Handlingar till Kommunstyrelsens sammanträde den - Upplands-Bro

Transcription

Handlingar till
Kommunstyrelsens sammanträde
den 4 februari 2015
Ärende 1a
1
TJÄNSTESKRIVELSE
Kommunledningskontoret
Handläggare, telefon
Datum
Vår beteckning
Karl Öhlander, 08-581 692 14
2015-01-12
Dnr 2015-000028
Kommunstyrelsen
Ombyggnad och modernisering av Hagnässkolan
Förslag till beslut
Kommunstyrelsen förslår att kommunfullmäktige beslutar
1. Upplands-Bro Kommunfastigheter AB får i uppdrag att genomföra
ombyggnad och modernisering av Hagnässkolan i enlighet med
Utbildningskontorets och Upplands-Bro Kommunfastigheters AB:s förslag.
2. Upplands-Bro kommun tecknar borgen som för egen skuld för UpplandsBro Kommunfastigheter AB:s lån om högst 88 mnkr för att genomföra
ombyggnad och modernisering av Hagnässkolan i enlighet med
Utbildningskontorets och Upplands-Bro Kommunfastigheters AB:s förslag.
3. En borgensavgift på 0,4 % uttas.
Sammanfattning
Hagnässkolan är i stort behov av en genomgripande renovering och om- och
tillbyggnation och har i nuläget dessutom höga driftskostnader bland annat på
grund av direktverkande el.
Utbildningskontoret har tillsammans med Upplands-Bro Kommunfastigheter
AB arbetat fram handlingar som är väl anpassade för en flexibel och tidsenlig
undervisning. Kostnaden för att genomföra ombyggnationen beräknas till cirka
88 miljoner kronor. Renoveringen kommer även att innebära flera större och
välbehövliga insatser på fönster, fasad, tak, ventilation, el och värme.
Genom om- och tillbyggnationen uppfylls dessutom skolans önskan om ett
tillagningskök, vilket i sin tur överensstämmer med kommunens avsikter att
göra alla grund- och förskolor självförsörjande.
Beslutsunderlag
•
Kommunledningskontorets tjänsteskrivelse den 12 januari 2015
•
Protokoll från Upplands-Bro kommunföretag AB 2014-12-10
Ärendet
Hagnässkolan är idag dimensionerad för 471 elever. Skolan är i stort behov av
modernisering och anpassning till en mer flexibel och tidsenlig undervisning.
Hagnässkolan ursprungsbyggnad byggdes på sjuttiotalet, efter det har två
tillbyggnationer gjorts. Lokalerna har av verksamheten ändrats och förbättrats
vid ett flertal tillfällen vilket lett till en känsla av att skolan är ”lappad och
lagad”.
Tankar om en ombyggnation och planer för detta inleddes runt 2008 och
förprojekteringen har på grund av många faktorer dragit ut på tiden. Det är nu
dags att få till en ombyggnation då lokalerna börjar få akuta problem som beror
2(3)
på ålder och slitage. Eftersom modernisering av lokalerna har varit på gång har
det inte skett något nämnvärt underhåll vilket gör ombyggnationen ännu mer
behövlig.
I samband med den föreslagna renoveringen planeras även ett omtag av den
befintliga layouten för att underlätta flöden, samordna funktioner, öka
dagsljusinsläppet samt minimera antalet långa och mörka korridorer. Nya
grupprum och nischer tillkommer för att stödja den pedagogiska verksamheten,
nu och in i framtiden. Förslaget innehåller även en ny länkbyggnad med ett
arbetsrum, ett nytt kök och en ny matsal. Byggnaden sammankopplar skolans
två befintliga delar på ett naturligt sätt.
I bifogade handlingar finns det nya förslaget redovisat i form av beskrivning i
en Programhandling och ritningar. Kostnaden för att genomföra
ombyggnationen beräknas till cirka 88 miljoner kronor. Detta ger en preliminär
hyreskostnad på 4,8 miljoner kronor per år.
Den nya Hagnässkolan innebär ett mycket viktigt tillskott till
skolverksamheten i Brunna/Kungsängen och är helt nödvändig för att klara att
ta emot det ökande antalet elever i området. Förslaget till utformning av skolan
innebär även förbättrade möjlighet för en bra pedagogisk verksamhet och en
större flexibilitet i undervisningen.
Vid förprojekteringen har Utbildningskontoret gjort bedömningen att
Hagnässkolans byggnader i sitt nuvarande skick behöver en större
modernisering för att uppfylla de krav som finns på modern undervisning för
skolåren 4-9. De handlingar som togs fram under våren 2013 behövde justeras
så att skisser och kostnadskalkyler även skulle innefatta ett nytt tillagningskök.
Ett omtag med nya arkitekter har gjorts och de nya handlingarna är väl
förankrade med verksamheten.
Då inga större insatser gjorts sedan skola byggdes/byggdes till innebär
renoveringen en hel del insatser av mer teknisk karaktär. Upplands-Bro
Kommunfastigheter AB kommer samtidigt med om- och tillbyggnationen även
att se över tak, ventilation, fönster och värme och anpassa dessa till mer
kostnadseffektiva lösningar. Bland annat kommer uppvärmningen med
direktverkande el att ersättas med bergvärme. En stor del av kostnaden för
ombyggnationen är på grund av dessa insatser. En annan betydande del av
byggnadskostnaden beror även på att anpassningar kommer att göras till
dagens normer och krav.
Under ombyggnationen måste sannolikt eleverna till viss del flytta till tillfälliga
lokaler.
Barnperspektiv
Ombyggnaden av Hagnässkolan görs för att förbättra miljön för eleverna och
personalen på skolan. Moderniseringen detta innebär kommer att leda till
positiva konsekvenser för barn i verksamheten. Projektet innebär också att
antalet skolplatser i området ökar vilket också har positiva konsekvenser för
barn i och med att tillgången på platser ökar i närområdet.
3(3)
KOMMUNLEDNINGSKONTORET
Karl-Erik Lindholm
Kommundirektör
Karl Öhlander
Kansli- och utvecklingschef
Kopia av beslut till:
Utbildningsnämnden
Ärende 1b
1 (3)
Datum
Charlotta Kristiansson
Utredare
Utvecklingsstaben
08-581 692 71
[email protected]
2014-12-22
Dnr 2014-000257
Kommunstyrelsen
Medborgarförslag om en tävlingsgodkänd
boulebana
Kommunstyrelsens förslag till kommunfullmäktige
Kommunfullmäktige beslutar att medborgarförslaget är genomfört eftersom
Kultur- och fritidsavdelningen tillsammans med förslagsställaren har hittat
lösningar för boulespel på tävlingsgodkända banor i Kungsängen och Bro.
Sammanfattning
Upplands-Bro kommun har tagit emot ett medborgarförslag om att kommunen
borde ha en bra boulebana som är godkänd för tävlingar. Kultur- och
fritidsavdelningen har tillsammans med förslagsställaren och andra aktörer
funnit ett par lösningar på platser för boulespel.
Vid gamla Kungsängens IP finns ett område som redan nu används för
boulespel. Plan- och exploateringsavdelningen ser positivt på att markera ett
område i framtida planer som kan användas för spel. Med hjälp av band kan
banor för tävling markeras upp och betongsuggor har satts upp för att förhindra
sladdande bilar.
Fotbollshallen i Bro kan användas för spel eftersom det är tillåtet att spela på
konstgräs. Föreningar som vill använda hallen betalar den avgift för
pensionärsföreningar som är beslutar i kommunen, det vill säga 60 kronor i
timman.
Vid nya Kungsängens IP finns ett område utanför staketet som är möjligt att
använda för spel. Detta område behöver dock markberedas. Kultur- och
fritidsavdelningen föreslår att detta inte genomförs i nuläget.
UBK1002, v1.0, 2014-05-08
Förslagsställaren har träffat Kultur- och fritidsavdelningen och gått igenom
alternativen. Förslagsställaren är mycket nöjd med redovisning och alternativ.
Kommunledningskontoret har ingenting ytterligare att tillägga i ärendet.
Postadress: Upplands-Bro kommun, 196 81 Kungsängen Besöksadress: Furuhällsplan 1, Kungsängen
Telefon: 08-581 690 00 Fax: 08-581 692 40 E-post: [email protected] Webb: upplands-bro.se
Upplands-Bro kommun
Datum
2014-08-07
Beslutsunderlag
• Kommunledningskontorets tjänsteskrivelse den 22 december 2014
• Kultur- och fritidsnämndens beslut den 28 oktober 2014
• Medborgarförslag som inkom den 11 april 2014
Ärendet
Upplands-Bro kommun har tagit emot ett medborgarförslag om att kommunen
borde ha en bra boulebana som är godkänd för tävlingar.
Kultur- och fritidsavdelningen har träffat förslagsställaren två gånger och
diskuterat olika möjligheter för spel.
Vid gamla Kungsängens IP finns en grusplan som SPF Vikingarna spelar boule
på. Det finns planer på att bygga bostäder på detta område i framtiden, vilket
skapat oro om det kommer att vara möjligt att fortsätta spela boule på platsen.
Kultur- och fritidsavdelningen har pratat med planoch
exploateringsavdelningen som är positiva till att markera ett område i framtida
planer som ger möjlighet till fortsatt spel på området. Med hjälp av band kan
banor för tävlingsspel markeras. Området har stängts av med hjälp av
betongsuggor för att försvåra oönskat sladdande med bil.
Fotbollshallen i Bro kan också fungera som en bouleplan, eftersom spel på
konstgräs är tillåtet. Spelare inom PRO, både i Kungsängen och i Bro samt
olika aktörer är positiva till förslaget om spel inomhus. Från oktober månad är
hallen bokad av SPF Vikingarna. Föreningar som vill spela i fotbollshallen
betalar den avgift som är beslutad för pensionärsföreningar inom kommunen,
det vill säga 60 kronor per timma. Organisationerna kan med fördel spela under
vardagar mellan 10-12 då hallen tidigare stått tom.
På nya Kungsängens IP finns ett område utanför staketet där snö från is och
fotbollsplaner placeras. Ytan är enligt planoch exploateringsavdelningen samt
detaljplanen för området möjlig att använda för spel. Marken behöver dock
beredas för att den ska vara möjlig att använda och kostnaden för att göra detta
har ännu inte utretts. Kultur- och fritidsavdelningen föreslår att det inte görs i
nuläget.
Utöver dessa alternativ finns även en boulebana under järnvägsbron i
Kungsängen, fyra banor i Bro samt en bana vid Lillsjöns badplats.
Kultur- och fritidsavdelningen har träffat förslagsställaren och redovisat de
olika alternativen och möjligheterna. Förslagsställaren var mycket nöjd med
redovisningen och de föreslagna åtgärderna.
Barnperspektiv
Bra tillgång till boulebanor är positivt även för barn och ungdomar som vill
använda banorna för spel.
2 (3)
Upplands-Bro kommun
Datum
2014-08-07
Karl-Erik Lindholm
Kommundirektör
Karl Öhlander
Medborgarförslagsställaren
Kultur- och fritidsavdelningen
3 (3)
UPPLANDS-isRO KOMMUN
Kommunstyrelsen
Pasi Tikkanen
2014 "'04- f 1
Kungsangen den 5 juni 2013
Dlarlenr:
Fritidsnamnden
Upplands-Bro kommun
196 81 Kungsangen
.'
Onskemal
om tavlingsgodkand
boulebana
Kommunen har nu en ny och fin idrottsplan, men vi borde ocksa ha en bra boulebana.
Banan under jarnvagen iir inte godkand fOr Uivlingar. Jag har aven talat med PROsom
ocksa delar asikten om att ett battre bana behovs for att vi ska kunna ha tavlingar tillsammans med andra avdelningar.
Med vanliga halsningar
Pasi Tikkanen
Bouleledare i SPFVikingarna, Upplands-Bro
,
Ärende 2
1(5)
TJÄNSTESKRIVELSE
Tillväxtkontoret
Datum
Vår beteckning
Henric Carlson 08-581 691 31
Katrin Karlsdottir 08-581 691 43
2015-01-14
Dnr 2010-000133
Kommunstyrelsen
Förslag till detaljplan för Kungsängens-Tibble 1:331 m.fl.
(Norrboda Brunna handelsoch verksamhetsområde) –
godkännande av avtal samt antagande av detaljplan
Kommunstyrelsen föreslår till beslut av Kommunfullmäktige
1. Förslag till föravtal med Trafikverket, upprättat januari 2015, godkänns.
2. Förslag till exploateringsavtal mellan Upplands-Bro kommun och HSB
Norrboda handelsområde i Upplands-Bro AB, tillhörande förslag till
detaljplan för Kungsängens-Tibble 1:331 m.fl. (Norrboda Brunna handelsoch verksamhetsområde), nr 1301, upprättat januari 2015, godkänns.
3. Planutlåtande tillhörande förslag till detaljplan för Kungsängens-Tibble
1:331 m.fl. (Norrboda Brunna handelsoch verksamhetsområde), nr 1301,
den 14 januari 2015 godkänns.
4. Särskild sammanställning av MKB av förslag till detaljplan för
Kungsängens-Tibble 1:331 m.fl. (Norrboda Brunna handelsoch
verksamhetsområde), nr 1301, den 7 januari 2015 godkänns.
5. Förslag till detaljplan för Kungsängens-Tibble 1:331 m.fl. (Norrboda
Brunna handelsoch verksamhetsområde), nr 1301, den 14 januari 2015,
antas i enlighet med 5 kap 29§ ÄPBL (1987:10).
Sammanfattning
Syftet med planen är att möjliggöra ett handelsområde sydväst om E18 och ett
verksamhetsområde nordöst om motorvägen. Områdena förbinds av en
befintlig vägport under E18 som utvecklas till bussgata.
Planområdet är beläget norr om Kungsängens tätort vid trafikplats Brunna.
Granhammarvägen går längs planområdets södra sida, Pettersbergsvägen längs
den västra och Effektvägen gränsar i norr. Mot öster är planområdets gräns
samma som fastighetsgränsen mellan NCCs och kommunens mark i den norra
delen och diket som går från befintliga vägportar i den södra delen. E18 delar
området i två delar.
För området finns dels gällande områdesbestämmelser och dels gällande
detaljplaner. Området är utpekat i ÖP som verksamhetsområdet och det finns
ett utvecklingsprogram för hela Brunna verksamhetsområde.
Delen söder om E18 planeras för handel och bostäder, och delen norr om E18
planeras som verksamhetsområde.
2(5)
En viktig ambition med planen har varit att skapa ett område som kompletterar
Kungsängen och blir en del av tätorten. En annan viktig förutsättning har varit
att det nya området ska ge ett gott intryck från E18. Ett gestaltningsprogram har
tagits fram för att ange inriktningen på utformningen.
I delen som ligger norr om E18 är Upplands-Bro kommun markägare. För detta
område är det viktigt att en förlängning av Mätarvägen ner till
Granhammarsvägen kommer tillstånd och denna möjliggörs i och med denna
plan.
Viktiga förutsättningar för att planen ska kunna genomföras är att trafikplatsen
anpassas till den tillkommande trafiken och att tillflödet av dagvatten från
området sker på ett sätt som inte ytterligare belastar det redan hårt ansträngda
nätet i Gröna dalen. Dessa frågor har studerats under planarbetets gång.
Kommunstyrelsens samhällsbyggnadsutskott beslutade 2014-03-05 § 18 om att
godkänna samrådsredogörelsen tillhörande samrådsförslaget till detaljplanen
samt att skicka ut det reviderade detaljplaneförslaget till utställning.
Förslaget ställdes ut från 2014-04-05 till och med 2014-04-26
Förslaget har anpassats efter de yttranden som kommit in under utställningen
men är i avgörande delar oförändrat. Då det parallellt med planen har gjorts en
miljökonsekvensbeskrivning har det tagits fram en särskild samanställning av
denna.
Ett exploateringsavtal har upprättats mellan kommunen och HSB Norrboda
handelsområde i Upplands-Bro AB. I korthet innebär avtalet att bolaget bygger
ut Lokalgatan inom bostadsområdet och lekplatsen i anslutning till denna samt
rondellen som ansluter till E18 på den södra sidan. Till övriga utbyggnader får
kommunen exploateringsbidrag. I samband med framtagandet av detaljplanen
och exploateringsavtalet har även ett förslag till föravtal upprättas mellan
kommunen och Trafikverket. Samtliga skyldigheter och åtaganden i det
föravtalet övertas av HSB Norrboda handelsområde i Upplands-Bro AB.
Beslutsunderlag
•
ÖP 2010, Kommunfullmäktige 2011-12-15 § 162
•
Beslut om planuppdrag för detaljplan, 2010-05-26 § 69
•
Beslut om revidering av Stadsplan 7, KS 2006-03-15 § 43
•
Beslut om plansamråd, KS SBU, 2013-02-27 § 7
•
Samrådsredogörelse tillhörande förslag till detaljplan för KungsängensTibble 1:331 m.fl. (Norrboda Brunna handelsoch verksamhetsområde),
godkänd av SBU, 2014-03-05 § 18
•
Beslut om utställning, SBU, 2014-03-05 § 18
•
Exploateringsavtal, upprättat januari 2015
•
Föravtal med Trafikverket, upprättat januari 2015
•
Särskild sammanställning, 2015-01-07
•
Planutlåtande, 2015-01-14
•
Plankarta, 2015-01-14
•
Illustrationsplan, 2014-02-12
•
Planbeskrivning, 2015-01-14
3(5)
•
Genomförandebeskrivning, 2015-01-14
•
Gestaltningsprogram, 2014-02-12
•
Miljökonsekvensbeskrivning, 2015-01-07
•
Tillväxtkontorets tjänsteskrivelse den 2015-01-14
Ärendet
Detaljplanens syfte och huvuddrag
Syftet med planen är att möjliggöra ett handelsområde sydväst om E18 och ett
verksamhetsområde nordöst om motorvägen. Områdena förbinds av en
befintlig vägport under E18 som utvecklas till bussgata.
Planområdet är beläget norr om Kungsängens tätort vid trafikplats Brunna.
Granhammarvägen går längs planområdets södra sida, Pettersbergsvägen längs
den västra och Effektvägen gränsar i norr. Mot öster är planområdets gräns
samma som fastighetsgränsen mellan NCCs och kommunens mark i den norra
delen och diket som går från befintliga vägportar i den södra delen. E18 delar
området i två delar.
För området finns dels gällande områdesbestämmelser och dels gällande
detaljplaner. Området är utpekat i ÖP som verksamhetsområdet och det finns
ett utvecklingsprogram för hela Brunna verksamhetsområde.
Delen söder om E18 planeras för handel och bostäder, och delen norr om E18
planeras som verksamhetsområde.
En viktig ambition med planen har varit att skapa ett område som kompletterar
Kungsängen och blir en del av tätorten. Det är därför att området får en god
tillgänglighet på fler sätt än med bil. Planen innehåller förslag till nya och
upprustade cykelvägar samt en under E18 i de befintliga vägportarna, som både
kan användas till buss och till tunga transporter till handelsområdet.
En annan viktig förutsättning har varit att det nya området ska ge ett gott
intryck från E18. En zon av växtlighet med delvis sparad och delvis anlagd
natur kommer att ligga mellan området och Granhammarsvägen. På så sätt
kommer området att anas bakom en grön ridå, ett grepp som tar ner skalan både
på området som helhet och på de enskilda byggnaderna. I den delen av området
som är närmast E18 föreslås en större skylt. Detta snarare än att skylta på
fasaderna som i stora delar kommer att vara dolda bakom den kulle de ligger
på. Ett gestaltningsprogram har tagits fram för att ange inriktningen på
utformningen.
I delen som ligger norr om E18 är Upplands-Bro kommun markägare. För den
delen av planen föreslås en fortsättning av den industribebyggelse som har
planerats fram i samband med detaljplaneläggning av fastigheterna Viby 19:1
och Örnäs 1:1 (NCC och Kilenkryssets fastigheter). För hela detta område är
det viktigt att en förlängning av Mätarvägen ner till Granhammarsvägen
kommer tillstånd och denna möjliggörs i och med denna plan.
I en handelsutredning som gjordes 2008 visades att invånare i Upplands-Bro
kommun i stor utsträckning gör sina sällanköp utanför kommunen, främst i
Järfälla. Genom ett nytt område för sällanköpshandel kan mycket av den trafik
som går till andra områden stanna inom kommunen. Inför utställningsskedet
har denna handelsanalys uppdaterats och man kan konstatera att invånarna i
Upplands-Bro kommun i allt högre utsträckning väljar att söka sig utanför
kommunen för att handla, även när det gäller dagligvaror.
4(5)
Viktiga förutsättningar för att planen ska kunna genomföras är att trafikplatsen
anpassas till den tillkommande trafiken och att tillflödet av dagvatten från
området sker på ett sätt som inte ytterligare belastar det redan hårt ansträngda
nätet i Gröna dalen. Dessa frågor har studerats under planarbetets gång.
Planprocessens genomförande
Det finns två relevanta beslut om planuppdrag: Kommunstyrelsens beslut
2006-03-15 § 43 om revidering av Stadsplan 7. Därefter beslutade Kommunstyrelsen
även om planuppdrag 2010-05-26 § 69. Anledning till att Kommunstyrelsen fattat två
beslut om planuppdrag är att såväl planområdets avgränsning som själva innehållet i
detaljplanen har förändrats under processens gång.
Kommunstyrelsens samhällsbyggnadsutskott beslutade 27 februari 2013, KS
SBU § 7 om att sända ut planen för samråd. Samrådet genomfördes mellan 16
maj och 21 juni 2013.
Under samrådstiden genomfördes ett samrådsmöte men mötet lockade inga
besökare. Under samrådstiden hölls även ett möte med en privatperson och
efter samrådstiden träffade planoch exploateringsavdelningen representanter
från Newsec Asset Management AB samt från Trafikverket. Interna
avstämningar har skett kontinuerligt med Tekniska avdelningen.
Utställningsskedet
Kommunstyrelsens samhällsbyggnadsutskott beslutade 2014-03-05 § 18 om att
godkänna samrådsredogörelsen tillhörande samrådsförslaget till detaljplanen
samt att skicka ut det reviderade detaljplaneförslaget till utställning.
Förslaget ställdes ut från 2014-04-05 till och med 2014-04-26 och detta
annonserades i lokalpressen. Det ställdes också ut på biblioteket i Tibble samt i
kommunhuset i Kungsängens centrum. Materialet fanns tillgängligt på
kommunens webbplats och skickades ut till berörda fastighetsägare samt
myndigheter m.m. enligt remisslista och fastighetsförteckning.
Efter utställningstiden har möten hållits med Trafikverket angående föravtal.
Resultat av utställningen
Förslaget har anpassats efter de yttranden som kommit in under utställningen
men är i avgörande delar oförändrat. Då det parallellt med planen har gjorts en
miljökonsekvensbeskrivning har det tagits fram en särskild samanställning av
denna.
Avtal
Ett exploateringsavtal har upprättats mellan kommunen och HSB Norrboda
handelsområde i Upplands-Bro AB. Avtalet avses godkännas i samband med
detaljplanens antagande. I korthet innebär avtalet att bolaget bygger ut
Lokalgatan inom bostadsområdet och lekplatsen i anslutning till denna samt
rondellen som ansluter till E18 på den södra sidan. Till övriga utbyggnader får
kommunen exploateringsbidrag. I samband med framtagandet av detaljplanen
och exploateringsavtalet har även ett förslag till föravtal upprättas mellan
kommunen och Trafikverket. Detta berör främst ombyggnadsåtgärder vid
Trafikplats Brunna. Samtliga skyldigheter och åtaganden i det föravtalet
övertas av HSB Norrboda handelsområde i Upplands-Bro AB. Föravtalet bifogas
till exploateringsavtalet.
5(5)
Barnperspektiv
I det nya handelsområdet kommer det att anläggas lekplatser som tar
naturförutsättningarna till utgångspunkt med förhoppningen om att detta kan
bli en attraktion för barn från hela kommunen och kanske även ett större
område. I övrigt innebär inte planen några särskilda konsekvenser för barn.
TILLVÄXTKONTORET
Marianne Hagman
Tillväxtchef
David Lanthén
Plan- och exploateringschef
Henric Carlson
planarkitekt
Katrin Karlsdottir
projektledare exploatering
Bilagor:
•
Exploateringsavtal med HSB Norrboda handelsområde i Upplands-Bro AB,
upprättat januari 2015
•
Föravtal med Trafikverket, upprättat januari 2015
•
Särskild sammanställning, 2015-01-14
•
Planutlåtande, 2015-01-14
•
Plankarta, 2015-01-14
•
Illustrationsplan, 2014-02-12
•
Planbeskrivning, 2015-01-14
•
Genomförandebeskrivning, 2015-01-14
•
Gestaltningsprogram, 2014-02-12
•
Miljökonsekvensbeskrivning, 2015-01-14
Ärende 3
1(3)
TJÄNSTESKRIVELSE
Tillväxtkontoret
Datum
Vår beteckning
Lina Wallenius, 08-581 691 38
2014-11-19
Rev. 2014-12-01
Dnr 2014-000223
Kommunstyrelsen
Förslag till ändring av detaljplan för del av KungsängensTibble 1:471 och 1:338 (Tibbleskogen) - antagande av
detaljplan
1. Utlåtande tillhörande ändring genom tillägg till detaljplan för del av
Kungsängens-Tibble 1:471 och 1:338 (Tibbleskogen), daterat den 19
november 2014, godkänns.
2. Förslag till ändring genom tillägg till detaljplan för del av
Kungsängens-Tibble 1:471 och 1:338 (Tibbleskogen), antas i enlighet
med 5 kap. 27 § Plan- och bygglagen (PBL 2010:900).
Sammanfattning
Planförslaget innebär att det görs ett tillägg till gällande detaljplan som tillåter
tvåbostadshus respektive flerbostadshus inom den nordvästra delen av gällande
plan. Två nya planbestämmelser införs som reglerar byggnadsarea för
tvåbostadshus respektive flerbostadshus. Detaljplanen för för del av
Kungsängens-Tibble 1:471 och 1:338 (Tibbleskogen) fortsätter i övrigt att gälla
oförändrad.
Planen har varit på samråd under september 2014. Sju yttranden har inkommit.
Planförslaget har inte förändrats efter samrådet.
Beslutsunderlag
•
Kommunstyrelsens samhällsbyggnadsutskotts beslut om planuppdrag
den 16 april 2014, § 28. (ej med i utskick)
•
Kommunstyrelsens samhällsbyggnadsutskotts beslut om samråd den 27
augusti 2014, § 40. (ej med i utskick)
•
Tillväxtkontorets tjänsteskrivelse den 19 november 2014.
•
Förslag till ändring av detaljplan för del av Kungsängens-Tibble 1:471
och 1:338 (Tibbleskogen), antagandehandling den 19 november 2014
•
Utlåtande, daterat 2014-11-19, reviderat 2014-12-01
Bakgrund
Detaljplan för del av Kungsängens-Tibble 1:471 och 1:338 (Tibbleskogen)
antogs den 22 september 2011. Detaljplanen är under genomförande och
småhus i form av äganderätter och flerbostadshus med lägenheter som upplåts
med hyresrätt är under produktion i en första etapp. Exploatören, McFreeze
AB, har i en skrivelse till planoch exploateringsavdelningen framfört
önskemål om att kunna variera bebyggelsen ytterligare. Kommunstyrelsens
2(3)
samhällsbyggnadsutskott beslutade därför om planuppdrag för tillägg till
detaljplan den 16 april 2014, §28.
Exploatören önskar möjlighet att inom en avgränsad del av detaljplaneområdet
kunna uppföra 18 huskroppar med 4 mindre lägenheter i varje, vilket skulle
ersätta 18 byggrätter för småhus. I en annan avgränsad del önskas möjlighet att
uppföra 31 parhus innehållande två bostäder vardera vilket skulle ersätta
byggrätt för 31 småhus.
Planförslaget innebär att det görs ett tillägg till gällande detaljplan som tillåter
tvåbostadshus respektive flerbostadshus inom den nordvästra delen av gällande
plan. Syftet med planändringen är att möjliggöra bebyggelse med 31
tvåbostadshus samt 18 flerbostadshus med fyra mindre lägenheter i varje, som
ett alternativ till de småhus som planen tillåter idag. Tillägget till detaljplanen
innebär att högsta tillåtna byggnadsarea ökas för tvåplanshus och
flerbostadshus inom två områden av planområdets nordvästra del samt att
huvudbyggnad får byggas ihop med uthus/förråd inom de delar som föreslås
bebyggas med tvåbostadshus. Detaljplanen för för del av Kungsängens-Tibble
1:471 och 1:338 (Tibbleskogen) fortsätter i övrigt att gälla oförändrad.
Av behovsbedömning 2010-03-08 för underliggande detaljplan framgår att
genomförandet av planen inte bedömdes medföra en betydande miljöpåverkan,
varför någon miljökonsekvensbeskrivning enligt 6 kap. 11 § miljöbalken inte
upprättades. Planändringen bedöms inte förändra planens inverkan på miljön
och behöver därför inte miljöbedömas. Samråd om behovsbedömningen har
ännu inte skett med länsstyrelsen. Det kommer att göras i samband med
plansamrådet.
Tillägget till detaljplan handläggs med enkelt planförfarande.
Resultat av samrådet
Detaljplaneförslaget har varit ute på samråd 8 september – 6 oktober 2014. Sju
yttranden har kommit in, samtliga från remissinstanser. Endast ett yttrande hade
synpunkter på förslaget. Inga ändringar har gjorts i planförslaget varför
granskning av förslaget inte har bedömts nödvändigt då förslaget handläggs
enligt enkelt förfarande.
Barnperspektiv
Tillägget till detaljplanen bedöms inte förändra hur planen påverkar barns
livsmiljö.
TILLVÄXTKONTORET
Marianne Hagman
Tillväxtchef
David Lanthén
Lina Wallenius
planarkitekt
Bilagor:
Utlåtande, daterat den 19 november, reviderat den 1 december 2014
3(3)
Plankarta med tillägg till bestämmelser, planbeskrivning och
genomförandebeskrivning, reviderad den 19 november 2014
1 (4)
Utlåtande
Tillväxtkontoret
Datum
Vår beteckning
2014-12-01
2014-000223
Utlåtande
ändring genom tillägg till detaljplan för
del av Kungsängens-Tibble 1:471 och 1:338 (Tibbleskogen)
Kungsängen
Upplands-Bro kommun
nr 0901Ä
Innehållsförteckning
Bakgrund till detaljplanearbetet .......................................................................................................... 2
Planens syfte och huvuddrag ................................................................................................................ 2
Hur samrådet bedrivits ......................................................................................................................... 2
Inkomna yttranden, lista ...................................................................................................................... 2
Statliga myndigheter............................................................................................................................ 2
Kommunala nämnder .......................................................................................................................... 2
Övriga remissinstanser ........................................................................................................................ 2
Inkomna yttranden med kommentarer ............................................................................................... 3
Statliga myndigheter............................................................................................................................ 3
Kommunala nämnder .......................................................................................................................... 3
Övriga remissinstanser ........................................................................................................................ 4
Resultat av samrådet ............................................................................................................................. 4
Bilaga 1 (Länsstyrelsens yttrande över detaljplaneförslaget)
2 (4)
Bakgrund till detaljplanearbetet
Kommunstyrelsens samhällsbyggnadsutskott gav den 16 april 2014 § 28 i uppdrag åt tillväxtchefen att
ta fram förslag till tillägg till detaljplan för del av Kungsängens Tibble 1:471 och 1:338
(Tibbleskogen) genom enkelt planförfarande enligt planoch bygglagen (PBL), SFS 2010:900.
Planområdet är beläget ca två kilometer nordväst om Kungsängens centrum, väster om motorvägen
E18 och norr om Granhammarsvägen (väg 907). För planområdet gäller detaljplan för Kungsängens
Tibble 1:471 och 1:338 (Tibbleskogen), planens genomförandetid går ut 2021. För området där tilläg
föreslås innehåller gällande plan småhus om 160 kvadratmeter byggnadsarea i ett plan eller 100
kvadratmeter byggnadsarea i två plan. Minsta tomtstorlek 650 kvadratmeter.
En behovsbedömning har tagits fram/gjordes som visade att ett genomförande av detaljplanen inte
bedöms medföra risk för betydanden miljöpåverkan. En miljökonsekvensbeskrivning har därför inte
upprättats.
Planens syfte och huvuddrag
Syftet med ändring genom tillägg till planen är att möjliggöra bebyggelse med tvåbostadshus
respektive flerbostadshus inom två områden i planområdets nordvästra del, som ett alternativ till de
småhus som planen tillåter idag. Tillägget innebär att högsta tillåtna byggnadsarea ökar för
tvåbostadshus och flerbostadshus.
Hur samrådet bedrivits
Kommunstyrelsens samhällsbyggnadsutskott beslutade den 27 augusti 2014 § 40 att sända ut förslag
till ändring genom tillägg till detaljplan för del av Kungsängens-Tibble 1:471 och 1:338
(Tibbleskogen), nr 0901Ä, ut för samråd enligt regler för enkelt planförfarande.
Detaljplaneförslaget var under tiden 8 september – 6 oktober 2014 utsänt för samråd och skickades till
berörda fastighetsägare samt myndigheter m.m. enligt remisslista. Under remisstiden var
detaljplaneförslaget utställt i kommunhuset på i Kungsängens centrum, på biblioteket i Brohuset samt
på kommunens webbplats. Den 25 september hölls ett samrådsmöte på degcentralen i Kungsängen. På
mötet kom en person. Samrådsmötet annonserades i Bålsta Upplands-Bro bladet och Mitt i UpplandsBro.
Inkomna yttranden, lista
Med anledning av förslaget till detaljplan har sju (7) yttranden inkommit till kommunen. Av dessa
inkom tre yttranden efter samrådsperiodens slut. Sena yttranden behandlas på samma sätt som de
yttranden som inkommit under remisstiden.
Skrivelserna är numrerade 1-7 i följande ordning:
Statliga myndigheter
(1)
Länsstyrelsen i Stockholms län
inkom 2014-10-13
(2)
Lantmäteriet
inkom 2014-10-02
Kommunala nämnder
(3)
Bygg- och miljönämnden
inkom 2014-11-25
Övriga remissinstanser
(4)
Brandkåren Attunda
inkom 2014-10-03
Tillägg till detaljplan för del av Kungsängens-Tibble 1:471 och 1:338 (Tibbleskogen)
Utlåtande
3 (4)
(5)
Vattenfall Eldistribution AB
inkom 2014-10-06
(6)
TeliaSonera Skanova Access
inkom 2014-10-06
(7)
EON Elnät
inkom 2014-10-07
Inkomna yttranden med kommentarer
I det följande kommenteras synpunkter på förslag till tillägg till detaljplan för del av KungsängensTibble 1:471 och 1:338 (Tibbleskogen). Synpunkterna redovisas kortfattat utan inbördes rangordning.
För den fullständiga lydelsen av respektive synpunkt hänvisas till de ursprungliga yttrandena som kan
erhållas från kommunen. I omedelbar anslutning till inkomna yttranden redovisas planoch
exploateringsavdelningens kommentarer.
Statliga myndigheter
(1)
Länsstyrelsen avstår från att lämna yttrande.
Kommentar
(2)
Lantmäteriet
Lantmäteriet har ingen att erinran.
Kommentar
-
Kommunala nämnder
(3)
3.1
Bygg- och miljönämnden anser att fastigheterna om ca 650 kvadratmeter är för små för att
rymma den utökade byggrätten.
En beräkning visar att 300/340 kvadratmeter av varje tomt återstår efter att byggrätten utnyttjas.
Nämnden föreslår att tillgången till grönytor anpassas till det ökade lägenhetsantalet.
3.2
Nämnden tycker att parkeringsnorm ska finnas som bestämmelse då den är ett ”ska” krav i
planbeskrivningen.
Kommentar
3.1
Kommunens översiktsplan har som planeringsinriktning att en blandning av bostadstyper och
upplåtelseformer ska eftersträvas för att uppnå en allsidigt sammansatt social struktur som
främjar kontakter mellan generationer och kulturer. Plan- och exploateringsavdelningen
uppfattar att tillägget till planbestämmelserna ligger i linje med planeringsinriktningen. Boende
i tvåbostadshus och flerbostadshus har ofta en mindre tomtyta jämfört med friliggande villor.
Att kommunen kan erbjuda boende i tvåbostadshus utan att behöva ha en större tomt att ta hand
om är en del i ett varierat utbud.
Som exempel på mindre tomter i samtida/moderna planer i kommunen är Råby gärde i Bro, där
radhus byggts på tomter om ca 230 kvadratmeter (utan begränsning av minsta tomtstorlek).
Där får 102+28 kvadratmeter byggnadsarea byggas (utslaget per fastighet), samt krav på två
parkeringar.
Utlåtande
4 (4)
Gällande utemiljön för flerbostadshus finns fler exempel i Kungsängen där tomtmarken är
mindre fördelat på antalet lägenheter.
I underliggande plan ingår även gemensamhetsytor på kvartersmark som ett komplement för
boende. Plan- och exploateringsavdelningens bedömning är att grönytorna kommer att vara
tillräckliga för att tillgodose behovet även vid det ökat antal lägenheter som tillägget föreslår.
3.2
Plan- och bygglagen medger inte möjligheten att ha parkeringsnormer som planbestämmelse.
Övriga remissinstanser
(4) Brandkåren Attunda
Har inget att ytterligare tillägga till tidigare yttranden över planen.
Kommentar
(5) Vattenfall Eldistribution AB
Vattenfall har inga elanläggningar inom eller i närheten av planområdet och har därför inget att erinra..
Kommentar
(6) TeliaSonera Skanova Access
Skanova har markförlagd teleanläggning inom planområdet enligt bifogad karta. Skanova önskar så
långt som möjligt behålla befintliga teleanläggningar. Om undanflyttningsåtgärder eller skydd av
telekablar på grund av exploatering krävs förutsätter Skanova att den part som initierar åtgärden
bekostar den.
Kommentar
Erforderliga åtgärder gällande ledningar som är nödvändiga för planens genomförande bekostas av
exploatören, vilket framgår av genomförandebeskrivningen för underliggande plan.
(7)
EON Elnät
EON Elnät har tidigare informerat exploatör och kommunen om att det måste placeras ut en
ny nätstation i område B när den exploateringen påbörjas.
Kommentar
Område för nätstation för område B finns reserverat i underliggande plan.
Resultat av samrådet
Endast redaktionella ändringar har skett efter samrådet.
Upprättad 2014-11-19, reviderad 2014-12-01 av
Plan-och exploateringsavdelningen
David Lanthén
Lina Wallenius
Planarkitekt
Utlåtande
Från:
Skickat:
Till:
Ämne:
Fogelberg Catarina <[email protected]>
den 13 oktober 2014 10:43
Lina Wallenius; kommunstyrelsen
Ändring/tillägg till dp för del av Kungsängens-Tibble 1:471 och 1:338,
Tibbleskogen
Ändring/tillägg till dp för del av Kungsängens-Tibble 1:471 och 1:338, Tibbleskogen
Länsstyrelsen avstår från att lämna yttrande över planförslaget.
Meddelas bara på detta sätt.
Mvh
Catarina Fogelberg
Enheten för Planfrågor
Vxl: 010-223 10 00, dir. 010-223 13 13
www.lansstyrelsen.se/stockholm
Ärende 4
1
TJÄNSTESKRIVELSE
Tillväxtkontoret
Datum
Vår beteckning
David Lanthén, 08-581 691 53
2015-01-14
Dnr 2014-000668
Kommunstyrelsen
Detaljplan för Bro-Råby 3:2 – Beslut om planuppdrag
1. Kommunstyrelsen beslutar att ge Tillväxtchefen i uppdrag att ta fram
detaljplan för fastigheten Bro-Råby 3:2 med standardförfarande enligt Planoch bygglagens lydelse från och med den 1 januari 2015.
2. Planarbetet tilldelas prioritet tre.
Sammanfattning
En ansökan om att ta fram en detaljplan för fastigheten Bro-Råby 3:2 har
kommit in till kommunstyrelsen. Fasttighetsägaren vill ha möjlighet att stycka
av sin fastighet och bebygga den med ytterliga ett bostadshus. Fastigheten är
inte planlagd idag.
Fastigheten ligger inom tätortsavgränsningen för Bro tätort i den
kommuntäckande översiktsplanen (ÖP 2010). All nybyggnad inom
tätortsavgränsningen ska ske i överensstämmelse med gällande planer eller föregås av
detaljplaneprövning.
Planarbetet bör handläggas med standardförfarande enligt planoch bygglagens
bestämmelser från och med den 1 januari 2015. Standardförfarande motsvarar
det enkla planförfarande i planoch bygglagen före den 1 januari 2015.
Beslutsunderlag
•
ÖP 2010, Kommunfullmäktige den 15 december 2011 § 162
•
Begäran om planändring rörande fastigheten Bro-Råby 3:2 den 14
november 2014
•
Tillväxtkontorets tjänsteskrivelse den 14 januari 2014
Ärendet
En ansökan om att ta fram en detaljplan för fastigheten Bro-Råby 3:2 har
kommit in till kommunstyrelsen. Fasttighetsägaren vill ha möjlighet att stycka
av sin fastighet och bebygga den med ytterliga ett bostadshus. Fastigheten är
inte planlagd idag.
Fastigheten angränsar till detaljplanelagd mark i alla vädersträck. Söder om
fastigheten ligger Råbyskolan, väster om fastigheten ligger bostäder i
2(2)
flerbostadshus och radhus, och norr om fastigheten ligger en detaljplanelagd
tomt för allmänt ändamål (ursprungligen förskola). Marken öster om
fastigheten är planlagd som ett större grönområde. Fastigheten ligger inom
tätortsavgränsningen för Bro tätort i den kommuntäckande översiktsplanen (ÖP
2010). All nybyggnad inom tätortsavgränsningen ska ske i överensstämmelse med
gällande planer eller föregås av detaljplaneprövning.
Fastighetsägaren har den 24 september 2014 sökt förhandsbesked för den nu aktuella
åtgärden hos byggoch miljönämnden. Bygg- och miljöavdelningen har i sin
granskning av ärendet gjort bedömningen att fastighet ligger inom den så kallade
tätortsavgränsningen, vilket innebär att detaljplan krävs. Bygg- och
miljöavdelningen har därför meddelat fastighetsägaren att deras bedömning är
att ansökan om förhandsbesked kommer att avslås i byggoch miljönämnden
med hänvisning till ovanstående detaljplanekrav.
Fastighetsägaren har efter detta återkallat ansökan om förhandsbesked och i
stället ansökt om upprättande av detaljplan där fastighetsägarens intresse är att
kunna stycka av ytterligare en tomt och bebygga den med ett bostadshus.
Fastigheten är 9966 kvm stor. Vid en kommande planläggning bör dock prövas
om det inte är lämpligt att möjliggöra mer än en avstyckning.
Planarbetet bör handläggas med standardförfarande enligt planoch bygglagens
bestämmelser från och med den 1 januari 2015. Standardförfarande motsvarar
det enkla planförfarande i planoch bygglagen före den 1 januari 2015.
Barnperspektiv
Förslaget till beslut påverkas inte av barnkonsekvensanalysen.
TILLVÄXTKONTORET
Marianne Hagman
Tillväxtkontorschef
David Lanthén
Bilagor:
•
Orienteringskarta
•
Begäran om planändring rörande fastigheten Bro-Råby 3:2den 14 november
2014
o
Orienteringskarta
13 januari 2015
Bro-Råby 3:2
© Lantmäteriet
50
0
50
100
150
200
250 [m]
1:3 000
Attribut för 7808-F
ANVANDNING
DPNR
ID
Lagakraft
OBJECTID
Shape
Shape.area
Shape.len
URL
URL2
URSPRUNG
Fritidshusområde
7808-F
71
1982-06-01
153
Polygon
246969,317643
3010,630735
\\UPPFIL01\Gem$\gemensamt\Detaljplaner\Gällande Detaljplaner\7808-F
G:\gemensamt\Detaljplaner\Gällande Detaljplaner\7808-F
Skannad
Hyperlänkar för 7808-F
Beskrivning
Url
file://uppfil01/Gem$/gemensamt/Detaljplaner/Gällande Detaljplaner/7808-F
I
wsz
l
oz
OOg:~ 81e>!S
I
S~
I
O~
I
s
o
="
99V9L
ZZ666~,= x
g
/
-
/
>
"-
~
.'
(2_
S
:::s
-,
~
Ärende 5
1 (4)
TJÄNSTESKRIVELSE
Tillväxtkontoret
Handläggare
Datum
Diarienummer
Maria Elfström
2015-01-14
2014-000718
REMISS: Ekosystemtjänster i en expansiv
region – strategi för miljömålet ett rikt växt- och
djurliv i Stockholms län
1. Kommunen yttrar sig över remissversionen: Strategi för miljömålet Ett rikt
växt- och djurliv i Stockholms län enligt Tillväxtkontorets förslag till
yttrande den 14 januari 2015.
Sammanfattning
Strategin har tagits fram av Länsstyrelsen i Stockholms län på uppdrag av det
regionala miljömålsrådet som består av representanter från kommunerna i
länet, Trafikverket, Kommunförbundet Stockholms län och landstinget.
Upplands-Bro kommun anser att strategin ger en tydlig helhetsbild över
komplexiteten och problematiken kring miljömålet ett rikt växt- och djurliv.
Kommunen har endast synpunkter på att strategin enbart borde ha rubriken
Strategi för ett rikt växt- och djurliv i Stockholms län samt att de hotade arterna
torde ha ökat och inte minskat som det beskrivs under måluppfyllelsen.
Beslutsunderlag
•
Länsstyrelsernas missiv den 23 juni 2014, med förlängd svarstid till den
15 februari 2015 för Upplands-Bro kommun
•
Remissversion: Ekosystemtjänster i en expansiv region – strategi för
miljömålet ett rikt växt- och djurliv i Stockholms län.
•
Tillväxtkontorets tjänsteskrivelse den 14 januari 2015.
•
Tillväxtkontorets förslag till yttrande den 14 januari 2015
Datum
Upplands-Bro kommun
2015-01-14
Ärendebeskrivning
Ett rikt växt- och djurliv
Det nationella miljökvalitetsmålet Ett rikt växt- och djurliv tillhör ett av de
beslutade 16 miljökvalitetsmålen och lyder:
” Den biologiska mångfalden ska bevaras och nyttjas på ett hållbart sätt, för
nuvarande och framtida generationer. Arternas livsmiljöer och ekosystemen
samt deras funktioner och processer ska värnas Arter ska kunna fortleva i
långsiktigt livskraftiga bestånd med tillräcklig genetisk variation. Människor
ska ha tillgång till en god naturoch kulturmiljö med rik biologisk mångfald,
som grund för hälsa, livskvalitet och välfärd.”
Enligt riksdagen ska miljömålet nås år 2020 men regeringen bedömer att det
inte är möjligt att nå målet med idag beslutade och planerade styrmedel.
Strategin
Strategin har tagits fram av Länsstyrelsen i Stockholms län på uppdrag av det
regionala miljömålsrådet som består av representanter från kommunerna i
länet, Trafikverket, Kommunförbundet Stockholms län och landstinget. Syftet
är att belysa målkonflikter och visa på möjliga lösningar vad gäller länets
expansion och att samtidigt värna och utveckla biologisk mångfald och
ekosystemtjänster.
Strategin tar upp sex åtgärdsområden:
•
Grön infrastruktur och markens historia
•
Ekosystemtjänster
•
Odlingslandskap och jordbruk
•
Skogar och skogsbruk
•
Vatten, övergödning och skadliga ämnen
•
Natur för folkhälsa och friluftsliv
Under respektive åtgärdsområde finns förslag till prioriterade åtgärder där
kommunerna ansvarar för vissa åtgärder samtidigt som andra åtgärder berör
samtliga aktörer. Strategin ska också följas av konkreta och riktade
åtgärdsprogram. Strategin ska också fungera som stöd för prioriteringar men
den slutliga avvägningen görs av respektive aktörer.
Synpunkter
De olika åtgärdsområdenas trender och nuläge beskrivs på ett mycket bra sätt
och att förslaget till åtgärderna knyter tydligt an till det som belyses i
beskrivningarna.
2 (4)
Upplands-Bro kommun
Datum
2015-01-14
Strategins rubrik ”ekosystemtjänster i en expansiv region” upplevs som
missvisande då även ekosystemtjänster ingår som ett av strategins
åtgärdsområden. Mer tydligt vore om denna rubrik togs bort och att strategin
enbart fick namnet strategi för miljömålet ett rikt växt- och djurliv i
Stockholms län.
Under måluppfyllelse i Stockholms län nämns att en allt mer intensiv
markanvändning har påverkat artrikedomen och att drygt 600 arter är hotade
enligt den så kallade rödlistan (ArtDatabanken). Därefter skrivs att de
rödlistade arterna har minskat. Vi tolkar snarare situationen med den intensiva
markanvändningen som att antalet rödlistade arter torde ha ökat i stället för
minskat eftersom markanvändningen har påverkat artrikedomen. Dessutom
skrivs i stycket därefter om orsakerna till förlusten av biologisk mångfald
vilket torde betyda att fler arter blivit hotade.
Upplysningar
I remissmissivet ombeds kommunen att ge goda exempel på arbete som
kommunen bedriver avseende biologisk mångfald. Kommunen arbetar med en
reservatsbildning över det tätortsnära grönområdet Lillsjön - Örnässjön där
både skog, sjö och våtmark med höga naturvärden kommer att ingå.
Grönområdet är dessutom mycket attraktivt för friluftslivet.
Området Lillsjön - Örnässjön berör strategins samtliga sex åtgärdsområden och
är ett mycket bra exempel på hur strategin kan komma att genomföras i en
expansiv kommun.
I remissmissivet nämns även att strategier till miljömålen Ingen övergödning
och Giftfri miljö remitterats vilka kommunens byggoch miljönämnd redan har
yttrat sig över (Bmn § 69, 2014-09-16 och Bmn § 83, 2014-11-13).
Barnperspektiv
Miljömålet och strategin har direkt anknytning till barn. Det är viktigt att
tillgodose deras behov av grönområden med ett rikt växt- och djurliv och
naturupplevelser under deras uppväxt även för framtida generationer.
TILLVÄXTKONTORET
Marianne Hagman
Tillväxtchef
David Lanthén
3 (4)
Upplands-Bro kommun
Datum
2015-01-14
Maria Elfström
Kommunekolog
Bilagor:
1. Tillväxtkontorets förslag till yttrande den 14 januari 2015
2. Länsstyrelsen i Stockholms läns remissmissiv, daterat den 23 juni 2014.
3. Remissversion: Ekosystemtjänster i en expansiv region – strategi för
miljömålet ett rikt växt- och djurliv i Stockholms län.
4 (4)
1 (2)
FÖRSLAG TILL YTTRANDE
Kommunstyrelsen
Handläggare
Datum
Diarienummer
Maria Elfström
2015-01-14
2014-000683
Er beteckning
501-22475-2014
Adressat
[email protected]
Yttrande över remiss: Ekosystemtjänster i en
expansiv region – strategi för miljömålet ett rikt
växt- och djurliv i Stockholms län
Allmänna synpunkter
De olika åtgärdsområdenas trender och nuläge beskrivs på ett mycket bra sätt
och att förslaget till åtgärderna knyter tydligt an till det som belyses i
beskrivningarna.
Strategins rubrik ”ekosystemtjänster i en expansiv region” upplevs som
missvisande då även ekosystemtjänster ingår som ett av strategins
åtgärdsområden. Mer tydligt vore om denna rubrik togs bort och att strategin
enbart fick namnet strategi för miljömålet ett rikt växt- och djurliv i
Stockholms län.
Under måluppfyllelse i Stockholms län nämns att en allt mer intensiv
markanvändning har påverkat artrikedomen och att drygt 600 arter är hotade
enligt den så kallade rödlistan (ArtDatabanken). Därefter skrivs att de
rödlistade arterna har minskat. Vi tolkar snarare situationen med den intensiva
markanvändningen som att antalet rödlistade arter torde ha ökat i stället för
minskat eftersom markanvändningen har påverkat artrikedomen. Dessutom
skrivs i stycket därefter om orsakerna till förlusten av biologisk mångfald
vilket torde betyda att fler arter blivit hotade.
Upplysningar
I remissmissivet ombeds kommunen att ge goda exempel på arbete som
kommunen bedriver avseende biologisk mångfald. Kommunen arbetar med en
reservatsbildning över det tätortsnära grönområdet Lillsjön - Örnässjön där
Upplands-Bro kommun
Datum
2015-01-14
både skog, sjö och våtmark med höga naturvärden kommer att ingå.
Grönområdet är dessutom mycket attraktivt för friluftslivet.
Området Lillsjön - Örnässjön berör strategins samtliga sex åtgärdsområden och
är ett mycket bra exempel på hur strategin kan komma att genomföras i en
expansiv kommun.
I remissmissivet nämns även att strategier till miljömålen Ingen övergödning
och Giftfri miljö remitterats vilka kommunens byggoch miljönämnd redan har
yttrat sig över (Bmn § 69, 2014-09-16 och Bmn § 83, 2014-11-13).
UPPLANDS-BRO KOMMUN
Camilla Jansson
Kommunstyrelsens ordförande
Karl-Erik Lindholm
Kommundirektör
2 (2)
REMISS
1 (2)
Datum
Beteckning
2014-06-23
501-22475-2014
Enheten för miljöplanering
Amanda Palmstierna
Enligt sändlista
Remiss på Ekosystemtjänster i en expansiv region - strategi för
miljömålet Ett rikt växt- och djurliv i Stockholms län
Härmed skickas ”Ekosystemtjänster i en expansiv region Strategi för miljömålet Ett rikt växt- och djurliv i Stockholms län” till er för
yttrande.
Särskilt önskas synpunkter på om ni anser att strategin fångar upp de
huvudsakliga målkonflikterna och lösningarna vad gäller att värna och utveckla
länets biologiska mångfald.
Ni ombeds att i remissvaret även ge goda exempel på arbete som er organisation
bedriver avseende biologisk mångfald. Länsstyrelsen avser att sammanställa goda
exempel i ett kompletterande dokument.
Remissvar ska vara Länsstyrelsen tillhanda senast 2014-12-31 på adress:
[email protected]. Märk svaret med diarienummer: 50122475-2014.
Bakgrund
Strategin har tagits fram inom ramen för den Regionala miljömålsdialogen. Ett
Regionalt miljömålsråd med deltagare från kommuner, KSL, Landstinget,
Trafikverket och Länsstyrelsen har varit styrgrupp för arbetet. Strategin har
kvalitetssäkrats av en arbetsgrupp och vid flertalet dialogmöten.
Det Regionala miljömålsrådet har prioriterat sex miljömål utifrån de
förutsättningar som finns i Stockholms län:
• Ett rikt växt och djurliv (denna strategi)
• Giftfri miljö (strategi som också remitteras nu med svarstid till 31
december 2014)
• Ingen övergödning (remitterad med förlängd svarstid till 31 december
2014)
• Begränsad klimatpåverkan (Klimat- och energistrategi fastställd mars
2013)
• Frisk luft (Åtgärdsprogram för kvävedioxid och partiklar fastställd
december 2012)
• God bebyggd miljö
Postadress
Besöksadress
Telefon
E-post/webbplats
Länsstyrelsen Stockholm
Box 22067
104 22 STOCKHOLM
Hantverkargatan 29
010-223 10 00
[email protected]
Fax
010-223 11 10
2 (2)
REMISS
Datum
Beteckning
2014-06-23
501-22475-2014
Syftet med föreliggande strategi är att belysa målkonflikter och visa på möjliga
lösningar vad gäller länets expansion, och att samtidigt värna och utveckla
biologisk mångfald och ekosystemtjänster. Huvudsakliga målgrupper är
kommuner och regionala myndigheter. Strategins tidsram är sex år då miljömålet
”Ett rikt växt- och djurliv” enligt riksdagen ska nås till år 2020.
Strategin ska fungera som ett stöd för prioriteringar och för vilka konkreta
åtgärder som respektive aktör fattar beslut om. En viktig del i genomförandet av
strategin är också att sprida kunskap och utbyta erfarenheter.
Kontaktperson för eventuella frågor:
Eva Svensson, miljömålssamordnare
Telefon: 010 223 15 91
Epost: [email protected]
Göran Åström
Miljödirektör
Sändlista:
Länets kommuner
Stockholms läns landsting
Kommunförbundet Stockholms län, KSL
Trafikverket Region Stockholm
Skogsstyrelsens Stockholmsdistrikt
Naturskyddsföreningen i Stockholms län
LRF, Lantbrukarnas riksförbund Mälardalen
Stockholms läns hembygdsförbund
Stockholms handelskammare
Naturvårdsverket
Boverket
Stockholms universitet/Stockholm Resilience Centre
Sveriges lantbruksuniversitet/CBM samt Artdatabanken
KTH/Centrum för hållbart samhällsbyggande
Föreningen Sveriges Stadsträdgårdsmästare
Remissversion
Ekosystemtjänster i en expansiv region
Strategi för miljömålet Ett rikt växt- och djurliv i Stockholms län
Remissversion
Ekosystemtjänster i en expansiv region
Strategi för miljömålet Ett rikt växt- och djurliv i Stockholms län
Amanda Palmstierna har varit sammanhållande för
Länsstyrelsens arbete med strategin, med deltagande
från Miguel Jaramillo, Ylva Othzén och Mats Gothnier.
Omslag: Tivolihalvön: Foto: Can Burcin Sahin
Miljömålsillustrationer: Tobias Flygar
Utgivningsår: 2014
ISBN: 978-91-7281-608-4
608-4
sbn 978-91-7281-
För mer information kontakta
Länsstyrelsen, avdelningen för miljö
Tfn: 010-223 10 00
Denna rapport finns som pdf.
Du hittar den på vår webbplats
Sammanfattning
Stockholms län är unikt. Ek- och ädellövskogar som
är värdefulla i ett europeiskt perspektiv sträcker sig
från omgivande landskap långt in i stadsbygden.
De gröna kilarna är en viktig del av länets attraktionskraft.
Stockholms län är idag en av Europas snabbast
växande storstadsregioner. Varje år ökar befolkningen över 30 000 invånare, vilket medför ett stort
behov av bostäder, infrastruktur och service. Det
är viktigt att se till den samlade miljönyttan och
använda mark- och vattenområden för de ändamål
som områdena är mest lämpade för med hänsyn till
beskaffenhet, läge och behov.
Det här är en strategi för miljömålet Ett rikt växtoch djurliv i Stockholms län. Syftet med strategin
är att belysa målkonflikter och visa på möjliga lösningar vad gäller länets expansion, och att samtidigt
värna och utveckla biologisk mångfald och ekosystemtjänster. Riksdagen har fastställt miljömålet Ett
rikt växt- och djurliv. Länsstyrelsen har i uppdrag att
i bred dialog i länet verka för att miljömålet nås.
Huvudsakliga målgrupper för strategin är kommuner och regionala myndigheter. Strategins tidsram är
sex år då miljömålet Ett rikt växt- och djurliv enligt
riksdagen ska nås till år 2020.
I strategin har sex åtgärdsområden identifierats:
•
Grön infrastruktur och markens historia
•Ekosystemtjänster
•
Odlingslandskap och jordbruk
•
Skogar och skogsbruk
•
Vatten, övergödning och skadliga ämnen
•
Natur för folkhälsa och friluftsliv
Strategin ska följas av konkreta, riktade åtgärds
program. En viktig del i genomförandet är också att
sprida kunskap och utbyta erfarenheter. Strategin
ska fungera som ett stöd för prioriteringar. Den
slutliga avvägningen görs i efterföljande beslut av
kommuner och regionala myndigheter.
Spindelnät. Foto. Christina Fagergren.
–5–
Innehåll
Sammanfattning..........................................................................................................5
Miljömålet Ett rikt växt- och djurliv.........................................................................8
Inledning.......................................................................................................................9
Strategins syfte och aktörer................................................................................................................................ 9
Strategin utgångspunkter & avgränsning...................................................................................................10
Orsaker till förlust av biologisk mångfald....................................................................................................12
Positiva trender.....................................................................................................................................................12
Bevara, återskapa och nyskapa artrikedom................................................................................................13
Åtgärdsområden.......................................................................................................15
Strategins sex åtgärdsområden.......................................................................................................................15
Grön infrastruktur och markens historia .....................................................................................................17
Ekosystemtjänster................................................................................................................................................21
Odlingslandskap och jordbruk........................................................................................................................25
Skogar och skogsbruk.........................................................................................................................................29
Vatten, övergödning och skadliga ämnen..................................................................................................33
Natur för folkhälsa och friluftsliv.....................................................................................................................37
Strategins genomförande och uppföljning.........................................................40
Referenser...................................................................................................................42
Bilagor
Bilaga 1. Den regionala miljömålsdialogens organisation....................................................................44
Bilaga 2. Uppföljning av biologisk mångfald nationellt och i länet...................................................45
Miljömålet
Ett rikt växt- och djurliv
Den biologiska mångfalden ska bevaras och nyttjas på ett hållbart sätt, för nuvarande och framtida generationer. Arternas livsmiljöer och ekosystemen samt deras funktioner och processer ska värnas. Arter ska
kunna fortleva i långsiktigt livskraftiga bestånd med tillräcklig genetisk variation. Människor ska ha tillgång
till en god naturoch kulturmiljö med rik biologisk mångfald, som grund för hälsa, livskvalitet och välfärd.
Preciseringar
Riksdagen har fastställt miljömålets övergripande
formulering. Regeringen har fastställt åtta
preciseringar som förtydligar vad målet innebär.
Prioriteringar i Stockholms län:
Av de åtta preciseringarna har det Regionala miljömålsrådet i Stockholms län valt ut fyra eftersom de rör
områden som är särskilt relevanta för länet.
De är:
−−
−−
Ekosystemtjänster och resiliens Ekosystemen har
förmåga att klara av störningar samt anpassa sig
till förändringar, som ett ändrat klimat, så att de
kan fortsätta leverera ekosystemtjänster och bidra
till att motverka klimatförändringen och dess
effekter.
Grön infrastruktur Det finns en fungerande
grön infrastruktur, som upprätthålls genom en
kombination av skydd, återställande och hållbart
nyttjande inom sektorer, så att fragmentering av
populationer och livsmiljöer inte sker och den
biologiska mångfalden i landskapet bevaras.
−−
Biologiskt kulturarv Det biologiska kulturarvet är
förvaltat så att viktiga naturoch kulturvärden är
bevarade och förutsättningar finns för ett fortsatt
bevarande och utveckling av värdena.
−−
Tätortsnära natur Tätortsnära natur som är
värdefull för friluftslivet, kulturmiljön och den
biologiska mångfalden värnas och bibehålls samt
är tillgänglig för människan.
Förklaring av preciseringarna
Ekosystemtjänster är den nytta människor
har av naturen. Det rör sig till exempel om
rening av vatten och luft, pollinering av
grödor och upplevelsevärden.
Grön infrastruktur innebär att parker, naturoch vattenområden hänger samman i ett
nätverk. Ju mer områdena hänger samman
desto rikare biologisk mångfald. Observera
att vatten ingår, inte enbart landområden.
Biologiskt kulturarv är natur som uppstått
när människan nyttjat landskapet och som
behöver brukas för att fortleva.
Tätortsnära natur är natur i och nära tätort.
(En officiell definition med avståndsangivelser saknas)
Inledning
Stockholms län är unikt. Ek- och ädellövskogar som är värdefulla i ett europeiskt perspektiv
sträcker sig från omgivande landskap långt in i
stadsbygden. De gröna kilarna är en viktig del av
länets attraktionskraft med parker, skogar, sjöar
och vattendrag, odlingsmarker och kust. Nittio
procent av länets invånare vill ha parker och natur
nära. Många besökare söker kombinationen av stad
och natur för sitt resmål.
Strategin har tagits fram genom dialog
växande storstadsregioner. Varje år ökar befolkningen med över 30 000 invånare, vilket medför ett
stort behov av bostäder, infrastruktur och service.
Det är viktigt att se till den samlade miljönyttan
och använda mark- och vattenområden för de
ändamål som områdena är mest lämpade för med
hänsyn till beskaffenhet, läge och behov.
Vi behöver verka för en flerkärnig region och
byggande i kollektivtrafiknära lägen. Det ger
miljövinster vad gäller klimat och luft, och det
ger också förutsättningar för att värna en sammanhängande grönstruktur. Det är viktigt att skydda
gröna värdekärnor och värna spridningsvägar. Det
är också angeläget att integrera grönstuktur i nya
och förtätade bostadsområden, genom nyskapande
landskapsarkitektur och att ta utgångspunkt i hur
marken tidigare har brukats.
Centrala begrepp
Biologisk mångfald definieras i FN:s konvention om
biologisk mångfald (CBD) som Sverige och många av
världens regeringar skrivit under. Begreppet biologisk
mångfald betonar betydelsen av variationsrikedom,
att vi har ett landskap med många olika naturtyper,
en rikedom av arter, och en stor genetisk variation
inom arterna.
STRATEGINS SYFTE OCH AKTÖRER
Det övergripande syftet med strategin är att bidra
till att miljömålet Ett rikt växt- och djurliv nås
genom att:
Björklöv. Foto. Christina Fagergren.
•
Regionala miljömålsrådet har varit styrgrupp för strategin. I rådet ingår kommundirektörer och regionala
aktörer. Länsstyrelsen har varit projektledare för arbetet. I en inledande fas hölls dialogmöten med samtliga
av länets kommuner. I ett senare skede stämdes delar
av strategin av vid en workshop om grönplanering och
klimatanpassning. Strategin har fortlöpande bearbetats av en arbetsgrupp med deltagare från Stockholm,
Järfälla, Nacka, Trafikverket, Stockholms läns landsting,
Stockholms läns naturskyddsförening, Skogsstyrelsen,
Stockholm Resilience Centre och Länsstyrelsen. Strategin har också diskuterats med ett Miljömålsnätverk
och flera andra aktörer i länet.
Grönstruktur är ett begrepp som används i
planeringssammanhang. Enligt Boverket utgör
grönstruktur tillsammans med infrastruktur och
bebyggelsestruktur stadens fysiska byggstenar.
belysa målkonflikter och visa på lösningar vad
gäller länets utveckling och att samtidigt främja biologisk mångfald och ekosystemtjänster
•
nå samsyn i länet kring hur det kan genomföras
•
underlätta mellankommunal samverkan och
samverkan mellan olika aktörer i länet
Strategin beskriver en principiell, långsiktig inriktning och ska vara flexibel i en föränderlig omvärld.
Den ska fungera som ett stöd för prioriteringar.
–9–
Länets tio gröna kilar definieras i RUFS 2010. De omfattar såväl urbana grönområden som skogar, vattenområden och odlingsmarker längre ut i landskapet.
Urvalet av preciseringar är grundat i att de har
särskilt stor betydelse för ett län som är präglat av
en snabb befolkningsökning – och som samtidigt
omfattar stora landsbygdsområden. Urvalet grundar sig också i att det för de fyra preciseringarna
är motiverat med en regional samverkan, och att
länets kommuner uttryckt att det är angeläget att
arbeta med dem 4.
I strategin anges sex åtgärdsområden och inom
varje område ett antal prioriterade åtgärder. Den
slutliga avvägningen görs i efterföljande beslut
av berörda aktörer. Stratgins ambition är att även
främja samarbete med forskning.
Ansvaret för att värna och utveckla biologisk
mångfald och ekosystemtjänster är delat mellan
offentliga, privata och ideella aktörer. Ansvaret är
fördelat också mellan aktörer på lokal, regional,
nationell och internationell nivå. Strategin fokuserar huvudsakligen på den regionala och lokala rådigheten över miljömålet. Huvudsakliga målgrupper är kommuner och regionala myndigheter.
STRATEGINS
UTGÅNGSPUNKTER & AVGRÄNSNING
Miljömålet Ett rikt växt- och djurliv ska enligt
riksdagen nås till år 2020. Strategin har därmed en
tidsram på sex år. Så kallade preciseringar förtydligar miljömålet Ett rikt växt- och djurliv genom att
ange önskade tillstånd för miljön. De är fastställa av
regeringen och används vid uppföljningen av målet.
Regionala miljömålsrådet har utsett fyra av miljömålet Ett rikt växt- och djurlivs preciseringar som
särskilt relevanta för den biologiska mångfalden i
Stockholms län. Dessa utgör strategins huvudsakliga utgångspunkter.
Viktiga utgångspunkter för strategin är även de
planeringsmål och åtaganden som anges i RUFS
2010. Därtill de inriktningar som anges i närliggande regionala processer såsom landsbygdsprogrammet, vattenförvaltningens åtgärdsprogram, den
regionala handlingsplanen för klimatanpassning,
strategierna för formellt skydd av skog respektive
tätortsnära natur samt länets strategier för minskad
övergödning och giftfri miljö. Utgångspunkt tas
också i den europeiska landskapskonventionen.
Marina miljöer är mycket viktiga för länets biologiska mångfald. De har dock frågeställningar och
aktörer som är specifika för just marina miljöer.
Det rör sig till exempel om brist på rovfisk och
kraftig nedgång av många sjöfågelpopulationer.
Bedömningen är att de marina miljöerna bättre
hanteras i en strategi som är inriktad på just dessa.
Frågor som är gemensamma för biologisk mångfald på fastlandet och skärgården ingår dock i
denna strategi.
4
– 10 –
Länsstyrelsen har hållit dialogmöten med tjänstemän på
samtliga av länets kommuner. På mötena fick tjänstemännen välja vilka fyra preciseringar de ansåg det vara mest
relevant att arbeta med i kommunen. Resultatet blev i
fallande prioritetsordning: biologiskt kulturarv (26 kommuner), grön infrastruktur (25 kommuner), tätortsnära
natur (24 kommuner) samt ekosystemtjänster och resiliens
(16 kommuner).
Rödklöver. Foto. Christina Fagergren.
Preciseringar särskilt relevanta för Stockholms län:
ekosystemtjänster, grön infrastruktur, biologiskt
kulturarv och tätortsnära natur.
– 11 –
Måluppfyllelse i
Stockholms län
av länets artrikedom är en kvardröjande effekt av
landskapsförändringar som skett under tidigare
decennier, en så kallad utdöendeskuld. För att
vända trenden behövs både en hantering av dagens
förändringtryck och kompensation för tidigare förändringar.
Stockholms län är ett sprickdalslandskap med en
mosaik av skog, slättbygd, sjöar, vattendrag och
kust. Större delen av länet har brukats på ett varsamt, småskaligt vis av människan i tusentals år.
Vissa områden, till exempel urskogar, har inte brukats alls. Naturförutsättningarna och brukandet har
medfört goda förutsättningar för en hög biologisk
mångfald.
Stockholms län hyser ett flertal livsmiljöer som är
värdefulla i ett nationellt och europeiskt perspektiv.
Det rör sig främst om ädellövskog, äldre barrskog
såsom exempelvis kalkbarrskog, gräsmarker, ekhagar och sandmiljöer. Tio gröna kilar sträcker
sig från omgivande landsbygd in mot länets mer
tätbebyggda delar. De gröna kilarna utgörs av ett
sammanhängande nätverk av parker, naturoch
vattenområden, inklusive odlingsmarker.
De senaste hundra åren har en allt mer intensiv
markanvändning påverkat artrikedomen i länet.
Drygt sexhundra arter är hotade enligt den så kal�lade rödlistan5. De rödlistade arterna har sedan mitten av sjuttiotalet minskat med cirka en tredjedel
i länets glesbebyggda delar och med cirka hälften
i länets centrala delar. Idag finns de flesta hotade
arterna i skog, följt av jordbrukslandskap, urbana
miljöer, våtmarker och sötvatten6.
ORSAKER TILL FÖRLUST
AV BIOLOGISK MÅNGFALD
Länsstyrelsens bedömning är att miljömålet Ett rikt
växt- och djurliv inte är möjligt att nå till år 2020
med idag beslutade eller planerade styrmedel. Utvecklingen är huvudsakligen negativ. Orsakerna till
förlust av biologisk mångfald är i stort sett desamma över landet med vissa regionala variationer.
Drivkrafter och påverkansfaktorer är jordbruk,
skogsbruk, urbanisering, miljögifter och klimatförändringen. I storstadslänen är urbaniseringen
mer framträdande. En stor del av dagens förlust
5
6
Rödlistan tar upp vilka arter som riskerar att försvinna från
Sverige och tas fram av ArtDatabanken. Den baseras på
internationellt vedertagna kriterierna från Internationella
Naturvårdsunionen. Rödlistan har kategorierna akut hotad,
starkt hotad, sårbar, livskraftig, nära hotad, samt nationellt
utdöd. En hotad art tillhör någon av de tre första kategorierna.
skog (312 arter), jordbrukslandskap (274), urbana miljöer
(61), våtmarker (43) och sötvatten (27)
Det biologiska kulturarvet i länet har minskat
bland annat som följd av att jordbruk läggs ner
och på grund av otillräcklig skötsel av parker och
naturområden. Flera insatser pågår för det biologiska kulturarvet, främst inom ramen för Landsbygdsprogrammet. Den gröna infrastrukturen har
blivit allt mer fragmenterad när tätorter och infrastruktur byggts ut. Även här görs många insatser,
till exempel mellankommunal samverkan kring de
gröna kilarna och gröna passager under och över
vägar. Den tätortsnära naturen har minskat genom
tätortsutbyggnad. En viktig insats är ett program
för skydd av tätortsnära natur. Naturreservat har
beslutats för hälften av programmets 71 föreslagna
områden. Det är svårt att avgöra hur utvecklingen
ser ut för länets ekosystemtjänster eftersom det inte
finns någon samlad regional uppföljning. Många
kommuner arbetar innovativt med ekosystemtjänster i stadsbyggnadsprojekt, vid skötsel av grönytor
och genom utbildningssatsningar.
POSITIVA TRENDER
Det finns även trender som visar på en ökande artrikedom i länet. Det gäller till exempel kärlväxter,
det vill säga ormbunkar, gräs, örter, träd, buskar.
Ett annat exempel är att lavar kommit tillbaka till
länets urbana delar som följd av att luften blivit
renare eftersom vi idag använder olja med låg
svavelhalt. Det finns också exempel på hur modern
markanvändning främjar artrikedom. Till exempel
gynnas bin av urbana parker som har en lång blomningssäsong, och som också har nakna jordytor på
grund av slitage från besökare. Vissa bin behöver
nakna jordytor för att bygga bo. Ett annat exempel
är att vägrenar visat sig vara tänkbara livsmiljöer
för många djur- och växtarter.
– 12 –
”
Förlust av biologisk
mångfald sker över hela
jordklotet. Den främsta
orsaken är att arters livs
miljöer försvinner eller
fragmenteras så att arterna
inte kan sprida sig mellan
livsmiljöerna. ”
BEVARA, ÅTERSKAPA
OCH NYSKAPA ARTRIKEDOM
Länets befolkning ökar med över 30 000
invånare per år. Behovet av nya bostäder
är stort. Arbete med biologisk mångfald
handlar därmed i mångt och mycket om
var och hur man ska bygga. Det är viktigt
att se till den samlade miljönyttan och
använda mark- och vattenområden för de
ändamål som områdena är mest lämpade
för med hänsyn till beskaffenhet, läge
och behov. Det är också viktigt att ta vara
på omställningen för att bygga in och inte
bort biologisk mångfald och ekosystemtjänster. Det handlar om att skapa nya
ekologiska värden, att återskapa värden
med utgångspunkt i hur marken tidigare
har brukats, och att bevara värden som,
när de väl har gått förlorade, inte går att
återskapa.
Isbladskärret, Djurgården. Foto. Christina Fagergren.
– 13 –
Regional grönstruktur
i Stockholms län
Källa: RUFS 2010, Stockholms läns landsting.
Bakgrundskarta © Lantmäteriet geodatasamverkan.
– 14 –
Åtgärdsområden
I strategin ingår sex åtgärdsområden. Åtgärdsområdena har valts ut eftersom de svarar mot
länets största utmaningar vad gäller att värna
och utveckla biologisk mångfald och ekosystemtjänster. Därtill att de är särskilt viktiga
för att nå de fyra preciseringar som Regionala
miljömålsrådet har prioriterat; grön infrastruktur, ekosystemtjänster, biologiskt kulturarv och
tätortsnära natur.
Inom varje åtgärdsområde finns ett antal åtgärder listade, åtgärder som bedöms vara särskilt
angelägna att arbeta med för att utveckla biologisk mångfald och ekosystemtjänster. Efter
varje åtgärd står aktörer benämnda. Med det
menas att aktören har rådighet över åtgärden.
Det är dock upp till varje aktör att besluta om
den/de anser att det är lämpligt och prioriterat
att genomföra åtgärden.
STRATEGINS SEX ÅTGÄRDSOMRÅDEN
ÎÎ Grön infrastruktur och markens historia
ÎÎ Ekosystemtjänster
ÎÎ Odlingslandskap och jordbruk
ÎÎ Skogar och skogsbruk
ÎÎ Vatten, övergödning och skadliga ämnen
ÎÎ Natur för folkhälsa och friluftsliv
Skalorna hänger ihop
Regional skala
De prioriterade åtgärderna omfattar olika skalor, från
den regionala till den lokala. Det är viktigt att arbeta
med biologisk mångfald på olika skalnivåer eftersom
det som sker lokalt kan påverka de gröna kilarna
regionalt. Om till exempel ett grönt svagt samband
skärs av i en kil så kan det påverka den biologiska
mångfalden över ett stort geografiskt område i den.
Mellankommunal skala
Huvuddelen av den juridiskt bindande planeringen
sker på lokal nivå. Det rör sig till exempel om detaljplaner och områdesbestämmelser. Det är också ofta
i den lokala skalan som skötselåtgärder sker, något
som i stor utsträckning påverkar artrikedomen. I den
kommunala skalan är översiktsplanen det viktigaste
styrdokumentet för avvägningar mellan allmänna
intressen, såsom exempelvis utbyggnad av bostäder
och utveckling av grönstruktur. Den mellankommunala skalan och mellankommunal samordning
är viktig eftersom de gröna kilarna och gröna svaga
samband sträcker sig över kommungränserna. Den
regionala skalan är viktig, eftersom den ger aktörer
möjlighet att sätta in sin planering och verksamhet i
ett regionalt sammanhang.
Kommunal skala
Områdesskala
Grönstrukturens skalor: regional, mellankommunal, kommunal och lokal.
Källa: Gröna svaga samband, Stockholms läns landsting.
– 15 –
– 16 –
Åtgärdsområde
GRÖN INFRASTRUKTUR
OCH MARKENS HISTORIA
I länet finns tio gröna kilar som sträcker sig från
omgivande landsbygd in mot länets tätbebyggda
delar. Kilarna utgör ett sammanhängande nätverk
av parker, naturoch vattenområden. De spelar
en viktig roll för länets försörjning av ekosystemtjänster. Merparten av de gröna kilarna har under
lång tid brukats av människan på ett småskaligt
vis, något som främjat den biologiska mångfalden.
Samverkan för att främja de gröna kilarna finns
idag i Angarn-Bogesund- och Rösjökilarna och i
flera andra kilar.
Stadsbygdens utveckling i Stockholms län 1916, 1944 och 1999.
Källa: Jerker Lokrantz.
växande storstadsregioner och har sedan länge ett
stort behov av bostäder, infrastruktur och service.
Över tid har bebyggelseutvecklingen medfört att
naturområden försvunnit och att spridningsvägar
för växter och djur försvagats. Så kallade gröna
svaga samband har identifierats i den regionala
utvecklingsplanen RUFS 2010.
Spridningsvägar – är det nödvändigt?
Arter behöver kunna röra sig mellan naturområden för att samla
föda, föröka sig och finna boplatser. Utan spridningsvägar dör arter ut – den biologiska mångfalden minskar. Naturområden som
hänger samman har en markant högre artrikedom och förekomst
av ekosystemtjänster jämfört med isolerade naturområden.
Ett lämpligt sätt att främja biologisk mångfald är
att följa de åtaganden som anges i RUFS:en. Enligt
RUFS:en är en önskvärd utveckling en flerkärnig
region med tät stadsbygd i kollektivtrafiknära
lägen. Genom att undvika en utspridning av bebyggelse ges förutsättningar att värna naturområden.
Enligt RUFS:en bör bebyggelse undvikas i så kal�lade gröna värdekärnor och gröna kilar, och gröna
svaga samband bör stärkas.
Allé. Foto: Johan Aspfors.
RUFS:ens inriktning stämmer till delar överens
med begreppet grön infrastruktur. Grön infrastruktur är en av miljömålet Ett rikt växt- och djurlivs
preciseringar och finns i EU:s strategi för biologisk
mångfald. Med grön infrastruktur menas att parker,
naturoch vattenområden hänger samman i ett nätverk. Ju mer områdena hänger samman, desto rikare är den biologiska mångfalden. Förenklat kan den
gröna infrastrukturen sägas bestå av värdekärnor,
spridningssamband och bebyggelseområden där
biologisk mångfald kan finnas integrerad.
Värdekärnor, det vill säga områden med särskilt
hög biologisk mångfald, behöver skyddas. Det
arbete som pågår med områdesskydd behöver fortsätta. Länsstyrelsen har på regeringens uppdrag
och tillsammans med bland andra kommunerna
och landstinget tagit fram ett program för skydd av
Storstockholms tätortsnära naturområden.
– 17 –
Den regionala utvecklingsplanen
RUFS 2010 är vägledande för fysisk
planering, och redovisar regionala
avvägningar av olika intressens
markanspråk. RUFS:en anger att en
önskad utveckling i framtiden är
en flerkärnig och tät stadsstruktur
med nio identifierade regionala
stadskärnor. Planeringsmål är
också att de gröna kilarna ska
bevaras, utvecklas och tillgängliggöras, liksom stränder. Attraktiva
stadsmiljöer med torg, parker och
grönområden ska skapas.
Regional utvecklingsplan
för Stockholmsregionen
RUFS 2010
Så blir vi Europas mest
attraktiva storstadsregion
R 2010:5. Antagen av landstingsfullmäktige 2010.
Stora satsningar på bostäder och infrastruktur
Enligt landstingets bedömning behövs det 16 000 inflyttningsklara bostäder årligen med nuvarande befolkningsökning fram till år 2030. Enligt 2013 års Stockholmsförhandling
åtar sig fyra kommuner att uppföra cirka 78 000 bostäder i
tunnelbanans influensområde till år 2030. Stockholms stad
har satt ett mål om 140 000 nya bostäder till samma år. Enligt
regeringens nationella transportplan för 2014–2015 ska infrastruktursatsningar för över 100 miljarder göras i länet.
Hälften av de 71 reservat som föreslogs i programmet har beslutats. I länet pågår också ett arbete
med att genomföra en strategi för skydd av skog.
Därtill pågår arbete med att genomföra länets åtagande i en nationell myrskyddsplan.
Spridningsvägar för växter och djur behöver värnas och utvecklas. Lämpligast görs det genom att
bebyggelseområden och infrastruktur lokaliseras
så att spridningsvägar inte skärs av. Om det inte
är möjligt kan spridningsvägar delvis vävas in i
bebyggelseområden och infrastruktur. I länet pågår
idag arbete med artrika vägrenar och gröna passager under och över vägar, och med att ta bort
vandringshinder för vattenlevande djur. Vad gäller bostadsområden finns exempel på kommuner
som har gjort analyser av spridningssamband vid
utbyggnadsprojekt. Artrikedom kan integreras i
bostadsområden till exempel genom att äldre träd
sparas och genom att vattendrag och ängsmarker
restaureras. Därtill kan satsningar på ekosystemtjänster göras genom att nyskapa arkitektoniskt
utmanande parker, öppna dagvattenlösningar och
gröna väggar och tak.
Det behövs kunskapsunderlag om biologisk mångfald och ekosystemtjänster i infrastrukturplaneringens, översiktsplaneringens och detaljplaneringens
tidiga skeden. Det behövs också metoder för att
värdera grönområden och peka ut det som är mer
värdefullt än annat. I länet pågår flertalet viktiga
arbeten för att möta upp detta. Särskilt viktigt är
det arbete som pågår med att ta fram en länstäckande biotopkarta. Därtill arbetar landstinget med
att tillgängliggöra analysverktyg för spridningsvägar, till exempel verktyget MatrixGreen, något som
använts av flera kommuner. Det pågår även arbete
med att inventera värden i en del av de gröna
kilarna vad gäller artrikedom, upplevelsevärden,
markhistorik och ekosystemtjänster. Dessa insatser
behöver fortsätta.
En viktig insats som inte görs idag är en vägledning om vilka naturtyper och spridningsvägar
som särskilt bör prioriteras vid utbyggnad av bebyggelse. Det görs lämpligen genom en regional
överenskommelse där aktörer i länet identifierar
vilka mosaiker av naturtyper länet har ett särskilt
ansvar för. För dessa mosaiker av naturtyper behö-
ver sedan spridningsvägar kartläggas. Mosaikerna
bör väljas ut på grundval av att de är värdefulla
ur ett internationellt, nationellt och regionalt perspektiv. Viktigt att poängtera är dock att en sådan
regional överenskommelse behöver kompletteras
med att det lokala arbetet med grönstruktur också
tar sin utgångspunkt i den lokala platsens unika
förutsättningar. Det kommer att finns lokalt särskilt
värdefulla livsmiljöer som inte ingår i den regionala överenskommelsen. Viktigt är också att den
regionala och de lokala grönstrukturerna behöver
planeras och skötas så att olika livsmiljöer ömsesidigt förstärker varandra.
En trend i länet är att brukande och skötsel av mark
minskar. Skötsel av parker och naturområden är
ofta eftersatt, både ekologiskt sett och ur ett brukarperspektiv. Många jordbruk läggs ner, vilket
får till följd att marker växer igen och förlorar en
stor del av sin artrikedom. Även i skogar har olika
former av hävd försvunnit, exempelvis skogsbete
och skogsbränning, vilket minskar den biologiska mångfalden. Sammantaget finns ett kraftigt
skötselunderskott i länet.
Det behövs satsningar på skötsel av parker och
naturområden. Planer och program för skötsel
av grönytor behöver kopplas till den fortlöpande
finansieringen av skötseln. I tätbebyggda områden
behövs en målstyrd och ökad skötsel, som följd
av ett högre besökstryck. I bostadsområden och
i skyddade områden finns ett stort behov av sly
röjning. Skötseln bör alltid ta sin utgångspunkt i
hur marken tidigare brukats. På så sätt kan ”slumrande” ekologiska värden återskapas, till exempel
kan ängsmarker restaureras i bostadsområden.
Kostnaden för skötseln blir då ofta lägre än om
grönområden nyanläggs. Det är viktigt med en god
dialog med entreprenörer och utförare av skötsel,
till exempel vid upphandlingar. Det är också viktigt
med en utvecklad samverkan mellan olika kompetenser som arbetar med skötsel av park och natur,
till exempel park, naturvård, kulturmiljö, vattenvård och skogliga förvaltare.
– 18 –
Förslag till prioriterade åtgärder
De gröna kilarnas utpekade gröna svaga samband och spridningsvägar behöver värnas och utvecklas vid lokalisering och utformning av bostadsbebyggelse och infrastruktur. Det pågående
arbetet med områdesskydd av värdekärnor behöver fortsätta. Planeringsunderlag om biologisk
mångfald och ekosystemtjänster behövs i planprocessens tidiga skeden, inklusive metoder för
värdering av vilka grönområden som är mer värdefulla än andra. Inte minst behövs en regional
överenskommelse om vilka mosaiker av naturtyper regionen har ett särskilt ansvar för att värna.
Det behöver också satsas på skötsel av parker och naturområden genom att skötselprogram kopplas till finansieringen av skötseln.
−− Värna värdekärnor och spridningsvägar för växter och djur vid lokalisering och utformning
av infrastruktur och bebyggelse, samt fortsätta det pågående arbetet med områdesskydd av
värdekärnor (kommuner, Trafikverket, Länsstyrelsen, landstinget)
−− Ta fram och förvalta en länstäckande biotop/vegetationskarta med tillhörande databas och
sedan kontinuerligt uppdatera denna (Länsstyrelsen)
−− Ta fram en regional överenskommelse om vilka mosaiker av naturtyper regionen har ett särskilt
ansvar för, samt vilka regionala spridningsvägar som ska prioriteras (Länsstyrelsen, kommuner,
landstinget)
−− Mellankommunal samverkan kring fler gröna kilar samt ta fram strategier för hur de gröna
kilarna kan utvecklas vad gäller kilens anslutning till omgivande bebyggelse, tillgänglighet för
besökare, upplevelsevärden, markhistorik och artrikedom (kommuner)
−− Tillgängliggöra regionalt planeringsunderlag om markhistorik, och förmedla kunskap om hur
markhistoriken kan bidra till en hållbar samhällsbyggnad (Länsstyrelsen)
−− Ha en målstyrd och ökad skötsel i naturområden och urbana grönområden vad gäller
artrikedom, markhistorik och upplevelsevärden. Koppla planer och program för skötsel av
parker och naturområden till den fortlöpande finansieringen av skötseln (kommuner)
Rapporter och goda exempel:
−− Den gröna promenadstaden, tillägg till Stockholms
översiktsplan Promenadstaden: www.stockholms.se
−− Järfällas översiktsplan: www.jarfalla.se/nutill2030
−− Rapporten Gröna svaga samband: www.tmr.sll.se
−− Verktyg för ekologska samband – Matrix Green: www.tmr.sll.se
−− Åtgärdsprogram för barriäreffekter av vägar och järnvägar:
www.trafikverket.se
−− Vilda djur och infrastruktur – en handbok för åtgärder:
www.trafikverket.se
– 19 –
– 20 –
Åtgärdsområde
EKOSYSTEMTJÄNSTER En av miljömålet Ett rikt växt- och djurlivs preciseringar handlar om ekosystemtjänster. Det är tjänster som
naturen tillhandahåller människan. I länets urbana delar bidrar grönstrukturen med ekosystemtjänster såsom
att rena luft och vatten och dämpa buller. Den bidrar
också med att sänka lokala temperaturer och mildra effekten av översvämningar. Länets landsbygdsområden
ger ekosystemtjänster såsom mat, timmer och energi i
form av biobränslen. Grönområden i stad och på landsbygd bidrar till förbättrad mental och fysisk hälsa och
erbjuder upplevelsevärden.
Länets förekomst och variation av ekosystemtjänster
har påverkats över tid. Förtätning av tätorter har till
exempel lett till ökad andel hårdgjorda ytor, vilket försvårar infiltrering av dagvatten. Ekonomiskt rationell
drift av skogs- och jordbruk har främjat producerande
ekosystemtjänster såsom mat och timmer, på bekostnad av till exempel förmågan att minska övergödning
och erbjuda rekreation.
Utbyggnad av bostäder och brukande av skog och jord
kan dock göras på så sätt att ekosystemtjänster samtidigt utvecklas, eller minskar i mindre utsträckning.
I bostadsområdena kan grön teknik användas i form
av gröna väggar, tak och öppna dagvattenlösningar.
I skogs- och jordbruk finns många exempel på hur
miljöhänsyn tas i samband med skogliga åtgärder och
vid nyttjande av landsbygdsprogrammets stöd och ersättningar.
Grönt bostadsområde. Fotograf: Amanda Palmstierna
Kartläggning av ekosystemtjänster kan göras i samband
med att kommunen tar fram en grönplan som fördjupning till översiktsplanen. Det kan också göras i samband med att en stadsdel ska byggas ut. Det är lämpligt
att kartlägga vilka ekosystemtjänster det råder brist på
och som därmed behöver utvecklas, med utgångspunkt
i vilket syfte ett område har. Det kan röra sig om att
anlägga genomsläppliga markytor där det finns risk för
höga vattenflöden. Vid kartläggningen är det viktigt att
involvera områdets berörda aktörer och intressenter.
Vid planering av nya områden är grönytefaktor och
ekologisk kompensation viktiga verktyg för att främja
artrikedom och ekosystemtjänster. Det saknas idag
en nationell vägledning om ekologisk kompensation,
vilket gör att det rådet oklarheter bland länets kommuner om hur verktyget ska användas. Något som
också efterfrågas av många kommuner är en nationell
vägledning om hur grönområden kan regleras i detaljplaner. Boverket har tidigare haft en sådan vägledning
men den är inte längre aktuell.
– 21 –
Ekosystemtjänster är tjänster som naturen
tillhandahåller människan. Biologisk mångfald
är en grundförutsättning för ekosystemtjänster utan växter och djur finns inte någon som utför
de naturliga tjänsterna. Andra grundförutsättningar för ekosystemtjänster är jordbildning,
vattencykeln och näringscykeln. Ett till exempel
från Stockholms län är att de gröna kilarna tar
upp cirka 40 procent av den koldioxid som
genereras av länets trafik (beräkning från 2001).
Ett annat exempel är att nötskrikor i nationalstadsparken tillhandahåller fröspridning av ek.
Det beräknas kosta cirka 160 000 kr att ersätta
nötskrikans tjänst med mänsklig plantering av ek.
Ekologisk resiliens är naturens förmåga till
anpassning vid miljöstörningar. Exempel på
ekologisk resiliens är att skogar återhämtar sig
efter stormar och bränder eller att sjöar återhämtar sig efter utsläpp av föroreningar. Det rör
sig också om anpassning till klimatförändringen.
Ett varmare klimat gör att det både kommer
nya arter och att arter slås ut. En nyckelfaktor för
resiliens är att främja artrikedom. På så vis sprids
riskerna – det är att anamma en försiktighetsprincip.
Grönytefaktor är ett verktyg som tillämpas vid
planering av nya områden. Det är ett poäng
system där sociala och ekologiska värden i utemiljön på kvarters- och innergårdsnivå räknas
samman för att säkerställa bland annat eko
systemtjänster och samtidigt skapa attraktiva
gårdar och utemiljöer.
Med ekologisk kompensation menas att den
som kommer att skada naturmiljöer som utgör
allmänna resurser, såsom arter, naturtyper, ekosystemfunktioner och upplevelsevärden, ska
gottgöra detta genom att tillföra nya värden
med ambitionen att det inte ska kvarstå någon
nettoförlust (SOU 2013:68). Observera att ekologisk kompensation i vardagslandskapet bygger
på frivillighet eller avtal. Det finns inte någon
lagstiftning vad gäller ekologisk kompensation i
vardagslandskapet.
Det är viktigt att öka stadens och landsbygdens ekologiska resiliens, det vill säga förmågan att
återhämta sig vid miljöstörningar. Resiliens i täta stadslandskap kan ökas genom att parker,
naturoch vattenområden planeras och sköts så att de innehåller en mer variationsrik grönska. Därtill att värdekärnor bevaras och spridningsvägar värnas, såsom beskrevs i avsnittet om
grön infrastruktur.
På landsbygden kan resiliens stärkas genom att våtmarker anläggs på strategiska ställen för
att mildra effekten av översvämningar och för att minska utsläpp av övergödande ämnen.
Jordbruk bidrar med ekosystemtjänster men är också beroende av dem, inte minst mot bakgrund av ett förändrat klimat och ökade energikostnader. Det gäller till exempel utjämning av
vattenflöden och kretslopp av växtnäring.
−− Använd grönstruktur som ett verktyg för klimatanpassning genom att planera och
sköta en variationsrik grönska i stadsmiljöer (kommuner)
−− Använd grönytefaktor i nybyggnadsprojekt för att gynna biologisk mångfald och
ekosystemtjänster (kommuner)
−− Uppdatera vägledning för hur grönområden och ekosystemtjänster kan regleras i
detaljplaner och områdesbestämmelser (Boverket, Länsstyrelsen)
−− Ta fram en regional vägledning för vad ekologisk kompensation i vardagslandskapet är
och hur verktyget bör användas, med utgångspunkt i slutsatserna i en statlig offentlig
utredning om att synliggöra värdet av ekosystemtjänster (Länsstyrelsen, landstinget)
−− Gynna gröna tekniska lösningar, till exempel gröna väggar, gröna tak och genomsläppliga
ytor – att dagvatten filtreras lokalt genom en väl fungerande grönstruktur och
dagvattendammar eller våtmarker (kommuner)
−− C/O City – skapar levande städer:
stockholmroyalseaport.com/sv/rd-projects/co-city/
−− Ekotjänster i Nacka: www.nacka.se.
−− Ekosystemtjänster i Stockholmsregionen: www.tmr.sll.se
−− Länets handlingsplan för klimatanpassning:
– 22 –
– 23 –
Ek på Djurgården. Fotograf: Christina Fagergren.
– 24 –
Åtgärdsområde
ODLINGSLANDSKAP
OCH JORDBRUK
Den biologiska mångfalden i länets odlingslandskap är ett resultat av hur landskapet brukats i tusentals år. Betesmarker, slåtterängar, åkerholmar,
våtmarker och vägrenar hyser en stor del av
odlingslandskapets biologiska mångfald. Artrikedomen är beroende av ett fortsatt jordbruk och vilka
metoder som används i jordbruket. Den påverkas
också av utbyggnaden av tätorter och infrastruktur.
Grundläggande service, till exempel fungerande
kollektivtrafik och närliggande skola, är en förutsättning för att kunna leva på landsbygden och
fortsätta bruka marker. För den långsiktiga utvecklingen är det också viktigt att landsbygden blir mer
attraktiv för unga och kvinnor som ofta flyttar där
ifrån. De unga är framtidens lantbrukare. Medel
åldern hos lantbrukarna i länet är hög.
på betesdjur. Ett problem är också en skötsel som
inte bidrar till artrikedomen, till exempel att det
betas för hårt, söndertrampning och uppgödsling.
Här är kompetensutveckling viktigt.
En positiv trend är att andelen ekologiskt producerad mjölk i Stockholms län sakta ökar. Andelen är
idag tjugofyra procent, att jämföra med riksgenomsnittet på tretton procent. Djur i ekologisk mjölkproduktion håller betesmarker öppna, eftersom
djuren i högre grad än andra vistas på bete.
Utflyttning till landsbygden kan bidra till att marker brukas aktivt igen. Den urbana tillväxten medför dock också intressekonflikter mellan behovet
av bostäder och infrastruktur respektive jordbruksmark. Stockholms län är ett av tre län som exploaterat mest jordbruksmark de senaste åren, efter
Halland och Skåne. Åkermark som exploateras är
mycket svår att återställa. Internationellt och nationellt pågår en diskussion om behovet av att ha kvar
Lönsamheten i länets jordbruk är generellt låg,
vilket leder till att jordbruk läggs ner. Det leder
också till att det blir färre och större lantbruk. I
Stockholms län är trenden att den totala arealen
brukad mark långsamt minskar. I många fall är
möjligheten att söka ekonomiska ersättningar avgörande för lantbrukare att kunna bedriva husdjursproduktion och därmed bevara landskapet. Det
styrmedel som främst påverkar biologisk mångfald
i odlingslandskapet är det nya landsbygdsprogrammet som startar i sin helhet år 2015. Det råder
osäkerhet om hur stora de ekonomiska ersättningarna kommer att vara i framtiden. Det gör att framtiden är oviss för många av de lantbrukare som nu
söker ersättningar.
Vall
Övrig åkermark (t.ex odling
av oljeväxter, sockerbetor,
potatis)
Spannmål
Träda
Åkermarkens areal fördelad på grödor åren 1995–2012 i
Stockholms län. Källa: www.miljömål.se
Kor på bete. Fotograf: Sofia Äng.
Jordbruket har rationaliserats på grund av låg lönsamhet. Det har lett till att den biologiska mång
falden minskat, och till att utsläppen av överg
ödande och skadliga ämnen ökat. Många så kallade
småbiotoper4, till exempel åkerholmar, småvatten
och alléer, har försvunnit. En bråkdel av de betesmarker och ängar som fanns vid sekelskiftet 1900
är kvar i dag. Det största hotet mot länets öppna
marker är igenväxning, mycket på grund av brist
4
Häckande fåglar i småbiotoper
Häckande fåglar i ängs och
betesmarker
Häckande fåglar i odlingslandskap
Häckfåglar i odlingslandskapet i Östra Svealand.
Källa: www.miljömål.se
Småbiotoper är diken, åkerrenar, brukningsvägar,
stenmurar, odlingsrösen, åkerholmar, småvatten, alléer
skyddsvärda träd, bärande och blommande träd och
buskar, artrika ängsfragment, stenblock och hällar
– 25 –
Landsbygdsprogrammet består av stöd och ersättningar för att utveckla landsbygden. Miljö och
hållbar utveckling är prioriterat. I landsbygdsprogrammet ingår företagsstöd, projektstöd, miljöinvesteringar, kompensationsbidrag och miljöersättningar.
Stöden och ersättningarna finansieras gemensamt
av Sverige och EU. Perioden 2014–2020 finns cirka
32 450 miljoner kronor i landsbygdsprogrammet för
hela Sverige.
Gårdsbutik. Fotograf: Christina Fagergren.
mark som kan läggas om för odling vid framtida
behov av regional och lokal matförsörjning. Detta
mot bakgrund av att tätorter är beroende av ekosystemtjänster som produceras på landsbygden. Det
rör sig till exempel om mat, och om pollinering
som är en förutsättning för att kunna producera en
del vegetabilier. En global utblick visar att den yta
som ska försörja världens befolkning minskar stadigt. Enligt FN behöver den globala matproduktionen öka med cirka 70 procent till 2050.
– 26 –
Förutsättningarna för ett hållbart och bärkraftigt jordbruk och för att bo på landsbygden behöver stärkas. Fler åtgärder måste genomföras, så att lantbrukarna kan få
lönsam avsättning för det som produceras och så att efterfrågan från konsumenter
på produkter som odlas i länet ökar. Bebyggelse på åkermark bör i möjligaste mån
begränsas. Målkonflikter mellan åkermark och andra markanvändningsanspråk
behöver synliggöras i översiktsplaneringen. Insatser behöver göras för att minska
igenväxningen av länets öppna marker och för att använda skötselmetoder som ökar
artrikedomen.
−− Insatser för att öka anslutningsgraden till Landsbygdsprogrammets
miljöersättningar, till exempel omställning till ekologisk produktion, restaurering
och skötsel av betesmarker och slåtterängar och skötsel av våtmarker
(Länsstyrelsen, lantbruksföretag)
−− Erbjuda länets lantbrukare kompetensutveckling för att skapa ökad
konkurrenskraft och förbättra kompetensen vad gäller att återställa, bevara och
förbättra den biologiska mångfalden (Länsstyrelsen, lantbruksföretag)
−− Öka offentlig upphandling av närproduerade och ekologiska livsmedel, och
främja förkomsten av lokala marknader (kommuner, landstinget, Länsstyrelsen)
−− Belysa målkonflikter mellan jordbruksmark och annan markanvändning i
översiktsplanens miljöbedömning (kommuner)
−− Sköta och restaurera ängs- och betesmarker som finns i skyddade områden och i
kommunal ägo (kommuner, Länsstyrelsen)
−− Engagera närboende och hembygdsföreningar i skötsel,
till exempel av slåtterängar (ideella organisationer, kommuner)
−− Anlägga våtmarker för att minska övergödningen och stärka den biologiska
mångfalden i områden med intensiv jordbruksproduktion (lantbruksföretag,
Länsstyrelsen, kommuner)
−− Bondens Mat i Uppland, en plattform för småskaligt mathantverk: www.
bondensmatiuppland.se
−− Landsbygd i Centrum, nyhetsbrev om landsbygdsutveckling och EU-stöd för
landsbygden i Stockholms län: www.lansstyrelsen.se/stockholm
−− Landsbygdsprogrammet 2014–2020: www.jordbruksverket.se
– 27 –
– 28 –
Åtgärdsområde
SKOGAR OCH SKOGSBRUK
Över hälften av länets yta är täckt av skog med drygt
sju procent av skogsmarken skyddad. En dryg major
itet av skogsmarken är privatägd, en fjärdedel är allmänt ägd och 14 procent ägs av skogsbolag. Länets
mosaiklandskap i kombination med ett långvarigt,
småskaligt skogsbruk gör att länet hör till de områden
i landet som har högst skogliga naturvärden. Stockholms län har till exempel landets största täthet av
nyckelbiotoper 5. Biologisk mångfald är ofta hög i
urbana skogar, till exempel finns här en hög andel död
ved och lövskog, något som bidrar till en hög biologisk
mångfald6 .
Miljötillståndet i skogen påverkas av skogsbrukets intensitet och metoder. I länet sker avverkningar i skogar
med lång kontinuitet, hög ålder och stora biologiska
värden. Avverkningar utförs numera i viss mån även i
relativt tätortsnära skogar, som tidigare inte påverkats
av konventionellt skogsbruk. Urbana skogar bebyggs
vilket medför fragmentering av skogsområden och att
äldre skogar med höga värden försvinner.
Skogens artrikedom påverkas också av att olika former
av hävd som exempelvis skogsbete samt skogsbränder
och andra naturliga störningar har upphört eller blivit
ovanliga. Utvecklingen har gjort att vissa skogstyper
med unika livsmiljöer minskat.
Kommuner äger vanligtvis tätortsnära skogar medan
privata markägare dominerar längre ut från tätorten.
En viktig faktor för länets biologiska mångfald är kommunernas förvaltning av sina skogar. Skogsmiljöer behöver skötas på ett sätt som utvecklar deras ekologiska
värden och gör dem mer attraktiva och tillgängliga för
friluftslivet. Hänsyn behöver tas till kultur- och fornlämningar, liksom till sjöar och vattendrag.
För att bevara särskilt viktiga skogsmiljöer behövs
naturreservat och andra former av skydd, liksom att
skogsägare gör frivilliga markavsättningar. I länet pågår genomförande av en strategi för formellt skydd av
skog. Arbete pågår också med en strategi för skydd av
tätortsnära natur, Aldrig långt till naturen.
Skog. Fotograf: Johan Aspfors.
5
6
Skogsområden med mycket höga naturvärden som identifieras av
Skogsstyrelsen
Forskning om skogar söder om Dalälven
– 29 –
”
Cirka 60 procent av
Sveriges landareal består av
skog, vilket gör Sverige till
EU:s största skogsland.”
Mål och lagstiftning om skog
Den svenska skogspolitiken har två jämställda
mål; ett produktionsmål och ett miljömål.
Produktionsmålet innebär att skogen och
skogsmarken ska utnyttjas effektivt och ansvarsfullt så att den ger en uthålligt god avkastning.
Skogsproduktionens inriktning ska ge skogsägaren frihet och eget ansvar att själv besluta om
användningen av vad skogen producerar.
Miljömålet innebär att skogsmarkens produktionsförmåga samt den biologiska mångfald och
genetiska variationen i skogen ska bevaras.
Skogspolitikens huvudsakliga lagrum är skogsvårdslagen, men även andra lagar som till
exempel miljöbalken, kulturminneslagen och
artskyddsförordningen påverkar skogsbruket.
Skogens artrikedom behöver stärkas genom en bred uppsättning styrmedel. Det är viktigt
med miljöhänsyn i samband med avverkning, gallring och andra skogsbruksåtgärder.
Väl underbyggda avvägningar behöver göras vid utbyggnad av tätorter. Särskilt värdefulla
områden och spridningsvägar bör prioriteras. I bostadsområden kan äldre träd sparas.
Det finns skogliga inventeringar att använda, till exempel Skogsstyrelsens nyckelbiotops
inventering.
Kommunerna är relativt stora skogsägare i länet och särskilt i urbana delar med många
friluftsbesökare och hög biologisk mångfald. De urbana skogarna bör skötas med målet
att i första hand öka de ekologiska värdena och upplevelsevärdena, och att om möjligt
kombinera det med en ekonomisk avkastning på skogen. Lokala samråd bör hållas med
allmänhet och föreningar innan skogliga åtgärder genomförs.
−− Rådgivning och dialog med markägare, skogliga förvaltare och entreprenörer
om miljöhänsyn vid avverkning, gallring, röjning och andra skogliga åtgärder
(Skogsstyrelsen)
−− Naturvårdsanpassad skogsskötsel för att främja artrikedom, upplevelsevärden,
kulturmiljöer och vattenmiljöer. På allmänt ägd skog bör lokala samråd med
allmänhet och föreningar hållas innan skogliga åtgärder vidtas (kommuner, privata
markägare)
−− Tillgängligöra och sprida skogliga kunskapsunderlag (Skogsstyrelsen, Länsstyrelsen)
−− Belysa målkonflikter mellan skog och annan markanvändning i översiktsplaneringen.
Särskilt värdefulla områden och spridningsvägar bör prioriteras framför andra
skogsområden (kommuner)
−− Fortsätta genomförandet av den regionala strategin för formellt skydd av skog i
Stockholms län (Skogsstyrelsen, Länsstyrelsen)
−− Täby kommuns naturdatabas där nyckelbiotoper, naturvärdesområden
och naturvärdesinventeringar finns samlade för skog och naturområden:
kontakt via www.taby.se
−− Strategi för formellt skydd av skog i Stockholms län:
−− Målbilder för god miljöhänsyn: www.skogsstyrelsen.se
– 30 –
– 31 –
Svamp på ekstam. Fotograf: Christina Fagergren.
– 32 –
Åtgärdsområde
VATTEN, ÖVERGÖDNING
OCH SKADLIGA ÄMNEN
De många slags sötvattenmiljöer som finns i länet
utgör en stor potential för rik biologisk mångfald.
Det finns cirka 850 sjöar av varierande storlek.
Cirka 3–4 procent av länets yta utgörs av våt
marker, en mycket liten andel jämfört med för
hundra år sen. Ekonomiska beräkningar visar att
våtmarker är särskilt lönsamma ur en samhällsekonomisk synvinkel eftersom de producerar många
olika ekosystemtjänster.
Globalt sett har föroreningar har varit den främsta orsaken till förlust av biologisk mångfald i
sötvattensmiljöer de senaste 50 åren. Arter högt
upp i näringskedjan drabbas särskilt. Till exempel
har miljögifter påverkat rovfåglar, säl och utter. I
många av länets vatten är arter som är känsliga för
föroreningar av olika slag försvunna.
Stockholms län är det län i Sverige som har störst
problem med övergödning. Det har stor påverkan
på sjöar och vattendrag. Livsmiljöerna och art
sammansättningen förändras. Algtillväxten ökar
med bland annat giftiga blågröna alger, vilket leder
till att många vattenväxter slås ut och till att fiskfaunan förändras med färre rovfiskar. Vid kraftig
algtillväxt blir det syrebrist i bottenvattnet. Övergödning resulterar också i igenväxning av sjöar
och vattendrag.
Merparten av de övergödande ämnen och miljö
gifterna som påverkar biologisk mångfald i söt
vattensmiljöer kommer från landbaserade källor.
Det rör sig framförallt om jordbruk, avlopp och
dagvatten. Enskilda avlopp är en stor källa till
övergödande utsläpp. Klimatförändringar med skyfall och översvämningar kan förvärra situationen
genom att sprida övergödande och skadliga ämnen.
Länets sjöar och vattendrag är också påverkade
av fysiska förändringar såsom strandnära bebyggelse, vandringshinder och äldre sjösänkningar.
Det försvårar spridning av djur och växter och har
medfört att livsmiljöer för vattenlevande arter minskat. Runt 90 procent av de naturliga våtmarkerna i
Stockholms län är påverkade av tidigare ingrepp,
till exempel markavvattning som idag är förbjudet.
– 33 –
”
Enskilda avlopp
är en stor källa till
övergödande utsläpp.”
Vattenförvaltning
EU:s vattendirektiv innebär att medlems
länderna ska se till att deras sjöar, vattendrag,
kustbassänger och grundvattenmagasin har
en bra vattenkvalitet som medger goda förutsättningar för biologisk mångfald och friluftsliv
samt produktion av mat och dricksvatten.
Användningen av vattnet ska vara långsiktigt
hållbar.
Majoriteten av Stockholms läns vatten når
inte de krav som EU har ställt upp. Då krävs
att ett åtgärdsprogram tas fram. Nuvarande
åtgärdsprogram gäller fram till december
2015. Ett nytt program är under framtagande.
I programmet presenteras miljötillstånd,
miljöproblem, orsaker till miljöproblemen,
åtgärder som krävs för att komma tillrätta med
problemen samt vem som är ansvarig för att
åtgärderna genomförs.
I länet finns elva vattenvårdssamarbeten kring
olika vattenavrinningsområden. Därtill finns
Mälarens vattenförbund och Kustvattenvårdsförbundet
Greppa Näringen
Många våtmarker har dock återskapats och
nyanlagts i länet, något som ökat artrikedomen av till exempel vissa fåglar och trollsländor. Vad gäller stränder har Stockholms
län 0,93 nybyggnationer per kilometer
strand utanför tätortsområdena4. Som en
jämförelse är siffran i 0,61 i Västra Götaland. Det nationella genomsnittet är 0,39.
Greppa Näringen erbjuder kostnadsfri rådgivning till
lantbrukare. Målen är minskade utsläpp av klimatgaser, minskad övergödning och säker användning av
växtskyddsmedel. Projektet arbetar med lösningar
som ligger i framkant inom miljö- och klimatområdet
och är en drivkraft för lönsam tillväxt i den svenska
lantbruksnäringen. Greppa Näringen drivs i samarbete mellan Jordbruksverket, LRF , länsstyrelserna
och ett stort antal företag i lantbruksbranschen.
Regeringen har beslutat om ett etappmål för
skydd av områden till år 2020 som bland
annat innebär att det formella skyddet av
sjöar, vattendrag och våtmarker ska öka.
Anledningen är att många sötvattenarter
är hotade, och att reservat som inkluderar
vatten oftast inte är inrättade med syfte att
bevara värdefulla vattenmiljöer eller värden
knutna till dem. Nationella myndigheter har
fått i uppdrag att analysera den ekologiska
representativiteten i det svenska skyddet av
land- och sötvattensområden. Det kommer
visa om takten för skydd av exempelvis
sötvattenmiljöer behöver ökas jämfört med
skydd av andra naturtyper. I den så kallade
myrskyddsplanen för Sverige har Naturvårdsverket angett ett urval av landets mest
värdefulla myrar och prioriterat vilka områden som borde skyddas. Myrskyddsplanen
omfattar arton av länets mest värdefulla
våtmarker, varav tolv har långsiktigt skydd.
Vattenförvaltningsarbetet är nu i en åtgärds
fas med ökade insatser för att minska
övergödningen och ta bort vandrings
hinder. Idag sker samarbeten inom hela
avrinningsområden för att förbättra vattenkvaliteten och bevara biologisk mångfald.
I samarbetet deltar bland annat kommuner,
Trafikverket och Länsstyrelsen. Exempelvis
utförs restaureringsarbeten, anläggande av
våtmarker och fiskevårdande projekt. Bland
lyckade samarbeten bör nämnas Oxunda
vattensamverkan och Tyresåns vatten
vårdsförbund.
4
Skyddad zon längs dike.. Foto: Länsstyrelsen Stockholm.
Siffran anger antalet nybyggnationer på
stränder i relation till hur mycket stränder som
finns i länet
– 34 –
Hänsyn till sötvattenmiljöer, stränder och våtmarker bör tas vid jordbruk, skogsbruk och utbyggnad av tätorter. Dagvatten bör tas om hand så nära källan som möjligt och öppna dagvattenlösningar bör anläggas. Våtmarker bör skyddas och anläggas. Vandringshinder för vattenlevande djur
bör åtgärdas.
−− Insatser för att öka anslutningsgraden till Landsbygdsprogrammets ersättningar och stöd,
samt erbjuda länets lantbrukare kompetensutveckling vad gäller våtmarker, skyddszoner,
bekämpningsmedel och gödselhantering (Länsstyrelsen)
−− Ny bebyggelse på landsbygden bör anknytas till befintliga samhällen med kollektivtrafik och
utbyggda avloppssystem (kommuner)
−− Dagvatten bör tas om hand så nära källan som möjligt, och öppna dagvattenlösningar som
också främjar biologisk mångfald bör anläggas (kommuner)
−− Träd- och buskbeväxta skyddszoner mot vatten bör sparas vid skogsavverkning, och
skogsbruksmetoderna bör anpassas för att minimera skador
−− Sjöar och vattendrag bör restaureras genom att så kallade funktionella kantzoner anläggs, det
vill säga skuggande träd och buskar längs stranden och genom att åtgärda vandringshinder för
djur i vattendrag (kommuner, Trafikverket, länsstyrelsen, Skogsstyrelsen)
−− Stränder ska skyddas i enlighet med strandskyddsreglerna (kommuner)
−− Fortsatt arbete med att genomföra Myrskyddsplan för Sverige. Därtill bör en bedömning
göras av om skyddet av sötvattenmiljöer och våtmarker bör öka jämfört med skydd av
andra naturtyper i länet, i samband med att nya reservatsärenden öppnas (Länsstyrelsen,
Skogsstyrelsen)
Rapporter och goda exempel
−− Åtgärdsprogram för norra Östersjöns vattendistrikt, med flera publikationer om vatten:
www.vattenmyndigheterna.se/Sv/norra-ostersjon
−− Miljökvalitetsnormer för vatten – en vägledning för fysisk planering i Stockholms län:
−− Verktyg för ett renare vatten i Stavbofjärden: www.lansstyrelsen.se/stockholm
– 35 –
– 36 –
Värna, vårda, visa
Värna, vårda, visa är ett
program för bättre förvaltning och nyttjande av
skyddade naturområden i
Stockholms län 2012–2021.
Det är Länsstyrelsens
avsiktsförklaring för hur
myndigheten har tänkt
arbeta med förvaltning och
nyttjande av skyddad natur
i Stockholms län.
Åtgärdsområde
NATUR FÖR FOLKHÄLSA
OCH FRILUFTSLIV
Enligt miljömålet Ett rikt växt- och djurliv ska
”människor ha tillgång till en god naturoch kultur
miljö med rik biologisk mångfald, som grund för
hälsa, livskvalitet och välfärd.” Stockholms län är
rikt på naturområden med höga upplevelsevärden.
Det rör sig såväl om naturområden längre ut i landskapet, som om närnatur i anslutning till bebyggelse. I länet finns flera vandringsleder, till exempel
Sörmlandsleden, Roslagsleden och Mälarölederna.
En viktig insats för såväl biologisk mångfald som
friluftsliv är det tidigare nämnda programmet för
skydd av tätortsnära natur.
Nio av tio som bor i Stockholms län anser att det
är viktigt med närhet till natur, grönområden och
parker. Drygt hälften anser att det behövs fler
grönområden och parker, och lika många har varit
i naturen minst en gång i veckan det senaste året.
Sextiofyra procent svarar nej på frågan om man
upplevt otrygghet i naturen. Natur värdesätts högre
av kvinnor än män, och högre av medelålders
och äldre jämfört med yngre. Naturen värderas
lika högt av länsinvånare med svensk respektive
utländsk bakgrund. En undersökning i Nackareser
vatet respektive Sätraskogen visar att artrikedom i
sig är uppskattat vid vistelse i naturen.
Lek i park. Foto: PetraMy Börjesson.
Den ökade kunskapen om hur människan påverkas
negativt av höga bullernivåer, till exempel i miljö
medicinsk forskning, understryker vikten av att
värna om tysta miljöer i en storstadsregion. Tysta
områden ingår som en grundläggande parameter i
flera så kallade upplevelsevärden. Tillgång till friluftsområden med låga ljudnivåer (under 40 dBA)
är en bristvara i regionens centrala delar. Det finns
dock mer eller mindre bullerfria områden i de gröna kilarnas halvcentrala delar och längre ut. I länet
finns ett Bullernätverk vars syfte är att öka den
regionala kompetensen inom bullerområdet
Parker och grönytor är viktiga besöks- och mötesplatser som främjar såväl mental som fysisk hälsa.
Bostadsnära naturområden försvinner när tätorter
förtätas, vilket främst drabbar dem med minst rörlighet, till exempel små barn och äldre. Avståndet
till naturen är avgörande för hur ofta människor
besöker den. Det är därför viktigt att i möjligaste
mån se till att natur finns i nära anslutning till bostadsområden, förskolor och äldreboenden. Det är
också viktigt att arbeta med naturpedagogik och
Rapport2001:01
2012:4
Rapport
Värna Vårda Visa
Ett program för bättre förvaltning och nyttjande av skyddade
naturområden i Stockholms län 2012–2021
1
naturvägledning, för att förbättra tillgängligheten
till naturen för människor som besöker naturen sällan eller inte alls.
Grönstruktur kan användas som stadsbyggnadselement för att binda sammanstadsdelar, erbjuda
mötesplatser och stärka social sammanhållning.
Till exempel kan ett grönstråk innehålla alléer och
attraktioner såsom utegym, och kolonilotter för
att göra det befolkat och attraktivt utan att inverka
negativt på växt- och djurlivet. Forskning visar att
tillgång till grönområden kan utjämna hälsoskillnader mellan individer med olika socioekonomiska
förutsättningar. Det är lämpligt att ta vara på närboendes engagemang inför att ta hand om natur nära
bostaden, eftersom det har visat sig kunna främja
granngemenskap och biologisk mångfald. Observera dock att det är viktigt att samtidigt värna om
tillgänglighet för alla på allmän mark.
Det är viktigt att utöver lokala upplevelsestråk
även arbeta med upplevelsestråk och vandrings
leder i mellankommunal och regional skala. Det
gör naturen mer tillgänglig såväl för länets invånare som för besökare och turister. Det är även viktigt
att göra länets skyddade områden tillgängliga för
länsinvånare och besökare, genom en god skötsel
och informationsinsatser.
Ett viktigt planeringsunderlag vid arbete med friluftsliv är besökarräkningar och besökarundersökningar. Underlaget kan till exempel användas när
beslut ska fattas om vilka naturområden som ska
prioriteras för friluftsliv. Det kan också användas
som underlag vid underhåll och dimensionering av
friluftsanläggningar och för att förebygga naturslitage. Med besökarräkningar kan man kartlägga hur
många som besöker ett visst område och hur rörelsemönstren ser ut i området. Genom att använda
sig av besökarundersökningar kan man få kunskap
om besökares önskemål om hur ett område ska
utvecklas.
– 37 –
Föreslagna och beslutade naturreservat
(enligt Program för tätortsnära natur, 2003)
Teckenförklaring
Beslutade reservat inom programmet (avgränsningen kan skilja sig något mot verklig gräns)
Områden där beslut kvarstår
Bakgrundskarta ©Bakgrundskarta
Lantmäteriet Geodatasamverkan
©Lantmäteriet
– 38 –
Det är viktigt att främja människors tillgång till natur, såväl i urbana områden som i
naturområden längre ut i landskapet.
−− Prioritera grönområden vid förskolor och äldreboenden, samt arbeta med
naturpedagogik på skolor och förskolor och med naturvägledning (kommuner)
−− Fortsätta genomförandet av programmet för skydd för tätortsnära natur,
”Aldrig långt till naturen” (kommuner, Länsstyrelsen)
−− Lokala upplevelse- och grönstråk som binder samman stadsdelar samt
mellankommunala upplevelsestråk och vandringsleder (kommuner)
−− Göra besökarräkningar och undersökningar av friluftsliv i lokala områden
(kommuner)
−− Sköta och tillgängliggöra skyddade områden för friluftsliv (Länsstyrelsen,
kommuner)
−− Arbeta med frivilliga skötselavtal och rådgivning för att ta vara på närboendes
initiativ att sköta bostadsnära natur (kommuner)
−− Bullernätverket Stockholms län, se
www.bullernatverket.se
−− Guide till Rösjökilen, se www.rosjokilen.se
−− Rapporter om upplevelsevärden i de gröna kilarna,
se www.tmr.sll.se
– 39 –
Strategins
genomförande
och uppföljning
Strategins syfte är att belysa målkonflikter och visa
på möjliga lösningar. Den ska kunna fungera som
ett stöd för prioriteringar. Den slutliga avvägningen
görs i efterföljande beslut av kommuner och regionala myndigheter. Strategin inriktar sig huvudsakligen på följande verksamhetsområden: fysisk
planering och infrastrukturplanering, skötsel av
parker och naturområden, landsbygdsutveckling,
skogsbruk samt områdesskydd.
Strategin ska följas av konkreta riktade åtgärdsprogram för åtgärder som identifierats i strategin. Att
ta fram åtgärdsprogram är ett gemensamt ansvar
för det regionala miljömålsrådet. I åtgärdsprogrammen ska förtydligas hur arbete med åtgärder kan
genomföras inklusive vilka aktörer som har ansvar
för olika åtgärder.
Länsstyrelsen kommer att följa upp strategins åtgärdsområden och rapportera uppföljningen till
Regionala miljömålsrådet. Uppföljningen kommer
även att kommuniceras med aktörer i länet. Det
kommer inte vara en systematisk omfattande uppföljning, utan snarare en uppföljning som grund
för utbyte av erfarenheter och goda exempel. En
viktig del i genomförandet av strategin är att sprida
kunskap och utbyta erfarenheter inom ramen för
befintliga nätverk.
Många aspekter av de gröna kilarna och länets
biologiska mångfald följs upp, till exempel genom
regional miljöövervakning, miljöhänsyn i skogsbruket, uppföljning av RUFS 2010 och miljömålsuppföljningen. Det finns dock inte någon sammantagen bedömning av hur tillståndet ser ut för länets
gröna kilar och spridningsvägar för växter och djur.
I länet pågår ett arbete som syftar till att det tas
fram en länstäckande biotopkarta som sedan uppdateras löpande. I framtiden kan en sådan biotopkarta användas för att ta fram en mer sammantagen
bild av hur de gröna kilarna utvecklas.
– 40 –
Västerbron. Foto. Christina Fagergren.
– 41 –
Referenser
Boverket. 2007. Bostadsnära natur, inspiration &
vägledning.
Sporrong, Ulf (red.). 2008. Sveriges nationalatlas,
Stockholm-Mälarregionen.
Boverket. 2010. Mångfunktionella ytor, Klimatanpassning av befintlig bebyggd miljö i städer och
tätorter genom grönstruktur.
Statens offentliga utredningar 2013:68. Synliggöra
värdet av ekosystemtjänster.
Elmqvist, Thomas (red.) et al. 2013. Urbanization,
Biodiversity and Ecosystem Services: Challenges
and Opportunities. Springer Open.
Europeiska unionen. 2011. EU:s strategi för biologisk mångfald fram till 2020.
Gärdenfors, U. (red.) 2010. Rödlistade arter i Sverige 2010. ArtDatabanken, SLU, Uppsala.
Hedblom, Marcus. 2012. Städernas flora och fauna
- övervakning av grön mångfald i centrum. Fauna
& flora, årg. 107:4, 2012. Artdatabanken, SLU.
Jansson, Å & Nohrstedt, P. 2001. Carbon sinks
and human freshwater dependence in Stockholm
County. Ecological economics, 39, 361-370.
Statistiska centralbyrån. 2013. Markanvändningen
i Sverige. Sjätte utgåvan.
Stockholms läns landsting och Länsstyrelsen i
Stockholms län. 2010. Regional utvecklingsplan
för Stockholmsregionen, RUFS 2010.
Stockholms läns landsting. 2012. Ekosystemtjänster i Stockholmsregionen. Rapport 5:2012.
Stockholms läns landsting. 2012. Regional bedömning av behovet av nya bostäder i Stockholmsregionen fram till 2030. LS 1206-0914.
Stockholms läns landsting. 2012. Svaga samband i
Stockholmsregionens gröna kilar. Rapport 5:2012.
Uppföljning av miljömål
Länsstyrelsen i Stockholms län och Skogsstyrelsen. 2007. Strategi för formellt skydd av skog i
Stockholms län. Rapport 2007:26.
Naturvårdsverket. 2014-03-28. Ett rikt växt- och
djurliv. http://www.miljomal.se/sv/Miljomalen/16Ett-rikt-vaxt--och-djurliv/
Länsstyrelsen i Stockholms län. 2003. Aldrig långt
till naturen, Skydd av tätortsnära natur i Stockholmsregionen. Rapport 2003:20.
Länsstyrelsen i Stockholms län. 2013-12-17. Ett
rikt odlingslandskap, Når vi Stockholms läns miljömål? http://www.miljomal.se/Miljomalen/Regionala/Regionalt/?eqo=13&t=Lan&l=1
Länsstyrelsen i Stockholms län. 2013. Stockholmarna fortsatt nöjda med livet. Medborgarundersökning publicerad i nyhetsbrevet Nutid och framtid 2013:3.
Länsstyrelsen i Stockholms Län. 2013-10-04.
SWOT-analys och nulägesbild av Stockholms läns
landsbygd.
Naturvårdsverket och Nordiska ministerrådet.
2007. Besökarundersökningar i naturområden.
TemaNord 2007:601.
Naturvårdsverket. 2006. Naturen som kraftkälla.
Regeringens proposition 2013/14:141. En svensk
strategi för biologisk mångfald och ekosystemtjänster.
Secretariat of the Convention on Biological Diversity. 2012. Cities and Biodiversity Outlook.
Länsstyrelsen i Stockholms län. 2013-12-17. Ett
rikt växt- och djurliv, Når vi Stockholms läns
miljömål? http://www.miljomal.se/sv/Miljomalen/
Regionala/Regionalt/?l=1&t=Lan&eqo=16
Länsstyrelsen i Stockholms län. 2013-12-17. Levande sjöar och vattendrag, Når vi Stockholms läns
miljömål? http://www.miljomal.se/Miljomalen/
Regionala/Regionalt/?eqo=8&t=Lan&l=1
Länsstyrelsen i Stockholms län. 2013-12-17. Levande skogar, Når vi Stockholms läns miljömål?
http://www.miljomal.se/Miljomalen/Regionala/
Regionalt/?eqo=12&t=Lan&l=1
Länsstyrelsen i Stockholms län. 2013-12-17. Myllrande våtmarker, Når vi Stockholms läns miljö
mål? http://www.miljomal.se/Miljomalen/Regionala/Regionalt/?eqo=11&t=Lan&l=1
– 42 –
Hanna Williamsson, Länsstyrelsen i Stockholms
län (lantbruk)
Opublicerat material
Länsstyrelsen i Stockholms län. 2013. Sammanställning av dialogmöten med länets kommuner
om Ett rikt växt- och djurliv, underlagsmaterial till
strategi för Ett rikt växt- och djurliv.
Karin Willis, Länsstyrelsen i Stockholms län (klimatanpassning)
Stockholms stad. 1999. Sätraskogen, enkätresultat.
Katarina de Verdier, Länsstyrelsen i Stockholms
län (regional tillväxt)
Stockholms stad. 2003. Nacka naturoch friluftsområde, enkätresultat.
Klara Tullback Rosenström, Länsstyrelsen i Stockholms län (grön infrastruktur och ekosystemtjänster)
Muntliga källor
Lovisa Lagerblad, Länsstyrelsen i Stockholms län
(klimatanpassning)
Arbetsgrupp
Mats Nordin, Länsstyrelsen i Stockholms län (biologisk mångfald)
Kerstin Gustavsson, miljöstrateg, Trafikverket
Region Stockholm
Mette Kjöbek Petersen, Länsstyrelsen i Stockholms län (lantbruk)
Kerstin Sköld, Stadsträdgårdsmästare LAR/MSA,
Järfälla kommun
Sofia Andersson, Länsstyrelsen i Stockholms län
(kulturmiljö)
Liselott Eriksson, natur och friluftsstrateg, Nacka
kommun
Kvalitetssäkring vid
workshops och dialogmöten
Maja Berggren, regionplanerare, Stockholms läns
landsting
Strategin har, utöver med arbetsgrupp och sakkunniga, stämts av vid ett flertal tillfällen:
Mårten Wallberg, ordförande, Naturskyddsföreningen Stockholms läns
Sara Borgström, PhD, Stockholm Resilience Centre,
Stockholms Universitet
• Dialogmöten med länets samtliga kommuner
(ekologer, planerare och miljöstrateger)
Stefan Eklund, naturvårdsspecialist, Skogsstyrelsen, Stockholms distrikt
• Workshop om grönplanering och klimatanpassning (planerare, ekologer, hälsoplanerare med
flera)
Ulrika Egerö, översiktsplanerare/ekolog, Stockholms stad
• Regionalt Miljömålsnätverk (miljöstrateger)
• Södertörnsekologerna (ekologer)
Ylva Othzén, landskapsantikvarie, Länsstyrelsen i
Stockholms län
• Naturskyddsföreningens lokala kretsar i Stockholms län (företrädare för länets lokala kretsar)
• Regional grönstrukturgrupp (planerare och ekologer)
Sakkunniga utöver arbetsgrupp
Cristina Björn, Länsstyrelsen i Stockholms län
(översiktsplanering)
Elin Blume, Länsstyrelsen i Stockholms län (bostäder)
Erik Andersson, PhD, Stockholm Resilience Centre,
Stockholms universitet
Håkan Häggström, Länsstyrelsen i Stockholms län
(vattenförvaltning)
– 43 –
BILAGA 1.
DEN REGIONALA MILJÖMÅLS
DIALOGENS ORGANISATION
För att nå miljömålen i länet har många av länets
aktörer organiserat sig i en regional miljömåls
dialog. I dialogen finns alla kommunerna representerade tillsammans med Landstinget, Trafikverket
och Länsstyrelsen.
Mycket miljöarbete görs redan både inom och
utom ramen för detta samarbete, men syftet med
dialogen är att arbeta tillsammans på ett systematiskt sätt för att få fram de ytterligare åtgärder som
krävs för att nå miljömålen.
Nationella miljömål
Regionala miljömålsrådet
Trafikverket
Länsstyrelsen
Landstinget
KSL
Samordningsgrupp
Miljömålsnätverket
Kommunala beslut
Styrdokument, åtgärdsplaner
Miljöplaner, Energiplan, VA-plan, ÖP/DP
Länets prioriterade miljömål..
Till varje mål finns arbetsgrupper knutna.
Verksamhetsplaner, budget
Åtgärder
– 44 –
BILAGA 2.
UPPFÖLJNING AV BIOLOGISK
MÅNGFALD NATIONELLT OCH I LÄNET
Statistiska centralbyråns uppföljning
Statistiska centralbyrån (SCB) har undersökt samtliga 113 städer med fler än 10 000 invånare och
ger en bild av den kvantitativa förändringen av
grönytor. SCB:s satellitdata har dock grova klasser.
Det finns i Sverige ingen kontinuerlig, systematisk
uppföljning av hur grönytornas flora och fauna
förändras över tiden i enskilda städer.
Exempel på övervakning i det pågående regionala
miljöövervakningsprogrammet:
• Gräsmarkernas gröna infrastruktur
(omfattar vissa ytor)
• Småbiotoper i åkerlandskapet
• Exploatering av sjöstränder respektive
havsstränder
• Häckande fåglar
Nationell Inventering
av Landskapet i Sverige
• Övervakning av fåglar i Mälaren
Nationell Inventering av Landskapet i Sverige
(NILS) är ett miljöövervakningsprogram som
samlar in data om förutsättningarna för biologisk
mångfald i ett permanent stickprov av ytor över
hela Sverige sedan 2003. NILS inventeringar träffar endast 3,8 procent av den totala svenska tätortsytan. Lill-NILS är ett samarbetsprojekt mellan
länsstyrelser och Sveriges lantbruksuniversitet,
SLU. Inom Lill-NILS följs det upp vad som händer
med viktiga livsmiljöer för vilda växter och djur i
jordbrukslandskapet, i myrar och på stränder
Länstäckande biotopkarta
I länet pågår arbete som syftar till att det tas fram
en länstäckande biotopkarta som sedan uppdateras
löpande. En dylik biotopkarta är viktig för uppföljning av gröna kilar, svaga samband och lokal och
regional grönstruktur. I dagsläget har Solna och
Stockholms stad tillgång till mer eller mindre aktuella och enhetliga vegetationsdata som täcker hela
kommunen.
Miljöövervakning
Miljöövervakningens syfte är att beskriva tillståndet i miljön och att bedöma hotbilder. Den svenska
miljöövervakningen består dels av ett nationellt
program, som drivs av Naturvårdsverket, dels av
regionala program på länsnivå som länsstyrelserna
har en samordnande roll för. Miljöövervakning
bedrivs också på lokal nivå, till exempel av flera
kommuner i länet. Länsstyrelsens miljöövervakningsverksamhet ska vara ett komplement till såväl
nationell som lokal övervakning och ha inriktning
mot de miljöproblemen som är typiska för länet.
• Biologisk övervakning av fisk, bottenfauna
och vegetation i vattendrag och sjöar
• Övervakning av övergödning i sjöar
Miljöhänsyn i skogsbruket
Skogsstyrelsen har tillsammans med näringens
aktörer skogsbolag, andra skogliga förvaltningar
och till viss del miljöorganisationer, tagit fram
målbilder för god miljöhänsyn inom fyra områden:
mark och vatten i skogsmiljöer, hänsynskrävande
biotoper, sociala värden och kulturvärden. Det pågår nu en förankring hos aktörerna genom kurser
och fältbesök. Tillsynen av Skogsvårdslagen kommer också att knytas starkare till målbilderna.
Under det första decenniet på 2000-talet har upp
följningar gjorts på avverkningsanmälningar före
avverkning med målsättning att se hur skogsvårdslagens krav efterlevs vad gäller natur-, kultur och
sociala värden. Efter avverkning har de följts upp
och givit ett mått på hur skogsbruket har tagit hänsyn till befintliga hänsyn vid slutavverkning. En
ny uppföljningsmetod kommer att sjösättas under
2014 som kopplar till framtagna målbilder men
även hur skogsbruket tar hänsyn till miljömålet
Levande skogar och därigenom indirekt till miljö
målet Ett rikt växt- och djurliv.
Uppföljning av RUFS 2010
TMR följer upp en indikator kallad ”Tätortsnära
natur” som en del i uppföljningen av RUFS 2010.
I uppföljningen ingår inte svaga samband eller
lokala parker och grönområden. I indikatorn tätortsnära natur ingår:
– 45 –
• Andel skyddad natur (procent) i Stockholms
regionens gröna kilar
• Antal invånare inom 1000 m från grön kil
• Antal hektar grön kil inom 1000 m från bostad
Miljömålsuppföljning
Inom miljömålsuppföljningen finns ett antal regionala indikatorer. Det saknas däremot indikatorer
med kommunal upplösning. De regionala indikatorerna omfattar bland annat:
• Häckande fåglar uppdelat på odlingslandskap,
skog, våtmark och vatten (minsta geografiska
enhet är Östra Svealand)
• Skyddade sjöar och vattendrag
• Areal nyanlagda eller restaurerade våtmarker
och småvatten i odlingslandskapet
• Strandnära byggande vid havet respektive vid
sjöar och vattendrag
• Klimat och häckande fåglar (indikatorn visar
om fågelsamhället successivt förändras mot att
innehålla ”varmare” eller ”kallare” fågelarter).
Minsta geografiska enhet är Östra Svealand.)
– 46 –
”
Länsstyrelsen arbetar för att
Stockholmsregionen ska vara
attraktiv att leva, studera, arbeta
och utveckla företag i.
Adress
För mer information kontakta
Länsstyrelsen, avdelningen för miljö
Länsstyrelsen i Stockholms Län
Hantverkargatan 29
Box 22 067
104 22 Stockholm
Tfn: 010-223 10 00 (vxl)
Rapporten finns som pdf på vår webbplats
ISBN 978-91-7281-608-4
– 48 –
Ärende 6
1 (5)
TJÄNSTESKRIVELSE
Tillväxtkontoret
Handläggare
Datum
Diarienummer
Patrick Galera Lindblom
2015-01-14
2014-000683
REMISS: Rekommendationer för lägsta
grundläggningsnivå för bebyggelse vid Mälaren
1. Kommunen yttrar sig över förslag till rekommendationer för lägsta
grundläggningsnivå för bebyggelse vid Mälaren enligt Tillväxtkontorets
förslag den 14 januari 2015.
2. Tillväxtchefen får i uppdrag att utreda befintlig bebyggelse och gällande
detaljplaner med outnyttjade byggrätter som ligger inom riskområden för
översvämning.
Sammanfattning
Länsstyrelserna anser att samhällsplanering bör vara restriktiv med
exploatering i lågt liggande och strandnära lägen till dess att det finns en
långsiktig strategi för Mälarens framtid. Länsstyrelserna anser att
sammanhållen bebyggelse samt samhällsfunktioner av betydande vikt behöver
placeras ovan nivån 2,7 meter 1 (RH2000) medan enstaka byggnader av lägre
värde och mindre känslig infrastruktur inte bör ligga under nivån 1,50 meter
(RH2000). Rekommendationerna grundas i planoch bygglagen (PBL),
globala havsnivå- och landhöjningar samt konsekvenserna av ändringar i
Mälarens reglering efter Slussens ombyggnad.
Länsstyrelserna rekommenderar att riktlinjer för ny bebyggelse i
översvämningshotade områden anges i översiktsplaneringen. Syftet är att
underlätta arbetet med att integrera riskreducerande åtgärder och relevanta
planbestämmelser i detaljplan och vid bygglov. I vissa fall anser
Länsstyrelserna att avsteg från angivna nivåer kan vara motiverat.
1
Dagens nivå i Mälaren ligger på 0,86 meter (RH2000).
Datum
Upplands-Bro kommun
2015-01-14
Översvämningsrisker vid Mälarens stränder beaktas i Upplands-Bro kommuns
översiktsplan, ÖP 2010. Enligt ÖP2010 bör riskobjekt och samhällsfunktioner
av betydande vikt endast lokaliseras i områden som inte hotas av
översvämningsrisk, d.v.s. 100-årsflöde eller högsta dimensionerande flöde.
Även sammanhållen bebyggelse bör placeras ovanför denna nivå. ÖP 2010
pekar ut flera områden utsatta för översvämningsrisk.
Beslutsunderlag
•
Översiktsplan för Upplands-Bro kommun, ÖP 2010.
•
Länsstyrelsernas missiv den 20 november 2014.
•
Remiss: rekommendationer för lägsta grundläggningsnivå längs
Mälarens stränder den 20 november 2014.
•
Tillväxtkontorets tjänsteskrivelse den 14 januari 2015.
Ärendebeskrivning
Länsstyrelsernas rekommendationer
Länsstyrelserna kring Mälaren har redovisat sina rekommendationer av hur ny
bebyggelse kan placeras vid Mälarens stränder med hänsyn till risken för
översvämning. Länsstyrelserna anser att:
•
Ny sammanhållen bebyggelse samt samhällsfunktioner av betydande
vikt behöver placeras ovan nivån 2,7 meter (RH2000).
•
Enstaka byggnader av lägre värde och mindre känslig infrastruktur bör
inte ligga under nivån 1,50 meter (RH2000).
Rekommendationerna visas i bilaga 2 och grundas i planoch bygglagen
(PBL), globala havsnivå- och landhöjningar samt konsekvenserna av ändringar
i Mälarens reglering efter Slussens ombyggnad. Länsstyrelserna anser att
samhällsplanering bör vara restriktiv med exploatering i lågt liggande och
strandnära lägen till dess att det finns en långsiktig strategi för Mälarens
framtid.
Enligt PBL 2 kap. 5§ ska kommunen planera bebyggelse så att den är lämplig
med hänsyn till risken för översvämning, vilket avser såväl lokalisering och
placering som utformning. Vidare ska Länsstyrelsen upphäva kommunens
beslut att anta en detaljplan om beslutet medför att en bebyggelse blir olämplig
i förhållande till risken för översvämning (11 kap 10-11 § PBL).
Länsstyrelserna anser att rekommendationerna är tillämpliga för ny bebyggelse
både vid planläggning och bygglovsärenden enligt PBL samt vid dispens och
tillstånd enligt Miljöbalken (MB).
2 (5)
Upplands-Bro kommun
Datum
2015-01-14
Länsstyrelserna rekommenderar att riktlinjer för ny bebyggelse i
översvämningshotade områden anges i översiktsplaneringen. Länsstyrelsen
rekommenderar också att hanteringen av risker beskrivs och anges redan i
översiktsplaneringen. Syftet är att underlätta arbetet med att integrera
riskreducerande åtgärder och relevanta planbestämmelser i detaljplan och vid
bygglov. I detaljplanen hanteras sedan närmare placering av bebyggelse samt
riskreducerande åtgärder och bestämmelser. I områden utanför detaljplanelagt
område görs bedömningar om markens lämplighet och byggnaders placering
direkt i bygglov eller förhandsbesked.
I vissa fall anser Länsstyrelserna att avsteg från angivna nivåer kan vara
motiverat. Lokala förhållanden och byggnadernas utformning eller användning
kan spela in när det gäller hur utsatt bebyggelsen blir i en
översvämningssituation.
Om byggnader placeras på ett sådant sätt att delar av byggnaderna ligger under
den rekommenderade nivån kan planbestämmelser tillförsäkra att dessa
byggnadsdelar utformas på sådant sätt att konstruktionen inte skadas vid
eventuella högvatten.
I 4 kapitlet 12§ i PBL ges det möjlighet för kommunen att i detaljplan
bestämma krav på skyddsåtgärder för att motverka negativa konsekvenser av
en översvämning. Kommunen kan i en planbestämmelse även ange att bygglov
inte får ges förrän en viss skydds- eller säkerhetsåtgärd på tomten har
genomförts, 4 kap. 14 § PBL.
Kommunen kan lämpligen se över olika typer av lösningar i
översvämningsområden på en översiktlig planeringsnivå men även i en
klimatanpassningsplan.
Översiktsplan 2010
Översvämningsrisker vid Mälarens stränder beaktas i Upplands-Bro kommuns
översiktsplan, ÖP 2010. Planeringsriktlinjer i ÖP 2010 grundas på
Länsstyrelsernas i Mellansverige rekommendationer från 2006 för hur fysisk
samhällsplanering bör ta hänsyn till översvämningsrisker.
Enligt ÖP2010 bör riskobjekt och samhällsfunktioner av betydande vikt endast
lokaliseras i områden som inte hotas av översvämningsrisk, d.v.s. 100-årsflöde
eller högsta dimensionerande flöde (se även kartan Hälsa och säkerhet i bilaga
3). Även sammanhållen bebyggelse bör placeras ovanför denna nivå.
Detsamma gäller för områden där risk kan föreligga för skred, ras och erosion.
Områden utpekade i ovan nämnda rapporter samt områden intill Mälaren, sjöar
och andra vattendrag bör särskilt uppmärksammas. Enligt ÖP 2010 bör
kommunen även ta fram en strategi för hur risk för skred, ras, erosion och
översvämning vid befintlig bebyggelse och strategisk infrastruktur i form av
bl.a. vägar och ledningar hanteras.
3 (5)
Upplands-Bro kommun
Datum
2015-01-14
Kontorets förslag om utredning
Kontoret anser att en utredning bör göras för att inventera hur mycket befintlig
bebyggelse som ligger inom områden med översvämningsrisk liksom hur
mycket mark som är detaljplanelagd med outnyttjade byggrätter. Utredningen
bör också ta ställning till om några strategier och åtgärder för detta behöver
utarbetas. Utredningens bör samordnas med en kommande risk- och
sårbarhetsanalys för Upplands-Bro kommun.
Barnperspektiv
Att placera bebyggelse utanför områden utsatta för översvämningsrisker
tryggar barnens framtid och säkerhet.
TILLVÄXTKONTORET
Marianne Hagman
David Lanthén
Tillväxtchef
Miljöstrateg
Bilagor:
1. Tillväxtkontorets Tjänsteskrivelse den 14 januari 2015.
2. Karta: Länsstyrelsernas rekommenderade marknivåer vid Mälarens
stränder 2014 i Upplands-Bro kommun.
3. Karta: Översiktsplanen 2010 - Hälsa och säkerhet: Översvämningsrisk
vid Mälaren.
4. Översiktsplanen 2010 - Hälsa och säkerhet.
5. Länsstyrelsernas missiv den 20 november 2014.
6. Remiss: rekommendationer för lägsta grundläggningsnivå längs
Mälarens stränder den 20 november 2014.
4 (5)
Upplands-Bro kommun
Datum
2015-01-14
5 (5)
1 (2)
Kommunstyrelsen
Handläggare
Datum
Diarienummer
2015-01-14
2014-000683
Er beteckning
106-35317-14
Mälaren
Adressat
[email protected]
Yttrande över remiss Rekommendationer för
lägsta grundläggningsnivå för bebyggelse vid
Mälaren
Allmänna synpunkter
Upplands-Bro kommun instämmer i att vara restriktiv med exploatering i lågt
liggande och strandnära lägen i de utpekade riskområdena för översvämning
Befolkningen och näringslivet i Stockholmsregionen växer mycket kraftigt.
Denna utveckling innebär för Upplands-Bro kommun att mark måste frigöras
för bebyggelse i syfte att tillgodose samhället med bostäder, lokaler och
service. Samtidigt är Upplands-Bro kommun utsatt för konsekvenserna av
klimatförändringar eftersom kommunen omges av Mälaren. Stigande
havsnivåer och ökad nederbörd är konsekvenser som innebär att bebyggelse
längst Mälarens stränder måste vara restriktiv.
I översiktsplanen, ÖP 2010, för Upplands-Bro kommun pekas riskområden för
översvämning ut. I sin remiss har Länsstyresen publicerat nya riksområden i ett
GIS-lager. Dessa områden har analyserats av planoch exploateringskontoret.
Analysen visar att för de flesta platser i Upplands-Bro kommun är de nya
riskområdena mindre omfattande jämför de områden som angavs i ÖP 2010.
Därför anses Länsstyrelsen rekommendationer inte medföra större restriktioner
för bebyggelse än de som tidigare ställs i ÖP 2010.
Upplands-Bro kommun ser positivt på Länsstyrelsernas rekommendationer för
lägsta grundläggningsnivå längs Mälarens stränder. Rekommendationerna är
välförankrade i gällande lagstiftning och är ett lämpligt stöd för en långsiktig
samhällsplanering. Det är dock önskvärt att tydligare riktlinjer och praktiska
exempel på anpassningsåtgärder för bebyggelse inom riskområden för
översvämning ingår i rekommendationerna.
Upplands-Bro kommun
Datum
2015-01-14
UPPLANDS-BRO KOMMUN
Camilla Jansson
Karl-Erik Lindholm
Kommundirektör
2 (2)
Ärende 7
1
TJÄNSTESKRIVELSE
Tillväxtkontoret
Datum
Vår beteckning
David Lanthén, 08- 581 691 53
2015-01-14
Dnr 2014-000712
Kommunstyrelsen
Synpunkter på förslag till beslut om föreläggande om
undersökning, riskbedömning och åtgärdsutredning av
strandområdet vid gjuteritomten i Kungsängen
Kommunstyrelsen beslutar
Kommunen yttrar sig över förslag till beslut om föreläggande om
undersökning, riskbedömning och åtgärdsutredning av strandområdet vid
gjuteritomten i Kungsängen i enlighet med Tillväxtkontorets förslag till
yttrande den 14 januari 2015
Sammanfattning
Bygg- och miljöavdelningen föreslår bygg och miljönämnden att förelägga
kommunstyrelsen att i korthet:
1. Med hjälp av en oberoende konsult ta fram en provtagningsplan för berört
område. Provtagningsplanen skall redovisas för byggoch miljönämnden
senast 28 februari 2015
2. Genomföra och bekosta undersökning av berört område. Undersökningarna
ska vara genomförda och redovisade senast 2 månader efter godkänd
provtagningsplan enligt punkt 1.
3. Utföra en riskbedömning avseende föroreningar utifrån genomförda
undersökningar. Riskbedömningen ska vara Bygg- och miljönämnden
tillhanda senast 2 månader efter genomförd undersökning enligt punkt 2.
4. Inkomma med en åtgärdsutredning och en riskvärdering där förslag på
slutliga åtgärdsalternativ lämnas senast 2 månader efter genomförd
undersökning enligt punkt 2.
Kommunstyrelsen har i enlighet med förvaltningslagen beretts möjlighet att
lämna synpunkter på förslaget.
Grunderna för föreläggandet, bedömning av ansvarsförhållanden och motiven
till förslaget till beslut framgår av byggoch miljöavdelningens förslag till
beslut.
Beslutsunderlag
•
Bygg- och miljöavdelningens kommunicering av förslag till beslut den
5 december 2014
•
Tillväxtkontorets tjänsteskrivelse den 14 januari 2015
•
Tillväxtkontorets förslag till yttrande den 14 januari 2015
2(2)
Barnperspektiv
En undersökning och eventuell sanering av föroreningar vattenområdet
nedanför Gjuteritomten får positiva effekter för barns hälsa och livsmiljö.
TILLVÄXTKONTORET
Marianne Hagman
Tillväxtchef
David Lanthén
Bilagor:
1. Tillväxtkontorets förslag till yttrande den 14 januari 2015
2. Bygg- och miljöavdelningens kommunicering av förslag till beslut,
inklusive bilagor, den 5 december 2014
1
Tillväxtkontoret
Datum
Vår beteckning
David Lanthén, 08- 581 691 53
2015-01-14
Dnr 2014-000712
Synpunkter på förslag till beslut om föreläggande om
undersökning, riskbedömning och åtgärdsutredning av
strandområdet vid gjuteritomten i Kungsängen
Bygg- och miljöavdelningen föreslår bygg och miljönämnde att förelägga
kommunstyrelsen att i korthet:
1. Med hjälp av en oberoende konsult ta fram en provtagningsplan för berört
område. Provtagningsplanen skall redovisas för byggoch miljönämnden
senast 28 februari 2015
2. Genomföra och bekosta undersökning av berört område. Undersökningarna
ska vara genomförda och redovisade senast 2 månader efter godkänd
provtagningsplan enligt punkt 1.
3. Utföra en riskbedömning avseende föroreningar utifrån genomförda
undersökningar. Riskbedömningen ska vara Bygg- och miljönämnden
tillhanda senast 2 månader efter genomförd undersökning enligt punkt 2.
4. Inkomma med en åtgärdsutredning och en riskvärdering där förslag på
slutliga åtgärdsalternativ lämnas senast 2 månader efter genomförd
undersökning enligt punkt 2.
Kommunstyrelsen vill särskilt påpeka för Bygg- och miljönämnde att
Kommunstyrelsen vid upphandling av den oberoende konsult som enligt Byggoch miljönämnden förslag till föreläggande krävs i punkt 1 har att tillämpa
lagen om offentlig upphandling. En standardupphandling tar i genomsnitt 3-4
månader att genomföra. Därtill kommer tid för att genomföra själva uppdraget.
Den tidshorisont som föreslås i punkt 1 i förslaget till föreläggandet är därför
inte realistisk med hänsyn till gällande upphandlingslagstiftning. Realistiskt är
att Kommunsstyrelsen får ca 6 månader på sig att genomföra punkt 1.
Vad gäller punkt 2 i förslaget så vill kommunstyrelsen påpeka att
provtagningen skall ske i vatten. Kommunstyrelsen är därför beroende av att
Mälaren är isfri under den period som provtagningen ska ske. Under
vinterhalvåret kan därför kommunstyrelsen inte leva upp till den 2 månaders
tidsgräns som förslaget till föreläggande innehåller.
Vad gäller punkt 3 och 4 i förslaget till föreläggande så är det
kommunstyrelsens preliminära bedömning att dessa tider är realistiska under
förutsättning att kommunstyrelsen kan handla upp en konsult som har
möjlighet att åta sig att utföra samtliga 4 delar i föreläggandet.
Kommunstyrelsen har i övrigt ingen anledning att ifrågasätta de grunder för
föreläggandet, den bedömning av ansvarsförhållandena och de motiven till
förslaget till beslut som byggoch miljöavdelningen redovisar.
2(2)
UPPLANDS-BRO KOMMUN
Camilla Jansson
Karl-Erik Lindholm
Kommundirektör
1 (1)
KOMMUNICERING
Tillväxtkontoret.
Bygg- och miljöavdelningen
Datum
Vårt diarienummer
2014-12-05
13/0476-423
Handläggare, Telefon:
Cecilia Karlsson, 08-581 69228
Upplands-Bro kommun
Kommunstyrelsen
19681 KUNGSÄNGEN
Kungsängens Kyrkby 2:1
Kommunicering av förslag till beslut om föreläggande
om undersökningar, riskbedömning och
åtgärdsuttredning av strandområdet vid gjuteritomten i
Kungsängen
Bygg- och miljöavdelningen förbereder ett beslut i detta ärende. Innan beslutet
fattas får Ni möjlighet att inkomma med synpunkter på beslutsförslaget senast
18 december 2014.
Detta förfarande gör vi i enlighet med förvaltningslagens regler och benämns
kommunicering.
TILL VÄXTKONTORET
!
Cecilia Karlsson
milj öinspektör
Bilagor:
1. Beslutsförslag samt bilagor
Upplands-Bro
kommun
Telefon 08-581 69000
Bankgiro 5420-3674
Furuhällsplan
1
Fax 08-581 69240
Org. nr 01-212000-0100
[email protected]
www.upplands-bro.se
19681 Kungsängen
1 (7)
FÖRSLAG TILL BESLUT
Tillväxtkontoret
Bygg- och miljöavdelningen
Datum
Vårt diarienummer
2014-12-05
13/0476-423
Cecilia Karlsson, 08-581 692 28
Upplands-Bro kommun
Kommunstyrelsen
19681 KUNGSÄNGEN
Kungsängens-Kyrkby
2:1
Föreläggande om undersökningar, riskbedömning och
åtgärdsutredning av strandområdet vid Gjuteritomten i
Kungsängen
Beslut
Bygg- och miljönämnden förelägger Kommunstyrelsen i Upplands-Bro
kommun, att utföra följande åtgärder inom fastighet Kungsängens Kyrkby 2: 1:
1. Kommunen ska med hjälp aven oberoende konsult ta fram en
provtagningsplan för att utreda om den kvarvarande utfyllnaden i
strandlinjen och vattenområdet vid gjuteritomten inom fastigheten
Kungsängens-Kyrkby 2: l innebär en risk för människors hälsa och miljö.
Planen ska skriftligen redovisas till Bygg- och miljönämnden senast 28
februari 2015.
2. Kommunen ska genomföra och bekosta undersökningar i enlighet med
framtagen och godkänd provtagningsplan enligt punkten 1. Antalet prover
ska anpassas så att tillräcklig information fås för att ge underlag till en
riskbedömning. Medier som ska omfattas av provtagningen är
utfyllnadsmaterial, ytvatten och sediment kring utfyllnaden.
Av undersökningarna ska följande framgå:
Förekommande föroreningar samt föroreningshalter. Analyserna ska
utföras så att jämförelse med lämpliga riktvärden kan göras.
Utbredning av föroreningarna i sediment.
Bedömning av omgivningens känslighet och skyddsvärde.
Beskrivning av risk för spridning av föroreningarna till omgivande
vatten och sediment.
Undersökningarna ska vara utförda och redovisade för Bygg- och
miljönämnden senast 2 månader efter det att byggoch miljöavdelningen
godkänt inkommen provtagningsplan enligt punkt 1.
3. Kommunen ska utföra en riskbedömning avseende föroreningen utifrån
genomförda undersökningar. Riskbedömningen ska utgå ifrån
Naturvårdsverkets rapport "Riskbedömning av förorenade områden"
(Rapport 5977). Av riskbedömningen ska tydligt framgå:
Upplands-Bro kommun
Furuhällsplan 1
19681 Kungsängen
Telefon 08-581 69000
Fax 08-581 692 40
[email protected]
Bankgiro 5420-3674
Org. nr 01-212000-0100
www.upplands-bro.se
Datum
Vårt diarienummer
2014-12-05
13/0476-423
Vilka risker som finns med området idag och i framtiden.
Hur mycket behöver riskerna reduceras.
Vilken form av riskreduktion behövs på kort och på lång sikt?
Riskbedömningen ska vara byggoch miljönämnden tillhanda senast 2
månader efter genomförda undersökningar enligt punkt 2.
4. Kommunen ska inkomma med en åtgärdsutredning och en riskvärdering där
förslag på slutligt åtgärdsalternativ lämnas. Atgärdsutredningen,
riskvärderingen samt förslag till övergripande åtgärdsmål ska utföras i
enlighet med Naturvårdsverkets rapport "Att välja efterbehandlingsåtgärd"
(Rapport 5978).
Atgärdsutredningen med förslag till slutligt åtgärdsalternativ ska inkomma
till byggoch miljönämnden senast 2 månader efter genomförda
undersökningar enligt punkt 2.
Beslutet är fattat med stöd av 2 kap, 10 kap 2, 4 och 8 §§ (i dess lydelse före
2007-08-01) och 26 kap 9, 21 och 22 §§ miljöbalken (SFS 1998:808).
Bygg- och miljönämnden erinrar om
• Bifogat delgivningskvitto skall omgående skrivas under och skickas
tillbaka.
• Beslutet kan överklagas inom tre veckor, se bifogad information om hur det
går till. Beslutet vinner laga kraft då överklagningstiden löpt ut.
• Verksamheten kan även beröras av annan lagstiftning. Det kan t ex krävas
bygglov/marklov för åtgärden eller så kan den omfattas av krav från andra
myndigheter, t ex vad gäller brandskydd eller arbetsmiljö.
• Avgifter faktureras i separata försändelser. Mervärdesskatt tas inte ut.
Delges
Upplands-Bro kommun, Kommunstyrelsen, 196 81 Kungsängen
Inmec AB, Skolvägen 35, 196 30 Kungsängen
Bakgrund
Fastigheten
Fastigheten Kungsängens-Kyrkby 2:164, "Gjuteritomten", ligger i Kungsängen
mellan Prästhagsvägen och Mälaren (Svartviken) mellan angränsande
villatomter. Fastigheten ägs av Krister Strid. Planen för fastigheten medger
idag industri- och kontorsverksamhet. Det angränsande vattenområdet med
fastighetsbeteckning Kungsängens Kyrkby 2: 1 ägs av kommunen. Fastigheten
ligger inom den primära skyddszonen för Östra Mälarens vattenskyddsområde.
Gjuteriverksamheten
Inom fastigheten Kungsängens-Kyrkby 2:164 har det mellan åren 1904-1966
bedrivits gjuteriverksamhet av företaget Rydhs Gjuteri. Gjuteriet tillverkade
främst låglegerat gjutjärn baserat på tackjärn och skrot. Driften avvecklades
2 (7)
Datum
Vårt diarienummer
2014-12-05
13/0476-423
1966 och samtliga byggnader revs 1968 varefter tomten varit outnyttjad. Den
nuvarande fastighetsägaren Inmec AB förvärvade fastigheten 1989 av dödsboet
för Ryds Gjuteri.
Sanering
Fastigheten Kungsängens-Kyrkby 2: 164 har varit förorenad av tungmetaller
och PAH till följd av gjuteriets verksamhet. Ar 2006 sanerades fastigheten
genom schaktning och bortforsling av all gjuterisand och slagg ner till
berggrunden. Totalt har det avlägsnats ca 5 297 ton gjutsand, utöver detta 19
ton ris och stubb. Saneringen av fastigheten Kungsängens-Kyrkby 2: 164
godkändes av miljöavdelningen år 2006. I samband med saneringen tillfördes
rena krossmassor, därefter har fastigheten stått orörd.
Geologi/utfyllnad
Fastigheten Kungsängens-Kyrkby 2: 164 sluttar relativt brant mot vattnet och
det naturliga jordtäcket är tunt och består i huvudsak av morän. På flera ställen
är berget blottlagt.
Utfyllnaden i vattnet bedöms utgöra en sträcka på cirka 60 meter längs
strandlinjen. I utfyllnadens yta finns rester av slagg och tegel. Se bifogade
fotografier samt flygfoto.
Framtida planer
Krister Strid har för avsikt att bebygga fastigheten med kontor alternativt
bostäder. Innan bebyggelse tillkommer eller eventuell planändring sker behövs
en undersökning av den kvarvarande utfyllnaden för att utreda om den innebär
en risk för människors hälsa och miljön.
Lagstiftn ing
Hänsynsreglerna i 2 kap miljöbalken (MB) ska enligt gällande rättspraxis
tillämpas på ett sådant sätt att miljökvalitetsmålen kan uppfyllas.
Enligt 2 kap 1 § MB är den som bedriver eller har bedrivit verksamhet som kan
antas ha orsakat skada eller olägenhet för miljön skyldig att visa att de
förpliktelser som följer ur 2 kap MB iakttas.
Av 2 kap 2 § MB framgår att den som bedriver en verksamhet skall skaffa sig
tillräckligt med kunskap om verksamheten som behövs för att hindra eller
motverka att verksamheten medför skada eller olägenhet för människors hälsa
eller miljön.
Enligt 2 kap 7 § MB skall kraven på hänsyn enligt 2 kap 2-6 § MB endast gälla
i den utsträckning det inte kan anses orimligt att uppfylla dem.
Enligt 9 kap 1 § andra punkten MB bedriver den som använder mark,
byggnader eller anläggningar på ett sätt som kan medföra olägenheter för
människors hälsa eller miljön, miljöfarlig verksamhet.
I detta ärende tillämpas Miljöbalkens 10 kap. i dess lydelse före 2007-08-01
3 (7)
Datum
Vårt diarienummer
2014-12-05
13/0476-423
Enligt 10 kap. 2 § miljöbalken framgår att ansvarig för efterbehandling av
sådana områden, byggnader eller anläggningar som anges i l § är den som
bedriver eller har bedrivit en verksamhet eller vidtagit en åtgärd som har
bidragit till föroreningen (verksamhetsutövare).
Enligt 10 kap. 4 § miljöbalken innebär efterbehandlingsansvaret att den
ansvarige i skälig omfattning skall utföra eller bekosta de
efterbehandlingsåtgärder som på grund av föroreningar behövs för att
förebygga, hindra eller motverka att skada eller olägenhet uppstår för
människors hälsa eller miljön. När ansvarets omfattning skall bestämmas skall
det beaktas hur lång tid som har förflutit sedan föroreningarna ägt rum, vilken
skyldighet den ansvarige hade att förhindra framtida skadeverkningar och
omständigheterna i övrigt. Om en verksamhetsutövare visar att han bidragit till
föroreningen endast i begränsad mån, skall även detta beaktas vid
bedömningen av ansvarets omfattning. Preskriptionslagen (1981: 130) är inte
tillämplig på efterbehandlingsansvar.
Av 10 kap. 8 § miljöbalken framgår att i frågor om ansvar för kostnader att
utreda föroreningar inom ett sådant mark- och vattenområde eller en sådan
byggnad eller anläggning som avses i 1 § tillämpas 2-4 samt 6 och 7 §§.
Ägaren till en fastighet, byggnad eller anläggning som avses i första stycket
kan trots frihet från ansvar enligt 2 eller 3 § förpliktas att svara för
utredningskostnader som rör fastigheten i den utsträckning det är skäligt med
hänsyn till den nytta ägaren kan antas få av utredningen, de personliga
ekonomiska förhållandena och omständigheterna i övrigt.
En tillsynsmyndighet får enligt 26 kap 9 § MB bl.a. meddela de förelägganden
som behövs i ett enskilt fall för att miljöbalken skall efterlevas. Mer ingripande
åtgärder än vad som behövs får enligt samma stadga inte tillgripas
Tillsynsmyndigheten får enligt 26 kap 21 § MB förelägga den som bedriver
verksamhet eller vidtar en åtgärd som det finns bestämmelser om i denna balk
eller i föreskrifter som meddelats med stöd av balken, att till myndigheten
lämna de uppgifter och handlingar som behövs för tillsynen. Detsamma gäller
också för den som annars är skyldig att avhjälpa olägenheter från sådan
verksamhet.
Enligt 26 kap 22 § MB är den som bedriver en verksamhet som kan befaras
medföra olägenhet för människors hälsa eller miljön, eller den som annars är
skyldig att avhjälpa olägenheter från sådan verksamhet, skyldig att utföra
sådana undersökningar av verksamheten och dess verkningar som behövs för
tillsynen.
Miljömål
Enligt miljöbalkens mål (1 kap 1 §) ska en hållbar utveckling främjas genom
bland annat att följa de allmänna hänsynsreglerna i 2 kap miljöbalken. Den
som vidtar en åtgärd skall vidta skäliga försiktighetsmått och begränsningar för
att förebygga olägenhet för människors hälsa eller miljön. Samtliga
bestämmelser i miljöbalken ska tillämpas så att miljöbalkens mål och syfte
uppnås på bästa sätt. När det råder tveksamhet om vad som ska beslutas bör
4 (7)
miljökvalitetsmålen
väljas'.
Datum
Vårt diarienummer
2014-12-05
13/0476-423
vara vägledande och det som gynnar hållbar utveckling
Efter riksdagsbeslut den 22 juni 20 l Ohar miljökvalitetsmålet "Giftfri miljö"
följande lydelse: Förekomsten av ämnen i miljön som har skapats i eller
utvunnits av samhället ska inte hota människors hälsa eller den biologiska
mångfalden. Halterna av naturfrämmande ämnen är nära noll och deras
påverkan på människors hälsa och ekosystemen är försumbar. Halterna av
naturligt förekommande ämnen är nära bakgrundsnivåerna.
Den 26 april 2012 beslutade regeringen om preciseringar och etappmål i
miljörnålssystemet. Bland annat preciseras att med målet "Giftfri miljö"
avses:
den sammanlagda exponeringen för kemiska ämnen via alla
exponeringsvägar inte är skadlig för människor eller den biologiska
mångfalden,
förorenade områden är åtgärdade i så stor utsträckning att de inte utgör
något hot mot människors hälsa eller miljön
Miljökvalitetsmålet "Grundvatten av god kvalitet lyder": Grundvattnet ska ge
en säker och hållbar dricksvattenförsörjning samt bidra till en god livsmiljö för
växter och djur i sjöar och vattendrag.
Miljökvalitetsmålet "Grundvatten av god kvalitet" preciseras så att med målet
avses bland annat att
grundvattnet är med få undantag av sådan kvalitet att det inte begränsar
användningen av grundvatten för allmän eller enskild dricksvattenförsörjning,
grundvattenförekomster som omfattas av förordningen (2004:660) om
förvaltning av kvaliteten på vattenmiljön har god kemisk status,
utströmmande grundvatten har sådan kvalitet att det bidrar till en god
livsmiljö för växter och djur i källor, sjöar, våtmarker, vattendrag och
hav.
Ansvarsutredning
och rimlighetsbedömning
Lagstiftning och praxis
Förvaring av avfall i t.ex. deponier, tunnor, slagghögar etc. har i praxis kommit
att betraktas som pågående miljöfarlig verksamhet. Den fastighetsägare som
förvarar avfall på ovanstående sätt inom sin fastighet betraktas därmed som
utövare av miljöfarlig verksamhet (9 kap. 1 § MB). Fastighetsägaren kan
därför, i egenskap av verksamhetsutövare, bli skyldig att stå för undersökningar
av området, bortfraktande av avfallet eller andra försiktighetsåtgärder i syfte att
undvika framtida miljöskador (2 kap. 2 och 3 §§ MB).
l
Miljörnålspropositionen
2000101: 130 och miljöbalkspropositionen
1997/98:45
5 (7)
Datum
Vårt diarienummer
2014-12-05
13/0476-423
Fastighetsägarens ansvar är enligt dessa bestämmelser preventivt, d.v.s. det
omfattar att utföra de skyddsåtgärder, iaktta de begränsningar och vidta de
försiktighetsmått i övrigt som behövs för att förebygga, hindra eller motverka
att det förvarade avfallet skadar människor eller miljö. Fastighetsägaren har ett
preventivt ansvar så länge som han äger marken, och detta gäller oavsett när
den aktiva verksamheten bedrevs och när han köpte marken.
För att motverka orimliga effekter av detta fastighetsägaransvar skall en
rimlighetsbedömning enligt 2 kap. 7 § MB göras. Bedömningen skall främst
grunda sig i en avvägning mellan miljövårdsnyttan och kostnaderna men även
omständigheter som markägarens anknytning till den aktiva verksamheten,
befattningen med avfallet, tidsperioden för ägandet samt kunskapen vid
förvärvet bör beaktas.
Bedömning av ansvar och rimlighetsavvägning
av utfyllnad i strandlinjen vid gjuteritomten
gällande undersökning
Eftersom gjuteriverksamheten avslutades 1966 (innan år 1969) kan inte
verksamhetsutövaren ställas till svars för provtagning och
efterbehandlingsåtgärder .
Utfyllnaden sträcker sig cirka 50 meter längs strandlinjen och ut i
vattenområdet. Utfyllnaden bedöms till den största delen vara belägen inom
kommunens fastighet. Denna bedömning grundar sig på den fastighets gräns
som finns inritad på karta lantmäteriets förrättning utförd den 13 november
1948 (se bilaga).
Då utfyllnaden till synes består av gamla slaggrester och gjutsand bedömer
Bygg- och miljöavdelningen att den uppfyller kriterierna för ett förvaringsfall
(deponi) vilket innebär att fastighetsägaren, i detta fall kommunen, kan
betraktas som verksamhetsutövare.
Bygg- och miljöavdelningen bedömer att utredningar i enlighet med detta
föreläggande är miljömässigt motiverade med stöd av ovanstående lagstöd.
Kommunicering
Förslag till beslut har kommunicerats med Inmec AB den 21 november 2014
och Kommunstyrelsen den 5 december 2014 i enlighet med förvaltningslagen.
Inmec AB har inga synpunkter på förslaget. Skriv eventuella synpunkter från
KS.
Beslutsmotivering
Med en samlad bedömning utifrån miljöbalkens regler, gällande
miljökvalitetsmål och ett allmänt risktänkande anser byggoch
miljöavdelningen att det är motiverat att kommunen upprättar en
provtagningsplan, utför undersökningar samt genomför en riskbedömning av
utfyllnaden och sedimentet inom fastigheten Kungsängens-Kyrkby 2: 1.
Kommunen ska även inkomma med en åtgärdsutredning vilken ska resultera i
en riskvärdering där förslag på slutligt åtgärdsalternativ lämnas.
6 (7)
Datum
Vårt diarienummer
2014-12-05
13/0476-423
Bygg- och miljöavdelningen bedömer att de föroreningar som identifierats
inom fastigheten kan medföra skada eller olägenhet för människors hälsa eller
miljön. De hittills påträffade föroreningarna på land är
cancerogena/hormonstörande varför fortsatta undersökningar är motiverade.
Då fastigheten troligen kommer planläggas för bostäder krävs det att det
säkerställs att fastigheten är lämpad för ändamålet. Enligt tidigare utförda
markundersökningar inom gjuterifastigheten kan utfyllnaden av slaggrester
innehålla föroreningar som riskerar att lakas ur till angränsande sediment och
vatten. Syftet med utredningen ska vara att undersöka om eventuella
föroreningar kan medföra en exponering som innebär en hälsorisk för
människor eller risk för negativ miljöpåverkan i vattenområdet.
Avgift
Avgift för handläggning av detta ärende debiteras med 853 kr/timme, enligt
Taxa för Upplands-Bro kommuns verksamhet enligt miljöbalken,
strålskyddslagen och livsmedelslagen antagen av kommunfullmäktige
26 november 2009, §113. Fakturering sker separat.
Enligt delegation
Pirjo Körsen
Bygg- och miljöchef
Cecilia Karlsson
Milj öinspektör
Bilagor:
1. Delgivningskvitto
2. Fotografier på utfyllnad
3. Flygfoto från 2010
4. Karta över fastigheten, Lantmäteriförrättning från 1943
5. Information, hur man överklagar
Kopia till:
Länsstyrelsen i Stockholm län
Norrvatten
Akt
7 (7)
Gjuteritomten
o
21 november 2014
© Lantmäteriet
5
0
5
10
15
20
25
30
35
40
45
50
55
60
65
70 [m]
1:722
v
a
"\-)
~
'1j
\
\
\
\
\
\
\
\
\
\
\
\ I
l
\
I l
\
I
I
l \
I
/ I
I I
/ I
\
\ i ' I'
II
\I I
I I
\I I
~
I I
:[f
I I
I I
I I
II
I /
I I
I
,OU
I \
\
\
\
I \
\
\
\
\
\
\
;)
\
j
I ! N
(J
I I ~?l
I I "
\
\
\
\
\
\
\
\
'\
\
\
•j
I
I
I
I
I
I
I I
!
//
i
\
'\
.~~
t
\)
\)
I
\
\
\\
\
i
\
/ I
\
!/
\
/ /
I ;'
\\
J
I
I I
I
I
I !
I I
I I
/ I
/ I
I I
I I
I I
I',
"
I
f'
l,
I ;'
I
\.
/
\
/ I
/ I
!
\
/
\
(
\
~I
\
,.[.-
'" '
\
\
\
\
\
]
\
R_
,t:---
\
__ )
\
:2
\
I
r
e
,..j
{
t
S'')
j
I
!
/,
I"
/
l
I
I
I
./
l
(2
,o...'
/
/
I
/
/
I,l
I)
I
f
I
I
II
Ärende 8
1
TJÄNSTESKRIVELSE
Handläggare
Datum
Vår beteckning
Linda Jonsson
2014-12-18
Dnr 2014-000728
Kommunstyrelsen
Utredning om utveckling av mark på fastighet KungsängensKyrkby 2:131 (Villa Skoga).
Kommundirektören får i uppdrag att utreda möjligheterna att sälja fastigheten
Kungsängens Kyrkby 2:131 (Villa Skoga) till AB Upplands-Brohus.
Sammanfattning
För att få använda Villa Skoga till verksamhet måste kommunen genomföra
flera omfattade brandskyddsåtgärder i byggnaden. Byggnaden är dessutom i
behov av en övergripande renovering för att nå upp till dagens krav på en
verksamhetslokal. Kostnad för brandskyddsåtgärderna uppskattas till cirka
530 000 kr exklusive moms och renoveringarna till cirka 4,7 -6,1 miljoner
kronor (prisuppgifter 2013). Idag finns två hyresgäster i Villa Skoga, en
naprapatverksamhet samt Arbetarnas Bildningsförbund ABF. ABF har skickat
in en skriftlig uppsägning för flytt och de tänker lämna lokalen den 31 mars
2015. Kommunledningskontoret ser att det finns olika alternativ för hur ärendet
kan hanteras, att behålla Villa Skoga, att sälja huset på den öppna marknaden
eller att låta riva huset. Vad konsekvenserna av valt alternativ blir är svårt att
säga men i linje med kommunens övergripande mål föreslår
Kommunledningskontoret att det mest fördelaktiga i dagsläget är att sälja Villa
Skoga till vårt bostadsbolag med inriktning mot att bygga bostäder.
Beslutsunderlag
•
Kommunledningskontorets tjänsteskrivelse den 18 december 2015
Ärendet
Bakgrund
I november 2012 tog kommunen emot ett föreläggande från Attunda Brandkår
enligt lag (2003:78) om skydd mot olyckor avseende Villa Skoga i
Kungsängen. Det var efter en genomförd brandsyn som föreläggandet med
följande förslag till åtgärder utdömdes:
En utvändig utrymningstrappa som försörjer plan 1 trappa och plan 2
trappor upprättas. Denna placeras strategiskt för att både gångavstånd till
utrymningsväg ska innehållas samt att denna är tillgänglig för från
samtliga kontorslokaler.
Med tamke på att brandcellsindelning i bygnaden är bristfällig krävs även
ett heltäckande brand- och utrymningslarm för att säkerställa en
betryggande utrymning.
Kommunen fick i uppdrag att vidta åtgärderna senast den 28 februari 2013 och
plan två i villan förlades direkt med ett nyttjandeförbud. Därefter har
2(4)
kommunen fått dispens och åtgärderna ska nu vara genomförda senast 1
oktober 2014. Detta har inte skett på på grund av utdragen handläggning av
bygglovet med konsekvensen att alla offerters giltighetstid gått ut, nya måste
tas in och priset gått upp för att få de krävda åtgärderna utförda.
Ärendet om Villa Skoga har diskuterats vid flera tillfällen tidigare. I
kommunledningskontorets tjänsteskrivelse från den 10 januari 2013 nämns ett
beslut från den 6 september 2000 i vilket förvaltningen fick direktivet att
behålla nuvarande verksamhet.
Tjänsteskrivelsen beskriver även att huset hyrs ut till ABF (406 m2) och i källarplan
till två privatpersoner som bedriver naprapatverksamhet (23+37 m2). Utöver detta
finns förrådsytor (150 m2). ABF disponerar de övre planen och delar entréplanets ytor
med kommunen som hyr ut dem som samlings- och festlokal. Vid tidigare genomgång
av lokalutnyttjandet av samlingslokaler var uthyrningen av Villa Skoga låg.
Kommunledningskontoret konstaterar i tjänsteskrivelsen från den 10 januari 2013 att Villa
Skoga är känt och uppskattat med ett visst historiskt värde. Användning är ur ett
effektivitetsperspektiv låg och nuvarande hyresintäkter är låga (cirka 201 000 kr/år).
Kultur och fritidsnämnden har med hjälp av AB Upplands-Brohus genomfört provisoriska
brandsäkerhetsåtgärder vilket har möjliggjort att nuvarande verksamheter har kunnat
fortlöpa fram tills idag. Men den 14 november skickade ABF in en skriftlig uppsägning för
flytt och de tänker lämna lokalen den 31 mars 2015.
Kommunledningskontorets slutsatser
Kommunledningskontoret har utgått från tre olika alternativ för hur frågan om Villa
Skoga kan hanteras och vilka tänkbara konsekvenser ett eventuellt beslut kan komma att
innebära. Kommunledningskontoret vill dock tydliggöra att det är omöjligt att förutse
samtliga konsekvenser som kan följa av ett beslut. Det är även viktigt att poängtera att
samtliga kostnadsangivelser är grova uppskattningar som kan komma att variera. Det
beror på att företag inte lämnar riktiga offerter på hypotetiska förfrågningar.
Alternativ 1 - Behålla Villa Skoga
•
•
•
•
Att behålla Villa Skoga skulle innebära att en av de äldre byggnaderna i
Kungsängen centrum bevaras. Kommunen har då möjlighet att själv besluta om
hur byggnaden ska användas och eventuellt skyddas från förändringar.
Den allmänna parkering som finns i anslutning till huset behålls och
kvarvarande näringsidkare kan stanna kvar i lokalerna.
För kommunens del innebär ett bevarande av huset också en extra lokal som kan
användas till verksamhet, eller hyras ut till externa aktörer vilket gynnar
näringslivet i kommunen. Ett bevarande av Villa Skoga möjliggör även för att
belysa dess kulturhistoriska värde som en del av kommunens historia.
Ett bevarande av huset ställer krav på att nödvändiga brandsäkerhetsåtgärder
genomförs. Kostnaderna för de nödvändiga åtgärderna kan inte fastställas med
exakt säkerhet, men de kan uppskattas till ca 530 000 kr exklusive moms. De
åtgärder som föreslagits för att komma till rätta med de brister som Brandkåren
Attunda funnit är:
 Fem brandtekniskt klassade fönster E 30.
 En utvändig spiraltrappa för utrymning från plan 1 och plan 2
(inklusive stigbrygga och plattformar från fönster/dörrar till
trapplopp).
 Korg till den utvändiga brandtrappen.
 Ett dörrbeslag som förbigår eventuell låsning för åtkomst till
dörr till det fria via naprapatlokalernas hall.
3(4)



Kostnader med att uppgradera befintligt brand- och
utrymningslarm till ett heltäckande brand- och
utrymningslarm.
 Ca 10 efterlysande vägledande markeringar
Om huset ska bevaras bör därutöver relativt omfattande renoveringar
genomföras även invändigt avseende bland annat el, vatten, avlopp,
ytskikt och sanering av asbest. Kostnaderna för dessa renoveringar kan
inte fastställas med exakt säkerhet. En ungefärlig uppskattning av den
här typen av byggnader ger en kostnad på mellan 13 000 kr- 15 000 kr
per kvadratmeter, vilket ger en uppskattad totalkostnad på cirka 4,7-6,1
miljoner kronor (prisuppgifter 2013).
Huset kan ha begränsad användningsmöjlighet, då det är byggt i flera
plan. De övre planen bör ses över för att säkerställa att de är tillgängliga
för alla.
Kommunledningskontoret önskar sammanfattningsvis belysa det
renoveringsbehov som Villa Skoga har. Om byggnaden ska bevaras måste
samtliga nödvändiga renoveringar genomföras för att den ska kunna
användas fullt ut, oavsett vad för typ av verksamhet eller användning som
blir aktuell. Renoveringsbehovet bör vidare ställas mot byggnadens
historiska och lokala värde samt kommunens övergripande behov av lokaler
för verksamhet.
Alternativ 2 - Sälja Villa Skoga






En försäljning av Villa Skoga innebär att kommunen inte behöver
bekosta de brandsäkerhetsåtgärder som Brandkåren Attunda
föreskrivit kommunen. Inte heller övriga renoveringar blir då
nödvändiga.
En försäljning genererar intäkter.
Köparen kan komma att välja att bevara huset genom att behålla dess
utvändiga fasad och renovera huset invändigt.
En försäljning innebär att det står köparen fritt att förändra eller riva
huset vilket innebär att det finns risk för att huset och dess
kulturhistoriska värde inte bevaras.
Villa Skogas unika historia, speciella läge och renoveringsbehov gör
huset svårt att värdera. Det finns inga liknande försäljningar att
jämföra med.
Kommuner förlorar lokalyta och nuvarande hyresgäster blir tvungna
att flytta ut. Det finns också risk för att kommuninvånare blir
upprörda.
Alternativ 3 - Riva Villa Skoga






Ett beslut om att riva Villa Skoga innebär att kommunen inte
behöver bekosta brandsäkerhetsåtgärder och renoveringar.
Det innebär en möjlighet för kommunen att bygga nytt, till exempel
för nya bostäder, garage, verksamhet eller näringsverksamhet. I takt
med att kommunen växer kommer behovet av bostäder nära service
och kommunikationer bli större.
Att riva, projektera och bygga nytt oavsett vad det nya ska bli
kommer att kosta pengar.
Om Villa Skoga rivs går dess kulturvärde förlorat.
Att riva byggnaden kan också komma att göra att kommuninvånare
bli upprörda och besvikna.
De hyresgäster som finns i byggnaden blir tvungna att flytta.
4(4)
Kommunledningskontorets förslag till beslut
Kommunledningskontoret gör utifrån de ovan tänkbara konsekvenserna
bedömningen att det mest fördelaktiga i dagsläget är hantera Villa Skoga enligt
alternativ 2 och 3 med inriktning mot att bygga bostäder. Detta går i linje med
kommunens mål om att lägen med närhet till service, pendeltåg eller busstrafik
ska prioriteras för bostadsbyggande. En försäljning till AB Upplands-Brohus
med möjlighet att uppföra bostäder på fastigheten främjar även kommunens
mål om att Upplands-Brohus ska kunna vara en aktiv part när det gäller
byggandet av nya bostäder och verksamhetslokaler och ska bygga minst 200
nya bostäder under mandatperioden.
Barnperspektiv
Ärendet bedöms inte ha någon påverkan på barn- och ungdomars bästa.
Karl-Erik Lindholm
Kommundirektör
Karl Öhlander
Kommundirektör
Ärende 9
1
TJÄNSTESKRIVELSE
Datum
Vår beteckning
Maria Johansson
2015-01-21
Dnr 2015-000002
Kommunstyrelsen
Nämndbudget 2015 för Kommunstyrelsen
1. Kommunstyrelsen fastställer nämndbudget för Kommunstyrelsen för år
2015.
2. Kommunledningskontoret får i uppdrag att fördela investeringsbudgetens
projekt samt omfördela mellan projekt vid behov.
3. Budget för pågående investeringsprojekt ombudgeteras till 2015.
4. Ekonomistaben får i uppdrag göra nödvändiga redovisningstekniska justeringar.
Sammanfattning
Kommunfullmäktige beslutade 2014-12-17 om budget 2015 för kommunen.
Nämnder och styrelser ska därefter upprätta en nämndbudget som fördelar den
av Kommunfullmäktige anvisade ramen på verksamheter.
Kommunledningskontoret har upprättat förslag till nämndbudget för
Kommunstyrelsen inom den ram som Kommunfullmäktige angett för
Kommunstyrelsens verksamhet samt investeringsbudget.
Den totalt driftbudgetramen för Kommunstyrelsen uppgår till 123 440 tkr. Till
Tekniska nämnden överförs 26 474 tkr. För 2015 blir således Kommunstyrelsens driftbudgetram 96 966 tkr.
Förslaget har behandlats vid samverkansgrupp den 21 januari 2015.
Beslutsunderlag
Kommunledningskontorets skrivelse den 21 januari 2015.
Ärendet
Kommunfullmäktige beslutade 2014-12-17 om budget 2015 för kommunen.
Nämnder och styrelser ska därefter upprätta en nämndbudget som fördelar den
av Kommunfullmäktige anvisade ramen på verksamheter.
Kommunledningskontoret har upprättat förslag till nämndbudget för
Kommunstyrelsen inom den ram som Kommunfullmäktige angett för
Kommunstyrelsens verksamhet samt investeringsbudget.
Förslaget till Kommunstyrelsens nämndbudget för 2015 visar fördelning av
driftsbudgeten på verksamhetsnivå samt fördelning av budgetuppdrag och investeringsprojekt mellan verksamheterna.
I Kommunstyrelsens nämndbudget ingår mål och uppdrag för budgetåret 2015.
2(2)
Kommunfullmäktige beslutade i budget 2015 att inrätta en teknisk nämnd där
Kommunstyrelsen medgavs göra nödvändiga justeringar i nämndbudgeten.
Den totalt driftbudgetramen för Kommunstyrelsen uppgår till 123 440 tkr. Till
Tekniska nämnden överförs 26 474 tkr. För 2015 blir således Kommunstyrelsens driftbudgetram 96 966 tkr.
I Kommunstyrelsens investeringsbudget för 2014 finns pågående investeringsprojekt som förslås ombudgeteras till 2015. Prognosen är att de kvarvarande, ej
slutförda projekten uppgår till 5 869 tkr. Av Kommunfullmäktige beslutad investeringsbudget för 2015 är 5 500 tkr nya projekt för Kommunstyrelsen exklusive de projekt som överförs till Tekniska nämnden och VA- och avfallsverksamheternas investeringsprojekt.
Förslaget behandlas vid samverkansgrupp den 21 januari 2015.
Karl-Erik Lindholm
Kommundirektör
Maria Johansson
Ekonomichef
Bilagor:
1. Förslag till Kommunstyrelsens nämndbudget 2015
Nämndbudget 2015
Kommunstyrelsen
2015-01-21
Nämndbudget 2015
Innehåll
Innehåll
1
Inledning ................................................................................................ 5
1.1 Utveckling av kommunen som tillväxtkommun ........................................5
1.2 Ansvarsområde ..........................................................................................5
2
Mål och uppdrag .................................................................................... 6
2.1 En kommun i arbete och företagande.........................................................6
2.2 En grön kommun i utveckling ....................................................................7
2.3 Blandad bebyggelse ...................................................................................7
2.4 Kommunikationer ......................................................................................7
2.5 Ett växande kultur- och fritidsutbud ..........................................................8
2.6 En kommun för alla ...................................................................................8
2.7 En kommun som växer ..............................................................................9
2.8 God ekonomi och uppföljning .................................................................10
2.9 En attraktiv arbetsgivare ..........................................................................11
3
Ekonomi............................................................................................... 13
3.1 Driftbudget ...............................................................................................13
3.2 Investeringsbudget ...................................................................................13
3.3 Förändringar i taxor och ersättningar .......................................................15
3.4 Fördelning av driftsbudget i verksamheterna...........................................15
3
Nämndbudget 2015
1
Inledning
Ordförande:
Vice Ordförande
1.1
Inledning
Camilla Janson (S)
Jan Stefanson (Kd)
Utveckling av kommunen som tillväxtkommun
Kommunens läge i en stark tillväxtregion och vår egen dragningskraft ger goda
förutsättningar för en starkt positiv tillväxt i kommunen. Det ställer i sin tur
krav på utveckling och tillväxt av kommunens verksamheter, kommunal
service, infrastruktur, nya arbetstillfällen med mera. Kommunstyrelsen ansvar i
detta är att ge leverens av hög kvalitet samt att hela kommunförvaltningen
ständigt arbetar för att uppfylla politiska mål och uppdrag. Det ställer också
krav på strategisk och långsiktig planering, utveckling, kommunikation samt en
fördjupad service på alla områden.
Tendenser i omvärlden påverkar starkt utvecklingen i Upplands-Bro. Några
exempel som är särskilt tydliga är medborgarnas önskemål att vara delaktiga i
samhällsutvecklingen, behovet av ökad samverkan med andra kommuner och
organisationer samtidigt som vi konkurrerar med andra kommuner och andra
utförare om arbetskraft, företagande, aktiva byggherrar mm.
För att klara förväntningar från medborgare och politik samt för att ta vara på
de möjligheter som tillväxttrycket i kommunen innebär finns behov att
förstärka inom flera områden av den kommunala verksamheten och servicen.
Även inom kommunstyrelsens ansvarsområden är det viktigt att förstärka
stödet till våra verksamheter för att de i sin tur ska kunna fokusera på sin
huvuduppgift.
En viktig del är att arbeta för att vara en attraktiv arbetsgivare, som behåller
och attraherar kompetent personal, samt ger rätt förutsättningar för
medarbetarna att leverera utifrån krav och förväntningar. Samtidigt är det
Kommunstyrelsens ansvar att skapa förutsättningar för en effektivisering av
kommunens verksamhet för att hitta nya arbetssätt, möta nya krav från
medborgarna och utrymme för ytterligare förbättringar i verksamheterna.
1.2
Ansvarsområde
Kommunstyrelsen leder och samordnar kommunens och kommunkoncernens
verksamhet och ekonomi så att Kommunfullmäktiges mål uppnås.
Kommunstyrelsen ansvarar även särskilt för marknadsförings- och
näringslivsinsatser, räddningstjänst, arbetsmarknadsfrågor,
samhällsbyggnadsfrågor, fysisk planering och arbetet med kommunens
översiktsplan, mark- och exploateringsverksamheten samt uppgifter enligt
lagen om skydd mot olyckor. Kommunstyrelsen ansvarar även för
övergripande miljö-, vatten- och naturvårdsplanering samt energirådgivning.
Kommunstyrelsen stödjer även överförmyndaren och valnämnden i deras
verksameter. Kommunledningskontoret stödjer samtliga kontor med
administrativa uppgifter som kansli-, ekonomi- och personalfrågor.
5
Nämndbudget 2015
2
Mål och uppdrag
Mål och uppdrag
Upplands-Bro kommuns målstyrning grundar sig på den röda tråden där mål,
uppdrag och aktiviteter på olika nivåer hänger samman och bildar en kedja som
bidrar till ett specifikt politiskt utpekat övergripande mål/fokusområde. I
målkedjan använder vi begreppen perspektiv, övergripande mål, nämndmål,
uppdrag och aktiviteter.
I Kommunfullmäktiges budget och verksamhetsplan för 2015 finns politiska
fokusområden för mandatperioden (sid 3-5) samt utpekade målområden och
mål för samtliga nämnder för 2015 (sid 6-7). Fokusområdena tillsammans med
de utpekade målområdena för samtliga nämnder 2015 får i kedjan
benämningen övergripande mål och de specificerade målen under respektive
målområde klassas som nämndmål och behandlas av samtliga nämnder som
komplement till de nämndmål som är nämndspecifika.
I denna nämndbudget är samtliga nämndmål för kommunstyrelsen samlade
under det övergripande mål de syftar till att uppnå, oavsett om nämndmålet är
gemensamt för alla nämnder eller utpekat nämndspecifikt.
De uppdrag som är utpekade till varje mål benämns i kedjan som just uppdrag,
även dessa kan vara gemensamma för alla nämnder eller specifika för en
nämnd, men behandlas i målkedjan på samma sätt.
I de fall en övergripande indikator är utpekad i Kommunfullmäktiges budget
och verksamhetsplan är dessa kopplade direkt mot övergripande mål och följs
upp direkt mot kommunfullmäktige. Indikatorer tas fram till samtliga övriga
nämndmål i planeringsprocessen 2015 och fastställs snarast.
Övergripande mål
2.1
En kommun i arbete och företagande
Nämndmål
2.1.1 Engagemanget för näringspolitiska frågorna ska tas tillvara och
utvecklas
Uppdrag
• Skapa ett bra företagsklimat i samarbete med företagarna
•
Utreda möjligheterna till att synliggöra upphandlingar och i de fall det
är lämpligt genomföra delade upphandlingar.
•
Inrätta ett arbetsmarknadsutskott med uppdrag att arbeta målinriktat
med arbetsmarknadsåtgärder för att sänka arbetslösheten i UpplandsBro kommun.
•
Inom ramen för arbetsmarknadsenheten och tillsammans med relevanta
kontor och bolag inrätta/utveckla en kommunal servicegrupp.
6
Nämndbudget 2015
Mål och uppdrag
Övergripande mål
2.2
En grön kommun i utveckling
Nämndmål
2.2.1 Upplands-Bro kommun ska vara en kommun med grön profil
med hållbar utveckling.
Uppdrag
• Införa ett hållbarhetsutskott med kraft att utveckla miljö- och
hållbarhetsarbetet, som visar på resultat. Kommunstyrelsen medges
göra justeringar inom 2015 års Internbudgetar utifrån uppdrag och
delegation.
•
Möjliggöra för kommunens medborgare att leva klimatsmart och
hälsosamt.
•
Införa ett övergripande systematiskt miljöarbete.
•
Översyn av kommunens risk- och sårbarhetsanalys med avseende på
miljöaspekter.
Övergripande mål
2.3
Blandad bebyggelse
Uppdrag
• Kommunstyrelsen ska leda arbetet med att ta fram ett
bostadsförsörjningsprogram med en strategisk plan för att skapa
attraktiva bostads- och verksamhetsområden med god kommunal
service och välskött närmiljö. Bostadsförsörjningsprogramet ska vara
klart för beslut senast juni 2015. Kommunens nämnder och bolag ska
delta aktivt i framtagandet av ett bostadsförsörjningsprogram.
Övergripande mål
2.4
Kommunikationer
Uppdrag
• Intensifiera arbetet med regionala aktörer såsom Trafikverket och
Trafiknämnden/SL för att trygga en ökande och väl fungerande
infrastruktur och kollektivtrafik med tätare pendeltågstrafik, 15minuterstrafik till Bro, samt utökad och bättre anpassad busstrafik i
Kommunen.
7
Nämndbudget 2015
Mål och uppdrag
Övergripande mål
2.5
Ett växande kultur- och fritidsutbud
Uppdrag
• Tillsammans med Kultur- och fritidsnämnden genomföra en
inventering av kulturhistoriska byggnader som underlag för politiska
prioriteringar av bevarande.
Övergripande mål
2.6
En kommun för alla
Nämndmål
2.6.1 Medborgarnas inflytande ska öka genom lokal demokrati
Uppdrag
• Metoder för att ta tillvara människors engagemang och den lokala
demokratin ska utvecklas.
•
Möjligheterna att öka människors egna val inom olika välfärdsområden
ska prioriteras utifrån ett kvalitetsperspektiv.
Nämndmål
2.6.2 Ökad service till medborgare och företagare
Uppdrag
• Utveckla och ta fram en strategi för medborgardialog
•
Utveckla digitala tjänster som ökar tillgängligheten och ger ökad
verksamhetsnytta
•
Utveckla Kundcenter för medborgarens bästa.
•
Utforma regler och riktlinjer för avgift och användning av kommunens
lokaler. Vi ska ha ett system för uthyrning -”En väg in”.
Nämndmål
2.6.3 Utveckla kommunens trygghetsskapande arbete.
Uppdrag
• Den lokala samverkan mellan kommunen, polisen och andra aktörer ska
utvecklas för att öka tryggheten i Upplands-Bro.
•
Arbeta brett med säkerhets- och trygghetsfrågor för att skapa en säkrare
och tryggare miljö för alla som bor, verkar och/eller vistas i kommunen
•
Stödja det ideella arbetet med Grannstödsbilen
8
Nämndbudget 2015
Mål och uppdrag
Nämndmål
2.6.4 Upphandling ska leda till bästa möjliga service för
kommuninvånarna
Uppdrag
• Genomföra ytterligare ramavtalsupphandlingar.
•
Genomföra översyn av upphandlingspolicyn med avseende på
miljökrav, etik och sociala krav.
Övergripande mål
2.7
En kommun som växer
Nämndmål
2.7.1 Upplands-Bro kommun ska fortsätta att vara en växande
kommun.
Uppdrag
• Tydligt fokus på att få fart på byggandet. Utifrån politiskt beslutad
planprioritering och bostadsförsörjningsprogrammet.
•
Samarbeta med Kultur- och fritidsnämnden i arbetet att utöka turismen.
•
Förbättra och utveckla arbetet med lokala evenemang som
Kungskalaset, Fest i byn med flera
Nämndmål
2.7.2 Vi ska ha en utveckling av hela kommunen som gör det möjligt
för fler att flytta hit.
2.7.3 De som bor och vistas här ska uppleva kommunen som trygg
och snygg.
Uppdrag
• Utreda behovet av trygghetssamordning
Nämndmål
2.7.4 Varje kommundel ska ges förutsättningar att utvecklas positivt
utifrån sina förutsättningar.
Uppdrag
•
Aktivt medverka i arbetet att utveckla våra tätorter med fokus på Bro
centrum och Kungsängens centrum samt vara öppen för lokalförvärv i
stråket mellan Bro centrum och järnvägsstationen.
9
Nämndbudget 2015
Mål och uppdrag
Nämndmål
2.7.5 Utveckla tätorterna och landsbygden på ett ekologiskt,
ekonomiskt och socialt hållbart sätt.
Uppdrag
• Främja ökad tillgång till snabbt bredband för boende och företagare i
våra tätorter och på landsbygden
•
Slutföra arbetet med en översiktsplan för landsbygden
•
Genom medverkan i projektet Norra Mälarstranden stödja lokala
utvecklingsprojekt på landsbygden (Lokal Utveckling genom Leader)
Nämndmål
2.7.6 Befolkningstillväxten ska vara minst 1.7% per år
2.7.7 Minst 300 bostäder per år
2.7.8 400 nya medborgare varje år.
2.7.9 Kommunens lokaler ska användas effektivt.
Uppdrag
• Upprätta en lokalresursplan
•
Genom bland annat schemaläggning och marknadsföring möjliggöra så
hög beläggning som möjligt.
Övergripande mål
2.8
God ekonomi och uppföljning
Nämndmål
2.8.1 Kommunen ska ha en ekonomi i balans, varje verksamhet ska
hålla sin budget varje år.
Uppdrag
• Mellan nämnderna får justeringar av budgetramarna ske av
redovisningstekniska skäl under året.
•
Justering bör göras av budgetramarna för berörda nämnder avseende
bidrag för flyktingmottagandet och för ensamkommande flyktingbarn,
för att matcha intäkterna till de verksamheter som också redovisar
kostnader inom området
•
Justering bör göras av budgetramen utifrån klargörande av
ansvarsfördelningen mellan Kommunstyrelsen och Tekniska nämnden.
10
Nämndbudget 2015
Mål och uppdrag
Nämndmål
2.8.2 Taxor och avgifter ska vara aktuella, logiska samt anpassas så
att de står i relation till de åtgärder som ska utföras.
2.8.3 Uppföljning av ekonomi, mål och uppdrag sker i varje nämnd,
utskott och bolag med relevanta metoder.
Uppdrag
• Utvecklingen av styrprocessen innebär att ett beslutsstödssystem införs
under 2015. Denna utvecklingsprocess handlar det om att göra
målstyrningen bättre och möjliggöra för verksamheterna att på ett
strukturerat och förenklat sätt följa upp de politiska målen och
aktiviteterna.
•
Under 2015 genomföra ett genomgripande arbete gällande kommunens
budget, direktiv och budgetprocess.
•
Nämnder och utskott ska upprätta balanslistor och ekonomiska
prognoser ska redovisas vid varje sammanträde.
Nämndmål
2.8.4 Verksamheterna ser kontinuerligt över och planerar för utveckling
och effektivisering utifrån god kvalité och ekonomisk hushållning
med skattebetalarnas pengar.
Uppdrag
• Det goda arbetet med att förbättra verksamhetens service och arbeta för
en effektiv förvaltning fortgår under år 2015. Verksamheternas
bemötande och arbete i Upplands-Bro kommun ska bedrivas med hög
kvalitet, rättsäkert och effektivt och uppfattas som positivt,
obyråkratiskt, rättvist, lyhört med en hög kompetens och servicegrad
som behandlar alla människor och ärenden på lika villkor
•
Öka den juridiska kompetensen för stöd till kommunens verksamheter.
Övergripande mål
2.9
En attraktiv arbetsgivare
Nämndmål
11
Nämndbudget 2015
Mål och uppdrag
2.9.1 Upplands-Bro kommuns arbetsplatser ska genomsyras av
tydlighet och återkoppling i uppdrag och förväntningar, respekt
och en bra fysisk arbetsmiljö, vilket bidrar till ett gott arbetsklimat
och medarbetare som trivs
Uppdrag
• Det ska finnas tydliga karriärvägar inom kommunens verksamheter
•
Möjligheten till heltidserbjudande ska utvecklas.
•
Den anställdes inflytande över sin arbetstid och semester ska öka.
•
Arbeta aktivt för att öka frisknärvaron
•
Utreda möjligheter till att utveckla personalbefrämjande åtgärder
12
Nämndbudget 2015
3
Ekonomi
3.1
Driftbudget
Ekonomi
SAMMANSTÄLLNING
KOSTNADER
2015
INTÄKTER
2015
NETTO
2015
NETTO 2014
11 246
400
10 846
7 459
Övrig politisk verksamhet
3 414
250
3 164
3 088
Översiktsplanering, statistik mm
2 001
2 001
1 855
Konsumentvägledning
75
75
0
Näringslivsverksamhet
3 258
500
2 758
2 203
Miljö, hälsa och hållbar utveckling
3 629
450
3 179
2 529
19 987
700
19 287
18 526
0
0
(tkr)
Politisk verksamhet
Samhällsskydd
Arbetsmarknadsåtgärder
Plan- och exploateringsverksamhet
7 095
11 598
-4 503
- 4 393
90 293
33 000
57 293
53 966
3 066
200
2 866
2 308
144 064
47 098
96 966
87 541
33 176
6 702
26 474
25 425
177 240
53 800
123 440
112 966
Allmän kommunadministration
Tillväxtkontorets kontorsledning
Summa Kommunstyrelsen
Överförs till Tekniska nämnden
Totalt Kommunstyrelsen
3.2
Investeringsbudget
OMBUDGETERADE PROJEKT FRÅN 2014 *)
IFATT, en infrastruktur i takt med tiden (ATT)
(tkr)
2 225
Kundcenter inventarier och konferensmikrofoner
934
Digital anslagstavla Brohuset och Kungsängen, byte av lås Brohuset
200
E-förvaltning och kvalitetsarbete
190
E-arkiv
500
Inventarier/Utrustning konferenslokaler kulturhuset
180
Utveckling av styrprocess mm för verksamhetsstyrning
500
Kommun- och fritidskarta
235
13
Nämndbudget 2015
Ekonomi
Genomförande skötselplan Lejondals naturreservat (omfördelas eventuellt senare till
Tekniska nämnden)
35
Ridstigar (omfördelas eventuellt senare till Tekniska nämnden)
670
Toaletter vid Frölunda naturreservat (omfördelas eventuellt senare till Tekniska
nämnden)
200
Summa
5 869
*) Uppskattad kvarvarande budget på ej slutförda projekt 2014, redovisning sker i årsredovisning för år
2014
INVESTERINGSPROJEKT 2015-2016 (tkr)
2015
Inventarier till Kulturhus och Furuhällshuset
1 500
System för dokument- och ärendehantering, Fortsatt e-utveckling och E-arkiv
2 000
800
Öka nätkapaciteten
2 000
800
Ridstigar
2016
800
Summa
5 500
System för dokument- och ärendehantering, e-arkiv
Kommunens omoderna system för dokument- och ärendehantering ska bytas ut
och nytt system ska införas under 2015. Ett modernt dokument- och
ärendehanteringssystem ger kommunen möjligheter till att förenkla
ärendehanteringen och förvaltningsprocesserna. Därigenom kommer
medborgarnas nytta öka genom effektivare handläggning samtidigt som
verksamhetens nytta ökar genom användandet av modernare verktyg.
För att kunna dra nytta av modern teknik och även öka verksamhetsnyttan och
därmed öka effektiviseringsgraden i verksamheterna ska ett projekt inledas
med fokus på utveckling av tjänster och processer inom den kommunala
förvaltningen.
I samband med införandet av ett nytt dokument- och ärendehanteringssystem
behöver kommunen också gå över till en lösning för digitalisering av
kommunarkiven: ett så kallat e-arkiv. Projektet kommer att starta under slutet
av genomförandet av det nya dokument- och ärendehanteringssystemet.
Öka nätkapaciteten
Antalet enheter, datorer, lärplattor och läsplattor, som kopplar upp sig mot
kommunens nät, både trådbundet och trådlöst ökar. Verksamheterna, främst
inom skolor och förskolor, har de senaste åren investerat i många lärplattor och
har fortsatt höga ambitioner till ännu fler. För att få till en bättre
användarupplevelse måste kapaciteten i trådlösa nätet byggas ut. Andra
verksamheter, exempelvis inom Socialkontoret, har succesivt ökat sitt
nyttjande av IT och på flera verksamhetsställen börjar befintlig nätkapacitet
inte räcka till. Därför behöver förstärkningar av kapaciteten i det trådlösa nätet
och i det trådbundna nätet görs under en tvårsperiod.
14
2 400
Nämndbudget 2015
Ekonomi
Naturreservat, ridstigar, brygga mm
För de delar av naturoch vattenverksamheten som Tekniska nämnden
ansvarar för kommer medel att omfördelas från Kommunstyrelsen till tekniska
nämnden i ett senare skede.
3.3
Förändringar i taxor och ersättningar
En översyn planerar under 2015 kring taxor och avgifter för bland annat PBLärenden.
3.4
Fördelning av driftsbudget i verksamheterna
Till samtliga verksamheter under Kommunstyrelsens område har 2,5 procent
tillförts på 2014 budgetramar i form av allmän uppräkning för 2015.
3.4.1 Politisk verksamhet
Budgeten omfattar arvoden för Kommunfullmäktige och Kommunstyrelsen,
valnämnd och stöd till politiska partier.
(tkr)
KOSTNADER
2015
INTÄKTER
2015
NETTO
2015
NETTO
2014
11 246
400
10 846
7 459
Politisk verksamhet
Till den politiska verksamheten tillförs 1 400 tkr för ökade kostnader för
arvoden samt 1 300 tkr för tillsättande av politiska sekreterare. De politiska
kostnaderna har räknats fram enligt en modell för att på ett demokratiskt sätt
skapa förutsättningar för politiskt arbete i Upplands-Bro kommun.
I början av en ny mandatperiod krävs en extra satsning för att utbilda nya och
tidigare förtroendevalda i gällande lagstiftning, våra arbetsformer,
sammanträdesrutiner m.m. Ett engångsanslag för förtroendemannautbildning
under 2015 på 500 tkr ingår i budgetområdet.
3.4.2 Övrig politisk verksamhet
Budgeten omfattar administrativt stöd till den politiska verksamheten,
medlemsavgifter till kommunförbund och andra intresseorganisationer,
borgerliga förrättningar, vänortsutbyte, samt överförmyndarverksamheten som
drivs i samarbete med Järfälla kommun.
(tkr)
KOSTNADER
2015
INTÄKTER
2015
NETTO
2015
NETTO
2014
1 257
1 227
Övrig politisk verksamhet
1 257
Överförmyndare
2 157
250
1 907
1 861
Summa
3 414
250
3 164
3 088
15
Nämndbudget 2015
Ekonomi
3.4.3 Översiktsplanering, statistik mm
Budgetområdet omfattar fysisk översiktsplanering enligt Plan- och bygglagen,
övergripande bostadsförsörjningsplanering, stadsbyggnadsutredningar som inte
är kopplade till något detaljplane- och/eller exploateringsprojekt, övergripande
trafik- och kollektivtrafikfrågor, statistikverksamhet samt medverkan i regionplanering.
(tkr)
KOSTNADER
2015
Fysisk planering och
statistikverksamhet
INTÄKTER
2015
2 001
NETTO
2015
NETTO
2014
2 001
1 855
Ytterligare 100 avsätts för strategisk planering. Kommunstyrelsen kommer att
få ta ställning till vilka planer och utredningar som ska prioriteras under året.
Processkrav i gällande lagstiftning för till exempel framtagande av
bostadsförsörjningsprogram kan innebära att önskad tidplan inte kommer att
kunna hållas.
3.4.4 Konsumentrådgivning
Kostnaderna för konsumentrådgivning har under 2014 redovisats under
området Allmän kommunadministration.
(tkr)
KOSTNADER
2015
Konsumentrådgivning
INTÄKTER
2015
75
NETTO
2015
NETTO
2014
75
0
3.4.5 Näringslivsverksamhet
Näringslivsverksamheten verkar för goda förutsättningar för utveckling av
befintligt näringsliv samt för att stimulera och underlätta nyetableringar och
nyföretagande. Nätverk stimuleras genom goda kontakter med företag och
relevanta organisationer och myndigheter för att stärka attraktionskraften för
kommunen som företagsplats samt genom att skapa mötesplatser för det lokala
näringslivet. Näringslivsverksamheten medverkar till att marknadsföra Upplands-Bro som etableringsort, möta företagens behov av arbetskraft, bidra till
anpassade yrkesutbildningar och bidra till att lösa mark- och lokalbehov för
företag.
(tkr)
KOSTNADER
2015
INTÄKTER
2015
NETTO
2015
NETTO
2014
3 258
500
2 758
2 203
Näringslivsfrämjande åtgärder
Kommunstyrelsen har i september 2014 beslutat att delta i Lokalt Ledd
Utveckling genom medlemskap i föreningen Leader Norra Mälarstranden
under programperioden 2014-2020. För deltagandet tillförs budgetmedel på
500 tkr till näringslivsverksamheten. Avsikten är att medverka i ansökan om
EU-medel för ett sjuårigt lokalt utvecklingsprojekt tillsammans med fyra andra
kommuner utefter norra Mälarstranden. Projektet bygger på lokala initiativ som
16
Nämndbudget 2015
Ekonomi
godkänns av en styrelse som består av representanter för kommun, näringsliv
och ideella verksamheter i de deltagande kommunerna.
3.4.6 Miljö, hälsa och hållbar utveckling
Den miljöstrategiska verksamheten innefattar att driva genomförandet av
framtagen miljöplan och strategi för energieffektiviseringar samt att samordna
klimat- och energirådgivningen. Verksamheten ska även bidra till att
kommunen får en grön profil, bland annat genom att arbeta med strategiska
miljöfrågor övergripande i kommunen samt vara med och marknadsföra de
miljöprojekt som genomförs i kommunens regi.
Inom ansvarsområdet ingår även verksamheter för naturoch vattenvård. I
budgetområdet ingår kommunens folkhälsoarbete.
KOSTNADER
2015
INTÄKTER
2015
NETTO
2015
NETTO
2014
Natur- och vattenvård
1 934
170
1 764
1 344
Miljöstrategisk verksamhet
1 639
280
1 359
1 130
56
55
3 179
2 529
(tkr)
Folkhälsoarbete
56
Summa
3 629
450
Till budgeten för miljöstrategisk verksamhet tillförs 200 tkr för införande av
miljöledningssystem. Införande av miljöledningssystem kommer att ta längre
tid än planerat dels beroende på rekrytering av ansvariga projektledare och dels
på det ekonomiska utrymmet.
När det gäller naturoch vattenvård har budgeten utökats för att inrymma en
utökad recipientkontroll samt delar av sjöprovtagningen.
3.4.7 Samhällsskydd
Under samhällsskydd ingår medlemsavgiften till Räddningstjänstförbundet
Brandkåren Attunda – ett kommunalförbund med Järfälla, Sollentuna,
Upplands Väsby, Sigtuna, Knivsta och Upplands-Bro kommuner som
medlemmar. Brandkåren Attunda ska tillhandahålla effektiva räddningsinsatser
till förbundets medlemskommuner.
Inom området Trygghetsskapande arbete ingår kris- och beredskapsplanering
vid extraordinära händelser, risk- och sårbarhetsanalys samt förebyggande
skade- och säkerhetsarbete. Verksamheten finansieras med statsbidrag. Inom
statsbidraget finansieras arbetet som säkerhetssamordnare. Budgeten för
trygghetsskapande arbete omfattar även ansvaret för grannstödsbilen.
(tkr)
KOSTNADER
2015
Räddningstjänst
18 917
17
INTÄKTER
2015
NETTO
2015
NETTO
2014
18 917
18 456
Nämndbudget 2015
Ekonomi
Trygghetsskapande arbete
Summa
1 070
700
370
70
19 987
700
19 287
18 526
För 2015 tillförs budgetmedel med 300 tkr. Även om trygghetskapande
verksamhet inte i första hand är en kommunal uppgift finns det vissa delar som
vi bör vara delaktiga i för att öka invånarnas upplevda trygghet. Exempel kan
vara olika informationsinsatser, trygghetsskapande insatser,
trygghetsvandringar, väktare och utveckling av grannsamverkan.
3.4.8 Arbetsmarknadsåtgärder
Det strategiska ansvaret för arbetsmarknadsfrågorna har Kommunstyrelsen.
Socialnämnden bedriver det praktiska arbetet. Anslag för verksamheten
budgeteras därför inom Socialnämnden.
(tkr)
KOSTNADER
2015
INTÄKTER
2015
Arbetsmarknadsåtgärder
NETTO
2015
NETTO
2014
0
0
I samband med att ett arbetsmarknadsutskott inrättas under Kommunstyrelsen
kommer en översyn av hur arbetsmarknadsfrågorna ska hanteras att ske. Detta
kan innebära att en omfördelning av budgetmedel kan behövas mellan
nämnderna.
3.4.9 Plan- och exploateringsverksamheten
Driva planoch exploateringsprojekt enligt Plan- och bygglagen samt bevaka
kommunens intressen som rör fastighetsförsäljning eller fastighetsförvärv,
bostadsbyggande och företagsetableringar. Upprätta avtal och se till att
exploateringsprojekten vid genomförandet följer de avtal som upprättats. Ha
hand om försäljningar av kommunägd industrimark och lämna information om
annan ledig industrimark. Förvalta kommunens markreserv och administrera
tomträttsverksamheten.
(tkr)
KOSTNADER
2015
INTÄKTER
2015
NETTO
2015
NETTO
2014
7 095
11 598
- 4 503
- 4 393
Plan- och
exploateringsverksamheten
Verksamheten är intäktsfinansierad.
3.4.10 Allmän kommunadministration
Kommunledningskontoret arbetar med strategiska och kommungemensamma
frågor och ger Kommunstyrelsen, nämnder och övriga kontor stöd för att de
ska kunna ta ansvar för sina verksamheter. I ansvarsområdet ingår:
-
Ärendeberedning, kvalificerade utredningar, juridiska och arkivfrågor
-
Budget, redovisning, uppföljning och bokslut
-
Finans- och kapitalförsörjning
18
Nämndbudget 2015
Ekonomi
-
Upphandling
-
Personal- och kompetensförsörjning
-
Löner och pensioner samt arbetsrätt
-
Intern- och externkommunikation
-
Kundcenter
-
IT
(tkr)
KOSTNADER
2015
INTÄKTER
2015
NETTO
2015
NETTO
2014
90 293
33 000
57 293
53 966
Allmän kommunadministration
Kommunledningskontoret förstärks med 900 tkr för nämndsekreterare och
resurser inom intern service. Budgetmedel på 300 tkr tillförs för att utveckla
service och kvalitet genom stöd till utveckling av verkliga e-tjänster och
stödfunktioner samt för utredning om ökad samordning av vissa gemensamma
uppgifter. Helårseffekt för utökning av medarbetare i Kundcenter 600 tkr.
Budgetmedel på 200 tkr tillförs för att under våren 2015 inrätta en läshörna i
Tibble. Medlen kommer att överföras till Kultur- och Fritidsnämnden som har
ansvaret för verksamheten.
Budgetmedel på 400 tkr tillförs för att under året genomföra åtgärder för att
öka trivsel och visa uppskattning till kommunens personal, friskvård,
personaltrivsel mm
3.4.11 Tillväxtkontorets kontorsledning
Kontorsledningen för tillväxtkontoret består av tillväxtchef och kvalitetsstrateg.
Ansvarsområdena är styrning och uppföljning av kontoret som helhet, intern
styrning och kontroll, samt intern utveckling och samordning.
(tkr)
KOSTNADER
2015
INTÄKTER
2015
NETTO
2015
NETTO
2014
3 066
200
2 866
2 308
Tillväxtkontorets kontorsledning
I ramen ingår en generell uppräkning samt tillskott om 500 tkr för att förbättra
servicen inom Tillväxtkontoret.
19
Ärende 10
1
TJÄNSTESKRIVELSE
Handläggare
Datum
Vår beteckning
Maria Johansson
2015-01-13
Dnr 2015-000032
Kommunstyrelsen
Ändringar i bolagsordning för bolagen i koncernen
Upplands-Bro Kommunföretag AB
Kommunstyrelsens förslag till beslut av Kommunfullmäktige
Ändringar i bolagsordningen för Upplands-Bro Kommunföretag AB,
AB Upplands-Brohus och Upplands-Bro Kommunfastigheter AB godkänns.
Beslutsunderlag
•
Kommunfullmäktiges beslut den 17 december 2014, § 137
•
Kommunfullmäktiges beslut den 17 december 2014, § 155, § 156, § 157
•
Kommunledningskontorets tjänsteskrivelse den 13 januari 2015.
•
Bolagsordningar för Upplands-Bro Kommunföretag AB, AB UpplandsBrohus och Upplands-Bro Kommunfastigheter AB reviderade i januari
2015.
Ärendet
Kommunfullmäktige har den 17 december 2014 fattat beslut om att ändra
antalet ledamöter i bolagen i koncernen Upplands-Bro Kommunföretag AB till
att bestå av sju ledamöter och tre ersättare (vilket är oförändrat i moderbolaget
Upplands-Bro Kommunföretag AB), § 137.
Kommunfullmäktige har den 17 december 2014 även fattat beslut om att
uppdraget som ledamöter och suppleanter avser tiden 1 januari 2015 till den 31
december 2015 samt att i de tre bolagen i bolagskoncernen utse ordförande,
förste vice ordförande och andre vice ordförande, § 155, § 156, § 157.
Kommunledningskontoret konstaterar att bolagsordningarna i de tre bolagen
har reviderats med utgångspunkt från Kommunfullmäktiges beslut.
Barnperspektiv
Förslaget bedöms inte ha några konsekvenser utifrån ett barnperspektiv.
Karl-Erik Lindholm
Kommundirektör
Maria Johansson
Ekonomichef
2(2)
Bilagor:
Bolagsordning för Upplands-Bro Kommunföretag AB
Bolagsordning för AB Upplands-Brohus
Bolagsordning för Upplands-Bro Kommunfastigheter AB
Kopia av beslut till :
Akt
Upplands-Bro Kommunföretag AB
AB Upplands-Brohus
Upplands-Bro Kommunfastigheter AB
Beslut i Kommunfullmäktige 2015-02-11
Dnr: 2015-000032
Bolagsordning för Upplands-Bro Kommunföretag AB
§1
Firma
Bolagets firma är Upplands-Bro Kommunföretag AB. Bolagets organisationsnummer är
556687-2932.
§2
Säte
Styrelsen skall ha sitt säte i Upplands-Bro kommun, Stockholms län.
§3
Verksamhet
Bolaget har till föremål för sin verksamhet att som moderbolag äga och förvalta aktier i
Upplands-Bro Kommuns hel- och/eller delägda bolag, initiera och driva särskilda projekt i
syfte att utveckla kommunens bolagsverksamhet.
§4
Ändamålet med bolagets verksamhet
Ändamålet med bolagets verksamhet är att samordna och tillsammans med dotterbolagen
utveckla bolagens verksamhet på ett värdeskapande sätt samt samordna övergripande
finansiella frågor och riskexponeringar.
§5
Fullmäktiges rätt att ta ställning
Bolaget skall bereda Kommunfullmäktige I Upplands-Bro kommun möjlighet att ta ställning
innan sådana beslut i verksamheten som är av principiell betydelse eller annars av större vikt
fattas i bolaget eller i dotter- och dotterdotterbolagen.
§6
Aktiekapital
Bolagets aktiekapital ska vara lägst tio miljoner (10.000.000) kronor och högst fyrtio
miljoner (40.000.000) kronor.
§7
Antal aktier
I bolaget skall finnas lägst 100.000 aktier och högst 400.000 aktier.
§8
Styrelse
Styrelsen skall bestå av lägst fem och högst nio ledamöter samt minst tre suppleanter.
Ledamöter och suppleanter samt ordförande, förste vice ordförande och andre vice ordförande
i bolagets styrelse väljs av Kommunfullmäktige i Upplands-Bro kommun.
Styrelsen väljs årligen från om med 1 januari till och med 31 december.
Om en ledamot är förhindrad att inställa sig till ett sammanträde eller vidare delta i ett
sammanträde ska en suppleant tjänstgöra i ledamots ställe.
En ledamot som inställer sig under ett pågående sammanträde har rätt att tjänstgöra även om
en suppleant har trätt i ledamotens ställe.
2
Suppleanterna ska tjänstgöra enligt den av årsstämman mellan dem bestämda ordningen.
Suppleanter skall kallas till och ha närvaro- och yttranderätt vid styrelsesammanträde.
En suppleant som har börjat tjänstgöra har dock alltid företräde oberoende av turordningen.
Om styrkebalansen mellan partierna därigenom påverkas får en suppleant som inställer sig
under pågående sammanträde träda in i stället för en suppleant som kommer längre ner i
ordningen.
§9
Revisorer
För granskning av bolagets årsredovisning jämte räkenskaper samt styrelsens och
verkställande direktörens förvaltning utses av bolagsstämman en revisor med suppleant, vilka
båda skall vara auktoriserade revisorer.
§ 10
Lekmannarevisorer
Kommunfullmäktige i Upplands-Bro kommun utser två lekmannarevisorer med suppleanter
för samma period som gäller för bolagets revisorer.
§ 11
Kallelse till årsstämma
Kallelse till årsstämma skall ske genom brev till aktieägarna tidigast fyra och senast två
veckor före stämman. Årsstämma hålls årligen senast under juni månad. Beslut på stämman
fattas av ombud som utsetts att företräda kommunen som ägare i enlighet med gällande
aktiebolagslagstiftning.
§ 12
Ärenden på årsstämma
Följande ärenden ska förekomma till behandling vid årsstämman:
1.
Val av ordförande vid stämman
2.
Upprättande och godkännande av röstlängd
3.
Godkännande av dagordning
4.
Val av en eller två justeringsmän
5.
Prövning om stämman blivit behörigen sammankallad
6.
Framläggande av koncern- och årsredovisning, förvaltningsberättelse och
revisionsberättelsen och lekmannarevisorernas granskningsrapport
7.
Beslut om
a. fastställelse av resultaträkningen och balansräkningen
b. fastställande av koncernresultat- och koncernbalansräkning
c. dispositioner beträffande bolagets vinst eller förlust enligt den fastställda
balansräkningen
d. ansvarsfrihet för styrelseledamöterna och verkställande direktören
8.
Fastställande av arvode åt styrelsen, revisorn och lekmannarevisorer med
suppleanter
3
9.
Val av revisor och revisorssuppleant
10.
Anmälan om Kommunfullmäktiges val av ledamöter och suppleanter samt
ordförande, förste vice ordförande och andre vice ordförande i bolagets styrelse
11.
Anmälan av Kommunfullmäktiges val av lekmannarevisorer och suppleanter för
dessa
12.
Annat ärende som ankommer på stämman enligt Aktiebolagslagen eller
bolagsordningen.
13.
Fastställande av ägardirektiv
Vid stämman får varje aktieägare rösta för fulla antalet av honom ägda och företrädda aktier
utan begränsning i röstetalet.
§ 13
Räkenskapsår
Bolagets räkenskapsår skall vara kalenderår.
§ 14
Firmateckning
Bolagets firma tecknas förutom av styrelsen av de personer som styrelsen utser och regleras i
delegationsförteckning och VD-instruktion.
§ 15
Inspektionsrätt
Kommunstyrelsen i Upplands-Bro kommun äger rätt att ta del av bolagets handlingar och
räkenskaper samt i övrigt inspektera bolaget och dess verksamhet. Detta gäller dock endast i
den mån hinder inte möter på grund av författningsreglerad sekretess.
§ 16
Allmänhetens insyn
Allmänheten har rätt att ta del av handlingar hos bolaget enligt de grunder som gäller för
allmänna handlingars offentlighet i 2 kap Tryckfrihetsförordningen och Sekretesslagen.
§ 17
Bolagets handlingar
För vården av bolagets handlingar ska Arkivlagen och av Kommunfullmäktige fastställda
arkivbestämmelser gälla.
§ 18
Ändring av bolagsordning
Denna bolagsordning får inte ändras utan godkännande av Kommunfullmäktige i UpplandsBro kommun.
-----------------------------------------Denna bolagsordning har antagits på extra bolagsstämma den 20 februari 2015.
1(2)
BOLAGSORDNING FÖR AKTIEBOLAGET UPPLANDS-BROHUS
§ 1 Firma
Bolagets firma är Aktiebolaget Upplands-Brohus. Bolagets organisationsnummer är 556094-8613.
Bolaget är ett allmännyttigt bostadsföretag.
§ 2 Verksamhetens
föremål
Bolaget har till föremål för sin verksamhet att inom Upplands-Bro
kommun köpa, sälja och äga fastigheter för att på dessa uppföra, förvalta och upplåta bostäder, affärslägenheter och andra kollektiva anordningar samt att bedriva annan därmed förenlig verksamhet som är
kommunalrättsligt godtagbar.
§ 3 Ändamålet med
bolagets verksamhet
Bolagets syfte är att tillgodose behovet av bostäder och god boendeservice för i första hand invånarna i Upplands-Bro kommun.
§ 4 Fullmäktiges
ställningstagande
Bolaget skall bereda fullmäktige i Upplands-Bro kommun möjlighet att
ta ställning innan sådana beslut i verksamheten som är av principiell
betydelse eller annars av större vikt fattas.
§ 5 Aktiekapital
Aktiekapitalet skall utgöra lägst 30.000.000 kronor och högst
120.000.000 kronor. Antalet aktier ska vara lägst 300.000 och högst
1.200.000.
§ 6 Styrelse
Styrelsen skall bestå av lägst fem och högst nio ledamöter samt minst
tre suppleanter. Ledamöter och suppleanter samt ordförande, förste vice
ordförande och andre vice ordförande i bolagets styrelse väljs av
Kommunfullmäktige i Upplands-Bro kommun.
Skulle bolaget likvideras skall dess behållna tillgångar tillfalla Upplands-Bro kommun, att till den del de ej motsvaras av kapital kommunen tillskjutit, utnyttjas till främjande av bostadsförsörjningen i kommunen.
Styrelsen väljs årligen från och med 1 januari till och med 31 december.
Om en ledamot är förhindrad att inställa sig till ett sammanträde eller
att vidare delta i ett sammanträde skall en suppleant tjänstgöra i ledamotens ställe.
En ledamot som inställer sig under ett pågående sammanträde har rätt
att tjänstgöra även om en suppleant har trätt i ledamotens ställe.
Suppleanterna ska tjänstgöra enligt den av bolagsstämman mellan dem
bestämda ordningen.
En suppleant som har börjat tjänstgöra har dock alltid företräde oberoende av turordningen. Om styrkebalansen mellan partierna därigenom
påverkas får en suppleant som inställer sig under pågående sammanträde träda in istället för en suppleant som kommer längre ner i ordningen.
§ 7 Säte
§ 8 Revisorer
För granskning av bolagets årsredovisning jämte räkenskaperna samt
styrelsens och verkställande direktörens förvaltning utses för samma
mandatperiod som gäller för styrelsen en revisor med en suppleant.
§ 9 Lekmannarevisorer
För samma mandatperiod som gäller för styrelsen skall kommunfullmäktige utse lägst en och högst tre lekmannarevisorer med suppleanter.
§ 10 Kallelse
Kallelse till bolagsstämma skall ske genom brev med posten till aktieägarna tidigast fyra och senast två veckor före stämman.
2
§ 11 Ärenden på ordinarie bolagsstämma
På ordinarie stämma skall följande ärenden förekomma till behandling:
1. Val av ordförande vid stämman.
2. Upprättande och godkännande av röstlängd.
3. Val av en eller två justeringsmän.
4. Prövning av om stämman blivit behörigen sammankallad.
5. Godkännande av dagordning
6. Framläggande av årsredovisningen, revisionsberättelsen och lekmannarevisorernas granskningsrapport.
7. Beslut om
a) fastställelse av resultat- och balansräkningen
b) dispositioner beträffande bolagets vinst och förlust enligt den
fastställda balansräkningen
c) ansvarsfrihet åt styrelseledamöterna och verkställande direktören
8. Fastställande av arvoden åt styrelsen, revisorn och lekmannarevisorer samt suppleanter.
9. Val av revisor och revisorssuppleant.
10. Anmälan av Kommunfullmäktiges val av ledamöter och suppleanter samt ordförande, förste vice ordförande och andre vice ordförande i bolagets styrelse.
11. Anmälan av Kommunfullmäktiges val av lekmannarevisorer och
suppleanter för dessa.
12. Fastställande av ägardirektiv.
13. Annat ärende som ankommer på bolagsstämman enligt aktiebolagslagen eller bolagsordningen.
§ 12 Räkenskapsår
Kalenderår skall vara bolagets räkenskapsår.
§ 13 Firmateckning
Bolagets firma tecknas förutom av styrelsen av de personer som styrelsen utser och regleras i delegationsförteckning och VD-instruktion.
§ 14 Informationsrätt
Kommunstyrelsen i Upplands-Bro kommun äger ta del av bolagets
handlingar och räkenskaper samt i övrigt informera sig om bolaget och
dess verksamhet.
§ 15 Ändring av bolagsordning
Denna bolagsordning får ej ändras utan godkännande av kommunfullmäktige i Upplands-Bro kommun.
Denna bolagsordning har antagits på extra bolagsstämma den 20 februari 2015.
Bolagsordning UBH rev 2015-02-20
Sida 1 av 3
Bolagsordning för Upplands-Bro Kommunfastigheter AB
§1
Firma
Bolagets firma är Upplands-Bro Kommunfastigheter AB. Bolagets organisationsnummer är
556687-2841.
§2
Säte
§3
Verksamhetsföremål
Bolaget har till föremål för sin verksamhet att inom Upplands-Bro kommun köpa, sälja och
äga fastigheter för att på dessa uppföra, förvalta, hyra in och upplåta lokaler, utrymmen och
anläggningar för kommunala verksamheter eller verksamheter som är angelägna för
kommunens utveckling och drift.
Bolaget är skyldigt att utföra de uppdrag som bolaget tilldelas av sin ägare. Verksamheten
ska bedrivas åt ägaren/i ägarens ställe.
§4
Ändamålet med bolagets verksamhet
Ändamålet med bolagets verksamhet är att förse kommunens förvaltningar och andra
organisationer som bedriver kommunalt finansierade eller angelägna verksamheter med
ändamålsenliga lokaler och anläggningar samt att i övrigt hyra ut på marknaden.
Bolagets syfte är att med iakttagande av kommunal likställighets- och självkostnadsprincip
fullgöra det ansvar som, till den del detta ej innefattar myndighetsutövning, åvilar UpplandsBro kommun enligt miljöbalken och annan lagstiftning.
Likvideras bolaget skall dess behållna tillgångar tillfalla ägaren.
§5
Fullmäktiges rätt att ta ställning
Bolaget skall bereda Kommunfullmäktige i Upplands-Bro kommun möjlighet att ta ställning
innan sådana beslut i verksamheten som är av principiell betydelse eller annars av större vikt
fattas.
§6
Aktiekapital
Aktiekapitalet skall utgöra lägst tio miljoner (10.000.000) kronor och högst fyrtio miljoner
(40.000.000) kronor.
§7
Antal aktier
I bolaget skall finnas lägst 100 000 aktier och högst 400 000 aktier.
§ 8 Styrelse
Styrelsen skall bestå av lägst fem och högst nio ledamöter samt minst tre suppleanter.
Ledamöter och suppleanter samt ordförande, förste vice ordförande och andre vice ordförande
i bolagets styrelse väljs av Kommunfullmäktige i Upplands-Bro kommun.
Styrelsen väljs årligen från och med 1 januari till och med 31 december.
Om en ledamot är förhindrad att inställa sig till ett sammanträde eller vidare delta i ett
sammanträde skall en suppleant tjänstgöra i ledamots ställe.
En ledamot som inställer sig under ett pågående sammanträde har rätt att tjänstgöra även om
en suppleant har trätt i ledamotens ställe.
Suppleanterna skall tjänstgöra enligt den av årsstämman mellan dem bestämda ordningen.
Sida 2 av 3
Suppleanter skall kallas till och ha närvaro- och yttranderätt vid styrelsesammanträde.
En suppleant som har börjat tjänstgöra har dock alltid företräde oberoende av turordningen.
Om styrkebalansen mellan partierna därigenom påverkas får en suppleant som inställer sig
under pågående sammanträde träda in i stället för en suppleant som kommer längre ner i
ordningen.
§9
Revisorer
För granskning av bolagets årsredovisning jämte räkenskaper samt styrelsens och
verkställande direktörens förvaltning utses av bolagsstämman en revisor med suppleant,
vilka båda skall vara auktoriserade revisorer.
§ 10 Lekmannarevisor
För samma mandatperiod som gäller för bolagets revisor skall Kommunfullmäktige i
Upplands-Bro kommun utse två lekmannarevisorer med suppleanter.
§ 11 Kallelse till bolagsstämma
Kallelse till bolagsstämma skall ske genom brev med posten till aktieägarna tidigast fyra och
senast två veckor före stämman. Årsstämma hålls årligen senast under juni månad. Beslut på
stämman fattas av ombud som utsetts att företräda kommunen som ägare i enlighet med
gällande aktiebolagslagstiftning.
§ 12 Ärenden på årsstämma
På årsstämma skall följande ärenden förekomma till behandling:
1. Stämmans öppnande.
2. Val av ordförande vid stämman.
3. Upprättande och godkännande av röstlängd.
4. Val av en eller två justeringsmän.
5. Godkännande av dagordning.
6. Prövning av om stämman blivit behörigen sammankallad.
7. Framläggande av årsredovisningen, revisionsberättelsen och lekmannarevisorernas
granskningsrapport.
8. Beslut om
a. fastställelse av resultat- och balansräkningen
b. dispositioner beträffande bolagets vinst eller förlust enligt den fastställda
balansräkningen
c. ansvarsfrihet för styrelseledamöterna och verkställande direktören
9. Fastställande av arvoden åt styrelsen, revisorn och lekmannarevisorer med
suppleanter.
10. Val av revisor och revisorssuppleant.
11. Anmälan av Kommunfullmäktiges val av ledamöter och suppleanter samt ordförande,
förste vice ordförande och andre vice ordförande i bolagets styrelse när sådant val har
skett.
12. Anmälan av Kommunfullmäktiges val av lekmannarevisorer och suppleanter för dessa
när sådant val har skett.
Sida 3 av 3
13. Fastställande av ägardirektiv.
14. Annat ärende som ankommer på bolagsstämman enligt aktiebolagslagen eller
bolagsordningen.
§ 13 Räkenskapsår
Kalenderår skall vara bolagets räkenskapsår.
§ 14 Firmateckning
Bolagets firma tecknas förutom av styrelsen, av de personer som styrelsen utser och regleras
i delegationsförteckning och VD-instruktion.
§ 15 Inspektionsrätt
Kommunstyrelsen i Upplands-Bro kommun äger rätt att ta del av bolagets handlingar och
räkenskaper samt i övrigt inspektera bolaget och dess verksamhet. Detta gäller dock endast i
den mån hinder inte möter på grund av författningsreglerad sekretess.
§ 16 Allmänhetens insyn
Allmänheten har rätt att ta del av handlingar hos bolaget enligt de grunder som gäller för
allmänna handlingars offentlighet i 2 kap Tryckfrihetsförordningen och Sekretesslagen.
§ 17 Bolagets handlingar
För vården av bolagets handlingar skall Arkivlagen och av Kommunfullmäktige fastställda
arkivbestämmelser gälla.
§ 18 Ändring av bolagsordning
Denna bolagsordning får inte ändras utan godkännande av Kommunfullmäktige i UpplandsBro kommun.
Denna bolagsordning har antagits på extra bolagsstämma den 20 februari 2015.
Ärende 11
1
TJÄNSTESKRIVELSE
Datum
Vår beteckning
Charlotta Kristiansson
2014-12-11
Dnr 2015-000022
08-58169271
Kommunstyrelsen
Revidering av regler för ansökan till Årets kommunala
arbetsplats.
De reviderade reglerna för ansökan till Årets kommunala arbetsplats godkänns.
Sammanfattning
Sedan 2012 har kommunens verksamheter möjlighet att ansöka om att bli
utnämnda till årets arbetsplats. Reglerna för ansökan om priset har i vissa fall
uppfattats som komplicerade och omfattande. Med anledning av detta ska
reglerna ses över och förenklas.
För att kunna ansöka om att bli årets arbetsplats ska arbetsplatsen ha genomfört
verksamhets- och kvalitetsutveckling och uppnått resultat utifrån uppsatta mål i
budget. Arbetsplatsbesök kommer att göras där arbetsplatsen ska beskriva hur
de genom att tillämpa HEP har skapat mervärde för kommunens medborgare
och brukare, vågat bryta invanda mönster sant hur de arbetar för att upplevas
som en attraktiv arbetsgivare samt.
Kommunledningskontoret föreslår att kommunstyrelsen godkänner den
föreslagna revideringen av reglerna för ansökan om att bli årets arbetsplats.
Beslutsunderlag
•
•
Kommunstyrelsens beslut den 18 april 2012, § 54
Kommunledningskontorets tjänsteskrivelse den 11 december 2014
Ärendet
Syfte
Syftet med priset är att uppmärksamma en arbetsplats som i vardagen har gjort
en arbetsinsats utöver det vanliga och visa på ett gott exempel. En arbetsplats
är en enhet, till exempel en förskola, ett hemtjänstdistrikt, eller en avdelning
inom Tillväxtkontoret.
Kriterier och tillvägagångssätt
• Ett grundläggande kriterium för att ha möjlighet att delta i tävlingen är
att arbetsplatsen ska ha genomfört verksamhets- och kvalitetsutveckling
samt uppnått resultat i förhållande till budget.
• En grupp bestående av representanter från kommunens verksamheter
kommer att göra arbetsplatsbesök. Arbetsplatsen får beskriva hur de
med hjälp av HEP arbetar för att skapa mervärde för medborgare och
brukare, våga bryta gamla mönster och upplevs som en attraktiv
arbetsplats.
2(2)
•
Arbetsplatsen ska motivera hur prispengarna ska användas.
Ansökan och pris
• Arbetsplatsen kan använda den mall för ansökan som tagits fram, eller
skriva fritt i eget dokument.
• Ansökan ska vara inskickad till personalchefen senast den 15 april
2015. Prisutdelning sker vid Kommunfullmäktiges sammanträde i
september 2015.
• Priset består utöver utmärkelsen av en prissumma på mellan 25 000100 000 kronor beroende på motivering kring hur pengarna ska
användas samt antal anställda på arbetsplatsen.
Barnperspektiv
Ärendet bedöms inte ha någon påverkan på barn- och ungdomars bästa.
Karl-Erik Lindholm
Kommundirektör
Karl Öhlander
Bilagor:
1. Kommunledningskontorets tjänsteskrivelse den 11 december 2014
2. Kommunstyrelsens beslut den 18 april 2012, § 54
Personalchef
Samtliga kontorschefer
Ärende 12
1
TJÄNSTESKRIVELSE
Datum
Vår beteckning
Maarit Engberg Kangas
08-581 691 97
2014-11-28
Dnr 2014-000698
Kommunstyrelsen
Gallringsbeslut för handlingar rörande
parkeringstillstånd för rörelsehindrade
Kommunstyrelsen beslutar
Handlingar rörande parkeringstillstånd för rörelsehindrade
upprättade innan den 9 november 2005 ska gallras.
Sammanfattning
Upplands-Bro kommun har tidigare beslutat att handlingar rörande
parkeringstillstånd för rörelsehindrade ska gallras. Detta har fastställts i
dokumenthanteringsplaner gällande från den 9 november 2005 och framåt.
För att gallring ska kunna ske även av handlingar uppkomna innan de
för första gången finns med i en dokumenthanteringsplan, det vill säga
före den 9 november 2005, behöver ett särskilt beslut om detta fattas.
Beslutsunderlag
•
Kommunledningskontorets tjänsteskrivelse den 28 november 2014.
Ärendet
Kommunledningskontorets yttrande
Parkeringstillstånd för rörelsehindrade kan ansökas av personer som har
betydande svårigheter att gå. Tillstånden utfärdas av kommunen och ger
innehavare rätt att parkera på de parkeringsplatser som är reserverade för
personer med rörelsehinder. Parkeringstillstånden gäller som längst i tre år.
Regler för utfärdande och användning finns i trafikförordningen 13 kap 8 §
(1998:1276) och i Transportstyrelsens föreskrifter och allmänna råd (TSFS
2009:73).
Hur handlingar rörande parkeringstillstånd ska hanteras finns angivet i
kommunens dokumenthanteringsplaner. Dokumenthanteringsplaner utgör
styrdokument för hantering av allmänna handlingar inom myndigheters
verksamhet. I planerna anges vilka handlingar som ska bevaras för framtiden
och vilka handlingar som ska gallras. Att gallra innebär att allmänna handlingar
förstörs. Gallring får inte ske utan att beslut om detta har fattats.
Dokumenthanteringsplanerna har upprättats av eller i samråd med arkivarie i
kommunen. Gallringsfrister och anvisningar om bevarande har tagits fram
utifrån Sveriges kommuner och landstings gallringsråd och Riksarkivets
föreskrifter. Hanteringsråden har anpassats till respektive verksamhets behov.
2(2)
I följande dokumenthanteringsplaner har hantering av handlingar rörande
parkeringstillstånd för rörelsehindrade fastställts:
•
Dokumenthanteringsplan för Samhällsbyggnadsnämnden antagen den
9 november 2005 och med första giltighetsdatum 9 november 2005.
Dokumenthanteringsplan för Samhällsbyggnadsutskott fastställd enligt
delegationsbeslut av kommundirektör den 12 april 2011 och med första
giltighetsdatum 12 april 2011.
Dokumenthanteringsplan för Kommunstyrelsen, Kommunfullmäktige
och Valnämnden i Upplands-Bro kommun antagen den 30 januari 2013
och med första giltighetsdatum 1 mars 2013.
•
•
I dokumenthanteringsplanerna anges att handlingar rörande parkeringstillstånd
för rörelsehindrade ska gallras fyra år efter utfärdandet samt att handlingarna
omfattas av sekretess.
Dokumenthanteringsplanerna gäller inte retroaktivt varför ett särskilt beslut
behöver fattas för att handlingar upprättade innan den 9 november 2005 kan
gallras.
Barnperspektiv
Förslaget till beslut om gallring påverkar inte barn i Upplands-Bro kommun
generellt. I varje ärende om parkeringstillstånd gällande barn kommer hänsyn
till barnperspektiv tas.
Karl-Erik Lindholm
Kommundirektör
Anna-Lena Örvander
Chef Kanslistaben
Bilagor
•
•
•
Utdrag ur dokumenthanteringsplan för Samhällsbyggnadsnämnden
giltig från den 9 november 2005.
Utdrag ur dokumenthanteringsplan för Samhällsbyggnadsutskott
giltig från den 12 april 2011.
Utdrag ur dokumenthanteringsplan för Kommunstyrelsen,
Kommunfullmäktige och Valnämnden i Upplands-Bro kommun
giltig från den 1 mars 2013.
Akt
Kanslistaben
Tekniska nämnden
Tekniska avdelningen
~
~
~
oro oro oro
1-1 1-1 1-1
o~
NNNNNN
o~
o~
iii
"0
V
!:
I-
"'"
V
r/l
.;;
'"
~
"'"oJ)
.5
c
"E
e•..
E
E
::s
c
•..
·fa
o
tc.
c.
'"
0..
l-
V
V
V
C.
C.
C.
'"
0..
C.
C.
'"
0..
0..
•..
e
"0
c::
I~
~••
..
>
;(;i
•.•
..c::
I!.l
.2_
=
.~~~
.S
•.. :c•..
'"
..•0:;e
l-
l-
"0
CAlC
~•.. ~
•••
III
~ :e
C.
'"
DOKUMENTHANTERINGSPLAN
Verksamhet Parkeringstillstånd
Avdelning Tekniska avdelningen
Kontor Tillväxtkontoret
Skapad av Heléne Ellberg
Aktivitet
Databas, handling, uppgift
Parkeringstillstånd för rörelsehindrade
Ansökan
Läkarintyg
Beslut
Korrespondens
Register över utfärdade parkeringstillstånd
Arkivbildare Kommunfullmäktige,
kommunstyrelsen och valnämnden
Fastställd den: 2013-01-30 § 14
Databärare
Diarieföring
Bevaras/Gallras
Anmärkningar
Papper
Papper
Papper
Papper
Digitalt
Ja/Diabas
Ja/Diabas
Ja/Diabas
Ja/Diabas
Nej
Gallras, 4 år efter utfärdandet
Sekretess enligt 7:4 SekrL
I akt i diarienummerordning
Server, PR-kort EU (Seriline AB)
44
Ärende 13
1
TJÄNSTESKRIVELSE
Handläggare
Datum
Vår beteckning
Anna-Lena Örvander
2015-01-15
Dnr 2014-000010
Kommunstyrelsen
Kommunfullmäktige
Ändring av sammanträdeslokal för Kommunfullmäktige
den 25 mars 2015
Sammanträdeslokal för Kommunfullmäktiges sammanträdeslokal den 25 mars
2015 ändras till Upplands-Brogymnasiets matsal.
Sammanfattning
Kommunfullmäktige bestämmer varje år, dag, tid och plats för kommande års
sammanträden och beslutade den 17 september 2014, Kf § 96 att
Kommunfullmäktige skulle hållas i Kulturhuset, Kungsängen.
Redan den 26 mars 2014 behandlade Kommunfullmäktige en motion från
Kerstin Åkare (V) om att hålla ett Kommunfullmäktige per verksamhetsår på
Upplands-Brogymnasiet. Beslutet anger att så ska ske, Kf § 37.
I samråd med skolan föreslår Kommunledningskontoret att
Kommunfullmäktiges sammanträde i mars hålls i skolan, för att bäst kunna
integreras i skolans utbildningsplan.
Beslutsunderlag
• Kommunledningskontorets tjänsteskrivelse den 15 januari 2014.
Barnperspektiv
Förslaget till beslut förväntas ge ökade möjligheter för ungdomar att få insyn i
den politiska debatten. En inledande aktivitet för ungdomarna kan komma att
ytterliga öka ungdomarnas kontakt med politiker och det politiska arbetet.
Karl-Erik Lindholm
Kommundirektör
Anna-Lena Örvander
Chef kanslistaben
Ärende 14
1
TJÄNSTESKRIVELSE
Datum
Vår beteckning
Maria Johansson
2015-01-22
Dnr 2015-000042
Kommunstyrelsen
Styrprocessen i Upplands-Bro kommun
Styrprocessen, daterad den 22 januari 2015, fastställs och ersätter tidigare styrprocess.
Beslutsunderlag
Kommunstyrelsens beslut § 99 den 7 september 2011
Kommunfullmäktiges beslut § 91 den 22 september 2011.
Kommunfullmäktiges beslut § 22 den 13 februari 2013.
Ärendet
Syftet med att dokumentera styrprocessen i Upplands-Bro kommun är att skapa
sammanhang i de olika styrfrågorna i kommunen. Med beskrivningen av styrprocessen skapas ett gemensamt språk för alla politiker och tjänstemän.
Styrprocessen har reviderats med anledning av ändrad tjänstemannaorganisation och benämningar, förändringar i processer och tidplaner och ändrade forum
för dialog.
Barnperspektiv
Förslaget bedöms inte ha några konsekvenser utifrån ett barnperspektiv.
Karl-Erik Lindholm
Kommundirektör
Maria Johansson
Ekonomichef
Bilaga:
Styrprocessen i Upplands-Bro kommun
Delges:
Samtliga nämnder
Bolagen i koncernen Upplands-Bro Kommunföretag AB
Ärende 15
1
TJÄNSTESKRIVELSE
Datum
Vår beteckning
Marcus Nybom, 08 581 691 65
2014-11-19
Dnr 2014-000546
Kommunstyrelsen
Val av ledamöter till Näringslivsrådet och revidering av
Näringslivsrådets stadgar
1. Kommunstyrelsen beslutar att utse följande personer till ledamöter i
näringslivsrådet för perioden 2015-2018:
Kommunstyrelsens ordförande: Camilla Janson (S) ordförande
Fredrik Kjos (M)
Lisa Edwards (C)
Sara Ridderstedt (MP)
Jan Stefanson (KD)
Damernas Företagsbyrå: Lena Malmsten-Bäverstam
Företagarna i Upplands-Bro: Mattias Kranz
Stockholms Handelskammare: Alen Musaefendic
Livgardet: Lars Wikström
Nyföretagarcentrum: Ewa Ekblad
Svenskt Näringsliv: Björn Lindgren
Företagare 1: Patric Wester, BBGK
Företagare 2: Katarina Storsten, Fresenius Kabi
Företagare 3: Jens Sjöberg, Xervon
Företagare 4: Ulf Hörnberg, Svensk Galopp
Företagare 5: Henrik Roempke, Sparbanken i Enköping
Företagare 6: Stina Marklund, Handelsbanken
Företagare 7: Anders Geijer, Kungsängens företagscentrum
Företagare 8: Peter Magnusson, Petfood
Kommundirektör: Karl-Erik Lindholm (adjungerad)
Näringslivschef: Mathias Forsberg (adjungerad)
Sammankallande och sekreterare: Marcus Nybom (adjungerad)
2. Kommunstyrelsen beslutar att anta reviderad upplaga av författningssamling 3.12 U04.
Sammanfattning
Kommunfullmäktige antog den 13 juni 2007, § 91, nya stadgar för
näringslivsrådet. Enligt dessa är näringslivsrådet ett rådgivande organ som ska
verka för utvecklingen av näringslivet och arbetsmarknaden i kommunen genom att
•
fördjupa kontakter och informationsutbyte mellan representanter för näringsliv och kommunledning
•
förmedla synpunkter, önskemål och krav
2(2)
•
utveckla former för och bedriva ett resultatinriktat samarbete.
Det föreslagna näringlivsrådet kommer att bestå av nitton ledamöter och väljas
för en period av fyra år, året efter det då kommunalval ägt rum.
Kommunstyrelsen utser fjorton ledamöter som representerar olika delar av näringslivet i kommunen samt fem representanter från kommunstyrelsen. Tre
tjänstemän adjungeras till rådet.
Under mandatperioden 2010-2014 var följande personer representerade i näringslivsrådet:
Irène Seth (M)
Christina Brofalk (C)
Camilla Janson (S)
Karl-Erik Lindholm, kommundirektör
Mathias Forsberg, näringslivschef
Margaretha Bergström, Kapacitator AB
Jan Haeger, Sparbanken i Enköping
Mattias Kranz, Företagarna Upplands-Bro
Alen Musaefendic, Stockholms Handelskammare
Lena Malmsten-Bäverstam, Damernas Företagsbyrå
Thomas Melin, Stockholm Vattenskärning AB
Raymond Svensson, SP Advice
Lars Wikström, Livgardet
Beslutsunderlag
•
Författningssamling nr. 3.12 U04
•
Kommunledningskontorets skrivelse den 19 november 2014
Barnperspektiv
Beslutet får, som Kommunledningskontoret kan bedöma, inga särskilda konsekvenser för barn och ungdomar
Kommundirektör
Karl-Erik Lindholm
Mathias Forsberg
Näringslivschef
Bilagor: Reviderad upplaga av författningssamling nr. 3.12 U05
1(1)
Nr
3.12 U05
Ersätter
3.12 U04
Gäller
FÖRFATTNINGSSAMLING
fr.o.m.
2014-12-03
STADGAR FÖR NÄRINGSLIVSRÅDET
Antaget av kommunfullmäktige 1997-06-13, § 91, senast reviderat2014-11-19, § xx
Näringslivsrådets uppgift
§1
Näringslivsrådet i Upplands-Bro är ett rådgivande organ som ska verka för utvecklingen av näringslivet och arbetsmarknaden i kommunen genom att
• fördjupa kontakter, samverkan och informationsutbyte mellan representanter för näringsliv
och kommunledning
• förmedla synpunkter, önskemål och krav som rör näringslivets villkor i kommunen
• utveckla former för och bedriva resultatinrikta utveckling och samarbete.
Sammansättning
§2
Näringslivsrådet består av åtta tio till tio tjugo ledamöter. Rådet väljs för en period om fyra år,
året efter det då kommunalval ägt rum.
Kommunstyrelsen utser fem tio till sju femton ledamöter som representerar olika delar av näringslivet i kommunen, en representant från företagarföreningen samt tre representanter från
kommunstyrelsen. Kommunen har samordningsansvaret för näringslivsrådets verksamhet.
Ordförande utses bland kommunens ledamöter och vice ordförande bland näringslivets representanter.
Kommundirektören och näringslivschefen är ständigt adjungerade till rådet. Rådet har rätt att vid
behov adjungera ytterligare personer.
Ledamöternas roll
§3
Ledamöterna skall vara engagerade i utvecklingen av kommunens näringsliv och arbetsmarknad
och om möjligt medverka i något av de utvecklingsprojekt som bedrivs i samverkan mellan representanter för näringsliv och kommun.
Sammankomster m.m.
§4
Näringslivsrådet sammanträder som regel fyra gånger per år. Sammankomsterna äger företrädesvis rum hos något av företagen i kommunen. Kallelse med dagordning sänds ut senast en vecka
före möte och minnesanteckningar senast två veckor efter ett möte. Kommundirektören rapporterar löpande om rådets verksamhet vid kommunstyrelsens sammanträden.
Efter varje kalenderår ska näringslivsrådet överlämna en kortfattad redogörelse över årets verksamhet. Denna ska lämnas till kommunstyrelsen senast den sista februari.
_____
PROTOKOLL
Sammantradesdatum
Kommunstyrelsen
2014-12-03
KS § 185 Val av ledamoter i Naringslivsradet
Dnr 2014-000546
Sammanfattning
Kommunfullmiiktige antog den 13 juni 2007, § 91, nya stadgar for
naringslivsnldet. Enligt dessa ar naringslivsradet ett radgivande organ som ska
verka for utvecklingen av naringslivet och arbetsmarknaden i kommunen genom att
fordjupa kontakter och informationsutbyte mellan representanter for naringsliv
och kommunledning, fOrmedla synpunkter, onskemal, krav, utveckla former
for och bedriva ett resultatinriktat samarbete.
Det foreslagna naringlivsradet kommer att besta av nitton ledamoter och valjas
for en period av fyra ar, aret efter det ar kommunalval agt rum.
Kommunstyrelsen utser fjorton ledamoter som representerar olika delar av
naringslivet i kommunen samt fern representanter fran Kommunstyrelsen. Tre
tjansteman adjungeras till rAdet.
Under mandatperioden 2010-2014 var foljande personer representerade i
naringslivsnldet:
Irene Seth (M)
Camilla Janson (S)
Karl-Erik Lindholm, kommundirektOr
Mathias Forsberg, naringslivschef
Margaretha Bergstrom, Kapacitator AB
Jan Haeger, Sparbanken i Enkoping
Mattias Kranz, Foretagarna Upplands-Bro
Alen Musaefendic, Stockholms Handelskammare
Lena Malmsten-Baverstam, Damernas Foretagsbyra
Thomas Melin, Stockholm Vattenskarning AB
Raymond Svensson, SP Advice
Lars Wikstrom, Livgardet
Beslutsunderlag
•
•
I'"m""d"
Forfattningssamling nr. 3.12 U04
Kommunledningskontorets skrive1se den 19 november 2014
'igo
(
( '(~j
39
PROTOKOLL
Sammantradesdatum
Kommunstyrelsen
2014-12-03
Fortsattning Ks § 185
Kommundirektorens
forslag till beslut
1. Kommunstyrelsen beslutar att utse foljande personer tillledamOter i
naringslivsn'idet for perioden 2015-2018:
Kommunstyrelsens ordforande: Camilla Janson (S) ordforande
Fredrik Kjos (M)
Lisa Edwards (C)
Sara Ridderstedt (MP)
Jan Stefanson (KD)
Damernas Foretagsbyn'i: Lena Malmsten-Baverstam
Foretagarna i Upplands-Bro: Mattias Kranz
Stoekholms Handelskammare: Alen Musaefendie
Livgardet: Lars Wikstrom
Nyforetagarcentrum: Ewa Ekblad
Svenskt Naringsliv: Bjorn Lindgren
Foretagare 1: Patrie Wester, BBGK
Foretagare 2: Katarina Storsten, Fresenius Kabi
Foretagare 3: Jens Sjoberg, Xervon
Foretagare 4: UlfHornberg, Svensk Galopp
Foretagare 5: Henrik Roempke, Sparbanken i Enkoping
Foretagare 6: Stina Marklund, Handelsbanken
Foretagare 7: Anders Geijer, Kungsangens foretagscentrum
Foretagare 8: Peter Magnusson, Petfood
KommundirektOr: Karl-Erik Lindholm (adjungerad)
Naringslivsehef: Mathias Forsberg (adjungerad)
Sammankallande oeh sekreterare: Marcus Nybom (adjungerad)
2. Kommunstyrelsen beslutar att anta reviderad upplaga av
forfattningssamling 3.12 U04.
Kommunstyrelsens
Arendet bordHiggs.
Kopia av beslut till
Akt
IJ"_",,, ,i",
l,)
c(~
beslut
40
Ärende 17
1
TJÄNSTESKRIVELSE
Handläggare
Datum
Vår beteckning
Anna-Lena Örvander
2015-01-22
Dnr 2015-000036
Kommunstyrelsen
Val av ombud och ersättare till bolags- och
föreningsstämmor 2015
1. Till ombud och ersättare vid följande bolags- och föreningsstämmor utses:
Bolag/stiftelse/förening
Ombud
Ersättare
E.ON Graninge
Mälarkraft Värme
AB Vårljus
Österhöjdens Garage AB
Stockholms länsförbund
för krishantering
Stockholms läns
civilförsvarsförening
Stiftelsen Lövsta gård
Örnäs-Lillsjöns
fiskevårdsområde
Stockholms och Uppsala läns
luftvårdsförbund
Mälarens vattenvårdsförbund
Kommuninvest
ekonomiska förening
Mälarbanans intressenter AB
Svenskt Vattens
föreningsstämma
2. Följande direktiv lämnas till kommunens ombud via E:ON Graninge
Mälarkraft Värme AB:s stämma:
•
Till ledamot i styrelsen för E,on Graninge Mälarkraft AB nomineras
XX.
•
Till ersättare styrelsen för E,on Graninge Mälarkraft AB nomineras XX.
3. Följande direktiv lämnas till kommunens ombud vid föreningen ÖrnäsLillsjöns fiskevårdsområde:
•
Till ledamot i styrelsen nomineras XX
•
Till ersättare i styrelsen nomineras XX
•
Till revisor nomineras xx
•
Tills revisorsersättare nomineras xx
Sammanfattning
Kommunstyrelsen ska årligen utse ombud och ersättare som ska representera
kommunen vid bolags- och föreningsstämmor där kommunen har intressen.
2(3)
Vid partiöverläggningarna inför 1998 års val träffades en överenskommelse om
att den sittande majoriteten skulle tillsätta såväl ordinarie som ersättarplatsen
vid uppdrag av tillfällig natur, eller för enstaka tillfällen eller där endast en
ordinarie ledamot representerar kommunen.
Beslutsunderlag
•
Ärendet
Kommunstyrelsen ska årligen utse ombud och ersättare som ska representera
kommunen vid bolags- och föreningsstämmor där kommunen har intressen.
Vid partiöverläggningarna inför 1998 års val träffades en överenskommelse om
att den sittande majoriteten skulle tillsätta såväl ordinarie som ersättarplatsen
vid uppdrag av tillfällig natur, eller för enstaka tillfällen eller där endast en
ordinarie ledamot representerar kommunen.
Under 2014 utsågs
följande personer som
ombud eller ersättare i
respektive bolags- eller
föreningsstämma fram
till 2014:
Bolag/stiftelse/förening
Ombud
Ersättare
E.ON Graninge
Mälarkraft Värme
Yvonne Stein (FP)
AB Vårljus
Tina Teljstedt (KD)
Anders Åkerlind (M)
Österhöjdens Garage
AB
Iréne Seth (M)
Camilla Janson (S)
Stockholms länsförbund
för krishantering
Lars Brofalk (C)
Tina Teljstedt (KD)
Stockholms läns
civilförsvarsförening
Irène Seth (M)
Tina Teljstedt (KD)
Stiftelsen Lövsta gård
Kerstin Arvidson (C)
Anna Norberg (MP)
Örnäs-Lillsjöns
fiskevårdsområde
Anders Eklöf (FP)
Helena Austrell (S)
Stockholms och
Uppsala läns
luftvårdsförbund
Yvonne Stein (FP)
Mälarens
vattenvårdsförbund
Yvonne Stein (FP)
Kommuninvest
ekonomiska förening
Irène Seth (M)
Martin Normark (FP)
Mälarbanans
intressenter AB
Irène Seth (M)
Camilla Janson (S)
Svenskt Vattens
föreningsstämma
Yvonne Stein (FP)
Marcus Sköld (M)
Val av ombud till bolagsstämmor i kommunens helägda bolag (Upplands- Bro
kommunföretag m.fl.) beslutas av Kommunfullmäktige i mars 2014.
Inför kommande stämmor bör kommunens ombud också få ev. direktiv för att
kunna utöva sin rösträtt.
3(3)
Här redovisas förslag till direktiv till ombuden vid de stämmor där kommunen
har möjlighet att nominera styrelseledamöter eller på annat sätt bör utöva sin
rösträtt i specifika frågor. Vad gäller frågor som vanligtvis förekommer på
stämmor som fastställande av resultat- och balansräkning, fråga om
ansvarsfrihet m.m förutsätts kommunens ombud inhämta den informationen
som behövs för att ta ställning.
E.ON Graninge Mälarkraft värme AB
Kommunen ska till stämman nominera en ordinarie ledamot och en ersättare i
E.ON Graninge Mälarkraft Värme AB:s styrelse:
Följande direktiv lämnades till kommunens ombud via E:ON Graninge
Mälarkraft Värme AB: stämma 2014:
•
Till ledamot i styrelsen för E,on Graninge Mälarkraft AB nomineras
Carl Tesch (M).
•
Till ersättare styrelsen för E,on Graninge Mälarkraft AB nomineras
Conny Thiman (S).
Föreningen Örnäs-Lillsjöns fiskevårdsområde
Kommunen ska nominera en ordinarie ledamot och en ersättare i föreningen
samt revisor med ersättare till Örnäs-Lillsjöns fiskevårdsområde. Ledamot och
ersättare väljs på två år. Nedan anges de vars mandatperiod går ut vid
kommande stämma samt inom parentes de som utsetts för perioden 2014-2015:
Följande direktiv lämnades till kommunens ombud vid föreningen ÖrnäsLillsjöns fiskevårdsområde 2014:
•
Till ledamot i styrelsen nomineras Stanislaw Lewalski (M. (Lars
Allerstam (FP) vald till 2016).
•
Till ersättare i styrelsen nomineras Annika Falk (S) (Jonas Rundlöf,
vald till 2016).
•
Till revisor nomineras Karl-Erik Lindholm
•
Tills revisorsersättare nomineras Ann Jansson
I övriga bolag och föreningar där kommunen är representerad nomineras
styrelseledamöter m.m på annat sätt eller så saknar kommunen sådant
inflytande.
Barnperspektiv
Förslaget till beslut påverkas inte i en barnkonsekvensanalys.
Karl-Erik Lindholm
Kommundirektör
Anna-Lena Örvander
Chef kanslistaben
Delges:
1. Respektive bolag/stiftelse/förening samt de valda ombuden och ersättarna
Ärende 18
1
TJÄNSTESKRIVELSE
Datum
Vår beteckning
Karl-Erik Lindholm
2015-01-05
Dnr 2015-000012
Kommunstyrelsen
Inrättande av utskott under Kommunstyrelsen
1. Under Kommunstyrelsen inrättas ett Hållbarhetsutskott och ett
Arbetsmarknadsutskott med vardera fem ledamöter och tre ersättare.
2. Hållbarhetsutskottets uppgifter fastställs enligt
Kommunsledningskontorets förslag den 5 januari 2015.
3. Till ledamöter i Hållbarhetsutskottet utses xxx
4. Till ordförande i Hållbarhetsutskottet utses xx, till förste vice ordförande
utses yyy och till andre vice ordförande utses zzz
5. Till ledamöter i Arbetsmarknadsutskottet utses xxx
6. Till ordförande i Arbetsmarknadsutskottet utses xx, till förste vice
ordförande utses yyy och till andre vice ordförande utses zzz
7. Kommundirektören får i uppdrag att återkomma med en
uppgiftsbeskrivning för Arbetsmarknadsutskottet vid kommande möte med
Kommunstyrelsen.
8. Sammanträdestider för Hållbarhets- och Arbetsmarknadsutskotten år 2015,
fastställs enligt Kommunledningskontorets förslag.
9. Sammanträdeslokal för Arbetsmarkandsutskottet och Hållbarhetsutskottet
fastslås till Kommunhuset, Gemaket, plan 6, Furuhällsplan 1, Kungsängen.
Sammanfattning
Det nyvalda Kommunfullmäktiges majoritet har kommit överens om att inrätta
ett Hållbarhetsutskott samt ett Arbetsmarknadsutskott under Kommunstyrelsen.
Enligt överenskommelsen ska utskotten bestå av fem ledamöter och tre
ersättare vardera. Kommunledningskontoret har upprättat förslag till
uppgiftsbeskrivning för Hållbarhetsutskottet men föreslår att
Arbetsmarknadsutskottet utreds vidare.
Beslutsunderlag
• Kommunledningskontorets skrivelse den 5 januari 2015.
Ärendet
Det nyvalda Kommunfullmäktiges majoritet har kommit överens om att
inrättas ett Hållbarhetsutskott samt ett Arbetsmarknadsutskott under
Kommunstyrelsen som ska bestå av fem ledamöter och tre ersättare vardera.
Förutsättningarna för utskottens arbete är något olika. Hållbarhetsutskotten är
en utveckling av den styrgrupp för genomförande av kommunens miljöplan
som funnits under tidigare mandatperiod. Gruppen träffades regelbundet för att
2(2)
få redovisningar från de kontoren och samtalade om olika vägar att genomföra
olika miljöåtgärder. Styrgruppen har också ett tjänstemannastöd inom
tillväxtkontoret som även bör vara ett stöd till Hållbarhetsutskottet.
Arbetsmarknadsutskottet är nyinstiftat och dess uppgifter förutsätter ett gott
samarbete bland annat med Arbetsförmedlingen. Kommunstyrelsen ansvarar
redan idag för arbetsmarknadsfrågorna medan de praktiskt utförs av
Socialnämnden/socialkontoret. Arbetsmarknadsfrågorna ligger också nära flera
andra verksamheter inom kommunen som näringslivsarbetet och
vuxenutbildningen. En fortsatt diskussion behövs om utskottets ansvarsområde.
Det har också stor betydelse för det samtal som pågår inom förvaltningen om
hur organisationen behöver anpassas för att fokusera ytterligare på dessa frågor.
Eftersom detta är nya utskott bör Kommunstyrelsen fastställa deras uppgifter.
Nedan följer ett förslag för Hållbarhetsutskottet medan förvaltningen önskar
ytterligare tid för att fortsatt diskussion såväl politiskt som inom förvaltningen
för hur Arbetsmarknadsutskottets uppgifter och tjänstemannastöd ska utformas.
Hållbarhetsutskottet
Hållbarhetsutskottets uppgifter är att följa, bereda och ta initiativ i
övergripande och strategiska hållbarhetsfrågor, så som miljö- och klimatfrågor
och folkhälsofrågor samt andra frågor som kan beaktas ur ett brett
hållbarhetsperspektiv. Utskottet har det övergripande ansvaret för uppföljning
och Kommunstyrelsens del i genomförande av bl a miljöplan, energiplan,
miljöbokslut och övriga övergripande dokument inom hållbarhetsperspektivet.
Utskottet skall stödja de kommunala verksamheternas arbete inom dessa
områden. Stödet ges bland annat genom att utskottet lämnar rekommendationer
och råd. Utskottet kan ta initiativ till, och genomföra, kampanjer och projekt
som ryms inom dess uppgifter samt utarbeta förslag till övergripande policys
inom ansvarsområdet.
Utskottet ska även följa upp vad nämnderna har gjort, eller avser att göra, inom
utskottets verksamhetsområde.
Utskottets uppgifter får inte påverka nämndernas ansvar för dessa frågor.
Sammanträdestider
Kommunstyrelsen behöver även fastslå sammanträdestider för år 2015 för
dessa utskott. Förslaget bygger på en anpassning till de schemalagda dagar som
Kommunstyrelsen beslutade om den 3 september 2014, Ks § 122.
Hållbarhetsutskott
(onsdagar)
Arbetsmarknadsutskott
(onsdagar)
11 februari
11 mars
8 april
20 maj
26 augusti
30 september
4 november
2 december
Karl-Erik Lindholm
Kommundirektör
Ärende 19
Ärende 20
2014-12-12
Tillväxtkontoret
Plan- och exploateringsavdelningen
Karin Svalfors
Öppet arbetslösa i procent av befolkningen 16-64 år
i Upplands-Bro kommun, Stockholms län samt riket fr.o.m. 2012
%
6,0
5,0
4,0
Upplands-Bro
3,0
Stockholms län
Riket
2,0
1,0
Källa: Arbetsförmedlingen
Dec-14
Nov-14
Okt-14
Sept-14
Aug-14
Juli-14
Juni-14
Maj-14
April-14
Mars-14
Feb-14
Jan-14
Dec-13
Nov-13
Okt-13
Sept-13
Aug-13
Juli-13
Juni-13
Maj-13
April-13
Mars-13
Feb-13
Jan-13
Dec-12
Nov-12
Okt-12
Sept-12
Aug-12
Juli-12
Juni-12
Maj-12
April-12
Mars-12
Feb-12
Jan-12
0,0
2014-12-12
Tillväxtkontoret
Karin Svalfors
i Upplands-Bro kommun, januari-december 2008-2014
%
6,0
5,0
4,0
2008
2009
2010
3,0
2011
2012
2013
2014
2,0
1,0
0,0
Arbetsmarknadsdata: Antal personer fördelat på riket, län och kommun 2014-11. Förändring sedan 2013-11.
Antal och andel av befolkningen 16-64 år. Förändring i antal samt i procentenheter.
OBS! I riket ingår även personer som saknar hemkommun.
Kvinnor och män 16-64 år
Riket, län, kommun
Öppet
arbetslösa
- antal
Riket
Sökande i program
med aktivitetsstöd
- antal
- föränd.
Totalt
Öppet
arbetslösa
- antal
- föränd.
- andel
- föränd.
Sökande i program
med aktivitetsstöd
- föränd.
- andel
Totalt
- föränd.
- andel
- föränd.
195 407
-13 137
179 137
-14 332
374 544
-27 469
3,2%
-0,2%
3,0%
-0,2%
6,2%
-0,5%
Stockholms län
42 746
-3 085
27 414
-1 169
70 160
-4 254
3,0%
-0,3%
2,0%
-0,1%
5,0%
-0,4%
Upplands Väsby
810
4
433
-93
1 243
-89
3,1%
-0,0%
1,6%
-0,4%
4,7%
-0,4%
Vallentuna
255
-19
144
-41
399
-60
1,3%
-0,1%
0,7%
-0,2%
2,0%
-0,3%
Österåker
488
-30
258
-44
746
-74
2,0%
-0,1%
1,1%
-0,2%
3,0%
-0,3%
Värmdö
509
1
308
-12
817
-11
2,1%
0,0%
1,3%
-0,0%
3,3%
-0,0%
Järfälla
1 846
-164
970
76
2 816
-88
4,3%
-0,4%
2,3%
0,2%
6,6%
-0,2%
246
-41
124
-13
370
-54
1,6%
-0,3%
0,8%
-0,1%
2,3%
-0,3%
Huddinge
1 957
-23
1 304
-158
3 261
-181
3,0%
-0,1%
2,0%
-0,3%
4,9%
-0,3%
Botkyrka
3 023
-37
2 241
-167
5 264
-204
5,3%
-0,1%
3,9%
-0,3%
9,2%
-0,5%
238
-8
169
4
407
-4
2,5%
-0,1%
1,8%
0,1%
4,3%
-0,0%
1 675
-167
1 138
-43
2 813
-210
3,2%
-0,4%
2,2%
-0,1%
5,4%
-0,5%
Tyresö
576
-94
266
-100
842
-194
2,1%
-0,4%
1,0%
-0,4%
3,1%
-0,7%
Upplands-Bro
518
-46
291
-39
809
-85
3,3%
-0,3%
1,9%
-0,3%
5,2%
-0,6%
97
-32
84
-5
181
-37
1,7%
-0,6%
1,5%
-0,1%
3,1%
-0,6%
Täby
630
-5
215
-60
845
-65
1,6%
-0,0%
0,5%
-0,2%
2,2%
-0,2%
Danderyd
244
-13
76
-18
320
-31
1,3%
-0,1%
0,4%
-0,1%
1,7%
-0,2%
Sollentuna
1 006
-172
514
-33
1 520
-205
2,4%
-0,5%
1,2%
-0,1%
3,6%
-0,6%
Stockholm
19 098
-1 601
11 778
-361
30 876
-1 962
3,1%
-0,3%
1,9%
-0,1%
5,1%
-0,4%
Södertälje
3 323
-40
3 555
554
6 878
514
5,7%
-0,1%
6,1%
0,9%
11,8%
0,7%
Nacka
1 371
-1
699
-198
2 070
-199
2,3%
-0,0%
1,2%
-0,4%
3,5%
-0,4%
Sundbyberg
1 140
-121
635
-44
1 775
-165
3,9%
-0,6%
2,2%
-0,2%
6,0%
-0,8%
Ekerö
Salem
Haninge
Nykvarn
Riket, län, kommun
Öppet
arbetslösa
- antal
Solna
Sökande i program
med aktivitetsstöd
- antal
- föränd.
Totalt
Öppet
arbetslösa
- antal
- föränd.
- andel
- föränd.
Sökande i program
med aktivitetsstöd
- föränd.
- andel
Totalt
- föränd.
- andel
- föränd.
1 234
-294
591
-77
1 825
-371
2,5%
-0,6%
1,2%
-0,2%
3,7%
-0,8%
Lidingö
464
-3
211
-64
675
-67
1,8%
-0,0%
0,8%
-0,3%
2,6%
-0,3%
Vaxholm
90
5
41
-6
131
-1
1,4%
0,1%
0,6%
-0,1%
2,0%
-0,0%
Norrtälje
662
0
546
-95
1 208
-95
2,0%
0,0%
1,6%
-0,3%
3,6%
-0,3%
Sigtuna
821
-126
492
-98
1 313
-224
2,9%
-0,5%
1,8%
-0,4%
4,7%
-0,9%
Nynäshamn
425
-58
331
-34
756
-92
2,6%
-0,4%
2,0%
-0,2%
4,6%
-0,6%
Kvinnor och män 16-64 år (endast utrikesfödda)
Riket, län, kommun
Öppet
arbetslösa
- antal
Sökande i program
med aktivitetsstöd
- antal
- föränd.
Totalt
Öppet
arbetslösa
- antal
- föränd.
- andel
- föränd.
Sökande i program
med aktivitetsstöd
- föränd.
- andel
Totalt
- föränd.
- andel
- föränd.
Riket
93 001
3 163
74 576
3 140
167 577
6 303
7,9%
-0,0%
6,3%
0,1%
14,2%
0,1%
Stockholms län
24 728
-795
15 336
-15
40 064
-810
6,4%
-0,4%
4,0%
-0,1%
10,3%
-0,6%
Upplands Väsby
467
5
217
-22
684
-17
5,7%
-0,2%
2,7%
-0,4%
8,4%
-0,7%
Vallentuna
96
8
30
-21
126
-13
3,3%
0,2%
1,0%
-0,7%
4,3%
-0,5%
Österåker
190
28
58
-20
248
8
4,9%
0,6%
1,5%
-0,6%
6,4%
0,1%
Värmdö
136
0
90
-8
226
-8
4,4%
-0,1%
2,9%
-0,3%
7,3%
-0,4%
Järfälla
1 160
-33
549
64
1 709
31
8,5%
-0,6%
4,0%
0,3%
12,5%
-0,2%
77
-11
40
7
117
-4
3,9%
-0,6%
2,0%
0,3%
5,9%
-0,3%
Huddinge
1 229
26
744
-111
1 973
-85
5,4%
-0,0%
3,3%
-0,6%
8,7%
-0,6%
Botkyrka
2 209
25
1 539
-200
3 748
-175
7,9%
-0,1%
5,5%
-0,9%
13,3%
-1,0%
Salem
110
8
76
3
186
11
5,7%
0,2%
3,9%
-0,0%
9,6%
0,1%
Haninge
892
-7
574
-10
1 466
-17
5,9%
-0,3%
3,8%
-0,2%
9,8%
-0,5%
Tyresö
213
-25
92
-7
305
-32
4,4%
-0,7%
1,9%
-0,2%
6,3%
-0,9%
Upplands-Bro
288
-1
148
10
436
9
6,7%
-0,2%
3,4%
0,1%
10,1%
-0,1%
28
-8
14
-2
42
-10
4,0%
-1,3%
2,0%
-0,4%
6,0%
-1,7%
250
-16
68
-15
318
-31
3,5%
-0,3%
0,9%
-0,2%
4,4%
-0,6%
Danderyd
93
-1
27
5
120
4
2,8%
-0,2%
0,8%
0,1%
3,6%
-0,1%
Sollentuna
593
-67
280
-21
873
-88
5,2%
-0,8%
2,4%
-0,3%
7,6%
-1,1%
Stockholm
10 955
-607
6 511
-70
17 466
-677
6,5%
-0,5%
3,8%
-0,1%
10,3%
-0,7%
Södertälje
2 481
9
2 622
531
5 103
540
10,1%
-0,4%
10,7%
1,8%
20,8%
1,3%
Nacka
696
78
335
-67
1 031
11
5,4%
0,5%
2,6%
-0,6%
8,0%
-0,1%
Sundbyberg
745
-26
403
4
1 148
-22
7,6%
-0,8%
4,1%
-0,3%
11,6%
-1,1%
Ekerö
Nykvarn
Täby
Riket, län, kommun
Öppet
arbetslösa
- antal
Sökande i program
med aktivitetsstöd
- antal
- föränd.
Totalt
Öppet
arbetslösa
- antal
- föränd.
- andel
- föränd.
Sökande i program
med aktivitetsstöd
- föränd.
- andel
Totalt
- föränd.
- andel
- föränd.
Solna
652
-136
297
-35
949
-171
4,1%
-1,0%
1,9%
-0,3%
5,9%
-1,3%
Lidingö
200
-6
99
-14
299
-20
4,1%
-0,4%
2,0%
-0,4%
6,1%
-0,8%
Vaxholm
29
10
12
0
41
10
3,6%
1,2%
1,5%
-0,0%
5,1%
1,2%
Norrtälje
202
27
116
12
318
39
5,2%
0,6%
3,0%
0,2%
8,2%
0,8%
Sigtuna
553
-75
283
-23
836
-98
5,9%
-1,3%
3,0%
-0,5%
8,9%
-1,8%
Nynäshamn
184
0
112
-5
296
-5
6,3%
-0,3%
3,8%
-0,4%
10,1%
-0,7%
Antal och andel av den registerbaserade arbetskraften 18-24 år. Förändring i antal samt i procentenheter.
Riket, län, kommun
Öppet
arbetslösa
- antal
Riket
Sökande i program
med aktivitetsstöd
- antal
- föränd.
Totalt
Öppet
arbetslösa
- antal
- föränd.
- andel
- föränd.
Sökande i program
med aktivitetsstöd
- föränd.
- andel
Totalt
- föränd.
- andel
- föränd.
33 136
-4 023
47 687
-9 042
80 823
-13 065
6,0%
-0,8%
8,7%
-1,7%
14,7%
-2,5%
Stockholms län
5 156
-839
4 910
-505
10 066
-1 344
4,6%
-0,9%
4,4%
-0,6%
9,0%
-1,6%
Upplands Väsby
115
-11
114
-21
229
-32
4,9%
-0,6%
4,8%
-1,0%
9,7%
-1,5%
Vallentuna
44
-10
51
-2
95
-12
2,7%
-0,8%
3,1%
-0,3%
5,8%
-1,0%
Österåker
75
-21
85
2
160
-19
3,6%
-1,2%
4,1%
-0,1%
7,7%
-1,3%
Värmdö
77
-11
77
-6
154
-17
3,9%
-0,7%
3,9%
-0,5%
7,7%
-1,2%
Järfälla
229
-111
196
26
425
-85
6,2%
-3,3%
5,3%
0,6%
11,5%
-2,7%
43
-7
27
-6
70
-13
3,4%
-1,0%
2,1%
-0,8%
5,5%
-1,8%
Huddinge
265
5
246
-13
511
-8
4,9%
-0,2%
4,6%
-0,5%
9,5%
-0,6%
Botkyrka
389
-13
410
-43
799
-56
7,7%
-0,4%
8,1%
-1,0%
15,7%
-1,4%
49
11
36
-12
85
-1
5,6%
0,9%
4,1%
-1,8%
9,8%
-0,9%
Haninge
263
-56
290
-71
553
-127
5,0%
-1,2%
5,6%
-1,5%
10,6%
-2,6%
Tyresö
112
-22
78
-50
190
-72
4,7%
-1,1%
3,3%
-2,3%
8,0%
-3,4%
Upplands-Bro
76
-40
46
-20
122
-60
5,5%
-2,8%
3,3%
-1,4%
8,9%
-4,2%
Nykvarn
20
-3
28
-3
48
-6
4,4%
-1,0%
6,2%
-1,1%
10,6%
-2,1%
Täby
71
10
59
-11
130
-1
2,4%
0,2%
2,0%
-0,5%
4,3%
-0,4%
Danderyd
23
0
24
-1
47
-1
1,9%
-0,2%
2,0%
-0,3%
3,9%
-0,5%
Sollentuna
113
-32
97
-34
210
-66
3,6%
-1,2%
3,1%
-1,2%
6,7%
-2,4%
Stockholm
1 999
-339
1 646
-137
3 645
-476
4,5%
-0,9%
3,7%
-0,4%
8,3%
-1,4%
Södertälje
399
-22
667
61
1 066
39
6,6%
-0,8%
11,0%
0,4%
17,6%
-0,4%
Nacka
157
-45
133
-19
290
-64
3,6%
-1,3%
3,1%
-0,6%
6,7%
-1,9%
Sundbyberg
119
-43
116
3
235
-40
5,1%
-2,2%
5,0%
-0,1%
10,2%
-2,3%
Ekerö
Salem
Riket, län, kommun
Öppet
arbetslösa
- antal
Sökande i program
med aktivitetsstöd
Totalt
- antal
- föränd.
Öppet
arbetslösa
- antal
- föränd.
- andel
- föränd.
Sökande i program
med aktivitetsstöd
- föränd.
- andel
Totalt
- föränd.
- andel
- föränd.
Solna
86
-85
90
-29
176
-114
2,5%
-2,4%
2,6%
-0,8%
5,2%
-3,3%
Lidingö
49
10
29
-15
78
-5
2,8%
0,5%
1,6%
-0,9%
4,4%
-0,4%
Vaxholm
17
5
7
-7
24
-2
3,5%
1,0%
1,5%
-1,6%
5,0%
-0,6%
Norrtälje
150
-12
162
-50
312
-62
4,4%
-0,4%
4,7%
-1,5%
9,1%
-1,9%
Sigtuna
136
18
87
-45
223
-27
5,1%
0,4%
3,3%
-2,0%
8,4%
-1,6%
80
-15
109
-2
189
-17
5,0%
-1,2%
6,8%
-0,4%
11,7%
-1,6%
Nynäshamn
2015-01-15
Tillväxtkontoret
Karin Svalfors
i Upplands-Bro kommun, Stockholms län samt riket fr.o.m. 2012
%
6,0
5,0
4,0
Upplands-Bro
3,0
Stockholms län
Riket
2,0
1,0
Dec-14
Nov-14
Okt-14
Sept-14
Aug-14
Juli-14
Juni-14
Maj-14
April-14
Mars-14
Feb-14
Jan-14
Dec-13
Nov-13
Okt-13
Sept-13
Aug-13
Juli-13
Juni-13
Maj-13
April-13
Mars-13
Feb-13
Jan-13
Dec-12
Nov-12
Okt-12
Sept-12
Aug-12
Juli-12
Juni-12
Maj-12
April-12
Mars-12
Feb-12
Jan-12
0,0
2015-01-15
Tillväxtkontoret
Karin Svalfors
i Upplands-Bro kommun, januari-december 2008-2014
%
6,0
5,0
4,0
2008
2009
2010
3,0
2011
2012
2013
2014
2,0
1,0
0,0
Riket, län, kommun
Öppet
arbetslösa
- antal
Riket
Sökande i program
med aktivitetsstöd
- antal
- föränd.
Totalt
Öppet
arbetslösa
- antal
- föränd.
- andel
- föränd.
Sökande i program
med aktivitetsstöd
- föränd.
- andel
Totalt
- föränd.
- andel
- föränd.
203 293
-16 017
181 760
-9 854
385 053
-25 871
3,4%
-0,3%
3,0%
-0,2%
6,4%
-0,4%
Stockholms län
42 991
-3 743
27 758
-12
70 749
-3 755
3,1%
-0,3%
2,0%
-0,0%
5,0%
-0,3%
Upplands Väsby
823
-14
441
-71
1 264
-85
3,1%
-0,1%
1,7%
-0,3%
4,8%
-0,4%
Vallentuna
272
-22
145
-45
417
-67
1,4%
-0,1%
0,7%
-0,2%
2,1%
-0,4%
Österåker
504
8
253
-40
757
-32
2,1%
0,0%
1,0%
-0,2%
3,1%
-0,1%
Värmdö
519
-17
315
7
834
-10
2,1%
-0,1%
1,3%
0,0%
3,4%
-0,0%
Järfälla
1 846
-176
1 008
94
2 854
-82
4,3%
-0,4%
2,4%
0,2%
6,7%
-0,2%
244
-39
133
-3
377
-42
1,5%
-0,2%
0,8%
-0,0%
2,4%
-0,3%
Huddinge
1 946
-66
1 319
-102
3 265
-168
2,9%
-0,1%
2,0%
-0,2%
4,9%
-0,3%
Botkyrka
2 948
-156
2 282
-18
5 230
-174
5,2%
-0,3%
4,0%
-0,1%
9,2%
-0,4%
228
-22
172
5
400
-17
2,4%
-0,2%
1,8%
0,1%
4,2%
-0,2%
1 690
-193
1 150
-14
2 840
-207
3,2%
-0,4%
2,2%
-0,1%
5,5%
-0,5%
Tyresö
588
-84
265
-81
853
-165
2,2%
-0,3%
1,0%
-0,3%
3,1%
-0,6%
Upplands-Bro
506
-84
286
-32
792
-116
3,3%
-0,6%
1,8%
-0,2%
5,1%
-0,8%
Nykvarn
104
-33
86
-5
190
-38
1,8%
-0,6%
1,5%
-0,1%
3,3%
-0,7%
Täby
613
-46
223
-41
836
-87
1,6%
-0,1%
0,6%
-0,1%
2,1%
-0,2%
Danderyd
266
9
77
-17
343
-8
1,4%
0,0%
0,4%
-0,1%
1,9%
-0,1%
Sollentuna
994
-182
530
-7
1 524
-189
2,4%
-0,5%
1,3%
-0,0%
3,6%
-0,5%
Stockholm
19 368
-1 771
11 941
131
31 309
-1 640
3,2%
-0,3%
2,0%
-0,0%
5,1%
-0,3%
Södertälje
3 383
-73
3 558
622
6 941
549
5,8%
-0,2%
6,1%
1,0%
11,9%
0,8%
Nacka
1 387
-71
702
-123
2 089
-194
2,4%
-0,1%
1,2%
-0,2%
3,6%
-0,4%
Sundbyberg
1 132
-144
631
-15
1 763
-159
3,8%
-0,7%
2,1%
-0,1%
6,0%
-0,8%
Ekerö
Salem
Haninge
Riket, län, kommun
Öppet
arbetslösa
- antal
Solna
Sökande i program
med aktivitetsstöd
- antal
- föränd.
Totalt
Öppet
arbetslösa
- antal
- föränd.
- andel
- föränd.
Sökande i program
med aktivitetsstöd
- föränd.
- andel
Totalt
- föränd.
- andel
- föränd.
1 214
-308
579
-55
1 793
-363
2,4%
-0,7%
1,2%
-0,1%
3,6%
-0,8%
Lidingö
447
-26
223
-45
670
-71
1,7%
-0,1%
0,8%
-0,2%
2,5%
-0,3%
Vaxholm
103
25
37
-9
140
16
1,6%
0,4%
0,6%
-0,1%
2,1%
0,3%
Norrtälje
645
-59
556
-81
1 201
-140
1,9%
-0,2%
1,7%
-0,2%
3,6%
-0,4%
Sigtuna
799
-145
498
-47
1 297
-192
2,8%
-0,6%
1,8%
-0,2%
4,6%
-0,8%
Nynäshamn
422
-54
348
-20
770
-74
2,6%
-0,3%
2,1%
-0,1%
4,7%
-0,4%
Kvinnor och män 16-64 år (endast utrikesfödda)
Riket, län, kommun
Öppet
arbetslösa
- antal
Sökande i program
med aktivitetsstöd
- antal
- föränd.
Totalt
Öppet
arbetslösa
- antal
- föränd.
- andel
- föränd.
Sökande i program
med aktivitetsstöd
- föränd.
- andel
Totalt
- föränd.
- andel
- föränd.
Riket
95 576
1 186
75 045
5 904
170 621
7 090
8,1%
-0,2%
6,4%
0,3%
14,4%
0,1%
Stockholms län
24 886
-1 306
15 503
813
40 389
-493
6,4%
-0,6%
4,0%
0,1%
10,4%
-0,5%
Upplands Väsby
468
2
219
-18
687
-16
5,7%
-0,3%
2,7%
-0,4%
8,4%
-0,6%
Vallentuna
102
12
26
-22
128
-10
3,5%
0,4%
0,9%
-0,8%
4,4%
-0,4%
Österåker
191
38
53
-17
244
21
5,0%
0,9%
1,4%
-0,5%
6,3%
0,4%
Värmdö
139
-11
94
8
233
-3
4,5%
-0,4%
3,0%
0,2%
7,5%
-0,2%
Järfälla
1 163
-32
579
86
1 742
54
8,5%
-0,6%
4,2%
0,5%
12,7%
-0,1%
85
-2
41
10
126
8
4,3%
-0,2%
2,1%
0,5%
6,3%
0,3%
Huddinge
1 242
21
774
-56
2 016
-35
5,5%
-0,1%
3,4%
-0,4%
8,9%
-0,4%
Botkyrka
2 166
-103
1 559
-81
3 725
-184
7,7%
-0,6%
5,5%
-0,4%
13,2%
-1,0%
Salem
111
6
74
3
185
9
5,7%
0,0%
3,8%
-0,0%
9,5%
0,0%
Haninge
913
-62
578
7
1 491
-55
6,1%
-0,7%
3,9%
-0,1%
9,9%
-0,8%
Tyresö
225
-6
84
-5
309
-11
4,7%
-0,3%
1,7%
-0,2%
6,4%
-0,4%
Upplands-Bro
282
-19
144
11
426
-8
6,5%
-0,6%
3,3%
0,2%
9,9%
-0,5%
35
-4
10
-4
45
-8
5,0%
-0,8%
1,4%
-0,6%
6,4%
-1,4%
Täby
239
-33
71
-11
310
-44
3,3%
-0,6%
1,0%
-0,2%
4,3%
-0,8%
Danderyd
104
23
25
-1
129
22
3,1%
0,5%
0,8%
-0,1%
3,9%
0,5%
Sollentuna
580
-85
300
8
880
-77
5,1%
-1,0%
2,6%
-0,0%
7,7%
-1,0%
Stockholm
11 020
-762
6 590
252
17 610
-510
6,5%
-0,6%
3,9%
0,0%
10,4%
-0,6%
Södertälje
2 566
-44
2 636
628
5 202
584
10,5%
-0,7%
10,8%
2,2%
21,2%
1,5%
Nacka
695
9
329
-19
1 024
-10
5,4%
-0,0%
2,5%
-0,2%
7,9%
-0,2%
Sundbyberg
733
-66
396
30
1 129
-36
7,4%
-1,3%
4,0%
0,0%
11,5%
-1,2%
Ekerö
Nykvarn
Riket, län, kommun
Öppet
arbetslösa
- antal
Sökande i program
med aktivitetsstöd
- antal
- föränd.
Totalt
Öppet
arbetslösa
- antal
- föränd.
- andel
- föränd.
Sökande i program
med aktivitetsstöd
- föränd.
- andel
Totalt
- föränd.
- andel
- föränd.
Solna
648
-141
290
-9
938
-150
4,0%
-1,1%
1,8%
-0,1%
5,8%
-1,2%
Lidingö
192
-23
104
-2
296
-25
3,9%
-0,7%
2,1%
-0,2%
6,0%
-0,9%
Vaxholm
33
11
10
-1
43
10
4,1%
1,3%
1,2%
-0,2%
5,3%
1,2%
Norrtälje
213
22
121
19
334
41
5,5%
0,4%
3,1%
0,4%
8,6%
0,9%
Sigtuna
550
-70
287
6
837
-64
5,9%
-1,2%
3,1%
-0,2%
8,9%
-1,4%
Nynäshamn
191
13
109
-9
300
4
6,5%
0,2%
3,7%
-0,5%
10,2%
-0,3%
Antal och andel av den registerbaserade arbetskraften 18-24 år. Förändring i antal samt i procentenheter.
Riket, län, kommun
Öppet
arbetslösa
- antal
Riket
Sökande i program
med aktivitetsstöd
- antal
- föränd.
Totalt
Öppet
arbetslösa
- antal
- föränd.
- andel
- föränd.
Sökande i program
med aktivitetsstöd
- föränd.
- andel
Totalt
- föränd.
- andel
- föränd.
31 201
-3 855
49 792
-8 791
80 993
-12 646
5,7%
-0,7%
9,1%
-1,7%
14,8%
-2,4%
Stockholms län
4 711
-759
5 056
-427
9 767
-1 186
4,2%
-0,9%
4,6%
-0,6%
8,8%
-1,4%
Upplands Väsby
101
-17
129
-14
230
-31
4,3%
-0,8%
5,5%
-0,7%
9,7%
-1,5%
Vallentuna
36
-23
56
1
92
-22
2,2%
-1,5%
3,4%
-0,1%
5,6%
-1,6%
Österåker
72
-9
89
2
161
-7
3,4%
-0,6%
4,3%
-0,1%
7,7%
-0,8%
Värmdö
68
-13
81
3
149
-10
3,4%
-0,8%
4,1%
-0,0%
7,5%
-0,9%
Järfälla
214
-115
197
15
411
-100
5,8%
-3,4%
5,4%
0,3%
11,2%
-3,1%
32
-7
34
-3
66
-10
2,5%
-0,9%
2,7%
-0,6%
5,2%
-1,5%
Huddinge
238
14
248
-32
486
-18
4,5%
0,1%
4,6%
-0,9%
9,1%
-0,8%
Botkyrka
367
0
425
-8
792
-8
7,2%
-0,2%
8,4%
-0,4%
15,6%
-0,6%
46
11
38
-13
84
-2
5,3%
1,0%
4,4%
-1,9%
9,7%
-1,0%
Haninge
250
-40
301
-62
551
-102
4,8%
-0,9%
5,8%
-1,3%
10,6%
-2,2%
Tyresö
101
-13
82
-45
183
-58
4,3%
-0,7%
3,5%
-2,1%
7,7%
-2,8%
Upplands-Bro
65
-60
49
-12
114
-72
4,8%
-4,2%
3,6%
-0,8%
8,3%
-5,0%
Nykvarn
17
-2
35
-1
52
-3
3,7%
-0,7%
7,6%
-0,8%
11,4%
-1,5%
Täby
64
-5
65
-4
129
-9
2,1%
-0,3%
2,2%
-0,3%
4,3%
-0,6%
Danderyd
25
4
22
-3
47
1
2,1%
0,1%
1,8%
-0,5%
3,9%
-0,3%
Sollentuna
84
-46
102
-40
186
-86
2,7%
-1,6%
3,3%
-1,4%
6,0%
-3,0%
Stockholm
1 835
-274
1 684
-124
3 519
-398
4,2%
-0,8%
3,8%
-0,4%
8,0%
-1,2%
Södertälje
392
9
656
53
1 048
62
6,5%
-0,3%
10,9%
0,2%
17,4%
-0,0%
Nacka
141
-27
134
-26
275
-53
3,3%
-0,8%
3,1%
-0,8%
6,4%
-1,6%
Sundbyberg
119
-25
116
-4
235
-29
5,1%
-1,4%
5,0%
-0,4%
10,2%
-1,8%
Ekerö
Salem
Riket, län, kommun
Öppet
arbetslösa
- antal
Sökande i program
med aktivitetsstöd
Totalt
- antal
- föränd.
Öppet
arbetslösa
- antal
- föränd.
- andel
- föränd.
Sökande i program
med aktivitetsstöd
- föränd.
- andel
Totalt
- föränd.
- andel
- föränd.
Solna
82
-70
87
-38
169
-108
2,4%
-2,0%
2,6%
-1,1%
5,0%
-3,1%
Lidingö
41
-1
35
0
76
-1
2,3%
-0,1%
2,0%
-0,0%
4,3%
-0,1%
Vaxholm
16
8
9
-6
25
2
3,3%
1,6%
1,9%
-1,4%
5,2%
0,2%
Norrtälje
127
-45
167
-44
294
-89
3,7%
-1,3%
4,9%
-1,3%
8,6%
-2,6%
Sigtuna
101
-5
96
-25
197
-30
3,9%
-0,5%
3,7%
-1,3%
7,5%
-1,7%
77
-8
119
3
196
-5
4,8%
-0,8%
7,4%
-0,2%
12,1%
-1,0%
Nynäshamn
Ärende 22
Anmäls till Kommunstyrelsen för kännedom och läggs till handlingarna,
den 4 februari 2015
1.
2.
3.
4.
5.
6.
7.
8.
Namn/Organisation
Rubrik
Sveriges Kommuner och
Landsting
Kommunrevisionen
Landsting
Länsstyrelsen Stockholm
Landsting
Landsting
Socialdepartementet
Landsting
SKL:s Öppna jämförelser - Gymnasieskola 2014
Revisionsrapport: Styrning av kvalitet inom hemtjänsten
Öppna jämförelser Energi och klimat 2014
Rapport 2014:20 - Stockholm 2015 full fart framåt
Information - Köp av verksamhet 2006-2013
Resultat av partsgemensamma arbetsgrupper - Stöd till
lokal lönebildning - resultat av partsgemensamt arbete
Rapport "Mest sjuka äldre"
Information om Överenskommelse om stöd till riktade
insatser inom området psykisk ohälsa 2015
Delegationsbeslut
9.
Utbildningskontoret
Resa utanför Sverige, Tomas Stens
10.
Deltagande i konferens för förtroendevald, Fredrik Kjos
11.
Tillväxtkontoret
Tillförordnad kontorschef för Tillväxtkontoret, perioden 1226 december 2014 samt 2 januari 2015.
12.
Tillväxtkontoret
Parkeringstillstånd för rörelsehindrade oktober
2014
• beviljade
• avslag
Parkeringstillstånd för rörelsehindrade november
2014
• beviljade
• avslag
Parkeringstillstånd för rörelsehindrade december
2014
• beviljade
• avslag
Flyttning och omhändertagande av fordon
oktober 2014
• Beviljade
• avslag
november 2014
• Beviljade
• avslag
13.
14.
15.
16.
Tillväxtkontoret
Tillväxtkontoret
Tillväxtkontoret
Tillväxtkontoret
8 st
0 st
9 st
1 st
3 st
0 st
7 st
0 st
2 st
0 st
17.
Tillväxtkontoret
18.
Tillväxtkontoret
19.
Tillväxtkontoret
20.
Tillväxtkontoret
21.
Tillväxtkontoret
22.
Tillväxtkontoret
23.
Tillväxtkontoret
24.
25.
26.
december 2014
• Beviljade
• avslag
Bostadsanpassningsbidrag oktober 2014
• beviljade
• avslag
Bostadsanpassningsbidrag november 2014
• beviljade
• avslag
Bostadsanpassningsbidrag december 2014
• beviljade
• avslag
Upplåtelse av offentlig plats oktober 2014
• beviljade
• avslag
Upplåtelse av offentlig plats november 2014
• beviljade
• avslag
Upplåtelse av offentlig plats december 2014
• beviljade
• avslag
Vårdnadsbidrag
• beviljade
• avslutade
Anställningar november 2014
• tillsvidare
• tidbegränsade
• timanställning
Anställningar december 2014
• tillsvidare
• tidbegränsade
• timanställning
3 st
0 st
14 st
0 st
19 st
0 st
14 st
0 st
3 st
0 st
1 st
0 st
1 st
0 st
7 st
0 st
37 st
65 st
96 st
41 st
107 st
158 st
Protokoll/Beslut
27.
28.
Landstingsfullmäktige
29.
Kommunalförbundet
Norrvatten
Käppalaförbundet
30.
31.
32.
Kommunalförbundet
Norrvatten
Käppalaförbundet
Bmn § 90 Anvisningar för arbetet med intern styrning och
kontroll
§ 178 Mål och budget för år 2015 och plan för åren 20162017 samt investerings¬budget för år 2015 och
inriktningsnivåer för planåren 2016-2019 för Stockholms
läns landsting (förslag 86)
Sammanträdesprotokoll, Kommunalförbundet Norrvatten,
5 november 2014
Protokoll från Käppalaförbundets styrelsesammanträde
den 9 december 2014
Protokoll fört vid Norrvattens förbundsfullmäktiges
sammanträde den 18 december 2014
Protokoll från Käppalaförbundets fullmäktigesammanträde
den 18 december 2014
33.
Kommunala pensionärsrådet
34.
Kommunala handikapprådet
35.
Kommunala pensionärsrådet
36.
Kommunala handikapprådet
Protokoll fört vid Kommunala pensionärsrådets
sammanträde den 22 september 2014
Minnesanteckningar från Kommunala handikapprådets
sammanträde den 22 september 2014
Protokoll fört vid Kommunala pensionärsrådets
sammanträde den 24 november 2014
Minnesanteckningar från Kommunala handikapprådets
sammanträde den 24 november 2014
Cirkulär
37.
38.
39.
40.
41.
42.
43.
44.
45.
46.
47.
48.
49.
50.
51.
Landsting
Landsting
Landsting
Landsting
Landsting
Landsting
Landsting
Landsting
Landsting
Landsting
Landsting
Landsting
Landsting
Landsting
Landsting
Cirkulär 14:44 - Arbetsgivarens rehabiliteringsansvar - ur
ett arbetsrättsligt perspektiv
Cirkulär 14:51 - Pensionsnämndens beslut om omräkning
av pensionsbehållning och intjänad pensionsrätt 1997-1231 enligt PFA samt om räkning av förmånsbestämda
pensioner enligt PFA och KAP-KL under år 2015
Cirkulär 14:52 - Statsbudgeten för 2015 - Alliansens förslag
Cirkulär 14:53 - Budgetförutsättningar för åren 2014-2018
Cirkulär 14:54 - Värdesäkring av ersättning som betalas till
lärare, skolledare och syofunktionärer som inte fått
försäkringsskydd enligt AGS-KL
Cirkulär 14:33 - Information om patientlagen (2014:821)
Cirkulär 14:55 - Omsorgsprisindex (OPI) och vårdprisindex
(VPI)
Cirkulär 14:57 - Ett nytt förslag till arbetsordning för
fullmäktige
Cirkulär 14:58 - Ett nytt förslag till reglemente för styrelsen
och övriga nämnder
Cirkulär 14:60 - Överenskommelse om Bestämmelser för
studentmedarbetare
Cirkulär 14:59 - Budgetförutsättningar för åren 2014–2018
Cirkulär 14:61 - Redovisningsfrågor 2014 och 2015
Cirkulär 15:02 - Utfall i utjämningssystemen 2015
Cirkulär 15:03 - Slutligt utfall av 2013 års kommunala
fastighetsavgift och prognos för åren 2014 och 2015
Cirkulär 14:46 - Riktlinjer för kommunala markanvisningar
och exploateringsavtal

Handlingar till Kommunstyrelsens sammanträde den - Upplands-Bro

Transcription

Similar documents

NYHETER

Fördelningen mellan kommunerna har ändrats jämfört med den som

Ansökan om inackorderingsbidrag - Upplands-Bro

Vecka 25 - Upplands-Bro

Vecka 9 - Upplands-Bro

lathund för grund- och gymnasievux

Mejl- och telefonlista - Upplands-Bro