Hallonet

Skolområde Syd
Förskolan Jakobsbergsskogen
Hallonets Likabehandlingsplan
2015/2016
Skolområde Syd
Skolområde Syd
Innehållsförteckning
PRESENTATION ...................................................................................................................... 4
SAMMANFATTNING AV FÖREGÅENDE ÅRS INSATSER ............................................... 4
1. Främjande arbete .................................................................................................................... 6
VÅR FÖRSKOLAS VISION ................................................................................................. 6
VÅR FÖRSKOLAS VÄRDEGRUNDSARBETE ................................................................. 6
2. Förebygga och förhindra ........................................................................................................ 7
KARTLÄGGNING................................................................................................................. 7
ANALYS AV KARTLÄGGNING ......................................................................................... 7
MÅL OCH INSATSER FÖR ATT FÖREBYGGA OCH FÖRHINDRA ............................. 8
REFLEKTION/PLANERING .............................................................................................. 10
Uppföljning/Utvärdering .......................................................................................................... 11
RESULTAT .......................................................................................................................... 11
ANALYS .............................................................................................................................. 11
BEDÖMNING AV MÅLUPPFYLLELSE ........................................................................... 11
UTVECKLING ..................................................................................................................... 11
Upptäcka och anmäla ............................................................................................................... 12
VÅR FÖRSKOLAS RUTINER - ATT UPPTÄCKA ...................................................... 12
VÅR FÖRSKOLAS RUTINER - ATT ANMÄLA ................................................................. 15
Utreda, dokumentera och åtgärda ............................................................................................. 16
VÅR FÖRSKOLAS RUTINER – ATT UTREDA, DOKUMENTERA .............................. 16
OCH ÅTGÄRDA.................................................................................................................. 16
Bakgrund .................................................................................................................................. 17
SYFTE .................................................................................................................................. 17
DEFINITIONER ................................................................................................................... 18
STYRDOKUMENT ............................................................................................................... 19
REFERENSER OCH TILLSYNSMYNDIGHETER .............................................................. 21
Skolområde Syd
PRESENTATION
Period: Planen gäller från 20151001-20161101. Målen kommer att stämmas av våren 2015
samt utvärderas maj och september 2015. Ansvarig för att det blir gjort är förskolechef Jenni
Gunnberg.
Beskrivning av förskolan:
Jakobsbergsskogens förskola ligger i den natursköna stadsdelen Sommaro i Karlstad
kommun. Förskolan består av fem avdelningar fördelat på ca 18 pedagoger.
Lingonet och Hallonet 1-2år
Hjortronet och Blåbäret 3-4 år
Nyponet
5år
Vi har valt att jobba åldersindelat eftersom vi tror på att förskolans miljö är en viktig del av
barnens trivsel, utveckling och lärande. Miljön ska vara trygg, utmanande, inspirerade och
tillgänglig för alla åldrar. Miljön anpassas allteftersom barnen utvecklas och när de byter
avdelning möts de av nytt material och nya utmaningar. Vi tror på att en anpassad miljö ger
självständiga barn med en god självkänsla.
SAMMANFATTNING AV FÖREGÅENDE ÅRS INSATSER
Föregående års mål var följande:
Mål 1 (Diskrimineringslagen)
Arbeta för att barnen ska bli medvetna om och uppmärksamma likheter och olikheter hos
varandra och i sin omgivning.
Insatser: Vi uppmärksammar likheter och olikheter i den dagliga verksamheten, både i leken
och vid samlingssituationer. Vi kan jämföra olikheter och likheter i hur vi människor ser ut.
Till exempel: ”Titta vi är lika långa” men ”vi har olika färg på håret.” Men även jämföra
leksaker och djur. Vi kommer också vara medvetna vid till exempel val av böcker och tänker
att vi ska låna böcker som tar upp olikheter och likheter.
Mål 2 (Skollagen)
Vi ska arbeta för att uppmuntra barnens positiva beteenden.
Insatser: Vi tänker på vårt förhållningssätt gentemot barnen. Vi ska uppmuntra barnen att göra
rätt och inte fokusera på det negativa. Detta ska vi arbeta med under hela dagen, så väl som i
den fria leken och som i styrda aktiviteter. Vi ska vara särskilt uppmärksamma på att vi inte
använder oss av negativa upprepningar till exempel: ”Hur många gånger har jag sagt…” och
”Måste du alltid…”. Istället ska vi ge barnen bra alternativ till lekar och aktiviteter.
Skolområde Syd
Utvärdering av föregående års insatser:
Vi kan se att barnen har förstått att människor och saker kan vara olika samt lika. Till exempel
när de funderar över vilka som har en snippa och vilka som har en snopp.
Barnen tröstar varandra när de är ledsna och de är mer hjälpsamma i exempelvis
hallsituationer där de gärna hjälper varandra med på- och avklädning.
Skolområde Syd
1. Främjande arbete
Att främja barns lika rättigheter och möjligheter.
VÅR FÖRSKOLAS VISION
Lekglädje, Kunskapsglädje, Livsglädje och Trygghet.
VÅR FÖRSKOLAS VÄRDEGRUNDSARBETE
Hur agerar vi medarbetare?
Vi tar ansvar för att allas barn trivs, känner sig trygga och har det bra på förskolan. Vi arbetar
aktivt för att känna tilltro och tillit till varandra. Vi tar ett gemensamt ansvar för att alla barn,
vårdnadshavare och personal känner sig välkomna och lika mycket värda på vår förskola.
Vad gör vi i vårt vardagsarbete på förskolan?
Vi skapar trygghet i barngrupperna genom att vara närvarande där barnen befinner sig och är
uppmärksamma på vad de leker och hur de förhåller sig till varandra under hela dagen på
förskolan. På så vis kan vi hjälpa, stötta och utmana barnen i deras sociala samspel.
Hur får vi med barnens inflytande, delaktighet och medverkan?
Genom att ha en tillåtande miljö där vi utgår ifrån och tar till vara på alla barns likheter,
olikheter och intressen ges barnen möjligheter att utforska och vara delaktiga utifrån sina
förutsättningar.
Hur vi arbetar med diskrimineringsgrunderna.
Vi erbjuder pojkar och flickor samma tillgång till allt material och aktiviteter.
Vi uppmärksammar inte barnen utifrån vilka kläder de har på sig eller hur de ser ut.
Vi lånar och köper in böcker som tar upp ämnen om genus, HBTQ och olika kulturer.
Vi uppmärksammar de olika kulturer och språk som finns på avdelningarna.
Vid behov använder vi oss av alternativ kommunikation som språkstöd.
Vi erbjuder resursstöd för barn med särskilda behov enligt kommunens riktlinjer.
Vi erbjuder modersmålsträning enligt kommunens riktlinjer.
Våra avdelningar är åldersindelade och anpassade efter de barn som går där eftersom vi vill
att miljön och materialet ska vara trygg, utmanande och inspirerande för alla åldrar.
Vad behöver vi ev. för kompetensutveckling inom området (skollagen och eller
diskrimineringsgrunderna)?
Vi behöver läsa ny litteratur och forskning om genusarbete i förskolan.
Hur gör vi vårdnadshavarna delaktiga?
Vi gör föräldrarna delaktiga genom föräldramöten, utvecklingssamtal, föräldrasmedja, KBU,
(Kund och brukar undersökningen) blogg, dokumentation på avdelningen och genom det
dagliga samtalet.
Skolområde Syd
2. Förebygga och förhindra
Att förebygga och förhindra diskriminering, trakasserier och kränkande behandling.
KARTLÄGGNING
(Diskrimineringslagen)
KBU
Kommunens strategiska plan
I 2015 års KBU kan vi utläsa ett mönster i att vårdnadshavare till flickor är mer nöjda med
förskolan som helhet än vårdnadshavare till pojkar. Exempel på skillnader är hur vi på
förskolan uppmuntrar barnens nyfikenhet och lust att lära, hur vi tror på barns förmåga att lära
och hur vi uppmuntrar barnen till att ta egna initiativ.
Vi har också tittat på kommunens strategiska plan 2016-2018 där det står att kommunen ska
genomföra insatser för att öka likvärdigheten mellan flickor och pojkars förutsättningar för
lärande och utveckling. Syftet är att öka likvärdigheten mellan förskolornas måluppfyllelse så
väl inom värdegrundsuppdraget som kunskapsuppdraget med särskilt fokus på skillnader
mellan flickor och pojkar
(Skollagen)
Vi har tagit del av de förväntningar som vårdnadshavarna har på barnets vistelse på förskolan.
Detta har vi gjort genom samtal och det dokument som vårdnadshavarna fyller i före
inskolningen. Barnobservationer har också gjorts.
ANALYS AV KARTLÄGGNING
(Diskrimineringslagen)
Utifrån vår kartläggning av KBU´n och Kommunens strategiska plan ser vi att vår förskola
bör lägga fokus på genusarbete.” Förskolan skall motverka traditionella könsmönster och
könsroller. Flickor och pojkar skall i förskolan ges samma möjlighet att pröva och utveckla
förmågor och intressen utan begränsningar utifrån stereotypa könsroller”( Lpfö 98 reviderad
2010 s.5)
Vi behöver granska oss själva för att se om vi faktiskt bemöter pojkar och flickor olika, om vi
gör skillnad i vår tro på deras förmåga och om vi uppmuntrar dem olika. Eller är det så att vi
informerar vårdnadshavarna på olika sätt om deras barns förmågor beroende på om de är
vårdnadshavare till pojkar/flickor?
Vi väljer att lyfta ut och granska utifrån resultatet på frågan om:
”Mitt barns nyfikenhet och lust att lära uppmuntras på förskola”
Skolområde Syd
Vi tror att många av resultaten i KBU´n hänger ihop och om vi lägger fokus på en del
kommer det att ge resultat även inom andra områden.
(Skollagen)
Föräldrasynpunkter:
Återkommande i samtalen och dokumentet (som föräldrarna lämnar in vid inskolning) är att
barnen ska känna sig trygga på förskolan.
Barnkartläggning:
Vi har observerat barnen i leken och vi ser att de delar upp sig i små grupper och undersöker
leksakerna. De är inte särskilt intresserade av varandra än utan söker mycket vuxenkontakt.
Förutom två barn består barngruppen av helt nya barn som inte känner varandra än, detta gör
det svårt att förutse hur de kommer att interagera. Vi har bestämt oss för att behålla samma
mål (skollagen) som förgående år men nu fokusera på hur man är en bra kompis.
Personalgrupp:
Avdelningen är utformad så att vi har överblick på vad både barn och vuxna gör. Vi
uppmärksammar om något barn är ledset och behöver en trygg famn. Vissa barn behöver
fortfarande mycket vuxenstöd för att känna sig trygg på förskolan.
MÅL OCH INSATSER FÖR ATT FÖREBYGGA OCH FÖRHINDRA
Mål 1 (Diskrimineringslagen)
 Personalen på förskolan uppmuntrar alla barns nyfikenhet och lust att lära oavsett kön.
 Resultatet i KBU´n 2016 visar ett jämnare resultat mellan vårdnadshavare till
flickor/pojkar i frågan ” Mitt barns nyfikenhet och lust att lära uppmuntras på
förskolan”
Insatser





Vi har utsett en genusgrupp på förskolan som är anmälda till utbildningen ”Att arbeta
mot diskriminering och kränkande behandling” med start i februari 2016
Vi diskuterar på ALM hur vi bemöter och informerar vårdnadshavare om barnens
lärande på förskolan. Utifrån diskussionen bestämmer vi oss för en gemensam strategi
hur vi medvetet ska informera oavsett barnets kön.
Vi läser artikeln Flitig som en Tittmyra — tjugo år av arbete för jämställdhet
från Pedagogiska magasinet 2015-09-27 21:05 och diskuterar på ALM.
Vi läser kapitlet: Att synliggöra det osynliga-hur går det till? Ur boken Skolledaren i
fokus, Ulf Blossing och diskuterar på ALM.
Innan december månad genomför Cissi observationer inomhus på alla avdelningar vid
tre tillfällen var a´15 min och gör ett streckdiagram för hur pedagogerna uppmuntrar
flickor och pojkars nyfikenhet och lust att lära. I december månad får varje avdelning

Skolområde Syd
ta del av sitt resultat och diskuterar utifrån det fram till januari då vi har ett nytt
genusmöte för att delutvärdera.
Avdelningarna har ”genusglasögon” och observerar varandra, för anteckningar i ett
”Genusblock”, filmar, fotar och diskuterar utifrån det på avdelningens gemensamma
PUT.
Mål 2 (Skollagen)
Vi ska arbeta för att uppmuntra barnens positiva beteenden.
Insatser: Uppmuntra barnen att hjälpa varandra och att dela med sig av leksaker. Göra barnen
uppmärksamma på kompisens olika känslor, visa empati genom trösta varandra genom till
exempel en klapp på armen. Vi ska föregå med gott exempel. Detta hoppas kommer skapa en
fortsatt trygg miljö, så som föräldrarna önskar.
Vem ansvarar: Alla.
Skolområde Syd
REFLEKTION/PLANERING
Vad har vi gjort? Hur blev det? Hur går vi vidare?
Beskriv i löpande text om vad ni gjort sen sist för att jobba mot de uppsatta målen.
Reflektera över vad som hänt, vilka lärdomar erövrade barnen, vad visar de intresse för,
vad sa barnen, vilka frågor ställde de och hur går vi vidare utifrån det?
Skolområde Syd
Uppföljning/Utvärdering
RESULTAT
Redovisa de resultat ni uppnått.
Resultaten ska stå i relation till de mål och kriterier ni angivit.
Resultaten ska ange vad som uppnåtts och inte hur de uppnåtts.
Det är verksamhetens kvalitet som ska bedömas, inte det enskilda barnets utveckling!
Resultaten kan beskrivas i löpande text eller med hjälp av tabeller/diagram.
ANALYS
Analysera och reflektera utifrån resultaten. Gör gärna kopplingar till teori och forskning!
Har ni tänkt på det här:
Hur ser sambandet mellan resultat och metod/lärmiljö ut?
På vilket sätt överensstämmer/överensstämmer inte arbetssättet och förhållningssättet med vår
syn på värdegrund och helhetssyn?
Vad har vi som pedagoger lärt oss?
Var målen för högt/lågt ställda?
Var metoderna/insatserna relevanta?
Vilka är våra starka och svaga sidor?
Vilka möjligheter eller hinder finns?
Hur ser årets resultat ut jämfört med föregående år?
Viktiga händelser som påverkat resultatet.
BEDÖMNING AV MÅLUPPFYLLELSE
Bedöm måluppfyllelsen i relation till målen. Värdera resultatet med hjälp av den
bedömningsskala ni angivit.
UTVECKLING
1. Hur går vi vidare
2. Ange eventuella förbättringsområden.
Skolområde Syd
Upptäcka och anmäla
Att upptäcka och anmäla trakasserier och kränkande behandling.
Trakasserier och
kränkningar är upprepade
kränkningar med obalans i
styrkeförhållandet och får
inte förväxlas med vanligt
bråk som sker mellan
barn.
Det är viktigt att vi
vuxna ger varandra
mandat att, på ett bra
sätt, diskutera hur vi
agerar i olika
situationer.
VÅR FÖRSKOLAS RUTINER - ATT UPPTÄCKA
Rutiner för att upptäcka trakasserier och kränkningar:
medarbetare – barn
Vad/vilka
Hantera/rapportera
Ansvar
Kollegor i arbetslaget
Alla arbetskamrater i ”huset”
(inkl. vikarier)
Vara uppmärksam på
varandras förhållningssätt i
vardagen.
Allas
Elever/praktikanter
En elev/praktikant arbetar
alltid tillsammans med en
ordinarie personal, aldrig
ensam.
Ansvarig handledare
Obekanta personer
Ta alltid reda på vem personen
är och i vilket ärende
Allas
Åtgärder
Omedelbart uppmärksamma när vi ser eller hör
någon vuxen (medarbetare/föräldrar) kränka
eller diskriminera ett barn.
Ifrågasätta den vuxnes handlande direkt.
Ansvar
All personal
Den vuxne som uppmärksammar
händelsen
Skolområde Syd
Anmälan till förskolechef enligt rutin för
Den som uppmärksammar
anmälan
Rutiner för att upptäcka trakasserier och kränkningar:
barn – barn
Vad
Hantera/rapportera
Ansvar
Pedagogerna har god uppsikt över
alla utrymmen och platser där
barnen befinner sig
Pedagogerna fördelar sig
inne och ute på ett sådant
sätt att man har uppsikt
överallt
Allas
Varje barn uppmuntras att tala om
för vuxna när något inte går rätt till
väga
Kontinuerliga samtal med
barnen
Allas
Vi uppmanar föräldrar att tala om
för oss om barnen hemma visar
tecken på eller uttrycker oro över
förskolevistelsen
Inskolnings- och
utvecklingssamtal, dagliga
kontakter
Ansvarspersonal
Kartläggningens resultat och analys
avseende barnens trygghet och
trivsel tas tillvara
Förskolechef
Åtgärder
Ansvar
Vuxna ingriper omedelbart
Den vuxne som ser/får veta
Samtala med den som är utsatt och den eller
de som utsätter
Ansvarspersonal och den som sett/fått veta
Informera vårdnadshavare.
Ansvarspersonal och den som sett/fått veta
Anmälan till förskolechef enligt rutin för
anmälan.
Den vuxne som ser/får veta
Skolområde Syd
Rutiner för information till vårdnadshavare
Vad
Hantera/rapportera
Ansvar
Information till
vårdnadshavare/föräldrar om:
- vart de ska vända sig när de
upplever eller får kännedom
om diskriminering och
trakasserier,
- hur förskolan kommer att
hantera ett sådant ärende
Inskolnings- och
utvecklingssamtal, dagliga
kontakter
Ansvarspersonal
Information om att förskolans
personal och förskolechef har
anmälnings-skyldighet
Inskolnings- och
utvecklingssamtal, dagliga
kontakter
Ansvarspersonal
Information till
Som ovan och via hemsidorna:
Ansvarspersonal
vårdnadshavare/föräldrar om att de www.skolinspektionen.se/sv/BEO/
kan göra en anmälan till BEO och www.do.se
DO, om de upplever att förskolan
inte lever upp till lagstiftningens
krav.
Skolområde Syd
VÅR FÖRSKOLAS RUTINER - ATT ANMÄLA
Nedanstående rutiner avseende anmälningsskyldighet ska följas.
Vad
Anmälningsskyldighet enligt SL 6 kap. § 10
Kränkningar
barn –
barn/anhörig
Gäller alla som arbetar på förskolan. Den som ser har skyldighet
att anmäla.
1. All personal har anmälningsskyldighet till förskolechef.
Personal använder blankett:
”Anmälan till förskolechef om diskriminering och/eller
kränkande behandling” – till förskolechef (bilaga 1)
2. Förskolechef har anmälningsskyldighet till huvudman
Förskolechef använder blankett:
”Anmälan om diskriminering o/e kränkande behandling” – till
BUF.(bilaga 2)
Kränkningar
förskolepersonal –
barn/anhörig
Gäller alla som arbetar på förskolan. Den som ser har skyldighet
att anmäla.
1. All personal har anmälningsskyldighet till förskolechef.
Personal använder blankett:
”Anmälan till förskolechef om diskriminering och/eller
kränkande behandling” – till förskolechef (bilaga 1)
2. Förskolechef har anmälningsskyldighet till huvudman
Förskolechef använder blankett:
”Anmälan om diskriminering o/e kränkande behandling” – till
BUF. (bilaga 2)
Skolområde Syd
Utreda, dokumentera och åtgärda
Att utreda, dokumentera och åtgärda uppgifter om trakasserier och kränkande behandling.
VÅR FÖRSKOLAS RUTINER – ATT UTREDA, DOKUMENTERA
OCH ÅTGÄRDA
Förskolechefen ansvarar för att utredning påbörjas skyndsamt och använder BUFs rutiner för
hur utredningen ska utformas, dokumenteras, diarieföras, arkiveras och avslutas
Skolområde Syd
Bakgrund
Demokratiska värderingar ska utgöra grunden för all verksamhet inom förskolan. Miljön ska
vara trygg och alla barn ska behandlas som individer med lika värde och på lika villkor. Det
är en lagstadgad rättighet för barnen att inte bli diskriminerade, trakasserade eller kränkta
inom verksamheten och förskolan ska bedriva ett aktivt arbete för att förebygga, förhindra och
motverka alla former av kränkande behandling. En trygg miljö i förskolan är en förutsättning
för att barn ska kunna må bra och utvecklas.
Från den 1 juli 2011 har lagstiftningen ännu en gång ändrats/skärpts och bestämmelserna om
att skydda barn mot diskriminering, trakasserier och kränkande behandling finns nu angivna i:
 Skollagen, 6 kap. Åtgärder mot kränkande behandling och
 Diskrimineringslagen
Förändringarna rör främst personalens och förskolechefens anmälningsskyldighet till
huvudmannen dvs. Barn- och utbildningsnämnden, som sedan har utredningsskyldighet för
varje anmälan.
Båda lagarna anger krav om att en plan för varje förskola årligen utarbetas som beskriver hur
verksamheten planerat att uppfylla lagens intentioner med syfte att skydda barnen mot all
form av kränkande eller diskriminerande behandling. De två planerna kan sammanföras till en
och inom förskolan i Säffle är titeln för de sammanlänkade planerna Plan mot diskriminering
och kränkande behandling.
Tillsynsmyndigheter är Skolinspektionen genom Barn- och elevombudet (BEO) och
Diskrimineringsombudsmannen (DO). Om lagkraven inte följs så kan kommunen bli skyldig
att betala diskrimineringsersättning eller skadestånd till den som kränkts.
Det är huvudmannen som har det yttersta ansvaret för att all personal i verksamheten aktivt
arbetar med att motverka diskriminering, trakasserier och kränkande behandling.
Planen ska upprättas, följas upp och ses över under medverkan av barnen. Utformningen och
omfattningen av detta ska anpassas efter barnens ålder och mognad. (Förordning 2006:1083,
2008:946).
Den utarbetade planen ska vara känd bland alla i verksamheten dvs. för alla anställda, barn
och föräldrar.
SYFTE
Planen mot diskriminering och kränkande behandling ska i enlighet med lagarna syfta till att i
det dagliga arbetet:
 främja barns och deras närståendes lika rättigheter och möjligheter oavsett kön,
könsöverskridande identitet eller uttryck, etnisk tillhörighet, religion eller annan
trosuppfattning, funktionshinder, sexuell läggning eller ålder,
 förebygga och förhindra risker för diskriminering, trakasserier eller kränkande
behandling.
Skolområde Syd
Därtill kommer att:
 upptäcka och anmäla alla former av trakasserier eller annan kränkande behandling
samt
 utreda, dokumentera och åtgärda inkomna anmälningar.
DEFINITIONER
Här följer centrala begrepp som är viktiga att känna till. För utförligare definitioner hänvisas
till Skolverkets Allmänna råd och DO:s hanledning alternativt webbsida.
Definitioner av olika former av kränkningar
Diskriminering
Diskriminering är när ett barn missgynnas, direkt eller indirekt, av skäl som har samband med
någon av diskrimineringsgrunderna kön, könsöverskridande identitet eller uttryck, etnisk
tillhörighet, religion eller trosuppfattning, funktionshinder, sexuell läggning eller ålder. I
skolan/ förskolan är det kommunen eller personalen som kan göra sig skyldig till
diskriminering. Diskrimineringen kan vara direkt eller indirekt.
Direkt diskriminering är när ett barn behandlas sämre än andra utifrån någon av
diskrimineringsgrunderna.
Indirekt diskriminering är när alla barn behandlas lika, men i praktiken missgynnar ett
barn utifrån någon av diskrimineringsgrunderna.
Trakasserier
Trakasserier är en kränkande behandling som har samband med någon av de nämnda
diskrimineringsgrunderna. De kan vara fysiska, verbala, psykosociala och/eller i form av texter
och bilder.
Kränkande behandling
Kränkande behandling har inte koppling till någon diskrimineringsgrund och avser handlingar
som kränker barns värdighet. Gemensamt är att någon eller några frångår principen om alla
människors lika värde. En kränkning kan utföras av en eller flera personer och då vara riktade
mot en eller flera, förekomma vid enstaka tillfällen eller vara systematiska och
återkommande.
Kränkningarna kan vara
– fysiska (slag, knuffar)
– verbala (hot, svordomar, öknamn)
– psykosociala (utfrysning, grimaser, alla går när man kommer)
– texter och bilder (teckningar, lappar och fotografier).
Andra centrala och viktiga begrepp
Likabehandling
Med begreppet likabehandling menas att alla barn ska behandlas så att de har lika rättigheter
och möjligheter. Det innebär dock inte alltid att alla barn ska behandlas lika.
Skolområde Syd
Diskrimineringsgrund
Med diskrimineringsgrund menas de kategorier av personer eller de karakteristika som
skyddas av diskrimineringslagsstiftningen. De sju diskrimineringsgrunderna är kön,
könsöverskridande identitet eller uttryck, etnisk tillhörighet, religion eller annan
trosuppfattning, funktionshinder, sexuell läggning och ålder.
Kön
Med diskrimineringsgrunden kön avses att någon är flicka eller pojke, kvinna eller man. Även
transsexuella personer, alltså personer som har ändrat eller kommer att ändra sin juridiska
könstillhörighet, skyddas utifrån diskrimineringsgrunden kön.
Könsöverskridande identitet eller uttryck
Med könsöverskridande identitet eller uttryck menas att någon inte identifierar sig med sin
biologiska könstillhörighet eller genom sin klädsel eller på annat sätt ger uttryck för att
tillhöra ett annat kön.
Etnisk tillhörighet
Med etnisk tillhörighet menas nationellt eller etniskt ursprung, hudfärg eller annat liknande
förhållande.
Funktionshinder
Med funktionshinder menas varaktiga fysiska, psykiska eller begåvningsmässiga
begränsningar av en persons funktionsförmåga.
Sexuell läggning
Med sexuell läggning menas homosexuell, bisexuell eller heterosexuell läggning.
Sexuella trakasserier
Med sexuella trakasserier avses ett handlande av sexuell natur som kränker någons värdighet
och som har samband med någon av diskrimineringsgrunderna.
STYRDOKUMENT
Utöver Diskrimineringslagen och Skollagen 6 kap. anges i nationella och lokala styrdokument
att:
Alla barn har samma rättigheter och lika värde. Ingen får diskrimineras.
FN:s konvention om barnets rättigheter, Artikel 2
Förskolan skall ta tillvara och utveckla barnens förmåga till ansvarskänsla och social
handlingsberedskap, så att solidaritet och tolerans tidigt grundläggs.
Förskolan skall uppmuntra och stärka barnens medkänsla och inlevelse i andra
människors situation. Verksamheten skall präglas av omsorg om individens
välbefinnande och utveckling. Inget barn skall i förskolan utsättas för diskriminering
på grund av kön, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, sexuell
Skolområde Syd
läggning hos någon anhörig eller funktionshinder eller för annan kränkande
behandling. Verksamheten skall syfta till att barnens förmåga till empati och omtanke
om andra utvecklas, liksom öppenhet och respekt för skillnader i människors
uppfattningar och levnadssätt. Barns behov av att på olika sätt få reflektera över och
dela sina tankar om livsfrågor med andra ska stödjas.
Den växande rörligheten över nationsgränserna skapar en kulturell mångfald i
förskolan, som ger barnen möjligheter att grundlägga respekt och aktning för varje
människa oavsett bakgrund.
Läroplan för förskolan, Lpfö 98/10, s. 4.
Skolområde Syd
REFERENSER OCH TILLSYNSMYNDIGHETER
Diskrimineringsombudsmannen, (2013). Lika rättigheter i förskolan – handledning.
www.do.se
FN (1989); FN:s konvention om barnets rättigheter.
Skolverket, (1998, rev. 2010, 2011). Läroplan för förskolan. Stockholm; Fritzes förlag.
www.skolverket.se/lagar-och-regler
Skolverket, (2012). Skolverkets Allmänna råd; Arbetet mot diskriminering och kränkande
behandling. Stockholm: Fritzes. www.skolverket.se/lagar-och-regler/allmanna-rad
Skolverket; BRUK, Bedömning Reflektion Utveckling Kvalitet. www.skolverket.se
Svensk författningssamling (SFS); Diskrimineringslagen (2008:567) www.riksdagen.se
Svensk författningssamling (SFS); Skollagen (2010:800) www.riksdagen.se
Svensk författningssamling (SFS 2006:1083, 2008:946) Förordning om barns och elevers
deltagande i arbetet med planer mot diskriminering och kränkande behandling.
www.lagboken.se
Tillsyn
 Barn och elevombudet, BEO, www.skolinspektionen.se/beo
 Diskrimineringsombudsmannen, DO, www.do.se