Räddningstjänstens verksamhetsberättelse 2014

Transcription

VERSKSAMHETSBERÄTTELSE 2014 Räddningstjänsten
2
Innehåll
ÖVERGRIPANDEMÅLFÖRTRYGGHETOCHSÄKERHETIJÖNKÖPINGSKOMMUN............................7
TRYGGHETOCHSÄKERHETIJÖNKÖPINGSKOMMUN.......................................................................................7
MÅLSÄTTNINGFÖRGODEKONOMISKHUSHÅLLNINGIJÖNKÖPINGSKOMMUN....................................................8
RÄDDNINGSTJÄNSTENSVERKSAMHET...........................................................................................9
VERKSAMHETSIDÉOCHSTRATEGI................................................................................................................9
VERKSAMHETSBESKRIVNING......................................................................................................................9
RÄDDNINGSTJÄNSTENSORGANISATION.....................................................................................12
FÖREBYGGAOCHKONTROLLERA...............................................................................................................14
HANTERA............................................................................................................................................27
SAMORDNA.........................................................................................................................................33
UNDERSÖKA.........................................................................................................................................36
TEKNIKOCHDRIFT.................................................................................................................................37
EKONOMI...................................................................................................................................41
DRIFTBUDGET.......................................................................................................................................41
INVESTERINGSBUDGET............................................................................................................................44
RESULTATUTJÄMNINGSFOND...................................................................................................................44
PERSONAL...................................................................................................................................45
INTERNKONTROLL......................................................................................................................47
FRAMTIDEN................................................................................................................................48
SKYDDMOTOLYCKOR.............................................................................................................................48
KRISBEREDSKAP....................................................................................................................................49
ÖVRIGT...............................................................................................................................................51
Bilaga 1
Bilaga 2
Bilaga 3
Bilaga 4
Bilaga 5
Bilaga 6
Bilaga 7
Verksamhetsmått
Öppna jämförelser för trygghet och säkerhet
Responstider utryckning
Internkontroll
Räddningstjänstens personalplan
Fordon och utrustning
Räddningstjänståret i siffror
sid 55
sid 56
sid 59
sid 61
sid 65
sid 90
sid 95
Bilder i verksamhetsberättelsen är tagna av räddningstjänsten om inget annat skrivs.
Bild framsida: Interiör från en av räddningstjänstens FIP-bilar
3
4
Verksamhetsberättelse för räddningstjänsten 2014
Härmed överlämnas verksamhetsberättelse för räddningstjänsten för 2014.
Under 2014 har det inte inträffat några stora och omfattande händelser i Jönköpings
kommun som krävt operativa insatser. Däremot har det inträffat många
väderrelaterade händelser i kommunen och i landet. Det har varit kraftiga stormar,
stora regnmängder med flera översvämningar, omfattande snöoväder och nu senast
den omfattande skogsbranden i Västmanland där även Jönköpings kommun bidrog
med hjälpinsatser.
Väderrelaterade händelser har ökat under senare år och konsekvenserna vid händelser
ökar också till följd av förändringar i samhället. Inom kommunen sker arbeten för att
minska konsekvenserna och förbereda organisationen för dessa förändringar. Under
året har ytterligare utredningar avseende ras och skred genomförts. Kommunen deltar
vidare i ett FN samarbete benämnt Making Cities Resilient i syfte att ta lärdomar från
andra städer och länder i operativt och förebyggande arbete.
Samhällets sårbarhet blir alltmer tydlig och stora resurser läggs för att förbereda
kommunen om vi skulle drabbas. Exempel där räddningstjänsten deltagit eller är med
och förbereder är demonstrationerna 1 maj i Jönköping och Ebolautbrottet i Afrika
där Jönköpings Flygplats är en av landets karantänflygplatser.
Under 2014 har det åter genomförts en Trygghets- och säkerhetsmätning i landet. Här
mäts hur trygg och säker kommunens invånare upplever sig vara. Utfallet för
kommunen är i stort sett positivt i jämförelse med likvärdiga kommuner. Dessa
mätningar är viktiga för kommunens arbete i samhällsplanering, trafikplanering m.m.
och resultaten är viktiga underlag inför kommande handlingsprogram.
Verksamheten inom förvaltningen har under året bedrivits enligt intentionerna i
gällande lagstiftningar för skydd mot olyckor och krisberedskap. De lagar som
specifikt reglerar räddningstjänsten är främst Lag (2003:778) om skydd mot olyckor,
Lag (2010:101) brandfarliga och explosiva varor samt Lag (2006:544) om
kommuners och landstings åtgärder inför och vid extraordinära händelser i fredstid
och höjd beredskap.
För kommunen finns också av kommunfullmäktige och stadsbyggnadsnämnden
antagna mål inom områdena skydd mot olyckor och krisberedskap som reglerar hur
verksamheten ska bedrivas. Det är främst det övergripande programmet
Handlingsprogram Trygghet och säkerhet och delprogrammen Handlingsprogram
krisberedskap, Plan för operativa insatser och Plan för brandförebyggande
verksamhet som styr förvaltningens verksamhet.
Härutöver finns planer avseende Brottsförebyggande arbete, Vattensäkerhet,
Fallprevention, Suicidprevention och Krisstödssamordning. För kommunen finns
också ett Trafiksäkerhetsprogram.
5
Inom kommunen har räddningstjänsten den samordnande rollen för kommunens
arbete inom ramen för Skydd mot olyckor och Extraordinära händelser.
Redovisning av räddningstjänstens uppdrag att samordna kommunens arbete för
Trygghet och Säkerhet redovisas i särskilt dokument.
Jönköping 2015-02-06
Jönköpings kommun
Räddningstjänsten
Bengt Martinsson
Översvämning på A6
6
Övergripande mål för Trygghet och Säkerhet i
Jönköpings kommun
Utsattheten för brott, olyckor, bränder och samhällskriser
ska minska. Den upplevda tryggheten ska därmed öka.
Trygghet och säkerhet i Jönköpings kommun
uppnås genom
x att den enskildes egen förmåga stärks genom utbildning och information
x ett brett och samordnat förebyggande arbete mot brott, olyckor och kriser
x att en god förmåga att agera vid inträffade olyckor och kriser upprätthålls
x samverkan med andra myndigheter, organisationer och näringsliv
x att tillsyn och kontroll av särskilt farliga verksamheter genomförs
x ständig förbättring genom uppföljning och analys
Trygghet och säkerhet är ord som ofta används tillsammans. Tolkningen av
begreppen är många. I handlingsprogrammet trygghet och säkerhet menas med
säkerhet frånvaro av oönskade händelser, skador eller konsekvenser. Med trygghet
menas frånvaro av upplevd oro. Trygghet kan alltså uppnås dels genom att den
faktiska säkerheten ökar och dels genom att åtgärder som ökar själva känslan av
trygghet ökar.
De flesta brott, olyckor eller yttringar för medborgarnas otrygghet får på något sätt
efterverkningar i kommunen. En trygg och säker kommun för kvinnor och män,
flickor och pojkar, skulle alltså kunna beskrivas som en kommun där det sker få
olyckor, där få brott begås, där kriser hanteras på ett bra sätt för att minimera
störningar och där medborgare och politiker har ett säkerhetsmedvetande som i så
stor utsträckning som möjligt grundar sig på faktiska förhållanden.
En viss del av de olyckor och brott som sker inom en kommuns geografiska område
ligger dock helt utanför kommunens möjlighet att påverka. Även den upplevda oron
grundar sig till del på förhållanden som kommunen har begränsad möjlighet att
påverka.
7
Målsättning för god ekonomisk hushållning
i Jönköpings kommun
”Jönköping ska vara en kommun med hållbar utveckling där invånarna är
delaktiga och bidrar till en god livsmiljö. Kommunens verksamheter ska
bygga på respekt för människors lika värde, självbestämmanderätt och
integritet samt möjliggöra egna val. Var och en ska kunna känna trygghet
och få den välfärdsservice man behöver för att leva ett gott liv.”
Utdrag ur kommunprogram för mandatperioden 2011-2014.
Bland de mål som finns antagna för Jönköpings kommun berör två direkt
Räddningstjänsten. Dessa mål följs årligen upp i Jönköpings kommuns årsredovisning.
En attraktiv arbetsgivare
Mål för perioden
Genomsnittligt antal sjukdagar per
årsanställd kvinna (Kv) och man (M)
inom kommunen ska högst uppgå till
20 dagar per år.
Räddningstjänsten
Utfall
Utfall
Utfall
Mål
2012
2013
2014
2015
2016
2017
19,2
20,2
22,2
<20,0
<20,0
<20,0
Kv 21,1
Kv 22,3
Kv 24,3
M 11,9
M 12,1
M 15,4
3,88
3,96
9,1
Positiv utveckling och goda möjligheter i hela kommunen
Mål för perioden
Trygghet
Lägsta andel kvinnor (Kv) och män (M)
som ger betyget 8 eller högre på en
tiogradig skala på frågan: Hur ser du på
hur tryggt och säkert du kan vistas
utomhus på kvällar och helger?
Utfall
Utfall
Utfall
Mål
2012
2013
2014
2015
2016
2017
33 %
35 %
34%
35%
36 %
37%
Kv 29%
Kv 24%
Kv 28%
M 37%
M 47%
M 40%
8
Räddningstjänstens verksamhet
Verksamhetsidé och strategi
Räddningstjänsten i Jönköpings kommun ska arbeta för att minska risken för och
följderna av bränder och andra olyckor för alla som bor, vistas eller verkar i
kommunen, såväl i fred som under höjd beredskap.
Räddningstjänsten i Jönköpings un ska arbeta för att minska risken för och följderna av bränder och andra olyckor
för aRäddningstjänsten ska vara en effektiv skadeavhjälpande organisation samt
genom sin expertroll svara för olika förebyggande tjänster. Dessutom ska
Räddningstjänsten ha en samordnande och kontrollerande roll avseende säkerhet
i kommunen. Räddningstjänsten ska arbeta humanitärt och kostnadseffektivt.
lla som bor, vistas eller verkar i kommunen, såväl i fred som under höjd beredskap.
Verksamhetsbeskrivning
Räddningstjänsten är organiserad i fem
huvudprocesser samt ett antal stödprocesser.
De fem huvudprocesserna är: förebygga,
hantera, samordna, kontrollera och undersöka.
De två stödprocesserna kan indelas efter teknik
och administration.
Förebygga
Räddningstjänsten har sak-ansvaret för
brandförebyggande verksamhet i kommunen.
Strategin går ut på att påverka riskägare att
agera brandsäkert. Målgrupper har identifierats
och verksamheten anpassats efter
målgruppernas behov. Verksamheten bedrivs
genom utbildning, information och rådgivning.
Varje år utbildas ca 15 000 personer i
brandskydd, första hjälpen och HLR. Vidare
agerar räddningstjänsten i samverkan med
andra aktörer för att förebygga andra olyckor
än brand. Trafiksäkerhet, vattensäkerhet och
skydd mot naturolyckor är exempel på detta.
Räddningstjänsten bevakar området skydd mot
olyckor i olika remissärenden från andra
förvaltningar och myndigheter.
Brandövning på Rosenlundsbadet maj-14
Hantera
Att hantera olyckor och nödlägen som inträffar
är den verksamhet räddningstjänsten mest är
förknippad med. Skyldigheter att ingripa finns
när räddningstjänst föreligger enligt Lag
(2003:778) om skydd mot olyckor.
Övning sjöräddning Gränna feb-14
9
Varje år inträffar fler än 1 700 sådana händelser i kommunen. Bränder, trafikolyckor,
utsläpp av farliga ämnen, drunkningstillbud och hot om suicid är exempel på
räddningstjänsthändelser.
En organisation med åtta räddningsstyrkor, en heltidsstyrka samt sex deltidsstyrkor
och ett räddningsvärn, finns i kommunen. Eftersom organisationen för
räddningstjänst finns på olika platser i kommunen lämpar det sig väl att styrkorna
agerar vid andra nödlägen än räddningstjänst. Insatser i väntan på ambulans, vid
störningar i infrastrukturen, assistans till hemtjänsten samt olika serviceuppdrag utgör
mer än 700 händelser per år. Kommunen har skyldighet att samverka med andra
myndigheter som också har ansvar för räddningsinsatser. Detta görs bland annat vid
räddningsinsatser på Vättern, vid flyghaverier samt vid försvunna personer.
Ledningsresurserna för räddningstjänsten används även vid andra akuta situationer så
som dricksvattenbortfall, el-/telebortfall och snöoväder. Räddningstjänsten har
tillgång till lokaler, utrustning och personal för att vid behov upprätta ledningsplats
för kommunal katastrofledning.
Samordna
Kommunen som organisation har skyldigheter att bedriva säkerhetsarbete inom olika
områden. En rad utredningar har pekat på behovet av samordning och även om
huvudansvaret för säkerhetsarbetet i kommunen åligger verksamhetsutövaren så är
samordningsfrågorna viktiga. Räddningstjänsten har kommunledningens uppdrag att
samordna kommunens säkerhetsarbete som kan indelas i följande områden: skydd
mot olyckor, krishantering, internt skydd (i samarbete med stadskontoret) och civilt
försvar. Dessutom samordnas verksamheten mellan dessa sakområden. I uppgiften
ligger bland annat upprättande av riskanalyser, statistikbearbetning, utvärderingar
och årlig avrapportering till kommunledningen.
Övning av karantänflygplats på Axamo maj-14 (Foto: Daniel Steen)
Kontrollera
Enligt Lag (2003:778) om skydd mot olyckor har kommunen tillsynsansvar, tidigare
brandsyn, över de enskildas brandskydd och utförs av räddningstjänsten. Kontrollen
består av granskning av inkomna skriftliga redogörelser samt tillsynsbesök på företag
och andra verksamheter. Tillsyn av farliga verksamheter och deras riskhantering sker
enligt Lag (2003:778) om skydd mot olyckor. Räddningstjänsten är ytterst ansvarig
för brandskyddskontroll av eldstäder som bedrivs på entreprenad av sotningsföretag.
10
Vidare bedrivs tillsyn enligt Lag (2010:1011) om brandfarliga och explosiva varor.
Räddningstjänsten är stadsbyggnadsnämndens sakkunniga vid byggsamråd och andra
ärenden enligt plan- och bygglagen.
Undersöka
Kommunen har ansvar att undersöka alla olyckor som föranlett räddningsinsats.
Uppgiften tillkom med Lag (2003:778) om skydd mot olyckor. Utredningarnas syfte
är att följa upp och utvärdera säkerhetsarbetet samt att generera kunskap om varför
och hur olyckor inträffar. Lärdomarna ska föras tillbaka till planeringen av
räddningsinsatser samt till den förebyggande verksamheten gällande både kommunens
egen samt andra riskägares verksamheter. Verksamheten bedrivs i samverkan med
bland annat polisen, Vägverket och andra myndigheter. Vidare har räddningstjänsten
avtal med Statens kriminaltekniska laboratorium om att tillhandahålla brandingenjör
för utredningar i hela landet.
Stödprocesserna teknik och administration
För att bedriva de fem huvudprocesserna finns stödprocesser för teknik och service
samt administration. Räddningstjänsten är en teknikintensiv verksamhet med stor
fordonspark och flera fastigheter samt många IT- och teletekniska system. Delar av
driften sköts av andra tjänsteleverantörer. Administrationsprocessen består av
förvaltningsledningen samt kansli för personalfrågor, ekonomi och intern
information.
Räddningstjänsten är en teknikintensiv verksamhet med många olika IT- och telesystem. Här bland annat RAKELapparat och datorer med olika funktioner hos Inre Befäl
11
Räddningstjänstens organisation
Räddningstjänsten i Jönköpings är organiserad med 8 brandstyrkor och 9
brandstationer inom kommun. På brandstationen i Jönköping är den operativa
personalen heltidsanställd och på de övriga stationerna är personalen deltidsanställd.
Mellan kommunerna i Jönköpings län och Ydre kommun i Östergötland finns sedan
många år ett utvecklat samarbete för att möjliggöra effektiva räddningsinsatser,
olycksförebyggande arbete och krishantering. Under 2014 tecknades en
överenskommelse avseende samverkan.
Mellan kommunerna i Jönköpings län och Ydre kommun, Region Jönköpings län,
Polismyndigheten, Försvarsmakten, Länsstyrelsen i Jönköpings län och SOS Alarm AB
finns ett samarbete för att samordna samverkan före, under och efter en inträffad
händelse i vårt samarbetsområde.
Röd = Heltidsstation
Svart = Deltidsstation
Gul = Brandvärn
12
Administrativ organisation för Räddningstjänsten
* delad tjänst mellan administration och operativ verksamhet.
** rekryterade inför kommande pensioneringar.
Operativ organisation
13
Förebygga och kontrollera
Förebygga
Räddningstjänsten ska svara upp mot övriga myndigheters
frågeställningar inom skydd mot olyckor
Mål för 2014: Samtliga remissärenden ska handläggas.
Måluppfyllelse: Målet har uppnåtts i sin helhet. 396 ärenden har handlagts.
Räddningstjänsten ska stödja och påverka den enskilde för ett optimalt
brandskydd
Mål för 2014: Samtliga förfrågningar ska handläggas.
Måluppfyllelse: Målet har nåtts i sin helhet. 69 rådgivningsärenden har
handlagts.
Räddningstjänsten ska aktivt medverka till att riskhänsyn beaktas i fysisk
planering och i drift/underhåll av kommunens mark och anläggningar
Mål för 2014: Fördjupade utredningar inom skred och ras ska genomföras.
Måluppfyllelse: Under 2015 genomfördes en fördjupad studie av området
A6/Ryhov. Ytterligare områden utreds 2015.
Kontrollera
Räddningstjänsten ska kontrollera efterlevnaden av samhällets krav på
skäligt brandskydd enligt fastställd tillsynsplan
Mål för 2014: Samtliga objekt kontrollerade enligt 2014 års tillsynsplan.
Måluppfyllelse: Målet har nåtts till 94 %. 221 tillsyner har genomförts.
Räddningstjänsten ska svara för kommunens tillståndsgivning enligt Lag
(2010:1011) om brandfarliga och explosiva varor
Mål för 2014: Samtliga ansökningar ska handläggas inom rimlig tid.
Måluppfyllelse: Målet har uppnåtts i sin helhet. 60 stycken tillståndsärenden har
handlagts inom rimlig tid vilket innebär cirka 2 veckor.
14
Inom området förebyggande brandskydd genomförs bland annat besiktningar,
tillsyner och rådgivningar. Tillsyn enligt Lag (2010:1011) om brandfarliga och
explosiva varor är en annan viktig del av det förebyggande arbetet. I Lag (2003:778)
om skydd mot olyckor och i kommunens antagna tillsynsplan regleras tillsyn av
lokaler och verksamheter. Totalt genomfördes 233 tillsyner under 2014. Tillsynen av
brandfarlig och explosiv vara samordnas i möjligaste mån med tillsynen av
brandskyddet. Tillsyner av brandskyddet och av brandfarliga varor har i stort utförts i
enlighet med lagstiftningens intentioner och enligt kommunens tillsynsplan.
Räddningstjänstens brandförebyggande ärenden.
Antal
2012
2013
2014
Tillsyn Lagen om skydd mot olyckor
299
274
221
Tillsyn LBE - bandfarlig vara
13
18
8
Tillsyn LBE - explosiv vara
18
9
4
Tillstånd LBE – brandfarlig vara
41
48
42
Tillstånd LBE – explosiv vara
11
17
18
Övriga ärenden, Lagen om Brandfarliga- och explosiva varor
13
7
5
Tillstånd för egensotning
37
45
34
Tillstånd för annan sotare
-
-
512
Övriga sotningsärenden
36
28
18
Polisremisser ordningslagen och explosiva varor
192
193
268
Ärenden i byggprocessen, PBL
80
55
173
Utskänkningstillstånd utlåtande
31
24
30
Remissvar till övriga myndigheter
1
2
2
Brandteknisk rådgivning
71
58
69
Inkomna skriftliga redogörelser
6
12
3
Övriga brandförebyggande ärenden
33
25
37
Totalt antal handlagda ärenden
882
815
1444
Om brandfarliga varor hanteras i större mängd krävs
särskilt tillstånd som kan ges av räddningstjänsten.
Ansökan för att sota/rengöra sin eldstad själv.
15
Plan för tillsyn 2014
Under 2014 planerades tillsyn enligt stöd av LSO på följande verksamheter:
x
x
x
x
x
x
x
x
x
Nya verksamheter där tillsyn inte genomförts tidigare och där riskerna för
brand inte kan antas vara ringa.
Befintliga verksamheter där räddningstjänsten bedömer att riskerna för brand
inte kan antas vara ringa och där räddningstjänsten vid tidigare genomförda
tillsyner bedömt omfattningen av den fortsatta tillsynen.
Samlingslokaler där tillsyn genomförs årligen: Elmia, A6 köpcentrum,
Jönköpings teater, Huskvarna teater, Kinnarps Arena, KFUM, Kulturhuset,
Spira samt restauranger med kvällsverksamhet.
Kulturhistorisk värdefull bebyggelse med träkonstruktion i Jönköping och
Gränna. Tillsynen på dessa fastigheter påbörjades under 2007. Arbetet som
kvarstår är uppföljning av tidigare genomförda tillsyner.
Boenden som i huvudsak upplåts till studenter/ungdomar eller dylikt, som i
huvudsak inte är utformade som traditionella lägenheter i flerbostadshus.
Samlingslokaler så som kyrkor, idrottsanläggningar, föreningslokaler,
restauranger och andra typer av
samlingslokaler. Dessa tillsyner
påbörjades under 2013.
Större butiker - Dessa tillsyner
påbörjades under 2013.
Skolor - Tillsyn på skolorna har
påbörjats under 2014 och
kommer att fortsätta under 2015.
Denna tillsyn kommer att
samordnas med kommunens
interna systematiska
säkerhetsarbete och behovet för
Studiebesök på Kraftvärmeverket Torsvik okt-14
respektive skola.
Flerbostadshus
Under 2014 planerades tillsyn med stöd av LBE på följande verksamheter:
x
x
x
Restauranger med tillstånd för hantering av brandfarliga varor. Denna tillsyn
samordnas med LSO tillsyn av samlingslokaler enligt ovan.
Försäljningsställen med tillstånd för hantering av brandfarliga och/eller
explosiva varor. Denna tillsyn samordnas med LSO tillsyn av butiker enligt
ovan.
Verksamheter med tillstånd av explosivvara, undantaget pyroteknisk
säkerhetsutrustning för fordon. Den pyrotekniska säkerhetsutrustningen
kontrolleras i samband med tillsyn LSO för respektive verksamhet där dessa
produkter hanteras.
Uppföljning av genomförda tillsyner 2014
Tillsynsarbetet har följt den planering som gällde för 2014. Under året genomfördes
221 stycken tillsyner enligt Lag (2003:778) om skydd mot olyckor och 12 stycken
tillsyner enligt Lag (2010:1011) om brandfarliga- och explosiva varor.
De verksamheter där tillsyn inte har genomförts som planerat under 2014 är de
verksamheter där ombyggnationer pågår eller där verksamheten är förändrad. I de
verksamheter där ombyggnation pågår kommer tillsyn att genomföras i samband med
färdigställandet.
16
Utfallet av tillsynen jämfört med tillsynsplan 2014
Tillsyn med stöd av LSO utfördes på följande objekt:
x
x
x
x
x
x
x
x
x
x
På nya verksamheter där riskerna för brand inte kan antas vara ringa har
tillsyn genomförts på vissa verksamheter. På ett flertal nya verksamheter har
tillsyn enligt LSO inte genomförts. Dessa har dock besökts och en genomgång
genomförts i samband med att verksamheten startat upp. Detta har oftast
gjorts tillsammans med personal från stadsbyggnadskontoret. Under 2015
planeras tillsyn för dessa verksamheter.
Flertalet av de studentboenden som finns i kommunenen har tillsyn
genomförts under 2014. De boenden som inte har besökts kommer tillsyn
genomföras i början av 2015.
På kulturhistorisk värdefull bebyggelse med träkonstruktion i Jönköping
påbörjades tillsyn under 2007. Detta arbete har fortsatt under 2008 - 2014 då
även på motsvarande byggnader i Gränna. Detta har varit ett omfattande
arbete och har under 2014 avslutats. Dessa byggnader är något som vi även i
fortsättning kommer att bevaka, framför allt vid ombyggnation och vid
ändrad verksamhet.
I samlingslokalerna Elmia, A6 köpcentrum, Jönköpings teater, Huskvarna
teater, Kinnarps Arena, KFUM, Kulturhuset, Spira samt restauranger med
kvällsverksamhet har tillsyn genomförts som planerat.
Tillsyn på samlingslokaler så som kyrkor, idrottsanläggningar,
föreningslokaler, restauranger och andra typer av samlingslokaler har
genomförts under 2013-2014. Dessa tillsyner har genomförts så som planerat.
Tillsyn på skolor är planerade under perioden 2013-2015. Denna tillsyn har
påbörjats, men kommer till största delen att genomföras under 2015.
Tillsyn har genomförts på större butiker under 2013 och 2014. Dessa har
genomförts så som planerat.
Tillsyn på livräddningsutrustningen har genomförts som planerat.
Under 2014 har inga tillsyner genomförts på någon anläggning som
länsstyrelsen beslutar om enligt Förordning om skydd mot olyckor 2 kap. 4§.
De verksamheter som finns är Jönköpings flygplats,
helikopterlandningsplattan på Ryhov, ST1 oljedepå och Proton i Bankeryd.
Proton i Bankeryd bedrivs för närvarande i mycket begränsad omfattning.
Husqvarna AB har dock påbörjat en förändring som troligen kommer
innebära att de omfattas av kraven i 2 kap. 4§. Förberedande tillsynsarbete
har genomförts vid ett flertal tillfällen i samband med denna förändring.
Under första halvåret 2015 förväntas Länsstyrelsen fatta beslut om Huskvarna
AB kommer att omfattas av kraven i 2 kap. 4§ eller ej.
Tillsyn på flerfamiljshus har genomförts som planerat.
Tillsyn med stöd av LBE utfördes på följande objekt:
x
x
De restauranger med tillstånd för hantering av brandfarliga varor, har tillsyn
genomförts under 2014 som planerat och samordnats med tillsyn LSO.
Samtliga försäljningsställen med tillstånd för hantering av explosiva varor har
tillsyn genomförts som planerat.
17
Sotningsverksamhet
Räddningstjänsten ska tillse att kommunen genom antagen entreprenör
fullgör uppgifter enligt lagstiftning avseende rengöring och
brandskyddskontroll
Mål för 2014: Samtliga objekt enligt av kommunen antagna frister.
Måluppfyllelse: Målet har uppnåtts till 62 % avseende rengöring och till 10 %
avseende brandskyddskontroll.
Brandskyddskontroll och rengöring/sotning inom kommunen bedrivs i ett distrikt.
Kommunen har lagt ut uppdraget på extern utförare. Sedan 1 januari 2014 är GÖSAB
Sotning AB entreprenör för brandskyddskontrollen och rengöring/sotning i
Jönköpings kommun. I Jönköpings län har företaget även uppdrag i Habo, Mullsjö,
Vaggeryd och Eksjö kommuner. Verksamheten utgår från lokaler i Jönköping.
Avtalet med nuvarande entreprenörer gäller till och med 2017-12-31med möjlig
förlängning med 24 månader.
GÖSAB Sotning AB övertog uppdraget 2014
och uppstarten medförde störningar i
planering av rengöring/sotning och
brandskyddskontroll främst med anledning av
svårigheter till anpassning av tidigare
kontrollbok.
Under 2014 genomfördes därför
rengöring/sotning och brandskyddskontroll
inte fullt ut enligt gällande lagstiftning.
Under 2014 har MSB (Myndigheten för
samhällsskydd och beredskap) genomfört
uppföljning och översyn av föreskrifter för
brandskyddskontroll och rengöring/sotning.
Nuvarande regler infördes i lagstiftningen
2005. Under hösten fastställdes nya
föreskrifter. Det kommer att medföra att
objekten som har besiktigats med frister på 2,
4 respektive 8 år beroende på typ av eldstad
och typ av eldning kommer att besiktigas med
frister på 3 respektive 6 år beroende på typ av
eldstad och typ av eldning.
Med anledning av förändrad lagstiftning, omfattande utbyggnad av fjärrvärme och
installation av värmepumpar är förändringarna i verksamheten omfattande.
Fastighetsägare har enligt Lag (2006:778) om skydd mot olyckor möjlighet att själv
utföra rengöring/sotning eller anlita annan entreprenör för uppdraget. Under 2014 har
ett stort antal ansökningar om egensotning och ansökan om att anlita annan
entreprenör för rengöring/sotning behandlats. Det har medfört ett omfattande arbete
för såväl förvaltningen som entreprenören.
18
Beslut om egensotning eller annan utförare
Egensotning
Annans sotare
Totalt
Ingående ärendebalans
51
0
51
Inkomna ansökningar
40
657
697
41
485
526
-Beviljade
-Avslag
0
20
20
-Återtagna under handläggning
0
85
85
Under handläggning
49
67
116
Upphörda
7
26
33
Gällande tillstånd 2013-12-31
481
0
481
Tillkommande beslut
41
485
526
Gällande tillstånd 2014-12-31
522
485
1007
Objekt fördelat på objektstyp
Objekt
Antal
Oljepannor över 60 kW samt större förbränningsanläggning
466
Oljepannor under 60 kW (villapannor)
746
Fastbränslepannor (konventionella)
904
Fastbränslepannor (keramik)
652
Pelletspannor (pannor som eldas med pellets eller annat ur sotningssynpunkt liknande bränsle)
810
Lokaleldstäder
19 834
Lokaleldstäder (pellets)
94
Imkanaler (storkök)
482
Gas
0
Antal objekt
23 988
Brand i bastu, Gränna juni-14
19
Objekt fördelat på objektstyp och användning
Antal
Frist
Rengöring
Frist
Brandskyddskontroll
Värmepanna olja
746
2 år
4 år
Keramisk vedpanna +
ackumulatortank
652
2 ggr/år
2 år
Värmepanna ved
904
3 ggr/år
2 år
Värmepanna pellets
810
1 år
2 år
Kakelugnar
2181
1 år
2 år
Kakelugnar
1026
4 år
8 år
Kaminer
542
1 år
2 år
Kaminer
411
4 år
8 år
Braskaminer
3615
1 år
2 år
Braskaminer
785
4 år
8 år
Pelletskaminer
94
1 år
2 år
Öppen spis
56
1 år
2 år
Öppen spis
4640
4 år
8 år
Köksspis
1445
1 år
2 år
Köksspis
836
4 år
8 år
Öppen spis med kamin
3215
1 år
2 år
Öppen spis med kamin
815
4 år
8 år
Större värmepanna
466
1 år
2 år
Varmluftspanna
74
1 år
4 år
Imkanaler restaurang
481
2-3 ggr/år
2 år
1
1 år
2 år
Lokaleldstäder övrigt
119
1 år
2 år
Lokaleldstäder övrigt
74
4 år
8 år
Objekt
Imkanaler uppvärmning
Antal objekt
23 988
Inventering av påskeldar i april
20
Utbildning och information
Räddningstjänstens ska genom utbildning och information medverka till
upplysning om skydd mot olyckor
Mål för 2014: 12 000 män och kvinnor utbildade och minst 250
informationstillfällen.
Måluppfyllelse: Målet är nått i sin helhet. 15 715 personer har genomgått
utbildning och ca 375 informationstillfällen har genomförts under 2014
Utbildning
Under 2014 har fortsatt omfattande utbildnings- och informationsinsatser
genomförts. Totalt utbildades under året 15 715 (15 854) personer. Utbildningarna
har främst varit avseende brandskydd, första hjälpen och HLR (hjärt-lungräddning).
Under 2009 utvecklades utbildningarna i hjärt-lungräddning med en ny del där man
lär sig använda hjärtstartare. Denna utbildning har fortsatt sedan dess. I Jönköpings
kommun finns det idag ca 250 (227) hjärtstartare (registrerade i Hjärtstartarregistret)
utplacerade på olika företag och verksamheter. Bedömningen är att minst 6 100
(5 000) personer är utbildade att använda hjärtstartare. Inom Jönköpings kommuns
egna verksamheter finns cirka 100 (65) hjärtstartare och ungefär 3 950 (2 850)
anställda har utbildats i hur de används.
Överst till vänster: Filminspelning av utbildningsfilmer. Överst till höger: Information på stan.
Nederst till vänster: Utbildning i hantering av släckare. Nederst till höger: Information i samband med Peppar, Peppar
21
Bland brandskyddsutbildningarna kan nämnas utbildningar och information för
elever i kommunens låg- och mellanstadieskolor samt utbildning i förskolan med
Barnens brandbil.
Arbetet mot anlagd brand i skola har genomförts under året. Vid 42 tillfällen har
Räddningstjänsten haft utbildning för årskurs 7 i ämnet skadegörelse och anlagd
brand. 899 elever har varit närvarande vid dessa tillfällen. Tillfällen där man
rapporterat in brandincidenter från skolor har räddningstjänsten varit på plats för att
dokumentera och i vissa fall haft samtal med elever.
Omfattande utbildningsinsatser genomförs också årligen med personal anställd vid
socialförvaltningen och skol- och barnomsorgsförvaltningen i kommunen. I anslutning
till brandstationen på Rosenlund finns ett utbildningshus för detta ändamål.
Byggnaden är uppförd likt olika vårdavdelningar med realistisk boendemiljö där det
finns möjlighet att öva fullt ut med automatiskt brandlarm, larmlagring, utrymning
och släckning. I första hand är det personal från socialtjänsten samt gymnasieelever
från omvårdnadsprogrammet som genomgår utbildning i utbildningshuset. Dessa
lokaler ger goda förutsättningar för att bedriva relevant utbildning för berörd
personal och har fått mycket god respons av deltagarna.
Utbildning i Hot och våld som påbörjades under 2011 har fortsatt och utvecklats.
Målgruppen är i första hand receptionister, vissa handläggare och personal som i
olika sammanhang arbetar med kundtjänst och dagligen möter ett stort antal
personer. Utbildningen omfattar bl.a. följande: Hot och våld, bemötande av
aggressiva/påverkade/hotfulla personer, drogtecken, rutiner gällande polisanmälningar
m.m. Varje utbildningstillfälle omfattar tre timmar, där teori varvas med praktiska
övningar. Under året genomfördes 8 (11) sådana utbildningar.
Utöver detta så utbildas 1 175 (559) personer i krisstöd och suicidprevention.
Dessutom har 15 (23) utrymningsövningar genomförts på olika företag.
På uppdrag av Tekniska högskolan i Jönköping har föreläsningar i brandteknik även
under 2014 genomförts för de studenter som läser till byggnadsingenjörer.
Utbildningen till verksamheter och allmänhet utförs i samarbete med
Brandskyddsföreningen Jönköpings län.
Brandskyddsutbildning i årskurs 5
22
Typ av utbildning
Antal kurser
Antal deltagare
2012
2013
2014
2012
2013
2014
Heta arbeten
35
25
24
612
440
357
Självskyddsutbildning (brandkunskap för
alla)
40
19
22
567
289
324
136
127
168
1759
1848
2095
37
31
28
500
463
425
111
120
99
1634
1540
1104
10
17
19
202
387
607
4
4
11
54
155
200
79
106
93
606
1122
897
-
-
34
-
-
360
L-ABC
66
88
50
871
1179
755
D-HLR
22
7
4
65
38
25
Brandutbildning vård
Brandutbildning skolförvaltningen
Brandskyddsutbildning
Brandskydds- och sjukvårds information
allmänhet
Utbildning i Systematiskt brandskyddsarbete
HLR-AED
L-ABC/HLR
Egensotning
4
1
2
74
20
46
Hot och våld
23
11
8
346
286
90
Summa
567
556
562
7290
7 767
7285
Utbildning skolelever (åk 2 och åk 5)
152
145
154
2854
2 796
2927
Utbildning förskoleelever
65
76
82
1157
1 511
1551
Utbildning av årskurs 8 moped
55
53
48
1041
1 271
1128
Utbildning DDD (Don´t Drink and Drive)
21
26
24
300
520
480
Utbildning konsekvens anlagd brand och
skadegörelse åk 7
38
66
42
717
1 340
899
Utbildning av elever i räddningsgymnasiet
17
12
15
80
90
110
MHFA (Mental Helth First Aid)
-
-
14
-
-
160
Utbildning krisstöd och suicidprevention
9
10
16
583
559
1175
Summa
357
388
395
6732
8 087
8430
Totalt
924
944
957
14 022
15 854
15 715
14000
12000
10000
8000
Brandskydd
Sjukvård
6000
Övriga
4000
2000
0
2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014
Externutbildning, antal deltagare 2003-2014. Övriga utbildningar är krisstöd och suicidprevention, MHFA, Don’t drink
and drive, mopedutbildning samt hot och våld.
23
Den populära apan Flammy vid öppet hus i februari. Apan (i ett mindre format) delas även ut till barn vid en del olyckor.
24
Information
Under 2014 har räddningstjänsten haft 41 (44) studiebesök på brandstationen i
Jönköping och 19 (26) brandskydds- och sjukvårdsinformationer har hållits för cirka
607 (747) personer i föreningar/ideella organisationer.
I arbetet med bostadstillsyn besöktes 33 (20) fastigheter där cirka 650 (800)
lägenhetsinnehavare informerades om brandsäkerhet i hemmet. Av dessa hade 74 %
(75%) en fungerande brandvarnare.
Allmänheten har informerats om brandskydd vid cirka 15 tillfällen, exempelvis på
Råslättsdagen, Öxnehagadagen och julmarknader såväl i Jönköping som i Huskvarna,
Norrahammar, Bankeryd, Gränna som på Visingsö.
Vid utbildningarna i år 2 och 5 har 2 927 (2 796) foldrar om brandsäkerhet i hemmet
skickats med barnen hem till föräldrarna.
Året som gått
Under året har vi genomfört informationskampanjer med följande budskap:
x Använd flytväst. Har du ingen så hyr en på brandstationen.
x Se till att du har en fungerande brandvarnare och brandsläckare, samt se till
att släcka ljusen och stänga av spisen när du lämnar hemmet.
Öppet hus på brandstationen med sammanlagt 3500 besökare
Vid två tillfällen under året arrangerade räddningstjänsten öppet hus på
brandstationen, ett för barn och ungdomar och ett för äldre.
Den 12-13 februari, under sportlovet, bjöd räddningstjänsten in barn och ungdomar
till Rosenlund, med ett antal aktiviter så som tipspromenad, roddmaskin, klättring,
visning av HLR, testa på att släcka med en brandslang, visning av rökhuset samt bjöd
på fika. Sammanlagt 3 300 besökare kom och hälsade på under dagarna och många
uttryckte sin uppskattning.
Den 1 oktober, på FN:s internationella äldredag var det öppet hus på brandstationen
och ca 200 besökare kom. Genom medverkan i kampanjen ”Peppar, peppar” satsade
aktörer från kommunen på information och aktiviteter med äldres säkerhet i fokus.
Räddningstjänsten visade upp hjärtstartare, hur man släcker en brand, informerade
om säkerhet i hemmet samt bjöd på fika.
Övriga aktiviteter
Information kring påsk- och valborgseldar
Blåljusdag i Jönköping
Öxnehagadagen
VMA-information
Huskvarna folkets park/motor
Jönköpingsfesten
Sommarkul i Ölmstad
Österängsdagen
Information till utländska studenter
Bergets dag, Taberg
Fallens dag, Huskvarna
Råslättsdagen
Visingsö skördefest
Julskyltning
Julkampanj
- förebyggande
- deltidsrekrytering, uppvisning
- förebyggande, uppvisning
- information
- uppvisning
- information om flytvästar, uppvisning
- uppvisning
- förebyggande
- uppvisning, rekrytering
- uppvisning
- uppvisning, rekrytering
- förebyggande, testa din brandvarnare
och glöm inte ljusen
25
Överst till vänster: 1. Uppvisning på Leklandet, Visingsö i maj. 2.
Julskyltning Jönköping city i december. 3. HLR-förevisning
under
VERSKSAMHETSBERÄTTELSE
2014 Räddningstjänsten
Peppar, Peppar, oktober. 4-6. Öppet hus under sportlovet.
26
Hantera
Operativ räddningstjänst
Räddningstjänsten (styrkorna) ska ha en god insatsförmåga för de
händelser som bedöms kunna inträffa i kommunen
Mål för 2014: Personalbemanning för operativ tjänst ska vara minst 11 befäl och
35 brandmän under minst 90 % av året.
Minst 80 % av personalen ska vara godkända för taktiska enheter.
Minst 80 % av personalen ska ha genomfört minst 75 % av planerad övningstid.
Måluppfyllelse: Målet är uppnått i sin helhet. Bemanningen har varit 46
brandpersonal under 91,2 % och 45 brandpersonal under 8,8% av året.
Räddningstjänsten(styrkorna) ska ha en god yttäckning för att inom rimlig
insatstid komma fram till alla tänkbara brand- och olycksplatser.
Dessutom ska möjligheten till styrkeuppbyggnaden för att hantera större
händelser vara god
Mål för 2014: Larmhanteringstider ska i medeltal understiga 120 sek för
huvudlarm och 60 sek för förlarm.
Anspänningstiden ska i 50 % understiga 90 sek för heltidsstyrkan och i 80 %
understiga 6 min för deltidsstyrkorna
Framkörningstider ska i 80 % av händelserna understiga planerad/ideal tid.
Måluppfyllelse: Målet har i stort sett uppnåtts avseende larmhanteringstider hos
SOS Alarm. Mediantid på förlarm var 72 (66) sekunder och medeltiden för
huvudlarmen var 121 (129) sekunder.
Målet för anspänningstid har i stort klarats.
Responstiden är i snitt 8,6 minuter. Målet avseende framkörningstid (responstid)
har i stort sett klarats. Mindre avvikelser förekommer i de största släckområdena
med stor landsbygd.
Källa larmhanteringstider: SOS Alarm.
De mål som finns för den operativa verksamheten har i huvudsak uppfyllts.
Räddningstjänstens operativa organisation har dålig täckningsgrad för insatser i vissa
delar av kommunen. I Jönköpings kommun nås teoretiskt 70,4% av kommunens
invånare inom 10 minuter och 99,7% inom 20 minuter med en första insats med fem
brandmän.
I bilaga 7 redovisas uppföljning av anspänningstider och framkörningstider
(responstider) för 2014.
I bilaga 3a redovisas räddningstjänstens förmåga till insats med 1 person som FIP
(förstainsatsperson). I bilaga 3b redovisas insatstider för räddningstjänstens förmåga
till insats med räddningsstyrka.
Inom kommunen finns områden där räddningstjänstens operativa insatser inte kan
påbörjas inom rekommenderade tider. Dessa områden finns främst i tätorten
Jönköpings södra och västra delar, Tenhult samt Axamo och Hedenstorps
industriområden.
27
Under 2014 genomförde räddningstjänsten utryckningar till totalt 2 786 (2 731)
händelser varav 208 (233) i annan kommun och 12 (9) uppdrag för räddningschef i
beredskap (RCB). Vid flera tillfällen kallades fler än en styrka till samma händelse.
Detta innebär att antalet utryckningar har varit 2 911 (2 897).
Händelser per år 1999-2014, egen och annan kommun
I bilaga 7 redovisas räddningstjänståret i siffror.
Under senare år har vid olika tillfällen omfattande arbeten gjorts med att utvärdera
och analysera genomförda operativa insatser under 1980-, 1990- och 2000-talet. Den
senaste utvärderingen avser perioden 1996 - 2012. Dessa arbeten ligger till grund för
utveckling av såväl den operativa som den förebyggande verksamheten. I rapporten
”Varifrån kommer vi och vart har vi kommit?” avseende räddningstjänstens
insatsstatistik under perioden 1996-2012, redovisas den operativa verksamheten och
analys av händelserna under perioden.
Antalet objekt som är skyddade av automatiska brandlarm och sprinkler har ökat
under senare år och uppgår till 708 (684) stycken. Detta ger ökade förutsättningar för
tidig upptäckt och därmed minskade skador. Antalet utryckningar orsakade av
onödiga larm till objekt skyddade med automatiska brandlarm och sprinkler uppgår
till 637 (587). År 1990 var antalet onödiga larm per anläggning 2,2 stycken men dessa
har nu successivt minskat. 2014 var det 0,90 (0,86) onödiga larm per anläggning.
I bilaga 7, Räddningstjänståret i siffror 2014, redovisas 2014 års insatser mer
detaljerat.
Verksamhetsmått för räddningstjänsten redovisas i bilaga 1.
28
Särskilda aktiviteter 2014 inom operativ räddningstjänst
Sjukvårdslarm/Hjärtstoppslarm
Räddningstjänstens organisation har sedan flera år använts vid sjukvårdslarm. Detta
samarbete har pågått sedan 1988 och har visat sig vara mycket positivt. Under 2014
bedrevs verksamhet med sjukvårdslarm i Gränna, Ryd/Bottnaryd och på Visingsö.
Under 2011 skrevs avtal mellan landstinget och räddningstjänsten gällande
hjärtstoppslarm med möjlighet att använda defibrillator. Avtalet innebär att alla
räddningsstyrkor i kommunen har utrustats med defibrillator. Under 2014 har
räddningstjänsten larmats 104 (103) gånger.
Följande enheter är utrustade med defibrillator och har särskilt utbildad personal:
Station
Enhet
Räddningsenhet
Jönköping
Räddningsenhet
Insatsledare
Jourhavande räddningschef
Huskvarna
Gränna
Förstainsatsperson
Sjukvårdslarmsbil
Förstainsatsperson
Norrahammar
Förstainstasperson
Bankeryd
Förstainsatsperson
Visingsö
Sjukvårdslarmsbil
Unnefors
Räddningsenhet
Bottnaryd
Sjukvårdslarmsbil
Räddningsinsatsutbildning för deltidsbrandmän
Grundutbildning av deltidsanställda brandmän genomförs med en
räddningsinsatsutbildning under sammanlagt 13 veckor i tre olika steg. Utbildningen
föregås av en 2-veckors preparandutbildning. Under 2014 har följande utbildningar
genomförts:
x
x
Preparandutbildning på två veckor som genomförs gemensamt inom RäddSam F.
Fem veckors utbildning på räddningsskola alternativt brandövningsplatsen på
Axamo. Distansstudier under åtta veckor på halvfart.
29
Förstainsatsperson
2004 startades ett projekt med en förstainsatsperson (FIP) i Norrahammar.
Syftet med detta är att brandbefälet larmas och i eget utryckningsfordon beger sig till
skadeplatsen. Detta ger stora fördelar bl.a. med tidigare hjälpinsats till den drabbade.
Sedan 2006 har verksamheten permanentats och utvecklats att även omfatta Gränna,
Bankeryd och Huskvarna.
Räddningstjänsten i Jönköping medverkar i ett stort antal utbildningar för andra
kommuner för att införa FIP-konceptet. 2014 fanns det FIP på 196 platser i Sverige.
Under 2014 infördes en FIP för brandmän i Norrahammar. Allt fler brandmän i
Norrahammars släckområde har sin huvudarbetsplats på Torsvik och genom att
införa en förstainsatsperson som bemannas av en till två brandmän så förkortas
responstiden i Norrahammars släckområde och möjligheten att rekrytera
deltidsbrandmän ökar.
Suicidprevention
Jönköpings kommun har under året arbetat
med suicidprevention enligt den antagna planen
för samhällsinriktad suicidprevention i
Jönköpings kommun. Räddningstjänsten
samordnar arbetet inom kommunen och har
bildat tre arbetsgrupper inom ramen för
handlingsprogramarbetet för skydd mot
olyckor. Utifrån planen har en
verksamhetsplanering upprättats i syfte att
samordna och följa upp arbetet.
Räddningstjänsten, landstinget och polisen
driver ett aktivt samarbete vid suicidinsatser.
Antalet insatser om suicidförsök som polisen
larmas till har fördubblats de senaste åren och
antalet insatser som räddningstjänsten
medverkar vid har tiodubblats från en låg nivå
tidigare.
Räddningstjänsten har tillsammans med
Räddning Rosenlundsbankarna juni-14
Landstinget och polisen utbildat över 7 000
personer inom suicidprevention sedan arbetet startade 2003.
Samverkan
Under året har samverkan mellan räddningstjänsterna i Jönköpings län fortsatt i
enlighet med överenskommelser och avtal. Det finns ett samverkansavtal mellan länets
13 kommuner och Ydre kommun i Östergötlands län, kallat RäddSam F, om gränslös
samverkan vid främst operativa insatser.
Med start 2001 infördes en gemensam ledningsorganisation i länet som bland annat
innebär att det finns en likartad ledningsorganisation för operativa insatser i hela
länet. Vidare har ett utvecklat administrativt samarbete pågått några år bl.a. i syfte att
utveckla utbildning, övning m.m. Inom länet finns bland annat ett gemensamt
ledningsfordon som ägs av medlemmarna i RäddSam F, Länsstyrelsen Jönköpings län,
Polisen i Jönköpings län, SOS Alarm och Landstinget i Jönköpings län. Under året har
arbetet inom Räddsam F-kontor vidareutvecklats.
30
RäddSam F-skolan
Inom RäddSam F har en RäddSam F-skola etablerats med gemensam
kursadministration via webben. Administrationen sker genom samarbete med
Brandskyddsföreningen Jönköpings län. All utbildning och anmälningsmöjlighet finns
tillgänglig på www.raddsamf.se
Stöd till branden i Västmanland
Under nio dygn hjälpte räddningsstyrkor från Räddsam F till vid den stora branden i
Västmanland. Runt 90 personer från alla kommuner i Jönköpings län och Ydre
kommun arbetade i skift på 2½ dygn vardera. Under nio dygn, dygnet runt, ansvarade
RäddSam F för en 6 km lång sektor (del av branden).
RCB* funktionen höll ihop logistiken och alla byten skedde på plats i Västmanland.
Utöver personal bistod Räddsam F med två släckbilar, två terrängmotorcyklar, två
specialenheter för skogsbrand och ledningsfordon samt förstärkningsmaterial från
tidigare civilförsvaret. Hela insatsen genomfördes utan att ordinarie beredskap på
hemmaplan behövde minskas.
*RCB-Räddningschef i Beredskap (för RäddSam F)
Flygbild över del av området där den stora skogsbranden i Västmanland härjade aug-14
Trafikljusstyrning
Trafikljusstyrningen har byggts ut på fler vägar inom kommunen som har prioritet för
att underlätta utryckningskörning genom Jönköpings centrala delar. Under året har
delar av Huskvarnavägen utrustats med styrning. Utvärdering sker kontinuerligt och
syftet är att försöka klara insatstider i en allt tätare trafik.
Övrigt
Räddningstjänsten medverkar i SOS Alarms nationella råd för räddningstjänst samt
MSB nationella utbildningsråd.
31
Krisstöd
Räddningstjänsten ska tillse att krisstöd initieras enligt rutin
Mål för 2014: Krisstöd ska initieras vid samtliga tillfällen enligt rutin.
Måluppfyllelse: Målet är i princip nått i sin helhet. Krisstöd har genomförts enligt
rutin där behov har funnits.
En del i kommunens arbete med krisberedskap är att samordna krisstödsinsatser.
Kommunen har en särskild plan för detta, Plan för krisstödssamordning. Under 2014
genomfördes inom ramen för denna plan 25 (18) insatser.
Trafikolycka på riksväg 40, nov-14
32
Samordna
Räddningstjänsten ska samordna kommunens arbete till
skydd mot olyckor, krisberedskap, internt skydd och brottsförebyggande
arbete
Mål för 2014: Minst 30 st genomförda samordningsmöten.
Måluppfyllelse: Målet är nått i sin helhet. Under 2014 har ett 40-tal möten
genomförts i olika samverkansgrupper.
Räddningstjänsten ska tillse för att kommunens krisberedskap är god
Mål för 2014:
Uppfylla kraven enligt kommunöverenskommelsen avseende krisberedskap.
Genomföra beredskapsdag för ledande politiker och tjänstemän.
Måluppfyllelse: Målet är nått i sin helhet
Säkerhetsområdet styrs av en samling överlappande lagstiftningar, försäkringskrav
och kommunens egna ambitioner. Kommunen har ett säkerhetsansvar, dels i
bedrivandet av den egna verksamheten, dels i samordningen av arbetet med skydd och
säkerhet inom det geografiska området Jönköpings kommun. Kommunledningen har
det yttersta ansvaret för säkerhetsarbetet.
På räddningstjänsten finns kommunens funktion för samordning av trygghets- och
säkerhetsfrågor. Räddningstjänsten arbetar på uppdrag av kommunstyrelsen med
samordning av arbetet inom områdena internt skydd, skydd mot olyckor,
krisberedskap och brottsförebyggande arbete. Inom områdena finns ett antal
arbetsgrupper som har olika fokusområden som till exempel trafiksäkerhet,
fallprevention, suicidprevention, vattensäkerhet och internt skydd. Kommunen har
också ett lokalt brottsförebyggande råd (LBRÅ).
Under året har arbete påbörjats inför nästa mandatperiods handlingsprogram.
I särskild redovisning (Trygghet och säkerhet verksamhetsberättelse 2014) kommer
kommunens och förvaltningarnas arbete med skydds- och säkerhetsfrågor att
redovisas. I den redovisas bland annat kommunens skyldigheter enligt Lag (2006:544)
om kommuners och landstings åtgärder inför och vid extraordinära händelser i
fredstid och höjd beredskap samt vidtagna beredskapshöjande åtgärder i kommunen
enligt överenskommelsen mellan staten och Sveriges Kommuner och Landsting.
Krisberedskap
Det politiska ansvaret för krisberedskap och kommunens uppgifter vid extraordinära
händelser ligger på kommunstyrelsen. Krisledningsnämnd i Jönköpings kommun
utgörs av kommunalråden. Räddningstjänsten handlägger frågor rörande
krisberedskap på uppdrag av kommunstyrelsen.
33
Under året har utbildningar i krisledning genomförts och arbetet med att stödja
kommunala bolag i sitt krisberedskapsarbete har varit omfattande.
Förvaltningsvisa krisledningsplaner har tagits fram och RSA (risk och
sårbarhetsanalyser) har bedrivits. Kommunens krisberedskap har övats i ett
ledningsspel och en kommungemensam beredskapsdag har anordnats under temat
social oro.
Under 2014 genomfördes ett antal tillståndsgivna demonstrationer och torgmöten i
anslutning till valrörelsen och 1 maj. Detta gav upphov till en omfattande
samverkansinsats mellan polis, kommun och landsting. Den största insatsen blev 1
maj då Svenskarnas Parti (SvP) marscherade och talade på väster i Jönköping.
Tillresta och lokala motdemonstranter ville med olika medel försöka förhindra SvP att
sprida sin propaganda. Förutom en polisinsats med flera hundra poliser från hela
landet så planerade kommunens krisledningsorganisation och räddningstjänst för
händelsen under flera veckor. Bl.a. togs rutiner fram för hur kommunala
verksamheter (hemsjukvård, tekniska kontoret och räddningstjänsten) skulle kunna
verka på ett säkert sätt om situationen skulle urarta till våldsamt upplopp. Den
planerade organisationen ställdes delvis på prov då två misstänkta sprängladdningar
påträffades i centrala Jönköping under dagen.
Samverkansinsats mellan polis, kommun och landsting under 1:a maj-demonstrationerna.
34
Brottsförebyggande arbete
Under året har ett brett och omfattande brottsförebyggande arbete bedrivits i
kommunens olika arbetsgrupper. Bl.a. har det lokala brottsförebyggande rådet
sammanträtt två gånger. Frågan om illegala spel och bedrägerier i kommunen har haft
särskilt fokus. Ett arbetssätt om skyndsam sanering av klotter i kommunen har
etablerats under 2014.
Vid ett flertal tillfällen har strategimöten och trygghetsvandringar genomförts i olika
delar av kommunen. En enkät om trygghet och säkerhet har distribuerats till 600
kommuninvånare och har sammanställts för att utgöra ett underlag för kommande
arbete.
Frågan om social oro har behandlats vid olika konferenser och sammanträden.
Kommunen deltar vidare som en part i arbetet mot organiserad brottslighet
tillsammans med andra myndigheter. Räddningstjänstens roll i det brottsförebyggande
arbetet är att samordna kommunens arbete och att svara för samverkan med bl.a.
Polismyndigheten och andra aktörer.
Internt skydd
2014 genomfördes en ny upphandling av kommunens försäkringsmäklare.
Skadeutfallet på kommunens egendom är lågt och trenden har en positiv utveckling
bortsett från fordonsskador som tyvärr ökar. Enligt kommunens
tillbudsrapporteringssystem har skadegörelsen på kommunala fastigheter minskat. En
förklarning till minskningen kan vara ett aktivt riskhanteringsarbete med
tillbudsrapporering, konsekvenssamtal, väktarstyrning och kamerabevakning.
Under valåret har ett omfattande arbete lagts ned på säkerhetsfrågor kring
valrörelsen. Ärenden med hot och våld mot anställda i kommunen har ökat hos
räddningstjänstens säkerhetssamordnare och utgör en betydande del av funktionens
arbete. Ett samarbete kring interna utredningar har startas upp under året.
Ett arbete med säkerhetsskydd enligt säkerhetsskyddslagen i kommunala förvaltningar
och bolag har genomförts 2014.
Samverkansövning på Axamo med Polis och Landsting. Foto: Daniel Steen
35
Undersöka
Räddningstjänsten ska genomföra utredningar efter inträffade olyckor i
syfte att samla erfarenheter
Mål för 2014: Samtliga olyckor av fastställd typ och omfattning ska utredas enligt
rutin.
Måluppfyllelse: Målet är delvis nått. De fördjupade utredningarna har inte
genomförts fullt ut jämfört med målet för 2014.
Räddningstjänsten har under året genomfört 367 (373) förenklade utredningar efter
bränder, suicidförsök, trafikolyckor, utsläpp av farligt ämne och drunkningstillbud.
Antalet fördjupade brandutredningar uppgick till 3 (9) stycken. Målet för 2014 var att
ytterligare fördjupade utredningar skulle ha genomförts. Ändrade rutiner och
personalförändring har inneburit att dessa fördjupade utredningar inte har
genomförts. Vidare har 8 (15) spridningsutlåtanden upprättats åt polis- och
åklagarmyndigheten. Räddningstjänsten har ett avtal om att biträda Statens
Kriminaltekniska Laboratorium (SKL) med brandingenjör och under året har 2 (7)
uppdrag genomförts. Ytterligare ett tiotal mindre konsultationer har genomförts.
Räddningstjänsten har dessutom deltagit i 1 (1) djupstudie av dödsolyckor i trafiken
tillsammans med Trafikverket, polisen och övriga aktörer. Dessutom har flertalet
tillbud till olyckor analyserats tillsammans med Trafikverket. Kommunens
kommission (räddningstjänsten, stadsbyggnadskontoret och tekniska kontoret) för
olycksutredning på det kommunala vägnätet har genomfört 1 (1) utredning.
Brand i byggnad, Barnarp-14
36
Teknik och drift
Förvaltningen disponerar 9 stycken brandstationer där kommunen äger 8 stycken och
en hyrs av ett privat företag. Utöver stationsbyggnaderna ingår även kommunens
ledningscentral för civilt försvar (Lönneberg) samt en större förrådsanläggning
(Moliden). Räddningstjänsten har också ett övningsfält med omfattande
övningsanläggningar i anslutning till Jönköpings Flygplats (Axamo). Förvaltningen
förfogar över 53 fordon, 60-talet efterfordon och lastflak samt en stor mängd materiel
och utrustning. Fordon och materiel ägs av räddningstjänsten. Drift, service och
underhåll av räddningstjänstens fordonspark, materiel och fastigheter samt många IToch teletekniska system sköts av förvaltningen. Delar av driften sköts av andra
tjänsteleverantörer.
Under 2014 har bland annat följande inköp och lokalförändringar genomförts:
Slangtvätt och hantering av kontaminerad materiel
Under de senaste åren har det varit många diskussioner kring brandmannens
arbetsmiljö bland annat med hänsyn till cancerrisken samt frågan om nanopartiklar.
Räddningstjänsten har tagit del av erfarenheter samt forskning och med anledning av
detta genomfört förändringar på olika sätt för att få en bättre arbetsmiljö.
Till vänster syns den gamla slangtvätten från 1982 och till höger den nya.
Tidigare slangverkstad byggdes 1982. Den var sliten och förbrukade mycket energi
och det fanns ett omfattande renoveringsbehov. Räddningstjänsten sökte och fick ett
internt kommunalt miljöbidrag på 800 000 kr för att byta ut slangtvätten. Den nya
slangtvätten både rullar slangen och provtrycker efter tvätt istället för att lägga
slangen i ett 27 meter långt slangkar och göra det manuellt. I samband med utbytet av
slangtvätten inköptes och monterades en grovdiskmaskin för andningsskydd samt
tvätt och torkutrustning för larmställ. Lokalen renoverades med nytt
ventilationssystem, nytt uppvärmningssystem, ny belysning och delvis nya ytskikt.
Ytterdörren byttes samt en ”groventré” för smutsig materiel byggdes. Resultatet blev
en förbättrad arbetsmiljö med målet ”friskare brandmän” samt en förbättrad
materielhantering.
37
Fordon
Under året har det köpts in 10 nya fordon som också levererades under 2014.
Härutöver har upphandling och beställning gjorts av ytterligare två fordon som
kommer att levereras under 1:a halvåret 2015. Under 2014 har en äldre hävare
(modell 1969) tagits ur tjänst. Detta fordon kommer inte att ersättas.
x
Tre Mitsubishi L200, 4*4 med skåpsbyggnation
Ett av dessa fordon har placerats i Bottnaryd för att bland annat användas vid
IVPA-larm. De övriga två kommer att användas vid serviceuppdrag och
placeras på brandstationen i Jönköping.
x
Fyra nya FIP-fordon (FIP= Första Insats Person)
Upphandling genomfördes under 2013 och leverans skedde 2014.
Grundfordonen är VW Caddy med fyrhjulsdrift och automatlåda. Dessa är
utrustade med basutrustning för brandsläckning, hjärtstoppslarm, och
trafikolyckor. Fordonen ersätter de FIP-bilar som funnits sedan 2005 i
Huskvarna, Gränna, Norrahammar och Bankeryd.
38
x
En mindre släckbil med totalvikt 3 500 kg
Totalvikten medför att personal med körkortsbehörighet B kan köra bilen. För
att utnyttja den lägre totalvikten med så mycket släckeffekt som möjligt är
fordonet utrustat med ett CAFS-aggregat. Bilen kommer att placeras på
brandstationen i Ryd. CAFS är ett släckmedel som produceras av vatten,
skumvätska och tryckluft.
x
Två tankbilar
Ersätter två tankbilar som finns inom organisationen. Vattentanken rymmer
cirka 7 700 liter och skumtanken rymmer cirka 500 liter skumvätska. En av
tankbilarna kommer att placeras i Bankeryd och en i Jönköping.
39
Övrigt
x
x
x
x
x
x
x
x
x
x
x
x
x
x
Samtliga stationer har kompletterats med ytterligare en bärbar pump, denna
kan användas både vid skogsbränder och översvämningar.
Omprogrammering har gjorts av samtliga Rakelterminaler.
Omprogrammeringen genomfördes med anledning av gjorda erfarenheter av
vårt Rakelanvändande. Utbildning har genomförts på samtliga stationer
avseende den nya programmeringen.
Inköp av ytterligare bärbara Rakelenheter till samtliga stationer.
Renovering av träningslokal samt byggnation av ytterligare ett
omklädningsrum har utförts på Huskvarna brandstation.
Inköp har gjorts av materiel och slang som förstördes eller förbrukades vid
skogsbranden i Västmanland. Ytterligare kompletteringar ska göras under
2015.
Upphandling och leverans av ytlivräddningsmateriel till Huskvarna,
Norrahammar, Bankeryd och Jönköping
Upphandling och leverans av utrustning till motorsågsutbildning.
Åtgärdat de protokollspunkter som framkommit efter den mastkontroll som
utfördes 2013.
Nytt golv i idrottshallen på brandstationen i Jönköping har lagts in av
tekniska kontoret.
En mindre byggnad (grindvaktarstugan) på räddningstjänstens
förrådsanläggning på Moliden har renoverats.
Oljeavskiljare på brandstationerna i Gränna, Huskvarna och Norrahammar är
utbytta.
Skyddsanordning för pumpgropen på brandstationen i Jönköping är
renoverad.
Byggnation av omklädningsutrymmen har utförts på övningsplatsen Axamo.
I samarbete inom RäddSam F har 1 100 meter översvämningsbarriärer köpts
in. Delar av dessa är placerade i Jönköping. Resten på andra brandstationer
inom Jönköpings län.
Räddningstjänstens båt en Buster S
40
Ekonomi
Driftbudget
Bokslutet för 2014 visar en positiv budgetavvikelse med 4 520 tkr. Av detta utgör 958
tkr överskott av kapitalkostnader med anledning av framflyttade investeringar samt
412 tkr ej förbrukade miljömålsmedel som kommer att överföras till 2015 via
resultatfond. Nettokostnaden för räddningstjänstens verksamhet inklusive
krishantering och kommunens alarmeringsverksamhet blev 73 489 tkr, vilket
motsvarar ca 555 kronor per invånare och år. I jämförelse med många andra
kommuner är detta en låg kostnad.
I bilaga 2 redovisas sammanställning av öppna jämförelser för jämförbara
kommuner/räddningstjänstförbund och kommuner/räddningstjänstförbund i
Jönköpings län.
Överskottet för 2014 beror förutom överskottet på kapitalkostnader och
miljömålsanslaget till stor del på att några tjänster varit vakanta under del av året
samt på att personalkostnaderna varit låga med anledning av relativt få omfattande
och kostnadskrävande insatser. Förvaltningen har haft höga intäkter med anledning
av genomförda uppdrag åt central myndighet samt omfattande medverkan vid
skogsbranden i Västmanland. Branden har medfört att intäkter bokförts under 2014
men kostnader finns kvar för 2015 för reinvestering av förbrukad materiel. I övrigt
motsvarar intäkterna i stort budget. Övriga kostnader för verksamheten har under
året varit ungefär som planerat och enligt budget.
Räddningstjänstens kostnadsutveckling i relation till 1 000 BB (basbelopp) för de
senaste 23 åren (1990-2013) redovisas nedan. Det kan konstateras att nettokostnaden
för räddningstjänsten i relation till 1 000 BB år 2010 är ungefär lika år 1990.
På följande sidor redovisas en sammanställning av budget och utfall.
Räddningstjänstens nettobudget och basbeloppets utveckling
50000
1,800
45000
1,600
40000
1,400
35000
Basbelopp (kr)
1,000
25000
0,800
20000
0,600
15000
10000
0,400
5000
0,200
0
0,000
år
41
Räddningstjänstens
nettobudget (Kkr)
1,200
30000
Budgetavräkning driftbudget tkr 2 positioner
Kostnader för arbetskraft
Kapitalkostnader
Lokalkostnader
Bokslut
2013
Bokslut
2014
Budget
2014
Avvikelse
2014
58 674
58 787
63 206
-4 419
3 140
2 642
3 600
-958
7 428
7 441
7 347
94
Övriga kostnader
15 384
19 904
15 856
4 048
Summa kostnader
84 626
88 774
90 009
-1 235
Övriga intäkter
-12 279
-15 285
-12 000
- 3 285
Summa intäkter
-12 279
-15 285
- 12 000
-3 285
72 347
73 489
78 009
-4 520
Nettokostnad
Kraftig lägenhetsbrand på Råslätt där 16 personer skadades mars-14
42
Budgetavräkning driftbudget tkr 3 positioner
Bokslut 2014
Budget 2014
Arbetskraftkostnader
2 184
2 463
Övriga kostnader
1 713
600
0
0
181 ADMINISTRATION
Intäkter
182 LOKALER
0
0
6 872
6 777
10 460
8 000
0
0
1 760
1 995
Kapitalkostnader
2 642
3 600
Övriga kostnader
11 190
8 874
-35
0
4 046
3 881
Övriga kostnader
2 513
1 400
-3 092
-2 700
Lokalkostnader
Övriga kostnader
Intäkter
183 TEKNIK
Intäkter
184 SKADEFÖREBYGGANDE
Intäkter
185 UTBILDNING/INFORMATION
0
0
Övriga kostnader
99
200
Intäkter
-6
-300
2 171
3 137
569
570
186 SÄKERHET/BEREDSKAP
Lokalkostnader
Övriga kostnader
444
2 982
-2 492
-2 600
48 626
51 730
Intäkter
187 OPERATIVT
Övriga kostnader
Intäkter
2 062
1 000
-5 099
-1 800
189 GEMENSAMMA INTÄKTER
Övriga kostnader
0
0
Intäkter
-4 561
-4 600
NETTO
73 489
78 009
43
Investeringsbudget
Räddningstjänsten förfogar över ett stort antal fordon och efterfordon. Vid 2014 års
utgång fanns det 53 fordon och 60-talet efterfordon och lastflak. Härutöver finns
omfattande materiel och utrustning. Under året har inköp av tio fordon slutförts.
Härutöver har inga inköp på investeringsbudgeten gjorts avseende materiel och
utrusning.
Förteckning av räddningstjänstens fordon och materiel 2014-12-31 redovisas i
bilaga 6.
För 2014 fanns inte det särskilda anslaget för ”2000-talets räddningstjänst” som
funnits tidigare år.
Projekt
3200
Materiel och utrustning
3201
Fordon
3299
2000-talets räddningstjänst
Budget
1 500
Summa
not 1
not 2
not 3
Intäkter
Utfall
0
Återstår
1 500
not 1
10 000
8 137
1 863
not 2
0
0
0
not 3
11 500
8 137
3 363
Återförs
Återförs
Inget anslag 2014
Resultatutjämningsfond
Vid ingången av 2014 fanns 25 488 tkr i förvaltningens resultatfond för
räddningstjänst och 3 521 tkr i resultatfond för krishantering.
Ur resultatfond har 982 tkr disponerats under året. Detta utgör miljömålsanslag.
Av 2014 års resultat överförs 412 tkr till resultatutjämningsfonden. Detta avser under
året tillförda men ej förbrukade miljömålsanslag.
Behållningen i resultatfonderna efter 2014 års bokslut är 24 918 tkr på
räddningstjänstens fond och 3 521 tkr på fond för krishantering.
Resultatfond
Räddningstjänsten
Krishantering
2009
2010
2011
2012
2013
2014
2015
prel*
23 785
24 506
24 506
24 506
24 918
25 488
24 918
3 521
3 521
3 521
3 521
3 521
3 521
3 521
* fastställs av Kommunfullmäktige senare under 2015
44
Personal
Inom förvaltningen finns 85,3 tjänster för heltidsanställd personal och 127 brandmän
i deltidsanställning. Av heltidstjänsterna var några vakanta under 2014.
Uppföljning av personalarbetet redovisas i bilaga 5. Här redovisas även
arbetsmiljöarbetet 2014 samt uppföljning av jämställdhets- och mångfaldsarbetet
2014.
Personal på räddningstjänsten vid olika övningar och prövningar. Foton till höger: Daniel Steen
45
Miljöredovisning
Inom förvaltningen har ett miljöarbete genomförts under flera år. Syftet är att verka
för att förvaltningens verksamhet blir mer miljöanpassad. Avsikten är att på sikt
kunna miljöcertifiera verksamheten i någon form.
Under 2014 har utbildning/information genomförts med samtlig heltidsanställd
personal. Miljöredovisningen inom räddningstjänsten följs årligen upp och redovisas i
Uppföljning av räddningstjänstens miljöarbete 2014.
Under 2015/2016 planeras att ett nytt miljöprogram tas fram.
Brandsläckning vid brandskyddsutbildning
46
Intern kontroll
Kommunfullmäktige fastställde 2004-11-25 riktlinjer för intern kontroll i Jönköpings
kommun. Med intern kontroll menas alla rutiner som syftar till att:
x
x
x
x
x
trygga kommunens tillgångar och hindra förluster.
säkra en rättvisare redovisning.
se till att resurser används i enlighet med fattade beslut.
se till att lagar och bestämmelser följs.
skydda personal och politiker från oberättigade misstankar.
Stadsbyggnadsnämnden fastställde i feb 2014 Intern kontrollplan för
räddningstjänsten för 2014.
Förvaltningen ska årligen redovisa uppföljning av den fastställda planen.
Uppföljning av interkontrollplanen redovisas i förvaltningarnas verksamhetsberättelse.
Internkontrollen för 2014 redovisas bilaga 4, Internkontroll för verksamhetsåret
2014.
Vänster: Övning halkkörning Höger: Egen verkstad för reparation av fordon m.m.
47
Framtiden
Verksamheten inom området trygghet och säkerhet har under de senaste åren
genomgått stora förändringar. Det beror bland annat på en förändrad syn på
verksamheten med ökad satsning på förebyggande arbete, nya lagstiftningar m.m.
Inte minst de senaste årens fokus på klimatförändringar har bidragit till att förändra
kommunens förebyggande arbete. Vi har inom vår kommun under de senaste åren
påverkats av omfattande översvämningar och stormar. En helhetssyn på
brottsförebyggande frågor, krisberedskap och skydd mot olyckor har också vuxit
fram i kommunen.
Jönköpings kommun antog 2012 ett handlingsprogram inriktat på ett bredare
säkerhets- och trygghetsspektra. Handlingsprogrammet med delprogram omfattar
hela området Trygghet och Säkerhet. Under de senaste åren har mycket arbete
genomförts inom kommunen med att implementera handlingsprogrammet och dess
underliggande delprogram. Handlingsprogam ska antas av kommunen varje
mandatperiod vilket medför att arbetet med revidering av handlingsprogrammet med
delprogram har påbörjas under 2014 och planeras slutföras under 2015.
Skydd mot olyckor
Förebyggande
I lagstiftningen regleras ett utökat ansvar för kommunen och förvaltningen att
förutom det förebyggande brandskyddsarbetet även ägna uppmärksamhet åt
förebyggande åtgärder för andra olycksrisker i samhället. Inom det förebyggande
brandskyddsarbetet ska insatser göras inom det skadeförebyggande och
skadebegränsande området för att minska antalet bränder samt att generellt minska
konsekvenserna av bränder.
Ny brandstation
Under 2010 genomfördes en översyn av räddningstjänstens operativa organisation
beroende på att servicegraden i vissa delar av kommunen är relativt låg. De områden
som berörs är främst tätorten Jönköpings södra och västra delar, Tenhult, Axamo
samt Hedenstorps industriområden. Till en följd av de senaste årens expansion i
kommunen ökar antalet verksamheter som påverkas av bristerna. Vidare påverkar
beslut om nya och utvecklade bostads- och industriområden, byggande av nya vägar
och järnvägar behovet av förändrad organisation för räddningstjänsten. Förändringar
till följd av utökad eller förändrad trafikvolym måste också löpande bevakas så att
insatstider vid räddningstjänstinsatser inte ytterligare förlängs. Dessa frågor beaktas
till viss del i kommunens gällande översiktsplan men förutsätter också ett aktivt
deltagande bland annat i arbetet med stadsbyggnadsvisionen.
Under 2011 redovisades förslag till hur framtidens räddningstjänst i kommunen kan
organiseras. Stadsbyggnadskontoret tillsammans med tekniska kontoret och
räddningstjänsten har av stadsbyggnadsnämnden fått i uppdrag att ta fram förslag till
alternativa lägen för eventuellt framtida brandstationer.
48
Hjärtstoppsassistans
Räddningstjänsten har under många år haft ett samarbete med Landstinget i
Jönköpings län omfattande bland annat utbildning, ledningssamverkan, insatser vid
sjukvårdslarm m.m. Under senare år har detta samarbete utvecklats genom att
räddningstjänsten getts möjlighet att medverka vid hjärtstoppsassistans och sedan
2012 utförs IVPA-larm av kommunens samtliga räddningsstyrkor.
Suicid och fallprevention
Kommunen har antagit planer för suicidprevention och fallprevention.
Räddningstjänsten samordnar detta arbete inom kommunen och olika arbetsgrupper
arbetar med frågorna. Dessa områden är mycket viktiga för kommunen att arbeta
vidare med. Inom dessa områden omkommer varje år många människor och många
skadas. Cirka 1 600 personer omkommer årligen till följd av fallolyckor och lika
många till följd av suicid.
Krisberedskap
Lag (2006:544) om kommuners och landstings åtgärder inför och vid extraordinära
händelser i fredstid och under höjd beredskap gäller sedan 2006. Lagen reglerar också
kommunens åtagande till följd av Överenskommelsen mellan staten och Sveriges
Kommuner och Landsting (SKL) avseende ersättning för åtgärder för
beredskapshöjande insatser i kommunen.
Lagen reglerar bland annat kommunernas uppgifter före och under allvarliga
påfrestningar i samhället under fred, kris och höjd beredskap. Under 2012 antog
kommunen Delprogram krisberedskap. Detta är ett delprogram till kommunens
handlingsprogram för trygghet och säkerhet och utgör även kommunens plan för
extraordinära händelser. Under 2014 påbörjades arbetet med framtagandet av nytt
delprogram.
Klimatförändringar
Under senare år har förändringar i klimatet uppmärksammats både i Sverige och i
andra länder. Vi har under senare år drabbats av många händelser relaterade till väder
och väderstörningar. Det har varit kraftiga översvämningar, stormarna Gudrun och
Per m.m. Under sommaren 2014 inträffade den omfattande skogsbranden i
Västmanland och nästan samtidigt inträffade omfattande översvämningar i västra
Sverige.
I framtiden måste större hänsyn tas till förväntade klimatförändringar i samband med
samhällsplanering och för planering av samhällets insatser vid allvarliga störningar.
Klimatfrågorna har under senare år också uppmärksammats av
Krisberedskapsmyndigheten (numer Myndigheten för samhällsskydd och beredskap,
MSB) i rapporten Hot och risker. Detta bland annat som en följd av de stora
variationer vi upplever i väder och ”varningar” från olika håll i världen.
Rapporten ”Förutsättningar och riktlinjer för anpassning till klimatförändringar” som
är beslutad i kommunfullmäktige 2009 togs fram i samarbete mellan flera olika
förvaltningar. Inom kommunen finns arbetsgrupper för riskhänsyn i fysisk planering
med representanter från tekniska kontoret, stadsbyggnadskontoret, miljökontoret och
räddningstjänsten samt från andra myndigheter.
49
Vättern
Inom Jönköpings kommun pågår också ett arbete med att verka för en förändrad
vattendom för Vättern. Detta behövs med anledning av att landhöjningen i norra
Vätternområdet är ca 13-17 cm mer per 100 år än i södra Vätternområdet. Denna
landhöjning påverkar bland annat möjligheter till bebyggelse samt vatten och
avloppssystem. Under flera år har diskussioner förts med bland annat
Kammarkollegiet angående eventuell omprövning av vattendomen. Diskussioner förs
också med Linköpings och Norrköpings kommuner. År 2012 tillsatte regeringen en
utredning, Vattenverksamhetsutredningen, som haft uppdrag att utreda och komma
med förslag till hur vattenrättsliga frågor ska hanteras i framtiden. Utredningen har
under hösten 2014 remissbehandlats och förslag väntas på förändrad lagstiftning efter
behandling i Riksdagen.
Övriga hot och risker
MSB har lämnat över den första nationella riskbedömningen till regeringen. I den
identifieras 27 allvarliga risker som kan skapa allvarliga störningar i samhället om de
inträffar.
Rapporten lyfter fram ett behov av mer regelbunden utbildning och övning inom
området krisberedskap, en förbättrad informationssäkerhet och robusthet i
infrastrukturen för att minska samhällets sårbarhet i samhällsviktiga verksamheter vid
olika typer av störningar. Samverkan mellan offentliga och privata aktörer behöver
också utvecklas.
De 27 områdena i rapporten
1. Pandemi
2. Kärnkraftsolycka
3. Störningar i transporter
4. Störningar i elektroniska kommunikationer
5. Störningar i elförsörjningen
6. Störningar i drivmedelsförsörjningen
7. Stöld av/oriktig information
8. Dammbrott
9. Isstorm
10. Social oro med våldsinslag
11. Skolskjutning
12. Terrorhandling
13. Förorenad dricksvattentäkt (kemiskt utsläpp)
14. Förorenad dricksvattentäkt (biologisk kontaminering)
15. Solstorm
16. Värmebölja
17. Storm
18. Svaveldimma
19. Epizooti
20. Brand i särskilda objekt
21. Fartygskollision
22. Översvämning av vattendrag
23. Ras och skred
24. Störningar i livsmedelsförsörjningen
25. Kemikaliespridning via bomb
26. Rymdskrot
27. Väpnat angrepp
FIP Bankeryd
Inom flera av de områden som redovisats i rapporten har arbeten utförts på lokal och
regional nivå för att bland annat identifiera problemområden eller vidta åtgärder.
Mycket arbete återstår.
50
Social oro och sociala risker
Under våren 2013 kom fokus, i flera svenska kommuner, att hamna på social oro och
tendenser till upplopp och kravaller. Värst var situationen i Husby utanför Stockholm
i maj. Även Linköping, Örebro och andra 100 000-kommuner drabbades. Denna risk
föreligger även i Jönköping. Dock finns en väl fungerande samverkan mellan bl.a.
polis och kommunens olika funktioner för att upptäcka och hantera tidiga tecken på
gängbildning och social oro. Mycket arbete kommer framöver att behöva riktas mot
denna typ av risker, eventuellt även i Jönköpings kommun.
Även ett kraftigt förändrat levnadsmönster hos ungdomarna med sociala medier i
fokus ställer andra krav på kommunens trygghets och säkerhetsarbete.
Övrigt
RäddSam F
Samverkan mellan räddningstjänsterna i länets kommuner samt Ydre kommun inom
samverkansprojektet RäddSam F har bedrivits sedan början av 1990-talet i syfte att
utveckla och effektivisera räddningstjänsten i kommunerna och i länet. Arbetet har
främst varit avseende operativ räddningstjänst och ledning. Detta arbete bör fortsätta
att utvecklas dels inom operativ räddningstjänst men också i ett bredare perspektiv.
Under året utvecklades detta vidare då bl.a. ett gemensamt virtuellt kontor har
bedrivit gemensamt arbete och optimerat resursutnyttjandet i länets
räddningstjänster/organisationer för skydd och säkerhet.
Under 2014 har RäddSam F tagit fram och fastställt en gemensam överenskommelse
och en broschyr, där samarbetet beskrivs mellan de samverkande kommunerna.
Samverkan norra regionen
Jönköpings kommun har avtal med Habo och Mullsjö kommuner. Avtalen innebär
köp av räddningschefstjänsten och att övriga personella och materiella resurser
utnyttjas mellan kommunerna.
Inre befäl
Funktionen med gemensamt inre befäl för Habo, Mullsjö, Vaggeryd, Nässjö, Vetlanda
och Jönköpings kommuner har under 2014 utvecklats vidare bland annat i och med
att funktionen nu även stödjer Sävsjö kommun. Detta har skett genom omfördelning
av resurser i berörda kommuner. Syftet är att stödja de operativa styrkorna samt att i
nära samverkan med SOS Alarm utveckla ledning av de ingående kommunernas
resurser. Inre befäl ska också upprätthålla en aktuell lägesbild inom
krisberedskapsområdet. Funktionen prövas under tre år för att sedan utvärderas och
eventuellt utökas till fler kommuner i mån av intresse.
51
Rappelleringsövning på Stadsparksberget
52
F-samverkan
Inom Jönköpings län sker redan idag en omfattande samverkan mellan kommunerna,
Polismyndigheten, Landstinget Jönköping (numer Region Jönköping län),
Länsstyrelsen Jönköpings län, SOS Alarm och Försvarsmakten. Detta arbete syftar till
att stärka länets förmåga vid kriser. Detta arbete är viktigt att bevara och utveckla
under de kommande åren.
RAKEL
RAKEL är numer det huvudsakliga kommunikationsmedlet för samhällets
blåljusorganisationer. Spridningen till andra organisationer är ännu begränsat.
Satsningar görs för att bredda användandet och på så vis få bättre ekonomiska
förutsättningar för framtiden för RAKEL. Under 2012-2013 har ett projekt
genomförts i Jönköpings län för att se över kommunernas behov och möjligheter av
att använda RAKEL även för annan kommunal verksamhet. Detta projekt slutfördes
under 2013. För närvarande används RAKEL i begränsad omfattning i övrig
kommunal verksamhet.
Myndigheten för samhällsskydd och beredskap, Försvarsdepartementet och SKL har
tecknat överenskommelse om framtida finansiering av RAKEL. Från 2014 har
avgifterna för RAKEL sänkts och finansierats genom att statens ersättning till
kommunernas arbete med krisberedskapsplanering har reducerats.
Internt skydd och Brottsförebyggande arbete
Kommunens arbete med att utveckla det interna skyddet, bland annat kommunens
inre säkerhetsarbete, försäkringsfrågor och säkerhetsskydd bör utvecklas vidare. Ett
försök med trygghetskameror för att minska skadegörelse utvärderades under 2012
och kommunen beslutade 2013 om en fortsättning med trygghetskameror på fler
skolor.
Kommunens uppgift att utveckla det brottsförebyggande arbetet, i samarbete med
bl.a. polisen, i syfte att verka för en trygg och säker kommun utvecklas succesivt.
Under 2009 tecknades det första samverkansavtalet mellan kommunen och polisen.
Detta samverkansavtal konkretiseras i en årlig handlingsplan som beslutas både hos
polisen och hos kommunen. Under 2012 beslutades om en ny organisation av polisens
verksamhet. Polismyndigheten har från 1 januari 2015 förändrat sin organisation till
en myndighet för hela landet.
Alarmeringsverksamhet - SOS Alarm
År 2012 påbörjades en utredning i syfte att utvärdera och ge förslag till hur
alarmeringsverksamheten ska hanteras i Sverige i framtiden. Utredningen benämnd
Alarmeringsutredningen lämnade sitt förslag under 2013. Denna utredning kan få stor
påverkan på bland annat räddningstjänstens verksamhet. Under 2015 förväntas
besked från regeringen hur utredningen ska hanteras vidare.
Jönköpings kommun har i likhet med övriga kommuner i länet avtal med SOS Alarm
avseende alarmering. Nuvarande avtal med SOS Alarm gäller från 2013-01-01 och till
2015-12-31 med möjlighet till förlängning upp till 24 mån.
53
Personal
En stor del av räddningstjänstens operativa organisation bemannas av deltidsanställd
personal. I Jönköpings kommun har vi ca 130 deltidsanställda brandmän. Att kunna
rekrytera och behålla den deltidsanställda personalen är en mycket viktig fråga för
förvaltningen. Många kommuner har idag svårt att rekrytera och behålla den
deltidsanställda personalen vilket på vissa håll medför att beredskapen inte kan
upprätthållas. Det är angeläget att kommunen löpande arbetar med denna fråga och
verkar för att förutsättningarna är goda för rekrytering. För närvarande är problemen
med rekrytering små i vår kommun.
Med anledning av den relativt stora personalomsättning som vi kommer att få bland
den heltidsanställda personalen är det angeläget att resurser avsätts för rekrytering,
utbildning och kunskapsöverförande.
Räddningstjänsten är en organisation som i dagsläget inte har en fördelning av
anställda vad avser kön och etnicitet som motsvarar samhällets förväntningar. Inom
räddningstjänsten är det angeläget att vi arbetar med dessa frågor i samband med
rekrytering och verksamhetsutveckling.
Personal från styrkan i Norrahammar i samspråk
54
Bilaga 1
Verksamhetsmått
Heltidsanställd personal i beredskap
2012
2013
2014
Jourhavande räddningschef
1
1
1
Brandbefäl
3
3
3
Brandmän
8
8
8
Brandbefäl
7
7
7
Brandmän
29
29
29
Administrativ personal
22
22
22
Antal verksamheter med krav på skriftlig
redogörelse enl. Lag (2003:778) om skydd mot olyckor
758
770
773
Lag (2003:778) om skydd mot olyckor
299
274
221
Lag om brandfarliga- och explosiva varor
31
24
12
Antal utbildade i brandskydd och sjukvård
14 022
15 854
15 715
669
684
708
Antal händelser totalt
2 639
2 731
2 786
- varav inom Jönköpings kommun
2 402
2 498
2 578
- varav utanför Jönköpings kommun
237
233
208
- varav ledningsstöd (Rcb)
23
9
16
Brand i byggnad
158
169
155
Brand ej i byggnad
119
145
161
Automatlarm ej brand
590
587
637
Sjukvårdslarm
400
436
475
Trafikolyckor
411
362
373
Utsläpp farligt ämne
101
109
94
Övrigt larm, ej insats (störning)
214
182
191
Övriga larm
426
521
500
Deltidsanställd personal i beredskap
Antal tillsyner och besiktningar
Antal direktanslutna larmobjekt
Operativ räddningstjänst
Händelsetyper för händelser inom Jönköpings kommun
55
Bilaga 2
Inom räddningstjänsten i Jönköpings kommun har vi i många år arbetat med att mäta
och jämföra utfall och resurser med andra organisationer. Detta är ett led i
förvaltningens utvecklingsarbete och löpande uppföljning av verksamheten. Att
jämföra kostnader, utfall, resurser etc. med andra organisationer är svårt men
resultaten ska ses som indikatorer för utvecklingsarbete och jämförelse.
Sveriges kommuner och Landsting (SKL) gör regelbundet jämförelser mellan olika
offentliga verksamheter. Sedan 2008 har Öppna jämförelser gjorts inom området
trygghet och säkerhet. Det finns nu alltså sju års jämförelser av kommunernas arbete.
I bilaga 2a redovisas jämförelser mellan 31 av landets större kommuner och i bilaga
2b redovisas jämförelser med länets 13 kommuner.
I bilaga 3a redovisas räddningstjänstens förmåga till insats med 1 person som FIP
(förstainsatsperson). I bilaga 3b redovisas räddningstjänstens förmåga till insats med
räddningsstyrka.
Sammanställning avser statistik baserat på verksamhetsåret 2013.
Sammanfattning:
I jämförelse med likvärdigt stora kommuner har Jönköpings kommun
x Något fler personskador
x Mindre antal utvecklade bränder
x Många fler utbildade
x Snabbare larmhanteringstid
x Något färre Rakelabonnemang
x Drygt 20 % snabbare förstainsats
x Dåliga på jämställdhet
x Högt förtroende
x Något högre samhällskostnad
I jämförelse med länets kommuner har Jönköpings kommun
x Något färre personskador
x Väsentligt mindre antal utvecklade bränder
x Fler utbildade
x Färre Rakelabonnemang
x Nästan 20 % snabbare förstainsats
x Dåliga på jämställdhet
Trafikolycka 195:an, aug-14
56
Bilaga 2a
Kommunens avvikelse mot snittet i kommungruppen ”större kommuner”
Jämförelsetal (data till diagrammen), större kommuner
57
Bilaga 2b
Kommunens avvikelse mot snittet i länet
Jämförelsetal (data till diagrammen), Jönköpings län
58
Bilaga 3a
Responstider för första resurs
59
Bilaga 3b
Responstid för första räddningsstyrka
60
Bilaga 4
Internkontroll
Sammanfattning
Kommunfullmäktige fastställde 2004-11-25 riktlinjer för intern kontroll i Jönköpings
kommun. Syftet med intern kontroll är att säkerställa att kommunens tillgångar
används på rätt sätt och att följande mål uppnås:
x
x
x
Ändamålsenlig och kostnadseffektiv verksamhet
Tillförlitlig finansiell rapportering och information om verksamheten
Efterlevnad av tillämpliga lagar, föreskrifter och riktlinjer
Med intern kontroll menas alla rutiner som syftar till att
x
x
x
x
x
trygga kommunens tillgångar och hindra förluster
säkra en rättvisare redovisning
se till att resurser används i enlighet med fattade beslut
se till att lagar och bestämmelser följs
skydda personal och politiker från oberättigade misstankar
Förvaltningen ska årligen upprätta en internkontrollplan och redovisa uppföljning av
den fastställda planen.
På följande sidor redovisas internkontrollplan samt uppföljning för 2014.
Internkontrollplan för räddningstjänsten 2015
Rutin/process
Kontrollmoment
Ansvarig
Uppföljning
/omfattning
Metod
Rapport
till
Riskbedömning
Handläggning
av sotningsärenden
Att hanteringen sker
enligt fastställda
rutiner.
SN
Löpande
under året
Stickprov
Ledningsgrupp/
nämnd
2
Möjlig risk
Lindrig
konsekvens
Hantering av
personuppgifter
enligt PUL
enligt fastställda
rutiner.
SL
Löpande
under året
Genomgång
av verksamhetssystem
Ledningsgrupp/
nämnd
4
Möjlig risk
Kännbar
konsekvens
Föreskrifter
som kan leda
till sanktionsavgifter
enligt fastställda
rutiner.
GM
Löpande
under året
Stickprov
Ledningsgrupp/
nämnd
6
Möjlig risk
Allvarlig
konsekvens
Hantering av
försäkringsärenden
Att anmälan av skador
och uppföljning av
försäkringsersättningar utförs
enligt rutiner.
SL
Löpande
under året
Alla ärenden
Ledningsgrupp/
nämnd
4
Möjlig risk
Kännbar
konsekvens
61
Sannolikhet
Väsentlighets- och riskbedömning (VOR-matris)
Sannolik
3
6
9
Möjlig
2
4
6
Mindre sannolik
1
2
3
Kännbar
Allvarlig
Lindrig
Konsekvens
För att övningarna ska bli så autentiska som möjligt krävs en del förberedelser med bland annat smink. Här
bilder från övningen på färjan Braheborg. Foto: Daniel Steen
62
Uppföljning av internkontrollplan 2014
Under 2014 har uppföljning genomförts i enlighet med kontrollplan och nedan
redovisas förvaltningens bedömningar.
1. Handläggning av brandfarliga varor
Att hanteringen sker enligt fastställda rutiner.
Resultat – iakttagelser
1. Rutinen fungerar
2. Rutinen behöver utvecklas
3. Dokumenterad rutinbeskrivning finns
Nej
Ja
Ja
Ett antal handlagda ärenden har under året kontrollerats. Granskning har
skett tillsammans med handläggande tjänsteman och genom kontroll av
handlingar.
Enligt rutin ska en bekräftelse skickas skriftligt till den som ansökt om
tillstånd för brandfarliga och explosiva varor när vi bedömer att ansökan är så
komplett att vi kan pröva om kriterierna för tillstånd är uppfyllda. Det är
viktigt att tidpunkten när ansökningshandlingarna är kompletta är bestämd
eftersom det i lagstiftningen finns angivet en maximal handläggningstid.
Eftersom våra normala handläggningstider är långt under de som
lagstiftningen anger som maximala har detta inte haft någon betydelse.
Det har vid internkontrollen visat sig att skriftlig bekräftelse vid ansökan inte
alltid görs. Denna bekräftelse görs i vissa fall endast muntligt via telefon.
Normalt är detta inget problem, men formellt måste vi datumbestämma tiden
då ansökan är komplett eftersom det i lagstiftningen finns tidsramar för hur
länge en ansökan kan behandlas. Vi skriver om rutinen så att det räcker med
muntlig bekräftelse, men att det då ska registreras och dateras i Daedalos.
Rutinen ska sedan följas.
2. Hantering av försäkringsärenden
Att anmälan av skador och uppföljning av försäkringsersättningar utförs enligt
rutiner.
I samband med införande av ett nytt incidentrapporteringssystem kommer
anmälan av skador och uppföljning av försäkringsersättningar förändras. Det
nya systemet, som har testats med bra resultat, införs under 2015 och därför
beslutas att det inte finns någon nytta med att kontrollera dagens process utan
den står kvar och kontrolleras 2015 efter att det nya systemet har införts.
63
3. Avlastande samtal för operativ personal
Uppföljning av genomförda avlastande samtal för operativ personal.
1. Rutinen fungerar
Ja
Nej
Ja
Samtal har genomförts enligt rutin under året. Särskild uppmärksamhet har
riktats mot deltidsbrandmän och deras deltagande vid hjärtstoppslarm.
En enkät har genomförts vid förvaltningen där frågor har ställts om besvär
efter inträffade händelser samt om man anser att rutinen för avlastande samtal
används i tillräcklig omfattning. Sammanfattningsvis visar enkäten att de flesta
anser att rutinen tillämpas i tillräcklig omfattning. Inga brister har
konstaterats.
4. Handläggning av externfakturor
Att externfakturering sker enligt fastställda rutiner.
1. Rutinen fungerar
Ja
Ja
Ja
Externfakturering sker utefter de underlag som lämnas in från berörda
handläggare eller hämtas från verksamhetssystem (Daedalos, Ophelia,
ekonomisystem m.m.). Fakturering av avtal och andra överenskommelser sker
utefter de intervall som står angivna i dessa avtal/överenskommelser. Löpande
fakturering sker 1-2 gånger per månad eller på kunds begäran.
Då det finns relativt många handläggare som ansvarar för att underlag lämnas
in kan dessa ibland bli något sent inlämnade.
För att bevaka att underlag lämnas in skulle berörda handläggare kunna
använda någon funktion i exempelvis Outlook. Förvaltningens
ekonomifunktion bevakar i förekommande fall möjlig fakturering med
berörda handläggare via ekonomisystemet.
Trafikolycka utanför Tenhult okt-14
64
Bilaga 5
Räddningstjänstens personalplan 2014
Antal anställda 2014
Kvinnor
Män
Totalt
Medelålder
5 (5)
15 (15)
20 (20)
47,95 (46,95)
Brandmästare/IL/IB
0
10 (10)
10 (10)
49,40 (55,40)
Brandförmän/SL
0
8 (8)
8 (8)
54,63 (53,25)
Heltid operativt
1 (0)
40 (40)
41 (40)
42,98 (44,13)
Deltid operativt
5 (4)
122 (128)
127 (132)*
44,88 (45,11)
11 (9)
195 (201)
206 (210)
45,44 (45,93)
Dagtid
Totalt
*= varav 4 deltidsanställda brandmän utan beredskap. IL=Insatsledare, IB=Inre Befäl, SL= Styrkeledare
Anm. Medelålder enbart heltidspersonal totalt 46,33 (47,27) år
I personalbudgeten för räddningstjänsten finns 85,3 (85,3) tjänster. Av dessa är ca 20
tjänster huvudsakligen inom administration fördelat på fem kvinnor och femton män.
Under år 2014 var några tjänster vakanta.
Utryckningsorganisationen har totalt 61 tjänster varav 49 var bemannade vid
årsskiftet. Tjänsterna är uppdelade i fyra skift med ca 12 personer i varje skift. Utöver
detta finns det sju brandmästartjänster med operativ funktion som insatsledare 40 %.
I samband med ny IL/IB-organisation 2012-05-04 har tre personer rekryterats till
detta vilket innebär att IL/IB organisationen vid årsskiftet 2014-15 uppgick till tio
personer. Denna organisation gäller under en projektperiod 2012-2015. Under 20142015 utvärderas projektet och införs eventuellt permanent. Under 2014 slutade tre
brandmästare (IL) sina tjänster p.g.a. särskild avtalspension och nyrekryteringar
genomfördes för att ersätta dessa.
Heltidspersonal
Personalens åldersfördelning redovisas nedan.
Dagtid:
Ålder
Kvinnor
Män
Totalt
Tjänsterna fördelas enligt följande:
-19 år
0
0
0
1 räddningschef
1 stationsbrandman
20-29 år
0
0
0
1 stf räddningschef
1 verkstadsförman
30-39 år
1
3
4
7 brandingenjörer
1 personalhandläggare
40-49 år
4
3
7
1 beredskapssamordnare
1 personaladministratör
50-54 år
0
3
3
1 säkerhetssamordnare
1 statistikhandläggare 60 %
55 år
0
0
0
1 Informatör
1 samordnare T & S*
56 år
0
1
1
1 utbildningsadministratör
1 administratör
57 år
0
1
1
58 år
0
1
1
59 år
0
0
0
60-67 år
0
3
3
Totalt
5
15
20
*Trygghet och Säkerhet
65
Utryckningspersonal:
Ålder
Kvinnor
Män
Totalt
-19 år
0
0
0
Tjänsterna fördelas enligt följande:
10 brandmästare (insatsledare/inre befäl)
20-29 år
1
4
5
8 brandförmän (styrkeledare)
30-39 år
0
15
15
40-49 år
0
11
11
50-55 år
0
11
11
56 år
0
2
2
57 år
0
8
8
58 år
0
1
1
59 år
0
2
2
60 år
0
3
3
61-
0
1
1
Totalt
1
58
59
41 brandmän
Med anledning av de fysiska krav som ställs på personal i operativ tjänst kan ökad
medelålder i framtiden medföra svårigheter att klara operativ tjänst. Det kan medföra
behov av omplacering från utryckningstjänst till annan tjänst på förvaltningen eller
inom kommunen. Räddningstjänsten saknar tillräckligt antal omplaceringsplatser.
Antalet anställda i operativ tjänst i åldergruppen 50-57 år är ganska många vilket
medför många pensionsavgångar under en begränsad tid vilket särskilt måste beaktas i
framtiden.
Personalavgångar 2014
Personalavgångar av annan anledning än pension är mycket låg. Under 1975-2014
(38 år) har 13 brandmän slutat och gått till andra yrken eller till andra
räddningstjänster och även bland dagtidspersonalen är personalomsättningen låg.
Under året har 4 (1) anställda från den operativa heltidspersonalen slutat sin
anställning med anledning av särskild avtalspension. En person ur dagtidsgruppen
kommer på egen begäran att sluta efter sin tjänstledighet 2015-02-01 för att övergå
till annan motsvarande befattning i annan kommun.
Anställningar
Under 2014 har en kvinna och fyra män rekryterats till brandmän ur den senaste
rekryteringsomgången. Under 2014 sökte (och erhöll) en brandman den internt
utannonserade tjänsten till samordnare inom Trygghet & Säkerhet.
Under 2012 anställdes en utbildningsadministratör, 2010 anställdes ny
beredskapssamordnare samt tre nya heltidsbrandmän. Under 2009 nyanställdes en
säkerhetssamordnare vid förvaltningen och 2008 anställdes två brandmän och en
brandingenjör.
Anställningar senare år:
År
Operativ personal
(brandmän)
Dagtidstjänster
Totalt
2008
2
Brandingenjör
3
2009
0
Säkerhetssamordnare
1
2010
3
Beredskapssamordnare
4
2011
0
Brandingenjör (projektanställd)
1
2012
0
Utbildningsadministratör
1
2013
2
Brandingenjör (fr ava till tillsvidare.anst)
3
2014
5
Samordnare (internannons)
6
66
Pensionsavgångar 2013-2020
Pensionsåldern för den heltidsanställda personalen varierar. Generellt sett gäller sedan
2003 att alla anställda har rätt att kvarstå i tjänst till 67 års ålder.
Brandpersonal med huvudsaklig operativ tjänst har enligt avtal möjlighet att avgå med
pension från 58 års ålder. Förutsättningarna för detta är att man har varit anställd på
förvaltningen i minst 30 år varav minst 25 år i utryckningstjänst. Dessutom ska man
avsluta sin anställning i utryckningstjänst. Varseltiden till arbetsgivaren för en
brandman som vill gå i pension är tre månader vilket kan medföra problem
framförallt för att klara rekrytering och utbildning till befäl. Nuvarande avtal
avseende pension för brandpersonal i operativ tjänst är uppsagt och förhandlingar
pågår mellan de centrala parterna.
År
Dagtid antal
Befattning
Utryckning antal
Befattning
2013
1
1 bm
2014
4
3 BM, 1 bm,
2015
6
4 bf, 2 bm
2016
1
förvaltningschef
6
1 bf, 2 BM, 3 bm
2017
1
statistikhandläggare
4
1 BM, 3 bm
2018
1
1 bm
2019
6
2 bf, 4 bm
2020
1
1 bm
Tabell redovisar tidigast möjligt år för pension. I några fall är pensionsavgång framflyttad på egen begäran.
För dagtid normalt 65 år. bm=brandman, BM=brandmästare, bf=brandförman
Deltidspersonal
Deltidsanställd personal med beredskap finns i Huskvarna, Gränna, Norrahammar,
Bankeryd, Visingsö, Unnefors, Ryd och Bottnaryd. Antalet anställda är 127 personer i
deltidstjänst fördelat på 122 män och 5 kvinnor. 4 deltidsanställda brandmän (av de
127) är anställda utan beredskap.
Personalens åldersfördelning
Ålder
Kvinnor
Män
Totalt
-19 år
0
0
0
20-29 år
1
8
9
30-39 år
2
25
27
40-49 år
1
47
48
50-59 år
1
31
32
60-64 år
0
6
6
65 år-
0
5
5
Totalt
5
122
127
Medelålder per kår
Kår
Antal anställda
Medelålder
Huskvarna
23 (23)
41,30 (40,30)
Gränna
20 (24)
45,80 (46,21)
Norrahammar
18 (21)
48,44 (48,48)
Bankeryd
19 (17)
44,11 (44,18)
Visingsö
19 (18)
46,63 (48,39)
Unnefors *
10 (11)
43,80 (45,18)
Ryd/Bottnaryd
18 (18)
44,44 (43,44)
127 (132)
44,88 (45,11)
Totalt
* = varav 4 deltidsanställda brandmän utan beredskap
67
Personalomsättningen bland deltidspersonal är större än för heltidspersonal. Det beror
bland annat på byte av arbetsplats eller bostad då krav på anspänningstiden inte kan
uppfyllas. I vissa fall är hälsoskäl orsaken att personen inte längre kan kvarstå i tjänst.
Tillgången av sökande är på många platser begränsad bland annat beroende på få
arbetstillfällen vilket gör det ännu svårare att rekrytera personal med rätt kompetens.
Under 2014 har 12 (4) personer slutat sin anställning som deltidsbrandmän och 7 (8)
personer har anställts. Deltidspersonalen har anställning hos annan huvudarbetsgivare
men är också anställda av räddningstjänsten och fullgör beredskap var tredje vecka
året runt enligt schema. Insatsstyrkans numerär framgår av Plan för räddningsinsats. I
varje deltidsstyrka finns utöver normalt personalbehov 1-3 deltidsbrandmän anställda
för att täcka vid sjukdom och annan frånvaro.
Brandskyddsutbildning för socialtjänsten i räddningstjänstens utbildningshus.
68
Nyckeltal
Beredskap, larmtimmar med mera.
Nedan redovisas larmtimmar, beredskapsdygn, övningstimmar och
materielvårdstimmar vid kommunens räddningsstyrkor.
2008
Beredskap, antal dygn
Larmtimmar
Deltid
Heltid
Totalt
**** 13 150
3 920
17 070
* 6 038
* 10 538
* 16 576
Övningstimmar
** 6 970
9 666
16 636
Materielvårdstimmar
** 1 771
*** 20 000
21 771
2009
Larmtimmar
Deltid
Heltid
Totalt
**** 13 099
3 847
16 904
* 5 472
* 9 558
* 15 030
Övningstimmar
** 7 577
9 666
17 243
** 1 806
*** 20 000
21 806
2010
Larmtimmar
Deltid
Heltid
Totalt
**** 12 577
3 814
16 799
* 5 643
* 10 362
* 16 005
Övningstimmar
** 6 892
8 254
15 146
** 1 734
*** 20 000
21 734
2011
Larmtimmar
Deltid
Heltid
Totalt
**** 12 330
3 827
16 565
* 5 852
* 9 686
* 15 538
Övningstimmar
** 7 280
9 050
16 330
** 1 544
*** 20 000
21 544
2012
Larmtimmar
Deltid
Heltid
Totalt
**** 12 283
**** 3 285
15 568
* 5 537
* 8 924
* 14 416
Övningstimmar
** 7 515
8 325
15 840
** 1 693
*** 20 000
21 693
2013
Larmtimmar
Deltid
Heltid
Totalt
**** 12 536
**** 3 285
15 568
* 6 449
* 8 543
* 14 992
Övningstimmar
** 7 249
8881
16 130
** 2 005
*** 20 000
22 005
2014
Larmtimmar
Deltid
Heltid
Totalt
**** 12 362
**** 3 380
15 742
* 5 892
* 7 846
* 13 739
Övningstimmar
** 7 750
7 662
15 412
** 1 895
*** 20 000
21 895
*
**
***
****
= timmar ur insatsstatistiken (inkl BI, IL och larm i annan kommun)
= timmar ur lönestatistiken
= uppskattad tid
= dygn ur lönestatistiken
69
Personalkostnader
Löner uppföljning 2008-2014
2009
2010
2011
2012
2013
2014
26 665 432
27 042 486
28 911 231
28 919 400
29 163 986
30 047 229
86
87
83
83
84
85
Heltidsanställd personal
Lön totalt
Antal anställda
Dagtidspersonal
356 247
373 389
405 991
407 574
413 831
414 078
Brandmän
293 938
295 794
315 915
324 312
330 880
338 679
Brandförmän
328 919
337 049
349 536
340 158
355 709
359 658
Brandmästare/IL
390 615
405 669
411 433
404 650
418 872
420 631
11 330 323
10 821 819
11 011 015
11 658 800
12 016 453
11 875 049
132
124
127
128
132
127
76 345
77 810
82 455
85 237
84 126
90 975
Deltidsanställd personal
Lön totalt
Antal anställda
Brandmän/befäl
Anm. Löner redovisade ovan redovisar utbetald lön inklusive jourersättning, ob-ersättning, övertid m.m. och exkl.
sociala avgifter. Löner avser medellönen på personal som tjänstgjort under större delen av året. För deltid avser
medellönen samtlig personal med beredskap.
Mertid och övertid
Skifttjänstgörande personal
Mertid och
övertid
Fyllnadstid
Övertid enkel
Övertid kvalificerad
Summa timmar
2008
327
421
1457
2205
2009
182
654
683
1520
2010
331
624
620
1575
2011
329
627
812
1768
2012
299
645
589
1533
2013
237
583
971
1791
2014
396
529
1518
2443
Ovanstående avser övertid för utryckningspersonal, totalt 58-60 personer (inkl IL/IB).
Det totala antalet övertidstimmar motsvarar ca 1,0 årsarbetare.
Av 2014-års kvalificerade övertid så avser 715 timmar släckhjälpsinsats i
Västmanland i samband med stor skogsbrand.
Övrig personal
Mertid och
övertid
Övertid
Fyllnadstid
Övertid enkel
2008
209
414
472
1178
2009
285
424
349
1059
2010
179
400
389
968
2011
125
542
456
1123
2012
22
24
105
151
2013
210
52
117
379
2014
230
59
109
398
Kvalificerad
Summa timmar
Kommentar: Fr o m 2012 har ersättning för Bi-beredskap reviderats vilket gör att tidigare ersättning (enkel och kval.)
har ersatts av månadsbelopp vilket inte redovisas ovan.
70
Övertidskostnader
2008
Kategori
Kostnad
Utryckningspersonal
Insatsledare
Dagtidspersonal *
Totalt:
2009
Kategori
Utryckningspersonal
Insatsledare
Dagtidspersonal *
Totalt:
2010
Kategori
Utryckningspersonal
Insatsledare
Dagtidspersonal *
Totalt:
2011
Kategori
Utryckningspersonal
Insatsledare
Dagtidspersonal *
Totalt:
2012
Kategori
Utryckningspersonal
Insatsledare
Dagtidspersonal **
Totalt:
2013
Kategori
Utryckningspersonal
Insatsledare
Dagtidspersonal **
Totalt:
2014
Kategori
Utryckningspersonal
Insatsledare
Dagtidspersonal **
Totalt:
Kostnad
enkel övertid
Kostnad
kval övertid
Totalt
fyllnadstid
42 691
1 130
56 640
100 461
103 475
3 392
151 596
258 463
416 370
25 185
199 135
640 690
562 536
25 185
407 371
999 614
Kostnad
Kostnad
enkel övertid
Kostnad
kval övertid
Totalt
fyllnadstid
34 309
6 029
59 893
100 231
128 963
17 047
157 254
303 264
214 693
6 223
189 774
410 690
377 965
29 299
406 921
814 185
Kostnad
fyllnadstid
Kostnad
enkel övertid
Kostnad
kval övertid
Totalt
41 999
11 782
33 310
87 091
124 601
30 812
153 276
308 689
173 168
16 052
200 489
389 709
339 768
58 646
387 075
785 489
Kostnad
fyllnadstid
Kostnad
enkel övertid
Kostnad
kval övertid
Totalt
53 262
396
29 960
142 307
16 983
173 495
239 892
18 939
234 335
435 461
36 318
437 790
909 569
Kostnad
fyllnadstid
Kostnad
enkel övertid
Kostnad
kval övertid
Totalt
51 316
0
5 718
164 219
1 682
8 465
197 570
4 056
53 327
413 105
5 738
67 510
**486 353
Kostnad
fyllnadstid
Kostnad
Kostnad
Totalt
enkel övertid
kval övertid
41 669
0
43 474
85 143
141 514
13 695
21 460
176 669
316 126
23 549
60 492
400 167
499 309
37 244
125 426
**661 979
Kostnad
fyllnadstid
Kostnad
enkel övertid
Kostnad
kval övertid
Totalt
65 966
4 782
49 600
120 348
138 470
22 425
26 465
187 360
469 150
61 872
61 295
***592 317
673 586
89 079
137 360
**900 025
* = inkl brandingenjörsberedskap (schablon)
**=exkl. brandingenjörsberedskap (fr o m 2012)
***=Av 2014-års kvalificerade övertid så avser ca 250.000 kronor släckhjälpsinsats i Västmanland i
samband med stor skogsbrand
71
Semesterbelopp 2014
Dagtidspersonal
Utryckningspersonal
Insatsledare
2009
2010
2011
2012
2013
2014
481 360
506 757
597 143
570 585
567 191
576 817
1 219 094
1 180 608
1 320 163
1 253 566
1 220 323
1 206 900
195 683
203 782
223 686
205 698
273 389
242 784
Avtackning av nyblivna pensionärer nov-14
Jultallrik tillsammans med räddningstjänstens dagtidspersonal, utryckningsstyrka och pensionärer, dec-14
72
Ledighet/frånvaro
Semesteruttag och sparad semester för heltidspersonal
Dagtid (dagar)
Uttagna
Sparade till
2013
2014
Semester
dagar 2014
(enl. avtal)
Uttagna
Sparade till
2014
2015
385
541
366
603
515
Skift (pass)
1 070
0
1 088
1 081
7
Insatsledare
278*
251*
304
261
168
*=10 personer
Semester för personal i operativ tjänst är 20-25 arbetspass per år beroende på ålder.
Under 2014 togs 1 088 (1 070) semesterpass ut. För 2014 ersattes 8 (6) semesterpass
med kontant ersättning. 7 semesterpass förs över till 2015 beroende på
dagtidstjänstgörande brandman (tillfällig omplacering).
Semester för övrig personal regleras enligt semesterlagen och gällande avtal.
Lagstiftning och avtal ger bland annat rätt att spara max 40 semesterdagar. För 2014
utbetalades ersättning för 13 (16) semesterdagar. Ersättning utgår för semesterdagar
som inte kunnat läggas ut under året och inte ryms inom max 40 sparade
semesterdagar. Dessa är avräknade i kolumnen ”sparade till 2014”.
Att antalet sparade semesterdagar för gruppen Insatsledare har minskat med 83
stycken mellan åren 2013-2014 beror till stor del på att tre brandmästare har slutat
under året med anledning av SAP (särskild avtalspension) och i samband med detta så
har 30 sparade semesterdagar reglerats mot ersättning.
Från och med 2013 finns möjlighet för anställda att byta kontant semesterdagstillägg
mot extra lediga semesterdagar. Under 2014 valde 2 (2) kvinnor och 4 (4) män denna
möjlighet motsvarande totalt 31 (31) semesterdagar. Av dessa personer så var det två
män i utryckningstjänst som gjorde detta val. Möjlighet att byta semesterersättning
mot extra semesterdagar kommer även att erbjudas 2015.
Vid årsskiftet uppgick den outtagna kompensationsledigheten (flexledighet) till:
Dagtidspersonal
Skiftpersonal
Insatsledare
Totalt
2008
664
370
355
1 389
2009
643
307
392
1 342
2010
630
340
497
1 467
2011
*703
490
**532
1 725
2012
*921
684
**662
2 267
2013
*818
596
**690
2 104
2014
*753
667
**584
2 004
*) varav flextidsledighet 175 timmar (138 timmar 2013)
**) varav flexledighet 124 timmar (104 timmar 2013)
73
Åsknedslag i ladugård utanför Lekeryd juli-14
74
Byte med kåren
Vid årsskiftet (2014-12-31) uppgick skuld/fordran av byte med kåren till
30 (10) arbetspass.
Föräldraledighet och vård av barn
Ledighet för vård av barn tas ut i relativt begränsad omfattning. Arbetsschemat för
personal i operativ tjänst (med fridagar under vardagar) gör det möjligt att till del
hantera denna ledighet utan frånvaro från arbetet.
Uttag för ledighet i samband med vård av barn bestod av 10 (12) arbetspass fördelat
på 8 (11) tillfällen. Övrig pappaledighet (pappamånad) utnyttjades vid 13 (11)
tillfällen och motsvarade totalt 73 (38) arbetspass. Under året har ingen anställd tagit
ut ledighet i samband med barns födelse (35 arbetspass 2013).
Av dagtidspersonalen togs sammanlagt 4 (15) dagars ledighet ut för vård av barn
fördelat på 4 tillfällen (13 tillfällen).
Uttag av föräldrapenning motsvarade totalt 297 (188) dagar fördelat på två män och
en kvinna (4 personer 2013). Utöver dessa dagar så har en man och en kvinna varit
partiellt föräldralediga mellan 10-15% under totalt 12 månader under året (27
månader 2013).
Trafikolycka 195:an, okt-14
75
Föräldraledighet redovisas i nedanstående tabeller
2008
Personal dagtid
Fall
Dagar
Personal skifttjänst
Fall
Pass
Barns födelse
Vård av barn
Föräldraledighet övrigt
0
0
4
4
4
380
0
0
13
17
31
82
2009
Personal dagtid
Fall
Dagar
Fall
Pass
Barns födelse
Vård av barn
0
0
9
53
11
45
3
30
12
16
9
37
2010
Personal dagtid
Fall
Dagar
Fall
Pass
Barns födelse
Vård av barn
0
0
13
13
4
10
1
7
10
14
15
92
2011
Personal dagtid
Fall
Dagar
Fall
Pass
Barns födelse
Vård av barn
0
0
15
16
11
70
2
20
8
8
10
32
2012
Barns födelse
Vård av barn
1
10
15
16
21
67
0
0
9
9
13
52
Barns födelse
Vård av barn
0
0
13
15
4
188
4
35
11
12
11
38
Barns födelse
Vård av barn
0
0
4
4
6
297
0
0
8
10
13
73
Personal dagtid
Fall
Dagar
Fall
Pass
2013
Personal dagtid
Fall
Dagar
Fall
Pass
2014
Personal dagtid
Fall
Dagar
Fall
Pass
76
Tjänstledigheter
Under 2014 har 1 person varit tjänstledig 5 månader för att pröva annat arbete. 2
personer har varit tjänstlediga mellan 0,5 - 4 månader (sammanlagt 4,5 månader) för
internationella- och militära uppdrag. 1 person har under 10 månader av året varit
tjänstledig för studier. Under 2013 var 4 personer tjänstlediga under sammanlagt 15,5
månader.
Ledighet
2009
2010
2011
2012
2013
2014
Internationella
uppdrag/militär
7
3,5
2,5
4
4,5
4,5
Pröva annat arbete
7
2
3.5
3
10
10
Studier
Annan orsak
1,5
Totalt
16
5,5
6
5
2
1
9
15,5
19,5
(Ledighet redovisas i månader)
Dessutom har en person varit tjänstledig 5 % under året.
Under året har 7 (4) personer tagit ut tjänstledighet för enskilda angelägenheter under
totalt 10 (5,5) dagar.
Rappellering i stadsparken maj-14
77
Hälsotillstånd och rehabilitering
Räddningstjänstens utryckningspersonal måste uppfylla Arbetarskyddsstyrelsens
bestämmelser för ”Rök- och kemdykning” AFS 2007:7 samt AFS 2005:6 ”Medicinska
kontroller i arbetslivet” samt interna instruktioner. Utöver dessa krav gäller att
personal som fullgör tjänst som rökdykare ska vara godkänd enligt interna tester samt
genomförd grundutbildning och övningar enligt AFS 2007:7. Under anställning
kontrolleras personalen kontinuerligt med arbets-EKG-kontroller med skiftande
tidsintervall beroende på fysisk ålder. Konditionstest genomförs två gånger per år med
rullbandstester enligt lokalt fastställda krav ”Testning för utryckningstjänst samt rökoch kemdykning vid Räddningstjänsten i Jönköping”. Läkarundersökning eller årlig
hälsokontroll genomförs på all utryckningspersonal enligt de intervall som anges i
AFS 2005:6.
Fysisk träning bedrivs både i tjänst och på fritid av all personal. Räddningstjänsten
tillhandahåller lokaler för att deltidsanställd personal ska kunna bedriva fysisk
träning. Dagtidspersonalen har möjlighet att i grupp träna på brandstationen i
Jönköping en halvtimma per vecka mellan september-maj medan skiftpersonalen har
sina träningspass (normalt 10 per månad) inlagda på schemalagd arbetstid.
Kommunens nya friskvårdspolicy ger också samtliga anställda möjlighet till ett gratis
träningstillfälle per vecka utanför arbetstid på de kommunala baden under septembermaj.
Den hälsomässiga statusen på personalen är bra och relativt många nyanställningar
under de senaste åren har gjort det lättare att uppfylla kraven enligt AFS.
Sjukfrånvaron för heltidspersonalen redovisas nedan. Statistiken visar olika
personalkategoriers frånvaro för sjukdom dag 1-14 samt från dag 15- (långtid).
Antalet långtidssjukskrivna (mer än 14 dagar) fall avseende utryckningspersonalen har
under 2014 uppgått till 7 (2) fall. Totalt antal arbetspass för de långtidssjukskrivna
uppgick till 322 (40) arbetspass. Korttidssjukfrånvaron (dag 1-14) uppgick till 34 (41)
pass fördelat på 13 (12) fall.
Bland dagtidspersonalen har en person under året varit långtidssjukskriven (mer än 14
dagar). Under åren 2008-2011 så fanns inga långtidssjukskrivna inom denna grupp.
Korttidsfrånvaron bland dagtidspersonalen uppgick till 9 (12) dagar fördelat på 3 (3)
fall.
JBIF – Jönköpings Brandkårs Idrottsförenings hockeybockeylag
78
För deltidspersonalen motsvarar sjukfrånvaron dag 1-14 drygt 7 (18)
beredskapsveckor. Antalet långtidssjuka deltidsbrandmän (15 dagar eller längre)
under 2014 uppgick till 4 (7) personer och frånvaron för dessa motsvarar drygt 27
(42) månader. Bland de långtidssjukskrivna har 2 (1) personer fått ersättning för
förlorad beredskapsersättning motsvarande 3 (1) beredskapsveckor.
Sjukfrånvaro
Personal dagtid
2008
2009
2010
2011
2012
2013
2014
3
4
6
6
10
3
3
9
Dag 1-14
Fall
10
14
23
13
36
12
Dag 15-
Fall
0
0
0
0
1
1
1
Dagar
0
0
0
0
27
40
83
Dagar
Personal skift
Dag 1-14 Fall
Dagar
Dag 15-
Fall
Dagar
18
9
9
22
9
12
13
51
13
41
68
36
41
34
3
1
8
3
3
2
7
113
21
353
69
125
40
322
20
12
20
21
15
25
11
118
59
93
117
67
124
51
Personal deltid
Dag 1-14 Fall
Dagar
Dag 15-
Fall
Dagar
4
4
6
7
6
7
4
496
362
534
600
501
1263
799
Skift inkl IL
Kommentar:
Sjukstatistik avseende hela kommunen 2014-12-31: 22,44 (20,2) dagar, för kvinnorna
24,31 (22,27) och för männen 15,40 (12,07). Räddningstjänstens motsvarande siffror
var 9,14 (3,96) sjukdagar (fördelning mellan män och kvinnor redovisas inte då
kvinnogruppen utgör för litet statistiskt underlag). Den totala sjukfrånvaron i
Jönköpings kommun har ökat med 11% under 2014 framförallt är det den längre
frånvaro än 90 dagar som har ökat för både män och kvinnor.
Vid kommunens summering av all sjukfrånvaro på förvaltningen (även för
timanställda och inklusive deltidsanställd personal) så är sjukfrånvaron 2,6% av all
arbetstid under året. 61,5% av dessa 2,6% är sjukfrånvaro längre tid än 59 dagar och
38,5% är sjukfrånvaro kortare tid än 60 dagar.
Rehabilitering
Rehabiliteringsarbete genomförs efter kommunens policy kring rehabilitering. Från
2013 har kommunens företagshälsovård övertagit läkarundersökningar och
hälsokontroller av operativ personal. Kommunhälsan (nytt namn 140701) har också
under året anlitats i ett par enstaka fall av annan karaktär. Två årliga
avstämningsmöten sker med företagsöverläkaren för att diskutera pågående
rehabiliteringsfall avseende både hel- och deltidspersonal.
Skiftpersonalen är i detta fall i en speciell situation eftersom de måste vara godkända
vid medicinska kontroller för att kunna utföra rökdykning eller andra påfrestande
arbetsuppgifter. Det förutsätts att samtlig personal i operativ tjänst uppfyller
uppställda fysiska och medicinska krav.
79
Under kortare perioder kan arbetsuppgifter/tjänster beredas på dagtid för att ge
personal möjlighet till rehabilitering tills dess han/hon kan återgå i operativ tjänst.
Under året har 5 (2) rehabiliteringsutredningar utförts. Antal pågående fall till 2015
är 2 (0). Se också tabell på nästa sida.
Arbetsskador
Under året har det varit 1 (0) sjukskrivningsdag (pass) till följd av fysisk träning.
Antalet sjukskrivningsdagar/pass totalt under året i samband med arbetsskada
uppgick till 11 dagar/pass (16).
Under senare år har vi påbörjat ett system för incidentrapportering för avvikelser.
Flera rapporteringar är relaterade till arbetsmiljön, men även till andra avvikelser. Det
har medfört att antalet anmälningar har tenderat att öka. Vi arbetar på att än mer
systematiskt ta om hand incidentrapporter och snabbt ge feedback till den som lämnat
dem samt snabba på beslutsgången. Av 10 (6) inrapporterade arbetsskador 2014 så
bedömdes 3 (1) som incident och har hittills inte rapporterats vidare till
Försäkringskassan och AFA-försäkring.
Sammanställning av anmälda arbetsskador
Inrapporterade skador
År
Antal
inrapporterade
skador
Därav i
samband
med fysisk
träning
Därav i
samband
med insats
Därav
vid
övning
Därav
annat
Varav föranlett
sjukfrånvaro
Antal
sjukskr.
pass/dgr
2008
10
4
3
3
0
4
28
2009*
12
4
5
2
1
5
24
2010*
19
6
4
3
6
3
18
2011*
14
4
7
2
1
3
42
2012*
12
5
2
4
1
4
46
2013*
6
2
2
0
2
2
16
2014*
10
3
5
1
1
3
11
* = Även incidentrapporter inkluderade. Dessa rapporter anmäls i normalfallet inte till Försäkringskassan eller AFA.
Antalet sjukskrivningsdagar per skadetyp
År
Därav i samband
med fysisk träning
Därav i
samband
med insats
Därav vid
övning
Därav annat
Antal sjukskr. dagar
8
0
20
0
28
2009
7
10
0
7
24
2010
15
1
0
2
18
2011
0
13
29
0
42
2012
0
0
42
4
46
2013
0
7
0
9
16
2014
1
10
0
0
11
2008
80
Rehabiliteringsinsatser vid räddningstjänsten
Antal rehabiliteringsärenden
2008
2009
2010
2011
2012
2013
2014
Pågående
1
1
1
1
1
0
0
Nytillkomna
1
0
5
3
4
2
5
Avslutade
2
1
4
3
5
2
3
Kvinnor
0
0
1
1
0
0
1
Män
2
1
4
3
5
2
4
2
1
4
3
4
2
1
1
5
4
Fördelning kön
Fördelning åldersgrupper
60-
1
50-59
40-49
1
30-39
3
1
-29
Orsak
Fysiska problem
2
Psykosoc./utbrändhet/stress m.m.
1
5
2
1
4
1
Utbildning och kompetensutveckling
Grundutbildning av brandpersonalen sker i Myndigheten för skydd och beredskaps
(MSB) regi. Sedan 2004 är denna utbildning en eftergymnasial utbildning.
Brandingenjörsutbildningen genomförs vid Lunds universitet eller Luleå tekniska
universitet och är en civilingenjörsutbildning.
Grundutbildning av deltidsanställd personal och fortbildning av hel- och
deltidspersonal genomförs kontinuerligt. MSB svarar för kompetensutbildning av
anställda brandmän och befäl. Vid utbildning svarar kommunen för den anställdes
lön, logi, traktamente och resekostnader medan staten bekostar utbildningen. Detta
betyder att alla brandmän, brandförmän och brandmästare inte har någon egen
kostnad för kompetensutbildning.
Utbildning och kompetensutveckling av personalen sker kontinuerligt. Vid
nyanställning erhåller räddningspersonal på heltid ca fem veckors
introduktionsutbildning och deltidsbrandmän två veckors introduktionsutbildning
(preparandutbildning).
Det nya utbildningssystemet har också förändrat vidareutbildning inom
räddningstjänsten där bl.a. en del distansstudier kompletterar utbildningsveckorna på
räddningsskolorna.
Deltidsbrandmännens grundutbildning (räddningsinsats) inleds med två veckors
introduktionsutbildning (preparandutbildning). Därefter utbildas brandmännen i
totalt fem veckor med lärarledd utbildning på av MSB anvisad utbildningsplats samt
distansstudier motsvarande två veckor. Deltidspersonal med befälstjänstgöring ska
genomföra räddningsledare A-utbildning motsvarande sex veckor på av MSB
anordnad utbildningsplats.
81
Inom räddningstjänsten i Jönköping genomför heltidsbrandmännen minst 160 timmar
utbildning/övning varje år. Deltidspersonalen övas minst 50 timmar per år fördelade
på 18-20 övningstillfällen. För att få kunskap om vissa fordon, teknik eller system
t.ex. rökdykning, höjdfordon eller miljö- och kemikunskap, genomför vi
specialutbildning med instruktörer från den egna organisationen.
Dagtidspersonalen informeras och utbildas via självstudier, interna kurser eller
centrala specialkurser.
Under 2014 genomförde personalen utbildning enligt nedan:
2008
2009
2010
2011
2012
2013
2014
Operativ tjänst heltid
26 v
12 v
8v
11 v
12 v
27 v
34 v
Operativ tjänst deltid
2v
4v
0v
4v
2v
0v
8v
24 v
26 v
23 v
49 v
25 v
44 v
40 v
Dagtidspersonal inkl insatsledare
Kompetensutbildning (lagreglerad) för heltidsanställd personal:
År
Bm
Bf/Räl A
Föb 1/Tillsyn A
BM/Räl B
Föb 2/Tillsyn B
2008
0
1
0
0
0
2009
0
0
1
0
0
2010
0
1
0
0
0
2011
0
0
1
1
0
2012
0
0
0
1
0
2013
0
3
2
1
0
2014
0
1
0
2
0
Anmärkning:
Tillsyn A
Räddningsledare A
Räddningsledare B
Tillsyn B
från 2004
från 2004
från 2004
från 2004
(8 veckor varav 4 veckors distansstudier på halvfart)
(6 v på av MSB anordnad utbildning)
(9 v på MSB anordnad utbildning)
(10 v varav 5v på MSB anordnad utbildning)
Kompetensutbildning (lagreglerad) för deltidsanställd personal:
År
Introduktionsutbildning
BmD/Räddningsinsats
BfD/Räl A
2008
8 (16 v)
5 (35 v)
1 (6 v)
2009
6 (12 v)
7 (49 v)
0
2010
7 (14 v)
5 (35 v)
0
2011
4 (8 v)
4 (28 v)
2 (12 v)
2012
10 (20 v)
7 (49 v)
1 (6 v)
2013
7 (14 v)
3 (21 v)
1 (6 v)
2014
6 (12 v)
5 (35 v)
0
Anm: Räddningsinsats från 2004 (7 veckor varav 2 veckors distansstudier)*
Räddningsledare A från 2004 (6 veckor på MSB anordnad utbildning)
82
83
Övning med utskjutsstege utanför räddningstjänstens rökövningshus
Jämställdhetsarbetet 2014
I december 2011 antog Jönköpings kommun en jämställdhetsplan för åren 20122014. Jämställdhetsplanen har två perspektiv, dels det interna arbetsgivarperspektivet
som regleras av diskrimineringslagen och som uppmanar en skriftlig plan för aktiva
åtgärder. Planen har dessutom ett externt perspektiv som handlar om att
jämställdhetsintegrera kommunens alla verksamheter Den riktar sig därför både mot
medborgare, kunder, brukare, elever och andra som kommunen kommer i kontakt
med. Denna del styrs bl.a. av CEMR-deklarationen och de nationella
jämställdhetspolitiska målen. Den artikel i CEMR:s deklaration som
räddningstjänsten främst arbetar med är artikel 21 angående ”Säkerhet och trygghet”.
Den kommungemensamma jämställdhetsplanen ersätter förvaltningarnas tidigare
jämställdhetsplan. Varje förvaltning skriver årligen en genomförandeplan för hur man
tänker konkretisera åtgärder och effekter. Förslag till ny jämställdhetsplan för
Jönköpings kommun 2015-2020 kommer politiskt att behandlas i KF i januari 2015.
Beroende på hur det politiska beslutet blir så kan det påverka utformande, innehåll
och mål i genomförandeplan-handlingsplan från 2016. Jämställdhetsarbetet ska
årligen rapporteras till nämnden i februari i samband med uppföljning av
verksamhetsberättelsen. För att få en komplett helhetsbild av räddningstjänstens
arbete med jämställdhet rekommenderas att man även tar del av kommunens
jämställdhetsplan som finns tillgänglig på kommunens hemsida www.jonkoping.se
Nedan beskrivs förvaltningens huvudsakliga jämställdhetsarbete under 2014.
Förvaltningens jämställdhetsrapport finns som bilaga i Personalplanen.
Organisation, mål och styrning
Då den centrala jämställdhetsplanen nu finns framtagen för åren 2012-2014 så
kommer fokus att läggas på denna och främst dess genomförandeplaner. Ny
jämställdhetsplan 2015-2020 (se ovan i denna artikel) kommer att behandlas i KF i
januari 2015
Förvaltningens ledningsgrupp utgör styrgrupp för jämställdhetsfrågorna. Det finns
också en utsedd jämställdhetssamordnare som till sin hjälp har en utsedd arbetsgrupp
från de olika sektionerna. Under året så har en samordnartjänst inrättats på
förvaltningen genom intern annonsering. I tjänsten ingår ca 10 % jämställdhetsarbete,
främst utifrån ett rekryterings- och värdegrundsperspektiv.
Förvaltningens målsättning är att bevaka att jämställdhetsperspektivet på ett konkret
och konsekvent sätt blir integrerat i allt beslutsfattande.
Utbildning
Under 2014 har delar av ledningsgruppen och representant ur förvaltningens
arbetsgrupp för ökad jämställdhet genomfört en halv dags analysseminarium ”Leda
och styra för hållbar jämställdhet”.
Det finns också ett nystartat nationellt nätverk NJR (Nätverket Jämställda
Räddningstjänster) och ett regionalt nätverk (Nätverket Småland) där två
representanter från förvaltningen deltar. Deltagandet i NJR görs genom samarbete
inom RäddSam F och där har under året deltagande skett i samband med uppstarten
av detta nätverk.
84
Projektgruppen inom RäddSam F har 2014 färdigställt sitt arbete kring att ta fram
mallar, broschyrer och gemensamma dokument att kunna använda som stöd vid
rekrytering till främst deltidspersonal samt uppnå ökad mångfald och jämställdhet
inom räddningstjänstområdet. Under året har denna grupp permanentats och kommer
bl. a under 2015 att arbeta med frågor kring medborgarperspektivet utifrån ett
bemötandeperspektiv.
Metoder och arbetssätt
Räddningstjänstens arbete för att öka jämställdheten (och mångfalden) inom
förvaltningen innebär oftast satsningar i projektform. Nedan följer några av de
satsningar som gjorts 2014.
x
x
x
x
x
Informationskvällar för tjejer-kvinnor på orter där vi söker deltidsbrandmän.
Pröva på kväll på Friskis & Svettis för allmänheten i samband med
arrangemanget ”Jönköping Open”. Intresserade medborgare fick då möjlighet
att genomföra ett brandmanstest på rullband och syftet med detta var bl.a.
utifrån perspektivet jämställdhet och fördomar men även för ev. framtida
rekrytering.
Informerat avgångselever (ca 2 000 elever) på kommunens gymnasieskolor
(SYO-dagen) bl.a. för målgruppen ”tjejer/kvinnor” om den eftergymnasiala
utbildningen skydd mot olyckor.
PRAO-verksamhet för åk 8 och 9 och annan riktad praktik där tjejer är en
prioriterad målgrupp.
Enligt genomförandeplanen för 2014 så pågår en översyn av skolverksamheten
och arbetet med vårt värdegrundsarbete fortsätter.
Under året har en kvinna anställts som brandman heltid och en kvinna anställts som
deltidsbrandman. Vid årsskiftet 2014-15 finns nu totalt 6 kvinnor anställda som
brandmän (1 heltid och 5 deltid).
Integrationsarbetet 2014
Nedanstående rapport om integrationsarbetet utgör underlag från förvaltningen till
kommunens övergripande integrationsrapport:
Redovisa måluppfyllelse av de mål för integrationsarbetet som respektive nämnd
beslutat om avseende 2014.
För räddningstjänsten finns inga särskilda mål beslutade för 2014 men arbete
pågår inom flera områden som redovisas nedan.
Redovisa konkreta och mätbara mål för integrationsarbetet 2014?
I samband med Prao-verksamheten 2014 är målet att minst 10% av ungdomarna
har utländsk bakgrund. Målet bedöms vara uppfyllt.
I samband med rekrytering av deltidsbrandmän under 2014 är målet att minst en
av de nyrekryterade har utländsk bakgrund. Av 6 nyanställda deltidsbrandmän så
hade ingen utländsk bakgrund. Målet inte uppfyllt.
Redovisa övrigt integrationsarbete som sker inom respektive nämnd
Räddningstjänsten medverkar i ett gemensamt länsprojekt inom RäddSamF där
målet bland annat är att uppnå ökad mångfald och jämställdhet inom
räddningstjänsten.
85
Målet för projektet är att skapa ett gemensamt rekryteringssätt i länet som bland
annat uppmuntrar personer med utländsk bakgrund att söka utannonserade
tjänster. Projektgruppen planerar för utbildningsinsatser 2015 i ämnet ”andrakulturer-bemötande på olycksplats”
För räddningstjänstens del så är det viktigt att möta medborgarna där de bor eller
vistas. Brandkunskapsutbildningen för barn (6-åringar, årsklass 2 och 5) samt
brandvarnarinformation till hyresgäster i hyreshus är två exempel som genomförs i
förvaltningens ordinarie verksamhet. Under 2014 fortsatte arbetet med att ta fram
ett reviderat koncept avseende skolutbildning där bl. a mångfalds- och
jämställdhetsaspekten beaktas. Under året har 9 st SFI utbildningar genomförts
med totalt 142 deltagare (uppskattad fördelning hälften kvinnor och hälften män).
Dessutom har en brandutbildning på Lärcentrum på Råslätt (träffpunkt för
invandrar kvinnor) genomförts för 17 st.
Hur arbetar respektive nämnd för att tillgodose flyktingars och anhöriginvandrares
behov av stöd?
Har inte varit aktuellt under 2014.
Hur arbetar respektive nämnd för att öka tryggheten på Råslätt, Österängen,
Öxnehaga och Huskvarna söder?
I avsikt att öka tryggheten i våra bostadsområden har Räddningstjänsten under
2014 fortsatt det arbete som påbörjades under 2013. Ett antal riktade insatser har
gjorts, företrädesvis i områdena Österängen och Öxnehaga, och strategimöten har
genomförts. I arbetet har samverkan skett med Polisen samt med andra enheter och
förvaltningar i kommunen.
Hur sker samverkan mellan kommunala förvaltningar, bolag och ideella föreningar i
de prioriterade bostadsområdena Råslätt, Österängen, Öxnehaga och Huskvarna
söder?
Förvaltningen deltar i olika arrangemang såsom exempelvis Öxnehagadagen,
Råslättsdagen och Österängsdagen. Räddningstjänstens deltagande i dessa
arrangemang sker i samverkan med kommunala bolag och ideella föreningar.
Hur arbetar respektive nämnd för att öka andelen anställda/chefer med utländsk
bakgrund?
Förvaltningen arbetar långsiktigt med denna fråga. Medverkan sker årligen på
SYO-dagen (för avgångselever på gymnasiet) för att bl.a. kunna nå målguppen
ungdomar med utländsk bakgrund att söka den eftergymnasiala utbildningen
skydd mot olyckor (brandman) eller brandingenjörsprogrammet. Vid PRAO och
annan praktik på förvaltningen så prioriteras bland annat ungdomar med utländsk
bakgrund.
Länsprojektet (RäddSamF) som bl.a. arbetar för att får fler med utländsk bakgrund
att söka utannonserade tjänster permanentades 2014. Antalet anställda med
utländsk bakgrund är få vilket innebär att det kommer att dröja ett antal år innan
någon/några av dessa är behöriga söka vakant tjänst som arbetsledare eller chef.
Frågan får beaktas när behov uppstår.
Under 2014 har ingen person med utländsk bakgrund anställts på förvaltningen.
86
Arbetsmiljö
Brandpersonalens arbetsuppgifter, arbetssituationer och arbetsplatser varierar
eftersom insatser vid olyckor sker på skilda platser och i varierande miljöer. För
heltidspersonalen gäller att den mesta tiden tillbringas inom brandstationen. Av
frånvarostatistik, sjukskrivningar och avgångar kan vi utläsa att brandpersonalen har
ett bra arbetsklimat och trivs med jobbet.
Medarbetarsamtal ska årligen genomföras av räddningschefen med sektionscheferna.
Sektionscheferna har samtal med personal inom respektive sektion. Lagansvarigt befäl
svarar för medarbetarsamtal inom respektive skift. Genomförda samtal upplevs
mycket positiva av personal inom förvaltningen och anses genomförda på ett
konstruktivt och positivt sätt.
Arbetsmiljöpolicy och handlingsprogram för 2014 redovisas nedan.
Arbetsmiljöarbetet under året vid räddningstjänsten
Arbetsmiljöpolicy
Inom räddningstjänsten ska arbetsmiljöförhållandena vara sådana att de anställda
känner glädje och trygghet i arbetet och att arbetsuppgifterna upplevs som
stimulerande och utvecklande. Genom en väl fungerande samverkan mellan
arbetsgivaren och arbetstagarna och deras fackliga företrädare erbjuds arbetstagarna
möjlighet till inflytande och ansvarstagande i arbetet. Mål, uppdrag och förväntade
resultat ska vara tydliga och väl förankrade. Samtliga anställda ska behandlas med
respekt och ingen form av kränkande särbehandling kan accepteras.
Arbetsmiljöarbetet inom räddningstjänsten ska vara integrerat i den ordinarie
verksamheten. Arbetsmiljöaspekterna ska beaktas, såväl i det dagliga arbetet som vid
planerade förändringar i verksamheten, på samtliga beslutsnivåer i organisationen.
Ansvaret för arbetsmiljöuppgifterna ska fördelas så långt ut i organisationen som
möjligt. Genom fortlöpande kompetensutveckling ska hög kvalitet i ledarskapet
upprätthållas.
Med hjälp av fastställda rutiner för det systematiska arbetsmiljöarbetet ska en jämn
och hög kvalitet i såväl det förebyggande arbetet som vid rehabiliteringsinsatser
tryggas. Den årliga uppföljningen inom de olika sektionerna ska utgöra ett viktigt
underlag för det fortsatta arbetsmiljöarbetet.
Inom räddningstjänsten ska:
x en kontinuerlig uppföljning av sjukfrånvaron ske, i syfte att finna eventuella
samband med arbetsmiljön.
x strävan vara att öka de anställdas engagemang i arbetsmiljöarbetet.
87
Uppföljning av handlingsplan för 2014
Riskbedömning
Handlingsplan för 2014
Åtgärdat
senast
Brister i rutiner och
instruktioner kan leda till
incidenter
Utryckningshandbok, teknikhandbok
och personalhandbok ska revideras
och kompletteras.
Måluppfyllnad
Ansvarig
GM
141231
80 %
GH
SL
BM
Tillgänglighet till
instruktioner och rutiner
brister
Kommunens intranät ska utvecklas
med förbättrade sökmöjligheter
141231
70 %
Info
Lärande av incidenter
Förbättra systematiken för
uppföljning av arbetsmiljöincidenter
141231
80 %
JS
Minska risken för
kontaminering i
samband med bränder
Anskaffa enkla filterskydd samt
inköp av särskild tvättutrustning för
larmkläder
141231
100 %
GH
Arbetsmiljöfaktorer
Arbetsmiljöarbetet har fortskridit lika tidigare år.
Sjukfrånvaro/rehabilitering
Under året har det varit 1 (0) sjukskrivningsdagar
(pass) till följd av fysisk träning. Tillbud/skador
på fysisk träning före 2011 har varit ca 6-8 st/år
vilket föranledde att ändringar genomfördes i den
fysiska träningen för att minska skadorna. Under
åren 2011-2014 har antalet skador i samband
med fysisk träning minskat till 2-5 st/år.
Sjukfrånvaro/rehabilitering redovisas på sidorna
78-81.
Arbetsskadeanmälningar
Under senare år har vi påbörjat ett system för
incidentrapportering för avvikelser. Flera
rapporteringar är relaterade till arbetsmiljön, men
även till andra avvikelser. Det har medfört att
antalet anmälningar har tenderat att öka. Vi
arbetar på att än mer systematiskt ta om hand
incidentrapporter och snabbt ge feedback till den
som lämnat dem samt snabba på beslutsgången.
Redovisning av rapporterade skador se sidan 80.
88
Medarbetarenkät
Under året genomfördes den årliga medarbetarenkäten inom kommunen. Det var
tredje gången räddningstjänsten deltar. Enkäten genomfördes för personal med
heltidsanställning. Inom förvaltningen genomfördes en medarbetarenkät för första
gången under våren 2009.
Svarsfrekvensen för hela kommunen var 74% (72% 2013) och motsvarande siffror
för förvaltningen var 87% (85%). Enkäten består av 54 frågor fördelade på 9
frågeområden. Nedan redovisas räddningstjänstens 3 högsta respektive 3 lägsta
rankade frågeområden:
Högsta
1.
2.
3.
Frågeområde
Lägsta
Grupparbete
Positiv utmaning
Stöd från arbetskamrater
1.
2.
3.
Frågeområde
Kontroll av arbetstakt
Kontroll av beslut
Personalinriktning
Resultatet har återkopplats till personalen och behandlats på respektive skift/sektions
APT och förslag på förbättringar återkopplas sedan via sektionscheferna till
förvaltningens ledningsgrupp för ev. åtgärder.
Under året har en medarbetarenkät genomförts för deltidsanställd personal. Denna
har återkopplats på platschefsmöte under hösten. Platscheferna rapporterar resultatet
till medarbetarna på respektive deltidsstyrka. Resultatet från medarbetarenkäten visar
mestadels positiva svar. Målsättningen är att genomföra medarbetarenkät för
deltidspersonalen vartannat år.
Bernt Gunnarsson, Tommy Kruth och Anders Löfgren som pensionerades under 2014 och som tillsammans
arbetat mer än 120 år på räddningstjänsten. Räddningschef Bengt Martinsson sitter längst till vänster.
89
Bilaga 6
Fordon och utrustning
Fordon
Jönköping
Nr.
Rakel-nr
Bilnr.
Fordonslag
Märke
Årsm. Tank liter
101
102
103
104
105
106
107
108
109
110
111
112
113
114
116
117
118
121
122
126
128
129
158
168
187
188
198
880
PB 01
PB 02
243-1010
243-1050
243-1020
243-1030
243-1040
243-1067
AFE 900
AER 767
OSP 274
DPF 870
UJR 930
HTG 025
LCP243
CGL684
NKJ 055
SWO 772
CSZ 834
HEA 530
JMR 282
TCY 778
LKR 213
RCG351
GDT 210
RGE 880
SOW 421
SSF 537
GOD 916
MKC 797
XGW 956
AAN 411
GMD 827
AXM 034
LHN 899
TYA 011
NLF 223
OTA 949
Kombibil
Terrängbil
Släckbil
Maskinstege
Tankbil
Lastväxlare
Besiktningsbil
Jourbil, IL
Servicebil
Depåfordon
Släckbil
Persontrp.
Kombibil
Hävare
Lastväxl.
Besiktningsbil
Jourbil, BI
Kombil
Bandvagn
Besiktningsbil
Besiktningsbil
Trp.fordon
Besiktningsbil
Besiktningsbil
Besiktningsbil
Besiktningsbil
Besiktningsbil
Sambandsfordon
Besiktningsbil
Besiktningsbil
Scania P400 4x2
Unimog U1300L
Volvo FL614 4x2
Scania P360 4x2
Volvo FM9 4x2
Volvo FL 4x2
VW Polo, miljöklassad
Volvo XC70
VW Caddy
Iveco EuroCargo
Scania P400 4x2
VW Caravelle
Scania P93 4x2
Scania P380
Volvo FL 4x2
Volvo XC70
Scania P124 4x2
Hägglund
Skoda Oktavia
Renault Espace
VW Crafter 50
Toyota Corolla Verso
Ford Focus, miljöklassad
Ford C Max, miljöklassad
Ford C Max, miljöklassad
Volvo FL 612
VW Polo miljöklassad
2009
1984
1989
2013
2003
2008
2007
2010
2010
2002
2011
2008
1994
2009
2008
2007
2007
2000
1980
2001
2007
2008
2005
2006
2007
2006
2006
2003
2007
2010
JMN 253
LKS979
Besiktningsbil
ATV
Yamaha 700cc
2011
2008
243-1080
243-1070
243-1069
243-1110
243-1170
243-1120
243-1130
243-1167
243-1180
243-1210
243-1280
243-1077
249-3080
PB 03
Pump
Lit/min Utrustning
2800+200
1000
2000+150
R H5-C/10
R 30ALV
2800
500
1800
7500+500
R 30 ALG
2500
Släckbil
Gräs- o skogsbrandsutrustning
Rökdykning & släckutrustning
Magirus 30 m
Vatten- & skumkanon
Lastväxlare
Sambandsutrustning
3000+200
R 30 2,5 APG
2800
2800+200
R 30 ALG
2500
3000+200
R 30 ALG
2800
Rökdepå m.m.
Rökdykning & släckutr. CAFS
Bronto 27 m
Lastväxlare
Sambandutrustning
Släckbil
Dubbelhytt
Sambandsutrustning
Terränghjuling
Huskvarna
Nr.
Rakel-nr
Bilnr.
Fordonslag
Märke
Årsm. Tank liter
Pump
Lit/min Utrustning
131
134
135
137
139
243-1310
243-1330
243-1340
243-1308
XDH 322
GPT 395
XYY 905
SXS 344
TJK 665
Släckbil
Maskinstege
Tankbil
FIP-bil
Lätt lastbil
Scania P380 4x2
Scania P93 4x2
Scania P340 4x2
VW Caddy 4x4
Mitsubishi L200 4X4
2005
1995
2007
2014
2002
2800+200
R 30 ALG
2800
7500+500
R 30 ALG
2500
Metz PLCIII, 30 m
Vatten- & skumkanon
Dubbelhytt 4x4
Gränna
Nr.
Rakel-nr
Bilnr.
Fordonslag
Märke
Årsm. Tank liter
Pump
Lit/min Utrustning
141
243-1410
XOK 329
Släckbil
2006
3200+200
R 30 ALG
2800
142
145
147
243-1465
243-1440
243-1408
LDA 352
DAA 666
MKZ 204
Transportfordon
Tankbil
FIP-bil
Scania P93 4x2
Mitsubishi L200
dubbelhytt
Volvo FM 10 4x2
VW Caddy 4x4
2010
1998
2014
7500+500
R 30 ALG
2800
4x4
Vatten- & skumkanon
90
Norrahammar
Nr.
Rakel-nr
Bilnr.
Fordonslag
Märke
Årsm. Tank liter
Pump
Lit/min Utrustning
151
155
156
157
243-1510
243-1540
243-1550
243-1508
TNT 772
CAF 847
EEP 604
AMX 300
Släckbil
Tankbil
Lastväxl.
FIP-bil
Scania P114 4x2
Volvo FM 10 4x2
Unimog U 1550 L 4x4
VW Caddy 4x4
2003
1998
1992
2014
R 30 2,5 APG
R 30 ALG
2800
2800
3200+200
7500+500
Vatten- & skumkanon
Joab lastväxlare
Bankeryd
Nr.
Rakel-nr
Bilnr.
Fordonslag
Märke
Årsm. Tank liter
Pump
Lit/min Utrustning
161
165
167
243-1610
243-1640
243-1308
KRJ 587
BUB 515
ONP 878
Släckbil
Tankbil
FIP-bil
Volvo FL10 4X2
Scania G93 4x2
VW Caddy 4x4
1998
1992
2014
R 30 ALG
R 30 ALG
2500
2400
3200+200
6800+500
Vatten- & skumkanon
Visingsö
Nr.
Rakel-nr
Bilnr.
Fordonslag
Märke
Årsm. Tank liter
Pump
Lit/min Utrustning
171
172
243-1710
243-1765
PLW 948
UCN 442
Släckbil
Persontrp.
Scania P93 4x2
Renault Traffic
1992
2003
R 30 ALG
1800
3200+200
Sjuktransport
Unnefors
Nr.
Rakel-nr
Bilnr.
Fordonslag
Märke
Årsm. Tank liter
Pump
Lit/min Utrustning
181
243-1810
OBF 115
Släckbil
Scania P93 4x2
1990
R 30 ALV
1800
3000+400
Ryd/Bottnaryd
Nr.
Rakel-nr
Bilnr.
Fordonslag
Märke
Årsm. Tank liter
Pump
Lit/min Utrustning
191
192
193
243-1910
243-1965
243-1920
PLM 738
THP 021
DPG 953
Kombibil
Lätt lastbil
Släckbil
Scania P93 4x2
Mitsubishi L200 4X4
Scania P93 4x2
1992
2002
1991
2800+200
R 30 ALG
2500
3000+400
R 30 ALG
2500
Dubbelhytt 4x4
Efterfordon
Jönköping
Registreringsnummer
Fordonslag
Fabrikat
AAA 111
AAA 112
AAA 113
AAA 114
AAA 121
AAA 141
AAA 142
AAA 143
RB124
AAA 172
OOD 237
PKL 753
RZS 658
JAB 856
RZS 652
FUS 891
KKP 214
GRT 847
BND 030
Tung räddning
Restvärdescontainer
Miljöcontainer
Lastflak
Motorspruta
Lättskumkärra
Kolsyrekärra
Pulverkärra Tempus
Båt
Båt Buster
Båttrailer
Båttrailer
Utbildningsvagn
Utbildningsvagn
Utbildningsvagn
Reserv
Reserv
Skogsbrand
Motorspruta
Floby
Floby
Floby
Floby
WR 27
91
Kbv
Trailergruppen
Siringe
Trailergruppen
Tranell
Fox III
Huskvarna
Gränna
Norrahammar
Bankeryd
Visingsö
Unnefors
Ryd/Bottnaryd
Reservelverk
Registreringsnummer
Fordonslag
Fabrikat
AAA 371
Båt Buster
NRU 368
Båttrailer
EEK 959
Motorspruta
Fox III
Registreringsnummer
Fordonslag
Fabrikat
TDF 022
Motorspruta
Fox II
AAA 471
Båt Buster
TXW 220
Båttrailer
AAA 422
Motorspruta
A - 900 Bunn
Registreringsnummer
Fordonslag
Fabrikat
AAA 511
Slangcontainer
Bankeryds Flak
AAA 512
Katastrofcontainer
Bankeryds Flak
AAA 521
Motorspruta
WR 27
AAA 522
Motorspruta
WR 27
AAA 571
Båt Buster
RYT 928
Båttrailer
Registreringsnummer
Fordonslag
Fabrikat
Fox III
BND 024
Motorspruta
AAA 671
Båt Buster
AHP 139
Båttrailer
Registreringsnummer
Fordonslag
Fabrikat
RPM 988
Motorspruta
Fox II
RPM 985
Motorspruta
Fox II
AAA 771
Båt, Buster
FNG 776
Båtkärra
JAF 667
Materielkärra
Registreringsnummer
Fordonslag
Fabrikat
Fox II
TCK 244
Motorspruta
JAB 720
El-kärra
Registreringsnummer
Fordonslag
Fabrikat
TFC 895
Motorspruta
Fox II
RPN 463
Motorspruta
Fox II
AAA 971
Båt Buster
RJT 898
Båttrailer
Antal
Effekt
5 st
12 kVA
4 st
75 kVA
6 st
80 kVA
92
00
Del av räddningstjänstens materiel: Andningsskydd och slangar
93
Övrig utrustning
Radioutrustning
Basstationer
Larmsändare
SRA C 502 A
4
Ericsson Aurora
7
Personsökare
Contal
14
Swissphone, digitala
170
Minicall
Mobila stationer
Bärbar analog radio
SRA 602
8
Ericsson Aurora
34
SRA B 96/A
14
Telefoner m.m.
40
Mobiltelefoner
56
VHF
4
Rakel
SRG 3900
25
STP 8000
67
SRB 8000
9
Räddningsmateriel
Brandslang
Handbrandsläckare
Storlek
Antal meter
Typ (kg)
38 mm
ca 7 200
Kolsyra
Antal
42 mm
ca 16 200
Skum (9-10)
63 mm
ca 6 400
Pulver (2)
76
120
2
76 mm
ca 15 500
Pulver (6)
86
110 mm
ca 1 500
Pulver (12)
68
Totalt
ca 53 100
Pulver (300)
Station
Andningsskydd
Tryckluftsapparat
1
Totalt
344
Rökdykarradio
Revitox
P.A.S.S.
Kemdräkt
12
Reservluftsbehållare
Lätt
Stål
Jönköping
40
46
34
30
4
15
Huskvarna
9
5
4
8
1
3
Gränna
7
5
2
6
1
3
Norrahammar
11
5
6
6
1
3
Bankeryd
8
5
3
6
1
3
Visingsö
5
4
1
4
1
3
Unnefors
5
4
1
4
1
3
Ryd/Bottnaryd
9
8
2
9
2
6
Depån
49
73
45
5
3
6
Totalt
143
155
98
78
15
45
Körsträckor och drivmedel
Körsträckor och
Drivmedel
Körsträckor (km)
2013
2014
361 193
365 122
Diesel (lit)
70 980
64 619
Bensin (lit)
2 933
3 423
E85 (lit)
2 905
2 348
94
3
15
Bilaga 7
Räddningstjänståret i siffror 2014
Under 2014 inträffade 2 578 händelser i vår kommun dit räddningskår kallades.
Räknar man med händelser i annan kommun dit vi larmats blir summan 2 786
händelser. Vid flera tillfällen har flera stationer kallats till samma händelser, i
huvudsak styrkan i Jönköping som förstärkt deltidsstation, vilket innebär att det
totala antalet utryckningar från brandstationer i kommunen blir 2 911.
Händelser per år 1999-2014, egen och annan kommun
Händelser per typ och år, 1999-2014
95
Händelser per typ och år, 2008-2014
2008
2009
2010
2011
2012
2013
2014
Brand i byggnad
150
190
183
144
158
172
155
Brand ej i byggnad
190
206
174
175
119
146
161
Trafikolycka
306
352
434
391
411
363
373
84
105
87
95
101
112
94
Övriga larm
187
148
218
196
214
174
191
Automatlarm, ej brand
555
580
612
609
590
588
637
Sjukvårdslarm
198
234
283
349
400
451
475
Övrigt
366
361
485
406
426
516
500
Händelser per räddningsstyrka och år, 2008-2014
2008
2009
2010
2011
2012
2013
2014
Jönköping
1424
1545
1763
1698
1694
1637
1610
Huskvarna
161
235
261
238
277
243
329
Gränna
203
224
291
295
300
327
338
Norrahammar
215
193
237
202
219
236
209
Bankeryd
92
106
100
103
104
115
111
Visingsö
121
109
136
150
157
155
171
Unnefors
21
17
20
16
25
25
11
Ryd/Bottnaryd
95
105
92
115
121
141
132
Händelser per zon och år, 2008-2014
2008
2009
2010
2011
2012
2013
2014
Jönköping
992
1029
1164
1136
1115
1210
1186
Axamo
25
41
47
16
7
5
7
Huskvarna
316
375
402
357
410
374
470
Gränna
196
216
283
287
293
312
312
Norrahammar
207
192
238
193
214
228
210
Bankeryd
70
86
87
90
86
78
86
Visingsö
120
109
136
148
154
155
171
Unnefors
11
10
7
13
20
25
17
Ryd/Bottnaryd
79
93
75
96
99
108
106
Avtalszon
9
6
8
16
7
9
12
Annans avtalszon
14
15
19
7
14
22
21
Annan kommun
190
220
196
158
204
190
172
RCB
17
20
27
17
23
22
16
Kortfattad analys av insatser 2014
Siffrorna nedan anger händelser i Jönköpings kommun. Föregående års siffror
presenteras inom parentes.
Bränder 316 (318)
Under 2014 larmades räddningstjänsten till 316 (318) bränder i vår kommun. Av
bränderna var 155 (172) bränder i byggnad och 161 (146) är rubricerade som ”i det
fria”, t.ex. gräs-, bil- och containerbränder.
96
Bränder per år, 1999-2014
Bostäder står för 55% (56%) av alla bränder i byggnad, vilket är i stort sett samma
andel som förra året. De vanligaste brandorsakerna i byggnader är tekniskt fel, glömd
spis, anlagd brand och värmeöverföring. Ingen (1) person omkom till följd av brand i
kommunen under året.
Var släcktes branden?
I startföremålet
I startrummet
I startbrandcellen
I startbyggnaden
Till annan byggnad
TOTALT
Var branden släcktes
Släckt/självslocknad
83 (78)
5 (7)
0 (0)
0 (0)
0 (0)
88 (85)
Endast rök
16 (23)
2 (1)
0 (0)
0 (0)
0 (0)
18 (24)
Startföremål
Brandens
omfattning vid
framkomst
14 (18)
6 (1)
0 (2)
2 (2)
0 (0)
20 (23)
Ett rum
0 (0)
17 (20)
1 (3)
3 (2)
0 (0)
21 (23)
Flera rum
0 (0)
0 (0)
2 (7)
4 (7)
0 (0)
6 (14)
Flera bandceller
0 (0)
0 (0)
0 (0)
1 (0)
0 (1)
1 (1)
113 (119)
30 (29)
3 (12)
8 (11)
0 (1)
154 (172)
TOTALT
Tabellen ovan redovisar var branden släcktes (i kolumnerna) och hur stor brandens
omfattning var vid räddningstjänstens framkomst (i raderna). Tabellen visar att 88
(85) av bränderna var släckta vid vår framkost och vid 18 (24) tillfällen var det endast
rökutveckling. Av de återstående var 20 (23) endast brand i startföremålet och 21 (23)
var brand i ett rum. Vid 6 (14) av bränderna brann det i flera rum och vid 0 (1)
tillfällen i flera brandceller.
97
113 (119) bränder släcktes i startföremålet, 30 (29) i startrummet och i 11 (24) fall
var det brand utanför startrummet.
4 (2) personer har, enligt insatsrapporten, livräddats vid rökdykning i samband med
brand. Av räddningstjänstens åtgärder i samband med brand kan bl.a. 35 (40)
rökdykningar, 7 (15) dörrforceringar och 33 (61) brandgasventilationer konstateras.
Automatiska brandlarm har larmat vid 39 (36) gånger vid brand. Det innebär att
5,8% (5,8%) av larmen från automatiska brandlarm beror på brand.
Analys
Det har länge varit en trend att fler och fler bränder är släckta vid räddningstjänstens
framkomst. Det kan vara en följd av att den enskildas förmåga att själva hantera
bränder ökat i takt med att fler och fler får återkommande brandskyddsutbildning i
kommunen. Cirka 10% av kommuninvånarna utbildas per år.
Automatlarm, ej brand 637 (588)
Antalet anslutna anläggningar har ökat till 708 (684) stycken.
Automatlarm ej brand/gas per år, 1999-2014 samt antal larm per 100 larmanläggningar per år, 2005-2014
Kvoten fellarm per anläggning blir 0,90 (0,86) vilket är en något högre siffra en förra
året. Dock har vi en fortsatt sjunkande trend nedåt. I de fall orsaken till de onödiga
larmen kunnat konstateras är rök från matlagning det vanligaste och har inträffat 135
(117) gånger. De direkta tekniska felen har en fortsatt minskande trend.
Analys
Det förefaller som om ”rök från matlagning” är den absolut vanligaste enskilda
orsaken till felaktiga larm. Trenden med antalet felaktiga larm per anläggning nådde
sin lägsta notering någonsin 2013. År 2014 finns det en liten ökning, dock går trenden
fortfarande nedåt. Detta visar återigen på att ett aktivt arbete med
larmanläggningsägarna medför att det i många verksamheter kan erbjudas en
möjlighet till tidig varseblivning av en brand och skadeutvecklingsbrytande arbete.
Detta utan att räddningstjänstens organisation nämnvärt belastas. Det är inte orimligt
att en inkopplad larmanläggning felindikerar mindre än en gång per år, särskilt mot
bakgrund av att flera larmanläggningar är installerade i tekniskt komplicerade
verksamheter.
98
Trafikolyckor 373 (363)
Totalt omkom 0 (3) personer och 295 (249) skadades vid trafikolyckorna som totalt
var 373 (363) till antalet.
Trafikolyckor per år, 1999-2014
Losstagning förekom vid 20 (18) insatser där personer togs loss ur fordon av
räddningstjänsten. 13 (13) av dessa losstagningar skedde med losstagningsverktyg,
resterande med muskelkraft eller enkla verktyg. För säkring mot brand användes
oftast handbrandsläckare 156 (170) och skumutläggning 0 (1) gånger.
Trafikdirigering som normalt är polisens uppgift men som räddningstjänsten utför
enligt avtal med polisen uppges ha skett 272 (234) gånger.
Analys
Konsekvenserna av trafikolyckorna står allt jämt för den stora delen i jämförelse med
andra olyckstyper även om det kan påvisas en minskande trend sedan några år
tillbaka. Förändrade rutiner gör att räddningstjänsten utför insats på fler händelser än
tidigare, även mindre trafikolyckor. Insatserna i samband med trafikolyckor är oftast
relativt enkla, men riktigt komplicerade fall förekommer där personalens
specialistkompetens nyttjas väl. Ökande risker för räddningspersonal på hårt
trafikerade vägar konstateras även under detta år men metod- och teknikutveckling
pågår för att minska dessa risker.
Övrig räddning 285 (286)
5 (3) insatser har skett i samband med drunkningstillbud i kommunen, 0 (0) person
omkom. 4 (4) uppdrag har varit klassade som sjöräddning och 0 (0) som
miljöräddningstjänst i Vättern.
99
Utsläpp av farligt ämne 94 (112) har i huvudsak varit mindre spill av drivmedel och
olja. Antalet vattenskador var 42 (51). 1 (10) av dessa rörde översvämning av
vattendrag. Stormskador ökade till 5 (4).
Räddningstjänsten har vid totalt 48 (49) tillfällen larmats till suicidförsök i
kommunen. Antalet händelser som klassificerats som något annat än de i
statistikunderlagets fördefinierade grupper har ökat till 42 (25).
Analys
Händelser dit räddningstjänsten larmas av annan orsak än de traditionella uppgifterna
fortsätter att utgöra en stor andel av räddningstjänstens totala antal uppdrag. Det som
hamnar utanför de i statistikmaterialet fördefinierade klassificeringsgrupperna handlar
om olika former av undersökningar och mindre tillbud. Insatserna vid suicidförsök är
en frukt av det utvecklingsarbete kring parallellansvar mellan samhällets olika
aktörer. Dessa insatser uppfattas ofta som mycket värdefulla för såväl de drabbade
som räddningstjänstens personal.
Störning och Övrigt 500 (517)
Vid totalt 214 (226) tillfällen har räddningstjänsten larmats utan att en olycka eller
brand har inträffat. Av dessa har uppsåtligt falsklarm skett 0 (3) gånger och vid 214
(223) tillfällen har någon form av missuppfattning av situationen medfört larm.
Antal händelser per år
Antalet sjukvårdslarm uppgick till 475 (451), 104 (103) av dessa gällde den särskilda
larmplanen vid hjärtstopp. Antalet trygghetslarm var 102 (97) stycken.
Analys
Även denna kategori händelser visar att en allt större andel av räddningstjänstens
uppdrag gäller andra än de traditionella. Insatser i samverkan med landstingets
ambulansorganisation är en absolut huvuduppgift för flera av kommunens
räddningsstyrkor.
100
Anspänningstid och responstid 2014
Enhet
Median av Anspänning [min/sek]
Median av Responstid [min/sek]
243-1010 Jönköping
01:53 (01:42)
07:13 (07:01)
03:00 (2:40)
09:00 (09:19)
02:40 (02:27)
08:30 (08:35)
243-1308 Huskvarna
02:00 (01:53)
06:15 (05:41)
243-1310 Huskvarna
04:46 (04:51)
09:00 (09:45)
243-1408 Gränna
02:28 (02:15)
09:20 (09:28)
243-1410 Gränna
05:17 (04:57)
12:48 (14:12)
243-1508 Norrahammar
03:14 (02:59)
08:00 (07:58)
243-1510 Norrahammar
05:08 (05:09)
10:30 (10:41)
243-1608 Bankeryd
02:16 (02:15)
05:46 (07:04)
243-1610 Bankeryd
04:06 (04:10)
07:25 (09:34)
243-1710 Visingsö
05:30 (05:19)
08:24 (08:38)
243-1810 Unnefors
06:33 (05:49)
11:00 (16:16)
243-1910 Bottnaryd
03:36 (04:06)
13:21 (13:24)
Anspänningstider och responstider i median fördelat på primära stationsområde.2013 års siffror inom parantes.
Brand i bil på Barnarpsgatan okt-14
101
Större händelser 2014
Under 2014 inträffade få stora och omfattande händelser som krävde operativa
insatser. Antalet trafikolyckor är fortsatt många men färre än föregående år. Inga
personer omkom vid brand. En person omkom vid en flygplansolycka.
Nedan redovisas de större händelser som inträffade under 2014
Datum
Typ
Händelse
Omfattning
2014-01-26
2014-03-20
Brand i byggnad
Villabrand
1 person skadad
Brand i byggnad
Kraftig lägenhetsbrand Råslätt
16 personer skadade
2014-03-24
Brand i byggnad
Kraftig villabrand
2014-03-31
Brand i byggnad
Brand i plast och papperskvarn
2014-04-01
Brand i byggnad
Villabrand
2014-06-19
Trafikolycka
Privatflygplan välte på Vättern
1 person omkommen
2014-07-07
Brand i byggnad
Ladugårdsbrand
2 personer skadade
2014-07-27
Brand i byggnad
Brand i träindustri
2014-09-10
Brand i byggnad
Brand i träindustri
2014-09-20
Brand i byggnad
Kraftig lägenhetsbrand Råslätt
43 personer skadade
2014-10-29
Utsläpp Salpetersyra industri Bankeryd
2 personer skadade
2014-12-05
Brand i byggnad
Brand i flerbostadshus Tenhult
1 person skadad
2014-12-25
Trafikolycka
Masskrock E4, ca 15-20 bilar
9 personer skadade
2014-12-26
Brand i byggnad
Lägenhetsbrand
2 personer skadade
Flygolycka Vättern där en person omkom juni-14
102
103
104

Räddningstjänstens verksamhetsberättelse 2014

Transcription

Similar documents

Räddningstjänsten Härjedalen söker deltidsbrandmän till:

disposition=attachment;Gullberg-föreläsning 9 dec 2013.pdf

Nyhetsbrev från Räddsam och Räddningsfullmäktige 2011-04

Ëlda utomhus - Munkedals kommun

Kontroll av brandskydd i byggprocessen

Är du beredd? - Räddningstjänsten Östra Götaland

Karta kommunal räddningstjänst - Sveriges Kommuner och Landsting

Allmänhetens förväntningar på blåljusmyndigheterna