Ladda ner - Bygdeband

Hammaren
Upptecknare: Gunnar Fröberg
Beskrivning av Stora och Lilla Hammaren.
Boningshuset, som var gemensamt för såväl Stora som Lilla Hammaren till 1912, är
uppbyggt av timmer och beklätt med bräder och ribb utvändigt. Yttertaket var från
början täckt med spån. Huset är 12,5 m långt och 6,5 m brett utvändigt. Invändigt är det
avdelat med ett rum i var ända, i mitten en farstu med dubbel ytterdörr i väster, mot
vägen. På östra sidan kök för gemensam matlagning för båda torparfamiljerna. Köket
hade en dörr ut mot ladugården, det var inrett med spishäll för kokning, bakugn med
murad kupa till rökfång upptill. De två rummen hade murade öppna spisar. Vindsvåningen
hade trappa från farstun och var avdelad med ett rum i var ända med golv och dörr, lika i
båda.
Rummen i bottenvåningen hade tre fönster i varje. Vindsrummen hade ett fönster i
gavelväggen. Vidare fanns det tre halvrunda fönster på långsidorna. Köket hade ett fönster
vid sidan av dörren förr. Nu är det tre bågfönster mitt på östra väggen. Vindsrummen hade
inretts med bingar att förvara säden i.
Ar 1912, när Karl Fröbergs familj flyttat hit som torpare för både Stora och Lilla Hammaren,
anskaffades en kokspis, som murades in där kökets kokhäll hade varit. Detta år flyttade även
Karl Fröbergs far och styvmor till Hammaren och hyrde södra rummet. Fadern, Johannes
Blixt, som var snickarkunnig, gjorde då ett extra golv över det gamla och delade av ett två
meter brett stycke av östra delen av rummet till en kammare samt murade fast en kokspis
till höger om den öppna spisen. Köket tillbyggdes 1930 och fick ny ingång utifrån genom en
ny förstu på södra sidan. Murverket revs, ett nytt uppmurades som var mindre, med bakugn
och kokspis i köket och rörspisar i rummen. Elledningarna byttes ut, de gamla hade varit
med sedan el drogs in i huset omkring 1920. Yttertaket på boningshuset belades med tegel
1934. Vatten har intill hösten 1942 hämtats från en tre meter djup brunn vid skogen, 120
m öster om ladugården. Ny brunn grävdes då, 10,5 m djup.
Ladugården
Första ladugården låg uppe vid husen i en gemensam byggnad för båda torpen. Den var 26 m
lång och 7 m bred. Denna ladugård revs 1942. Istället nedmonterades och uppbyggdes
ladugården som tidigare tillhört Örsleds Mjölnaregård. Den var 27,8 m lång och 9, l m bred.
Fähuset hade plats för nio bundna djur, två hästspiltor och flera kättar för grisar och kalvar.
1947 inmonerades vattenledning, mjölkmaskin och höhiss.
Torparfamiljer som bott på Stora Hammaren
1858 inflyttade från Marklanda Smedsgård Carl Johan Mattisson, f. 1821 i Bergunda
med hustrun Stina Cajsa Johannisdotter, f. 1821 i Öjaby.
Barn: Ingrid Lena, f. 1850, Sven Magnus, f. 1854 och Johan, f. 1862 död samma år. Vid sonen
Johans födelse blev Stina Cajsa sjuk och avled. Carl Johan Mattisson gifte om sig 1862 med
Cajsa Petersdotter, f. 1818 i Aringsås. Mattisson avled 1874 och hustrun Cajsa flyttade 1876
till Aringsås.
1875 flyttade Johan Persson, f. 1812 i Gårdsby (änkling) till Stora Hammaren med hustrun, f.d.
änkan Ingrid Svensdotter, f. 1829 i Vederslöv.
Hustrun hade två barn i ett tidigare äktenskap: Johan Gustav Svensson, f. 1856 i Bergunda
och Eva Christina Svensdotter, f. 1859 i Bergunda. 1880 gifte sig Johan Gustav Svensson med
Kristina Jonasdotter, f. 1860 i Västra Torsås. Son: Karl Wilhelm, f. 1880 i Bergunda. Denna
familj bodde som inhyses till 1881. Då övertogs torpet Stora Hammaren av Johan Gustav
Svensson med familj. Utöver Karl Wilhelm hade de följande barn: Ida Matilda, f. 1882, Sven
August, f. 1884, Frans Emil, f. 1886, Gustav Adolf, f. 1889, död 1893 och Ernst Fritiof, f. 1889.
Familjen flyttade till Björketorp 1896.
Ernst och Elna Fröberg på Hammaren. Foto Kerstin Posse.
Nytt torparpar på Stora Hammaren 1896 blev Daniel August Andersson, f. 1869 i Jäth med
hustrun Eva Kristina Svensdotter, f. 1859 i Bergunda Barn: Johan Gustav Danielsson, f.
1887, Johanna Dorotea, f. 1890 i Växjö stad och Ester Elisabet, f. 1899 i Bergunda. Hustrun
Eva Elisabet avled 1907, August och dottern Ester flyttade 1910 resp 1911 till Eknaholm,
sonen Johan till Björketorp, dottern Johanna till Snöstorp i Halland, båda 1911.
Till ny torpare för både Stora och Lilla Hammaren antogs f.d. soldaten på Hättorp Ludvig
Fröberg, f. 1869 i Bergunda. Hustru: Ingrid Magnidotter, f. 1868 i Tävelsås. Barn: Emilia, f.
1893, Ida, f. 1894, Ernst f. 1898, Astrid, f. 1900, Albert, f. 1903, Erik, f. 1904, Tage, f. 1907
och Einar, f. 1909, d. 1918. Samtliga barn födda på Hättorp i Bergunda socken. 1912
inflyttade på Stora Hammaren som hyresgäster Karl Fröbergs far, gratialisten Johannes Blixt,
f. 1840 på Ilhemmet. Änkeman men omgift med Emilia Svensdotter, f. 1842 i Lenhovda.
Emilia avled 1913. 1922 flyttade Karl och Ingrid Fröberg, sonen Tage samt Johannes Blixt till
Fiskaretorpet. De övriga barnen utflyttade till olika orter.
Ny torpare för Stora och Lilla Hammaren blev 1922 sonen Ernst med hustrun Elna, f.
Andersson 1894 i Slätthög. De fick barnen Gunnar, f. 1923, Adela, f.1925 och Elin, f.1927.
Alla barnen födda på Hammaren.
Efter Elnas död 1976 och Ernsts död 1983 hyres bostadshuset jämte vedbod och
potatiskällare samt trädgård med potatisland av syskonen Fröberg med familjer. Av åkrarna
finns nu 1,5 hektar kvar. Det övriga är skogsplanterat med löv- och barrplantor. Ladugården
är uthyrd till materiallager åt byggfirman Bygg Ek i Växjö.
Torparfamiljer som bott på Lilla Hammaren (den norra delen)
Ar 1858 inflyttade från Kinnevalds companis soldattorp nr 4 Peter Andersson, f. 1829 i
Bergunda med hustrun Sara Lisa Jonasdotter, f. 1829 i Moheda. Barn: Stina Cajsa, f. 1855,
Anna Lisa, f 1858, Eva Sofia, f. 1860, Emma, f. 1863 och Maria, f. 1865. Samtliga barn födda i
Bergunda. Familjen flyttade 1866.
25 mars 1865 skrives kontrakt på 10 år med en ny torpare på Lilla Hammaren, Petter
Berglund. Efter ett år överlåter denne kontraktet till den från Växjö 1866 flyttande familjen
Sven Magnus Jonasson, f. 1826 med hustru Britta Lisa Olofsdotter Törngren, f. 1831 i Öhr.
Barn: O.ä. dottern Emma Christina, f. 1858 i Öhr, Anna, f. 1865 i Växjö, samt i Bergunda
födda Ida Maria, f. 1867, Carl Johan, f. 1871, Ingrid Cajsa, f. 1873, Johanna, f. 1877, död
1892. Ingrid hade dottern Rut Elisabet, f. 1893, död 1895.
Ny torpare på Lilla Hammaren blev 1895 förre torparens son Carl Johan Svensson. Fadern
och modern samt systern Ingrid Cajsa bodde kvar som inhyses. Sven Magnus dog 1899.
Ingrid Cajsa gifte sig 1895 med Per Emil Jonasson, f. 1874 i Carlstorp, Bergunda. De flyttade
till Huseby men kom tillbaka till Bergunda 1905 som torpare på Röda krog. Flyttade sedan
till Ryafällan 1916. 1905 flyttade Carl Johan och modern Britta Lisa till Brunneby. Där blev
Carl Johan efter giftermål med Emma torpare.
Torpet Lilla Hammaren upphör därmed att finnas. Jorden och husen kom att tillföras Stora
Hammaren.
Födelsedatum för ovan uppräknade personer finns i hembygdsföreningens arkiv.
Torpen Stora och Lilla Hammaren, avskrifter av kontrakt.
1865 var åkerarealen, lika för båda, två tunnland och 19 kappeland = 12803 kvm i dagens
mått. Man fick ha i bete i Örsleds beteslags hage, två kor, ett ungnöt och två får. Till bränsle
fick man hämta sex lass ris och stubbar. Från mossen fick man ta upp 3000 stick bränntorv.
Hammaren, ladugården. Foto Gunnar Fröberg
Utskylderna var också lika för båda torpen: två st karldagsverken i veckan hela året, underhålla
300 fot gärdesgård samt uppodla och stenbryta fem kappeland åker. I övrigt det vanliga med
mjölk till yste och bär.
Skall extra dagsverken behövas av jordägaren betalas detta med säd, hälften korn och hälften
råg. Dagsverke värderades till två kannor på vintern, 2,5 kannor på våren och hösten och tre
kannor på sommaren.
Kontrakt med Bergqvara 1912, båda torpen var då sammanslagna till ett. Arrendetiden var
tio år. Åkerarealen var 13 tunnland, äng 1,5 tunnland. Fyra kor fick släppas på bete i Röda
krogs beteslags betesmarker. Till bränsle fick tagas ris, stubbar och torra träd. På mossen
fick man ta upp 6000 stick torv.
Utskylderna var
Göra fyra st karldagsverken i veckan på sommaren och tre på vintern. Efter budning 55
st hjälpen. Ett dagsverke årligen på vägen mellan stora vägen vid Furubo och Härensås,
ett dagsverke för upptagning av is, plocka 125 hektoliter potatis mot ersättning av 12,5
öre hektolitern, underhålla 356 m s.k. herregårdsgärdesgård. Ha ett tunnland åker i träda
årligen och från detta bryta minst ett par lass sten, som upplägges i en vällagd
stengärdesgård.
Fr v. Adele, Thure, (Elins make), Elin och Gunnar Fröberg.
Dagsverken värderades till kr 2.50 per dag, hjälpen till 1,75 per dag.
Kontrakt för Stora Hammaren 1922
Torpare var Ernst Fröberg. Arrendetiden var fem år. Åkerarealen 6,5 hektar.
Utskylderna var
Två st dagsverken i veckan året om, 25 st hjälpen och ett st isdagsverke
Arrendekontrakt 1927
Utskylderna var:
Två dagsverken i veckan året om, 20 st hjälpen, ett st isdagsverke, dika 25 m diken i skogen,
lämna 100 kronor kontant och 10 kronor till byggnadskassa.
Arrendekontrakt 1940
Lika som 1927 med tillägg av kr 97 kronor för arrende av 2,5 hektar åker på Blixholmen.
Arrendekontrakt 1945
Första året med rent kontantavtal, 710 kronor betalades för nio hektar åker. I trafikabelt skick
för bil underhålla 100 m väg mellan Röda krog och Kyletorp.
Sista arrendekontraktet skrevs 1970
För tre hektar åker och två hektar betesmark betalas årligen 1000 kronor. Detta gällde till
1980 då jordbruket upphörde.
Kopia av boken BERGUNDA - EN ÅTERBLICK från 1999 sid 181 - 187
Illustration Kerstin Posse
Bergunda Hembygdsförening.