Kallelse och handlingar till

Transcription

KOMMUNSTYRELSENS
SAMHÄLLSBYGGNADSUTSKOTT
KALLELSE
SIDA
1 (3)
Kallelse till Kommunstyrelsens samhällsbyggnadsutskott
Tid
Onsdag den 16 september 2015, klockan 09:00
Plats
A-salen, kommunalhuset
Ärenden
Diarienummer
0
Val av justerare
1
Godkännande av föredragningslistan
Beslutsärenden - KF
2
Sverigeförhandlingen - möjliggör Spårväg Syd,
tunnelbana till Kungens kurva och
höghastighetståg till Flemingsberg
- handlingar senare
3
Inför en vinkbuss i den östra kommundelen –
svar på medborgarförslag väckt av Margareta
Vikgren
KS-2015/393.445
4
Skapa ett Seniorernas hus i centrala Huddinge –
svar på medborgarförslag väckt av Berit
Westergren
KS-2015/331.109
5
Bra miljöer för lek och umgänge i Segeltorp –
svar på medborgarförslag väckt av Kristian
Ekeland
KS-2014/1632.361
6
Parkeringsplatser på schaktmassorna i
KS-2015/80.353
KOMMUNSTYRELSENS
KALLELSE
SIDA
2 (3)
Sörskogen – svar medborgarförslag väckt av
Auli Sarlin Gilljam
7
Ramavtal för fastigheterna Västra Skogås 1:10
och Västra Skogås 1:11 inom projektet Låset 1
(detaljplan, se ärende 9)
KS-2015/1142.214
8
Mark- och exploateringsavtal för fastigheterna
Bonden 1 och del av Hammartorp 1:1 m fl
(detaljplan, se ärende 10)
KS-2015/1508.214
Beslutsärenden - KS
9
Detaljplan för nybyggnad av bostäder,
verksamheter och förskola på Låset 1 m.fl. i
Skogås - beslut om planuppdrag
KS-2015/1273.313
10
Detaljplan för del av Bonden 1 och del av
Hammartorp 1:1 m.fl. – beslut om antagande
KS-2015/141.313
11
Trafikutredning avseende pendeltåg- och
regionaltåg - svar på remiss från Stockholms
läns landsting
KS-2015/1222.443
Beslutsärende – info-KS
12
Gör en gångväg från Ålyckevägens gångväg till
Skogvaktarvägens skogsväg - svar på
medborgarförslag väckt av Gun Ringgaard
KS-2014/1451.351
Beslutsärende – KS SBU
13
Översiktsplan 2030 för Haninge kommun - svar
på remiss
KS-2015/834.312
Informationsärenden – KS SBU
14
Information om åtgärdsvalsstudie för byggande
KS-2015/1657.359
KALLELSE
KOMMUNSTYRELSENS
SIDA
3 (3)
av en gång- och cykelväg utmed Glömstavägen
15
Information - Flemingsberg
16
Information - Kungens kurva
17
Information - Huddinge centrum med Storängen
18
Information - större infrastrukturprojekt samt
omgivande bebyggelse
19
Information - aktuella näringslivsfrågor
20
Information - lokalfrågor
KS-2015/20.259
Övriga frågor
21
Övriga frågor
Huddinge den 8 september 2015
Malin Danielsson
Ordförande
Maria Sundblad
Sekreterare
KOMMUNSTYRELSENS FÖRVALTNING
HANDLÄGGARE
TJÄNSTEUTLÅTANDE
DATUM
DIARIENR
SIDA
2015-08-24
KS-2015/393.445
1 (4)
Kommunstyrelsen
Norrberg, Marika
[email protected]
Inför en vinkbuss i den östra kommundelen – svar på
medborgarförslag från Margareta Vikgren
Förslag till beslut
Kommunstyrelsens förslag till kommunfullmäktige
Medborgarförslaget om att införa en vinkbuss i den östra kommundelen från
Margareta Vikgren anses besvarat med hänvisning till vad som sägs i
förvaltningens tjänsteutlåtande, daterat den 24 augusti 2015.
Sammanfattning
Kommunfullmäktige har beslutat att överlämna ett medborgarförslag från
Margareta Vikgren om att införa vinkbuss i den östra kommundelen
Trångsund-Skogås för beredning. Förslaget har skickats på remiss till
pensionärsrådet, som tillstyrker det.
Stockholms läns landsting (SLL) ansvarar för regionens kollektivtrafik och
färdtjänst. När kommunen har fått in önskemål om vinkbuss så har dessa
överlämnats till SLL, som har startat utredning av detta.
Enligt utredningen som SLL har genomfört är resandeunderlaget inte
tillräckligt för att motivera en närtrafiklinje enligt deras riktlinjer.
Förvaltningen anser att förslagsställarens idé är bra och kommer därför att
fortsätta bevaka frågan genom att följa befolkningsutvecklingen.
Förvaltningen kommer att fortsätta att driva frågan med Trafikförvaltningen.
Förvaltningen föreslår därmed att medborgarförslaget anses besvarad.
Beskrivning av ärendet
Margareta Vikgren har inkommit med ett medborgarförslag gällande
införande av vinkbuss i den östra kommundelen Trångsund-Skogås.
Förslagsställaren menar att en vinkbuss skulle förbättra tillgängligheten för
äldre, barn och ungdomar och familjer i området, som Margareta Vikgren
menar är bebyggt på rejäla bergsknallar. Kommunfullmäktige har den 16
mars 2015 beslutat att överlämna förslaget till kommunstyrelsen för
beredning.
POSTADRESS
BESÖKSADRESS
TELEFON (VX) OCH FAX
E-POST OCH WEBB
Kommunstyrelsens förvaltning
141 85 Huddinge
Kommunalvägen 28
08-535 300 00
08-535 301 70
[email protected]
www.huddinge.se
TJÄNSTEUTLÅTANDE
DATUM
DIARIENR
SIDA
2015-08-24
KS-2015/393.445
2 (4)
Remissinstansernas synpunkter
Medborgarförslaget har skickats på remiss till pensionärsrådet.
Huddinges pensionärsråd tillstyrker medborgarförslaget med kompletteringar,
se bilaga 2
Förvaltningens synpunkter
Förvaltningen har vid olika tillfällen fått in önskemål från allmänheten om
s.k. vinkbuss i områdena Skogås och Trångsund. Dessa önskemål har sedan
framförts till ansvariga på Trafikförvaltningen vid Stockholms läns landsting
(SLL).
SLL ansvarar för regionens kollektivtrafik och färdtjänst. För att ett område
ska vara berättigad en s.k. vinkbuss krävs att vissa kriterier uppfylls. SLL har
tagit fram nedanstående riktlinjer (tabell 1) för så kallade portnära flexlinjer.
Tabell 1: Riktlinjer gällande så kallade Portnära flexlinjer. Källa: RiPlan, SLL
SLL:s riktlinjer angående så kallade Portnära flexlinjer:
 Portnära flexlinjer: Skiljer sig från andra flexlinjer genom att de är
mer lokala och att de enbart trafikerar områden med en hög andel
äldre personer (75 år och äldre). Trafiken bedrivs med små
minibussar med syfte att angöra direkt intill entrén varför det inte
finns några särskilda stoppställen. De portnära flexlinjerna är öppna
för alla SL-resenärer men har en inriktning mot resor för äldre och
färdtjänstberättigade.
Särskilda villkor gäller för att inrätta en ny portnära flexlinje:
 Det ska finnas ett boendeunderlag inom målgruppen äldre och
färdtjänstresenärer som minst uppgår till 1500 personer inom
upptagningsområdet. Vid beräkning av målgruppens storlek ska
hänsyn tas till de som bor inom 200 meter till ordinarie linjetrafik.
 Trafiken bör bedrivas med entimmesintervall vilket ger en tydlig
tidtabell för resenären.
Förvaltningen har innan medborgarförslaget från Margareta Vikgren inkom
bett SLL att utreda möjligheten att införa vinkbuss i Skogås/Trångsund. Som
underlag till utredningen har förvaltningen sammanställt hur många äldre (75
år och äldre) som bor i dessa områden. I Trångsund bor 591 äldre och i
Skogås 651. Statistiken är från januari 2015. Hänsyn har inte tagits till
hållplatsavstånd vid framtagandet av denna statistik.
TJÄNSTEUTLÅTANDE
DATUM
DIARIENR
SIDA
2015-08-24
KS-2015/393.445
3 (4)
Den 10 augusti 2015 erhöll förvaltningen svar från SLL som lyder enligt
nedan:
”Det bor ca 1250 ”äldre” personer i Skogås och Trångsund totalt. Ganska
många av dessa ser ut att bo inom 200 meters avstånd från en hållplats.
Resandeunderlaget är därför inte tillräckligt för att motivera en närtrafiklinje
enligt nämnd riktlinje i RiPlan.”
SLL ansvarar för kollektivtrafiken inklusive närtrafiken. Deras utredning
visar att det inte finns underlag för att inrätta en närtrafiklinje. SLL kommer
därför inte för närvarande att inrätta en närtrafiklinje Skogås och Trångsund.
Med hänsyn till detta kan inte Margareta Vikgrens förslag om vinkbuss i
dessa områden genomföras.
Förvaltningen anser att förslagsställarens idé är bra och kommer därför att
fortsätta bevaka frågan genom att följa befolkningsutvecklingen.
Förvaltningen kommer att fortsätta att driva frågan med Trafikförvaltningen.
Förvaltningen förslår att Margareta Vikgrens medborgarförslag vinkbuss i
Skogås och Trångsund anses besvarat med hänvisning till vad som sägs i
detta tjänsteutlåtande.
Vesna Jovic
Kommundirektör
Heléne Hill
Samhällsbyggnadsdirektör
Marika Norrberg
Trafikplanerare
Bilagor
Bilaga 1: Inför en vinkbuss i den östra kommundelen - medborgarförslag från
Margareta Vikgren
Bilaga 2 – Remissvar från Pensionärsrådet
Beslutet delges
Margareta Vikgren
TJÄNSTEUTLÅTANDE
DATUM
DIARIENR
SIDA
2015-08-24
KS-2015/393.445
4 (4)
ÄLDREOMSORGSNÄMNDEN
Huddinges pensionärsråd
PROTOKOLLSUTDRAG
Sammanträdesdatum
Paragraf
2 juni 2015
§5
Diarienummer AN-2015/225.445
Inför en vinkbuss i den östra kommundelen medborgarförslag
Huddinges pensionärsråds beslut
Huddinges pensionärsråd tillstyrker medborgarförslaget med kompletteringar, se
bilagor till detta protokoll, daterat den 20 maj 2015 och 4 juni 2012.
Sammanfattning
Ett medborgarförslag om att införa en vinkbuss i den östra kommundelen har lämnats
till kommunfullmäktige. Förslaget har sedan skickats på remiss till pensionärsrådet
som har tagit del av medborgarförlaget och arbetsutskottets förslag till komplettering
innan detta möte.
Överläggning
I ärendet yttrar sig Eva Carlsson-Paulsén (M), Nurcan Gültekin (S), Lena Lionskoog
(FP), Bo Beckman (S), Sonia Benavente (V), Barbro Lind (MP), Inger Carlsson
Englund (PRO), Megan Wallenberg (PRO), Gustaf Andersson (PRO), Bitte
Sundqvist (SPF), Alexandra Birk (SPF), Gösta Ahlbäck (RPG). Efter detta förklaras
överläggningen avslutad.
Beslutet delges
Kommunstyrelsen förvaltning, Marika Norrberg
SOCIAL- OCH
ÄLDREOMSORGSFÖRVALTNINGEN
HANDLÄGGARE
BESLUTSUNDERLAG
DATUM
DIARIENR
SIDA
2015-05-20
AN-2015/225.445
1 (1)
Axelsson, Lars
08-535 312 27
[email protected]
Inför en vinkbuss i den östra kommundelen medborgarförslag
Huddinges pensionärsråd tillstyrker medborgarförslaget med kompletteringar,
se bilaga, daterat den 20 maj 2015.
Sammanfattning
Ett medborgarförslag om att införa en vinkbuss i den östra kommundelen har
lämnats till kommunfullmäktige. Förslaget har sedan skickats på remiss till
pensionärsrådet som har tagit del av medborgarförlaget och arbetsutskottets
förslag till komplettering innan detta möte.
Bilagor
1. Medborgarförslag – Inför en vinkbuss i den östra kommundelen
2. Arbetsutskottets förslag till komplettering
Beslutet delges
Kommunstyrelsen förvaltning, Marika Norrberg
POSTADRESS
BESÖKSADRESS
E-POST OCH WEBB
Social- och
äldreomsorgsförvaltningen
141 85 Huddinge
Gymnasietorget 1
08-535 300 00
[email protected]
www.huddinge.se
HANDLÄGGARE
TJÄNSTEUTLÅTANDE
DATUM
DIARIENR
SIDA
2015-08-25
KS-2015/331.109
1 (4)
Kommunstyrelsen
Öhman, Stig
0853530355
[email protected]
Skapa ett Seniorernas hus i centrala Huddinge – svar på
medborgarförslag väckt av Berit Westergren
1. Kultur- och fritidsnämnden får i uppdrag i samarbete med
utbildningsnämnderna att beakta behovet av en större samlingslokal.
2. Med hänvisning till vad som sägs i kommunstyrelsens förvaltnings
tjänsteutlåtande, daterat den 25 augusti 2015, anses
medborgarförslaget besvarat.
Kommunstyrelsen beslutar för egen del
Kommunstyrelsens förvaltning ges i uppdrag att i samband med fortsatta
utredningar om nytt kommunhus beakta hur behovet av en större
samlingslokal för föreningslivet kan samordnas med kommunens
lokalutnyttjande.
Sammanfattning och beskrivning av ärendet
Berit Westergren inkom den 20 februari 2015 med ett medborgarförslag om
ett Seniorernas hus i centrala Huddinge, lokaler som rymmer minst 200
personer men som också kan delas upp för mindre grupper vid behov.
Enligt medborgarförslaget som inkommit till kommunfullmäktige framgår att
det i Huddinge finns cirka 14 500 seniorer. Många av dessa personer tillhör
pensionärsföreningar som PRO eller SPF - Seniorerna Huddinge.
Förslagsställaren menar att föreningarna har som målsättning att stimulera
seniorerna till ett aktivt liv, bryta isolering och hjälpa människor till
förbättrade livsvillkor.
I förslaget framställs ett önskemål om ett Seniorernas hus. Önskemålet
baseras på att det är svårt för pensionärsföreningarna att hitta lämpliga lokaler
som rymmer minst 200 personer men som samtidigt möjliggör uppdelningar i
mindre grupper. Förslagställaren pekar även på möjligheten att förena
Seniorernas hus med det befintliga Ungdomens hus då PRO och SPF har sin
verksamhet i första hand under dagtid.
POSTADRESS
BESÖKSADRESS
E-POST OCH WEBB
141 85 Huddinge
Kommunalvägen 28
08-535 300 00
08-535 301 70
[email protected]
www.huddinge.se
TJÄNSTEUTLÅTANDE
DATUM
DIARIENR
SIDA
2015-08-25
KS-2015/331.109
2 (4)
Förslaget avslutas med en uppmaning till kommunfullmäktige att arbeta
aktivt för att erbjuda pensionärsföreningarna en lokal i centrala Huddinge för
att kunna fortsätta sitt viktiga arbete.
Medborgarförslaget har skickats på remiss till Huddinge pensionärsråd,
Äldreomsorgsnämnden samt Kultur- och fritidsnämnden.
Kommunstyrelsens förvaltning anser det viktigt att befintliga lokaler används
optimalt, detta kan ske genom samutnyttjande under exempelvis dag- och
kvällstid. En annan aspekt som ska beaktas i det fortsatta arbetet är om
behovet av lokaler för seniorer kan tillgodoses i det nya kommun- och
kulturhuset.
Remissvar
Huddinge pensionärsråd
Huddinge pensionärsråd är knutet till äldreomsorgsnämnden men behandlar
alla frågor som rör äldre. De ställer sig bakom medborgarförslaget.
Äldreomsorgsnämnden
Nämnden är positiv till att frågan kring en delad lokal för seniorer och andra
grupper i kommunen utreds ytterligare av kommunstyrelsens förvaltning.
Nämnden vill dock framhäva de möjligheter till träffpunkter som erbjuds
redan idag för seniorer.
Huddinge kommun erbjuder idag ett flertal olika möjligheter för seniorer att
träffa andra seniorer för att umgås och delta i olika sociala aktiviteter.
Huddinge erbjuder fyra olika dagverksamheter i olika delar av kommunen,
där seniorer förutom de rent sociala aktiviteterna kan delta i de olika
dagverksamheternas unika aktiviteter. Som exempel på dessa aktiviteter kan
nämnas Stortorps dagverksamhet som är inriktad på fysisk träning och
Solhöjdens dagverksamhet som erbjuder möjlighet till trädgårdsarbete.
Huddinge kommun erbjuder också seniorträffar på flera olika platser i
kommunen. På dessa träffar kan seniorer mötas och delta i olika sociala och
kulturella aktiviteter.
Kultur- och fritidsnämnden
Pensionärsorganisationerna har idag i stor utsträckning egna administrativa
lokaler som även ibland inrymmer möjlighet till viss verksamhet för
medlemmarna. För de större sammankomsterna hyr man in sig i olika lokaler
i kommunen. Nämndens förvaltning har ett uppdrag att se över
pensionärsföreningarnas förutsättningar då de från och med nästa år inte
kommer ha gratis lokaler i den utsträckning de har idag på grund av att Huge
TJÄNSTEUTLÅTANDE
DATUM
DIARIENR
SIDA
2015-08-25
KS-2015/331.109
3 (4)
aviserat införande av hyror och höjningar i förekommande fall. Detta innebär
att nuvarande ekonomiska stöd till föreningarna bör ses över liksom
möjligheten för föreningarna att hitta alternativa lösningar som ryms inom
ramen för föreningarnas betalningsmöjlighet.
När det gäller tillgång till lokal för större samlingar bör lösningar hittas inom
ramen för befintliga lokaler. Där är skolan en viktig del av lösningen för
lokalbehovet kvällstid. Dagtid måste andra lösningar hittas. När det gäller
samlokalisering med kommunens mötesplatser för unga så har detta införts i
Segeltorp där Segeltorps hobbyförening och lokala PRO numera delar lokal
med Torpet. Detta har fungerat väl men begränsar handlingsutrymmet för
bägge parter vilket också framförts. Dessutom finns en konflikt då skolan
också behöver tillgång till lokalerna vissa dagar.
Förslaget om att dela lokal i ungdomens hus ser nämnden som en god idé
men som dessvärre inte kan fylla behoven helt. För närvarande pågår
diskussioner om Folkets hus lokaler för att hitta en ny överenskommelse från
2016. I samband med det bör hänsyn tas till pensionärsföreningarnas behov.
Ett fortsatt samtal bör också föras med BUF för att se vilka ytterligare
möjligheter som finns. Förslaget om ett seniorernas hus ser förvaltningen
positivt på med tanke på de behov som pensionärsorganisationerna har och
den nytta deras verksamhet ger för kommunens äldre. Ansvar, placering och
kostnader för ett sådant hus bör dock utredas vidare.
Kommunstyrelsens förvaltning anser det viktigt att befintliga lokaler används
optimalt, detta kan ske genom samutnyttjande under exempelvis dag- och
kvällstid. En annan aspekt som ska beaktas i det fortsatta arbetet är om
behovet av lokaler för seniorer kan tillgodoses i det nya kommun- och
kulturhuset.
Kommunstyrelsens förvaltning föreslår att kultur- och fritidsförvaltningen,
inom ramen för sitt uppdrag avseende pensionärföreningarna, även ges i
uppdrag att beakta behovet av en större samlingslokal i Huddinge. Uppdraget
ska genomföras i samarbete med barn- och utbildningsförvaltningen.
Mot bakgrund av ovanstående synpunkter anses medborgarförslaget besvarat.
Vesna Jovic
Kommundirektör
TJÄNSTEUTLÅTANDE
DATUM
DIARIENR
SIDA
2015-08-25
KS-2015/331.109
4 (4)
Mats Öberg
Ekonomidirektör
Stig Öhman
Lokalstrateg
Bilagor
Bilaga 1: Skapa ett Seniorernas hus i centrala Huddinge – medborgarförslag
väckt av Berit Westergren.
Bilaga 2: Remissvar från Pensionärsrådet
Bilaga 3: Remissvar från Äldreomsorgsnämnden
Bilaga 4: Remissvar från Kultur- och fritidsnämnden
Beslutet delges
Förslagställaren
Remissinstanserna
Barn- och utbildningsförvaltningen
KULTUR- OCH FRITIDSNÄMNDEN
HANDLÄGGARE
TJÄNSTEUTLÅTANDE
DATUM
DIARIENR
SIDA
2015-04-24
KFN-2015/105.109
1 (2)
Wesslén, Mats
08-535 317 37
[email protected]
Skapa ett Seniorernas hus i centrala Huddinge medborgarförslag
Kultur- och fritidsnämnden godkänner förvaltningens svar enligt
tjänsteutlåtande daterat den 24 april 2015 och skickar det till
kommunstyrelsens förvaltning som sitt eget.
I ett medborgarförslag skriver Berit Westergren att det idag finns 14 500
seniorer i Huddinge kommun och att många av dem tillhör
pensionärsorganisationerna SPF – seniorerna i Huddinge och PRO.
Förslagsställaren menar att föreningarna har som mål att stimulera seniorer
till ett aktivt liv och att ge hjälp till förbättrade livsvillkor.
Pensionärsorganisationerna är idag utspridda i olika lokaler i kommunen och
förslagsställaren menar att det har blivit allt svårare att bjuda in till möten då
befintliga lokaler inte täcker behoven. Det finns enligt förslaget ett behov av
en lokal som rymmer minst 200 personer men som också kan delas upp på
mindre grupper vid behov. Tanken finns även att förena seniorernas hus med
ungdomens hus då SPF och PRO har sin verksamhet i första hand under
dagtid.
Pensionärsorganisationerna har idag i stor utsträckning egna administrativa
lokaler som även ibland inrymmer möjlighet till viss verksamhet för
medlemmarna. För de större sammankomsterna hyr man in sig i olika lokaler
i kommunen. Förvaltningen har ett uppdrag att se över
pensionärsföreningarnas förutsättningar då de från och med nästa år inte
kommer ha gratis lokaler i den utsträckning de har idag på grund av att Huge
aviserat införande av hyror och höjningar i förekommande fall. Detta innebär
att nuvarande ekonomiska stöd till föreningarna bör ses över liksom
möjligheten för föreningarna att hitta alternativa lösningar som ryms inom
ramen för föreningarnas betalningsmöjlighet.
POSTADRESS
BESÖKSADRESS
E-POST OCH WEBB
141 85 Huddinge
Kommunalvägen 28
08-535 300 00
[email protected]
www.huddinge.se
TJÄNSTEUTLÅTANDE
DATUM
DIARIENR
SIDA
2015-04-24
KFN-2015/105.109
2 (2)
När det gäller tillgång till lokal för större samlingar bör lösningar hittas inom
ramen för befintliga lokaler. Där är skolan en viktig del av lösningen för
lokalbehovet kvällstid. Dagtid måste andra lösningar hittas. När det gäller
samlokalisering med kommunens mötesplatser för unga så har detta införts i
Segeltorp där Segeltorps hobbyförening och lokala PRO numera delar lokal
med Torpet. Detta har fungerat väl men begränsar handlingsutrymmet för
bägge parter vilket också framförts. Dessutom finns en konflikt då skolan
också behöver tillgång till lokalerna vissa dagar.
Förslaget om att dela lokal i ungdomens hus ser förvaltningen som en god idé
men som dessvärre inte kan fylla behoven helt. För närvarande pågår
diskussioner om Folkets hus lokaler för att hitta en ny överenskommelse från
2016. I samband med det bör hänsyn tas till pensionärsföreningarnas behov.
Ett fortsatt samtal bör också föras med BUF för att se vilka ytterligare
möjligheter som finns. Förslaget om ett seniorernas hus ser förvaltningen
positivt på med tanke på de behov som pensionärsorganisationerna har och
den nytta deras verksamhet ger för kommunens äldre. Ansvar, placering och
kostnader för ett sådant hus bör dock utredas vidare.
Marina Högland
Kultur- och fritidsdirektör
Mats Wesslén
Utredare
Bilagor
Remisshandlingar
Beslutet delges
Kommunstyrelsen
PROTOKOLLSUTDRAG
Sammanträdesdatum
Paragraf
16 juni 2015
§3
Äldreomsorgsnämndens beslut
Äldreomsorgen godkänner förvaltningens tjänsteutlåtande och antar yttrandet som sitt
eget.
Sammanfattning
En remiss har inkommit till äldreomsorgsnämnden för yttrande. Remissen är ett
medborgarförslag av Berit Westergren. I förslaget framställs ett önskemål om ett
Seniorernas hus. Önskemålet baseras på att det är svårt för pensionärsföreningarna att
hitta lämpliga lokaler som rymmer minst 200 personer men som samtidigt möjliggör
uppdelningar i mindre grupper.
Förvaltningen ser positivt på att frågan kring en delad lokal för seniorer och andra
grupper utreds vidare av kommunstyrelsens förvaltning. Vidare vill förvaltningen
betona att många möjligheter till sociala träffpunkter för seniorer redan erbjuds av
kommunen.
Överläggning
I ärendet yttrar sig Eva Carlsson-Paulsén (M), Nurcan Gültekin (S). Efter detta
förklaras överläggningen avslutad.
Beslutet delges
Kommunstyrelsens förvaltning, Stig Öhman.
SOCIAL- OCH
HANDLÄGGARE
TJÄNSTEUTLÅTANDE
DATUM
DIARIENR
SIDA
2015-04-27
AN-2015/223.109
1 (2)
Johan Andersson
08-535 37805
[email protected]
Skapa ett seniorernas hus i centrala Huddinge –
medborgarförslag
Äldreomsorgen godkänner förvaltningens tjänsteutlåtande och antar yttrandet
som sitt eget.
Sammanfattning
En remiss har inkommit till äldreomsorgsnämnden för yttrande. Remissen är
ett medborgarförslag av Berit Westergren. I förslaget framställs ett önskemål
om ett Seniorernas hus. Önskemålet baseras på att det är svårt för
pensionärsföreningarna att hitta lämpliga lokaler som rymmer minst 200
personer men som samtidigt möjliggör uppdelningar i mindre grupper.
Förvaltningen ser positivt på att frågan kring en delad lokal för seniorer och
andra grupper utreds vidare av kommunstyrelsens förvaltning. Vidare vill
förvaltningen betona att många möjligheter till sociala träffpunkter för
seniorer redan erbjuds av kommunen.
Enligt medborgarförslaget som inkommit till kommunfullmäktige framgår att
det i Huddinge finns cirka 14 500 seniorer. Många av dessa personer tillhör
pensionärsföreningar som PRO eller SPF - Seniorerna Huddinge. Dessa
föreningar har som målsättning att stimulera seniorerna till ett aktivt liv, bryta
isolering och hjälpa människor till förbättrade livsvillkor.
I förslaget framställs ett önskemål om ett Seniorernas hus. Önskemålet
baseras på att det är svårt för pensionärsföreningarna att hitta lämpliga lokaler
som rymmer minst 200 personer men som samtidigt möjliggör uppdelningar i
mindre grupper.
Förslaget avslutas med en uppmaning till kommunfullmäktige att arbeta
aktivt för att erbjuda pensionärsföreningarna en lokal i centrala Huddinge för
att kunna fortsätta sitt viktiga arbete.
POSTADRESS
BESÖKSADRESS
E-POST OCH WEBB
Social- och
141 85 Huddinge
Gymnasietorget 1
08-535 300 00
[email protected]
www.huddinge.se
SOCIAL- OCH ÄLDREOMSORGSFÖRVALTNINGEN
TJÄNSTEUTLÅTANDE
DATUM
DIARIENR
SIDA
2015-04-27
AN-2015/223.109
2 (2)
Förvaltningen är positiv till att frågan kring en delad lokal för seniorer och
andra grupper i kommunen utreds ytterligare av kommunstyrelsens
förvaltning. Förvaltningen vill dock framhäva de möjligheter till träffpunkter
som erbjuds redan idag för seniorer.
Huddinge kommun erbjuder idag ett flertal olika möjligheter för seniorer att
träffa andra seniorer för att umgås och delta i olika sociala aktiviteter.
Huddinge erbjuder fyra olika dagverksamheter i olika delar av kommunen,
där seniorer förutom de rent sociala aktiviteterna kan delta i de olika
dagverksamheternas unika aktiviteter. Som exempel på dessa aktiviteter kan
nämnas Stortorps dagverksamhet som är inriktad på fysisk träning och
Solhöjdens dagverksamhet som erbjuder möjlighet till trädgårdsarbete.
Huddinge kommun erbjuder också seniorträffar på flera olika platser i
kommunen. På dessa träffar kan seniorer mötas och delta i olika sociala och
kulturella aktiviteter.
Britt-Marie Karlén
Social- och äldreomsorgsdirektör
Marianne Krook
Bitr. social- och äldreomsorgsdirektör
Johan Andersson
Utredare
Bilagor
Medborgarförslag – skapa ett seniorernas hus i centrala Huddinge
Beslutet delges
Kommunstyrelsen
PROTOKOLLSUTDRAG
Sammanträdesdatum
Paragraf
2 juni 2015
§4
Huddinges pensionärsråds beslut
Huddinges pensionärsråd ställer sig bakom medborgarförslaget.1
Sammanfattning
Ett medborgarförslag om att skapa ett seniorernas hus i centrala Huddinge har
pensionärsrådet som har tagit del av medborgarförlaget innan detta möte.
Överläggning
I ärendet yttrar sig Eva Carlsson-Paulsén (M), Nurcan Gültekin (S), Björn Karlsson
(M), Lena Lionskoog (FP), Bo Beckman (S), Sonia Benavente (V), Gerd Klang
(PRO), Megan Wallenberg (PRO), Bitte Sundqvist (SPF), Alexander Birk (SPF).
Efter detta förklaras överläggningen avslutad.
Beslutet delges
Kommunstyrelsens förvaltning, Stig Öhman
SOCIAL- OCH
HANDLÄGGARE
BESLUTSUNDERLAG
DATUM
DIARIENR
SIDA
2015-05-20
AN-2015/228.109
1 (1)
Axelsson, Lars
08-535 312 27
[email protected]
Huddinges pensionärsråd ställer sig bakom medborgarförslaget.
Sammanfattning
Ett medborgarförslag om att skapa ett seniorernas hus i centrala Huddinge har
pensionärsrådet som har tagit del av medborgarförlaget innan detta möte.
Bilagor
Medborgarförslag – Skapa ett Seniorernas hus i central Huddinge
Beslutet delges
Kommunstyrelsens förvaltning, Stig Öhman
POSTADRESS
BESÖKSADRESS
E-POST OCH WEBB
Social- och
141 85 Huddinge
Gymnasietorget 1
08-535 300 00
[email protected]
www.huddinge.se
HANDLÄGGARE
TJÄNSTEUTLÅTANDE
DATUM
DIARIENR
SIDA
2015-06-17
KS-2014/1632.361
1 (4)
Kommunstyrelsen
Björn Rosborg
[email protected]
Bra miljöer för lek och umgänge i Segeltorp – svar på
medborgarförslag från Kristian Ekeland
Med hänvisning till kommunstyrelsens förvaltnings tjänsteutlåtande, daterat
den 17 juni 2015, anses medborgarförslaget besvarat.
Sammanfattning
Kristian Ekeland har väckt ett medborgarförslag i kommunfullmäktige om att
skapa lekplatser och anlägga ett utegym i Segeltorp. Ärendet har gått på
remiss till naturoch byggnadsnämnden och kultur- och fritidsnämnden.
Kommunstyrelsens förvaltning menar att skapandet av lekplatser i Segeltorp
och den parkupprustning som kommer att äga rum i området uppfyller
förslagsställarens önskningar, även om det inte sker exakt på de platser denne
föreslår.
Avseendet anläggandet av utegym i Segeltorp anser kommunstyrelsens
förvaltning och remissinstanserna att förslaget ligger i linje med det
hälsofrämjande arbete kommunen bedriver. Av naturoch
byggnadsnämndens remissvar framgår även att ett mindre utegym kommer att
byggas i samband med parkupprustningen i Tranparken 2015-2016 och att de
finns möjlighet att skapa ett större utegym vid anläggandet av en park i norra
änden av Långsjön.
Mot bakgrund av ovanstående anser kommunstyrelsens förvaltning
Kristian Ekeland väckte den 11 december 2014 ett medborgarförslag i
kommunfullmäktige om att skapa lekplatser och anlägga utegym i Segeltorp
(bilaga 1).
Avseende lekparken anser förslagsställaren att det i nuläget inte finns några
lekplatser i området sedan den nya förskolan Väktaren placerades på den sista
lekplatsen i området. Därför vore det uppskattat med en lekplats för barn i
POSTADRESS
BESÖKSADRESS
E-POST OCH WEBB
141 85 Huddinge
Kommunalvägen 28
08-535 300 00
08-535 301 70
[email protected]
www.huddinge.se
TJÄNSTEUTLÅTANDE
DATUM
DIARIENR
SIDA
2015-06-17
KS-2014/1632.361
2 (4)
alla åldrar, gärna lokaliserad tillsammans med andra populära aktiviteter vid
Gömmarens Ridskola, ishallen, vindskyddet eller motionsspåren i Segeltorp.
Förslagsställaren vill också att ett utegym anläggs i Segeltorp. Kristian
Ekeland menar att det förvisso finns många möjligheter för de som är
intresserade av att utöva idrottsaktiviteter i Huddinge kommun, men samtidigt
vore en uteanläggning, oavsett omfattning, ett eftertraktat komplement.
Remissvar
Natur- och byggnadsnämnden
I nämndens remissvar håller man med förslagsställaren om att det finns ett
stort behov av lekplatser i området (bilaga 2). I kommunens parkprogram
2015 redovisas en stor del av Segeltorp som bristområde, men i dagsläget är
det inte möjligt att anlägga någon ny lekplats vid någon av de av Kristian
Ekeland föreslagna platserna.
Däremot kommer det att anläggas en mindre lekplats (Palissadparken) i
anslutning till den lilla allmänna konstgräsplanen vid Hövdingevägen med
byggstart sommaren 2015. Denna lekplats är tänkt att delvis ersätta den
tidigare Kurirparken där Väktarens förskola byggdes.
Tranparken vid Långsjön kommer också att genomgå en stor parkupprustning
under 2015-2016. Parken kommer att få temat den förhistoriska parken och
bli en temalekplats med många spännande lekmöjligheter. Inom flera aktuella
samhällsbyggnadsprojekt pågår dessutom försök att skapa allmänna parkytor
i Segeltorp, till exempel i kvarteret Lövdungen.
Utegymsanläggningar är en viktig del av kommunens arbete med
hälsofrämjande aktiviteter och spontanidrottsytor och därför ställer sig
nämnden positiv till fler utegym i hela kommunen om lämpliga platser kan
lokaliseras. Ett mindre utegym kommer också att byggas i samband med
parkupprustningen i Tranparken 2015-2016 och det finns möjlighet att skapa
ett större utegym vid anläggandet av en park i norra änden av Långsjön.
Nämnden vill dock påminna om att utökning av antalet parker eller utegym
kommer att medföra ökade driftskostnader och förutsätter att vid beslut om
utbyggnad kommer också medel att avsätts för anläggningen.
Avseende förslaget att anlägga en lekplats konstaterar kultur- och
fritidsnämnden att det i Huddinges lekplatsprogram inte finns redovisat någon
kommunal lekplats i området mellan Vårby i väster samt Drejarparken och
Tranvägen i öster, ett avstånd på drygt fyra kilometer fågelvägen (bilaga 3).
TJÄNSTEUTLÅTANDE
DATUM
DIARIENR
SIDA
2015-06-17
KS-2014/1632.361
3 (4)
Nämnden instämmer därför i att det kan finnas anledning att anlägga en
lekplats i området mellan Långsjön och Kungens Kurva.
Angående att anlägga ett utegym ser kultur- och fritidsnämnden behov av ett
naturoch utegym i området. Nämnden anser att fler naturoch utegym är
önskvärda i kommunen då dessa är förhållandevis billiga investeringar som
kan ge en god hälsofrämjande effekt.
Rörande skapandet av lekplatser i Segeltorp menar kommunstyrelsens
förvaltning att den parkupprustning som kommer att ske i området uppfyller
förslagställarens propåer även om det inte sker exakt på de platser denne
föreslår.
Kommunstyrelsens förvaltning och remissinstanserna anser att förslaget
rörande byggandet av utegym i Segeltorp ligger i linje med det
hälsofrämjande arbete kommunen bedriver. Av naturoch
byggnadsnämndens remissvar framgår även att det kommer att byggas ett
mindre utegym i samband med parkupprustningen i Tranparken 2015-2016
och att de finns möjlighet att skapa ett större utegym i samband med
anläggandet av en park i norra änden av Långsjön.
Överlag är remissinstanserna positiva till utegymmen och tycker att det vore
bra om det fanns fler i kommunen. Kommunstyrelsens förvaltning utgår från
att nämnderna, innan utegymmen byggs ut, inventerar användandet av redan
befintliga för att få en uppfattning om hur frekvent de nyttjas eftersom
utegymmen måste konkurrera med nämndernas övriga åtaganden om befintlig
budget då inga medel finns avsatta för detta centralt.
Mot bakgrund av ovanstående anser kommunstyrelsens förvaltning
Vesna Jovic
Kommundirektör
TJÄNSTEUTLÅTANDE
DATUM
DIARIENR
SIDA
2015-06-17
KS-2014/1632.361
4 (4)
Toralf Nilsson
Administrativ direktör
Björn Rosborg
Utredare
Bilagor
Bilaga 1: Bra miljöer för lek och umgänge i Segeltorp – medborgarförslag
från Kristian Ekeland
Bilaga 2: Remissvar från naturoch byggnadsnämnden
Bilaga 3: Remissvar från kultur- och fritidsnämnden
Beslutet delges
Förslagsställaren
Remissinstanserna
Huge Fastigheter AB
KULTUR- OCH FRITIDsNAMNDEN
SAMMANTRÄDESPROTOKOLL
SIDA
20 (27)
HUDDINGE
KOMMUN
Sammantradesdatum
Paragraf
7 a pril2015
§ 11a
Remissvar: Bra miljö för lek och umgänge
medborgarförslag
i segeltorp•
Kultur- och fritidsMmnden
Diarienummer KFN-2015/47.361
Kultur- och fritidsnämndens
beslut
Kultur- och fritidsnämnden godkänner förvaltningens svar enligt tjänsteutlåtande
daterat den 23 februari 2015 och skickar det till kommunstyrelsen som sitt eget.
I ett medborgarförslag skriver förslagsställaren att det saknas lekplatser i närområdet i
Segeltorp och att den sista lekplatsen fårsvann när fårskolan Väktaren byggdes.
Medborgarförslaget innehåller två delar. En del gäller byggnation av en lekplats får
barn, gärna fårlagd nära anläggningar såsom Gömmargårdens ridskola och segeltorps
ishall och motionsspår. Den andra delen gäller anläggandet av ett utegym.
Vad gäller uppfårandet av en lekplats hänvisar förvaltningen till miljö- och samhälls•
byggnadsförvaltningen som ansvarar för offentliga lekplatser i kommunen. Ett lek•
platsprogram togs fram 2012 och fårändringar i utbudet av lekplatser genomförs
kontinuerligt enligt de förslag som finns i lekplatsprogrammet I lekplatsprogrammet
har tre lekplatser i Segeltorp tagits upp: Kurirparken, Tranvägen och Drejarparken.
Beträffande fårslaget om ett utomhusgym kan konstateras att det finns två sorters
gym: naturgym som är gjorda av stockar och trämaterial och utegym som har
maskiner som mer liknar inomhusgym. I Huddinge finns idag naturgym vid Visättra
sportcenter samt utegym i Rådsparken, Skeppsmyreparken, Källbrinks lP och Ågesta
friluftsområde.
Planer finns för ett nytt naturgym i Segeltorpsområdet, dock inte i just det område
som tas upp i det aktuella medborgarförslaget För lekplatsen vid Tranvägen vid
Långsjöns strand i Segeltorp finns ett gestaltningsförslag i miljö- och samhälls•
förvaltningens lekplatsprogram från 20 12. Där föreslås en lekpark med ett för•
historiskt tema samt ett naturgym i nära anslutning. Förvaltningen menar att fler
naturoch utegym är önskvärda i kommunen då dessa är förhållandevis billiga
investeringar som kan ge en god hälsofrämjande effekt.
Förvaltningen konstaterar att det i lekplatsprogrammet inte finns redovisat någon
kommunal lekplats i området mellan Vårby i väster samt Drejarparken och Tranvägen
Utdrags be styrka nde : datum oc h s igna tur
KULTUR- OCH FRITIDSNAMNDEN
SIDA
21 (27)
HUDDINGE
KOMMUN
Kultur- och fritidsnamnden
Sammantradesdatum
Paragraf
7 april2015
§ 11b
Diarienummer KFN-2015/47.361
i öster, ett avstånd på drygt fyra kilometer fågelvägen. Förvaltningen instämmer
därför i att det kan finnas anledning att anlägga en lekplats i området mellan Långsjön
och Kungens kurva, ett tätbebyggt område med ett stort antal barn. Förvaltningen ser
också ett behov av ett natur- eller utegym i området, något som skulle bidra till bra
träningsmöjlig-heter i Segeltorp.
Beslutet delges
Kommunstyrelsen
Signaturer
Utdragsbestyrkande:
datum och signatur
HANDLÄGGARE
TJÄNSTEUTLÅTANDE
DATUM
DIARIENR
SIDA
2015-02-23
KFN-2015/47.361
1 (2)
Wesslén, Mats
08-535 317 37
[email protected]
Remissvar: Bra miljöer för lek och umgänge i Segeltorp
- Medborgarförslag
Kultur- och fritidsnämnden godkänner förvaltningens svar enligt tjänsteutlåtande daterat den 23 februari 2015 och skickar det till kommunstyrelsen
som sitt eget.
I ett medborgarförslag skriver förslagsställaren att det saknas lekplatser i
närområdet i Segeltorp och att den sista lekplatsen försvann när förskolan
Väktaren byggdes.
Medborgarförslaget innehåller två delar. En del gäller byggnation av en lekplats
för barn, gärna förlagd nära anläggningar såsom Gömmargårdens ridskola och
Segeltorps ishall och motionsspår. Den andra delen gäller anläggandet av ett
utegym.
Vad gäller uppförandet av en lekplats hänvisar förvaltningen till miljö- och
samhällsbyggnadsförvaltningen som ansvarar för offentliga lekplatser i
kommunen. Ett lekplatsprogram togs fram 2012 och förändringar i utbudet av
lekplatser genomförs kontinuerligt enligt de förslag som finns i
lekplatsprogrammet. I lekplatsprogrammet har tre lekplatser i Segeltorp tagits
upp: Kurirparken, Tranvägen och Drejarparken.
Beträffande förslaget om ett utomhusgym kan konstateras att det finns två
sorters gym: naturgym som är gjorda av stockar och trämaterial och utegym
som har maskiner som mer liknar inomhusgym. I Huddinge finns idag
naturgym vid Visättra sportcenter samt utegym i Rådsparken,
Skeppsmyreparken, Källbrinks IP och Ågesta friluftsområde.
Planer finns för ett nytt naturgym i Segeltorpsområdet, dock inte i just det
område som tas upp i det aktuella medborgarförslaget. För lekplatsen vid
Tranvägen vid Långsjöns strand i Segeltorp finns ett gestaltningsförslag i
POSTADRESS
BESÖKSADRESS
E-POST OCH WEBB
141 85 Huddinge
Kommunalvägen 28
08-535 300 00
[email protected]
www.huddinge.se
TJÄNSTEUTLÅTANDE
DATUM
DIARIENR
SIDA
2015-02-23
KFN-2015/47.361
2 (2)
Miljö- och samhällsförvaltningens lekplatsprogram från 2012. Där föreslås en
lekpark med ett förhistoriskt tema samt ett naturgym i nära anslutning.
Förvaltningen menar att fler naturoch utegym är önskvärda i kommunen då
dessa är förhållandevis billiga investeringar som kan ge en god hälsofrämjande effekt.
Förvaltningen konstaterar att det i lekplatsprogrammet inte finns redovisat
någon kommunal lekplats i området mellan Vårby i väster samt Drejarparken
och Tranvägen i öster, ett avstånd på drygt fyra kilometer fågelvägen.
Förvaltningen instämmer därför i att det kan finnas anledning att anlägga en
lekplats i området mellan Långsjön och Kungens kurva, ett tätbebyggt
område med ett stort antal barn. Förvaltningen ser också ett behov av ett
natur- eller utegym i området, något som skulle bidra till bra träningsmöjligheter i Segeltorp.
Marina Högland
Kultur- och fritidsdirektör
Wesslén, Mats
Utredare
Bilagor
Remisshandlingar
Beslutet delges
Kommunstyrelsen
NATUR- OCH
BYGGNADSFÖRVALTNINGEN
HANDLÄGGARE
TJÄNSTEUTLÅTANDE
DATUM
DIARIENR
SIDA
23 april 2015
KS-2014/1632.361
1 (3)
Camilla Fransson
08-535 364 13
[email protected]
Remiss: Bra miljöer för lek och umgänge i Segeltorp medborgarförslag väckt av Kristian Ekeland
Natur- och byggnadsnämnden beslutar att anta tjänsteutlåtande som svar på
remissen.
Sammanfattning
Kristian Ekeland har lämnat in ett medborgarförslag gällande goda
vistelsemiljöer i Segeltorp. Det är framförallt behovet av lekplats som
efterfrågas då det i dagsläget saknas kommunala lekplatser i denna del av
Segeltorp. Även önskan om utegym lyfts i förslaget.
Förvaltningen håller med om att det finns ett behov av lekplatser i området.
Enligt lekplatsprogrammet kommer det att anläggas en mindre lekplats
(Palissadparken) i Segeltorp med byggstart 2015. Till Segeltorp hör även
Tranparken som kommer genomgå en stor upprustning under 2015-2016.
Förvaltningen är positiv till placering av fler utegym om lämpliga platser kan
hittas.
Förvaltningen föreslår att Natur- och byggnadsnämnden beslutar att anta
tjänsteutlåtande som svar på remissen.
Kristian Ekedal har inkommit med ett medborgarförslag om bra miljöer för
lek och umgänge i stadsdelen Segeltorp. Förslagsställaren understryker
behovet av goda offentliga miljöer. Kristian Ekedal påpekar att det helt
saknas kommunala lekplatser i Segeltorp sedan den nya förskolan Väktaren
placerades på den sista lekplatsen i området (Kurirparken).
Kristian Ekedal anser att en kommunal lekplats bör anläggas i denna del av
Segeltorp, gärna lokaliserat i kombination med andra aktivitetesområden.
Platser som Gömmargårdens ridskola, ishallen och motionsspåren nämns som
möjliga lokaliseringar.
POSTADRESS
BESÖKSADRESS
E-POST OCH WEBB
Miljö- och
samhällsbyggnadsförvaltningen
Gatu- och trafikavdelningen
Sjödalsvägen 29
Huddinge
08-535 360 00
08-535 365 39
[email protected]
www.huddinge.se
141 85 Huddinge
GATU- OCH TRAFIKAVDELNINGEN
TJÄNSTEUTLÅTANDE
DATUM
DIARIENR
SIDA
23 april 2015
KS-2014/1632.361
2 (3)
Förslagsställaren lyfter även behovet av ett utegym i området. Kristian Ekedal
menar att utegymanläggningar är ett efterfrågat inslag i utemiljön som många
människor skulle vilja använda.
Förvaltningen förutsätter dock ökade driftmedel tilldelas naturoch
byggnadsnämnden om antalet anläggningar utökas.
Kommunstyrelsens förvaltning har skickat ärendet på remiss till naturoch
byggnadsnämnden för yttrande senast den 30 april 2015.
Förvaltningen håller med om att det finns ett stort behov av lekplatser i
området. I kommunens parkprogram (2015) redovisas stor del av Segeltorp
som bristområde.
I dagsläget är det inte möjligt att anlägga någon ny lekplats just vid något av
de av Kristian Ekedal föreslagna platserna. Däremot kommer det anläggas en
mindre lekplats (Palissadparken) i anslutning till den lilla allmänna
konstgräsplanen vid Hövdingevägen med byggstart sommaren 2015. Denna
lekplats är tänkt att delvis ersätta den tidigare Kurirparken.
Till kommundelen Segeltorp hör även Tranparken vid Långsjön som kommer
genomgå en stor parkupprustning under 2015-2016. Parken kommer få temat
den förhistoriska parken och bli en temalekplats med många spännande
lekmöjligheter. Inom flera aktuella samhällsbyggnadsprojekt pågår försök att
tillskapa allmänna parkytor i Segeltorp, t ex kv Lövdungen.
Förvaltningen är vidare positiv till placering av fler utegym i olika former
över hela kommunen om lämpliga platser kan lokaliseras.
Utegymsanläggningar är en viktig del i det komunala arbetet med
hälsofrämjande aktiviteter och spontanidrottsytor. Det kommer byggas ett
mindre utegym i Tranparken i samband med parkupprustningen men det finns
inte några planer på utegym på de platser som förslagsställaren nämner. I
samband med anläggande av större park i norra änden av Långsjön finns det
möjligheter att få till ett större utegym där.
Förvaltningen vill dock påminna om att utökning av antalet parker eller
utegym kommer att medföra ökade driftskostnader. Förvaltningen förutsätter
att vid beslut om utbyggnad också driftmedel avsätts för anläggningen.
Förvaltningen föreslår att naturoch byggnadsnämnden antar förvaltningens
tjänsteutlåtande som svar på remissen.
GATU- OCH TRAFIKAVDELNINGEN
Anders Lindelöf
Tf teknisk direktör
TJÄNSTEUTLÅTANDE
DATUM
DIARIENR
SIDA
23 april 2015
KS-2014/1632.361
3 (3)
Annika Feychting
Chef gatu- och trafiksektionen
Bilagor
”Bra miljöer för lek och umgänge i Segeltorp” – medborgarförslag av
Kristian Ekedal
Beslutet delges
Kommunstyrelsen
Kristian Ekeland
HANDLÄGGARE
TJÄNSTEUTLÅTANDE
DATUM
DIARIENR
SIDA
2015-08-24
KS-2015/80.353
1 (3)
Kommunstyrelsen
Spahovic, Amir
0853536558
[email protected]
Parkeringsplatser på schaktmassorna i Sörskogen –
medborgarförslag inlämnat av Auli Sarlin Gilljam
Medborgarförslaget om parkering på schaktmassorna i Sörskogen avslås med
hänsyn till vad som sägs i kommunstyrelsens förvaltnings tjänsteutlåtande
från 24 augusti 2015.
Sammanfattning
Auli Sarlin Gilljam föreslår att området nedanför bussens vändplan i
Sörskogen, vid sidan om korsningen Tryffelvägen-Flugsvampsvägen,
omvandlas till parkeringsplats.
Förvaltningen anser att problemet med upplevd brist på gästparkeringar kan
lösas med ökad parkeringsövervakning och att medborgarförslaget bör avslås.
omvandlas till parkeringsplats, eftersom marken där redan är några meter
upphöjd med schaktmassor. Marknivån höjdes i samband med att Sörskogen
byggdes 1972-1974 och Sörskogen fick enligt förslagsställaren en vanvårdad
"hundtoalett" i stället för angränsning till skog och ren natur. Platsen bör i
stället snyggas upp till en kommunal parkeringsplats anser förslagsställaren.
Det finns en gästparkering med 40 platser i Sörskogen och en kommunal
parkeringsyta dit besökare till idrottsplatsen är hänvisade. Alla dessa p-platser
är ofta upptagna och på den kommunala p-platsen står ibland stora
transportfordon som upptar flera parkeringsrutor. I Sörskogen finns även en
förskola. Enligt förslagsställaren måste föräldrar som lämnar och hämtar barn
på förskolan - som det nu är - ta med sig bilen därifrån i stället för att kliva på
bussen och åka kommunalt till sina jobb.
Medborgarförslaget har skickats på remiss till naturoch byggnadsnämnden.
POSTADRESS
BESÖKSADRESS
E-POST OCH WEBB
141 85 Huddinge
Kommunalvägen 28
08-535 300 00
08-535 301 70
[email protected]
www.huddinge.se
TJÄNSTEUTLÅTANDE
DATUM
DIARIENR
SIDA
2015-08-24
KS-2015/80.353
2 (3)
Natur- och byggnadsnämndens remissvar
Natur- och byggnadsnämnden konstaterar liksom förslagsställaren att det
redan finns en kommunal parkering i området. En intensivare övervakning
skulle komma till rätta med att stora transportfordon upptar dessa platser. Att
tillhandahålla gratis parkeringsplatser för föräldrar som har sina barn i
förskolan i Sörskogen strider mot likhetsprincipen och mot kommunens
trafikstrategi. Natur- och byggnadsnämnden anser med hänvisning till
ovanstående att förslaget bör avslås.
Förvaltningen konstaterar liksom förslagsställaren att det redan idag finns en
kommunal parkering i området. Liksom naturoch byggnadsnämnden anser
förvaltningen att en ökad parkeringsövervakning skulle minska problemen
med fordon som står i strid med parkeringsbestämmelserna. Enligt de
parkeringsriktlinjer som förvaltningen arbetar med ska gästparkering till ett
bostadsområde normalt ske på fastighetsmark. Den kommunala
parkeringsplatsen är också till för besökare till idrottsplatsen. Förvaltningen
bedömer att antalet parkeringsplatser är tillräckligt.
Förkolan ligger mitt i området. Vid vändplanen intill förskolan finns några
parkeringsplatser som kan användas när barn ska hämtas eller lämnas på
förskolan. Avstånden inom Sörskogen från bostäderna till förskolan är korta
och separata gångvägar finns inom området. Förvaltningen bedömer därför att
behovet av att långtidsparkera bilar intill förskolan är litet. Vidare ska
parkering för förskolans behov ordnas inom fastighetsmark.
Sammantagen anser förvaltningen med hänvisning till vad som sägs i detta
tjänsteutlåtande att medborgarförslaget bör avslås.
Vesna Jovic
Kommundirektör
Heléne Hill
Amir Spahovic
Trafikingenjör
TJÄNSTEUTLÅTANDE
DATUM
DIARIENR
SIDA
2015-08-24
KS-2015/80.353
3 (3)
Bilagor
Bilaga 1: Medborgarförslag väckt av Auli Sarlin Gilljam – parkeringsplatser
på schaktmassorna i Sörskogen
Bilaga 2: Remissvar från naturoch byggnadsnämnden
Beslutet delges
Förslagsställaren
6
Sammanträdesdatum
Paragraf
Sid
20 april 2015
12
17
Diarienummer NBN-2015/491.353
Remiss: Parkeringsplatser på schaktmassorna i
Sörskogen - medborgarförslag
Natur- och byggnadsnämndens beslut
Nämnden antar förvaltningens tjänsteutlåtande som sitt svar på remissen.
Tjänsteutlåtande 2015-03-18
Arbetsutskottets förslag till beslut
Nämnden antar förvaltningens tjänsteutlåtande som sitt svar på remissen.
Sammanfattning
Kommunstyrelsens förvaltning har översänt en remiss på ett medborgarförslag
om Parkeringsplatser på schaktmassorna i Sörskogen. Natur- och
byggnadsnämnden har fått förslaget för yttrande senast den 30 maj.
byggdes 1972-1974 och Sörskogen fick en vanvårdad "hundtoalett" i stället
för angränsning till skog och ren natur. Platsen bör i stället snyggas upp till en
kommunal parkeringsplats. Det finns en gästparkering med 40-platser och en
kommunal parkeringsyta dit besökare till idrottsplatsen är hänvisade till. Alla
dessa P-platser är ofta upptagna och på den kommunala P-platsen står ibland
stora transportfordon som upptar flera parkeringsrutor. I Sörskogen finns även
ett dagis. Föräldrar som lämnar och hämtar barn på dagis måste - som det nu
är - ta med sig bilen härifrån i stället för att kliva på bussen och åka
kommunalt till sina jobb.
Beslutet delges
Signaturer:
Ordförande
Justerare
Utdragsbestyrkande: datum och signatur
NATUR- OCH
BYGGNADSFÖRVALTNINGEN
HANDLÄGGARE
TJÄNSTEUTLÅTANDE
DATUM
DIARIENR
SIDA
2015-03-18
NBN-2015/491.353
1 (2)
AnnChristin Winnermyhr
08-535 363 84
[email protected]
Remiss: Parkeringsplatser på schaktmassorna i
Sörskogen - Medborgarförslag
KS-2015/80.353
Nämnden antar Natur- och byggnadsförvaltningens tjänsteutlåtande som sitt svar på
remissen
Tjänsteutlåtande 2015-03-18
Kommunstyrelsens förvaltning har översänt en remiss på ett
medborgarförslag om Parkeringsplatser på schaktmassorna i Sörskogen.
Natur- och byggnadsnämnden har fått förslaget för yttrande senast den 30
maj.
byggdes 1972-1974 och Sörskogen fick en vanvårdad "hundtoalett" i stället
för angränsning till skog och ren natur. Platsen bör i stället snyggas upp till en
kommunal parkeringsplats. Det finns en gästparkering med 40-platser och en
kommunal parkeringsyta dit besökare till idrottsplatsen är hänvisade till. Alla
dessa P-platser är ofta upptagna och på den kommunala P-platsen står ibland
stora transportfordon som upptar flera parkeringsrutor. I Sörskogen finns
även ett dagis. Föräldrar som lämnar och hämtar barn på dagis måste - som
det nu är - ta med sig bilen härifrån i stället för att kliva på bussen och åka
kommunalt till sina jobb.
Som förslagställaren själv skriver finns redan en kommunal parkering i
området som ger möjlighet till parkering. En intensivare övervakning skull
enligt förvaltningen komma tillrätta med problemet med att stora
transportfordon upptar platserna på den kommunala parkeringsplatsen. Att
tillhandahålla gratis parkeringsplatser för föräldrar som har sina barn i
POSTADRESS
BESÖKSADRESS
E-POST OCH WEBB
Natur- och byggnadsförvaltningen
Staben
141 85 Huddinge
Sjödalsvägen 29
Huddinge
08-535 300 00
[email protected]
www.huddinge.se
Natur- och byggnadsförvaltningen
TJÄNSTEUTLÅTANDE
DATUM
DIARIENR
SIDA
2015-03-18
NBN-2015/491.353
2 (2)
KS-2015/80.353
förskolan i Sörskogen strider mot likhetsprincipen och mot kommunens
trafikstrategi. Förvaltningen föreslår därför att avslå förslaget om anläggning
av parkering på kommunal mark i Sörskogen.
Anders Lindelöf
Teknisk direktör
AnnChristin Winnermyhr
Utredare
Bilagor
Remiss - Parkeringsplatser på schaktmassorna i Sörskogen, medborgarförslag
Beslutet delges
HANDLÄGGARE
TJÄNSTEUTLÅTANDE
DATUM
DIARIENR
SIDA
2015-06-15
Rev 2015-09-09
KS-2015/1142.214
KS-2015/1143.214
KS-2015/1144.214
1 (10)
Kommunstyrelsen
Pettersson, Jonas
[email protected]
Ramavtal mellan Huddinge kommun och Huge
Fastigheter AB, Twara Fastigheter AB och Akelius
Lägenheter AB rörande Låset 1 m.fl. inom
kommundelen Skogås
1) Ramavtal mellan Huddinge kommun och Huge Fastigheter AB rörande del
av fastigheterna Västra Skogås 1:10, Västra Skogås 1:11 och Alkoven 2 inom
kommundelen Skogås i Huddinge godkänns i enlighet med bilaga 1 till
kommunstyrelens förvaltnings tjänsteutlåtande daterat 2015-09-09
2) Ramavtal mellan Huddinge kommun och Twara Fastigheter AB rörande
del av fastigheten Västra Skogås 1:10 inom kommundelen Skogås i Huddinge
godkänns i enlighet med bilaga 2 till kommunstyrelens förvaltnings
tjänsteutlåtande daterat 2015-09-09
3) Ramavtal mellan Huddinge kommun och Akelius Lägenheter AB rörande
fastigheten Låset 1 inom kommundelen Skogås godkänns i enlighet med
bilaga 3 till kommunstyrelens förvaltnings tjänsteutlåtande daterat 2015-0909
Kommunstyrelsens beslutar för egen
1) Kommunstyrelsens förvaltning ges i uppdrag att under förutsättning att
kommunfullmäktige beslutar enligt punkterna 1-3 ovan, att tillsammans med
Huge Fastigheter AB utreda förutsättningarna för att möjliggöra bostadsrätter
på mark som Huge Fastigheter AB ska exploatera enligt bilaga 1 till
kommunstyrelens förvaltnings tjänsteutlåtande daterat 2015-09-09
POSTADRESS
BESÖKSADRESS
E-POST OCH WEBB
141 85 Huddinge
Kommunalvägen 28
08-535 300 00
08-535 301 70
[email protected]
www.huddinge.se
TJÄNSTEUTLÅTANDE
DATUM
DIARIENR
SIDA
2015-06-15
Rev 2015-09-09
KS-2015/1142.214
KS-2015/1143.214
KS-2015/1144.214
2 (10)
Sammanfattning
Projektet Låset 1 m.fl. är lokaliserat inom kommundelen Skogås och ett
programförslag har tagits fram och godkänts av Samhällsbyggnadsnämnden i
mars 2014. Inriktningen för ny detaljplan är ett bostadsområde med ca 150200 bostäder med blandade bostadstyper och med olika upplåtelseformer
samt med lokaler/service i bottenplan.
Programförslaget föreslår byggnation i flerbostadshus i upp till sju våningar
samt radhus i upp till tre våningar. Antal våningar och lägenheter ska studeras
vidare i kommande detaljplanearbete. Programmet föreslår också bebyggelse
av ny förskola i 6 avdelningar, cirka 120 barn, att Sjötorpsparken rustas upp,
samt ombyggnad/utbyggnad av två gator. Ett förbindelsetråk mellan Länna
och Skogås med ett intilliggande utegym samt en mötesplats eller annan
allmän anläggning planeras. Området för stråket samt mötesplatsen ligger
dock utanför denna detaljplan.
Med anledning av programmet och planuppdraget har markoch
exploateringssektionen upprättat förslag till ramavtal mellan kommunen och
respektive exploatör inom programområdet; Huge Fastigheter AB, nedan
kallat Huge, Twara Fastigheter AB, nedan kallat Twara samt Akelius
Lägenheter AB, nedan kallat Akelius. Avtalen reglerar bl.a. inriktning och
kostnader för ny detaljplan, kommande marköverlåtelser, exploateringsförutsättningar och exploateringskostnader. Avtalsförslagen biläggs, se bilaga
1-3.
I Skogås finns det ett befintligt behov av skola i årskurserna F-6. Någon ny
skola planeras dock inte att byggas inom detta programområde, utan planeras
genom annan detaljplan. Skolan ska täcka det behov som finns idag i Skogås,
samt det ökade behovet som uppstår genom denna detaljplan. Utredning som
visar vilka platser som kan vara möjliga att bebygga med skola i Skogås med
omnejd pågår.
Kommunen bedöms göra ett positivt ekonomiskt netto för projektet. De
kommunala intäkterna baseras på försäljning av del av fastigheterna Västra
Skogås 1:10 och Västra Skogås 1:11. Exploatörerna bekostar utbyggnaden av
allmänna anläggningar som ska byggas ut för detaljplanens genomförande,
samt delfinansierar upprustningen av Sjötorpsparken med 1 500 000 kr.
Intäkten för marken som ska överlåtas till Huge, se figur 3 nedan, regleras i
framtida exploateringsavtal, efter värdering från auktoriserad värderare.
Upplåtelseform är inte bestämt, utan dialog mellan Huge och kommunen ska
föras i kommande planarbete, där möjligheten att bygga bostadsrätter ska ses
över.
TJÄNSTEUTLÅTANDE
DATUM
DIARIENR
SIDA
2015-06-15
Rev 2015-09-09
KS-2015/1142.214
KS-2015/1143.214
KS-2015/1144.214
3 (10)
Inom Delområde 1, se figur 5 nedan, överlåter kommunen mark till Twara för
flerbostadshus för en köpeskilling om 2400 kr/kvm ljus BTA, och mark för
parhus för en köpeskilling om 400 000 kr/tomt. Inom Delområde 2, se figur 5
nedan, överlåter kommunen mark till Twara för flerbostadshus för en
köpeskilling om 2100 kr/kvm ljus BTA. Upplåtelseform inom de båda
delområdena är bostadsrätt.
Inom mark som ägs av Akelius ska upplåtelseform i kommande
flerbostadshus vara hyresrätt.
Bakgrund
Projektet initierades första gången i projektplanen för
samhällsbyggnadsprojekt 2013-2015, där förslaget var att bebygga
fastigheten Låset 1 med två stycken punkthus med cirka 50 lägenheter. I
Översiktsplanen 2030 föreslås en tätare bebyggelsestruktur inom det område
som utgör programområdet. Det ursprungliga förslaget i projektplanen har
därför utökats till ett större geografiskt område i det programförslag som har
godkänts i Samhällsbyggnadsnämnden i mars 2014. Programmet och begäran
om planuppdrag redovisas i ett separat ärende till kommunstyrelsen.
Nuvarande förhållanden
Programområdet omfattas av fastigheterna Västra Skogås 1:10 och Västra
Skogås 1:11, som ägs av kommunen, fastigheten Alkoven 2 som ägs av
Huge, samt fastigheten Låset 1, som ägs av Akelius. Programområdet är
beläget cirka 250 meter söder om Skogås centrum. Fastigheten Alkoven 2 är
bebyggd med en förskola med plats för 4 avdelningar, cirka 80 barn, samt
med en föreningslokal. Resten av marken inom programområdet är obebyggd
och består till största delen av skogsbeväxt berg samt parkmark.
Programområdet omfattar cirka 6 hektar.
TJÄNSTEUTLÅTANDE
DATUM
DIARIENR
SIDA
2015-06-15
Rev 2015-09-09
KS-2015/1142.214
KS-2015/1143.214
KS-2015/1144.214
4 (10)
Figur 1. Programområdet markerat med röd streckad linje. Akelius äger det grönstreckade
området (fastigheten Låset 1) och Huge äger det gulstreckade området (fastigheten Alkoven
2). Övrig mark inom planområdet ägs av kommunen, där Twara fastigheter föreslås bebygga
det orangestreckade området, och där Huge föreslås bebygga det turkostreckade området.
Områdenas linjer är ungefärligt markerade.
Inriktning för ny detaljplan
Inriktningen för ny detaljplan är ett bostadsområde med ca 150-200 bostäder
med blandade bostadstyper och med olika upplåtelseformer samt med
lokaler/service i bottenplan. Antal våningar och lägenheter ska studeras
vidare i kommande detaljplanearbete med det godkända programförslaget
som grund. Programförslaget föreslår byggnation i flerbostadshus i upp till
sju våningar samt radhus i upp till tre våningar. Programmet föreslår också
bebyggelse av ny förskola med plats för 6 avdelningar, cirka 120 barn, att
Sjötorpsparken rustas upp, samt ombyggnad/utbyggnad av två gator. Ett
förbindelsetråk mellan Länna och Skogås med ett intilliggande utegym samt
en mötesplats eller annan allmän anläggning planeras också att byggas på
mark som idag delvis ägs av Twara. Området för stråket samt
mötesplatsen/utegymet ligger dock utanför denna detaljplan och planeras att
hanteras som ett kommande investeringsprojekt. I Skogås finns det ett
befintligt behov av skola i årskurserna F-6. Behovet av skolplatser ska
tillgodoses genom särskilt detaljplaneprojekt. Skolan ska täcka det behov som
finns idag i Skogås, samt det ökade behovet som uppstår genom denna
detaljplan. Utredning som visar vilka platser som kan vara möjliga att
bebygga med skola i Skogås med omnejd pågår.
TJÄNSTEUTLÅTANDE
DATUM
DIARIENR
SIDA
2015-06-15
Rev 2015-09-09
KS-2015/1142.214
KS-2015/1143.214
KS-2015/1144.214
5 (10)
Ramavtal
Med anledning av förslag till detaljplan har markoch exploateringssektionen
upprättat förslag till ramavtal mellan kommunen och respektive exploatör
inom programområdet; Huge, Twara samt Akelius. Avtalen reglerar bl.a.
inriktning och kostnader för ny detaljplan, kommande marköverlåtelser,
exploateringsförutsättningar och exploateringskostnader. Avtalsförslagen
biläggs, se bilaga 1-3.
Enligt avtalsförslagen ska exploatörerna bekosta utbyggnaden av allmänna
anläggningar som behövs för genomförandet av detaljplanen. De faktiska
kostnaderna för utbyggnation erforderliga gator ska fördelas ut mellan
exploatörerna efter det område där gatan ska byggas ut, och där kommande
byggrätt ska utgöra fördelningsgrund. Gatornas sträckning ska studeras vidare
i kommande detaljplanearbete. Exploatörerna ska också avstå mark för
allmänna anläggningar inom exploateringsområdet utan ersättning.
Figur 2. Planerad ungefärlig gatuutbyggnad markerad med röd kantfärg.
Exploatörerna ska även bidra ekonomiskt till upprustning av Sjötorpsparken
med ett belopp om 1 500 000 kronor, som ska fördelas ut mellan
exploatörerna med kommande byggrätt som fördelningsgrund. Upprustningen
av parken regleras i Parkprogrammet, vilket beslutades i Kommunfullmäktige
januari 2015, och kommer att genomföras när detaljplanen för Låset 1 m.fl.
vunnit laga kraft.
Västra Skogås 1:11, Alkoven 2, Huge
På fastigheten Alkoven 2, som ägs av Huge finns idag förskolan Svalan, samt
en föreningslokal. Förskolan föreslås flyttas till del av kommunens fastighet
TJÄNSTEUTLÅTANDE
DATUM
DIARIENR
SIDA
2015-06-15
Rev 2015-09-09
KS-2015/1142.214
KS-2015/1143.214
KS-2015/1144.214
6 (10)
Västra Skogås 1:11, se gul markering i figur 3 nedan, där förskolan föreslås
kombineras med flerbostadshus, företrädesvis i bottenplan. I och med att
förskolan föreslås flyttas, uppstår utökade exploateringsmöjligheter på Huges
fastighet, Alkoven 2. Vid hyressättningen av förskolan ska de ökade
exploateringsmöjligheterna som Huge ges genom förskolans omlokalisering
beaktas. Principerna för hur Huges mervärden genom de utökade
exploateringsmöjligheterna ska beaktas, ska regleras i kommande
exploateringsavtal. Om det visar sig att förskolan inte kan flyttas, ska den
istället byggas inom fastigheten Alkoven 2, se röd markering i figur 3 nedan.
Förskolan ska inrymma cirka 120 barn mot dagens cirka 80, vilket ska täcka
det befintliga samt det utökade behovet av förskoleplatser som uppstår genom
denna detaljplan. I samband med detaljplanens antagande ska Huge förvärva
del av fastigheten Västra Skogås 1:11. Köpeskillingen ska baseras på vad
kommande bedömda marknadsvärde visar. På fastigheten Alkoven 2 är
inriktningen flerbostadshus med handel/service i bottenplan. Upplåtelseform
inom de båda områdena är inte bestämt, utan dialog mellan Huge och
kommunen ska föras i kommande planarbete, där möjligheten att bygga
bostadsrätter ska ses över. All parkering ska i första hand ske i garage under
mark.
Figur 3. Fastigheten Alkoven 2 ägs av Huge och är markerad med röd
kantfärg. Del av fastigheten Västra Skogås 1:11 markerad med gul kantfärg
ska överlåtas till Huge.
Västra Skogås 1:10, Twara
Kommunen planerar att direktanvisa delar av fastigheten Västra Skogås 1:10
till Twara. Direktanvisningen motiveras av att Twara äger en fastighet, Västra
Skogås 1:15, i direkt anslutning till programområdet, vilken är intressant ur
TJÄNSTEUTLÅTANDE
DATUM
DIARIENR
SIDA
2015-06-15
Rev 2015-09-09
KS-2015/1142.214
KS-2015/1143.214
KS-2015/1144.214
7 (10)
kommunal synpunkt då sambandet mellan Skogås och Länna enligt
översiktsplanens strukturplaner behöver stärkas. Kommunen får enligt
ramavtalet en rättighet att anlägga ett förbindelsetråk samt mötesplats/utegym
på fastigheten Västra Skogås 1:15. De delar av Twaras fastighet som blir
aktuella att anlägga mötesplats/utegym på ska överlåtas till kommunen utan
ersättning. För att säkerställa att kommunens planerade mötesplats/utegym på
Twaras fastighet inte riskeras, så kommer Twara att lämna en skriftlig garanti
på att fastigheten eller del av den inte kommer att säljas innan dess att
anläggningarnas utformning och lokalisering är utredd och bestämd.
En uppskattad längd för stråket är cirka 250 meter, varav cirka 100 meter går
över Twaras fastighet. Twara ska delfinansiera utbyggnaden av stråket med
420 000 kr. Mötesplatsens/utegymmets utbredning och utformning, samt
förbindelsestråkets längd, sträckning och utformning ska studeras vidare, och
regleras i kommande exploateringsavtal. Stråket samt mötesplats/utegym
ligger dock utanför programorådet och kommer att behandlas separat, men
parallellt med kommande detaljplanearbete.
Figur 4. Utklipp från strukturplan för Skogås. Översiktligt förslag till sträckning av
förbindelsestråk mellan Skogås och Länna inringat med lila kantfärg. Mötesplats
och utegym planeras i direkt anslutning till stråket.
För de båda markområdena som kommunen planerar att överlåta till Twara,
har kommunen beställt ett värderingsutlåtande från en auktoriserad värderare,
som ligger till grund för det överenskomna markpriset.
TJÄNSTEUTLÅTANDE
DATUM
DIARIENR
SIDA
2015-06-15
Rev 2015-09-09
KS-2015/1142.214
KS-2015/1143.214
KS-2015/1144.214
8 (10)
Figur 5. De två olika delområdena markerade med röd kantfärg, mark som
ska överlåtas till Twara. Fastigheten Låset 1 är markerad med blå kantfärg
och ägs av Akelius.
Inom Delområde 1 planeras det att byggas både flerbostadshus, som planeras
att byggas i bergets slänt, samt radhus. Marken inom Delområde 1 ska
överlåtas för en köpeskilling om 2400 kr/kvm ljus BTA för flerbostadshus
och marken för radhus ska överlåtas för en köpeskilling om 400 000 kr/tomt.
Parkering ska ske på parkeringsyta inom norra delen av Delområde 1.
Inom Delområde 2 planeras det att byggas flerbostadshus. Marken inom
Delområde 2 ska överlåtas till Twara för 2100 kr/kvm ljus BTA. Parkering
ska ske i garage under marken.
Upplåtelseform inom de båda delområdena är bostadsrätt.
Låset 1, Akelius
På fastigheten Låset 1, som ägs av Akelius, planerar exploatören att bygga
flerbostadshus. Se blå kantfärg i figuren ovan. Parkering till fastigheten kan
om möjligt ske på fastigheten Porten 13, som ligger utanför
detaljplaneområdet, som ägs av Akelius. Om parkering visar sig möjlig på
fastigheten Porten 13 ska parkeringen långsiktigt tryggas med avtalsservitut.
Fastigheten Porten 13 är belägen cirka 100 meter nordöst om fastigheten
Låset 1.
Upplåtelseform inom Låset 1 är hyresrätt.
TJÄNSTEUTLÅTANDE
DATUM
DIARIENR
SIDA
2015-06-15
Rev 2015-09-09
KS-2015/1142.214
KS-2015/1143.214
KS-2015/1144.214
9 (10)
Ekonomiska konsekvenser
Intäkten från markförsäljningar till Twara förväntas uppgå till cirka 19
miljoner kr. Intäkten för marken som ska överlåtas till Huge regleras i
framtida exploateringsavtal, efter värdering från auktoriserad värderare. De
utgifter som belastar kommunen är framtida kostnader för anläggande av
förbindelsestråket och mötesplats/utegym, vilket dock planeras att hanteras
som ett kommande investeringsprojekt. Kommunen förväntas göra ett
ekonomiskt överskott på projektet, beroende på köpeskillingen för marken
som ska överlåtas till Huge.
I samband med att ny detaljplan antas ska ett köpe- och exploateringsavtal
upprättas mellan kommunen och respektive exploatör för att närmare reglera
kostnaderna för de allmänna anläggningarna och övriga frågor för
genomförandet av detaljplanen. Ett antagande av kommande detaljplan
beräknas kunna föreligga under kvartal 1 2017.
Huge, Twara och Akelius har underhand godkänt avtalsförslagen och ett
underskrivet ramavtal med respektive exploatör avses föreligga vid
kommunstyrelsens sammanträde.
Kommunstyrelsens förvaltning bedömer att upprättade avtalsvillkor är rimliga
och föreslår att ramavtalen med respektive exploatör godkänns.
Kommunstyrelsens förvaltning gör bedömningen att de upprättade förslagen
till ramavtal med exploatörerna överensstämmer med kommunens
övergripande mål att bygga fler bostäder i kollektivtrafiknära läge, ett varierat
utbud av upplåtelseformer och bostadstyper, samt en ny förskola som
möjliggör att barn kan erbjudas förskoleplatser i sitt närområde.
Vesna Jovic
Kommundirektör
Helené Hill
Jonas Pettersson
Exploateringsingenjör
TJÄNSTEUTLÅTANDE
DATUM
DIARIENR
SIDA
2015-06-15
Rev 2015-09-09
KS-2015/1142.214
KS-2015/1143.214
KS-2015/1144.214
10 (10)
Bilagor
1. Ramavtal mellan Huddinge kommun och Huge Fastigheter AB
2. Ramavtal mellan Huddinge kommun och Twara fastigheter AB
3. Ramavtal mellan Huddinge kommun och Akelius Lägenheter AB
Beslutet delges
Huge Fastigheter AB
Twara fastigheter AB
Akelius Lägenheter AB
1 (8)
Ramavtal
Västra Skogås 1:10, Västra Skogås 1:11 samt Alkoven 2 inom kommundelen Skogås
Följande avtal om exploatering för bostäder inom delar av fastigheterna Västra Skogås 1:10,
Västra Skogås 1:11 samt inom fastigheten Alkoven 2, nedan kallat Överlåtelseområdet respektive
Området, inom kommundelen Skogås i Huddinge kommun har ingåtts mellan kommunen och
exploatören:
Kommunen
Huddinge kommun
141 85 Huddinge
Org nr 212000-0068
Nedan kallad Kommunen.
Exploatören
Huge Fastigheter AB
Box 1073
Org nr 556233-5900
Nedan kallad Exploatören.
Områdets preliminära avgränsning har markerats med röd begränsningslinje på bifogad karta,
bilaga 1 och avser det område som ägs av Exploatören. Överlåtelseområdet preliminära
avgränsning har markerats med gul begränsningslinje på bifogad karta, bilaga 1 och avser de
delar av Kommunens fastigheter som ska överlåtas till Exploatören. Hela det preliminära
Exploateringsområdet är markerat med svart begränsningslinje på bifogad karta, bilaga 1.
INLEDANDE BESTÄMMELSER
§ 1.
Bakgrund
Projektet Låset 1 m.fl. är lokaliserat inom kommundelen Skogås och finns med i projektplanen
för samhällsbyggnadsprojekt 2015-2017. Ett programförslag har tagits fram och godkänts av
Samhällsbyggnadsnämnden i mars 2014. Inriktningen för ny detaljplan är ett bostadsområde med
ca 150-200 bostäder med blandade bostadstyper och med olika upplåtelseformer samt med
lokaler/service i bottenplan och med en ny byggnad för förskola.
Förslaget innebär bland annat att inriktningen för kommande detaljplanearbete ska vara att pröva
om delar av Kommunens fastigheter Västra Skogås 1:10 och Västra Skogås 1:11 kan planläggas
för flerbostadshus med förskola i bottenplan, och om Exploatörens fastighet Alkoven 2 kan
planläggas för radhus och/eller flerbostadshus med förskola/skola och/eller med lokaler i
bottenplan.
2 (8)
Eftersom Kommunens avsikt är att pröva om Exploateringsområdet även i övriga delar kan
planläggas för bostäder, tecknas samtidigt med detta avtal även ett avtal mellan kommunen och
Twara Fastigheter AB och ett avtal mellan kommunen och Akelius Lägenheter AB.
Syftet med detta avtal är att reglera förutsättningarna för framtagandet av en ny detaljplan för
Exploateringsområdet, samt för att reglera förutsättningarna för genomförandet av detaljplanen.
§ 2.
Giltighet
Detta avtal blir för parterna bindande endast under förutsättning
- att Huddinge kommunfullmäktige godkänner detsamma senast 2015-11-30.
Skulle ovanstående inte uppfyllas är avtalet förfallet i sin helhet utan ersättningsskyldighet för
någondera parten.
Undanröjs kommunfullmäktiges beslut att godkänna detta avtal efter överklagande och har
avtalet dessförinnan helt eller delvis verkställts ska verkställigheten rättas i den utsträckning detta
är möjligt. Oberoende av om rättelse kan ske har ingendera parten rätt till skadestånd av den
andra parten med anledning av det inträffade.
§ 3.
Detaljplan
För Överlåtelseområdet (delar av fastigheterna Västra Skogås 1:10 och Västra Skogås 1:11)
gäller detaljplan för Skogås V, Dp 20-F-5, antagen 1965-09-09. För Överlåtelseområdet medger
planen användningen allmän platsmark, park.
För Området gäller detaljplan för Skogås XX, Dp 20-F-24, fastställd 1974-03-29. För Området
medger planen användningen allmänt ändamål i två våningar. Fastigheten är idag bebyggd med
en förskola samt med en föreningslokal.
Parterna är överens om att inriktningen för kommande detaljplanearbete är att pröva om
Överlåtelseområdet kan planläggas för flerbostadshus med förskola/skola i bottenplan, eller
förskola/skola, samt att pröva om Området kan planläggas för flerbostadshus med eventuellt
inslag av kommersiell service i bottenplan och eventuellt inklusive förskola/skola och/eller
radhus. Antal våningar ska studeras vidare i kommande detaljplanearbete, med det godkända
programförslaget som grund. Upplåtelseformen för flerbostadshusen är ännu inte bestämd, utan
diskussion ska föras mellan Exploatören och Kommunen där möjligheten över att bygga
bostadsrätter ska ses över. Parkering ska i första hand ske i garage under jord inom både Området
och Överlåtelseområdet, i andra hand i parkeringsgarage ovan jord.
Kommunen ska vidare rusta upp Sjötorpsparken, och Exploatören ska bidra ekonomiskt till
upprustningen av parken.
Om frågan om Österledens höjdläge blir aktuell att ta med i kommande detaljplanearbete ska
Kommunen informera Exploatören om det.
Kommunen ombesörjer framtagandet av ny detaljplan för Området/Överlåtelseområdet.
Exploatören ska tillsammans med övriga exploatörer inom Exploateringsområdet ersätta
3 (8)
kommunen för dess samtliga kostnader för framtagande av detaljplan för
Området/Överlåtelseområdet. Exploatörens betalningsskyldighet ska regleras i ett särskilt
plankostnadsavtal som Exploatören förbinder sig att teckna med Kommunen. Plankostnadsavtalet
ska därvid reglera ersättning för detaljplanekostnader inklusive kostnader för detaljplanearbetets
erforderliga utredningar.
MARKÖVERLÅTELSER
§ 4.
Marköverlåtelser
Exploatören ska i samband med att ny detaljplan antages erbjudas förvärva del av kommunens
mark, som i den nya detaljplanen utlägges som kvartersmark bostäder samt förskola, markerat
med gul kantfärg på bilaga 1.
Parterna är överens om att Kommunen beställer värdering avseende blivande byggrätter av
bostäder samt förskola med parkering i underjordsgarage för Överlåtelseområdet enligt
detaljplaneförslaget, och att köpeskillingen för Överlåtelseområdet ska beräknas efter det av
värderingen bedömda marknadsvärdet.
Exploatören ska utan ersättning överlåta till kommunen all mark inom Området som enligt den
kommande detaljplanen utlägges som allmän plats, gata.
§ 5.
Fastighetsbildning
Kommunen ansöker om och bekostar erforderlig fastighetsbildning för genomförandet av detta
avtal avseende marköverlåtelserna enligt § 4.
Exploatören ska ansöka om och bekosta eventuella övriga fastighetsbildningsåtgärder
(ledningsrätter, gemensamhetsanläggningar mm) som kan erfordras för genomförandet av
exploateringen inom Området/Överlåtelseområdet.
AVGIFTER
§ 6.
Hyresnivåer för kommande förskola
Inom Överlåtelseområdet planeras det för en ny förskola, vilken kommer ersätta befintlig
förskola som kommunen hyr inom Exploatörens fastighet Alkoven 2. Förskolan kommer
företrädesvis planeras i bottenplan på den bebyggelse som ska möjliggöras inom
Överlåtelseområdet. Vid hyressättningen av förskolan ska beaktas de ökade
exploateringsmöjligheter som Exploatören ges genom förskolans omlokalisering enligt ny
detaljplan. Principerna för hur Exploatörens mervärden genom kommande
exploateringsmöjligheter ska beaktas vid hyressättning, ska regleras närmare i kommande
exploateringsavtal.
§ 7.
Bygglovavgift
Exploatören ska i samband med erhållande av bygglov erlägga bygglovavgift enligt kommunens
bygglovtaxa.
4 (8)
§ 8.
Anslutningsavgifter
Samtliga avgifter för anslutning av vatten, avlopp, fjärrvärme, el och tele etc. inom
Området/Överlåtelseområdet betalas av exploatören.
Det åligger Exploatören att hos respektive ledningsägare, i god tid förvissa sig om eventuella
befintliga ledningars läge och kapacitet samt informera sig om eventuella flyttningskostnader.
Exploatören ska bekosta eventuell flyttning av ledningar till följd av utbyggnad inom
Området/Överlåtelseområdet.
ANLÄGGNINGAR
§ 9.
Allmänna anläggningar
Exploatören ska vara med och bekosta de faktiska kostnaderna för allmänna anläggningar, inkl.
ledningar, inom Exploateringsområdet som erfordras för genomförandet av detaljplanen. I
närheten till Området och Överlåtelseområdet beräknas det behöva anläggas ny gata av
kommunal L1-standard. Kostnaden för detta ska fördelas ut mellan exploatörerna inom
respektive område där kommande byggrätter utgör fördelningsgrund. Exploatören ska även vara
med och bekosta en upprustning av Sjötorpsparken. En kostnad om 1,5 miljoner kronor för
upprustningen av parken ska fördelas ut mellan exploatörerna inom Exploateringsområdet där
kommande byggrätter utgör fördelningsgrund.
Övriga åtgärder som kan behövas för genomförandet av detaljplanen och kostnader och
fördelning av dessa mellan exploatörerna och Kommunen inom Exploateringsområdet ska
regleras vidare i kommande exploateringsavtal.
MILJÖ- OCH ENERGI
§ 10. Agenda 21
Kommunfullmäktige har fastställt en lokal Agenda 21 som ska vara vägledande för alla
verksamheter och aktiviteter som bedrivs inom Huddinge kommun av enskilda, företag och
föreningar. Exploatören har tagit del av denna gällande Agenda 21 och ska beakta denna vid
verksamhet och aktiviteter inom Området/Överlåtelseområdet.
§ 11. Avfallsplan
Exploatören ska tillse att avfallshanteringen inom området/överlåtelseområdet under byggtiden
och under anläggningarnas drift i sin helhet anpassas till källsortering och återvinning i enlighet
med då gällande avfallsplan för kommunen.
§ 12. Dagvattenstrategi
Exploatören har tagit del av kommunens gällande dagvattenstrategi och ska beakta denna vid
planering och utbyggnad av området/överlåtelseområdet. Dokumentet ger vägledning i arbetet
med dagvattenfrågor i samhällsbyggandet inom kommunen.
§ 13. Miljöanpassat byggande
5 (8)
Nedanstående gäller för Överlåtelseområdet
Energieffektivitet
Varma utrymmen ska vara energieffektiva. Om värmekälla erfordras för bostadens/lokalens
uppvärmning bör fjärrvärme eller annan förnyelsebar energi väljas.
Hälsoaspekter och byggmaterialens miljöbelastning
Exploatören ska säkerställa en god inomhusmiljö och att materialval och kemikalier som byggs in
är bra miljöval och inte riskerar att negativt påverka människors hälsa eller miljön.
Inbyggda material ska dokumenteras.
Byggprocessen
Byggprocessens miljöbelastning ska minimeras. Exploatören ska till Kommunen (markoch
exploateringssektionen), i god tid innan byggnadsarbetena påbörjas, redovisa åtgärder för
att begränsa negativ miljöpåverkan från byggprocessen, exempelvis transporter och hantering
av schakt- och fyllnadsmassor.
Uppföljning och kvalitet
Exploatören ska miljöklassa projektet. Miljöcertifieringssystem och nivå för miljöklassning
beslutas vid projektbeställning genom Barn- och ungdomsförvaltningen (BUF) för de delar som
omfattas av förskolan. I övriga delar ska Exploatören miljöklassa projektet enligt det
certifieringssystem som parterna kommer överens om i kommande exploateringsavtal.
Exploatören svarar för samtliga kostnader för certifiering samt svarar för uppföljning och
redovisning gentemot kommunen.
Nedanstående gäller för Området
Energieffektivitet
Hälsoaspekter, byggmaterialens miljöbelastning och kvalitetskontroll
Byggherren ska säkerställa en god inomhusmiljö och att materialval och kemikalier som
byggs in är bra miljöval och inte riskerar att negativt påverka människors hälsa eller miljön.
Företrädesvis sker detta genom certifiering enligt något av de system som finns på
marknaden. Alternativt kan eget miljöprogram i kombination med redovisning av
energideklarationer tillämpas.
Byggprocessen
Byggprocessens miljöbelastning ska minimeras. Byggherren ska till Kommunen (markoch
exploateringsavdelningen), i god tid innan byggnadsarbetena påbörjas, redovisa åtgärder för
GENOMFÖRANDE
§ 14. Vegetation
6 (8)
Vid planering och projektering av bebyggelse i anslutning till Överlåtelseområdet ska hänsyn tas
till befintliga träd och vegetation.
§ 15. Exploateringsavtal
I samband med antagandet av ny detaljplan för Området/Överlåtelseområdet ska ett
exploateringsavtal tecknas mellan parterna. I detta avtal ska marköverlåtelser enligt § 4 och
genomförandet av detaljplanen i övrigt regleras. Avtalet ska godkännas och undertecknas av
Exploatören innan avtalet behandlas av kommunstyrelsen. Då exploateringsavtalet för
Området/Överlåtelseområdet är giltigt upphör detta ramavtal att gälla i sin helhet.
ALLMÄNNA AVTALSBESTÄMMELSER
§ 16. Avtalets upphörande
Detta avtal upphör att gälla i sin helhet om
- Kommunen inte fattar beslut om antagande om detaljplan senast 2017-10-31
- Beslut om antagande av detaljplan inte vinner laga kraft
- Exploateringsavtal enligt § 14 inte tecknas senast 2017-10-31
§ 17. Överlåtelse
Detta avtal får inte överlåtas på annan utan skriftligt godkännande av kommunen.
Vid överlåtelse av fastighet eller del därav som omfattas av detta avtal ska exploatören förbinda
den nye ägaren att iaktta vad som åvilar exploatören enligt detta avtal, så att detta blir gällande
mot varje kommande ägare av området/överlåtelseområdet.
§ 18. Tvist
Tvist rörande tolkning eller tillämpning av detta avtal ska avgöras av svensk allmän domstol.
_________________________________
Detta avtal har upprättats i två likalydande exemplar, varav parterna tagit var sitt.
Huddinge 2015-
-
………..… den
För Huddinge kommun
För Huge Fastigheter AB
…………………………..
…………………………..
7 (8)
Charlotta Thureson
Mark- och exploateringschef
…………………………..
Jonas Pettersson
KS Diarienummer 2015/1142.214
Bilaga 1
…………………………..
8 (8)
Områdets preliminära avgränsning har markerats med röd begränsningslinje, fastigheten
Alkoven 2 som ägs av Exploatören. Överlåtelseområdet preliminära avgränsning har markerats
med gul begränsningslinje och avser del av kommunens fastighet.
1 (11)
Ramavtal
Västra Skogås 1:10 inom kommundelen Skogås
Följande avtal om exploatering för bostäder inom del av fastigheten Västra Skogås 1:10, nedan
kallat Området, inom kommundelen Skogås i Huddinge kommun har ingåtts mellan Kommunen
och Exploatören:
Kommunen
Huddinge kommun
141 85 Huddinge
Org nr 212000-0068
Exploatören
Twara Fastigheter AB
Huddingevägen 494
146 38 Tullinge
Org nr 556798-4801
Områdets preliminära avgränsning består av två stycken delområden och har markerats med röd
begränsningslinje på bifogad karta, bilaga 1. De två delområdena är Södra Låset (delområde 1)
och Norra Låset (delområde 2). Hela det preliminära Exploateringsområdet är markerat med svart
begränsningslinje på bifogad karta, bilaga 1.
§ 1.
Bakgrund
Förslaget innebär blanda annat att inriktningen för kommande detaljplanearbete ska vara att
pröva om delar av Kommunens fastighet Västra Skogås 1:10 kan planläggas för radhus upp till
tre våningar och/eller flerbostadshus upp till sju våningar.
planläggas för bostäder, förskola/skola samt kommersiell service, tecknas samtidigt med detta
avtal även ett avtal mellan Kommunen och exploatören av fastigheterna Låset 1 och Lamellen 1,
Akelius Lägenheter AB, och ett avtal mellan Kommunen och exploatören av fastigheten Alkoven
2 och delar av Kommunens fastigheter Västra Skogås 1:10 och Västra Skogås 1:11, Huge
Fastigheter AB.
2 (11)
Området, samt för att reglera förutsättningarna för genomförandet av detaljplanen.
§ 2.
Giltighet
- att Huddinge kommunfullmäktige godkänner detsamma senast 2015-11-30
någondera parten.
§ 3.
Detaljplan
För Området gäller detaljplan för Skogås V, Dp 20-F-5, antagen 1965-09-09. För Området
medger planen användningen allmän platsmark, park.
Parterna är överens om att inriktningen för kommande detaljplanearbete är att pröva om Området
kan planläggas för radhus och/eller flerbostadshus. Antal våningar ska studeras vidare i
kommande detaljplanearbete, med det godkända programförslaget som grund, och där parkering
för delområde 2 ska ske i garage under marknivå. Kommunen ska vidare rusta upp
Sjötorpsparken, samt anlägga förbindelsestråk på Exploatörens mark. Exploatören ska bidra
ekonomiskt till upprustningen av parken samt anläggandet av förbindelsetråk.
Parterna är också överens om att Sjötorpsparken behöver rustas upp, och att Kommunen ska
anlägga förbindelsestråk på Exploatörens mark.
Kommunen ombesörjer framtagande av ny detaljplan för Exploateringsområdet. Exploatören
ersätter kommunen för dess kostnader och ska teckna ett särskilt plankostnadsavtal med
Kommunen om ersättning för detaljplanekostnader. Exploatören svarar för erforderliga
utredningar som underlag för detaljplanearbetet.
MARKÖVERLÅTELSER
§ 4.
Marköverlåtelser
Exploatören ska i samband med att ny detaljplan antages erbjudas förvärva Kommunens mark,
som i den nya detaljplanen utlägges som kvartersmark.
Köpeskillingen för överlåtelseområdet inom Södra Låset (delområde 1) ska beräknas efter 2400
kr/kvm ljus BTA för flerbostadshus och efter 400 000 kr/tomt för radhus enligt ny detaljplan.
3 (11)
Köpeskillingen för Norra Låset (delområde 2) ska beräknas efter 2100 kr/kvm ljus BTA för
flerbostadshus enligt ny detaljplan. Parkering för delområde 2 ska ske i garage under mark.
Köpeskillingen ska omräknas med konsumentprisindex (totalindex) från 2015-05-04 till
köpeskillingens erläggande. Köpeskillingen ska dock lägst uppgå till det belopp som anges ovan.
§ 5.
Fastighetsbildning
Kommunen ansöker om och bekostar erforderlig fastighetsbildning för genomförandet av detta
avtal avseende marköverlåtelserna enligt § 4.
Exploatören ska ansöka om och bekosta eventuella övriga fastighetsbildningsåtgärder
(ledningsrätter, gemensamhetsanläggningar mm) som kan erfordras för genomförandet av
exploateringen inom Området.
AVGIFTER
§ 6.
Planavgift
Kostnaderna för framtagandet av detaljplanen och Exploatörens betalningsskyldighet ska regleras
i ett särskilt plankostnadsavtal som Exploatören förbinder sig att teckna med Kommunen.
Plankostnadsavtalet ska därvid reglera ersättning för detaljplanekostnader inklusive kostnader för
detaljplanearbetets erforderliga utredningar.
§ 7.
Bygglovavgift
Exploatören ska i samband med erhållande av bygglov erlägga bygglovavgift enligt Kommunens
bygglovtaxa.
§ 8.
Anslutningsavgifter
Samtliga avgifter för anslutning av vatten, avlopp, fjärrvärme, el och tele etc. inom Området
betalas av Exploatören.
ANLÄGGNINGAR
§ 9.
närheten till delområde 1 och delområde 2 beräknas det behöva anläggas ny gata av kommunal
L1-standard. Kostnaderna för detta ska fördelas ut mellan exploatörerna inom respektive
delområde där kommande byggrätter utgör fördelningsgrund. Exploatören ska även vara med och
bekosta en upprustning av Sjötorpsparken. En kostnad om 1,5 miljoner kronor för upprustningen
av parken ska fördelas ut mellan exploatörerna inom Exploateringsområdet där kommande
byggrätter utgör fördelningsgrund.
4 (11)
regleras vidare i kommande exploateringsavtal enligt § 17.
§ 10. Förbindelsetråk och park/allmän anläggning
Exploatören medger Kommunen rätt att på del av fastigheten Västra Skogås 1:15 anlägga,
bibehålla, drifta och förnya förbindelsestråk mellan Skogås och Länna. Exploatören ska vara med
och finansiera förbindelsestråket med ett belopp om 420 000 (FYRAHUNDRATJUGOTUSEN)
KRONOR.
Aktuell sträckning och rättighetsform ska regleras vidare i kommande exploateringsavtal enligt §
17. För den översiktliga sträckningen som presenteras i strukturplanen för Skogås, se bilaga 2.
Inom Exploatörens fastighet Västra Skogås 1:15 finns ett område som är aktuellt för Kommunen
att anlägga mötesplats/park eller annan allmän anläggning på, ungefärligt markerat med gul
kantfärg på bilaga 3. Områdets aktuella utbredning och utformning ska studeras vidare parallellt
med kommande detaljplaneläggning och ska regleras vidare i kommande exploateringsavtal
enligt § 17. Det område som visar sig lämpligt för ovanstående ska överlåtas till Kommunen av
Exploatören utan ersättning.
MILJÖ- OCH ENERGI
§ 11. Agenda 21
verksamhet och aktiviteter inom Området.
§ 12. Avfallsplan
Exploatören ska tillse att avfallshanteringen inom Området under byggtiden och under
anläggningarnas drift i sin helhet anpassas till källsortering och återvinning i enlighet med då
gällande avfallsplan för Kommunen.
Exploatören har tagit del av Kommunens gällande dagvattenstrategi och ska beakta denna vid
planering och utbyggnad av Området. Dokumentet ger vägledning i arbetet med dagvattenfrågor i
samhällsbyggandet inom Kommunen.
Energieffektivitet
5 (11)
Exploatören ska säkerställa en god inomhusmiljö och att materialval och kemikalier som
Byggprocessen
exploateringsavdelningen), i god tid innan byggnadsarbetena påbörjas, redovisa åtgärder för
Exploatören ska miljöklassa projektet enligt det certifieringssystem som parterna kommer
överens om i kommande exploateringsavtal. Exploatören svarar för samtliga kostnader för
certifiering samt svarar för uppföljning och redovisning gentemot Kommunen.
§ 15.
§ 15. Markföroreningar
Det finns inga av Kommunen kända markföroreningar inom Området. Exploatören ansvarar för
arbeten och kostnader för att sanera marken inom Området i den omfattning som krävs för att
marken ska kunna användas i enlighet med detaljplanens bestämmelser.
GENOMFÖRANDE
§ 16. Vegetation
Vid planering och projektering av bebyggelse ska hänsyn tas till befintliga träd och vegetation.
I samband med antagandet av ny detaljplan för Området ska ett exploateringsavtal tecknas mellan
parterna. I detta avtal ska marköverlåtelser enligt § 4 och genomförandet av detaljplanen i övrigt
regleras. Avtalet ska godkännas och undertecknas av Exploatören innan avtalet behandlas av
kommunstyrelsen. Då exploateringsavtalet för Området är giltigt upphör detta ramavtal att gälla i
sin helhet.
Därvid ska Exploatören svara för samtliga kostnader enligt § 3 samt även för andra av
Exploatören nedlagda kostnader i projektet.
6 (11)
Detta avtal får inte överlåtas på annan utan skriftligt godkännande av Kommunen.
Vid överlåtelse av fastighet eller del därav som omfattas av detta avtal ska Exploatören förbinda
den nye ägaren att iaktta vad som åvilar Exploatören enligt detta avtal, så att detta blir gällande
mot varje kommande ägare av Området. Ramavtalet ska bifogas i avskrift. Den nya ägaren ska
därvid förbindas att ställa godtagbar säkerhet till kommunen för åtagandena enligt detta avtal.
Innan överlåtelse sker ska exploatören skriftligen underrätta kommunen (markoch
exploateringsavdelningen).
Uppfylls inte kraven enligt ovanstående stycke ska Exploatören erlägga vite om 2 000 000 kr till
Kommunen.
§ 20. Säkerhet
Exploatören förbinder sig att vid avtals undertecknande lämna en skriftlig garanti om att inte
överlåta fastigheten Västra Skogås 1:15 eller del därav som omfattas av detta avtal. Garantin ska
biläggas detta avtal, bilaga 4.
§ 21. Tvist
_________________________________
Huddinge 2015-
-
2015- ………..…
För Twara Fastigheter AB
…………………………..
Charlotta Thureson
…………………………..
Ara Abrahamyan
…………………………..
Jonas Pettersson
…………………………..
7 (11)
KS
Diarienummer 2015/1144.214
8 (11)
Bilaga 1
Området (Södra Låset, delområde 1, Norra Låset, delområde 2) inom den kommunala fastigheten Västra
Skogås 1:10, ungefärligt markerad med röd begränsningslinje. Exploateringsområdet är markerat med
svart begränsningslinje.
9 (11)
Bilaga 2
Utklipp från strukturplan för Skogås. Översiktligt förslag till sträckning av förbindelsestråk mellan Skogås
och Länna inringat med lila kantfärg.
10 (11)
Bilaga 3
Område inom exploatörens fastighet Västra Skogås 1:15 aktuellt för kommunen att anlägga
mötesplats/park eller annan allmän anläggning på, ungefärligt markerat med gul kantfärg.
11 (11)
Bilaga 4
1 (6)
Ramavtal
Låset 1 inom kommundelen Skogås
Följande avtal om exploatering för bostäder inom fastigheterna och Låset 1, nedan kallat
Området, inom kommundelen Skogås i Huddinge kommun har ingåtts mellan Kommunen och
Exploatören:
Kommunen
Huddinge kommun
141 85 Huddinge
Org nr 212000-0068
Nedan kallad kommunen.
Exploatören
Akelius Lägenheter AB
Box 38149
Rosenlundsgatan 50
100 64 Stockholm
Org nr 556549-6360
Nedan kallad exploatören.
Områdets preliminära avgränsning består av har markerats med röd begränsningslinje på bifogad
karta, bilaga 1. Området består av fastigheten Låset 1 och ägs av exploatören. Hela det
preliminära Exploateringsområdet är markerat med svart begränsningslinje på bifogad karta,
bilaga 1.
§ 1.
Bakgrund
Förslaget innebär blanda annat att inriktningen för kommande detaljplanearbete ska vara att
pröva om Området kan planläggas för flerbostadshus upp till sju våningar.
planläggas för bostäder, förskola/skola samt kommersiell service, tecknas samtidigt med detta
avtal även ett avtal mellan Kommunen och exploatören av fastigheten Västra Skogås 1:10, Twara
Fastigheter AB, och ett avtal mellan Kommunen och exploatören av fastigheten Alkoven 2 och
delar av Kommunens fastigheter Västra Skogås 1:10 och Västra Skogås 1:11, Huge Fastigheter
AB.
2 (6)
Området, samt för att reglera förutsättningarna för genomförandet av detaljplanen.
§ 2.
Giltighet
- att Huddinge kommunfullmäktige godkänner detsamma senast 2015-11-30
någondera parten.
Detta avtal är inte bindande för de kommunala organen, med undantag för kommunstyrelsen, vid
prövning av det planförslag som ska framläggas.
§ 3.
Detaljplan
För Området gäller detaljplan för Skogås V, Dp 20-F-5, antagen 1965-09-09. För Området
medger planen handel.
Parterna är överens om att inriktningen för kommande detaljplanearbete är att pröva om Området
kan planläggas för flerbostadshus. Antal våningar och lägenheter ska studeras vidare i kommande
detaljplanearbete, med det godkända programförslaget som grund. Parkering till Området kan
eventuellt ske inom den av Exploatören ägda fastigheten Porten 13. Frågan ska utredas vidare i
kommande detaljplanearbete. Om parkeringslösningen visar sig vara möjlig inom fastigheten
Porten 13, ska parkeringen tryggas långsiktigt med servitutsavtal som skrivs in i
fastighetsregistret. Om parkering inte kan ske inom fastigheten Porten 13 ska parkering istället
ske inom Området. Kommunen ska vidare rusta upp Sjötorpsparken, och Exploatören ska bidra
ekonomiskt till upprustningen av parken.
Kommunen ombesörjer framtagandet av ny detaljplan för Området. Exploatören ska tillsammans
med övriga exploatörer inom Exploateringsområdet ersätta kommunen för dess samtliga
kostnader för framtagande av detaljplan för Exploateringsområdet. Exploatörens
betalningsskyldighet ska regleras i ett särskilt plankostnadsavtal som Exploatören förbinder sig
att teckna med Kommunen. Plankostnadsavtalet ska därvid reglera ersättning för
detaljplanekostnader inklusive kostnader för detaljplanearbetets erforderliga utredningar.
MARKÖVERLÅTELSER
§ 4.
Marköverlåtelser
3 (6)
Exploatören ska utan ersättning överlåta till kommunen all mark inom området som i den
kommande detaljplanen läggs ut som allmän plats, gata eller gång- och cykelväg.
§ 5.
Fastighetsbildning
Kommunen ansöker om erforderlig fastighetsbildning för genomförande av detta avtal avseende
allmän platsmark. Exploatören ska ansöka om och bekosta eventuella övriga
fastighetsbildningsåtgärder (ledningsrätter, gemensamhetsanläggningar mm) som kan erfordras
för genomförandet av exploateringen inom Området.
AVGIFTER
§ 6.
Bygglovavgift
Exploatören ska i samband med erhållande av bygglov erlägga bygglovavgift enligt kommunens
bygglovtaxa.
§ 7.
Anslutningsavgifter
Samtliga avgifter för anslutning av vatten, avlopp, fjärrvärme, el och tele etc. inom Området
betalas av exploatören.
ANLÄGGNINGAR
§ 8.
närheten till Området beräknas det behöva anläggas ny gata av kommunal L1-standard.
Kostnaderna för detta ska fördelas ut mellan exploatörerna inom respektive delområde där
kommande byggrätter utgör fördelningsgrund. Exploatören ska även vara med och bekosta en
upprustning av Sjötorpsparken. En kostnad om 1,5 miljoner kronor för upprustningen av parken
ska fördelas ut mellan exploatörerna inom Exploateringsområdet där kommande byggrätter utgör
fördelningsgrund.
regleras vidare i kommande exploateringsavtal.
MILJÖ- OCH ENERGI
§ 9.
Agenda 21
verksamhet och aktiviteter inom Området.
§ 10. Avfallsplan
4 (6)
Exploatören ska tillse att avfallshanteringen inom Området under byggtiden och under
anläggningarnas drift i sin helhet anpassas till källsortering och återvinning i enlighet med då
gällande avfallsplan för kommunen.
Exploatören har tagit del av kommunens gällande dagvattenstrategi och ska beakta denna vid
planering och utbyggnad av Området. Dokumentet ger vägledning i arbetet med dagvattenfrågor i
samhällsbyggandet inom kommunen.
Energieffektivitet
marknaden. Alternativt kan eget miljöprogram i kombination med redovisning av
energideklarationer tillämpas.
Byggprocessen
Byggprocessens miljöbelastning ska minimeras. Byggherren ska till Kommunen i god tid innan
byggnadsarbetena påbörjas, redovisa åtgärder för att begränsa negativ miljöpåverkan från
byggprocessen, exempelvis transporter och hantering av schakt- och fyllnadsmassor.
GENOMFÖRANDE
I samband med antagandet av ny detaljplan för Området ska ett exploateringsavtal tecknas mellan
parterna. I detta avtal ska genomförandet av detaljplanen i övrigt regleras. Avtalet ska godkännas
och undertecknas av Exploatören innan avtalet behandlas av kommunstyrelsen. Då
exploateringsavtalet för Området är giltigt upphör detta ramavtal att gälla i sin helhet.
Skulle ovanstående förutsättningar inte uppfyllas är avtalet förfallet i sin helhet utan
ersättningsskyldighet för någondera parten.
5 (6)
Detta avtal får inte överlåtas på annan utan skriftligt godkännande av kommunen.
§ 16. Tvist
_________________________________
Huddinge 2015-
-
………..… den
För Akelius Fastigheter AB
…………………………..
Charlotta Thureson
…………………………..
…………………………..
Jonas Pettersson
…………………………..
KS Diarienummer 2015/1143.214
6 (6)
Bilaga 1
Området (fastigheten Låset 1) ungefärligt markerat med röd begränsningslinje.
Exploateringsområdet är markerad med svart begränsningslinje.
Tjänsteutlåtande
DATUM
2015-098-0831
HANDLÄGGARE
SIDA
1 (7)
DIARIENUMMER
Dnr 2015/1508
Kommunstyrelsen
Mattias Carlswärd
08 535 31388
[email protected]
Mark- och exploateringsavtal mellan Huddinge kommun
och HUGE Fastigheter AB rörande fastigheterna
Bonden 1 och del av Hammartorp 1:1 m.fl. inom
kommundelen Trångsund
1. Mark- och exploateringsavtal mellan Huddinge kommun och Huge
Fastigheter AB rörande fastigheterna Bonden 1 och del av Hammartorp
1:1 m.fl. inom kommundelen Trångsund godkänns
2. En nettoinvestering på 1,8 miljoner kr för genomförande av allmänna
anläggningar i enlighet med detaljplan (KS-2015/141) för Bonden 1 och
del av Hammartorp 1:1 m.fl godkänns
3. Kommunstyrelsen bemyndigas att träffa avtal om erforderliga smärre
justeringar av och tillägg till avtalet enligt punkt 1, förutsatt att dessa inte
är av principiell beskaffenhet eller annars av större vikt.
4. Kommunstyrelsen bemyndigas att godkänna avtal med Trafikverket
Region Stockholm rörande skydd/Bullerskydd mot järnväg för
detaljplanen (KS-2015/141).
Kommunstyrelsen beslutar för egen del
Kommundirektören bemyndigas att på kommunstyrelsens vägnar besluta
enligt vad som anges under punkten 3 och 4
POSTADRESS
BESÖKSADRESS
Mark- och exploateringssektionen
141 85 Huddinge
Kommunalvägen 28
08-535 300 00
08-535 313 80
E-POST OCH WEBB
Tjänsteutlåtande
DATUM
2015-098-0831
SIDA
2 (9)
DIARIENUMMER
Dnr 2015/1508
Sammanfattning
En ny detaljplan har tagits fram för del av Bonden 1 och del av Hammartorp
1:1 m.fl. i Trångsund. För genomförandet av detaljplanen har ett markoch
exploateringsavtal upprättats mellan kommunen och Huge Fastigheter AB,
nedan kallad Huge. Exploateringsområdet ligger cirka 150 meter öster om
Trångsunds torg och omfattar cirka två hektar.
Detaljplanen omfattar två delområden. Område 1, även benämnt Bonden.
Området ligger i direkt anslutning till järnvägen, ca 3m över järnvägens nivå.
Området används idag till parkering. Område 2, även benämnt Prinsen, är
lokaliserat nordost om Trångsundsvägen. Området ligger i en bergssluttning
och är delvis tätt bevuxet och används i delar som spontan parkering. Se karta
nedan. Båda områdena är kraftigt bullerutsatta.
Detaljplaneförslaget möjliggör för område 1, Bonden, en bebyggelse med
flerbostadshus i 5-7 våningar, totalt 9000 BTA. Huges förslag till bebyggelse
redovisar cirka 90 lägenheter om 1-2-4 rum och kök. I område 2, Prinsen,
möjliggör detaljplanen ett punkthus om 9 våningar, totalt 4000 BTA. Huges
tänkta byggnation innebär i denna del cirka 75 lägenheter om 1-2-3 rum och
kök.
Detaljplanen innebär bl a även att en befintlig cirkulationsplats i anslutning
till område 1 tas bort och att korsningen Trångsundsvägen/Trångsunds
överfart får en bättre och mer säker trafiklösning. Den naturminnesmärkta
eken i mitten av område 1 sparas och skyddas samt vitesförläggs vid skada,
gränsen mot järnvägen förses med bullerskydd.
Förslaget till markoch exploateringsavtal innebär att Huge köper ca 3950
kvm av kommunens mark för att kunna exploatera sin egen mark och utnyttja
de 13000 BTA byggrätt som planförslaget medger. Köpeskillingen är satt till
5,4 miljoner. Utöver köpeskillingen ska Huge erlägga en ersättning för delar
av aktuell gatuutbyggnad. Huges andel uppgår till ca 5,6 miljoner av totalt 7,4
miljoner kronor. Resterande kostnad svarar kommunen för. Projektet innebär
ett totalt netto för kommunen om 3,6 miljoner förutsatt att prognosticerade
kostnader för gatuutbyggnaden.
För att möjligöra en byggnation vid järnvägen måste ett bullerskydd uppföras
i fastighetsgränsen. Trafikverket och kommunen ska teckna ett avtal som
reglerar ansvaret för projektering, byggande, drift och underhåll samt
kostnadsfördelning för bullerskärm/-skydd mot järnvägen. Kommunen ska
Tjänsteutlåtande
DATUM
2015-098-0831
SIDA
3 (9)
DIARIENUMMER
Dnr 2015/1508
teckna ett motsvarande avtal med Huge som innebär att Huge övertar
motsvarande ansvar.
Huge ska projektera och uppföra bebyggelsen i projektet i enlighet med
certifieringssystemet Miljöbyggnad. Båda kvarteren planeras i ett bullerutsatt
läge med flera bullerkällor. Bebyggelsen skall uppfylla de krav och normer
vad avser bullernivåer som framgår av detaljplanens planbestämmelser och i
projektet framtagen bullerutredning.
Bakgrund
Kommunstyrelsen beslöt 2013-01-28 § 12 att godkänna detaljplaneprogram
för del av fastigheterna Bonden 1 samt del av Hammartorp 1:1 i Huddinge
kommun. Ett ramavtal mellan kommunen och Huge Fastigheter AB,
godkändes av kommunfullmäktige den 11 februari 2013 § 13.
Samhällsbyggnadsnämnden gavs i uppdrag att ta fram detaljplan för del av
fastigheterna Bonden 1 samt del av Hammartorp 1:1, i enlighet med
detaljplaneprogrammet. I samband med framtagandet av detaljplanen har ett
förslag till exploateringsavtal tagits fram. Förslaget bilägges, bilaga 1.
Förslag till ny detaljplan för del av Bonden 1 och del av Hammartorp 1:1
m.fl. (KS 2015/141) redovisas i ett separat ärende till kommunstyrelsen för
godkännande.
Befintliga förutsättningar
Exploateringsområdet ligger cirka 150 meter öster om Trångsunds torg och
omfattar cirka två hektar.
Exploateringsområdet som är lika med planområdet innefattar del av fastigheterna
Bonden 1 och Prinsen 3-4 som ägs av Huge, samt kommunens fastigheter; del av
Hammartorp 1:1, Bonden 5, Nytorp 2:7, del av Nytorp 2:1 och 2:3, del av Västra
Skogås 1:2, del av Sjöängen s:1 och del av Östra Skogås 1:2.
Tjänsteutlåtande
DATUM
2015-098-0831
SIDA
4 (9)
DIARIENUMMER
Dnr 2015/1508
Detaljplanen omfattar två delområden. Område 1, även benämnt Bonden som
ligger i direkt anslutning till järnvägen, ca 3m över järnvägens nivå. Området
används idag till parkering. Övrig mark inom området utgörs av
vegetationsklädd mark med sporadisk vegetation som består av uppvuxna
lövträd. Ett naturminne (stor gammal ek) finns centralt i området.
Område 2, även benämnt Prinsen, är lokaliserat nordost om
Trångsundsvägen. Området ligger i en bergssluttning och är tätt bevuxet med
uppvuxna lövträd, främst lönn och björk med inslag av tall. Inom området
finns ytor som används till spontan parkering av de närboende. Nedanför
bergsbranten, utmed Trångsundsvägen, finns äldre stora ekar. En del stigar
korsar området.
Detaljplan
Detaljplaneförslaget möjliggör för område 1, Bonden, en bebyggelse med
flerbostadshus i 5-7 våningar, totalt 9000 BTA. Huges förslag till bebyggelse
redovisar cirka 90 lägenheter om 1-2-4 rum och kök. För att kunna bebygga
detta område med bostäder är det nödvändigt att uppnå en godtagbar
bullernivå. Bebyggelsen ska utformas som en sammanhängande kropp dels
Tjänsteutlåtande
DATUM
2015-098-0831
SIDA
5 (9)
DIARIENUMMER
Dnr 2015/1508
för att skärma buller från järnvägen och Trångsundsvägen och dels för att
skapa en tyst sida som även kan vara en gård.
Markparkering och carportslösningar ordnas mot järnvägen och i den östra
delen av fastigheten byggs ett parkeringsdäck i två plan. Infarten för den övre
delen av parkeringen ska ske genom kommunens infartsparkering.
I område 2, Prinsen, möjliggör detaljplanen ett punkthus om 9 våningar.
Huges tänkta byggnation innebär cirka 75 lägenheter om 1-2-3 rum och kök,
totalt 4000 BTA. Parkering ska anordnas som markparkering i anslutning till
den befintliga parkeringsplatsen.
Del av 3D modell över tänkt bebyggelse i exploateringsområdet.
Planförslaget innebär också att den del av planområdet som idag används för
infartsparkering, ska regleras som parkering. Den gällande planen anger detta
område som kontor. Detaljplanen innebär vidare att en befintlig
cirkulationsplats i anslutning till område 1 tas bort och att korsningen
Trångsundsvägen/Trångsunds överfart får en bättre och mer säker
trafiklösning. Vidare ska en vändplan byggas i slutet av Korpstigen och en ny
parkeringsplats byggas för den nya bebyggelsen. Huge ska också se över sin
parkeringssituation i området.
Genom detaljplanen skyddas den naturminnesmärkta eken som är centralt
belägen inom område 1. I gränsen mot järnvägen förutsätts ett skydd som i
Tjänsteutlåtande
DATUM
2015-098-0831
SIDA
6 (9)
DIARIENUMMER
Dnr 2015/1508
delar kommer att kombineras med carportar/garage som skydd för risk och
buller.
Mark- och exploateringsavtal
För genomförandet av detaljplanen har markoch exploateringssektionen
upprättat ett förslag till markoch exploateringsavtal med Huge. Förslaget
biläggs, bilaga 1.
Förslaget till markoch exploateringsavtal innebär att Huge köper ca 3950
kvm av kommunens mark för att kunna exploatera sin egen mark och utnyttja
de 13000 BTA byggrätt som planförslaget medger. Köpeskillingen är satt till
5,4 miljoner under förutsättning att Huge Fastigheter AB bygger hyresrätter.
Ett vite på 10 miljoner utgår om bostäderna omvandlas till bostadsrätter inom
10 år.
Utöver köpeskillingen ska Huge Fastigheter AB erlägga en ersättning för
delar av aktuell gatuutbyggnad. Huges andel uppgår totalt till ca 5,6 miljoner
av totalt 7,4 miljoner kronor. Resterande kostnad svarar kommunen för. För
aktuella gatuutbyggnader har kostnaden fördelats mellan Huge och
kommunen utifrån nyttan av ombyggnationen för aktuell tillkommande
exploatering. Om den faktiska kostnaden för gatuombyggnaden överstiger de
prognosticerade kostnaderna ska den överstigande kostnaden fördelas lika
mellan kommunen och Huge.
Kommunen åtar sig att ta bort befintlig cirkulationsplats och bygga om
gaturummet på Trångsundsvägen, förbättre korsningen
Trångsundsvägen/Trångsunds överfart, anlägga en vändplan i slutet av
Korpstigen och förbättra infarten till Korpstigen. Huges ekonomiska
ersättning till kommunen för allmänna anläggningar enligt ovan utgör ca 76%
av den beräknade kostnaden på 7,4 miljoner.
För att möjligöra en byggnation vid järnvägen måste ett bullerskydd uppföras
i fastighetsgränsen. Trafikverket och kommunen ska tecknat ett avtal som
reglerar ansvaret för projektering, byggande, drift och underhåll samt
kostnadsfördelning för bullerskärm/-skydd mot järnvägen. Kommunen ska
tecknat ett motsvarande avtal med Huge som innebär att Huge övertar
motsvarande ansvar. Avtalen biläggs exploateringsavtalet, bilaga 6 och 7.
Exploateringsavtalet reglerar vidare att kommunen och Huge ska samordna
en utfart från kommunens infartsparkering och Huges garage för område 1.
Tjänsteutlåtande
DATUM
2015-098-0831
SIDA
7 (9)
DIARIENUMMER
Dnr 2015/1508
I anslutning till område 2 ska Huge rusta upp, utveckla och utöka den
befintliga lekplatsen vid korsningen Trångsundsvägen /Norströms väg inom
fastigheten Prinsen 3 som kompensation för den lekplats som försvinner i
området.
Huge ska projektera och uppföra bebyggelsen i projektet i enlighet med
certifieringssystemet Miljöbyggnad. Efter projektering och efter avslutad
byggnation ska en redovisning ske gentemot Kommunen om projektets
överenstämmelse mot certifieringssystemet Miljöbyggnad och eventuella
avsteg motiveras.
Båda kvarteren planeras i ett bullerutsatt läge med flera bullerkällor.
Bebyggelsen skall uppfylla de krav och normer vad avser bullernivåer som
framgår av detaljplanens planbestämmelser och i projektet framtagen
bullerutredning. Hela byggnationen ska planers för att uppnå ljudklass B
inomhus.
En dagvattenutredning är framtagen för området och dagvattenutredningens
slutsatser och rekommendationer ska följas. Om möjlighet finns ska gröna tak
anläggas på hela eller delar av takytorna i Bonden.
I område 1finns en grov naturminnesklassad ek. Eken och ekens rotsystem
ska minst skyddas till kronans dubbla storlek mot all byggtrafik och annan
påverkan under byggtiden. Huge ska erlägga ett vite om 200 Tkr om den
skadas eller dör.
I avtalet regleras vidare bl a frågor om inriktning och utformning, vegetation
och trädplantering, etableringsplan, miljö och dagvatten.
I övrigt innehåller avtalet sedvanliga villkor.
Ekonomi
Kommunen säljer 3950 kvm kvartersmark till Huge Fastigheter AB för 5,4
miljoner kronor. Om- och utbyggnad av gator och andra ombyggnationer av
allmänna anläggningar inom exploateringsområdet beräknas till 7,4 miljoner
kronor varav Huge Fastigheter AB står för 5,6 miljoner.
Projektet innebär således en nettoinvestering för kommunen om ca 1,8
miljoner kronor för kommunens andel av utbyggnaden av allmänna
anläggningar, förutsatt prognosticerade kostnader. Kommunens totala netto i
projektet beräknas till ca 3,6 miljoner kronor, exklusive markvärdet för
kommunen mark.
Kommunen får ingen ökad driftkostnad för exploateringen.
Tjänsteutlåtande
DATUM
2015-098-0831
SIDA
8 (9)
DIARIENUMMER
Dnr 2015/1508
Tidsplan
Förutsatt att detaljplanen vinner laga kraft enligt tidplanen (vid årsskiftet
2015/2016), att detaljplanen inte överklagas och att marknaden tillåter, har
exploatören och kommunen intentionen att följa nedanstående preliminära
tidplan.
Gata: Byggstart Q3/Q4 2016, gatubyggnad 2016-2017 under förutsättning att
synkronisering kan ske med Huges byggnation.
Huge Bonden: Byggstart Q2 2017, byggtid 6 månader för p-garage plus 2 år
för bostadskvarteret.
Huge Prinsen: Byggstart Q4 2016, byggtid 18 månader.
Kommunala ställningstaganden
Behovet av förskoleplatser till följd av planerad bostadsutbyggnad har utretts
under planprocessen. Behovet kan tillgodoses genom den permanenta
förskolan Nytorps Mosse och den kommande förskolan som ska ligga strax
intill Edboskolan, färdigställande av förskolan beräknas till slutet 2015. En
förskola bedöms inte kunna rymmas i planområdet med hänvisning till
barnsäkerhetsskäl och otillräcklig lekytor. Sannolikt blir andelen barnfamiljer
i ungdomslägenheterna låg men en process pågår för att hitta lämplig mark i
området för att i framtiden förstärka Skogås/Trångsund med en ny/utbyggd
skola.
Projektet kommer att skapa ca 170 nya hyresbostäder i ett kollektivtrafiknära
läge och skapar ett mervärde för kommunen med ett ökat utbud av mindre
lägenheter/ungdomsbostäder i framförallt område 2, Prinsen. Båda områdena
kommer tillskapa hyreslägenheter vilket bidrar till en mer varierad
bostadmarknad.
Mark- och exploateringssektionen föreslår att föreliggande förslag till markoch exploateringsavtal med Huge Fastigheter AB godkänns.
--
Tjänsteutlåtande
DATUM
2015-098-0831
Vesna Jovic
Kommundirektör
SIDA
9 (9)
DIARIENUMMER
Dnr 2015/1508
Heléne
Sune
HillEriksson
Mattias Carlswärd
Bilagor
Mark- och exploateringsavtal med tillhörande bilagor
Reviderat 2015-09-01 15:00
1(15)
Mark- och exploateringsavtal
Del av Bonden 1 och del av Hammartorp 1:1 m.fl.
Följande avtal om exploatering av del av fastigheterna Bonden 1 och Hammartorp 1:1 m.fl. i
Huddinge kommun har ingåtts mellan Kommunen och Exploatören:
Kommunen
Huddinge kommun
141 85 Huddinge
Org nr 212000-0068
Exploatören
Huge Fastigheter AB
Box 1073
141 22 Huddinge
Org nr 556233-5900
Detta avtal omfattar exploateringsområdet vilket har markerats med Röd begränsningslinje på
bifogad karta, bilaga 1, nedan benämnt exploateringsområdet.
Delområde 1, del av fastigheten Bonden m.fl., har markerats med Röd skraffering och texten
delområde 1 i bilaga 3, nedan benämnt Bonden.
Delområde 2, del av fastigheten Prinsen m.fl., har markerats med Röd skraffering och texten
delområde 2 i bilaga 3, nedan benämnt Prinsen.
§1 Bakgrund
Exploatören äger fastigheterna Bonden 1&2 och Prinsen 3, och har för
avsikt att uppföra bostäder i området. Kommunen äger Bonden 5, Nytorp 2:1 & 2:7 och
Hammartorp 1:1. Exploatören skall erbjudas att köpa delar av den kommunala marken inom
exploateringsområdet vilken i den kommande detaljplanen utgörs av kvartersmark.
Inom den del av exploateringsområdet som ligger Norr om Trångsundsvägen, Prinsen
delområde 2 i bilaga 3, avser Exploatören att uppföra studentbostäder /ungdomsbostäder.
Syftet med detta avtal är att reglera förutsättningarna för exploateringsområdet, samt reglera
förutsättningarna för genomförandet av detaljplanen.
Till grund för detta avtal ligger förslag till detaljplan för del av Bonden 1 och del av
Hammartorp 1:1 m.fl., (SBN PL 2010/16.313), samt ramavtal mellan parterna avseende
Bonden / Hammartorp, antaget av Kommunfullmäktige den 11 februari 2013 § 13 med
diarienummer KS-2012/692.313.
Reviderat 2015-09-01 15:00
2(15)
§2 Giltighet
- att Huddinge kommunfullmäktige godkänner detsamma senast (2016-01-29)
- att förslag till detaljplan för del av Bonden 1 och del av Hammartorp 1:1 m.fl., (SBN PL
2010/16.313), blir antagen i huvudsaklig överensstämmelse med bilagt förslag, bilaga 2
senast (2016-01-29) och att beslutet därefter vinner laga kraft.
Skulle ovanstående förutsättningar inte uppfyllas är avtalet förfallet i sin helhet utan
ersättningsskyldighet för någondera parten.
avtalet dessförinnan helt eller delvis verkställts skall verkställigheten rättas i den utsträckning
detta är möjligt. Oberoende av om rättelse kan ske har ingendera parten rätt till skadestånd av
den andra parten med anledning av det inträffade.
§3 Projektets utformning
Exploatören förbinder sig att bebygga kvartersmarken inom exploateringsområdet i enlighet
med
- detaljplanen
- detta avtal
- i huvudsaklig överensstämmelse med till detaljplanen bilagda illustrationer
MARKÖVERLÅTELSER
§4 Marköverlåtelser
För genomförandet av detaljplanen är parterna överens om att följande fastighetsreglering ska
ske.
Kommunen överlåter till Exploatören ett område om totalt ca 1019 m2 bestående av delar av
fastigheterna Bonden 5 och Hammartorp 1:1 marken ska överföras till fastigheten Bonden 1.
Till fastigheten Prinsen 3 ska ett område om totalt ca 2931 m2 bestående av delar av Nytorp
2:7, Hammartorp 1:1 och Västra Skogås 1:2 överföras. Båda områdena är nedan gemensamt
kallade Överlåtelseområdet. Överlåtelseområdet är utlagt som kvartersmark i detaljplanen
och är markerat med grön begränsningslinje på bifogad karta, bilaga 1.
Marköverlåtelsen gäller med de smärre justeringar av gränsen för överlåtelseområdet som
eventuellt kan komma att vidtas i samband med lantmäterimyndighetens beslut om
fastighetsreglering.
Reviderat 2015-09-01 15:00
3(15)
§5 Ersättning
Som ersättning för Överlåtelseområdet skall Exploatören erlägga
femmiljonerfyrahundrasjuttontusen (5 417 000:-) KRONOR till Kommunen. Ersättningen ska
säkras genom anteckning i fastighetsregistret.
Vid avvikelse från den markareal som angivits i skall ersättningen justeras med 1800 kr/m2.
Ersättningen ska omräknas med konsumentprisindex (totalindex) från oktober 2014. Den ska
justeras så att den följer indexändringarna fram till den tidpunkt då den förfaller till betalning.
Den ska dock lägst uppgå till det belopp som anges ovan.
Ersättningen skall erläggas senast på tillträdesdagen genom insättning på kommunens
postgiro 6595-3 eller bankgiro 748-2102 med angivelse om vad ersättningen avser.
§6 Upplåtelseform
Exploatören förbinder sig att upplåta all bostadsbebyggelse inom exploateringsområdet med
hyresrätt. Upplåts inte bostäderna med hyresrätt eller omvandlas hyresrätterna till bostadsrätter ska Exploatören eller kommande ägare till fastighet inom exploateringsområdet erlägga
ett vite till Kommunen på 2 200 000 kr för Bonden, delområde 1, och 6 700 000 kr för
Prinsen, delområde 2, se bilaga 3. Skyldigheten att erlägga vitesbeloppen gäller 10 år räknat
från det datum detaljplanen vunnit laga kraft.
Om vite ska utges enligt denna paragraf ska vitet omräknas med konsumentprisindex
(totalindex) från 2015-06-01 till den tidpunkt då tilläggsköpeskillingen förfaller till betalning.
vitet ska dock lägst uppgå till det belopp som anges ovan.
§7 Fastighetsbildning mm
Kommunen ansöker om fastighetsbildning för genomförandet av marköverlåtelser enligt detta
avtal. Exploatören biträder i och med detta avtal ansökan och svarar för samtliga
förrättningskostnader för genomförandet av detta avtal. Exploatören ansöker om och bekostar
övriga erforderliga fastighetsbildningsåtgärder.
§8 Tillträde
Tillträde till överlåtelseområdet sker två veckor efter det att erforderlig fastighetsbildning
vunnit laga kraft.
Reviderat 2015-09-01 15:00
4(15)
§9 Inteckningar och övriga belastningar
Kommunen garanterar att överlåtelseområdet inte besväras av inteckningar eller andra
belastningar som kan inskränka rådigheten förutom nedanstående:
Belastningar inom:
Hammartorp 1:1
 Officialservitut
 Ledningsrätt
 Ledningsrätt
 Avtalsservitut
0126k-12521.1
0126k-13880.1
0126k-15792.1
01-IM7-59/4581.
Väg
Starkström
Starkström
Ledning
Västra Skogås 1:1
 Officialservitut
01-IM7-29/91.1
Kraftledning
§10 Servitut och ledningsrätt etc
Exploatören ska i samband med den exploatering som detaljplanen medger utan ersättning
upplåta erforderliga utrymmen för befintliga och tillkommande ledningar inom
exploateringsområdet till förmån för respektive ledningsägare.
Exploatören ska utan ersättning upplåta erforderligt utrymme inom exploateringsområdet för
slänt i samband med gatuutbyggnad av angränsande kommunal gata eller gångbana.
Exploatören ska utan ersättning upplåta utrymme inom exploateringsområdet markerat med yi detaljplanen för in och utfart till Västra Skogås 1:1. Ett avtal är upprättat mellan Trafikverket
och Exploatören för rättigheten, se bilaga 4. I samband med fastighetsbildningsförrättningen
skall det befintliga servitutet ersättas med ett nytt servitut enligt avtalet tecknat mellan
Trafikverket och Exploatören enligt bilaga 4.
Exploatören medger att ovanstående rättigheter får säkerställas genom servitutsavtal som får
skrivas in eller genom fastighetsbildningsåtgärd.
§11 Övriga avtal
Ett avtal är upprättat mellan Kommunen och Trafikverket Region Stockholm som reglerar
uppförande/utformning, drift och underhåll av skyddsplank/mur mot järnvägen, bilaga 6.
Enligt avtalet skall Kommunen se till att bullerskyddet och grindförbättringen projekteras och
utförs samt garantera drift och underhåll ekonomiskt. Ett kommande genomförandeavtal ska
reglera finansiering och ansvar, byggnadstekniska detaljer, garantitider, trafikföring under
byggnadstiden, med mera. I genomförandeavtalet preciseras också villkor för arbetets
utförande i anslutning till spår.
Ett avtal med liknande lydelse där Exploatören garanterar byggande, drift och underhåll mot
Kommunen är upprättat mellan Kommunen och Exploatören, bilaga 7.
Reviderat 2015-09-01 15:00
5(15)
Planket ska utformas så att framtida drift och underhåll minimeras och att utseendet är
estetiskt tilltalande och passar in i området karaktär och motverkar vandalisering.
§12 Gemensamhetsanläggning
Kommunen och Exploatören ska gemensamt skapa en utfart från parkeringen på fastigheten
Bonden 1 och kommunens infartsparkering över kommunens fastighet Hammartorp 1:1 på
ytan som är markerad med g i planen.
Utfarten ska i första hand regleras via ett avtalsservitut vilket tecknas vid behov under
genomförandet. Vid en eventuell försäljning av parkeringsytan på fastigheten Bonden 1 kan
en gemensamhetsanläggning bildas enligt planen. Drift och underhåll av infarten skall
fördelas lika mellan parterna, om ingen annan överenskommelse träffas.
§13 Skick
Överlåtelseområdet har besiktigats av Exploatören. Exploatören godkänner dess skick samt
förklarar sig med bindande verkan avstå från samtliga anspråk på fel eller brister i den
förvärvade egendomen som Exploatören upptäckt eller bort upptäcka vid besiktning.
Exploatören äger kännedom om rådande markoch grundförhållanden.
ANLÄGGNINGAR
§14 Anläggningars utförande och kostnadsfördelning
Projektering och anläggande av allmänna anläggningar ska ske i enlighet med
Kommunens normalstandard.
Erfarenhetsmässiga beräkningar visar på kostnader redovisade i stycke A.1-A.6 i denna
paragraf för respektive byggnation. I de fall verklig kostnad understiger beräknad kostnad
ska den verkliga kostnaden användas. I de fall de verkliga kostnaderna överstiger
beräknad kostnad ska den överskjutande skillnaden fördelas med 50% mellan parterna.
Exempel: Beräknad kostnad är 900 tkr. Verklig kostnad blir 1 200 tkr i de fall
exploatören betalar 100% av anläggningen.
1200𝑡 ‒ 900𝑡
900𝑡𝑘𝑟 ∗ 100% +
2
Exploatören betalar
= 1050tkr
Alla kostnader skall regleras till verkliga byggkostnader. Kostnaderna omfattar
projektering, upphandling, byggnation och kontroll mm av gator, gångbanor belysning
mm.
Kommunen kommer inte redovisa de verkliga kostnaderna uppdelad per gatudel enligt
stycke A denna paragraf. Kostnadsfördelningen ska göras utifrån detaljprojektering och
erfarenheter under byggskedet.
Kommunen fakturerar Exploatören 500 000 kr då entreprenaden startar för Korpstigen
och entreprenadsumman och tidplanen är känd.
Reviderat 2015-09-01 15:00
6(15)
Kommunen fakturerar Exploatören 2 500 000kr då entreprenaden startar för
Trångsundsvägen och entreprenadsumman och tidplanen är känd.
Kommunen slutfakturerar Exploatören den resterande kostnaden efter godkänd
slutbesiktning. Kostnaden ska falla till betalning trettio (30) dagar efter fakturadatum.
A. Allmänna anläggningar
A.1.Kommunen projekterar, utför och bekostar eventuell upprustning av trappa mellan
Trångsundsvägen och Korpstigen, markerat med A.1 i kartbilaga 3.
A.2.Kommunen projekterar och utför ombyggnation av delar av Trångsundsvägen och
Korpstigen. Kommunen ska även se över och eventuellt förbättrad korsningen
Trångsundsvägen Korpstigen, markerat med A.3-A.6 i kartbilaga 3.
Kostnadsfördelningen för dessa åtgärder fördelas enligt nedan, punkt A.3-A.6.
A.3.Kostnaden för anläggandet av vändplan, markerat med A.3 i kartbilaga 3, och
justeringar av Korpstigen fram till korsningen Trångsunsdsvägen bekostas av
Exploatören till 100%. Kostnaden beräknas till 1 000 000kr.
A.4.Kostnaden för ombyggnation av delar av Trångsundsvägen från och inkluderande
övergångstället vid befintlig rondell Norströms väg/Trångsundsvägen fram till infart
för Bonden 1, skrafferat med blå färg och markerat med A.4 i kartbilaga 3, bekostas
av Exploatören till 100%. Kostnaden beräknas till 3 750 000kr.
A.5.Kommunen bekostar ombyggnation gång och cykelvägen från infart till Bonden 1
och korsningen Trångsunsdsöverfart och Trångsundsvägen, markerat med grön linje
och A.5 i kartbilaga 3.
A.6.Kostnaden för ny trafiklösning i korsningen Trångsunsdsöverfart och
Trångsundsvägen, skrafferat med blå färg och markerat med A.6 i kartbilaga 3,
fördelas med 50% på Kommunen och 50% på Exploatören. Kostnaden beräknas till
1 700 000kr.
B. Anläggningar inom kvartersmark.
Exploatören projekterar, utför och bekostar:
B.1. Alla anläggningar inom kvartersmark.
B.2. Exploatören projekterar, utför och bekostar vägen från kommunal gata fram till
grindarna mot spårområdet, betecknat med y i planen. Vägen skall anpassas efter tung
trafik och under arbetets gång skall samråd ske med Kommunen (gatu- och
trafiksektionen) samt Trafikverket.
B.3. Exploatören projekterar, utför och bekostar anslutningen och höjdanpassning av
infarten till exploatörens parkering, rödmarkerat i bilaga 5. Samråd ska ske med
Kommunen (gatu- och trafiksektionen).
B.4. Iordningställande av naturmark. Träd och övrig vegetation ska i möjligaste mån
bevaras. Särskild hänsyn skall tas för ett antal träd inom området, se §29 vegetation.
B.5. Eventuella åtgärder på grund av fornlämningar, grundvatten, vibrationer och dylikt.
B.6. Flyttning eller annan erforderlig åtgärd av eventuella befintliga anläggningar inom
exploateringsområdet.
Reviderat 2015-09-01 15:00
7(15)
B.7. Alla erforderliga åtgärder för bullerplank eller byggnation med likvärdig funktion
utmed järnvägen ska utföras i samråd med Trafikverket, se bilaga 6 och 7.
B.8. Alla erforderliga skyddsåtgärder med avseende på järnvägen och transporter av farligt
gods på densamma.
Kommunen projekterar, utför:
B.9. Iordningställande av in och utfart till infartsparkeringen.
C. Omgivande vägnät/naturmark
Gemensam besiktning av omgivande vägnät/naturmark ska göras före byggstart.
Exploatören bekostar återställande av eventuella skador som förorsakas av
av Exploatörens entreprenörer eller underentreprenörer inom exploateringsområdet.
Exploatörens ansvar gentemot Kommunen får ej överföras på av Exploatören anlitad
entreprenör.
§15 Flytt av befintlig lekplats
En befintlig lekplats kommer flyttas från exploateringsområdet. Exploatören ska rusta upp,
utveckla och utöka den befintliga lekplatsen vid korsningen Trångsundsvägen /Norströms väg
på fastigheten Prinsen 3 som kompensation för den lekplats som försvinner.
Exploatören har visat ett förslag på upprustning av lekplats, upprustningen ska ske i samråd
med Kommunen (gatu- och trafiksektionen) och i linje med Kommunens park och
lekplatsprogram och exploatörens förslag.
§16 Cykelparkeringar
Exploatören skall tillse att möjlighet att parkera cyklar finns för både Bonden och Prinsen,
(område 1 och 2). Parkeringarna ska utföras i enlighet med kommunens föreslagna cykelplan
eller bättre och skall utformas så att de boende upplever cykel som ett enkelt och
lättillgängligt transportmedel.
AVGIFTER
§17 Skatter mm
För överlåtelseområdets utgående skatter och avgifter betalas av Kommunen i den mån de
avser och belöper på tiden intill tillträdesdagen och för tiden därefter av Exploatören.
Kommunen erlägger för tillträdesåret fastighetsskatt eller kommunal fastighetsavgift för
överlåtelseområdet. Av erlagd skatt eller avgift, ska Exploatören ersätta Kommunen för vad
som proportionellt får anses belöpa på tiden efter äganderättsövergången (tillträdesdagen) för
Överlåtelseområdet.
Reviderat 2015-09-01 15:00
8(15)
§18 Detaljplanekostnader
Kommunen ombesörjer framtagande av ny detaljplan för exploateringsområdet. Exploatören
ersätter Kommunen för dess kostnader enligt särskilt plankostnadsavtal med kommunens
planavdelning om ersättning för detaljplanekostnader.
Då Exploatören bekostar områdets detaljplaneläggning genom särskilt plankostnadsavtal ska
Exploatören inte erlägga någon planavgift enligt kommunens bygglovtaxa i samband med
bygglovprövning.
§19 Gatukostnadsersättning
Har Exploatören till alla delar fullgjort sina förpliktelser enligt detta avtal, skall ägare till
fastighet inom exploateringsområdet anses ha erlagt på fastigheten belöpande gatukostnader
enligt den i § 2 angivna detaljplanen.
Vad som sägs i föregående stycke gäller inte kostnader för framtida förbättringar eller
utbyggnader av nya områdesanläggningar eller områdesanknutna anläggningar avseende gator
och allmänna platser vilka regleras enligt vid aktuell tidpunkt gällande lagar och regler.
§20 Anslutningsavgifter
Samtliga avgifter för anslutning av vatten, avlopp, fjärrvärme, el och tele etc. inom
exploateringsområdet betalas av Exploatören.
Det åligger Exploatören att hos respektive ledningsägare, i god tid förvissa sig om eventuella
befintliga ledningars läge samt informera sig om eventuella flyttningskostnader. Exploatören
skall bekosta eventuell flyttning av ledningar till följd av utbyggnad inom
exploateringsområdet.
MILJÖ- OCH ENERGI
§21 Agenda 21
Kommunen har antagit en lokal Agenda 21 som skall vara vägledande för alla verksamheter
och aktiviteter som bedrivs inom Huddinge kommun av enskilda, företag och föreningar.
Exploatören har tagit del av denna lokala Agenda 21 och skall beakta denna vid verksamhet
och aktiviteter inom exploateringsområdet.
§22 Miljöanpassat byggande
Byggprocessen
exploateringssektionen), i god tid innan byggnadsarbetena påbörjas, redovisa åtgärder för att
begränsa negativ miljöpåverkan från byggprocessen, exempelvis transporter och hantering av
schakt- och fyllnadsmassor.
Reviderat 2015-09-01 15:00
9(15)
A.
Norr om Trångsundsvägen gäller följande
Marken norr om Trångsundsvägen, Prinsen delområde 2 i bilaga 3, ägs till största delen av
Huddinge kommun.
Energieffektivitet
Varma utrymmen ska vara energieffektiva. Bostadsdelarna eller andra utrymmen där
människor stadigvarande vistas ska utföras med ett klimatskal som minimerar behovet av
tillförd energi för uppvärmning. Tillförd energi för uppvärmning ska endast behövas för
tappvarmvatten och för spetsvärme under årets kallaste dagar. Bästa teknik ska även användas
för att minimera energibehovet för byggnadernas drift i övrigt. Om värmekälla behövs ska det
tillgodoses genom fjärrvärme eller med förnyelsebar energi.
Exploatören ska säkerställa en god inomhusmiljö och att materialval och kemikalier som
Exploatören ska projektera och uppföra projektet i enlighet med certifieringssystem
Miljöbyggnad. Exploatören avser inte att ansöka om certifiering enligt Miljöbyggnad men
avser att projektera och uppföra projektet i enlighet med certifieringssystemets riktlinjer.
Efter projektering och efter avslutad byggnation ska en redovisning gentemot Kommunen ske
om projektets överenstämmelse mot certifieringssystemet Miljöbyggnad och eventuella
avsteg motiveras.
B.
Söder om Trångsundsvägen gäller följande
Marken Söder om Trångsundsvägen , Bonden delområde 1 i bilaga 3, ägs till största delen av
Huge fastigheter AB.
Energieffektivitet
marknaden. Alternativt kan eget miljöprogram tillämpas.
§23 Ljud och buller i planområdet
Bebyggelsen skall uppfylla de krav och normer vad avser bullernivåer som framgår av
detaljplanens planbestämmelser, bilaga 2, och Bullerutredningen av Bjerking AB
Trafikbullerutredning 20140902 framtagen i planarbetet.
A. Ljudklass inomhus i byggnad
Exploatören ska verka för och planera hela byggnationen efter att uppnå Ljudklass B, enligt
svensk standard, inomhus. Speciellt fönster och uteluftdon ska dimensioneras så att
trafikbullernivån inomhus planeras att motsvara minst ljudklass B.
Reviderat 2015-09-01 15:00
10(15)
För att kontrollera att uppställda ljudkrav uppfylls ska före inflyttning uppföljande
bullermätningar genomföras och redovisas till Kommunen.
Exploatören svarar, vid färdigställande av bostadshusen, för och bekostar alla byggtekniska
och anläggningstekniska åtgärder, vilka kan krävas för att uppfylla angivna krav och normer
enligt ovan.
B. Övriga bullerskyddsåtgärder
Lägenheterna ska om möjligt utformas så att ekvivalent ljudnivå inte överstiger 50dB(A)
utanför fönstret på hälften av boningsrummen, om så sker ska extra ljuddämpande fönster
användas i sovrum.
§24 Dagvatten
Kommunens dagvattenstrategi skall följas. Dagvatten från exploateringsområdet skall i största
möjliga mån omhändertas lokalt inom exploateringsområdet. Anläggning skall minst
anordnas för fördröjning av dagvatten innan anslutning till allmänt dagvattennät. Dagvatten
från förorenade markytor inom kvartersmark, såsom mark för större parkeringsytor, skall
dessförinnan genomgå slam- och oljeavskiljning eller liknande lokal behandling.
En dagvattenutredning är framtagen för exploateringsområdet av Grontmij AB,
Dagvattenutredning del av Bonden 1 och del av Hammartorp 1:1, daterad 2014-01-10.
Dagvattenutredningens slutsatser och rekommendationer ska följas, eller likvärdiga framtida
utredningar, där grundförutsättningen är att allt eventuellt dagvatten från området så långt som
möjligt infiltreras och fördröjas i grönytor och därefter ledas till fördröjnings- eller
perkolationsmagasin. Magasin eller andra utlopp ska förses med reglerade utlopp som
begränsar det totala flödet till dagvattenledningar så att det inte överstiger ledningarnas
befintliga kapacitet.
Om möjlighet finns ska gröna tak anläggas på hela eller delar av takytorna i område 1. Om
gröna tak helt eller delvis inte anläggs ska skriftlig förklaring redovisas till Kommunen varför
så inte sker.
Handlingar vilka redovisar omhändertagande av dagvatten ska redovisas till Kommunen i
samband med tekniskt samråd för bygglov. Samtliga anläggningar för omhändertagande av
dagvatten ska utföras och bekostas av Exploatören liksom skötsel av dessa.
§25 Avfallshantering
Exploatören skall tillse att avfallshanteringen inom exploateringsområdet under byggtiden och
under anläggningarnas drift i sin helhet anpassas till långtgående källsortering och återvinning
i enlighet med gällande avfallsplan och renhållningsföreskrifter för Huddinge kommun.
§26 Återvinningsstation
Inom området finns innan planläggningen en återvinningsstation för återvinningsbara
förpackningar. Exploatören åtar sig att tillhandahålla FTI AB en alternativ plats för att
lokalisera en ny station inom närområdet för att ersätta stationen som måste flyttas.
Reviderat 2015-09-01 15:00
11(15)
Kommunen och Exploatören ska gemensamt söka en alternativ lokalisering, Exploatören är
dock relativt stor markägare i närområdet och en lokalisering på för allmänheten bästa stället
ska eftersträvas oavsett vem av Exploatören eller Kommunen som är ägare till marken.
GENOMFÖRANDE
§27 Samordning
Exploatören ska svara för samordning mellan Kommunen och de ledningsdragande bolagen
så att erforderliga arbeten inom exploateringsområdet kan bedrivas utan inbördes hinder och
kan vara färdigställda senast vid inflyttning.
Exploatören skall till Kommunen och de ledningsdragande bolagen tillhandahålla erforderliga
plankartor, ritningar och tidsplan för ledningsnätens utbyggnad.
Kommunen svara för samordning för de ledningar vilka är lokaliserade inom de vägområden
där kommunen skall bygga om vägen enligt § 14.
§28 Mätningstekniska arbeten
I god tid före exploaterings arbetenas igångsättande skall samråd ske med kommunens
lantmäteriavdelning om utförandet av de mätningstekniska arbetsuppgifter som hör samman
med exploateringen.
Samhällsbyggnadsnämnden har tagit beslut om krav på kompetens för utförande av
mätningstekniska åtgärder. Kraven hänvisar till de rekommendationer för bedömning av
”Grundläggande mätningsteknisk färdighet” som finns i nya HMK-Juridik.
Exploatören bekostar återställandet av stomnätspunkter och gränsmarkeringar som raseras vid
exploateringen.
§29 Vegetation
Vid projektering av bebyggelsen skall hänsyn tas till befintliga träd och vegetation. I samband
med att Exploatören upprättar situationsplan för exploateringsområdet skall förslag till
bevarande av vegetation och kompletterande planteringar redovisas (vegetationsplan).
Detaljplanens intentioner om bevarande av värdefulla träd och vegetationspartier ska beaktas.
Vegetationsplanen skall godkännas av Kommunen (markoch exploateringssektionen) före
bygglovprövning. Innan byggnationen startas skall träden fotograferas, och bildernas sparas.
Inom kvartersmark och i planen betecknat med n2 skall områdena bevaras och kompletteras
med fruktträd och blommor, de körsbärsträd som står i området n2 bör så långt det är möjligt
bevaras.
Reviderat 2015-09-01 15:00
12(15)
Naturminnesmärkta eken.
I område 1, bilaga 3, finns en grov ek, vilken skall skyddas, den har förklarats av
Länsstyrelsen som naturminne. Eken skall bevaras och det åligger Exploatören att avgränsa
området på lämpligt sätt så att den skyddas under och efter byggtiden.
Marken där eken växer ska inte dräneras, eftersom torkskador orsakade av markavvattning
förkortar ekens livslängd. Inom ett cirkelrunt område, med en radie som motsvarar
trädkronans största utbredning, får marken inte hårdgöras eller grusas.
Grävning och schaktning samt körning med tyngre fordon får inte förekomma inom kronans
projektion på marken, för att minimera risken för påverkan på ekens rötter.
Eken och ekens rotsystem ska i största möjliga mån skyddas av en skyddszon runt eken på
fem meter utanför kronans projektion på marken mot all byggtrafik och annan påverkan under
byggtiden. Kan inte skyddszonen upprätthållas ska tryckavlastning ske med utjämnande
massor och körplåtar för att undvika skador på trädets rotsystem.
Skyddsozonen, beskrivet i stycket ovan, ska avskärmas under anläggningstiden. Om
exploatören eller exploatörens entreprenörer vid grävarbeten upptäcker att verksamheten
skadar rotsystemet ska grävarbetet avbrytas och flyttas längre bort från eken. Blottade eller
skadade rötter ska kapas med fina snitt och hållas fuktiga tills återfyllnad sker.
Skriftligt samråd varför körbanor, upplag eller likvärdigt inte kan undvikas, skall ske innan
åtgärd görs med Kommunen (markoch exploateringssektion). Länsstyrelsen ska samtidig
informeras. Vid försummelse att samråda ska Exploatören till Kommunen erlägga ett vite om
500 000 kronor.
Om det finns risk för påverkan på eken måste dispens sökas hos Länsstyrelsen från
föreskrifterna för naturminnet.
För det fall att Exploatören, eller dess underentreprenörer under byggtiden fäller eller skadar
eken så allvarligt att det leder till att trädet dör, eller auktoriserade träd experter bedömer
att trädets livsbetingelse kraftigt reducerats på grund av skadan, ska exploatören till
Kommunen erlägga ett vite om 200 000 kronor.
I de fall eken dör på grund av direkta skador orsakade under genomförandet av
exploateringen, bedömning ska ske av auktoriserade träd experter, har Exploatören utöver
ovanstående återplanteringsplikt, återplantering ska ske med en ek med en höjd av minst 12
meter.
Trädet skall märkas upp med tydliga vitesbelopp motsvarande minst 200 000 kronor och
vitena skall skrivas in i Exploatörens underentreprenörers kontrakt.
Exploatören ska verka för att vitet för den kulturminnesmärkta eken i Exploatörens
underentreprenörers kontrakt sätts högre än eventuella viten för försening eller likvärdiga
viten mot underentreprenörerna.
Vitet enligt denna paragraf ska omräknas med konsumentprisindex (totalindex) för 2015-0601. Vitet ska justeras så att det följer indexändringarna fram till den tidpunkt då det förfaller
till betalning. Vitet ska dock lägst uppgå till det belopp som anges ovan.
Reviderat 2015-09-01 15:00
13(15)
§30 Etableringsplan
Innan byggnadsarbeten påbörjas skall Exploatören upprätta en etableringsplan, som
skriftligen ska godkännas av Kommunen (markoch exploateringssektionen). Denna skall
behandla eventuellt nyttjande av natur- eller gatumark för uppställning av arbetsbodar, upplag
eller dylikt, återställningsarbeten efter nyttjandet, skyddande av träd och natur samt stängsel
runt byggarbetsplatsen. Uppställning av bodar, upplag och dylikt ska i första hand ske på
exploatörens kvartersmark.
Eventuellt nyttjande av kommunens mark kräver kommunens medgivande och regleras
genom särskilt avtal. Nyttjande av allmän platsmark kräver även polistillstånd.
§31 Trafikanordningsplan
I god tid innan etablering och byggnadsarbeten påbörjas ska Exploatören upprätta en
trafikanordningsplan, som skriftligen ska godkännas av Kommunen (gatu- och
parkdriftsavdelningen). Denna ska bl a redovisa placering av stängsel runt byggarbetsplatsen,
in- och utfartsvägar från arbetsplatsen, byggtrafikvägar till och från arbetsplatsen samt var och
hur avlastning av gods kommer att ske. Planen ska även redovisa åtgärder för framkomlighet
och säkerhet för fordons-, gång- och cykeltrafik.
Parterna ska före byggstart gemensamt besiktiga vägnätet runt exploateringsområdet samt
upprätta ett protokoll över besiktningen. Exploatören bekostar återställande av eventuella
skador på omgivande vägnät som förorsakats av exploateringen inom exploateringsområdet.
Parterna bör verka för samordning av skyltar för projektet och dess genomförande.
§32 Störningar
Exploatören skall tillse att utbyggnad av exploateringsområdet sker med minsta möjliga
störningar för boende och övriga intilliggande verksamheter. För buller gäller de riktvärden
som anges i Naturvårdsverkets allmänna råd (NFS 2004:15) om buller från byggarbetsplatser.
§33 Byggstart
Exploatören är medveten om att utbyggnader av studentlägenheter/ungdomsbostäder har
högsta prioritet bland de bostadsutbyggnader som anges i kommunens projektplan för
samhällsbyggnadsprojekt. En byggstart respektive fullbordande av angivet projekt som
helhet är därför mycket angeläget.
§34 Skadeståndsansvar
Exploatören är gentemot Kommunen ansvarig för åtgärder som med avseende på detta avtal
vidtages eller underlåtes av Exploatören, anställda hos Exploatören samt av exploatörens
anlitade entreprenörer och leverantörer.
Reviderat 2015-09-01 15:00
14(15)
§35 Dröjsmålsränta
Erläggs inte kapitalskuld på bestämd förfallodag skall dröjsmålsränta enligt §6 räntelagen
utgå för tiden från förfallodagen på fordringen tills full betalning sker.
§36 Överlåtelse
Detta avtal får inte överlåtas på annan utan kommunens skriftliga godkännande.
Vid överlåtelse av fastighet eller del därav som omfattas av detta avtal förbinder sig
Exploatören vid vite av:
 1 000 000, enmiljonåttahundratusen kr för säkerställandet av exploatörens ekonomiska
åtaganden för projektering och anläggande av allmänna anläggningar kopplade till
Prinsen, område 1.
 4 600 000, fyramiljonersexhundratusen kr för säkerställandet av exploatörens
ekonomiska åtaganden för projektering och anläggande av allmänna anläggningar
kopplade till Bonden, område 2.
 1 000 000, enmiljon kr för säkerställandet av den naturminnesvärda ekens skydd och
bevarande
 1 500 000, enmiljonfemhundratusen kr för framtida drift och underhåll samt
skyddsåtgärder mot järnvägen
 2 200 00, tvåmiljonertvåhundratusen kr för säkerställandet av hyresrätt som
upplåtelseform inom Bonden, område 2.
 6 700 000, sexmiljonerfemhundratusen kr för säkerställandet av hyresrätt som
upplåtelseform inom Prinsen, område 1
Viten enligt denna paragraf är angivna i penningvärde 2014-06-01. Det åvilar Exploatören att
förbinda den nye ägaren att iakttaga vad som åvilar Exploatören enligt detta avtal så att det
blir gällande mot varje kommande ägare av området eller del därav. Mark- och
exploateringsavtalet ska bifogas i avskrift. Den nya ägaren ska därvid förbindas att ställa
godtagbar säkerhet till Kommunen för åtagandena enligt detta avtal. Innan överlåtelse sker
ska Exploatören skriftligen underrätta Kommunen (markoch exploateringssektionen).
Vitet enligt denna paragraf ska nedsättas då åtgärden som vitet avser är uppfyllt.
Ska vite utges enligt denna paragraf ska vitet omräknas till penningvärde vid den tidpunkt då
vitet förfaller till betalning genom användning av konsumentprisindex eller det index som kan
komma att ersätta detta.
§37 Tvist
Tvist rörande tolkningen eller tillämpningen av detta avtal skall avgöras av svensk allmän
domstol.
_________________________________________
Detta avtal har upprättats i två likalydande exemplar varav parterna tagit var sitt.
Huddinge (datum)
Reviderat 2015-09-01 15:00
15(15)
För Huge AB
…………………………………….
………………………………….
…………………………………….
…………………………………….
Bilaga 1
Bilaga 2
Bilaga 3
Bilaga 4
Bilaga 5
Bilaga 6
Bilaga 7
Exploateringsområdet
Förslag till detaljplan
Karta över delområdena, och anläggningar mm
Avtal om väg till järnvägsspåren
Infart till Parkering
Avtal om skydd mot järnvägen med Trafikverket Region Stockholm
Avtal om skydd mot järnvägen med Huge Fastigheter AB
Dnr (2015/1508)
Bilaga 1
Exploateringsavtal
Koordinatsystem:
PLAN Sweref 99 18 00
HÖJD RH2000
6
8
7
KUNGEN
7
9
8
2PRINSEN
9
1
2
1
6
3
2:5
2
15
5
4
3
4
Prinsen
6
5
GULLIVER
2:6
4
1
3
BONDEN
2
HAMMARTORP 1:1
1:2
Nytorp 2:7
2
1:1
1
9
10
Bonden 5
2:8
3
11
8
1
9
2:7
15
5
10
3
4
2:9
18
4
6
8
20
7
5
6
10
SNÖVIT
1 :2
1
3
ASKUNGEN
S:1
2:1
MIKROFONEN
12
17
11
2
16
19
9
3:21
7
8
1:2
1
10
TRANSISTORN
2:1
2:1
2
9
1
3
4
TRANSISTORN
6
2
1:2
15
5
17
FRISKY
18
1
© Huddinge kommun.
16
TRANSISTORN
17
Orienteringskarta
PLANBESTÄMMELSER
39.7
55.4
Följande gäller inom områden med nedanstående beteckningar. Endast angiven
användning och utformning är tillåten. Bestämmelser utan beteckning gäller inom hela
planområdet.
54.2
39.9
38.1
41.5
39.4
53.7
39.5
40.3
38.7
51.5
39.4
GRÄNSER
39.8
53.5
38.7
Planområdesgräns
Användningsgräns
Egenskapsgräns
47.3
38.5
37.9
ANVÄNDNING AV MARK OCH VATTEN
Allmänna platser
52.4
51.8
39.3
HUVUDGATA
Trafik mellan områden
LOKALGATA
Lokaltrafik
48.9
47
51.6
NATUR
51.7
38.8
48
Kvartersmark
46.5
51.8
37.7
Naturområde
B
39.5
46.6
46.7
51.3
Bostäder
E
Tekniska anläggningar/Transformatorstation
P
Parkering, högst i två plan
50.1
Illustrationer
46.9
UTFORMNING AV ALLMÄNNA PLATSER
39.2
37.6
parkering
n2
+00.0
UTNYTTJANDEGRAD/FASTIGHETSINDELNING
+48.3
E
46.2
45.7
g
37.6
+48.8
+62.0
34.9
IX
e2 m1m2
n2
48.3
36.9
V
e1 m1 m2 b1 b2
36.9
34.7
36.4
VI
34.9
35.6
e2
Största bruttoarea är 4 000 kvm
Byggnader får inte uppföras
Ko
Marken får byggas med parkeringsdäck
47
rps
tig
en
43.9
+48.0
t
Marken ska vara tillgänglig för allmän tunnel
y
Marken ska vara tillgänglig för in- och utfart till angränsande
fastigheter.
g
Marken ska vara tillgänglig för gemensamhetsanläggning
Marken får byggas med garage/carport
46.1
Marken får byggas med komplementbyggnader med högst
taknockshöjd 4,0 m.
A
35.2
A
Största bruttoarea för bostäder är 9 000 kvm. Ej inräknat tekniska
anlägningar, parkering i garage/carport eller parkeringsdäck.
AT
+56.0
AT
parkering
DG
VU
35.7
LG
e1
BEGRÄNSNINGAR AV MARKENS BEBYGGANDE
43.4
48
HU
g
48
+48.0
+77.0
35.9
KA
+48,0
NATUR
35.7
34.9
43.9
LO
48.8
n2
36.5
37.8
Föreskriven höjd över nollplan
+39,5
+38.8
37.3
+59.0
NATUR
n2
MARKENS ANORDNANDE (utformning av
kvartersmark)
Utfart, stängsel
47
52.9
44.9
t
34.7
Y 230.45
35.3
+2
2,0
X 168.76
35.4
40.7
+44.0
49.3
48.4
Föreskriven höjd över nollplan
Naturminneeken ska bevaras och skyddas
n2
Plantering ska finnas
parkering
Parkeringsplats ska anordnas med genomsläppligt ytmaterial
40.7
P
40.8
34.8
51.2
+44.0
36
+77.0
Högsta taknockshöjd i meter över nollplanet, dock får nockshöjd
överskridas för hisstop och ventilationsskorsten.
IX
Högsta antal våningar
55.2
40.6
55.7
34.8
41.7
+00.0
n1
PLACERING, UTFORMNING, UTFÖRANDE
Utformning
50.8
41.4
+44.0
40
36.7
Mark och vegetation
54
en
äg
35.9
v
ds
un
gs
ån
34.8
35.3
g
46.1
Tr
35.3
Körbar utfart får inte anordnas
36.8
41.3
Byggnadsteknik
41.3
39.5
52.1
40.8
54.7
38.3
55
36.8
+22,0
Lägsta schaktningsnivå i meter över nollplanet
b1
Utrymningsväg och friskluftsintag ska placeras på sida vänd från
järnvägen.
plank
Skyddsplank ska anordnas till en höjd av minst +42,0 och högst
+44,0 m över nollplanet, fasaden samt taket i minst sex meter mot
järnvägen ska utföras i obrännbart material.
b2
Bostadsfasaden närmast järnvägen ska utföras med obrännbart
material och glas/fönster i fasaden ska utföras i lägst brandteknisk
klass EW30.
37
37.2
34.9
36.5
34.8
36.6
40.4
STÖRNINGSSKYDD
36.6
39.3
34.8
37.2
35.7
42.6
m1
Byggnaden ska utformas så att ekvivalent ljudnivå inte överstiger 50
dB(A) utanför ett öppningsbart fönster i minst hälften av
boningsrummen för de bostäder som överskrider 55 dB(A) utanför
övriga fönster. I första hand ska sovrum eftersträvas.
Enrumslägenheter ska utformas så att de får högst 50 dB(A)
ekvivalent ljudnivå utanför minst ett öppningsbart fönster. Varje
lägenhet ska ha tillgång till en balkong/uteplats eller en gemensam
uteplats i anslutning till bostaden med högst 50 dB(A) ekvivalent
ljudnivå och 70 dB(A) maximal ljudnivå.
m2
Byggnaden ska uppföras så att vibrationsstyrkan 0,4 mm/s inte
överskridas.
35
50.8
37.8
35.5
34.6
38
38.7
42.3
34.8
36.7
37.8
35
39.4
ADMINISTRATIVA BESTÄMMELSER
Genomförandetid
34.9
41
35.5
43.8
32.3
Genomförandetiden är fem år från den dag planen vinner laga kraft
35.8
Skala 1:1000 (orginalformat A2)
0
10
20
30
40
50
100 m
Grundkarta
över
Beteckningar
Gällande kvarterstraktgräns
eller användningsgräns
Bonden och Hammartorp
Gällande användningsgräns ej
sammanfallande med fastighetsgräns
upprättad mars 2013
av MSB/Lantmäteriavdelningen
Illustrationer, ritat av HMXW Arkitekter AB
6
HUDDINGE
KOMMUN
Slänt
Gällande egenskapsgräns
Staket,
bullerplank
Gällande rättighetsgräns
Häck
+00.0
Avvägd höjd
+00.0
Fastställd höjd
Bef. huvudbyggnad, geodetisk
resp. fotogrammetrisk
Bef. uthus eller garage geodetisk
resp. fotogrammetriskt
Antagandehandling
Höjdkurva
Fastighetsgräns
inom kommundelen Trångsund
i Huddinge kommun
Kartan framställd genom utdrag ur digital kartdatabas
och kontrollerad inom planområdet.
Koordinatsystem
PLAN Sweref 99 18 00 HÖJD RH2000
Plankarta med bestämmelser
7
Stödmur, mur
Dike
Enligt ÄPBL (1987:10)
Detaljplan för
Till planen hör:
Planprogram
Planbeskrivning
Genomförandebeskrivning
Miljöbeskrivning
Illustration
Övrigt
Beslutsdatum
Huddinge kommun
Upprättad i september 2014
Reviderad i januari 2015
Miljö- och samhällsbyggnadsförvaltningen
Väg
Raad Alwajid
Planarkitekt
Antagande
Instans
KF/SBN
Laga kraft
SBN PL 2010/16.313
SB - 2014/1186
ÖVERSIKT
Bilaga 3
Exploateringsavtal
N or
strö
ms
v äg
Prinsen
Bonden
Tr
L il
v
la
äg
en
g
ån
su
s
nd
vä
n
ge
Ko
rps
Tr
ån
gs
un
ds
öv
er
fa
rt
en
tig
n
ge
vä
äs
yn
aN
ml
Ga
Avtal
Mellan Trafikverket Region Stockholm (202100-6297) (nedan kallad
Trafikverket) och Huddinge kommun (212000-0068) (nedan kallad
Kommunen) har följande avtal träffats avseende bullerskärm/-skydd vid
Trångsunds station, del av fastigheten Bonden 1 inom Trångsunds
kommundel, Huddinge kommun.
§1
OMFATTNING OCH SYFTE
Huddinge kommun, Miljö- och samhällsbyggnadsförvaltningen har tagit fram ett
detaljplaneförslag för del av Bonden 1 och del av Hammartorp 1:1 med flera, inom
Trångsunds kommundel (SBN PL2010/16.313). Syftet är bostadsbebyggelse och uppförande
av parkeringsdäck.
Detta avtal reglerar ansvar för projektering, byggande, drift och underhåll samt
kostnadsfördelning av bullerskärm/-skydd mot järnvägen på fastigheten Bonden 1, vid
gränsen mot fastigheten Västra Skogås 1:1. I åtgärden ingår även förstärkning/förnyelse av
den grind som finns mot spårområdet.
I samband med detaljplanen skrevs ett servitutsavtal rörande trafikering över fastigheten
Bonden 1 och passage igenom grinden till järnvägen med fastighetsägaren.
§2
ANSVARSFÖRDELNING
Kommunen skall se till att bullerskyddet och grindförbättringen projekteras och utförs. Val av
utformning görs i samråd med Trafikverket, som fortlöpande ska ges möjlighet att granska
och godkänna ritningar och beskrivningar. Trafikverket skall beredas full insyn i planeringsoch genomförandeskeden och ges möjlighet att delta vid projekteringsoch byggmöten, syn
och besiktningar etc.
Ovan nämnda handlingar ska, tillsammans med detta avtal, utgöra underlag för ett mer
detaljerat genomförandeavtal mellan Kommunen och Trafikverket. Genomförandeavtalet ska
reglera finansiering och ansvar, byggnadstekniska detaljer, garantitider, trafikföring under
Kommunen kommer att ge det kommunala bostadsbolaget Huge Fastigheter AB uppdrag att
utse en projektledare som ansvarar för projektering och byggande av bullerskyddet och
grindåtgärden. Befintligt staket mot järnvägen utgör gräns för entreprenadens avgränsning
mot spårområdet.
§4
ÄGANDE, DRIFT OCH UNDERHÅLL
Kommunen reglerar ägandet av bullerskyddet med fastighetsägaren. Trafikverket ska ha
rådighet över grindens funktion.
Trafikverket utför framtida drift och underhåll av skärmens insida (mot järnvägen), medan
Kommunen svarar för reglering av ansvar för drift och underhåll av skärmens utsida.
§5
KOSTNADER OCH FAKTURERING
Kommunen har ansvar för samtliga kostnader i samband med uppförandet av
bullerskyddsåtgärden.
Kommunen ska till Trafikverket erlägga en ersättning för framtida underhåll av skärmens
insida. Ersättningen regleras som en engångssumma i kommande genomförandeavtal.
Kommunen svarar gentemot Trafikverket för de kostnader som avser drift, underhåll och
förnyelse som bullerskydden ger upphov till.
Trafikverkets ansvar i bevakningsuppdraget utgår från att vara kontaktperson och samrådande
part gentemot kommunen under projektet. Uppdraget består huvudsakligen av att utföra
platsbesök, delta i syner/besiktningar som berör Trafikverkets anläggningar, vid behov
medverka i byggmöten samt tillse att kommunen följer upprättade handlingar och övriga
myndighetstillstånd där Trafikverket deltagit i processen.
Kommunen ansvarar för finansieringen av bevakningsuppdraget. Trafikverket kommer att
fakturera kommunen månadsvis för den i bevakningsuppdraget nedlagda tiden avseende
projektledare samt eventuell tid för specialister.
Kommunen kommer att via avtal kräva kompensation från exploatören av bostadsbyggnationen
för kostnaderna i detta avtal. I kommande genomförandeavtal ska ersättningar enligt detta avtal
där så är lämpligt debiteras exploatören av bostadsbyggnationen direkt.
§6
TIDPLAN
Åtgärderna beräknas utföras under år 2017.
§7
GILTIGHET
Detta avtal är giltigt endast under förutsättning att båda parter godkänt och skrivit under
avtalet, samt att detaljplanen antas av kommunfullmäktige.
Av detta avtal är två likalydande exemplar upprättade och utväxlade.
Huddinge 2015HUDDINGE KOMMUN
Solna 2015TRAFIKVERKET REGION
STOCKHOLM
.................................................
............................................................
Kristina Söderberg
Chef åtgärdsplanering
Avtal
Mellan Huddinge kommun, 212000-0068 (nedan kallad Kommunen) och
Huge Fastigheter AB, 556233-5900 (nedan kallad Huge) har följande avtal
träffats avseende bullerskärm/-skydd vid Trångsunds station, del av
fastigheten Bonden 1 inom Trångsunds kommundel, Huddinge kommun.
§1
OMFATTNING OCH SYFTE
Huddinge kommun, Miljö- och samhällsbyggnadsförvaltningen har tagit fram ett
detaljplaneförslag för del av Bonden 1 och del av Hammartorp 1:1 med flera, inom
Trångsunds kommundel (SBN PL2010/16.313). Syftet är bostadsbebyggelse och uppförande
av parkeringsdäck.
Detta avtal reglerar ansvar för projektering, byggande, drift och underhåll samt
kostnadsfördelning av bullerskärm/-skydd mot järnvägen på fastigheten Bonden 1, vid
gränsen mot fastigheten Västra Skogås 1:1. I åtgärden ingår även förstärkning/förnyelse av
den grind som finns mot spårområdet.
I samband med detaljplanen skrevs ett servitutsavtal rörande trafikering över fastigheten
Bonden 1 och passage igenom grinden till järnvägen med Trafikverket Region Stockholm.
§2
ANSVARSFÖRDELNING
Huge skall se till att bullerskyddet och grindförbättringen projekteras och utförs. Val av
utformning görs i samråd med Trafikverket och Kommunen, Mark och
Exploateringssektionen, som fortlöpande ska ges möjlighet att granska och godkänna
ritningar och beskrivningar. Kommunen ges full rätt att bereda Trafikverket full insyn i
planeringsoch genomförandeskeden och ge Trafikverket möjlighet att delta vid
projekteringsoch byggmöten, syn och besiktningar etc.
Ovan nämnda handlingar ska, tillsammans med detta avtal, utgöra underlag för ett mer
detaljerat genomförandeavtal mellan Huge och Kommunen. Genomförandeavtalet ska reglera
finansiering och ansvar, byggnadstekniska detaljer, garantitider, trafikföring under
Huge ska utse en projektledare som ansvarar för projektering och byggande av bullerskyddet
och grindåtgärden. Befintligt staket mot järnvägen utgör gräns för entreprenadens
avgränsning mot spårområdet.
§4
ÄGANDE, DRIFT OCH UNDERHÅLL
Huge ansvar för drift och underhåll av skärmens utsida (mot bostadshusen) och ovansida.
Kommunen ska ha rådighet över skärmens insida (mot järnvägsspåren) och grindens funktion
samt har rätt att vidare upplåta rådigheten till Trafikverket och låta Trafikverket utför framtida
drift och underhåll av skärmens insida.
§5
KOSTNADER OCH FAKTURERING
Huge har ansvar för samtliga kostnader i samband med uppförandet av bullerskyddsåtgärden.
Huge ska till Kommunen erlägga en ersättning för framtida underhåll av skärmens insida.
Ersättningen regleras som en engångssumma i kommande genomförandeavtal.
Huge svarar gentemot Kommunen för de kostnader som avser drift, underhåll och förnyelse
som bullerskydden ger upphov till.
Kommunen har tecknat ett avtal med Trafikverket, där Trafikverket är kontaktperson och
samrådande part gentemot Huge under projektet. Trafikverket kommer att utföra platsbesök,
delta i syner/besiktningar som berör Trafikverkets anläggningar, vid behov medverka i
byggmöten samt tillse att Huge följer upprättade handlingar och övriga myndighetstillstånd
där Trafikverket deltagit i processen. Huge ansvarar för finansieringen av Trafikverkets
bevakningsuppdrag. Trafikverket kommer att fakturera Huge direkt eller Kommunen
månadsvis för den i bevakningsuppdraget nedlagda tiden avseende projektledare samt
eventuell tid för specialister.
Trafikverket kommer att via avtal kräva kompensation från Kommunen för kostnader kopplade
till bullerplanket och grinden. I kommande genomförandeavtal och framtida drift och
underhåll kan ersättningar rörande bullerplanket och grinden där så är lämpligt debiteras Huge
direkt, Huge godkänner sådana direktdebiteringar från Trafikverket.
§6
TIDPLAN
Åtgärderna beräknas utföras under år 2017.
§7
GILTIGHET
Detta avtal är giltigt endast under förutsättning att båda parter godkänt och skrivit under
avtalet, samt att detaljplanen antas av kommunfullmäktige.
Av detta avtal är två likalydande exemplar upprättade och utväxlade.
Huddinge 2015HUDDINGE KOMMUN
Solna 2015-
.................................................
............................................................
Huge Fastigheter AB
TJÄNSTEUTLÅTANDE
DATUM
2015-07-01
HANDLÄGGARE
SIDA
1 (6)
DIARIENUMMER
KS-2015/266
KS-2015/1273
Kommunstyrelsen
Maria Springman Kjell
08 535 365 64
[email protected]
Detaljplan för nybyggnad av bostäder,
verksamheter och förskola på Låset 1 m.fl. i
Skogås - beslut om planuppdrag
Kommunstyrelsens beslut
1. Planprogrammet för Låset 1 m.fl. i Skogås, enligt tjänsteutlåtandet daterat
2015-07-01, godkänns.
2. Kommunstyrelsens förvaltning får i uppdrag att ta fram förslag till
detaljplan för nybyggnad av bostäder, verksamheter och förskola på Låset 1
m.fl. i Skogås enligt tjänsteutlåtandet daterat 2015-07-01.
Sammanfattning
Ett planprogram har tagits fram av Miljö- och samhällsbyggnadsförvaltningen som tillstyrktes av Samhällsbyggnadsnämnden 27 mars 2014.
Ramavtalen med exploatörerna är nu lösta och förvaltningen är redo att
påbörja ett planarbete.
Detaljplanen syftar till att förtäta i ett centralt och kollektivtrafiknära läge.
Planen ska bereda plats åt en tätare bebyggelse och en mer sammanhållen
koppling till Skogås centrum. Planen ska ge förutsättningar för mindre
verksamheter, en ersättande förskola samt 150 – 200 bostäder huvudsakligen i
flerbostadshus och radhus.
Planarbetet kommer att ske med utökat förfarande enligt 5 kap 7§, PBL
2010:900 (SFS 2014:900). Förslaget stämmer överens med kommunens
översiktsplan men anses vara av betydande intresse för allmänheten då allmän
platsmark tas i anspråk.
Bakgrund och syfte
Ett planprogram har tagits fram av Miljö- och samhällsbyggnadsförvaltningen. Programsamråd skedde mellan den 27 mars och 7 juni 2013
och planprogrammet tillstyrktes av Samhällsbyggnadsnämnden 27 mars
POSTADRESS
BESÖKSADRESS
TELEFON (VX)
E-POST OCH WEBB
Samhällsbyggnadsavdelningen
141 85 Huddinge
Kommunalvägen 28
08-535 300 00
[email protected]
www.huddinge.se
KOMMUNSTYRELSENS
FÖRVALTNING
TJÄNSTEUTLÅTANDE
DATUM
2015-09-08
DIARIENUMMER
KS-2015/266
KS-2015/1273
2014. Ramavtalen med exploatörerna är nu lösta och förvaltningen är redo att
påbörja ett planarbete.
Det föreslagna detaljplaneområdet inkluderar inte de två områdena i västra
delen av programmet då fastighetsägaren Akelius lägenheter AB inte har för
avsikt att bygga där i dagsläget.
Figur 1 Rödmarkerade områden är inte med i detaljplanen.
Projektet finns med i kommunens projektplan för samhällsbyggnadsprojekt
2015–2017 där mindre lokaler för verksamheter samt en ersättande byggnad
för förskola inom planområdet föreslås.
Detaljplanen syftar till att förtäta i ett centralt och kollektivtrafiknära läge.
Planen ska bereda plats åt en tätare bebyggelse och en mer sammanhållen
SIDA
2 (7)
KOMMUNSTYRELSENS
FÖRVALTNING
TJÄNSTEUTLÅTANDE
DATUM
2015-09-08
DIARIENUMMER
KS-2015/266
KS-2015/1273
koppling till Skogås centrum. Planen ska ge förutsättningar för mindre
verksamheter, en ersättande förskola samt 150 – 200 bostäder huvudsakligen i
flerbostadshus och radhus.
Planområdet ligger i södra delen av centrala Skogås och har en total areal om
ca 6 hektar. Marken ägs till största del av Huddinge kommun. Fastigheten
Alkoven 2, i områdets norra del, ägs av Huge fastigheter AB. Resterande
mark är i enskild ägo. Det är Huge fastigheter AB, Akelius lägenheter AB och
Twara fastigheter AB som avser att bygga i olika delar av planområdet.
Planeringsförutsättningar
Projektet kommer utveckla Skogås som kommundel genom att binda samman
Skogås centrum med planområdet. Området ska dessutom kopplas ihop bättre
med det pågående projektet Österhagen där fler bostäder planeras genom en
förlängning av gång- och cykelvägen som går längs med den västra sidan av
planområdet.
Sett till antalet boende och arbetande i området finns det enligt Översiktplan
2030 förutsättningar för ytterligare kommersiell service. Tillkommande
exploatering bör skapa förutsättningar för detta till exempel genom lokaler i
bottenplan på bostadshus.
Området har mestadels hyresrätter och det är positivt om området kan
kompletteras med andra upplåtelseformer och ägandeformer.
SIDA
3 (7)
KOMMUNSTYRELSENS
FÖRVALTNING
TJÄNSTEUTLÅTANDE
DATUM
2015-09-08
DIARIENUMMER
KS-2015/266
KS-2015/1273
Planområdet
Föreslaget planområde markerat med röd streckad linje. Akelius äger det grönstreckade
Huddinge
kommunLåset
är huvudman
platserområdet
(gatumark,
parkmark
området (fastigheten
1) och Huge för
ägerallmänna
det gulstreckade
(fastigheten
Alkoven
och
naturmark).
för ägs
anläggande
ochdär
drift
inom
kvartersmark
2). Övrig
mark inomAnsvaret
planområdet
av kommunen,
Twara
fastigheter
föreslåsligger
bebygga
det
orangestreckade
området,
samt
där
Huge
föreslås
bebygga
det
turkostreckade
området.
på fastighetsägaren.
Områdenas linjer är ungefärligt markerade.
Gällande planer anger allmän platsmark park för stora delar av området,
fastigheten Låset 1 har användingen handelsändamål och Alkoven 2 allmänt
ändamål. Exploateringsgraden i gällande planer är för låg i jämförelse med
kommunens ambitioner för området.
Planområdet består till stora delar av mycket kuperad naturoch parkmark
som delvis tas i anspråk. Husen ska i planarbetet anpassas till terrängen och
placeras med hänsyn till landskapets läsbarhet. Drygt hälften av programområdets grönyta planeras vara kvar efter exploateringen.
Planförslag
Programmet anger en tätare bebyggelse och en mer sammanhållen koppling
till Skogås centrum. Det innebär ett tillskott av drygt 150-200 lägenheter,
huvudsakligen förlagda i flerbostadshus och radhus i en skala från två till sju
våningar. Husen ska anpassas till terrängen och placeras med hänsyn till
landskapets läsbarhet. Mindre lokaler för service och verksamheter samt en
upprustad eller ersättande byggnad för förskola föreslås. Parkering ska ske på
kvartersmark som markparkering eller i garage eller p-däck. Sjötorpsparken
SIDA
4 (7)
KOMMUNSTYRELSENS
FÖRVALTNING
TJÄNSTEUTLÅTANDE
DATUM
2015-09-08
DIARIENUMMER
KS-2015/266
KS-2015/1273
föreslås få en uppgradering med nya aktiviteter och sittplatser. Tillgänglighet
till och genom området förbättras med bland annat nya gångvägar.
Området kommer att nås antingen från en ny lokalgata från Österleden eller
från Storvretsvägen.
Exploateringsförslag
På fastigheten Låset 1, som ägs av Akelius, planeras flerbostadshus i upp till
sju våningar. Antal våningar och lägenheter ska studeras vidare i kommande
detaljplanearbete. Parkering till fastigheten kan om möjligt ske på fastigheten
Porten 13, även den ägd av Akelius. Om parkering visar sig möjlig på
fastigheten Porten 13 ska parkeringen långsiktigt tryggas med avtalsservitut.
Kommunen planerar att direktanvisa delar av fastigheten Västra Skogås 1:10,
det norra orangemarkerade området på kartan, till Twara fastigheter AB där
det planeras att byggas flerbostadshus i upp till sju våningar. Parkering ska
ske i garage under marken. Även på det södra orange området planeras det att
byggas flerbostadshus i bergets slänt, samt radhus. Parkering ska ske på
parkeringsyta, direkt norr om området.
På fastigheten Alkoven 2, som ägs av Huge finns idag förskolan Svalan, samt
en föreningslokal. Förskolan föreslås flytta till del av kommunens fastighet
Västra Skogås 1:11, där förskolan föreslås kombineras med flerbostadshus,
och där förskolan ska finnas i bottenplan, se gul markering i figuren ovan.
Parkering ska ske i garage under jord. På fastigheten Alkoven 2 är
inriktningen flerbostadshus med handel/service i bottenplan och parkering ska
ske i garage under mark.
Planarbetet
Planarbetet kommer att ske med utökat förfarande enligt 5 kap 7§, PBL
2010:900 (SFS 2014:900). Förslaget stämmer överens med kommunens
översiktsplan men anses vara av betydande intresse för allmänheten då allmän
platsmark tas i anspråk. Ett program har upprättats.
Under planarbetet behöver nedanstående utredningar göras:
- Bullerutredning
- Dagvattenutredning
- Riskutredning
Projektgruppen består av:
Jonas Petersson, Mark- och exploateringssektionen (KSF SBA)
Maria Springman Kjell, Plansektionen (KSF SBA)
Lotta Berggren, Gatu- och trafiksektionen (KSF SBA)
Camilla Fransson, landskapsarkitekt Gatu- och trafiksektionen (KSF SBA)
SIDA
5 (7)
KOMMUNSTYRELSENS
FÖRVALTNING
TJÄNSTEUTLÅTANDE
DATUM
2015-09-08
DIARIENUMMER
KS-2015/266
KS-2015/1273
Plankostnadsavtal ska upprättas och undertecknas av samtliga exploatörer och
kommunen.
Den beräknade tidplanen för planarbetet är följande:
Samråd
1 kv. 2016
Granskning
3 kv. 2016
Antagande & laga kraft
1 kv. 2017
Förvaltningens övervägande och förslag
Förvaltningen ser positivt på förtätningen i ett kollektivtrafiknära läge med en
blandning av funktioner. Det är viktigt att i planarbetet jobba med
Österledens roll som blivande stadsgata varför byggnaderna som placeras
längs med denna ska stödja och rama in gaturummet.
I planarbetet kommer en stor del av den mark som exploateras vara park- eller
naturmark. Sjötorpsparken kommer emellertid få en uppgradering med nya
aktiviteter och sittplatser i samband med föreslagen exploatering. Tillgänglighet
till och genom området ska förbättras med bland annat nya gångvägar vilket
anses öka parkens kvalitet.
Genomförandet av planförslaget har i planprogrammet bedömts inte innebära
någon betydande miljöpåverkan enligt Plan- och bygglagens 5 kap 18 § och
Miljöbalken 6 kap 11§ med beaktande av förordningen 1998:905, bilaga 2 och 4.
En miljöbedömning enligt miljöbalken bedöms därför inte behövas.
Kommunstyrelsens förvaltning föreslår att kommunstyrelsen ger
förvaltningen i uppdrag att ta fram förslag till detaljplan för nybyggnad av
bostäder, verksamheter och förskola på Låset 1 m.fl. i Skogås.
Vesna Jovic
Kommundirektör
Helen Hill
Maria Springman Kjell
Planarkitekt
SIDA
6 (7)
KOMMUNSTYRELSENS
FÖRVALTNING
TJÄNSTEUTLÅTANDE
DATUM
2015-09-08
Bilagor
Bilaga 1. Programhandling
Bilaga 2. Programkarta
Bilaga 3. Programsamrådsredogörelse
DIARIENUMMER
KS-2015/266
KS-2015/1273
SIDA
7 (7)
HANDLÄGGARE
TJÄNSTEUTLÅTANDE
DATUM
DIARIENR
SIDA
2015-08-26
KS-2015/141
1 (6)
Kommunstyrelsen
Raad Alwajid
[email protected]
Detaljplan för del av Bonden 1 och del av Hammartorp
1:1 m.fl. – beslut om antagande
Förslag till detaljplan för del av Bonden 1 och del av Hammartorp 1:1 m.fl.,
upprättat i september 2014 och reviderat i april 2015, antas.
Sammanfattning
Planområdet ligger centralt i Trångsund med närhet till service och
kollektivtrafik. Planens syfte är att pröva möjligheten att uppföra
bostadsbebyggelse inom del av fastigheterna Bonden 1 och Hammartorp 1:1
m.fl. Vidare syftar planen till att ange en ny gatustruktur för del av
Trångsundsvägen och att tillgängliggöra marken för en framtida reglering av
parkering.
Planförslaget innebär två nya flerbostadshus. I område 1 uppförs cirka 90
lägenheter i 5 -7 våningar och i område 2 uppförs ett 9 våningar högt
punkthus med cirka 75 lägenheter riktade för ungdomar.
Det innebär också att en del av planområdet som idag används för
infartsparkering, regleras som parkering. Den gällande planen anger detta
område som kontor. Vidare ska en befintlig cirkulationsplats tas bort i
samband med exploateringen i område 1, och korsningen
Trångsundsvägen/Trångsunds överfart kommer att få en bättre
trafiksäkerhetslösning. I slutet av Korpstigen byggs en vändplan och
parkeringen utmed gatan och befintlig grusyta ersätts med en ny p-yta.
Samhällsbyggnadsnämnden beslutade den 23 oktober 2014, § 10 att
utställning får ske av detaljplan för del av Bonden 1 och del av Hammartorp
1:1 m.fl. Utställningen har skett under tiden 30 oktober – 28 november 2014.
De flesta remissinstanser som lämnats yttranden är positiva till förslaget och
har inte några större invändningar mot förslaget. Vissa synpunkter berör
riskfrågor, geoteknik och avtal.
POSTADRESS
BESÖKSADRESS
E-POST OCH WEBB
141 85 Huddinge
Kommunalvägen 28
08-535 300 00
08-535 301 70
[email protected]
www.huddinge.se
TJÄNSTEUTLÅTANDE
DATUM
DIARIENR
SIDA
2015-08-26
KS-2015/141
2 (6)
Utställningssynpunkterna från fastighetsägare och boende i närområdet har
rört riskfrågor och lekplats.
En 3D-modell har funnits på kommunens hemsida i samband med
utställningen: www.huddinge.se/bonden-hammartorp
Geoteknisk undersökning har utförts och vissa redaktionella ändringar har
gjorts av detaljplanekartan och planbeskrivningen utifrån bland annat de
synpunkter som lämnats.
Behov av ytterligare förskoleplatser som behövs på grund av planerad
bostads-utbyggnad har utretts under planprocessen. Behovet kan tillgodoses
genom den permanenta förskolan Nytorps Mosse och den kommande
förskolan som ska ligga strax intill Edboskolan, färdigställande av förskolan
beräknas till augusti 2015. En förskola bedöms överhuvudtaget inte kunna
rymmas i planområdet med hänvisning till barnsäkerhetsskäl och otillräcklig
lekytor.
Beskrivning av ärendet och förvaltningens synpunkter
Bakgrund
Det finns behov och efterfrågan på bl.a. ungdomsbostäder i kommunen och
en ambition om att tillgodose detta i centrala lägen.
för del av Bonden 1 samt del av Hammartorp 1:1 i Huddinge kommun.
Bonden 1 samt del av Hammartorp 1:1, i enlighet med
detaljplaneprogrammet.
Samhällsbyggnadsnämnden beslutade 27 mars 2014, § 33 att plansamråd får
ske av detaljplan för del av Bonden 1 och del av Hammartorp 1:1 m.fl.
Plansamrådet har skett under tiden 7 april – 23 maj 2014. En redogörelse efter
samrådet upprättades.
Hur har utställningen gått till?
1:1 m.fl. Utställningen har skett under tiden 30 oktober – 28 november 2014.
Planhandlingar har sänts enligt remisslista till myndigheter, kommunala
nämnder och organisationer samt till fastighetsägare enligt
fastighetsförteckning. Handlingarna har funnits tillgängliga i Tekniska
nämndhuset samt på Huddinge kommuns hemsida. Kungörelse har införts i
Dagens Nyheter och Svenska Dagbladet den 30 oktober 2014.
TJÄNSTEUTLÅTANDE
DATUM
DIARIENR
SIDA
2015-08-26
KS-2015/141
3 (6)
Under och efter utställningstiden har 16 yttranden lämnats. Fyra yttranden
anger att man inte har något att erinra mot förslaget. Övriga 12 yttranden
innehåller synpunkter eller upplysningar framförts. Yttranden och
kommentaren redovisas i utlåtandet, som bifogas.
Förändringar i detaljplanen
Följande förändringar görs bland annat med hänsyn till synpunkterna i
utställningen. Ändringarna påverkar inte väsentligt planens innehåll och
bedöms vara av redaktionell art:
– Planbestämmelserna (b2) och (plank) avseende riskfrågor, för byggnader
respektive parkeringsdäck och garage/carport mot järnvägen, har justerats på
plankartan i enlighet med länsstyrelsens yttrande.
– Förslaget utgår från att inga bostadsdelar ligger närmare än 30 meter och
inga parkeringsplatser i infartsparkeringen placeras närmare än 15 meter från
närmaste spårmitt. Planbestämmelse om (n3) har införts för att säkerställa
området mot ev. risker av farligt gods.
– Planbestämmelsen (n1) har förtydligats om att naturminne ska bevaras och
skyddas.
– Läsbarheten på plankartan har förbättrats genom bl.a. anpassning av vissa
linjers tjocklek och färg mm på plankartan.
– Riskanalysen har uppdaterats, revideringarna har inte påverkat utredningens
slutsats och åtgärdsförslag.
– Planbeskrivningen har uppdaterats och förtydligats med text angående
geoteknikfrågan, parkering och farligt gods samt vad gäller avtal och
utredningar under genomförande.
– Geoteknisk undersökning har utförts efter utställningen.
Planområdet
Planområdet ligger cirka 150 meter öster om Trångsunds torg och omfattar
cirka två hektar.
Planområdet innefattar del av Bonden 1, del av Prinsen 3, 4 som ägs av Huge
Fastigheter AB, och del av Hammartorp 1:1, Bonden 5, Nytorp 2:7, del av Nytorp
2:1, 2:3, del av Västra Skogås 1:2, del av Sjöängen s:1 och del av Östra Skogås 1:2
som ägs av Huddinge kommun.
Detaljplaneförslag
Detaljplaneförslaget anger för område 1 en bebyggelse med flerbostadshus i
5-7 våningar och innehåller cirka 90 lägenheter om 1-2-4 rum och kök. För
att kunna bebygga detta område med bostäder är det nödvändigt att uppnå en
godtagbar bullernivå. Bebyggelsen ska utformas som en sammanhängande
kropp dels för att skärma buller från järnvägen och Trångsundsvägen och dels
TJÄNSTEUTLÅTANDE
DATUM
DIARIENR
SIDA
2015-08-26
KS-2015/141
4 (6)
för att skapa en tyst sida som även kan vara en gård. En bullerskärm kommer
finnas mellan huskropparna.
Parkering ordnas mot järnvägen och illustreras på en del av befintlig
parkering som markparkering och carport, och på vissa delar av fastigheten
som markparkering. I den östra delen av fastigheten byggs ett parkeringsdäck
i två plan. Infarten för övredelen av den parkeringen ska ske genom
infartsparkeringen.
Förslaget anger också komplettering till befintliga punkthus med ytterligare
ett punkthus i område 2. Huset är 9 våningar högt och innehåller cirka 75
lägenheter om 1-2-3 rum och kök. Parkeringen utformas som markparkering
som ansluter till den befintliga parkeringen.
Planskissförslag för område 1 och 2, ritat av HMXW Arkitekter AB.
Planförslaget innebär också att en del av planområdet som används idag för
infartsparkering, ska regleras som parkering. Den gällande planen anger detta
område som kontor. En befintlig cirkulationsplats tas bort i samband med
exploateringen i område 1, och korsningen Trångsundsvägen/Trångsunds
överfart kommer att få en bättre trafiksäkerhetslösning. I slutet av Korpstigen
byggs en vändplan och parkeringen utmed gatan och befintlig grusyta ersätts
med en ny p-yta.
TJÄNSTEUTLÅTANDE
DATUM
DIARIENR
SIDA
2015-08-26
KS-2015/141
5 (6)
Genomförande
Detaljplanen föreslås få en genomförandetid på 5 år. Kommunen kan få
intäkter från försäljning av mark för bostadsbyggande i framförallt område 2,
försäljning av mark för bostäder ska regleras i avtal.
Den föreslagna bebyggelsen kan delvis använda sig av befintlig infrastruktur.
Vissa kostnader för nya trafiklösningar och trafiksäkerhetshöjande åtgärder
mm kommer dock att uppstå för kommunen.
Huddinge kommun ska vara huvudman för allmänna platser (gatumark och
naturmark). Kommunen ansvarar för att gatorna och andra allmänna
anläggningar byggs ut till kommunal standard. Kommunen ansvarar för drift
och underhåll.
Fastighetsägaren ansvarar för anläggande och drift av byggnation,
anläggningar och vatten- och avloppsledningar inom kvartersmark. Inom
allmän platsmark ansvarar Stockholm Vatten för VA-ledningar och
dagvattenledningar, Vattenfall Eldistribution AB ansvarar för elledningar och
Teliasonera AB ansvarar för teleledningar.
Avtal
I samband med detaljplanens antagande ska exploateringsavtal som närmare
reglerar kostnads- och genomförandeansvar med mera upprättas mellan
exploatör och kommunen. Avtalet reglerar åtaganden som krävs för att
genomföra exploatering av kvartersmark för bostäder så som
marköverlåtelser, standard och kostnader för utbyggnad av allmän plats mark
mm.
Mark- och exploateringsavtalet reglerar att ljudklass B inomhus tillämpas för
bostäderna och att uteplats i anslutning till bostaden (Hammartorp) ordnas
som uppfyller planbestämmelserna.
Den befintliga återvinningsstationen inom planområdet måste flyttas och
placeras i närområdet. Placeringen är ännu inte bestämd.
Kommunalekonomiska konsekvenser
Den föreslagna bebyggelsen kan delvis använda sig av befintlig infrastruktur.
Vissa kostnader för nya trafiklösningar och trafiksäkerhetshöjande åtgärder
m.m. kommer dock att uppstå för kommunen. De lösningar som krävs för att
möjliggöra exploatering av bostäder bekostas av exploatören vilket regleras
via markoch exploateringsavtal.
Kommunen tar på sig ett ansvar gentemot Trafikverket för de kostnader som
avser drift, underhåll och förnyelse som skyddsplank längs järnvägen ger
TJÄNSTEUTLÅTANDE
DATUM
DIARIENR
SIDA
2015-08-26
KS-2015/141
6 (6)
upphov till. Ett avtal med Huge fastigheter AB om kostnaderna för
skyddsplanket tecknas, men en ökad ekonomisk risk finns för kommunen.
Drift- och gatuunderhåll
Huddinge kommun har huvudmannaskapet för omkringliggande gator och så
kommer det även fortsättningsvis att vara. Tillkommande gångbanor
förändrar kommunens driftförutsättningar något.
Kostnader för fastighetsägarna
Kostnader för trafiklösningar och trafiksäkerhetshöjande åtgärder som krävs
för att möjliggöra bostadsbebyggelsen kommer delvis att bekostas av
exploatör. Kostnaderna regleras via markoch exploateringsavtal.
Fastighetsägaren till fastigheten Bonden 1 (Huge fastigheter AB) bekostar
skyddsåtgärder som kan behövas för att skydda den kulturminnesmärkta eken
inom fastigheten.
Kostnader för planläggningen har reglerats genom plankostnadsavtal.
Vesna Jovic
Kommundirektör
Sune Eriksson
T f samhällsbyggnadsdirektör
Raad Alwajid
Planarkitekt
Bilagor
Bilaga 1: Planbeskrivning
Bilaga 2: Plankarta med bestämmelser och illustration
Bilaga 3: Utlåtande
SBN PL 2010/16.313
KS-2015/141
ANTAGANDEHANDLING
Planbeskrivning
Detaljplan för
Del av Bonden 1 och del av Hammartorp 1:1
m.fl.
Inom Trångsunds kommundel, Huddinge kommun
Kommunstyrelsens förvaltning, april 2015
Projektledare och handläggare för detaljplanen är Raad Alwajid, samhällsbyggnadsavdelningen/
plansektionen.
För övriga faser i projektet ansvarar huvudprojektledare Mattias Carlswärd,
samhällsbyggnadsavdelningen/markoch exploateringssektionen.
Övriga projektgruppsdeltagare är; Britt Inger Sjökvist, samhällsbyggnadsavdelningen/
plansektionen; Annika Blomquist, samhällsbyggnadsavdelningen/plansektionen; Annika
Löfmark, samhällsbyggnadsavdelningen/gatu- och trafiksektionen; Rickard Castillo-Bengtsson,
NBF/bygglovsavdelningen; Karin Almgren, NBF/lantmäteriavdelningen.
-2-
Innehållsförteckning
SAMMANFATTNING ........................................................................ 5
Planens syfte och huvuddrag ............................................................................................. 5
Behov av miljöbedömning ................................................................................................. 5
Genomförande ................................................................................................................... 5
PLANBESKRIVNING ........................................................................ 6
Planens syfte och huvuddrag .............................................................................................. 6
Plandata ................................................................................................................................ 7
Lägesbestämning, areal och markägoförhållanden .............................................................. 7
Tidigare ställningstaganden ................................................................................................ 7
Regionplan ......................................................................................................................... 7
Översiktsplan ..................................................................................................................... 8
Detaljplaner, områdesbestämmelser och förordnanden ..................................................... 8
Planuppdrag och program för detaljplanen ........................................................................ 9
Planens förenlighet med miljöbalken ............................................................................... 10
Behovsbedömning ........................................................................................................... 10
Planen .......................................................................................................................... 10
Platsen ......................................................................................................................... 10
Påverkan ...................................................................................................................... 11
Sammanfattning och motiverat ställningstagande ........................................................... 11
Ekologisk kompensation .................................................................................................. 11
Förutsättningar, förändringar och konsekvenser ........................................................... 12
Mark- och vegetation ................................................................................................... 12
Naturvärden ................................................................................................................. 13
Geologiska förhållanden .............................................................................................. 14
Hydrologiska förhållanden .......................................................................................... 15
Miljökvalitetsnormer för vatten ................................................................................... 15
Bebyggelse ...................................................................................................................... 16
Bostäder ....................................................................................................................... 16
Ny bebyggelse ............................................................................................................. 16
Ljusförhållanden och lokalklimat ................................................................................ 19
Arbetsplatser, kommersiell service, övrig bebyggelse................................................. 20
Offentlig service .......................................................................................................... 20
Tillgänglighet .............................................................................................................. 20
Kulturhistoriska miljöer ............................................................................................... 20
Gestaltning ................................................................................................................... 20
Lek och rekreation ....................................................................................................... 21
Fornlämningar ............................................................................................................. 21
Gator och trafik ................................................................................................................ 21
Gatustruktur ................................................................................................................. 21
Gång- och cykeltrafik .................................................................................................. 22
Kollektivtrafik ............................................................................................................. 22
Parkering...................................................................................................................... 22
Störningar och risker ....................................................................................................... 22
Förorenad mark ........................................................................................................... 22
Buller, vibrationer ........................................................................................................ 22
Riskhänsyn .................................................................................................................. 26
Farligt gods .................................................................................................................. 26
Luft .............................................................................................................................. 28
Elektromagnetiska fält ................................................................................................. 29
-3-
Teknisk försörjning.......................................................................................................... 29
Vattenförsörjning, spillvatten ...................................................................................... 29
Dagvatten ..................................................................................................................... 29
Värme .......................................................................................................................... 30
Elförsörjning ................................................................................................................ 30
Energiförsörjning ......................................................................................................... 30
Avfallshantering .......................................................................................................... 31
Räddningstjänst ........................................................................................................... 31
GENOMFÖRANDE ......................................................................... 32
Organisatoriska frågor...................................................................................................... 32
Planförfarande ................................................................................................................. 32
Tidplan............................................................................................................................. 32
Genomförandetid ............................................................................................................. 32
Ansvarsfördelning, huvudmannaskap .............................................................................. 33
Avtal ................................................................................................................................ 33
Fastighetsrättsliga frågor .................................................................................................. 34
Markägoförhållanden ....................................................................................................... 34
Fastighetsbildning ............................................................................................................ 34
Gemensamhetsanläggningar ............................................................................................ 35
Ledningsrätt ..................................................................................................................... 35
Servitut ............................................................................................................................ 35
Ekonomiska frågor ............................................................................................................ 35
Kommunalekonomiska konsekvenser ............................................................................. 35
Drift- och gatuunderhåll ................................................................................................... 36
Kostnader för fastighetsägarna ........................................................................................ 36
Vatten och avlopp ........................................................................................................ 36
Gatukostnader .............................................................................................................. 36
Bygglovavgift .............................................................................................................. 37
Planavgift ..................................................................................................................... 37
Fastighetsbildning ........................................................................................................ 37
El och tele m.m. ........................................................................................................... 37
Tekniska frågor ................................................................................................................. 37
Tekniska utredningar ................................................................................................... 37
Administrativa frågor ....................................................................................................... 37
-4-
Sammanfattning
2.
1.
Planområdet markerat med röd gräns på bilden till vänster samt flygbild över
planområdets omfattning, område 1 och 2 m.fl., markerade på bilden till höger
Planens syfte och huvuddrag
Planens syfte är att pröva möjligheten att uppföra bostadsbebyggelse inom
del av fastigheterna Bonden 1 och Hammartorp 1:1 m.fl. Vidare syftar
planen till att ange en ny gatustruktur för del av Trångsundsvägen och att
tillgängliggöra marken för en framtida reglering av parkering.
Planförslaget innebär två nya flerbostadshus. I område 1 uppförs cirka 90
Det innebär också att en del av planområdet som idag används för
infartsparkering, regleras som parkering. Vidare ska en befintlig
cirkulationsplats tas bort i samband med exploateringen i område 1, och
korsningen Trångsundsvägen/Trångsunds överfart kommer att få en bättre
trafiksäkerhetslösning. I slutet av Korpstigen byggs en vändplan och
parkeringen utmed gatan och befintlig grusyta ersätts med en ny p-yta.
Området är bullerutsatt både från tåg och omgivande vägar och det medför
krav på utredningar för buller, vibrationer samt hur bebyggelsen kan
utformas för att uppnå gällande riktvärden. Även en riskanalys och en
dagvattenutredning har blivit aktuellt.
Trångsund består i huvudsak av bebyggelse från 1960- och 1970-talet.
Närheten till den tidstypiska centrumbebyggelsen ställer även krav på
gestaltning och volym på nytillkomna byggnader. Det innebär ett ingrepp i
befintlig miljö och kräver omsorg vid anpassning i terrängen och naturen.
Behov av miljöbedömning
Genomförande av planen bedöms inte medföra en betydande miljöpåverkan
och en miljökonsekvensbeskrivning behöver därför inte upprättas.
Genomförande
Detaljplanen föreslås få en genomförandetid på 5 år. Kommunen kan få
intäkter från försäljning av mark för bostader i framförallt område 2.
-5-
Planbeskrivning
Planens syfte och huvuddrag
Det finns behov och efterfrågan på bl.a. ungdomsbostäder i kommunen och
en ambition om att tillgodose detta i centrala lägen.
Inriktningen för den här planen är att pröva om planbestämmelserna i
gällande detaljplaner kan ändras och ersättas med nya så att nya bostäder
kan uppföras samt att infartsparkeringen kan användas som parkering på
kvartersmark.
Planhandlingen omfattas, förutom en del av Trångsundsvägen,
infartsparkeringen, av två områden; dels ett område som idag används till
parkering och garage, dels ett mindre grönområde. Områdena kommer i
denna planhandling benämnas område 1 och 2, se bilden nedan.
2
1
Område 1 del av Bonden 1 och område 2 del av Hammartorp 1:1
Planeringens syfte är att pröva möjligheten att uppföra bostadsbebyggelse
inom del av fastigheterna Bonden 1 och Hammartorp 1:1 m.fl. Vidare syftar
planen till att ange en ny gatustruktur för del av Trångsundsvägen och att
tillgängliggöra marken för en framtida reglering av parkering.
Planeförslaget innebär två nya flerbostadshus. I område 1 uppförs cirka 90
En del av planområdet används idag för infartsparkering fast den gällande
planen anger området som kontor. Planförslaget anger att tillgängliggöra
marken för en framtida reglering av parkering.
-6-
AB Stockholms Lokaltrafik och kommunen har ett gemensamt avtal för
parkeringen där kommunen upplåter parkeringen till SL, i syfte att nyttjas
som infartsparkering. Nyttjanderättsavtalet tecknades 2006 och gäller i
minst 25 år men kan förlängas med 25 år i taget om det inte sägs upp.
Genomförande av planen innebär att den befintliga cirkulationsplatsen
Tas bort i samband med exploateringen i område 1, och korsningen
Trångsundsvägen/Trångsunds överfart kommer att få en bättre
trafiksäkerhetslösning.
I slutet av Korpstigen byggs en vändplan och parkeringen utmed gatan och
befintlig grusyta ersätts med en ny p-yta.
Plandata
Lägesbestämning, areal och markägoförhållanden
Planområdet ligger cirka 150 meter öster om Trångsunds torg och omfattar
cirka två hektar.
Planområdet innefattar del av Bonden 1, del av Prinsen 3, 4 som ägs av Huge
Fastigheter AB, och del av Hammartorp 1:1, Bonden 5, Nytorp 2:7, del av
Nytorp 2:1, 2:3, del av Västra Skogås 1:2, del av Sjöängen s:1 och del av Östra
Skogås 1:2 som ägs av Huddinge kommun.
Prinsen 3,4
Hammartorp 1:1
2
1:1
Bonden 5
1
Nytorp 2:7
Bonden 1
Hammartorp 1:1
Nytorp 2:1
Nytorp 2:1, 2:3
Västra Skogås 1:2
Östra Skogås 1:2
Sjöängen s:1
Planområdets läge öster om Trångsunds centrum, norr om järnvägen
Tidigare ställningstaganden
Regionplan
Gällande regionplan, RUFS 2010 som antogs i maj 2010 av landstingsfullmäktige, anger området som Regional stadsbygd med
-7-
utbyggnadspotential. Där anges följande förhållningssätt till denna typ av
områden:
”Huvuddelen av regionens nya bostäder och lokaler bör tillkomma i dessa
områden. Stadsutvecklingen bör här stimuleras så att stadsbygden blir
sammanhängande och tät, med blandade funktioner och varierande urbana
kvaliteter för olika grupper. Det bör finnas goda kollektiva förbindelser till
de regionala stadskärnorna. Det bör också finnas god tillgång till
grönstruktur och stränder. Förutsättningar för att utnyttja och utveckla
effektiva tekniska försörjningssystem bör tas tillvara.”
Föreslagen inriktning bedöms förenlig med regionplanen.
Översiktsplan
Framtida nyttjande av de aktuella markområdena redovisas i Översiktsplan
2000, antagen i december 2001, som handel och närservice för område 1
och pågående markanvändning för område 2 och parkeringsområde.
Översiktsplanen anger att bostadsbyggandet i första hand ska ske genom
förtätning och komplettering av befintlig bebyggelse där infrastrukturen och
den kommunala servicen är utbyggd. Föreslagen inriktning bedöms förenlig
med översiktsplanen.
I Översiktsplan 2030 redovisas de aktuella områdena som exploateringsområde
I översiktsplanen 2030, antagen juni 2014, anges exploateringsområde för
område 1 och 2 samt parkområde för en liten del av område 2 mot
Trångsundsvägen. Förslagen bedöms förenligt med översiktsplanen.
Detaljplaner, områdesbestämmelser och förordnanden
Området är planlagt med följande detaljplaner:
18-H-3 Detaljplan för Trångsunds centrum, fastställd 1991-09-20, med
officiell akt-beteckning 0126k-11905. Detaljplanen medger för område 1
parkering i högst en våning, marken ska vara tillgänglig för
gemensamhetsanläggning. Ett mindre område omfattas av bestämmelse som
-8-
anger att vegetation ska bevaras. Planen medger för område 2 natur med
gångväg.
18-H-6 Detaljplanen Trångsunds station och överfart mm, fastställd 199312-22, med officiell akt-beteckning 0126k-12216. Planen medger för
parkeringsområdet kontor och småföretagsändamål, för fastigheten Bonden
5 centrum mm. och för del av Trångsundsvägen Huvudgata samt för två små
områden park och transformatorstation.
18-H-1 Detaljplanen Trångsunds överfart mm, fastställd 1979-09-28, med
officiell akt-beteckning 0126k-10325. Planen medger för fastigheten Nytorp
2:7 park.
18-H-5 Detaljplanen Trångsunds centrum, fastställd 2003-05-30, med
officiell akt-beteckning 0126k-13660. Planen medger för en del av
Trångsundsvägen Huvudgata.
Detaljplaners genomförandetid har gått ut undantaget ett mindre område
(del av Trångsundsvägen) som är Huvudgata.
Gällande detaljplaner 18-H-3, 18-H-6, 18-H-1 och 18-H-5
Planuppdrag och program för detaljplanen
Detaljplan för del av Bonden 1 och del av Hammartorp 1:1 m.fl. finns med i
kommunens projektplan för samhällsbyggnadsprojekt med programstart maj
2010.
för del av Bonden 1 samt del av Hammartorp 1:1 i Huddinge kommun.
-9-
Bonden 1 samt del av Hammartorp 1:1, i enlighet med
detaljplaneprogrammet.
Detaljplaneprogramförslaget innebär två flerbostadshus. I område 1 uppförs
cirka 90 lägenheter i cirka 5 -6 våningar. Exploateringen kan möjligen ökas
under förutsättning att parkeringsnormen kan uppfyllas, bullerriktvärdena
ska klaras och att utformning och volym för ny bebyggelse på tomten ska
väljas med stor omsorg. I område 2 uppförs ett cirka 9 våningar högt
punkthus med cirka 75 lägenheter riktade för ungdomer.
Samhällsbyggnadsnämnden beslutade 27 mars 2014, § 33 att plansamråd får
ske av detaljplan för del av Bonden 1 och del av Hammartorp 1:1 m.fl.
1:1 m.fl.
Planens förenlighet med miljöbalken
Markanvändningen i planen är förenlig med bestämmelserna om
hushållning med markoch vattenområden enligt 3 och 4 kap. MB.
Vid planering ska kommuner och myndigheter iaktta miljökvalitetsnormer
enligt 5 kap 3 § MB. Miljökvalitetsnormer meddelas av regeringen och är
föreskrifter om kvaliteten på mark, vatten, luft och miljön i övrigt om det
behövs för att varaktigt skydda människors hälsa eller miljön eller för att
avhjälpa skador på eller olägenheter för människors hälsa eller miljön. Det
finns i dag miljökvalitetsnormer för utomhusluft, vattenförekomster, fiskoch musselvatten samt omgivningsbuller. Miljökvalitetsnormerna bedöms
inte överskridas i planområdet.
Behovsbedömning
Enligt 5 kap.18 § Plan- och bygglagen ska en miljökonsekvensbeskrivning
för en detaljplan upprättas om den kan antas medföra en betydande
miljöpåverkan. Med beaktande av kriterierna i bilaga 2 och 4 i förordningen
(1998:905) om miljökonsekvensbeskrivningar(MKB) ska kommunen göra
en behovsbedömning och ta ställning till om ett genomförande medför en
betydande miljöpåverkan eller inte.
Planen
Planens betydelse för en hållbar utveckling hänför sig i huvudsak till
lokaliseringen av nya bostäder och ungdomsbostäder med närhet till service
och kollektivtrafik. Genom att utveckla ett befintligt område med relativt väl
utbyggd kollektivtrafik intill området ökar möjligheterna till ett hållbart
resande. Detta är en viktig del med tanke på sociala värden och
miljöhänsyn.
Platsen
Planen prövar möjliggöra byggande för bostäder i område med närhet till
service och kollektivtrafik. Föreslagen exploatering sker främst på redan
hårdgjord mark (område 1) samt i anslutning till befintliga
- 10 -
bebyggelseområden (område 2) som kan innebära ett ingrepp i befintlig
miljö.
Påverkan
Omgivande områden bedöms inte påverkas negativt av föreslagen
markanvändning. Intilliggande bostadsområden kan antas påverkas av
genomförandet av planen då trafiken till och från området kommer att öka.
Den ekvivalenta ljudnivån inom planområdet kommer att bli högre än 55
dB(A). Avsteg från riksdagens riktvärden bedöms kunna ske på grund av
planområdets centrala läge.
Med föreslagen placering och utformning kan avstegsfallet innehållas för
område 1, där minst hälften av boningsrummen i varje lägenhet ska ligga
mot ljuddämpad sida högst 50 dB(A) ekvivalent ljudnivå. Uteplats med
högst 50 dB(A) ekvivalent ljudnivå och 70 dB(A) maximal ljudnivå kan
anordnas på mot ljuddämpad sida (innegård). I område 2 kan ljuddämpad
sida om högst 50 dB(A) och 70 dB(A) maximal ljudnivå åstadkommas
utanför samtliga sovrum om balkongernas kortsidor och tre fjärdedelar av
långsidorna förses med tät inglasning samt specialfönster för några av
lägenheterna. En ljuddämpad gemensam uteplats ska också tillkomma.
Detaljplaneförslaget i område 1 bedöms innebära en positiv påverkan för
ljudnivåerna vid bakomliggande, befintlig bebyggelse, då nya byggnader får
en skärmande effekt.
Riskerna för människors hälsa eller för miljön kommer att beaktas och
hanteras genom att riktvärden och rekommendationer följs.
Detaljplaneförslaget ska inte medföra någon försämring av kvaliteten på det
dagvatten som avrinner från området.
De viktigaste miljöfrågorna att belysa och beakta i planarbetet bedöms vara
väg- och tågtrafikbuller, den naturminnesmärkta eken och övriga utpekade
gammelekar inom planområdet.
Sammanfattning och motiverat ställningstagande
Med hänvisning till ovanstående behovsbedömning och beskrivningen av
miljöfrågor under rubriken ”Förutsättningar, förändringar och
konsekvenser”, bedöms detta planförslag till planläggning av planområdet
inte medföra någon betydande miljöpåverkan.
Ekologisk kompensation
Huddinge kommunfullmäktige beslutade den 16 april 2012 om ”Metod för
ekologisk kompensation i den fysiska planeringsprocessen”. Ekologisk
kompensation bygger på balanseringsprincipen och innebär i stort att
ekologiska kompensationsåtgärder tillämpas när olika typer av grönmark tas
i anspråk i den kommunala fysiska planeringen. Kompensationsåtgärderna
innebär att funktioner och värden som går förlorade vid en exploatering
åtgärdas inom planområdet eller i nära anslutning till det.
- 11 -
Ingen ekologisk kompensation har bedömts nödvändig, undantag att
plantering i form av fruktträd och blommor ska finnas i område 1 vid
naturminne, som betecknats med (n2) på plankartan. I planen har
skyddsåtgärder vidtagits för att skydda naturminne. Natur har också sparats
för närrekreation.
Förutsättningar, förändringar och konsekvenser
Mark- och vegetation
Område 1 sluttar uppför från järnvägens höjd på +34. Huvudsakligen ligger
marknivån cirka 3 meter över järnvägen, närmare Trångsundvägen är det
ytterligare ett par meter högre. Området används idag till parkering. Övrig
mark inom området utgörs av vegetationsklädd mark där vegetationen består
av uppvuxna lövträd bl.a. lönn, sälg, asp, ek, björk. Markskiktet består av
olika gräsarter. Ett naturminne (stor gammal ek) finns centralt i området.
70
Ek nr.70 naturminne i område 1, ekar nr. 67, 68, 69 i område 2
Det finns ytterligare en ek i norra delen av område 1, som på grund av den
planerade bebyggelsen måste tas bort. Denna ek är inte utpekad i
ekinventeringen.
Område 2 på andra sidan
Trångsundsvägen ligger betydligt
högre – cirka 12 – 14 meter över
järnvägens nivå. En översiktlig
inventering och bedömning av
områdets naturoch
rekreationsvärden har gjorts (mars
- 12 -
2013). Området är ungefär 1800 m2 stort, med berg i dagen och ett plant
parti. På hällmarken växer tall och på den plana ytan finns en blandskog
med stort lövinslag av exempelvis ek, lönn och björk. Träden är av olika
ålder, här finns ett flertal äldre träd, som tall, björk, ek och lönn, men även
uppväxande sly på grund av utebliven skötsel.
Planförslaget innebär att befintlig rondell i Trångsundsvägen kommer att
ersätts med en ny trafiksäkerhetslösning söderut. Den nya lösningen ska inte
medföra att gammelekar, som ligger utanför planområdet, kan påverkas.
Gammelekar nr 72 och 73 är inventerade och utpekade i rapporten
”Gammelekar i Stortorp, Trångsund, Skogås, Länna”.
Naturvärden
Gamla ekar är livsmiljö för ett stort antal växter, djur och svampar. De
berättar också om hur marken användes långt tillbaka i tiden.
I område 1 finns inventeringsområdets grövsta ek. Den är förklarat av
Länsstyrelsen som naturminne (objekt nr: 0126-04-003).
Naturminnen är en skyddsform enligt miljöbalken och är till för att skydda
enskilda föremål med biologiska eller geologiska värden. Till naturminnet
finns även regler, föreskrifter, vilka förbjuder åtgärder som kan orsaka
skada på naturminnet.
Samråd har skett med länsstyrelsen angående eventuell påverkan på den
skyddade eken med anledning av den planerade bebyggelsen. Länsstyrelsen
bedömer att närheten till den planerade bebyggelsen i sig inte utgör någon
risk att skada eken. Däremot är det viktigt att marken där eken växer, inte
dräneras. Ett cirkelrunt område, med en radie som motsvarar trädkronans
största utbredning, får därför inte hårdgöras eller grusas. Det är också viktigt
att ett säkerhetsavstånd upprätthålls till eken under anläggningsskedet för att
eken inte ska ta skada.
Ett säkerhetsavstånd på ytterligare 5 meter rekommenderas starkt, utanför
kronans projektion på marken. Detta skydds – och säkerhetsområde
undantas från schaktning och körning med tunga fordon, för att minimera
risken för påverkan på ekens rötter. Detta skyddsområde bör avskärmas
under anläggningstiden. Detaljplanen har tagit hänsyn till en skyddszon på 5
meter i planbestämmelserna.
Den yngre ek som måste tas bort i område 1, kan med fördel placeras ut i
lämpligt naturområde i kommunen. Trädrester av detta slag gynnar den
biologiska mångfalden. De bryts ner i långsam takt och bildar multnad ved.
Många organismer, som t ex insekter och svampar, är helt beroende av
denna för sin livsmiljö.
Ekarna nr. 67, 68 och 69 som är inventerade i rapporten ” Gammelekar i
Stortorp, Trångsund, Skogås, Länna” är belägna inom område 2. Dessa
kommer ej att påverkas av planens genomförande. I övrigt har område 2
- 13 -
inga särskilda naturvärden utan är mer ordinär ”vardagsnatur”. Enstaka
äldre träd, tre tallar, en ek, två lönnar samt två döende björkar, är
bevarandevärda och bör sparas om möjlighet finns för bebyggelsen.
Trots att området är relativt litet bedöms det ha viss betydelse för
närrekreation och lek. Det används troligen flitigt av närboende, framför allt
barn, då det erbjuder en ”vildare” upplevelse än lekplatsen i
flerbostadsområdet intill. Området används även för rastning av husdjur.
Gammelekar nummer 72 och 73 ligger utanför planområdet och kommer
inte påverkas av genomförandet av denna detaljplan.
Planområdet västerifrån
Föreslagna utbyggnader av område 1 och 2 innebär att tidigare orörd
naturmark tas i anspråk, att tillgänglig yta för rekreation minskar (gäller
främst område 2) samt att motsvarande minskning sker av ytan för den
biologiska mångfalden. Område 2 kommer till viss del att skära av den
gröna korridor som ligger längs med Hammartorpsvägen/Trångsundsvägen.
Inga höga naturvärden berörs. Natur har också sparats för närrekreation i
område 2 och betecknats som Natur på plankartan.
Geologiska förhållanden
Enligt Översiktlig byggnadsgeologisk karta över Huddinge kommun
(Miljöteknik Sven Tyrén AB, 1975) består kvartersmarken i område 1
huvudsakligen av fast jord (morän, sten, grus, sand och lerjord med
genomgående torrskorpa på berg eller morän).
I område 2 uppges marken bestå av berg (berg i dagen eller berg på ringa
djup).
En översiktlig geoteknisk1 undersökning har utförts av Grontmij konsult i
januari 2015. Undersökningen visar att bebyggelseområdet ligger så långt
1
Geoteknisk undersökning januari 2015
- 14 -
från spåren att med aktuella grundförhållanden bedöms spåren inte bli
påverkade.
Undersökningen, som underlag för byggnadsprojekteringen, ska
kompletteras vid genomförandeskedet med bl.a. avvägning i sektioner som
dras ut över spårområdet, mätning av grundvattennivåer i området och
viktsondering för bedömning av friktionsjordens lagringstäthet.
Denna ska presenteras för trafikverket så att eventuella restriktioner för
åtgärder som kan påverka järnvägen anges.
Markradon
Sveriges Geologiska AB har utfört en markradonkartering 1984. Området
har vid dessa mätningar bedömts som normalriskområde.
Hydrologiska förhållanden
Planområdet avrinner till sjön Magelungen som ingår i Tyresåns sjösystem.
Magelungen får sitt huvudsakliga tillflöde via Norrån, vid Mellansjö, som
tar emot vatten från bland annat Orlången, Trehörningen och Ågestasjön.
Magelungens vatten är näringsrikt med höga halter av fosfor. Efter
överledningen av Huddinges avloppsutsläpp från Trehörningen till
Stockholms avloppsnät minskade näringsbelastningen drastiskt. Trots det
har sjön fortfarande problem med algblomning och igenväxning med vass
och flytbladsvegetation.
Många av Tyresåns sjöar är övergödda, främst sjöarna Orlången och
Trehörningen och nedströms ut till Östersjön. Dagvatten bedöms vara den
största fosforkällan, närmast följd av utsläpp från enskilda avlopp. Lokalt
kan näringstillförsel från odlingsmark vara en stor källa.
Detaljplanens målsättning är att föroreningsbelastningen till recipienterna
inte ska öka. En dagvattenutredning har genomförts som redovisar förslag
på hur dagvattnet ska omhändertas inom detaljplaneområdet. Se under
rubriken dagvatten.
Miljökvalitetsnormer för vatten
EU:s vattendirektiv syftar bland annat till ett långsiktigt skydd för alla typer
av vatten. Målet är en god vattenstatus, bevarad och förbättrad
vattenkvalitet, samt ingen försämring, senast år 2015. Alla vatten omfattas,
men av praktiska skäl finns en nedre storleksgräns för vilka vatten som
beskrivs och får fastställda miljökvalitetsnormer inom ramen för
vattenförvaltningen. Den minsta enheten benämns vattenförekomst.
Magelungen är en vattenförekomst enligt EU:s vattendirektiv och ska uppnå
en god ekologisk status till år 2021. Magelungens nuvarande status är
"Måttlig". Magelungen är en av de sjöar i Huddinge kommun som är
prioriterade för åtgärder för att minska övergödning. Viktigt att allt görs för
att minska påverkan på sjön.
Målsättningen är, enligt Huddinge kommuns dagvattenstrategi, att flödesoch föroreningsbelastningen från dagvatten inte ska öka jämfört med i dag.
En dagvattenutredning har genomförts som redovisar förslag på
- 15 -
dagvattenhantering från detaljplaneområdet. Med de föreslagna åtgärderna
för att fördröja och rena dagvattnet kommer föroreningsbelastningen inte att
öka jämfört med nuläge. Se vidare under avsnittet dagvatten.
Risk för skred
Huddinge kommun har tagit fram en översiktlig klimat- och
sårbarhetsanalys för Huddinge (IVL 2012). Syftet är undersöka hur
klimatförändringarna kommer att påverka Huddinge kommuns geografiska
område, hur man bör planera för att undvika ökad sårbarhet samt föreslå
anpassningsåtgärder.
Klimat och sårbarhetsanalysen pekar översiktligt ut områden med risk för
ras och skred, erosion och översvämning. Planområdet är inte utpekat som
särskilt riskområde i denna utredning.
Bebyggelse
Bostäder
Centrumbebyggelsen vid närbelägna Trångsundstorg omges av glest
placerad men relativt storskalig flerbostadsbebyggelse huvudsakligen
uppförd på 60-talet, se bilden nedan. Ytterligare norrut sträcker
villaområdena ut sig ner mot Drevvikens stränder. Närheten till den
tidstypiska centrumbebyggelsen ställer krav på gestaltning och volym på
nytillkomna byggnader. Det innebär ett ingrepp i befintlig miljö och kräver
omsorg vid anpassning i terrängen och naturen.
Vy från söder över Trångsund med Trångsunds torg i centrum
Planområdet saknar bostadsbebyggelse. Inom område 1 finns
garagebyggnader i en våning till förmån för de boende runt Trångsunds
torg. Natur samt parkeringsplatser kopplat till bostäder i närhet finns i
område 2.
Ny bebyggelse
Detaljplaneförslaget anger en bebyggelse med flerbostadshus i område 1.
För att kunna bebygga detta område med bostäder är det nödvändigt att
uppnå en godtagbar bullernivå. Bebyggelsen bör utformas som en
- 16 -
sammanhängande kropp dels för att skärma buller från järnvägen och
Trångsundsvägen och dels för att skapa en tyst sida som även kan vara en
gård. Förslaget anger också komplettering till befintliga punkthus med
ytterligare ett punkthus i område 2.
Planskissförslag för område 1 och 2, ritat av HMXW Arkitekter AB.
Huge Fastigheter AB har lämnat en planskiss för område 1 med bebyggelse
inom parkeringsområdet samt på en gata mot en fastighet västerut.
Flerbostadshus planeras i detta område. Kvarteret kommer att ha 5-7
våningar och bulleravskärmning som kommer att finnas mellan
huskropparna. Förslaget innehåller cirka 90 lägenheter om 1-2-4 rum och
kök.
Parkering ordnas mot järnvägen och illustreras på en del av befintlig
parkering som markparkering och carport, och på vissa delar av fastigheten
som markparkering. I den östra delen av fastigheten byggs ett
parkeringsdäck i två plan. Infarten för övredelen av den parkeringen ska ske
genom infartsparkeringen.
Sektion förslag för område 1, ritat av HMXW Arkitekter AB.
Skissen visar också ett punkthus i område 2. Huset är 9 våningar högt och
innehåller cirka 75 lägenheter riktade för ungdomar om 1-2-3 rum och kök.
Parkeringen utformas som markparkering som ansluter till den befintliga
parkeringen. En anpassning till naturen och terrängen ska tas så att inverkan
- 17 -
på naturen blir så liten som möjligt. Ett släpp för naturen ska anläggas
mellan p-platser och fastigheterna Prinsen 10,11.
Idéförslag för planområdet
Ungdomslägenheter2 ”innebär lägenheter som vid uthyrning erbjuds till
sökande under 35 år. Åldersgränsen är satt utifrån hur boendekarriär för
olika ålderskategorier i stora drag utvecklar sig. I dagens samhälle utbildar
sig många unga och bildar familj senare i livet. Samtidigt är kötiden lång
och detta kategoriboende är till för de yngre som inte kan visa kötiderna
som krävs för att bli tilldelad en lägenhet i normala kön. I ett hus för unga är
lägenheterna små, anpassade för boende för enpersons- eller
tvåpersonshushåll. Det finns inget krav på att en hyresgäst ska flytta efter 35
års ålder eftersom Huge inte önskar onödig omflyttning”.
Planförslaget innebär också att en del av planområdet som används idag för
infartsparkering, ska regleras som parkering max i två plan. Inga
2
Enligt Huge 2013-06-03
- 18 -
parkeringsplatser placeras närmare än 15 meter från närmaste spårmitt,
vilket har redovisats på plankartan som (n3). Den västra delen av
parkeringen har betecknats med (g) en gemensamhetsanläggning. Så att
infarten för övredelen av parkeringsdäck kan ske genom infartsparkeringen.
Ljusförhållanden och lokalklimat
En solstudie har gjorts för området. I princip kommer den nya bebyggelsen
inte att skugga den befintliga bebyggelsen. Området kan ha en genomsnittlig
soltid vid vår och höstdagjämningen under året på minst 5 timmars sol
mellan 9.00–17.00 eller 8.00–16.00.
En solstudie(under höstdagjämnin, vårdagjämning och sommar) för bostadsbebyggelse,
ritat av HMXW Arkitekter AB.
- 19 -
Arbetsplatser, kommersiell service, övrig bebyggelse
Vid Trångsunds torg alldeles intill planområdet och i anslutning till
pendeltåg och bussar, finns ett centrum med ett flertal butiker, restauranger,
vårdcentral, bibliotek etc.
Söder om Trångsunds centrum i riktning mot Skogås ligger Trångsunds
industriområde.
Offentlig service
I Trångsund och Skogås finns ett gymnasium, fyra högstadieskolor och två
grundskolor; Östra gymnasiet, Edsboskolan, Trångsundsskolan,
Skogåsskolan, Vretskolan, Sjötorpsskolan, Mörtviksskolan och
Beatebergsskolan. Sammanlagt sexton förskolor finns i området
Trångsund/Skogås. KI-Syd, KTH och Södertörns högskola finns i
Flemingsberg.
Närmaste vårdcentral och barnavårdscentral ligger centralt vid Trångsunds
torg.
Närmaste sim- och idrotthall, Skogåshallen, finns i Skogås. Idrottshallar
finns även på ett antal av skolorna.
Närmaste ishall är Stortorpshallen ca 800 meter från planområdet.
Tillgänglighet
Ny bebyggelse ska utformas med god tillgänglighet gällande såväl utomhussom inomhusmiljön.
Kulturhistoriska miljöer
Område 2 ligger i anslutning till område som finns avgränsat i Huddinge,
reviderad kulturmiljöinventering; (Stockholms läns museum rapport
2003:20 i samarbete med Huddinge kommun).
Punkt- och trevåningshusen längs Spelvägen är ritade av arkitekterna
Ancker, Gate och Lindegren. Kännetecknande är omsorgen om detaljer och
material som tegelfasader, skifferbeklädda entréer och utformningen av
balkongerna. Området utgör ett gott exempel på det formspråk som
dominerade byggandet på 60-talet. De är i huvudsak ursprungliga förutom
några plåtpåklädda fasader.
Gestaltning
Planområdet är väl synligt för trafikkanter på järnvägen och
Trångsundsvägen. Utformning, skala, färgsättning och materialval för ny
bebyggelse på planområdet måste väljas med stor omsorg och bör anpassas
efter omgivningen. Nya byggnader ska komplettera befintlig stadsmiljö och
påverka stadsbilden positivt. Byggnaderna ska utformas i en estetisk
tilltalande, inte minst de takytor som ovanliggande bostäder kan få utblick
mot.
- 20 -
Lek och rekreation
Närmaste grönområde finns i lövskogen i bergssluttningen nedanför område
2. Grönområdet är dock bitvis svårtillgängligt på grund av tät vegetation och
brant sluttning. Lekplats finns strax norr om område 1 på andra sidan av
Trångsundsvägen samt inom bostadsområdet intill område 2. På längre
avstånd finns områden för rekreation inom Hammartorp med elljusspår ca
500 m, Nytorps mosse ca 500 m, Trångsundsskogens naturreservat 1,4 km
samt Ågesta friluftsområde på andra sidan Nynäsvägen och järnvägen.
Inom område 1 bör möjligheter för lek och rekreation samt uteplats
anordnas på en skyddad gemensam innegård.
I Drevviken finns fem badplatser; Stortorpsbadet, Sjöängsbadet,
Mörtviksbadet, Badudden och Drevviksbadet. Vid Magelungen finns ett
naturistbad, Ågestabadet.
Fornlämningar
Inom planområdet finns inga kända och registrerade fornlämningar.
Gator och trafik
Gatustruktur
Område 1 planeras få infart från Trångsundsvägen som ingår i kommunens
huvudvägnät, område 2 kommer att nås från lokalgatan Korpstigen som
ansluter till Trångsundsvägen. Trafikmängden på Trångsundsvägen är idag
ca 4000 f/d och hastigheten är 40 km/h.
2
1
Gatustruktur kring planområdet
- 21 -
En befintlig cirkulationsplats tas bort i samband med exploateringen i
område 1, och korsningen Trångsundsvägen/Trångsunds överfart kommer
att få en bättre trafiksäkerhetslösning.
I slutet av Korpstigen byggs en vändplan och parkeringen utmed gatan och
befintlig grusyta ersätts med en ny p-yta.
Gång- och cykeltrafik
Längs med Trångsundsvägen finns en separerad gång- och cykelbana som
ingår i kommunens huvudcykelstråk, och som kommer att finnas kvar även
efter exploateringen. Detta stråk ansluter till det regionala cykelstråket
mellan Stockholm och Nynäshamn.
Område 2 nås via Korpstigen, eller via en trappa ner till centrum. Denna
trappa ska tillgänglighetsanpassas.
Kollektivtrafik
Områdena ligger mycket kollektivtrafiknära med Trångsunds station med
pendeltåg mellan Bålsta och Nynäshamn via Stockholms central på 150 till
400 meters gångavstånd. Det finns också ett antal busslinjer till bland annat
Farsta, Huddinge och Haninge inom ett avstånd på 50 till 400 meter från
områdena.
Parkering
Närheten till kollektivtrafik gör att kommunens gällande
planeringsparkeringstal kan reduceras, som i denna plan förslås vara:
8-9 platser/1000 m2 BTA för boende och besökande i område 1
6 platser/1000 m2 BTA för boende och besökande i område 2, om det byggs
för ungdomsboende.
Inom planområdet gör också följande cykelparkeringsnorm tillämpas 25
cpl/1000 m2 BTA.
All parkering ska anordnas på kvartersmark. Cykelparkering ska anordnas
på kvartersmark, i närhet av entré. Parkeringarna ska vara väderskyddade,
upplysta samt med möjlighet att låsa fast ramen. Enligt förslaget till
utformning av områdena planeras ytparkering för bil för område 2 och
ytparkering samt parkering i form av parkeringsdäck för område 1.
Störningar och risker
Förorenad mark
I anslutning till planområdet, i närheten av planområdets nordvästra hörn,
finns en kemtvätt. Ingen kemtvätt sker dock på plats, utan kemtvätten
skickas iväg. Enligt uppgifter har det inte heller förekommit kemtvätt
tidigare på platsen.
Buller, vibrationer
Planområdet utsätts främst för buller från järnvägen och Trångsundsvägen.
Buller från järnväg och väg vid järnvägen beräknas uppgå till som mest 6570 dB(A) ekvivalent dygnsnivå enligt översiktlig bullerkartläggning för
- 22 -
Huddinge kommun (Tyréns 2012). Vid Trångsundsvägen uppgår
bullernivåerna till som mest 61-65 dB(A). De maximala ljudnivåerna
uppgår som mest till 90-95 dBA närmast järnvägen. I område 2 ligger de
maximala ljudnivåerna i intervallet 80-85 dB(A).
Gällande riktvärden för trafikbuller som normalt inte bör överskridas vid
nybyggnad av bostäder eller vid nybyggnad och/eller väsentlig ombyggnad
av trafikinfrastruktur är:
• 30 dB(A) ekvivalentnivå inomhus
• 45 dB(A) maximalnivå inomhus nattetid
• 55 dB(A) ekvivalentnivå utomhus vid fasad (för flyg avses FBN 55 dB(A)
• 70 dB(A) maximalnivå vid uteplats i anslutning till bostad.
Infrastrukturinriktning för framtida transporter”, prop. 1996/97:53, som Riksdagen antog i
mars 1997.
Dygnsekvivalent ljudnivå väg och spår 4 m över mark, bilden till vänster och maximala
ljudnivåer järnväg 4 m över mark (Tyrens 2012), bilden till höger.
Tillämpning av avsteg
Då riksdagens riktvärden inte uppfylls vid lokalisering av tillkommande
bostäder kan enligt Boverket i vissa fall avsteg från riktvärdena accepteras,
t.ex. i centrala och kollektivtrafiknära lägen. Planområdet ligger i ett
kollektivtrafikläge i direkt närhet till flera typer av kollektivtrafik och har
god tillgång till service.
Avsteg innebär att en tyst sida (högst 45 dB(A) vid fasad) eller i varje fall en
ljuddämpad sida (45-50 dB(A) vid fasad) ska åstadkommas. Minst hälften
av bostadsrummen, i första hand sovrummen, liksom uteplats, bör vara
vända mot tyst eller ljuddämpad sida.
Tillämpning av avsteg ställer krav på hur den planerade bebyggelsen
utformas, så att en godtagbar ljudmiljö kan uppnås. Både område 1 och 2,
utsätts för höga ljudnivåer från flera håll och från flera trafikslag. Vid
bullerstörning från flera bullerkällor bör hänsyn tas till den samlade
bullersituationen. Det bör då ställas särskilt höga krav på hänsyn och
åtgärder för att skapa en godtagbar ljudmiljö enligt Boverkets allmänna råd.
Boverket anger också, när det gäller bullerstörning från järnväg, att den
- 23 -
maximala ljudnivån utomhus bör tillmätas större betydelse än den
ekvivalenta ljudnivån utomhus. Om den dygnsekvivalenta ljudnivån vid
fasad överstiger 60 dB(A) ska man eftersträva ljudklass B enligt svensk
standard inomhus. Vidare bör byggnader utformas så att vibrationerna inte
överstiger 0,4 mm/sek.
När det gäller små lägenheter kan det vara svårt att åstadkomma en
godtagbar ljudmiljö, i lägen där riktvärdena överskrids. Om det är möjligt
att begränsa ljudnivån utanför fönster genom tekniska lösningar som delvis
inglasad balkong, kan detta vara en lämplig lösning, enligt Boverkets
allmänna råd 2008.1.
En trafikbullerutredning har genomförts för byggnadsförslagen (Bjerking
2014-09-02). Den redovisar trafikbuller från väg och spårtrafik var för sig,
samt det sammanvägda bullret från bägge bullerkällor.
De bedömningsgrunder som bullerutredningen har utgått ifrån är:
1. Möjligheten att uppfylla målet om högst 50 dB(A) ekvivalent ljudnivå
utanför ett öppningsbart fönster i minst hälften av boningsrummen i varje
lägenhet, i första hand sovrum (bullerdämpad sida) där ljudnivån utanför
övriga fönster överstiger 55 dB(A).
2. Möjligheten att för enkelsidiga lägenheter där avsteg görs med avseende
på enkelsidiga lägenheter mot bullerutsatt läge >55 dB(A) uppfylla målet
om högst 50 dB(A) utanför ett öppningsbart fönster i minst hälften av
boningsrummen i varje lägenhet (bullerdämpad sida) där ljudnivån utanför
övriga fönster överstiger 55 dB(A).
3. Möjligheten att erhålla en uteplats med högst 50 dB(A) och 70 dB(A)
maximal ljudnivå.
Område 1
I område 1 klarar man att uppfylla kraven för ljuddämpad sida genom
bebyggelsens utformning, tekniska lösningar i form av delvis inglasning av
balkonger, samt
specialfönster. Hälften av
bostadsrummen samt
uteplats/balkonger är vända
mot ljuddämpad sida högst 50
dB(A). För att alla sovrum
ska klara högst 50 dBA
utanför ett fönster, krävs
specialfönster utanför ett av
sovrummen. Ett exempel på
specialfönster kan vara en
glasruta monterad utanför det
befintliga fönstret.
I markerade lägenheter bör specialfönster tillkomma
Det går också att åstadkomma balkong/uteplats som underskrider 55 dB(A)
ekvivalent samt 70 dB(A) maximal ljudnivå.
- 24 -
Trafikbuller väg – och spårtrafik enligt prognos år 2030, för plan 5; ekvivalent ljudnivå
och maximal ljudnivå.
Föreslagen bebyggelse påverkar befintlig, bakomliggande bebyggelse
positivt där ljudnivån kan sjunka med 3-5 dB(A) för de mest skärmade
lägenheterna.
Område 2
I område 2 har man frångått att tillämpa ljuddämpad
sida, eftersom den bebyggelse som föreslås är ett
punkthus med nio våningar. Huset består av
enkelsidiga lägenheter. För att begränsa ljudnivån
utanför lägenheterna har därför delvis inglasning av
balkonger föreslagits för att skapa en godtagbar
ljudmiljö. För att uppfylla målet om högst 50 dB(A)
utanför ett öppningsbart fönster i minst hälften av
boningsrummen, behövs specialfönster för lägenheter
med tre rum och kök som är placerade i det sydöstra
hörnet av byggnaden.
I markerade lägenheter bör specialfönster tillkomma
Trafikbuller väg – och spårtrafik enligt prognos år 2030, för plan 9; ekvivalent ljudnivå
och maximal ljudnivå.
- 25 -
I område 2 har man frångått tyst sida. Här behöver man då kompensera för
den bullriga miljön med trafikbuller från flera källor, genom att tillskapa en
ljuddämpad uteplats vid bostaden, trots att man med bullerskydd klarar 50
dB(A) ekvivalent, samt 70 dB(A) maximal nivå på balkonger. Planen har
reseverat en plats vid högra sidan av bostaden som kan tillgodese denna
uteplats.
Bullerutredningens bedömning är vibrationsnivåer inte kommer att
överskrida riktvärdet 0,4 mm/s RMS i planområdet (område 1 och 2).
Planbestämmelser kommer att reglera ljudnivåerna för föreslagen
bebyggelse. Byggnaderna ska utformas så att ekvivalent ljudnivå inte
överstiger 50 dB(A) utanför ett öppningsbart fönster i minst hälften av
boningsrummen för de bostäder som överskrider 55 dB(A) utanför övriga
fönster. I första hand ska sovrum eftersträvas. Enrumslägenheter ska
utformas så att de får högst 50 dB(A) ekvivalent ljudnivå utanför minst ett
öppningsbart fönster. Varje lägenhet ska ha tillgång till en balkong/uteplats
eller en gemensam uteplats i anslutning till bostaden med högst 50 dB(A)
ekvivalent ljudnivå och 70 dB(A) maximal ljudnivå.
Inomhusbuller regleras inte bara genom ovan angivna riktvärden utan också
med Boverkets byggregler, BBR. I denna detaljplan ska Ljudklass B enligt
BBR tillämpas. En ljuddämpad uteplats ska också tillkomma.
Inomhusnivåer enligt Ljudklass B, samt ljuddämpad uteplats kommer att
regleras via avtal.
Riskhänsyn
Den föreslagna bebyggelsen innebär inte risker för omgivningen.
Farligt gods
Nynäsvägen (väg 73), 300 meter från planområdet, är rekommenderad väg
för primära transporter med farligt gods. Tågtransporter av farligt gods sker
på stambanan genom Trångsund - Skogås.
Länsstyrelsen rekommenderar att inom 150 meter från transportled för
farligt gods ska risksituationen bedömas vid exploatering enligt
Länsstyrelsen som anger följande rekommendationer för den fysiska
utformningen kring järnvägen:3
Inom 100 meter från järnväg ska risksituationen bedömas vid
exploatering.
25 meter närmast järnvägen bör lämnas byggnadsfritt. Detta för att klara
risker förknippade med urspårning av ett tåg och olyckor med
petroleumprodukter, vilket är det dominerande transportslaget av farligt
gods.
Längs järnvägar tillåts tät och stabil kontorsbebyggelse ända fram till 25
meter från järnvägen och sammanhållen bostadsbebyggelse medges fram till
3
Länsstyrelsens rapport 2000:01
- 26 -
50 meter från den. Även om avstånden hålls kan särskilda krav behöva
ställas på bebyggelsens utformning.
Personintensiva verksamheter bör inte lokaliseras närmare än 50 meter
från järnvägen om de kommer att inrymma människor som kan ha svårt att
snabbt genomföra en utrymning eller sätta sig i säkerhet. Även om
avstånden hålls kan särskilda krav behöva ställas på bebyggelsens
utformning.
”I centrala och mer tätbebyggda områden i Stockholmsregionen kan det
finnas ett starkt intresse av att uppföra ny bebyggelse i områden nära
järnvägen. När denna situation uppkommer krävs att en fördjupad riskanalys
görs som visar om den planerade bebyggelsen blir lämplig med hänsyn till
behovet av skydd mot olyckshändelser. Tillämpning av avstegsfall från
rekommendationerna ska alltid motiveras och skälen ska alltid framgå.”
Förslaget utgår från att inga bostadsdelar ligger närmare än 30 meter och
inga parkeringsplatser i infartsparkeringen placeras närmare än 15 meter
från närmaste spårmitt. Nivåskillnaden fastigheten del av Bonden 1,
järnvägen emellan spelar in för bedömningen av risk med transporter av
farligt gods relaterat den föreslagna bebyggelsen på den fastigheten.
En riskanalys4 har genomförts av konsult. Analysen visar att det är ett
begränsat antal olycksrisker som bedöms påverka risknivån inom
planområdet. Planområdet ligger ca tre meter högre än järnvägen, vilket
medför ett naturligt skydd mot urspårning på järnvägen. Olycksrisker
förknippade med majoriteten av farligt godsklasserna bedöms inte heller
medföra oacceptabel risk inom planområdet, antingen p.g.a. mycket
begränsade transportmängder (t.ex. explosivämnen och giftiga gaser) eller
mycket små skadeområden (t.ex. giftiga respektive frätande ämnen).
För att hantera identifierade risker anger analysen nedanstående förslag på
åtgärder för att minska konsekvenserna av en eventuell olycka förenliga
med Plan- och bygglagen (2010:900);
”– Avståndet mellan Nynäsbanan och ny bostadsbebyggelse ska inte
understiga 30 meter. Inom 50 meter från Nynäsbanan ska bostadshus utan
framförliggande bebyggelse utföras med:
 friskluftsintag placerade bort från Nynäsbanan mot skyddad sida.
 utrymningsvägar placerade och utformade så att utrymning kan ske
till säker plats vid olycka på Nynäsbanan.
 fasader (inkl. fönster) som förhindrar brandspridning in i byggnad
vid brand på järnvägen.*
– Obebyggda områden mellan Nynäsbanan och ny bebyggelse ska utföras så
att de inte uppmuntrar till stadigvarande vistelse.
– Plank utmed järnvägen utförs i obrännbart material.
– Avståndet mellan Nynäsbanan och nytt parkeringsgarage samt carport ska
inte understiga 10 meter. Inom 20 meter från Nynäsbanan ska fasader som
4
Riskanalys Bonden Trångsund september 2014 rev december 2014
- 27 -
vetter mot järnvägen på parkeringsgarage och carport utföras i obrännbart
material för att begränsa risken för brandspridning vid brand på järnvägen.
* Denna åtgärd kan exempelvis uppfyllas genom att fasader som vetter
direkt mot järnvägen inom område 1 utförs med obrännbart material.
Fönster i dessa fasader utförs i lägst brandteknisk klass EW 30. Observera
att kan finnas alternativa utformningar som ger motsvarande
riskreducerande effekt som detta exempel åtgärder.”
En planbestämmelse (b1) om de nödvändiga åtgärderna för farligt gods som
rekommenderats i riskanalysen har redovisats på plankartan. Dessutom har
två bestämmelser om (b2) och (plank) införts också inom fastigheten
Bonden 1 för byggnader respektive parkeringsdäck och garage/carport mm.
Detta innebär att bostadsfasaden närmast järnvägen ska utföras med
obrännbart material och glas/fönster i fasaden ska utföras i lägst
brandteknisk klass EW30. Det innebär också att skyddsplank ska anordnas
till en höjd av minst +42,0 och högst +44,0 meter över nollplanet, fasaden
samt taket i minst sex meter mot järnvägen ska utföras i obrännbart
material.
Inga parkeringsplatser i infartsparkeringen placeras närmare än 15 meter
från närmaste spårmitt. Detta har redovisats på plankartan som (n3), en
planbestämmelse som betyder att parkeringsplats ska inte finnas.
Skyddsplank kan uppföras, fasaden mot järnvägen utförs i obrännbart
material.
Lägenheterna i område 1 utryms via brandsäkra trapphus. De trapphus som
vetter mot spårområdet har också en alternativ utrymningsväg mot sida som
är vänd från järnvägen.
Lägenheterna i område 2 utryms också via brandsäkra trapphus som ansluter
till parkering och är även vänd från järnvägen.
Luft
Någon risk för överskridande av miljökvalitetsnormer för utomhusluft
bedöms inte finnas i planområdet.
Miljökvalitetsnormer för utomhusluft gäller för olika föroreningar i
utomhusluften. Normerna är gränsvärden som inte får överskridas.
Svårast att klara är normerna för partiklar (PM10) och kvävedioxid. Vid
starkt trafikerade gator i stadskärnor och utmed större infarter ligger
halterna i närheten av eller över normvärdena.
Kvävedioxidhalterna i planområdet ligger i intervallet 24-30 µg/m3.
Normen för dygnsmedelvärdet är 60 µg/m3 och avser 98-percentil, vilket
innebär att värdet får överskridas högst 7 gånger per år.
PM 10 halterna i planområdet ligger i intervallet 22-25 µg/m3. Normen för
dygnmedelvärdet är 50 µg/m3 och avser 90-percentil, vilket innebär att
- 28 -
värdet får överskridas högst 35 gånger per år. Den översiktliga
kartläggningen görs av Stockholm och Uppsala läns luftvårdsförbund och är
senast uppdaterad år 2010 (http://slb.nu/lvf/).
Elektromagnetiska fält
Vid planeringen av nya byggnader bör enligt myndigheters
försiktighetsprincip eftersträvas att exponeringen av elektromagnetiska fält
begränsas. Magnetfälts nivåer bör inte överstiga 0,4 T vid nyplanering av
bostäder.
Om ny bebyggelse lokaliseras mer än 30 meter från järnvägen är risken för
störningar på grund av elektromagnetiska fält normalt försumbar.5
Normalutformade transformatorstationer ska förläggas minst 5 meter från
byggnad där människor vistas om avskärmning inte ordnas på annat sätt.
Teknisk försörjning
Vattenförsörjning, spillvatten
Området VA-försörjs genom anslutning till allmänt ledningsnät,
byggnaderna bedöms kunna anslutas med självfallsledningar.
Befintlig spillvattentunnel parallellt med järnvägen markeras i
detaljplanekartan (t) och lägsta schaktdjup över tunneln begränsas till + 22,0
m över nollplanet.
Dagvatten
Område 1 består i nuläget delvis av hårdgjorda ytor som används till
parkering och garage. Övrig mark inom området utgörs av vegetationsklädd
mark där vegetationen består av uppvuxna lövträd och gräsbevuxen mark.
Område 2 består mestadels av naturmark med hällmark bevuxen med tall
och på den plana ytan blandskog. Inom området finns en hårdgjord
parkeringsyta.
En dagvattenutredning har gjorts (Grontmij AB 2014-01-10).
Dagvattenflödet har beräknats för 2- och 10-års regn med klimatfaktor
1,156. Utredningen redovisar att dagvattenflödet i område 1, kommer att öka
med 10- 30 % beroende på i vilken utsträckning man väljer sedumtak.
För område 2 beräknas ökningen bli 120-170 % beroende på vilken typ av
markbeläggning som väljs för parkeringsytorna.
En översiktlig beräkning av föroreningsbelastningen har också genomförts.
Den redovisar att dagvattnet behöver genomgå någon slags rening innan det
5
Banverkets rapport Järnvägen i samhällsplaneringen 2009
6
Enligt Svenskt vatten P 104 bör statistiskt fastställda regnintensiteter ökas med
10 – 20 % för att ta höjd för framtida klimatförändringar.
- 29 -
avleds till recipienten. De fördröjnings – och reningsmetoder som föreslås är
följande:
Område 1
Ett fördröjnings –eller perkolationsmagasin föreslås, som ev. kan förläggas
under den asfalterade ytan i söder, mellan carport och den öppna
parkeringsytan. Magasinet kan då ta emot dagvatten från den östra delen av
området medan den västra delen, efter fördröjning i grönytor, avleds till
befintliga dagvattenbrunnar. För att minimera dagvattenflödet och behovet
av fördröjning samt öka reningseffekten kan sedum väljas för takytorna.
Gröna ytor bör i så stor utsträckning som möjligt utnyttjas. Takdagvatten,
samt vatten från gång- samt cykelvägar kan ledas till öppna avvattnings –
eller dräneringsstråk. Genomsläpplig beläggning kan väljas i stället för
asfalt.
Område 2
De nya parkeringsytorna beläggs med genomsläpplig markbeläggning och
ansluts till dräneringsstråk som förläggs utmed parkeringsytorna och
mynnar i slänten ner mot Trångsundsvägen. Takflödet avleds via stuprör
och skålade betongrännor direkt till slänten där det tillåts infiltrera.
Eventuellt kan ett dike förläggas i grönytan mellan bergsslänten och
Trångsundsvägen, om grönytan i sig visar sig vara otillräcklig för att
omhänderta det dagvatten som inte infiltreras i området.
En översiktlig beräkning av föroreningsbelastningen och reningseffekten
med de olika dagvattenlösningarna har gjorts. En grov uppskattning av
föroreningsreduktion har gjorts där man utgått från Trafikverkets
schablonvärden för reningsgrader i vägdiken (Trafikverket, 2011).
Utredningen redovisar genomsnittliga föroreningshalter före åtgärd samt
beräknade min- medel och maxvärden efter åtgärd. Generellt kan sägas att
både filtrering - genom naturliga jordlager, anlagda magasin eller artificiella
filter – och sedimentation har god reningseffekt vad gäller suspenderat
material och partikelbundna föroreningar. Beräkningarna redovisar en
minskning av föroreningshalterna mellan som minst 10 % och som mest 90
% beroende på ämne.
Värme
Södertörns fjärrvärme AB har en befintlig fjärrvärmeledning inom
planområdet på fastigheten Hammartorp 1:1.
Elförsörjning
Genomförande av planen innebär att den befintliga transförmatorstationen,
som ligger intill fastigheten Bonden 5, ska flyttas. Närmaste
transformatorstation ligger vid Trångsundsvägen.
Energiförsörjning
En utbyggnad bör följa de riktlinjer som anges i kommunens Klimat- och
energiplan.
- 30 -
Avfallshantering
Närmaste återvinningsstation, som finns inom planområdet på fastigheten
Bonden 1 närmast järnvägen, ska flyttas. Det finns en återvinningsstation på
Hammartorpsvägen vid korsningen Spelvägen, ca 300 meter från
planområdet. Avfall ska förvaras och hämtas i tillämplig typ av
avfallsbehållare i enlighet med vad som föreskrivs i den av
kommunfullmäktige fastställda renhållningstaxan. Avfallshantering ska ske
enligt avfallsplanen och anpassas till långtgående källsortering och
återvinning.
Räddningstjänst
Södertörns brandförsvarsförbunds PM 608 och 609 angående
framkomlighet och brandvattenförsörjning i nya planområden ska beaktas i
projekteringen.
- 31 -
Genomförande
Organisatoriska frågor
Planförfarande
Inför detaljplanearbetet har ett planprogram upprättats och programsamråd
genomförts.
Detaljplanearbetet genomförs med normalt planförfarande. Arbetet med att
ta fram en detaljplan regleras i plan- och bygglagen ÄPBL (1987:10)
ersattes i maj 2011 av Plan- och bygglagen (2010:900). Arbetet med
föreliggande detaljplan inleddes före maj 2011 och planen har därför
utformats och handlagts med stöd av den äldre lagen och kan delas in i olika
skeden.
Detaljplanen ska ge en samlad bild av markanvändningen och hur miljön är
tänkt att förändras eller bevaras. Under samrådsskedet tas ett förslag till
detaljplan fram och berörda ges möjlighet att lämna synpunkter på förslaget.
Därefter sker en bearbetning av planförslaget som sedan ställs ut för
utställning av allmänheten, detta sker under utställningsskedet. I
antagandeskedet antas detaljplanen av kommunfullmäktige. Efter
antagandet vinner detaljplanen laga kraft under förutsättning att den inte
överklagas. Endast skriftliga synpunkter kan ligga till grund för rätten att
överklaga efter det att planen är antagen, om synpunkterna inte har blivit
tillgodosedda.
ÖP
PROGRAMSAMRÅD
PLANSAMRÅD
UTSTÄLLNING
ANTAGANDE PRÖVNING
LAGA
KRAFT
Tidplan
Samråd kring ett planförslag har skett under tiden 7 april – 23 maj 2014 och
utställning under tiden 30 oktober – 28 november 2014.
Kommunfullmäktige bedöms kunna anta detaljplanen under sista kvartalet
2015.
Genomförandetid
Detaljplanen föreslås få en genomförandetid på 5 år från den dag då beslutet
att anta detaljplanen har vunnit laga kraft. När detaljplanens
genomförandetid börjar kan bygglov enligt detaljplanen lämnas.
Efter genomförandetidens utgång får planen ändras eller upphävas utan att
rättigheter som uppkommit genom planen beaktas (PBL 5:11), men planen
fortsätter att gälla om inte kommunen ändrar eller upphäver planen.
Ansvarsfördelning, huvudmannaskap
Huddinge kommun ska vara huvudman för allmänna platser (gatumark och
naturmark). Kommunen ansvarar för att gatorna och andra allmänna
anläggningar byggs ut till kommunal standard. Kommunen ansvarar för drift
och underhåll.
Fastighetsägaren ansvarar för anläggande och drift av byggnation,
anläggningar och vatten- och avloppsledningar inom kvartersmark.
Enligt detaljplanens bestämmelser har intilliggande fastigheter rätt till
genomfart genom området till sin fastighet genom ett område betecknat med
y på detaljplanen
Befintlig återvinningsstation belägen inom fastigheten Bonden 1 måste
flyttas till ny lokalisering i närområdet. Huge Fastigheter AB och
kommunen ansvarar gemensamt för att finna ny placering och FTI AB
ansvarar för återvinningsstationen.
Stockholm Vatten AB ansvarar för VA-ledningar och dagvattenledningar/anläggningar på allmän platsmark. Stockholm Vatten AB ansvarar därmed
för att ovanstående anläggningar byggs ut och de ansvarar också för drift
och underhåll.
På allmän plats och vid kommunalt huvudmannaskap ansvarar Huddinge
kommun för dagvattenbrunnar och servisledningar från brunnarna till
Stockholm Vattens huvudledning för dagvatten.
Vattenfall Eldistribution AB ansvarar för elledningar på allmän platsmark
och på kvartersmark fram till proppskåp i byggnad.
Teliasonera AB ansvarar för teleledningar på allmän platsmark och på
kvartersmark fram till första telefonjacket.
Södertörns fjärrvärme AB ansvarar för fjärrvärmanläggningar på allmän
platsmark och på kvartersmark fram till undercentral i byggnad.
Avtal
Ett markoch exploateringsavtal ska tecknas med exploatören innan planen
vinner laga kraft. Avtalet reglerar åtaganden som krävs för att genomföra
exploatering av kvartersmark för bostäder så som marköverlåtelser, standard
och kostnader för utbyggnad av allmän plats mark mm.
Mark- och exploateringsavtalet reglerar även överlåtelse av mark utlagd
som kvartersmark för parkeringsändamål inom del av fastigheten Bonden 1.
Avtalet reglerar även anläggande samt drift och underhåll av infart till
parkeringen för Bonden 1. Avtalet öppnar för att möjliggöra en framtida
gemensamhetsanläggning, markerad med g på detaljplanen stället för
avtalet.
Ett avtal som reglerar upplåtelse för transformatorstation ska tecknas mellan
Huddinge kommun och Vattenfall Eldistribution AB. Upplåtelsen kan
regleras genom ett markupplåtelseavtal, ledningsrätt eller marköverlåtelse.
- 33 -
Tre avtal inom bonden 1 ska upprättas. Två rörande anläggande drift och
underhåll av skydd/plank i tomtgräns mot järnvägen, ett avtal mellan
Kommunen och Trafikverket och ett mellan fastighetsägaren/exploatören
och Kommunen, samt ett avtal rörande tillfart till järnvägsområdet mellan
Trafikverket och fastighetsägaren/exploatören.
Mark- och exploateringsavtalet reglerar att ljudklass B inomhus tillämpas för
bostäderna och att uteplats i anslutning till bostaden (Hammartorp) ordnas
som uppfyller bullerutredningens riktlinjer. Avtalet reglerar även att
plantering i form av fruktträd och blommor mm ska finnas i kvarter 1 vid
den naturminnesmärkta eken och har betecknats med n2 på plankartan.
Den befintliga återvinningsstationen inom planområdet måste flyttas och
placeras i närområdet. Placeringen är ännu inte bestämd. Vid en ny
lokalisering ska ett avtal som reglerar upplåtelsen av återvinnigstationen ska
tecknas mellan FTI AB och berörd fastighetsägare.
Avtalet för infartsparkeringen kommer att ses över och uppdateras eller
kompletteras med ett tilläggsavtal vid behov.
Fastighetsrättsliga frågor
Fastighetsrättsliga åtgärder är t ex avstyckning (bilda ny fastighet), mark
överföring genom fastighetsreglering och bildande av
gemensamhetsanläggning, ledningsrätt eller servitut mm.
Lantmäterimyndigheten i Huddinge kommun genomför efter ansökan
fastighetsrättsliga åtgärder genom lantmäteri-förrättning. Detta kan ske
efter att detaljplanen har vunnit laga kraft.
Markägoförhållanden
I detaljplanen är gatu- och naturmark utlagd som allmän platsmark (allmänt
tillgänglig mark) med kommunalt huvudmannaskap. Huddinge kommun
äger all mark som är utlagd som allmänplats inom området, del av
fastigheterna Nytorp 2:1, Nytorp 2:7, Östra Skogås 1:2, Västra Skogås 1:2,
Hammartorp 1:1 och Sjöängen s:1.
Inom detaljplaneområdet äger Huddinge kommun mark som är utlagd som
kvartersmark för bostäder och parkering inom delar av fastigheterna
Hammartorp 1:1, Bonden 5 och Nytorp 2:7. Övrig kvartersmark för
bostäder och parkering är i privat ägo inom del av fastigheterna Bonden 1,
Bonden 2 Prinsen 3 och Prinsen 4.
Huddinge kommun äger mark som är utlagd som kvartersmark för teknisk
anläggning (transformatorstation) inom del av fastigheten Hammartorp 1:1.
Fastighetsbildning
En eller flera fastigheter för bostadsändamål ska bildas genom att mark
utlagd som kvartersmark för bostäder överförs genom fastighetsreglering
mellan exploatören och Huddinge kommun för att få lämplig
fastightsindelning. Kvartersmarken för bostäder kan delas in i flera
- 34 -
fastigheter. Ett mark-och exploateringsavtal ska tecknas mellan Huddinge
kommun och aktuell fastighetsägare som reglerar marköverlåtelser.
En egen fastighet ska bildas med ändamålet parkering genom avstyckning
från del av Huddinge kommuns fastighet Hammartorp 1:1 och överföring av
mark från del av fastigheten Bonden 1. Ett avtal måste tecknas mellan
Huddinge kommun och aktuell fastighetsägare till Bonden 1 som reglerar
marköverlåtelsen.
En egen fastighet kan bildas för ändamålet teknisk anläggning
(transformatorstation) genom avstyckning från del av Huddinge kommuns
fastighet Hammartorp 1:1. Alternativ kan ledningsrätt upplåtas eller ett
markupplåtelseavtal tecknas.
Gemensamhetsanläggningar
Beroende av hur kvartersmarken för bostäder indelas i fastigheter kan en
eller flera gemensamhetsanläggning behöva bildas.
En gemensamhetsanläggning för tillträde från Korpstigen ska bildas i
kvarter 2 där fastigheter som nyttjar infarten deltar. Området är markerat
med g på plankartan.
En eller flera gemensamhetsanläggning inom område 1 kan behöva bildas
som reglerar infart till parkeringsdäck, ny infart från Trångsundsvägen,
gemensamma ytor, anläggningar och innergård där fastigheter som nyttjar
anläggningarna deltar i gemensamhetsanläggningen. Områdena är
markerade med g på plankartan.
Ledningsrätt
Ledningsrätt kan upplåtas för teknisk anläggning (transformatorstation) i de
fall upplåtelsen inte hanteras genom markupplåtelseavtal eller
fastighetsbildning.
Servitut
Ett servitut ska bildas vilket ger Trafikverket rätt att använda väg och grind
på Bonden 1 för att nå järnvägsanläggningen till förmån för Trafikverket.
Området är markerat med y på plankartan mellan fastigheterna Bonden 1
och Västra Skogås 1:1.
Ett servitut ska bildas för dagvattentunneln inom fastigheterna Bonden 1
och Hammartorp 1:1 till förmån för Stockholm Vatten ABs fastighet.
Området är markerat med t på plankarten.
Beroende på hur kvartersmarken för bostäder indelas i fastigheter kan
ytterligare servitut behöva tillskapas.
Ekonomiska frågor
Kommunalekonomiska konsekvenser
Den föreslagna bebyggelsen kan delvis använda sig av befintlig
infrastruktur. Vissa kostnader för nya trafiklösningar och
- 35 -
trafiksäkerhetshöjande åtgärder m.m. kommer dock att uppstå för
kommunen. De lösningar som krävs för att möjliggöra exploatering av
bostäder bekostas av exploatören vilket regleras via markoch
exploateringsavtal.
Kommunen får intäkter från försäljning av mark för bostadsbyggnation
vilket ska regleras i avtal.
Drift- och gatuunderhåll
Huddinge kommun har huvudmannaskapet för omkringliggande gator och
så kommer det även fortsättningsvis att vara. Tillkommande gångbanor
förändrar kommunens driftförutsättningar något.
Kostnader för fastighetsägarna
Kostnader för trafiklösningar och trafiksäkerhetshöjande åtgärder som krävs
för att möjliggöra bostadsbebyggelsen kommer delvis att bekostas av
exploatör. Kostnaderna regleras via markoch exploateringsavtal.
Fastighetsägaren till fastigheten Bonden 1 bekostar skyddsåtgärder som kan
behövas för att skydda den kulturminnesmärkta eken inom fastigheten.
Fastighetsägaren till fastigheten Bonden 1 bekostar uppförande och
underhåll av skyddsplank mot järnvägen.
För anslutning till det allmänna VA-ledningsnätet ska avgift betalas enligt
Stockholm Vatten ABs Va-taxa. Avgiften utgörs av anläggningsavgift
(engångsavgift) och brukningsavgift (periodisk avgift).
Anläggningsavgiftens storlek är bland annat beroende av fastighetens
storlek, antal lägenheter och om fastigheten ansluts till vatten, spillvatten
(avlopp) och dagvatten.
Anläggningsavgift kan enligt VA-lagen debiteras när Stockholm Vatten AB
har upprättat och anvisat förbindelsepunkten där fastigheten ska anslutas till
de allmänna ledningarna.
Vatten och avlopp
För anslutning till det allmänna VA-ledningsnätet ska avgift betalas enligt
Stockholm Vatten ABs Va-taxa. Avgiften utgörs av anläggningsavgift
(engångsavgift) och brukningsavgift (periodisk avgift).
Anläggningsavgiftens storlek är bland annat beroende av fastighetens
storlek, antal lägenheter och om fastigheten ansluts till vatten, spillvatten
(avlopp) och dagvatten.
Anläggningsavgift kan enligt VA-lagen debiteras när Stockholm Vatten AB
har upprättat och anvisat förbindelsepunkten där fastigheten ska anslutas till
de allmänna ledningarna.
Gatukostnader
Inga gatukostnader kommer att tas ut i området då kostnaderna för
utbyggnad av trafiklösningar och trafiksäkerhetshöjande åtgärder regleras
via avtal.
- 36 -
Bygglovavgift
När detaljplanen har vunnit laga kraft och genomförandetiden börjat har
fastighetsägarna rätt att få bygglov enligt planen. Bygglovavgiften debiteras
enligt kommunens bygglovtaxa.
Planavgift
Plankostnadsavtal som täcker kostnaderna för planläggningen har tecknats
mellan fastighetsägarenen och kommunen. Ingen planavgift ska tas ut i
bygglovsskedet.
Fastighetsbildning
Kostnad för fastighetsbildning beror på tidsåtgången. Kontakta
lantmäterimyndigheten för mer information, telefon 08-535 300 00.
Kommunen betalar fastighetsbildningskostnaden vid inlösen av allmän
platsmark. Fastighetsägare betalar i normalfallet fastighetsbildningskostnaden
för att bilda fastigheter eller gemensamhetsanläggningar inom kvartersmark.
Bildande av ledningsrätt betalas i normalfallet av ledningsägaren.
El och tele m.m.
För uppgift om kostnad för anslutning till respektive ledningsnät, kontakta
Vattenfall Eldistribution AB samt Telia Sonera AB.
Tekniska frågor
Tekniska utredningar
Följande analyser och utredningar utförs:
• Bullerutredning och vibrationsutredning
• En riskanalys
• En solstudie och siktanalys
• En trädinventering.
• Dagvatten
• Geoteknisk, undersökningen ska kompletteras och översändas till
trafikverket inför genomförandeskedet.
• Trafikanalys
Administrativa frågor
Ansvaret för arbetet med denna detaljplan ligger på kommunstyrelsens
förvaltning/samhällsbyggnadsavdelningen/plansektionen i samarbete med
medverkande från kommunens förvaltningar.
Samhällsbyggnadsavdelningen, plansektionen
Raad Alwajid
Planarkitekt
- 37 -
Utlåtande
DATUM
2015-04-24
SIDA
1 (13)
DIARIENUMMER
SBN PL 2010/16.313
KS-2015/141
HANDLÄGGARE
Raad Alwajid
Telefon 08-535 364 29
E-post [email protected]
Detaljplan för del av Bonden 1 och del av Hammartorp 1:1
Inom Trångsunds kommundel, Huddinge kommun
Sammanfattning
Remissinstanser
Försvarsmakten, Södertörns fjärrvarme, Huddinges pensionärsråd och Svenska
kraftnät har ingen erinran mot planförslaget.
Länsstyrelsen bedömer utifrån nu kända förutsättningar att det inte finns skäl att
anta att Länsstyrelsen kommer att pröva kommunens beslut och upphäva
detaljplanen med stöd av 12 kap. 3 § ÄPBL under förutsättning att synpunkterna
angående risk beaktas.
I enlighet med länsstyrelsens synpunkter har detaljplanekartan och
planbeskrivningen uppdaterats.
Miljönämnden tillstyrker detaljplanen för del av Bonden 1 och del av
Hammartorp 1:1 m.fl.
Socialnämnden har vid två tillfällen uttalat sig positivt i ärendet och finner ingen
anledning att ändra sin hållning.
Kultur- och fritidsnämndens anser att punkthuset för ungdomar kan ge möjlighet
att skapa en integrerad mötesplats för unga, vilket bör undersökas vidare.
Det pågår redan ett arbete hos Huge att tillsammans med KUF utreda och
undersöka alla möjligheter att skapa en lämplig mötesplats i
Trångsundsområdet. Gemensamt kommer lokalfrågan att lösas på lämpligaste
sätt.
Trafikförvaltningen ser positivt på planerad bebyggelse i ett kollektivtrafiknära
läge och att kommunen styre användandet av infartsparkeringen till
kollektivtrafikresenärer. Det kan vara bra att göra ett tilläggsavtal med de nya
bestämmelserna efter att planen vunnit laga kraft.
POSTADRESS
Huddinge kommun
Samhällsbyggnadsavdelningen
Plansektionen
141 85 Huddinge
BESÖKSADRESS
E-POST
TELEFON OCH TELEFAX
Utlåtande
DATUM
2015-04-24
SIDA
2 (13)
DIARIENUMMER
SBN PL 2010/16.313
KS-2015/141
kompletteras med ett tilläggsavtal vid behov.
Vattenfall har i samrådsskedet redogjort för elanläggningar inom området.
Hänsyn har det tagits i planförslaget för de informationer och upplysningar som
lämnats.
Södertörns brandförsvarsförbund ser positivt på de åtgärder som utförs för att
begränsa påverkan från risker till följd av olycka med farligt gods. Och anser att
alla farligt godsklasser bör tas med i den samlade bedömningen av risk och inte
enbart utgöra en känslighetsanalys.
I enlighet med inkommen synpunkt har riskanalysen reviderats efter
utställningen. Revideringarna har inte påverkat utredningens slutsats och
åtgärdsförslag.
Trafikverket anser att avtal ska vara påskrivet av alla parter innan planen vinner
laga kraft och att en information om geotekniska utredningar mm ska ges på
plankartan.
Angående frågorna har ett samarbeta med Trafikverket skett efter utställningen.
Planbeskrivningen har uppdaterats för att bl.a. tillgodese Trafikverkets
synpunkter om avtalen som ska vara påskrivna av parterna innan planen vinner
laga kraft. Avseende geoteknik har exploatören utfört en översiktlig geoteknisk
undersökning, daterad 2015-01-19. Denna översänds till trafikverket.
I undersökningen bedöms att spåren med aktuella grundförhållanden inte blir
påverkad av planförslagets genomförande.
TeliaSonera önskar att så långt som möjligt behålla befintliga teleanläggningar
som finns längs med Trångsundsvägen för att undvika olägenheter och kostnader
som uppkommer i samband med flyttning.
Ett genomförande av detaljplanen påverkar inte de teleanläggningar som finns
längs med Trångsundsvägen.
Lantmäterimyndigheten påpekar att servitutet på fastigheten Bonden 1 till
förmån inte för SLs fastighet utan för Trafikverkets fastighet.
Planbeskrivningen har uppdaterats efter utställningen med detta.
Sakägare enligt fastighetsförteckning
Två yttranden har lämnats från ägare/boende. De vanligast förekommande
synpunkterna har rört: planbestämmelsen avseende brandklass på fasad och
lekplats på de nya husens innergård.
Utlåtande
DATUM
2015-04-24
SIDA
3 (13)
DIARIENUMMER
SBN PL 2010/16.313
KS-2015/141
Förändringar i detaljplanen
Följande förändringar görs bland annat med hänsyn till synpunkterna i
utställningen. Ändringarna påverkar inte väsentligt planens innehåll och bedöms
vara av redaktionell art:
– Planbestämmelserna (b2) och (plank) avseende riskfrågor, för byggnader
respektive parkeringsdäck och garage/carport mot järnvägen, har justerats på
plankartan i enlighet med länsstyrelsens yttrande.
– Förslaget utgår från att inga bostadsdelar ligger närmare än 30 meter och inga
parkeringsplatser i infartsparkeringen placeras närmare än 15 meter från
närmaste spårmitt. Planbestämmelse om (n3) har införts för att säkerställa
området mot ev. risker av farligt gods.
– Planbestämmelsen (n1) har förtydligats om att naturminne ska bevaras och
skyddas.
– Läsbarheten på plankartan har förbättrats genom bl.a. anpassning av vissa
linjers tjocklek och färg mm på plankartan.
– Riskanalysen har uppdaterats, revideringarna har inte påverkat utredningens
slutsats och åtgärdsförslag.
– Planbeskrivningen har uppdaterats och förtydligats med text angående
geoteknikfrågan, parkering och farligt gods samt vad gäller avtal och utredningar
under genomförande.
– Geoteknisk undersökning har utförts efter utställningen.
Bakgrund
Planområdet ligger centralt i Trångsund med närhet till service och
kollektivtrafik. Planeringens syfte är att ge förutsättningar för att inom del av
fastigheten Bonden 1 möjliggöra en utbyggnad med bostäder. Den ska också
möjliggöra att inom del av fastigheten Hammartorp 1:1 uppföra ett högt
punkthus för ungdomsbostäder.
Området är bullerutsatt både från tåg och omgivande vägar och det medför krav
på utredningar för buller, vibrationer samt hur bebyggelsen kan utformas för att
uppnå gällande riktvärden. Även att utarbeta en riskanalys kan bli aktuellt.
Trångsund består i huvudsak av bebyggelse från 1960- och 1970-talet. Närheten
till den tidstypiska centrumbebyggelsen ställer även krav på gestaltning och
volym på nytillkomna byggnader. Det innebär ett ingrepp i befintlig miljö och
kräver omsorg vid anpassning i terrängen.
Detaljplan för del av Bonden 1 och del av Hammartorp 1:1 m.fl. finns med i
kommunens projektplan för samhällsbyggnadsprojekt med programstart maj
2010.
Utlåtande
DATUM
2015-04-24
SIDA
4 (13)
DIARIENUMMER
SBN PL 2010/16.313
KS-2015/141
Hur har utställningen gått till?
Samhällsbyggnadsnämnden beslutade den 23 oktober 2014, § 10 att utställning
får ske av detaljplan för del av Bonden 1 och del av Hammartorp 1:1 m.fl.
Utställningen har skett under tiden 30 oktober – 28 november 2014.
Planhandlingar har sänts enligt remisslista till myndigheter, kommunala
nämnder och organisationer samt till fastighetsägare enligt fastighetsförteckning.
Handlingarna har funnits tillgängliga i Tekniska nämndhuset samt på Huddinge
kommuns hemsida. Kungörelse har införts i Dagens Nyheter och Svenska
Dagbladet den 30 oktober 2014.
En 3D-modell har funnits på kommunens hemsida i samband med utställningen:
www.huddinge.se/bonden-hammartorp
Yttranden
Under och efter utställningstiden har 16 yttranden lämnats. Fyra yttranden anger
att man inte har något att erinra mot förslaget. 12 yttranden som innebär
erinringar eller synpunkter på planförslaget har lämnats. Dessa yttranden återges
i sin helhet eller i väsentliga delar - och kommenteras om nödvändigt nedan.
Samtliga yttranden finns i sin helhet tillgängliga hos plansektionen för
granskning.
Följande remissinstanser har ingen erinran
- Försvarsmakten
- Södertörns Fjärrvärme AB
- Huddinges pensionärsråd
- Svenska Kraftnät
Remissinstanser
Länsstyrelsen
Handlingar upprättade i september 2014 har översänts till Länsstyrelsen i
samband med utställning enligt 5 kap. 23 § plan- och bygglagen (1987:10),
ÄPBL.
Planområdet ligger centralt i Trångsund och i direkt närhet till Nynäsbanan.
Planförslaget innebär att två flerbostadshus, varav ett för ungdomsbostäder kan
byggas. Förslaget medger cirka 165 lägenheter.
Länsstyrelsen har yttrat sig över planförslaget i samrådsyttrande daterat 201407-10.
Utlåtande
DATUM
2015-04-24
SIDA
5 (13)
DIARIENUMMER
SBN PL 2010/16.313
KS-2015/141
Länsstyrelsens synpunkter
Sammanfattande bedömning
Länsstyrelsen bedömer utifrån nu kända förutsättningar att det inte finns skäl att
anta att Länsstyrelsen kommer att pröva kommunens beslut och upphäva
detaljplanen med stöd av 12 kap. 3 § ÄPBL under förutsättning att synpunkterna
angående risk beaktas.
Riskfrågor
Kommunen har till stor del uppdaterat plankarta och planbeskrivning i enlighet
med Länsstyrelsens synpunkter från samrådet. Några frågor kvarstår dock som
behöver justeras enligt Länsstyrelsens mening.
Riskanalysen (Brandskyddslaget 2014), anger att fasader, för bostadshus inom
50 meter från järnvägen, ska utföras så att de förhindrar brandspridning in i
byggnad vid brand på järnvägen. Plankarta och planbeskrivning anger att
bostadsfasaden med glas/fönster som vetter mot järnvägen ska utföras i lägst
brandteknisk klass EW30. EW30 är en klassificering av glas och fasader kan
således inte utföras i EW30. Planbestämmelsen bör istället formuleras som att
bostadsfasaden närmast järnvägen ska utföras i lägst brandteknisk klass EI30
alternativt med obrännbart material och att glas/fönster i fasaden ska utföras i
lägst brandteknisk klass EW30. Plankarta och planbeskrivning behöver därmed
uppdateras på denna punkt.
I planbestämmelsen "plank" har skyddsåtgärderna slagits ihop för planket och
kvartersmark P (parkering i två plan). Länsstyrelsen anser att det är lämpligare
att separera dem så att det framgår vad som regleras för plank respektive för
parkering.
Kommentar
I enlighet med länsstyrelsens påpekande har detaljplanekartan och
planbeskrivningen uppdaterats. Detta innebär att bostadsfasaden närmast
järnvägen ska utföras med obrännbart material och att glas/fönster i fasaden
ska utföras i lägst brandteknisk klass EW30.
Avseende planbestämmelsen (plank) har det separerats på plankartan.
Miljönämnden
Beslut
Miljönämnden tillstyrker detaljplanen för del av Bonden 1 och del av
Hammartorp 1:1 m.fl.
Utlåtande
DATUM
2015-04-24
SIDA
6 (13)
DIARIENUMMER
SBN PL 2010/16.313
KS-2015/141
Bakgrund
Miljönämnden har tidigare tillstyrkt detaljplaneprogrammet under förutsättning
att utfästelserna om god ljudmiljö kan realiseras samt att inga gammelekar
berörs av exploatering.
Detaljplaneprogrammet
I detaljplaneprogrammet står utfästelserna om god ljudmiljö fast. Gammelekarna
kommer att beaktas och skyddas. En anpassning av byggrätten har skett för att så
långt som möjligt bevara befintlig vegetation, så som raden med fruktträd utmed
Trångsundsvägen.
Kommentar
I planbestämmelserna har förtydligats att n1 är naturminne som ska bevaras och
skyddas. Övriga gammelekar påverkas inte av detaljplanen.
Socialnämnden
Äldreomsorgsnämnden godkänner förvaltningens tjänsteutlåtande och antar
yttrandet som sitt eget.
I detaljplaneprogrammet finns planerat för en utbyggnad med bostäder inom del
av fastigheten Bonden 1, för cirka 90 lägenheter i 5–6 våningar. Inom
fastigheten Hammartorp 1:1 planeras uppförandet av ett cirka 9 våningar högt
punkthus med cirka 75 ungdomslägenheter.
Områdena ligger cirka 150 meter öster om Trångsunds torg och förslagen om
utbyggnad bedöms förenliga med regionplanen (RUFS 2010), där krav ställs på
goda kollektiva förbindelser till regionala stadskärnor och god tillgång till
grönområden.
Förvaltningen har vid två tillfällen uttalat sig positivt i ärendet och finner ingen
anledning att ändra sin hållning.
Kommentar
Förvaltningen tackar för ert svar vilket hjälper oss i det fortsatta arbetet med att
färdigställa planen.
Utlåtande
DATUM
2015-04-24
SIDA
7 (13)
DIARIENUMMER
SBN PL 2010/16.313
KS-2015/141
Kultur- och fritidsnämnden godkänner förvaltningens remissvar enligt
tjänsteutlåtande daterat den 27 november 2014 och skickar det till
samhällsbyggnadsnämnden som sitt eget.
Planens syfte är att pröva möjligheten att uppföra bostadsbebyggelse inom del av
fastigheterna Bonden 1 och Hammartorp 1:1 m.fl.
Planhandlingen omfattas, förutom en del av Trångsundsvägen, del av Korpstigen
samt infartsparkeringen, av två områden; dels ett område som idag används till
parkering och garage, dels ett mindre grönområde. Områdena benämns i
planhandlingen som område 1 och 2.
Planförslaget innebär två flerbostadshus varav ett för ungdomsbostäder. 1
område 1 uppförs cirka 90 lägenheter i 5-7 våningar och i område 2 uppförs ett 9
våningar högt punkthus med cirka 75 lägenheter för ungdomsbostäder. Det
innebär också att en del av planområdet som idag används för infartsparkering,
ska regleras som parkering.
Vidare ska en befintlig cirkulationsplats försvinna i samband med
exploateringen i område 1, och korsningen Trångsundsvägen /Trångsunds
överfart kommer att få en bättre trafiksäkerhetslösning.
Trångsund består i huvudsak av bebyggelse från 1960- och 1970-talet. Närheten
till den tidstypiska centrumbebyggelsen ställer även krav på gestaltning och
volym på nytillkomna byggnader. Det innebär ett ingrepp i befintlig miljö och
kräver omsorg vid anpassning i terrängen och naturen.
Förvaltningen har i tidigare remissvar, 120824 och 140423, lyft fram
förvaltningens lokalförsörjningsplan där behovet av en mötesplats för ungdomar
i Trångsundsområdet beskrivs.
I kultur- och fritidsnämndens lokalförsörjningsplan sägs att "En viktig
förutsättning för att få till stånd en utveckling av kulturverksamhet och eget
skapande i kommunens alla delar är att det finns funktionella lokaler och scener
för ändamålet. I flera delar av kommunen saknas detta vilket medför att bland
annat barn och ungdomar och äldre och personer med funktionsnedsättning inte
kan få uppleva kultur eller har möjlighet till eget skapande i närområdet."
Det aktuella förslaget om ett punkthus för ungdomar kan ge möjlighet att skapa
en integrerad mötesplats för unga. Detta är något som förvaltningen menar bör
Utlåtande
DATUM
2015-04-24
SIDA
8 (13)
DIARIENUMMER
SBN PL 2010/16.313
KS-2015/141
undersökas vidare, även mot bakgrund av den snabba befolkningsökning som
väntas i Huddinge.
Kommentar
Mötesplats för ungdomar finns redan idag i Musikens hus/Gula villan.
Konstföreningen Bellis belägen på Spelvägen 14 arbetar idag för att locka
ungdomar vilket också kan tjänstgöra som mötesplats för ungdomar.
Det pågår redan ett arbete hos Huge att tillsammans med KUF utreda och
undersöka alla möjligheter att skapa en lämplig mötesplats i
Trångsundsområdet. Gemensamt kommer lokalfrågan att lösas på lämpligaste
sätt.
Trafikförvaltningen
Om planen
Syftet med planen är att pröva möjligheten att uppföra bostadsbebyggelse inom
del av fastigheterna Bonden i och Hammartorp 1:1 m.fl. Planen syftar vidare till
att ange en ny gatustruktur för del av Trångsundsvägen och att tillgängligöra
marken för en framtida reglering av parkering.
Närmaste busshållplats ligger i den nord västra delen av planområdet på
Trångsundsvägen. Trångsunds station ligger ca 100 meter väster om
planområdet.
Trafikförvaltningens synpunkter på granskningshandlingen
Trafikförvaltningen ser fortsatt positivt på planerad bebyggelse i ett
kollektivtrafiknära läge som detta.
Trafikförvaltningen ser positivt på kommunens arbete med att styra användandet
av infartsparkeringen till kollektivtrafikresenärer. Avtalet för infartsparkeringen
löper till 2027 och det kan vara bra att göra ett tilläggsavtal med de nya
bestämmelserna efter att planen vunnit laga kraft.
Som påpekades i samrådsyttrandet så vill Trafikförvaltningen delta i det fortsatta
planeringsarbetet.
Kommentar
kompletteras med ett tilläggsavtal vid behov, i samråd med Trafikförvaltningen.
Utlåtande
DATUM
2015-04-24
SIDA
9 (13)
DIARIENUMMER
SBN PL 2010/16.313
KS-2015/141
Vattenfall
Vattenfall har i samrådsskedet redogjort för elanläggningar inom detaljplanen
och denna information gäller alltjämt.
Kommentar
Hänsyn har det tagits i planförslaget till de informationer och upplysningar som
lämnats.
Södertörns Brandförsvarsförbund
Södertörns brandförsvarsförbund lämnar följande synpunkter på begäran av
miljö- och samhällsbyggnadskontoret.
Yttrandet grundar sig på följande handlingar:
1. Samrådsredogörelse, daterad 2014-09-24
2. Utställningshandling, daterad september 2014
3. Riskanalys, daterad 2013-09-17
4. Detaljplan, daterad september 2014
Synpunkter med anledning av insatsmöjligheter och risk för brandspridning
1. Södertörns brandförsvarsförbunds ser positivt på att trapphus etableras i
enlighet med PM 615 i form av säkra trapphus för att förbättra
utrymningssituationen för de boende. Med sådan lösning behöver inte
uppställningsplatser för höjdfordon beaktas.
Det är viktigt att frågor gällande tillgänglighet och framkomlighet, beaktas även
under byggtiden. Detta bör särskilt beaktas då vägar skall byggas om och en
rondell flyttas.
Synpunkter med anledning av risker:
1. Enligt länsstyrelsens rapport 2000:01 "Riskhänsyn vid ny bebyggelse intill
vägar och järnvägar med transporter med farligt gods samt bensinstationer" ska
riskerna utredas vilket har gjorts i rapporten "Riskanalys avseende närheten till
Nynäsbanan" (Brandskyddslaget, 2014). Ett antal frågetecken gällande
riskanalysen redogjordes i vårt yttrande daterat maj 2014. Frågor angående
individrisk ute och inne har besvarats, likaså har även område två nu tagits med i
beräkningarna. Vi är dock frågsamma till sättet att beräkna risk och avsaknad av
redovisning av antaganden. Det blir svårt att följa resultaten av beräkningar i
rapporten, eftersom en del antaganden inte anges. När samhällsrisk beräknas så
utgår rapporten från länsstyrelsens 150 meter, även om konsekvensområdena är
längre. Rapporten bortser från flera av de transporterade godstyperna tidigt för
att sannolikheten är så låg att det ska hända, men med den samlande
Utlåtande
DATUM
2015-04-24
SIDA
10 (13)
DIARIENUMMER
SBN PL 2010/16.313
KS-2015/141
bedömningen på risk, så blir den trots allt större om dessa tagits med (som görs i
känslighetsanalysen). Om antalet transporter höjts med 10 % som också görs i
känslighetsanalysen, och dessa andra godstyper hade ingått, hade risken blivit
ännu större. Vi anser att alla farligt godsklasser bör tas med i den samlade
bedömningen av risk och inte enbart utgöra en känslighetsanalys.
Känslighetsanalys med fler transporter bör sedan utföras för alla farligt
godsklasser.
2.Vi ser positivt på de åtgärder som utförs för att begränsa påverkan från risker
till följd av olycka med farligt gods.
Södertörns brandförsvarsförbund önskar bli kallat till tekniskt samråd och även i
övrigt beredas möjlighet att som byggnadsnämndens sakkunnige inom
brandskydd delta i kommande byggprocess vid behov. Det gäller den planerade
bebyggelse som klassas som en Br 0- eller Br l-byggnad och/eller uppfyller
kraven för att lämna in skriftlig redogörelse för brandskyddet enligt lag
(2003:778) om skydd mot olyckor.
Kommentar
I enlighet med inkommen synpunkt har riskanalysen reviderats efter
utställningen. Revideringarna utgår från SBFF:s yttrande. Revideringarna har
inte påverkat utredningens slutsats och åtgärdsförslag.
Önskemålet om kallelse noteras inför vidare arbete med bygglovet-tekniskt
samråd och genomförande.
Trafikverket
Trafikverket Region Stockholm har mottagit rubricerat ärende och yttrar sig i
egenskap som ansvarig för trafikslagsövergripande och långsiktig planering av
det samlade transportsystemet inom regionen.
Detaljplanens syfte är i huvudsak att skapa möjligheter för bostäder med ca 165
lägenheter.
Avtal
I planbeskrivningen står att avtal ska tecknas mellan fastighetsägaren och AB
Storstockholms Lokaltrafik. Avtalet ska upprättas mellan kommunen och
Trafikverket och vara påskrivet av båda parter innan planen vinner laga kraft.
Det står även fel under ansvarsfördelning i planbeskrivningen där det istället för
AB Storstockholms Lokaltrafik ska stå Trafikverket.
Vidare står det att ett servitut ska bildas för åtkomst med biltrafik. Detta
stämmer inte utan Trafikverket vill se samma formulering som finns i framtaget
Utlåtande
DATUM
2015-04-24
SIDA
11 (13)
DIARIENUMMER
SBN PL 2010/16.313
KS-2015/141
förslag till servitutsavtal. Detta avtal ska också vara på skrivet av båda parter
innan planen vinner laga kraft.
Markarbeten i järnvägens närhet
Trafikverket anser att en information ska ges på plankartan med ett innehåll
enligt nedan:
När arbeten måste utföras nära järnvägsområdet, exempelvis vid
schaktningsarbeten och grundläggningsarbeten som kan komma att påverka
järnvägen ska handlingar så som geotekniska utredningar och kontrollprogram
vara godkända av Trafikverket innan arbeten får utföras.
För övrigt så ansvara kommunen av eventuella åtgärder till följd av exploatering.
Kommentar
Angående ansvarsfördelning har planbeskrivningen uppdaterats efter
utställningen.
Planbeskrivningen har justerats och två avtal ska upprättas. Ett mellan
kommunen och Trafikverket rörande skydd/plank mot järnvägen och ett
servitutsavtal mellan markägaren och Trafikverket rörande tillfart till
järnvägsområdet. Avtalen ska vara påskrivna av parterna innan planen vinner
laga kraft.
Avseende geoteknik har exploatören utfört en översiktlig geoteknisk
undersökning, daterad 2015-01-19. I undersökningen bedöms att spåren med
aktuella grundförhållanden inte blir påverkad av planförslagets genomförande.
Denna översänds till trafikverket.
Undersökningen, som underlag för byggnadsprojekteringen, ska kompletteras
vid genomförandeskedet med bl.a. avvägning i sektioner som dras ut över
spårområdet, mätning av grundvattennivåer i området och viktsondering för
bedömning av friktionsjordens lagringstäthet.
Planbeskrivningen har kompletterats med information om geoteknikfrågan samt
med att undersökningen ska kompletterats och översändas till trafikverket inför
genomförandeskedet.
TeliaSonera Skanova Access AB
Till yttandet finns en karta som inte visas här.
Skanova har flera markförlagda teleanläggningar inom detaljplaneområdet. De
teleanläggningar som finns längs med Trångsundsvägen är av mer betydande
Utlåtande
DATUM
2015-04-24
SIDA
12 (13)
DIARIENUMMER
SBN PL 2010/16.313
KS-2015/141
karaktär, blir dessa berörda bör Skanova bli informerad i ett tidigt skede. Se
bifogad karta.
Skanova önskar att så långt som möjligt behålla befintliga teleanläggningar i
nuvarande läge för att undvika olägenheter och kostnader som uppkommer i
samband med flyttning. Denna ståndpunkt skall noteras i planhandlingarna.
Tvingas Skanova vidta undanflyttningsåtgärder eller skydda telekablar för att
möjliggöra exploatering förutsätter Skanova att den part som initierar åtgärden
även bekostar den.
Kommentar
Ett genoförande av detaljplanen påverkar inte de teleanläggningar som finns
längs med Trångsundsvägen.
När det gäller vissa anledningar som finns i fastigheten Bonden 1 har frågan
utretts efter utställningen med TeliaSonera, vilken visar att de är bara två gamla
ledningar som inte i bruk.
Lantmäterimyndigheten
Det står i planbeskrivningen att servitut för väg ska bildas till förmån för SLs
fastighet men de äger ingen fastighet i området. Dessutom finns redan ett
servitut till förmån för Trafikverkets fastighet. För tunneln kan ledningsrätt
bildas.
Kommentar
Planbeskrivningen har uppdaterats efter utställningen med detta.
Sakägare
Huge Fastigheter AB
Huge har noterat att en planbestämmelse avseende brandklass på fasad EW30
införts på plankartan. Under hösten har samråd skett med Länsstyrelsen om att
avsteg från detta krav skall vara möjligt om vi genom riskanalys kan bevisa att
kravet ej är nödvändigt, varför ett definitivt krav om EW30 ej är rimligt.
Kommentar
I enlighet med länsstyrelsens synpunkter samt med vad som står i riskanalysen,
daterade december 2014, har detaljplanekartan uppdaterats. Detta innebär att
planbestämmelsen (b2) på plankartan betyder att, bostadsfasaden närmast
järnvägen ska utföras med obrännbart material och glas/fönster i fasaden ska
Utlåtande
DATUM
2015-04-24
SIDA
13 (13)
DIARIENUMMER
SBN PL 2010/16.313
KS-2015/141
utföras i lägst brandteknisk klass EW30. Dessutom har planbeskrivningen
kompletterats med ett förtydligande om det.
Övrig
Trollflöjten 14
Det ser bra ut nu tycker jag.
Några mindre noteringar:
På sid 18 i samrådsredogörelsen, sista stycket första meningen skall sluta
med "max i två plan" inte "planer".
På sidan 15 i planbeskrivningen överlappar första och andra stycket delvis
varandra.
När det gäller lekplatsen som tas bort är det lämpligt tycker jag att de
som bor i befintliga hus får utnyttja inte bara den utökade lekplatsen
på andra sidan vägen utan även den lekplats som bör anordnas på de
nya husens innergård.
Kommentar
Planbeskrivningen mm har uppdaterats efter utställningen med ”max i två
plan”.
Avseende lekplatsen som bör anordnas på de nya husens innegård, ser
exploatören inga hinder att andra än boende i gårdskvartetet kan nyttja
lekplatsen.
Samhällsbyggnadsavdelningen, plansektionen
Raad Alwajid
Planarkitekt
TJÄNSTEUTLÅTANDE
DATUM
20 maj 2015
25 augusti 2015, rev.
HANDLÄGGARE
DIARIENR
SIDA
KS-2014/1451.351
1 (3)
Kommunstyrelsen
Norrberg, Marika
0853536565
[email protected]
Gör en gångväg från Ålyckevägens gångväg till
Skogvaktarvägens skogsväg - svar på
medborgarförslag väckt av Gun Ringgaard
Medborgarförslaget väckt av Gun Ringgaard anses besvarat med hänvisning
till vad som sägs i förvaltningens tjänsteutlåtande daterat den 25 augusti
2015.
Sammanfattning
Gun Ringgaard besöker ofta Skogvaktarvägens skogsväg. Resan gör
förslagsställaren via Hagvägen. Gun Ringgaard efterlyser att kommunen
bygger en gångväg från Ålyckevägens gångväg till Skogvaktarvägens
skogsväg.
Gångvägen som förslagsställaren efterlyser utgör en del av ett längre stråk i
kommunens förslag till cykelplan (remissversion, november 2014). Stråket
enligt cykelplanen är tänkt att utgöra en gen koppling mot Kungens kurva och
Stockholms stad. En utbyggnad av det stråket skulle uppfylla Gun Ringgaards
önskemål om gångbana samt förbättra tillgängligheten till Stockholm stad,
Kungens kurva och Gömmarens naturreservat. Medborgarförslaget anses
därmed vara besvarat.
Samhällsbyggnadsutskottet den 19 augusti 2015 § 13 beslutade att
återremittera ärendet för ytterligare beredning.
POSTADRESS
BESÖKSADRESS
E-POST OCH WEBB
141 85 Huddinge
Kommunalvägen 28
08-535 300 00
08-535 301 70
[email protected]
www.huddinge.se
TJÄNSTEUTLÅTANDE
DATUM
DIARIENR
SIDA
KS-2014/1451.351
2 (3)
Ål
yc
ke
vä
ge
n
Hagvägen
Sk
og
va
kt
ar
vä
ge
n
Figur 1: Blå linje visar huvudcykelstråket från cykelplanen (remissversion, november 2014)
mellan Ålyckevägen och Skogvaktarvägen.
Gun Ringgaard har väckt ett medborgarförslag den 5 november 2014.
Förslagsställaren föreslår att kommunen bygger en gångväg från
Ålyckevägens gångväg till Skogvaktarvägens skogsväg. Gun Ringgaard vill
komma ut i naturen på Skogvaktarvägens skogsväg. För att ta sig dit färdas
förslagsställaren via Hagvägen, som förslagsställaren beskriver är i mycket
dåligt skick med håligheter, stark lutning och trafikerad. Gun Ringgaard
menar också att en sådan gångväg skulle vara till glädje även för skolor och
förskolor i området och att det skulle vara bra med flera anslutningar till
skogsvägen som t.ex. från Skördevägen och Juringe Åväg.
Stråket som lyfts i medborgarförslaget finns med i kommunens förslag till
cykelplan (remissversion, november 2014). I cykelplanen utgör sträckan
mellan Ålyckevägen och Skogvaktarvägen en del av ett längre
huvudcykelstråk, som är tänkt att vara en gen kopplingen mot Kungens kurva
och Stockholm stad. Att cykelstråket går parallellt med Gömmarens
naturreservat innebär även att tillgängligheten dit blir bättre. Med
huvudcykelstråk menas bl.a. att cykelbanans bredd ska vara 4 meter och
gångbanan 1,8 meter. Eftersom cykelplanen ännu inte är antagen är det svårt
att säga när och om denna gång- och cykelbana kommer att byggas. En
utbyggnad av det stråket skulle uppfylla Gun Ringgaards önskemål om
gångväg samt förbättra tillgängligheten till Stockholm stad, Kungens kurva
och Gömmarens naturreservat.
Planering för en skola, Långsjöskolan, på fastigheten Kråkvik 2:2 pågår. I
planeringsarbetet görs en trafikutredning för hur skolan ska kunna
TJÄNSTEUTLÅTANDE
DATUM
DIARIENR
SIDA
KS-2014/1451.351
3 (3)
trafikförsörjas för fotgängare, cyklister och bilister. Det är lämpligt att i detta
utredningarbete även studera sträckningen för det föreslagna
huvudcykelstråket mellan Ålyckevägen och Häradsvägen för att se om det
kan användas även av cyklister och fotgängare till och från skolan. På
delsträckan av huvudcykelstråket enligt Gun Ringaards förslag finns
Hagvägen som alternativ väg för fotgängare eftersom det finns gångbana
utmed Hagvägen.
Förvaltningen föreslår med hänvisning till det som sägs i tjänsteutlåtandet att
medborgarförslaget anses vara besvarat.
Vesna Jovic
Kommundirektör
Heléne Hill
Marika Norrberg
Trafikplanerare
Bilaga
Medborgarförslag inlämnat av Gun Ringgaard
Beslutet delges
Gun Ringgaard
HANDLÄGGARE
TJÄNSTEUTLÅTANDE
DATUM
DIARIENR
SIDA
2015-08-31
KS-2015/834.312
1 (4)
Kommunstyrelsen
Lord, Nicklas
[email protected]
Översiktsplan 2030 för Haninge kommun
Skrivelse enligt kommunstyrelsens förvaltnings tjänsteutlåtande daterat den
31 augusti 2015 överlämnas till Haninge kommun som Huddinge kommuns
svar på remiss; Översiktsplan 2030 – med utblick mot 2050, KS 2015/158.
Sammanfattning
Huddinge kommun har fått Haninges översiktsplan 2030- med utblick mot
2050 på remiss. Haninges översiktsplan siktar mot 2030 men har även utblick
mot år 2050. Nedan sammanfattas synpunkterna från kommunstyrelsens
förvaltning:
- Kommunstyrelsens förvaltning är positiv till att Haninges översiktsplan
stödjer RUFS 2010 Vi ser positivt på samverkan i regionala och
mellankommunala frågor och önskar att texten om detta utvecklas. Vid
planläggning och planering i närhet till kommungräns ser vi gärna att en
dialog/information ges i ett tidigt skede.
- Regionala och mellankommunala intressen bör framgå på
markanvändningskartan även utanför kommungräns.
- Hur översiktsplanen påverkar väg 73 och väg 259 kan utvecklas. Bland
annat med anledning av intresset för logistikverksamhet.
- Kommunstyrelsens förvaltning ser positivt på översiktsplanens
utbyggnadsstrategier och strategi för resor och transporter. Tydliggör
näringslivets transporter.
- Översiktsplanen visar på en möjlig förlängning av spårväg syd till Haninge
samt planerar för tillkomsten av Tvärförbindelse Södertörn. Det nämns
också en önskan om förbättrade cykelmöjligheter mellan Huddinge och
Haninge, vilket är positivt.
- Översiktsplanen bör följa den avgränsning av grönstrukturen som
Länsstyrelsen och TMR tagit fram och som också framgår av RUFS 2010.
- Kommunstyrelsens förvaltning understryker vikten av att förorenat
dagvatten ska renas före infiltration eller utsläpp för att inte förvärra
tillståndet i Drevviken.
POSTADRESS
BESÖKSADRESS
E-POST OCH WEBB
141 85 Huddinge
Kommunalvägen 28
08-535 300 00
08-535 301 70
[email protected]
www.huddinge.se
TJÄNSTEUTLÅTANDE
DATUM
DIARIENR
SIDA
2015-08-31
KS-2015/834.312
2 (4)
2050 på remiss.
Översiktsplanen visar förslag på Haninge kommuns långsiktiga utveckling av
den fysiska miljön. I grunden omfattar planförslaget hur kommunens markoch vattenområden ska användas i framtiden. Här beskrivs exempelvis var
nya bostäder, vägar och företagsområden kan tillkomma men även hur och
vilka naturoch kulturmiljöer som ska värnas och utvecklas.
Remissen omfattar både Planförslaget och tillhörande Hållbarhetsbedömning,
vilka finns att hämta på hemsidan www.haninge.se/op2030.
Översiktsplanen har remitteras med syftet att få in synpunkter. Efter samrådet
kommer planförslaget att omarbetas med utgångspunkt i bland annat dessa
synpunkter för att ställas ut för granskning under 2016. Då kommer berörda
åter ges möjlighet att lämna sina synpunkter.
Planen kommer därefter att föras fram till antagande av Haninge kommuns
kommunfullmäktige och är sedan under många år vägledande vid beslut om
bygglov, detaljplanläggning och andra myndighetsbeslut.
Huddinge kommun har fått anstånd att inkomma med synpunkter 20:e
september 2015.
Nedan följer essensen av förvaltningens synpunkter. I övrigt hänvisas till
bifogat yttrande.
2050 på remiss. Översiktsplanen visar förslag på Haninge kommuns
långsiktiga utveckling av den fysiska miljön och omfattar hur kommunens
markoch vattenområden ska användas i framtiden. Efter samrådet kommer
planförslaget att omarbetas för att sedan ställas ut för granskning under 2016.
Då kommer berörda åter ges möjlighet att lämna sina synpunkter.
Haninges översiktsplan siktar mot 2030 men har även utblick mot år 2050.
Kommunstyrelsens förvaltning är positiv till att Haninges översiktsplan
stödjer RUFS 2010 samt önskar goda förbindelser mellan stadskärnorna, där
kopplingen Haninge – Flemingsberg särskilt uppmärksammas.
Kommunstyrelsens förvaltning anser att avsnittet mellankommunala intressen
skulle kunna utvecklas mer. Bland annat angående påverkan på den regionala
infrastrukturen och transporter. Vi är positiva till ett nära samarbete i
mellankommunala frågor.
TJÄNSTEUTLÅTANDE
DATUM
DIARIENR
SIDA
2015-08-31
KS-2015/834.312
3 (4)
Kommunstyrelsens förvaltning ser positivt på översiktsplanens
utbyggnadsstrategier om att prioritera bebyggelse i stationsnära områden.
Genom att även Haninge kommun planerar utifrån stationsnärhetsprincipen
minskas behovet att använda bil, vilket bl.a. är bra för klimatet samt bidrar till
ett mer jämlikt och rättvist transportsystem. Inriktningen att gång-, cykel- och
kollektivtrafik prioriteras framför bil. Hur Haninge kommun ser på
nyttotrafiken i detta sammanhang saknas.
Översiktsplanen visar på en möjlig förlängning av spårväg syd till Haninge
samt planerar för tillkomsten av Tvärförbindelse Södertörn. Det nämns också
en önskan om förbättrade cykelmöjligheter mellan Huddinge och Haninge.
Vidare så förväntas stark utveckling längs stråket Globen-Haninge-Norvik.
Beskrivning av denna utvecklings påverkan på väg 73 skulle vara önskvärt.
Haninges remissförslag till översiktsplan medför ett ingrepp i regionens
övergripande Grönstruktur. Översiktsplanen bör följa den avgränsning av
grönstrukturen som Länsstyrelsen och TMR tagit fram och som också
framgår av RUFS 2010.
Regionala och mellankommunala intressen bör framgå på
markanvändningskartan även utanför kommungräns. Gällande vatten vill
Kommunstyrelsens förvaltning understryka vikten av att förorenat dagvatten
ska renas före infiltration eller utsläpp till vattendrag för att inte förvärra
tillståndet i exempelvis Drevviken.
Vesna Jovic
Kommundirektör
TJÄNSTEUTLÅTANDE
DATUM
DIARIENR
SIDA
2015-08-31
KS-2015/834.312
4 (4)
Heléne Hill
Nicklas Lord
Översiktsplanerare
Bilagor
Remissmissiv Översiktsplan 2030 med utblick mot 2050
Översiktsplan 2030 för Haninge kommun, remissupplaga
Markanvändningskarta översiktsplan Haninge kommun
Yttrande remiss Översiktsplan 2030 Haninge kommun
Beslutet delges
Haninge kommun
Översiktsplan
2030
- med utblick
mot 2050
SAMRÅDSFÖRSLAG
Haninge kommun
2
Oxnö. Foto: Eva Simonsson
Översiktsplan 2030
Innehåll
Inledning
Bebyggelseutveckling
Läsanvisning
6
Vision och mål
6
Omvärldstrender
6
Nationella och regionala mål
7
Nationella mål
7
Haninge i regionen
7
Lokala förutsättningar
9
Haninges vision och mål
9
Ett attraktivt och hållbar Haninge
10
Allmänna intressen
Bebyggd miljö
Utbyggnadsstrategier
12
12
1. Prioritera en utbyggnad i regionala stadskärnan
inom 1200 meter från resecentrum.
12
2. Bygg i stationsnära områden och längs med
pendeltåget
13
3. Förtäta utmed huvudgator och i centrumnära
lägen i Vendelsö och Brandbergen
13
4. I kustnära områden prioriteras ferbostadshus
nära kollektivtrafk och i anslutning till befntlig bebyggelse
13
5. Utbyggnad av småhus i kustnära områden
tillkommer främst nära kollektivtrafk och i
anslutning till befntlig bebyggelse
13
13
Tätortsbandet växer
13
Handelsutveckling
14
7 500 nya arbetstillfällen
15
Levande landsbygd
19
Jord- och skogsbruk samt fske
20
Kustnära bebyggelse
21
Kvalitet och innehåll
21
Stadskvaliteter
21
Levande landsbygd och skärgård
21
Rum för möten
22
Boende för alla
22
Barnperspektivet
23
Tillgänglighet
24
Delaktighet
24
Trygghet
24
Hälsa
24
Utbildning
24
Arbete
25
Plats för lek och spontana fritidsaktiviteter och
idrott
25
Närhet till naturen
26
Ekosystemtjänster
27
Kultur och kulturmiljö
27
Haninge erbjuder det attraktiva
och hållbara boendet
−− Bostäder och arbetsplatser är
integrerade och det fnns inga
barriärer mellan verksamhetsområden, bostadsområden och
kommundelar.
−− Invånarna kan skapa sig det boende som stämmer överens med
deras behov genom blandade,
tillgängliga boendeformer och
upplåtelseformer.
−− Bebyggelseutvecklingen sker i
huvudsak nära befntlig infrastruktur, och skapar underlag
för samhällsservice, handel och
kollektivtrafk.
−− Attraktivt boende fnns såväl i
tätorten, som på landsbygden
och i skärgården.
−− Tillgängligheten till natur, parker och vatten är god.
3
Haninge kommun
Mark- och vattenanvändningen
Miljö- och riskfaktorer
63
Norrby
30
Översvämningar
63
Vendelsö (Gudö)
30
Ras, skred och erosion
64
Vendelsömalm
31
Luftföroreningar
64
Brandbergen
31
Förorenade områden
64
Vega
33
Radon
64
Regionala stadskärnan Haninge
36
Strålning
65
Jordbro
40
Miljöfarlig verksamhet
65
Västerhaninge
42
Buller
65
Tungelsta
44
Skyddsavstånd
67
Krigslida
46
Hästar
67
Hemfosa
48
Kust och skärgård
50
Obebyggd miljö
Årsta havsbad
50
Grönstruktur
−− Vårt växande näringslivs behov
möts genom strategisk markanvisning och planläggning.
Gålö
50
Dalarö
51
Muskö
51
−− Det fnns ett nära samarbete
mellan näringsliv, ofentlig
sektor. forskning/utveckling
och skola.
Ornö
52
Utö
52
Haninge ger de stora möjligheterna för näringsliv och lärande
−− Olika branscher växer i kluster
för ökad tillväxt.
−− Våra kommundelar är levande
med lokal handel och service.
−− Vi tillvaratar Haninges potential
inom besöksnäringen, areella
näringar och närproduktion.
4
30
Bebyggelsens funktioner
54
Trafk och kommunikationer
54
Vatten och avlopp
58
Avfall
60
Materialförsörjning
62
Energi
62
IT-infrastruktur
63
Naturen runt hörnet
68
68
Biologisk mångfald och skydd av värdefull natur
69
Gröna kilar
69
Tysta områden
71
Blåstruktur
71
Vattenförekomster
71
Sjöar och vattendrag.
71
Grundvatten
72
Stränder och strandskydd
72
Vattenbruk
72
Havet
72
Översiktsplan 2030
Mellankommunala intressen
74
Fortsatt planering
Samarbeten
74
Utvecklingsprogram
80
Stråket Globen - Norvik
74
Planerings- och utredningsinsatser
80
Riksintressen
Riksintressen 3 kap. Miljöbalken
75
75
Förklaring av Plankartan och
Strukturplaner
Yrkesfske havsområdet, MB 3 kap. 5 §
75
Naturvård, MB 3 kap. 6 §
75
Friluftsliv, MB 3 kap. 6 §
75
Stadsbygd – landsbygd
81
Kulturmiljövård, MB 3 kap. 6 §
75
Tät, medeltät och gles stadsbygd
81
Järnväg, MB 3 kap. 8 §
75
Nya bostäder på landsbygden och skärgård
81
Väg, MB 3 kap. 8 §
75
Utredningsområde
81
Sjöfart, MB 3 kap. § 8
75
Tätortsnära grönområden
82
Vindkraft, MB 3 kap. 8 §
75
Spårväg Syd
82
Energidistribution, MB 3 kap. 8 §
76
Grönstråk
82
Totalförsvaret, MB 3 kap. 9 §
76
76
Strukturplaner
82
Underlag
83
Kustområdet och skärgården, MB 4 kap. 4 §
76
Natura 2000, MB 4 kap. 8 §
76
Hållbarhetsbedömning
Bakgrund
78
Avgränsning och alternativ
78
Bidrar översiktsplanen till hållbar
utveckling?
78
Plankartan
81
Haninge arbetar för minskad
påverkan samt ökad anpassning
inom klimat- och miljöområdet
−− Den biologiska mångfalden och
kvalitén på våra vatten och sjöar
är god.
−− Kollektivtrafken är tät och i
tätorterna är det lätt att gå och
cykla.
−− Användningen av förnyelsebar
energi är hög i kommunen.
−− Planering och byggandet är
hållbart både vad avser områden,
material, tekniska lösningar och
produktion.
−− Vi har kvar vårt öppna landskap
och den värdefulla jordbruksmarken.
5
Haninge kommun
Inledning
Syftet med översiktsplanen är att visa vår vision, konkreta strategier,
mål och riktlinjer för markoch vattenanvändningen fram till år
2030 och med utblick mot år 2050. Den anger inriktningen för
och utvecklingen av den bebyggda miljön i tätorter, på landsbygden
och i skärgården men även för den obebyggda miljöns grön- och
blåstruktur. Översiktsplanen är ett stöd för framtida planering och
beslut och sätter varje plats i ett större och övergripande sammanhang. Översiktsplanenen innehåller även riktlinjerna för bostadsförsörjningen1.
Läsanvisning
Haninge har hög tillgänglighet
och erbjuder attraktiva miljöer
och mötesplatser
−− Skärgården är lättillgänglig med
goda kommunikationer och
infrastruktur.
−− Det fnns hållbara trafklösningar
i alla kommundelar.
−− Våra levande parkmiljöer och
bostadsområden är attraktiva
mötesplatser för människor.
−− Haninge är en framträdande
kultur-, fritids- och idrottskommun med hög tillgänglighet till
möteslokaler, anläggningar och
rekreationsområden.
−− Våra unika kulturmiljöer är väl
bevarade och utvecklade som
populära besöksmål.
6
• De riktlinjer som är formulerade i översiktsplanen anger vilken
utveckling vi vill ha och utgör utgångspunkt i all planering av
den fysiska miljön. Riktlinjerna ligger i punktform i en tonad
ruta i texten.
Översiktsplanen har delats in i fem huvudkapitel. Det första kapitlet, Inledning, beskriver översiktsplanens vision och mål. I det andra kapitlet, Allmänna intressen, beskrivs utbyggnadsstrategier, kvaliteter, innehåll och utvecklingsmöjligheter för kommunens mark
och vatten. I det tredje kapitlet Obebyggd miljö redogörs för grönoch blåstrukturen, mellankommunala intressen och riksintressen.
Det färde kapitlet, Hållbarhetsbedömning, innehåller utvärdering
av vilka konsekvenser översiktsplanen har på den ekologiska, sociala
och ekonomiska hållbarheten. I det femte kapitlet, Fortsatt planering, beskrivs hur den fortsatta översiktliga planeringen kommer att
se ut efter det att översiktsplanen antagits.
Vision och mål
Översiktsplanens vision, mål och planeringsinriktningar har formulerats utifrån rådande omvärldstrender, nationella och regionala mål
samt lokala förutsättningar i Haninge.
1
Lagen om kommunernas bostadsförsörjningsansvar (Lag 2013:866)
Omvärldstrender
Ett fertal omvärldstrender påverkar kommunens långsiktiga utveckling. Klimatförändringarna förväntas innebära ett varmare och
blötare klimat i Östersjöregionen. Vi kan förvänta oss perioder med
såväl extrema regn som extremt torrt väder. Utsläpp av växthusgaser
behöver minska betydligt framöver vilket ställer krav på hur samhället ska utvecklas för att främja hållbarhet. Minskad utvinning av
olja kommer inom kort att höja priset på oljan och i takt med att
oljan tar slut blir det allt viktigare att hitta alternativa drivmedel.
Att främja det hållbara resandet är därför en central fråga i den
översiktliga planeringen.
Resandet med lokal och regional kollektivtrafk har ökat och i
takt med att det blir dyrare att använda bilen är det troligt att fer
väljer alternativa färdmedel. Under högtrafk är Storstockholms
spårsystem maximalt utnyttjat på både pendeltåg, tunnelbana och
lokalbanor, med undantag av Tvärbanan.
Vi kan även förvänta oss att globaliseringen sker allt snabbare på
grund av informations- och kommunikationsteknologin. Det
innebär att fer internationella företag etablerar sig på den svenska
marknaden, det tillkommer ny arbetskraft och nya konsumenter,
rörligheten ökar och det fnns en allt större valfrihet vad gäller
exempelvis val av studieort och arbetsmarknad.
Samtidigt forsätter urbaniseringen där många nu i storstadsområdena väljer att bosätta sig i kringliggande kommuner som Haninge,
vilken nu är en av Sveriges populäraste infyttningsorter. Befolkningstillväxten ökar trycket på bostadsbyggandet och på att utveckla
en ferkärnig region. De sociala aspekterna av hållbarhet kan förväntas få en allt viktigare roll i valet av bostadsort. FN-konventionen
om rättigheter för personer med funktionsnedsättning innebär att
vi ska främja, skydda och säkerställa rättigheter för personer med
funktionsnedsättning. Stadsmiljöer ska vara tillgängliga för personer
med olika slags funktionsnedsättningar, trygga för alla och det ska
fnnas möjlighet att välja boendeform utifrån livssituation.
Översiktsplan 2030
Utöver att befolkningen i regionen ökar förväntas den även ändras
i sin sammansättning. I hela östra Mellansverige förväntas andelen
unga i befolkningen minska. Omfördelningen sker från gruppen
20-64 år till gruppen 65 år och äldre. Den åldrande befolkningen
kan förväntas ställa ökade krav på bland annat vård, omsorg och
tillgänglighet.
Under senare tid har digitaliseringen även gått fort. I framtiden
kan vi vänta oss att tillgången till bra internetuppkoppling ses som
en självklarhet. Digital kommunikation kommer vara nödvändigt
i såväl arbetsliv som i människors vardag. Distansarbeten kommer
troligtvis öka genom möjligheten till digitala arbetsverktyg och
webbaserade möten. En sådan utveckling kan komma att medföra
att allt fer reser allt mindre i sitt arbete.
Nationella och regionala mål
Översiktsplanen ska bidra till att förverkliga nationella och regionala mål som berör markoch vattenanvändningen.
Nationella mål
Sveriges riksdag har beslutat om övergripande mål för hur Sverige
ska uppnå hållbar utveckling ur ekologiskt, socialt och ekonomiskt
perspektiv. Dessa mål är ofta baserade på EU-direktiv och innebär
bland annat att alla människor ska ges en god livsmiljö där långsiktig god hushållning med naturresurser och energi främjas samt
där bostadsbyggande och ekonomisk utveckling stimuleras. Det
innebär en hållbar utveckling av såväl bebyggd som obebyggd miljö
i städer, tätorter och landsbygd.
Globalt har klimatfrågan en central plats i den långsiktiga planeringen och så även i översiktsplanen. Riksdagen har beslutat om 16
nationella miljökvalitetsmål inför 2020. Enligt prognoser kommer
fera av dessa inte att uppnås i Stockholms län, men kommunerna
har ett ansvar för att konkretisera målen på lokal nivån efter egna
förutsättningar. I Stockholms län är energiproduktionen och vägtrafken de största utsläppskällorna och när regionen växer är det en
utmaning att samtidigt nå miljömålen.
Haninge kommuns areal utgörs till 80 procent av vatten vilket
medför att förhållandena i Östersjön och i vår skärgård är viktiga för
kommunens utveckling. EU:s vattendirektiv syftar till att uppnå och
bibehålla god ekologisk och kemisk vattenstatus. Sedan 2010 fnns
även havsmiljödirektivet införlivat i svensk lagstiftning och sedan
2014 havsplanering. Målet att alla EU:s havsområden ska nå så kal�lad god miljöstatus. Under Sveriges ordförandeskap i EU år 2009
antogs även Östersjöstrategin som har tre övergripande mål: att rädda
havsmiljön, att länka samman regionen och att öka välståndet.
I arbetet med EU:s översvämningsdirektiv genomförs en landsomfattande bedömning av områden med betydande översvämningsrisk, med hänsyn tagen till människors hälsa, ekonomisk och
samhällelig verksamhet, miljön och kulturarvet. MSB är nationellt
ansvarig myndighet för genomförandet medan länsstyrelserna
ansvarar regionalt. I Stockholmsregionen utpekas några vattendrag,
bland annat Tyresån.
Övergripande nationella mål som bland annat tar upp frågor om
folkhälsa, tillgänglighet, sjukvård, mänskliga rättigheter, biologisk mångfald, kultur och skola syftar till att skapa samhälleliga
förutsättningar för hållbarhet genom bland annat god hälsa på lika
villkor för hela befolkningen och jämlika levnadsvillkor.
På nationell nivå är storstadsregionerna motorerna för Sveriges hållbara tillväxt. Den utveckling som sker där är avgörande för tillväxten i hela landet. Stockholmsregionen har som största stadsregionen
i Sverige en viktig roll för att de nationella målen ska uppnås.
Haninge i regionen
Haninge kommuns geografska läge medför att kommunen är en
integrerad del av Stockholmsregionen. I denna storstadsregion
innebär det exempelvis att arbets- och bostadsmarknaden är intimt
sammanfätad över de administrativa gränserna. Kollektivtrafken
har även en regional huvudman och kulturutbudet är stort, men
samtidigt koncentrerat till Stockholms innerstad. Hur Haninge ska
förhålla sig till Stockholmsregionen är därför viktigt för kommunens långsiktiga utveckling.
Aktörerna i Stockholmsregionen har gemensamt antagit en regional
utvecklingsplan, RUFS 2010, med visionen att Stockholmsregionen ska bli Europas mest attraktiva storstadsregion. För att visionen
i RUFS ska fungera som vägledning för utvecklingsarbetet har den
konkretiserats i mål och i strategier som anger vägar mot målen, se
fgur på nästa sida.
Haninge är en motor för tillväxt
i regionen
−− Den regionala stadskärnan med
sina goda kommunikationer är
en central mötesplats för ett stort
omland. Stadskärnan karakteriseras av täta kvarter och en
närhet till arbetsplatser, handel,
utbildning, service, kultur och
nöjen. Här fnns aktiviteter både
dag och kvällstid.
−− En stark utveckling sker längs
stråket Globen-Haninge-Norvik,
och Tvärförbindelse Södertörn.
−− Förbindelserna mellan stadskärnorna Haninge och Flemingsberg samt till Stockholm och
övriga regionen är mycket goda.
−− Haninge är en viktig aktör i
Östersjöregionen.
7
Haninge kommun
RUFS har konkretiserat sex långsiktiga utmaningar i regionen vilka
även beaktas i översiktsplanen:
VISION
−− Att
möjliggöra befolkningstillväxt och samtidigt förbättra
regionens miljö och invånarnas hälsa
Europas mest
attraktiva
storstadsregion
−− Att
vara en liten storstadsregion och samtidigt internationellt
ledande
−− Att
öka tryggheten i regionen samtidigt som omvärlden upplevs
som mer osäker
MÅL
En öppen
och
tillgänglig
region
En ledande
tillväxtregion
En region
med god
livsmiljö
En resurseffektiv
region
Utveckla idéer
och förnyelseförmåga
8
Vision, mål och strategier i RUFS 2010.
Säkra värden
för framtida
behov
−− Att
åtgärda kapacitetsbrister samtidigt som behoven fortsätter
att växa
−− Att öppna regionen och samtidigt minska utanförskapet
Flerkärnig region
En av strategierna i RUFS är att vidareutveckla en ferkärning region
där Haninge pekas ut som en lämplig plats att utveckla en av regionens totalt åtta regionala stadskärnor. Dessa har som syfte att komplettera och utgöra ett alternativ till Stockholms citykärna. För att
stötta arbetet med utvecklingen av de regionala stadskärnorna fnns
ett handlingsprogram där Haninge kommun, i nära samarbete med
Järfälla kommun, är ansvariga för det tredje handlingsområdet;
Stadsutveckling. I översiktsplanen avgränsas Haninges regionala
stadskärna till samma område som pekas ut i RUFS 2010, det vill
säga Vega och Handen, se illustration på föregående sida.
STRATEGIER
Öka uthållig
kapacitet och
kvalitet inom
utbildningen,
transporterna och
bostadssektorn
−− Att
minska klimatpåverkan och samtidigt utveckla en tillgänglighet som möjliggör ekonomisk tillväxt
Stärk
sammanhållningen
Handlingsområden för de regionala stadskärnorna
1. Ökad tillgänglighet, en förutsättning för tillväxt i de regionala
stadskärnorna
Vidareutveckla
en flerkärnig
och tät region
2. Synergier mellan investeringar i de regionala stadskärnorna
Frigör
livschanser
3.Stadsutveckling
4. Utveckla det kunskaps- och tjänsteintensiva näringslivet
Haninge är den enda utpekade stadskärnan på östra Södertörn
och ligger centralt i det viktiga stråket mellan Globen och den
nya hamnen Norvik i Nynäshamn, som kommer att generera nya
föden av transporter och trafk utmed stråket.
Översiktsplan 2030
Översiktsplanen stödjer den målbild som presenteras i RUFS och
innehåller detaljer kring hur den regionala stadskärnan kan bidra
till utveckling och tillväxt. Kommunens utvecklingsprogram för
den regionala stadskärnan beskriver mer i detalj hur utveckingen
ska ske.
Lokala förutsättningar
Haninge är en av de kommuner i Stockholms län där befolkningstillväxten är som störst. I och med byggstart av den nya stadsdelen
Vega och Haningeterrassen växer nu en regional stadskärna fram
centralt i tätortsbandet. Haninge ligger strategiskt mitt i stråket
mellan Globen och Norvik som väntas generera ytterligare tillväxt.
Såväl befolkning som antalet företag och arbetsplatser är ständigt
växande. Här fnns attraktiva bostäder både i tätort och i mer lantliga miljöer samt lokaler och företagsområden för nya och växande
företag.
Haninge är också en skärgårdskommun med över 3 600 öar,
kobbar och skär. I öster sträcker sig Haninge kommuns yta ut till
Sveriges territorialgräns som ligger drygt 2 mil från fastlandskusten.
Kommunen består till 80 procent av vatten där en stor del utgörs
av öppet hav och är en av kommunens stora tillgångar. Utöver den
stora skärgården så har Haninge också stora värden i naturen på
fastlandet. Haninges 20 naturreservat och nationalparken Tyresta säkerställer att kommunen kommer erbjuda en mångfald av
upplevelser och möjligheter till rekreation för alla såväl idag som i
framtiden.
Översiktsplanen bidrar till att skapa en långsiktig och hållbar
beredskap för framtiden. Vi har formulerat vår vision för Haninge
utifrån våra lokala förutsättningar och ovan nämnda omvärldstrender och regionala planer. Visionen konkretiseras med hjälp av
fem planeringsinriktningar som beskrivs i kapitlet nedan.
Haninges vision och mål
Översiktsplanen siktar mot år 2030 men har även utblick mot år
2050. Tidsavgränsningen ger en rimlig överblickbarhet och följer
den regionala utvecklingsplanen. Våra mål och planeringsinriktningar samspelar med de nationella, regionala och delregionala
målen.
Regionala stadskärnor i RUFS 2010.
9
Görväln
!(J
V
Haninge kommun
Barkarby-
Jakobsberg
Färingsö
E
E4
!(J
!(J
Älvsjö
Kungens kurvaSkärholmen
Fittja
!(J
naren
äs
!(
J
STOCKHOLM
EA
Stuvsta !(J
Bollmora
!(J
!(J
226
J
Handen
EA
BOTKYRKA
Drevviken
!(J
Sofielund
!(J
Södertälje
Haninge
centrum
E
!(J Jordbro
A
Tveta
Dalarö
Västerhaninge
E4
!(J
Hållsättra
JE
Krigslida
Tungelsta
!(J
ärna
Årsta
!(J
73
Himmerfjärden
Hemfosa !(J
R
Runmarö
Sandön
Den Ekologiska hållbarheten förbättras genom att vi hushåller
med värdefull jordbruksmark och natur och främst planerar för en
sammanhållen bebyggelse och en väl utbyggd kollektivtrafk, där
utvecklingen av Haninges regionala stadskärna är central. Vi skapar
förutsättningar för en miljövänligare livsstil genom att i planeringen
utgå från gående och cyklisters behov.
Den Sociala hållbarheten förbättras genom att vi planerar för en
växande befolkning, som ges större möjligheter att själva påverka
sina liv. Detta sker med blandade områden med hög tillgänglighet
och innehållande ett tillräckligt
utbud och variation av bostäder
Bebyggelsestruktur
och arbetsplatser, attraktiva mötesplatser
och satsningar inom
Regional stadskärna
stadsbygd med utvecklingspotential
utbildning, kultur, fritid och idrott.Regional
Övrig regional stadsbygd
Grön- och blåstruktur
HANINGE
!(J
Stavsnäs
Nämdö
TYRESÖ
Vendelsö
Gladökvarn
Skäcklinge
E Igelsta
Vidja
Orlången
Skälsättra
Skogås
!(J
259
!(
!(J
!(J
HUDDINGE
Flemingsberg !(J
Tullinge
Trinntorp
Trångsund
Djurö
Fågelbrolandet
Ingarö
Magelungen
Rönninge
Östertälje
!(J
Strömma
Brunn
NACKA
Huddinge
SALEM
!(J
VÄRMDÖ
Gustavsberg
Högdalen
E
Bornsjön
Södertälje
Hemmesta
222
Saltsjöbaden
226
!(J
Orminge
Hammarby
!(J
Tumba
Kovik
73
Viksberg
V
A
E
Västberga
Sollenkroka
Ett attraktivt och hållbar Haninge
Haninges vision är att vara den södra porten till Stockholms
skärgård och en motor för tillväxt på Södertörn. Vi ska erbjuda
mångfald i boende och livsmiljöer i våra levande kommundelar,
landsbygd och skärgård med en pulserande stadskärna som den
centrala mötesplatsen. Haninge ska även bedriva ett aktivt miljöoch klimatarbete samtidigt som näringslivet expanderar.
Vindö
Käppala
Stadsgårdskajen
R Henriksdal
!(J
E20
Norra
Botkyrka
R
Berg
Centrala
regionkärnan
!(
V
Boda
!(J
R
261
Norsborg
LIDINGÖ
EVärtan
Tomteboda
J
Ekerö
Gällnö
Ramsö
Tynningö
E
Bromma
Bromma
EKERÖ
Rindö
!(J
!(J
V
VAXHOLM
SOLNA
!(J SUNDBYBERG
Lovö
Vaxholm
DANDERYD
Hässelby
Stenhamra
E18
!(J
!(J
Lunda
E Lövsta
Resarö
Kista!(J SollentunaHäggvik
sö
al
Möja
!(J
E18
JÄRFÄLLA
Ornö
Grön värdekärna
Den Ekonomiska hållbarheten förbättras
genom att vi utvecklar
Grön kil
attraktiva och levande boende- och livsmiljöer
inomnaturstaden,
i tätStora samlade rekreationsoch kulturvärden
Grönt svagt samband
orten, på landsbygden och i skärgården.
Ett
nära
samarbete
mellan
Vattenskyddsområde, föreslaget respektive befintligt
företag och utbildning och
aktivskärgård
markplanering
Landsbygd,
och övrig mark stödjer ett växande
Landsbygd, skärgård och övrig mark
näringsliv med stor mångfald.
Kärnöar
Replipunkt
Terminaler och anläggningar
Segersäng !(J
Sorunda
Område för terminaler och anläggningar
Ny
Befintlig
Muskö
Ösmo
Mörkö
E
!(J
NYNÄSHAMN
Stora Vika
Utö
E
A
V
R
Spårnät
Ny/upprustad Befintlig
Norvik
Nynäs
Refining
Nynäsgård !(J
Gröndalsviken !(
J
!(J
Hamn
Flygplats
Terminal
Energianläggning
Avfallsanläggning
Vattenverk
Reningsverk
Reservat
Nynäshamns
färjehamn
Nynäshamn
Järnväg
Tunnelbana
Spårväg/förortsbana
Järnväg, tunnelbana, spårväg/förortsbana
Ostlänken
Sträckning och trafikslag ej klarlagt
Föreslagen framtida förlängning
Vägnät
10
RUFS 2010: Plankarta för Stockholms län 2030, utsnitt från södra Stockholmsområdet.
Torö
Reservat
Väg
Väg
Farleder
Övrigt
Farled
Översiktsplan 2030
Fjärdlång. Foto: Fredrik Hjerling
11
Haninge kommun
Allmänna intressen
Bebyggd miljö
Den fysiska miljön utgörs av grön- och blåstrukturen, infrastrukturen och bebyggelsestrukturen. I detta kapitel beskriver vi
rekommendationer för utbyggnad, bebyggelseutveckling och vilka
kvaliteter och vilket innehåll vi vill utveckla i den bebyggda miljön
i kommunen. Vi tittar på hur markoch vattenanvändningen ska
planeras och förvaltas och vilka funktioner som behövs för att göra
utvecklingen möjlig.
Haninge har utvecklats från en skärgårdskommun till en integrerad del av regionen. Tvätterier och växthusodlingar utvecklades
på landsbygden ända in på 1960- talet. 1971 slogs kommunerna
Öster- och Västerhaninge samman och under åren 1960-80 skedde
ett expansivt bostadsbyggande då Haninges tätorter växte. Kommunens bebyggelse ligger nu koncentrerad i ett tätortsband utmed
Gudöbroleden och Nynäsbanan.
Haninge erbjuder även en stadsnära landsbygd och en värdefull
kust- och skärgårdsmiljö. Landsbygden utgörs av glesbygd, småorter med mellan 50 och 199 boende som exempelvis Söderby,
Utlida och Hemfosa och mindre tätorter med mellan 200 och
499 boende som Muskö och Väländan. I skärgården har öarna
Ornö och Utö en viktig funktion som så kallade kärnöar eftersom
det fungerar som servicepunkter för befolkningen på omgivande
öar och för turismen och friluftslivet. Här fnns förutsättningar för
att utveckla samhällsservicen och infrastrukturen.
Haninges befolkning har vuxit med 12 procent under 2000-talet,
och på senare år med drygt 1 000 invånare om året. Procentuellt
har befolkningen ökat mest i Vega, från 2 600 till 3 900 personer.
I både Handen och i Gudö-Vendelsö har befolkningen ökat med
över 2 000 personer. Västerhaninges befolkning har ökat med
1 200 personer, Tungelsta med 900 personer, Brandbergen med
900 och Jordbro med 1 400. I skärgården och i glesbygden har
befolkningen ökat på fastlandet men är oförändrad på öarna.
12
Utbyggnadsstrategier
Med utgångspunkt i kommunens mål- och planeringsinriktningar
för översiktsplanen har ett antal strategier för bebyggelseutvecklingen formulerats. I arbetet med att formulera dessa strategier har
en exploateringsstudie framtagits innehållande både analys och
utbyggnadsrekommendationer för Haninge kommun. Strategierna
föreslår en prioriteringsordning mellan olika utbyggnadsytor fram
till 2030 och med utblick till 2050.
I första hand föreslås en utbyggnad i den regionala stadskärnan,
som i översiktsplanen innefattar både Vega och Handen och
avgränsas på samma sätt som i regionala utvecklingsplanen RUFS
2010. En förtätad regional stadskärna stärker dess attraktionskraft
genom att hög täthet leder till ett mer omfattande serviceutbud
samt bidrar till en mer trygg och levande stadsmiljö genom omvandling från vägmiljöer till stadsmiljöer i form av förtätning längs
huvudgator och inne i bostadsområdena. Genom att bygga tätt på
små ytor nära pendeltågsstationerna där många vill bo sparas också
mer mark för framtida utbyggnad.
1. Prioritera en utbyggnad i regionala stadskärnan inom
1200 meter från resecentrum.
Det är möjligt att bygga 5 000 - 10 000 lägenheter längs huvudgatorna inom den regionala stadskärnan. Idag bidrar huvudgatorna
och mark utmed dessa till att tydligt separera stadsdelarna från
varandra. För att öka trivseln, använda marken mer efektivt, knyta
samman stadsdelarna och för att stärka den regionala stadskärnans
underlag för lokal handel och stadsliv prioriterar vi att bygga längs
huvudgatorna inom den regionala stadskärnan.
Det är framför allt i den utpekade regionala stadskärnan som
serviceunderlaget kan bli tillräckligt stort för att en betydande
lokal service ska kunna växa fram. En utveckling av den regionala
stadskärnan gagnar även övriga kommundelar eftersom Handen då
kommer kunna erbjuda ett varierat utbud av handel, service och
kultur inom kommunen.
Översiktsplan 2030
Med en förtätning längs gatorna kan också mer levande och trygga
gångstråk mellan stadsdelarna skapas. I synnerhet då en utbyggnad
kan leda till en gatuomvandling där attraktiviteten för gående och
cyklister ökar i stadsmiljön.
Innan en förtätning planeras behöver vistelseytor och mötesplatser
kartläggas tillsammans med boende. En förtätning inom bostadsområdena kan erbjuda fer attraktiva butikslägen i kollektivtrafknära lägen och på så sätt stärka utbudet av lokal service.
2. Bygg i stationsnära områden och längs med pendeltåget
Även nära de övriga pendeltågsstationerna, inom 1200 meter,
fnns stora ytor som är möjliga för utbyggnad vilka ger möjligheter
till arbetspendling med kollektivtrafk och som stärker det lokala
serviceunderlaget.
Utöver potentiella utbyggnadsytorna längs huvudgatorna och
bostadsområden fnns även stora ytor längs med spårområdena som
är möjliga att bebygga. Nybyggnation här är främst attraktivt för
verksamheter genom sitt kollektivtrafknära läge men genom att
samordna utbyggnad av verksamhetslokaler och bostäder skulle ny
bebyggelse med verksamheter mot spåret kunna fungera som bullerskydd för bostäder på andra sidan gatan.
3. Förtäta utmed huvudgator och i centrumnära lägen i
Vendelsö och Brandbergen
Även i kommundelarna Vendelsö och Brandbergen som inte har
direkt närhet till pendeltågsstation men istället har god kollektivtrafkförsörjning i form av bussar både till Handen, Tyresö, Nacka
och Stockholm fnns det potentiella utbyggnadsytor utmed huvudgatorna och i närheten av kommundelscentrum.
4. I kustnära områden prioriteras ferbostadshus nära
kollektivtrafk och i anslutning till befntlig bebyggelse
Haninge har plats för nybyggnad i kustområdet och intresset att
få bygga vid kusten är i fera fall stort. För att främja en hållbar
utveckling bör dock ferbostadshusbebyggelse endast tillkomma i
anslutning till befntlig bebyggelse och i närheten av kollektivtrafk.
Detta för att minska tillskottet av ny infrastruktur och för att öka
antalet bussresenärer. I de lägen där det fnns möjlighet att bygga
både ferbostadshus och småhus prioriteras ferbostadshus eftersom
dessa tar mindre ny mark i anspråk per boende och samtidigt ökar
underlaget till kollektivtrafken.
5. Utbyggnad av småhus i kustnära områden tillkommer
främst nära kollektivtrafk och i anslutning till befntlig
bebyggelse
Det fnns stora utbyggnadsmöjligheter för småhus i Haninges kustområde. Samtidigt innebär småhusbebyggelsens att stora markarealer behövs per boende. Om en större del av Haninges utbyggnad
skulle ske med småhus skulle kommunens bebyggelse glesas ut.
Om ny småhusbebyggelse ska tillkomma bör den lokaliseras till
områden nära kollektivtrafk och på utbyggnadsytor som är mindre
intressanta för ferbostadshus.
Bebyggelseutveckling
Hela Stockholmsregionen växer och så även Haninge som förväntas
öka sin befolkning till drygt 105 000 invånare fram till år 2030.
För att kunna erbjuda attraktiva hem åt dessa nya Haningebor
behöver vi fram till dess skapa cirka 9 000 nya bostäder i en utbyggnadstakt om 600 stycken bostäder per år. Det är ett högt antal
som utmanar oss att hitta förtätningsmöjligheter och nya områden
att bebygga. I detta kapitel redovisas var bebyggelseutvecklingen
kommer att ske. För detaljerad information om bebyggelseutvecklingen se kapitlet ”Mark- och vattenanvändningen” där utvecklingen beskrivs utifrån respektive kommundel.
Tätortsbandet växer
Kommunens bebyggelse kommer främst att växa i våra stationsnära
tätorter och i redan bebyggda områden genom kompletterande bebyggelse som tar hänsyn till platsens befntliga karaktär och identitet.
Nära pendeltågsstationer vill vi utveckla täta stadsmiljöer, framförallt i den regionala stadskärnan Handen. Genom utbyggnad av
Tvärförbindelse Södertörn, ny pendeltågsstation i Vega samt på sikt
Spårväg Syd bidrar Haninge till att skapa en sammanhållen region
på såväl Södertörn som i hela Storstockholmsområdet. Med tydliga
strategier för hållbart byggande i tätorterna och på landsbygden
vill vi möta den ökande efterfrågan på bostäder, mark och lokaler
för företag. Haninge ska fortsätta att växa i samma takt som övriga
Stockholmsregionen.
13
Haninge kommun
Av kommunens Arkitekturprogram framgår att ny bebyggelse ska
harmonisera med den befntliga och bygga vidare på befntliga
kvaliteter och förutsättningar, det vill säga på den bebyggelse som
redan fnns. Ny bebyggelse behöver även ges möjlighet att utveckla
nya värden, exempelvis ett levande folkliv i tätorten eller förutsättningar för ny kollektivtrafk utanför tätorten.
Eftersom vi eftersträvar funktionsblandade tätorter prioriteras de
funktioner som det råder brist på i den befntliga bebyggelsen för
att på lång sikt uppnå en hållbar tätort.
• Vid planläggning eftersträvas en funktionsblandning av bostäder,
kommersiell och ofentlig service samt arbetsplatser. Särskilt
viktigt är att planera för service och arbetsplatser i områden som
domineras av bostäder.
• All ny bebyggelse såväl inom som utom tätorten lokaliseras i
direkt anslutning till befntlig. Inom tätorten eftersträvas förtätning med hög grad av funktionsblandning. Utanför tätorten
tillkommer bebyggelse i huvudsak i anslutning till befntlig
bebyggelse med förutsättningar för kollektivtrafkförsörjning.
Här växer vi som mest
Utbyggnader och förtätning kommer främst att ske i tätorterna i
områdena runt pendeltågsstationerna Vega, Handen, Jordbro,
Västerhaninge, Krigslida, Tungelsta och Hemfosa. Den största
utvecklingen kommer att ske i Vega och Handen. För att säkerställa att marken nära pendeltågsstationerna används efektivt och
hållbart eftersträvas där en särskilt hög täthet. Längre bort från pendeltågsstationerna prioriteras lägre och mer ytkrävande bebyggelse.
Genom att vi fortsätter att koncentrera ny bebyggelse till det befntliga tätortsbandet utmed pendeltåget kan värdefulla naturoch
kulturvärden bevaras. Med denna typ av utbyggnad kan befntlig
järnväg och vägar förbättras så att det hållbara resandet ökar.
14
Haninge centrum
Handelsutveckling
En styrka för handeln i Haninge är att den i huvudsak är koncentrerad till ett relativt fåtal platser som ligger centralt och som
är kollektivtrafknära. Kommunens två största handelscentrum är
inomhusgallerian med närliggande småbutiker i centrala Handen,
samt handelsområdet vid Handens trafkplats.
Översiktsplan 2030
Ambitionen är att låta handeln blomstra där den redan fnns idag
och inte att lägga ytterligare handel i externa lägen. Eftersom handel i regel föder mer handel förväntas det bidra till att bevara och
stärka den lokala handeln.
De festa handelsetableringar kan förväntas ske i centrala Handen
och i området runt Handens trafkplats som redan är välbesökta
handelsområden. Dessa områden är centrala delar av den regionala
stadskärnan. Med ett utvecklat utbud vid Handens trafkplats kommer det området att dra till sig en ökad regional handel. Handelsplatserna kompletterar idag varandra med ett diferentierat handelsutbud och skillnaderna dem emellan bör fnnas kvar och förstärkas.
På lång sikt är ambitionen att bygga samman kommundelarna
Handen och Vega via Handens trafkplats. Vega behöver dock först
utveckla ett eget kommundelscentrum med goda kopplingar till
centrala Handen.
Haningeborna väljer i stor utsträckning bilen för sina vardagliga
resor. För att främja det hållbara resandet i kommunen bör det vara
möjligt att köpa dagligvaror utan bil. Handeln bör därför lämpligen placeras i kollektivtrafknära lägen och anslutas till trygga och
trivsamma gång- och cykelstråk.
Kommundelscentrum
Övriga lokala kommundelscentrum ska utvecklas och stärkas
utifrån sina unika förutsättningar. Utmed centrala stråk där många
människor rör sig kan det med fördel tillföras verksamhetslokaler
i markplan som bidrar till stadsliv. De lokala centrumen behöver
också kompletteras med andra besöksanledningar än enbart handel,
exempelvis ofentlig service, omsorg, arbetsplatser, mötesplatser
och kulturutbud. Ett ökat utbud bidrar till att skapa attraktiva och
levande kommundelscentrum för boende.
Den externa livsmedelshandeln är idag så stark att ökad konkurrens
från mer bostads- och stadsnära livsmedelshandel inte bör innebära
några problem för den befntliga externhandeln.
• Kommundelscentrumen vidareutvecklas utifrån sina förutsättningar till attraktiva och levande centrum.
• Handeln utvecklas där den redan fnns samt i lägen med god
kollektivtrafkförsörjning.
• Längs huvudstråk i Vega, Handen, Jordbro, Västerhaninge,
Krigslida, Tungelsta och Hemfosa skapas verksamhetslokaler
i markplan.
7 500 nya arbetstillfällen
Näringslivets utveckling i Haninge påverkas av en rad externa
faktorer. För kommunen är utmaningen att ta tillvara på de möjligheter som fnns, och att maximera utvecklingen inom de områden
som har visat sig ha tillväxtkraft tack vare kommunala och externa
faktorer.
Antalet företag i Haninge skulle kunna bli fer då kommunen har
färre företag per invånare än genomsnittet i Stockholms län idag.
Förutsatt en befolkningsökning till drygt 100 000 invånare fram
till år 2030 behövs en årlig tillväxt med cirka 400 arbetstillfällen,
total cirka 7 500 stycken, för att behålla nuvarande arbetsplatskvot
på 67 procent. En satsning behövs för att rekrytera nya kunskapsintensiva företag till kommunen.
I ett långsiktigt utvecklingsperspektiv kan ökade möjligheter till
arbete i kommunen också innebära fer boende i kommunen, givet
att möjligheterna till arbete kan kompletteras med attraktiva livsoch boendemiljöer.
I Haninge är utpendlingen större än inpendlingen och kommunen ligger i ett relativt perifert geografskt läge jämfört med andra
regionala stadskärnor i regionen. Det är dock troligt att vårt läge
i framtiden kommer att upplevas mer centralt i takt med att hela
regionen förtätas och att företag börjar söka mark i eller omkring
de regionala stadskärnorna.
Haninge ligger mitt i stråket mellan Globen och Norvik som har
en väl utvecklad transportinfrastruktur i form av motorväg och
dubbelspår på Nynäsbanan. Denna infrastruktur är en styrka som
ger förutsättningar för utveckling på östra Södertörn. Stråket har
därför, inte minst med tanke på den planerade hamnen i Norvik,
identiferats som Stockholmsregionens kanske viktigaste utvecklingsstråk. I Haninge fnns fortfarande tillgång till utvecklingsbar
mark för fer verksamheter i såväl befntliga som planerade verksamhetsområden, se beskrivning under respektive kommundel.
Samtidigt som kommunen bör ta tillvara på den tillväxtpotential
som utfyttning av företag från Stockholms stadskärna och den nya
15
Haninge kommun
hamnen i Norvik bidrar till, kommer utvecklingen av den regionala
stadskärnan öka förutsättningarna för att locka till sig nya kunskapsintensiva företag. Därför bör ett fokus ligga på stadsutveckling
inom den regionala stadskärnan.
• Planering för arbetsplatser och verksamheter som inte är
störande samt för personal- och besöksintensiva verksamheter
sker främst i centrala lägen och i lägen tillsammans med
bostäder, service och kultur.
• Transportintensiva och utrymmeskrävande verksamheter
lokaliseras i lägen med god transportinfrastruktur.
Planerade arbetsplatsområden
Företagsområdet Albyberg ligger cirka 1,5 km sydost om centrala
Haninge vid trafkplats Jordbro i anslutning till Väg 73. Området omfattar totalt drygt 80 hektar företagsmark varav den första
etappen utgör 33 hektar och har gällande detaljplan sedan 2011.
Tomtstorlekarna ska enligt detaljplanen variera mellan 5 000 och
50 000 kvadratmeter och innehålla ett varierat innehåll av arbetsplatser med företag i olika branscher. Detaljplanen medger industri
som inte är störande för omgivningen, men också kontor och
hotell. Handelsverksamhet som lokaliseras till Albyberg bör vara
kopplad till verksamheter i området. Logistikföretag är verksamheter som accepteras men företagen bör få en underordnad roll
i området. Verksamhetsetableringar som inte bör accepteras är
bildemonteringar, upplag och hantering av farligt gods.
Området vid Fors trafkplats är beläget vid korsningen mellan väg
73 och Gamla Nynäsvägen i Västerhaninge och omfattar totalt
drygt 6 hektar företagsmark. Området är planlagt för kontor, hantverk med tillhörande handel samt handel med skrymmande varor,
motell, restaurang och bensinstation.
Idéer för nya områden främst för transportintensiv och
utrymmeskrävande verksamheter
Utöver de områden, som redan är planerade när det gäller ny
verksamhet, kan noteras en stor efterfrågan på mark för verksamhet relaterade till transporter och lagerhållning. I de ovan nämnda
planerade arbetsplatsområden fnns, förutom i Jordbro och i viss
16
mån den andra etappen i Albyberg, inte några större ytor för
transportintensiv och utrymmeskrävande verksamhet. Som tidigare
konstaterats fnns en betydande efterfrågan på mark för sådan
verksamhet och i branschgenomgången noterades också att såväl
byggbranschen som verksamhet kopplad till logistik och transporter har tillväxtpotential. Inför såväl den fortsatta expansionen
av bostadsbyggandet i Stockholm och den kommande hamnen
i Norvik, Nynäshamn bör därför undersökas möjliga nya markområden för denna typ av verksamhet. Dessa markområden bör
i första hand sökas i goda trafklägen, helst för både järnvägs- och
landsvägstrafk.
För framtida ändamål bör därför undersökas möjligheter till
utvidgning av verksamhetsmarken i anslutning till Fors trafkplats
med hänsyn till dess goda tillgänglighet från väg 73. Dessutom
bör prövas i vilken utsträckning mark i anslutning till järnvägen i
Krigslida i Västerhaninge och i Hemfosa kan tas i anspråk för verksamheter med koppling till transport och lagerverksamhet. Det kan
också noteras att det fnns efterfrågan på depåer och uppställningsplatser för pendeltåg liksom för rangerings-/uppställningsplatser för
godståg i området Älvsjö-Nynäshamn. Möjliga lokaliseringar för
dessa ändamål bör sökas längs sträckan Västerhaninge-Hemfosa.
• Störande verksamheter planeras och lokaliseras i områden på
tillräckligt avstånd från bostäder och andra verksamheter.
• Verksamheter som kräver mycket transporter och utrymme
placeras i goda transportlägen.
Översiktsplan 2030
Företagsområden i Haning - lämplig inriktning
Dagligvaruhandel
Sällanköpshandel
1. Albyberg
2. Brandbergens företagsbyar
X
3. Fors trafkplats
4. Handens trafkplats/
Port 73
5. Handens industriområde
X
Industri
Lättare
verksamhet
Kontor och
utbildning
X
X
X
X
X
X
X
X
X
Transportintensiv och
större logistik
X
X
X
X
X
X
X
X
X
6. Håga industriområde
X
X
7. Jordbro företagspark
X
X
X
X
X
X
X
X
X
8. Kvarntorps arbetsplatsområde
X
Skrymmande
verksamhet
X
9. Norrby gärde
X
X
Eventuellt tillkommande områden
10. Utvidgning Jordbro
X
11. Krigslida
X
12. Hemfosa
X
X
X
X
X
X
X
X
17
Haninge kommun
18
Översiktsplan 2030
Levande landsbygd
För fera av våra kommuninvånare är det ett attraktivt alternativ att
bo nära naturen på landsbygden. Vi vill kunna erbjuda detta alternativ genom en levande landsbygd med varierande boendeformer,
arbetsplatser, service och rekreationsmöjligheter.
Haninges landsbygd består redan av både permanentboenden och
fritidshus och boendet är i många fall förenat med verksamheter
som hästhållning och jordbruk. Här fnns även ett fertal fornlämningar från förhistorisk tid, bland annat i Österhaninge där ett av
Sveriges största järnåldersgravfält fnns.
I Haninge vill vi behålla det öppna landskapet, kultur- och naturvärdena och så långt som möjligt spara värdefulla jordbruks- och
skogsmarker. Vid byggande på landsbygden ska hänsyn också tas
till de kulturhistoriska värdena och förändringar sker endast om
områdets naturoch kulturvärden inte påtagligt skadas.
Vi vill utveckla landsbygden genom kompletterande bebyggelse i
områden med befntlig bebyggelse. Det bör även fnnas busstrafk i
närheten till ny bebyggelse, eller möjlighet att utveckla nya kollektivtrafkformer. På landsbygden välkomnas kompletterande bebyggelse som bidrar till att utveckla lokala och småskaliga näringar och
verksamheter.
Flera fritidshusboenden har omvandlats till åretruntboende. Detta
innebär kostnader för kommunen eftersom bland annat teknisk
försörjning som vatten och avlopp behöver byggas ut i samband
med omvandlingen. Ny bebyggelse i kommunen planeras nu därför
som förtätning i områden där kommunalt vatten och avlopp kan
byggas ut. Inga detaljplaner tas fram för fritidshusområden. Däremot kan enskilda fritidshus byggas.
Att landsbygden utvecklas vid befntlig bebyggelse innebär att nya
invånare även kan använda befntlig infrastruktur och kollektivtrafk. I vissa fall kan en bebyggelseutveckling på landsbygden även
möjliggöra en utveckling av samhällsservicen och infrastrukturen.
• På landsbygden tillkommer bebyggelse i huvudsak i anslutning
till befntlig bebyggelse med förutsättningar för kollektivtrafkförsörjning.
• Tillkommande bebyggelse för det lokala småskaliga näringslivets behov ses som positivt.
Stegsholm - Gålö. Foto: Fredrik Hjerling
19
Haninge kommun
Jord- och skogsbruk samt fske
Antalet jordbruk, framförallt antalet djurhållande bönder har
minskat kraftigt i Haninge de senaste 10 åren. Förutom en minskad matproduktion innebär en omvandling av jordbruksmark en
förlust av biologisk mångfald. Naturbetesmarker och ängsmarker
är exempelvis de mest artrika marker som fnns i Sverige. Den stora
artrikedomen är ett resultat av att markerna under lång tid har brukats av människan och för att bevara de naturoch kulturvärden
som är knutna till jordbruksmarken måste landskapet fortsätta att
brukas, speciellt viktigt är att det fnns betande djur.
• Vid exploatering och skötsel av jord- och skogsmark beaktas
biotoper med rödlistade arter och dessa värnas.
Haninges skogar är viktiga utifrån en mängd olika perspektiv.
Förutom ekologiska funktioner och biologiska värden har skogen
stor betydelse som rekreationsoch strövområde. Skogsbruk är även
en viktig inkomstkälla för många lantbrukare och andra skogsägare.
Målet med kommunens skogsbruk är att den tätortsnära skogen
ska vara till för kommunens invånare och att den ska brukas och
skötas så att mångfalden av värden och funktioner bevaras och
utvecklas. I den tätortsnära skogen ska därför rekreationsintressena prioriteras i första hand. Kommunens skogar ska även skötas
så att den biologiska mångfalden samt skogliga kulturminnen och
kulturmiljöer behålls och helst utvecklas. Under förutsättning att
detta sker ska skogen förvaltas så att en hög och kvalitativ tillväxt
behålls. Haninge kommun tillämpar så kallat hyggesfritt skogsbruk.
Vid hyggesfritt skogsbruk är marken kontinuerligt skogbevuxen
och ett visst minsta virkesförråd fnns kvar efter avverkning. Skogen
blir med denna brukningsmetod på sikt mer åldersblandad och inte
lika monoton som vid den mer traditionella skogsbruksmetoden.
En åldersblandad skog med lång skoglig kontinuitet gör det möjligt
att bevara en biologisk mångfald i skogslandskapet.
• Vid planläggning beaktas den långsiktiga tillgången på
rekreationsskog.
20
Stegsholm - Gålö. Foto: Fredrik Hjerling
När det gäller fsket är en grundläggande förutsättning för en hållbar
utveckling är att vattnets kvalitet och fskens lek- och uppväxtområden skyddas samt att den biologiska variationsrikedomen bevaras.
Det är också viktigt att vandringshinder avlägsnas så att fskar kan
förfytta sig via vattendrag till platser för lek och reproduktion.
Översiktsplan 2030
• Landsbygdens och skärgårdens näringar ges goda förutsättningar att bidra till ett varierat och levande jordbruk, skogsbruk
och fske.
Kustnära bebyggelse
Kustnära områdena defnieras här som hela skärgården samt fastlandet inom 1 km från kustbandet. Vid kustnära exploatering gäller
samma principer som för byggande på landsbygden. Det vill säga
att tillkommande bebyggelse utvecklas så att nya invånare även kan
använda befntlig infrastruktur och kollektivtrafk. I vissa fall kan
bebyggelseutvecklingen även bidra till en utveckling av samhällsservicen och infrastrukturen.
• I kustnära områden tillkommer bebyggelse i huvudsak i
anslutning till befntlig bebyggelse med förutsättningar för
• Tillkommande kustnära bebyggelse för det lokala småskaliga
näringslivets behov ses som positivt.
Kvalitet och innehåll
När vi tittar mot 2030 och med utblick mot 2050 ser vi främst
en utveckling utmed tätortsbandet och i synnerhet i den regionala
stadskärnan i Handen. Vi vill erbjuda en levande landsbygd och
skärgård med attraktiva boendemiljöer med en variation av såväl
bostäder som service, arbetsplatser och möjlighet till rekreation.
Nedan beskriver vi vilka kvaliteter och vilket innehåll våra tätorter
och kust- och skärgårdsmiljöer ska ha för att skapa attraktiva och
hållbara boendemiljöer för kommunens växande befolkning.
Stadskvaliteter
Utmed kommunens tätortsband vill vi utveckla en tät bebyggelsestruktur som erbjuder närhet till handel, arbetsplatser, service
och mötesplatser. Den typen av tätare och stadsmässig bebyggelse
underlättar vardagen för boende, minskar resandebehovet och
främjar det hållbara resandet. I detta arbete värnas orternas befntliga kvaliteter och identitet samtidigt som vi kompletterar med nya
värden för att öka attraktiviteten.
I nära anslutning till våra pendeltågsstationer vill vi skapa stadsmässiga miljöer utifrån dessa orters befntliga förutsättningar och
unika karaktärer. Den högsta exploateringen och tätheten kommer
fnnas i den regionala stadskärnan i Handen. Det innebär ett högt
exploateringstal men även en mångfald av handel, arbetsplatser,
mötesplatser och kulturaktiviteter. Läs mer om den regionala stadskärnans utveckling under dess områdeskapitel.
En stadsmässig planering eftersträvas även i övriga pendeltågsnära
lägen med den täta staden eller småstaden som förebild. I alla
stadsmiljöer sker en högre exploatering jämfört med områden som
ligger längre bort. Bostäder blandas med olika verksamheter som
till exempel handel, kultur, friskvård och serviceföretag. I bottenplanen fnns lokaler för verksamheter som tillför folkliv och rörelse
till gaturummet. Eftersom vi människor påverkas av den fysiska
miljön läggs stor vikt vid att skapa varierande arkitektoniska utryck
med hög kvalitet.
• Vid planläggning i närheten av pendeltågsstation planeras i
huvudsak stadsmässigt med tät bebyggelse, funktionsblandning,
bottenvåningar som tillför liv samt med en gestaltningsnivå som
tillför arkitektoniska och stadsmässiga värden.
Levande landsbygd och skärgård
Vår stadsnära landsbygd och våra öppna kust- och skärgårdsmiljöer
är viktiga för kommunens identitet. De innehåller värdefulla lokala
och regionala natur-, kultur-, och rekreationsvärden på såväl land
som i den marina miljön. Här ligger fokus på att stärka befntliga
kvaliteter, värna områden med höga naturvärden och att varsamt
stärka och vidareutveckla innehållet så att dessa miljöer kan vara
levande och tillgängliga för såväl fastboende, fritidsboende som
besökare. En sådan utveckling förutsätter att vår landsbygd och
skärgård kan erbjuda varierade boendeformer, arbetsplatser, service,
omsorg och goda kommunikationer.
21
Haninge kommun
”Kommunens bostadspolitiska
insatser skall långsiktigt, i ett helhetsperspektiv och i samverkan
med andra insatser och intressenter
om möjligt särskilt befrämja:
att en regional kärna för tillväxt
utvecklas i kommunen, samt att
Handen utses till årets stadskärna
LÅNGSIKTIG SOCIALT HÅLLBAR UTVECKLING
RÄTTVISA
HÄLSA
DELAKTIGHET
att attraktiviteten ökar i hela bostadsbeståndet i kommunen relativt
den regionala marknaden
att den bostadssociala segregationen
motverkas samt att inga utanförskapsområden tillkommer
att bostadsbehoven kan tillgodoses
för de kommuninnevånare som har
särskilda svårigheter att lösa sina
behov på marknadens villkor
att investeringar orsakade av oplanerade överskridande av kapacitetströsklar i tekniska försörjningssystem och lokaler undviks
att förändringar av bostadsbeståndet inriktas mot att uppnå minskad
klimatpåverkan från bebyggelsen
genom lokalisering till attraktiva
kollektivtrafklägen samt genom att
tillkomsten av energiefektiva bostäder och lokalt producerad förnybar
energi stimuleras”
*Arbete pågår med revidering av
de bostadspolitiska riktlinjerna.
Dessa ska arbetas in i översiktsplanen. Riktlinjerna ovan kommer från gällande bostadsstrategi
(antagen i KF 2011-05-02)
22
ARBETE
BOENDEMILJÖ
OCH TRYGGHET
UTBILDNING
Långsiktig hållbarhet bygger på sociala aspekter som hälsa, rättvisa, delaktighet, arbete, utbildning, boendemiljö och trygghet.
Rum för möten
I tätorternas gatumiljö och på gång- och cykelstråken mellan välbesökta platser och verksamheter fnns ett behov av en befolkad och
levande utemiljö som lockar till vistelse och som sprider trygghet.
Utmed dessa huvudstråk vill vi därför skapa ett varierat utbud av
kulturaktiviteter, parker och mötesplatser. De ska vara inbjudande
och händelserika under årets olika årstider och attrahera människor
oavsett bakgrund, kön eller ålder.
Tillgängliga platser för spontana möten integreras i gatunätet och
erbjuder utrymme för människor att naturligt stanna upp en stund.
Dessa platser bör variera i storlek och innehåll för att tillgodose
olika behov. Utemiljön ska kunna erbjuda såväl lugna som mer
livfulla och sociala platser.
Viktiga målpunkter, som exempelvis köpcentrum, pendeltågsstation, kulturaktiviteter och skola, knyts samman av urbana stråk där
särskild vikt läggs på arkitektonisk utformning, planteringar och
tillgänglighet för gående och cyklister. Eftersom dessa stråk används
under fera tider på dygnet behöver de vara störningståliga och med
fördel innehålla lokaler för verksamheter i bottenplanen.
• Ofentliga rum planeras så att de är mångsidiga och tillgängliga
för alla. De integreras i gatunätet och har en hög kvalitet.
• Utveckla och skapa olika typer av trygga, attraktiva och mångfunktionella mötesplatser och stråk inom tätorten.
Boende för alla
Haninge är och kommer i framtiden utgöra en allt mer integrerad del av bostads- och arbetsmarknaden i Stockholmsregionen.
Haninge ser denna utveckling som positiv för sina invånare och vill
stärka kommunens position på den regionala bostadsmarknaden.
Kommunens förutsättningar för att skapa attraktiva hållbara boendemiljöer skall tillvaratas och utvecklas för alla.
Översiktsplan 2030
Förändringar av bostadsbeståndet i kommunen, såväl via nybyggnad som ombyggnad, skall inriktas mot att uppnå en långsiktigt
hållbar tillväxt som kännetecknas av en god balans mellan sociala,
ekologiska och ekonomiska aspekter.
Vi vill erbjuda ett varierat bostadsutbud i kommunen. Framförallt
i tätorterna där befolkningen växer som mest behöver vi kunna
erbjuda boende för alla livssituationer. För att kunna erbjuda
varierade upplåtelseformer och bostadstyper anpassas bostadsbebyggelsen efter vad det råder brist på i aktuellt område. Den fysiska
miljön kan bidra till att minska klyftor och därmed till att stärka
möjligheten till likvärdiga livsvillkor och rättvisa.
Andelen äldre ökar i kommunen och många ungdomar letar också
efter sitt första boende. Det är därför viktigt att kompletterande
bebyggelse bidrar till att tillgodose dessa människors särskilda
behov av små och tillgängliga lägenheter i kollektivtrafknära lägen
och med närhet till service, kultur och rekreation som park, lek,
motionsspår, idrott och natur.
• I varje kommundel planeras för ett varierat utbud av
bostadstyper och upplåtelseformer.
Barnperspektivet
I all planering fnns ett barnperspektiv med enligt FN:s barnkonvention. Dels tas hänsyn till vad aktuell forskning förespråkar för
barn i den fysiska miljön och dels fångas barnens egna upplevelser
in. Barnens perspektiv är särskilt viktiga för att uppnå goda och
trygga livsmiljöer med tillgång till natur, lekplatser, gång och
cykelvägar, ytor för spontanidrott, idrottsplatser/hallar och andra
anläggningar för både organiserade och egna sport- och friluftsaktiviteter, tillgång till kollektivtrafk och trygga och säkra skolvägar.
Därför involverar vi barnen tidigt i planeringsprocesserna exempelvis genom samtal med barnen, barnkonsekvensanalyser och fokusgrupper. Barnen har ofta goda kunskaper om sin närmiljö.
Fika i naturen. Foto: Fredrik Hjerling
23
Haninge kommun
TT
LÄTT OCH RÄ
FÖR ALLA
etar i Haninge
dig som arb
Vägledning för
Tillgänglighet
Haninges bostadsområden och ofentliga miljöer ska vara tillgängliga för alla oavsett funktionsnedsättning som rörelsehinder, synskada eller kognitiv funktionsnedsättning. Bostäder och ofentliga
platser som exempelvis grönområden, lekplatser, idrottsplatser, fritidsverksamheter och kulturverksamheter ska därför utformas utan
hinder för personer med funktionsnedsättning. Hinder som fnns i
samhället ska undanröjas så att dessa platser kan besökas av alla. Att
bygga tillgängligt från början sparar pengar på lång sikt eftersom
behovet av anpassningar i efterhand minskar. Att bygga tillgängligt
är också ett sätt att öka tryggheten för äldre och för personer med
en funktionsnedsättning.
kommun
heter
onen om rättig
vi FN-konventi
Så här tillämpar
sättningar
ned
ons
kti
d fun
för personer me
2013
Lätt och rätt för alla (2013) ger vägledning
för hur kommunen tillämpar FN-konventionen om rättigheter för personer med
funktionsnedsättning.
Delaktighet
I genomförandet av översiktsplanen är det viktigt med olika former
av dialog med såväl medborgarna, företag och kultur- och föreningslivet. Innehåll och former för sådana dialoger är viktiga så att
de blir väsentliga delar i kommunens beslutsprocess.
Medborgardialog är ett begrepp för olika vägar för dig som medborgare att vara delaktig i kommunens planering och arbete. Dialogen ska syfta till att ge ett bredare beslutsunderlag för politikerna
och möjlighet för enskilda människor och olika grupper att påverka
utformningen av det framtida Haninge. Väl planerade och genomförda medborgardialoger är alltså viktiga för att involvera medborgarna och ta tillvara deras kunskap, intresse och engagemang för att
stärka och utveckla den lokala demokratin.
Trygghet
Utformningen av den fysiska miljön har stor betydelse för såväl
den upplevda tryggheten som för den faktiska säkerheten. Genom
medveten planering kan både trygghetskänslan stärkas samtidigt
som säkerheten förbättras.
Gång- och cykelvägar ges därför god överblickbarhet och bländfri
belysning som inte lämnar vissa ytor i mörker. Gator, torg och
mötesplatser upplevs som trygga om de är befolkade av människor
i olika åldrar såväl dagtid som kvällstid. De behöver därför planeras
och utformas för att skapa möjlighet för olika typer av möten och
aktiviteter. Olika verksamheter och aktörer som polis, kommun
och föreningar behöver samverka och komplettera varandra för
24
att ge de bästa förutsättningarna för trygghet där människor bor
och vistas. Vid skadegörelse återställs miljön så fort som möjligt.
Underhåll och planering av parker, gångstråk, gator och torg görs
utifrån ett trygghetsperspektiv så att boende kan känna trygghet i
att använda dessa miljöer.
Hälsa
God hälsa är grundläggande för att vi ska kunna tillgodogöra oss
andra viktiga resurser som utbildning, arbete, bostad och kultur.
Haninges befolkning har skilda kulturer, olika grupptillhörigeter
och varierande förutsättningar till ett bra liv. Vid planering av nya
områden vill vi skapa så goda möjligheter som möjligt för att våra
kommuninvånare ska må bra.
Forskningen inom hälsoområdet visar att människors hälsa beror
på en rad olika saker som exempelvis kvaliteten på skolan och
graden av delaktighet i samhället. Även boendemiljön påverkar vår
hälsa. När vi planerar nya bostadsområden och den fysiska miljön i
dessa gör vi därför det med människor hälsa i åtanke. Det innebär
exempelvis att vi strävar efter god tillgång på grönområden, trygga
gångstråk och trivsamma utemiljöer.
• I alla stadsplanerings- och byggnadsprojekt beaktas hur nya
och befntliga miljöer kan utformas så att de blir trygga,
hälsosamma och tillgängliga för alla.
Utbildning
Utbildning är den fråga som har den största möjligheten att
påverka människors situation, ge möjlighet att bryta mönster och
att själv skapa sin framtid. Forskning visar att bland de viktigaste
skyddsfaktorerna för att ge barn och unga goda förutsättningar är
en förskola av hög kvalitet, framgång och god arbetsmiljö i skolan
samt en positiv övergång från skola till vuxenliv.
Haninge kommun har fastställt en strategi för att arbeta för ungas
trygghet, hälsa och utveckling. En av de grundläggande premisserna i strategin är att utbildning är centralt för att barn och unga
ska kunna möta vuxenlivet med trygghet och ansvarstagande. I
utbilningen och i utbildningssituationer ingår fera av de ovan
uppräknade skyddsfaktorerna som berör förskola och skola, men
Översiktsplan 2030
även positiva relationer genom att skolan har ansvar för att arbeta
mot mobbning och kränkningar. Skolan kan även utgöra en arena
för andra aktörer att göra sin del för att stärka skyddsfaktorerna
runt barnen.
För den som förlorat arbetet, eller vill byta inriktning senare i livet,
måste studiesystemet erbjuda möjligheter till teoretisk eller praktisk
omskolning eller vidareutbildning. De mer yrkesorienterade utbildningarna med sin koppling till näringslivet kan spela en särskild
roll. Möjligheten till bildning och ett livslångt lärande är berikande
både för individen och samhället.
Utbildning är således en central aspekt av hållbarhet. Utbildningen
är även beroende av rumsliga aspekter, så som lokalers pedagogiska
utformning och skolgårdars utformning.
Arbete
En förutsättning för hållbarhet är att det fnns arbete och meningsfull sysselsättning.
Rumsliga samband mellan bostäder och arbetsplatser förkortar
inte bara det upplevda avståndet mellan dem, utan ger också andra
positiva efekter. T.ex. är arbetsplatsens befolkning dagtid i kombination med bostadsområdets kvällstid ovärderligt för en restaurangägare som vill ha kunder till både lunch och middag, vilket i
sig är ett stort plus för en lokal ekonomi och en attraktiv och trygg
närmiljö.
I så hög utsträckning som möjligt (med hänsyn till ex. buller)
ska bostäder och arbetsplatser samlokaliseras. Placering av kontor
respektive bostäder påverkar områdens karaktär dagtid och nattid.
Tillgänglighet och närhet till service, tjänster och konsumtion är
därför avgörande för hur människor, och framförallt barnfamiljer,
väljer att bo och leva.
Plats för lek och spontana fritidsaktiviteter och
idrott
Kommunens möjligheter att erbjuda plats för lek och fritidsaktiviteter är viktig för att uppmunta till fysisk aktivitet som stärker
folkhälsan. Friluftslivet utgör även en del av besöksnäringen och
fungerar som marknadsförare av kommunen, för både framtida
företagare och kommuninvånare.
Haninge strävar efter att utgöra en av Sveriges bästa idrottskommuner. För att uppnå detta ska kommunen verka för en meningsfull
fritid för alla, ökad hälsa genom att få fer fysiskt aktiva och skapa
förutsättningar för bredd- och elitidrott. Ett led i detta är Haninge
idrottscampus. Här erbjuds Sveriges främsta elitidrottare möjligheten att kombinera träning med högre studier för att kunna satsa på
en professionell idrottskarriär.
STRATEGI FÖ
R UNGAS TRYG
GHET,
HÄLSA OCH UT
VECKLING
Dessutom vill kommunen skapa goda förutsättningar för attraktiva arrangemang vilka förstärker upplevelsen av Haninge som en
intressant kommun att besöka, etablera sig i, samt verka och bo i.
Många Haningebor identiferar sig med närheten till naturen och
den tätortsnära naturen har stor betydelse för människors möjlighet till vardaglig rekreation. Haninge har nio kommundelsparker;
Tungelsta trädgårdspark, Centrumparken, Åbyparken, Höglundaparken, Slätmossens naturpark, Eskilsparken, Brageparken,
Brandbergsparken och Sågenparken. Dessa fungerar som grannskapets vardagsrum och alla har sin unika karaktär. Parkerna ska
vara så fna och inbjudande att boende gärna tar med sina gäster på
en promenad för att visa upp den. Det fnns behov av ytterligare
kommundelsparker i Vega och Gudö. Detta beaktas vid framtida
utveckling i dessa områden.
Fastställd av
kommunfullm
äktige 17 okt
ober 2011
STRATEGI
Strategi för unga trygghet, hälsa och
utveckling (2011)
Ett annat sätt att stärka tillgängligen till naturnära rekreation är
att öka tillgängligheten till några av våra stränder och badplatser.
Utmed Rudan i Handen och Drevviken i Vendelsö är det exempelvis lämpligt att bygga strandpromenader och gångstråk som är
tillgängliga för alla.
Haninge erbjuder även en rad möjligheter till fritidsaktiviteter som
exempelvis golfbanor, möjlighet att vandra, rida, cykla och paddla
kanot. Vintertid fnns även skidspår, skridskobanor och möjlighet till skridsoåkning på våra vatten. Denna variation av möjliga
fritidsaktiviteter lockar kommunens invånare till aktiviteter som
har betydelse för friluftslivet men också som mötesplats för boende.
Vi vill tillföra ännu fer aktiviteter som främjar möten mellan olika
människor. Det gör vi genom att exempelvis tillföra bostadsnära
utegym, hundrastgårdar och odlingsmöjligheter, men också genom
att skapa fer möjlighet till camping och övernattning.
25
Haninge kommun
Möjligheten till spontana aktiviteter behöver även fnnas i en sådan
variation att alla kan hitta sin favorit oavsett ålder. Olika behov
behöver uppmärksammas när nya bostadsområden planeras och
gamla förtätas. Äldre är exempelvis en växande grupp i samhället
som har önskemål på fritidsaktiviteter som i vissa fall enbart kräver
öppna friytor för egenorganiserad aktivitet.
Friytor används med fördel även av förskolor och skolor där barn
och ungdomar tillbringar mycket av sin vakna tid. Det fnns klara
samband mellan utevistelse hos förskolebarn och minskning av
antalet infektioner och stress. Mycket tyder också på att det fnns
samband mellan minskad allergiförekomst hos barn och utevistelsens längd, liksom mellan utevistelse och förmågan att hantera
konfikter. Kvaliteten på utemiljön och tillgång på grönområden
vid skolor och förskolor är därför av stor betydelse. Att se både
skolgårdar och parker som en del av en gemensam utemiljö innebär
att mark utnyttjas mer yt- och kostnadsefektivt.
Det fnns en konkurrens om mark för bland annat idrott, motion
och rekreation som kan väntas öka framöver. Vi behöver möta den
ökande efterfrågan genom att erbjuda likvärdiga möjligheter för alla
att delta.
• Vid förtätning och nybyggnad av bostäder säkerställs att det
fnns strategiskt placerade ytor som ger möjlighet att utveckla
närrekreation, spontanidrott och annan fritidsverksamhet.
Såväl allmänhetens, skolans och idrottsrörelsens respektive
behov beaktas.
• En lekplats eller allaktivitetsyta fnns inom 500 meters gångavstånd och en kommundelspark inom en kilometer.
• Tillgängligheten till anläggningar för friluftsliv, idrott och
mötesplatser vidareutvecklas för alla.
• Stränder tillgängliggörs med strandpromenader och gångstråk
som är lätta att nå för alla.
• Kommunens badplatser och rekreationsanläggningar bibehålls
och utvecklas.
26
• De grönområden som används av förskolor och skolor underhålls och utvecklas. Nya förskolor och skolor planeras så att de
får samma gångavstånd till park eller grönområde, allaktivitetsyta och kommundelspark som för bostäder.
Närhet till naturen
Det är attraktivt att bo nära naturen och för att kommunen ska
fortsätta att vara attraktiv och hållbar behöver vi säkerställa att det
även i framtiden fnns god tillgång till parker och grönområden.
Grönstrukturen består både av den tätortsnära naturen och av de
stora naturområdena och sjöarna runt omkring den bebyggda miljön. Denna grönstruktur binder samman staden och ger utrymme
för träning, lek, hundpromenader, umgänge, stadsodling och naturupplevelser. Den är också viktig för att utveckla den biologiska
mångfalden och för att behålla intakta ekosystem.
Inom varje kommundel strävar vi därför efter att det ska fnnas
tillgång till fyra olika typer av grönytor:
−− Bostadens trädgård/ bostadsgården
−− Bostadsnära park och natur
−− Promenad- och strövområden
−− Gröna stråk
Bostadens trädgård och bostadsgården
Den egna trädgården eller bostadsgården är den mest bostadsnära
grönytan för kommunens invånare. Bostadsgårdar förvaltas inte av
kommunen, men dess kvaliteter bevakas i samband med planläggning och bygglov. Gården ska vara lummig, grön och innehålla
lekplats för de minsta barnen.
Bostadsnära park och natur
De festa är beredda att gå upp till 300 meter till ett grönområde
eller friyta från bostad. Denna bostadsnära natur eller mindre
grönyta har stor betydelse, särskilt för barn, funktionsnedsatta och
äldre. Den stimulerar till rörelse och fysisk aktivitet och ska vara
möjlig att nå till fots från bostaden.
Översiktsplan 2030
Promenad- och strövområden
Promenadområden erbjuder cirka en timmes varierande promenad
och leder ofta ut till större strövområden utanför tätortorten. Det
vill säga ett större sammanhängande friluftsområden där man kan
vandra i naturoch kulturlandskap i fera timmar. Eftersom fysisk
inaktivitetet är ett växande samhällsproblem så är närheten till
dessa större grönområden viktiga för att motivera till fysisk aktivitet. Vi strävar efter att det inte ska vara längre än tre kilometer från
bostaden till ett strövområde.
Gröna stråk
Den färde och sista typen av grönytor som vi vill ska fnnas i varje
kommundel är de gröna parkstråken som binder samman viktiga
målpunkter i grönstrukturen och lokalsamhället. Attraktiva parkstråk ger invånarna en möjlighet att ta sig mellan olika platser på ett
hållbart sätt, samtidigt som de skapar mötesplatser. Dessa gröna stråk
binder även samman grönstrukturen ur ett ekologiskt perspektiv.
• Vid planläggning säkerställs att det inom eller i anslutning till
varje kommundel fnns tillgång till fyra olika typer av grönytor:
bostadens trädgård, bostadsnära park och natur, promenadområden och strövområden samt gröna stråk som binder dem
samman.
Grön struktur
Hur grönområden hänger ihop är många gånger lika viktigt som
vilka naturvärden som fnns i de olika områdena. Förlust och
fragmentering av livsmiljöer är ett av de främsta hoten mot biologisk mångfald, såväl i Sverige som internationellt. Betydelsen av
sammanhängande, ekologiskt funktionella landskap slås fast i EU:s
biodiversitetsstrategi till 2020, som nu implementerats i Sverige.
I stadsmiljöer eller urbaniserade regioner accentueras fragmenteringsproblematiken. Om livsmiljöernas kvalitet försämras så ökar
avstånden mellan artpopulationer och risken för ett utdöende av
en hel population ökar. Avgörande för att upprätthålla grundläggande ekologiska processer i fragmenterade landskap är att det fnns
tillräcklig mängd livsmiljö, en grön infrastruktur, så att arter kan
förfytta sig mellan livsmiljöer där de kan reproducera sig2.
• Viktiga ekologiska landskapssamband beaktas vid planläggning.
2
Rapport: ”Ekologiska landskapssamband i Haninge” Calluna AB 2014
Ekosystemtjänster
Naturen ger oss tillgång till naturresurser såsom vatten, skog, fsk,
kött och säd. En förutsättning för att naturen ska kunna ge oss
dessa resurser är att det fnns stabila och välfungerande ekosystem.
Ju större den biologiska mångfalden är, desto stabilare är de ekologiska systemen och desto bättre rustade är människan att möta
framtidens utmaningar i form av t ex ett ändrat klimat.
Utan att vi tänker på det utför naturens ekosystem en mängd olika
tjänster åt oss människor som vi direkt eller indirekt är beroende av
för att överleva. Dessa tjänster kallar vi för ekosystemtjänster och
är de är antingen helt omöjliga, eller väldigt dyra, att framställa på
konstgjord väg.
Ett exempel på en ekosystemtjänst är pollinering. Andra exempel
på ekosystemtjänster är grusåsar som fltrerar regnvattnet så att det
så småningom blir så rent att det går att dricka. Våtmarker i landskapet tar upp metaller och närsalter och förhindrar därigenom att
dessa kommer ut i hav och sjöar. Träd har förmåga att rena luften
från stoftpartiklar.
Vi strävar efter att skapa goda livsmiljöer som bidrar till att ekosystemen får bättre förutsättningar att klara olika påfrestningar både
nu och i framtiden. Biologisk mångfald integreras därför i tätorterna genom exempelvis renande vattenstråk och plantering av växter
som gynnar pollinerande insekter.
• Vid planläggning studeras hur vi kan värna och utveckla våra
ekosystemtjänster.
Kultur och kulturmiljö
Kulturen är viktig i ett hållbart samhälle och att den är tillgänglig
för alla. Boende och besökare ska kunna mötas och ha gemensamma upplevelser på olika platser i kommunen. Det är särskilt viktigt
att det fnns ett rikt kulturutbud i den regionala stadskärnan där
en hållbar stadsmiljö nu ska ta form och bättre länka Haninge till
regionen.
Kulturmiljön är en del av samhällets kulturarv och på så sätt ett
minne som ger kontinuitet i vardagen och som bidrar till förståelse
för omvärlden. Kulturmiljöerna i Haninge kommer till utryck i
27
Haninge kommun
form av exempelvis forntida gravfält, odlad mark, ängar, hagar och
skog till nybyggda bostadsområden eller en väg med sina omgivningar. När nya fysiska miljöer växer fram är det viktigt att detta
görs i samspel med miljöer som i framtiden kan berätta kommunens historia för att inte tappa identiteten.
12.Tyresta by – välbesökt friluftsområde sedan 1930-talet, unikt
välbevarad 1800-talsbebyggelse. Säkerligen bebott sedan yngre
järnålder.
Haninge har ett fertal kulturmiljöer och byggnadsminnen som
bidrar till att skapa identitet och som även har ett attraktionsvärde
för besökare från andra kommuner. Kulturmiljöer av riksintresse
beskrivs i kapitlet Mellankommunala och regionala intressen samt
riksintressen.
14.Mörby – by med anor från bronsåldern.
• I samband med exploatering eller andra förändringar inom eller
i närheten av värdefulla kulturmiljöer tas särskild hänsyn till de
kulturhistoriska värdena och miljön.
Värdefulla kulturmiljöer i Haninge
1. Vendelsö gård – rester av säteri med anor från 1400-talet med
gammal landsväg och allé.
2. Tvätterierna i Gudö – sista sammanhållna resten av tvätterinäringen som var stor i Haninge under 1900-talets första hälft.
3. Tutviksvägen, Gudö – välbevarad villabebyggelse med egnahemskaraktär från 1910-talet.
4. Söderby gård – säteri bildat på 1600-talet men med anor från
järnåldern.
5. Mellanberg – välbevarad mindre gårdsmiljö från 1900-talets
första hälft.
15.Sandemar – välbevarad herrgård i karolinsk stil från slutet av
1600-talet. Välbevarad barockträdgård.
16.Vinåker – gårdar i vackert kulturlandskap, brukat sedan
förhistorisk tid.
17.Dalarö samhälle – Skärgårdssamhälle med många byggnadsminnen.
18.Furunäs, Smådalarö – Villor från början av 1900-talet, fera
ritade av Ragnar Östberg.
19.Pettersvik, Smådalarö – sommarvillor från slutet av 1800-talet
20.Smådalarö kvarn – välkänt landmärke. Ursprungligen från
1774, nu ersatt med en ny efter blixtnedslag.
21.Smådalarö gård – herrgård 1810-tal. Idag restaurang och
konferensanläggning.
22.Västerhaninge – gammal kyrkby som blev stationssamhälle,
Västerhaninge kyrka, prästgård, tingshus, bra och välbevarat
exempel från miljonprogrammet vid Huggarvägen, Mormontemplet, Åby gravfält och andra fornlämningar.
6. Kolartorp – välbevarat torp.
23.Österhaningebygden – med bl a Österhaninge kyrka, Årsta
slott och många gårdar med gamla anor, se särskild beskrivning
senare i detta avsnitt.
7. Kulturparken i Handen med gamla Folkets hus – bebyggelse
som minner om det gamla Handen.
24.Stegsholm – gård på Gålö första gången omnämnd på
1200-talet.
8. Österhaninges gamla kommunalhus.
25.Gålö-Askviken – fornborg
9. Rudans gård – mangårdsbyggnad från 1700-talet, ekonomibyggnader, torklada, tvättstuga samt rester av en trädgård.
26.Tungelsta – centralort i jordbruksbygd, senare hög koncentration av handelsträdgårdar. Växthus, stationshus och Skogs
Ekeby herrgård.
10.Slätmossen – industriminne, lämningar efter torvbrytning
under 1900-talet.
11.Svartbäckens skola – kommunens äldsta skola från 1846, idag
skolmuseum.
28
13.Hammarby-Småhamra – byar och gårdar med bygdegravfält
från yngre järnålder.
27.Stav – värdefull by med gårdar från 1800-och 1900-talen vid
slingrande bygata.
28.Årsta Havsbad – unik sportstugesamhälle.
Översiktsplan 2030
29.Berga slott – slott vid
Horsfärden ritat av
Torben Grut och uppfört
1913-15. Fin och delvis
välbevarad trädgårdsanläggning.
30.Näringsberg – herrgård,
före detta säteri, huvudbyggnad från 1816.
31.Västnora-Östnora – gårdar
och byar med förhistoriska
anor vid gammal landsvägsmiljö.
32.Häringe – slott från
1600-talet med omgivande
herrgårdsmiljö och trädgård.
33. Hanveden med stenåldersboplatser.
34. Skidfrämjandets raststuga Höjden – uppförd
på 1930-talet av Föreningen för Skidlöpningens
främjande i Sverige. Ligger
intill Sörmlandsleden.
Gränsröset ”Skeppsrån”
- uppfördes år 1790 då
gränserna mellan Tyresta
och Vendelsö fastställdes.
29
Haninge kommun
Mark- och vattenanvändningen
Norrby
Norrby började byggas ut på 1930-talet och är idag ett glest
fritidshus- och villaområde som gränsar till Drevviken i norr. Allt
fer har dock valt att bosätta sig här vilket har skapat ett behov av
att succesivt omvandla området till permanentboende. Det innebär
exampelvis utbyggnad av kommunalt vatten- och avlopp, gång- och
cykelvägar och viss kompletteringsbebyggelse.
Utredningsområde Norrbyskogen
I syfte att utöka möjligheterna till attraktivt boende och ökad tillgänglighet för både boende och allmänhet till Norrbyskogen så har
området Norrbyskogen utpekats som ett så kallat utredningsområde. Tanken är att utreda om förutsättningar fnns för att utveckla
området mer än det som föreslås i pågående detaljplanearbete med
Norrby3. Utredning ska visa hur delar av skogen kan exploateras
samtidigt som den till tillgängliggörs och de mest värdefulla delarna
bevaras.
Omvandlingen medför också att vi behöver säkerställa en god
dagvattenhantering. Drevviken får inte belastas med ytterligare
orenat dagvatten. Till följd av klimatförändringar kan vi förvänta
oss att vattennivåerna i Drevviken kommer att höjas. Ny bebyggelse behöver därför lokaliseras utanför områden som riskerar att
översvämmas.
Norrby gärde
I västra Norrby ligger Norrby gärde som delvis är planlagt för
verksamheter men fortfarande är oexploaterat. Dagvattenhantering
är en särskilt viktig fråga för Norrby gärde som naturligt renar
dagvatten. Området utgör även en entré till Haninge och planering
och exploatering sker därför med stor omsorg.
Norrbyskogen ligger i områdets östra del och är ett viktigt närrekreationsområde för Norrbyborna och dessutom har naturvärden
som i ett länsperspektiv är mycket höga.
Den nya trafkplatsen Vega med förbindelse över Norrby Gärde
förbättrar läget för verksamheter och handel. Då framtida markanvändning inte är fastlagd så markeras Norrby gärde som ett
förändringsområde.
Utbyggnad av vägar, VA och ny bebyggelse förutsätts ske med stor
hänsyn till områdets natursköna karaktär, där väsentliga grönstråk och grönområden i anslutning till bebyggelsen utvecklas och
görs mer tillgängliga. Delar av Norrbyskogen kommer beröras av
utbyggnaden.
Närheten och tillgängligheten till Drevviken är en tillgång för både
boende i Norrby och för hela kommunen. Denna kvalitet skall
bevaras och utvecklas vid framtida planläggning, exempelvis genom
att utreda anläggandet av en strandpromenad.
I väster gränsar Norrby till väg 73, som är en primärväg för farligt
gods. Det och eventuella störningar i form av buller och vibrationer
beaktas vid utbyggnad i området.
I takt med att Norrby omvandlas till permanentboenden kommer
efterfrågan på lekplatser att öka. Dagens fritidshusbebyggelse saknar lättillgängliga parkområden. I samband med planläggning och
förtätning uppmärksammas därför särskilt möjligheten att bygga
fer lekplatser och att tillgängliggöra den tätortsnära naturen.
30
Vendelsö (Gudö)
Vendelsö ligger i norra delen av kommunen och gränsar till Tyresö
kommun och Drevviken i norr. Området Sågen består av ferbostadshus som främst är byggda under 1950–70-talet. I övrigt består
bebyggelsen av villor och radhus samt fritidshus i Gudö.
Vid förtätning anpassas ny bebyggelse till Vendelsös befntliga
karaktär och inte högre än fyra våningar. Den redan blandade bebyggelsen i Vendelsö innebär att fortsatt blandning av bostadstyper
och upplåtelseformer eftersträvas.
I Vendelsö är det nära till Tyresta nationalpark med stora upplevelsevärden som ger lugn och ro. De delar som gränsar mot nationalparken skyddas därför från exploatering som riskerar att störa den
upplevelsen. Mellan befntlig bebyggelse och nationalparken, från
Högdalen till Lyckebyn, får ingen ny bostadsbebyggelse tillkomma
som minskar dagens och framtidens möjligheter att ta sig ut i
naturen. Anläggningar i syfte att skapa nya entréer till Tyresta ses
som positivt.
3
Detaljplaneprogram Norrby Dnr 2007:42, 2010
Översiktsplan 2030
Befntliga enskilda avlopp ska i framtiden anslutas till kommunalt
avlopp för att skydda Vendelsös sjöar. Förorenat dagvatten ska renas
före infltration eller utsläpp till vattendrag för att inte förvärra
tillståndet i Drevviken. Dagvattenproblematiken i området kring
Lillängsvägen är speciellt svår eftersom området ligger i en topografsk sänka. Befntliga ledningar ut från området måste dimensioneras upp för att få ökad kapacitet, men vid skyfall eller långvariga
regn kommer området ändå periodvis att översvämmas, varför översvämningsytor i området måste reserveras. Som komplement är det
viktigt att planläggning i områden uppströms från Lillängsvägen
sker med fördröjningsmagasin.
Liksom i Norrby kan vi även här förvänta oss höjda vattennivåer
i Drevviken. Det är även översvämningsproblem längs Lyckån
mellan Drevviken och Gudöbroleden. Området kring Lyckån bör
således behållas obebyggda och reserveras som översvämningsområden eller dagvattenpark.
Vendelsömalm
Vendelsömalm ligger i nordöstra Haninge och avgränsas i nordväst
av Gudöbroleden, i söder mot Brandbergen, i öster mot stora ströv
- och naturområden med fera fna badsjöar i anslutning till Tyresta
nationalpark.
Bebyggelsen har till största delen tillkommit under 1960–70-talet
och består i huvudsak av villor, kedjehus och radhus. Flest ferbostadshus fnns i kommundelens södra del, söder om Vendelsömalmsvägen gränsandes mot Brandbergen.
I Vendelsömalm planerar vi inga större förtätningar utan värnar om
befntliga miljöer som tillför kvalitet till området. Följande områden ska därför bevaras:
−− Grönområdet i dalgången mellan Vendelsömalm och Vendelsö.
−− Grönstråket

bestående av Eriksbergsparken via skogsområdet
söder om Lisebergsvägen och vidare norr om Ramskogsvägen.
−− Ströv
och närrekreationsområdena runt Ramsjön och Svartsjön, däribland Nordankärrsberget samt skogspartiet söder om
Ramsdalen.
−− Grönstråket

som förbinder Svartsjön med Forsla kärr samt
området öster om bebyggelsen i Svartbäcken, gränsande till
naturreservatet Tyresta nationalpark.
Brandbergen
Brandbergen
Brandbergen har fått sitt namn från den stora skogsbrand som utbröt här den 18 juli 1947. Bostadsområdet växte fram på 1970-talet och består idag av ferbostadshus med blandade upplåtelseformer i de centrala delarna, och rad- och småhus runt omkring. I
väst fnns arbetsplatsområden med kontor, hantverk, försäljning
och företag inom motorbranschen. Brandbergen centrum erbjuder
både kommersiell och ofentligt service. Närheten till naturen och
Tyresta nationalpark är en stor tillgång i området som uppskattas av
Brandbergsborna.
31
Haninge kommun
munens naturkatalog bedöms delar av området ha mycket höga
naturvärden 5. Här passerar även Sörmlandsleden på sin väg från
Tyresta nationalpark till Rudans naturreservat. Hela det aktuella
grönområdet är välanvänt för rekreation och friluftsliv.
För en ökad tillgänglighet från Brandbergens företagsbyar till
Tvärförbindelse Södertörn och E4 via Huddinge och Flemingsberg
fnns ett förslag på en förlängning av Söderbyleden söderut genom
det svaga gröna sambandet. En fytt av bussgaraget från Handens
företagsområde till Dalarölänken (väg 227) söder om Brandbergen
förutsätter även en förlängning av Söderbyleden. En fytt av bussgaraget är en viktig del i utvecklingen av den regionala stadskärnan
Haninge.
En förlängning av Söderbyleden och en exploatering längs norra
sidan av Dalarölänken skulle skada det gröna svaga sambandet.
Därför behövs åtgärder för att minska barriärefekten mellan
Tyresta och Hanveden. En exploatering i området bör i första hand
lokaliseras till områdets sydvästra del, där naturvärdena är som
lägst, samt utformas på ett sådant sätt att det i övrigt minimerar
påverkan på omgivande naturvärden.
Naturreservatet Tyresta
I Brandbergen fnns utrymme och behov av mindre bebyggelsekompletteringar och förtätningar är tänkbara utmed lederna i
närheten av centrum och i grönområdet mellan företagsbyarna.
Då utbudet av små lägenheter är begränsat bör ny bostadsbebyggelse kompletteras med små lägenheter.
32
Områden i närheten av Brandbergen som vidareutvecklas som
grönområden i sin helhet är Skutans gård, området runt Svartbäcksvägen samt Forsla kärr. Grönområdet söder om Brandbergen,
mellan Skutans gård och Slätmossens naturpark är identiferat
som ett så kallat grönt svagt samband mellan de två gröna kilarna
Tyresta och Hanveden4. Området är viktigt för biologisk mångfald och för att arter, knutna till gammal skog, ska kunna sprida
sig mellan de två gröna kilarna. Inom området har Skogsstyrelsen
identiferat ett antal nyckelbiotoper och naturvärdesobjekt. I kom-
Brandbergens norra företagsby är inriktad mot kontor, hantverk
och försäljning och innehåller service i form av restauranger, bageri/
kafé, frisörer samt friskvård. Den södra företagsbyn domineras av
företag inom motorbranschen och här fnns lunchrestaurang och
läkarmottagning. Totalt fnns i båda företagsbyarna cirka 100 företag och 1 000 arbetsplatser som bidrar till att ge Brandbergens ett
funktionsblandat innehåll.
Trots Brandbergens relativa fysiska närhet till Handen så upplevs
avståndet långt på grund av den kraftiga barriär som motorvägen,
väg 73, utgör. I arbetet med att utveckla den regionala stadskärnan Haninge behöver Handen och Brandbergens länkas samman
genom en ny koppling tvärs väg 73. Området mellan väg 73,
Söderbyleden och Brandbergens norra och södra företagsbyar bör
utredas för ny bebyggelse i form av verksamheter och bostäder. I
samband med utveckling av denna plats tittas även på ytterligare
vägförbindelse över väg 73 mot Haninge Centrum.
4
Stockholms läns landsting, TMR (2010) Regional utvecklingsplan för Stockholmsregionen (RUFS)
5
Ekologigruppen (2013) Haninge kommuns naturkatalog
Översiktsplan 2030
Illustration av Vega
Vega
Vega ligger i norra delen av Haninge och här byggdes fritidshus
under 1940-talet. I sydöst ligger Kvarntorps arbetsplatsområde.
Kolartorp och Hermanstorp är under omvandling till permanentboende genom utbyggnad av kommunalt vatten och avlopp.
I utbyggnaden ingår drygt 3 000 bostäder, service, verksamheter
och ett nytt kommundelscentrum. Boendemiljön anpassas efter
den nya tidens behov. Hållbarhetsutveckling står i centrum och det
kommer vara möjligt för boende att vara både klimatsmarta och
ekonomiska på samma gång.
I Vega sker också en stor del av kommunens bebyggelseutveckling
fram till år 2030. Här växer en helt ny stadsdel fram med plats för
drygt 10 000 invånare. Vega ingår i den regionala stadskärnan Haninge, syftet är att utveckla de centrala delarna av Vega till en attraktiv stadsdel med god arkitektur som harmoniserar med landskapet.
I Vega ges förutsättningarna för en levande stadsdel genom tydliga
torg- och gaturum, sammanhängande bebyggelse längs gatorna
och ett gatuliv som i centrum berikas av verksamheter och service.
I samband med utbyggnaden av Vega och den nya trafkplatsen
kommer Kvarntorps arbetsplatsområde få ett mer attraktivt kommunikationsläge.
33
Haninge kommun
Illustration av Vega pendeltågsstation
Vegas naturkvaliteter ska tas tillvara och bilda en helhet med bebyggelsen. Vid planläggningen bevaras och utvecklas gröna stråk och
entréer ut till större ströv- och närrekreationsområden som Hanveden, Rudanområdet och Drevviken. I samband med utbyggnaden
förbättras även närheten till bostadsnära park. Delar av Vega har
dagvattenproblem som behöver åtgärdas. Klimatförändringarna
och utbyggnaden i området medför att behovet av åtgärder ökar
ytterligare.
Ambitionen är att Vega ska erbjuda ett varierat boende med närhet
till naturen, goda kommunikationer, nära till arbetsplatser, samt
god tillgång till allmän och kommersiell service.
34
Ny pendeltågsstation och trafkplats
För att förenkla vardagen för Vegaborna och skapa möjligheter för
fortsatt utveckling byggs en ny trafkplats och en ny pendeltågsstation i Vegaområdet. Gång- och cykelvägar samt kollektivtrafk ges
prioritet framför biltrafken. De nya trafklösningarna ger möjlighet
för människor att resa smidigt och tryggt vare sig de väljer kollektiva färdmedel, cykel eller bil. Kombinationen väg och järnväg ska
binda samman regionens trafksystem samtidigt som den avlastar
trafkfödet.
Översiktsplan 2030
35
Haninge kommun
och förknippas med stadskärnan. Viktigt är att alla kommunicerar
samma bild för att varumärket ska bli känt och tydligt, i arbetet
med varumärket ingår uppgiften att hitta ett namn på stadskärnan
som kan börja marknadsföras.
En tät och intressant stadskärna
Centrala Haninge utvecklas till en grön stadskärna på gränsen mellan natur och storstad. Visionen är att den regionala stadskärnan
Haninge ska vara en central mötesplats och drivande kraft för en
långsiktigt hållbar utveckling i södra Stockholmsregionen. Utmaningen består i att varsamt utveckla och förtäta stadskärnan till en
levande stad som dagens och morgondagens boende, verksamma
och besökare kan känna sig hemma i.
Handen domineras idag av ferbostadshus uppförda från 1950-talet
och framåt. Bebyggelsestrukturen har därmed kommit att präglas
av efterkrigstidens stadsbyggnadsideal med gles lamellhusbebyggelse
ofta placerad mellan grönska och parkeringsytor. Den förtätning
som utvecklandet av stadskärnan innebär betyder en kraftig befolkningstillväxt, på sikt en fördubbling av folkmängden vilket ger goda
förutsättningar för ett levande stadsliv. För att stadslivet ska komma
till krävs också attraktiva ofentliga rum där människor vill vistas.
Illustration av Haningeterrassen
36
Regionala stadskärnan Haninge
Stockholm växer med målsättningen att bli Europas mest attraktiva
storstadsregion. För att den utvecklingen ska vara hållbar arbetar
regionen för att skapa en tät och ferkärnig stadsregion. Det betyder
att tillväxten i befolkning och företag ska koncentreras till åtta
platser runt innerstaden (RUFS 2010). På så sätt används marken
mer efektivt och förutsättningar skapas för bättre service, mer kollektivtrafk och större utbud på nära håll i hela länet. Haninge är en
av de utpekade platserna. Haninge ska som regional stadskärna därmed utvecklas till en trygg stadsmiljö som är attraktiv för boende
och verksamheter i hela södra Stockholmsregionen.
En naturlig utgångspunkt för stadsutvecklingen är den mest
centrala delen av Handen där Poseidons torg utgör den självklara
mötesplatsen och mittpunkten. Här fnns den regionala stadskärnans centrumområde som utvecklas med ambitionen att bli en
tydlig målpunkt i vår del av regionen. För att fylla en sådan funktion tillförs området en ny urban struktur med ofentliga rum som
tydliggör Handens identitet som stadskärna. Pendeltågsstationen
och Haningeterrassen är en del av centrumområdet men också
en av entréerna till kommunen och utvecklas för att på ett bättre
sätt välkomna boende, verksamma och besökare till Haninge. Till
centrumområdet fokuseras också ny handel som placeras i bottenvåning på tillkommande bebyggelse.
Stadskärnan omfattar i huvudsak stadsdelen Handen, vilket är
det område som avses när stadskärnan beskrivs i detta avsnitt. I
arbetet med att skapa en framgångsrik utveckling av stadskärnan
är varumärkesarbetet centralt. Ska stadskärnan konkurrera med
andra platser om tillväxt, besökare och invånare krävs ett långsiktigt
arbete byggt på sann och trovärdig grund. Här ska samtliga aktörer
tillsammans lyfta fram de positiva tillgångar och fördelar som fnns
En bärande princip för stadsutvecklingen är att omvandla Handens
storskaliga gatumiljöer till promenadvänliga stråk med potential
för handel, service och nöjen. Genom att efektivare nyttja marken
och bygga längs gatorna kan stadskärnan förtätas samtidigt som
de gröna gårds- och parkmiljöerna behålls och utvecklas. På några
ställen skapas nya gator för att göra stadsstrukturen mer samman-
Översiktsplan 2030
hängande. Även Handen och Brandbergen föreslås länkas samman
genom en ny väg över eller under väg 73. Ny bebyggelse utformas
varierat för att skapa blandade och livfulla stadsmiljöer.
I framtidens Handen fnns mötesplatser där boende, besökare, unga
och gamla kan träfas, vistas och utföra sina ärenden och aktiviteter. Mötesplatserna görs attraktiva, trygga och inbjudande genom
omsorgsfull utformning där konst integreras i stadsplaneringen.
En levande handel
Med en stor befolkningstillväxt i stadskärnan skapas förutsättningar
för en utvecklad handel. En rik och varierad detaljhandel lockar
besökare och skapar naturliga mötesplatser. Kommunens två stora
handelsplatser; Handens trafkplats och Haninge centrum ligger
båda i den regionala stadskärnan. Handelsplatserna kompletterar
idag varandra med ett diferentierat handelsutbud och skillnaderna
dem emellan bör fnnas kvar och förstärkas.
En växande detaljhandel kan tillsammans med ett ökat utbud av
kultur och nöjen samt nya attraktiva stadsmiljöer samverka till att
utveckla stadskärnan som mötesplats i regionen. För att lyckas
med detta behöver utvecklingen fokuseras till centrumområdet där
pendeltågsstationen, Poseidons torg, kulturhuset och området kring
Haninge centrum har goda möjligheter att utvecklas till en levande
centrummiljö.
För att den regionala stadskärnan ska fungera som ett komplement
till centrala Stockholm och upplevas som en levande och trygg
stad är det viktigt att det fnns ett levande folkliv såväl dagtid som
kvällstid. Kvällsöppna verksamheter som gym, biljard, bowling,
restauranger, barer, caféer, pubar, biograf, bingo och kulturhus ska
därför samlas nära varandra i stadskärnans centrumområde.
Ett näringsliv i utveckling
Stadskärnan behöver företag från olika branscher, såväl stora som
små, som vill växa och utvecklas långsiktigt i kommunen. För att
vara ett attraktivt alternativ för näringslivet behöver stadskärnan
erbjuda ett varierat utbud av lokaler och en väl fungerande infrastruktur för anställda, kunder och besökare. Då kan också invånarnas efterfrågan på aktiviteter, varor och tjänster för såväl vardag som
fritid tillgodoses. Att skapa attraktiva stadsmiljöer och ofentliga
rum är därför viktigt för näringslivets utveckling.
Illustration av Haningeterrassen
Närheten mellan Haninges och Flemingsbergs regionala stadskärnor medför goda möjligheter att samverka för att attrahera nya
företag. Handens företagsområde är under succesiv omvandling
mot mindre störande verksamheter. Västra delen av företagsområdet som ligger närmast Haninge centrum utvecklas till en blandad
stadsmiljö där bostäder och verksamheter kan integreras medan
övriga delar av området närmare väg 73 behålls som verksamhetsområde för tjänsteföretag eller lättare industri av mindre transportintensivt eller störande slag. Fredrikgymnasiets stora område frigörs
inom kort när skolan fyttar. En omlokalisering av bussdepån skulle
möjligöra en utveckling av hela västra delen av industriområdet.
37
Haninge kommun
Unikt läge nära naturen
Den regionala stadskärnan utvecklas i ett unikt läge tätt inpå
Hanvedenkilen och Rudans naturreservat. Naturen är en stor del
av Handenbornas identitet och har en närvarande roll i stadsmiljön. En viktig potential för stadskärnans utveckling ligger i att
erbjuda såväl ett levande stadsliv som ett rikt friluftsliv. För att ta
tillvara den här möjligheten behöver mötet mellan stad och natur
utvecklas. Rudan kan exempelvis tillgängliggöras bättre för boende
och besökare genom att överbrygga järnvägen med mer kvalitativa
samband. Även bebyggelsefronten mot naturen är viktig för att
skapa bättre visuella samband.
I Handen fnns två parker som ingår i kommunens parkplan;
Eskilsparken och Brageparken. När stadskärnan förtätas behöver
fera nya kvartersparker utvecklas för att säkra en god parktillgång
och möjlighet till dagvattenhantering i hela stadskärnan samt för
att stärka ekologiska samband.
Tyréns (2013) Parkstråksanalys Haninge.
I kommunens parkstråksanalys fnns redogjort för ytor som kan
utvecklas till kvartersparker. Folkparken vid gamla Folkets hus är
ett exempel på park som kan utvecklas.
Trafk och parkering
Med en fördubblad befolkning i den förtätade stadskärnan ökar
trycket på vägnätet, både lokalt och på Nynäsvägens in- och utfarter. För att hantera den ökade trafken på sikt behöver gatunätet
göras mer sammanhängande än vad det är idag och mer promenad- och cykelvänligt. Det nya gatunätet kommer att ge gående,
cyklister och bilister en större rörelsefrihet. Det bidrar till att fer
människor kan röra sig på Handens gator. Folklivet ökar och bidrar
till att öka tryggheten, särskilt kvällstid. Det nya gatunätet kommer
även att sprida trafken på fer gator och minska trycket på Nynäsvägen.
38
När Handen förtätas för att få mer sammanhållna och attraktiva
stadsmiljöer kommer bland annat parkeringsytor att tas i anspråk.
Parkeringarna som bebyggs måste till viss del ersättas eftersom
förtätningen innebär att fer rör sig i stadskärnan. Nya parkeringar
byggs genom mer ytefektiva parkeringslösningar som underjordiska garage eller väl gestaltade parkeringshus med möjlighet till
lokaler i gatuplan. Parkeringsutrymmen kan uppföras som gemensamma lösningar för fera fastighetsägare och lokaliseras gärna nära
andra målpunkter som arbetsplatser, butiker och service för att i
möjligaste mån minska bilanvändningen i vardagen.
Avsikten är att skapa en förtätad stadsmiljö i centrala delen av
stadskärnan som erbjuder mycket goda möjligheter att gå, cykla
och åka kollektivt. Detta är tänkt att attrahera nya boende vilka
inte har behov av bil, samt att stimulera andra till ett minskat
bilanvändande och på sikt minskat behov av bil och parkering.
Genomförandet av denna ambition är viktig för att kunna hantera
trafken i stadskärnan i framtiden. Detta sker i samverkan med
utformningen av mer levande stadsmiljöer som främjar gående
och cyklister framför bilister. En tät stadskärna kommer också att
möjliggöra en utökning av kollektivtrafken genom sitt ökande
befolkningsunderlag.
• Haninges regionala stadskärna utvecklas för att bli en central
mötesplats för invånare, besökare och företag i södra Stockholmsregionen.
• Förtätning sker huvudsakligen längs med gatorna på outnyttjad
mark och parkeringsytor för att skapa en mer sammanhållen
stadsmiljö. Parkering sker främst i parkeringshus och garage.
• Ett mer sammanhängande gatunät med promenadvänliga
gator utvecklas för att knyta samman stadsmiljön. Bebyggelse
vid strategiska platser och stråk utformas med lokaler i bottenvåning.
• Centrala Handen med Poseidons torg, Haninge centrum,
kulturhuset och pendeltågsstationen utgör stadskärnans
centrumområde. Här formas en ny urban struktur med
ofentliga rum som tydliggör Handens identitet som stadskärna
och mötesplats.
• Arbetsplatser som passar i en tät stadsmiljö, exempelvis tjänsteoch kunskapsintensiva företag prioriteras för att skapa en
funktionsblandad stadskärna.
• Sambanden och tillgängligheten till omgivande stadsdelar och
Rudans friluftsområde stärks. På sikt byggs Handen ihop med
Brandbergen och Vega.
• Dagvattenfördröjande åtgärder planeras för omhändertagande
av dagvatten så väl som för estetisk gestaltning.
Översiktsplan 2030
39
Haninge kommun
Jordbro
Jordbro ligger strax söder om Handen och byggdes ut på 1960
– 70-talet med en tydlig uppdelning av företagspark väster om
Nynäsbanan och bostadsområden i öster. Kopplingen mellan bostadsområdet och Jordbro företagspark bör stärkas.
Vi strävar efter att fer människor ska besöka Jordbro centrum. Ett
sätt är att öka antalet boende genom att bygga fer bostäder i anslutning till eller i närheten av centrum och Hurtigs park. Utvecklingsområden fnns därför i centrala Jordbro och i den norra delen
av Hurtigs park. Ytterligare bebyggelse längs Södra Jordbrovägen är
också önskvärd. Förtätning med mer verksamhet kan möjliggöras
på vissa outnyttjade grönytor inom företagsområdet.
Grönstråket mellan Jordbro och Rudanområdet och grönområdet
mellan bostadsbebyggelsen och väg 73 (Nynäsvägen) innefattande
Kvarntäppans gård utgör ett mycket värdefullt närrekreationsområde för de boende i Jordbro. Söder om Jordbro ligger Jordbro
gravfält samt naturreservatet Gullringskärret vilka båda omfattas av
skydd mot exploatering.
Vid planering av ny bebyggelse i närheten av järnvägen är det
viktigt att beakta de efekter som en framtida utbyggd järnväg med
nya tåg kommer innebära (i form av buller och vibrationer) samt
att transporterna av farligt gods bedöms öka i framtiden.
Jordbro företagspark
Jordbro företagspark är, med sina 250 hektar planlagd industrimark, ett av Stockholmregionens största arbetsplatsområden.
Här fnns nästan 200 företag och cirka 4 000 arbetsplatser. De
dominerande verksamheterna fnns inom lager, distribution och
tillverkning. Området har också ett stort antal mindre företag inom
industri, verkstad och transporter.
Företagsparken ligger strategiskt bra vid Tvärförbindelse Södertörn och Nynäsvägen med förbindelse med E4/E20 och väg 73.
Området är försörjt med järnvägsspår som ansluter till ett tiotal
fastigheter. Utvidgning av företagsparken sker främst i dess norra
och västra delar.
Höglundabadet i Jordbro.
40
Delar av området är lokaliserat i skyddsområdet för kommunens
reservvattentäkt Hanveden och företagsparkens utveckling sker
med hänsyn till detta.
Översiktsplan 2030
41
Haninge kommun
vice. En sådan utveckling stärker stads- och kvällslivet och därmed
Västerhaninges identitet som en levande småstad. Ny exploatering
i Västerhaninge kommer att kräva en utökad lokalkapacitet i både
förskola och skola.
En ökad befolkning i Västerhaninge kommer att öka trycket på
kollektivtrafken och ställa krav på ökad turtäthet för pendeltåg. I
samband med utveckling av kollektivtrafken ska stationsområdet
erbjuda goda anslutningsmöjligheter mellan buss och pendeltåg.
Behovet av infartsparkeringar förväntas öka i framtiden och vid
förändringar runt pendeltågsstationen och Västerhaninge centrum
beaktas därför även möjligheten att erbjuda säkra och attraktiva
infartsparkeringar för cykel och bil.
Tungelstavägen och järnvägen utgör en barriär mellan Västerhaninges norra delar och centrum. För att överbrygga dessa ska möjligheterna att bygga broar och ljusa och öppna tunnlar prövas. Det
är också strategiskt viktigt att stärka gång- och cykelvägarna mot
Hanveden, Jordbro, Handen, Tungelsta och Årsta Havsbad.
VÄSTERHANI
NGE
UTVECKLINGS
PROGRAM
Park i Västerhaninge. Foto: Tomas Södergren
Västerhaninge
Västerhaninge ligger en halvtimmes resväg från centrala Stockholm. Den stora utbyggnaden skedde främst under 1960–80-talet.
Västerhaninge har identiteten av en småstad, vilken ska stärkas
och utvecklas vid framtida utbyggnad av centrum och närliggande
bostadsområden.
Beslutat av kom
munfullmäkti
42
ge, 10 decembe
r 2012
Västerhaninge utvecklingsprogram antogs
2012-12-10 och beskriver kommunens
långsiktiga vision för hur Västerhaninge bör
utvecklas i framtiden.
Fortsatt bebyggelseutveckling av Västerhaninge ska planeras centralt
och i kollektivtrafknära lägen. Det geografska läget i kommunen
och regionen främjar en tät småstadsbebyggelse med en blandning
av boende, arbete, handel och service. Eftersom Västerhaninge delas
mitt itu av järnvägen är goda förbindelser över järnvägen viktigt vid
den fortsatta utbyggnaden.
Förtätning och ett ökat antal boende i de centrala delarna av Västerhaninge skapar underlag för ett större utbud av handel och ser-
Grönområdet norr om Jägartorp och väster om Åby är värdefullt
och ska skyddas. Den gröna korridoren öster om Åby, gränsande till
Hanvedens idrottsplats, utgör ett viktigt grönstråk samt spridningskorridor mellan Hanveden och området runt Gullringskärret och
ska därför värnas.
I Västerhaninge fnns stor tillgång till natur och strövområden. Att
göra dessa mer tillgängliga ska främjas. I utvecklingen av en tätare
småstadsstruktur ska särskild omsorg läggas på utvecklingen av
bostadsnära grönområden, parker och torg.
Mellan Tungelstavägen (väg 257) och Nynäsbanan i Västerhaninge
ligger Håga företagsområde. Dominerande verksamheter är små
och medelstora företag inom tillverkningsindustri, lager och distribution. Totalt fnns ett 40-tal företag med sammanlagt cirka 475
arbetsplatser. Inom området fnns också ett industrispår. Eventuell
utveckling kan prövas söder om järnvägen.
Fors trafkplats ligger vid korsningen mellan väg 73 och Gamla Nynäsvägen i Västerhaninge. Här fnns drygt sex hektar företagsmark.
Området är planlagt för kontor och hantverk med tillhörande
handel samt handel med skrymmande varor, motell, restaurang och
bensinstation.
Översiktsplan 2030
43
Haninge kommun
Tungelsta
Tungelsta har karaktären av ett samhälle på landsbygden och
trädgårdsstad. Här fnns goda förutsättningar att tillgodose en ökad
befolkning med ny bebyggelse i småstadskaraktär i kollektivtrafknära lägen.
Tungelstas identitet som trädgårdsstad ska stärkas genom att dels
bevara en låg och gles bebyggelse men samtidigt, i centrala lägen
från pendeltågsstationen, utveckla ny bebyggelse som främjar
blandade funktioner av boende, service och verksamheter. Närmast
pendeltågsstationen ska utbudet av centrumverksamheter, kommersiell och ofentlig service, arbetsplatser och kulturlokaler öka.
Sydost om järnvägen växer nya bostadsområden fram. Flerbostadshus är lämpligt nära pendeltågsstationen och prioriteras framför
småhus.
Bullerstörningar är en utmaning på framförallt Tungelstavägen men
även på Södertäljevägen. För att avlasta Tungelstavägen från trafk
behövs en ny Stavsväg med anslutning till väg 73. På Tungelstavägen och Södertäljevägen behöver även åtgärder genomföras för att
minska buller och vibrationer samt för att öka trafksäkerheten.
TUNGELSTA
UTVECKLINGS
PROGRAM
Ritning över Tungelsta pendeltågsstation.
. and lingen..
Forv
Antaget av
kommunfullm
äktig
e 2012-12-10
44
Tungelstae utvecklingsprogram antogs 201212-10 och beskriver kommunens långsiktiga vision för hur Tungelsta bör utvecklas i
framtiden.
Översiktsplan 2030
45
Haninge kommun
Krigslida
I Krigsslida fnns möjlighet för ny bebyggelse i spårstationsnära
läge norr om Nynäsbanan. Flerbostadshus bör prioriteras framför
småhus för att öka antalet människor som nyttjar Krigslida station.
Vid exploatering i Krigslida ska närhet till bostadsnära park-, naturoch promenadområden beaktas. I Tungelsta behövs fer möjligheter
till promenadområden skapas.
De större skogsområdena väster om Tungelsta samt öster och söder
om Lillgården ska i huvudsak bevaras samt fortsatt vara möjliga att
nå som tätortsnära naturområden. Rocklösaån tillsammans med
omkringliggande jordbruksmark ska skyddas mot exploatering
som påverkar ekologiska, kulturhistoriska, landskapsmässiga eller
geologiska värden. Redan idag fnns en välkänd översvämningsproblematik i området kring Rocklösaån.
Pendeltågsstationen i Krigslida. Foto: Trafkverket
46
Översiktsplan 2030
47
Haninge kommun
Hemfosa
Kommunens utbyggnadsstrategier innebär att framtida bebyggelse
inte ska spridas ut i kommunen utan främst planeras i pendeltågsstationsnära lägen. Utvecklingen av Hemfosa bedöms ligga i slutet
av planperioden när även dubbelspår fnns utbyggt. Med en pendeltågsstation, dubbelspår och stora obebyggda markområden fnns
det möjligheter för framtida utbyggnad i Hemfosa.
En eventuell utbyggnad i Hemfosa ska ske med hänsyn till Hemfosas befntliga karaktär med småhusbebyggelse och stora orörda
områden. Framtida bebyggelse planeras därför i form av förtätning
i befntligt småhusområde eller i form av ny exploatering som harmoniserar med Hemfosas karaktär. Ny exploatering i Hemfosa bör
planeras inom 600 meters radie från pendeltågsstationen.
48
Orörd natur i Hemfosa. Foto: Fredrik Hjerling
Översiktsplan 2030
49
Haninge kommun
2 000 personer per dag. Vid Årsta brygga och Videnäsvägen fnns
cirka 600 parkeringsplatser som inte räcker till under högsäsongen.
Studier visar att det skulle gå att utöka till 800 stycken parkeringsplatser. Cirka en färdedel av resenärerna anländer med buss till Årsta brygga vilket medför att störande trafk passerar genom området.
Om båttrafken från Årsta brygga skulle läggas om till Vitså brygga
skulle trafktopparna och problemen med framkomlighet längs
Årsta havsbadsvägen minska. Biltrafken skulle få närmare till Vitså
brygga från väg 73 via Vitsåvägen. Vitså brygga ligger dock på militärt område vilket försvårar en sådan utbyggnad och försvaret har
hittills sagt nej till förslaget. Möjligheten att skapa en ny replipunkt
vid Vitså brygga bör utredas vidare tillsammans med försvaret.
Utredningsområde nordost om Årsta Havsbad
I området Årsta havsbad är det attraktivt att bo. Markägarna i området norr om Årsta havsbad har tidigare visat intresse för att utveckla
sina markägor. Sannolikt skulle det området på samma sätt som
Årsta havsbad, bli attraktivt att bosätta sig i om det skulle bebyggas.
Årsta havsbad.
Kust och skärgård
Årsta havsbad
Årsta havsbad är ett fritidshusområde omfattande drygt 800 fastigheter vid Horsfärden. Området anlades av HSB på 1930-talet
och har en unik historia som Sveriges första anlagda fritidsby. Årsta
havsbad har således en viktig plats i svensk bostadshistoria och det
är viktigt att bevara en del av de kulturhistoriska värdena i området.
Kommunen har planlagt det äldre ursprungliga fritidshusområdet
för att lösa rådande vatten- och avloppsproblem på ett långsiktigt
hållbart sätt.
50
Från Årsta brygga går regelbunden färjetrafk till Utö. Under högsäsong på sommaren kan antalet resande till och från Utö överstiga
I syfte att utöka möjligheterna till attraktivt boende och ökad
tillgänglighet för både boende och allmänhet till skärgården så har
området nordost om Årsta havsbad utpekats som ett så kallat utredningsområde. Tanken är att pröva om området har förutsättningar
för kustnära bebyggelseutveckling. Bebyggelsen ska innehålla en
blandning av småhus och ferfamiljshus för människor med olika
ekonomiska förutsättningar. Bebyggelseexploateringen ska vara tillräckligt stor för att kostnader för utbyggd infrastruktur, teknisk försörjning och kommunal service inte ska bli orimligt höga. Området
bör även tillsammans med det befntliga Årsta havsbadsområdet
kunna skapa förutsättningar för en utbyggd service samt förbättrad
Gålö
Gålö är en halvö i den norra delen av färden Mysingen. Den är
i sin helhet ett naturreservat och ett populärt utfyktsmål. Gålös
landskap är typiskt för Södertörns kust och skärgård och historiskt
har halvön varit en typisk innerskärgårdsö med jordbruk och fske
som huvudsakliga näringar. Ön domineras av godset Stegsholm där
också de högsta naturvärden återfnns. Naturvärdena är framförallt
knutna till det betade eklandskapet med ekar som är fera hundra
år gamla.
Översiktsplan 2030
Gålö är ett omtyckt fritidsområde med stugbyar, badplats och
småbåtshamnar. För att lyckas med att utveckla turismen och det
rörliga friluftslivet till Gålö behöver korsningen på Dalarövägen
ut till Gålö förbättras. Det behövs även en cykelväg till Gålö från
Haninges centralorter.
Dalarö
Planering och andra insatser bör inriktas på att Dalarö skall växa,
genom att fer erbjuds möjlighet att såväl bo kvar som att fytta till
Dalarö. Här behövs satsningar på bostäder, skola och omsorg för
livets alla skeden.
Lägenheter i mer centralt läge efterfrågas för äldre som vill bo kvar.
För övriga hushåll kan mer perifert lokaliserade lägenheter tänkas.
Ny bebyggelse kan framförallt tillkomma i områdena Schweizerdalen, Kolbotten, Tegelbruket och Kattvik. Viktigt är dock att de
genuina kulturmiljöerna bevaras vid tillkomst av nya bostäder.
Bra vatten och avloppslösningar är av central betydelse för ett
växande Dalarö. För att förstärka vattenförsörjningen anlades 2011
en vattenledning i saltsjön. Befntligt avloppsreningsverk planeras
att uppgraderas. Dessa åtgärder säkerställer vatten och avloppsförsörjningen för cirka 4 000 personer.
Kommunikationerna till Dalarö såväl fysiskt till lands och sjöss
samt via bredbandsuppkoppling måste stärkas för att fer skall
kunna bo och verka i Dalarö och dess skärgård. Dalarös funktion
som replipunkt och den där till knutna frågan om färjelägets placering är en fråga som måste utredas vidare då den är av mycket stor
vikt för Dalarös och öarnas utveckling.
Färjeläget
Trafkverket utreder för närvarande (dec 2014) om förbindelsen till
Ornö skall övergå från enskild till allmän. Om detta visar sig bli
fallet kommer med stor sannolikhet investeringar i infrastrukturen
på land och på Ornö bli aktuella. Omfattningen av dessa åtgärder
kommer att studeras med början i en Åtgärdsvalsstudie, ÅVS. I en
sådan studie kommer kommunen medverka och där lyfta frågan
om hur trafkförsörjningen till Ornö och även Utö på lång sikt kan
tryggas. Därför fnns heller inga ev. nya färjelägen utpekade i detta
ÖP-förslag.
Muskö
Dalarö. Foto: Fredrik Hjerling
Muskö nås främst genom Muskötunneln som även i framtiden
kommer att fungera som förbindelse ut till ön. De sydvästra
delarna av Muskö är av riksintresse för totalförsvaret och medger
således inga större utbyggnadsmöjligheter. I kyrkbyn fnns blandade
upplåtelseformer med villor, radhus och ferbostadshus och här bor
även det största antalet fastboende.
Kommunen ställer sig positiva till utbyggnad på Muskö. Delar av
Ludvigsberg har kommunalt vatten och avlopp och området runt
51
Haninge kommun
Muskö kyrka och Ludvigsberg lämpar sig därför för ny bebyggelse.
Arbottna är lämpligt att pröva för utbyggnad av bostäder och verksamheter. I området runt Torpet, Torpa skog och Näsängen fnns
stora tomter med viss möjlighet till avstyckning och ny bebyggelse.
Ornö
Ornö är kommunens och södra skärgårdens största ö. Den är 14
km lång och cirka 4 km bred och nås med bilfärja som trafkerar
mellan Dalarö och Hässelmara. I norr är ön relativt otillgänglig och
påminner om vildmark. Särskilt höga naturvärden fnns runt Maren vid Sundby, Kymmendö och Lustehagen vid Åvassa. Värdefulla
kulturmarker fnns bland annat i områdena runt Västergården och
Svinåker. Långsiktigt är Ornö också ett av de viktigaste områdena
för rovfåglarnas fortlevnad i Stockholms skärgård. Det är viktigt att
Ornös ostörda karaktär kvarstår och att spridd bebyggelse undviks.
Vi vill underlätta för helårsboende och att öka antalet fastboende
på ön. Ornö har goda förutsättningar för detta och ett ökat antal
fastboende ger ett bredare och stabilare underlag för en utveckling
av handel och service på ön.
Ny bebyggelse bör i första hand lokaliseras till områden med
befntlig bebyggelse och infrastruktur. Lämpliga områden för förtätning är runt Kyrkviken, i Vargvik, i området mellan HässelmaraSkinnardal och vid Lättinge. Även andra bebyggelsegrupper kan
kompletteras om motiv fnns, exempelvis på Kymmendö. Motiv
kan vara behov av bostad i anslutning till verksamheter. Motiv
prövas utifrån allmänna intressen. Ny bebyggelse i ovan nämnda
områden bör utformas så att de kan nyttjas som helårsbostäder.
På längre sikt skulle nya vägförbindelser till norra Ornö och till
sydvästra Ornö möjliggöra utvecklingen av helårsbostäder i även
dessa områden. Vid all ny exploatering på Ornö behöver vatten
och avlopp lösas enskilt eller samfällt med vattensnåla tekniker som
möjliggör kretsloppslösningar.
De större markägarna på Ornö har gemensamt formulerat ett utvecklingsförslag som innebär ökat bostadsbyggande för en ökande
befolkning. Deras förslag omfattar nya bostäder i anslutning till
befntliga samt en ny vägförbindelse till den norra delen av ön. Se
områdena i plankartan.
52
• Vid planering av bebyggelseutveckling på Ornö prioriteras
nuvarande och framtida fastboendes möjligheter.
• Inom markerade förändringsområden utformas ny bebyggelse
så att de kan nyttjas som helårsbostäder. Ytterligare fritidsbebyggelse kan tillkomma.
Utö
Utö ligger söder om Ornö och har liksom Ornö fastboende som
arbetspendlar in till fastlandet. Men Utö är i stor utsträckning även
populärt bland turister. Här fnns vandrarhem, campingplatser, hotell och turistservice som bidrar till att proflera Utö som turistmål
och fritidsområde.
Norra delen av Utö är ett naturreservat och Natura 2000-område. I
reservatet ingår bland annat de gruvor från 1100-talet som användes för järnmalmsbrytning och som har ett stort industrihistoriskt
värde. Här fnns också ett antal byggnader bevarade från 1700-talets gruvsamhälle. Reservatet fnns för att bevara öns speciella
naturoch kulturvärden och för att tillvarata de stora möjligheterna
för friluftsliv och rekreation som fnns på Utö.
På södra Utö ligger Utö skjutfält som är av riksintresse för totalförsvaret. Det område som påverkas av buller och säkerhet kallas
infuensområde och sträcker sig upp till norra Utö och medger
inga större utbyggnadsmöjligheter. Möjligheten till ny bebyggelse
fnns därmed främst norr om Gruvbyn på norra Utö. Förtätning
eller förändring av miljön på ön bör ske på ett sätt som värnar om
naturoch kulturmiljöer och möjligheten för friluftsliv. I regel til�låts endast små stugor eller parstugor. Det öppna landskapet kring
Edesnäs och Kyrkviken är det enda som fnns kvar av det gamla odlingslandskapet på Utö och är därmed värdefulla för Utös karaktär.
• Utös profl som turistmål och fritidsområde värnas och
utvecklas.
• Kompletterande bebyggelse kan tillåtas i befntliga bebyggelseområden.
• Det öppna landskapet kring Edesnäs och Kyrkviken bevaras.
Översiktsplan 2030
Utö. Foto: Fredrik Hjerling
53
Haninge kommun
Bebyggelsens funktioner
I det här kapitlet beskrivs hur bebyggelsens funktioner ser ut och
hur de kan utvecklas. I såväl tätorterna som på landsbygden och i
skärgården behövs hållbara lösningar för vatten och avlopp samt
ett trafksystem med kommunikationer som tillfredsställer lokala
och regionala resbehov och som främjar ett hållbart resande. Nedan
beskrivs hur dessa bör utvecklas.
Antagen av
tige
kommunfullmäk
104
2010-06-07 §
SBN: 31/2009
2010
CYKELPLAN
Haninge cykelplan tar upp behov av cykelvägar på kommunala och statliga vägar fram
till 2030. Utbyggnad av våra cykelvägar följer
därför de rekommendationer som ges där.
Trafk och kommunikationer
En viktig förutsättning för att Haninge ska behålla och utveckla
sina kvaliteter som kommun med en regional stadskärna, är en
framåtsyftande och strategisk planering för infrastrukturen gällande
gångvägar, cykelvägar, kollektivtrafken och gator. En god planerad infrastruktur bidrar till att göra kommunen attraktiv för såväl
företag som invånare.
Vi beaktar de efekter trafkplaneringen får på vår miljö både direkt
och indirekt. Nya anläggningar medför alltid en avvägning mellan
förbättringar i form av framkomlighet, trafksäkerhet, förbättrad
boendemiljö mot de intrång, barriärefekter, ökat buller och utsläpp
av växthusgaser som de kan innebära.
För att alltid ha hållbart resande med vid planering, utformning
och drift av trafksystemet prioriteras trafkslagen i ordningen
gående – cyklister – kollektivtrafk – biltrafk. Prioritetsordningen
syftar till att få ett gaturum och trafknät som är planerat, utformat
och underhållet utifrån gåendes och cyklisters behov. Den utgör
även en påminnelse att alltid beakta gående, cyklister och kollektivtrafkanter när nya vägar planeras. Trafksystemet ska uppmuntra
till ökat gående, cyklande och kollektivtrafkresande som ökar möjligheterna till rörelse, spontana möten mellan våra invånare samt
till minskade utsläpp av växthusgaser, luftföroreningar och buller.
På så sätt kan trafkplaneringen bidra till ökad folkhälsa.
• Vid all nyexploatering beaktas inte bara den av exploateringen
lokala påverkan utan även de ändrade trafkfödena och dess
omgivningspåverkan för ett större omland.
54
Hållbart resande
Bilen är en utmaning för framtidens stadsplanering. För att med
säkerhet kunna se en minskad bilanvändning behöver vi aktivt
underlätta människors vardagsresor och göra det enkelt att välja
bort bilen.
Majoriteten av vardagsresorna i Haninge är kedjeresor mellan
olika delmål. Den naturliga kopplingen mellan olika målpunkter
är vanligtvis genom bilvägar och bilen underlättar familjelivet och
vardagsplaneringen för boende i kommunen. En studie om hållbara
vardagresor i Haninge kommun visar att många fortfarande väljer
bilen för korta resor.
En tät bebyggelsestruktur underlättar utvecklingen mot ett hållbart
samhälle eftersom det skapar närhet mellan olika funktioner som
boende, arbete och service. Det skapar också en högre täthet av
boende som behövs för att utveckla god kollektivtrafk som skapar
möjlighet att välja bort bilen. Vissa korta vardagsresor skulle också
kunna undvikas med fer möjligheter till kollektivtrafk men även
genom en utbyggnad av tillgängliga gång- och cykelvägar.
• Goda möjligheterna till hållbart resande skapas för alla.
Gång- och cykelvägar
Det fnns två regionala cykelstråk genom Haninge kommun.
Det ena är Nynässtråket mellan Stockholm och Nynäshamn via
Handen, Jordbro och Västerhaninge. Det andra är Vendelsöstråket
mellan Tyresö och Handen. I studier av Tvärförbindelse Södertörn
har kommunen framfört önskemål om ett ytterligare regionalt
cykelstråk på sträckan mellan Handen och Huddinge centrum.
Lokalt i Haninge fnns ett bra utbyggt cykelnät som förbinder
kommunens tätorter med varandra, bäst utbyggt är det i Jordbro.
Det saknas dock cykelvägar utmed några viktiga kommunala
huvudgator och i områden som omvandlats från fritidsboende till
permanentboende. På sikt behövs det cykelväg till Dalarö och Årsta
Havsbad.
Att cykla bidrar till bättre hälsa och är även billigt och miljövänligt.
Med attraktiva, säkra och trygga gång- och cykelvägar till olika
målpunkter i kommunen ökar möjligheterna för människor att
vara fysiskt aktiva. Det kan även minska antalet korta bilresor som
görs i kommunen.
Översiktsplan 2030
För att cykel i kombination med kollektivtrafk ska ses som ett
alternativ till bilen är utveckling av trygga och attraktiva cykelparkeringar prioriterade vid pendeltågsstationerna samt vid busshållplatser.
• Pendeltågstationerna utvecklas som en del i en attraktiv stadsmiljö.
Haninge cykelplan tar upp behov av cykelvägar på kommunala och
statliga vägar fram till 2030. Utbyggnad av våra cykelvägar följer
därför de rekommendationer som ges där.
• Tillkommande bostäder och lokaler, för kommersiell och offentlig service samt arbetsplatser, lokaliseras i lägen som ökar
underlaget för god kollektivtrafk. I mycket goda kollektivtrafklägen eftersträvas förtätning med hög exploateringsgrad och
funktionsblandning.
• Vid planering i både befntlig stadsmiljö och i helt nya områden
prioriteras trafkslagen i följande ordning: gång-, cykel-, kollektiv- och biltrafk.
• Kommunen verkar för att det vid varje pendeltågsstation samt
större busshållplatser fnns tillräckligt med parkeringsplatser av
god kvalitet för både bilar och cyklar.
• Inom tätorterna skapas goda förutsättningar för alla att förfytta
sig på ett säkert och tryggt sätt.
• Planering, anläggande och drift och underhåll av gång- och
cykelbanor till, samt cykelparkering vid viktiga målpunkter är
prioriterade.
• Utveckla lokala och regionala cykelstråk mellan viktiga målpunkter och kommundelscentrum där cykelstråken prioriteras
och dimensioneras utifrån en ökande cykeltrafk.
Kollektivtrafk
Haninge har karaktären av en bandstad med tätorter som har växt
fram i ett band längs med Gudöbroleden och utmed Nynäsbanan
och dess pendeltågsstationer. Det fnns därför redan idag ett gott
kundunderlag för pendeltågs- och busstrafk. Detta underlag kommer fortsätta att öka kraftigt i framtiden genom våra planerade
förtätningar i tätorterna.
Möjligheten att resa kollektivt kommer förbättras genom utvecklandet av den nya bussterminalen och resecentret i Handen. Vega
får även en ny pendeltågsstation som ökar möjligheter att resa kollektivt i kommunen. Utöver dessa förbättringar i kollektivtrafken
är även satsningar på Nynäsbanan och dess pendeltågsstationer, för
ökad kapacitet samt minskade störningar nödvändiga.
Vid planering av ny bebyggelse i närheten av järnvägen är det
viktigt att beakta de efekter som en framtida utbyggd järnväg med
nya tåg kommer innebära (i form av buller och vibrationer) samt
att transporterna av farligt gods bedöms öka i framtiden.
Handens pendeltågsstation. Foto: Eva Simonsson
55
Haninge kommun
lektivtrafkresande mellan de regionala stadskärnorna; busstrafk
utmed Tvärförbindelse Södertörn och förverkligandet av en förlängning av Spårväg Syd till Haninge.
Spårväg Syd är en tvärförbindelse som i första etappen ska
knyta ihop Flemingsberg, Masmo, Kungens kurva, Skärholmen,
Fruängen och Älvsjö. Det fnns emellertid möjlighet att förlänga
spåret från båda ändstationerna och Huddinge kommun har i sin
översiktsplan uttryckt att de är öppna för förlängningar till både
Botkyrka och Haninge.
En förlängning till Haninge skulle knyta samman de regionala
stadskärnorna och på så sätt avsevärt öka möjligheterna till kollektivt resande i den södra Stockholmsregionen. Åtgärdsvalsstudien av
Tvärförbindelse Södertörn6 visar att en förlängning av spårvägen till
Haninge leder till en större samhällsekonomisk nytta än om enbart
den första etappen byggs.
Haninge verkar för att Spårväg Syd ska förlängas till Handen. Vi
har därför förberett möjliga alternativ till var spårvägen kan dras
genom Handen och ut till Gudöbroleden. På sikt bör det även utredas hur spårvägen kan fortsätta utmed Gudöbroleden till Tyresö
och Nacka.
• Kommunen verkar för en utbyggnad av Spårväg Syd till
Haninge.
Illustration av Vega pendelstågsstation.
Vega får cirka 3 300 nya bostäder samt service och arbetsplatser.
Området trafkeras av buss längs Nynäsvägen och längs Nordenskiölds väg i norra delen av området. I samband med att Vega växer
fram utvecklas även infrastrukturen med en ny pendeltågsstation.
Detta ökar tillgängligheten, säkerheten och fexibiliteten i transportsystemen och främjar framtida trafkförsörjningsbehov.
Kommunen verkar för bättre kommunikationer till de regionala
stadskärnorna Flemingsberg och Kungens Kurva - Skärholmen
samt till centrala Stockholm. Tvärförbindelserna mellan Stockholmsregionens kommunikationsstråk är otillräckliga på Södertörn.
För att utveckla en långsiktigt hållbar ferkärning region behöver
kollektivtrafkmöjligheterna utökas. I Haninge är det främst två
projekt som är av högsta prioritet för att möjliggöra ett ökat kol56
Infartsparkeringar vid pendeltåg och buss
I Haninge är direktbussarna in mot Stockholm uppskattade och
närhet till dessa busshållplatser är därför attraktivt. De utgör ett
bra komplement till pendeltåget. Att göra det enkelt för boende
att välja bort bilen och istället nyttja kollektiva färdmedel för
såväl korta som längre resor är viktigt. Vi vill därför erbjuda säkra
infartsparkeringar för såväl bil- som cykelresenärer vid knutpunkter
för pendeltåg och buss. Trygga och attraktiva promenadstråk samt
tydlig skyltning bidrar också till att gående och cyklister enklare
hittar mellan viktiga målpunkter.
Vägar och gator
Haninges vägar omfattas av vägnät som är statliga, kommunala och
enskilda. Kommunen ansvarar för det kommunala vägnätet och
6
Trafkverket (2014) Åtgärdsvalsstudie – Tvärförbindelse Södertörn Stockholms län
Översiktsplan 2030
vi bidrar till den nationella nollvisionen genom att sträva efter att
antalet döda och svårt skadade till följd av trafkolyckor ska minska.
År 2020 ska ingen dödas på det kommunala vägnätet. Detta arbete
görs utifrån kommunens Trafksäkerhetsprogram som visar trafksäkerhetsläget i kommunen samt ett åtgärdsprogram för att öka
trafksäkerheten.
En viktig förutsättning för att vi ska kunna behålla och utveckla
bebyggelsens kvaliteter och innehåll är en framåtsyftande och
strategisk planering för trafken och för våra vägar och gator. Det är
samtidigt viktigt att beaktar de efekter den får på vår miljö. För att
uppnå en långsiktigt hållbar infrastruktur följer alla val av åtgärder
för trafken i kommunen den så kallade fyrstegsprincipen. Det är
ett förhållningssätt som främjar en förutsättningslös och allsidig
planering utifrån följande fyra steg:
1. Beteendepåverkande åtgärder som kan påverka transportbehovet och val av transportsätt.
2. Åtgärder som optimerar användandet av befntligt system.
3. Mindre begränsade ombyggnadsåtgärder av system.
4. Nyinvesteringar och större ombyggnadsåtgärder.
Vägnätet i kommunen ska erbjuda god framkomlighet men även en
trafksäker miljö för alla trafkanter, inte minst gående och cyklister. Vi eftersträvar en minimal miljöpåverkan och ska bidra till det
nationella målet om en fossilbränslefri fordonsfotta år 2030. Det
innebär att infrastrukturen för förnyelsebara drivmedel i Haninge ska
förbättras, bland annat genom fer serviceställen och tankstationer. Vi
fortsätter även utbyggnaden av laddningsstationer för elfordon.
• Val av åtgärder i trafksystemen följer den så kallade fyrstegsprincipen.
• Vägnätet i kommunen utformas med god framkomlighet,
säkerhetsstandard och god miljöstandard.
• Vägar och järnvägar planeras så att människor, djur och växter
kan passera dessa.
• Kommunen verkar för en successiv utbyggnad av tankstationer
och serviceställen för förnyelsebar energi samt laddningsstationer för elfordon.
Det planeras en utbyggnad av tvärförbindelse Södertörn i öst-västlig riktning.
Tvärförbindelse Södertörn
För att Södertörnskommunerna ska kunna växa i enlighet med den
beslutade regionala utvecklingsplanen för Stockholmsregionen,
RUFS 2010, måste också infrastrukturen följa med. Trafkverket,
Trafkförvaltningen på Stockholms läns landsting, Länsstyrelsen i
Stockholms län samt kommunerna Botkyrka, Haninge, Huddinge
och Nynäshamn planerar en ny förbindelse i öst-västlig riktning.
Tvärförbindelse Södertörn kommer vara tillgänglig och framkomlig
för såväl gående, cyklister, kollektivtrafkanter som för bilister och
godstransporter.
• Kommunen verkar för en utbyggnad av Tvärförbindelse
Södertörn.
57
Haninge kommun
Tungelstavägen och Stavsvägen
Delar av väg 257, Tungelstavägen, har höga trafkbullervärden, vibrationer vid bostäder och många oskyddade trafkanter. Vi verkar
för trafksäkerhet och en god miljö utmed Tungelstavägens befntliga sträckning. Åtgärderna innebär planskilda korsningspunkter,
förbättrade busshållplatser, minskat antal utfarter samt hastigetsanpassade åtgärder och bullerskydd.
För att ny bebyggelse ska vara möjlig i delar av Tungelsta och
Västerhaninge behöver trafken ledas på andra vägar för att inte
ytterligare belasta Tungelstavägen. Väg 556, Stavsvägen, utgör en
förbindelse mellan Tungelsta tätort och väg 73 via trafkplats Fors
och trafkplats Gryt. Vägen har låg standard men potential att
åtgärdas för att utgöra ett alternativ till Tungelstavägen. Vägen ska
därför förbättras och kompletteras med en ny gång- och cykelväg
Vega och Handens trafkplatser
I samband med att en ny stadsdel utvecklas i Vega byggs också en
ny trafkplats i Vega för att avlasta den höga trafkbelastningen i
detta område och öka kapaciteten i anslutningarna till väg 73 från
bostads- och handelsområdena. Gång- och cykelväg bibehålls längs
Nynäsvägen och kan med fördel förlängas till Länna handelsområde. Den nya trafkplatsen i Vega förutsätter även en ombyggnad
av Handens trafkplats.
Trafk och kommunikationer i skärgården
En av de viktigaste faktorerna för livet i skärgården är goda kommunikationer. Möjligheten att resa, transportera varor, postgång,
mobiltelefontäckning samt tillgång till bredband är grundförutsättningar för en levande skärgård. Båt- och färjelinjer ska vara så
efektiva som möjligt i tid och antal angöringspunkter. De ska passa
ihop med busslinjer och pendeltåg på fastlandet för att pendlare ska
kunna nå sina arbetsplatser och skolor på ett smidigt sätt. Efektiva
båtförbindelser är av stor betydelse för de lokala butikerna. Kollektivtrafken till sjöss behöver knytas ihop genom en nord-sydlig
förbindelse.
• Kommunen verkar för utveckling av kollektivtrafken på vatten,
där båt- och färjetrafken till kommunens större öar ges en långsiktigt hållbar lösning vilket möjliggör pendling året runt.
• Vid planering i vattennära lägen så beaktas framtida behov
av hamn- och kajlägen. Markområden likväl som anslutande
vattenområden reserveras för detta ändamål.
Vatten och avlopp
Cirka 90 procent av kommunens invånare är anslutna till kommunalt vatten och avlopp. Regional dricksvattenförsörjning och
avloppshantering är en viktig förutsättning för kommunens vatten
och avloppsförsörjning.
58
Kommunen verkar för utveckling av kollektivtrafk på vatten.
Kapaciteten i huvudledningsnätet är generellt god, men behöver
säkerställas för att tillgodose det ökade behovet som uppstår genom
förtätning och utbyggnad i nya bebyggelseområden. I takt med att
kommunen växer byggs kommunalt vatten och avlopp ut. Aktuella
utbyggnadsplaner för vatten och avlopp redovisas i kommunens
VA-plan.
Översiktsplan 2030
• Inom tätorten råder detaljplanekrav, likaså i tätortens utkant.
Enstaka kompletteringar inom tätorten kan tillåtas utan detaljplan om fastigheten kan anslutas till kommunalt vatten- och
avlopp samt om exploateringen inte försvårar framtida planläggning.
• Om behovet av fysisk planering enbart avser VA- försörjning
kan VA-utbyggnad utan detaljplan övervägas.
Skydd av vatten genom vattenskyddsområden
Vattenskyddsområden upprättas med syfte att ge skydd åt yt- eller
grundvatten, som är viktiga för dricksvattenförsörjningen, så att
kommunens vattentillgångar säkerställs i ett långsiktigt perspektiv.
Vattenskyddsområden inrättas med särskilda bestämmelser som
reglerar sådana verksamheter och åtgärder som skulle kunna förorena dricksvattnet. I planeringen tas alltid hänsyn till dessa.
I Haninge fnns sex vattenskyddsområden. Hanveden, Pålamalm,
Dalarö (Schweizerdalen) och Muskö (Hvilakällan) är kommunala
skyddsområden för grundvattentäkter. De övriga två är Häringe
grundvattentäkt som sköts av Skärgårdsstiftelsen samt Valinge träsk
på Muskö som är skyddsområde för försvarets ytvattentäkt.
• Viktiga vattenresurser ges ett långsiktigt skydd genom upprättande av vattenskyddsområden med föreskrifter som beaktas
i planeringen.
Dricksvatten
Av den allmänna vattenförbrukningen i kommunen tillgodoses 90
procent genom inköp av dricksvatten från Stockholm. Resterande
dricksvatten kommer från kommunens tre egna vattenverk Pålamalm, Dalarö och Muskö. Kommunen har även reservvattentäkten
Hanveden. Kapaciteten i huvudledningsnätet för dricksvatten är
generellt god, men behöver säkerställas för att tillgodose det ökade
behovet som uppstår genom förtätning och utbyggnad i nya områden. Det fnns även ett behov av förstärkning på delar av huvudledningsnätet för att säkerställa leveransen vid större driftavbrott inom
kommunen.
Möjligheten att försörja kommuninvånarna med dricksvatten om
leveransen från Stockholm skulle utebli är begränsad. Kommunens
egna vattenresurser och anläggningar utgör därför ett komplement
till den regionala vattenförsörjningen och leverenssäkerheten utöver
den funktion de fyller under normala förhållanden.
Avloppsvatten
Avloppsvatten kan delas in i spillvatten och dagvatten. Med
spillvatten avses förorenat vatten från hushåll, industrier och
verksamheter. Till dagvatten räknas ytligt avrinnande regnvatten
eller smältvatten i den bebyggda miljön, men även dräneringar.
Spill- och dagvatten avleds generellt i olika ledningar, men fram till
1960-talet var det vanligt med kombinerade ledningar där dag- och
spillvatten avleddes i samma ledning. I Haninge fnns en mindre
andel kombinerade avloppsledningar.
VA-PLAN FÖR
HANINGE KO
MMUN
REVIDERAD REM
ISSVERSION
2015-03-31
• Som en del i klimatanpassningsarbetet ska dagvatten separeras
från spillvattenledningar och komplettering med dagvattenavledande system göras i områden med kombinerade ledningar
där lokal dagvattenhantering inte är möjlig.
VA-plan för Haninge kommun (2015)
Spillvatten
Den största mängden av det spillvatten som uppstår inom kommunens verksamhetsområde skickas till Henriksdals avloppsreningsverk i Stockholm för rening innan det släpps ut i Saltsjön.
Resterande avloppsvatten, motsvarande cirka 30 procent, renas
i Haninges tre kommunala avloppsreningsverk Fors, Dalarö och
Muskö.
Från de södra kommundelarna Tungelsta och Västerhaninge avleds
spillvattnet till Fors som är kommunens största egna verk. Skärpta
nationella reningskrav och Haninges snabba utveckling innebär
att verket måste uppgraderas. I Dalarö avloppsreningsverk renas
spillvatten från Dalarö. Kapaciteten i verket är god och planer fnns
på att uppgradera verket till dubbel kapacitet för att möta ett ökat
behov i framtiden.
• För att förebygga luktstörningar planeras ny bostadsbebyggelse
inte inom 500 meter från Fors avloppsreningsverk.
59
Haninge kommun
• I kommunens avloppshantering övervägs möjligheten att lokalt
återföra renat slam från avloppet till produktiv mark.
• Vid ny exploatering undersöks möjligheterna att lokalt återanvända såväl dagvattnen som spillvatten, exempelvis genom
kretsloppsanpassade system.
• Utsläpp av näringsämnen och föroreningar från bland annat
dagvatten, enskilda avlopp och jordbruksmark renas för att
uppnå god status i kommunens vattenförekomster.
Dagvatten
Hållbar dagvattenhantering innebär att hanteringen av dagvattnet ska likna naturens förlopp med framför allt fördröjning och
infltration. Dagvatten bör renas för att föroreningsbelastningen på
recipienten ska minska och miljökvalitetsnormer uppfylls.
Vid planering för dagvatten tas hänsyn till både kvantitet och kvalitet hos dagvattnet, men även till hur vattnet kan förväntas rinna
vid extremväder som skyfall eller långvariga regn. Principer för
avledning och rening av dagvatten har beskrivits i Haninge kommuns Dagvattenstrategi. Hur bebyggelse planeras för att undvika
risker för översvämningar vid kraftiga eller långvariga regn beskrivs
under kapitlet om Miljö- och riskfaktorer.För att möjliggöra lokalt
omhändertagande av dagatten beaktas möjligheten att öka andelen
gröna tak och dagvattendammar samt minska andelen hårdgjorda
ytor när nya områden exploateras.
• Dagvatten omhändertas i första hand lokalt, i andra hand
utjämnas och fördröjs det innan avledning till recipient.
• Dikningar och andra verksamheter som påverkar områdenas
hydrologi eller naturvärden undviks.
• Vid exploatering anpassas dagvattensystemen för att klara
framtida klimatförändringar och födesvariationer.
• Vid planering i närhet av vattendrag så studeras behovet av
mångfunktionella ytor vilka kan tillåtas svämma över vid behov
och användas för annat under torrare perioder, exempelvis för
lek och sport.
60
Områden utan kommunalt vatten och avlopp
Många Haningebor får sitt dricksvatten från egna borrade brunnar.
I strandzonen kan det fnnas risk för saltvatteninträngning. Brun�nar kan därför inte borras lika djupa här som längre in på land. I
dessa områden är system som bygger på vattensnåla tekniker att
föredra då risken för saltvatteninträngning minskar. Inför borrning
av brunn behövs god kännedom om den lokala topografn och de
förhållanden som råder på platsen. Sveriges geologiska undersökning (SGU) har ett brunnsarkiv där man kan studera hur förhållandena är i närliggande brunnar.
I områden som inte är aktuella för utbyggnad av kommunalt
vatten och avlopp är befntliga enskilda VA-anläggningar inventerade av SMOHF och fastighetsägarna har fått förelägganden om
åtgärdande av de enskilda avloppsanläggningar som bedömts som
undermåliga. Åtgärdade avloppsanläggningar kommer att ha god
standard under kommande 15-20 åren, vilket medför att behovet
av en samlad vatten och avloppslösning inte kommer att vara stor
under dessa år.
• Vattensnåla tekniker ska eftersträvas där det är lämpligt.
• I strandzon borras bergbrunnar för dricksvatten max 40 meter
djupa och i övriga områden max 70 meter.
Avfall
Haninge kommun har en gemensam avfallsplan tillsammans med
kommunerna Huddinge, Nynäshamn, Salem och Botkyrka som
beaktas vid planläggning. Avfallshanteringen sköts av SRV Återvinning AB som sköter insamling och förädling av återvinningsmaterial, rötning och avfall. I verksamheten ingår även deponering men
detta är inte aktuellt i Haninge efter avvecklingen av Jordbrotippen
som varit kommunens enda deponi.
Hushållsavfall
Hushållsavfallet från Haninge går till en kommungemensam återvinningsanläggning vid Sofelund i Huddinge kommun. Brännbart
material går vidare till Högdalens förbränningsanläggning.
Matavfall har sedan länge samlats in från kommunala verksamheter. Nyligen infördes insamling av matavfall från radhus- och
villahushåll och nu påbörjas även insamling från ferfamiljshus och
Översiktsplan 2030
61
Haninge kommun
Återvinning
Haninge har en återvinningscentral för grovavfall, trädgårdsavfall,
elavfall och farligt avfall som ligger i Jordbro företagspark. Ambitionen är att den utvecklas till återbrukscentral eftersom framtida
avfallshantering fokuserar på avfallsminimering och återanvändning
istället för återvinning.
För en hållbar materialförsörjning bör transporter på väg minska
och transporter med båt och på järnväg öka. Det är också en fördel
om materialet så långt som möjligt kan produceras lokalt för att
minimera behovet av långa transporter. Bergtäkter innebär dock
stora ingrepp i naturmiljön, förändringar av landskapsbilden, buller, vibrationer och tunga transporter. Att hitta lämpliga platser
för nya täkter utreds från fall till fall. På grund av störningar från
verksamheten bör de dock inte ligga närmare än 1 000 meter från
bostadsbebyggelse.
Med den väntande befolkningsökningen kommer det troligtvis behövas ytterligare återbrukscentraler. Det bör vara lätt för
invånarna att använda återbrukscentraler och därför är närhet och
tillgänglighet viktigt att beakta vid val av ny plats för en återbrukscentral. Samtidigt är det inte lämpligt att planera dessa centraler i
direkt närhet till bostadsbebyggelse eftersom verksamheten kan vara
störande.
Energi
Fjärrvärme är ur ett klimatperspektiv ett bra alternativ för byggnader
som kräver ett uppvärmningssystem. Förtätning och nybyggnation
ska därför prioriteras i befntliga färrvärmeområden och därmed
bidra till att öka anslutningsgraden till färrvärmenätet. Vi främjar
bebyggelse som präglas av energiefektivt byggande samt minskar
det långsiktiga behovet av energi för uppvärmning och drift.
Förpackningar som plast och tidningar lämnas vid återvinningsstationer som ägs av förpacknings- och tidningsinsamlingen (FTI)
som även bestämmer var de ska placeras. Kommunen eftersträvar
en resursefektiv avfallshantering och därmed att det ska fnnas tillgängliga återvinningsstationer i såväl tätorter som på landsbygden,
glesbygden och i skärgården.
• Vid förätning och nybyggnad prövas möjligheten att ansluta
till befntligt färrvärmenät. I områden där utbyggnad och
anslutning inte är möjlig undersöks lösningar med värmepump,
biobränsle eller solkraft.
fritidshus. Matavfallet omvandlas genom rötning till biogas som
kan användas som bränsle till bilar, bussar och andra fordon.
Schaktmassor, entreprenadberg, asfalt, betong, jord och lera är
exempel på material som kan återanvändas direkt eller efter viss
bearbetning. För att möjliggöra en hög återvinningsgrad bör det
inom kommunen fnnas en eller fera välbelägna återvinningsanläggningar för dessa material.
Materialförsörjning
Med en ökad befolkning stiger behovet av tillgång till förädlat
material för anläggning av exempelvis vägar, järnvägar och byggnader. Behovet av materialförsörjning ska tillgodoses med återvunnet
material från exempelvis schaktmassor samt med krossat berg från
bergtäkter.
Haninge ligger i ett bristområde när det gäller naturgrus. Uttaget
av naturgrus ska minska eftersom grusåsarna har stor betydelse för
grundvattenförsörjningen som förser samhället med dricksvatten.
Åsarna har ofta också betydelse för rekreation och friluftsliv.
62
Förnybar energi
Produktionen av förnybar energi i Haninge ska öka kontinuerligt.
Biobränslen och värmepumpar kan användas i områden som inte
nås av färrvärmenätet. Annan produktion av förnybar energi såsom
sol, vind och biomassa fnns i kommunen, men är begränsad i sin
omfattning. Ökad självförsörjningsgrad från småskalig förnybar energiproduktion är önskvärd i kommunens glesare delar. Solfångare
och solceller fnnas idag i begränsad omfattning i Haninge. Det
fnns dock goda förutsättningar för detta.
I den regionala utvecklingsplanen för Stockholms län framgår att
de befntliga vindkraftanläggningarna i länet har mycket liten effekt och att länet har sämre förutsättningar för vindkraft på land
jämfört med andra lägen i Sverige. Till havs fnns dock ett antal
vindrika områden som kan utnyttjas. Haninge har tidigare utrett
förutsättningarna att bygga ut vindkraften i kommunen. Endast ett
fåtal platser var teoretiskt möjliga för vindkraftsparker7. Föreslagna
7
Norconsult (2009) Vindkraft i Haninge kommun
Översiktsplan 2030
platser mötte ett stort motstånd hos boende i kommunen. Bedömningen är därför att en mer storskalig utbyggnad, i syfte att bidra
till energiproduktionen, inte är möjlig på fastlandet eller innerskärgården utan möjligen kan söka lokalisering längre ut till havs i den
yttre skärgården.
Med storskalig utbyggnad av vindkraftsanläggningar avser vi,
liksom Boverket, en utbyggnad i stor skala, vilket förutom stora anläggningar även kan omfatta många enskilda verk och små grupper
inom ett område som byggs ut successivt under en längre period.
Påverkan på landskapet och konsekvenserna för andra intressen och
verksamheter kan bli väl så stora av många små anläggningar som
av en stor.
• Vid planläggning och utbyggnad av nya områden på landsbygden studeras lösningar med förnyelsebar energi.
• Eventuell framtida lokaliseringsprövning av storskalig vindkraft
görs längre ut till havs, i den yttre skärgården.
Elförsörjning
Planer fnns på att förstärka 130 kV-nätet i Haninge med en ny
ledning från Västerhaninge till Dalarö i syfte att möjliggöra för
fer anslutningar samt göra det mer tåligt för eventuella störningar.
Här är det viktigt att ledningsdragningen inte sker på ett sätt som
påverkar natur - kulturlandskapet och markanvändningen negativt
varför markförlagda ledningar är det föreslagna alternativet för den
nya sträckningen.
För att framtidens kraftnät ska bli mer robust och mindre miljöstörande ska kommunen verka för att systemet och ledningarna
grävs ner i marken. Vidare ska kommunen verka för att det byggs
energisystem med minimal risk för elavbrott och ersättningssystem
som snabbt ska kunna sättas in vid eventuella avbrott.
IT-infrastruktur
Tillgång till en bra internetuppkoppling ses idag som en självklarhet på de festa platser. Digital kommunikation är nära nog
nödvändig i arbetslivet och där möjliggörs nu även för nya digitala
arbetsverktyg, webbaserade möten och distansarbete. Vi kan även
förvänta oss att privatpersoner i allt högre grad kommer att efterfråga bredband med hög kvalitet.
Efektiv digital kommunikation är därmed en grundförutsättning
för tillväxten i Haninge. Alla företag och hushåll behöver ha möjlighet att kommunicera digitalt utan begränsningar. En väl utbyggd
IT-infrastruktur är viktig för en levande landsbygd och skärgård.
Kommunen bygger inte själva ut bredband men upplåter mark för
att kommersiell utbyggnad ska kunna ske. Nätet ska byggas så att
även fritidsboende, speciellt på öar i skärgården, får möjlighet till
en fberanslutning. Nätet ska också kunna utnyttjas av de mobila
systemen och möjliggöra en förtätning av dessa eftersom vi blir allt
mer beroende av en ständig uppkoppling även utanför hemmen
och arbetsplatserna. En utbyggnad av fber sker lämpligen i samarbete med grannkommunerna.
• Kommunal mark kan upplåtas för utbyggnad av noder och
kabelförlängning i syfte att erbjuda fber under förutsättning att
alla operatörer ges tillgång.
Miljö- och riskfaktorer
Översvämningar
Översvämning kan drabba oss genom att havet succesivt stiger,
genom skyfall och ökad nederbörd, stigande grundvattennivåer och
ökade föden i sjöar och vattendrag.
Översvämningar till följd av stigande havsnivåer
Den globala uppvärmningen och smältande glaciärer och landisar
medför att havet succesivt stiger. Det faktum att havet långsamt
stiger ställer höga krav på hur vi planerar för bebyggelse. Länsstyrelsen i Stockholms län har tagit fram rekommendationer för
lägsta grundläggningsnivå längs med Östersjökusten som gäller
för uppförande av alla typer av bebyggelse. Endast uppförande av
uthus och garage kan tillåtas på lägre nivåer. Avsteg från angiven
nivå kan godkännas efter en särskild analys. Lägsta nivå gäller även
för järnvägar, riksvägar, vägar utan reella förbifartsmöjligheter och
andra centrala infrastukturobjekt som bland annat pumpstationer
och elcentraler.
Översvämning till följd av ökad nederbörd
Skyfall är kraftig nederbörd som faller på kort tid inom begränsade
områden. Dessa kan ge upphov till översvämningar om ledningsnät
blir fyllda och vattnet inte hinner rinna undan. Skyfallen förväntas
63
Haninge kommun
öka med 25 procent till slutet på seklet och kan ge upphov till samhälleliga problem. Exempel på problem kan vara att samhällsviktiga
funktioner upphör att fungera - elförsörjning slås ut, tillgänglighet till sjukhus störs etc. Vidare kan översvämningar orsaka stora
ekonomiska skador på byggnader och konstruktioner.
Bebyggelse ska hållas borta från översvämningsområden och
instängda områden där hanteringen av dagvatten kan bli svårhanterlig. Ett område bör planeras och höjdsättas så att ingen känslig
infrastruktur eller byggnader skadas. Grundprincipen är att byggnader ska placeras på höjdpartier och grönytor anläggs i lågstråk.
• Ny bebyggelse planeras utan risk för översvämningar till följd
av höjda havsnivåer. Länsstyrelsens riktlinjer för exploatering
i riskområden för översvämning följs. Avsteg från riktlinjerna
kan godkännas efter en särskild analys.
• Ny bebyggelse lokaliseras i regel på höjdpartier så att den inte
riskerar att utsättas för översvämning, ras eller skred på grund
av nederbörd.
• Lågstråk, instängda områden och övergripande avrinningsstråk
reserveras till grönytor där dagvatten kan fördröjas.
Ras, skred och erosion
Erosion av olika slag kan uppstå exempelvis från vågor, strömmande vatten, vind och is. Inre erosion kan också förekomma,
vilket uppstår i fnkornig friktionsjord då grundvattenströmmar för
med sig partiklar. För att erosion ska uppstå är en förutsättning att
det fnns erosionskänsligt jordartsmaterial, såsom silt eller fnsand,
samt ett föde eller vind som är tillräckligt stort för att lösgöra och
transportera materialet. Förutsättningar för erosion fnns både längs
sjöar och vattendrag i Tyresåns sjösystem och Östersjökusten.
I områden med skredförutsättningar bör därmed aktsamhet iakttas
vid planering och byggande och enligt länsstyrelserna bör kommunerna besluta om i vilka områden fördjupade geotekniska utredningar måste göras för att få kunskap om förutsättningar för ny bebyggelse samt eventuella behov av åtgärder för befntlig bebyggelse.
• Ingen ny bebyggelse ska tillkomma i ras- och skredriskområden utan att geoteknisk utredning genomförts och eventuella
åtgärder vidtagits.
64
Luftföroreningar
Det fnns anledning att skapa beredskap för framtida transporter
med tanke på kommande skärpningar av miljökvalitetsnormer och
kommuns framtida utbyggnad. Det görs genom att söka lösningar
som förbättrar eller minimerar negativ påverkan på luftmiljön. Vid
planering av bebyggelsestruktur strävar därför kommunen efter att
minimera transportbehoven, prioritera gång- och cykeltrafkanter
samt att skapa underlag för en god kollektivtrafkförsörjning.
• För att minska luftföroreningarna arbetar kommunen med
att underlätta för gång-, cykel- och kollektivtrafkanter samt
minska bilanvändningen.
Förorenade områden
Länsstyrelsen i Stockholms län har identiferat närmare 500 förorenade platser i Haninge kommun. Dessa områden är förorenade på
ett sådant sätt att de kan medföra skada eller risk för människors
hälsa eller miljö och påverkar därför möjligheten att bo på och
använda marken. Områdena har förorenats på olika sätt på grund
av tidigare verksamheter på platsen och delas in i fyra klasser där
riskklass1 hör till de områden som anses utgöra störst risk för miljö
och hälsa. Generellt är riskklass 1 och 2 mest prioriterade att utreda
och undersöka vidare.
I Tungelsta och Västerhaninge fnns ett stort antal före detta
handelsträdgårdar som identiferats som potentiellt förorenade
områden. I de områden där det har bedrivits militär verksamhet
(Berga och Gålö på fastlandet) har fera objekt identiferats. Kända
förorenade områden, som fnns registrerade hos kommunen, bör
vid ändring av markanvändningen eller utveckling utredas gällande
föroreningarnas innehåll och omfattning och vid behov saneras.
• Vid bebyggelse i områden där risk fnns för föroreningar i marken föregås bygget alltid av miljötekniska markundersökningar
samt hydrologiska (grundvatten) undersökningar. Eventuella
efterbehandlingsåtgärder genomförs alltid före byggstart.
Radon
Radon är en osynlig och luktfri radioaktiv gas som fnns i mark,
luft och vatten. Radonstrålning är i de festa fall ingen stor riskkälla
Översiktsplan 2030
men om man under lång tid bor i ett hus med höga radonhalter
ökar risken för lungcancer. Marken är den vanligaste radonkällan
och det går inte att vara säker på att marken är radonfri förrän
mätningar har gjorts. Inför all nybyggnation bör därför radonmätningar göras. Om mätningarna visar på höga radonvärden ska
byggnaderna byggas radonsäkert.
Rikt- och gränsvärde för högsta radonhalt i nya byggnader och
befntliga bostäder och lokaler som används för allmänna ändamål
är 200 Bq/m3.
• Om byggnader uppförs i ett område med hög radonhalt ställs
krav på att dessa byggs med radonsäker grundläggning.
Strålning
Magnetfält kan ge upphov till omedelbar hälsopåverkan, som till
exempel nerv- och muskelretningar. Styrkan på dessa magnetfält
överskrider dock rejält de nivåer som normalt fnns i vår omgivning. Däremot fnns osäkerhet kring påverkan på lång sikt, som för
sambandet mellan barnleukemi och exponering för magnetfält från
kraftledningar8.
Strålsäkerhetsmyndigheten tillsammans med Socialstyrelsen,
Arbetsmiljöverket, Elsäkerhetsverket och Boverket ger följande
rekommendationer vid samhällsplanering och byggande:
−− Sträva

efter att utforma eller placera nya kraftledningar och
elektriska anläggningar så att exponering för magnetfält
begränsas.
−− Undvik

att placera nya bostäder, skolor och förskolor nära elanläggningar som ger förhöjda magnetfält.
−− Sträva

efter att begränsa fält som starkt avviker från vad som
kan anses normalt i hem, skolor, förskolor respektive aktuella
arbetsmiljöer.
För att minska påverkan från elektromagnetiska fält är det på sikt
rekommenderat att gräva ner kraftledningarna i kommunen eftersom det ofta ger försumbara magnetfält i marknivå.
8
Strålsäkerhetsmyndighetens hemsida, 2014-11-07:
http://www.stralsakerhetsmyndigheten.se/start/Magnetfalt--tradlos-teknik/
Miljöfarlig verksamhet
Miljöfarlig verksamhet är all användning av mark, byggnader eller
anläggningar som kan ge upphov till utsläpp till mark och vatten
eller medföra andra störningar för människor eller miljön.
I Haninge fnns ett antal större industriområden som Jordbro,
Håga och Handens industriområde där industrier och andra miljöfarliga verksamheter är belägna. Dessa verksamheter kan ofta vara
störande genom exempelvis luftföroreningar och buller. De kräver
normalt stora skyddsavstånd till närmaste bostadsbebyggelse. I de
mindre industriområdena som Brandbergen, Skäggsmo och Kvarntorps industriområde utgörs verksamheterna ofta av småindustri,
handel och mindre störande verksamheter.
Rekommenderade skyddsavstånd mellan industrier och bostadsbebyggelse ges av Boverket. Om det fnns intresse att avvika från
rekommenderade skyddsavstånd bör en riskanalys göras i tidigt
planskede.
Verksamheter och industrier med begränsad eller utan omgivningspåverkan kan med fördel integreras i bebyggd miljö. Vid
samlokalisering bör frågor som störningar från exempelvis trafk,
lastning, lossning, avfallshantering och buller från fäktar utredas.
Buller
Buller defnieras som allt oönskat ljud och är ett utbrett miljö- och
folkhälsoproblem. Trenden pekar mot att fer kommer att besväras
av trafkbuller i framtiden med ökad trafk och fer boende i tätorter9. För nå miljökvalitetsmålet ”En god bebyggd miljö” är det en
utmaning att minska påverkan från trafkbuller10.
Miljökvalitetsnormen för buller infördes år 2004. För att följa
miljökvalitetsnormen ska kommuner med en befolkning på över
100 000 invånare vart femte år göra bullerkartläggningar och
därefter ta fram och fastställa åtgärdsprogram för att minska bullerstörningar.
Haninge kommun bör arbeta aktivt med ljudmiljön i syfte att
minimera mängden bullriga miljöer, men också för att främja
platser med en god ljudmiljö inom tätbebyggt område och säkra
9
Naturvårdsverkets hemsida, 2014-10-16:
http://www.naturvardsverket.se/Sa-mar-miljon/Manniska/Buller/
Miljömålsportalen, 2014-10-29:
http://www.miljomal.se/Miljomalen/15-God-bebyggd-miljo/
10
65
Haninge kommun
66
Översiktsplan 2030
tysta områden för rekreation och återhämtning. En god ljudmiljö
och tysta områden är attraktiva tillgångar i en storstadsregion som
bör tillvaratas och utvecklas.
Arbetet för god ljudmiljö ska ske aktivt och medvetet. Buller kan
fångas och kanaliseras genom samhällsplaneringen i tätbebyggda
områden. När bebyggelse placeras närmare gatan möjliggörs tystare
gårdar och bättre ljudmiljöer för såväl privat som ofentligt bruk.
Undervisningslokaler för skola och förskola lokaliseras med fördel
till lägen där ekvivalent ljudnivå klaras utan avsteg. Bullernivån vid
fasad är dock av mindre betydelse för undervisningslokaler än för
bostäder. Däremot är det viktigt att tillräckligt tysta miljöer säkras
på skolgårdar och lekytor. Riktvärdet 55 dB(A) ekvivalent nivå bör
hållas för skol- och lekgårdar i sin helhet, i enlighet med WHO:s
rekommendationer.
• På skol- och lekgårdar eftersträvas högst 55 dB(A) ekvivalent
nivå.
Avstegsfall
Avsteg från nationella riktvärden för buller bör accepteras för bostäder i centrala lägen med bebyggelse av stadskaraktär, t.ex. ordnad
kvartersstruktur och god tillgång till kollektivtrafk, i enlighet med
den praxis som utvecklats i Stockholms län.
• Exploateringsområden där avsteg bedöms vara tillämpliga framgår av Haninges bulleravstegskarta.
Skyddsavstånd
I Haninge transporteras farligt gods på de rekommenderade
primära transportlederna Nynäsbanan (järnvägen), väg 73 (Nynäsvägen) och väg 259 (Tvärförbindelse Södertörn) som används för
genomfartstrafk. De sekundära transportlederna är främst avsedda
för lokala transporter från det primära nätet, för leverantör eller
mottagare av farligt gods.
Det sekundära vägnätet består för närvarande av väg 227 (Dalarövägen), väg 257 (Tungelstavägen, mellan Västerhaninge trafkplats
och Tungelsta), väg 260 (Gudöbroleden), väg 560 (Vitsåvägen,
mellan Fors trafkplats och Årsta brygga) samt väg 561 (Österhaningevägen).
För att garantera en trygg och säker miljö genomförs en särskild
riskanalys vid detaljplanering inom 150 meters avstånd från leder
för farligt gods. Om det fnns ett högt bebyggelsetryck och i övrigt
få begränsningar för ny bebyggelse görs en fördjupad riskanalys.
Den undersöker möjliga skyddsåtgärder som skulle kunna möjliggöra ny bebyggelse inom rekommenderat skyddsavstånd. Rekommenderade skyddsavstånd återfnns i Länsstyrelsens publikationer.
• Vid utveckling nära verksamheter och infrastruktur med
skyddsavstånd görs en avvägning mellan de olika intressena. I
lägen med starka bebyggelsemotiv görs en fördjupad riskanalys.
• Verksamheter med skyddsavstånd fyttas om möjligt ut från
kollektivtrafknära lägen till lägen där de inte står i konfikt med
stadsutvecklingen.
Hästar
I Haninge fnns cirka 2 000 hästar och intresset för hästar är
utbrett. Kommunen främjar hästnäringen eftersom den skapar
arbetstillfällen för många människor. Hästen har även betydelse för
exempelvis det öppna landskapet, friluftslivet, besöksnäringen och
för rehabilitering. Den är därför en viktig resurs som behöver få fnnas på landsbygden och det fnns utvecklingspotential.
Hästnäringen kan innebära olägenheter för människors hälsa genom exempelvis allergier och lukt. Spridningen av allergener beror
dock på olika omständigheter på plats och avtar i takt med att
avståndet från stall eller hästhagar ökar.
Haninges hästpolicy är vägledande vid planering för och invid
hästanläggningar. Fastställda generella skyddsavstånd fnns inte
utan dessa fastställs från fall till fall. Möjligheten till utveckling
av hästnäringen och ridsporten har stor betydelse i bedömningen
eftersom hästen har positiva efekter för människor, samhällsekonomin och den levande landsbygden. God samexistens mellan
djurhållning och bebyggd miljö går att åstadkomma.
• Planering av bebyggelse invid hästanläggningar görs utifrån den
enskilda platsens förutsättningar och vägs mot möjligheten att
utveckla hästnäringen och ridsporten.
67
Haninge kommun
Obebyggd miljö
Grönstruktur
Grönstrukturen är det gröna nätverk av bland annat naturområden, parker, trädgårdar och bostadsgårdar som fnns i och runt
tätorterna. Grönstrukturen renar luft och vatten och ger förutsättningar för ett gott lokalklimat, biologisk mångfald och fungerande
ekosystem. Grönstrukturen skapar även förutsättningar för möten
mellan människor och är en plats friluftsliv, lek, promenader och
fysisk träning.
Blåstrukturen består av sjöar, vattendrag, hav och grundvatten.
Vissa delar, som grundvattenmagasin, är inte synliga men har en
viktig roll i det hydrologiska kretsloppet, för vattenkvaliten och för
samhällets möjlighet att tillgodogöra sig resursen. I det här kapitlet
redovisas de delar av grön- och blåstrukturen som ligger utanför
tätorterna i kommunens obebyggda miljö.
Naturen runt hörnet
Haninge kommun kännetecknas av att det alltid är nära till natur,
skärgård och hav. Hit kommer besökare från hela regionen för
att ta del av friluftsliv och naturupplevelser. Naturen i Haninge
erbjuder stora barrskogsområden, odlingslandskap, lövskogar och
skärgård. Här fnns större skogsområden med mycket äldre skog
och därmed en rik biologisk mångfald. Hällmarkstallskog är en
skogstyp som är ovanlig i ett internationellt perspektiv men karaktäristisk för stora delar av Haninges skogsbygd. På vissa sträckor,
exempelvis vid Häringe och på Gålö, växer ädellövskogar med
framförallt ek.
Även skärgårdsöarna är skogsklädda, oftast med barrskog, men
på öar med mer näringsrik jordmån växer frodiga lövskogar. På
Utö och Ornö fnns exempelvis större områden med ädellövskog.
Längre ut i kustbandet avtar vegetationen och längst ut i ytterskärgården består öarna mestadels av klippor och skär.
Vi vill att alla människor på ett enkelt sätt ska kunna ta sig ut och
vistas i naturen. Människor söker olika upplevelser i naturen och
det är därför viktigt att det fnns markerade vandringsleder, rastplatser och motionsspår samtidigt som det fnns naturområden som
ger möjlighet att uppleva skogskänsla, tystnad och orördhet. Det
är även angeläget att mark för camping fnns i nära anslutning till
naturen och att dessa helst också kan nås med kollektivtrafk.
68
Nedre Rudansjön.
Tyresta
Tyresta nationalpark är tillsammans med Tyresta naturreservat
ett av de största orörda skogsområdena i Sverige nedanför fälltrakterna. Tyresta blev nationalpark 1993 och bjuder på en unik
urskog, klara skogssjöar och ett stort antal ovanliga växter och djur.
Översiktsplan 2030
Naturreservatet runt nationalparken fungerar som en bufertzon
mot ny bebyggelse. Totalt är området nästan tre mil i omkrets. För
att möjliggöra för besökare att snabbt och efektivt nå den tysta
och orörda naturen i nationalparken kan en ny alternativ entré till
Tyresta utredas vidare.
• Alla anläggningar för besökare i kommunens naturreservat och
värdefulla naturområden, så som vägvisning, ledmarkeringar,
rastplatser, parkeringsplatser med mera ska ha god standard.
Biologisk mångfald och skydd av värdefull natur
Haninge har en varierad och förhållandevis sammanhängande natur med en rik biologisk mångfald, speciellt knuten till skogslandskapet, skärgården och odlingslandskapet. För att denna mångfald
ska bevaras för kommande generationer behöver vi särskilt värna
områden med höga naturvärden. Utöver att skydda de mest värdefulla naturområdena behöver vi se till att dessa har förbindelse med
varandra via gröna stråk för att deras värden ska bestå. Exempel på
skyddsvärda områden som bör utredas för olika typer av skydd är
Högstaskogen och skogarna runt Hemfosa-Träsksjön.
Kommunens arbete med att skydda värdefull natur ska i första
hand utgå ifrån Naturkatalogens sammanhängande områden med
höga naturvärden samt områden utpekade som svaga samband i
rapporten Ekologiska landskapssamband.
• Kulturlandskapets och skogsmarkens värden bevaras och utvecklas med avseende på natur, kulturmiljö och friluftsliv.
• Områden med höga naturvärden enligt kommunens Naturkatalog skyddas så att åtgärder som skadar deras värden
undviks. Om påverkan ändå sker ska relevanta åtgärder för
ekologisk kompensation vidtas.
Ekologiskt särskilt känsliga områden (ESKO)
Enligt miljöbalken ska varje kommun defniera de områden som är
ekologiskt särskilt känsliga, så kallade ESKO-områden. Att ett område är ekologiskt särskilt känsligt defnieras av att dess ekosystem
lätt förändras negativt vid störning. Sällsynta djur eller växter inom
ett område fungerar ofta som indikator på att området är särskilt
ekologiskt känsligt.
• De ekologiskt särskilt känsliga områdena (ESKO-områden)
beaktas så att åtgärder som skadar områdets specifka känslighet
undviks.
Ekologisk kompensation
Ekologiska kompensationsåtgärder ska vidtas i de fall värdefulla
naturområden tas i anspråk för exploatering. Syftet är att säkerställa
tillgång till värdefulla naturoch rekreationsområden samtidigt som
kommunens tätorter förtätas. Exploatering av orörda grönområden
ska i första hand undvikas genom att exploatering sker i centrala
delar, på redan exploaterad mark och genom en hög exploateringsgrad. Riktlinjer för ekologisk kompensation tas fram.
• Ekologisk kompensation används när värdefulla naturområden
tas i anspråk för bostadsbebyggelse eller verksamhetsutveckling.
Gröna kilar
Haninges gröna kilar och stora opåverkade områden är en viktig
tillgång för invånare och besökare och har stor betydelse för möjligheten till friluftsliv och rekreation. Den goda tillgången till grönområden gör kommunens bostadsorter attraktiva. De gröna kilarna
har också stor ekologisk betydelse som hemvist och spridningskorridorer för både växter och djur. Det fnns sammanlagt tio gröna kilar i Stockholms län varav två stycken, Hanvedenkilen och Tyrestakilen, delvis ligger i Haninge kommun. De gröna kilarna sträcker
sig över kommungränserna och förvaltas och utvecklas därför med
fördel i samverkan mellan kommunerna. Regional utvecklingsplan
för Stockholmsregionen, RUFS 2010, anger att de gröna kilarna
ska bevaras, utvecklas och göras tillgängliga för invånarna.
Rapporten ”Ekologiska landskapssamband” är
framtagen av Calluna AB 2014 och identiferar svaga, speciellt viktiga samt fungerande
ekologiska landskapssamband på lokal nivå i
Haninge kommun.
Större markoch vattenområden som inte alls, eller endast obetydligt är påverkade av exploateringsföretag eller andra ingrepp i
miljön ska så långt möjligt skyddas mot åtgärder som kan påtagligt
påverka områdets karaktär. Ett stort opåverkat område är ett område större än 200 hektar.
Större opåverkade områden i Haninge är Hanveden, skogarna kring
Hemfosa-Träsksjön samt Tyresta-Åva. Dessa områden är av stor
betydelse för både naturvården och det rörliga friluftslivet. Både
Hanveden och Tyresta-Åva är också av riksintresse för friluftslivet
och Tyresta-Åva-området är även av riksintresse för naturvården.
69
Haninge kommun
70
Översiktsplan 2030
Skogsområdena runt Hemfosa-Träsksjön räknas också som stora
orörda områden även om både järnvägen och väg 73 skär rakt
genom.
Stora delar av Haninges skärgård kan också betraktas som orörda
och opåverkade.
• De gröna kilarna och andra stora opåverkade områden värnas,
vilket även innebär att åtgärder som splittrar och skapar barriärer inom dem ska undvikas.
Tysta områden
I Haninge fnns det skogar där du kan vandra länge utan att höra
några ljud från varken trafk eller verksamheter. Det är ovanligt i
en storstadsregion som Stockholm och därför har Stockholms läns
landsting identiferat sådana tysta områden som har särskilt höga
värden för friluftslivet på grund av få eller inga onaturliga ljud. Alla
områden med mindre än 45 dBA ljudpåverkan har angivits som
tysta områden.
I Stockholms skärgård fnns sedan 2008 två så kallade hänsynsområden/tysta områden varav det ena gäller skärgårdsområdet kring
Huvudskär i Haninge kommun. I ett hänsynsområde ombeds alla
att visa extra hänsyn genom att exempelvis inte köra snabbare än
5 knop, använda motor så lite som möjligt, inte åka vattenskoter
samt att dämpa musik och prat. En framtida bullerkartering av
kommunen kommer att visa var dessa tysta områden fnns.
• Tysta områden värnas och främjas.
Blåstruktur
Vattenförekomster
EU:s Ramdirektiv för vatten, ofta kallat vattendirektivet, har antagits
som svensk lag. Direktivet ger ett gemensamt regelverk och en
helhetssyn på hur EU:s vattentillgångar skall uppnå god kvalitet. För
ett antal sjöar, vattendrag, kustområden och grundvatten, formellt
benämnda vattenförekomster, har man fastställt miljökvalitetsnormer. Direktivet anger att för ytvatten skall god kemisk och ekologisk
status skall ha uppnåtts senast 2021. För grundvattenförekomster
anges att god kemisk och kvantitativ status skall uppnås. I vattenförekomster där detta inte är möjligt kan tidgränsen förlängas till 2027.
Sjöar och vattendrag.
I Haninge fnns endast en sjö (Drevviken) samt tre vattendrag
(Vitsån, Rocklösaån och Husbyån) angivna som vattenförekomster.
Övriga vattenförekomster är olika skärgårdsområden. Generellt sett
har Haninges vatten en god kemisk status, kvicksilver undantaget.
Den ekologiska statusen är en sammanslagen bedömning av en rad
olika parametrar. Ingen av Haninges ytvattenförekomster uppnår
god ekologisk status och den sammantagna bedömningen blir
därför att ingen vattenförekomst uppnår god status.
Drevviken, som vi delar med tre andra kommuner, tar emot stora
volymer dagvatten från vägar och bebyggda områden inom hela sitt
avrinningsområde. Från Haninge tar Drevviken emot dagvatten
både från Brandbergen/Norrby gärde samt från Vegaområdet. Haninge belastar även sjön med näringsämnen från enskilda avlopp.
För att uppnå god status behöver halterna av näringsämnen halveras och mängden partiklar minskas kraftigt. Balansen mellan växtoch djurplankton samt balansen mellan olika fskarter behöver förbättras. Vid fritidsfske tas oftast endast rovfskar som gös, abborre
och gädda vilket resulterar i att andelen bytesfskar ökar. Detta i sin
tur påverkar sammansättningen av djurplankton och växtplankton
på ett negativt sätt. Utsättande av rovfsk, både i Drevviken och i
kustvatten och vattendrag, gynnar därför den naturliga balansen.
Vid fortsatt exploatering av dessa områden är det därför av stor vikt
att planeringen av dagvattenåtgärder, både födesdämpande och
näringsreducerande, i tidigt skede kommer in i planprocessen och
att mycket stor hänsyn tas till behovet att rena dagvattnet. Tyresåns
sjösystem, där Drevviken är den sjö som samlar ihop födena från
hela avrinningsområdet, har ett åtgärdsprogram gemensamt för alla
kommunerna i systemet. Där föreslås ett stort antal åtgärder som
syftar till att uppnå vattendirektivets mål.
Vitsån och Rocklösaån belastas både av näringsämnen från jordbruksmark, enskilda avlopp samt från Fors reningsverk. Husbyån
belastas av föroreningar både från vägar och från olika verksamhetsområden. Båda åarna mynnar i Hårsfärden. Båda åarna är
även viktiga reproduktionsplatser för havsöring. Vid exploatering i
avrinningsområdena för dessa åar måste minskning av halterna av
näringsämnen och partiklar få hög prioritet. Likaså måste dagvattenåtgärder vidtas för att dämpa höga vattenföden.
71
Haninge kommun
Haninge har ett antal sjöar och vattendrag, benämnda övrigt vatten, som har god kvalitet och höga naturvärden. Dessa ligger ofta i
början av de tillföden som når de olika vattenförekomsterna. Det
är av mycket stor vikt att dessa sjöar och vattendrag inte försämras
och exploatering av dessa områden bör undvikas. Så länge som
källfödena i ett vattensystem är friska så förmår även kraftigt
förorenade vatten nerströms att självläka om föroreningskällorna
elimineras.
Grundvatten
Haninge kommun har ett 15-tal grundvattenförekomster med god
kemisk och kvantitativ status. Dessa är lokaliserade främst längt
den åsbildning som löper genom kommunen i nord-sydlig riktning. Endast Sandemar och Dalarö uppvisar tecken på påverkan
men inte i oroväckande omfattning. Haninge har relativt goda
grundvattentillgångar som är en mycket viktig reserv om ordinarie
vattenleveranser skulle förhindras. Flera av de grundvattenförekomster som används som reservvattentäkter har fått skyddsföreskrifter
men ett antal andra, som i nuläget inte ligger i exploateringsområden, behöver få utökat skydd för att långsiktigt säkra vårt dricksvatten. Mycket grundvatten rinner ut i sjöar och vattendrag och
grundvatten av god kvalitet underlättar för förorenade vatten att
återhämta sig då föroreningskällorna eliminerats.
Stränder och strandskydd
Strandskyddet fnns för att säkerställa allmänhetens tillträde till
stränder och kustområden och även för att skydda känsliga djuroch växtarter och områden med höga naturvärden. I Stockholmsområdet är exploateringstrycket mycket högt och Länsstyrelsen har
därför beslutat att stora delar av Haninges kustområden skall ha utökat strandskydd från det generella strandskyddet på 100 m utökat
till 300 meter från strandlinjen. Även vissa grunda vattenområden,
som Sandemar, kan omfattas av det utökade strandskyddet. Många
stränder är viktiga för rekreation och fske men även som lek- och
uppväxtområden för många fskarter. För användes betande djur på
strandängarna vilket gynnade en mångfald av växter och insekter.
Betningen av vass i strandkanten skapade också gynnsamma förhållanden för gäddornas lek. Att återställa igenvuxna stränder, med
betande djur eller på annat sätt, tjänar därför fera syften.
72
Vattenbruk
I Haninge fnns endast ett fåtal vattenbruk, främst odling av regnbågsforell och kräfta. På grund av den generellt höga näringsbelastningen i Östersjön kommer troligen inga nya öppna kassodlingar
i skärgården att få tillstånd. Den enda möjligheten för kommunen
att få en ökad lokal fskproduktion blir att underlätta för recirkulerande eller slutna landbaserade odlingar att etablera sig. Eftersom
dessa bör förläggas nära god tillgång på vatten, avlopp, energi och
vägar bör lämpliga platser planeras in i kommunens planer för
näringslivets expansion.
Havet
Haninges kustvatten och havsområden utgör ca 80 procent av
kommunens totala yta. Östersjön har generellt en mycket hög
belastning av näringsämnen och föroreningar. Ett alltför oreglerat
fske har även lett till att den ekologiska balansen är rubbad.
Haninge bidrar med ytterligare belastning genom olika dagvattenföden, reningsverk samt ett stort antal enskilda avlopp. Detta
medför att ingen vattenförekomst i våra kustvatten når god status.
Det fnns dock ett antal åtgärder som kan förbättra situationen.
Haninges pågående arbete med att inspektera enskilda avlopp
visar på en stor förbättringspotential . Ändrade jordbruksrutiner
och djurhållning samt en satsning på att åtgärda föroreningar i
dagvattenföden i samband med exploatering kan ge en stor efekt.
Eftersom de mest kustnära vattenförekomsterna främst påverkas
av föden från land fnns stora möjligheter att skapa lokala förbättringar. Återskapande av naturliga våtmarker, både uppströms och
i kustbandet, binder mycket näringsämnen och bidrar samtidigt
till att skapa goda miljöer för fsk och fågel. Utsättning av fsk samt
skapande av lekplatser för olika fskarter gynnar den ekologiska balansen och ökar samtidigt förutsättningarna för ett bra fritidsfske.
Intresset för att utveckla och nyttja havet som en resurs för fer arbetstillfällen, ökad välfärd och livskvalitet ökar. Därmed ökar även
anspråken på Sveriges havsområden. Sverige har en lång kuststräcka
och förutsättningarna skiljer sig åt i olika delar. Östersjön har
samtidigt stora miljöutmaningar om god miljöstatus ska uppnås till
år 2020. Regionens utvecklingsplan anger att den marina miljön
generellt behöver förbättras.
Översiktsplan 2030
73
Haninge kommun
Haninge kommuns yta sträcker sig ut till territorialgränsen, 12 sjömil från den så kallade baslinjen, det vill säga lågvattenlinjen utmed
kusten enligt sjökort. Det innebär att kommunen till 80 procent
består av vatten och hav där en stor del utgörs av öppet hav som är
en del av Östersjön.
I det öppna havsområdet utanför baslinjen fnns fera intressen som
kulturarv, friluftsliv och turism, både fritidsfske och yrkesfske,
sjöfartsleder, försvaret och naturvård. Även energiutvinning som
vindkraft och vågkraft skulle i framtiden kunna vara aktuella.
• Kommunen deltar i regionala åtgärder som syftar till ett hållbart nyttjande av havsområdet och som bidra till att förbättra
Östersjöns vattenkvalitet.
• Utveckla skydd av särskilt värdefull marin naturoch kulturmiljö.
Mellankommunala intressen
Samhällsutvecklingen innebar att fer och fer frågor behöver uppmärksammas som mellankommunala och regionala. Många behov
av samplanering är redan behandlade i den regionala utvecklingsplanen – RUFS 2010.
Andra har inte regional karaktär, utan behöver hanteras i kommunernas översiktsplaner. Det kan röra frågor om påverkan på
vattenområden som delas av fera kommuner, utbyggnader av vägsystemet, nya bostadsområden, nya naturreservat med mera. Aven
om vi som enskild kommun inte ensamma kan skapa en hållbar
miljöutveckling sa är vi ansvariga för att se till att våra utvecklingsplaner minimerar eventuell negativ miljöpåverkan.
74
Geografska områden som är av nationell betydelse för en rad olika
samhällsintressen kan staten peka ut som områden av riksintresse.
Områdena kan vara viktiga av olika skäl. Det kan exempelvis vara
bevarandevärda områden som innehåller naturvärden eller kulturvärden som är angelägna för hela landet. Men det kan också vara
förändringsområden som är viktiga för att de ska användas till
någon exploatering, till exempel för vägar, järnvägar eller någon
energianläggning. Områdena kan också vara betydelsefulla for
någon näring, exempelvis fsket. Slutligen fnns även områden som
är viktiga för totalförsvaret.
Samarbeten
Haninge kommun ingår i fera mellankommunala samarbeten vars
visioner och mål ska samspela med översiktsplanens inriktning,
bland annat Borgmästaravtalet och föreningen Sveriges ekokommuner (SEKOM). Nedan beskrivs några av kommunens samarbeten som är relevanta för den översiktliga planeringen.
Det delregionala Södertörnssamarbetet består av kommunerna
Haninge, Botkyrka, Nynäshamn, Salem, Södertälje, Huddinge,
Tyresö och Nykvarn. I samarbetet ingår således alla de fyra regionala stadskärnor som ligger söder om Stockholms citykärna. Tillsammans fnns en vision om att Södertörn år 2025 är en attraktiv del
av Stockholm – Mälarregionen, med över en halv miljon invånare,
som med tillväxt, mångfald och handlingskraft skapar livskvalitet
och en långsiktig hållbar utveckling.
Haninge kommun är även medlem i de ideella föreningarna
Kustvattenvårdsförbundet och Luftvårdsförbundet som mäter och
beskriver miljötillståndet längs hela Svealandskusten respektive
samordnar regionens miljöövervakning av luft.
Nordiska skärgårdssamarbetet är ett gränsregionalt myndighetssamarbete där Stockholms län och således även Haninges skärgård
ingår. Samarbetet fokuserar på skärgårdsfrågor där kunskapsutbytet
mellan regionerna ger ett mervärde.
Stråket Globen - Norvik
Stråket från Globen till Nynäshamn har en väl utvecklad transportinfrastruktur i form av motorväg och samtidigt pågår utbyggnad
av järnvägen till dubbelspår. Denna infrastruktur är en styrka som
ger förutsättningar för utveckling på östra Södertörn. Stråket har
därför, inte minst med tanke på den planerade hamnen i Norvik,
identiferats som Stockholmsregionens kanske viktigaste utvecklingsstråk. En stark utveckling av detta stråk är en viktig del i arbetet med att göra Haninge till en motor för tillväxt i regionen.
Haninge kommun ingår i ett regionalt planeringsprojekt tillsammans med Nynäshamn, Huddinge och Stockholm angående utvecklingen kring väg 73 mellan Globen och Nynäshamn. Projektet
syftar till att gemensamt se över möjligheterna för näringslivsutveckling och bostadsförsörjning utmed stråket.
Översiktsplan 2030
När företagsområden i Stockholms stad utvecklas till bostadsområden kommer företagare från dessa områden se sig om efter nya
platser att etablera sig på. Haninge ligger mitt i stråket Globen –
Norvik och här fnns fortfarande tillgång till utvecklingsbar mark
både för fer boende och för mer verksamheter. Den nya godshamnen Norvik kommer generera fer transporter utmed stråket vilket
också skapar nya förutsättningar för utveckling även i Haninge.
Riksintressen
Kulturmiljövård, MB 3 kap. 6 §
Haninge har åtta områden av riksintresse för kulturmiljövården;
Österhaningebygden, Sandemar, Utö, Huvudskär, Sundby – Varnö,
Dalarö – Jutholmen – Dalarö skans, Kymmendö och Älvsnabben.
Dessa miljöer visar hur människan har nyttjat tillgängliga naturresurser och hur samhälle, näringsliv, sociala villkor, byggnadsskick
och estetiska ideal har utvecklats. Kommunens planering tar hänsyn till dessa värden så att miljöerna inte påverkas på ett betydande
sätt.
Bestämmelser om riksintressen fnns i 3 och 4 kapitlet i Miljöbalken. De kan gälla för såväl områden som är skyddsvärda på grund
av sina speciella naturoch kulturvärden som för områden som
är av betydelse för ett speciellt nyttjande. Områdena kan även
vara riksintressanta för totalförsvaret. Ett riksintresses värde eller
betydelse för inte påtagligt skadas och det väger alltid tyngre än
ett motstående lokalt allmänintresse. Områden av riksintresse ska
prioriteras i den fysiska planeringen.
Järnväg, MB 3 kap. 8 §
Järnvägen mellan Älvsjö och Nynäshamn kallas Nynäsbanan och är
dubbelspårig mellan Älvsjö och Tungelsta. Banan är av interregional betydelse och trafkeras främst av pendeltåg, men även av godståg ner till Jordbro. Haninges tätortsband ligger längs Nynäsbanan
och här planeras den största bebyggelseutvecklingen. Riksintresset
beaktas i planeringen.
Yrkesfske havsområdet, MB 3 kap. 5 §
Delar av Östersjön i närheten av Muskö, öster om Ornö, söder om
Utö och omkring Nåttarö berörs av riksintressen för yrkesfsket.
Kommunens planering tar hänsyn till dessa fskevatten så att de
inte påverkas på ett betydande sätt.
Väg, MB 3 kap. 8 §
Väg 73 mellan Stockholm och Nynäshamn löper utmed hela kommunens tätortsband och utgör en förbindelse mellan regionala
centra, vilket innebär att vägen är av särskild regional betydelse.
Utmed motorvägen förespråkar kommunen placering av transportintensiva och ytkrävande företag i närhet till trafkplatserna. Mellan
Handen och Brandbergen vill kommunen minska den barriärefekt
som väg 73 innebär och planerar därför för en ny övergång här.
Naturvård, MB 3 kap. 6 §
I Haninge fnns fem områden av riksintresse för naturvården; Tyresta – Åva, Stegsholm – Sandemar, Gullringekärret. Kymmendö och
Arbottna. Dessa är kommunens mest värdefulla naturområden i ett
nationellt perspektiv och visar landskapstyper, naturtyper och andra
naturvärden som är karaktäristiska för landets olika naturgeografska regioner. Kommunens planering tar hänsyn till dessa värden så
att miljöerna inte påverkas på ett betydande sätt.
Friluftsliv, MB 3 kap. 6 §
I Haninge fnns fyra områden av riksintresse för friluftslivet varav
det största är den del av Stockholms skärgårds yttre del med intressen som exempelvis båtsport, bad, fritidsfske och cykling. Övriga
områden är Björkfärden – Prästfärdens övärld, Tyresta – Åva och
Ågesta – Lida. Kommunens planering tar hänsyn till dessa friluftsområden så att miljöerna inte påverkas på ett betydande sätt.
Väg 259 utgör förbindelse mellan regionala centra, vilket innebär
att vägen är av särskild regional betydelse. Kommunen tar hänsyn
till riksintressena i sin planering.
Sjöfart, MB 3 kap. § 8
Den allmänna farleden Dalaröleden på sträckan Örngrund –
Kanholmsfärden med farledsklass 1 är av riksintresse för sjöfarten.
Kusttrafken på sträckan Kalmarsund - Svenska Björn med farledsklass 2 är också av riksintresse för sjöfarten. Kommunen tar hänsyn
till riksintressena i sin planering.
Vindkraft, MB 3 kap. 8 §
På sydöstra Utö fnns ett riksintresse för vindkraft. Kommunen tar
hänsyn till riksintresset i sin planering.
75
Haninge kommun
Energidistribution, MB 3 kap. 8 §
Kraftledningsnätet i Stockholmsregionen består av stamnät, regionnät och lokalnät. Stamnätet är uppbyggt av ledningar och stationer
för 400 kV och 220 kV och det förvaltas av Svenska Kraftnät.
Länsstyrelsen har gjort bedömningen att stamnätet för elförsörjning
med 400 kV och 220 kV ledningar/kablar inklusive transformatorstationer är av riksintresse. Kommunen tar hänsyn till riksintresset i
sin planering.
Totalförsvaret, MB 3 kap. 9 §
Försvaret har anläggningar och verksamhet i Haninge som är av
riksintresse. Mest känt är skjutfältet och hamnen vid Berga och
på Muskö. Försvaret har dock även stora områden runt Utö med
möjlighet till bland annat skjutövningar. Mellsten skjutfält vid Nåttarö och Stabbo skjutfält mellan Ornö och Utö är även två mindre
områden utsedda till riksintresse för totalförsvaret. Utöver dessa
fnns även två riksintressen för sjöövningar utanför Muskö och Utö.
Kommunen kontaktar försvarsmakten i ett tidigt skede om ovan
nämnda riksintressen kan komma att beröras av en plan.
Riksintressen enligt Miljöbalkens 4 kapitel är områden som i sin
helhet är av riksintresse och är utpekade med geografska namn
direkt i lagtexten. Nedan framgår hur de som berör Haninge (Kustområdet och skärgården samt Natura 2000-områden) ska tillgodoses i den översiktliga planeringen.
Kustområdet och skärgården, MB 4 kap. 4 §
Stockholms läns kustområde och skärgård sträcker sig från Arkösund och Oxelösund i söder till Singö, Öregrund och Forsmark
i norr. Det utgör i sin helhet ett riksintresse som ett av Sveriges
mest värdefulla landskap med stora naturoch kulturvärden och
med betydelse för friluftsliv och turism. Haninge kust och skärgård
sträcker sig från Ängsön, Gränö och Kalvholmen i norr till Nåttarö
och Mällsten i söder.
Exploatering och andra ingrepp i miljön gör endast om det kan ske
på ett sätt som inte påtagligt skadar områdenas befntliga värden.
Fritidsbebyggelse tillförs endast i form av komplettering till befntlig bebyggelse. Bestämmelserna utgör inte hinder för utvecklingen
av befntliga tätorter eller av det lokala näringslivet.
76
Natura 2000, MB 4 kap. 8 §
Natura 2000-områden omfattas av bestämmelser om områdesskydd
enligt Miljöbalken. Det är länsstyrelserna som föreslår områdena
och EU som fattar beslut. EU-länderna har kommit överens om
vilka områden som är av gemensamt intresse. Syftet är att värna
naturtyper, arter och deras livsmiljöer. I Haninge fnns 15 stycken
Natura 2000-områden, sex stycken på fastlandet och nio stycken i
skärgården. Kommunens planering tar hänsyn till dessa värden så
att miljöerna inte påverkas på ett betydande sätt. På fastlandet
Tyresta – Åva, Sandemar, Stegsholm (Gålö), Riddartorpsmossen,
Hanveden och Häringe – Hammersta. I skärgården Ytteräng
(Muskö), Södra Nåttarö, Ålö, Rånö - Ängsholmen, Utö, Varnöfaden (Ornö), Öster Ladängen (Ornö), Fjärdlång och Huvudskär.
Översiktsplan 2030
77
Haninge kommun
Hållbarhetsbedömning
Bakgrund
Haninge kommun har tagit fram ett förslag till en ny översiktsplan – Översiktsplan 2030. En översiktsplan är, enligt miljöbalkens
defnition, en plan som i princip alltid kan antas innebära betydande miljöpåverkan. En miljöbedömning ska därför genomföras
för översiktsplanen och en miljökonsekvensbeskrivning (MKB) ska
upprättas. Syftet med miljöbedömningen är enligt miljöbalken att
integrera miljöaspekter i planen så att en hållbar utveckling främjas.
Haninge kommun har valt att utvidga miljöbedömningen till en
hållbarhetsbedömning där ekologiska/miljömässiga, sociala och
ekonomiska aspekter konsekvensbedöms. Hållbarhetsbedömningen
uppfyller dock miljöbalkens krav på miljökonsekvensbeskrivningar,
har genomförts stegvis och skett integrerat och parallellt med översiktsplanearbetet.
Avgränsning och alternativ
Hållbarhetsbedömningens avgränsning har arbetats fram tillsammans med Haninge kommuns tjänstemän och behandlar tre olika
dimensioner av hållbarhet; ekologisk/miljömässig, social och ekonomisk dimension. Konsekvenserna beskrivs på en övergripande
nivå med fokus på Haninge kommun men även Stockholmsregionen i ett mer regionalt perspektiv. Konsekvenserna beskrivs i
huvudsak för år 2030.
Hållbarhetsbedömningen omfattar dels planförslaget, det vill säga
ÖP 2030, dels ett nollalternativ (vad händer om planförslaget inte
antas och realiseras) och ett scenario Låg. Nollalternativet innebär
att befntlig översiktsplan från 2004 även i fortsättningen är gällande, vilket i många delar liknar ÖP 2030. Scenario Låg innebär
att kommunens nya översiktsplan antas men att olika omvärldsoch marknadsfaktorer gjort så att kommunens tillväxt avtar med en
lägre befolkningsutveckling och ett avtagande bostadsbyggande.
78
Bidrar översiktsplanen till hållbar
utveckling?
Översiktsplanens (inklusive scenario Låg och nollalternativet)
möjligheter att i ett lokalt perspektiv bidra till en hållbar utveckling
har utvärderats med hjälp av ett värderosdiagram (se nästa sida). I
värderosen beskrivs hur hållbara de olika alternativen/scenariona
är. Värderosen ska betraktas som en bedömning av förutsättningarna att nå en hållbar utveckling och inte som ett absolut värde på
hållbarhet.
Hållbarhetsbedömningen och värderosen visar att ÖP 2030, nollalternativet och scenario Låg har olika stora möjligheter att bidra
till en hållbar utveckling. Samtliga alternativ/scenarion har frågor
som kommunen behöver arbeta vidare med i fortsatt planering för
att en hållbar utveckling ska kunna uppnås.
ÖP 2030 och nollalternativet innebär liknande förutsättningar för
att gå i en hållbar riktning men är mer eller mindre fördelaktiga ur
olika hållbarhetsdimensioner. Scenario Låg bedöms vara minst hållbar men däremot mer fördelaktig än både ÖP 2030 och nollalternativet om man enbart studerar den ekologiska dimensionen. Detta
beror huvudsakligen på att scenariot innebär lägst exploatering och
därmed lägst befolkningsökning, vilket i sin tur medför att både
större grönområden och mindre lokala naturområden/grönytor kan
bevaras i högre grad.
Scenario Låg bedöms också medföra en lägre andel hårdgjorda
ytor vilket medför att mindre mängd förorenat dagvatten behöver
omhändertas och att en mindre mängd föroreningar riskerar att
påverka kommunens vattenmiljöer negativt. Utöver detta bedöms
lägre antal människor utsättas för buller och höga luftföroreningshalter i och med att det inte byggs lika mycket och lika tätt som i
ÖP 2030 och nollalternativet. ÖP 2030 och scenario Låg bedöms
som likvärdiga när det gäller klimatpåverkan, fast kopplade till
olika aspekter. I ÖP 2030 ökar möjligheterna att använda sig av
kollektivtrafk samt gå och cykla vilket kan minska bilbehovet och
därigenom minska utsläpp av växthusgaser. I scenario Låg bedöms
Sett till den sociala dimensionen av hållbarhet
bedöms ÖP 2030 vara mest fördelaktig. ÖP 2030
skapar förutsättningar för korta avstånd mellan
arbete, bostad och service som främjar gång och
cykel, funktionsblandade och trygga utemiljöer
samt förutsättningar för en tillgänglig och levande
landsbygd samt kust och skärgård. Utöver detta
skapas goda förutsättningar till valfrihet över sin
boendesituation och sammantaget bedöms ÖP
2030 skapa förutsättningar till att motverka segregation. Även närheten och tillgängligheten till rekreation- och grönområden, kulturmiljöer, mötesplatser
m.m. ökar och det blir därigenom enklare att uppleva naturoch kultur och att skapa sociala relationer. Nollalternativet liknar ÖP 2030 men genom
en något mer spridd bebyggelsestruktur skapas
något sämre förutsättningar för gång och cykel samt
för trygga och säkra utemiljöer och mötesplatser
utanför områdena i anslutning till pendeltågsstationerna. Nollalternativet bedöms också innebära
ett något mindre varierat bostadsutbud, särskilt
på landsbygd och kustnära. Scenario Låg bedöms
vara minst fördelaktigt ur den sociala dimensionen
på grund av sämre förutsättningar för att gå och
cykla samt mindre förutsättningar för ett varierat
bostadsutbud.
Sett till den ekonomiska dimensionen av hållbarhet
bedöms ÖP 2030 vara mest fördelaktigt. Förutsättningar skapas för en positiv befolkningsutveckling
med en relativt balanserad befolkningssammansättning. Attraktiva bostadsområden skapas nära kollektivtrafk, service och natur-/rekreationsområden.
Med ÖP 2030 utvecklas kollektivtrafken och nya
arbetsplatsområden pekas ut, vilket skapar förutsättningar för en mer varierad
A EN
AL N
CI SIO
SO EN
M
DI
befolkningstillväxten bli betydligt lägre vilket kan
innebära en mindre ökning av det totala bilåkandet
i kommunen. I nollalternativet bedöms bilberoendet vara allra störst.
E
DI KO
M LO
EN G
SI ISK
ON A
EN
Översiktsplan 2030
Folkhälsa
Klimatpåverkan och
klimatanpassning
Boendemiljö
och trygghet
Människors hälsa
- buller, luft och risk
Utbildning
och arbete
Vattenmiljö och
vattenkvalitet
Kulturmiljö och
landsbygd
Befolkning och
bostadsmarknad
Grönstrukturer; skogsoch jordbruksmark
Kommunalekonomi
och robusthet
Arbetsmarknad
och näringsliv
ÖP 2030
EKONOMISKA
DIMENSIONEN
Scenario Låg
Nollalternativet
79
Haninge kommun
Fortsatt planering
Utvecklingsprogram
I den översiktliga planeringen arbetar kommunen löpande med
fördjupningar av geografskt avgränsade områden. Fördjupningarna
kallas utvecklingsprogram, sträcker sig vanligtvis 10-15 år fram i
tiden, och har som syfte att ge en översiktlig men mer detaljerad
bild än översiktsplanen av vilken vision och målbild kommunen
har med respektive område. De områden som har utvecklingsprogram står inför en möjlig utveckling i större skala och kommunen
har därför upplevt att det fnns behov av ett helhetsgrepp som är
mer detaljerat än vad översiktsplanen kan ge.
Utvecklingsprogrammen följer gällande översiktsplan och används
främst vid detaljplaneringen som en del av det inledande programarbetet. Det innebär att detaljplanearbetet kan efektiviseras och
bättre harmonisera med kringliggande områden i samma geografska område.
Utvecklingsprogrammen fastställs av kommunfullmäktige och ger
en mer detaljerad bild än översiktsplanen av ett aktuellt område.
De liknar en fördjupad översiktplan men följer inte samma samrådsprocess och har inte statusen att kunna ändra översiktsplanen.
Kommunens löpande översiktliga planering följer i många fall de
konkreta förslag på utveckling som föreslås i utvecklingsprogrammen. Utvecklingsprogrammen följs årligen upp genom kommunstyrelsen.
Planerings- och utredningsinsatser
I arbetet med att ta fram översiktsplanen har behovet av ytterligare
utredningar och planeringsinsatser identiferats. Det har inte funnits möjlighet att ta fram dessa under översiktsplanearbetet.
−− Kulturmiljöinventering
−− Bullerkartering
−− Trafkplan
80
Översiktsplan 2030
Förklaring av Plankartan och Strukturplaner
Plankartan
Visar en önskad målbild för Haninge 2030 (2050).
Avgränsningar och sträckningar på kartan är grovt dragna. I efterföljande planering görs mer detaljerade ställningstaganden.
medeltät stadsbygd kommer att se olika ut i olika stadsdelar. Exakt
hur avgörs i nästa steg i planeringen när fer behov och intressen
ska vägas mot varandra. Gles stadsbygd innebär att den ska förbli
glesare än den medeltäta eller den täta. Men det är fortfarande
stadsbygd och inte landsbygd.
Nya bostäder på landsbygden och skärgård
Stadsbygd – landsbygd
Stadsbygd är ett begrepp som bäst förstås i relation till sin motsats,
landsbygd. Inom stadsbygden fnns bostäder, verksamheter, vägar,
grönområden, rekreationsområden och andra funktioner som tillhör en stad eller en tätort. På plankartan markeras stadsbygden som
röd, orange och gul. Utanför stadsbygden fnns landsbygden. På
vissa ställen är gränsen mellan stad och land skarp, men på många
håll är den mer difus.
Tät, medeltät och gles stadsbygd
Inom den rödskraferade markeringen på Ornö vill kommunen
ge utrymme för mindre komplettering med nya bostäder. Det kan
röra sig om enstaka bygglovsförfrågningar eller projekt med fera
bostäder åt gången som kräver detaljplan. Alla lägen inom markering är inte lämpliga för nya bostäder. Kommunen kommer från
fall till fall pröva lämpligheten i relation till de restriktioner som
fnns. Den nya bebyggelsens läge och placering behöver harmoniera
med kulturmiljön och landskapet. Inom vissa fritidshusområden
vill vi underlätta omvandling till åretruntboende genom att bygga
ut kommunalt vatten och avlopp och genom nya detaljplaner.
Utredningsområde
Tät stadsbygd
Medeltät stadsbygd
Gles stadsbygd
De olika färgerna för stadsbygd anger önskad täthet. Den önskade
tätheten ska jämföras både med nuläge och med omgivande områden. Färgerna anger därmed dels var kommunen vill se mer förtätning och dels i vilken grad. Vårt ställningstagande utgår i första
hand från närhet till kollektivtrafk, men också från en värdering av
olika platsers förutsättningar och behov. Täthet är ett begrepp som
inom planering kan defnieras på fera sätt och avse olika aspekter
– befolkning, bebyggelsekaraktär, exploateringstal, höjd på hus,
hur mycket mark som tas i anspråk och så vidare. Här använder vi
medvetet begreppet utan att göra någon specifk defnition. Tät och
Markägarna i området norr om Årsta havsbad har tidigare visat intresse för att utveckla sina markägor. Sannolikt skulle det området
på samma sätt som Årsta havsbad, bli attraktivt att bosätta sig i om
det skulle bebyggas. Kommunen har i plankartan markerat området
(lila cirkel) som ett så kallat utredningsområde i syfte att visa på att
ytterligare studier är nödvändiga för att kunna bedöma områdets
lämplighet, avgränsning med mera.
81
Haninge kommun
Tätortsnära grönområden
Grönområdena nära stadsbygden vill vi utveckla till att bli bättre
och mer tillgängliga ”aktivitetsrum” med plats för längre promenader, skidåkning, motion och andra uteaktiviteter.
Även sjöarna och stränderna ska göras mer tillgängliga.
Utvecklingen ska inte försämra det befntliga jordbrukets villkor
och den ska ta hänsyn till naturoch kulturmiljöerna. Kommunen
är mycket restriktiv till ny bebyggelse inom dessa områden.
Spårväg Syd
Spårväg Syd ska bli en regional tvärförbindelse som knyter ihop
Flemingsberg, Masmo, Kungens Kurva, Skärholmen, Fruängen
och Älvsjö. Huddinge kommun är öppen för en förlängning av
spårvägen från Flemingsberg vidare till Haninge. I både plankartan
och strukturplanerna fnns några alternativa tänkbara sträckningar
redovisade.
Grönstråk
I områden med förändringstryck, i eller nära stadsbygden, vid vägar
och järnvägar, markerar vi att det fnns viktiga gröna samband. Det
är smala stråk mellan grönområden, vilka behöver upprätthållas för
att skapa en sammanhängande grönstruktur. De gröna sambanden
får inte byggas bort. I vissa fall är de gröna sambanden svaga eller
rent av nästan obefntliga. Här behöver vi arbeta mer aktivt med att
knyta ihop olika grönområden och överbrygga barriärer.
82
Strukturplaner
Visar på föreslagen markanvändning både vad gäller bevarande och
de förändringar som sedan kommer leda till målbilden som visas i
Plankartan.
Kartorna fokuserar på kommunens sju (7) pendeltågsnära
(1 200 m) områden.
Här fnns förslag på ny infrastruktur som stationer, järnväg,
spårväg, vägar, trafkplats och GCM-vägar.
Nya bebyggelseområden är markerade som exploaterings-,
förtätnings-, och förändringsområden.
Exploateringsområden är områden där helt ny bebyggelse föreslås.
Förtätningsområden är områden med befntlig bebyggelse som
föreslås förtätas med liknande bebyggelse.
Förändringsområden är områden där nuvarande markanvändning
föreslås förändras till exempel industrimark till bostäder.
Översiktsplan 2030
Underlag i urval
Exploateringsstudie för Haninge,
Spacescape, 2014
Parkstråksanalys, Tyréns, 2013
Handelsutredning, WSP, 2014
Trafkstudie regionala stadskärnan,
ÅF, 2014
Naturvårdsplan, MN, 2013
Vattenplan, 2012
VA-policy, 2013
Ekologiska landskapssamband,
Calluna AB, 2014
Klimat- och sårbarhetsanalys,
IVL Svenska Miljöinstitutet, 2013
Fördjupning av Klimat och
sårbarhetsanlys, Structor med
DHI som underkonsult, 2014
Omvärldsanalys, 2014
Utvecklingsprogram
Klimat- och energistrategi, 2014
Näringslivsstrategin, 2012
Cykelplan, 2010
VA-plan, 2015
83
136 81 HANINGE
08-606 70 00
haninge.se
SAMHÄLLSBYGGNADSAVDELNINGEN
HANDLÄGGARE
DATUM
REFERENS
ERT DATUM
ER REFERENS
16 september 2015
KS-2015/834.312
KS 2015/158
Haninge kommun
136 81 Haninge
Nicklas Lord
08-535 365 62
[email protected]
Översiktsplan 2030 för Haninge kommun – svar på
remiss
Huddinge kommun lämnar yttrande över förslag till översiktsplan 2030 för
Haninge kommun enligt följande.
Haninges översiktsplan siktar mot 2030 men har även utblick mot år 2050.
Tidsavgränsningen ska ge en rimlig överblickbarhet och följa den regionala
utvecklingsplanen. Översiktsplanens mål och planeringsinriktningar ska
samspela med de nationella, regionala och delregionala målen. Huddinge
kommun är positiva till att Haninges översiktsplan stödjer RUFS 2010 samt
önskar goda förbindelser mellan stadskärnorna, där kopplingen Haninge –
Flemingsberg särskilt uppmärksammas.
Region och sammanhållning
Haninges översiktsplan nämner att närhet mellan Haninges och
Flemingsbergs regionala stadskärnor medför goda möjligheter att samverka
för att attrahera nya företag. Vi ser positivt till samverkan och önskar att
texten utvecklas med hur och inom vilka områden där samverkan är särskilt
viktig. Det är positivt att Haninge kommun vill ta sin andel av tillväxten och
bostadsbyggandet. Det är dock svårt att överblicka hur Haninge kommun
avser förhålla sig till lagen om kommunernas bostadsförsörjningsansvar.
Avsnittet mellankommunala intressen skulle kunna utvecklas mer. Bland
annat med avseende på vad hamnen i Norvik kan få för konsekvenser med
ökad trafik på väg 73, väg 259 och eventuella behov av mark för
logistikverksamhet.
Bebyggd miljö
Huddinge kommun ser positivt på översiktsplanens utbyggnadsstrategier och
vill särskilt framhäva vikten av att inriktningen; ”Prioritera utbyggnad i
regionala stadskärnan inom 1200 meter från resecentrum”. Samt inriktningen;
”Bygg i stationsnära områden och längs pendeltåget”.
Genom att även Haninge kommun planerar utifrån stationsnärhetsprincipen
minskas behovet att använda bil, vilket bl.a. är bra för klimatet samt bidrar till
ett mer jämlikt och rättvist transportsystem. Principen underlättar också för
POSTADRESS
BESÖKSADRESS
Stab
141 85 Huddinge
Kommunalvägen 28
Huddinge
E-POST OCH WEBB
www.huddinge.se
SIDA
1
DATUM
16 september 2015
ERT DATUM
REFERENS
SIDA
KS-2015/834.312Error! 2 (5)
No text of specified style
in document.
ER REFERENS
KS 2015/158
kommunernas invånare att få tillgång till den service och utbud som
respektive kommun har att erbjuda, vilket i sin tur stärker sammanhållningen.
Att vid planläggning eftersträva funktionsblandning ligger i linje med
Huddinge kommuns översiktsplan och tillkomande bebyggelse sker i
anslutning till kollektivtrafik samt befintlig bebyggelse. Vi står bakom idén
om att handeln får växa i etablerade områden och att inte lägga ytterligare
handel i externa lägen. Vi tror på att möjliggöra inköp av dagligvaror utan bil.
Vid planläggning och planering i närhet till kommungräns ser vi gärna att en
dialog/information ges i ett tidigt skede. Detta för att hitta gemensamma
lösningar och utveckla samband samt undvika upplevda eller verkliga
barriärer mellan kommunerna.
Resor och transporter
Inriktning
Vi är positiva till inriktningen i Haninges översiktsplan som stödjer en
utveckling där gång, cykel och kollektivtrafik prioriteras. Inriktningen och
prioriteringen mellan de olika trafikslagen ligger helt i linje med Huddinges
intentioner. Det saknas beskrivning av hur man ser på nyttotrafiken.
Gång och cykel
Det bör tydliggöras att Haninge kommun vill verka för ett genomförande av
den regionala cykelplanen för Stockholms län. Vi ser framför oss ett
samarbete i att bevaka att cykelstråket Handen – Flemingsberg blir verklighet
i arbetet med Tvärförbindelse Södertörn. Huddinge kommun ställer sig
bakom önskemålet om ett cykelstråk på sträckan mellan Handen och
Huddinge centrum.
I översiktsplanen skulle kunna tydliggöras hur Haninge kommun avser arbeta
med gångperspektivet för att få fler att välja att gå korta resor istället för att ta
bilen. Det framgår inte på karta hur gatunätet ska göras mer promenad- och
cykelvänligt.
Kollektivtrafik och Spårväg syd
I enlighet med Huddinge kommuns översiktsplan är kommunen öppen för
förlängningar av Spårväg syd från Flemingsberg Haninge. På sträckan finns
det i Huddinge kommuns översiktsplan ett utpekat stamnät för kollektivtrafik,
dock inget spårreservat.
Vi är positiva till att verka för bättre kommunikationer till de regionala
stadskärnorna med busstrafik utmed Tvärförbindelse Södertörn. Kommunerna
tillsammans bör verka för en prioriterad kollektivtrafik, som kan konkurrera
med bilen, i arbetet med Tvärförbindelse Södertörn.
DATUM
16 september 2015
ERT DATUM
REFERENS
SIDA
KS-2015/834.312Error! 3 (5)
in document.
ER REFERENS
KS 2015/158
Inriktningen i översiktsplanen är att i mycket goda kollektivtrafiklägen
eftersträvas förtätning med hög exploateringsgrad och funktionsblandning.
Detta är positivt och ligger i linje med Huddinge kommuns översiktsplan och
trafikstrategi. Det framgår dock inte vad Haninge kommun anser är mycket
goda kollektivtrafiklägen och var de finns.
Huddinge har tagit fram ett stamnät för kollektivtrafik som ansluter till
Haninge kommun via Haningeleden, Nynäsvägen och Gamla Nynäsvägen.
En av intentionerna med stamnätet är att skapa en mer attraktiv kollektivtrafik
som är ett led i att kunna öka kollektivtrafikandelen såväl lokalt som
regionalt. Huddinge verkar för att upprätta stamnätet. För att nå ännu större
effekt hoppas Huddinge kommun på ett framtida samarbete med Haninge
kommun där stamnätet fortsätter över kommungränsen.
Järnväg och båt
Att andelen transporter med båt och järnväg kan öka samt minimera behovet
av långväga transporter är positivt. Det saknas dock ett resonemang om hur
transporter till och från Norvik kan avlastas med järnväg och om Haninge
beaktar detta i planeringen.
Väg 73, väg 259 och Tvärförbindelse Södertörn
Det framgår att efterfrågan på att etablera verksamhetet relaterad till
transporter, logistik och lagerhållning i Haninge kommun är stor.
Transportintensiva verksamheter av detta slag påverkar bl.a. väg 73 och väg
259 i stor utstäckning. Och senare även Tvärförbindelse Södertörn. Stora
transportflöden påverkar Huddinge kommun och bör ske så effektivt som
möjligt bl.a. genom att nyttja järnväg. Vidare så förväntas stark utveckling
längs stråket Globen-Haninge-Norvik. Det saknas beskrivning av hur denna
utveckling, inklusive nya Vegastaden, påverkar väg 73. Klarar sig dagens
utformning av väg 73 genom bl.a. Trångsund och Skogås? Det pågår en
dialog mellan tjänstemän från kommuner längs väg 73, stråket Globen
(Slakthusområdet)-Norvik.
Övrig infrastruktur
Haninge kommun lyfter att utbyggnad av fiber lämpligen sker i samarbete
med grannkommunerna men utvecklar inte vad detta innebär.
Buller
Huddinge kommun skulle önska att kapitlet om buller förtydligas. Området
som är markerat för bulleravsteg inkluderar en stor del av Haninge kommuns
befolkning. I detta område ska bulleravsteg kunna göras enligt praxis för
Stockholms län. Denna praxis bör förtydligas.
DATUM
16 september 2015
ERT DATUM
REFERENS
SIDA
KS-2015/834.312Error! 4 (5)
in document.
ER REFERENS
KS 2015/158
Natur och miljö
Huddinge kommun stödjer tanken om att de gröna kilarna förvaltas och
utvecklas i samarbete mellan kommunerna. De gröna kilarnas utbredning bör
tydligt framgå på karta även utanför kommungränsen. Viktigt är också att
ekologiska samband beaktas vid planläggning samt att värna och utveckla
ekosystemtjänster.
Haninges remissförslag till översiktsplan medför ett ingrepp i regionens
övergripande Grönstruktur. Detta gäller området vid Jordbro som skulle
innebära exploatering inom Hanvedenkilen. Detta ingrepp påverkar därmed
indirekt värdena i Hanvedenkilen även på Huddinges sida gränsen.
Översiktsplanen bör följa den avgränsning av grönstrukturen som
Länsstyrelsen och TMR tagit fram och som också framgår av RUFS 2010.
Vatten
Avrinningsområden är svåra att tyda på kartan. Avrinningsområden som
sträcker sig utanför kommungräns bör framgå. Gällande vatten vill Huddinge
kommun understryka vikten av att förorenat dagvatten ska renas före
infiltration eller utsläpp till vattendrag för att inte förvärra tillståndet i
Drevviken. Samt att värna och ge viktiga vattenresurser långsiktigt skydd är
viktigt för att trygga dricksvattenförsörjning. Vi ser positivt på alla åtgärder
som förbättrar situationen för Östersjön med minskad belastning av
näringsämnen och föroreningar.
Kartor och bilder för mellankommunal samverkan
Kartor bör ses över vad gäller läsbarhet. Infrastruktur, gröna kilar m.m. som
visar mellankommunala samband bör visas även utanför Haninges
kommungräns. Det skulle vara önskvärt med en karta som visar mycket goda
kollektivtrafiklägen och prioriterade busstråk. Det regionala cykelstråken bör
tydligt redovisas.
Övrigt
Det är bra att Haninge kommun utvidgat miljöbedömningen till en
hållbarhetsbedömning där ekologiska/miljömässiga, sociala och ekonomiska
aspekter konsekvens bedöms. Det känns dock som att det saknas hänvisning
till referenser eller underlag för bedömningen.
DATUM
16 september 2015
ERT DATUM
REFERENS
ER REFERENS
KS 2015/158
Beslut i detta ärende har fattats av kommunstyrelsen den 16 september 2015
(protokollsutdrag bifogas).
HUDDINGE KOMMUN
Samhällsbyggnadsutskottet
Malin Danielsson
ordförande
SIDA
KS-2015/834.312Error! 5 (5)
in document.
Väg 259 Idéutredning
Gång- och cykeltrafk i Glömstadalen
Samrådshandling 2015-06-30
Diarienummer TRV 2015/67849
Titel: Idéutredning Gång- och cykeltrafk i Glömstadalen
Utgivningsdatum: 2015-06-30
Utgivare: Trafkverket Region Stockholm
Kontaktperson: Peter Huledal
Författare: Jan Englund
Layout: Trafkverket
Innehåll
Om uppdraget ..........................................................................4
Kapitel 4 Förslag till åtgärder ..............................................12
Sammanfattning ...................................................................... 5
4.3 Etappindelning...................................................12
Kapitel 1 Bakgrund ..................................................................6
1.1 Syfte med utredningen.......................................6
1.2 Geografsk avgränsning ....................................6
1.3 Tidigare utredningar och beslut........................6
1.4 Övergripande mål och strategier.......................6
1.5 Planeringsprocessen..........................................6
4.4 Beskrivning av åtgärder.................................... 14
Kapitel 5 Översiktlig konsekvensanalys...........................20
5.1 Natur o kulturmiljö............... ............................ 20
5.2 Rekreation och friluftsliv...................................20
5.3 Boendemiljö.......................................................20
5.4 Trafksäkerhet/Tillgänglighet...........................20
5.5 Kostnader...........................................................20
Kapitel 2 Förutsättningar - brister och problem ................8
2.1 Markanvändning.................................................8
2.2 Trafk och infrastruktur..................................... 8
2.3 Miljö...................................................................10
Kapitel 3 Funktions- och behovsanalys av området ........11
3.1 Fordonstrafk......................................................11
3.2 Kollektivtrafk....................................................11
3.3 Oskyddade trafkanter.......................................11
3.4 Miljö...................................................................11
4.1 Viktiga förutsättningar......................................12
4.2 Förslag till utformning...................................... 12
Kapitel 6 Fortsatt arbete........................................................21
6.1 Nästa steg i planeringsprocessen..................... 21
6.2 Frågor som kräver speciell uppmärksamhet.....21
6.3 Förankringsform.................................................21
Om uppdraget
Trafkverket har beslutat att ta fram en
idéutredning som stöd för en förenklad
åtgärdsvalsstudie gällande gång- och
cykeltrafken i Glömstadalen.
Det fnns medel anslagna i nu gällande
Länsplan för att förbättra gång- och
cykelstråket i Glömstadalen.
Idéutredningen syftar till att utreda brister
och problem samt föreslå åtgärder som förmår
förbättra möjligheten att förfytta sig utmed
väg 259 gående eller med cykel.
Organisation
Arbetet har bedrivits internt inom Trafkverket
i samarbete med Huddinge kommun.
- Trafkverket
Projektledare
Samhällsplanering
Samordning Cykel
Jan Englund
Sofa Mild
Ebba Larsson
- Huddinge kommun
Trafkfrågor
Marika Norrberg
4 (22)
4 (32)
Sammanfattning
En sammanfattande bedömning är att ett
separerat gång- och cykelstråk med hög
standard utmed väg 259, på norra sidan,
kan lösa de brister som har beskrivits och
garantera de funktioner och behov som
angivits. Utbyggnaden föreslås ske etappvis.
Bakgrund
I Länsplanen benämns Cykelsatsning
Södertörn. Denna satsning består av ett antal
olika objekt och GC-stråket i Glömstadalen är
ett av dessa objekt.
Det fnns två viktiga syften med objektet:
- Koppla ihop och höja standarden på viktiga
regionala cykelstråk.
- Förbättra den lokala tillgängligheten och
trafksäkerheten för oskyddade trafkanter.
Förutsättningar - brister och problem
Trafksituationen i Glömstadalen är ansträngd.
Väg 259 har otillräcklig kapacitet under
dygnets maxtimmar. Detta innebär köbildningsproblematik samt olika slags svårigheter
för oskyddade trafkanter.
Nuvarande utformning av GC-stråket har ett
fertal problem och brister. Dessa svagheter
avser bland annat genhet, otillräcklig
separering från biltrafk, låg standard avseende
bredd/beläggning/belysning samt svaga
kopplingar till boendemiljöer i Glömsta/
Vistabergsområdet.
Funktions- och behovsanalys av området
Behov av förbättrad regional framkomlighet
i vägnätet och funktionen av en förbättrad
kollektivtrafk är viktiga aspekter för att
lösa nuvarande problem och möta framtida
utmaningar med ökad bostadsbebyggelse i
Glömstadalen. Dessa behov och funktioner ska
lösas inom ramen för andra projekt (Tvärförbindelse Södertörn/Spårväg Syd).
Behoven av förbättrad standard och funktion
i framtida GC-nät blir allt viktigare på grund
av ökat antal cyklister samt att cykling sker i
allt högre farter. Kommande GC-utbyggnad
ska utgå från de krav som ställs i regional
cykelplan för Stockholms län. Även krav i
cykelplanen avseende trafksäkerhet, trygghet,
tillgänglighet ska beaktas.
Förslag till åtgärder
Som första alternativ bör utformningen
utgå från att det kommer att krävas intrång
på privata tomter utmed sträckan. Detta är
nödvändigt för att skapa en tillräcklig remsa
mellan väg 259 och det nya GC-stråket.
Remsan kommer att ge ökad trafksäkerhet och
trygghet för oskyddade trafkanter samtidigt
som den har funktion för snöupplag och
avvattning.
Generellt föreslås den nya GC-banan, där
detta är möjligt, planeras bakom befntlig
belysning och i anslutning till befntlig dikes
bakre krönkant. På detta sätt kan nuvarande
belysnings- och avvattningssystem bibehållas.
Översiktlig konsekvensanalys
Utbyggnaden av föreslaget GC-stråk kommer
att få mycket positiva konsekvenser för trafksäkerhet och tillgänglighet när det gäller
oskyddade trafkanter.
Bedömningen är att intrång på privat
tomtmark blir nödvändiga för att kunna skapa
en trygg och säker GC-bana som är separerad
från väg 259.
För att mildra konsekvenserna är det viktigt
med en bra dialog samt titta på vilka kompensationsåtgärder som kan utföras för respektive
markägare i form av exempelvis fyttning eller
nyetablering av vegetation.
Kostnader
En grov kostadsuppskattning för etapp I visar
på en total kostnad på 19 Mkr.
Fortsatt arbete
Denna idéutredning ska utgöra underlag till en
åtgärdsvalsstudie, som är det inledande skedet
i vägplaneringsprocessen. Mot bakgrund av
frågans lägre grad av komplexitet kommer
resursinsatsen anpassas och åtgärdsvalsstudien utförs förenklad med begränsad
process och analys.
Efter genomfört samråd och dialog av åtgärdsvalsstudien ska arbetet med en formell vägplaneprocess inledas.
5 (22)
5 (32)
Kapitel 1 Bakgrund
1.1 Syfte med utredningen
En viktig bakgrund till objektet är att det i
Länsplanen fnns ett paket som benämns
Cykelsatsning Södertörn. Denna satsning
består av ett antal olika objekt och GC-stråket i
Glömstadalen är ett av dessa objekt.
Glömstastråkets läge utgör utöver den lokala
funktionen även en viktig länk för att knyta
ihop viktiga radiella stråk från Södertälje och
Tumba.
Syftet med objektet är inte så detaljerat
beskrivet i Länsplanen men utredningen
defnierar två viktiga syften med objektet.
- Behovet att koppla ihop viktiga regionala
stråk. Sträckan genom Glömstadalen är ett
regionalt stråk och en viktig länk för att koppla
ihop radiella cykelstråk utmed E4 och väg 226.
- Förbättra den lokala tillgängligheten. Öka
möjligheterna för boende i bostadsområdena
norr om väg 259 att gå och cykla utmed
vägen. Det fnns viktiga målpunkter såsom
barnomsorg och skolor inom området
1.2 Geografsk avgränsning
Det aktuella utredningsområdet avgränsas
av väg 259 och dess närområde på sträckan
genom Glömstadalen mellan E4 och väg 226
inom Huddinge kommun
1.3 Tidigare utredningar och beslut
Länsplan för regional transportinfrastruktur
2014-2025.
Regional cykelplan för Stockholm län.
Cykelplan Huddinge kommun, remissversion
2015-03-31
1.4 Övergripande mål och strategier
Nationella transportpolitiska mål ska beaktas
och gäller som ett ramverk för arbetet med
idéutredningen.
Vidare ska visioner och mål som fnns
redovisade i regional cykelplan leda fortsatt
arbete:
•Bra utbud av cykelvägar, regionalt cykelvägnät
för arbetspendling byggs ut för gena och
snabba cykelresor. Det regionala nätet bör
vara färdigställt år 2030 och kompletteras
med lokala och mellankommunala cykelvägar.
Turism- och rekreationscykling utvecklas
successivt.
•Enkelt att planera cykelresan, bra och
lättillgänglig information ska fnnas om
cykelresande.
6 (22)
6 (32)
•Lätt att hitta under resans gång, cykelstråk
utformas så att de är lättorienterade och förses
med bra vägvisning och trafkinformation.
•Säkert och tryggt för alla trafikanter, trafikmiljöer ska vara trafksäkert utformade och
cykelbanor vara i gott skick med hög kvalitet
på driften.
•Enkelt att kombinera cykel med kollektivtrafik,
bra kopplingar till kollektivtrafk, tillgång
till hyrcyklar vid större kollektivtrafkknutpunkter. Det ska vara möjligt att ta med cykel
på längre tågsträckningar utanför rusningstid.
•Gott om cykelparkering, bättre och utökade
parkeringsmöjligheter i anslutning till kollektivtrafk, vid bostäder, arbetsplatser och i
centrumområden.
1.5 Planeringsprocessen
Alla formella planeringsprocesser ska föregås
av en åtgärdsvalsstudie. Den nu aktuella
ideútredningen ska nyttjas som underlag för
en förenklad åtgärdsvalsstudie (ÅVS).
Den förenklade ÅVS-processen kommer att
fungera som dialog och samråd med andra
intressenter och sedemera utgöra underlag för
beslut om fortsatt planprocess (vägplan).
Figur 1 - Översikt utredningsområde
7 (22)
7 (32)
Kapitel 2 Förutsättningar - brister och problem
2.1 Markanvändning
2.1.1 Bebyggelse
Det förekommer omfattande randbebyggelse
utmed väg 259 genom Glömstadalen. I
anslutning till denna bebyggelse fnns ett stort
antal direktanslutningar mot väg 259, vilka
utgör mycket stora trafksäkerhetsrisker vid
in- och utfart.
Den stora mängd trafk som passerar på väg
259 skapar även buller- och barriärproblem för
de boendemiljöer som fnns utmed vägen.
2.2 Trafk och infrastruktur
2.2.1 Vägnätet
Väg 259 har utöver den lokala funktionen även
en viktig funktion som tvärförbindelse mellan
väg 226 och E4.
Vägen är enligt mätning från 2013 trafkerad
med 20 620 fordon per årsmedeldygn väster
om Katrinebergsvägen och 12 210 fordon på
sträckan öster därom.
Vägen är utformad som en smal tvåfältsväg
(ca 7m) och under trafkens maxtimmar
är vägen överbelastad och omfattande
köbildningsproblematik uppstår. Den
täta trafken innebär även stora problem
med tillgängligheten för trafk på
sekundärvägsanslutningar.
8 (22)
8 (32)
2.2.2 GC-vägnätet
Glömstastråket är ett defnierat stråk i
regionens cykelplan. Stråket är 9,6 km långt
och sträcker sig mellan Fittja i väster och
Huddinge centrum i öster. Stråket är en
”tvärförbindelse” mellan Tumbastråket utmed
väg 226 och Södertäljestråket utmed E4, se
även fgur 2.
Nuvarande utformning av stråket har fera
brister och problem:
- Nuvarande trafkmängd på Glömstavägen (väg
259) utgör en kraftig barriär och trafksäkerhetsrisk för gående och cyklister.
- Boende söder om Glömstavägen (Kästa)
upplever stora trafksäkerhetsrisker för barn
och ungdomar som skall passera Glömstavägen
för att ta sig till målpunkter norr om vägen,
exempelvis Vistaskolan. Här har speciellt
nämnts otryggheten av att cykelbanan på den
norra sidan bara är separerad med en kantsten.
- Gångsignalen över väg 259 vid Katrinebergsvägens upplevs otrygg eftersom signalsystemet för biltrafken i vägkorsningen kan
störa uppmärksamheten för fordonsförare
så att de inte uppfattar gångsignalen intill på
rätt sätt. Trafkverket kommer under 2015 att
genomföra trimningsåtgärder i korsningen
för att förbättra framkomligheten för fordonstrafken.
- Stora svårigheter att utföra lokala gång- och
cykelresor utmed väg 259 i den västra delen av
området eftersom det saknas en längsgående
GC-koppling utmed vägen.
- Befntlig separerat cykelstråk i västra Glömsta
har svag koppling till boendemiljöer i Glömsta
och Vistabergsområdet.
- Stråket ligger avsides väster om Katrinebergsvägen, vilket kan innebära otrygghet
under vissa tider på dygnet.
- Låg standard i det regionala stråket:
* Nuvarande sträckning är utformad med
blandtrafk både i västra och östra delen.
* Hela sträckan har otillräcklig breddstandard
och beläggning behöver förbättras på vissa
delar.
* Det fnns problem med sikt och hinder utmed
sträckan.
* Belysning och vägvisning är inte kontinuerlig
utmed sträckan.
* Anslutningen mot Södertäljestråket vid
Masmo är ogen.
2.2.3 Kollektivtrafk
Det fnns stora framkomlighetsproblem för
busstrafken under trafkens maxtimmar. Flera
hållplatslägen utmed sträckan har stora brister
i tillgänglighetsanpassning och trafksäkerhetsutformning.
6
H
|G
UWl
O
WU
MHV
nN
HW
)LWWMD
0DVPRJnUG
*O|PVWD
*O
|P
VWD
VWU
|P
nN
VWD
Yl
JH
Längsgående GC-koppling
saknas för boendemiljöer
i västra Glömsta.
+XGGLQJH
Q
HW
.lVWD
)OHPPLQJVEHUJ
1,5 Kilometer
P
0,75
7X
0
ED
VW
Un
NH
W
Del som saknar kopplingar mot
västra Glömsta. Sträckan ligger
även i konfikt med kommande
planer för Tvärförbindelse
Södertörn
*O
6HSDUDWLRQVIRUP
*&EDQDXWDQVHSDUDWLRQ*&
%ODQGWUDILN
6DNQDGOlQN
Figur 2 - Glömstastråket, källa Regional cykelplan
9 (22)
9 (32)
2.3 Miljö
Utredningsområdet består av Glömstadalen
med angränsande skogsområden. Själva
dalgången används huvudsakligen för
jordbruksändamål men några bebyggda delar
fnns. Norr om väg 259 fnns omfattande
bebyggelse av småhuskaraktär.
Det fnns riksintresseområden för väg- och
ledningsutbyggnader i dalgången men i
övrigt fnns inga riksintressen preciserade för
miljönsidan inom utredningsområdet.
Källa till nedanstående faktauppgifter är ur
Huddinge kommuns planprogram för planerad
bebyggelse i Glömstadalen.
2.3.1 Naturmiljö
Glömstadalen har en funktion i Stockholms
regionala grönstruktur, då områdets västra
del ingår i ett område som är en del av
Bornsjökilen. Glömstadalen är sedan även
en grön koppling mellan Bornsjökilen och
Hanvedenkilen.
Glömstadalen har en öppen karaktär med en
tilltalande landskapsbild. Landskapsvärdena
hör ihop med bygdens kulturhistoria, där
jordbruket har lång kontinuitet i området.
Skogssträckan öster om Myrstugeberget är en
viktig spridningszon tvärs väg 259 för djur och
växter.
10 (22)
10 (32)
2.3.2 Kulturmiljö
Glömstaområdet var bebott redan under
förhistorisk tid. Det fnns lämningar i form
av boplatser från stenåldern samt gravhögar
och gravfält från yngre järnåldern, men även
runristningar och vägar förkommer inom
området och i närliggande omgivningar.
2.3.3 Rekreation och friluftsliv
Dalgången har en viktig funktion för
rekreation som förbindelse mellan strövområdena i Bornsjökilen och Hanvedenkilen.
I Glömstadalen fnns rester av ett gammalt
vägnät bevarat, Tingsvägen. Denna väg med
en intilliggande runhäll utgör enligt Riksantikvarieämbet en av de mest intressanta förhistoriska lämningarna i Huddinge. Runhällen vid
den forna vägen manifesterar läget för en bro.
På 1600-talet byggdes Göta Landsväg som idag
har kvar sin ursprungliga sträckning i Gamla
Stockholmsvägen. För bägge vägområdena
samt dalgången gäller särskilda restriktioner
för förändringar.
Bornsjökilen berör västra delen och innefattar
skogsmark både söder om dalgången
(Lovisebergs kilområde) och norr om dalen
(Gömmaren kilområde). Båda områdena är
mycket värdefulla för friluftslivet och det fnns
även motionsspår i området.
Gång- och cykelstråk som fnns väster
om Katrinebergsvägen är väl utnyttjat för
promenader/löpning och rekreationscykling.
Kapitel 3 Funktions- och behovsanalys av området
Vid utformning av åtgärder är det betydelsefullt att som underlag analysera nuvarande
och framtida behov och funktioner.
3.1 Fordonstrafk
Befntligt vägnät har stora kapacitetsproblem
i nuläget och i behov av mer omfattande
åtgärder. Pågående projekt med Tvärförbindelse Södertörn kommer att ge förutsättningar för att på ett bättre sätt kunna
hantera den regionala trafken i framtiden.
En ny tvärförbindelse kommer att förbättra
framkomligheten och ger nuvarande väg 259
en annorlunda funktion, vilken istället blir
karaktären av matarled i lokalvägsystemet.
3.2 Kollektivtrafk
Det fnns stora behov att förbättra kollektivtrafken i området i framtiden. Nuvarande
busstrafk har stora problem med framkomligheten under trafkens maxtimmar.
Utbyggnad av de nya bostadsområden som
planeras i Glömstadalen kommer att medföra
nya behov inom kollektivtrafken. Spårväg
Syd är ett spårprojekt som kommer att ge god
tillgänglighet från området mot de regionala
kärnorna i Flemingsberg och Skärholmen.
Utbyggnad av Tvärförbindelse Södertörn
innebär möjligheter till snabb stombusstrafk
och avlastade lokalvägar gör att bussarna
lättare kan ta sig fram i nätet.
3.3 Oskyddade trafkanter
Huddinge kommun och Trafkverket har
konstaterat att stråket genom Glömsta har
en viktig funktion för både lokal och regional
cykeltrafk.
En analys av viktiga behov och funktioner ger
följande punkter:
- Ett stråk utmed väg 259 är gent och skapar
därför en viktig regional funktion för att
koppla ihop befntliga stråk utmed Södertäljevägen och Huddingevägen.
- Ett stråk som knyter ihop bostadsområden i
den västra delen av området skulle få en viktig
lokal funktion.
- Nuvarande GC-stråk genom dalen har osäker
kontinuitet beroende på planerad infrastruktur
(Tvärled och Spårväg Syd) med låg regional
funktion, stråket fungerar mer för lokala behov
och rekreation/motion.
- Kvalitetskrav på utformning av cykelstråken
skall vara i enlighet med kapitel 5 i Regional
cykelplan för Stockholms län. Även krav i
3.4 Miljö
De stora projekt som planeras i Glömstadalen
(Tvärförbindelse, Spårväg Syd, Bostadsbebyggelse) kommer att ställa stora krav på
åtgärder som kan bibehålla och bevara de olika
miljövärden som fnns i området.
Utbyggnaden av GC-nätet är i grunden
positiv för miljön och innebär liten påverkan
i förhållande till övriga större projekt. En
viktig funktion som dock kan vara relevant
är att försöka behålla spridningssambanden i
västra delen av området, där planerad GC-väg
passerar skogsområdet.
- Behoven av ökad tillgänglighet till lokala
målpunkter för boende i området.
- Behov av att förbättra kvalitéer i befntligt
regionalt GC-stråk, bland annat breddmått
från 3m till 4.3m.
-Nya regler för cykelöverfarter som kan
prioritera cykeltrafkanternas trafksäkerhet
och framkomlighet ska fnnas med i åtgärdsförslag.
11 (22)
11 (32)
Kapitel 4 Förslag till åtgärder
4.1 Viktiga förutsättningar
En systematisk genomgång är viktig vid
analysen över vilka aspekter som ska gälla som
styrande förutsättningar för de åtgärder som
föreslås.
Sammanställ och analysera problem/
brister (kap 2).
Bedömningen är att de viktigaste bristerna
att åtgärda är den låga standarden på det
viktiga regionala stråket samt avsaknaden
av ett tillgängligt längsgående stråk för lokal
GC-trafk till bostadsområdena i den västra
delen av området.
Klargör vilka behov som föreligger och
vilka funktioner som är viktiga på kort och
lång sikt (kap 3).
Behov av förbättrad regional framkomlighet
och funktionen av en förbättrad kollektivtrafk är viktiga aspekter för möta framtida
utmaningar med ökad bostadsbebyggelse mm.
Dessa behov och funktioner ska lösas inom
ramen för andra projekt.
Behoven ökar på förbättrad standard och
funktion i framtida GC-nät på grund av ökat
antal cyklister samt att cykling sker i allt högre
farter. Kommande GC-utbyggnad ska utgå
från de krav som ställs i Regional cykelplan
för Stockholms län (kap 5). Även krav i
12 (22)
12 (32)
Sätt upp mål/vision/förutsättningar som
löser identiferade problem/brister samt
garanterar funktioner och behov (kap 2,3)
- GC-stråket ska vara gent för att på ett efektivt
sätt kunna koppla ihop regionala stråk (Tumbarespektive Södertäljestråket).
- GC-stråket ska ha en hög standard i enlighet
med krav i Regional cykelplan
- GC-stråket ska ge en lokal funktion till
befntliga boendemiljöer i västra Glömstadalen.
- GC-stråket ska vara separerad från övrig
trafk för att öka säkerhet och trygghet för
oskyddade trafkanter. Separationen ska endast
i undantagsfall ske med kantsten.
- För att förhindra kostsamma ombyggnationer
ska GC-stråket inte väsentligen bli påverkat
av de övriga stora objekt som planeras i
Glömstadalen.
Pröva tänkbara åtgärder som ger
uppfyllelse av mål/vision/förutsättningar
Sammantaget är bedömningen att ett separerat
GC-stråk med hög standard utmed väg 259, på
norra sidan, uppfyller samtliga de förutsättningar som beskrivits ovan.
4.2 Förslag till utformning
Som första alternativ bör utformningen utgå
från att det krävs intrång på privata tomter
utmed sträckan. Detta är nödvändigt för att
skapa en ordentlig remsa mellan väg 259
och det nya GC-stråket. Remsan kommer
att ge ökad trafksäkerhet och trygghet för
oskyddade trafkanter samtidigt som den har
funktion för snöupplag och avvattning.
Generellt föreslås den nya GC-banan, där
belysnings- och avvattningssystem bibehållas.
Som sekundärt alternativ kan GC-stråket
utföras direkt mot vägkant med kantsten
som separering. Mot bakgrund av nuvarande
trafkbelastning är detta inte en tillräckligt
säker och trygg utformning. Ska detta
komma till utförande krävs ett vägräcke med
tillräckligt utrymme för arbetsbredd för att
skydda trafkanter på GC-banan. Ytterligare
ett alternativ är att skjuta vägbanan söderut för
att undvika intrång på tomtmark. Detta skulle
dock innebära mycket högre kostnader för
objekt än vad som bedöms som realistiskt.
4.3 Etappindelning
Förslagen syftar till en etappvis utbyggnad
av stråket mellan E4 och väg 226. De mer
detaljerat beskrivna förslagen består primärt
av etapp 1-åtgärder, som även har fnansiering
inom Länsplanen, se även fgur 3.
• Etapp I – ny sträckning i den centrala delen.
• Etapp II och III – upprustning av befintligt
stråk i den östra delen samt ny sträckning i den
västra delen.
Etapp III - Utbyggnad av
GC-stråk med koppling mot
Södertäljestråket. Sträckningen
bör samordnas med utbyggnaden av Spårväg Syd.
Etapp I - Utbyggnad av GC-stråk
utmed väg 259 från Katrinebergsvägen fram till befntlig
vägport vid Myrstugeberget,
längd 3.2 km.
Etapp II - Förbättring av befntligt
GC-stråk för att nå standard för
regionalt cykelstråk, längd ca 1.8 km
Figur 3 - Förslag till åtgärder - etappindelning
13 (22)
13 (32)
4.4 Beskrivning av åtgärder
Följande bildredovisning är en inventering
och analys av förutsättningar för att anlägga en
GC-länk i västlig riktning utmed vägen enligt
etapp I.
Bild1 - Från den signalreglerade passagen vid
Katrinebergsvägen fnns en smal GC-bana den
inledande sträckan österut.
GC-väg ska breddas och separeras från hållplats
för att undvika olyckor mellan resenärer och
cykeltrafkanter. Kan komma att kräva stödmur
för att klara slänten i bakkant.
14 (22)
14 (32)
Bild 2 - Den befntliga GC-banan behöver
breddas för att uppnå målstandard. Breddning
bör ske på norra sidan (från vägen).
Inledande sträckan har branta slänter i bakkant
behov av stödmur för att klara breddning.
Befntlig ek ska bevaras och bör inte påverkas
av breddningen enligt förslaget.
Bild 3 - Vid Bergavägen pågår ombyggander
och det planeras för ny skola/idrottshall i
området norr om vägen. Behov av förbättrade
hållplatslägen och bra kopplingar till GC-nätet
är viktigt.
Passagen över Bergavägen bör dras in något på
lokalvägen och utföras som cykelöverfart, där
trafken på lokalvägen för väjningsskyldighet
gentemot GC-stråket.
Bild 4 - Strax öster om Bergavägen är en kort
passage, där intrång uppstår med tomtmark.
En kraftig granskärm står nära vägen och
kommer i konfikt med ny GC-bana.
Bild 5 - Generellt ska den nya GC-banan, där
belysning och avvattningssystem bibehållas.
Sträckan över ängsmarkerna är okomplicerad
och innebär liten intrångsproblematik.
Bild 6 - Sträckan vid Vasavägen har bostadsfastigheter med ca 4 m remsa mellan nuvarande
vägkant och häckar, staket etc. Fastigheterna
är mycket stora och för att skapa en mer
trygg miljö för gående och cyklister bör den
planerade cykelbanan inte läggas med kantsten
utan bakom befntlig belysning som tidigare
beskrivits. Detta innebär att mark behöver
lösas in för att klara byggnationen.
15 (22)
15 (32)
Bild 7 - Det fnns ett stort antal direktutfarter
från fastigheter. Dessa är redan idag ett trafksäkerhetsproblem och kommer att innebära en
konfikt med föreslagen GC-bana.
En del av dessa utfarter är branta och
anläggandet av en GC-bana kommer att kräva
ombyggnationer av en del anslutningar för att
klara lutningskrav etc.
16 (22)
16 (32)
Bild 8 - Väster om Vasavägen fnns en afärsrörelse (Barrväxtspecialisten) med direktutfart
mot väg 259. Den planerade GC-banan kommer
att hamna i konfikt med denna utfart.
Bild 9 - På sträckan mellan Barrväxtspecialisten och Gustav Adolfs väg fnns en ca 15 m
bred remsa mellan nuvarande vägkant och
berörda fastigheter.
Här fnns därmed goda möjligheter att etablera
en GC-väg i området mellan belysningsstolpar
och intilliggande fastighetsgränser.
Bild 10 - Sträckan fram mot Gustav Adolfs väg.
Remsan mellan belysning och fastighetsgräns
(staket) nyttjas för GC-bana.
Bild 11 - Trång passage strax väster om Gustav
Adolfs väg mellan hållplats och plank mot
verksamhetsområde.
Korsningen med Gustav Adolfs väg blir en
konfikt mellan bilister samt gående/cyklister.
Regleringsform bör utredas i kommande
vägplan.
Kan komma att kräva viss justering av plankets
läge för att få full bredd på GC-banan.
Bild 12 - På sträckan mellan Gustav Adolfs
väg och Gamla Stockholmsvägen är det en
remsa på ca 4 m mellan nuvarande vägkant
och fastighetsgränser. Fastigheterna är dock
väldigt stora, vilket gör det möjligt att lösa in
mark nära vägen.
17 (22)
17 (32)
Bild 13 - Masmo bilcenter kommer i viss
konfikt med den planerade GC-banan. Här
fnns alternativa lösningar men huvudalternativet bör vara att lägga stråket till höger
(bakom) om björkridån.
18 (22)
18 (32)
Bild 14 - Trång passage vid Björkhagsvägen.
Den nya GC-banan ska gå bakom hållplatsläget
och gör därmed intrång i plankets placering.
Passagen över Björkhagsvägen bör dras in
något på lokalvägen och utföras som cykelöverfart, där trafken på lokalvägen för väjningsskyldighet gentemot GC-stråket.
Bild 15 - Fastighet mellan Björkhagsvägen och
Gamla Stockholmsvägen. Ny GC-bana kommer
att ge visst intrång på fastigheten.
Bild 16 - Sträckan fram från Gamla Stockholmsvägen och porten under väg 259 vid Myrstugeberget består av skogsmark. Det fnns inga
konfikter med bebyggelse eller privata tomter
på denna sträcka.
Passagen över Gamla Stockholmsvägen bör
dras in något på lokalvägen och utföras som
cykelöverfart, där trafken på lokalvägen för
väjningsskyldighet gentemot GC-stråket.
Bild 17 - Det nya GC-stråket bör lokaliseras
enligt tidigare angiven princip utanför
dikessystemet på ett sådant avstånd att
fordonstrafkens negativa efekter inte blir så
påtagliga. Sträckan ligger dock något avsides
och närheten till vägen ger viss trygghet för de
som går och cyklar, vilket också bör vägas in i
bedömningen.
Bild 18 - Anslutningen mot befntligt
GC-system sker vid porten under väg 259 vid
Myrstugeberget.
19 (22)
19 (32)
Kapitel 5 Översiktlig konsekvensanalys
5.1 Natur- och kulturmiljö
5.3 Boendemiljö
5.5 Kostnader
Det planerade GC-stråket kommer att placeras
nära befntlig väg och berör till stor del mark
som redan är ianspråktagen på olika sätt.
Intrången i naturoch kulturmiljöer förväntas
därför bli små.
Alla intrång på privat tomtmark är i grunden
negativt och ska generellt så långt det är
möjligt undvikas. I det nu aktuella projektet är
bedömningen att intrång är nödvändiga för att
kunna skapa en trygg och säker GC-bana som
är separerad från väg 259.
En grov kostadsuppskattning för etapp I
redovisas nedan:
På den västra delen av etapp I passeras ett
skogsparti öster om Myrstugeberget som är
en viktig spridningszon tvärs väg 259 för djur
och växter och denna aspekt bör beaktas i
kommande arbete med vägplan.
I Glömstadalen fnns rester av ett gammalt
vägnät bevarat, Tingsvägen och Göta Landsväg.
För dessa väglämningar gäller särskilda
restriktioner för förändringar som ska beaktas
i fortsatt arbete.
5.2 Rekreation och friluftsliv
Bornsjökilen berör västra delen och innefattar
skogsmark både norr och söder om väg 259.
Skogsområdena är mycket värdefulla för
friluftslivet men berörs endast marginellt av
de föreslagna åtgärderna och ny cykelbana
kan dessutom bidra till ökad tillgänglighet till
skogsområdena.
20 (22)
20 (32)
För att mildra konsekvenserna är det viktigt
med en tidig och genomtänkt dialog samt
titta på vilka kompensationsåtgärder som
kan utföras för respektive markägare i form
av exempelvis fyttning eller nyetablering
av vegetation. Utformning av tomtinfarter
blir också en viktig aspekt med tanke på de
höjdförhållande som råder för några av fastighetsinfarterna.
5.4 Trafksäkerhet/Tillgänglighet
Utbyggnaden av föreslaget GC-stråk kommer
att få mycket positiva konsekvenser för trafksäkerhet och tillgänglighet när det gäller
oskyddade trafkanter.
Projektet kommer att bidra till att det totala
resandet kan få en ökad cykelandel, både för
längre mellankommunala resor men speciellt
vid korta resor mellan exempelvis bostad/
skola.
GC-bana belagd med belysning
4000 kr/m
Total längd 3.2 km --> 12.8 Mkr
Marklösen tomtmark
3 Mkr
Byggherrekostnader/Planering
3 Mkr
Total kostnad 19 Mkr
Kapitel 6 Fortsatt arbete
6.1 Nästa steg i planeringsprocessen
Denna idéutredning ska utgöra underlag till en
åtgärdsvalsstudie, som är det inledande skedet
i vägplaneringsprocessen. Mot bakgrund av
frågans lägre grad av komplexitet kommer
resursinsatsen anpassas och åtgärdsvalsstudien utförs förenklad med begränsad
process och analys.
Efter genomfört samråd och dialog av åtgärdsvalsstudien ska arbetet med en formell vägplaneprocess inledas för etapp I.
När vägplanen är klar och det fnns en
fastställd vägplan kan en bygghandling
upprättas som underlag för en entreprenadupphandling.
När produktionsskedet är genomfört skall
anläggningen besiktigas och överlämnas till
TrV:s driftenheter.
För etapp II och III ska arbetet gå vidare med
diskussioner om hur resurser i kommande
åtgärdsplanering ska prioriteras. När det gäller
etapp III (koppling mot Södertäljestråket) är
samordning med projekten rörande Tvärförbindelse Södertörn och Spårväg Syd speciellt
viktiga. En lösning där etapp III ingår som en
del i vägplanen för Tvärförbindelse Södertörn
bör prövas.
6.2 Frågor som kräver speciell uppmärksamhet
I samband med planering för utbyggnad av
GC-stråket i föreslagen sträckning, kommer
frågan om att uppföra bullerskydd för
intilliggande bebyggelse att komma upp.
Förslaget med nytt GC-stråk kommer inte
att förändra bullersituationen och den typen
av åtgärder bör inte belasta budgeten för
GC-stråket. Finns behov av bullerplank bör
detta diskuteras med samordnare för bullerfrågor inom TrV för att lösa fnansieringsfrågan.
Vilken anslutning ger
störst efektivitet för
godstrafken på järnväg?
6.3 Förankringsform
Föreslagna åtgärder ska förankras med
Väglagen och skall anses vara ”byggande av
väg”. Bedömningen är att planläggningstyp
2 är tillämplig, dvs ej betydande miljöpåverkan, inga alternativa lokaliseringar men
markåtkomst behövs.
Förbättrad tillgänglighet till busshållplatser
är en annan fråga som troligen uppkommer i
samband med tillkommande GC-stråk. Denna
fråga bör behandlas med liknande princip som
för bullerfrågorna, dvs att om fnansiering kan
ordnas kan dessa åtgärder adderas till objektet.
Det nya stråket är lokaliserat för att minimera
påverkan från andra projekt. En fortsatt dialog
ska dock föras med både Spårväg Syd- och
Tvärförbindelseprojektet.
Aspekter att bevaka i fortsatt arbete är hur
Tvärförbindelsens del vid Masmo kommer att
utformas och hur det kan påverka etapp I av
GC-stråkets allra västligaste del vid Myrstugeberget.
En annan viktig punkt är hur Spårväg Syd
lokaliseras vid Masmo/Myrstugeberget
och hur eller om GC-stråkets etapp III kan
kombineras i denna sträckning.
21 (22)
21 (32)
Trafikverket, 781 89 Borlänge. Besöksadress: Röda vägen 1
Telefon: 0771-921 921, Texttelefon: 010-123 50 00
www.trafikverket.se
Åtgärdsvalsstudie
Väg 259 GC i Glömstadalen
Diarienummer: TRV 2015/67849
Samrådshandling 2015-06-30
Ett samarbete mellan:
Dokumenttitel: Rapport ÅVS Väg 259 GC i Glömstadalen
Författare: Jan Englund
Dokumentdatum: 2015-06-30
Trafikverket Region Stockholm
172 90 Sundbyberg
E-post: [email protected]
Telefon: 0771-921 921
3 (16)
Åtgärdsvalsstudiens utredningsområde består av väg 259 och dess närområde på sträckan genom
Glömstadalen mellan E4 och väg 226 inom Huddinge kommun.
Som underlag till åtgärdsvalsstudien finns en rapport ”Väg 259 Idéutredning, Gång- och cykeltrafik i
Glömstadalen”, daterad 2015-06-30.
Mot bakgrund av frågans lägre grad av komplexitet kommer resursinsatsen anpassas och
åtgärdsvalsstudien utförs förenklad med begränsad process och analys.
4 (16)
Namn på åtgärdsvalsstudie:
Väg 259 GC i Glömstadalen
Ansvarig för genomförande:
Jan Englund
Organisation:
Planering Sthlm/Enhet Utredning
Datum - start:
2015-03-01
Datum - avslut:
2015-06-30
5 (16)
Innehållsförteckning
Bakgrund och syfte .................................................................................................................................. 6
Övergripande problembild ....................................................................................................................... 7
Avgränsningar.......................................................................................................................................... 8
Aktörer och övriga intressenter, involverade eller ej ............................................................................... 8
Tidigare planeringsunderlag och gällande planer ................................................................................... 8
Preciserande av problem, brister, behov, avgränsningar och intressenter ............................................. 9
Nuläge - faktorer som har betydelse för studien. .................................................................................... 9
Kommande utveckling - faktorer som har betydelse för studien. ............................................................ 9
Krav (funktion, tekniska, ekonomiska, miljö, trafiksäkerhet med mera) ................................................ 10
Mål för lösningar (eftersträvad kvalitet) ................................................................................................. 10
Paketeringsförslag ................................................................................................................................. 12
Arbetsprocessen .................................................................................................................................... 15
Bilagor.................................................................................................................................................... 15
Avslut av studie ..................................................................................................................................... 15
6 (16)
[Initiera]
Bakgrund och syfte
En viktig bakgrund till objektet är att det i Länsplanen finns ett paket som benämns Cykelsatsning
Södertörn. Denna satsning består av ett antal olika objekt och GC-stråket i Glömstadalen är ett av
dessa objekt.
Illustrationen nedan från regional cykelplan för Stockholms län visar saknade länkar och kommande
utredningsstråk.
Glömstastråket läge utgör utöver den lokala funktionen även en viktig länk för att knyta ihop viktiga
radiella stråk från Södertälje och Tumba.
7 (16)
Syftet med objektet är inte så detaljerat beskrivet i Länsplanen men det finns två viktiga syften med
objektet.
-
Behovet att koppla ihop viktiga regionala stråk. Sträckan genom Glömstadalen är ett regionalt
stråk och en viktig länk för att koppla ihop radiella cykelstråk utmed E4 och väg 226.
-
Förbättra den lokala tillgängligheten. Öka möjligheterna för boende i bostadsområdena norr
om väg 259 att gå och cykla utmed vägen. Det finns viktiga målpunkter såsom barnomsorg och
skolor inom området.
Övergripande problembild
Det finns flera brister och problem i området för oskyddade trafikanter:
-
Nuvarande trafikmängd på Glömstavägen (väg 259) utgör en kraftig barriär och
trafiksäkerhetsrisk för gående och cyklister.
-
Boende söder om Glömstavägen (Kästa) upplever stora trafiksäkerhetsrisker för barn och
ungdomar som skall passera Glömstavägen för att ta sig till målpunkter norr om vägen,
exempelvis Vistaskolan. Här har speciellt nämnts otryggheten av att cykelbanan på den norra
sidan bara är separerad med en kantsten.
-
Gångsignalen över väg 259 vid Katrinebergsvägens upplevs otrygg eftersom det stora
signalsystemet i vägkorsningen kan störa uppmärksamheten för fordonsförare så att de inte
uppfattar gångsignalen intill på rätt sätt. Trafikverket kommer dock under 2015 att genomföra
trimningsåtgärder i korsningen för att åtgärda framkomlighets- och trafiksäkerhetsproblem.
-
Stora svårigheter att utföra lokala gång- och cykelresor utmed väg 259 i den västra delen av
området.
-
Dålig kontinuitet i det regionala nätet. Nuvarande sträckning är delvis förlagd till blandtrafik
och befintlig cykelstråk i Glömsta har svag koppling till Glömsta och Vistabergsområdet.
8 (16)
Avgränsningar
Utredningsområdet sträcker sig utmed Glömstadalen, mellan E4 och väg 226, se figur 1 på sid 3.
Nuvarande anslagna medel i Länsplanen medger inte en utbyggnad av hela stråket. Förslagen i ÅVSarbetet syftar därför till en etappvis utbyggnad av stråket mellan E4 och väg 226. Förslagen består
primärt av åtgärder som är finansierade i Länsplanen (etapp I) men även förslag inom etapp II och III
berörs översiktligt.

Etapp I – ny sträckning i den centrala delen

Etapp II och III – upprustning av befintligt stråk i den östra delen samt ny sträckning i den
västra delen
För frågor utanför etapp I är det en viktig koppling hur arbetet med Tvärförbindelsen och Spårväg Syd
kommer att drivas vidare kommande etapper.
Aktörer och övriga intressenter, involverade eller ej
Arbetet har till största delen utförts internt inom Trafikverket. Avstämningar och samrådssynpunkter
har inhämtats från nedanstående intressenter.
Länsstyrelsen, Emma Ström – avstämning av Länsplanens intentioner.
Huddinge kommun (Trafik/Skola), Marika Norrberg – avstämning mot kommunal cykelplan mm.
Trafikförvaltningen, Camilla Årlin – avstämning mot pågående planering av Spårväg Syd.
Trafikverket (Tvärförbindelse Södertörn), Johan Stålhammar – avstämning av planeringen av
Tvärförbindelse Södertörn genom Glömstadalen.
Tidigare planeringsunderlag och gällande planer
Länsplan för regional transportinfrastruktur 2014-2025
Regional cykelplan för Stockholm län
Cykelplan Huddinge kommun, remissversion 2015-03-31
Överenskommelse mellan aktörer
för genomförande av studie, eventuellt:
Eventuell kommentar:
Medverkande kompetenser och personer: Klicka här för att ange namn.
Eventuell kommentar: -
Ja ☐
Nej ☒ Datum: Klicka här för att ange datum.
9 (16)
[Förstå situationen]
Preciserande av problem, brister, behov, avgränsningar och intressenter
-
Nuvarande trafikmängd på Glömstavägen (väg 259) utgör en kraftig barriär och
trafiksäkerhetsrisk för gående och cyklister.
-
Boende söder om Glömstavägen (Kästa) upplever stora trafiksäkerhetsrisker för barn och
ungdomar som skall passera Glömstavägen för att ta sig till målpunkter norr om vägen,
exempelvis Vistaskolan. Här har speciellt nämnts otryggheten av att cykelbanan på den norra
sidan bara är separerad med en kantsten.
-
Gångsignalen över väg 259 vid Katrinebergsvägens upplevs otrygg eftersom det stora
signalsystemet i vägkorsningen kan störa uppmärksamheten för fordonsförare så att de inte
uppfattar gångsignalen intill på rätt sätt. Trafikverket kommer dock under 2015 att genomföra
trimningsåtgärder i korsningen för att åtgärda framkomlighets- och trafiksäkerhetsproblem.
-
Stora svårigheter att utföra lokala gång- och cykelresor utmed väg 259 i den västra delen av
området.
-
Dålig kontinuitet i det regionala nätet. Nuvarande sträckning är delvis förlagd till blandtrafik
och befintlig cykelstråk i Glömsta har svag koppling till Glömsta och Vistabergsområdet.
-
Stråket ligger avsides väster om Katrinebergsvägen, vilket kan innebära otrygghet under vissa
tider på dygnet.
-
Låg standard i det befintliga regionala stråket:
* Nuvarande sträckning är utformad med blandtrafik både i västra och östra delen.
* Hela sträckan har otillräcklig bredd och beläggning behöver förbättras på vissa delar.
* Det finns problem med sikt och hinder utmed sträckan.
* Belysning och vägvisning är inte kontinuerlig utmed sträckan.
* Anslutningen mot Södertäljestråket vid Masmo är ogen.
Nuläge - faktorer som har betydelse för studien.
Det pågår för närvarande planering av större vägprojekt, spårvägsanslutningar samt större
bostadsexploateringar i Glömstadalen. Det är av högsta prioritet att GC-stråket samordnas med dessa
objekt, både för att få fullt utnyttjande av nyttorna med GC-stråket men även att i möjligaste mån
undvika förgäves byggnationer.
Avstämningar med Huddinge kommun, Tvärförbindelseprojektet och Spårväg syd ska hållas inom
ramen för ÅVS-arbetet.
Även Trafikverkets arbeten med trimningsåtgärder utmed väg 259 ska beaktas i det fortsatta arbetet.
Trimningsprojektet kan innebära förändringar av gång- och cykelpassager och korsningar, vilket till
del kan påverka utformningen av en framtida cykelvägskoppling genom dalen.
Kommande utveckling - faktorer som har betydelse för studien.
Se text ovan under rubrik ”Nuläge”.
Hur fasindelning av tidigare nämnda parallella projekt ska ske och hur tidplaner kommer att utformas
är viktiga fråga som har betydelse för studien. Beslut i dessa frågor är viktigt att beakta i fortsatt
arbete.
10 (16)
Glömstavägen kommer att få funktion med lokalvägskaraktär efter det att Tvärförbindelsen öppnat.
Utformningen av det nya cykelstråket måste delvis ta hänsyn till denna kommande situation.
Krav (funktion, tekniska, ekonomiska, miljö, trafiksäkerhet med mera)
Kvalitetskrav på utformning av cykelstråken skall vara i enlighet med kapitel 5 i Regional cykelplan för
Stockholms län. Även krav i cykelplanen avseende trafiksäkerhet, trygghet, tillgänglighet ska beaktas.
Nya regler för cykelöverfarter som kan prioritera cykeltrafikanternas trafiksäkerhet och framkomlighet
ska finnas med i åtgärdsförslag.
En analys av viktiga behov och funktioner ger följande punkter:
-
Huddinge kommun och Trafikverket är överens om att stråket genom Glömsta har en viktig
funktion för både lokal och regional cykeltrafik.
-
Ett stråk utmed väg 259 är gen och blir därför en viktig regional funktion för att koppla ihop
befintliga stråk utmed Södertäljevägen och Huddingevägen.
-
Ett stråk som knyter ihop bostadsområden i den västra delen av området skulle få en viktig
lokal funktion.
-
Nuvarande GC-stråk genom dalen har osäker kontinuitet beroende på planerad infrastruktur
(Tvärled och Spårväg Syd) och funktionen ses mer som ett stråk för lokala behov och
rekreation/motion.
-
Behoven av ökad tillgänglighet till lokala målpunkter för boende i området.
-
Behov av att förbättra befintligt GC-stråk från 3m till 4.3m.
Mål för lösningar (eftersträvad kvalitet)
Nationella transportpolitiska mål ska beaktas.
Vidare ska visioner och mål som finns redovisade i regional cykelplan leda fortsatt arbete:

Bra utbud av cykelvägar, regionalt cykelvägnät för arbetspendling byggs ut för gena och
snabba cykelresor. Det regionala nätet bör vara färdigställt år 2030 och kompletteras med
lokala och mellankommunala cykelvägar. Turism- och rekreationscykling utvecklas successivt.

Enkelt att planera cykelresan, bra och lättillgänglig information ska finnas om
cykelresande.

Lätt att hitta under resans gång, cykelstråk utformas så att de är lättorienterade och
förses med bra vägvisning och trafikinformation.

Säkert och tryggt för alla trafikanter, trafikmiljöer ska vara trafiksäkert utformade och
cykelbanor vara i gott skick med hög kvalitet på driften.

Enkelt att kombinera cykel med kollektivtrafik, bra kopplingar till kollektivtrafik,
tillgång till hyrcyklar vid större kollektivtrafikknutpunkter. Det ska vara möjligt att ta med
cykel på längre tågsträckningar utanför rusningstid.

Gott om cykelparkering, bättre och utökade parkeringsmöjligheter i anslutning till
kollektivtrafik, vid bostäder, arbetsplatser och i centrumområden.
11 (16)
[Pröva tänkbara lösningar]
Nr.
1
2
3
Problem/brist/
behov som hanteras
Se brister som
beskrivits under
”Förstå
situationen” sid 9
Se brister som
beskrivits under
”Förstå
Se brister som
beskrivits under
”Förstå
Åtgärd som
studerats och
bedömts
Ny separerad
cykelväg utmed
väg 259 mellan
Katrinelundsväg
en och
Myrstugeberget.
Upprustning av
befintlig GCsträcka i östra
delen av
området.
Ny separerad
cykelväg utmed
väg 259 mellan
Myrstugeberget
och Masmo.
Steg enligt
fyrstegsprincipen
Relevans
måluppfyllelse
enligt målen i
Förstå situationen
(Låg/Medel/Hög)
Uppskattad kostnad
för åtgärd
(inkl. planering),
intervall. Anges när tillämpligt.
Bedömning
genomförbarhet
Gå
vidare
Ja/Nej
Kommentar
Allmän kommentar samt motiv
till bortsortering om Nej
4
Hög
19 Mkr
Ja
Beställ vägplan från Investering
så att Länsplanens tidplan för
investeringsobjekt kan hållas.
3
Hög
3 Mkr
Ja
Beaktas i kommande
åtgärdsplanering.
4
Hög
Oklar > 10 Mkr
Ja
Kräver prioritering i kommande
revidering av länets
investeringsplaner.
Trimningsåtgärder (eget
objekt inom
TrV)
3
Medel
Ca 10 miljoner
Genomförande
sker inom 2015
Ja
(Tvärförbindelse
Södertörn)
-
-
-
-
-
Hanteras inte primärt inom
ramen för ÅVS.
5
Trafiksäkerhet för
oskyddade
trafikanter,
framkomlighet för
motorfordonstrafik
Förbättrad regional
framkomlighet
6
Förbättrad
kollektivtrafik
(Spårväg Syd)
-
-
-
-
-
ramen för ÅVS.
7
Busshållplatser har
låg standard
Tillgänglighetsanpassning
-
-
-
-
-
ramen för ÅVS.
4
12 (16)
Paketeringsförslag
Paket
Ingående lösningar
Kommentar
A
Nr 1 + nr 7 + nr 4
Samordna utbyggnad av GC-bana med
framkomlighetsförbättringar av hållplatser utmed sträckan
samt redan planlagda trimningsåtgärder.
B
Nr 3 + nr 2
Ger full effekt av paket A, då stråket blir klart i sin helhet
13 (16)
A
Paket
Lösning /
[Effektbedömning]
Samhällsekonomi
Fördelning
Transportpolitisk
Nytto-kostnadsbedömning. Beskrivning av största
nyttorna/effekterna (+/-) samt bedömning av hur de
förhåller sig till kostnaden.
Hur fördelar sig nyttorna på olika grupper i
samhället? Ta upp de fördelningar där stora
skillnader kan uppstå.
Ta upp de mest betydande bidragen (+/-) till
uppfyllande av de transportpolitiska målen
(huvudmål, funktionsmål, hänsynsmålen).
Positiv nytta: ökad trafiksäkerhet och
förbättrad framkomlighet för cyklister,
möjlig överflyttning av resor från
personbilstrafik till cykeltrafik
Negativ nytta: Intrång på privat tomtmark,
arbete på väg ger störningar av befintlig
trafik
B
Positiv nytta: ökad trafiksäkerhet och
förbättrad framkomlighet för cyklister,
möjlig överflyttning av resor från
personbilstrafik till cykeltrafik
Negativ nytta: Intrång på privat tomtmark,
arbete på väg ger störningar av befintlig
trafik
Förslagen ger stora nyttor för
oskyddade trafikanter, där barn och
ungdomar har stor representation.
Förslagen ger stora nyttor för
oskyddade trafikanter, där barn och
ungdomar har stor representation.
Uppfyller både funktions- och
hänsynsmål.
Uppfyller både funktions- och
hänsynsmål.
Gå
vidare
Ja/Nej
Kommentar
Allmän kommentar samt
motiv till bortsortering om
Nej
Ja
GKI kan utföras
Ja
GKI kan utföras
14 (16)
[Forma inriktning och rekommendera åtgärder]
Åtgärdsförslag/
paket
Inriktning och
rekommenderade åtgärder
Steg enligt
fyrstegsprincipen
Förslag till fortsatt
planering och hantering
1
Se idéstudie kap 4
4
2
Se idéstudie kap 4
3o4
Tidsaspekt
genomförande
Ansvariga aktörer,
genomförande
Förslag till
finansiering
Beställ vägplaneprocess
2015-2017
Trafikverket
Länsplan
Beakta i kommande
åtgärdsplanering
Ej fastställt
Trafikverket
Ej fastställt
Medverkande kompetenser och personer:
Trafikverket – samhällplanerare, strateg cykelfrågor
Kommentar
15 (16)
Arbetsprocessen
Inriktningen för arbetet är att i första hand utreda stråket från Katrinelundsvägen fram till
Myrstugeberget. En sträckning ner till Masmo bör kunna samordnas med Trafikförvaltningens
byggnation av Spårväg Syd och det är därför lämpligt att avvakta med denna sträcka till en etapp III
när planerna för spårvägen ska komma till genomförande
Avstämningar ska ske av förenklad ÅVS och Idéstudie med berörda intressenter. Möte föreslås med
Länsstyrelsen och utskick till Huddinge kommun och Trafikförvaltningen.
Det finns behov att komplettera materialet med en grov kostnadskalkyl (GKI).
Det finns pengar för utförande av åtgärder i planen redan 2017 (18+2 milj), vilket innebär att en
vägplan behöver startas hösten -15 för att klara byggstart under 2017.
För etapp II och III ska arbetet gå vidare med diskussioner om hur resurser i kommande
åtgärdsplanering ska prioriteras. När det gäller etapp III (koppling mot Södertäljestråket) är
samordning med projekten rörande Tvärförbindelse Södertörn och Spårväg Syd speciellt viktiga. En
lösning där etapp III ingår som en del i vägplanen för Tvärförbindelse Södertörn bör prövas.
Bilagor
Väg 259 Idéutredning – Gång- och cykeltrafik i Glömstadalen, 2015-06-30
Avslut av studie
Efter slutförd avstämningsprocess ska arbetet med studien ses som avslutat. Nästa steg blir att inleda
arbete med vägplaneprocess.
……………………………………………………………………………………………………………………………………………………………………………………………………..
2015-xx-xx Jan Englund, Utredare
……………………………………………………………………………………………………………………………………………………………………………………………………..
2015-xx-xx Peter Huledal, Ch Utredning
HANDLÄGGARE
BILAGA 1
DATUM
DIARIENR
SIDA
2015-05-07
KS-2015/20.259
1 (2)
Samhällsbyggnadsutskottet
Stig Öhman
[email protected]
Lokalfrågor - text till nya projekt juni
Kultur- och fritid
Ridanläggningar
Med anledning av förvaltningens ambition att stödja flickors idrottande har
förvaltningen avsatt 150 tkr för att bygga nya ridvägar samt att 800 tkr avsätts
bl.a. för att avhjälpa en del av de brister som utredningen av ridsporten i
Huddinge visade på i de befintliga ridanläggningarna.
Utomhusbad
Med anledning av resultatet i ”ung livsstil” där det framkommer att
ungdomarna och främst flickor önskar att kommunen bygger ett utomhusbad
tas en kostnad på 1600 tkr upp år 2019 för att markera kultur- och
fritidsförvaltningens ambition när det gäller att hörsamma detta önskemål.
Hur och var denna anläggning skall placeras måste vidare utredas.
Möteplats Trångsund
Det finns stora behov av att se över möjligheterna till bra mötesplatser för
ungdomar i Trångsund. Den mötesplats för öppen verksamhet för ungdomar
13-19 år som idag erbjuds i detta område täcker inte det behov som finns. I
samband med att kultur- och fritidsnämnden godkände förvaltningens
utredning angående byggandet av en hembygdsgård i Trångsund beslutades
att i den fortsatta hanteringen skulle en mötesplats för ungdomar ingå i
hembygdsgården. Förvaltningen har i planen tagit upp en kostnad på 4800 tkr
i slutet av planeringsperioden vilket motsvarar en investering på ca 60 mnkr.
Objektet måste utredas vidare.
POSTADRESS
BESÖKSADRESS
E-POST OCH WEBB
141 85 Huddinge
Kommunalvägen 28
08-535 300 00
08-535 301 70
[email protected]
www.huddinge.se
BILAGA
DATUM
DIARIENR
SIDA
2015-05-07
KS-2015/20.259
2 (2)
BUF
Utsäljeskolan
Renovering och upprustning av F-6 skolan samt utökning av elevkapacitet till
F-9 samt grund-särskola. Skolan utökas med 300 elevplatser. Yta per elev 10
kvm/elev exkl. grundsärskolan. En fullstor idrottshall 20x40 projekteras
tillsammans med KUF som också kommer att ansvara för hallen. Det är
angeläget att skolan blir klar så fort som möjligt och har hög prioritet. 2018
bör den stå klar. Antagna parkprogrammet försvårar utformningen i projektet,
utökning av tomten.
Långsjöskolan
Ny F-6 skola i Segeltorp för 420 elever samt idrottshall 18x36m på föreslagen
tomt, Kråkvik 2:2. Antalet kvm/barn beräknas till 10kvm.
Det är angeläget att skolan blir klar så fort som möjligt och har hög prioritet.
Målet är att detaljplanearbetet skall vara klart i slutet av 2016. Önskvärt att
projektera redan under nämnd- och beslutsprocess för att vinna tid. Tillfälliga
paviljonger behöver stå på plats redan till hösten 2017 och tills dess att nya
skolan är färdigbyggd. Uppställningsplats för dessa utreds.
Solgård
Ny F-6 skola i Sjödalen för 420 elever samt idrottshall 18x36m på föreslagen
tomt, Solgård 2:22. Antalet kvm/barn beräknas till 10kvm.
Behov finns även av en förskola för 100 barn, om möjligt ihop byggd med
skolan. Skolan har hög prioritet och behöver stå klar så fort som möjligt,
senast 2020.
Paviljong i Vistaberg
Finns behov av fortsatt utbyggnad för fler förskoleplatser i
Vistabergsområdet. När en befintlig skolpaviljong intill Vistaskolan nu
lämnas i samband med färdigställandet av Kästaskolan till höstterminen 2015,
kan paviljongen istället omvandlas för förskoleändamål. Paviljongen kommer
att inrymma mottagningskök samt fyra avdelningar för totalt 80 barn.
Projektlista september 2015
Förskola
Projekt
Flemingsberg, Kästa 2:127-132 , Kästa förskola/skola
FS/S
Nytorp 4:30, Skogås/Trångsund, Nytorps Mosse
Paviljong intill Vistaskolan (fd skolpaviljong som omvandlas)
Vistaberg, Vistaberg 1:16/Bergnäs 26, Flemingsberg. Utsikten
Skogvaktartorpet , Snättringe, kök och renovering
Kvarnbergsplan, Stuvsta, Tomtberga 3:4 (Brf-köp, avgift)
Hörningsnäs 1:1, Sjödalen
Trångsund, Sjöängen ll
Segeltorp, kv Bildhuggaren
FS/Äldreb
Brandstegen, Sjödalen (ev. Brf-köp, avgift)
Låset 1, Trångsund/Skogås
Flemingsberg, Grantorp
Visättra Ängar (ev. privat aktör)
Segeltorp Gulsparven (ev. privat aktör)
Sjödalen Solgård 2:22
FS/S
Vista Skogshöjd
FS/S
Utsälje 1:50
Högmora etapp II
FS/S
Gladö Kvarn
Vidja
FS/S
Summa
Detaljplan
Antal
avd
Lokalprogram
Förstudie
Beställning
produktion
Investering
mnkr
Årshyra
mnkr
Inflyttning
drift
klar
klar
klar
klar
klar
klar
pågår
klar
pågår
pågår
pågår
klar
pågår
pågår
pågår
klar
pågår
5
5
4
5
X
X
X
X
X
X
X
X
X
X
X
X
X
X
-
X
X
X
X
-
-
-
37
43
44
29
23
43
43
51
2,1
2,6
1,8
2,6
1,7
0,7
2,6
2,6
3,0
43
51
51
43
37
37
43
37
43
37
735
2,6
3,0
3,0
2,6
2,1
2,1
2,6
2,1
2,6
2,1
44,5
2015
2015
2015
2016
2016
2016
2017
2017
2018
2018
2018
2018
2018
2018
2020
2020
2022
2022
2023
2024
3
5
5
6
3
5
6
6
5
5
5
5
5
5
5
93
Grundskola
Projekt
Skolgårdssatsningar (utredning klar)
Akustikåtgärder musik och slöjd, fem skolor
Kvarnbergsskolan evakueringspaviljonger
Edboskolan, ombyggnad kök o lastkaj
Skansbergets skola, F-3 (not 1)
F-6 skola Kästa, Flemingsberg, Kästa
S/FS
Stenmoskolan - verksamhetsanpassning
Kvarnbergsskolan idrottshall
Kvarnbergsskolan verksamhetsanpassning
F-9 Skola, Glömsta 2:60, Flemingsberg
Ängsnässkolan, omdisponering av mark
F-6 Långsjöskolan (tidigare Kråkvik) - paviljonger
Utsäljeskolan om- och tillbyggnad till F-9
Tomtbergaskolan om- och tillbyggnad
Trångsundsskolan, verksamhetsanpassning till 7-9
Kungsklippeskolan, ventilation, kök
Mörtviksskolan, verks anpassn, översyn kök, kapprum, u-håll
F-6 skola Solgård 2:22
S/FS
7-9 skola Aspen 2-3 alt Palmen/Oliven
F-6 Långsjöskolan (tidigare Kråkvik)
Vista skogshöjd
S/FS
Svartvik/Högmora, etapp II
S/FS
Vidja
S/FS
Summa
Detaljplan
Antal
Elever
Lokalprogram
Förstudie
-
-
X
X
X
X
X
X
X
X
X
X
Not 1. Övertagen hyra från förskola 2,0 mnkr plus 0,1 mnkr för anpassningar
klar
120
400
klar
720
pågår
pågår
300
332
pågår
420
720
420
420
200
200
4 252
pågår
klar
X
X
X
X
X
Beställning
produktion
X
X
X
X
X
X
Investering
mnkr
Årshyra
mnkr
Inflyttning
drift
0
3
14
22
3
225
22
43
200
270
2
14
1,2
0,3
15,0
1,1
0,1
12,9
1,0
2,5
10,1
17,4
0,2
18,0
200
13
18
13
245
300
245
245
170
170
2 437
10,1
0,6
1,0
0,6
13,5
17,4
13,5
13,5
7,8
7,8
165,6
2015-17
2015-17
2015
2015
2015
2015
2017
2017
2016
2016
2016-19
2018
2019
2020
2019
2019
2020
2020
2020
2020
2020
2022
2024
Gymnasium
Projekt
Sjödalsgymnasiet, verksamhetsanpassning
Sågbäcksgymn, byggskolan (byggtält)
Summa
Detaljplan
klar
Antal
Elever
Lokalprogram
Förstudie
X
X
Beställning
produktion
Investering
mnkr
Årshyra
mnkr
Inflyttning
drift
4
18
22
0,5
0,8
1,3
2016
2017
Kultur- och fritid
Projekt
Ridanläggningar
Rackethall Skogås (not 2)
Mötesplats, Glömsta 2.60, KUF's del
Mötesplats/idrottshall, Stuvsta IP. KUF's del (not 1)
Idrottshall Glömsta 4:17/18
Idrottshall Flemingsberg (förhyrning hos Skanska) (not 3)
Idrottshall Utsäljeskolan
Utomhusbad (oklar lokalisering)
Idrottshall centrala Huddinge (Storängen)
Mötesplats Trångsund
Summa
Detaljplan
klar
klar
pågår
klar
Lokalprogram
Förstudie
Beställning
produktion
Investering
mnkr
Årshyra
mnkr
Inflyttning
drift
X
X
X
X
X
X
X
X
X
X
X
13
87
13
74
43
0,8
5,9
0,8
4,6
2,9
11,7
2,9
1,6
2,9
4,8
39
2015
2015
2016
2017
2017
2017
2018
2019
2020
2022
43
26
43
60
402
Not 1. Ersättning för klubbhus och omklädning
Not 2. Hyresunderskott netto fr o m år 3 uppskattas till -2,8 mnkr
Not 3. 11,7 mnkr består av 8 mnkr i grundhyra, 3,7 mnkr för driftmedia, underhåll, personal mm. Därutöver tillkommer ca. 3,5 mnkr såsom en investeringsutgift avseende projekteringsoch byggkostnader som inte ingår i avtalet med Skanska. Hyresunderskott netto blir lägre efter att en driftentreprenör har upphandlats.
Äldreomsorg
Projekt
Äldreboende i Segeltorp, kv Bildhuggaren
FS/Äldreb
Ombyggnad av Sjöliden, 5 lägenheter saknar pentryn
Ombyggnad av Stuvstagården, 15 lägenheter saknar pentryn
Stortorp Hus A ombyggnad, 40 lgh saknar pentryn
Nytt äldreboende i Centrala Huddinge/Stuvsta
Summa
Detaljplan
Antal
lägenheter
Lokalprogram
Förstudie
Pågår
-
90
X
X
90
180
Beställning
produktion
Investering
mnkr
Årshyra
mnkr
Inflyttning
drift
180
3
8
20
180
391
15,0
0,2
0,6
1,6
15,0
32,4
2018
2018
2018
2020
2020
Socialtjänst
Projekt
Ombyggnad Norströmsväg 10 (LSS). Klar
Boendeenhet nybyggnad Björnkulla (ers. för Marmorvägen)
Baslokal + servicelägenheter vid Brandstegen (ev. köp av Brf)
Särskilt boende inom socialpsykiatrin
Ny boendeenhet LSS
Särskilt boende inom socialpsykiatrin
Ny boendeenhet LSS
Summa
Detaljplan
överklagad
Antal
lägenheter
5
10
8
6
8
6
43
Lokalprogram
Förstudie
Beställning
produktion
Investering
mnkr
Årshyra
mnkr
Inflyttning
drift
X
X
X
X
X
5
18
0,7
1,4
15
19
15
20
92
1,2
1,5
1,2
1,6
7,6
2015
2017
2018
2018
2021
2022
2023
Totalt alla verksamheter
Summa
Förändringar mot föregående månad är markerade med rött
Kommentarer
Kolumn: Detaljplan
Om en detaljplan är påbörjad, överklagad inte klar eller klar. Inte ifylld
kolumn innebär att detaljplan inte är påbörjad. Streck innebär att ny detaljplan inte är aktuellt
Kolumn: Lokalprogram
Ett lokalprogram har tagits fram för objektet
Kolumn: Förstudie
Beslut om förstudie har gjorts av SBU
Kolumn: Beställning Produktion
Beslut om beställning av byggproduktion har gjorts av KS/KF
Kolumn: Investering
Uppskattat belopp (i mnkr) för investeringen
Kolumn: Hyra
Uppskattad årlig tillkommande hyreskostnad (i mnkr)
Kolumn: Inflyttning Drift
När objektet beräknas vara klart för att tas i bruk
Investering
mnkr
Hyra
mnkr
4 079
290

Kallelse och handlingar till

Transcription

Similar documents

Lokalplaneringschef - VINATOR Chefsrekrytering AB

Polisen lägger ner specialistgrupper

KemTeam Svenska AB

Tomas Sjödin

Ribby 1:446 (Ribbyskolan) – Försättsbrev, samråd