarna bör man tillämpa goda odlingsmetoder. Goda odlingsmetoder
innebär att åkern bearbetas och gödslas på ett ändamålsenligt sätt och att sådden utförs
på ett sätt som möjliggör en jämn groning. Vid odlingen används sorter som lämpar sig för
området och tillräckliga utsädesmängder. Växtskyddet utförs på ett ändamålsenligt sätt.
Skiftets växtskick bör möjliggöra produktion av en normal skörde- och
marknadsföringsduglig skörd. På utsädesodlingarna bör man iaktta en lämplig växtföljd.
Utsädesodlingar skall inte anläggas på vändtegarna vid radodling.
6.3 Översiktsgranskning
Vid odlingsgranskningen skall först konstatera om odlingen är korrekt: är odlingen
homogent av samma anmälda sort och odlas ifrågavarande sort på den areal som
anmälts. Beståndets sort identifieras utgående från sortkännetecknen. I fastställandet av
sorten skall ingå en detaljerad granskning av individer från beståndet, varvid från
slumpmässigt valda individer undersöks alla väsentliga kännetecken.
Om beståndets kännetecken överensstämmer med kännetecknen för den anmälda sorten
påbörjas en översiktsgranskning av odlingen. Sortäkthet, främmande arter och sjukdomar
skall alltid undersökas genom granskning av kontrollrutor. Sorten identifieras genom att
man plockar ca 20 individer efter varandra från en sårad och kontrollerar att deras
kännetecken överensstämmer med kännetecknen som presenteras i sorttabellerna. När
individerna lösgörs i sin helhet efter varandra, kan man observera till exempel avvikande
växtsätt hos sidoskotten. Sortegenskaperna kontrolleras på huvudskottet. Om odlingen
består av flera jordbruksskiften granskas sortäktheten separat för varje skifte. Man bör ge
akt på sortäktheten genom hela odlingsgranskningen.
I korspollinerade växter bör odlingen granskas i sin helhet med avseende på sortäktheten.
Avvikande individer kan urskiljas genom att de skiljer sig från mängden på basen av
höjden, växtsättet, utvecklingsrytmen eller någon annan motsvarande egenskap.
34
Vid översiktsgranskningen rör man sig på odlingen så att hela arealen granskas också
tvärs över såraderna. Särskilt åkerkanterna och området under ellinjerna bör granskas
noggrant. Om det finns sprutspår på skiftet går det bra att röra sig längs dessa. Genom att
utnyttja sprutspåren säkerställer man att hela skiftet blir kontrollerat med jämna intervaller.
Genom att använda spåren sparar man också krafter till att observera beståndet. I
liggbestånd skall man huvudsakligen röra sig tvärs över såraderna.
Vid granskningen görs oavbrutet observationer om växtbeståndets enhetlighet samt om
förekomsten av främmande arter och sorter, sjuka individer, ogräs och flyghavre. En bra
metoder är att skriva in provrutorna och de gjorda observationerna i ett häfte, där de
senare vid behov kan hittas. Vid översiktsgranskningen undersöks också
markvegetationen. Odlingsväxtindivider mellan såraderna ger tips om förfrukten och säkrar
därigenom de uppgifter odlaren lämnat. I samband med översiktsgranskningen är det
också skäl att göra observationer på den plats där sådden inletts, eftersom man där kan få
besked om hur noggrant såmaskinen har rengjorts från frön efter föregående sådd.
6.3.1 Isoleringsavstånd
Syftet med isoleringsavstånd är att minska en försämring av äktheten som främmande
frömjöl förorsakar. Utsädesodlingen skall också vara tillräckligt isolerad från andra odlingar
för att man skall undvika spridning av utsädesburna sjukdomar och sammanblandning av
utsädesskörden vid skördandet. Isoleringsavstånden har fastställts artvis, per utsädesklass
och för vall- och foderbaljväxter också enligt odlingens storlek.
I samband med granskningen av odlingen undersöker man om det finns växtbestånd med
risk för inkorsning närmare än de fastställda isoleringsavstånden. Odlingar som inte med
säkerhet kan bevisas vara av samma sort som den granskade odlingen anses vara en
annan sort. Om de isoleringsavstånd som krävs inte uppfylls föreslår odlingsinspektören
att den del av odlingen förkastas som ligger närmare det isoleringsavstånd som krävs. Om
odlingsinspektören föreslår att t.ex. ett skifte eller en del av ett skifte i en vallfröodling
förkastas på grund av risk för korsning, skall arealen som förkastas slås före tröskningen.
Odlingsinspektören skall anteckna åtgärdsförslaget i protokollet och i efterhand kontrollera
att förslaget har följts.
Om det finns skog mellan utsädesodlingar med två olika sorter av t.ex. timotej, kan
isoleringsavståndet anses vara uppfyllt. Som ’skog’ kan man dock inte räkna t.ex. en
björkallé eller ett videsnår.
Olika utsädesklasser har olika krav på isoleringsavstånd. Om en odling har begärts till en
högre klass än vad isoleringsavståndet tillåter, skall inspektören utreda om odlingen kan
godkännas till en lägre utsädesklass. Ibland kan det vara ett bättre alternativ att förkasta
en del av odlingen och godkänna resten till basutsädesklassen. Detta är dock
undantagsfall, och inspektören måste före han vidtar en sådan åtgärd ta kontakt med
uppdragsgivaren. En förklaring bör tilläggas under ’anmärkningar’ i protokollet.
Det är på odlarens ansvar att ta reda på handelspartibeteckningen för grundutsädet som
använts på grannens odling. Detta gäller de arter för vilka det finns krav gällande
isoleringsavståndet: bl.a. råg, rybs, raps, gräs, klöver och hampa.
Exempel.
På en utsädesodling vill man producera basutsäde av råg. Vid produktion av basutsäde av
råg är isoleringsavståndskravet 300 m och vid produktion av certifikatutsäde 250 m. Om
det finns ett annat rågbestånd av annan sort på ett avstånd av 270 m från
35
rågutsädesodlingen, kan utsädesodlingens utsädesklass föreslås godkännas till
certifikatutsäde (C). I detta fall kan utsädesodlingen godkännas i sin helhet.
För vallväxter kan korsning förorsakas förutom av för nära belägna odlingar av samma art
också av slåtterängar, skyddszoner och –remsor, icke odlingsbar mark och motsvarande
områden. Om en slåtteräng som befinner sig närmare än det isoleringsavstånd som krävs
har slagits före granskningen är det viktigt att utreda om slåttern skett före växtbeståndets
blomning. Om detta förblir oklart förkastas odlingen eller en del av den. Vid uppskattning
av risken för korsning förorsakad av växtbestånd på dikesrenar eller icke odlingsbar mark
granskas växtbeståndets riklighet och dess avstånd från den odling som granskas. I regel
beaktas endast växtbestånd som till sin täthet motsvarar utsädesodlingen. På icke
odlingsbar mark och dikesrenar är andelen av t.ex. timotej, ängssvingel eller rödklöver ofta
mycket liten, och orsakar därför i allmänhet ingen risk för korsning.
6.3.2 Ogräsväxter
Sådana arter som är svåra att avlägsna genom sortering anses vara skadliga ogräsväxter.
Avlägsnande av skadliga ogräsväxter underlättar iordningsställandet av skörden och
minskar sorteringsförlusterna avsevärt. Vid utsädesproduktion av vall- och vallbaljväxter
bör man fästa särskild uppmärksamhet vid mängden fleråriga ogräsväxter på odlingen,
eftersom alla frön inte kan avskiljas genom sortering. I de artvisa avsnitten 7.1-7.19 finns
de skadliga ogräsväxterna uppräknade art- eller artgruppsvis.
Odlingsinspektören kan föreslå förkastande av en del av en vall- eller vallbaljväxtodling om
förekomsten av t.ex. främmande arter eller ogräsväxter är riklig. Om ogräsväxterna har
invaderat en viss del av en vallväxtodling helt (huvudgrödan är en annan än den som
odlas till utsäde) skall en sådan areal förkastas i odlingsgranskningen. Ibland kan slåtter av
t.ex. ett första årets rödklöverskifte som invaderats av baldersbrå ge en avsevärd
förbättring av skiftets skick det följande skördeåret.
Ogräsväxtarterna räknas upp i odlingsgranskningsprotokollet på den plats som reserverats
för ändamålet. Man gör även en bedömning av förekomstens omfattning.
6.3.3 Flyghavre
Definitioner:
Med utsädesproduktionslägenhet avses ett gårdsbrukskomplex bestående av en eller flera
lägenheter som bedriver utsädesproduktion och som sköts från samma driftscentrum.
Med flyghavreregister avses register som upprätthålls av landsbygdsnäringsmyndigheten
över de områden där flyghavre har förekommit.
Med utsädesodling avses odling där ett fröparti avsett att användas som utsäde
produceras. En utsädesodling kan finnas på ett eller flera jordbruksskiften.
Med jordbruksskifte avses ett enhetligt område som hör till ett basskifte och på vilket odlas
en växtart för ett speciellt syfte.
Med basskifte avses ett i geografiskt hänseende sammanhängande odlingsområde som
begränsas av till exempel en kommungräns, en stödområdesgräns, ett vattendrag, ett
kantdike, en väg eller en skog.
Med skifte som är under uppsikt avses ett jordbruksskifte där flyghavre påträffats och som
införts i flyghavreregistret.
OBS! Ett basskifte kan vara infört i kommunens flyghavreregister men inte i SITY:s
register, eftersom SITY hanterar flyghavreskiftena på jordbruksskiftesnivå och kommunen
på basskiftesnivå.
36
6.3.3.1 Inledande av utsädesproduktion och flyghavre
När en ny lägenhet inleder utsädesproduktion granskar SITY i samband med
registreringen av odlingsgranskningsanmälan om lägenheten är införd i kommunens
flyghavreregister. En lägenhet som inleder utsädesproduktion omfattas av samma
flyghavrebestämmelser och restriktioner som en lägenhet där utsäde har producerats
tidigare.
Exempel 1.
Ett av lägenhetens skiften finns i kommunens flyghavreregister. På lägenheten har inte
tidigare producerats utsäde. Odlaren frågar om han kan börja producera utsäde av korn
och ängssvingel på lägenheten.
Svar: Ett skifte begränsar inte möjligheterna till utsädesproduktion på lägenheten. Man bör
dock komma ihåg att det inte är möjligt att odla havre eller någon sort som man producerar
utsäde av på skiftet som finns i flyghavreregistret.
Exempel 2.
Två av lägenhetens skiften finns i kommunens flyghavreregister. På lägenheten har inte
tidigare producerats utsäde. Odlaren frågar om han kan börja producera utsäde av rybs
och havre på lägenheten.
Utsädesproduktionen av korn kan å sin sida inte inledas innan minst ett skifte har avförts
ur flyghavreregistret. Två skiften begränsar inte möjligheterna till utsädesproduktion på
lägenheten, om man har för avsikt att producera utsäde av rybs. Man bör dock komma
ihåg att det inte är möjligt att odla havre eller någon sort som man producerar utsäde av på
skiftet som finns i flyghavreregistret.
6.3.3.2 Att söka efter flyghavre i beståndet
Flyghavren observeras bäst i motsol. Om inspektören hittar en flyghavreindivid lönar det
sig att granska området runt flyghavrefyndet, eftersom flyghavren ofta förekommer i
härdar. Det lönar sig även att notera att en del av flyghavreindividerna kan vara i nivå med
beståndet eller under detta. Viktiga områden att granska i fråga om flyghavre är områden
under ellinjer, djurstigar och kanterna invid diken och åar. Den första flyghavren hittas ofta
längs kanterna på skiftet. Om inspektören observerar flyghavre hos grannen lönar det sig
att undersöka utsädesodlingsskiftet och dess kanter särskilt noggrant. Inspektören skall
göra en anmälan om eventuell flyghavre som hittas på grannens sida till kommunen.
6.3.3.3 Om flyghavre konstateras
Om odlaren inte deltar i odlingsgranskningen och odlingsinspektören konstaterar flyghavre
får denna inte lösgöras, utan flyghavren lämnas kvar och märks ut med t.ex. en käpp
eller ett färgband varefter odlaren meddelas om fyndet. Om identifikationen leder till en
tvist skall individen lösgöras helt och hållet med rötter och skickas till SITY för
identifikation. Om odlaren eller inspektören misstänker att flyghavreföroreningen kommer
från grundutsädet, skall flyghavreindividerna lämnas kvar och märkas ut med t.ex. en käpp
varefter grundutsädets förpackare och SITY kontaktas omedelbart.
Om en flyghavreindivid konstateras lönar det sig alltid att granska fyndplatsens närområde
särskilt noggrant, eftersom det kan finnas flera flyghavrestrån.
37
Om flyghavre hittas skall inspektören rita en karta, på basen av vilken platsen för
flyghavreförekomsten lätt kan lokaliseras följande år. Hela basskiftet skall ritas in på
kartan. På kartan skall också jordbruksskiftets gränser ritas in. Det lönar sig att märka ut
eventuella ellinjer, lador o. dyl. Flyghavreförekomsten kan märkas ut t.ex. med avstånd i
meter till klart lokaliserbara objekt. Dessutom antecknas odlarens namn, datum och
odlingsgranskningsnummer på kartan. Enklast och bäst löser man dock situationen om
man har tillgång till en flygbildskarta, där flyghavreförekomsten och jordbruksskiftets
gränser kan märkas ut.
Om meningsskiljaktigheter uppstår angående identifieringen av flyghavre skickas ett
flyghavreprov till adressen Evira, PB 111, 32201 LOIMAA, och försändelsen märks med
’flyghavreprov’. Identifieringen av flyghavre är avgiftsfri.
6.3.3.4 Flyghavre konstateras på en utsädesodling
Huvudregeln är att utsädesodlingen förkastas om flyghavre konstateras på odlingen. Om
utsädesodlingen omfattar två eller flera jordbruksskiften, och på ett jordbruksskifte
konstateras högst fyra plantor av flyghavre, kan skörden från de jordbruksskiften som
konstaterats vara flyghavrefria godkännas för utsädesproduktion, under förutsättning att
flyghavren plockas. Fröskörden från det jordbruksskifte där flyghavre påträffats skall kunna
bärgas och hanteras utan att skörden från det flyghavreförorenade skiftet hamnar i det
parti som är avsett för certifiering. Utsädesodlingen skall förkastas om det föreligger risk
för att flyghavren sprids till skörden som odlas till utsäde.
Flyghavre som förekommer på lägenheten skall alltid omedelbart bekämpas genom
plockning eller på något annat sätt. Inspektören kan föreslå att odlingen eller en del av den
godkänns först efter att han konstaterat att flyghavren avlägsnats. Detta gäller lägenhetens
samtliga åkrar och områden, oberoende av flyghavreförekomstens omfattning eller
avstånd till utsädesodling.
Om flyghavre förekommer på lägenheten, måste inspektören alltid när han föreslår
godkännande av utsädesodlingen vara säker på att det inte finns någon risk för att
flyghavre hamnar i ett parti som är avsett till utsäde. Inspektören kan dessutom alltid
kontakta SITY och föreslå att omgranskningar utförs på de skiften som är avsedda för
utsädesproduktion på lägenheten. Behovet av omgranskning skall omedelbart meddelas
till SITY. Om odlaren eller uppdragsgivaren begär omgranskning betalar odlaren eller den
som begär granskningen för granskningen.
6.3.3.5 Flyghavre observeras på en grannlägenhet
Om flyghavre förekommer på ett skifte på grannlägenheten till ett utsädesodlingsskifte,
måste man försäkra sig om att flyghavren plockas omedelbart. Inspektören skall
omedelbart kontakta kommunen. Om landsbygdssekreteraren är på semester el. dyl. skall
inspektören ta kontakt med ELY-centralen. Flyghavre som observeras hos grannen
inverkar inte på godkännandet eller förkastandet av en utsädesodling.
6.3.3.6 Bekämpningsplan/bekämpningsanvisning på en utsädesproduktionslägenhet
Odlaren skall få en bekämpningsanvisning eller bekämpningsplan för ett skifte där
flyghavre observeras. Bekämpningsanvisningen eller bekämpningsplan är synnerligen
viktig, eftersom kommunen enligt den flyghavrelagen inte får utföra flyghavrefrihetskontroll
utan bekämpningsanvisning. Bekämpningsanvisningen kan uppgöras av en
38
odlingsinspektör, och kommunens landsbygdssekreterare fattar beslut om anvisningen.
Samtidigt avgör landsbygdssekreteraren huruvida föroreningen är så omfattande att
lägenheten behöver en bekämpningsplan. Bekämpninganvisningen bifogas
odlingsgranskningsprotokollet. Bekämpningsanvisningsblanketter fås från SITY och på
Eviranet.
När inspektören hittar flyghavre på en utsädesodling skall han genast underrätta
kommunen om detta. Inspektören skall skicka bekämpningsanvisningarna till kommunen
så snart som möjligt, så att landsbygdsmyndigheten hinner vidta nödvändiga åtgärder i tid.
SITY meddelar om alla flyghavreobservationer till kommunens landsbygdssekreterare
under efterföljande vinter. Med samma meddelande sänder SITY de uppgjorda
bekämpningsanvisningarna till landsbygdssekreteraren, om anvisningen har bifogats
odlingsgranskningsprotokollet.
Inspektörerna kan även utföra flyghavrefrihetskontroller på skiften som är under uppsikt.
SITY meddelar också om dessa flyghavrefrihetskontroller till kommunen under
efterföljande vinter.
Exempel på flyghavre i en utsädesodling och på en utsädesproduktionslägenhet.
X
UO
= flyghavre
= utsädesodling (alla UO:r är skiften i samma utsädesodling, där också
övrig produktion av UO-sorter ingår)
= annan odling, av en sort som inte produceras till utsäde
Annan
=
UO 1
UO 2
skifte
Annan
xxxxx
→
Utsädesodlingen kan godkännas
efter att flyghavren har plockats.
UO 1
UO 2
UO 3
xxxx
Det flyghavreförorenade skiftet
UO 3 förkastas. UO 1 och UO 2
→
–skiftena kan godkännas efter att
flyghavren har plockats.
UO x
UO x
UO
→ Hela utsädesodlingen förkastas.
UO
UO
UO xxxxx → Hela utsädesodlingen förkastas
Ett flyghavrefynd leder endast till förkastande av den aktuella utsädesodlingen, och
lägenhetens övriga utsädesodlingar kan alltså godkännas.
Exempel
På en lägenhet produceras utsäde av två vetesorter. På ett skifte med den ena sorten
hittas fem flyghavreindivider. Endast den utsädesodling där flyghavren hittats förkastas.
Om flyghavre hittas i en flerårig utsädesodling, kan man följande år producera utsäde på
de övriga skiftena i utsädesodlingen förutom på det skifte där flyghavren hittades. Utsäde
kan inte produceras på skiftet som är under uppsikt i fråga om flyghavre, och beståndet av
39
den fleråriga arten på skiftet som är under uppsikt ska slås eller förstöras innan
inspektören kommer till lägenheten. Inspektören kan inte godkänna utsädesodlingen av
den aktuella sorten innan växtligheten på skiftet som är under uppsikt har förstörts.
Exempel
På en lägenhet produceras utsäde av Iki-timotej på tre skiften. På ett skifte med Iki
observerades år 2014 en flyghavreindivid. Odlaren måste år 2014 förstöra växtligheten till
exempel genom slåtter, besprutning och/eller plöjning.
Om odlaren inte har förstört timotejväxtligheten år 2014, kan odlaren år 2015 ta en gräseller torrhöskörd från skiftet som är under uppsikt. När inspektören kommer till lägenheten
ska beståndet vara slaget. Om så inte är fallet måste inspektören komma tillbaka för att
konstatera att slåttern är gjord i god tid innan tröskningen av fröskörden.
6.3.3.7 Att fortsätta med utsädesodlingen på en lägenhet där flyghavre konstaterats
Jordbruksskiftet där flyghavre observerats bildar ett skifte som är under uppsikt i fråga
om flyghavre. Ett skifte som är under uppsikt omfattas av följande bestämmelser:
- skiftet blir kvar under SITY:s uppsikt tills det konstateras vara fritt från flyghavre
under två på varandra följande år. Nedan anges när granskningen av ett skifte
under uppsikt godkänns som flyghavrefrihetskontroll.
- skiftet granskas årligen i samband med odlingsgranskningen.
- på ett skifte som är under uppsikt får man inte producera sorter som odlas till
utsäde eller odla havre. på ett skifte under uppsikt får inte man inte grunda en
flerårig frövall för utsädesproduktion.
- på ett skifte som är under uppsikt får man inte grunda en utsädesodling det år då
andra årets flyghavrefrihetskontroll utförs på skiftet.
- storleken eller formen på skiftet som är under uppsikt får inte ändras.
- på ett skifte som är under uppsikt skall bekämpningsanvisningen eller -planen (av
landsbygdssekreteraren) följas.
- kemisk bekämpning får inte användas på skiftet om inte planen eller anvisningen
förutsätter detta.
- om flyghavre förekommer på skiftet, skall den plockas eller bekämpas
omedelbart.
Antalet skiften som är under uppsikt
Om det på en utsädesproduktionslägenhet förekommer flyghavre på ett jordbruksskifte
(ett skifte är under uppsikt):
- är utsädesproduktion tillåten för alla arter
- kan utsädesproduktion bedrivas på andra skiften än skiftet som är under
uppsikt
Om flyghavre förekommer på två jordbruksskiften (två skiften är under uppsikt):
- är utsädesproduktion tillåten av timotej, rödklöver, rybs och raps
- kan utsädesproduktion bedrivas på andra skiften än skiftena som är under uppsikt
Om flyghavre förekommer på tre jordbruksskiften (tre skiften är under uppsikt):
- godkänns inte utsädesproduktion en så länge det finns fler än två skiften under
uppsikt på lägenheten.
Inspektören utför granskning på en lägenhet med skiften som är under uppsikt i fråga om
flyghavre
Odlingsinspektören granskar alltid ett skifte som är under uppsikt i fråga om flyghavre på
en utsädesodlingslägenhet. Om det på skiftet som är under uppsikt finns en sådan växtart
att en flyghavrekontroll inte kan utföras, skall inspektören endast fastställa växtarten. T.ex.
40
på rybs- eller rågåkrar kan granskningen inte utföras. Om flyghavren har bekämpats
kemiskt, plockats eller på något annat sätt bekämpats på skiftet, skall skiftet inte granskas.
Om det finns havre på ett skifte som är under uppsikt skall hela lägenhetens samtliga
utsädesodlingar förkastas, och inga granskningar av utsädesodlingarna utföras. Om havre
som odlas på ett skifte som är under uppsikt slås innan fröskörden mognar, kan
utsädesodlingarna godkännas. Inspektören skall konstatera att odlingen har slagits före
utsädesodlingarna godkänns.
SITY skickar tillsammans med odlingsgranskningsprotokollet en karta som ritats
föregående år över flyghavreförekomstens läge till odlingsinspektörerna. Man måste då
ovillkorligen granskas de platser där flyghavre tidigare har hittats. Inspektören skall också
kontrollera att bekämpningsanvisningen eller –planen har efterföljts.
Om flyghavre konstateras på ett skifte som är under uppsikt skall flyghavren plockas innan
utsädesodlingen kan godkännas. Flyghavrekontrollåren räknas då igen om från början.
Om kommunens landsbygdssekreterare har utfört en granskning före odlingsinspektören
behöver odlingsinspektören inte granska skiftet igen. Resultatet av granskningen skall
dock antecknas i protokollet, med en anmärkning om att granskningen har utförts av
landsbygdssekreteraren.
Odlingsinspektören skall meddela kommunen om utförd granskning. Detta är
väsentligt för att landsbygdssekreteraren skall veta att skiftet granskats. SITY önskar dock
att om situationen t.ex. är den att
- basskiftet är 10 ha,
- andelen som är under uppsikt är 8 ha,
- det på skiftet som är under uppsikt kan göras en flyghavrekontroll (rätt art och
ingen flyghavrebekämpning gjord på skiftet),
- det på resterande jordbruksskifte på 2 ha också med avseende på arten och
bekämpningssituationen kan göras en flyghavrekontroll,
granskar odlingsinspektören hela basskiftet på 10 ha och meddelar kommunen om utförd
granskning. Orsaken till denna begäran är att odlaren på detta sätt också blir fri från
kommunens anteckning om flyghavre. Kommunens arbete underlättas dessutom också
när kommunens landsbygdssekreterare inte behöver granska hela basskiftet på nytt eller
utföra en första granskning på bara 2 ha. SITY betalar i sådana situationer den extra
granskningen av 2 ha.
6.3.3.8 Avförande ur flyghavreregistret och från SITY:s uppsikt
Lägenheten avförs ur kommunens flyghavreregister när flyghavre inte har observerats vid
den officiella flyghavrekontrollen under två på varandra följande somrar. Kommunen
granskar alltid hela basskiftet, och från SITY:s uppsikt avförs det jordbruksskifte där
flyghavre konstaterats. Granskningen måste utföras när flyghavren har bildat vippa.
Granskningen godkänns inte som flyghavrekontroll, om
- det på skiftet odlas havre, rybs, raps, senap, råg, kummin eller potatis
- skiftet är i träda, i vall eller lider svårt av liggsäd
- det på skiftet har bekämpats flyghavre t.ex. genom plockning, med
bekämpningsmedel eller genom slåtter
- andra odlingstekniska åtgärder förhindrar observation av flyghavre.
Exempel
På ett skifte som är under uppsikt har man anlagt en viltåker som har såtts in med olika
arter. Kan flyghavrekontrollen utföras?
41
Godkännandet av en viltåker för flyghavrekontroll beror på vilka arter som har såtts och på
skötseln av viltåkern. Viltåkrar kan i regel inte godkännas för flyghavrekontroll eftersom de
ofta sås in med rybs, raps eller havre, och den av växtligheten är flerårig. Observationen
av flyghavre är i praktiken mycket svår, om beståndet består av olika arter av olika höjd.
Det samma gäller skiften där det finns rikligt med (höga) ogräsväxter, såsom mjölktistel.
Om det inte är möjligt för inspektören att observera flyghavren ordentligt ska granskningen
inte utföras.
Kontroll av flyghavreskiften
Vall
Råg
Rybs, raps
Havre
Potatis
Radodlingsgrödor
Lin
Ärt
Vete, korn
Lin
Ärt
Vete, korn
Viltåker
Öppen/stubb/träda
/etc.
Odlaren uppger sig
ha plockat
flyghavren eller
använt kemisk
bekämpning
Vad kontrolleras
Skiftet som är
under uppsikt
kontrolleras inte,
kontrollera
bokföringen
Vad antecknas i protokollet
Anteckning: Ej kontrollerat
Ersättning för kontrollen
Ingen skild ersättning, ingår
i grundavgiften
Skiftet kontrolleras
om odlaren uppger
att flyghavren inte
har bekämpats.
Om odlaren uppger
att flyghavren har
bekämpats,
kontrollera endast
bokföringen.
Skiftet som är
under uppsikt
kontrolleras inte,
kontrollera
bokföringen
Skiftet som är
under uppsikt
kontrolleras inte,
kontrollera arten
och sorten i
bokföringen.
Anteckning: Har
kontrollerats, ej bekämpat
Betalas enligt den
kontrollerade arealen
Anteckning: Ej kontrollerat,
har bekämpats
i grundavgiften
Anteckning: Ej kontrollerat
i grundavgiften
Anteckning: Ej kontrollerat,
har bekämpats
i grundavgiften
Vem betalar för kontrollen, när arten som odlas och behandlingen av skiftet tillåter
att kontrollen utförs
Beskrivning av fallet
Flyghavre hittades på ett skifte
under uppsikt vid föregående
års odlingsgranskning
Flyghavre hittades på ett
basskifte, som under året för
fyndet var uppdelat i två
odlingsskiften. Fyndet gjordes
vid odlingsgranskningen.
På lägenheten finns ett skifte
med undantagslov
Vem kontrollerar
Odlingsinspektören
Vem betalar
Uppdragsgivaren
Odlingsinspektören
Uppdragsgivaren betalar för kontrollen av
skiftet som är under uppsikt, Evira betalar
för tilläggskontrollen av arealen.
Kommunen/odlingsinsp
ektören
Om odlingsinspektören kontrollerar
betalas det av Evira
42
6.3.3.9 Anskaffning av tilläggsjord och arrenderad jord till en utsädesproduktionslägenhet:
Vid anskaffning av tilläggsjord eller arrenderad jord bör man försäkra sig om att området
inte är infört i kommunens flyghavreregister. Om skiften på området likväl finns i
kommunens flyghavreregister, är huvudprincipen att skiftena bildar skiften som är under
uppsikt (se ovan). I specialfall kan undantagslov beviljas. Undantagslovet skall ansökas
skriftligt på förhand från SITY. Anvisningar och blankett för sökande av undantagslov finns
på adressen www.evira.fi och kan även fås från SITY.
6.3.3.10 Sammanslagning av två skiften, av vilka det ena finns i kommunens
flyghavreregister
Om en odlare slår ihop ett skifte som finns i flyghavreregistret med ett rent skifte, hanteras
den del av det nybildade skiftet som finns i registret som ett skifte som är under uppsikt.
På den rena delen kan utsädesproduktion alltså vara möjlig, men för den del som finns i
flyghavreregistret gäller samma begränsningar som annars för ett skifte som är under
uppsikt. Saken kräver dock alltid undantagslov av Evira och varje fall behandlas separat.
Anvisningen gäller endast utsädesproduktion, och inverkar inte på flyghavreregistret som
upprätthålls av kommunen. Det sammanslagna skiftet införs i sin helhet i
flyghavreregistret.
Litteratur om flyghavre:
Jalli, H. och Paju, R. Hukkakaura. Kirjallisuuskatsaus 2002. MTT:n selvityksiä 8.
Nätpublikation på adressen www.mtt.fi/mtts.
Kasvinsuojeluseura ry.
Lag och förordningar
Lag om bekämpning av flyghavre (185/2002)
Jord- och skogsbruksministeriets förordning om bekämpning av flyghavre (326/2002)
Jord- och skogsbruksministeriets förordning om om flyghavre vid utsädesproduktion
(2/2015).
6.4 Granskning av kontrollrutor
Syftet med granskningen av kontrollrutor är att fastställa beståndets sortäkthet samt
andelen främmande odlingsväxtarter och sjukdomsdrabbade individer i utsädesodlingen.
Dessutom gör man observationer om ogräsförekomsten i kontrollrutorna. Målsättningen är
att ge en klar och jämförbar bild av hurudan skörd odlingen kommer att ge. När
inspektören anger sina observationer enligt mängden av främmande arter och sorter eller
sjukdomsdrabbade individer per kontrollruta, minskar skillnaderna mellan inspektörer
beträffande vad som är ’mycket’ och ’litet’.
6.4.1 Val av kontrollrutor och observationer på kontrollrutorna
Inspektören väljer ut kontrollrutor på varje skifte som är i utsädesproduktion i förhållande
till skiftenas arealer. Det lönar sig att räkna ut antalet kontrollrutor för respektive skifte på
förhand innan granskningen inleds. Inspektören fördelar på förhand kontrollrutorna jämnt
på de olika delarna av skiftet, så att de exakta platserna för kontrollrutorna väljs
slumpmässigt.
43
Inspektören kan välja ut den exakta platsen för kontrollrutan exempelvis så att han på
förhand beslutar att ta 40 steg framåt och därefter fem steg åt höger. Kontrollrutans plats
får därefter inte ändras så att en avvikande planta som observeras bredvid den på förhand
bestämda kontrollrutan kommer med, eller så att en sjukdomsdrabbad planta i
kontrollrutan lämnas bort. Det kan likväl vara ändamålsenligt att flytta kontrollrutan om den
råkar hamna på en exceptionellt dålig del av beståndet, där växtligheten är så gles eller
har lidit av växtförhållandena så att inga tillförlitliga observationer beträffande sortäktheten
kan göras.
Kontrollrutorna granskas mycket noggrant och varje avvikande individ undersöks. Antalet
avvikande individer, odlingsväxter av annan art och sjukdomsdrabbade individer som
observeras på provrutorna antecknas på en separat minneslapp eller i ett häfte, varifrån
endast de sammanlagda totalmängderna antecknas i protokollet. Noggrannare
specificering behövs endast om det finns betydande skillnader i resultaten skiftena
emellan, och t.ex. förkastande av ett skifte eller en del av det skulle förbättra skördens
kvalitet väsentligt. Resultaten kan då vid behov ges på en separat karta eller annars
specificeras skiftesvis i protokollet.
6.4.2 Kontrollrutornas antal
För granskningen av kontrollrutor skall odlingsinspektören ställa antalet kontrollrutor i
förhållande till odlingsarealen. Ju större odling som skall granskas, desto fler kontrollrutor
görs upp. Om odlingen är större än 10 ha delas den i två eller flera lämpliga, högst 10 ha
stora områden. Inspektören gör för varje 10 ha:s område upp minst det antal kontrollrutor
som framgår av tabellen nedan.
Minimiantalet kontrollrutor per odling är:
Odlingens areal (ha)
1–2
3–4
5–7
8 -10
Kontrollrutornas antal minst (st.)
4
8
12
16
T.ex. på en 22 ha stor odling uppgörs minst 16 + 16 + 4 = 36 kontrollrutor, där man
undersöker artrenhet, utsädesburna sjukdomar och sortäkthet.
6.4.3 Kontrollrutans storlek
Kontrollrutans storlek varierar enligt växtart, utsädesklass som produceras och egenskap
som skall observeras. Kontrollrutans storlek anges separat för respektive art och
utsädesklass av arten i de artvisa anvisningarna nedan (avsnitt 7). T.ex. i en veteodling
med certifikatutsäde av 1. generationen (C1) fastslås sortäktheten och utsädesburna
sjukdomar på en 1 m2 kontrollruta och artrenheten på en 10 m2 kontrollruta. När
granskningen görs lönar det sig inte att välja ut två skilda kontrollrutor för olika ändamål,
utan i stället först observera äktheten, sjukdomarna och främmande sorter på en 1 m2
kontrollruta och sedan förstora kontrollrutan med 9 m2 till en större kontrollruta för
undersökande av främmande arter.
44
6.4.4 Sortäkthet
Inspektören undersöker sortäktheten i kontrollrutorna utgående från sortkännetecknen (se
avsnitt 7). Växterna som växer i kontrollrutan granskas som individer. Inspektören
observerar i huvudsak de primära sortkännetecknen. Om de primära sortkännetecknen
inte passar in på individen som granskas observeras de sekundära kännetecknen. Om
individen avviker märkbart från sortbeskrivningen och andra individer i växtbeståndet,
konstaterar inspektören den vara en avvikande individ. Antalet avvikande individer
antecknas i odlingsgranskningsprotokollet som avvikande individer (st.)/antalet undersökta
kontrollrutor (st.) x kontrollrutornas storlek (m2). I protokollet antecknas alltid det
sammanlagda antalet avvikande individer på kontrollrutorna. I protokollet skriver man
också ett kort sammandrag över egenskaperna på basen av vilka de avvikande individerna
identifierats. T.ex. i en odling av Belinda-havre: Inga kanthår på bladen.
SITY beslutar om odlingen kan anses som sortäkta, när man också beaktar
äkthetsresultaten från SITY:s försöksfält.
6.4.4.1 Godkännande eller förkastande av odlingen på basen av sortäktheten
När inspektören har fastställt kontrollrutornas antal på basen av odlingens areal, får det
totalt på odlingens provrutor finnas högst det antal avvikande individer som bestäms av
gränserna för godkännande i tabellen nedan. Om t.ex. odlingens areal är 6 ha och man
har gjort upp 12 st. kontrollrutor, skall utsädesodlingen godkännas och det finns högst 12
st. avvikande individer.
Om den sammanlagda totalmängden av avvikande individer på provrutorna hamnar
mellan gränserna för ”godkänd” och ”förkastad”, skall kontrollrutornas antal ökas med fyra i
taget tills man når ett resultat. Kontrollrutornas antal utökas upp till 36 kontrollrutor. Om
det då finns högst 43 st. avvikande individer kan odlingen godkännas. Om antalet
avvikande individer är 44 eller högre förkastas odlingen.
Gränsvärdena för godkännande och förkastande av en odlingsgranskning på basen av
sortäktheten i förhållande till antalet uppgjorda kontrollrutor är:
Kontrollrutornas
antal
4
8
12
16
20
24
28
32
36
Antalet individer av främmande sorter
Om lika många eller färre:
Om flera:
GODKÄNN
FÖRKASTA
1
10
6
15
12
19
18
24
22
30
27
35
31
39
36
44
43
44
6.4.5 Främmande arter
Under växtperioden skall skadliga främmande arter i mån av möjlighet avlägsnas från
utsädesodlingen. Odlingsinspektören kan ge rensningsuppmaningar, som också skall
45
antecknas i protokollet. Det lönar sig till exempel att rensa bort råg från höstvete, även om
den faktiska mängden råg är liten. Inspektören kan rekommendera att odlingen eller en del
av odlingen förkastas, om förekomsten av sådana främmande arter som är svåra att
sortera bort är så riklig att sorteringen inte är möjlig. Inspektören kan också rekommendera
att en sämre och en bättre del av odlingen tröskas separat, om t.ex. förfrukten har vuxit
igenom på bara ett skifte.
För de artpar av vall-, vallbalj- och oljeväxter som är svåra att skilja åt på basen av utsädet
används tabellerna för förkastande som gäller sortäktheten. På de artvisa sidorna i avsnitt
7 Arterna och granskningen av dem finns exempel på sådana artpar.
Inspektören räknar ihop antalet individer av främmande arter på provrutorna och antecknar
det sammanlagda antalet i odlingsgranskningsprotokollet. Om skiftena är mycket
varierande kan inspektören göra en skiftesvis specifikation åt uppdragsgivaren.
6.4.6 Utsädesburna växtsjukdomar i spannmålsbestånd
Flygsot på vete och korn, strimsjuka på korn och stinksot på vete samt sot på havre som
konstateras vid odlingsgranskningen är en följd av förorenat grundutsäde. För
uppdragsgivarens vidkommande är det ändå synnerligen viktigt att inspektören antecknar
alla sjukdomsdrabbade individer som observeras på kontrollrutorna i protokollet. På så sätt
kan uppdragsgivaren t.ex. förutse betningsbehovet.
Förekomsten av individer som smittats av flygsot på vete och korn, strimsjuka på korn,
stinksot på vete, havreflygsot eller mjöldryga antecknas i odlingsgranskningsprotokollet.
Antalet sjukdomsdrabbade individer anges som st./1 m2. Ifall inga växtsjukdomar
förekommer på kontrollrutorna, men inspektören hittar sjukdomsdrabbade individer någon
annanstans i beståndet, är det skäl att notera observationen t.ex. under ”anmärkningar” i
protokollet.
Stinksot får inte förekomma på en utsädesodling överhuvudtaget.
Inspektören skall också anteckna förekoms4ter av bomullsmögel och vitrost i protokollet.
Närmare information om identifieringen av utsädesburna sjukdomar finns i avsnitt 9.
6.5 Åtgärder som avtalats i samband med odlingsgranskningen
Odlingsinspektören och odlaren kan avtala om olika åtgärder som förbättrar skördens
kvalitet. Sådana är t.ex.
- bortrensning av främmande arter
- separat tröskning av ett skifte eller en del av ett skifte på grund av t.ex. främmande
arter eller ogräsväxter
- tröskning av områden med svår liggsäd som ett eget parti
- bortrensning av avvikande individer (i undantagsfall, kontakta SITY separat)
- bortrensning av ogräsväxter
- att slå eller låta bli att tröska svårt ogräsdrabbade områden.
Tröskning som eget parti kan rekommenderas endast då någon del av odlingen innehåller
klart flera främmande arter eller ogräsväxter, som man inte hinner rensa bort. Om en
sämre del tröskas tillsammans med en bättre del, kan den sämre delen öka
sorteringsförlusterna avsevärt eller förorsaka att hela partiet förkastas. Det kan mycket väl
46
vara till fördel för odlaren att t.ex. hålla ett bättre och ett sämre skifte åtskiljda, och på så
vis minska sorteringsförlusterna från den bättre delen.
Om man avtalar om att lämna bort delar av odlingen skall detta nämnas i
odlingsgranskningsprotokollet, och den del som lämnas bort föreslås förkastas. Ett område
med vall- och vallbaljväxter som förkastas skall skötselslås. Om inspektören föreskriver att
ett skifte skall slås, skall inspektören efter den avtalade tiden för slåttern kontrollera att den
förkastade arealen faktiskt har slagits.
6.6 Utsädesodlingar avsedda för produktion av hybrider samt granskningen
av dessa
Hybridproduktion kan förekomma av bl.a. solros, raps, rybs och råg. Utsädesodlingar som
är avsedda för produktion av en hybridsort granskas flera gånger under växtperioden, med
undantag av hybridråg som granskas en gång under växtperioden.
Inspektören skall separat fästa uppmärksamhet vid honlinjens hansterilitet, om man på
åkern producerar en hybridsort med hjälp av en hansteril honlinje.
Inspektören måste kontakta SITY när han granskar en utsädesodling, från vilken
man har för avsikt att producera en hybridsort. För olika hybridtyper ställs olika
slags fordringar, som måste tas i beaktande vid odlingsgranskningen.
6.7 Motiveringar till förkastande av en odling eller ett skifte (förutom
flyghavre)
Om det finns brister gällande exempelvis förfrukter eller isoleringsavstånd på en odling,
skall odlingsinspektören uppmana odlaren att t.ex. tröska skiftena som separata partier.
Det är också bättre för odlarens del att förkasta ett klart bristfälligt skifte eller uppmana
honom att tröska skiftet som ett separat parti, än att låta bli att anmärka om saken och
eventuellt förorsaka att hela skörden förkastas.
Motiveringar till förkastande är bland annat:
- Eventuell övrig produktion av sort som odlas till utsäde, av vilken skördas en
mogen fröskörd. Om den övriga produktionen har grundats med en lägre certifierad
utsädesklass än arealen som är avsedd för utsädesproduktion, förorsakar detta en
klassänkning för den skörd som produceras på utsädesodlingen. I detta fall skall
den övriga produktionen odlingsgranskas. Om den övriga produktionen har
grundats med den lägsta certifierade utsädesklassen för arten eller inte grundats
med certifikatutsäde överhuvudtaget, förkastas odlingen avsedd för
utsädesproduktion.
- Odlingens förfruktskrav uppfylls inte.
- Isoleringsavståndskraven uppfylls inte.
- Sortkännetecknen motsvarar inte den angivna sorten.
- Stinksot på vete.
Uppgifterna antecknas i odlingsgranskningsprotokollet i för dem avsedda punkter.
47
7 Arterna och granskningen av dem
Stamutsäde och förädlarmaterial granskas för alla arter enligt reglerna för basutsäde.
7.1 Vete
Förökningssätt
Självpollinerande
Utsädesklasser
Basutsäde 1 gen. (B1)
Förfruktsbegränsningar
Basutsäde: minst 2 år efter att på odlingen senast har odlats en
annan vetesort eller ett till sin äkthet okänt parti av samma sort.
Isoleringsavstånd
Sortbegränsningar
Skadliga odlingsväxter
Sortäkthet,
kontrollrutans storlek
certifikatutsäde 1 gen. (C1)
Certifikatutsäde: minst 1 år efter att på odlingen senast har
odlats en annan vetesort eller ett till sin äkthet okänt parti av
samma sort.
För höstvete räknas grundläggningsåret som förfruktsår.
Odlingarna skall placeras så att det inte finns risk för inblandning
vid tröskningen
Sortgruppering rekommenderas
Råg (särskilt i höstvete), korn, havre, rågvete
Vete och tvåradigt korn är i vissa falla svåra att skilja åt vid
sorteringen => ange i protokollet om kornet är två- eller flerradigt
Basutsäde
2 m2
Certifikatutsäde 1 gen.
1 m2
0,3 m2 (t.ex. 30 cm x 1 m)
Artrenhet,
Alla utsädesklasser
10 m2
Sjukdomar
Flygsot på vete
Stinksot på vete
1 m2
1 m2
Primära kännetecken
Sekundära kännetecken
- axbildning
- beläggning: axet, bladslidan,
flaggbladets undersida och stråaxeln
- växtens höjd
- axets form och täthet
- borstlängden
- axfärgen
- stiplernas antocyaninfärg
- skärmfjäll: behåring, skulderbredd,
skulderform, uddens längd och form
- ståndarnas antocyaninfärg
48
OLKAPÄÄ /
SKULDRA
MUOTO / FORM
LEVEYS / BREDD
MUOTO / FORM
TIHEYS / TÄTHET
TÄHKÄ / AX
VÄRI / FÄRG
KORRENNISKA /
STRÅ NEDANFÖR
AXET
TÄHKÄ /AX
HÄRMEISYYS /
VAXÖVERDRAG
VIHNEEN PITUUS / BORST:
LÄNGD
KEVÄTVEHNÄLAJIKKEIDEN TUNTOMERKKEJÄ / SORTKÄNNETECKEN HOS VÅRVETE
2015
Aallotar
4
5
vaalea/vit
/\-II
5
4
4
5
Aino
4
6
vaalea/vit
II-/\
6
2-3
6
5
Amaretto
6
6
vaalea/vit
/\
4
3-4
4
5
Anabel
6
8
vaalea/vit
/\
5
5
6
7
Anniina
7
7
vaalea/vit
II-\/
7
3-4
5
3
Bjarne
3
4
vaalea/vit
II-/\
4
5
3
3
Dafne
7
7
vaalea/vit
II
4
4
6
4
Demonstrant
6
7
vaalea/vit
II
3
5
5
5
Draco
7
8
vaalea/vit
/\
6
3
4
5
Epos
5
5
vaalea/vit
/\
5
5
3
4
Herttua
5
5
vaalea/vit
II
5
4
6
5
Krabat
6
8
vaalea/vit
II
6
3
6
3
Kreivi
6
7
vaalea/vit
/\
5
4
4
4
Kruunu
4
5
ruskea/färgad
/\
5
4
4
5
Lennox
7
7
vaalea/vit
/\
4
3
3
7
Lumikki
6
6
vaalea/vit
/\
6
3
7
6
49
MUITA TUNTOMERKKEJÄ
/ ÖVRIGA KÄNNETECKEN
Tsekkiläinen lajikekuvaus
Manu
4
6
ruskea/färgad
/\-II
4
3
50
4
6
OLKAPÄÄ /
SKULDRA
MUOTO / FORM
LEVEYS / BREDD
LÄNGD
MUOTO / FORM
TIHEYS / TÄTHET
TÄHKÄ / AX
VÄRI / FÄRG
KORRENNISKA /
STRÅ NEDANFÖR
AXET
TÄHKÄ /AX
HÄRMEISYYS /
VAXÖVERDRAG
Marble
9
7
vaalea/vit
/\-II
4
4
4
5
Puntari
3
5
vaalea/vit
II
6
5
5
6
Quarna
5
5
vaalea/vit
II
6
1
5
3
Seance
6
7
vaalea/vit
/\
5
5
6
6
Sertori
6
6
ruskea/färgad
II
7
9
2
3
Specifik
6
6
vaalea/vit
II
5
2-3
5
4
Trappe
8
6
vaalea/vit
/\-II
5
3-4
2-3
6
Wanamo
4
6
vaalea/vit
/\
6
2
4
6
Wappu
7
6
vaalea/vit
II
5
5
3
5
Wellamo
4
6
vaalea/vit
()
5
4
3
3
Wicki
7
6
vaalea/vit
/\
5
8
3
5
Zebra
5
6
vaalea/vit
II
5
4
4
3
Katso selitykset syysvehnän alla / Se kommentar under höstvetet
51
pitkävihneinen!
kale kapea / skärmfjäll smal
kärki usein taipunut / axet
often böjs
OLKAPÄÄ /
SKULDRA
MUOTO / FORM
LEVEYS / BREDD
MUOTO / FORM
TIHEYS / TÄTHET
TÄHKÄ / AX
VÄRI / FÄRG
KORRENNISKA / STRÅ
NEDANFÖR AXET
TÄHKÄ /AX
HÄRMEISYYS /
VAXÖVERDRAG
LÄNGD
SYYSVEHNÄLAJIKKEIDEN TUNTOMERKKEJÄ / SORTKÄNNETECKEN HOS HÖSTVETE
2015
Ada
8
5-6
vaalea/vit
II
3
2
3?
4
Arktika
4
4
vaalea/vit
/\
5
2
3
5
Ceylon
6
7
vaalea/vit
/\
4
4
5
7
Ellvis
6
8
vaalea/vit
/\
6
3
4
6
Event
6
8
vaalea/vit
/\
4
3
7
5
Frontal
8
8
vaalea/vit
/\
6
5
5
7
Gunbo
5
6
vaalea/vit
/\
5
2
2
5
Janne
7
6
vaalea/vit
/\
4
3
3
7
JB Asano
8
8
vaalea/vit
/\
3
3
5
5
Julius
6
7
vaalea/vit
/\
3
3
2
4
Lars
7
7
vaalea/vit
/\-II
5
4
4
5
Mariboss
7
5
vaalea/vit
/\
5
4
5
6
Nelson
6
8
vaalea/vit
II
5
3
4
5
Olivin
6
5
vaalea/vit
/\-II
4
2
5
3-5
52
olka pyöristynyt / skuldra
rundad
3
5
5
OLKAPÄÄ /
SKULDRA
MUOTO / FORM
4
TÄHKÄ / AX
VÄRI / FÄRG
KORRENNISKA / STRÅ
NEDANFÖR AXET
TÄHKÄ /AX
HÄRMEISYYS /
VAXÖVERDRAG
/\
LEVEYS / BREDD
vaalea/vit
LÄNGD
5
TIHEYS / TÄTHET
6
MUOTO / FORM
Skagen
SW Magnifik
5
5
vaalea/vit
/\-II
6
1-2
3
4
Tryggve
4
5
vaalea/vit
/\
6
2
3
5
Urho
4
6
vaalea/vit
II-\/
7
3
2
1
Kaikki numeroilla ilmoitetut ominaisuudet on arvosteltu asteikolla 1-9. / Gradering har gjorts på skalan 19.
Mitä pienempi arvo on, sitä aikaisempi-lyhyempi-harvempi-kapeampi lajike on. / Ju mindre numret är, desto tidigare-kortare-glesare-smalare är sorten.
Tähkän muoto / Axets form: I I=tasapaksu/parallel, / \=kärkeen kapeneva/avsmalnande, \ /=kärkeen levenevä/klubbformig, ( ) = sukkulamainen/spolformig
Olkapään muoto / Skuldras form: 1 = luisu/sluttande, 3 = hieman luisu/lätt sluttande, 5 = suora/plan, 7 = kohonnut/stigande
53
7.2 Korn
Förökningssätt
Självpollinerande
Utsädesklasser
annan kornsort eller ett till sin äkthet okänt parti av samma sort.
odlats en annan kornsort eller ett till sin äkthet okänt parti av
samma sort.
Isoleringsavstånd
Sortbegränsningar
Sortäkthet,
vid tröskningen.
Sortgruppering är rekommenderas
Råg, vete, havre, rågvete
Tvåradigt korn och vete är i vissa falla svåra att skilja åt, ange i
protokollet om kornet är två- eller flerradigt
Basutsäde
2 m2
1 m2
0,3 m2 (t.ex. 30 cm x 1 m)
Artrenhet,
10 m2
Sjukdomar
Flygsot på korn
Strimsjuka på korn
1 m2
1 m2
- antal rader i axet
- antocyaninfärgen på bladöronen
- axformen
- skärmfjällens längd i förhållande till fröet
- tidpunkten för axbildning
- axställningen
- basalborstens längd
- hullingar på sidoryggnerverna på yttre blomfjället
som omger kärnan
- kanthår vid kärnans bukfåra
- formen på fröets basaldel
- längden, böjningen på axspindelns nedersta
internod
- fröets färg: antocyanin, alueronskiktets färg
- växtens höjd
- axtätheten
- borstlängden i förhållande till axet,
antocyaninfärgen
54
VI
P
2t
Annabell
VI
P
2t
Anni
Barke
VI
VIII
P
P
2t
2t
P
P
Nej
Ja
Cerbinett
a
Charmay
Columbu
s
Fairytale
VI
P
2t
p
Nej
VI
VI
P
P
2t
2t
p
p
VI
P
2t
Fennica
VI
P
Grace
VI
Harbinge
r
Ingmar
Nedre
del
Övre del
Nedersta
Sort
Amber
Axspindelns segment
Axböjning
Hullingar på
sidoryggnerv
erna
Basalborst
Axtyp
Basaldel
Grup
SORTKÄNNETECKEN HOS KORN 2015
Axform
täthet medelmåttig, II
pp
mp
Rak
gles-medelmåttig, II
medeltät-tät,
II eller lite A, kort
pp-k
mp
Rak
svagt
upphöjd
Nej
Nej
Ganska tät, II
Pn
p-pp
kort, böjd kk
p
Nej
pp-k
kort, böjd kk
2t
p
Nej
gles- medelmåttig, II
p-pp
keskinkertainen,
böjd h-kk
P
2t
p
Nej
Pp
VI
P
2t
p
Nej
gles, II
mp
VI
P
2t
p
Nej
lite A, mycket gles
N
lång,
tämligen böjd
lång, böjd kk
Iron
VI
P
2t
p
Nej
Pp
aningen böjd
Luhkas
VI
P
2t
p
Nej
något gles, II
mp
Maaren
VI
P
2t
p
Nej
gles II
mp
keskinkertainen,
böjd kk
Kort
P
P
Nej
Nej
Övriga kännetecken
medelkort, böjd kk
medelkort,
nästan rak
Nästan rak
Något kort
mp-k
sidosmåaxen
uddformiga
sidosmåaxen
uddformiga
Rak
Rak
sidosmåaxen
uddformiga
sidosmåaxen
uddformiga
sidosmåaxen
uddformiga
sidosmåaxen
uddformiga
olemattomat
sivutähkylät
Småaxen ganska
upprätta
sidosmåaxen
uddformiga
Någon hulling kan finnas
55
Nedersta
Nedre del
Övre del
Axböjning
na
Hullingar på
sidoryggnerver
Basalborst
Axtyp
Basaldel
Grup
Axspindelns segment
Sort
Marthe
VI
P
2t
p
Nej
Axform
mp
Melius
VI
P
2t
p
Nej
gles II
pp
något böjd
Milford
VI
P
2t
p
Nej
täthet medelmåttig II
P
något böjd
Minttu
VII
V
2t
p
Nej
täthet medelmåttig –tät
Mp
NFC
Tipple
Overture
Posada
IX
P
2t
l
Nej
gles - medelmåttig, II
Mp
IX
VI
P
P
2t
2t
l
p
Nej
Nej
täthet medelmåttig
täthet medelmåttig II
p-pp
p-pp
Propino
Rambler
Rusalka
Saana
IX
VI
VI
VII
P
P
P
V
2t
2t
2t
2t
l
p
p
p
Nej
Nej
Nej
Nej
gles - medelmåttig, II
pp-k
pp-k
Upphöjd
Nästan rak
lång, böjd kk
kanthår vid bukfåran
Mp
Rak
Medelkort
Småaxen upprätta II
Salome
VI
P
2t
p
Nej
Medeltät-tät, II eller lite A,
ganska kort
Solist
VI
P
2t
p
Nej
gles-medeltät, lite A
kk-n
Soulmate
Streif
VI
VI
P
P
2t
2t
p
p
Nej
Nej
Mp
Sunshine
VI
P
2t
p
Nej
täthet medelmåttig,
tasaleveä-spolformig
gles, II
Nästan rak
Rak
aningen böjd
medelkort, aningen
böjd
keskinkertainen,
böjd kk
kort, aningen böjd
något böjd
P
Mp
sidosmåaxen
uddformiga
sidosmåaxen
uddformiga
sidosmåaxen
uddformiga
sidosmåaxen
uddformiga
sidosmåaxen
uddformiga
sidosmåaxen
uddformiga
Något kort, något
böjd
kaleet jyvää pidemmät
56
Nedersta
Nedre del
Övre del
Axböjning
na
Hullingar på
sidoryggnerver
Basalborst
Axtyp
Basaldel
Grup
Axspindelns segment
Sort
SW Mitja
VI
P
2t
p
Nej
Axform
Pp
Tocada
Trekker
VI
VI
P
P
2t
2t
p
P
Nej
Nej
gles II
p-pp
pp
Vilgott
Zhana
Jorma
Jyvä
Altti
VI
VI
XV
V
I
P
P
P
P
V
2t
2t
4t
4t
6t
P
P
P
L
P
Nej
Nej
Ja
Ja
Ja
gles II
medeltät, II
ganska gles, II
ganska gles, II
medeltät, lite A
p-pp
pp
n
n
mp
brant
brant
brant
inga blomfjäll
Alvari
Artturi
III
III
V
V
6t
6t
l
l
Ja
Ja
pp
n
brant
medel brant
Aukusti
III
V
6t
l
Ja
Täthet medelmåttig, II
medeltät II,
medellång
medeltät, II
mp
brant
härmeetön tähkä
klent med hullingar på
sidoryggnerverna
alueronskiktet svagt
färgat
Brage
Edel
Edvin
Eerik
Einar
Elmeri
Erkki
III
I
III
III
I
I
I
V 6t
V 6t
V 6t
V 6t
V 6t
V 6t
V 6t
l
p
l
l
p
p
p
Ja
Ja
Ja
Ja
Ja
Ja
Ja
mp
n
k
mp
k-n
k
mp
brant
brant
brant
brant
brant
brant
brant
Gaute
Jalmari
Justus
Kaarle
III
III
I
III
V
V
V
V
l
l
p
l
Ja
Ja
Ja
Ja
medeltät, II
Gles -medeltät, II
medeltät, II
Gles -medeltät, II
medeltät, II
Gles -medeltät, II
Tät, llite A,
kort-medelmåttig
medelgles, II
Gles -medeltät, II
gles, II
gles- medeltät II
mp
n
pp
pp
brant
brant
brant
brant
6t
6t
6t
6t
Något böjd
Något böjd
sivutähkylät melko
pystyt
sidosmåaxen
uddformiga
hyvin vähän väkäsiä
alueronskiktet färgat
57
Förklarning:
l
Ja
Axform
medeltät II
mp
brant
III
I
I
I
III
III
I
III
III
III
V
V
V
V
V
V
V
V
V
V
6t
6t
6t
6t
6t
6t
6t
6t
6t
6t
l
p
p
p
l
l
p
l
l
l
Ja
Ja
Ja
Ja
Ja
Ja
Ja
Ja
Ja
Ja
Täthet medelmåttig II
tät, A,tämligen kort
ganska gles, II
medelmåttig, II
gles- medelmåttig II
gles, II
medelmåttig, II
gles- medelmåttig II
ganska gles, II
mp
k
n
pp
k
mp-k
pp
mp
mp
mp
brant
mycket flack
brant
brant
brant
brant
medel brant
brant
brant
brant
Övre del
Nedre del
6t
na
V
Nedersta
Axböjning
Hullingar på
sidoryggnerver
Basalborst
Basaldel
III
Axtyp
Grup
Sort
Kunnari(pil
.)
Olavi
Polartop
Ragna
Severi
Tiril
Toria
Vertti
Vilde
Voitto
Wolmari
Axspindelns segment
kanthår vid bukfåran
alueronskiktet färgat
klena hullingar
Axböjning: vn= kraftigt böjt, n= böjt, k= medelmåttigt, mp= ganska upprätt, p= upprätt, hp= mycket upprätt
Axform: II= jämntjock, A= avsmalnande mot spetsen
Basalborst: k= korta, l= långa
pil. = pilosum, kanthår vid bukfåran
58
7.3 Havre
Förökningssätt
Självpollinerande
Utsädesklasser
Basutsäde och stamutsäde: minst 2 år efter att på odlingen
senast har odlats en annan havresort eller ett till sin äkthet okänt
parti av samma sort.
odlats en annan havresort eller ett till sin äkthet okänt parti av
samma sort.
Isoleringsavstånd
vid tröskningen
Sortgruppering är rekommenderas
Sortbegränsningar
Sortäkthet,
Korn, havre, råg, rågvete
Flerradigt korn och havre är i vissa fall svåra att sortera => ange
i protokollet om den främmande arten är fler- eller tvåradigt korn
Basutsäde
2 m2
1 m2
0,3 m2 (t.ex. 30 cm x 1 m)
Artrenhet,
10 m2
Sjukdomar
Havreflygsot
1 m2
- tidpunkten för vippbildning
- vippans form
- vippgrenarnas ställning
- skärmfjällens beläggning
- växtens höjd
- blomfjällen på kärnan
- borstighet
- kanthår på bladskivorna
- hårighet på den översta noden
- yttre blomfjällets vaxöverdrag, färg
- antalet basalhår på fröet och deras längd
- längden och bredden på fröets basalstjälk
59
HAVRESORTERNAS KÄNNETECKEN 2015
Lajike
Ryhmä
Kuoren väri
Solmu
Lehden
reunakarvat
Kantakarvat
Röyhyn muoto
Vippans form
Helpeen
härmeisyys
Kaleiden
härmeisyys
asento
ställning
Blomfjällets
vaxöverdrag
Skärmfjällets
vaxöverdrag
3
5
5
6
3
5
6
6
3
5
4
7
3
vaihtelee
omväxlande
3
2
3
ei helpeitä,
inga blomfjäll
5
Basalhår
Röyhylletulo
Vippgång
Kasvin
pituus
Växten
s längd
Vihneitä
Borst
sijoittuminen
orientering
2
Grupp
Skalets färg
Nod
Bladskivans
kanthår
II
Valkoinen, Vit
Kalju, Kal
Ei, Nej
Keskipitkät,
medellånga
4
4
Alku
IV, XV
Valkoinen, Vit
Kalju, Kal
On, Ja
Keskipitkät,
medellånga
4
3
Aslak
I ja II
Valkoinen, Vit
Kalju, Kal
Ei, Nej
5
4
3
Avanti
XV
Valkoinen, Vit
Kalju, Kal
On, Ja
6
3
3
Avenuda
XVII, XIII
Kuoreton,
Saknas
Karvainen,
Hårig
On, Ja
5
5
Avetron
Baub
2009.1968
(Harald)
I
Valkoinen, Vit
Kalju, Kal
Ei, Nej
lyhyet, korta
4
7
2
3
5
4
5
I
Valkoinen, Vit
Kalju, Kal
Ei, Nej
lyhyet, korta
4
5
1
3
5
5
5
Bor 09091
IV
Valkoinen, Vit
Kalju, Kal
On, Ja
lyhyet, korta
6
5
1
3
4
6
6
Belinda
IV
Valkoinen, Vit
Kalju, Kal
On, Ja
lyhyet, korta
6
4
1
3
5
7
6-7
Bettina
IV
Valkoinen, Vit
Kalju, Kal
On, Ja
5
5
2
3
4
7
6
Eemeli
II
Valkoinen, Vit
Kalju, Kal
Ei, Nej
lyhyet, korta
keskip.-pitkät
medellånga långa
5
5
1
3
6
4
7
Fiia
I
Valkoinen, Vit
Kalju, Kal
Ei, Nej
lyhyet, korta
5
4
4
3
5
3
6
Flocke
I
Valkoinen, Vit
Kalju, Kal
Ei, Nej
lyhyet, korta
4
5
4
4
4
7
IV
Valkoinen, Vit
Kalju, Kal
On, Ja
lyhyet, korta
4
4
2
5
5
7
Sort
Akseli
Iiris
vaihtelee
omväxlande
keskip.-pitkät
medellånga långa
3
Lajike
Ryhmä
Kuoren väri
Solmu
Lehden
reunakarvat
Sort
Grupp
Skalets färg
Nod
Bladskivans
kanthår
Ivory
I
Valkoinen, Vit
Kalju, Kal
Ei, Nej
Julius
II
Valkoinen, Vit
Kalju, Kal
Ei, Nej
VII
Kuoreton,
Saknas
Kalju, Kal
Ei, Nej
Lisbeth
Helpeen
härmeisyys
Kaleiden
härmeisyys
asento
ställning
Blomfjällets
vaxöverdrag
Skärmfjällets
vaxöverdrag
3
6
3
4
-
3
4
7
6
7
3
3
6
ei helpeitä,
inga blomfjäll
4
5
5
1
2-3
3
6
4
4
5
1
4
3
5
Kantakarvat
Basalhår
lyhyetkeskip.
Korta medellånga
keskip.-pitkät
medellånga långa
Röyhyn muoto
Vippans form
Röyhylletulo
Vippgång
Kasvin
pituus
Växten
s längd
Vihneitä
Borst
sijoittuminen
orientering
4
6
1
5
2
3
Marika
II
Valkoinen, Vit
Kalju, Kal
Ei, Nej
Matty
II
Valkoinen, Vit
Kalju, Kal
Ei, Nej
keskip.-pitkät
medellånga långa
keskip.-pitkät
medellånga långa
Meeri
I ja II
Valkoinen, Vit
Kalju, Kal
Ei, Nej
Keskipitkät,
medellånga
4
4
2
3
4
3
5
Mirella
II
Valkoinen, Vit
Kalju, Kal
Ei, Nej
Keskipitkät,
medellånga
7
6
3
3
4
5
5
Niklas
I JA II
Valkoinen, Vit
Kalju, Kal
Ei, Nej
Keskipitkät,
medellånga
4
7
2
3
5
6
6
Obelix
I
Valkoinen, Vit
Kalju, Kal
Ei, Nej
lyhyet, korta
3
4
1
3
5
4
4
Peppi
II
Valkoinen, Vit
Kalju, Kal
Ei, Nej
5
4
2
3
6
4
6
Riina
I, II
Valkoinen, Vit
Kalju, Kal
Ei, Nej
5
5
2
3
4
5
6
Ringsaker
II
Valkoinen, Vit
Kalju, Kal
Ei, Nej
Pitkät, långa
Ei
sovellettavis
sa
Pitkät, långa
jos löytyy?
Om finns
3
5
2
3
4
3
5
Rocky
I
Valkoinen, Vit
Kalju, Kal
Ei, Nej
lyhyet, korta
3
3
3
3
3
Roope
V
Keltainen, Gul
Kalju, Kal
Ei, Nej
pitkät, långa
5
6
2
5
4
3
4
Lajike
Ryhmä
Kuoren väri
Solmu
Lehden
reunakarvat
Kantakarvat
Röyhyn muoto
Vippans form
Helpeen
härmeisyys
Kaleiden
härmeisyys
asento
ställning
Blomfjällets
vaxöverdrag
Skärmfjällets
vaxöverdrag
3
5
5
7
Röyhylletulo
Vippgång
Kasvin
pituus
Växten
s längd
Vihneitä
Borst
sijoittuminen
orientering
3
6
4
Grupp
Skalets färg
Nod
Bladskivans
kanthår
Sofiina
I
Valkoinen, Vit
Kalju, Kal
Ei, Nej
Basalhår
lyhyetkeskip.
Korta medellånga
Steinar
XV
Valkoinen, Vit
Kalju, Kal
On, Ja
Pitkät, långa
3
5
2
3
5
5
8
Suomi
I
Valkoinen, Vit
Kalju, Kal
Ei, Nej
7
5
1
2
3
5
5
SW
Ingeborg
IV
Valkoinen, Vit
Kalju, Kal
On, Ja
lyhyet, korta
lyhyetkeskip.
Kortamedellånga
4
4
2
2-3
3
5
4
SW Vaasa
I
Valkoinen, Vit
Kalju, Kal
Ei, Nej
lyhyet, korta
4
4
3
2
5
6
5
Svala
II
Valkoinen, Vit
Kalju, Kal
Ei, Nej
Pitkät, långa
3-5
3
6
3-2
3
5
4
Venla
I
Valkoinen, Vit
Kalju, Kal
Ei, Nej
lyhyet, korta
5
5
3
3
5
3
5
XV
Valkoinen, Vit
Kalju, Kal
On, Ja
medellånga långa
5
3
1
2
4
4
7
Sort
Wilhelmiina
Viviana
XV
Valkoinen, Vit
Kalju, Kal
On, Ja
Röyhylle tulo: 3 aikaisin, 5
keskinkertaisesti, 7 myöhään
Pituus: 1 hyvinlyhyt, 3 lyhyt, 5
keskinkertainen, 7 pitkä, 9 hyvin pitkä
Vihneitä: 1 puuttuu/hyvinheikko, 3 heikko, 5
keskinkertainen, 7 voimakas
Röyhynmuoto haarojen sijoittuminen: 1 toispuoleinen, 2
välimuoto, 3 tasapuolinen
Röyhynmuoto haarojen asento: 1 pysty, 3 puolipysty, 5 vaakasuora, 7
riippuva, 9 voimakkaasti riippuva
Helpeen ja kaleiden härmeisyys:1 puuttuu/hyvinheikko, 5
keskinkertainen, 9 hyvin voimakas
Pitkät, långa
5
3
5
3
4
6
Vippgång : 3 tidig, 5 medelmåttig,
7 sen
Längd: 1 mycket kort, 3 kort, 5 medelmåttig, 7 lång,
9 mycket lång
Borstighet: 1 saknas/mycket svag, 3 svag, 5
medelmåttig, 7 kraftig
Vippans form, vippgrenarnas orientering: 1 ensidig,
2 mellanform, 3 jämlik
Vippans form, vippgrenamas ställning: 1 upprätt, 3 halvt uppträtt 5 vågrätt, 7
hängande, 9 kraftigt hängande
Blomfjäll och skärmfjäll vaxöverdrag: 1 saknas/mycket svag, 5
medelmåttig, 9 mycket kraftig
7
Odlingsinspektörens handbok 2010 - Eviras anvisning 13036/1/sv
7.4 Råg
Förökningssätt
Korspollinerad
Utsädesklasser, andra än
hybrider
certifikatutsäde (C1)
Utsädesklasser, hybrider
Basutsäde (B)
(föräldralinjerna)
certifikatutsäde (C)
(hybridutsäde)
annan rågsort eller ett till sin äkthet okänt parti av samma sort.
Certifikatutsäde: minst 1 år efter att på odlingen senast har odlats
en annan rågsort eller ett till sin äkthet okänt parti av samma sort.
För höstråg räknas grundläggningsåret som förfruktsår.
Isoleringsavstånd
Andra än hybrider
Basutsäde
Certifikatutsäde
300 m
250 m
Vid produktion av föräldralinjer (stam- och basutsäde) för
hybrider
-när utsädesproduktionen baserar sig på 1 000 m
hansterilitet
-när utsädesproduktionen inte baserar
sig på hansterilitet
600 m
Vid produktion av hybridutsäde
500m
Sortbegränsningar
På en lägenhet får endast en höstodlad sort och en vårodlad sort i
taget produceras.
Korn, havre, vete, rågvete
Höstvete måste ovillkorligen antecknas i protokollet.
Basutsäde
30 m2
Sortäkthet
Artrenhet
Sjukdomar
Certifikatutsäde
10 m2
Vid hybridproduktion skall steriliteten för den hansterila linjen vara
minst 98 %.
10 m2
Mjöldryga
10 m2
- växtbeståndets färg
- beläggning: bladslidan, axet
- tidpunkten för axgång
- höjd
- axets ställning, längd, täthet, form
- längden på bladet nedanför flaggbladet
- stråets hårighet nedanför axet
- aleuronskiktets färg
63
RÅGSORTERNAS KÄNNETECKEN
Lajike
Tidig-het
Arantes
Brasetto
Caspian
Dankowskie Agat
Evolo (*
Iivo
vårråg
4
5
4
5
5
Juuso
Kapitän
Picasso (
Reetta
vårråg
5
5
5
Rogo
vårråg
Växtbeståndets färg
2015
Axets
längd
Axets
form
/ \
II - / \
/ \
gråskiftande grönt
medel grönt
3
5
3
3
4
5
ljus grönt
Grått
Grått
grått
4
4
5
5
II
II - / \
II
II
4
/ \
Grått
Grått
/ \
II - / \
Axet som moget vågrätt
Hybrid
hybrid
tähkä härmeinen
Kortstråig, axet som moget vågrätt -nerför
Axet glest - medelmåttigt, som moget halvt upprätt - vågrätt
Axet böjer sig lodrätt, behåringen nedanför axet rikligare än
genomsnittet
Syntetisk sort
Mycket kortstråig, axet böjer sig, medelmåttigt – tätt
Axet som moget halvt upprätt
Behåringen nedanför axet mycket lite
Alla egenskaper som anges med siffror har bedömts på en skala 1-9. Ju lägre värde, desto tidigare, kortare, etc. är sorten.
Axform: II= jämntjock, / \= avsmalnande mot spetsen, \ /= klubbformig, ( ) = spolformig
(* Hybridivanhempien kuvaukset saatavissa pyydettäessä
64
7.5 Rågvete
Förökningssätt
Självpollinerande och korspollinerade sorter
Utsädesklasser, andra än
hybrider
Utsädesklasser, hybrider
Basutsäde (B)
certifikatutsäde (C)
Basutsäde: minst 2 år efter att på odlingen senast
har odlats en annan rågvetesort eller ett till sin äkthet
okänt parti av samma sort.
Certifikatutsäde: minst 1 år efter att på odlingen
senast har odlats en annan rågvetesort eller ett till
sin äkthet okänt parti av samma sort.
Isoleringsavstånd
Självpollinerande sorter
Basutsäde
50 m
Certifikatutsäde
20m
Korspollinerade sorter
Sortbegränsningar
Sortäkthet,
Artrenhet,
Basutsäde
300 m
Certifikatutsäde
250 m
Endast en korspollinerade sort i taget får produceras
på en och samma lägenhet.
Korn, havre, råg, vete
Självpollinerande
sorter
Basutsäde
2 m2
1 m2
0,3 m2 (t.ex. 30 cm x 1 m)
Korspollinerade
sorter
Basutsäde
Certifikatutsäde
Alla sorter och
utsädesklasser
30 m2
10 m2
10 m2
65
7.6 Ärt
Förökningssätt
Självpollinerande
Utsädesklasser
Basutsäde (B)
Förfruktsbegränsningar Minst 2 år efter att på odlingen senast har odlats en annan
ärtsort eller ett till sin äkthet okänt parti av samma sort.
Isoleringsavstånd
Sortbegränsningar
Sortäkthet,
Artrenhet,
Odlingarna skall placeras så att det inte finns risk för
inblandning vid tröskningen
Inga sortbegränsningar
Spannmål som odlas som stödväxt kan vara ocertifierad
(överenskommes med packeriet)
Basutsäde
30 m2
Certifikatutsäde 1
gen.
Certifikatutsäde 2
gen.
10 m2
10 m2
10 m2
Sjukdomar
- förekomst av småblad
- antalet noder
- stiplernas marmorering, antocyaninring
- höjden efter blomningen
- blommans färg
- småbladets storlek
- blomningstid
- stipelns storlek, form
- formen på baljändan
- antalet blommor
- seglets storlek, övre hackets djup, nedre
kantens form och förekomsten av tagg
- fodrets storlek och ställning
- baljans längd och bredd
- böjning, färg
66
LEHDYKÄT/
SMÅBLAD
KORVAKKEET/ STIPLERNA
YLÄVERHOLEHDET/
FODRETS ÖVRE
FLIKAR
lajike/
sort
pituus/
längd
leveys/
bredd
laikkuisuus/
fläckighet
Antti
4
4
4
Ei/ Nej
Brutus
6
6
4
Ei/ Nej
5
Ei/ Nej
5
Hulda
leveys/
bredd
muoto/form
4
2
TERIÖ/ KRONA
Purjeen
alareunan
Purjeen
muoto/
leveys/
seglets
seglets
nederkant,
bredd
form
SIEMENEN
VÄRI/ FRÖS
FÄRG
PALKO/
BALJ
pituus/ längd
leveys/ bredd
Kärjen muoto/ spets
form
5
9
vihreä/ grön
3
3
2
5
8
vihreä/ grön
4
6
2
1
6
6
vihreä/ grön
5
5
2
Ingrid
5
5
5
Ei/ Nej
5
2
6
7
keltainen/ gul
4
3
2
Jermu
5
5
7
Ei/ Nej
4
2
5
7
keltainen/ gul
1
1
2
Julia
5
5
2
Ei/ Nej
6
7
keltainen/ gul
4
2
Jymy
6
5
5
Ei/ Nej
6
2
7
9
vihreä/ grön
4
4
2
4
Ei/ Nej
4
2
4
7
vihreä/ grön
4
5
2
5
9
vihreä/ grön
4
4
2
Karita
Nitouche
5
4
3
Ei/ Nej
Rocket
5
5
7
Ei/ Nej
5
2
5
5
keltainen/ gul
5
4
2
Rokka
5
4
6
Ei/ Nej
5
2
5
8
vihreä/ grön
5
4
2
Sohvi
5
5
4
Kyllä/ Ja
2
5
6
vihreä/ grön
5
2
3
Ei/ Nej
4
6
7
keltainen/ gul
4
5
2
5
Ei/ Nej
5
5
7
keltainen/ gul
3
5
2
Sunna
Tonga
5
3
2
67
7.7 Bondböna, lupiner
Förökningssätt
Korspollinerad
Utsädesklasser
Basutsäde (B)
Minst 2 år efter att på odlingen senast har odlats en annan
bondbönesort eller ett till sin äkthet okänt parti av samma
sort.
Sortbegränsningar
lupinsort av samma art eller ett till sin äkthet okänt parti av
samma sort.
Till andra bestånd av samma art (annan sort)
Avsedda för
fröuppförökning
odlingen högst 2 ha
200 m
odlingen över 2 ha
100 m
Avsedda för
foderproduktion
odlingen högst 2 ha
100 m
odlingen över 2 ha
50 m
Ingen sortbegränsningsgruppering
Övriga lupinarter
Sortäkthet,
Basutsäde
30 m2
Certifikatutsäde
10 m2
Artrenhet,
Basutsäde
Certifikatutsäde
30 m2
10 m2
Isoleringsavstånd
Sjukdomar
Primära kännetecken, bondböna
Primära kännetecken, lupiner
- mörk fläck på blomman
- blommans färg
- antalet internoder före första blomklasen
- bladens färg
- längden på det yttersta småbladet under
den översta blommande noden
- växtens höjd
- baljans längd, bredd, böjning
- baljans längd, i mitten av huvudblomningen
- baljornas ställning
68
7.8 Oljedådra (Camelina)
Förökningssätt
Korspollinerad
Utsädesklasser
Icke sortbetecknat kommersiellt (K)
Förfruktsbegränsningar Rekommendation: minst 5 år efter att på odlingen senast har
odlats korsblommiga arter (p.g.a. sjukdomsrisken)
Isoleringsavstånd
Inga krav
Sortbegränsningar
Inga begränsningar
Rybs, raps
Skaldiga ogräs
Småsnärjmåra
Artrenhet,
10 m2
Sjukdomar
Förekomst av vitrost noteras i protokollet
Anmärkning
Vid produktion av Camelina bör man ta i beaktande att frön av rybs och raps kan vara
svåra att sortera bort från Camelina-skörden. Vid utsädesproduktion lönar det sig också
på grund av sjukdomsrisken att tillämpa en fem års växtföljd, så att man som förfrukt till
Camelina under fem år inte har haft andra korsblommiga arter såsom rybs, raps eller
kålväxter.
7.9 Lin
Gäller olje- och spånadslin.
Förökningssätt
Självpollinerande
Utsädesklasser
minst 1 år efter att på odlingen senast har odlats en annan
linsort eller ett till sin äkthet okänt parti av samma sort.
Odlingarna skall placeras så att det inte finns risk för
inblandning vid tröskningen
Det rekommenderas att endast en sort odlas på en lägenhet
Isoleringsavstånd
Sortbegränsningar
Sortäkthet,
Basutsäde
30 m2
Certifikatutsäde
10 m2
Artrenhet,
Sjukdomar
1 m2
Blommans färg
Växtens höjd
Utsädesproduktion av två sorter i Finland (situationen 2014)
Egenskap
Laser
blommans färg och storlek
vit, liten
Heljä
violett, mellanstor
kronblad
veckade
ej veckade
ståndarsträngens övre del
ståndarknapp
vit
gulaktig
blå
blåaktig
pistillens bas
vit
blå
frökapsel
liten
liten - medelstor
70
7.10 Solros
Förökningssätt
Självpollinerande
Utsädesklasser
Basutsäde (B)
Förfruktsbegränsningar minst 1 år efter att på odlingen senast har odlats en annan
solrossort eller ett till sin äkthet okänt parti av samma sort.
Isoleringsavstånd
Sortbegränsningar
Basutsäde, hybrider
Basutsäde, andra än
hybrider
Certifikatutsäde
1 500 m
700 m
500 m
Inga begränsningar
30 m2
Sortäkthet och
artrenhet,
Basutsäde
Hybridproduktion
Minst två odlingsgranskningar under växtperioden.
För att man skall kunna observera hansteriliteten skall
åtminstone en granskning utföras under blomningen.
Certifikatutsäde 10 m2
Den som granskar hybridsorter för första gången skall
ovillkorligen kontakta SITY före den första granskningen.
Artrenhet,
Sjukdomar
Alla
utsädesklasser
10 m2
1 m2
Kontakta SITY
71
7.11 Hampa
Förökningssätt
Utsädesklasser
Korspollinerad
Sorterna kan vara
monoika (han- och honblommor i samma växtindivid)
eller
dioika (han- och honblommor i olika växtindivider, t.ex.
Finola)
Utsädesklasserna är beroende av om sorten är monoik eller
dioik
Monoika sorter
Dioika sorter
Basutsäde. gen. (B)
Basutsäde. gen. (B)
Certifikatutsäde 1 gen. (C1) certifikatutsäde gen. (C)
Certifikatutsäde 2 gen. (C2)
minst 1 år efter att på odlingen senast har odlats en annan
hampasort eller ett till sin äkthet okänt parti av samma sort.
Isoleringsavstånd
Monoika sorter
Basutsäde
Certifikatutsäde
Sortbegränsningar
5
000
m
1
000
m
Dioika sorter
Basutsäde
Certifikatutsäde
400 m
200 m
Endast en sort får vara i utsädes- eller annan produktion på
en och samma lägenhet
Sortäkthet,
Basutsäde
30 m2
Certifikatutsäde
10 m2
Artrenhet,
10 m2
Sjukdomar
72
Utsädesproduktion av två sorter i
Finland (situationen 2014)
Honväxt, lägre än
hanväxterna
Foto Kaarina Paavilainen
Hanväxt, högre än honväxterna, blommorna
stora och framträdande
73
7.12 Rybs och raps
Vid granskningen noteras huruvida det finns rybs bland rapsen eller vice versa.
Kännetecken som åtskiljer rybs och raps
Egenskap
Rybs
Raps
Bladfärg
Helt grön
Blåskiftande grön
Storlek
Skörare och kortare
(skidor, skaft, blommor
o.s.v.)
Nedre bladen ofta håriga
Större i alla avseenden,
grövre stjälk
Vaxbeläggning på de nedre
bladskivorna
Saknas
Finns
Blommor som just slagit ut
Sträcker sig högre än
knopparna
Är på samma nivå som
knopparna
Stjälkbladen
Basen omsluter stjälken helt Basen omsluter stjälken
och hållet
endast delvis
Bladskivornas hår
Bladen kala (saknar hår)
Rybs är av samma art som rova, och de påminner om varandra. Rybs och kinakål är av
samma art.
Raps är av samma art som kålrot, och de påminner om varandra.
En skada kan påverka utseendet och tillväxten hos rybs och raps mycket kraftigt.
Exempelvis kan en skada på en ung växt åstadkomma en kraftig tillväxt, vilket kan
leda till att växtindividen som skadats som ung kan bli avsevärt högre än det övriga
beståndet och ha en relativt stabil stjälk.
När man söker efter avvikande växter lönar det sig därför alltid att undersöka basen på
exceptionellt stora rybs- och rapsindivider ifall de skulle vara skadade.
Skadade växter räknas inte som avvikande.
Områden utan klorofyll som ibland observeras på bladen är inte ett tecken på
avvikelse. En blomfärg som avviker från den dominerande färgen är ett tecken på
avvikelse.
Rybs- och rapshybrider
Odlingar avsedda för produktion av rybs- och rapshybrider skall granskas tre gånger
under växtperioden. Den första granskningen görs före blomningen, den andra
i mitten av blomningen och den tredje i slutet av blomningen. Vid hybridproduktion
skall den hansterila linjens sterilitet vara minst 98 %.
74
7.12.1 Rybs
Förökningssätt
Utsädesklasser
Korspollinerad
Basutsäde (B)
rybssort eller ett till sin äkthet okänt parti av samma sort.
Isoleringsavstånd
Andra än hybrider
Basutsäde
400 m
Certifikatutsäde
200 m
Sortbegränsningar
Skadliga ogräs
Sortäkthet
Hybridproduktion
Artrenhet,
Sjukdomar
Basutsäde (föräldralinjerna)
500 m
Certifikatutsäde
(hybridproduktion)
300 m
På en och samma lägenhet tillåts endast odling av en sort i
taget. Höst- och vårrybs är samma art.
Raps, senap
Småsnärjmåra
Andra än hybrider
Basutsäde
30 m2
Certifikatutsäde
10 m2
Hybridproduktion: kontakta SITY.
Se även avsnitt 7.11. Den som granskar hybridsorter skall
ovillkorligen kontakta SITY före den första granskningen
Basutsäde
30 m2
Certifikatutsäde
10 m2
Tabellerna för förkastande som gäller sortäktheten används
då det är fråga om arter som är svåra att skilja åt på basen
av utsädet. T.ex. rybs – raps.
Bomullsmögel
1 m2
2
I protokollet anges st./1 m , vid riklig förekomst
anges %-uppskattning
- beståndets färg, tidighet
- blomfärg
- de nedre bladens flikighet och tandning
- skidans egenskaper: sprötets och basens
längd, skidans färg
- stjälkens längd, tjocklek, tendens att lägga
sig
75
7.12.2 Raps
Förökningssätt
Utsädesklasser
Korspollinerad
Basutsäde (B)
rapssort eller ett till sin äkthet okänt parti av samma sort. En
rapshybrid skall produceras på ett åkerskifte där det inte
odlats korsblommiga växter på fem år.
Andra än hybrider
Isoleringsavstånd
Basutsäde
200 m
Certifikatutsäde
100 m
Sortbegränsningar
Skadliga ogräs
Sortäkthet,
Hybridproduktion
Artrenhet,
Sjukdomar
Basutsäde
500 m
Certifikatutsäde
300 m
taget. Höst- och vårraps är samma art, varvid
sortbegränsningen också gäller dem.
Rybs, senap
Småsnärjmåra
Andra än hybrider
Basutsäde
30 m2
Certifikatutsäde
10 m2
Hybridproduktion: kontakta SITY.
Se även avsnitt 7.11. Den som granskar hybridsorter för
första gången skall ovillkorligen kontakta SITY före den
första granskningen.
Basutsäde
30 m2
Certifikatutsäde
10 m2
Tabellerna för förkastande som gäller sortäktheten används
då det är fråga om arter som är svåra att skilja åt på basen
av utsädet. T.ex. rybs – raps.
Bomullsmögel
1 m2
2
I protokollet anges st./1 m , vid riklig förekomst
anges %-uppskattning
- beståndets färg, tidighet
- skidans egenskaper: sprötets och basens
längd, skidans färg
- de nedre bladens flikighet och tandning
- blomfärg
- stjälkens längd, tjocklek, tendens att
lägga sig
76
Vårrybs
Sort
Apollo
Aurea CL
Cordelia
Eos
Henrika
Hohto
Juliet
SW Petita
SW Rebus
Tuli
Valo
Vårraps
Sort
2015
Stjälkens
längd
Skida:längd
Skida: bredd
Skida:längd
av skidspröt
Skida:
längd av
skaft
6
6
6
6
6
4
4
4
2
3
7
5
5
5
5
6
6
5
5
5
7
9
8
9
6
5
5
5
5
6
6
6
5
5
5
5
5
5
6
4
5
5
5
5
5
5
4
5
5
5
6
6
6
4
5
2015
Skida:längd
Skida: bredd
Stjälkens
längd
Skida:längd
av skidspröt
Skida:
längd av
skaft
Anmärkningar
tål imidazolinoniherbicid,
tidig
Anmärkningar
Belinda
5
4
5
4
3
hybrid, tål
imidazolinoni-herbicid
Brando
6
6
4
6
6
Hybrid
Campino
5
5
5
5
5
DK 7150 CL
5
3
4
3
4
DK 7160 CL
3
4
5
4
5
Highlight
5
7
3
3
4
Ilves
5
3
7
2
8
Majong
6
5
6
5
6
hybrid, varren
pituudessa vaihtelua
Marie
Merryl
5
7
4
6
4
tidig
3
5
5
4
5
tidig
Proximo
5
3
5
3
5
Sheik
5
5
5
4
7
Smilla
4
6
4
5
6
Tamarin
4
4
5
6
7
Trapper
Wildcat
4
5
6
5
4
5
5
5
5
5
Alla egenskaper som anges med siffror har bedömts på en skala 1-9.
Ju lägre värde, desto tidigare, kortare, etc. är sorten.
77
hybrid, tål
hybrid, tål
hybrid
tidigaste, hybrid
7.13 Kummin
Förökningssätt
Korspollinerad
Utsädesklasser
Basutsäde (B)
Icke sortbetecknat kommersiellt utsäde (K)
Förfruktsbegränsningar Minst 2 år efter att på odlingen senast har odlats en annan
kumminsort eller ett till sin äkthet okänt parti av samma sort.
Gäller inte på icke sortbetecknat kommersiellt utsäde.
Förfruktsbegränsningar Inga begränsningar
Isoleringsavstånd
Sortbegränsningar
Basutsäde
400 m
Certifikatutsäde
200 m
Icke sortbetecknat
Inga krav
kommersiellt
taget. Gäller inte på icke sortbetecknat kommersiellt utsäde.
Lin
Skadliga ogräs
Baldersbrå, tistel, gråbo, harkål
Sortäkthet
Basutsäde
30 m2
Certifikatutsäde
10 m2
Basutsäde
30 m2
Certifikatutsäde
10 m2
Om kumminproduktionen av avsedd för produktion av
kryddväxter, kan kummin produceras som icke sortbetecknat
kommersiellt utsäde. I detta fall gäller inga förfrukts- eller
isoleringsavståndskrav på kumminet och utsädesproduktionen
begränsas inte av övrig kumminproduktion. Utsädesklassen
som produceras är icke sortbetecknat kommersiellt utsäde.
Artrenhet,
78
7.14 Timotej, ängssvingel, rödsvingel, rörsvingel, hundäxing
Förökningssätt
Korspollinerade
Antal skördeår
3 år i följd
4 år i följd
5 år i följd
andra än rörflen, rörsvingel, timotej
Timotej
rörflen, rörsvingel
Utsädesklasser
Basutsäde
Certifikatutsäde
Förfruktsbegränsningar Minst 2 år efter att på odlingen senast har odlats en annan sort
av samma art eller ett till sin äkthet okänt parti av samma sort.
Anläggningsåret är inte förfruktsår
Isoleringsavstånd
Odlingar under 2 ha
Basutsäde
200 m
Certifikatutsäde
100 m
Odlingar över 2 ha
Basutsäde
100 m
Certifikatutsäde
50 m
Sortbegränsningar
På en och samma lägenhet rekommenderas endast odling av
en sort av samma art i taget.
För ängssvingel: rajgräs, timotej
Skadliga ogräs
Svingel, rajgräs: kvickrot, harkål, baldersbrå, kummin
Timotej: kvickrot, baldersbrå, kruståtel, svinmålla, åkergyllen,
skräppor
Basutsäde
30 m2
Sortäkthet,
Artrenhet,
- individens längd
- växtsätt, beståndets färg
- tidpunkten för axgång,
utvecklingsstadium
10 m2
Certifikatutsäde
10 m2
Resultatet antecknas, medför inte
förkastande
Om en främmande art är svår att åtskilja på basen av utsädet
används kontrollrutorna och tabellerna för förkastande som
gäller sortäktheten. T.ex. rajgräs – ängssvingel.
Alla
utsädesklasser
- flaggbladets längd och bredd
- axets längd när det är fullt utvecklat
- bladens bredd
79
Timotej och ängssvingel
För vissa uppmätta egenskaper är variationerna större än för andra. Den sortvisa variationskoefficienten
berättar hur många procent individerna i genomsnitt avviker från medeltalet för egenskapen. I strålängden
förekommer mindre variationer mellan individerna än i flaggbladets och blomställningens längd. Strålängden
hos enskilda individer avviker i genomsnitt 9 – 14 % från genomsnittslängden. Hos timotej avviker
blomställningens längd 20 – 25 % och flaggbladets längd 25 – 34 % från det uppmätta genomsnittet. Hos
ängssvingel avviker flaggbladets bredd 21 – 26 % och längden 25 - 32 % från det uppmätta genomsnittet. Ju
mindre variationskoefficienten är, desto tillförlitligare är egenskapen vid bestämningen av avvikande individer.
Timotei
Sort
Höjd
2015
Blomningsti
d
Flaggblad
ets längd
Flaggbladets
bredd
Axets
längd
Anmärkningar
Grindstad
5
2
4
5
3
Haukila
6
4
5
5
6
Iki
6
4
5
5
6
Jonatan
6
4
6
5
7
Lidar
4
3
5
5
2
Kort strå och axet
Niilo
5
7
6
6
6
Nokka
7
4
6
6
5
Axet lång och bred, stråna
böjer sig
Lång (vissa år). Upprätt
och kort
flaggblad i förhållande till
längden. Upprätt växtsätt
Nuutti
3
8
4
5
3
Rakel
4
3
4
5
3
Rhonia
5
4
5
5
4
Rigel
4
2
4
5
5
Rubinia
6
4
5
5
4
Saga
6
4
6
6
7
Switch
6
4
5
6
5
Tammisto II
5
4
5
5
5
Tenho
5
4
5
4
5
2
7
6
6
Tryggve
6
Tuukka
5
4
5
5
6
Tuure
5
4
4
5
5
Uula
6
6
5
5
6
Vega
4
3
4
4
5
Vähäsöyrinki
4
4
5
5
6
80
Tidigaste, beståndet ljust,
kort
ax i förhållande till
strålängden
Stråna böjer sig när
mognaden
framskrider
Kort, spenslig sort
Tämligen långt flaggblad i
förhållande till strålängden, smalt
ax, smäcker sort
Bredbladig och stabil sort
Rätt hög, relativt
smalbladig
Tidig, relativt kort sort;
spenslig,
smalt strå, beståndet
mörkare än
hos Grindstad
Beståndet mörkt
Ängsvingel
Sort
Antti
Höjd
6
2015
Blomningst
id
Flaggbladets
längd
6
Flaggbladets
bredd
5
Anmärkningar
6
Täml. svagt strå, smala blad,
lägger sig som den första
Boris
6
6
5
6
Rödare än Salten, tämligen svagt
strå, lägger sig
Eevert
5
4
2
2
Fure
7
6
5
6
Ilmari
6
6
5
5
Inkeri
6
7
6
5
Kalevi
5
6
5
5
Kasper
6
7
5
5
Tämligen stabilt strå
Lägger sig lätt, tidigare än Antti,
flaggbladet något längre och
smalare än hos andra sorter
Täml. svagt strå, lägger sig,
strårikare än Salten
Klaara
5
7
4
5
SW Minto
5
7
4
3
Salten
7
7
5
6
SW Revansch
6
6
5
5
Valtteri
5
7
5
5
Rörsvingel 2015
Sort
Höjd
Blomningst
id
Flaggbladets
längd
Flaggbladets
bredd
Karolina
8
8
6
6
Kora
9
3
7
6
Retu
9
5
8
7
Swaj
8
3
7
5
Stadig med få strån, bladen täml.
breda och glansiga, står upprätt
som sista sort
Anmärkningar
Vippor böjer sig
81
7.15 Rajgräs
Engelskt rajgräs, westerwoldiskt rajgräs, italienskt rajgräs
Förökningssätt
Korspollinerade
Antal skördeår
Fleråriga arter 3 år i följd. Skördeårens antal räknas från det
år då den första fröskörden bärgas. Mellanår ökar inte
skördeårens maximala antal.
Basutsäde
certifikatutsäde
Utsädesklasser
sort av samma art eller ett till sin äkthet okänt parti av
samma sort. Anläggningsåret är inte förfruktsår.
Isoleringsavstånd
Odlingar under 2 ha
Basutsäde
200 m
Certifikatutsäde
100 m
Odlingar över 2 ha
Basutsäde
100 m
Yli 2 ha viljelyksillä
Certifikatutsäde
50 m
Sortbegränsningar
På en och samma lägenhet rekommenderas endast odling
av en sort av samma art i taget.
Skadliga ogräs
Andra rajgräsarter, ängssvingel, kummin
Kvickrot, harkål
Sortäkthet
Artrenhet
Basutsäde
Certifikatutsäde
gen.
Basutsäde
Certifikatutsäde
50 m2
10 m2
30 m2
10 m2
Om den främmande arten är ett annat rajgräsart används
kontrollrutorna och tabellerna för förkastande som gäller
sortäktheten. T.ex. engelskt rajgräs – italienskt rajgräs. Om
den främmande arten är en annan art som är svår att åtskilja
används kontrollrutorna som gäller artrenheten och
tabellerna för förkastande som gäller sortäktheten. T.ex.
engelskt rajgräs – ängssvingel.
- individens längd
- flaggbladets längd och bredd
- växtsätt
- axets längd när axet är fullt utvecklat
- tidpunkt för axgång,
utvecklingsstadium
- beståndets färg
- bladens bredd
82
7.16 Rödklöver, alsikeklöver, vitklöver
Förökningssätt
Korspollinerade
Antal skördeår
3 år i följd
andra än vit sötväppling (honungsklöver),
getruta
vit sötväppling (honungsklöver), getruta
5 år i följd
Utsädesklasser
Isoleringsavstånd
Skördeårens antal räknas från det år då den första
fröskörden bärgas. Mellanår ökar inte skördeårens
maximala antal.
Basutsäde
certifikatutsäde
sort av samma art eller ett till sin äkthet okänt parti av
samma sort. Anläggningsåret är inte förfruktsår.
Odlingar under 2 ha
Basutsäde
200 m
Certifikatutsäde
100 m
Odlingar över 2 ha
Basutsäde
100 m
Certifikatutsäde
50 m
Sortbegränsningar
av en sort av samma art i taget.
Alsikeklöver: rödklöver, rybs
Rödklöver: alsikeklöver, rybs
Skadliga ogräs
Sortäkthet
Artrenhet
Rödklöver, alsikeklöver: svinmålla, kvickrot, syror, måror,
baldersbrå, penninggräs, dån, stjärnblommor (vid
tröskningen), slide
Basutsäde
30 m2
Certifikatutsäde 10 m2
Basutsäde
30 m2
Certifikatutsäde
10 m2
Anmärkning
Om den främmande arten är alsikeklöver i rödklöver eller
vice versa används kontrollrutorna och tabellerna för
förkastande som gäller sortäktheten.
Det finns diploida och tetraploida sorter av rödklöver. De
diploida sorterna är mindre till storleken (längd,
bladstorlek, blomställning) än de tetraplodia sorterna.
- individens längd
- växtsätt
- bladens storlek
- andelen växter med vita fläckar
- blomningstid, utvecklingsstadium
- beståndets färg
- blomställningens färg
83
Rödklöver
Sort
Blomningstid
2015
Bladlängd
Stälkens
längd
Bladbredd
Betty
3
4
5
6
Bjursele
3
4
4
4
Anmärkningar
Låg, småbladig, ännu tidigare
är Bjursele, tetraploid
Tidig, vitfläckiga individer
förekommer, i övrigt mörka
blommor, diploid
Isomäki
Jesper
Jokioinen
8
6
5
4
Diploid
7
5
4
4
Diploid
9
5
5
5
Lone
Perttuli
Saija
8
7
6
6
Vitblommiga individer med
senare blomning ca 5 %, sen
sort, diploid
Tetraploid
2
5
4
4
Alkuperäiskasvilajike, diploid
5
5
5
5
Diploid
SW Torun
6
6
6
8
Stora blad, tetraploid
SW Yngve
6
5
5
5
Stora blad, tetraploid
Varte
3
3
6
7
Tetraploid
Rödklöver, ursprungsorter
Sort
Blomningstid
2015
Stälkens
längd
Bladlängd
Bladbredd
9
6
7
9
8 (*
5
9 (*
4
5
6
5
4
5
5
5
3
9
Tarimaalainen
7
Turunen
8
Vesilahtelainen
(* inte i sortbeskrivningen
6
5 (*
8 (*
5
5
5
5
5
5
Lahtua
Lyydia
Perttuli
Sirppilahden
Johanna
Anmärkningar
För vissa uppmätta egenskaper är variationerna större än för andra. Den sortvisa
variationskoefficienten berättar hur många procent individerna i genomsnitt avviker från
medeltalet för egenskapen. Bland rödklöversorterna förekommer mindre variationer mellan
individerna i stjälkens längd än i bladets längd och bredd. Stjälkens längd hos enskilda
individer avviker i genomsnitt 11 - 17 % från genomsnittslängden. Bladets längd avviker 14
– 28 % och bredden 16 – 28 % från det uppmätta genomsnittet. Ju mindre
variationskoefficienten är, desto tillförlitligare är egenskapen vid bestämningen av
avvikande individer.
84
7.17 Icke sortbetecknat kommersiellt utsäde (inte Camelina och svartsenap)
Rörflen, fjällgröe, getruta, vit sötväppling, bovete
Förökningssätt
Korspollinerade
Antal skördeår för fleråriga 3 år i följd
arter
5 år i följd
Fjällgröe
Rörflen, vit sötväppling, getruta
Utsädesklasser
Icke sortbetecknat
Stamutsädet skall vara certifierat
kommersiellt utsäde (K) eller godkänt K
Inga begränsningar
Isoleringsavstånd
Inga krav
Sortbegränsningar
av en
sort av samma art i taget.
Fjällgröe: andra gräsarter
Skadliga ogräs
Artrenhet
Rödklöver, alsikeklöver: svinmålla, kvickrot, syror, måror,
baldersbrå, penninggräs, dån, stjärnblommor (vid
tröskningen),
slide
Basutsäde
30 m2
Certifikatutsäde
10 m2
Om den främmande arten är en art som är svår att avskilja
från odlingsväxterna används ovannämnda storlekar på
kontrollrutorna.
85
8 Identifiering av flyghavre
Förekomsten av flyghavre konstateras per brukningsenhet. Odlingsinspektören bör därför
utföra flyghavreobservationer på hela brukningsenheten även då han rör sig utanför
utsädesodlingen. Särskild uppmärksamhet bör fästas vid omgivningen runt lador,
djurstallar och utrymmen för behandling av spannmål samt vid stränder och vattendrag. Risken för spridning av flyghavre ökas också av flyghavreförekomst på
grannlägenheter, djurens förflyttningsstråk och elledningar över åkrarna.
8.1 Allmänna kännetecken hos flyghavre
Följande egenskaper gör att flyghavren kan upptäckas i beståndet:
a) längden
b) vippans utseende
c) färgen
Längden
Flyghavren har en långsam begynnelseutveckling. Då växten har bildat full vippa höjer den
sig över de flesta bestånd. Kikaren är ett gott hjälpmedel vid odlingsgranskningen då man
vill få syn på de flyghavreindivider som är längre än det övriga beståndet. Man bör kika
från beståndets medelhöjd och de växtindivider som tydligt höjer sig över detta bör
undersökas närmare. Att spana över beståndet med kikare är ett bra hjälpmedel, men det
ersätter inte promenader med jämna mellanrum i beståndet eftersom en del flyghavretyper
kan ha kortare strå än normalt. Flyghavren når sin fulla längd först i mitten av juli. Den
lämpligaste tidpunkten för att upptäcka flyghavre infaller därför i allmänhet mot slutet av
juli. Flyghavren har ett svagt strå och lägger sig därför lätt. Möjligheten att upptäcka flyghavre i ett liggande bestånd minskar betydligt. Som en följd av kemisk flyghavrebekämpning kan en del av flyghavren utvecklas till svaga individer som är svåra att
upptäcka i beståndet.
Vippans utseende
Flyghavrens vippa är större, längre och har glesare vippgrenar än hos alla våra odlade
havresorter. De kraftiga borsten som sticker ut från varje småax ger växten ett taggigt
utseende. Vipporna får under mognadens framskridande snabbt ett slokande utseende
p.g.a. sina långa vippgrenar. Utseendet på vippan är det viktigaste kännetecknet då man
letar efter flyghavre i rågbestånd och i ett senare utvecklingsskede också i havrebestånd.
Färgen
Färgen vittnar om förekomst av flyghavre närmast före beståndet bildar vippa. Flyghavrens
blad är av en mer gulgrön färg än den som förekommer hos de flesta av våra
spannmålsarter. Bladen har också en kraftigt slokande karaktär. I mognadsskedet kan
identifieringen av flyghavreindivider underlättas av de grå- och brunfärgade mörka fröna
som är vanliga hos den flyghavre som förekommer hos oss.
8.2 Noggrannare kännetecken hos flyghavre
Man kan säkerställa sig om att den misstänkta individen är flyghavre med hjälp av följande
kännetecken:
a) frönas utseende
b) strånoderna
c) bladskivornas kanthår
d) hårigheten på de nedersta bladslidorna
86
De igenkänningstecken som presenteras nedan gäller för de vanligaste raserna av
flyghavre i Finland. Det förekommer dock också flyghavretyper för vilka dessa
igenkänningstecken inte stämmer.
Ifall fullständig säkerhet inte uppnås vid granskningen kan exemplaret skickas för
bestämning till Evira/SITY (adress: PB 111, 32201 LOIMAA). Hela exemplaret, inklusive
rötterna, skall skickas för bestämning eftersom en del av igenkänningstecknen finns
alldeles vid basen av växten. Det lönar sig inte att sätta in växten i en sluten plastpåse,
eftersom växten då kan börja ruttna. Bestämningen är avgiftsfri..
8.2.1 Frönas utseende
Fästet vid fröets bas har hos flyghavren bildats till en sned, elliptisk, hästskoformad
formation. Hos vanlig havre förekommer inte hästskoformen utan basen är smal och tvärt
avskuren. På båda sidorna av fröets bas har flyghavren rikligt med kraftig behårighet.
Vanlig havre har endast några hår, vars längd varierar enligt sorten.
Basalstjälken har riklig behåring och toppen är utbredd till en sned, oval formation.
Basalstjälken hos odlad havre är bar, jämnbred och tvärt avskuren vid toppen.
Fröets skal har långa hår hos flera flyghavretyper, men också hårlösa typer är allmänt
förekommande. Skalet hos odlad havre är alltid bart, men vissa typer av lantsorter av
havre kan ha hår på skalet, åtminstone hos småaxens ytterkorn. Hos flyghavren har varje
frö ett kraftigt, vridet, böjt borst som i moget tillstånd är mörkfärgat. Hos odlad havre
förekommer borst i relativt liten utsträckning och då endast i småaxets största s.k.
ytterkorn. Borstet hos vanlig havre är sällan böjt utan mer eller mindre (±) rakt.
Fröets färg är i moget tillstånd oftast brun eller grå hos de flyghavretyper som förekommer
i Finland.
Formen hos fröet är lång, smal och platt, och betydligt tunnare än hos förädlad havre.
8.2.2 Kännetecken hos strået och bladen
Strånoderna
Hos en del förädlade havresorter (t.ex. Avenuda, Salo) är övre och undre sidan av
strånoderna håriga. Andra havresorter saknar hår. Hos flyghavre är området vid noderna
bart. Ibland kan man dock hitta flyghavreindivider som har hår ovanför och under
strånoderna. I dessa fall är hårens mängd och längd dock betydligt större än hos odlade
havresorter med håriga noder.
Bladskivornas kanthår
Flyghavren har långa, styva hår vid basen av bladskivornas kanter på de nedersta bladen.
Dessa hår förekommer uttryckligen alltid bara på de nedersta bladen, och de syns bra
även på torra och skrumpnade blad. Många nya sorter av vanlig havre har kanthår på
bladen. Alku, Avanti, Avenuda, Belinda, Bettina, Doreen, Freja, Iiris, Kolbu, Skarnes,
Steinar, SW Ingeborg, Wilhelmiina, Vinger och Viviana är för närvarande odlade sorter
som, liksom flyghavren, har kanthår på bladskivorna. Det finns också många andra sorter
som kan ha enstaka hår vid basen av bladskivan.
Hårigheten på de nedersta bladslidorna
Flera flyghavretyper har riklig, luddig behåring på de nedre bladslidorna. Det finns även
flyghavretyper som saknar sådan behåring. Bladslidorna hos vanlig havre är i praktiken
alltid bara.
87
8.3 Flyghavre, fatuoider och korsningar
Odlad havre kan ibland, till följd av nedärvda defekter, bilda individer som påminner om
flyghavre, s.k. fatuoider. Därför är det viktigt att kunna skilja flyghavre från fatuoider.
En fatuoid är i allmänhet inte högre än det övriga beståndet. Den upptäcks i allmänhet
p.g.a. den rikliga förekomsten av flyghavreaktiga borst. Fatuoidens vippa påminner i någon
mån om vippan hos den sort den bildats från och är i varje fall mindre, tätare och har
kortare vippgrenar än vipporna hos flyghavre. Basen, fröets hårighet samt egenskaperna
hos basalstjälken och borsten är de samma för frön av fatuoider som för frön av flyghavre.
Det finns dock aldrig hår på fröets skal. Fröet är av samma färg som hos den sort
fatuoiden härstammar från, samt större och fylligare än ett flyghavrefrö. Ifråga om
strånoderna och bladskivornas hårighet påminner fatuoiden om den sort den bildats från.
En fatuoid av Belinda-havre har t.ex. hår på bladskivornas kanter och en fatuoid av Salohavre har hår på strånodens över- och undersida. Bladslidorna är alltid, liksom hos odlad
havre, bara hos fatuoider.
På områden där det förekommer flyghavre kan man finna individer som är korsningar
mellan odlad havre och flyghavre. Egenskaperna hos dessa står i allmänhet mittemellan
de två arterna. Den hästskoformade basen förekommer t.ex. bara på ytterfröet o.s.v. Vid
bedömning av sådana individer är det bäst att vända sig till Evira/SITY.
8.4 Identifieringstabell för flyghavre
*) Odlad havre kan till följd av nedärvda defekter bilda individer som påminner om
flyghavre, s.k. fatuoider.
EGENSKAP FLYGHAVRE
Stråets
längd
mycket
högväxt
Vippa
mycket stor
och yvig med
späda
vippgrenar
FATUOID *)
VANLIG HAVRE
kortare än
flyghavre
kortare än
flyghavre
mindre och
tätare än
flyghavre
mindre och
tätare än
flyghavre
mörkare
mörkare
enligt sorten
finns eller
saknas, varierar
enligt sorten
Färg som
omogen
Hela växten
Blomfjällens
och
skärmfjällen
s
vaxöverdrag
gulskiftande
grön
nej
88
OBS!
Kärna
Bas
skålformig
skålformig
smal, slutar tvärt
basalhår
finns
finns
i allmänhet
några, längden
varierar
basalstjälk
hårig,
skålformig
spets
hårig,
skålformig
spets
kärnans skal
 Blomf
jällets
(skal hårigt eller
ets)
kalt
hårig
het
kalt
kal, tvär spets
kalt
endast flyghavre och
lantsorter(?) kan ha hårigt
skal
bara på yttre
förekomst av på varje kärna på varje kärna kärnorna, på
borst
många sorter
sällsynt även där
borstets
utseende
kraftigt, vridet, kraftigt, vridet, ofta klent och
knäböjt
knäböjt
rakt
färg
vanligtvis grå
eller brun
form
Hårighet
ovan- och
nedanom
strånoderna
enligt vilka
sorter som
odlas
enligt vilka sorter
som odlas
liten, lång,
smal, platt
större och
trindare än
flyghavre
större och
trindare än
flyghavre
kalt
kalt eller
hårigt
kalt eller hårigt
Endast på Salo och
Avenuda.
Om flyghavren har hår finns
det rikligt -sällsynt.
vanligtvis inte
Finns t.ex. på Avenuda,
Belinda, Bettina, Iiris, Kolbu,
Steinar, SW Ingeborg,
Viviana,
nej
endast på flyghavre
vanligtvis inte
Kanthår på
finns (nästan
bladskivorna alltid)
Luddig
behåring på
nedre
bladslidorna
kan finnas
nej
89
Bar strånod på flyhavre och
bladskivans bas
Fatuoids vippa hos Puhti
Flyghavrens vippa
Fatuoidfrön hos Puhti
Flyghavrefrön
Bilder: Osmo Ulvinen
90
9 Utsädesburna sjukdomar
Strimsjuka
Strimsjuka känns igen på strimmorna som löper i nervriktningen på kornbladen.
Strimmorna är till en början gula men blir senare bruna. I slutet av sommaren strimlar sig
bladen vid strimmorna. På en växt som lider av strimsjuka utvecklas inget egentligt ax utan
det kvarstår delvis eller helt och hållet i slidan.
Bladfläcksjuka
Bladfläcksjukan förorsakar långa fläckar som löper i nervriktningen på kornbladen och som
bildar ett nätformigt mönster. Fläckarna är bruna och de omges av en gul vävnad.
Bladfläcksjuka kan också förekomma i en ”punkttypsform” som är svårare att identifiera
varvid den på ett förvillande sätt påminner om bladfläcksjuka (Bipolaris sorokoniana) på
korn. Bladfläcksjuka påverkar inte direkt denna utveckling.
Flygsot på korn och vete
Flygsot på korn och vete observeras bäst i det skede när säden går i ax. Sotaxen
framträder några dagar före de friska axen och de skiljer sig från det friska växtbeståndet
på grund av svarta korn fyllda med sotsporer. Vid blomningen frigörs sotsporerna och
flyger bort med vinden. Kvar blir endast tomma blomställningsax.
Flygsot på havre
Flygsot på havre observeras bäst vid vippbildningen. De svarta sotvipporna framträder ett
par dagar efter de friska och sjuka växter blir en aning kortare än friska.
Stinksot på vete
Växtindivider som angripits av stinksot på vete är lägre än det friska beståndet. Den svarta
sotspormassan finns innanför kornskalet vilket innebär att den är svår att upptäcka. Vid
axgången är ett ax som angripits av stinksot något mörkare grönt än ett friskt ax. När
säden gulnar är det sjuka axet ljusare och gråare än det friska axet. I ett ax angripet av
stinksot är kornen i en mera utspärrad ställning än i friska ax. Den illaluktande spormassan
frigörs först vid tröskningen.
Bomullsmögel
Bomullsmögel är en värdväxlande växtsjukdom som under regniga somrar orsakar
skördeförluster på rybs, raps och senap. I bladvecken och på sidoskotten, där det samlats
bl.a. växtrester från blommorna, bildas till en början vattniga fläckar. Stjälken blir ljus och
den övre delen av skottet kan dö. Sjukdomsorsakaren är lätt att identifiera genom de
svarta, avlånga sklerotierna som bildas inuti stjälken. I våta förhållanden bildas ibland
också knölar på stjälkarnas yta.
Mjöldryga
Mjöldrygans värdväxter är alla spannmåls- och gräsväxtarter, men den förekommer mest
allmänt i råg. Till följd av växtsjukdomen bildas svarta blå-rödskiftande sklerotier,
mjöldrygor, i axet.
Vitrost
Vitrost angriper bl.a. rybs, senap och oljedådra (Camelina). Under blomningen blir
spetsarna på skotten missformade, och täcks av ett klarvitt puderliknande mögellager.
Blommorna kan vara rosettliknande och gröna. Topparna som angripits av vitrost blir till
slut smutsbruna. Vitrosten övervintrar i frön och i marken, men den viktigaste smittokällan
torde vara lomme.
Bl.a. Kasvinsuojeluseura har publicerat guide om sjukdomar i stråsäd och andra
åkerväxter: Ajankohtaisia kasvinsuojeluohjeita. Kasvinsuojeluseuran julkaisuja n:o 100.
91
Växtsjukdomar som sprids med utsädet
Havreflygsot
Bladfläcksj. på korn Strimsj. på korn
Flygsot på korn
92
10 Fakturering av odlingsgranskningen
Den som får uppdraget fakturerar SITY enligt avtalade priser (avtal om granskning av
utsädesproduktion under utsädesproduktionssäsong). Som bilaga används den
fakturabilaga som beretts av SITY.
Fakturabilagan
Odlingsinspektören skickar odlingsgranskningsprotokollen till SITY med minst en veckas
mellanrum. Fakturabilagan görs upp utgående från vilken dag protokollet har kommit fram
till SITY.
Uppgifter som skall ingå i fakturabilagan
Uppgifterna fås direkt från SITY:s tillämpning enligt ett visst tidsintervall, exempelvis
odlingsgranskningsprotokoll som anlänt under perioden 15.7-31.7.2015.
Uppgifter i bilagan som fås från SITY:s tillämpning (baserar sig på inspektörens uppgifter):
 Odlingsgranskningsnummer (ges av odlingsinspektören)
 Odlare
 Uppdragsgivare (den som betalar granskningen)
 Art
 Sort
 Arealen på det skifte som är under uppsikt i fråga om flyghavre som granskats
 Granskade hektar av en sort som odlas till utsäde
Dessutom tillför SITY följande uppgifter:
 Ersättning som betalas ut enligt granskad areal
 Grundavgift
 Tilläggsersättning för skifte som är under uppsikt i fråga om flyghavre
 Timersättning för bekämpningsanvisning (grundavgiften ingår i grundavgiften för
odlingsgranskningen)
 Granskning av flyghavreskifte som införts i kommunens flyghavreregister
(odlingsinspektören fyller i en separat bilaga)
 Sammanlagt euro
Odlingsinspektören fyller i:
 Korrigerings-, kilometer- (km) och tidskolumnen
Odlingsinspektören
 Granskar bilagans riktighet och gör behövliga korrigeringar i bilagan samt rättar vid
behov bilagans belopp
 Lägger till körda kilometrar och den använda tiden (behöver inte specificeras per
odling, kan t.ex. vara körda km och tid per dag). Lägger till reseersättningen som
debiteras enligt körda kilometrar.
 Undertecknar och daterar varje sida av bilagan
 Skickar bilagan till sitt lantbruks-/hushållningssällskap eller kontaktperson för
vidarefakturering
 Om inspektören är momsskatteskyldig ökar han fakturabeloppet med
mervärdesskatten och uppger sitt FO-nummer i fakturan.
Kontrollgranskningar (Duplicate)
SITY uppgör en separat bilaga över granskningarna. Odlingsinspektören granskar
sakinnehållet och fakturan så som framförts ovan.
Uppgifternas riktighet
Inspektören skall granska att alla behövliga uppgifter har lämnats i protokollet och att de
93
stämmer överens.
 Det granskade området är lika stort som det godkända och underkända området
tillsammans.
 Skiftenas arealer stämmer överens med den granskade arealen av
utsädesodlingen.
 Den granskade arealen av skiftet under uppsikt i fråga om flyghavre har
antecknats.
Frågorna gällande fakturorna minskar när fakturabilagan är i skick och inspektörens arbete
blir då rätt fakturerat.
11 Anvisningar för ifyllande av odlingsgranskningsprotokoll
Allmänna anvisningar för ifyllande av odlingsgranskningsprotokoll
- Använd en blå kulspetspenna.
- Skriv med tydlig handstil.
- Förklara hellre för mycket än för litet.
- Använd en tilläggsblankett om utrymmet inte räcker till, t.ex. om du ritar ett
flyghavreskifte och platsen för förekomsten.
- Alla punkter skall fyllas i. Markera med ett streck om inga uppgifter skall finnas i
punkten.
94
1. På förhand ifyllt nummer
Löpande nummer som ges av SITY.
2. Odlingsgranskningsnummer
Inspektören ger numret i formen E0000 0000 (odlingsinspektörens nummer + ett löpande
nummer, varav första siffran anger granskningsåret och de tre sista siffrorna bestäms av
95
inspektören). Exempelvis E0216-5001, vilket är den första granskningen som utförts av
inspektör E0216 sommaren 2015.
3. Uppdragsgivare
Namn och adress på den som begärt granskningen.
4. Nr
Uppdragsgivarens kundnummer hos SITY.
5. Brukningsenhetens innehavare (odlare)
Odlarens namn och adress.
6. Nr
Odlarens kundnummer hos SITY.
7. Kommun
Kommunen där ODLINGEN är belägen (om annan än kommunen enligt
lägenhetssignumet).
8. Nr
Nummer på den kommun där odlingen är belägen.
9. Tel.
Odlarens telefonnummer (inspektören korrigerar protokollet om telefonnumren har ändrat)
10. Grundutsädets handelspartier
I denna punkt skrivs det handelspartinummer för grundutsädet ut, som uppdragsgivaren
har uppgett i samband med begäran om odlingsgranskning. Strecka över handelspartier
som inte använts för grundande av utsädesodlingen och fyll i handelspartier som inte är
förhandsifyllda.
11. Utsädesklass enligt garantibevis
Odlingsinspektören skall se garantibevisen för det använda grundutsädet. Dessutom kan
inspektören be att få se fakturan eller fraktsedeln, där utsädesmängderna som levererats
till lägenheten framgår. På basen av utsädesmängderna som levererats till gården
kontrollerar man att en tillräcklig mängd utsäde för grundande av utsädesodlingen har
funnits på lägenheten. För fleråriga arter är det tillräckligt att mängderna kontrolleras under
det första granskningsåret.
12. Fältnummer och den högsta utsädesklass som på basen av fältförsök kan produceras
av ifrågavarande handelsparti. Uppgiften används i beslutsfattningsskedet.
13. Lägenhetssignum
Lägenhetssignumet är en obligatorisk uppgift.
14. Art
Art som granskas.
15. Sort
Sort som granskas.
16. Ekologisk odling
Här anges med kryss om odlingsmetoden enligt odlaren är ekologisk.
17. Utsädesklass som produceras
Den för odlingen föreslagna utsädesklassen som man vill låta granska utsädesodlingen till,
96
räknat minst ett steg nedåt från grundutsädet.
Det rekommenderas att odlingen granskas enligt högsta möjliga klass. Om utsädesklassen
på garantibeviset anges som ’B’, tolkas detta som B3.
18. Begärt ha
Den av uppdragsgivaren begärda arealen. Inspektören ändrar inte denna punkt.
19. Granskat ha
Här antecknar inspektören de granskade hektaren av utsädesodlingen, inklusive t.ex.
hektar som grundats för maltanvändning med samma grundutsäde. Skiften som är under
uppsikt i fråga om flyghavre antecknas inte i denna punkt.
20.-21. Skiftessignum
Inspektören kontrollerar skiftessignumen i skiftesbokföringen.
I punkten antecknas också skiften med övrig produktion av sorten, från vilka man bärgar
en mogen skörd. Skiften med övrig produktion odlingsgranskas även om man inte bärgar
fröskörd från dessa.
22. Såningsår
Såningsåret för fleråriga växter anges för uppföljning av antalet skördeår, och för att
konstatera att förfrukterna har granskats.
23.-26. Godkänt ha, underkänt ha, orsak till underkännande, förfrukter och år
Godkända och underkända hektar samt orsak till underkännande antecknas skiftesvis.
Förfrukterna anges i punkten som är avsedd för ändamålet. För fleråriga växters del kan
man anteckna ’ok’ efter det första skördeåret på skiftet.
27. Anmärkningar
I denna punkt antecknas särskilda observationer om odlingen, t.ex. skördeuppskattning
eller en utredning över kvickrotshärdarnas placering. Man kan också bifoga separata
bilagor till protokollet.
28. Övriga sorter på brukningsenheten
I denna punkt antecknas övriga sorter av den art som odlas till utsäde. I punkten kan man
också antecknas övriga sorter som odlas på brukningsenheten.
29. Närmaste odling av samma växtslag
Avstånd i meter till en odling av en annan sort av samma art. Här antecknas också
avståndet till okända sorter, trädor etc., som kan medföra risk för korsningar.
30. Risk för korsningar/sjukdomsspridning
Odlingsinspektörens uppskattning av risken och utredning om dess beskaffenhet.
31. Flyghavre konstaterades ej
Kryssa för rutan om ingen flyghavre hittats på odlingen eller på skiftet som är under
uppsikt.
32. Flyghavre konstaterats i odlingen (den odling som granskas).
En karta som beskriver förekomsten ritas på basskifteskartan eller på en separat
självkopierande blankett. På kartan skall antecknas åtminstone odlarens namn och
odlingsgranskningsnummer, basskiftessignum, granskningsdatum samt fyndplatsen för
flyghavren. Om flyghavre hittas på ett jordbruksskifte skall hela basskiftet och
jordbruksskiftets gränser ritas in på kartan.
33. Flyghavre konstaterats på brukningsenheten (områden som odlaren besitter)
En karta skall ritas över förekomsten, se föregående punkt.
97
34. Flyghavren plockad
35. På skifte (signum)
Det flyghavredrabbade skiftets jordbruksskiftessignum.
36. Plantor (st.)
Flyghavreindividernas antal.
37. SITY:s FH-kod
Koden som berättar om granskningen skrivs ut i formen år/kod. Koden anger alltid
situationen föregående år. Exempelvis betyder koden 05/361 som skrivs ut i protokollet år
2006 att första årets FH-kontroll har gjorts på lägenheten år 2005.
Flyghavrekoder
359 Flyghavre kemiskt bekämpad i utsädesodlingen
361 Brukningsenheten under flyghavre kontroll, första året
362 Brukningsenheten under flyghavre kontroll, andra året
364 Råg på ett skifte som är under uppsikt i fråga om flyghavre (flera kontrollår)
365 Havre på ett skifte som är under uppsikt i fråga om flyghavre (flera kontrollår)
366 Utsädesodling på ett skifte som är under uppsikt i fråga om flyghavre
369 Risk för flyghavre utanför brukningsenheten
372 Flyghavre på ett skifte som är under uppsikt
374 Flyghavre på brukningsenheten på flera än två skiften
375 Flyghavre på odlingen på flera än två skiften
379 Flyghavre på odlingen på två skiften
380 Flyghavre på brukningsenheten på två skiften
381 Flyghavre bekämpad på ett skifte som är under uppsikt, flera kontrollår
382 Träda på ett skifte som är under uppsikt i fråga om flyghavre, flera kontrollår
383 Rybs eller raps på ett skifte som är under uppsikt i fråga om flyghavre, flera kontrollår
384 Brukningsenheten införd i kommunens FH-register, första flyghavre kontrollåret
385 Brukningsenheten införd i kommunens FH-register, andra flyghavre kontrollåret
386 Rybs eller raps på ett skifte som är under uppsikt i fråga om flyghavre, flera kontrollår
387 Flyghavre på odlingen, på ett skifte högst 4 st.
388 Flyghavre på odlingen, på ett skifte över 4 st.
389 Flyghavre på brukningsenheten, på ett skifte högst 4 st.
393 Flyghavre på brukningsenheten, på ett skifte över 4 st.
496 Brukningsenheten införd i kommunens flyghavre register. 496 Brukningsenheten
införd i kommunens flyghavre register. Innebär i allmänhet att lägenheten har beviljats
undantagslov gällande antalet flyghavreskiften.
38. Skifte
Skiftessignum för skifte som är infört i flyghavreregistret. Endast tre skiften skrivs ut i
protokollet. Lägenheten kan också ha flera skiften som är införda i flyghavreregistret, om
lägenheten har beviljats undantagslov gällande flyghavre. Om tre skiften finns utskrivna i
protokollet ska skiftena alltid kontrolleras i bilagan.
39. Växtslag/sort
Anteckna här den växtart och –sort som växer på skiftet under odlingsgranskningsåret
40. Ha
Granskade ha på ett skifte som är under uppsikt
41. Granskat
Ja eller nej
98
42. Bekämpat
Ja eller nej
Bekämpning innebär användning av växtskyddsmedel, plockning eller t.ex. slåtter
Kontroll av provrutor:
43. Främmande sorter
Antal observerade klart avvikande plantor. I denna punkt antecknas det totala antalet (st.)
avvikande plantor, antalet provrutor och storleken på en provruta (m2). Dessutom
antecknas de kännetecken utgående från vilka den främmande sorten har fastställts.
44. Skadliga kulturväxter
Övriga odlade arter som observerades i odlingen. Antalet skadliga kulturväxter anges
enligt följande: det totala antalet individer (st.), antalet provrutor och storleken på en
provruta (m2). Om förekomsten av skadliga kulturväxter är ojämn, skall detta nämnas
separat. Se närmare på de artvisa sidorna.
45. Infekterade, sjukdom
Observerad sjukdom och antalet observerade sjuka individer. I denna punkt antecknas det
totala antalet (st.) sjuka individer, antalet provrutor och storleken på en provruta (m2).
46. Ogräsarter
Av ogräsarterna anges de arter som förekommer rikligast. Se de artvisa sidorna.
Förekomst
Förekomsten av ogräsarter på en skala 1 -> 5. Värde 1 anger en mycket liten förekomst
och värdet 5 en mycket stor förekomst.
47. Allmän bedömning
Allmän bedömning av odlingen. Odlingar med dålig kondition har värdet 1, odlingar med
bra kondition värdet 5 och odlingar med medelgod kondition värdet 3.
48. Planttäthet
Uppskattning.
49. Odlingen giltig för produktion
Fleråriga arter.
50.-53. Godkännande rekommenderas
I odlingsgranskningsprotokollet skall alltid ingå inspektörens rekommendation om
godkännande eller underkännande av odlingen. Den skall grunda sig på fakta som framgår
av protokollet. Om inspektören rekommenderar odlingen för godkännande skall också
utsädesklassen och generationen nämnas och överensstämma med grundutsädets klass
samt odlingens egenskaper. Om inspektören föreslår en lägre utsädesklass än vad
odlingen har begärts till, skall orsaken till sänkningen av klassen anges i punkt 53. Arealen
i punkt 19 skall vara lika stor som punkterna 50 och 52 tillsammans.
Orsak till underkännande/sänkning av klassen
Om odlingen rekommenderas för underkännande skall orsaken alltid anges.
Underkännande av en del av odlingen skall föreslås endast i det fall att inspektören är helt
övertygad om att den underkända delen lämnas bort från skörden vid skördandet och
iordningställandet av utsädet. Delvis underkännande kan komma i fråga t.ex. i det fall att
förfrukten på ett skifte är felaktig eller det finns risk för korsningar. Delvis underkännande
skall endast föreslås om den del av odlingen som underkänns klart kan avskiljas från den
övriga odlingen, exempelvis som ett eget skifte eller om den underkända delen slås.
99
54.-56. Datum/Inspektörens underskrift
odlarens underskrift
odlaren begär en omgranskning
Underskrifterna är mycket viktiga. Odlaren kan vara av annan åsikt om granskningens
slutresultat (godkänns/underkänns), men han skall bestyrka att de uppgifter han gett är
korrekta (exempelvis att grundutsädet har antecknats rätt) samt att granskningen har
utförts. Den som begär en omgranskning betalar kostnaderna för omgranskningen.
Inspektören skall separat meddela SITY om begäran om omgranskning.
100
12 Bilder på sortegenskaperna
finns
inte
finns
Korn: upphöjd internod hos
blomställningsaxet
Borst på vete
finns
inte
Hullingarna hos sidoryggnerverna på
kornfrö
Veteaxens täthet och form
A
B
finns
C
D
E
F
Axelformen hos vetens skärmfjäll: D något slutande, C och F: rak, E:upphöjd
Skärmfjällets axellbredd: B mycket smal, C smal, D medelmåttig, F bred
101
tvåradigt
flerradigt
Kornets axform
Axelspindelns segment, nedre del:
flack
medelbrant.
brant
Fåra
Korns basalborstens längd
Fördjupning
Formen på kornkärnans basaldel
Blomfjälls färg
102
Agnborst
hos odlad havre
A
B
C
D
E
F
Skärmfjällets vaxöverdrag
Längd på havrekärnans basalhår
Hårighet på bladskivans
kanter
103
Ovan: ärt med blad, Nedan: ärt utan blad
Formen av seglets nedre kant hos ärtblomma:
V-formad, rak, nedåtböjd
104
13 Ordlista och definitioner
Stamutsäde (prebasic, PB), utsäde som förädlaren framställer på eget ansvar av
förädlarmaterial och som uppfyller kvalitetskraven för basutsäde. Stamutsäde används för
produktion av stamutsäde och basutsäde.
Hybrid, sort som fås fram genom korsning av strängt inavlade föräldralinjer. Vid korsning
av två sådana föräldralinjer stiger plötsligt graden av ärftlig variation kraftigt, vilket leder till
att avkastningsförmågan stiger.
Självinkompatibilitet, att växtindividen inte kan befrukta med sitt eget pollen eller pollen
från en annan växtindivid av samma härstamning. Växten behöver således utsäde för att
kunna producera pollen av en annan individ som har en annan härstamning.
Förädlare, den växtförädlare som utvecklat sorten.
Förädlarmaterial (F-material), utsäde av en förädlad sort, som används av förädlaren eller
dennes representant för upprätthållande av sorten eller för framställning av stamutsäde.
Växtsort, antingen en i naturen funnen eller framförädlad registrerad odlingstyp av en
växtart, som uppfyller vissa krav i fråga om egenskaper (åtskiljbarhet, beständighet och
tillräcklig homogenitet).
Fältförsöksgranskning, kontroll av sortäkthet för stamutsäde, som utförs på SITY:s
försöksfält.
Sortäkthet, att provet representerar en viss sort, motsvarar beskrivningen av den och är
tillräckligt homogent, d.v.s. sortrent.
Sortrepresentant, den växtförädlare som utvecklat sorten eller sådan ägare till sorten som
fått användningsrätten till den av förädlaren utvecklade sorten.
Icke sortbetecknat kommersiellt utsäde, officiellt odlingsgranskad och laboratoriegranskad
artren frövara som får produceras endast av särskilt fastställda arter.
Marknadsföring, alla sådana metoder som näringsidkaren och också odlaren använder för
att främja försäljningen av utsädet eller erbjudande av det på försäljningsställen, i
tidningsannonser eller som ambulerande handel eller andra sådana metoder med vilka
flera potentiella köpare kan nås. Överlåtande av grundutsäde för avtalsproduktion är också
marknadsföring.
Basutsäde (basic, B), utsäde som har framställts på förädlarens ansvar i enlighet med
vedertagen praxis för upprätthållande av sorten, och som SITY har certifierat.
Certifikatutsäde (certified, C), utsäde som härstammar direkt från basutsäde eller från
föregående generation av certifikatutsäde och är certifierat av SITY.
Certifiering, officiell försegling av ett handelsparti frövara och anbringande av garantibevis
efter att det vid en officiellt förrättad kontroll av utsädesodlingen och kontroll av ett officiellt
uttaget prov på det rensade utsädespartiet har konstaterats att utsädespartiet är rätt
angivet beträffande sorten och sortrent samt att det uppfyller kvalitetskraven för
utsädesklassen ifråga.
105
Utsädesklassystem, utsädespartiets generationer. Varje parti kan utgående från
utsädesklassen härledas till förädlarens material om det har producerats enligt
utsädesklassystemet.
Standardutsäde, utsäde av grönsaksväxter som är officiellt odlingsgranskat och
laboratoriegranskat och uppfyller kraven för ifrågavarande utsädesklass. Standardutsädet
skall till sorten vara tillräckligt identifierbart och rent.
Granskningsintyg, ett analysintyg över undersökt prov som ges av en officiell
kontrollinrättning (Evira/SITY eller en utländsk officiell kontrollinrättning).
Garantibevis, etikett som skall fästas på varje förpackning i det ifrågavarande
handelspartiet och av vilken framgår partiets handelspartibeteckning, utsädesklass samt
produktions- och kvalitetsuppgifter.
Tillsynsmyndigheter, jord- och skogsbruksministeriet, Evira (SITY), landsbygdsavdelningen
vid arbetskrafts- och näringscentralerna och kommunernas
landsbygdsnäringsmyndigheter. Tillsynsmyndigheterna kan till sin hjälp anlita personer
som är anställda vid landsbygdens rådgivningsorganisationer eller som annars är lämpliga
för uppgiften.
Tillsynskontroll, officiell kontroll som utförs av tillsynsmyndigheterna och som kan avse
affärer, packerier eller jordbrukslägenheter.
Brukningsenhet, en produktionsenhet som är en ekonomisk eller teknisk helhet som
förvaltas av odlaren eller odlarna och som används för jordbruk och trädgårdsodling.
Odling, ett område som består av ett eller flera skiften med samma växtsort som
odlingsgranskningen gäller.
Officiella åtgärder, uppgifter och åtgärder som jord- och skogsbruksministeriets beslut om
utsädesproduktion förutsätter och som en anställd vid Evira/SITY eller en av SITY
auktoriserad person utför på uppdrag av SITY.
106
14 Kontaktuppgifter
Frågor gällande odlingsgranskningarna besvaras vid SITY särskilt av
Leena Pietilä (allmänna frågor, flyghavre), tfn 040-833 2481
Maarit Markkula (allmänna frågor, flyghavre), tfn 040-846 9148
Tuula Leino (fakturabilagor, odlingsgranskningsanmälningar), tfn 040-489 3304
Päivi Paju (odlingsgranskningsanmälningar, fakturabilagor), tfn 040-489 3307
Tuula Niemi (odlingsgranskningsanmälningar, fakturabilagor), tfn 040-489 3307
Antti Pasto (identifiering av flyghavre), tfn 040-833 2483
Ritva Vallivaara-Pasto (flyghavre, allmänna frågor), tfn 040-833 2482
Kaarina Paavilainen (självpollinerande arter, sortäkthet, allmänna frågor),
tfn 040-833 2480
Soile Alander (sortäkthet hos ärt), puh. 040 575 5192
Leena Kankaanpää (sortäkthet hos korn), tfn 040-829 4173
Sami Markkanen (sortäkthet hos korspollinerade arter), tfn 040-829 4543
Taija Rantanen (sortäkthet hos havre), tfn 040-829 4539
Adress:
Evira/Utsädeskontrollenheten
Tampereentie 51
PB 111
32201 Loimaa
Telefon
E-post
029 530 0400 (växel)
[email protected]
107
BILAGA 1
MEDDELANDE FRÅN INSPEKTÖREN TILL ODLAREN __________/________20__
Bästa utsädesproducent!
Ärende: Odlingsgranskningar
Tiden för odlingsgranskningarna börjar vara inne. Jag vill meddela att jag har fått till uppgift
att granska följande av era odlingar:
odlingsskiftesnummer
Art / sort
Exakta arealer
(fullständiga)
_____________________________ha _________________________________ha
_____________________________ha _________________________________ha
_____________________________ha _________________________________ha
_____________________________ha _________________________________ha
_____________________________ha _________________________________ha
_____________________________ha _________________________________ha
Det lönar sig att kontrollera att alla granskningar finns med. Den här listan omfattar inte de
granskningar som utförs av affärernas egna personer (lägre utsädesklasser).
I odlingsgranskningsprotokollet efterfrågas EU-skiftessignumen samt de exakta arealerna.
Det lönar sig alltså att se till att jordbruksskiftesblanketten finns till hands. Garantibevis för
utsädet, fraktsedel el.dyl. och förfruktsuppgifterna hör också till de saker som efterfrågas,
så det är alltså skäl att ta fram också de uppgifterna på förhand. På så vis sparar vi mera
tid för de egentliga ”fackfrågorna”.
Om det finns frågor i anslutning till granskningen lönar det sig att ringa direkt till mig.
OBS! Inled inte tröskningen av utsädesodlingen förrän den har granskats!
Odlingsgranskningen är utförd först då inspektören har gjort upp ett
odlingsgranskningsprotokoll!
Hälsningar
_______________________________ tfn
(namnförtydligand)
108

Odlingsgranskarens handbok 2015

Transcription

Similar documents

Tåkerngrönt tredubblar sin odling av ekologisk gurka

Infoblad 2015 - Svenska Utsädesföretagens Förening

Informationsblad - Svenska Utsädesföretagens Förening

Potatis - Jordbruksverket

Kamp för svensk ekofrukt

Produktblad Jordbrukstransporter 2015-06

Ekologisk odling på Logården