Ladda ner fil

Transcription

Ladda ner fil

Byggnadsstyrelsen
Tekniska byråns information
CAD-projektering
medpersondator
Utvärdering av försöksprojektering av Mikrobiologen,
Sveriges Lantbruksuniversitet, Uppsala
104
1990-02
Dokumentnamn och dokumentbeteckning
Dokumentets utgivare
Tekniska byråns information nr 104
$BYGGNADSSTYRELSEN
Dokumentets datum
Ärendebeteckning
1990-02
5001-72190
Projektnamn (ev förkortat)
Projektledare, upphovsman(män),
Uppdragsgivare
konsult( er), etc
Byggnadsstyrelsen
Tekniska enheten
Bengt Bergvall, Th, projektiedare
Reidar Schönning, sektion A, KTH
BSK AB
Husbyggnadssektionen
Tekniska byrån har under 1989 bytt namn till Tekniska
enheten.
Dokumentets
titel
C
t
roje tering
e persondator
Huvtadinnehå!I
Publikationen är en utvärdering av försök att använda CAD (Computer Aided Design)
vid framställning av arkitektritningar, elritningar och VVSmritningar. Försöket har genomförts av byggnadsstyrelsen i sarnarbte med konsulter och utförts med AutoCAD och
applikationen CADPINT på persondatorer. Alla handlingar har, med några undantag,
tramställts med CAD under både system- och bygghandlingsskedena.
Nyckelord
Computer Aided Design (CAD), projektering, ritningar
i
Försäljningsställen
ISSN
j byggnadsstyrelsen /publikationsförrådet
Omfång
Svensk byggtjänst
Stockholm
03 - 734 50 00
Göteborg 031 - 81 00 35
Malmö
Umeå
34 sidor + ritningsbilaga
Omslagsfoto
040 - 709 55
090 - 12 59 10
Red
Ref
HenrikWaldenström
© Byggnadsstyrelsen 1990
Bengt Bergvall
Denna skrift ä r utgiven av byggnadsstyrelsen . Verket har regeringens
medgivande att försälja publikationer utan hinder av expeditionskungörelsens (SFS 1976: 383) regler om kopior av myndighets expeditioner.
Innehållet i denna skrift får inte återges utan byggnadsstyrelsens
samtycke. Överträdelser kan beivras i enlighet med upphovsrättslagen (SFS 1969:799).
Postadress
Besöksadress
Godsadress
Telefon
Telex
Telefax
Byggnadsstyrelsen
106 43 STOCKHOLM
Karlavägen 100
Banergatan 30
06-76310 00
104 46 build S
06-76311 60
FÖRORD
Föreliggande FoU-projekt startade 1987 med hög ambitionsnivå och ett
mer än omfattande utvecklingsprogram . Detta visade sig emellertid vara
alltför optimistiskt , och då underteck nad övertog rollen som projektledare
reducerades det hela till det som redovisas i föreliggande rapport.
Jag vill tacka de medverkande för visat intresse och arbete, speciellt då
Reidar Schönning , som varit gruppens utredningsman.
Vidare vill jag påpeka att vissa kunskaper i CAD- teknik fordras för att
lätt förstå rapporten.
Stockholm 1989-07-17
Bengt Bergvall
BYGGNADSSTYRELSEN
• TEKNISKA
BYRÅNSINFORMATION
NR 104
á
Tekniska byråns information Nr 104
Innehållsförteckning
1
Beskrivning av projektet samt
sid
1
Driftorganisationens krav på
3.6.3
Förvaltningens krav på underlag
3.6.4
1.1
1.2
Inledning
Sammanfattning
1
2
2
Teoretiska utgångspunkter
3
2.1
2.2
2.2.1
2.2.2
FOU-projektets syfte
Metod
Organisation
Dokumentation
11
underlagfrån projekteringen
läsanvisningar
3
3
3
4
3
Datorstöd under projekteringsskedet
4
3.1
3.1.1
CAD för byggprojektering
F0U-projektet Mikrobiologen
4
5
3.2
Byggprojektet Mikrobiologen
5
3.2.1
Bakgrund
5
3.2.2
3.2.3
3.2.4
Orienterande beskrivning
Programändringar
Byggprojektets organisation
5
6
6
3.3
3.3.1
3.3.2
3.3.3
Datorstöd inom BSK
Företagsstruktur
BSK:s satsning på datorstöd
Utbildningsverksamhet inom BSK
6
6
6
7
3.4
3.4.1
AutoCAD på persondator
Programvarorna AutoCAD och
CADPOINT
7
3.4.2
Gränssnitt gentemot användaren
8
3.5
3.5.1
3.5.2
3.5.3
Projektering
Arbetsmetodik
Revideringsrutiner
Kvalitetssäkring
8
8
9
9
3.6
3.6.1
3.6.2
Krav och synpunkter på datorstöd
10
CAD-projektörernas krav på datorstöd 10
Kalkylsidans krav på underlag från
11
CAD-projekteringen
7
12
från projekteringen
4
Gemensamma
4.1
4.2
4.3
4.4
Inledning
CAD jämfört med manuella metoder
Kostnader
Lagerhantering
13
14
14
15
4.5
Revideringsproblematiken
15
4.6
4.7
4.8
4.9
4.10
4.11
4.12
Skedesindelningar
Samordning
Erfarenhetsåterföring till projektören
Informationsbehov i senare skeden
Övrigt
För- och nackdelar
Utvecklingslinjer
15
16
16
16
16
16
17
Fotnoter
18
Litteratur
18
A •
Källor
20
B
1
II
III
IV
PM från projektdeltagare
Arne Svensson, BSK AB
Kenneth Gessler, BSK AB
Sander Faxvall, Energo AB
Curt Sellin, Elpa AB
21
21
22
22
24
C
PM från programvaruleverantören
Magnus Peterson, CADPOINT AB.
26
D
Kalkylstruktur för program- och
systemhandlingsskedena
27
E
Byggnadsstyrelsens system
"Bättre basdata"
28
F
Ritningar
29
slutsatser
13
Bilagor:
BYGGNADSSTYRELSEN • TEKNISKA BYRÅNS INFORMATION NR 104
á
1
1
Beskrivnin g av projektet samt läsanvisnin gar
verksamheten i tillämpnings- och FoU-pro
jekten och som förde protokoll.
1.1
Inledning
En projektsekreterare som gjorde intervjuer,
samlade in material och sammanställde styrgruppens analyser.
Byggnadsstyrelsen startade 1987 i samarbete
med BSK AB detta FoU-projekt med följande
syften:
• Att testa ett relativt litet Computer Aided
Design (CAD)-system och dess möjligheter
att lösa komplicerade projekteringsuppgifter.
• Att dokumentera gjorda erfarenheter under
CAD-projekteringen.
• Att studera om man redan under projekteringsskedet kan föra in uppgifter till nytta
för senare skeden, t ex vid upprättande av
driftinstruktioner, underhållsplaner m m.
Att formulera krav för framtida utveckling av
• En problematik, dvs ett antal inbördes relaterade frågor, som besvarades under FoUprojektets gång.
Denna problematik gällde i huvudsak:
Hur CAD-tekniken kan utvecklas till nytta
för senare skeden, framför allt under förvaltningsskedet,
hur samordningen mellan olika fack lösts i
projektet,
vilken betydelse användningen av CAD har
haft för samordningen,
det använda systemet.
Som studieobjekt valdes projekteringen av ett
mikrobiologiskt
laboratorium vid Sveriges
Lantbruksuniversitet (SLU). Projekteringen genomfördes under hösten 1987 och första halvåret 1988. Dokumentationsarbetet fortsatte i arbetsgruppen t o m våren 1989.
vilken acceptans den nya tekniken fått av
deltagande projektörer,
vilka konsekvenser användning av CAD
kan få för arbetsorganisation och -metodik,
vilka tekniska problem man stött på under
projekteringen och hur dessa hanterats.
FoU-projektet omfattade följande moment:
• En referensgrupp ansvarade för utvecklingsprojektets organisation, uppläggning och genomförande.
• En "utvecklingsgrupp" sammansatt av projektörer och representanter för deltagande
företag/myndighet, där erfarenheter från
CAD-projekteringen redovisades och analyserades.
En mindre arbetsgrupp (styrgrupp) bestående
av avdelningsansvariga företrädare för deltagande företag/myndighet, där utvecklingsgruppens arbete följdes upp och bearbetades.
• En projektledare med samordningsansvar
för FoU-projektet.
• En handläggare som löpande koordinerade
Projekteringen genomfördes med AutoCAD
och applikationen CADPOINT installerad på
PC av AT-typ.
Projekteringen (A, K, V och IA) genomfördes av
konsultgruppen BSK/Energo i Stockholm. Detta
underlättade både informell kommunikation
mellan facken och formell kommunikation med
utbyte av ritningsinformation via diskett. Elkonsult var Elpa AB i Uppsala.
Ett mål för projekteringen var att alla handlingar skulle CAD-ritas under både system- och
bygghandlingsskedena. Denna målsättning uppnåddes med några undantag. Dörrförteckningar
(A), konstruktion och mängdning (V), situationsplan, detaljer och förteckningar (E), samt
vägguppställningar (JA) ritades för hand. Markkonsulten använde inte CAD.
2
Genomförda intervjuer visar att projekteringen
bedrevs konventionellt, med skillnaden att uppritningsarbetet utfördes med CAD. Även samordningen mellan olika konsultfack gjordes på
konventionellt sätt. Endast undantagsvis användes möjligheten att ta fram särskilda samordningsritningar.
CAD-tekniken var helt ny för många av projektörerna, och Mikrobiologen kom därför att fungera som ett "läroprojekt" för deltagarna. Det
var främst byggnadsingenjörer som arbetade vid
CAD-stationerna, medan handläggarna sällan
hann fåra sig att praktiskt använda CAD.
Från förvaltningssidan underströks betydelsen
av en väl fungerande erfarenhetsåterföring och
att samarbetet mellan projektörer och personal
inom fastighetsförvaltningen
"r utvecklas. Vidare kan valet av datorsystem ha stor betydelse.
1.2
Sammanfattning
• CAD-tekniken ställer dubbla kompetenskrav på projektören - dels att behärska den
traditionella projekteringsmetodiken och dels
att kunna datorsystemet.
• CAD-tekniken "r kunna utvecklas för att
underlätta kvalitetssäkring.
• Erfarenhetsåterföringen till projektörerna från
produktions- respektive förvaltningsskedena
"r förbättras.
• En särskild rumsbeskrivning bör kunna utvecklas för förvaltningsändamål. Den traditionella rumsbeskrivningen bör kunna ingå
som underlag vid utveckling av denna.
Projektgruppen lämnade också synpunkter på
önskvärd utveckling inom följande områden:
- Mängdavtagning, där det finns potentiella
rationaliseringsvinster under framför allt produktionsskedet,
Arbetsgruppens kommentarer i anslutning till
projektet kan sammanfattas:
- koppling mellan konstruktionsprogram
CAD "r utvecklas,
• Det finns inga projekt som år av "fel" typ
ur CAD-perspektiv. Det gäller snarare att
välja rätt CAD-system med avseende på
projekt.
- möjligheter till 3D och animation underlättar
samordning och presentation av aktuella
projekt,
• De precisionskrav som CAD ställer försvårar användning av CAD i tidiga skeden.
Det som år enklare att rita manuellt
så utföras på detta sätt.
"r ock-
• Val av lagerstruktur har central betydelse
vid integrerad projektering. Särskilt A och
K bör arbeta med en gemensam byggmeny.
• Revideringsproblematiken har ännu inte
lösts. Både juridiska och tekniska problem
återstår.
Revideringar år inte lättare att göra med CAD
än med traditionella metoder så länge som
man har enanvändarsystem.
För JA kan ändringar bli särskilt tidsödande,
eftersom de inverkar starkt på deras produktionshandlingar.
och
- förvaltningsskedet bör förberedas under projekteringen genom:
framtagning av t ex driftkort,
användning av särskilda retningslager avsedda för fastighetsdrift och underhåll,
framtagning av översiktsritningar,
- projekteringsmetodiken bör utvecklas utifrån CAD-tekniken och andra nya villkor.
Läsan visningar
Kapitel l utgör en sammanfattning av projektet
och bör därför läsas först av den som snabbt vill
skaffa sig en överblick överrapportens innehåll.
Kapitel 2 beskriver de metoder som användes
och de principer enligt vilka projektet var organiserat.
Kapitel 3 består av sex avsnitt som beskriver
respektive:
3
FoU-projektets förutsättningar,
tillämpningsprojektet,
BSK AB och dess datorsatsning,
programvaran AutoCAD /CADPOINT,
arbetsmetodik m m under projekteringen,
parternas synpunkter på datorstöd i olika
intervjuer med utvalda nyckelpersoner inom
byggnadsstyrelsens fastighetsdrift, -förvaltning,
samt kalkyl- och statistiksektion.
skeden.
Den använda utredningsmetodiken har tidigare
tillämpats i byggnadsstyrelsens s k Bollnäsprojekt 1.
Kapitel 4 sammanfattar de analyser som gjordes i arbets- och utvecklingsgrupperna.
2.2
Metod
2.2.1 organisation
2
Teoretiska
utgångspunkter
2.1
F0U-projektets syfte
Projektet arbetade med följande organisation:
• En särskild referensgrupp ansvarade för utvecklingsprojektets organisation, uppläggning och genomförande.
Mål för detta utvecklingsprojekt var:
• Att studera ett mikrodatorbaserat CAD-system i ett projekt med hög grad av integration
mellanfacken. Särskilt intressant var att se om
ett litet och relativt prisbilligt CAD-system
kan hävda sig vid tämligen avancerade projekteringsuppgifter och lösa samordningsproblem som vanligen förutsätter de större systemens poolhantering.
• Att dokumentera de erfarenheter som görs
vid projektering med AutoCAD i en komplicerad tillämpning.
• Att formulera krav för framtida utveckling
av det använda systemet.
• En "utvecklingsgrupp" med projektörer och
representanter från deltagande företag/myndighet, därerfarenheterfrån CAD- projekteringen redovisades och analyserades.
En mindre arbetsgrupp/styrgrupp, (fr o m
8810) bestående av avdelningsansvariga
företrädare för deltagande företag/myndighet,
där utvecklingsgruppens arbete följdes upp
och bearbetades.
®
En projektledare med samordningsansvar
för FoU-projektet.
• En handläggare från BSK AB som löpande
koordinerade verksamheten i tillämpningsoch FoU-projekten och förde protokoll.
. Att studera driftoch förvaltningspersonalens önskemål och krav på de handlingar
och den information som framställs under
projekteringen och särskilt studera hur den
information "r vara presenterad (skiktad)
som når personalen på förvaltningssidan och
om CAD-projekterade handlingar år möjliga
att använda som underlag för framställning av
driftkort m m.
I den särskilda referensgruppen ingick Yngve
Sahlin, Victor Vogt, Bengt Bergvall och Sören
Nordström, byggnadsstyrelsen (KBS).
FoU-projektet skulle ursprungligen ha genomförts i två steg, där projekteringen skulle följas
upp under förvaltningsskedet. Istället beslöt man
Utvecklingsgruppen hade följande sammansättning: Yngve Sahlin, KBS-P (projektledare t o m
8809), Bengt Bergvall (projektledare fr o m
sig för en avgränsning till mer principiella dis-
8810), KBS-T, Sören Nordström KBS-Ö, Hadi
kussioner om hur CAD kan användas som st"
under förvaltningsskedet. Detta gjordes bl a via
Lotfi, KBS-Ö, Kjell Svensson, KBS-T, Göran
Johansson, KBS-M, Kenneth Gessler, BSK AB,
. En projektsekreterare som gjorde intervjuer,
samlade in material och sammanställde styrgruppens analyser av det material som pre-
senterades.
4
Arne Svensson, BSK AB (koordinering m m),
Carl-Eric Rosen, BSK AB, Jan Nordström, BSK
AB, Bengt Gåling, BSK AB, Karl Göran Norman, BSK AB, Anders Uddgren, BSK AB
(t o m 8709), Vilis Vilcans, Energo AB (t o m
8808), SanderFaxvall, Energo AB, Curt Sellin,
Elpa AB, Jerker Lundequist, KTH-A, Reidar
Schönning, KTH-A (projektsekreterare, fr o m
8803).
I styr-/arbetsgruppen ingick (fr o m 8810) Bengt
Bergvall, KBS-T (projektledare), Yngve Sahlin,
KBS-P, Kjell Svensson, KBS-T, Kenneth Gessler, BSK AB, Arne Svensson, BSK AB, Sander
Faxvall, Energo AB, Jerker Lundequist, KTHA, samt Reidar Schönning, KTH-A.
2.2.2
Dokumentation
FoU-projektet dokumenterades genom protokoll som fördes vid varje sammanträde, studiebesök o s v, särskilda PM som skrevs av enskilda deltagare, samt genom intervjuer med framför allt projektörer.
En utgångspunkt för intervjuerna var tanken att
den relevanta kunskapen till stora delar fanns
hos dem som varit praktiskt verksamma i tilllämpningsproJ'ektet. Intervjuerna gjordes utifrån
en av utvecklingsgruppen formulerad problematik, dvs ett antal inbördes relaterade och av
varandra beroende frågor som belyser skilda
aspekter av projekteringsprocessen.
Grundläggande frågor inom denna problematik
gällde:
- Hur CAD-tekniken kan utvecklas till nytta
för senare skeden, framför allt under förvaltningsskedet,
- hur samordningen mellan olika fack lösts i
projektet,
- vilken betydelse användningen av CAD
haft för samordningen,
- vilken acceptans den nya tekniken fått av
deltagande projektörer,
- vilka konsekvenser användning av CAD kan
få för arbetsorganisation
och -metodik,
- vilka tekniska problem man mött under projekteringen och hur dessa hanterats.
Frågorna sorterades försöksvis under följande
rubriker: systemlösning, samordning, säkerhetsrutiner, läsbarhet, ändringar, arbetsorganisation,
handlingars innehåll, koordinatnät och måttsättning, effektivitetsfrågor, övrigt, samt senare
skeden (byggproduktion, brukande, fastighetsdrift och förvaltning). Under intervjuerna bildade frågorna en stomme för samtalet mellan
intervjuare och intervjuperson, men utgjorde
inte något hinder för att ytterligare synpunkter
kunde komma fram.
Varje intervju gjordes efter ett i förväg utskickat
formulär. Sedan intervjun renskrivits, granskades den av intervjupersonen innan den distribuerades till övriga deltagare i utvecklingsprojektet.
Intervjupersonerna hade således full kontroll
över sina bidrag, samtidigt som samtliga personer som medverkade i utvecklingsprojektet fick
tillgång till all information. Varje projektör intervjuades vid två tillfällen sedan system- respektive bygghandlingar färdigställts.
3
Datorstöd under
projekteringsskedet
3.1
CAD för byggprojektering
Hittills har man kunnat urskilja två tendenser när
det gäller CAD-användning i den svenska byggbranschen; en satsning på storskaliga minidatorlösningar omfattande kraftfulla maskiner
med stor minneskapacitet (t ex Medusa, GDS,
Intergraph) och en utveckling med mindre
CAD-system installerade på persondatorer (AutoCAD, VersaCAD, Jonathan m fl).
Detta kan jämföras med utvecklingen i USA där
branschen numera domineras av arbetsstationer
(som Sun, Apollo, MicroVax m fl). Skillnaderna mellan PC-, arbetsstations- och minidatornivåerna utjämnas emellertid alltmer. Också i
Sverige går utvecklingen mot nätverkslösningar med kraftfulla arbetsstationer 2.
5
Valet av CAD-system måste göras så att det
motsvarar de krav som ställs av förekommande
projekteringsuppgifter , av projektörerna inom
det egna kontoret, och av kommunikationsmöjligheter med tilltänk ta samarbetspartners. Tekniska kommunikationsproblem får inte bli ett
hinder för att kunna ta sig an uppdrag eller deltaga i projektgrupper.
3.1.1 FoU-projektet Mikrobiologen
Inledningsvis nämndes att byggnadsstyrelsen
under 1982-85 ledde ett FoU-projekt kring framför allt samordningsfrågor under projekteringsoch produktionsskedena och om dessa skulle
kunna lösas med datorstöd . Det CAD -system
som då testades var Medusa installerat på Prime
minidator.
1987 inledde KBS ett nytt FoU-projekt i samarbete med B SK AB. I detta projekt ville man testa
ett relativt litet CAD -system och dess möjligheter att lösa komplicerade projekteringsuppgifter.
Därtill ville man studera om man redan under
projekteringsskedet skulle kunna föra in uppgifter till nytta för förvaltningsskedet , t ex vid
upprättandeav driftinstruktioner, underhållsplaner m m.
Som studieobjekt valdes projekteringen av ett
mikrobiologiskt laboratorium vid Sveriges
Lantbruksuniversitet i Uppsala (SLU). Vid projekteringen , som genomfördes under hösten
1987 och första halvåret 1988, användes programvaran AutoCAD och applikationen CADPOINT . Dokumentations - och sammanställningsarbetet fortsatte i arbetsgruppen under
våren 1989.
3.2
Byggprojektet
Mikrobiologen
3.2.1 Bakgrund
Regeringen uppdrog 1986 åt byggnadsstyrelsen
(KBS) att projektera en nybyggnad för mikrobiologiska institutionen vid SLU. Systemhandlingar redovisades för regeringen med begäran
om byggnadsuppdrag 88-05-24. Regeringen gav
uppdraget att utföra nybyggnaden till KBS 88 -
07-14.
Den nya byggnaden år ansluten till ett befintligt
genetikcentrum som bildades under 1970-talet
i samband med att delar av f d skogshögskolan
omlokaliserades till Ultuna. Till nuvarande genetikcentrumhör institutionen för genetik, institutionerna för växtförädling och skogsgenetik,
samt institutet för skogsförbättring.
SLU har sedermera beslutat att till genetikcentrum förlägga även avdelningen för molekylär
genetik, institutionerna för cellbiologi och växtfysiologi , samt en fytotronanläggning. Nybyggnaden för dessa verksamheter uppförs i direkt
anslutning till nybyggnaden för mikrobiologi.
3.2.2 Orienterande beskrivning
Den befintliga bebyggelsen omfattar tre sammanhängande institutionsbyggnader med laboratorier, kontor och undervisningslokaler. Bruttoarean uppgår till 6 000 m2 inklusive växthus
och förråd.
Den nya byggnaden för institutionen för mikrobiologi är direkt ansluten till den befintliga anläggningen . Den årplaneradatt innehålla två våningar ovan mark och ha fullt utbyggd källarvåning. Ovan mark har laboratorielokaler förlagts
i tre längor med en sammanlänkandekontorsdel.
I källarplanet ligger odlingskammare , förråd,
tekniska utrymmen m m, samt utrymmen förberedda för en fytotron.
Kall- och varmvatten och totalavsaltat vatten,
gasol och tryckluft har dragits i mediastråk i källaren och vidare upp i schakt till laboratorierna.
I varje schakt har gjorts avsättningarför närstråk
i laboratorier.
Kylcentral har placerats i källaren och kylmedelskylare utomhus på lastgården. Klimatrum
som odlings -, konstant-, kyl-, och frysrum har
utförts som prefabkammare. Luftbehandlingen
har utförts med separata till- och frånluftsystem.
Kraftförsörjningsker från ny transformatorkiosk
vid lastgården öster om byggnaden.
Byggnaden uppförs med bärande ytterväggar,
pelare och bjälklag i platsgjusen betong . Ytterväggar och tak beläggs med slammat tegel respektive betongtakpannor.
Byggnadsstyrelsen ansvarade för projektledning
och bistod med expertis från T-byrån och kalkylsektionen.
3.2.3 Programändringar
3.3
Under projekteringen av systemhandlingarna
för Mikrobiologen förekom ett tiotal programändringar. Dessa var av mindre omfattning och
utan betydelse för genomförandet av projekteringen inom angiven tidplan. Däremot var ändringar av vissa konstruktioner mer komplicerade än vanligt för att man ritade med CAD.
BSK AB (tidigare BS Konsult AB) startades
1967 och ägdes då av staten. Ägandet övergick
sedermera till Procordia. Sedan årsskiftet 198889 har Arcona gått in som majoritetsägare av
BSK AB.
I övergångsskedet mellan system och bygghandlingar gjordes en del större ändringar i projektet. Källarvåningen, som tidigare föreslagits
delvis outgrävd, utfördes fullt utgrävd. Takmaterialet ändrades från PVC-folie till betongtakpannor, vilket påverkade takkonstruktionen. I
vissa lokaler ändrades verksamheten. Dessa
ändringar orsakade cirka en månads försening.
3.2.4 Byggprojektets organisation
Konsultgruppen etablerades redan under programskedet. Projektgruppen hade ett gruppkontrakt (avtal med fast pris) med byggnadsstyrelsen, omfattande system- och bygghandlingar inklusive system- och avstämningskalkyl, samt
medverkan under upphandlings- och byggskedena, driftinstruktioner och relationsritningar.
Till detta har kommit projektering av inredning
t o m färdiga produktionshandlingar. I uppdraget har också ingått att under projekteringsarbetet svara för produktsamordning, projekteringssamordning samt kostnadsstyrning.
I konsultgruppen
delning:
A:
K:
V:
E:
M:
JA:
gällde följande ansvarsför-
BSK AB
BSK AB
Energo AB
Elektriska prövningsanstalten AB (Elpa)
Proterra Markprojektering AB
BSK AB
Kalkyltjänster för A och V upphandlades av
BSK AB.
BYGGNADSSTYRELSEN • TEKNISKA BYRANS INFORMATION NR 104
Datorstödinom BSK
3.3.1 Företagsstruktur
Företaget år organiserat i de tre sektorerna arkitektur, byggnadskonstruktion och installation.
Verksamheten bedrivs i dotterbolagsform med
det gemensamma moderbolaget BSK AB. Inom
arkitektursektorn finns bolagen BSK Arkitekter
AB i Stockholm, Fojab i Lund och Semrens i
Göteborg. Sektor byggnadskonstruktion omfattar BSK Konstruktion AB med kontor i
Stockholm och Lund. Inom installationssektorn
finns de två bolagen Energo AB i Stockholm respektive Göteborg. Sammantaget harBSK-gruppen närmare 200 anställda, varav 130 på huvudkontoret i Stockholm.
3.3.2 BSK:s satsning på datorstöd
De senaste tre åren har inneburit en konsekvent
satsning på CAD med både Medusa och AutoCAD. Till detta kommer att man nu också håller på att bygga upp en kompetens på CADsystemet GDS. Denna bredd i kompetensen bedömer man vara viktig, eftersom man inte har
låtit något CAD-system inom byggbranschen
bilda standard. Därigenom kan man låta det
aktuella projektets krav avgöra vilket CADsystem som ska användas under projekteringen.
År 1985 inköptes den första persondatorn med
CADP®I NT: s applikation för AutoCAD till
kontoret. Den användes framför allt av Energo
för att producera driftkort bestående av text med
vidhängande scheman i A3-format (numera görs
driftkort med DTP-programmet Ventura).
Ungefär samtidigt anskaffades Televideo, ett
system för ord- och textbehandling, databashan-
7
tering samt mindre omfattande tekniska beräkningar. Installationen omfattade 15 terminaler
och 10 skrivare kopplade till två separata centralenheter. Ord- och textbehandling gjordes
med programmet Wordstar.
1986 inköptes en minidator (Prime) för ekonomisystemet . Denna har efterhand byggts ut till 6
Mb primärminne och 300 Mb skivminne.
Under hösten 1988 flyttade BSK AB till nya
kontorslokaler nåra Fridhemsplan i Stockholm.
Man disponerade då ca 30 persondatoreroch terminaler på huvudkontoret. Av dessa var 12 av
AT-typ med processorerIntel 80826 + 80287
och utrustade med grafiska bildskärmar, medan
övriga endast hade alfanumeriska skärmår för
beräknings- och administrativa uppgifter. De
flesta grafiska bildskärmarna är i storlek 19"
(Mitsubishi med grafikkort Artist 1016). För
utplottning av ritningar används två pennplottrarför format upp till A 1 (Caicomp 1041 respektive HP ). Ord- och textbehandling görs numera med programmet WordPerfect.
I och med flyttningen till de nya lokalerna, installerades ett nytt lokalt nätverk, Ethernet, för
kommunikation mellan avdelningarnas olika
datorer och med en central "file serven". Detta
medger en bättre projektintegration än manuellt
överlämnande av disketter mellan konsultfacken, som ju var den enda möjliga metoden under
projekteringen av Mikrobiologen.
Flertalet av PC-CAD-arbetsplatserna är försedda med en särskild emulator som gör det möjligt
att utnyttja arbetsplatserna för Medusa.
3.3.3 Utbildningsverksamhet
inom BSK
Av de 130 personer som nu arbetar på huvudkontoret har ett femtiotal någon form av CADutbildning. Man har inte krävt någon särskild
yrkeserfarenhetav projektörernaför att ge dem
CAD-utbildning . Istället har " frivillighetens
väg" tillämpats - de som visat datorintresse har
också kunnat få utbildning. Bland annat lät man
ritpersonalen gå en kurs i Medusa med gott
resultat.
Som kursanordnare för Medusa -utbildningen
har Dapab och CASE anlitats. Utbildningen på
AutoCAD har delvis klarats av genom självstudier. Man har också skickat några erfarna Medusa-användare för utbildning på GDS. Medusakurserna har vanligen pågått under 3+2 dagar, medan utbildningen på AutoCAD omfattat
två dagar.
Det tycks vara jämförelsevis lättare att fårayngre projektörer använda CAD. Det tycks också
vara lättareför en person som redan behärskarett
CAD-system att fåra sig ännu ett. CAD- teknisk
kompetens kan man i dagsläget företrädesvis
finna hos den projekterande ingenjören, medan
handläggarnainte alltid har hunnit med att skaffa
sig motsvarande erfarenheter.
3.4
AutoCAD på pers ondator
3.4.1 Programvarorna
AutoCADoch
CADPOINT
AutoCAD introducerades i Sverige 1983 av
Autodesk AB . AutoCAD är f n det mest sålda
CAD-programmet i världen. I januari 1987
fanns det enligt uppgift från leverantörennärmare 80 000 användare runt om i världen.
AutoCAD år ett generellt CAD-program som
används inom olika branscher. Programversion
2.6 (som användes vid projekteringen av institutionsbyggnaden för mikrobiologi), kan köras
underoperativsystemen PC-DOS , MS-DOSoch
UNIX.
POINT är den applikation för byggprojektering
som använts i detta projekt. Den har utvecklats
med utgångspunkt från programvaran AutoCAD av det svenska företaget CADPOINT AB,
som grundades 1985 av Contekton Arkitekter,
RNK Installationskonsult , Rejlers, samt VBK.
Points menytablå läggs på digitaliseringsbordet
och bestårav 3 :
- En rityta som motsvarar bildskärmen,
- en yta för menyerna med symbolbibliotek,
- ytor med AutoCAD: s kommandon,
BYGGNADSSTYRELSEN • TEKNISKA BYRÅNS INFORMATIONNR 104
8
-
tangentbord,
kalkylator,
rotationsvinklar,
lagerhantering.
På ytan för symbolbiblioteket kan menyer för A,
K, VVS, El, inredning, kommunalteknik och
mark placeras. Varje meny innehåller 100-300
ritningssymboler. Förutom symbolerna finns
makrokommandon och funktioner av olika slag.
Vid projekteringen av Mikrobiologen användes POINT version 2.15 för AutoCAD version
2.6.
3.4.2 Gränssnittgentemot
användaren
Kommandon kan med de versioner av AutoCAD och POINT som användes i denna projektering ges alternativt genom att med digitizern
(pekdonet) peka på en enskild kommandosymbol på digitaliseringsbordet, genom att med
hjälp av digitizern välja ett kommando från den
kommandohierarki som visas på bildskärmen,
eller genom att skriva in kommandot från tangentbordet 5.
I AutoCAD associeras färg och linjetyp med
varje bildelement. Färgen på dessa anges med ett
nummer mellan 1 och 255. De första sju färgnumren har tilldelats standardnamnen: l Röd, 2
Gul, 3 Grön, 4 Cyan, 5 Blå, 6 Magenta, och 7
Vit b. Vid utplottning av ritning kan sedan varje
färg länkas till en penna med särskild grovlek
och färg.
princip kan varje utförd ritning också användas
som prototypritning.
Olika delar av ritningen kan fördelas på skilda
"lager". Dessa lager kan betraktas som transparenta ark placerade över varandra. I princip finns
ingen gräns för antalet definierade lager annat än
den använda datorns kapacitet. De standardmenyer som använts i detta projekt hade 140 lager
fördefinierade för varje konsultfack.
De olika lagren med retningsdelarkan kombineras valfritt vid utplottning eller när ritningen betraktas på bildskärmen. Man kan t ex plotta ut
planritning tillsammans med VVS- ritning genom att skapa en lämplig lagerkombination.
3.5
Projektering
3.5.1 Arbetsmetodik
Inom respektive fack var de aktuella ritningsversionema lagrade på en av de datorer man disponerade. Från denna kunde man sedan flytta filer
på diskett eller tape till övriga maskiner.
Denna arbetsmetodik fungerade bra, men den
förutsatte uppmärksamhet från projektören.
Han fick inte av misstag kopiera över en gammal
fil och därmed radera den senaste versionen.
Därför var det olämpligt att två personer samtidigt arbetade på samma ritning. Rutiner bör utvecklas för att fel av detta slag ska undvikas.
Informationsutbytet mellan facken skedde dels
med retningsfiler på disketter, dels med utplot-
I stället för att länka färg och linjetyp till varje
enskilt bildelement, kan färg och linjetyp associeras till olika lager.
tade ritningar. Inom BSK kunde detta göras
I projekteringen av Mikrobiologen lät man vanligen linjetyper och färg följa lagerindelningen.
Lagerindelningen låg i sin tur "default" (fördefinierad ) som prototypritning och följde
CADPOINT: s standard.
Så snart man hade övertagit en diskett från ett
annat fack, listades de filer som låg på denna
diskett. Därefter flyttade projektören själv över
de retningsfiler och lager han hade nytta av.
Med prototypritning menas här att ett antal utgångsvärden för ritningens innehåll är fördefinierade för de retningstyper som används. I
snabbt och enkelt, eftersom A, JA, K och V satt
i samma hus.
Den version av AutoCAD som användes, hade
skilda menyblad för A och K, eftersom A och K
normalt redovisar plansnitt ur motsatta projektioner. Emellertid arbetade här A- och K-projek-
9
törerna tidvis på samma ritningsfiler, vilket bl a
innebar att man var tvungen att ena sig om ett
gemensamt sätt att projicera plansnitt. Man tilllämpade då arkitektsidans sätt att projicera.
Exempel på olika underlag som skulle kommuniceras mellan de olika konsulterna redovisades
inför projektstart i följande översikt:
Informationsfl" e:
A, TA -> K, V, E
(A) -> K -> A
Detta förfarande frångicks emellertid under
bygghandlingsskedet.
I stället meddelades
mindre ändringar genom utskick av Xeroxkopior från valda avsnitt. En stor del av den
information som hanterades under pågående
projektering meddelades på informella vägar.
(A)->K->A->K->A
3.5.3 Kvalitetssäkring
V, E -> A, K
A -> JA, K, V, E
V, E ->A->V, E ->A
ventilationsdonetc
. byggnads - och install ationspåverkande inredning och
utrustning
• kanalisation
® ingjutningsgods ,
håltagningar
• brandcellsgränser etc
. golvbeläggningar
. effektbehov
• värme- och fuktisolering
• tak, takavvattning
Varje ny arbetsritning daterades som vanligt vid
utplottning. Vid följande projekteringsmöte påpekades sedan vilka ändringar som gjorts. Utförda ändringar samlades under projekteringen av
varje fack till ett särskilt revideringslager i retningsfilen.
Under systemhandlingsskedet
reviderades
rumsindelning, rumsbeteckningar samt specifikationer av utrustning och inredning. Dessa markerades på konventionellt sätt med "revideringsmoln".
A: Arkitekt
K: Konstruktör
V: VVS- konsult
E: El-konsult
JA: Inredningsarkitekt
B: Beställare
Typ av underlag:
. planskisser med
inredning
. systemlinjeplan ,
utsättningsdata
® stomskisser , limen sionerande mått
utrymmesbehov för
installationer
® 0-handlingar
. undertak, belysning,
3.5.2 Revideringsrutiner
B, JA -> A, K, V, E
V, E -> A, K
A, V, E -> K
A -> K, V, E -> A
A -> K, V
(V), (E) -> V, E
(A) -> K -> V
A->K, V ->K, V->A
Exempel på gemensamma redovisningar:
• mediaansluten inredning (A, JA, V)
Varje underlagsflöde kunde genomlöpas flera
gånger under projekteringen och även resultera
i gemensamma redovisningar. Parentes markerar underlag i annan form än ritning (som t ex
muntliga anvisningar, PM m m) '.
I CAD-tekniken ligger potentiella möjligheter
till stora samordnings- och rationaliseringsvinster. Arbete mot en gemensam databas kan t ex
förbättra kommunikationen inom projekt, förkorta ledtider, reducera antalet fel i produktbestämningen o s v. Det finns således goda möjligheter att utveckla CAD-tekniken till ett verktyg
för kvalitetssäkring 8
Det finns också goda möjligheter att med CADtekniken åstadkomma samordnade och entydiga handlingar med bättre ritningskvalitet. Handlingarna blir då bättre att bygga efter.
Beträffande den andra kvalitetsaspekten - den
färdiga produkten, i det hår fallet byggnadens
egenskaper: - °'r CAD-tekniken kunna ge fördelar. Problemet här torde inte vara själva CADtekniken, utan avsaknaden av en tillräcklig erfarenhetsåterföring.
Vissa undersökningar pekar mot att de flesta
felen i byggprojekt uppstår under de inledande
projekteringsoch produktionsförberedande
skedena 9. För att åstadkomma kvalitetss" 'ng
är det viktigt att skapa förståelse hos varje deltagare i projektet för vilka kvalitetskrav som
10
ställs. Det handlar så att säga om att göra rätt
redan första gången 10.
en skalnivå till en annan "rtexten fortfarande vara läslig.
Lågt kvalitetsmedvetande hos projektörernaberor ofta på bristande återföring av erfarenheter
från senare skeden. Detta skulle kunna förbättras genom ett utvecklat samarbete mellan projektörer och produktions- respektive förvaltningspersonal och genom att återföra information från tidigare projekt.
• Medgivande att projektören utgår från översiktlig skala för att efter hand arbeta sig ned på
detaljnivå. Den programvara som användes
Det räcker emellertid inte att projektörerna förfogar över bibliotek i form av en databank med
typlösningar. Det gäller också att förmedla praktiska kunskaper om t ex funktionen hos vissa
slag av lösningar. Den kunskap som inhämtas
genom egna erfarenheter i arbetet kan svårligen
ersättasmed enbartreferatkunskap, dvs teoretisk
kunskap utan koppling till en motsvarande
personlig praktisk erfarenhet 11.
I detta projekt förmedlades erfarenheter från
CAD-projekteringen på olika sätt inom respektive konsultfack . CAD-relaterade problem diskuterades t ex vid projektgruppens möten.
Dessutom var det vanligt att man muntligen
delade med sig av gjorda erfarenheter till sina
kollegor . Flera profektörer brukade notera eventuella problem i en särskild anteckningsbok för
varje CAD-arbetsplats . V-konsulten berättade
att man vanligen har en genomgång av genomförda projekt med hela avdelningen om t ex projektplanering och beräkningssätt.
3.6
Krav och synpunkterpå
datorstöd
3.6.1 CAD-projektörernaskrav på
datorstöd
Projektörerna formulerade bl a följande allmänna krav på CAD-tekniken 12:
förutsätterden motsattaarbetsmetodiken.
• Möjlighet att samtidigt kunna visa detalj- och
översiktsnivå i olika fönster för att förbättra
orienteringsmöjligheten.
De synpunkter som lämnades var inte direkt relaterade till AutoCAD eller CADPOINT: s applikation , utan gällde snarare skillnaden mellan
små och stora CAD-system . Sålunda återfinns
vissa av de faciliteter man önskade sig f n endast
i de större systemen . Bland annat ansåg man att
programvaran bör innehålla mer intelligens, så
att det på ett enkelt sätt blir möjligt:
Att utföra mängdberäk ningar från sina ritningar,
att göra K-vårdesber" ningar på konstruerade väggar,
att koppla ritningsinformation till rumsbeskrivningsprogram,
att koppla CAD-tekniken till annan programvara som konstruktionsprogram för dimensioneringar m m.
Vidare ansåg man att databashanteringenkunde
förbättras. En ritning bör vara tillgänglig för alla
medverkande projektöver. Pågående arbete
måste dock vara försett med varningsmarkering.
Slutligen "r väggar m m kunna behandlas som
objekt till vilka olika attribut kan knytas. Denna information (som kan hållas dold på ritningen) "rkunna behållas vid en ritningsrevidering.
• Gemensam byggmeny för A- och K-konsultema.
3.6.2 Kalkylsidanskravpå underlag
från CAD-projekteringen
13
Förbättradkopplingmellan skalförändring
Byggnadsstyrelsenskalkyl-och statistiksektion
(KoS) svararförkostnadskalkyler
från programskede till system- och bygghandlingar.För
och ändring av textstorlek. Vid övergång från
11
byggnadssstyrelsens avdelning för byggande i
egen regi gör man endast bygghandlingskalkyl.
Kalkylrutinerna innebår stigande grad av noggrannhet vid kalkyleringen under program-,
system- och bygghandlingsskedena . Under program- och systemhandlingsskedena arbetarman
med relativt grova mängder, varför en tvåsiffrig
kod bedömts vara tillräcklig 14.
Bygghandlingsskedet kräver en betydligt högre
detaljeringsgradoch motsvarande antal rubriker.
Dennaskillnadpoängteras, eftersom skedena
kräver olika mängdförteckningar och kanske
också olika prislistor. KoS använder inte BSABsystemet utan har egna koder.
På KoS görs numera mängdavtagningen vid
digitaliseringsbord , därvarjekalkylatorindividuellt kan påverka utförandet. Mängdförteckningar från projekteringsskedet är enligt KoS f n
sällan tillräckligt kompletta för att kunna användas som kalkylunderlag. I dag kan ett gott underlag i bästa fall minska kalkylatorns arbetsinsats
med cirka 20%.
Om förberedelser för kalkylering ska göras
under projekteringen "r detta vara ekonomiskt
försvarbart
. En fullständig mängdavtagning i
samband med projekteringen år idag orimligt
kostsam och tar längre tid, beroende på att det
därmed också krävs omfattande insatser för att
litterera alla byggdelar . Om kalkylinformationen automatiskt kunde bli ett resultat av projekteringen skulle emellertid detta vara bra.
Mängdningen förutsätter att projekteringen är
klar och att alla byggdelar är korrekt littererade.
Projektörens sätt att lägga in information "rvidare överensstämma med KoS mätregler. Detta kräver både en standardutveckling inom
byggnadsstyrelsen och en motsvarande programvaruutveckling för att överföring av
mängduppgifter mellan parterna ska bli möjlig.
I programskedet går det bra att korrigera för
eventuella skillnader i mätsätt, men under pro-
duktionsskedetfinns det för närvarandeett alltför stort antal mätregler som skiljer sig åt.
Rumsbeskrivningar kommer tidigt i processen
och "r utformas så att relevant kalkylinformation görs lätt tillgänglig . Varje byggdetalj skulle t ex kunna få en kod som utgör en länk till en
aktuell prislista gemensam för hela byggbranschen.
Användningen av en sådan littererad prislista
skulle kunna ge stor rationaliseringseffekt.
Emellertid skulle den också innebära krav på
detaljering redan under systemhandlingsskedet,
samt att man redan under projekteringen preciserade leverantör, fabrikat etc.
3.6.3 Driftorganisationens krav på
underlag från projekteringen 15
Drift- och underhållsorganisationen påbörjar
normalt sin verksamhet efter det att bygget färdigställts. Vanligen har man då drift - och skötselinstruktioner, huvudsakligen för installationer, att utgå från i sitt arbete.
En ambition hos förvaltningen år att hålla ritningsmaterialet aktuellt genom att markeraändringar direkt på relationsritningarna. Förekommande ändringar införs emellertid huvudsakligen på A-ritningar och mycket sällan på installationsritningar. Vidare utförs många åtgärderi
egen regi - då ofta utan att följas upp ritningsmässigt.
Ritningsrevideringar kan utföras av projektören
(installationskonsulten ) eller också kan man på
lämplig nivå inom förvaltningsområdet själv
göra revideringar på en egen CAD-station efter
att ha fått aktuella ritningar från projektörenper
diskett.
Arkiverade handlingar är relativt svåråtkomliga.
En byggnadsmaterialbeskrivning på diskett kan
enkelt läsas på bildskärm, skrivas ut och vid
behov senare kompletteras vad gäller beskrivningstexten.
Aven driftoch skötselinstruktioner bör finnas
tillgängliga på diskett för attvid behov lättkunna
skrivas ut som papperskopia. Uppdatering av
dessa instruktioner görs kontinuerligt, men
12
ansvaret för ändringar ligger hos förvaltningen.
Antiringarna "r göras centralt för att bl a undvika att felaktiga " original " kommer i omlopp.
Drift- och skötselkort enligt byggnadsstyrelsens
modell används för övrigt även utanför KBSsfåren. Egentlig standard saknas.
Uppgifter som tagits fram för förvaltningsområdets fastigheter enligt byggnadsstyrelsens system "Bättre basdata" 16år tillräckliga för att
täcka personalens informationsbehov . Vidare
anses att dessa uppgifter enklast och mest eko nomiskt tas fram av byggnadsstyrelsens egen
personal. Ytterligare areauppgifter om t ex plåtytor, väggytor , antagna utbytesår, materiallivstid m m, är inte av intresse.
Risken är att uppgifter om areor som tas fram
under projekteringens tidigare faser inte är tillräckligt säkra. Inte heller ger de den information
om fördelning av hyresarea m m som "Bättre
basdata" gör.
3.6.4 Förvaltningens
kravpå
underlagfrånprojekteringen
"
Översiktsscheman samt styr-och reglerhandlingar "r redan under projekteringen utformas
så att de med minsta möjliga ändringarkan användas som driftinstruktioneri förvaltningsskedet. Med CAD -tekniken kan man undvika dubbelarbete.
ra klar cirka tre månader efter färdigställandet,
om det inte rör sig om mycket stora byggnader.
Datorstöd kan bidra till ökad tydlighet genom
möjlighet till utplottning av scheman i färg.
Vidare gör CAD det lättare att uppdatera och
ajourhålla materialet vid förändringar i anläggningarna under förvaltningsskedet.
Installationskonsulten bör använda ett PC-baserat system för att förvaltningssidan senare ska ha
valfrihet att själv göra förändringar eller att anlita konsult för detta. Stora CAD -systemår idag
för dyra för att ge denna valfrihet.
I större anläggningar år komplicerade tekniska
system vanliga och därmed år också tillgången
till aktuella driftkortbetydelsefull. Vid dessa anläggningar har vanligen stora dyrbara CADsystem använts vilket medför att förvaltningssidans möjligheter att förändra minskas och blir
kostsamt.
Å andrasidan borde detta ge ett incitamenttill
att utveckla konverteringsprogramvara för att
bl a i förvaltningsskedet kunna överta ritningar
som framställts i ett annat datorsystem. Men
även i de fall där det är möjligt att överföra hela
ritningsfiler mellan olika datorsystem årdet inte
alltid möjligt att behålla deras "intelligens".
En PC-lösning innebår också möjligheter att
med samma utrustning både sköta CAD-relaterade och andra arbetsuppgifter på kontoret.
Varje funktionsenhet (sammanhörande aggregat) "r redovisas på driftkort som innehåller
principschema, funktionsbeskrivning och driftdata. Dessa handlingar utgör också en del av
underlaget för upphandling av styr- och reglerentreprenaden. Driftkorten år stommen i driftinstruktionen och år dessutom ett bra underlag
för funktionskontroll av anläggningen.
CAD-systemen "r integreras med andra typer
av programvara(för t ex långtidsplanerat fastighetsunderhåll, förebyggande installationsunderhåll, arbetsordersystem, m m) för att kunna bli
ett naturligt arbetsinstrument för förvaltningspersonalen.
Detta sätt att arbeta innebär att driftinstruktionerna kan bli färdiga till 90% redan under projekteringsskedet och kan överlämnas till driftpersonalen direkt vid driftövertagandet. Förändringar som inträffar under byggskedet kan föras
Bildskärmarnas storlek, kvalitet och pris kan då
ställa till problem. Små bildskärmar ger ett
"översiktsproblem" om man vill ha driftinstruktionen i datorn; driftkorten, och framför allt
översiktsschemana , får oftast inte plats på skär-
in så snartanläggningarnaårfunktionsprovade
men. Återgivningav korti A3-formatkan krä-
och klara. Driftinstruktionen kan då normalt va-
va en tämligen dyr utrustning.
13
Vid framställning av driftscheman år det viktigt
att projektören kan arbeta i samråd med en driftingenjör. Denne får därigenom möjlighet att
tillföra erfarenhet från förvaltningsskedet.
I dag finns det få incitament för en effektiv
erfarenhetsåterföring. Med en arbetsmetodik "
parterna aktivt samarbetade skulle detta emellertid kunna möjligt. Bibliotek av erfarenhetsdata
fungerar däremot sällan bra.
annars att dessa mindre ändringar aldrig blir införda och att driftinstruktionerna efter en tid blir
inaktuella.
En annan arbetsmodell för att införa ändringar
år att man avtalar med en konsult att denne,
förslagsvis en gång per år, för in de ändringar
som gjorts under året. Det är dock viktigt att det
inte blir kommunikationsglapp på vägen. Ju närmare användaren (fastighetsdistriktsorganisatio-
nen) som CAD-operatörensitter,desto mindre
Vid långtidsplanering av fastighetsunderhåll
räknar man med teoretiska medellivslängder för
olika apparater, beklädnadsmaterial m m. Dessa teoretiska vården fungerar som kontrollinstrument för att påminna om objektens ålder. Det är
emellertid sällan dessa vården avgör när utbyte
ska ske. I stället är det vanligare att utbyte av installationer sker t ex på grund av att verksamheten förändrats.
Det behövs mer kunskap om underhållsintervall.
De teoretiska vården som anges för t ex fläktar,
tvättställ, armaturer o s v är ofta orealistiska och
baserade på ofullständigt underlag, vilket medför att det uppskattade framtida medelsbehovet
för långtidsunderhåll av installationer blir missvisande.
Det är möjligen lättare att förutsäga underhållsbehovet på byggsidan än på installationssidan.
Men även här inverkar givetvis verksamhetsförändringar på underhållsplanerna.
En uppmätning av ytor och volymer i likhet med
vad KBS utför genom digitalisering av befintliga ritningar enligt Bättre basdata "r kunna
göras direkt på nya byggnader med någon form
av automatisk mängdavtagning. Dessa mängder,
kopplade till bl a rumsnummer, "r sedan direkt
kunna överföras till t ex ett system för långtidsplanerat fastighetsunderhåll. Man skulle således
direkt från projekterade handlingar kunna ta
fram en underhållsplan med kostnader.
CAD-användning medger att man inom större
driftorganisationer själv kan införa smärre ändringar i driftinstruktionen förutsatt att man har
personal som är CAD-utbildad. Man riskerar
år risken för att kommunikationsglapp
4
Gemensamma
slutsatser
4.1
Inledning
uppstår.
Detta kapitel utgör en sammanfattning av de
erfarenheter som gjorts under projektets gång.
Kapitlet baseras på diskussioner vid ett antal
möten i arbets- och utvecklingsgrupperna.
De synpunkter på CAD- projektering som
kommit framår ett resultat av de erfarenheter
som gjorts under en inlärningsperiod på det nya
verktyget. De versioner av AutoCAD och applikationsprogramvaranCADPOINT som diskuteras har numera uppgraderats.
Projekteringsprocessen genomlöptes efter traditionellt "manuellt" mönster. Att man haft ny
teknik att tillgå förändrade inte arbetsmetodiken
inom projektgruppen. Under hela projekteringen av Mikrobiologen byttes information mellan
konsulterna i form av disketter. I och med BSK:s
flyttning till nya lokaler installerades ett lokalt
nätverk inom kontoret. Det hann dock inte prövas i detta projekt.
Projekteringen bedrevs således enligt konventionella principer, med skillnaden att man vid
uppritningen använde datorstöd. Samordningsprocessen skilde sig inte heller från en vanlig
projektering och bedömdes inte fungera varken
bättre eller sämre än normalt.
14
4.2
CAD jämfört med manuella
metoder
En strävan var att CAD-rita alla handlingar
under såväl system- som bygghandlingsskedena. Detta lyckades man också till stor del förverkliga. Vissa handlingar framställdes emellertid för hand. Detta gällde för:
A:
V:
E:
JA:
dörrförteckningar,
konstruktion, mängdning,
situationsplan, detaljer, förteckningar,
vägguppställningar,
M: alla handlingar.
nar dem som erhållits då andra sytem använts.
CAD blir billigare ju mer man lär sig om systemet och om vad systemet kan användas till.
Kostnaderna för CAD-projekteringen bedömdes
således olika av de olika facken:
+ A-sidan menade att användning av CAD gav
lönsamhet redan under denna projektering.
+ K ansåg att normala 25-30 timmars arbetsin-
sats per ritning kunde reduceras med 5-10 timmar med ett gott CAD-underlag {dvs upp till
30% vinst}.
CAD-ritandet föregås alltid av ett manuellt
skiss- och idestadium. Hur långt detta drivs
beror på konsultfack och aktuell uppgift. Till
ritarbetet kommer så upprättande av beskrivningar och listor, vilket fortfarande görs manuellt. Måttsättning, textning m m utförs däremot numera med datorstöd.
- V-sidan bedömde användning av CAD som
olönsam med motiveringen att det tar längre tid
och kräver större detaljeringsgrad i tidiga skeden. En möjlig förklaring kan vara att tyngdpunkten i V:s arbetsinsats normalt inte ligger i
rent ritarbete.
Det finns inget projekt som är av fel typ ur CADperspektiv. Det handlar snarare om att välja rätt
typ av CAD-system med avseende på projektets
art.
- E-konsulten rapporterade att detta första
CAD-projekt blev 30 % dyrare än normalt.
Uppfattningen kan troligen förklaras med "inkörningsproblem".
Ju mer geometriskt komplicerat byggprojektet
år, desto större fördelar med CAD. Möjligen kan
det bli svårare med hus som inte är modulanpassade, men detta gäller också för traditionell projektering.
- Inredningsarkitekten ansåg att CAD-användningen orsakat avsevärda förseningar och därmed även fördyringar.
För övrigt ''r det som är enklare att rita på
vanligt sätt också göras så. Inför etapp II i projekteringen, som innebar en utvidgning av uppdraget i form av en spegelvändning av den byggnad som projekterades i etapp I vid SLU, beslöts
därför att inte lika konsekvent rita med CAD.
Det är svårt ha någon uppfattning om ifall framtida systemlösningar kommer att ligga på PCeller minidatomivå - detta kommer att bero på
kostnadsutvecklingen. I dag gäller att en enstaka CAD-arbetsplatsår billigare med PC-lösning,
men ju fler CAD-arbetsplatser det gäller, desto
fördelaktigare blir en minidatorlösning.
4.4
4.3
Kostnader
Summeras projekteringskostnaden för samtliga
konsultfack är det möjligt att den blir lägre om
CAD används.
Vid projekteringen av SLU var det för flera av
projektörerna första gången de använde CAD.
De erfarenheter som redovisas i detta projekt lik-
lagerhantering
En genomtänkt lagerstruktur är viktig. Lagerindelningen för ritningsfiler mellan olika konsultfack måste stämma vid integrerad projektering.
Detta var en brist i den programvara som arvändes här. Särskilt gällde det lagerindelningen för
respektive A- och K-sidan. En gemensam byggmeny skulle bl a ge fördelar som:
15
- Att förenkla arbetet vid upprättandet av samordningsritningar,
- att möjliggöra omedelbar rapportering av
kollisioner,
- att A och K direkt kan förse varandra med
underlag,
- att särskilda stomhandlingar kan upprättas
enklare och snabbare.
Det sistnämnda är något som entreprenadsidan
ofta efterlyst. En förutsättning för att detta ska
fungera år att konstruktören använder samma
projektion som arkitekten. Denna typ av frågor
bör tas upp av byggstandardiseringen.
4.5
Revideringsproblematiken
Med en omfattande användning av CAD följer
omedelbart juridiska frågeställningar såsom:
• Vad är en originalritning?
® Var ska original förvaras?
® Vem har nyttjanderätten?
genom att bara ta ett utsnitt av ritningen i A4-format. Utvecklad filhantering, som återfinns i de
flesta fleranvändarsystem , gör det dåremot förhållandevis enkelt att meddela ändringar.
Utplottning av ritningar år fortfarande kostsamt.
I stället för att plotta ut hela ritningar går det bra
att meddela mindre ändringar inom det egna
företaget med Xerox-kopior från valda avsnitt
av ritningarna.
Alltför flitig användning av revideringsmoln
smutsar ner ritningarna. I stället "r man samla
ändringar till en särskild utplottning.
Andringar är särskilt tidsödande för JA eftersom
de ger ett så stort genomslag i deras produktionshandlingar. Detta gäller särskilt när inredningsarkitekten, som i detta projekt, tidigt engagerar
sig i projekteringen. Normalt kommer annars TA
in i processen när de flesta andra handlingar är
klara. Här kan man alltså notera en motsättning
mellan å ena sidan konsultgruppens nytta av
CAD-ritade inredningsplaner, och å andra sidan
det merarbete användning av CAD kan ge inredningsarkitekten.
Problematikenärinte ny, men accentuerasmed
användning av CAD. Vid traditionell projektering är originalhandlingen den handling som är
signerad och stämplad.De nya ritningar som kan
plottas ut vid CAD- projekteringefter införd ändringär varken signerade eller stämplade. För att
kunna fastställa vad som är originalhandlingar i
CAD har man därför spekulerat kring möjliga
utvecklingsförslag '° lösenord, koder etc ingår.
CAD-ritandet måste föregås av en manuell
skissfas. Användning av CAD i tidiga skeden
försvåras av den detaljeringsnivå som systemet
kräver. En synpunkt som lämnades var att man
borde avstå från att använda CAD före bygghandlingsskedet.
Frågan om vem som ska utföra revideringar har
likaledes juridiska aspekter. Konsulten har funktionsansvar för tekniska lösningar. Om någon
ändrar på dessa faller samtidigt projektörens
ansvar. Å andra sidan är det normalt att driftinstruktioner måste ändras efter en intrimningsperiod.
Den skedesindelning som för närvarande tillämpas av byggnadsstyrelsen innebär att systemhandlingarna får en stor betydelse. Bland annat
utgör de ett underlag för anslag och budget. I
detta projekt kom systemhandlingarna att få en
sådan detaljering att de närmast liknade bygghandlingar.
Revideringar är inte lättare att göra med CAD-
Generellt sett ställer CAD alltför hårda krav på
noggrannhet för att man ska ha nytta av det i tidiga skeden. När CAD ändå användsmåste vissa
beslut, t ex angående systemval , fattas tidigt.
teknik än med traditionella metoder så länge
som man utnyttjar enanvändarsystem. Om man
är villig att acceptera förenklade former för revideringar kan dock visst arbete sparas t ex
4.6
Skedesindelningar
16
4.7
Samordning
Användning av CAD "r kunna ge samordningsvinster. En förutsättning år emellertid att
deltagande projektörer har både god kännedom
om CAD-systemet och projekteringserfarenhet.
Vidare "r programvaran vara anpassad för de
särskilda krav som ställs vid en projektering där
olika konsultfack medverkar.
la information som skapats under projekteringen, men man såg ändå inte någon anledning till
att ändra på en etablerad arbetsmodell. Detta
gällde bl a uppgifter till KBS system "Bättre
basdata", vilket man f n ansåg enklast kunde tas
fram av byggnadsstyrelsens personal.
4.10 Övrigt
4.8
Erfarenhetsåterföringtill
projektören
Återföringen av erfarenheter från senare skeden
"r förbättras. Kontakter mellan projektöver och
driftpersonal m fl förekommer för närvarande
sällan. Informationsbehovet varierar. A, V och
E behöver framför allt uppgifter från drift och
förvaltning angående ytskikt, ventilation och el.
K-sidan däremot har störst nytta av information
från produktionsskedet.
Byggherren "r formulera krav på tekniska system, material etc. Vidare måste projektörena få
vara med underproduktionsskedet för att fåra sig
mer om olika lösningars konsekvenser. Kalkylatorn skulle kunna spela en viktig roll i återföringen av erfarenheter i och med att han går igenom alla handlingar. Denna möjlighet till återkoppling utnyttjas inte idag.. Kalkylatorn borde
därför medverka tidigare under projekteringen.
4.9
Informationsbehovi senare
skeden
Till st" för driftoch förvaltningspersonalens
informationsbehov borde rumsbeskrivningen
kunna användas på ett mer övergripande sätt.
Till en sådan samordnad rumsbeskrivning skulle man kunna koppla uppgifter som tekniska beskrivningar, uppgifter om sakvaror, mängder,
ytskikt, ytor etc. Rumsbeskrivningen borde kunna bli ett slags "bruksanvisning" för respektive
rum och därmed också för byggnaden.
I anslutning till intervjuserien kan noteras att de
som själva använt CAD var mer positiva än de
som berörts marginellt. De senare har troligen
haft svårt att föreställa sig teknikens potentiella
möjligheter.
Byggnadsstyrelsen har följt upp och granskat
projekteringen via vanliga ritningskopior och
inte via datamedia. Detta har varit en brist.
4.11 För- och nackdelar
Några av de omdömen om CAD-tekniken som
lämnades av projektörerna har sammanställts i
nedanstående punkter.
Fördelar:
Ger möjlighet att ta tillvara upprepningar av
byggnadselement.
• Underlättar avsevärt konstruktion av geometriskt komplicerade figurer.
• Ger stöd för måttsättning, textning m m.
Förenklar det rena uppritningsarbetet.
• Gör det möjligt att enkelt prova alternativa
lösningar.
Ger möjlighet att plotta ut en byggnad i valfri skala för att sedan arbeta vidare.
• Underlättar funktionssamordning mellan
framför allt K, V och E vid t ex håltagning.
Underlättar måttsamordning.
De kontakter som togs med driftpersonal inom
olika förvaltningsdistrikt gav få direkta öppningar till förändringar i arbetsprocessen. Visserligen
såg man positivt på möjligheten att enkelt erhål-
• Förenklar informella revideringar.
• Ger snyggare, mer enhetliga ritningar.
17
• Möjligheterna till kvalitetskontroll blir bättre
genom att ritningsinformationen kan sorteras
("riktas") med avseende på vissa avnämare.
Nackdelar:
• Koppling saknas fortfarande till andra sammanhang för exempelvis konstruktionsberä ningar, mängdavtagning m m.
• För stora krav på exakthet i tidiga skeden.
• Plottningstekniken kan ibland ge problem
p g a köbildning , dåliga pennor m m.
• Osäkerhet kan uppstå om vad som ska betraktas som originalritning - varje utplottad ritning får originalkvalitet.
4.12 Utvecklingslinjer
Möjligheten att utveckla CAD -tekniken gäller
frmför allt inom följande områden:
Mängdavtagning
Mängdavtagning är ett område som potentiellt
kan ge stora rationaliseringsvinster under framför allt produktionsskedet , då det ger förutsättningar för en effektgivmaterial- och produktionsstyrning.
Om mängdning framledes ska utföras av projektörerna, "r denna kunna värderas i ekonomiska
3D och möjlighet till animation med konstruerade perspektiv
Förvaltningsskedet
a) Driftkort produceras redan nu i AutoCAD.
Dessa driftkort kan förses med information om
utförda funktionsprovningar så att dessa vid behov kan upprepas.
b) Dubbelkopierade symboler för exempelvis
injusteningspunkter och servicepunkter medför
fördelar vid injusteringar av anläggningar och
framför allt i förvaltningsskedet. Således kan
speciella "Drift- och underhållslager" skapas,
eventuellt kompletterade av lager med försörjda eller betjänade ytor (exempelvis för avstängningsventiler).
c) För stora förvaltningsenheter kan översiktsritningar över fastigheter med exempelvis huvudförsörjningar vara önskvärda. CAD år ett
lämpligt instrument för denna typ av information.
Projekteringsmetodik
Projektering i CAD "r följa ett annat mönster
än den konventionella projekteringen. Detta för
att datorn inte bara ska vara en sofistikerad ritmaskin. Ett problem år att CAD -tekniken förutsätter ett struktureratoch disciplinerat arbetssätt
som kan vara svårförenligt med arkitektens och
inredningsarkitektens arbetsuppgifter.
termereftersomen storextraarbetsinsatserfordras. För att mängdavtagningen via CAD i PCmiljö ska utvecklas, bör också den tillgängliga
databastekniken förbättras.
Koppling mellan konstruktionsberäkningar och
CAD
Det "r vara möjligt att direkt använda en ritningsfil i ett parallellt arbetande beräkningsprogram, samt att gå tillbaka till CAD -systemet
efter att ha utfört erforderliga modifieringar.
Tryckfallsberäkningar
Program för automatisk beräkning av tryckfall
och injusteringsvärden i uppritadevärmesystem
skulle utgöra en stor fördel.
18
Fotnoter
1 Se Bergvall, Engström, Lundequist, (1983),
och Bergvall, Lundequist, (1985).
Bengt Aspman, Håkan Hedman, Lars Hulth) för
KBS regionala förvaltningsorganisation (KBSM) vid särskilt sammanträde. Se protokoll 1988-
04-13.
2 Se t ex Kjelldahl , Lundequist, ( 1986).
3 Enligt POINT, Svensk manual.
4 Når denna rapport skrivs har dock redan release 10 av AutoCAD kommit.
s Senare versioner av AutoCAD har ett gräns-
snitt med rullgardinsmenyer , ikonmenyer och
dialogrutor.
6De bildenheter som använts i detta projekt har
inte medgett användning av andra än dessa sju
första färger.
16Se bilaga E.
1'
Avsnittet grundar sig huvudsakligen på en
intervju med Hans-Erik Forsell, som sedan
många år arbetar på konsultbasis gentemot KB S .
18
Avsnittet bygger på den framställning som
görs i byggnadsstyrelsens skrift "Bättre basdata" (1986-12-11).
Litteratur
AutoCAD manual, Autodesk AB, Svensk manual2.5. Lindome.1986.
Enligt Arbetsplan för AutoCAD- projektering
av SLU Mikrobiologi (1987-09-10).
s Kvalitetssäkring
definieras enligt SIS standard
SS 02 0.104 som "alla planerade och systematiska åtgärder nödvändiga för att ge fullgod tilltro till att en produkt eller tjänst kommer att
uppfylla givna krav på kvalitet".
Byggnadsstyrelsen:
- Area och volymberäkning. BAF nr 9091,
1987-03.
- Bättre basdata. Byggnadsstyrelsens system
för uppmätning och registrering av byggnaders areor och volymer. 1986-12-11.
- Erfarenhetsåterföring. Anvisning nr 5. Dec
1968.
9Jfr t ex Kurvlin (1982) s 65, och Karlen (1988)
s 13.
lo
Se t ex Kumlin (1982), s 13.
" Jfr t ex Ekstedt (1988) s 59, 145f.
12Enligt protokoll 1988-08-19.
- Lokalanvändningskod. BAF nr 1633.
- Relationshandlingar. BAF nr 2464.1987-06.
Bergvall, B, Engström, 0, Lundequist, J, 1983,
Dataprojektering, CAD-teknik, Bollnäs, KvÄI-
gen. Byggnadsstyrelsen. Rapport nr 160,198401, Stockholm.
Bergvall , B, Lundequist, J, 1985 , CAD-projektering - en utvärdering , Bollnäs , Kv Älgen.
Byggnadsstyrelsen . Rapport nr 163, 1985-11,
Stockholm.
13Avsnittet ärrbaserat på studiebesök vid byggnadsstyrelsens kalkyl- och statistiksektion
(KoS) och de synpunkter och krav på underlag
från projekteringen som " lämnades av Benny
Rawet och Ove Nordström. Se protokoll 1988-
Ekstedt, E, Humankapital i brytningstid. Kunskapsuppbyggnad och förnyelse för företag.
08-18.
Stockholm 1988.
14Se bilaga D.
Forsell, H-E, Långtidsplanerat fastighetsunder-
håll, LFU, inom Stockholms läns landstings
15
Synpunkter och kommentarer lämnades av
representanter
(Hans Ryden, Jarmo Thorsell,
sjukvårdsområden . Lägesrapport. SLL, Hälsooch sjukvårdsnämnden. Hösten 1987.
19
Hammarlund, Y, Kvalitet i byggandet . Väg- och
vattenbyggaren nr 2.1987.
- Långtidsplanerat underhåll . Spri rapport 112.
1983.
- Fastighetsdriftoch närunderhåll. Spri rapport
Juven, K, Nilsson , Å, Yngve , H, Utveckling av
113.1983.
fastighetsunderhåll. Datorstödd planering och
upphandling . BFR Rapport R84:1981.
Karlen, I, Aktiv kvalitet . Egenskaps - och kvalitetsbestämningar i bygg- och förvaltningsprocesser. BFR Rapport R8:1988.
Karlen, I, Informationshantering iförvaltningsprocesser . BFR Rapport R131:1979.
Kjelldahl , L, Lundequist, J, Datorstött arkitektarbete. Arkitektens skissarbete i interaktiva
grafiska datorsystem. KTH, Numerisk Analys
och Datalogi. 1986.
Kumlin , B, Pettersson , C-G, Kvalitetssäkring
inom byggprojektering . Förstudie . BFR Rapport
R3:1982.
Lundberg, K, Lundequist, J, Lotz-Mattson, M,
Metoder för klassifikation i bygg- eller mätdelar för CAD-system. BFR Rapport857:1989.
Standardiseringskommissionen i Sverige (SIS),
Standard SS 02 0104 Kvalitet - Terminologi.
Svenska kommunförbundet:
- Råd till annat än fastigheter ? -Ett inlägg i
diskussionen om kommunernas lokalförsörjning och fastighetsförvaltning.1985.
- Tak över huv 'et-kommunal fastighetsförvaltning.1987.
Ågårdh, L, Kvalitetssäkring inom byggområdet.
Teknisk rapport 1986:44 . Statens provningsanstalt.
Westin, T, Kostnadskalkylering med LCC
modell. Tillämpning för byggprocessens olika
skeden. BFR Rapport R27:1989.
Wikforss, o, Löwnertz, K, Byggprojektering
med persondator. 1989.
Nyberg, U, Effektivare fastighetsförvaltning
med bra datorsystem . BFR Rapport R87:1986.
POINT Svensk manual , POINT Byggprojekte-
ring 2.0. CADPOINT AB, 1986, 1987.
Rönn, M:
- Underhållsarbetet. Om reparatörskunnande
och teknikförändringarvid underhållet av
sjukvårdsanläggningar. CTH.1987.
- Underhållsarbete och instruktioner. CTH.
1988.
- Erfarenhetsåterföring. Att återföra drifterfarenheter vid planering och utformning av
byggprojekt. CTH.1988.
Spri, Sjukvårdens och socialvårdens planeringsoch rationaliseringsinstitut:
- Byggnad . Instruktioner för förebyggande underhåll . Råd 7.1 Appendix 10.1974.
- Genomförandeav långtidsplaneratfastig-
hetsunderhåll. SpecialpublikationS 114.
1978.
BYGGNADSSTYRELSEN . TEKNISKA BYRÅNS INFORMATION NR 104
20
BILAGA A
Källor
Projektgruppen har under sitt arbete producerat
nedanstående material, vilket också har utgjort
underlag för denna rapport.
Arbetsplaner:
1987-05-04
(Koncept)
1987-05-27
(K)
1987-06-02
(A)
1987-06-10
1987-09-10
(Reviderad)
1988-03-07
(KTH)
1987-06-04
(E)
1988-05-10
(Komplement)
Protokollförda möten i utvecklings-
gruppen:
1987-05-21
1988-06-03
1987-06-23
1988-08-18
1987-09-01
1988-08-19
1987-10-21
1988-01-04
1988-04-19
1988-03-15
1988-05-24
1988-04-13
1988-05-30
Möten i arbetsgruppen:
1988-10-20
1989-02-09
1988-11-17
1989-04-19
1988-12-20
(ej protokollfört)
1989-06-20
(ej protokollfört)
Enskilda PM från projektdeltagare:
Sander Faxvall, Energo AB
Curt Sellin, Elpa AB
Intervjuer med:
Yngve Sahlin, projektledare, KBS
Carl Eric Rosen, projekteringsledare, BSK AB
Jan Nordström, handläggande ingenjör på A-sidan,
BSK AB
Vilgot Gustafson, handläggare K och
Karl Göran Norman, konstruktör, BSK AB
Vilis Vilcans, handläggare V, Energo AB
Stefan Ängeby, handläggare V, Energo AB
Curt Sellin, handläggare E, och Per Olof
Dalnert, konstruktör, Elpa AB
Bengt Gåling, handläggare IA, BSK AB
Hans-Erik Forsell, Forsell Consult AB
a
a
21
BILAGA B
PM frän projektdeltagare
Synpunkterpå projektering
med AutoCADför A och lA
FörutsättningargivnaavAutoCAD :s möjligheter
AutoCAD är ett medvetet utformat system med
enkel och billig hårdvara där mjukvaran hittills i för
storutsträckningformatsav dataprogrammerare
och
förlitet av byggtekniker. Utvecklingenhardockgått
snabbtde senaste åren och alltmeranpassadeprogramtas framdärönskemålframställda av arkitekter och ingenjörertillfredssU les efter hand.
projekteringen har varit den alltför tidiga detaljeringen. Det av oss använda bygghandlingsprogrammet
kan inte redovisa system utan mått- och utrymmeskrav. Det finns dock program som accepterar enkla
linjer och som inte har samma krav på exakthet. Det
första skedet "r nog även framgent utföras med traditionell skissteknik.
Inredarna försökte arbeta parallellt med övriga fack.
Detta medförde merarbete i nästa skede då nyttjarna normalt kommer in sent i projekten.
Inredningens detaljrikedom har varit svår att rationellt utvinna ur AutoCAD. Möjligen är det en fråga
om operationsvana.
E och V har dock haft mycket nytta av CAD-projekterad installationsbunden inredning.
I de av oss tillgängliga programmen kunde t ex
Arbetsmetodik
mängdavtagning inte utföras. Areaberäkningar kunde utföras men inte lagras. Under projekteringen användes disketter vid kommunikation mellan stationer. Om nätverk införs kan AutoCAD bli flersta-
ketter. Detta problem är dock på väg att lösas.
tionssystem med många användare.
Det har varit omständligt att kommunicera via dis-
Datorerna är känsliga instrument och ett avbrott kan
inte kompenseras genom övergång till manuell hantering.
AutoCAD har visat sig relativt lätt att lära sig skö-
ta, men för attkunnaupptäckasystemetsmöjligheter krävs vana och fantasi.
Man måste eftersträva att projektera allt i datorn,
men detta kräver också att redovisningen anpassas
till tekniken. Att så kommer att ske tror jag inte på.
AutoCAD har visat sig speciellt lämpat för kompli-
ceradegeometriskafigureroch ä' ndringarsom nor-
Ett bättre och snabbare sätt att få text på ritningar
malt medför total omritning.
liksom att samköra ritning och beskrivning är mycket önskvärt.
Systemets krav på absolut måttriktighet är dock både
en stor fördel och en mycket stor nackdel i tidiga
skeden.
Samordning mellan konsulterna via tidigare känd
överläggsteknik är ett bra instrument som AutoCAD
ger.
Önskvärda systemkompletteringar
Lagerhanteringen är ett av systemets vitalaste detaljer. Den avgör sammanlagring och tillgänglighet för
de olika byggnadsdelarna. Vid val av lager måste
stor hänsyn tas till förväntade separeringar i senare
Ett mer konsekvent användande av kritiska snitt
framtagna i datorn, kanske i flera dimensioner, bör
skeden och till att undvika att information ligger
kvar eller försvinner på ett oväntat sätt.
Revideringar är ett problem som måste lösas. Vid
A och K "r helt klart ha gemensamma menyer.
Plottning är en flaskhals i hanteringen. Billigare och
driftsäkrare plottrar måste komma.
komma.
mindre 'ändringar går revideringen för långsamt och
ett helt nytt original måste plottas ut. Detta original
har varken namnunderskrift eller godkännandes ämpel! Flera original kan existera! Görs revideringen
av annan än den ursprunglige författaren kan man
inte bortse från att det är en fråga om upphovsrätt.
CAD-teknikoch skedesindelningi byggprocessen
Lönsamhet
Den nu gällande skedesindelningen
har ingen rela-
Med medveten planering före projekteringsstart och
tion till den moderna tekniken. Ett av problemen vid
utnyttjande av datorns möjligheter i fråga om upp-
22
repningseffekt, exakthet och förmåga att snabbt ta
fram alternativ, ska datatekniken kunna bli lönsam.
För A:s del innebär det inga egentliga nackdelar för
egen projektering att vara ensam CAD-nyttjare i ett
projekt, men med tanke på samordningsförenkling
är det önskvärt att alla konsulter i projektet använder sig av CAD-projektering.
11
Synpunkter på K-projektering med AutoCAD/
lekar, vilket rimligen
"r eliminera behovet av att
grönlavera snittade betongytor.
• Arbeta mer i block som i slutet sammanfogas till
en ritning. Därigenom kan man minska filstorlekarna och minska regenereringstiden på skärmen.
T"
inte för tidigt i begreppet ritningar, utan arbeta mer efter funktioner, husdelar o d.
.Ändringsarbetet måste systematiseras så att plottningsarbetet - som är relativt tidskrävande med
pennplotter - minimeras.
CADPOINT
Lönsamhet
För att uppnå lönsamhet i CAD-projektering för K
är det önskvärt att även A projekterar i CAD. I specifika fall kan det dock vara lönsamt med CAD för K
enbart, exempelvis vid måttframtagning med in-
vecklade geometriska samband.
Samordning
CAD-tekniken erbjuder stora möjligheter till effektiv samordning mellan olika discipliner. Förutsätt-
Konsekvenser
. CAD-tekniken kräver exakthet i ritarbetet, vilket
medför att måttsambanden måste fastställas tidigare i projekteringsarbetet än vad som annars
krävs. Mer arbete måste läggas ner under tidiga
skeden. Risken ökar således att man drar på sig
stora revideringar i senare skeden. Skedesindelningen kan påverkas så att större tyngd läggs på
tidiga skeden.
• Andra intressenter i byggprocessen än projektören kan ha specifika synpunkter på projektörens
produkt t ex inköpare, förvaltare m fl.
ningarna är att alla arbetar på samma underlag och
att ändringar i detta underlag kontinuerligt går fram
till medprojektörerna. Ett sätt att åstadkomma detta
är att det gemensamma underlaget endast finns lagrat på ett ställe, tillgängligt för alla. Underlaget kan
bara bearbetas av den som har producerat det. Stommen får (kan) t ex inte 'ändras av någon annan än K!
En omedelbar uppdatering av underlaget kräver sannolikt nätlösningar eller annan direkt kommunikation mellan de olika arbetsstationema. Dessutom
måste gemensam information lagras centralt - och
inte lokalt.
Menyhantering
CADPoint arbetar i dag med skilda A- och K-menyer. Detta innebär bl a att när A ritar en stomdetalj,
hamnar denna i A:s lagersystem. Förutsättningenför
en effektiv samverkan mellan A och K är utarbetan-
det av en gemensam byggmeny med åtminstonedelvis gemensam lagerindelning för A och K.
III
Användning av AutoCAD /
CADPOINTsom projekteringshjälpmedel
- VVS-installationer
Sander Faxvall, ENERGO
AutoCAD är uppbyggt så att i varje fil (man arbetar
endast i en fil åt gången) kan skapas ett antal lager
med olika innehåll; luftdon, kanaler, rör, radiatorer,
A-ritning etc. Ett eller flera lager kan vara inkopp-
lade (synliga) samtidigt men endast ett aktivt. Man
arbetar endast i ett lager åt gången. Det torde vara
möjligt att dubbelkopiera symboler till andra lager
automatiskt.
Varje lager kan innehålla olika färger, strecktyper
etc. Information kan flyttas mellan olika lager med
bibehållen eller anpassad färg, strecktyp etc.
Arbetsmetodik
• Skapa gemensam rimingsblankett för ett projekt
Det är möjligt att utföra allt arbete i en fil (på olika
med tillhörande gemensam grundkonfiguration
t ex avseende skalor, texthöjder, textfonter, insättningspunkt, penntjocklekar, färger etc.
lager) men systemet blir trögare ju mer information
som finns i varje fil, varför vanligtvis varje entreprenad (rör, luft) placeras i olika filer.
• Utnyttja möjligheten att använda lika penntjock-
När plottning sker plottas alla synliga lager vilket
23
medger selektiv plottning av olika informationer om
så önskas..
Omvänt kan driftkort användas för upprättande av
totalflödesscheman och i en förlängning skulle ett
AutoCAD frågarvanligtvis efter dimensionervid
uppritandeav kanaleroch rör,eftersomytterkonturerritas.Dettamedförattsystemdimensioneraseller
bibliotek med driftkortför olika standardaggregat
kunnabyggas upp. I ett sådantbibliotek med driftkortskulleförutomfunktionstexterkunnaingå uppgifterom samordnadfunktionsprovning
. Textmäng-
är dimensionerade vid det tillfället AutoCAD utnytt-
jas. Skissande och dimensionering i efterhandär
förvisso möjligt men medför åtminstonebeträffande luftkanalerett oekonomiskt dubbelarbete.
Rör ritas vanligen bara med centrumlinjer och kan
därförlättaredimensionerasi efterhand.En anpassning av programmet har därför skett för rörsystem
så att endast centrumlinjer ritas utan krav på dimen-
sionering.
Kanaler kräver stora utrymmen varför motsvarande
förfarandemed endastcentrumlinjerinte ansettsintressantens i systemhandlingsskedet. Kontroll av
utrymmen och utrymmesbehov ärju en väsentlig del
av systemhandlingsarbetet.
Stora krav ställs på förarbeteoch planering inför
CAD-ritande . Således måste i allt väsentligt enklare ritningskoncept utarbetas med åtminstone huvud-
dimensioneroch principiellförläggning/placering.
Antaletlager och lagerinnehållsamt färger,strecktyper etcetera måste bestämmas i ett inledande
skede, men kan sannolikt standardiseras för flertalet projekt. I viss utsträckning väljer AutoCAD
(CADPOINT ) själv lagertillhörighet , exempelvis
alla kanaler i ett lager , vilket ofta men inte alltid, är
önskvärt. En förändringi programmetkan varaatt
föredra.
Val av symboler och kommandonsker med fördel
frånolika pekmenyerbåde inköptaoch egentillverkade. Antaletmenyer och symboler "r kunnautökas i första hand beträffande sakvarutexteroch
dimensionsangivelser,men även innefattandefrekvent återkommandedelar av system. I de enskilda
projektensker internkopiering av ritadesymboler
eller hela installationer i rum. För närvarande syns
därförinte föreligga intresseav speciell biblioteksmeny eftersomanpassningtill aktuelltprojektnästan
alltid krävs till en störrearbetsinsatsän nyritande.
der av en sådan omfattning bor/kaninte hanteras i
AutoCAD , utan läggs i en separat fil i en annan
dator. Samhantering sker i ENERGO:s Ventura.
Olika system eller detaljer kan plottas för sig om de
ligger i olika lager eller med olika färger på gemensam kopia. Olika filer kan även plottas på samma
ritning (dubbeiplottning ). Därmed underlättas systemkontroll och i viss mån tryckfallsber " ingar.
Samordning av olika installationer torde även kunna underlättas. I projektet Mikrobiologen Ultuna
sker dock samordning på konventionellt sätt.
Omdöme
Hantering av driftkort för styrning/övervakning i
AutoCAD är överlägsen konventionellt ritande ef-
tersom själva konstruktionensker i CAD.
I övrigt måste AutoCAD i stort sett betraktas som en
ur alla synpunkter kostsam ritapparat, låt vara sofi-
stikerad,med begränsadefördelarjämförtmed konventionell hantering . Ändringar är exempelvis
tämligen tidskrävandevarför upprättandeav relationsritningar i AutoCAD inte ger några tidsvinster
relativt konventionellt ritande. Utvecklingen på
mjukvarusidangår dock mycket snabbt, varför
dennauppfattningkan komma att revideras.
Utveckling
En framtida utveckling inom i första hand fem
områden borde öka möjligheterna till ekonomisk
och funktionellprojekteringav VVS -installationer
i AutoCAD.
1 Mängdning (Ingårej i utvecklingsuppdraget.)
En förutsättningär att mängdningvärderasekonomiskt och att VVS -konsulten därigenom kan täcka
merkostnaden som projektering i AutoCAD i dag
medför.
2 Tredimensionella bilder , eller åtminstone kon-
strueradetvådimensionellaperspektiv med "ögats
Totalflödesscheman kan CAD-ritas på sätt som
underlättarupprättandeav driftkortför styrning/
övervakning. Förutsättningenför det tordevaraatt
handling för styrning/övervakning upprättas av
VVS-konsulten,alternativtattmerarbetetmed denna entreprenadhandling
ersätts separat.
punkt förflyttar sig". Av samordningsskäl skulle en
konstrueradvandringi byggnadenskorridorervara
en utomordentlig hjälp. Samtliga installationer
måstei så fall markerasmed plus-höjd.Det ärtveksamt om AutoCAD är ett tillräckligt kraftfullt pro-
gramför sådanasystem.
24
3 Tryckfallsberäkningar
Datom harunder alla omständigheter kommit för att
Program för automatisk beräkning av tryckfalloch
stannaäven som hjälpmedel vid projektering.
injusteringsvärdeni uppritadesystem skulleväsentligt öka konkurrenskraften hos AutoCAD. Även beträffande denna punktår det tveksamt om AutoCAD
(i PC-miljö ) årtillräckligtkraftfullt.
Mankanförmo-
da attexempelvis Medusaligger närmarei en sådan
Synpunkterpå AutoCADför
elprojektering
utveckling.
Curt Se llin, ELDA ÖST AB
4 Förvaltningsskedet
A Driftkort produceras redan nu i• AutoCAD.
Driftkortenkan förses med informationom utförda
funktionsprovningarså attdessa vid behovkanupprepas.
B Dubbelkopieradesymbolerförexempelvisinjusteringspunkter och servicepunkter medför fördelar
vid injusteringar av anläggningar och då framförallt
i förvaltningsskedet. Således kan speciella "Driftoch underhållslager" skapas, eventuelltkompletterade med underlagerdär försörjdaeller betjänade
ytor anges (exempelvis för avstängningsventiler).
IV
Användningsområde
För elprojekteringanvänds programCADPOINT
förinstallationsritningar
samtRC-CAD för scheman
till apparatskåps- och centralritningar.
CADPOINT -projektering förf förutsätteratt åtminstone A och IA projekterar i CADPOINT . Möjligheten att digitalisera t ex en A-ritning finns visserligen, men detta är för närvarande inte lönsamt.
Metodik
Underlag för E-projekteringbestår av disketter i
förstahandfrånA och JA.Det ärdockviktigtattdis-
C För stora förvaltningsenheterkan översiktsritningar över fastighetermed exempelvis huvudför-
ketter från andra projektörerån A bara innehåller
sörjningarvara önskvärda. (Auto-)CAD är ett lämpligt instrument för denna typ av information.
ritningen. Innehållet omvandlas därefter till olika
block där för E onödig information tagits bort.
5 Metodik och utfall
Projektering i (Auto-)CAD måste troligen följa ett
annat mönsterån den konventionella projektering-
Dessa blockutgörsedanunderlagvid E-projektering
av de olika anläggningsritningama(i allmänhet 5
block med respektive anläggningsdeloch inte hela
ritningar/plan).
en. Detta för att Jatom inte baraska varaen sofistikerad ritmaskin.
För samordning levererar även E endast installa-
tionsblockentill övriga projektörer.
Utvecklingenleder troligenmot ett nytt sättattprojektera, styrt dels av fiatoms möjligheter och dels av
hanteringenav handlingarnapå arbetsplatsen.
Det skulle givetvis vara en fördel om alla projektörervar anslutna till en gemensam databas, men vi har
hittills inte kunnat konstatera några större problem
Ritningsstorlekama ska kanske, som en anpassning
till hanterbarhet och telefaxformat , begränsas till
A4-storlek för själva byggenomförandet ? Möjligheter till mängdavtagning för sakvarubestä lning efter
etappindelning och arbetsområde skulle kanske vara
önskvärda?
med informationsutbytetvia diskett.
Datahanteringmedförökadekravpå, och möjlighe-
Numera plottas bara de olika installationsblocken ut
på transparent ritning i tidigt skede . Därefter används traditionell överläggsteknik med A-, IA-, Veller K-ritning och de olika installationsdelama som
ter till, kommunikation bl a mellan konsulter. Fasta
datanät,internaoch externa, ären förutsättningsom
avsevärt underlättar informationsutbyte.
Hanteringav projekt(text och ritningar
) i datormedger arkiveringpå diskettereller tejp,vilketunderlättar arkiveringsrutiner och hantering av projekt efter
entreprenadtiden.
Intern samordning
Under det första arbetet med CAD upplevdej ag som
E-projektansvarig att projekteringsarbetet drevs
långt innan en ritning plottades ut för granskning.
underlag. På dettasättförkortasplottningstidenoch
eventuellafel i utförandetkan korrigerassnabbare.
25
Framtiden
Med nuvarandeerfarenhetkan önskemålen sammanfattas enligt nedan.
• Systemhandlingsskedet "r förlängasså att detaljsamordningenkan drivaslängre. CAD-användningi detta skede kan dock ifrågasättas.
• Skala 1:50 bör användas. För installationstäta
projektblir ritningari skala 1:100 för otydliga.
Problemetär att denna skala oftast är tillräcklig
för A och om barainstallationssidananvänder
större skala, försvårassamordningen.
• Störrekrav på beställarenvad avser tidplanför
och innehåll i program.
• Projekteringstidplaner
måsteanpassastill det faktumattE-projektörenligger sist i kedjanför erhållande av slutligaunderlagfrånövrigaprojektörer.
Detta gäller oavsett projekteringsmetodik.
• Möjlighet att kunna erhålla materielmängder di-
rektfrånprojekteratunderlag. Merkostnadenför
projektörenmåste därvidbeaktas.
. Plottningsteknikenmåste utvecklas. Plottern är
idag den svaga länken, därde flesta störningarna
förekommer.
26
BILAGA C
PM från programvaruleverantören
Synpunkter på samprojekteringdär olika tillämpningar utnyttjas
Magnus Peterson, CADPOIIV7'AB
1 Vid projektstartenbeslutas om vilken version av
AutoCAD som projektetska utförasi. Uppdaterar
någon blir det svårt att utbyta ritningsinformation.
formationharlagratsi blocken, exempelvis attribut,
"r dessa kunna skalas bort för att ritningarna inte
ska bli tungarbetade. Det "r också observeras att
vid felaktig hantering av block med attribut kan
dessa ligga som onödigt skräp på ritningar.Har
blocken skapats i annat lager än i lager 0 krävs ett
stortredigeringsarbete
för attmöjliggörahandlingsfrihet.
LTSCALE - Systemetmåste utnyttjaskalfaktorer
som möjliggör rätt utseende och storlek på olika
linjer och symboler.
Eventuell uppdatering måste beslutas/godkännas av
projektledareeller projekteringsmöte.
2 Informationsutbytet mellan konsulterna "r beslutas vid starten av projektet.
Exempel:
a) Diskettformat 31/2", 51/4 " eller tejp.
COLOR - Färger på linjer i systemen
LAYER".
"r vara "BY-
Samordninginom konsultgrupper
På kort sikt kan ett konsultföretag klara sig med egna
definierade lagerstrukturer om ritningen enbart ska
b) Diskett plus ritningmed kommentarer.
motsvarakravställda i den egna verksamheten.Ut-
c) Diskett med kommentarer och revideringsmarkeringar på lager 0 (förslagsvis).
d) För att inte flera " original" ska cirkulera "rbara
en diskett per ritning(ar) gå mellan A<->K,
A<->E, o s v.
vecklingen går dock mot en enhetlig struktur där
olika byggdelar , inom alla discipliner , är v" definie-
3 En ritningsförteckningupprättaspå ett tidigt stadiumbaseradpå erforderliga1:50-delar. Underkonsultema " r kunna erhålla " normala" underlag utan
littera o d till sina ritningar, vilka kan tas in som
block . Undertak, inredning etcetera "r levereras
som separata ritningar för att installatörerna ska
rade.Sådanakravkommerinom en snarframtidatt
ställas av både entreprenörer och förvaltare.
Samordnad CAD-projektering ställer större krav,
främst på arkitektoch projektledare. Om alla inblandade konsulter ska kunna arbeta effektivt måste vid
startenav projektetde regler som ska gälla för exempelvis utbyte av ritningsinformation
, på diskett
eller i plottad form, fastläggas.
kunnaarbetasmidigt med maximal hastighet.
Besluten kan gälla bl a:
1 Om arkitekten ska leverera ett eller flera delori-
4
Origos förhållandetill
ginalmed exempelvisuppdelningav stomme,stom-
olika byggnadsdelar får
inte förändras vid upp
delning i 1:50-delar.
Ritningsramen flyttas.
komplement och undertak, litterering, måttsättning
etc. Det kan också gälla eventuell uppdelning av en
01
02
Origo 0 ,0
03
Med ovanståendeförfarandekan 1:100-delarsnabbt
skapas av 1:50-delarna , där viss information, som
exempelvis detaljmåttsättning,skalatsbort.
5 Blocknamn , linjetyper , färger, fonter måste ana-
lyseras och bearbetas så att inga onödiga olyckor
inträffar.
byggnadpå en eller flera ritningar.
2 Byggnadensplaceringi CAD-systemetskoordinatnät. När detta bestämts ska förslagsvis allt utby-
te och all insättningske från origo 0,0.
3 Skerarbetemed olika strukturerska möjligheterna för exempelvis installatörerna att utnyttja olika
pennor för plottning beaktas. Eventuellt "rövervägas om rutiner ska köpas av programutvecklare för
att utnyttja CAD-systemet effektivt.
Samprojekteringi CAD
4 Inblandade projektöver ska tillämpa sådana pro-
Möjligheterna att som Point-användare samverka
med andra AutoCAD -baserade applikationer finns
under förutsättning att faktorer som påverkar rit-
jekteringsmetoderattde utnyttjarCAD-systemetpå
rättsätt.
ningsstorlekaretceterabeaktas:
5 Fastläggandeav rutinerför uppdateringav medkonsulters ritningar så att samma information eller
BLOCK - Om för övriga konsulter ointressant in-
ett "original" cirkulerar.
27
BILAGA D
Kalkylstruktur för program- och systemhandlingsskedena
enligt byggnadsstyrelsenskalkyl-och statistiksektion(KBS KoS)
KODENS TVÅ FÖRSTA SIFFROR
DESSASIFFRORBESTÄMMERUNDERVILKENRUBRIKKALKYLPOSTEN
INSORTERAS.
* = INGENMÄNGDSUMMERING
1RESURSSPEC.
*10
*20
MARKBYGGNAD
HUSUNDERBYGGNAD
31 YTTERVÄGGAR
UNDERMARK
32 YTTERVÄGGAR
ÖVER MARK
33 YTTERVÄGGAR
PÅ TAK
YTTERVÄGGAR
HUSBYGGNAD
34 FÖNSTER
35 GLASPARTIER OCH ENTREER
36 YTTERVÄGGAR
, ÖVRIGT1
37 YTTERVÄGGAR, ÖVRIGT 2
41
42
43
44
45
INNERVÄGGAR, BÄRANDE
INNERVÄGGAR, EJ BÄRANDE
INV. PARTIER
INNERDÖRRAR
INNERVÄGGAR, ÖVRIGT
51 BJÄLKLAG
PÅ MARK
52 BJÄLKLAG
, FRIBÄRANDE
INNERVÄGGAR
BJÄLKLAG
53 BJÄLKLAG, ÖVRIGT 1
54 BJÄLKLAG
, ÖVRIGT2
61 BALKAR& PELARE
BALKAR& PELARE
71
72
73
74
YTTERTAK
YTTERTAK, TAKUPPBYGGNAD
YTTERTAK, BJÄLKLAG
YTTERTAK, ÖVRIGT 1
YTTERTAK, ÖVRIGT 2
81 RUMSK., UNDERTAK
RUMSKOMPLETTERING
82 RUMSK., MÅLNING
83 RUMSK., KOPL.NORMALT
84 RUMSK., ÖVRIGT1
85 RUMSK., ÖVRIGT2
SPECIELL RUMSKOMPL.
90
01 OMBYGGNAD
01
OMBYGGNAD (Denna del överförsinte till resursspec.)
02 OMBYGGNAD 02
03
04
05
06
07
08
09
OMBYGGNAD
03
OMBYGGNAD
04
OMBYGGNAD05
OMBYGGNAD06
OMBYGGNAD07
OMBYGGNAD
08
OMBYGGNAD09
BYGGNADSSTYRELSEN
• TEKNISKA
BYRÅNSINFORMATION
NR 104
28
De uppgifter som lagras för varje rum är:
BILAGA E
. Area,
Byggnadsstyrelsens
system
rumsnummer,
" Bättre basdata" 18
•
vilket ändamål rummet används för,
ovanunder mark,
kallt/varmt,
hyresgrundande eller ej,
en eller flera brukare,
brukare som disponerar rummet,
metod för fördelning av gemensamma rum.
Byggnadsstyrelsens system för uppmätning och
registrering av byggnaders areor och volymer,
"Bättre basdata", utvecklades i början av 1980-talet
eftersom de lokaluppgifter m m man då förfogade
•
•
över inte ansågs tillräckligt tillförlitliga och nyanse-
•
rade. Syftet med "Bättre basdata" var att sammanställa areauppgifter som tillgodoser behov i olika led
Systemet ger bearbetningsmöjligheter som:
av planering och förvaltning.
Systemet möjliggör detaljerade mätningar från planritningar (under förutsättning att dessa är felfria).
Vidare ges enkelt möjligheter till utskrift av rapporter samt ajourhållning. Den senare punkten anses
viktig eftersom planritningarna
"r uppdateras så
• Summeringar till en högre nivå i registerhierarkin,
• fördelning av gemensamma rum på lokalbrukare,
byte/registrering av lokalbrukare för ett an-
givet antal rum,
• ändring av identiteter och borttag av byggnad.
snart en förändring skett.
Areor m m mäts enligt den svenska standarden SS 02
Arbetet utförs på något av byggnadsstyrelsens fem
regionkontor vid en mätstation bestående av ett digitaliseringsbord och persondator med skivminne.
Uppgifterna överförs därefter till en central databas
och blir därigenom tillgängliga för ett stort antal an-
vändare, samtidigt som de kan användas som underlag för andra system som ligger i den centrala datorn.
10 51 "Area och volym för husbyggnader". Lokalan-
vändningen registreras med hjälp av byggnadsstyrelsens kodsystem "Lokalanvåndningskod"
BAF 1633.
För registrering av brukare på byggnadsnivå används
SCB:s kodsystem och på rumsnivå används kortkoder.
Grunddata: Area per rum
Bruttoareor
Byggnadsvolyme
Användning
inom olika verksamhetsområden
Lokalplanering
Indelning
Per rum
Typ av användning
Lokaltyp
Begrepp
Lokalarea
Hyressättning
Uthyrning
Upplåtelse
Per brukare
Hyreskategorier
ovan /under mark
Lokalarea
Underhåll
Städplanering
Drift
Per rum
Våningsplan
Byggnad
Underhållsklass
Varmt /Kallt
Bruttoarea
Bruksarea
Volym
Städområden
Lokaltyper
Bruksarea
Exempel på olika användningsområden samt de olika avgränsningar och indelningar av areorna som
används inom de olika områdena. (Ur Bättre basdata, s 3.)
29
BYGGNADSSTYRELSEN
• TEKNISKA
BYRÅNSINFORMATION
NR 104
7
0016
+22.100
+20.800
`
F1`
F1
F1
F2
143
UPEHÅLLSRUM
BEf SEMINARIERUM
F1
51 F1 F2 F1 F1F1 F1 F2
2203
2251
KONSTANTRUM
82
F1
HK21
2252
KYLLAB
2255
DATORRUM
2371
FOMBE
MEDELSELAB
2105
KORRIDOR
01'135 f
I
GP14S
0P14
2106
PASSAGE
2112
2331
APARUM
SEMINARIERUM
VF07
2379
KURSLAB
KURSFÖRRÅD
LUFTINTAG
2384
HIT
K NYBYGGNAD
77?
ost
20.800
20,800
1204
2223
2222
2219
2224
2225
2228
SAMMANTRADES
RUM
RÖKRUM
2204
2205
LASTKAJ
1011
2258
0'
+22080
2259
2261
KONSTANTRUM
2262
KYLLAB
2263
MATRUM
PAUSRUM
001
2257
STERlIISERING
011
2265
2266
FRYSRUM
NVAL1RN4
2473
LXTRAKT
IONSLAB
OROUP
ON1R
ÅO
LABS
031 031
2427
2527
2477
LAB
2500
2529
LAB
2429
DISKRUM
031 031
NO
2577
LAB
2531
LAB
2483
KONSTAN
RUM
FÖRFRAGNINGSUNDERLAG
ANT
A :
K :
U :
E :
IA :
BSK AB ARKITEKTER 08/783 5100
BSK AB KONSTRUKTION
08/783 Si 00
ENERGDAB
08/ 783 52 00
ELPA
018/ 15 20 10
BSK AB INREDNING 08/ 783 5100
a
PoTAD NdlSTR
AV
CAD
STGUOIOIM
A8B-09.30
GRANSKAD
AV
1ä01SA1FAllCE11
AYSEII
BYGGNAOSSTYRELSEN
514277000
S L U ULTUNAMIKROBIOLOGEN
PLAN2, BOTTENPLAN
, APo3E191UWFA
SKALA 44100
3371
6901
NOD
IYP
POS
lA
30;2
A4
NYBYGGNAD
HIT
3203
3212
3214
3213
3215
3216
3217
oz
Dz
D2
GP2
25.700
PÅBYGGT
SCHAKT
0TE
ED
1 3242
3251
3243
324
3371
PRFP
D
021
3323
STINKLAB
3373
LAN
031 031
NO
Fl
3325
LAN
022
I Dr
3300
031 031
021
031
F3
3329
LAN
022
031 031
ND
F3
021
0
m
sr
m
m
F
0221! Ds12
031 031 0
F01
NYBYGGNAD
HIT
3377
LAN
s
0
m
031 031 0
K
02
3254
3255
F3
F3
GP3
021
3321
KYLRUM
02
3253
KONST
ARTRUM
0
1
KYLLAB
02
3381
LAN
D3
3372
32!
9
3205
3204
F1
F1
3219
3218
3223
3221
3225
3224
3226
3227
3228
i
3233
3232
3229
F10
02
021
GP2
-9102
F
3200
F1
56
3259
07
W
3261
N
KONSTANTRUM
0
m
3421
021
FRrEYSBÖRK/
3272
KYLLAB
3263
MATRUM/
PAUS
3265
KONSTANTRUM
3266
3471
CENTRIFUG/
- --P9984886 -
3521 /
F3
F3
F3
0
3273
KYLRUM
3571
3
KYLRUM
F3
031 031 °
F4
3423
MAFLAB
1571
MORKRIR4
022
021
3574
SKRIVRUM
F4
3473
LAB
031 031 ö
s
NO
F3
022
F3
021
F3
x
' 0`. N•9
VALL
F
xE'h
3400 ö
031 031
F3
SASKROMOTOGRAFI0511
031 031
F3
0511
031 031
021
347
STRYCKSVOR
HÖ
F3
FER(NTATIONSLAB
m
021
1
3479
PREPLAB
LFENBALK
3529
F3
ISOTOPLAB
1
m
NO
F3
022
3431
LAB
F3
031 031
3481
021SLUS 021
BIOTEKNIKLAB
m
348
3483
KROMSTAN
022
031
3531
F3
SÖTDPLAB
F3
F3
3583
)-
3584
s
m
FOV
FBRFRÅGNIHG$UNDERLA(
Ii0
AM
KYSIAIIWI
A . 858 ABARKITEKTER
08/7835100 BYGGNAOSST
K BSK88 KONSTRLIKTO
08/7835100
V : ENERGO
AB
08/783 52 00
3, VAN1 TR
E : El-PV
035/352035 PLAN
8 : BSK ABP EO
1G
08/7835100
A1lR
R E L S E N 5142770p
S L U ULTUNAMIKROBIOLOG
A11Ap IfCMFA
CAD
AY
P1M1YC10
__
S10(pRM 19E6fi 3G
__
AV
gN(1y11Y
3376901
3r
SKALA 5350
ROC
M
roS
Maosurer
--
A 30,3
"
r
•31.0375
u
RtlDATAKPANNOR
28.800
L
0L
DO
I JO
0
C717C
26587
LJUST SLAMMATTEGEL
DUDL H m
H
m
20.700
FASAD MOT NORR
31.0375
+292
L0
•25.350
26.000
22.087
. 1950
.
22.000\
BEF BYGGNAD )
FASADMOTSÖDER
IIGGANOETRÄPANEL
STÅENDETRÄPANEL
. 1500
STÅENDETA
+29.200
X18.975
BEFPABYBYGGT
SCHAKT
c5
ca X26.0
v
L
1628
u
.130
åö°
oa
im
__j
J,
LJ
a
0.700
K
Y
BEFBYGGNAD
28.100
[fl
26.587
F24.500
22.981
•22.000
'APANEL
21.500
{21.800
X22.000
21.500
--21.500
•21.200
FÖRFRAGNINGSUNDERL
IIfO
Aki
weroDaww
a
!pl
A: BSKABARKITEKTER
08/7835100 BYGGNADSSTYRELSEN
K
U
E
IA
:
:
:
:
OAA
5147170
BSK AB KONSTRLIKTIDN
08/783 5100
ENERGO
AB
08/783 52 00
ELPA
018/ 15 20 10 FASADERNORROCHSÖDER
BOKAB INREDNING 08/ 783 5100
Kass v
CÅÖ
$3Q30rn 1906.09-30
S L U ULTUNA MIKROBIOLOGE
ao
6 ot °1
SKALA
KOD M
ros
*rn..O.IM
A 30;5
iÅ
LID
u
0D
•25k87
0o aa
0 ao
0 00
R
R
00
0 oa oa 00
+25.350
+ 25.460-24.970
AVSER
PLÅTU.K,
00
0LI
+22100
oa 00
x22.087
•20800
0200
FASADMOTÖSTER
•18.100
SEKTION
GENOM
KORRIDOR
aa oa 00 ao
R
oa oa 00 ao
+ 2087
aa OD
0 aa aa aLI
; 70000
ÖSTRAGÅRDENS
FASADMOTÖSTER
•24,650U K BALKAR
3500
•22.100
B
• 800
•18500
R
•18100
ao aa ao oa
TEGEL+25.
SEKTION
GENOM
BIBLIOTEK
aa o0 ao aa
GALLER
STÅENDETRÄPANEL
VÄSTRA GÅRDENSFASAD MOT ÖSTER
NYTTFRISKLUFTSCHAKT
å
BEFNTLIGA
B05600LAR
00 00 00
R
HÅLFÖRTRL00IA
NYTT
U-TAK
BOP
1200
SCHAKT
' BEFFLÄKTRUM
aa aa ao 00
U
+22.087
SEKTION
GENOM
BEFSCHAKT
SOMPÅBYGGS
ÖSTRAGÅRDENS
FASADMOTVÄSTER
FÖRKLARINGAR
OD
ffi
R=RÖRELSEFOG
MÅTT1 MM.
00
R
R
R
f
FÖRESKRIFTER
RÖRELSEFOGAR
OBOER
000 MM
122.080
122,087
FRÅN
FÖNSTER
OMEJANNAT
ANGES.
121.000
00 oa
R
00
•25.700
R
aa f
122.100
118.500
f
f
R
100
oa 00 00 00 oa 00
oa 00
R
ao 00
FORFRAGNINGSUNQERU G
R
R
oa 00 oa ao
122.087
00 00
A : BSK AB ARKITEKTER 08/183 5100
K : BSK AB KONSTRUKTION
08/183 5100
AB
08/783 52 00
V . ENERGO
IA : ASK AB 00000040
CAO
KOK51R
STOnanu ,
AV
,9ee-o9-0
CRAN9(AD
AV
SKALA 4100
3i6 Op
KOD
TYP
OS
A30:6
7\
514277000
S L U ULTUNAMIKROBIOLOGEN
ÖSTER,
VÄSTER
018/152010 FASADER
OB/7B3 5100
TVÄRSEKTIONER
E ; ELPA
VÄSTRA GÅRDENSFASAD MOT VÄSTER
BYGGNAOSSTYRELSEN
+3'1039
+29200
+25.760
25.700
+24b50
422,100
Q
LÄNGDSEKTION
1
r
425.700
i
+22.100
1
418.500
FBRFRAGNINGSUNDERLAG
IIEQ
MIT
IIEd4IAAlOE11
AN01
!01
A : BSK AB ARKITEKTER 08/783 5100
K : BOKAB KONSTBUKT
3N08/783 51 00
V : ENERGO
AB
08/ 783 5100
BYGGNADSSTYRELSEN
E : ELDA
018/152010
IÄNGOSEKTION
IA : BOKAB I08E0I08
08/783 5100 ,
xl:,
cÅÖ
sroaau+,ae-oo
7\
pAl1lY '
514277000
S L U ULTUNA MIKROBIOLOGEN
pIM19(AC
AV
SKALA 4100
Iroo rn vos
A 30;7
á
Tidigare utgivna informationer från byggnadsstyrelsens
Nr
Titel
Datum
tekniska byrå
Nr
Titel
Datum
1
Värme för ventiler
79-04
56
Elvärme- sommartid
84-03
2
3
Handikappanpassning - Befintliga byggnader
80-12
79-04
57
Rumstemperatur - injustering
Energisparåtgärder vid dragskåpsventilation
84-01
Aluzinkpå Tomteboda- erfarenheter
Dataprojektering - CAD-teknik
Överklorsyra - kanalutformning
86-03
83-11
84-03
84-03
4
5
6
7
8
9
11
12
Avfallshantering
Handikappnormer
Avfallshantering 2, förbättring i befintliga
byggnader
85-06
79-06
Musiklokaler akustik
79-10
Klimat
Radon
58
60
61
62
63
64
65
66
67
Dragskåptyp LAF
Driftrapportering
Yttertak - underhåll och kompletteringar
Gällivare AC - driftuppföljning,värmepumpar
Effektivt areautnyttjande - planlösningsstudier
i Garnisonen
86-12
84-01
84-01
84-06
Specialvatten
80-07
79-07
79-08
79-10
79-10
14
Lägesbestämning
79-12
68
Dilatationsfogar eller sprickarmering
86-02
16
Frånluftssystem - Djurrum
80-05
69
Relationstal
85-10
17
Varmvattenförbrukning
80-05
18
Abonnerad värmeeffekt, kontorsbyggnader
Träbränsleeldning
80-08
70
71
Värmeåtervinning - luftbehandling
Planlösningarvid tre statligaverk - en studie
80-08
80-08
75
76
Tegel
Bildkommentarer till Beskrivningsnytt Hus 1985
85-04
85-11
86-10
83-02
80-09
80-10
80-12
80-11
81-06
77
Bredbandsnät för data, video och talkommunikation
Konstruktionsberäkningar
- Redovisnings-
19
20
21
22
23
24
25
27
2-moduisrummet
Avhärdningsanläggningar
Radonförekomst - Översiktlig kartläggning
Terminalarbetsplatser
Värmekulvertar
Klimat - Kontorsrum
Färgval - Invändig underhållsmålning
Gastvättfilter
Göteborgs postterminal styr- övervakning
78
exempel
Beklädnadsskivor1987
Värmeåtervinning - projektuppföljning
84-09
85-12
86-02
86-01
87-04
82
83
84
Aluzinkpå Tomteboda- erfarenheterdel 2
86-11
86-03
81-06
29
OT-System - Optimal tillstyrning av värmeanläggningar
Klimatrum- Riktlinjerför projektering och
85
86
Bildkommentarertill BeskrivningsnyttHus 1986
Rumstemperatur - uppföljning av injustering
86-12
87-02
30
provning
Vent, modifiering -- Normaldragskåp
82-10
81-07
87
88
Skjutväggar, blockväggaroch vikväggar
Kylanläggningar -Rvägledning för projektering
87-02
87-01
Dragskåp , dragbänkar
Projektuppföljning- erfarenheter från
byggande och brukande
83-03
89
90
Färg - lösningsmedelsburna
och vattenburna
87-04
87-05
85-10
91
Korridordörrar- brandcellsgrä.nser
Handikapplanering - ombyggnad
Fönster- årskostnader
"Mjölby-projektet"
81-10
81-10
82-01
83-06
92
93
Ärlig fortbildningför byggare 1987-88
Kontrollplanför byggnadsarbeten - praktisk
tillämpning
94
Kontrollplan
Byggnadsprogram- exempel
82-06
95
Heltäckningsmattvr och allergi --- UTGÅR
88-01
39
Fönsterkarmar- stabilitet
82-06
96
Handikapphissar - produktinformation
88-12
40
Mellanväggar
83-09
97
Femledarsystem
88-06
41
42
Produktinformation ur handikappsynpunkt
82-10
98
Temp och luftfuktighet- kontorslokaler
83-02
Arbetsmiljöundersökning - ett exempel från
Umeå universitet
88-11
43
Luftfuktighet- laboratorielokaler
83-02
99
Värmepumpsystem - uppföljningsmätning
89-04
44
Infraljud, luftjoner
83-02
100
Sprinkler
89-06
45
Luftfuktighet- kontorslokaler
83-02
101
Installationsgolv
89-04
46
Laboratorievägg - Utförande med installations-
83-03
102
Frescati - landskapsutredning
89-06
103
Planerad fastighetsdrift - en uppföljning
inom KBS
89-08
CAD-projekteringmed persondator
9002
28
31'
33
34
35
36
37
38
zon
47
Värmepumpar - befintliga hus
83-09
48
Målbeskrivning, Ny- och ombyggnadsprojekt
82-12
104
49
Museiklimat
83-03
105
50
Pannanläggningar - projektering
83-05
51
52
53
54
55
Bevattningsanläggningar
Reglerspjäll
Energiuppföljning ASS Västra skogen
Oljeeldade pannor- spetskraft
84-04
83-10
83-09
Mobila centraler - reservkraft
83-09
83-09
Handikappinventering
- regler
Markskötsel,KBS-Lund
87-06
87-12
87-09
87-09
Framtidens kontor - arbetseffektivitet och
fysiskmiljö
89-11
106
Ventilationi storkök- inventeringav
typlösningar
89-11
107
Datoriseradefastighetssystem
90-01
104
Publikationen redovisar ett försök som byggnadsstyrelsen
och konsulter gjort med framtagning av arkitektritningar, el-
ritningar och VVS-ritningarpå persondatorermed Computer Aided Design (CAD) .
Irb
MSBYGGNADSSTYRELSEN
Byggnadsstyrelsens
publikationer kan beställas från
kontorsservice/publikationsförrådet,
tel 08/ 783 1 153.
Upplysningar om publikationer lämnas av biblioteksoch dokumentationsservice (ADC), tel 08/ 783 13 71.
Adress: Byggnadsstyrelsen, 106 43 Stockholm,
tel 08/ 783 10 00 vx.
Byggnadsstyrelsens rapporter och vissa andra KBSpublikationer kan också erhållas från Svensk Byggtjänst.
Redigering och layout:
Text-, Bild- och Layout-gruppen (TBL), Byggnadsstyrelsen.
Upplaga: 500 ex.
Tryckeri: Garnisonstryckeriet, Stockholm, maj 1990.

Ladda ner fil

Transcription

Similar documents

Nyheterna i AutoCAD LT 2013 - Hermelin IT

Preliminär lagindelning 150215

Uppdatera lagindelning

T4 - fjärde året på Teknikprogrammet

GEODATAPAKETET - Cad-Q

Färgplottning - Bygghandlingar

Fyra linjer cv design - Mörkgrön färg - Ladda ned

Kvalitetsrapport Skärsätra förskola 2014-2015

Resultatlista för Ulls 3D