Neurologi vt15

Transcription

Neurologi vt15

2015-03-10
Hjärnan är huvudsaken
http://www.med.lu.se/case
Neurologiska sjukdomar
Ann-Cathrin Jönsson, Specialistsjuksköterska, Med.Dr, Docent
Centre for Ageing and Supportive Environments
inte sjukdom - symtom
• Olika störningar och sjukdomar
framkallar yrsel.
• Yrsel uppkommer i medvetandet
- konflikter i hjärnans
bearbetning av
informationssignaler.
Språk
Språk
• Ökar med stigande ålder
25-40% över 65 år
Yrsel kan innebära en känsla av:
Åldersförändringar – ökad risk yrsel
• Ostadighet
• Karusellkänsla
• På väg att svimma
Förändringar i postural
kontroll
• Proprioception, minskad
muskeltonus, försvagade
reflexer, ortostatisk
hypotension
Förändringar i
gångmönster
• Sämre upplyftning av fötter,
framåtlutad, bredbent gång,
släpande gång
Förekomst av sjukdom
• Artrit, stroke, post höftfraktur,
perifer neuropati, nedsatt syn o
hörsel
• Något rör sig
• Svårt att fokusera blicken
• Obehag vid huvudrörelser
• Overklighetskänsla
• Dålig balans
• Förlorad kontroll
• Falltendens
• Desorientering
• Obehag
• Hjärtsvikt
• Något är fel
• Demens
1
2015-03-10
Balanssystemet
• Vestibulära - systemet innerörat
hinnsäckar – tre båggångar
• Proprioceptiva systemet + syn +
balansapparaten  retikulära
systemet, reglerar graden av
uppmärksamhet, vaksamhet och
aktivitet i hjärnan
• Ökande ålder  bortfall av
balansorganens celler inkl
nervfibrer
http://www.vetenskaphalsa.se/se-filmen-ombalanstraning-vid-yrsel/
• Purkinjecellerna i lillhjärnan
reduceras (innehåller 20-30
miljoner purkinjeceller)
MS – multipel skleros (många ärrhärdar)
•
Autoimmun sjukdom, kronisk
•
Kroppens immunceller reagerar mot myelin
•
Myelin fungerar som isolering för att nervsignalerna ska kunna gå vidare
snabbt utan störning
•
Inflammation leder till ärrbildning som hindrar signalöverföring
•
Symtom relaterat till var
skadan uppstått
MS - Epidemiologi
• MS drabbar myelinet i CNS,
plack inflammation 
myelinförlust
• Vanligaste debutålder 20-40
år
• Dubbelt så många kvinnor
• Nordiska länder:
prevalens 130/100 000
(12000-15000 i Sverige)
incidens 5/100 000/år
2
2015-03-10
MS - Kronisk sjukdom av okänd orsak
Vanligaste initiala symtom
• Ärftlighet - 15-20% har nära släkting med MS
• Synproblem, vanligen på ena ögat (dimmig syn, problem att se
kontraster/färger)
• Kliniska symtom pga störd signalöverföring i
demyeliniserande nervfibrer med oftast bevarade
axon
• Diagnos tar tid – symtom från två olika ställen i CNS
vid minst två tidpunkter
• Känselbortfall
• Balansproblem /koordinationsproblem
svårt att gå / går vingligt
• Stelhet i muskler
• Humörsvängningar
• MR
• Likvor (vita blodkroppar, antikroppar),
lumbalpunktion L3-4 el. L4-5
• Depression
• Dålig koll på urinblåsan
Specifikation symtom - 1
Specifikation symtom 2
Sensoriska symtom
Motoriska symtom
• Ofta debutsymtom
• Centrala pareser
(stegrade reflexer,
spasticitet)
• Domningar, parestesier,
dysestesier, dålig djupkänsel
(känselfenomen längs
• Lätta pareser,
tyngdkänsla,
snubblar
ryggraden vid framåtböjning
• Parapares vanligast
• L’Hermitte’s symtom
nacke)
• Kan förekomma i ansikte,
armar, ben, bål
Opticusneurit
Kranialnervssymtom
• Smärta
• Dubbelseende, nystagmus,
sackadiska ögonrörelser
• Visusnedsättning
• Färgseendenedsättning
• Central
synfältsinskränkning
• Nedsatt sensibilitet i ansikte
• Facialispares
• Lukt-, smak-, hörselneds
• Dysartri, dysfagi, tungpares
Cerebellära symtom
Sfinkterstörning
• Yrsel och
balansstörning
• 80%
• Ataxi (lillhjärnan)
(koordination
rörelser)
• Urininkontinens
• Intentionstremor
• Urnvägsinfektion, njurskador
• Skanderande
dysartri (stötigt,
långsamt tal)
• Obstipation
• Minnesstörningar
• Täta urinträngningar
• Urinretention
Kognitiva störningar
Fatigue
• 30-65%
• Ihållande svår trötthet
• Nedsatt minne
• Fysisk utmattning ej relaterad
till aktivitet
• Dålig
uppmärksamhet
• Svårt koncentrera
• Dålig korrelation mellan
fatigue och sjukdomens
svårighetsgrad
• Faecesinkontinens
• Sexuell dysfunktion
3
2015-03-10
Depression
Smärta
• Krisreaktion vid
diagnos
• >50%
• Kan vara länge
• Primär neurogen smärta –
ihållande, brännande,
molande, stickande, skärande
– ofta kombinerat med störd
känsel
• Trigeminusneuralgi
Behandling - Omvårdnad
• Botande behandling finns ej
• Symtomlindrande behandling
- Solu-Medrol vid svåra skov
- Interferon Beta (minskar
skovfrekvens och
funktionshinder)
• Rehabilitering
Ökande funktionshinder
Progressiv MS med skov
Sekundär
Progressiv MS
Primär Progressiv
MS
Skovvis
förlöpande MS
Teamet – regelbunden kontakt
Läkare, sjuksköterska,
sjukgymnast, arbetsterapeut,
kurator
• Sjuksköterskan – oftast
första kontaktperson
• Förmedlar kontakt med
övriga i teamet
• MS-team
Interferon naturligt protein – kroppens svar på virusattack, injektion
Solu-Medrol – glukokortoid, infusion
Birgitta – fick vänta länge på diagnos
http://www.youtube.com/watch?v=FOr5X4iUwzM
ALS - motorneuronsjukdom
Symtom:
• Birgitta trodde hon höll på att bli tokig.
Hon hade känselbortfall, var yr och
fumlig men läkarna sa att allt var
normalt. Så när hon väl fick diagnosen
MS kändes det som en lättnad!
• Kylvästen får henne att må bättre.
Genom en vattenslang i plaggen kyls
hennes huvud och ryggrad och det gör
henne piggare, rörliga och klarare i
tanken.
Tilltagande muskelsvaghet och
förtvining i skelettmuskulatur,
ofta spasticitet, fascikulationer
kan förekomma
• ALS är inte smittsamt men kan gå i arv
• Smärta ej vanligt, humörsvängningar kan
förekomma
Spinal form (80%) - debut i arm
eller ben
Bulbär form (20%) - debut med
tal eller sväljningssvårigheter
(rel. till förlängda märgen
Kognitiv påverkan ej ovanlig, 2540% - språkliga funktioner.
http://www.hemmetsjournal.se/Medicin/Medicin-ochhalsa/MS-Symptomen-kan-lindras-av-ny-kylvast/
• Varje år insjuknar cirka 200 personer i
Sverige i ALS. 80% är då 40 - 70 år.
Mesencephalon=mitthjärnan
Pons=bryggan
Medulla oblongata=förlängda
märgen
Truncus cerebri=hjärnstammen
4
2015-03-10
ALS – amyotrofisk lateralscleros
• A=ingen, myo=muskel,
trofisk=närande, lateral=vid sidan
(av ryggmärgen),
skleros=tillbakabildning med
ärrvävnad
• Forskare i Kalifornien  lyckats
bromsa förloppet hos råttor
Eventuellt kan förloppet helt
stoppas.
Stephen Hawking, kanske
världens mest berömda fysiker,
är en av de som drabbats av
ALS.
• Det här är ett genombrott enligt
en av Sveriges främsta ALSforskare. Peter Andersen som är
docent i klinisk neurovetenskap
vid Umeå Universitet.
ALS-sjuka Tina Jansson, 45
– blev sommarpratare 2010- kunde inte prata
• Trebarnsmamman Tina
lärare i matematik o
naturvetenskap
• Tappade halva kortleken
när hon skulle blanda den
• Upptäckte att hon inte
längre kunde lyfta
temuggen med vänster
hand.
http://vimeo.com/59887281
Hur blir livet med ALS?
Hur blir livet med ALS?
Maj Fants berättelse:
• beskrivning av tillvaron
som ALS-patient
• Krisupplevelse att få en
så svår sjukdom
• Första välkända person i
Sverige som gav
nervsjukdomen ALS ett
ansikte.
http://www.youtube.com/watch?v=-MpyeZm3m5o
Omvårdnad vid ALS
• Datoriserade hjälpmedel för att kunna ersätta förlorad
talförmåga
http://www.ur.se/Produkter/177330-Aldrig-slappa-taget
• Stödbandage (ortos) för att kunna hålla upp huvudet
• Uppmuntra till försiktiga aktiviteter för att motverka kontraktur
https://www.youtube.com/watch?v=-MpyeZm3m5o
• Förebygga trycksår
• Följa nutritionsförmågan
• Övervaka andning och förmåga att få upp slem, hjälpa till med
kroppsläge, observant på salivproduktion, om han/hon känner
sig frusen
Framför allt psykologiskt stöd – se människan bakom
symtomen
5
2015-03-10
Parkinsons sjukdom
beskrevs först av James Parkinson 1715
• 15-20.000 fall i Sverige
• 1000-2000 insjuknar årligen
• Ca två miljoner i hela världen
• Ungefär samma incidens för
män och kvinnor
• Medelålder vid debut 62-70 år
• Ovanligt före 50 års ålder
• Basala ganglierna
kontrollerar vårt
automatiska rörelsemönster
• Inflytande på gång och
kroppsställning,
muskelspänning, fina
handrörelser, tal,
ögonrörelser, tuggning,
sväljning
Diagnos Parkinsons sjukdom
För sannolik diagnos krävs två av tre
av följande symtom:
1. Rörelsehämning (hos alla)
(hypokinesi)
2. Muskelstelhet (Rigiditet)
3. Skakning/darrning (tremor)
Nedsatta balansreflexer leder till svårigheter att hålla balansen vid
rörelse, och därmed ökad fallrisk.
Ca 70% råkar ut för fall.
Vanliga termer
• ON = god rörlighet, bra läkemedelseffekt
PS – övriga vanliga symtom
• Smärta och domningar (skulderinflammation, nackspärr, frusen skuldra)
• Förstoppning
• OFF = stel, parkinsonsymptom
• Mjälleksem (seborré)
• ÖVERRÖRLIG = ofrivilliga rörelser (kan vara biverkan)
• Kognitiva störningar
• KRAMP = ofrivillig muskelspänning, framför allt i off men
kan även förekomma i on
• Intellektuella och emotionella störningar
• Nedsatt förmåga till initiativ och koncentration
• Depression/ångest
• Sömnstörningar
https://www.youtube.com/watch?v=ECkPVTZlfP8
• Fatigue
• Ortostatisk hypotension
• I senare skede on-off
Parkinsons sjukdom
PS - behandling
• Drabbar främst den miljon nervceller i hjärnan som bildar
dopamin
• L-dopa (föregående substans i
framställning av dopamin)
• Orsak okänd, kan finnas viss ärftlighet
• Kan medföra vitamin B12-brist, folatbrist
• Medför ökad nedbrytning av dopaminproducerande celler
• Duodopa-pump
• Dopaminbrist i basala ganglierna där striatum ingår
• Apomorfinpump
• Deep Brain Stimulation (DBS) –
permanent djupelektrod-stimulering, ett
sätt att ”tjuvkoppla” hjärnan
• Opereras in av neurokirurg i ena eller
båda hjärnhalvorna med tre områden
som målpunkter
6
2015-03-10
Epilepsi
Definition i slutet på
1800-talet:
”Epilepsi är namnet för
tillfälliga, plötsliga,
excessiva, snabba och
lokaliserade
urladdningar i den grå
substansen”
Hughling Jackson
http://www.youtube.com/watch?v=ECkPVTZlfP8
Epilepsi
Generaliserade ep-anfall
•
Övergående okontrollerade urladdningar
i en grupp kortikala neuron
Debut i bilateralt nätverk – stor del eller hela hjärnbarken engageras:
•
Kan upprepas oprovocerat
•
•
Kan framkallas av skada före födsel eller
spädbarn, CNS-infektion, skalltrauma,
stroke (postapoplektisk), hjärntumör,
neurodegenerativ sjukdom, intoxikation,
abstinens, hereditet m.m. eller okänd
orsak (40%)
Tonisk-kloniskt anfall (M  tonisk fas stelhet  fall (10-30 sek) 
klonisk fas m symmetriska ryckningar frekvens minskar  slapp
muskulatur vaken postiktal fas, trött ev. konfusion, kan vara i
timmar
•
Absenserfrånvaro, ryckningar, automatism smackning, sväljning,
tuggning, meningslösa ord
•
Myoklona anfall – symmetriska el. asymmetriska, plötsliga, kortvariga
ryckningar, vanl. armar, medvetandet ej påverkat.
•
Debutålder vanligast under första
levnadsåret resp. >65
•
Incidens 50/100 000/år. Aktiv epilepsi ca
0,7%
https://www.youtube.com/watch?v=p5rZwZMuCK8
Fokala anfall
• Startar i en grupp neuron i ena hemisfären, ev. spridning t andra delar i
hemisfären bilateralt konvulsivt anfall (Kan vara svårt att skilja från
tonisk-kloniska anfall.
• Personen kan komma ihåg stereotypa subjektiva symtom (aura) före
generalisering.
• Temporallobsanfall: Inleds vanl. med aura, t.ex. avvikande lukt, känsla
av overklighet, dröm eller emotionella symtom. Puls eller
andningsfrekvens kan påverkas
• Frontallobsanfall: Ofta frekvent och kortvarigt. Orsakar ryckningar eller
tonisk hållning i arm/ben på motsatt sida, i kombination med
huvudvridning och blick åt samma sida som fokus.
Tvingas jobba trots epilepsi
Görel är en av dem som
drabbats av de hårdare
sjukskrivn.reglerna. Hon
har opererats för en
tumör i hjärnan och
drabbas regelbundet av
epilepsianfall. Enligt
hennes läkare ska hon
vara sjukskriven men
Försäkringskassan säger:
2007 var senaste gången hon opererades
i hjärnan och en stor tumör togs bort. Efter
det fick hon epilepsi. Under anfallen, som i
snitt kommer tre gånger i veckan, blir hon
okontaktbar, får kramper och ramlar
omkull. Uppsala Nya Tidning (UNT 2007)
nej
7
2015-03-10
Normaltryckshydrocefalus (NPH)
Vanligen tre symtom - utvecklas gradvis
• Ökad mängd cerebrospinalvätska (vätska i hjärnan
och ryggmärgen)
• Gångstörning, små, hasande steg. Tendens att fötterna
känns tunga,svårt att gå i trappor. Bredspårig gång.
• Inga röntgenologiska tecken på stopp i likvorvägarna
• Urininkontinens
• Vanligast >60 år
• Minnesstörning, minskat intresse för aktiviteter,
humörsvängningar.
• Flest män
• Misstanke om begynnande demens
Tecken
• Anamnes, vanligen smygande debut
• Symtom, ej distinkt fokalneurologi
• CT, MR
• Tapp-test: 30 ml likvor via LP, därefter undersökning om
förbättring
• Katzman-test=infusionstest: Infusion via LP-nål av Ringer
i SAH-rummet för att se om ICP stiger
• Tänkbara orsaker:
Post-SAH, Post-traumatisk, Post-meningitisk
Åtgärd
• Inoperation av
ventrikuloperitoneal shunt
• Problem som kan uppstå:
– Shuntöverdränage
– Shuntinfektion
– Feldiagnos
• OBS! Uppföljning
Guillain-Barrés syndrom
Symtom
• Akut inflammatorisk sjukdom i perifera nerver och
nervrötter
• Progredierande muskelsvaghet i mer än en extremitet
(ofta symmetriskt)
• Årligen insjuknar cirka 2 /100 000 invånare
• Parestesier (stickningar, domningar)
• Alla åldrar kan drabbas
• Hypo- / areflexi
• Vanligare bland män än bland kvinnor
• Ofta i anamnesen: Infektion, vaccination, kirurgi
• 80% återställda inom 6-18 mån
• 5-10% svåra restsymtom
8
2015-03-10
Talar starkt för GB
Utredning
• Progress till max.symtom inom 2-4 veckor
• LP, blodprover
• Tillfrisknande, oftast inom 2-4 veckor
• Inf-prover, virusserologi ofta t.ex. CMV (Cytomegalovirus),
Borrelia)
• Små el. inga sensoriska bortfall (dock smärtor)
• Bilateralt kranialnervsengagemang ffa facialis, tunga,
svalg
• Neurografi (EMG)
• Autonom dysfunktion: arytmi, BT↑↓, urinretention
• EKG
• Frånvaro av feber vid debut
• Rtg hjärta, lungor
• Förhöjt spinalprotein (inte alltid)
• Blodgas
Omfattande behandling o. omvårdnad
• Spirometri (PEF)
Intensivvård
• Övervakning
• Plasmaferes
• Infusion gammaglobulin
• Respiratorbehandling om sviktande andning
• Trombosprofylax
• KAD? Risk obstipation, ileus, stressulcus, infektion?
• Smärta
• Kontraktur
• Ögonvård (facialispares), förebygga trycksår
• Depressionsrisk
• Kommunikation
•
Myastenia gravis (MG)
Mys – muskel; Asthenia – svaghet; Gravis – allvarlig, svår
Symtom
• Autoimmun sjukdom, dvs. immunsystemet angriper
acetylkolinreceptorer – försämrar överföring av signal till
muskeln
• Uttröttbarhet, bättras av vila
• Störd funktion i motoriska ändplattan
• Prevalens 15 / 100 000
• Kvinnor dubbelt så ofta som män
• Alla åldrar, vanligast 20-30 år
• Kan utlösas av kirurgi, förlossning
• Okulära, bulbära muskler;
• ptos, dubbelseende, dysartri, dysfagi
• Extremiteter (20%, ffa proximalt), andningsmuskulatur
• Ofta asymmetriskt
• Typiskt symtomfluktuationer
• Kan försämras av infektion, medicin, kirurgi, graviditet,
psykisk stress
9
2015-03-10
Diagnostik
• Uttröttningstest (Titta uppåt 2 min, armar uppåt sträck 40 ggr,
handknytningar)
• Edrofontest (tidigare Tensilontest), noggrann testning
görs därefter av symptomgivande muskulatur, lämpligen
ögonmuskler (ptos, diplopi)
• Blodprover (div. antikroppar)
• EMG (elektromyografi) undersöker musklernas respons
på nervstimulering via elektroder
Behandling
Hjärntumör
• Ca 900 /år, ca hälften maligna
1. Kolinesterashämmare,
ökas gradvis
• Vanligast:
- 1. Gliom
- 2. Meningeom
- 3. Hypofystumörer
- 4. Neurinom/Schwannom
- 5. Sekundära tumörer, dvs
metastaser
2. Thymektomi
3. Immunsuppressiv
behandling om 1 har
dåligt effekt t.ex.
Prednisolon
Förbättringen av en thymektomi oftast efter ca 2- 5 år. Ger bäst resultat på unga
människor, men även äldre kan se en förbättring av thymektomi.
Varför ingreppet hjälper vet man inte.
Symtom
Primär undersökning akut
• Huvudvärk, illamående och
förvirring
• Rapporterade symtom
• Senare stadium: sjunkande
medvetande, hemipares,
synfältbortfall, epilepsi
• Vid medvetandesänkning direkt till akut röntgen
• Huvudvärk kan bero på ökat
intrakraniellt tryck om tumören
är stor, omgiven av ett
hjärnödem men kan även vara
del av hydrocephalus.
• Neurologstatus
• CT skalle med och utan kontrast. Vid fynd av tumör med
omgivande ödem insättes T Betapred 8 mg x 2
• MRT. Inför kirurgiska ingrepp utförs som regel alltid MRT
för anatomisk kartläggning av tumörens utbredning. Ev.
även angiografi, PET mm.
10
2015-03-10
Omvårdnad vid neurologiska sjukdomar
• Utifrån symtom definiera vad patienten behöver fysiskt
• Utgå från att patienten känner stark oro och rädsla för hur
livet kommer att bli
Medvetandesänkning
• Alltid se patientens ansikte och tolka uttryck
• Närstående kan också behöva möjlighet att ställa frågor
• Glöm inte att både patienten och närstående genomgår
krissituation och kan behöva stödjande samtal
• Framför allt; tänk på att kris kan innebära att man
upprepar samma sak om och om igen; det kan även
medföra frustrerande ilska eller sorg/gråt
ABCDE
A.
B.
C.
D.
E.
Airway – fria luftvägar
Breathing – andning
Circulation - blodtryck, puls, färg, svett
Disability – medvetandegrad, pupiller
Exposure – omgivningsfaktorer. Utsatthet - Kyla,
värme. Helkroppsundersökning. Brutna ben? Hel
hudkostym? I fara för eld, vatten, gifter, gaser eller
annat hot?
Hjärnan – stort behov av syre
• Vikt 2% av kroppsvikten - använder ca 15% av
hjärtminutvolymen i vila
• Huvudsaklig energikälla = glukos
• Respiratorisk acidos = kroppen kan inte göra sig av med
koldioxid via lungorna (hypoventilation). Sänker blodets
pH-värde. Tänkbara orsaker: lungsjukdom, hjärnskada
• Acidos pH-värde <7,35.
• Energiomsättningen stiger 5-7% för varje grad över
normaltemperatur
Medvetandegrad - Reaction Level Scale 85
RLS över 3 = medvetslöshet
• Belys ögonen med liten ficklampa.
RLS 4 Medvetslös. Lokaliserar men avvärjer inte smärta.
Sammandragen pupill eller vidgad?
RLS 5 Medvetslös. Undandragande rörelse vid smärta.
• Kolla medvetandenivå med RLS 85:
RLS 6 Medvetslös. Stereotyp böjrörelse vid smärta
Handled, fingrar, armbåge flekteras. Benet sträcks och
inåtroteras.
RLS 1 Vaken. Ej fördröjd reaktion. Orienterad.
RLS 2 Slö eller oklar. Kontaktbar vid lätt stimulering som
tilltal, enstaka rop, beröring.
RLS 3 Mycket slö eller oklar. Kontaktbar vid kraftig
stimulering som upprepade tillrop, ruskning,
smärtstimulering.
RLS 7 Medvetslös. Stereotyp sträckrörelse vid smärta
Extenderade armar och ben.
RLS 8 Medvetslös. Ingen smärtreaktion.
11
2015-03-10
MIDAS
M
I
D
A
eningit, annan CNS-infektion (lp? Antib?)
ntoxikaton (förgiftning)
iabetes
ndningsinsufficiens
S
ubdural- eller subaraknoidalblödning (CT-skalle)
Tecken - åtgärder
• Meningit temp, nackstyv, infektionsprover, CT, LP,
antibiotika
• Intox  anamnes, lukt, pupiller, benzodiazepiner
små pup, kokain el. crack dil pup, Lanexat (benzo),
acetylcystein (Paracetamol), Narcanti (opioider),
kolla frätskador i mun
• Diabetes ketoacidos? B-Glucos högt, acetondoft
Tecken - åtgärder
Tecken - åtgärder
• Andning
• Andning
- ”dålig” luftvägshinder, andningsinsufficiens, intox
- ”dålig” luftvägshinder, andningsinsufficiens, intox
- djup acidos, diab, sprit-intox
- djup acidos, diab, sprit-intox
- snabb andningsinsuff, hjärtsvikt, chock,
pneumoni
- snabb andningsinsuff, hjärtsvikt, chock,
pneumoni
• Subdural/subaraknoidalblödning  CT, LP,
anamnes, palpation och okulärbesiktning av huvud
Epiduralblödning – akut hjärnskada
• Subdural/subaraknoidalblödning  CT, LP,
anamnes, palpation och okulärbesiktning av huvud
Subduralhematom
Kan vara relaterat till fall,
trafikolycka, yttre våld.
• Blödning i små vener mellan dura
mater och araknoidea
Efter skadan kan personen vara
trött men ganska opåverkad. Risk
om personen lägger sig för att vila –
begynnande blödning kan missas.
• Vanligast vid trauma
Blödning kan uppstå gradvis mellan
dura mater och skallbenets hinna.
Om inte skadan upptäcks i tid – stor
risk för intrakraniell tryckstegring
och död.
• Kan pågå ganska lång tid och
sedan försämras.
• Vanligast hos äldre, ev. relaterat
till Waran
• Stigande ICP  hvk, illamående,
medv.grad, bradykardi, oregelb.
andning, slö, förvirrad,
desorientering.
12
2015-03-10
Varningssymtom
• Medvetandesänkning (särskilt förvärrad)
• Kraftig hvk
• Synrubbningar (ex. nedsättn, dimsyn)
• Illamående, kräkning
• Ändrat andningsmönster (ex. ytligare andetag)
What should the nurse observe?
One of the basic criteria of
skill in the nursing care is
knowing what to observe
and why
Florence Nightingale
• Ev. ljusstel pupill på ena eller båda sidorna
• Pares som uppkommer eller tilltar
• BT upp, puls ner
13

Neurologi vt15

Transcription

Similar documents

Avhandlingar - ISV - Department of Social and Welfare Studies

Plattformar, tjänstemäklare och att konkurrera genom information

Litteraturlista till kursen UQ002K (inriktning mot arbete i fritidshem)

Eskilstuna 15 mars - Stockholm Resilience Centre

Karlstads Kommun

Turistkarta som utskrivbar A4

Trafikprognoser – några svenska erfarenheter

seminars & events - Centrum för genusvetenskap