Nils Janlöv och Åsa Ljungvall, Vårdanalys

Nils Janlöv och Åsa Ljungvall, Vårdanalys

Jämlik vård, vårdval och
ersättningsmodeller
Nationella prioriteringskonferensen
22 oktober 2015
Åsa Ljungvall och Nils Janlöv
Agenda – presentationen i korthet
En mer jämlik vård är möjlig – Analys av omotiverade
skillnader i vård, behandling och bemötande
• Bred genomlysning av jämlik vård; många olika typer av
skillnader i vården
• Möjliga förklaringar till omotiverade skillnader i specifika
insatser i specialistvården
Vilken roll spelar ersättningssystem och vilka förändringar
kan man se i vårdkonsumtionen efter vårdval ?
Agenda – presentationen i korthet
En mer jämlik vård är möjlig – Analys av omotiverade
skillnader i vård, behandling och bemötande
• Bred genomlysning av jämlik vård; många olika typer av
skillnader i vården
• Möjliga förklaringar till omotiverade skillnader i specifika
insatser i specialistvården
Vilken roll spelar ersättningssystem och vilka förändringar
kan man se i vårdkonsumtionen efter vårdval ?
En mer jämlik
vård är möjlig
Alla skillnader i vården är inte ojämlik vård
• Vissa skillnader måste finnas för att jämna ut ex
skillnader i förutsättningar och vårdbehov
• Behov att urskilja och fokusera på omotiverade
och väsentliga skillnader
‒ Kan inte förklaras av patientens medicinska
förutsättningar eller behov
‒ Stora och har stora negativa konsekvenser för
de som inte får behandling
Jämlik vård – fokus på skillnader i vård, behandling och
bemötande
Vård, behandling och bemötande
Tillgång till vård
Skillnader där hälso- och sjukvården har
stor påverkan
Hälsoutfall
Sjukdomsförekomst
Hälsa (ex dödlighet, allmänt
hälsotillstånd och livslängd)
Åtta skillnader är utgångspunkt för analysen om möjliga
orsaker till omotiverade skillnader i vården
1. Geografiska skillnader i väntetid från remissdatum till specialistklinik till beslut om behandling för
lungcancer
2. Geografiska skillnader i andel personer med alkoholdiagnos som gjort uttag av läkemedel mot
alkoholberoende
3. Män får oftare än kvinnor behandling med RAAS-hämmare efter hjärtsvikt
4. Fler män än kvinnor anger att de har fått information om biverkningar av deras läkemedel som de skulle
uppmärksamma
5. Sverigefödda får warfarin i högre utsträckning än personer födda utanför EU vid stroke
6. Lågutbildade får warfarin i lägre utsträckning än högutbildade vid stroke
7. Lågutbildade schizofrenipatienter får i högre utsträckning två eller fler antipsykotiska läkemedel jämfört
med högutbildade
8. Psykiskt sjuka patienter med akut hjärtinfarkt behandlas inte med ballongutvidgning (PCI) i samma
utsträckning som övriga patienter
Analysen berör horisontell jämlikhet
Horisontell jämlikhet
Vertikal jämlikhet
Personer med lika sjukvårdsbehov ska
ha samma tillgång oavsett kön, ålder,
utbildnings osv.
Personer med större sjukvårdsbehov
ska prioriteras framför andra (ha
större tillgång)
Skillnader mellan patienter med
samma diagnos (samma vårdbehov)
– såvida vi inte finner något som
talar emot detta
Åtta skillnader är utgångspunkt för analysen om möjliga
orsaker till omotiverade skillnader i vården
1. Geografiska skillnader i väntetid från remissdatum till specialistklinik till beslut om behandling för
lungcancer
2. Geografiska skillnader i andel personer med alkoholdiagnos som gjort uttag av läkemedel mot
alkoholberoende
3. Män får oftare än kvinnor behandling med RAAS-hämmare efter hjärtsvikt
4. Fler män än kvinnor anger att de har fått information om biverkningar av deras läkemedel som de skulle
uppmärksamma
5. Sverigefödda får warfarin i högre utsträckning än personer födda utanför EU vid stroke
6. Lågutbildade får warfarin i lägre utsträckning än högutbildade vid stroke
7. Lågutbildade schizofrenipatienter får i högre utsträckning två eller fler antipsykotiska läkemedel jämfört
med högutbildade
8. Psykiskt sjuka patienter med akut hjärtinfarkt behandlas inte med ballongutvidgning (PCI) i samma
utsträckning som övriga patienter
Fyra slutsatser om vad som driver omotiverade
skillnader i vården
1
Styrning och resurser påverkar de geografiska skillnaderna
– Skillnader i hur vården och vårdkedjor organiseras
– Skillnader i tillgång till medicinteknisk utrustning och specialister
– Lokala behandlingstraditioner
2
Vårdmötet är en viktig faktor bakom omotiverade
skillnader mellan befolkningsgrupper
– Otillräcklig kompensation och anpassning efter patienters
skilda egenskaper och förutsättningar
– Förutfattade meningar utifrån information om patienter på
gruppnivå (generalisering)
– Omedvetet beteende med grund i normer och värderingar
Fyra slutsatser om vad som driver omotiverade
skillnader i vården
3
Otillräcklig kompetens i den somatiska vården
bidrar till skillnader mellan patienter med och utan
psykisk sjukdom
4
Bristande kunskapsstyrning kan också bidra till
omotiverade skillnader mellan befolkningsgrupper
– Otydliga behandlingsriktlinjer
– Bristande utbud av rekommenderade insatser
Diskussion: Ersättningssystemens roll för ojämlikhet
mellan patienter med samma vårdbehov är inte självklar
• Ersättningssystemen ät inte en tydligt framträdande
direkt förklaring
• Kan dock ha indirekta effekter
• Ersättningssystem kan ha större påverkan på skillnader
mellan grupper med olika vårdbehov (vertikal
ojämlikhet) än för skillnader i den typ av specifika
insatser som denna analys berör (horisontell
ojämlikhet)
• Olika ersättningssystem inom primär- och
specialistvård