15 januari 2015 - Myndigheten för samhällsskydd och beredskap

Myndigheten för
samhällsskydd och beredskap
Protokoll
Datum
1 (12)
Diarienr
2015-03-13
Antecknat av
Mötesdatum
Ingela Grundel, Susanna Ekströmer
2015-01-14 och 15
Närvarande
Frånvarande
Mötestid
Myndighetsmöte 14-15 januari 2015
Nästa möte: 27 augusti 2015
Skicka frågor eller punkter att ta upp på nästa myndighets möte till
[email protected] .
Förslag till dagordningen:
1. Avstämning för ny process av inhämtning forskningsbehov inom CBRNE
2. Avstämning av det sammanställda resultatet inför 2017.
3. Nyttiggörande av forskning och utveckling
4. Termer och begrepp – Samhället a) försvarsberedskap b) beredskap (ta bort ”det
civila samhället”)
Plats: Stockholm
Tid: 09.30-16.30
Beslut i prioriteringsordning
1. Forskning
Frågan ställdes om det är möjligt att använda detta forum för avstämning
av det underlag som ska beskriva samhällets behov av forskning inom
CBRNE?
27 augusti 2015
På myndighetsmötet i augusti 2015 kommer en av programpunkterna att
vara en gemensam avstämning av det underlag som ska rapporteras och
ligga till grund för den inriktning av forskning inom CBRNE som FOI ska
bedriva från 2017. Som underlag används den förfrågan som MSB ställde
till berörda aktörer 2014. Samverkan sker även med FM.
Förslag från mötet
MSB kontrollerar om det går att anordna ett seminarium med
forskningsfrågor på Samhällsäkerhetsmässan hösten 2015. (Ett önskemål
är att problematisera om ett faktiskt behov som t.ex. att vi inom en 10-års
period behöver en ny skyddsmask.)
MSB-52.1
2. CBRNE Glossary
Myndigheten för
samhällsskydd och beredskap
Protokoll
Datum
2 (12)
Diarienr
2015-03-13
Ett bra initiativ som kan ena användning av gemensamma termer och
begrepp inom CBRNE i Europa. Med den korta remisstid som
medlemsstaterna har fått innebär att en detaljerad kvalitetssäkring inte är
möjlig av en så viktigt produkt. De svar som kommer in kommer att skickas
med till regeringskansliets beredning.
3. Nästa möte
Äger rum i Stockholm den 27 augusti 09.00-16:30
Välkommen:
Enhetschef Niklas Andrén hälsade välkommen och informerade om att mötet
filmas. Myndighetsmötet för CBRNE kommer att få en egen webbsida och där
kommer fortsättningsvis offentlig information att finnas tillgänglig.
Stärkt krisberedskap – för säkerhets skull, propositionen som t.ex. låg till grund för
bildandet av MSB.
Niklas beskrev myndighetsmötets syfte och mål.
•
•
Syfte
–
ett mötesforum för alla som arbetar med frågor inom området
CBRNE/farliga ämnen
–
från lokal till central nivå
–
MSB stödjer ett mötesforum för alla, med alla, där vi gemensamt
utformar programmet efter aktuella behov
Mål
Niklas redovisade MSB alla regeringsuppdrag inom området CBRNE sedan 2009
och fram till 2014. Den samverkan som har skett med alla berörda myndigheter och
MSBs ansvar att samordna CBRNE under dessa uppdrag har lett till en tydligare
kartbild av vad som görs inom området CBRNE. 2015 har vi inget uppdrag och är
därför året som ger oss möjlighet att implementera och utvärdera.
Myndigheten för
samhällsskydd och beredskap
Protokoll
Datum
3 (12)
Diarienr
2015-03-13
Forskning inom CBRNE
Innan presentationen av MSBs forskningsstrategi presenterades fyra frågor som vi
ville att alla skulle ta med sig inför den kommande diskussionen.
- Är det skillnad mellan civil och militär forskning?
- Hur ser ni på nyttiggörande?
- När är det forskning eller när är det utveckling?
- Kan myndighetsmötet vara ett forum där avstämning sker för inriktning av
forskning inom CBRNE?
Sara Brunnberg, forskningsenheten MSB.
Forskning är ett strategiskt viktigt medel för kunskapsutveckling i samhället. MSBs
finansierar forskning och forskningsenheten har i uppdrag att inrikta och beställa
forskning inom området samhällsskydd och beredskap. MSB kan genom sin
forskningsfinansiering bidra till att stärka den akademiska kompetensen men
forskningen gör störst nytta när resultaten kan komma till användning och nå rätt
målgrupper
MSBs forskningsmedel 130 Mkr, ca 80 pågående projekt och ca 10 nya projekt per
år. 2014 finansierades 7 nya projekt.
Myndigheten för
samhällsskydd och beredskap
Protokoll
Datum
4 (12)
Diarienr
2015-03-13
MSB satsar nu på tematiska utlysningar som bygger på tydligare
behovsinventering. Det har bl.a. lett till att det kommer in färre ansökningar per
utlysning och beviljande graden har på det viset ökat och ligger nu på mellan 1020%. 2014 blev MSBs forskningsstrategi färdig för perioden fram till 2018. Den
syftar till att göra MSBs roll som finansiär tydligare och att beskriva myndighetens
inriktning av forskningen under perioden 2014- 2018.
Genom att beskriva vilken forskning som prioriteras, och hur myndigheten arbetar
med forskningsfinansiering, är strategin också ett verktyg för att långsiktigt
utveckla MSBs forskningsfinansiering.
Strategidokumentet finns på MSB.se.
Forskningsstrategin består av fyra delar som tillsammans beskriver vad forskningssatsningen ska innehålla, det vill säga sakinnehållet, och hur forskningen bör
bedrivas, det vill säga process- och organisationsaspekter. MSB har identifierat fem
forskningsområden, och lägger till dessa sex särskilda perspektiv som löper på
tvären genom forskningsområdena. Den tredje delen – effekt – handlar om var och
på vilket sätt en forskningssatsning avses ge effekt och nytta inom området
samhällsskydd och beredskap. Det finns även tio så kallade grundläggande
principer. Dessa beskriver hur MSBs forskningssatsningar och arbetet med
forskningsportföljen ser ut och vad som i huvudsak karaktäriserar MSBs
utlysningar.
Myndigheten för
samhällsskydd och beredskap
Protokoll
Datum
5 (12)
Diarienr
2015-03-13
Förväntad nytta av forskningen bör specificeras vid utlysningen.
Forskningsområdet Skydd mot brand, olyckor och farliga ämnen är det område
som om omfattar CBRNE och som Sara har ansvar för.
Varje forskningsprojekt har en ansvarig person för uppföljning från MSB och till
det finns det också en referensgrupp.
Lisa Hörnsten Friberg, FOI
FOI har deltagit i nästan 150 EU-projekt. 110 mkr har FOI fått i medfinansiering
under 2014. FOI vill att medaktörer i Sverige är med och påverkar vad som ska
sökas.
Lisa berättade att FOI har fått 2:4 medel för att startat ett arbete med att utveckla
en samverkansplattform. Den ska utgöra en grund där samtliga myndigheter ska
kunna återfinna vad som är genomfört och vad som är på gång inom säkerhetsforskning. De kommer att startar arbetet med myndigheterna i
samverkansområdena men på sikt ska alla nivåer kunna anslutas. Om någon redan
nu ser att man vill vara med så går det bra att ta kontakt med Lisa. Projektet är
treårigt.
Det första året tänker FOI prata med ett antal aktörer för att få in deras behov inom
beredskap och hjälpa aktörerna att identifiera forskningsprojekt. De ser också att
de ska kunna hjälpa till med att identifiera lämpliga partners som kan leda till
medfinansiering av EU-projekt. Det är inte nödvändigt att FOI är deltagare i varje
projekt. Det kommer att samverka med kunskapsutvecklingen inom anslaget för
forskning inom CBRNE.
Fortsatt diskussion om ny kunskap inom CBRNE
FOI, FM och MSB har i ett årligen återkommande uppdrag att samordna
samhällets behov av forskning inom CBRNE med det militära behovet.
MSB frågade aktörerna 2014 och fick in många och bra underlag som kommer
att bearbetas inför 2017 års forskningscykel istället för 2016. I samband med
förfrågan upptäckte MSB att myndigheternas årscykler inte var i fas. Ett
utvecklingsarbete har påbörjat som syftar till att uppnå en samordning
beträffande detta. FOI framförde vid mötet att de tycker att forskning inom
explosiver också ska vara en del i kommande årscykeln.
Vid mötet konstaterades det att de frågor som MSB har ställt beträffande
samhällets behov utgår från det militära perspektivet. Vid nästa förfrågan som
kommer 2016 ska frågorna även utgå från säkerhetsperspektivet. Terminologin
civilt och militärt diskuterades och vad det skulle innebära om civilt tas bort.
Under 2015 planeras fortsatt utveckling av processen i samverkan med FM och
FOI. Hur olika kanaler för forskning ska kunna beaktas kommer att finnas med
i förslaget. En analys och återkoppling av de inskickade underlagen kommer att
göras och distribueras inför myndighetsmötet i augusti 2015.
Myndigheten för
samhällsskydd och beredskap
Protokoll
Datum
6 (12)
Diarienr
2015-03-13
Finns det en skillnad mellan civil och militär forskning? Det konstaterades att
de går in i varandra och har beroenden på olika nivåer och vid olika tillfällen.
Behöver samhällets behov omformuleras? I diskussionen framkom det också
att det är mycket stuprörsforskning både civilt och militärt.
Frivilligorganisationerna är en mottagare av forskningsresultat. För att få
tillgång till informationen läser de på hemsidor och prenumererar på
nyhetsbrev. De anser att det är ett bra sätt att få informationen.
Försvarsmakten framförde att det är viktigt med den sista paketeringen av
resultaten från forskning- och utvecklings projekten så att både resultat och
information kommer ut till slutanvändarna i ett användbart format.
Förslag om att ett seminarium med forskningsfrågor arrangeras på samhällets
säkerhetsmässa hösten 2015. Gärna utifrån ett konkret behov som berör många
t.ex. en ny skyddsmask behövs inom en 10-års period.
Sammanfattning från diskussioner under passet forskning
Öka effekten genom att beskriva målbilden tydligare vid beställning av forskning
•
–
ansvar kopplat till nyttan
–
för vem och vad, vem är användaren för behovet
–
paketering av behoven
–
paketering av resultaten
–
En diskussion om uttrycket ”det civila samhället” uppstod. SKL
föreslog att bara använda samhället och FOI föreslog att man
under samhället använder försvarsberedskap och beredskap.
Säkerhet, skydd och försvar - beskriver det området bättre?
Fortsatt arbete behövs, kan vara en punkt på myndighetsmötet i
augusti.
–
Går det att hålla ihop forskning och utveckling utan att direkt
koppla det till en penningpåse?
–
Det är svårt att skilja på tillämpad forskning och utveckling
Hur mäter man nytta? Och vad betyder nyttiggörande?
–
Hur används resultaten?
–
Praktiska resultat var ska de finnas tillgängliga? På web och i andra
viktiga forum?
Den här diskussionen bottnade vi inte i och den kommer fortsatt att vara en
viktig diskussion i den fortsatta utvecklingsprocessen.
•
CBRNE Glossary
Ett grupparbete genomfördes i mindre grupper där varje grupp fick en del
att titta på. En sammanställning av framtagna synpunkter genomfördes på
Myndigheten för
samhällsskydd och beredskap
Protokoll
Datum
7 (12)
Diarienr
2015-03-13
plats. Underlagen kommer att användas till det sammanställda svaret till
JRC.
15 januari
Bengt Källberg verksamhetsansvarig på enheten för samverkan och ledning hälsade
välkommen till dag 2. Presenterade sig och gick igenom dagordningen.
Susanna tackade för bra arbete igår och informerade om att valda delar av mötet
filmas även idag och kommer att finnas på MSBs webb som kan ses som ett
demokratiskt sätt att sprida information till alla.
Aktuella frågor inom regeringskansliet.
Johan Godin, SSK
Enheten för samordning av samhällets krisberedskap (SSK) finns sedan den 1
januari 2015 på Justitiedepartementet där Johan arbetar med CBRNE frågor
tillsammans med Anders Eklund som ansvarar för t.ex. kärnenergifrågor och
Seveso.
Respektive departement hanterar sina frågor inom sektorsansvaret men SSK
samordnar. De samordnar krisberedskap, civila försvaret, skydd mot olyckor,
farliga ämnen, samhällets informations- och cybersäkerhet, skydd av våra hav och
kuster, nationellt stöd och internationella insatser. Haverikommissionen ligger
också under SSKs verksamhetsområde.
Den nya regeringen kraftsamlar omkring krishanteringsfrågor. Frågorna ska
tydliggöras och ha ett tydligare fokus. I regeringsförklaringen den 3 oktober 2014
ger underlag till ansvarsfördelning av samhällets krishanteringsförmåga till
Justitiedepartementet. Morgan Johansson chef, Anders Ygeman inrikesminister.
Samlat ansvar under en inrikesminister. Krishanteringsförmågan stärks.
Sammanhållen syn på krisberedskap. Stärkt omvärldsbevakning och
analysförmåga och samordning. Samlad uppföljning och styrning. Mer integrerat
sammanhållet brottsförebyggande och olycksförebyggande och krisförebyggande
arbete. Inriktning av krisberedskapen kommer att komma.
Kansliet för krishantering finns numera också under Justitiedepartementet, RKKH.
Varje dep. är ansvarigt att hantera en kris inom sitt ansvarsområde men får stöd av
RKKH. RKKH bevakar dygnet runt om något inträffar som kan komma att kräva
särskild hantering av riksdag och regering.
EU:s harmoniseringsdirektiv. Seveso III, Direktiv (SOU 2014:17) frekventa
tillsynsbesök. Lst ska fortsatt vara den tillsynsmyndighet som ska utföra tillsynen,
men arbetet ska fördelas på ett färre antal länsstyrelser. Översyn inom
Sevesoområdet (SOU 2013:14)
Myndigheten för
samhällsskydd och beredskap
Protokoll
Datum
8 (12)
Diarienr
2015-03-13
Aktörsgemensam CBRNE-strategi
Maria Muribi, Totalförsvarets skyddscentrum
Komplext område med många aktörer. Gemensam planering och uppföljning.
Strategin finns i två varianter, en ”tunnare” som redovisades till regeringen och en
vägledning som är mer detaljerad. Under huvudmålen 2-4 finns ett antal delmål
redovisade för det svenska CBRNE-arbetet. Berörda aktörer förväntas
implementera målen och delmålen i sina respektive organisationer och får gärna
förmedla goda exempel till övriga. Det finns några verktyg till stöd för
implementering :
-vägledning, tabeller, tomma och med sammanställt material i finns på MSB.se.
Projektet processer och prioriterade områden pågår och beräknas vara färdigt i juni
med slutkonferens i september 2015.
Det finns också medel från anslag 2:4 Krisberedskap att söka för implementering
av mål och delmål i strategin.
Samordningsprojekt för B-området
Ingrid Persson, MSB
Projektet syftar till att inrikta och samordna en långsiktig planering för arbetet
inom B-området. Komplexiteten i området ligger i att det är flera myndigheter med
olika inriktningar från växter och djur till människa. Folkhälsomyndigheten är
projektledare
-
Ta fram en gemensam inriktning för samordning av krisberedskapen inom
B-området
Nationell aktörsgemensam databas för CBRNE
Susanna Ekströmer, MSB
Plattform för skyddad behörighetskontroll som är byggd på samma sätt som
bankernas databaser (SSL-säkerhet). Fördelen med en gemensam databas för
området CBRNE är att den kan skapa en översikt av det samlade arbetet inom
CBRNE förutsatt att alla använder den. Framgångsfaktor är engagemang och
delaktighet.
Under 2015 kommer:
- nytt gränssnitt som är kopierat från modulen för RSA.
- utbildning kommer att genomföras
Förslag på datum för utbildning för regional och central nivå:
10 mars på MSB.
- Hur når vi rätt målgrupp för utbildningen?
- Videoutbildning nästa steg.
Diskussion om hur en ökad användning av databasen ska uppnås?
Flera ansåg att medel från anslaget 2:4 inte skulle betalas ut om projektet inte är
registrerat i databasen.
Myndigheten för
samhällsskydd och beredskap
Protokoll
Datum
9 (12)
Diarienr
2015-03-13
Registrering i databasen efterfrågades som en leveransvariabel i inriktningen för
att få söka medel från anslaget 2:4 Krisberedskap.
Hur ska vi marknadsföra databasen så att alla börjar använda den?
- ett faktablad tas fram för distribution till alla
- vid alla tillfällen ska det finnas faktablad som kan delas ut
- en manual
- myndigheter som har regionala aktörer tar ansvar och förmedlar informationen
vidare till respektive område.
När det gäller att nå kommunerna föreslog SKL att koppla ihop informationen om
CBRNE-databasen med lanseringen av RSA-modulen när den tas i drift.
Nätverk i allmänhet - en diskussion
Cecilia Vahlberg Nationellt forensiskt center, Polismyndigheten.
Cecilia som hade väckt frågan inför detta möte berättade om ”forensiskt CBRNEnätverk”, sju myndigheter ingick i projektet för att ta farm nätverket. Så länge
projektet pågick och det fanns medel deltog myndigheterna. Senaste mötet deltog
endast två myndigheter och nätverket håller därför på att försvinna.
Ett antal frågor hade skickats ut innan. Att det finns klara målbilder för det
fortsatta arbetet i ett nätverk är viktigt så att deltagande i ett nätverk inte blir
personbaserat och slutar fungera om resurser försvinner. Diskussionen ledde också
till ett förslag om att projekt som finansieras med 2:4 medel ska redan i ansökan ha
en plan för hur förvaltningen ska gå till och finansieras. Projektets nytta ska vara en
leveransvariabel som är kopplad till en förvaltningsrutin som beskriver vem som
förvaltar.
Det är viktigt med samverkan för att ansvarsprincipen ska fungera som det är
tänkt. Det krävs samverkan i förebyggande, förberedande och skadeavhjälpande
skeden och frågan ställdes om det finns något intresse av att fortsätta arbeta i detta
nätverk som är skapat med 2:4 medel men inte längre har någon finansiering och
därför inte kommer att leva vidare om det inte finns något intresse.
Gemensamma grunder samverkan och ledning
Bengt Källberg, MSB
Gemensamma grunder för samverkan och ledning vid samhällsstörningar. Det vi
ska skydda ur ett aktörsgemensamt perspektiv vid samhällsstörningar. Ett
aktörsgemensamt språk som utgår från ansvars-, närhets- och likhetsprincipen.
Det geografiska områdesansvaret och sektorsansvaret utgör viktiga parametrar.
Viktigt att veta hur andra agerar och kopplar det mot den egna organisationens
agerande. För att få det att fungera så behöver gemensamma former etableras.
Skapa förutsättningar för att effektivt dela information som kan utgöra underlag
för en samlad lägesbild. System för teknisk samordning behöver skapas. Utbilda,
öva och lär!
Implementeringen av förhållningssättet i gemensamma grunder kommer bl a att
ske genom att det kommer att utgöra underlag i bildandet av det civila försvaret.
Aktörernas behov av resultatet har formulerats i en strategisk plan för utbildning.
Myndigheten för
samhällsskydd och beredskap
Protokoll
Datum
10 (12)
Diarienr
2015-03-13
MSB planerar för att certifiera ett antal utbildare som ska kunna bistå i
utbildningen. MSB ska ge stöd utifrån aktörernas samlade behov. Det färdiga
resultatet kommer att revideras utifrån nya ”insikter”. Det närmaste året satsar
MSB på utbildning och på längre sikt finns förhoppningen att grunderna ska
tillämpas vid samhällsstörningar.
Krisberedskap och antagonistiska CBRN-hot
Magnus Normark, FOI
Deltagare:
Carina Eldsäter
Martin Nygren
Åsa Scott
Magnus Normark
Lisa Hörnsten Friberg
Ida Andersson
Åke Sivertun
Toni Dufvenberg
Maria Muribi
Anna Kanth
Tomas Sandström
Johan Godin
Örjan Martinsson
Mats Johansson
Gunnar Ohlén
Sara Brunnberg
Susanna Ekströmer
Hans Ekåsen
Anna-Karin Engström
Ingela Grundel
Anders Heyle
Bengt Källberg
Claes Löfström
Matilda Olofsson
Ingrid Persson
Ylva Ehrlin
Gunnar Näslund
Peter Lindberg
Jenny CD Berglund
Victoria Skynäs
Diana Fröhler
Susannah Sigurdsson
Åsa Ljungquist
Kenneth Lexell
FOI
FOI
FOI
FOI
FOI
Folkhälsomyndigheten
Försvarshögskolan
Försvarsmakten SkyddC
Försvarsmakten SkyddC
Försvarsmakten
Jordbruksverket
Justitiedepartementet
Kustbevakningen
Livsmedelsverket
Länsstyrelsen Västra Götaland
MSB
MSB
MSB
MSB
MSB
MSB
MSB
MSB
MSB
MSB
Polisen NBS
Polisen Nationell Krisberedskap
Polisen Nationell Krisberedskap
Polisen Nationell Krisberedskap
Salems kommun
Sjöfartsverket
Socialstyrelsen
Socialstyrelsen
Stadsledningskontoret Göteborgs stad
Myndigheten för
samhällsskydd och beredskap
Protokoll
Datum
2015-03-13
Cecilia Vahlberg
Elisabeth Sjöberg
John Fritsch
Christina Arosenius
Max Ekberg
Sebastian Håkansson
Anders Kvarnheden
Ola Nerf
Bengt-Olof Svensson
Rafael Zawilinski
Polisen
SVA
SVK RF
Svenska Blå Stjärnan
Sveriges Kommuner och Landsting
Sveriges lantbruksuniversitet
Sveriges lantbruksuniversitet
Södersjukhuset FoU
Trafikverket
Tullverket
Sändlista:
Affärsverket Svenska kraftnät
Elsäkerhetsverket
Energimyndigheten
Försvarsmakten
Försvarets materielverk
Försvarets radioanstalt
Försvarshögskolan
Försäkringskassan
Jordbruksverket
Kemikalieinspektionen
Kustbevakningen
Livsmedelsverket
Läkemedelsverket
Länsstyrelserna – se nedan
Naturvårdsverket
Rikspolisstyrelsen
Säkerhetspolisen
Sjöfartsverket
Smittskyddsinstitutet
Socialstyrelsen
SOS Alarm
Statens kriminaltekniska laboratorium
Statens veterinärmedicinska anstalt
Strålsäkerhetsmyndigheten
Sveriges kommuner och landsting
Sveriges lantbruksuniversitet
Totalförsvarets forskningsinstitut
Trafikverket
Transportstyrelsen
Tullverket
Åklagarmyndigheten
Länsstyrelser
Blekinge
Dalarna
Gotland
Gävleborg
Halland
Jämtland
Jönköping
11 (12)
Diarienr
Myndigheten för
samhällsskydd och beredskap
Protokoll
Datum
2015-03-13
Kalmar
Kronoberg
Norrbotten
Skåne
Stockholm
Södermanland
Uppsala
Värmland
Västerbotten
Västernorrland
Västmanland
Västra Götaland
Örebro
Östergötland
12 (12)
Diarienr