Kulturnämndens handlingar 2015-02-25

Transcription

_______________________________________________
Kulturnämndens handlingar
2015-02-25
HALMSTADS KOMMUN
KALLELSE
Kulturnämnden
2015-02-12
Sida
Box 316
301 08 Halmstad
Tfn: 035 – 13 70 04
E-post: [email protected]
Plats:
Halmstads Teater, Esaias Thorensalen
Sammanträdesdatum
2015-02-25
Tid:
13:15
Ordförande:
Sven Palmkvist
Sekreterare:
Marie Järnliden
1(3)
HALMSTADS KOMMUN
FÖREDRAGNINGSLISTA
Kulturnämnden
2015-02-12
Sida
ÄRENDEN
2(3)
Sida
1
Val av justerare
2
Godkännande av dagordning
3
Information ¤
1-17
4
KN 2014/0003
Verksamhetsberättelse 2014 ¤
18-63
5
KN 2014/0011
Verksamhetsplan med budget 2015 – 2017 ¤
64-87
6
KN 2014/0318
Granskning av kulturnämndens konsthantering ¤
88-107
7
KN 2015/0117
Kontaktdagar för kulturnämnden 2015 ¤
108-111
8
KN 2014/0355
112-117
Snöstorp 19:30 och 19:79, Snöstorpsgården, Halmstad. Se handlingarhttp://www.halmstad.se/byggabo/planerochmarkfragor/detaljplaner/aktue
lladetaljplaner/snostorp1930mfl.12368.html
9
KN 2015/0108
Harp Art Lab - Arrangemang - Internationell Ljudkonstfestival 2015
118-126
10
KN 2015/0119
Stöd till Halmstads Kvartersteater på Kulturhuset
127-157
11
KN 2015/0120
Stöd till Isildurs Bane på Kulturhuset
158-165
12
KN 2015/0118
Stöd till Konstnärernas kollektivverkstad på Kulturhuset
166-173
13
KN 2014/0309
Hallands Museiförenings diplom för god byggnadsvård 2015
174-185
14
Kurser och konferenser
186-187
2
HALMSTADS KOMMUN
FÖREDRAGNINGSLISTA
Kulturnämnden
2015-02-12
Sida
3(3)
ÄRENDEN
Sida
15
Anmälningar
188-189
16
KN 2015/0001
Redovisning av delegationsbeslut
190-192
17
Ev. tillkommande frågor
Fackliga företrädare har rätt att delta vid sammanträdespunkter utmärkta med ¤
3
3
1(1)
Information
2015-02-05
Diarienummer: KN 2015/0015
Version: 1,0
Beslutsorgan: KN
Staben/Administration och stöd
Telefon: 035-13 70 04
Informationsärenden - KN 2015-02-25
Ärendet
1.
2.
3.
4.
5.
6.
Tema – Konst- och museiverksamheten – Karolina Peterson
Redovisning – Regler för kulturstöd - enl. KN uppdrag 2015-01-28– Lena Engström
Information – Halmstads Teaterförening – Lena Engström
Information – Kultur i äldreomsorgen – Lena Engström
Redovisning – Projekt Storm – Lena Engström
Fördelning av arbetsmiljöuppgifter från nämnd till förvaltningschef – Kristina
Blomquist
7. Verksamhetsförändringar – Maria Gellert, Kristina Blomquist
8. Aktuell information från verksamheterna
1
1
3
Regler för
KULTURSTÖD
Reglerna gäller från 2014-01-01
Beslutade av kulturnämnden i Halmstads kommun 2013-10-30
1
2
3
Inledning
Förvaltningen har bedömt att förändringar i omvärlden har medfört att en översyn av nuvarande
kulturstöd behövs. Detta dokument är kulturförvaltningens förslag till nya regler.
Dagens kulturstöd är inte helt anpassat till hur kulturlivet organiseras. Strukturer förändras och
människor sluter sig samman i nya, ibland mer löst sammansatta, grupper. För att möta det
behovet måste stödsystemet både moderniseras och förenklas till en form som bättre än dagens
system är anpassat till de nya aktörernas behov och till att bred samverkan ska kunna kvarstå i
utvecklingen av Halmstads kommuns kulturliv.
Uppdraget
Efter eget initiativ har kulturförvaltningen fått kulturnämndens uppdrag att göra en översyn av de
former för kulturstöd som gäller för Halmstads kommun. De nya reglerna ska gälla från januari
2014.
Syfte
Syftet med översynen och revideringen är att kunna erbjuda ett stöd som är så flexibelt och
lättbegripligt som möjligt samtidigt som det ska vara effektivt att handlägga, godtas vid
granskning av revision och internkontroll samt kunna hanteras digitalt på ett effektivt sätt.
Metod
Förslaget till nytt stödsystem har tagits fram av en projektgrupp med en extern
projektsekreterare.
Projektets styrgrupp: förvaltningschef Kristina Blomquist och kulturförvaltningens ekonom
Maria Gellert.
Projektgrupp: Från kulturförvaltningen avdelningschef Lena Engström (projektledare),
kulturstödshandläggarna Lena Ljungberg och Annelie Abrahamsson och samt projektsekreterare
Ingrid Höglind, Höglind Kommunikation.
Till projektgruppen har ungkulturproducent Josiane Saade och ungdomscoach Frida Möller
knutits när behov funnits.
Projektgruppen har sammantaget haft 7 möten och styrgruppen 5 möten. För insamling av
synpunkter, erfarenheter och idéer har en referensgrupp hörts. Den har bestått av såväl olika
kulturarrangörer och kulturföreningar som aktiva kulturarbetare i Halmstads kommun.
På Nolltrefem har personalgruppen under senaste året arbetat fram nytt förslag till Idépeng
utefter de erfarenheter man skaffat sig vid arbetet med ungdomar som sökt nuvarande Idépeng.
Två möten har även hållits med en grupp politiker utsedda av kulturnämnden.
2
3
3
Definitioner och avgränsningar
Definition
Med begreppet kulturstöd avses kommunens möjlighet att på olika sätt stödja kulturverksamhet
som drivs av andra aktörer än kulturförvaltningen. Kulturstöd ges i första hand som ekonomiskt
stöd, men kan även innefatta mer handgripligt stöd och service som exempelvis hjälp vid
föreningsbildande, tips på samarbetspartners eller coachning av unga, 15-25 år, som söker
Idépeng via Nolltrefem.
Avgränsning
Stöd till studieförbundsverksamhet ligger utanför denna översyn av kulturstöd.
Omvärldsjämförelser
Jämförelser har gjorts med kulturstödssystemen i övriga hallandskommuner,
jämförelsekommunerna Kalmar, Karlskrona, Kristianstad och Växjö, samt Borås, Malmö,
Göteborg och Stockholm. Granskningen har visat att ungefär samma utmaningar som definierats
i Halmstads kommun återfinns i dessa kommuner. En del idéer till lösningar har värderats och
inspirerat liksom artiklar i tidskrifter och fackpress.
Specifika värden för Halmstads kommun
Halmstads kommuns värderingar bottnar främst i visionen Halmstad 2020, som betonar
Halmstads kommun som den goda hemstaden, kunskapsstaden och upplevelsestaden. Det
innebär att kulturstödet bedöms med tanke på hur det kan medverka till att målen kan nås inom
dessa områden, som alla tre berör kulturverksamheten. Inom upplevelseområdet har Halmstads
kommun som konstcentrum särskilt understrukits, inom kunskapsområdet har det fria livslånga
lärandet accentuerats och i hemstadsaspekten läggs stort fokus på verksamhet för och med unga.
Kulturstödets roll i Halmstads kommuns kulturliv
Kulturstödet är en av många faktorer för att Halmstads kommun ska kunna erbjuda halmstadbor
och besökare ett rikt kulturliv. Kulturstödet är viktigt som en resurs för föreningar, nätverk och
enskilda kulturaktörer, vars insatser utgör basen och kontinuiteten i kulturlivet. Det är också ett
viktigt redskap för ungas delaktighet och för att stödja ungas egna initiativ.
Att många människor ska vara delaktiga i Halmstads kommuns kulturliv är grundläggande och
det innebär att fler än idag bör omfattas av kulturstödet, både producenter och konsumenter. Det
är också viktigt att kulturens olika fält – oavsett finansieringsformer– ses som en helhet, där
delarna kan berika varandra.
Det är angeläget att stödja professionell kultur och konstnärlig utveckling samt
gränsöverskridande samarbeten, där exempelvis kulturformer blandas eller nya samarbeten
skapas.
Kulturen har ett stort egenvärde, men har också ett värde som en sammanhållande kraft, som
vävs in i vardagen och är en pådrivande motor i samhällsutvecklingen. Vardagens kultur och
deltagarkulturen har i detta avseende lika stor vikt som de stora evenemangens kultur.
3
4
3
Regler för kulturstöd
Kulturstöd bygger på fyra stödformer.
1. Arrangemangs- och projektstöd
Stödet kan sökas för enstaka eller en serie av kulturarrangemang, som är publika och äger rum i
Halmstads kommun.
Ansökan kan också gälla konstnärliga eller kulturella projekt som är avsedda att genomföras och
avslutas inom en given tidsram och som har engångskaraktär.
Ansökningsbeloppet kan variera från 1000 kr och uppåt. Det sökta beloppets storlek styr
handläggningstiden. Ansökan kan även beviljas som förlustgaranti och i stödet kan
subventionerad hyra beviljas för arrangemang som äger rum på Halmstads Teater.
2. Kulturarvsstöd
Genom att lära av historien får vi perspektiv på samtiden. Men kulturarvet uppstår och formas
hela tiden i ett här och nu. Nya kulturer blir succesivt en del av Halmstads kommuns kulturarv
och kulturarvet kommer i allt större utsträckning att handla om kulturell mångfald.
Både för individer och grupper är kulturarvet en resurs för att skapa identiteter, lokalt, nationellt
och globalt.
Kulturarvsstödet kan sökas av föreningar som bedriver en regelbunden verksamhet under hela
året. Föreningen ska utgöra en del i Halmstads kommuns kulturarv och verksamheten ska vara
publik och äga i rum i Halmstads kommun.
3. Flerårsstöd
För kulturverksamheter som kulturnämnden anser särskilt viktiga ur kulturstrategisk synvinkel
och som med sitt utbud skapar en bas för kulturlivet i Halmstads kommun kan kulturnämnden
göra överenskommelser om flerårsstöd. Stödet riktas i huvudsak mot det professionella
kulturlivet.
Flerårsstödets storlek kan beviljas för en period upp till tre år. Kulturföreningar som arrangerar
kulturarrangemang med professionell medverkan kan lämna intresseanmälan för flerårsstöd
löpande. Utefter behov gör Kulturnämnden ett urval och överenskommelser tecknas. Syftet är att
ge goda förutsättningar för kontinuitet och bredd i kulturutbudet samt goda
planeringsförutsättningar för båda parter.
I flerårsstödet kan subventionerad hyra beviljas för arrangemang, som äger rum på Halmstads
Teater.
4. Idépeng
Idépengen ska stödja unga människors egna idéer och initiativ inom kulturområdet och öka deras
skapande, kreativitet, inflytande och delaktighet.
Stödet ges i första hand som ekonomiskt stöd men kan också kompletteras med coachning. I de
fall då arrangemanget äger rum på Nolltrefem ges stöd också i form av fri lokal, utrustning och
teknik.
Stödet söks och handläggs av personalen på Nolltrefem som också ansvarar för ev. coachning.
4
5
3
Coachning ska ge trygghet att våga söka och genomföra ett projekt som man får stöd och hjälp
med under hela genomförandet.
Idépengen kan sökas för kulturprojekt/-arrangemang, i bred bemärkelse för alla åldrar, som är
publika och äger rum i Halmstads kommun.
Kriterier
Vad kan man söka för?
Stöd kan sökas för kulturarrangemang, kulturprojekt och kulturarvsverksamhet. Det som
ansökan avser ska ha en koppling till Halmstads kommun. Idépengen kan sökas för
kulturprojekt/-arrangemang, i bred bemärkelse för alla åldrar, som är publika och äger rum i
Halmstads kommun.
Stödgrundande är alla kostnader som hör samman med den/de aktivitet/er man söker för. Det
gäller utöver gager, arvoden och resor även kostnader för exempelvis marknadsföring, hyra för
lokal och teknik. Även användning av egna lokaler och egen utrustning för offentliga
arrangemang utgör grund för stöd.
Kulturarrangemang som återkommer år från år i samma form kan endast beviljas fortsatt stöd om
det bedöms ha stor betydelse för kulturlivet i kommunen.
Kulturstöd beviljas inte till politisk eller religiös verksamhet eller verksamhet där intäkterna är
avsedda för välgörenhet eller där aktiviteten drivs i vinstsyfte. Stöd beviljas inte heller till
verksamhet som bedrivs av andra kommunala förvaltningar/bolag eller av annan kommun och
inte till interna medlemsarrangemang eller inventarier/utrustning.
Vem kan söka?
Stöd kan sökas av såväl föreningar, organisationer och grupper som stiftelser, aktiebolag,
handelsbolag eller enskild firma. Dessutom kan enskilda personer och grupper beviljas stöd efter
särskilda överenskommelser. För föreningar gäller utöver stödformerna för kultur även vad som
sägs i ”Övergripande riktlinjer för föreningar i Halmstads kommun”.
Idépengen kan sökas av ungföreningar och organisationer där huvuddelen av medlemmarna är
mellan 15 och 25 år och bosatta i Halmstads kommun. Stödet beviljas som ett bidrag.
Idépengen kan också sökas av privatpersoner och grupper mellan 15 och 25 år, bosatta i
Halmstads kommun. Stödet beviljas då som en form av stipendium och kan sökas max två
gånger per år.
Är man under 16 år behövs medgivande från vårdnadshavare.
Ansökningstider
Stödform
Arrangemangs-och projektstöd
Ansökan
Löpande dock senast tre
veckor före arrangemangs/startdatum. För
ansökningsbelopp över ett
basbelopp gäller åtta
veckor.
Slut-/delredovisning senast
Två månader efter
arrangemangs-/slutdatum
5
6
3
Kulturarvsstöd
Sista ansökningsdag 31 jan
Föregående års verksamhet
redovisas senast 31 jan
Flerårsstöd
Intresseanmälan löpande
Årligen efter årsmöte
Idépeng
Gäller för unga, 15-25 år,
bosatta i Halmstads
kommun. Enskilda och
grupper kan söka max två
ggr per år. Ansökan görs
löpande via Nolltrefem. För
ansökningsbelopp över ett
basbelopp gäller fem-åtta
veckor före.
Två månader efter
arrangemangs-/slutdatum
Formella villkor

Utbetalning av kulturstöd sker till i ansökan angivet plus- eller bankgiro. Uppgift om
personnummer eller organisationsnummer ska anges i ansökan.

Som grundprincip gäller att halva kulturstödet betalas ut i samband med att beslut fattas
och resterande belopp efter redovisning. I särskilda fall kan kulturstödet förskotteras eller
betalas ut i sin helhet efter redovisning. Idépeng till enskilda och grupper betalas ut i
förskott som stipendium.

Sökande under 16 år behöver medgivande från vårdnadshavare för att göra ansökan om
Idépeng.

Skattelagstiftningen ska efterföljas om arvode (ersättning för arbete/tjänst) utbetalas.

Om verksamhet som beviljats stöd skjuts upp eller förändras ska kulturförvaltningen
omedelbart meddelas.

Om beviljat stöd inte används ska stödet återbetalas

Förvaltningen har rätt att begära revision av verksamhetens ekonomi.

Texten ”Med stöd av kulturnämnden i Halmstads kommun” eller Halmstads kommuns
logotype ska alltid finnas med i all extern kommunikation, exempelvis marknadsföring,
pressmeddelanden och webbinformation. För Idépengen gäller att även Nolltrefems
logotype ska vara med.

Lagar och förordningar i övrigt ska följas.
6
7
3
Bedömningsgrunder
Ansökningar bedöms vid handläggningen enligt ett antal kriterier, som sinsemellan inte är
rangordnade. Alla behöver inte finnas med varje gång och de väger olika tungt beroende på
vilket kulturstöd ansökan gäller men är likafullt vägledande för handläggarnas utlåtande.
De stöd som beviljas ska ha förankring i kulturnämndens mål och visioner. Vid bedömningen
ska strävan vara att använda kulturstödet så att halmstadborna under varje säsong får möta olika
kulturformer.
Professionell kultur och amatörverksamhet ska bedömas enligt sina respektive villkor. Det
innebär att det konstnärliga värdet är viktigast för professionell kultur och delaktigheten för
amatörkultur.
Konstnärlig kvalitet
Kreativitet och originalitet
Kompetens och erfarenhet från medverkande
Belysning av samtida frågor i ett konstnärligt perspektiv
Drivkraft och engagemang i ansökan
Långsiktigt värde för Halmstads kommuns kulturliv
Målgruppsarbete och publik räckvidd
Strävan att nå ny målgrupp
Samarbetspartner
Tillgänglighetsanpassning, såväl fysisk som psykisk
Geografisk lokalisering
Genusperspektiv
Inslag av mångkultur
Möten mellan genrer, åldrar och kulturer
Uppföljning
Effekten av kulturstödet analyseras löpande i kulturförvaltningens verksamhetsredovisning och
analysen där är en grund för kulturstödets roll i kommande planerings- och budgetarbete
7
8
3
Halmstads Teaterförening
Verksamhetsplan för 2015
januari 2015
Inriktning
Riksteatern bygger på folkrörelsegrund, arrangerar och främjar scenkonst samt äger
en Teater vilken turnerar i hela landet. Riksteatern har en väl utbyggd
arrangörsorganisation genom ca 240 lokala och regionala teaterföreningar varav en är
Halmstads Teaterförening . Föreningens medlemmar består av såväl enskilda som
organisationer. Halmstads Teaterförening bildades 1933.
Kulturnämndens överenskommelse med teaterföreningen
Mellan Halmstads kommun, kulturnämnden och Halmstads Teaterförening har
följande överenskommelse träffats:
Halmstads Teaterförening erhåller 720 000 kronor för att ge Halmstadsborna
möjlighet att få uppleva professionell scenkonst. Teaterföreningen ska erbjuda ett
varierat utbud av teater- samt dansföreställningar av hög kvalitet. En föreställning ska
ges på scen/plats utanför Halmstads tätort. Teaterföreningen har beviljats ett stöd för
2015. Kulturnämnden ger teaterföreningen ett subventionsstöd på hyran av stora
salongen på Halmstads teater. Subventionen är 22 000 kronor/hyrtillfälle.
Mål 2015
Halmstads Teaterförening ska erbjuda Halmstadsborna ett utbud av varierad och
professionell scenkonst. Repertoaren bestäms utifrån det utbud som Riksteatern,
länsteatrar, fria grupper m.fl. erbjuder. Styrelsen gör ett förslag till medlemsmöte och
alla medlemmar har möjlighet att rösta, antingen via närvaro på mötet eller via
mejl/post.
Halmstads Teaterförening är också medlem i Dansnät Sverige där Rum för Dans i
Halland bestämmer dansföreställningar i samråd med arrangörer i Halland.
Våren 2015
Vårens föreställningar som bokats av Riksteatern bestämdes den 15 oktober 2014 och
höstens föreställningar ska bokas före den 15 mars 2015. Utbudskatalogen kommer
ca 1 månad före bokningsdatumet. Det innebär kort tid att agera. Det kan finnas en
känd föreställning med kända skådespelare bland utbudet, men så är inte alltid fallet.
Utbudet är emellertid alltid av mycket hög kvalitet.
Vi har valt att boka 5 föreställningar våren 2015 och helt slopa kultursopporna med
tanke på vår begränsade ekonomi. Vår förhoppning är att vi valt rätt föreställningar
och att publiken kommer. Det är många timmar av publikarbete och marknadsföring
som ligger till grund för en hög publiksiffra.
9
3
Hösten 2015
En dansföreställning är redan bokad. Under rådande omständigheter finns det inget
utrymme för några fler bokningar inför hösten.
Genomförande och konsekvensbeskrivning
Halmstads teaterförening, anställd personal och styrelse, lade under 2014 ner ett stort
arbete med att boka och arrangera föreställningar. Dessa till stor del önskade av våra
medlemmar. Av olika anledningar så blev publiktillströmningen mindre än
budgeterat, vilket fick till följd att teaterföreningen drabbades av en stor förlust.
Våren 2015 klarar vi att finansiera under förutsättning att biljettförsäljningen blir som
budgeterat. Höstens verksamhet är mycket osäker. En dansföreställning är bokad för
hösten (detta görs ett år i förväg tillsammans med Rum för Dans). I dagsläget finns
det ingen ekonomi att boka fler föreställningar till hösten 2015.
Halmstads teaterförening har en anställd sedan 2007 på halvtid och på halvtid via
AMS, medel till 4 månaders lön måste finnas. Utan vår anställde, som har en stor
kunskap och ett stort kontaktnät, kan föreningen inte fungera. Skulle vi av
ekonomiska skäl tvingas säga upp honom finns det ingen möjlighet att Halmstads
teaterförening kan fortsätta arrangera teaterföreställningar, det arbetet kan inte utföras
av ideella krafter, av tids- och kompetensskäl.
Styrelsen
Halmstads teaterförening
10
3
Arbetsmaterial
Överenskommelse om kultur för äldre
mellan Hemvårdsförvaltningen och Kulturförvaltningen, Halmstad
Förord
Alla ska ha möjlighet att delta i kulturlivet – det är ett av målen inom såväl den kommunala, regionala
som den nationella kulturpolitiken. Många äldre kan av olika skäl ha svårt att ta del av kulturlivet och
få möjlighet till eget skapande. Ett aktivt och kulturellt rikt liv ger positiva hälsoeffekter. Ett socialt
sammanhang bidrar till en ökad känsla av välbefinnande och meningsfullhet. Aktuell hjärnforskning
visar hur kulturell verksamhet påverkar hjärnans funktioner positivt.
Bakgrund
Region Halland önskar utveckla samverkan med kommunerna genom överenskommelse om insatser,
rollfördelning, mål och medel gällande kultur för äldre. En överenskommelse är klar och godkänd av
Regionens Kultur i Halland, strategiska gruppen samt kulturchefsgruppen i november 2014. Den
innebär att regionen subventionerar sina program för äldre med 50%. För att ta del av dessa
subventioner kräver man ekonomisk motprestation samt kontaktperson för samverkan samt att det
finns lokala överenskommelser inom respektive kommun om hur kulturen används som resurs för
äldre och inom äldreomsorgen.
Denna överenskommelse är hemvårdsförvaltningens och kulturförvaltningens lokala
överenskommelse för Halmstads kommun.
Syfte

Att nå en ökad samverkan mellan alla aktörer inom Halmstad och på så vis utnyttja resurser i
form av kompetens, programutbud, lokaler och kulturutövare på ett effektivare sätt.

Att öka tillgängligheten till ett kulturutbud med god kvalitet utifrån den äldres behov och
önskemål.
Att ge möjlighet för målgruppen att i högre grad kunna vara med och påverka.

Målgrupp
Överenskommelsen riktar sig till de inom gruppen 65+ med behov av insatser i form av hemtjänst,
hemsjukvård, boende, förebyggande i kommunal eller privat regi. Företrädesvis ska resurserna riktas
mot dem som har svårt att ta sig till det allmänna utbudet.
Avgränsningar
11
3
Överenskommelsen tar inte upp ansvarsfördelning mellan Halmstads kommun och Region Halland.
Här finns ett speciellt avtal (bil1)
Definition av kultur
Med kultur i denna överenskommelse avses produktion av - och upplevelse av konstnärligt skapande
och konstnärliga uttryck som dans, teater, musik, konst och bild samt litteratur. Begreppet omfattar
professionella kulturaktörer såväl som vardagligt kulturskapande = amatörkultur.
Överenskommelsen innefattar såväl upplevelser i olika form samt eget skapande.
Kartläggning av nuläge (höst 2014)
Se bil 2
Rollfördelning i arbetet Kultur för äldre






Hemvårdsförvaltningen beslutar om genomförande av kulturinslag.
Hemvårdsförvaltningen informerar och inspirerar personalen om kulturinslag.
Hemvårdsförvaltningen verkar för att kunderna görs delaktiga och har inflytande över
kulturutbudet.
Kulturförvaltningen verkar för att det kulturutbud och den kulturverksamhet som
förvaltningen svarar för, samt stödjer i olika former, blir mer tillgänglig för
Hemvårdsförvaltningens målgrupp.
Båda förvaltningarna ansvar för kontakter med studieförbund och föreningar.
Båda förvaltningarna deltar med varsin representant i den regionala referensgruppen.
Förslag på förbättringsåtgärder







Båda ska ge möjlighet till inspiration om kultur för äldre till personalen.
Välkomna kulturutövare /arrangörer att använda hemvårdsförvaltningens lokaler i högre grad
(bil 3 lokalinventering).
Möjliggöra samarrangemang utifrån kulturförvaltningens ordinarie kulturutbud.
Skapa förutsättningar för målgruppens delaktighet och inflytande.
Fortsatta dialogmöten mellan förvaltningarna i syfte att hålla överenskommelsen levande och
uppföljning av planen.
Gemensamma marknadsföringsinsatser.
Samverka och skapa rollfördelning mellan Hallands bildningsförbund och Halmstads
kommun.
Genomförande
Åtgärderna ska succesivt inarbetas i resp förvaltnings verksamhetsplan, implementeras i
verksamheterna samt följas upp i verksamhetsredovisningarna.
12
3
Uppföljning
Överenskommelsen ska följas upp och vid behov revideras. Nyreviderad plan ska tas senast 2016 03
30.
Följa upp och utveckla samarbetet mellan hemvårdsförvaltningen, kulturförvaltningen och Region
Halland.
Beskriva genomförda åtgärder för att inspirera personalen.
Nyckeltal
I resp förvaltning redovisas:
Andel nöjda/mycket nöjda kunder med social samvaro och aktiviteter i särskilt boende ska öka från 60
% till 65 %.
Överenskommelsens giltighet
Överenskommelsen mellan kulturförvaltningen och hemvårdsförvaltningen gäller tills vidare men med
revidering senast 2016 03 30. Därefter görs en översyn vartannat år eller tätare vid behov.
2015 xx xx
2015 xx xx
Lisbet Svensson
Kristina Blomquist
Förvaltningschef Hemvårdsförvaltningen
Förvaltningschef Kulturavdelningen
13
3
Big Fat Brass på rådhustrappan
INFORMATION – kulturnämnden 20150225
Bakgrund
Kulturförvaltningen fick i uppdrag 2013-11-27 att själva eller med hjälp av utomstående
tillgängliggöra utbudet av klassisk musik. Syftet var att öka utbudet och göra klassisk musik tillgänglig och intressant för nya publikgrupper. Uppdraget skulle genomföras under verksamhetsåret 2014 (kn 2014/0301)
Utvärdering STORM - en kammarmusikalisk resa
Syfte
Kulturnämnden gav kulturförvaltningen i uppdrag att skapa en konsertserie utifrån temat kammarmusik. Den
kom att få namnet ”STORM – en kammarmusikalisk resa” och genomfördes under 2014 i samarbete med Kultur
i Halland och Hallands Konstmuseum.
Syftet var att presentera kammarmusik på nya platser, men också att försöka få in ett ung-perspektiv, och
förhoppningsvis locka en ny publik. Det bestämdes att det skulle hållas konserter vid sammanlagt sex tillfällen
(onsdagar), dels en gratis konsert som en del av Stadsbibliotekets väl etablerade lunchmusik på Nissanscenen,
dels en kvällskonsert på Hallands Konstmuseum, där samma huvudakt som på lunchkonserten skulle hålla en
längre konsert och dessutom kompletteras av en yngre första akt med lokal anknytning.
Vi valde att göra en vid tolkning av ordet kammarmusik, utifrån själva formaten, musik för den lilla kammaren.
Det gav också en trevlig en variation på akterna.
Utöver dessa sex tillfällen skulle kulturförvaltningen under sommaren ordna ytterligare en konsert, som var
planerad till Rotundanscenen i Norre katts park.
14
3
Måluppfyllnad
Samtliga av lunchkonserterna på Stadsbiblioteket var välbesökta, det var lite mindre folk på Hallands Konstmuseum, där de flesta av konserterna hölls i caféet. Vi har funderat på om anledningen var tiden, (18.30 på kvällen), platsen (ännu ej etablerad för denna typ av konserter) eller att det till skillnad från lunchkonserten kostade
pengar (100 kr ord./50 kr studerande, kulturskolans elever gratis).
Ungdomar från Dramalogen stod för ungperspektivet. Dels fungerade de som konferencier och dels bokade de
in de yngre musikerna till kvällskonserterna. De upplevde det som svårt att hitta musiker med Halmstadsanknytning som riktigt passade in i temat. Till någon av kvällskonserterna kom mycket publik och många ungdomar, så
delvis lyckades vi nå en ny och yngre publik.
Aktiviteter
5 februari – Operaimprovisatörerna +Trio Jag
Till lunchkonserten kom 110 personer, till kvällskonserten 16 betalande.
5 mars – Hallin Fine Arts Ensemble + Fågelle (Klara Andersson)
2 april – Gothenburg Combo + Essens Balans (John Anderberg m fl)
12 juli (lördag) – Big Fat Brass
Big Fat Brass spelade ett antal minikonserter på flera platser i stan, med start vid Stora Torg och avslutning i
Norre katts park. På bilden nedan har de stannat till vid på Nissastrand.
Vi beräknar att ca 200 personer kom och lyssnade. Fick väldigt många positiva kommentarer. Evenemanget var
ett samarrangemang mellan kulturförvaltningen och Kultur i Halland.
3 september – Kungliga Filharmonikernas hornkvartett + Duo Funda
Till lunchkonserten kom 108, till kvällskonserten 10 betalande.
1 oktober – Zimba Marimba Band
Den planerade förstakten på kvällskonserten med Martin Sjöborg och Sara Carlsson blev inställd pga sjukdom.
5 november – Air Flatterie +Bam d´Fruit
6 december – Iskonsert med Terje Isungset
Den sista konserten i serien förlades till Rotundanscenen i Norre katts park, där ljuskonstutställningen ”Allt ljus
på Norre katt” samtidigt pågick. Norske slagverkaren Terje Isungset spelade på egenhändigt tillverkade instrument av is och hade med sig sångerska Lena Nymark. Ca 300 personer kom och upplevde detta. Många positiva
kommentarer. Ett samarrangemang mellan kulturförvaltningen och föreningen Kulturverket.
15
3
16
3
17
4
1(2)
Tjänsteskrivelse
2015-01-20
Version: 1,0
Beslutsorgan: Kulturnämnden
Enhet: Kulturförvaltningens stab
Maria Gellert
Telefon: 035 – 13 71 78
Verksamhetsberättelse 2014
Förslag till beslut
1. Kulturnämnden beslutar att fastställa Verksamhetsberättelse 2014.
Sammanfattning
Enligt anvisningar från Stadskontoret åligger det varje förvaltning att lämna in
verksamhetsberättelse för det gångna året. Rapportering till Stadskontoret sker via
klarmarkering i verksamhetssystemet Stratsys senast 2015-03-05.
Verksamhetsberättelsen täcker in viktiga händelser ur nämndens perspektiv det gångna
året, samt personalredovisning, ekonomisk redovisning och verksamhetsredovisning.
Handläggaren har handlagt ärendet i samråd med förvaltningens chefer och stab.
Förvaltningen föreslår att nämnden fastställer Verksamhetsberättelse 2014, som
redovisas som bilaga 1.
Ärendet
Uppdrag
Enligt anvisningar från stadskontoret ska en verksamhetsberättelse för nämndens
verksamhet år 2014 i sin helhet vara klar senast 2015-03-05. Verksamhetsberättelsen
bör dels täcka in viktiga händelser ur nämndens perspektiv det gångna året.
Förvaltningarna har fått möjligheten att anpassa verksamhetsberättelsen avseende
innehåll och utseende.
1
18
4
Bakgrund
Verksamhetsberättelsen är ett sätt att återkoppla till den verksamhetsplan som legat till
grund för verksamhetens arbete under 2014.
I samband med bokslutsarbetet i januari gjordes en inrapportering av det ekonomiska
bokslutet, nyckeltal, aktiviteter och måluppfyllnad, som skickades in till stadskontoret
2015-01-14. Uppföljning av 2014 års internkontrollplan, viktiga händelser och
personalredovisning inrapporterades till stadskontoret 2015-01-31. Inskickat material
används nu i arbetet med den kommunövergripande årsredovisningen.
Verksamhetsberättelsen väver samman nämndens verksamhets- och målredovisning,
personalredovisning, ekonomiska bokslut, nyckeltal och rapportering av viktiga
händelser ur nämndens perspektiv för det gångna året.
Analys, förslag och motivering
Målredovisningen visar på att nämndens verksamheter uppfyllt 13 av de 16 mål som
återfinns i Verksamhetsplan 2014-2016. Verksamhetens måluppfyllelse bedöms som
god och medborgarna har erbjudits en mängd aktiviteter under det gångna året.
Verksamhetsberättelsen i sin helhet redovisas som bilaga 1.
Konsekvenser
De mål som ännu inte blivit klarmarkerade ämnar förvaltningen att arbeta vidare med
under planperioden.
Ärendets beredning
Inom kommunen
Handläggaren har handlagt ärendet i samråd med förvaltningens chefer och stab.
Fackliga organisationer
Information har skett i förvaltningens SAM-verkan 2015-02-10. Ärendet faller inte
inom ramen för MBL förhandling.
Lista över bilagor
1. Verksamhetsberättelse 2014
För Kulturförvaltningen
Kristina Blomquist
Förvaltningschef
Maria Gellert
Enhetschef
2
19
4
Kulturnämnden
20
4
1 Inledning
Kulturnämnden
Kulturnämnden har under 2014 haft nio sammanträden och bestått av följande:
Ordförande:
Lena Ekman (M)
Vice ordförande:
Eva-Marie Paulsson (S)
Ledamöter:
Jane Thorell (M)
Bertil Nilsson (S)
Dan Öjvind Gasstorp (C)
Anna Ohlsson (S)
Tommy Lundkvist (FP)
Nils Werner (MP)
Richard Kompass (S)
Ersättare:
Joakim Rask (M)
Homa Ebtedaei (S)
Josefin Hallenborg (FP)
Carina Rosshed Renkert (V)
Annette Nordén (KD)
Kulturnämnden, Verksamhetsberättelse 2014
21
2(44)
4
2 Organisation
Kulturnämndens verksamheter berikar människors liv genom folkbibliotek, fritidsverksamhet,
medborgarservice, samt konst- och kulturverksamhet. Verksamheterna ansvarar också för stöd
och bidrag till kulturföreningar och studieförbund, samt kommunens konsumentrådgivning,
budget- och skuldrådgivning och energi- och klimatrådgivning.
På kulturförvaltningen arbetar cirka 130 tillsvidareanställda, fördelat på 72 procent kvinnor och
28 procent män. Organisatoriskt är förvaltningen uppdelad på fyra avdelningar och en stab.
22
3(44)
4
3 Viktiga händelser 2014
Kulturen spelar roll
Under året har kulturnämnden lyft fram och betonat betydelsen av kulturen, om hur kulturen
spelar roll för hemstaden, kunskapsstaden och upplevelsestaden.
Kulturnämndens verksamheter arbetar med ett brett kulturbegrepp. Denna omfattar flera
dimensioner, den estetiska, sociologiska, samt materiella och immateriella.
Under viktiga händelser lyfts fram några exempel på den mångfald av händelser som visat på
hur kulturen spelat roll under år 2014.
Tema Kultur i kommunstyrelsen
Under 2014 valdes Morgondagens kultur som tematiskt arbetsområde för kommunstyrelsen.
Temaåret avsåg att ge kommunstyrelsen förutsättningar i det kommunövergripande strategiska
arbetet för kultur.
Kommunstyrelsen träffades vid sju olika tillfällen med kulturtema. Förutom att det fokuserade
arbetet har gett kommunstyrelsen en gemensam kunskap och ökad förståelse, har en slutrapport
med ett antal beslut tagits i kommunstyrelsen i slutet av året.
Årets dröm-projekt
11-åriga Leo deltog i en workshop, som kulturförvaltningen och HFAB anordnade på Vallåsdagen i slutet på augusti. Barn blev ombedda att bygga sitt dröm-Vallås med hjälp av olika
material. Till sin hjälp hade de konstnären Robert Haïs. Det blev massor av visioner –
restauranger, ett museum, swimmingpooler, parker och så var det Leo som byggde en
lekskulptur. Barnens konstverk blev en utställning och vid invigningen bjöds alla barnen in med
deras familjer. Ett flertal politiker medverkade också. Där fick Leo besked om att kommunen
tänker bygga hans lekskulptur på Vallås. På riktigt. Han blev nog lite chockad, men oerhört
stolt. Vid en intervju med honom, i samband med beskedet, frågades om han skulle bli konstnär
när han blir stor. - ”Nej, jag ska bli skulptör", löd svaret blixtsnabbt. Heja Leo!
23
4(44)
4
Språkcafé
Under våren 2014 startades språkcaféer på stadsbiblioteket. Under året har det inneburit 20
träffar, med varierande antal deltagare från 12 till som mest 57 personer, allt som allt över året
203 kvinnor och 354 män. De allra flesta har varit nyanlända flyktingar från Syrien, Eritrea och
Somalia men även invandrare som bott i Sverige i flera år har kommit för att träna på att prata
svenska över en kopp fika under trevliga former.
Det viktiga har varit samtalet och kontakterna som skapats. Ett 20-tal svenskspråkiga frivilliga
har hjälpt till att sköta samtalen i mindre grupper. Studieförbunden Medborgarskolan och
Vuxenskolan har varit samarbetspartners. Många positiva responser har kommit in och
efterfrågan på nya träffar är stor.
Kapprumsbibliotek
Numera kan föräldrar och barn låna med sig bilderböcker hem från förskolan på ca 40
avdelningar på drygt 20 förskolor i kommunen. I samarbete med Kärnhusets specialpedagoger
och logopeder har bibliotekarier drivit ett projekt ”Läs för mig!” där både föräldrar och
pedagoger medvetandegörs och fortbildas i betydelsen av att läsa högt för barnen och att
samtala om det man läser.
Böcker i kapprummet är en del i detta projekt vilket inspirerar barn och föräldrar till nya
läsäventyr. Flera pedagoger vittnar om de trevliga samtal som numera uppstår vid hämtning och
lämning om läsupplevelser man haft i hemmet. Verksamheten bygger på en överenskommelse
mellan bibliotek och förskoleavdelning där förskolan betalar en summa så att biblioteken kan
förstärka sitt bestånd av bilderböcker för att utbudet ska vara fräscht och aktuellt. Ytterligare en
positiv effekt är att barn och föräldrar med annat modersmål än svenska har upptäckt att det
finns böcker på det egna modersmålet.
24
5(44)
4
Kulturnatt
För tolfte gången arrangerades Kulturnatt, denna gång med tema delaktighet och närproducerat.
Tiotusentals kommuninvånare njöt och tog del av kulturens alla uttryck i den ljumma
septemberkvällen. Under nio timmar kunde besökarna välja mellan över 250 kulturprogram för
barn och vuxna på gator och torg, i parker, på scener inne och ute - ja överallt.
Allt är möjligt
Projektet " Allt är möjligt" genomfördes i Oskarström via projektmedel från Ökade livschanser.
Syftet var att arbeta med kultur i allmänhet och drama och teater i synnerhet för att skapa
gemenskap, stärka identitet och individ, framförallt bland de unga på orten. Arbetet byggde på
strukturella metoder och utifrån platsens styrka och särart för att skapa hållbarhet, stärka
Oskarström och samtidigt få resultat på individnivå.
Införstådda i att långsiktighet och att jobba underifrån med rekrytering, förankring och
nätverkande, skulle vara förutsättning för att lyckas. Arbetet visade sig dock vara långt svårare
än vad som hade bedömts. Erfarenheterna visade på att det tar långt mer än ett år att skapa
förtroende och väcka lust för kulturen och att det är svårt att arbeta så exkluderande avseende
ålder och tema, med inriktning drama.
Några av de största vinsterna med projektet blev faktiskt de möten som skapades över
generationsgränserna. Under arbetet gång nåddes ca. 200 unga och goda kontakter har skapats
med lokala föreningar och engagerade personer för ett fortsatt engagemang.
25
6(44)
4
Konsten lyste upp parken
När mörkret är som djupast bjöd kulturförvaltningen tusentals kommuninvånare på ljus, värme
och upplevelser i Norre Katts park på skyltsöndagen den 30 november.
Ljuskonstutställningen ”Allt ljus på Norre Katt”, som hade vernissage den 30 november,
avslutades med en mycket uppskattad iskonsert på Café Rotundan den 6 december.
Sex konstnärer från Halmstad deltog med sina verk och den stora uppskattningen av
arrangemanget borgar för att ljusfesten har kommit till Halmstad för att stanna.
Kulturen spelar roll !!!
26
7(44)
4
4 Målredovisning - verksamhetsmål utifrån
kommunfullmäktiges mål
4.1 Målområde: Demokrati och dialog
4.1.1
Kommuninvånarna ska vara nöjda med kommunens information
(konkretiserat mål).
Mätetal
Målvärde
Utfall
Andel halmstadbor (18-74 år)
som känner till Konsument
Halmstads verksamheter
25 %
32 %
som känner till
konsumentrådgivningens
verksamhet
70 %
68 %
som känner till budget- och
skuldrådgivningens verksamhet
40 %
43 %
som känner till
energirådgivningens verksamhet
50 %
23 %
4.1.1.1
Halmstadborna ska vara nöjda med informationen om kulturförvaltningens
verksamheter.
Tredje mätningen av halmstadbornas kännedom om Konsument Halmstad visar att var tredje
tillfrågad känner till Konsument Halmstad som enhet/varumärke. Desto fler är det som känner
till att kommunen erbjuder de olika formerna av rådgivning. Energirådgivningen är den minst
frekventa verksamheten, som vänder sig till privatpersoner, varpå utfallen avseende kännedom
har varierat under den treåriga mätperioden mellan 23 och 31 procentenheter.
En av fyra känner sig inte informerade om kulturutbudet i Halmstad. 33 procent av de
tillfrågade ger betyget 4 eller 5 på frågan hur informerade de känner sig om kulturutbudet i
Halmstads kommun, på en femgradig skala. Ett står för oinformerad och fem står för väl
informerad.
2014 års kulturundersökning visade en minskning av antal personer som känner sig nöjda med
informationen om kulturutbudet i Halmstad. En förklarande anledning kan vara att urvalet och
åldersprofilen på de intervjuade skiljer sig åt mellan undersökningstillfällena. Årets
kulturundersökning besvarades av en större andel yngre personer, bland annat från 16 år mot
tidigare 18 år, samt totalt större andel yngre. Tidigare erfarenheter har visat på att yngre
personer är svårare att nå, vilket också återspeglas i resultatet. Yngre personer har även ett annat
sätt att definiera vad som är information och ett vardagligt kommunikationsflöde.
27
8(44)
4
Mätetal
Målvärde
Utfall
50 %
33 %
som ger betyg 4 eller 5 för
nöjdhet med informationen om
kulturförvaltningens
verksamheter
(Kulturundersökning)
1 av 4 känner sig inte informerade om kulturutbudet i Halmstad. 33 procent av de tillfrågade ger
betyget 4 eller 5 på frågan hur informerade de känner sig om kulturutbudet i Halmstads
kommun på en femgradig skala där ett står för oinformerad och fem står för väl informerad.
2014 års kulturundersökning visade en minskning av antal personer som känner sig nöjda med
informationen om kulturutbudet i Halmstad. En förklarande anledning kan vara att urvalet och
åldersprofilen på de intervjuade skiljer sig åt mellan undersökningstillfällena.
Årets kulturundersökning besvarades av en större andel yngre personer. Tidigare erfarenheter
har visat på att yngre personer är svårare att nå, vilket också återspeglas i resultatet. Yngre
personer har även ett annat sätt att definiera vad som är information och ett vardagligt
kommunikationsflöde.
Aktiviteter
Senaste kommentar
Arbeta aktivt och strategiskt med
utvärderingar för att inhämta Halmstadsbornas
nöjdhet med informationen.
Fler utvärderingar görs, exempelvis i samband
med de olika arrangemangen inom biblioteken.
Ett flertal utvärderingar har skett under året. Bland
annat har konsten arbetet på att strategiskt och
kontinuerligt sätt för att få in utvärderingar efter
varje utställning. Kulturundersökningen har
genomförts på ett planerat och strukturerat sätt.
Arbeta med att kommunicera
kulturförvaltningens ”varumärke”.
Satsningar på stortavlor och information på
intranätet. Arbetet om identitet och varumärke
fortsätter.
Förvaltningen har under 2014 infört stora
samlingsannonser för att visa bredden av våra
kulturarrangemang i diverse tidningar så som
Hallandsposten, Halmstad 7 Dagar,
Kulturimperiet, stortavlor med flera.
Förtydliga och stärka kommunikationens roll i
Kulturförvaltningen.
Under våren har kommunikatörerna presenterat
intranätets nya sociala funktioner för samtliga
enheter inom förvaltningen. Detta resulterade i
grupper och samarbetsytor på intranätet.
Lansering av Facebooksida för
konsumentrådgivning och budgetrådgivning.
Konsument Halmstad har haft klassinformationer,
samt utställning vid framtidsdagarna för totalt
ca 650 avgångselever på gymnasiet. Det har även
genomförts elevträffar med åtta- och
niondeklasser i Klarasalen med aktivitet genom
mentometerknappar.
Konsument Halmstad har haft privatekonomisk
information för arbetslösa (Eductus), SFI elever
och Hemtjänstpersonal. Därutöver har information
om budget- och skuldrådgivning delgetts för
affektiva teamet, Haldahuset och
kvinnohälsovården.
Det har tagits fram en kommunikativ projektplan
som belyser behovet av att skapa en enad bild av
förvaltningen och dess arrangemang, samt stärka
kommunikationens roll i det dagliga arbetet.
28
9(44)
4
4.1.2
Kommuninvånarna ska ha möjlighet att vara delaktiga i kommunens
utveckling (konkretiserat mål).
4.1.2.1
Insatser för kunskaper och lärande i syfte att skapa möjligheter till
delaktighet.
2014 har till stor del dominerats av det båda valen till Europaparlamentet och ordinarie val till
Riksdag, Region och kommun. Kulturförvaltningen har bidragit till invånarnas lärande om de
politiska alternativen genom ett stort antal aktiviteter i form av politikerbesök, workshops,
föreläsningar och debatter. I biblioteken och på Medborgarservice har lokaler upplåtits åt
röstning.
Mätetal
Målvärde
Antal insatser för ökad digital
delaktighet
Utfall
161
Antal genomförda systematiska
brukar- och invånardeltaganden
1
Antal insatser för delaktighet
4
1
Antal insatser för ökad digital delaktighet
17
App-verkstäder och minikurser/introduktioner till internet och ny teknik, 191 besök.
133
tillfällen med Ord- och bildverkstaden, 1 650 besök
11
tillfällen släktforskarhjälp, 266 besök.
Föreläsning: När äldre lär äldre använda internet 20 besök.
Antal genomförda systematiska brukar- och invånardeltaganden
Kulturundersökning 2014
Kännedomsundersökning om konsument Halmstad
Enkätundersökningar genomförda på Mjellby konstmuseum
Enkätundersökningar genomförda på biblioteken.
Antal insatser för delaktighet
Det som mätts är insatser där deltagarna kan påverka samhällsutvecklingen. Flertal
informationsinsatser har gjorts, bland annat i samband med valet, men mätetalet syftar på den
dag på hösten i Vallås där barn fick skapa och bygga miniatyrer av sitt "Dröm-Vallås".
29
10(44)
4
Aktiviteter
Senaste kommentar
Använda metoder där medborgarnas och
kundernas synpunkter inhämtas för
verksamhetens uppföljning och/eller planering.
Inventering av befintliga metoder genomförd under
våren inom biblioteken.
Loggböcker finns i receptioner och
informationspunkter på biblioteken för uppföljning
av åsikter, idéer och förslag från besökare.
Enkätundersökningar genomförda på Mjellby
Konstmuseum
Enkätundersökningar genomförda på biblioteken.
Hos budget- och skuldrådgivarna har en enkät
genomförts bland kunder.
Vara arenor för demokrati, politiska samtal
och debatter.
Internationella kvinnodagen hölls en politisk debatt
på stadsbiblioteket med 64 besökare, fördelat på
51 kvinnor och 13 män.
Flugfiskets mästare: Fiskemässa på
stadsbiblioteket i februari. 1 009 besökare
Teknik och naturvetarcirkel, 7 tillfällen 434
besökare
Språkcafé på svenska, 9 tillfällen 212 besökare.
Vetenskapscaféer, 3 tillfällen 322 besökare
Modevisning & Föreläsning av och med Birgitta
Ohlsson, 175 besök
Bokcirkel: mat, hur påverkar den oss och vår
omvärld. Samarrangemang med Europa direkt vid
3 tillfällen med totalt 18 deltagare.
Förläsning i serien ”Lyssna på barnen” om barn i
familjer med psykisk ohälsa.
Klimatafton (Miljöriksdagen) (35 besökare)
Debatter – biblioteken: PRO (67 besökare),
Makten är din (29 besökare), 3 debatter om
välfärden, 1 politikertorg, Föreläsningar:
Frankrikes ambassadör om fransk-svenska
relationer.
Politikerbesök – biblioteken: Gustav Fridolin (160
besökare), Björn Söder & Kristina Winberg (62
besökare)
Pizza och trygghet på Medborgarservice med EUinformation och diskussion.
Offentlig diskussion på Medborgarservice
Andersberg kring främlingsfientlighet utifrån olika
perspektiv.
Vårfest 21/5 på Grönevångs torg med
valinformation, tipspromenad och korvgrillning.
Dialog och informationsinsatser inför höstens val
under Andersbergsfestivalen.
Lördag 30/8 sattes fokus på Vallås centrum,
utveckling och förnyelse? I samarbete med HFAB
och Mjellby Konstmuseum arrangerades
workshop på Vallås bibliotek där barn fick skapa
och bygga miniatyrer av sitt ”Dröm-Vallås”. Många
alster gjordes och visas under hösten på Vallås
bibliotek och på Medborgarservice Andersberg.
De fem bästa röstas fram och premieras.
Kick off på Medborgarervice inför förtidsröstningen
med medverkan av politiska partier. Aktiviteter i
form av bollekar med Halmstad BK och
tipspromenad med koppling till demokratipasset
samt förtäring från Goda Livet. 50 deltagare.
Föreningsträff där kulturföreningarna fick möjlighet
att diskutera med KN:s politiker.
30
11(44)
4
Aktiviteter
Senaste kommentar
Under Kulturnatten 6 december bjöds samtliga
politiska partier in under programpunkten
”Drömprojektet” till Stadsbiblioteket. De
presenterade där sina drömprojekt för Halmstad
som kultursturstad.
Lördag 30/8 Vallåsdagen. Workshop med HFAB
och Barnens Mjellby där barn fick skapa och
bygga miniatyrer av sitt ”Dröm-Vallås” utifrån ett
stadsutvecklingsperspektiv. Utställning på HFABs
huvudkontor nov.
Öppet samtal om graffiti och lagliga väggar.
Bokcirkel i anslutning till utställningen Woman på
Mjellby Konstmuseum
Nolltrefem:
Workshops samt föreläsningar inför EU-val
Valvecka, information och valtest inför
Riksdagsval
FestiVALturné 10 stop runt om i Halmstad
tillsammans med valambassadörerna
Din röst – Ditt val – Eventdag på arena hallen
Paneldiskussion på Stadsbiblioteket. Inbjudna
högstadieklasser ställde frågor till kommunens
politiker. Frågorna förbereddes och arbetades
fram tillsammans med författare Sassa Buregren i
demokrativerkstäder.
Förtidsröstningslokaler EU-valet:
Lokal
Antal röstande
Medborgarservice
Andersberg
476
Bokbussen
44
Stadsbiblioteket
3236
Fyllinge Bibliotek
161
Getinge bibliotek
200
Harplinge bibliotek
272
Oskarströms bibliotek
499
Simlångsdalens
bibliotek
108
Söndrums bibliotek
1967
Vallås bibliotek
1094
Kick off inför förtidsröstningen hölls på
Medborgarservice 27 augusti. Pizza och trygghet
med valet hölls 10 september.
19 debatter och politikerbesök har genomförts
under året på kommunens bibliotek. Totalt 916
besök. Exempel: Lars Ohly, Björn Söder, Gustav
Fridolin, Isabella Lövin. Debatterna har haft tema
och deltagande från politiker på kommunal-,
regional- och riksdagsnivå. I arbetet med
debatterna har ett tydligt
jämställdhets/genusperspektiv använts avseende
både val av ämne så väl som vilka som bjudits in
att delta i debatterna.
47 föreläsningar på en rad olika ämnen och
teman. Till stor del har dessa genomförts i
samarbete med föreningsliv och lokalsamhälle.
Totalt 2355 besök. Exempel på föreläsare:
31
12(44)
4
Aktiviteter
Senaste kommentar
Vladislav Savic, Anneli Jordahl, Rickard
Söderberg
Erbjuda aktiviteter och arrangemang som ger
möjlighet för medborgarna att tillägna sig digital
kompetens.
32
Allmänna valen
Antal röster
Medborgarservice
949
Bokbussen
49
Stadsbiblioteket
7450
Fyllinge bibliotek
485
Getinge bibliotek
485
Harplinge bibliotek
412
Oskarströms bibliotek
1182
Simlångsdalens
bibliotek
243
Söndrums bibliotek
3879
Vallås bibliotek
2714
SUMMA
17848
Veckan app blev under hösten ett nytt inslag – en
ipad laddas varje vecka med en app som knyter
an till barnböcker, berättelser och språk. På
bibliotekswebben finns flera app-tips.
Under våren i samband med premiär av
Divergent-filmen, genomförde ungdomar
workshop tillsammans med manusförfattare och
filmare för att göra en egen trailer. Personal från
stadsbiblioteket och Nolltrefem var handledare.
Ord-och bildverkstaden 133 tillfällen, 1650 besök
Kurser med användarstyrt innehåll. 17 APPverkstäder och minikurser/introduktioner till
internet och ny teknik. Totalt 191 besök.
(Exempel: Ipad, e-böcker, Android, Skype)
Släktforskarhjälp 11 tillfällen. Totalt 266 besök.
Föreläsning: När äldre lär äldre använda internet
20 besök.
Arbete med att sprida eMedborgaren har pågått
under året. Kontakt med föreningslivet för framtida
samarbeten kring dessa kurser har initierats.
13(44)
4
4.1.2.2
Ungdomar ska ha goda möjligheter till delaktighet och inflytande.
Ett stort antal aktiviteter har skapats av unga, med unga och för unga. 60 procent av
aktiviteterna inom Fritidsavdelningen har planerats och genomförts av unga.
Mätetal
Målvärde
Andel elever i årskurs 8 i
grundskolan och årskurs 2 i
gymnasiet, som vill vara med
och påverka frågor som rör
kommunen
Utfall
45 %
Antal aktiviteter genomförda
med idépeng
30
18
SCB:s Nöjd-Inflytande-Index,
18-24 åringar
45
51
Andel elever i årskurs 8 i grundskolan och årskurs 2 i gymnasiet, som vill vara med och
påverka frågor som rör kommunen, mäts nästa gång under år 2015.
Antal aktiviteter genomförda med idépeng
18 st aktiviteter har genomförts med idépeng under 2014 för totalt 308 tkr.
Genom Idépengen kan ungdomar 15-25 år få möjlighet att bestämma vad som händer inne på
Nolltrefem, eller skapa kulturprojekt utanför Nolltrefems lokaler. En Idépeng kan exempelvis
vara inom områden så som teater, film/foto, konst, dans, DJ, club, konsert, mode, design och
mycket mera.
Att målvärdet inte uppnåts har att göra med att ambitionerna kring målsättning var för höga,
samt att flera stora idépengar ansöktes i stället för många små. Dock har verksamheten inte
behövt neka någon idépeng.
SCB:s Nöjd-Inflytande-Index, 18-24 åringar
Nöjd-Inflytande-Index (NII) 51 för 18-24 åringar i Halmstads kommun. Våren 2014. Frågorna
handlar bl. a. om vilka möjligheter unga har att komma i kontakt med kommunens politiker och
vilket förtroende de har för dem.
33
14(44)
4
Aktiviteter
Senaste kommentar
Stödja ungdomars möjlighet till att organisera
och skapa aktiviteter på sin fria tid.
TV-spelsturnering på sportlovet arrangerades på
förslag med hjälp av unga.
Planeringsgrupp med unga har samlats kring
boken Divergent som i april hade filmpremiär och
skapade en temakväll för andra unga som är fans
till boken/filmen.
Unga i Oskarström, med motorintresse,
arrangerade en resa till Elmia-mässan i
Jönköping.
Förenkling i ansökan av idépeng via webb
Workshops för DJ, Studio, Graffiti.
Improvisationsdans och teater.
Ett flertalet unga (c:a 50 st) har möjlighet att
använda sig av Nolltrefems lokaler och resurser
även då receptionen är stängd
Ungdomar har genomfört LAN på flera
fritidsgårdar
Lokal UKM (Ung Kultur Möts) uttagning har
genomförts.
Ungdomar på Brunnsåker arrangerade en resa till
Bockalt för att genomföra en gårdskamp, i syfte att
stärka sammanhållningen på skolan
Workshops i låtskrivande
En dag med skapande och teater särskilt för unga
med funktionsnedsättning
Skrivarläger 4-8/8
Erbjuder utställningsmöjligheter för unga
amatörkonstnärer (fyra stycken fram till augusti)
Ungdomar 12-19 år skrev manus och agerade på
en Youtubefilm för att göra reklam för sitt eget
arrangemang på Stadsbiblioteket ”Divergent- en
kväll för alla fans”
Workshops/prova på: 10 band genomförde
studioinspelningar, 10 tillfällen för prova på –
graffiti
Ett 50-tal unga uppmuntras att verka på Nolltrefem
utöver ordinarie öppettider
UKM- riks genomförd – ett 50-tal unga medverkar
kring att organisera UKM-Riks 2015. Ett
arrangemang som lockade 250 engagerade unga
samt 1200 i publik.
Skrivargrupp och läsargrupp med träffar både
under våren och hösten
Nordisk speldag (brädspel och digitalt spelande)
arrangerades med, för och av ungdomar på
Stadsbiblioteket i samarbete med Halmstads
spelföreningar
Ungdomar har ställa ut sin konst/skapande på
biblioteken i Halmstad. Under 2014 var 4
utställningar skapade av unga vuxna.
34
15(44)
4
4.2 Målområde: Uppleva och göra
4.2.1
4.2.1.1
Halmstad ska vara ett konstcentrum med nationell och internationell
ryktbarhet (konkretiserat mål).
Halmstad ska vara ett konstcentrum med nationell och internationell
ryktbarhet.
Halmstad har under 2014 ytterligare flyttat fram sina positioner som konstcentrum.
Mjellby Konstmuseums utställningar har utgjort en viktig faktor med flera utställningar med
extremt hög täckningsgrad i rikspress och i viss mån internationell press. Boken om Agnes
Cleve har vidare stärkt och spridit Mjellby Konstmuseums starka varumärke.
En rikskonferens för museichefer anordnades i Halmstad i oktober, vilket bidrog i att ytterligare
sätta fokus på Halmstad i den professionella konstvärlden. Under året har också ett flertal andra
kommuner gjort studiebesök i Halmstad utifrån konstområdet. Speciellt stor uppmärksamhet har
flera av våra pedagogiska projekt fått (barnaudioguide, kotte-projektet etc) samt
administrationen kring offentlig konst och samling (databas, inventeringsmetoder, vårdplan etc).
Andra projekt som uppmärksammats i konstvärlden är Vallås-projektet samt utredningen om
graffiti-vägg som flera andra kommuner tagit del av.
Utifrån ett Halmstadperspektiv har konsten spelat en viktig roll för många medborgares
livsmiljö, inte minst i samband med de nio nya konstverk som har tillkommit i enlighet med 0,5
procent-regeln. Många Halmstadbor, både barn och vuxna, har också fått ta del av den
offentliga konsten genom Kotteprojektet, dels genom visningar men också i dess förlängning
genom bokgåvan och utställningarna i Rådhuset och på biblioteken.
Kulturförvaltningen har under året lett en utredning rörande förutsättningar och möjligheter för
en utbyggnad och renovering av Hallands konstmuseum. I slutet av året beslutade Halmstads
kommun och Region Halland att avsätta medel för en tillbyggnad och renovering av Hallands
konstmuseum, vilket ytterligare stärker Halmstad som konststad.
Mätetal
Målvärde
Utfall
Andel invånare (18-74 år) som
besökt konstinstitutionerna i
Halmstad
29 %
Antal besök på: Mjellby
konstmuseum, Halmstads
konsthall och Hallands
konstmuseum
79 000
81 280
anser att Halmstad är en
konststad
63 %
Antal genomförda konstprojekt
för konstnärlig utsmyckning,
med 0,5% av byggkostnaden
9
Andel invånare (18-74 år) som besökt konstinstitutionerna i Halmstad
Var tredje har enligt 2014 års kulturundersökning varit på konstutställning i Halmstad de
senaste 12 månaderna.
Halmstads konsthall 29 procent
Mjellby konstmuseum 21 procent
35
16(44)
4
Antal besök på: Mjellby konstmuseum, Halmstads konsthall och Hallands
konstmuseum
Totalt antal besök jan-dec 2014 låg på 81 280 besök, fördelat på:
Mjellby 28 172
Konsthallen 30 832
Hallandskonstmuseum 22 276
Andel invånare (18-74 år) som anser att Halmstad är en konststad
Drygt 6 av 10 anser att Halmstad är en konststad.
Antal genomförda konstprojekt för konstnärlig utsmyckning, med 0,5 % av
byggkostnaden

Ängalyckans fsk

Sofiebergs serviceboende

BAS

BoDa

Falckens väg

Åledsskolan

Stomgården

Sofiebergs äldreboende

Amfiteatern Linehed
Aktiviteter
Senaste kommentar
Tillgängliggöra den offentliga konsten.
Välbesökta konstvandringar i stadsmiljön under
sommaren samt konstvandringar på Halmstads
Teater och Halmstads Arena.
Nya uppdaterade konstkartor med offentlig konst.
På bibliotekens webbplats finns nu en webbsida
som heter "Offentlig konst på biblioteken", där
information om konstverk inom biblioteken
samlats.
Använda konsten för att utveckla livsmiljön.
Flera nya konstnärliga uppsmyckningar enligt 0,5
procent-regeln har färdigställts.
Exempel: Stomgården (särskilt boende),
Åledsskolan samt Amfiteatern, Linehed. Dessutom
i samarbete med HFAB interaktivt konstverk i
Vallås centrum.
”Allt ljus på Norre katt” den 30/11-7/12. Vi
förvandlade Norre katts park till ett utomhusgalleri
för ljuskonst skapat av sex lokala konstnärer.
Konstprojekt i Oskarström.
36
17(44)
4
Aktiviteter
Senaste kommentar
Utveckla och skapa plattformar för konst.
Ett arbete har påbörjats att utreda möjligheterna
att skapa en laglig graffitivägg.
Festivalturné med prova på Graffiti genomförd
med 10 turnéstop runt om i Halmstad
Ett öppet seminarium om lagliga väggar har
genomförts
Workshops med konstnärer riktade till barn och
unga under Andersbergsdagen samt Vallåsdagen.
Biblioteken och Hallands Konstmuseum
samarbetade kring utställningen med Shaun Tans
bilder och böcker. Barn och unga i åldern 10-25 år
från läsecirkeln ”Bokbullen”, skrivargrupperna
Pennvässarna, Pennan glöder och Sesam deltog i
visningar och filosofiska samtal. En workshop med
animation tillsammans med konstnären Frida
Tallik resulterade i filmer, som vi kommer att visa
på bibliotekens webbsida. Personalen fortbildades
i metoder för bokssamtal med utgångspunkt i
Shaun Tans böcker.
Utställningen ”Säg det med broderi” då hela övre
plan på stadsbiblioteket fylldes av folkkonst i form
av bonader kring temat integration. På
invigningsdagen, som även bjöd på föreläsningar
kring hantverk och integration, kom det över 2000
besökare från olika nationaliteter. Utställningen
gick sedan vidare på en turné runt om i landet.
Utredningen om Hallands konstmuseum
Sätta fokus på Halmstadsgruppen.
Samverkansprojekt kring forskning har inletts med
Högskolan.
4.2.2
4.2.2.1
Kommuninvånarna ska bli mer nöjda med möjligheterna att utöva kulturoch fritidsaktiviteter samt natur- och fritidsliv (konkretiserat mål).
Fler halmstadbor ska ta del av kulturutbudet.
Utifrån kulturförvaltningens resultat avseende kulturaktiviteter och evenemang och besök på
dessa, kan konstateras att det finns ett rikt utbud av kultur.
Samverkan i olika former, både inom och utom förvaltningen är en av anledningarna till den
mångfald av arrangemang som äger rum.
Kulturundersökningen 2014 visar att 87 procent av halmstadborna (åldern 18 år och uppåt) har
besökt kulturinstitutioner med utbud i kulturförvaltningens regi det senaste året
(konstinstitution, bibliotek, Halmstad Teater, Kulturhuset, Medborgarservice), vilket är en
ökning med 5 procent jämfört med år 2012.
Andelen som har besökt bibliotek har minskat från 85 till 80 procent, trots att både antal besök
och antal lån har ökat.
54 procent av halmstadborna (åldern 16 år och uppåt) har besökt något av de stora evenemangen
som kulturförvaltningen medverkar i. (2014: Kulturnatt, Fyrverkerifestival, Ljusfestival,
Gatuteaterfestival, Andersbergsfestival, Operafestivalen), vilket är en minskning med 4 procent.
Siffran bör tolkas försiktigt eftersom statistiken på evenemangsbesök kan vara missvisande.
Ofta är tidsramen mellan besöket och då frågan ställs av avgörande betydelse.
37
18(44)
4
Mätetal
Målvärde
Utfall
Antal kulturaktiviteter och
evenemang i egen regi
2 373
Antal besök på kulturaktiviteter
och evenemang i egen regi
66 851
Antal kulturaktiviteter och evenemang i egen regi
Jan-dec 2014: 2 373 aktiviteter och arrangemang, varav 1 540 har riktat sig mot barn/unga.
Dessa har sammanlagt haft 66 851 besök, varav 36 653 besök varit barn/unga.
Antal besök på kulturaktiviteter och evenemang i egen regi
2 373 aktiviteter och arrangemang, varav 1 540 har riktat sig mot barn/unga. Dessa har
sammanlagt haft 66 851 besök, varav 36 653 besök varit barn/unga.
Aktiviteter
Senaste kommentar
Tematisering av aktivitets- och
evenemangsutbudet.
HIP scenkonstfestival – tvådagars festival med
professionella akter som på olika sätt använder
och utforskar scenen.
Storm - en kammarmusikalisk resa med syfte att
öka intresset för konstmusiken genom att visa upp
den i nya miljöer.
Familjeföreställningar i Kulturhuset, i Oskarström
och i Getinge. Kvällsföreställningar för vuxna med
musiktema på biblioteken i Oskarström och
Getinge
Biblioteken har ökat programutbudet på
sommarlovet, ”Skapa i sommar” på
stadsbiblioteket– med extra stort deltagande på
aktiviteter som skrivar- och konstverkstäder för
ungdomar upp till 15 år.
UKM –Riksfestival 201, 4 dagar
Pandemonium – scenkonstarrangemang 3 st
Nolltrefem:
Improvisationsteater – 12 st workshops samt ett
publikt event
Dance Camp – samverkan med Region Halland
erbjöds för ett 20 –tal unga ett danspaket med
professionell koreograf under en helg.
Under skollov ökas programutbudet som vänder
sig till de äldre åldrarna från 12 år.
temadagar på Stadsbiblioteket med totalt 4848
besöka.: Fiskemässa, Säg det med broderi,
Neurodagen, Tillgänglighetsdagen. Innehåll:
workshops, utställningar, föreläsningar/debatter
”Allt ljus på Norre katt” – en uppskattad
fortsättning på förra årets Ljusfest, besöktes av
flera tusen halmstadsbor på 1:a advent.
Kulturlov:Remake i Oskarström med
återbrukstema där vi byggde en utställning
tillsammans med oskarströmarna.
38
19(44)
4
Aktiviteter
Senaste kommentar
Ordna riktade utbudsinsatser med fokus på
integration, genus, tillgänglighet, samt på arenor
utanför fasta lokaler.
Integration: Hela bibblan dansar – 2 söndagar i år,
med möjlighet till danslektioner, föreläsning,
skapande verkstad och musikalisk workshop.
Tanken är att bibban dansar sig från kontinent till
kontinent och provar på kultur i olika former kring
rytmer, skapande, musik och humor.
Integration: Säg det med broderi - nationellt
integrationsprojekt som initierats av Bosnien och
Hercegovinas Kvinnoförbund i Sverige.
Utställningen (som gick på turné i landet) på plan
2 (stadsbiblioteket?) besöktes av 2 000 personer
från olika nationaliteter på invigningsdagen.
Integration: Språkcaféer på Stadsbiblioteket, dropin för att samtala på svenska har pågått hela året
(20 st) med ca 600 besökare.
Integration: I maj besökte den serbiska författaren
Dejan Aleksic Stadsbiblioteket. Författarbesöket
arrangerades tillsammans med
modersmålslärarna och ca 25 ungdomar i åldrarna
10-18 deltog.
Genus: Rickard Söderbergs föreläsning på
Stadsbiblioteket om respekt, tolerans och
regnbågsskimmer.
Genus: Läsecirkel med utgångspunkt i
facklitteratur på temat ”Jämställdhet” och temat
”Klass” har genomförts på Stadsbiblioteket vid 6
tillfällen med 10 deltagare på varje.
Andra arenor: I juli genomfördes en konsert i
serien Storm som ett antal minikonserter på
Halmstads gator och torg.
Oskarströmsprojektet: #oskarström –
arrangemang och workshops ute i Oskarström för
att ta kulturen till oskarströmarna, stödja befintliga
arrangemang som t.ex. Oskarströmsdagarna,
samt anordna arrangemang utifrån de aktiva
föreningarnas önskemål.
Andra arenor: ”På spaning med Skog och Malm”,
Stadsbibliotekets personal har varit
återkommande inslag i P4 Radio Halland
varannan vecka. Aktuella frågor diskuteras med
utgångspunkt av såväl fack- som skönlitteratur.
Andra arenor: Kapprumsbibliotek på förskolor
erbjuder föräldrar att låna böcker samtidigt som de
hämtar sina barn.
Tillgänglighet: Daisy drop-in på Stadsbiblioteket –
samtal och tips om talböcker och Daisyspelare för
personer med ett läshandikapp.
Tillgänglighet: I samarbete med region Halland,
uppdaterades bibliotekens ”Språkväskor” för barn
med språksvårigheter. Marknadsförs med BVC,
förskolor, logopeder och speciallärare.
Integration: Kulturverkets program ”Musik från
hela världen" och Aktivitetsföreningen Östers
”Höstfest på Linehed” jobbar för integration mellan
boende på Andersberg/Linehed/övriga Halmstad.
Båda har beviljats kulturstöd.
Tillgänglighet: ”Säg det i toner” musikprogram på
äldreboende i Halmstads kommun har beviljats
kulturstöd.
Arenor utanför fasta lokaler: Beviljat kulturstöd till
Internationella Gatuteaterfestivalen på gator, torg
o parker i city och på Andersberg, till
Petronelladagarna i medeltidbyn i Jonstorp och till
dramat ”Trampa inte på min tröskel” i hålan i
39
20(44)
4
Aktiviteter
Senaste kommentar
Haverdal.
Tillgänglighet: Under Kulturnatten upprättades en
länk på web med information om tillgänglighet på
alla platser inom kulturnattsområdet. Information
om vart länken fanns var tryckt i program.
Andra arenor: Den 6 sep. intar Kulturnatten
centrala Halmstad som arena
Nolltrefem
Worskhops med Ika Nord – handikappomsorgen
KIX – inspirationsdag samverkan med
Studieförbundet vuxenskolan och
handikappomsorgen. En inspirationsdag med
flertalet kreativa workshops tillsammansmed 3040 ungdomar
5 st Dj – utbildning för tjejer
7 st Improvisationsdans-workshops med manlig
workshopsledare
Event utanför fasta lokaler: 106 event har
genomförts utanför Nolltrefem/2014
Arrangera Kulturnatten som ett gemensamt
arrangemang.
Planeringsgrupp arbetade med kulturnatten som
ett gemensamt arrangemang. Temagrupper
bildades för ung/barn/vuxen/konst.
Demokratiskt arbete skedde i planeringsgrupp, där
tema/arbetsgrupper bildades för självständigt och
individuellt arbete.
Inspirera och stärka berättelsen genom
arrangemang och aktiviteter.
Sagoprojekt på Vallås och Andersbergs bibliotek
kring utställningen "I sagans värld", där bibliotek
och förskolor arbetat med att dramatisera och gjort
utställning om bröderna Grimms "Rödluvan".
Många samtal om litteratur i olika former, mellan
bibliotekspersonalen och besökare: träff för läsare,
bokcirklar, filmvisningar med litteraturdiskussion,
litteraturquiz, bokcaféer. Författarbesök: Yikiko
Duke om Japan i litteraturen. Lena Andersson om
sin bok "Egenmäktigt förfarande". Christoffer
Carlsson om boken "Den osynlige mannen".
Helena von Zweigbergh om ”Än klappar hjärtan”.
För barn och unga: Skrivarcirklar,
Läsecirkelkonceptet Bokbullen på flera bibliotek,
Skapa saga med sagoläsning och verkstad,
Barnteaterföreställningar.
4.2.2.2
Kommuninvånarna ska bli mer nöjda med möjligheterna att utöva kulturoch
fritidsaktiviteter.
I SCB:s Medborgarundersökning hamnar Halmstads NRI (Nöjd Regionindex) på 70, målvärdet
71 nås alltså inte. Bland de 174 kommuner som deltog hösten 2013 och våren 2014 är det sex
kommuner som visar ett högre NRI än Halmstad, högst hamnar Borås med 73.
I SCB:s mätning av NMI (Nöjd Medborgarindex) avseende kultur får Halmstad 73 i NMI,
endast Borås och Luleå hamnar före med 74 i NMI. För biblioteksverksamheten är det bara
invånarna i Lomma som är nöjdare än Halmstads invånare, för utställnings- och
konstverksamheten får Halmstad 7,3, sex kommuner ligger före och högsta värdet är 7,7.
Teaterföreställningar och konserter får ett NMI på 7,1 (6:e plats, högst 7,6).
Sammantaget visar SCB:s Medborgarundersökning att Halmstad i ett jämförande perspektiv
ligger högt avseende invånarnas nöjdhet, dock nås inte KF:s målvärde.
40
21(44)
4
Mätetal
Målvärde
Utfall
71
70
55 %
35 %
Nöjd-region-index avseende
kulturoch fritidsmöjligheter
ger kulturutbudet betyg 4 eller 5
Andel ungdomar som anser att
det finns mycket att göra på
fritiden
24 %
Antal deltagare vid
folkbildningsverksamheten i
Halmstads kommun
323 449
Antal medlemmar i
kulturföreningar som beviljas
kulturstöd
12 314
Nöjd-region-index avseende kulturoch fritidsmöjligheter
I SCB:s Medborgarundersökning hamnar Halmstads NRI (Nöjd Regionindex) på 70, målvärdet
71 nås alltså inte. Bland de kommuner 174 som deltog hösten 2013 och våren 2014 är det sex
kommuner som visar ett högre NRI än Halmstad, högst hamnar Borås med 73.
I SCB:s mätning av NMI (Nöjd Medborgarindex) avseende kultur får Halmstad 73 i NMI,
endast Borås och Luleå hamnar före med 74 i NMI. För biblioteksverksamheten är det bara
invånarna i Lomma som är nöjdare än Halmstads invånare, för utställnings- och
konstverksamheten får Halmstad 7,3, sex kommuner ligger före och högsta värdet är 7,7.
Teaterföreställningar och konserter får ett NMI på 7,1 (6:e plats, högst 7,6).
Sammantaget visar SCB:s Medborgarundersökning att Halmstad i ett jämförande perspektiv
ligger högt avseende invånarnas nöjdhet, dock nås inte KF:s målvärde.
Andel invånare (18-74 år) som ger kulturutbudet betyg 4 eller 5
Drygt var tredje ger Halmstads kulturutbud ett bra betyg. Överlag ger kvinnor över 56 år ett
bättre betyg på kulturutbudet. Färre av de unga ger ett högt betyg på kulturutbudet.
Andel ungdomar som anser att det finns mycket att göra på fritiden
Nästa LUPP görs år 2015.
Antal deltagare vid folkbildningsverksamheten i Halmstads kommun
323 449 st
Antal medlemmar i kulturföreningar som beviljas kulturstöd
Det som mäts är "Antal medlemmar i föreningar som fått kulturarvsstöd”, eftersom antal
medlemmar i vissa föreningar inte är känt. Ex. arrangörsföreningar, grupper, organisationer o
enskilda har inga medlemmar vilket gör att felvärdet blir för stort för att mätvärdet ska vara
intressant.
Antal medlemmar i kulturföreningar som beviljats kulturarvsstöd, 12 314.
41
22(44)
4
Aktiviteter
Senaste kommentar
Utveckla metoder för ökad delaktighet i syfte
att nå nya målgrupper.
Projekt inom Ökade livschanser i Oskarström.
Ny metod för användarstyrt innehåll i Ord- och
bildverkstaden för att säkra rätt utbud till rätt
person när det gäller digital kompetens.
Förvaltningen arbetar med flera konton på sociala
medier: Facebook, Instagram och Twitter
Använda nya metoder för att få unga att ansöka
om Idépeng.
Vara ute på nya arenor, samt se till att ansökan
från idépengen är tillgänglig.
Genom utökat användande av nya
arenor/lokaler/platser har vi skapat större
flexibilitet för ungdomarna att skapa aktiviteter.
Återkoppling från förstudien ”Någon annanstans” –
utveckling av rummet och verksamheten på
Stadsbibliotekets barnavdelning. Stadsbiblioteket
har tillsammans med Getinge bibliotek och en
arkitekt använt ny metod för barns delaktighet i
arbetet med nytt koncept för biblioteksrum för
barn.
Stadsutvecklingsprojekt i Vallås i samarbete med
HFAB utifrån målgruppen barn
Loggböcker i informationsdiskar och
receptionsdiskar på biblioteken för att systematiskt
hantera synpunkter som sedan följs upp på
enhetsmöten.
Ungdomar marknadsför sina projekt direkt till
ungdomar t ex trailers via sociala medier. Detta
ger både ökad delaktighet och når nya
målgrupper.
KultURkraft – utvecklande av nätverk kring
målgruppen kulturaktörer. Ett 15-tal unga kreativa
fungerar som referensgrupp
Synliggöra kulturförvaltningens arrangemang
och aktiviteter.
Arbete med Facebook, Instagram och Twitter
Besök på gymnasieskolor och högskolan, för att
prata om kulturförvaltningens arrangemang.
Satsningar på stortavlor och information på
intranätet.
Monter på Högskolemässa i augusti
ES: Genom att marknadsföra kulturförvaltningens
arrangemang och aktiviteter på kommunens olika
kommunikationskanaler samt andra strategiska
platser/kanaler synliggör vi de möjligheter
medborgarna har att delta och engagera sig.
Deltagit i Ung och trygg mässan på Halmstads
arena i november.
Medverkat i olika aktivitetsdagar i olika
bostadsområden
42
23(44)
4
4.2.2.3
Halmstad ska upplevas som en stad med kulturprofil.
Målet är uppfyllt. 63 procent av halmstadsborna upplever Halmstad som en stad med
kulturprofil enligt kulturundersökning 2014. Det innebär att målvärdet har överträffats med 8
procent.
Man kan också utläsa ur undersökningen att 70 procent av dem som ser Halmstad som en stad
med kulturprofil bor i stadskärnan och att kvinnorna överväger (67 procent mot 58 procent). En
viktig åtgärd för att öka andelen och säkra profilen är att stärka kommunikationen och
profileringen av kulturen och dess effekter.
Mätetal
Målvärde
Utfall
55 %
63 %
upplever att Halmstad är en stad
med kulturprofil
Andel invånare (18-74 år) som upplever att Halmstad är en stad med kulturprofil
Drygt 6 av 10 ser Halmstad som en stad med kulturprofil. Kvinnor boende i Halmstads
stadskärna är mer benägna att uppleva detta.
Aktiviteter
Senaste kommentar
Ta fram en modell för samverkan med berörda
parter/aktörer inom kommunen, för att få
kultursatsningar att synas och utvecklas.
Arbetet med kommunstyrelsen under tema:
”Morgondagens kultur” har resulterat i en
slutrapport och beslut i KS som ger strategiska
förutsättningar för samverkan.
Använda marknadsföringen som ett strategiskt
instrument för att profilera kulturen.
Förvaltningen har använt vår marknadsförig som
ett strategiskt instrument för att profilera kulturen.
Detta har dels skett i samarbete med andra
aktörer som Destination Halmstad och Hallands
Konstmuseum men vi har även själva producerat
samlingsannonser i tidningar och på stortavlor.
Satsa på miljöer som är gynnsamma för
kulturell produktion.
Skrivarcirklar och låtskrivarworkshop med
professionella kulturutövare för unga vuxna på
biblioteken
Anordnat workshops/utställning i tom industrilokal i
Oskarström för att påvisa och väcka intresse för
hur man kan aktivera områden/miljöer med kultur.
Påbörjat arbete med kulturella och kreativa
sektorn.
Kulturstöd har beviljats till professionella
kulturskapare, ex. Operation Opera och Isildurs
Bane. Dessutom beviljas ett flertal föreningar
kulturstöd för att genomföra evenemang med
professionella kulturskapare ex. Kulturverket, Blue
Heart Blues och Int. Gatuteaterfestivalen med
flera.
Nytt för i år är att resurser har satsats på bl.a.
operafestival och teaterprojekt med IKA Nord.
Strategi är på väg att tas fram för att bilda nätverk
med professionella kulturaktörer i Halmstad.
Professionella kulturskapare används som
handledare vid t ex skrivarverkstäder och
skrivarläger
I samarbete med föreningar och Region Halland
används biblioteken som scener för konserter med
professionella regionala och lokala musiker
Stödja professionella kulturskaparare.
43
24(44)
4
Aktiviteter
Senaste kommentar
Arbeta strategiskt och långsiktigt med
förankring för att skapa delaktighet.
Exempelvis präglas arbetet med Kulturnatten av
ett förankringsarbete bland halmstadborna.
Förankringsarbetet av Idépengen fortsätter och
börjar sprida sig bland Halmstads unga.
4.2.3
Inom kulturoch fritidsverksamheterna ska flickor och pojkar ha samma
förutsättningar (konkretiserat mål).
Mätetal
Målvärde
Utfall
Antal barn/unga som deltar i
kulturaktiviteter
-
-
Antal barn/unga som deltar i
idrotts- och fritidsaktiviteter
-
-
Föreningsbidrag i tkr
484
Antal insatser för medvetet
genustänkande
1
Antal barn/unga som deltar i kulturaktiviteter
Nolltrefem har under våren haft 17 681 besök.
Inom biblioteken har 9 348 barn deltagit i barnaktiviteter.
Bland arrangemang, som ordnats inom kulturförvaltningens regi har hittills 3 060 barn besökt
kulturarrangemang.
Kulturhuset har haft besök av 3 732 barn, på olika kulturaktiviteter som ordnats av föreningar
mm.
Antal barn/unga som deltar i idrotts- och fritidsaktiviteter
Fritidsverksamheten har 453 unika medlemmar, medan deltagare på aktiviteter har mätts upp till
2 888, samt 900 på arrangemangen.
(siffrorna korrigerade 2014-06-19)
Föreningsbidrag i tkr
Under 2014 har det inom kulturnämndens verksamheter bokförts bidrag till föreningar, förbund
och enskilda enligt följande:
Kulturstöd:
637 tkr
Kulturarvsstöd:
307 tkr
Arrangemang/projektstöd: 943 tkr
Folkbildning:
3586 tkr
Flerårsstöd:
2 090 tkr
Idépeng:
308 tkr
Bidrag till föreningsgårdar: 176 tkr
Summa totalt:
8 047tkr
Av ovanstående bidrag avser idépeng och bidrag till föreningsgårdar föreningsbidrag som är
riktade mot yngre, d v s 484 tkr
Antal insatser för medvetet genustänkande
Höstens medarbetardag.
44
25(44)
4
4.2.3.1
förutsättningar
Förvaltningar har genom dialog i kommunstyrelsen och tillsammans med berörda förvaltningar
enats om gemensamma mätetal, som visar på flickor och pojkars förutsättningar.
Medlemmar
Fritid: 379 flickor och 508 pojkar
Nolltrefem: 650 flickor och 764 pojkar
Antal aktiviteter
Biblioteken 783 st
Fritid 516 st
Nolltrefem 790 st
Besök på ovan aktiviteter:
Biblioteken: 9 575 flickor och 8 404 pojkar
Fritid: 2 397 flickor och 3 070 pojkar
Nolltrefem: 2 513 flickor och 3 654 pojkar
Aktiviteter
Senaste kommentar
Medvetandegöra medarbetarna i frågor som
rör genusperspektivet.
Jämställdhetsutbildning.
Förvaltningens personaldag i oktober handlade
om värderingar och jämställdhet. All personal
utbildades i 4R metoden. Ett samarbete med
teknik- och fritidsförvaltningen och kulturskolan
har inletts.
Enats om gemensamt mätetal samt skapat dialog i
KS tillsammans med övriga berörda förvaltningar.
Skapa aktiviteter som ger flickor och pojkar
samma möjligheter.
Aktiviteter skapas alltid med strävan att erbjuda
samma möjligheter för flickor och pojkar.
Aktiviteterna handlar om intressen och hobbys.
Fritidsverksamheten varierar utbudet av
aktiviteter, så att både pojkar och flickor ser att
verksamheten arrangerar något som passar just
deras individuella intressen.
45
26(44)
4
4.3 Kommunfullmäktiges övriga prioriteringar
4.3.1
Urbant utvecklingsarbete (UA) (övrig prioritering)
4.3.1.1
Kulturnämndens verksamheter ska bidra till hållbar social utveckling på
Andersberg.
Aktiviteter har genomförts i samverkan med organisationer och boende på Andersberg. Några
exempel på dessa är: Mångkulturell kvinnokväll, föreningsbryggan, diskussion med inbjudna
politiker om årets val. Studieförbunden ABF och NBV har lokaler och stor del av sin
verksamhet på Andersberg.
Uppsökande insatser har påbörjats i kvarteren Hjälmen och Hjälten. Fastighetsbeståndet i dessa
kvarter har under sommaren sålts till ny ägare, vilket skapar förutsättningar för nya kontakter.
I samarbete mellan Kulturförvaltningen och HFAB så genomfördes Sommarkul i detta format
för 6:e gången. Inför Sommarkul besöktes alla klasser på Andersbergsskolan och årkurs 4 och 5
på Östergårdsskolan av ansvariga fritidsledare. Där informerade fritidsledarna att barnen gärna
fick komma med förslag på vad barnen ville ha på Sommarkul. Utifrån ett antal önskemål som
kom fram genom besöken så planerade ansvariga fritidsledare för den kommande verksamheten.
Samarbete med Goda livet i Halmstad kring sagostunder på olika språk och studiecirkel med
sagoläsarna kring högläsning och barns språkutveckling.
Ett arbete som tagit fart under året är bibliotekens Språkcaféer. Under året har det genomförts
20 stycken som totalt besökts av 593 personer. En poesikväll hölls i november på Anderbergs
bibliotek med poesi på olika språk i kombination med musik.
Aktiviteter
Senaste kommentar
Genomföra aktiviteter i samverkan med
organisationer och boende på Andersberg.
Mångkulturell kvinnokväll, 5 mars. Samarbete
mellan flera olika kulturföreningar.
Föreningsbryggan har träffats vid 9 tillfällen. 23
april var det diskussion med inbjudna politiker, där
valet stod i fokus.
Prova-på: latinamerikansk pardans med Antonio
Gonzales Santizo.
Kulturverket har med kulturstöd genomfört fyra
konserter "Musik från hela världen" på
Medborgarservice Andersberg.
Aktivitetsföreningen Öster har med hjälp av
kulturstöd genomfört Höstfest vid Amfiteatern på
Linehed.
Flera etniska föreningar med sitt basutbud på
Andersberg har beviljats kulturstöd, band annat
AktivitetsCenter Bosna/Hercegovina, Albanska
föreningen och Aqua.
Studieförbunden ABF och NBV har lokaler och
stor del av sin verksamhet på Andersberg.
Samarbete med föreningar har bl a skett i
samband med Ungersk kulturkväll 15 september
och serbisk 8 november. På programmen stod
Folkdans, musik, mat och utställningar.
22 oktober hölls en föreläsning om mänskliga
rättigheter på Medborgarservice. 1 oktober var
temat ”arbetarrörelsens historia”.
Samtidigt som Nobelbanketten hölls i Stockholm
10 december bjöds det in till Nobelfest på
Medborgarservice. 100 gäster deltog. Samarbete
med Goda Livet, föreningen hand i hand och NBV.
46
27(44)
4
Aktiviteter
Senaste kommentar
Genomföra uppsökande aktiviteter i
Andersbergs yttre ring.
Uppsökande insatser har påbörjats i kvarteren
Hjälmen och Hjälten. Fastighetsbeståndet i dessa
kvarter har under sommaren sålts till ny ägare,
vilket skapar förutsättningar för nya kontakter.
Medverka till ungdomsverksamhet genom
empowerment.
Äldre ungdomar har genomfört en skidresa, som
de planerade själva. Två Fifa-14 turneringar i
Playstation har genomförts av äldre ungdomar för
yngre. Danstävlingen "Battle of the month" har
genomförts två gånger. Åtta äldre ungdomar har
genomfört en fotbollsturnering i
Andersbergshallen. Tre tjejer har arrangerat en
Champions League kväll med 30 ungdomar.
I samarbete mellan Kulturförvaltningen och HFAB
så genomfördes Sommarkul i detta format för 6:e
gången. Inför Sommarkul besöktes alla klasser på
Andersbergsskolan och årkurs 4 och 5 på
Östergårdsskolan av ansvariga fritidsledare. Där
informerade fritidsledarna att barnen gärna fick
komma med förslag på vad barnen ville ha på
Sommarkul. Utifrån ett antal önskemål som kom
fram genom besöken så planerade ansvariga
fritidsledare för den kommande verksamheten.
Totalt deltog 78 ungdomar.
Erbjuda aktiviteter som stödjer språklig och
kulturell utveckling.
Samarbete med Goda livet i Halmstad kring
sagostunder på olika språk och studiecirkel med
sagoläsarna kring högläsning och barns
språkutveckling.
Mini- bokbullen, utveckling av Bokbullen för yngre
barn 7-9 år, som träffas för att tipsa varandra om
böcker och framförallt skapa berättelser
tillsammans.
Ett arbete som tagit fart under året är bibliotekens
Språkcaféer. Under året har det genomförts 20
stycken som totalt besökts av 593 personer.
Poesikvällar hölls 12 november på Anderbergs
bibliotek med poesi på olika språk i kombination
med musik.
4.3.2
Ökade livschanser för unga (övrig prioritering)
4.3.2.1
Kulturnämndens verksamheter ska under planperioden arbeta med minst
två projekt för ökade livschanser för unga.
Förvaltningen har under året arbetat med projekt Tillgänglig tid för alla och Teaterprojekt
Oskarström.
Aktiviteter
Senaste kommentar
Ansöka om och genomföra minst två projekt
under planperioden.
Teaterprojekt Oskarström
Tillgänglig fritid för alla
47
28(44)
4
4.3.3
Ett strategiskt jämställdhetsarbete (övrig prioritering)
4.3.3.1
Kulturnämndens verksamheter ska under planperioden använda metoder för
ett medborgarinriktat jämställdhetsarbete.
Förvaltningen har under året fokuserat jämställdhetsarbetet till de verksamheter som är riktade
till barn och unga, kring målet om samma förutsättningar för flickor och pojkar.
Samtliga bilder på bibliotekets webbplats har gåtts igenom av medarbetare och studerats utifrån
ett genusperspektiv. Målsättningen med denna genomgång har bland annat varit att få en jämn
fördelning mellan bilder på kvinnor respektive män. Studenter har intervjuat personal och
skrivit en kandidatuppsats om bilder på webbsidans barnsidor för att undersöka vad bilderna
signalerar ur ett genusperspektiv. Åtgärdsplan med syfte att ersätta bilderna genomförs 2015
Förvaltningens personaldag i oktober handlade om värderingar och jämställdhet. All personal
utbildas i 4R metoden.
Aktiviteter
Senaste kommentar
Medvetandegöra medarbetare i frågor som rör
jämställdhet, ur medborgarperspektiv.
Förvaltningen har under året fokuserat
jämställdhetsarbetet till de verksamheter som är
riktade till barn och unga, kring målet om samma
förutsättningar för flickor och pojkar.
Samtliga bilder på bibliotekets webbplats har gåtts
igenom av medarbetare och studerats utifrån ett
genusperspektiv. Målsättningen med denna
genomgång har bland annat varit att få en jämn
fördelning mellan bilder på kvinnor respektive
män. Studenter har intervjuat personal och skrivit
en kandidatuppsats om bilder på webbsidans
barnsidor för att undersöka vad bilderna signalerar
ur ett genusperspektiv. Åtgärdsplan med syfte att
ersätta bilderna genomförs 2015
Förvaltningens personaldag i oktober kommer
handla om värderingar och jämställdhet. All
personal utbildas i 4R metoden.
Kulturavdelningen genomförde halvdag för sina
medarbetare med tema: Vidgat deltagande.
Biblioteksavdelningen har samlat all personal vid 2
tillfällen under hösten för att utifrån
verksamhetsnära frågeställningar och statistik
diskuterat verksamhet under 2015.
48
29(44)
4
4.3.4
Ett Halmstad tillgängligt för alla (övrig prioritering)
4.3.4.1
Kulturnämndens verksamheter ska bli mer tillgängliga under planperioden.
Medarbetare på förvaltningen uppmanas till att komma fram med förslag, när det är dags att
ansöka om medel från tillgänglighetsmiljonen. Som ett resultat av detta öppnade biblioteket den
30 mars två timmar tidigare, speciellt för familjer med barn med autism. Medel har också
använts för att tillgänglighetsanpassa Mahult och det har ordnats tillgänglighetsdagar på
Stadsbiblioteket, med bland annat clownföreställning med Ika och Åke, rullstolsdans och
melodifestival med deltagare från daglig verksamhet i Halmstad.
Föreningar för olika funktionsnedsättningar hade en mässa och en paneldebatt med
kommunpolitiker arrangerades, allt i samarbete med ABF SydHalland och Rädda Barnen
Halmstad.
Stadsbiblioteket fick under året pris för Bästa Lättlästa bibliotek, vilket satte fokus på frågan
tillgänglighet för all bibliotekspersonal.
Aktiviteter
Senaste kommentar
tillgänglighet, ur medborgarperspektiv.
Föreläsning på arbetsplatsträff.
Medarbetare på förvaltningen uppmanas till att
komma fram med förslag, när det är dags att
ansöka om medel från tillgänglighetsmiljonen.
Som ett resultat av detta öppnade biblioteket den
30 mars två timmar tidigare, speciellt för familjer
med barn med autism. Sagostund med TAKK och
bildpedagoger inspirerade barnen.
Dyslexiveckan anordnades under hösten på
Stadsbiblioteket – och särskilt ”Berätta, lyssna läs”
– en dag med språkglädje och lättläst i fokus.
Läshundar, språkstimulerande appar. bokmässa
med berättarinslag och författarbesök för
ungdomarna i läsecirklarna ”Bokbullen”.
”Tillgänglighetsdag” med bland annat
clÅwnföreställning med Ika och Åke, rullstolsdans
och melodifestival med deltagare från daglig
verksamhet i Halmstad. Föreningar för olika
funktionsnedsättningar hade en mässa och en
paneldebatt med kommunpolitiker arrangerades,
allt i samarbete med ABF SydHalland och Rädda
Barnen Halmstad.
Stadsbiblioteket fick under året pris för Bästa
Lättlästa bibliotek, vilket satte fokus på frågan
tillgänglighet för all bibliotekspersonal
49
30(44)
4
5 Målredovisning - nämndens verksamhetsmål
5.1 Nämndens/styrelsens mål
5.1.1
Kulturförvaltningen ska främja kunskap om hälsa i organisationen,
genom det hälsofrämjande arbetet.
Hälsoinspiratörerna arbetar för att inspirera och ge rådgivning för kulturförvaltningens personal.
De ordnar insatser med inslag av återhämtning, social samvaro och vardagstips.
Medarbetarna inom kulturförvaltningen har under våren medverkat till att ta fram
handlingsplaner, utifrån den medarbetarundersökning som gjordes i slutet av förra året.
Arbete via förvaltningens hälsoinspiratörer sker för att skapa arbetsanpassade fysiska aktiviteter,
exempelvis Yoga-pass eller prova-på aktiviteter.
Mätetal
Målvärde
Nöjd-medarbetar-index (NMI)
Utfall
77
Nöjd-medarbetar-index (NMI)
Nöjd medarbetarindex mättes senast 2013. Målvärdet är satt på 78 till år 2015, då nästa mätning
genomförs.
Aktiviteter
Senaste kommentar
Arbeta hälsofrämjande med stöd av
förvaltningens hälsoinspiratörer och
personalförening.
Hälsoinspiratörerna arbetar för att inspirera och ge
rådgivning för kulturförvaltningens personal. De
ordnar insatser med inslag av återhämtning, social
samvaro och vardagstips.
Under året har hälsoinspiratörerna bland annat
arrangerat följande aktiviteter: Två olika omgångar
av massage, kom igång kurs friskis, yoga både
som morgon och som lunchpass, lunch-salsa,
historisk cykeltur och aftonbad.
Hälsoinspiratörerna stod också för innehållet i
förvaltningens hälsodag på våren.
arbetsmiljö och hälsa.
Medarbetarna inom kulturförvaltningen har
medverkat till att ta fram handlingsplaner, utifrån
den medarbetarundersökning som gjordes i slutet
av förra året.
Skapa möjlighet till arbetsplatsanpassade
fysiska aktiviteter.
Arbete via förvaltningens hälsoinspiratörer sker för
att skapa arbetsanpassade fysiska aktiviteter,
exempelvis Yoga-pass i Klarasalen.
50
31(44)
4
5.1.2
Kulturförvaltningen ska förebygga ohälsa, som fångats upp via det
systematiska arbetsmiljöarbetet, genom riktade insatser.
Rutin för oväntade händelser har uppdaterats, med möjlighet till arbetsplatsspecifika
handlingsplaner för hur situationer vid hot och våld hanteras.
Kulturförvaltningen och Previa anordnade två kurstillfällen i HLR, hjärt- och lungräddning
under november månad, då sju personer deltog.
Mätetal
Målvärde
Utfall
4
7
Antal hälsoförebyggande
insatser
Antal hälsoförebyggande insatser
Hälsofrämjande aktiviteter, som inspiratörerna arrangerade under år 2014 var:
Två omgångar massage, kom igång kurs friskis, Yoga, Salsa, historisk cykeltur, aftonbad och
förvaltningens hälsodag.
Aktiviteter
Senaste kommentar
Genomföra insatser för att motverka
upplevelsen av hot och våld.
Rutin för oväntade händelser har uppdaterats,
med möjlighet till arbetsplatsspecifika
handlingsplaner för hur situationer vid hot och våld
hanteras.
Förebygga ohälsa, genom att vid behov ha
ergonomisk genomgång av arbetsplatsens
förutsättningar.
Exempelvis har luftmätningar gjorts på
Kungsgatan.
Vid behov erbjuda medarbetarna möjlighet att
genomföra HLR/ABC.
Kulturförvaltningen och Previa anordnade två
kurstillfällen i HLR, hjärt- och lungräddning under
november månad, då sju personer deltog.
51
32(44)
4
5.1.3
Samordnad folk- och skolbiblioteksverksamhet genom tydliga
överenskommelser, som reglerar mediehantering, lokalanvändning, samt
uppdragets genomförande.
Sju överenskommelser har gjorts för år 2014. Överenskommelser för år 2015 finns och
undertecknas under 2015 av Barn- och utbildningsförvaltningen.
Överenskommelserna har arbetats fram genom kontakt med rektorer, utvecklare och
områdeschefer på Barn- och utbildningsförvaltningen och är ett resultat av Riktlinjer för
biblioteksverksamheten/Biblioteksplan 2013-2016, antagen av Kommunfullmäktige 2012-0925.
Mätetal
Målvärde
Utfall
3
6
Antal överenskommelser om
skolbiblioteksverksamhet
Antal överenskommelser om skolbiblioteksverksamhet
6 överenskommelser påskrivna för år 2014, som gäller de integrerade biblioteken.
Aktiviteter
Senaste kommentar
Skriva avtal om skolbiblioteksverksamhet.
52
7 överenskommelser för år 2014 är påskrivna i
januari 2014. Dessa gäller de integrerade
biblioteken (Vallås, Getinge, Simlångsdalen,
Fyllinge, Harplinge, Oskarström, Andersberg). Nya
överenskommelser (tillsvidare) finns, men är inte
ännu (17/12) undertecknade av båda parter.
33(44)
4
5.1.4
Bidra till levande och attraktiv kommun med hjälp av den kulturella och
kreativa sektorn.
En kartläggning av den kulturella och kreativa sektorn har påbörjats under hösten 2014.
Kartläggningen av nuläget för sektorn kommer att vara klar våren 2015 och vid den tidpunkten
finns en djupgående analys och GIS-data som kommer att ligga till grund för att långsiktigt
jobba med sektorns utveckling i kommunen.
Kartläggningen av den kulturella och kreativa sektorn i syfte till att bidra till en levande och
attraktiv kommun är långsiktigt och kommer inte uppnås 2014.
Kulturförvaltningen har inlett samarbeten på kommunal nivå med bland annat
Byggnadskontoret, Halmstad City och Samhällsbyggnadskontoret.
Diskussionerna med andra kontor och förvaltningar fortlöper under 2015 för att stärka arbetet
med kartläggningen av den kulturella och kreativa sektorn.
Aktiviteter
Senaste kommentar
Analysera behovet av åtgärder för att bidra till
en levande och attraktiv kommun.
En kartläggning av den kulturella och kreativa
sektorn har påbörjats under hösten 2014.
Kartläggningen av nuläget för sektorn kommer att
vara klar våren (maj/juni) 2015 och vid den
tidpunkten finns en djupgående analys och GISdata som kommer att ligga till grund för att
långsiktigt jobba med sektorns utveckling i
kommunen. Kartläggningen av den kulturella och
kreativa sektorn i syfte till att bidra till en levande
och attraktiv kommun är långsiktigt och kommer
inte uppnås 2014.
Förankra arbetet med kulturförvaltningens
bidrag till den kulturella och kreativa sektorn.
Kulturförvaltningen har inlett samarbeten på
kommunal nivå med bland annat
Byggnadskontoret, Halmstad City och
Samhällsbyggnadskontoret. Initialt är syftet att
lyfta Kulturförvaltningens betydelse på kommunal
nivå för att kartläggningen ska kunna genomföras
och för att kommunen ska kunna använda sig av
materialet i utvecklingssyfte. Diskussionerna med
andra kontor och förvaltningar fortlöper under
2015 för att stärka arbetet med kartläggningen av
den kulturella och kreativa sektorn.
53
34(44)
4
6 Personalredovisning
Tillsvidare- och visstidsanställda
Tillsvidare
Årsarbetare tillsvidare
Visstid
Dec 2014
andel
visstid (%)
Dec 2013
andel
visstid (%)
Biblioteksavdelningen
63
57
3
5
11
Fritidsavdelningen
28
28
6
21
0
Konsument Halmstad
10
9
1
10
10
Kulturavdelningen
20
17
5
25
33
9
8
4
44
0
130
119
19
15
11
Staben, inkl förvaltningsledning
Totalt
Under året har förvaltningen haft beredskap inför pågående och kommande beslut, om
exempelvis kontaktcenter. Återbesättandeprövning har tillämpats. Totala antalet
tillsvidareanställningar har sjunkit från 134 till 130 från 2013 till 2014. Andelen
visstidsanställningar har däremot ökat från 11 % till 15 % under samma period.
Ökning-/minskning av andelen visstidsanställningar varierar mellan avdelningarna. På
fritidsavdelningen har flera personer slutat sin anställning. Under återbesättandeprövning har
dessa tjänster tillsatts med visstidsanställd personal. Staben har tillsatt visstidsanställningar på
grund av föräldraledigheter och tillfälliga utredningsuppdrag. Kultur-respektive
biblioteksavdelningen har minskad andel visstidsanställda.
Könsfördelning - tillsvidareanställda
Kvinnor
Män
Totalt
Dec 2014
andel
kvinnor
(%)
51
12
63
81
83
Fritidsavdelningen
14
14
28
50
48
5
5
10
50
50
16
4
20
80
76
8
1
9
89
89
94
36
130
72
72
Konsument Halmstad
Kulturavdelningen
Totalt
Dec 2013
andel
kvinnor
(%)
Förvaltningen har oförändrad andel kvinnor från föregående år. Förvaltningens ambition vid
rekrytering är att öka mångfalden i förvaltningen. Från 2013 till 2014 har förvaltningen fortsatt
oförändrad andel tillsvidareanställda kvinnor. Vid rekrytering speglar ofta könsfördelningen på
de sökande/ansökningarna till vissa kvinnodominerade yrken könsfördelningen som redan
existerar inom yrket på förvaltningen. Verksamhetens behov och kompetensen hos de sökande
beaktas alltid i första hand vid rekrytering.
54
35(44)
4
Könsfördelning - visstidsanställda
Kvinnor
Män
Totalt
Dec 2014
andel
kvinnor
(%)
Dec 2013
andel
kvinnor
(%)
3
0
3
100
57
Fritidsavdelningen
3
3
6
50
*
Konsument Halmstad
1
1
100
100
Kulturavdelningen
1
4
5
20
29
Staben
1
3
4
25
*
Totalt
9
10
19
47
47
* Fritidsavdelningen och staben hade inga visstidsanställningar under 2013.
Förvaltningen har oförändrad andel visstidsanställda kvinnor från föregående år. Vid tillsättning
av visstidstjänster beaktas könsfördelningen, där mångfald eftersträvas.
Timavlönad personal
2013
2014
5 534
3
5 797
3
Fritidsavdelningen
3 055
2
1 930
1
227
0
33
0
5 941
3
4 852
2
0
0
52
0
Antal timmar
Årsarbetare
Antal timmar
Årsarbetare
14 756
7
12 679
6
Konsument Halmstad
Kulturavdelningen
Staben
Totalt
Förvaltningen har som helhet minskat antal timanställningar med 1 årsarbetare från 2013 till
2014.
Genomsnittlig sysselsättningsgrad (tillsvidareanställda)
2013
2014
Kvinnor
Män
Totalt
Kvinnor
Män
Totalt
90
91
90
90
92
90
Fritidsavdelningen
100
100
100
100
100
100
Konsument Halmstad
100
100
90
100
80
90
87
80
86
87
75
85
100
100
100
87
100
89
92
93
93
93
92
92
Kulturavdelningen
Totalt
Beräkning av sysselsättningsgrad, SSG, genomförs genom att dividera antal årsarbetare med
antal tillsvidareanställda. På grund av att statistiken i vissa fall baserar sig på exakta och i vissa
fall avrundade tal blir fortsatta beräkningar och redovisningen ovan inte alltid konsekvent.
55
36(44)
4
Åldersfördelning - tillsvidareanställda
-25
2635
3645
4655
5560
61
62
63
64
65
65+
Summa
0
9
19
18
7
4
3
2
0
0
1
63
Fritidsavdelningen
0
4
4
13
4
2
1
0
0
0
0
28
0
3
2
3
2
0
0
0
0
0
0
10
Kulturdelningen
0
6
7
3
3
0
0
1
0
0
0
20
Staben, inkl
förvaltningsledning
0
0
4
1
3
1
0
0
0
0
0
9
Totalt
0
22
36
38
19
7
4
3
0
0
1
130
Enhet
Konsument Halmstad
Majoriteten av förvaltningens anställda ligger inom åldersspannet 36-55 år. Enligt tabellen
nedan, har förvaltningens medelålder ökat från 46 till 47 år under 2014. Ålder är en del av
mångfaldshänsyn som beaktas vid rekrytering.
Medelålder - tillsvidareanställda
Enhet
2013
2014
Totalt
46
47
Antal tillsvidareanställda chefer fördelat per kön
2014
Enhet
2013
Kvinnor
Män
Totalt
Totalt
4
1
5
5
Fritidsavdelningen
1
2
3
3
Konsument Halmstad
0
1
1
0
Kulturavdelningen
3
0
3
3
Staben, inkl
förvaltningsledning
3
0
3
3
11
4
15
14
Totalt
Konsument Halmstad hade en tillförordnad/visstidsanställd chef vid föregående års redovisning.
Antal visstidsanställda chefer fördelat per kön
2014
Enhet
Kvinnor
Män
Totalt
Totalt
0
0
0
56
37(44)
4
Pensionsavgångar per yrkesgrupp - tillsvidareanställda
2014
2015
2016
2017
2018
Sum
ma
And
el
Kultur, turism och fritidsarbete
2
0
3
4
5
14
16
Handläggar-, administratörsarbeten
0
0
0
0
1
1
6
Ledningsarbete
0
0
1
0
1
2
13
Totalt
2
0
4
4
7
17
13
Yrkesfördelning
Sjukfrånvaro
Sjukdagar i snitt 2014
2013
Kvinnor
Män
Totalt
Totalt
9
6
8
12
25
9
17
16
1
0
1
1
Kulturavdelningen
13
4
11
9
17
0
15
5
Totalt
12
6
11
11
Fritidsavdelningen
Konsument Halmstad
Statistik för stab och förvaltningsledning 2014 innehåller även sjuktal för ytterligare två anställningar som inte ingår i stab och
förvaltningsledning utan i fritids- och biblioteksavdelningarna. Jämförelsen med föregående år blir därför missvisande då 2013 års
statistik endast innehöll stab och förvaltningsledning.
Förvaltningen som helhet har oförändrat antal sjukdagar i snitt från föregående år, 11 dagar.
Medelvärdet för antal sjukdagar i hela kommunen låg förra året på 20 dagar.
Statistik för stab och förvaltningsledning 2014 innehåller även sjuktal för ytterligare två
anställningar som inte ingår i stab och förvaltningsledning utan i fritids- och
biblioteksavdelningarna. Jämförelsen med föregående år blir därför missvisande. Antalet
sjukdagar för enbart stab och förvaltningsledning 2014 motsvarar 9 dagar i snitt. Det innebär att
antalet sjukdagar i snitt för biblioteksavdelningen egentligen ligger något över 8 dagar. Exakt
hur mycket över 8 dagar är svårbedömt med hänsyn till hur det statistiska underlaget är
beräknat.
Kvinnor har generellt fler sjukdagar i jämförelse med män i förvaltningen. Eftersom jämförelse
mellan kvinnor och män är ett nytt mätetal för i år kan vi inte göra jämförelser eller se tendenser
mot föregående år.
57
38(44)
4
Kort- och långtidssjukfrånvaro - andel (%) sjukdagar 14 dagar eller mindre
2014
2013
Kvinnor
Män
Totalt
Totalt
43
100
52
53
Fritidsavdelningen
28
100
49
53
100
100
100
100
Kulturavdelningen
13
100
19
35
11
89
11
100
Totalt
29
100
41
53
Enhet
Konsument Halmstad
Statistik för stab och förvaltningsledning innehåller även sjuktal för ytterligare två anställningar som inte ingår i stab och
förvaltningsledning utan i fritids- och biblioteksavdelningarna.
Förvaltningen har minskat andelen korttidsfrånvaro från 53 till 41 procent. Andelen
långtidsfrånvaro, i tabellen nedan, har därmed ökat från 47 till 59 procent.
Enstaka långtidssjukskrivningar på avdelningar med färre antal anställda får stort genomslag i
statistiken.
Kort- och långtidssjukfrånvaro - Andel (%) sjukdagar mer än 14 dagar
2014
2013
Kvinnor
Män
Totalt
Totalt
57
0
48
47
Fritidsavdelningen
72
0
51
47
0
0
0
0
Kulturavdelningen
87
0
81
65
89
0
89
0
Totalt
71
0
59
47
Enhet
Konsument Halmstad
Statistik för stab och förvaltningsledning innehåller även sjuktal för ytterligare två anställningar som inte ingår i stab och
förvaltningsledning utan i fritids- och biblioteksavdelningarna.
Enstaka långtidssjukskrivningar på avdelningar med färre antal anställda får stort genomslag i
statistiken.
Sjukfrånvaro per yrkesgrupp
Yrkesgrupp
Handläggar- och administratörsarbete
Kultur, turism och fritidsarbete
Ledningsarbete
2012
2013
2014
4
4
4
17
13
14
*
4
3
* Ledningsarbete 2012 definierades annorlunda än 2014 och innehöll endast 5 medarbetare. Statistik för grupper med färre än 10
personer presenterades inte i redovisningen.
58
39(44)
4
Medarbetarskap och ledarskap
Samtliga chefer har genomfört eller påbörjat kurs i Utvecklande Ledarskap, UL.
Konsultföretaget Actea, som även leder kurser i UL, stöttar utvecklingsarbetet när nya
ungkulturavdelningen bildas. Med fokus på UL och medledarskap stöttar de både de berörda
medarbetarnas delaktighetsarbete, samt chefernas, projekt- och styrgruppernas lärande under
processen.
Jämställdhetsfokus på förvaltningens medarbetardag i oktober. Föreläsning, diskussion och
fortsatt arbete angående jämställdhet, normer och värderingar.
På chefsdag i september diskuteras förvaltningens riktning "Kulturen spelar roll", dess betydelse
och fortsatta arbete. Avstämning av arbetet med förvaltningens identitet, ledarbeteenden och
”vad vi vill bli kända för” i kommunen.
Förvaltningen har också arbetat med uppföljning av medarbetarenkäten.
Individuella utvecklingsplaner
Kulturförvaltningen använder inte begreppet individuell utvecklingsplan generellt. Däremot
genomför varje medarbetare medarbetarsamtal med sin närmaste chef. Vid samtalet diskuteras
medarbetarmål för kommande år, inklusive förutsättningar/plan för medarbetaren att nå målet
eller målen. Förutsättningarna är att jämföra med en individuell utvecklingsplan.
Kulturavdelningens enhet arrangemang och kulturstöd har arbetat enligt ny metod med att ta
fram nya individuella medarbetarmål för tillsvidareanställda medarbetare.
Mångfalds- och jämställdhetssatsningar
Förvaltningens arbete med jämställdhet som påbörjades 2013 fortsatte under våren 2014 med
fördjupat arbete på fritidsavdelningen, nolltrefem och konstenheten. Biblioteksavdelningen
valde istället att genomföra två stormöten där all bibliotekspersonal utifrån tillgänglig
biblioteksstatistik och olika artiklar/blogginlägg diskuterade jämställdhet och framtiden.
Under hösten 2014 arbetade förvaltningen med jämställdhet på medarbetardag i oktober. Både
teori angående jämställdhet (externt perspektiv) och 4 r metoden introducerades.
Utvecklingsarbete genomförs på respektive avdelning under 2015.
Hälsofrämjande och förebyggande insatser - Inom ordinarie budget
Personalföreningen genomför aktiviteter på medarbetarnas fritid.
30 minuters hälsofrämjande aktivitet på arbetstid per vecka genomförs på prov i förvaltningen
från hösten 2014 fram till sommaren 2015.
Biblioteksavdelningen sponsrar medarbetarnas anmälningsavgifter till vårruset.
Arbete påbörjas inom förvaltningen med att skapa ytterligare tydlighet om förvaltningens
riktning, identitet och kultur och förtydliga kopplingen till kommunens vision och
förvaltningens målarbete.
Hälsofrämjande och förebyggande insatser - Med centrala medel
Hälsoinspiratörernas arbete under 2014 finansierades med centrala hälsofrämjande medel
Förutom hälsoaktiviteter på medarbetarnas fritid arrangerade också hälsoinspiratörerna
förvaltningens medarbetar-/hälsodag i mars 2014.
59
40(44)
4
Hälsofrämjande och förebyggande insatser - Företagshälsovårdens delaktighet i det
hälsofrämjande arbetet
Previa har arrangerat vissa aktiviteter vid medarbetar-/hälsodag i mars. De har också genomfört
kurs i hjärt-/lungräddning för medarbetare inom förvaltningen.
Arbetsskador
Förvaltningen har rapporterat 2 arbetsskador under året.
Årlig uppföljning av det systematiska arbetsmiljöarbetet
Uppföljningen är genomförd med chefer och huvudskyddsombud på förvaltningen som svarat
på frågor om arbetsmiljö utifrån sin verksamhet/synvinkel. Sammanlagda resultatet presenteras i
gröna, gula och röda summeringar, som är bedömningar av hur väl varje uppföljt område inom
arbetsmiljöarbetet fungerar.. Resultatet finns i sin helhet i bilaga. De gula och röda punkter som
bedömts relevanta att arbeta vidare med är:
Gula punkter: ”Vissa brister”
Brister i kännedom om förteckning av AFS:ar (föreskrifter för arbetsmiljöarbete inom specifika
områden)
Brister i kännedom om rutiner och utbildning om alkohol, droger och missbruk,
Större kännedom om första hjälpen och krisstöd behövs
Uppgiftsfördelning av arb miljöuppgifter upplevs inte alltid vara fördelade via personliga samtal
mellan över-/underställd chef.
Röda punkter: ”Okänt”
Hur fungerar samordningsansvar för arbetsmiljöarbetet? Regler är oklara.
Riskbedömning med hänsyn till funktionshinder genomförs inte.
Vissa av punkterna innebär informations-/kommunikationsbrister. Åtgärden innebär att sprida
eller sammanställa information som ibland finns tillgänglig men inte är tillräckligt
kommunicerad. Andra punkter innebär att specifika nya åtgärder krävs under 2015 (främst röda
punkterna).
60
41(44)
4
Sammanfattande analys
Under året har antalet tillsvidareanställda minskat i förvaltningen, visstidsanställningar har ökat
medan timanställningar minskat något. Återbesättandeprövning har tillämpats vilket har
inneburit större fokus på utvärdering av verksamhetens behov av kompetens i samband med
rekrytering. Resultatet av prövningen har varierat mellan avdelningar och tjänster/behov. Vissa
avdelningar är också, likt tidigare år, beroende av att hantera visstidsanställningar för att få in
tillfällig spetskompetens och möta verksamhetens behov. Det är en av anledningarna till
förvaltningens behov av att visstidsanställa personal.
Andelen kvinnor är oförändrad från föregående år och ligger fortsatt på 72 %, trots försök att
rekrytera med mångfaldsfokus. Tankar på hur vi kan påverka frekvens av minoritet bland
sökande till lediga tjänster pågår kontinuerligt.
Antalet sjukdagar är oförändrat från föregående år (2013), vilket är en minskning med 3 dagar
från 2012. Förvaltningen har de senaste åren haft färre sjukdagar än kommunsnittet, som förra
året låg på 20 dagar.
Kvinnor har generellt fler registrerade sjukdagar än män– vilket, enligt försäkringskassan, är en
tendens som återspeglas i hela landet. Enbart kvinnor har varit registrerat långtidssjukskrivna
under 2014. Män har enbart varit korttidssjukskrivna. Under 2014 har förvaltningen haft något
större andel långtidssjukskrivningar i förhållande till korttidssjukskrivningar. Likt tidigare år
slår långtidssjukskrivningar igenom i statistiken, framförallt på de mindre avdelningarna.
Diskussion om och analys av orsaker till långtidssjukskrivningar fortsätter på förvaltningen.
Förvaltningen har fortsatt satsningen på hälsoinspiratörer och personalförening, hälsofrämjande
aktiviteter på medarbetarnas fritid och fortsatt satsning på hälsodag (har genomförts två gånger:
2013 och 2014, och planeras också 2015). Nytt för i år är också beslut att införa 30 min
hälsofrämjande aktivitet på arbetstid per vecka under en prövoperiod fram till sommaren 2015.
Tydlighet, delaktighet och god kommunikation är några av de faktorer som enligt forskning
främjar hälsa på arbetsplatsen. Pågående förändringsarbete i förvaltningen när ny
ungkulturavdelning bildas genomförs med hög grad av delaktighet. Ett konsultföretag stöttar
också förändringsprocessen med fokus på medledarskap. Erfarenheter från processen
kommuniceras i en lärprocess med fokus på utvecklande ledarskap (UL) till förvaltningens
chefsgrupp.
Samtliga chefer har påbörjat eller genomfört utbildningen utvecklande ledarskap.
Satsningar på hälsofrämjande insatser och friskfaktorer är svåra att följa upp direkt i sjunkande
sjuktal. Effekten syftar till att sänka sjuktal på lång sikt, så långt det är möjligt. På kort sikt
genomförs åtgärder utifrån varje avdelnings behov med fokus på systematiskt arbetsmiljöarbete.
Sjuktalen på förvaltningen har de senaste åren legat under kommunsnittet och har även gått
emot den generella negativa trenden och sjunkit istället för att öka.
61
42(44)
4
7 Ekonomisk redovisning
Driftmedel
Årets resultat blev 118 231 tkr, att jämföra med föregående års resultat på 117 487 tkr.
Sammantaget redovisas en negativ budgetavvikelse för räkenskapsåret 2014, med 683 tkr
gentemot fastställd ram. Avvikelsen motsvarar 0,6 procent av den totala nettobudgetram för
kulturnämndens verksamheter, som vid årets slut låg på -117 548 tkr.
(tkr)
Verksamhetens Intäkter
Helårs-utfall
2013
Utfall
2013-12
Utfall
2014-12
Budget
2014
Budgetavvikelse
2014
Utfall
2014
11 875
11 875
12 016
10 712
12 016
1 304
0
0
0
0
0
0
Lönekostnader
-58 881
-58 881
-60 137
-60 028
-60 137
-109
Lokalkostnader
-24 374
-24 374
-24 405
-24 176
-24 405
-229
-3 578
-2 885
-693
-3 578
-2 885
-693
-3 382
-2 728
-654
-3 762
-3 108
-654
-3 382
-2 728
-654
380
380
0
-42 529
0
-42 529
0
-42 323
0
-40 294
0
-42 323
0
-2 029
0
Därav realisationsvinster
Kapitalkostnader
Därav avsk rivningar
Därav internränta
Övriga kostnader
Därav realisationsförluster
Verksamhetens kostnader
Periodens resultat /
nettokostnad
-129 362
-129 362
-130 247
-128 260
-130 247
-1 987
-117 487 -117 487 -118 231 -117 548 -118 231
-683
Kortfattade kommentarer för budgetavvikelser
Ökade intäkter för projekt Ökade livschanser för unga, bidrag från Ljungbergska, Mjellby och
samarrangemang
Vakanser inom förvaltningen, men också ökade lönekostnader för tillfälliga projektuppdrag
Fastighetsservice, tillfälliga hyror, samt resurser som tillförts för tillgänglighetsanpassning av
Mahult
Lägre avskrivningskostnader, p g a byte av återlämningsrobot
Kostnader för projekt Ökade livchanser för unga, tillgänglighetsmiljon, bidrag och tillfälliga
satsningar
Utrangeringskostnad för gammal återlämningsrobot
Medel beviljade för tillgänglighetsmiljonen, som balanseras till 2015
Förskottsutbetalning av flerårsstöd
Budgetavvikelse
tkr
1 304
-109
-230
380
-888
-304
-116
-720
-683
Investeringar
Årets investeringsnetto landade på 3 993 tkr, att jämföra med 1 587 tkr föregående år.
Årets resultatavvikelse blev positiva 203 tkr. Avvikelsen förklaras med medel som sparats till
kommande flyttkostnader.
(tkr)
Helårs-utfall
2013
Utfall
2013-12
Utfall
2014-12
Budget
2014
Utfall
2014
Budgetavvikelse
2014
Investeringsinkomster
Investeringsutgifter
0
-1 587
0
-1 587
0
-3 993
0
-4 196
0
-3 993
0
203
Investeringsnetto
-1 587
-1 587
-3 993
-4 196
-3 993
203
62
43(44)
4
8 Nyckeltal
8.1 Nyckeltal/resultat som följs av verksamheten
Nyckeltal
Utfall T3
Utfall 2013
Utfall 2012
578 311
597 218
586 555
Andel halmstadbor om läst eller lyssnat
på en bok det senaste året.
87 %
86 %
86 %
Antal besök på folkbibliotek i Halmstad
944 935
944 939
935 581
Antal besök på bibliotekswebben
414 191
337 201
197 411
Andel invånare som besöker
folkbiblioteken
80 %
85 %
85 %
Antal arrangemang och aktiviteter på
folkbiblioteken
1 286
1 412
1 232
16 735
13 912
11 395
887 675
864 082
861 944
1 260
1 039
1 090
Antal besök på stadsbiblioteket
Antal e-bokslån
Antal lån/omlån totalt
Antal medlemmar inom fritidsverksamheten
Antal aktiviteter inom fritidsverksamheten
518
Andel flickor som deltar i aktiviteter inom
fritidsverksamheten
42 %
51 %
49 %
Andel pojkar som deltar i aktiviteter inom
fritidsverksamheten
58 %
49 %
51 %
Antal ärenden, konsumentrådgivning
1 146
1 110
1 229
Antal ärenden, budget- och skuldrådgivning
343
353
327
Antal ärenden, energi- och klimatrådgivning
145
137
141
Antal besök på Mjellby konstmuseum
28 172
34 926
28 138
Antal besök på Halmstads konsthall
30 832
33 026
23 648
Antal besök på Hallands konstmuseum
22 276
23 857
28 522
Antal besök på Nolltrefem
31 069
59 800
59 720
85
89
72
Antal evenemang och aktiviteter i
kulturförvaltningens regi
2 373
2 485
2 180
Andel halmstadbor som använder Internet
99 %
83 %
83 %
Antal sökta kulturstöd
Antal arrangemang i Kulturhuset
147
63
44(44)
5
1(3)
Tjänsteskrivelse
2015-01-20
Version: 1,0
Beslutsorgan: kulturnämnden
Enhet: Kulturförvaltningen stab
Maria Gellert
Telefon: 035 – 13 71 78
Verksamhetsplan 2015-2017
1. Kulturnämnden beslutar att fastställa verksamhetsplan 2015-2017.
Sammanfattning
Verksamhetsplan är en del i arbetet enligt visionsstyrningsmodellen. Planen bygger
vidare på de av kommunfullmäktige fastställda övergripande och konkretiserade målen i
planeringsdirektiv 2015-2017, samt anvisningar från stadskontoret.
Ärendet har beretts av kulturförvaltningens ledning och kulturnämnden har fått löpande
information om arbetet med planen. Verksamhetsplanen har behandlats i samverkan.
Förvaltningens förslag till beslut är att kulturnämnden beslutar att fastställa förslag till
verksamhetsplan 2015-2017, med alla dess delar, enligt bilaga 1.
Ärendet
Uppdrag
Verksamhetsplan är en del i arbetet enligt visionsstyrningsmodellen att nå visionen om
hemstaden, kunskapsstaden och upplevelsestaden. Planen bygger vidare på de av
kommunfullmäktige fastställda övergripande och konkretiserade målen i
planeringsdirektiv 2015-2017, samt anvisningar från stadskontoret.
1
64
5
Bakgrund
Halmstads kommun styrs med utgångspunkt från det planeringsdirektiv med budget
som årligen antas av kommunfullmäktige. Planeringsdirektivet innehåller mål för såväl
verksamhet som ekonomi, och ligger till grund för den verksamhetsplan som utarbetats
för kulturnämndens verksamhetsområden. Planeringsdirektiv med budget 2015-2017
fastställdes av kommunfullmäktige 2014-12-16.
Verksamhetsplanering handlar om att på ett strukturerat sätt få fram vad verksamheten
ska prioritera under kommande planperiod. En samlad verksamhetsplanering är ett
styrverktyg som ska ge god kontroll över resurser, resultat och prioriteringar i
verksamheten.
Kulturnämndens verksamhetsplan 2015-2017 lyfter fram de mål och prioriteringar som
kulturförvaltningen ska arbeta med under den närmaste planperioden. Målsättningen är
att i hög grad bidra till måluppfyllelse avseende kommunfullmäktiges övergripande och
konkretiserade mål, samt prioriteringar.
Kulturnämndens verksamhetsplan 2015-2017 omfattar följande delar:
1.
2.
3.
4.
5.
6.
7.
8.
9.
Ordförandens inledning
Vision och värdegrund
Nämndens uppdrag
Analys utifrån nämndens uppdrag
Kommunfullmäktiges mål
Nämndens mål
Övriga nyckeltal
Internbudget 2015
Bilagor: Jämställdhetsplan, Internkontrollplan, IT-plan, plan för
konkurrensutsättning
Verksamhetsplanen ska vara ett tydligt styrinstrument för kulturnämnden och därmed
också för samtliga verksamheter inom kulturnämndens ansvarsområde.
Se förslag till kulturnämndens verksamhetsplan 2015-2017 som bilaga 1.
Konsekvenser
Efter beslut om verksamhetsplanens fastställande, fortsätter förvaltningen sitt arbete
med att bryta ner målen till aktiviteter. Förvaltningen arbetar närmare bestämt med
frågorna om hur verksamheterna ska lägga upp arbetet för att nå nämndens mål.
Uppföljning av verksamhetsplanen sker tertialvis och redovisas i form av delårsrapport i
maj månad, delårsbokslut i september månad och bokslut i januari månad.
2
65
5
Ärendets beredning
Inom kommunen
Verksamhetsplan 2015-2017 har sammanställts av handläggaren med underlag från
kulturförvaltningens ledning och kulturnämnden. Planen har behandlats i samverkan.
Andra grupper
Diskussioner har förts med andra förvaltningar och bolag.
Samverkan enligt MBL 2015-02-10.
Lista över bilagor
1. Verksamhetsplan 2015-2017
För kulturförvaltningen
Kristina Blomquist
Förvaltningschef
Maria Gellert
Enhetschef för administration och stöd
3
66
5
Verksamhetsplan 2015-2017
Kulturnämnden
201#{enhet}#
67
5
1 Ordförandens inledning
Kulturens roll för Halmstads kommuns utveckling
Ett rikt och spännande kulturliv är en faktor som på senare år lyfts fram som en av de absolut viktigaste
konkurrensfördelarna för en kommun. Kultur har också fått en allt viktigare roll i samhällsutvecklingen och
har stor betydelse för förverkligandet av Halmstads kommuns vision om Hemstaden, Kunskapsstaden och
Upplevelsestaden.
Med utgångspunkt i det breda kulturbegreppet är kultur betydelsefull för många politikområden, exempelvis
samhällsplanering, social sammanhållning, integration, hållbarhet, turism, hälsa och innovation. Detta har
också återspeglats i kommunstyrelsens tematiska arbete ”Morgondagens kultur” under 2014. Målet är att
stärka kommunens utveckling och attraktionskraft samt människors delaktighet, inflytande och
välbefinnande. Arbetet har identifierat ett flertal utvecklingsområden som framöver kommer att ställa stora
krav på förvaltning och nämnd, men också på samarbete och ett tvärsektoriellt arbetssätt.
Kulturens betydelse för kommunens utveckling har också stöd bland invånarna. I senaste
Kulturundersökning 2014 säger 63 procent av invånarna att Halmstad är en stad med kulturprofil och 68
procent anser att kultur är viktig för Halmstads attraktivitet som kommun.
Delaktighet och inkludering
Kulturnämnden strävar efter ett mer inkluderande perspektiv utifrån faktorer som exempelvis mångfald,
jämställdhet och medskapande.
Med kulturella verksamheter kan demokratin vitaliseras och delaktigheten öka. Det är därför angeläget att
skapa förutsättningar för ett rikt och aktivt kulturliv i hela kommunen. En kulturell infrastruktur med
mötesplatser, lokaler och scener är en grundförutsättning. En annan är att öka kulturdeltagandet och
invånarnas delaktighet, inflytande och medskapande i kulturlivet.
Barn och unga
Barn och unga är en prioriterad målgrupp i Halmstads kommun liksom i de flesta kommuner.
Kulturnämnden strävar efter att verksamheter för barn och unga ska präglas av jämställdhet, tillgänglighet
och medskapande,
Stadsbibliotekets barnavdelning har fått resurser för att utveckla ett barnrum för att möta dagens behov,
genom uppdaterad teknisk utrustning och kreativa miljöer som stimulerar fantasin och identitetsskapandet.
Det följer trenden i dag med Makerspace, som t ex skaparbibblor och kreativa verkstäder. Barnrummet på
stadsbiblioteket är ett steg i den riktningen.
Sedan början av 1990-talet har bokläsandet minskat. I dag är barn och ungas bristande läsförståelse
alarmerande. Av alla pojkar som går ut grundskolan saknar nästan 25 procent grundläggande läsfärdigheter.
Att stimulera barns och ungdomars läsning genom läsfrämjande åtgärder i olika former är därför en viktig
uppgift för kulturförvaltningen.
Kulturnämnden ser ungdomspolitiken som ett viktigt strategiskt område för kommunens utveckling och
kulturnämnden arbetar strategiskt kring frågan om ungas fria tid. Under 2015 bildas en ny
Ungkulturavdelning i förvaltningen för att stärka och samordna de verksamheter som möter unga.
Kultur för äldre
Ett aktivt och kulturellt rikt liv har visat sig ha positiva hälsoeffekter och bidrar till ökad känsla av
välbefinnande och meningsfullhet. I dag kan många äldre, av olika skäl, ha svårt att ta del av kulturlivet och
få möjlighet till eget skapande. Kulturnämnden vill därför i samverkan med hemvårdsnämnden och Region
Halland utveckla kulturverksamhet för äldre
Kulturnämndens verksamhetsplan 2015-2017
68
2(21)
5
Konstprofilen
Kommunfullmäktige har antagit ett konkretiserat mål för planperioden, som fastställer att Halmstad ska vara
ett konstcentrum med nationell och internationell ryktbarhet. Kulturnämnden har också själv uttalat, att
konsten ska ha den mest framträdande rollen i kommunens kulturprofil. Mjellby Konstmuseum är den mest
synliga konstinstitutionen i regionen med både nationellt och internationellt anseende.
Under planperioden kommer stor vikt att läggas på samordning mellan Halmstads tre konstinstitutioner,
Mjellby konstmuseum, Halmstads konsthall och Hallands konstmuseum, särskilt utifrån den planerade
tillbyggnaden av Hallands konstmuseum.
Den offentliga konsten i Halmstad är en av grundstenarna i bygget av konstprofilen. Här har
kommunfullmäktige från år 2015 avsatt en årlig fast summa till konstnärlig gestaltning vilket innebär att
kulturnämnden kan utveckla och förstärka den offentliga konsten i kommunen.
Särskilt två utmaningar är viktiga att lyfta för konstprofilen, det handlar om att säkra medel för
underhållsbehovet av den offentliga konsten och det handlar om behov av klimatsystem och funktionsytor i
Mjellby konstmuseums lokaler.
Kulturella och kreativa sektorn
I den lokala och regionala utvecklingen är den kulturella och kreativa sektorn en viktig del. Genom att främja
innovation och kreativitet inom kulturbaserade näringar, ökar möjligheten för tillväxt och ett mer
differentierat näringsliv.
Kultur har stor betydelse för kreativitet och innovation, det är därför viktigt att konstnärer och kulturskapare
har möjlighet att bo och verka i Halmstad. Ett aktivt kulturdeltagande med många mötesplatser har stor
betydelse för sektorns utveckling.
Kulturnämnden har här ett särskilt ansvar för att unga ges möjlighet att delta i den kreativa och kulturella
sektorn, inte minst för att på så sätt öka ungas möjligheter att etablera sig på arbetsmarknaden.
Förvaltningen kommer under våren att presentera en kartläggning av hur den kulturella och kreativa sektorn
ser ut i Halmstad. Utifrån kartläggningen kommer också möjliga utvecklingsområden att identifieras.
Kvalitet, effektivitet och utveckling
För att behålla en hög kvalitet i verksamheterna vill kulturnämnden fortsätta att utveckla kvalitetsarbetet i
förvaltningen. Det handlar om ett utvecklande ledarskap, kultur och värderingar och ett kvalitativt, effektivt
och flexibelt utvecklingsarbete och arbetssätt med ständiga förbättringar för att skapa värde, värde för
kunden, uppdragsgivarna, medarbetarna och samhället.
Kulturnämnden ser det angeläget att utveckla ett internationellt utbyte och perspektiv i verksamheten, för att
öka omvärldskunskap och analys, men också för utveckling och lärande.
Sven Palmkvist
Ordförande i kulturnämnden
69
3(21)
5
2 Vision och värdegrund
Visionen bygger på Halmstad – staden med tre hjärtan.
Halmstads vision har tre hjärtan
Vi har en vision om framtiden i Halmstad. Den beskriver hur kommunen vill att Halmstad ska upplevas av
alla som bor här och av besökare. Halmstads vision består liksom kommunens vapen av tre hjärtan. De tre
hjärtana bygger tillsammans visionen för Halmstads kommuns utveckling.
Hemstaden
Vi är en kommun där människor möts – med trygghet, respekt och kärlek.
Kunskapsstaden
Vi är en kommun där människor växer och utvecklas – genom livslångt lärande och kreativitet,
företagsamhet och innovativt tänkande.
Upplevelsestaden
Vi har en atmosfär som ger livslust – genom aktivitet, gemenskap och livskvalitet.
Värdegrund
Vår vision om Halmstad bygger på demokratiska värden. Alla halmstadsbor ska ha möjligheten till
delaktighet och inflytande i de demokratiska processerna.
I Halmstad har alla människor lika värde och vår gemenskaps kännetecken är ömsesidig respekt. Alla som
möter kommunens verksamhet ska känna att de har samma möjligheter, rättigheter och skyldigheter.
Halmstads kommuns utveckling ska vara långsiktigt hållbar. Detta innebär att utvecklingen tillgodoser
dagens behov utan att äventyra kommande generationers möjligheter att tillgodose sina behov.
70
4(21)
5
3 Nämndens uppdrag
Kulturnämndens verksamheter ska använda kulturens krafter för kommunens vision. Förvaltningen ska bidra
till att kulturen spelar roll för hemstaden, kunskapsstaden och upplevelsestaden. Kulturen ska vara en
självklar del av vardagen för kommuninvånarna och betydelsefull för kommunens utveckling och
attraktivitet.
I hemstaden sker kulturella möten som bidrar och inspirerar till sammanhållning, sammanhang,
gemenskap och social hållbarhet.
Kulturförvaltningen arbetar inkluderande och möjliggör möten där alla kan mötas för att utbyta tankar, idéer
och erfarenheter. Mötena präglas av delaktighet, goda relationer och ett gott bemötande.
Kulturförvaltningen arbetar med attraktiva, tillgängliga, kända, funktionella och trygga mötesplatser i egna
lokaler, i digital form och med möten i det offentliga rummet eller på andra platser.
Kulturförvaltningen är drivande för en gynnsam kulturell infrastuktur och är delaktig i
samhällsbyggnadsprocessen.
I kunskapsstaden möjliggör kulturen det livslånga lärandet som bidrar till anställningsbarhet,
utveckling av det demokratiska samhället och som motverkar utanförskap.
Kulturförvaltningen inspirerar till och är ett stöd för lärandet utifrån individens egen erfarenhet, behov och
önskan, där lärandet inte behöver vara ett uttalat mål.
Kulturförvaltningen berikar allas möjlighet till fri åsiktbildning och inflytande i de demokratiska
processerna.
I upplevelsestaden finns möjligheter att uppleva, delta och vara medskapande i kulturlivet, vilket
skapar mening, lust och identitet för individen. Kulturen bidrar till puls, gynnar utveckling av den
kulturella och kreativa sektorn och bidrar till attraktivitet.
Kulturförvaltningen inspirerar till medskapande och möjliggör ett vidgat deltagande i kulturoch
föreningslivet med fokus på den fria tiden.
Kulturförvaltningen tillgängliggör ett brett utbud av estetiska upplevelser, berättelser, och konstnärliga
uttryck från alla medier, kulturformer och genrer.
Kulturförvaltningen medverkar till att konstnärer och kulturskapare får möjlighet att verka i Halmstads
kommun.
71
5(21)
5
4 Analys utifrån nämndens uppdrag
4.1 Extern analys
Den externa analysen tar upp de identifierade utmaningar som kulturnämndens verksamheter står
inför.
Barn och unga
Kulturnämnden strävar efter ett mer inkluderande perspektiv utifrån faktorer som exempelvis mångfald,
jämställdhet och medskapande. En grundförutsättning är att vara lyhörd inför vad barn och unga efterfrågar
men även vara uppdaterad avseende lokaler, teknik och kompetens. En ny ungkulturavdelning kommer att
bildas under 2015 för att stärka och samordna de verksamheter som möter barn och unga. En kulturstrategi
för barn är också på väg att arbetas fram i bred samverkan med berörda förvaltningar.
Bibliotekens barnavdelningar behöver utvecklas för att möta dagens behov, genom uppdaterad teknisk
utrustning och kreativa miljöer som stimulerar fantasin och identitetsskapandet. Trenden i dag är
Makerspace, skaparbibblor och kreativa verkstäder. Utformandet av ett nytt barnrum på Stadsbiblioteket är
ett steg i den riktningen.
Barn och ungas bristande läsförståelse är alarmerande, nästan 25 procent av alla pojkar som går ut
grundskolan saknar grundläggande läsfärdigheter. Utmaningarna har uppmärksammats på riksnivå ett flertal
gånger de senaste åren. Propositionen Läsa för livet (prop. 2013/14:3) införde nya nationella mål för
litteratur- och läsfrämjande. Den nya bibliotekslagen (2013:801) lägger särskilt fokus på folkbibliotekens
uppdrag att främja barn och ungas läsning och språkutveckling. Att arbeta med läsinspiration är inte bara en
angelägenhet för skola och bibliotek utan för alla som möter barn och unga i sina verksamheter. Flera
insatser och samarbeten är därför under utveckling i Halmstads kommun för att främja läsandet.
En annan utmaning är att nå ut med information om utbud och evenemang till yngre målgrupper. I
kulturundersökningen 2014 framkom att 39 procent av de mellan 16-35 år i Halmstads kommun inte kände
sig informerade om kulturutbudet. Det är en tendens som även visat sig i tidigare undersökningar. Yngre
målgrupper använder sig i stor utsträckning av olika sociala medier för att inhämta information, vilket
innebär att kommunikationskanalerna måste breddas ännu mer framöver. Det handlar även om att ytterligare
stärka de kulturformer som lockar unga.
Jämställdhet
Att flickor och pojkar, kvinnor och män, ska ha samma möjligheter är självklart. I förvaltningens
jämställdhetsarbete har konstaterats att det inte alltid är så i verkligheten. Utmaningen och behovet framöver
är att jämställdhetsperspektivet ska genomsyra all verksamhet. Det innebär att skapa förutsättningar för ett
jämställt utbud, inflytande och möjligheter, samt en jämställd fördelning av resurser. Att könsuppdelad
statistik har börjat föras är ett steg i rätt riktning för att synliggöra skillnader, och ge insikter och underlag för
förbättringar. För att säkerställa en jämställd verksamhet fortsätter arbetet med kartläggningar, bland annat
utifrån 4R-metoden.
Konstprofilen
Halmstad ska vara ett konstcentrum med nationell och internationell ryktbarhet, enligt fullmäktiges mål.
Utifrån Halmstads goda rykte som konststad finns möjligheter att ytterligare utveckla konstverksamheterna.
Samordning mellan Mjellby konstmuseum och Hallands konstmuseum är en möjlighet att stärka
konstsatsningen ur flera perspektiv; kvalitetsmässigt, internationellt, community med mera.
Samverkan med omgivande samhälle och organisationer har stor betydelse för att skapa ett inkluderande
synsätt. Viktiga utvecklingsområden de närmaste åren rör Halmstadgruppen, idag ett av Halmstads starkaste
72
6(21)
5
varumärke, liksom ”nya” Hallands konstmuseum som kommer att renoveras och byggas ut. Halmstads
konsthalls satsning på samtidskonst fortsätter och genererar bra besökssiffror, även bland de yngre
målgrupperna.
En utmaning är att tillräckligt med resurser avsätts för att behålla och utveckla konstprofilen även i
framtiden. Revisorerna har påpekat, i sin granskning av konsthanteringen, att budget inte är tillräcklig för det
underhållsbehov som kommer att krävas framöver. För att Mjellby Konstmuseum ska behålla sin starka
position som en betydelsefull konstarena behövs en uppgradering av klimatsystem samt utbyggnad av
funktionsytor för hantering av konst.
En annan utmaning är att ytterligare tillgängliggöra konsten. Kulturundersökningen 2014 visar att 63
procent av kommunens invånare anser att Halmstad är en konststad. Intressant är att inga signifikanta
skillnader går att utläsa i svaren utifrån ålder, kön eller boendeort. Dock är det i högre utsträckning äldre och
kvinnor som besöker konstinstitutionerna i kommunen, vilket innebär en utmaning att försöka locka en
bredare målgrupp.
Under planperioden kommer kulturnämnden ha tillgång till ett fast anslag för konstnärlig gestaltning i
offentliga miljöer. Nämnden har därför fått i uppdrag att utreda hur det nya anslaget kan användas för att
stärka Halmstad som konststad.
Kulturens roll i samhällsutvecklingen
Ett rikt och spännande kulturliv är en faktor som på senare år lyfts fram som en av de absolut viktigaste
konkurrensfördelarna för en kommun. Kulturen betraktas i större utsträckning som betydelsefull för många
olika politikområden, exempelvis stadsplanering, social sammanhållning, integration, hållbarhet, hälsa och
innovation. I förvaltningen pågår därför ett arbete med det breda kulturbegreppet där alla dessa delar
inkluderas. ”Kulturen spelar roll!”, lyder den målbild som förvaltningen jobbar utifrån.
Kulturundersökningen 2014 visar att 63 procent av kommuninvånarna anser att Halmstad är en stad med
kulturprofil, och 68 procent anser att kulturen är viktig för Halmstads attraktivitet som kommun.
Kulturens ökade betydelse har även föranlett ett tematiskt arbete, ”Morgondagens kultur”, i
kommunstyrelsen under 2014. Målet är att stärka kommunens utveckling och attraktionskraft samt
människors delaktighet, inflytande och välbefinnande. Arbetet har identifierat ett flertal utvecklingsområden
som framöver kommer ställa stora krav på förvaltningen. Under planperioden finns förutsättningar att ta en
mer aktiv och utvecklande roll, genom samarbete inom kommunen och externt. Det gäller inte minst en ökad
delaktighet i samhällsbyggnadsprocessen.
Den kulturella och kreativa sektorn är en viktig del i den lokala och regionala utvecklingen. Genom att
främja den innovation och kreativitet som kulturbaserade näringar kan generera, ökar möjligheten för tillväxt
och ett mer differentierat näringsliv. Förvaltningen har därför som ett första steg påbörjat en kartläggning av
hur den kulturella och kreativa sektorn ser ut i Halmstads kommun. Kartläggningen kommer att utmynna i en
förvaltningsövergripande workshop där eventuella utvecklingsområden identifieras. En utmaning är att förstå
och analysera effekterna av såväl kulturpolitiska som näringspolitiska åtgärder.
En väl utbyggd kulturell infrastruktur med mötesplatser, lokaler och scener är en grundförutsättning för
ett rikt och aktivt kulturliv. En utmaning är att skapa utrymme och möjligheter för kulturskapare att leva och
verka i Halmstad, där billiga lokaler och inspirerande omgivningar är viktiga delar. Halmstads kommun
behöver därför ta ett större och mer samlat grepp kring den kulturella infrastrukturen, vilket också var en
slutsats av kommunstyrelsens tematiska arbete.
Delaktighet och inkludering
Kulturella verksamheter kan vitalisera både demokratin och öka delaktigheten i samhällslivet, och på så sätt
bidra till sammanhållning och social hållbarhet. En stor utmaning är dock de ökande ekonomiska och sociala
klyftor som påverkar människors framtidsmöjligheter och grad av inflytande.
73
7(21)
5
Polarisering och segregation innebär en risk för minskat engagemang och delaktighet. Det kan få till
konsekvens att det uppstår stora skillnader i delaktighet mellan olika samhällsgrupper och mellan boende i
olika stadsdelar. De kommande åren kommer innebära en ökad inflyttning till Halmstads kommun på grund
av migration, vilket ställer ytterligare krav på ett inkluderande synsätt. För att nå fullmäktiges målsättning av
Halmstad som den inkluderande kommunen krävs därför insatser som tar hänsyn till många olika faktorer,
samt samarbeten över förvaltningsgränserna. Kulturnämndens utbud och verksamheter ska spegla och
inkludera den etniska, sociala och socioekonomiska mångfalden i Halmstads kommun. Genom att underlätta
integration och motverka utanförskap kan kulturen bidra till att uppnå målet med en inkluderande kommun.
Det digitala utanförskapet är också ett stort hinder för delaktighet. Samhället blir alltmer beroende av
elektroniska tjänster, och digital kompetens är ofta en förutsättning för att vara delaktig fullt ut i
samhällslivet. I åldrarna från 6 till 65 år använder idag minst 90 procent internet, åtminstone någon gång
ibland. Men det är framförallt bland de äldre som internetanvändandet är lågt. För personer över 75 år är
siffran endast drygt 30 procent. Utmaningen framöver består i att försöka överbrygga den digitala klyftan
som uppstått i takt med den snabba teknikutvecklingen.
4.2 Intern analys och organisatoriska förändringar
Förändrings- och utvecklingsarbete
Ett större förändrings- och utvecklingsarbete pågår i förvaltningen, där den nuvarande organisationen ses
över. Ny Ungkulturavdelning kommer att bildas under sommaren 2015, men redan från januari kommer
konsten att lyftas fram som konstavdelning. Fler enheter kommer att omformas under året som kommer.
Halmstad direkt och ny kommunikationsavdelning på stadskontoret
Halmstad Direkt, kontaktcenter, införs våren 2015. Kulturförvaltningen ligger i framkant med digitalisering,
vilket innebär att många arbetsmoment redan utförs via nätet och webbplattformar.
Bildandet av ny central kommunikationsavdelning innebär att förvaltningens två kommunikatörer flyttas
över organisatoriskt till Stadskontoret från och med 1 januari 2015.
Kulturförvaltningen påverkades redan i slutet av 2014 av kommuntryckeriets avveckling, då samordning
av grafiskt arbete och tryck försvann. Avvecklingen ger utökade tryck- och byråkostnader, samt minskade
möjligheter till kvalitetssäkring av grafisk profil. Detta i sin tur innebär att förvaltningen får under 2015 finna
andra sätt att nå ut med information om verksamheterna.
Nytt lönesystem och nytt ärendehanteringssystem
Under 2015 kommer Halmstads kommun att ha infört ett nytt IT-stöd för personalfrågor, Heroma. Det
innebär en del nya inslag i vardagen för kommunens anställda. Införandet av Heroma kan uppfattas initialt
som ökad arbetsbelastning i form av utbildningsinsatser, men kommer så småningom att förenkla och
kvalitetssäkra lönehanteringen.
Våren 2014 skulle utrullningen av kommunens nya upphandlade diarie- och ärendehanteringssystem ske.
Införandet stötte dock på problem och utrullningen fick avbrytas. I dagsläget är det oklart när vi kommer att
ha ett nytt system på plats.
Riktlinjer för biblioteksverksamheten/Biblioteksplan 2013-2016
Många mindre och ett par stora utvecklingsarbeten sker som svar på de utmaningar som biblioteksplanen
pekar på. Arbete med barnbibliotek, insatser för integration och mångkultur, minskning av den digitala
klyftan samt utveckling av samordning och samverkansmöjligheter med skolbibliotek är ett par exempel.
Biblioteksplanen antogs av Kommunfullmäktige 2012. Arbetet med en ny biblioteksplan som ska gälla från
2017 är påbörjat.
74
8(21)
5
5 Kommunfullmäktiges mål
5.1 Målområde: Demokrati och dialog
5.1.1
Kommuninvånarna ska ha möjlighet att vara delaktiga i kommunens utveckling
Verksamhetsmål: Kommuninvånarna ska uppleva delaktighet, inflytande och ansvar i kulturförvaltningens
verksamheter.
Mätetal
Målvärde 2015
Index delaktighet, inflytande och ansvarstagande (KEKS enkät mötesplats)
50 %
Index delaktighet (KEKS enkät grupp)
75 %
Andel elever i åk 8 i grundskolan och åk 2 på gymnasiet, som vill vara med och påverka frågor som
rör kommunen (LUPP 2012: 45 %)
50 %
1
Antal genomförda systematiska invånardeltaganden
5.2 Målområde: Näringsliv och arbetsmarknad
5.2.1
Unga människors möjlighet att etablera sig på arbetsmarknaden ska öka
Verksamhetsmål: Kulturförvaltningen ska ge unga möjligheter att delta i den kreativa och
kulturella sektorn.
Mätetal
Målvärde 2015
Antal beviljade idépengar (18 st år 2014)
20
Sommarkraft (24 st år 2014)
25
75
9(21)
5
5.3 Målområde: Uppleva och göra
5.3.1
Halmstad ska vara ett konstcentrum med nationell och internationell ryktbarhet
Mätetal
Målvärde 2015
Antal besök på: Mjellby konstmuseum, Halmstads konsthall och Hallands konstmuseum (2014:
81 280)
Andel invånare från16 som anser att Halmstad är en konststad (2014: 63 %)
Nöjd Medborgarindex Utställnings- och Konstverksamhet (2014: 7,3)
5.3.2
80 000
64 %
7,3
Kommuninvånarna ska bli mer nöjda med möjligheterna att utöva kulturoch
fritidsaktiviteter och med möjligheterna till natur- och fritidsliv (konkretiserat mål).
Verksamhetsmål: Fler kommuninvånare ska vara nöjda med kulturutbudet.
Mätetal
Målvärde 2015
Andel kommuninvånare från 16 år som upplever att Halmstad är en stad med kulturprofil
(Kulturundersökning 2014: 63 % ).
64 %
Andelen kommuninvånare från 16 år som ger Halmstads kulturutbud betyg 4 eller 5
(Kulturundersökningen 2014: 35 %)
40 %
Andel ungdomar som anser att det finns mycket att göra på fritiden (LUPP 2012: 24 %)
26 %
Nöjd Medborgarindex Kultur (Medborgarundersökningen 2014: 73)
74
Nöjd Medborgarindex Teaterföreställningar och konserter (Medborgarundersökningen 2014: 7,1)
7,1
Nöjd Medborgarindex Biblioteksverksamhet (Medborgarundersökningen 2014: 8,3)
8,4
Nöjd-region-index avseende kulturoch fritidsmöjligheter (2014: 70)
71
Verksamhetsmål: Fler kommuninvånare ska ta del av kulturförvaltningens utbud.
Mätetal
Målvärde 2015
Antal kulturaktiviteter och evenemang i egen regi eller genom stöd av kulturnämnden. (2014: egna
2 180, genom kulturstöd 223, studieförbund 6 705)
Antal besök på kulturaktiviteter och evenemang i egen regi eller genom stöd av kulturnämnden (2014:
egna 66 851, genom kulturstöd 12 992, studieförbund 323 443)
9200
404 000
Andelen kommuninvånare från 16 år som är nöjda med information om kulturförvaltningens
verksamhet (betyg 3,4,5), (Kulturundersökningen 2014: 71 %)
80 %
Andel nöjda /mycket nöjda kunder med social samvaro och aktiviteter i särskilt boende ska öka från
60% till 65 % (kultur för äldre)
65 %
Antal deltagare vid folkbildningsverksamheten i Halmstads kommun (323 449)
85
Antal kulturföreningar som beviljas kulturstöd (2014: 85)
323 000
76
10(21)
5
5.3.3
förutsättningar (konkretiserat mål).
Mätetal
Målvärde 2015
Antal barn/unga som deltar i kulturaktiviteter (2014: 34 964)
500
Föreningsbidrag i tkr (2014: idépeng 308 tkr och bidrag till föreningsgårdar 176 tkr)
Utbud kultur-, idrotts- och fritidsaktiviteter för barn/unga (2014: 1 506)
KEKS index avvikelse jämn könsfördelning 12-25 år (besökare/medlemmar)
+/-10 %
5.4 Kommunfullmäktiges övriga prioriteringar
5.4.1
Halmstad - den inkluderande kommunen (övrig prioritering)
Kulturnämndens utbud och verksamheter ska spegla och inkludera den etniska, sociala och
socioekonomiska mångfalden och undanröja hinder i sina verksamheter.
5.4.2
Ett strategiskt jämställdhetsarbete (övrig prioritering)
Kulturnämndens ska i sitt utbud och verksamheter arbeta för att jämställdhet ska råda mellan
kvinnor och män, flickor och pojkar, samt inspirera till och ge stöd för lärande och utveckling av
personliga ambitioner och intressen.
77
11(21)
5
6 Nämndens mål
6.1 Hälsa och arbetsmiljö
Nämnden har det övergripande arbetsmiljöansvaret.
Alla i arbetsledande ställning ska se till att centrala föreskrifter och lokala riktlinjer angående arbetsmiljön
följs på de olika arbetsplatserna.
Alla medarbetare är skyldiga att följa föreskrifter och lokala riktlinjer som gäller i verksamheten.
Samverkansgrupperna fungerar som lokal skyddskommitté.
Arbetsmiljöfrågor ska vara en stående punkt på dagordningen varvid nya risker ska identifieras samt
vidtagna åtgärder följas upp.
Skyddsombud ska finnas och verka utifrån arbetsmiljölagens bestämmelser och Arbetsmiljöverkets
förordningar.
Hälso- och arbetsmiljöplanen ska förnyas varje år.
Övergripande mål för hälso- och arbetsmiljöarbetet i Halmstads kommun
Begreppet arbetsmiljö innefattar dels fysiska faktorer som lokaler, utrustning och arbetsmetoder, dels
psykosociala som arbetsklimat, relationer och inte minst organisation och individens möjlighet till påverkan.
En god arbetsmiljö främjar hälsan.
6.1.1
Kulturförvaltningen ska främja kunskap om hälsa.
Mätetal
Målvärde 2015
Antal aktiviteter genomförda av hälsoinspiratörerna
8
12(21)
78
5
7 Övriga nyckeltal
7.1 Nyckeltal/resultat som följs av verksamheten
Nyckeltal
Utfall 2012
Utfall 2013
Utfall 2014
86 %
86 %
87 %
Antal besök på folkbibliotek i Halmstad
935 581
944 939
944 935
Varav antal besök på stadsbiblioteket
586 555
597 218
578 311
Antal besök på bibliotekswebben
197 411
337 201
414 191
85 %
85 %
80 %
11 395
13 912
16 735
861 944
864 082
887 675
Antal medlemmar inom ungkulturverksamhetens verksamhet
1 921
2 147
2 301
Andel flickor som deltar i aktiviteter i gruppverksamhet
49 %
51 %
45 %
Andel pojkar som deltar i aktiviteter i gruppverksamhet
51 %
49 %
55 %
Antal ärenden, konsumentrådgivning
1 229
1 110
1 146
Antal ärenden, budget- och skuldrådgivning
327
353
343
Antal ärenden, energi- och klimatrådgivning
141
137
145
Antal besök på Mjellby konstmuseum
28 138
34 926
28 172
Antal besök på Halmstads konsthall
23 648
33 026
30 832
Antal besök på Hallands konstmuseum
28 522
23 857
22 089
72
89
85
2 180
2 485
2 373
Andelen Kommuninvånare som aktivt ägnar sig åt läsning
Andel invånare som besöker folkbiblioteken
Antal e-bokslån
Antal lån/omlån totalt
Antal sökta kulturstöd
Antal evenemang och aktiviteter i kulturförvaltningens regi
79
13(21)
5
8 Internbudget 2015
8.1 Driftbudget år 2015 – 117 264 tkr
Enligt Planeringsdirektiv med budget 2015-2017, är kulturnämndens driftbudget för år 2015: 117 264 tkr.
Detta motsvarar ungefär 2,5 procent av de drygt fyra och en halv miljarder kronor, som det kostar att driva
Halmstads kommun.
Budgetramen från 2014 har förändrats enligt de specifikationer av verksamhetsförändringar, som
kommunfullmäktige beslutat om i samband med planeringsdirektiv med budget 2015-2017. Nedan följer en
redogörelse av de största posterna som påverkar nämndens budgetram år 2015.

För att kulturnämnden ska ha möjlighet att erbjuda ett ökande antal kommuninvånare upplevelser
inom kulturområdet, ger fullmäktige nämnden en volymkompensation om 700 tkr årligen under
planperioden. Budgetramen har räknats upp för volymförändringar, som bygger på att antalet
invånare ökat inom Halmstads kommun. En del av dessa medel ska användas till fler riktade insatser
mot våra äldre invånare.

700 tkr avsätts för att kulturnämnden ska kunna realisera visionen om barnrummet ”Någon
annanstans” på Stadsbiblioteket.

Kommunen undersöker formerna för Halmstad direkt, vilket till del finansieras med medel från
kulturnämndens ram. Närmare bestämt minskar ramen med 624 tkr.

Den offentliga konsten har tillförts 500 tkr för underhåll av ”Europa och Tjuren”.

Budget för kapitalkostnader har minskats med 574 tkr, då flertal av verksamheternas investeringar
redan skrivits av.

Inflationskompensation på 1,7 procent innebar en nettoökning av budgetramen med 504 tkr.

Hyresbudgeten har påverkats av att flertalet hyresavtal skrivits om. Exempelvis har hyran sänkts för
Stadsbiblioteket med 799 tkr, medan Harplinge bibliotek fått en höjning med 150 tkr. I övrigt är det
mindre skillnader både uppåt och neråt i hyresnivåerna. Sammantaget har hyreskostnaderna minskats
och därmed också budget reducerats med 580 tkr.

Efter planeringsdirektiven var beslutade, minskades ramen ytterligare med 1 018 tkr, med anledning
av att förvaltningens två kommunikatörer från och med 2015 organisatoriskt tillhör stadskontoret.
Likt tidigare år innebär budgetarbetet att förvaltningarna fått göra omprövningar i sina verksamheter.
Omprövningar definieras enligt planeringsdirektiv som: "... alla insatser som reducerar nettokostnaderna
utan att kvaliteten på den verksamhet som fortsatt bedrivs försämras"1. Kulturnämnden avser att göra
följande omprövningar från och med år 2015.
Omprövning / förändring
i tkr
Genomgång av telefonabonnemang
20
Intäktsökning Kulturhuset
40
Ökade intäkter på Vallåsgården
80
Minskning av kulturundersökningen
80
Pålsbo gård, nedläggning
100
Förvaltningens bil
30
Förändring i subvention, hyra av Halmstads Teater
SUMMA OMPRÖVNINGAR:
1
100
450
Planeringsdirektiv med budget 2015-2017, s. 15
80
14(21)
5
Den budgetram på ca 117 miljoner kronor, som kulturnämnden fått från kommunfullmäktige att fördela
inom sina verksamhetsområden, motsvarar ungefär 1 227 kronor per invånare2 på helår.
BUDGETRAM 2015
i tkr
-10 712
Intäkter
Lönekostnader
60 537
Lokalkostnader
23 596
Kapitalkostnader
3 188
Övriga kostnader
40 655
SUMMA DRIFTBUDGET:
117 264
Intäkterna består i huvudsak av försäljningsintäkter, entréavgifter och bidrag från andra parter.
Mer än hälften av nettobudgeten består av lönekostnader. Inom kulturförvaltningen arbetar 130
tillsvidareanställda, fördelat på 94 kvinnor och 36 män. Arbetet inom kulturförvaltningen är organiserad i för
nuvarande i fem avdelningar, stab, förvaltningsledning och nämnd.
Lokalkostnader består av hyror och fastighetsskötsel. Totalt sett förfogar nämnden över ett 20-tal lokaler runt
om i kommunen.
Kapitalkostnader består av avskrivningskostnader och internränta. Summan baseras på tidigare års
investeringar.
Övriga kostnader på ca 40 miljoner kronor är de medel som används för att bedriva verksamhet. Några av de
större posterna som kan nämnas är media, bidrag och stöd, arrangemang, annonser, transport, samt tele- och
datakommunikation och övriga verksamhetskostnader.
Förvaltningen har en strävan att använda internbudget som ett levande dokument, så att resurser och medel
under kommande år kan användas på bästa möjliga sätt för att nå nämndens mål. Kulturnämndens kostnader
i driftbudget 2015 fördelas i grova drag enligt följande:
Fördelning av budgeterade kostnader 128 Mkr
Övrigt 40,6 Mkr
Kapital 3,1 Mkr
2
Personal 60,5 Mkr
Lokaler 23,6 Mkr
Invånare i Halmstad 2014-12-31: 95 537st
81
15(21)
5
Biblioteksavdelningen ansvarar för Stadsbiblioteket, åtta närbibliotek, samt en biblioteksbuss. Avdelningen
har en nettoram på ungefär 50 miljoner kronor, där 15 miljoner kronor går till lokalhyror, 2 miljoner till
städkostnader och 26 miljoner till personalkostnader. Biblioteken har avsatt medieanslag för 5 miljoner
kronor. Biblioteksverksamheten drar in intäkter för lite mer än 4 miljoner kronor bland annat för
skolbibliotek och avgifter.
Kulturavdelningen och Konstavdelningen omfattar i dagsläget Nolltrefem, institutionerna Mjellby
konstmuseum och Halmstad konsthall, samt Kulturhuset, barn- och vuxenkultur och de olika
kulturstödsformerna. Dessa har en nettoram på 30 miljoner kronor. 4 miljoner går till hyror och 10 miljoner
till lönekostnader. 4,5 miljoner kronor utbetalas årligen till stiftelsen Hallands Länsmuseer. Kulturstöd
utbetalas med 3 miljoner kronor och bidrag till folkbildning uppgår till 3,5 miljoner kronor. Avdelningarna
har intäkter för motsvarande 3,5 miljoner kronor, bland annat från bidrag, entréavgifter och uthyrningar.
Fritidsavdelningens nettobudgetram är 17 miljoner kronor, där 13 miljoner budgeteras till
personalkostnader och 3 miljoner till hyror för de 7 gårdar som används inom verksamheten.
Konsument Halmstad har en nettobudget strax under 6 miljoner kronor. Denna täcker verksamheterna
konsumentrådgivning, skuldrådgivning och medborgarservice Andersberg. Energiprojekt finansieras med
statliga medel från Energimyndigheten.
Övriga delar inom kulturförvaltningen är nämnden, IT, staben, ledningen och förvaltningsgemensamma
projekt. Kulturförvaltningens budget för IT uppgår nästan till 4 miljoner kronor. Nämndens kostnader uppgår
till 1 miljon kronor. Förvaltningen har en ambition att samla årsspecifika satsningar och utvecklingsprojekt
under budgeten för gemensamt.
8.2 Investeringsanslag år 2015 – 3 950 tkr
Kulturnämnden har enligt planeringsdirektiv fått investeringsanslag med 3 950 tkr, specificerat enligt nedan.
För att kunna realisera visionen om barnrummet ”Någon annanstans” på Stadsbiblioteket har det avsatts
1 400 tkr i investeringsmedel som främst går till teknik och möbler till barnrummet.
Den nuvarande modellen för utsmyckning i samband med ny- och ombyggnad av offentliga lokaler och
anläggningar ändras. Det införs nu ett fast årligt anslag på 1 500 tkr, som kulturnämnden disponerar.
För att möjliggöra Hallands Konstmuseums förändring, behöver lokalerna renoveras och byggas ut.
Halmstads kommuns andel av investeringskostnaderna för tillbyggnaden uppgår totalt till 33,7 miljoner
kronor. Investeringsmedel för att verkställa detta ligger inte inom kulturnämndens budgetramar år 2015.
INVESTERINGSANSLAG 2015
"Någon annanstans" - Stadsbibliotekets barnrum
Inköp till konstsamlingen
250
Konstnärlig gestaltning i offentlig miljö
Övriga investeringar
1 500
800
SUMMA INVESTERINGSANSLAG:
i tkr
1 400
82
3 950
16(21)
5
9 Bilagor
9.1 Jämställdhetsplan
Enligt 3 kap 13 § Diskrimineringslagen ska arbetsgivaren upprätta en plan för sitt jämställdhetsarbete vart
tredje år. Planen ska innehålla en översikt över de strategier som behövs på arbetsplatsen och en redogörelse
för vilka av dessa strategier som arbetsgivaren avser att påbörja eller genomföra under de kommande åren.
Förvaltningschefen bär det yttersta ansvaret och ska verka för att utvecklingen av jämställdhetsarbetet sker
kontinuerligt.
Jämställdhetsarbetet ska vara en prioriterad fråga i Halmstads kommun och ses som en naturlig del av vårt
personalpolitiska arbete samt vår verksamhetsplanering. Arbetsgivare och arbetstagare ska samverka i denna
fråga och tillsammans arbeta aktivt för att uppnå lika rättigheter, skyldigheter och möjligheter i arbetslivet,
oavsett kön.
Övergripande mål för jämställdhetsarbetet i Halmstads kommun
Med jämställdhet menas att kvinnor och män har samma rättigheter, skyldigheter och möjligheter i fråga om
arbete, anställnings- och utvecklingsmöjligheter samt andra arbetsvillkor. Kön ska inte vara ett hinder för
personlig utveckling.
Vi främjar jämställdheten genom att…

Utveckla en organisation där människor oavsett kön möts och samverkar utifrån respekt och
omtanke.

Utveckla ett tryggt och öppet arbetsklimat där mobbning, trakasserier och andra former av
utanförskap relaterat till kön aktivt motverkas.

Erbjuda tydliga uppdrag med rimliga förväntningar, vilket möjliggör balans i livet för dig som
individ samt i de fall verksamheten tillåter erbjuda en sysselsättningsgrad som matchar din
livssituation och underlättar kombinationen föräldraskap och arbete.

Tillämpa individuell och differentierad lönesättning som speglar ditt ansvar och i vilken grad du
bidrar till verksamhetens mål, oberoende av kön.

Säkerställa att vid rekrytering fokusera på kompetens som motsvarar verksamhetens behov och krav
för att minimera riskerna för diskriminering.

Sträva efter att uppnå en jämn könsfördelning inom varje nivå och yrkeskategori.
Vi förväntar oss att du som medarbetare…

Känner till och arbetar i enlighet med kommunens värdegrund och i riktning mot kommunens vision
2020.

Bidrar till att uppnå ett tryggt arbetsklimat där trakasserier och särbehandling på grund av kön inte
förekommer.

Samverkar för att skapa en god arbetsmiljö där kön inte är ett hinder för lika rättigheter, skyldigheter
och möjligheter.

Stödjer dina arbetskamrater och behandlar alla människor i din omgivning oavsett kön med respekt.
83
17(21)
5
Jämnare könsfördelning
Kulturförvaltningen strävar efter att uppnå en jämnare könsfördelning inom varje yrkeskategori.
Utvärdering av systematiskt arbetsmiljöarbete
Skapa rutiner för att förebygga och hantera kränkande särbehandling och trakasserier.
Kunskap om jämställdhet
Kunskapen om jämställdhet ska öka hos våra anställda.
Jämställdhet i undersökningar
Undersökningar ska analyseras utifrån män och kvinnor, pojkar och flickor.
84
18(21)
5
9.2 Internkontrollplan 2015
Perspektiv
Risk
Vad ska granskas?
Hur sker granskning
Styrning
Verksamhetplanen får
inte den
genomslagskraft som
den ska ha i egenskap
av styrdokument, vilket
kan leda till att
nämndens mål inte
uppnås.
Att arbetsplaner
överensstämmer
med verksamhetens
mål och uppdrag.
Stickprov av 3 arbetsplaner, från olika
avdelningar, för att se hur dessa
överensstämmer med de mål som finns i
kulturnämndens verksamhetsplan. Utvalda
arbetsplaner för innevarande år granskas
under maj månad.
Ekonomi
Svårighet att hantera
omprövningar, utan att
kvaliteten på den
verksamhet som fortsatt
bedrivs försämras.
Att de omprövningar
som legat till grund
inför årets
budgetarbete också
blir verkställda.
Granskning av budget och verkligt utfall
avseende samtliga årets poster som lyfts
fram som omprövningar. Slutlig utvärdering
görs vid bokslut.
Investeringsanslag
används inte
Att de
investeringsanslag
som beviljats
används under året,
så som de var
avsedda att
användas.
Vid varje ekonomisk rapport görs en
avstämning om investeringsanslagen
kommer att gå åt som planerat. Utvärdering
av hela året görs vid bokslut.
Lagar, riktlinjer
och planer
Uppföljning av
förvaltningens
inköpsorganisation, att
rätt personer gör rätt
inköp.
Huruvida
omfattningen av
förvaltningens
inköpsorganisation
är optimal.
Jämförelse görs av behöriga avropare och
inköpare, i relation till hur många som faktiskt
använt sina behörigheter och till vilken grad.
Även vårens (jan-mars) First Card köp
granskas gentemot gällande avtal.
Administration/it
Hantering av foton
Att kommunens
regler för
användning av bilder
är kända och följs.
Stickprov avseende bilder på webben under
juni månad, att det finns godkännande från
avbildade personer.
Enligt reglerna kan det behövas
godkännande från dessa för att bilden ska få
användas i reklam eller i digital form (t.ex. på
webb). Godkännande krävs ej för person som
inte kan kännas igen (t.ex. en hand, foto taget
bakifrån etc). Ett godkännande från en
avbildad person måste vara uttryckligt. Det
innebär att personen måste ha lämnat
godkännandet aktivt och helst skriftligt.
Ungdomar över ca 15 år kan själva skriva
under. Yngre kräver godkännande av
målsman.
Dokumenthantering och
internkommunikation
Att information på
intranätet avseende
rutiner och
anvisningar är
aktuell.
Stickprov av fem olika intranätssidor
innehållande rutiner och anvisningar, att
dessa är uppdaterade och aktuella.
Rutiner för oväntade
händelser
Att rutiner för
oväntade händelser
är kända och
enhetsanpassade.
Kontroll under hösten, om tre utvalda enheter
har kompletterat rutinerna med
enhetsspecifika instruktioner, utifrån just
enhetens egna behov. Stickprov görs också
om enhetens medarbetare känner till dessa
enhetsanpassade rutiner.
HR/medarbetare
85
19(21)
5
9.3 Kulturförvaltningens IT-plan 2015-2017
IT-strategi är en plan för hur att utveckla och säkerställa verksamhet med hjälp av IT. Kulturförvaltningen
har utifrån Kommunstyrelsens handlingsplan för genomförande av IT-riktlinjerna 2012-2014, riktlinje för IT
i Halmstad kommun och riktlinje för IT-säkerhet i Halmstad kommun, fastslagit att följande fyra områden
som kommer prioriteras under 2015-2017:
9.3.1
E-förvaltning
Förvaltningen ska fortsätta med sitt arbete med e-tjänster i enlighet med SKL´s strategi för e-Samhället. I
samband med att arbeta fram lämpliga e-tjänster gås arbetsuppgifter igenom utifrån processorinterat arbetsätt
och förvaltningens organisation ses över utifrån ett kund och utvecklings fokus. Kompetensen inventeras (emedarbetaren) för att skapa de bästa förutsättningarna som behövs för att jobba mer kundfokuserat och
processorienterat.
I prioriteringen för vilka e-tjänster som ska införas tar förvaltningen hjälp av SKL:s verktyg e-blomlådan.
9.3.2
Digital agenda
Under 2014 deltog Kulturförvaltningen aktivt i regionens arbete med en ny regional digital strategi.
Förvaltningen kommer under 2015-2017 att arbeta vidare med de framtagna handlingsåtgärderna som bland
annat handlar om den digitala mötesplatsen, att få ut kulturen på nätet. Ett exempel på denna
handlingsplanen är att skapa förutsättningar för streaming och den digitala kulturen.
9.3.3
IT-kompetens
Förvaltningen kommer fortsätta med den centrala satsningen med e-medarbetaren. I den regionala digitala
agendan lyfts gemensamma digitala satsningar som även Kulturförvaltningen kommer vara med och bidra
till. Målet är att alla medarbetare ska bli certifierade e-medarbetare under den kommande perioden.
9.3.4
IT-säkerhet
I förvaltningens årliga riskanalys har det konstaterats att säkerhetstänket bland medarbetarena är för låg.
Under 2015 kommer förvaltningen att se över förvaltningens IT-riktlinjer och arbeta med att förankra dessa
ute i verksamheten.
86
20(21)
5
9.4 Konkurrensutsättningsplan
Kulturnämndens plan för konkurrensutsättning
för mandatperioden 2015-2017
Verksamhet
Verksamheter som ska prövas för konkurrensutsättning
Inga
Inga Verksamhet
Verksamheter som inte är aktuella för konkurrensutsättning
Ungkultur
Fritidsgårdar/mötesplatser
Nolltrefem
Arrangemang och stöd
Besluta i frågor rörande teater, musik, dans, konst, film samt museifrågor
Arrangemang för barn, ungdomar och vuxna, som inte självklart är kommersiellt
gångbara
Barnkultur för förskola och på fritiden
Kulturstöd
Konst
Mjellby konstmuseum
Halmstads konsthall
Inköp till kommunens konstsamling
Offentlig konst och miljö
Bibliotek
Folkbibliotek
Konsument Halmstad
Budget- och skuldrådgivning
Medborgarservice Andersberg - bidra till att motverka segregation/utanförskap
Energi- och klimatrådgivning
Konsumentrådgivning
Administration och
utveckling
Staben, stöd och service, specialister/experter
Ekonomi, personal, sekretariat, IT, kvalitét och utveckling
Aktiviteter som konsekvens av plan för konkurrensutsättning
Genom införande av ledningssystem kartlägga förvaltningens kärnprocesser
Se över kvalitetskraven på verksamheter, med hjälp av SMART-arbetet.
Kulturnämndens plan för konkurrensutsättning omfattar mandatperioden 2015-2017. En revidering av planen
måste således ske inför nästkommande mandatperiod för att vara giltig. Förvaltningen utarbetar förslag till
reviderad plan till andra nämndssammanträdet vid nästkommande mandatperiod.
87
21(21)
6
1(3)
Tjänsteskrivelse
2015-02-02
Version: 1,0
Erik Härlin
Telefon: 070-14 77 067
Granskning av kulturnämndens konsthantering
1. Kulturnämnden beslutar att anta kulturförvaltningens förslag till yttrande, enligt
bilaga 1.
Sammanfattning
På uppdrag av de förtroendevalda revisorerna i Halmstads kommun har PwC genomfört
en uppföljande granskning av kulturnämndens konsthantering.
Granskningen utgick från följande revisionsfråga:
Är den interna kontrollen avseende kulturnämndens konsthantering/konstsamling
ändamålsenlig?
Revisorerna önskar nu ta del av de åtgärder nämnden avser att vidta med anledning av
granskningsresultatet. Eftersom granskningsrapporten är omfattande och sträcker sig
över flera områden kommenteras inte alla delar här, utan bifogas i ett separat yttrande. I
yttrandet framgår revisorernas bedömning och rekommendationer samt de åtgärder som
nämnden föreslås vidta.
En del av det som revisorerna påpekat är redan åtgärdat. Andra delar är under
utveckling och kommer att genomföras framöver. Det finns också områden där
kommunjurist varit inkopplad och där annan bedömning än kommunrevisorernas
redovisas.
Förslag till yttrande bifogas separat, och återfinns i bilaga 1.
1
88
6
Ärendet
Uppdrag
Granskningen utgick från följande revisionsfråga:
Är den interna kontrollen avseende kulturnämndens konsthantering/konstsamling
ändamålsenlig?
Revisorerna önskar nu ta del av de åtgärder nämnden avser att vidta med anledning av
granskningsresultatet.
Bakgrund
Kommunrevisorerna har i uppdrag att granska nämndernas verksamhetsområden, vilket
fastställs i kommunallagen 9 kap 9 §. Revisorerna prövar om verksamheten sköts på ett
ändamålsenligt och från ekonomisk synpunkt tillfredsställande sätt, om räkenskaperna
är rättvisande och om den interna kontrollen som görs inom nämnderna är tillräcklig.
Under 2010 genomförde kommunrevisorerna en granskning av kulturnämndens
konsthantering. Revisionsrapporten pekade ut vissa brister i den interna kontrollen,
bland annat gällande rutiner, upphandling och hantering av konst. Nämnden svarade
med ett yttrande 2011-02-16 § 20 (KN 2010/0308) med de åtgärder som skulle utföras
med anledning av granskningsresultatet.
Nu genomförs en uppföljande granskning av konsthanteringen för att bedöma ifall
kulturnämnden vidtagit tillräckligt med åtgärder. Granskningen har genomförts genom
intervjuer med förvaltningschef, enhetschef för administration och stöd, museichef samt
intendent för offentlig konst. Revisorerna har under arbetets gång tagit del av dokument
såsom riktlinjer, rutiner och avtal.
Eftersom granskningsrapporten är omfattande och sträcker sig över flera områden
kommenteras inte alla delar här, utan bifogas i ett separat yttrande. I yttrandet framgår
revisorernas bedömning och rekommendationer samt de åtgärder som nämnden föreslås
vidta.
En del av det som revisorerna påpekat är redan åtgärdat. Andra delar är under
utveckling och kommer att genomföras framöver. Det finns också områden där
kommunjurist varit inkopplad och där annan bedömning än kommunrevisorernas
redovisas.
Förslag till yttrande bifogas separat, och återfinns i bilaga 1.
2
89
6
Konsekvenser
Det är främst ekonomiska konsekvenser som aktualiseras med anledning av
granskningsrapporten. Revisorerna bedömer att medel för underhåll av den offentliga
konsten inte är tillräcklig, samt att en uppdatering av funktionsytorna på Mjellby
konstmuseum är nödvändig. Det är åtgärder som ligger utöver kulturnämndens
befintliga ram, och kommer därför att lyftas i kommande verksamhetsförändringar.
Avgörande blir huruvida kulturnämnden tilldelas ytterligare anslag.
Ärendets beredning
Inom kommunen
Ärendet har handlagts av förvaltningens stab, i samråd med konstavdelningen.
Kommunjurist har kontaktats när det gäller utformandet av särskilda avtal samt frågor
gällande delegationsordning.
Andra grupper
-
Ärendet faller inte inom ramen för MBL.
Lista över bilagor
1. Yttrande – Granskning av kulturnämndens konsthantering
2. Revisionsrapport – Granskning av kulturnämndens konsthantering
Kristina Blomquist
Förvaltningschef
Maria Gellert
Enhetschef
3
90
6
1(4)
Yttrande
2015-02-10
Version: 2,0
Kulturförvaltningens stab
Erik Härlin
Telefon: 070-14 77 067
Yttrande - Granskning av kulturnämndens
konsthantering
Granskningens sammantagna bedömning är att den interna kontrollen utvecklats sedan
tidigare granskning, men att den inte i alla delar är tillräcklig. Revisorerna önskar ta del
av de åtgärder nämnden avser att vidta med anledning av granskningsresultatet.
Revisorernas bedömning och rekommendationer återges nedan i kursiv stil och
kommenteras med de åtgärder som kulturnämnden vidtagit eller avser att vidta:
”Utplaceringar av konst sker till privata aktörer, ex. i äldreboenden, gruppbostäder
och skolor. Enligt anvisningarna skall detta regleras med särskilda avtal. Några avtal
har inte tecknats avseende utplacerade konstverk. Vi kan även konstatera att flera
konstverk saknas vid den senast genomförda inventeringen vid dessa boenden”.
”Rutinerna bör enligt vår mening kompletteras avseende hanteringen av konst vid
fastighetsförsäljning eller överlåtelse av lokal”.
Åtgärd: Avtal har skickats ut till samtliga privata aktörer som har kommunens konst
utplacerad hos sig, och kommunjurist har kontaktats vid utformandet av de särskilda
avtalen. Hädanefter kommer avtal alltid tecknas med privata aktörer.
När det gäller hanteringen av konst vid fastighetsförsäljning eller överlåtelse av lokal
tolkas formuleringen som försäljning eller överlåtelse till privat aktör. Om en
verksamhet skulle övergå i privat regi tecknas avtal med den nya parten. Som framgår
av revisionsrapporten finns det redan idag rutiner för konsthantering vid flytt/stängning
av verksamheter. Däremot finns ett behov av att tydliggöra de regler som gäller vid flytt
av konstverk, för att underlätta regelefterlevnaden för lånande verksamhet.
1
91
6
När det gäller de icke lokaliserade konstverken har svarsfrekvensen uppdaterats sedan
revisionsrapporten. Fram till dags datum (2015-02-02) har samtliga enheter/placeringar
som har konst från kommunens samling lämnat in inventeringsunderlag, vilket ger en
svarsfrekvens på 100 procent. Ett formulär har skickats ut till de enheter/placeringar
som fortfarande har icke lokaliserade konstverk, där orsaken till att konstverken saknas
ska anges. Svaret på formuläret ligger sedan till grund för eventuellt beslut om
polisanmälan.
”Kulturförvaltningen har genom extern konsult (2012) tagit fram ”Vård- och
underhållsplan för offentlig konst i Halmstads kommun avseende skulpturer i metall
och sten”. Vi rekommenderar att vård- och underhållsplanen utvecklas till andra
typer av konstverk som inte enbart avser skulpturer i metall och sten och som har ett
betydande kulturhistoriskt och ekonomiskt värde”.
Åtgärd: En stor del av de offentliga skulpturerna består idag av metall eller sten, och
inkluderas därför i den vård- och underhållsplan som togs fram 2012. En inventering av
den offentliga konsten kommer att genomföras under våren 2015, och då ingår också
gestaltningsuppdragen. Inventeringen kommer ge en bra bild över vilka övriga material
som finns, samt ligga till grund för en vård- och underhållsplan som även inkluderar den
konst som tillkommit genom den så kallade 0,5 %-regeln.
”Medel för underhåll har minskat från 250 tkr år 2012 och 2013 till 100 tkr år 2014.
Trots att nämnden fått utökad budget inför 2015 (restaurering av Europa och tjuren)
ser vi en risk att nuvarande budget inte är tillräcklig för det underhållsbehov som
framöver kommer att krävas”.
Åtgärd: Behovet av ytterligare underhållsmedel är identifierat sedan tidigare. Åtgärder
som ligger utöver kulturnämndens befintliga ram har tidigare lyfts fram, och kommer
återigen att lyftas i kommande verksamhetsförändringar. Frågan är beroende av att
kulturnämnden tilldelas större anslag för underhåll.
”I nuläget erhåller Mjellby konstmuseum statlig garanti, men med reservation från
Kammarkollegiet att funktionsytorna måste uppdateras. Utan uppgraderingen och
säkerställande av konsthantering bedömer vi att det finns en risk att nationella och
internationella institutioner inte kommer låna ut konstverk, vilket riskerar Mjellby
konstmuseums och Halmstads goda konstrykte. Ytterligare en konsekvens är att
statliga garantin går förlorad med verksamhetskritiska försäkringskostnader som
följd”.
Åtgärd: Behovet är identifierat och har lyfts i verksamhetsförändringar de senaste två
åren, och kommer att lyftas återigen i kommande verksamhetsförändringar. Även här
blir det avgörande huruvida kulturnämnden tilldelas ytterligare medel.
”Vid ny- och ombyggnation inom Halmstads kommun avsätts 0,5 % av den totala
byggkostnaden till konstnärlig gestaltning. Vid direktupphandling sker enligt
uppgifter urvalet framförallt från de intresseanmälningar som inkommit via
2
92
6
kommunens hemsida. Beslut om vilka konstnärer som tilldelas uppdrag sker i den
grupp som arbetar med offentlig konst. Vi bedömer att inköpsrutinerna behöver
utvecklas. Något krav på dokumentation vid direktupphandling om varför den
tilldelade konstnären fått uppdraget saknas”.
Åtgärd: En ny modell för konstnärlig gestaltning är under utveckling. Det finns numera
ett fast årligt anslag för offentlig konst, vilket gör att anslaget inte är knutet till
nybyggnation längre. Den äldre 0,5 %-regeln utgår därför. En förvaltningsövergripande
grupp kommer att jobba med frågan, och då kommer också val av konstnär diskuteras.
Alla avtal som tidigare tecknats har diarieförts. Hädanefter kommer också motiveringen
till varför den tilldelade konstnären fått uppdraget att framgå i det diarieförda avtalet.
”Vi bedömer att gällande delegationsordning inte följs avseende inköp av konstverk”.
Åtgärd: Projektanställd personal har tidigare skrivit på avtal. Avtal skrivs numera på av
både projektansvarig samt ansvarig chef. En omorganisation har skett på
kulturförvaltningen, vilket innebär att konsten ligger under en egen konstavdelning.
Slutattestant för inköp av konstverk blir därför avdelningschef. Den förändringen
innebär att delegationsordningen fortsättningsvis följs.
”Vid större konstinköp delas arvodet/ersättningen till konstnären upp i en
betalningsplan. Vi ser fortfarande en viss risk då utbetalning till konstnärer sker i
förskott”.
Åtgärd: Som framgår av revisionsrapporten är förfarandet med förskottsbetalning till
konstnärer praxis i branschen. Anledningen är att konstnärer ska kunna försörja sig
under arbetets gång. Några problem med förskottsbetalningar har inte upplevts, och
risken bedöms därför som låg.
”Nämnden har antagit ”Avgifter och priser” som bl.a. avser entrépriser och riktlinjer
avseende försäljningspris i museishopen. Någon kontroll mot riktlinjerna kan inte
helt göras avseende bruttovinsterna då redovisningen inte helt är anpassad för denna
typ av avstämning. Vi rekommenderar att den ekonomiska redovisningen i högre
utsträckning anpassas efter riktlinjerna för att underlätta uppföljning”.
Åtgärd: För att underlätta uppföljningen av museishopens prissättning har
verksamheten investerat i ett nytt kassasystem. Införandet av det nya kassasystemet
kommer att åtgärda de brister som påpekats.
”Särskilda utställningsavtal avseende Mjellby konstmuseum och Halmstads konsthall
har tecknats av ej behörig personal. Vi bedömer att gällande delegationsordning inte
följs avseende tecknandet av utställningsavtal. Vi bedömer att nuvarande hantering
bl.a. kan innebära att försäkring och avtal med intressenter inte gäller”.
Åtgärd: Kontakt har tagits med kommunjurist för att undersöka frågan, och
bedömningen skiljer sig från revisorernas. Enligt kommunjuristen finns det inget
3
93
6
delegationskrav när det gäller utställningsavtal. Ett utställningsavtal klassas inte som ett
inköp, utan som en överenskommelse. Tecknande av utställningsavtal bedöms därför
som en verksamhetsfråga, och faller under kategorin ”övriga verksamhetsbeslut” i
delegationsordningen.
För kulturnämnden
Sven Palmkvist
Ordförande
Kristina Blomquist
Förvaltningschef
4
94
6
95
6
Revisionsrapport
Granskning av kulturnämndens konsthantering
Rebecca Andersson
Carl-Magnus Stenehav
Certifierad kommunal
revisor
Halmstads kommun
Oktober 2014
96
6
Granskning av konsthanteringen
Innehåll
1.
Sammanfattning ......................................................................... 1
2.
Inledning .................................................................................... 2
2.1.
Bakgrund ........................................................................................................ 2
2.2.
Revisionsfråga, revisionskriterier, kontrollmål och avgränsning .................. 2
2.2.1.
Revisionskriterier ...........................................................................................................2
2.2.2.
Kontrollmål .....................................................................................................................2
2.2.3.
Avgränsning ....................................................................................................................3
2.3.
Metod.............................................................................................................. 3
3.
Iakttagelser ................................................................................. 4
3.1.
Konstförteckning ............................................................................................ 4
3.2.
Förvaring, underhåll, upphängning, försäkring............................................. 5
3.3.
Inköp och attest .............................................................................................. 6
3.4.
Utställning och försäljning av konst............................................................... 7
4.
Revisionell bedömning................................................................ 9
97
6
1.
Sammanfattning
Under 2010 genomfördes en granskning av kulturnämndens interna kontroll avseende konsthanteringen. Granskningen uppvisade flertal brister. På uppdrag av de
förtroendevalda revisorerna i Halmstads kommun har PwC genomfört en uppföljande granskning av kulturnämndens hantering av konst och om tillräckliga åtgärder vidtagits.
Granskningen ska besvara följande revisionsfråga:
Är den interna kontrollen avseende kulturnämndens konsthantering/konstsamling ändamålsenlig?
Sammantaget gör vi bedömningen att den interna kontrollen inte i alla delar är tillräcklig. Det är dock vår bedömning att den utvecklats i flera delar sedan tidigare
granskning. Vår bedömning grundar sig i följande iakttagelser:







Vi bedömer att rutiner och riktlinjer utvecklats sedan tidigare granskning.
Endast 84 % av enheterna/placeringarna har lämnat in inventeringsunderlag trots att det sista dag för inlämnadet var satt till 2014-04-30. Vi bedömer att nämnden vidtagit åtgärder, genom att hämta in konstverk då följsamheten till riktlinjerna ”Anvisningar för placering av konstverk ur kommunens samling till annan kommunal förvaltning” inte i alla delar följs.
Utplaceringar av konst sker till privata aktörer, ex. i äldreboenden, gruppbostäder och skolor. Enligt anvisningarna skall detta regleras med särskilda avtal. Några avtal har inte tecknats avseende utplacerade konstverk.
Vi bedömer i huvudsak att konsten förtecknas på ett ändamålsenligt sätt. Vi
ser positivt på att mottagningsbevis införts för att ytterligare säkerställa ansvaret och vem som mottagit respektive konstverk.
Vi rekommenderar att nämnden utvecklar vård- och underhållsplanen till
andra typer av konstverk som har ett betydande kulturhistorisk eller ekonomiskt värde. Vi anser att vård- och underhållsplanen bör även kompletteras med uppgifter om vård och underhållskostnader för de verk som har ett
betydande kulturhistoriskt eller ekonomiskt värde.
I nuläget erhåller Mjellby Konstmuseum statlig Garanti, men med reservation från Kammarkollegiet att funktionsytorna måste uppdateras. Utan uppgraderingen och säkerställande av konsthantering bedömer vi att det finns
en risk att nationella och internationella institutioner inte kommer låna ut
konstverk. Ytterligare en konsekvens är att statliga garantin går förlorad
med verksamhetskritiska försäkringskostnader som följd. Därmed riskerar
fullmäktiges mål ”Halmstad ska vara ett konstcentrum med nationell och internationell ryktbarhet” att påverkas.
Vi bedömer att gällande delegationsordning varken följs avseende inköp av
konstverk eller tecknandet av utställningsavtal. Vi bedömer att nuvarande
hantering bl.a. kan innebära att försäkring och avtal med intressenter inte
gäller.
Oktober 2014
Halmstads kommun
PwC
98
1 av 10
6
2.
Inledning
2.1.
Bakgrund
Kulturnämnden bedriver utställningsverksamhet på Mjellby konstmuseum och
Halmstads konsthall. Nämnden ansvarar också för inköp av konst samt ansvarar för
den offentliga konsten och gestaltningsuppdrag vid ny -och ombyggnader. Vid projektering av kommunala byggnader avsätts 0,5 % av den projekterade byggkostnaden för konstnärlig gestaltning. Den anslagna summan kan användas till att anlita
en konstnär för att utföra en konstnärlig gestaltning med utgångspunkt för den aktuella byggnaden eller till inköp av lös konst. Kulturnämnden erhåller 250 tkr årligen för inköp av konsttill kommunens konstsamling.
Under 2010 genomfördes en granskning av kulturnämndens interna kontroll avseende konsthanteringen. Granskningen uppvisade brister kopplat till rutiner bl.a.
inom ansvar/roller, hantering, kassarutiner. Vidare bedömdes avsatt underhållsbudget vara för liten och därigenom som en risk för att konsten tog skada. Även
brister avseende projektering och upphandling av konstverk redovisades.
Nämnden svarade revisorerna att åtgärder skulle införas som ett led av granskningsresultatet. Granskningen inriktning, avser att bedöma ifall kulturnämnden
vidtagit tillräckligt med åtgärder. Granskningen har tillkommit som en del av revisorernas bedömning av väsentlighet och risk.
2.2.
Revisionsfråga, revisionskriterier,
kontrollmål och avgränsning
Granskningen ska besvara följande revisionsfråga:
Är den interna kontrollen avseende kulturnämndens konsthantering/konstsamling ändamålsenlig?
2.2.1.
Revisionskriterier
Med revisionskriterier avses de bedömningsgrunder som bildar underlag för revisionens analyser, slutsatser och bedömningar. Följande revisionskriterier används
för granskningen av området:



2.2.2.
Interna riktlinjer och anvisningar
Budget
Lagen om offentlig upphandling
Kontrollmål
Följande kontrollmål ska bedömas inom ramen för denna granskning:


Rutiner, riktlinjer och styrdokument är upprättade.
Konsten förtecknas på ett ändamålsenligt sätt. (märkning, registrering mm)
Oktober 2014
Halmstads kommun
PwC
99
2 av 10
6



2.2.3.
Förvaring, underhåll, upphängning, försäkring sker ändamålsenligt (samlingar).
Inköp och attest sker på ett ändamålsenligt sätt.
Rutiner för utställning och försäljning av konst har upprättats.
Avgränsning
Granskningen avgränsas till kulturnämnden.
2.3.
Metod
Granskningen har genomförts genom intervjuer med förvaltningschef, enhetschef
för administration och stöd, museichef samt intendent för offentlig konst och samlingar. I granskningen har vi tagit del av erforderliga dokument utifrån respektive
kontrollmål, t.ex. riktlinjer, uppföljningsdokument, upprättade avtal och data från
ekonomisystemet
Stickprovvis granskat ett antal inköp utifrån upphandlingsregler och moms.
Rapporten har varit föremål för sakgranskning av samtliga intervjuade.
Oktober 2014
Halmstads kommun
PwC
100
3 av 10
6
3.
Iakttagelser
3.1.
Konstförteckning
Kulturnämnden har 2012-12-19 antagit ”Anvisningar för placering av konstverk ur
kommunens samling till annan kommunal förvaltning”. Halmstads kommun har en
konstsamling bestående av c.a 4.600 verk. Verken finns placerade i offentliga kommunala lokaler eller i arbetsrum/arbetslokaler. Kulturförvaltningen placerar även
ut konst från samlingen till de kommunala bolagen. Även utplaceringar har gjorts
till privata aktörer, ex. i äldreboenden, gruppbostäder och skolor som tidigare varit
kommunala och som privatiserats. Enligt anvisningarna skall dessa fall regleras
med särskilda avtal. Några upprättade avtal har inte tecknats avseende utplacerade
konstverk. Enligt förvaltningen omfattar det totalt tio äldreboende/gruppbostäder/skolor.
Kulturförvaltningen ansvarar för kommunens konstsamling och därmed även placeringen av konstverken. Kulturförvaltningen har därför rätt att byta ut konstverk
och ändra placering. Utlånade konstverken får inte flyttas utan att kulturförvaltningen meddelas. All transport av konstverk hanteras av kulturförvaltningen.
Halmstads Energi och Miljö och Socialförvaltningen kommer att flytta till nya lokaler, vilket innebär ökade kostnad för flytt/transport av konstverk. Denna kostnad
har inte beaktats i kulturnämndens budget.
Enligt anvisningarna ska mottagande förvaltning inventera konsten vartannat år
utifrån de inventeringslistor som kulturförvaltningen distribuerar. Respektive förvaltningschef ansvarar (eller den hon/han delegerar till). Numera levereras konstverken med mottagningsbevis. Detta innebär att kulturförvaltningen har en kvittens
på mottagandet och därigenom en ansvarig beställare. Inventeringen är obligatorisk, om inventering uteblir krävs en skriftlig motivering. Uteblir denna hämtas
konsten in. Inventering skulle ha enligt uppgifter genomförts senast 2014-04-30. I
dagsläget finns det 216 enheter/placeringar. Fram till dags datum (2014-09-16) har
181 enheter/placeringar lämnat in inventeringsunderlaget, en svarsfrekvens på 84
%. Kontakt kommer att tas med berörda och konstverk kommer att hämtas in. Enligt uppgifter är 9 konstverk förstörda vid brand, 15 anmälda stulna, 246 makulerade och 539 anges som saknade. Av de verk som anges som saknade är det 101
konstverk som saknas sedan förra inventeringen 2011. Hälften av dessa finns vid
fyra enheter/placeringar. Vid årets inventering har 99 konstverk som saknades vid
tidigare inventeringar återfunnits. Skadas, saknas konstverk eller om en verksamhet
flyttas/stänger skall detta omedelbart rapporteras till konstenheten.
Det finns inga dokumenterade rutiner avseende konst vid fastighetsförsäljning eller
överlåtelse av lokal.
Förvaltningen har sedan tidigare granskningen en heltäckande databas för samtliga
konstverk. Uppgifter i databasen finns bl.a. om titel, konstnär, tillverkningsår, inköpsår, inköpsvärde, fysisk placering samt foto på verket. Kommunen har idag enligt uppgifter drygt 300 verk som inte är utplacerade. Märkning av konsten och reOktober 2014
Halmstads kommun
PwC
101
4 av 10
6
gistrering i konstdatabasen sker så fort konstverk köps in. Märkningen sker i vanligaste fall genom att uppgifter om verket samt specifikt nummer skrivs på baksidan
av verket.
3.2.
Förvaring, underhåll, upphängning, försäkring
Kulturförvaltningen har genom extern konsult (2012) tagit fram ”Vård- och underhållsplan för offentlig konst i Halmstads kommun avseende skulpturer i metall och
sten”.
Nämnden har för perioden 2012-2013 årligen avsatt 250 tkr för underhåll av offentlig konst. Under 2014 har medel för underhåll minskat till 100 tkr. I planeringsdirektiv med budget 2014-2016 anges att anslaget för underhåll av den offentliga
konsten för 2015 utökas med 0,5 mnkr och avser restaurering av ”Europa och tjuren”.
På uppdrag av kulturförvaltningen hanterar teknik- och fritidsförvaltningen den
dagliga skötsel och rengöring av konstverk i den offentliga utomhusmiljön. Kulturförvaltningen beskriver att samverkan fungerar väl och att instruktioner om vilka
skötselmetoder som är aktuella för de olika konstverken har givits teknik- och fritidsförvaltningen.
Enligt uppgifter har det statliga Kulturrådet i flera år fokuserat på skalskydd och
larmfrågor gällande museibyggnader. Säkerhetskraven är enligt uppgifter från förvaltningen normativa i branschen samt av försäkringsbolaget. Krav ställs avseende
transporter, hantering av konst före och efter utställningar. Särskilda krav ställs
numera på ut- och inlastning av konst i klimat- och säkerhetsanpassade förrum,
samt separata packrum för upp- och nerpackning av konst. Mjellby konstmuseums
lokaler beskrivs inte svara upp till dessa krav. Säkra funktionsytor är ett villkor för
att erhålla statlig garanti, ett statligt försäkringsskydd utställt av Kammarkollegiet
och en nödvändig ekonomisk faktor för att bedriva en profilskapande internationell
utställningsverksamhet. I nuläget erhåller Mjellby Konstmuseum statlig garanti,
men med reservation från Kammarkollegiet att funktionsytorna måste uppdateras.
Utan garantin beskrivs de årliga försäkringskostnader öka tiofalt. En standardutställning kostar idag ca 40 tkr att försäkra med statlig garanti. Utan subventioneringen som bygger på Statens riktlinjer angående klimat och säkerhet skulle motsvarande försäkring kosta ca 400 tkr, och enligt uppgifter omöjliggöra större nationella
och internationella utställningar.
Förvaltningen har under 2011 låtit extern aktör omvärdera de samlingar som är av
störst värde. Dessa består främst av Nanneska samlingen, Stiftelsen Halmstadgruppen och Erik Olsson samt Viveka Bossons och Solvig Olssons donation till Halmstad
kommun. Försäkringsavtal har tecknats avseende utställningsföremål samt för externa utställare. Offentliga verk som exempelvis Europa och tjuren och Picassostatyn är inte försäkrade med hänvisning till för höga premier eller att försäkringsbolagen inte är intresserade. Även brukskonst ute i verksamheten är inte försäkrade.
Försäkringsvärdet för försäkringstiden 2014-07-01- 2015-06-30 uppgår till 21,6
mnkr, 13,1 mnkr lägre än vid tidigare granskningstillfälle (2010/2011). Skillnaden
Oktober 2014
Halmstads kommun
PwC
102
5 av 10
6
beror enligt förvaltningen på att marknadsvärdet för vissa verk sjunkit markant
avseende donerade verk och som värderas ca 15 mnkr lägre.
Upphängning s.k. säkerhetslösningar sker enligt uppgifter efter verkens placering,
finansiella och kulturhistoriska värde.
Ej upphängda verk förvaras i särskilda lokaler.
3.3.
Inköp och attest
Kulturnämnden har antagit ”Riktlinjer för konstinköp”. Inköpen delas upp i två
kategorier. Dels i kategorin ”brukskonst”, d.v.s. konst som möter och tillgodoser
kundens perspektiv. Denna kategori kan ha en begränsad livstid och aktualitet.
Majoriteten av inköpen i denna kategori är grafiska tryck med begränsade ekonomiska värden. Den andra kategorin innefattar mer strategiska, långsiktiga inköp
kopplade till samlingens sammansättning och representation. Majoriteten av inköpen i denna kategori består av måleri, skulptur, objekt samt konsthantverk med ett
högre ekonomiskt värde. Samtliga konstverk som inköps skall stöldmärkas samt
registreras i konstdatabasen.
Kommunfullmäktige har den 22 feb 2011 antagit riktlinjer för upphandling och inköp gällande kommunens samtliga förvaltningar samt de kommunala bolagen.
Upphandling definieras som köp, leasing, hyra eller hyrköp av varor, tjänster samt
byggentreprenader. Dessa riktlinjer omfattar även direktupphandling.
Vid ny- och ombyggnation inom Halmstads kommun avsätts 0,5 % av den totala
byggkostnaden till konstnärlig gestaltning. Kulturnämnden har tagit fram ”Anvisningar för konstnärlig gestaltning vid ny- och ombyggnation 0,5 %-uppdrag”.
Syftet är att skapa riktlinjer för arbetet med de konstnärliga gestaltningsuppdragen,
avseende arbetsordning, ansvar, säkerhet, information och dokumentation. Beroende på projektets storlek görs antingen en direktupphandling eller en förenklad
upphandling. Via kommunens hemsida redovisas kommande och pågående gestaltningsprojekt. Här finns möjlighet för konstnärer att fylla i intresseanmälan avseende gestaltningsuppdrag. Det finns även möjlighet att komplettera anmälan med
bl.a. tänkt idébeskrivning, teknik och erfarenheter. Kontrakt gällande köp av konstnärlig gestaltning enligt 0,5 % -regeln i Halmstads Kommun har tecknats av ej behörig personal.
Vid direktupphandling sker enligt uppgifter urvalet framförallt från de intresseanmälningar som inkommit via kommunens hemsida. Beslut om vilka konstnärer som
tilldelas uppdrag sker i den grupp som arbetar med offentlig konst. Någon skriftlig
dokumentation som styrker beslutet finns inte. Vid förenklad upphandling utgår
förvaltningen från ett standardiserat förfrågningsunderlag. Konstnärer väljs ut som
tilldelas skissuppdrag. Även dessa bör ha anmält intresse via intresseformulär på
hemsidan. En jury bedömer sedan de inkomna skisserna och utser en vinnare.
Skriftlig dokumentation finns.
Oktober 2014
Halmstads kommun
PwC
103
6 av 10
6
Fullmäktige avsätter årligen enligt plan medel till kulturnämnden för konstinköp
(250 tkr). Syftet med kommunens konstinköp är att förse kommunens lokaler med
god konst, komplettera kommunens innehav av konst och stödja det lokala konstlivet. Den konst som köps in ska vara av hög kvalitet, utförd av professionella konstnärer, såväl svenska som internationella. Innehavet ska visa olika konstinriktningar,
olika tekniker och representera en intressant helhet. Förvaltningen beskriver att
större strategiska offentliga konstverk kostar mer än årlig avsatt budget. Detta har
inneburit att förvaltingen söker medel från olika fonder.
Vid större konstinköp delas arvodet/ersättningen till konstnären upp i en betalningsplan. Första delbetalningen kan ske i samband med skissförslag, andra delbetalning under arbetets gång och slutbetalning sker i efter utfört och godkänt gestaltningsuppdrag. Uppdelningen av utbetalningen görs för att konstnären ska få ut
en lön under arbetets gång samt att konstnären ska ha möjlighet att bekosta inköp
av material, tjänster, transporter mm. Förfarandet beskrivs som praxis i branschen.
Någon bankgaranti krävs inte och förklaras av dess kostnad samt administrativ
börda.
3.4.
Utställning och försäljning av konst
Nämnden har tagit fram ”Riktlinjer för utställningsverksamhet Halmstads Konsthall” samt ”Riktlinjer utställningsverksamhet Mjellby Konstmuseum”
Merparten av utställningarna vid Halmstads konsthall ska ha sin utgångspunkt i
samtidskonst där utställningsverksamheten har både en lokal och en nationell inriktning. Lokal inriktning innefattar konstnärer som är aktivt verksamma i Halmstad, alternativt har anknytning till staden. Ett antal utställningar per år ska riktas
mot det lokala för att främja och stödja det lokala konstlivet och samtidigt visa upp
Halmstads aktiva konstnärer på en professionell arena. Konsthallen betalar utställningsersättning till medverkande konstnärer enligt MU-avtalet (Medverkans- och
Utställningsersättning i enlighet med ramavtal mellan staten och Konstnärernas
riksorganisation, Föreningen Sveriges konsthantverkare m.fl.”). Konsthallen står för
alla omkostnader i samband med utställningar samt marknadsföringsåtgärder.
Konsthallen har fri entré. Tidigare hanterade kulturförvaltningen förmedling av
försäljning av konst, detta sker enligt uppgifter inte längre.
På Mjellby Konstmuseum visas ett representativt urval av Halmstadgruppens konst.
I uppdraget ingår att stärka gruppens roll nationellt men även att förankra Halmstadgruppen som ett viktigt kulturellt arv lokalt och regionalt. Årligen visas dessutom tillfälliga utställningar med nationell/internationell inriktning. Under
höst/vinter riktas fokus mot egna produktioner med olika vinklingar av Halmstadgruppen i kombination med pedagogik mot skolorna. Merparten av utställningarna
produceras av Mjellby Konstmuseum. I enstaka fall lånas utställningar in eller
samproduceras med andra konstinstitutioner i Sverige eller utomlands. De tillfälliga
utställningarna har betoning på 1900-tals konst, ofta med ett tillbakablickande,
analyserande perspektiv som kretsar kring surrealismen och modernismen med en
ambition att lyfta fram det åsidosatta och perifera.
Oktober 2014
Halmstads kommun
PwC
104
7 av 10
6
Särskilda utställningsavtal avseende Mjellby Konstmuseum och Halmstads konsthall har tecknats av ej behörig personal.
Nämnden har antagit ”Avgifter och priser” som bl.a. avser entrépriser och riktlinjer
avseende försäljningspris i museishopen. Riktlinjen för försäljningspris av varor i
shopen, inköpspriset multiplicerat med 2,5. Vid försäljning av kataloger och produkter, som har nära anknytning till utställningarna eller som har en pedagogisk
förlängning till utställningarna, utgör produktionspriset riktlinjen för försäljningspriset. Någon kontroll mot riktlinjerna kan inte helt göra avseende bruttovinsterna
då redovisningen inte helt är anpassat för denna typ av avstämning.
Oktober 2014
Halmstads kommun
PwC
105
8 av 10
6
4.
Revisionell bedömning
Sammantaget gör vi bedömningen att den interna kontrollen inte i alla delar är tillräcklig. Det är dock vår bedömning att den utvecklats i flera delar sedan tidigare
granskning. Vår bedömning baseras på följande iakttagelser:
Rutiner, riktlinjer och styrdokument är upprättade
Vi bedömer att rutiner och riktlinjer utvecklats sedan tidigare granskning.
Rutinerna bör enligt vår mening kompletteras avseende hanteringen av konst vid
fastighetsförsäljning eller överlåtelse av lokal.
Endast 84 % av enheterna/placeringarna har lämnat in inventeringsunderlag trots
att det sista dag för inlämnadet var satt till 2014-04-30. Vi bedömer att nämnden
vidtagit åtgärder, genom att hämta in konstverk då följsamheten till riktlinjerna
”Anvisningar för placering av konstverk ur kommunens samling till annan kommunal förvaltning” inte i alla delar följs.
Utplaceringar av konst sker till privata aktörer, ex. i äldreboenden, gruppbostäder
och skolor. Enligt anvisningarna skall detta regleras med särskilda avtal. Några avtal har inte tecknats avseende utplacerade konstverk. Vi kan även konstatera att
flera konstverk saknas vid den senaste genomförda inventeringen vid dessa boenden.
Konsten förtecknas på ett ändamålsenligt sätt (märkning, registrering
mm)
Vi bedömer i huvudsak att konsten förtecknas på ett ändamålsenligt sätt. Efter att
konst köps in märks konstverken och uppgifter om konstverket registreras i konstdatabasen. Vi ser positivt på att mottagningsbevis införts för att ytterligare säkerställa ansvaret och vem som mottagit respektive konstverk.
Förvaring, underhåll, upphängning, försäkring sker ändamålsenligt
(samlingar)
Vi bedömer att kulturnämnden tagit fram en vård och underhållsplan för offentlig
konst. Vi rekommenderar att vård- och underhållsplanen utvecklas till andra typer
av konstverk som inte enbart avser skulpturer i metall och sten och som har ett betydande kulturhistoriskt eller ekonomiskt värde. Vi anser att vård- och underhållsplanen kompletteras med uppgifter om vård och underhållskostnader för de verk
som har ett betydande kulturhistoriskt eller ekonomiskt värde.
Medel för underhåll har minskat från 250 tkr år 2012 och 2013 till 100 tkr år 2014.
Trots att nämnden fått utökad budget inför 2015 (restaurering av Europa och tjuren) ser vi en risk att nuvarande budget inte är tillräcklig för det underhållsbehov
som framöver kommer att krävas.
Försäkring avseende särskild konstsamling är tecknad, försäkringsvärdet har minskat sedan tidigare genomförd granskning avseende donerade konstverk med ca 15
mnkr.
Oktober 2014
Halmstads kommun
PwC
106
9 av 10
6
I nuläget erhåller Mjellby Konstmuseum statlig garanti, men med reservation från
Kammarkollegiet att funktionsytorna måste uppdateras. Utan uppgraderingen och
säkerställande av konsthantering bedömer vi att det finns en risk att nationella och
internationella institutioner inte kommer låna ut konstverk, vilket riskerar Mjellby
Konstmuseums och Halmstads goda konstrykte. Ytterligare en konsekvens är att
statliga garantin går förlorad med verksamhetskritiska försäkringskostnader som
följd. Därmed riskerar fullmäktiges mål om att ”Halmstad ska vara ett konstcentrum med nationell och internationell ryktbarhet” att påverkas.
Inköp och attest sker på ett ändamålsenligt sätt
Vi bedömer att inköpsrutinerna behöver utvecklas. Något krav på dokumentation
vid direktupphandling om varför den tilldelade konstnären fått uppdraget saknas.
Vi bedömer att gällande delegationsordning inte följs avseende inköp av konstverk.
Vi ser fortfarande en viss risk då utbetalning till konstnärer sker i förskott enligt en
betalplan.
Rutiner för utställning och försäljning av konst har upprättats
Vi bedömer att nämnden tagit fram ”Riktlinjer för utställningsverksamhet Halmstads Konsthall” samt ”Riktlinjer utställningsverksamhet Mjellby Konstmuseum”
Någon försäljning av konstverk vid konsthallen sker inte. Försäljning av kataloger
samt övriga varor sker i museishopen vid Mjellbykonstmuseum. Nämnden har tagit
fram riktlinjer för prissättning. Vi rekommenderar att den ekonomiska redovisningen i högre utsträckning anpassas efter riktlinjerna för att underlätta uppföljning.
Vi bedömer att gällande delegationsordning inte följs avseende tecknandet av utställningsavtal. Vi bedömer att nuvarande hantering bl.a. kan innebära att försäkring och avtal med intressenter inte gäller.
2014-10-02
Carl-Magnus Stenehav
Projektledare/ Uppdragsledare
Oktober 2014
Halmstads kommun
PwC
107
10 av 10
7
1(4)
Tjänsteskrivelse
2015-02-02
Version: 2,0
Maria Gellert
Telefon: 035 – 13 71 78
Kontaktdagar 2015
1. Kulturnämnden beslutar att ledamöter och ersättare i kulturnämnden har rätt att
mot förrätningsarvode ha kontaktdagar, det vill säga studiebesök i
verksamheterna, vid högst sex heldagar under år 2015.
2. För kontaktdagar utbetalas förrättningsarvode, ersättning för resekostnader och
förlorad arbetsförtjänst, som belastar kulturnämndens objekt 1101.
3. Rapport från kontaktdagar redovisas i korthet på kulturnämndens nästkommande
nämndssammanträde.
Sammanfattning
Kulturnämnden har de senaste åren tagit beslut om antal kontaktdagar, att ge nämndens
ledamöter och ersättare förrättningsarvode vid studiebesök i verksamheten.
Då besök i verksamheten upplevts som positivt, från både nämnd och förvaltning,
föreslås att möjlighet till studiebesök fortsätter under 2015.
Antalet besök med förrättningsarvode har inte utnyttjats till den grad som tidigare beslut
medgett, eller vad som rekommenderas i arvodesbestämmelser till Halmstads kommuns
förtroendevalda.
Med hänsyn taget till nämndens budget, föreslår förvaltningen att nämnden beslutar om
att ledamöter och ersättare i kulturnämnden äger rätt att mot ersättning göra
kontaktdagar vid högst sex heldagar under 2015.
Vidare föreslår förvaltningen att för kontaktdagar utbetalas förrättningsarvode,
ersättning för resekostnader och förlorad arbetsförtjänst, som belastar kulturnämndens
objekt 1101.
Besöken redovisas i korthet för kulturnämnden vid närmast följande sammanträde.
1
108
7
Ärendet
Uppdrag
Ärendet har initierats med anledning av att ärende KN 2014/0135 § 27 enbart omfattade
förrättningsdagar år 2014.
Det har också skett en revidering den 17 juni 2014 av arvodesbestämmelser till
Halmstads kommuns förtroendevalda, som ursprungligen antogs av
kommunfullmäktige den 15 december 1988, § 313.
Enligt arvodesbestämmelser till Halmstads kommuns förtroendevalda gäller följande
avseende kontaktdagar:
Kontaktdagar (KF 2014/0318, §25)
§10
Respektive nämnd och styrelse ska ge ledamöter och ersättare rätt till, att efter egen
bedömning, utföra förrättningar i form av kontaktverksamhet, studier av verksamhet
och dyligt. Antalet förrättningar med ersättning får inte överskrida 6 heldagar
alternativt 12 halvdagar per kalenderår och förtroendevald.
Respektive nämnd och styrelsen ska närmare utforma regler för denna verksamhet.
Verksamheten ska rymmas inom respektive nämnds/styrelsens budget.
Bakgrund
Kulturnämnden har under de senaste åren tagit beslut om att ge nämndens ledamöter
och ersättare förrättningsarvide vid studiebesök i verksamheten.
Att ärendet tas upp på nytt har att göra med att ärende KN 2014/0135 § 27 enbart gällde
år 2014, arvodesbestämmelserna har uppdaterats och arvodena räknats upp.
Under år 2013 hade nämndens ledamöter och ersättare rätt att göra förrättningsdagar vid
högst fyra tillfällen. För år 2014 höjdes detta till högst fyra heldagar alternativt åtta
halvdagar.
Under 2014 hade ledamöter och ersättare i kulturnämnden rätt att mot ersättning
förlägga studiebesök i verksamheten under högst fyra heldagar alternativt åtta
halvdagar. I praktiken är en halvdag att jämföra med heldag, avseende
förrättningsarvodets storlek. Det som skiljer sig mellan en halvdag och en heldag beror
på omfattningen som ledamoten eller ersättaren ska ersättas för förlorad arbetsförtjänst.
Antalet kontaktdagar med förrättningsarvode har inte använts till den grad som tidigare
beslut medgett. Under år 2014 hade fem personer tagit ut sammanlagt 12 kontaktdagar.
Kostnaden för dessa blev 15 569 tkr inklusive sociala avgifter.
Förrättningsarvodet har enligt arvodesbestämmelser höjts från 718 kr till 732 kr från
och med 1 januari 2015. Till detta tillkommer sociala avgifter med 31,55 procent. En
kontaktdag skulle med andra ord kosta minst 963 kr i förrättningsarvode. Därutöver
tillkommer eventuell ersättning för resekostnader och förlorad arbetsförtjänst.
2
109
7
Ersättning för förlorad arbetsförtjänst är maximerad till 10 timmar per dygn, med högst
366 kronor per timme (481 kr inklusive sociala avgifter), enligt arvodesbestämmelserna.
Förvaltningens förslag till beslut är att erbjuda nämndens ledamöter och ersättare, att
mot ersättning förlägga studiebesök i verksamheten under högst sex tillfällen under år
2015, hel eller halvdagar. Kostnad för dessa sex dagar per ledamot och ersättare,
beräknas maximalt hamna allt ifrån 5 778 kr till 34 638 kr per person. Det lägre
beloppet avser enbart förrättningsarvode, det högre inkluderar maximal ersättning för
förlorad arbetsförtjänst.
Skulle samtliga ledamöter och ersättare ta ut ersättning för sex kontaktdagar innebär det
en kostnad på mellan 81 000 – 485 000 kr på helår.
Förvaltningens förslag är att kostnaden belastar kulturnämndens eget objekt 1101.
Förvaltningens förslag är att respektive ledamot eller ersättare rapporterar i korthet från
sitt studiebesök i verksamheten, lämpligast på kulturnämndens nästkommande
sammanträde.
Konsekvenser
Förvaltningen bedömer att kostnaden för sex kontaktdagar i verksamheten ryms inom
kulturnämndens budget, objekt 1011. Skulle samtliga 14 ledamöter och ersättare
använda erbjudandet om sex kontaktdagar, innebär det en kostnad på 80 892 kr i
förrättningsarvoden. Därutöver tillkommer eventuell ersättning för resekostnader och
förlorad arbetsförtjänst.
Antagandet att det ryms inom budget bygger på att ersättning för resekostnader och
förlorad arbetsförtjänst motsvarar de kostnader som vi nu sett efter januarinämnden.
Skulle nämnden i stället välja att besluta om de maximalt 12 halvdagar per kalenderår,
så innebär detta i stället att kostnaden hamnar på mellan 162 000 – 970 000 kr, samt
eventuellt tillkommande ersättning för resekostnader. Förvaltningens ekonom bedömer
inte att dessa kostnader inryms inom kulturnämndes budget, utan konsekvensen blir i så
fall att något från verksamheten behöver prioriteras om.
Uppföljning av kostnader för kontaktdagar följs upp i samband med prognosarbetet.
Ärendets beredning
Inom kommunen
Handläggaren har handlagt ärendet, utifrån de arvodesbestämmelser som finns till
Halmstads kommuns förtroendevalda, antagna av kommunfullmäktige med senaste
ändring den 17 juni 2014, §72.
Andra grupper
-
3
110
7
Ärendet faller inte inom ramen för MBL-förhandling.
Lista över bilagor
-
För Kulturförvaltningen
Kristina Blomquist
Förvaltningschef
Maria Gellert
Enhetschef för administration och stöd
4
111
8
1(3)
Tjänsteskrivelse
2015-02-02
Version: 1,0
Erik Härlin
Telefon: 070-14 77 067
Snöstorp 19:30 och 19:79, Snöstorpsgården, Halmstad
1. Kulturnämnden beslutar att yttra sig enligt förvaltningens förslag, bilaga 1
Sammanfattning
Samhällsbyggnadskontoret har översänt detaljplan för Snöstorp 19:30 och 19:79 för
samråd och bett kulturnämnden att yttra sig.
Inom planområdet ligger idag Snöstorpsgården, ett äldre skolhus som uppfördes 1856.
Byggnaden ägs av Halmstads kommun och har tidigare använts som fritidsgård.
Syftet med detaljplanen är dels att bevara Snöstorpsgårdens kulturhistoriska värde. En
bevarandebestämmelse (q) införs, vilket innebär att byggnaden inte får rivas. En
varsamhetsbestämmelse (k) införs också, vilket innebär att byggnadens kvarvarande
originaldetaljer bevaras vid framtida renovering.
Detaljplanen syftar också till att skapa förutsättningar för nybyggnation inom
planområdet, för att stödja etablering av verksamhet. Den nya byggnaden ska vara
mindre till ytan och inte upplevas som dominant i förhållande till Snöstorpsgården. Den
ska inte heller påverka Snöstorpsgårdens visuella samband med Snöstorps kyrka och
landsvägen.
Förvaltningen har granskat planförslaget och lämnar förslag till yttrande. Där
konstateras att stor hänsyn tagits till den kulturhistoriska utredning som genomförts av
Kulturmiljö Halland.
I anslutning till planområdet återfinns också Backagård, Snöstorps scoutgård.
Fastigheten utpekas för sitt miljöskapande och byggnadshistoriska värde enligt
bebyggelseinventering Halland. Det visuella sambandet mellan den nya byggnaden och
den äldre scoutgården föreslås därför också lyftas in i planförslaget.
1
112
8
Snöstorpsgården har tidigare använts som skolbyggnad och har därmed ett högt
pedagogiskt värde. Det är därför viktigt att originaldetaljer som försvunnit vid tidigare
renovering bör återställas i så hög utsträckning som möjligt, för att kopplingen till
byggnadens kulturhistoria inte går förlorad.
Kulturnämnden föreslås yttra sig enligt förvaltningens förslag, som återfinns i bilaga 1.
Ärendet
Uppdrag
Bakgrund
Inom planområdet ligger idag Snöstorpsgården, ett äldre skolhus som uppfördes 1856.
Byggnaden ägs idag av Halmstads kommun och har tidigare använts som fritidsgård. En
utredning av det kulturhistoriska värdet har genomförts av Kulturmiljö Halland. I
utredningen framgår att byggnaden främst har ett miljöskapande och pedagogiskt värde,
och ger uttryck för de tidiga fasta skolbyggnaderna på landsbygden och för
utbildningens ökade betydelse.
Syftet med detaljplanen är dels att bevara Snöstorpsgårdens kulturhistoriska värde. En
bevarandebestämmelse (q) införs, vilket innebär att byggnaden inte får rivas. En
varsamhetsbestämmelse (k) införs också, vilket innebär att byggnadens kvarvarande
originaldetaljer bevaras vid framtida renovering.
Detaljplanen syftar också till att skapa förutsättningar för nybyggnation inom
planområdet, för att stödja etablering av verksamhet. Den nya byggnaden ska vara
mindre till ytan och inte upplevas som dominant i förhållande till Snöstorpsgården. Den
ska inte heller påverka Snöstorpsgårdens visuella samband med Snöstorps kyrka och
landsvägen.
Förvaltningen har granskat planförslaget och lämnar förslag till yttrande. Där
konstateras att stor hänsyn tagits till den kulturhistoriska utredning som genomförts av
Kulturmiljö Halland.
I anslutning till planområdet återfinns också Backagård, Snöstorps scoutgård.
Fastigheten utpekas för sitt miljöskapande och byggnadshistoriska värde enligt
bebyggelseinventering Halland. Det visuella sambandet mellan den nya byggnaden och
den äldre scoutgården föreslås därför också lyftas in i planförslaget.
Snöstorpsgården har tidigare använts som skolbyggnad och har därmed ett högt
pedagogiskt värde. Det är därför viktigt att originaldetaljer som försvunnit vid tidigare
2
113
8
renovering bör återställas i så hög utsträckning som möjligt, för att kopplingen till
byggnadens kulturhistoria inte går förlorad.
Kulturnämnden föreslås yttra sig enligt förvaltningens förslag, som återfinns i bilaga 1.
Konsekvenser
-
Ärendets beredning
Inom kommunen
Ärendet har beretts av förvaltningens stab.
Andra grupper
-
Lista över bilagor
1. Yttrande - Snöstorp 19:30 och 19:79, Snöstorpsgården, Halmstad
Kristina Blomquist
Förvaltningschef
Maria Gellert
Enhetschef
3
114
8
1(2)
Yttrande
2015-02-02
Version: 1,0
Kulturförvaltningens stab
Erik Härlin
Telefon: 070-14 77 067
Yttrande - Snöstorp 19:30 och 19:79, Snöstorpsgården,
Halmstad, KS 2014/0118
Kulturnämnden ser positivt på att stor hänsyn tagits till den kulturhistoriska utredning
som genomförts av Kulturmiljö Halland, samt att Snöstorpsgården ges både
bevarandebestämmelse och varsamhetsbestämmelse.
Det finns två punkter som kulturnämnden särskilt vill lyfta fram:
Hänsyn till den kulturhistoriska miljön
I planbeskrivningen framgår att den nya bebyggelsen inte ska påverka Snöstorpsgårdens
visuella samband med Snöstorps kyrka och landsvägen. Kulturnämnden vill betona
vikten av att hela den omkringliggande kulturhistoriska miljön tas i beaktande vid
nybyggnationen.
I anslutning till planområdet återfinns också Backagård, Snöstorps scoutgård, med
fastighetsbeteckning 19:13. Fastigheten utpekas för sitt miljöskapande och
byggnadshistoriska värde enligt bebyggelseinventering Halland. Det visuella sambandet
mellan den nya byggnaden och den äldre scoutgården bör därför också lyftas in i
planförslaget.
Framtida renovering
I planbeskrivningen framgår att vid framtida renovering av Snöstorpsgården är det
viktigt att byggnadens originaldetaljer bevaras. Snöstorpsgården har tidigare använts
som skolbyggnad och har därför ett högt pedagogiskt värde. Kulturnämnden vill därför
betona att originaldetaljer som försvunnit vid tidigare renovering bör återställas i så hög
utsträckning som möjligt, för att kopplingen till byggnadens kulturhistoria inte går
förlorad.
I övrigt har kulturnämnden inga invändningar mot detaljplanen.
1
115
8
För Kulturnämnden
Sven Palmkvist
Ordförande
Kristina Blomquist
Förvaltningschef
2
116
SAMRÅDSYTTRANDE
Diarienr:
Datum:
KS 2014/0118
2014-12-19
8
Remissinstanser enligt sändlistan
Samråd för detaljplan gällande del av SNÖSTORP 19:30 och 19:79,
Snöstorpsgården, Halmstad.
Remisstid: 19 december 2014 – 30 januari 2015
Handläggare: Chuanhong Pei
Telefon: 0709-845158
Svar senast 30 januari 2015
Förslaget har godkänts för samråd av kommunstyrelsens samhällsbyggnadsutskott
den 28 oktober 2014.
Ärendet handläggs med så kallat normalt planförfarande. Det innebär att ett planförslag
senare kommer att skickas ut för granskning. Det är viktigt att ni meddelar eventuella
synpunkter redan nu.
Kan slutligt yttrande inte avges i tid önskas ett preliminärt yttrande (tjänsteman, utskott, ej
justerat protokoll etc).
OBS!
Aktuella detaljplaner finns även på Halmstads kommuns hemsida
www.halmstad.se/Bygga&Bo/Detaljplaner/Aktuella planer
Svar ska vara inlämnat senast 30 januari 2015 till Kommunstyrelsen, Box 153, 301 05
Halmstad.
Om svar skickas med e-post:
Välj ”KS diarium” om ni har Outlook.
Övriga sänder e-posten till ”[email protected]”
□ har inget att erinra mot föreslagen åtgärd
□ erinran enligt bifogad skrivelse (Skicka alltid tillbaka denna blankett med yttrandet)
Ort:
Datum:
Namn:
Telefon:
Förvaltning/Bolag:
Namnförtydligande:
117
9
1(3)
Tjänsteskrivelse
2015-01-14
Version: 1.0
Beslutsorgan: kn
Enhet: kulturavdelningen
Lena Engström
Telefon: 070/6999821
Bzzz 2015-Internationell ljudkonstfestival
1. Kulturnämnden beslutar att bevilja 100 tkr i arrangemangs- och projektstöd. till
ljudkonstfestivalen Bzzz 2015.
Sammanfattning
Kulturföreningen Harp Art Lab beviljas 100 tkr i arrangemangs- och projektstöd
för att genomföra en ljudkonstfestival sommaren 2015.
Festivalen utgår från Harplinge Värderkvarn och bygger på bidrag från inbjudna
svenska och internationella konstnärer. Festivalen är tänkt som ett nav kring
vilken andra projekt kan skapas.
Ärendet
Uppdrag
Ett av de konkretiserade målen i Halmstads kommuns vision är att Halmstad ska vara
ett konstcentrum med nationell och internationell ryktbarhet. En av strategierna för att
nå målet är att stödja det lokala konstlivet samt att förankra konsten bland
halmstadsborna.
Bakgrund
Föreningen Harp Art Lab genomförde för första gången Bzzz Internationell ljudkonst
Festival sommaren 2014. För förarbetet med denna festival erhöll föreningen 100 tkr i
projektstöd. Föreningen har också fått stöd (2011) för att genomföra ett
1
118
9
konstlaboratorium i Harplinge väderkvarn där konstnärliga uttryck möter allmänheten i
en levande historisk miljö.
För sommaren 2014 ansöker kulturföreningen Harp Art Lab om medel för en tänkt
återkommande internationell ljudkonstfestival i Harplinge. Festivalen ska fungera som
en plattform för företrädesvis unga konstnärer och som ett nav kring vilket andra projekt
kan skapas i Harp Art Labs övriga verksamhet.
Utgångspunkt är Harplinge Väderkvarn och temat 2015 är ”Sustainable Sound
Machines”. Kring detta får inbjudna svenska och internationella konstnärer komma med
förslag där slutresultatet kan vara en installation, en workshop eller en konsert. Själva
processen är viktig där allmänheten inbjuds att delta.
Kulturförvaltningen föreslår att Harp Art Lab beviljas 100 tkr för att arrangera en
ljudkonstfestival sommaren 2015. Beslut om att stödja festivalen med 200 tkr har tagits
av Kultur Halland. Bidrag sökes också från bl.a Musikverket och Kulturrådet .
För att bidra till kommunens konstmål är det viktigt att projektet kan användas för att
stärka Halmstad som konststad. Det innebär tex att material om festivalen kan
disponeras fritt av att kulturförvaltningen och att kulturförvaltningen anges som part
/stöd i all marknadsföring både vad gäller trycksaker och digitalt samt på mässor el dyl.
I redovisning av projektet ska ekonomisk redovisning av ljudkonstfestivalen ingå och
antal besökare på festivalen 3-5 juli samt antal engagerade konstnärer.
Konsekvenser
-
Ärendets beredning
Inom kommunen
Konstmuseichefen Karolina Peterson har konsulterats vid handläggningen.
Andra grupper
Diskussioner har förts med Anne Lang, Kultur i Halland
2
119
9
Ärendet är inte föremål för MBL.
Lista över bilagor
1. Ansökan
Kristina Blomquist
Förvaltningschef
Lena Engström
Avdelningschef
3
120
9
Lena Engström
Kulturförvaltningen
Halmstad
PR OJEKT ANS ÖKA N
PROJEKTETS NAMN
Bzzz 2015 – Internationell Ljudkonstfestival
PROJEKTIDÈ
Kulturföreningen Harp Art Lab arrangerar en internationell ljudkonstfestival 3-5 juli 2015 med
workshops, konserter, performance och installationer i Harp Art Lab, Harplinge.
BAKGRUND
Den 4-6 juli 2014 genomförde Harp Art Lab för första gången Bzzz Internationell Ljudkonst
Festival (utställning till 17 aug). Över 30 deltagare från Sverige, Polen, Norge, Litauen,
England, USA, Irland, Finland och Turkiet. Under festivalhelgen genomfördes över 22
arrangemang med cirka 1500 besökare samt lika många under utställningsperioden.
Festivalen föregicks av workshops och konserter under våren samt installationer och
performance under sommaren/hösten där ytterligare ca 40 konstnärer, musiker och dansare
deltog från Norden, Tyskland och Italien.
Dokumentation finns på Harp Art Labs hemsida: http://www.harpartlab.se samt på
Facebook: https://www.facebook.com/harpartlab
SYFTE/MÅL
- att genomföra en årligt återkommande internationell ljudkonstfestival i Harp Art Lab.
- att låta festivalen fungera som en plattform och mötesplats för företrädesvis unga
konstnärer där publiken involveras som medskapare i projekten.
- att locka många besökare samt profilera Halmstad som konststad.
- att genom bra marknadsföring få stort genomslag i teve, radio, sociala medier och press.
- att låta ljudkonstfestivalen fungera som ett nav i Harp Art Labs övriga verksamhet.
GENOMFÖRANDE/METOD
Temat för Bzzz 2015 är “Sustainable Sound Machines”. Vi utgår från Harplinge väderkvarn
som en automatiserad maskin styrd av vinden som skapar elektricitet och kreativitet med
hjälp av förnyelsebar energi. Under våren 2015 bjuder vi in Svenska och Internationella
konstnärer att komma med förslag där slutresultatet kan vara en installation, en workshop
eller en konsert. Själva processen är en viktig del i projektet där allmänheten bjuds in till att
delta. Detta sker genom möten, workshops och arrangemang under själva festivalen men
även under vår/höst. Festivalen blir navet kring vilket andra projekt kan skapas. Resultatet
sprids genom press, sociala medier och Harp Art Labs hemsida under hela året.
PROJEKTPERIOD 2015
Jan-mars: research/planering/marknadsdöring
April-juni: Installationsarbeten/workshops
3-5 juli: Ljudkonstfestivalen genomförs med installationer, performance och konserter i
Harplinge/Halmstad.
Juli-sept: Spontana arrangemang/videodokumentation av projektet.
Okt: Utvärdering
121
9
BUDGET
Kostnader
Budget 2015
Budget 2016
Budget 2017
Löner
590 000
590 000
590 000
Administration
30 000
30 000
30 000
Teknik
170 000
170 000
170 000
Resor/transporter
70 000
70 000
70 000
Lokaler
140 000
140 000
140 000
Marknadsföring
70 000
70 000
70 000
Arvode Konstnärer
200 000
200 000
200 000
Logi Konstnärer
30 000
30 000
30 000
Summa kostnader
1 300 000
1 300 000
1 300 000
250 000
250 000
250 000
Musikverket
350 000
350 000
350 000
Kulturrådet
150 000
150 000
150 000
Kulturbryggan
200 000
200 000
200 000
Bidrag från Region Halland
350 000
350 000
350 000
Summa intäkter
1 300 000
1 300 000
1 300 000
Övriga kostnader
Intäkter
(Ange om bidrag är beviljat)
Ansökan om Bidrag från
Halmstad Kommun
Bidrag från staten
KOMMENTAR TILL BUDGETEN:
Vi har beviljats 200 000 från Region Halland.
Ansökningar till Musikverket, Kulturrådet & Kulturbryggan görs i feb/mars.
Projektägare/Sökande
Organisation
Kulturföreningen Harp Art Lab
Adress
Kvarnliden 8
e-post
[email protected]
Kontaktperson/Projektledare
Namn
Mikael Ericsson
Adress
Lynga skola 624 C
Organisationsnummer
802458-4040
Postnummer, postadress
30560 Harplinge
Plusgiro/Bankgiro
809-6281
Telefon
070 7304631
e-post
[email protected]
30561 Harplinge
Telefon
070 7304631
Mobil
070 7304631
122
9
Partners
Företag/Organisation
Region Halland
Adress
Box 517
Kontaktperson
Anne Lang
301 80 Halmstad
Sökandes underskrift
Halmstad 9 jan 2015
Mikael Ericsson
123
e-post
[email protected]
Telefon
070 250 45 51
9
124
9
125
9
126
10
1(3)
Tjänsteskrivelse
2015-01-23
Version: 1.0
Beslutsorgan: kn
Enhet:kulturavdelningen
Lena Engström
Telefon: 070-6999821
Stöd till Halmstads Kvartersteaters hyra på Kulturhuset
Kulturnämnden beslutar om stöd till Halmstads Kvartersteater för lokalhyra på
Kulturhuset med 15 600 kr för år 2015.
Sammanfattning
Kulturförvaltningen driver Kulturhuset för verksamhet som stödjer nämndens mål och
riktlinjer. En av dem som har kontorslokaler i Kulturhuset är Halmstads Kvartersteater
Kulturnämnden har upprättat ett hyresavtal med Halmstads Kvartersteater på
Kulturhuset med marknadsmässig hyra: 27 600 kr. Eftersom kulturnämndens syfte med
Kulturhuset bla är att ställa lokaler till förfogande till ett pris som är överkomligt för
föreningar föreslår kulturförvaltningen att kulturnämnden beslutar att stödja Halmstads
Kvartersteater med 15 600 för de lokaler de hyr på Kulturhuset.
Som redovisning av stödet gäller en beskrivning av den verksamhet som föreningen har
bedrivit under året med ekonomisk redovisning.
Ärendet
Uppdrag
När kommunen erbjuder lägre hyra än ”strikt kvadratmeterhyra” ska man i en speciell
skrivelse ange skälet.
1
127
10
Bakgrund
Kulturhuset utgör en viktig resurs i Halmstads kulturliv. Här finns lokaler för mer
permanent verksamhet samt scener och salar för uthyrning. Gemensamt för de mer
permanenta verksamheterna som använder husets lokaler är att de ska bidra till och
stödja kulturnämndens mål.
En av dem som har kontorslokaler i huset är Halmstads Kvartersteater (Kvt).
Sammantaget utgör de två kontorsrummen 56 kvm.
Kulturhusets lokaler ska användas för att stärka kulturlivet. De två scenerna samt
danssalar, dramasal och mindre grupprum hyrs ut enligt taxa till bl.a. Kulturskolan.
Övriga rum/utrymmen i Kulturhuset används till administration/ personal i huset samt
av Konstnärernas kollektivverkstad, Isildurs Bane, Operation Opera m fl. verksamheter.
Syftet med kulturförvaltningens drift av Kulturhuset är inte lokaluthyrning. Syftet är att
ställa scener till förfogande till ett pris som kan vara överkomligt för föreningar, att
upplåta lokaler till kursverksamheter för i första hand dans samt att använda övriga
utrymmen till föreningar/verksamheter som stärker kommunens och i vissa fall även
regionens kulturpolitiska mål.
Halmstads Kvartersteater bedriver drama- och teaterverksamhet i två externa lokaler i
Halmstad. I anslutning till de externa lokalerna finns inga administrationslokaler, varför
behov finns att hyra sådana på Kulturhuset. Kulturförvaltningen ser det som rimligt att
nämnden subventionerar dessa lokaler för Halmstads Kvartersteater liksom man gör för
övriga föreningar i Kulturhuset.
Mot bakgrund av detta föreslår förvaltningen att ett hyresavtal upprättas med
marknadsmässig hyra (27 600 kr för år 2015) samt att Halmstads Kvartersteater får ett
stöd för sina lokaler i Kulturhuset om 15 600 kr för 2015.
Konsekvenser
Ärendets beredning
Inom kommunen
Andra grupper
Möte med föreningen inför avtalsskrivning.
2
128
10
.
Lista över bilagor
1. Hyresavtal
2. Redovisning av verksamhet 2014
Kristina Blomquist
Förvaltningschef
Lena Engström
Avdelningschef
3
129
10
KULTURNÄMNDEN
Avtal hyra Kulturhuset
Mellan Kulturförvaltningen och Halmstads Kvartersteater avseende hyra av kontorslokaler i
Kulturhuset, Furuvägen 41, Halmstad.
Organisationsnummer
Plusgironummer
Postadress
Postnr
Ort
Telefon
Hyresvärd
Kulturförvaltningen, Halmstads
kommun
212000-1215
6407131-9
Box 316
301 08
Halmstad
035-13 70 00
www-adress
Kontaktperson
Telefon
e-postadress
www.halmstad.se/
Lena Engström
070-6999821
[email protected]
Namn
Hyresgäst
Halmstads Kvartersteater
849201-8208
Furuvägen 41
302 23
Halmstad
035-186641
Ulf Häägg
035-186641
[email protected]
Allmänt
Kulturförvaltningen är huvudman för Kulturhuset. Fastigheten hyrs genom fastighetskontoret
av extern fastighetsägare. Detta avtal innefattar hyra av kontorslokaler på Kulturhuset
Avtalstid
Avtalet gäller 2015-01-01 - - 2015-12-31 utan uppsägningstid. Ev nytt avtal för nytt år
tecknas under innevarande avtalsperiod före december månads utgång.
Lokalernas användande
 Eventuella förändringar som önskas göras i lokalerna skall i förväg godkännas av
vaktmästare/samordnare.
 Hyresgästen svarar för städning och avfallshantering.
 I mån av plats är det tillåtet att använda kök, toaletter.
 Lokalerna hyrs ut i befintligt skick.
 Lokalerna kan inte hyras ut i andra hand.
 Bokning av övriga lokaler i huset sker alltid i hos samordnaren.
Hänsyn
Halmstads kommun, Kulturnämnden • Box 316, 301 08 Halmstad • Besöksadress: Kungsgatan 25 • Tel 035-13 70 00 • Fax 035-15 67 90
Organisationsnr: 212000-1215 • Bankgiro 991-2171 • Postgiro 11300-1
130
E-post: [email protected] • www.halmstad.se
10
KULTURNÄMNDEN
Samarbetet mellan dem som har verksamhet i Kulturhuset är viktigt. Aktiviteter som kan ha
störande inverkan på övrig verksamhet skall i förväg identifieras och bedrivas i lokaler och
vid tidpunkter så att störningar undviks. Vid föreställningar, genrep samt vissa kurser råder
det tystnadsdisciplin i och kring salongen.
Hyra och debitering
Hyra avser kontorslokal nr 306 med sidorum (56 kvm). Hyran uppgår för de båda lokalerna
till 27 600 kr/år. Hyran inkluderar el och värme men inte städning.
Hyreskostnaden reduceras enl avtal ”Stöd till Halmstads Kvartersteater” dnr.nr 2015/0119
med 15 600 kr under år 2015.
Kulturförvaltningen debiterar Halmstads Kvartersteater hyra för lokalen under angiven
avtalstid med 12 000 kr. Fakturering sker kvartalsvis.
Säkerhet
Gällande föreskrifter angående säkerhet och brandskydd samt trivselregler måste följas.
Övriga villkor
Detta avtal ersätter tidigare tecknat 2014-01-01. Ändringar eller tillägg till avtalet skall
godkännas av båda parterna för att vara giltiga.
Detta avtal har upprättats i 2 exemplar.
Halmstad
Lena Engström
Avdelningschef
Halmstads kommun
Ulf Häägg
Halmstads Kvartersteater
131
10
132
10
Föreningen
Medlemmar
Halmstads Kvartersteater hade den 31/12 2013 103 medlemmar. Av dessa var 67
kvinnor och 59 var barn och ungdomar mellan 7 och 25 år.
Organisation
Föreningen har under året varit ansluten till Sveriges Arbetarteaterförbund (ATF),
Amatörteaterns riksförbund (ATR), ABF och Halmstads Teaterförening.
AlkoholAlkohol- och drogpolicy
All verksamhet inom föreningen är alkohol- och drogfri. I ingen verksamhet, oavsett
ålder på deltagarna, får någon form av alkohol eller andra droger förekomma.
Integration
Kvartersteaterns verksamhet är öppen för alla. En viktig del är att människor kan
mötas på lika villkor oberoende av personliga förutsättningar som kön, ålder, yrke,
etnisk bakgrund, sexuell läggning etc.
3
133
10
Styrelsen
Kvartersteaterns styrelse har under året bestått av följande personer:
Ordförande:
Peter Björk
Kassör:
Martina Ramsak
Sekreterare:
Josefin Sjösten
Ledamot:
Roger Wessberg
Marielle Nilsson
Tomas Weiskog
Mathilda Björding
Suppleant:
Victor Aderklou
Mathilda Gustavsson
Johanna Andersson
Emelie Olsson
Ida Johansson Nilsson
Styrelseelev:
Elin Olsson
Adjungerad:
Ulf Häägg, verksamhetsledare
Jörgen Karlsson, administratör
Thomas Häägg, kommunikatör och handledare
Styrelsen har under året haft 10 sammanträden.
Revisorer
Föreningsrevisorer: Ronny Junhall, Henning Nilsson och Linda Lundell (suppleant).
Valberedning
Jörgen Johansson (sammankallande), Katarina Pettersson och Lars Wilson.
4
134
10
Anställda
Föreningens verksamhet har under året bedrivits med hjälp av följande anställda:
Ulf Häägg
Verksamhetsledare (100 %-tjänst)
Thomas Häägg
Kommunikatör, handledare (50 %-tjänst)
Marielle Nilsson
Praktikant (16/12 – 31/12)
Teaterledare (timanställd)
Johanna Andersson
Teaterledare (timanställd, våren)
Mathilda Björding
Teaterledare (timanställd, hösten)
Mathilda Gustavsson
Monika Häägg
Teaterledare (projektanställd, TreNollTvå)
Ida Johansson Nilsson
Maria Lindberg
Teaterledare (timanställd, hösten)
Emelie Olsson
Martina Ramsak
Tomas Weiskog
5
135
10
Lokaler och samarbeten
Halmstads kommun - Kulturförvaltningen
Halmstads Kvartersteater har under året haft ett uppdrag från Kulturförvaltningen
att bedriva teaterverksamhet för ungdomar mellan 15 och 25 år på Kulturhuset.
P.g.a. ”utrymmesbrist” flyttades dock repetitionerna under hösten till Teatervinden.
Kulturnämnden beslutade vid sitt möte i maj, att inte förlänga uppdraget till 2014.
ABF Sydhalland
Kvartersteatern är medlem i ABF Sydhalland och all verksamhet inom föreningen
bedrivs som cirkel. Vi har under året haft tillgång till ABF:s lokaler på Stålverksgatan
samt (sedan hösten 2012) en egen repetitionslokal, Teatervinden, på Stålverksgatan
som vi hyr av Klövern AB. Kvartersteaterns styrelse beslutade dock att säga upp
lokalen i december och hyresavtalets uppsägningstid löper ut den 30/9 2014.
Aktivitetsstöd
Föreningen får genom Tekniska kontoret, Halmstads kommun, lokalt aktivitetsstöd
för alla ungdomar mellan 9 och 20 år.
6
136
10
Gruppverksamhet
Föreningens gruppverksamhet har under året haft följande tre inriktningar:
Barngrupper
För medlemmar i åldersgruppen 7 – 13 år är verksamheten indelad i ”prova-på-teater”
för nybörjare samt barngrupper.
I prova-på-teater deltar barnen i dramaövningar samt provar olika former av teater.
Våren avslutas med ett mindre uppspel. Barnen har sedan möjlighet att fortsätta i en
barngrupp.
Barngrupperna träffas en gång i veckan och deltar i olika drama- och teaterövningar.
Under våren repeteras och spelas en föreställning.
Teaterkurser
För medlemmar i åldersgruppen 14 år och uppåt har vi teaterkursgrupper.
För nya medlemmar utan tidigare teatererfarenhet har vi grundkurser med allmän
inriktning. Dessa grupper träffas en gång per vecka och deltar i drama- och
teaterövningar. Varje år avslutas med ett uppspel för publik.
För de medlemmar som har tidigare erfarenhet av att spela teater håller vi även
specialkurser med inriktning mot specifika områden.
7
137
10
Teaterpjäser
För medlemmar i åldersgruppen 15 år och uppåt finns även möjlighet att vara med i
våra teaterpjäser som vi producerar och marknadsför med en mer utåtriktad profil.
Barngrupper – våren
Tor
Tor
Plats: ABF-lokalen, Stålverksgatan.
Ledare: Mathilda Gustavsson och Tomas Weiskog.
Den 5/5 spelades pjäsen ”Miljön” på Teatervinden, Stålverksgatan.
Freja
Ledare: Johanna Andersson och Elin Olsson.
Den 6/4 spelades pjäsen ”Sagan om pannkakan” på Kulturhusets caféscen.
8
138
10
Balder
Plats: Teatervinden, Stålverksgatan.
Ledare: Martina Ramsak och Marielle Nilsson.
Den 10/4 spelades pjäsen ”Fnatt i flytten” på Teatervinden, Stålverksgatan.
Oden
Ledare: Emelie Olsson och Johanna Andersson.
Den 12/4 och 14/4 spelades pjäsen ”Jag är inte rädd för mörkret…” på Teatervinden,
Stålverksgatan.
Barngrupper – hösten
Tor
Ledare: Mathilda Gustavsson och Tomas Weiskog.
9
139
10
Freja
Ledare: Ida Johansson Nilsson och Mathilda Björding.
Balder
Ledare: Martina Ramsak och Marielle Nilsson.
Teaterkurser – våren
Hamlet
Inriktning: Allmän (grundkurs).
Ledare: Mathilda Gustavsson och Emelie Olsson.
Den 20/4 spelades pjäsen ”Krismötet” på Teatervinden, Stålverksgatan.
10
140
10
Ophelia
Ledare: Johanna Andersson och Ida Johansson Nilsson.
Den 22/4 spelades pjäsen ”Dream on” på Teatervinden, Stålverksgatan.
Titus
Inriktning: Specifik (drama och improvisation).
Ledare: Johanna Andersson.
Den 6/4 medverkade några deltagare i Titus vid Teaterfestivalen på Kulturhuset.
Monologkursen
Inriktning: Specifik (textanalys och skådespelarträning).
Ledare: Monika Häägg.
Den 3/2 och 28/4 spelade deltagarna i kursen upp sina monologer inför publik vid
Kulturias Boktips på Root’s Café respektive Kulturhusets caféscen.
11
141
10
Teaterkurser – hösten
Ophelia
Ledare: Mathilda Björding och Ida Johansson Nilsson.
Teater Impro
Inriktning: Specifik (improvisation).
Ledare: Maria Lindberg.
Tjuvarnas herre
Inriktning: Specifik (pjäsuppsättning).
Ledare: Emelie Olsson.
12
142
10
Teaterpjäser
”Why Not”
Projektet Ungdomsinitiativ, med stöd av Ungdomsstyrelsen och Europeiska Unionen,
avslutades med uppspel av delar ur pjäsen ”Why Not” under perioden 13/6 – 16/6.
Spelplats: Kulturhusets stora scen (4 föreställningar, 14 skådespelare).
Teaterledare: Emelie Olsson, Johanna Andersson och Ulf Häägg.
”Fanny och banditerna”
En grupp inom föreningen arbetade under sommaren med
skapandet av en teaterpjäs för barn på Laxön. Föreställningen
”Fanny och banditerna” hade premiär den 22/8.
Spelplats: Laxön (3 föreställningar, 4 skådespelare).
Manus & regi: Emmy Bergström och Elin Olsson.
”Jag spelar min roll”
Under våren och hösten har Kvartersteatern, på Kulturnämndens uppdrag, bedrivit
drama- och teaterverksamhet på Kulturhuset, för ungdomar mellan 15 och 25 år (se
även ”TreNollTvå” nedan). Projektet utmynnade i
musikteatern ”Jag spelar min roll”. Manus till pjäsen
skrevs av Monika Häägg, baserat på hennes nyligen
utkomna roman med samma namn. Föreställningen
hade premiär den 9/11.
Spelplats: Kulturhusets stora scen (5 föreställningar,
12 skådespelare).
Produktionsledare: Monika Häägg.
Teaterledare: Tomas Weiskog och Mathilda Gustavsson.
13
143
10
”Inneboende sökes”
Under året har en grupp repeterat pjäsen ”Inneboende sökes”, en lättsam komedi med
manus av Peter Björk. Pjäsen sätts upp för andra gången, senast var 2003. Gruppen
spelade en provföreställning i Hyltebruk den 12/12 och ska även spela ytterligare tre
föreställningar på Kulturhuset under mars 2014.
Spelplats: Hyltes bibliotek (1 föreställning, 8 skådespelare).
Regi: Marielle Nilsson och Martina Ramsak.
ojekt och samarbeten
Projekt
Pr
TreNollTvå
Hösten 2011 anslog Kulturnämnden 500 000 sek för att
låta en extern aktör bedriva teater- och dramaverksamhet på Kulturhuset för ungdomar mellan 15
och 25 år. Kvartersteatern lämnade i november 2011 in
ett anbud på verksamheten och efter genomfört
upphandlingsförfarande stod det klart att föreningen
hade tilldelats uppdraget.
Förra året utmynnade projektet i musikteaterföreställningen ”Det var bättre förr(?)”.
14
144
10
Efter beslut i Kulturnämnden, i oktober 2012, förlängdes föreningens uppdrag med
ett år. I enlighet med anbudet kom projektet
även under 2013 att bestå i att skapa och
framföra en musikteaterföreställning.
Verksamheten, som döpts till TreNollTvå,
inleddes under januari med rekrytering av
deltagare. I februari hölls första träffen med
deltagarna och i mars påbörjades
repetitionerna, som sedan pågick till mitten av maj.
Efter sommaren startade projektet på nytt i
augusti, och under september och oktober
genomfördes slutfasen av repetitionerna.
Den färdiga föreställningen ”Jag spelar min
roll”, med manus av Monika Häägg,
framfördes fem gånger under november, på
Kulturhusets stora scen (se ovan).
TreNollTvå får tyvärr ingen fortsättning under 2014, eftersom Kulturnämnden har
valt att inte förlänga Kvartersteaterns uppdrag.
Ungdomsinitiativ
I september 2012 lämnade en grupp inom Kvartersteatern in en ansökan till statliga
Ungdomsstyrelsen om ekonomiskt stöd till ett s.k. Ungdomsinitiativ (ett avgränsat
projekt som leds och drivs av ungdomar mellan 15 och 30 år). Projektet skulle, enligt
riktlinjerna, ha en ”europeisk dimension”. I mitten av december 2012 meddelade
Ungdomsstyrelsen att man hade beviljat Kvartersteaterns ansökan.
Projektet Ungdomsinitiativ, som leddes av Emelie Olsson och Johanna Andersson,
pågick från januari till juni och avslutades med uppspel (se ovan) på Kulturhusets
stora scen.
15
145
10
Växa genom eget skapande
I samarbete med Arbetsförmedlingen har
Kvartersteatern under året fortsatt sitt
sysselsättningsprojekt för arbetslösa i s.k.
Fas 3. Under året har sammanlagt 13
personer deltagit i projektet.
Deltagarna har bl.a. arbetat med
scenografi, kläder, rekvisita och PR till
Kvartersteaterns föreställningar, samt sorterat och katalogiserat föreningens
klädförråd på Kulturhuset.
Aktiviteter och samarbeten
ABF
ABF Sydhalland
Vi har under året fortsatt att utveckla vårt samarbete med ABF Sydhalland. Förutom
samarbete kring lokaler och cirkelstöd har vi inlett diskussioner kring gemensamma
projektansökningar och möjligheter att spela turnerande föreställningar på olika
spelplatser runtom i Halland. Den 12/12 gästspelade Kvartersteatern på biblioteket i
Hyltebruk och framförde där pjäsen ”Inneboende sökes” samt ”Teater Impro”.
Boktips och monologer
I samarbete med Monkaland Bokförlag hölls vid två tillfällen under våren ”Kulturias
Boktips” på Root’s Café (3/2) och Kulturhusets caféscen (28/4). Monika Häägg ledde
där ett program med de sju deltagarna från den monologkurs som föreningen hållit
mellan oktober 2012 och januari 2013. Vid boktipskvällarna spelade var och en av
deltagarna upp den monolog som de hade jobbat med under kursen.
16
146
10
Folkfest
Kulturförvaltningen höll lördagen 7/9 en Folkfest i Folkparken, där Kvartersteatern
medverkade med två föreställningar av Teater Impro på entréscenen. Peter Björk höll
två guidade turer genom parken under eftermiddagen och berättade om Folkparkens
historia. Dessutom deltog projekten TreNollTvå, Växa genom eget skapande samt
Kvartersteaterns vänner, och gjorde PR för föreningens verksamhet.
Hallands Konstmuseum
Vi har under året fortsatt vårt samarbete. Den 20/6 hölls stadsvandringen ”Sex lögner
och tre vita sanningar”, ett lokalhistoriskt quiz med museipedagog Johan Dahnberg
och Kvartersteaterns ordförande Peter Björk. Dessutom deltog några av föreningens
skådespelare som statister i vandringen från Slottet till Museet. Under två helger i
månadsskiftet september-oktober anordnades Sägenvandringar på Galgberget.
IOGTIOGT-NTO
Kvartersteatern inledde under året ett samarbete med IOGT-NTO för att kunna spela
sommarteater på Laxön. Det första resultatet av samarbetet blev barnföreställningen
”Fanny och banditerna” i augusti (se ovan). Diskussioner har sedan under hösten förts
om en större familjeföreställning på Laxön sommaren 2014.
17
147
10
Jul på Svarta Ankan
I början av hösten bildades Smiley-gruppen inom föreningen, bestående av Martina
Ramsak, Marielle Nilsson, Mathilda Björding och Ida Johansson Nilsson. Gruppen
spelade under perioden oktober till december in en adventskalender i fyra avsnitt,
”Jul på Svarta Ankan”, som sändes på Kvartersteaterns YouTube-kanal.
Kvartersteaterns vänner
Under året bildades aktivitetsgruppen
Kvartersteaterns vänner, på initiativ av
Monika Häägg. Syftet med gruppen är att
på olika sätt stödja föreningens verksamhet
och bidra till att den kan fortleva, trots att
Kvartersteatern står helt utan kommunala
anslag fr.o.m. 2014. Första stormötet hölls
den 22/5 på Teatervinden, Stålverksgatan. Ett andra större möte hölls sedan den 18/9,
på samma plats.
En särskild kommitté har bildats inom gruppen, ursprungligen bestående av Monika
Häägg, Roger Wessberg, Johanna Andersson och Emelie Olsson. Denna utökades
senare med Mats Söderblom, Michael Eriksson och Ylva Kroona.
18
148
10
SIA Glass
Den 8/1 medverkade skådespelare från Kvartersteatern vid ett branschevenemang
arrangerat av SIA Glass på Hotel Strandbaden i Falkenberg. Med musik, dans och
rörelse genomförde skådisarna en ”modevisning” av säsongens nya glassorter.
Teaterfestivalen 2013
På lördagseftermiddagen den 6/4 träffades barngrupperna Tor, Freja, Balder och
Oden samt teaterkursgrupperna Hamlet och Ophelia, och spelade upp sina pjäser på
Kulturhusets scener. Festivalkommittén bestod av Josefin Sjösten (festivalgeneral),
Victor Aderklou, Johanna Andersson och Emelie Olsson.
Uppsats om Kvartersteatern
Hösten 2012 utförde Tommi Luomala och
Paul Klasson, studerande vid Högskolan i
Halmstad, en socialpsykologisk studie om
hur teatern som socialt forum påverkar
identitetsutvecklingen hos deltagarna.
Undersökningen genomfördes under
slutfasen av repetitionerna inför
föreställningen ”Det var bättre förr(?)”. Utöver observationer av repetitionsarbetet
gjorde Luomala och Klasson även intervjuer med sju av skådespelarna i ensemblen.
19
149
10
Under våren presenterades den färdiga kandidatuppsatsen Teatern som socialt forum
– En kvalitativ studie i teaterns roll i formandet av identitet på Halmstad
kvartersteater. Studiens resultat visar, enligt författarna, att ”teatern påverkar flera
delar av livet både inom och utanför teatern. Deltagarna hävdar att de blir tryggare i
sig själva samt utvecklas som människor med teatern”.
Årets Morot
Styrelsen beslutade vid sitt möte 20/11 att
tilldela Emelie Olsson föreningens pris Årets
gyllene morot. Motiveringen löd: ”För ett
hängivet engagemang i Kvartersteatern, för
en enastående insats som ledare för projektet
Ungdomsinitiativ, samt för manus och regi
till föreställningen Jag är inte rädd för mörkret…”.
Utmärkelsen, designad och instiftad av konstnären Helge Öhrn, delades ut för tolfte
gången. Priset överlämnades 22/11, vid sista föreställningen av ”Jag spelar min roll”.
Möten
Årsmöte
Torsdagen 21/3 hölls årsmöte på
Teatervinden, Stålverksgatan.
Vid mötet diskuterades, förutom
mötesförhandlingar, framtidsvisioner
och idéer till nya teaterföreställningar.
20
150
10
Slutord
2013 blev ett unikt år för Halmstads Kvartersteater på så vis att föreningen, vid årets
slut, för första gången någonsin stod helt utan kommunalt stöd. Kulturnämnden i
Halmstads kommun beslutade nämligen redan under våren att inte heller fortsätta
ge anslag till den ungdomsverksamhet som vi de senaste två åren har bedrivit på
Kulturhuset, under namnet ”TreNollTvå”. Detta trots den betydelse som utövandet av
amatörteater har för deltagarna; en betydelse som ju ytterligare underströks i en
uppsats författad av två högskolestudenter.
Tommi Luomala och Paul Klasson, som skrivit sitt examensarbete i socialpsykologi
om förra årets TreNollTvå och föreställningen ”Det var bättre förr(?)”, menar att den
trygghet som deltagandet i en förening som Kvartersteatern ger, skapar gynnsamma
förutsättningar både för att hitta sig själv och för att utveckla förmågan att samarbeta
med andra. ”Vi har”, skriver de, ”svårt att se att det skulle finnas något forum som
skulle kunna ersätta teatern, speciellt för ungdomarna i vår grupp”.
För oss som arbetar med Kvartersteatern och/eller deltar i verksamheten är detta
visserligen inga nyheter. Och vi såg det också upprepas i årets TreNollTvå-projekt
”Jag spelar min roll”. Men det är beklagligt att den nuvarande politiska majoriteten i
Kulturnämnden har valt att inte satsa vidare på denna viktiga verksamhet.
Det gångna året fortsatte annars att visa på styrkan i föreningen, som bara tilltagit
sedan nystarten 2011. Förutom årets TreNollTvå så lyste verkligen våra barn- och
teaterkursgrupper, med den mäktiga Teaterfestivalen i april som höjdpunkt. Lägg där
till en rad andra spännande projekt och initiativ som t.ex. monologkursens uppspel på
”Kulturias Boktips”, barnföreställningen ”Fanny och banditerna” på Laxön och den
webbaserade adventskalendern ”Jul på Svarta Ankan”.
21
151
10
Men 2013 var också ett år som kanske tydligare än någonsin visade på den absoluta
nödvändigheten i att alla Kvartersteaterns medlemmar – särskilt deltagarna i våra
pjäsproduktioner – verkligen ställer upp på den verksamhet vi bedriver, till minst
hundra procent. Att ”alla strävar mot samma mål” är inte bara en vacker fras – det är
en direkt förutsättning för att föreningen överhuvudtaget ska kunna överleva under
nuvarande omständigheter.
Med fortsatt starkt engagemang och rätt inställning från alla står vi förhoppningsvis
starka att möta de nya utmaningar vi ställs inför under 2014!
Halmstad 2014-03-10
STYRELSEN
22
152
10
153
10
154
10
155
10
156
10
157
11
1(3)
Tjänsteskrivelse
2015-01-23
Version: 1.0
Beslutsorgan: kn
Enhet: kulturavdelningn
Lena Engström
Telefon: 070/6999821
Stöd till Isildurs Bane på Kulturhuset
1. Kulturnämnden beslutar om stöd till Isildurs Bane för hyra på Kulturhuset med 48
tkr för år 2015
Sammanfattning
riktlinjer. En av dem som har lokaler i huset är den fria musikgruppen Isildurs Bane,
som utgör en stor tillgång i musiklivet i kommunen och regionen.
Kulturnämnden har sedan 2013 ett hyresavtal med Isildurs Bane (kn 2011/0275). Detta
avtal bygger på ett förslag om en symbolisk hyra som enligt kommunjuristen kan stå i
strid med likställighetsprincipen.
För att göra stödet synligt har ett regelrätt hyresavtal upprättats med marknadsmässig
hyra: 72 tkr. Detta kompletteras varje år med ett beslut om stöd. För 2015 föreslår
förvaltningen att kulturnämnden beslutar om fortsatt stöd till Isildurs Bane med 48 tkr.
Ärendet
1
158
11
Uppdrag
skrivelse ange skälet
Bakgrund
En av dem som har lokaler i huset är Isildurs Bane, vars musikstudio utgör 146 kvm i
husets bottenplan.
Isildurs Bane är en fri musikgrupp som utgör en stor tillgång till musiklivet i kommunen
och regionen.
Isildurs Bane har också ett uppdrag från regionen och kommunen som består av att
stärka utvecklingen av den fria musikverksamheten bl.a. genom att driva IB Expo på
Kulturhuset.
Att de tre nivåerna stat, region, kommun samspelar ligger helt i linje med den nya
kultursamverkansmodellen där syftet bl.a. är att stärka samspelet mellan region och
kommun.
Konsekvenser
danssalar, projektrum och mindre grupprum hyrs ut enligt taxa tagen av kulturnämnden.
av bl.a. Halmstads Kvartersteater, Konstnärernas kollektivverkstad och Isildurs Bane i
gatuplanet.
Syftet med kulturförvaltningens drift av Kulturhuset är inte lokaluthyrning Syftet är att
upplåta lokaler till verksamheter för i första hand dans samt att använda övriga
Mot bakgrund av vi bör göra det tydligt och genomskinligt hur stöden ser ut föreslår vi
att ett hyresavtal upprättas med marknadsmässig hyra (72 tkr för år 2015) samt att
Isildurs Bane får ett stöd för sin verksamhet i Kulturhuset om 48 tkr för 2015.
Ärendets beredning
2
159
11
Inom kommunen
Andra grupper
.
Ärendet faller inte inom ramenför MBL
Lista över bilagor
1. Redovisning för verksamheten 2014
2. Hyresavtal 2015
Kristina Blomquist
Förvaltningschef
Lena Engström
Avdelningschef
3
160
11
KULTURNÄMNDEN
Mellan Kulturförvaltningen och Isildurs Bane, Mats Johansson, angående hyra av musiklokal
i Kulturhuset, Furuvägen 41, Halmstad.
Organisationsnummer
Plusgironummer
Postadress
Postnr
Ort
Telefon
Hyresvärd
kommun
212000-1215
6407131-9
Box 316
301 08
Halmstad
035-13 70 00
Hyresgäst
Mats Johansson, Isildurs Bane
ek.förening
916552-7269
282-0975
Box 22
30504
Haverdal
0709-50517
www-adress
Kontaktperson
Telefon
e-postadress
www.halmstad.se/
Lena Engström
070-69 99 821
[email protected]
www.isildursbane.se
Mats Johansson
Se ovan
[email protected]
Namn
Allmänt
av extern fastighetsägare. Detta avtal innefattar hyra av Isildur Banes musiklokal för egen
verksamhet. Övriga lokaler bokas i enlighet med uthyrningsprinciper samt taxor och avgifter
beslutade av Kulturnämnden.
Avtalstid
Avtalet gäller 2015-01-01 - - 2015-12-31 utan uppsägningstid. Avtal för nytt år tecknas under
innevarande avtalsperiod före december månads utgång.
 Hyresgästen svarar för städning och avfallhanering.
 I mån av plats är det tillåtet att använda kök, toaletter i huset.
 Samtliga lokaler i huset hyrs ut i befintligt skick.
161
11
KULTURNÄMNDEN


Lokalen kan inte hyras ut i andra hand.
Bokning av övriga lokaler i huset sker alltid i hos samordnaren.
Hänsyn
Hyra och debitering
Hyra för verksamhetslokalen (146 kvm) uppgår under 2014 till 72 000 kr./ år. Hyran
inkluderar el och värme men inte städning.
Hyreskostnaden reduceras enl avtal ”Stöd till Isildurs Bane på Kulturhuset” dnr nr
2015/120med 48 000 kr under 2014.
Kulturförvaltningen debiterar Isildurs Bane en för hyra lokalen under angiven avtalstid med
24 000 kr. Fakturering sker kvartalsvis.
Säkerhet
Gällande föreskrifter angående säkerhet och brandskydd samt trivselregler måste följas. Om
ansvarig hyresgäst inte är på plats måste han vara säker på att de som använder lokalen känner
till grundläggande säkerhetsföreskrifter
Övriga villkor
Halmstad
Lena Engström, avdelningschef
Kulturförvaltningen, Halmstads kommun
Mats Johansson, Isildurs Bane
162
11
163
11
164
11
165
12
1(3)
Tjänsteskrivelse
2015-02-03
Version: 1.0
Beslutsorgan: kn
Enhet:kulturavdelningen
Lena Engström
Telefon: 070-6999821
Stöd till Konstnärernas kollektivverkstad
Kulturnämnden beslutar om stöd till Konstnärernas kollektivverkstad på Kulturhuset
med 56 500 kr för år 2015.
Sammanfattning
riktlinjer. En av dem som hyr lokaler i huset är Konstnärernas kollektivverkstad.
Kulturnämnden har upprättat ett hyresavtal med Konstnärernas kollektivverkstad på
Kulturhuset med marknadsmässig hyra: 66 500 kr. Eftersom kulturnämndens syfte med
Kulturhuset bla är att ställa lokaler till förfogande till ett pris som är överkomligt för
föreningar föreslår kulturförvaltningen att kulturnämnden beslutar att stödja
Konstnärernas kollektivverkstad med 56 500 för de lokaler de hyr på Kulturhuset.
Ärendet
Uppdrag
skrivelse ange skälet.
1
166
12
Bakgrund
En av dem som har lokaler i huset är Konstnärernas kollektivverkstad, som från 2014
dels har verksamhetslokal i snickeriet och dels hyr en kontorslokal. Sammantaget utgör
de c:a 135 kvm.
danssalar, dramasal och mindre grupprum hyrs ut enligt taxa till bl.a. Kulturskolan.
av Konstnärernas kollektivverkstad, Isildurs Bane, Operation Opera m fl. verksamheter.
Syftet med kulturförvaltningens drift av Kulturhuset är inte lokaluthyrning. Syftet är att
upplåta lokaler till kursverksamheter för i första hand dans samt att använda övriga
I Konststrategi för Halmstads kommun är en av strategierna att stärka det lokala
konstlivet. Mot bakgrund av detta samt att vi bör göra det tydligt och genomskinligt hur
stöden ser ut föreslår vi att ett hyresavtal upprättas med marknadsmässig hyra (66 500
kr för år 2015) samt att föreningen Konstnärernas kollektivverkstad får ett stöd för sina
lokaler i Kulturhuset om 56 500 kr för 2015.
Ett villkor för kollektiverkstadens subventionerade förhyrning av verkstadslokalen i
Kulturhuset är att den kan användas av andra kulturutövare inom konstområdet vid
specifika tillfällen efter förfrågan och godkännande av föreningen.
Konsekvenser
Ärendets beredning
Inom kommunen
Andra grupper
2
167
12
Ärendet är inte föremål för MBL.
Lista över bilagor
1. Redovisning av verksamhet 2014
2. Hyresavtal 2015
Kristina Blomquist
Förvaltningschef
Lena Engström
Avdelningschef
3
168
12
KULTURNÄMNDEN
Mellan Kulturförvaltningen och Konstnärernas kollektivverkstad angående hyra av lokal för
grafisk verkstad samt kontorslokal i Kulturhuset, Furuvägen 41, Halmstad.
Organisationsnummer
Plusgironummer
Postadress
Postnr
Ort
Telefon
Hyresvärd
kommun
212000-1215
6407131-9
Box 316
301 08
Halmstad
035-137000
www-adress
Kontaktperson
Telefon
e-postadress
www.halmstad.se/
Lena Engström
070-6999821
[email protected]
Namn
Hyresgäst
Föreningen Konstnärernas
Kollektivverkstad
926506-7
Radhusvägen 22
302 56
Halmstad
0736-294287
Kajsa Samuelsson
0736-294287
[email protected]
Allmänt
av extern fastighetsägare. Detta avtal innefattar hyra av lokal för grafisk verkstad samt rum nr
304 på Kulturhuset
Avtalstid
Avtalet gäller 2015-01-01 - - 2015-12-31 utan uppsägningstid. Ev nytt avtal för nytt år
tecknas under innevarande avtalsperiod före december månads utgång.
 Hyresgästen svarar för städning och avfallshantering.
 I mån av plats är det tillåtet att använda kök, toaletter .
 Lokalerna hyrs ut i befintligt skick.
 Lokalerna kan inte hyras ut i andra hand.
 Bokning av övriga lokaler i huset sker alltid i hos samordnaren.
 Lokalen ska vara möjlig att användas av andra kulturutövare inom konstområdet efter
överenskommelse med föreningen
169
12
KULTURNÄMNDEN
Hänsyn
Hyra och debitering
Hyra avser kontorslokal nr 304 samt verksamhetslokal vid snickeriet (c:a 135 kvm). Hyran
uppgår för de båda lokalerna till 66.500 kr/år. Hyran inkluderar el och värme men inte
städning.
Hyreskostnaden reduceras enl avtal ”Stöd till konstnärernas kollektivverkstad” dnr.nr
2015/0118 med 56. 500 kr under år 2015.
Kulturförvaltningen debiterar Konstnärernas kollektivverkstad en hyra för lokalerna under
angiven avtalstid med 10 000 kr. Fakturering sker kvartalsvis.
Säkerhet
Gällande föreskrifter angående säkerhet och brandskydd samt trivselregler måste följas.
Övriga villkor
Halmstad
Lena Engström
Halmstads kommun
Kajsa Samuelsson
Konstnärernas kollektivverkstad
170
12
Verksamhetsberättelse KKV Halmstad 2014
Det gångna året har inneburit stora förändringar i föreningen.
Först och främst har flytten av verkstan (som påbörjades redan i slutet av 2013)
betytt mycket arbete plus att styrelsens sammansättning förändrades vid förra
årsmötet 2.2.2014.
Den nya styrelsen består av:
Kajsa Samuelsson t f ordförande
AnnaLovisa Gabrielsson sekreterare
Maria Berta kassör
Marianne Holmberg ledamot
Noah Ljungberg ledamot
Suppleanter:
Veronica Lindahl
Hana Richtrova
Vi har haft 6 styrelsemöten under året.
Medlemsmötena har varit 2 utöver årsmötet.
Vid sista tillfället ordnades även en ”invigningsfest”
Marianne och Kajsa deltog i en sommarlunch för Kulturhusets föreningar.
Då visade vi också runt i vår nya verkstad för intresserade.
Kajsa har haft en kurs i collografi med 6 deltagare.
Det genererade 3 nya medlemmar till nästa år.
Anna Lovisa och Liselotte har deltagit i 2 föreningsträffar anordnade av
Kulturförvaltningen.
Styrelsen ordnade under hösten en ”tacklunch” för vaktmästare och annan personal
som bistått med mycket praktisk hjälp i samband med flytt och iordningställande av
de nya lokalerna. Det bjöds på smörgåstårta och lite annat.
Fria målarskolan har använt verkstan en vecka under våren och en vecka i december.
Ett arrangemang med julkortstillverkning ägde rum i slutet av november.
Vid årsmötet bildades också flera arbetsgrupper med olika ansvarsområden.
Dessa har sedan haft ett stort antal träffar under året.
En hel del inköp har behövt göras av inventarier och material.
I stort sett är tryckverkstan och mörkrummet klart.
171
12
Arbetet med etsrummet är påbörjat men en hel del återstår att göra där.
Kontakt har tagits med Karin Roos KKV Ängelholm angående en kurs i screentryck.
Denna kommer troligen att äga rum under våren 2015 och ev förläggas i deras lokal i
Ängelholm.
Antal medlemmar under året har varit 31.
Från och med 2015 får vi ett nytt hyresavtal. Vi har ännu inte fått något besked om
vad det innebär.
Halmstad 15.1.2015
Styrelsen genom
Kajsa Samuelsson
172
12
Kassarapport för konstnärernas kollektivverkstad Halmstad
Verksamhetsåret 2014-01-01 – 2014-12-31
Ingående balans 29.588:66
Inkomster:
Medlemsavgifter
Sålda papper
14.000:00
70:00
14.070:00
Utgifter:
Kontorsmaterial
Porto
Plusgiro
Möten
Lokalhyra
6.583:00
360:00
451:50
1.990:65
10.000:00
(Under posten finns inköpt material och inventarier till den nya verkstaden)
19.385:15
Årets resultat/förlust
-5.315:15
Tillgångar:
Kassa
Plusgirot
219:00
24.064:41
Utgående balans: 24.283:41
173
13
1(3)
Tjänsteskrivelse
2015-02-02
Version: 1,0
Beslutsorgan: KN
Enhet: Staben/Administration och stöd
Marie Järnliden
Telefon: 035-13 70 04
Hallands Museiförenings diplom för god byggnadsvård
2015
Kulturnämnden beslutar att lämna förslag till mottagare av diplom för god
byggnadsvård vid sammanträdet 2015-02-25.
Sammanfattning
Hallands Museiförening utdelar sedan 1984 diplom för god byggnadsvård i vårt län.
Museiföreningens förhoppning med utdelning av diplomen är att de ska bidra till en
ökad medvetenhet om hur viktigt det är att väl vårda det kulturhistoriska arv som länets
äldre bebyggelse och bebyggelsemiljöer utgör.
Förslag till mottagare av diplom får lämnas av byggnadsnämnder, kulturnämnder och
hembygdskretsar i Hallands län.
Kulturnämnden lämnar förslag till mottagare av diplom vid sammanträdet 2015-02-25.
Ärendet
Uppdrag
Hallands Museiförening utdelar årligen sedan 1984 diplom för god byggnadsvård i
Halland.
1
174
13
Bakgrund
Hallands Museiförenings förhoppning med utdelning av diplomen är att de ska bidra till
en ökad medvetenhet om hur viktigt det är att väl vårda det kulturhistoriska arv som
länets äldre bebyggelse och bebyggelsemiljöer utgör.
Mottagare av Hallands Museiförenings diplom kan vara:
1. Ägare av fastighet, där byggnad eller byggnader reparerats, restaurerats eller
förnyats på ett från miljösynpunkt och från kulturhistoriska utgångspunkter
föredömligt sätt.
2. Fastighetsägare som med omsorg vårdar miljömässigt och kulturhistoriskt
värdefull(a) byggnad(er).
3. Enskild person eller organisation som genom opinionsbildning eller på annat sätt
gjort väsentliga insatser för att bevara och vårda kulturhistoriskt betydelsefull
byggnad eller byggnadsmiljö.
4. Projekt som kombinerar god byggnadsvård med målet att också hitta nya
användningsområden för kulturhistoriskt värdefull bebyggelse vars ursprungliga
användning inte längre är aktuell.
Kulturnämnden lämnar förslag till mottagare vid sitt sammanträde 2015-02-25.
Konsekvenser
-
Ärendets beredning
Inom kommunen
Kulturnämnden informerades om ärendet 2015-01-28, fanns med i handlingarna som
anmälningsärende.
Andra grupper
-
Lista över bilagor
1. Riktlinjer för utdelning av diplom
2. Sammanställning över mottagare från 1984 till 2014
2
175
13
Kristina Blomquist
Förvaltningschef
Maria Gellert
Enhetschef
3
176
13
177
13
178
13
179
13
180
13
181
13
182
13
183
13
184
13
185
14
inbjudan till
Vad är konstnärlig kvalitet?
Hur mäter vi kulturens värde?
Torsdag 19 mars 2015
Den 19 mars arrangerar Region Hallands kulturför
valtning, Kultur i Halland, en dag för regionala och
kommunala kulturpolitiker. Förvaltningschefer eller
motsvarande deltar under dagen.
Under förmiddagen föreläser Lars Strannegård, fil.dr i företagsekonomi, professor
vid och rektor för Handelshögskolan i Stockholm samt ledamot i styrelsen för Statens
kulturråd. Hans föreläsning kommer att handla om kultur och kvalitet:
En generell utvecklingstendens är att allt fler verksamheter numera ska kvalitets
bedömas med hjälp av siffror. Räknande, viktande och jämförande har således blivit
allt mer centralt för allt fler. Kulturens värld är inget undantag.
Hur har det blivit så?
Varför har tilliten till professioner och kvalificerade individers förmåga att själva
utforma sitt arbete minskat så kraftigt?
Vad kan man göra för att navigera detta samhällstillstånd?
Eftermiddagen ägnas åt information om regional kulturpolitik inom ramen för den så
kallade samverkansmodellen, där statliga anslag till viss kulturverksamhet fördelas av
landsting och region. Den regionala kulturpolitiken ska beskrivas i en kulturplan, som
tas fram i samverkan med kommuner och i samråd med professionellt kulturliv samt
civilsamhälle. Hallands kulturplan 2014-2016 presenteras.
Eftermiddagen ger utrymme för dialog mellan regionala och kommunala kulturpolitiker.
Förmiddagen kommer att vara öppen för en bredare åhörarskara.
Med vänlig hälsning och förhoppningar om ett givande och spännande samarbete!
Eva Nyhammar, förvaltningschef Kulturförvaltningen, Region Halland
186
Anmälan och tider på nästa sida!
Foto: Nicklas Gustafsson
Varmt välkommen till en utbildningsdag om
kulturpolitik för kulturpolitiker i Halland!
14
anmälan och tider
Målgrupp: Politiker i kulturnämnder, chefer på kulturförvaltningar
Tid:
19 mars 2015 klockan 10:00-16:00.
Kaffe från 09:30, lunch och eftermiddagskaffe ingår.
Plats:
Halmstad Teaters konferensavdelning, lokal Esaias Thorén.
Kostnadsfritt, men anmälan behövs!
Anmälan görs på Region Hallands webbplats senast den 5 mars 2015.
Avanmälan görs senast den 12 mars. Överlåt gärna platsen till en kollega om
du får förhinder. Bekräftelse skickas ut via e-post.
Frågor om anmälan och annat av praktisk art besvaras av Helena Nilsson,
tfn 035-17 98 32, e-post [email protected]
Frågor om innehållet besvaras av Eva Nyhammar, tfn 035-17 98 89,
e-post [email protected]
Kurs och Konferens webbplats hittar du på adressen
www.regionhalland.se/kursochkonferens
Bilagor:
Hallands kulturplan 2014-2016
Krönika av Lars Strannegård
187
15
1(1)
Anmälningsärende
2015-02-05
Version: 1,0
Beslutsorgan: KN
Staben/Administration och stöd
Telefon: 035-13 70 04
Anmälningsärenden - KN 2015-02-25
Ärendet
1. Framtidsplan 2030 har vunnit laga kraft, KN 2013/0156
http://www.halmstad.se/byggabo/planerochmarkfragor/oversiktsplanering/oversiktsplan
framtidsplan2030.11626.html
1
188
15
Diarienr: KS2010/0369
Datum: 2015-01-12
Framtidsplan 2030 – Strategisk översiktsplan för
Halmstads kommun, har vunnit lagakraft
Kommunfullmäktiges beslut 2014-06-17 att anta översiktsplanen, överklagades till
Förvaltningsrätten för laglighetsprövning enligt kommunallagen. Förvaltningsrätten meddelade dom i ärendet 2014-12-09, enligt vilken Förvaltningsrätten inte upphäver kommunfullmäktiges beslut. Förvaltningsrättens dom har inte överklagats. Till följd härav har kommunfullmäktiges beslut att anta den kommunomfattade översiktsplanen, Framtidsplan 2030
vunnit lagakraft 2015-01-05.
Översiktsplanen bifogas digitalt i detta utskick men finns även tillgängliga på www.halmstad.se.
Carl Fredrik Graf
Kommunstyrelsens ordf.
Fredrik Ottosson
Förvaltningschef
samhällsbyggnadskontoret
Frågor ställs till: Martina Pihl-Fritsi, planarkitekt
Telefon: 035 - 13 87 96. Epost: [email protected]
189
16
Delegationsredovisning
HALMSTAD KOMMUN
Box 316
301 08 Halmstad
035-13 96 07, 035-13 71 84
Förening/Grupp/Enskild
Körsång
Körklangen
Musik
Blue Heart Bluesförening
Andreas Grimsbo
Kulturverksamhet/ ArrangemangProjektstöd
Avser följande verksamh.
Föreläsning
Halmstads Föreläsningsföreni
2015-02-04
Ansökn. belopp
Förv. beslut
År
Jubileumsarrangemang lördag den 21 mars 2015 i
Immanuelskyrkan, Café Strandgatan 20. Program med
bland annat föreläsning om "Bildning och utbildning i ett
historiskt perspektiv" som avslutas med Buffé och mingel.
11 000
0
2015
Fyra körteaterföreställningar med temat Motownmusik på
Kulturhuset i april 2015.
40 000
40 000
2015
Sju till tio blueskonserter på Restaurang Pärlan under
2015.
56 300
40 000
2015
Blue Desert Westcoast projekt tillsammans med
soulstjärnan Eric Gadd på Kajskjulet den 24 oktober 2015.
35 000
0
2015
142 300
80 000
SUMMA TOTALT
Kommentar
Avvakta utbetalning tills föreningen
lämnat bokslut, senast
2015-03-01/LLj
1
Rapportnamn KS-LISTA-ARR_PROJ
190
16
Ansökningsuppgifter för
Kulturverksamhet/ ArrangemangProjektstöd
Ansökan:12177
Diarienummer:2013/0285
2015-02-04
Kund:Jazz i Halmstad
Rubrik
Registrerat ansökningsvärde
Glöm inte att kontrollera föreningsuppgifterna i f
BESKRIVNING
Arrangemangets namn
Datum för arrangemang
Lokal för arrangemang
Kortfattad beskrivning av arrangemanget
Eventuell samarbetspartner/medarrangör/medfin
Beräknat besöksantal
Entré avgift
BUDGET
Intäkter
Biljettintäkter
Stöd från Region Halland
Stöd från annan finansiär/sponsor
Övriga intäkter (exkl biljettintäkt)
Specificera övriga intäkter
Summa intäkter
Aut uträknade intäkter
KUF:s anteckningar intäkter
Kostnader
Löner och arvoden
Resor och transporter
Lokalhyra
Eventuell förköpsavgift
Marknadsföring
Specificera kostnaderna för marknadsföringen
Teknik, ljud och ljus
Stim
Övriga kostnader
Specificera övriga kostnader
Summa kostnader
Aut uträknade kostnader
KUF:s anteckningar kostnader
SUMMERING
Antal medlemmar
Summa intäkter
Summa utgifter
Differans
Ansökningsbelopp
KUF:s anteckningar om ansökan
ÖVRIG INFORMATION
Meddelande till Kulturförvaltningen
Ansökans kontaktperson
Kuf:s slutanteckningar beslut
Avser följande verksamh - KUF/KN
Hyressubvention HT
våren 2015
Festsalen
Hyressubvention vid 8 tillfällen i Festsalen på
Halmstads teater under våren 2015.
0
16000
16000
8 x 2.000 = 16.000 kronor i hyressubvention för
Festsalen
0
0
16000
16000
Per-Mikael Henriksson
8 x 2.000 = 16.000 kronor i hyressubvention för
Festsalen
Belastar objekt 49012 / A 934
Hyressubvention vid 8 tillfällen i Festsalen på
Halmstads teater under våren 2015.
Rapportnamn KS-BIDRAG-ANSÖKAN
191
1
16
192

Kulturnämndens handlingar 2015-02-25

Transcription

Similar documents

Ansökningsblankett stipendium för unga skrivare (PDF

5. Samråd om förslag till ny översiktsplan för Uppsala kommun

Halmstadbudet nr 1 2011 - Föreningen Gamla Halmstad

Psykisk funktionsnedsättning: Guide över stöd och service

12. Remiss angående tillstånd från gällande reservatsföreskrifter för