Solna stad patientsäkerhetsberättelse 2014

Transcription

Solna stad patientsäkerhetsberättelse 2014
2015-07-01
SID 1 (35)
Patientsäkerhetsberättelse 2014 omvårdnadsnämnden
Solna stad
Vård- och omsorgsboende för äldre
Dagverksamhet
Gruppboende enligt LSS
SOLNA STAD
Förvaltning
171 86 Solna
Besök. Stadshusgången 2
[email protected]
Tel. 08-746 10 00
Organisationssnummer
212000-0183
www.solna.se
Innehållsförteckning
Patientsäkerhetsberättelsen för 2014 ................................................................. 4
Ansvar för patientsäkerhetsarbetet .................................................................... 5
Övergripande mål och strategier ........................................................................ 5
Samverkan ..................................................................................................... 5
MAS samverkan med patienter/närstående och medborgare när det gäller hälso- och
sjukvård på vård- och omsorgsboende för äldre ................................................... 7
Avvikelsehantering/rapportering ........................................................................ 7
Internutredningar vid allvarliga avvikelser 2014................................................... 7
Lex Maria anmälan ........................................................................................... 8
Informationssäkerhet ....................................................................................... 8
Dokumentation .............................................................................................. 10
Fallolyckor .................................................................................................... 10
Läkemedelsavvikelser ..................................................................................... 12
Trycksår ....................................................................................................... 12
Nationell punktprevalensstudie (PPM) trycksår vecka 10 ..................................... 13
Medicintekniska produkter (MTP) ..................................................................... 13
ADL bedömning av ADL (aktivitet i det dagliga livet) och förflyttningsförmåga ....... 14
Rehabilitering/träning för att behålla och om möjligt förbättra fysiska funktioner ... 15
Nutrition, uppföljning av mat och måltider ........................................................ 15
Hygien och smittskydd ................................................................................... 16
Nationell punktprevalensstudie (PPM) av basala hygienrutiner och klädregler ........ 17
Vård och omsorg om personer med demenssjukdom .......................................... 17
Delegering av enklare hälso- och sjukvårdsuppgifter .......................................... 18
Läkemedelshantering och läkemedelsförråd ...................................................... 19
Läkemedelsgenomgångar................................................................................ 19
Vaccination mot influensa ............................................................................... 19
Antibiotikabehandling och resistenta bakterier ................................................... 20
Fotsjukvård ................................................................................................... 21
Mun och tandvård och munhälsobedömning ...................................................... 21
Inkontinensvård............................................................................................. 22
Nationella kvalitetsregister som Senior alert och Palliativa registret ...................... 23
Palliativa registret .......................................................................................... 24
Vårdplan LCP ................................................................................................. 26
Läkarmedverkan ............................................................................................ 29
Utbildning som anordnats av MAS under 2014 ................................................... 30
Plan för utbildning av legitimerad personal under 2015-2016 .............................. 30
Kvalitetsförbättringar som kommer följas upp och redovisas i
patientsäkerhetsberättelsen 2015 .................................................................... 31
2(35)
Tillsyn av hälso- och sjukvården på dagverksamheter för funktionsbevarande träning
samt socialsamvaro för personer med demenssjukdom hösten 2014 .................... 31
Tillsyn gruppbostäder 2014 inom LSS ............................................................... 33
Resultat av tillsyn 2014 .................................................................................. 33
3(35)
Patientsäkerhetsberättelsen för 2014
Den 1 januari 2011 började patientsäkerhetslagen (2010:659), PSL, att gälla. Enligt
den nya lagen ska vårdgivare dokumentera sitt patientsäkerhetsarbete i en
patientsäkerhetsberättelse. Berättelsen ska skrivas senast den 1 mars varje år.
Patientsäkerhetsberättelsen ska hållas tillgänglig för den som önskar ta del av den.
Det finns flera syften med patientsäkerhetsberättelsen:
 Vårdgivaren får bättre kontroll över verksamhetens patientsäkerhetsarbete.
 Inspektionen för vård- och omsorg (IVO) kan lättare utföra sin tillsyn av
verksamheten.
 Det blir enklare att ge andra intressenter tillgång till information, exempelvis
allmänheten, patienter, andra vårdgivare och patientorganisationer.
Det finns inget krav att vårdgivaren ska lämna in patientsäkerhetsberättelsen till
IVO/Socialstyrelsen eller någon annan myndighet. Däremot är vårdgivaren skyldig
att inrätta ett ledningssystem där patientsäkerhetsberättelsen är en del av
ledningssystemet.
Patientsäkerhetsberättelsen ska beskriva verksamhetens patientsäkerhetsarbete
under föregående kalenderår, vilka åtgärder som vidtagits för att öka
patientsäkerheten och vilka resultat som uppnåtts.
Solna kommuns vård- och omsorgsboenden
Vård- och omsorgsboende
Ametisten
Berga
Björkgården
Frösunda
Hallen
Oskarsro
Polhemsgården
Skoga
Tryggheten
Antal boende
80
96
51
44
63
34
84
100
31
Drivs av företag
Vardaga
Temabo
Förenade Care
Attendo Care
Aleris
Temabo
Förenade Care
Humaniora omsorg (kommunens regi)
Aleris
Upphandling av sju av stadens nio vård- och omsorgsboenden genomfördes under
2010. I avtalen med entreprenörerna ingår att verksamheterna ska ha en medicinskt
ansvarig sjuksköterska (MAS) som ansvarar enligt hälso- och sjukvårdslagens 24 §.
Entreprenörens MAS ska informera Solna stads MAS om allvarliga avvikelser,
förändringar i organisationen samt händelser och riskanalyser. Solna stads MAS kan
besluta om vad som ska följas upp och inom vilka områden tillsyn ska ske.
4(35)
Ansvar för patientsäkerhetsarbetet
Omvårdnadsnämndens ansvar
Omvårdnadsnämnden ska planera, leda och kontrollera verksamheten på ett sätt
som leder till att kravet på god vård i hälso- och sjukvårdslagen (1982:763)
upprätthålls.
Nämnden ska fastställa övergripande mål för det systematiska kvalitetsarbetet samt
följa upp och utvärdera målen.
Verksamhetschefens ansvar
Verksamhetschefen ska enligt hälso- och sjukvårdslagen svara för att verksamheten
tillgodoser hög patientsäkerhet och god kvalitet samt främjar kostnadseffektivitet.
Inom ramen för ledningssystemet ska verksamhetschefen ta fram, fastställa och
dokumentera rutiner för hur det systematiska kvalitetsarbetet kontinuerligt ska
bedrivas för att kunna styra, följa upp och utveckla verksamheten.
Medicinskt ansvarig sjuksköterskas (MAS) ansvar
MAS ska tillsammans med verksamhetschefen upprätthålla och utveckla
verksamhetens kvalitet och säkerhet inom ramen för ledningssystem för kvalitet
och patientsäkerhet som finns för den kommunala hälso- och sjukvården. MAS
utövar sitt ansvar genom att planera, styra, kontrollera, dokumentera och redovisa
arbetet med verksamhetens kvalitet och säkerhet.
I MAS ansvar ingår bl.a. att se till att författningar, bestämmelser och andra regler
är kända, efterlevs och att det finns direktiv och instruktioner för verksamheten.
Hälso- och sjukvårdspersonalens ansvar
Hälso- och sjukvårdspersonalen ansvarar för att medverka i det systematiska
kvalitetsarbetet.
Övergripande mål och strategier
Varje patient ska känna sig trygg och säker i kontakten med vården. Likaså ska varje
medarbetare kunna utföra sitt arbete under sådana förutsättningar att en säker vård
kan ges. Ledningssystemet ska tydliggöra och synliggöra verksamhetens kvalitet och
dess resultat för personal, patienter och övriga medborgare. Tydligheten bildar en
säker grund och är en förutsättning för att identifiera förbättringsmöjligheter.
MAS har under året arbetat enligt ”Ledningssystem för kvalitet och
patientsäkerhet” som bygger på Socialstyrelsens föreskrifter om ledningssystem för
kvalitet och patientsäkerhet i hälso- och sjukvården (SOSFS 2011:9).
Samverkan
En viktig del i patientsäkerhetsarbetet är hur omvårdnadsnämndens verksamhet för
hälso- och sjukvården samverkar med andra vårdgivare. Formerna för samverkan
regleras i överenskommelser.
5(35)







Överenskommelse som reglerar ansvar och samverkan inom hälso- och
sjukvårdsområdet mellan Solna kommun och Stockholms läns landsting
Överenskommelse om rehabilitering och habilitering i Stockholms läns
landsting
Överenskommelse med läkarorganisationerna Familjeläkarna i Saltsjöbaden och
Legevisitten
Överenskommelse om samverkan mellan Solna stads MAS och
entreprenörernas MAS
Överenskommelse vid in- och utskrivning i slutenvården
Överenskommelse med Stockholms läns landsting för uppsökande tandvård
Överenskommelse om egenvård
Under 2014 har samverkansmöte med Karolinska sjukhuset genomförts för att
säkra in -och utskrivning för personer boende på vård och omsorgsboende i Solna.
De som deltagit är patientsäkerhetsansvarig på Karolinska sjukhuset Solna,
överläkare på akuten, representanter från läkarorganisationerna Legevisitten samt
Familjeläkarna i Saltsjöbaden, chef för myndighetsavdelningen Solna stad samt
Solna stads MAS. Förbättringar som genomförts under året är följande:





Dokument som skall medföras till sjukhus från vård- och omsorgsboendet
såsom vårdmeddelande samt läkemedelslista skickas i en röd mapp märkt med
namn och kontaktuppgifter till det aktuella vård- och omsorgsboendet. Detta
för att förhindra att dokument inte når sjukhuset samt underlätta för personal
på sjukhuset att kontakta ansvarig sjuksköterska på boendet.
ID-bandet som sjuksköterskan på boendet placerat runt personens handled
lämnas kvar och kompletteras med id-band från Karolinska sjukhuset istället
för att klippas av vid ankomst till sjukhuset.
Läkarorganisationerna ska i högre utsträckning skriva remiss i journalsystemet
Take Care när person skickas in akut från vård och omsorgsboende i Solna
Karolinska sjukhuset skall arbeta för ökad användning av Pascal som är ett
ordinationsverktyg för APO-dospåsar som används för
läkemedelsadministrering på vård-och omsorgsboende.
Patienter skall förses med läkemedel tills dess att boendet får nästa
läkemedelsleverans om förändring skett av medicinering
Samverkansmöten kommer ske även under 2015 för att följa upp vidtagna åtgärder.
6(35)
MAS samverkan med patienter/närstående och
medborgare när det gäller hälso- och sjukvård på vårdoch omsorgsboende för äldre




Medverka och informera vid utredning av avvikelser och vårdskador
Skapa goda kontakter vid synpunkter och klagomål
Information vart man vänder sig för att framföra synpunkter och klagomål
Medverka med information till brukarorganisationer och
pensionärsorganisationer.
Avvikelsehantering/rapportering


Alla vård- och omsorgsboenden har aktuell rutin för att rapportera
avvikelser.
Varje månad rapporterar alla vård- och omsorgsboenden avvikelser gällande
läkemedel, fall, trycksår och medicintekniska produkter till Solna stads
MAS.
Syftet med avvikelserapportering är att undvika att händelser upprepas och att
rutiner förbättras för att höja kvaliteten inom hälso- och sjukvården. Med en
avvikelse menas en icke förväntad händelse som medfört eller skulle kunna
medföra risk eller skada.
Genom att tidigt identifiera riskområden i vård och omsorg förebyggs fel och
brister. För att följa verksamheter över tid är det viktigt att regelbundet samla in
data. Egenkontrollen avser en regelbunden, systematisk uppföljning av
verksamhetens planering, genomförande, resultat och förbättringsåtgärder.
Avvikelserapport ska skrivas på alla på händelser som inneburit skada eller risk för
skada.
Den personal som upptäcker eller är delaktig i en avvikelse ska kontakta
tjänstgörande sjuksköterska som ska vidta omedelbara åtgärder om så krävs och en
bedömning om kontakt med läkare ska göras.
Internutredningar vid allvarliga avvikelser 2014
Antal internutredningar behöver inte vara ett mått på hälso- och sjukvårdens
kvalitet av patientsäkerhet utan kan tvärtom vara ett mått på viljan att öka kvaliteten
och patientsäkerheten genom att utreda allvarliga avvikelser för att försöka
förhindra att det händer igen.
Internutredning görs:
 Efter kontakt med anhörig/närstående som inkommit med klagomål.
 Fallolyckor med skada som t.ex. höftfrakturer
7(35)


Vid vårdskada och vid risk för vårdskada.
Allvarliga avvikelser som kan leda till en Lex Maria anmälan.
Lex Maria anmälan
Inom området hälso- och sjukvård som kommunen bestämmer över ska det finnas
en sjuksköterska som svarar för att anmälan görs till den nämnd som har ledningen
av hälso- och sjukvårdsverksamheten om en patient i samband med vård och
behandling drabbats av eller utsatts för risk att drabbas av allvarlig skada eller
sjukdom.
En avvikelserapport kan bli föremål för en internutredning. Vid allvarliga avvikelser
ska en risk- och händelseanalys göras. MAS anmäler allvarliga avvikelser som lex
Maria till Inspektionen för vård –och omsorg (IVO). Entreprenörens MAS ska
alltid skicka kopia på lex Maria anmälan till Solna stads MAS.
Vid lex Maria anmälan görs:
 utredning, rapport skickas till Inspektionen för vård- och omsorgs (IVO).
 Omvårdnadsnämndens ordförande och förvaltningschef informeras om
Lex Maria anmälan.
 Patient och närstående informeras om händelsen.
 Lex Maria anmälan diarieförs.
 Svar från IVO återkopplas till verksamhetschef som informerar berörd
personal, patient och närstående.
Sammanställning av internutredningar och lex Maria anmälningar under 2014
Äldreboende
Ametisten
Berga
Björkgården
Frösunda
Hallen
Oskarsro
Polhemsgården
Skoga
Tryggheten
Antal boende
80
96
51
44
63
34
84
100
31
Internutredning
0
2
2
0
3
2
1
2
0
Lex Maria anmälan
0
1
0
1
0
0
0
0
0
Informationssäkerhet
Informationssäkerhet inom vård och omsorg innefattar att tillgodose patientens
säkerhet och integritet och att åtgärder finns för att uppnå detta i verksamheten.
Under 2014 har rutinen gällande informationssäkerhet förstärkts. Årlig rapportering
av informationssäkerhetsinsatser skall ske enligt Socialstyrelsens föreskrift om
informationshantering (2008:12). Verksamheterna skall under punkt
Informationssäkerhet i patientsäkerhetsberättelsen beskriva hur säkerhetsarbetet
8(35)
bedrivits under föregående kalender år. Ett skriftligt informationsdokument har
tagits fram för personal för att förtydliga informationen kring loggkontroller och
MAS riktlinjen gällande loggkontroller justerats.
Enligt MAS riktlinjer ska systematisk stickprovskontroll genomföras i
verksamheterna. Varje månad ska ett antal användare inom verksamheten
slumpmässigt väljas ut och loggarna granskas under en 24 h period. Antalet
användare som kontrolleras varje månad bör omfatta så många att det motsvarar
sannolikheten att varje användare blir granskade minst en gång per år.
Björkgården
Loggkontroller har utförts av verksamhetschef cirka 1gång per månad i form av
stickprovskontroller gällande behörighet. 2014 har nio loggkontroller genomförts.
60 loggkontroller av anställda har genomförts gällande behörighet och närvaro i
dokumentationssystemet. Ingen obehörig åtkomst har skett.
Frösunda
Loggkontroller utförs varje kvartal. 42 loggkontroller av anställda har genomförts
2014. Användare välj ut slumpvis för granskning och sannolikheten för granskning
är minst en gång per år. Vid nyanställning genomförs risk och behovsanalys inför
utlämnandet av behörighet. Ingen obehörig åtkomst har skett.
Oskarsro
Tio loggkontroller har genomförts då 10 % av de anställdas behörigheter granskas
per tillfälle. Vid varje anställning genomförs risk och behovsanalys. Ingen obehörig
åtkomst har skett.
Skoga
Elva loggkontroller har genomförts 2014. Under december genomförs en kontroll
av de anställda som inte blivit granskad under året. Ingen obehörig åtkomst har
skett.
Risk och behörighetsanalys genomförs vid anställning enligt rutin.
Tryggheten
Två stickprovskontroller har genomförts under 2014. 10 % av de anställda har
kontrollerats vid dessa tillfällen. Ett förbättringsarbete har påbörjats för att öka
kontinuitet i antal loggkontroller. Ingen obehörig åtkomst har skett.
Ametisten
Verksamhetschef har utfört loggkontroller varje månad. Stickprovskontroller har
visat att alla användare har ändamålsenlig behörighet. Ingen obehörig åtkomst har
skett.
9(35)
Polhemsgården
Loggkontroller genomförs varje månad. Varje anställd kontrolleras minst två gånger
per år. 300 loggkontroller har genomförts under 2014. Riskanalyser genomförs
innan tilldelning av behörighet. Behörighet till dokumentationen styrs av de
anställdas placering. Ingen obehörig åtkomst har skett.
Berga
Loggkontroll utförs varje månad av systemansvarig. Tio slumpvis utvalda journaler
granskas vid varje tillfälle. Timanställda får endast behörighet i 3 månader därefter
genomförs ny risk och behovsanalys. Ingen obehörig åtkomst har skett.
Hallen
Loggkontroller har genomförts i verksamheten under 2014. Redovisningen är dock
bristfällig. Ett förbättringsarbete har påbörjats för att ta fram tydligare rutiner kring
loggkontroller och risk och behörighetsanalyser.
Majoriteten av verksamheterna har tillräckliga rutiner gällande loggkontroller samt
risk och behörighetsanalyser . Flertalet av verksamheterna behöver förbättra
kontinuiteten och dokumentation gällande stickprovskontroller. Uppföljning
kommer att ske 2015 och redovisas i patientsäkerhetsberättelsen för 2015.
Dokumentation
Under tillsynen november 2014 granskades 63 patientjournaler.
Det fanns riskbedömning gällande fall, trycksår och undernäring dokumenterad i
83 % av de granskande journalerna. 13 % av de granskade journalerna är inte
åtgärder aktuella.
I de journaler där riskbedömning dokumenterats och åtgärder var aktuellt hade
uppföljning av åtgärder skett i 85 % av fallen och resultatet redovisat i 70 % av
journaler som dokumenterat riskbedömning.
Granskningen visar att i 78 % av journalerna fanns en munhälsobedömning
dokumenterad.
Genomförd vårdplanering under 2014 fanns dokumenterad i 76 % av de granskade
journalerna
I majoriteten av de granskade journalerna fanns aktuella journalanteckningar.
Riskbedömningar fanns ej dokumenterade i alla granskade journaler vilket är en
brist. Uppföljning och resultat av insatta åtgärder behöver förbättras.
Fallolyckor
Fallolyckorna kan bland annat relateras till nedsatt muskelstyrka, balans, syn och
reaktionsförmåga samt gångsvårigheter, och läkemedelsbehandling. Det
10(35)
förebyggande arbetet med träning, säkerhet i miljön, översyn av läkemedel och
hjälpmedel kan förhindra fallskador.
Registrering av fallolyckor sker varje månad då MAS skickar en enkät där varje
fallolycka rapporteras. Senior Alert används i alla verksamheter för att riskbedöma
fall.
 Alla vård- och omsorgsboenden har aktuella skriftliga rutiner för att
förebygga fall och fallskador. Sjuksköterskor, sjukgymnaster,
arbetsterapeuter och omvårdnadspersonal är alla involverade i det
förebyggande arbetet att förebygga och förhindra fallolyckor.
.
Antalet fallolyckor de sista fyra åren
 2011 var det1254 fallolyckor
 2012 var det 1186 fallolyckor
 2013 var det 1096 fallolyckor
 2014 var det 1206 fallolyckor
På Solnas nio vård- och omsorgsboende bor 575 personer.
 Statistiken visar att det sker cirka 3 fallolyckor varje dygn.
 Under 2014 var fallolyckor utan skador 82 % vilket är en ökning från 2013
(79 %) och 2012 (76 %) . Således ökat antal fall utan skador .
 Antalet frakturer 2014 var 44 att jämföra med 48 frakturer 2013 och 55
frakturer 2012
 Antal höftfrakturer 2014 var 21 vilket är en minskning med åtta frakturer
från 2013.
 55 % av fallolyckorna sker mellan kl 07:00-21:00 och 65 % av fallen sker i
den boendes sovrum .
Sammanställning av antal frakturer under 2014/2013
Höft
Bäcken
Handled
Överarm
Revben
21/29
3/4
9/5
1/6
2/0
Annan
fraktur
8/4
Under 2014 har läkarorganisationen Familjeläkarna i Saltsjöbaden tagit fram en
fallpreventiv arbetsmodell för att förebygga och minska antalet frakturer på vårdoch omsorgsboende vilket är mycket positivt. Arbetsmetoden följer Stockholms
läns vårdprogram för fallprevention. Arbetsmetoden innebär bland annat att
läkaren informeras om fallolyckor med eller utan skador, att sjukgymnast och
arbetsterapeut medverkar vid rond samt läkemedelsgenomgångar med fokus på
fallrisk. Familjeläkarna samlar också in fallstatistik varje månad för att följa
utvecklingen.
11(35)
Läkemedelsavvikelser

Alla vård- och omsorgsboenden har aktuella rutiner för läkemedelshantering
och läkemedelsavvikelser.
 Resultat för 2014 visar att antalet läkemedelsavvikelser har minskat liksom
missade signeringar och uteblivna läkemedelsdoser.
Avvikelserna rapporteras varje månad då MAS i Solna skickar en enkät som alla
verksamhetschefer besvarar.
Antal avvikelser på 1435 per år ska sättas i proportion till att på ett år signeras
sammanlagt cirka 420000 läkemedel på Solnas vård- och omsorgsboende. Vikten av
att signera den givna dosen ska dock inte förringas och verksamheterna arbetar idag
aktivt med att följa upp missade signeringar.
2000
1800
1600
1400
1200
2014
1000
2013
800
2012
600
400
200
0
Totalt antal avvikelser
Missade signeringar
uteblivna doser
Trycksår
Trycksår är tyvärr en vanlig vårdskada både på sjukhus och inom äldreomsorgen.
Äldre personer med försämrad cirkulation och minskad rörlighet löper stor risk att
utveckla trycksår. Förebyggande insatser är därför av största vikt för att undvika de
besvär som ett trycksår för med sig för den boende.
I Solna riskbedöms de boende regelbundet i Senior alert för att upptäcka individer
som löper risk för att drabbas.
Därefter sätts förebyggande åtgärder in såsom tryckavlastande madrass, tillgodose
näringsbehov, inspektions av hud regelbundet m.m. Teamets samlade kunskaper är
viktigt för att lyckas förebygga uppkomsten av trycksår.
12(35)
Trycksår delas in i 4 olika kategorier:
Kategori 1: Rodnad hud som inte bleknar vid tryck
Kategori 2: Delhudsskada, ytligt sår
Kategori 3: Fullhudsskada
Kategori 4: Djup fullhudsskada
40
35
30
25
20
2014
2013
15
10
5
0
Procent Kategori 1
Kategori 2
Kategori 3
Kategori 4
Staplarna visar att trycksåren under 2014 består i högre grad av rodnad hud som är
förstadiet till trycksår samt ytliga sår. 2013 var fler sår av allvarligare grad.
58 % av trycksåren uppstår på boendet .
Nationell punktprevalensstudie (PPM) trycksår vecka 10
Solna deltog för 5:e året i rad i Sveriges kommuner och landsting mätning gällande
trycksår. 177 kommuner deltog i punktprevalensmätningen via kvalitetsregistret
Senior alert . I snitt hade 9,4 % trycksår. Mätningen från Solna visar ett lägre
genomsnitt än övriga landet på 7,9 %. Kommuner som deltog i mätningen men inte
använde Senior alert i sitt dagliga arbete hade ett snitt på 12 %. Andelen trycksår är
lägre i de kommuner som systematiskt arbetar med riskbedömningar och åtgärder i
kvalitetsregistret Senior alert.
Medicintekniska produkter (MTP)
Tillsynen 2014 visar att det finns lokal rutin, inventarieförteckning och
bruksanvisningar tillgängliga på alla vård- och omsorgsboenden.
13(35)
Medicintekniska produkter används på alla vård- och omsorgsboenden. Dessa ska
användas på rätt sätt, på rätt indikation och av kunnig personal. Produkterna ska
provas ut av sjukgymnaster, arbetsterapeuter eller sjuksköterska.
Omvårdnadspersonal ska utbildas och instrueras i hur produkterna används. Det
ska finnas bruksanvisningar tillgängliga och kontroll ska ske regelbundet av formellt
tekniskt utbildad personal. En inventarielista ska finnas där det bland annat anges
hur ofta översyn/kontroll ska ske för att produkten ska vara säker.
Verksamhetschefen ansvarar för att det finns en lokal rutin.
Avvikelser som gäller medicintekniska produkter (MTP)
Åtta avvikelser har rapporterats 2014, varav ingen medfört personskada.
I SOSFS 2001:12 "Användning och egentillverkning av medicintekniska produkter i
hälso- och sjukvården" finns numera krav på obligatorisk rapportering. Enligt dessa
föreskrifter skall händelser med medicintekniska produkter anmälas till den berörda
tillverkaren och Läkemedelsverket.
Följande händelser ska rapporteras:
1. Det som orsakat en patients, en användares eller någon annans död.
2. Det som orsakat att en patient, en användare eller någon annan fått sin hälsa
allvarligt försämrad.
3. Det som skulle kunnat orsaka att en patients, en användares eller någon annans
död eller att en patient, en användare eller att någon annans hälsa allvarligt
försämrats.
ADL bedömning av ADL (aktivitet i det dagliga livet) och
förflyttningsförmåga
En rehabiliteringsjournal ska upprättas vid inflyttning till vård- och omsorgsboende.
Vid vårdplaneringar bör förutom sjuksköterska även sjukgymnast och
arbetsterapeut delta. Boende som har behov av behandling av sjukgymnast eller
arbetsterapeut ska erbjudas detta. Hjälpmedel ska provas ut och förskrivas
individuellt av sjukgymnast eller arbetsterapeut. Användningen av hjälpmedel ska
följas upp. ADL-status ska utföras och dokumenteras i omvårdnadsjournalen.
Förflyttningsförmåga för boende under nov 2014/2013
Vård- och
Antal
Går utan stöd Använder rollator Använder rullstol
omsorgsboende boende 2014/2013
2014/2013
2014/2013
Ametisten
80
4/9
34/32
34/43
Berga
96
18/9
61/41
16/44
Björkgården
51
9/2
25/26
18/27
Frösunda
44
5/5
23/15
16/20
Hallen
63
10/5
20/28
34/20
Oskarsro
34
4/2
16/6
19/24
14(35)
Polhemsgården
Skoga
Tryggheten
84
100
31
19/19
10/10
4/2
35/28
38/35
18/14
30/26
37/50
9/15
Rehabilitering/träning för att behålla och om möjligt
förbättra fysiska funktioner
Tillsynen visar att:
 Det finns arbetsterapeuter och sjukgymnaster i den omfattning som krävs
för att kunna ge den rehabilitering som behövs.
 Det finns individuella instruktioner hur hjälpmedel ska användas.
 All personal får utbildning i lyftteknik.
Vid behov av rehabilitering ska en rehabiliteringsjournal upprättas. Patient som har
behov av arbetsterapeutisk träning eller sjukgymnastik ska erbjudas detta. Det kan
ske individuellt eller i grupp. Hjälpmedel ska utprovas individuellt och ADL-status
ska upprättas.
Sjukgymnastens insatser
Sjukgymnasten ansvarar för sjukgymnastik, träning, rådgivning och utprovning av
t.ex. gånghjälpmedel. Träningen ska leda till att behålla, förbättra eller återfå de
fysiska funktioner som behövs i vardagen. Viss träning kan delegeras vidare till
omvårdnadspersonal.
Arbetsterapeutens insatser
Arbetsterapeuten bedömer, stödjer och tränar förmågor som behövs för att klara
ett vardagligt liv. Det kan handla om att kunna klä sig, förflytta sig och att sköta
vardagslivets rutiner i hemmet. Arbetsterapeuten förskriver hjälpmedel som kan
underlätta rehabiliteringsprocessen.
Nutrition, uppföljning av mat och måltider


För att motverka undernäring har en nutritionshandbok upprättats. Alla vårdoch omsorgsboende uppger att nutritionshandboken är känd av all legitimerad
personal.
Tillsynen visar att rutin finns för att förebygga undernäring/felnäring.
Kosten som serveras på vård- och omsorgsboenden ska vara anpassad efter de
näringsbehov som de äldre har. Nattfastan bör inte vara mer än 11 timmar.
Sjuksköterskan ska göra en riskbedömning enligt MNA (Mini Nutritional
Assessment) av eventuella nutritionsproblem på grund av sjukdom, ät- och
sväljsvårigheter, problem med tänderna osv. BMI-värdet (Body Mass Index) och
kontroll av kroppsvikt mäts vid inflyttning och ska sedan följas upp regelbundet.
Alla problem med nutritionen ska dokumenteras i omvårdnadsjournalen.
15(35)
Kosttillskott/näringsdryck kan ordineras av sjuksköterska när den vanliga maten
inte täcker behovet av energi och näring. Personer som behöver mycket hjälp med
att äta och dricka har oftast ett stort omvårdnadsbehov. Det är viktigt att den som
behöver får hjälp och att det sker på ett professionellt sätt. Antal personer som
behöver hjälp med matning växlar över tid och det är viktigt att personalen har den
tid som behövs för en bra måltidssituation.
Ett gott näringstillstånd är en förutsättning för att undvika eller övervinna sjukdom
och återfå hälsa.
Sammanställning av antal personer som behöver hjälp vid måltider
Vård- och
Antal
Antal personer som behöver
omsorgsboende
boende
matas 2014/2013
Ametisten
80
5/9
Berga
96
14/15
Björkgården
51
9/5
Frösunda
44
5/11
Hallen
63
14/6
Oscarsro
34
8/8
Polhemsgården
84
19/19
Skoga
100
24/28
Tryggheten
31
5/2
Nattfasta
 Alla vård- och omsorgsboenden har rutin för att följa upp antal timmar för
nattfasta
Tiden från dagens avslutande måltid till nästkommande dags första måltid kallas
nattfasta. Nattfastan bör ej överskrida 11 timmar. Tillsyn visar att mätning av
nattfasta genomförts på åtta av nio vård och omsorgsboende 2014. Egenkontroll
av nattfasta bör ske två gånger per år .
Hygien och smittskydd
Alla vård- och omsorgsboenden har tecknat avtal med Vårdhygien Stockholms län.
Personalen ska fortlöpande få hygienutbildning och arbeta efter basala hygien- och
klädrutiner. Vårdhygien erbjuder även en webbutbildning i basala hygienrutiner.
Ett förbättringsområde under 2014 var att hygienrond som egenkontroll ska utföras
minst två gånger per år . Fråga gällande detta har lagts till enkäten som skickas från
MAS till verksamhetschef varje månad.
Alla vård och omsorgsboenden har genomfört egenkontroll hygien två gånger
under 2014. Under 2015 ska de verksamheter som inte haft hygienrond med
hygiensjuksköterska från Vårdhygien genomföra detta. Vid hygienrond med
16(35)
Vårdhygien skall verksamhetschef samt MAS delta. Protokoll från Vårdhygien
skickas till Solna stads MAS.
Nationell punktprevalensstudie (PPM) av basala
hygienrutiner och klädregler
Solna medverkade i mars 2014 i en nationell mätning via SKL av personalens
följsamhet till basala hygienrutiner och klädregler vid patientnära arbete .
Mätningen baseras på ”Socialstyrelsens föreskrifter om basal hygien inom hälsooch sjukvård m.m.” (SOSFS 2007:19)
Deltagandet för kommunerna var frivilligt och 2014 deltog 70 av Sveriges 290
kommuner, varav Solna var en kommun. Under 2014 vecka 12-13 utfördes 142
observationer i Solnas samliga nio vård- och omsorgsboenden. Antalet
observationer har ökat från 129 till 142 mellan 2013 och 2014.
PPM mätningen i Solna visar att:
Resultat 2014
94% av personalen följer klädreglerna
92 % använder skyddshandskar
96 % använder inte klockor, ringar eller
armband.
84 % använder handdesinfektion efter
patientnära arbete
63 % använder handdesinfektion före
patientnära arbete
Resultat 2013
92 % av personalen följer klädregler
96 % använder skyddshandskar
98 % använder inte klockor, ringar eller
armband
82 % använder handdesinfektion efter
patientnära arbete
58 % använder handdesinfektion före
patientnära arbete
Största ökningen gäller handdesinfektion före patientnära arbete vilket är en viktig
parameter för att inte sprida smitta vidare mellan patienter via personal.
Vård och omsorg om personer med demenssjukdom
Hög ålder är den största riskfaktorn för demenssjukdom. Gruppboende för
personer med demenssjukdom finns på alla vård- och omsorgsboenden utom på
Tryggheten.
Solna stads MAS rekommenderar att alla som arbetar med demenssjuka personer
utbildar sig i Demenscentrums webbbaserade utbildning ABC demensvård plus
som riktar sig till personal på särskilt boende. Utbildningen bygger på
Socialstyrelsens nationella demensriktlinjer.
På alla vård- och omsorgsboenden i Solna som vårdar patienter med
demenssjukdom har demensutbildning genomförts.
17(35)
Kvalitetsregistret Beteendemässiga och Psykiska Symtom vid Demenssjukdom
(BPSD) har används i verksamheterna under 2014.
BPSD drabbar 90 % av personer med demenssjukdom. Symtomen kan vara oro,
aggressivitet, hallucinationer, sömnstörningar mm. Genom att använda BPSD
registret kan personalen arbeta strukturerat genom att observera, analysera, planera
åtgärder och följa upp insatser.
Under 2014 genomfördes 82 BPSD bedömningar i Solna. Under 2013 var siffran
30.
Delegering av enklare hälso- och sjukvårdsuppgifter

Alla vård- och omsorgsboenden har aktuella rutiner i delegering av enklare
hälso- och sjukvårdsuppgifter.
 Ett förbättringsområde är att följa rutinen och dra in delegering för personal
som inte följer rutinen på ett patientsäkert sätt.
Med delegering avses i författningen SOSFS 1997:14 att någon som tillhör hälsooch sjukvårdspersonal och som är formellt och reellt kompetent för en medicinsk
arbetsuppgift, genom beslut kan överlåta en enklare hälso- och sjukvårdsuppgift till
en annan personal som har reell kompetens för uppgiften. Delegering ska dras in
om arbetsuppgiften inte utförs enligt rutin och om det inte utförs på ett
patientsäkert sätt. Delegering kan ges tillbaka efter utbildning och kontroll att
uppgiften kan utföras enligt rutin och på ett patientsäkert sätt.
Delegering av enklare hälso- och sjukvårdsuppgifter får inte ske som en lösning på
organisatoriska problem som t.ex. personalbrist eller av ekonomiska skäl.
Verksamhetschefen svarar för att personalen som ska utföra olika arbetsuppgifter
har kompetens för detta. Behov och lämplighet att delegera i det enskilda fallet
kräver alltid en professionell bedömning. För detta svarar sjuksköterska,
arbetsterapeut eller sjukgymnast. Det är verksamhetschefens ansvar att det finns en
lokal rutin som är känd av personalen och att delegeringar är aktuella.
Vård- och
omsorgsboende
Ametisten
Berga
Björkgården
Frösunda
Hallen
Oscarsro
Antal
boende
80
96
56
44
69
34
Indragna delegeringar under 2014/2013
0/0
1/2
0/1
Missade signeringar 2014= 371 och 2013 463
0/5
0/0
1/0
18(35)
Polhemsgården
Skoga
Tryggheten
84
100
31
0/1
0/0
0/0
Läkemedelshantering och läkemedelsförråd


Alla vård- och omsorgsboenden har aktuella rutiner för
läkemedelshantering.
Tillsynen visar att alla vård- och omsorgsboendens läkemedelsförråd har
granskats av farmaceut under 2014.
Läkemedelshanteringen ska vara säker. Rutin för läkemedelshantering ska finnas,
vara aktuell och känd av personalen. Läkemedelsförråd ska granskas varje år av
farmaceut. Protokoll från granskning av läkemedelsförråd ska skickas till MAS.
Läkemedelsgenomgångar
Läkemedelsanvändningen hos äldre har ökat kontinuerligt under de senaste 20 åren.
Den omfattande läkemedelsanvändningen innebär en påtaglig risk för biverkningar
och läkemedelsinteraktioner.
I enlighet med Socialstyrelsens indikatorer bör en minskning ske av
följande:
• Olämpliga läkemedel
• Olämpliga läkemedelskombinationer
• Läkemedel mot psykos
I läkarorganisationernas avtal med Stockholms läns landsting ingår att utföra
läkemedelsgenomgångar. I överenskommelsen mellan läkarorganisationerna och
alla vård- och omsorgsboenden finns gemensamma rutiner för detta.
Vaccination mot influensa
Varje år erbjuds alla som bor på vård- och omsorgsboende gratis vaccination mot
influensa. Enligt smittskyddsinstitutet i Stockholm ger vaccinet ca 50 % skydd till
personer som är 65 år och äldre. Alla vård- och omsorgsboenden i Solna har
auktoriserat sig för att få ge influensavaccin. Registrering sker i Stockholms läns
landsting dataprogram Vaccineras.
19(35)
Antibiotikabehandling och resistenta bakterier

En genomgång i vård- och omsorgsboende i Solna visar att i november
2014 hade 20 boende antibiotikabehandling, siffran för 2013 var 15.
Vård- och
omsorgsboende
Ametisten
Berga
Björkgården
Frösunda
Hallen
Oskarsro
Polhemsgården
Skoga
Tryggheten
Antal
boende
80
96
56
44
63
34
84
100
31
Antibiotikabehandling under
oktober 2014
1
1
3
1
2
1
4
6
2
Resistenta bakterier fortsätter att öka både nationellt och internationellt. Sambandet
mellan antibiotikabehandling och resistensutveckling är väl belagt.
Antibiotikabehandling sker restriktivt men för sköra äldre kan
antibiotikabehandling ibland vara nödvändig.
November 2014
Vård- och
omsorgsboende
Ametisten
Berga
Björkgården
Frösunda
Hallen
Oskarsro
Polhemsgården
Skoga
Tryggheten
Antal
boende
80
96
56
44
63
34
84
100
31
MRSA
ESBL
5
2
4
2
3
1
1
1
VRE
1
1
MRSA: Stafylokocker som är motståndskraftiga mot flera olika sorters antibiotika.
ESBL: Ett enzym som tarmbakterier kan bilda och som kan bryta ner flera olika
antibiotika
VRE: Tarmbakterie som är motståndskraftig mot flera antibiotika sorter.
För att undvika smittspridning i verksamheterna behöver personal kontinuerlig
utbildning i basala hygienrutiner vilket genomförs kontinuerligt i Solna. Alla boende
20(35)
har enkelrum med eget hygienutrymme vilket minskar risken för smittspridning. På
Hallens korttidsavdelning finns dubbletter. Enligt MAS får inga personer med
riskfaktorer eller smitta dela hygienutrymme. Vårdhygien konsulteras vid smitta.
Fotsjukvård
Den 1 november 2007 fick kommunerna i Stockholms län ansvar för fotsjukvård
för personer som bor på vård- och omsorgsboende. Den vanligaste diagnosen för
att vara berättigad till fotsjukvård är diabetespatienter med befintliga eller
begynnande fotproblem. Andra diagnoser är cirkulationsrubbningar som förorsakat
eller riskerar att förorsaka sårbildningar, reumatiska och neurologiska sjukdomar
med fotproblem, patienter med psoriasis som har fotproblem och andra
fotsjukvårdsfall av uttalad medicinsk natur, t.ex. svårare nageltrång. Mål för
fotsjukvården är att skapa en god fothälsa genom att förebygga och behandla
fotskador. Sjuksköterska ska vid inflyttning till vård- och omsorgsboende göra ett
fotstatus för att bedöma om fotsjukvård är berättigat. När fotsjukvård är berättigat
skriver sjuksköterskan en remiss till fotvårdsterapeut som har kompetens att utföra
fotsjukvård. Fotsjukvård betalas av entreprenören/kommunen som driver
äldreboendet.
Sammanställning av personer som fått fotsjukvård under 2013
Vård- och omsorgsboende
Antal boende
Antal personer som fått
fotsjukvård 2014/2013
Ametisten
80
5/8
Berga
96
4/12
Björkgården
60
7/8
Frösunda
44
3/5
Hallen
69
1/0
Oskarsro
34
0/0
Polhemsgården
84
1/2
Skoga
100
15/12
Tryggheten
31
7/4
Antal boende som fick fotsjukvård under 2014 var 43 stycken.
Mun och tandvård och munhälsobedömning
Stockholms läns landsting har slutit avtal med utförare av tandvård och betalar
kostnaden för att alla som flyttar in till ett vård- och omsorgsboende får erbjudande
om munhälsobedömning en gång om året. I avtalet ingår även utbildning till
personalen som arbetar på äldreboendet. De äldre har idag överlag en bättre
munhälsa än tidigare generationer. Fler egna tänder, kronor, broar och implantat
21(35)
kräver noggrann munhygien. Vid sviktande hälsa, när man inte klarar av sin egen
munvård, ställs stora krav på att personalen har kunskap om munnen.
ROAG-J (Revised Oral Assessment Guide – Jönköping) är ett
munbedömningsinstrument med inriktning på förbyggande åtgärder som är ett
värdefullt verktyg för att förbättra munhälsan för äldre med behov av vård och
omsorg. ROAG-J beskriver tillståndet i munnen från friskt till sjukt och vilka
åtgärder som vårdenheten själv kan göra och vad som bör remitteras till
tandhygienist eller tandläkare.
180 personer från personal på vård och omsorgsboende i Solna har deltagit i
munvårdsutbildning under 2014.
Under 2013 genomfördes 109 riskbedömningar av munhälsa och Ametisten var det
enda boende som registrerade i Senior alert.
2014 har 434 riskbedömningar genomförts på sex vård och omsorgsboende vilket
är en ökning med närmare 400 %. Munhälsa har varit ett fokusområde under 2014
vilket gett resultat. Alla vård- och omsorgsboenden i Solna har en lokal rutin
gällande munhälsobedömningar och sju av nio använder ROAG vid
munhälsobedömning.
Inkontinensvård
Enligt tillsyn november 2014 besväras 446 personer på vård- och omsorgsboende i
Solna av inkontinens och 30 personer har urinkateter.. De allra flesta som är
inkontinenta har inte utretts av läkare för sin inkontinens. Sjuksköterskan ansvarar
22(35)
för att utreda problem med inkontinens genom en basal inkontinensutredning och
därefter förskriva rätt inkontinenshjälpmedel.
Enligt tillsyn har åtta av nio vård- och omsorgsboenden i Solna en rutin för att
kartlägga om urinläckage förekommer.
På åtta av nio vård-och omsorgsboenden finns sjuksköterskor som har utbildning i
inkontinensvård.
Nationella kvalitetsregister som Senior alert och Palliativa
registret
Senior Alert är ett nationellt kvalitetsregister för förbyggande vård och omsorg.
Under 2014 har riskanalyser, åtgärdsplaner och uppföljningar genomförts för
förebyggande av undernäring/felnäring, trycksår och fallolyckor.
Under 2014 har 856 riskbedömningar genomförts vilket visar att Solna är femte
bästa kommun i Stockholm . 2013 genomfördes 984 riskbedömningar så, trots ett
bra resultat har antalet riskbedömningar minskat. Alla vård- och omsorgsboenden
har under 2014 arbetat i nationella kvalitetsregister såsom Senior alert och Palliativa
registret.
Under hösten 2014 förändrades patientdatalagen vilket innebär att personer med
nedsatt beslutsförmåga kan ingå i kvalitetsregister i högre grad än tidigare. I och
med den nya lagen kan personen registreras i kvalitetsregister såsom Senior Alert
om personens inställning till personuppgiftsbehandling så lång som möjligt är
klarlagd.
Omvårdnadsnämndens mål för 2014 var att minst 85 % av antal registreringar i
Senior Alert där risk för fallolyckor, trycksår eller undernäring/felnäring
konstaterats och där minst en åtgärd planerats och har följts upp.
Risk
Fall
Undernäring
Trycksår
Risk konstaterats minst
en åtgärd planerats
78 %
76 %
74 %
Uppföljningar på
personer med risk där
förebyggande åtgärd
utförts
87 %
90 %
89 %
Målet gällande att minst en åtgärd planerats är således inte uppfyllt.
Av det totala antalet riskbedömningar under 2014 hade
 80 % risk för fall
 31 % risk för trycksår
 70 % risk för undernäring/felnäring
23(35)
Palliativa registret
Svenska palliativregistret är ett nationellt kvalitetsregister som har till syfte att
förbättra vården i livets slutskede. Huvudsyftet är att på patientnivå mäta hur
enheter lever upp till definierade kriterier för god vård i livets slutskede och
därigenom stödja ett kontinuerligt förbättringsarbete.
Omvårdnadsnämndens mål för 2014 var att 85 % av boende skulle smärtskattas.
Målet har inte uppfyllts under 2014, andelen validerade smärtskattningar var 66,4 %
vilket är en ökning med 15 % från föregående år. Mätningen visar att andelen som
tidigare endast var delvis lindrad från smärta i livets slut har minskat från
10,2 % till 4,8 % 2014
Resultat 2014
24(35)
Resultat 2013
Palliativa ombud
I Solna genomfördes år 2007 ett projekt inom vård- och omsorgsboende där
palliativa ombud (PO) utbildades i grundläggande kunskaper om vård i livets slut.
Under 2013 fick alla PO fördjupad utbildning i det nationella vårdprogrammet
2012-2014 för palliativ vård.
I Solna finns 49 palliativa ombud på vård- och omsorgsboenden.
Arbetsuppgifter för PO:
 Informera och sprida kunskap till medarbetare och ledning om palliativ vård.
 Informera nyanställd personal om det palliativa förhållningssättet samt rutiner
för vård i livets slut.
 Sammanställa information om den palliativa vårdens grunder, lokala rutiner vid
dödsfall samt MAS riktlinjer angående omhändertagande av den svårt sjuke och
döende.
 Sammanställa information till anhöriga
 Skapa ritualer tillsammans med alla medarbetare t.ex. låda för dödsfall,
minnesbok
 Gå på regelbundna träffar för palliativa ombud.
 Vara drivande för reflektion efter dödsfall i personalgruppen
25(35)
Vårdplan LCP
Liverpool Care Pathway (LCP) kan beskrivas som en standardiserad vårdplan för
patienter under livets allra sista tid. Ett av det mest effektiva sätten att höja
vårdkvalitén är att använda kunskapsbaserade och individualiserade standardiserade
vårdplaner med tydliga mål och riktlinjer. Dokumentationen i LCP ger möjlighet att
analysera i vilken grad målen uppnåtts och sammanställa rapporter för enskilda
patienter eller för patientgrupper. Detta ger unika möjligheter till
kvalitetsuppföljning och utveckling av vården av döende
Innan LCP infördes i verksamheterna granskades omvårdnadsjournaler efter en
bestämd mall som Stockholms sjukhem tagit fram. Under 2014 har en ny
granskning skett med hjälp av Stockholms sjukhem. Sju av nio boenden har
genomfört granskning. Frösunda, Polhemsgården samt Tryggheten har haft för få
vårdplaner för att kunna granskas.
Granskning Björkgården 2014
Kontinuerlig bedömning v 4:e timme
uppgift saknas
ej tillämplig
nej
ja
sm
är
ta
ro
o
ss r
ill lin o
am g
åe ar
an nde
d
m nö
un d
v
m ård
ik
m tion
e
pu dic
m in
pk
ol
l
100%
90%
80%
70%
60%
50%
40%
30%
20%
10%
0%
Stockholms Sjukhem
26(35)
Granskning Björkgården 2013
Kontinuerlig bedömning v 4:e timme
uppgift saknas
ej tillämplig
nej
ja
sm
är
ta
ro
o
ss r
ill lin o
am g
åe ar
an nde
d
m nö
un d
v
m ård
ik
m tion
e
pu dic
m in
pk
ol
l
100%
90%
80%
70%
60%
50%
40%
30%
20%
10%
0%
Stockholms Sjukhem
Granskning Skoga 2014
Kontinuerlig bedömning v 4:e timme
sm
är
ta
ro
o
ss r
ill lin o
am g
åe ar
an nde
d
m nö
un d
v
m ård
ik
m tion
ed
ic
in
100%
90%
80%
70%
60%
50%
40%
30%
20%
10%
0%
ej dokumenterat
kommentar/problem
mål uppnått
Stockholms Sjukhem
27(35)
Granskning Skoga 2013
Kontinuerlig bedömning v 4:e timme
uppgift saknas
ej tillämplig
nej
ja
sm
är
ta
ro
o
ss r
ill lin o
am g
åe ar
an nde
d
m nö
un d
v
m ård
ik
m tion
e
pu dic
m in
pk
ol
l
100%
90%
80%
70%
60%
50%
40%
30%
20%
10%
0%
Stockholms Sjukhem
Staplarna visar tydligt hur förbättring gällande kontinuerlig bedömning skett.
Övriga vård-och omsorgsboenden som granskats visar i stort sett samma
förändring med oförändrade gröna staplar eller förbättrade värden vilket är mycket
positivt.
Solna stad tog under hösten beslut att tillsammans med landstinget och sju
stockholmskommuner stödja öppnandet av PKC (Palliativt kunskapscentrum).
Genom PKC kommer Solna få ökade möjligheter till kvalitetsutveckling gällande
den palliativa vården på vård och omsorgsboende i Solna.
Under 2015-2016 kommer LCP bytas ut mot en ny nationell vårdplan för palliativ
vård och omsorg (NVP).
NVP är en strukturerad vårdplan för personcentrerade vårdåtgärder. Syftet är att
kvalitetssäkra vården av personer med begränsad tid kvar i livet.
Den nya vårdplanen består av fyra delar:
 Bedömning av palliativt behov
 Underlag för palliativ vård i livets slut (veckor-månader)
 Underlag för palliativ vård i livets slutskede (dagar-veckor)
 Omhändertagande efter dödsfall
28(35)
Läkarmedverkan
Stockholms läns landsting har ansvar för läkarinsatserna i vård- och
omsorgsboenden. Överenskommelse har upprättats med läkarorganisationerna
Familjeläkarna i Saltsjöbaden och Legevisitten. Överenskommelsen reglerar
samarbetsformer och rutiner. Båda läkarorganisationerna har egen jour dygnet runt
för akuta hembesök och läkaren har en inställelsetid på två timmar.
Sammanställning av antal läkarbesök och antal läkartimmar per vecka efter tillsyn
november 2014
Vård- och
Antal
Läkarorganisation
Antal besök/vecka och ca
omsorgsboende
boende
antal timmas per besök
Ametisten
80
Legevisitten
1 dag/vecka ca 3 timmar
Berga
96
Familjeläkarna i Saltsjöbaden
2 dagar/vecka ca 16 timmar
Björkgården
56
Familjeläkarna i Saltsjöbaden
1 dag/vecka ca 8 timmar
Frösunda
44
Familjeläkarna i Saltsjöbaden
1 dag/vecka ca 4 timmar
Hallen
69
Legevisitten
1 dag/ per vecka ca 6 timmar
Oskarsro
34
Legevisitten
1 dag/vecka ca 2 timmar
Polhemsgården
84
Familjeläkarna i Saltsjöbaden
2 dag/per vecka ca 10 timmar
Skoga
100
Legevisitten
2 dag/vecka ca 6 timmar
Tryggheten
31
Familjeläkarna i Saltsjöbaden
1 dag/vecka ca 4 timmar
Berga, Björkgården, Frösunda, Tryggheten och Polhemsgården anser att nuvarande
antal timmar i veckan är tillräckligt för en god och säker vård.
Hallen, Skoga, Ametisten samt Oskarsro upplever inte att antalet läkartimmar på
vård-och omsorgsboendet är tillräckligt.
Solna stads MAS har tagit i kontakt med Legevisitten som är ansvarig
läkarorganisation gällande detta. Antal läkartimmar har efter detta justerats enligt
följande:
Vård-och
omsorgsboende
Ametisten
Hallen
Oskarsro
Skoga
Antal
boende
80
63
34
100
Läkarorganisation
Legevisitten
Legevisitten
Legevisitten
Legevisitten
Antal besök/vecka samt timmar
efter justering
(antal besök/vecka samt timmar
före justering)
2 dagar/vecka 7 timmar (1d/v 3 tim)
2 dagar/vecka 12 timmar (1d/v 6tim)
1 dag/vecka 4 timmar (1d/v 2 tim)
2 dagar/vecka 9 timmar (2d/v 6tim)
Justeringen träder i kraft under februari 2015 och uppföljning kommer ske under
året.
29(35)
Utbildning som anordnats av MAS under 2014






Utbildning för sjuksköterskor i utförandet av ROAG bedömning via Oral Care
Nätverksträff för palliativa ombud (PO) maj 2014 Ingeli Simmross,
utbildningsansvarig på Bylegård, informerade om den nya nationella vårdplanen
vid palliativ vård och omsorg. Genomgång av statistik från Palliativa registret
och workshop om vad som fungerar bra och vad som fungerar mindre bra
gällande den palliativa vården ute i verksamheterna
Nätverksträff för palliativa ombud december 2014. Tandhygienist från Oral
Care utbildar i munhälsa och munvård med fokus på personer i palliativt skede.
Genomgång av statistik och diskussion i grupper om vad verksamheterna vill
fokusera på under 2015. Under båda träffarna har alla vård och
omsorgsboenden varit representerade och cirka 30 personer deltagit vid varje
tillfälle.
Utbildning för sjuksköterskor gällande äldre och läkemedel. Heldagsutbildning i
samarbete med KompetensUtvecklingsInstitutet. 23 sjuksköterskor deltog i
denna utbildning.
Föreläsning till personal som möter människor i livets slut anordnades i
samarbete med Sveriges Begravnings Byråers Förbund.
Nätverksträff för paramedicinsk personal på vård -och omsorgsboende i Solna
hade sitt första möte i maj 2014. Sjukgymnast och arbetsterapeut från palliativa
teamet på Bylegård delade med sig av sina erfarenheter.
Plan för utbildning av legitimerad personal under 20152016
Fokus under 2015-2016 kommer vara uppstart av den nya nationella vårdplanen för
palliativ vård och omsorg. Utbildningssatsningar kommer ske i samband med detta.
Under 2015 kommer en ny utbildningssatsning ske för att utbilda fler palliativa
ombud .
En inspirations och kunskapsdag kommer också anordnas för hälso-och sjukvårds
personal på vård och omsorgsboende i Solna i maj 2015. Denna dag kommer bland
annat att innehålla förläsning om trycksårsförebyggande åtgärder.
Hygienutbildning till personal på vård och omsorgsboende inom LSS och
hemtjänsten via Vårdhygien kommer genomföras 2015.
30(35)
Kvalitetsförbättringar som kommer följas upp och
redovisas i patientsäkerhetsberättelsen 2015






Omvårdnadsnämndens mål för 2015 kommer att följas upp gällande
riskbedömningar i Senior alert samt validerad smärtskattning i Palliativa
registret.
Genomförande av hygienrond i samarbete med Vårdhygien för de vård och
omsorgsboende som inte genomfört detta under 2014
Uppföljning av införandet av Nya nationella vårdplanen för palliativ vård och
omsorg.
Fortsatt fokus på munhälsa och riskbedömning i Senior alert
Uppföljning rutiner gällande informationssäkerhet
Redovisa utbildningar som påbörjats eller slutförts 2015.
Tillsyn av hälso- och sjukvården på dagverksamheter för
funktionsbevarande träning samt socialsamvaro för
personer med demenssjukdom hösten 2014
I enlighet med socialtjänstlagens (2001:453) 3 kapitel 6§, bör kommuner bland
annat genom dagverksamhet underlätta för enskilda att bo hemma och att ha
kontakt med andra.
Varje kommun ska erbjuda en god hälso- och sjukvård åt dem som vistas på
dagverksamheten (HSL 1982:763, 18 §). Dagverksamheter för personer med
demenssjukdom och för funktionsbevarande träning omfattas därför av
ovanstående. Dagverksamhet är en social aktivitet som ska bryta social isolering och
som kan fungera som avlastning för närstående.
Dagverksamhet med funktionsbevarande inriktning
Ger stöd och stimulans för att behålla viktiga funktioner och för att lättare kunna
klara vardagen hemma. Den funktionsbevarande dagverksamheten innehåller både
fria och organiserade aktiviteter med socialt innehåll och viss träning.
 Berga dagverksamhet, drivs av Temabo
 Hallen dagverksamhet, drivs av Aleris
 Skoga dagverksamhet, drivs av Humaniora, kommunens egen regi Solna
Dagverksamheter för personer med demenssjukdom
Verksamheten innehåller både fria och organiserade aktiviteter som syftar till att ge
deltagarna en meningsfull dag samt att stimulera minnesfunktionen.
 Gläntan dagverksamhet, drivs av Temabo
 Hallen dagverksamhet, drivs av Aleris
 Lyktan dagverksamhet, drivs av Förenade Care
31(35)
Omfattning av hälso- och sjukvård
Den hälso- och sjukvård som erbjuds omfattas huvudsakligen av överlämnande av
läkemedel samt handledning med råd och stöd av sjuksköterska till personal.
Säkerställande av läkemedelshantering
En rutin för läkemedelshanteringen vid dagverksamheten ska upprättas. Detta
saknas i dagsläget på dagverksamheterna på Hallen, Berga och Polhemsgården.
I rutinen skall framgå hur läkemedlen dagligen kommer till verksamheten, var de
förvaras fram till överlämnandet, var signeringslista förvaras samt att läkemedlen
överlämnas av personal efter delegering av sjuksköterska.
För att dagverksamheten ska kunna vara behjälplig med att överlämna läkemedel
bör brukaren ha sina läkemedel i APO- dos, vilket säkerställer
läkemedelshanteringens krav på uppmärkta läkemedelsförpackningar avseende
innehåll, dos, tidpunkt för överlämnandet samt personuppgifter. Veckodosett för
läkemedel går bra.
Delegering för att överlämna redan iordningsställda läkemedelsdoser
Den till dagverksamheten knutna sjuksköterskan kan genom delegering överlåta till
personalen att överlämna redan iordningställda läkemedelsdoser.
Dokumentation.
Ansvarig sjuksköterska för dagverksamheten ansvarar för ev. dokumentation av
hälso- och sjukvård och ev. hälso- sjukvårdsuppgifter. Journalen kommer
huvudsakligen att omfatta läkemedels- och signeringslistor.
För att säkerställa en god hälso- och sjukvård i övrigt ska följande finnas på
dagverksamheten
 Namn och telefonnummer till närmaste anhörig/närstående.
 Kontaktuppgifter till vårdcentral.
 Kontaktuppgifter till dagverksamhetens sjuksköterska.
 Rutin för dokumentation av hälso- och sjukvård under den tid som besökaren
vistas på dagverksamheten.
 Kompetens hos dagverksamhetens personal att utföra enklare hälso- och
sjukvårdsuppgifter efter delegering av sjuksköterska.
Resultat av tillsyn under december 2014 för dagverksamhet med inriktning
funktionsbevarande och för personer med demenssjukdom
 Kontaktuppgifter finns till närmast anhörig/närstående för alla som besöker
dagverksamheten.
 Kontaktuppgifter till vårdcentraler finns för alla som besöker dagverksamheten.
 Kommunen har ett hälso- och sjukvårdsansvar under den tid som besökarna är
på dagverksamheten. Dagverksamheten på Skoga och Polhemsgården har
32(35)

utsedd sjuksköterska som ansvarar för verksamheten. På Hallen och Berga
saknas utsedd ansvarig sjuksköterska men personalen vet vilka sjuksköterskor
som kan kontaktas vid behov. Ansvarig sjuksköterska skall utses under 2015.
Rutin för läkemedelshantering på dagverksamheterna skall tas fram på Hallen,
Polhemsgården och Berga.
Under december månad fanns en gäst på Solnas alla dagverksamheter som har
hjälp med läkemedelshantering.
Tillsyn gruppbostäder 2014 inom LSS
Bakgrund
 Stockholms läns landsting har hälso- och sjukvårdsansvar när det gäller
gruppbostad enligt LSS. Dock fråntar det inte MAS ansvar för hälso- och
sjukvården och därför gör MAS tillsyn varje år.
 From 1 oktober 2015 kommer kommunen att överta hälso- och
sjukvårdsansvaret upp till sjuksköterskenivå inom LSS gruppbostäder och
dagliga verksamheter.
I Solna stad finns 11 LSS gruppbostäder med 63 boende
LSS boende
Centrumslingan 45, 12 boende, drivs av Waxö omsorg
Hagalundsgatan 42, 5 boende, drivs av Humaniora omsorg
Hagalundsgatan 17, 6 boende, drivs av Humaniora omsorg
Andersvägen 3B, 5 boende, drivs av Nytida
Algatan 5-7, 6 boende, drivs av Aleris
Spårvägen 6, 6 boende, drivs av Indies
Spårvägen 12, 6 boende, drivs av Humaniora omsorg
Storgatan 50, 6 boende, drivs av Waxö omsorg
Nybodagatan 16, 6 boende, drivs av Humaniora omsorg
Jungfrudansen 19 B, 5 boende och drivs av Mangoomsorg
Andertorpsvägen 3B, 4 boende och drivs av Humaniora omsorg
Husläkarmottagning
Solna centrums vårdcentral
Hagalunds vårdcentral
Hagalunds vårdcentral
Hagalunds vårdcentral
Råsunda vårdcentral
Råsunda vårdcentral
Råsunda vårdcentral
Huvudsta vårdcentral
Solna centrums vårdcentral
Huvudsta vårdcentral
Huvudsta vårdcentral
Resultat av tillsyn 2014
MAS har mellan september-november 2014 besökt alla LSS-boenden i Solna stad
tillsammans med ansvarig distriktssjuksköterska (DSK) och verksamhetschef för
gruppbostaden samt kvalitetsutvecklare LSS. En tillsynsenkät har fyllts i under
besöket. Efter besök har MAS skrivit en tillsynsrapport som skickats till
verksamhetschef på gruppbostaden samt till verksamhetschef för vårdcentralen och
ansvarig distriktssköterska
33(35)

Majoriteten av verksamheterna upplever ett gott samarbete med
distriktssköterskorna. I de verksamheter det inte fungerar saknas kontinuerlig
kontakt och bristfällig tillgänglighet med personal från vårdcentralen.

Namn och telefonnummer till DSK och vårdcentral är kända på alla LSSboenden. Vid akuta ärenden ringer personalen till Vårdguiden.

Antalet planerade besök av distriktssköterska på gruppbostäderna varierar.
Vissa verksamheter har kontinuerlig kontakt flera gånger per månad och vissa
gruppbostäder har sporadisk kontakt någon gång per år och vid akuta behov.
Vikten av kontinuerlig kontakt lyfter all personal som en viktig del för att trygga
vården och omsorgen för brukarna.

I de verksamheter som endast har sporadisk kontakt med distriktssköterska har
flertalet hälso- och sjukvårdsuppgifter som åligger distriktssköterska utförts av
personal på gruppbostaden. Under tillsynsbesöken har det framkommit att
personal på vissa verksamheter själva uppdaterar signeringslistor och räknar
narkotiska preparat vilket är uppgifter som ska utföras av hälso- och
sjukvårdspersonal. Dess brister har påpekats i tillsynsrapporten från MAS.

Tydlig skriftlig ordination gällande läkemedel som ordinerats vid behov saknas i
vissa verksamheter. Specifik signeringslista för vid behovs läkemedel ska finnas
då detta är aktuellt men detta saknas i ett fåtal verksamheter vilket påtalas under
tillsynen.

Rutiner för läkemedelshantering, delegering och avvikelsehantering finns på de
flesta gruppbostäder. Vissa rutiner behöver dock uppdateras och i en
verksamhet saknas rutiner helt vilket påpekats.

Oklarheter gällande distriktssköterskans ansvar gentemot gruppbostäder finns.
Till viss del kan detta förklaras att uppdraget inte finns beskrivet i
vårdcentralernas förfrågningsunderlag från landstinget.

Under tillsynen 2013 framkom att det inte fanns aktuell rutin gällande
läkemedel och samverkan eller att rutin saknades helt i följande verksamheter:
Vårdcentral
Solna centrum
Råsunda
Råsunda
Huvudsta
LSS- gruppbostad
Centrumslingan
Algatan 5-7
Spårvägen 12
Jungfrudansen 16B
Klart vid tillsyn 2014
Rutin finns
Rutin finns, skall uppdateras 2014
Rutin finns uppdaterad 2014
Rutin finns ej vid tillsyn. Enlig
kontakt med DSK okt 2014 skall
rutin upprättas.
34(35)

Andertorpsvägen 3 startades hösten 2013 och ingick inte i tillsynen 2013.
Vid tillsyn saknas rutin vilket påtalas i tillsynsrapporten till Huvudsta
Vårdcentral.

Basala hygienrutiner diskuteras under tillsyn 2014. All personal har enligt
verksamhetschefer kunskap om basala hygienrutiner. Endast ett fåtal
verksamheter har tillgång till personalkläder vilket är en brist. 70 % använder
platsförkläde vid brukarnära arbete vilket är en för låg siffra.

Delegeringar är aktuella i alla verksamheter utom i en verksamhet vilket justeras
under tillsynsbesöket.

21 brukare av 63 är i behov av inkontinenshjälpmedel och 17 av dessa har
individuellt förskrivna hjälpmedel.

Personalen känner till att de som bor i gruppbostaden har rätt till att få
erbjudande om munhälsobedömning en gång per år.
40 brukare har tackat Ja till munhälsobedömning under 2014
Alla brukare har kontakt med tandvården.
34 brukare behöver stöd för att sköta mun/tandvård.
10 anställda har under 2014 fått utbildning i munhälsa.

Vikten av utbildning tas upp under tillsynsbesök och företaget Frisk Mun bjuds
in på samverkansmötet för verksamhetscheferna nov 2014.
Cecilia Linde
Medicinskt ansvarig sjuksköterska Solna stad
35(35)