Beslutsunderlag 2015-09-28

Transcription

BESLUTSUNDERLAG
Datum
2015-09-21
Kommunstyrelsen
Beslutsunderlag
Ärende
§ 106
Kommuninvest, särskild medlemsinsats 2015
Dnr 2015-000160
Tjänsteskrivelse
§ 107
Motion om informationstavlor i kommunen
Dnr 2014-000143
- Yttrande
Samråd, detaljplan för kv. Violen & Gullregnet med flera
fastigheter
Dnr 2015-000173
- Brev till fastighetsägare och
myndighet
§ 108
- Motion
- Detaljplan
- Detaljplanskarta
§ 109
IT-bokslut 2014
Dnr 2015-000176
IT-bokslut 2014
§ 110
Uppföljning av internkontroller
Dnr 2015-000174
Uppföljning
§ 111
Nossebro "Brandkår" 90 år
Dnr 2015-000175
Ansökan
§ 112
Stallaholmsvisionen
Dnr 2014-000068
- Förslag på vision och geografiskt
område för Stallaholmsområdet
- Skrivelse angående
brottsförebyggande åtgärder
- Synpunkter från partigrupperna
§ 113
Essunga Ryttarförening, driftsbidrag
Dnr 2015-000172
- Jämförelse avgifter
- Jämförelse kommuners kostnader
- Jämförelse andra föreningar
§ 114
Förändring i avtal om gemensam räddningstjänst
Dnr 2014-000174
Protokollsutdrag
Räddningsnämnden 2015-08-21
§ 115
Revidering av biblioteksplan
Dnr 2015-000179
Förslag
§ 116
Sammanträdesdagar 2016
Dnr 2015-000183
- Möteskalender
Delårsrapport, tertial 2
Dnr 2015-000184
Delårsrapport, tertial 2
§ 119
- Planeringslista
Sida
Tjänsteskrivelse
Datum 2015-08-25
Handläggare: Eva-Lena Egsonius
[email protected]
Kommunstyrelsen
Kommuninvest, särskild medlemsinsats 2015
Kommuninvest valde inledningsvis att höja räntan för att förstärka kapitalet men har nu valt
att förstärka det egna kapitalet med extra medlemsinsatser och sänker räntan på lån.
Bolagsstämman beslutade redan 2014 om en ändring i sina stadgar men beslutet krävde ett
bifall även på 2015 års bolagsstämma. Detta beslut togs den 16 april 2015.
Alla medlemmars kapitalinsats registreras i Kommuninvests ekonomiska förenings
medlemsförteckning. Om man summerar Essunga kommuns ursprungliga insats som gjordes
när kommunen blev medlemmar, nyemission samt summan av gjorda årsinsatser uppgår
kommunens totala kapitalinsats i dag till 398 958 kronor, vilket motsvarar 72,04 kronor
invånare. Enligt de nya stadgarna gäller en minimi- och maximinivå samt två mellannivåer
som om de uppnås, medför reducerad skyldighet att betala årlig insats.
Nivåer i de nya stadgarna:
Insatsstorlek
Miniminivå kr/inv
50%-nivå
75%-nivå
Högsta nivå
Antal invånare
Primärkommun 2015-01-01
200
5 538
450
675
900
Insats Ytterligare
2015
insats
398 958
708 642
2 093 142
3 339 192
4 585 242
Miniminivån måste uppnås till 2018, för befintliga medlemmar. Mer tvång finns inte i
dagsläget utan man hoppas på frivilliga insatser utöver miniminivån.
Föreningen kommer att sända ut en förfrågan till samtliga medlemmar om intresset för att i år
göra en extra insatsbetalning. Föreningen kommer att efterfråga ett bindande besked från
medlemmarna. Medlemmarna tar därefter beslut om de vill göra en extra insatsinbetalning.
Avkastning på medlemsinsatser i Kommuninvest är i dag 2,5 procent. Det är oklart vad räntan
framöver kommer att ha för nivå men Kommuninvest strävar efter att ge fortsatt bra
avkastning på insatskapital.
Ränta på insatskapitalet är inte ränta i vanlig mening. Den är att betrakta som utdelning och
tas från ”utdelningsbara medel”, det vill säga vad som finns kvar av resultat och balanserade
vinstmedel i föreningen när allt annat är betalt. Då man inte vet något säkert om föreningens
framtida resultat kan man inte utlova en bestämd avkastningsnivå. Föreningen har inte
fastställt någon utdelningspolicy, mer än att föreningen hoppas kunna betala en ränta på
kapitalet. Teoretiskt sett kan medelemmarna genom ett stämmobeslut komma överens om att
Justerandes sign
Utdragsbestyrkande
Sida
Tjänsteskrivelse
Datum 2015-08-25
Handläggare: Eva-Lena Egsonius
[email protected]
Kommunstyrelsen
prioritera lägsta möjliga pris på utlåningen och att avstå från ränta på kapitalet (räntan på
insatskapitalet motsvarar ett antal räntepunkter i priset på lånet).
Det obligatoriska insatskapitalet kan man inte ta ut på annat sätt än genom att säga upp
medlemskapet.
Insatskapitalet påverkar inte resultatet utan endast likviditeten.
Essunga Kommuns likviditet var 2014-12-31, 19 miljoner kronor. Planerade nyinvesteringar
på framförallt Nossebrobadet 2015 och 2016 innebär att Essunga Kommun föreslås höja
medlemsinsatsen till miniminivå.
Justerandes sign
Utdragsbestyrkande
Ärende 2014-000143, Motion om informationstavlor i kommunen.
Yttrande:
Svar: Anslagstavlan ska få vara som den är men att det vore lämpligt att utreda möjligheten att rensa
den 2 ggr/år, av tex. AME-/service- gruppen, förening, hyresgäst.
Vidare är ett tillägg kanske bra, med en utökning av låsbar del.
Motivering: Nuvarande tavla visar på att det faktiskt händer mycket spännande i och kring Essunga.
De flesta i Essunga vet var tavlan är och vet även att där är det fritt att affischera. Det är också bra
att det finns en allmän tillåten plats för affischering så att vi minimerar "vild" affischering på
husväggar, lyktstolpar med mera. Tavlan består idag av en låsbar del och en ”öppen” del. Nycklar
finns i kiosken samt hos biografföreningen.
Ett helhetsgrepp på informationstavlor bör tas där det vore vettigt att satsa på bra informationstavlor
från Sollebrunns hållet och Fåglums hållet (kanske förbättra befintlig från Grästorpshållet?), med
möjlighet att stanna, sträcka på benen, fikabord, toalett. Informationstavlorna där bör vara både med
kommunal info och med företag samt föreningsinfo. Sådana bra "info-service-spottar" gagnar alla i
kommunen samt ger en positiv bild för inkommande turister och andra besökare.
Utförande av rastplatser med information från både företag, föreningar och kommun kan utföras
internt tillsammans med Park och miljö, AME-grupp med flera som arbetsmarknadsåtgärd. Förslagsvis
kan även AME-gruppen få uppdraget att sköta och underhålla dessa servicepunkter!
Exempel ovan, utsedd till Sveriges bästa rastplats (expressen 150821)
Exempel nedan, servicepunkt med HWC samt informationstavla (http://www.hembygd.se/ostrablekinge/info-mitt/)
Annika Repo Wallman,
för samhällsbyggnadsenheten
2015-08-21
2014-09-09
Motion till kommunfullmäktige i Essunga kommun
Ärende: Informationstavlan på torget
Under flera år har jag sett många olika anslagstavlor av skiftande
kvalitet, anslagstavlan på torget i Nossebro är enligt" mig under alla kritik.
Det är lager på lager av affischer som inte rensas bort och det gör den
klottrig och svårläst.
En anslagstavla skall vara informativ och lättläst.
Mitt förslag är att det sätts upp 4st nya fräscha anslagstavlor för dessa
ändamål:
• Biografen
• Fotbollsföreningar (NIF, FIK, EFFK, Essunga IS m.fl.)
• övriga föreningar (hembygds, bygdegårds och ryttarföreningar
m. m.)
• All övrig information (till salu, loppis, dans/fest)
Det är viktigt med en konstruktion med lång livslängd. Förslagsvis en
aluminiumram och en bakvägg i varmgalvaniserad plåt, där man enbart
skall fästa lappar med magneter, inte häftpistol och tape.
Kanske företag på orten vill vara med och sponsra dessa tavlor och
magneter? Då de kan ha sin företagslogga på både tavla och magnet.
Förslag på hemsida:
http://www.janssonpartner.se/informationstavlor/anslagstavlor-utomhus
Malma 2014-09-09
För Moderaterna
Pernilla Nilsson
2015-09-11
rJ
Essunga kommun
Bygg- och miljönämnden
Till berörda fastighetsägare
Angående "Detaljplan för kvarteren Violen och Gull regnet
m.fl. fastigheter, daterad september 2015
Byggnadsnämnden beslutade 2015-09-02 § 37 att samrådsbehandla
rubricerade detaljplan .
Planförslagets syfte är att möjliggöra en högre exploatering av kvarteren
Violen och Gullregnet. Markområdet utmed Forsgatan, mellan
flerbostadshusen och enbostadshuset, föreslås få en byggrätt för
bostadshus. Inom övrigt planområde anpassas planen till befintliga
förhållanden samt nya gång- och cykelvägar, transportväg och
koloniområde .
Ni inbjuds till samrådsmöte måndagen den 28 september klockan 18.00
på kommunkontoret, sammanträdesrum A.
Har Ni inte möjlighet att närvara den 28 september kan Ni skicka ett
skriftligt l undertecknat yttrande till Bygg- och Miljönämnden, 465 82
NOSSEBRO, som skall vara oss tillhanda senast 12 oktober 2015.
Detaljplan med tillhörande beskrivningar finns på Plan- och
byggkontoret för granskning samt på kommunens hemsida www.
essunga.se l Leva och bo l Plan- och byggkontoret l Detaljplaner.
Med vänlig hälsning
~MM0 h~~ Cl ~lri~~w
Christina Lundgren
Karttekniker
~
Postadress
Besök
Tel efon
Plusgiro
Fakturaadress
E-post
Essunga kommun
465 82 Nossebra
sturegatan 4
0512-570 00
11 90 96-6
Box 64
465 12 Nassebro
[email protected]
Organisationsnr
Fax
Bankgiro
212000-2916
0512-570 02
960-7805
Hemsida
www.essunga.se
2015-09-11
Essunga kommun
Berörd nämnd l myndighet o.dyl.
Angående "Detaljplan för kvarteren VIOLEN och
GULLREGNET m.fl. fastigheter i Nossebro, daterad
september 2015
Byggnadsnämnden beslutade 2015-09-02 § 37 att samrådsbehandla
rubricerade detaljplan.
Yttrande skall vara Bygg- och Miljönämnden, 465 82 NOSSEBRO
tillhanda senast 2015-1 0-12.
ESSUNGA KOMMUN
~IMA'Ilh'M ~Jrv
Christina Lundgren
Karttekniker
Bilaga: Detaljplanekarta och planbeskrivning, dat. september 2015
Postadress
Besök
Telefon
Plusgiro
Fakturaadress
E-post
Essunga kommun
465 82 Nossebra
sturegatan 4
0512-570 00
11 90 96-6
[email protected]
Organisationsnr
Fax
Bankgiro
Box 64
465 12 Nassebro
212000-2916
0512-570 02
960-7805
Hemsida
www.essunga.se
Detaljplan för
Kv. Violen, Gullregnet m.fl.
Nossebro, Essunga kommun
Detaljplan för
Samrådshandling
September 2015
Planområde
PLANBESKRIVNING
HANDLINGAR
Samrådshandlingarna består av:
 plankarta med bestämmelser
 planbeskrivning (denna handling)
 fastighetsförteckning
September 2015
PLANBESKRIVNING
1(14)
Detaljplan för
September 2015
PLANBESKRIVNING
2(14)
PLANENS SYFTE OCH HUVUDDRAG
Detaljplanen upprättas huvudsakligen för att möjliggöra en högre exploatering av kvarteren
Violen och Gullregnet. Kvarteret Violen består av lägre byggnader och en byggrätt i två plan.
I den norra delen önskas en byggrätt i sex plan som ansluter till naturområdet. Kvarteret
Violen utökas med cirka 15 meter inpå naturområdet. Detta område är skyddat för
underjordiska ledningar. För kvarteret Gullregnet har planförslaget anpassats till
verkligheten samt givits utökade möjligheter att ersätta mittenhuset med ett
fyravåningshus. Detta har även medfört ett utökat parkeringsbehov som möjliggörs i planen.
Cirka 10 meter av naturområdet med markförlagda ledningar tillförs kvarteret.
Inom övrigt planområde kommer planen att anpassas till verkliga förhållanden. Torget,
Stureplan, med angränsande park, ändras från idag AIIn till salutorg och park. Den stora
gräsytan som under marknadsdagar nyttjas som parkering och marknadsområde har i planen
delvis en byggrätt för bostäder i två våningar, parkering och naturområde. Planen föreslår
ett naturområde med möjlighet till parkering och marknadshandel. Inom detta område har
även reserverats ett vägområde som under marknadsdagar kan tjäna transporter till och från
ICA-affären samt mot norr en förbindelse till och från bostadsområdet Stallaholm.
Fastigheten Stureplan 1, där ICA-handel förekommer, har i befintlig plan en byggrätt (HIn)
för handel i ett plan. Byggrätten utökas så att befintlig byggnad med mera inryms inom
planrätten. För befintligt enbostadshus i norra planområdet samt flerbostadshusen utefter
Forsgatan anpassas också byggrätten till verkliga förhållanden.
Ett markområde utefter Forsgatan, mellan flerbostadshusen och enbostadshuset, är i dag i
planen avsett som fordonsparkering (Tp). Förslaget redovisar en byggrätt för bostadshus
med en övergångsrätt för parkering tills behovet har ändrats. I västra delen av planområdet
har ett ovårdat skogsparti fått beteckningen natur och ansluter till övrigt natur- och
parkeringsområde.
I naturområdet västra sida liksom mellan denna och odlingsområdet mot Forsgatan anlägges
en gång- och cykelväg.
Norr om detta naturområde förekommer odling i kolonilotter. Detta planläggs och
kompletteras med en parkering och rätt för teknisk försörjning.
Detaljplan för
September 2015
PLANBESKRIVNING
3(14)
PLANDATA
Läge och areal
Detaljplaneområdet ligger cirka 150 meter nordväst om Nossebro centrum och ansluter
därmed mycket till samhällets centrala delar. Området upptar en areal av cirka 7 hektar (350
x 200 meter).
Markägoförhållanden
Större delen av planområdet ägs av Essunga kommun eller dess bolag, Essunga bostäder AB.
Violen 2, Stureplan 1 och Snöbäret 1 är i enskild ägo.
PLANENS FÖRENLIGHET MED MILJÖBALKEN
Sammantaget bedöms detaljplanen vara förenlig med en från allmän synpunkt lämplig
användning av mark- och vattenresurser enligt 3 kapitlet miljöbalken.
BEDÖMNING AV MILJÖPÅVERKAN
Enligt MKB-förordningen (SFS 2005:356) skall kommunen ta ställning till och ange motiv för
om den bedömer att en miljöbedömning måste göras eller inte när detaljplan eller program
för detaljplan upprättas.
För planer/program som avser ”små områden på lokal nivå” krävs inte miljöbedömning,
under förutsättning att de inte omfattas av kriterierna i MKB-förordningens bilaga 4.
Omfattningen av denna detaljplan bedöms beröra ett litet område på lokal nivå samt det
den föreslår bedöms inte omfattas av kriterierna i MKB-förordningens bilaga 4. Det innebär
att genomförandet av detaljplanen inte bedöms medföra ”betydande miljöpåverkan” och
därmed inte behöver genomgå miljöbedömning. Motiven redovisas kortfattat under
rubriken KONSEKVENSER AV PLANENS GENOMFÖRANDE.
TIDIGARE STÄLLNINGSTAGANDEN
Översiktsplan
Översiktsplan för Essunga kommun, 1993-01-26, aktualitetsförklarad 1999-06-15.
Förslag till översiktsplan för Nossebro tätort upprättades av dåvarande Vara kommun i maj
1983. Detaljplanen bedöms från en allmän synpunkt vara förenlig med den fördjupade
översiktsplanen.
Detaljplan för
September 2015
PLANBESKRIVNING
4(14)
Detaljplaneområde
Del av förslag till fördjupad översiktsplan Nossebro från 1983 med detaljplaneområdet inlagt
Riksintressen
Planområdet innehåller inga riksintressen.
Strandskydd
Planområdet ligger inte inom strandskydd.
Program för detaljplan
Med hänsyn till detaljplanens föreslagna ändamål och omfattning samt att den endast i
mindre omfattning avviker från den fördjupade översiktsplanen, har det ej bedömts
föreligga behov av särskilt program.
Detaljplaner
Inom planområdet:
 Detaljplan för kv Violen, nr 1048.
 Detaljplan Nossebro Samhälle, Stallaholm 1:10, nr 1024.
 Detaljplan Nossebro samhälle, Stallaholm 1:14, nr1029.
Kommunala Mål och Visioner
Kulturhistoria och bebyggelse:
 Kommunen satsar genom sitt Retro-projekt på att återspegla företeelser och
bebyggelsen på 50-, 60- och 70-talen i Nossebro. Det har därför tagits fram en
kulturhistorisk inventering med detta som utgångspunkt. Planområdet ligger i direkt
Detaljplan för
September 2015
PLANBESKRIVNING
5(14)
anslutning till sådana inventerade områden. Månadsmarknaden är också en aktivitet
som berör detta planområde.
Kommunal Miljöstrategi
En kommunal miljöstrategi baserad på de 16 nationella miljömålen antogs 2005.
Se nedan under KONSEKVENSER AV PLANENS GENOMFÖRANDE.
FÖRUTSÄTTNINGAR OCH FÖRÄNDRINGAR
Natur
Befintlig mark och vegetation:
Planområdet utgörs idag av plan mark som till största delen redan tagits i anspråk för sitt
föreslagna ändamål.
Kv Violen, som tidigare varit bebyggd med flerbostadshus är idag delvis återbebyggd med
enplanshus och med en vårdad gräsmatta på det obebyggda.
Den föreslagna sexvåningars byggnaden placeras delvis på befintlig före detta grund, varför
en specifik grundundersökning för planerad byggnad måste göras till byggnadsskedet.
För kv Gullregnet gäller för eventuell ny ersättningsbyggnad samma förutsättningar.
Torgområdet och handelsområdet (ICA) har i princip ingen nämnvärd vegetation. Bostäderna
i norra planområdet är välordnade med varierande vegetation. Naturområdena, förutom
skogspartiet, har en välskött gräsyta som tål fordonstrafik för parkering.
Skogspartiet föreslås rensas på sly och därmed bli ett attraktivt naturområde med plats för
utegym. Utmed gränsen mellan bostadsbebyggelsen utmed Forsgatan och naturområdet
finns en trädrad som är bevarandevärd.
Detaljplan för
September 2015
PLANBESKRIVNING
6(14)
Illustrationsskiss
Geotekniska förhållanden
Geotekniska undersökningar för planområdet och dess närhet finns utförda (4 st)





F2
B
E
X
(- M)
För byggnation med flerbostadshus på kv Violen och Gullregnet erfordras i bygglovskedet en
specifik grundundersökning för det föreslagna byggnadsobjektet.
Inga översvämningsrisker föreligger.
Radon och markföroreningar
Radonhalten i markluften har inte uppmätts. Planbestämmelsen anger att all ny
bostadsbyggnation skall uppföras radonsäkert.
Fornlämningar och byggnadsminnen
Inga kända fornlämningar eller byggnadsminnen finns inom området.
Detaljplan för
September 2015
PLANBESKRIVNING
7(14)
Bebyggelseområden
Befintlig bebyggelse
Området är till största delen i anspråktagen för det ändamål som planförslagen redovisar.
Kv Violen har tidigare varit bebyggd med fem flerbostadshus i två våningar med källare.
Områdets byggnader revs 2001 och har delvis återuppbyggts med fyra enplansbyggnader. På
resterande område mot norr och naturmarken planeras för ett sexvånings bostadshus.
Vegetationen på området består av gräsmattor och mindre buskar och träd från tidigare.
Kv Gullregnet består idag av tre trevåningshus med totalt 48 lägenheter. Ett av husen har
totalrenoverats och försetts med hiss och en samlingslokal i markplan. Huset mot öster är i
relativt gott skick medan mittenhuset är i sämre skick. En övervägning mellan renovering
eller rivning och nybyggnad pågår. Parkeringsutrymmen bör, i vilket fall som än väljas,
omstuderas. Kvarteret är ett välvårdat tomtområde.
För del av fastigheten Stallaholm 1:311 är naturområdet, parkmarken och salutorget
Stureplan belägna. Torget Stureplan har för några år sedan rustats upp med plantering,
stensättning och en stor symbol, ”saxen”, som kan symbolisera marknadsklippet. Parken är
idag också en befintlig anläggning
Naturområdet i det centrala planområdet används vid marknadsdagar och andra allmänna
arrangemang till parkering och marknadsområde. Från detta område (10 - 15 meter)
överförs som kvartersmark till kv Violen och Gullregnet, för underjordiska ledningar. Inom
området med natur bibehålls två reservvägar till Forsgatan och detaljhandels varuintag att
nyttjas vid marknadsdagar.
Naturområdets västra del ordnas till ett parkliknande område, medan området norr därom
utvecklar ett tidigare mindre odlingsområde (kolonilotter).
Bostadsbebyggelsen utefter Forsgatan får en plananpassning till verkligheten. Ett område
mellan enbostads-bebyggelse och befintliga flerbostadshus har i äldre detaljplan en rätt för
parkering. Denna rätt bibehålls tills eventuellt behov för bostadsbebyggelse uppkommer för
denna plats.
I gränsområde mellan bostadshusen vid Forsgatan och det centrala naturområdet finns en
trädrad (cirka 250 meter) som bör bevaras och underhållas.
Handelsområdet, kv Stureplan 1, utefter Sturegatan i områdets östra del föreslås en
anpassning till befintlig byggnad och möjlighet till viss utveckling. I princip finns ingen
vegetation på fastigheten.
Tillgänglighet
Enligt Plan- och Bygglagen ska bebyggelsemiljön utformas med hänsyn till personer med
funktionshinder. Detta bevakas i bygglovfasen. Förutsättningarna för en miljö med god
tillgänglighet bedöms goda med hänvisning till de små nivåskillnaderna inom området.
Detaljplan för
Stureplan – salutorg
Kvarteret Violen
Eventuell byggnation Forsgatan
September 2015
PLANBESKRIVNING
8(14)
Marknadsområde
Kvarteret Gullregnet
Kolonilotter
Detaljplan för
September 2015
PLANBESKRIVNING
9(14)
Gator och trafik
Trafikstruktur
Planområdet nås från Forsgatan, Sturegatan och Torggatan. Forsgatan är en lågtrafikerad
lokalgata som nås från Sturegatan, vilken är en matargata till Stallaholmsområdet med
bostäder, förskola, rekreationsområde, handel med mera.
I söder ansluter området till Torggatan som utgår från Sturegatan och i framtiden ansluter till
en rondell vid allmän väg nr 190 mot sydväst.
Inga nya gator föreslås inom planområdet, förutom att två vändplatser anordnas på
lokalgatorna Hagagatan och Liljegatan.
Planförändringen bedöms inte öka trafikmängden mot vad gällande plan kan medföra.
GC-vägar
Gång- och cykelväg till och från planområdet finns idag. Inom planområdet utvecklas mindre
kommunikationsleder för gång- och cykel som sammanbinder befintliga leder och områden.
Kv. Violen & Gullregnet
Kommunens gc-karta för Nossebro
Detaljplan för
September 2015
PLANBESKRIVNING
10(14)
Angöring, parkering inom tomter
Infart till fastigheter och parkering sker från gatan. För flerbostadshusen anordnas på
tomtmark minst en parkeringsplats per längenhet. Vid andra anläggningar anordnas
erforderlig parkering.
Kollektivtrafik
Närmaste busshållplats ligger vid bussterminalen på Järnvägsgatan, cirka 250 meter söder
om planområdet.
Service mm
Butiker för livsmedel och annan kommersiell och offentlig service ligger på gångavstånd i
centralt läge inom Nossebro.
Skyddsrum
Området ligger inte inom område där skyddsrumsbyggande erfordras.
Friytor
Naturmiljö, lek och rekreation
Fotbollsplaner, simbassäng med mera finns på kort gångavstånd öster om planområdet.
Nämnas kan även planerna för det så kallade Stallaholmsprojektet, ett större
rekreationsområde längs Nossan samt motionsspår med elljusspår på och till Högaberget. I
denna anslutning finns även Hälsans stig.
Hälsa och säkerhet
Buller
Vägtrafikbuller förekommer inte i nämnvärd grad vid bostadsbebyggelsen.
Trafik
Regelbundna transporter till värmeverket och förskolorna förekommer på Sturegatan. För
övrigt rör det sig om låga trafikflöden utan genomfartstrafik, vilket borgar för en relativt
säker trafikmiljö. Åtgärder för att dämpa hastigheten ytterligare bedöms i dagsläget inte
nödvändiga.
Luft-/miljökvalitetsnormer
Trafikmängderna på omgivande gator förväntas inte öka i någon större omfattning på grund
av föreslagen ny bebyggelse.
Teknisk försörjning
Vatten, avlopp och dagvatten
Kommunala ledningsnätet för vatten och avlopp kommer ej att väsentligt belastas
ytterligare.
Detaljplan för
September 2015
PLANBESKRIVNING
11(14)
Dagvatten
Allt dag- och dräneringsvatten avleds till dagvattennätet med anslutning i gata. Någon
nämnvärd ökning eller minskning av dagvatten kommer planförslaget inte att medföra.
Vid sökande av bygglov skall redovisning om hur dagvatten hanteras lokalt på tomten eller
gemensamhetsanläggning framgå.
El, fjärrvärme och bredband
Nossebro Energi AB ansvarar för leverans av el- och fjärrvärmeledningar och optokabel för
bredband.
Karta fjärrvärmeledningar
Uppvärmning
Större delen av fastighetsbeståndet liksom det tillkommande uppvärms med fjärrvärme från
ortens fjärrvärmeverk.
Avfall
Källsorterat hushållsavfall hämtas vid fastigheterna av kommunens entreprenör. De
fraktioner som inte hämtas genom kommunens försorg lämnas vid återvinningsstationer.
Detaljplan för
September 2015
PLANBESKRIVNING
12(14)
Närmaste återvinningscentral finns på Liljegatan och återvinningsstationen vid Krusegården i
Nossebro.
KONSEKVENSER AV PLANENS GENOMFÖRANDE
Då särskild miljökonsekvensbeskrivning inte upprättas, sammanfattas nedan de miljömässiga
konsekvenser som ett genomförande av planen innebär.
Bedömning av miljökonsekvenser
Mark och vatten
Då inga större markförändringar föreslås bedöms ej heller någon nämnvärd förändring av
miljöbelastningen på mark eller vatten uppstå.
Luft
Ingen nämnvärd förändring.
Klimat
Kulturmiljö
Stadsbild
Då den föreslagna planändringen till största delen är en anpassning till verkligheten bedöms
anpassningen redan vara gjord. Den största förändringen är dock att tillåta ett sexvånings
bostadshus på kv Violen.
Föreslagen bebyggelse är högre än befintlig stadsbild. Bedömningen är att stadsbilden kan
berikas av ett högre hus i ett centralt men ändå fritt läge vid skogs-/naturområde, alldeles i
utkanten av själva centrumkärnan. Husen ges enligt planbestämmelserna ett högsta antal
tillåtna våningar (6 stycken) och en högsta tillåten byggnadshöjd (21 meter). Genom en väl
genomförd byggnadsgestaltning och god markdisposition bedöms det finnas förutsättningar
för att åstadkomma en god bebyggd miljö.
Natur, växter och djur
Hälsa och säkerhet
Trafikmängderna på omgivande gator förväntas inte öka i någon särskild omfattning på
grund av föreslagen bebyggelseförändring. De totala utsläppsmängderna kommer inte att
överskrida de miljökvalitetsnormer som meddelats.
Transporter
Tyngre transporter förekommer på Sturegatan till värmeverket, ICA Supermarket och
förskolan. Inga ytterligare bostadshus föreslås utefter denna gata.
Detaljplan för
September 2015
PLANBESKRIVNING
13(14)
Teknisk försörjning
Ny liksom befintlig bebyggelse ansluts till det kommunala VA-nätets befintliga ledningar
inom planområdet.
Rekreation, friluftsliv
Befintliga rekreationsmöjligheter bibehålls samtidigt som planlagd mark för flerbostadshus
övergår till naturmark i föreslagen plan. Ett ovårdat skogsparti förvandlas till en naturtillgång
med odlingslotter norr därom. Nya gång- och cykelvägar skapar en bättre kommunikation
mellan olika områden.
Förenlighet med nationella och lokala miljömål:
Av de 16 nationella miljömålen enligt Boverket oktober 2003, vilka ligger till grund för
Essunga kommuns Miljöstrategi antagen 2005, bedöms följande delmål vara särskilt
relevanta för planförslaget:





Begränsad klimatpåverkan
Giftfri miljö
Ingen övergödning
God bebyggd miljö
Frisk luft
Nedan följer en bedömning av detaljplanens förenlighet med dessa miljömål:
Begränsad klimatpåverkan
+
Minimalt trafikarbete genom närhet till kommunal och annan service, gång- och
cykelavstånd till kommunal service som vårdcentral, daghem, skola,
kollektivtrafik samt till rekreationsområden.
Giftfri miljö
+
Marken inom planområdet är känt giftfri.
+
Med god byggnads- och anläggningsteknik kan påverkan av bebyggelse
minimeras.
Ingen övergödning
+
Mindre trafikarbete leder till mindre utsläpp av kväveföreningar.
God bebyggd miljö
+
God kollektivtrafikförsörjning, goda gång- och cykelförbindelser, närhet till
service och rekreationsområden.
+
Stadsbilden förbättras i och med att befintligt torg och naturområden säkras i
plan.
Detaljplan för
(-)
+
Frisk luft
+
September 2015
PLANBESKRIVNING
14(14)
Den höga byggnadsvolymen kan konkurrera med befintlig bebyggelse om den
ges en olämplig utformning.
Den nya byggnaden kan berika stadsbilden vid en väl genomförd arkitektonisk
utformning av såväl byggnader som markområden.
Minimalt trafikarbete genom närhet till service, rekreationsområden m.m.
ADMINISTRATIVA FRÅGOR
Bygglovplikt
Planens innehåll motiverar ingen ökad eller minskad bygglovplikt.
Genomförandetid
Genomförandetiden för planen slutar 5 år efter att planen vunnit laga kraft.
Före genomförandetidens utgång får mot berörda fastighetsägares bestridande detaljplanen
ändras eller upphävas endast om det är nödvändigt på grund av nya förhållanden av stor
allmän vikt, vilka inte kunnat förutses vid planläggningen. Efter genomförandetidens slut har
kommunen större frihet att ändra eller upphäva planen. Detaljplanen är dock gällande även
efter genomförandetidens utgång, ända tills den ändras eller upphävs.
MEDVERKANDE TJÄNSTEMÄN
Denna planbeskrivning har upprättats av bygg- och miljökontoret i Essunga kommun genom
plan- och byggingenjör Tord Hallén och karttekniker Christina Lundgren, Essunga kommun.
Nossebro september 2015
Tord Hallén
Plan- och byggingenjör
Essunga kommun
Christina Lundgren
Karttekniker
Essunga kommun
III
PLANBESTÄMMELSER
FOijande galler inom områden med nedanstående beteckningar.
Endast angiven anvandning och utformning ar tillåten.
Dar beteckning saknas galler bestammelsen inom hela planområdet
GRÄNSBETECKNINGAR
- • - - Planområdesgrans
-·-·-·- Anvandningsgrans
- · · - • ·- Egenskapsgrans
ANVÄNDNING AV MARK OCH VATTEN
Allmänna platser
(t<>·-..
',,,..f'
ILoKALGATAILokaltrafik
,/'
1""-urORGIP,
',/
l
Torghandelsplats l Parkering med marknadsforsaijning
lPARK l
Anlagd park
INATURI
Naturområde-Friluftsområde
l
l
Naturområde l Parkering med marknadsforsaljning
IGC-VÄG
l
Gång- och cykelvag
NIII'UI!,/P,
Kvartersmark
[=r!
Tekniska anlaggningar
~=u Parkering
ITJ
SALUTORG l P1
Trafik l Varutransporter marknadsdagar
lB (P l
NATUR tiPt
1
)
Bostad er, dessfOrinnan parkering
~ Parkering med marknadsforsaljning
~ Centrum- Samlingslokal
UTNYTTJANDEGRAD
e, O, O
storsta byggnadsarea i kvadratmeter
BEGRÄNSNING AV MARKENS BEBYGGANDE
H:::: H
Marken får inte bebyggas
l: : ; : : l Marken får endast bebyggas med uthus och garage
~ Marken ska vara tillganglig fOr allmanna underjordiska ledningar
~ Marken ska vara tillganglig fOr utfart från angransande fastigheter
PLACERING; UTFORMING; UTFÖRANDE
UPPLYSNINGAR
Utforming
11
Till planen hör förutom denna
plankarta med bestämmelser
- Planbeskrivning
- Fastighetsförteckning
~
HOgsta antaVFOreskrivet antal våningar
HOgsta totalhOjd, nockhOjd i meter
Byggnadsteknik
b3
Byggnad skall uppfOras i radonsakert utfOrande
MARKENSANORDNANDE
Utfart, Stängse/
P o o <4
Koordinatsystem: SWEREF99 13 30
Höjdsysten: RH2000
KOrbar utfart får inte annordnas
ADMINISTRATIVA BESTÄMMELSER
Genomforandetiden ar 5 år från det planen vinner laga kraft
SAMRADsHANDLING
Detaljplan för
Essunga kommun
kvarteren VIOLEN och GULLREGNET m.fl. fastigheter
i Nossebro, Essunga kommun
Antagen datum:
Upprattad i september 2015
Bygg och miljökontoret
o
240Meter
120
60
Skala: 1:1 000
v
/\
Tord Hallen
planingenjör
v
Laga kraft datum:
Essunga kommun IT-bokslut 2014
I bokslutet redogörs för viktiga nyckeltal kopplade till IT-användningen, kvalité och
tillgänglighet för de tjänster som levereras samt de kostnader som IT-användningen genererar.
Bokslutet syftar till att:
• Utgöra ett underlag för strategisk planering av IT.
• Påvisa hur kostnader för IT stödjer definierad verksamhetsnytta.
• Utgöra underlag för kvalitetsdiskussioner.
• Möjliggöra identifiering av förbättringsområden.
• Öka medvetenhet i verksamheten för IT-frågor.
• Visa på trender kopplade till IT-användningen inom kommunen.
I bokslutet finns endast redovisat kommunens kostnader för övergripande IT-system och ITtjänster, bland annat driften av IT-miljö hos Göliska IT.
Kostnader för avtal på verksamhetsspecifika IT-avtal betalas i flera fall av respektive
förvaltning. Gäller t.ex. kostnader till leverantör för system, support och underhåll.
Som exempel på detta kan nämnas Procapita, kostnaderna för användning och drift av extern
och intern webbplats (dvs. kommunens hemsida med intranät), system för bokning och enkät,
samt GIS-system och ytterligare system för bygg, miljö och teknisk verksamhet.
2015-05-01 Kristina Rudolfson, IT-strateg
1 BUDGET IT 2014
1.1
Driftsbudget: 6 290 000 kronor
IT-strateg (halv tjänst)
Datakommunikation
Drift Göliska IT
Fastprisavtal div
leverantörer
Diverse omkostnader
Avskrivningar
Slag
IT-strateg (halv tjänst)
Datakommunikation
Drift Göliska IT
Fastprisavtal div leverantörer
Diverse omkostnader
Avskrivningar
Kronor
307 000,00 kr
360 000,00 kr
3 290 000,00 kr
702 000,00 kr
24 000,00 kr
1 607 000,00 kr
Procent
4,9
5,7
52,3
11,2
0,4
25,5
1.2
Kod
Verksamhet
96000
Slag
31
35
36
Slag
40,41
45
46
56
64
65
68
70
71
74
76
79
85
UTFALL Driftsbudget IT
Verksamhet
Slag
Verksamhet
Utfall
2014
Budget
2014
Differens
2014
37,6
0,0
-37,6
INTÄKTER
TAXOR O AVGIFTER
BIDRAG
FÖRSÄLJNING AV VERKSAMHET
-6 467,6
-6 216,4
-11,2
-240,0
-6 290,0
-6 100,0
0,0
-190,0
177,6
116,4
11,2
50,0
KOSTNADER
LÖNER ARBETAD TID
KOSTNADSERSÄTTNINGAR
SOCIALA AVGIFTER
KÖP AV TJÄNST MM
FÖRBR INVENT O FÖRBR MAT
KONTORSMAT O TRYCKSAKER
TELE- DATAKOMM O POSTBEFO
TRANSPORTER o RESOR
REPRESENTATION
Div främmande tjänster
DIV KOSTNADER
AVSKRIVNINGAR
FINANSIELLA KOSTNADER
6 505,2
219,4
19,7
89,4
0,0
57,5
8,5
337,5
5,7
9,4
4 310,4
19,1
1 428,6
0,0
6 290,0
220,0
0,0
87,0
0,0
7,0
3,0
360,0
0,0
2,0
3 992,0
12,0
1 607,0
0,0
-215,2
0,6
-19,7
-2,4
0,0
-50,5
-5,5
22,5
-5,7
-7,4
-318,4
-7,1
178,4
0,0
37,6
0,0
-37,6
IT
Totaler
Kommentar:
Utfall stämmer väl med budgetering.
Största skillnaderna finns för slag 74, dvs. Div. främmande tjänster.
Slag 74 gäller främst kostnader för IT-driften hos Göliska IT och kostnader för våra ITsystem till leverantörerna.
Differensen gäller 1) högre kostnader för serverdrift 2) kostnader för införskaffande och
utveckling av nya IT-system, kostnader som inte var kända vid budgetering.
Exempel: Troman grund, Artvise och Winlas bokning.
Då kostnaderna för Avskrivningar inte blev så höga som förväntade och Intäkterna för
försäljning av IT ökade (bland annat Essunga bostäder AB, IT-drift) uppkom ändå en budget i
balans.
Rekommendation:
Planering för införande av nya, och särskilt större, IT-system, bör göras med god
framförhållning och senast vara klar i juni året före, dvs. 1 -1,5 år före ett införande.
1.3
Investeringsbudget
Budget 2014
500 000
Inköp för utbyte PC
25 bärbara lärardatorer
22 bärbara elevdatorer Nossebro 6-9
skola
180 000
85 000
Inköp nya iPad
3 till nämndsekreterarna
Summa investeringar
Överföring till år 2015
10 000
275 000
225 000*
*=Ska användas till inköp av iPad surfplattor åt politiker i
nämnderna
Surfplattorna beställdes i början av november-14, men levereransen försenades från
leverantören och skedde först efter årsskiftet.
Kommentar:
Då kommunen i början av år 2014 hade 560 datorer, 50 surfplattor och 60 nätverksskrivare,
och utbytesplanen säger att utrustningen ska bytas vart 4:e år (25 % bytas per år), innebär det
att det antal utbyten man ser i tabellen ovan, var ovanligt få under 2014.
Orsaken till det är att antalet inköp var ovanligt lågt fyra år tidigare, dvs. år 2010.
Kommande år ökar inköpstakten och som exempel lämnas att det år 2011 inköptes ca 180
datorer och ett större antal nätskrivare till kommunen.
För kännedom: inköp av datorplats kostar i genomsnitt ca 8000 kronor.
Rekommendation:
För att hålla en utbytesplan där en dator byts vart 4:e år behöver budgeten ökas i framtiden.
Garantitid och avskrivningstid för datorer är 3 år och flera modeller har visat sig gå sönder
redan efter 3 år.
Investeringstakten måste stämma med utrustningens ålder.
Investeringar ska heller inte bara användas till inköp av it -utrustning utan även användas till
inköp och nyutveckling av övergripande IT-verksamhet i kommunen.
Även här behöver planeringen göras med god framförhållning.
2 FÖRDELNING DRIFTSKOSTNADER FÖRVALTNINGARNA
Kostnadsställe
Kommunstyrelsen, totalt
Kommunstyrelsen - AME
Kommunstyrelsen - Administration mm
Kommunstyrelsen - Stab
Kommunstyrelsen -Tekniska
Kommunstyrelsen - VA
Bygg-och miljönämnden, totalt
Antal pc
Årskostnad
66
8
2
1 053 500
299 900
460 800
79 000
127 000
86 800
4
123 500
22
29
5
Socialnämnden, totalt
100
1 582 800
Utbildningsnämnden, totalt
Utbildningsnämnden, Administration
Utbildningsnämnden, Biblioteket
Utbildningsnämnden, Pedagogisk vht Personal
Utbildningsnämnden, Pedagogisk vht Elever
390
25
12
110
243
3 340 200
311 200
112 000
1 369 000
872 000
Utbildningsnämnden, Övrigt
SUMMA
Nyckeltal, genomsnitt
676 000
560
6 100 000
10 893 kronor per dator
Nyckeltal för förvaltningarna
Dator kommunstyrelseförvaltningen:
15886 kronor per dator
Dator socialförvaltningen, personal
Dator utbildningsförvaltningen, personal
Dator för elever, brukare och besökare på biblioteket 3478 kronor per dator
Kommentar:
I totalkostnaden ingår följande:
Alla driftskostnader för tjänsterna hos Göliska.
Alla gemensamma driftskostnader Essunga kommun har utöver Göliska:
avtalskostnader för it -system (inkluderat licenser och support), all datakommunikation och
avskrivningar på utrustning och inköp av it -system, tillgång till IT-strateg.
I kostnaden ingår inte nybeställningar av IT-tjänster och IT-utrustning.
Då prismodellen för köp av tjänst från Göliska IT i och med nytt avtal från 1 januari 2015,
kommer kostnaderna för kommande år att se annorlunda ut.
Rekommendation:
Utveckla modellen för debitering om behov finns. Upprätthålla en bra diskussion om hur
kostnaderna fördelas på ett rättvist och eller lämpligt vis framöver.
3 UTVECKLING IT OCH VERKSAMHET 2014
Under året har många nya IT-system införts och ambitionen samt utvecklingstakten har varit mycket
hög. Göliska-samarbetet har lett till att vi klarar att hålla ett högt tempo.
Det arbete som ska göras i framtiden ska ske i enlighet med kommunens IT-strategi, vara väl
förankrad samt vara beslutad och därefter listad i ”Handlingsplan för IT”.
3.1
IT-system
CamsWeb fastighet, införande
IT-system för Felanmälan till "vaktmästeri", gäller bland annat för personal i kommunhus och
samtliga skolbyggnader.
Troman grundsystem, införande
IT-system för administration av nämnder och styrelser.
Diabas – Ciceron, uppgradering
IT-system för nämndsekreterare
Uppgradering samt nya moduler, bland annat Handläggarstöd.
Artvise e-tjänsteplattform, införande
IT-system för skapande och publicering av e-tjänster
Utvecklas i samarbete med övriga Göliska-kommuner.
EDP Future, införande
IT-system för VA-debitering
Utbildning genomfördes i Essunga, tillsammans med personal från Grästorps kommun.
WinLas bokning, projektinförande
IT-system för vikarieanskaffning inom äldreomsorgen, ny bemanningsenhet.
Procapita Vård-och omsorg, införandeprojekt, driftstart 3 februari-14
System för dokumentation och avgiftshantering inom socialförvaltningen; HSL, SOL, LSS.
Phoniro Lock, införandeprojekt, driftstart juni-14
System för digital nyckelhantering i hemtjänsten, montering gör personal från Essunga bostäder AB.
TGP/NPÖ
Införandeprojekt för TGP (Tillgänglig patient) - NPÖ (Nationell patientöversikt) via Procapita.
Projektpengar från Västkom.
Procapita IFO, utveckling
Omläggning organisationsträd.
Införande av ny modul för AME-verksamhetens handläggare.
Sammansatt bastjänst ekonomiskt bistånd. Genom tjänsten kan handläggare inom socialtjänstens
verksamhetsområde ekonomiskt bistånd få utlämnat information från a-kassorna,
Arbetsförmedlingen, CSN, Försäkringskassan, Pensionsmyndigheten och Skatteverket.
3.2 Digitala trygghetslarm, införande
Arbete med upphandling i samarbete med övriga Göliska-kommuner
Start utbyte av analoga till digitala trygghetstelefoner hösten-14, fortsätter under 2015.
3.3 e-Hälsa
Arbete med deltagande e-hälsoprojekt, Västkom, Skaraborgs kommunalförbund och Göliskasamarbetet.
3.4 Infrastruktur, utbyggnad
Utbyggnad delar av lokala datanätet Kerstinsås.
Accesspunkter, utbyggnad Förskolorna och AME.
Förbättringar SF HKO Gruppbostaden Torggatan.
Förbättringar SF HKO Daglig verksamhet.
Omläggning skolpersonal till administrativa nätet samt ominstallation av skolpersonalens datorer.
Fiberanslutning ordnas och ersätter radiolänk för Reningsverket, Lindbacken och Bredöls skola.
3.5 Verksamhet, IT-miljö
UF Vux Återtåget, ny verksamhet Södra vägen 7
SF HKO Gruppbostaden Torggatan 14, förbättringar
SF HKO Daglig verksamhet, förbättringar
KF AME, förbättringar AME-huset
3.6 Strategiskt arbete
Arbete med att ta fram kommunens IT-strategi med tillhörande handlingsplan, projekt inom Göliskasamarbetet med konsultstöd från Dirsys AB, Jens Ingelsäter. Bland annat genomförs workshops med
nyckelpersoner och med kommunens ledningsgrupper.
Förberedelser för nytt IT-avtal med Göliska IT.
Förberedelser för ny Prismodell hos Göliska IT.
3.7 Planering/förstudium
Förstudium kring utveckling av kommunens personal-och ekonomisystem
Framtagande av nytt avtal med Aditro för tiden t.o.m. 2018-12-31.
(i samarbete med övriga Göliska-kommuner).
Planering för ev. växelsamarbete med övriga Göliska-kommuner.
Planering för digital politikermiljö, breddinförande, inför ny mandatperiod.
Förberedande arbete för övergång till Sitevision som system för externa och interna webbplatser
Förberedande arbete kring framtagande av Blogg portal för SF, HKO Daglig verksamhet.
3.8 Informationssäkerhet
Arbete med Risk-och sårbarhetsanalyser och framtagande av
s.k. Personuppgiftsbiträdesavtal för molntjänster inför beslut i nämnd, genomfört för
- Microsoft Office365 (skolan)
- Pluttra (förskolan)
- Socialjouren
3.9 Nätverksarbete
SIT: nätverket för e-Samordnare/IT-chefer i Skaraborg
SIKT: nätverket för IT-utvecklare inom skolområdet i Skaraborg
E-Hälsa: nätverket för e-Hälsosamordnare i Skaraborg
3.10 Avtal
Datatillbehör, nytt avtal med Olsonic
Arbete med upphandling i samarbete med övriga Göliska-kommuner.
Uppföljning av internkontroller (Kommunstyrelse)
Egenkontroll
Kontrollmetod
Har kommunen
förmåga att hantera
risk som kan uppstå
vid driftstörningar?
Är kommunens
rutiner för
driftstörningar
samordnade ur ett
helhetsperspektiv?
Inventering,
Dokumentgranskning
Bedömning av
egenkontroll
Ej godkänd
Kommentar
Kontrollansvarig
2015-08-26
Beskrivning av kontrollresultat och bedömning:
Lokaler för ledningsfunktion, IT-säkerhet och Radiosamband bedöms vara
tillfredsställande. Inköp av 2 RAKEL-stationer och utbildning i dessa har ägt
rum under 2014. Dock krävs vissa tekniska åtgärder i ledningslokalerna för
att de ska vara fullgoda.
Beträffande Strömförsörjning och Telefoni kommer vissa förbättringar
avseende redundans, reservkraft och minskad sårbarhet kunna äga rum
under 2015 och 2016 i samband med de investeringar som ska göras i
enlighet med MSB:s utredning från 2013. Dessutom kommer Essungas
telefoniväxel att integreras med övriga Göliska-kommuners under hösten
2015 vilket minskar sårbarheten.
Säkerhetssamordnare,
IT-strateg och
administrativ chef
Vilka åtgärder har vidtagits gällande sådant som inte fungerat?
Lokaler för ledningsfunktion i räddningsstationen: arbete med förberedelser
för anslutning till kommunens datanät pågår; en kostnadskalkyl är på gång.
Strömförsörjning: det finns budgeterade medel i år (och nästa år) för
reservkraft men ännu har inget gjorts.
Telefoni: projekt för infasning av växel inom Göliska-samarbetet startar
hösten-15, på sikt bör det innebära mindre sårbarhet.
Är alla aktuella avtal
inlagda i systemet
Avtalskalendern?
Finns rutin för
avtalshantering?
Finns rutin för
omförhandling av
avtalen? Sker
debitering enligt
avtal? Är avtalen
aktuella och
omförhandlade? Är
ansvariga utsedda
och informerade om
sina avtal? Finns det
muntliga avtal som
inte är
nedtecknade?
Samtal, Inventering,
Genomgång,
Dokumentgranskning
Delvis
godkänd
2015-09-04
Kontroll visar att alla kända och aktuella avtal är inlagda i IT-systemet
Avtalskalendern. Nya avtal tillkommer kontinuerligt och läggs in efterhand.
Kontroll av
Utförd kontroll period/dag: augusti 2015
Kontrollant: controller Inger Knutsson
Frågeställningar:
1. Är alla aktuella avtal inlagda i systemet avtalskalendern?
2. Finns rutin för avtalshantering?
3. Finns rutin för omförhandling av avtalen?
4. Sker debitering enligt avtal?
5. Är avtalen aktuella och omförhandlade?
6. Är ansvariga utsedda och informerade om sina avtal?
7. Finns det muntliga avtal som inte är nedtecknade?
Kontrollresultat:
Kontroll av punkt 1-3 samt 5-6 har skett
Kontroll av punkt 3 ska ske senare i höst.
Kontroll av punkt 7 kan endast ske genom intervju av ledningsgruppen.
Controller,
administrativ chef
Egenkontroll
Kontrollmetod
Bedömning av
egenkontroll
Kommentar
Kontrollansvarig
1.
Alla kända avtal som finns idagsläget är inlagda. Nya avtal
tillkommer hela tiden.
2. Ja, en rutin har tagits fram men ej implementerats fullt ut i
organisationen.
3. IT-systemet Avtalskalendern ger en signal i god tid före avtalet går
ut till den som är införd som ansvarig för resp avtal.
4. Ingen kontroll har skett, kommer att utföras under hösten.
5. Alla avtal i avtalskalendern är aktuella. Äldre avtal förvaras i pärm i
arkivet.
6. Ansvariga är utsedda och har fått information. Administrativ chef
(ansvarig för IT-systemet Avtalskalendern) informerar personalchef
och ledare kontinuerligt om avtalsrutinerna och dessa ska ge
information om Avtalskalendern vid varje nyanställning där ansvar
för avtal kan vara aktuellt i uppdraget.
7. Muntliga avtal – ingen kontroll har skett. Dialog förs kontinuerligt för
att minimera risk.
Kontrollant controller Inger Knutsson bedömer att resultatet är godkänt och
inga åtgärder ska vidtas. Kontroll av punkt 3 genomförs hösten 2015.
Införande av Avtalskalendern är ett steg i rätt riktning för att på ett bättre sätt
hålla datum för uppsägning eller omförhandling av avtal aktuellt för resp
ansvarig chef. Information om Avtalskalendern måste ske vid varje
nyanställning där ansvar för avtal kan vara aktuellt i uppdraget.
Förekommer
resultatanalys,
mätetal och mätbara
mål i
verksamheternas
verksamhetsplaner?
Genomgång
Delvis
godkänd
2015-09-04
Kvalitetsutvecklare Susanne Bard och controller Inger Knutsson har gått
igenom 2014-årsredovisnings resultatuppföljning för KF- och nämndmålen.
Bedömning – vad har kontrollen visat för resultat?
För att verksamheterna ska veta vilka styrkor och svagheter som påverkar
resultatet behöver resultatet analyseras. Vi bör sträva efter fler mätbara mål
och en väl underbyggd resultatanalys för att utreda och säkra
verksamhetskvaliteten och planera åtgärder som man vet förbättrar
kvaliteten.Kontrollansvariga bedömer att det finns tillgängliga
statistikuppgifter som skulle kunna användas som mätetal till
måluppföljningen.
Det skulle kunna vara så att de övergripande KF-målen var av mer visionär
karaktär och inte nödvändigtvis mätbara. Det förekommer allt mer
resultatanalys i måluppföljningen, men förbättringsarbetet bör fortsätta.
Ytterligare kontroll bedöms ej behövas.
Kvalitetsutvecklare
och controller
Egenkontroll
Kontrollmetod
Bedömning av
egenkontroll
Kommentar
Kontrollansvarig
Förekommer fel eller
utebliven
information på
hemsida och
intranät?
Genomgång
Delvis
godkänd
2015-08-31
Kontrollansvarig Christina Jonsson, informatör, redovisar följande:
Kommunens informationspolicy klargör att informationsansvaret som är
kopplat till varje verksamhetsområde innebär att förvaltningschefer,
enhetschefer, etc har ett informationsansvar i anslutning till sitt
verksamhetsområde. Webbredaktörerna uppdaterar hemsida och intranät
utefter de informationsuppgifter som ansvariga ber dem lägga ut.
Webbredaktörerna uppger att de har uppdaterat webben med den
information som delgetts dem. Om ansvariga inte har delgett dem korrekta
uppgifter kan det finnas en risk att informationen på webben inte stämmer.
Nyhetssidan på externwebben uppdateras utifrån de nyheter som kommer
in. Organisationen behöver bli bättre på att meddela när det händer något.
E-tjänster kommer framöver att tas fram för att öka tillgängligheten och
servicegraden. Planen är att omarbeta hemsidan under 2016.
Vilka åtgärder har vidtagits gällande sådant som inte fungerat?
Projekt Intranätssamverkan startades under våren, där alla kommuner inom
Göliska deltar. Projektet syftar till att ta fram nya grunder till intranät för
kommunerna byggda i Sitevisions publiceringsverktyg med den nya tekniken
kallad Social Collaboration. Detta innebär att intranäten i viss mån kan
anpassas utifrån den som är inloggad på det kommunala datanätet och på
sätt ges en högre aktualitet och användarnytta för den enskilde. Under
hösten 2015 ska intranäten byggas om i respektive kommun.
Bedömning görs att kontrollområdet bör hållas under uppsikt. Åtgärdsplan
inte upprättad.
Informatör
/hemsidegruppen
Kontroll av
information på
hemsida och intranät
Essunga Kommun
Komunstyrelsen
Här med ansöker Nassebro Brandmannaklubb om utbetalning om tidigare sökt bidrag
Bidraget kommer att användas för att kunna genomföra Nassebro Brandkårs 90 årsjubileum
Kostnader som Brandmannaklubben kommer att få är för bl.a . en fotoutställning på
bibl ioteket, Jubileumsfest i Aulan med mat samt öppet hus på Räddningsstationen.
Vi önska få 15 000:- insat på vårt bakkonto
~ 2 ~/t-\
Med vänlig hälsning Pereric "Pejjen" Johansson
L Lf ~6\ 8 ~ b 5"-
2015-08-25
Förslag på vision för Stallaholmsområdet
Vision:
Området är ett kreativt, tillgängligt och inkluderande aktivitetsområde för
bland annat:





Rekreation
Evenemang
Hälsa
Idrott
Kultur
Målgrupp:
Kommunens invånare, besökare till evenemang med mera. Särskilt fokus ska
läggas på målgrupperna familjer och ungdomar.
Områdets avgränsning:
Tänkbar avgränsning av området redovisas på medföljande kartskiss.
Avgränsningen behöver tills vidare vara relativt öppen och flexibel för att inte
hamna i låsningar.
Handlingsplan:
Handlingsplan utifrån fastställd vision för området ska tas fram för en
tvåårsperiod med början 2016–17.
Status:
Förslaget har diskuterats och reviderats i fullmäktigeberedningen Vision &
Utveckling. Visionen ska sedan beslutas av kommunfullmäktige.
Förslaget till vision ska finnas med som ett underlag för höstens arbete med
vision för Essunga kommun och knytas till förslaget till översiktsplan som
kommer att tas fram under hösten 2015.
..·
......
'
.......
··..
-
i,. .
..: l···
..· .
~ ····
__ ,..,. .. -···-·~··
.....-
'.
,.
: :_ .
...······.
.
v
'~.-·····
.•·
......···
/
.......
···· :·...
..· ...
....::········.....
;
..
·~
..i
+
···...
.·::.-..............
......
..... ··..
'
'.
j
'
.........
...··
...·..··
'""''"'
"
\::....
l
•
. /,
··...·········....~
l,
•,..:1
~,
'··..~""
l
.......·\::· . / ;. . .
1 ••,···
. .·..
\····
•.: .. -~
.............
\
.... •••
..
/
l
\
l
\\j {./fA/' \····-~-~
,/
.....
..-··
.-·
\ ••
·~,
.
/\ . ·.\ .. ,···<.
~~ -..-
\
\. ···:::~- · ··
····.... . -··. ....
\ .'
. '
-:::·:.•,\',
\
..··
\
........
\······
\.
·,
UTÖKAD STALLAHOLMSVISION
....····
...
···.....
.·····
....··
.....,..._...........
\ ··-<. .\
\...·
/
o 62,5 125
250
375
500
--===--c::==------=c::=c::=c::====:~----- Meter
.. ·. ·-
Nossebro 2014-09-12
.. ,
•'•
.·..,
··...
Skala 1:2000
2014-06-25
Kommunstyrelsen
Essunga kommun
Skrivelse angående brottsförebyggande åtgärder
Bakgrund
I kommunen har man till och från ungdomar som under kvällar och helger kör runt i
Nossebro med hög fart i bil eller på moped och bl.a. sladdar på de stora tomma
torgytorna eller kör runt inne på skolgården. Inne på skolgården i Nossebro sitter även
en del ungdomar. Här umgås de, spelar basket och detta är i sig inte något problem
utan tvärt om roligt men tyvärr så skräpar de ner och lämnar bl. a. krossat glas efter
sig.
Förslag till åtgärd
Brottsförebyggande rådet anser att man inte bara kan stänga till och ta bort saker utan
man måste också tillföra saker och ställen att umgås på.
Därför önskar Brottsförebyggande rådet att som åtgärd för att förebygga olika former
av brott och även skapa ett område för våra ungdomar:
1. Anlägga en basketbollplan, sittplatser och säkra papperskorgar på den gröna
ytan utanför fritidsråden.
2. Hägna in den stora grusplanen. Detta för att öka säkerheten i området.
3. Anlägga en skateboardpark. Även den på den gröna ytan utanför fritidsgården.
ESSUNGA KOMMUN
Marie-Louise Svensson
Ordförande i Brottsförebyggande rådet
Madelene Engvall
Folkhälsoplanerare
Postadress
Besök
Telefon
Plusgiro
Fakturaadress
E-post
Folkhälsorådet
Essunga kommun
465 82 Nossebro
Sturegatan 4
0512-572 79
11 90 96-6
Fax
Bankgiro
Box 64
465 21 Nossebro
[email protected]
Organisationsnr.
212000-2916
0512-570 02
960-7805
Hemsida
www.essunga.se
stallaholmsvisionen
Synpunkter från Moderata fullmäktigegruppen.
Vi har ett antal frågeställningar som vi anser behöver besvaras i samband med bearbetning av
ärendet:
- Vi har inget att invända mot fårslaget till geografiskt område mer än att vi villlyfta ut
"Carlholtska tomten" på Storgatan.
-"Carlholtska tomten" kräver sin egen planering, hur den ska disponeras/användas, t.ex.
bostäder, övernattningsmöjlighet, handel, kultur m.m.
-Hur väl överensstämmer området med befintlig stadsplan?
-Kommer byggnatioti/reparation av hus på Torggatan att ta i anspråk del av grönytan bakom
Ica?
- Finns det behov av att planera in alternativ utfart från området som komplement till
Kvarngatan och Sturegatan?
- Hur kan tillgången på toaletter ordnas fastal toalettvagn?
- Fler parkeringsplatser behövs vid Amiralen, hur kan det ordnas?
- Nygyggnation av bostäder kommer det att påverka området?
-Hur och var är det mest lämpligt att ordna besöksboende?
- Idag finns promenadslingor utmärkta t.ex. Hälsans stig, hur samordnas nya stråk med
befintliga?
- Är marken mellan Oxbergsgatan och stallabäcken tillräckligt totT för att anlägga gångväg,
kanske bättre att använda befintlig gata och väg.
-N if: s ambition att flytta sin verksamhet till området, vilka ytor tar det?
- V ar är mest attraktivt att lägga ställplats, vilken standard ska den ha; asfalt + tillgång till el
+tillgång till toa eller bara en enkel grusyta, rent vatten och smutsvatten kan fixas vid badet.
- Använd asfaltytan till is på vintem och basket på resten av året.
-Var kan vara lämpligt att placera gymredskap ute?
- Var kan vara lämpligt att placera uppvärmd bänk utefter gångväg?
- Hur bör utformningen vara för att locka fler evenemang/arrangemang utöver de som finns
idag? Hur får vi besökare att starrna längre?
- Hur kan Nassebro scen bli en bättre mötesplats för olika aktiviteter?
- Hur kan befintlig verksamhet samordnas mer än nu, t.ex. bad, scen, camping, fotbollsplaner,
idrottshall, team-buildingbana, fi"itidsgård m. m.?
- Hur kan samordning ske med planerad/ önskad tillkommande verksamhet t.ex. Nif,
ställplats, isbana, basket, skateboard, BMX cykelbana m.m.?
- Hur löser man skötsel av områdets olika delar?
-Hur stora investeringar är rimliga?
-Kan man hämta tips från hur andra kommuner utformat aktivitetsområden?
Vi forslår
att det bildas en grupp där intressenter från nuvarande befintliga samt nya planerade
verksamheter ingår.
ansök om projektmedel for att främja utveckling av friskvård, kultur och andra
hälsofrämjande åtgärder på Stallaholmsonn·ådet.
Nossebra 24 nov. 2014
För Moderata fullmäktigegruppen:
l
/J,~
."'l!
/y~!.?. ..1:t.1;: .... ~~,.i~
Barbro Gustafsson
gruppledare
L
ESSUNGA KOMMUN
2014 -11- 2 9
Till Beredningsgruppen Vision och utveckling
Kristdemokraternas partigrupp har studerat kartbilden över stallaholmsområdet och diskuterat
utformning och verksamheter.
Synpunkter som framkommit är att området bör vara både aktiverande och rogivande för alla åldrar.
Längs ån och de sjöar som är iordningställda bör finnas möjlighet för rekreation och
naturupplevelser. Förhoppningsvis kommer växter och fågelliv att utvecklas där. Bro över
stallabäcken kommer att binda ihop området med motionsspåret och ge lättillgänglig längd på
motionsrundan. Eventuellt kan elljusspåret förlängas ytterligare. Väl utformad belysning kan
förstärka tryggheten men också förstärka naturupplevelsen. Området kring broarna kan bli extra
intressanta med spännande belysning.
Asfalten på gamla isrinken bör förbättras och en kant/rink anläggas, som begränsar vattnet vid
spolning av planen. Skridskois aktiverar både barnfamiljer och dem som vill pröva på ishockey och
isdans. Enkla målburar och bänkar att knyta skridskorna vid underlättar för alla.
Idrottsplanen bör vara i så gott skick att den lockar till friidrott. Förhoppningsvis kommer många att
söka sig till området då idrottsföreningarna förlägger alltfler av sina aktiviteter på
stallaholmsom rådet.
En inhägnad hundrastgård kan tyckas onödig i en landsbygdskom mun. Det finns däremot fördelar
som kan ha oanad betydelse. Hundägare rör sig på stallaholmsom rådet, som då också blir en social
mötesplats med tillsyn.
Campingen och stugorna behöver vara i gott skick och ges tillräckligt underhåll.
ställplats för husbilar bör placeras på en lugn plats förslagsvis nära skogsdungen bakom ICA.
Plantering av träd och låga buskar på lämpliga platser ger ett ombonat intryck och trivsel.
Nossebro 2014 11 26
Kristdemokraternas partigrupp
SYNPUNKTER ANGÅENDE DET FORTSATTA ARBETET MED
5TALLAHOLMSVISIONEN
a~B
ro
Ctt lt4martual
CENTERPARTIET
Fullmäktigebered nin gen Vision och utveckling har skrivit till de
olika partigrupperna för synpunkter på hur det fortsatta arbetet
med stallaho lm svisionen skall fortlöpa.
Centerpartiet vill se ett utvecklat stallaholmsområde med goda
möjligheter till träning och rekreation. Det skall finnas möjligheter
för många olika träningsformer för alla åldrar. stallholmsområdet
är även ett nav för turismen i kommunen och vid utveckling av
området så bör även utveckling av campingen vara ett perspektiv
att ta hänsyn till.
Det är viktigt att vi har ett fungerande bad. Badet bör kunna
erbj uda aktiviteter för alla åld rar och även fungera som
omk lädningsrum för exempe lvi s löpning på elljus spår, för
Stallaho lm svallen, campinggäster mm.
Partiet har tidigare skrivit i yttrandet angående revidering av plan
för gång- och cykelvägar att gångvägen mellan Stallaholm och
Högaberget är högprioriterat för att knyta ihop området. Det skall
vara lätt att ta sig från stallaholmsområdet utefter Nossan mot
dagens ellju sspår.
För att utveckla turismen i området motionerade Centerpartiet
2011 om att anlägga ställplatser för husbilar i Nossebro. Antalet
husbilar i Sverige ökar kraftigt och det gäller att vi utvecklar vår
camping efter gästernas behov. Detta anser vi fortfarande är
prioriterat och vi anser fortfarande att en lämplig ställ plats i
Nassebro kan vara vid infarten från Grästorpshål let, norr om gång och cykelvägen till campingbron.
Centerpartiet i Essunga kommun genom
Tomas Johansson
Gruppledare
stallaholmsvisionen
Synpunkter från Folkpartiet
Den geografiska avgränsningen är i stort sett bra.
Följande aktiviteter vill vi fylla området med:
Vandrarhem under sommaren- gärna i NIF:s eller annan förenin gs regi.
Övernattningslägenheter-kanske i retrostil
Sommarkafe vid Nossan
Pendelparkering
Rastplats med anslagstavla
Flytbrygga som man kan meta från
Utomhusgym vid Nossan
Äventyrsgolfbana, bangolf
skateboardpark
Klättervägg
skulpturpark med belysning
Rusta upp aulan både vad gäller ljudanläggning och interiör
Många sittplatser- röda soffan kanske kan få ny placering
Hundrastgård - ett exempel på mötesplats
Basketkorg
Mer belysning
Slyröjning längs Nossan
No~o;,ovember 2014
_,
aJ:Y
t'
,· tfiM#t
Eff'ft.ind~~~
.. ~(/
·/
F"<partiet Liberalerna i Ess unga
Socialdemokraterna i Essunga
Ideer runt stallaholmsområdet
Det geografiska området stämmer överens med det vi ser som Stallaholm. Möjligen kan man
se en utölming i att låta området även omfatta golfverksamheten på andra sidan Nossan samt
området Högaberget-Hagaberget
Ideer om olika aktiviteter:
o
Verandabrygga - där ån gör en sväng strax intill de nyaste tomterna utmed
Nypongatan strålar flera planerade gångvägar samman. Där vore det fint med ett
fika/piclmickställe ut över vattnet, dock inte så man inkräktar på ångbåtens möjlighet
at ta sig förbi. Det skulle bli en viloplats utmed promenaden, ett utflyktsmål med
piclmick-korgen och en vacker plats utmed ångbåtsresan.
o
Simpa mer platser för odlingslotterikolonilotter både för boende i lägenheter och
villor. Alla kanske inte vill använda del av villaträdgården och i en lägenhet har man
inte ens möjligheten till egen täppa.
o
Skatemiljö/skatelandskap. Behöver egentligen inte skriva mer men det vore av godo
om det läggs tillsammans med övriga idrottsverksamheter för att samverka och få
impulser mellan tradionella idrotter och mer spontanidrott
o
En "Sinnenas promenad" eller område, där underlaget ger alla, oavsett förmåga att
röra sig, möjlighet att ta sig fram mellan färg, form, dofter, ljud och kanske även
smaker. Alltså något som kan upplevas med ens sinnen och det ska vara god
tillgänglighet.
o I- och urldivningsplatser för kanotfärder med jämna mellanrum.
o
Definiera scenområdet genom att skapa rörelseyta framför scen för dans m.m. och
sittplatser genom trappstegsvisa halv- eller kvartscirklar framför scenen. Låt övrig uta
vara till för evenemang, möjlig att "möblera om" allt efter vad storlek på evenemang
kräver.
o Flera och modernare campingstugor.
Nossebra 2014-11-28
För Socialdemoleratema
Maria Radivoj
Jämförelse avgifter
Förening
Essunga ryttarförening
Grästorp
Senior
Junior
Familj
Medl.avg
400
300
700
Norra älvsborgs ridklubb (Trollhättan)
Lidköpings ridklubb
Ridavgift
Prova på barn 30 min
Prova på vuxen 30 min
Ridgrupp 50 min , jr
Ridgrupp 50 min, sr
Träningsgrupp 60 min, jr
Träningsgrupp 60 min, sr
Klippkort
Klippkort
Privatlektion 45 min
Privatlektion 2 pers
500 kr
600 kr
560 kr
610 kr
660 kr
710 kr
950 kr
1 900 kr
300 kr
200 kr
5 ggr
5 ggr
månaden
månaden
månaden
månaden
5 ggr
10 ggr
Per gång
100 kr
120 kr
8 elever
8 elever
6 elever
6 elever
190 kr
190 kr
Knatte 30 min
Junior
Senior
Träningsgrupp
90 kr/lektion
135 kr/lektion
155 kr/lektion
tillkommer 30 kr
Knatte 30 min
120 kr
Ungdom 45 min
150 kr
Vuxen 45 min
180 kr
Spec.grupp 60 min
200 kr
Junior
230
Senior
310
Famij
700
Alingsås
Junior
Senior
Familj
400
500
850
Ridlekis 45 min, 6 ggr
Junior 45 min
Junior 60 min
Senior 60 min
Levene
Junior
Senior
250
300
Senior
Junior, 45 min
Minior, 30 min
700
6
116,6666667
145
165
200
220
190
90
Jämförelse kommunens kostnader
Kostnader som
kommunen tar
Bidrag från
kommunen
Driftbidrag (skötsel,
anläggning, grund)
Aktivitetsstöd
32 850 kr
23 000 kr
Grästorp
Föreningsbidrag
Avskrivningar o
40 000 kr driftkostnad
Lidköping
Driftbidrag
Förening
Essunga ryttarförening
Trollhättans fältrittklubb
Driftbidrag
Norra älvsborgs ridklubb
Driftbidrag
Gråbo ridklubb
Aktivitetsstöd
Kr
450 000 kr Kapitalkostnader
110 000 kr Hyra
55 000 kr Hyra
Hyra
Kr
TOTAL
Antal
medlemmar
Kommunens
kostn/medl
Antal
aktiviteter
Kommunens
kostn/aktivitet Kommentar
55 850 kr
236
237 kr
800
70 kr
206 000 kr
246 000 kr
139
1 770 kr
769
320 kr
1 400 000 kr
1 850 000 kr
700
2 643 kr
redovisas inte
975 700 kr
820 000 kr
1 085 700 kr
875 000 kr
405
205
2 681 kr
4 268 kr
6 087
Driftbidraget hålls inne o går till
178 kr driftkostnader som kommunen tar
3 622
Driftbidraget hålls inne o går till
242 kr driftkostnader som kommunen tar
Jämförelse med några andra föreningar i kommunen
Redovisade driftkostnader 2014
Erhållet driftbidrag
Pers.kostn enl RR
ERF
195 497 kr
29 200 kr
1 241 605 kr
Nossebro IF
131 809 kr
32 000 kr Inga personalkostn.
IK Elmer
36 061 kr
10 818 kr
150 000 kr
Främmestads IK
124 591 kr
29 800 kr
432 457 kr
Fåglums IF
122 186 kr
9 000 kr
Sida 3 (8)
.
Lrdkopmgs
kommun
SAMMANTRÄDESPROTOKOLL
Sammanträdesdatum
Räddningsnämnden
2015-04-16
§11
Essunga kommuns begäran om redovisning av
kostnadsfördelningen mellan kommunerna samt
att den ses över
Ärendebeskrivning
Kommunfullmäktige i Essunga beslutade i december att begära en
redovisning av kostnadsfördelningen mellan kommunerna ingående i
Räddningstjänsten Västra Skaraborg (RVS). De begärde också att
fördelningen skulle ses över.
Redovisning av kostnadsfördelningen mellan kommunerna ingående i RVS
Räddningstjänsten Västra Skaraborg startade 2003-01-01 men då som
Räddningstjänsten Lidköping-V ara. Den första kostnadsfördelningen byggde
på ett snitt av de tre närmast föregående årens nettoresultat Detta resulterade
i en fördelning på 72,96% för Lidköping och 27,04% för Vara. När sedan
Grästorp anslöt sig året därpå var förutsättningarna sådana att Lidköping och
Vara skulle inte betala för att Grästorp blev medlem. Deras nettoresultat för
år 2002 kompletterades med löneökningar för 2003 samt kompensation för
låga kapitaltjänstkostnader. Det vill säga det räknades fram en summa på
kapitaltjänstkostnaderna som motsvarade liknande investeringsnivå som
Lidköping och Vara. Detta resulterade i en kostnadsfördelning för Lidköping
63,85%, Vara 23,66% samt Grästorp 12,48%.
När Essunga frågade om medlemskap 2008 gjordes motsvarande jämförelse
som när Grästorp anslöt sig. Kostnadsfördelningen blev 56,15% för
Lidköping, 20,81% för Vara, 10,98% för Grästorp och 12,06% för Essunga.
Vidare betalade Essunga en övergångskostnad under tre år för att jämna ut
skillnaderna mellan Essunga räddningstjänst och Räddningstjänsten Västra
Skaraborg vad gällde materiel och utbildningsnivå.
2010 sågs kostnadsfördelningen över då RVS blev av med entreprenaden på
att bedriva basräddningstjänst vi F7 Såtenäs. Det resulterade i att Lidköpings
kommun tog en större del av totalbudgten. Den nya fördelningen och därmed
den som gäller idag är Lidköping 57,57%, Vara 20,13%, Grästorp 10,62%
och Essunga 11 ,67%.
Skillnaden i kostnader mellan, i övrigt lika, Grästorp och Essunga ligger i att
Essunga har en nyare brandstation. Skulle någon annan medlemskommun
behöva bygga ny eller på annat sätt förändra en brandstation i grunden måste
totalbudgeten och kostnadsfördelningen ses över.
Skulle man ändå förändra kostnadsfördelningen så att Essunga betalar lika
mycket som Grästorp finns det två vägar att gå.
Justering sign.
Beslutsexpediering
Sida 4 (8)
.
L1dkop1ngs
kommun
SAMMANTRÄDESPROTOKOLL
Sammanträdesdatum
Räddningsnämnden
2015-04-16
•
Lidköping, Vara och Grästorp kommuner betalar en större del av
totalbudgeten.
•
Totalbudgten sänks motsvarande skillnaden mellan Grästorp och
Essunga, och Essunga får tillgodoräkna sig hela sänkningen. V ar den
besparingen (491 tkr för 20 15) skulle kunna tas finns idag inget
förslag på.
Räddningsnämnden beslutar
l . Skicka denna skrivelse till Essunga kommun som svar på deras fråga
om redovisning av kostnadsfördelningen.
2. Föreslå medlemskommunerna att inte förändra kostnadsfördelningen.
Justering sign.
Utdragsbestyrkande
Beslutsexpediering
Biblioteksplan
Dokumenttyp
Fastställd
Detta dokument gäller för
Giltighetstid
Dokumentansvarig
Dnr
Plan
2015-XX-XX av
Kommunfullmäktige
Utbildningsnämnden
5 år
Kultur- och Bibliotekschef
2015.000058
Innehållsförteckning
Biblioteksplan............................................................................................................................. 3
Inledning..................................................................................................................................... 3
Biblioteket - en välkomnande mötesplats för alla ...................................................................... 3
Samverkan mellan skola och bibliotek....................................................................................... 4
Samarbete mellan socialförvaltning och bibliotek ..................................................................... 4
Mål för Essunga folkbibliotek i framtiden ................................................................................. 5
Biblioteksplan
Inledning
Enligt bibliotekslagen 17 § (SFS 2013:801) ska kommuner och landsting anta planer för sin
verksamhet på biblioteksområdet. En biblioteksplan är ett redskap för att strukturerat och i
samverkan ta tillvara de biblioteksresurser som finns, skapa beredskap för framtidens krav
och för att stimulera till utveckling.
Svensk Biblioteksförening definierar en biblioteksplan på följande sätt:
"Med en biblioteksplan avses ett politiskt förankrat styrande dokument som omfattar en
analys av det samlade biblioteksbehovet i en kommun och åtgärder för hur dessa behov skall
tillgodoses. Denna biblioteksplan skall förutom folkbiblioteksverksamheten också innefatta
biblioteksbehovet vad gäller utbildning, omsorg, vård och näringsliv"
Uppföljning av biblioteksplanen sker genom Stratsys (kommunens
kvalitetsredovisningssystem). Där finns också mål och aktiviteter som sätts utifrån riktlinjerna
i Essunga kommuns biblioteksplan och följs upp årsvis.
Essunga kommuns vision
”Genom närheten i vår kommun skapar vi kreativa och meningsfyllda möten där idéer
förverkligas och människor och företag utvecklas”
(Antagen av Kommunfullmäktige 2007-09-27)
Biblioteket - en välkomnande mötesplats för alla
Biblioteksverksamheten i Essunga kommun omfattar huvudbibliotek, en liten mediasamling
på Kerstinsås äldreboende samt skolbiblioteken i Bredöl och Jonslund. Huvudbiblioteket
finns i centralorten Nossebro och är ett integrerat folk- och skolbibliotek. Verksamheten leds
av kommunens biblioteks- och kulturchef. Politiskt ligger biblioteks- och kulturverksamheten
under utbildningsnämnden.
Personalen på biblioteket omfattar idag förutom chefen 1,7 bibliotekarietjänster och 0,5
assistenttjänst. På biblioteket tjänstgör även en konsumentvägledare en dag i veckan.
Öppettider förläggs så att kommunens invånare ges möjlighet att på sin fritid besöka
biblioteket. Biblioteket är tillgängligt för skolans elever under skoltid.
Biblioteksverksamhetens huvuduppgift är att vara en demokratisk och tillgänglig mötesplats
och att tillhandahålla media i olika form till kommunens invånare när det gäller såväl
information, lärande och studier som konstnärlig upplevelse, underhållning och förströelse.
Här finns också möjlighet till personlig vägledning i informationssökning. Biblioteket ska ha
de resurser som krävs för att kunna erbjuda media i den form som allmänheten och människor
med särskilda behov efterfrågar. Målsättningen är att tillgodose våra låntagare med media på
de språk som efterfrågas, och här samverkar vi med andra bibliotek.
Bibliotekets personal ska vara lyhörd för besökarnas önskemål samtidigt som den värnar om
ett brett och kvalitativt utbud. Samarbete med andra bibliotek möjliggör en god mediatillgång
för låntagarna i Essunga. Informationssökning via Internet är ett naturligt komplement till
mediabeståndet. Vid huvudbiblioteket finns fyra publika datorer. Biblioteket skall genom sitt
3
kvalitativa mediaurval och anordnande av olika kulturarrangemang erbjuda god litteratur och
kultur.
Ett välutrustat huvudbibliotek utgör basen för verksamheten. Bibliotekslokalerna skall vara
tillgängliga för funktionshindrade och utformade så att en mångsidig verksamhet för olika
ålderskategorier möjliggörs. Ett sammanträdesrum finns i anslutning till biblioteket, och det
finns även mindre mötesrum. Mötesrummen kan kostnadsfritt användas för studiecirklar eller
föreningssammankomster av olika slag.
Biblioteksverksamheten skall genom samarbete med skola och omsorg utformas så att den når
ut till så många som möjligt oavsett bostadsort, ekonomiska villkor, nationalitet, utbildning,
ålder, kön eller hälsa. Biblioteket skall i sin verksamhet sträva efter samverkan med andra
kommuner, myndigheter, organisationer, föreningar och andra förvaltningar i kommunen.
Samverkan sker även på regionala och nationella plan.
Essunga folkbibliotek deltar i samarbeten inom bibliotekssektorn såväl i närområdet som
nationellt. Utblickar i världen är nödvändiga för en modern biblioteksverksamhet. I en
föränderlig värld är det viktigt att biblioteket ges möjligheter att utveckla såväl de tekniska
förutsättningarna som goda förutsättningar för möten människor emellan.
En prioriterad målgrupp för biblioteksverksamheten är barn och ungdomar. Verksamheten
skall inriktas så att biblioteket blir resurscentrum för barnkulturen i kommunen. Barns
läsvanor och språkutveckling skall ägnas särskild uppmärksamhet, vilket innebär samverkan
med BVC, barnomsorg och skola.
Samverkan mellan skola och bibliotek
Det finns en strategisk plan för biblioteksbesök och läsfrämjande verksamhet för barn.
Tillsammans med BVC anordnas en föräldrautbildningsträff på biblioteket. Det finns ett nära
samarbete mellan förskola och bibliotek samt skola och bibliotek.
1-åringar får en bokgåva i samband med föräldraträffar på biblioteket, där barnbibliotekarien
informerar om barns språkutveckling och rekommenderar litteratur.
4-åringar får ett presentkort på en bok att hämta på Biblioteket i samband med besök på BVC.
6-7-åringar inbjuds till ett biblioteksbesök med sin klass. Barnbibliotekarien visar runt och 6åringarna får eget bibliotekskort.
År 6 får en biblioteksvisning och biblioteksinformation vid höstterminens början.
År 6-9 har skolbiblioteket i anslutning till skolans lokaler och bibliotekspersonalen finns
under hela skoldagen tillgänglig som hjälp för lärare och elever. Skol- och bibliotekspersonal
arbetar tillsammans för att genom olika former stimulera läsningen bland eleverna. Eleverna i
Nossebro skola har huvudbiblioteket som skolbiblioteket och besöker detta kontinuerligt.
Skolorna i Bredöl och Jonslund har lokala skolbibliotek där huvudbiblioteket ansvarar för
inköp och gallring. Den dagliga skötseln ansvarar skolans personal för.
Vuxenstuderande erbjuds visningar och handledning.
Samarbete mellan socialförvaltning och bibliotek
Socialförvaltning och bibliotek ska samarbeta för att ge läsupplevelser till dem som av olika
anledningar inte kan eller orkar läsa själva. Bibliotekets ansvar är att tillhandahålla ett brett
4
sortiment av anpassade media som exempelvis lättläst och talböcker. Biblioteket kallar
biblioteks- och kulturombuden på varje enhet till möte på hösten varje år. Då finns tillfälle till
dialog och information om bibliotekets utbud. På Kerstinsås, i anslutning till Restaurang
Kaveldunet, finns ett mindre utbud av böcker, tidningar och tidskrifter. Den riktar sig främst
till de boende i äldreomsorgen samt besökare. Media placerat på Kerstinsås får tillsyn av
personalen inom äldreomsorgen. De placerar ut tidningar och tillkallar bibliotekspersonal vid
behov. Bokbeståndet på vårdcentrum ger en inblick i vad huvudbiblioteket kan erbjuda, och
om biblioteket kontaktas kan media skickas till brukarna på Kerstinsås.
Personalen inom omsorgen hjälper de boende att genom huvudbiblioteket få ta del av det
utbud som finns där. Socialförvaltningen ansvarar för att kulturupplevelser och lässtunder
erbjuds inom äldre- och handikappomsorgen.
Mål för Essunga folkbibliotek i framtiden
Essunga folkbibliotek ska utvecklas så att vi har ett tidsenligt bibliotek. Detta sker i
samverkan med andra kommuner.
Självutlåning och möjlighet att låna media under obemannade sammankomster i biblioteket
införs under 2016. Förutsättningar för ett mer tillgängligt bibliotek avseende öppettider
undersöks (meröppet bibliotek).
Bibliotekets del i ett framtida kommunalt digitalt servicecenter utreds.
5
Essunga kommun - - - - - - - - - - - - • • 6
'-'
Möteskalender
Januari
v.5
1 Fre
2 Lör
3 Sön
v.1 4 Mån
5 Tis
6 Ons
Pm,·~-------~
7 Tors
v.6
8 Fre
9 Lör
10 Sön
v.2 11 Mån
12 Tis
13 Ons
14 Tors
v.7
15 Fre
16 Lör
17 Sön
v.3 18 Mån
19 Tis
20 Ons
21 Tors
v.8
22 Fre
23 Lör
24 Sön
v.4 25 Mån
26 Tis
27 Ons
28 Tors
v.9
29 Fre
30 Lör
31 Sön
v.53
l
Februari
1
2
3
4
5
6
7
8
9
10
11
12
13
14
15
16
17
18
19
20
21
22
23
24
25
26
27
28
29
Mån
Mars
v.9
Tis
Ons
Tors
Fre
Lör
Sön
v.10
Mån
Tis
Ons
Tors
Fre
Lör
Sön
v.11
Mån
Tis
Ons
Tors
Fre
Lör
Sön
v.12
Mån
Tis
Ons
Tors
Fre
Lör
Sön
Mån
v.13
1
2
3
4
5
6
7
8
9
10
11
12
13
14
15
16
17
18
19
20
21
22
23
24
25
26
27
28
29
30
31
Tis
Ons
Tors
Fre
Lör
Sön
Mån
Tis
Ons
Tors
Fre
Lör
Sön
Mån
Tis
Ons
Tors
Fre
Lör
Sön
Mån
Tis
Ons
Tors
Fre
Lör
Sön
Mån
Essunga kommun
April
Maj
1-----.u -----1
v. 17
1 Fre
1 Sön c!: v.22
2 Lör v.18 2 Mån
3 Sön
3 Tis
v.14 4 Mån
4 Ons
5 Tis
5 Tors
v.23
6 Ons
6 Fre
7 Tors
7 Lör
8 Fre
8 Sön
v.19
9 Lör
9 Mån
10 Sön
10 Tis
v.15 11 Mån
11 Ons
12 Tis
12 Tors
v.24
13 Ons
13 Fre
14 Tors
14 Lör
f
15 Fre
15
Sön
.,.._____
--f
16 Lör v.20 16 Mån
17 Sön
17 Tis
v.16 18 Mån
18 Ons
19 Tis
19 Tors
v.25
20 Ons
20 Fre
21 Tors
21 Lör
22 Fre
22 Sön
23 Lör v.21 23 Mån
24 Sön
24 Tis
v.17 25 Mån
25 Ons
26 Tis
26 Tors
v.26
27 Ons
27 Fre
28 Tors
28 Lör
29 Fre
29 Sön
30 Lör v.22 30 Mån
31 Tis
v.13
;e
Juni
1
2
3
4
5
6
7
8
9
10
11
12
13
14
15
16
17
18
19
20
21
22
23
24
25
26
27
28
29
30
Juli
Ons
1
2
3
v.27 4
5
6
7
8
9
10
v.28 11
12
13
14
15
16
17
v.29 18
19
20
21
22
23
24
v.30 25
26
27
28
29
30
._______._ 31
v.26
Tors
Fre
Lör
Sön
Mån
Tis
Ons
Tors
Fre
Lör
Sön
Mån
Tis
Ons
Tors
Fre
Lör
Sön
Mån
Tis
Ons
Tors
1--------i+l----Fre
Lör
Sön
Mån
Tis
t----+-------'-----~-t--------'-------;
Tis
Ons
Tors
Kommunstyrelsens arbetsutskott
Ons
Tors
Fre
Lör
Sön
Mån
Tis
Ons
Tors
Fre
Lör
Sön
Mån
Tis
Ons
Tors
Fre
Lör
Sön
Mån
Tis
Ons
Tors
Fre
Lör
Sön
Mån
Tis
Ons
Tors
Fre
Lör
Augusti
1
2
3
4
5
6
7
v.32 8
9
10
11
12
13
14
v.33 15
16
17
18
19
20
21
v.34 22
23
24
25
26
27
28
v.35 29
30
__.____....._____
31
v.31
_ Sön
_
Budgetberedningen
Oktober
November
December
v.44
v.48
1 Tors v.39 1 Lör
1 Tis
1 Tors
Tis
2 Fre
2 Sön
2 Ons
2 Fre
Ons
3 Lör v.40 3 Mån
3 Tors
3 Lör
Tors
4 Sön
4 Tis
4 Fre
4 Sön
v.36 5 Mån
Fre
5 Ons
5 Lör v.49 5 Mån
t----1·
t---'
Lör
6 Tis
6 Tors
6 Sön
6 Tis
v.45 7 Mån
Sön
7 Ons
7 Fre
7 Ons
Mån
8 Tors
8 Lör
8 Tis
8 Tors
Tis
9 Fre
9 Sön
9 Ons
9 Fre
Ons
10 Lör v.41 10 Mån
10 Tors
10 Lör
Tors
11 Sön
11 Tis
11 Fre
11 Sön
v.37
v.50
Fre
12 Mån
12 Ons
12 Lör
12 Mån
Lör
13 Tis
13
13
Tis- 1
t
- Tors
-- -Sön
- - i ,r t13
--v.46 14 Mån
Sön
14 Ons
14 Fre
14 Ons
Mån
15 Tors
15 Lör
15 Tis
15 Tors
Tis
16 Fre
16 Sön
16 Ons
16 Fre
Ons
17 Lör v.42 17 Mån
17 Tors
17 Lör
Tors
18 Sön
18 Tis
18 Fre
18 Sön
v.38
v.51
Fre
19 Mån
19 Ons
19 Lör
19 Mån
Lör
20 Tis
20 Tors
20 Sön
20 Tis
v.47 21 Mån
Sön
21 Ons
21 Fre
21 Ons
Mån
22 Tors
22 Lör
22 Tis
22 Tors
Tis
23 Fre
23 Sön
23 Ons
23 Fre
1 - - - - - - l .i:.i..
~
~1-------1
Ons
24 Lör v.43 24 Mån
24 Tors
24 Lör
t - - - - Ir at - - - - l
Tors
25 Sön
25 Tis
25 Fre
25 Sön!
- - - - - - - 1 --' t - - - - 1
v.39 26 Mån
Fre
26 Ons
26 Lör v.52 26 Mån
Lör
27 Tis
27 Tors
27 Sön
27 Tis
v.48 28 Mån
Sön
28 Ons
28 Fre
28 Ons
Mån
29 Tors
29 Lör
29 Tis
29 Tors
Tis
30 Fre
30 Sön
30 Ons
30 Fre
v.44 31 Mån
Ons ____,
31 Lör
Mån
_
Kommunstyrelsen
September
v.35
r
o
Kommunfullmäktige
Sammanträdesdagar KSAU, KS och KF
Kommunstyrelsens AU:
18 jan, 7 mars, 25 april, 16 maj,
22 aug, 19 sept, 20 sept Bb, 24 okt, 14 nov.
Kommunstyrelsen:
1 feb, 21 mars, 9 maj, 30 maj,
12 sept, 26 sept, 7 nov, 28 nov.
Kommunfullmäktige:
22 feb, 4 april, 23 maj, 20 juni,
26 sept, 10 okt, 21 nov, 12 dec.
Planeringslista
Bokslut:
Ekonomisk
uppföljning:
Kommunstyrelsen, 21 mars
Bokslutsmöte, Revision,
Kommunfullmäktige, 4 april
1. Kommunstyrelsen, 9 maj
2. Kommunstyrelsen, 12 september
Tertialrapport:
1. Kommunstyrelsen, 30 maj
Revisionsmöte,
Kommunfullmäktige, 20 juni
2. Kommunstyrelsen, 26 september
Revisionsmöte,
Kommunfullmäktige, 10 oktober
Budgetramar:
Kommunstyrelsens AU, 16 maj
Kommunstyrelsen, 30 maj
Kommunfullmäktige, 20 juni
Taxor:
Kommunstyrelsens AU, 22 augusti
Kommunstyrelsen, 12 september
Kommunfullmäktige, 26 september
Budget:
KS egen budget & övriga ärenden
Kommunstyrelsens AU, 22 augusti
Kommunstyrelsen, 12 september
Kommunens budget
Budgetberedning, 20 september
Kommunstyrelsen, 7 november
Kommunfullmäktige, 21 november
Delårsrapport
Tertial 2 2015
Innehållsförteckning
Essunga kommun .................................................................................... 3
Förvaltningsberättelse ............................................................................ 3
Resultaträkning ............................................................................................ 11
Balansräkning .............................................................................................. 12
Sammanställd redovisning ........................................................................... 13
Redovisningsprinciper .................................................................................. 14
Kommunstyrelse .................................................................................... 16
Verksamhet .................................................................................................. 16
Ekonomiskt resultat...................................................................................... 16
Personal och arbetsmiljö .............................................................................. 16
Kommunstyrelsens måluppfyllelse ............................................................... 17
Internkontroll ................................................................................................ 21
Socialnämnd........................................................................................... 22
Verksamhet .................................................................................................. 22
Ekonomiskt resultat ...................................................................................... 22
Socialnämndens måluppfyllelse ................................................................... 23
Internkontroll ................................................................................................ 24
Utbildningsnämnd ................................................................................. 25
Verksamhet .................................................................................................. 25
Utbildningsnämndens måluppfyllelse ........................................................... 26
Internkontroll ................................................................................................ 27
Bygg- och Miljönämnd .......................................................................... 28
Verksamhet .................................................................................................. 28
Bygg- & miljönämndens måluppfyllelse ....................................................... 29
Internkontroll ................................................................................................ 29
Delårsrapport Tertial 2 2015
2(30)
Essunga kommun
Förvaltningsberättelse
Ekonomisk omvärldsanalys
Den markanta ökningen av flyktinginvandringen de senaste åren har föranlett stora förändringar i befolkningsframskrivningen. Enligt den framskrivning för 2018 som publicerades i april i år blir den totala
befolkningen 158 000 personer större än i förra årets framskrivning.
Förändringen gäller nästan helt och hållet i befolkningen under 65 år, som är knappt 2 procent större än i
den tidigare prognosen. Det får betydande effekter både på skatteunderlagets utveckling och kommunsektorns kostnader.
Källa: Sveriges Kommuner och Landsting
Essunga kommun - en översikt
Viktiga händelser
Viktiga händelser hittills under 2015:









Utbildning av förtroendevalda inför ny mandatperiod
Projekt affärsdriven utveckling med evenemang, besöksnäring, gröna och kreativa näringar
Fortsatt arbete för färdigställande sv strandpromenaden som nu invigts i början av september
Samverkan i Västra Skaraborg för ett tiotal prioriterade verksamhetsområden
Fortsatt arbete med planering för byggnation av bostäder
Anpassning och upprustning av lokaler i kvarteret Amiralen
Framtagande av översiktlig miljöteknisk undersökning f d slamtipp Bäreberg. Rapporten klar i
november
Pågående byggnation i privat regi av ny förskola i Fåglum
Ny projektering av om- och tillbyggnad Nossebrobadet. Upphandling i oktober
Befolkning och boende
Kommuninvånarantalet har ökat succesivt under året och är nu drygt 5 580 personer.
Arbetsmarknad
Nytillkomna flyktinginvandrare har hittills haft svårt att etablera sig på arbetsmarknaden, det är något vi
räknar också i framtiden. Arbetskraftsdeltagandet är lågt och arbetslösheten hög de första åren i Sverige,
men ökar respektive sjunker sedan successivt.
I den nya prognosen är antalet personer i arbetsför ålder 118 000 (1,6 procent) fler 2018 jämfört med
tidigare prognos. Flyktingarnas lägre arbetskraftsdeltagande innebär dock att arbetskraften bara blir
56 000 personer (1,1 procent) större. Eftersom arbetslösheten antas vara betydligt högre än för andra
grupper på arbetsmarknaden stannar sysselsättningsökningen på 49 000 personer (1,0 procent). Medelarbetstiden antas vara samma som i övrigt på arbetsmarknaden, därmed begränsas också ökningen av antalet arbetade timmar till 1,0 procent jämfört med föregående prognos.
Källa: Sveriges Kommuner och Landsting
Framtiden
Den stora framtida utmaningen för kommunen är att klara välfärdsuppdraget för våra kommuninvånare.
För en väldigt liten kommun som Essunga finns det många saker som är extra utmaningar t e x:
- klara en positiv befolkningsutveckling för att ha kvar ett serviceunderlag och en rimlig skattekraft
- klara att bibehålla en långsiktigt hållbar kommunal ekonomi
- klara rekrytering av kompetent personal och nyrekrytering till de politiska partierna
- bibehålla en hög sysselsättningsnivå och låg arbetslöshet
3(30)
- i samverkan med olika aktörer i det lokala samhället arbeta för utveckling av en attraktiv kommun
Det finns inga klargjorda undersökningar som tydligt visar på att verksamheten i en större kommun skulle
vara effektivare än i en liten kommun. Däremot kan den stora svårigheten vara att kunna rekrytera kompetent personal och att på det sättet kunna ge samma service eller bättre i vår kommun än i större kommuner. Ett sätt att klara detta på kan vara samverkan i kommungrupper eller med enskilda kommuner.
Den kommunala ekonomin är självklart helt avgörande för att kunna ge en framtida bra service och att
även fortsättningsvis ha en attraktiv kommun för nuvarande och presumtiva kommuninvånare.
Integrationsfrågorna är också av stor betydelse för både befolkningsutveckling, tillgång till arbetskraft
och mångfalden i samhället.
Ekonomisk översikt
Resultat och kapacitet
DELÅRSRESULTAT
Resultat
Resultatet för perioden januari-augusti 2015, uppgår till 12,6 mnkr. För motsvarande period 2014 redovisades ett resultat på 17,7 mnkr. Större orsaker till det lägre resultatet är bland annat en ökning av pensionsskulden (1 mnkr). En högre grad av periodiseringar har föranlett ökade kostnader för framförallt
personal och köp av verksamhet. Intäkter av betydande belopp som statsbidrag, avgifter och andra ersättningar har periodiserats.
Verksamhetens nettokostnader
Verksamhetens nettokostnader uppgår till 175 mnkr för motsvarande period 2014 var nettokostnaden 168
mnkr. Den ökade nettokostnaden beror främst på ökade personalkostnader (6,65 procent) och högre kostnader för köp av verksamhet (6,86 procent). En del av kostnadsökningen för perioden beror på en högre
grad av periodisering.
Skatteintäkter och generella statsbidrag
Skatteintäkter och generella statsbidrag har för perioden uppgått till 188,4 mnkr. Under samma period
2014 uppgick skatteintäkter och generella statsbidrag till 186,1 mkr. Det innebär en ökning med 2 mnkr
eller 1 procent. Skatteintäkterna har ökat med 3,9 mnkr eller 2,8 procent medan generella statsbidrag och
utjämningsbidrag har minskat med 1,5 mnkr eller 3 procent. Orsaken till de minskade bidragen är en
sänkning av kostnadsutjämningsbidraget.
Investeringar
För perioden januari-augusti uppgår nettoinvesteringarna till 9 mnkr. Investeringsutfallet motsvarar 37
procent av årsbudgeten som uppgår till 24,5 mnkr.
De största investeringarna hittills under året är ombyggnation av Nossebro skolas kök, prospektering
badet, strandpromenaden samt anpassning av förskolelokaler.
Motsvarande period 2014 var investeringsutfallet 6,3 mnkr och motsvarade 16 procent av årsbudgeten.
HELÅRSPROGNOS
Resultat
De av nämnder och styrelser inlämnade driftprognoser för 2015 tillsammans med bedömningar avseende
finansförvaltningen indikerar att årets resultat kommer att uppgå till 7,8 mnkr, vilket är 0,7 mnkr sämre än
budgeterat resultat.
Årets resultat i förhållande till skatteintäkter och generella statsbidrag beräknas bli 2,8 procent.
De främsta orsakerna till den prognostiserade budgetavvikelsen är:
Socialnämnden räknar med underskott i budgeten på 1,4 mnkr 2015. Till stor del beror detta på ökade
insatser inom LSS sam ökade kostnader för institutionsvård för vuxna.
Utbildningsnämnden prognostiserar ett underskott på 0,4 mnkr. Färre elever på musikskolan, ökade öppettider på fritidsgården samt ökat antal elever på grundsärskolan och SFI är några av orsakerna till budgetavvikelsen.
SKL:s prognos avseende skatteintäkter 19 augusti 2015 visar att skatteintäkterna för Essunga kommun
4(30)
kommer att bli 282 mnkr. Budget för 2015 är 283 mnkr och bygger på SKL:s prognos 18 augusti 2014.
Den försämrade prognosen beror på minskad ersättning för kostnadsutjämning.
KPA:s prognos avseende pensionsskuld visar en ökning med 1 mnkr. Återbetalning av 2004 års premier
för AGS-KL beräknas bli 2,4 mnkr.
Kommunfullmäktige har beslutat om tilläggsanslag för upphandling av ekologiska livsmedelsinköp med
50 tkr och 155 tkr för översyn av kommunens vision och strategiska plan.
Investeringar
Prognosen för årets nettoinvesteringar uppgår till 21,2 mnkr, vilket är 3 mnkr lägre än årets budget. Orsaken till att inte hela investeringsbudgeten tas i anspråk är framförallt för att för upprustning av träbron inte
kommer att starta förrän 2016.
Skattefinansieringsgraden av årets investeringar beräknas bli 97 procent.
Balanskravsutredning
Balanskravsutredning. prognos
Prognostiserat årsresultat, mkr
2015
7,8
Reavinster, mnkr
Balanskravsresultat, mnkr
0
7,8
Balanskravet innebär att intäkterna måste överstiga kostnaderna. I balanskravsutredningen avräknas realisationsvinster från resultatet. År 2015 beräknas kommunen uppfylla det lagstadgade balanskravet.
Risk och kontroll
Likviditet
Kassalikviditeten är vid utgången av augusti månad 113 procent. Det är en förbättring med 29 procentenheter sedan årsskiftet. Den förbättrade kassalikviditeten beror främst på att kortfristiga skulder har minskat i högre grad än omsättningstillgångarna. De likvida medlen var vid periodens slut 13,5 mnkr.
Kommunen har en checkräkningskredit på 20 mnkr. Krediten har inte utnyttjats under årets första åtta
månader.
Soliditet
Soliditeten uppgår till 78,1 procent exklusive pensionsförpliktelser äldre än år 1998 och som ligger utanför balansräkningen. Inklusive pensionsförpliktelser äldre än år 1998 uppgår soliditeten till 21,7 procent.
Föregående år samma period uppgick soliditeten till 79,8 respektive 20,1 procent. Orsaken till den något
försämrade soliditeten är att resultatet per augusti 2015 är lägre än samma period föregående år. Inför
tertialbokslutet 2015 har Essunga kommun periodiserat kostnader och intäkter i högre grad än föregående
år, en jämförelse mellan perioderna är därför svårt att göra.
Pensionsåtagande
Pensionsförpliktelser som intjänats före 1998 redovisas som ansvarsförbindelse i bokslutet. Denna del av
pensionsförpliktelsen infrias under kommande 40 år i samband med att pensionsfallen aktualiseras. Ansvarsförbindelsen inklusive löneskatt uppgår till 130 579 mnkr. Vid årsskiftet 2014/2015 var ansvarsförbindelsen 132 629 mnkr. Ansvarsförbindelsen prognostiseras att var 128 880 vid årsskiftet 2015/2016.
Prognosen bygger på KPA:s prognos för 2015.
Essunga kommuns bolag, kommunalförbund och gemensam nämnd
Essunga Bostäder AB
Essunga Bostäder AB ägs till 100 procent av Essunga kommun. Bolaget är ett allmännyttigt bostadsföretag med ändamål att främja bostadsförsörjningen i Essunga kommun.
Essungabostäder redovisar ett delårsresultat på 821 tkr och resultatet för 2015 beräknas till -134 tkr. Delårsresultatet 2014 uppgick till -314 tkr och årsredovisningen visade ett resultat på -1 819 tkr.
5(30)
Stiftelsen Essunga industrier
Stiftelsen Essunga Industrier ägs till 100 procent av Essunga kommun och har till ändamål att inom Essunga kommun tillhandahålla lokaler för industriproduktion, handel och hantverk. Stiftelsen har under året
ägt och förvaltat fastigheten Essunga Stallaholm 1:314.
I den sammanställda redovisningen ingår Stiftelsen Essunga Industrier. Tidigare år har Stiftelsen inte
ingått i redovisningen.
Resultatet per den 31 augusti 2015 är 143 tkr och resultatet för 2015 beräknas bli 0 tkr.
Vision
Genom närheten i vår kommun skapar vi kreativa och meningsfulla möten där idéer förverkligas
och människor och företag utvecklas.
Essunga kommuns övergripande mål för god ekonomisk hushållning
Kommunfullmäktiges mål
Område: Boende och befolkning
Mål: Kommuninvånarantalet ska öka. Kommunen ska vara så attraktiv att den som flyttat hit och bor här vill stanna kvar
Målet är uppnått
Kommuninvånarantalet har succesivt ökat under 2015 och är nu i september drygt 5 580 personer.
Mål: Det ska finnas ett bra och varierat utbud av boende. Kommunens invånare ska
kunna bo i attraktiva lägen och trygga miljöer
Målet är delvis uppnått
Kommunen och framförallt centralorten Nossebro har brist på bostäder och detta arbetar vi mycket för att
åtgärda. Bristen är framförallt lägenheter i flerbostadshus. Byggnation av minst 40 bostäder planeras till
2016. Kommunen har bra tillgång på lediga tomter för byggnation av både flerbostadshus och småhus.
Tyvärr byggs få småhus i kommunen vilket bl a kan bero på en värderings- och låneproblematik.
Mål: Stallaholmsområdet skall bli en spjutspets för kultur, fritid och friskvård, och närheten till Nossan skall tas tillvara.
Målet är uppnått
Förslag till vision för Stallaholmsområdet har tagits fram av beredningen Vision och utveckling. Visionen
skall antas under året. Strandpromenaden är nu färdigställd och har invigts i början av september. Kommunen har fåt mer än 1,5 miljoner kronor i LONA-bidrag samt 500 000 kronor i bidrag för anläggande av
våtmarksdammar. Handlingsplan skall upprättas för olika aktiviteter i området samt längs strandpromenaden. Stallaholmsområdet bör knytas till kvarteret Amiralen och de aktiviteter som planeras där.
Område: Företagande och näringsliv
Mål: Företagsklimatet skall vara så gott att etablerade företag stannar kvar och utvecklas
och att nya företag finner det fördelaktigt att etablera sig här.
Målet är uppnått
Det sammanfattande omdömet 2015 för företagsklimatet i kommunen enligt Svenskt Näringslivs enkät är
4,19 på en 6-gradig skala. Målsättningen är ett omdöme på minst 4,0 vilket betecknas som ett "gott" föreDelårsrapport Tertial 2 2015
6(30)
tagsklimat. Kommunens ranking är plats 31 av Sveriges kommuner. På ett par områden ger enkätundersökningen ett fantastiskt resultat i företagarnas omdömen nämligen: service till företag (2:a i Sverige),
Kommunpolitikers- resp. tjänstemäns attityder till företagande (3:a resp. 4 i Sverige). Det sammanfattande omdömet från kommunens företag ger en åttondeplats i landet men tyvärr tappar vi på infrastrukturområdet samt på olika grundfakta som mäts in i undersökningen och som är väldigt svårt att påverka.
Eftersom en upprustning av väg 2504 nu bör kunna genomföras under en kommande treårsperiod och
Nossebro Energi har gjort ett jättearbete under 2014 för anläggande av bredband i hela kommunen skall
förhoppningsvis företagsklimatet kunna förbättras ytterligare.
Område: Samhällsservice
Mål: Människors möten är viktiga i vår kommun.
Målet är uppnått
Ett kontinuerligt arbete pågår för att skapa fler mötesplatser t ex genom arrangemang, medborgarmöten,
företagsluncher och mässor samt verksamheternas löpande möten med brukare och medborgare. Det är
viktigt att klara ut vad som avses med detta mål och att vi har ett gemensamt synsätt på hur vi skall arbeta
vidare. Väldigt avgörande för framtiden är att kommunen kan stötta föreningar, företag och kommuninvånare så att vi tillsammans kan skapa en än attraktivare kommun. Prioriterat arbete i kommunen är nu t e
x besöksnäring, utveckling av handeln samt att utveckla evenemangen och skapa fler mötesplatser med
näringslivet. Ett föreningsråd har bildats i kommunen vilket förhoppningsvis skall kunna bidra till ökad
samverkan mellan kommun och föreningsliv. Kommunen kommer också arbeta med projektet Idéburen
Offentlig Mötesplats (IOM) för att bygga än mer förtroende och relationer mellan kommunen och civilsamhällesorganisationer.
I Essunga kommuns egen verksamhet kommer framöver större fokus läggas på frågor som värdegrund,
bemötande och värdskap samt tillgänglighet. Mycket handlar om attityder och att vi bär med oss "Essungaandan".
Mål: Barn och unga skall ha bra uppväxtvillkor i kommunen.
Målet är uppnått
Grunden för bra uppväxtvillkor är bra kvalitet i skola, förskola och det är också mycket viktigt att helst
alla barn har gymnasiebehörighet. Essunga kommun erbjuder våra barn en bra kvalitet i dessa verksamheter men ambitionen är att om möjligt bli ännu bättre. I projektet Återtåget är avsikten att kombinera
praktik/sysselsättning med studier för att ge ungdomar bättre förutsättningar att komma ut på arbetsmarknaden. Andra möjligheter till sysselsättning för ungdomar är projektet "Unga Jobb" (praktikplatser), feriejobb sommartid samt sommarlovsentreprenörer.
Under hösten skall en s k "lokal överenskommelse" träffas med delegationen för UNGA TILL ARBETE
samt arbetsförmedlingen. Syftet är samverkan för att minska ungdomsarbetslösheten.
Det är också viktigt att försöka skapa fler aktiviteter för ungdomar vilket är ett av målen med bildande av
föreningsråd och kommunens samverkan med föreningslivet.
Mål: Vårt gemensamma ansvar är god hälsa och trygghet åt alla kommuninvånare.
Folkhälsan i Sverige utvecklas positivt för befolkningen som helhet.
Medellivslängden fortsätter att öka, 87,7 år för kvinnor och 80,1 år för män, och det är första gången som
männens medellivslängd nådde över 80 år. Detta på grund av att hjärt- och kärlsjukdomar har minskat så
även cancerdödligheten och dödligheten på grund av trafikolyckor.
Personer över pensionsåldern har i flera avseenden haft en bättre hälsoutveckling än yngre åldersgrupper
exempelvis så har insjuknande i stroke minskat kraftigt bland både kvinnor och män över 65 år. Medan
bland yngre medelåders av båda könen (35-44 år) ses istället en viss ökning. Även insjuknandet i hjärtinfarkt har minskat mest bland personer över pensionsåldern och äldre rapporterar mindre besvär av psykisk
ohälsa, något som ökar bland de yngre.
Tyvärr kan man se att skillnader i hälsa ökar trots en positiv utveckling i stort. Denna skillnad är starkt
kopplad till utbildningsbakgrund. Alla stora dödsorsaker i befolkningen: hjärtsjukdom, stroke, cancer,
olyckor, självmord och alkoholrelaterade diagnoser är vanligare bland dem med kort utbildning. En speciellt utsatt grupp är kvinnor med endast grundskoleutbildning. De har i flera avseenden haft den minst
7(30)
gynnsamma hälsoutvecklingen. Här har dödligheten i åldersgruppen 35-64 år minskat med 6 % under en
20 års period medan motsvarande minskning för kvinnor med eftergymnasial utbildning har varit 33 %.
Studier visar att kvinnors utbildningsnivå även påverkar barnens hälsoutveckling.
Bland de unga i Sverige i åldern 16-24 år rapporterar dubbelt så många kvinnor som män besvär av
ängsla, oro eller ångest och för båda könen har dessa besvär tredubblats sedan början av 1990-talet. Positivt är ändå att man ser att självskadebeteenden har minskat bland unga kvinnor. Tyvärr har självmorden
ökat något och detta främst bland de unga männen.
Övervikt, rökning, brist på fysisk aktivitet och alkohol ökar risken för hjärt-kärlsjukdomar, och olika
former av cancer. Fetma har ökat snabbt i befolkningen sedan 1980. Rökning är betydligt ovanligare
vilket bidragit till att dödligheten i de största folksjukdomarna minskat, men fortfarande röker var sjunde
vuxen och rökningen beräknas förorsaka 12 000 dödsfall årligen. Alkoholkonsumtionen bland barn i
högstadieåldern har minskat men var sjunde elev i årskurs 9 dricker mins en gång i månaden motsvarande
en flaska vin vid samma tillfälle.
(Baserat på Folkhälsa i Sverige, Årsrapport 2014, Folkhälsomyndigheten)
Essunga kommun
71 % av invånarna i kommunen uppger att de har ett gott allmänt hälsotillstånd. Medellivslängden ligger
på 82,5 år för kvinnor och 80,4 år för män. 84 % uppger att de känner sig trygga att gå ut ensamma i
kommunen.
Positiv utveckling:
- insjuknade i hjärtinfarkt har minskat.
- fallolyckor har minskat.
- långvarigt ekonomiskt bistånd har minskat.
- invånarna känner sig trygga i kommunen.
- liten men positiv trend när det gäller fysisk aktivitet.
- slutförda gymnasiestudier.
Områden att arbeta med:
- ökande fetma.
- sämre tandhälsa.
- hög utskrivning av sömnmedel och andra lugnade medel.
- många äldre som upplever ensamhet.
- minskad konsumtion av frukt och grönt.
- daglig rökning samt riskkonsumtion av alkohol.
(Baserat på Öppna jämförelser Folkhälsa 2014)
Är målet uppnått?
Essunga är en trygg kommun att leva och bo i, men arbetet med att skapa trygghet måste fortsätta. När det
gäller god hälsa för våra invånare så är det många som uppger att de har ett gott hälsotillstånd. Tyvärr är
inte denna hälsa lika fördelad bland våra invånare och här ser vi att unga kvinnor hälsoutveckling inte
ökar som i övrig befolkning.
Analys
Folkhälsan har en positiv riktning i kommunen. Detta beror främst på att insjuknandet i hjärtinfarkt har
minskat vilket i sin tur har en stark koppling till minskat rökande. Tyvärr ser vi en ökad trend för rökning
bland unga framförallt bland unga flickor.
Essunga kommun har arbetat mycket med att minska att personer ska hamna i långvarigt ekonomiskt
bistånd. Detta gör mycket för dessa människor där man kan se en positiv utveckling på självskattad hälsa.
Skolan har arbetat under flera år med målsättningen: integrering och få alla att gå ur 9:an med godkända
betyg. Här syns en tydlig positiv trend att fler elever går ur gymnasiet och den största ökningen är för
killar. Detta är mycket positivt då man ser en klar koppling mellan utbildning och hälsa.
Den ökande fetman ser man över hela Sverige och är en fråga man arbetar med.
Tandhälsan varierar i olika åldrar och var du kommer ifrån. Bland våra ungdomar ser det däremot positivt
ut.
Den höga utskrivningen av sömnmedel och andra lugnande medel är påtalat och man har börjat att titta på
detta både från Kommunens håll men även från Närhälsan.
För att en fortsatt utveckling av folkhälsan bör man fortsätta med att öka medvetenheten i hälsofrågor
bland kommunens invånare, skapa fler miljöer som stimulerar till fysisk aktivitet. Beskära buskar och
träd, hålla rent och snyggt samt ha god utebelysning för att skapa en ökad trygghet. En av de allra viktigaste sakerna att fokusera på är nog ändå att i alla politiska beslut och i alla verksamheter få in ett jämlikhets- och jämställdhetstänk då man ser att skillnaderna i hälsa ökar.
8(30)
Mål: Essunga kommun skall uppfattas som en attraktiv arbetsgivare.
Medarbetarenkät görs vartannat år. Resultaten av 2014 års medarbetarenkät var positivt, men för 2015
finns inget resultat att rapportera.
Vi arbetar aktivt med ledarutbildning och ledardialog och har under hösten 2015 startat en utbildning för
framtida ledare.
Vi har kunnat rekrytera personal med rätt kompetens på huvuddelen av våra lediga tjänster. Sjukfrånvaron
ökar i kommunen men ligger ändå på en relativt låg nivå vid jämförelse med andra kommuner. Arbete
med systematisk personal- och arbetsmiljö fortgår enligt vårt Arbetsmiljöprogram. Medarbetar- och lönesamtal har genomförts och ett försök att skapa större delaktighet för alla anställda är att lönekriterierna på
ett tydligt sätt kopplats till verksamhetens mål.
Område: Finans
Mål: Årets resultat i förhållande till skatteintäkter och generella statsbidrag skall vara 3,0
procent, med en avvikelse på +-2,0 procent.
Målet är uppnått
Årets resultat i förhållande till skatteintäkter och generella statsbidrag beräknas bli 2,8 procent. Det innebär att resultatet kommer att ligga inom det fastställda målet.
Mål: Nettoinvesteringarna skall finansieras med egna medel under en rullande
4-års period
Nettoinvesteringarna under de åtta första månaderna har finansierats med 210 procent av egna medel.
I Prognos för 2015 beräknas nettoinvesteringarna finansieras med 98 procent av egna medel. Essunga
Kommun kommer inte att nå målet. Orsaken till den stora skillnaden i finansieringsgrad mellan tertial 2
och prognos är större delen av investeringsutgifterna kommer att ske under den senare delen av året.
Mål: Soliditeten skall förbättras under mandatperioden.
Målet är uppnått
Soliditeten har ökat från 70 till 74,1 procent under perioden januari-augusti 2015 och beräknas vara 73,3
procent 2015.
Soliditeten inklusive pensionsåtaganden före 1998 har ökat från 14,6 procent 2014 till 17,8 procent augusti 2015.
Mål: Likviditeten skall vara på en nivå som säkerställer fullgod betalningsförmåga och
finansiell handlingsfrihet säkerställs.
Målet är uppnått
Kassalikviditeten är vid utgången av augusti 125,5 procent och rörelsekapitalet är +8,3 mnkr. Vid årets
slut beräknas kassalikviditeten bli 113 procent och rörelsekapitalet 9,1 mnkr.
Personalredovisning
Gemensamma ledardagar och ledardialog äger rum regelbundet där information ges och aktuella frågor
tas upp. Löneöversyn 2015 har genomförts med medarbetar- och lönesamtal för alla anställda där lönekriterierna tydligt kopplats till verksamhetens mål.
Rekrytering av personal har i stort sett fungerat bra då vi kunnat rekrytera på samtliga tjänster. I vissa fall
9(30)
kan det vara svårt att hitta rätt kompetens på nyckeltjänster.
Genom ett samarbete i Västra Skaraborg har ett traineeprogram startat - "Framtida ledare" där syftet är att
erbjuda anställda i våra sex kommuner ett utbildningsprogram som syftar till att kunna bli våra framtida
ledare. Essunga har två deltagare i detta program.
Det systematiska arbetsmiljöarbetet innebär en klar ansvarsfördelning för arbetsmiljön, tydliga mål och
regelbunden uppföljning. Förutsättningar för detta finns i vårt arbetsmiljöprogram och uppföljning sker
bland annat i våra samverkansgrupper.
Det hälsofrämjande arbetet fortsätter och bland annat finns nu hälsoinspiratörer på de flesta arbetsplatser.
Regelbunden information till hälsoinspiratörerna och chefer sker genom bland annat hjälp av Creo Hälsa.
Vi har sedan januari 2015 även en rehabcoach en dag per vecka som aktivt arbetar med anställda som har
många korta sjukfall eller på annat sätt riskerar att bli långtidssjukskrivna. Det sker bland annat genom
stödjande samtal.
Sjukfrånvaro
Sjukfrånvaron för första halvåret 2015 har ökat jämfört med 2014. Vid jämförelse med övriga Skaraborgs
kommuner ligger Essunga tillsammans med Tibro ändå lägst. Arbete med att minska sjukfrånvaron pågår
på olika sätt.
Sjukfrånvaro totalt, %
Sjukfrånvaro totalt, % Januari – Juni
2011
2012
2013
2014
2015
4,9
4,5
4,8
5,6
5,9
2011
2012
2013
2014
2015
Kvinnor
4,9
4,7
5,2
6,2
6,4
Män
4,4
3,4
2,0
1,7
3,0
2011
2012
2013
2014
2015
--29
3,9
4,9
3,5
3,9
3,3
30-49
3,9
3,9
4,7
5,7
5,5
50 --
5,8
4,9
5,1
6,1
6,9
%
Sjukfrånvaro, kön Januari - Juni %
%
Sjukfrånvaro, ålder Januari - Juni %
Ålder
10(30)
Driftredovisning (inklusive interna poster)
Nämnd,tkr
Utfall 150831
KostIntäkter nader
Netto
Kommunfullmäktige
Revison
Kommunstyrelsen
Prognos
KostIntäkter nader
Netto
Intäkter
Totalt
Netto
Budgetavvikelse
KostIntäkter nader Netto
0
281
281
0
330
330
0
485 155
485
0
155
155
0
217
217
0
400
400
0
400
0
400
0
0
0
33 739
60 815
27 076
51 759
95 253
43 494
52 250
95 335
0
43 085
491
82
-409
2 811
0
1 724
-175
-152
23
139 777
0 109 306
-6 800
133 778
50 120 702
-30
372 586 205 275 702
-6 514
-8 545 -2 031
1 251
0 -1 251
2 900 2 900
Bygg-o Miljönämnden
916
1 954
1 038
1 262
2 963
1 701
1 087
Socialnämnden
26 080 96 750 70 670 37 271 147 977 110 706 30 471
Utbildningsnämnden
9 471 81 477 72 006 13 106 134 208 121 102 13 076
Summa
nämnder
70 206 241 494 171 288 103 398 381 131 277 733 96 884
Skatter o
generella
statsbidrag 188 202
0 -188 202 281 895
0 -281 895 283 146
Pensione
återbet AFA
7 010
7 010
0
1 600
1 600
0
Finansnetto
Budget
Kostnader
TA
3 043
333
-2 710
5 557
500
261 451 248 837 -12 614 390 850 383 231
-5 057
-7 619
5 557
0
0 -283 146
4 500
0
4 500
0
200
0
-5 357
0
385 587 377 286
205
-8 301
-5 263
-8 200 -1 400
-430
-300
-5 945
-400
-300
-682
Investeringsredovisning
Utfall 2015-08-31
Prognos 2015
Budget 2015
Avvikelse
Kommunstyrelsen
4 588
13 147
16 494
3 347
Utbildningsnämnden
4 354
7 621
7 571
-50
100
400
500
100
9 041
21 168
24 565
3 397
Nämnd, Tkr
Socialnämnden
Totalt
Årets nettoinvesteringar beräknas uppgå till 21,2 mnkr, vilket är 10 mnkr högre än 2014. De största investeringsprojekten är prospektering badet, Strandpromenaden, IT-investeringar, ombyggnad av Nossebro
skolas kök och anpassning av förskolelokaler.
Resultaträkning
Resultaträkning
Belopp i Tkr
Verksamhetens intäkter
-därav jämförelsestörande post
AFA
Verksamhetens kostnader
Avskrivningar
Skatteintäkter
Generella statsbidrag, not 4
Finansiella intäkter
Utfall
Utfall
Prognos
Budget
Bokslut
2015-08-31
2014-08-31
2015
2015
2014
56 794
49 846
108 375
97 064
84 214
0
0
0
0
0
-224 314
-210 424
-369 146
-359 084
-352 861
-7 933
-7 993
-13 000
-13 000
-11 864
-175 453
-168 571
-273 771
-275 020
-280 511
140 844
136 954
210 934
212 176
204 310
47 359
49 106
70 961
70 970
73 497
198
279
279
580
409
11(30)
Resultaträkning
Utfall
Utfall
Prognos
Budget
Bokslut
-333
-42
-579
-200
-295
12 615
17 726
7 824
8 506
-2 590
Extraordinära intäkter
0
0
0
0
0
Extraordinära kostnader
0
0
0
0
0
12 615
17 726
7 824
8 506
-2 590
Finansiella kostnader
Resultat före extra ordinära
poster
Årets resultat (förändring av
eget kapital)
Budget 2015 inklusive Tilläggsanslag 155 tkr Kf § 30/15, 50 tkr Kf§ 32/15
Kommentar till poster som förklarar säsongsvariationer eller cykliska effekter:




Personalkostnader såsom obekväm arbetstid, timersättningar och ersättningar till PAN-anställda
avseende augusti 2015 är med i resultatet per augusti 2015.
Avgifter, ersättningar, försäljning av verksamhet och bidrag som betalats ut till kommunen och
avser år 2015, har periodiserats. De avgifter, ersättningar mm som ännu inte betalats ut har bokats upp.
Pensionsskulden har ökat för perioden januari-augusti 2015. För samma period föregående år
hade skulden minskat.
Kundfordringar äldre än ett år har värdereglerats.
Balansräkning
Balansräkning
Utfall
Utfall
Prognos
Budget
Bokslut
2015-08-31
2014-08-31
2015
2015
2014
Materiella anläggningstillg
175 580
172 587
178 430
184 353
175 103
Finansiella anläggningstillg
14 889
14 897
14 890
14 874
14 891
190 469
187 484
193 320
199 227
189 994
3 911
3 863
3 911
3 863
3 911
15 882
9 786
20 000
15 000
20 117
6 327
7 534
6 327
7 534
7 353
Kassa och bank
14 896
16 124
18 400
7 345
18 731
Summa omsättningstillgångar
41 016
37 307
48 638
33 742
50 112
231 485
224 791
241 958
232 969
240 106
171 703
179 405
175 950
168 223
159 089
12 614
17 726
7 824
8 506
-2 590
7 170
6 813
7 005
4 410
5 831
Övriga avsättningar
16 202
4 916
15 500
13 036
17 033
Summa avsättningar
23 372
11 729
22 505
17 446
22 864
Belopp i Tkr
TILLGÅNGAR
Anläggningstillgångar
Summa anläggningstillgångar
Omsättningstillgångar
Förråd och exploateringsfastigheter
Kortfristiga fordringar
Kortfristiga placeringar
SUMMA TILLGÅNGAR
SUMMA EGET KAPITAL, AVSÄTTNINGAR OCH SKULDER
Summa eget kapital
varav årets resultat
Avsättningar
Avsättningar för pensioner
12(30)
Balansräkning
Utfall
Utfall
Prognos
Budget
Bokslut
Långfristiga skulder
3 718
2 175
4 018
2 400
3 718
Kortfristiga skulder
32 692
31 482
39 485
44 900
54 435
Summa skulder
36 410
33 657
43 503
47 300
58 153
231 485
224 791
241 958
232 969
240 106
Skulder
SUMMA EGET KAPITAL, AVSÄTTNINGAR OCH SKULDER
Ställda säkerheter och ansvarsförbindelser
272 389
276 698
Sammanställd redovisning
Resultaträkning - sammanställd redovisning
Koncern,
utfall
Koncern,
utfall
Koncern,
prognos
Koncern,
utfall
2015-08-31
2014-08-31
2015
2014
74 772
60 660
122 598
101 831
-237 597
-218 270
-377 677
-367 913
-10 240
-9 535
-16 388
-14 139
-173 065
-167 145
-271 467
-280 221
140 844
136 954
210 934
204 310
47 359
49 106
70 961
73 497
81
168
127
265
Finansiella kostnader
-1 871
-1 466
-2 672
-2 260
Årets resultat (förändring av eget
kapital)
13 348
17 617
7 883
-4 409
Resultaträkning
Belopp Tkr
Verksamhetens intäkter
Verksamhetens kostnader
Avskrivningar
Skatteintäkter
Generella statsbidrag
Finansiella intäkter
*Del- och helårsresultat 2014 är exklusive Essunga industristiftelse
Balansräkning - sammanställd redovisning
Koncern
Koncern
Balansräkning
Utfall
Utfall
Belopp Rke
2015-08-31
2014-08-31
274 647
260 231
Finansiella anläggningstillgångar
3 977
4 250
Summa anläggningstillgångar
278 624
264 481
4 082
4 138
TILLGÅNGAR
Materiella anläggningstillgångar
Omsättningstillgångar
Förråd mm
13(30)
Koncern
Koncern
Kortfristiga fordringar
4 873
3 280
Kortfristiga placeringar
6 327
7 534
Kassa och bank
23 485
17 558
Summa omsättningstillgångar
38 767
32 510
317 391
296 991
173 372
179 006
13 434
17 617
7 170
4 916
Andra avsättningar
16 202
6 813
Summa avsättningar
23 372
11 729
Långfristiga skulder
95 815
79 554
Kortfristiga skulder
24 832
26 702
Summa skulder
120 647
106 256
SUMMA EGET KAPITAL, AVSÄTTNINGAR
OCH SKULDER
317 391
296 991
SUMMA TILLGÅNGAR
EGET KAPITAL, AVSÄTTNINGAR, SKULDER
Eget kapital
därav årets resultat
Avsättningar
Avsättningar för pensioner
Skulder
*Balans per augusti 2014 2014 är exklusive Essunga industristiftelse
Redovisningsprinciper
Allmänt
Den kommunala redovisningen regleras av Lagen om kommunal redovisning (KRL). Därutöver lämnar
Rådet för kommunal redovisning (RKR) rekommendationer för kommunsektorns redovisning.
Essunga kommun följer den kommunala redovisningslagen och de rekommendationer som lämnats av
RKR med vissa nedan redovisade undantag. Här kommenteras också vissa andra tillämpade redovisningsprinciper.
Pensionsskuld
Kommunens pensionsskuld redovisas enligt ”blandmodellen”, vilket innebär att all pension som intjänats
före 1998 inte tas upp som avsättning, utan redovisas som ansvarsförbindelse inom linjen. Inom linjen tas
också upp framtida förväntad särskild löneskatt. Utbetalningar avseende pensionsförmåner som intjänats
före år 1998 redovisas som kostnad i resultaträkningen. Pensionsförmåner intjänade från och med år 1998
redovisas som en kostnad i resultaträkningen och en avsättning i balansräkningen. Under avsättningar
reserveras också särskild löneskatt motsvarande 24,26 procent av upptagen pensionsavsättning. Beräkningar av kommunens pensionsåtaganden bygger på de förutsättningar som anges i RIPS 07.
Pensioner för förtroendevalda har beräknats enlig Sveriges kommuner och landstings normalreglemente.
Leasing
De leasingavtal kommunen har tecknat klassificeras som operationella leasingavtal och omfattar högst 3
år. Kommunens samtliga leasingavtal redovisas som hyresavtal.
Kommunen följer ej rekommendationer för kommunal redovisning (RKR) 13:2 då hyresavtalet ej redoviDelårsrapport Tertial 2 2015
14(30)
sas enl denna rekommendation.
Materiella anläggningstillgångar har i balansräkningen upptagits till anskaffningsvärdet efter avdrag för
ackumulerade avskrivningar.
De investeringar som aktiverats som anläggningstillgång har i huvudsak haft ett anskaffningsvärde på
lägst 0,25 prisbasbelopp (11 000 kronor) och en livslängd på minst 3 år.
Investeringsbidrag, anslutningsavgifter och gatukostnadsersättningar tas f o m 2013 upp som en förutbetald intäkt och periodiseras över anläggningens nyttjandeperiod.
Avskrivningar
Avskrivning av materiella anläggningstillgångar görs för den beräknade nyttjandeperioden med linjär
avskrivning baserat på anskaffningsvärdet. På tillgångar i form av mark, konst och pågående arbeten görs
emellertid inga avskrivningar. Avskrivningen påbörjas när tillgången tas i anspråk.
Kommunen tillämpar delvis RKR:s rekommendation 11.4 om komponentavskrivning. Komponentavskrivning har upprättats vid nyinvestering. Kommunen kommer att anpassa större investeringar som aktiverats tidigare år, till komponentavskrivning.
Dokumentation av redovisningssystem
Sammanställd redovisning
Redovisningen har upprättats enligt förvärvsmetoden med proportionell konsolidering. Förvärvsmetoden
innebär att det egna kapitalet som förvärvats vid anskaffningstillfället har eliminerats. Elimineringen har i
allt väsentligt gjorts för interna mellanhavanden mellan kommun och respektive företag. Sålunda har
andelsinnehav, interna lån samt interna fordringar och skulder bortjusterats.
Vid upprättandet av den sammanställda redovisningen har kommunens redovisningsprinciper varit
vägledande.
I den sammanställda redovisningen ingår kommunen, det helägda bolaget Essunga Bostäder AB och
Stiftelsen Essunga industrier.
15(30)
Kommunstyrelse
Verksamhet
Verksamheten bedrivs i stort sett som tidigare men det finns ändå några saker som bör framhållas.
På arbetsmarknadsenheten ökar mottagandet av antalet ensamkommande barn och den tendensen ser ut
att fortsätta under resten av 2015 och även 2016. Vid halvårsskiftet har verksamheten med mottagning av
ensamkommande barn organisatoriskt överförts till socialnämnden/socialförvaltningen.
På flyktingsidan ser vi ut att få en mottagning som motsvarar vårt avtal på 20 personer. Servicegruppens
verksamhet är omfattande och sysselsätter många personer. Samverkan med socialförvaltningen är mycket positiv.
Den tekniska verksamheten börjar finna formerna i ny organisation där kommunen köper tjänsterna för
fastighetsförvaltningen av bostadsbolaget. Underhållsanslagen för kommunens fastigheter är också betydligt större innevarande år än tidigare. Fr o m 2015 är teknisk verksamhet samt bygg- och miljöverksamheten organiserad i en avdelning för samhällsbyggnad där en ny chef anställts.
Efter flera års planering för ny badanläggning har projektering genomförts för ny utformning av bad och
verksamhetsytor. Efter upphandling i oktober hoppas vi att beslut för om- och tillbyggnation kan tas i
november 2015.
Ekonomiskt resultat
Resultaträkning
Tkr
Utfall
Utfall
Prognos
Budget
Bokslut
2015-08-31
2014-08-31
2015
2015
2014
Intäkter
33 739
31 169
51 759
52 250
51 600
Kostnader
61 415
60 004
95 983
96 220
108 500
Nettokostnader
27 676
28 835
44 224
43 970
56 900
Nettobudget
Årets resultat
43 970
42 500
-254
-14 400
Personal och arbetsmiljö
Ett kontinuerligt arbete pågår med att försöka stärka organisationen och att minska sårbarheten. Detta är
helt nödvändigt om vi som liten kommun skall klara tillgången till kompetent personal. Ett led i detta är
också att hela tiden pröva möjligheterna till samverkan med andra kommuner. Under första halvåret 2015
har vi skapat en delvis ny organisation med en samhällsbyggnadsenhet istället för teknisk enhet samt en
tillväxt- och utvecklingsenhet. Under samhällsbyggnadsenheten finns de tekniska verksamheterna samt
bygg- och miljökontoret organiserade. Omorganisationen är delvis ett resultat av medarbetarenkäten och
de diskussioner och den analys som gjorts med anledning av utfallet i den.
Ett stort arbete för bemanning av våra verksamheter pågår och vi har under året rekryterat samhällsbyggnadschef, arbetsmarknadschef, ekonomichef, bygglovingenjör samt fysisk planerare. Bemanningen av
utbildningsvikariat för säkerhetssamordnaren pågår. oftast tillämpar vi provanställningar på 6 månader.
Medarbetarsamtal och arbetsplatsträffar genomföres kontinuerligt. Däremot har vi än så länge inget organiserat förvaltningssamråd. En ledningsgrupp för kommunstyrelseförvaltningen har bildats. Gruppen har i
stort månatliga möten
Kommunen erbjuder mycket personalaktiviteter och personalvård. Vi arrangerar också julfest och ger
julklapp till alla anställda. Sjukfrånvaron har tyvärr ökat och det gäller i första hand långtidssjukskrivningar. Med relativt få anställda på förvaltningen ger några långtidssjukskrivningar stort genomslag i
sjukfrånvaron.
16(30)
Kommunstyrelsens måluppfyllelse
Mål: Positivt flyttnetto
Under de två första tertialen 2015 har befolkningen i kommunen succesivt ökat vilket är mycket glädjande. Nu i mitten av september har kommunen drygt 5 580 invånare och målet är därför uppfyllt.
Däremot har vi ännu inte fått färska uppgifter på in- och utflyttning för 2015.
Mål: Ytterligare bostadsbyggnation
Arbete pågår för att kunna bygga fler bostäder enligt följande:
- trygghetsbostäder vid Kerstinsås. Byggstart våren 2016
- hyresrätter för kommuninvånare samt brukare i kommunens verksamheter. Byggnation skall förhoppningsvis kunna komma igång våren 2016. Byggherrar är Kooperativa hyresrättsföreningen Essunga
äldrebostäder, kommunens bostadsbolag samt en privat entreprenör. Tyvärr kommer byggnation alltså
inte att kunna startas i år.
Mål: Aktualiserat visionsdokument för Stallaholmsområdet
Frågan om att aktualisera visionen för Stallaholmsområdet har behandlats i beredningen för Vision- och
utveckling under 2014. Förslag till ny vision har nu tagits fram och delgetts kommunstyrelsen. Visionen
skall fastställas under året.
Område: Företagande och näringsliv
Mål: Gott företagsklimat
I Svenskt näringslivs senaste enkät som presenterades våren 2015 är det samlade omdömet för företagsklimatet i kommunen 4,19. Målsättningen är 4,0 vilket är betecknat som ett gott företagsklimat. Målet är
alltså nått och i kommunrankingen intar Essunga numera plats 31 av alla Sveriges kommuner. Företagens
samlade omdöme om företagsklimatet ger oss plats 8 i landet vilket är ett fantastiskt bra resultat. Då dras
ändå detta ned av att infrastrukturfrågorna får ett dåligt betyg.
Mål: Utveckla besöksnäringen
Essunga kommuns arbete med besöksnäringen har under flera år organiserats via gemensamt arbete med
Vara kommun i föreningen "Västgötalandet". Vi har nu lämnat föreningen och kommunutvecklaren har
byggt upp en egen webbsida för kommunens besöksnäring länkat till Västsvenska turistrådet. Turistinfo
& besökskarta har uppgraderats och en "retrokarta" för retrovägen Göteborg-Nossebro- Skaraborg har
tagits fram. Arbete pågår också med att utveckla befintliga evenemang såsom Nossebro marknad. Projektet "affärsdriven utveckling kultur- näring" syftar till att skapa arbetstillfällen i besöksnäring och s k
kreativa näringar samt att utveckla kulturen i kommunen. Under 2015 har många aktiviteter genomförts
med bl a stor gatufest och invigning av strandpromenaden.
Mål: Utökad efterfrågestyrd kollektivtrafik
Efter dialog med Västtrafik har kommunstyrelsen fattat beslut om att göra tillköp av anropsstyrd kollektivtrafik med start 13 december 2015.
Tillköpet innebär en utökning med fyra turer på vardagar och två avgångar på lördagar till och från Grästorp, med syfte att kunna åka vidare mot Trollhättan eller Lidköping. Dessutom utökas antalet turer också
på morgonen mot Vårgårda, med huvudsakligt syfte att kunna pendla till eller från Göteborg. Med dessa
tillköp utökar vi möjligheterna för kommunens invånare att både arbets-, skol- och fritidspendla till och
från kommunen.
Mål: Sysselsättning för alla 18-25-åringar
Ungdomsarbetslösheten i kommunen har under senaste året varit något över snittet i regionen och vi vet
också att en del ungdomar inte heller har annan sysselsättning som t ex studier. Kommunen startar hösten
17(30)
2014 ett projekt kallat "återtåget" där syftet är att få ungdomar utan gymnasieexamen att komplettera sina
betyg samtidigt som de erhåller praktik på företag eller i kommunal verksamhet. Stasbidrag fördelas nu
till kommuner för främjande av arbete som motverkar ungdomsarbetslösheten. En förutsättning är att en
lokal överenskommelse med arbetsförmedlingen skall tas fram. Detta arbete pågår.
Arbetslösheten för ungdomar 16-24 år är nu mycket liten och målet med full sysselsättning är nästan nått.
Mål: Ökad tillgänglighet
En alltmer prioriterad fråga är att kommuninvånarnas tillgänglighet till kommunens tjänster skall öka. Det
finns olika sätt att möta invånarnas behov på ökad tillgänglighet. Den fysiska tillgängligheten är redan
god. Möjligheten att nå kommunens tjänstemän via telefon, epost eller personligen är god och handläggningstiderna är korta.
Bland annat har kommunens e-råd under året påbörjat arbetet med att utveckla e-tjänster. Dessutom pågår
ett utvecklingsarbete av kommunens hemsida. Allt sker i samverkan med övriga Göliska-kommuner.
18(30)
Mål: Minskad droganvändning i kommunen
Daglig rökning. Ålder 16 – 84 år. (Ju lägre värde desto bättre)
Essunga kommun:
2009 2013 Rikets värde 2013
Alla
11 % 12 % 11 %
Kvinnor 12 % 14 % 12%
Män
10 % 9 % 10 %
Rök- och snusvanor bland blivande mammor
Essunga kommun:
Kvinnor 15 % 11,5 % 17,0 %
Riskkonsumtion av alkohol. Ålder 16 – 84 år. (Ju lägre värde desto bättre)
Essunga kommun:
Alla
15 % 17 % 16 %
Kvinnor 13 % 12 % 13 %
Män
16 % 21 % 20 %
(Baserat på Öppna jämförelser Folkhälsa 2014)
- Andelen ungdomar (13-16 år) som röker dagligen. (Ju lägre värde desto bättre)
2011
2012
2013
2014
2015
Ja, dagligen 8,14 % 4,94 % 7,82 % 3,8 %
3,0 %
- Andelen ungdomar (13-16 år) som snusar dagligen. (Ju lägre värde desto bättre)
2011
2012
2013
2014
2015
Ja, dagligen 3,49 % 1,85 % 3,91 % 0,63 % 2,41%
- Andelen ungdomar (13-16 år) som någon gång eller flera gånger under det senaste 12 månaderna
har druckit öl, alkoläsk, starkcider, vin eller sprit.
% andel
2011
2012
2013
2014
2015
Ej druckit
44,44
49,07
55,31
57,86
58,9
Druckit
55,56
50,93
44,69
42,14
41,1
Druckit men ej berusad
16,96
20,50
15,08
11,95
8,59
Berusade
38,60
30,43
29,61
30,19
32,52
Intensiv
18,13
11,18
14,53
12,58
8,59
- Andel ungdomar (13-16 år) som svarar att deras föräldrar tillåter att de dricker alkohol. (Ju lägre
värde desto bättre)
2011
2012
2013
2014
2015
Ja, båda tillåter 10,59% 7,59 % 7,91 % 5,13 % 3,11 %
(Baserat från Drogvaneenkäten på 6-9 skolan Nossebro 2011-2015)
Förskolan: Föräldrainformation ang. tobaksförbud då förskolans miljö ska vara helt tobaksfri. Ingen ska
utsättas för ofrivillig tobaksrök. Översyn av informationsskyltar angående tobaksförbudet. Dessa skyltar
har fungerat utmärkt och ingen rökar i närheten eller inom förskolans område. Personalen är mycket goda
förebilder, eftersom 100 % är icke-rökare.
F-9 skolan: Arbetar utefter handlingsplanen ang. drogförebyggande arbete. Revidering av tobakspolicyn
och dess handlingsplan. Arbetar efter tobakspolicyn och dess handlingsplan. Revidering av drogpolicyn.
Har startat upp arbetet med att utveckla en hälsofrämjande skola.
IFO: Folkhälsoplanerare informerar personalen om förebyggande arbete samt för dialog om hur IFO kan
förebygga brukarnas tobaks-, alkohol- och drogmissbruk.
Äldreomsorgen: Oklart i dagsläget.
LSS: Har haft information ang. hälsoläget i kommunen samt om olika droger. Har inte arbetat med drogfrågor (ANDT, dvs alkohol, narkotika, droger, tobak), men ska diskutera på kommande verksamhetsmöte
19(30)
hur man tar tag i denna fråga.
KS (Tekniska & folkhälsa): Arbetar systematiskt med att hålla rent och snyggt i kommunen vilket man
vet minskar förstörelse och är drogförebyggande. Dopningsfritt gym.
Har målen uppnåtts?
Nej, målet har inte uppnåtts, men vi ser en positiv trend.
Analys
Det drogförebyggande arbetet börjar ge resultat. Styrkorna i detta arbete är att det har ett stort mandat, att
det arbetas målmedvetet utefter en strategi och att man har drogvaneundersökningen som en riktning i
arbetet. Svagheten eller mer hotet är att det hela tiden kommer nya droger eller att man prioriterar bort
den här frågan när det börjar se bättre ut.
Det viktiga i detta arbete är att det måste hålla på under lång tid. Att arbeta med att ändra värderingar i ett
samhälle tar tid samt att det kommer nya barn och föräldrar varje år. Därför är det viktigt att detta arbete
är långsiktigt och att de som arbetar med denna fråga är engagerade.
Utvecklingsmöjligheter här är att kommunen ser över sina olika dokument angående ANDT, arbetar med
denna fråga på ett stukturerat sätt långt ute i alla verksamheter samt hur de olika föreningarna arbetar med
denna fråga.
Mål: God arbetsmiljö där alla medarbetare känner delaktighet och medverkar till att nå
verksamhetens mål
Kommunstyrelseförvaltningen arbetar med systematiskt personal- och arbetsmiljöarbete enligt vårt
Arbetsmiljöprogram. Extra insatser görs kring rehabilitering och för att förebygga sjukskrivningar genom
bland annat en rehabcoach.
Mål: All personal har önskad sysselsättningsgrad
Inom Kommunstyrelseförvaltningen har huvuddelen av de anställda den sysselsättningsgrad de önskar.
Mål: Minskad sjukfrånvaro
Sjukfrånvaron inom Kommunstyrelseförvaltningen har ökat första halvåret 2015 jämfört med tidigare år
och uppgår till 7,8%. Det är högst av förvaltningarna. Inom Kommunstyrelseförvaltningen finns flera
långtidssjukskrivningar och eftersom antalet anställa inte är så många påverkar det den procentuella sjukfrånvaron mycket. Flera olika åtgärder har satts in för att minska sjukfrånvaron.
Sjukfrånvaro Kommunstyrelseförvaltningen januari - juni
2015 2014 2013
2012 2011
7,8% 4,9% 6,9%
3,2% 5,7%
Område: Finans
Mål: Budget i balans
Kommunstyrelsen prognostiserar ett underskott på 254 tkr. Orsaken till underskottet är bland annat högre
IT-kostnader och lägre statsbidrag för ensamkommande barn än vad som förväntats i budget.
Mål: Nettoinvesteringarna skall finansieras med egna medel under en rullande
4-års period
Nettoinvesteringarna under de åtta första månaderna har finansierats med 210 procent av egna medel.
I Prognos för 2015 beräknas nettoinvesteringarna finansieras med 98 procent av egna medel. Essunga
Kommun kommer inte att nå målet. Orsaken till den stora skillnaden i finansieringsgrad mellan tertial 2
och prognos är större delen av investeringsutgifterna kommer att ske under den senare delen av året.
Mål: Soliditet skall förbättras under mandatperioden
Soliditeten har ökat från 70 till 74,1 procent under perioden januari-augusti 2015 och beräknas vara 72,5
procent 2015.
Soliditeten inklusive pensionsåtaganden före 1998 har ökat från 14,6 procent 2010 till 17,8 procent
augusti 2015.
20(30)
Mål: Likviditeten skall vara på en nivå som säkerställer fullgod betalningsförmåga och
finansiell handlingsfrihet säkerställs
Kassalikviditeten är vid utgången av augusti 125,5 procent och rörelsekapitalet är +8,3 mnkr. Vid årets
slut beräknas kassalikviditeten bli 108,5 procent och rörelsekapitalet 7,3 mnkr.
Internkontroll
Kommunstyrelsens internkontrollarbete har pågått under året. Liksom för alla andra nämnder/verksamheter behövs ökad kunskap och ett mer integrerat arbetssätt för att få in internkontrollplanen i
övrig verksamhetsstyrning- och utveckling. Utbildnings- och förbättringsinsatser planeras under hösten
2015.
Aktuell uppföljning av internkontrollplanen visar ej godkänt resultat avseende kommunens beredskap vid
driftstörningar, delvis godkänt resultat avseende avtalshantering, delvis godkänt resultat avseende resultatanalys och delvis godkänt resultat avseende information på hemsida och intranät. Utvecklingsarbete
pågår i alla områden och därför planeras inga åtgärder.
21(30)
Socialnämnd
Verksamhet
Äldreomsorgen
Utvecklingsarbete pågår inom äldreomsorgen där flexibiliteten ses över gällande platser och personal
inom boendet. Syftet är att använda befintliga resurser på ett effektivt sätt för att gynna verksamhetens
resultat och framför allt insatskvaliteten till de boende. Socialnämnden har tagit beslut att minska antal
korttidsplatser för att istället använda dessa resurser mer flexibelt och därmed vid behov öka antal platser
på särskilt boende. Det bidrar till att resurserna används på rätt sätt och kvalitetssäkrade insatser ökar.
Kommunfullmäktige har beslutat om nybyggnation av trygghetsboende med 19 lägenheter samt ombyggnad och renovering av särskilt boende på Kerstinsås för att förbättra de olika verksamheternas lokaler.
Utvärdering av värdighetsgarantierna visade att både vårdtagare och personal anser att garantierna till stor
del efterlevs. Förbättrande insatser har genomförts med bl.a. fler promenader och ökade möjligheter till
utflykter för de boende. Detta har finansierats med statliga medel.
LSS Funktionshinder
Antal LSS-insatser ökar markant bl.a. avseende personlig assistans och korttidstillsyn, vilket tillgodoses
genom utökad verksamhet. Behovet av boendeplatser ökar. Planering har påbörjats för fler gruppboendeplatser och inriktningar. Statistiskt underlag visar att ökningen har bestått till stor del av insatser till målgruppen barn och ungdomar under 22 år och det beräknas fortsätta öka ytterligare.
Modell för ökad brukardelaktighet har införts inom verksamheten, vilket är en dialogform med ett strategiskt sätt att ta del av brukarnas åsikter.
Individ- och Familjeomsorgen
Fr.o.m juni 2015 har socialnämnden tagit över ansvaret för ensamkommande barn-verksamheten. För
närvarande är 30 barn och unga mottagna i kommunen, varav 15 är placerade i andra kommuner. 12 av
dessa anlände under sommaren 2015. Detta är ett relativt nytt arbetsområde som kräver nya lösningar för
att erbjuda målgruppen bra uppväxt i Essunga kommun.
Missbruksvården har ökat markant i omfattning. Gällande försörjningsstöd sker fortsatt bra samverkan
råder med arbetsmarknadsenheten vilket ger bra resultat och låga kostnader. Utveckling av samverkan
med LSS pågår för att kunna möta gemensamma målgruppers behov.
Ekonomiskt resultat
Resultaträkning
Tkr
Utfall
Utfall
Prognos
Budget
Bokslut
2015-08-31
2014-08-31
2015
2015
2014
Intäkter
26 080
19 904
37 271
30 471
36 491
Kostnader
96 750
89 538
147 977
139 777
142 564
Nettokostnader
70 670
69 634
110 706
109 306
106 073
109 306
109 306
104 640
Nettobudget
Årets resultat
-1 400
-1 433
Socialnämnden räknar med underskott i budgeten på 1,4 mnkr 2015. Till stor del beror detta på ökade
insatser inom LSS sam ökade kostnader för institutionsvård för vuxna. Se mer detaljerad lista nedan.
Vht 100 Nämnd o styrelseverksamhet - 40 tkr - p g a utbildning av ny nämnd
Vht 513 Insatser enl LSS - 1000 tkr - Ökade insatser bl a kontaktpersoner, ledsagare, ny boende och utökade boende samt personlig assistans.
Vht 552 Institutionsvård f vuxna - 2000 tkr - Mycket ökade insatser f n 2 LVM-placeringar, men även
ökade frivilliga insatser i institutionsvård.
Vht 554 Institutionsvård barn & ungdom + 700 tkr - Bruttokostnaden ökar för placering av ensamkommande barn. Beräknar att alla dessa kostnader fås från migrationsverket. I övrigt f n låga kostnader för
placeringar av barn o ungdom.
22(30)
Vht 557 Familjehemsvård barn o ungdom + 500 tkr - Ett barn mindre än plnerat är placerat i familjehem.
Vht 569 Barn- och ungdomsvård + 200 tkr - Elevcoach; lägre personalresurs än budgeterat.
Vht 575 Ekonomiskt bistånd + 300 tkr - Socialkontoret har ett bra arbetssätt ihop med AME. Detta har
kunnat minska försörjningsstödet.
Vht 599 Övr gemensam admin - 60 tkr - Ökade kostnader för IT-stöd.
Samtliga verksamheter arbetar med systematiskt personal- och arbetsmiljöarbete där bl.a. löne- och medarbetarsamtal har genomförts under året. Utbildningar i bemötande och ergonomi har genomförts i äldreomsorgen. Kompetensökande insatser har skett för socialsekreterare som arbetar inom barn- och ungdomsvård.
Socialnämndens måluppfyllelse
Mål: Alla brukare och anhöriga upplever att de blir väl bemötta av personal
Socialnämndens verksamheter ser bemötandefrågan som en mycket viktig kärnfråga. Mötet med människor är ofta avgörande för hur insatsen fungerar och vilket resultat man når. Olika former av aktivt arbete
har gjorts, såsom värdegrundscirklar där cirka hälften av Äldreomsorgens personal deltagit. Studiecirklarna fortsätter tills all personal har deltagit. Personalens kompetens har ökat om värdegrundsfrågor och
vikten av ett bra förhållningssätt och bemötande, men tyvärr har ändå avvikelser uppstått.
Mål: Föräldrar och barn/unga har tillgång till stöd vid behov
Uppsökande och förebyggande verksamhet sker för att möta behov tidigt. Exempel är arbetet med elevcoacher i samarbete med skolan, sommarverksamhet i samarbete med fritidsgården m.fl. samt familjeteamet som arbetar i nära kontakt med familjerna. Det finns dock en svårighet i att de akuta behoven
prioriteras framför de mer långsiktigt förebyggande insatserna. LSS-verksamheten arbetar för närvarande
med en handlingsplan för utökat stödet till anhöriga för att möta deras behov.
Mål: Alla brukare erhåller kvalitetssäkrade insatser
Kvalitetssäkrade insatser innebär att brukare erhåller garanterad god nivå på insatsen oavsett vem som
erhåller eller vem som utför insatsen. Inom socialnämndens verksamheter utförs aktivt arbete för att fullfölja lagstiftningens krav om systematiskt förbättringsarbete. Rutiner och social dokumentation ses över
och förbättras för att säkra professionaliteten i insatserna. Planerat utvecklingsarbete är bl.a. att införa
ÄBIC inom Äldreomsorgen för att säkra fokus på de äldres behov. Ett annat sätt att kvalitetssäkra insatser
är ökad flexibilitet för korttidsplatserna som snabbare ska övergå till plats på särskilt boende.
Under året har samverkan utvecklats mellan IFO, ÄO och LSS både gällande handläggning och verkställighet av beslut. Genom tidig samverkan kan bemötandet av den enskilde förbättras och många problem
för den enskilde undanröjs, handläggningen underlättas och insatserna blir bättre anpassade.
Hemvården Norr & Söder har utrett hemvårdstagares upplevelse av trygghet. Samtal med 23 brukare
visade att det viktigaste för dem är tillit till hemvårdens personal, vilken de uppgav var god. Broschyr
med bilder på all personal var uppskattad och har bidragit till att man känner sig trygg med sin hemtjänst.
I övrigt kom det fram att faktorer för ökad trygghet är att personalen är lätt att nå, att trygghetstelefonen
fungerar och att man får hjälp med det man behöver. Personalkontinuiteten var viktigast för de med avancerade vårdbehov eller längre insatstider.
Kostenkät kommer att göras under höst 2015 med de som har matleverans från Essunga kommun och
brukarenkät planeras inom Blåviol korttidsboende
verksamhetens mål
Socialnämndens verksamheter utför systematiskt personal- och arbetsmiljöarbete enligt antagen arbetsmiljöplan. Under våren har arbetsgrupper haft handledning med konsult för utveckling av arbetsklimatet.
Under hösten erhålls statsbidrag för att utöka bemanningen inom Äldreomsorgen, främst inom särskilt
boende.
Fortsatt hög sjukfrånvaro, vilket är ett problem som bl.a. har föranlett ökade sjuklönekostnader.
23(30)
Statistik om sjukfrånvaro januari-juni 2015 visar att socialförvaltningen har haft en liten sänkning jämfört
med 2014, men nivån ligger ändå relativt högt. Dialog om förbättringsåtgärder förs med personalavdelningen.
Sjukfrånvaro Socialförvaltningen januari - juni
2015 2014 2013 2012 2011
6,7% 6,9% 6,7% 4,9% 4,5%
Område: Finans
Socialnämnden beräknas gå med underskott på 1,4 mnkr.
Internkontroll
Socialnämndens internkontrollarbete har pågått under året. Liksom för alla andra nämnder/verksamheter
behövs ökad kunskap och ett mer integrerat arbetssätt för att få in internkontrollplanen i övrig verksamhetsstyrning- och utveckling. Utbildnings- och förbättringsinsatser planeras under hösten 2015.
Aktuell uppföljning av internkontrollplanen visar godkänt resultat avseende samverkansavtal med externa
samverkansparter, delvis godkänt resultat avseende avgiftshantering och det tredje kontrollområdet krisplan har inte inrapporterats.
24(30)
Utbildningsnämnd
Verksamhet
Förskola
Efterfrågan på förskoleplatser har ökat under våren, vilket har inneburit att vissa förskolor har haft större
barngrupper än planerat. Den nya avdelningen Ängen startade i april 2015. En ytterligare avdelning startar för 5-årsverksamhet under hösten i Jonslund. En förskola byggs också i Fåglum, som ersätter nuvarande förskola och beräknas stå klar i början av 2016. Utökningen sker i enlighet med antagna mål för
2015 där Utbildningsnämnden har tagit beslut att minska barngruppernas storlek. Statsbidrag har också
sökts för samma ändamål.
Grundskola F-5 och 6-9
Fortsatt goda resultat har erhållits i F-5-skolorna. Nationella prov i åk 3 visar lika goda resultat som året
innan, där Essunga kommun ligger på plats nr 1 i svenska och plats nr 4 i matematik för åk 3.
Insatser för ökad studiemotivation har gjorts i åk 9, vilket gav positiva effekter. Målet att alla elever ska
ha gymnasiebehörighet uppnåddes dock inte för läsåret 2014-15. 90% av åk 9-eleverna nådde gymnasiebehörighet. En stor del av de som inte nådde gymnasiebehörighet är nyanlända flyktingbarn.
Medel för hälsofrämjande skolutveckling har erhållits från vg-regionen som riktas in på att skapa ökad
trygghet för eleverna och minskad psykisk ohälsa. Utvärdering av socioekonomisk satsning på elevcoach
i F-5 har visat mycket positiva effekter, såsom att frånvaro har minskat, ökat stöd till elever med särskilda
behov och lärarna har kunnat fokusera mer på lärandet.
Fritidshem
Enkäter till vårdnadshavare visade goda resultat, där så gott som alla svarar att deras barn trivs och känner
trygghet på fritidshemmet samt att barnen stimuleras i sin sociala och pedagogiska utveckling på fritidshemmet.
Vuxenutbildning
Statsbidrag har minskat markant, vilket inneburit att verksamhetens utbud har legat på en lägre nivå.
Utbildningen i Vård och Omsorg på tre terminer har nu avverkat två terminer och kommer att avslutas i
december 2015. Antal studerande är 16 stycken, varav 2 kommer från Grästorps kommun. Deltagarna är
mycket nöjda. Förutom kurserna på gymnasie- och grundskolenivå som erbjuds på Lärcenter kan man
studera på distans genom kommunens avtal med NTI-skolan. Under 2015 har ökning lett till 90 genomgångna kurser, med studenter även från Grästorp och Alingsås kommun. SFI-verksamheten är svårplanerad då kvotflyktingar anländer med kort varsel. Ökad kompetens krävs i form av SVA- och modersmålslärare.
Kultur och bibliotek
Ytterligare utvecklingsmedel har erhållits gällande läsning och läsförståelse till förskola och grundskola
samt medel för skapande skola.
Musikskola
Kommunfullmäktige har tagit beslut att utöka och bredda verksamheten under ett läsår till att bli en musik- och kulturskola, med bl.a bild och teater. Utvärdering sker under våren 2016.
Ekonomiskt resultat
Resultaträkning
Tkr
Utfall
Utfall
Prognos
Budget
Bokslut
2015-08-31
2014-08-31
2015
2015
2014
9 471
10 091
13 106
13 076
15 883
Kostnader
81 477
77 712
134 208
133 778
130 905
Nettokostnader
72 006
67 621
121 102
120 702
115 022
120 702
120 702
117 653
Intäkter
Nettobudget
Årets resultat
-400
2 631
25(30)
Prognosen visar ett underskott på 400 tkr och beror på ett flertal olika poster i verksamheterna:
Musikskolan har färre elever och därmed lägre personalstyrka.
Fritidsgården har ökad personalstyrka p g a ökade öppettider.
Grundskolan har fått mer statsbidrag än beräknat i budget
Grundsärskolan har ett ökat antal elever och därmed en ökad personalresurs.
SFI har ökat antal elever med ökande behov.
Skolkontoret har ökat bemanningen med 25 procent för att avlasta ledare och annan personal.
Samtliga verksamheter i utbildningsförvaltningen arbetar med det systematiska personal- och arbetsmiljöarbetet. Personal- och arbetsmiljöfrågor prioriteras och de är en viktig del i övrig verksamhetsutveckling. Exempel är minskade barngrupper som ger positiva effekter på förskolornas arbetsmiljö. Genom
olika åtgärder minskas den administrativa bördan för skolpersonal. Löne- och medarbetarsamtal har genomförts inom alla verksamheter. För att förbättra rektorernas arbetssituation har åtgärder vidtagits.
Utbildningsnämndens måluppfyllelse
Mål: Mer kultur för och av barn & unga
Exempel på kultursatsningar är Essunga Snabb (ungdomars kulturella initiativ ska uppmuntras och handläggas snabbt), Skapande skola (vi har erhållit större statsbidrag 2015 än tidigare), Essunga läser och
Förskolan läser samt en kommunal satsning på utvidgning av musikskolans verksamhet till att även inkludera kulturskola med teater och bild.
Mål: Alla elever i grundskolan ska nå kunskapskraven
Läsår 2014-2015 hade 90 procent av eleverna i åk 9 gymnasiebehörighet, vilket är en minskning från 95
procent läsår 2013-2014. Framför allt lyckades vi inte få nyanlända ensamkommande elever att nå gymnasiebehörighet, då de oftast anländer under de sista högstadieåren.
Meritvärdet i åk 9 måste observeras särskilt framöver, då det ligger lågt i jämförelse med nationellt resultat. Eleverna behöver goda resultat i grundskolan, för att lättare klara av gymnasiestudierna. Låga meritvärden kan innebära problem för eleverna att fullfölja studierna i gymnasiet. Resultat från nationella prov
årskurs 9 visar positiva resultat i engelska och svenska (97 respektive 94 procent godkänt i ämnena), men
i matematik var resultaten inte lika goda (84 procent godkänt).
På nationella prov i åk 3 har 94 procent av eleverna klarat alla delprov i ämnena svenska och matematik,
vilket är att utmärkt resultat. Bättre än året innan, då Essunga kommun låg på plats nr 1 i svenska och
plats nr 4 i matematik i jämförelse med riket.
Mål: Minskade barngrupper i förskolan
Utbildningsnämnden mål har uppnåtts genom nämndens beslut våren 2015 om att minska barngruppernas
storlek och öka personaltäthet, vilket realiseras framför allt genom utbyggnad av flera avdelningar under
hösten.
Föräldraenkäter visar att vårdnadshavare är mycket nöjda med förskoleverksamheten, det enda som visar
på förbättringsbehov är att vissa upplevde att barngrupperna var något för stora, vilket nu åtgärdats enligt
genomförda beslut.
verksamhetens mål
Minskade barngrupper i förskolan ger förbättrad arbetsmiljö för personalen. Inom skolverksamheten
arbetar vi med att skapa en rimlig nivå på dokumentation, som tillgodoser lagkrav men inte är alltför
betungande för personalen. För ledarna medför detta att de ännu mer kan prioritera strategiska ledarskapsuppgifter.
26(30)
Statistik om sjukfrånvaro visar att utbildningsförvaltningen ligger lägst i kommunen, men har ändå en
negativ ökning jämfört med tidigare år för perioden januari-juni: 2015 4,5 procent, 2014 4,3 procent och
2013 2,9 procent. Dialog om förbättringsåtgärder förs med personalavdelningen.
Område: Finans
Ekonomiskt underskott beräknas för utbildningsnämnden med 400 tkr 2015.
Internkontroll
Utbildningsnämndens internkontrollarbete har pågått under året. Liksom för alla andra nämnder/verksamheter behövs ökad kunskap och ett mer integrerat arbetssätt för att få in internkontrollplanen i
övrig verksamhetsstyrning- och utveckling. Utbildnings- och förbättringsinsatser planeras under hösten
2015.
Aktuell uppföljning av internkontrollplanen visar delvis godkänt resultat avseende delegationsordning,
godkänt resultat avseende åtgärdsprogram för elever med behov av särskilt stöd och det tredje kontrollområdet är inte aktuellt för kontroll ännu.
27(30)
Bygg- och Miljönämnd
Verksamhet
Verksamheten inom bygg- och miljöförvaltningen arbetar kontinuerligt med målen som finns bestämda
av både bygg- och miljönämnden och av verksamheterna.
Bygg- och miljökontoret har servat allmänheten med råd och upplysningar om t ex bygg-, energi-, avlopps-, dricksvatten-, livsmedel- och miljörelaterade frågor.
Byggkontoret har arbetat med byggprojekt som krävt bygglov medan merparten av kontorets arbete har
bestått av rådgivning och information. Förutom lovprövning har tekniska samråd, arbetsplatsbesök och
slutsamråd hållits.
Bygg- och miljönämnden har lämnat bygglov till nybyggnader och ombyggnader av bostadshus och industribyggnader. Nämnden har även prövat lokaliseringar av bostadshus utanför detaljplan.
Vidare har nämnden handlagt frågor berörande strandskyddsdispenser.
Miljö- och hälsoskyddstillsynen har omfattat planerad tillsyn av industrier, anläggningar för mellanlagring av avfall, förskolor och lantbruk. Överklagningar av beslut har lett till extraarbete. Oplanerad tillsyn
har förekommit i samband med klagomålsärenden. Nämnden har besvarat remisser från olika instanser.
Handläggning av anmälan om värmepump-installationer har handlagts. Köldmedelrapportering har kontrollerats och sammanställts. Referensmätning har utförts. Analysrapporter från provtagning av dricksoch badvatten granskas kontinuerligt.
Utsläppen av näringsämnen från lantbruken leder till övergödning av vattendrag. Tillsynen har fokuserats
på att minimera utsläppen. Genom bra lagringsmöjligheter för gödsel och goda spridningsrutiner kan
minskade utsläpp åstadkommas. Inspektioner har visat på både bra och dåliga lagringsmöjligheter. I de
fall som lagringen brister har krav ställts på förbättringar, vilket utförts i flera fall. Ett ärende gällande
avsaknad av gödselplatta har överklagats. Ärendet har pågått i flera år och har överklagats vidare till
Miljööverdomstolen.
Projekt spridning av växtskyddsmedel pågår och de som har tillstånd att hantera bekämpningsmedel har
uppmanats att lämna in sprutjournaler för år 2014. Dessa har granskats och det kommer att göras en
sammanställning av resultatet. Den fortsatta planeringen är att utföra återbesök, i första hand där brister
påträffats.
Projektet med enskilda avlopp löper på. Brev har skickats till fastighetsägare i Bäreberg socken och påminnelsebrev om åtgärder till Essunga västra. Hittills har cirka 300 fastigheter i kommunen förbättrat sina
avlopp, vilket leder till minskade utsläpp till våra vattendrag.
Livsmedelstillsyn har bedrivits enligt planen.
Ekonomiskt resultat
Resultaträkning
Tkr
Utfall
Utfall
Prognos
Budget
Bokslut
2015-08-31
2014-08-31
2015
2015
2014
916
733
1 262
1 087
1 105
Kostnader
1 954
1 698
2 963
2 811
2 847
Nettokostnader
1 038
965
1 701
1 724
1 742
Intäkter
Nettobudget
Årets resultat
1 724
1 784
23
42
28(30)
Bygg- & miljönämndens måluppfyllelse
Mål: Kommuninvånare erhåller snabb och rättssäker ärendehandläggning
Bygglov och anmälningar ska hanteras inom fem veckor när delegationsbeslut tas och inom tio veckor när
beslutet tas i nämnden. Målet är uppnått.
Målet för anmälningar om installation av värmepumpar och ansökan/anmälan o anläggande av enskilda
avlopp är att de ska behandlas inom två veckor. Resultatet visar att målet är uppnått.
Område: Finans
Budgeten har under året legat på riktpunkten och varit i balans. Finansiering med hjälp av tillsynsavgifter
är viktig. Bygg- och miljönämnden har beslutat att höja taxorna för tillsyn från 2016. Avgifter för dataprogram har ökat.
Internkontroll
Bygg- och miljökontorets internkontrollarbete har pågått under året. Liksom för alla andra nämnder/verksamheter behövs ökad kunskap och ett mer integrerat arbetssätt för att få in internkontrollplanen i
övrig verksamhetsstyrning- och utveckling.
Aktuell redovisning av internkontrollplanen visar delvis godkänt resultat avseende resultatanalys av mål,
godkänt resultat avseende delegationsordning och det tredje kontrollområdet arbetsmiljö har ej inrapporterats.
29(30)
Essunga kommun - - - - - - - - - - - - • • Delårsrapport Tertial 2 2015
30(30)

Beslutsunderlag 2015-09-28

Transcription

Similar documents

Bästa Tillväxt 2015

Protokoll från samrådsmöte 120503 - Skolförvaltningen

Fallet Essunga, Bengt Persson

Här - Essunga kommun

Veckoschema förskola fritidshem.pdf

Rådmansö skola