Förbundsstämma 2015
Transcription
Förbundsstämma 2015
r a g n i l d n a h o m Stäm r e n o i t Mo Göteborg Förbundsstämma 2015 Förbundsstämma 2015 Välkommen till Förbundsstämman 2015 Att sammanfatta ett år som det vårt förbund nu ska lägga till handlingarna är en utmaning. Vi gick in i Supervalåret 2014 med ödmjukhet inför uppgifternas mångfald samtidigt som vi var mycket taggade för att uppnå våra mål. De var att hos väljarna vinna förtroende för fler moderata ledamöter i EUparlamentet, för en Alliansregering i majoritet, detsamma i Västra Götalandsregionen och i Göteborg stad. Vi hade format vårt organisatoriska samarbete mellan förbunden i Västra Sverige vilket underlättade förbundets bristande kontinuitet på tjänstemannanivån vid ingången av valåret. Våra föreningar var välövade i att möta väljarna och vi startade aktiviteterna tidigt. Trots motgångarna i EU-parlamentsvalet den 25 maj var modet gott när vi efter kort välförtjänt sommarvila gick in i årets huvudvalrörelse. Stämningen bland valarbetarna var fantastisk. Huvudintrycket var att fler än tidigare ställde upp i kampanjaktiviteter, åtminstone i slutfasen av valrörelsen. Resultatet av alla våra ansträngningar var att väljarna valde bort oss. Ett undantag och glädjeämne är det blågröna Alliansstyre som nu leder Västra Götalandsregionen. När vi som bäst höll på att sammanställa erfarenheterna efter valrörelserna för att dra slutsatser inför 2018 års val kom statsminister Stefan Löfven den 3 december med utfästelsen att utlysa Extraval. Fantastiskt nog ställdes sig förbundets aktiva upp och fulla av revanschlystnad påbörjades planering för ännu en valrörelse. Dessa förberedelser avlystes i samband med Decemberuppgörelsen slöts under julhelgerna. Som redovisas i de ekonomiska handlingarna har vi använt våra till buds stående medel på ett avvägt sätt. Det finns alltid saker vi kunde ha gjort annorlunda som också väl dokumenterats i den valutvärdering som slutfördes tidigt under våren. Låt oss nu använda denna stämma till att sammanfatta året som gått och framför allt staka ut nya inriktningar för Moderaterna i Göteborg. Förhoppningsvis kan många synpunkter brytas i en öppen dialog som för partiet framåt. Göteborg kan mer! Välkommen till årets stämma! Cecilia Magnusson Förbundsordförande Jan Zetterström Partiombudsman 3 Förbundsstämma 2015 Innehållsförteckning Välkommen till Förbundsstämman 2015 ............................................................................... 3 Program för 2015 års förbundsstämma................................................................................. 5 Föredragningslista ................................................................................................................. 6 Förslag till arbetsordning ....................................................................................................... 7 Förbundsstyrelsens verksamhetsberättelse .......................................................................... 8 Bokslut .................................................................................................................................19 Förslag till resultatdisposition ...............................................................................................27 Revisionsberättelse ..............................................................................................................28 Redovisning av 2014 års bifallna propositioner ....................................................................30 Redovisning av 2014 års bifallna motioner ...........................................................................31 Kommunfullmäktige .............................................................................................................35 Regionfullmäktige.................................................................................................................36 Riksdagen ............................................................................................................................37 Proposition 1 ........................................................................................................................41 Proposition 2 ........................................................................................................................63 Fastställande av medlemsavgiften till förbundet för året efter nästkommande år. ................70 Motioner ...............................................................................................................................71 Valberedningens förslag till val på Förbundsstämma 30 maj 2015 .....................................283 Röstlängd 2015 ..................................................................................................................286 4 Förbundsstämma 2015 Program för 2015 års förbundsstämma Moderata Samlingspartiet i Göteborg Lindholmen Conference center, Lindholmspiren 5 Lördag 30 maj 08:00 Registreringen öppnar 08:30 Samling och kaffe 09:00 Stämman öppnas Förhandlingar enligt föredragningslistan 11:00 Stämmotal (Carl-Johan Hagman, VD Stena Line) 12:00 Fortsatta förhandlingar. Lunch (serveras i anslutning till lokalen, behov av ajournering föreligger ej) 18:00 Stämman ajourneras/avslutas Söndag 31 maj (reservtid) 09:00 Fortsatta förhandlingar 12:00 Stämman avslutas 5 Förbundsstämma 2015 Föredragningslista 1. 2. 3. 4. 5. 6. 7. 8. 9. 10. 11. 12. 13. 14. 15. 16. 17. 18. 19. 20. 21. 22. 23. 24. 25. 26. Förbundsstämman öppnas Val av ordförande och vice ordförande att leda förhandlingarna. Val av sekreterare. Val av justeringsmän. Fastställande av röstlängd. Fastställande av stämmans stadgeenliga utlysande. Fastställande av föredragningslista Fastställande av arbetsordning för stämman Styrelsens årsredovisning. Revisorernas berättelse och fastställande av resultaträkning och balansräkning. Beslut av disposition av föregående års resultat Fråga om ansvarsfrihet för styrelsen. Förslag från styrelsen (propositioner). Fastställande av medlemsavgiften till förbundet för året efter nästkommande år. Inkomna övriga förslag (motioner). Fastställande av antalet ledamöter i förbundsstyrelsen. Val av ordförande och två vice ordförande för förbundet och styrelsen. Val av ledamöter i förbundsstyrelsen, varav en ordförande för Moderatakvinnornas verksamhet samt ersättare för denna. Val av två revisorer med ersättare. Val av ledamöter i representantskapet. Val av ombud till partistämman med ersättare. Val av kretsrepresentanter i valkommittén. Val av rekryterings- och nomineringskommitté. Val av valberedning och ordförande i denna. Övriga ärenden. Förbundsstämman avslutas 6 Förbundsstämma 2015 Förslag till arbetsordning Yttranderätt Tillkommer samtliga medlemmar i förbundet samt av förbundsstyrelsen särskilt inbjudna. Begäran om ordet ska ske skriftligen till stämmopresidiet. Samtliga yttranden sker från talarstol. Gäller ej stämmopresidiet. Yrkanderätt Tillkommer förbundsstyrelsen samt föreningarnas valda ombud. Tidsbegränsning Tidsbegränsning införes från överläggningens början. Utskottsordförande och föredragande avseende rapporter/remisser samt valberedningens ordförande erhåller 10 minuter att enligt egen önskan disponera i ett eller flera anföranden. Övriga inlägg 2 minuter. Replik 1 minut. Replikrätt Tillkommer den som enligt förhandlingsordföranden blivit tilltalad. Yrkande Skall för att upptas till behandling inlämnas skriftligen till förhandlingsordföranden. Huvudförslag Utskottets förslag utgör alltid huvudförslaget. Votering Begärd votering sker i första hand genom handuppräckning. Votering som gäller personval skall ske med sluten votering. Vid personval med röstsedel skall röstsedeln innehålla exakt det antal namn som valet avser, annars blir röstsedeln ogiltig. Reservationsrätt Tillkommer förbundsstyrelsen samt föreningarnas valda ombud. Avvikande mening Förbundets tjänstemän har rätt att till protokollet anteckna avvikande mening. Reservation och avvikande mening Reservation och avvikande mening skall omedelbart anmälas till förhandlingsordföranden och inlämnas skriftligen före stämmans slut. Streck i debatten Sätts om stämman så beslutar. Talarlistan och yrkande justeras därvid. Efter streck är beslutat får nya yrkanden ej väckas. Ordningsfråga Sker skriftligen till förhandlingspresidiet och har företräde framför begäran om ordet. 7 Förbundsstämma 2015 Förbundsstyrelsens verksamhetsberättelse Förbundsstyrelsen för Moderata Samlingspartiet i Göteborgs stad avger härmed till Moderata Samlingspartiet i Göteborg ordinarie förbundsstämma följande berättelse över förbundsstyrelsens förvaltning under perioden 2014-01-01 till 2014-12-31. Förbundsstämma 2014 2014 års ordinarie förbundsstämma ägde rum den 15 mars på hotell Radisson Blu i Göteborg. Stämmoanförandet hölls av finansminister Anders Borg. Stämman behandlade en proposition om medlemsavgiften för 2016 samt 38 motioner. En utförlig redovisning av samtliga bifallna propositioner och motioner och vad som skett med dessa finns i stämmohandlingarna. Förtroendevalda Förbundsstyrelse Vid förbundsstämman 2014 valdes följande förbundsstyrelse för tiden intill 2015 års stämma: Förbundsordförande Cecilia Magnusson 1:e vice ordförande Axel Josefson 2:e vice ordförande Lisbeth Boëthius Ledamöter Martin Wannholt Carina Ridenius Rebecca Amiri Eva Rice Mats Brodefors Birgitta Simonsson, MQ David Josefsson Anders Källström Paul Flisak Emelie Lotterberg Ordinarie styrelseledamot utsedd av Moderata Ungdomsförbundet har varit Victor Löfving. Fram till valet 14 september har Lars Hjälmered, Susanna Haby, Hans Rothenberg samt Abdirizak Waberi inbjudits till förbundsstyrelsens sammanträden i egenskap av förbundets riksdagsledamöter och adjungerats till styrelsen vid de tillfällen de deltagit. Efter valet den 14 september har samma förfaringssätt gällt Lars Hjälmered, Hans Rothenberg och Lisbeth Sundén Andersson. Jonas Ransgård, gruppledare i kommunfullmäktige och Johnny Magnusson, gruppledare i regionfullmäktigegruppen, har inbjudits till förbundsstyrelsens sammanträden och adjungerats till styrelsen vid de tillfällen de har deltagit. Även Moderata Seniorer har adjungerats till styrelsen genom sin ordförande Mari Anne Norberg. Sekreterarskapet i förbundsstyrelsen har skötts av partiombudsmännen Stellan Paulsson och Jan Zetterström samt biträdande partiombudsmannen Gustaf Josefson. Förbundsstyrelsen har under 2014 avhållit 12 protokollförda sammanträden 3 februari, 17 februari, 15 mars, 28 april, 23 juni, 12 augusti, 22 september, 20 oktober, 8 november, 17 november, 1 december och 14 december. Samtliga möten har ägt rum i Göteborg. Revisorer Vid förbundsstämman 2014 valdes följande revisorer: 8 Förbundsstämma 2015 Auktoriserade revisorer Ordinarie Ersättare Peter Önnheim Per Önnheim Verksamhetsrevisorer Ordinarie Ersättare Claes Göran Lans Annbrith Svensson Valberedning Vid förbundsstämman 2014 valdes följande valberedning: Ordförande Johnny Magnusson Ledamöter Ingela Ferneborg, första kretsen Nina Miskovsky, andra kretsen Johanna Svartnäs, tredje kretsen Elias Wästberg, fjärde kretsen Kristina Holmgren, MQ Victor Löfving, MUF Personal Chefombudsman, partiombudsman Stellan Paulsson, t o m 2014-02-28 Chefombudsman, partiombudsman Jan Zetterström, fr o m. 2014-03-01 Biträdande partiombudsman Gustaf Josefson, fr o m. 2014-03-01 IT-ansvarig Tomas Nilsson Medlem/ekonomiansvarig Inger Carlsson Medlem/föreningsservice Michael Hennler MUF-ombudsman Carl-Johan Lerjefors (delas med Bohuslän) Projektanställd, kampanj Johanna Svartnäs, t o m 2014-10-31 Projektanställd, kampanj Michael Wigg, t o m. 2014-10-31 Projektanställd, kommunikation Christina Heikel 2014-08-01 – 2014-09-30 På kansliet på Avenyn 1 har också MVG-organisationen varit inrymd med projektledaren Anders G Johansson, samt webb-informatörerna Jessica Källman och Caroline Opsahl och materialsamordnare Birgitta Simonsson. Även Moderaterna i Bohuslän har sina lokaler på Avenyn 1 och har vid gångna årsskiftet 2 tjänster på plats. Under hösten har kansliet förstärkts med projekttjänster med inriktning på valrörelsen. Verksamhet under året Sverigemötet 2014 i Göteborg Moderaternas största sammankomst under detta supervalår ägde rum i Göteborg 4-5 april då Sverigemötet gick av stapeln på Svenska Mässan. Över 2 800 moderater från hela landet träffades för gå på seminarier och tillsammans göra ett rejält avstamp mot de kommande valrörelserna. Det var över 100 medarbetare från Göteborg som gjorde detta stora och mycket uppskattade evenemang möjligt. Ett stort tack till alla som ställde upp på en helt fantastiskt sätt. Val till Europaparlamentet 3-25 maj Valledning Valet till Europaparlamentet leddes för Göteborgsmoderaterna av förbundets valledning. Denna valledning bestod av Cecilia Magnusson, Axel Josefson, Lisbeth Boëthius, Jonas Ransgård och Johnny Magnusson. Tjänstemän ingående i valledningen var Dan Åberg, Linda Siverbo, Jan Zetterström, Gustaf Josefson och Johanna Svartnäs. 9 Förbundsstämma 2015 Valupptakt Valupptakt för europaparlamentsvalet ägde rum den 3 maj. Göteborgsmoderaterna genomförde gemensam upptakt på förbundskansliet och därefter mötte man väljarna genom dörrknackning i utvalda områden. Valstugor Under europavalskampanjen hade Göteborgsmoderaterna en fast valstuga vid Kungsportsplatsen och en mobil valstuga som cirkulerade mellan utvalda delar av Göteborg. Affischering och kommersiella insatser Göteborgsmoderaterna genomförde egen affischering på utvalda områden i Göteborg. Dessutom samfinansierades kommersiella ytor tillsammans med Moderaternas riksorganisation, där moderata budskap syntes under sista veckan i valrörelsen. Centrala besök i europaparlamentsvalrörelsen: 19 maj, Gunnar Hökmark, europaparlamentariker, besökte Göteborgs hamn och talade på Rotary. 19 maj, Anna Kinberg Batra, gruppledare i riksdagen, besökte Göteborgs hamn och talade därefter för Moderata Studenter. 23 maj, Anna Maria Corazza Bildt, europaparlamentariker, besökte Fiskeribranschens riksförbund och genomförde därefter torgmöte på Kungsportsplatsen. 23 maj, Carl Bildt, utrikesminister, genomförde torgmöte tillsammans med Anna Maria Corazza Bildt. Samtalskampanjen I samtalskampanjen under europaparlamentsvalrörelsen genomförde Göteborgsmoderaterna 15 000 samtal och ackumulerat från 1 januari 2012 nåddes därmed 34 000 genomförda samtal. Därmed överträffades målsättningen på 30 000 genomförda samtal efter europaparlamentsvalet. Resultat Moderaterna nådde i valet till Europaparlamentet 13,62 % av rösterna i Göteborg, vilket innebär ett tapp från 2009 års resultat på 19,79 %. I antal röster innebar det 30166 jämfört med 2009 då Moderaterna nådde 37054 röster i Göteborg. Val till kommunfullmäktige, regionfullmäktige och Riksdag, 16 augusti – 14 september Valledning Göteborgsmoderaternas valrörelse leddes av förbundets valledning. Denna valledning bestod av Cecilia Magnusson, Axel Josefson, Lisbeth Boëthius, Jonas Ransgård och Johnny Magnusson. Tjänstemän ingående i valledningen var Dan Åberg, Linda Siverbo, Jan Zetterström, Gustaf Josefson och Johanna Svartnäs. Valupptakt Startskottet för Göteborgsmoderaternas valrörelse var valupptakten den 16 augusti. Denna valupptakt var samordnad med den nationella valupptakten och Fredrik Reinfeldts sommartal. Moderater samlades på förbundets kansli för att sedan ge sig ut och knacka dörr för att möta väljare i Göteborg. Valstugor Under valrörelsen i augusti och september var den fasta valstugan återigen placerad vid Kungsportsplatsen. Tre mobila valstugor cirkulerade under valrörelsen utifrån särskilt schema. 10 Förbundsstämma 2015 Affischering och kommersiella insatser Göteborgsmoderaterna genomförde egen affischering på utvalda områden i Göteborg. Dessutom samfinansierades kommersiella ytor tillsammans med Moderaternas riksorganisation, där moderata budskap syntes under i valrörelsen. Debatter Moderata företrädare deltog i valdebatter i stor omfattning under valrörelsen. Över 40 debatter från 13 augusti fram till valdagen har varit med i förbundets planering. Till det kommer ett antal utfrågningar och debatter som genomförts vid sidan om förbundets valrörelse samt alla de debatter och utfrågningar som MUF genomförde under denna period. Centrala besök i valrörelsen 11 augusti, Fredrik Reinfeldt, statsminister, besökte Stena Fastigheter och talade om Sverigebygget under en efterföljande presskonferens, tillsammans med Jonas Ransgård. 18 augusti, Filippa Reinfeldt och Jessica Polfjärd besökte den centrala Roadshowen som var i Göteborg. 19 augusti, Kent Persson, partisekreterare, besökte den centrala Roadshowen som var i Göteborg. 27 augusti, Alliansens partiledare genomförde torgmöte på Kungsportsplatsen. 1 september, Karin Enström, försvarsminister, besökte den moderata valstugan på Kungsportsplatsen. 3 september, Eva Björling, handelsminister, besökte den moderata valstugan på Kungsportsplatsen. 11 september, Tobias Billström, migrationsminister, besökte Volvo Cars med fokus på arbetskraftsinvandring. 13 september, Alliansens partiledare slutspurtade och framträdde då på Göteborgs Centralstation. Samtalskampanjen I samtalskampanjen från europaparlamentsvalet fram till valdagen 14 september genomförde Göteborgsmoderaterna 33 400 samtal. Merparten av dessa, mer bestämt 30 600 samtal, genomfördes från valupptakten 16 augusti fram till valdagen. Målsättningen på totalt 54 000 genomförda samtal fram till valdagen 14 september överträffades med stor marginal då den slutliga summan landade på 67 776 genomförda samtal. Samtalskampanjen i spurten var en starkt bidragande faktor till resultatet för Moderaterna i Göteborg och i landet, trots en vikande opinion. Resultat I valet till Sveriges riksdag erhöll Moderaterna i riket ett resultat på 23,33 %. I riksdagsvalkrets Göteborgs kommun nådde Göteborgsmoderaterna 23,86 % jämfört med 30,37 % i valet 2010. Antalet röster på Moderaterna var 79 768 jämfört med 96 981 röster i valet 2010. Det innebar ett tapp på 17 213 röster. Det gav 4 mandat och innebar att Göteborgsmoderaterna tappade ett mandat. Lars Hjälmered, Cecilia Magnusson, Hans Rothenberg och Lisbeth Sundén Andersson erhöll plats i Sveriges riksdag. I valet till regionfullmäktige i Västra Götaland nådde Moderaterna 21,68 % i hela länet jämfört med 23,94 % i valet 2011. Moderaterna erhöll totalt 33 mandat vilket innebar ett tapp på 5 mandat. Göteborgsmoderaterna nådde 23,28 % och tappade därmed från 25,73%. Dock fick Göteborgsmoderaterna 28 902 fler röster och landade på 76 739 röster jämfört med 47 837 röster i 11 Förbundsstämma 2015 valet 2011. Att andelen sjönk beror på att antalet röstande var fler i valet 2014. Resultatet innebar ett tapp på tre mandat från 14 till 11. De göteborgsmoderater som erhöll plats i Regionfullmäktige var Johnny Magnusson, Agneta Granberg, Henrik Ekelund, Carina Ridenius, Peter Hermansson, Johnny Bröndt, Susanna Cassberg, David Josefsson, Kristina Holmgren, Johan Fält och Terese Blomqvist. I valet till kommunfullmäktige nådde Göteborgsmoderaterna ett resultat på 22,33 %, vilket innebar en tillbakagång från valet 2010 då resultatet var 25,53%. 2014 erhöll den moderata valsedeln till kommunfullmäktige 74 538 röster jämfört med valet 2010 då valsedeln erhöll 80 853 röster. Göteborgsmoderaterna erhöll genom detta resultat 20 mandat i Göteborgs kommunfullmäktige. De kandidater som erhöll platser i kommunfullmäktige var Jonas Ransgård, Elisabeth Rothenberg, Hampus Magnusson, Maria Rydén, Martin Wannholt, Birgitta Simonsson, Anders Källström, Johanna Svartnäs, Kristina Tharing, Axel Josefson, Marie-Louise Hänel Sandström, Pär-Ola Mannefred, Åsa Hartzell, Christer Holmgren, Annette Olsson, Mats Brodefors, Emilie Lotterberg, Mattias Tykesson, Ingela Ferneborg och Rustan Hälleby. Extra val Den 3 december meddelade den nyvalda S-MP-regeringen att man den 29 december ämnade utlysa extra val till Riksdagen då den egna budgetpropositionen hade fällts i Riksdagen. Datum för extra val sattes till den 22 mars. Göteborgsmoderaterna satte genast igång den inarbetade valorganisationen och valledning som fanns kvar. Förbundsstyrelsen fattade beslut att gå till extra val med samma riksdagsvalsedlar som till valet den 14 september. Förbundskansliet förberedde materialbeställningar, trycksaker, och underlag för strategiska och taktiska beslut. Göteborgsmoderaterna var resursmässigt och kampanjmässigt redo för en ny valrörelse. Den 27 december träffade dock regeringen och oppositionspartierna i Alliansen en överenskommelse, enligt vilken partierna bland annat lovade att underlätta för minoritetsregeringar att få igenom sin budget i riksdagen. Samtidigt gav statsministern besked om att regeringen inte hade för avsikt att utlysa extra val. Valutvärdering Göteborgsmoderaternas förbundsstyrelse beslutade den 23 juni att tillsätta en valutvärderingsgrupp under ledning av David Josefsson. Nina Miskovsky ingick i denna grupp samt Gustaf Josefson som ansvarig tjänsteman. Valutvärderingsgruppen avlade slutrapport på möte med Representantskapet den 18 januari 2015. Den fullständiga rapporten från valutvärderingsgruppen finns på förbundskansliet. Utvärdering nomineringsregler Utvärderingar av nomineringsprocessen efter genomförd nomineringsstämma visade på ett missnöje med förfarandet. Förbundsstämman 15 mars 2014 uppdrog åt förbundsstyrelsen att göra en översyn av reglerna. Förbundsstyrelsen tillsatte 20 oktober en gruppledare vilken gavs fria tyglar att utvärdera processen och komma med förslag på hur nomineringsprocessen kan förbättras. Uppdraget återredovisades till förbundsstyrelsen vid dess möte 20 april. Översynen kommer att återredovisas till förbundsstämman, i samband med att fastställande av nominerings- och rekryteringsregler för kommande val ska genomföras. Moderaterna i Västra Götaland (MVG) – samarbetsorganisationen i länet Samarbetet mellan de moderata länsförbunden i Västra Götaland (MVG) har under året varit på sin högsta operativa nivå i och med valrörelserna. Tre heltidstjänster på kansliet i Göteborg samt fem valarbetare i Bohuslän, Södra Älvsborg, Norra Älvsborg och Skaraborg för operativt stöd i MVG:s valorganisation. 12 Förbundsstämma 2015 Under 2014 arrangerade MVG också regionala valkonferenser förlagda till de olika valkretsarna. Ombud från moderatföreningarna i Göteborg deltog också i MVG:s extra samverkansstämma den 15 februari. MVG styrelse har också fortsatt arbetet med att utreda förutsättningarna för ett samgående mellan förbunden i länet. Nästa mandatperiod kommer en ny valkretsindelning påverka organisationen. Detta gör att en ny organisation på förbundsnivå måste etableras i länet. Yttre och inre arbete i förbundet Utbildning Moderata Friskolan Utbildningen Moderata Friskolan har löpt i enlighet med dess kursplan. Utbildningen syftar till att utveckla allmänbildade, kompetenta och duktiga företrädare för Göteborgsmoderaterna. Kursen utgörs av två delar; "Kandidatskolan" och "Mötet med väljarna". I Kandidatskolan läggs vikten främst vid organisation, ideologi och förtroendeuppdragets innebörd. Delen ”Mötet med väljarna” innehåller bl. a. hur man arbetar med media, retorik, det skrivna ordet och kampanjaktiviteter inom ramen för det opinionsbildande arbetet. Friskolan karaktäriseras av att kursdeltagaren tar del av kurspassen i en tid som passar honom/henne. Normalt tar det ca två år att genomgå kursen. I förbundet finns för närvarande 40-talet inskrivna deltagare. Friskolan inriktas under valåret på de mer utåtriktade delarna av utbildningen. Ordförandeutbildningen Under våren 2014 genomfördes en ordförandeutbildning för ca 65 deltagare ur kommunfullmäktige(40) resp regionfullmäktigegruppen (25). Syftet var att stärka våra politiska företrädares profil, att ta fram en plan för vilka politiska frågor som ska drivas samt träna förmågan att på ett effektivt sätt utföra ordförandeuppdrag på ett antal nyckelpositioner i kommunen. Gruppen träffades vid fyra olika tillfällen, 20/2 under temat stadens ledning och styrning, 3/3 mediahantering, 24/3 tema ledarskapet och 27/3 behandlades bl. a stiftelsejuridik och revision. Intressanta föreläsare från näringsliv, stadens ledning och politiken bjöds in till samtliga träffar vilka alla avslutades med givande samtal med Pär-Ola Mannefred som samtalsledare. Seminarier Ett antal seminarier har arrangerats under året, då främst genom Moderata Friskolan. Seminarierna har varit öppna för medlemmar. Seminarierna som genomförts är: 24 mars, Etik och moral i politiken. Ledare: Christer Holmér 24 april, Valfrågor. 28 april, Media och politiken. Ledare: Jessica Källman och Caroline Opsahl 12 maj, EU-frågor. Ledare: Alexander Abenius 26 maj, Vinna väljare. Ledare: Ann-Sofie Alm 24 november, Moderaternas ideologi. Ledare: Hans Rothenberg 4 december, Att skriva motioner. Ledare: David Josefsson Ordförandemöten Sex ordförandemöten har arrangerats under året för att förankra valplaner samt diskutera om det föreningarna anser vara prioriterade verksamhetsformer. Dessa möten har varit välbesökta. Datum för 13 Förbundsstämma 2015 genomförda ordförandemöten är följande: 25 februari, 2 juni, 12 augusti, 1 september, 25 september samt 11 november. Nymedlemsmöten Fyra nymedlemsmöten har arrangerats, 25 mars, 5 maj, 16 oktober och 27 november. Syftet har varit att välkomna nya medlemmar och introducera dem i förbundet och partiet, politiken och verksamheten. Även berörda föreningsordföranden har deltagit i träffarna för att kunna få en bra kontakt med de nya medlemmarna. Centrala besök utanför valkampanjer 6 mars 2014, Kent Persson besökte Göteborg och entreprenörsprojektet Företagsamma Hisingen tillsammans med Jonas Ransgård 19 mars 2014, finansmarknadsminister Peter Norman talade på Skanskas framtidsdagar och passade på att hålla ett anförande på ett medlemsmöte på kansliet. 13 juni, migrationsminister Tobias Billström besökte Göteborg och genomförde ett verksamhetsbesök på företaget Downstairs, vilka anställt många nyanlända. Kampanj Förbundsstyrelsen hade en val- och kampanjstrategi för att vinna valet i Göteborg som baseras på erfarenheterna från valet 2010. Strategin utgick från en analys av prioriterade väljargrupper och politikområden, som identifierats som vitala för att vinna väljarnas stöd. Ett antal projekt- och arbetsgrupper har tillsatts för att fördjupa och utveckla arbetet och omsätta idéer till budskap och aktiviteter i valkampanjen. Förbundet har löpande bedrivit opinionsbildande aktiviteter under året. Vid ett antal tillfällen har större, samordnade kampanjaktiviteter genomförts: My Dog 3 - 6 januari Göteborgsmoderaterna deltog på Nordens största hundevenemang, My Dog, som gick av stapeln på Svenska Mässan i Göteborg. Gothenburg Horse Show 27 februari - 3 mars Göteborgsmoderaterna deltog tillsammans med moderater från övriga förbund i Västra Götaland i monter på Gothenburg Horse Show. Eldfesten 18 mars Flera moderater deltog i vårt kampanjtält under eldfesten i Göteborgs centrum den 18 mars. Många bra samtal genomfördes under kampanjen. Hammarkullekarnevalen 30 maj – 1 juni Många moderata kampanjarbetare bemannade partiets kampanjtält under folkfesten Hammarkullefestivalen 30 maj – 1 juni. Den huvudsakliga uppgiften var att starta samtal med besökarna kring angelägna frågor. West Pride 28 maj – 1 juni Göteborgsmoderaterna deltog i West Pride. I samarbete med nätverket Öppna moderater bemannades kampanjtält under fem dagar. Kulturkalaset 12 – 17 augusti 14 Förbundsstämma 2015 MUF och Moderaterna hade ett tält som bemannades under hela Kulturkalaset. Det bjöds på fruktjuicer och politiska samtal. Verksamhetsbesök Från vårt kommunkansli, ”Börsen”, har verksamhet inriktat på besök ute i kommunal och verksamhet inom Göteborgs kommun fortsatt under året. Många sådana samtal med medarbetare har genomförts med vår KS-grupp som huvudansvariga. Även medlemmar i vår regiongrupp har genomfört liknande besök inom sjukvården i Göteborg. Medlemmar/Föreningar Moderata Samlingspartiet i Göteborgs stad är organiserat i 17 partiföreningar. Samarbetet föreningarna emellan har, liksom tidigare, skett inom valkretsarna där man exempelvis genomfört gemensamma årsmöten. Under 2014 minskade förbundet sitt medlemsantal i partiföreningarna jämfört med 2013 års siffror på 1574 medlemmar. Sista december 2014 hade förbundet 1467 medlemmar, en minskning med 107 medlemmar. Detta är tyvärr en trend som vi sett i flera år. Desto mer glädjande är det att MUF i Göteborg ökat så pass att det totala medlemsantalet i förbundet ändå visar en ökning. Antalet nya partimedlemmar förbundet kan redovisa 2014 är 255 st. Under året har en särskild arbetsgrupp inom Förbundsstyrelsen arbetat med att premiera våra särskilt flitiga kampanjarbetare, som är nyckelpersoner för att medlemmarna som gör insatser ska uppmärksammas och att de därigenom ger positiv energi i föreningsarbetet när det gäller att rekrytera nya och vårda de redan befintliga medlemmarna. MUF har ökat sitt medlemsantal från föregående år. År 2013 hade MUF 721 medlemmar. År 2014 slutade medlemssiffran på 770 medlemmar. Detta avser MUF-medlemmar inom Göteborgs kommun. Totalen för MUF-distriktet inklusive medlemmar som är folkbokförda utanför kommunen är 903 st, att jämföra med 2013 års siffra på 768 medlemmar. Detta innebär att vi redovisar en total medlemssiffra för förbundet den 31 december 2014 på 2370 att jämföras med 2013 års medlemsantal på 2295, en liten ökning med totalt 75 medlemmar. Sidoorganisationer, råd och nätverk Moderatkvinnorna i Göteborgs stad På förbundsstämman 2014 valdes Birgitta Simonsson till ordförande och Carina Ridenius valdes till vice ordförande. Ett av Moderatkvinnornas mål är att få fler kvinnor att rösta på Moderaterna. Moderaterna ska vara det bästa alternativet i valet. Moderaterna ska finnas i kvinnors vardag och forma en politik som de kan identifiera sig med. Moderatkvinnorna utgör en viktig del av förbundets kampanjorganisation och genom Moderatkvinnornas verksamhet och aktiviteter kan fler kvinnliga medlemmar och sympatisörer engageras. Moderatkvinnorna i Göteborg har målmedvetet börjat arbeta för att bredda och förnya ansvar och engagemang inom Moderatkvinnorna. Moderatkvinnorna har därför bildat ett arbetsutskott/kampanjutskott på 6 personer där även MUF och seniorerna är representerade. Genom AU och våra MQ-ansvariga i föreningarna kan ansvaret spridas bättre, få större engagemang, fånga upp fler kvinnor och på så sätt få fler aktiva. Moderaterna måste ha kompetent och bred representation på alla nivåer och det förutsätter att både kvinnor och män engageras och företräder partiets politik. Det behövs också fler och nya moderater i nämnder och styrelser. Både män och kvinnor med olika erfarenheter och kompetens men som 15 Förbundsstämma 2015 också har ideologisk förankring. Genom Moderatkvinnornas verksamhet och aktiviteter hoppas vi kunna engagera kvinnliga medlemmar och sympatisörer. Genomförda aktiviteter Genomförda aktiviteter av Moderatkvinnorna 2014, där många av förbundets kvinnliga medlemmar har bidragit med ett fantastiskt engagemang: 2 mars, Gothenburg Horse Show. Bemanning av monter under en dag. 8 mars, Internationella kvinnodagen, MQ kampanjade i centrala Göteborg och samtalade om kvinnors trygghet och delade ut larm. 7 april, modevisning hos Boutique Scruples. 26 april, AU och MQ ansvariga i föreningarna träffades för att planera kommande valaktiviteter. 7 maj, morgonaktivitet i centrala Göteborg i samband med förtidsröstningen till EU valet. 10 maj, aktivitet på Biskopsgårdens dag. 12 maj, deltog vi i Vårruset i Slottsskogen. Några sprang i MQ-laget medan övriga mötte väljare. 17 maj, aktivitet under Göteborgsvarvet. Delade ut material och samtalade med publiken. 31 maj, bemannade tält under en halvdag på Hammarkullefestivalen, delade ut material under temat "svart blir vitt med RUT". 6 juni, aktiviteter under Sveriges Nationaldag i Slottsskogen. 16 augusti, aktivitet under Göteborgs Kulturkalas, delade ut Moderatkvinnors kokbok i centrala stan. 23 augusti, nationell MQ dag, kampanj under temat "Svart blir vitt" - låt RUT vara kvar! 23 augusti, midnattsloppet i Slottsskogen. MQ delade ut material och pratade med deltagare. 27 augusti, morgonaktivitet i samband med förtidsröstningens start. Vi bjöd på kaffe och moderata ideer/material. 3 september, morgonaktivitet på Centralstationen. MQ bjöd på kaffe med moderata ideer/material. 6 september, aktivitet på Rymdtorget i samband med Kulturfestivalen i Bergsjön. MQ bjöd på moderata ideer/material. 10 september, morgonaktivitet på Centralstationen. MQ bjöd på kaffe med moderata ideer/material. 13 september, aktivitet tillsammans med Jonas Ransgård under parollen "Trygghet för kvinnor" och delade ut larm i centrala Göteborg. 12 december, arrangerade Lucia after work och bjöd in medlemmar från hela Göteborgsförbudet. Förbundsstyrelsen tackar Moderatkvinnorna i Göteborgs stad för alla fina och insatser och stort engagemang för att stärka Moderaterna bland kvinnliga väljare. Moderata Ungdomsförbundet i Göteborg MUF har under verksamhetsåret 2014 haft en mycket intensiv kampanjverksamhet. Det intensiva kampanjarbetet genererade exceptionellt många personkryss för ungdomsförbundets prioriterade 16 Förbundsstämma 2015 kandidater. Ungdomsförbundet i Göteborg hade vid årets slut 903 medlemmar vilket ger en medlemsökning från föregående år på 17,6%. Detta är utöver det intensiva kampanjarbete som bedrivits på såväl gymnasier, universitet som ute på stadens gator och torg. Moderat Skolungdom Göteborg har fortsatt öka sin aktivitetsgrad och antalet aktiva ökar stadigt. Moderata Studenter Göteborg är i skrivande stund den största studentföreningen inom MUF. Förbundsstyrelsen tackar MUF-distriktets ledning samt alla entusiastiska medlemmar för all hjälp med att föra fram partiet. Moderata Seniorer Moderata Seniorer har haft livaktig verksamhet under året. Med god framgång har de populära trivselträffarna genomförts med synnerligen god uppslutning och ”politiska måndagsmötena” har lockat många deltagare. Dessutom har Moderata Seniorer varit mycket aktiva i kampanjsammanhang och i valrörelserna. Olika flygblad har framställts i politiska sakfrågor med hjälp av personal på Rådhuset. Dessa har delats ut på Avenyn och i samband med partiets övriga utåtriktade aktiviteter samt i valkampanjerna. Förbundsstyrelsen vill passa på att tacka Moderata Seniorer för deras sedvanliga stora engagemang och de stora och värdefulla insatser som gjordes i supervalårets valkampanjer. Öppna moderater Nätverket Öppna moderater är tillskyndare till öppnare synsätt gentemot olika sexuella läggningar har fortsatt expanderat sin verksamhet i västra Sverige. Den lokala föreningen har varit mycket aktiv i West Pride och i valrörelserna. Detta nätverk finns även representerat på andra håll i landet inom Moderaterna. I vår lokala avdelning har Jesper Vestlund varit ordförande under verksamhetsåret. Förbundsstyrelsen vill tacka Öppna moderater för de värdefulla insatserna under det gångna året, såväl i egna aktiviteter som i valrörelserna. Kommunikation Fakta och Synpunkter Förbundets medlemstidning har under 2014 utkommit med fem nummer, inklusive en specialutgåva som gick ut under europaparlamentsvalrörelsen. Redaktionen har bestått av partiombudsman Stellan Paulsson, Jessica Källman, informationsansvarig inom MVG, Tomas Nilsson, Informations- och ITansvarig samt David Josefsson, politisk sekreterare. Jan Zetterström tog över efter Stellan Paulsson i redaktionen 1 mars. Ansvarig utgivare har varit Stellan Paulsson fram till 28 februari 2014 och därefter Jan Zetterström, partiombudsman. Nyhetsbrev Under verksamhetsåret har Nyhetsbrev för Göteborgsmoderaterna kommit ut varje vecka utom långhelger och semestertider - till förbundsstyrelsen, kommunfullmäktigegruppen, kommunstyrelsegruppen, regionfullmäktigegruppen, föreningsstyrelserna, förbundets riksdagsledamöter, seniorernas styrelse samt MUF:s distriktsstyrelse. Innehållet är koncentrerat till interna nyheter av operativ karaktär inom verksamheten, samt utgör ett levande kalendarium på nätet. Efter valet har Nyhetsbrevet samordnats med Börsennytt med information om kommunstyrelsegruppens, regionfullmäktigegruppens och riksdagsledamöternas verksamhet. Hemsidan Under 2014 har förbundets webbplats fått ett nytt utseende i samband med att Moderaterna bytt typsnitt och uppdaterat logotyperna inför valrörelserna. Förbundet har även satsat på innehåll för de regionala och lokala Facebooksidorna för Moderaterna i Västra Götaland respektive 17 Förbundsstämma 2015 Göteborgsmoderaterna eftersom det når många läsare och driver trafik till våra reguljära webbplatser. Vi har fortsatt tillhandahållit stöd med plattform för webbsidor till moderata nätverk och företrädare och utvecklat webbplatsen moderatvg.se med bland annat kalendarier och ett aggregerat nyhetsflöde från de fem förbunden i Västra Götaland. Intranät Utvecklingen av intranätet på adressen internt.moderatvg.se har fortsatt under 2014 och databaserna med kartor, valdistrikt och adresslistor har använts vid ett antal dörrknackningskampanjer under året – både i Göteborg och i våra grannförbund. En webbutik upprättades inför valet med möjlighet att anmäla intresse för – och sedan boka – olika typer av valmaterial. MVG-organisationen har även använt intranätet för att sprida olika typer av valinformation. Intranätet har också gjort det möjligt för kandidater på riksdags- och regionvalsedlar att uppdatera sina presentationer för en publik webbplats inför valet. Samtliga medlemmar kan via samma gränssnitt lämna kandidatförsäkran och söka förtroendeuppdrag. Funktionen för anmälningar till event och seminarier har uppdaterats med bättre stöd för mobila enheter. Ett interaktivt formulär för årsmötesrapportering har utvecklats inför 2015. Intranätet innehåller även en sökfunktion med kontaktuppgifter till flertalet personer i Västra Götaland med förenings-, förtroende- eller tjänstemannauppdrag och informationen har uppdaterats löpande under verksamhetsåret. Ekonomi Förbundets ekonomi är god även efter supervalåret. Det innebär att förbundet kan fortsätta att utveckla verksamheten och samtidigt avsätta medel till kommande valrörelser. Som framgår av den bilagda resultat- och balansräkningen har förbundsstämman att ta ställning till dels hur de balanserade medlen om 1 328 822 kronor, minus årets resultat om -5 393 145 kronor skall disponeras. I balansräkningen ingår en post med benämning Jubileumsfond som instiftades vid stämman 1995 då förbundet fyllde 100 år. Fondens syfte är att bereda förbundets medlemmar möjlighet att delta i utbildningar utöver vad förbundet kan erbjuda i egen regi. Vidare ingår posten Ebba Lindströms fond som är en donation till förbundet att användas till inköp av eget hus. Reservfonden inrättades av förbundsstämman 1985 i syfte att bygga upp ett kapital som säkerställer förbundets verksamhet under ett år efter en eventuell valförlust. Valfonden är som framgår av namnet en fond som syftar till kraftsamling under valår. Förbundsstyrelsens slutord Partiets huvuduppgifter är att utveckla politik, värva och utbilda medlemmar samt vinna val. Efter ett val är det naturligt att vår koncentration huvudsakligen riktas till att utveckla vår politik. Parallellt med att sammanfatta och utvärdera årets valinsatser har Förbundsstyrelsen tillsatt ett antal arbetsgrupper med målsättningen att ta fram förslag till utvecklad politik på en mängd sakfrågeområden och fler arbetsgrupper välkomnar vi. Detta arbete är öppet för alla medlemmar som vill delta. Under åren fram till nästa val ska vi väl använda till att göra vårt parti till det, för väljarna, attraktivaste alternativet i svensk politik, senast år 2018. 18 Årsredovisning för Moderata Samlingspartiet i Göteborg 857200-7543 Räkenskapsåret 2014 Moderata Samlingspartiet i Göteborg Org.nr 857200-7543 1 (7) Styrelsen för Moderata Samlingspartiet i Göteborg får härmed avge årsredovisning för räkenskapsåret 2014. Förvaltningsberättelse Förslag till behandling av ansamlad förlust Styrelsen föreslår att den ansamlade förlusten (kronor): balanserad vinst avsättning till valfonder årets förlust behandlas så att återföring från valfonder i ny räkning överföres 4 328 821 -3 000 000 -5 393 146 -4 064 325 -5 393 145 1 328 820 -4 064 325 Företagets resultat och ställning i övrigt framgår av efterföljande resultat- och balansräkning med tilläggsupplysningar. Moderata Samlingspartiet i Göteborg Org.nr 857200-7543 Resultaträkning 2 (7) 2014-01-01 -2014-12-31 2013-01-01 -2013-12-31 9 673 573 103 558 597 284 10 374 415 9 533 765 81 383 759 897 10 375 045 -8 357 916 -1 949 160 -123 383 -3 283 006 -322 157 -1 123 908 -123 499 -507 650 -233 692 -16 024 371 -5 649 956 -2 260 640 -1 892 998 -96 816 -2 393 516 -233 908 -858 450 -167 543 -745 122 -331 338 -8 980 331 1 394 714 2 268 299 -11 489 256 810 -5 393 146 295 183 -9 899 285 284 1 679 998 3 0 -5 393 146 -2 000 000 -320 002 -5 393 146 -320 002 Not Partistöd Medlemsavgifter Övriga rörelseintäkter Rörelsens kostnader Val och kampanjkostnader Kostnader kansli och administration MQ och MSS Personalkostnader Utbildningskostnader Riksorganisation Telefon och porto Förbundskostnader Övriga externa kostnader 1 Rörelseresultat Resultat från finansiella poster Övriga ränteintäkter och liknande resultatposter Räntekostnader och liknande resultatposter Resultat efter finansiella poster Bokslutsdispositioner Resultat före skatt Årets resultat Moderata Samlingspartiet i Göteborg Org.nr 857200-7543 3 (7) 2014-12-31 2013-12-31 170 957 344 327 085 408 898 907 284 53 591 0 320 863 475 528 849 982 6 828 939 5 480 253 Kassa och bank Summa omsättningstillgångar 4 485 338 12 221 561 10 983 189 17 313 424 SUMMA TILLGÅNGAR 12 221 561 17 313 424 Balansräkning Not TILLGÅNGAR Omsättningstillgångar Kortfristiga fordringar Kundfordringar Aktuella skattefordringar Övriga fordringar Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter Kortfristiga placeringar Övriga kortfristiga placeringar Moderata Samlingspartiet i Göteborg Org.nr 857200-7543 4 (7) 2014-12-31 2013-12-31 1 328 821 -5 393 146 -4 064 325 -4 064 325 4 648 822 -320 002 4 328 820 4 328 820 15 163 545 12 163 545 268 617 162 298 691 426 1 122 341 205 579 169 029 446 451 821 059 12 221 561 17 313 424 Ställda säkerheter Inga Inga Ansvarsförbindelser Inga Inga Balansräkning Not EGET KAPITAL OCH SKULDER Eget kapital Fritt eget kapital Balanserad vinst eller förlust Årets resultat Summa eget kapital Obeskattade reserver Kortfristiga skulder Leverantörsskulder Övriga skulder Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter Summa kortfristiga skulder SUMMA EGET KAPITAL OCH SKULDER 4 Moderata Samlingspartiet i Göteborg Org.nr 857200-7543 5 (7) Tilläggsupplysningar Redovisnings- och värderingsprinciper Allmänna upplysningar Årsredovisningen har upprättats enligt årsredovisningslagen och Bokföringsnämndens allmänna råd. Organisationen har valt att inte utnyttja möjligheten att tillämpa förenklingsreglerna i BFNAR 2008:1 Årsredovisning i mindre aktiebolag (K2). Fordringar har upptagits till de belopp varmed de beräknas inflyta. Övriga tillgångar och skulder har upptagits till anskaffningsvärden där inget annat anges. Redovisningsprinciperna är oförändrade jämfört med föregående år. Noter Not 1 Anställda och personalkostnader Medelantalet anställda Kvinnor Män Löner och andra ersättningar samt sociala kostnader inklusive pensionskostnader Löner och andra ersättningar Sociala kostnader och pensionskostnader (varav pensionskostnader) Totala löner, andra ersättningar, sociala kostnader och pensionskostnader 2014 2013 3,00 8,50 11,50 2,00 5,83 7,83 2 365 526 772 789 (117 697 1 716 241 553 122 48 388) 3 138 315 2 269 363 2014 2013 2 292 6 588 259 418 268 298 0 3 448 291 735 295 183 2014 2013 0 0 0 -1 750 000 -250 000 -2 000 000 Not 2 Övriga ränteintäkter och liknande resultatposter Utdelningar Övriga ränteintäkter Resultat vid försäljningar Not 3 Bokslutsdispositioner Avsättning till Valfond Avsättning EU-valfond Moderata Samlingspartiet i Göteborg Org.nr 857200-7543 6 (7) Not 4 Obeskattade reserver Ackumulerade överavskrivningar EP-valfond Ersättningsfond Reservfond Valfond 2014-12-31 2013-12-31 71 618 1 250 000 841 927 6 000 000 7 000 000 15 163 545 71 618 1 000 000 841 927 5 000 000 5 250 000 12 163 545 Moderata Samlingspartiet i Göteborg Org.nr 857200-7543 7 (7) Göteborg den 30 mars 2015 Cecilia Magnusson Ordförande Axel Josefson Vice ordförande Lisbeth Boethius Andre vice ordförande Carina Ridenius Eva Rice Anders Källström Mats Brodefors Emelie Lotterberg David Josefsson Paul Flisak Rebecca Amiri Birgitta Simonsson MQ Revisorspåteckning Vår revisionsberättelse har lämnats Peter Önnheim Auktoriserad revisor Claes-Göran Lans Verksamhetsrevisor Pontus Båth MUF Förbundsstämma 2015 Förslag till resultatdisposition Till förbundsstämmans förfogande står balanserade medel 1 328 821 samt årets resultat på -5 393 145 kronor, tillsammans ett underskott på -4 064 324 kronor. Förbundsstyrelsen föreslår stämman besluta att ianspråkta 800 000 kronor från EP-valfonden att ianspråkta 4 593 145 kronor från valfonden att balansera resterande 1 328 821 kronor i ny räkning. 27 Förbundsstämma 2015 Revisionsberättelse Till förbundsstämman i Moderata Samlingspartiet i Göteborg Org.nr 857200-7543 Rapport om årsredovisningen Vi har utfört en revision av årsredovisningen för Moderata Samlingspartiet i Göteborg för räkenskapsåret 2014. Styrelsens ansvar för årsredovisningen Det är styrelsen som har ansvaret för att upprätta en årsredovisning som ger en rättvisande bild enligt årsredovisningslagen och för den interna kontroll som styrelsen bedömer är nödvändig för att upprätta en årsredovisning som inte innehåller väsentliga felaktigheter, vare sig dessa beror på oegentligheter eller på fel. Revisorns ansvar Vårt ansvar är att uttala oss om årsredovisningen på grundval av vår revision. Vi har utfört revisionen enligt International Standards on Auditing och god revisionssed i Sverige. Dessa standarder kräver att vi följer yrkesetiska krav samt planerar och utför revisionen för att uppnå rimlig säkerhet att årsredovisningen inte innehåller väsentliga felaktigheter. En revision innefattar att genom olika åtgärder inhämta revisionsbevis om belopp och annan information i årsredovisningen. Revisorn väljer vilka åtgärder som ska utföras, bland annat genom att bedöma riskerna för väsentliga felaktigheter i årsredovisningen, vare sig dessa beror på oegentligheter eller på fel. Vid denna riskbedömning beaktar revisorn de delar av den interna kontrollen som är relevanta för hur föreningen upprättar årsredovisningen för att ge en rättvisande bild i syfte att utforma granskningsåtgärder som är ändamålsenliga med hänsyn till omständigheterna, men inte i syfte att göra ett uttalande om effektiviteten i föreningens interna kontroll. En revision innefattar också en utvärdering av ändamålsenligheten i de redovisningsprinciper som har använts och av rimligheten i styrelsens uppskattningar i redovisningen, liksom en utvärdering av den övergripande presentationen i årsredovisningen. Vi anser att de revisionsbevis vi har inhämtat är tillräckliga och ändamålsenliga som grund för våra uttalanden. Uttalanden Enligt vår uppfattning har årsredovisningen upprättats i enlighet med årsredovisningslagen och ger en i alla väsentliga avseenden rättvisande bild av förbundets finansiella ställning per den 2014-12-31 och av dess finansiella resultat för året enligt årsredovisningslagen. Förvaltningsberättelsen är förenlig med årsredovisningens övriga delar. Vi tillstyrker därför att förbundsstämman fastställer resultaträkningen och balansräkningen för förbundet. Rapport om andra krav enligt lagar och andra författningar Utöver vår revision av årsredovisningen har vi även utfört en revision av förslaget till dispositioner beträffande förbundets vinst eller förlust samt styrelsens förvaltning för Moderata Samlingspartiet i Göteborg för räkenskapsåret 2014. Styrelsens ansvar 28 Förbundsstämma 2015 Det är styrelsen som har ansvaret för förslaget till dispositioner beträffande förbundets vinst eller förlust, och det är styrelsen som har ansvaret för förvaltningen enligt lagen om ekonomiska föreningar. Revisorns ansvar Vårt ansvar är att med rimlig säkerhet uttala oss om förslaget till dispositioner beträffande förbundets vinst eller förlust och om förvaltningen på grundval av vår revision. Vi har utfört revisionen enligt god revisionssed i Sverige. Som underlag för vårt uttalande om styrelsens förslag till dispositioner beträffande förbundets vinst eller förlust har vi granskat om förslaget är förenligt med lagen om ekonomiska föreningar. Som underlag för vårt uttalande om ansvarsfrihet har vi utöver vår revision av årsredovisningen granskat väsentliga beslut, åtgärder och förhållanden i föreningen för att kunna bedöma om någon styrelseledamot är ersättningsskyldig mot föreningen. Vi har även granskat om någon styrelseledamot på annat sätt har handlat i strid med lagen om ekonomiska föreningar, årsredovisningslagen eller föreningens stadgar. Vi anser att de revisionsbevis vi har inhämtat är tillräckliga och ändamålsenliga som grund för våra uttalanden. Uttalanden Vi tillstyrker att förbundsstämman disponerar vinsten enligt förslaget i förvaltningsberättelsen och beviljar styrelsens ledamöter ansvarsfrihet för räkenskapsåret. Göteborg den 5 maj 2015 Peter Önnheim Claes-Göran Lans Auktoriserad revisor Verksamhetsrevisor 29 Förbundsstämma 2015 Redovisning av 2014 års bifallna propositioner Proposition 1 ang. Medlemsavgiften för år 2016 Utan debatt beslutar förbundsstämman, i enlighet med utskottets förslag, att fastställa medlemsavgiften för år 2016 till 200 kronor för enskilda medlemmar, att fastställa medlemsavgiften för år 2016 till 300 kronor för makar/sammanboende, samt att fastställa avgiften för nymedlemskap för år 2016 till 100 kronor Åtgärd: Propositionens förslag efterföljs under 2016. 30 Förbundsstämma 2015 Redovisning av 2014 års bifallna motioner Motion 4 ang. Renovera eller bygg nytt Frölunda Sjukhus och Lundby Sjukhus. Johan Fält, David Josefsson, Johnny Bröndt och Lisbeth Sundén Andersson deltar i debatten. Johan Fält yrkar bifall till motionen i sin helhet, dvs. i enlighet med utskottets förslag. David Josefsson yrkar på att bifalla att-sats 1 samt att anse att-satserna 2 och 3 besvarade, dvs. förbundsstyrelsens ursprungliga förslag till utskottet. Lisbeth Sundén Andersson yrkar bifall till att-satserna 1 och 2 samt att anse att-sats 3 besvarad. Stämmoordföranden frågar stämman om beslut om att-satserna kan tas var för sig. Förbundsstämman bifaller förslaget. I och med detta föreligger ingen orsak att fastställa vilket alternativ som ska ställas mot huvudalternativet, dvs. utskottets förslag. Skilda meningar föreligger och stämmoordföranden ställer proposition på de respektive förslagen. Efter votering beslutar förbundsstämman, att bifalla att-sats 1, att bifalla att-sats 2, samt att anse att-sats 3 besvarad. Åtgärd: Motionen är tillsänd den moderata regionfullmäktigegruppen för vidare hantering. Motion 5 ang. Att hindra nedläggning av de särskilda äldreboendena mm. Bengt Mollstedt, Ann-Gret Dahllöf och Lisbeth Boëthius deltar i debatten. Bengt Mollstedt yrkar bifall till att-sats 2 och 4. Skilda meningar föreligger och stämmoordföranden ställer proposition på utskottets förslag och Bengt Mollstedts förslag. Efter votering beslutar förbundsstämman, i enlighet med utskottets förslag, att bifalla att-satserna 1, 3 och 5, samt att avslå satserna 2 och 4. Åtgärd: Stämman beslöt att bifalla att-satserna 1,3 och 5. Den första att-satsen handlade om att hindra nedläggningen av de särskilda boendena i kommunen samt platsminskningen inom korttidsboendena. Den tredje att-satsen innebar att sjukvården skulle påverkas så att läkemedelsberättelser följer med patienten vid utskrivning från vårdenhet. Den femte att-satsen innebar att LOV skulle införas i Göteborg. Moderaterna i kommunstyrelsen brukar med jämna mellan rum ta tillfället i akt att föreslå att Lagen om Valfrihet, (LOV) ska införas. Hittills har våra förslag om att införa valfrihetssystem i enlighet med LOV:en alltid röstats ner i kommunen. I april väcktes ännu ett förslag av Moderaterna, om att vidta åtgärder för att införa LOV:en med början inom hemtjänsten. Ärendet är bordlagt till den 13 maj. Att hindra nedläggningen av de särskilda boendena är svårt utan att ha majoritet för sina beslut, men eftersom frågan är angelägen så hade vi med den såväl i budgetförslaget för Göteborgs stad 2015, som i vårt valmanifest i samband med valet. 31 Förbundsstämma 2015 Därutöver har Maria Rydén debatterat frågan i kommunfullmäktige genom interpellation både i maj 14, om den växande kön till äldreboende och i februari -15, om den rekordlånga kön till äldreboende. Moderaterna i kommunstyrelsen har även tagit ett större grepp om äldreomsorgsfrågan. Tillsammans med (FP) och (KD) har ett initiativ tagits med förslaget att kommunstyrelsen tillsätter en politisk styrgrupp för äldreomsorgen. Förslaget innebär att gruppen särskilt ska arbeta med äldres boende, valfrihet och integritetsfrågor. Kommunstyrelsen har bordlagt frågan till den 27 maj. När det gäller frågan om läkemedelsberättelser som bör följa med patient så är det en information som bör finnas i patientens samlade vårddokumentation. Frågan ingår i arbetet som en del av Framtidens Vårdinformationsmiljö. Motion 6 ang. Vårdval MVC Pontus Båth, David Josefsson och Johan Fält deltar i debatten. Pontus Båth yrkar bifall till motionen. Pontus Båth yrkar på att följande tillägg görs till motionen: ”att den moderata regiongruppen driver frågan om att införa MVC i primärvården.” David Josefsson yrkar bifall till förbundsstyrelsens och utskottets förslag. Skilda meningar föreligger och stämmoordföranden ställer proposition på de båda. Efter votering beslutar stämman, i enlighet med yrkandet från Pontus Båth, att bifalla motionen. Därefter beslutar stämman att bifalla det föreliggande tilläggsyrkandet. Åtgärd: Motionen har tillsänts den moderata regionfullmäktigegruppen för vidare hantering. Motion 7 ang. Pedagogiska måltider på äldreboenden Maria Rydén, Marie-Louise Hänel Sandström och Hannes Vedin deltar i debatten. Maria Rydén och Marie-Louise Hänel Sandström yrkar bifall till utskottets förslag. Förbundsstämman beslutar, i enlighet med utskottets förslag, att bifalla motionen. Åtgärd: Motionen har tillsänts den moderata kommunfullmäktigegruppen för vidare hantering. Motionen har inte föranlett någon aktivitet vid riksdagen. Motion 8 ang. Att vara utlämnad på Apotek (bilaga 16) Henrik Sjöstrand, Marie-Louise Hänel Sandström, Andreas Nilsson, David Josefsson, Cecilia Magnusson och Jesper Vestlund deltar i debatten. Andreas Nilsson förtydligar att utskottet endast valt att behandla två av de tre att satserna i motionen då den första om ”att bifalla motionen” ansetts vara redundant och därför strukits. Marie-Louise Hänel Sandström yrkar på att att-sats 1 besvaras samt bifall till att-sats 2. 32 Förbundsstämma 2015 Skilda meningar föreligger och stämmoordföranden ställer därför proposition på utskottets förslag och Marie-Louise Hänel Sandströms förslag. Förbundsstämman beslutar, i enlighet med utskottets förslag, att avslå sats 1, samt att bifalla att-sats 2. Åtgärd: Motionen har tillsänts den moderata regionfullmäktige- och riksdagsgruppen för vidare hantering. Motion 11 ang. Att öka antalet utbildningsplatser på djursjukskötarutbildningen Maria Rydén föredrar motionen. Därefter beslutar förbundsstämman, i enlighet med utskottets förslag, att bifalla motionen. Åtgärd: Motionen har tillsänts den moderata riksdagsgruppen för vidare hantering. Motion 12 ang. Stärk möjligheten till skattefria bidrag till sportverksamhet, kulturliv och vetenskap Motionären Daniel Sziranyi presenterar motionen och meddelar att man under utskottsarbetet jämkat ett förslag om att istället sätta beloppsgränsen till ett halvt prisbasbelopp istället för summan 15 000 kronor. Han poängterar även att en att-sats fallit bort i stämmohandlingarna, varför ett ersättningsblad dukats (bilaga 53). Med detta klarläggande beslutar förbundsstämman, i enlighet med utskottets förslag, att bifalla motionen. Åtgärd: Motionen har tillsänts den moderata riksdagsgruppen för vidare hantering. Motion 19 ang. Underlätta sjuklöneansvaret för små företag Christina Löwenström, Lars Hjälmered, Ulf Nilsson, Cecilia Magnusson, Raymond Ask och Stefan Olinder deltar i debatten. Cecilia Magnusson och Raymond Ask yrkar på att motionen ska anses vara besvarad, i enlighet med förbundsstyrelsens ursprungliga förslag. Då skilda meningar föreligger ställer stämmoordföranden proposition på de båda yrkandena med utskottets förslag som huvudförslag. Efter votering beslutar förbundsstämman, i enlighet med utskottets förslag, att bifalla motionen. Åtgärd: Motionen har tillsänts den moderata riksdagsgruppen för vidare hantering. Motion 20 ang. Bättre parkeringsmöjligheter i Göteborg Marie-Louise Hänel Sandström deltar i debatten och yrkar bifall till motionen med förbundsstyrelsens föreslagna tillägg (bilaga 30). Förbundsstämman beslutar, i enlighet med utskottets förslag: att bifalla motionen. 33 Förbundsstämma 2015 Åtgärd: Alliansen hade i budgetförslaget för 2015 ett uppdrag om att ta fram en ny parkeringsstrategi där parkeringsmöjligheterna värnas i enlighet med motionens intentioner. Motion 28 ang. Hårdare straff för upprepade mindre brott Anita Carlstedt deltar i debatten och yrkar bifall till motionen. Då detta yrkande är detsamma som utskottets föreligger ej skilda meningar. Förbundsstämman beslutar, i enlighet med utskottets förslag, att bifalla motionen. Åtgärd: Motionen har tillsänts den moderata riksdagsgruppen för vidare hantering. Motion 34 ang. Nomineringsprocessen Axel Josefson yrkar på att motionen ska anses vara besvarad, i enlighet med förbundsstyrelsens ursprungliga yrkande. Rustan Hälleby yrkar på att motionen ska bifallas, i enlighet med utskottets förslag. Skilda meningar föreligger och stämmoordföranden ställer proposition på förslagen, med utskottets förslag som huvudförslag. Efter votering och rösträkning, med röstetalen 84 för utskottets förslag och 52 för Axel Josefsons förslag, beslutar förbundsstämman, i enlighet med utskottets förslag, att bifalla motionen. Åtgärd: Förbundsstyrelsen tillsatte 20 oktober en gruppledare vilken gavs fria tyglar att utvärdera processen och komma med förslag på hur nomineringsprocessen kan förbättras. Uppdraget återredovisades till förbundsstyrelsen vid dess möte 20 april. 34 Förbundsstämma 2015 Kommunfullmäktige Motioner 2014 2014-05-23 Motion av Maria Rydén (M), Martin Wannholt (M) och Hampus Magnusson (M) om att främja motionerande utifrån stadsbyggnads- och trygghetsperspektiv med syfte att stärka folkhälsan. Motionen bifölls av fullmäktige 2015-03-10. Interpellationer 2014 2014-02-06 Interpellation av Emilie Lotterberg (M) till kommunstyrelsens ordförande gällande vallöfte om att högst fem barn per personal i förskolan i alla tio nya stadsdelar samt att ingen ska behöva vänta på ett erbjudande om plats längre än fyra månader. 2014-02-27 Interpellation av Kristina Tharing (M) till kommunstyrelsens ordförande om förstelärares arbetssituation i Göteborg. 2014-05-08 Interpellation av Hampus Magnusson (M) till ordföranden i sociala resursnämnden om svartklubbsverksamhet i Göteborg. 2014-06-05 Interpellation av Maria Rydén (M) till kommunstyrelsens ordförande om trakasserier och kränkningar bland medarbetare. 2014-06-05 Interpellation av Maria Rydén (M) till kommunstyrelsens ordförande om den växande kön till äldreboende. 2014-09-14 Interpellation av Toni Orsulic (M) till kommunstyrelsens ordförande om fördelning av LSS-insatser mellan kvinnor och män. 35 Förbundsstämma 2015 Regionfullmäktige Motioner 2014 2014-02-11 Inlämning av Magnus Palmlöf och Anders G Högmarks motion Om inrättande av regionens innovationspris. 2014-05-13 Motion av David Josefsson och Lisbeth Sundén Andersson Om regiongemensam finansiering för ECMO-behandlingar. Motionen bifölls. 36 Förbundsstämma 2015 Riksdagen Motioner 2014 I riksdagen har följande motioner lagts av respektive ledamot. Susanna Haby och Abdirizak Waberi var endast verksamma under del av 2014. Lisbeth Sundén Andersson valdes in för första gången under valet 2014. Lars Hjälmered 2014/15:1763 Entreprenörskap inom högskolan - Drivhuset Utbildningsutskottet av Lars Hjälmered (M) 2014/15:1784 Ung företagsamhet Utbildningsutskottet av Lars Hjälmered (M) 2014/15:1762 Grön gräddfil för näringslivet Miljö- och jordbruksutskottet av Lars Hjälmered (M) 2014/15:1761 Bättre skola Utbildningsutskottet av Lars Hjälmered (M) 2014/15:1759 Gårdsförsäljning av alkoholdrycker Socialutskottet av Lars Hjälmered (M) 2014/15:1758 Ökad trygghet och minskad brottslighet Justitieutskottet av Lars Hjälmered (M) 2014/15:1756 Enklare regler för arbets- och uppehållstillstånd för medföljande till studenter och forskare Socialförsäkringsutskottet av Lars Hjälmered (M) 2014/15:2579 Illegal handel med cigaretter Socialutskottet av Jan R Andersson och Lars Hjälmered (M) 2014/15:1757 Ökat bostadsbyggande Civilutskottet av Lars Hjälmered (M) 2014/15:1755 Nya migrationsregler som underlättar företagande och investeringar Socialförsäkringsutskottet av Lars Hjälmered (M) 2014/15:1760 Valfrihet inom hemtjänst och äldreboende Socialutskottet av Lars Hjälmered (M) 2014/15:2317 Utgiftsområde 22 Kommunikationer Trafikutskottet av Lars Hjälmered m.fl. (M, C, FP, KD) 2014/15:2318 Hållbara och pålitliga kommunikationer i hela landet Trafikutskottet av Lars Hjälmered m.fl. (M) Cecilia Magnusson 2014/15:1386 Preskriptionstiden på bankfordringar Civilutskottet av Cecilia Magnusson och Ulf Berg (M) 2014/15:2306 En översyn av räntan på skadestånd Civilutskottet av Ulf Berg och Cecilia Magnusson (M) 2014/15:1381 Tvångsbeskattning av svensk-eritreaner Justitieutskottet av Cecilia Magnusson (M) 2014/15:1380 Nationellt centrum för språkutbildning Utbildningsutskottet av Cecilia Magnusson (M) 2014/15:1385 Förbättrad rehabilitering av unga brottslingar Justitieutskottet av Cecilia Magnusson (M) 2014/15:1384 Brandskyddet av kulturarvet Kulturutskottet av Cecilia Magnusson (M) 37 Förbundsstämma 2015 2014/15:1379 Skapande skola Kulturutskottet av Cecilia Magnusson (M) 2014/15:1383 Spelberoende Socialutskottet av Cecilia Magnusson (M) 2014/15:1382 Kulturella och kreativa näringar Näringsutskottet av Cecilia Magnusson (M) 2014/15:2884 En oberoende instans som objektivt granskar medicinska intyg Socialutskottet av Finn Bengtsson och Cecilia Magnusson (M) 2014/15:2451 Frigivande av Dawit Isaak Utrikesutskottet av Cecilia Magnusson m.fl. (M, V, FP, KD, C) 2014/15:2417 En oberoende instans som objektivt granskar medicinska intyg Socialutskottet av Finn Bengtsson och Cecilia Magnusson (M) 2014/15:1986 Friluftslivet Miljö- och jordbruksutskottet av Cecilia Magnusson och Saila Quicklund (M) 2014/15:1378 Rättvisare momsvillkor för kultur- och friluftssektorn Skatteutskottet av Cecilia Magnusson och Ellen Juntti (M) 2014/15:2358 Utgiftsområde 17 Kultur, medier, trossamfund och fritid Kulturutskottet av Per Bill m.fl. (M, C, FP, KD) 2014/15:2594 Förbättra läkemedelspolicyn Socialutskottet av Finn Bengtsson m.fl. (M) Hans Rothenberg 2014/15:1855 Den skandinaviska åttamiljonersstaden Trafikutskottet av Hans Rothenberg m.fl. (M) 2014/15:2658 Ersättningsmodeller i sjukvården Socialutskottet av Finn Bengtsson m.fl. (M) 2014/15:1853 Systembolagets inköpsprinciper Socialutskottet av Hans Rothenberg och Finn Bengtsson (M) 2014/15:2363 Utvecklat investeraravdrag Skatteutskottet av Hans Rothenberg (M) 2014/15:1854 Främjande av hållbarhets- och kvalitetsdimensioner Skatteutskottet av Hans Rothenberg och Finn Bengtsson (M) 2014/15:1850 En politik för jobb och företagande Näringsutskottet av Hans Rothenberg m.fl. (M) 2014/15:1849 En maritim strategi för fler jobb och nya affärsmöjligheter Näringsutskottet av Catharina Elmsäter-Svärd m.fl. (M) 2014/15:1848 Förstärkt satsning på kreativa näringar Näringsutskottet av Catharina Elmsäter-Svärd m.fl. (M) 2014/15:2402 Äganderätten Civilutskottet av Finn Bengtsson och Hans Rothenberg (M) 2014/15:1852 En särskild barnbalk Civilutskottet av Hans Rothenberg och Ulrika Karlsson i Uppsala (M) 2014/15:2364 Översyn av lagen om anställningsskydd Arbetsmarknadsutskottet Hans Rothenberg (M) 2014/15:2346 Utvecklat stöd till företagshälsovården Arbetsmarknadsutskottet Finn Bengtsson m.fl. (M) 38 Förbundsstämma 2015 2014/15:1851 Konkurrensutsättning av Arbetsförmedlingen Arbetsmarknadsutskottet Hans Rothenberg och Lars-Arne Staxäng (M) 2014/15:1402 Svenskt medlemskap i Nato Utrikesutskottet Maria Plass och Hans Rothenberg (M) 2014/15:1467 Gemensamma europeiska folkbokföringsregler Skatteutskottet Margareta Cederfelt och Hans Rothenberg (M) 2014/15:1409 Konkurrens på lika villkor inom välfärden Finansutskottet av Hans Rothenberg (M) 2014/15:1408 Strategi för utveckling av företag inom välfärdssektorn Finansutskottet av Hans Rothenberg (M) 2014/15:1407 Egenanställning som en del av den svenska arbetsmarknadspolitiken Arbetsmarknadsutskottet av Hans Rothenberg och Maria Plass (M) 2014/15:973 Sveriges hållning till Taiwan (Republiken Kina) Utrikesutskottet av Hans Rothenberg (M) 2014/15:843 Bluffakturor Justitieutskottet av Lars-Arne Staxäng m.fl. (M) 2014/15:387 Tv-avgiften Kulturutskottet av Hans Rothenberg (M) 2014/15:386 Egenanställning och mikrolångivning Arbetsmarknadsutskottet av Hans Rothenberg och Maria Plass (M) Lisbeth Sundén Andersson 2014/15:1600 Natomedlemskap av Lisbeth Sundén Andersson (M) 2014/15:635 Reglering av läkarnas arbetstid och arbetsförhållanden av Lisbeth Sundén Andersson (M) 2014/15:634 Redovisa skatt på lönebesked av Lisbeth Sundén Andersson (M) 2014/15:339 Bomskatt vid inresa till Sverige av Lisbeth Sundén Andersson (M) Susanna Haby 2013/14:MJ384 Tobaksprodukter som skräpar ned av Henrik Ripa och Susanna Haby (M) Abdirizak Waberi 2013/14:So621 Fler organdonationer med nya rutiner av Finn Bengtsson m.fl. (M) 2013/14:Sf395 Utveckla utbildningar som stöder etablering av företag som drivs av återvandrare av Abdirizak Waberi (M) 39 Förbundsstämma 2015 Interpellationer 2014 Lars Hjälmered 2014/15:11 Flygplatsernas betydelse för tillgänglighet, jobb och tillväxt i Sverige av Lars Hjälmered (M) 2014/15:103 Effekterna av att stoppa Förbifart Stockholm av Lars Hjälmered (M) Cecilia Magnusson 2014/15:120 Fri entré på statliga museer av Cecilia Magnusson (M) 2014/15:163 MU-avtalet av Cecilia Magnusson (M) Hans Rothenberg 2014/15:145 Effekterna av ändrad inriktning för Fouriertransform AB av Hans Rothenberg (M) 40 Förbundsstämma 2015 Proposition 1 Proposition om ny förbundsorganisation i Västra Götaland Inledning Tillsammans med Skåne är Västra Götaland landets nyaste länsbildning. Sedan 1998 utgör Västra Götaland både län och region. Länet är Sveriges näst största med en befolkning på 1,6 miljoner människor. Sedan denna länsreform har diskussioner förts och åtgärder efterhand vidtagits, för att utveckla Moderaternas partiorganisation i området, samt för att stärka samverkan mellan de i regionen ingående förbunden. Vi har etablerat en övergripande struktur inom vilken viss gemensam verksamhet hanteras. Så har valrörelserna 2006, 2010 och 2014 i vissa delar genomförts gemensamt och nomineringsprocesserna till regionen har i ökande grad samordnats mellan förbunden. Samtidigt har vi sett att den befintliga organisationsformen inte är optimal. En mer renodlad länsorganisation skulle i flera olika avseenden ge väsentliga vinster för Moderaterna i Västra Götaland. Valet 2018 kommer att genomföras i en ny valkretsindelning. Riksdags- och regionvalkretsarna, tillika förbunden, Bohuslän, Norra Älvsborg försvinner i sin nuvarande form. Riksdags- och regionvalkretsen, tillika förbundet, Södra Älvsborg påverkas också i och med att två nya kommuner tillförs. En omstrukturering är därför nödvändig, då två förbund måste avvecklas och två helt nya förbund ska skapas. Det är således ett bra tillfälle att ta ett större och mer medvetet grepp för att åstadkomma något bättre, vassare och starkare än tidigare, när nu ändå stora omstruktureringar ska ske. Ny riksdags- och regionvalkretsindelning Riksdags- och regionvalkretsindelning före 2018 års val. fr.o.m. 2018 års val. Riksdags- och regionvalkretsindelning Riksdags- och regionvalkretsindelningen innebär att Bohuslän och Norra Älvsborg förändras i grunden. Södra Älvsborg utökas med kommunerna Herrljunga och Vårgårda. Göteborg och Skaraborg förblir oförändrade jämfört med tidigare indelning. De nya riksdags- och regionvalkretsarna kommer att heta Västra Götalands Norra, Västra, Södra, Östra samt Göteborg. Förutsättningarna för samgåendet är avvecklande av de nuvarande förbundsorganisationerna samt den hittillsvarande samarbetsorganisationen MVG. Efter att ha diskuterat förändringarna på förbundsråd och konferenser i samtliga förbund under 20132015 och givit föreningarnas representanter möjligheter att diskutera förslagen, har förbundsledningarna kommit fram till att en gemensam proposition nu kan läggas fram för beslut. Ytterligare hänvisning I materialet ”Sammanslagning av förbund i Västra Götaland”, bilaga 1 till denna proposition, återfinns en bakgrundsbeskrivning och andra överväganden vilka framkommit under förankringsprocessen. Bilaga 2 till denna proposition, Styrdokument för Moderaterna i Västra Götaland, är ett förslag till arbetsordning, vilket förväntas antas på den första stämman med det nya förbundet den 12 september 2015. Som bilaga 3 till denna proposition finns en text i vilken en utförligare beskrivning ges över hur omvandlingen från förbund till krets kan se ut för Moderata Samlingspartiet i Göteborg. Förbundsstyrelsen föreslår stämman 41 Förbundsstämma 2015 att Moderata Samlingspartiet i Göteborg, 857200-7543, fr.o.m. 2016-01-01 antar Normalstadgar för krets i Moderata Samlingspartiet, med undantag för de avvikelser som stipuleras nedan, samt att de tillgångar, skulder och fonderingar som finns i förbundet 2016-01-01 överförs till den nya kretsen, samt att etablera ett gemensamt Moderat länsförbund inom Västra Götalands län, i vilket kretsen Moderata Samlingspartiet i Göteborg, 857200-7543, ingår, fr.o.m. 2016-01-01, samt att utse två representanter till en valberedning till den nya förbundsstyrelsen, samt att överlåta till kretsårsmötet 2016 att fastställa förbundets resultat- och balansräkning för räkenskapsåret 2015 och styrelsens förslag till disposition av resultatet, samt att överlåta till kretsårsmötet 2016 att fastställa om förbundsstyrelsen som styrt förbundet under verksamhetsåret 2015 kan beviljas ansvarsfrihet för verksamhetsåret, samt att de utnämningar förbundsstämman idag gjort ska gälla även i den nya kretsen, till dess kretsårsmötet beslutar annorlunda, samt att intill kretsårsmötet 2016 frångå principerna i §5 i stadgarna gällande självskrivna ledamöter i kretsstyrelsen och hemställa hos förbundsstyrelsen i Moderaterna i Västra Götaland, när denna tillträtt, att godkänna detta, samt att kretsårsmötet 2016 skall anordnas enligt alternativ B i stadgarna, dvs. genom ombudsförfarande. 42 Förbundsstämma 2015 Bilaga 1 till proposition om ny förbundsorganisation Ny förbundsorganisation i Västra Götaland Inledning Tillsammans med Skåne är Västra Götaland landets nyaste länsbildning. Sedan 1998 utgör Västra Götaland både län och region. Länet är Sveriges näst största med en be-folkning på 1,6 miljoner människor. Sedan denna länsreform har diskussioner förts och åtgärder efterhand vidtagits för att utveckla Moderaternas partiorganisation i området samt för att stärka samverkan mellan de i regionen ingående förbunden. Vi har etablerat en övergripande struktur inom vilken viss gemensam verksamhet hanteras. Så har valrörelserna 2006, 2010 och 2014 i vissa delar genomförts gemensamt och nomineringsprocesserna till regionen har i ökande grad samordnats mellan förbunden. Samtidigt har vi sett att den befintliga organisationsformen inte är optimal. En mer renodlad länsorganisation skulle i flera olika avseenden ge väsentliga vinster för Moderaterna i Västra Götaland. Valet 2018 kommer att genomföras i en ny riksdags- och regionvalkretsindelning. Riks-dags- och regionvalkretsarna, tillika förbunden, Bohuslän, Norra Älvsborg och Södra Älvsborg försvinner i sin nuvarande form. En omstrukturering är därför nödvändig, men också ett tillfälle att ta ett större och mer medvetet grepp för att åstadkomma något bättre, vassare och starkare än tidigare. Förbundets funktion är att underlätta och stötta arbete i föreningarna för medlemmar och förtroendevalda, så att Moderaterna åtnjuter ett så stort väljarförtroende som möjligt. Det är dessa vinster och ambitioner som detta dokument beskriver. Här finns potential att forma ett av Sveriges främsta M-förbund. 43 Förbundsstämma 2015 Ny riksdags- och regionvalkretsindelning 1 - RIKSDAGS- OCH REGIONVALKRETSINDELNING FÖRE 2018 ÅRS VAL. 2 - RIKSDAGS- OCH REGIONVALKRETSINDELNING EFTER 2018 ÅRS VAL. Riksdags- och regionvalkretsfördelningen innebär att Bohuslän (Västra Götalands läns västra) och Norra Älvsborg (Västra Götalands läns norra) förändras i grunden. Södra Älvsborg (Västra Götalands läns södra) utökas med kommunerna Herrljunga och Vår-gårda. Göteborg och Skaraborg förblir oförändrade jämfört med tidigare indelning. Syften Starkare grundorganisation Traditionellt är förbundsorganisationen svagt bemannad i mellanvalsperioder för att se-dan momentant förstärkas inför och under valrörelser. Vart fjärde år uppfinns nya hjul för hur organisationen ska hantera den största kraftmätningen under fyraårsperioden. Att rekrytera personal med rätt kompetens för kortare anställningar är ofta svårt. Samordning av resurserna skulle istället ge utrymme för att över tid upprätthålla vitala funktioner och tjänster samt minska skillnaderna mellan grund- och valorganisationen. Möta nya behov En samordning ger utrymme för att bedriva en effektivare verksamhet, som de nuvarande förbunden inte alltid förmår att prestera var och en för sig, men som efterfrågas av nya generationer moderater. Ett exempel på sådan verksamhet är kvalificerad vidareutbildning av förtroendemän. Ett annat är medvetet arbete med information på nätet. Utveckling av personal och förmågor Flera av förbundens kontor är huvudsakligen enmansarbetsplatser, vilka inte alltid är stimulerande och utvecklande. Arbetet är diversifierat istället för specialiserat. En samordning medger möjligheter för organisationen att utveckla graden av specialisering och bättre tillhandahålla efterfrågade kompetenser. Det innebär att föreningarna kan påräkna ett förbättrat och mer kraftfullt stöd från en mer professionell tjänstemannaorganisation. Samordning frigör resurser Tillsammans besitter de fem förbunden årliga intäkter om dryga tio miljoner kronor i parti-stöd från regionen. Dessa kan i högre grad kunna omsättas i kvalitativ och utvecklande verksamhet för 44 Förbundsstämma 2015 organisationen. Mycket av det arbetet sker idag parallellt på fem olika platser. En samordning skulle medföra en effektivisering. Riktlinjer Att omforma en organisations strukturer är en känslig process. Det finns uppenbara för-delar med att sammanföra de västsvenska förbunden till ett. Men det finns också styrkor med den befintliga organisationen. Dessa ska tillvaratas! • • • • • • • • • Organisationen ska vara så decentraliserad att den befinner sig nära medlemmarna. Föreningsstrukturen kommer ej att påverkas av denna omorganisation. Exempelvis övertar Göteborgskretsen de frågor som Göteborgsförbundet idag hanterar, med mindre undantag. Val vinns lokalt. En gemensam understödsorganisation ska därför dimensioneras och inriktas mot att stödja den lokala partiorganisationen. Kampanjarbetet ska förstärkas och utvecklas. De förmågor, som den gemensamma förbundsorganisationen ska utveckla och upprätthålla, ska huvudsakligen utgå från föreningarnas och de förtroendevaldas behov. Den gemensamma förbundsorganisationen ska finansieras med partistödet från regionen. De primärkommunala partistöden ska, förutom den del som enligt fyra-årsavtalet betalas till RO (f.n. 10 %), behållas i kommunkretsar och -föreningar för den lokala verksamheten. Nomineringsarbetet ska bedrivas inom riksdags- och regionvalkretsarna på mot-svarande sätt som nu, men utifrån den nya indelningen. Rekryterings- och nomineringskommittéer ska även framledes väljas och verka på en delregional nivå. Samverkansorgan för det lokalpolitiska arbetet ska även efter en omorganisation upprätthållas inom de nya valkretsarna. Det nya förbundet kommer, utöver partiets normalstadga för förbund, att ha ett styrdokument som grund för verksamheten. Den konstituerande förbundsstämman antar detta styrdokument. Förbundsstyrelsen reviderar årligen styrdokumentet i syfte att bibehålla aktualiteten. Förbunden utser två representanter vardera ur den gamla förbundsstrukturen till en valberedning till den nya förbundsstyrelsen. Detta sker vid respektive upplösande stämma. Chefombudsmannen ansvarar för sammankallande av denna grupp, som då utgörs av 11 personer (10 valda från stämmorna samt chefombudsmannen). En god kontakt och bra samarbete med MUF, MQ och MSS är av största vikt för att förankra förbundsstyrelsens arbete i alla led. Hur detta ska te sig blir en fråga för den nya förbundsstyrelsen att, tillsammans med berörda parter, diskutera. Funktioner i ett gemensamt förbundskansli För att Moderaterna ska kunna vara Sveriges bästa parti krävs det att det finns en partiorganisation som kan bistå med bästa möjliga hjälp till förtroendevalda och föreningar. Här finns stor potential för förbättring. Idag faller alla de funktioner som måste fyllas inom varje förbund på en enskild ombudsman. I vissa fall finns biträden till denne som hjälp med avlastning, men huvudproblematiken kvarstår. En stor vinst i samordningen är en ökad möjlighet att erbjuda förtroendevalda och föreningar bättre och vassare stöd. Istället för att vända sig till en ombudsman med samtliga frågeställningar finns funktionsspecifika tjänstemän som kan erbjuda bättre stöd, samtidigt som övrig verksamhet i förbundet inte avstannar. Förbundskanslierna levererar idag ett flertal funktioner. I en framtida organisation finns det anledning att beakta följande block: ledning, organisation, politikutveckling, rekrytering och kompetensutveckling samt kommunikation. Ledning 45 Förbundsstämma 2015 Ledningen utgörs av cheftjänstemannen. I funktionen ingår, bland annat, personalansvar, övergripande verksamhetsansvar, konfliktlösning, kontakt med förbundsstyrelsen, kontakt med partiet centralt, osv. Organisation Denna funktion ska leverera stöd till förtroendevalda och föreningar i organisatoriska frågor, såsom ekonomi, stadgefrågor, årsmöteskallelser, stämmohandlingar, motioner, propositioner osv. Rekrytering och kompetensutveckling Rekrytering innebär inte enkom nyrekrytering av medlemmar, även om det är en viktig komponent. Det handlar också om att rekrytera individer som lämpar sig och vill ta ledande positioner i vårt parti. För att vi ska uppfattas som Sveriges bästa parti måste vi ha de bästa företrädarna. Olika medlemmar behöver olika mycket information och utbildning. Exempelvis behöver en ny medlem vissa basala kunskaper om partiet och organisationen, medan ett kommunalråd måste erbjudas en annan sorts utveckling. Kompetensutveckling handlar om att identifiera vilket utbildningsbehov en viss medlemskategori behöver, och tillse att behovet fylls. En ny förbundsorganisation möjliggör för stora fördelar i just kompetensutvecklingen, eftersom samordningen över riksdags- och regionvalkretsar öppnar för nya möjligheter. Politikutveckling Att bereda möjligheter för politikutveckling är en av förbundsorganisationens fundamentala funktioner. En ny förbundsorganisation bör ha en tjänsteman avdelad till att stötta förtroendevalda och föreningar över tiden i detta arbete. Då mandatperioden består av olika skeden kan denna funktion vävas in i andra då den inte efterfrågas i samma utsträckning. Kommunikation Kommunikationsfunktionen är den funktion vilken har störst utvecklingspotential idag. Antalet kanaler är i princip obegränsat, och utmaningen ligger i att hitta en kommunikativ profil som upplevs som relevant, intressant och sammanhängande för väljarna. Även här finns stora vinster att göra genom samordning över kommungränserna. Det skapar också möjlighet för en långsiktighet och mer genomtänkt kommunikation, vilket bidrar till att ge en bild av oss som ett modernt och strukturerat parti. Stämmoförfarande Stämma Stämma i det nya förbundet kommer inledningsvis att genomföras varje år. Stämman kan i framtiden besluta om annan periodicitet. Ombud Ombuden till den nya förbundsstämman, 220 st., kommer att fördelas enligt uddatalsmetoden med utgångspunkt från medlemstalet den 31 december varje år. Varje partiförening tillförsäkras minst ett ombud. Nomineringsstämmor Riksdags- och regionvalkretsvisa nomineringsstämmor till riksdag och region arrangeras i enlighet med Moderata Samlingspartiets stadgar. Antalet ombud på nomineringsstämmor kommer inför kommande mandatperiod att vara enligt nedanstående tabell. Riksdags- och regionvalkrets Antal ombud Västra Götalands Norra 90 46 Förbundsstämma 2015 Västra Götalands Södra 80 Västra Götalands Östra 100 Västra Götalands Västra 110 150 samt kretsstyrelsens ordinarie ledamöter Göteborg 3 - OMBUD VID NOMINERINGSSTÄMMOR I RESPEKTIVE RIKSDAGS- OCH REGIONVALKRETS Denna ombudsfördelning bygger på hur det såg ut i respektive förbund under föregående mandatperiod. Antalet ombud regleras i stadgan, vilken anger att antalet ombud till nomineringsstämma för riksdagsval ska vara ”normalt cirka sex till tio procent av medlemsantalet”. Ekonomi Det nya förbundet erhåller regionbidraget och planerar sin verksamhet utifrån det. Det primärkommunala stödet stannar i respektive förening eller krets, vilket gör att större medel står till förfogande lokalt. Ytterligare överföringar blir föremål för förhandling mellan förbundet och respektive förening eller krets. Avgiften till riksorganisationen, enligt rådande fyraårsavtal 10 %, betalas av förening eller krets i respektive kommun. I förekommande fall finns det i de nuvarande förbunden ekonomiska tillgångar. Dessa kommer inte att föras upp till det nya förbundet. Istället kvarstannar dessa tillgångar i de organisationer som i och med avvecklandet får annan status. Dessa tillgångar förvaltas därefter av de kretsar och föreningar som tidigare utgjorde ett förbund inom de riksdags- och regionvalkretsar som gällde före 2018 års val. Alternativt kan de nuvarande förbunden nollställa sin ekonomiska ställning vid datumet för upplösandet genom att återföra återstående medel till de kretsar och föreningar som utgör förbundet enligt den gamla strukturen. De nuvarande förbundens ekonomi visar att allt för liten del av förbundens intäkter går till verksamhet och val. Nedanstående tabell visar förbundens budgetar för 2015 och ger en klar bild av ett av incitamenten för den nya förbundsbildningen. Allt för mycket pengar går till att underhålla den inre organisationen. I Västra Götaland går endast en knapp tredje-del av pengarna till verksamhet och val i nuvarande organisationsform. 47 Förbundsstämma 2015 Bohuslän Göteborg Norra Ä Södra Ä Skaraborg Summa 3 128 500 10 065 000 2 000 000 2 028 000 2 196 000 19 417 500 201 188 4 213 957 288 960 479 785 360 462 5 544 352 Lokaler -165 000 -2 230 000 -196 000 -303 000 -242 000 -3 136 000 Administration -459 000 -1 162 000 -305 000 -232 000 -355 000 -2 513 000 Löner -800 000 -2 968 000 -680 000 -845 000 -760 000 -6 053 000 Stämmor/styrelse -257 000 -771 000 -195 000 -168 000 -180 000 -1 571 000 Kampanj -90 000 -325 000 -30 000 -16 000 -84 000 -545 000 Utbildning -405 000 -313 000 -350 000 -46 000 -86 000 -1 200 000 Annonsering mm -18 000 -50 000 0 -10 000 0 -78 000 MQ/MUF/Seniorer -200 000 -130 000 -160 000 -15 000 -70 000 -575 000 Netto överskott val 935 688 6 329 957 309 000 872 785 779 462 9 226 892 1 447 500 2 934 000 849 000 480 000 659 000 6 369 500 46% 29% 38% 24% 30% 32,80% Intäkter (regbidr, kom.partistöd, medlemsavg) Not. Kommunla partistödet exl de 10% som RO fakturerar uppgår till Kostnader Organisation Verksamhet Val och verksamhet per år Verksamhetseffekt 4 - FÖRBUNDENS BUDGET FÖR VERKSAMHETEN 2015 Tidplan Datum Händelse Beslut 2015 Styrelserna fastställer preliminärt beslutsunderlag Januari Styrelsemöten i respektive förbund Februari Fortsatt förankringsarbete i respektive förbund Mars Propositioner Styrelserna fastställer proposition om upplösande eller omvandlande av förbund. 30 maj Förbundsstämma Ps Upplösande av förbund fr.o.m. 2016-01-01 30 maj Förbundsstämma Os Omvandling av förbund till krets 48 Förbundsstämma 2015 30 maj Förbundsstämma O Upplösande av förbund fr.o.m. 2016-01-01 30 maj Förbundsstämma R Upplösande av förbund fr.o.m. 2016-01-01 30 maj Förbundsstämma Pn Upplösande av förbund fr.o.m. 2016-01-01 7 september Extra förbundsstämma Ps Bekräftande beslut om upplösande av förbund fr.o.m. 2016-01-01 7 september Extra förbundsstämma O Bekräftande beslut om upplösande av förbund fr.o.m. 2016-01-01 10 september Extra förbundsstämma R Bekräftande beslut om upplösande av förbund fr.o.m. 2016-01-01 10 september Extra förbundsstämma Pn Bekräftande beslut om upplösande av förbund fr.o.m. 2016-01-01 12 september Konstituerande förbundsstämma MVG Konstituerande av MVG som förbund i de riksdags- och regionvalkretsar som deltar. Antagande av normalstadgar och styrdokument 2016 1 januari Ny organisationsstruktur gäller 5 - TIDPLANEN FRAMÖVER FÖR AKTIVITETER OCH HÄNDELSER Hittillsvarande process Diskussionen om utveckling av organisationen för Moderaterna i Västra Götaland har förts ungefär lika länge som länet och regionen funnits. Nedan sammanfattas övergripande händelser och beslut som påverkat organisationen. 1998 Länet och regionen bildas. En samverkansstyrelse med två ledamöter från respektive förbund inrättas. Styrelsen ska bland annat besluta om partistödet från regionen samt bereda förslag till regionpolitiskt program. Ordförandeskapet roterar mellan förbunden och företrädare för Halland är adjungerade. 2002 Moderaterna led nederlag i valet. En nationell process inleds i syfte att utveckla organisationen och att anpassa den efter det nya, mer begränsande ekonomiska läget. Västra Götaland definieras som ett område där förutsättningar till högre grad av samordning finns. 2003 Samverkansstyrelsen utser en arbetsgrupp med uppdraget att lämna förslag på hur Moderaterna i Västsverige ska arbeta för att få en bättre organisation. Uppdraget överförs senare till partiombudsmännen. 49 Förbundsstämma 2015 2004 En första redovisning av ett grovt utkast för hur samordningen av de västsvenska för-bunden kan ske föreläggs styrelsen. Denna ger partiombudsmännen i uppdrag att inleda tjänstesamverkan och fortsätta översynen av organisationsstrukturen. 2005 Arbetsordningen kompletteras så att en för de fem förbunden gemensam nominerings-kommitté inrättas. Syftet är ”åstadkomma gynnsamma förutsättningar för att en representativ och allsidigt sammansatt regionfullmäktigegrupp kan väljas”. 2006 Ett förslag om att etablera ett gemensamt länsförbund förkastas av en majoritet av förbundsstyrelserna. Istället uppdras åt en ny arbetsgrupp att än en gång se över och fördjupa samarbetsformerna inom ramen för samverkan mellan förbunden. 2007 En ny arbetsordning antas, vilken bland annat föreskriver att en gemensam stämma ska hållas vartannat år. Stämman ska utse ordförande och vice ordförande för styrelsen. Ledamöterna utgörs alltjämt av förbundsordföranden och ytterligare en ledamot från respektive förbund, regionfullmäktigegruppens ordförande och vice ordförande samt en företrädare för VästKom. 2008 Den första MVG-stämman hålls i Skövde. De fem förbunden beslutar att upprätta och finansiera en gemensam, övergripande valorganisation. 2009 I valet till Europaparlamentet samordnas kampanjen kring en gemensam, västsvensk kandidat. Genomförande av medlemsprovval på nätet samordnas och genomförs. Södra Älvsborg beslutar att ej fullfölja sitt deltagande i den gemensamma valorganisationen 2010. 2010 Valrörelsen genomförs huvudsakligen som ett gemensamt projekt för fyra förbund. 2011 En ny arbetsordning slås fast av MVG-stämman. Den största förändringen rör styrelsen. En majoritet (sju) av styrelsens ledamöter utses hädanefter av stämman. Resterande sex är självskrivna; förbundsordförandena och gruppledaren i regionfullmäktige. 2012 Samtliga fem förbundsstyrelser beslutar att samordna 2014 års valrörelser i en gemen-sam organisation. MVG-styrelsen beslutar att inrätta en gemensam tjänst som informatör. 2013 Styrelsen ger chefombudsmannen i uppdrag att presentera ett direktiv till en utredning som ska ge underlag för hur förbundsorganisationen ska organiseras före 2018 års val. Stämman beslutar att nominera en gemensam, prioriterad kandidat till Europaparlamentet. För första gången sker de fem förbundens nomineringsstämmor samordnat i tid och rum på Svenska mässan i Göteborg. 2014 Styrelsen beslutar att uppdra åt chefombudsmannen att till 2015 års MVG- och förbundsstämmor presentera förslag till gemensamma nomineringsregler. Projektledare för genomförande av förbundens organisationsförändring utses och tidsplan fastställs. 2015 50 Förbundsstämma 2015 Styrelsen hemställer om genomförande av förbundssammanslagning hos partistyrelsen och utarbetar den metodik som ska ligga till grund för verkställandet. Partistyrelsen godkänner initiativet, och meddelar att man kommer besluta så som förbunden önskar då en formell förfrågan kommer. 51 Förbundsstämma 2015 Bilaga 2 till proposition om ny förbundsorganisation Styrdokument för Moderaterna i Västra Götaland 1. Allmänt Förbundet Moderaterna i Västra Götaland är ett förbund inom Moderata Samlingspartiet. Förbundets stadga är Moderata Samlingspartiets normalstadga för förbund. Förbundsstämma arrangeras årligen i enlighet med föreskrifter i partiets stadga för förbund inom Moderata Samlingspartiet. Antalet ombud till förbundsstämma skall vara 220 samt att förbundsstyrelsens valda ledamöter har rösträtt på stämman. Förbundets partiombudsman leder det verkställande arbetet i förbundet och är tillika chefombudsman för Västra Götaland. Detta styrdokument ska årligen granskas och vid behov revideras av förbundsstyrelsen. 2. Förbundsstyrelsen Förbundsstyrelsen ska bestå av 17 valda ledamöter. Till styrelsen rekryteras tre ledamöter från respektive riksdags- och regionvalkrets. En av ledamöterna i styrelsen ska vara ordförande i Moderatkvinnornas nätverk (MQ) och föreslås av valberedningen. Minst en av ledamöterna ska vara företrädare för Moderata ungdomsförbundsdistrikten (MUF) och nomineras av dessa. Även en ersättare för vardera representanterna för MQ och MUF ska väljas och föreslås på samma sätt som de ordinarie ledamöterna. Valberedning till förbundsstyrelsen nomineras inom respektive riksdags- och regionvalkrets, varvid en ledamot och en ersättare från varje riksdags- och regionvalkrets ska väljas. MQ och MUF har också att nominera en representant med ersättare till valberedningen vardera. 3. Styrelseledamöters ansvar för politikutveckling Ledamöter i förbundsstyrelsen, som representerar riksdags- och regionvalkrets, har ansvar för politikutveckling och organisationsutveckling inom denna. I respektive riksdags- och regionvalkrets ska regelbundna träffar hållas, där exempelvis riksdagsledamöter, regionfullmäktigeledamöter samt gruppledare och kommunalråd träffas i syfte att koordinera politikutvecklingen. Dessa träffar har som mål att utveckla politiken i riksdags- och regionvalkretsen för att kunna ta politiska initiativ under mandatperioden. Under mandatperioden ska politiken utvecklas så att underlag för valprogram eller liknande föreligger i fastare form på våren före allmänna val. Tillsammans med förbundsstyrelsen, samt förbundets tjänstemän, ska aktiviteter initieras inom föreningsorganisationen i syfte att höja aktivitetsgraden i föreningarna. Tillsammans med förbundsstyrelse, samt förbundets tjänstemän, ska utbildningsbehov på lokal nivå kartläggas, i syfte att genomföra kompetenshöjning för föreningsfunktionärer samt politiska företrädare. 4. Rekryterings- och nomineringsarbetet Stämmor sammankallas riksdags- och regionvalkretsvis för att utse rekryterings- och nomineringskommittéer, i syfte att bibehålla lokalt beslutande över riksdags- och regionvalkretsens företrädare. 52 Förbundsstämma 2015 Endast ombud tillhörande en viss riksdags- och regionvalkrets är röstberättigade i frågor om sammansättning av rekryterings- och nomineringskommittéer i berörd riksdags- och regionvalkrets. Nomineringsstämmor arrangeras i samtliga riksdags- och regionvalkretsar i enlighet med stadgans nomineringsregler. Invalda ordinarie ledamöter i förbundsstyrelsen har rösträtt på nomineringsstämma i den riksdagsoch regionvalkrets som vederbörande representerar. I Göteborg har ordinarie ledamöter i kretsstyrelsen rösträtt. Antalet ombud på nomineringsstämmor i respektive riksdags- och regionvalkrets ska vara; Norra riksdags- och regionvalkretsen 90 ombud, Västra riksdags- och regionvalkretsen 110 ombud, Göteborgs riksdags- och regionvalkrets 150 ombud samt kretsstyrelsens ordinarie ledamöter, Östra riksdags- och regionvalkretsen 100 ombud och Södra riksdags- och regionvalkretsen 80 ombud. Antalet ombud på respektive stämma ska justeras enligt vad stadgan föreskriver. Rekryterings- och nomineringsarbetet inom varje riksdags- och regionvalkrets ska ske i enlighet med de regelverk som anges i Moderata Samlingspartiets stadga. På förbundsstämma för förbundet, år 1 efter val, väljs 5 personer att ingå i rekryteringskommitté för respektive riksdags- och regionvalkrets. Namnförslag till dessa rekryteringskommittéuppdrag tas fram via förslag från respektive kommunkrets eller -förening inom Moderaterna i Västra Götaland. I enlighet med stadgan kan denna rekryteringskommitté ombildas till nomineringskommitté. Alternativt väljs en nomineringskommitté på förbundsstämman år 2 efter val. 5. Ekonomiska medel Regionbidraget 2015 ska tillfalla innevarande förbund. Regionbidraget 2016 och framåt tillfaller Moderaterna i Västra Götaland. Föreningar och kretsar, som ingår i förbundet, står för kostnader enligt fyraårsavtalet med Riksorganisationen. Ytterligare överföringar mellan föreningar och kretsar till förbundet skall vara föremål för förhandling mellan förbundet och respektive förening eller krets. 53 Förbundsstämma 2015 Bilaga 3 till proposition om ny förbundsorganisation Från förbund till krets – Göteborgsförbundets nya utmaningar 1. Bakgrund Under en längre tid har förbundssammanslagning av de moderata förbunden i Västra Götaland (Moderata Samlingspartiet i Göteborg, 857200-7543, Moderaterna i Gbg och Bohuslän, 858500-0857, Moderaterna i Södra Älvsborg, 802001-5452, Moderata Samlingspartiet i N Älvsborg, 862500-1345 och Skaraborgs Moderata Samlingsparti, 868400-4073) diskuterats. Under tidens gång har flera fördelar med sammanslagningen konstaterats. Huvudargumenten rör en ökad förmåga att driva valkampanjer lokalt, ökad professionalisering i tjänstemannakåren och större regional samverkan. Den utlösande faktorn har varit den valkretsförändring rörande riksdags och regionvalkretsar i dagens förbund Norra Älvsborg, Bohuslän och Södra Älvsborg. För fyra av förbunden innebär sammanslagningen att dessa organisationer förlorar sin ställning som förbund. I ett av fallen, i Göteborg, omvandlas förbundet till att vara en kommunkrets, i vilken de 17 stadsdelsföreningarna ingår. Med detta följer ett antal organisatoriska utmaningar. Främst rör det tillsättande av kretsstyrelse och hur denna ska verka och utveckla sitt arbete i det nya förbundet. För föreningarnas vidkommande blir förändringarna marginella utifrån ett kampanjperspektiv. Dock kommer den nya strukturen att på ett bättre sätt ge möjligheter till samverkan mellan föreningarna som befinner sig i stadens ytterkant och de föreningar som finns på andra sidan kommungränsen. Då många människor idag rör sig över kommungränserna måste denna samverkan komma till stånd. Exempelvis är det många göteborgare som handlar på Allum, utan att reflektera över att Allum ligger i Partille kommun. Här finns alltså skäl att tydligare profilera göteborgsfrågor, även i en annan kommun. Önskat slutläge Kretsen Moderaterna i Göteborg har en välfungerade organisation och har en naturlig roll som nav i det nya förbundet. Genom att se till hela regionens behov kan större visioner och idéer föras fram i den lokala debatten, i såväl större som mindre städer i regionen. På detta vis skapas ett förtroende för Moderaterna hos väljarna, vilket bidrar till att vinna val, både lokalt och på nationell nivå, och därigenom kan våra visioner förverkligas. Begränsningar I arbetet med förbundssammanslagningen har samtal med MUF, MQ och MSS förts. Då MUF är en fristående organisation har ett arbete gjorts med att säkerställa att det stadgeenliga inflytandet inte åsidosätts i den nya organisationen. En eventuell sammanslagning av MUF-distrikt, eller omdanande av desamma, ligger hos förbundsstyrelsen i MUF att hantera, och har därför inte berörts ytterligare i detta arbete. Klargöranden Med förbundsstämma avses här det högsta beslutande organet i förbundet Moderaterna i Göteborg. Med kretsårsmötet avses det årliga, ordinarie, möte som den nya kretsen Moderaterna i Göteborg håller, med start under 2016. 2. Syfte Syftet med omorganisationen är att skapa bästa möjliga förutsättningar för förtroendevalda och föreningar för att de ska kunna verka och bära moderata budskap. Moderaterna i Göteborg, 857200-7543, upphör 1 januari 2016 att vara ett förbund i Moderata Samlingspartiet Riksorganisationen, 802001-5452. Moderaterna i Göteborg, 857200-7543, utgör från och med 1 januari 2016 en krets, sammansatt av 17 stadsföreningar, i förbundet Moderaterna i Västra Götaland, 802444-6950. 54 Förbundsstämma 2015 Kretsens stadgar är inledningsvis något reviderade Normalstadgar för Krets i Moderata Samlingspartiet, senast reviderade vid partistämman 20-23 oktober 2011. Stadgarna kommer att behöva anpassas något, då Göteborg blir en stor krets. Göteborgskretsen kommer även framgent att själv äga nomineringsprocessen för de listor som valkretsen omfattar. 3. Genomförande Avveckling av förbundet Vid förbundsstämman 30 maj 2015 framlägger förbundsstyrelsen en proposition om förbundets omvandlande till krets. Denna omvandling sker från och med 1 januari 2016. Rent tekniskt är detta en stadgeändring, då stadgarna för den juridiska personen byts ut i sin helhet vid angiven tidpunkt. Därvid fordras två tredjedelars majoritet vid en ordinarie stämma. Juridiska överväganden Föreningen Moderata Samlingspartiet i Göteborg, 857200-7543, har ett namn som speglar de åtaganden som kretsen övertar från förbundet. Således fordras varken namnbyte eller avregistrering av den juridiska personen. Istället kan denna kvarstå, men med de nya stadgar som fastställs på kretsårsmötet. Övergång STYRELSEN Den styrelse som väljs på stämman 30 maj 2015 omvandlas 1 januari 2016 från att vara en förbundsstyrelse till att vara en kretsstyrelse. I kretsstyrelsen är normalt, till skillnad från förbundsstyrelsen, är ett antal ledamöter självskrivna. Lydelsen i §5 Kretsstyrelsen i normalstadgarna stipulerar att kretsens partiföreningars respektive ordförande är självskrivna i styrelsen, liksom gruppledaren i kommunfullmäktigegruppen, MQ-ordförande och MUFordförande. En sådan styrelse består i Göteborgs fall av minst 20 personer, förutsatt att ingen ledamot har tillikabefattningar. Strävan är att efterlikna den ledningsstruktur som idag råder i förbundet. Det stadgade antalet ledamöter i kretsstyrelsen blir därmed avsevärt större än vad läget är idag. Således kommer en stadgeändring att nödgas. Dessa bör fastställas av ordinarie kretsårsmöte 2016. Vidare uppfattas det idag vara en välfungerande ordning att ha ett presidium beståendes av ordförande, 1 vice ordförande och 2 vice ordförande. Även detta kan korrigeras genom stadgeändringar vid kretsårsmötet 2016. ANSVARSFRIHET FÖR VERKSAMHETSÅRET 2015 Eftersom ansvarsfrihet för styrelsen beviljas i efterhand måste beslut om detta överlåtas till kretsårsmötet 2016 av förbundsstämman 2015. Detta uppdrag måste tydligt uttryckas i propositionstexten så att inget tvivel finns om vem som beviljar detta. Inrättande av kretsen Den nya kretsen övertar de funktioner som förbundsstämman tillsatt, exempelvis nominerings- och rekryteringskommitté och styrelse. Dessa fortsätter sitt arbete i enlighet med de regler som fastställs av förbundsstämman 30 maj 2015. Kretsen övertar alltså de funktioner som utnämnts av förbundsstämman och förvaltar dessa, till dess kretsårsmötet fattat andra beslut. Kretsårsmötet 2016 Kretsårsmötet äger möjlighet att revidera stadgarna i enlighet med §10. Dock fastställer förbundsstyrelsen för Moderaterna i Västra Götaland avvikelser från normalstadgarna. 55 Förbundsstämma 2015 Kretsårsmötet ska genomföras enligt alternativ B i stadgarna, dvs. genom ombudsförfarande. I skrivande stund skulle detta innebära en ombudsfördelning enligt tabell 1, nedan (avstämd 31 december 2014). Genomförande i enlighet med alternativ A blir, med hänsyn till volymen, ogörligt. Beslut om detta fattas av förbundsstämman 30 maj 2015. Förening Medlemmar (inklusive MUF) Antal ombud enligt stadgan alternativ B 60 276 71 79 72 308 154 80 72 135 164 60 119 66 121 201 202 7 29 9 9 9 32 17 9 9 15 18 7 13 8 14 22 22 2240 249 Angered Askim Backa Härlanda Högsbo-Frölunda Innerstaden Johanneberg/Guldheden Karl Johan-Masthugget Kortedala-Nylöse-Bergsjön Linnéstaden Lundby-Biskopsgården St Pauli Torslanda-Björlanda Tuve-Säve Tynnered Älvsborg/Skärgården Örgryte Totalt TABELL 1 - OMBUD ENLIGT MEDLEMSBERÄKNING BASERAD PÅ UNDERLAG 2014-12-31 Det kan finnas skäl att framöver minska antalet ombud på stämman, inte minst för att hålla nere kostnaderna för denna. I tabell 2, nedan, följer några räkneexempel där varje förening erhåller ett grundmandat om 3 ombud, och där resterande ombudsplatser fördelas efter uddatalsmetoden. Siffror för ombud med 100, 120, 150, 180 och 200 ombud, exklusive kretsstyrelsen redovisas. Denna stadgeändring bör göras tidigast vid kretsårsmötet 2016. Förening Angered Askim Backa Härlanda Högsbo-Frölunda Innerstaden Johanneberg/Guldheden Karl Johan-Masthugget Kortedala-Nylöse-Bergsjön Linnéstaden Lundby-Biskopsgården St Pauli Torslanda-Björlanda Grundmandat per förening 3 3 3 3 3 3 3 3 3 3 3 3 3 Totalt antal ombud vid fördelning med uddatalsmetoden, ombud enligt sista raden 4 9 5 5 5 10 6 5 5 6 6 4 6 56 5 12 5 5 5 13 8 5 5 7 8 5 7 6 15 6 6 6 17 10 7 6 9 10 6 8 6 19 7 8 7 21 12 8 7 11 12 6 10 7 21 8 8 8 24 13 8 8 12 14 7 11 Förbundsstämma 2015 Älvsborg/Skärgården 3 3 3 4 6 7 5 7 9 6 8 12 7 10 14 7 11 16 Örgryte 3 7 9 12 15 17 51 100 120 150 180 200 Tuve-Säve Tynnered Totalt TABELL 2 - FÖRENINGARNAS OMBUDSFÖRDELNING VID OLIKA ANTAL KRETSÅRSMÖTESOMBUD. VARJE FÖRENING ERHÅLLER 3 GRUNDMANDAT. ÖVRIGA STADGEFRÅGOR SOM KAN KOMMA ATT BEHÖVA BEAKTAS UNDER 2016 Förbundet Moderata samlingspartiet i Göteborg har under lång tid haft stadgar som avvikit från partiets normalstadgar för förbund. Vissa skrivningar har blivit obsoleta, medan andra fortfarande kan vara aktuella. Till kretsårsmötet 2016 bör kretsstyrelsen överväga om ytterligare ändringar av stadgarna ska föreslås, enligt tabell 2, nedan. Normalstadga för krets i Moderata Samlingspartiet Tänkbara tillägg/ändringar till stadga för Kretsen Moderata Samlingspartiet i Göteborg § 3 MEDLEMSKAP § 3 MEDLEMSKAP - - Mom.5. § 5 KRETSSTYRELSEN Kretsårsmötet kan på kretsstyrelsens förslag utse medlem som gjort särskilda insatser för kretsen till hedersledamot i kretsen. § 5 KRETSSTYRELSEN Mom.1. Kretsens verksamhet leds av en styrelse bestående av minst fem ledamöter, varav en moderatkvinnoansvarig där kvinnoförening saknas, inklusive ordförande, vice ordförande och de självskrivna ledamöterna. Kretsens partiförenings-, moderatkvinnoförenings- och ungdomsförenings-ordförande är, med vice ordförande som ersättare, självskrivna ledamöter av kretsstyrelsen, liksom kommunfullmäktigegruppens ordförande. Mom.1. Kretsens verksamhet leds av en styrelse bestående av kretsordföranden och två vice kretsordförande, de av kretsårsmötet valda ledamöterna varav en ordförande för Moderatkvinnorna samt ordföranden i Moderata Ungdomsdistriktet. Vid förfall för Moderatkvinnornas ordförande eller distriktsordföranden i Moderata Ungdomsdistriktet, fungerar vice ordföranden alternativt annan vald som ersättare. Mom.2. Kretsstyrelsen utser sekreterare, kassör och övriga funktionärer som behövs för verksamheten Mom.2. Kretsstyrelsen adjungerar de personer som man anser sig behöva för att leda verksamheten. Förbundets partiombudsman, eller den denne utser, är ständigt adjungerad och har även förslagsrätt. TABELL 3 - TÄNKBARA STADGEÄNDRINGAR TILL KRETSÅRSMÖTET 2016 Översikt och förklaring av propositionens att-satser I tabell 4 redogörs för de att-satser som finns föreslagna i propositionen om förbundssammanslagningen. Här tydliggörs också syftet med dem. 57 Förbundsstämma 2015 Att-sats Förklaring att Moderata Samlingspartiet i Göteborg, 857200-7543, fr.o.m. 2016-01-01 antar Normalstadgar för krets i Moderata Samlingspartiet, med undantag för de avvikelser som stipuleras nedan, samt Genom denna att-sats fastställs idén med att förbundet omvandlas till krets 1 januari 2016. I praktiken innebär det att de stadgar som idag utgör fundamentet för Moderaterna i Göteborg ersätts med Normalstadgar för Krets i Moderata Samlingspartiet, i tillämpliga delar. Undantag från dessa stadgar görs i att-satser längre ner. att de tillgångar, skulder och fonderingar som finns i förbundet 2016-01-01 överförs till den nya kretsen, samt Denna att-sats tydliggör att den juridiska personen Moderata Samlingspartiet i Göteborg kvarstår som ägare till del tillgångar, skulder och fonderingar som finns i organisationen. Kretsstyrelseordföranden övertar ansvaret från förbundsstyrelseordföranden som tecknare av firman. att etablera ett gemensamt Moderat länsförbund inom Västra Götalands län, i vilket kretsen Moderata Samlingspartiet i Göteborg, 857200-7543, ingår, fr.o.m. 2016-01-01, samt På detta vis uttrycks avsikten att kretsen Moderata Samlingspartiet i Göteborg ska uppgå i ett Moderat länsförbund i Västra Götaland. Denna juridiska person är tidigare MVG, vilket var ett samverkansorgan för de moderata länsförbunden i regionen. Denna status kommer ändras 12 september 2015, då MVG samverkanstämma sammanträder och beslutar om upphörande av funktionen som samverkansorgan. När detta beslut är fattat avslutas samverkansstämman, och en ny förbundsstämma hålls i direkt anslutning. Denna nya förbundsstämma antar position som förbund i Moderata Samlingspartiet, i vilket Moderata Samlingspartiet i Göteborg ingår som en krets. att utse två representanter till en valberedning till den nya förbundsstyrelsen, samt Dessa två representanter har till uppgift att, tillsammans med motsvarigheter i övriga förbund ingåendes i Moderaterna i Västra Götaland, till förbundsstämman 12 september 2015 föreslå företrädare från kretsen Göteborg. Enligt de föreslagna styrdokument som förbundsstämman har att ta ställning till ska tre representanter från respektive valkrets utgöra den nya förbundsstyrelsen. Den nya förbundsstyrelsen avgör sedan själv vilka personer som behöver adjungeras till styrelsen sammanträden. att överlåta till kretsårsmötet 2016 att fastställa förbundets resultat- och balansräkning för räkenskapsåret 2015 och styrelsens förslag till disposition av resultatet, samt För att ansvarsfrihet ska kunna beviljas krävs att denna punkt beaktas uttryckligen i propositionen. att överlåta till kretsårsmötet 2016 att fastställa om förbundsstyrelsen som styrt förbundet under 2015 kan beviljas ansvarsfrihet för verksamhetsåret, samt Eftersom viss organisatorisk förändring kommer att ske måste ansvarsfrihetsfrågan beaktas. Genom denna formulering kan ansvarsfrihet kontrolleras och säkerställas då frågan lyfts på kretsårsmötet 2016. Därtill lämnar revisorer och verksamhetsrevisorer sina utlåtanden, i vanlig ordning. 58 Förbundsstämma 2015 att de utnämningar förbundsstämman idag gjort ska gälla även i den nya kretsen, till dess kretsårsmötet beslutar annorlunda, samt Denna skrivelse syftar till att inte kretsårsmötet 2016 ska behöva fatta nya beslut om frågor som det gamla förbundet redan fattat beslut om. Exempelvis rör detta tillsättandet av rekryterings- och nomineringskommitté och förbundsstyrelse. Den senare övergår till att bli kretsstyrelse 1 januari 2016. Emellertid föreskriver Normalstadgar för Krets i Moderata Samlingspartiet att ett antal ledamöter har självskrivna platser utifrån föreningsuppdrag och liknande. I Göteborgs fall är detta inte praktiskt möjligt, då styrelsen skulle bli ohanterligt stor. Intill dess kretsårsmötet 2016 kan besluta om revidering av stadgarna kvarstår därför de ledamöter som väljs till förbundsstyrelseledamöter som kretsstyrelseledamöter. Detta undantag från stadgarna måste beviljas av förbundsstyrelsen, vilket regleras i attsatsen nedan. att intill kretsårsmötet 2016 frångå principerna i §5 i stadgarna gällande självskrivna ledamöter i kretsstyrelsen och hemställa hos förbundsstyrelsen i Moderaterna i Västra Götaland, när denna tillträtt, att godkänna detta, samt Med denna skrivelse skapas möjlighet för förbundsstyrelsen att fortsätta sitt arbete även efter ombildandet från förbund till krets 2016-01-01. Enligt stadgarna måste dylika avvikelser godkännas av förbundsstyrelsen, varför en hemställan om detta härom måste ske. att kretsårsmöte skall anordnas enligt alternativ B i stadgarna, dvs. genom ombudsförfarande. I Normalstadgar för Krets i Moderata Samlingspartiet anges två alternativ för att genomföra kretsårsmöte. I alternativ A har samtliga kretsens medlemmar rösträtt vid kretsårsmötet. Med 17 partiföreningar och dryga 2200 medlemmar blir ett sådant förfarande ej genomförbart. Alternativ B innebär ett ombudsförfarande där varje i kretsen ingående partiförening erhåller ett mandat för varje påbörjat 10-tal medlemmar. Utöver detta är föreningarnas ordförande, eller ersättare för denne, ombud vid kretsårsmötet. Detta innebär att antalet ombud blir ca 250 framöver. Kretsårsmötet kan framöver själv besluta om en stadgeändring ska ske för att minska antalet ombud, samt hur dessa ska fördelas. TABELL 4 - BESKRIVNING AV ATT-SATSER I PROPOSITIONEN Förbundsstämma 2016 Fördelning mellan valkretsarna Antalet ombud från hela regionen till förbundsstämman har sats till 220 samt förbundsstyrelsen. Anledningen till detta antal är att flera av de mindre föreningarna erhöll ett grundmandat när ombudsantalet ökades från 200 till 220. Totalt finns det 81 föreningar i regionen. Fördelningen mellan valkretsarna framgår av tabellen nedan. Valkrets Antal ombud per 2014-12-31 36 Västra Götalands Norra 59 Förbundsstämma 2015 Västra Götalands Västra 45 Västra Götalands Östra 46 Västra Götalands Södra 34 Göteborg 59 TABELL 5 - RIKSDAGS- OCH REGIONVALKRETSVIS OMBUDSFÖRDELNING Observera att dessa ombudstal gäller under förutsättning att antalet ombud på stämman är 220, samt att det är fråga om fem förbunds sammangående. Alla föreningar i det nya förbundet har fått minst ett ombud till stämman, därefter har uddatalsmetoden avseende medlemsantal använts som fördelningsnyckel. Fördelning inom göteborgskretsen På förbundsstämman för det nya förbundet, som ska hållas efter samverkansstämman där MVG upplöses som samverkansorgan, kommer göteborgskretsen att representeras av ombud. Denna fördelning bygger på fördelningen enligt normalstadgan för förbund i Moderata Samlingspartiet, det nya förbundets stadgar. Det innebär, i sin tur, att varje förening får ett antal ombud att fördela till stämman, enligt tabellen nedan. Förening Medlemsantal 2014-12-31 Angered 60 276 71 79 73 307 154 80 72 135 164 60 119 66 121 201 203 Askim Backa Härlanda Högsbo-Frölunda Innerstaden Johanneberg-Guldheden Karl-Johan-Masthugget Kortedala-Nylöse-Bergsjön Linnéstaden Lundby-Biskopsgården St. Pauli Torslanda-Björlanda Tuve-Säve Tynnered Älvsborg-Skärgården Örgryte Antal ombud till MVG förbundsstämma 1 8 2 2 2 9 4 2 2 4 4 1 3 1 3 5 6 TABELL 6 - OMBUDSFÖRDELNING VID MVG FÖRBUNDSSTÄMMA, 220 OMBUD TOTALT. Kretsens ekonomi Utgångspunkten för det nya förbundet är att regionbidraget ska utgöra det ekonomiska fundamentet. Till regionens föreningar och kretsar faller därför det primärkommunala stödet, vilket i Göteborgs fall uppgår, med nuvarande mandat, till ca 6 mkr per år 2015-2018. I samband med detta övertar det nya förbundet många av de ansvarsområden som varje länsförbund idag har. Kretsen kommer därmed att få annorlunda förutsättningar för att bedriva sin verksamhet. Mycket stöd kommer också att köpas från förbundet, där utgångspunkten är att tillhandahålla tjänster som i större grad efterfrågas hos föreningarna och kretsarna i regionen. Nedan följer en exempelbudget för den nya kretsen. 60 Förbundsstämma 2015 Exempel kretsbudget 2016 Intäkter Partistöd, medlemsavgifter 6 202 400 kr Kostnader Kampanj 455 000 kr Information/PR 485 000 kr Förtroendeorgan 651 000 kr Lokalkostnader 650 000 kr Utbildning 250 000 kr Administration 105 000 kr Köpta tjänster från förbundet 300 000 kr Evenemang förbundet 100 000 kr Personal 1 218 000 kr Avsättning till Valfond 1 750 000 kr Summa 5 964 000 kr Resultat TABELL 7 - EXEMPEL KRETSBUDGET 2016 238 400 kr 4. Stöd från förbundet Det nya förbundets bemanning blir en förhandlingsfråga med riksorganisationen. I dagsläget förses varje förbund med en ombudsman, vilken delfinansieras genom lönebidrag från förbundet till riksorganisationen. Ambitionen från riksorganisationen är att varje förbund endast ska ha en ombudsmannatjänst. I en övergångsperiod finns dock goda möjligheter för förbunden att göra en överenskommelse med riksorganisationen om en succesiv överfasning av dessa tjänster. I övrigt blir det upp till den nya förbundsstyrelsen, tillsammans med chefombudsmannen att tillsätta en fungerande organisation som kan hantera den verksamhet som efterfrågas i regionen. Personal i kretsen Rimligt är dock att anta att den arbetsbörda som kommer återstå i Göteborg kommer motsvara det arbete som partiombudsmannen idag står för, med vissa undantag för exempelvis personalfrågor. För att säkerställa kontinuitet och bibehållet tempo i det lokala arbetet bör därför en tjänst inrättas motsvarande partiombudsman i Göteborg. För att ha ett samlat personalansvar i det nya förbundet bör dock denna tjänst inrättas i det nya förbundet, men finansieras via lönebidrag från Göteborgskretsen. Ytterligare tjänster kan tillkomma, men bör samtliga inordnas i det nya förbundet och finansieras via lönebidrag, av samma skäl som ovan angivits. 61 Förbundsstämma 2015 5. Processkarta 30 maj 2015 Sommar 2015 Stämmobeslut om sammangående av förbunden i Västra Götaland till förbundet Moderaterna i Västra Götaland. Fortsatt arbete med framtagande av grundorganisation och bemanning av det nya förbundet. Valberedning till förbundsstyrelse arbetar. Senast april 2016 Ordinarie förbundsstämma i Moderaterna i Västra Götaland. Återstod 2016 Förbundet bistår de olika föreningarna och kretsarna i all sin verksamhet. Fokus är fortsatt på ökad professionalisering. 1 januari 2016 Den nya förbundsorganisationen är på plats och är operativ. 12 september 2015 Avvecklande stämma MVG som samverkansorgan. Förbundsstämma Höst 2015 Den nytillträdda förbundsstyrelsen inleder arbetet inför kommande verksamhetsår. Senast april 2017 December 2017 Ordinarie förbundsstämma i Moderaterna i Västra Götaland. Nomineringsstämma för respektive valkrets i gemensam regi. 2018 Det nya förbundet driver en bra och relevant valkampanj i hela regionen. 62 Förbundsstämma 2015 Proposition 2 Rekryterings- och nomineringsregler Förbundsstyrelsen beslutade vid sitt möte 20 april att framlägga följande nominerings och rekryteringsregler till stämman för godkännande. En oberoende utvärderingsgrupp har gjort en översyn av de regler som partiet tidigare arbetat efter. Slutsatsen av denna är att rekryterings- och nomineringsreglerna inte innehåller några uppenbara brister. Däremot är det av vikt att den rekryterings- och nomineringskommitté som stämman tillsätter tar uppdraget på allvar och driver en bred och transparent förankringsprocess inför sina förslag. Förbundsstyrelsen föreslår stämman att anta föreliggande rekryterings- och nomineringsregler. 63 Förbundsstämma 2015 NOMINERINGS- OCH REKRYTERINGSREGLER FÖR MODERATERNA I GÖTEBORGS STAD. Antagen av förbundsstämman 2008 Reviderade av förbundsstämman 2012 Avseende riksdagsval, regionfullmäktigeval och kommunalval A. B. C. D. E. F. G. H. Kandidat Förbundsstyrelse Stadsdelsföreningar Förbundsstämman Rådgivande provval Nominerings/rekryteringskommitté Nomineringsstämma Extraval Grundläggande principer för rekrytering och nominering En av de viktigaste uppgifterna för partiet är att aktivt rekrytera och nominera kandidater till de allmänna valen. Rekryterings- och nomineringsarbetet måste ske med största omsorg och kontinuerligt. Ansvariga för rekryteringen skall alltid finnas. Utveckling av kandidater är en viktig del av rekryteringsprocessen. Alla partiets nivåer har ett ansvar för att detta sker. Riksorganisationen har ett särskilt ansvar för att riksdagskandidater ges politisk information, politiska underlag etcetera som stöd i opinionsbildningsarbetet. I arbetet med att utveckla våra företrädare och kandidater har rekryteringskommittén ett stort ansvar. Rekryteringskommittén ska aktivt följa riksdagsledamöternas arbete och genomföra interjuver med dem löpande under mandatperioden samt på våren året före val. Målet med intervjun/utvärderingen är dels att ge ledamoten möjlighet att beskriva sina insatser och få coachning kring dessa insatser, dels att utvärdera ledamoten med fokus på insats, motivation, ledarskap och genomslag. Valsedlarna anger vilka personer som skall företräda väljarna och partiet i olika beslutande församlingar. Valsedlarna är också en viktig del av partiets ansikte utåt. Dessutom skall valsedlarna och dess kandidater engagera till ett aktivt valarbete. Olika hänsyn måste balanseras i rekryterings- och nomineringsarbetet. Främst bland kvalifikationer skall sättas den politiska förmåga och förutsättningarna att vara en bra företrädare för partiet och väljarna. Partiets nominerande organ har det avgörande ansvaret för att uppdragen sprids. Det rådgivande provvalet bland medlemmarna är ett underlag för valsedelskompositionen. Andra kompletterande underlag är allmänhetens medverkan till riksdagen, kandidaternas meritförteckningar, eventuella muntliga presentationer/utfrågningar samt nomineringskommitténs eventuella förslag till valsedel. A. Kandidat Rätt att nominera kandidater har medlem i Moderata Samlingspartiet. Allmänheten bereds tillfälle att föreslå kandidater. Kandidat skall vara medlem i Moderata Samlingspartiet, ha accepterat kandidatur och vara valbar till det val som listan gäller. Samtliga föreslagna kandidater skall avlämna den av partistämman fastställd försäkran för kandidat och förtroendevald. 64 Förbundsstämma 2015 Se bilaga. B. 1. 2. 3. 4. 5. 6. 7. 8. 9. 10. Förbundsstyrelse Styrelsen skall ombesörja de beräkningar som är behövliga för valsedlarnas upprättande Styrelsen svarar för eventuella underhandlingar med andra valkorporationer. Styrelsen skall upprätta övergripande tidsplan för nomineringarna. Styrelsen skall besluta huruvida allmänheten kan beredas möjlighet att deltaga i nomineringsprocessen. Styrelsen skall ställa särskild skrivelse till stadsdelsföreningarna, ungdomsförbundet samt av förbundet utsedda råd med uppmaning till dem att inkomma med förslag på kandidater. Styrelsen skall inhämta skriftlig bekräftelse från samtliga föreslagna att de är villiga att kandidera. Styrelsen kan avvisa kandidatur vid synnerliga skäl. Styrelsen skall fastställa hur många kandidater som skall tas upp på valsedeln till medlemmarnas provval. Styrelsen skall utfärda skriftlig kallelse till nomineringsstämmans ombud senast fjorton dagar i förväg. Senast en vecka före stämman skall listförslagen vara ombuden tillhanda. Styrelsen skall besluta om riktlinjer för personvalskampanjer och följa upp dessa. Styrelsen skall aktivt verka för att öka valdeltagandet i provvalet. C. Stadsdelsföreningar Föreningsstyrelserna skall vid medlemsmöten anordna nominering av kandidater till de allmänna valen. D. Förbundsstämman Förbundsstämman skall utse minst åtta kontrollanter för provvalsförfarandet. E. 1. 2. 3. 4. 5. 6. 7. 8. 9. 10. Rådgivande provval Rösträtt i rådgivande provval har medlem i Moderat Samlingspartiet i Göteborg samt är folkbokförda i Göteborgs kommun. Allmänheten kan beredas möjlighet att deltaga i provval som komplement till medlemmarnas provval. Provvalsedeln bör uppta flera kandidater än det antal som skall förekomma på de slutliga valsedlarna. Kandidaterna skall placeras i bokstavsordning. Överst på provvalssedeln skall tydligt anges hur röstningen skall gå till och att namnen upptagits i bokstavsordning. Till medlemmarna utsänds provvalsedel, kandidatpresentation samt svarskuvert och innerkuvert som skall användas vid provval. Provval kan genomföras digitalt under förutsättning att valhemlighet och säkerhet vad gäller röstförfarandet kan säkerställas. Den röstande skall på valsedeln markera de kandidater man önskar rösta på utan inbördes ordning. I utskicket skall anges var och när sammanräkning kommer att ske samt att medlem har närvarorätt vid sammanräkningen. Den röstande skall på svarskuvertet tydligt ange avsändare och förening för att röstsedeln skall anses giltig. Inkomna svarskuvert skall förvaras inlåsta tills sammanräkningen startar. Sammanräkningen av insända provvalssedlar verkställs valkretsvis av de av förbundsstämman utsedda kontrollanter. Sprättningen av kuvert och rösträkning skall ske separat, på ett sådant sätt att valhemligheten bibehålles. 65 Förbundsstämma 2015 11. Över sammanräkningen skall protokoll föras valkretsvis som underskrivs av samtliga närvarande kontrollanter. Vid sammanräkningen måste minst hälften av kontrollanterna närvara. Medlem i Förbundet äger rätt att närvara vid sammanräkningen av provval. Samtliga protokoll från provvalet skall så snart som möjligt efter sammanräkningens avslutning och justering utsändas till nomineringsstämmans ombud. 12. 13. F. 1. Nominerings/rekryteringskommitté Valberedningen skall vid ordinarie val till förbundsstämma, år efter valår, framlägga förslag till nominerings/rekryteringskommitté inför förbundsstämman. Den kommitté som väljs av stämman skall bestå av sju ledamöter. Kommittén skall bestå av en representant från ungdomsförbundet, en från Moderatkvinnorna och en från varje valkrets i kommunen samt en ordförande. Kommitténs ordförande får inte kandidera i valet. Kommitténs övriga ledamöter bör inte kandidera på någon lista. Nominerings/rekryteringskommittén skall fastställa tids-och arbetsplan för nominerings- och rekryteringsarbetet tillsammans med förbundsstyrelsen. År före valår skall valkretsombuden inför provvalet sammankalla föreningarna för att presentera nomineringsarbetet senast under augusti månad. Efter genomfört provval kan kommittén ,om särskilda skäl anses föreligga, på förslaget till valsedlar uppta kandidater som ej deltagit i provvalet. För sådant beslut erfordras dock att minst fem av kommitténs ledamöter enats om förslaget. Kommittén skall, då sammanräkning av provvalet är klart, efter dokumenterat samråd med föreningarna valkretsvis framlägga förslag till valsedel eller valsedlar för riksdagsvalet, regionfullmäktigeval och kommunvalet. Det åligger Nomineringskommittén att kalla nomineringsstämmoombuden till samråd. Nomineringskommittén svarar inför nomineringsstämman för samtliga förslag till valsedlar. Nomineringskommittén har att självständigt och med hänsyn till förbundets samlade kandidatur förelägga nomineringsstämman förslag till valsedlar. Ledamot i kommittén som hyser avvikande mening kan till protokollet anteckna reservation. 2. 3. 4. 5. 6. 1. 7. G. 1. 2. 3. a) b) c) d) e) f) g) h) i) j) k) Nomineringsstämma Nomineringsstämman fastställer förbundets valsedlar samt partibeteckning. Nomineringsstämman genomförs under november månad år före valår. Ombud vid nomineringsstämman är samma som äger rösträtt vid förbundsstämman. Följande ärendeförteckning skall ligga till grund för nomineringsstämmans förhandlingar upprop val av ordförande och två vice ordförande att leda stämman val av sekreterare val av fyra protokolljusterare tillika rösträknare fastställande av röstlängd godkännande av kallelse till nomineringsstämma redogörelse för nomineringsbestämmelserna fastställande av eventuellt samgående med andra valkorporationer fastställande av partibeteckning fastställande av antalet valsedlar utfrågning av de föreslagna kandidaterna 66 Förbundsstämma 2015 l) m) 4. 5. 6. 7. 8. 9. 10. 11. H. 1. 2. 3. fastställande av valsedlarnas omfattning samt personernas placering på respektive valsedel beslut om valsedlarnas offentliggörande Vid behandling av punkt j) finns ett minoritetsskydd. Detta innebär att en tredjedel av de röstande kan besluta om att ytterligare en valsedel skall upprättas. Detta förfarande kan ske en gång per val (kommun- region- och riksdags-) och kan alltså inte resultera i upprättandet av flera nya listor per val. För att fastställa antalet valsedlar i respektive val till ett lägre antal än det förbundsstämman föreslagit krävs två tredjedelars majoritet. Vid behandling av punkt k) skall ombuden beredas möjlighet att ställa frågor till kandidaterna. Vid punkt l) skall nomineringsstämman först besluta om nomineringskommitténs förslag i sin helhet per valsedel. Skulle votering företas skall förslaget antas med minst två tredjedelars majoritet ibland de deltagande ombuden för att anses som nomineringsstämmans slutgiltiga beslut. Uppnås ej föreskriven majoritet kan nomineringsstämman besluta om återremiss till nomineringskommittén. Beslutas ej återremiss - eller bifalls, efter verkställd återremiss, ej nomineringskommitténs förnyade förslag - fattas beslut plats för plats. All votering sker med slutna sedlar. Skulle kandidat som ej föreslagits av nomineringskommittén bli vald, revideras nomineringskommitténs förslag så att, i det fortsatta fastställandet av valsedel, den inbördes ordningen bibehållas enligt nomineringskommitténs ursprungliga förslag. Sedan nomineringsstämman fastställt valsedlarna äger nomineringskommittén endast justera nomineringsstämmans beslut med anledning av avsägelse eller upphörande av valbarhet. När valsedlarna fastställts utgör den inbördes rangordningen partiets prioritering av kandidaterna. Extraval Valsedlar antagna av ordinarie nomineringsstämma gäller i normalfallet till nästa ordinarie nomineringsstämma. Vid ny-/extraval kan extra nomineringsstämma inkallas. Utlysande av extra nomineringsstämma beslutas av Förbundsstyrelsen. För sådant beslut erfordras minst tre fjärdedelars majoritet bland Förbundsstyrelsens valda ledamöter. Vid sådant beslut följs nomineringsplanen i tillämpliga delar av punkterna: (B) Förbundsstyrelse (F) Nominerings/rekryteringskommitté (G) Nomineringsstämma ANVISNINGAR Avseende nomineringsplan för riksdagsval, regionval och kommunalval. Dessa regler och anvisningar gäller endast nominering av kandidater inför allmänna val till riksdag, region och kommun. Nominering av kandidater till allmänna val är en av de viktigaste och svåraste uppgifterna partiorganisationen har att lösa. Det är av stor vikt att alla delar av organisationen engagerar sig i nomineringsarbetet. 67 Förbundsstämma 2015 Denna uppgift gäller ej endast året före valår utan är en uppgift som är aktuell under hela mandatperioden. Alla har därmed också ett stort ansvar för processen. Medlem är den som erlagt fastställd årsavgift enligt stadga för Moderata Samlingspartiet i Göteborg. A. Kandidat Någon åldersgräns finns ej annat än den som gäller enligt lag. Samma gäller bosättningsort. Kön skall ej heller påverka nomineringsarbetet. Kandidatens kvalifikationer skall vara avgörande. Kandidat äger rätt att kandidera till både riksdags- och kommunfullmäktigeval liksom till riksdagsoch regionfullmäktigeval. Sådan dubbelkandidatur bör endast komma ifråga om det anses möjligt men ej säkert att kandidaten blir invald i riksdagen. Kandidatur till både region- och kommunfullmäktige bör endast ske i särskilda fall. Invald kandidat till riksdagen förväntas lämna sin plats i kommun- respektive regionfullmäktige. Kandidat äger rätt att verka för sin egen kandidatur. kampanj genom frivilliga bidrag, dock ej från juridiska personer. Finansieringen skall redovisas till Förbundsstyrelsen samt kunna redovisas offentligt efter Förbundsstyrelsens beslut. Det får aldrig finnas utrymme för misstankar att pengarna använts till något annat än de är avsedda för. B. Förbundsstyrelsen Förbundsstyrelsen bör för internt bruk sammanställa hur många mandat varje valsedel kan ge. Kronologisk ordning för tidsplan som styrelsen har att fastställa: • • • • • • • • • Uppmaning till medlemmar och bereda möjlighet för allmänheten att nominera kandidater Särskilt brev till styrelser med samma uppmaning Under denna period genomför föreningarna öppna nomineringsmöten Förbundsstyrelsen fastställer provvalsedeln Provval genomförs i förbundet. Allmänhetens provval kan även genomföras på samtliga nivåer Kommitténs samråd med föreningarna valkretsvis sker för riksdags-,region- och kommunvalen. Valkretsarnas sammanträden, se punkt F4 Nomineringskommittén sammanställer valsedelsförslag Nomineringsstämman sammanträder Normalt bör medlemsbrev räcka när styrelsen uppmanar medlemmarna att nominera kandidater. Annonser i media samt på hemsidan kan användas vid uppmaning för allmänheten att nominera personer. Kandidaten författar sin egen kandidatpresentation. För att åstadkomma största möjliga rättvisa meddelar förbundsstyrelsen hur lång kandidatpresentationen skall vara och vad den kan innehålla. Den ska ej innehålla uppmaningar och värdeomdömen. Nominerings/rekryteringskommitténs uppgifter kommenteras under punkt F Inom partiet skall öppenhet i nomineringsarbetet prioriteras. Detta innebär ett stort ansvar. C. Stadsdelsföreningar 68 Förbundsstämma 2015 I föreningarna finns de människor som framgent kommer att representera partiet i olika sammanhang. Detta är i föreningarna som personkännedomen finns. Föreningarnas vikt i processen är därmed betydande. Vid de medlemsmöten som föreningarna anordnar bör de personer inom föreningen, som antagit kandidatur, vara närvarande och beredda att hålla tal och besvara frågor. Deltagare bör beredas tillfälle att bland de på mötet närvarande förslå ytterligare kandidater. Föreningarna äger rätt att förrätta egna provval bland föreningarnas kandidater. D. Rådgivande provval Provvalsedeln bör uppta något fler namn än vad som skall upptas på den slutgiltiga valsedeln. En rekommendation kan vara 25 namn till Riksdagen, 90 – 100 namn till Kommunfullmäktige och 40-50 namn till Regionfullmäktige. Det finns vare sig någon övre eller undre gräns för hur många namn medlemmarna har möjlighet att rösta på. Rekommendation för detta skall inte heller finnas på röstsedeln. Det är av största vikt att valhemligheten bibehålls vid röstsammanräkningen av provvalet. Nomineringsstämmoombuden sammanträder valkretsvis och arbetar i samråd med kommitten fram förslag till valsedel för den egna valkretsen. Vid detta arbete skall omsorgsfullt beaktas vad som sägs under anvisningarna för nomineringskommittén (punkt F) Allmänheten kan beredas möjlighet att delta i ett kompletterande provval på samtliga nivåer såsom ett komplement till medlemmarnas provval. E. Nominerings/rekryteringskommitté När provvalet är genomfört och sammanräknat har Nomineringskommittén, på Förbundsstyrelsens uppdrag, den grannlaga uppgiften att värdera provvalsresultatet och väga samman alla faktorer för att få fram de bästa tänkbara listförslagen. I första hand skall man se till vad som är bäst för partiet. Kommittén får under inga omständigheter åsidosätta kravet på korrekt behandling av de enskilda personerna som kandiderar. Det är viktigt att denna del av nomineringarna sköts på ett sådant sätt att enskild person ej ställs ut till offentlig debatt i onödan och att enskilda personer ej behandlas på ett sådant sätt att det kan anses integritetskränkande. Det är väsentligt att få fram förslag på en representativ riksdags-, kommunfullmäktige- samt regionfullmäktigegrupp. Representativ på så sätt att de ingående personerna kompletterar varandra vad avser kunskap, politisk inriktning, erfarenhet men också att de kan samarbeta inbördes och med andra. Ordförande i kommittén får inte kandidera i valet. Övriga ledamöter bör inte kandidera på någon lista. 69 Förbundsstämma 2015 Fastställande av medlemsavgiften till förbundet för året efter nästkommande år. Medlemsavgiften för år 2017 Partistämman 2011 beslöt att den centrala avgiften skall vara oförändrad för kalenderåren 2014, 2015, 2016, 2017 och 2018 dvs 140 kronor. Nymedlemsavgiften på 100 kronor för första året beslöts vara oförändrad. Då den centrala avgiften bibehålls för åren fram tom 2018, föreslår styrelsen att vi för 2017 bibehåller samma nivå på avgifterna. Liksom tidigare år anser styrelsen det viktigt att vi aktivt arbetar för att behålla de medlemmar vi har och konstaterar att det arbetet förhoppningsvis underlättas om man inte höjer medlemsavgiften. Vid ett sammangående mellan förbunden kommer det an på den nya förbundsstämman att fastställa medlemsavgiften för 2018. Förbundsstyrelsen föreslår förbundsstämman besluta att fastställa medlemsavgiften för år 2017 till 200 kronor för enskilda medlemmar, samt att fastställa medlemsavgiften för år 2017 till 300 kronor för makar/sammanboende, samt att fastställa avgiften för nymedlemskap för år 2017 till 100 kronor. 70 Förbundsstämma 2015 Motioner Motion 1 Angående: Motionär: Den skandinaviska 8-miljonersstaden Hans Rothenberg I en alltmer rörlig värld passeras gränser mellan länder på ett helt annat sätt än tidigare. Ju fler länder som ser nyttan med rörlighet över gränserna, desto bättre kan handel och kulturellt såväl som socialt utbyte utvecklas. Inte minst viktigt är det för människor och företag verksamma i länder som befinner sig i den geografiska periferin till de stora marknaderna, att snabbt och smidigt ha möjlighet till att förflytta sig till dessa. Det ställer också krav på förbättrad samordning vid utbyggnad av infrastrukturprojekt länder emellan. I den svenska närmiljön är den transnationella samverkan kring trafikmiljön begränsad. För att uppnå verkningsfulla och bestående framtidssatsningar är det viktigt att ha perspektiv som sträcker sig flera generationer framåt och förbereda för en tid bortom de tillstånd som råder för dagen. Ambitionerna och siktet måste vara inställt på en verklighet då såväl Oslo som Göteborg och Malmö befolkningsmässigt passerat miljonstrecket. För en nordisk region som omsluter en befolkning på åtta miljoner invånare skulle en större pendlingsregion ge ett ökat upptagningsområde med möjligheter att kunna utveckla det västsvenska näringslivet och attrahera kompetens som därmed kan konkurrera på en större global marknad. EU-projektet ”Den skandinaviska 8-miljonersstaden” har under tre år haft uppdraget att utreda om det är möjligt att via moderniseringar och utbyggnad av järnvägsinfrastrukturen binda samman sträckan Oslo-Göteborg-Öresund till en sammanhängande funktionell arbetsmarknadsregion. Målsättningen är att skapa möjlighet att förflytta sig på räls från Oslo via Göteborg till Malmö och Köpenhamn kring tre timmar. Partners i projektet har varit Oslo kommun, Göteborg Stad, Helsingborg, Malmö stad, Köpenhamns kommun, Business Region Göteborg, Region Skåne, Statens vegvesen, Västra Götalandsregionen, Trafikverket, Akershus fylkeskommune, Østfold fylkeskommune, Region Halland och Region Hovedstaden. ”Den skandinaviska 8-miljonersstaden” står på två ben; det ena vilar på en stegvis utbyggnad av det befintliga nätet och det andra vilar på visionen om en höghastighetsbana mellan de tre länderna Norge, Sverige och Danmark. Som det ser ut idag planerar varje land sin infrastruktur för sig, vilket innebär att tågtrafiken inte fungerar som ett system längs korridoren och därmed inte når sin fulla kapacitet med kortare restider och bättre pendlingsmöjligheter. Projektet är en omfattande satsning i mångmiljardersklassen som drivs av flera kommuner och regioner i Sverige, Danmark och Norge men ännu utan backning från någon av regeringarna. I dagsläget råder det brist på samverkan mellan Norge och Sverige, vilket innebär missade möjligheter till ökad tillväxt i dessa båda länder. Med tanke på att Sverige och Norge är varandras viktigaste handelspartners blir alla möjligheter att knyta även de fysiska banden mellan länderna ytterst angelägna. För ökad rörlighet på arbetsmarknaden behövs ett utbyggt järnvägsnät. Inte minst är detta ett nödvändigt i västra och södra Sverige där tågtrafiken utmed Bohuslän, Halland och Skånes västra kust är mycket långsam jämfört med motsvarande trafik som utgår från huvudstaden Stockholm. De senaste decennierna har utbytet mellan Sverige och Norge vuxit markant och det behövs därför ytterligare investeringar för att öka tillgängligheten för såväl person- som godstrafik. Inte minst för att länka samman de skandinaviska storstadsregionerna och tillgodose möjligheter för handel och arbetspendling. För att kunna förverkliga ambitionen i projektet måste det därför bli till ett gränsöverskridande avtal mellan Sverige, Norge och Danmark om en gemensam utbyggnad av det skandinaviska järnvägsnätet. Med hänvisning till ovanstående yrkas: 71 Förbundsstämma 2015 att Moderaterna verkar för att söka en samsyn mellan regeringarna i Danmark och Norge om att förverkliga ambitionerna att skapa en gemensam höghastighetstågförbindelse mellan Oslo-Göteborg-Malmö/Köpenhamn. att Moderaterna verkar för att se över möjligheterna att även bygga ut de återstående enkelspårsträckorna till dubbelspår på den konventionella tågsträckan från Oslo till Köpenhamn. att motionen översändes till partistämman. 72 Förbundsstämma 2015 Förbundsstyrelsens yttrande över motion 1 Motionären vill att en gemensam höghastighetstågförbindelse ska bygga mellan Oslo-GöteborgMalmö/Köpenhamn samt att vi ska se över möjligheten att bygga ut de återstående enkelspårsträckorna till dubbelspår på den konventionella tåg sträckan mellan Oslo och Köpenhamn. Förbundsstyrelsen anser att det är viktigt att arbeta med stärka vår arbetsmarknadsregion. Storstadsområdena är viktiga för tillväxten i Sverige och 8-miljonerstaden har stora förutsättningar kunna bidra till detta. Näringslivet anser att en god infrastruktur är en av det viktigaste komponenterna för att uppnå detta och det har under lång tid varit eftersatt i Göteborgsområdet. Nu när den regionala infrastrukturen med Västsvenska paketet och Västlänken är på plats, är det möjligt för oss att ta nästa steg. Där ska bättre förbindelser mellan Oslo, Göteborg och Malmö/Köpenhamn stå högt på prioriteringslistan. Förbundsstyrelsen föreslår stämman att bifalla motionen. 73 Förbundsstämma 2015 Motion 2 Angående: Motionär: Verka för en omställning av fordonsflottan Axel Josefson, Emilie Lotterberg Att minska koldioxidutsläppen är ett prioriterat område och är särskilt viktigt för kommuner som påverkas negativt av klimatförändringen. Göteborgs kommun är speciellt drabbat av klimatförändringen genom höjda vattennivåer. Under extrema väderförhållanden riskerar stora delar av centrala staden att svämmas över. Redan nu planeras nya bostadsområden utifrån dessa förutsättningar, men det kommer att krävas ytterligare stora investeringar för att skydda staden. Det räcker dock inte bara att skydda oss mot klimatförändringen utan vi måste också försöka att bromsa den globala uppvärmningen genom att minska koldioxidutsläppen. I detta är transportsektorn en av de viktigaste aktörerna som genererar störst andel koldioxidutsläpp. Omställningen av fordonsflottan från fossila bränslen till klimatneutrala bränslen borde därför vara ett prioriterat mål för oss. Den tidigare moderatledda regeringen har tagit flera initiativ för att verka i denna riktning genom till exempel supermiljöbilspremien vid köp av en ny miljöbil, men vi behöver göra mer. Tyvärr har det visat sig att den nuvarande lagstiftningen begränsar vår möjlighet att på lokal nivå premiera miljöbilar. Tidigare initiativ som sänkta parkeringsavgifter för miljöbilar har varit mycket effektiva för att få fler att köpa en miljöbil. Men i dag är detta inte möjligt att göra med dagens lagstiftning. Vi anser att lagstiftningen ska ändras så att parkeringsavgifter kan variera beroende på fordonstyp och att miljöbilar ska kunna få en lägre avgift. Vidare borde detta också vara tillämpligt när det gäller trängselskatt och att det skulle vara möjligt att ha lägre avgifter för miljöbilar. FÖRSLAG TILL BESLUT Förbundsstämman föreslås besluta: att verka för att minska kostnaden för att införskaffa och använda miljöbilar att miljöbilar kan få lägre parkeringsavgifter att miljöbilar kan undantas från trängselskatt att sända motionen till partistämman att sända motionen till våra riksdagsledamöter 74 Förbundsstämma 2015 Förbundsstyrelsens yttrande över motion 2 Förbundsstyrelsen delar motionärens åsikt att det är viktigt att få ner koldioxidutsläppen och att detta bland annat bör sker genom att få en mer miljövänlig fordonsflotta. Motionären lyfter fram möjligheten att genom generösare regler kring parkering respektive trängselskatt uppmuntra en omställning av fordonsflottan till mer miljövänligare fordon. Göteborgs Stad har tidigare haft så kallade miljöbilsparkeringar med lyckats resultat och internationella erfarenheter, bland annat från Norge, visar att sådana här subventioner till en liten kostnad ger god effekt. Tyvärr är det som motionären skriver så att nuvarande lagstiftning och rättsliga prejudikat inte längre medger att kommuner gör undantag i parkeringsregler för miljöfordon och inte heller kan sådana här undantag ges i lagstiftningen om trängselskatt. Med anledning av detta föreslår vi förbundsstämman att bifalla motionen. 75 Förbundsstämma 2015 Motion 3 Angående: Motionär: Sjöfart Henrik Ohlson Sverige är ett sjöfartsland, Göteborg en sjöfartsstad. Sjöfarten är av naturen internationell. Den erbjuder lönsamhet, exportintäkter, valutainflöde, skatteintäkter och sysselsättning, men den gör det på internationella konkurrensvillkor. För Sverige och för Göteborg är det angeläget att rederier, fartyg och besättningar är svenska. För miljön erbjuder sjöfarten det i särklass effektivaste transportsättet. Aktuellt är tonnageskatteförslaget, som i förlängningen kan ge 18 000 nya jobb och minst 13 Mdr kr till år 2020. Aktuellt är också projektering av en ny broförbindelse över Göta Älv. Jag yrkar: att Stämman beslutar att instruera förbundets representanter på nationell, regional och lokal nivå att verka för att den svenska sjöfarten erbjuds konkurrensneutrala villkor såväl internationellt som gentemot andra transportslag. 76 Förbundsstämma 2015 Förbundsstyrelsens yttrande över motion 3 Förbundsstyrelsen delar motionärens uppfattning om vikten av att svensk sjöfart har goda förutsättningar att utvecklas i Sverige. Ett exportberoende industriland som Sverige, med världen som marknad, klarar sig inte utan en väl fungerande sjöfart. För oss göteborgare betyder sjöfarten särskilt mycket både realekonomiskt och känslomässigt. Göteborgs hamn har en stark koppling till att Göteborg över huvud taget en gång skapades. Idag är hamnen och sjöfarten ett av våra absolut viktigaste argument i kampen om industri- och infrastrukturetableringar och därmed motor för sysselsättning och tillväxt. För Moderaterna som förespråkare av marknadsekonomi är konkurrensneutralitet en självklar princip. Tonnageskatt innebär att skatt på vinsten ersätts med en schablonskatt på fartygens lastförmåga. Därmed blir det lönsammare att utnyttja konjunkturen för att sälja fartyg dyrt i högkonjunktur och köpa fartyg billigt i lågkonjunktur. Det är så många rederier kan utvecklas och överleva. Systemet med tonnageskatt finns sedan länge i alla länder svensk sjöfart konkurrerar med. Alliansregeringen tillsatte en utredning, med målsättningen att införa tonnageskatt, med syfte att utveckla handelsflottan. Utredningen bereds för närvarande. Vi bör kunna se fram mot kommande lagförslag med goda förhoppningar om införande av en tonnageskatt I Sverige. Förbundsstyrelsen föreslår stämman att anse motionen besvarad. 77 Förbundsstämma 2015 Motion 4 Angående: Motionär: Att avlasta Saltholmen sommartid och främja besöksnäringen genom färjetrafik från centrala Göteborg till skärgården. Henrik Sjöstrand Bakgrund. Under sommarmånaderna blir det en kaosartad situation för hela infrastrukturen då en stor mängd av besökare tillströmmar området i Saltholmen. Besökare från när och fjärran är välkomna till skärgården men om turisterna lotsas från centrala Göteborg direkt till skärgården via en trevlig båttur på älven,är vinsten stor för både turister, yrkesverksamma och boende på öarna respektive Långedrag. Det är bra att Västtrafik skapat tätare turer från Saltholmen till Södra skärgården inför sommaren 2015 men turismen bör inte vägledas på överfulla spårvagnar,med bil eller i turistbussar till Saltholmen där även stora parkeringsproblem råder. Motionen är riktad till Västtrafik Förslag att göra en skyndsam tillsättning av färdmöjligheter tur och retur från hamnen i centrum av Göteborg mot skärgården främst under sommarmånaderna. 78 Förbundsstämma 2015 Förbundsstyrelsens yttrande över motion 4 Styrelsen välkomnar förslaget och delar motionärens åsikt om att tillförskaffa staden en ny turistattraktion, en sommarförbindelse till Södra skärgården. Styrelsen ser heller ingen motsättning mellan dagens kollektivtrafik och tillsättningen, utan finner att de kan komplettera varandra på ett tilltalande och inspirerande sätt, samt att även kunna komma fler än turister till gagn. Förbundsstyrelsen föreslår stämman att bifalla motionen. 79 Förbundsstämma 2015 Motion 5 Angående: Årskort hos Västtrafik Motionär: Mikael Forsman 4. Årskort hos Västtrafik. Min arbetsgivare,SKF, har gett alla anställda möjligheten att köpa ett/flera årskort hos Västtrafik med 1/12 återbetalning varje månad. Jag föreslår att alla anställda inom kommunen erbjuds att av arbetsgivaren köpa ett/flera årskort hos Västtrafik med 1/12 återbetalning varje månad". Detta skulle ge många fler möjligheten att köpa årskort och spara lite pengar. 80 Förbundsstämma 2015 Förbundsstyrelsens yttrande över motion 5 Motionären föreslår att Göteborgs Stad ska erbjuda alla anställda att av arbetsgivaren köpa ett/flera årskort hos Västtrafik med 1/12 återbetalning varje månad. Förbundsstyrelsen delar motionärens uppfattning att detta är en god idé då det ger fler möjlighet att köpa årskort och därmed spara pengar. Flera arbetsgivare tillämpar också denna modell idag då Västtrafik aktivt saluför modellen. Göteborgs Stad är en av de arbetsgivare i Västsverige som idag erbjuder sina anställda möjligheten att köpa årskort med månatlig betalning via lönen. Moderaterna i Göteborgs Stads kommunstyrelse har sedan länge arbetat för att Göteborgs Stad bör ge ett samlat erbjudande om förmåner till de anställda. Inriktningen ska vara att erbjudandet ska vara lika, oavsett var man är anställd, i förvaltning eller kommunalt bolag. Erbjudandet bör dessutom innehålla både bredd och valfrihet, vilket innebär en mångfald av olika förmåner för anställda att välja på. Med anledning av ovanstående föreslår vi stämman att anse motionen besvarad. 81 Förbundsstämma 2015 Motion 6 Angående: Motionär: NYA HISINGSBRON ETT DÅLIGT ALTERNATIV Hans Apel En Hisingsbro med fyra pelare och begränsad maxhöjd är som gjord för problem. För det första finns det bara en liknande bro i Sverige, i Trollhättan. Det är en mycket känslig konstruktion vilket också bron i Trollhättan har visat då den låst sig i något läge vid flera tillfällen. Detta skulle vara en katastrof för Västrafik då en stor del av trafiken går över bron samt för sjöfarten som skall gå igenom. Med det klimatet vi har på Västkusten blir det också ett mycket dyrt underhåll med en så känslig konstruktion. Ett mycket bättre alternativ är en tunnel underälven med separerade rör. Ett för gående och cyklister, ett för spårvagnar och bussar och ett för övrig trafik. En tunnel behöver kortare på- och avfarter än något annat alternativ, vilket frigör mer byggyta. Inga störningar från passerande båtar, låga underhållskostnader, inga väderstörningar ( stormar, snöoväder mm ). Gående och cyklister får ett eget tunnelrör med lägre nivåskillnad och väderskyddat. Spårvagnarna kan köra på batteri med nedfällda kontaktbyglar ( som i Nice tex ) och i eget tunnelrör som håller samma höjd som de andra tunnelrören. ( Tunneln under Carlanderska blev onödigt fördyrad pga extra sprängning för höjden på luftledningen )Bilar mm kör lika som Tingstadstunneln. Alltså billigare, minimalt med störningar och mer byggyta. 82 Förbundsstämma 2015 Förbundsstyrelsens yttrande över motion 6 Motionssvar Västsvenska paketet Sjutton motionärer har föreslagit stämman att Moderaterna i Göteborg ska verka för ändringar i det Västsvenska paketet. Motionärerna Sjöblom, Ewert, Lange, Apel, Regnér, Kollberg, Lindgren m fl, Ohlson, Skager m fl, Hedberg, Lundström och Forsman har drivit att Moderaterna i Göteborg ska uttala eller verka för att järnvägstunneln Västlänken ska stoppas eller utredas ytterligare. Utredningar gäller både utökat beslutsunderlag kring Västlänken samt att utreda alternativa infrastruktursatsningar istället för Västlänken. Därutöver har motionärerna Lindgren samt Apel föreslagit att Moderaterna ska verka för en annan utformning av Hisingsbron eller att ersätta Hisingsbron med en tunnel. Motionerna Thelning m fl, Ohlson och Sziranyi har också föreslagit stämman att Moderaterna ska verka för att följa den rådgivande folkomröstningen gällande trängselskatten genom att ta bort skatten och ersätta den med annan finansering eller genom att ta bort delar ur det Västsvenska paketet. Västsvenska paketet är en överenskommelse mellan fem parter. Eftersom samtliga dessa motioner i någon form berör Västsvenska paketet och att konsekvensen av varje motion därmed blir att Moderaterna ska verka att hela paketet ska omförhandlas har förbundsstyrelsen valt att besvara motionerna i ett samlat svar. Vad är Västsvenska paketet? Västsvenska paketet är en överenskommelse mellan Göteborgs Stad, staten genom Trafikverket, Göteborgsregionens kommunalförbund, Region Halland och Västra Götalandsregionen. Paketet innehåller en rad satsningar på infrastrukturen i Göteborg och Västsverige som utbyggd kollektivtrafik (bland annat 55 kilometer busskörfält), järnvägstunneln Västlänken, vägförbindelsen Marieholmstunneln under Göta älv, en ny vägbro (Hisingsbron) som ersätter nuvarande Götaälvbron samt en ny kollektivtrafikknutpunkt vid Gamlestaden. Trängselskatten ingår i Västsvenska paketet med det tredelade syftet att dels finansiera paketet, dels öka framkomligheten och dels minska miljöpåverkan i staden. Västsvenska paketet beräknas kosta 34 miljarder kronor (2009 års prisnivå) att genomföra. Staten står för hälften av kostnaden på villkor att den andra hälften medfinansieras lokalt. Det innebär att staten står för 17 miljarder kronor. Den återstående finansiering fördelas enligt följande; Trängselskatten (14 miljarder), Göteborgs stad (1,25 miljarder), Västra Götalandsregionen och Region Halland (1 miljard) och realisering av markvärden (0,75 miljarder). 83 Förbundsstämma 2015 Finansiering och satsningar i Västsvenska paketet Bakgrunden till det Västsvenska paketet Göteborg har under flera decennier förbigåtts när det gäller större statliga infrastrukturinvesteringar. Det har medfört att såväl järnvägs- som väginfrastrukturen nu är underdimensionerad och dras med kapacitetsproblem. Det har i sin tur inneburit att Göteborg har tappat i konkurrenskraft. Västsvenska paketet bidrar till att det blir lättare att ta sig fram och att vi i Göteborg får en bättre och attraktivare kollektivtrafik, tillförlitligare transporter för näringslivet och en bättre miljö. Detta stärker regionen, konkurrenskraften och bidrar till tillväxt. Tillväxt skapar fler jobb och möjligheter till en bättre välfärd. Enligt Trafikverkets siffror har pendlingen sedan 1970 till och från Göteborgs kommun ökat från 160 000 fordon per dygn till dagens cirka 450 000 fordon. Det är en ökning med drygt 180 procent. Resandet med kollektivtrafiken har under samma period ökat med 20 procent och antalet cyklister med ungefär lika mycket. Moderaterna hade när avtalet om Västsvenska paketet slöts år 2009 länge varit drivande för att få fler infrastruktursatsningar till Göteborg och bland annat betonat vikten av en ytterligare älvförbindelse för att öka kapaciteten och minska sårbarheten i vägnätet i och kring staden. Också näringslivet har uppmärksammat stadens politiker på vikten av att bygga ut infrastrukturen och har betonat att det inte bara är en angelägenhet för Göteborg. Med Göteborgs Hamn är staden logistiknav och motor för såväl Västsverige som Sverige och Skandinavien. Västlänken – en del av det västsvenska paketet Västlänken är en cirka 8 kilometer lång dubbelspårig järnväg, varav drygt 6 kilometer i tunnel, som ska ge Göteborg en genomgående pendeltågstrafik. Västlänken ger ökad kapacitet för tågtrafiken och minskar sårbarheten i järnvägssystemet. Västlänken ger också tre nya underjordiska stationer; vid Göteborg Central, vid Haga och vid Korsvägen. Dessa stationer ökar tillgängligheten till staden och regionen. Av den 6 kilometer långa tunneln byggs 4 kilometer i berg och 2 kilometer i lera. Västlänken har utretts och vägts mot olika alternativ men befunnits vara den som bäst fyller de behov som finns i Göteborg gällande bland annat stärkt järnvägsinfrastruktur, fler kollektivtrafiksutbudspunkter och möjligheter till stadsutveckling. 84 Förbundsstämma 2015 Västlänkens framväxt 2001 tittade Göteborgs Stad, Göteborgsregionens kommunalförbund, Västtrafik, Västra Götalandsregionen och Trafikverket (då Banverket) på olika sätt att öka kapaciteten på Göteborgs Central för tågtrafiken i Göteborgsregionen. Resultatet blev en idéstudie med åtgärder på kort, medellång och lång sikt. 2001 - 2002 genomfördes sedan en förstudie av Göteborgs Stad, Göteborgsregionens kommunalförbund, Västtrafik, Västra Götalandsregionen och Trafikverket (då Banverket) om en tågtunnel under Göteborg. I förstudiens tidiga samråd prövades olika idéer, bland annat att flytta ut hela eller delar av Göteborgs central till Olskroken eller Gårda, och att bygga en genomgångsslinga vid Göteborgs central. Dessa förslag utreddes inte vidare eftersom studien konstaterade att de alternativen inte skulle nå de eftersträvade målen. Förstudien behandlade ett förstärkningsalternativ och fem utbyggnadsalternativ: Förstärkningsalternativet (0), Korsvägen (1), Haga–Korsvägen (2), Haga–Chalmers (3), Järntorget– Sahlgrenska–Chalmers (4) och Hjalmar Brantingsplatsen–Lindholmen–Järntorget–Sahlgrenska– Chalmers (5). Förstudien förespråkade att man gick vidare med alternativ 1, 2 och 3. 2004 - 2007 genomförde Trafikverket en så kallad järnvägsutredning för Västlänken. Järnvägsutredningens utgångspunkt var underlaget från förstudien med de tre föreslagna sträckningarna för Västlänken med nya stationer (Haga–Korsvägen, Haga–Chalmers respektive Korsvägen). Dessutom utreddes förstärkningsalternativet – att bygga ut Göteborgs bangård med nya spår längs järnvägen mellan Olskroken och Almedal. 85 Förbundsstämma 2015 Karta över de olika sträckningarna i Järnvägsutredningen Järnvägsutredningen visade att en sträckning via Haga–Korsvägen var det förslag som sammantaget var bäst för staden. I december 2007 beslutade Trafikverket därför att fortsätta planeringen av Västlänken med alternativet Haga–Korsvägen via Älvstranden. Under 2011 började Trafikverket projektera Västlänken. Den 26 juni 2014 beslutade Alliansregeringen om tillåtlighet för Västlänken efter att ha prövat ärendet enligt miljöbalken. Nu pågår bland annat arbetet med att ta fram en järnvägsplan som kommer att fastställas under året. Tidslinje över processen kring Västlänken Fördelen med flera stationer En av de största fördelarna med att bygga en järnvägstunnel under Göteborg med flera stationer är att tillgängligheten till pendeltågstrafiken ökar. När man endast har en tågstation måste alla resenärer som ska åka med pendeltåget byta på samma station vilket ökar belastningen på kollektivtrafiken vid den punkten. Placeringen av stationen i Haga ska ses i perspektivet att det blir en järnvägstation för de som ska till eller kommer ifrån de västra delarna av centrala staden samt resenärer som byter till och från pendeltåg. Området ligger nära de områden i de västra delarna av centrala älvstaden som kommer bebyggas och nära flera av fakulteterna vid Göteborgs Universitet såsom statsvetenskapliga 86 Förbundsstämma 2015 fakulteten och Handelshögskolan. En av uppgångarna kommer också att byggas in i Handelshögskolans nya byggnad. Det finns också planer på omfattande exploatering i området kring Järntorget och Första långgatan. Västlänkens stationer och upptagningsområde Kommer Västlänken hålla budget? Kritiker har fört fram att man inte tror att Trafikverkets budget för Västlänken kommer att hålla. Trafikverket själva gör bedömningen att budgeten kommer att hålla, senast i en kostnadsbedömning från december 2014 som redovisas på Trafikverkets hemsida. De invändningar som förts fram kring att budgeten inte skulle hållas kan delas upp i tre delar: Vissa kritiker menar att olika delar av Västlänken inte räknats in i kalkylen, bland annat så kallade intrångsersättningar (när exempelvis byggnader måste rivas under byggtiden) och kostnader för ledningsomdragningar. Dessa påståenden är dock felaktiga. Kostnaderna för intrångsersättningar och ledningsomdragningar är inräknade i Västlänkens budget. En annan kostnadsökning som brukar lyftas fram är att man menar att det inte kommer räcka med två spår vid stationerna vid Haga och Korsvägen utan att man bör bygga fyra spår där. Att bygga fyra spår istället för två spår innebär dock också en kapacitetsutökning som går över Västsvenska paketets beställning och är inte beslutad. Den andra delen av kritiken handlar om att priserna är beräknade i 2009 års prisnivå. Att fastställa ett basår är en beräkningsmodell som används vid infrastrukturprojekt som löper över flera år mellan beslut och färdigställande. Priserna räknas upp enligt ett särskilt index och används som bastal för att kunna jämföra olika kostnader. Modellen används vid alla Trafikverkets större projekt och skulle använts också om man istället valt andra alternativ än Västlänken, exempelvis förstärkningsalternativet. Att priserna generellt går upp är inte detsamma som att ett projekt fördyras. Den tredje delen handlar om att Trafikverket generellt inte håller budget och bland annat förs Hallandsåsen fram som ett skräckexempel. Sanningen är dock att Trafikverket generellt håller uppsatta budgetmål och hamnar ibland till och med lägre än budget. Två närliggande exempel är Citytunneln i Malmö och Citybanan i Stockholm som likt Västlänken är tågtunnlar för pendeltåg. Citytunneln i Malmö började byggas 2005 och stod klar 2010. Citytunneln blev drygt 400 miljoner kronor billigare än beräknat, och därtill klar ett halvår före plan. Citybanan i Stockholm är en pendeltågstunnel under centrala Stockholm som är delfinansierad av staten, Stockholms Stad och Stockholms läns landsting och beräknas vara klar 2017. Projektet ligger före sin ursprungliga tidsplan och under budget. 87 Förbundsstämma 2015 Ytterligare ett likartat projekt är tunnelbygget Norra länken i Stockholm vars första etapp blev billigare än beräknat. Slutnotan för etappen blev 2,5 miljarder kronor lägre än beräknat, och trafikstarten skedde ett helt år före plan. Stora infrastrukturprojekt innehåller dock alltid osäkra faktorer. Det är inget som är unikt för Västlänken. För att klara oförutsedda budgetposter räknar Trafikverket därför in riskreserver i sina projekt. För Västlänken är riskreserven 2,3 miljarder kronor. Oberoende granskningar är genomförda Som en del av beslutsprocessen kring infrastrukturprojekt i Sverige sker remissförfarande, där Trafikverket som en del i beredningen skickar ut förslagen på remiss till övriga intressenter som berörs av förslaget. I remissförfarandet granskas förslagen och i remissvaren tas eventuella oklarheter, invändningar och behov av förtydliganden upp. Remissförfarandet är en grundläggande del av den svenska offentliga beredningsprocessen och medger också för andra än de tillfrågade remissinstanserna att svara på remissen. Västlänken har varit uppe för remiss bland annat våren 2006 som en del av järnvägsutredningen, i januari 2012 inför regeringens tillåtlighetsprövning av järnvägsplanen och i december 2014 – januari 2015, som en del av granskningen av järnvägsplanen inför fastställandet. Det har alltså genomförts flera oberoende granskningar av Västlänken under flera omgångar och man har vägt projektet mot andra alternativ. Västlänkens samhällsnytta Några motioner tar upp att den framräknade samhällsnyttan av Västlänken är negativ. När man räknar fram samhällsnytta tar man endast med de kvantifierbara värden som man definitivt kan räkna fram och använder försiktighetsprincipen och ger därmed inte en helt rättvisande bild. Det innebär att få infrastruktursatsningar får positiva nettovärden. Att räkna ut samhällsnyttan är i första hand ett instrument som ska användas för att väga olika infrastruktursatsningar mot varandra. Nyttorna för Västlänken ligger också i nivå med de två pendeltågstunnlar som byggts eller just nu byggs i Malmö och Stockholm; Citytunneln och Citybanan. Den ligger också i nivå med utbyggnaden av E20. Säkerheten i Västlänken I debatten kring Västlänken förekommer uppgifter om att Trafikverket av budgetskäl ska ha åsidosatt säkerheten i tunneln. Den diskussionen härrör från att Räddningstjänsten i Storgöteborg förespråkat en separat räddningstunnel som löper parallellt med Västlänken men att Trafikverket istället valt att bygga ett antal evakueringsschakt. Räddningstjänsten står fast vid åsikten att de främst förespråkar en separat räddningstunnel men konstaterar i sitt remissyttrande till järnvägsplanen för Västlänken att "Efter att arbetet genomförts delar RSG [Räddningstjänsten Storgöteborg] Trafikverkets bedömning att trafikanternas möjlighet till självutrymning i Västlänken är god och säkerhetsmässigt i nivå med annan ny undermarksinfrastruktur." Varför Hisingsbron? Vägtrafiken över Göta älv är en kritisk punkt i trafiksystemet i Göteborg. Marieholmstunneln är nödvändig för att avlasta Tingstadstunneln och Götaälvbron som invigdes 1939. Den måste ersättas av en ny bro, Hisingsbron, innan den blir uttjänt runt 2020. Flera olika alternativ till brolösningar har utretts. I maj 2010 beslutade Kommunfullmäktige att utarbeta en detaljplan för en ny älvförbindelse. Det skulle vara en öppningsbar bro med lägsta möjliga höjd i spannet tio till tretton meter. Förslaget till brohöjd var en kompromisslösning där olika intressen skulle tillgodoses. I juni 2012 88 Förbundsstämma 2015 fattade Trafiknämnden beslut om att Hisingsbron skulle anläggas med en höjd av tretton meter över medelvattennivån och säkrad för tolv meter segelfri höjd. Idag passerar ca fem handelsfartyg Götaälvbron per dag. De utvecklingsplaner som Vänersjöfarten har skulle kräva ca 8 broöppningar per dag. Den tänkta bron planeras för att kunna öppnas 15 gånger per dag, vilket är samma kapacitet som de framtida slussarna i Trollhättan kommer att ha. När Hamnbanan och Marieholmsbron är färdiga kommer tågtrafiken att öka från 55 tåg per dag till 135 tåg per dag vilket kommer kräva ett samordnat system med både båt- och kollektivtrafiken. I samråd mellan berörda parter ansågs det att en bro på tretton meter väl tillgodoser de krav som sjöfarten i Göta älv ställer, nu och i framtiden. Den föreslagna höjden har blivit godkänd av Mark- och Miljödomstolen. Ärendet ligger nu hos Mark- och miljööverdomstolen för prövning. Förslaget är att Hisingsbron inte öppnar mellan 06.00-09.00 och 15.00–18.00 på helgfria vardagar. Trafiken över bron i rusningstid kommer därför inte att påverkas av sjöfarten i Göta älv. Under resterande delar av dygnet får bron öppnas varje timme vid behov, femton gånger per dygn. Detta innebär att varken sjöfarten eller trafiken över bron kommer att störas mer än vad den gör idag. En hög bro ger långa ramper på land och försvårar anslutningarna till väg och spårväg på båda sidor. En lägre bro tillgodoser alla transportslag och ger samtidigt ökade möjligheter till bostäder och arbetstillfällen runt Gullbergsvassen och på Ringön. Genom att bygga en lägre bro än Götaälvbron frigörs 70 000 kvadratmeter mark i centrala Göteborg som översiktligt har värderats till ca 800 miljoner kronor. Förbundsstyrelsen konstaterar att tidsplanen för en ersättning till Götaälvbron redan nu är ansträngd. Konsekvenserna för fordonstrafiken över älven, i centrala staden samt på Hisingen skulle vara omfattande om Götaälvbron inte kan ersättas i tid. Folkomröstningen om trängselskatten Efter ett så kallat folkinitiativ beslutade Göteborgs kommunfullmäktige våren 2013 att genomföra en rådgivande folkomröstning om trängselskatten i Göteborg. Frågan i omröstningen var den som namninsamlingen avsåg: "Anser du att trängselskatten ska fortsätta i Göteborg efter valet 2014?". Omröstningen genomfördes i samband med de allmänna valen 2014 och resulterade i att 56,9 % av de röstande röstade nej med ett valdeltagande på 72,8 %. Kommunstyrelsen har efter att folkomröstningen genomförts varit i kontakt med övriga parter och efterhört deras inställning till en förändring av Västsvenska paketet. Samtliga meddelar att de står kvar vid ingånget avtal. Kommunstyrelsen har också utrett alternativ till trängselskatten. Utredningarna redovisades i december 2014 respektive februari 2015 i kommunstyrelsen. Som alternativa åtgärder avseende trängsel och miljö utreddes bland annat att; öka svårigheterna för bilresor, minska restiden för kollektivtrafiken, öka attraktiviteten att cykla och kraftigt höjda parkeringspriser. Utredningarna visade tydligt att ingen av åtgärderna ger samma effekt som trängselskatten. En kombination av dem kan ge liknande effekter men då till mycket stora kostnader. De alternativa finansieringsformerna i utredningen inkluderade bland annat infrastrukturavgifter, höjda parkeringsavgifter, höjda kollektivtrafikavgifter eller finansiering via kommunens egen budget exempelvis genom kraftigt höjd kommunalskatt. Trängselskatten betalas idag till största delen av invånare i andra kommuner än Göteborg eller juridiska personer. Under perioden september till november 2014 kom 33 procent av intäkterna från trängselskatten från fysiska personer som bodde i Göteborg, 27,9 procent av intäkter från fysiska personer utanför Göteborg och 39,1 procent från juridiska personer (näringstrafik etcetera). 89 Förbundsstämma 2015 Fysiska personer i Göteborg 33 procent Fysiska personer utanför Göteborg 27,9 procent Näringstrafik 39,1 procent Fördelning av Trängselskattens intäkter När den Moderata gruppen i kommunfullmäktige i Göteborg vägde alternativen blev slutsatsen att det inte vore rimligt att göteborgarna skulle stå för hela kostnaden om trängselskatten avskaffades. Samtidigt har övriga parter i Västsvenska paketet har gjort klart att de står fast vid avtalet. Det har således inte gått att hitta vägar att omförhandla paketet med övriga parter. Viktigt att komma ihåg är också att trängselskatten är reglerad i lag och det är riksdagen, inte staden, som har rådighet över frågan. Ett eventuellt beslut om att ta bort trängselskatten kan inte fattas av Göteborg kommunfullmäktige utan endast initieras i och fattas av riksdagen. Konsekvenserna av att stoppa Västlänken och Västsvenska paketet Västlänken har utretts sedan 2001 och parterna kom överens om Västsvenska paketet 2009. Att nu stoppa Västlänken innebär att en process som pågått i 14 år och där satsningar som började genomföras för 6 år sedan skulle avbrytas. Västsvenska paketet är en helhet där de olika parterna gemensamt kommit fram till vilka satsningar man ser som nödvändiga och därför vill satsa på. Att bryta ut delar av paketet innebär att man bryter upp det gemensamma avtalet och måste omförhandla samtliga delar med samtliga parter. Förbundsstyrelsen gör bedömningen att en sådan förhandling innebär stora risker att infrastruktursatsningar i Göteborg försenas i upp till 10 – 15 år, om parterna ens är intresserade av att fortsätta bidra med finansiering. Det innebär också att inte endast de delar av paketet som Göteborg vill ta bort skulle förhandlas om utan att samtliga delar av paketet då skulle vara under omförhandling. 90 Förbundsstämma 2015 Staten 17 mdr kr Trängselskatt 14 mdr kr Göteborgs stad 1,25 mdr kr VGR och Region Halland 1 mdr kr Markvärden 750 miljoner kr Fördelning av Västsvenska paketets finansiering Näringslivet har efter att arbetet med det Västsvenska paketet visat en ökad investeringsvilja i och kring Göteborg. Företrädare för näringslivet, bland annat genom Västsvenska Handelskammaren, står tydligt bakom satsningarna. Man är från näringslivet samtidigt orolig för vad ett stopp av Västsvenska paketet skulle innebära. En osäkerhet som kan leda till att planerade näringslivssatsningar dras tillbaka eller avbryts om paketet stoppas. Ett stopp för Västsvenska paketet är alltså förenat med uppenbara risker. Vad innebär ett stopp av bygget av Marieholmstunneln för biltrafiken i Göteborg för trafiken? Och vad blir kostnaden av att stoppa det bygget? Man kan jämföra med den likartade situation som uppstod när Miljöpartiet efter valet 2014 stoppade Förbifart Stockholm. Vad innebär det för Göteborgs innerstad att stoppa Hisingsbron och därmed inte hinna klart med en ersättningsbro innan Götaälvbron är uttjänt? Vad innebär det för järnvägstrafiken i Göteborg de kommande decennierna om Västlänken inte byggs och man tvingas inleda en ny process med järnvägsutredning, tillåtlighetsprövning hos regeringen och ny järnvägsplan? Runt omkring i såväl Sverige som Västra Götaland finns det ett antal viktiga och mer eller mindre angelägna infrastrukturprojekt som väntar på finansiering. Vad säger att den statliga och regionala finansieringen stannar i Göteborg om avtalet om Västsvenska paketet bryts och ett nytt paket ska förhandlas på nytt? Vilka blir konsekvenserna för jobben och tillväxten i Göteborg och Västsverige då? Förbundsstyrelsens ställningstagande Moderaterna i Göteborg har tillsammans med övriga Allianspartier ställt sig bakom Västsvenska paketet för att få till stånd viktiga investeringar för både väg och järnväg i Göteborg och Västsverige. Moderaterna har också i Riksdagen, Västra Götalandsregionen, Region Halland och omkringliggande kommuner i Göteborgsregionen ställt sig bakom avtalet. I valrörelserna 2010 och 2014 har Moderaterna och Alliansen varit tydliga med att vi står bakom det Västsvenska paketet. Västsvenska paketet håller nu på att genomföras. Att i detta skede kräva omförhandling av avtalet när övriga parter dessutom motsätter sig en sådan bedömer vi är förenat med stora risker och negativa konsekvenser både för Göteborg och för Moderaternas trovärdighet. Sannolikheten att en omförhandling kommer till stånd och att den i så fall innebär en bättre överenskommelse än den gällande bedömer vi som låg. En omförhandling skulle sannolikt också ta lång tid vilket är negativt för Göteborgs och Västsveriges framtida möjligheter. 91 Förbundsstämma 2015 Västsvenska paketet är omfattande och innehåller förstås osäkerheter. Det hade också alternativa paket gjort. Att det bland göteborgarna i allmänhet och också i Moderaterna finns olika meningar om vilket avtal som vore det bästa är fullt förståeligt. Samtidigt kan Förbundsstyrelsen konstatera när vi går igenom motionerna att kritiken inte är så stark att den inte går att bemöta och därför vara skäl för att ompröva Moderaternas ställningstagande. Samtidigt måste vi som parti också konstatera att kommunikationen om Västsvenska paketets bakgrund och innehåll har varit otillräcklig och det är en viktig lärdom att ta till oss inför framtida infrastruktursatsningar och andra större projekt. Förbundsstyrelsen föreslår stämman att avslå motionen. Förbundsstyrelseledamoten Mats Brodefors reserverade sig mot förbundsstyrelsens svar till motion 6 (inkl övriga Västlänk-motioner), till förmån för bifall till att-satser enligt nedan: Motion 17, Motion 18, Motion 19, att-satserna 2 och 3, Motion 20, att-sats 2, Motion 21, att-sats 3, Motion 22, att-satserna 2 och 3, Motion 23, att-satserna 2 och 3. 92 Förbundsstämma 2015 Motion 7 Angående: Motionär: Ta hänsyn till sjöfartens behov vid dimensioneringen av nya Hisingsbron! Gunnar Lindgren Den föreslagna nya Hisingsbron kommer at få en segelfri höjd på 13 meter, att jämföra med dagens Götaälvbron som har drygt 19 meter. Detta har lett till såväl kritik som överklaganden, bland annat från kommunerna kring Vänern. Göteborgs kommun har tagit den här typen av processer till en ny, inte särskilt smickrande, höjd genom att verka för att hindra vänerkommunerna från att överklaga den låga höjden på den kommande Göta älv-bron. Göteborgs kommun hävdar att kommunerna inte har rätt att överklaga beslutet, att de inte presenterat bevis för sina påståenden, och att de omständigheter som åberopas inte innebär att saken har allmänt intresse inom kommunerna. Brohöjden måste anses vara mer än bara en göteborgsfråga, och det är ytterst beklagligt att denna arrogans har blivit typisk för Göteborgs stads agerande. Staden har startat en juridisk process för att få till stånd ett beslut där kommunerna kring Vänern bedöms inte vara berättigade att ha inflytande eller vara sakägare. Förutom att detta agerande är arrogant, oetiskt och bedrövligt handlande av Göteborgs kommun på ett sätt som jag och säkert många med mig inte vill ska var typiskt för vår stad, så kan vi nog enas om att en rationell sjöfart är viktigt för industrier och rederier kring Vänern och därmed för export, arbetstillfällen etc. Att då vilja hindra vänerkommunerna från att ens överklaga är ett icke acceptabelt agerande. Jag vill även hänvisa till att Trafikverket m fl myndigheter i sin utredning om Göta älv och Vänersjöfarten drar slutsatserna att utvecklad Vänersjöfart är positivt för näringsliv, människa och miljö, och att samhällsekonomisk lönsamhet uppnås genom konkurrenskraftiga inre vattenvägar. Stadens inställning kan även ställas mot den slogan som Göteborgs stad har arbetat fram, med orden ”Hållbar och öppen för världen”. Det inträffade föranleder mig att undra om stadens agerande är i linje med kommunens etiska riktlinjer när det gäller att skapa goda omvärldsrelationer. Oavsett detta anser jag att det bör vara i sjöfarts- och industristaden Göteborgs intresse att samverka med kommunerna kring Vänern och gynna sjöfarten i älven. Mot bakgrund av ovanstående föreslår jag att förbundsstämman måtte besluta: att Göteborgsmoderaterna ska verka för att frågan om den nya hisingsbrons utformning tas upp till förnyad prövning där frågan om vänersjöfartens intressen vägs in på ett sätt som ger en optimal lösning för vänersjöfarten och som främjar god grannkommunssämja. 93 Förbundsstämma 2015 Förbundsstyrelsens yttrande över motion 7 Se svar på motion 6. Förbundsstyrelsen föreslår stämman att avslå motionen. 94 Förbundsstämma 2015 Motion 8 Angående: Motionär: Avveckla trängselskatten Henrik Ohlson Den s k trängselskatten är ett socialistiskt påfund som införts i Göteborg av politiker i stor och märklig enighet. Den motverkar den moderata jobblinjen och kan bara tas ut i Göteborg. Och den är ingen trängselskatt. Den är en finansiering av nationell infrastruktur. Den har införts av politiska representanter utan att väljarna tillfrågats, förrän i folkomröstningen 2014. Det måste helt enkelt vara moderat Göteborgspolitik att avveckla den. Respektera folkomröstningen. Jag yrkar: att Stämman beslutar att uppdra åt samtliga våra representanter att kraftfullt och utan dröjsmål verka för att trängselskatten omedelbart avvecklas. 95 Förbundsstämma 2015 Förbundsstyrelsens yttrande över motion 8 Se svar på motion 6. Förbundsstyrelsen föreslår stämman att avslå motionen. 96 Förbundsstämma 2015 Motion 9 Angående: Följ folkomröstningen Motionär: Caroline Thelning, Gunnar Lindgren, Lena Larsson, Björn Bernehed, Jan Sylvan, Nina Källström, Tina Engelbrektsson Efter att göteborgarna röstat i folkomröstningen om trängselskatt hösten 2014 uppstod en debatt om vad valresultatet egentligen innebär och hur det ska hanteras. Vare sig man vill eller inte så har en stor majoritet (57%) röstat nej under stort valdeltagande (71%) och visat att de inte stödjer trängselskatten. Det omdiskuterade beslutet har kraftigt försämrat medborgarnas förtroende för de folkvalda representanterna i Göteborg. Detta är ett allvarligt problem, eftersom förtroende för politikerna och de politiska besluten utgör grunden för demokratin. Det har uppstått ett kraftigt demokratiunderskott i Göteborg, då folket anser att de etablerade partierna går emot folkviljan. Väljarna upplever att Nya Moderaterna före valet stod upp för demokratin genom att stödja en folkomröstning och gav uttryck för att ett tydligt nej i folkomröstningen inte kan negligeras. Att efter valet ställa sig på samma sida som de rödgröna och i praktiken vända väljarna ryggen, upplevs därför som ett svek av våra väljare. För att återskapa förtroendet för politiken och vårt parti i Göteborg måste folkomröstningen följas och beslutet i KF rivas upp, med en hemställan till regeringen att trängselskatten i Göteborg skall tas bort. Om inte, kommer vi att få svårt att få genomslag för våra visioner och idéer och vi kommer även att tappa ytterligare röster i valet 2018. Med hänvisning till ovanstående föreslås stämman besluta: att uttala att folkomröstningen om trängselskatten ska följas, att uppmana våra berörda förtroendevalda moderata företrädare att verka för att folkomröstningen om trängselskatten ska följas, att Moderaterna i Göteborg verkar för att Göteborgs Stad ska följa folkomröstningen och hemställa hos regeringen att ta bort trängselskatten. 97 Förbundsstämma 2015 Förbundsstyrelsens yttrande över motion 9 Se svar på motion 6. Förbundsstyrelsen föreslår stämman att avslå motionen. 98 Förbundsstämma 2015 Motion 10 Angående: Motionär: Följ folkomröstningens resultat angående trängselskatten Daniel Szirányi Den 14e september 2014 genomfördes en folkomröstning i Göteborg med frågan: ”Anser du att trängselskatten skall fortsätta efter valet 2014? ”En tydlig majoritet på 57% av väljarna röstade Nej i denna folkomröstning. Inför valet genomfördes häftiga diskussioner huruvida en folkomröstning om frågan skall genomföras eller ej. Till sist var det moderaterna som fällde avgörandet för att en folkomröstning skall äga rum. Devisen under valrörelsen var att moderaterna lokalt är för en folkomröstning och att man skulle argumentera för ett Ja i frågan. Nu blev det inte riktigt som partiet hade tänkt sig. Den logiska konsekvensen är att moderaterna lyssnar till sina väljare och accepterar folkomröstningens resultat. Det innebär konkret, att vidare planering av det västsvenska paketet skall ske utan möjliga intäkter från trängselskatt. Alltså återstår två alternativ: 1. Hitta nya intäktskällor för att finansiera det västsvenska paketet i dagens utformning. Detta alternativ ger Alliansen möjligheter att framföra borgerliga förslag som till exempel utförsäljning av Göteborgs stads omfattande verksamhet som svällt under de senaste 20 åren av socialistiskt styre. Utförsäljning av kommunala bolag bör utredas närmare. 2. Omformulera det västsvenska paketet så att omfattningen motsvarar de minskade intäkterna, då ju trängselskatten inte längre är ett alternativ. Det attraktiva med denna möjlighet är att det följer moderaternas motto ”ordning och reda i finanserna” som vi starkt drivit under den senaste mandatperioden. Vi skall alltså inte spendera mer än vad vi har fog för. Utan trängselskatt får vi alltså ett västsvenskt paket av mindre omfattning. Att ett politiskt parti följer folkomröstningars resultat är för mig en fundamental demokratisk självklarhet. Ifall vi går emot den, har vi förlorat folkets förtroende, vilket har en tragisk inverkan på möjligheten att kunna driva seriös oppositionspolitik lokalt i Göteborg. Mot bakgrund av ovanstående föreslår jag Förbundsstämman att besluta följande: att Moderaterna i Göteborg drar tillbaka sin nuvarande position om att inte följa folkomröstningens resultat att uppmana moderata fullmäktigegruppen att aktivt arbeta för att få en majoritet för att följa folkomröstningen i kommunfullmäktige att betalstationerna med omedelbar verkan stängs av att Moderaterna i Göteborg aktivt letar efter alternativa lösningar för att minska omfattningen av det västsvenska paketet så att det motsvarar bortfallet av intäkterna från trängselskatten att Moderaterna i Göteborg hittar möjliga intäktskällor genom att minska Göteborgs Stads utgifter i motsvarande utsträckning som bortfallet av trängselskatten (genom att till exempel sälja ut kommunala bolag) 99 Förbundsstämma 2015 Förbundsstyrelsens yttrande över motion 10 Se svar på motion 6. Förbundsstyrelsen föreslår stämman att avslå motionen. 100 Förbundsstämma 2015 Motion 11 Angående: Nej till Västlänken Motionär: Mikael Forsman 3. Nej till Västlänken. Då Västlänken riskerar att ruinera Göteborg, så föreslår jag att stämman säger NEJ till Västlänken". 101 Förbundsstämma 2015 Förbundsstyrelsens yttrande över motion 11 Se svar på motion 6. Förbundsstyrelsen föreslår stämman att avslå motionen. 102 Förbundsstämma 2015 Motion 12 Angående: Motionär: Stoppa och avveckla arbetet med Västlänken Anders Regnér Arbetet med Västlänken som en del av det Västsvenska Paketet, VsP, bör omedelbart avbrytas. Det skapar en stor övertro på att fylla Göteborgsregionen med arbete inom anläggningssektorn som inte kommer att genomföras. Om man fortsätter i dagens verksamhetstakt så blir bara fler och fler personer verksamma inom projektet, missnöjda och arbetslösa när byggandet inte blir av. Varför skall detta ske, jo den budget som är beslutad kring projektet kommer inte att hålla, beloppet är för lågt med hänsyn till tillkommande kostnader. Flera skäl talar för ökade kostnader, dels osäkerhet av tekniskt genomförande, problem med mark och ersättningar till fastighetsägare i och kring byggplatser, samt den utdragna start process som kommer uppstå på grund av överklaganden får allmänhet och andra oberoende instanser. Alltså måste alla politiker ta ansvar för medborgarnas pengar. Alltså bör Trafikverk och Göteborgs kommun snarast upphöra med projektering och inte slösa bort mer av skattebetalanas pengar. Mot bakgrund av ovanstående föreslår jag att förbundsstämman måtte besluta; att uppmana Göteborgs kommunstyrelse snarast avbryta projektet Västlänken att se till att parterna i överenskommelsen VsP, snarast omförhandlar projektet och tar ansvar för medborgarnas pengar. 103 Förbundsstämma 2015 Förbundsstyrelsens yttrande över motion 12 Se svar på motion 6. Förbundsstyrelsen föreslår stämman att avslå motionen. 104 Förbundsstämma 2015 Motion 13 Angående: Motionär: Västlänken Anne-Christine Sjöblom Låt oss inte förväxla frågan ”Västsvenska paketet” med frågan om Västlänken som är en del av det. Har vi verkligen inhämtat underlag för beslut gällande Västlänken? Är det så att vi eventuellt drar igång ett jätteprojekt som i alla fall sannolikt inte ökar antalet resenärer via tåg? Jag yrkar på att vi verkar för ett stopp av Västlänk-processen nu för att se över om vi verkligen har räknat och tänkt rätt. Bifallen vid Askimsföreningens årsmöte. 105 Förbundsstämma 2015 Förbundsstyrelsens yttrande över motion 13 Se svar på motion 6. Förbundsstyrelsen föreslår stämman att avslå motionen. 106 Förbundsstämma 2015 Motion 14 Angående: Motionär: Västlänken Hans Apel Västlänken, järnvägstunneln under Göteborg, löser inga problem med kollektivtrafik i Göteborg. Ett högriskprojekt till stora kostnader som inte ger något nämnvärt. Enl Trafikverket kommer kostnaderna uppgå till 29,5 miljarder. Detta förutsätter att allt enl plan. Hittills har Trafikverket inte visat att entreprenader av denna typ hållit kostnadsmässigt. Götatunneln ca 300% ca 1miljard nu ca 3 miljarder och är inte färdig med återställningsarbetena ovanpå, Malmötunneln ca 275% ca 3 miljarder nu ca 8,75 miljarder Hallandsåsen ca 1000% 1 miljard, nu 10,5 miljarder och är inte färdig, Norra Hamngatan, lagning av stödmur skulle göras färdig på 6 månader och nu har det gått ytterligare fyra månader och den är inte färdig alltså en förlängning med 70% i tid, kostnader ej redovisade. Att detta lilla arbete i förhållande till Västlänken inte hållit tid och kostnader visar att stadsbyggnadskontoret och övriga myndigheter inte har kontroll på kostnaderna. Det var lika dant med Operalänken och där gick man inte djupt ner i marken men det var överraskningar varje dag av olika svårighetsgrader och kostnader. Hisingsbron är ännu ett idiotprojekt. Ett klar bättre alternativ i detta läget är en tunnel där kollektivtrafiken, bilar och lastbilar mm samt gående och cyklister har var sitt rör. Kortare av och påfarter lägre backe och väderskydd för cyklister och gående, inga stopp för båttrafiken, mer byggbar mark och billigare i längden. I Västsvenska paketet saknas bla en Östlänk som skall börja norr om Kungsbacka passera Landvetter genom Partille och ansluta söder om Kungälv. Då genomfartstrafiken kommer att på detta vis minska kraftigt blir trycket på gatorna i Göteborg också mindre. Jag yrkar att förbundsstämman beslutar att Västlänken stoppas och en oberoende expertgrupp utreder bästa alternativ för att förbättra kollektivtrafiken, järnvägstrafiken. att förbindelserna med Hisingen, Marieholmstunneln färdigställs och Götaälvtunneln istället för Hisingsbron byggs. att en Östlänk läggs in i Västsvenska paketet. att motionen skickas till förbundsstyrelsen i Göteborg, till Nya Moderaternas kommunfullmäktige och kommunstyrelsegruppen och partistyrelsen för beslut enligt ovan. 107 Förbundsstämma 2015 Förbundsstyrelsens yttrande över motion 14 Se svar på motion 6. Förbundsstyrelsen föreslår stämman att avslå motionen. 108 Förbundsstämma 2015 Motion 15 Angående: Motionär: Västlänken Hans Apel Västlänken, järnvägstunneln under Göteborg, löser inga problem med kollektivtrafik i Göteborg. Ett högriskprojekt till stora kostnader som inte ger något nämnvärt. Enl Trafikverket kommer kostnaderna uppgå till 29,5 miljarder. Detta förutsätter att allt enl plan. Hittills har Trafikverket inte visat att entreprenader av denna typ hållit kostnadsmässigt. Götatunneln ca 300% ca 1 miljard nu ca 3 miljarder och är inte färdig med återställningsarbetena ovanpå, Malmötunneln ca 275% ca 3 miljarder nu ca 8,75 miljarder Hallandsåsen ca 1000% 1 miljard, nu 10,5 miljarder och är inte färdig, Norra Hamngatan, lagning av stödmur skulle göras färdig på 6 månader och nu har det gått ytterligare fyra månader och den är inte färdig alltså en förlängning med 70% i tid, kostnader ej redovisade. Att detta lilla arbete i förhållande till Västlänken inte hållit tid och kostnader visar att stadsbyggnadskontoret och övriga myndigheter inte har kontroll på kostnaderna. Det var lika dant med Operalänken och där gick man inte djupt ner i marken men det var överraskningar varje dag av olika svårighetsgrader och kostnader. Hisingsbron är ännu ett idiotprojekt. Ett klar bättre alternativ i detta läget är en tunnel där kollektivtrafiken, bilar och lastbilar mm samt gående och cyklister har var sitt rör. Kortare av och påfarter lägre backe och väderskydd för cyklister och gående, inga stopp för båttrafiken, mer byggbar mark och billigare i längden. I Västsvenska paketet saknas bla en Östlänk som skall börja norr om Kungsbacka passera Landvetter genom Partille och ansluta söder om Kungälv. Då genomfartstrafiken kommer att på detta vis minska kraftigt blir trycket på gatorna i Göteborg också mindre. Jag yrkar att förbundsstämman beslutar att Västlänken stoppas och en oberoende expertgrupp utreder bästa alternativ för att förbättra kollektivtrafiken, järnvägstrafiken. att förbindelserna med Hisingen, Marieholmstunneln färdigställs och Götaälvtunneln istället för Hisingsbron byggs. att en Östlänk läggs in i Västsvenska paketet. att motionen skickas till förbundsstyrelsen i Göteborg, till Nya Moderaternas kommunfullmäktige och kommunstyrelsegruppen och partistyrelsen för beslut enligt ovan. 109 Förbundsstämma 2015 Förbundsstyrelsens yttrande över motion 15 Se svar på motion 6. Förbundsstyrelsen föreslår stämman att avslå motionen. 110 Förbundsstämma 2015 Motion 16 Angående: Motionär: Avveckla planerna på Västlänken Henrik Ohlson Västlänken är sossarnas paradprojekt. Vanvettigt dyr. Ingen netto miljö- eller samhällsnytta. Skattebetalarna betalar. Den skapar jobb för utländska entreprenörer. Ett gigantiskt grävprojekt med massor av ifrågasättanden och invändningar. Och när allt är klart så vad har vi uppnått? Vi har slätat över att Göran Johansson inte hade förmågan att få infrastrukturprojekt till Göteborg. I sin iver att genomföra Västlänken har Johan Nyhus m fl prutat bort medborgarnas säkerhet för att få ett kalkylvärde att verka troligt under litet längre tid. Nu är det inte längre infrastruktur och gigantiska belopp och personlig, politisk prestige. Nu spelar sossarna med medborgarnas säkerhet. Följ inte denna avart av sossepolitik!!! Jag yrkar: att Stämman beslutar att uppdra åt samtliga våra representanter att omgående verka för att avveckla planerna på Västlänken. att Stämman beslutar att uppdra åt samtliga våra representanter att kraftfullt och utan dröjsmål verka för att Västlänken absolut inte under några omständigheter projekteras, planeras eller byggs utan räddningstunnel. 111 Förbundsstämma 2015 Förbundsstyrelsens yttrande över motion 16 Se svar på motion 6. Förbundsstyrelsen föreslår stämman att avslå motionen. 112 Förbundsstämma 2015 Motion 17 Angående: Motionär: Västlänken Christian Ewert Infrastruktursatsningar är viktiga för Västsverige och delar av det Västsvenska Paketet är bra. Den kritik Västlänken har utsatts för är unik i Göteborg och förhoppningsvis känd av deltagarna på mötet. Konsekvenserna av ett fel beslut är enorma. Jag anser att Västlänken, d.v.s. tunneln under Göteborg måste utredas av en oberoende expertgrupp samt jämföras med andra rimliga alternativ. Att tillfälligt stanna och utreda ett projekt är en beprövad metod, vilket man tex. gjort nu i Stockholm med Slussen projektet. I Göteborg kunde detta vara en lösning som kunde bryta det dödläge som nu existerar mellan väljare och politiker. Moderaterna skulle vinna på att visa att man lyssnar på kritik. En genomarbetad mätbar jämförelse mellan olika alternativa förbättringar av pendeltrafik och kollektivtrafik har aldrig gjorts. Politikerna bestämde sig tidigt för en tunnel genom Göteborg. Trafikverket föreslog att man istället för Västlänken skulle utöka Centralstationen det s.k. Förstärkningsalternativet vilket var, enligt Trafikverket, ett bättre ekonomiskt alternativ. Detta avslog politikerna omedelbart därför att detta alternativ inte uppfyllde de subjektiva kriterier politikerna själva fastlagt. De andra alternativ som jämförts av staden är alla varianter på en tunnel genom staden. De jämförelser som gjorts är subjektiva. En utflyttad station som tex. Gårda eller Olskroken samt Förstärkningsalternativet har aldrig jämförts med Västlänken på ett objektivt dvs mätbart sätt. Om som ett resultat av ovanstående Västlänken försenas ett år så är det i sammanhanget en liten skada. Säkert, om Västlänken fortfarande skulle vara bästa alternativet enligt en expertgrupp, så innebär en utredning en bättre säkerhet i kalkylerna. Jag yrkar på: att Projektet med Västlänken tillfälligtvis stoppas och att en studie utförs av en Oberoende Expertgrupp som utreder Västlänken samt jämför med Förstärkningsalternativet och utflyttad station, såsom tex. Gårda eller Olskroken vad avser framtida behov, resvinster, reseunderlag, miljö, trafikbelastning, skadeståndskostnader, byggtid, säkerhet i kalkyl samt slutlig investeringskostnad med objektiva mätbara variabler. 113 Förbundsstämma 2015 Förbundsstyrelsens yttrande över motion 17 Se svar på motion 6. Förbundsstyrelsen föreslår stämman att avslå motionen. 114 Förbundsstämma 2015 Motion 18 Angående: Motionär: Beträffande Västlänken Gösta Lange Opinionen mot det liggande förslaget till utformning av Västlänken växer ständigt och med all rätta. Bland de Göteborgare man träffar och diskuterar ifrågasätter nästan alla konsekvensen av att gräva upp en stor del av den centrala staden och hålla arbetena igång i åratal framåt. Inte minst inom Moderaterna skulle ett genomförande av slingan runt en station i Haga med alla grävarbeten, trafikkaos och allmän otrivsel resultera i en splittring vars konsekvenser för partiet skulle bli ödesdigra. Det är nu skäl att undvika att partiet rivs isär, när risken för detta är så överhängande. Det intressanta är att också de som inte direkt berörs av grävande, bökande och usel framkomlighet är lika negativa. Det tycks ha sin rot i en grundmurad skepsis mot de ekonomiska kalkyler som presenterats. Trafikverket kan helt enkelt inte förutse alla komplikationer som kommer att uppstå. Hallandsåsen och Botniabanan är varnande exempel. Vad som kan vara viktigt för Göteborg är att vara en central punkt på en snabbjärnväg OsloKöpenhamn (och vidare mot kontinenten). Det betyder inte att det behövs en station i Haga utan en mera östlig och rak sträckning kan räcka för att ge Göteborg de huvudsakliga fördelarna. Exakt hur en sådan sträckning skulle läggas kan behöva utredas, men alternativet Gårda kan visa sig vettigt. Affärsresenärer från Norge, Danmark och kontinenten kommer inte att känna sig beroende av att fortsätta sin resa inom Göteborg med spårvagn eller buss. Förbundsstämman föreslås med anledning av vad som ovan sagts att besluta att Moderata Samlingspartiet i Göteborg verkar för att den planerade sträckningen av Västlänken med järnväg under centrala Göteborg med station i Haga nu inte fastställs, utan i stället först även förslag noga utreds som medför mindre påverkan på Göteborgs stadsmiljö under byggtiden, som till exempel en station i Gårda. 115 Förbundsstämma 2015 Förbundsstyrelsens yttrande över motion 18 Se svar på motion 6. Förbundsstyrelsen föreslår stämman att avslå motionen. 116 Förbundsstämma 2015 Motion 19 Angående: Motionär: Ny genomgång och utvärdering av Västlänken Carl Magnus Kollberg Västsvenska Paketet innehåller många bra och för regionen nödvändiga projekt men det innehåller också Västlänken där man inte kunnat påvisa nyttan för göteborgarna och ej heller kunnat visa att Trafikverket har den kunskap och kompetens som krävs för att kunna genomföra projektet utan stora risker för grundvattenförändringar och som en följd därav sättningsskador på många fastigheter. Hallandsåsen är ett projekt som Trafikverket säkert dragit lärdom av men kan vi riskera att Västlänken skall bli ett nytt 25 årigt projekt där Trafikverket skall dra lärdom av alla de skador som med stor sannolikhet kommer att uppkomma på offentlig miljö och på de fastigheter som kommer att få stora sättningsskador. Det nu pågående arbetet med förstärkning i hamnkanalen visar med all önskvärd tydlighet att kompetensen att genomföra byggarbeten i blålera inte är tillräcklig för att genomföra ett så omfattande och kostsamt projekt som Västlänken med en tunnel i så skiftande markbeskaffenhet. Tunneln har haft olika föreslagna dragningar under tiden men har fått den slutliga dragningen via Haga för att det var för besvärligt att gå under Heden eller via Järntorget. Stationen vid Haga har ingen naturlig koppling till övrig kollektivtrafik och motiveras idag av Trafikverket med att man kanske kan gå vidare söderut mot Askim Hovås. Att stanna upp med projektet och genomföra en oberoende utvärdering av nyttan, skaderiskerna och kostnaden är nödvändigt för att alla inblandade parter skall känna förtroende och ömsesidig respekt för varandra. Idag har en stor grupp väljare inget förtroende för politikerna då de inte lyssnar på argument eller möjligen inte förstår argumenten eller komplexiteten i projektet. Med hänvisning till ovan föreslås förbundsstämman besluta: att Nya Moderaterna i Göteborg verkar för att projektet Västlänken stoppas, att uppmana förbundsstyrelsen att verka för att en oberoende kommission, bestående av specialister inom de kompetensområden som är nödvändiga för att kunna bedöma projektet Västlänkens möjligheter att uppfylla de mål som ställts ekonomiskt och trafikmässigt och där nyttan och kostnader också jämförs med andra alternativ, att motionen översänds till kommunfullmäktige-, regionfullmäktige- och riksdagsgruppen. 117 Förbundsstämma 2015 Förbundsstyrelsens yttrande över motion 19 Se svar på motion 6. Förbundsstyrelsen föreslår stämman att avslå motionen. 118 Förbundsstämma 2015 Motion 20 Angående: Avbryt projektet Västlänken! Motionärer: Gunnar Lindgren Caroline Thelning Att projektet Västlänken är den hetaste potatisen i den göteborgska kommunalpolitiken är väl de flesta överens om. Det Västsvenska paketet innehåller många bra projekt, men just Västlänken bör inte genomföras, av skäl som jag anför nedan. Debatten om Västlänken har främst handlat om kostnaden (håller budgeten?), skador i stadsmiljön (blir det sättningar och rivningar?), träd (ska 500 träd tas bort?) etc. Däremot har nyttoperspektivet inte diskuterats särskilt mycket, förutom i flummiga visioner, men absolut inte i jordnära termer. I kritiska rapporter talas om ”mycket marginell samhällsnytta”. Detta är ett abstrakt uttryck som inte alla förstår. En del tänker ”en tågtunnel är väl bra och då behöver den kanske inte vara lönsam”. Jag vill här fokusera på huvudfrågan: resenärernas nytta – vardagen för dagens och morgondagens pendeltågsresenärer, 220 dagar om året. Idag anländer pendlare från Alingsåshållet till Centralstationens spår 1, medan Alependeln kommer in på spår 10 och Kungsbackapendeln på spår 16. Den nya Västlänksstationen ska byggas norr om dagens stationsområde. Det innebär längre restid (gångtid) för alla resenärer som i framtiden stiger av vid Centralstationen. Samtidigt får de resenärer som stiger av vid Station Haga och Station Korsvägen kortare restid än om de skulle byta till spårvagn vid Drottningtorget. Frågan om nyttan av Västlänken handlar om restidsförändringen för dessa och tillkommande pendeltågsresenärer, inget annat. Västlänken berör bara pendeltågsresenärer som kommer utifrån. Idag är 90 procent av tågresenärerna inpendlare och 10 procent utpendlare. Så lär det förbli även med en växande resenärsskara. Jag har provgått och mätt tid, och jag kan konstatera: De 80 procent av resenärerna som även i fortsättningen stiger av vid Centralstationen får i genomsnitt 7 minuter ökad restid. Detta gäller alltså 4 av 5 resenärer. För att resandekollektivet ska få oförändrad restid krävs, av lätt insedda skäl, att de övriga – 1 av 5 resenärer – får 4x7 = 28 minuter kortare restid. I själva verket får den mindre gruppen i genomsnitt endast 9 minuter kortare restid. (Utredningen finns att tillgå för granskning.) Slutsatsen är att pendeltågsresenärerna sammantaget får längre restid med Västlänken. Det är detta praktiska konstaterande som döljer sig bakom uttrycket ”mycket marginell samhällsnytta”. För att hinna fram i tid måste resenärerna ta ett tidigare tåg, och på hemvägen måste de ta ett senare tåg. Kanske tar en del då hellre bilen? Det är detta som är konsekvensen av Västlänken för resenärerna. Det är märkligt, och ett ämne för framtida forskning, att dessa enkla fakta har dolts i retoriska dimmor om regionförstoring, näringslivsnytta etc – som helt enkelt inte är sant. Varför bygga en tågtunnel som ger pendeltågsresenärerna en försämring? Inte ens om Västlänken var gratis bör den alltså byggas – detta alltså oavsett byggproblem, skenande kostnader, irreparabla skador på fastigheter, bristfälliga säkerhetstunnlar, ”begravna hundar” i information och faktaunderlag, projektering etc. Om Västlänksbygget startas kommer medborgarna om några år att säga till politikerna: ”Varför lurade ni på oss detta?” De politiska konsekvenserna kommer att bli stora. Jag menat att om Göteborgsmoderaterna tar initiativ till att avbryta Västlänksprojektet så skulle det vara medborgarna i staden till synnerligen stor nytta. Det är också civilkurage att visa att man kan göra en ny bedömning när så många besvärande fakta framkommit i form av synpunkter på Järnvägsutredningen etc. Mot bakgrund av ovanstående föreslår jag att förbundsstämman måtte besluta: att Göteborgsmoderaterna ska verka för att projektet Västlänken avbryts, att Göteborgsmoderaterna ska kräva att en oberoende granskningskommission tillsätts med uppgift att granska och utvärdera dels det nuvarande projektet, dels bättre och billigare alternativ som möjliggör förbättringar i spårvägs- och bussnätet, möjliggör 119 Förbundsstämma 2015 framtida utbyggnad av fjärr-, region- och pendeltågstrafik och löser framtida kapacitetsproblemen på Centralen. att Göteborgsmoderaterna ska verka för att bättre och billigare alternativ som ger resurser över till förbättring av spårvägs- och bussnätet etc väljs. 120 Bilaga till motion 20 Förbundsstämma 2015 Förbundsstyrelsens yttrande över motion 20 Se svar på motion 6. Förbundsstyrelsen föreslår stämman att avslå motionen. 122 Förbundsstämma 2015 Motion 21 Angående: Motionär: Bergman Förbättra Västsvenska paketet Lars-Åke Skager, Bengt-Åke Harrysson, Sonja Rembo, Lisbeth Grönfelt Västsvenska paketet är det största infrastrukturprojektet i Göteborgs 400 åriga historia. Många göteborgare känner stor oro kring projektet och en stor misstro kring hur beslutsprocessen har gått till. Göteborgarna känner inte att politikerna har tagit deras frågor på allvar eller velat lyssna på deras synpunkter. Göteborgarna känner sig heller inte delaktiga i beslutsprocessen. Göteborgarna älskar sin stad och det finns ett stort engagemang och en vilja hos medborgarna att tillsammans utveckla den. Det finns många delar i det Västsvenska paketet som är nödvändiga och bra för Göteborg, t ex Marieholmstunneln och en ny Hisingsbro. Men det är en mycket stor del av paketet, ca 60 %, som är starkt ifrågasatt. Nämligen pendeltågstunneln Västlänken. Många göteborgare ställer sig frågande till nyttan med en pendeltågslinje, som till större del ska gå i en tunnel under centrala staden. Många ifrågasätter nyttan för staden och dess medborgare i förhållande till ekonomiska, miljömässiga, säkerhetsmässiga och andra risker detta kan medföra. Många ställer sig också frågande till vilka problem i tåg- och kollektivtrafiken som man löser med detta tunnelbygge, som inte skulle kunna lösas på ett bättre, billigare och mindre riskfyllt sätt. Vilka kollektivtrafikproblem löser man med en pendeltågstunnel, som inte skulle kunna lösas genom satsningar på den lokala kollektivtrafiken? Många remissyttranden har pekat på stora brister i kalkyler och beräkningsunderlag och osäkerheter i budgeten för Västlänken. Trafikverkets budget anger 20 miljarder i 2009 års priser, vilket är en siffra som förefaller grovt tillyxad och har ifrågasatts av många experter och ekonomer. Men ingen bland de projektansvariga på Trafikverket eller bland ansvariga inom Göteborgs Stad har ännu velat svara på vad den verkliga kostnaden blir inklusive räntekostnader, merkostnader och indexuppräkning. Frågan är om det någonsin i Sveriges moderna historia har släppts fram ett infrastrukturprojekt med så låg samhällsnytta som Västlänken. Projektets samhällsnytta är, förutsatt att inga fördyringar sker, nere på 25 öre tillbaks per investerad krona. Värst är dock inte de höga kostnaderna och den låga samhällsnyttan med projektet, utan att Västlänken inte når de politiska målen för projektet: • • • • • Kraftig ökning av kapaciteten i järnvägssystemet till Göteborg Betydande minskning av pendling med bil i regionen Bidra till en omfattande regionförstoring Sprida resandet till viktiga målpunkter Minskad klimatpåverkan Det finns andra alternativ till Västlänken som ger ungefär samma kapacitet i järnvägssystemet som Västlänken, men till betydligt lägre kostnader. Någon betydande minskning av bilpendling nås inte heller med Västlänken, endast ca 6 promille enligt Trafikverkets prognoser. När det gäller regionförstoring uppgår den till endast en promille, enligt Trafikverkets egna prognoser. Resandet sprids inte till viktiga målpunkter. Hagastationen är ingen viktig målpunkt och har ett begränsat resandeunderlag. Detta kan utläsas i den resvaneundersökning som har genomförts av Västtrafik, där man beaktar det totala antalet resenärer med tåg och antalet arbetsplatser i centrala Göteborg. Pendeltågsresandet står för endast 5 % av det totala kollektivtrafikresandet och det saknas belägg för att den andelen kommer att öka i framtiden. Trafikverket bygger sina antaganden och beräkningar på visioner för framtida resande (enligt K2020) till Haga och Korsvägen. Resandet med pendeltåg till Korsvägen är också begränsat, vilket resandet till Lisebergsstationen visar (ca 1 500 resenärer per dag). Ett annat argument, som har framförts till förmån för placeringen av stationerna är att dessa bidrar till stadsutveckling. Men ingen stadsutveckling av betydelse kan ske i 123 Förbundsstämma 2015 Haga och kring Korsvägen, då det saknas mark att exploatera. Den begränsade stadsutveckling som kan ske kring station centralen är möjlig även utan Västlänken. Västlänken ger ingen minskad klimatpåverkan, tvärtom. Under den långa byggtiden skapas större klimatpåverkande utsläpp än den minskning av utsläpp som beräknas ske, till följd av minskad biltrafik. Det skulle ta uppemot 60 år att ”amortera av” på den miljöskulden. Sammantaget är det denna låga måluppfyllelse som förklarar varför nyttokalkylen ger så dåligt resultat i Trafikverkets beräkningar. Västlänken kommer att medföra stora och störande ingrepp i stadsbilden under mycket lång tid. Den långa byggtiden kommer tveklöst att skapa stora problem för boende, fastighetsägare och näringsidkare. En begränsad framkomlighet och tillgänglighet i stadens centrum under så pass lång tid kan komma att få ödesdigra konsekvenser för många butiker, caféer och restauranger om kundtillströmningen minskar. Ekonomiskt bortfall för dessa verksamheter kommer i slutändan även att drabba fastighetsägare genom hyresbortfall. Västlänken hotar att förstöra historiskt värdefulla miljöer, bland annat stadens karaktäristiska bastioner, men även många av stenstadens vackra och kulturhistoriskt viktiga byggnader. De långsiktiga konsekvenserna av en sänkning av grundvattennivån i samband med tunnelbygget är svåra att förutse. Men risken är stor att detta kan medföra omfattande sättningsskador på många av innerstadens gamla stenhus, som vilar på rustbäddar och träpålar. Problemet är att det kan ta 7-10 år innan synliga skador uppstår, vilket innebär svårigheter för fastighetsägare att kunna få ersättning. Västlänken är även ett hot mot hundratals gamla träd, som skänker ro, välbefinnande och bidrar till att rena luften från skadliga utsläpp. En stor del av innerstadens grönska kommer att behöva skövlas i samband med byggandet av stationen vid Hagaplan. Våra gröna parker och alléer inne i centrala staden är dessutom en viktig del av Göteborgs identitet och måste i möjligaste mån bevaras för framtiden. Det är mycket som talar för att en omprövning av Västlänken behöver göras så fort som möjligt. Utöver alla fakta som har framkommit, finns också ett stort och växande folkligt motstånd mot och oro kring Västlänksprojektet. Detta visade sig bland annat i folkomröstningen om trängselskatten, då en tydlig majoritet av göteborgarna röstade emot dess finansiering. Efter valet i september 2014 två stora manifestationer genomförts och debatten i såväl tryckta som sociala medier har varit intensiv allt sedan dess. En tredje manifestation planeras redan nu till årsdagen av Valet 2014. Frågan har blivit så het och infekterad att den även hotar att splittra vårt parti. Är det värt risken att låta partiet splittras på grund av en fråga, som inte är ideologisk till sin natur? Det stora missnöjet och den förtroendeklyfta som har uppstått mellan de styrande och folket kommer att överskugga allt politiskt arbete och politikutveckling under de kommande åren, om inget görs. Nya Moderaterna kan inte vara ett parti som går i otakt med sina medborgare och väljare, om vi ska kunna vinna valet 2018. Vi moderater måste visa ödmjukhet och lyhördhet, genom att erkänna när beslut som vi har varit delaktiga i visar sig vara felaktiga. Vi måste ha modet att öppet gå ut och föreslå omprövning av ett dåligt beslut och samtidigt ta ansvar för att utreda och föreslå bättre förslag, som leder mot de uppsatta målen för en hållbar tillväxt och utveckling för Västsverige och Göteborg. Vi moderater värnar om tillväxt. Vi vill skapa ett samhälls- och näringsklimat, som skapar möjligheter för människor och företag att utvecklas och växa. Vi drivs av övertygelsen om att ett dynamiskt samhälle skapar en grogrund för att idéer om hur något kan göras bättre, billigare eller miljövänligare ska födas. Det är med nya idéer om en bättre stad, en bättre region, ett bättre land att leva i, växa upp i, arbeta i, driva företag i eller studera i som vi vill vinna väljarnas förtroende. Vi moderater värnar också om en ansvarsfull ekonomisk politik. Att då försvara ett infrastrukturprojekt, som på så många grunder, bland annat ekonomiska, har ifrågasatts, av tunga remissinstanser och många av stadens invånare, undergräver tilltron till och förtroendet för oss och vår politik. 124 Förbundsstämma 2015 Nya Moderaterna i Göteborg ska vara en drivande kraft för en förbättrad lokal kollektivtrafik, som ökar tillgängligheten till stadens alla delar. Spårvägssystemets kapacitet och kvalitet är starkt eftersatt och kollektivresandet har stagnerat. Det finns stora behov av investeringar i nya buss- och spårvägslinjer. Om vi vill att fler ska använda kollektiva färdmedel istället för bil, behöver kollektivtrafiken bli mer attraktiv. Satsningar på modern och lönsam kollektivtrafik ger också stora miljö- och samhällsvinster, till gagn för betydligt fler resenärer än de som beräknas få nytta av en pendeltågstunnel. För att möta framtidens krav på en modern, tillgänglig och attraktiv stad och tillväxtregion behöver Göteborg och Västsverige ytterligare infrastruktursatsningar, exempelvis förstärkning av västra stambanan, Götalandsbanan och snabbtåg Oslo – Göteborg – Malmö – Köpenhamn. Mot bakgrund av ovanstående föreslås Förbundsstämman besluta: att uttala att Nya moderaterna i Göteborg inte accepterar att Västlänken byggs, då projektet har för låg samhällsnytta, inte ger mätbar måluppfyllelse samt innebär kraftiga ingrepp med stora ekonomisk och miljömässiga risker för staden, att uppmana berörda förtroendevalda moderater att verka för en omedelbar omförhandling av det Västsvenska paketet med avseende på att Västlänken skall ersättas, att Förbundsstämman uppmanar berörda förtroendevalda moderater att verka för tillsättandet av en bred och oberoende expertgrupp för att klargöra vilket alternativ som är bäst utifrån ekonomi, måluppfyllelse samt genomförbarhet. 125 Förbundsstämma 2015 Förbundsstyrelsens yttrande över motion 21 Se svar på motion 6. Förbundsstyrelsen föreslår stämman att avslå motionen. 126 Förbundsstämma 2015 Motion 22 Angående: Motionär: Västlänken Thomas Hedberg Infrastruktursatsningar är eftersatta i Västsverige och delar av det Västsvenska Paketet är nödvändiga. Västlänken, d.v.s. tunneln under Göteborg har blivit kritiserad och ifrågasatt, är baserad på gamla politiska kravspecifikationer. Dessa måste därför granskas av en oberoende expertgrupp samt jämföras med andra rimliga alternativ som löser kapacitetsproblemet på nuvarande Centralstationen och som bidrar till en effektivare kollektivtrafik. Att tillfälligt stanna och säkerställa stora infrastrukturprojekt är vanligt. Detta gjorde Regeringen med Tredje Spåret i Stockholm, vilket började projekteras och byggas men avslutades, för att utredas av Ytspårsutredningen. Både Citybanan, resultatet av Ytspårsutredningen, Citytunneln och Slussenprojektet har senare också stoppats för att utredas med avseende på effektivitet och kostnader. Med tanke på storleken på projektet Västlänken och konsekvenserna av ett felakigt beslut vore det obegripligt om vi i Göteborg inte kunde visa samma eftertanke. Skälet till att man stoppar och bekräftar tidigare beslut är att stora infrastrukturinvesteringar är tidskrävande, kostsamma och riskfyllda. Det är nödvändigt att stanna upp reflektera och uppdatera kunskapen. Skälen är följande: • • • • En genomarbetad objektiv mätbar jämförelse mellan olika alternativa förbättringar av pendeltrafik och kollektivtrafik har aldrig gjorts. Politikerna bestämde sig tidigt för en tunnel genom Göteborg. Dåvarande Banverket föreslog att man istället för Västlänken skulle utöka Centralstationen det s.k. Förstärkningsalternativet. Detta förslag avslog politikerna därför att detta alternativ inte uppfyllde de kriterier politikerna själva fastlagt. De andra alternativ som jämförts av staden är alla varianter på en tunnel genom staden. De jämförelser som gjorts är subjektiva dvs. icke mätbara. Mätbara oberoende studier avseende slutgiltig investeringskostnad, finansiering, resenärsnyttor, resenärsmängder, regionförstoringseffekter, miljöutsläpp, projekteringstider, projekteringsrisker och finansiella risker måste göras. Anknytningen till lokaltrafiken måste utredas. Att ha två järnvägsstationer runt Liseberg, två stationer runt Drottningtorget och en station i det känsliga Haga kan inte vara effektiva knutpunkter till lokaltrafiken. Både Korsvägen och Drottningtorget är redan överbelastade och Haga har klen koppling till någon lokal knutpunkt och har därför för få resenärer som har Haga som slutmål. Regionförstoring handlar om att komma från punkt A till B inklusive byten. Västlänken förkortar bara restider för ett fåtal och förbättrar t.ex. inte restider till stora arbetsplatser och det växande och viktiga Hisingen. Även med Västlänken kommer två av tre resenärer att använda Centralstationen för sitt resande med tåg, baserat på projektets egna visioner. Finansieringen saknar väsentliga delar. Kommunens andel finansieras till största delen av Trängselskatt, och statens andel av totala investeringen är mindre än andra jämförbara infrastrukturprojekt i Sverige. Trängselskatten, vilken betalas till hälften av privatpersoner och företag i Göteborg, skall betalas under den tid som krävs för att betala kommunens andel av kostnaden, f.n. beräknad av Trafikverket till över 20 år. Det saknas besked om vem som skall betala om Trängselskatten inte är tillräcklig p.g.a. ökningar vad avser Investeringsindex samt förseningar och kostnadsökningar utöver detta. Enligt projektet Centrala Älvstaden skall en omfattande förtätning ske i anslutning till Centralstationen med arbetsplatser och boende för tiotusentals innevånare. Vad dessa skall med Västlänken till är svårt att förstå. Man förflyttar sig inte inom staden med Västlänken utan med den lokala kollektivtrafiken. Lokaltrafiken riskerar att bli ytterligare eftersatt under lång tid p.g.a. Västlänken. Resenärerna är betjänta av en effektiv lokal kollektivtrafik och det 127 Förbundsstämma 2015 • • • vore naturligt att effektivisera denna tillsammans med de investeringar som måste göras avseende tågtrafikens kapacitetsproblem. Västlänken projekterades 2009 till 16 mrd. 2010 skrev man upp prognosen med 4 mrd. Prognosen var då att tunneln skulle börja byggas 2016. Till denna prisbedömning skall läggas Investeringsindex. Det är ett index som tar hänsyn till alla kostnadsökningar för varor och tjänster vid stora infrastrukturprojekt. Eftersom priserna på dessa normalt ökar under projektets byggtid så ökar Investeringsindex, vanligen mer än KPI. Detta hade ju inte spelat någon större roll om vi betalar till 2009 års priser men det gör vi inte. Västlänken, som är beräknad till 20 miljarder i 2009 års priser, innan byggnationen är påbörjad, är f.n. beräknad av Trafikverket själva till över 30 miljarder inklusive Investeringsindex i slutkostnad. Kostnadsökningar och förseningar är legio vilka då också räknas upp med investeringsindex och skall till hälften betalas av Trängselskatten. Till detta skall läggas tillkommande kommunala och andra kostnader som inte kan absorberas i projektets nuvarande budget. En oberoende uppskattning av slutkostnaden inklusive alla kostnader måste göras. Arbetet kommer att pågå alla dagar i veckan från 07.00 till 22.00 vardagar och 07.00 till 19.00 helger på vissa ställen under fem år och totalt under 9 år enligt planen. 3 500 000 kubikmeter sten och lera skall transporteras med ca 300 000 lastbilar. Hundratals gamla träd skall avverkas. Detta är ett enormt ingrepp i miljön. Det finns skäl att ifrågasätta och granska den miljökalkyl som projektet gjort avseende enbart Västlänken. Med hänvisning till ovanstående föreslås stämman besluta: att förbundstämman uttalar att projektet Västlänken stoppas att uppdra till förbundsstyrelsen att verka för att en oberoende granskningskommission tillsätts för att på ett objektivt sätt utvärdera Västlänken ur ett samhällsekonomiskt, finansiellt, miljö- och trafikmässigt perspektiv samt även utvärderar andra alternativ som syftar till att lösa kapacitetsproblem med nuvarande centralstation och en effektiv kollektivtrafik. att motionen översänds till kommunfullmäktige- och riksdagsgruppen för beaktande. 128 Förbundsstämma 2015 Förbundsstyrelsens yttrande över motion 22 Se svar på motion 6. Förbundsstyrelsen föreslår stämman att avslå motionen. 129 Förbundsstämma 2015 Motion 23 Angående: Motionär: Västlänksinvesteringar kan användas till viktigare projekt Thomas Lundström Göteborg och Västsverige behöver stora delar av Västsvenska Paketet som en början till en förbättrad infrastruktur. Däremot kan inte Västlänkens investeringar motiveras då denna del av paketet inte ger det värdet som investeringen står för ens om budgeten skulle hållas, vilket i sig är ytterst tveksamt. Istället bör tågtrafiken kunna byggas ut t.ex. med en kostnadseffektiv ovanjordsterminal vid Olskroken som skulle kunna sammanbindas med den befintliga Centralstationen med en frekvent förarlös skyttel, samtidigt som tågterminalen skulle vara mycket enkel att nå med buss, taxi och bil. Investeringar bör istället läggas på att påbörja infrastrukturprojekt som är än mer väsentliga för regionen och staden, nämligen: • • Snabbtåg som binder ihop Oslo, Göteborg, Malmö och Köpenhamn Tunnelbana för att skapa en fungerande trafiksituation i staden genom att eliminera en del av kollektivtrafikskapade infernon som t.ex. vid Korsvägen och Polhemsplatsen. Dessutom innebär detta ett snabbt sätt att färdas kollektivt inom staden. Med anledning av ovan nämnda föreslås stämman besluta: att förbundsstämman uttalar att projektet Västlänken stoppas att uppdra till förbundsstyrelsen att verka för att en oberoende granskningskommission tillsätts för att på ett objektivt sätt utvärdera Västlänken ur ekonomiskt, finansiellt, miljö-och trafikmässigt perspektiv och att en oberoende granskningskommission även utvärderar andra alternativ, som syftar till att lösa kapacitetsproblem med nuvarande centralstationen och som förbättrar lokaltrafiken i Göteborg. att motionen översänds till kommunfullmäktige- och riksdagsgruppen för beaktande. 130 Förbundsstämma 2015 Förbundsstyrelsens yttrande över motion 23 Se svar på motion 6. Förbundsstyrelsen föreslår stämman att avslå motionen. 131 Förbundsstämma 2015 Motion 24 Angående: Motionär: Västlänken Pär Sundaeus Västlänken är förmodligen en av de mest kontroversiella och ifrågasatta infrastrukturprojekt som genomförts i Göteborgs kommun i modern tid. Invändningar mot projektets samhällsnytta och beslutsprocess har under åren kommit från tunga instanser såsom Banverket (2006) och Riksrevisionen (2010). Dessutom har Länsstyrelsen och Räddningstjänsten starka tekniska invändningar samt olika instanser och frivilligorgansisationer har framfört risker för den yttre miljön och sättningar för gamla stenfastigheter och kulturhistoriska byggnader där Västlänken dras fram. Dessutom anser flera utomstående experter att kostnadskalkylen är mycket osäker och principen för eventuell merfinansieringen är inte fastställd. Kritik har också riktats mot att det har varit alldeles för få alternativ till Västlänken som utretts och att Västlänkens olika tunnelalternativ och den begränsade utbyggnaden i Gårda absolut inte är de mest givna lösningarna. Flera andra intressanta förslag har lämnat av erfarna fackmänniskor som både nyttomässigt, trafikmässigt och kostnadsmässigt kan vara lämpligare än Västlänken. När det gäller samhällsnyttan för Göteborg bör också tilläggas att Västlänkensträckan endast till 5-10 procent kommer att nyttjas av Göteborgarna själva enligt gjorda prognoser. Dessutom försenar Västlänken de stora kollektivinvesteringar som behöver ske i Göteborgs kommun med minst 10 år. Opinionen mot Västlänken är mycket stor bland medborgarna och två stora demonstrationer under vinterhalvåret visar bland annat på detta. Det finns fakta mot och för Västlänken som presenteras av olika experter och i all detta motsättningsfulla faktaflöde skall politikerna fatta sina beslut. När beslutet om Västlänken togs i all hast av politikerna 2009 förelåg inte tillnärmelsevis samma genomsyn som nu av projektet av oberoende externa experter. Det är inte osannolikt att beslutet, med nuvarande vetskap om Västsvenska paketet och Västlänken, blivit annorlunda. Undertecknad anser därför mot bakgrund av den samlade information som nu finns tillgänglig att Västlänkenprojektet omprövas. Det upplevs av väldigt många medborgare som att politikerna har slutit sig samman och inte vågar agera på ett offensivt och öppet sätt. Man löser inga konflikter genom inlåsningar och domen mot nuvarande politiker kommer att bli hård om framförd kritik mot Västlänken visar sig slutligen stämma. Ändå värre är att konsekvenserna av Västlänken i sådana fall får bäras av medborgarna i lång tid framöver. Därför uppmanar jag vårt parti att stanna upp och tänk om i denna fråga! Att gå fort mot fel mål är sämre än att gå långsammare mot rätt mål! Jag föreslår att förbundsstämman i maj fattar beslut om att verka för att projekteringen av Västlänken avstannar tills en professionell utredningsgrupp lämnat sitt utlåtande att förbundsstämman verkar för att tillsätta en utredningsgrupp som under ungefär ett år tar fram alternativa förslag till Västlänken och som efter utvärdering mot Västlänken kommer med en slutlig rekommendation om bästa trafiklösning. Kriterierna för bästa trafiklösning bestäms av politikerna. 132 Förbundsstämma 2015 Förbundsstyrelsens yttrande över motion 24 Se svar på motion 6. Förbundsstyrelsen föreslår stämman att avslå motionen. 133 Förbundsstämma 2015 Motion 25 Angående: Motionär: Busshållplats i Norra Allén Anders Regnér Infrastruktur är en viktig del i Göteborgs framtid. Att vi skall växa och blir en centralort i norra Europa är klart för de flesta. Vi bör därför skapa en stad för medborgarna utan att glömma de som bor i olika stadsdelar eller kranskommuner. Förflyttningar måste bli enklare och smidigare för alla innevånare i regionen. Det har under flera år saknats grepp för att ta tag denna utveckling för framtiden. Stora resurser har lagds ner på att skapa Västsvenska paketet och Västlänken men man har helt glömt att stor del av kommunikationen sker på annat vis. En mer framsynt plan för hur man löser flöden av fordon och människor mellan olika delar av Göteborg och våra kranskommuner behövs. En uppfattning man fått är att staden försökt skapa Co2-utsläpp genom dålig planering. Genom att låta fordon förflytta sig till tänkt plats under så kort tid som möjligt måste vara att föredra än att tillbringa långa tider i kö. Färre fordon i trafiken måste vara en strävan för hela Göteborg i synnerhet vår stadskärna. Mot bakgrund av ovanstående förslår jag att förbundsstämman uppdrar åt förbundsstyrelsen: att verka för att busshållplatsen i Norra Allén mellan Kungsportsavenyn och Södra Vägen flyttas till lämpligare plats. att verka för att en ny kommunikationsväg byggs mellan Riksväg 40 och E 6. att verka för att de flesta bilar försvinner från gatorna genom att det byggs garage i bergen under staden. 134 Förbundsstämma 2015 Förbundsstyrelsens yttrande över motion 25 Motionären lyfter fram vikten av god infrastruktur för att Göteborg ska kunna växa på ett bra och miljömässigt sätt. Vidare vill motionären att transporter ska ske effektivt för att minska antalet fordon i trafiken. På en övergripande nivå delar Förbundsstyrelsen delar motionärens inställning till hur infrastrukturen ska utvecklas. Motionären vill att busshållplatsen i Nya Allén (mellan Kungsportsavenyn och Södravägen) ska flyttas till en lämpligare plats. Den nuvarande busshållplatsen fyller i dag en viktig funktion för kollektivtrafiken och Förbundsstyrelsen ser i dagsläget inga bättre alternativ. Västtrafik gör löpande utvärderingar av olika linjesträckningar och hållplatslägen beroende på hur trafiken utvecklas och våra förtroendevalda bör verka kontinuerligt arbeta med att förbättra kollektivtrafikens utformning. Vidare vill motionären att en ny väg byggs mellan riksväg 40 och E6. Den första delen är redan på väg att bygga i och med det Västsvenska paketet och bygget av Marieholmstunneln. Den andra delen mellan E20 och R40 ligger i Partille kommun och hanteras av dem. Moderaterna i VGR är positiv till att det också byggs. Till sist vill motionären att gatuparkeringen ska ersättas med parkering under jord. Förbundsstyrelsen delar motionärens ansats att bilar ska bort från gatan, men det bör ske på ett kontrollerat sätt. Garageparkering i berg är en mycket dyr lösning som skulle innebära kraftigt höjda parkeringspriser, vilket vi vill undvika. Förbundsstyrelsen anser att garageparkering i berg kan vara lämpligt på vissa ställen, men att vi även måste vara öppna för andra med kostnadseffektiva alternativ. Förbundsstyrelsen föreslår stämman att anse motionen besvarad. 135 Förbundsstämma 2015 Motion 26 Angående: Samordna färdtjänst, sjukresor och riksfärdtjänst regionalt för en effektivare och bättre hantering Motionär: Pontus Båth, Jan Lindblom Kollektivtrafiken i Västra Götaland samordnas via det regionala bolaget Västtrafik. Detta ger flera fördelar för resenärerna som utgår från en enhetlig och kostnadseffektiv verksamhet med tydlig styrning. Även färdtjänst är en del av kollektivtrafiken och bör kunna uppnå samma fördelar om den samordnades regionalt. Flera kommuner i Västra Götaland upphandlar och utför denna verksamhet via Västtrafik men Göteborg har valt att ställa sig utanför. Göteborg har egen färdtjänstförvaltning som upphandlar resor från lokala trafikbolag. Göteborg har mycket att vinna på samarbete med övriga kommuner i regionen, liksom andra vinner på samarbete med Göteborg. Kostnadseffektiv upphandling och service till invånarna i Västra Götaland kan uppnås när man släpper kommungränsen som en begränsande del. Några exempel är enhetliga taxor, större upphandling som skapar synergier för anbudsgivarna, samordnad ledning och möjlighet för kunden att resa enhetligt över hela regionen. Det pågår nu en utredning och löpande diskussion om att flytta färdtjänsten i Göteborg till Trafiknämnden. Detta ger inte samma möjligheter för det goda resandet som en regional lösning. Låt oss utveckla kollektivtrafiken och färdtjänsten i hela regionen där resandet kan ske från norr till söder till samma taxa med hög service och kvalitet till lägre kostnad för skattekollektivet. Vi bör därför ansluta Göteborg med övriga kommuner till ett regionalt samarbete för effektiv och bra färdtjänsten. Yrkanden att Moderaterna i Göteborg verkar för en samordning av färdtjänsten regionalt inom Västra Götalandsregionen. att motionen skickas vidare till Moderaternas regiongrupp att motionen skickas vidare till Moderaterna i Göteborgs kommunfullmäktige grupp att motionen skickas vidare till samtliga kommunfullmäktigegrupper i Västra Götaland 136 Förbundsstämma 2015 Förbundsstyrelsens yttrande över motion 26 Styrelsen instämmer med motionärens avsikt att verka för framtida regionalisering av färdtjänsten. Starka argument som; ”kostnadseffektiv upphandling och att utökad service till invånarna i Västra Götaland kan uppnås när man släpper kommungränsen”- väger tungt, även om farhågor kring exkluderandet av mindre aktörer i upphandlingsprocessen behöver beaktas. Styrelsen föreslår därför att en inledande konsekvensutredning tillsätts av ansvarig nämnd, då endast uppgiften och inte ansvaret kan delegeras bort. Förslaget finner dessutom stöd i gällande lagstiftning: Lag (1997:736) om färdtjänst 4 § Kommunens uppgifter enligt denna lag fullgörs av den eller de nämnder som kommunfullmäktige bestämmer. Kommunen får, efter överenskommelse med landstinget, om det hör till dem som ansvarar för kollektivtrafiken i länet, överlåta sina uppgifter enligt denna lag till den regionala kollektivtrafikmyndigheten i länet. Lag (2010:1068). Förbundsstyrelsen föreslår stämman att bifalla motionen. 137 Förbundsstämma 2015 Motion 27 Angående: Att se över påföljdssystemet för personer med svåra psykiska funktionsnedsättningar såsom exempelvis Aspbergers syndrom. Motionär: Pontus Båth, Rickard Eriksson Dagens rättsliga påföljdssystem är inte tillfredsställande när personer med svåra psykiska funktionsnedsättningar döms till påföljd. De hamnar ofta i en gråzon mellan friska förbrytare och de som behöver genomgå rättspsykiatrisk vård. Då personen inte kan tillgodogöra sig frivårdens mer öppna åtgärder döms de till fängelse även i fall då en icke frihetsberövande påföljd skulle vara att föredra. Påföljder som anpassas för personer med svåra psykiska funktionsnedsättningar ger oss ett mer rättvist rättssystem där brottsförebyggande åtgärder står i centrum och där individen ges en möjlighet till adekvata anpassade åtgärder. Yrkande: att en översyn av påföljdssystemet för personer med svåra psykiska funktionsnedsättningar sker och att lagstiftningen anpassas för att möjliggöra adekvata påföljder för personer med svåra psykiska funktionsnedsättningar. att motionen skickas till Moderaternas riksdagsgrupp för betänkande. 138 Förbundsstämma 2015 Förbundsstyrelsens yttrande över motion 27 Motionärerna lyfter frågan om en översyn av påföljdssystemet för personer med svåra psykiska funktionsnedsättningar såsom exempelvis Aspbergers syndrom. Behandlingar typ SRI (Särskilt Resurskrävande Intagna) har genomförts inom Kriminalvården sedan 2006, och blir mer och mer frekvent då antal intagna med psykiska funktionsnedsättningar ökar. SRI betyder i sin tur att intagna som tillhör denna grupp placeras tillsammans med intagna med liknande funktionsnedsättningar på mindre avdelningar inom anstalterna där personalen är speciellt utbildad för att hantera denna problematik. Man utökar nu också resurserna på anstalterna med avseende på SRI, så att det skall finnas såväl läkemedelsassisterad som kognitiv behandling för de intagna samt anställda psykologer, sjuksköterskor och tid med psykiater. SRI fungerar redan tillfullo på ett antal anstalter runt om i riket som exempelvis Skogome, Tidaholm, Norrköping och Fosie, och får anses utgöra adekvat påföljd för personer med psykiska funktionsnedsättningar. Förbundsstyrelsen föreslår stämman att anse att-sats 1 besvarad, samt att avslå att-sats 2 139 Förbundsstämma 2015 Motion 28 Angående: Motionär: Redovisa intäkter - redovisa utgifter avpolitisera allmännyttiga institutioner. Sven Uhlin Olika allmännyttiga institutioner, organisationer runtom i det svenska samhället samlar in pengar från svenska medborgare i form av olika avgifter som inte redovisas öppet eller döljs genom att kallas annat än avgift. Dessa organisationer jobbar indirekt eller direkt åt vissa politiska partier fast det i deras stadgar står att de skall vara opolitiska. Detta sker runtom i samhället och är en betydande del i vissa politiska partiers ”valmaskineri” och opinionsbildning. Exempel på sådant arbete är att fackombud på de olika arbetsplatserna deltar i valkampanjen för socialdemokraterna, t.ex. genom att stå i valstugor avlönade av facket. Många medlemmar i facket är inte sympatisörer med socialdemokratin men deras fackavgifter används till att stödja socialdemokraterna och dess olika organisationer. När man köper en matvara i en affär t.ex. lingonsylt är det lag på att tillverkaren skall ha en fullgod innehållsdeklaration som talar om vad du får för dina pengar men även upplysa dig om innehåll som du kanske inte tål, är allergisk mot. I företag, föreningar tvingas man ha en noggrann redovisning vart pengarna kommer ifrån och vart pengarna går till, bokföring. Jag anser att det klart och tydligt skall framgå vad pengar i dessa organisationer används till och att en tydlig verksamhetsberättelse, innehållsdeklaration, över vad de verkligen gör. Jag anser att det skall finnas opolitiska fackliga alternativ, för dem som inte vill vara med i ett fack som stödjer ett visst parti, som enbart jobbar för medlemmarna och inte något parti eller andra särintressen. Jag föreslår förbundsstämman besluta: att översända motionen till de Moderata riksdagsledamöterna samt att uppmana den moderata riksdagsgruppen att verka för ett förtydligande av hela fackföreningsrörelsen och dess egentliga uppgift, att värna den enskilde arbetstagarens rättigheter och inte vara en del av ett politiskt spel. 140 Förbundsstämma 2015 Förbundsstyrelsens yttrande över motion 28 Motionären tar upp det faktum att många fackföreningar stödjer ett politiskt parti trots att de enligt stadgarna skall vara opolitiska. Vi delar motionärens åsikt om att detta kan innebära ett problem. Dock måste det stå varje människa fritt att välja om man vill engagera sig politiskt. Man kan vara förtroendevald i ett fackförbund och samtidigt aktiv i ett politiskt parti. Det kan inte vara politikens uppgift att starta opolitiska fackförbund, det initiativet måste komma från medlemmarna. En innehållsdeklaration är en bra idé men den frågan bör drivas inom respektive fackförbund av dess medlemmar. Förbundsstyrelsen föreslår stämman att avslå motionen. 141 Förbundsstämma 2015 Motion 29 Angående: Motionär: Tjänstemannaansvar Tynneredsmoderaternas styrelse Varje vecka eller oftare läser man om personer inom den offentliga sektorn som begår tjänstefel. Det kan handla om felaktig hantering av byggnadslov, fel inom socialtjänsten som t.ex. placering av barn i fosterhem, fel som begås inom sjukvården, där patienten får men för livet eller dör. Det kan handla om att spendera allmänna medel för onödig representation eller använda tjänstekort för privata ändamål. Ibland lättvindig hantering av ärenden eller projekt kostar onödigt skattebetalarna miljontals kronor eller mer. Senast den 11 april 2015 kunde man läsa att Kronofogden lämnade ut uppgifter för en person med skyddad identitet. 1975 genomförde socialdemokrater en reform som innebar avkriminalisering av de flesta tjänstefel. Tidigare kunde de offentligt anställda dömas i betydligt fler situationer än idag. Dagens situation gör att tilliten till myndighetsutövare urholkas trots att Sverige räknas till minst korrupta länder. Vi, medborgare, måste tro att tjänstemän agerar rättvist och i enlighet med lagen. Det skulle leda till bättre fungerande offentlig tjänstesektor om felande tjänstemän blev berövade sina befattningar och skadeverkningar skulle minska. Tjänstemannaansvar innebär att en person som representerar en myndighet eller förvaltning har ansvar för sina beslut och vid förseelser eller brott kan bli avskedad eller straffad på annat sätt. Vid begångna fel måste straffen dömas ut och offren få upprättelse. Fel beslut kan skapa mycket lidande och människans liv kan helt fördärvas. Vi yrkar att återinförande av tjänstemannaansvar utreds för att öka tilliten och minska risken för felaktiga beslut inom den offentliga sektorn. Därmed yrkar vi att förbundsstämman antar motionen i sin helhet och antar den som sin egen. att förbundsstämman sänder motionen som sin egen vidare till partistämman. 142 Förbundsstämma 2015 Förbundsstyrelsens yttrande över motion 29 Sverige är ett av världens minst korrupta länder, det konstateras när Transparency International gör sina årliga kartläggningar. Likaså har vi en hög grad av social tillit, kort sagt människor litar på varandra. Detta förenklar affärer och avtal vilket samhället i stort tjänar på. Det är viktigt att medborgare, media och myndighetsutövare är vaksamma mot mutor och korruption. Det är också viktigt att värna den höga graden av social tillit. Om vi får ett samhälle där vi inte tror att offentliga tjänstemän och myndighetsutövare försöker agera rättvist och efter lagens bokstav så urholkas även den sociala tilliten. Därför är det också betydelsefullt att medborgarna upplever att offentliga myndighetsutövare som begår fel i tjänsten får ta sitt ansvar. Om man upplever motsatsen riskeras både förtroendet och det som bygger den sociala tilliten. Det sänder dessutom fel signaler när fel begångna i tjänsten inte får några konsekvenser. Så långt är vi helt överens med motionärerna. Förbundsstyrelsen anser att dagens lagstiftning är tillräcklig, frågan som bör diskuteras är hur den tillämpas. Det finns tre lagar och en förordning kring denna fråga. Enligt 20 kap. 1 § brottsbalken (BrB) ska den som uppsåtligen eller av oaktsamhet vid myndighetsutövning genom handling eller underlåtenhet åsidosätter vad som gäller för uppgiften dömas för tjänstefel till böter eller fängelse i högst två år. Vidare finns det regler för skiljande från tjänst. Det regleras i lagen (1982:50) om anställningsskydd och lagen (1976:600) om offentlig anställning, förkortad LOA. I denna lag finns även bestämmelser om att arbetstagare som uppsåtligen eller av oaktsamhet åsidosätter sina skyldigheter i anställningen får, om felet med hänsyn till samtliga omständigheter inte är ringa, meddelas disciplinpåföljd för tjänsteförseelse. Disciplinpåföljder är varning och löneavdrag. Den som är skäligen misstänkt för att i sin anställning ha begått brott ska anmälas till åtal om misstanken avser bl.a. tjänstefel eller grovt tjänstefel enligt brottsbalken enligt stycket ovan20 kap. 1 § BrB. I den sk myndighetsförordningen har regeringen bestämt att det ska finnas en personalansvarsnämnd vid alla myndigheter. Dessa nämnder ska pröva frågor om skiljande från anställning på grund av personliga förhållanden, disciplinansvar, åtalsanmälan samt avstängning. Förbundsstyrelsen anser att vi ständigt måste arbeta med frågan att upprätthålla förtroendet för myndigheterna och att istället för att gå tillbaka till äldre lagstiftning arbeta för att den lagstiftning som finns tillämpas i högre grad än idag. Förbundsstyrelsen föreslår stämman att avslå motionen. 143 Förbundsstämma 2015 Motion 30 Angående: Motionär: Skolhälsovården Mozhgan Jalali Psykisk ohälsa ökar bland unga. Många skolelever uppger i olika kartläggningar att de besväras av oro, ängslan, sömnsvårigheter och psykosomatiska symtom. Andelen ungdomar med psykisk ohälsa har ökat drastiskt sedan slutet av 1980-talet då nio procent av flickorna och fyra procent av pojkarna uppgav att de hade psykiska besvär. Åren 2004–2005 hade andelen i motsvarande undersökning ökat till 30 procent bland flickor och 14 procent bland pojkar. Socialstyrelsens senaste undersökning år 2013 visar fortsatt samma höga nivåer. Skolan är en plats där ungdomar som inte mår psykiskt bra av något skäl och behöver stöd, skall uppmärksammas. Elevhälsoteamet i skolan bestående av skolsköterska, kurator och specialpedagog arbetar aktivt med elevhälsan, där sambandet mellan lärande och psykisk hälsa är centralt. År 2010 gav regeringen Socialstyrelsen i uppdrag att ta fram, tillgängliggöra och kontinuerligt uppdatera vägledningar, rekommendationer och kunskapsöversikter för bland annat elevhälsa. I samband med att Skolverket också fick i uppdrag att genomföra insatser för att förstärka elevhälsan under perioden 2012–2015, beslutade myndigheterna att ta fram vägledningen gemensamt. Skolverket fick uppdrag från regeringen att ta fram sådana kvalitetsindikatorer inom skolhälsovården. 2008 utvecklades ”Indikatorer för god och säker skolhälsovård” av en arbetsgrupp utsedd av Riksföreningen för skolsköterskor och Svenska Skolläkarföreningen med stöd av stiftelsen Allmänna Barnhuset. En avgörande faktor för skolhälsovårdens kvalitet är antal timmar per heltid skolsköterska respektive skolläkare, elevunderlag och tillgång till annan elevvårdspersonal vilket beskrivs i ”Underlag för Strukturerat Kvalitetsarbete för Svensk Skolhälsovård/Elevhälsa, 2012”. Ytterst är det tillsynsmyndigheterna Skolinspektionen och Inspektionen för Vård och Omsorg (IVO) som bedömer om en huvudman uppfyller lagens krav på̊ kompetens och tillgång till elevhälsa. Enligt skollagen ska det finnas tillgång till skolsköterska, psykolog och kurator för medicinska, psykologiska och psykosociala insatser. I vägledningen förs ett resonemang kring vad som menas med begreppet tillgång till utifrån Skolinspektionens och Socialstyrelsens tillsynsbeslut. Det innebär bland annat att elevhälsan ska användas som ett verktyg i skolans hälsofrämjande och förebyggande arbete och i skolans arbete med att stödja elevernas utveckling mot utbildningens mål. Skolinspektionen och Socialstyrelsen har identifierat flera brister vid inspektioner bl.a. att elevhälsans bemanning räcker inte till för det hälsofrämjande och förebyggande arbetet. Även Socialstyrelsen har bedömt flera brister bl.a. att skolsköterskeinsatsen i en del skolor har varit kraftigt underdimensionerad i jämförelse med nationella förhållanden. Riksföreningen för Skolsköterskor beslöt i mitten av 1990-talet om en rekommendation på̊ max 400 elever per heltid och skolsköterska. Rekommendationen om antal elever per heltid och skolsköterska är ingen exakt vetenskap och förutsätter ett normalvarierat elevunderlag. Om skolsköterskan arbetar uteslutande med elevgrupper där hälsoarbetet tar mer tid, så som för elever med funktionshinder eller nyinvandrade elever, skall antalet elever per heltid därmed justeras nedåt. Rekommendationen är ett viktigt verktyg för att mäta skolhälsovårdens kvalitet i kommuner och nationellt. Det är även viktigt som ett mått på likvärdig skolhälsovård för eleverna och principen om ”lika behandling” i kommunen. De regelverk som styr skolhälsovården inom offentlig och privat regi är skollagen, hälsosjukvårdslagen och Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd. Vårdgivaren, i det här fallet kommunen, ansvarar för att ledningen för verksamheten organiseras så att den tillgodoser kraven på god kvalitet och att patientsäkerhet kan säkerställas. 144 Förbundsstämma 2015 Ett viktigt steg för att ta gemensamt krafttag mot ungas försämrade psykiska hälsa är att förstärka elevhälsoteamets insatser i skolan. Elevhälsans tillgång till olika professioner såsom skolsköterska, kurator och specialpedagog varierar kraftigt i såväl kommunala som friskolor. I vissa skolor är elevhälsoteamets arbetsinsatser kraftigt underdimensionerade. Detta leder till att elevhälsoteamets hälsofrämjande arbete för att förebygga psykisk ohälsa hos unga, blir lidande eftersom insatsen endast räcker till det akuta behovet som finns i skolan. Uppföljningsarbete och förebyggande arbete får stå tillbaka och ungdomar får inte den hjälp och stöd de behöver i skolan. Ett centralt motiv för riktlinjer för planering av elevhälsovården är att alla elever i så väl offentliga som privata skolor ska få del av likvärdig skolhälsovård oavsett var man bor i landet och vilken skola man väljer. Idag finns det stora skillnader i elevhälsoteamets arbetsinsatser mellan kommunala och friskolor. Skollagen är det viktigaste styrdokumentet om skolhälsovårdens arbete. Skollagen brister dock när det gäller elevhälsoteamets arbetsinsatser. I skollagen benämns elevhälsoteamets olika professioner och beskrivningen av dess viktiga roll och ansvarsområde i skolan, men hur stora insatserna bör vara i förhållande till antal elever och det elevunderlag som finns i skolan lämnas åt slumpen. Enligt skollagen är det verksamhetschefens ansvar att se till att kvalitetsansvaret för t.ex. skolsköterskans insatser är i enlighet med hälso- och sjukvårdslagen och att det finns den personal som behövs för att god elevhälsovård ska kunna ges. Olika chefer har därmed gjort olika bedömningar och prioriteringar när det gäller elevhälsoteamets flera professioner och arbetsinsatser, vilket innebär ojämställd och ojämlik skolhälsovård. Konsekvensen kan då bli att alla unga som behöver stöd inte får den vård de behöver varvid psykisk ohälsa ökar och skolresultaten sjunker. Med anledning av ovanstående yrkar jag: att Moderaterna verkar för en ändring i skollagen så att storleken av elevhälsoteamets insatser definieras tydligt i förhållande till antal elever och det elevunderlag som finns i skolan. att Moderaterna i Göteborg verkar för att kartlägga elevhälsoteamets insatser i förhållande till antal elever i Göteborgs olika kommunala samt friskolor. att Moderaterna i Göteborg verkar för att tydliggöra kommunledningens ansvar för att dess verksamheter organiseras så att de tillgodoser kraven på god kvalitet och att elevhälsovården därmed säkerställs. 145 Förbundsstämma 2015 Förbundsstyrelsens yttrande över motion 30 Motionären föreslår i sin motion att moderaterna verkar för en ändring i skollagen så att storleken av elevhälsoteamets insatser definieras tydligt i förhållande till antal elever och det elevunderlag som finns på skolan. Alliansregeringen införde begreppet elevhälsa och tydliggjorde i lagstiftningen vilka yrkeskategorier som ska ingå och därmed finnas tillhands för eleverna. Alliansen ändrade också, genom införandet av elevhälsan, inriktningen på skolhälsovården från att vara reaktiv till att bli mer proaktiv. En sak som i olika sammanhang lyfts fram som en svaghet i lagstiftningen, vilket motionären också gör, är att det saknas konkreta sifferangivelser i lagen utan att det bara anges att eleverna ska ha ”tillgång till” de olika kategorierna. I Skolverkets juridiska vägledning kan läsas: ”Begreppet ”tillgång till” är valt för att vara anpassat till olika skolors förutsättningar. Av skollagens förarbeten framgår att man inte anser det vara rimligt att det på små skolor ständigt ska finnas till hands en skolläkare, kurator eller någon annan av de nämnda yrkeskategorierna. Huvudmannen avgör hur mycket personal skolan ska ha och vilken kompetens som behövs utifrån lokala behov och förutsättningar. Men den personal som finns för elevhälsans insatser ska ha den utbildning som behövs för att klara elevernas behov.” (http://www.skolverket.se/polopoly_fs/1.214586!/Menu/article/attachment/Elevh%C3%A4lsa%20%20120228.pdf) Det finns alltså ett uttalat resonemang bakom att inte specificera hur många läkare, sköterskor, kuratorer, m.m. per elev som skolorna ska tillhandahålla. Samtidigt kan det argumenteras för att det ofrånkomligen kan få konsekvenser om det saknas riktvärden att förhålla sig till som skolhuvudman. Socialstyrelsen har också, precis som motionären nämner, tillsammans med Skolverket och på regeringens uppdrag, utarbetat en vägledning för elevhälsan. (http://www.socialstyrelsen.se/Lists/Artikelkatalog/Attachments/19526/2014-10-2.pdf) I denna kan utläsas att det ytterst är tillsynsmyndigheterna, skolinspektionen och Inspektionen för vård och omsorg (IVO) som bedömer om en huvudman uppfyller lagens krav på kompetens och tillgång till elevhälsa. Dock är vägledningen just en vägledning vilket framgår i den inledande texten: ”Vägledningen är varken en föreskrift, en nationell riktlinje eller ett allmänt råd utan den är tänkt att utgöra ett kunskapsstöd och fungera som ett beslutsunderlag för elevhälsoarbetet. Den förväntas också bidra till att stärka användandet av evidensbaserad praktik inom elevhälsan.” Med de skrivningar som finns angående elevers tillgång till elevhälsan och framförallt de skrivningar som saknas gällande hur stor tillgången ska vara i ett normalfall, ligger ansvaret hos huvudmannen att påvisa att tillgången är av sådan omfattning att lagstiftarens krav kan anses vara uppfyllt. Dagens situation skapar många frågetecken och Skolinspektionen och IVO har ett digert ansvar att i sin granskning bedöma huruvida elevhälsan är av tillräcklig omfattning eller ej. Risken är att Skolinspektionen eller IVO kommer in med granskning när det som skall vara en förebyggande insats eller när ett säkerhetsnät för eleven redan har fallerat, eller att det som en huvudman anser vara tillräckligt inte uppfattas så av granskande inspektion. Alliansen i Göteborg har under lång tid påpekat vikten av en lättillgänglig elevhälsa för att stöd ska finnas såväl i förebyggande syfte som i de fall som skadan redan är skedd. Ett riktmärke gällande omfattning av elevhälsa i förhållande till antalet elever skulle vara ett stöd i arbetet med att granska elevhälsan samtidigt som det skulle ge huvudmannen en fingervisning om vad som krävs. En dimensioneringsrekommendation löser inte alla kvalitetsproblem men det kan skapa ett stöd gällande tillgången. I Mål och riktlinjer för den samlade elevhälsan i Göteborg Stad finns det siffersatta riktlinjer om en heltids skolsköterska med uppehållstjänst per 500 elever och en heltidsanställd läkare per 5000 elever. (http://goteborg.se/wps/wcm/connect/6b949b5d-a86c-4143-be5f146 Förbundsstämma 2015 30736bf4b7d5/Mål%2Boch%2Briktlinjer%2Bför%2Bden%2Bsamlade%2Belevhälsan.pdf?MOD=AJ PERES) Riktlinjerna för skolsköterskor i skolor med Göteborgs stad som huvudman ligger alltså 100 elever högre per heltidstjänst än vad Riksföreningen för Skolsköterskor beslutade om i mitten av 1990-talet. Förbundsstyrelsen sammanfattande bedömning är att lagstiftarens intentioner är att inte sätta upp strikta kvantitativa mål för skolhälsovården utan att fokusera på kvaliteten i verksamheten. Det är en åsikt vi delar - som moderater är vi tveksamma till att sätta upp rigida gränser för hur en verksamhet ska se ut. Istället vill vi sätta upp kvalitetsmål och ge huvudmän och personal möjlighet att själva skapa lösningar för hur man når upp till dessa mål. Förbundsstyrelsen föreslår stämman att avslå att-sats 1, samt att bifalla att-sats 2 och 3. 147 Förbundsstämma 2015 Motion 31 Angående: Motionär: Direktsändning av Göteborgs stads stadsdels- och facknämndsmöten Pontus Båth Att nämndernas arbete skall vara öppet för medborgarna är en av förutsättningarna för upprätthållandet av demokratin. Idag hålls förmöten inför de flesta nämndmöten där medborgarna kan ställa frågor och komma med förslag. Tyvärr är det väldigt få medborgare som deltar på förmöten och nämndmöten. Med dagens teknik bör kommunen kunna öka tillgängligheten för medborgarna. Att direktsända nämndmöten via digitala medier ökar möjligheten för medborgarna att få insyn och ta del av politiken. Web sändningarna skulle vara ett steg i utvecklingen av demokratiprocessen. Yrkande att bifalla motionen att skicka motionen till Göteborgs kommunfullmäktigegrupp att skicka motionen till moderat gruppledare i samtliga kommunala nämnder och styrelser i Göteborg 148 Förbundsstämma 2015 Förbundsstyrelsens yttrande över motion 31 Motionären pekar på en viktig del av demokratiprocessen - att göra politiken och beslutsfattandet mer lättillgängligt och transparent. Moderaterna i Göteborg har sedan flera år tillbaka varit det parti som gått i täten för att fler sammanträden ska direktsändas och bli mer öppna. Förbundsstyrelsen håller med motionären om att dagens öppna för- och nämndmöten inte är så välbesökta och att det med dagens teknik vore fullt möjligt att sända via webben. Idag kan man till exempel redan följa sammanträdena i Kommunfullmäktige via nätet. Dessutom pågår det i stadsdelsnämnderna ett omfattande arbete för att fördjupa demokratin och öka delaktigheten bland medborgarna. Att direktsända stadsdelsnämndernas möten skulle stärka detta arbete ytterligare. Det vore högst önskvärt att Göteborgs stads invånare kunde ta del av stadens nämndmöten. Detta för att stärka demokratin, öka insynen och i längden minska politikerföraktet. Förbundsstyrelsen föreslår stämman att bifalla motionen. 149 Förbundsstämma 2015 Motion 32 Angående: Motionär: Anhörigstöd Inga-Lill Carlén Andersson Anhörigstödet i Göteborg behöver förbättras och ges enligt Göteborgs stads riktlinjer för anhörigstöd i Göteborgs stad, äldreomsorg och funktionshinder (under revidering) och enligt SOL:s intentioner. Det är viktigt att stödet ges på rätt sätt så vi undviker onödig ohälsa för de anhöriga och ökade kostnader för kommunen som kommer att bli följden när anhörigvårdarna inte orkar längre. Förbundsstämman föreslås besluta: At Moderaterna verkar för att man vid användandet av riktlinjerna följer SOL:s intentioner Att Moderaterna verkar för att biståndshandläggarna i Göteborg agerar lika och ger information i enlighet med riktlinjerna och SOL:s intentioner att Moderaterna verkar för att värna om anhörigvårdarna och att på det sättet även hålla nere kostnaderna på lång sikt 150 Förbundsstämma 2015 Förbundsstyrelsens yttrande över motion 32 Motionären tar upp en väsentlig fråga angående anhörighetsstöd i Göteborgs stad. Moderaterna i Göteborg arbetar aktivt med frågan och tog i februari 2014 ett initiativ i Kommunstyrelsen om att utvärdera riktlinjerna. Yrkandet antogs och en utvärdering gjordes och resultatet redovisades i december 2014. Utvärderingen visade att det finns brister vilket stadsledningskontoret har fått i uppdrag att åtgärda skyndsamt. Det är självklar att alla biståndshandläggare ska hanterar frågorna på ett likartat sätt oavsett vilken stadsdel klienten bor i. Vidare fastslogs att riktlinjerna behöver utformas utifrån ett anhörig- och befolkningsperspektiv och att målgrupperna som avses behöver bli tydligt definierade. Med dessa klargöranden kommer fler att omfattas av riktlinjerna, där anhöriga till personer med beroendeproblematik utgör ett exempel. Förbundsstyrelsen föreslår stämman att anse motionen besvarad. 151 Förbundsstämma 2015 Motion 33 Angående: Motionär: Ungas bostadssituation på hotell i Göteborg Tynneredmoderaternas styrelse Att det råder stor bostadsbrist i Göteborg är ingen nyhet. Invånare i alla åldrar har svårt att hitta bostad, alltifrån de yngre som vill flytta till sin första egna bostad till äldre som vill flytta till något mindre. P.g.a. bostadsbristen uppstår också andra boendeproblem. Göteborg betalar mångmiljonbelopp varje år för hotellkostnader och för att många människor både enskilda, men också barnfamiljer ska få ett drägligt boende. I många fall bor de på hotell under en längre tid och bara i ett SDN-område i staden kan det röra sig om kostnader för flera tusen hotellnätter/år. Hotellen är också oftast de som ligger utmed Göteborgs infartsvägar och större leder. Boendemiljön är där heller inte är den bästa, dels med tung trafik och dels med ibland kriminell verksamhet. Ingen skall behöva bo så här, men det finns dock en grupp som har kommit i kläm och som absolut inte skulle ha det på detta sätt. Det är tonåringar och unga vuxna mellan 16-25 år som av ena eller andra orsaken inte har ett hem. Statistik från slutet av 2014 visar att bara i ett SDN-område i staden finns 15 st unga vuxna och tonåringar som bor på hotell ensamma. De utgör nästan 1/3 av alla som bor på hotell sammantaget i det området. Det rör sig alltså om flertalet tonåringar och unga vuxna bara i ett SDN-området i staden. De allra flesta kämpar för att hitta ett eget boende, många bor på flera olika platser och flyttar runt mellan kompisar. De försöker också klara av sin skolgång, som kan bli lidande av deras boendesituation. Det är mycket olämpligt att tonåringar och unga vuxna ska behöva börja sina väg in i vuxenlivet med att bo i denna utsatta miljö. Tynneredmoderaternas styrelse yrkar därför att moderaterna arbetar för att hotellboende för tonåringar och unga vuxna ska upphöra att moderaterna arbetar för att finna andra boendeformer för denna åldersgrupp. 152 Förbundsstämma 2015 Förbundsstyrelsens yttrande över motion 33 Motionärerna tar upp ett viktigt ämne som är ett av socialdemokraternas stora misslyckanden i Göteborg nämligen bostadsbristen. Det byggs för lite i Göteborg och det byggs i en alldeles för dålig takt. Detta innebär att de som redan har en svag ställning på bostadsmarknaden får det ännu svårare att skaffa bostad. Vi delar motionärernas syn på att det är olämpligt att ungdomar och unga vuxna bereds plats på hotell som en långsiktig lösning, men vi delar dock inte slutsatsen att detta måste upphöra. Det viktigaste måste vara att hitta en lösning som innebär att ungdomar inte hamnar på gatan. Om det enda som finns att tillgå då är en hotellösning, så bör den accepteras. Självklart är det ett viktigt arbete för staden och Moderaterna att se till att byggtaken ökar, att fler planer godkänns och att fler byggherrar får möjlighet att bygga i Göteborg. På detta sätt kan vi undvika att hotell blir lösningen. Förbundsstyrelsen föreslår stämman att anse motionen besvarad. 153 Förbundsstämma 2015 Motion 34 Angående: Motionär: Medlemsvård Mattias Tykesson, St. Paulimoderaterna Efter höstens val till riksdag, region och kommun kan vi efter hårt arbete konstatera att Alliansen och Moderaterna förlorade regeringsmakten, att vi förblir i fortsatt opposition i kommunen, men att vi tillsammans med Miljöpartiet lyckligtvis lyckades ta över styret i regionen. För att vi skall kunna fortsätta vår politikutveckling och blicka framåt mot valseger 2018, så spelar antalet medlemmar i Göteborgsmoderaterna en stor och viktig roll. Det är våra aktiva medlemmar som sliter i kampanjverksamheten, tar plats i våra nämnder och styrelser och det är våra medlemmar som har möjlighet att kandidera på våra valsedlar. Moderata Ungdomsförbundet i Göteborg har under en lång tid tillbaka aktivt jobbat med medlemsrekryteringen i sitt förbund med gott resultat. Ungdomsförbundet på riksnivå kan nu räkna sig som det största politiska ungdomsförbundet i Sverige och är i dagsläget större än SSU, Grön Ungdom och Ung Väster tillsammans. För att behålla aktiva medlemmar från just ungdomsförbundet och se till att övergången till moderpartiet sker på ett enkelt sätt, krävs aktivt arbete med medlemsvården. Likväl så krävs ännu hårdare arbete för att få nya medlemmar i Göteborgsmoderaterna att engageras och bli aktiva medlemmar i partiet. Som det ser ut idag så är det ingen större svårighet att bli medlem i Moderaterna på pappret. Problemet uppstår när den nye medlemmen vill ta nästa steg och bli aktiv. Ofta uppstår kommunikationsproblem från både medlem och från förbundet om hur den nye medlemmen skall gå tillväga; föreningstillhörighet och föreningars medlemsmöten, utbildningar etc. Dock finns idag nymedlemsmöten som förbundet arrangerar ett par gånger om året. Skall partiets medlemsantal öka likt ungdomsförbundets medlemsantal, så räcker det inte enbart med dessa medlemsmöten. Arbetet med nya medlemmar måste förbättras långsiktigt så att vi står väl rustade inför valrörelsen 2018. Med anledning av ovanstående föreslår jag förbundsstämman 2015 besluta att 1 ge förbundsstyrelsen i uppdrag att se över arbetet med ny-medlemsrekryteringen att 2 ge förbundsstyrelsen i uppdrag att se över och underlätta den aktiva medlemsövergången från ungdomsförbundet till partiet. 154 Förbundsstämma 2015 Förbundsstyrelsens yttrande över motion 34 Motionären lyfter frågan om medlemsvård, och efterlyser mer och tydligare kommunikation från kansliet/förbundet i direkt samband med medlemsvärvningen eller övergången från MUF till M. Förbundsstyrelsen delar denna åsikt samt att medlemsantalet bör öka inför nästa valrörelse, och instämmer i uppfattningen att mer kan göras i syfte att skaffa nya och framför allt behålla våra nuvarande medlemmar. Det pågår redan en rad aktiviteter i avsikt att premiera och uppmuntra engagerade medlemmar, men de kan bli fler och kommuniceras bättre. Förbundsstyrelsen föreslår stämman att bifalla motionen. 155 Förbundsstämma 2015 Motion 35 Angående: Motionär: Politiska återväxten Sven Uhlin Idag finns det en tendens att ett litet antal personer sitter alltför länge på diverse politiskt tillsatta positioner inom kommun, region, riksdag men även inom kommunala bolag och allmännyttiga institutioner. Det finns flera olika politiska uppdrag man kan ha som förtroendevald, riksdag, region, kommun, EUparlament. Om man verkligen vill utvecklas finns stora möjligheter att byta till olika politiska uppdrag under ett ”yrkesliv” inom politiken. Givetvis skall detta ske under ordnade former med en kontinuitet och man skall ha möjlighet att komma tillbaka efter en frånvaro från politiken och då förhoppningsvis med nya idéer och visioner som ger näring till den politiska debatten och samtalet vilket behövs för ett framtida samhälle med trygghet välfärd för en åldrande befolkning och kommande generationer. Politik är samhällsbyggande för framtiden inte förvaltning av det befintliga. De politiska uppdragen ses ofta som en karriär som man eftersträvar och klamrar sig fast vid för att berika sig själv och närstående, att ha visioner och verkligen tillföra något kommer i andra hand. Dessa personer gör allt för att andras idéer och visioner inte skall få komma fram då det blir alltför uppenbart hur få och dåligt genomtänkta visioner de själva har. ”det säger mer om den som pratar skit om andra än den det pratas skit om” På det kommunistiska Kuba har man efter många år insett att man inte bör sitta längre än 8 år på samma position, dock har man fortfarande vissa problem med nepotism*. Demokratin är alltför viktig för vårt samhälle för att överlåtas åt ett fåtal. Begränsa tiden för innehavande av ett politiskt tillsatt ämbete så att idéer visioner kommer fram och att så många som möjligt blir involverade i demokratin, vår framtida välfärd. Jag föreslår förbundsstämman besluta: att översända motionen till de moderata riksdagsledamöterna, moderata regionledamöterna samt moderata kommunfullmäktigeledamöterna att uppmana dessa moderata politiker att verka för en kontinuerlig omsättning av de politiskt tillsatta uppdragen för att hålla demokratin levande och för att trygga den framtida välfärden och främjandet av Sverige som en livskraftig Nation. *Nuvarande presidenten på Kuba, Raul Castro, är lillebror till förra presidenten Fidel Castro. 156 Förbundsstämma 2015 Förbundsstyrelsens yttrande över motion 35 Motionen väcktes till förbundsstämman 2011 och avslogs då. Den återkom 2012 och 2013 och ansågs då besvarad. För fjärde gången har förbundsstämman att behandla denna motion. Motionären vill uppmana den moderata riksdagsgruppen och fullmäktigeförsamlingarna att verka för kontinuerlig omsättning av de politiska uppdragen. Genom att begränsa tiden för uppdraget så får fler personer möjlighet att engagera sig i politiken och bli delaktiga i demokratin menar han. Förbundsstyrelsen konstaterar att det är nomineringsstämman som äger frågan om vem som ska få förtroendet att bli kandidat till riksdag, region och kommun. Stämmoombuden har ett ansvar i att bevaka rörligheten på listorna. Nomineringsregler antogs av stämman 2008 och reviderades 2012. Alla som har uppdrag (om)prövas vart fjärde år och inför valet 2014 genomgick alla kandidater en politisk certifiering och lämnade en kandidatförsäkran. Främst bland kvalifikationer sätts den politiska förmågan och förutsättningar för att vara en bra företrädare för partiet och väljarna. Utveckling av kandidater är en viktig del och sker på partiets alla nivåer. Varje nominerad person till förtroendeuppdrag ska vara införstådd med det ansvar som uppdraget innebär, vara föredöme och visa god moral. Kandidat ska också vara beredd att genomgå av partiet anordnad utbildning samt medverka i valkampanjer och opinionsarbete. Partiet behöver många olika kompetenser och förmågor som ska spegla samhället som helhet. Men vi efterlyser fler medlemmar till besätta alla uppdrag för att trygga demokratin och för att trygga vår framtida välfärd. Förbundsstyrelsen föreslår stämman att anse motionen besvarad. 157 Förbundsstämma 2015 Motion 36 Angående: Motionär: Uteslutning av Martin Wannholt ur Nya Moderaterna Ulla Moberg Sköld Genom moderata valberedningens förslag på kommunalråd i Göteborg under kommande fyra år sattes alla demokratiska regler ur spel och detta agerande lade grunden för uteslutning av Martin Wannholt ur Nya Moderaterna. Det var ett egenmäktigt förfarande som inte hör hemma i ett demokratiskt samhälle. Kommunalfullmäktigeledamöterna representerar oss väljare och vi väljare hade sagt vårt genom att kryssa fram Martin Wannholt, som i valet fick så många personkryss att han med bred marginal till och med gick om partiets förstanamn Jonas Ransgård. Detta resultat borde i högsta grad ha beaktats så hade vi sluppit den förnedring som hela partiet, Martin Wannholt och vi väljare fått utstå. Valberedningen borde ha lyssnat på oss väljare och våra åsikter! De argument som framfördes om jämnare könsfördelning och en föryngring av kommunalråden var endast en skenmanöver för att bli av med Martin Wannholt då han enligt valberedning och moderatledning i Göteborg inte följt partilinjen vad gäller trängselskatt och Västlänken. Men det var ju det han i realiteten hade gjort. Han stod upp för oss moderata väljares åsikter, något som fler moderatpolitiker borde ha gjort. Det politiska ledarskapet i Nya Moderaterna har inte tagit det massiva missnöjet kring frågorna om trängselskatt och Västlänken på allvar. Att Martin Wannholt senare genom valtekniskt samarbete med Vägvalet mot partiledningens vilja valdes in i kommunstyrelsen medförde att han uteslöts ur Nya Moderaterna i Göteborg. Detta hade inte behövt ske om partiledningen i demokratisk anda hade följt väljarnas vilja. All negativ press har i hög grad skadat partiet och minskat möjligheterna att driva en effektiv och trovärdig oppositionspolitik och politikutveckling då tid istället fått ägnas inre stridigheter. Hela förfarandet har förstärkt medborgarnas negativa bild av Göteborgspolitiken. Följ väljarnas vilja och ta till vara alla goda krafter i partiet. Martin Wannholt är en av dessa. Jag yrkar att förbundsstämman beslutar att 1 Martin Wannholt tas in som medlem igen i Nya Moderaterna Göteborg, att 2. Valberedningen för Nya Moderaterna i Göteborg avgår, att 3. Motionen skickas till förbundsstyrelsen i Göteborg för beslut enligt yrkanden i attsatserna 1 och 2, samt att 4. Motionen skickas till partistyrelsen för Nya Moderaterna för beslut enligt yrkanden i attsatserna 1 och 2. 158 Förbundsstämma 2015 Förbundsstyrelsens yttrande över motion 36 En av grundpelarna för en demokrati är rättsstatens principer, det vill säga lagar och regler där konsekvenserna om de bryts är förutsägbara. Detta gäller även för demokratiska organisationer. Moderaternas stadgar fastställs på partistämma genom demokratiska beslut. Dessa stadgar gäller alla medlemmar och företrädare. Uteslutningen av Martin Wannholt, som beslutades av Partistyrelsen, har sin grund i att han valde att väljas in i kommunstyrelsen för en annan politisk grupp än Moderaterna. Våra stadgar är mycket tydliga på denna punkt, en person som företräder annat politiskt parti eller annan politisk grupp kan inte företräda eller vara medlem i Moderaterna. Den moderata fullmäktigegruppen hade beslutat att inte välja Martin Wannholt som ledamot i kommunstyrelsen, ett beslut som fattades enligt den arbetsordning som gäller för fullmäktigegruppen. Martin Wannholt valde att gå samman med ett annat parti för att skaffa sig själv en position, utan att meddela den Moderata fullmäktigegruppen om att så skulle ske. Detta tillvägagångsätt strider åter mot Moderaternas stadgar och arbetsordningar. Så länge Martin Wannholt verkar för annan politisk grupp föreligger skälet för uteslutning. Skulle situationen förändras på så sätt att Martin Wannholt inte längre företräder annat politiskt parti eller annan politisk grupp så föreligger inte längre skälet för uteslutning. Då skulle det också vara möjligt för en förbundsstyrelse att pröva ett medlemskap i Moderaterna för Martin Wannholt, förutsatt att han själv ansöker om det. Tillsättandet av den kommunfullmäktigegruppens valberedning äger den moderata kommunfullmäktigegruppen helt och hållet själva enligt den arbetsordning som gäller för gruppen. Frågan om anställning av politiska sekreterare regleras i Kommunallagen (1991:900), 4 kap. 30-32§§. Där fastslås att kommuner och landsting får anställa politiska sekreterare. I vilken omfattning sådana tillsätts är en fråga för respektive kommunledning, och därmed också en fråga för förhandlingar mellan de olika partierna i mandatperiodens inledningsskede. De politiska sekreterarna är inte kommunalrådens personliga biträden, utan är en resurs, formellt anställd av stadsledningskontoret, till det politiska parti som kommunalråden representerar. Då Martin Wannholt inte representerar något parti i kommunstyrelsen omöjliggörs också en tilldelning av politiska sekreterare. En av förbundsstyrelsens viktigaste uppgifter är att upprätthålla den ordning som partiet har fastställt genom demokratiska beslut på parti- och förbundsstämmor Inget stämmobeslut på en förbundsstämma kan beordra en förbundsstyrelse att begå brott mot partiets stadgar. Då får man istället försöka få till stånd en ändring av partiets stadgar genom beslut på partistämma. Förbundsstyrelsen föreslår stämman att avslå motionen. 159 Förbundsstämma 2015 Motion 37 Angående: Motionär: Erbjud Martin Wannholt möjligheten att återinträda som medlem i Göteborgsmoderaterna Caroline Thelning, Gunnar Lindgren, Lena Larsson, Björn Bernehed, Jan Sylvan, Nina Källström Martin Wannholt har under stora delar av sitt liv varit aktiv inom Moderaterna och var en starkt bidragande orsak till att partiet inte tappade ännu fler röster i valet 2014. Han har under många år haft förtroendeuppdrag; som ledamot i kommunfullmäktige, som ersättare i kommunstyrelsen och som politisk tjänsteman. När Martin efter ett antal år utomlands var på väg att flytta hem till Sverige beslöt nomineringsstämman 2009 att han skulle stå på valbar plats till kommunfullmäktige, 2010 utsågs han så till kommunalråd. Martin har under alla år visat ett stort engagemang och även innehaft styrelseplats i sin stadsdelsförening, Askimsmoderaterna. Martin är en karismatisk, kunnig och insiktsfull politiker med stor kompetens inom områdena stadsbyggnad-, miljö-, energi- och trafikpolitik, precis en sådan politiker Moderaterna behöver för att framgångsrikt kunna driva och vinna anhängare till vår politik i Göteborg till valet 2018. Ett tydligt bevis för detta är att han i valet 2014 fick ett stort folkligt stöd med hela 4 770 personröster. Vilket är fler än någon annan moderat kandidat till Göteborgs kommunfullmäktige. Trots det stora antalet personröster utsågs han inte till kommunalråd för perioden 2014-2018. Martin återfick dock sin kommunalrådsplats genom en valteknisk samverkan med Vägvalet. Några veckor senare uteslöts Martin som medlem i Nya Moderaterna, efter en begäran från Göteborgsmoderaternas förbundsstyrelse. Vi är övertygade om att hanteringen och uteslutningen av Martin Wannholt allvarligt har skadat förtroendet för Göteborgsmoderaterna. För att ena partiet och återfå medlemmarnas och väljarnas förtroende för vårt parti, våra företrädare och vår politik anser vi att Martin Wannholt bör erbjudas möjligheten att återfå sitt medlemskap i Nya Moderaterna. Martin Wannholt är moderat i själ och hjärta och skulle bidra till att utveckla och skapa engagemang kring vår politik. Martin är därför en av dem som kan locka fler människor att söka medlemskap i vårt parti och bidra till att vinna väljarnas förtroende i valet 2018. Mot bakgrund av ovanstående föreslår vi att förbundsstämman måtte besluta; att uppmana förbundsstyrelsen att tillskriva Martin Wannholt för att erbjuda honom möjligheten att ansöka om återinträde som medlem i Nya Moderaterna, att uppmana förbundsstyrelsen att bevilja Martin Wannholt medlemskap i Nya Moderaterna, om han inkommer med en ansökan om medlemskap till Göteborgsmoderaternas förbundsstyrelse. 160 Förbundsstämma 2015 Förbundsstyrelsens yttrande över motion 37 Se svar på motion 36. Förbundsstyrelsen föreslår stämman att avslå motionen. 161 Förbundsstämma 2015 Motion 38 Angående: Motionär: Martin Wannholt Henrik Ohlson Martin är en i alla avseenden moderat politiker som åtnjuter stort förtroende. Han ställde upp i valet för Moderaterna, och han drog många röster, vilket de många personkryssen understryker. I en fråga har han redovisat en åsikt som avviker mot gruppledarens. Därmed manipulerades han bort, bl a som kommunalråd. Politisk consensus hade arbetats fram, att en miljöpartist skulle ha en kommunalrådsplats, och Martin agerade så att han själv fick denna plats. Därmed fick vi ett moderat kommunalråd till – förvisso moderat men ingen blek ja-sägare – på bekostnad av en miljöpartist. Till följd av detta önskade gruppledaren utesluta Martin ur partiet, vilket förbundsstyrelsen ställde sig bakom. En ny politisk consensus har framarbetats – och det är intressant vilka politiker vi samarbetar med nu – för att förvägra Martin politisk sekreterare. Detta är djupt odemokratiskt. Jag yrkar: att Stämman beslutar att inbjuda Martin Wannholt att åter bli medlem i Moderaterna. att Stämman instruerar styrelsen att godkänna Martins ansökan att på nytt bli medlem. att Stämman instruerar representanterna i kommunfullmäktige att verka för att Martin får politisk sekreterare och tills detta sker ställer politiska sekreterare till Martins förfogande så som vore han även formellt representant för moderaterna. 162 Förbundsstämma 2015 Förbundsstyrelsens yttrande över motion 38 Se svar på motion 36. Förbundsstyrelsen föreslår förbundsstämman att avslå motionen. 163 Förbundsstämma 2015 Motion 39 Angående: Motionär: Förtroendevaldas aktiviteter Carl-Åke Ahlqvist, Christer Holmgren, Rexhep Ademaj Bakgrunden till denna motion är att undertecknad i samtal med sympatisörer ofta har fått frågan; Vad gör egentligen de personer vi väljer? Det måste ligga i partiets intresse att den " laguppställningen" som ställer upp, framför allt de som är arvoderade och anställda, som tjänstemän, har kunskap för att kunna delta aktivt, ha erfarenheter, så att staden berikas med kunskap, sunt förnuft och moderate ställningstagande. Tjänstemännen i staden har ofta ett stort övertag och relevanta frågor ställes ofta inte. Våra representanter i styrelser och nämnder presenteras , uppföljning sker t.ex var annan månad, vad dessa har bidragit med i diskussioner/yrkande, samt i bolagen visa vilka visioner dessa har med sitt arbete där, dvs vad vill man åstadkomma. Transparens är viktig och för partiet är det avgörande att våra medlemmar och sympatisörer för en bild av vad som görs. De har all rätt att få insyn eftersom de röstar fram partiet. Nedan är några förslag som ett www. verktyg skulle kunna innehålla: Vilka yrkande har man varit med att ta fram? I vilket fall har man varit den föreslagande parten? Vilka frågor har man ställt till tjänstemännen? Vilka institutioner har man besökt? Vilka interna samt av staden erbjudna kurser har man deltagit i? För de politiskt heltidsanställda, så att sympatisörer, kan se vad som dessa gör, kan t.ex följande innehåll vara av stort intresse; • • Vad har de bidragit till inom sina speciella ansvarsområden? Konkreta förslag och även förklara varför de inte gått igenom. Allt är ju inte politik utan var kan förbättringsarbete göras inom staden. Viktigt att det kommer ut vad vi föreslår och som motståndarna inte accepterar. Vad kommer de att göra och se som viktigt, en grov uppskattning , om vad som komma skall? Detta kan ske en gång per kvartal. Föreslår; att styrelsen tillsätter en arbetsgrupp som tar upp denna motion och att arbetet, dvs hur det framskrider, redovisas i varje nummer av vår tidning. 164 Förbundsstämma 2015 Förbundsstyrelsens yttrande över motion 39 Motionen efterfrågar uppföljning av valda representanters prestationer och effektivitet samt ger ett antal förslag hur insatserna i de politiska församlingarna skulle kunna redovisas för partiet. Förbundets nomineringsstämma äger frågan om vem som ska få förtroende att kandidera till riksdag, regionfullmäktige och kommunfullmäktige. Fullmäktigeförsamlingarna utser de medlemmar som representerar partiet i nämnder och styrelser. Göteborg Stad har idag drygt 300 moderata företrädare till drygt 450 uppdrag. Dessa personer med uppdrag omprövas vart fjärde år, ett omfattande och tidskrävande arbete. Viktiga hänsyn tas bl. a till individens politiska förmåga, etiska förhållningssätt och engagemang i det lokala föreningsarbetet. Valberedningens ordförande har ansvar för viss uppföljning av arbetet ute i nämnderna, men det är framför allt de rotelansvariga kommunalråden som följer det politiska arbetet. Detta sker genom fysiska möten men också genom att följa upp de offentliga handlingar och protokoll som publiceras på stadens hemsida. Denna information är tillgänglig för alla stadens invånare. Aktivitet i media är viktig för partiets kommunikation med väljare och opinionsbildare och kan vara en uppföljningsbar del i värderingen av politiska insatser. Fullmäktigegruppens ordförande genomför också enskilda samtal med alla presidieledamöter/första namn. Moderaterna i Göteborg har etablerat sig som ett stort och ansvarstagande parti och har fler politiska uppdrag att besätta än någonsin. Det kräver en fungerande resurs som administrerar de politiska uppdragen och kommunicerar med partifunktionärer. Att redovisa individuella insatser i alla nämnder och styrelser objektivt och rättvisande, är inte en realistisk insats ställd mot nyttan. Förbundsstyrelsen föreslår stämman att avslå motionen. 165 Förbundsstämma 2015 Motion 40 Angående: Motionär: Rekrytering och nominering Mats Carlsson Det gäller att ta nya tag, partiet står i ett återuppbyggnadsskede, både nationellt och lokalt. Jag hade äran att sitta i en "nominerings- och rekryteringskommitte" för några perioder sedan och försökte i samband med detta ta upp fråga om urvalsmetoder till listor och uppdrag. Enligt min mening räcker det inte att till en position plocka en möjlig kandidat. Vår ambition måste vara att plocka bästa möjliga kandidat. Alla mänskliga ledningssystem bygger mer eller mindre på nätverk. Men ibland kan det bli lite för mycket av detta. Vi bör sträva efter ökad saklighet och bättre underbyggda och förankrade beslut och en ökad kunskap bland våra valda representanter. Jag skulle därför gärna se beslut om att ett genomtänkt meritvärderingssystem för kandidater till våra uppdrag i beslutsfora introducerades att de slutliga nomineringsbesluten genomfördes med ökade demokratiska inslag, exempelvis medlemsmöten 166 Förbundsstämma 2015 Förbundsstyrelsens yttrande över motion 40 I motionen efterfrågas ett meritvärderingssystem för kandidater till partiets olika uppdrag. Med tanke på alla de uppdrag partiet har att fördela såsom medborgarvittnen, nämndemän, styrelser i facknämnder, stadsdelsnämnder, stiftelser, bolagsstyrelser, revision m.m. är ett enda meritvärderingssystem inte realistiskt att tillämpa. Vi behöver många olika kompetenser och förmågor, vilka ska spegla samhället som helhet. Ju fler medlemmar desto större urval till att besätta ca 500 uppdrag. Nominerings- och rekryteringsregler för moderaterna i Göteborg antogs av förbundsstämman 2008 Dessa reviderades 2012 och omprövas 2015. De valda fullmäktigeförsamlingarna utser partiets företrädare i nämnder och styrelser. Förslag till partifunktionärer börjar med kommunikation med stadsdelsföreningarnas ordförande. Valda kretsombud har kontakt med föreningarna och ombudens uppgift är att föreslå lämpliga personer till alla uppdrag. Ett demokratiskt tillvägagångssätt och en väl förankrad i urvalsprocess som fungerar väl. Förbundsstyrelsen föreslår stämman att avslå motionen. 167 Förbundsstämma 2015 Motion 41 Angående: Införandet av en granskningsnämnd för kommunal angelägenheter samt att denne ska arbeta ur ett medborgarperspektiv Motionär: Tynneredsmoderaternas styrelse Den medborgerliga friheten garanteras av vår demokrati. Moderaterna som Sveriges frihetsparti värnar och tar ansvar för den svenska demokratins utveckling och fortlevnad. Demokratins utveckling och fortlevnad är sedan en tid i felriktning i Västsverige. Göteborgs andan och decennier av röd-grönt misstyre har skadat den demokratiska ordningen i staden och i regionen. För att åter skapa förtroende för politiken måste partier löpande arbeta för att upprätthålla de demokratiska principerna och kontrollera offentliga sektors efterföljsamhet. Bristen på kontroll inom den offentliga sektorn har visat sig i form av västtrafiks service, GEs prissättning av nätavgifter, skandaler med korruption och ojämlikheten mellan stadsdelarna allt på medborgarnas bekostnad. Genom politisk oförmåga och den offentliga sektorns byråkrati begränsas medborgarnas tillgång på frihet och inflytande. Med anledning av detta uppmanar vi ansvariga företrädare arbeta för ett införande av en granskningsnämnd för kommunal angelägenheter samt att denne även ska arbeta förebyggande genom egna initiativ ur ett medborgarperspektiv. Därmed yrkar vi att förbundsstämman antar denna motion som sin egen och över sänder denne till företrädare i berörda beslutande församlingar, att moderaterna i Göteborg vid alla relevanta tillfällen aktivt verkar för att öka medborgerligt inflytande och frihet gentemot offentligsektor i Göteborg och västra Götalands regionen. att moderaterna i Göteborg verkar för ett införande av en granskningsnämnd för kommunal angelägenheter samt att denne ska arbeta ur ett medborgarperspektiv 168 Förbundsstämma 2015 Förbundsstyrelsens yttrande över motion 41 Vi delar motionärernas åsikt att det är viktigt att de politiska partierna arbetar för att skapa förtroende för de demokratiska principerna och att det finns goda möjligheter att kontrollera och granska hur våra gemensamma skattemedel används. Motionärerna föreslår att det ska införas en särskild "granskningsnämnd för kommunala angelägenheter". Förbundsstyrelsen menar att en sådan instans redan finns reglerad i kommunallagen nionde kapitel om Revision. Lagen säger att kommunfullmäktige ska väljare revisorer för att granska den kommunala verksamheten, att revisorerna fullgör sina uppdrag självständigt och att de i sin granskning skall biträdas av sakkunniga biträden som revisionerna själva väljer och anlitar i den omfattning som behövs för att fullgöra granskningen enligt god revisionssed. Det är viktigt att ständigt ha en levande diskussion om öppenheten och möjligheten att granska den offentliga sektorn - i Göteborg har diskussionen efter avslöjandena om oegentligheter varit aktiv och på Alliansens initiativ initierades en Granskningskommission under stadsrevisionen 2011 som 2013 presenterade sin rapport Tillitens gränser med en rad konkreta förslag för att öka öppenheten ytterligare. Förbundsstyrelsen föreslår stämman att anse motionen besvarad. 169 Förbundsstämma 2015 Motion 42 Angående: Motionär: Öppna centrala bankkonton för stadsdelsföreningarna. Stefan Olinder De moderata stadsdelsföreningarna har inte organisationsnummer. Därmed är det problem med att få/ ha ett bankkonto. Det är en säkerhetsrisk när vem som helst kan gå in och skaffa sig teckningsrätt för föreningen eftersom det inte går att kontrollera om de är behöriga. Det vore önskvärt att förbundet kan erbjuda ett bankkonto var till de stadsdelsföreningar som så önskar. Efter årsmötet och konstituerande styrelsemöte i stadsdelsföreningen kan kansliet meddela banken vem/ vilka från föreningen som skall teckna kontot. Jag yrkar att förbundsstämman uppdrar åt förbundsstyrelsen att öppna bankkonton för de stadsdelsföreningar som så önskar. Askimsföreningens styrelse ställer sig bakom motionen. 170 Förbundsstämma 2015 Förbundsstyrelsens yttrande över motion 42 Styrelsen välkomnar förslaget och håller helt med motionären om behovet av att förenkla hantering av föreningarnas administrativa arbetsuppgifter, där bankkonton utgör en viktig del. Styrelse föreslår dock att endast implementera åtgärden för de föreningar som ovan efterfrågar. Förbundsstyrelsen föreslår stämman att bifalla motionen. 171 Förbundsstämma 2015 Motion 43 Angående: stiftelser. Motionär: Information om Moderaternas representation i styrelser, nämnder och Otto Linton, Ewa Jonsson Fram till 2011 producerade Förbundskansliet årligen en Telefonbok som upptog: 1 Ledamöter i alla moderata styrelser – förbundsstyrelse, nominerings- och rekryteringskommitté, partistämmoombud, representantskap, valkommitté, MUF:s distriktsstyrelse, seniorstyrelsen och stadsdelsföreningarnas styrelser. 2 Moderata ledamöter och ersättare i Göteborgs fullmäktige samt i samtliga styrelser och nämnder i Göteborg och Göteborgsregionen. 3 Motsvarande vad gäller Västsvenska Regionen. 4 En alfabetisk lista över alla medlemmar med information om samtliga uppdrag, adress, mailadress och telefonnummer. Denna publikation har nu ersatts av en telefonbok på intranätet som bara innehåller den alfabetiska listan. Vi anser att den information den gamla publikationen gav, var av stort värde. All information var tillgänglig på ett och samma ställe och erbjöd sökning från olika utgångspunkter och med olika syfte. Syftet meden digitalisering brukar ju vara att göra en information mer lättillgänglig och att möjliggöra fler och bättre sökningar. Vi kan inte se att det har uppnåtts med den nya digitala telefonboken. Den är en klar försämring och saknar information av stort värde för medlemmarna. Vi föreslår därför Förbundsstämman att Uppdra år Förbundsstyrelsen att tillse att information om medlemmarnas uppdrag på nytt blir tillgänglig på samma sätt som i den gamla telefonboken. 172 Förbundsstämma 2015 Förbundsstyrelsens yttrande över motion 43 Motionärerna har helt rätt i sin kritik och sina konstruktiva förslag. Förbundsstyrelsen anser att det är viktigt att vi har en väl uppdaterad förbundsmatrikel där medlemmar lätt kan finna förtroendemän för alla förekommande uppdrag. Denna matrikel ska finnas på Intranätet och vara enkel att skriva ut i delar eller i sin helhet. Förbundsstyrelsen föreslår stämman att bifalla motionen. 173 Förbundsstämma 2015 Motion 44 Angående: Motionär: Ena och utveckla M i Göteborg Henrik Ohlson Hade det blivit extra val i mars i år hade M i Göteborg behövt enas snabbt eller annars gå till val som ett parti i splittring och med brustet förtroende bland allmänhet och väljare. Nu står vi tyvärr kvar där, och det är angeläget att vi enas och utvecklas, vilket borde vara allas önskan, men det kommer att kosta eftergifter från samtliga. Som den här regeringen går på borde extra val utlysas vilken dag som helst. Och helt säkert blir det val 2018. Vi måste därför agera snabbt. Splittringen och förtroendeklyftan är en komplex sak att ta itu med. De delar oss i flera olika snitt, t ex: 1. 2. 3. 4. 5. 6. 7. Toppstyrning Politiker på högre poster bestämmer politiken Politikersamarbete med våra motståndare Vi bedriver annan än moderat politik Brist i demokratiskt agerande, brist i väljarkontakt Trängselskatten och Västlänken Den omfattande korruptionen i Göteborg Som jag ser det står allt politiskt arbete på tre fundament: 1. 2. 3. Våra värderingar, vår partipolitik Att vi gör nytta, så att det blir bra för medborgarna Kommunikation med väljarna Jag yrkar: att Stämman beslutar att tillsätta en interimistisk grupp samt väljer de personer som ingår i den – en grupp som arbetar i full transparens med öppenhet mot allmänhet, väljare och media, som rapporterar till förbundsstyrelsen och nästa års förbundsstämma, och som har till uppgift att snabbt och kraftfullt ena och utveckla M i Göteborg. 174 Förbundsstämma 2015 Förbundsstyrelsens yttrande över motion 44 Motionären tar upp ett angeläget ämne och förbundsstyrelsen delar motionens intention att ena Göteborgsmoderaterna. Det präglar det utvecklingsarbete som satts igång och planeringen för den kommande verksamheten. Den verksamhet som har påbörjats efter valrörelserna 2014 tar sin utgångspunkt i bland annat i den kritik som lyfts fram i utvärderingar, ordförandemöten och samtal med enskilda medlemmar och företrädare som förts om politiken och situationen inom Göteborgsmoderaterna. Göteborgsmoderaterna har idag tio politikutvecklingsgrupper igång, och förbundsstyrelsen ser gärna att fler kommer igång under året. Detta arbete är långsiktigt och syftar bland annat till att på bred front involvera medlemmar som är intresserade av att diskutera och utveckla idéerna inom respektive område. Utveckling av idéer för ett bättre samhälle och att vinna anhängare till den samhällssyn som Moderaterna företräder är själva grunden för partiets existens. Det är också i regel det som är skälet för folk att ta steget att bli medlem. Idéutvecklingen måste ske på bredden och det måste vara möjligt för de som vill vara med i detta arbete att få vara det. Det är så engagemang och sammanhållning skapas, genom att stöta och blöta idéer och att det finns hög toleransnivå för olika idéer och åsikter. I verksamhetsplanen för åren 2015-2018 ligger en omfattande del som rör just kommunikation. Kommunikation är nödvändigt med väljarna för att vinna över dem till våra idéer. Det är precis lika viktigt med en fungerande internkommunikation där medlemmar, förtroendevalda, företrädare och tjänstemän erhåller och har möjlighet att ge korrekt och relevant information samt synpunkter. Den nya förbundsorganisationen som läggs proposition om på förbundsstämman syftar också till att utveckla Göteborgsmoderaterna och Moderaterna i Västra Götaland. Det ger en betydligt mer professionell och kraftfull grundorganisation för att ge betydligt bättre stöd till föreningar, medlemmar och förtroendevalda i arbetet med att utveckla politik, utveckla kommunikations- och kampanjmetoder, rekrytera nya medlemmar och kandidater, erbjuda kompetensutveckling för medlemmar och förtroendevalda samt tjänstemän. Förbundets valberedning har också haft Göteborgsmoderaternas bästa för ögonen i sitt arbete med att ta fram förslag till de val som ska göras på förbundsstämman. Det ligger i den kommande förbundsstyrelsens uppgift att verka för utvecklingen av en god organisationskultur och verksamhet i motionärens anda, där det råder ett sunt diskussionsklimat, bred delaktighet och ömsesidig respekt. Ambitionen är att alla som är intresserade av eller aktiva i Göteborgsmoderaterna ska ges möjligheter till meningsfullt engagemang. Alla ska kunna känna att här vill jag vara, här vill jag verka och här vill jag växa. Förbundsstyrelsen föreslår stämman att anse motionen besvarad. 175 Förbundsstämma 2015 Motion 45 Angående: Motionär: Begränsad ämbetstid Mikael Forsman 1. Begränsad ämbetstid. Val av Ordföranden, Partiledare är inte så demokratiska som man skulle önska. Valberedningarnas förslag är ofta tagna ur en mycket liten krets av medlemmarna. Då byte av ledare inte sällan sker oväntat, så förstärks den odemokratiska processen. Jag föreslår därför följande: "att ämbetstiden för alla ordförandeposter begränsas till max 8 år. En period är då 4 år och som mest 2 mandatperioder. Omval/nyval skall då ske lämpligt långt innan valdagen så att ordföranden hinner att bli känd och "sätta" sin politik." Plötsliga avgångar skall inte ske utan synnerliga skäl. Då 4 eller 8 år är till ända och man vet att det kommer att väljas ordförande, så kan alla medlemmar som känner sig hågade börja en egen kampanj för att samla stöd för sin egen kandidatur. 176 Förbundsstämma 2015 Förbundsstyrelsens yttrande över motion 45 Motionären menar att val av partiledare är odemokratisk och görs ur ett alltför begränsat urval och genom att sätta gränser för fyra alternativt åtta års innehav av ordförandeuppdraget så skulle medlemmar bättre kunna förbereda sig för sin kandidatur vid nyval. Förbundsstyrelsen delar inte motionärens uppfattning då val av partiordförande följer en väl demokratiskt förankrad process. Det vore också alltför begränsande att förutsäga ämbetstiden till fyra eller åtta år och inte förenligt med vår partikultur. Partiledare väljs på partistämma i enlighet med stadgar för moderata samlingspartiet. Förbundsstyrelsen föreslår stämman att avslå motionen. 177 Förbundsstämma 2015 Motion 46 Angående: Motionär: Valberedningens kandidater. Mikael Forsman 2. Valberedningens kandidater Förslag att "valbara listade medlemmar på Valsedeln som erhåller så många personvalskryss att de "klättrar" i position på Valsedeln, får inte åsidosättas av valberedningen då denna efter valet sammanställer sina kandidater" 178 Förbundsstämma 2015 Förbundsstyrelsens yttrande över motion 46 Många personvalskryss kan resultera i att kandidat tar plats i fullmäktigeförsamlingen. Valberedning väger in personkryss som ett kriterium av många avväganden i värderingen av kandidater. Fullmäktigegruppen har därefter att besluta om kandidater till olika uppdrag utifrån valberedningens förslag. Förbundsstyrelsen föreslår stämman att anse motionen besvarad. 179 Förbundsstämma 2015 Motion 47 Angående: Motionär: ENERGIOBEROENDE. Jan Eriksson Vår oroliga omvärld påminner oss ständigt om värdet av att vara oberoende och självförsörjande i så hög grad som möjligt. För att skapa energioberoende bör vi satsa på forskning om och utveckling av solenergi. Jag föreslår därför att Moderata samlingspartiet arbetar för att anslagen till forskning om solenergi ökar markant. att Förbundsstämman beslutar om att sända motionen vidare till den moderata riksdagsgruppen. att Förbundsstämman beslutar att översända motionen till moderaternas partisekreterare. 180 Förbundsstämma 2015 Förbundsstyrelsens yttrande över motion 47 Motionären tar upp en viktig fråga, vår framtida energioberoende. Moderaternas mål är att fokus skall ligga på att få fram mer miljövänliga sätt att producera energi på. Förnybara energikällor har en central del i arbetet att minska miljöpåverkan. Staten skall stödja framväxten av ny energiproduktion genom att bidra till finansiering av forskning och utveckling samt underlätta miljövänliga val för konsumenterna. På vilket sätt som vi löser ovan är en fråga för forskningen. Att låsa fast sig vid solenergi som det enda alternativet känns inte som politikens sak, idag pågår det forskning inom flera olika områden exempelvis vågkraft och kärnkraft. Att 2015 bestämma framtidens energikällor är inte realistiskt, vi ser snarare ett ökat anslag till forskning om förnyelsebara energikällor oavsett vilka dessa kan vara. Förbundsstyrelsen föreslår förbundsstämman att anse motionen besvarad. 181 Förbundsstämma 2015 Motion 48 Angående: Motionär: Kärnkraft i Sverige Sven Uhlin Dagens samhälle är extremt beroende av fossila bränslen för att fungera, transporter, elproduktion och något som inte kommer fram i debatten, matproduktionen. Upp till 50 % av oljeförbrukningen går till matproduktion och distribution. I ett framtida samhälle med fler människor än vad vi är idag kommer konkurrensen om de fossila bränslena att bli hård, kanske även om maten. Att då vara beroende av totalitära regimers godtycke för leveranser av olja, gas för att hålla industrin och samhället igång för en tryggad välfärd är allt för riskabelt och ogenomtänkt. Klimatet ändras och håller på att bli varmare för var år som går med följder på samhället som vi har börjat att ana men ännu inte kan förstå vidden av. Om människan med dess ”moderna” livsstil är orsaken till detta får framtiden utvisa men för att vara på den säkra sidan bör man tillämpa säkerhetsprincipen och göra vad man kan för att minska utsläpp och användning av fossila bränslen i samhället och gå över till mer klimatvänlig energiproduktion. Detta kommer troligen att innebära en större användning av elektricitet då vi kommer att använda oss av mer tåg spårvagn och elfordon för våra transporter. Att i kombination med den svenska vattenkraften ersätta nuvarande kärnreaktorer med modernare i Sverige skulle innebära att vi blir mindre sårbara från omvärlden energimässigt samtidigt som det skulle vara ett skäl för företag, entreprenörer att förlägga sin verksamhet i Sverige då en pålitlig energiproduktion till ett bra pris tillsammans med pålitliga transporter utgör en bra jordmån för en god industriell utveckling med jobb skatteintäkter och en tryggad välfärd. Kärnkraftstekniken som vi utnyttjar i dagens reaktorer är inte den energikälla som hör framtiden till men den är ett nödvändigt steg mot nya effektivare och miljövänligare energikällor som måste tas fram för att få ett hållbart samhälle. Jag föreslår förbundsstämman besluta: att översända motionen till de Moderata riksdagsledamöterna samt att uppmana den moderata riksdagsgruppen att verka för en långsiktig hållbar energipolitik för Sverige och tillsammans med de andra samhällsbärande partierna, oavsett partifärg, som är kärnkraftsvänliga verka för att Sverige skall börja projektera nya kärnkraftsreaktorer. 182 Förbundsstämma 2015 Förbundsstyrelsens yttrande över motion 48 Energi är avgörande för företag och jobben om Sverige ska ha en fortsatt positiv tillväxt och vara en aktör av betydelse på exportmarknaden. Hushållen och företagen ska kunna räkna med att få el och annan energi tillförlitligt till konkurrenskraftiga priser och med liten miljöpåverkan. Moderaternas linje är att vi ska ha ett robust energisystem där vi värnar vattenkraften, välkomnar med ny, förnybar energi samt vill att vi använder befintlig kärnkraft och är öppna för att kunna ersätta befintliga med ny kärnkraft. Förbundsstyrelsen föreslår stämman att anse motionen besvarad. 183 Förbundsstämma 2015 Motion 49 Angående: Motionär: Subventionerad vindkraft. Henrik Sjöstrand Bakgrund. I Sverige råder det ingen energibrist. Sverige överproducerar elenergi. Vårt behov är 140 Terrawatttimmar /år och produktionen når över 160 Terrawattimmar. 2014 fanns 3048 vindkraftsverk som gav totalt 12 procent av svensk el. Vattenkraften 45% och kärnkraften 40 %. Av elcertifikatet taget från våra elräkningar 2014 tilldelades 8 % till vattenkraft och 64 % till vindkraft. Bidragande till export och internationell konkurrenskraft är billig och pålitlig elförsörjning. Överbliven el från vindkraftsverk jordas bort rakt ner i marken. Marknaden borde råda : Motionen riktar sig mot att en vidare utbyggnad av vindkraft fortskrider med hjälp av bidrag. att tillförda bidrag fasas ut. att de företag som etablerar och äger verken tvingas fondera medel, låsta för nedtagning och återställning av området runt, där vindkraftverken stått, när de är uttjänta eller arrendetid utgått. 184 Förbundsstämma 2015 Förbundsstyrelsens yttrande över motion 49 Vi tolkar motionärens att-satser som att denne motsätter sig att vindkraften byggs ut med hjälp av bidrag och att tillförda bidrag fasas ut. Motionen föreslår också att den som etablerar och äger vindkraftverk ska tvingas fondera medel för nedtagning och återställning när vindkraftverket är uttjänt eller av annat skäl tas ner. Sedan 2010 ges inte längre statliga subventioner för att bygga vindkraftverk. Däremot finns det ett elcertifikatsystem för förnyelsebar energi som ger en ekonomisk fördel för den som producerar förnybar energi. För varje producerad megawattimme (MWh) förnybar el får producenterna ett elcertifikat av staten. Elproducenterna kan sedan sälja elcertifikaten på en öppen marknad där priset bestäms mellan säljare och köpare. Den som är "kvotpliktig" måste köpa elcertifikat till sin verksamhet, kvotpliktiga är bland annat elleverantörer och stora konsumenter av el såsom elintensiva industrier. Systemet med elcertifikat kommer fasas ut fram till 2035. Det är verksamhetsutövarens ansvar att montera ner och återställa platsen när ett vindkraftverk plockas ner och tillståndsmyndigheten kan redan idag ställa krav på ekonomiska säkerheter för att detta sker. Förbundsstyrelsen föreslår stämman att anse motionen besvarad. 185 Förbundsstämma 2015 Motion 50 Angående: Motionär: Alla elever ska gå ut 9:an med godkända betyg i matematik Ida Balog Matematik är det ämne som flest elever bar problem att klara. Kunskap och utbildning är inträdesbiljetten till arbete och en viktig förutsättning för att unga människor ska kunna få ett jobb. Rapporter jag har läst bl. annat Skolverkets rapport "Tid för matematik - Erfarenheter från Matematiksatsningen 2009- 2011" och "PISA rapporten från 2013-1203", beskriver att sedan mitten av 1990-talet har de svenska elevernas resultat i matematik stadigt sjunkit i såväl nationella som internationella mätningar och jämförelser. Bristen på hjälp under matematiklektionerna är stor och eleverna fastnar ofta när de försöker räkna i matteboken på egen hand, får de då inte hjälp kan de inte gå vidare. Därför är det viktigt för elever med någon som är bra på att förklara och som kan förklara på ett enkelt och lättförståeligt sätt. Det kan även vara svårt att fråga läraren i klassen om ett specifikt matteproblem eftersom många kanske känner att de redan borde kunna det dem vill fråga om. I en klass med 20-25 elever kan en mattelektion uppfattas som både stökig och med ett klimat som gör att eleverna inte får tid eller möjlighet att räkna i lugn och ro, vilket resulterar i att de fastnar, inte kan komma vidare och därmed inte hinner räkna ikapp. Därför tycker jag att det är dags att utnyttja de krafter och möjligheter vi redan har nära till hands. Chalmers har redan en kurs på nätet som heter Sommarmatten som arrangeras av Matematiska vetenskaper vid Chalmers och Göteborgs universitet. Göteborg Stad kan gå ännu längre och projektanställa Chalmers studenter under 2 månader på sommaren för att undervisa i matematik och på så sätt hjälpa de elever från årskurs 7-9 att arbeta med grunderna i matematiken. En av fördelarna är att eleven får en nära relation till Chalmers studenten, vilket gör att eleven kan känna trygghet, våga fråga och lära sig mer. En annan fördel är att Chalmers studenten också reducerar pressen på eleven genom den mer avslappnade inlärningsformen på sommarskolan som kan vara oerhört viktigt för eleven. Kommunikationen och den lugna arbetsmiljön höjer koncentrationen och förmågan att räkna vilket är ytterligare goda exempel på vad resultatet av sommarskolan kan bli. Göteborgs skolor och deras elever behöver en riktad insats som ger eleverna mer kvalificerad mattetid så att mer än dagens ca 70% kan klara av betyget och därmed behörigheten. Detta arbete skulle ha positiva effekter för Chalmers studenten också som tränar sin pedagogiska förmåga och skolan kan ses som en möjlig arbetsgivare. Det skulle ge Chalmers studenten en arbetsmerit och möjlighet att tillämpa de teoretiska kunskaperna i praktiken. Sist men inte minst Göteborgs stad marknadsför både sig själv och Göteborgs skolor som framtida möjliga arbetsgivare för Chalmers studenten. Jag föreslår stämman att besluta att översända motionen till Fullmäktigegruppen för beaktande att stämman ställer sig positiv till att Göteborg Stad erbjuder projektanställning till Chalmers studenter under sommarlovet för att undervisa elever i matematik. att verka för ökade insatser i skolan för att sänka antalet elever som går ut grundskolan med ofullständiga betyg i matte genom att inrätta samarbete mellan Göteborgs stad och Matematiska vetenskaper vid Chalmers. 186 Förbundsstämma 2015 Förbundsstyrelsens yttrande över motion 50 Att Sverige har det motigt i de internationella jämförelserna på skolområdet har nog få missat. PISA, som är den mest kända och refererade, vittnar om att svenska elevers matematikkunskaper står sig betydligt sämre jämfört med de övriga ländernas elever och att utvecklingen varit negativ sedan 90talet. Det är alarmerande såväl för individen som för Sverige som kunskapsland. Med anledning av de sjunkande resultaten i ett såpass grundläggande ämne som matematik gjorde Alliansregeringen under sin tid en rad insatser. Dels infördes fler matematiktimmar i skolan och dels så höjdes matematikens ställning i lärarutbildningen. I det program som Alliansen gick till val på 2014 fanns det också ytterligare satsningar på matematik i skolan. Även Alliansen i Göteborg har lagt förslag för att stärka matematikens ställning. Bland annat genom att uppmuntra så kallade spetsklasser i ämnet. Motionären föreslår att Göteborgs stad ska erbjuda projektanställningar till Chalmersstudenter under sommarlovet för att undervisa elever i matematik och att ett samarbete mellan Göteborgs Stad och Matematiska vetenskaper vid Chalmers inrättas för att sänka antalet elever som lämnar grundskolan med ofullständiga matematikbetyg. Chalmers har idag ett antal samarbeten med Göteborgs Stad såväl på gymnasie- som högstadienivå bland annat i form av läxhjälp. Det finns också ett chalmeristinitiativ där chalmerister kan hyras in som vikarier inom lämpliga ämnen. Dock motsäger inte existerande initiativ det som motionären föreslår. Samarbeten kan fördjupas och förslaget att knyta chalmersstudenter till sommarlovsskola skulle i sig vara ett nytt initiativ med stor potential för såväl chalmersstudenter med intresse för undervisning och för elever med ambitioner att förbättra sina matematikkunskaper. Förbundsstyrelsen föreslår stämman att bifalla motionen. 187 Förbundsstämma 2015 Motion 51 Angående: Motionär: EKONOMI SOM ÄMNE I GRUNDSKOLA OCH GYMNASIUM. Jan Eriksson I stort sätt i varje beslut vi tar, som privatpersoner eller i arbetslivet, ingår en ekonomidel. Med goda ekonomikunskaper kan vi fatta bra beslut då vi kan överblicka beslutens konsekvenser. Med en bra ekonomiutbildning i skolan får vi moderater lättare att förklara vår politik vilket kommer att resultera i större andel av väljarna. Jag föreslår därför att Moderata samlingspartiet arbetar för att ekonomi införs som eget ämne i läroplanerna för grundskolan och gymnasiet. att Förbundsstämman beslutar om att sända motionen vidare till den moderata riksdagsgruppen. att Förbundsstämman beslutar att översända motionen till moderaternas partisekreterare. 188 Förbundsstämma 2015 Förbundsstyrelsens yttrande över motion 51 Motionären väckte redan 2011 en motion under ett liknande ämne. Moderaterna har idag en stark skolpolitik med bland annat utökat matematik på schemat. Vi ser dock fortsatta behov av att förstärka den svenska skolan inom dessa områden. Motionen är angelägen och bör utvecklas vidare av den av partistyrelsen utsedda skolpolitiska gruppen. Förbundsstyrelsen föreslår stämman att bifalla motionen, samt att sända motionen till den skolpolitiska gruppen. 189 Förbundsstämma 2015 Motion 52 Angående: Göteborgs stiftelser ska åtnjuta samma förutsättningar som Göteborgs nämnder och bolag Motionär: Ronnie Silverdahl Bakgrund Under året som gått har jag suttit som ledamot i stiftelsen Makarna Lindeqvists donationsfonder. Parallellt har jag även suttit som ersättare i Nämnden för Intraservice. Jag kan konstatera att arbeta i en stiftelse skiljer sig väsentligt mot att arbeta i en kommunal nämnd. I nämnden ges förutsättningar för att kunna bedriva ett professionellt arbete såsom lokaler, post och e-postadresser, arkivmöjligheter, administrativt stöd mm. Dessutom förfogar nämnden även över en nämndsekreterare som stödjer i det löpande arbetet. I stiftelsen däremot bedrivs arbete mer som en föreningsverksamhet och man träffas privat och använder egna adresser, telefonnummer mm. Dessutom förvaras ansökningshandlingar, korrespondens, beslut mm i egna hemmet och på olika förvaringsmedia. Att genomföra möten i det egna hemmet och på arbetsplatser är inte alltid lämpligt eller praktiskt. Detta kan skapa stora säkerhets- och kvalitetsrisker. Därför bör kommunala förvaltningar, nämnder och bolag som innehar lämpliga lokaler erbjuda dessa till stiftelserna. Lämpliga e-post adresser ska tas fram och driftas i enligt kommunens regler. Andra verktyg för att genomföra verksamheten ska tillhandahålls enligt samma regler som för nämnderna tex IPad, dator, kopieringsmöjligheter mm. Idag finns det två personer på Stadsledningskontoret som ska stödja alla stiftelserna i deras arbete tyvärr så fungerar inte det så bra. Jag anser att deras roller och arbetsuppgifter bör mer efterlikna förvaltningarnas arbete. Göteborg bör därför ta fram nya riktlinjer och regler som definierar förutsättningar för Göteborgs stiftelser att bedriva en professionell verksamhet. Förslag till beslut Förbundsstämman beslutar att uppdra åt moderata kommunfullmäktige att verka för att genomföra följande åtgärder: att lämpliga lokaler i kommunala nämnder, förvaltningar och bolag upplåts till Göteborg stiftelser för att kunna genomföra möten och sammankomster att teknisk stöd såsom Ipad, e-post adresser, lagring och arkivmöjligheter erbjuds stiftelserna och dess ledamöter att administrativt stöd såsom posthantering, registrering mm erbjuds stiftelserna i samma omfattning som till Göteborgs nämnder. 190 Förbundsstämma 2015 Förbundsstyrelsens yttrande över motion 52 Göteborgs stiftelser ska åtnjuta samma förutsättningar som Göteborgs nämnder och bolag, Vid förrförra sekelskiftet beslutade flera förmögna personer att anförtro staden att förvalta ett ganska stort förmögenhetskapital till nytta för enskilda behövande. Detta kapital har under åren växt och uppgår nu till ca 900 miljoner kronor, fördelade på ca 100 stiftelser. Genom att staden som juridisk person åtagit sig förvaltning av kapitalet benämns dessa enligt stiftelselagen som ”stiftelser med anknuten förvaltning”. Kommunfullmäktige utser dessutom styrelseledamöter till stiftelser som bedriver näringsverksamhet samt till utdelande stiftelser med egen förvaltning. Beroende på donatorns viljeinriktning finns i staden tre nämnder med utdelningsansvar för merparten av de anknutna stiftelserna, utbildningsnämnden, kulturnämnden och sociala resursnämnden. Därutöver fanns 10 utdelningsstyrelser för utdelning ur 16 av stiftelserna. Den problembeskrivning motionären anför gäller alltså dessa 10 utdelningsstyrelser som efter Länsstyrelsens granskning under 2013-14 fick omfattande kritik för brister i hanteringen. Kommunfullmäktige gav SLK (Stadsledningskontoret) i november 2014, uppdraget att organisera EN samlad utdelningsstyrelse. Ny styrelse tillträdde 2015, och ett omfattande förändringsarbete är just påbörjat, ett arbete som de moderata företrädarna i styrelsen kan driva utifrån motionärens förslag. Förbundsstyrelsen föreslår förbundsstämman att bifalla motionen. 191 Förbundsstämma 2015 Motion 53 Angående: Motionär: Förändring av villkoren för flyktingmottagningen i Sverige Hannes Vedin Syfte – ökad tydlighet, anpassad kostnadsnivå, samt ökad och förbättrad integration. Att vi har, och har haft en icke fungerande integrationspolitik, under en lång rad av år, torde vara tydligt. Det finns naturligtvis inte ett enskilt skäl, eller en enda förklaring till detta. Lika fullt är vi i behov av avsevärt större tydlighet på området. Vi måste ta tillbaka frågan från annars möjliga mörka krafter som riskerar få ensamrätt på området. Det är alldeles självklart att ett land med cirka tio miljoner invånare, inte kan ta emot obegränsat antal ankommande flyktingar. Någonstans – oavsett var vi tvingas dra gränsen – så FINNS det en gräns. Apropå gränser, så mår alla människor bra av gränsdragning, regler att förhålla sig till. Som ankommande (eller för all del även besökande) så borde det vara självklart att i Sverige gäller svensk lag, och svensk lag endast. Vi har religionsfrihet, men denna frihet får ALDRIG ske på bekostnad av någon annans religion exempelvis. Vi har en mycket vidsträckt yttrandefrihet, inskriven i vår regeringsform, som vi är stolta över och vårdar ömt. Yttrandefriheten är icke förhandlingsbar, och den beaktar också centralt konstnärliga uttryck etc. För ankommande flyktingar bör vi införa ett tydligt ramverk. • • • • • Ekonomiskt stöd – bör omformas till det jämfört med studieförsörjning, där en del är lån, och en del är bidrag, med tydliga positiva incitament ju fortare vederbörande kommer i arbete. Språkkrav för samtliga under 50 års ålder – som därmed har ett antal arbetsföra år kvar innan pension. Dessa språkkrav måste vara betydligt över dagens SFI E-nivå, det måste vara på en nivå där vederbörande kan fungera i ett yrkessammanhang. Språket är entrébiljetten till hela vårt samhälle. Krav på att följa anvisad ort, som Migrationsverket bedömer lämpligast, utifrån tillgänglighet och arbetssituation etc. Temporärt uppehålls- och arbetstillstånd de första 5 åren, eller till dess arbete/jobb erhållits, (minst halvtid, eller haft löpande timanställning minst 3 år). Därefter omgående permanent uppehållstillstånd och arbetstillstånd. I det fall man döms skyldig till brott, med straffvärde på minst två års fängelse – inom de första fem åren, återkallas det temporära uppehållstillståndet, och återsändande till ursprungsland, eller det som av Migrationsverket bedöms vara ursprungslandet. Yrkande att Förbundsstyrelsen, Moderaterna Göteborg, skall ta förslaget vidare centralt i partiet, och arbetar för en partimotion, där dagens villkor i samband med flyktingmottagning i Sverige ändras enligt: • • • • • Ekonomiskt stöd – omformas till system jämfört med studieförsörjning, en del är lån, och en del är bidrag, Språkkrav för samtliga under 50 års ålder – Krav på att följa anvisad placeringsort, Temporärt uppehålls- och arbetstillstånd de första 5 åren. Därefter omgående permanent uppehållstillstånd och arbetstillstånd. I det fall man döms skyldig till brott, med straffvärde på minst två års fängelse – inom de första fem åren, återkallas det temporära uppehållstillståndet, och 192 Förbundsstämma 2015 återsändande till ursprungsland, eller det som av Migrationsverket bedöms vara ursprungslandet. 193 Förbundsstämma 2015 Förbundsstyrelsens yttrande över motion 53 Förbundsstyrelsen besvarar motionerna i ett sammanhang då många av frågeställningarna går i varandra och i vissa fall emot varandra. Moderat politik på migrationsområdet utgår ifrån att öppenhet till omvärlden är vår historia och vår framtid. Den som flyr krig och förföljelse ska kunna söka skydd i Sverige, asylprövningen skall vara rättssäker samt att vi ska ha ett bra mottagande med humana och tydliga regler. Därmed konstateras att vi fortsatt vill ha en reglerad invandring till vårt land. Utrikes födda personer utgör ett tillskott inte minst till vår arbetsmarknad som redan nu har större behov än vad endast den svenska arbetsmarknaden kan erbjuda. Därför införde Alliansregeringen möjligheten till arbetskraftsinvandring som många företag och personer redan utnyttjar. Samtidigt är problemen med utanförskap och segregation betydande och vår främsta politiska ambition, att skapa förutsättningar för fler jobb, är den främsta integrationsinsatsen vi kan göra samtidigt som vi måste stärka skolan, värna tryggheten på gator och torg samt motverka diskriminering. Inom EU och internationellt ska vi arbeta för att fler länder tillsammans med oss tar ett större ansvar för att ta hand om de människor som nu är på flykt men också i ansträngningarna att skapa fred i deras hemländer. I de till stämman framlagda motionerna finns många goda idéer som i helhet och i delar har varit uppe för diskussion och politiska överväganden. Nedan redogör vi för ställningstagandena i de enskilda förslagen. Förslaget om att ekonomiskt stöd till flyktingar ska omformas så det blir en del lån och en del bidrag, så som studiestödet är idag, är en tanke som under lång tid diskuterats. Även om det kan verka tilltalande att en del är ett lån som ska betalas tillbaka så är betalningskapaciteten hos många fortsatt låg, innan vår jobbpolitik får fullt genomslag. Då är detta ett tänkbart alternativ men att genomföra detta förslag i dagens situation är olämpligt. Vi anser att samma krav ska gälla för personer som fått permanent uppehållstillstånd (PUT) som för svenska medborgare vilket innebär att vi inte kan eller ska tvinga någon att bosätta sig någonstans mot deras vilja. Vi avvisar kravet på att flytta till anvisad ort som Migrationsverket bedömer lämpligast på ovan nämnda grund samt att det är Arbetsförmedlingen som jobbar med bosättningen för dem som fått (PUT). Migrationsverket hanterar endast boendet för personerna under tiden som asylsanökan handläggs. Förslaget om återkallande av uppehållstillstånd i samband med brottslighet avvisas då det redan finns en skapare hållning i svensk lag. I 7 kapitlet 6 § i utlänningslagen stipuleras att ett uppehållstillstånd för en icke-EU medborgare får återkallas om det finns allvarligt hot mot allmän ordning eller inre säkerhet. Första stycket anger ett exempel som handlar om uppehållstillstånd får återkallas för en utlänning som i beslutande stat (Sverige) dömts för brott som kan ge fängelse i minst ett år. Förslaget om att införa en flyktingpeng vart än personerna flyttar i landet går emot de ovanstående förslagen som vi anser mer relevanta. Det är dessutom svårt att utläsa motionären menar med flyktingpeng. Idag finns det en etableringsersättning för dem som fått uppehållstillstånd för de två första åren. Denna avser att personerna ska klara sin försörjning under den tid de har en etableringsplan med arbetsmarknadsinsatser. Förbundsstyrelsen avvisar förslaget. 194 Förbundsstämma 2015 Vidare föreslås dels en gemensam budget för flyktingar inom EU och en EU-gemensam standard. Båda finns redan på plats. Den gemensamma asylfonden används i medlemsstaterna för att sponsra projekt rörande integration. I korthet kan fondens drygt 100 miljoner kronor per år användas till att medfinansiera utvecklingsprojekt. Fonden finansierar projekt inom mottagning av asylsökande, asylprövning introduktion av flyktingar, skyddsbehövande och deras anhöriga, utveckling, övervakning och utvärdering av asylpolitiken m m. Vi har ett gemensamt europeiskt asylsystem på plats sedan 2013. Det regleras i ”mottagningsdirektivet” och reglerar vad som gäller för samtliga medlemsstater när det gäller asylsökande personer. Implementeringen av direktivet pågår och EU-kommissionen återkommer i slutet av maj med ytterligare fyra förslag som ska förbättra systemet. Förbundsstyrelsen föreslår att förslagen anses besvarade. Förslaget om temporärt uppehållstillstånd (TUT) under de 5 första åren till dess arbete erhållits, innebär att vi frångår principen om att PUT är praxis. Det är en intressant tanke och förbundsstyrelsen önskar att denna fråga bör prövas av den arbetsgrupp som partistyrelsen tillsatt. Vi måste mycket riktigt ha starkare fokus på språk för människor som kommer till Sverige. Motionären anger inte vad förslaget till krav ska gälla för (medborgarskap, uppehållstillstånd eller annat). Uppehållstillstånd ges för skyddsskäl och kan inte (och ska inte) villkoras mot språket. Menar motionären krav för medborgarskap så kan det vara ett relevant förslag att överväga. Den Medborgarskapsutredningen som arbetade för några år sedan förespråkade hellre införande av incitament som möjlighet till tidigare medborgarskap om du behärskar språket. Vi har också många människor som bor i Sverige och kommer från bland annat engelskspråkiga länder och de klarar sig utmärkt på en svensk arbetsmarknad utan svenska språket. Frågan om språkkrav anser förbundsstyrelsen att partistyrelsens arbetsgrupp om integration bör överväga. Vad gäller förslaget om sommarundervisning för ensamkommande flyktingbarn så har riksdagen den 23 april 2015 beslutat om ändringar i skollagen (2010:800) där man numera definierar nyanlända. Det är den som har varit bosatt utomlands och som numera är bosatt här i landet eller ska anses bosatt här och som har påbörjat sin utbildning här efter höstterminens start då han eller hon fyller sju år. En elev ska inte anses nyanländ efter fyra års skolgång här i landet. Såsom motionären påpekar är det viktigt att ensamkommande barn och unga får så mycket insatser som möjligt för en god integration. Många skolor erbjuder sommarundervisning till elever som har behov och dessa barn anser vi kunna införlivas i dessa behov. Förbundsstyrelsen föreslår bifall till motionen och att den moderata fullmäktigegruppen bör överväga förslag i ärendet. Förbundsstyrelsen föreslår stämman att avslå förslaget om omformat ekonomiskt stöd till flyktingar. att avslå förslaget på krav att bosätta sig på anvisad ort. att avslå förslaget om återkallande av uppehållstillstånd i samband med brottslig verksamhet. att bifalla förslaget om temporärt uppehållstillstånd, samt att sända motionen till partistyrelsens arbetsgrupp för integration. 195 Förbundsstämma 2015 Motion 54 Angående: Motionär: Flyktingmottagning Christina Löwenström Sverigedemokraterna har flyttat fram sina positioner. Vi andra kan sitta vid sidlinjen med vår humanism medan de använder siffror stå alla vi andra med känslor. Alla som någonsin varit en i konflikt, när någon bara går in i affekt vet att det aldrig blir något konstruktivt över debatten. Jag och många med mig ser nöden som finns i världen kristna blir halshuggna på löpande band i norra Irak ,Nigeria och Syrien,det var längesen vi kunde kalla Libyen en stat. Nordafrikas arabiska vår blev en varga vinter. Jag som moderat tycker att vi bör och ska hjälpa till. Det är ytterligare ett plus om duktiga människor från olika delar av världen vill investera sin dyrbara utbildning i Sverige , arbetskrafts invandring. Med allt detta sagt vill jag ändå påpeka när skattemedel hanteras ska de alltid hanteras varsamt med respekt till de som arbetat in dessa skattekronor. Det är dags att se över kostnaderna för staten när de tar hand om människor, detta gäller allt från institutionboende till asylmottagande. Sverige har skrivit på internationella dokument, där vi förbinder oss till ett humant mottagande, men från det till att det ska översättas i att ett mottagande ska kosta 1000000/person och år är inte realistiskt. De lyxigaste hotellen tar 2000 sek per natt och vi sätter flyktingar i baracker för samma summa kan vem som helst inse det ohållbara i situationen. Istället för att spela på SD planhalva borde alla människor som är för humanitet kräva att dessa system blir effektivare.Vi måste prata om kostnader och inte om vi ska hjälpa människor i nöd eller inte. Vi pratar alltid kostnader när det gäller all annan statlig och kommunalverksamhet , att inte göra det när det kommer till immigration är att förneka verkligheten och hjälpa just SD som står oemotsagda. I skolans värld har vi har varje elev en skolpeng på mellan 80000-130000 /år. De har varit en budgetregulator i många år för kommunerna. De signaler vi sänder är inte framåtblickande. Att investera i framtiden som är förutsättningen för överlevnad kan vi effektivisera (läs skolan), men inte i all verksamhet som inte ska betala just framtiden. Detta är inte en fråga om vi och dem för även flyktingars barn behöver en bra utbildning för att det ska ha varit värt att gå igenom vad dessa människor får göra för att komma till Sverige. Det är vårt gemensamma ansvar att se till dessa människor möter förståelse och en framtid, därför är det fel att genom felaktigt ekonomisk styrning sätta människor mot varandra. Vi måste alltid utgå från människan, det finns ingen som hellre försörjer sina grannars barn än sina egna ,men de flesta är beredda att hjälpa till att försörja grannens barn om de inte kan . Det är viktigt att förstå skillnaden . Det kanske till och med är dags att ha ett differentierat ersättnings system som A- kassan och pensionen är utformad. 196 Förbundsstämma 2015 Det viktigaste i detta måste vara att det ska löna sig mer att arbeta än att bli försörjd av staten och att fler kommer i arbete. Jag vill Att Moderaterna initierar att se över statens och kommuners hantering av skattepengar när det kommer till omhändertagande i deras regi. 197 Förbundsstämma 2015 Förbundsstyrelsens yttrande över motion 54 Se svar på motion 53. Förbundsstyrelsen föreslår stämman att avslå motionen. 198 Förbundsstämma 2015 Motion 55 Angående: Motionär: Flyktingpeng Christina Löwenström Vi kan konstatera att Sverige är ett av Europas bästa länder när kommer till att sträcka ut en hand till människor på flykt. Detta är också förknippat med många konflikter inom landet ,mellan kommuner mellan länder inom EU. För att vi fortsatt ska kunna vara det generösa land vi är i detta avseende måste vi se över hur flyktningar fördelas inom landet och EU. Jag vill med denna motion att Moderaterna ska arbeta för att införa en flyktingpeng som följer med varje människa med flyktingsstatus varthän de flyttar i landet. att Moderater ska arbeta för att EU har en gemensambudget för flyktingar därifrån det också följer med en sk flykningspeng oavsett vilket land människan som flyr bor. Vi ska också arbeta för att defeniera en standad som gäller i hela EU som varje medlems land måste tillhanda hålla baserad på ersättningen som utgår. 199 Förbundsstämma 2015 Förbundsstyrelsens yttrande över motion 55 Se svar på motion 53. Förbundsstyrelsen föreslår stämman att avslå att-sats 1, samt att anse att-sats 2 besvarad. 200 Förbundsstämma 2015 Motion 56 Angående: Motionär: Krigshandling eller hatbrott Henrik Ohlson Krigshandling kan det bara vara när nationen Sverige beordrar en svensk individ att begå en våldshandling, mot ett land som Sverige har en konflikt med. Att frivilligt ansluta sig till en grupp, beväpna sig och rikta våld mot en annan individ är i stället en simpel, brottslig handling – mord, mordförsök, hets mot folkgrupp eller liknande. Det finns inget förmildrande i det. Det uppfyller dessutom kriterierna för hatbrott, vilket är en omständighet som gör brottet värre. I ett mindre perspektiv sker samma sak med täckmantel som idrottssupportrar. Även detta är en form av hatbrott, och det finns inget förmildrande i att flera begår brott samordnat. Jag yrkar: att Stämman beslutar att uppdra åt förbundets riksdagsledamöter att verka för att lagstiftning och rättspraxis anpassas till ovanstående synsätt. 201 Förbundsstämma 2015 Förbundsstyrelsens yttrande över motion 56 Vi vill tacka motionären för motionen. Förbundsstyrelsen vill börja med att invända mot att en krigshandling enbart uppstår när en våldshandling riktas mot en pågående konflikt. En våldshandling kan likväl uppstå när en nation startar en ny konflikt via en våldshandling. Som motionären tar upp är det brottsligt att beväpna sig och rikta våld mot annan individ. Det är även olagligt för idrottssupportrar att begå brott. Förbundsstyrelsen ser inga poäng med att förtydliga detta för vår riksdagsgrupp. Förbundsstyrelsen föreslår förbundsstämman att avslå motionen. 202 Förbundsstämma 2015 Motion 57 Angående: Motionär: Utbildningsinsats för ensamkommande flyktingbarn Sebastian Helin På grund av de ökade flyktingströmmarna i världen och att Sverige är sämst i OECD på att integrera nya medborgare i samhället bör Göteborg instifta en utbildningsinsats i svenska, alltså en form av sommarskola för ensamkommande flyktingbarn. I Sverige förutsätts ofta att barn vill ha sommarlov, vilket det kan antas att de flesta barn vill ha. Många familjer har sommarstugor eller semesterorter som besöks under semestertiden men ensamkommande barn och unga saknar ofta dessa nätverk och resurser vilket gör att boendet är den enda institution som aktiverar barnen. Detta sker många gånger i för liten skala, vilket är skadligt för individen och innebär att ungdomen får en alltför passiv första tid i Sverige. Språket är ett viktigt verktyg för integration och under sommarmånaderna pratar många i stort sett ingen svenska. På grund av att språket är en färskvara i början av inlärningen så tappar många sin första kunskap helt i onödan, när de under sommaren är passiva och inte utvecklar sina språkkunskaper. Dessutom saknar en del utbildningsbakgrund och hamnar därför ohjälpligt efter sina jämnåriga skolkamrater, därför behövs en extra insats. Erfarenheter som delgetts från personer som driver dessa boenden vittnar många gånger om en stark vilja att så snabbt som möjligt få börja skolan, speciellt från de unga som aldrig har gått i skolan. Med anledning av ovan föreslår jag att1 Göteborgsmoderaterna verkar för att ensamkommande flyktingbarn ska erhålla utökad undervisning i svenska under sommarmånaderna för att motverka passivitet och stimulera inlärning. 203 Förbundsstämma 2015 Förbundsstyrelsens yttrande över motion 57 Se svar på motion 53. Förbundsstyrelsen föreslår stämman att bifalla motionen, samt att sända det till den moderata fullmäktigegruppen för övervägande. 204 Förbundsstämma 2015 Motion 58 Angående: Decemberöverenskommelse mellan allianspartier och de rödgröna (DÖ) Motionär: Krzysztof Morzkowski Den 27 december 2014 gjordes en politisk uppgörelse i riksdagen för att undvika ett nyval. Uppgörelsen sträcker sig över två mandatperioder och är tänkt att hålla Sverigedemokrater borta från inflytande att avgöra budgetomröstningar. Det fanns och finns många sätt att lösa detta utan att genomföra en sådan politiskt överenskommelse. Exempelvis genom att gå fram med skilda budgetar från oppositionspartierna, vilket nu också blivit fallet. Befintlig rödgrön regering har hela tiden försökt undvika att följa riktlinjer för budgetöverenskommelsen och samtidigt införa nya skatter samt regler som ligger utanför överenskommelsen. Under deras tid vid makten för de ofta politik som vrider klockan tillbaka, som det senaste att höja bränsleskatten, överge överskottsmålet i statens finanser, höja arbetsavgifter för ungdomar eller införa kommunal vetorätt för etablering av friskolor. Samtidigt är det högst odemokratiskt att under 4 år låta en socialistisk minoritetsregering styra landet utan stöd i väljarkåren som har röstat fram riksdagen. Funktionen av opposition försvinner helt. Resultatet av DÖ blir än mera orimligt när en sittande regering får grönt kort att svika sina vallöften till väljarna, som annars kunde medfört att fler röstat så att oppositionen istället suttit i majoritet. Eller enklare, att majoriteten sett annorlunda ut. Väljarna kan komma att straffa oppositionen för överenskommelsen. Att avstå från att stoppa förslag där en stor majoritet av såväl folkvalda som väljare vill stoppa det, blir svårt att demokratiskt förklara och försvara. Med tanke på det ovannämnda, sätt omgående stopp för DÖ och inför åter de demokratiska spelreglerna i riksdagen. Fäll regeringen snarast möjligt och låt inte 4 år gå till spillo. Jag yrkar att förbundsstämman antar motionen i sin helhet och antar den som sin egen. att förbundsstämman sänder motionen som sin egen vidare till partigruppen i den/de berörda beslutande församlingarna. 205 Förbundsstämma 2015 Förbundsstyrelsens yttrande över motion 58 Motionerna 58, 59 och 60 handlar alla om Decemberöverenskommelsen. Motionärerna lyfter kritiska aspekter på den överenskommelse som träffades mellan Alliansen och Socialdemokraterna + Miljöpartiet i december 2014. Gemensamt för dessa tre motioner är att de anser överenskommelsen som felaktig, och de föreslår att överenskommelsen omförhandlas/ sägs upp. Dessa motioner behandlas därför gemensamt i detta svar från Förbundsstyrelsen. Upprinnelsen till decemberöverenskommelsen kan kortfattat beskrivas som att det parlamentariska läget och möjligheten för den utsedda regeringen att genomföra sin politik förändrades senhösten 2014. Redan hösten 2013 lyfte Alliansen frågan om en överenskommelse för att problematisera kring det dåvarande rådande parlamentariska läget, dock utan framgång. Hösten 2014 frångick Sverigedemokraterna en etablerad praxis kring hur man hanterar budgetomröstningen i riksdagen. SD röstade då i första omröstningen på sin egen budget. När deras eget förslag till budget blivit nedröstad så gjorde de inte som etablerad praxis var, nämligen att lägga ner sina röster vid budgetomröstning 2. Istället valde SD i det läget att rösta på Alliansens budget, som alltså gick igenom med majoritet. Sverige fick alltså en rödgrön regering, som skulle regera på en Alliansbudget! Kanske bra sett ur ett Alliansperspektiv, men sannolikt en ordning som regeringar framöver knappast kan leva med, att regera på någon annans budget. Detta konstaterade även statsminister Löfven, som annonserade ett nyval så snart som riksdagsordningen medgav. SD gav beskedet att de skulle rösta ner varje förslag som inte innebar en villkorslös hållning till deras position avseende invandring till Sverige. Ingendera av regeringsalternativen var villiga att bilda en minoritetsregering med detta ultimatumhängande över sig. Vidare gjorde båda blocken analysen att det parlamentariskt oklara läget med ett största block utan egen majoritet sannolikt skulle bestå, oavsett extraval. Då förhandlade blocken fram en överenskommelse sinsemellan för att säkra att en parlamentariskt utsedd regering också skulle garanteras att regera på sin egen budget, och ingen annans. Denna överenskommelse ska gälla till år2022. Detta är grundtanken i den överenskommelse som slöts, och som fick benämningen Decemberöverenskommelsen. Denna överenskommelse avser därför bara budgethanteringen, inget annat. Som Moderater och ledande deltagare i Alliansen önskar vi självklart att valet hade utfallit så att Alliansen hade en egen majoritet i riksdagen, eller att vi åtminstone var det större blocket av de två. Så utföll dock inte valet 2014. Och med stor sannolikhet kommer vi framöver flera gånger stå inför ett valutfall som resulterar i en minoritetsregering. Sveriges politiker måste inför dessa utsikter skapa en möjlighet att låta även en minoritetsregering ha en reell möjlighet att regera, och att regera på sin egen budget. Sverige har inte råd att ledas av alltför svaga regeringar. Decemberöverenskommelsen ska säkra att utsedda regeringar, även om de är minoritetsregeringar, ska få igenom sin budget. Vad fanns då för alternativa lösningar som kunde valts i stället för Decemberöverenskommelsen? Förbundsstyrelsen ser fyra alternativ: • Att ”gilla läget” och låta denna och kommande regeringar utsättas för risken att få regera på annans budget. Förbundsstyrelsen ser detta som en omöjlig ordning, den regerande koalitionen måste tillåtas bygga sin politik på den egna budgeten, oavsett vilka partier denna regering består av. Förbundsstyrelsen anser vidare att ”gilla läget” framtvingar en alltför kortsiktig politik i Sverige. Denna ordning ger Sveriges regering ett alltför osäkert och oförutsägbart underlag för att regera. Den ger 206 Förbundsstämma 2015 dessutom möjligheten för SD att få en oproportionerlig påverkan på budget och på frågan om invandringens omfattning i Sverige. • Att låta de rödgröna skapa en majoritet i regeringen genom att etablera ett fast samarbete med något av riksdagens övriga partier. Detta är sannolikt vad statsminister Löfven hoppades och trodde på för mandatperioden fram till 2018. Förbundsstyrelsen anser att detta måste undvikas till varje pris. Om de rödgröna ingick etablerat samarbete med någon av våra Alliansvänner så vore det ett starkt slag mot Alliansen, och därmed ett slag mot själva grunden för oss borgerliga att få inflytande i politiken framöver. Alliansen måste hålla ihop. • Att Socialdemokraterna bildar en bred samlingsregering med betryggande majoritet i riksdagen. Detta med Moderaterna och ev övriga Allianspartier, eventuellt även med Miljöpartiet. Ett förslag som ibland framförts av debattörer i valrörelsen som argument för att bilda en stark och handlingskraftig regering i Sverige. Förbundsstyrelsen anser att detta vore ett stort misstag, för Moderaterna, för Alliansen, men även för övriga etablerade partier. En sådan samlingsregering kunde samla en majoritet, men har den stora nackdelen att den ger några få ytterlighetspartier möjligheten att bli den enda oppositionen. Detta skapar en osäkerhet hos valmanskåren inför kommande val och gör att skillnaden mellan de rödgröna och Alliansen i det närmaste omöjlig att förklara inför kommande valrörelser. • Att Alliansen skulle låta Löfvens extraval genomföras våren 2015, och etablera ett samarbete mellan Alliansen och SD. Förbundsstyrelsen anser att en sådan regeringsmajoritet inte är önskvärd, och synnerligen svår att skapa. Detta genom att SD´s politik och värdegrund på så många väsentliga punkter skiljer sig från Moderaternas och Alliansens politik och värdegrund. Sverigedemokraterna har en oacceptabel och kategorisk syn på invandrare och invandringfrågan, de har avvikande uppfattningar i fråga om EU och försvarssamarbete över gränserna, samt de är i många stycken väldigt otydliga i sin politik. Och med tanke på tidigare och pågående interna stridigheter och uteslutning av egna medlemmar, hur pålitliga är de i ett längre perspektiv? Förbundsstyrelsen ser det inte som varken önskvärt eller möjligt att skapa ett samarbete med Sverigedemokraterna. Motionären redogör i motionen hur styrkeförhållandet mellan partierna i riksdagen fördelar sig, att S+MP söker stöd vänsterut för att bli största block i riksdagen, och andra påståenden vilka Förbundsstyrelsen kan hålla med om. Motionären beskriver även att den rödgröna regeringen genomför förändringar som vi Moderater motsätter oss, och skulle vilja undvika. Här har Förbundsstyrelsen ingen annan uppfattning. Därtill beskriver motionären att oppositionsarbetet för moderater och alliansen blir omöjlig att bedriva. Här har Förbundsstyrelsen uppfattningen att ett oppositionsarbete visst går att genomföra. Alla Regeringar de kommande 8 åren garanteras att få igenom sin budget, men det står alliansen fritt att kritisera hela eller delar av budgeten. Eller för övrigt alla Regeringens framlagda förslag. Alla förslag som regeringen framför som inte finns i deras budget får ifrågasättas, och Alliansen kan yrka på att dessa hanteras i separata betänkanden, eftersom de inte omfattas av Decemberöverenskommelsen. Sammantaget konstaterar Förbundsstyrelsen att Decemberöverenskommelsen är en nödvändig överenskommelse i en tid då vi inte kan räkna med att Sverige per automatik får majoritetsregeringar av valmanskåren. Vi anser också att de kulturella, ideologiska och förtroendemässiga skillnaderna mellan Alliansen och SD är så stora att en samverkan med SD under kommande år inte är möjlig. Förbundsstyrelsen anser därför att samtliga alternativ till denna överenskommelse är sämre, några rent oacceptabla, varför Decemberöverenskommelsen framstår som det bästa alternativet, både då och nu. 207 Förbundsstämma 2015 Sverige är i behov av, och är värd en handlingskraftig och regeringsduglig ledning, oavsett om det är Alliansen eller en rödgrön regering som leder och tar ansvar för politiken. Förbundsstyrelsen föreslår stämman att avslå motionen. 208 Förbundsstämma 2015 Motion 59 Angående: Motionär: Omförhandla decemberöverenskommelsen Henrik Ohlson Idag leds Sverige av en socialistisk minoritet mot väljarmajoritetens vilja. På punkt efter punkt skadar de Sveriges ekonomi och anseende. Genom decemberöverenskommelsen legitimerar Moderaterna sossarnas och vänsterns härjningar, i en fåfäng förhoppning att få regera under samma förhållanden efter en tänkt valseger. Bättre då att försöka vinna nästa val genom att företräda vår egen politik och visa avståndstagande mot den politik som våra motståndare bedriver. Jag yrkar: att Stämman beslutar att uppdra åt våra riksdagsledamöter och representanter i partiet att verka för att decemberöverenskommelsen omförhandlas. 209 Förbundsstämma 2015 Förbundsstyrelsens yttrande över motion 59 Se svar på motion 58. Förbundsstyrelsen föreslår stämman att avslå motionen. 210 Förbundsstämma 2015 Motion 60 Angående: Motionär: Avskaffa Decemberöverenskommelsen [DÖ] Daniel Szirányi Den 27e december 2014 ingick Alliansen en överenskommelse med Socialdemokraterna och Miljöpartiet som kortfattat innebär att det största minoritetsblocket skall få sin vilja fram i regeringsarbetet. Syftet med DÖ är bland annat att minska Sverigedemokraternas inflytande som vågmästare i svensk politik. Dock har Decemberöverenskommelsen fundamentala nackdelar för svensk demokrati och borgerlig politik. Paradoxalt nog är Alliansen det största minoritetsblocket med 141 mandat gentemot S-MPregeringens 138 mandat. Därför måste S-MP regeringen samarbeta med något Alliansparti, med Vänsterpartiet, eller med Sverigedemokraterna för att bilda det största minoritetsblocket och därigenom tvinga Alliansen att lägga ner sina röster vid votering. Exempelvis kan regeringen tillsammans med Vänsterpartiet genomföra en skarp vänstervridning av det svenska samhället och utan några större hinder riva upp den jobbskapande politik som Alliansen drivit under åtta år. Direkta hot för denna förstörande politik har vi redan sett bland annat angående friheten att välja sin skola, sin äldrevård eller annan vård eller omsorg. Nedmontering av RUT/ROT är en självklarhet för vänsterpolitiken, med effekten att vårt samhälle återigen blir präglat av svartarbete. Dessutom kan det inte ha gått någon förbi, att tunga skattehöjningar är att vänta med målsättningen att återigen bli världens mest beskattade land. Effekterna av Decemberöverenskommelsen är kortfattat: • • • Alliansen tvingas lura sina väljare, då man bryter de flesta av sina vallöften, då det helt enkelt blir omöjligt att bedriva borgerlig oppositionspolitik. Det räcker inte med att höja rösten i media. Väljarna förväntar sig att Alliansens riksdagsledamöter aktivt röstar emot socialistiska förslag och med all kraft försöker få igenom sin borgerliga politik. Av alla argument emot DÖ är detta det allvarligaste, då DÖ i princip reducerar oppositionen till Sverigedemokraterna. Demokratin sätts ur spel. Då S-MP är mindre än Alliansen, tvingas regeringen till samarbete med Vänsterpartiet, som genom DÖ får ett starkare inflytande än de någonsin haft i svensk rikspolitik. Det mer komplicerade alternativet för S-MP-regeringen till att ge Vänsterpartiet ett avgörande mandat för att forma Sveriges framtid, är att regeringen samarbetar med två eller flera Allianspartier. Detta medför en risk för splittring av Allianssamarbetet. Försvarsöverenskommelsen är ett tydligt exempel ganska nyligen på att Alliansen inte längre med gemensam röst går in i samtal med vänstern. Listan av argument emot DÖ kan göras lång. Enligt de senaste opinionsundersökningarna är endast 10% av Moderaternas väljare positiva till DÖ. Endast 2% av Kristdemokraternas väljare är positiva. Låt oss definiera DÖ som ett temporärt misstag då det praktiska genomförandet har omfattande nackdelar som kraftigt skadar Moderaternas och Alliansens förtroende samt anseende som seriöst oppositionsparti och –block. Genom att säga upp DÖ kan moderaterna bedriva en tydlig borgerlig oppositionspolitik som kraftigt distanserar sig från S-MP-regeringens politik, då det är den borgerliga politiken vi fått mandat från våra väljare att genomföra, inget annat. Mot bakgrund av ovanstående föreslår jag Förbundsstämman att besluta följande: 211 Förbundsstämma 2015 att Nya moderaterna i Göteborg uppmanar partistyrelsen att säga upp decemberöverenskommelsen med omedelbar verkan att beslutet skickas till samtliga moderata riksdagsledamöter för kännedom att stämman tar motionen som sin egen och skickar den vidare till partistämman 212 Förbundsstämma 2015 Förbundsstyrelsens yttrande över motion 60 Se svar på motion 58. Förbundsstyrelsen föreslår stämman att avslå motionen. 213 Förbundsstämma 2015 Motion 61 Angående: Motionär: ANGÅENDE FÖRBÄTTRAD SAMHÄLLSTILLIT. Jan Eriksson Vårt sociala kapital består av tillit mellan människor, organisationer och offentlig förvaltning. Men i ett komplicerat samhällsregelverk får tilliten inte alltid bästa utvecklingsmöjligheter och ett orättvist regelverk motverkar en positiv utveckling. Med förbättrad tillit möjliggörs ökad och effektivare handel, bättre avtal och mer informationsutbyte. För att uppnå en sådan förbättring måste regering och riksdag skapa regelverk som är både rättvisa och lättförståeliga. Listan på förbättringar som behöver göras är lång och vi kan inte genomföra dem alla på en gång. Därför måste vi prioritera. Ränteavdragsrättens avskaffande, en orättvis skattesubventionsregel som berör många människor, bör bli första prioritet. En sådan åtgärd skapar större beskattningsrättvisa, ökar förståelsen för skattesystemet och viljan att göra rätt för sig samt många andra positiva bieffekter. Att på detta sätt öka vårt sociala kapital och förbättra vår samhällstillit ger oss alla möjligheter till ett bättre och lyckligare liv. Jag föreslår därför att Moderata samlingspartiet, lokalt och på riksnivå, arbetar för ränteavdragsrättens avskaffande och i den takt man finner lämplig. att Förbundsstämman beslutar om att sända motionen vidare till den moderata riksdagsgruppen. att Förbundsstämman beslutar att översända motionen till moderaternas partisekreterare. 214 Förbundsstämma 2015 Förbundsstyrelsens yttrande över motion 61 Motionären tar upp en viktig fråga. Det är dock i dagsläget ingen prioriterad fråga att minska eller avskaffa ränteavdraget. Ett sådant införande kommer att slå hårt mot redan högt belånade hushåll. Det är viktigt att komma ihåg att det är på de större orterna som bostadspriserna är höga, så ser det inte ut på alla orter. Det är därför viktigt att Moderaterna har en relevant politik för hela landet. Förbundsstyrelse föreslår stämman att avslå motionen. 215 Förbundsstämma 2015 Motion 62 Angående: Motionär: BANKERS OCH FINANSINSTITUTS SÅRBARHET. Jan Eriksson Stabilitet i samhällsekonomin är nödvändig för att vi ska känna trygghet i tillvaron. Den finansiella sektorn har vid ett flertal tillfällen uppvisat sårbarhet och har, i stället för att själva bygga upp sin stabilitet, förlitat sig på statliga insatser. Jag föreslår därför att Moderata samlingspartiet arbetar för att banker och finansinstitut succesivt ska höja sitt Egna Kapital och sin Kapitaltäckningsgrad för att minska sin sårbarhet. att Förbundsstämman beslutar att sända motionen vidare till den moderata riksdagsgruppen. att Förbundsstämman beslutar att översända motionen till moderaternas partisekreterare. 216 Förbundsstämma 2015 Förbundsstyrelsens yttrande över motion 62 Motionären tar upp en viktig fråga som har varit flitigt debatterad det senaste året. Alliensregeringen har tagit upp frågan med bankernas likviditet och ett EU direktiv i just denna fråga är under utredning. Frågan är komplex och är förenat med ökade kostnader för konsumenterna genom höjda räntor. Då bland annat ett EU direktiv är på ingående i denna fråga bör det vara rimligt att anse motionen besvarad. Förbundsstyrelsen föreslår stämman att anse motionen besvarad. 217 Förbundsstämma 2015 Motion 63 Angående: Motionär: AVGIFTSFÖRBUD VID SMÅ KORTKÖP. Jan Eriksson När Mats Odell var finansmarknadsminister införde Alliansen en lag om att näringsidkare inte fick ta ut en avgift av kunder som använde kortbetalning vid köp till låga belopp. Detta är en felaktig lag som snarast bör tas bort. Jag föreslår därför att Moderata samlingspartiet arbetar för att lagen, som förbjuder näringsidkare att ta ut avgift för kortköp till låga belopp, avskaffas. att Förbundsstämman beslutar om att sända motionen vidare till den moderata riksdagsgruppen. att Förbundet beslutar att översända motionen till moderaternas partisekreterare. 218 Förbundsstämma 2015 Förbundsstyrelsens yttrande över motion 63 År 2011, 2013 och 2014 blev samma motion behandlades samma motion av samma motionslämnare av stämman och blev avslagen. Nya moderaterna kan inte ha synpunkter på huruvida bankerna skall ta ut avgifter för sina tjänster eller ej. Berörda parter, handeln och bankerna har en överenskommelse som gagnar bägge parter. Detta för att underlätta affärer och minska kontanthantering. Frågan om konsumenten betalar ett för högt pris för tjänsten är relativt och upp till konsumenten att avgöra. Det finns inga krav på att handeln måste acceptera kontokort och som konsument står det dig fritt att välja att handla i de butiker som endast accepterar kontantbetalning. Förbundsstyrelsen föreslår stämman att avslå motionen. 219 Förbundsstämma 2015 Motion 64 Angående: Motionär: Minskning av rådjursstammen i Sverige. Ann-Gret Dahllöf Enligt muntlig uppgift av läkare i infektionssjukdomar, specialist på fästiingburna infektioner, ilnsjuknar varje år i Sverige 5 000- 10 000 personer i LYME-borrelios ( i vardagligt tal borrelia) beroende på infektion av nervsystemet genom den fästingdsburna bakterien Borrelia burgdorferi. Detta leder till personligt lidande av den drabbade individen, men även till kostnader för samhället i form av läkemedel och sjukskrivningar. I Europa och i Sverige är det framför allt rådjuret, som är värd för de vuxna ,reproducerande fästingarna, som sprider Lyme- borrelios. I ett stort antal vetenskapliga artiklar finns ett klart samband mellan antalet hjortdjur och antalet fästingar, som är infekterade med Borreliabakterien i samma område.Studier har visat att avskjutning av hjortdjur i ett visst område minskade antalet fästingar och även att antalet självrapporterade borreliafall minskade i samma område. Dessa studier, som är statistiskt signifikanta , visar att kraftig avskjutning av hjortdjur (rådjur) kan leda till avsevärt minskad risk för borrelia hos människa. Med stöd av ovanstående yrkar jag att regeringen och/ eller de myndigheter, som har hand om folkhälsan i olika regioner tar initiativ till avskjutning av rådjur särskilt i Södra Sverige för att minska insjuknandet i borrelia, samt att Förbundsstämman antar motionen i sin helhet, samt att Förbundsstämman skickar motionen vidare till Moderaternas partistämma hösten 2015 220 Förbundsstämma 2015 Förbundsstyrelsens yttrande över motion 64 Motionären föreslår att regeringen och/eller berörda myndigheter med ansvar för folkhälsan ska ta initiativ till avskjutning av rådjur särskilt i södra Sverige för att minska spridningen av sjukdomen Borrelia. Viltvården i Sverige syftar till att ge en sund storlek på olika viltstammar för att skapa ett fungerande och hållbart ekosystem. Förutom att skapa goda livsförutsättningar för viltstammarna syftar också viltvården till att ge goda förutsättningar för jord- och skogsbruk. Viltvården bedrivs av markägaren men jakten är reglerad. Regleringen gäller dels kring under vilka perioder jakt får bedrivas och om skyddsjakt får ske samt dels kring vissa arter (exempelvis Älg) över hur många djur som får skjutas. Jakttiden för rådjur är 1 oktober tom 31 januari. Därutöver får Råbock (hornbärande handjur) jagas från 16 augusti t o m 30 september och kid (årsunge) från 1 september t o m 30 september. Därutöver får man bedriva skyddsjakt på rådjur efter tillstånd av Länsstyrelsen. Jakten är inte begränsad i antalet djur som får skjutas. Förbundsstyrelsen anser att viltvården i Sverige fungerar tillfredsställande. Att risken att bli smittad av Borrelia är beroende av antalet hjortdjur får vägas mot andra faktorer som också inverkar på hur stor stam av rådjur vi vill se - bland annat förutsättningar för livskraftiga biotoper. Vi anser inte att smittorisken för Borrelia är skäl nog att ändra om det svenska systemet för viltvård och ge statliga myndigheter uppdraget att ta initiativ till och bedriva avskjutning av rådjur. Förbundsstyrelsen föreslår stämman att avslå motionen. 221 Förbundsstämma 2015 Motion 65 Angående: Motionär: Om införande av frivillig sambeskattning i Sverige Erik Lindqvist Äkta makar betraktas redan i många avseenden som en ekonomisk enhet i Sverige. Vid beräkning, såväl som vid bedömning av en familjs möjligheter till försörjningsstöd räknar man samman makarnas totala inkomst och samma system återfinns när det gäller bostadsbidrag. De har även en lagstadgad gemensam försörjningsplikt, men trots detta beskattas de individuellt, enligt så kallad särbeskattning. Denna särbeskattning straffar familjer där makarnas marginalskatt är olika, men lämnar de utan skillnader oberörda. Om man införde en frivillig sambeskattning så skulle makarnas bruttoinkomst först slås samman för att sedan delas på två vid beräkningen av skattesatsen, vilket skulle leda till att två likvärdiga hushåll i regel alltid betalar lika mycket. Exempel på hur systemet ser ut i dagsläget: Bruttoinkomst 1 Bruttoinkomst 2 Bruttoinkomst Hushåll Statlig skatt 200tkr 600tkr 800tkr 33,960tkr 400tkr 400tkr 800tkr - Särbeskattning straffar aktivt äkta makar som har olika akademisk bakgrund och som kommer ifrån olika samhällsskikt. Även äktenskap där den ena parten är nyinvandrad och fortfarande försöker etablera sig på den svenska arbetsmarknaden, eller har tagit beslutet att vidareutbilda sig blir lidande. Den utgör ett sätt för staten att diktera hur och på vilket sätt förvärvsarbetet ska fördelas inom ett äktenskap mellan två vuxna människor och det är en kränkning av individernas rätt, rätten att själva få välja hur de vill leva sina liv utan att få ekonomiska sanktioner av staten. Rimligt är även att äkta makar ska ha delad pensionsavsättning vid nyttjandet av sambeskattning, då dessa hushåll lär ha en relativt differentierad inkomst och risken därmed är att parten med lägre inkomst blir lidande pensionsmässigt. Detta spelar särskilt stor roll vid eventuell bortgång av parten med högre inkomst, då änklingen eller änkan sannolikt annars skulle sitta med utgifter som är oproportionerligt höga i förhållande till sin pension som ensamstående. Sambeskattning är vanligt förekommande i europeiska länder och Sverige borde åtgärda denna brist i beskattningssystemet omgående. 12 stater tillämpar detta i någon form och Frankrike, samt Irland tillämpar redan frivillig sambeskattning såsom denna motion förespråkar². ¹ Skatteverket: För inkomståret 2015 finns det två skiktgränser. Den nedre skiktgränsen är 430 200 kronor. På inkomster över denna gräns tas statlig inkomstskatt ut med 20 procent. Den övre skiktgränsen är 616 100 kronor. På inkomster över denna gräns tas statlig inkomstskatt ut med ytterligare 5 procentenheter (den så kallade värnskatten), det vill säga sammanlagt 25 procent. ² Övriga länder i Europa som tillämpar frivillig sambeskattning i någon form: Belgien, Estland, Tyskland, Grekland, Luxemburg, Malta, Nederländerna, Portugal, Polen och Spanien. Med anledning av ovanstående yrkas: att¹ Moderata Ungdomsförbundet Göteborg uttalar att man bör införa av en frivillig sambeskattning av äkta makar i Sverige som ett alternativ till särbeskattning. 222 Förbundsstämma 2015 att² moderata Ungdomsförbundet Göteborg verkar för ett införande av en frivillig sambeskattning av äkta makar i Sverige som ett alternativ till särbeskattning. att³ Moderata Ungdomsförbundet Göteborg verkar för delad pensionsavsättning parterna emellan för makar som nyttjar frivillig sambeskattning. att⁴ motionen vidaresänds till Moderaterna i Göteborgs stads länsförbundsstämma 2015. att⁵ motionen vidaresänds till Moderata Ungdomsförbundets arbetsstämma 2015. 223 Förbundsstämma 2015 Förbundsstyrelsens yttrande över motion 65 Motionären föreslår i motionen att Moderaterna ska ta initiativ till en frivillig sambeskattning av äkta makar. Förlaget framförs till Göteborgsmoderaternas Förbundsstämma 2015, men beskattningssystem med samma uppbyggnad fanns redan tidigare i Sverige. Sambeskattning hade en naturlig plats i samhället när hushållen normalt bestod av två makar som då försörjde sig på en inkomst, allt som ofta mannens inkomst. Hustrun ägnade sig då åt barn, hus och hem, och hon saknade oftast egen inkomst. Motionären pekar också på att samhället redan vid beräkning av en familjs möjlighet till försörjningsstöd räknar makarnas sammanlagda inkomst. Äkta makars sammanlagda inkomst är, i ett fungerande äktenskap, naturligt för de flesta familjer redan idag en gemensam resurs. Den med väsentligt högre inkomst förväntas normalt ta ett större ansvar för ekonomin än den med svagare inkomst. Så sett utifrån den praktiska hanteringen av inkomster o utgifter kan man anta att de flesta äktenskap eller samboförhållanden redan idag gemensamt hanterar inkomstskillnader inom familjen. Frågan är då om staten (och kommunen?) ska tillåta en ”inkomstutjämning” mellan makar när skatten ska beräknas? Det är lätt att inse att det är av värde med sambeskattning för de äkta makar som skulle kunna utnyttja denna möjlighet. Den övre delen av den högre inkomsten skulle reduceras ner till deras gemensamma medelvärde på inkomsterna. Men vad anser övriga medborgare som av olika anledningar inte kan utnyttja detta frivilliga sambeskattningssystem? Vi behöver då finna bra argument ur tre aspekter för att föreslå en sådan skatteförändring: 1. Kan vi anta att skatteberäkning på detta sätt upplevs som rättvist? 2. Kan vi genomföra en sådan här återgång till gamla tiders beskattningssätt utan att det uppfattas som en återgång till gamla tiders tankesätt o gamla kvinnoideal? Kanske får vi tom mothugg med åsikten att detta kan bli en kvinnofälla, en reform som motarbetar kvinnans oberoende ekonomiska ställning i ett äktenskap? 3. Är det rimligt att ett sådant här sambeskattningssystem kan införas ”frivilligt”? Svaret på den första frågan är att man rimligen kan överföra resonemanget om att en familjs gemensamma intäkter kan anses som familjens gemensamma, och därför borde kunna beskattas som sådan, dvs med en gemensam beskattning. Dock kan vi räkna med stora rättvisediskussioner avseende dem som är gifta kontra familjer där de vuxna bara är sambos, eller lever tillsammans i andra former. Rimligen har många av dessa samma förutsättningar avs gemensam inkomst i familjen, och bör också omfattas av en sådan här frivillig sambeskattning. Men var drar man gränsen för när frivillig sambeskattning får tillämpas och när den inte ska få tillämpas? Den andra frågan är väsentligt svårare att hantera. Kopplingen mellan moderaterna och gamla tiders kvinnosyn och dåtidens kvinnors osjälvständiga ställning i äktenskapet kommer att påtalas och hållas mot oss. Man kan anföra att vi skapar en fälla för kvinnor, och därmed också ge en bild av Moderaterna som fientligt inställda mot självständiga kvinnor. En ”kvinnofälla för kvinnor, och en ”högerfälla” för nya Moderaterna, som vi med alla medel ska undvika! Tredje frågan, frivilligheten i en skatteberäkning, finns visserligen redan etablerad vid andra skatteberäkningar, bland annat vid alternativa beräkningar av reavinstbeskattningen vid bostadsförsäljning. Men kommer denna föreslagna frivilliga sambeskattning någonsin att användas som en reellt frivillig beräkningsmodell? Nej. De som uppfyller kriterierna för denna sambeskattningsmöjlighet kommer att utnyttja denna. Självklart, då den ger lägre, eller lika skatt som särbeskattning. De som å andra sidan inte uppfyller kriterierna (se svar på fråga 1) kommer däremot att uppleva den frivilliga sambeskattningen som både orättvis och ofrivillig. 224 Förbundsstämma 2015 Motionen kan därför konstateras innebära skattefördelar för äkta makar med olika inkomst, men som djupt orättvis och tillbakasträvande för alla dem som inte kan utnyttja denna möjlighet. Den kommer sannolikt att uppfattas som kontraproduktiv bland dem som månar om kvinnors och mäns lika värde i yrkeslivet. Den kan inte heller i egentlig mening betecknas som en ”frivillig” beskattningsform, utan mer som en särbehandling av inkomstbeskattning av äkta makar. Förbundsstyrelsen föreslår stämman att avslå motionen. 225 Förbundsstämma 2015 Motion 66 Angående: Motionär: Avskaffa alkoholmonopolet Daniel Szirányi Det svenska alkoholmonopolet är unikt i sitt slag. Syftet med verksamheten, som officiellt kommuniceras, är att bidra till att förbättra folkhälsan. Samtidigt har Systembolaget ökat sin omsättning årligen till att omfatta ca 26 mrd SEK (2014). Man lyckas alltså sälja mer och mer varje år och samtidigt hävda att detta är bra för befolkningen. Trots liberaliserad alkoholinförsel i och med vår anpassning till EU-regler, samt avskaffande av alkoholimport har alltså monopolet lyckats växa. Denna sista, kvarvarande relik från en svunnen socialistisk tid, bidrar till att ge bilden av att vi i Sverige har en speciell relation till alkohol och att vi inte är mogna att själva hantera beslutet om vad vi skall dricka till maten. Dagens regelverk anser det till och med vara mer allvarligt att köpa alkohol än att arbeta för försvaret och utbilda sig i olika vapensystem, vilket man kan göra från 18 års ålder. Att köpa vin på Systembolaget får du idag endast göra från 20 års ålder. Sedan införseln av alkohol liberaliserades har vi i Sverige börjat uppskatta vin, öl och sprit för dess smak, ursprung och historia. Ett stort intresse har utvecklats för vinkultur och vi är numera väldigt angelägna för vilka smaker som kan kombineras ihop under en middag. Denna utveckling är väldigt positiv och kan utvecklas vidare om alkohol blir mindre tabubelagt än vad det är i dagsläget i och med Systembolagets monopol. Genom monopolsituationen har Systembolaget en jättemarknad, motsvarande hela Sveriges befolkning. Det innebär att främst producenter med storskalfördelar möjlighet att komma igenom Systembolagets urvalsprocess. Mindre, specialiserade vingårdar, eller mikrobryggerier faller helt enkelt bort från det svenska sortimentet. Ett avskaffande av Systembolagets försäljningsmonopol skull innebära möjlighet för små bryggerier att växa, det skulle tillåta specialiserade butiker att växa fram som skulle kunna bredda utbudet och intresset för drycker och dess kultur, inklusive vin- och ölproduktion skulle öka. Jag anser att försäljning av mat och dryck inte hör till det offentligas uppgifter. Ett första steg i att komma ifrån dagens situation är att liberalisera alkoholförsäljning och därigenom släppa in fler aktörer på den svenska marknaden. Mot bakgrund av ovanstående föreslår jag Förbundsstämman att besluta följande: att det svenska alkoholmonopolet relaterat till försäljningsledet avskaffas och alternativ försäljning tillåts i Sverige att åldersgränsen sänks från dagens 20 år till 18 år att beslutet skickas till samtliga moderata riksdagsledamöter för kännedom att stämman tar motionen som sin egen och skickar den vidare till partistämman 226 Förbundsstämma 2015 Förbundsstyrelsens yttrande över motion 66 Förbundsstyrelsen delar motionärens åsikt om att alkoholmonopolet bör avskaffas och därmed tillåta flera alternativ vid försäljning av alkohol. Detta medför också att Sverige får en alkoholpolitik som påminner mer om övriga EU. Vi delar motionärens uppfattning att individen är mogen att fatta egna beslut, däremot delar vi inte åsikten om att i dagsläget ändra åldersgränsen från 20 till 18 år, då allting tyder på att risken för langning till yngre kompisar och syskon ökar markant. Detta medför en risk att alkoholen kryper allt längre ned i åldrarna. Det finns forskning som visar på att en tidig alkoholdebut ger kraftigt ökad risk för att utveckla alkoholproblem senare i livet. 1 Förbundsstyrelsen föreslår stämman att bifalla att-satser 1,3 och 4, samt att avslå att-sats 2. Förbundsstyrelseledamöterna Axel Josefson, Birgitta Simonsson och Lisbeth Boëthius reserverade sig till förmån för avslag till motionen. 1 Leifman, H (2013), skolelevers drogvanor 2012 rapport nr 133, Stockholm: Centralförbundet för alkohol- och narkotikaupplysning 227 Förbundsstämma 2015 Motion 67 Angående: Motionär: TV-licens Henrik Ohlson Vi har ett statligt ägt radio-tvbolag som tillåts bedriva en egen uppbörd av skattemedel för sin verksamhet i form av tv-licens. Den är en gammal kvarleva från tiden föra andra värdskriget, när det inte ens var fritt att äga en radiomottagare. Det har hänt en del på det området på de senaste 80 åren. Radio-tvbolaget ägs av staten och dess debitering beslutas av riksdagen. Ägarinflytandet begränsas inte av att radio-tvbolaget får ha en egen uppbördsmyndighet. Tv-licensen är ett oerhört dyrt sätt att dra in skattemedel. Tv-licensen följer inte den i demokratisk ordning beslutade fördelningspolitiken. Tv-bolaget klarar inte att vara neutrala, inte ens i frågan om tv-licens. Det visade sig i en undersökning att Miljöpartiet är kraftigt överrepresenterat bland nyhetsbevakande och kommenterande personal. Detta visar sig i produktionen. Se bara på behandlingen av miljöministerns båtfärg, uppvärmning, gråvattenavlopp, arbetsluncher och jämför dem med regeringen Reinfelts. Avsikten att skydda oss från de kommersiella krafterna har vänts till motsatsen. Idag uppmanas t ex radiolyssnarna att skicka in bilder på bolagets Facebooksida. Sen publiceras de på en hemsida som bolaget driver. Och vem äger bilderna nu? Faktiskt Facebookbolaget, som verkligen inte ägs eller kontrolleras av staten eller riksdagen. Och vad har de på hemsidor att göra? Programtablåerna innehåller massor av kommersiella produkter som bolaget sänder med skattesubvension. Jämför med telefonbolaget! Jag yrkar: att Stämman beslutar att uppdra åt våra riksdagsledamöter att verka för att TV-licensen omgående avskaffas och radio-tvbolaget interimistiskt finansieras med skattemedel. att Stämman beslutar att uppdra åt våra riksdagsledamöter att verka för att frågan om statlig public service diskuteras utifrån neutralitet, nödvändighet, kostnader samt ur etiskt perspektiv. 228 Förbundsstämma 2015 Förbundsstyrelsens yttrande över motion 67 Moderaterna har i partistämmobeslut lagt fast att vi långsiktigt vill värna public service som en självständig och viktig aktör på en fri medial marknad. När radio- och TV-monopolet bröts upp i början av nittiotalet, efter lång moderat politisk kamp, var det många som förutspådde att public service skulle fasas ut och på sikt blir onödigt. Idag, 25 år senare kan vi konstatera att så inte blivit fallet. De tre bolagen, Sveriges Television (SVT), Sveriges Radio (SR) och Utbildningsradion (UR), producerar idag en bredd av program som inga andra bolag gör. De tre bolagen är tillsammans den samhällsaktör människor känner största tillit till (källa SOM- institutets årliga rapport). De tre bolagen har i människors ögon en större trovärdighet än de politiska partierna, polisen, kyrkan, kungahuset och den vetenskapliga världen, för att nämna några. Bolagen är fristående från politisk påverkan avseende det journalistiska innehållet. Bolagen har dock politiskt fastslagna uppdrag via sändningstillstånd som förnyas med regelbundenhet. Det finns inga andra TV-bolag som gör satsningar på program för barn, funktionshindrade, minoriteter, djupare granskning av politiska, filosofiska och religiösa frågor samt lokal bevakning. Utan public service skulle det mediala utbudet bli väsentligt mycket smalare. Detta vore olyckligt också ur ett demokratiskt perspektiv. Efter varje val görs en granskning av vilka partier och politiska alternativ som gynnats respektive missgynnats av public servicebolagens granskning. Svaret på frågan är att detta varierar över tid. Vårt eget parti moderaterna missgynnades år 2002 och år 2014 men gynnades år 2006 och år 2010. Det finns dock inget relevant stöd i forskning kring påståendet att public service ensidigt skulle gynna vänsterpartierna sett över tid. Moderaterna har också stämmobeslut på att vi ska arbeta för att slopa Radio- och TV-avgiften och ersätta den med en finansiering via skattsedeln. Det är ett dyrt sätt att finansiera public service på via indrivning av radio och TV-avgift men över nittio procent av de svenska hushållen betalar och dessa hushålls avgifter betalas in till ”Rundradiokontot” som Riksdagen beslutar om tilldelning för. För närvarande betalas ca 7,5 miljarder kronor ut per år för finansiering av public service. Den 15 mars 2015 beslutade riksdagen genom ett tillkännagivande från Alliansen, att utreda public service finansiering med sikte mot år 2022 när innevarande tillståndsperiod löper ut. Det är förbundsstyrelsens uppfattning att public service tillför viktiga värden på den globala mediamarknaden. SVT, SR och UR har en bred produktion och ett starkt stöd hos svenska befolkningen och bör ha en finansiering via skattsedeln. Förbundsstyrelsen föreslår stämman att anse motionen besvarad. 229 Förbundsstämma 2015 Motion 68 Angående: Motionär: Göteborg City Airport Tynneredsmoderaternas styrelse I mitten av januari har vi slagits av nyheten att Göteborg City Airport ska läggas ner. Swedavia som är statligt bolag, efter att tidigare har köpt ut Volvo och Göteborgs Kommun, har beslutat att avveckla flygplatsen. Reparation av taxibanor skulle kosta ungefär 250 miljoner kronor. Över 100 personer tvingas att söka andra arbeten. De investeringar som nyligen har gjorts, som exempelvis ett stort parkeringshus, ombyggnad av terminalen etc. går nu till spillo. Detta p.g.a. att bärigheten av taxibanor visade sig i höstas ha oroväckande dåliga värden. Den stora flygplatsen i Landvetter har fortfarande endast en landningsbana. Därför skulle det vara av största vikt att behålla ett fungerande Göteborgs City Airport. Den skulle fungera som reservflygplats för göteborgare m.fl. förutom att den hade drygt 800 000 passagerare om året med lågprisflyglinjer. Beslutet har lett till återkommande förseningar för passagerare resande med t.ex. Ryan Air och Wizz Air. Jag anser att Göteborgs kommun borde hitta en extern lösning eller själv ta över ansvaret för Göteborgs City Airport och integrera det i den stora utvecklingen av infrastruktur för Göteborgs område och Västsverige. Vi yrkar att förbundsstämman antar motionen i sin helhet och antar den som sin egen. att förbundsstämman sänder motionen som sin egen vidare till partigruppen i den/de berörda beslutande församlingarna. 230 Förbundsstämma 2015 Förbundsstyrelsens yttrande över motion 68 Infrastrukturen är en av de viktigaste faktorerna bakom en regions tillväxt. Samtliga trafikslag behövs. Det är därför en viktig uppgift för oss moderater att, precis som motionärerna gör, engagera sig för flygets utveckling. Det tar 18 minuter från Göteborgs centrum till Landvetter. Med en framtida järnvägsförbindelse med station under flygplatsen kommer Landvetter flygplats att komma ännu närmare Göteborg. Göteborg City Airport kräver stora investeringar för att återigen kunna tas i drift för tungt flyg. (Lättare flyg kan även i fortsättningen använda Göteborg City Airport). Samtidigt finns det ledig kapacitet på Landvetter flygplats. När Landvetter flygplats börjar närma sig kapacitetstaket på den nuvarande landningsbanan finns det sedan länge planer på att bygga en andra landningsbana. Den dag Göteborg behöver två landningsbanor är det en väsentlig fördel om dessa finns på samma flygplats. Förbundsstyrelsen föreslår stämman att avslå motionen. 231 Förbundsstämma 2015 Motion 69 Angående: Motionär: Säve flygplats Henrik Ohlson I Stockholm är nedläggningen av Bromma flygplats en het politisk fråga. Den får stort utrymme i media och riks-, regional- och lokalpolitiken, och samtidigt görs flygningar för regeringens miljöpartister mellan Arlanda och Bromma. I Göteborg har vi Säve flygplats som behöver kostnadskrävande åtgärder. Ställt i relation är det inget omöjligt. Jag yrkar: att Stämman beslutar att uppdra åt våra representanter att verka för att Säve flygplats upprustas och fortsätter användas. 232 Förbundsstämma 2015 Förbundsstyrelsens yttrande över motion 69 Se svar på motion 68. Förbundsstyrelsen föreslår stämman att avslå motionen. 233 Förbundsstämma 2015 Motion 70 Angående: Motionär: En Arbetsförmedling värt namnet Ida Balog Dela upp Arbetsförmedlingen Vi Moderater vill ha ett Sverige där alla som vill och kan jobba också ska ha ett jobb att gå till. Ett Sverige där människor har samma förutsättningar att utveckla sin förmåga och där alla kan bidra efter deras bästa förmåga. Det finns ett viktigt värde i att ha ett arbete som är mycket mer betydelsefullt än det ekonomiska värdet - att ha tillgång till det sociala umgänge som bara en arbetsplats kan erbjuda. Därför är det viktigt för arbetslösa att snabbt kunna få hjälp att hitta jobb. Dagens Arbetsförmedling stimulerar inte arbetslösa i deras kamp om ett nytt jobb. Arbetsförmedlingens endaste uppgift bekräftat av både arbetslösa och olika privata aktörer som samverkar med Arbetsförmedlingen är att utöva myndighetsmakt dvs. att hota och skrämma arbetslösa med avstängning. För att öka sysselsättningsgraden och för att tillvarata moderaternas arbetslinje för fler jobb mot utanförskap behövs en mer tydlig, modem och aktiv arbetsförmedling, en arbetsförmedling med förmåga att ständigt utveckla deras kontakt med näringslivet, med företag, branscher och arbetsgivare. En arbetsförmedling som faktiskt gör det namnet står för; förmedlar arbete. Jag föreslår stämman att besluta att översända motionen till Fullmäktigegruppen för beaktande att stämman ställer sig positiv till att Arbetsförmedlingen ska delas upp i två separata delar: en myndighets del som ska fortsätta med myndighetsutövnings arbete samt en privatiserad del som öppnar upp för nya möjligheter och företag. att verka för privatisering av arbetsförmedlingen för att utvecklas till en kvalitetsverksamhet som erbjuder stöd och jobbskapande insatser till arbetslösa. 234 Förbundsstämma 2015 Förbundsstyrelsens yttrande över motion 70 Motionären lyfter en viktig fråga kring Arbetsförmedlingens uppdrag och organisation. Förbundsstyrelsen delar motionärens åsikt om vikten av att alla som kan och har förmågan till arbete, bör beredas möjligheter för att kunna aktivt delta på arbetsmarknaden. Ett arbete är inte bara en möjlighet till självständig försörjning utan också värdeskapande för den enskilda individen och öppnar upp dörrar till ett rikare socialt umgänge, ett större nätverk, möjligheten att göra bostadskarriär och för dem utrikes födda grupper som idag står utanför arbetsmarknaden, är det också den bästa vägen till integration. Att dagens Arbetsförmedling bör ses över och om nödvändigt omorganiseras så att det uppfyller det syfte som avses med verksamheten, är en fråga som vi moderater har lyft vid ett flertal tillfällen på olika nivåer. Detta var också syftet med Alliansregeringens beslut om direktiv för översyn av Arbetsförmedlingen, i 2014. I Dir. 2014:15 kräver den dåvarande Alliansregeringen att en särskild utredare ska göra en bred översyn av Arbetsförmedlingen och analysera myndighetens förutsättningar för att framgångsrikt genomföra sitt uppdrag för att förbättra arbetsmarknadens funktionssätt. I den beställda översynen av Arbetsförmedlingen ville man: • • • • • • • • • analysera Arbetsförmedlingens uppdrag och verksamhet i relation till andra relevanta aktörer. analysera om Arbetsförmedlingen använder de insatser som myndigheten har till sitt förfogande på ett ändamålsenligt och kostnadseffektivt sätt. analysera hur Arbetsförmedlingens kontakter och samarbete med arbetsgivare kan förbättras ytterligare. utreda möjligheten och lämpligheten att konkurrensutsätta vissa delar av Arbetsförmedlingens verksamhet som inte utgörs av myndighetsutövning. analysera hur Arbetsförmedlingen använder kompletterande aktörer och vid behov föreslå förändringar i användandet av dessa analysera och föreslå hur ersättningssystemen bör utformas för att skapa incitament för kompletterande aktörer att på ett effektivt sätt bidra till fungerande stödinsatser och effektiv matchning. utreda och utvärdera för- och nackdelar med Arbetsförmedlingens organisation. analysera och föreslå hur styrningen av Arbetsförmedlingen kan utvecklas. analysera och föreslå hur uppföljning och utvärdering av Arbetsförmedlingens verksamhet kan utvecklas och förbättras.(Dir. 2014:15) Utredningen skulle ha redovisats i januari 2015 men lades istället ned av den nuvarande rödgröna regeringen när de kom till makten. Frågan om Arbetsförmedlingens verksamhet och effektivisering av arbetsprocesserna kommer även framgent att lyftas av moderaterna i riksdagen och finns därmed på partiets agenda. Förbundsstyrelsen föreslår stämman att anse motionen besvarad. 235 Förbundsstämma 2015 Motion 71 Angående: Motionär: Förändring av befintlig karenstid för A-kasseersättning, vid egen uppsägning Hannes Vedin Syfte – uppnå ökad rörlighet på arbetsmarknaden, när fler byter jobb, fler hittar sitt ”rätta” jobb, och inte hindras av systemtekniska skäl. Dagens A-kassesystem är föråldrat, såsom omställningsförsäkring, mellan olika jobb/arbeten på arbetsmarknaden. I det fall folk sägs upp, har dessa en karenstid på cirka 7 dagar, innan ersättning kan betalas ut. Om du däremot säger upp dig själv, har du en karenstid på hela 45 dagar, vilket INTE kan vara rimligt. Folk som säger upp sig, som det facto lämnar ett arbete, gör inte detta för att de önskar leva på bidrag, därtill är nivåskillnaderna alldeles för stora. Däremot om karenstiden harmoniseras – oavsett uppsägningsskäl – kommer fler arbetstillfällen frigöras, när folk byter jobb, oavsett skäl. Istället för att folk går kvar på jobb/arbetsplatser där de måhända vantrivs, och kanske därför inte utför jobbet på bästa sätt, så kommer samma plats kunna erbjudas någon som passar bättre, samtidigt som någon annan går vidare till andra jobb. Vi bör arbeta för att minimera alla inbyggda systemtekniska hinder, till ökad rörlighet på vår arbetsmarknad. Yrkande att Förbundsstyrelsen, Moderaterna Göteborg, skall ta förslaget vidare centralt i partiet, och arbetar för en partimotion, där dagens karenstid för A-kasseersättning på 45 dagar, vid egen uppsägning, ändras till ordinarie karenstid, 7 dagar. 236 Förbundsstämma 2015 Förbundsstyrelsens yttrande över motion 71 Motionären anser att det rådande a-kassesystemet med en karenstid på 45 dagar för den som självmant väljer att säga upp sig från sitt arbete, förhindrar rörligheten på arbetsmarknaden. Istället föreslår motionären att vi ändrar till ordinarie karenstid på 7 dagar som för dem som blir uppsagda från sitt arbete. Motionären menar vidare att de som säger upp sig för att söka annat jobb, inte är intresserade av att leva på bidrag. A-kassan är en omställningsförsäkring ämnad för att hjälpa just dem som ofrivilligt blivit arbetslösa och temporärt behöver ekonomiskt stöd tills att de finner ett nytt arbete. Detta är det primära syftet med a-kassan. Vi anser att den som av olika skäl vill söka sig vidare från ett jobb till ett annat, har ett eget ansvar för att säkra sin försörjning till exempel genom att först ta ett nytt arbete innan man säger upp sin nuvarande anställning. Vi moderater har alltid strävat efter ett samhälle där alla som vill, kan och har förmågan ska arbeta och vara delaktiga. Vi förespråkar arbetslinjen före bidragslinjen och därmed är det också rimligt att den politik som vi driver går i linje med denna vision. Att som motionären begär, korta ned karenstiden vid egen uppsägning skulle skicka fel signaler till samhället och väljarna om vår politiska inställning till arbete och sysselsättning. När valet uppstår förordar vi moderater hellre skattesänkningar framför bidragsökningar. Vidare anser vi att det egna ansvaret är centralt i den moderata politiken och med den grundinställningen finns därmed inga skäl för att verka för en förkortad karenstid vid egen uppsägning. Förbundsstyrelsen föreslår förbundsstämman att avslå motionen. 237 Förbundsstämma 2015 Motion 72 Angående: Motionär: Förändring av direktiven till dagens Arbetsförmedling Hannes Vedin Syfte – minskad arbetslöshet, utan systemtekniska hinder. Dagens Arbetsförmedling, där generaldirektörerna på senare år, tyvärr med all rätta behövts bytas ut återkommande, är otidsenlig. Den förmedlar alldeles för få riktiga jobb, i förhållande till dess storlek och därmed budget på årlig basis. Istället vigs en oproportionerligt stor del av verksamheten mot kontroll av arbetssökande. Folk som säger upp sig, som det facto lämnar ett arbete, gör inte detta för att de önskar leva på bidrag, därtill är nivåskillnaderna alldeles för stora. Sålunda är de ekonomiska s.k. morötterna med att arbeta jämfört med bidragsförsörjning, fullt ändamålsenliga. Med detta som bakgrund, tillsammans med dagens över tid relativt höga arbetslöshet, så krävs radikalt ändrade direktiv för Arbetsförmedlingen, till minskad kontroll och övervägande fokus på förmedling av arbetstillfällen. Ökad fokus på förmedling av arbetstillfällen bör ske genom avsevärt mycket mer uppsökande företagskontakter – både privata näringslivet och offentlig sektor, då detta i några mindre olika pilotfall visat sig kunna identifiera ett stort antal olika möjliga arbetstillfällen. Arbetsförmedlingen har idag cirka 12 500 anställda, varför det är rimligt att den absoluta majoriteten av dessa framgent endast och enbart fokuserar på att identifiera nya arbetstillfällen och matcha befintliga arbetssökanden mot dessa, samt att vid behov omskola arbetssökanden för att möte dagens och framtidens arbetsmarknads krav. Yrkande att Förbundsstyrelsen, Moderaterna Göteborg, skall ta förslaget vidare centralt i partiet, och arbetar för en partimotion, där dagens Arbetsförmedlings direktiv ändras radikalt, till minskad kontroll och övervägande fokus på förmedling av arbetstillfällen. 238 Förbundsstämma 2015 Förbundsstyrelsens yttrande över motion 72 Se svar på motion 70. Förbundsstyrelsen föreslår stämman att anse motionen besvarad. 239 Förbundsstämma 2015 Motion 73 Angående: Motionär: Egenanställning – en modern väg till arbete Hans Rothenberg Alla människor eftersträvar ett eget arbete som man kan försörja sig på och utvecklas genom. Men arbetslivet blir alltmer komplext. Den tid då målet med yrkeskarriären var att skapa sig trygghet genom att arbeta för en och samma arbetsgivare i årtionden, är sedan länge förbi. Likaså har bilden av företagandet luckrats upp. Vem som blir företagare, i vilken form, utsträckning och med vilket syfte varierar kraftigt. Det blir alltmer vanligt att byta såväl sysselsättning som yrke gånger under ett arbetsliv och denna trend kommer sannolikt att fortsätta och bli än tydligare. Det ställer krav även på arbetsmarknadspolitiken där inte minst trygghetssystemen måste bli mer flexibla och anpassas för att underlätta en ökad rörlighet hos människor. Det svenska samhället och inte minst trygghetssystemen har allt sedan framväxten av välfärdsstaten byggt på tillsvidareanställning som norm. Många människor drömmer om att starta ett eget företag men vägen dit kan kännas krånglig och osäker, mycket beroende på att alla de hinder som myndigheter ställer inte är lätta att känna till och hantera för en nybliven entreprenör. Trösklarna att driva egen självständig verksamhet i måste sänkas. Egenanställning är den tredje väg som förenar företagarens frihet med servicen av att vara anställd och tiden är nu kommen att etablera den som en del av den svenska modellen. Egenanställning är en sysselsättningsform som kan sägas ligga mitt emellan att vara anställd, och att vara egenföretagare. Att verka som egenanställd innebär att man blir anställd i ett företag som fungerar som "arbetsgivare", medan man själv ansvarar för att utveckla sina affärer genom att skaffar egna kunder och uppdrag. Kunderna betalar till egenanställningsföretaget som i sin tur betalar ut lön till den egenanställde, och skatt till staten, sociala avgifter, faktureringar, lön och försäkringar minus en provision för det administrativa arbetet. Fördelen för den anställde jämfört med att vara egenföretagare är att man kan koncentrera sig på sina uppdrag och sin affärsutveckling och mindre kring det administrativa kring företaget. Inte en krona från skattebetalare är inne i systemet, till skillnad från om denne istället varit arbetslös. Egenanställning är ett intressant komplement till anställning eller företagande som fångar upp det bästa av dessa världar och ska inte ersätta någondera. Den innehåller många möjligheter men få begränsningar. Egenanställning är lämpligt för alla verksamheter som inte behöver investera tungt i utrustning. Som anställd hos ett egenanställningsföretag har man de flesta av de friheter som det egna företagandet innebär men bara en bråkdel av den administrativa bördan. Egenställningsföretag har Fskatt och fakturerar uppdragsgivarna mot provision, redovisar arbetsgivaravgifter och gör skatteavdrag och betalar sedan ut resterande del till den som är egenanställd. Konceptet passar många; från anställda som vill starta sin företagsverksamhet i lugnare tempo till drivhusverksamhet och entreprenörer som vill satsa helt på sina kunder. Idag försörjer sig en dryg tredjedel av de egenanställda helt och hållet på sitt egenföretagande. Egenanställning är även ett givet alternativ för många av dem som idag befinner sig utanför arbetsmarknaden. Egenanställning möter kraven på ett flexibelt arbetsliv och är som klippt och skuret för många inom frilans- och konsultverksamhet. Det passar även den som nått pensionsålder men som ändå på egna villkor vill ha en fot kvar på arbetsmarknaden. Ett stort hinder är dock att många som skulle kunna lyckas utmärkt som egenföretagare helt enkelt inte känner till att den här möjligheten existerar överhuvudtaget. Egenanställning är dock inte speciellt väl känt ens bland dem som arbetar med att hjälpa arbetssökande ut på arbetsmarknaden. Därför borde Arbetsförmedlingen ha egenanställning i sin verktygslåda då deras främsta uppgift är att hjälpa människor in i arbete. 240 Förbundsstämma 2015 Många egenanställda kommer direkt från arbetslöshet eller studier. I synnerhet ungdomar utgör en majoritet då de via egenanställning kan få sitt första arbete och där passar egenanställning in på deras krav på flexibilitet och eget bestämmande. Bland de egenanställda finns också många äldre som känner ett behov av att styra över sin tid eller som efter ett helt yrkesliv vill fortsätta arbeta men inte starta eget företag med allt vad det innebär. Egenanställning fungerar som en port och språngbräda in till arbetsmarknaden och innebär att man går från att be om ett arbete till att erbjuda sina tjänster, vilket har en tydlig effekt på vederbörandes självbild vilket i sin tur ökar möjligheterna att få arbete. Egenanställningen underlättar alltså för den som har en god affärsidé att få en möjlighet att testa den i praktiken och att våga språnget att satsa. Tröskeln sänks därmed för att man ska driva en affärsidé man tror på. Egenanställningen innebär att man kan fokusera på sin affärsidé och det som man är bra på, istället för att behöva stångas med bokföring och andra administrativa bördor som det innebär att ha ett eget företag. För den som har idéer men står vid sidan av arbetsmarknaden är egenanställningen en väg att komma igång direkt med sin verksamhet. Vid jämförelse med traditionellt företagande innebär egenanställning ett minskat risktagande, administrationsbörda och inte minst en ökad trygghet. Egenanställda är idag en grupp som inte finner sin naturliga plats i de svenska regelverken där fast anställning och månadslön utgör norm för tillämpningen. Till exempel vid arbetslöshet och sjukdom är egenanställda missgynnade. Lagstiftningen och avtalssystemen inom ramen för den svenska modellen har inte utvecklats i takt med de nya former av anställning och företagande som dykt upp på arbetsmarknaden de sista åren. För den som överväger att verka som egenanställd är möjligheterna att få A-kassa vid arbetslöshet självklart en viktig faktor att väga in, särskilt om man överväger att gå från att uppbära A-kassa eller om man lämnar en anställning. De svenska trygghetssystemen måste också kunna erbjuda ett fullgott skyddsnät för den som behöver det samtidigt som man uppmuntrar människor att pröva nya vägar tillbaka till arbetsmarknaden utan att skapa onödiga begränsningar. Förutsättningarna för de egenanställda skulle väsentligt förbättras om de kan införlivas som en naturlig del i de olika försäkringssystemen. Det skulle även underlätta för fler att komma igång med ett egenföretagande i form av egenanställning om möjligheterna till finansiering utvecklades. Exempelvis skulle ”starta egetbidraget” kunna användas för att stödja den som går till egenanställning. Även lån via ALMI skulle, i ny tappning eller som variant av existerande låneformer, kunna vara en möjlighet som gör det möjligt för den som går in i egenanställning att förverkliga sin affärsidé. Egenanställning passar inte alla men det är en perfekt lösning för många där inga skattepengar spenderas för egenanställning. Däremot kan skattepengar sparas då a-kassa och försörjningsstöd inte behöver betalas ut. Och framför allt – möjligheterna för fler att komma till arbete blir större. Med hänvisning till ovanstående yrkar jag att: att Moderaterna verkar för att underlätta för fler att komma igång med egenanställning genom att se över möjligheterna till finansiering via Almi samt starta eget-bidrag för densamma. att Moderaterna verkar för att egenanställning skall ingå i Arbetsförmedlingens och andra relevanta myndigheters verktygslåda för att öppna möjligheter för människor att komma i arbete. att Moderaterna verkar för att de sociala trygghetssystemen anpassas så att även egenanställning omfattas. 241 Förbundsstämma 2015 att Motionens sänds vidare till moderaternas partistämma. 242 Förbundsstämma 2015 Förbundsstyrelsens yttrande över motion 73 Motionären lyfter den viktiga frågan om en moderniserad arbetsmarknad och behovet av att anpassa de regelverk som finns i vårt befintliga system för att öppna upp för nyare anställningsformer. Motionären utgår från anställningsformen egenanställning, eller självanställning som det kallades innan millennieskiftet. En anställningsform som gränsar mellan att vara egen företagare och anställd på ett företag. Precis som motionären ser också vi ett behov av ett uppmuntra entreprenörskap i Sverige. Sverige hör till de länder som har den lägsta andelen nystartade företag i förhållande till totalt antal företag. Vi ligger långt efter länder som Frankrike, Portugal, Nederländerna m.fl.(Eurostat 2013). Frågan om hur vi stimulerar nystart och utveckling av företag är därmed betydelsefullt för den svenska ekonomin. Vi är därmed positiva till att fler får möjligheten att ta det första steget till att satsa på en egen idé. Här kan egenanställning verka som en språngbräda för de som vill starta eget men inte vet hur. Under egenanställningen kan man lära sig dels om hur det går till men också få en bättre bild av hur marknaden ser ut för de tjänster som man vill erbjuda. Vidare är vi eniga med motionären om att anställningsformen lämpar sig väl för en bred grupp på arbetsmarknaden men gör kanske främst nytta för de grupper som idag står utanför arbetsmarknaden och har gjort en längre tid. Konceptet egenanställning blir ytterligare en väg in på arbetsmarknaden för de som står utanför och det för onekligen med sig samhällsekonomiska vinster dels i uteblivna kostnader för försörjningsstöd och arbetslöshetsersättning men på sikt medför det också vinster ur ett folkhälsoperspektiv. Att få in människor i arbete och ut ur ett utanförskap har också ett stort värde för de individer som berörs. Vi tror precis som motionären att det finns ett informationsbehov som måste uppfyllas. Väldigt få har idag kunskapen om att anställningsformen finns och som den myndighet vars ansvar är att hjälpa arbetssökande i arbete, bör det var en självklarhet att Arbetsförmedlingen känner till alla möjligheter och vägar till arbete. Ett annat problem som motionären lyfter är lagstiftningen och avtalssystemen inom ramen för den svenska modellen. Dessa är inte anpassade för nyare modernare anställningsformer och missgynnar därmed den egenanställde. Vi anser att en förutsättning för att vi ska kunna uppmuntra fler till egenanställning är just en översyn av gällande lagstiftning och regelverk. Det är viktigt att även de egenanställda omfattas av ett fullgott skyddsnät och får ta del av samma trygghetssystem som de andra mer traditionella anställningsformerna. Den svenska modellen måste anpassas i takt med en mer modern arbetsmarknad. Sammantaget tycker vi att motionären i mycket god och positiv anda har förklarat vad fördelarna med egenanställning som anställningsform är men har också belyst vikten av en översyn av gällande lagar och regelverk när det kommer till trygghetssystemet. Moderaterna är ett parti som alltid har uppmuntrat till sysselsättning och egenförsörjning och vi anser därmed att alla vägar som kan erbjuda en fot in på arbetsmarknaden är av godo. Egenanställning är inte för alla men är en god möjlighet främst för de som idag står utan ett arbete men kan också bidra till en ökad rörlighet på arbetsmarknaden om fler anställda med drömmen om att driva eget företag ser egenanställning som en trygg väg dit. Förbundsstyrelsen föreslår stämman att bifalla motionen. 243 Förbundsstämma 2015 Motion 74 Angående: Motionär: Höj grundavdraget till europeisk nivå Daniel Szirányi Sverige är världens sjunde rikaste land enligt IMFs senaste mätning. Den genomsnittliga svensken har fått mer än en månadslön mer över per år i jämförelse med 2006. En pensionär har ungefär 10.000kr mer över per år. Andelen människor med låg materiell standard har minskat från 2,1% till 1,3% av befolkningen, vilket betyder att vi har den lägsta fattigdomen i hela EU. Samtidigt är Sverige ett av världens ekonomiskt mest jämlika länder. Vi har kunnat bygga upp en urstark ekonomi mitt under brinnande internationell finanskris. Sverige har haft en BNP-tillväxt på nästan 10% mellan 2006-2013, vilket är en toppnotering. Man kan fråga sig om det är moraliskt rätt att ta ut skatt på upparbetad inkomst. Ja, det är det till viss del, då vi har ett välfärdssamhälle som kräver ett större skatteuttag. Däremot kan man fråga sig om det är rätt att ta ut skatt för lägsta inkomsterna. Om vi jämför oss med motsvarande EU-länder börjar en tysk betala sin första skatte-euro från inkomster över 8.000 Euro (ca 75.000 SEK), en engelsman betalar sitt första skatte-pund från inkomster över 10.000 GBP (ca. 129.000 SEK), i Spanien ligger nivån för grundavdraget på cirka 5.550 EUR (52.000 SEK). I många länder tillkommer ytterligare skatteavdrag för barn och utbildning. I till exempel Tyskland kan familjer dra av ytterligare 7.000 EUR (65.000 SEK) för att stödja sina barn. Oavsett hur man räknar är det en stor skillnad på vårt grundavdrag som vi har här i Sverige på 19.000 kr och nivåerna i Europa på mellan 50-130.000 kr per år. Under Alliansregeringen har jobbskatteavdraget förbättrat situationen något. Ett höjt grundavdrag en kraftig skattesänkning för alla, däribland våra pensionärer som ju redan arbetat upp sin pension under sitt yrkesliv. Den enskilt största positiva effekten skulle relativt sett tillfalla personer och familjer med låg inkomst. Ett höjt grundavdrag innebär att trösklarna för instegsjobb, dvs främst lågavlönade jobb, sänks genom mindre byråkrati samt lägre skatter som ett incitament för arbete. Dessutom minskar risken för svartarbete och bidragsberoende, det har positiva sysselsättningseffekter och ger ökad konsumtionmöjlighet för familjer. Dessutom ger en höjning av grundavdraget samma effekt för alla. 100 kronor i skattereduktion blir 100 kronor för fattigpensionären som för höginkomsttagaren. Givetvis måste en större förändring av grundavdraget vara säkrat i statsfinanserna, men kan motsvarande EU-länder hålla ett högt grundavdrag, och därmed ha mycket låga skatter för pensionärer, kan även toppnationen Sverige klara göra det. Mot bakgrund av ovanstående föreslår jag Förbundsstämman att besluta följande: att nya moderaterna i Göteborg uppmanar partistyrelsen att prioritera en höjning av grundavdraget när utrymme för skattesänkningar ges i statens finanser att Nya moderaterna i fokuserar på att höja grundavdraget till samma nivå som motsvarande länder, dvs till 50.000 kr per år som ett första steg att beslutet skickas till samtliga moderata riksdagsledamöter för kännedom att stämman tar motionen som sin egen och skickar den vidare till partistämman 244 Förbundsstämma 2015 Förbundsstyrelsens yttrande över motion 74 Vi moderater arbetar för att låta den enskilde medborgaren behålla så stor del som möjligt av sin inkomst, samtidigt som vi vill ta ett ansvar för landets ekonomi och våra välfärdssystem. Motionären pekar i den här motionen på att ledande länder i Europa har skattesystem som har ett väsentligt högre grundbelopp innan man beskattar en medborgares inkomst. Av denna anledning, ihop med ett antal positiva effekter som kan uppnås genom ett högre grundbelopp, föreslår motionären att Moderaterna ska arbeta för en höjning av grundavdraget i Sverige. I ett första steg till en nivå om 50 000 kr. Förbundsstyrelsen ser positivt på de effekter som motionären lyfter fram. Bland annat det faktum att ett höjt grundavdrag ger proportionellt mer till den med låga inkomster än den med höga. Att därtill villkora förslaget till att det genomförs först när utrymme för denna skattesänkning ges är ett bra sätt att ta ansvar för statens långsiktiga finanser. Vidare den positiva effekten med en minskad byråkrati, i synnerhet för dem som hamnar med en inkomst under grundavdraget, som då inte behöver betala någon skatt alls. Och för dem med låga inkomster, som ju då får en större del av inkomsten som undantas från beskattning. Här finns en förenklad hantering och en minskad beskattning för studenter, pensionärer, folk med instegsjobb m fl. Som motionären nämner så ger detta en minskad byråkrati, ett ökat incitament för arbete, och en minskad risk för svartarbete. Att det sedan dessutom innebär att vårt skattesystem närmar oss länder som Tyskland, England och Spanien ser vi också som en fördel, och ett närmande mellan länder, begripligare skatteprinciper för medborgare som rör sig inom EU, och då upplever en förbättrad överensstämmelse i synen på skatt och grundavdrag. Förbundsstyrelsen föreslår stämman att bifalla motionen. 245 Förbundsstämma 2015 Motion 75 Angående: Motionär: Förändring av befintlig reavinstbeskattning vid försäljning av bostäder Hannes Vedin Syfte – uppnå ökad rörlighet och därmed ökad tillgänglighet/nyttjandegrad, samt ökat utbud på marknaden, med en nedkylande effekt på bostadspriser, på bostadsmarknaden. Vi har idag i våra tre storstadsområden en skriande brist på bostäder, i synnerhet gäller detta i de mest eftertraktade områdena. Rimligtvis kommer inte denna stora brist kunna lösas enbart baserat på ett förslag, en lösning, utan troligtvis behövs en rad kombinerade åtgärder för att komma till rätta med problemet. Bostadsbristen hämmar vårt näringslivs och samhälles tillväxt, vilken i sin tur är grunden för en fortsatt välfärd. Nyligen infördes kraftiga amorteringskrav och regler, för nya lån på marknaden, med trolig start efter sommaren 2015. Parallellt försöker många intressenter snabba på byggandet. Man har dessutom lättat på reglerna för andrahandsuthyrning. Tyvärr kommer inget av detta inom överskådlig tid lösa problemet, om än måhända bidra till viss lösning. I ett flertal undersökningar så har istället vår nuvarande reavinstbeskattning, lyfts fram som den kanske största enskilda anledningen till varför inte folk flyttar. Folk bor kvar, många äldre till exempel, ”har inte råd” att sälja sina villor, eftersom så mycket av försäljningsvärdet försvinner i skatt, varför dessa tvingas till belåning (de i många fall inte haft på sina gamla villor) för att få en mindre lägenhet, nästan oavsett var. Att folk inte flyttar hindrar hela marknadens utveckling och interna reglering. Dessutom driver den bristande rörligheten på marknaden, upp priserna på de få objekt som trots allt säljs. Om folk flyttar från lägenheter till hus, från hus tillbaka till andra lägenheter, så skapar denna ökade rörlighet möjliga vakanser, och ökad tillgänglighet på vår bostadsmarknad. Samtidigt skulle utbudet då öka, och det ökade utbudet skulle medföra en mer rimlig prisökningstakt, över tid. Jag föreslår därför att vi utreder, och arbetar för ett förslag, där samtliga bostäder som innehafts minst fem år, beskattas med maximalt 10 % av vinsten, till skillnad från dagens 30 %. Anledningen till den s.k. femårsgränsen, är för att säkerställa att det riktar sig mot boende, inte uppmuntra spekulativt kortsiktigt beteende på marknaden. Yrkande att Förbundsstyrelsen, Moderaterna Göteborg, skall ta förslaget vidare centralt i partiet, och arbetar för en partimotion, där samtliga bostäder som innehafts minst fem år, beskattas med maximalt 10 % av vinsten, till skillnad från dagens 30 %. 246 Förbundsstämma 2015 Förbundsstyrelsens yttrande över motion 75 Motionären föreslår i den här motionen att Moderaterna ska ta initiativ till en sänkning av reavinstskatten vid försäljning av bostäder. Efter ett bostadsinnehav om 5 år ska reavinstskatten sänkas från dagens 30% till 10%. Det är naturligtvis i grunden positivt om man som Moderat kan föreslå en skattesänkning, och på så sätt låta den enskilde medborgaren behålla en större del av sin inkomst. Positivt är också den ökade rörligheten på bostadsmarknaden som denna reform skulle möjliggöra. En rörlighet som välkomnas för att marknaden skulle få fram fler villor och större bostadsrätter till barnfamiljer och andra större hushåll. Äldre par och personer med utflugna barn kan ju med denna reform utan stort skatteavbräck kunna flytta till mindre bostäder, och frigöra de större bostäderna till dem med större behov av ytor. Förbundsstyrelsen ser positivt på de effekter som motionären lyfter fram. Men vi måste också ställa detta förslag till skattelättnad mot samhällets totala behov av skatteintäkter. Och i den totala skatteekvationen bör vi också ställa detta förslag mot andra skattesänkningar. Kan samhället avstå från denna intäkt? Och finns andra skattesänkarförslag som bör ges högre prioritet? Kommer vi tex att få förståelse för denna skattesänkning hos de breda lagren av väljare? Eller kommer väljarna att anse att vi, trots goda effekter på bostadsmarknaden av skattesänkningen, kommer att gynna en liten och välbeställd grupp människor? Kommer det att anses att Moderaterna föreslår en skattesänkning där de med knappa omständigheter och låga intäkter o vinster aldrig kommer ifråga för denna skattesänkning? Här tvingas vi konstatera att denna motion, med sina positiva effekter på bostadsrörlighet mm trots allt dels kan vara svår att finansiera, och dels blir svår att få förståelse för. En sänkning av reavinstskatten kan ju endast nyttjas av dem som gjort en vinst på sin bostad. Per definition blir det alltså en sänkning av skatten endast för dem som redan vid försäljning av sin bostad gjort en vinst. Vi ser det svårt att prioritera den här typen av skatteförändringar i en tid då skatten på tex pensioner debatteras i valrörelse efter valrörelse, och då kraven på ökad bemanning i skolor, äldrevård och i sjukvården etc pekar på stora nuvarande och kommande behov. Förbundsstyrelsen föreslår stämman att avslå motionen. 247 Förbundsstämma 2015 Motion 76 Angående: Motionär: Bygg ett student Campus på Heden Anders Regnér Den gamla exercis platsen Heden i centrala Göteborg har under många år varit en ” helig” plats som inte fått bebyggas. Under de senaste år har man sett hur Heden, trots det, mer och mer utvecklats till en parkeringsplats. Det finns numer hotell, parkering och busstation på Heden. Bollplanerna finns till viss del kvar men utnyttjas under stora delar av året nästan inte alls. I takt med att Göteborg mer utvecklas till en internationell student och forskningsstad så behövs bostäder och plats för dessa studenter. Jag förslår att man integrerar allt i ett. Heden kan bli busshållplats och garage under jord, ovan jord en stad men plats för bollplaner och idrottsplatser, hotell, utbildningslokaler och framför att bostäder för att fylla det skriande behov som finns för boende. Alltså hjälp till att utveckla staden och ge nya möjligheter till framtiden. Mot bakgrund av ovanstående föreslår jag att förbundsstämman måtte besluta; att uppmana Göteborgs kommunstyrelse snarast se över möjligheten att utveckla Heden ett internationellt CAMPUS. 248 Förbundsstämma 2015 Förbundsstyrelsens yttrande över motion 76 Motionären föreslår att Göteborgs kommunstyrelse snarast ser över möjligheten att utveckla Heden till ett internationellt Campus. Diskussionen om hur Heden ska utvecklas har pågått i flera år och olika förslag har avlöst varandra. Ingen är nog nöjd med hur Heden ser ut idag, dominerat av parkeringsplatser och temporära byggnader som Hotell Liseberg Heden och en kommunal förskola i baracker. Förbundsstyrelsen delar motionärens åsikt att man kan och bör utveckla Heden och förbundsstyrelsen ser då helst en lösning som samtidigt som den bevarar kvaliteterna med möjligheterna till rekreation och grönska på Heden, flyttar ner parkeringen i garage och därmed möjliggör byggnation och utveckling i området. Motionärens förslag att utveckla ett Campusområde på Heden går dock emot lärosätena i Göteborgs planer om att dels utveckla Campusområdena kring Johanneberg (både Chalmerstomten och kring Campus Näckrosen) och dels på Lindholmen. Förbundsstyrelsen delar inte heller åsikten att studentbostäder främst ska byggas på exklusiva centrala adresser. I arbetet med att få fram studentbostäder bör Göteborg prioritera att få fram fler billiga studentbostäder och då kanske på mindre centrala platser än Heden. Med anledning av ovanstående föreslår vi förbundsstämman att avslå motionen. 249 Förbundsstämma 2015 Motion 77 Angående: Motionär: Markanvisning i Angered Börje Olsson Intresserade byggherrar finns. Förslaget behandlat på föreningsmöte, som tillstyrkte förslaget Angeredsföreningen vill föreslå att förbundet skall arbeta för markanvisning, så att vi kan få fler bostäder i Angered 250 Förbundsstämma 2015 Förbundsstyrelsens yttrande över motion 77 Vi delar motionärens förslag om att man genom markanvisning kommunalt ägd mark ska möjliggöra för fler bostäder att byggas i Angered. Det finns en stor bostadsbrist i Göteborg samtidigt som det inte byggs tillräckligt. Att skapa möjligheter för en mer blandad bebyggelse är också ett viktigt verktyg för att bryta segregation och utanförskap i våra ytterområden. Moderaterna har därför drivit flera förslag att öka byggande i bland annat Angered, senast i en motion till kommunfullmäktige som lämnades in under våren 2015 om att öka marktilldelningen av småhustomter. Förbundsstyrelsen föreslår stämman att bifalla motionen. 251 Förbundsstämma 2015 Motion 78 Angående: Motionär: Bostadsmoduler Anita Karlmark Vi har idag en stor brist på bostäder i Göteborg. Vi behöver bland annat ha fler Studentbostäder. I ytterområdena finns det gott om mark. Man skulle snabbt kunna placera ut bostadsmoduler som studentbostäder. I t.ex. Angered finns de4lar av Göteborgs Universitet, men inga studentbostäder. Vi kan inte fortsätta bygga särskilda områden för högutbildade. Då ökar segregationen. Om vi i stället bygger bostäder för studenter, blir det bättre förutsättningar för integration på naturlig väg. Därför yrkar vi Att förbundet driver frågan om bostadsmoduler i ytterområdena. Motionen godkänd av Angeredsmoderaterna på styrelsemöte 252 Förbundsstämma 2015 Förbundsstyrelsens yttrande över motion 78 Motionären lyfter fram bostadsbristen i Göteborg och bland annat bristen på studentbostäder. Man lyfter också möjligheten att bygga i ytterområdena där det finns gott om mark och att genom att placera ut bostadsmoduler skulle man snabbt kunna få fram fler studentbostäder. Modulbostäder används främst för temporära bostäder som endast står i 5 – 15 år och då på så kallade tillfälliga bygglov. Moderaterna har drivit frågan om att få fram fler tillfälliga bygglov för studentbostäder i Göteborg, bland annat i en motion till kommunfullmäktige, vilken dock inte bifölls av den rödgröna majoriteten när den behandlades 2013. Vi har också drivit frågan om att bygga mer i stadens ytterområden och att öka antalet studentlägenheter i dessa områden. Dock tror vi att modulbostäder främst ska användas på tomter där bostäderna högst ska stå i 5 - 15 år, exempelvis på tomter som för tillfället inte används men där det långsiktigt finns ett annat användningsområde. För längre tidsperioder än så, vilket borde vara aktuellt i Angered, bör mer permanenta lösningar än modulbostäder eftersträvas. Vi delar alltså motionärens syn att modulbostäder bör användas för att snabbt få fram studentbostäder och att studentbostäder bör byggas i Angered, men inte nödvändigtvis att modulbostäder för studentbostäder temporärt ska uppföras i Angered. Förbundsstyrelsen föreslår stämman att anse motionen besvarad. 253 Förbundsstämma 2015 Motion 79 Angående: Motionär: Avdrag för bosparande för unga vuxna David Josefsson Bostadsbristen är en viktig fråga för många unga människor, att ha ett eget boende är en del av att vara vuxen och att rå över sitt eget liv. Allt för många unga människor är idag utestängda på bostadsmarknaden på grund av svårigheter att få hyreskontrakt och höga priser på bostadsrätter. Sverige är ett rikt land, men svenskarna är i ett avseende ett fattigt folk; vår förmögenhetsbildning. Få människor har ett sparat kapital och ränteavdraget på bolån har uppmuntrat människor att ta stora lån på sina bostäder, snarare än att finansiera bostadsköpet med sparade pengar. När bolånetaket, som innebär att endast 85 procent av köpeskillingen för en bostad får finansieras med lån, infördes för att sänka belåningen på bostadsmarknaden fick många unga människor väldigt svårt att få ihop till en egen insats. Sex av tio unga mellan 18 och 25 år som tillfrågats i Svensk Fastighetsförmedlings Bobarometer när bolånetaket infördes svarade att de inte hade råd med de 15 procent av köpeskillingen som krävs i egen insats. Att svenskar, särskilt unga vuxna, har så lite besparingar är ett begynnande samhällsproblem. Förutom att man blir utestängd från bostadsmarknaden skapar det otrygghet, hämmar företagande och gör människor ekonomiskt sårbara. Sparande behöver uppmuntras och stimuleras i Sverige. Ett sätt att stimulera sparande är att införa ett särskilt avdrag för bosparande för ungdomar, liknande det avdrag som idag finns för pensionssparande. En sådan modell finns bland annat i Norge och kallas där för Boligsparing for ungdom (BSU). I Norge innebär det att unga vuxna upp till 33 år som bosparar får avdrag på skatten motsvarande 20 % av det sparade beloppet upp till 25 000 kronor under förutsättning att pengarna sedan används för köp bostad. Idén är inte ny i Sverige, den har förts fram av såväl Villaägarnas riksförbund som av Annie Lööf och Stefan Attefall. Att komplettera arbetslinjen med en sparandelinje är en nödvändig förnyelse av moderat politik för att möta utmaningarna med bostadsbristen och svenskars låga sparande. Med anledning av ovanstående föreslår jag att Moderaterna i Göteborg uttalar sig positiva till att avdrag för bosparande utreds att motionen vidaresänds till moderaternas partistämma 254 Förbundsstämma 2015 Förbundsstyrelsens yttrande över motion 79 Bostadsbristen är en av vår tids största utmaningar, det är väsentligt för hela Sverige att komma tillrätta med problematiken. Bostadsbristen hämmar utvecklingen för främst storstäderna och extra problematiskt är det för unga vuxna att etablera sig och börja sitt vuxenliv. Motionären tar upp exemplet med Norge där man har infört ett bosparande för unga, 20-33 år, som har funnits i drygt 20 år och som möjliggör skatteavdrag för bosparande upp till ett tak på 150 000. Pengarna måste användas till ett bostadsköp i annat fall beskattas de retroaktivt. Att fortsätta utvecklingen med att förnya moderat politik är nödvändigt och att då införa sparandelinje för unga vuxna ser vi som mycket positivt. Förbundsstyrelsen förslår stämman besluta att bifalla motionen. 255 Förbundsstämma 2015 Motion 80 Angående: Motionär: Dubbelt boende vid flytt till äldreboende Inga-Lill Carlén Andersson Avgifter för äldreomsorg 2015 är en informationsbroschyr och speciellt när det gäller dubbelt boende vid flytt till äldreboende bör reglerna ändras för att kommunen skall få en ökad trovärdighet. Förbundsstämman föreslås besluta: att Moderaterna arbetar för att broschyren blir ändrad vad det gäller synen på vad som är förmögenhet. att Moderaterna arbetar för att få gehör för att tre basbelopp inte är någon förmögenhet i förhållande till villa eller bostadsrätt. 256 Förbundsstämma 2015 Förbundsstyrelsens yttrande över motion 80 Rent principiellt så instämmer vi med motionären att man inte ska behöva hamna i ett sämre läge för att man har sparat sina pengar jämfört med om man hade använt dem. Göteborgsmoderaterna har tidigare agerat mot den s.k. förmögenhetsprövningen avseende avgiftsnivån och kommer att titta vidare på den frågan. Förbundsstyrelsen föreslår stämman besluta att anse motionen besvarad. 257 Förbundsstämma 2015 Motion 81 Angående: Motionär: Rot-avdrag för hyreslägenheter Inga-Lill Carlén Anderssson Det är av stor vikt att minska den ekonomiska orättvisan mellan att hyra och äga sitt boende. Rotavdrag bör finnas även för hyresgäster. Förbundsstämman föreslås besluta: att Moderaterna arbetar för ROT-avdrag även för hyresgäster 258 Förbundsstämma 2015 Förbundsstyrelsens yttrande över motion 81 Motionären vill att moderaterna ska verka för införandet av ROT-avdrag för hyresgäster. Det viktigaste syftet med skattereduktionen är att minska svartarbetet och att öka hushållens förmåga att köpa tjänster. Genom ROT-avdraget får hushållen en möjlighet att köpa tjänster som de tidigare har utfört själva eller köpt på den svarta marknaden. Eftersom skattereduktionen har den här inriktningen är det naturligt att den bara gäller för arbete som hushållen betalar för eller utför själva. Det faktiska underhållsansvaret för bostaden har fastighetsägaren och en hyresfastighetsägare kan redan i dag dra av reparationskostnader för sitt underhåll. Om ROT-avdraget även skulle omfatta hyresrätter skulle det kunna medföra att underhållsansvaret endast övervältras på hyresgästen, eventuellt i utbyte mot sänkt hyra. Om de sammanlagda utgifterna för underhåll inte ökar uteblir stimulanseffekten helt medan skatteintäkterna minskar. De här övervägandena har lett till den avgränsning som har gjorts. Förbundsstyrelsen föreslår stämman att avslå motionen. Förbundsstyrelseledamöterna Pontus Båth och Rebecca Amiri reserverade sig till förmån för bifall till motionen. Förbundsstyrelseledamoten David Josefsson anförde följande skäl för reservation till förmån för bifall till motionen: ”Det är korrekt att fastighetsägaren har underhållsansvaret och kan där dra av sina reparationskostnader. Alla renoveringar som görs i hyreslägenheten är dock inte det som hyresvärden är skyldig att genomföra som nödvändigt underhåll. En del genomförs också av hyresgästen av det enkla skälet att man vill fräscha upp sin bostad, exempelvis att man målar eller tapetserar om sina väggar. Dagens ROT-system innebär att om man äger en bostadsrättslägenhet så har man rätt att göra ROTavdrag för att exempelvis måla om väggarna men om man hyr en hyresrättslägenhet så får man stå för hela kostnaden själv. Det menar vi är orättvist. Det är därför också en uppenbar risk att hyresgäster inte gör det förbättringar av sina lägenheter som de skulle göra om de hade möjlighet att göra ROT-avdrag, alternativt använder tjänster på den svarta marknaden för att göra det. Det finns alltså en stimulanseffekt i att genomföra ROT-avdrag för hyresgäster så som motionen föreslår. Med anledning av ovanstående reserverar jag mig till förmån för bifall på motionen.”. 259 Förbundsstämma 2015 Motion 82 Angående: Motionär: Bostadstillägg för villaägare Inga-Lill Carlén Andersson Villaägare och bostadsrättsinnehavare kan som det är idag får bostadstillägg utan att man tittar på det "låsta" kapitalet i villan, lägenheten. För innehavare av hyreslägenhet har man satt en gräns för vad man kan ha i kapital utan att bostadstilläget påverkas. Det rimliga borde vara att bostadsrättsinnehavare och villaägare som finasierar sitt "ägande" med hjälp av bidrag måste reglera detta vid försäljningen. Hyreslägenhet är ett idag ofta dyrt boende och då är det svårt att förstå varför man subventionerar eget boende på flera sätt. Förbundsstämman föreslås besluta: att Moderaterna verkar för att ta bort orättvisorna mellan att bo i hyreslägenhet och att bo i villa eller bostadsrätt. 260 Förbundsstämma 2015 Förbundsstyrelsens yttrande över motion 82 Motionären vill att moderaterna ska verka för att ta bort orättvisorna mellan att bo i hyreslägenhet och att bo i villa/bostadsrätt. Motionären lyfter fram att de ”låsta” kapitalet i villan/bostadsrätten borde räknas in i förmögenheten när bostadstillägg beräknas samt att beviljat bostadstillägget borde regleras mot eventuella framtida vinster vid försäljning av bostaden. Förbundsstyrelsen delar motionärens uppfattning att moderaterna ska verka för att orätt-visor mellan att bo i hyresrätt och villa/hyresrätt ska tas bort, men anser inte att systemet med bostadstillägg ska ändras. Bostadstillägg kan sökas av pensionärer samt personer som har aktivitetsersättning eller sjukersättning. Systemet med bostadstillägg syftar till att stödja människor ekonomiskt så att de inte drabbas för hårt när inkomsterna sjunker i samband med pensionering eller sjukdom. De kostnader som får räknas in i bostadskostnaden är fastighetsavgift, 70 pro-cent av räntekostnaderna som tagits med huset som säkerhet samt drifts- och uppvärmningskostnader. Bostadstillägg beräknas utifrån dina kostnader och de faktiska inkomsterna som du har under året och beviljas preliminärt för ett år i taget och betalas ut varje månad. Bidraget är inkomstprövat och stäms av året efter mot faktisk inkomst. Förutom pensioner och arbetsinkomster beaktas också inkomst av näringsverksamhet och kapital. Även 15 pro-cent av förmögenhet över 100 000 kronor för ogift och 200 000 kronor för gifta räknas in som kapital. Förbundsstyrelsen anser att storleken på bostadstillägget inte ska påverkas av om man äger bostaden eller inte, utan att det är den faktiska betalningsförmågan som ska avgöra det. Svårigheten med det ”låsta” kapitalet i bostaden, är att frigöra det utan att behöva sälja bostaden. Om det ”låsta” kapitalet skulle räknas in skulle fler behöva sälja sin bostad oavsett hur marknadssituationen ser ut eller vilka möjligheter det finns att hitta billigare boende. Vidare anser motionären att beviljade bostadstillägg ska räknas av mot eventuella framtida vinster när bostaden säljs. Förbundsstyrelsen anser att det inte är rimligt att enbart eventuella vinster ska utgöra grunden för återbetalning. Om ett sådant system skulle införas borde också andra typer av framtida inkomster utgöra grund för återbetalning och det borde även gälla de som bor i hyresrätt. Införandet av ett återbetalningssystem skulle förmodligen leda till att färre vill återgå till arbete samt att rörligheten på bostadsmarknaden skulle minska. Förbundsstyrelsen föreslår stämman att avslå motionen. 261 Förbundsstämma 2015 Motion 83 Angående: Motionär: Försvaret Sven Uhlin Att kunna säga ifrån med möjlighet att med fysiska medel kunna sätta tyngd bakom en verbal markering är en förutsättning för att kunna få vara ifred och behandlas med respekt. Världen är ganska tuff. Eleven som blir mobbad i skolan av oftast äldre eller större elever vet att om den försöker säga ifrån och kanske markera fysiskt, har de större ändå mer makt. Den anställde som blir utsatt för vuxenmobbing, ryktesspridning och förtal av kollegor och chefer vet att cheferna har mer makt och backar upp varandra, lögnen blir sann. Det land som inte har ett eget försvar måste förlita sig på någon annans välvilja, tiga när folkbrott begås och göra som man blir tillsagd. Alla länder har ett försvar, antingen ett eget eller någon annans. Att ha ett försvar med en tydlig profil ger en trovärdighet inför den egna befolkningen, nationellt, det ger även en tydlig signal till omvärlden om att Sverige är förberett på de flesta scenarios som kan komma inträffa och att Sverige är en bra granne att räkna med vid svårare tider. En utgångspunkt bör vara att ha en beredskap för det som inte kan inträffa, hålla garden högt. Att först värna det nationella territoriet gentemot yttre militära hot därefter vara till stöd åt samhället vid olika nödsituationer och till sist göra vår del i internationella åtaganden. Att hålla ”garden högt” innebär att man i lugna tider ser till att ha en bra grundläggande nivå vad det gäller materiel, manskap och övningar allt för att kunna vara förberedd på det som inte skall kunna inträffa. Artikeln i hemvärnsnytt 5/99 belyser hur insatta höga militärer, politiker resonerade innan andra världskriget och vad det fick till följd. ALLA kan ha fel! NU ÄR VI DÄR IGEN! Ett tydligt trovärdigt försvar som resolut tar ansvar för sina medborgare men som även tar ett internationellt ansvar är det bästa sättet att möta framtida problem. Jag föreslår förbundsstämman besluta: att översända motionen till de Moderata riksdagsledamöterna samt att uppmana den moderata riksdagsgruppen att verka för ett starkt och tydligt försvar som inger förtroende och respekt hos Sveriges medborgare och dess grannar. 262 Förbundsstämma 2015 Förbundsstyrelsens yttrande över motion 83 Förbundsstyrelsen delar motionärens uppfattning om vikten av ett starkt svenskt försvar och att detta har en kraftig förankring hos medborgarna. Ett starkt försvar är en garanti för fred, demokrati och välstånd. De senaste 25 åren har det svenska försvaret anpassats till en kraftigt förändrad hotbild. Anpassningen har inneburit att vi gått från ett invasionsförsvar till ett insatsförsvar. Det senaste årets händelser, i främst Ukraina, har aktualiserat vikten av en förnyad analys avseende försvarets framtida uppgifter och därmed inriktning. I en sådan analys skall vi moderater ha en framträdande roll. Förbundsstyrelsen föreslår stämman att anse motionen besvarad. 263 Förbundsstämma 2015 Motion 84 Angående: Motionär: Rätt ersättning inom frivilliga försvarsorganisationer Tynneredsmoderaternas styrelse Bakgrund I Sverige finns 18 frivilliga försvarsorganisationer som bidrar till landets civila och militära försvar. Organisationerna rekryterar och utbildar frivilliga för en mängd olika uppgifter. De frivilliga försvarsorganisationerna spelar en viktig roll för Sveriges kris- och krigsberedskap. Varje organisation har specialistkompetens inom olika områden. Idag är det speciellt viktigt att främja de frivilliga organisationerna med tanke på hårdnande attitud från Ryssland och strävan att återskapa starakare försvar. Idag gäller För utbildningar kortare än tre dagar ersätts deltagare med dagersättning, som är 72 kr per dag och är skattefritt. För utbildningar längre än två dagar (minst 6 h per dag) och som leder till en befattning i Hemvärnet eller instruktörskompetens utbetalas dagpenning, motsvarande 90 % av SGI. Beloppet för 2013 är maximalt 823 kr/dag och som minst 130 kr/dag. Aktuellt besked om SGI beställs från Försäkringskassan. Är man deltagare på kursen, så borde man istället erhålla ersättning för förlorad arbetsinkomst . Man är ju inte sjuk! Alltså kan det inte värderas utifrån Försäkringskassans regler. Dessutom har man höga inkomster räknar Försäkringskassan dock inte med hela inkomsten. Med anledning av Försvarsmaktens utbetalningar av ersättning vid kurs, anser jag att man ska erhålla ersättning för förlorad arbetsinkomst (inget koppling till sjukpenning), som man får det i olika nämnder eller t.ex. kommunala bolagstyrelser. Personal som ställer upp inte bara skall vara frivilligt utan även erhålla ersättning som står inom rimlig propositon till lönen. För att duktig personal skall bibehållas, och nya skall kunna rekryteras inom alla frivilligorganisationer inom Försvarsmakten. Med anledning av ovanstående yrkar vi att Förbundsstämman antar motionen i sin helhet och antar den som sin egen. att Förbundsstämman sänder motionen som sin egen vidare till partigruppen i den/de berörda beslutande församlingarna. 264 Förbundsstämma 2015 Förbundsstyrelsens yttrande över motion 84 De frivilliga försvarsorganisationerna har en viktig funktion att fylla militärt och bidrar starkt till försvarets viktiga folkliga förankring. För de aktiva innebär de frivilliga försvarsorganisationerna personlig utveckling, friluftsliv och kamratskap. Den omsorg om dessa organisationer, som motionärerna visar, är därför en viktig uppgift för oss moderater. Förbundsstyrelsen föreslår stämman att anse motionen besvarad. 265 Förbundsstämma 2015 Motion 85 Angående: Motionär: Lokal insatsledning i Göteborg Anders Hyllander, Mattias Tykesson, Johan Fält, Erik Pousar Arbetsgruppen för Krishantering och försvar Göteborgsregionens krishanteringssystem är mycket omfattande. Varje skola, daghem, företag, myndighet o.s.v. har en förberedd krisledningsorganisation. Sammantaget torde det handla om 1000tals stora och små ”krishanteringsstaber” vilka måste fungera internt men också samordnas sinsemellan för att fungera som tänkt. Efter murens fall har landets krishanteringssystem genomgått stora förändringar. Tidigare utgjorde det existentiella kriget dimensioneringsgrund. Efter millennieskiftet är tyngdpunkten förlagd till fredstida krishantering och systemet är uppbyggt utifrån tre grundprinciper: • • • Ansvarsprincipen Närhetsprincipen Likhetsprincipen Försvarsmaktens medverkan i krishanteringsystemet har genomgått mycket omfattande förändringar. Huvudorsaken till detta är att internationella insatser givits högre prioritet än försvaret av det egna landet. Som en konsekvens av detta, totalavecklades det existentiella försvarets ledningsorganisation genom Försvarsbeslut 2000. Som ersättning infördes en ny militärdistriktsorganisation omfattande fyra distrikt och ett 30-tal mindre insatsledningsstaber. De senare var tillika ansvariga för att vidmakthålla och utveckla hemvärnet. Till Göteborg lokaliserades Södra militärdistriktsstaben som inkluderade 13 st. militärdistriktsgrupper varav en var Göteborgsgruppen. Med hänvisning till den bedömt mycket ringa risken för konflikter i Europa innefattande hot eller användning av militära maktmedel avvecklades militärdistriktsorganisationen redan 2005. Huvuddelen av militärdistriktsgrupperna bibehölls men omvandlades till rena utbildningsgrupper utan ansvar för lokal insatsledning. Resultatet blev att Försvarsmakten i allt väsentligt klippte alla band till det nationella krishanteringssystemet. Den upplevda bristen i detta beslut resulterade på många håll i något som kan liknas vid ”civilmilitär olydnad” såtillvida att lokala krishanteringssystem fortsatte att hålla liv i väl uppborrade samverkanskanaler. Göteborgsregionen var är ett exempel på detta. Efter Georgienkriget 2008 uppsattes fyra militärregionstaber. Dessa har till skillnad från de tidigare distriktsstaberna inget helhetsansvar utan är begränsade till markterritoriell verksamhet, d.v.s. arméverksamhet. Insatser till sjöss och i luften leds direkt från Stockholm. Som en följd av fokuseringen på arméverksamhet lokaliserades ersättaren till den tidigare göteborgsstaben till Skövde. Det sammantagna resultatet för göteborgsregionen är nedslående och bryter mot samtliga tre grundprinciper för hur vårt krishanteringssystem skall vara uppbyggt. Omvärldslägesförändringarna sedan 2008 talar entydigt för att ytterligare åtgärder behöver vidtas för att integrera Försvarsmakten i samhällets krishanteringssystem. Ett led i detta är att klarlägger de områden som är av störst vikt för landets funktionalitet eller vilka geografiskt är mest utsatta och att tillse att någon form av lokal insatsledning tillskapas i dessa områden. Notabelt är att Militärregion Väst omfattar både Örebro län, Hallands län, Värmlands län och Västra Götalands län. Att förvänta sig att en till Skövde lokaliserad stab skall kunna bli en fullvärdig del i Göteborgsregionens mycket omfattande lokala krishanteringssystem är orimligt. Anmärkningsvärt i sammanhanget är att den lokala garnisonsstaben har en delegation att leda lokala insatser i de lägre krisnivåerna. Lika anmärkningsvärt är att garnisonsstabens personal inte är krigsplacerad vilket innebär att de inte har några utpekade uppgifter vid höjd beredskap och krig. Antalet som inte är krigsplacerade inom Göteborgs garnison är inte bara fler än vad som finns i regionstaben. De har också en sammantaget högre utbildningsnivå. Sammantaget konstateras att förutsättningarna att tillskapa en lokal insatsledningsstab i Göteborgsregionen är mycket goda och kan göras utan några extrakostander. 266 Förbundsstämma 2015 Med anledning av ovanstående föreslår vi förbundsstämman 2015 besluta att Göteborgsmoderaterna uttalar att samordning mellan olika funktioner i civilsamhället och Försvarsmakten är av största vikt, såväl i fredstid som i krigstid att Göteborgsmoderaterna verkar för en lokal insatsledning i Göteborg att motionen sänds vidare till Moderata Samlingspartiets riksdagsgrupp i försvarsutskottet 267 Förbundsstämma 2015 Förbundsstyrelsens yttrande över motion 85 Västsverige, i synnerhet göteborgsregionen, är en av landets viktigaste ekonomier. Regionen är komplex med närmare en miljon invånare och ett avancerat näringsliv. Om regionens förmåga att fungera skulle skadas i en kris så skulle det drabba hela landet hårt. En effektiv krishantering kräver samordning. Samordning kräver lokalkännedom. Lokalkännedom kräver närvaro. Förbundsstyrelsen delar därför motionärernas uppfattning. Förbundsstyrelsen föreslår stämman att bifalla motionen. 268 Förbundsstämma 2015 Motion 86 Angående: Motionär: Skjutfälten i Göteborgs skärgård och på Göteborgs garnison Anders Hyllander, Mattias Tykesson, Johan Fält, Erik Pousar Arbetsgruppen för krishantering och försvar Antal skjutdagar Idag Framtida behov Skärgårdsskjutfältet 115 Försvarsmaktens ansökan Skärgårdsskjutfältet 75 medeltal treårsperiod Länsstyrelsen ”kompromissförslag” Skärgårdsskjutfältet 25 medelvärde treårsperiod Göteborgs stad (Max 50 enstaka år) Antal skjutdagar Idag Framtida behov Skärgårdsskjutfältet 1 100 000 Försvarsmaktens ansökan Skärgårdsskjutfältet Genomsnitt 800 000 Länsstyrelsen ”kompromissförslag” Skärgårdsskjutfältet Genomsnitt 100 000 Göteborgs stad (Max 300 000 enstaka år) Skärgårdsskjutfältet Miljöprövningsdelegationens offentliggjorde sitt beslut 2010-12-21. Ärendet behandlades av kommunstyrelsen 2011-01-19 varvid beslut togs att överklaga och att inlämna ett allmänt hållet förslag innebärande 50-75 skjutdagar och upp till 300 000 skott. På initiativ av stadens rödgröna majoritet antogs 2011-06-15 ett kompletterande yttrande med kraftigt minskade volymer. Hur mycket har Försvarsmakten nyttjat Skärgårdsskjutfältet tidigare? Under miljöprövningsprocessen för Skärgårdsskjutfältet har 25 dagar och 100 000 skott upphöjts till en sanning. Siffrorna är baserade på de miljörapporter som Försvarsmakten redovisat för perioden 2006-2009. Det som inte framkommit är att rapporterna är begränsade till en period då försvarsmaktens verksamhet i Göteborgsregionen var på en historiskt låg nivå. De aktuella miljörapporterna innehåller vidare inga uppgifter om skjutning med lös ammunition. Detta är viktigt att notera eftersom miljöprövningsprocessen innefattar skjutning även med lös ammunition. Inräknat övningar med lös ammunition som inte sammanföll med skarpskjutning torde 40 dagar och 200 000 vara mer relevant utnyttjande för den aktuella perioden. Alternativ lokalisering av skärgårdsskjutfältet. I debatten har det framförts synpunkter på att Försvarsmakten inte redovisat någon alternativ lokalisering. Fakta i målet är att Försvarsmakten redovisat att det inte finns någon möjlig alternativ lokalisering. Detta argument har köpts av såväl Länsstyrelsen, Miljöprövningsdelegationen som Miljödomstolen. För den som sätter sig in i frågan, är det inte svårt att komma fram till samma slutsats. Inlämnad miljöansökan innehåller en beskrivning av behoven. Förenklat efterfrågas en skärgårdsmiljö i närheten av Göteborg med 3 km utsträckning och 3-5 skjutplatser vilka skall återfinnas minst 1500 från bebyggelse. Variationer över tiden Försvarsmakten är skyldig att ta hänsyn till behoven av övnings- och skjutfält även vid ett försämrat omvärldsläge. Skjutfälten skall också skapa förutsättningar för större nationella övningar. Dessa är sällsynta och genomförs normalt alternerat mellan ett 10-tal bedömt viktiga operationsområden. Sammantaget innebär detta att ansökan om att kunna skjuta inte skall förväxlas med det bedömt genomsnittliga behovet att använda denna möjlighet. Göteborgs garnisons bedömda nyttjande av Skärgårdsskjutfältet på sikt 269 Förbundsstämma 2015 Den pågående omstruktureringen av Försvarsmakten genomförs utifrån det försvars-inriktningsbeslut som Riksdagen tog 2009. Enligt föreliggande planer skall den nya organisationen i allt väsentligt vara personellt intagen 2019. När omstruktureringen är genomförd lokalt i Göteborg bedöms garnison nyttja Skärgårdsskjutfältet enligt följande: 50-70 dagar uppdelat på: 3-9 högintensiva skjutdagar 10-15 medelintensiva skjutdagar 25-60 dagar med skjutbaneliknande verksamhet Genomsnittligt 200 000 - 400 000 skott Skjutfält och skjutbanor i Göteborgsregionen Tillgången till skjutfält och övningsfält i närområdet är helt avgörande om Försvarsmaktens planerade närvaro i Göteborgsregionen skall vara möjlig. Ur ett internationellt samhällsbyggnadsperspektiv befinner sig Göteborgsregionen i en omvandlingsprocess från stor småstadsregion till liten storstadsregion. Stockholmsregionen befann sig i motsvarande situation på 50-talet. Nu som då uppstår intressekonflikter som ett resultat av transformeringen. Ett exempel på detta är skjutbanor, övningsfält och skjutfält. I Stockholm blev detta föremål för ett helhetstänkande som resulterade kvarvarande och nya övnings- och skjutfält kompletterades med byggandet av två skjuthallar. I Göteborg har ingen sådan helhetsöversyn gjorts. I stället pågår ett antal processer vilka delvis lever sina liv utan samordning. Tre framstår som extra viktiga: 1. 2. 3. Skärgårdsskjutfältets framtid. Denna process innefattar såväl äganderätt som miljötillstånd. I skrivande stund ligger tre delärenden på regeringens bord för beslut Garnisonens arbete med att internt inom Försvarsmakten initiera byggandet av en skjuthall på Käringberget. Detta primärt som ett resultat av att de två skjutbanorna på Käringberget sedan 2013 har skjutförbud på grund av att bullret från dem överskrider nu gällande tillstånd. Ett antal lokala skytteföreningar samverkar med Göteborgs stad i syfte att hitta en lösning som gör att för staden attraktiv mark kan frigöras för byggnation. Även om det borde gjorts tidigare finns det likväl betydande synergieffekter att vinna om Göteborgs stad eller GR-regionen utifrån nu gällande förutsättningar initierar en samlad översyn av regionens skjutmöjligheter. Byggandet av en skjuthall på Käringbergets garnisonsområde som direkt eller senare kan tillgodose även andra myndigheters behov bedöms vara viktig. En skjuthall gör det också möjligt att dagtid bedriva mörkerskjutning. Detta innebär en minskad belastning på främst skärgårdsskjutfältet som är det närskjutfält som enligt föreliggande eller förväntade miljötillstånd primärt erbjuder denna möjlighet. Vi har idag ett förändrat omvärldsläge, jämfört med när processen angående skärgårdskjutfältet påbörjades, vilket kan komma att innebära att Försvarsmakten får ett ökat behov av att öva och även skjuta skarpt i den miljö där man skall verka. Vi får inte glömma att Göteborg med Norra Europas största hamn samt Brofjorden med oljeraffinaderiet, är ett av de viktigaste objekten att kunna försvara. För att man skall lyckas med detta så krävs det att man kan öva i dessa områden och då även kunna skjuta skarpt. Att säga nej till Försvarsmaktens behov, är att undergräva dess förmåga att kunna lösa för landet viktiga uppgifter. Med anledning av ovanstående föreslår vi förbundsstämman 2015 besluta 270 Förbundsstämma 2015 att Göteborgsmoderaterna uttalar att den militära övningsverksamheten i skärgården och på Göteborgs garnison är viktig för Försvarsmakten och för hemvärnsbataljonerna i Göteborg att Göteborgsmoderaterna verkar för Länsstyrelsen förslag avseende skjutdagar och antal skott att Göteborgsmoderaterna verkar för ett initiativ till samordning mellan skytteföreningar och Försvarsmakten för nyttjande av skjutfälten att Göteborgsmoderaterna verkar för att det byggs en skjuthall på Göteborgs garnison att motionen skickas vidare till Göteborgsmoderaternas kommunfullmäktigegrupp att motionen sänds vidare till Moderata Samlingspartiets riksdagsgrupp i försvarsutskottet 271 Förbundsstämma 2015 Förbundsstyrelsens yttrande över motion 86 Göteborg skall försvaras om det skulle krävas. Ett försvar bygger på användningen av vapen. Användningen av vapen kräver övning. Försvaret och den nuvarande majoriteten i Göteborg har olika uppfattning om omfattningen av en sådan övning. Länsstyrelsen har gjort ett jämkningsförslag som tar hänsyn till såväl berörda göteborgares som till försvarets behov. Förbundsstyrelsen anser att Länsstyrelsens förslag är väl avvägt och att motionärernas förslag i övrigt skulle bidra till försvaret av Göteborg. Förbundsstyrelsen föreslår stämman att bifalla motionen. 272 Förbundsstämma 2015 Motion 87 Angående: Motionär: Namnbyte på Göteborgs garnison Anders Hyllander, Mattias Tykesson, Johan Fält, Erik Pousar Arbetsgruppen för krishantering och försvar En allmänt spridd uppfattning är att försvaret inte längre är närvarande i Göteborgsregionen. Det finns flera förklaringar till detta. En är att garnisonen på Käringberget under perioden 2004-2008 var kraftigt reducerad. Internt inom Försvarsmakten klassades garnisonen under perioden som en så kallad “avvecklingsort”. Under perioden minskades de ca. 500 st. fast anställda till 300 st. med prognos 150 st. Läget 2015 är att garnisonen har 700 st. anställda med prognos på 750 st. Sammantaget är garnisonen en av landets största garnisoner med närmare 4000 fast- och deltidstjänstgörandet. Detta skall ställas i relation till att landets totala krigsorganisation, enligt gällande beslut skall omfatta 50 000 soldater. Politiskt är väljarnas okunskap om försvarsnärvaron olycklig. Detta eftersom det stärker en allmänt spridd uppfattning att det politiska intresset för landets militära försvar i allmänhet, och för Göteborgsregionen i synnerhet, är lågt eller obefintligt. Det kan sannolikt inte uteslutas att en fortsatt försämring av omvärldsläget gör att denna uppfattning kan bli en politisk belastning. För allianspartierna är detta extra olyckligt eftersom garnisonens kraftiga, men för merparten okända, tillväxt skedde under perioden 2006-2014. Garnisonen har gjort flera försök att informera medborgarna om tillväxten. Utifrån dragna erfarenheter har garnisonens tre senaste chefer, över tiden och var för sig, framfört önskemål om namnbyte till myndighetsledningen. Namnändring av Försvarsmaktens organisationsenheter kräver ett riksdagsbeslut. Sannolikt är detta anledning till att försvarsmaktsledningen i en tid av mycket omfattande förändringar valt att inte driva frågan vidare. Försvarsmaktens interna organisation är även för den intresserade, långt ifrån enkel att förstå. Som ett resultat av detta är det sammanfattande namnet extra viktigt. I dag presenteras verksamheten på Käringberget under namnet Försvarsmedicincentrum (FömedC). Av garnisonens 4000 medarbetare är det ca 100 som direkt kan knytas till deras verksamhet. Undertecknade är tveksamma till om ett mer olämpligt namnval är möjligt. Undertecknade biträder uppfattningen att ett namnbyte utgör ett bra avstamp för att orientera regioninvånarna om försvarets närvaro. Lika viktigt är att ett engagemang i frågan är en uppskattande signal till alla medborgare vilka vid sidan om ordinarie arbetet bidrar med mycket tid och engagemang. Det bedöms inte vara den lokala politikens uppgift att formulera ett nytt namn. Det som internt framförts inom Göteborgs garnison är att begreppet regemente bör återfinnas i namnet. Utifrån detta synes två huvudalternativ föreligga; Älvsborgs regemente alternativt Göteborgs regemente. Liksom fallet är i såväl Stockholm (Livgardet) och Malmö (Södra skånska regementet) kan Försvarsmedicincentrum (FömedC) vara en profilerad underavdelning under XXXXX regemente. Med anledning av ovanstående föreslår vi förbundsstämman 2015 besluta att Göteborgsmoderaterna uttalar att Försvarsmedicincentrum byter namn till Älvsborgs regemente med Försvarsmedicincentrum att Göteborgsmoderaterna verkar för att Försvarsmedicincentrum byter namn till Älvsborgs regemente med Försvarsmedicincentrum att motionen skickas vidare till Moderata Samlingspartiets partistämma 2015 att motionen skickas vidare till Moderata Samlingspartiets riksdagsgrupp i försvarsutskottet 273 Förbundsstämma 2015 Förbundsstyrelsens yttrande över motion 87 Ord är viktiga. De leder tanken. Och, tankar skall förstås ledas rätt. Göteborg har sedan det kalla kriget slutade förlorat Lv6, KA4 och Nya varvet. Flera generationer göteborgare har gjort sin värnplikt på något av dessa. De hade därför en naturlig folklig förankring. Kvarvarande Göteborgs garnison för en anonym och därför underskattad tillvaro. Det skadar dess folkliga förankring, vilket är olyckligt. Förbundsstyrelsen föreslår stämman att bifalla motionen. 274 Förbundsstämma 2015 Motion 88 Angående: Motionär: Varför måste vi se över vår utrikes politik? Christina Löwenström Nu har dammet lagt sig efter valförlust, DÖ . I valanalysen om varför vi Moderater förlorade makten till opposition är att många av våra väljare gick över till SD .Nu försöker vi hitta den ena främlingsfientliga hållningen efter den andra för att få tillbaka våra väljare. Det är kanske bättre att fråga sig varför har vi fått så många flyktningar? Hur kommer det sig att över 50 miljoner människor är flyktningar runtom i världen. Det är sant att Sverige omöjligt kan rädda alla. Vi säger också att vi inte kan råda på yttre påverkan på omvärlden. Inte Sant! Vi kunde ha varit ett parti som motsatte oss Irakkriget som är början på denna massiva flykt för människor. Vi kunde motsatt oss Nato när de ville bomba Lybien, Vi kunde redan i början av Syrienkonflikten arbetat mot att människor från andra länder tog till vapnen i ett annat land. Vi kunde använt vår Neutrala röst och manat till fred utan att peka finger. Nu står vi inför en annan konflikt där vi har en möjligt att göra allt .Den här gången handlar det om många fler miljoner än ovanstående konflikter. Det kan inte vara våra roll i världen att tvinga på vår världsbild på andra ,påverka andra kan vi bara göra genom att föregå med ett gott exempel. För när vi misslyckas så gör vi det till ett högt pris. Priset för att vi inte lyckades hitta rätt balans tillsammans med andra i alla dessa konflikter innebar för Sverige att SD nu har 19 procent och Vi moderater fick betala priset med en valförlust vi inte förtjänade Jag vill : att moderaterna analyserar sin insats i Libyien, sin hållning i Syrien att inom Partiet säkrar kännedom om världen som inte innebär en persons kunskap utan baseras på en aktiv och bred diskussion inom partiet. att stärka omvärld bevakningen så väl lokalt ,nationellt och internationellt. att skicka denna motion till Partistyrelsen. 275 Förbundsstämma 2015 Förbundsstyrelsens yttrande över motion 88 Förbundsstyrelsen tackar motionären för en intressant och viktig motion. Vi delar motionärens analys av flyktingsituationen i världen, men moderaterna som parti har ingen insats i Libyen. Partiets och Sveriges engagemang i Syrien är fortsatt stort och under alliansregeringen och även i år har biståndet ökat. Biståndet till Syrien uppgick för 2014 till 506 miljoner kronor och bistår av bland annat dricksvatten och livsmedel. Det är i nuläget inte aktuellt för några militära insatser i vare sig Syrien eller Libyen. Krisen i Libyen är mycket oroande, vi följer och stödjer de dialogsamtal som FN initierat som strävar till att försöka få parterna i Libyen att enas om en nationell samlingsregering och eldupphör. Eventuella förfrågningar om humanitärt stöd finns på diskussionsagendan i Sverige men också i EU. Vad det gäller att stärka kännedomen om världen, känner vi att vi inte riktigt förstår hur motionären menar. Det är fritt fram för motionären att i en annan motion ge förslag på konkreta forum eller dylikt för att bidra till en bredare utrikespolitisk diskurs. Däremot delar vi uppfattningen om att partiet behöver fortsätta diskutera och ta fram politiska förslag för att säkra att moderaterna fortsatt har en stark röst som kan påverka den förda utrikespolitiken. Förbundsstyrelsen föreslår stämman att avslå motionen. 276 Förbundsstämma 2015 Motion 89 Angående: behovet av tätare underhåll och kontroll av brandpostnätet i Göteborg och ett tydliggörande vilken organisation som har det fulla ekonomiska och genomförandeansvaret. Motionär: Henrik Sjöstrand Bakgrund. I Göteborg finns ett gediget nödvändigt nät av c:a 10:000 brandposter där släckvatten tas vid bränder. Den första brandbilen på plats har livräddning som huvuduppgift.Dennes släckvatten räcker i c:a 2 minuter och tillkallad extrastyrka från annan stadsdel kommer med c:a 10 minuters fördröjning. Viktiga minuter. I dagsläget tar ingen organisation på sig fullt ansvar för ekonomi, underhåll och kontroll av dessa. Först efter en brand då man upptäckt att brandposten i gatan är trasig eller locket är överasfalterat nämns det i larmrapporten och då är ju det så dags. Ibland med ett tråkigt facit. Förslag : att vederbörande myndighet löser denna ekonomi och ansvarsfråga skyndsamt då årtionden av nedlagt arbete för skapande av brandpostnätet för stora medel förfaller i rask takt. att knyta an arbetssökande ungdomar för att genomföra denna kontroll vilket nyligen är bevisat vara en utmärkt uppgift genom Brandpostprojektet i Göteborg med 1600 kontrollerade brandposter 9 månader senare. Det brinner i knutarna. 277 Förbundsstämma 2015 Förbundsstyrelsens yttrande över motion 89 Motionären vill att ansvarsförhållandet för underhåll av brandposter måste tydliggöras och att underhållet måste upprätthållas. Förbundsstyrelsen märker motionärens glödande engagemang i en het fråga och vi blir själva eld och lågor när vi läser förslaget. Motionären lyfter fram ett tidigare projekt där arbetslösa ungdomar fick i uppgift att kontrollera brandposter och vill att detta ska fortsätta. Det är ett positivt projekt där ungdomar får arbetslivserfarenhet, vilket ligger i linje med tidigare förd moderat politik. Förbundsstyrelsen föreslår förbundsstämman besluta att bifalla motionen 278 Förbundsstämma 2015 Motion 90 Angående: Motionär: Bostadsanpassning och folkbokföringen Inga-Lill Carlén Andersson Vid bostadsanpassning för funktionshindrade är det viktigt att folkbokföringen inte får användas så den förhindrar anpassning av ny bostad och att SDN inte får använda folkbokföringen så funktionshindrade vid flytt blir utan larm. Utlovad men försenad anpassning bl a pga felaktig användning av folkbokföringen kan leda till fallolyckor och där SDN använder folkbokföringen felaktigt riskerar funktionshindrade som ramlar pga icke anpassad bostad att inte heller ha något larm. Förbundsstämman föreslås besluta: att Moderaterna verkar för att folkbokföringen inte får användas så den försenar bostadsanpassning att Moderaterna verkar för att folkbokföringen inte får användas av SDN så larm inte blir installerat i tid att Moderaterna verkar för att få bort bristfälliga rutiner som leder till ökade fallolyckor i hemmet 279 Förbundsstämma 2015 Förbundsstyrelsens yttrande över motion 90 Folkbokföringen är en grundläggande registrering av befolkningen i Sverige. En person som flyttat ska enligt folkbokföringslagen anmäla flytt inom en vecka. NAVET kallas Skatteverkets system för spridning av folkbokföringsuppgifter och SPAR är Statens personadressuppgifter. Genom dessa system sprids folkbokföringsuppgifterna till våra myndigheter. Du behöver inte som privatperson meddela myndigheten att du har flyttat eller bytt namn. Det sker automatiskt. Ändrade uppgifter i dessa system överförs varje dag till myndigheter som t ex Försäkringskassan, Pensionsmyndigheten m fl. Uppgifter i systemen överförs veckovis till kommunernas olika förvaltningar och till landstingens sjukvårdsförvaltningar. Vid flytt inom Göteborgs stad och mellan olika SDN-områden, ska kontakt tas med den handläggare som man har i det område man flyttar ifrån. Handläggaren kontaktar då den nya SDN förvaltningen dit man ska flytta. Dessa tar då över ärendet och beviljar nytt larm i den nya bostaden. Gammalt larm lämnas tillbaka till den förvaltning man flyttar ifrån. Larmet kan installeras på inflyttningsdagen förutsatt att telefoni är inkopplat i den nya bostaden. Förbundsstyrelsen föreslår stämman att anse motionen besvarad. 280 Förbundsstämma 2015 Motion 91 Angående: Motionär: Miljön och Moderaterna Henrik Ohlson Miljöfrågorna är förmodligen de viktigaste för oss nu. Missköter vi dem kommer de tvivelsutan att bli det, och på ett obehagligt sätt. Att bevara miljön i smått som stort är såvitt mig anbelangar en viktig del av de moderata värderingarna. Det finns inget annat parti jag vill ge förtroende att driva miljöfrågorna. Därför tycker jag att Moderaterna ska ägna mer kraft åt miljöfrågor och anta en betydligt intensivare miljöprofil. Jag yrkar: att Stämman uttalar att miljöfrågorna tillhör de som borde vara de viktigaste i moderaternas värderingar, partiprogram och väljarkommunikation. 281 Förbundsstämma 2015 Förbundsstyrelsens yttrande över motion 91 För oss moderater är miljöfrågorna centrala. Vi utgår ifrån förvaltarskapstanken i vår miljöpolitik. Naturen är en fantastisk resurs och vi har ett ansvar gentemot kommande generationer att förvalta den på ett hållbart sätt. Vi prioriterar fyra fokusområden: klimat, kemikalier, hav och sjö samt biologisk mångfald. Grunden för en moderat miljöpolitik är teknikutveckling, marknadsekonomiska verktyg och internationellt samarbete. Vår politik ska vara långsiktig och ta hänsyn till socioekonomiska faktorer. Varje skattekrona ska investeras så att den ger maximal utdelning i form av minskade utsläpp, renare miljö och stabila ekosystem. Vi ser tillväxt som en förutsättning för en långsiktigt hållbar miljö och vill därför investera i forskning och innovation. Det stimulerar näringslivet och skapar jobb och välstånd. Genom att exportera vår miljöteknik kan vi bidra till att fler länder genomför kostnadseffektiva åtgärder för en bättre miljö. Vi anser även att den som förorenar ska betala för sig. Genom grön skatteväxling kan miljöpåfrestande verksamheter finansiera skattesänkningar på arbete och stimulerar miljösmarta lösningar utan att den totala skattebördan i samhället ökar. Vi tror på människans vilja att ta ansvar för sina handlingar. Moderaternas vision är ett Sverige med noll nettoutsläpp av växthusgaser till 2050, en stor biologisk mångfald, giftfri vardag för alla människor och en livskraftig havsmiljö. En rapport angående den lokala miljöpolitiken togs fram inför valet 2014 och användes i väljarkommunikationen då och ska fortsätta användas i den kommande kampanjverksamheten samt i vårt politikutvecklingsarbete. Miljöfrågan är en av de viktigaste frågorna för oss moderater. Förbundsstyrelsen föreslår stämman att anse motionen besvarad. 282 Förbundsstämma 2015 Valberedningens förslag till val på Förbundsstämma 30 maj 2015 2014 års valberedning består av följande personer: Ordförande 1:a kretsen 2:a kretsen 3:e kretsen 4:e kretsen MUF MQ Johnny Magnusson Ingela Ferneborg Nina Miskovsky Johanna Svartnäs Elias Wästberg Victor Löfving Kristina Holmgren Antal ledamöter i förbundsstyrelsen 11 st inkl MQ och MUF (minskning med 3 ledamöter) Förbundsstyrelsen Ordförande 1:e vice ordf 2:e vice ordf Maria Rydén Axel Josefson Mats Brodefors nyval omval nyval Ledamöter Rebecca Amiri David Josefsson Eva Rice Paul Flisak Anders Källström Emelie Lotterberg Carina Ridenius, MQ omval omval omval omval omval omval nyval MUF DO Enligt stadgarna ingår MUF-representant med rösträtt: Muf representant väljs ej av förbundsstämman MQ-ordförande och vice ordförande MQ-ordförande Vice ordf MQ Carina Ridenius Ida Enfeldt nyval nyval Peter Önnheim Per Önnheim omval omval Claes-Göran Lans AnnBrith Svensson omval omval Revisorer Auktoriserade revisorer Ordinarie Ersättare Verksamhetsrevisorer Ordinarie Ersättare 283 Förbundsstämma 2015 Kretsrepresentanter till valkommittén (Hästen) 1:a kretsen Tony Orsulic nyval 2:a kretsen Michael Wigg nyval 3:e kretsen Johanna Svartnäs nyval 4:e kretsen Mats Brodefors omval MQ Rebecca Amiri nyval MUF Sebastian Helin väljs av MUF Rekryterings- och nomineringskommitté samt sammankallande i denna Sammankallande Lisbeth Boëthius nyval 1:a kretsen Lars-Arne Johansson nyval 2:a kretsen Roger Björn nyval 3:e kretsen Johan Fält nyval 4:e kretsen Björn Oxe nyval MQ Ingela Ferneborg nyval MUF Victor Löfving omval Ombud och ersättare till Partistämma Ombud Ersättare 1. Maria Rydén 2. Jonas Ransgård 3. Johnny Magnusson 4. Kristina Tharing 5. Agneta Granberg 6. Cecilia Magnusson 7. Lars Hjälmered 8. Axel Josefson 9. Pontus Båth, MUF Mats Brodefors Hampus Magnusson Henrik Ekelund Birgitta Simonsson Carina Ridenius Lisbeth Sundén Andersson Hans Rothenberg Rebecca Amiri Mattias Tykesson, MUF Representantskapet (max 40 personer) 1. 2. 3. 4. 5. 6. 7. 8. 9. Lenelotte Almqvist Sven Andersson Kjell Arnqvist Sune Birging Nora Castegren Claes Fallenius Åke Jacobsson Jim Janson Marita Johnson omval omval omval omval omval omval omval omval omval 284 Förbundsstämma 2015 10. 11. 12. 13. 14. 15. 16. 17. 18. 19. 20. 21. 22. 23. 24. 25. 26. 27. 28. 29. 30. 31. 32. 33. 34. 35. 36. 37. 38. 39. Sigyn Josefson Bengt Mollstedt Lars E Nilsson Birgitta Peterson Sonja Rembo John Rignell Lars-Åke Skager Annbrith Svensson Kjell Svensson Marina Throne Holst Paul Östling Jan Hallberg Claes Uggla Gunilla Colldal Jäderström Gösta Lange Roland Rydin Lars O Carlsson Lars Gunnar Boström Ingrid Nyström Harry Eriksson Mats Carlsson Eva Edström omval omval omval omval omval omval omval omval omval omval omval omval omval omval omval omval omval omval omval omval omval omval De sista 9 platserna i Representantskapet överlåtes till stämman att föreslå. 285 Förbundsstämma 2015 Röstlängd 2015 44 45 46 47 48 49 50 Förbundsstyrelsen 13 ombud 1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 11 12 13 14 Cecilia Magnusson Axel Josefson Lisbeth Boethius Mats Brodefors Rebecca Amiri David Josefsson Eva Rice Carina Ridenius Birgitta Simonsson MQ Anders Källström Paul Flisak Emelie Lotterberg Vakant Pontus Båth MUF Härlanda 8 ombud 51 52 53 54 55 56 57 58 Angered 7 ombud 15 16 17 18 19 20 21 Anita Karlmark Katarina Flisak Mirka Eriksson Helena-Maria Olsson Fouad Rasho Salam Sedaghat Nabil Shakfah 59 60 61 62 63 64 65 66 Eva Edström Peter Hermansson Agneta Granberg Hans Gustafsson Birgitta Gunér Lars Hjälmered Rustan Hälleby Carl-Otto Lange Maritha Johnson Ewa Jonsson Monika Beiring Otto Linton Lena Olinder Stefan Olinder Jonas Ransgård Karin Uggla Akke Zimdal Paul Östling Anne-Christine Sjöblom Douglas Thorén Annette Olsson Eva Jansson Terese Blomqvist Bertil Persson Göran Larsson Boby Ghosh Ivan Rasgar Sebastian Rundberg Pernilla Johansson Innerstaden 24 ombud 67 68 69 70 71 72 73 74 75 76 77 78 79 80 81 82 83 84 85 86 87 Backa 8 ombud 43 Tobias Björk Susanne Grandin Biörnerud Johan Lövgren Hakan Önal Peter Björkborg Daniel Svensson Petra Roholt Fredrik Biörnerud Högsbo/Frölunda 8 ombud Askim 21 ombud 22 23 24 25 26 27 28 29 30 31 32 33 34 35 36 37 38 39 40 41 42 Lars-Arne Johansson Anita Sidén Anders Hyllander Cristina Svanberg Catharina Perlenius Angelika Gelin Kerstin Fabiansson Lars-Åke Skager 286 Nina Miskovsky Johan Fält Johnny Magnusson Hans Rothenberg Daniel Brath Maria Rydén Mozhgan Jalali Lars-Åke Blomqvist Ingela Lilliebjörn Jan Eriksson Mikaela Askeroth-Grundén Patrik Thordén Eva Köhlberg Mathias Ohlsson Ingemar Rössberger Åsa Hartzell Roland Rydin Marianne Rydin Kjell Svensson Bengt Mollstedt Gustaf Josefson Förbundsstämma 2015 88 89 90 Lundby/Biskopsgården 14 ombud Sigyn Josefson Ulf M Nilsson Britt Olsson 132 133 134 135 136 137 138 139 140 141 142 143 144 145 Johanneberg/Guldheden 13 ombud 91 92 93 94 95 96 97 98 99 100 101 102 103 Tomas Nilsson Jonas Berg Gustaf Göthberg Anders Svensson Jessica Tengeland Jesper Vestlund Hannes Vedin Gunnar Ek Judith Nielsen Erik Lindqvist David Andersson Mikaela Bengtsson Anna Bolling S:t Pauli 7 ombud 146 147 148 149 150 151 152 Karl-Johan/Masthugget 8 ombud 104 105 106 107 108 109 110 111 Sven Uhlin Jan Otterstedt Anders Sundberg Jill Schoultz Christina Isacson-Silow Patrik Nordin Marcus Nilsson Mira Christensson 153 154 155 156 157 158 159 160 161 162 163 Jan Lindblom Peter Mattiasson Anca-Maria Dumitrscu Pehr Nilsson Bartek Rosinski Andreas Fock Simon Hultström Sixten Lindblom Ida Enfeldt Nils Olof Karlsson Raymond Ask Lena Ferm Landström Jonas Schönemann Bo Forsäng Ingemar Drottinger Thomas Holm Henrik Ekelund Rikard Eriksson Sofia Rostedt Tuve/Säve 7 ombud Linnéstaden 12 ombud 120 121 122 123 124 125 126 127 128 129 130 131 Andreas Nilsson Inga-Lisa Elzer Johnny Bröndt Christina Hjort Bröndt Mattias Tykesson Ronnie Silverdahl Barbro Halme Torslanda 11 ombud Kortedala/Nylöse/Bergsjön 8 ombud 112 113 114 115 116 117 118 119 Camilla Harrysson Kristina Tharing Åke Björk Ida Balog Oskar Holm Bengt-Åke Harrysson Henrik Landervik Johan Mann Lotta Simonsson Saga Lindh Stokholm Kenneth Bernting Nina Källström Anita Carlstedt Kristina Engelbrektsson 164 165 166 167 168 169 170 Christina Löwenström Björn Nilsson Charlotte Bouveng Sverker Cassberg Georgios Bogdos Sebastian Helin Sigbrit Lindberg Peter Forsling Elisabet Rothenberg Fredrik Lindqvist Marie-Louise Hänel Sandström Susanna Cassberg Arto Niskala Christer Holmgren Ingela Ferneborg Kristina Holmgren Toni Orsulic Karin Mossberg Sandra Malmberg Tynnered 11 ombud 171 172 173 174 287 Henrik Abrahamsson Emanuel Vestberg Bertil Kärnefelt Birgitta Sjöström-Holm Förbundsstämma 2015 175 176 177 178 179 180 181 Claes Johansson Katja Vestberg Yousef Al-Saadi Martina Farinder Johanna Rydbäck Sten Wasmouth Max Nilsson Älvsborg/Skärgården 16 ombud 182 183 184 185 186 187 188 189 190 191 192 193 194 195 196 197 Hampus Magnusson Margareta Almgren Anton Hansson Ewa Karlholm-Janson Eva Sundén Henrik Sjöstrand Håkan Mauritzson Björn Oxe Robert Larsson Magnus Palmlöf Eva Andinsson Lars Hansson Jim Janson Åsa Kjellberg Catrin Bengtsson Björn Johnson Örgryte 17 ombud 198 199 200 201 202 203 204 205 206 207 208 209 210 211 212 213 214 Birgit Broddéus Dennis Lindblom Carl-Åke Ahlqvist Ann-Gret Dahllöf Marie Gülich Jan Hammarström Markus Forsgren Nicola Hesslén Gösta Lange Emma Karlsson Anders Regnér Michael Wigg Pär Sundaeus John Rignell Pär-Ola Mannefred Lisbeth Sundén Andersson Sven Andersson 288 Känner du någon som ännu inte är medlem? Att bli förstagångsmedlem kostar bara 100 kr och det finns säkert många i din omgivning som vill få möjlighet att påverka vår politik, göra sina röster hörda och bli inbjudna till våra aktiviteter. Skicka SMS till 72550 med texten MODERAT MEDLEM och personnummer ÅÅMMDDXXXX, t.ex. 7707170000. Medlemsavgiften på 100 kronor belastar då automatiskt telefonräkningen. OBS. Det är viktigt att ange personnummer utan bindestreck för att vi ska kunna registrera medlemskapet. Det finns fler sätt att bli medlem - till exempel via kortbetalning, telefon eller plus- / bankgiro. Besök vår hemsida för mer information. moderat.se/goteborg Moderaterna i Göteborg Kungsportsavenyn 1 Box 53082 400 14 Göteborg [email protected] moderat.se/goteborg Tel 031 - 174690