Redovisning av förstudier avseende nya lokaler för specialist
Transcription
Redovisning av förstudier avseende nya lokaler för specialist
Sida TJÄNSTESKRIVELSE 1(3) Datum 2015-04-20 Dnr 150292 Landstingsservice Bygg- och förvaltarenheten Landstingsfullmäktige Redovisning av förstudier avseende nya lokaler för specialistpsykiatrin i Kalmar, Folktandvården i Vimmerby och landstingets verksamheter i Emmaboda Förslag till beslut 1. Landstingsfullmäktige ger landstingsservice i uppdrag att tillsammans med Primärvårdsförvaltningen, Tandvårdsförvaltningen, Hälso- och sjukvårdsförvaltningen och Emmaboda kommun genomföra programarbete och ta fram underlag för genomförandebeslut i juni 2016. 2. Landstingsfullmäktige ger landstingsservice i uppdrag att tillsammans med Folktandvårdsförvaltningen genomföra nybyggnation, enligt framtaget förslag, på fastigheten Svanen 3 i Vimmerby. Landstingsfullmäktige anvisar 19 Mkr för genomförande av nybyggnation på fastigheten Svanen 3 i Vimmerby. 3. Landstingsfullmäktige ger landstingsservice i uppdrag att tillsammans med Psykiatriförvaltningen genomföra programarbete avseende lokaler för en samlad och samordnad specialistpsykiatri vid Länssjukhuset i Kalmar och ta fram underlag för genomförandebeslut i juni 2016. Bakgrund Ständiga förändringar inom hälso- och sjukvården, inte minst inom specialistspsykiatrin, ställer stora krav på verksamhetslokalernas utformning, generalitet och flexibilitet. Det gäller bland annat nya och utökade myndighetskrav, nationella riktlinjer för vård, patienters och närståendes ökade delaktighet i vården samt höga krav på medicinsk kvalité och patientsäkerhet. På uppdrag av landstingsfullmäktige har Landstingsservice genomfört behovsanalyser och förstudier avseende nya lokaler för specialistpsykiatrin i Kalmar, folktandvården i Vimmerby och landstingets verksamheter i Emmaboda. Hälsocenter i Emmaboda I november 2013 beslutade landstingsfullmäktige att förstudie avseende en nybyggnad skulle genomföras avseende lokaler för en sammanhållen lands- Webbplats E-post Organisationsnr Landstinget i Kalmar län Ltkalmar.se [email protected] 232100-0073 Postadress Besöksadress Telefon Bankgiro Landstinget i Kalmar län Box 601 391 26 Kalmar Strömgatan 13 391 26 Kalmar 0480-810 00 vx 833-3007 Landstinget i Kalmar län Datum Sida 2015-04-20 2(3) tingsverksamhet i Emmaboda. Förstudien har genomförts av Landstingsservice, Primärvårdsförvaltningen, Tandvårdsförvaltningen, Hälso-och sjukvårdsförvaltningen och Emmaboda kommun. Visionen är att skapa ett hälsocenter, modernt och samtida, där mötet mellan människor sker i en hälsofrämjande miljö och utforma flexibla och funktionella lokaler som motsvarar landstingets mål om att bedriva modern och patientcentrerad, väl sammanhållen och samordnad vård. Hälsocentrets lokaler ska upplevas som varma och välkomnande, signalera öppenhet och tillgänglighet. Lokalerna ska vara ändamålsenliga för den verksamhet som ska bedrivas, med generalitet, flexibilitet samt hållbarhet som ledord. I framtaget förslag ingår lokaler för hälsocentral, öppenvårdspsykiatri, familjecentral, folktandvård och distriktsrehabilitering. Folktandvården i Vimmerby Tandvårdsförvaltningen gav 2007 Landstingsservice i uppdrag att ta fram förslag på nya lokaler i Vimmerby. Uppstart av en fördjupad förstudie avvaktades för att invänta resultatet av öppenvårdspsykiatrins placering inom fastigheten Svanen 3. I genomförd förstudie har två alternativ studerats, ombyggnad av del av hus 02 eller riva denna del och ersätta med en ny byggnad på samma plats. Ur ett långsiktigt drifts- och förvaltningsperspektiv överväger fördelarna med en nyproduktion. För att motsvara uppsatta projektmål är bedömningen att en ombyggnad inte är ett alternativ. Specialistpsykiatrin i Kalmar I november 2012 gav landstingsfullmäktige Landstingsservice i uppdrag att slutföra påbörjad förstudie och ta fram underlag för inriktningsbeslut för specialistpsykiatrins lokaler i Kalmar. Arbetet med behovsanalyser och förstudier för en sammanhållen specialistpsykiatri har bedrivits länsövergripande. Målsättningen är att, utifrån en trolig och önskvärd framtida vårdutveckling, kunna erbjuda vårdmiljöer som ger goda förutsättningar att bedriva modern, patientfokuserad psykiatrisk vård, bland annat genom effektivare vårdprocesser. För att kunna erbjuda och upprätthålla specialistpsykiatrisk kompetens är det nödvändigt att samla och samordna den specialiserade psykiatrin. Att kunna erbjuda bra vårdmiljöer med möjlighet att bedriva modern och patientfokuserad psykiatrisk vård med närhet till övrig hälso- och sjukvård är därför en viktig aspekt i planeringen av nya psykiatrilokaler. Ett lokalmässigt närmande till övrig hälso- och sjukvård möjliggör och underlättar ett tvärspecialiserat omhändertagande av både psykiatrins och somatikerns patienter. Den genomförda förstudien har analyserat och prövat projektspecifika lösningar för de behov som beskrivits i behovsanalysen, med hänsyn taget till lagar, föreskrifter, policys, speciella förutsättningar och andra krav som gäller i den aktuella situationen. Landstinget i Kalmar län Datum Sida 2015-04-20 3(3) Utifrån de förutsättningar verksamhetens krav och sjukhusområdets utformning ger har fyra olika alternativ för inplacering av nybyggnation utretts och resulterat i ett förordat förslag på sjukhusområdets sydvästra del. Christer Holmgren Förvaltningschef Irene Brodell Basenhetschef Bilagor 1. Förstudie nya Psykiatrilokaler i Kalmar daterad den 30 april 2015. 2. Nybyggnad för Folktandvården i Vimmerby. 3. Förstudie Hälsocenter i Emmaboda daterad den 14 april 2015. Nya psykiatrilokaler i Kalmar Förstudie 2015 04 30 Innehåll Sammanfattning Bakgrund 1.1 Uppdrag, direktiv 1.2 Projektmål 1.3 Bakgrund psykiatrin 1.4 Nulägesbeskrivning 1.5 Mål och syften med förstudien 1.6 Tidigare tagna beslut 1.7 Risker Förutsättningar 2.1 Omgivningar 2.2 Grönstruktur 2.3 Projekt i omgivande områden 2.4 Sjukhusområdet 2.5 Trafik och angöring 2.6 Teknisk försörjning 2.7 Invändiga flöden 2.8 Säkerhet 2.9 Placering av förordat förslag 2.10 Begränsningar 2.11 Befintlig parkering 2 4 6 7 8 10 13 13 13 Förslag 3.1 Process utformning 3.2 Förordat förslag 3.3 Samband med sjukhuset 3.4 Försörjning 3.5 Teknisk försörjning 3.6 Verksamhet och inre samband 3.7 Rumstyper 3.8 Ytor Parkering 14 16 18 19 22 23 24 25 26 28 29 4.1 Parkeringsbehov 4.2 Nya markparkeringar Lokalprogram 5.1 Samband 31 32 36 36 36 37 40 42 43 43 6.1 Följdprojekt och provisorier under byggtiden 7.1 Föreläsning och workshop 7.2 Studiebesök Omvärld Tidplan 9.1 Huvudtidplan Källhänvisning 10.1 Texter 10.2 Bilder / foton Bilaga 1 44 Förteckning över verksamhetsbeskrivningar Övriga framtagna förslag Bilaga 3 46 Psykiatriförvaltningen: Utlåtande om placering av ny byggnation Bilaga 4 47 47 SWOT Bilaga 5 NYPS Kalmar, 2015 04 30, Förstudie 8.1 Kalkyler Bilaga 2 Följdprojekt Ekonomi Parkering 48 49 50 50 Förstudien har genomförts av Landstinget i Kalmar län och Tengbom har anlitats som konsulter. Landstingsservice, Bygg- och förvaltarenheten Medarbetare; • Iréne Brodell, Fastighetschef • Torbjörn Bergström, Projektledare • Gun Lindblad, Funktionsplanerare • Peter Koffed, Funktionsplanerare • Mikael Gustafsson, Projektledare, konsult Roller Styrgrupp - projektets beslutande organ Projektledningsgrupp - bereder inför styrgrupp Konsultgrupp - arbetar fram fysiska lösningar, konsekvensbeskrivning / omfattning, sammansättning varierar genom projektets olika skeden Styrgrupp Christer Holmgren, förvaltningschef, LTS Florence Eddyson Hägg, psykiatridirektör, Psykiatriförvaltningen ------------------------------------------------------------------Iréne Brodell, fastighetschef, LTS (adjungerande) Marianne Wigforss, projektledare, Psykiatriförvaltningen (adjungerande) Torbjörn Bergström, projektledare, LTS (föredragande) Mats Eriksson, projektchef, LTS Projektledningsgrupp Marianne Wigforss, Psykiatriförvaltningen Torbjörn Bergström, LTS Gun Lindblad, LTS Peter Koffed, LTS Mikael Gustafsson, Ingenjörsfirman M Gustafsson Konsultgrupp Christine Hammarling, uppdragsansvarig arkitekt, Tengbom Gertrud Sjöström, handläggande arkitekt, Tengbom Helen Steckel, handläggande inredningsarkitekt, Tengbom Marie Nilodahl, medverkande arkitekt, Tengbom Nils-Olof Ljunggren, medverkande arkitekt, Tengbom Gärda Sjöholm, medverkande arkitekt, Tengbom Ulf Löfgren, medverkande inredningsarkitekt, Tengbom Magnus Juhlin, medverkande planeringsarkitekt, Tengbom Catarina Holdar, medverkande landskapsarkitekt, Tengbom Malin Ingemarsdotter, medverkande landskapsarkitekt, Tengbom NYPS Kalmar, 2015 04 30, Förstudie 3 Sammanfattning Psykiatriförvaltningen utgör en specialistfunktion. Inom den specialiserade psykiatrin utreds, behandlas och rehabiliteras människor med svåra psykiska besvär och sjukdomar. För att kunna erbjuda och upprätthålla specialistpsykiatrisk kompetens är det nödvändigt att samla och samordna den specialiserade psykiatrin. Att kunna erbjuda bra vårdmiljöer med större möjligheter att bedriva modern och patientfokuserad psykiatrisk vård med närhet till övrig hälso- och sjukvård är därför en viktig aspekt i planeringen av nya psykiatrilokaler. Det strukturerade kvalitets- och metodutvecklingsarbete som pågått under flera år inom Psykiatriförvaltningen ställer nya krav på kompetens och bemanning, men också på att lokaler ska vara funktionella och anpassade till ett professionellt bemötande av patientgruppen. Ett lokalmässigt närmande till övrig hälso- och sjukvård möjliggör och underlättar ett tvärspecialiserat omhändertagande av både psykiatrins och somatikens patienter. Samlokalisering inom sjukhusets område är därför en framgångsfaktor och innebär en nödvändig utveckling för att kunna erbjuda alla patientgrupper god vård. 4 Genom att samla och samordna psykiatrins olika delar uppnås samordningsvinster i flera avseenden. Det gäller både kompetensmässigt vid vård och behandling, men också rent lokalmässigt genom kortare fysiska avstånd och genom möjlighet att samutnyttja lokaler. Geografisk närhet ger bättre förutsättningar för arbetssätt som understödjer samarbetet runt patienten, där patienten blir alltmer aktivt involverad i sin egen vård och behandling. De nya lokalerna måste vara flexibla nog att möta en metodutveckling som kan innebära förändringar både i verksamhet och i vårdprocess. Effektivare vårdprocesser förväntas också ge positiva ekonomiska effekter. Utformningen av lokaler speglar på många sätt hur man ser på de människor som ska vistas där. Lokalerna ska upplevas som välkomnande och trygga, signalera öppenhet och vara väl anpassade för den verksamhet som ska bedrivas där. Moderniseringen av länets psykiatrilokaler är en viktig del i arbetet med att förmedla en ljusare bild av psykiatrin och att minska och motverka fördomar gentemot psykiskt sjuka och psykisk sjukdom. I hälso- och sjukvårdens omhändertagandet av barn och unga involveras ofta flera aktörer. Många gånger samverkar olika specialiteter, till exempel BUP, barnmedicin och habilitering. Med syfte att stärka barnperspektivet eftersträvas därför närhet mellan dessa berörda specialistenheter. NYPS Kalmar, 2015 04 30, Förstudie För medarbetaren är funktionella lokaler en viktig arbetsmiljöfaktor. Tillsammans med strukturerade satsningar på kompetens- och metodutveckling innebär satsningen på nya lokaler att Psykiatriförvaltningen har goda förutsättningar att framstå som en attraktiv arbetsplats även i rekryteringssammanhang. Sammanfattningsvis är de förväntade vinsterna med ny- och ombyggnad av lokaler för specialistpsykiatrin i Kalmar län att: • • • • • • • förbättra patientmiljöer effektivisera vårdprocesser öka trygghet och säkerhet möjliggöra mer jämlik vård förbättra arbetsmiljöer bättre nyttja ekonomiska resurser bidra till en positiv bild av psykiatri Sammanfattning Förordat förslag Utifrån de förutsättningar verksamhetens krav och sjukhusområdets utformning ger har fyra olika alternativ för inplacering av nybyggnation för psykiatrin i Kalmar utretts och resulterat i ett förordat förslag (benämt B1 i Underlag förstudie 2015 04 07) på sjukhusområdets sydvästra del. Övriga studerade alternativ är samlade i bilaga 2 till denna rapport. Tomtutredningar har med beaktande av möjligheter och begränsningar på norra och södra delen av fastigheten redovisats inkluderande verksamheternas organisation och inplacering. Förslaget i denna rapport är förordat av Landstingsservice och Psykiatriförvaltningen tillsammans och baseras bl.a. på följande motiv till förordat förslag: • • • • • • • • • • • All psykiatri samlad, inkl. BUP. Egen identitet för psykiatrin med eget hus. Inbyggda gårdar och större möjlighet att skapa bra utemiljöer för patienterna. Byggnaden placeras på befintlig parkering som en förlängning mot väster av området för de kliniska byggnaderna. Byggnadsformen möjliggör flexibel lokalutformning och ger god orienterbarhet. Placeringen medger närhet till huvudentrén, parkeringen samt huvudstråket, det vill säga ”inte på baksidan” och psykiatrin blir en naturlig del av sjukhuset. Byggnaden har ingen insyn eller skuggning från omgivande byggnader. Byggnadens placering medger framtida ut- och ombyggnadsmöjligheter av närområdet. De fysiska begränsningarna är av betydligt mindre omfattning jämfört med de övriga studerade alternativen. I söder har man utsikt mot kolonistugor och naturmark. Öppenheten mot söder ger ljusa lokaler utan insyn från andra byggnader. Förbindelse till huvudentrén samt till övriga sjukhuset sker både utvändigt och genom en förbindelsegång som ansluter norr om apoteket. NYPS Kalmar, 2015 04 30, Förstudie 5 Bakgrund 1.1 Uppdrag, direktiv Pågående uppdrag enligt Landstingsfullmäktigebeslut avseende Specialistpsykiatrin i Kalmar län Psykiatriförvaltningens analysarbete har resulterat i några viktiga ståndpunkter; Landstingsfullmäktige föreslås besluta att ge Landstingsservice i uppdrag: I november 2012 gav Landstingsfullmäktige Landstingsservice i uppdrag att genomföra fördjupade förstudier och ta fram inriktningsbeslut för psykiatrins lokaler i Kalmar, Oskarshamn och Västervik. • För att kunna erbjuda och upprätthålla psykiatrisk specialistkompetens är det nödvändigt att geografiskt samla och samordna den specialiserade psykiatrin med såväl öppen- som slutenvård samt barn- och ungdomspsykiatrin. • • Specialistpsykiatrins verksamheter bör vara lokaliserade i nära anslutning till övrig hälso- och sjukvård. Tidigare delrapporter har visat att förutsättningar för ny-/om- och tillbyggnad i Västervik och Oskarshamn kräver mer omfattande utredning än vad som är fallet i Kalmar samt vid tidigare utredning angående Vimmerby. Arbetet med behovsanalyser och förstudier för en sammanhållen specialistpsykiatri har under 2013, 2014 och 2015 bedrivits parallellt på samtliga orter. Målsättningen är att, utifrån en trolig och önskvärd framtida vårdutveckling, kunna erbjuda vårdmiljöer som ger goda förutsättningar att bedriva modern, patientfokuserad psykiatrisk vård, bland annat genom effektivare vårdprocesser. Detta dokument är förstudien för nya psykiatrilokaler i Kalmar. Ständiga förändringar inom hälso- och sjukvården, inte minst inom specialistpsykiatrin, ställer stora krav på verksamhetslokalernas utformning, generalitet och flexibilitet. Det gäller bland annat nya och utökade myndighetskrav, nationella riktlinjer för vård, patienters och närståendes ökade delaktighet i vården samt höga krav på medicinsk kvalité och patientsäkerhet. 6 NYPS Kalmar, 2015 04 30, Förstudie Att tillsammans med Psykiatriförvaltningen genomföra programarbete avseende lokaler för en samlad och samordnad specialistpsykiatri vid Länssjukhuset i Kalmar och ta fram ett underlag för genomförandebeslut 2016. Bakgrund 1.2 Projektmål Projektmål • Projektet ska skapa attraktiva, välkomnande miljöer och ändamålsenliga lokaler med höga arkitektoniska värden. • Vård- och stödproceser ska effektiviseras och resursutnyttjandet optimeras. • De nya lokalerna ska, så långt möjligt, utformas med generella lösningar som tillåter kontinuerlig verksamhetsutveckling. • Projektet ska, på alla nivåer, arbeta utifrån ett hållbarhetsperspektiv. NYPS Kalmar, 2015 04 30, Förstudie 7 Bakgrund 1.3 Bakgrund psykiatrin Psykiatriförvaltningens uppdrag är att dygnet runt tillgodose behovet av specialiserad psykiatrisk hälsooch sjukvård för befolkningen. Syftet med verksamheten är att uppnå förbättrad psykisk hälsa och social funktionsförmåga, samt att minska dödligheten i psykisk sjukdom hos patienter. Patienterna ska ha tillgång till ett differentierat vårdutbud, med akuta och planerade insatser i öppenoch slutenvård i en verksamhet som kännetecknas av hög kvalité, god tillgänglighet och ett gott patientbemötande. Öppenvården tar emot psykiskt sjuka patienter och erbjuder psykiatrisk utredning, bedömning och behandling. Arbetet sker i nära samverkan med patient, närstående och ibland samverkande parter som kommun och brukarorganisation. Om en patient bedöms ha så svåra symptom att han eller hon inte kan ta hand om sig själv eller är farlig för sig själv eller andra kan den bästa åtgärden vara att erbjuda inläggning på en vårdavdelning. Att patienter i största möjliga mån ska vara delaktiga i sin egen behandling och vårdplanering i samverkan med närstående är idag självklart. 8 Verksamhetens övergripande mål och vision Psykiatriförvaltningens vision och mål är att vara en specialistpsykiatri i framkant. Verksamheten ska ge länets befolkning tillgång till specialiserad psykiatrisk utredning, diagnostik, behandling och vård av hög kvalité och med god tillgänglighet, där välkomnande miljöer är en del av det goda bemötande som ska prägla vården. Ett uttalat mål är också att minska och motverka fördomar gentemot psykiskt sjuka och psykisk sjukdom. Verksamhetens mål En förutsättning för att uppnå det övergripande verksamhetsmålet är funktionella lokaler, väl anpassade för att bedriva modern och patientfokuserad psykiatrisk vård, i miljöer där god och läkande patientmiljö går hand i hand med god arbetsmiljö. Psykiatrins nya lokaler ska upplevas som varma och välkomnande, signalera öppenhet och tillgänglighet, med en genomtänkt och omsorgsfullt utformad miljö som stödjer patienternas tillfrisknande och personalens arbete. Lokalerna ska också vara ändamålsenliga för den verksamhet som ska bedrivas, med hållbarhet, flexibilitet, generalitet och säkerhet som ledord. NYPS Kalmar, 2015 04 30, Förstudie Vi vill bygga lokaler för framtidens psykiatri; • genom att samordna den psykiatriska vården • genom ett närmande till övrig hälso- och sjukvård • genom att skapa välkomnande och goda vårdmiljöer Vi vill bygga med fokus på hållbarhet; • med byggnader som har låg energiförbrukning och låga underhålls- och driftskostnader • med hållbara material som åldras vackert • med flexibla lösningar där byggnader kan användas under lång tid och för olika ändamål • genom samordning så att resurser utnyttjas effektivt Vi vill bygga med omsorg om miljön; • genom att förena god patientmiljö och bra arbetsmiljö • genom att ha ett miljömässigt hållbart tänkande i alla led • genom att bygga med minsta möjliga negativa miljöpåverkan Vi vill bygga säkra miljöer; • där både patienter och personal känner sig trygga • där atmosfären signalerar lugn och tillit • utan synliga säkerhetsanordningar Bakgrund Att lokalerna ska vara utformade med utgångspunkt i aktuell forskning om läkande vårdmiljöer är en självklarhet liksom att höga krav ska ställas på miljö och hållbarhet när det gäller såväl materialval som den estetiska utformningen. För att kunna erbjuda och upprätthålla specialistkompetens inom psykiatrin är det nödvändigt att samla och samordna den specialiserade psykiatrin, såväl öppen- som slutenvård för både vuxna och barn/ ungdomar. Samlokalisering med övrig hälso- och sjukvård är en framgångsfaktor och nödvändig utveckling för möjligheten att ge psykiatrins patienter adekvat vård. Inom psykiatrin vårdas allt fler svårt sjuka patienter med samtidiga somatiska diagnoser. Patienter med psykiatriska diagnoser har fler undvikbara vårddagar i den somatiska vården än övriga patientgrupper. Denna patientgrupp har också kortare livslängd samt ofta sämre livsvillkor och levnadsvanor. Verksamhetens effektmål Önskade och förväntade effekter med nya och funktionellt anpassade lokaler; • • • • • • • • ökad patientsäkerhet kortare beslutsvägar med tydligare och enklare övergångar i vården färre antal inläggningar och kortare vårdtider färre akuta besök minskat antal tvångsåtgärder minskat antal självskadeincidenter minskat antal hot- och våldsincidenter färre sjukskrivningsdagar för personalen Minskat antal incidenter inom psykiatrivården har verifierats när Östra sjukhuset i Göteborg fick en förbättrad psykiatribyggnad. Antalet bältesläggningar av patienterna minskade med 44 procent, och antalet tvångsinjektioner minskade med 21 procent. Ett lokalmässigt närmande till somatiken möjliggör och underlättar ett tvärspecialiserat omhändertagande av både psykiatriska som somatiska patienter. NYPS Kalmar, 2015 04 30, Förstudie 9 Bakgrund 1.4 Nulägesbeskrivning Verksamhet Verksamheten omfattar både öppenvård och heldygnsvård och är indelad i tre verksamhetsområden; • Allmänpsykiatri vuxna • Barn- och ungdomspsykiatri • Rättspsykiatri Antal anställda är ca 590. Vuxenpsykiatri mitt • Upptagningsområdet har ca 45.000 invånare i tre kommuner; Oskarshamn, Mönsterås och Högsby • Centralort Oskarshamn • Öppenvårds- och rehabiliteringsenhet • Antal anställda ca 40 BUP • Upptagningsområde är hela länet med ca 230.000 invånare, varav ca 40.000 är under 18 år • Länsövergripande öppenvårdsverksamhet på tre orter; Kalmar, Oskarshamn och Västervik samt en filialmottagning i Vimmerby • Heldygnsvård i Kalmar med 4 vårdplatser Allmänpsykiatri vuxna Verksamheten består av tre basenheter, Vuxenpsykiatri söder, Vuxenpsykiatri mitt och Vuxenpsykiatri norr. Vuxenpsykiatri norr • Upptagningsområdet har ca 70.000 invånare i tre kommuner; Västervik, Vimmerby, Hultsfred • Centralort Västervik med öppenvårdsmottagning även i Vimmerby • Öppenvårds- och rehabiliteringsenheter i Västervik och Vimmerby • Akutmottagning i Västervik • Heldygnsvård i Västervik med 35 vårdplatser fördelade på 3 avdelningar • Antal anställda ca 140 Ätstörning • Ålders- och länsövergripande ätstörnings- verksamhet, AnorexiBulimiCenter, med en mottagning i Kalmar och en mottagning i Västervik Vuxenpsykiatri söder • Upptagningsområdet har ca 120.000 invånare fördelat på sex kommuner; Kalmar, Nybro, Emmaboda, Torsås, Mörbylånga, Borgholm • Centralort Kalmar, mindre öppenvårdsenhet i Nybro • Öppenvårds- och rehabiliteringsenheter i Kalmar • Akutmottagning i Kalmar • Heldygnsvård i Kalmar med 37 vårdplatser fördelade på 4 avdelningar • Antal anställda ca 220 10 Barn- och ungdomspsykiatri • Verksamheten är länsövergripande och från och med 2014 uppdelad på två enheter, BUP och Ätstörning • Antal anställda ca 130 NYPS Kalmar, 2015 04 30, Förstudie Rättspsykiatri Verksamheten är länstäckande och består av en basenhet fördelad på två vårdenheter. • Rättspsykiatrisk verksamhet finns enbart i Västervik • En vårdavdelning med 10 platser finns på sjukhusområdet i Västervik • En utslussningsenhet med 10 vårdplatser är förlagd i utkanten av Västervik • Antal anställda ca 50 Funktioner och arbetsprocesser Framgår av lokala verksamhetsbeskrivningar, se bilaga 1. Bakgrund Organisation Bemanning Gemensamt Vuxenpsykiatri Söder Allmänpsykiatri vuxna Kalmar Gemensamt Rättspsykiatri 288 212 200 14 14 BUP 78 74 Oskarshamn 52 48 vuxenpsykiatri 40 37 BUP 12 11 Vuxenpsykiatri Norr Västervik Ätstörning Rättspsykiatri 304 vuxenpsykiatri BUP Barn- och ungdomspsykiatri omräknat till heltid ätstörningsenhet Vuxenpsykiatri Mitt Psykiatriförvaltningen antal anställda 192 187 vuxenpsykiatri 115 111 rättspsykiatri 52 52 ätstörningsenhet 4 4 BUP 21 20 Vimmerby 27 25 vuxenpsykiatri 22 20 BUP 5 5 Nybro 10 10 vuxenpsykiatri 10 10 585 558 Totalt Verksamhetsdata 2014 Avser tillsvidareanställda och tidsbegränsat anställda december 2014. Tillkommer timanställda, 123 personer december 2014. NYPS Kalmar, 2015 04 30, Förstudie 11 Bakgrund Verksamhet Öppenvård - antal... Heldygnsvård - antal... besök patienter vårddagar** patienter vårdplatser*** avdelningar 56 200 5 250 14 350 760 41 5 40 800 3 840 13 390 670 37 4 BUP 8 500 1 160 960 90 4 1 ätstörningsenhet 6 900 250 Oskarshamn 19 200 2 130 0 0 0 0 vuxenpsykiatri 16 700 1 670 BUP 2 500 460 24 900 3 030 19 970 800 55 5 vuxenpsykiatri 20 600 2 390 13 220 740 35 3 rättspsykiatri 500 40 6 750 60 20 2 ätstörningsenhet* 100 20 3 700 580 Vimmerby 11 300 1 120 0 0 0 0 vuxenpsykiatri 10 100 920 BUP 1 200 200 4 700 750 0 0 0 0 4 700 750 116 300 12 280 34 320 1 560 96 10 Kalmar vuxenpsykiatri Västervik BUP Nybro vuxenpsykiatri Totalt Verksamhetsdata 2014 * Verksamhet startade sent 2014 ** Vårddagar 2014 exkl. permissioner *** Rättspsykiatrin har under 2014 minskat antal vårdplatser från 24 till 20 12 NYPS Kalmar, 2015 04 30, Förstudie Bakgrund 1.5 Mål och syften med förstudien 1.6 Tidigare tagna beslut 1.7 Risker Att i ett tidigt skede analysera och pröva projektspecifika lösningar på de behov som beskrivits i behovsanalysen, med hänsyn taget till lagar, föreskrifter, policys, speciella förutsättningar och andra krav som gäller i den aktuella situationen. Landstingsservice, Bygg- och förvaltarenheten har av Landstingsfullmäktige fått ett utredningsuppdrag, nr 10/5; ”Uppdrag att redovisa en utredning kring psykiatrins fastighetsbehov för att hitta möjligheter till bättre utnyttjande av landstingets egna lokaler och minska behovet av externt förhyrda lokaler”. Riskhanteringen bedrivs i alla faser av ett projekt och är speciellt viktigt i de tidiga skedena. Riskhanteringen kommer att bedrivas i fyra steg i kommande skeden enligt nedan; Vid Landstingsstyrelsens sammanträde 2010-05-26 lämnades en delrapport avseende utredningsuppdraget. Landstingsfastigheter fick då ett fortsatt uppdrag som bland annat innebär att ta fram en lokalförsörjningsplan för psykiatrin. 1. Riskidentifiering Riskidentifiering har påbörjats i denna förstudie i enlighet med den mall som Landstingsservice vid Landstinget i Kalmar har för förstudien. Här har identifierats 10 olika punkter som därefter har riskbedömts. Det kan under projektets kommande skeden uppkomma fler riskpunkter som ska komplettera listan och bedömas vidare i processen. Ytterligare en delrapport lades fram för Landstingsstyrelsen 2011-05-02. Från politikerhåll framfördes då önskemål om fördjupade verksamhetsanalyser från psykiatrins sida. 2. Riskbedömning De identifierade riskerna har graderats efter sannolikhet och konsekvens och graderats i risktal beroende på konsekvenserna av risken. 3. Riskbemötande Varje risk som har identifierats kommer att föreslås åtgärder i nästa skede i projektet. 4. Riskstyrning Bedömningen är att det inte finns någon högre risknivå än normalt i denna typ av projekt. NYPS Kalmar, 2015 04 30, Förstudie 13 Förutsättningar 2.1 Omgivningar Området ligger i utkanten av Kalmar vilket märks tydligt bland annat när man ser på bebyggelsens förhållande till gatan. Husen här har inte ett direkt förhållande till gatan utan är placerade en bit ifrån gatan, ofta med en grön zon emellan. Bebyggelsen i omgivningarna är från olika tidsåldrar och har olika karaktär. Områdena norr och öster om sjukhusområdet är till stora delar från 40- och 50-talet och av förstads- eller villastadskaraktär. Dessa områden har ett öppet bebyggelsemönster och upplevs ha en rik växtlighet. 14 Norr om sjukhusområdet ligger ett område med punkthus i park byggda huvudsakligen på 60- och 70-talen. I denna riktning ligger också ett institutionsområde som bland annat rymmer delar av psykiatrins nuvarande lokaler. Detta är ett område som är en institutionsmiljö med friliggande byggnader omgivna av mycket grönska. Angränsande till sjukhusområdet i söder ligger ett koloniområde vilket med sin småskalighet utgör en stark kontrast till sjukhusets stora volymer. Väster om lasarettet vidtar naturmark som tillsammans med angränsande holmar och vatten utgör ett vackert naturområde. NYPS Kalmar, 2015 04 30, Förstudie De gator som omger sjukhusområdet är alla påtagligt gröna i sin karaktär. Detta skapas med alléplanteringar och gröna zoner mellan hus och gata. Inte någonstans i omgivningen har bebyggelsen direkt kontakt med gatan, utan separeras från denna med hjälp av träd, buskar och gräsytor. Länssjukhuset upptar hela kv. Kungsljuset. De äldsta delarna uppfördes 1934 och har sedan dess efterhand byggts ut. I kv. Vallmon ligger bl.a. den psykiatriska heldygnsvården för barn och vuxna. Sjukhusområdet är uppdelat i två delar, åtskilda av Ståthållaregatan. Förutsättningar Hus i park Förstad Förstad Institutionsmiljö, Kv. Vallmon Ståthål Park Institutionsmiljö laregat an Sjukhusområdet Kv. Kungsljuset Placering av förordat förslag Villastad Koloniområde Natur NYPS Kalmar, 2015 04 30, Förstudie N 15 Förutsättningar 2.2 Grönstruktur Inom sjukhusområdet tas marken till övervägande del upp av byggnader eller hårdgjorda ytor. Inom området finns sparad naturmark med stora tallar norr och söder om Sinnenas trädgård (mellan hus 13, 21 och försörjningskvarteret). Fin naturmark finns även sydväst om hus 40. Denna naturmark har en tydlig koppling till tallskogen sydväst om sjukhusområdet (Tegelviken). I nordost är det sparsamt med vegetation. Kring hus 18 finns relativt ung vegetation, främst buskar och perenner. Denna vegetation är inte så värdefull att särskild hänsyn behöver tas. I tomtgräns eller strax utanför, mot Ståthållaregatan finns några stora lindar samt en rad mycket stora almar. Almarna är hårt beskurna. Mot Lasarettsvägen söder om hus 19 och 48 finns sparade stora ekar och tallar. Stora fristående tallar finns även i västra delen av sjukhusområdet. Kring sjukhusbyggnaderna finns en del mindre träd såsom oxel, rönn, körsbär och unga lindar. Kring entréer och sittplatser finns buskar och perenner. I övrigt finns några enstaka solitära stora träd inom sjukhusområdet. Längs Stensbergsvägen finns också stora almar och lindar som inte är beskurna. Dessa träd skapar tillsammans med de stora ekarna mot Stensbergsparken ett fint grönt gaturum. De stora träden, även de som beskurits, är mycket värdefulla för gaturummet (Ståthållaregatan). Vid en exploatering måste de hanteras med stor försiktighet. Expertråd bör inhämtas beträffande de stora almarna, det är lite osäkert om de kommer att klara en exploatering. 16 NYPS Kalmar, 2015 04 30, Förstudie Norr om Ståthållaregatan ligger Ståthållarparken med nyrenoverade planteringar. Hus 01 och 02 ligger i vad som kan betraktas som en klassisk park med stora träd i gräsytor. Arterna är varierade och här finns bok, kastanj, tall, oxel, hassel, ask, lind m.m. Vidare västerut finns en fin naturmark. Norr om hus 44 finns en stenmur och här får man en fin inblick i hur landskapet sett ut innan sjukhuset byggdes ut. Sjukhusområdet som helhet befinner sig i gröna omgivningar: mer parklika i östra delen och mer naturlika i västra delen. Enligt rapporten Grönstrukturen i Kalmar från 2010, är det önskvärt att naturområdet Tegelviken utvecklas och förbättras framför allt genom att öka tillgängligheten till området. Söder om sjukhusområdet utvecklas Skyttisparken till en ny grannskapspark. Förutsättningar N Placering av förordat förslag NYPS Kalmar, 2015 04 30, Förstudie 17 Förutsättningar 2.3 Projekt i omgivande områden Norr om sjukhusområdet, på andra sidan Ståthållareparken i kvarteret Konvaljen, kommer ett högt bostadshus att byggas. En ny detaljplan har antagits och vunnit laga kraft och nu projekterar Kalmarhem för att uppföra ett 15 våningar högt hus med 84 lägenheter. Byggstart är planerad till 2015. Omedelbart söder om sjukhusområdet föreslås 200 nya parkeringsplatser i markparkering för att komplettera och avlasta de parkeringar som finns inom sjukhusområdet. Dessutom planeras för en större bostadsexploatering där Kalmarhem har för avsikt att bygga ca 142 nya lägenheter. 78 av dessa placeras i ett 13 våningar högt hus närmast Lasarettsvägen, medan resterande 64 lägenheter ryms i fyra stycken fyravåningshus som placeras invid en bågformad lokalgata. Denna detaljplan kommer enligt kommunen troligen att antas av kommunfullmäktige under andra kvartalet 2015. Konvaljen 2014-08-20 N 18 NYPS Kalmar, 2015 04 30, Förstudie Förutsättningar 2.4 Sjukhusområdet Sjukhusområdet började byggas på 1930-talet och består av byggnader med stor variation. Byggnader för sjukhusvård är främst koncentrerade i områdets östra del. Här är bebyggelsen tät och med en mängd olika former och hushöjder. Byggnaderna uppfördes i rött tegel, ett material som fortfarande idag är det dominerande. Efter hand har hus rivits och ersatts av modernare byggnader med större yta för att möta det ökande behovet av vård. Även om tegel är det dominerande materialet kan man avläsa tidernas olika arkitektur i formspråk och materialhantering. Orienteringen i området är lite svår då strukturen är komplex och tät, detta trots att utblickar finns från förbindelsegångar och trapphus. 46 44 20 49 42 41 27 40 45 04 31 23 22 26 30 20 14 48 21 18 08 02 16 13 07 10 05 06 03 12 15 19 17 I nordväst är all försörjning samlad i separata byggnader vilka är förbundna med övriga sjukhuset genom kulvertar. Detta gör att de flesta transporter är koncentrerade till en avgränsad del. I sydvästra delen finns en del äldre bebyggelse av småskalig karaktär samt en stor markparkering. Framtagande av lokalstrategiplan ska påbörjas 2015. NYPS Kalmar, 2015 04 30, Förstudie N = Befintliga byggnader = Befintliga byggnader som rivs 19 Förutsättningar Omgivande byggnader Byggnad 20 Länkbyggnad i en våning mellan byggnad 21 och 13 samt huvudförbindelse till försörjningscentral. Innehåller även teknikstråk i tak. Byggnaden är från 1966. 20 Byggnad 21 Tegelbyggnad från 1976 i en våning. Innehåller apotek inkl. varumottagning. NYPS Kalmar, 2015 04 30, Förstudie Byggnad 26 Tegelbyggnad från 1976 i en våning. Innehåller verkstäder och fastighetsdrift. Förutsättningar Omgivande byggnader Byggnad 30 Tegel och putsbyggnad från 2000. Innehåller reservkraftsförsörjning. Byggnad 48 Tegelbyggnad från 2000 med en oregelbunden planform. Delar av byggnaden är i åtta våningar med burspråk samt markerad betong i fasad och delar i två våningar med fönsterband. Byggnaden inrymmer vårdavdelningar samt mottagningar i de nedre våningsplanen. NYPS Kalmar, 2015 04 30, Förstudie 21 Förutsättningar 2.5 Trafik och angöring Länssjukhuset har patienter från hela Kalmar län och många kommer med bil. Huvuddelen av sjukhusets bilburna besökare kommer norrifrån via Stensbergsvägen alternativt från nordväst via Ståthållaregatan. Sjukhusområdets norra del är oftast det första man möter. Huvudentrén och akutentrén ligger i söder. Här finns en angöringszon samt anvisad plats för taxi. En entré finns även i byggnad 18 med infart från Ståthållaregatan i sjukhusområdets nordöstra hörn. Tillgängligheten till denna entré är av stor vikt även framgent. I anslutning finns här dessutom ambulansintag till förlossningsavdelningen och barnakuten samt räddningsväg till hus 18. Detta är samtliga funktioner som inte får påverkas av en eventuell nybyggnation i närområdet. Cyklister kommer huvudsakligen till sjukhuset via cykelbanan längs Ståthållaregatan eller längs Stensbergsvägen norrifrån. Huvuddelen av cykelparkeringarna finns på norra sidan av sjukhusområdet vilket är den närmsta vägen in i sjukhuset för flertalet av de som cyklar. Det finns även cykelparkeringar i anslutning till huvudentrén och akutentrén på sjukhusområdets södra sida. Huvudparkeringen, för både besökare och personal, ligger i sjukhusområdets sydvästra del i närheten till huvudentrén. På övriga sjukhusområdet finns ett stort antal mindre parkeringsplatser, generellt med hög beläggning. Dessa platser används troligen mest av vana sjukhusbesökare som vet vart de ska. Sjukhuset har god tillgång till kollektivtrafik genom att både stadsbussar och regionala bussar har hållplatser vid sjukhusets huvudentré och på Stensbergsvägen i anslutning till korsningen med Ståthållaregatan. Hållplatser finns också på Lasarettsvägen och Ståthållaregatan i områdets nordvästra del. 22 NYPS Kalmar, 2015 04 30, Förstudie N Förutsättningar 2.6 Teknisk försörjning Inom sjukhusområdet finns möjligheter att ansluta nybyggnationen till tappvatten, spillvatten, dagvatten, medicinska gaser, teknisk luft och reservkraft till befintliga försörjningssystem. N El Nuvarande elförsörjning medger ej inkoppling av nybyggnationen. Nytt HSP-ställverk med transformator samt nytt LSP-ställverk måste byggas i den nya byggnaden. Värme De nya byggnaderna inom sjukhusområdet försörjs idag med fjärrvärme. Nybyggnationen kan anslutas detta. Kyla Anslutning av nybyggnationen kan ske till sjukhusets kylsystem. Planerat ställverk hus 35 Nytt ställverk. Kommer att byggas inom snar framtid. NYPS Kalmar, 2015 04 30, Förstudie 23 Förutsättningar 2.7 Invändiga flöden En flytt av psykiatrin till sjukhusområdet gör att man får en annan närhet till sjukhusets övriga funktioner och möjlighet till ett utökat och bättre samarbete. N Plan 1, kulvertplan Plan 2, entréplan I dagsläget försörjs hela sjukhuset från den i väster belägna försörjningscentralen. Gods, mat och avfall transporteras till och från sjukhusets alla delar genom ett kulvertsystem på plan 1. Även patienttransporter sker huvudsakligen på detta plan. På plan 2 kan patienter och besökande invändigt ta sig från huvudentré och parkeringsplatser till många av sjukhusets avdelningar. 24 NYPS Kalmar, 2015 04 30, Förstudie Förutsättningar 2.8 Säkerhet I begreppet säkerhet avses säkerhet för patienter, personal, besökande, externa medaktörer och samhället i övrigt i samband med psykiatrisk vård. Arbetet med säkerhet innebär både säkerhet genom samarbete mellan olika yrkeskategorier och verksamheter, rutiner, kommunikation och utvärderingar samt teknisk säkerhet dvs att nybyggnationen ska klara de högt ställda tekniska krav som finns för psykiatri. N Socialstyrelsens föreskrifter, SOFS 2006:9 – ”Säkerhet vid sjukvårdsinrättningar som ger psykiatrisk tvångsvård och rättspsykiatrisk vård samt vid enheter för rättspsykiatrisk undersökning” och Arbetsmiljöverkets regler AFS 1993:02 – ”Våld och hot i arbetsmiljön” ska ligga till grund för arbetet. Lokalerna ska vara säkra både för patienter och personal samtidigt som de har en god vårdmiljö. Miljön ska utformas så att byggnadsdelar eller inredning inte kan tas loss eller användas för självskada eller skada annan person. Lokalerna ska bidra till att ge god överblick. Slutenvårdsavdelningarna bör enkelt kunna avdelas i mindre enheter. I det fortsatta arbetet behöver ett säkerhetsprogram för psykiatrin tas fram. Plan 4 Ett plan där i huvudsak personalen rör sig mellan olika verksamheter. Viktiga målpunkter för psykiatrin är bla anestesi (där ECT utförs), hjärtstopp och intensivvård, vilka nås här. NYPS Kalmar, 2015 04 30, Förstudie 25 Förutsättningar 2.9 Placering av förordat förslag Område för ny psykiatri Området för nya lokaler åt psykiatrin ligger inom sjukhusområdet på parkeringen väster om apoteket. Förordat förslag Det sydvästra området har en tydlig närhet till huvudentrén. Här bygger man på en del av befintlig parkering och området har inte så många fysiska begränsningar i form av befintliga byggnader i sin närhet. Området begränsas i norr av försörjningscentralen samt en byggnad för reservkraft. I öster finns entréer från parkeringsområdet samt apoteket. I söder, på andra sidan Lasarettsvägen, medges utblickar mot ett område med kolonistugor och naturmark. Öppenheten mot söder ger ljusa lokaler utan insyn från andra byggnader. I väster är det befintlig markparkering och längre bort äldre mindre byggnader. 26 Förbindelse till huvudentrén samt till övriga sjukhuset sker dels utvändigt till övriga entréer mot väster och dels genom en förbindelsegång som ansluter norr om apoteket. Områden för parkering För att täcka parkeringsbehovet som uppstår genom byggnation för psykiatrin föreslås ny markparkering. I väster utökas befintlig markparkering med ca 270 platser genom rivning av Gudmundsgården. I norr tillskapas ca 160 nya platser efter rivning av byggnad 04, 06 och 07 samt flyttning av byggnad 10. NYPS Kalmar, 2015 04 30, Förstudie Förutsättningar Gällande detaljplan Detaljplanen från 1978 som gäller för sjukhusområdet anger markanvändningen allmänt ändamål och högsta tillåtna byggnadshöjd till +38 meter. I anslutning till nordöstra delen av sjukhusområdet finns mark som inte får bebyggas, så kallad prickmark, i princip mellan befintliga byggnader och omgivande gator. Längs i princip hela gränsen mot Ståthållaregatan och Stensbergsvägen råder utfartsförbud, även där den befintliga infarten till hus 18 finns idag vilken alltså är planstridig. N I sjukhusområdets nordöstra del är prickmarkens utbredning i huvudsak anpassad till befintlig bebyggelse. Det finns inte någon generell reglering av förgårdsmark inom sjukhusområdet eller något stadsbyggnadsmässigt motiv till att ha ett visst avstånd mellan bebyggelsen och gatan. Ett antal byggnader, hus 10, 17 och 44, ligger helt eller delvis på prickmark. Förordat förslag, på parkeringsplatsen i söder, påverkas inte av någon prickmark eller utfartsförbud. Detaljplanen anger här endast markanvändningen till allmänt ändamål och högsta tillåtna byggnadshöjd till +38 meter. Illustration av detaljplan NYPS Kalmar, 2015 04 30, Förstudie 27 Förutsättningar 2.10 Begränsningar Förutom de ev. begränsningar som finns i detaljplanen finns ett antal styrande faktorer att ta hänsyn till: • N Infarten till främst byggnad 18 (förlossning, barnakut) måste bibehållas. Byggnad 03, ställverket, är viktig för sjukhusområdets elförsörjning och ska i dagsläget ha kvar sin placering. Infarten och angöringen vid hus 20 och 21 måste även framöver fungera. Befintliga entréer till hus 20 och 21 ska fungera även framöver. Byggnad 30 som innehåller reservkraft måste fortsatt vara lätt tillgänglig och ha fungerande angöring. De parkeringsplatser som tas i anspråk för ny bebyggelse måste kunna ersättas på annan plats inom sjukhusområdet. Telekiosk utmed Stensbergsvägen måste beaktas vid rivning och nybyggnation av parkeringsplatser etc. • • • • • • Illustation av begränsningar 28 NYPS Kalmar, 2015 04 30, Förstudie Förutsättningar Antal p-platser per område (ungefärliga siffror) = 429 inkl. reserv = 697 st = 87 st = 1213 st 2.11 Befintlig parkering Parkeringen på sjukhusområdet är markparkering och huvuddelen av antalet platser är koncentrerad till en stor yta i sydväst. De flesta parkeringar för besökande är avgiftsbelagda och för att parkera på personalplatser krävs tillstånd. 66 På sjukhusområdet finns idag 1 086 parkeringsplatser, till detta kommer 87 platser vid nuvarande psykiatribyggnader i kvarteret norr om sjukhusområdet vid Ståthållaregatan och ca 40 platser i reserv söder om Lasarettsvägen. Totalt 1 213 platser. 21 62 28 13 36 10 21 Parkeringarna inom sjukhusområdets norra del är utspridda på en mängd mindre parkeringar. Parkeringsplatserna är uppdelade i personalparkering och besöksparkering och har handikapplatser utplacerade i området främst vid entréer. 9 27 Siffrorna på ritningen till höger är räknade befintliga platser hösten 2014. Handikapplatser ingår och är ej särredovisade. Inom sjukhusområdets sydvästra del, vid Lasarettsvägen, finns merparten, ca 70%, av bef. parkeringar i området. N 9 12 10 10 2 6 20 70 23 101 397 169 51 40 NYPS Kalmar, 2015 04 30, Förstudie 29 Förslag 3.1 Process utformning Process ”Öppet engagerat och kunnigt!” är Landstingets gemensamma värdegrund. Identiteten hos verksamheten, olika kärnvärden, värdeord i projektet och övergripande programpunkter beskriver tillsammans visionen. Med det som utgångspunkt har en byggnadsstruktur för nya lokaler till Kalmar psykiatri vuxit fram. Arbetsprocessen kan sammanfattas med följande tre steg. Förarbete Utgångsläget är allt det förarbete som verksamheten har levererat. Förutsättningar Styrande parametrar såsom befintliga förutsättningar (sjukhusområdets byggnader, infrastuktur och topografi, väderstreck -/ljusförhållanden), verksamhetens sambandskrav, logistik och organisation. Fysisk form Arkitektens syntes översatt i fysisk form; sammanställd nettoarea omvandlad till en total bruttoarea med hjälp av nyckeltal. Ytorna insatta på tomten med olika alternativa utformningar för att hitta den bästa lösningen avseende skala, optimala flöden/samband och god arkitektur som svarar upp mot de uppställda målen: 30 • • • • • • • bättre patientmiljö effektivare vårdprocesser ökad säkerhet förbättrad ekonomi psykiatrin blir en del av den övriga sjukhusvården – avdramatisering/attitydförändring bidra till en positiv bild av psykiatrin likvärdig vård Förslagen är exempel på byggnadsutformning som är organiserad i tre nivåer: 1. flöden inom varje avdelning – ger en layout sammansatt av olika rumsfunktioner 2. samband mellan avdelningar/verksamhet – hur inplacering sker horisontellt och vertikalt 3. kommunikationer mot befintlig sjukhusstruktur – kritiska samband, viktiga och nära i form av kulvertförbindelse, korridorstråk, access till befintligt entréplan och målpunkter (hissar) Generalitet • Huskropparna är generellt utformade för att kunna hysa vårdavdelningar, mottagningar och administration (ej utrustningsintensiva behandlingslokaler). NYPS Kalmar, 2015 04 30, Förstudie Vårdrummet • Rummets utformning är en väsentlig parameter för planlayouterna då det är ett rum med stor upprepningseffekt. • Rummet innehåller också alla tänkbara myndighets-, hygien- och tillgänglighetskrav mm som måste studeras i detalj. Rumsutformningen är av stor betydelse för framgångsrik behandling och lika viktig som att jämföra investering i komplex/ avancerad utrustning för den somatiska vården. Forskningsrön från studier i evidencebaserad design är också tillvaratagna. Vårdrummen är orienterade med fri utsikt. Förslag 3.2 Förordat förslag Förstudien redovisar förordat förslag. Andra framtagna alternativ finns redovisade i bilaga 2. Förslaget innebär en samlad byggnadsvolym för all psykiatri inkl BUP, utformad runt två inre ljusgårdar. Byggnaden placeras på befintlig parkering, som en förlängning mot väster av området för de kliniska byggnaderna. Byggnaden kopplas ihop med övriga sjukhuset genom en förbindelsegång som ansluts mot byggnad 20. N Vuxenpsyk. + BUP = Nybyggnation NYPS Kalmar, 2015 04 30, Förstudie 31 Förslag Förslaget består av en nybyggnad sammansatt av två huskroppar, a och b, placerade på sydvästra delen av sjukhusområdet orienterad mot Lasarettsvägen. Nybyggnadens närmaste markområde västerut förutsätts planeras som en grönzon med en distans till närmaste parkering på ca 25m. med rum som öppnas mot innergården. Innergårdarna är uterum (ej klimatiserade) som transporterar in ljus till korridor, rum längs fasad och in till hisshallen. Byggnadsdel a består av 7 våningsplan ovan mark och b av 5 våningsplan. Alla verksamheter i byggnaden får en gemensam entré vänd mot det gångstråk som idag går mellan parkeringen och ansluter till sjukhusets södra kommunikationstråk (inomhus). Förslaget består av två volymer/trianglar, sammansatta som en åtta i sin form, och orienterade kring varsin innergård. Vårdavdelningar och mottagningar kan i den sammanflätade formen växa och krympa över tiden genom att lokalerna fysiskt hänger ihop över hörn. Hisshallen är placerad i byggnadens centrum jämte ett cirkulärt huvudtrapphus som har takljus. Denna dagljusbelysta vertikala kommunikation stärker ytterligare orienteringen och förenklar för alla att hitta i huset. Byggnaden tar en del av nuvarande parkering i anspråk. Nya platser kan återskapas på olika sätt, vilket redovisas i separat parkeringskapitel. Området utgör i sin helhet en zon som innebär fri utsikt åt flera väderstreck. I öster tar den sammanhängande resliga sjukhusstrukturen vid. Slagskuggor från andra byggnader är därför obefintliga. Läget betyder att ingen insyn från andra vårdavdelningar eller mottagningar föreligger. Flexibiliteten för användning av lokalerna har ingen begränsning av någon byggnadsgräns. Vårdavdelningarna i huset kan brytas ner till flera mindre enheter vilket bidrar till både minimering av smittspridning och ökad säkerhet vid behov inom avdelningen. På samma sätt kan mottagningsenheterna avgränsas efter behov och storlek. a Akut Trianglarna är uppbyggda med enkelkorridorer som alla mynnar i dagsljust belyst rum/korridorslut, vilket gör lokalerna mycket lättorienterade. Korridorstråk bryts av b Entré Elevation från Lasarettsvägen 32 NYPS Kalmar, 2015 04 30, Förstudie Förslag Situationsplan förordat förslag 0 10 20 30 N Skala 1:1000 30 40 21 ns Ambula A Akurté Ent e Gåend 50 (m) A Sektion Verksamhetsfördelning i plan och sektion BUP SLV. SLV. SLV. ADM. PIVA + AKUT Outgrävt ÖV. ÖV. ÖV. ÖV. ÖV. GEM. ABC ENTRÉ / REC. BER. / GEM. TEK. / GEM. Outgrävt markEnhetlig g in beläggn Entré BUP ÖV. BUP ÖV. 48 b a GEM. ÖV. TRAPPA /HISS / FOAJÉ Plan 8 Plan 7 Plan 6 Plan 5 Plan 4 Plan 3 Entréplan Källarplan 20 26 = Befintliga byggnader = Nya byggnader = Förbindelsegång = Gröna ytor, träd = Kulvert = Angöringsyta & handikapparkering Cyklar gszon Angörin Återskapande av tallhedsskog på kulle t gräs Armera Sektion A-A = Teknik = Vårdavdelning / Slutenvård = Mottagning / Öppenvård = Gemensamma lokaler en ttsväg Lasare NYPS Kalmar, 2015 04 30, Förstudie 33 Förslag Gemensam zon För hisshall och huvudtrapphus i byggnadens centrum och för delade funktioner/(korskoppling av verksamhet) Balkong Utblickar B A Mottagning Gård Gård Vårdavdelning Yttre zon - Patientrum samt dagrum är orienterade på utsidan av huskroppen. Inre zon - Gemensamma rum som stödfunktioner, matrum mm är vända mot den kringbyggda innergården medan dagrum ligger i direkt kontakt mot en gemensam balkong. Balkong Utblickar = Patientrum = Stödfunktioner / gem lokaler = Kombination av ovanstående 34 NYPS Kalmar, 2015 04 30, Förstudie = Trapphus = Hiss = Rec./uppsikt för pers. Mellan mottagning och vårdavdelning finns ingen fast fysisk gräns. Verksamheterna kan krympa och växa över tid efter behov. Förslag Kulvert till hus 20 Plan 1 Kulvert till hus 48 Plan 3 Plan 7 Förbindelsegång till hus 20 Akut Ambulans Gående Utblickar Gård Entré Plan 2 Typplan Plan 4-6 Plan 8 Plan 1 Våningsplanet innehåller omklädningsrum för personalen, samt fläktrum och övriga teknikutrymmen. Via kulvertförbindelse till centrala målpunkter i övriga sjukhuset och med möjlighet till två alternativa kulvertstråk säkerställs redundansen. och ett bibliotek i anslutning till innergården. De gemensamma faciliteter som är placerade här bidrar till att skapa ett publikt plan. Centralt placerad, i ett ljusschakt, finns en rund trappa som svarar för den vertikala kommunikationen i huset och intill ligger hissarna. Plan 2 - Entréplan Byggnaden välkomnar samtliga som ska besöka Kalmar psykiatri att gå in i en gemensam entré. Den öppnar sig mot söder och sjukhusets entrégata Lasarettsvägen. Med byggnadens båda innergårdar i kontakt med kommunikationsstråk, hissar och trappa tydliggörs orienteringen i huset. Övriga verksamheter placerade på marknivå utgörs dels av akut- och PIVA-enheterna dels av beroendemottagningen. Akutentré för gående och ambulans är placerad i nordvästra hörnet med infart via parkeringens norra bilväg. I entréplanet finns en reception närmast innanför vindfånget som i sin tur mynnar i en generös kombinerad foajé/entréhall. Till höger ligger caféet och till vänster ett stort konferensrum. Bortom receptionen finns förvaltningsrättens lokaler, brukarexpedition Plan 3 Gemensamma funktioner, administration och ABCmottagningen är placerade på plan 3. NYPS Kalmar, 2015 04 30, Förstudie = Teknik = Vårdavdelning / Slutenvård = Mottagning / Öppenvård = Gemensamma lokaler = Trapphus = Hiss Plan 4-5, typplan Planen innehåller en vårdavdelning i husdel a och mottagningar i husdel b för vuxenpsykiatri. Plan 6, typplan Planet innehåller en vårdavdelning i husdel a och mottagningar i husdel b för barnpsykiatri. Plan 7 På plan 7 samsas öppenvårdsmottagningar för vuxenpsykiatri och barnpsykiatri med separata väntrum. Ytan omfattar endast husdel a i sin helhet. Plan 8 Överst i huset är den gemensamma personalmatsalen placerad med access till en stor takterass i sydvästläge, samt några övriga verksamhetsgemensamma utrymmen. 35 Förslag 3.3 Samband med sjukhuset 3.4 Försörjning I förslaget får psykiatrin sin egen identitet genom en nybyggnad formad som ett kvarter, med samlad entré på ett publikt plan, och med invändig access till sjukhusets norra kommunikationsstråk. Detta ansluter till hela strukturen och mynnar i den sjukhusgemensamma huvudentrén. Sjukhusets ordinarie försörjningsprinciper fungerar även i den nya byggnaden. Gods, tvätt, medicin och mat levereras via kulvert till en leveranspunkt i det nya huset och vidare ut på avdelningar och mottagningar på ett för psykiatrisk vård säkert sätt. Transporter av varor och avfall sker genom anslutningar till befintligt kulvertsystem på plan 1 så att separata flöden erhålls för gods och persontrafik. Mindre gods och läkemedel skickas via rörpost. Sjukhuset har ett befintligt rörpostsystem. Sängtransport är inte så vanlig inom psykiatrin. Om behov finns kan denna ske på plan 1 då man inte gärna vill blanda sängtransporter med besökande. 3.5 Teknisk försörjning Teknisk försörjning av nybyggnationen har förutsatts att lösas enligt nedan. El Nytt HSP-ställverk (med redundans) för matning av den nya byggnaden samt lågspännings-ställverk. Uppbyggnad lika som ex. hus 19 med VL (viktig last), ÖL (övrig last) och MVL (mycket viktig last) med UPS matning. Värme Byggnaden inkopplas till befintligt värmeledningsnät från Hus 22/20. Tappvatten/kallt/varmt Byggnaden ansluts till befintligt vattennät i Hus 22/20. 36 NYPS Kalmar, 2015 04 30, Förstudie UPS Central UPS (avbrottsfri kraft) med nödkraftscentraler installeras för nödbelysning, IT, nödutgångsbelysning, larm mm. Kyla Kylanläggning bör installeras inom byggnaden. Detta för att man ska kunna upprätthålla ett godtagbart inomhusklimat, dels för att täcka andra kylbehov som kan tänkas uppkomma. Rörpost Bör utredas vidare. IT Utförs enligt IT förvaltningens riktlinjer. Brand/säkerhet Automatiskt brandlarm och sprinkler ska installeras. Utalarmering sker över Länssjukhusets huvudcentral i hus 26. Larm Kallelsesystem och tekniska säkerhetsanordningar kommer att projekteras. Förslag 3.6 Verksamhet och inre samband Generellt Generellt Vårdavdelningskoncept Målsättningen har varit att definiera en funktionell vårdrumsmodul, baserad på evidence avseende utformning och gestaltning. Modulen utgör ett enpatientrum med avsevärd betydelse för behandlingen inom psykiatrin och med hög grad av upprepningseffekt vilket har stor påverkan på layouten. Modulerna kan uppdelas i grupper om 6- 8 patienter. Inom en av dessa grupper kan ytterligare en mindre modul, om två patientrum inklusive ett dagrum, stängas av mot övriga avdelningen. Vårdrummen kompletteras med de stödfunktioner och särskilda behov som verksamheten inom psykiatri ger uttryck för. Förslaget ska även kunna anpassas för annan somatisk vård. Nybyggnationen är i sin helhet utformad som en vårdbyggnad och inte förberedd för behandlings- och utrustningsintensiva verksamheter. Säkerhetsaspekter rörande person-, personal- och patientsäkerhet som är specifika för den psykiatriska vården kommer att påverka allt från planlösning till tekniska system och detaljlösningar. Försörjning Läkemedelsförvaring med plats för beredning ska finnas på varje våningsplan. Logistik Utrymmen för mottagning av gods, mat samt för utgående material och disk placeras i samband med vårdavdelningarnas entréer för att transportpersonal inte ska behöva ha access in på avdelningarna. Miljörum samordnas i ett gemensamt rum med placering intill hissarna då behovet av fraktioner som ska sorteras är stort. Generella avdelningar plan 4-6 Vårdavdelningarnas patientrum ligger orienterade längs den yttre filen av huskroppen (a) med utsikt mot grönområde i väster och norr/söder. Bortom markparkering i väster tar naturmark med skogspartier vid som också finns i blickfånget eftersom vårdrummen är placerade 3 och 4 våningsplan över mark. Centralt på en yta som förenar byggnad a och b är säng och transporthiss lokaliserad. Dessa ansluter till plan 1 och förbinds på denna nivå med befintligt kulvertsystem i sjukhuset som har access till sjukhusets centrala försörjningsstation. Vårdavdelningen är formad som en triangel och i dess bas löper en korridor längs en innergård på ena sidan, samt med kontakt till hiss och trapphall på motstående sida. Det skapar öppenhet, transporterar in dagsljus och underlättar orienteringen inom avdelningen. Innegården kan nås av patienter utan medföljande personal, via huvudtrapphus eller hiss. NYPS Kalmar, 2015 04 30, Förstudie 37 Förslag Möten, samtal och samvaro Två dagrum är fördelade på varsin sida om en generös balkong/terrass i mitten av vårdavdelningen och med utblick mot det öppna landskapet. Matrummet som kan delas upp på två ligger med utblick mot innergården. Arbetsplatser på avdelningen är koncentrerade till avdelningsstationen och personaldagrum är beläget i avdelningens gräns mot öppenvården så att det kan samnyttjas från båda sidor. Plats för närståendes övernattningsrum finns på det övre halva våningsplanet jämte personalens jourrum. Personalutrymmen Pausrum för personal lokaliseras där avdelningen och mottagning möts för att i så stor utsträckning som möjligt kunna samnyttjas och på så sätt även utgöra mötesplats mellan klinikerna. På översta våningen ligger den gemensamma personalmatsalen för hela huset med access till en stor terrass i söderläge. Utsikt och utevistelse Båda vårdavdelningarnas två ben har fri utsikt mot iordningsställd naturmark och ingen insyn från intilliggande vårdbyggnader föreligger. Innergårdarna i huskropparnas mitt är ej klimatiserade och transporterar in dagsljus till rum orienterade längs gårdens fasad, samt möjliggör visuell kontakt inom avdelningen över gårdsrummet. Gårdarna kommer i övrigt att behandlas och utformas som ett rum behagligt att vistas i och titta ner på, gärna i samspel med konstnärlig utsmyckning. 38 NYPS Kalmar, 2015 04 30, Förstudie Förslag Dag Balkong rum Inzoomning vårdavdelning/mottagning plan 4-6 Dagrum Ma trum Matrum Tra pp m hus pa Vä n ss Tr ap tru ss Hi Hi ss Hi Hi ss Trapphus Väntrum Trapphus Balkong Skala 1:500 0 5 10 15 20 25 (m) = Vårdavdelning / Slutenvård = Mottagning / Öppenvård = Gemensamma lokaler = Trapphus = Hiss NYPS Kalmar, 2015 04 30, Förstudie = Glasparti = Visuell kontakt 39 Förslag 3.7 Rumstyper Vårdrumsexempel Förslaget bygger på enpatientrum där varje vårdrum ska ha egen RWC med dusch. Den psykiatriska vårdens behov skiljer sig från den somatiska i vissa delar och uttrycker sig bl a i att vårdrummet utformas med anpassad inredning och, så långt det är möjligt, undvikande av dolda utrymmen där patienter kan gömma sig. Samtidigt behövs ett hörn för sängens huvudända för att inge en trygghetskänsla när sängen placeras längs med vägg. Ytan för vårdrum och hygienrum är en sammanslagning av myndighetskrav, arbetsmiljökrav och tillgänglighetskrav kring de programskrivna funktionerna. 40 01 A-modell\Exempelrum.rvt Vårdrummet har i sin helhet tillvaratagit de forskningsrön som är resultatet av studier inom evidensbaserad design och omsatt dem i fysiska lösningar. Det kommer att vidareutvecklas för att svara upp till psykiatriverksamhetens specifika behov och krav. Grunda garderober Läshörna Möjlighet att placera sängen längs vägg eller ut från vägg Vårdrum Vinklade väggar som ger personalen möjlighet till överblick Hygienrum Vårdrum 1 pers - 18,0kvm Hygienrum - 5,6kvm NYPS Kalmar, 2015 04 30, Förstudie Tvättställ för personalen Förslag Exempel på expeditioner och grupp- samtalsrum Exempel visar rumsutformningar med två olika rumsdjup. Dessa kan kombineras utifrån verksamhetens önskemål och behov. Exempel på expedition för 8+1 personer Utrymmet kan delas i två delar med 4 platser i varje. Här finns tyst rum för enskilda samtal, mediarum för kopiering och expedition för en person. Plats för avdelande vägg Samtal 8 pers 21,6 kvm Expedition/samtal 2-3 besökare 12,7kvm Expedition 1 pers 9,7kvm Flerpersonsexpedition SKALA 1:500 0 5 10 METER Samtal 6 pers 16,4 kvm Expedition/samtal 2-3 besökare 9,6vm Expedition 1 pers 7,3kvm 20 50 Media Exp 1 pers BET Flerpersonsexpedition 8+1 pers Total yta - 59,4kvm NYPS Kalmar, 2015 04 30, Förstudie Tyst PRELIMINÄRHANDLING ÄNDRINGEN AVSER DATUM SIGN <Ritningsstatus> <Projektnamn> <Fastighetsbeteckning> 41 Förslag 3.8 Ytor Ytan för byggnaderna har en uppskattad BTA fördelat på våningar enligt redovisad tabell. Därutöver tillkommer yta för förbindelser. Förslaget utgår ifrån verksamhetens utrymmesredovisning. Förordat förslag Vuxenpsyk. + BUP Byggnadsyta under mark Plan 1 2200 300 Summa 2200 300 Byggnadsyta ovan mark Förbindelsegångar Plan 2 3100 100 Plan 3 3000 Plan 4 3000 Plan 5 3000 Plan 6 3000 Plan 7 1700 Plan 8 1100 Vuxenpsyk. + BUP Summa 17 900 100 Totalt BTA* 20 100 400 * BTA = Byggnadens area inklusive ytterväggar. 42 Kulvert NYPS Kalmar, 2015 04 30, Förstudie Parkering 4.1 Parkeringsbehov Parkeringsbehovet som redovisas är endast det behov som tillskapats av att psykiatrin flyttar till området samt av de platser som försvinner genom nybyggnation av lokaler för psykiatrin. Antal parkeringar som försvinner pga. nybyggnation 240 Antal parkeringar som försvinner i kv. Vallmon 90 Tillkommande behov av parkeringar* 100 Totalt antal parkeringar som behövs tillskapas pga nybyggnation av psykiatrin 430 c b * Verksamheter från centrum som flyttar in. e d a 4.2 Nya markparkeringar Parkeringsförslag För att klara parkeringsbehovet föreslås ny markparkering både i sydväst på platsen för nuvarande Gudmundsgården samt i norr på hus 04, 06 samt 07:s plats. Ytterligare ny parkering (förutom behovet i och med byggnation av psykiatrin) kan skapas i väster (område e). Antal nya parkeringar för att täcka behov i och med byggnation av psykiatrin Möjliga ytterligare parkeringar Antal parkeringar Varav antal parkeringar som tillskapas* Området är tillgängligt år a 270 270 2017-2021 b 60 50 2016 c 90 60 2015 d 60 50 2016 Totalt 480 430 Nya parkeringar e 120 Totalt 120 Området är tillgängligt år 2017-2021 * Antal parkeringar minus de som försvinner i samband med byggnation av ny p-lösning. NYPS Kalmar, 2015 04 30, Förstudie 43 Lokalprogram Verksamhetens krav och önskemål 5.1 Samband Entré Gemensam entré för samtliga verksamheters personal och för brukare samt samarbetspartners. I entrén ska det finnas bemannad information/reception för att kunna hänvisa besökare vidare till respektive enhet. Mottagningarna ska ha egna receptioner med väntrum. Slutenvårdsavdelningarna ska ligga nära varandra för att kunna underlätta samnyttjandet av personal, resurser och gemensamma utrymmen. Slutenvårdsavdelningarna ska ha direktkontakt med utemiljön. Inre samband Placeringen av de olika verksamheterna utgår från de funktionella kraven och utifrån samverkansmöten mellan verksamheterna. Gemensamma lokaler Större gemensamma utrymmen såsom föreläsningssal, konferensrum, förvaltningsrättsmöten, bibliotek, reception/information, café ska ge naturliga mötesplatser och stödja verksamhetens behov. Akutmottagning med ambulanshall samt PIVA ska placeras i markplan. För BUP är det viktigt att kunna samverka mellan öppen- och slutenvård och de bör därför vara placerade nära varandra. Även nära slutenvård vuxenpsykiatri för samverkan vid traumasituationer. Öppenvårdsmottagningarna ska vara placerade med direktkontakt till entrén, utom Anorexi-, bulimicentrummottagningen som kan förläggas längre in i byggnaden. 44 Personalomklädning Omklädningsrum för personalen ska finnas i kulvertplan med plats för förvaring av rena personalkläder. Kulvertförbindelse Kulvertförbindelse till övriga sjukvårdsverksamheter är ett krav. I dagsläget kommer allt gods och post till gemensam godsmottagning på sjukhuset. Planeringen är att den gemensamma godsmottagningen även ska serva “nya psykiatrihuset”. NYPS Kalmar, 2015 04 30, Förstudie Försörjning Sjukhusets principer för försörjning ska gälla även i den nya byggnaden. Gods, tvätt, sopor, medicin och mat levereras via kulvert till en leveranspunkt i det nya huset och vidare ut till avdelningarna och mottagningar på ett säkert sätt. Landstinget i Kalmar län använder förrådssystemet “Just in time”. Rörpost ska finnas tillgängligt. Lokalprogram Reception / information Café Bibliotek Psykiatriverksamhetens sambandsdiagram Förvaltningsrätt BUP ÖPV mott BUP SLV Godsmottagning Föreläsningssal Omklädning Personal ABC mott (BUP) Entré ÖPV mottagningar vuxen, flera Vuxenpsyk avdelningar Mötesplatser Konferensrum PIVA Psykakut / ambulans Admin lokaler NYPS Kalmar, 2015 04 30, Förstudie Utbildningsenhet Övernattningsrum / jour 45 Följdprojekt 6.1 Följdprojekt och provisorier under byggtiden För förordat förslag gäller följande följdprojekt och provisorier: • Ny kulvertanslutning till Hus 48 anordnas för kommunikations- och teknisk försörjning. Ny kulvertanslutning och överbyggnadsanslutning till Hus 20 för kommunikations- och teknisk försörjning. Elförsörjning till ny byggnad med nytt HSP-ställverk från hus 35 friliggande byggnad. Komplettering med högspänningsställverk och transformator i den nya byggnaden för försörjning av nya psykiatribyggnaden. Anslutning till byggnad 20/22 för teknisk försörjning Omflyttning av befintliga elkablar (10 kV) och dagoch spillvatten-ledningar i marken. Ny skorsten till reservkraftsbyggnaden hus 30 för att få bort avgaserna. Ersättningsparkering för befintlig parkering som tas i anspråk för nybyggnationen samt för det parkeringsbehov som tillskapats av att psykiatrin flyttar till området. Provisorisk tillträdesväg under byggtiden till byggnad 21. Provisorier för befintlig teknisk försörjning under byggtiden. Provisorisk parkering måste lösas under byggtiden. • • • • • • • • • • 46 NYPS Kalmar, 2015 04 30, Förstudie Omvärld 7.1 Föreläsning och workshop 7.2 Studiebesök Planeringen av nya lokaler är samordnad med pågående verksamhets- och metodutveckling i Psykiatriförvaltningen. Arbetet med planering och utformning av nya psykiatrilokaler sker på bred front, med uttalat mål att patientens och verksamhetens behov ska vara styrande. Som en viktig del i förberedelsearbetet ingår att aktivt ta del av det som sker i omvärlden inom psykiatrins område. Studieresor och studiebesök är viktiga komponenter i omvärldsanalysen. Flera studiebesök har genomförts på orter där psykiatrin har byggt eller planerar att bygga nytt. Verksamhetsföreträdare har då fått möjlighet att träffa andra verksamhetsföreträdare, fått deras syn på hur verksamhetens krav och önskemål har beaktats i byggprocessen, vad som blivit bra och mindre bra med valda lösningar och dessutom fått möjlighet att se resultatet i form av färdiga lokaler. Gemensamma arbetsdagar och workshops; I mars 2013 genomfördes en inledande informationsoch inspirationsdag med ett hundratal deltagare; medarbetare, chefer, fackliga företrädare, ett antal patienter samt representanter från fastighetssidan och från annan vårdverksamhet. Dagen innehöll dels information och föredrag och dels grupparbeten kring vård- och verksamhetsfrågor. Gruppdiskussionerna genererade många intressanta tankar att ta med i det fortsatta arbetet. Material från dagen finns på Landstingets intranät. I början av 2014 arrangerades ännu en heldag under rubriken ”Hur möter vi framtiden inom den specialiserade psykiatrin”? Dagen samlade ett 70-tal medarbetare och chefer från Psykiatriförvaltningen. Föredrag och dialoger med inbjudna föreläsare varvades med gruppdiskussioner runt några i förväg fastställda frågeställningar med fokus på framtida verksamhet och vårdinnehåll. Bildexempel från besökta psykiatrilokaler Studiebesök utförda inom psykiatrins byggprojekt av verksamheterna och funktionsplanerare. Exempel på verksamheter som besökts: • Halmstad • Uppsala • Göteborg • Helsingborg • Karlstad • Ronneby • Lund • Mariehamn, Åland Uppsala, Nya Psykiatrins Hus, Tengbom Mariehamn, Åland, Tengbom NYPS Kalmar, 2015 04 30, Förstudie 47 Ekonomi 8.1 Kalkyler För byggnationen av nya psykiatrilokaler i Kalmar har framtagits en kostnadsbedömning utifrån föreliggande förstudie. Kostnadsbedömningen är framtagen utifrån erfarenhetsbedömningar av liknande byggprojekt och med anpassning till detta projekts specifika förutsättningar. 703.8 miljoner • Nybyggnation 72,5 miljoner • Följdprojekt och provisorier* 40,0 miljoner • Utrustning 7,0 miljoner • Konstnärlig utsmyckning 823,3 miljoner Total exkl. moms * Inkl. det parkeringsbehov som psykiatriprojektet skapar. 48 NYPS Kalmar, 2015 04 30, Förstudie Tidplan 9.1 Huvudtidplan År Månad VIMMERBY - Förstudie - Program NYPS, Huvudtidplan 2013 - 2020 2013 2014 2015 2016 2017 Rev 2015-03-13 2018 2019 2020 2021 J F MAM J J A S O N D J F MAM J J A S O N D J F MAM J J A S O N D J F MAM J J A S O N D J F MAM J J A S O N D J F MAM J J A S O N D J F MAM J J A S O N D J F MAM J J A S O N D J F MAM J J A S O N D Inriktningsbeslut Genomförandebeslut Verkställighetsbeslut - Projektering - Byggproduktion KALMAR - Behovsanalys - Förstudie Inriktningsbeslut Genomförandebeslut Verkställighetsbeslut - Program - Projektering - Byggproduktion OSKARSHAMN - Behovsanalys Inriktningsbeslut Genomförandebeslut - Förstudie Verkställighetsbeslut - Program - Projektering - Byggproduktion VÄSTERVIK - Behovsanalys - Förstudie Inriktningsbeslut Genomförandebeslut Verkställighetsbeslut - Program - Projektering - Byggproduktion Upphandling Partnering NYPS Kalmar, 2015 04 30, Förstudie 49 Källhänvisning 10.1 Texter 10.2 Bilder / foton Som underlag till förstudien har följande dokument används: Kaspar Hammarling Sten Jansin Ulf Celander Tengbom Åke E:son Lindman • Specialistpsykiatrin i Kalmar län – Inriktningsdokument till grund för det fortsatta arbetet med en lokalförsörjningsplan, 2012-10-29 • MISSIV – Pågående uppdrag enligt Landstingsfullmäktigebeslut avseende Specialistpsykiatrin i Kalmar län, datum saknas • BEHOVSANALYSRAPPORT NYA PSYKIATRILOKALER FÖR SPECIALISTPSYKIATRIN I KALMAR LÄN – NYPS, 2014-05-16 • Landstingets verksamhetshandbok, förstudie, 2013-12-01 • Utrymmesredovisning för Kalmar psykiatri söder, från PTSen, 2014-04-17 • Verksamhetens workshop ang nya psykiatrilokaler, 2013-03-26 • Studiebesök utförda inom psykiatrins byggprojekt av verksamheterna och funktionsplanerare, sammanställning 2014-02-07 • Grönstrukturen i Kalmar, antagen 2010-01-29 • Parkeringslexikon, Carl-Henrik Henriksson, Ljungförlagen, 1990 50 NYPS Kalmar, 2015 04 30, Förstudie Bilaga 1 Förteckning över verksamhetsbeskrivningar • VERKSAMHETSBESKRIVNING KALMAR, AnorexiBulimiCenter, 2014-05-16 • VERKSAMHETSBESKRIVNING KALMAR, BUP akutavdelning, 2014-04-13 • VERKSAMHETSBESKRIVNING KALMAR, BUP öppenvård, 2014-03-31 • VERKSAMHETSBESKRIVNING KALMAR, vuxenpsykiatri söder, 2014-05-06 • VERKSAMHETSBESKRIVNING PSYKIATRIFÖRVALTNINGEN, 2014-05-16 Verksamhetsbeskrivningarna finns hos psykiatriförvaltningen NYPS Kalmar, 2015 04 30, Förstudie 1-1 Bilaga 2 Övriga framtagna förslag 1 Introduktion 2-2 2 Förutsättningar 2-3 3 Scenario A1 2-5 4 Scenario A22-8 5 Scenario B2 2-11 6 Ytor2-14 7 Framtida expansion 2-15 8 Tömning och rivning av befintliga byggnader 2-15 9 Följdprojekt och provisorier under byggtiden 2-15 10 Kalkyler 2-16 2-1 NYPS Kalmar, 2015 04 30, Förstudie Bilaga 2 1 Introduktion I ”Underlag förstudie 2015 04 07” har olika lägen studerats för nybyggnation av psykiatrins lokaler inom sjukhusområdet i Kalmar (redovisade i denna bilaga). Utgångsläget för identifieringen av bra placeringar inom sjukhusområdet har utgjorts av verksamhetens uppställda mål, behov och krav. Detta har prövats mot befintliga förutsättningar såsom bestämmelser i detaljplan, trafiksituation, områdets topografi, kommunikationer och access till sjukhusfunktioner viktiga för psykiatrin samt omgivande byggnaders påverkan. Totalt fyra stycken scenarier har studerats. Två scenarier placerade på nordöstra delen och ett scenario på sydvästra delen samt ett scenario med kombinerad placering på båda delarna av sjukhusområdet. Förutsättningar för att samlokalisera de tre barnspecialiteterna BUP, Barnklinik och barnhabilitering har också prövats under förstudien. SWOT-analys är genomförd för samtliga scenarier och redovisade i bilaga 4. På följande sidor i bilagan redovisas varje scenariers utformning (exkl. förordat scenario). NYPS Kalmar, 2015 04 30, Förstudie 2-2 Bilaga 2 2 Förutsättningar Omgivande byggnader Norra delen Byggnad 02 Tegelbyggnad från 1960 med tio våningar. Byggnaden är ombyggd 2003 och uppvisar en stor fasad utan nämnvärd variation samt glasfasad vid trapphus. Byggnaden innehåller idag administration samt mottagningar. 2-3 Byggnad 03 Ställverk och transformatorstation från år 2000. Stationen förser en stor del av sjukhuset med ström och har därför stor betydelse. Byggnaden är i en våning och ligger i anslutning till kulvert över mark. NYPS Kalmar, 2015 04 30, Förstudie Byggnad 16 Tegelbyggnad från 1993 i tre våningar. Markerad betong i fasad över fönster. Glasade trapphus. Byggnaden innehåller avdelningar för öron, näsa och hals samt infektionsklinik. Bilaga 2 Omgivande byggnader Norra delen Byggnad 18 Tegelbyggnad från 2000 i nio våningar med fönsterband samt markerad betong i fasad över fönster. Glasade trapphus. De nedre våningarna har betong mellan fönsterbanden. Byggnaden innehåller barnsjukvård, förlossning, gynekologi samt kirurgi. Byggnad 81 Skyway mellan byggnad 02 och 18 i aluminium. Byggd år 2000. NYPS Kalmar, 2015 04 30, Förstudie 2-4 Bilaga 2 3 Scenario A1 Förslaget innebär nya byggnader i 4 – 6 våningar norr om byggnad 02 och 18 längs Ståthållaregatan. Närhet till byggnad 18 ger möjlighet att placera BUP:s mottagning och slutenvård med invändig förbindelse till barnsomatiken. Entré, gemensamma lokaler och vuxenpsykiatri placeras i hus A-C längs Ståthållaregatan väster om hus D. Område A för psykiatri i nordost ligger med utsikt mot Ståthållareparken, en klassisk park med stora träd i gräsytor och längs Ståthållaregatan som har några stora lindar samt en rad mycket stora almar. Kring hus 18 finns relativt ung vegetation, främst buskar och perenner som kan utvecklas till en utemiljö i och omkring hus D. Förslaget består av tre separata volymer som var och en formas kring en gård. Huskropparna för vuxenpsykiatri är sinsemellan sammanbyggda med en länkbyggnad, hus B. Det gemensamma planet, plan 3, kopplar även ihop hus D via en skyway över infarten till förlossning mm. De tre huskropparna som är uppbyggda med enkelkorridorer och orienterade kring en mindre utegård ger ljusa och lättorienterade lokaler. Varje avdelning kan skiljas i minst två delar som medger indelning i småskaliga enheter men bidrar också till minimering av smittspridning. Expansionsmöjlighet D Expansionsmöjlighet Entré Akut C Elevation från Ståthållaregatan 2-5 NYPS Kalmar, 2015 04 30, Förstudie Entré B A Bilaga 2 tan rega ålla Ståth ra Nuva C é Entr ndell Ny ro tas t flyt D nfar nde i A Entré Akut B A 03 A 18 Återskapande av tallhedsskog på kulle 02 16 Situationsplan Skala 1:1000 0 10 20 = Befintliga byggnader = Nya byggnader = Ny länk = Gröna ytor, träd N 30 40 50 (m) NYPS Kalmar, 2015 04 30, Förstudie = Kulvert = Skyway = Angöringsyta & handikapparkering 2-6 Bilaga 2 Plan 1 Källarplan med kulvertförbindelse till centrala målpunkter i övriga sjukhuset och med två alternativa kulvertstråk till mottagningsbyggnaderna för gods, vilket säkerställer redundansen. Planet innehåller även utrymmen för personalomklädning och teknik. Plan 2 - Entréplan Byggnadens entréplan välkomnar samtliga som ska besöka Kalmar psykiatri att gå in i en gemensam entré. Innanför entrén möter en reception för hela anläggningen, brukarexpedition, förvaltningsrätt och ett café. Inkommande kulvert Ny kulvert till hus 18 Inkommande kulvert Plan 1 Entré På planet ligger också ABC- och beroendemottagningen, samt akut- och PIVA-enheten. Akuten i markplan ger en bra access till ett mindre ambulansintag i nära anslutning till Ståthållaregatan. Hus D har en vårdavdelning med patientrummen orienterade mot söder. Ingång Entré Gård Gård Akut Ambulansintag Gård = Teknik = Vårdavdelning / Slutenvård = Mottagning / Öppenvård = Gemensamma lokaler = Trapphus = Hiss Plan 5 Planet har i princip samma utformning som plan 4 för byggnad A-C. Plan 6 Mottagning för vuxna. Akut gående skötsel gård Från entréplanet leds besökaren vidare antingen via det centrala hisspaketet upp i anläggningen eller vidare in i det övriga sjukhusets allmänna korridorstråk. Plan 3 Innehåller gemensamma funktioner såsom administration, gemensam personalmatsal, konferenslokaler, och utbildning. Foajéytorna kombineras med en förbindelse, vilken leder besökare och personal vidare via skywayen till BUP:s mottagningar i hus D. Expansionsmöjlighet Plan 2, entréplan Foajé g Balkon Plan 5 Plan 3 Plan 4 Planet består av två generellt utformade huskroppar med länk (B) mellan. Byggnad A innehåller en vårdavdelning och byggnad C en mottagning. Öppenvården har även lokaler i den sammanbindande länkbyggnaden, hus B. I hus D ligger BUP:s mottagning. g Balkon Expansionsmöjlighet 2-7 Plan 4 NYPS Kalmar, 2015 04 30, Förstudie Plan 6 Bilaga 2 4 Scenario A2 Förslaget innebär att lokaler för vuxenpsykiatrin utförs som byggnad A-C i scenario A1. För barnsjukvården strävar ledningen för de olika barnenheterna efter att ha en sammanhållen barnverksamhet för BUP, barnsomatiken samt habiliteringen. För att möjliggöra detta föreslås en ny byggnad, ett “barnhus” i nordost i närhet till barnsomatikens nuvarande lokaler i byggnad 18, plan 2. Förslaget innebär en nybyggnation i 4 våningar över mark i vilken all öppenvård för barn inklusive habiliteringen inryms. Byggnaden ges en kvartersform som skapar en sluten gård med möjlighet till utevistelse. Patienter och besökande till barnmottagningarna kommer genom en gemensam entré med en bemannad reception. Dessa avdelningar har ett stort personflöde. Byggnaden förbinds med heldygnsvårdens avdelningar genom en intern förbindelse i markplan samt kulvert i källaren. Heldygnsvård för barnpsykiatrin och barnsomatiken samt barnakuten placeras i byggnad 18. Området har utsikt över Ståthållareparken samt almar i gränsen mot gatan vilket ger gröna utblickar. Expansionsmöjlighet BARNHUSET Akut C Entré B A Elevation från Ståthållaregatan NYPS Kalmar, 2015 04 30, Förstudie 2-8 Bilaga 2 tan rega ålla Ståth ndell Ny ro A Akut Entré B A ill , gr Pergola barn 03 tré Akuten barn Cyklar 18 Återskapande av tallhedsskog på kulle 16 Entré allmän Situationsplan 10 2-9 20 = Befintliga byggnader = Ombyggnad i bef. byggnad = Nya byggnader = Ny länk N Skala 1:1000 0 02 30 40 50 (m) NYPS Kalmar, 2015 04 30, Förstudie = Gröna ytor, träd = Kulvert = Angöringsyta & handikapparkering gen ergsvä Stensb C é Entr BARNHUSET A Bilaga 2 Plan 1, källarplan Plan 2, entréplan Ny kulvert till hus C (gäller A2) Entré barn Ny kulvert till hus 18 Barn akut Plan 3-5 Gård Ny förbindelsegång = Teknik = Vårdavdelning / Slutenvård = Mottagning / Öppenvård = Gemensamma lokaler = Trapphus = Hiss Entré Plan 1 Källarplan med kulvertförbindelse till byggnad 18 och sedan vidare till övriga sjukhusets kulvertsystem. Planet innehåller förutom teknikutrymmen omklädningsrum för personalen. Plan 2 - Entréplan Nybyggnadsdelen får en gemensam ljus entré för alla som ska besöka barnsjukvården. Här planeras en bemannad reception samt möjlighet att sitta ner för besökarna. På markplanet placeras skola och lekterapi vilket ger möjlighet till spontan vistelse ute. Övriga planet består av personalgemensamma lokaler och expeditioner. Den centrala placeringen gör att man förutom övrig öppenvård i barnhuset även genom en förbindelsegång kan nå all heldygnsvård för barn i byggnad 18. Byggnad 18 byggs om för att anpassas till verksamhetens funktioner. Placeringen av akuten bibehålls och den utökas för att klara det ökade behovet samt BUPs akutpatienter. Dagvården placeras i norra delen. Barnsomatiken och BUP heldygnsvård placeras i de två östra delarna med patientnära administration mellan. Plan 3 Planet inrymmer lokaler för habiliteringen. Plan 4 En del av våningsplanet inhyser barnsomatikens öppenvård. Resterande del av planet innehåller BUP öppenvård. Plan 5 BUP öppenvård har här huvuddelen av sina lokaler. Patienterna kommer till lokalerna via den gemensamma entrén i barnhuset. NYPS Kalmar, 2015 04 30, Förstudie 2-10 Bilaga 2 5 Scenario B2 Förslaget innebär att lokaler för BUP utförs tillsammans med lokaler för barnsomatiken och habiliteringen enligt scenario A2. För vuxenpsykiatrin tillskapas en nybyggnad sammansatt av två huskroppar, a och b, placerade på sydvästra delen av sjukhusområdet orienterad mot Lasarettsvägen (samma placering som för förordat förslag). A består av 5 ½ våningsplan ovan mark och b av 4 våningsplan. Alla verksamheter i byggnaden får en gemensam entré vänd mot det gångstråk som idag går mellan parkeringen och sjukhusets södra kommunikationstråk (inomhus) mot huvudentrén. a Akut Entré Området utgör i sin helhet en zon som innebär fri utsikt åt flera väderstreck. I öster tar den sammanhängande resliga sjukhusstrukturen vid. Slagskuggor från andra byggnader är därför obefintlig. Läget betyder att ingen insyn från andra vårdavdelningar eller mottagningar föreligger. Trianglarna är uppbyggda med enkelkorridorer som alla mynnar i dagsljust belyst rum/korridorslut, vilket gör lokalerna mycket lättorienterade. Korridorstråk bryts av med rum som öppnas mot innergården. Innergårdarna är uterum (ej klimatiserade) som transporterar in ljus till korridor, rum längs fasad och in till hisshallen. Nybyggnadens närmaste markområde västerut förutsätts planeras som en grönzon med en distans till närmaste parkering på ca 25m. Hisshallen är placerad i byggnadens centrum, en gemensam zon, jämte ett cirkulärt huvudtrapphus som har takljus. Denna dagljusbelysta vertikala kommunikation stärker ytterligare orienteringen och förenklar för alla att hitta i huset. Förslaget består av två volymer/trianglar, sammansatta som en åtta i sin form, och orienterade kring varsin innergård. Vårdavdelningar och mottagningar kan i den sammanflätade formen växa och krympa över tiden genom att lokalerna fysiskt hänger ihop över hörn. b Elevation från Lasarettsvägen 2-11 NYPS Kalmar, 2015 04 30, Förstudie Vårdavdelningarna i huset kan brytas ner till flera mindre enheter vilket bidrar till både minimering av smittspridning och ökad säkerhet vid behov inom avdelningen. På samma sätt kan mottagningsenheterna avgränsas efter behov och storlek. Bilaga 2 Barnhuset 20 26 Vuxenpsyk. 30 21 ns Ambula Akurté Ent e Gåend = Befintliga byggnader = Nya byggnader = Förbindelsegång = Gröna ytor, träd = Kulvert = Angöringsyta & handikapparkering Skala 1:1000 b a Situationsplan scenario B2 48 markEnhetlig g in beläggn Entré Cyklar gszon Angörin Återskapande av tallhedsskog på kulle t gräs Armera N en ttsväg Lasare NYPS Kalmar, 2015 04 30, Förstudie 2-12 Bilaga 2 Kulvert till hus 20 Plan 1 Kulvert till hus 48 Plan 3 Plan 6 Förbindelsegång till hus 20 Akut Ambulans Gående Gård Entré Plan 2 Typplan Plan 4-5 Plan 7 Plan 1 Källarplan med kulvertförbindelse som dockar direkt till (50 m distans) huvudkommunikation med närhet till servicekvarteren och vidare bort i övriga sjukhusets lokaler. Våningsplanet innehåller även utrymmen för personalomklädning och teknik. och ett bibliotek i anslutning till innergården. De gemensamma faciliteter som är placerade här bidrar till att skapa ett publikt plan. Centralt placerad, i ett ljusschakt, finns en rund trappa som svarar för den vertikala kommunikationen i huset och intill ligger hissarna. Plan 2 - Entréplan Byggnaden välkomnar samtliga som ska besöka Kalmar vuxenpsykiatri att gå in i en gemensam entré. Den öppnar sig mot söder och sjukhusets entrégata Lasarettsvägen. Med byggnadens båda innergårdar i kontakt med kommunikationsstråk, hissar och trappa tydliggörs orienteringen i huset. Övriga verksamheter placerade på marknivå utgörs dels av akut- och PIVA-enheterna dels av beroendemottagningen. Akutentré för gående och ambulans är placerad i nordvästra hörnet med infart via parkeringens norra bilväg. I entréplanet finns en reception närmast innanför vindfånget som i sin tur mynnar i en generös kombinerad foajé/entréhall. Till höger ligger caféet och till vänster ett stort konferensrum. Bortom receptionen finns förvaltningsrättens lokaler, brukarexpedition 2-13 = Teknik = Vårdavdelning / Slutenvård = Mottagning / Öppenvård = Gemensamma lokaler = Trapphus = Hiss Plan 3 Gemensamma funktioner, administration och ABCmottagningen är placerade på plan 3. Plan 4-5, typplan Planet innehåller en vårdavdelning i husdel a och en mottagning i husdel b. Fördelningen mellan verksamheterna på planet motiveras av att vårdavdelningens patienter ska ha tillgång till balkonger i fördelaktiga väderstreck och fri utsikt mot naturen. Plan 6 Öppenvårdsmottagning och gemensamma lokaler är placerade på plan 6. Plan 7 Den gemensamma matsalen för personal är placerad på plan 7 med access till en stor takterass. NYPS Kalmar, 2015 04 30, Förstudie Bilaga 2 6 Ytor Ytan för byggnaderna har en uppskattad BTA fördelat på våningar enligt redovisad tabell. Därutöver tillkommer yta för förbindelser. Förslaget utgår ifrån verksamhetens utrymmesredovisning. Alternativ A1 innebär nybyggnation för barn- och vuxenpsykiatri tillsammans. I alternativ A2 och B2 har en geografisk delning skett mellan vuxenpsykiatri och barnpsykiatri. Vuxenpsykiatrin redovisas med två olika placeringar. BUP samlas tillsammans med habiliteringen i en nybyggnation i sjukhusområdets nordöstra del intill nuvarande barnsomatiken i byggnad 18. Verksamheterna kopplas ihop genom en markförbindelse. För att få en fungerande barnenhet innebär förslaget även ombyggnation i byggnad 18 plan 2. Scenario A1 Kulvert Plan 1 2600 300 Summa 2600 300 Byggnadsyta ovan mark Förbindelse-gångar Vuxenpsyk. + BUP Scenario B2 Byggnadsyta under mark Kulvert Byggnadsyta under mark Kulvert Plan 1 2000 200 Plan 1 2200 300 Summa 2000 200 Summa 2200 300 Byggnadsyta ovan mark Förbindelse-gångar Byggnadsyta ovan mark Förbindelse-gångar Plan 2 3200 100 Plan 2 3100 100 Plan 3 3200 Plan 3 3000 Plan 4 3100 Plan 4 3000 Plan 5 2900 Plan 5 3000 Plan 6 1600 Plan 6 1700 Plan 7 700 Vuxenpsyk. Vuxenpsyk. Summa 14 000 100 Vuxenpsyk. Vuxenpsyk. Summa Byggnadsyta under mark Vuxenpsyk. + BUP Scenario A2 1300 100 Plan 1 1300 100 Summa 1300 100 Summa 1300 100 Byggnadsyta ovan mark Förbindelse-gångar Byggnadsyta ovan mark Förbindelse-gångar 1500 100 100 BUP + HAB + barnsomatiken 100 Plan 2 4300 200 Plan 4 4300 Plan 2 omb. hus 18 2500 Plan 5 2900 Plan 6 1600 Totalt BTA* 20 000 600 * BTA = Byggnadens area inklusive ytterväggar. Kulvert Plan 1 4300 300 Byggnadsyta under mark Kulvert Plan 2 17 400 100 Byggnadsyta under mark BUP + HAB + barnsomatiken Plan 3 Summa 14 500 BUP + HAB + barnsomatiken BUP + HAB + barnsomatiken Plan 2 1500 Plan 2 omb. hus 18 2500 Plan 3 1500 Plan 3 1500 Plan 4 1500 Plan 4 1500 Plan 5 1500 Plan 5 1500 Summa 8500 100 Summa 8500 100 25 800** 500 26 500** 600 Totalt BTA* * BTA = Byggnadens area inklusive ytterväggar. ** = Varav ombyggnad 2500 kvm och ökad nybyggnadsarea ca 2000 kvm beroende på i förslagen A2 och B2 tillkommande verksamheter. NYPS Kalmar, 2015 04 30, Förstudie Totalt BTA* * BTA = Byggnadens area inklusive ytterväggar. ** = Varav ombyggnad 2500 kvm och ökad nybyggnadsarea ca 2000 kvm beroende på i förslagen A2 och B2 tillkommande verksamheter. 2-14 Bilaga 2 7 Framtida expansion 9 Följdprojekt och provisorier under byggtiden En framtida expansion är möjlig genom att bygga på alla byggnader med ett våningsplan. För alternativ A1 gäller följande följdprojekt och provisorier: För alternativ A2 gäller följande följdprojekt och provisorier: • Förutom det som har uppräknats gällande för alternativ A1 enligt ovan tillkommer följande; • Ombyggnad av barnklinikmottagning och barnavdelning i Hus 18 plan 2. • 8 Tömning och rivning av befintliga byggnader Rivning av byggnad 08 måste utföras om alternativ A2 eller B2 väljes. Byggnaden är i dåligt skick både byggnadstekniskt och energimässigt och dessutom ej ändamålsenlig för verksamheten. Flyttning av verksamheter i byggnad 02 måste ske i alternativ A1 och A2. Befintlig verksamhet på del av entréplan i byggnad 02 måste flyttas för att möjliggöra kommunikation mellan sjukhuset och de nya lokalerna. Nuvarande verksamhet i berörda byggnader enligt ovan beräknas att kunna överflyttas till lokaler inom sjukhusområdet. • • • • • • • • 2-15 Ny kulvertanslutning till mellan BUP och hus 18 för kommunikations- och teknisk försörjning. Anpassning av motbyggnad av hus 03 (HSPcentralen) och ombyggnation av kulvert mot Hus 13 för kommunikations- och teknisk försörjning. Ombyggnad av kulvert och entréplan i Hus 02 samt ombyggnation inne i hus 02 för att anordna kommunikation mellan nya byggnaden och huvudentrén mm. Elförsörjning till ny byggnad med nytt HSP-ställverk i hus 35. Komplettering med lågspänningsställverk och transformator i byggnad 03 för försörjning av nya psykiatribyggnaden. Befintlig parkering måste utvidgas eller flyttas. Provisorisk infart till Hus 02 och 18 under byggtiden. För att lösa tillträde för entré till byggnad 02 och byggnad 18 under byggtiden måste det anordnas en provisorisk tillfartsväg från Stensbergsvägen, mellan befintlig byggnad 07 och byggnad 08. Byggnad 18 har idag akutintag för både Barnakuten och BB. Flytt av nuvarande busshållplats utmed Ståthållaregatan. Befintlig busshållplats utmed gatan måste flyttas permanent eller tillfälligt. Befintlig teknisk försörjning i kulvertar och i mark kommer att behöva omläggas provisoriskt under byggtiden. Provisorisk parkering måste lösas under byggtiden. NYPS Kalmar, 2015 04 30, Förstudie För alternativ B2 gäller följande följdprojekt och provisorier: Förutom det som har uppräknats gällande för alternativ B1 (förordat förslag) tillkommer följande för den separata delningen mellan BUP och vuxenpsykiatrin. • Ny kulvertanslutning och ovanjord anslutning mellan BUP och Barnklinik-mottagningen och Barnavdelningen i hus 18. • Komplettering med lågspänningsställverk och transformator i byggnad 03 för försörjningen. • Rivning av byggnad 08. • Befintlig parkering måste utvidgas eller flyttas vid hus 18. • Omläggningar och provisorier teknisk försörjning i samband med byggnationen. • Ombyggnad av barnklinikmottagning och barnavdelning i Hus 18 plan 2. Bilaga 2 10 Kalkyler För byggnationen av nya psykiatrilokaler i Kalmar har framtagits en kostnadsbedömning utifrån föreliggande förstudie. Kostnadsbedömningen är framtagen utifrån erfarenhetsbedömningar av liknande byggprojekt och med anpassning till detta projekts specifika förutsättningar. Kostnadsbedömningen har uppdelats på nedanstående alternativ som har presenterats i denna förstudie. Alternativ A1 710,7 miljoner • Nybyggnation 99,5 miljoner • Följdprojekt och provisorier* 40,0 miljoner • Utrustning 7,1 miljoner • Konstnärlig utsmyckning 857,3 miljoner Total exkl. moms Alternativ A2 • Nybyggnation • Följdprojekt och provisorier* • Utrustning • Konstnärlig utsmyckning Total 821,1 161,6 40,0 8,2 1030,9 Följande poster är inte beaktade i bedömd kostnad enligt ovan och ingår ej i kostnadsbedömningen: • • Ersättningslokaler för verksamheten i nuvarande byggnad 04. Kostnader for ersättningslokaler för den del av verksamheten som måste flyttas från entréplan i byggnad 02. Alternativ B2 • Nybyggnation • Följdprojekt och provisorier* • Utrustning • Konstnärlig utsmyckning Total 845,2 150,1 40,0 8,4 1043,7 miljoner miljoner miljoner miljoner miljoner exkl. moms miljoner miljoner miljoner miljoner miljoner exkl. moms * Inkl. det parkeringsbehov som psykiatriprojektet skapar. NYPS Kalmar, 2015 04 30, Förstudie 2-16 Bilaga 3 Psykiatriförvaltningen: Utlåtande om placering av ny byggnation Psykiatriförvaltningen Utlåtande om placering av ny byggnation Förstudie NYPS-K Nya Psykiatrilokaler Kalmar Bakgrund Vid Psykiatriförvaltningens ledningsgruppsmöte 2015-03-03 presenterade Psykiatriprojektets huvudansvarige arkitekt Christine Hammarling det pågående arbetet med förstudien för Kalmar. Fyra alternativa placeringar av nybyggnation finns i den förstudie som ska utgöra underlag för beslut i Landstingsfullmäktige 2015-06-03 Utlåtande över placering av specialistpsykiatrins nya lokaler i Kalmar Vid Psykiatriförvaltningens ledningsgruppsmöte 2015-03-17 enades ledningsgruppen om att förorda ett av förslagen. Av de fyra förslag som presenteras i förstudien anser berörda verksamheter att nybyggnation för specialistpsykiatrin i Kalmar ska ske enligt förstudiens förslag B1. Förslaget innebär att en ny byggnad för all specialistpsykiatri i Kalmar placeras på sjukhusområdets sydvästra del, orienterad mot Lasarettsvägen. Motivation till förordad placering återfinns på följande sidor. Beslutsdatum 2015-03-17 Beslutat av Florence Eddyson Hägg, Psykiatridirektör Niklas Ankarberg, Verksamhetschef Vuxenpsykiatri söder Bo Lundin, Verksamhetschef Barn- och ungdomspsykiatrin NYPS Kalmar, 2015 04 30, Förstudie 3-1 Bilaga 3 Speciella synpunkter - BUP; Motiv till förordad placering enligt alternativ B1, generellt; All specialistpsykiatri i Kalmar samlas i ett Psykiatrihus Egen identitet för psykiatrin med eget hus som ändå blir en naturlig del av sjukhuset Stora möjligheter till flexibla lösningar inom byggnaden Naturlig kommunikation till övriga sjukhuset både inomhus och utomhus Psykiatrihusets publika entré placeras i stråket mellan huvudparkering och sjukhusets huvudentré Närhet till sjukhusets huvudentré och till huvudparkeringen Inbyggda gårdar och möjlighet att skapa bra utemiljöer för patienterna Ingen insyn från omgivande byggnader Ingen skuggning från höga byggnader i närheten Placering och utformning av byggnad medger framtida ut- och ombyggnad Placering längs Ståthållaregatan (alternativ A), nackdelar jämfört med alternativ B; Uppdelning i flera huskroppar minskar flexibiliteten Placeringen begränsar eventuell framtida expansion Inklämt läge mellan vägar och befintliga byggnader Begränsningar i utemiljön Höga byggnader som skuggar Svårt begränsa insyn från befintliga byggnader Långt till sjukhusets huvudentré Långt till sjukhusets huvudparkering Placering längs Ståthållaregatan (alternativ A), fördelar jämfört med alternativ B; Närhet till Barnklinik Parallellt med förstudien har också förutsättningar för att samordna och eventuellt samlokalisera de tre barnspecialiteterna BUP, Barnklinik och Barnhabilitering utretts. Samtliga berörda chefer inom de tre specialiteterna har under utredningsarbetet sett nya möjligheter och framhållit de många fördelar som skulle uppstå med att samla barnspecialistkompetenser inom sjukhusområdet. Inte minst ur patientens synvinkel skulle fördelarna vara många. Arbetsgruppen för ”Barnspecialisthuset” har också varit enig i att framhålla de många fördelarna med ett separat Barnhus. BUP har uttryckt önskemål om närhet till både barnhabilitering, barnklinik och vuxenpsykiatri. Verksamheten har därför förespråkat ett Barnhus, men med närhet även till vuxenpsykiatrin, eftersom BUPs slutenvård också behöver finnas nära vuxenpsykiatrins slutenvård. För specialistpsykiatrin som helhet överväger fördelarna med att förlägga en ny byggnation på sjukhusområdets sydvästra del. Följande aspekter har varit avgörande när BUP också beslutat att förorda placering av verksamheten enligt alternativ B1. Patientsäkerheten inom slutenvården. Närhet mellan BUPs slutenvård och vuxenpsykiatrins slutenvård är ett krav AnorexiBulimiCenter är organiserad under förvaltningsområde BUP. Eftersom verksamheten är åldersövergripande behöver man vara lokaliserad med närhet till både vuxenpsykiatrin och barn- och ungdomspsykiatrin Samordning och samband inom BUP förutsätter att deras olika verksamheter är lokalmässigt samlade Önskemål om en mer samordnad verksamhet mellan barnspecialiteterna kvarstår. Ett starkt önskemål från BUPs sida är att barnhabiliteringens verksamhet placeras i nära anslutning till BUPs lokaler. Separat Barnhus enligt Alternativ A2 resp B2, kommentarer; I och med att alternativ B1 förordas för placering av ny psykiatribyggnad måste tankarna om att samlokalisera barnspecialiteterna tills vidare läggas på is. Huvudargument för respektive emot en samlokalisering har varit; Fördel; Stärkt barnperspektiv med samordning och samlokalisering av BUP, Barnklinik och Barnhabilitering Nackdel; Barnklinikens nuvarande byggnad är svår att anpassa för anslutning av ny byggnad. En ombyggnation skulle generera stora kostnader för lokalanpassningar NYPS Kalmar, 2015 04 30, Förstudie 3-2 Bilaga 4 BILAGA 3 2013:070\SWOTANALYS NYPS-K 20150302 SWOT-ANALYS Utskriftsdatum 2015-04-30 MG/BG 1(5) SWOTSWOT-ANALYS NYPS-K av förstudien för psykiatrin i Kalmar ALTERNATIV A1 STYRKOR SVAGHETER 1. 2. 3. 4. Framskjuten placering av byggnaden vilken gör den lätt tillgänglig. Utemiljö på inbyggda innergårdar. Utblickar från patientrum mot parken. Byggnationen nedbruten i flera byggnadskroppar ger småskalighet och en indelning kopplad till verksamheten. 5. Öppenvårdsmottagningarna och slutenvård kan lokaliseras på samma våningsplan. 6. Egen entré till verksamheten ger ett trevligt välkomnande. 7. Accesspunkter till övriga sjukhuset både invändigt och utvändigt. 8. BUP:s läge orienterat med närhet till barnsomatiken. 9. Närheten till busshållplats. 10. Gemensamma lokaler ger möjlighet till ökad samverkan och utveckling av nya samarbetsformer. 11. Expansionsutrymme möjliggör framtida placering av Barnhabilitering i samma hus som BUP 12. Ger psykiatrin en bra och framskjuten placering som möjliggör för psykiatrin att bli en naturlig del av det övriga sjukhusområdet, vilket stärker integration och behandling av psykiatripatienter. HOT 1. 1. 2. Placering av byggnaden ger begränsningar i utemiljön. Placering av byggnaden ger högre kostnad p.g.a. att det genererar fler följdprojekt jmf alt B1. 3. Parkeringsmöjligheterna blir sämre eftersom vi tar nuvarande parkeringsytor i stor utsträckning. 4. Nya lokalytor kräver utökade parkeringsbehov vilket ej kan tillgodoses avseende närparkeringen. 5. Uppdelning i olika byggnadskroppar medför dyrare byggkostnader än en mer samlad byggnadskropp. 6. Långt mellan sjukhusets huvudparkering, sjukhusets huvudentré och verksamhetsens entré. 7. Begränsningar från omgivande byggnader, vägar infarter och kraftförsörjningsbyggnader. 8. Framtida tillbyggnadsmöjligheter för somatiken är begränsad. 9. Nuvarande infart från Ståthållaregatan måste flyttas i läge. 10. Bef. kulvertsystem måste byggas om och utökas. MÖJLIGHETER Risk finns att vi inte får riva byggnad 05 p.g.a. byggnadsantikvariska synpunkter från myndigheterna. 1. 2. 3. Nytt parkeringshus/parkeringsdäck kan lösa parkeringsbehovet. Takterrasser kan byggas på taket för att förbättra utemiljön och öka de gröna ytorna. Möjlighet att lägga på barnhabiliteringen ovanpå BUP. NYPS Kalmar, 2015 04 30, Förstudie 4-1 BILAGA 3 2013:070\SWOTANALYS NYPS-K 20150302 MG/BG SWOT-ANALYS Utskriftsdatum 2015-04-30 Bilaga 4 2(5) ALTERNATIV A2 STYRKOR 1. 2. 3. 4. 5. 6. 7. 8. 9. 10. 11. 12. 13. 14. 15. 16. 17. 18. SVAGHETER Framskjuten placering av byggnaden vilken gör den lätt tillgänglig. Utemiljö på innergårdarna som är inbyggd. Utblickar från patientrum mot parken. Byggnationen nedbruten i flera byggnadskroppar ger småskalighet och en indelning kopplad till verksamheten. Öppenvårdsmottagningarna och slutenvård blir på samma våningsplan. Egen entré till verksamheten ger ett trevligt välkomnande. Accesspunkter till övriga sjukhuset både invändigt och utvändigt. Närheten till busshållplats. Gemensamma lokaler ger möjlighet till ökad samverkan och utveckling av nya samarbetsformer. Stärkt barnperspektiv genom att BUP, Barnhabiliteringen och Barnsomatiken samlokaliseras. Skyway över infartsvägen försvinner, vilket innebär att befintlig infart kan vara kvar. Effektivare lokalutnyttjande med flera gemensamma ytor och lokaler Egen entré till barnverksamheten ger ett trevligt välkomnande. Samlad heldygnsvård resp. öppenvård för barn. Ger en tydligare avslutning av hörnet Ståthållaregatan - Stensbergsvägen och stärker upp sjukhusområdets gestaltning. Koppling/närhet till övriga sjukhusområdet genom accesspunkt i varje byggnad (vuxen/BUP) Rivning av hus 08 medför utökning av grönområdet och ökar dagsljusinsläppet i hus 18. Ger psykiatrin en bra och framskjuten placering som möjliggör för psykiatrin att bli en naturlig del av det övriga sjukhusområdet, vilket stärker integration och behandling av psykiatripatienter. HOT 1. 2. 3. 1. 2. 3. 4. 5. 6. 7. 8. 9. 10. 11. 12. 13. 14. 15. Placering av byggnaden ger begränsningar i utemiljön. Placering av byggnaden ger högre kostnad p.g.a. att det genererar många följdprojekt. Parkeringsmöjligheterna blir sämre eftersom vi tar nuvarande parkeringsytor i stor utsträckning. Nya lokalytor kräver utökade parkeringsbehov vilket ej kan tillgodoses med placeringen av byggnaden avseende närparkering. Uppdelning i olika byggnadskroppar medför dyrare byggkostnader än en mer samlad byggnadskropp. Långt mellan sjukhusets huvudparkering, sjukhusets huvudentré och verksamhetsens entré. Begränsningar från omgivande byggnader, vägar infarter och kraftförsörjningsbyggnader. Kravet på ändamålsenliga lokaler genererar omfattande ombyggnader i hus 18. Invändig förbindelse ovan mark saknas mellan BUP och vuxenpsykiatrin. Delning av vuxenpsykiatrin och barn- och ungdomspsykiatrin. Säkerhetsaspekterna kräver byggnadstekniska anpassningar i ombyggnad av bef. lokaler Insyn från bef. byggnader i nybyggnader och skuggas av höga hus. Placering av byggnader genererar rivning av hus 08. Framtida tillbyggnadsmöjligheter för somatiken är begränsad. Uppdelningen barn/vuxen i olika huskroppar försvårar samband mellan avdelningar och ger krångliga kommunikationer som också ger sämre flexibilitet. MÖJLIGHETER Risk finns att vi inte får riva byggnad 05 p.g.a. byggnads-antikvariska synpunkter från myndigheterna. Projektet blir mer omfattande med ”Barnhuset”, vilket kan påverka att beslutet ej kan tas beroende på det ekonomiska åtagandet blir stort. Blir en omfattande ombyggnad i hus 18 som påverkar befintlig verksamhet. 1. 2. NYPS Kalmar, 2015 04 30, Förstudie Nytt parkeringshus/parkeringsdäck kan lösa parkeringsbehovet. Takterrasser kan byggas på taket för att förbättra utemiljön och öka de gröna ytorna. 4-2 Bilaga 4BILAGA 3 2013:070\SWOTANALYS NYPS-K 20150302 SWOT-ANALYS Utskriftsdatum 2015-04-30 MG/BG 3(5) ALTERNATIV B1 FÖRESLAGET ALTERNATIV STYRKOR 1. 2. 3. 4. 5. 6. 7. 8. 9. 10. 11. 12. 13. 14. 15. 16. 17. 18. 19. 20. 21. 4-3 SVAGHETER Accesspunkter till övriga sjukhuset både invändigt och utvändigt. Andelen följdprojekt färre än alt. A1 Lättorienterat i byggnaden Bra generalitet och flexibilitet inom husets väggar och en samlad huskropp. Centralt placerat trapp- och hisshus med dagsljus som binder ihop de båda huskropparna. Central placering i naturlig förlängning av sjukhusets entré och sjukhusets framsida. Gemensam egen entré till all psykiatriverksamhet. En vårdavdelning och en öppenvårdsavdelning på samma plan vilket speglar vuxenpsykiatrins verksamhetens modell för framtida arbetssätt. Gemensamma lokaler ger möjlighet till ökad samverkan och utveckling av nya samarbetsformer. En solitär byggnad med egen identitet och stark arkitektonisk form ger tydlighet Ger psykiatrin en bra och framskjuten placering som möjliggör för psykiatrin att bli en naturlig del av det övriga sjukhusområdet, vilket stärker integration och behandling av psykiatripatienter. Inbyggda gårdar Ingen insyn från intilliggande byggnader Läget, mindre begränsande faktorer i omgivningen, tillgänglig yta för nybyggnation är god Närparkering möjliggörs Sammanhängande byggnadskroppar ger ökad flexibilitet mellan olika verksamhetsgränser och effektiviserar vårdprocesserna Skuggas inte av intilliggande byggnader Takterrass möjlig Terrass o balkong i söder/västläge Utemiljö kan tillskapas med ny planering närmast huset Vackra utblickar mot grönområde/koloniområde i syd och väst 1. 2. 3. 4. Avståndet till barnsomatiken . Befintlig byggnad 30 (reservkraft) samt inlastningen till hus 21 utgör två begränsande parametrar genom sina placeringar inom området Ytparkering försvinner och annan parkering måste skapas inom sjukhusområdet. Längre avstånd från sjukhusets huvudentré till psykiatrin. HOT 1. Alternativet tar fler parkeringsplatser i anspråk för byggnationen MÖJLIGHETER 1. 2. Möjliggör vidare expansion på nuvarande parkeringsplats, genom bygga P-hus. Placeringen tar inte ytor i anspråk vilket medför möjligheter för expansion av somatisk verksamhet i norra delen av kvarteret. NYPS Kalmar, 2015 04 30, Förstudie BILAGA 3 2013:070\SWOTANALYS NYPS-K 20150302 MG/BG SWOT-ANALYS Utskriftsdatum 2015-04-30 4(5) Bilaga 4 ALTERNATIV B2 STYRKOR 1. 2. 3. 4. 5. 6. 7. 8. 9. 10. 11. 12. 13. 14. 15. 16. 17. 18. 19. 20. STYRKOR Accesspunkter till övriga sjukhuset både invändigt och utvändigt. Andelen följdprojekt färre än alt. A1 Lättorienterat i byggnaden Bra generalitet och flexibilitet inom husets väggar och en samlad huskropp. Centralt placerat trapp- och hisshus med dagsljus som binder ihop de båda huskropparna. Central placering i naturlig förlängning av sjukhusets entré och sjukhusets framsida. En vårdavdelning och en öppenvårdsavdelning på samma plan vilket speglar vuxenpsykiatrins verksamhetens modell för framtida arbetssätt. Gemensamma lokaler ger möjlighet till ökad samverkan och utveckling av nya samarbetsformer. En solitär byggnad med egen identitet och stark arkitektonisk form ger tydlighet Ger psykiatrin en bra och framskjuten placering som möjliggör för psykiatrin att bli en naturlig del av det övriga sjukhusområdet, vilket stärker integration och behandling av psykiatripatienter. Inbyggda gårdar Ingen insyn från intilliggande byggnader Läget, mindre begränsande faktorer i omgivningen, tillgänglig yta för nybyggnation är god Närparkering möjliggörs Sammanhängande byggnadskroppar ger ökad flexibilitet mellan olika verksamhetsgränser och effektiviserar vårdprocesserna Skuggas inte av intilliggande byggnader Takterrass möjlig Terrass o balkong i söder/västläge Utemiljö kan tillskapas med ny planering närmast huset Vackra utblickar mot grönområde/koloniområde i syd och väst 21. Stärkt barnperspektiv genom att BUP, Barnhabiliteringen och Barnsomatiken samlokaliseras. 22. BUP, Barnhab och Barnsomatiken knyts samman genom inre förbindelse till hus 18 23. Effektivare lokalutnyttjande med flera gemensamma ytor och lokaler 24. Egen entré till barnverksamheten ger ett trevligt välkomnande. 25. Samlad heldygnsvård resp. öppenvård för barn 26. Skapar ett psykiatrins hus för vuxenpsykiatrin på ett tydligt och tilltalande sätt. 27. Barnhuset ger en tydligare avslutning av hörnet Ståthållaregatan – Stensbergsvägen tillsammans med vuxenpsykatrin, vilket stärker upp sjukhusområdets gestaltning i sin helhet. 28. Rivning av hus 08 för Barnhuset medför utökning av grönområdet och ökar dagsljusinsläppet i hus 18. 29. Ger psykiatrin en bra och framskjuten placering som möjliggör för psykiatrin att bli en naturlig del av det övriga sjukhusområdet, vilket stärker integration och behandling av psykiatripatienter. NYPS Kalmar, 2015 04 30, Förstudie 4-4 Bilaga 4 BILAGA 3 2013:070\SWOTANALYS NYPS-K 20150302 MG/BG SWOT-ANALYS Utskriftsdatum 2015-04-30 SVAGHETER 1. 2. HOT Uppdelning i olika byggnadskroppar Befintlig byggnad 30 (reservkraft) samt inlastningen till hus 21 utgör två begränsande parametrar genom sina placeringar inom området 3. Ytparkering försvinner och annan parkering måste skapas inom sjukhusområdet. 4. Längre avstånd från sjukhusets huvudentré till vuxenpsykiatrin. 5. Parkeringsmöjligheterna blir sämre eftersom vi tar nuvarande parkeringsytor i utsträckning .för Barnhuset. 6. Uppdelning i olika byggnadskroppar medför dyrare byggkostnader än en mer samlad byggnadskropp. 7. Kravet på ändamålsenliga lokaler genererar omfattande ombyggnader i hus 18 för Barnhuset. 8. Delning av vuxenpsykiatrin och barn- och ungdomspsykiatrin. 9. Säkerhetsaspekterna kräver byggnadstekniska anpassningar i ombyggnad av bef. lokaler för Barn. 10. Insyn från bef. byggnader i nybyggnader och skuggas av höga hus för Barn. 11. Placering av Barnhuset genererar rivning av hus 08. 4-5 5(5) 1. Alternativet tar fler parkeringsplatser i anspråk för byggnationen MÖJLIGHETER 1. Möjliggör vidare expansion på nuvarande parkeringsplats, genom bygga Phus. 2. Placeringen tar inte ytor i anspråk vilket medför möjligheter för expansion av somatisk verksamhet i norra delen av kvarteret. NYPS Kalmar, 2015 04 30, Förstudie Bilaga 5 Parkering på sjukhusområdet Förslagen har inte kopplats till de olika alternativen av nybyggnation och kostnader för att skapa parkeringsplatser som ersätter ianspråktagna parkeringsplatser har ej medtagits i förstudien. I en separat tabell redovisas hur många nya parkeringsplatser som erfordras vid de olika förslagen för nybyggnation av psykiatrilokaler. Förslagen utgörs av tre typer av parkering, som har provats i olika kombinationer beroende på disponibel mark och behovet av parkeringsplatser: • Markparkering. Om markytan finns är det det mest ekonomiska alternativet och ger också en flexibilitet för framtida byggnation. • Parkeringsdäck. Utförs som ett däck på ca 1,5 m över omgivande mark kombinerat med en nedre del utförd som en nedgrävd markparkering ca 1,5 m under mark. Den nedgrävda ytan förses med markbeläggning utan betongplatta och omges med antingen släntar eller stödmurar. Däcket förses med korta ramper. Denna typ av parkering har en kostnad per bilplats som är betydligt högre än markparkering, men lägre än ett parkeringshus. Parkeringshus. Den dyraste formen av parkering. Den ger också mindre flexibilitet då den utgör ett större fastighetskapital och är svårare att bygga till. Fördelen är att använd yta kan minimeras och behovet av p-platser täckas med tillräckligt antal våningar, vilket ger stor flexibilitet i planeringen. Exempel på principutformning parkeringsdäck Slänt el. stödmur 3 000 • 1 500 För att tillgodose behovet av parkering har olika alternativa förslag studerats. Förutom i förstudien redovisat förslag har följande scenarier studerats. Markbeläggning utan btg-platta Uppdelning i personalparkering och besökande har inte gjorts. Handikapplatser kommer att lösas i samband med entréer till de nya byggnaderna. De visade förslagen är endast skisser för bedömning av hur behovet av nya parkeringsplatser kan lösas och vilka konsekvenser det får. NYPS Kalmar, 2015 04 30, Förstudie 5-1 Bilaga 5 A1 Parkeringsbehov vid olika scenarion Parkeringsbehovet som redovisas är endast det behov som tillskapats av att psykiatrin flyttar till området samt av de platser som försvinner genom nybyggnation av lokaler för psykiatrin. A1 A2 B1** B2 Antal parkeringar som försvinner pga. nybyggnation enligt illustrationer 100 100 240 270 Antal parkeringar som försvinner i kv. Vallmon 90 90 90 90 Tillkommande behov av parkeringar* 100 100 100 100 Totalt antal parkeringar som behövs tillskapas pga nybyggnation av psykiatrin 290 290 430 460 A2 B1 * Verksamheter från centrum som flyttar in. ** Förordat förslag B2 Exempel på fasadutformning P-hus 5-2 NYPS Kalmar, 2015 04 30, Förstudie Bilaga 5 Scenario P1 Förslaget innebär att en del av befintlig markparkering i sydväst byggs om till p-däck i två plan och med access via korta ramper. P1 Parkeringsförslag Antal parkeringar i p-däck Varav antal parkeringar som tillskapas* P1 300 200 Totalt 300 200 * Antal parkeringar i p-däck minus de som försvinner i samband med byggnation av ny p-lösning. NYPS Kalmar, 2015 04 30, Förstudie 5-3 Bilaga 5 Scenario P2 Scenariet omfattar parkeringshus i sydväst och markparkering i norr. c P2 Förslaget innebär att ett nytt parkeringshus i tre plan byggs i sydväst. Antalet plan kan ökas för att ge fler platser. d b I norr föreslås markparkering på hus 04 samt hus 06:s plats samt framför hus 07. Vid rivning av hus 07 kan 40 p-platser till skapas (streckad yta vid d). Ett parkeringshus ger de största kostnaderna per ny parkeringsplats. a Parkeringsförslag Antal parkeringar i p-hus resp. markparkering (per/plan) Varav antal parkeringar som tillskapas* P2 - a 450 (150) 350 P2 - b 40 40 P2 - c 90 60 P2 - d 20 10 Totalt 600 460 * Antal parkeringar i p-hus / markparkering minus de som försvinner i samband med byggnation av ny p-lösning. 5-4 NYPS Kalmar, 2015 04 30, Förstudie Bilaga 5 Scenario P3 Scenariet omfattar parkeringsdäck i 2 plan i sydväst och i norr. b P3 Förslaget innebär att en del av befintlig markparkering i sydväst byggs om till p-däck i två plan. I norr föreslås ett parkeringsdäck (b), i två plan, på hus 06:s plats. Förslagets fördel är att parkeringsdäck med öppen eller nedgrävd botten utan betongplatta ger jämfört med parkeringshus en lägre kostnad per parkeringsplats. a Parkeringsförslag Antal parkeringar i p-däck (per/plan) Varav antal parkeringar som tillskapas* P3 - a 300 (150) 200 P3 - b 110 (55) 90 Totalt 410 (205) 290 * Antal parkeringar i p-däck minus de som försvinner i samband med byggnation av ny p-lösning. NYPS Kalmar, 2015 04 30, Förstudie 5-5 Bilaga 5 Scenario P4 Scenariet omfattar en markparkering bakom nuvarande ambulansstation. P4 Förslaget har främst en inriktning att vara ett förslag för personalparkering eller långtidsparkering för patienter. Parkeringen utförs som en asfalterad yta på ca 19.000 m2 varav 2.000 m2 är infart till parkeringen. Parkeringen medger en parkering för 500 bilar. Förslagets fördel är en markparkering på en yta som idag inte brukas för någon permanent verksamhet och till en låg kostnad. Parkeringsförslag Antal parkeringar i markparkering Varav antal parkeringar som tillskapas* P4 500 500 Totalt 500 500 * Antal parkeringar i markparkering minus de som försvinner i samband med byggnation av ny p-lösning. 5-6 NYPS Kalmar, 2015 04 30, Förstudie Nybyggnad för Folktandvården i Vimmerby Landstinget i Kalmar län Landstingsservice, Bygg- och förvaltarenheten 1 (8) Nybyggnad för Folktandvården i Vimmerby Innehåll Innehåll ...................................................................................................................................................................... 2 Organisation ............................................................................................................................................................ 3 Ärendets beredning ......................................................................................................................................... 3 Uppföljning .......................................................................................................................................................... 3 Projektorganisation .......................................................................................................................................... 3 Sammanfattning..................................................................................................................................................... 4 1. Bakgrund ......................................................................................................................................................... 5 1.1 Uppdrag, direktiv................................................................................................................................... 5 1.2 Projektmål .................................................................................................................................................... 5 1.3 Bakgrund Folktandvården...................................................................................................................... 5 1.4 Nulägesbeskrivning .................................................................................................................................. 5 1.5 Verksamhetens mål ................................................................................................................................. 6 1.6 Tidigare tagna beslut ............................................................................................................................... 6 1.7 Risker ............................................................................................................................................................. 6 2. Förslag ............................................................................................................................................................. 7 2.1 Gemensamma utrymmen ...................................................................................................................... 7 2.2 Försörjning ................................................................................................................................................... 7 2.3 Teknisk försörjning ................................................................................................................................... 7 2.4 Utrymmesredovisning.............................................................................................................................. 8 3. Ekonomi ........................................................................................................................................................... 8 4. Tidplan .............................................................................................................................................................. 8 Bilagor ................................................................................................................................................................... 8 Landstinget i Kalmar län Landstingsservice, Bygg- och förvaltarenheten 2 (8) Nybyggnad för Folktandvården i Vimmerby Organisation Ärendets beredning Ärendet har beretts av Landstingsservice i samverkan med Folktandvårdsförvaltningen. Utsedda verksamhetsföreträdare har deltagit i arbetet med framtagande av Avdelningsfunktionsprogram (AFP) och Rumsfunktionsprogram (RFP). Regelbundna möten har hållits mellan byggprojektledare, funktionsplanerare och verksamhetsföreträdare. Projektrelaterad information har kontinuerligt delgivits klinikchefen under förstudien. Uppföljning Rapportering sker regelbundet, enligt intervall bestämda i projektplan. Rapportering i projekt som löper enligt fastlagda planer och inom godkänd budget sker i samband med ordinarie delårs- och årsbokslut. Projektorganisation Landstinget i Kalmar län Landstingsservice, Bygg- och förvaltarenheten 3 (8) Nybyggnad för Folktandvården i Vimmerby Sammanfattning Folktandvården (FTV) i Kalmar län har som mål att bidra till en bättre livskvalité genom att skapa förutsättningar för god munhälsa. FTV ska kännetecknas av hälsoinriktning, trygghet och en bred kompetens. Kliniken i Vimmerby är i behov av nya lokaler då nuvarande lokaler inte är optimala. Lokalernas placering i byggnaden försvårar ett rationellt arbetssätt, bland annat genom att patientflödet inte fungerar tillfredsställande. Kliniken riskerar att tappa patienter och därmed intäkter. Verksamheten är konkurrensutsatt och patientunderlaget är en avgörande del för möjlighet till lönsamhet. Det är därför av största vikt att synas i samhället. Med nya lokaler skulle detta förbättras avsevärt, dels genom designmässigt mera tilltalande lokaler, dels genom ett mera framträdande läge inom fastigheten. Landstingsservice förordar att en nyproduktion genomförs. En ombyggnad/upprustning av befintlig byggnad bedöms vara minst lika kostsam när kostnadskalkyler för båda alternativen gjorts. En ombyggnad medför risk för tillkommande och oförutsedda ändrings- och tilläggsarbeten. Att använda befintlig stomme för med sig begränsningar som att planlösningen inte går att lösa optimalt. Det innebär svårigheter att inrymma nya installationer, framför allt nytt ventilationssystem. Fördelar med nyproduktion: Optimerad logistik - Central placering av supportfunktionerna. - Placering av väntrummet i anslutning till receptionen för optimal övervakning av patienter. - Placeringen av verksamheten i separat byggnad och entré ger optimalt tillträde för brukaren. - Effektiv logistik medför ökad tid till patientnära uppgifter och möjlighet till bättre vårdkvalitet. Nya lokaler minskar risken att förlora patienter och därmed även intäkter. Förbättrad arbetsmiljö - En god och utvecklande arbetsmiljö skapas som kan öka trivsel och arbetstillfredsställelse. - Tillräckligt stort personalrum för att kunna användas som konferensrum och utbildningslokal. En nybyggnation skapar förutsättningar för flexibla, kostnads- och yteffektiva lokaler som medger utvecklingsmöjligheter och ger bästa möjliga förutsättningar att bygga en klimat- och energieffektiv byggnad som uppfyller landstingets hållbarhetsriktlinje. Landstinget i Kalmar län Landstingsservice, Bygg- och förvaltarenheten 4 (8) Nybyggnad för Folktandvården i Vimmerby 1. Bakgrund 1.1 Uppdrag, direktiv Folktandvårdsförvaltningen gav 2007 Landstingsservice i uppdrag att ta fram förslag på nya lokaler i Vimmerby. En förstudie visade att en lämplig placering kunde vara tomställd del av hus 02 inom fastigheten Svanen 3. Som en konsekvens av Landstingsfullmäktiges beslut om en sammanhållen psykiatri i Vimmerby, framsköts diskussionen om FTV´s placering tills förstudien gällande psykiatrins lokaler var klar. Denna resulterade i att inte etablera psykiatrin i hus 02 och därmed var dessa lokaler disponibla för annan verksamhet. Genomförd förstudie 2014/15 har studerat två alternativ, ombyggnad av del av hus 02 eller riva del av hus 02 och ersätta med ett nytt hus på samma plats. Ur ett långsiktigt drifts- och förvaltningsperspektiv överväger fördelarna med en nyproduktion. För att motsvara uppsatta projektmål bedöms en ombyggnad inte vara ett alternativ. 1.2 Projektmål Den nya byggnaden ska - ge flexibla, effektiva och funktionella lokaler - utformas så att kontinuerlig verksamhetsutveckling möjliggörs - ge bästa klimat- och energieffektiv byggnad Projektet ska på alla nivåer arbeta utifrån ett hållbarhetsperspektiv, vilket ur ett helhetsperspektiv ska ge optimalt långsiktigt hållbara lokaler för nyttjaren. 1.3 Bakgrund Folktandvården Vid kliniken bedrivs allmäntandvård. FTV har till uppgift att tillhandahålla tandvård för upptagningsområdets invånare, såväl av akut som av profylaktisk karaktär och arbetar både med riktade insatser till individen och övergripande kollektiva insatser. Samverkan sker med andra verksamheter i landstinget samt med myndigheter, kommuner och organisationer för att på bästa sätt nå länsinvånarna. I lokalerna bedrivs många olika insatser såsom hälsofrämjande, sjukdomsförebyggande, sjukdomsbehandlande och rehabiliterande tandvårdsåtgärder till patienter i alla åldrar. 1.4 Nulägesbeskrivning Kliniken i Vimmerby har varit samlokaliserad med hälsocentralen sedan mitten av 1970-talet. Lokalerna ligger idag mitt i hus 07. För att ta sig till FTV måste patienter passera hälsocentralens reception och väntrum innan de får kontakt med rätt reception. Placeringen försvårar flexibla öppettider. Utvecklingen inom tandvården gör att allt högre krav ställs på lokalernas utformning, framför allt när det gäller logistiken inom kliniken. Ett förändrat arbetssätt där tandsköterskor och tandhygienister arbetar mer kliniskt gör att närheten mellan behandlingsrum, steril/trayprep och reception är av stor betydelse för att uppnå en mer effektiv verksamhet där effektivitetsvinsten kan ge möjlighet till ökad vårdkvalitet. Det upptagningsområde som betjänas har cirka 15 000 invånare. Såväl tidsbeställd som akut verksamhet bedrivs. Revisionspatienter är ständigt återkommande och är ca 7 500. Landstinget i Kalmar län Landstingsservice, Bygg- och förvaltarenheten 5 (8) Nybyggnad för Folktandvården i Vimmerby 1.5 Verksamhetens mål Varje landsting ska enligt tandvårdslagen erbjuda en god tandvård till dem som är bosatta, kvarskrivna eller stadigvarande vistas inom landstinget. Målet är en god tandhälsa och en tandvård på lika villkor för hela befolkningen och att planering ska ske utifrån befolkningens behov. Folktandvården i Kalmar län har som syfte att bidra till en bättre livskvalitet genom att skapa förutsättningar för god munhälsa. Folktandvården ska kännetecknas av hälsoinriktning, trygghet och en bred kompetens. För verksamheten har projektet följande mål: Optimal placering av väntrum. Idag är väntrummet placerat utanför klinikens övriga lokaler, vilket försvårar övervakning av patienter. En egen entré inom fastigheten ökar tillgängligheten i och med en förbättrad placering. Idag måste patienterna passera hälsocentralen, vilket medför problem kvällar och helger då mottagningen är stängd. Förbättrad placering av behandlingsrum kring en mittkärna med supportfunktioner. Dagens placering av behandlingsrum försvårar ett rationellt arbetssätt för verksamheten. Förbättrad placering av administrativa lokaler. Dagens placering av administrativa lokaler försvårar ett rationellt arbetssätt för verksamheten. Ett mera rationellt arbetssätt ger ökad tid för patientomvårdnad, vilket medför ökad kvalité för patienten. En upplevd kvalitetsökning ger möjlighet till ökad patientlistning och därmed ökade intäkter. Tillräckligt stort personalrum kan användas flexibelt som konferensrum och utbildningslokal för samtliga medarbetare. Förbättrad arbetsmiljö. För personalen är funktionella lokaler en viktig arbetsmiljöfaktor, vilket i förlängningen leder till en attraktiv arbetsplats ur ett rekryteringsperspektiv. 1.6 Tidigare tagna beslut I november 2014 beslutade Landstingsfullmäktige att ge Landstingsservice i uppdrag, att tillsammans med Folktandvårdsförvaltningen genomföra en förstudie avseende FTV i Vimmerby och ta fram ett underlag för inriktnings- och genomförandebeslut. 1.7 Risker En riskanalys görs i alla faser av ett projekt och är speciellt viktigt i de tidiga skedena. De identifierade riskerna har graderats efter sannolikhet och konsekvens och graderats i risktal beroende på konsekvenserna av risken. Bedömningen är att det inte finns någon högre risknivå än normalt i denna typ av projekt. Nedan redovisas risker som är specifikt för detta objekt. 1. Markförhållanden runt befintlig byggnad på grund av förorenad mark. 2. Sanering av rivningshus. Åtgärder för att hantera dessa risker: 1. Ett antal markprover är tagna runt huset för att konstatera halt och utbredning av föroreningar. 2. Miljöprover är tagna för att identifiera farliga ämnen. Risk finns att fler farliga ämnen upptäcks under arbetets gång utöver de som identifierats i tagna prover. Landstinget i Kalmar län Landstingsservice, Bygg- och förvaltarenheten 6 (8) Nybyggnad för Folktandvården i Vimmerby 2. Förslag Landstingsservice förordar en nybyggnad. Ca 1/3 av befintligt hus 02 rivs och på dess plats byggs ett nytt hus som ansluter till övriga 2/3 av befintligt hus 02. Den nya byggnaden kommer att ha samma bredd som nuvarande byggnad och byggas i ett plan med separata entréer för patient och personal samt en förbindelsepassage till äldre delar av hus 02. Teknikrum blir tillgängligt både invändigt och utvändigt. Åtta behandlingsrum varav ett är stort nog för rullstolsburen patient och förbereds för takmonterad patientlyft. Parkering på innergården behålls. Idag finns det 12 P-platser och 15 cykelplatser på kortsidan av huset. Nytt förslag ger 25 p-platser och 20 cykelplatser. 2.1 Gemensamma utrymmen Nedanstående funktioner kan samutnyttjas med övriga verksamheter inom fastigheten: Post Förråd Tvätt Avfall Lokalvård Journalförråd Parkering 2.2 Försörjning Sjukhusets ordinarie försörjningsprinciper fungerar även i den nya byggnaden. Gods och tvätt levereras via kulvert till en leveranspunkt (miljörum) i den nya byggnaden. Posten levereras direkt till enheten. 2.3 Teknisk försörjning El Huvudledningar tas från befintligt elrum som är placerat i källaren i hus 02. Två nya centraler placeras i teknikrum och i nisch vid väntrum. All kraft går som VL (viktig last) och är kopplad till reservkraft. Armaturer ska vara försedda med ljuskälla av LED för att få minsta möjliga energiåtgång. Värme Nybyggnad kopplas till befintligt värmeledningsnät och värms upp med hjälp av vattenburna radiatorer. Kyla Separat aggregat installeras med integrerad kyla som är rumsanpassad. På så sätt kan ett godtagbart inomhusklimat upprätthållas. IT Utförs enligt förvaltningens riktlinjer. Fastighetsnät/fiber tas från befintligt ställ i hus 02 och ansluts till nytt ställ i nytt teleutrymme. Brand/Säkerhet Automatiskt brandlarm installeras. Det blir en helskyddad anläggning med rökdetektorer i alla rum. Möjlighet för fastighetsdriften i Västervik att på distans stänga av brandlarmet. Telefoni Fast telefoni planeras. Landstinget i Kalmar län Landstingsservice, Bygg- och förvaltarenheten 7 (8) Nybyggnad för Folktandvården i Vimmerby 2.4 Utrymmesredovisning Se bilaga RFP. 3. Ekonomi Utifrån nyckeltal från referensprojekt och med anpassning av detta projekt bedöms kostnaden till 19 Mkr exkl. mervärdesskatt (kalkylmånad mars 2015). Fördelning av kostnaderna: Nybyggnation inkl. rivning av del av hus 02 Konstnärlig utsmyckning 1 % 4. Tidplan Förstudie Programarbete Projektering Entreprenadupphandling Byggproduktion inkl. rivning Inflyttning 18 830 000 kr 170 000 kr sept 2014 - jan 2015 jan 2015 - april 2015 juni 2015 - sept 2015 okt 2015 - dec 2016 dec 2015 - dec 2016 jan 2017 Bilagor 1. Bilaga plan och fasadritning 2. Bilaga RFP Landstinget i Kalmar län Landstingsservice, Bygg- och förvaltarenheten 8 (8) Nya Landstingslokaler i Emmaboda En förstudie sammanställd våren 2015 2015 04 22 Innehåll Organisation Ärendets beredning Uppföljning Sammanfattning 2. Förutsättningar 3 3 4 1. Bakgrund 1.1 Uppdrag, direktiv 1.2 Projektmål 1.3 Bakgrund verksamheterna 1.31 Primärvård 1.32 Öppenvårdsmottagning psykiatri 1.33 Familjecentral 1.34 Folktandvård 1.35 Distriktsrehabilitering 1.36 Gemensamma mål 1.4 Nulägesbeskrivning 1.5 Mål och syften 1.6 Tidigare tagna beslut 1.7 Risker 5 5 6 10 11 11 11 2.1 Översikt 2.2 Rörelsemönster / trafik 2.3 Omgivande byggnader / material 2.4 Grönska / växtlighet 2.5 Analyserade alternativ 2.51 Alternativ 1 2.52 Alternativ 2 2.53 Alternativ 3 12 13 14 15 16 24 5. Tidplan 25 6. Källor 6.1 AFP 6.2 PTS 6.3 Miljödokument 3. Förslag 3.1 Verksamhet och inre samband 3.2 Yttre samband 3.3 Översikt 3.4 Planer 3.5 Volymskisser 3.6 Försörjning 3.7 Teknisk försörjning 3.8 Program för teknisk standard (PTS) 3.9 Ytredovisning 4. Ekonomi 17 17 18 19 22 23 23 23 23 Landstingslokaler i Emmaboda - En förstudie sammanställd 2015 04 22 26 26 26 7. Kompletterande dokument 7.1 Verksamhetsberättelser 27 2 Projektorganisation Styrgrupp Christer Holmgren (Förvaltningschef) Iréne Brodell (Fastighetschef) Lars Mattsson (Primärvårdsdirektör) Anna Holmström (Byggprojektledare) Cecilia Ivarsson (Funktionsplanerare) Anders Nylander (Tandvårdschef) Ulf Månsson (Ekonomichef HSF) Mats Eriksson (Byggchef) Organisation Ärendets beredning Ärendet har beretts av Landstingsservice i samverkan med följande verksamheter i Emmaboda: • • • • • • • Landstingsservice, Fastighetsförvaltning Förvaltning Hälsocentral Öppenvårdsmottagning psykiatri Barnhälsovård Mödrahälsovård Öppen förskola i kommunal regi Distriktsrehabilitering Folktandvård Projektchef Mats Eriksson Förvaltningsledning Patrik Glasberg (Primärvårdsstrateg) Pia Nicklasson (Försörjning / Miljösamordnare) Utsedda företrädare från verksamheterna har deltagit i arbetet med framtagande av Avdelningsfunktionsprogram (AFP). Det har hållits regelbundna samverkansmöten mellan funktionsplanerare och verksamhetsrepresentanter från berörda förvaltningar. Projektrelaterad information har delgivits respektive verksamhet under förstudien. Uppföljning Byggprojektledare Anna Holmström BHV MHV ÖF HC Rehab Psyk Arbetsgrupper Patrik Glasberg Marie Veldin Lindgren Marit Persson Carina Parai Emma Vestberg Marianne Wigforss Funktionsplanerare Cecilia Ivarsson Britt Ekelund Internt sakkunniga Stefan Westblom (Energistrateg) Johanna Schelin Rapportering sker regelbundet i intervall bestämd i projektplan. (Chef för hållbar utveckling) Magnus Klase (Säkerhetssamordnare) Rapportering i projekt som löper enligt fastlagda planer och inom godkänd budget, sker i samband med ordinarie delårs- och årsbokslut. Externa konsulter Ulf Löfgren, Hanna Philipsson, Marie Nilodahl (Tengbomgruppen) Landstingslokaler i Emmaboda - En förstudie sammanställd 2015 04 22 3 Sammanfattning Visionen är att skapa nya Landstingslokaler, moderna och samtida, där mötet mellan människor sker i en hälsofrämjande miljö och utforma flexibla och funktionella lokaler som motsvarar landstingets mål om att bedriva modern och patientcentrerad, väl sammanhållen och samordnad vård. Nya lokaler för Emmaboda hälsocentral är det högst prioriterade objektet för Primärvårdsförvaltningen men även övriga förvaltningar har ett stort intresse av samlokalisering. Etablering av en familjecentral är också högt prioriterad. Berörda verksamheter är: • Hälsocentral • Barnhälsovård • Mödrahälsovård • Öppenvårdsmottagning psykiatri • Distriktsrehabilitering • Folktandvård Ständiga förändringar inom respektive förvaltningars verksamhetsområde ställer stora krav på lokalernas utformning, generalitet och flexibilitet. Det gäller bland annat nya och utökade myndighetskrav, nationella riktlinjer för vård, ny forskning, patienters och närståendes ökade delaktighet i vården samt höga krav på medicinsk kvalité och patientsäkerhet. För att verksamheterna ska kunna uppnå sina övergripande verksamhetsmål är en förutsättning att lokalerna är funktionella i hänseendet att bedriva primärvård i miljöer där god och läkande patientmiljö går hand i hand med god arbetsmiljö. Landstingslokalerna ska upplevas som varma och välkomnande, signalera öppenhet och tillgänglighet. Lokalerna ska också vara ändamålsenliga för den verksamhet som ska bedrivas, med generalitet, flexibilitet samt hållbarhet som ledord. Landstingslokaler i Emmaboda - En förstudie sammanställd 2015 04 22 4 1. Bakgrund 1.1 Uppdrag, direktiv 1.2 Projektmål Landstingsservice fick 2012 i uppdrag att genomföra en behovsanalys av en sammanhållen landstingsverksamhet för hälsocentral, distriktsrehabilitering, folktandvård, samt en familjecentral i Emmaboda tätort. • I november 2013 tog Landstingsfullmäktige beslut om att en förstudie avseende en nybyggnad skulle genomföras. • • • En funktionell, effektiv och läkande vårdmiljö med ett patientnära arbetsätt som ökar kvaliteten i vårdarbetet. En utformning av lokalerna som stödjer samverkan i processerna och samarbetet mellan verksamheterna. De nya lokalerna ska, så långt det är möjligt, utformas med generella lösningar som tillåter kontinuerlig verksamhetsutveckling. Projektet ska, på alla nivåer, arbeta utifrån ett hållbarhetsperspektiv. Landstingslokaler i Emmaboda - En förstudie sammanställd 2015 04 22 5 Bakgrund 1.3 Bakgrund verksamheterna 1.31 Primärvård Hälsocentral 1.32 Öppenvårdsmottagning psykiatri Definitionen av primärvård är hälso- och sjukvårdsverksamhet som utan avgränsning vad gäller sjukdomar, ålder eller patientgrupper svarar för befolkningens behov av grundläggande medicinsk behandling, omvårdnad, förebyggande arbete och rehabilitering och som inte kräver sjukhusens medicinska och tekniska resurser. Verksamhetens övergripande mål och vision Hälsocentralens mål är att erbjuda god medicinsk kvalitet, hög tillgänglighet, kontinuitet samt fast läkarkontakt. Samarbete och samverkan med andra verksamheter. Verksamhetens övergripande mål och vision Psykiatrins mål och vision är att erbjuda en specialistpsykiatri i framkant. Verksamhetsbeskrivning Uppdraget för primärvården har under en 30-årsperiod ändrat karaktär och omfattning. Verksamhetsbeskrivning Inom specialpsykiatrins verksamhet i Emmaboda finns öppenvårdsmottagning och psykiatrisk rehabilitering. Patientbesöken är förbokade och verksamheten omfattar psykologisk samtalsterapi och medicinsk behandling. Idag erbjuder en hälsocentral hälso- och sjukvård inom området allmänmedicin och arbetar hälsofrämjande enligt landstingets riktlinjer. I vårdvalssystemet är det patienten som ”bär” pengarna med sig där listningen sker. En framgångsfaktor för den enskilda hälsocentralen är att verksamheten bygger på en bra listningsutveckling som ger hälsocentralen en god ekonomisk utveckling. Lokalernas utformning och logistik är i många stycken avgörande för produktiviteten och effektiviteten på enheten, vilket i slutändan handlar om att få god ekonomi och god service till den enskilde patienten. Landstingslokaler i Emmaboda - En förstudie sammanställd 2015 04 22 6 Bakgrund 1.33 Familjecentral Barnhälsovård Mödrahälsovård Verksamhetens övergripande mål och vision Att sammanföra verksamheter som tillsammans utvecklar arbetsformer för att stärka barnfamiljers nätverk, bredda föräldrautbildningen och samordna stödet till barnfamiljer. Verksamhetens övergripande mål och vision Barnhälsovårdens mål är att bidra till bästa möjliga fysiska, psykiska och sociala hälsa för barn genom att främja barns hälsa och utveckling, förebygga ohälsa hos barn samt tidigt identifiera och initiera åtgärder vid problem i barns hälsa, utveckling och uppväxtmiljö. Verksamhetens övergripande mål och vision God sexuell och reproduktiv hälsa för hela befolkningen. Verksamhetsbeskrivning En familjecentral är en fysiskt sammanhållen verksamhet med mödrahälsovård, barnhälsovård, öppen förskola och socialtjänst under samma tak. Navet på en familjecentral är den öppna förskolan. Familjecentralen skapar gynnsamma förutsättningar för samverkan vilket ger samordningsvinster för föräldrar och gör de ingående verksamheterna mer effektiva. Verksamhetsbeskrivning Inom en barnhälsovårdsmottagning bedrivs hälsovård för förskolebarn. Här erbjuds mottagningsverksamhet i form av hälsobesök till områdets familjer med barn 0 – 6 år. För att uppnå målen behöver insatserna aktivt erbjudas till alla barn, riktade förstärkta insatser till barn och föräldrar med särskilda behov, hälsoövervakning och individuellt utformad hjälp till barn som löper höge risk att drabbas av ohälsa. Teamarbete där bland annat läkarens, sjuksköterskans och psykologens kompetenser kompletterar varandra ger förutsättningar för detta. En metod för att nå målet är olika föräldrastödjande insatser som även innefattar arbete i grupper. Landstingslokaler i Emmaboda - En förstudie sammanställd 2015 04 22 Mödrahälsovård/Ungdomsmottagning Inom en barnmorskemottagning bedrivs mottagningsverksamhet med inriktning på insatser till alla blivande föräldrar för att stärka dem i sitt föräldraskap. Förstärkta insatser ges till blivande föräldrar med särskilda behov, t.ex. individuellt utformad hjälp till gravida kvinnor som löper risk att drabbas av ohälsa eller som redan har nedsatt hälsa eller är socialt sårbara. Uppmärksamhet läggs på risk- och friskfaktorer och andra förhållanden i närmiljön och samhället som kan påverka gravida kvinnors och nyblivna mödrars hälsa. Verksamheten utför undersökningar som ingår i hälsoprogram till alla blivande och nyblivna mödrar, preventivmedelsrådgivning och förskrivning av preventivmedel samt STI-prevention på individnivå. Man bedriver en utåtriktad verksamhet för att förebygga oönskade graviditeter och sexuellt överförbara infektioner samt utför gynekologisk cellprovskontroll för att förebygga cervixcancer. 7 Bakgrund Öppen förskola 1.34 Folktandvård Verksamhetsbeskrivning Öppen förskola är en öppen verksamhet, besökarna är inte inskrivna, utan väljer själva när och hur ofta de vill delta. Öppen förskola skall verka som en kompletterande förskoleverksamhet riktad till barn som inte är inskrivna i förskolan samt till föräldrar, dagbarnvårdare, eller andra vuxna som har ansvar för barnet. Verksamhetens övergripande mål och vision Varje landsting skall enligt Tandvårdslagen erbjuda en god tandvård till dem som är bosatta, kvarskrivna eller stadigvarande vistas inom landstinget. Målet är en god tandhälsa och en tandvård på lika villkor för hela befolkningen och att planering skall ske utifrån befolkningens behov. På öppna förskolan är den vuxna delaktig i verksamheten och har ansvar för sitt barn. Den öppna förskolan är kostnadsfri och har bland annat pedagogisk verksamhet riktad till barn från 0-5 år. Folktandvården i Kalmar läns syfte är att bidra till en bättre livskvalitet genom att skapa förutsättningar för god munhälsa. Folktandvården ska kännetecknas av hälsoinriktning, trygghet och en bred kompetens. På öppna förskolan ska det finnas utrymme för att samtala, få råd och stöd och delta i pedagogisk verksamhet. Det finns öppna förskolor som inriktat sin verksamhet för att till exempel ta emot familjer med adopterade barn, samkönade familjer, unga föräldrar eller särskilda träffar för pappor. Verksamhetsbeskrivning I Folktandvårdens lokaler bedrivs många olika insatser såsom till exempel hälsofrämjande, sjukdomsförebyggande, sjukdomsbehandlande och rehabiliterande tandvårdsåtgärder till samtliga åldrar. Öppna förskolan ska bland annat bidra till att de demokratiska värden som vårt samhälle vilar på förankras hos barnen. Öppen förskola drivs i regel av kommunen eller stadsdelen. Landstingslokaler i Emmaboda - En förstudie sammanställd 2015 04 22 Folktandvården arbetar med såväl riktade insatser till individen som övergripande kollektiva insatser. Folktandvården samverkar också med andra verksamhetsområden i landstinget samt myndigheter, kommuner och organisationer för att på bästa sätt nå länsinvånaren. 8 Bakgrund 1.35 Distriktsrehabilitering 1.36 Gemensamma mål Verksamhetens övergripande mål och vision God hälsa vid rätt tillfälle på rätt nivå och med rätt insats. Genom att samla och samordna landstingets verksamheter inom en byggnad i Emmaboda uppnås samordningsvinster i flera avseenden. Det gäller både kompetensmässigt vid vård och behandling, men också rent lokalmässigt genom kortare fysiska avstånd och genom möjlighet att samutnyttja lokaler. Lokalerna ska upplevas välkomnande och trygga, signalera öppenhet och vara väl anpassade för de verksamheter som ska bedrivas där. Målet lägger stor vikt på nära samarbete och nära samverkan med andra verksamheter men även inom den egna basenheten. Verksamhetsbeskrivning Verksamheten som bedrivs inom distriktsrehabiliteringen är mottagningsverksamhet av sjukgymnaster och arbetsterapeuter samt träning för patienter. Arbetets karaktär innefattar hela registret från kroniska och akuta sjukdomar till sekundär- och primärpreventivt arbete. För personalen är funktionella lokaler en viktig arbetsmiljöfaktor, vilket i förlängningen leder till en attraktiv arbetsplats ur ett rekryteringsperspektiv. Landstingslokaler i Emmaboda - En förstudie sammanställd 2015 04 22 9 Bakgrund 1.4 Nulägesbeskrivning Landstinget bedriver verksamhet på tre platser i Emmaboda, egenägd fastighet, Eken 9, förhyrd fastighet, Tulpanen 18 samt ambulansen på Järnvägsgatan. Inom Eken 9 bedrivs hälsocentral och psykiatri. I förhyrda lokaler finns folktandvård, distriktsrehabilitering och ambulansstation. Ingen familjecentral finns etablerad i kommunen. Hälsocentralen har ett utökat lokalbehov och lokalerna är inte optimala för den verksamhet som bedrivs. Detta medför brister avseende logistik, tillgänglighet och samverkan, såväl för patienter som för personal. Dessutom föreligger ett stort renoveringsbehov av befintlig byggnad. När Eken 9 byggdes var den en för tiden välfungerande byggnad för dåtidens arbete inom en hälsocentral. Som vårdkunder ställer såväl patienter som anhöriga allt större krav på standard och miljö. ”Patienten i centrum” bör gälla såväl för vården och dess processer som för den arkitektoniska utformningen. Verksamhetsstatistik Antal listade Antal besök Hälsocentral 6 800 25 000 ÖPV Psykiatri - 460 BHV 450 1 600 MHV 105 1 726 Folktandvård 5 436 13 618 Distriktsrehabilitering 1 400 10 300 Familjecentral Byggnaden har nått sin livscykelgräns. Verksamheten har vuxit, nya uppdrag samt arbetssätt har tillkommit, kraven på vårdhygien ökar samt att den tekniska utvecklingen ställer nya krav. Inget utrymme för verksamhetsutveckling finns. Det är allt mer uppmärksammat att den fysiska miljön och hur den uppfattas, är av stor betydelse för patientens upplevelse av vården och för tillfrisknandet. Landstingslokaler i Emmaboda - En förstudie sammanställd 2015 04 22 10 Bakgrund 1.5 Mål och syften 1.7 Risker Syftet med projektet är att skapa nya Landstingslokaler, moderna och samtida, fritt från institutionskänsla där mötet med människor sker i en hälsofrämjande miljö för både personal och besökare. En riskanalys görs i alla faser av ett projekt och är speciellt viktigt i de tidiga skedena. De identifierade riskerna har graderats efter sannolikhet och konsekvens och graderats i risktal beroende på konsekvenserna av risken. Bedömningen för Landstingslokalerna i Emmaboda är att det inte finns någon högre risknivå än normalt i denna typ av projekt. Nedan redovisas två risker: 1.6 Tidigare tagna beslut 1. Komplext uppdrag som omfattar många intressenter. 2. Verksamheters programförändringar av större vikt i sent skede. I november 2013 gav Landstingsfullmäktige Landstingsservice i uppdrag att ta fram underlag för inriktningsbeslut gällande Landstingslokalerna i Emmaboda. Åtgärder för att hantera dessa risker: 1. Informera intressenter kontinuerligt under projektets gång och svara på alla dess frågor. 2. Verksamheterna skall verifiera samt underteckna sin del av programhandlingar. Vid förändringar utreder och rapporterar byggprojektledaren konsekvenserna. Landstingslokaler i Emmaboda - En förstudie sammanställd 2015 04 22 11 2. Förutsättningar 1 2 2.1 Översikt Den anvisade platsen, Torget 5, ligger centralt, söder om Bjurbäcken och KulTuren, samt rakt norr om Emmaboda järnvägsstation. N 3 Till platsen kommer man via Rådhusgatan eller Torggatan. Busshållsplats finns vid Vilhelm Moberg-gymnasiet samt vid järnvägsstationen på Järnvägsgatan. 5 4 B Området har ingen sammanhållen stadsmässig karaktär. 7 6 Teckenförklaring: B. J. Den anvisade platsen Ca 3700kvm Byggnader Offentlig verksamhet/kontor i byggnad eller entréplan Busshållplats Emmaboda järnvägsstation Frekvent biltrafik 1. 2. 3. 4. 5. 6. 7. 8. 9. 10. 11. 12. 13. Bjurbäcksskolan Sporthall Emmaboda kyrka Emmaboda kyrkliga samfällighet HC, FC, öppenvård psykiatri Vilhelm Moberg-gymnasiet Taxi Emmaboda Emmaboda kommun ICA COOP Konsum, Apotek Systembolaget Folktandvård, distriktsrehabilitering Swedbank 11 10 8 B 9 13 J Landstingslokaler i Emmaboda - En förstudie sammanställd 2015 04 22 12 Förutsättningar P 2.2 Rörelsemönster / trafik Ett fåtal offentliga entréer vänder sig mot platsen. Många ungdomar rör sig till och från Vilhelm Moberggymnasiet samt umgås och solar utanför. Övriga som rör sig på platsen är patienter till hälsocentralen samt ett fåtal boende. I området finns det gott om parkeringsmöjligheter. N P P P B P Teckenförklaring: P B 124.5 Entréer, offentlig verksamhet Entréer, bostäder Parkering Busshållsplats Höjd över havet (m) Rörelsemönster, gående Frekvent biltrafik P P Landstingslokaler i Emmaboda - En förstudie sammanställd 2015 04 22 13 Förutsättningar 2.3 Omgivande byggnader / material N Området karaktäriseras främst av en- till trevåningsbyggnader i gult och rött tegel. I områdets periferi tar villabebyggelsen vid. Andra förekommande fasadmaterial i området är mexitegel, stående träpanel i olika kulörer samt puts i ljus pastell. 1 2 5 1 2 3 4 3 4 6 5 6 Landstingslokaler i Emmaboda - En förstudie sammanställd 2015 04 22 14 Förutsättningar 2.4 Grönska / växtlighet C N Området känns relativt lummigt med många större lövträd, och angränsande lummiga villaträdgårdar. Signifikanta träd: 1. Äldre lövträd 2. Tredelad ask 3. Ek 4. Körsbär 5. Pil 6. Rönn 7. Björk 8. Fruktlund 3 2 1 D A 4 A B 5 B 6 7 C D E 8 F E F Landstingslokaler i Emmaboda - En förstudie sammanställd 2015 04 22 15 Bakgrund 2.5 Analyserade alternativ 2.51 Alternativ 1 2.52 Alternativ 2 2.53 Alternativ 3 Ombyggnad fastigheten Tulpanen 18 (förhyrning) År 2012 studerades ett antal alternativ och en statuskontroll och analys av möjligheten att samla landstingets verksamheter inom fastigheten Tulpanen 18. Fastigheten hade vid denna tidpunkt en markareal på 3 648 m² och en total byggnadsyta på ca 2 650 m², varav ledig lokalyta var ca 1 200 m². Landstingets verksamhet inom fastigheten, distriksrehabilitering 550 m² och tandvård 565 m², uppfyllde ytbehovet, dock inte med optimal logistik. Ombyggnad fastigheten, Eken 9 (ägd) Möjligheten att lösa lokalbehovet med en tillbyggnad var obefintlig då byggnadsarean redan täckte hela fastighetens byggbara areal. Det alternativ som då fanns var att bygga på ytterligare våningar på befintlig lågdel. För att frigöra hela markplanet för hälsocentralen, skulle rehabverksamheten flytta till det nya våningsplanet dit även familjecentralen skulle förläggas. Folktandvården skulle kunna vara kvar i befintliga lokaler. Markplanet på plan 1 har en area om ca 1 900 m². Hälsocentralen och psykiatri har tillsammans ett areabehov om drygt 2 000 m². Differensen mellan ytbehov och disponibel area är visserligen inte så stor, men vid en ombyggnation är man väldigt styrd av byggnadens fysiska disposition och det är svårt att få en lika yteffektiv lösning som vid en nybyggnation. Bedömningen var därmed att det inte skulle gå att få ut det antal rum och funktioner som krävdes. Den då disponibla delen av bygganden hade också en utformning som inte var rationell och det var inte möjligt att skapa tillräcklig bra logistik för verksamheten. Inte heller i en tillbyggnad över lågdelen för distriktsrehabilitering och familjecentral bedömdes det sannolikt att få ut ytbehovet och få ändamålsenliga lokaler. På grund av byggnadens fysiska utformning gjordes därmed bedömningen att den totala effektiva lokalytan för att erhålla en bra och flexibel lösning som tillåter kontinuerlig verksamhetsutveckling inte kunde erhållas. Nybyggnad inom Torget 5 Tillsammans med kommunens plan- och byggavdelning påbörjades en process för att finna andra alternativ inom tätorten. Det resulterade i nuvarande förslag om en nybyggnad inom Torget 5. Att flytta in en hälsocentral och en familjecentral i byggnaden var därmed inte möjligt då disponibel yta var ca 1 200 m². Hälsocentralens (inkl. psykiatri) och familjecentralens gemensamma ytbehov uppgick till ca 2 500 m². En familjecentral var möjlig att etablera inom byggnaden, men då skulle målet om en sammanhållen landstingsverksamhet inte uppnås. Vid lokalisering till fastigheten Tulpanen 18 hade inga nya parkeringsplatser kunnat tillskaptas, utan det antal som folktandvården och distriktsrehabilitering förfogar över idag hade då fått samnyttjats med hälsocentralen och familjecentralen. Landstingslokaler i Emmaboda - En förstudie sammanställd 2015 04 22 Landstingets och kommunens fastighetsorganisationer kom i en preliminär överenskommelse fram till att en nybyggnad på Torget 5 är det bästa alternativet. En förutsättning för lösningen är att landstinget tar övertar fastigheten Torget 5 från kommunen och att kommunen övertar fastigheten Eken 9 från landstinget. En nybyggnation skapar förutsättningar för kostnads- och yteffektiva lokaler som medger utvecklingsmöjligheter och ger bästa möjliga förutsättningar att bygga en klimatoch energieffektiv byggnad som uppfyller landstingets hållbarhetsriktlinjer. På fastigheten Eken 9, där hälsocentralen idag är belägen, tillskapas efter rivning parkeringsplatser för besökande till fastigheten Torget 5. 16 3. Förslag 3.2 Yttre samband Efter genomförd förstudie konstaterar styrgruppen att alternativ 3, Torget 5, är det som uppfyller ställda krav. Som en del i förstudien har samarbete med kommunen skett för en förändring av tidigare detaljplan. Ny detaljplan har vunnit laga kraft 2014-07-11. Inre samband Planeringen av samlokalisering av Landstingets verksamheter i fastigheten skapar förutsättningar för god samverkan. Placeringen av de olika verksamheterna utgår från de funktionella kraven och utifrån samverkansmöten mellan verksamheterna. Hälsocentralen och öppenvårdsmottagning psykiatri placeras i markplan. 3.1 Verksamhet och inre samband Samband Det övergripande behovet är att skapa en fastighet som tillgodoser en inbyggd flexibilitet som fungerar väl över tid och kan anpassas till nya behov som skapas genom kontinuerlig utveckling av samverkansprocessen och förvaltningarnas enskilda verksamheter. Folktandvård, distriktsrehabilitering och familjecentral placeras på plan 2. Entré I byggnaden skapas entréer för att få separata flöden för vårdtagare, personal och för verksamheternas samarbetspartners. Gemensamma lokaler Lokaler som ska samutnyttjas av verksamheterna är: Personalentrén är gemensam för samtliga verksamheters personal. Separata flöden för vårdtagare och personal har tillskapats i och med att besöksentréerna är placerade på västra sidan mot Rådhusgatan och övriga entréer för personal, akutfall, godsmottagning och avfallshantering placerats på byggnadens östra sida. Parkering för besökare har placerats på tomten för den befintliga hälsocentralen kompletterat med ett antal hkpparkeringar längs byggnadens fasader. Personalparkering är placerad på den östra, mindre publika, delen. För att säkerställa kommunikationen mellan de olika verksamheterna skapas kommunikationsytor såväl horisontellt som vertikalt inom byggnaden. • • • • • • Personalrum Omklädningsrum Olika typer av mötesrum Olika typer av förrådsutrymmen Försörjningsfunktioner Personalentré Landstingslokaler i Emmaboda - En förstudie sammanställd 2015 04 22 17 Förslag 3.3 Översikt Beskrivning av flödet kring den nya fastigheten. B o s t ad • • • • Huvudentrén för besökare förläggs mot Rådhusgatan för att skapa en tydligare stadsmässig karaktär mot de offentliga verksamheterna som vänder sig åt det hållet. s hus Bef. träddunge Parkering personal 24st P. entr é Folktandvården har en egen entré då de även har kvälls- samt helgmottagning. Längs med västra sidan av Rådhusgatan förläggs en gångväg samt cykelbana som leder från stationen hela vägen fram till Bjurbäcksskolan. 3 vån Inlast 2 vån Trädgårdsgatan-Torget blir enkelriktad gata med angöring, entré för personal, inlastning och akutintag, personalparkering samt befintlig parkering för boende. Handikapparkering förläggs längs Torggatan samt Rådhusgatan och parkering för besökande placeras på Eken 9. Akut Föreslagen plats för parkering besökare Entré 1 vån Bostadshus • Entré FTV ←-- Bjurbäcksskolan Vilhelm Moberg gymnasiet 0 5 10 15 20 25 (m) Skala 1:1000 (A4) Parkering besökare Hkp 8st Landstingslokaler i Emmaboda - En förstudie sammanställd 2015 04 22 N 18 Förslag 3.4 Planer N Plan 1, markplan Skala 1:400 (A4) Hälsocentral Öppenvård / psykiatri Familjecentral, öppen förskola Folktandvård Distriktsrehabilitering Funktion som samutnyttjas av alla verksamheter Landstingslokaler i Emmaboda - En förstudie sammanställd 2015 04 22 19 Förslag N Plan 2 Skala 1:400 (A4) Hälsocentral Öppenvård / psykiatri Familjecentral, öppen förskola Folktandvård Distriktsrehabilitering Funktion som samutnyttjas av alla verksamheter Landstingslokaler i Emmaboda - En förstudie sammanställd 2015 04 22 20 Förslag N Plan 3 Skala 1:400 (A4) Hälsocentral Öppenvård / psykiatri Familjecentral, öppen förskola Folktandvård Distriktsrehabilitering Funktion som samutnyttjas av alla verksamheter Landstingslokaler i Emmaboda - En förstudie sammanställd 2015 04 22 21 Förslag 3.5 Volymskisser Vy mot huvudentrén Vy mot baksidan Landstingslokaler i Emmaboda - En förstudie sammanställd 2015 04 22 22 Förslag 3.6 Försörjning 3.7 Teknisk försörjning 3.8 Program för teknisk standard (PTS) Extern entreprenör ansvarar för hämtning av avfall från fastighetens miljörum. El Nytt ställverk, två separata rum i fläktrum, ett för el och ett för tele. All kraft går som ÖL (övrig last). Kompletteras med ett utvändigt uttag för ett mobilt dieselaggregat, som kan användas vid ett ev strömavbrott. Armaturer ska vara försedda med ljuskälla av LED för att få minsta möjliga energiåtgång. Program för teknisk standard (PTS) är ett stöd i lokalförsörjningsprocessen i syfte att på ett effektivt sätt kvalitetssäkra och ständigt förbättra leveransen av ändamålsenliga och långsiktigt hållbara lokaler. De nya Landstingslokalerna mottar leveranser av läkemedel, gods från centralförråd samt tvätt från tvätteriet i Västervik. Respektive enhet får sin post levererad direkt till sin enhet. Verksamheterna hämtar och lämnar sina leveranser i försörjningsutrymmen inom byggnaden. Värme Värms upp med hjälp av vattenburet värmesystem anslutet till det kommunala fjärrvärmenätet. Systemet innehåller riktlinjer och krav som bygger på bästa erfarenhet och evidensbaserad kunskap över hur hälso- och sjukvårdslokaler ska byggas. PTS beskriver lägsta godtagbara standard på lokaler för hälso- och sjukvårdshuvudmännen effektivt och hållbart ska kunna möta samhällets behov av vård för dagens och framtida vårdtagare. Kyla Aggregaten installeras med integrerad kyla. Ventilation Det blir två aggregat, ett som försörjer Folktandvården och ett som försörjer resterande del. IT Utförs enligt IT-förvaltningens riktlinjer. Brand / Säkerhet Automatiskt brandlarm installeras. Det blir en helskyddad anläggning med rökdetektorer i alla rum. Möjlighet för fastighetsdriften i Kalmar att på distans stänga av brandlarmet. Larm Kallelsesignalsystem, överfallslarm och inbrottslarm ska installeras. Landstingslokaler i Emmaboda - En förstudie sammanställd 2015 04 22 3.9 Ytredovisning Ytorna är avrundade och ska endast ses som ungefärliga. BRA:n innehåller innerväggar, korridorer samt tekniska utrymmen men inte större schakt. BTA är byggnadens area inklusive ytterväggar och schakt. BRA BTA Hälsocentral 1 800 2 000 ÖPV Psykiatri 100 150 Familjecentral 600 650 Folktandvård 600 650 Distriksrehabilitering 700 750 3 800 4 200 TOTALT (m2) 23 4. Ekonomi Utifrån nyckeltal från referensprojekt och med anpassning av detta projekt bedöms kostnaden till 110 Mkr exklusive mervärdesskatt (kalkylmånad mars 2015). Nedan redovisas fördelning av kostnaderna: • Nybyggnation inklusive rivning av befintlig hälsocentral • Konstnärlig utsmyckning 1 % 109 000 000 kr 1 000 000 kr Landstingslokaler i Emmaboda - En förstudie sammanställd 2015 04 22 24 5. Tidplan Bedömda starttider i projektet Inriktningsbeslut Upphandling konsulter Program Genomförandebeslut Projektering Verkställandebeslut Upphandling entreprenör Byggproduktion Inflyttning Rivning av hälsocentral Eken 9 juni 2015 juni 2015 - aug 2015 sept 2015 - april 2016 juni 2016 juni - nov 2016 nov 2016 dec 2016 - feb 2017 feb 2017 - juni 2018 sept 2018 okt - nov 2018 Landstingslokaler i Emmaboda - En förstudie sammanställd 2015 04 22 25 6. Källor 6.1 AFP 6.2 PTS 6.3 Miljödokument • • • Avdelningsfunktionsprogram, 2015-03-24. Utrymmesredovisning från PTS, 2015-03-24. Landstingslokaler i Emmaboda - En förstudie sammanställd 2015 04 22 Rapport bedömning av inomhusproblem, 2011-12-02. 26 7. Kompletterande dokument 7.1 Verksamhetsberättelser Verksamhetsberättelser finns hos respektive förvaltning. • Verksamhetsberättelse Primärvårdsförvaltningen (inkluderar barnhälsovården) 2014. • Verksamhetsberättelse Psykiatriförvaltningen 2014. • Verksamhetsberättelse Tandvårdsförvaltningen 2014. • Verksamhetsberättelse Habiliterings- och rehabiliteringsklinikens 2014. • Verksamhetsberättelse Kvinnokliniken Kalmar 2014. Landstingslokaler i Emmaboda - En förstudie sammanställd 2015 04 22 27