Populärvetenskaplig artikel - Byggnadsfysik

Avdelningen för byggnadsfysik
Lunds Tekniska Högskola
Tillhör TVBH-5080
Tina Georgsdottir
Carin Nygren
Lund
2014
Fuktanalys av yttervaggskonstruktioner
som ansluter till offentliga vatrum
Problematik kring byggnation av badhus och simanläggningar är idag välkänt, men liknande
offentliga miljöer kan även hittas i gym, spa-avdelningar och rum med rehabbassänger som byggs i
många hotell och äldreboende. Likheter till trots ringer inte samma varningsklocka vid byggnation
av ett hotell som vid byggnation av ett badhus. Fuktskador i klimatskärmen är några av de svåraste
och mest kostsamma skadorna att reparera, däribland ytterväggskonstruktionen. Trots diskussioner
i branschen är det få omfattande undersökningar som gjorts på ytterväggar i offentliga våtrum,
framför allt saknas undersökningar på konstruktioner i dusch- och bastumiljö.
Med hjälp av fuktberäkningsprogrammet WUFI Pro 5.3 1D finns möjligheten att i teorin undersöka
ytterväggskonstruktionerna i anslutning till bastu- och duschmiljö. Med grund i analyser av
simuleringarna ges rekommendationer om hur ytterväggskonstruktionerna ska utformas mot bastuoch duschklimat. Resultaten från simuleringarna utvärderas i M-modellen, ett analysverktyg framtaget
av Skanska, som bedömer risken för mögelpåväxt utifrån utdata från WUFI.
Tre ytterväggskonstruktioner från Skanskas standardbyggdelar har valts ut till simulering i
fuktberäkningsprogrammet WUFI:



Betongstomme med mineralull och luftat fasadsystem (tegelskalmur eller skivfasad)
Regelstomme med stenull och luftat fasadsystem (tegelskalmur eller skivfasad)
Betongstomme med puts på cellplast
M-modellen är framtagen för att analysera risk för mögelpåväxt på trämaterial, vilket inte normalt
finns i ovanstående ytterväggskonstruktioner. För att få en gedigen referens och en tydlig bild av
ytterväggarnas kondition används ändå M-modellens riskvärden som utgångspunkt för resultaten.
Slutsatserna baseras således på antagandet att smuts eller organiskt material kan finnas i
ytterväggskonstruktionerna.
I driftmiljöerna bastu och dusch simuleras de tre principiellt olika ytterväggskonstruktionerna med
total invändig uppbyggnad enligt Figur 1. För att undersöka vilken uppbyggnad som är mest
fördelaktig utifrån fuktsynpunkt simuleras sedan olika kombinationer av den presenterade
uppbyggnaden. Klimat för bastu och dusch har mätts upp i badhuset Aq-va-kul i Malmö.
Figur 1. Bastu- respektive duschuppbyggnad på befintlig ytterväggskonstruktion.
Utifrån analys av resultat från simuleringar kan ett antal rekommendationer ges om
ytterväggskonstruktioner i anslutning till bastu- och duschmiljö.
Avdelningen för byggnadsfysik
Lunds Tekniska Högskola
Lund
2014
För konstruktionen med betongstomme och luftat fasadsystem (tegelskalmur i bild) ges följade
rekommendationer. Bastuväggen bör utföras med plastfolie och bastupanel. Duschväggen bör
utformas med tätskikt som har sd-värde 100 m bakom kakelplattorna.
För konstruktionen med regelstomme och luftat fasadsystem (tegelskalmur i bild) ges följade
rekommendationer. Bastuväggen bör utföras med luftspalt och bastupanel. Duschväggen bör utformas
med tätskikt som har sd-värde 100 m bakom kakelplattorna och med en variabel ångbroms i den
befintliga ytterväggen.
För konstruktionen med betongstomme och puts på isolering ges följade rekommendationer.
Bastuväggen bör utföras med endast bastupanel. Konstruktionen kan inte rekommenderas till
duschvägg då simuleringar i WUFI inte är möjliga på grund av för stora fuktbelastningar.
För att kunna rekommendera en viss konstruktion framför en annan vid exempelvis nybyggnation, då
det finns möjlighet att välja ytterväggskonstruktion, utförs en robusthetsanalys på de fem
rekommenderade ytterväggsuppbyggnaderna. Robusthetsanalysen innehåller undersökningar på olika
ingångsparametrar i programmet WUFI, exempelvis läckage i konstruktionerna, byggfuktsmängd och
luftomsättning i luftspalten.
Avdelningen för byggnadsfysik
Lunds Tekniska Högskola
Lund
2014
Följande övergripande slutsatser kunde dras utifrån robusthetsanalys av ytterväggskonstruktionerna.
 Extrema driftmiljöer kräver erfarenhet och kunskap om dessa.
Brist på kunskap och erfarenhet är troligtvis en av de största bidragande faktorerna till varför
anläggningar med extrem driftmiljö är i så dålig kondition i dagsläget. Erfarenhetsåterföringen måste
förbättras så att det finns klara referenser vid nybyggnation.
 Extrema klimat kräver robusta konstruktioner.
Till skillnad från hållfasthetsberäkningar finns inga självklara dimensionerande lastfall för
fuktberäkningar, alla olika ingångsparametrar beror av varandra och det är svårt att veta vilken
kombination som ger det dimensionerande fallet. Följaktligen är det betydande att beräkningarna är
gjorda på säkra sidan och att konstruktionen tillåter en viss marginal.
 Bäst utifrån fuktsynpunkt är inte nödvändigtvis bäst utifrån andra aspekter.
Exempelvis kan invändig isolering inte rekommenderas i bastuväggarna. Utan isolering erhålls en
varmare konstruktion och således fuktmässigt säkrare, utifrån energisynpunkt är däremot en oisolerad
bastukonstruktion tveksam.
 Betongstomme mer robust än regelstomme.
Utifrån fuktsynpunkt visade det sig att ”betongstomme med tegelskalmur” var mer robust än
”regelstomme med tegelskalmur”. Den konstruktion som fungerade sämst ur fuktsynpunkt var
”betongstomme med puts på isolering”.
 Bygg med luftat fasadsystem.
I samtliga fall visade sig att ett luftat fasadsystem ger en bättre konstruktion utifrån fuktsynpunkt. I
robusthetsanalysen visade sig skivfasadsystemet vara bättre än tegelskalmur utifrån fuktsynpunkt.
 Ytterväggarna tål endast minimalt luftläckage.
Ytterväggskonstruktionerna visade sig inte tåla något nämnvärt läckage, lufttätheten är således
väsentlig i byggnationen av ytterväggskonstruktioner.
 Byggfukten en viktig faktor vid nybyggnation.
Effekten av byggfukt i betong och tegelskalmur kan inte försummas då ytterväggskonstruktionen
utvärderas ur fuktsynpunkt. För långa uttorkningstider kan innebära ohållbara fukttillstånd i
ytterväggarna.
Generellt visar resultaten i rapporten att ett luftat fasadsystem krävs för att konstruktionen ska fungera
i de aktuella klimaten. Bland de undersökta ytterväggskonstruktionerna fick ytterväggen med
betongstomme och luftat fasadsystem de bästa resultaten, utifrån analyserna i detta examensarbete kan
ytterväggen rekommenderas till både bastu- och duschvägg under givna förutsättningar.
Tina Georgsdottir och Carin Nygren
Avdelningen för byggnadsfysik
Lunds Tekniska Högskola, 2014