OBS-rapport 2015 - Linköpings kommun

O M V Ä R L D S B E V A K N I N G
|
B E D Ö M N I N G
|
S T R AT E G I
20
15
Nuläge, utmaningar och observandum
Linköpings kommun
Kommunledningskontoret
linkoping.se
Omvärldsbevakning – Bedömning – Strategi
Rapporten OBS 2015 avser att ge en samlad, enhetlig och kortfattad bild av nuläget samt
identifiera trender inom några viktiga områden för Linköpings kommun. Rapporten som
redovisas i början av aktuellt år fungerar som ett av bakgrundsmaterialen för nämndernas
budgetarbete och nämndernas egna fördjupade omvärldsbeskrivningar. Utöver detta utgör
rapporten en tvärsektoriell kunskapsuppbyggnad som ska bidra till att identifiera och
minimera kunskapsluckor.
OBS 2015 inleds med att kommundirektören pekar på några observandum som är särskilt
viktiga att uppmärksamma. Därefter redovisas ett antal övergripande utmaningar som
förväntas påverka Linköpings utveckling. Rapporten avslutas med att ett antal observandum
inom nedan områden redovisas.

Befolkning

Arbetsmarknad

Bostäder

Näringsliv

IT

Infrastruktur

Landsbygd

Social hållbarhet

Ekologisk hållbarhet

Ekonomi

Personal
Fördjupningsdelar – där även nuläge och trender inom respektive område beskrivs – finns
tillgängliga som fördjupningar i ett separat dokument, OBS 2015 Fördjupning.
Skribenter:
Tove Holmström (Ks)
Andreas Larsson (Ks)
1
Linköping i utveckling!
Linköping är en fantastisk stad, kommun, arbetsgivare och plats för personlig utveckling.
Utvecklingen går i ett rasande tempo och de närmaste åren kommer att förändra
förutsättningarna för stadens invånare för lång tid framåt. Ostlänkens dragning genom (under)
staden sätter den fysiska agendan på ett tydligare sätt än någon annan fråga de närmaste åren.
Men allt är inte bra, tillväxten har en baksida som innebär att det samtidigt som helheten
fungerar bra så kan delar hamna i otakt, och i värsta fall dras isär. Det måste vi se, erkänna
och förhålla oss till.
För att säkerställa att samtliga nämnder och styrelser har tillgång till ett gemensamt
faktaunderlag som både pekar på den positiva utvecklingen och lyfter de goda
förutsättningarna men samtidigt tydligt pekar på de utmaningar och hinder som Linköping
står inför så har kommunledningskontoret med stort stöd från flera förvaltningar tagit fram
OBS-rapporten.
Vi har i år valt att göra en särskild rapport som samlat pekar på de största övergripande
utmaningarna som vi alla i Linköpings kommun delar. Till detta finns ett omfattande
faktaunderlag som respektive nämnd eller styrelse kan fördjupa sig i.
Även om den rapport du håller i din hand är en sammanfattning av de övergripande
utmaningarna så vill jag som kommundirektör ändå peka på några utmaningar som jag menar
kräver särskild uppmärksamhet i det fortsatta arbetet i respektive nämnd och styrelse.
Linköpings ekonomiska tillväxt bygger på kunskap
Linköpings profil som en tekniskt inriktad, kunskaps- och forskningsintensiv stad förstärks.
Där både tillväxten i befintliga företag och tillkomsten av nya företag ställer stora krav på
både hög och rätt utbildning hos arbetskraften. Detta innebär att utbildningsnivån löpande
måste höjas så att fler har chansen att bli attraktiva på arbetsmarknaden. De som har hamnat
vid sidan av arbetsmarknaden riskerar att fastna i långvarigt försörjningsstöd om inte
kompetensutvecklingsinsatser erbjuds som matchar den moderna arbetsmarknadens krav. Idag
har vi i Linköping en stor utmaning vad gäller individer med långvarigt försörjningsstöd. En
större utmaning än för flera andra kommuner med tanke på vår lokala arbetsmarknadsprofil.
Linköpings befolkningstillväxt består av individer med olika förutsättningar
I Linköping, som i de flesta andra svenska kommuner, så utgörs den största delen av
befolkningsökningen av personer med utländsk bakgrund. Det ställer stora krav på kommunen
vad gäller integrationsinsatser, inte minst inom utbildnings- och arbetsmarknadsområdet. Nya
Linköpingsbor har olika kulturell-, religiös, studie- och arbetsmarknadsbakgrund. Vilka
personer och grupper som kommer hit är till stor del beroende av krigs- och oroshärdar i
andra länder, vilket innebär att situationen i Linköping snabbt förändras. Det innebär att vårt
möte med nya Linköpingsbor och vår planering i allt högre grad måste präglas av flexibilitet
och proaktivitet. I korthet måste vi vara bättre förberedda på att hantera större variationer än
vad vi hittills behövt hantera. Vi måste också hitta vägar för att bättre tillvarata alla
människors inneboende potential, kunskap och erfarenheter.
2
Ett ökat bostadsbyggande är nyckeln till många andra frågor
Bostadsbyggandet har ökat under de senaste åren, men mer behövs. Bostadsutvecklingen
påverkar möjligheterna till en ökad positiv befolkningstillväxt. En bostadsmarknad som inte
går i takt med befolkningsökningen riskerar att öka både den etniska och sociala
bostadssegregationen. Möjligheterna för kommunen att hantera boendesituationen för socialt
utsatta linköpingsbor är pressad och kräver nya lösningar. Ett fungerande boende är en av
nycklarna för ett framgångsrikt resultat inom exempelvis utbildnings-, omsorgs- och
socialnämnderna. Bostadsbyggandet är alltså en fråga som påverkar både stadens
tillväxtförutsättningar och de flesta nämndernas förutsättningar att driva sin verksamhet med
goda resultat. I sammanhanget är det viktigt att komma ihåg att kommunen i sig inte är
byggherre.
Tillväxt och utveckling kostar
Linköpings kommuns ekonomi är god. Vi har en låg skattesats, hög soliditet och god
likviditet. Men de kommande årens insatser kommer att vara ekonomiskt påfrestande. Under
de kommande 10 åren planerar kommunkoncernen samlat att investera hisnande 35 miljarder
kronor. Det kommer att påverka den kommunala ekonomin på flera sätt, inte minst kommer
det att påverka likviditeten och lånebehovet. För att investeringar ska kunna genomföras till
en rimlig kostnad och utan allt för negativ inverkan på linköpingsbornas vardagsmiljö så
krävs en god framförhållning och samordning inom koncernen. En nämnd- och
styrelseöverskridande investeringsplanering är alltså nödvändig.
All verksamhet genomförs med personal
Linköpings kommun är en förhållandevis attraktiv arbetsgivare på den lokala
arbetsmarknaden. Det måste vi fortsätta att vara. Konkurrensen om arbetskraften ökar och vår
förmåga att bibehålla och öka vår attraktivitet är en avgörande faktor för framtiden. Vi måste
ha anställningsvillkor, arbetstidsmodeller, en bra lokal lönebildning och bra och tydliga
karriärvägar inom kommunen. Under de kommande åren behöver vi sannolikt våga pröva nya
och kanske utmanande former för att säkra vår egen kompetensförsörjning.
Detta är några av de frågor jag sätter högt på observandumlistan. Du hittar säkert några till
som är extra viktiga för din nämnd eller styrelse. Jag hoppas att OBS 2015 kommer till stor
nytta för hela Linköpings kommunkoncerns planering.
Joakim Kärnborg
Kommundirektör
3
Övergripande utmaningar
Stora förändringar att vänta
Linköping kommer att utvecklas och förändras i en takt som inte har sin motsvarighet i närtid.
Föreliggande rapport har vanligtvis tämligen korta tidsperspektiv – oftast 1-3 år. Flera av
dagens utmaningar är dock relaterade till kommande decennier utveckling, vilket innebär att
ett längre tidsperspektiv i vissa fall blir viktigt.
Omkring 2028 finns Sveriges första höghastighetsjärnväg och ett nytt större resecentrum - i
ett nytt läge på östra sidan Stångån - på plats. En ny blandad stadsdel - som bidrar till att
Linköping ytterligare befäster sin roll som regionalt nav – är under utveckling. Stadsdelen
kommer på sikt att utvecklas med minst 5000 bostäder och 15 000-20 000 arbetsplatser.1
Antalet resande som passerar Linköpings resecentrum beräknas mer än fördubblas när
Ostlänken och Götalandsbanan är utbyggda. Sammantaget skapar detta delvis nya och andra
förutsättningar för Linköping att utvecklas.
Samtidigt planeras det för omfattande investeringar runtom i Sverige. När flera stora projekt
pågår parallellt hårdnar konkurrensen om arbetskraft. Enbart i Stockholm har man beslutat att
bygga fyra nya tunnelbanesträckningar och runt 78 000 fler bostäder i tunnelbanans
närområde. Trafikstarterna beräknas från 2020-2025 beroende på sträcka. Fram till 2028 görs
också en rad storsatsningar på kollektivtrafik, järnvägar och vägar i Göteborgsregionen – det
så kallade Västsvenska paketet. Paketet innehåller bl.a. en pendeltågstunnel – Västlänken under Göteborg. Alla delar i Västsvenska paketet förväntas vara genomförda 2027. Målet är
att öka Göteborgs lokala arbetsmarknad till 1,5 miljoner invånare år 2020 från dagens ca
990 000. I Öresundsregionen – som utvecklats kraftigt sedan Öresundsbrons tillkomst – har
bl.a. planering för ytterligare en fast förbindelse mellan Malmö-Köpenhamn –
Öresundsmetron – startat.
Sveriges starka urbanisering driver utvecklingen. Stockholm, Malmö och Göteborg har
tillsammans med sina kranskommuner haft en mycket starkt tillväxt de senaste decennierna
och trenden ser ut att fortsätta.2 Bara fram till 2020 väntas ca 75 % av befolkningstillväxten
ske i storstadsregionerna och de övriga 25 % i huvudsak i regioner med större städer.3
Begränsningar i infrastruktur och kommunikationer inom storstadsregionerna i kombination
med situationen på bostadsmarknaden och dyra levnadsvillkor i regionernas centrala delar är
det som skulle kunna skapa en mottrend i vad som annars ser ut att vara en relativt säker
utveckling.
Utvecklingen innebär att konkurrenssituationen mellan städer skärps ytterligare. Stockholm –
idag en av Europas snabbast växande städer - intar i sammanhanget en särställning.
Framskrivningar av Östra Mellansverige pekar på att Stockholms fortsatta roll som
tillväxtmotor befästs – med ökad befolkning, hög sysselsättningstillväxt och kraftig
inpendling. Historiskt har samtidigt de storregionala kärnorna inom Stockholms
influensområde – där Linköping och Norrköping ingår – ökat sin befolkning. 4 I
1
Översiktsplan för Kallerstad (Stång) och nytt resecentrum m.m.
Vinnova 2013, Trafikanalys 2012, Eurostat 2012
3 Tillväxtanalys 2013
4 Utöver Linköping och Norrköping ingår Uppsala, Västerås, Örebro, Eskilstuna och Nyköping i det som kallas storregionala
kärnor i ÖMS (Östra Mellansverige). År 2012 bodde ca 3,7 miljoner, eller ca 40 % av Sveriges befolkning – i Östra
2
4
framskrivningarna förväntas även Linköping växa – både avseende befolkning och
sysselsättning.5 Utmaningen för Linköping – en stad i Stockholms periferi - kommer bl.a. att
vara relaterat till hur storleksrelationen städerna sinsemellan utvecklas.
Urbaniseringens bakomliggande krafter har sin grund i storleksförhållanden. I stora och
dynamiska arbetsmarknader - där matchning mellan arbetsgivare och arbetstagare underlättas
- gagnas specialisering och näringslivsutveckling. Stora befolkningsunderlag skapar också
förutsättningar för mångfald och breda utbud. I jämförelse med etablerade storstadsregioner
kan Linköping inte ensam erbjuda motsvarande utbud och mångfald – varken vad det gäller
arbetsmarknads-, kultur- eller handelsutbud etc. Till Linköpings fördel talar dock geografin –
kommunen är centralt placerad mellan Sveriges storstäder och samtidigt nära en stor
grannstad. Ur storlekshänseenden är Linköping och Norrköping med omland varandras
tillgångar. Linköpings utvecklingsförutsättningar kommer att påverkas av hur väl ekonomiskt
och socialt integrerad regionen blir.6 Graden av integration kommer att visa sig i olika former
av utbyte – pendlingsströmmar och handelsströmmar etc - inom regionen och i
förekommande fall mellan regioner. Graden av integration kommer också att avgöra vilka
reella integrationseffekter som uppnås. Tidigare beräkningar visar på tydliga
integrationsvinster i sysselsättnings- och lönesummeutveckling.
Studier av boendevärderingar visar att det breda regionala sammanhanget runt bostaden
värderas högre idag. Goda kommunikationer värdesätts till exempel högre än tidigare
samtidigt som goda arbets-, inkomst- och utbildningsmöjligheter på orten värderas lägre
idag.7 Detta antyder sammantaget att det regionala sammanhanget – givet goda
kommunikationer – blir allt viktigare i den framtida konkurrensen om kompetens och
arbetskraft.
Också komplementariteten mellan framförallt Linköping och Norrköping är central.8 Detta
eftersom komplementära städer främjar utbud och mångfald. Det är dock tveksamt om bara
regionförstoring kommer att vara tillräckligt – även regionförstärkning förväntas bli viktigt –
dvs förmågan att utveckla och utnyttja resurser och intensiteten i kontakterna inom regionen.
Av betydelse för Linköping och regionen blir därmed att stimulera den endogena
tillväxtpotential som finns samt stärka befintliga komparativa fördelar.9
Mellansverige. Sedan slutet av 1960-talet är det en ökning med drygt en miljon – varav 750 000 tillkommit i Stockholm och
250 000 tillkommit övriga län. För Stockholms del förväntas befolkningsökningen nå någonstans mellan 2,7- 3,3 miljoner år
2050. Ökningen i övriga ÖMS förväntas vara långsammare och landa på mellan 1,8 och 2,2 miljoner.
Befolkningsframskrivningar visar en fortsatt ökning av andelen av befolkningen som bor i de storregionala kärnorna. 2050
förväntas 60 % av befolkningen bo i någon av kärnstäderna, inklusive Stockholm.
5 Framskrivningar av befolkning och sysselsättning i östra Mellansverige – scenarier för kommuner och tätorter till år 2050,
rapport 2013:8
6 Med integration avses här det som kännetecknar funktionella regioner (dvs ett ekonomiskt och socialt integrerat geografiskt
område) vilka karakteriseras av gemensam arbetsmarknad, gemensam boendemarknad, gemensam marknad för handel och
gemensamma mötesplatser.
7 Kairos Future 2013
8 Insikten om detta förhållande är på intet sätt ny vilket den Gemensamma översiktsplanen (GÖP) mellan Linköping och
Norrköping vittnar om.
9 Komparativa fördelar – teorin om komparativa fördelar säger att ett land bör specialisera sig på att tillverka och exportera
de produkter som de relativt sett är mest effektiva på. Tillgång på teknik, naturresurser, kommunikation och arbetskraft är
exempel på en regions komparativa fördelar. Med endogen tillväxt menas här att regionens/stadens tillväxt drivs av den egna
förmågan till organisation och förnyelse och dess marknad växer endast då staden och dess omland växer.
5
Utvecklingen globalt…
… påverkar Sverige och Linköping. I rapporten ”Strategiska trender i ett globalt perspektiv,
2025”, som tagits fram inom regeringskansliet, konstateras att mycket talar för att Indien år
2025 kommer att vara världens mest folkrika land, den globala urbaniseringstrenden förväntas
fortskrida och Kinas ekonomi väntas, i nominella termer, vara i paritet med eller till och med
större än USA:s. Geoekonomiskt väntas en tyngdpunktsförskjutning mot Asien. Europa – och
Sverige – berörs i väsentliga avseenden av dessa förändringar. Den europeiska andelen av
globala handelsflöden och investeringar förmodas minska och väst kommer inte på samma
sätt som tidigare att sätta dagordningen på global nivå. Delar av EU förväntas brottas med
låg produktivitet och den demografiska utvecklingen utmanar. När kansliet för strategisk
analys – i samma rapport - tittar på trender är man försiktigt optimistisk och menar att
ljusglimten möjligen består av teknologi och innovation. EU förväntas tappa en del
konkurrenskraft när kinesiska företag blir mer globala men Europa – och inte minst
Nordeuropa – kommer 2025 sannolikt att ligga i topp när det gäller innovation,
entreprenörskap och kreativitet. 10 Inom dessa fält är det också viktigt att Linköping utvecklar
sina förmågor vidare. I ett konkurrensperspektiv – med Stockholms förväntade tillväxt och
höga kunskapsinnehåll – är det rimligt att anta att detta inte minst kommer att gälla
kunskapsintensiva branscher.
I föregående OBS-rapport redovisades Linköpings starka position som kunskapsintensiv
stad.11 Positionen förklaras bl.a. av att utbildningsnivån är hög i ett svenskt perspektiv,
Linköpings universitet är väletablerat och att industristrukturen i många avseenden är att
betrakta som högteknologisk. Andelen civilingenjörer är också bland Sveriges högsta. 12 När
humankapitalet blir en allt viktigare lokaliseringsfaktor torde detta vara ett centralt
ingångsvärde. En rimlig förväntan är att möjligheten till och vikten av kompetensförsörjning
kommer att förstärkas över tid.
Sett till kommande investeringars påverkan på arbetsmarknaden finns antaganden om att
höghastighetståg sannolikt främst kommer att attrahera service- och tjänstesektorn.
Arbetskraft med kreativa och flexibla arbetsuppgifter, personer med specialiserad utbildning
och kompetens antas tillhöra de grupper som på arbetsmarknaden har goda förutsättningar att
utnyttja den förbättrade tillgängligheten. Även studerande vid högskolor och universitet kan
potentiellt ingå i denna grupp.13
Staden vinner mark…
Som påtalats ovan är urbaniseringen en av vår tids tydligaste samhällstrender – såväl
nationellt som globalt - och det finns inget som tyder på att den avtar. Det finns flera
förklaringar till detta. En del handlar om arbetsmarknad – kanske framförallt storleken på
denna – kopplat till möjligheter att få arbete och karriärutveckling. Forskning visar att det
senare är särskilt viktigt för personer med högskoleexamen.
Forskningen är också relativt samstämmig avseende att individers tillgänglighet till arbete
eller försörjning är en grundförutsättning för att individer ska vilja eller kunna flytta.
10
Strategiska trender i ett globalt perspektiv, 2025: en helt annan värld? Regeringskansliet, Kansliet för strategisk analys
Internationella Handelshögskolan i Jönköping har tidigare i en studie rankat alla Sveriges 290 kommuner baserat på
andelen högutbildade och andelen ”kreativa klassen”. I denna studie hamnar Linköping på en tionde plats bland Sveriges alla
städer – enkom Stockholmskommuner samt Lund och Uppsala listades före Linköping.
12 Mätt som andel civilingenjörer per 10 000 invånare. Linköping ligger på en åttonde plats bland Sveriges kommuner (2009).
13 Framtidens Götaland – en banregion för tillväxt och utveckling, TTP-projektet (delstudie)
11
6
Tillgången till arbete är avgörande för boendeattraktivitet. Det gäller också de som flyttar en
kortare sträcka eftersom dessa sannolikt kommer att ha kvar sitt arbete. Att ha försörjning
utgör också en grundförutsättning för hemvändarna.14 Erbjuder en stad eller region goda
möjligheter till arbete och karriärutveckling ökar alltså möjligheterna att attrahera inflyttning
liksom förmågan att behålla invånare.
Men även andra faktorer påverkar en stads boendeattraktivitet. Bland dessa kan nämnas
boendestandard, tillgången till offentlig service, lokala omgivningar och trygghet liksom
fritid, kultur och nöjen. Stadsliv och stora utbud upplevs som attraktivt. Utvecklingen visar att
många i Stockholm är beredda att byta kvadratmetrar mot stadsliv.
Växa inifrån och ut
Beslutet att bygga Ostlänken och nytt resecentrum innebär stora utvecklingsmöjligheter och
betyder att stor kraft framöver kommer att läggas på stadsutvecklingsfrågor. Som ett led i
arbetet har kommunen bl.a. tagit initiativ till att förbättra och förstora innerstaden genom det
tematiska tillägget till översiktsplanen, ” Utvecklingsplan för Linköpings innerstad”.
Målsättning är att planen ska bidra till mer och bättre innerstad”.15 I planen förbereds
Linköping för att på sikt ska bli 200 000. Stadskvaliteter ska förädlas och ambitionen är att
ytterligare 30 000 personer ska uppleva innerstadskvaliteter. Innerstaden kommer att växa
över ån och förstärkas genom utveckling i strategiska stråk. Omvandling och förtätning är
viktiga delar i detta. Målet är att öka stadens urbana kvaliteter genom bl.a. täthet, mer rörelse
och ett mer intensivt stadsliv med en påtaglig storstadskänsla. Med bl.a. högt markutnyttjande
och funktionsblandning gynnas en sådan utveckling.
Med Linköpings utvecklingstakt kommer det att bli allt viktigare att slå vakt om långsiktigt
strategiska lägen. Inte minst gäller detta lägen som kommer att vara stukturerande för stadens
utveckling. Hur marken används får stor betydelse för möjligheterna att nå ekonomiska,
sociala och ekologiska mål. Det finns många intressen som konkurrerar om mark – såväl av
exploaterings- som bevarandeintressen. Ytterst är det kommunen som ansvarar för
markanvändningen – den fysiska planeringen är ett redskap för att göra avvägningar mellan
olika intressen och skapa bästa förutsättningar för staden utifrån politiska målsättningar. Vid
förtätning krävs dessutom större helhetssyn än vid nyexploatering beroende på att fler berörs i
sitt dagliga liv. Detta ökar kraven på avvägningar mellan olika intressen och behovet av
kompromisser tenderar att bli större.
Vikten av holistisk planering
Infrastruktur är kittet som binder samman och möjliggör regionförstoring och regional
integration. Ostlänken skapar inte bara en vidgad arbetsmarknad genom ökad tillgänglighet
till Stockholm utan också nya möjligheter att utveckla pendeltåg och godstrafik.16
Pendeltågstrafik kompletterat med busstrafik är grunden för en långsiktigt hållbar
arbetspendling inom regionen.
Precis som tidigare OBS-rapporter framhållit räcker det inte att investera i Ostlänken för att
skapa utveckling. Av största betydelse är att kommunen och regionen i olika
planeringsprocesser beaktar och tillvaratar den tillgänglighetspotential som följer av
14
Myndigheten för tillväxtpolitiska utvärderingar och analyser (PM 2014:13)Varför är vissa platser mer attraktiva för boende
än andra? – en forskningsöversikt om de faktorer som skapar boendeattraktivitet
15 Utvecklingsplan för Linköpings innerstad, tematisk tillägg till Översiktsplan (samrådshandling)
16 Ostlänken: en ny järnväg för höghastighetståg mellan Linköping och Järna.
7
investeringen. För att utvecklingen ska kunna dra fördel av bättre villkor för resande krävs att
arbetsplatser, handelsområden och bostadsområden kan kopplas samman genom
transportinfrastruktur. Om inte riskeras eller reduceras tillväxtpotentialen.17
Studier över den svenska arbetsmarknaden visar också att pendlingsbenägenheten antas vara
känslig för restidsförbättringar när restiden mellan arbetsplats och bostad är mellan ca 15-50
minuter. För att hela resan ska kunna fungera krävs investeringar i kollektivtrafikstråk samt
arbete för att utveckla samordning mellan bil, tåg, buss, cykel och gång. Robusta system är
centralt eftersom olika former av osäkerhetsmoment ofta har en mycket stor påverkan på
reseströmmar. Avstånden mellan stationer och arbetsplatser, utbildningsplatser, bostäder och
besöksintensiva verksamheter kommer därför att bli viktiga ingångsvärden när det gäller att
förstå potentialen i olika tillväxtmönster.
I relation till kommande investering i Ostlänken är det viktigt att notera att järnvägsbanor
ställer krav på långsiktighet i planeringsfrågor på ett annat sätt än infrastruktur med lägre grad
av fast infrastruktur. 18 Det är bl.a. mot bakgrund av detta som ett enat kommunfullmäktige
förordar en underjordslösning för både Ostlänken och Södra stambanan. En underjordslösning
frigör exploateringsytor mitt i staden, tar bort järnvägen som barriär, minskar buller och
utsläpp och genererar få trafikstörningar under byggtiden samtidigt som möjligheterna att
utveckla Stångån inte riskeras. Att säkerställa Linköpings stadskvaliteter är avgörande för att
utveckla staden vidare. Tunneln möjliggör en attraktiv stads- och regionutveckling för ökad
tillväxt genom transportsystemet och är dessutom en långsiktigt hållbar lösning.
Ostlänken
Ostlänken är det enskilt största projektet i den nationella planen 2014-2025.19 Den beräknas
vara färdigställd 2028 med planerad byggstart 2017. Den nya järnvägen för höghastighetståg
är kommunens förstahands prioritering när det gäller ny infrastruktur. Tiden fram till
Ostlänkens byggstart kommer att präglas av intensiv planering och omfattande förberedelser.
Under 2014 genomfördes en komplettering till järnvägsutredningen Ostlänken 2010 gällande
sträckan Malmskogen-Glyttinge. Syftet var att utreda hela sträckan genom Linköping samt
möjligheten att förlägga banan under mark genom Linköping. I Trafikverkets kompletterande
utredning bekräftas att en brolösning blir mer tekniskt komplicerad och får fler långtgående
negativa konsekvenser för staden än man tidigare insett. Beslut om valt alternativ i
järnvägsutredningen och upphandling av järnvägsplan väntas ske under 2015.
Under 2014 har också ett planprogram för resecentrumområdet och Kallerstad påbörjats.
Särskilda investeringar i relation till förberedande åtgärder för Ostlänken och nytt resecentrum
– samt senare för själva byggandet av resecentrum och dess omgivning – krävs och kommer
att medföra att kommunens investeringsnivå väsentligen behöver höjas. Arbetet med att
bygga ut innerstaden och nytt resecentrum aktualiserar också frågor med kopplingar till
utformning av trafiknät i omgivande stadsdelar. Sannolikt finns det behov av mycket stora
förändringar som kommer att kräva mycket stora investeringar, vilket i sin tur kräver
förberedelser i den ekonomiska planeringen.
Framtidens Götaland – en banregion för tillväxt och utveckling, TTP-projektet (delstudie)
Framtidens Götaland – en banregion för tillväxt och utveckling, TTP-projektet (delstudie)
19 Den nationella planen 2014-2025 fastställdes av regeringen den 8 april 2014. Ostlänken är den första delen i en tänkt
svensk stambana med höghastighetståg mellan Stockholm-Göteborg respektive Stockholm-Malmö.
17
18
8
Åtgärder i det regionala vägnätet sker enligt länstransportplanen (LTP) 2014-2025. Under
perioden finns 200 Mkr avsatta för kollektivtrafikåtgärder som ska förbättra tillgängligheten
till de nya resecentrumen som kommer att byggas i Linköping och Norrköping. Samtidigt
pågår arbete med att förbättra den regionala kollektivtrafikens framkomlighet i Linköpings
tätort. Ett av de aktuella ombyggnadsprojekten är Hamngatan som till 2015 får
kollektivtrafikkörfält mellan Drottninggatan och Tullbron.
År 2012 antogs också ett handlingsprogram för kollektivtrafik där utvecklingsåtgärder
preciseras. Programmet bygger på Trafikstrategin. Samtidigt finns en målsättning att –
integrerat i den fysiska planeringen – skapa stråk där bebyggelse och kollektivtrafik
samverkar till en hög andel kollektivtrafikresor. Senare års trend visar på ökat antal bussresor.
Flödesmätningar av motorfordon för Linköpings centrala delar visar från 1970-talet fram till
2000-talet på en minskning och därefter på en stagnation. För de yttre delarna har trafiken
ökat sedan 1970-talet. Sedan mitten på 1990-talet märks en stagnation i tillväxten.
Det kostar att utvecklas
Relaterat till bl.a kommande infrastrukturinvesteringar står både kommunen och de
kommunala bolagen inför stora utmaningar. Enligt bolagens treårsplaner ligger
investeringsnivån på ungefär 2,5-3 miljarder per år. Utvecklas investeringarna i paritet med
detta innebär det – totalt för en tio års period – investeringar i 30 miljardersklassen. Till detta
kommer den kommunala organisationens investeringar – som enligt nämndernas förslag –
kommer att stiga från 250 miljoner kronor till ungefär 450 miljoner kronor. Under en
tioårsperiod innebär detta investeringar för ca 4-5 miljarder kronor. Sammantaget förväntas
således kommunkoncernen investera för nästan 35 miljarder kronor kommande decennium.
För realiserandet av Ostlänken förs diskussioner med Sverigeförhandlingen kring de
förväntade nyttoeffekter som höghastighetsbanan förväntas generera. Till detta kommer
diskussioner kring medfinansiering av stationsområdet etc. Storleken på den kommunala
medfinansieringen är i dag svåra att uppskatta men troligen rör det sig om tämligen stora
belopp.
Vid nyexploatering står kommunen för initialkostnaderna. I samband med detta låser
kommunen likviditet. Intäkterna kommer först i samband med att områden säljs. För att klara
kommunkoncernens framtida utmaningar gällande investeringar och exploatering krävs ökad
samordning kring finansiering och planering. De höga investeringsnivåerna i Linköping och
Norrköping kommer dessutom innebära ett stort tryck på den regionala
entreprenadmarknaden. För att undvika konkurrens inom koncernen krävs därför även
samordning härvidlag.
Mängden åtagande förväntas driva konkurrensen om kommunens samlade
investeringsresurser. Kraven på prioriteringar kommer att öka liksom kraven på
innovationskraft inom den kommunala organisationen.
Gott utgångsläge
Linköpings ekonomi är stark. De finansiella tillgångarna är goda. De senaste tio åren har
kommunen haft positiva resultat. För 2014 prognostiseras ett positivt resultat på 263 miljoner.
Skattesatsen är låg – lägre än riksgenomsnittet. I jämförelse med kommuner i samma storlek
har Linköping den lägsta skattesatsen. Även landstinget i Östergötland har i jämförelse låg
skattesats. Likviditeten har de senaste åren, med ett undantag från 2011, legat på en hög nivå.
9
Med stor marginal till det kommunala målet om 200 miljoner. Jämfört med de flesta
kommuner har Linköping en mycket hög soliditet, som dessutom ökade under 2013. Detta är
centralt och anger kommunens långsiktiga finansiella handlingsutrymme. Investeringar har
finansierats med egna medel. Under de senaste fem åren har ca 600 miljoner av likvida medel
använts för investeringar. Hittills har avskrivningskostnaderna varit relativt konstanta. Nu
kan dock en ökning skönjas. På sikt förväntas därför avskrivningskostnaderna att ta allt större
utrymme i kommunens budgetar.
Även de kommunala bolagens ekonomi är god och resultaten stabila. En extern värdering från
2014 visar dessutom att värdet på bolagen ökat sedan den senaste värderingen 2009.
Framförallt är det fastighetsbolagens värde som ökat. En jämförelse mellan bokfört värde och
marknadsvärde visar övervärden i intervallet 9-13 miljarder kronor.
I närtid finns dock ett antal ekonomiska utmaningar relaterat till den kommunala
verksamheten. De stora kostnads- och efterfrågeförändringar inom individ- och
familjeomsorg som noteras under senaste år är ett observandum. Det är främst HVB,
familjehem och ekonomiska bistånd som kraftig ökat i kostnad. Öppna jämförelser Folkhälsa
2014 visar också en negativ utveckling för långvarigt ekonomiskt bistånd i Linköping.20
Jämfört med tidigare mätningar 2009 har andelen med långvarigt ekonomiskt bistånd ökat
från 37 % till 52 %.21 Med detta hamnar Linköping näst sist i rangordningen av Sveriges
kommuner. Enbart Södertälje hamnar lägre. Detta är tydligt ett observandum. Noterbart är
dock att antalet biståndsmottagare inte ökat generellt. En minskning kan också iakttas för
unga vuxna i åldrarna 18-24 år, vilket kan antas hänga ihop med minskad
ungdomsarbetslöshet.
Viktigt att uppmärksamma är också kärnverksamhetens kontinuerliga behov av utveckling –
där delar är kostnadsdrivande. Det handlar också om att hantera och klara den ökade – ofta
demografisk betingade – efterfrågan på verksamheter.
Linköping växer
De senaste två åren har Linköpings befolkningstillväxt stabiliserats på nivåer mellan 1 650 1700 personer. År 2014 ökade befolkningen med preliminärt 1654 personer, vilket motsvarar
en relativ ökning med ungefär 1,1 % (total 151 856 personer). Som jämförelse växte
Stockholms kommun preliminärt under samma period med 1,8 % eller 15 811 personer.22
Födelsenettots utveckling är generellt fortsatt stabilt. Födelsenettot för Sverigefödda med två
inrikes födda föräldrar är emellertid svagt i relation till hur stor populationen är – 113 778
personer (2013). Födelsenettot för gruppen uppgick år 2013 till 145 personer.23 Många yngre
flyttar också till storstäderna och bildar familj där. I studier över svenska folkets
boendevärderingar framgår att den yngre halvan av befolkningen helst vill bo och verka i
storstadsregioner.24 Utvecklingen kan förväntas få strukturerande effekter.
Linköpings flyttnetto är något lägre 2014 jämfört med 2013. Fler i studentåldrar har dock
flyttat till Linköping. Både antalet folkbokförda i studentåldrar och antalet registrerade
studenter har ökat. Att detta sker samtidigt som årskullarna i studentåldrar börjat minska är
20
Definitionen av långvarigt ekonomiskt bistånd är att försörjningsstöd behövts minst tio av tolv månader.
Avse andel av alla vuxna biståndsmottagare, Öppna jämförelser 2014: Folkhälsa
22 Mätt som kvartalsvis årstakt mellan kv3 2013 och kv3 2014. Definitiva befolkningsuppgifter för Sveriges samtliga
kommuner 2014 kommer först under februari 2015.
23 Födelsenetto (Födda minus döda)
24 Kairos Future (2013) Så vill vi bo, SBAB (2014) Så vill unga bo
21
10
intressant. Både ungdomsarbetslösheten och antalet heltidsstuderande vid LiU har utvecklats
positivt och kan antas ha bidragit till utfallet. Hösten 2014 studerade 23 900 studenter vid
Linköpings universitet. Av dessa var 12 700 folkbokförda i Linköping och 11 200 i en annan
kommun eller annat land. Noterbart är dock att studenter i de yngre åldrarna minskat 2014
och att de äldre studenterna ökat i antal. 25
Flyttnettot är också negativt mot det egna länet. År 2013 var förhållandet svagt positivt. Det är
framförallt fler barnfamiljer som flyttat från Linköping 2014, jämfört med 2013.
Linköping i relation till omlandet
Landet indelas i lokala arbetsmarknadsområden. I ett lokalt arbetsmarknadsområde finns en
kärnkommun (kärnstad) och kranskommuner. En kärnstad är LA-områdets
arbetsmarknadsmotor medan kranskommunerna genom inpendling förser kärnkommunen
med arbetskraft.
Till skillnad mot Stockholm, Göteborg och Malmö minskar eller utvecklas Linköpings och
Norrköpings kranskommuner befolkningsmässigt svagt. Utvecklingen kännetecknas av
utflyttning av yngre personer. Utvecklingen, med negativa födelsenetton som följd, innebär
att befolkningsminskningar över tid blir självgenererande. Invandringen har i detta
sammanhang mildrat den negativa utvecklingen.
Kontrasten är särskilt tydlig i relation till Stockholmsregionen där befolkningen, sett över en
längre tidsperiod, visserligen ökat kraftigt i kärnstaden men än mer i kranskommunerna. 26
Utvecklingen på bostadsmarknaden i Stockholm får antas ha bidragit till detta.
Kranskommunerna i LA-Linköping har minskat sin befolkning av Sverigefödda med 3 601
personer under 2003-2013 vilket är fler än tillskottet av utlandsfödda som har ökat med 3 580
personer. Det är främst yngre personer med svensk bakgrund som lämnar kranskommunerna
till förmån för större städer.27
Kranskommunerna i LA-Norrköping har under perioden minskat sin befolkning av
Sverigefödda med 1 761 personer och fått ett tillskott av utlandsfödda med 997 personer. Det
är främst yngre personer med svensk bakgrund som lämnat kranskommunerna. 28
25
Framförallt ökar allt ökade gruppen studenter över 25 år 2014 (avser heltidsstuderande nybörjare vid Linköpings
universitet i Linköping)
26 Vinnova (2013) Vad ska man ha ett land till? Matchning av Bosättning, Arbete och Produktion för tillväxt
27 Utländsk bakgrund (Utrikes födda eller födda i Sverige med två utrikes födda föräldrar) Utrikesfödd (Född utomlands
oavsett var föräldrarna är födda) Sverigefödd (Född i Sverige oavsett var föräldrarna är födda) Svensk bakgrund (Född i
Sverige och som har en eller två föräldrar som är födda i Sverige)
28 LA-Linköping – Ödeshög, Kinda, Boxholm, Åtvidaberg, Motala, Vadstena, Mjölby och Linköping, LA – Norrköping
består av Söderköping, Finspång, Valdemarsvik och Norrköping.
11
Befolkningsutvecklingen i LA-Norrköping 2003-2013
Befolkningsutvecklingen i LA-Linköping 2003-2013
20000
20000
15 136
15000
15000
12 107
10000
9 254
10000
3 580
5000
3 029
Svensk bakg.
Svensk bakg.
5000
997
Utländsk bakg.
1 192
Utländsk bakg.
0
0
-21
-5000
10 251
-5000
-3 601
-569
-1 761
-10000
-10000
Kranskommuner
Linköping
LA-Linköping
Källa: SCB
Kranskommuner
Norrköping
LA-Norrköping
Källa: SCB
Olika planeringsförutsättningar
Den ojämna befolkningstillväxten i landet – och regionen – skapar stora skillnader i
planeringsförutsättningar mellan kommuner som växer och kommuner som minskar. Att
många kommuner inte formulerar strategier för att möta de utmaningar som en negativ
befolkningstillväxt medför – till exempel hur man ska prioritera och organisera sin
verksamhet med krympande resurser – är i sammanhanget oroande.29 Accelererande
urbanisering medför utmaningar och möjligheter men ställer också krav på proaktiv
samhällsplanering av bostäder, infrastruktur och kommunikationer.
Ny byggs det – men mer behövs!
Bostadsbyggandet ökar - även utanför storstadsregionerna. Jämfört med första halvåret 2013
ökade byggandet av flerbostadshus med nästan 30 % medan småhus ökade med 8 %.
Orderläget för byggsektorn har stärkts och ligger i stort på normalnivå. Boverket spår att
byggandet kommer att öka även nästa år – men i en lägre takt. Under 2014 har det preliminärt
färdigställts 505 lägenheter i Linköpings kommun.
De senaste fem åren har priserna på bostadsrätter ökat betydligt mer än de för småhus, men
även småhus visar betydande prisökningar. De närmaste åren förväntas tillväxten i
samhällsekonomin vara god och räntorna mycket låga30. Boverket anser att den snabba
prisutvecklingen är oroväckande. Försäljningspriserna på bostadsrätter i Linköping har under
det senaste året ökat med 8 %, medan småhuspriserna ökat med 12 % under samma period.31
Det kan jämföras med KPI som under samma period minskat med 0,3 %.32 I länet har
motsvarande prisutveckling varit 13 %, respektive 12 %. Genomsnittspriset för en villa i
Linköping är idag 2,9 miljoner och 2,1 miljoner i länet. Finansinspektionen har under
november 2014 aviserat skärpt regelverk avseende amorteringskrav, vilket kan komma att
påverka prisutvecklingen.
Länets nyproduktion av bostäder har i stor utsträckning varit koncentrerad till Linköping. I LA
- Linköping har det byggts 6 393 nya lägenheter under perioden 2004-2013 och i LA -
29
CKS (2014) Politik för kommuner som krymper
30 Boverkets indikatorer. Analys av utvecklingen på bygg- och bostadsmarknaden med byggprognos. Nov. 2014.
31 www.maklarstatistik.se, 2014-12-16.
32 www.scb.se, 2014-12-11.
12
Norrköping 2 244 nya lägenheter. Av den totala nyproduktionen av lägenheter i länet har
Linköpings kommun svarat för 60 %.33
Generellt har bostadsbyggandet stabiliserats kring nivåer runt 500 färdigställda bostäder i
Linköping. Under perioden 2001 - till november 2014 har det färdigställts 7 203 lägenheter
vilket ger ett genomsnitt på 515 lägenheter per år. Av historiken att döma verkar det svårt att
lyfta från dessa nivåer.
Nybyggnationen kan trots allt förmodas ha påverkat befolkningsutvecklingen. Ju större
bostadsbristen är desto större betydelse får nyproduktionen av bostäder för befolkningens
möjligheter att växa. Bostadsbyggandet är - stabila nivåer till trots – emellertid fortfarande för
lågt i förhållande till befolkningsutvecklingen. De flyttkedjor som uppstår vid nyproduktion
har generellt inte - i tillräcklig omfattning - löst upp bostadsproblematiken i expansiva
kommuner. Kostnaden för nyproducerade lägenheter har dessutom skjutit i höjden och
medfört att allt färre har råd att köpa de lägenheter som byggs.
I Linköping skulle det behövas ett nettotillskott på ca 750 bostäder per år för att antalet
boende per bostad inte ska öka sett över hela beståndet.34 2014 års utveckling – där
barnfamiljer i ökad omfattning söker sig till kranskommunerna - indikerar också att behoven
är större än utbudet. Åtminstone sett till en förmodad betalningsvilja.
Intressant att notera är att tillväxtsfördelningen mellan bostadsområden varierar. I vissa av
områden har kommunen växt genom förtätning i bostadsbeståndet medan andra områden har
glesats ut genom kvarboende. Vi kan se en tydlig trendförskjutning i kvarboende – människor
byter inte längre bostad i samma utsträckning som tidigare när behovet av bostadsyta
förändras utan bor kvar. Följaktligen kan vi se en utveckling med förtätade och utglesade
bostadsområden runt om i Sveriges kommuner. Linköping är inget undantag.
Utglesningsfenomenet förväntas öka i takt med att antalet äldre ökar. Utbyggnaden av
hemtjänst och LAH medverkar också till utvecklingen. Sammantaget påverkas flyttkedjorna.
Man kan förmoda att bostadsbristen skulle vara mindre omfattande om rörligheten på
bostadsmarknaden ökade. Genom flyttkedjor skapas möjligheter till förtätning i boendet och
mer effektivt utnyttjade av boendeytor.
Ser vi till de omflyttningar som sker inom kommunen blir det tydligt att Linköpingsbor flyttar
till områden där nyproduktion sker och har skett. Ryd och Skäggetorp – och i mindre
utsträckning Tannefors och Berga – tillhör de områden som boende i kommunen lämnar. Som
framgår av nedan diagram är det också dessa områden som inflyttare från andra kommuner
flyttar till. Av bilden framgår dessutom vilka stadsdelar som har ett begränsat eller obefintligt
flyttnetto, vilket indikerar begränsad flyttrörlighet. Kvarboendet i flera stadsdelar minskar
rörligheten på bostadsmarknaden. Den inomkommunala flyttningen är för närvarande i en
nedåtgående fas trots att befolkningen växer.
33
Statistik och Utredningar
Baserat på befolkningsprognos för Linköpings kommun 2014-2023 samt boendetäthet enligt fickfakta 2013, Statistik &
utredningar
34
13
Summerade flyttnetton inom kommun för stadsdelar
i Linköpings tätort 2008-2013
1 500
1 000
500
0
-500
-1 000
-1 500
-2 000
Östra Valla
Innerstaden
Garnisonen
Gottfridsberg
Tallboda
Ullstämma
Hjulsbro
Ekholmen
Vimanshäll
Ramshäll
Hackefors
Jägarvallen
Vidingsjö
Vasastaden
Ekkällan
Lambohov
Västra Valla
Johannelund
Berga
Hejdegården
Tannefors
Ryd
Skäggetorp
-2 500
Källa: SCB
Summerade flyttnetton mot annan och egen kommun för
stadsdelar i Linköpings tätort 2008-2013
3 000
2 000
Flyttneto
inom
kommun
1 000
0
Flyttnetto
annan
kommun
-1 000
-2 000
Ryd
Skäggetorp
Berga
Tannefors
Lambohov
Västra Valla
Johannelund
Ekholmen
Hejdegården
Garnisonen
Tallboda
Ramshäll
Ekkällan
Vasastaden
Ullstämma
Jägarvallen
Hackefors
Innerstaden
Vimanshäll
Hjulsbro
Vidingsjö
Gottfridsberg
Östra Valla
-3 000
Källa: SCB
Linköping - regionens starkaste arbetsmarknadsnod
Inpendlingen 2013 ökade för 17:e året i rad. Sedan mitten av 1990-talet har inpendlingen ökat
med 72 %. 2013 pendlade 17 800 personer in till kommen - en ökning med ungefär 400
personer från 2012. Även utpendlingen ökade. Nettoeffekten är dock positiv. 2013 uppgick
nettopendlingen till 7 137.
Pendlingsnettot är stabilt mot samtliga kommuner i Östergötland utom Finspång. Från
flertalet kommuner i länet fortsatte inpendlingen att öka under 2013. Mjölby utgör dock ett
undantag – här kan närmast en svag minskning noteras. Inom länet sker den främsta
inpendlingen från Norrköping, Mjölby och Motala. Utpendling sker i första hand mot
Norrköping. Nettopendlingen är störst i relation till Motala, Mjölby, Åtvidaberg och
Norrköping.
Sedan 1997 har Linköping haft ett stabilt pendlingsöverskott i relation till Norrköping. Under
ett par år minskade dock inpendlingen för att på nytt öka under 2012 och 2013. Under 2013
passerade antalet inpendlare från Norrköping 4000 personer. Även utpendlingen till
Norrköping ökade under 2013 - efter att ha varit i princip oförändrad sedan 2010. År 2013
pendlade drygt 2 800 personer från Linköping till Norrköping.
14
Mellan åren 2004-2013 ökade utpendlingen från Linköping med drygt 2000 personer (10 671
personer år 2013). Utpendlingen har koncentrats till Norrköping, Mjölby och Stockholm. År
2004 pendlade drygt 3 800 personer till dessa städer. Motsvarande siffra 2013 var nästan
5 400 personer. Detta motsvarar en ökning från 45 % till 50,5 %.
Även utpendlingen från Norrköping har ökat – från närmare 8 700 år 2004 till drygt 11 300
2013. Också här kan en koncentration till Linköping, Finspång och Stockholm ses. 2013
pendlade drygt 61 % till dessa orter mot nästan 56 % 2004.35
Linköping försvarar sin position men storstäderna dominerar
Under 2006-2013 har det tillkommit drygt 9 700 förvärvsarbetare (dagbefolkning) i
Linköpings LA-område. Detta betingar en fjärde plats bland Sveriges lokala
arbetsmarknadsregioner. Under 2013 utvecklades Linköpings LA-område betydligt bättre än
övriga LA-områden – storstadsområdena undantagna.
Förändring av antalet förvärvsarbetande i
dagbefolkningen exkl. storstadsregionernas
LA-områden 2006-2013
LA Linköping
LA Örebro
LA Jönköping
LA Västerås
LA Umeå
LA Norrköping
LA Luleå
LA Borås
LA Halmstad
LA Skövde
LA Falun-Borlänge
LA Växjö
LA Kalmar
LA Eskilstuna
0
2000
4000
6000
8000
10000
12000
Källa: SCB
I hela landet ökade antalet förvärvsarbetare med drygt 435 000 personer under 2006-2013.
LA-regionerna i de tre storstadsområdena svarade för 73 % av den totala ökningen, vilket
motsvarar närmare 320 000 personer. Stockholm-Solna svarade ensam för drygt 200 000 av
dessa eller 46 %. Linköping och Norrköpings LA-områden stod tillsammans för en ökning på
närmare drygt 16 900 eller 3,9 % av landets totala ökning.
Generellt kan vi konstatera att regioner med en mer diversifierad arbetsmarknad (större
branschbredd) och ett större inslag av tjänsteinriktade verksamheter har visat en stark
utveckling. Dessa bedöms också få en betydligt bättre utveckling än regioner med en tydligare
industriinriktning i sin näringslivsstruktur.36 Under 2015 väntas de tre storstadsregionerna
35
Statistik och Utredningar
36
Arbetsförmedlingen (2014)
15
svara för cirka 70 procent av jobbtillväxten.37 Även i Östergötland väntas tillväxten bli god
men utvecklingen visar tydligt de stora arbetsmarknadernas dragkraft och den utmaningen det
medför i relation till övriga Sverige.
Rekordhögt antal förvärvsarbetare 2013 men…
Linköpings näringsliv är att betrakta som robust i den meningen att strukturen vilar på flera
ben. Detta tillsammans med en tämligen stor offentlig sektor minskar sårbarheten och ger
bättre förutsättningar att stå emot konjunktursvängningar. Sett till huvudområden i relation till
antal anställda dominerar tjänstesektor, tätt följd av den offentliga sektorn. Även
tillverkningssektorn är stor liksom handelssektorn.
År 2013 hade 77 169 förvärvsarbetare sin arbetsplats i Linköping – det är en ökning med
1437 jämfört med 2012. Av dessa arbetade närmare 34 000 i närmare 6000 aktiebolag med
säte i Linköping. I jämförelse med 2013 har nästan alla branscher har vuxit, antal anställda har
ökat liksom omsättningen. 38
I en nyligen genomförd näringslivsanalys framgår att konkurrenskraften bland
Linköpingsföretag generellt sett är god.39 Tillväxten är störst i gruppen företag med 10 – 50
respektive 51 – 100 anställda. Under 2007-2013 ökade förädlingsvärdet med 25 respektive
35 % och sysselsättningen med 16 respektive 27 % i dessa grupper. Små och mindre företag
växer också ganska bra i sysselsättning, men de minsta minskar i förädlingsvärde. Av
analysen framgår också att yngre företag (0-20 år) genererar något mindre värde men
likvärdig sysselsättning som de äldsta företagen. Bland nystartade företag märks branscherna
Bygg, Företagstjänster och IT/Telekom. Det är också i dessa branscher som flest arbetar och
flest nya arbeten skapas.40
Ser vi till utvecklingen av näringsgrenar framgår det tydligt att - efter flera år med allt färre
förvärvsarbetare i transportmedelsindustrin - ökade sysselsättningen kraftigt under både 2012
och 2013. Sammantaget var ökningen ca 600 personer. Detta förklaras bland annat av Saabs
utveckling – vilka påverkar såväl antalet sysselsatta vid Saab som underleverantörer till Saab.
Ett uttryck för städers olika näringslivsprofil är koncentrationen av förvärvsarbetare i olika
näringsgrenar i relation till det totala antalet förvärvsarbetare i kommunen. Linköpings
fördelning av förvärvsarbetarande i relation till riket visar tydligt att Linköping har stor eller
tämligen stor överrepresentation inom Transportmedelsindustrin, Vatten och
avloppsreningsverk, Programvaruproduktion och datakonsulter, Vetenskaplig forskning och
utveckling samt tekniska konsulter. Linköping har i många fall betydligt fler förvärvsarbetare
inom dessa näringsgrenar än riket, vilket bekräftar Linköpings tekniska och
forskningsinriktade profil.41
Ser vi till branschbalans, d v s balansen mellan olika sektorer; företagstjänster, ortstjänster och
tillverkning, kan vi konstatera att Linköpings struktur i stort liknar en modern
storstadskommun. Linköping har en jämn branschbalans avseende både värde och
sysselsättning - med en begränsad svaghet inom traditionella ortstjänster. En modern
storstadskommun karakteriseras av en jämn fördelning (33 %) mellan sektorerna. I
37
Ibid
Avser aktiebolag, Bisnode kommunrapport 2013-2014, vecka 40/41
39 Näringslivsanalys 2007-2013, Linköpings kommun, Bisnode
40 Ibid.
41 Starka näringsgrenar 2012
38
16
Linköpings fall uppgår ortstjänsterna till 26 %, företagsstöd till 35 % och tillverkande till 39
% år 2012.42
…utmaningar bör noteras
Trots att Linköping alltså har flera viktiga ingångsvärden – tämligen välavvägd
branschbalans, en växande tjänstesektor, en generellt hög utbildningsnivå, växande
arbetsmarknad och ökad inpendling samt en förhållandevis hög lönesummenivå43 – saknas
inte utmaningar.
Trots en nationellt hög arbetslöshet uppger arbetsgivare att man har problem att finna rätt
kompetens på arbetsmarknaden. Ett antal analyser av matchningen på svensk arbetsmarknad
tyder på att effektiviteten har försämrats efter finanskrisen, d v s att det tar längre tid för
arbetstagare och arbetsgivare att finna varandra.44 Andelen arbetsgivare som upplevt
svårigheter att rekrytera har ökat både hos privata och offentliga arbetsgivare. Det finns
fortsatt stora regionala skillnader vad gäller rekryteringsproblem. Östergötland tillhör de län
där rekryteringsproblemen bedöms vara mer utbredda inom offentlig sektor, där en högre
andel av arbetsgivare uppger ökade svårigheter att finna rätt kompetens.45
Generellt fortsätter efterfrågan på kvalificerad arbetskraft att öka samtidigt som det finns en
stor tillgång på arbetslösa med lägre utbildning eller med kompetenser med låg efterfrågan på
arbetsmarknaden. Jobbtillväxten väntas långsiktigt framförallt ske inom yrken där det krävs
en kunskapsnivå som motsvarar högre utbildning. Vid rekryteringar ställs i högre utsträckning
krav på minst gymnasieutbildning och ofta utbildning på eftergymnasial nivå. I landet
överensstämmer detta i begränsad utsträckning med den nuvarande sammansättningen av
arbetslösheten.46 Grupper som av Arbetsförmedlingen ofta beskrivs som utsatta på
42
Bisnode, näringslivsanalys
Arbetsproduktivitet – ger en fingervisning om regioners och kommuners konkurrensförmåga. Linköping ligger tämligen
högt i ett Sverigeperspektiv. År 2011 uppgick lönesumman per sysselsatt efter FA-regioner till 313 135 kronor. I Stockholm
var motsvarande summa till 372 240 kronor, Uppsala 298 715 kronor och Umeå 292 981 kronor.43 Storstadsregionerna har
ofta en hög arbetsproduktivitet men även regioner med större städer och ett antal mindre regioner uppvisar hög
arbetsproduktivitet. Även Östergötland placeras sig förhållandevis högt bland Sveriges FA-regioner. Tillväxtanalys (2013).
44 Riksbanken (2014) Penning- och valutapolitik 2014:2, Riksbanken (2013) Penningpolitisk rapport. Perspektiv på
utvecklingen på svensk arbetsmarknad, Riksbanken (2012) Penningpolitisk rapport. Har arbetsmarknadens funktionssätt
förändrats? Riksbanken (2012) Penningpolitisk rapport. Den långsiktiga utvecklingen på svensk arbetsmarknad
45 Arbetsförmedlingen (2014)
46 Arbetsförmedlingen 2014
43
17
arbetsmarknaden, t ex personer med kort eller bristfällig utbildning, utomeuropeiskt
utrikesfödda och äldre, har ökat betydligt som andel av arbetskraften.47
I Linköping kan vi konstatera att ansökningar till gymnasieskolans yrkesprogram fortsätter att
sjunka. Detta förklaras delvis – men bara delvis - av ett lägre antal elever. Eftersom många
företag i kommunen har gymnasiet som primär rekryteringsgrund är förhållandet en
utmaning.
Gynnsam utveckling av arbetsmarknaden
Svensk ekonomi har utvecklats förhållandevis svagt under 2014. Främsta skälet till det är
fortsatt svag svenskt export beroende på den svaga internationella utvecklingen. Under 2014
beräknas BNP växa med ca 1,9 %, prognosen för 2015 är 2,9 %. Arbetsmarknaden har under
2014 utvecklats betydligt bättre än BNP och genererat ökad sysselsättning.48 För Linköping är
sysselsättningsutvecklingen positiv - sysselsättningen ökar och arbetslöshet minskar - vilket
sannolikt kan hänföras till såväl inhemska konjunkturella som lokalt strukturella förklaringar.
Att antalet arbetslösa i Linköping har sjunkit med 1 200 personer samtidigt som arbetskraften
har ökat är ett styrkebesked. Den främsta förklaringen till arbetskraften i Linköping ökar är
relaterat till att arbetskraften för utrikesfödda växer.
Antal personer i arbetskraften för utrikes födda16-64 år
i Linköpins kommun
20000
18000
16000
14000
12000
10000
8000
2008
2009
2010
2011
2012
2013
Källa: SCB
47
48
Arbetsförmedlingen 2014
SKL: s ekonomirapport december 2014
18
Antal arbetslösa och i program med aktivitetsstöd 16-64
år i Linköpings kommun jan 2012-dec 2014
7 000
6 000
5 000
4 000
3 000
2 000
1 000
nov-14
sep-14
jul-14
maj-14
jan-14
mar-14
nov-13
sep-13
jul-13
maj-13
jan-13
mar-13
nov-12
sep-12
jul-12
maj-12
jan-12
mar-12
0
Källa: Arbetsförmedlingen
Antalet arbetslösa och i program med aktivitetsstöd 16-64 år var 5 036 personer i december
2014, vilket var 1 214 personer färre än i december 2012 och 586 personer färre än december
2013. Utvecklingen i relativa termer visar att arbetslösheten för den registerbaserade
arbetskraften sjunkit från 6,5 % i december 2012 till 5,2 % i december 2014 mätt som
andelen av befolkningen 16-64 år. Om man väljer att redovisa förändringen som andelen av
den registrerade arbetskraften blir resultatet 8,8 % i december 2012 och 7,0 % i dec 2014.
Månadsvisa skillnader mellan andelen arbetslösa och i
program med aktivitetsstöd för 16-64 år
för två olika redovisningssätt
10
8
6
4
2
I % av den registerbaserade arbetskraften
nov-14
sep-14
jul-14
maj-14
mar-14
jan-14
nov-13
sep-13
jul-13
maj-13
mar-13
jan-13
nov-12
sep-12
jul-12
maj-12
mar-12
jan-12
0
I % av befolkn 16-64 år
Källa: Arbetsförmedlingen
Under 2008-2013 har årsmedeltalen för arbetslösa ungdomar legat klart under övriga länets
kommuner. Utvecklingen är en kombination av ökad sysselsättning och färre personer i
åldersklassen. I Linköping vände ungdomsarbetslösheten ned redan 2011. I Norrköping var
förhållandet det omvända där utvecklingen fortsatte öka under 2012. Antalet arbetslösa och i
program med aktivitetsstöd i åldrarna 18-24 år var 971 personer i december 2014, vilket var
592 personer färre än i december 2012 och 195 personer färre än i december 2013. Den
relativa nedgången har stadigt minskat från 8,3 % i dec 2012 till 5,1 % i dec 2014.
Viktigt att notera när det gäller ungdomsarbetslöshet är att de rekordstora årskullarna av 18-24
åringar nu snabbt ersätts av historiskt små årskullar. Detta kommer att påverka
19
ungdomsarbetslösheten framöver. De framtida arbetslöshetsproblemen kommer därför att
flyttas upp i åldrarna – nu närmast 25-35 åringarna.
Antal arbetslösa och i program med aktivitetsstöd för
18-24- åringar i Linköpings kommun jan 2012-dec 2014
nov-14
sep-14
jul-14
maj-14
jan-14
mar-14
nov-13
sep-13
jul-13
maj-13
jan-13
mar-13
nov-12
sep-12
jul-12
maj-12
jan-12
mar-12
2 000
1 800
1 600
1 400
1 200
1 000
800
600
400
200
0
Källa: Arbetsförmedlingen
För utrikes födda är arbetslöshetsnivån emellertid kvar på samma höga nivå över hela
perioden. De fyra senaste månaderna kan dock en svag nedgång skönjas för antalet arbetslösa
som i december 2014 var 2 204 personer. Detta var 141 personer färre än i dec 2012 och 94
personer färre än i dec 2013. Att andelen arbetslösa utrikes födda inte nämnvärt minskar
betyder att det är populationen Sverigefödda som svarat för den primära arbetslöshetsnedgången. Den relativa förändringen har varit begränsad från 13,4 % i dec 2013 till 12,9 % i
december 2014.
Antal arbetslösa och i program med aktivitetsstöd för
utrikes födda i Linköpings kommun jan 2012-dec 2014
3 000
2 500
2 000
1 500
1 000
500
nov-14
sep-14
jul-14
maj-14
mar-14
jan-14
nov-13
sep-13
jul-13
maj-13
mar-13
jan-13
nov-12
sep-12
jul-12
maj-12
mar-12
jan-12
0
Källa: Arbetsförmedlingen
Gapen ökar
Trots att Linköping utvecklas väl saknas inte utmaningar. En tydlig trend i både Sverige – och
internationellt – är ökade socioekonomiska klyftor. Enligt OECD är gapet mellan rika och
fattiga det största på 30 år. Inkomstklyftorna varierar dock stort mellan medlemsländerna. I
Norden och ett flertal länder i Europa är skillnaderna minst. Ökade klyftor påverkar, enligt
20
OECD, tillväxten negativt. I Sverige, Finland och Norge, liksom i USA och Storbritannien
bedöms tillväxten ha kunnat vara en femtedel högre om inte inkomstklyftorna ökat.49
Social hållbarhet handlar om människors grundläggande behov och välbefinnande.
Kommuninvånarnas möjligheter till egenförsörjning, boende, hälsa, trygghet samt tilliten till
gemensamma samhällsfunktioner och system påverkar den sociala hållbarheten. Delaktighet
och inflytande liksom möjligheter att påverka de egna livsvillkoren och utvecklingen av
samhället har också ett starkt samband med hälsa och social hållbarhet.
En tydlig trend i Sverige, men också internationellt, är att negativa egenskaper som
arbetsmarknadsutanförskap, lägre utbildning och fattigdom i allt högre utsträckning
koncentreras till samma bostadsområden. Dessa områden domineras i ökad omfattning av
utlandsfödda. Linköping är inget undantag härvidlag. Trenden under 2006-2012 visar att
skillnaderna ökar mellan Skäggetorp, Berga, och Ryd i relation till övriga stadsdelar i
Linköping. Framförallt gäller detta för Skäggetorp. 50
I Skäggetorp har befolkningen ökat trots att ingen nybyggnation har skett sedan 1986.
Befolkningsökning utan nybyggnation innebär en viss förtätning av området. Två tredjedelar
av alla bostäder i stadsdelen är mindre lägenheter, det vill säga tvåor och treor, och således
finns det anledning att anta att trångboddheten har ökat i Skäggetorp. In- och utflyttningen har
också varit stor. Mellan åren 2005 och 2013 ökade antalet utrikesfödda med 2 687 personer
samtidigt som Sverigefödda minskade med 1780 personer. Antalet barn har ökat något och
andelen personer med utländsk bakgrund har ökat från 42 procent 2006 till 62 procent av
befolkningen 2013. Det är främst Irakier och somalier som ökat.
Befolkningstillväxten i Ryd har varit förhållandevis stor under perioden 2006-2012. Detta
trots att ingen nybyggnation har skett. Även i Ryd kan trångboddheten antas ha ökat. Andelen
personer med utländsk bakgrund har ökat från 32 procent (2006) till 42 procent (2013) i Ryd.
De grupper som främst har ökat är desamma som i Skäggetorp, dvs. irakier och somalier.
I Berga har antalet barn 0-15 år ökat med 43 procent under perioden 2006-2012. Under
samma period har andelen personer med utländsk bakgrund ökat från 30 procent till 42
procent av befolkningen.
Inkomstnivåerna i Ryd och Skäggetorp är genomgående låga och inkomstskillnaderna mellan
hushållen i Ryd och Skäggetorp och i övriga Linköping har ökat under perioden 2006 201251. I Ryd kan de många studenterna partiellt förklara detta men för Skäggetorp finns
ingen motsvarande förklaring. Även i Berga är inkomstnivåerna lägre än
kommungenomsnittet och skillnaderna har ökat något under 2006-2012.
Trenden gällande arbetssökande visar att antalet arbetssökande i Skäggetorp ökat mer än i
övriga kommunen. Redan år 2003 var andelen föräldrar som inte förvärvsarbetade större än
de som arbetade. Trenden har hållit i sig och innebär att antalet barn med icke arbetande
föräldrar ökat. Även i Berga och Ryd är antalet barn med icke förvärvsarbetande föräldrar
något fler än barn med förvärvsarbetande föräldrar.
49
OECD: Society at a glance 2014
Detta gäller flera välfärdsindikatorer. Senast tillgänglig statistik på stadsdelsnivå finns från 2012.
51 Senast tillgänglig statistik på stadsdelsnivå finns från 2012
50
21
I Skäggetorp har beroendet av ekonomiskt bistånd ökat, till skillnad mot exempelvis
Lambohov där det är relativt oförändrat.52 Även i Berga och Ryd är beroendet av ekonomiskt
bistånd oförändrat sedan 2006. 31 procent av alla som uppbär ekonomiskt bistånd i Linköping
bor i Skäggetorp.
Östgötakommissionen för folkhälsa - som verkat sedan 2013 – har i sina studier kunnat påvisa
att det finns uppenbara skillnader i hälsa i Östergötland. Hälsoläget i Linköping är generellt
gott men Linköping – i likhet med flera kommuner i Östergötland och Sverige – utmanas av
att hälsan är ojämnt fördelad mellan befolkningsgrupper och geografiska områden. Tredje
högst ohälsotal fanns 2013 i Skäggetorp och lägst ohälsotal fanns på Garnisonen och i
Ekängen.
Vid analys av data från Östergötland syns inga skillnader i självskattad hälsa mellan grupper
som har olika födelseland. Däremot rapporterar gruppen som är född utanför Europa ett
nedsatt psykiskt välbefinnande jämfört med de övriga grupperna.
Att arbeta med segregation är dock inte helt enkelt. I de flesta europeiska länder väljer man att
arbeta med områdesbaserade urbana interventioner – d v s specifika stöd till utsatta stadsdelar.
Detta kan naturligtvis generera goda resultat men det finns samtidigt forskare som framhåller
att det oftast är städer som är segregerade och inte enstaka bostadsområden.53 I takt med att
invånare får arbete och högre inkomst tenderar de ofta att flytta ifrån dessa områden medan
nya, oftast arbetslösa flyttar in. Detta är segregationens grundläggande struktur och därför är
balans mellan olika strategier och åtgärder centralt.54 En hög offentlig servicenivå tillhör dock
de åtgärder som kan ge moteffekt. Om det finns ordentligt med skolor, vårdcentraler, butiker
och bankomater så motverkar de negativa grannskapseffekter. Med en så jämn kvalitet som
möjligt på den grundläggande servicen i stadens alla områden så minskar stigmatiseringen av
vissa områden och människor tenderar i större utsträckning att vilja bo kvar.
Utifrån ett brottsförebyggande perspektiv visar erfarenheten också att ett långsiktigt arbete
med att skapa tydliga och stabila sammanhang och relevanta verksamheter för barn och
ungdomar - där möjligheter att utvecklas positivt ges - är viktigt. Kortsiktiga satsningar och
åtgärder ger sällan strukturerande och beständiga effekter.
Ökad social oro
I jämförelse med både länet och riket har Linköping färre polisanmälda brott. Trots att
Linköping på många sätt alltså kan betraktas som en trygg stad har den senare tidens sociala
oro inneburit ett hot mot tryggheten i Linköping. Oron har tagit sig olika uttryck – anlagda
bränder, skadegörelse, hot och våld med dödlig utgång etc. Utvecklingen påverkar Linköping
negativt. Trots att omfattande insatser görs i syfte att minska riskerna kan inte ytterligare
uttryck för social oro uteslutas.
Sjunkande social tillit
Tillit mellan människor är centralt för alla samhällen. I ett internationellt perspektiv är tilliten
i Sverige hög. Det finns dock betydande skillnader inom landet.55 Inte minst gäller detta det
som kallas ”lokalsamhälletillit”. Forskning visat att ojämlikhet och invandrarrelaterad
52
Lambohov fungerar som referensstadsdel eftersom de flesta välfärdsindikatorer för Lambohov ligger på
kommungenomsnittet.
53
Se t ex Uppsalaforskaren Roger Andersson
54 BRÅ 2011-11-03 Följder av segregation och dess dynamik
55 Lars Trädgårdh, Den svala svenska tilliten
22
mångfald är relaterat till lägre grad av lokal tillit. Nyligen har en rapport ”Segregation i
Stockholm län” publicerats. I denna kartläggs de geografiska skillnader som skett mellan
1995 och 2010.56 I rapporten används en ny metod – närmast grannardata. Syftet är att mäta
vilka människor som möts i vardagen – på väg till skola, i tvättstugan, vid busshållplatsen
eller med vilka ens barn spelar i samma fotbollslag. Slutsatsen är att inte bara rika utan även
mindre bemedlade är mer isolerade idag en tidigare, d v s rika möter rika och fattiga möter
fattiga. Även om rapporten är relaterad till Stockholm ser vi liknande tendenser i Linköping.
Det framstår som rimligt att anta att tilliten påverkas av att människor ifrån olika grupper
möts i mindre omfattning och att detta får effekter på samhällsutvecklingen.
Global oro tar sig lokala uttryck
Migration är en av vår tids stora frågor och påverkar utvecklingen i såväl ursprungsländer
som mottagarländer. Ser vi till utvecklingen i närtid kan vi konstatera att sedan i mars 2011
råder en mycket allvarlig situation i Syrien. Kriget förväntas fortsätta med oförminskad
intensitet de närmaste åren. Drivkrafterna för syrier att lämna landet bedöms därför som
mycket starka. Även säkerhetsläget i Irak har försämrats under senare tid beroende på
Islamiska statens (IS) framryckningar med många civila offer och internflyktingar som följd.
Konfliktupptrappningen bidrar till en osäkerhet i bedömningen av antal nya asylsökande till
Sverige 2015. Situationen i Somalia, Ukraina, Eritrea och Libyen påverkar också fortsatta
flyktingströmmar. Migrationsverket vidhåller att Sveriges roll som mottagarland i Europa för
ensamkommande barn och kvinnor kommer att fortsätta att stärkas. Antalet ensamkommande
barn förväntas därför öka under nästa år.
Mot bakgrund av ovannämnda osäkerheter justeras Migrationsverkets prognos upp för 2015 –
från 64 000-94 000 till 80 000-105 000 asylsökande i Sverige. Preliminärt planerings- och
beräkningsunderlag är 95 000 asylsökande i Sverige.
Linköpings kommun har avtal med Migrationsverket för flyktingmottagning gäller 500
personer per år. Fram till november 2014 har Linköping, enligt Migrationsverkets statistik,
tagit emot 365 flyktingar enligt ersättningsförordningen. År 2013 tog kommunen emot 490
flyktingar och 2012 264 flyktingar.
Under 2014 har Linköpings kommuns åtagande gentemot Migrationsverket vad gäller
mottagande av ensamkommande flyktingbarn varit 17 platser. För 2015 har detta utökats till
55 platser vilket i praktiken kan innebära cirka 150 ensamkommande flyktingbarn under
2015.
Förutsättningarna för EU-medborgare ser mycket olika ut inom EU
En av EU:s grundpelare är fri rörlighet. Att man inom EU rör sig för att söka arbete är alltså
inget nytt. Nytt för Sverige är däremot att EU-medborgare från företrädesvis Ungern,
Bulgarien och Rumänien – söker sig hit för arbete men finner chanserna utsiktslösa och därför
hamnar i en situation där människor hänvisas till tiggeri. Situationen för berörda är sårbar.
Även utifrån ett barnkonventionsperspektiv är det problematiskt – barn kan vistas långa
perioder i Sverige utan både ordnat boende och skolgång.
Antalet EU-medborgare är mycket svårt att uppskatta men enligt socialtjänsten bedömdes
innan jul 2014 ca 70-80 personer uppehålla sig i kommunen och uppskattningsvis ca 100-120
personer i Östergötland. Såväl kommunen som civilsamhället har engagerat sig och avsatt
56
Jan Amcoff, Thomas Niedomysl, Hohan Östh, Uppsala universitet
23
resurser för att avhjälpa de mest akuta problemen. Från nationellt håll finns varken direktiv
eller destinerade satsningar vilket i praktiken innebär att kommuner och civilsamhälle är
hänvisade till sig själva – avseende såväl policyskapande åtgärder som konkreta insatser.
Klimat och miljö
FN:s klimatpanel (IPCC) har under 2014 redovisat en samlad bild av tillgänglig forskning och
relevant kunskap om klimatförändringarna. Rapporten pekar på att det fortfarande är möjligt
att begränsa den pågående uppvärmningen till maximalt två grader. Det förutsätter att
utsläppen begränsas kraftigt inom de närmaste decennierna. De globala utsläppen behöver
minska med mellan 40-70 procent till år 2050. År 2100 behöver utsläppen vara närmare noll
Ytterligare ett klimatmöte har genomförts. Denna gång i Lima. Syftet med mötet var att skapa
ett ramverk för att lägga grunden för ett kraftfullt internationellt klimatavtal som ska beslutas i
Paris 2015. Resultatet av mötet anses generellt inte vara tillräckligt men ger en öppning för ett
nytt internationellt klimatavtal. Förhoppningarna före mötet var att länderna skulle enas om
vilka insatser som kan utgöra grund för ländernas utsläppsminskningar. Beslutet om hur
insatserna ska fastställas och bedömas blev vagare än vad många anser vara tillräckligt för
kommande klimatavtal.
Kina och USA svarar tillsammans för cirka 45 procent av växthusgasutsläppen i världen. Vid
ett möte under 2015 presenterade de tillsammans ett historiskt klimatavtal. Avtalet innebär att
Kina ska börja minska sina utsläpp av växthusgaser senast 2030. USA ska öka sin
minskningstakt och nå en minskning på mellan 26-28 procent under 2005 års nivå till år 2025.
De stora lokala miljö- och klimatutmaningarna skiljer sig inte i avsevärd omfattning från de
globala och internationella. Det är av särskild vikt att betona och värna om ekosystemtjänster.
Linköping har antagit ett mycket tufft klimatmål - att vara en koldioxidneutral kommun 2025.
Det krävs stora insatser från kommunkoncernen, det lokala näringslivet och Linköpings
medborgare för att nå målet. Den största utmaningen är att minska utsläppen av fossilt
koldioxid från transportsektorn. En avgörande faktor för att det ska lyckas är att fler väljer att
resa med kollektivtrafiken eller cykla istället för att använda bilen. Kommunen kan genom
klimatsnål samhällsplanering vara en stark pådrivare och medverka till att Linköpings
kommun också bidrar till att det nationella målet om en fossilbränsle fordonsflotta 2030.
Att vara en kommun utan nettotillförsel av fossilt koldioxid 2025 måste anses vara
orealistiskt. Kommunstyrelsen har därför beslutat att kompensatoriska åtgärder ska vidtas.
Som led i arbetet tas förslag på en klimat- och energiplan fram. Under 2012 fastslogs planens
tre indikatorer och beräkningsgrund för dessa. De tre indikatorerna anger graden av
koldioxidbalans, eleffektivitet och resurseffektivitet. Med indikatorn eleffektivitet mäts
självförsörjningsgraden av förnybar el för hela kommunens geografiska yta. För att Linköping
ska uppfylla målet att vara koldioxidneutrala krävs att självförsörjningsgraden överstiger 100
procent. Detta för att kompensera de fossila koldioxidutsläpp som kvarstår år 2025. Idag är
självförsörjningsgraden av förnybar el ca 55 procent. Under 2015 ska
kommunledningskontoret presentera ett förslag på finansierings-/affärsmodell för de
investeringar i förnybar elproduktion som krävs för att kompensera fossila koldioxidutsläpp
för att nå målet om CO2-neutralitet 2025.
24
Vi blir alltmer uppkopplade
Bredbandskartläggningen för 2013 visar att hushållens och företagens tillgång till bredbandsnät med hög överföringskapacitet (minst 100 Mbit/s) ökat med 3,5 %. Enligt kartläggningen
har 69 % av hushållen och 60,5 % av företagen tillgång till sådana nät. I tätorten är
motsvarande siffror 74,6 % respektive 70,6 % och på landsbygden 11,9 % respektive 13,5 %.
Tyvärr finns det fortfarande ingen tillförlitlig information om mobilnätens täckningsgrad. De
täckningskartor som operatörerna publicerar är baserade på teoretiska beräkningar som inte
riktigt stämmer överens med verkliga förhållanden. Sölvesborg och Borås är exempel på
kommuner som tagit initiativ och själva kartlagt täckningsgraden av mobila nät. Genom att
montera mätutrustning på kommunens sopbilar har kvalitativt mätdata kunnat samlas in.
Datan används som underlag för att tillsammans med mobiloperatörerna vidta nödvändiga
åtgärder för att förbättra täckningsgraden. Motsvarande insatser planeras i Linköpings
kommun under 2015.
Regelverket för de nya statliga stödmedlen för bredband innebär att kommunen inte kommer
att kunna söka stödmedel för att bygga stamnät och liknande under de kommande 7 åren.
Istället är det nya stödprogrammet anpassat för att endast ge stöd till byalag och liknande
konstellationer som bygger bredbandsnät med hög överföringskapacitet. I Linköpings fall är
detta inte att betrakta som ett problem eftersom kommunen var tidigt ute med att bygga
fiberbaserade stamnät på landsbygden.
För kommunen som helhet är fortsatta satsningar på utveckling av olika typer av digitala
tjänster (e-tjänster och liknande) nödvändiga för att öka kommunens tillgänglighet och
service. I länet förs konkreta diskussioner mellan kommunerna om ökad samverkan för
gemensam utveckling och tillhandahållande av sådana tjänster.
I den senaste rapporten, Svenskarna och internet 2014, framkommer ett flertal trender som är
viktiga för kommunen att känna till och ta hänsyn till strävan att tillhandahålla bra kommunal
service.
Känslan av delaktighet i informationssamhället har ökat i jämförelse med tidigare år. Mest
delaktiga känner sig de i åldern 16 till 45 år. Bland de ännu yngre är det flickorna som känner
sig mer delaktiga i informationssamhället än pojkarna i samma ålder.
I rapporten framkommer också att användningen av och tillgången till internet ökat betydande
hos de yngre pensionärerna och bland förskolebarnen. Det är framför allt surfplattans
popularitet i barnfamiljerna som ligger bakom att allt fler av de yngre barnen börjat
regelbundet använda internet. Detta är en positiv utveckling mot bakgrund av de ITutvecklingsinsatser som kommunen planerar att genomföra de kommande åren inom skola
samt vård- och omsorg.
Konkurrensen om medarbetare hårdnar
Linköpings kommun är en personalintensiv organisation vilket ställer höga krav på
medarbetarnas kompetens. Det är av avgörande betydelse för kvaliteten i verksamheterna att
Linköping kan behålla och rekrytera personal med rätt kompetens. Att ha attraktiva
anställningsvillkor, arbetstidsmodeller och en effektiv lokal lönebildning är viktiga delar för
att lyckas med detta57.
57
www.skl.se Varför lokal lönebildning?
25
Sveriges kommuner och landsting har generellt ett stort personalförsörjningsbehov
framöver58. Linköpings kommuns rekryteringsbehov beräknas under 2013-2025 ligga mellan
ca 900 och 1060 medarbetare per år.59
Samtidigt som behoven ökar förändras arbetsmarknaden och konkurrensen om att finna de
bästa kandidaterna hårdnar. Av detta skäl blir det allt viktigare för företag och organisationer
att profilera sig på marknaden. Framförallt gäller detta när det kommer till att attrahera och
rekrytera yngre förmågor. Den generation som nu gör entré på arbetsmarknaden har vuxit upp
med en stor grad av valfrihet och kommer sannolikt att byta arbetsgivare betydligt oftare än
tidigare generationer60. Rörligheten på arbetsmarknaden kan därmed förväntas öka.
Löneavtalen inom kommunsektorn innebär ett större lokalt ansvar för lönebildningen då
huvuddelen av löneavtalen numera inte anger någon nivå för löneökningarna. Ansvaret läggs
istället på respektive kommun som utifrån personalförsörjningsbehov, ekonomiska
förutsättningar och verksamhetsresultat ska fastställa en lokal löneökningstakt. Individuell
och differentierad lön och framförallt att lönen sätts mellan chef och medarbetare förväntas
och önskas av större delen av medarbetarna i kommuner, vilket ställer stora krav på
Linköping som arbetsgivare att vara tydlig med sin lönepolitik och lönebildning. 61
Generellt är medarbetare i kommuner och landsting mer nöjda, motiverade, engagerade och
ser i högre utsträckning en betydelse i vad de gör än medarbetare i övriga sektorer. Men
medarbetare upplever dessvärre inte sin arbetsgivare som lika attraktiv.62 Vi ser i vår egen
medarbetarundersökning att just bilden av kommunen som attraktiv arbetsgivare är ett
utvecklingsområde63.
En internationell studie gjord av Towers Watson visar att de företag som använder sitt
Employer Value Proposition, EVP (Arbetsgivareerbjudande) effektivt är det fem gånger
vanligare att ha engagerade medarbetare. Dessutom når man bättre finansiella resultat.
Grunderna för ett effektivt arbetsgivareerbjudande är att det är attraktivt externt, att det är sant
internt och det är trovärdigt - både inåt och utåt. Det ska också vara distinkt – dvs avskiljande
från andra och långsiktigt hållbart. 64
Verksamheten i välfärdssektorn är kunskapsintensiv. Kommuner och landsting har en stor
andel högutbildade medarbetare. Nästan hälften av de anställda inom kommunerna och
närmare 70 procent av de anställda inom landstingen har minst en eftergymnasial utbildning.
Det kan jämföras med den privata sektorn där andelen är drygt 30 procent. 65
Av inte minst detta skäl är viktigt med ett nära samarbete mellan utbildningsanordnare och
arbetsliv utifrån syftet att garantera att utbildningarna håller hög kvalitet och attraherar unga.
Samarbetet mellan olika utbildningssamordnare behöver stärkas ytterligare för att säkra att
utbildningarna matchar de behov som finns i skolan, vården, omsorgen och övriga
verksamheter.
58
www.skl.se Sveriges viktigaste jobb, rekryteringsbehov
Personalstatistik 2014, Linköpings kommun
60 Här finns Sveriges viktigaste jobb – en rekryteringsprognos för välfärdssektorn, SKL 2011
61 Demoskop april 2012
62 SKI Medarbetare 2012 från Svenskt kvalitetsindex; SKL Sveriges viktigaste jobb, www.skl.se
63 Medarbetarundersökning (MAU) Linköpings kommun 2014
64 HR & Leadership: Briefing nr 4 2014
65 SKL
59
26
Det är också viktigt att Linköping skapar fler och tydligare karriärvägar för medarbetare i
Linköpings kommun och därigenom visar på utvecklingsmöjligheter. Detta är centralt både
för att attrahera men också behålla duktig personal. Här gäller det att jobba med såväl
möjligheter för traditionell karriär inom chefskap/ledarskap som att möjliggöra
specialistkarriärer. I sammanhanget är det viktigt att ha en öppenhet för att det kan finnas
andra lösningar och möjligheter som idag inte är kända.
Regionbildningen kommer att påverka Linköpings interna arbetsformer
Från den 1 januari 2015 tar Landstinget i Östergötland över ansvaret för de regionala
utvecklingsfrågorna och byter namn till Region Östergötland. Landstingsstyrelse och
Landstingsfullmäktige blir därmed Regionstyrelse och Regionfullmäktige. Motiven till
förändringen handlar bl.a. om att ett samlat ansvar för utvecklingsfrågorna skapar bättre
förutsättningar för samordning och utvecklingskraft. Även det demokratiska inflytandet stärks
genom direktvalda politiker. Samtidigt blir regionen en starkare och tydligare samverkanspart
i relation till kommuner, staten, näringslivet och andra organisationer.
Den nya regionen kommer att ansvara för Hälso- och sjukvård, kollektivtrafik samt regionala
utvecklingsfrågor. Inom det senare ryms samhällsbyggnadsfrågor,
kompetensförsörjningsfrågor, näringslivsutvecklingsfrågor, kulturfrågor samt internationell
samverkan och regional marknadsföring.
Regionen kommer att utarbeta och driva regionala strategier, hålla kontakten med nationella
aktörer och företräda regionen i nationella och internationella sammanhang, ta fram
kunskapsunderlag och statistik, bedriva omvärldsbevakning och skapa arenor för regional
samverkan.
För att få till stånd ett kraftfullt utvecklingsarbete kommer formerna för samråd och
samverkan att utvecklas. Regionen kommer att ha ansvaret för att upprätthålla arenor för
samråd och samverkan – vilka kommer att ske på såväl strategisk som sakområdesnivå.
Arbetssättet kommer att påverka kommunens interna arbetsformer och förutsätta att parterna
avsätter tid och resurser för att bereda frågor. Det kommer att bli viktigt att de som företräder
Linköping har uppdrag och mandat att företräda kommunen och att det finns en tydlig
koppling mellan de regionala sakområdena och det lokala arbetet i kommunerna.
Sverigeförhandlingen
Sverigeförhandlingen är en förhandling om medfinansiering där kommuner, regioner, städer
och näringsliv kan vara med och påverka. Fokus ligger på hur det ska skapas mest nyttor för
de olika infrastrukturprojekt som ingår i förhandlingen – till exempel ökat bostadsbyggande
och bättre arbetsmarknad.
Just nu arbetar Sverigeförhandlingen med att Sverige så snabbt som möjligt ska få sin första
höghastighetsjärnväg. Tågen kommer att gå från Stockholm till Göteborg på två timmar och
mellan Stockholm och Malmö på två och en halv timme. Detta ska leda till ökat
bostadsbyggande och tillväxt i många kommuner längs den nya järnvägen.
Det är Sverigeförhandlingens uppdrag att möjliggöra ett snabbt genomförande av projektet
och att ta fram förslag till principer för finansiering, en utbyggnadsstrategi samt hitta
lösningar för spår och stationer där tågen ska in i städerna.
Sverigeförhandlingen delas in i olika faser. För närvarande är arbetet inne i en faktafas med
täta kontakter med kommuner och regioner längs banornas möjliga sträckningar samt med
27
storstäderna. Kontakter tas även med näringsliv och intresseorganisationer. Syftet är att ta
fram ett gemensamt underlag som ska ligga till grund för kommande förhandlingar.
Underlaget ska bl.a. innehålla förslag på sträckningar och stationsuppehåll för
höghastighetsjärnvägarna. Kommuner och storstadsregioner listar de infrastrukturprojekt som
kan generera flest bostäder och mest nyttor och tar bland annat fram planeringsunderlag för
infrastrukturprojekt och stadsutveckling samt nytto- och intressentanalyser.
Samtidigt tittar Sverigeförhandlingen på olika finansieringsalternativ för såväl
höghastighetsjärnvägarna som infrastrukturåtgärder i storstäderna samt tar fram analyser som
ska beskriva de kommersiella förutsättningarna för höghastighetsjärnväg.
När allt underlag är inhämtat inleds förhandlingsfasen. Finansieringen för de olika
infrastrukturprojekten ska komma från såväl staten, berörda kommuner och landsting som
brukaravgifter och privata investerare.
Faktafasen förväntas någon gång 2016 övergå i en förhandlingsfas. Förhandlingsfasen
beräknas vara klar under hösten 2017. Senast den siste december 2017 ska förhandlarna
presentera en slutrapport för regeringen. I denna ska ett förslag till strategi för utbyggnad för
de nya höghastighetsjärnvägarna ingå samt ingångna överenskommelser med berörda
kommuner med flera.
Under arbetets gång ska Sverige förhandlingen överlämna tre delrapporter.

Den första rapporten ska innehålla ett författningsförslag som tydliggör hur markvärdesökning
kan ligga till grund för kostnadsdelning i exploateringsavtal. Förslaget ska vara inlämnat
senast den 1 juni 2015.

Den andra delrapporten ska överlämnas senast den 31 december 2015 och innehålla en analys
av kommersiella förutsättningar för nya höghastighetsjärnvägar och möjliga
finansieringsprinciper.

Den sista delrapporten ska vara överlämnad den 1 juni 2016 och innehålla förlag till åtgärder i
storstäderna inklusive finansieringsprinciper för dessa.66
Decemberöverenskommelsen
Regeringens budgetproposition röstades ned den 3 december 2014 och Alliansens
gemensamma budgetmotion för 2015 röstades fram. Denna motion är inte lika uttömmande
som regeringens budgetproposition. Detta medför att det kvarstår en del detaljer att reda ut
och att det kan dröja en bra bit in på 2015 innan allt är fullt utrett. I slutet av december 2014
presenterade regeringspartierna och allianspartierna tillsammans decemberöverenskommelsen. Denna innebär bland annat att en minoritetsregering ska kunna få igenom
sin budget samt att det inte ska vara möjligt att bryta ut delar av budgeten för oppositionen.
Tillämpningen kommer att börja i samband med vårpropositionen i april 2015.67 Med
anledning av ovan finns risk att ett visst vakuum kan komma att uppstå under inledningen av
2015.
66
67
www.sverigeforhandlingen.se
SKL (2014) Ekonomirapporten
28
Observandum
Befolkning
Segregeringen fortsätter i Linköpings kommun genom att personer med svensk bakgrund
lämnar invandrartäta områden vilket ger inflyttningsmöjligheter för bland annat flyktingar.
Kvarboendet i flera stadsdelar minskar rörligheten på bostadsmarknaden. Att den
inomkommunala flyttningen är i en nedåtgående fas trots att befolkningen växer är ett tydligt
tecken på denna utveckling.
Det byggs en del i Linköping men inte tillräckligt för att täcka behovet av bostäder. Brist på
bostäder är ett problem i hela landet. Priset på nyproducerade lägenheter är högt vilket innebär
att allt färre har möjlighet att köpa de lägenheter som byggs.
I invandrartäta stadsdelar växer och förtätas befolkningen årligen med hundratals personer
samtidigt som produktionen av lägenheter varit låg eller obefintlig. År 2014 passerar
stadsdelen Ryd för första gången 9 000 invånare.
I Östergötland finns två lokala arbetsmarknader; en i västra delen där Linköping är kärnstad
och en i den östra delen där Norrköping är kärnstad. Linköping är den enda av länets
kommuner som har en befolkning som växer både med Sverigefödda och utlandsfödda. I
kranskommunerna är det istället invandringsnettot som bidrar till befolkningstillväxten.
Vi är nu i inledningsfasen av den kraftiga nedgången för antalet 19-24 åringar som väntas nå
sin lägsta punkt omkring 2019-2020. Födelsetalen har ännu inte nått babyboomens höjder
under slutet av 80-talet och början av 90-talet trots att befolkningen i landet har växt med 1,2
miljoner invånare sedan 1988.
I åldersklassen 19 - 24-åringar rekryterar universiteten huvuddelen av sina studenter. Kampen
mellan universiteten om det minskande antalet 19 - 24-åringar kommer troligen att
intensifieras. En utväg för att bevara volymen av studenter är att rekrytera dem från andra
länder.
Befolkningsutvecklingen visar att Linköpings kommun har befunnit sig i en stabilare fas de
senaste 2 åren. Att befolkningstillväxten har stabiliserats på nivåer omkring 1 650 -1 700
personer per år kan ha ett samband med att bostadsbyggandet har stabiliserats kring nivåer
runt 500 färdigställda lägenheter. Ju större bostadsbristen blir ju större betydelse får
nyproduktionen av bostäder för befolkningens möjligheter att växa.
I kommunen har vissa områden växt genom förtätning i bostadsbeståndet och i andra områden
har utglesning skett genom kvarboende. Kombinationen av förtätade och utglesade
bostadsområden ser ut att bli allt vanligare. Om förtätning är ett mer effektivt
boendeutnyttjande så är utglesning dess motsats. Utglesningsfenomenet uppstår t ex när
barnen flyttar från sina föräldrar och föräldrarna av olika anledningar väljer att bo kvar i en
till ytan överdimensionerad bostad. Utglesningsfenomenet förväntas öka i takt med att de
äldre ökar. Utbyggnaden av hemtjänst och LAH medverkar till denna utveckling. Genom
flyttning uppstår flyttkedjor som innebär att det blir lättare att finna lösningar för
bostadsbehov. Då flyttkedjor uppstår kan också förtätning i boendet ske. Förtätning kan också
anses var en form av effektivisering i boendet genom att ett optimalt utnyttjande uppstår.
29
Bostadskrisen skulle sannolikt vara av mindre omfattning om rörligheten på
bostadsmarknaden kunde ökas.
KAPITELANSVAR: KOMMUNSTYRELSENS FÖRVALTNING
Arbetsmarknad
Utvecklingen på arbetsmarknaden i Linköping visar på en stark utveckling både avseende
ökande sysselsättning och minskande arbetslöshet. Linköping är en motor i regionen.
Tillväxten av förvärvsarbetande har främst skett i storstädernas arbetsmarknader. Under
perioden 2006-2013 var ökningen av antalet förvärvsarbetande i landet cirka 435 000
personer. LA-regionerna i de tre storstadsområdena svarade för cirka 320 000 av ökningen av
förvärvsarbetande vilket motsvarar 73 procent av landets totala ökning. LA Stockholm-Solna
stod under perioden för en ökning om cirka 201 000 personer vilket motsvarar 46 procent av
hela landets tillväxt av förvärvsarbetande.
Problemet med arbetslösa ungdomar flyttar successivt in i åldersklassen 25 år och äldre vilket
innebär att problemet blir mindre tydligt. Fokus har under senare år i stor utsträckning
inriktats mot årskullarna av 18-24 -åringar. Ungdomar befinner sig en förhållandevis kort tid i
åldersklassen 18-24 år för att därefter flytta in i åldersklassen 25 år och äldre. Årskullarna av
arbetslösa 18-24 -åringar flyttar nu successivt in i åldersklassen 25 år och äldre. De
rekordstora årskullarna ungdomar ersätts samtidigt av historiskt rekordsmå årskullar. Detta
innebär att framtida arbetslöshetsproblem successivt flyttas uppåt i åldrarna och de som står
på tur är 25-35 åringar. Denna förändring kommer med största sannolikhet att få
konsekvenser för arbetslöshetstalen under kommande år. Stora satsningar på inriktade mot att
få ned ungdomsarbetslösheten i kombination med minskande årskullar kan komma att sänka
ungdomsarbetslösheten till hälften av dess högsta värde för några år sedan.
Ökade militära aktiviteter i Östersjön har väckt frågan om en upprustning av svenskt försvar.
SAAB har fått beställningar av den modernaste versionen av JAS-plan och Ubåtar. SAAB har
under året tagit över Ubåtstillverkningen från den tyske ägaren. Intresset för JAS har ökat
under året och utmynnat i nya affärer och möjligheter för SAAB. Brasiliens beslut om att
köpa JAS skapar arbetstillfällen i Linköping.
Planerade infrastrukturinvesteringar gynnar arbetsmarknaden i Linköpings kommun.
KAPITELANSVAR: KOMMUNSTYRELSENS FÖRVALTNING
Bostäder
Bostadsbyggandet i Linköping är fortfarande för lågt i förhållande till
befolkningsutvecklingen. Byggandet styrs bland annat av kreditsituationen,
bostadsefterfrågan, byggkostnader, risk- och lönsamhetskalkyler och därmed byggherrarnas
vilja att genomföra projekten. För att kunna nå kommunens målsättning att behålla en större
andel av studenterna efter studietiden, är det viktigt att säkerställa att bostadsbyggandet
utvecklas så att det finns en god bostadsmarknad. Särskilt viktigt är det att det finns
tillräckligt antal mindre lägenheter för att studenterna ska kunna etablera sig på
bostadsmarknaden.
30
Kommunens roll är inte att i egen regi bygga bostäder utan att skapa förutsättningar för
fortsatt byggnation bland annat genom att upprätthålla en god planreserv. Planreserven i
oktober 2014 motsvarar cirka 4 000 bostäder, vilket motsvarar cirka 9 års bostadsproduktion
eller fem års bostadsbehov.
Kommunen har i det längre perspektivet behov av att utöka sin markreserv för att möta
framtida krav på exploaterbar mark. Den mark som bebyggs idag är till stor del den mark som
kommunen köpte på 60- och 70-talet.
Kommunens översiktsplaner skapar möjlighet för en bra framförhållning för kommunens
utbyggnad av bostäder. I dagsläget pågår arbete med framtagande av översiktsplaner för
innerstaden, Tannefors, Ljungsbro/Berg samt för Bestorp och Brokind. Beslutet om att bygga
Ostlänken och nytt resecentrum innebär stora utvecklingsmöjligheter för Linköping och
betyder att stor kraft fortsättningsvis kommer att behöva läggas på stadsutvecklingsfrågor.
Stora delar av Linköpings kommun är utsatta för störningar från flygbuller. En ny förordning
som förtydligar regelverket avseende omgivningsbuller förväntas träda i kraft under 2015.
För att kommunen ska kunna fortsätta vara en pådrivande part i utvecklingen av t.ex. ett mer
klimatsmart byggande behöver det nuvarande arbetssättet ändras. Möjligheterna att bidra till
utvecklingen finns fortfarande om kommunen väljer att använda tomträttsinstitutet eller sälja
mark till byggherrar när planarbetet är avslutat.
KAPITELANSVAR: MILJÖ- OCH SAMHÄLLSBYGGNADSFÖRVALTNINGEN
Näringsliv
Samverkan med näringslivet kring socialt ansvarstagande
På arbetsmarknaden ställs allt högre krav på utbildning, och som en följd av det blir det en
tydligare uppdelning mellan dem med utbildning och jobb och dem som inte har vare sig det
ena eller det andra. Detta är baksidan på den goda tillväxt som vi har i Linköping och är ett
problem som bör hanteras tillsammans med näringslivet. Vid samtal med näringslivet
upplever vi att det finns ett intresse att delta i samhälleligt inriktade projekt (CSR). Men
många företag upplever att de inte vet exakt hur de kan bidra. Det vill vi nu ändra på genom
att hitta former för hur vi kan samverka med näringslivet.
Näringslivet kan bl.a. ta emot praktikanter, ställa upp med mentorskap eller aktivt stödja
organisationer som arbetar med att t.ex. slussa in ungdomar på arbetsmarknaden och/eller
arbetar för ökad integration om de bara vet vem de ska samverka med.
Bostäder
Enligt beräkningar som Dagens Nyheter låtit SCB göra saknar Linköping 2800 lägenheter i
förhållande till dagbefolkning/nattbefolkning.68 Även om bullerproblematiken nu till dels är
löst och byggtakten ökar kommer det att ta många år innan behovet av lägenheter möts av
utbud. Detta innebär att en växande arbetsmarknad (c:a 13-1400 nya arbeten per år) ska
försörjas genom i huvudsak inpendling från andra kommuner. Detta innebär sannolikt också
68
www.corren.se, http://www.corren.se/nyheter/tusentals-bostader-pa-gang-men-det-racker-inte-6920781.aspx
31
att bl.a. handel och service, framförallt dagligvaruhandeln, i Linköping får en sämre
utveckling än om kommunen kunnat försörja sina yrkesarbetande med bostäder. Kommunen
har här rådighet genom att man behärskar tillståndsprocessen i byggandet. En ökad dialog och
medvetenhet kring nedkortning av bygglovshanteringstiderna skulle kunna medföra att takten
för bostadsbyggandet ökar, och att de krav som kommunen ställer på byggherrarna i form av
kvalitet, utformning och/eller bidrag till externa miljöer inte blir hämmande i processen.
Skolan och näringslivet
Ansökningarna till gymnasieskolans yrkesprogram fortsätter att sjunka, dels beroende av lägre
antal elever i kullarna men också (sannolikt) beroende på att utbildningen inte är
behörighetsgivande till högskolan. Eftersom en mycket stor andel av företagen i kommunen
har gymnasiet som primär rekryteringsgrund (ca 72 %)69 innebär detta att risken är stor för
kompetensbrist och rekryteringssvårigheter. Eftersom näringslivet i dagsläget har svårt att
komma i kontakt med framförallt grundskolans elever saknas anledning att anta att situationen
kommer att förbättras om ingenting görs.
Infrastruktur
Företagen i kommunen är i hög grad beroende av en fungerande infrastruktur. Traditionellt
har Linköping med sin omedelbara tillgång till flyg, järnväg och E4 bedömts som mycket bra
ur kommunikationssynpunkt av företagen, t.ex. i SCB:s NKI-mätningar. Bilden har emellertid
förändrats något i såväl Tornby som innerstaden. I Tornby har bl.a. tillkomsten av flera stora
butiker på långt avstånd från varandra gjort att antalet bilar har ökat, vilket särskilt
under ”lönehelger” kan leda till mycket svåra trafiksituationer. Köerna till rondellerna på
Bergsvägen kan stundom bli så långa att det inte går att komma fram till bakomliggande
rondeller inne i området.
I City har de omfattande grävarbetena stört handeln avsevärt, särskilt längs Storgatan.
Kombinationen av grävarbeten samtidigt vid Hamngatan och Storgatan har dessutom gjort
tillgängligheten lidande med minskad omsättning för en del butiker som följd. Effekten av
kommunens arbeten i Tannefors märks också tydligt i den årliga mätning av handelns
utveckling som HUI gör på uppdrag av Nulink och Svensk handel.
Ytterligare ett exempel kan vara ombyggnationerna i Vasastaden som påverkar Industrigatan,
något som direkt påverkar det näringsliv som har anslutning till gatan.
Problemet kan enklast beskrivas som långa, samtidiga ingrepp i stadens infrastruktur med
svag information till näringsidkare där ingreppen sker. Inför kommunens satsning på en ny
stadsdel på östra sidan Stångån inger detta vissa farhågor.
Attityder, bemötande och service
I de utmaningar som beskrivs ovan ser vi att det finns förbättringspotential kring förståelse
från förvaltningarnas sida för näringslivets villkor och arbetssätt. Oavsett om det gäller
bygglovshandläggningstider, bristande kommunikation om ”Grävköping” eller svårigheter att
släppa in näringslivet i skolan finns en tendens till ett attityd- och bemötandeproblem som kan
69
Regeringskansliet (2012) Matchning på den svenska arbetsmarknaden
32
leda till sämre service för företagen. Detta har också tydligt visats i de olika mätningar som
Nulink låtit SCB göra sedan 2007 samt i de Insiktsmätningar som SKL genomfört.
Det är värt att beakta att de starkaste argumenten för ett företag att etablera sig i kommunen är
goda kommunikationer, ett världsledande universitet, starka företagskluster inom flyg, IT Och
gröna näringar samt handel. Det är inte kommunens agerande gentemot näringslivet som
lockar till etablering. Däremot kan agerandet hindra etablering om andra kommuner med
liknande näringslivsmiljö dessutom kan erbjuda god service.
KAPITELANSVAR: NULINK
Infrastruktur
Ostlänken har stor betydelse för kommunens långsiktiga utveckling. Arbetet med att bygga ut
innerstaden över ån och nytt resecentrum aktualiserar frågor om kopplingar till och
utformning av trafiknät i omgivande stadsdelar. För att ”hela resan” ska fungera krävs att
kommunen investerar i kollektivtrafiken samt arbetar för att samordningen mellan bil, tåg,
buss, cykel och gång kan utvecklas. Sannolikt finns behov av mycket stora förändringar som
också kommer att kräva mycket stora investeringar och som kräver förberedelser i den
ekonomiska planeringen. Det finns risk för ökad konkurrens om kommunens
investeringsresurser.
I översiktsplan för staden och trafikstrategi för Linköping finns nu fastlagt en tydlig
riktningsförändring avseende trafikplaneringen. Avseende medel i budget innebär detta behov
av en tyngdpunktsförändring från utbyggnad av biltrafiknätet till utveckling av
kollektivtrafik-, cykel- och gångtrafiksystemen. Fyrstegsprincipen där kostnadseffektiva
informations- och påverkansåtgärder i första hand genomförs kan innebära att man kan
senarelägga eller minska behovet av stora investeringar i biltrafiksystemet. Här krävs dock en
kommunal nysatsning på mobility management då statsbidragen som kommunen tidigare
erhållit inte längre finns kvar.
KAPITELANSVAR: MILJÖ- OCH SAMHÄLLSBYGGNADSFÖRVALTNINGEN
Landsbygd
Linköpings kommun ska i enlighet med Landsbygdsstrategin ta fram en ny varu- och
serviceförsörjningsplan under 2014. Detta arbete kommer att färdigställas först 2015.
Eftersom mycket är oklart gällande landsbygdsprogrammet 2014-2020 så finns ännu inga klara
besked gällande utformningen av Leader/LLUinför nästa period. Linköpings kommun har
redan angett att kommunen avser medfinansiera Leader Folkungaland under 2015-2020. I
december 2014 skickade Leader Folkungaland in en strategi som beskriver hur de avser arbeta
under nästa programperiod. Strategin togs fram via ett antal Open Space möten med boende
och aktörer på landsbygden samt i nära samråd med LAG70 och kommunala tjänstemän. En
kommitté utsedd av Jordbruksverket kommer att under Q1 2015 utse vilka strategier som
godkänns och får bilda Leader/LLU område. Först efter detta får kommunen besked om
70
LAG = Styrelsen för LLU/Leader (Local Action Group)
33
Linköping kommer att ingå i ett Leader/LLU under 2015-2020. Om Folkungaland inte får bilda
område så kommer det att saknas medel för landsbygdsutvecklingsprojekt i Linköping.
KAPITELANSVAR: KOMMUNSTYRELSENS FÖRVALTNING
Ekologisk hållbarhet
I Linköping som i många andra delar av landet är övergödningen av sjöar och vattendrag ett
hot mot den biologiska mångfalden genom: 1) störningar i förhållandet mellan organismer i
vattnet, 2) påverkan av växtlighet som ger skytt och födosöksområden för fiskyngel och andra
djur, 3) nedbrytning av stora mängder växtmaterial kan skapa syrebrist och därmed slå ut
bottenlevande djur.
Ett ytterligare hot mot den biologiska mångfalden är att arealen välhävdad mark i
eklandskapet minskar och därmed går stora naturvärden till spillo.
Linköping har antagit ett mycket tufft klimatmål, att vara en koldioxidneutral kommun 2025.
Att vara en kommun utan nettotillförsel av fossilt koldioxid 2025 måste anses vara
orealistiskt. Kommunstyrelsen har därför beslutat att kompensatoriska åtgärder ska vidtas.
Det är en stor utmaning för kommunen att ta fram en genomförandeplan med tillhörande
finansiering för de kompensatoriska åtgärderna.
Under de senaste åren har EU antagit flera direktiv som har eller kommer att få direkt
påverkan på den kommunala verksamheten
Stora företag ska göra en energikartläggning senast den 5 december 2015 och sedan vart
fjärde år. Lagen genomför EU:s energieffektiviseringsdirektiv. Kommuner och landsting
omfattas enligt Energimyndigheten av lagen om energikartläggning i stora företag.
Kartläggningen ska göras med certifierad expert och omfatta en ingående översyn av
energianvändningen och förslag på kostnadseffektiva åtgärder. SKL och Energimyndigheten
kommer att under första delen av 2015 presentera en vägledning för vad i kommuner och
landsting som kan anses vara ekonomisk verksamhet och ska omfattas av lagen.
Energimyndighetens tolkning i slutet av november 2014 är att en kommun ska till den del
eller de delar det bedriver ekonomisk verksamhet omfattas av kravet på energikartläggning i
sådan verksamheten om den uppfyller kriterierna på minst 250 anställda och viss omsättning
eller balansomslutning.
Regeringen beslutade i början av 2015 att införa stadsmiljöavtal som medfinansierar lokala
och regionala kollektivtrafikprojekt. Aktörer kommer att kunna söka statlig medfinansiering
med upp till 50 procent för lokala och regionala investeringar i kollektivtrafik. Det handlar om
projekt som ökar andelen kollektivtrafik, men som även ger bättre förutsättningar för cyklister
och gångtrafikanter. Ny teknik kan också testas för att kunna ingå i framtidens
transportlösningar. Ett av syftena med stadsmiljöavtalen är att välutbyggd kollektivtrafik
öppnar upp för byggande i lägen som i dag inte anses vara attraktiva för byggbranschen.
Framtida klimatförändringar kommer att ställa allt högre krav på kommunernas planering. I
Klimat- och sårbarhetsutredningen slutbetänkande Sverige inför klimatförändringarna – hot
och möjligheter betonas kommunernas ansvar för att förebygga skador kopplade till
34
väderrelaterade händelser som översvämningar, stormar, ras och skred som kommer att öka
under den kommande hundraårsperioden.71
Den globala uppvärmningen är den miljöfråga som engagerar medborgarna mest, både lokalt
och nationellt. Det finns all anledning att tro att ökat miljömedvetande kommer att höja
förväntningarna och kraven på att den offentliga sektorn tar ett stort miljö- och klimatansvar
inom såväl den kommunala verksamheten som att vara en drivande part för att ställa om hela
samhällsbyggnadsprocessen till en ekologiskt hållbar utveckling. Det kräver ett stort
engagemang från och styrning av hela kommunkoncernen. Genom lokala insatser kan
Linköpings kommun bli en viktig pådrivare och ett gott exempel både nationellt och
internationellt.
Det krävs stora insatser från kommunkoncernen, det lokala näringslivet och Linköpings
medborgare för att nå den mycket tuffa målsättningen att Linköping ska vara
koldioxidneutralt 2025. Den största utmaningen är att minska utsläppen av fossilt koldioxid
från transportsektorn. En avgörande faktor för att det ska lyckas är att fler väljer att resa med
kollektivtrafiken eller cykla istället för att använda bilen. Kommunen kan genom klimatsnål
samhällsplanering vara en stark pådrivare och medverkare till att Linköpings kommun också
bidrar med sin del för att det nationella målet en fossilbränsle fordonsflotta ska nås till 2030.
KAPITELANSVAR: KOMMUNSTYRELSENS FÖRVALTNING
Social hållbarhet
Inkomstklyftorna påverkar både på individ- och samhällsnivå
Som tidigare nämnts påverkar inkomstklyftorna befolkningens hälsa. Hälsogapet mellan olika
sociala grupper har ökat sedan 1980-talet, vilket leder till utanförskap, ökad social oro och en
negativ påverkan på samhällsekonomin. Flera anför att stora inkomstklyftor även påverkar
tillväxten.
Gapet mellan rika och fattiga i merparten av OECD:s 34 medlemsländer är det största på 30 år
och de växande klyftorna hämmar tillväxten, skriver den ekonomiska
samarbetsorganisationen i en ny rapport. I dag tjänar de rikaste 10 procenten av befolkningen
i OECD 9,5 gånger så mycket som de fattigaste tio procenten. På 1980-talet var förhållandet
7:1, enligt en ny OECD-rapport72.
Enligt OECD varierar inkomstklyftorna stort mellan medlemsländerna. I många länder på den
europeiska kontinenten och i Norden är skillnaderna minst, men påverkar ändå tillväxten
menligt, enligt OECD. I Sverige, Finland och Norge, liksom i USA och Storbritannien,
bedöms tillväxten ha kunnat vara en femtedel högre om inte inkomstklyftorna ökat.
Internationella Valutafonden (IMF) har studerat 188 länder och även de kom fram till
slutsatsen att länder med små inkomstskillnader får mer hållbar tillväxt73.
Flyktingars utsatthet för psykisk ohälsa
Flyktingar har oftast levt med stor stress innan och under flykten som ofta omgärdas av hot
och umbäranden, och där många familjer splittras under långa perioder. Väl i Sverige väntar
en tid av ovisshet under bland annat asylprocessen. Detta leder sammantaget till att psykisk
71
Miljödepartementet. Klimat- och sårbarhetsutredningen (2007) Sverige inför klimatförändringarna - hot och möjligheter.
OECD (2014) Society at a glance 2014
73 IMF: Redistribution, Inequality, and Growth
72
35
ohälsa såsom depression, ångest och posttraumatisk stress är högre hos asylsökande och
nyanlända med flyktingbakgrund jämfört med andra grupper av migranter. Denna stress
kopplat till migration kan ge negativa hälsokonsekvenser även långt efter att personen fått
uppehållstillstånd. Kvinnliga flyktingar från låginkomstländer är särskilt utsatta för att
drabbas av psykisk ohälsa.
EU-medborgare
Inom EU finns rätten till fri rörlighet. EU-medborgare som rör sig från sitt hemland till ett
annat land för att söka arbete är inget nytt fenomen. Det som dykt upp som en relativt ny
företeelse i flertalet av Sveriges kommuner är EU-medborgare från företrädesvis Ungern,
Bulgarien och Rumänien men även från länder som t ex Polen och Estland, som kommer för
att söka arbete, upptäcker att chanserna till arbete är utsiktslösa och istället väljer att söka sin
försörjning genom att be andra människor om pengar.
Antalet EU-medborgare i Linköping är svårt att uppskatta men enligt socialtjänsten bedöms
70-80 personer uppehålla sig i kommunen (en fördubbling mot våren 2014) och
uppskattningsvis 100-120 personer i Östergötland. Både kommuner och civilsamhället har
engagerat sig i frågan och satsat resurser för att lösa de mest akuta problemen. Från nationellt
håll finns varken direktiv eller destinerade satsningar vilket i praktiken innebär att kommuner
och civilsamhället är hänvisade till sig själva avseende såväl policyåtgärder som konkreta
insatser.
I Östergötland har Linköpings kommun i samarbete med Stadsmissionen öppnat
verksamheten ”Crossroads” där möjlighet till lunch, information, tolkstöd, tvätt och skötsel av
hygien erbjuds. Vidare finns under perioden 3 november-29 mars sovplatser för 20 personer i
Ryttargårdskyrkans lokaler.
EU-medborgare som sökt sig till kommunen för att söka försörjningsstöd, men inte lyckas,
befinner sig i en utsatt situation och kan riskera att bli utnyttjade ekonomiskt eller utsättas för
kriminalitet eller verksamheter ledda av kriminella. Utifrån FN:s barnkonvention kan det
också vara bekymmersamt om barn till dessa EU-medborgare antingen får leva utan kontakt
med sina föräldrar under långa perioder eller vistas i Sverige under perioder utan ordnat
boende eller skolgång.
Sjunkande social tillit i Sverige
Tilliten i Sverige är hög i ett internationellt perspektiv men det finns betydande skillnader
inom landet74. Inte minst gäller detta det som kallas lokalsamhälletillit. Forskningen visar att
ojämlikhet och invandrarrelaterad mångfald är relaterat till lägre grad av lokal tillit. Nyligen
har en rapport ”Segregation i Stockholm län” publicerats. I denna kartläggs de geografiska
skillnader som skett mellan 1995 och 2010.75 I rapporten används en ny metod – närmast
grannardata. Syftet är att mäta vilka människor som möts i vardagen – på väg till skola, i
tvättstugan, vid busshållplatsen eller med vilka ens barn spelar i samma fotbollslag. Slutsatsen
är att inte bara rika utan även mindre bemedlade är mer isolerade idag än tidigare d v s rika
möter rika och fattiga möter fattiga. Även om rapporten är relaterad till Stockholm ser vi
liknande tendenser i Linköping. Det framstår som rimligt att anta att tilliten påverkas av att
74
75
Lars Trägårdh ”Den svala svenska tilliten”
Jan Amcoff, Thomas Niedomysl, Hohan Östh, Uppsala universitet
36
människor ifrån olika grupper möts i mindre omfattning och att detta får effekter på
samhällsutvecklingen.
Ökade hot mot demokratin och religionsfriheten
Ett hot mot den gängse bilden av Linköping som en trygg, säker och öppen kommun är den
senaste tidens utveckling med personangrepp och hot mot förtroendevalda, medier och
religiösa samfund.
Hot och våld mot förtroendevalda är ett allvarligt hot mot vårt demokratiska system. Det kan
leda till att människor avstår från att ta politiska uppdrag. Att förtroendevalda utsätts för hot
och våld på grund av sitt politiska uppdrag är ett hot mot det demokratiska systemet på flera
sätt. Dels kan det bli svårare att rekrytera och behålla politiker och dels kan vårt öppna
samhälle påverkas om för många skyddsåtgärder måste sättas in. I slutändan kan även den
demokratiska beslutsprocessen påverkas. SKL förordar att en lag om Hot mot demokratin
införs som stärker skyddet för det demokratiska intresset.
Hot mot trossamfund är en kränkning av religionsfriheten och en fara mot det demokratiska
och öppna samhället. Regeringen uppdrog 2014 till den statliga myndigheten Nämnden för
statligt stöd till trossamfund att kartlägga främlingsfientliga handlingar mot trossamfund.
Kartläggningen visar att främlingsfientliga handlingar och hot mot trossamfund är ett
omfattande problem i Sverige. Hot och våld riktas både mot samfundens lokaler och mot dess
medlemmar. 76 Många samfund betonar starkt betydelsen av att myndighetspersoner får ökad
kunskap om religiositet och religiösa traditioner. En utbredd önskan är utökade kontakter
mellan samfunden och myndigheter där språket kan vara en barriär. Kompetenta brobyggare
kan vara en lösning.
Skillnader i föreningsliv och fritidsaktiviteter
Studier från t ex Stockholms stad gör gällande att barn och unga från boendeområden med lägre
socioekonomisk situation i mindre utsträckning är föreningsaktiva och deltar i färre
aktiviteter.77 Här finns även ett tydligt samband med att det generellt finns färre föreningar i
områden med många utsatta grupper, något som är tydligt även i Linköpings kommun.
Fritidsforskningen visar även på att den viktigaste faktorn för unga att delta i föreningslivet är
om någon förälder varit föreningsaktiv.78 Föreningsaktivitet är således inte lika vanligt för de
som inte vuxit upp i Sverige eller fostrats in i den svenska föreningskulturen.
Ojämlikheten i föreningsaktivitet kan tolkas som att föreningsaktivitet främst ger fördelar till
redan privilegierade grupper som så att säga ”kan” systemet.
Det kan även noteras att det i riket liksom i Linköping växer fram kommersiella alternativ till
aktiviteter som traditionellt sett utförts inom föreningslivet, exempelvis löpargrupper eller
privata körer, men även tydliga elitsatsningar. Dessa initiativ kan på ett sätt sägas ge ett mer
diversifierat utbud (samt vara jobbskapande), men kan även verka segregerande. Detta dels
via den, jämfört med föreningslivet, relativt höga kostnad som tas ut, dels – vid elitsatsningar
– genom att enbart välkomna vissa. Denna utveckling kan vara av betydelse för hur
kommunen i framtiden ska hantera exempelvis föreningsbidrag och lokalbokning. Att privata
och kommersiella initiativ därtill kan ses som konkurrenter och till del kunna utarma
76
SST (2014) Främlingsfientliga handlingar mot trossamfund
Stockholm stad (2014) Segrar föreningslivet?
78 Stadsutveckling i Berga Ryd och Skäggetorp – Förvaltningsövergripande planeringsunderlag 2014
77
37
föreningslivet är något som kommunen bör ha medvetenhet kring. Även det omvända är dock
en möjlighet; att föreningsinitiativ (ofta med kommunalt stöd) anses konkurrera ut privata
kommersiella initiativ.
KAPITELANSVAR: KOMMUNSTYRELSENS FÖRVALTNING
IT
Myndigheten för samhällsskydd och beredskap (MSB) har på begäran av Arbetsförmedlingen,
Centrala studiestödsnämnden och Försäkringskassan analyserat informationssäkerheten i
Svensk e-legitimation, som tagits fram av E-legitimationsnämnden. Totalt har MSB lämnat 22
rekommenderade åtgärder som förväntas leda till en säkrare Svensk e-legitimationslösning.
Det är dels övergripande rekommendationer men också konkreta förslag inom områden som
regler och avtal, kryptoalgoritmer, protokoll och central infrastruktur. Slutsatserna som dras
av analysen är bland annat vikten av att en grundlig behovsanalys genomförs hos de
kommuner med flera som planerar att ansluta sig till tjänsten. Behovsanalysen bör innehålla
en riskanalys av de tjänster som exponeras samt informationsklassificering av de
informationstillgångar som ingår. Resultatet bör sedan vara vägledande i myndighetens val av
tillitsnivå för e-legitimering.
MSB har genomfört analysen av Svensk e-legitimation med stöd av Försvarsmakten,
Försvarets radioanstalt och Totalförsvarets forskningsinstitut. Rapporten omfattas av sekretess
med stöd av offentlighet- och sekretesslagen 18 kapitel 8 § och 13 §. Om nämnda uppgifterna
skulle avslöjas får syftet med föreslagna åtgärder motsatt effekt.
Regelverket för de nya statliga stödmedlen för bredband innebär att kommunen inte kommer
att kunna söka stödmedel för att bygga stamnät och liknande under de kommande 7 åren.
Istället är det nya stödprogrammet anpassat för att endast ge stöd till byalag och liknande
konstellationer som bygger bredbandsnät med hög överföringskapacitet. I Linköpings fall är
detta inte att betrakta som ett problem eftersom kommunen var tidigt ute med att bygga
fiberbaserade stamnät på landsbygden.
Det finns även behov av att använda olika typer av molntjänster inom skolan. Det behovet
delas även av andra verksamheter inom kommunen. Det är flera kommuner som har detta
behov. Det som hindrar användningen en ökad användning av molntjänster är framför allt att
leverantörerna, samt de avtal och regelverk som tillämpas, inte är tillräckligt anpassade till
svensk lagstiftning och svenska förhållanden. Framför allt är det krav på sekretess och
hantering av personuppgifter som inte uppfylls i tillräcklig omfattning. Tillsammans med
Utbildningsförvaltningen genomförs en utredning med syftet att lösa de juridiska hindren och
möjliggöra en ökad användning av molntjänster för elever och lärare, under 2015.
KAPITELANSVAR: KOMMUNSTYRELSENS FÖRVALTNING
Ekonomi
Individ- och familjeomsorg
De senaste åren har stora kostnads- och efterfrågeförändringar inom verksamhetsområdet
individ och familjeomsorg påverkat kommunerna. Det är främst inom HVB, familjehem och
ekonomiskt bistånd som en kraftig kostnadsutveckling skett. Kommunstyrelsen har uppdragit
38
till ansvariga nämnder att arbeta fram förslag för att dämpa den tilltagande utvecklingen på
både kort och lång sikt.
Migrationsverket har höjt prognoserna för hur många ensamkommande barn och flyktingar
som kommer att komma till Sverige. Under förutsättning att prognosen är riktig så kommer
detta påverka kommunen och de kommunala kostnaderna.
Kommunens stora utmaning de närmaste åren är att få effekt av det förebyggande och
långsiktiga arbetet som startas upp inom verksamhetsområdet.
Upphandlingar
Upphandlingar har under de senaste åren blivit ett allt viktigare verktyg att använda för att få
genomslag av politik, policy, program mm.
Höga investeringsnivåer
Kommunen och dess bolag står inför stora utmaningar vad gäller infrastrukturinvesteringar
mm under de närmaste tio åren. Enligt bolagens treårsplaner kommer investeringarna de
närmaste åren att vara ca 2,5-3 mdkr per år, om investeringarna kommer att vara i samma nivå
innebär det totalt för perioden investeringar för uppemot 30 mdkr. Kommunens investeringar
enligt nämndernas förslag kommer att stiga från dagens nivå på ca 250 mnkr till ca 450 mnkr,
vilket för en tioårs period innebär investeringar för ca 4 mdkr. För tioårsperioden kommer
kommunkoncernen att investera för nästan 35 mdkr.
I takt med att kommunen växer krävs att nya områden exploateras, när områden exploateras
så innebär det att kommunen initialt står för kostnaden och därefter säljer området och får
intäkter. Det gör att kommunen låser likviditet i samband med exploatering.
De höga investeringsnivåerna kommer innebära ett stort tryck på entreprenadmarknaden i
regionen då även Norrköping står för stora investeringar. För att inte konkurrera med varandra
inom koncernen krävs samordning inom kommunkoncernen.
Medfinansiering infrastruktur
För byggandet av Ostlänken förs diskussioner om kommunal medfinansiering med
Sverigeförhandlingen avseende infrastrukturens nyttoeffekter. Till det kommer
medfinansiering av stationsområde mm. Kommunens storlek på medfinansiering är i
dagsläget svår att bedöma, men kommer att troligtvis bestå av relativ stora belopp.
Likviditet
Likviditeten har under det senaste året pendlat mellan 400-600 miljoner kronor. Kommunens
mål för att klara de finansiella målen är 200 miljoner kronor, vilket motsvarar en månads
löneutbetalning. Kommunen har förutom en god likviditet även ca 8 mdkr i finansiella
placeringar, av dessa avser ca 1,6 mdkr pensioner. För att klara de framtida utmaningarna med
investeringar, exploatering mm för kommunkoncernen krävs samordning avseende
finansiering.
Lokalförsörjning
Kommunen växer och så även den kommunala verksamheten, det innebär att behov av nya
lokaler. För att få en effektiv hantering av lokaler krävs både en övergripande strategi för
lokalisering av kommunens verksamhetslokaler och standardisering av kvalitén på våra
lokaler.
39
Marknadsräntans påverkan på kommunkoncernens resultat
De svenska marknadsräntorna har fallit kraftigt under 2014. Som ett svar på utebliven
inflation har Riksbanken sänkt styrräntan till noll. Den aktuella räntenivån påverkar
kommunkoncernens resultat till viss del direkt men främst framåt i tiden beroende på vilka
räntebindningar kommunkoncernen har genomfört och genomför under rådande ränteläge.
Räntenivån påverkar kommunens finansnetto. Den låga räntenivån som råder medför att
avkastningen på kommunens räntebärande placeringar successivt blir lägre i takt med att
återplaceringar av kupongräntor, fondutdelningar, rabatter och kapitalförfall sker till låga
räntesatser. Kommunen kan öka den förväntade avkastningen genom att ändra riskprofil i
placeringarna men ökad avkastning kan bara ske till ett ökat risktagande. Den verkliga
avkastningen, det likviditetspåverkande resultatet, kommer att vara beroende av vilka
placeringar som görs samt av den ränte- och kapitalbindningstid som kommunen väljer i den
räntebärande delen av placeringsportföljerna.
Räntenivån påverkar koncernbolagens finansnetto. På samma sätt som för kommunen har
aktuell räntebindningstid stor påverkan på skuldportföljernas verkliga lånekostnad. Beroende
på vald räntebindningstid kan det rådande marknadsläget få stor eller liten effekt på bolagen
finansnetto. Det är också värt att notera att vid extrema räntelägen kan relativpriser på
upplåning för kommunala bolag komma att förändras om investerare har absoluta
avkastningskrav i kronor och inte relativt placeringar i statspapper
Samverkan i finansiering kan ske mellan bolagen på så sätt att ränterisk och
refinansieringsrisk på aggregerad nivå reduceras alternativt ökar genom att bolagens risker
adderas till varandra. Samverkan mellan bolagen i koncernen och kommunens egen
finansförvaltning kan ge betydande effekter på resultatet. Då kommunen har
tillgångsportföljer och bolagen har skuldportföljer kan dom aggregerade riskerna reduceras
avsevärt vid samverkan alternativt bli betydande om bolagen och kommunen väljer en
riskprofil där riskerna adderas till varandra istället för motverkar varandra.
KAPITELANSVAR: KOMMUNSTYRELSENS FÖRVALTNING
Personal
Linköpings kommun är en personalintensiv organisation vilket ställer höga krav på
medarbetarnas kompetens och bidrag till verksamhetens utveckling och måluppfyllelse. Det är
av avgörande betydelse för kvaliteten i verksamheterna att vi kan behålla och rekrytera
personal med rätt kompetens. Att ha attraktiva anställningsvillkor, arbetstidsmodeller och en
effektiv lokal lönebildning är viktiga delar för att lyckas med detta79.
Individuell och differentierad lön och framförallt att lönen sätts mellan chef och medarbetare
förväntas och önskas av större delen av medarbetarna i kommuner 80vilket ställer ett än större
krav på oss som arbetsgivare att vara tydliga med denna lönepolitik och lönebildning.
Generellt är medarbetare i kommuner och landsting mer nöjda, motiverade, engagerade och
ser i högre utsträckning en betydelse i vad de gör än medarbetare i övriga sektorer. Men
samma medarbetare upplever inte sin arbetsgivare som lika attraktiv81 och vi ser i vår egen
79
www.skl.se; Varför lokal lönebildning?
80
Demoskop april 2012
81 SKI Medarbetare 2012 från Svenskt kvalitetsindex; SKL Sveriges viktigaste jobb, www.skl.se
40
medarbetarundersökning att just bilden av kommunen som attraktiv arbetsgivare är ett
utvecklingsområde82.
Linköpings kommun ska fortsätta arbetet med att stärka kommunens arbetsgivarvarumärke
internt för att också kunna stärka sitt arbetsgivarvarumärke externt. Vikten av att arbeta med
employer brand – att vara en attraktiv arbetsgivare har aldrig varit viktigare än nu.
Det är viktigt med ett nära samarbete mellan utbildningsanordnare och arbetsliv på både
regional och lokal nivå för att garantera att utbildningarna håller hög kvalitet och attraherar
unga. Här behöver samarbetet mellan kommunen och olika utbildningssamordnare stärkas
ytterligare för att säkra att utbildningarna matchar de behov som finns i skolan, vården,
omsorgen och övriga verksamheter.
Mycket kompetent arbetskraft utbildas i regionen men delar av den väljer att arbeta på annat
håll. Dels kan vi som arbetsgivare bättre marknadsföra vad vi har att erbjuda, dels kan
kommunerna bättre marknadsföra boendemiljöer, sitt rika kulturliv och god service för att
locka fler att stanna i regionen. Den troliga utvecklingen är att det sannolikt kommer alltfler
initiativ från näringslivet som syftar till att förbättra den lokala och regionala
samhällsutvecklingen. Marknadsföringen bör utgå från att erbjuda ett helhetskoncept.
I kommunerna Norrköping och Linköping bor det människor från flera kulturer som tillhör
olika religioner och som talar olika språk. Detta ställer nya och andra krav på kvalitet och
bemötande. För att förstå och kunna tillgodose olika medborgares behov behöver vi
flerkulturell kompetens på alla nivåer i organisationen men också en kultur av gott samarbete
och ett inkluderande klimat. Vi måste visa på att vi är modiga, mänskliga och
mångfasetterade.
Det är viktigt att vi kan skapa fler och tydligare karriärvägar för medarbetare i Linköpings
kommun och därigenom visa på utvecklingsmöjligheter både för att kunna attrahera och
behålla duktig personal. Här gäller det att jobba med både möjligheter för traditionell karriär
inom chefskap/ledarskap och att möjliggöra specialistkarriär inom yrken men även ha en
öppenhet för att det kan finnas andra lösningar och möjligheter som idag inte är kända.
Offentliga verksamheter är delar i ett större sammanhang. En utvecklad samverkan mellan
olika offentliga verksamheter är nödvändigt för att förena behovet av helhetssyn med
innovativ utveckling i kärnverksamheterna. För Linköpings kommun handlar det i hög grad
om att utveckla styrning, arbetsorganisation och ledarskap samt finna nya sätt att definiera
och utföra verksamheternas uppdrag. Det gäller inte minst att utifrån kommuninvånarnas
olika behov hitta nya sätt att organisera och utföra offentliga tjänster.
KAPITELANSVAR: KOMMUNSTYRELSENS FÖRVALTNING
82
Medarbetarundersökning (MAU) Linköpings kommun 2014
41
NULÄGE, UTMANINGAR OCH OBSERVANDUM
Omvärldsbevakning,
bedömning och strategi
Kommunstyrelsens
OBS rapport
Januari 2015
Linköpings kommun
Kommunledningskontoret
linkoping.se