Humlans verksamhetsberättelse 2014

Gymnasieskolans Psykoterapimottagning Humlan
Verksamhetsberättelse 2014
Innehåll:
Bakgrund……………………...2
Vårt arbete …………………....2
Bemötande ………………… 3
Organisation ………………… 4
Personal ……………………....4
Lokaler ……………………….4
Ekonomi …………………….. 4
Statistik ……………………… 5
Resultat……………………… 9
Kontakter, samverkan……….. 10
Händelser under året………….10
Kompetensutveckling……… 11
Svårigheter och möjligheter….. 11
-1-
Verksamhetsberättelse för
Gymnasieskolans Psykoterapimottagning Humlan 2014
Bakgrund
”Ungdomscentrum Humlan” startades i början på 80-talet på initiativ av ungdomsarbetare
anställda inom socialtjänst och skolförvaltning. Man tog sig an de ungdomar som hade svårt att
finna sig tillrätta inom den vanliga gymnasieskolan. De erbjöds arbetspraktik, skolverksamhet,
fritidsaktiviteter och möjlighet till samtalskontakt. Efterfrågan på just samtalskontakter ökade och
behovet av att fylla det glapp som fanns mellan barnpsykiatrin (BUP) och vuxenpsykiatrin gjorde
att ”Ungdomsrådgivningen Humlan” från och med 1988 utvecklades till en ren
samtalsmottagning. Från början medverkade BUP och socialtjänsten ekonomiskt i projektform.
Huvudman var Utbildningsförvaltningen. Senare skulle Utbildningsförvaltningen bli enda
huvudman och ekonomiskt ansvarig för verksamheten. Uppdraget avgränsades därmed så att
endast ungdomar inskrivna i gymnasieskolan kunde söka hjälp på Humlan. De anställda på
Humlan handledde också personal inom skolan. Varje år ökade antalet nyanmälningar. År 1999
tog man emot cirka 250 st. nyanmälningar. Bemanningen var som mest 9 personer fördelade på
ca 5,5 tjänster. Senare har mottagningens verksamhet minskat i olika perioder beroende på
organisationsfrågor, minskade resurser , en period av ”köp-och säljsystem” och annat. Sedan ett
tiotal år har dock bemanningen varit motsvarande drygt 3 heltidstjänster fördelat på 5-6 anställda.
Vårt arbete
Humlan är idag en mottagning för alla gymnasieungdomar i Göteborgs kommunala
gymnasieskolor och för ungdomar folkbokförda i Göteborgs kommun som går i fristående skola.
De flesta ungdomar som själva kontaktar mottagningen har fått rekommendationer både utom
och inom skolan, en del av personer som själva fått hjälp här. Under åren märkts att det är viktigt
att eleven tar ett eget ansvar och själv bokar sin första tid. Det bidrar till en gynnsammare start
och visar i viss mån hur motiverad eleven är till att påbörja ett förändringsarbete.
Det första mötet med eleven är vid ett bedömningssamtal. Ambitionen är att erbjuda denna tid
inom en eller ett par veckor. Vid detta tillfälle har både psykoterapeut och ungdom möjlighet att
bilda sig en uppfattning om huruvida samtal på mottagningen kan komma att vara till hjälp. Vid
vår intagningskonferens bedöms lämpligheten för psykoterapi och placering av den unge i kö.
Det kan också bli aktuellt att rekommendera andra verksamheter som bedöms mer lämpliga.
Mottagningens arbete är helt inriktat på samtalsstöd till elever. Det innebär också kontakt med
elevhälsopersonal och andra verksamheters personal. En mindre del av arbetet innebär att
erbjuda konsultation eller handledning till lärare, specialpedagoger, skolsköterskor, kuratorer eller
rektorer. En annan del av arbetet (som inte redovisas i statistik eller besökssiffror) är
telefonrådgivningssamtal, framför allt ringer oroliga föräldrar och vill diskutera situationen runt
den unge.
Allt administrativt arbetet sköts av mottagningens medarbetare. En gång i veckan är tid avsatt för
intagningskonferens och personalmöte. Fallkonferenser, metodutvecklingsarbete, egen
handledning samt fortbildning ingår också vid dessa tillfällen. Arbetsgruppen utgör hjärtat i
verksamheten. För att bevara professionalitet och engagemang krävs att vi värnar gruppen då vi
själva i så hög grad utgör redskapet i samtalen.
På Humlan erbjuds idag psykoterapeutiskt stöd till ungdomar för att hjälpa dem i utvecklingskriser och andra svårigheter. Verksamheten är i sin grund psykodynamiskt inriktad. Arbetet i
psykoterapi utgår från en helhetssyn på människan, har en utvecklingspsykologisk kompetens
-2-
som grund och innefattar de psykiska, kroppsliga och sociala aspekterna på de symtom och de
behov ungdomarna uttrycker. De flesta ungdomar vi träffar visar ett påtagligt lidande som får
stora konsekvenser, bl.a. för möjligheterna att fullfölja sina gymnasiestudier. Många ungdomar är
så högpresterande att de inte hinner med livet och får problem med sitt känsloliv, får
psykosomatiska symtom eller riskerar utbrändhet. Många ungdomar har skolproblem i den
bemärkelsen att de inte presterar i nivå med sin förmåga. Flera har stora svårigheter i relationer
med andra, många är isolerade och ensamma. En del svävar i livsfara, en del vill inte leva. Några
är märkta av övergrepp, andra försöker på olika sätt fly från en verklighet som känns övermäktig.
En del ungdomar lever i familjer som befinner sig i kaos. I varierande grad åtgår alldeles för
mycket energi till att handskas med de spänningar, den ångest o.s.v. man kämpar med. Följden
blir ofta att den koncentration som inlärning kräver inte går att uppbåda i den utsträckning som
man önskar. Frånvaro i skolan kan bli följden och man sackar efter i undervisningen. För många
ungdomar är detta ett mycket stort problem, inte minst då de upplever gymnasieskolans betyg
som så avgörande för hela sin framtid. Många ungdomar tenderar att slita ut sig för att prestera
utöver vad man i denna livssituation egentligen har möjligheter till. Vår erfarenhet är att
psykoterapeutisk hjälp till dessa ungdomar ger en gynnsam effekt på förmågan att använda sina
resurser. Vi möter en heterogen grupp ungdomar från samtliga delar av Göteborg som är bärare
av olika kulturer. Problemen kan vara lättare med behov av ett par samtal till mer komplexa som
kräver en längre tids psykoterapi.
Många ungdomar har fått hjälp av skolkuratorer och skolsköterskor men det finns också behov
av en särskild instans till vilken de kan vända sig. Inom sjukvård och socialtjänst har bristen på
psykoterapeutiska alternativ diskuterats under många år. Barn- och ungdomspsykiatrin (BUP) har
en åldersgräns på 18 år och blir alltmer högspecialiserade och vänder sig i allt högre grad enbart
till psykotiska och suicidnära ungdomar samt ungdomar med neuropsykiatriska svårigheter.
Vårdcentralerna förväntas i dagsläget erbjuda hjälp till ungdomar med lätta och måttliga psykiska
besvär. Det är ett känt problem att få vårdcentraler står rustade för detta. Fortfarande kan
sjukvården i många fall inte erbjuda ungdomar adekvat samtalshjälp, särskilt gäller det 17-19
åringar, dvs. ungdomar i gymnasieåldern.
Många ungdomar undviker att söka sig till de etablerade institutionerna, som ung är man mitt
inne i en egen utveckling och känner ofta osäkerhet inför sina egna problems djup och vidd.
Det ligger i ungdomens natur att ha en rädsla för att definiera sig själv som annorlunda eller
avvikande eller att ha för bråttom att göra det.
Bemötande
Hur ungdomar bemöts när de väl vänder sig till någon, definierar också för dem, något om både
svårigheterna och hjälpen. Psykoterapeutiska insatser under gymnasieåren kan främja den unga
människans eget formulerande av personliga mål och mening, val och livsfrågor, vilket kan bidra
till en positiv utveckling. Denna utgångspunkt för samtal, inom skolans ram, upplevs många
gånger av den unga personen som mindre främmande än att söka sig till sjukvård och psykiatri.
Verksamhetens styrka ligger alltså i möjligheten att fånga upp och följa ett intensivt och viktigt
utvecklingsskede. Detta är den självklara anledningen till att Humlan har etablerats och i så hög
grad efterfrågas.
Således är Humlans verksamhet inte bara en följd av psykiatrins svårighet att fånga upp denna
grupp, eller täcka upp i ett glapp mellan andra verksamheter. Även om de som söker oss kan ha
psykiska problem, innebär mottagningen något utöver de psykiatriska verksamheterna, med en
större betoning på utvecklingskriser och fokus på utvecklingsfrämjande psykoterapeutiskt arbete.
Psykoterapeutisk hjälp i samband med ungdomsutvecklingen är en oerhört god investering både
ur individens perspektiv men även ur ett samhällsperspektiv. Ibland görs förenklingar angående
psykoterapi som innebär att den enbart ses som ”behandling” av ”sjukdomstillstånd” och därmed
-3-
är lika med sjukvård och därför inte hör hemma i elevhälsan. Ser man istället psykoterapi som
stöd i en utveckling och som en insats innan symtom befästs för djupt hos individen är
psykoterapi en utmärkt förebyggande och utvecklingsbefrämjande insats som är väl lämpad för
gymnasieåldern och en styrka för elevhälsan och skolan att ha tillgång till. Om hela människan
har betydelse får symtom finnas, förhållandet till själv och andra får utrymme för reflektion och
potentialen hos en individ kan utvecklas. Kompetensen behöver vara hög och därför har
mottagningen sedan länge krav på att medarbetarna ska ha psykoterapeutlegitimation.
Organisation
Under 2010 genomfördes ett utredningsuppdrag gällande Humlan och Central Elevhälsa som
berörde både arbetsinnehåll och arbetsorganisation. Utredningen ledde fram till genomförandet
av en organisation bestående av en samlad grupp samordnare för varje yrkeskategori inom
elevhälsan, den Centrala Elevhälsan för arbete med utveckling och kvalitet i elevhälsan, till att
Humlan arbetar som tidigare med elevers psykiska hälsa samt en plan för kompletterade av
mottagningens verksamhet genom tillsättning av psykologer tillgängliga på gymnasieområdena.
Avsikten med detta var att skapa utrymme för psykologers närmare deltagande i det lokala
elevhälsoteamet på skolorna. Både Central Elevhälsa och Humlan tillhör organisatoriskt
Avdelningen för planering och utveckling, och leds sedan 2011 av en gruppchef, som också är
psykoterapeut på mottagningen. I och med denna organisation engageras Humlans kompetens i
de övergripande elevhälsofrågorna på ett annat sätt än tidigare. (För en sammanställning av
elevhälsoarbetet på UBF i stort se Elevhälsorapport 2014.)
Personal
Personalen bestod under året av 6 personer som samtliga arbetar deltid, sammanlagt 3,2 tjänster.
Samtliga anställda är legitimerade psykoterapeuter och har handledarutbildning. För närvarande
är tre personer anställda som leg. psykoterapeut och tre som leg. psykolog.
Lokaler
Sedan 2004 finns Humlans samtalsmottagning i Gårdshuset, Landalaskolan, Aschebergsgatan 42.
Dessa lokaler fyller mycket väl sin funktion, adressen är lätt att nå från samtliga
gymnasieområden. Fortfarande saknas dock en bättre belägen elevtoalett.
Konferensrummet används regelbundet av centrala elevhälsan och annan personal inom UBF.
Omställningsgruppen har en del av lokalerna på plan 2 där också Medicinskt ledningsansvarig
inom UBF har sitt arbetsrum.
Ekonomi
Budget2014
2.425 tkr
Kostnader 2014
Personalkostnader
Lokaler
Övriga kostnader
Leasing
Totalt
2.124 tkr
170 tkr
99 tkr
24 tkr
2.417 tkr
Utfall efter avskrivningar
och finansiering 2.389 tkr
Budgeten kunde hållas med god marginal.
-4-
Statistik
Nyanmälningar: 122 nyanmälningar inkom under året.
Av dem var 106 kvinnor och 26 män, dvs. 87 % kvinnor och 19 % män
Antalet nyanmälningar har minskat något, 13 elever färre än år 2013 (men året innan hade
anmälningarna ökat)
Antal nyanmälningar från våra remittenter:
2014
2013
2012
2010
2009
Skolkurator:
15
12%
11%
25 %
21%
26%
Skolsköterska: 18
15%
10%
11 %
12%
13%
Själv/Förälder: 79
65%
65%
56 %
58%
54%
Sjukvården:
5
4%
5%
3%
3%
1,5%
Lärare/rektor:
1
1%
4%
2%
2%
1,5%
Socialtjänst:
4
3%
5%
3%
4%
3%
År 2014 anmälde sig 65 % av eleverna själva eller med hjälp av föräldrar. Skolkuratorer och
skolsköterskor stod för 27 % av nyanmälningarna. Vi har sedan några år understrukit vikten av
att eleven tar ett eget ansvar och bokar sin första tid. Detta bidrar också i någon mån till att vi kan
se hur motiverad eleven själv är till att påbörja ett förändringsarbete. Rekommendationen att
kontakta mottagningen kommer ofta från den lokala elevhälsan, från kamrater och från andra
verksamheter.
Under året anmälda elevers ålder fördelade sig som följer:
Födelseår Antal
Ålder
1994
5
20
1995
23
19
1996
49
18
1997
24
17
1998
21
16
40 % av eleverna som söker till vår mottagning är 18 år. Spridningen över åldrarna är i övrigt
förhållandevis jämn.
De under året anmälda eleverna gick i årskurs:
2014
2013
2012
2010
2009
Åk 1:
29%
36%
27 %
32%
Åk 2:
38%
35%
46 %
46%
41%
Åk 3:
33%
25%
27 %
22%
21%
-5-
38%
Av de som kontaktar mottagningen går den största gruppen i år två. Under 2014 sökte färre
elever i åk 1 mottagningen, medan en viss ökning sågs för tredjeårseleverna.
Anmälningsorsaker
De elever som sökte vår mottagning uppgav följande orsaker:
Uppgiven orsak
Antal elever
Nedstämdhet/depression
Ångest/Oro
Stress
Familjerelationsproblem
Social fobi/isolering/utanförskap
Kris
Identitetsproblem
Trauma
Självskadebeteende
Skolfrånvaro/problem
Mobbing
Sömnsvårigheter
Psykosomatiska symtom
Tvångstankar
Annat
26
25
11
10
10
7
6
5
5
3
3
3
3
3
2
Likheter/olikheter i anmälningsorsaker mellan kvinnor och män.
Uppgiven orsak
Nedstämdhet/depression
Ångest/oro
Familjerelationsproblem
Stress
Kris
Identitetsproblem
Social fobi/isolering/utanförskap
Självskadebeteende
Män
25%
18%
13%
13%
6%
0%
0%
0%
Kvinnor
21%
21%
8%
8%
6%
6%
9%
5%
I denna sammanställning har vi bara tagit med de vanligaste anmälningsorsakerna. En del
anmälningsorsaker är inte med i denna lista då ett fåtal, färre än 3 elever, angivit den.
Flera kategorier ligger nära varandra och de unga som söker oss har kanske flera av dessa
bekymmer men vi har valt det som angivits som huvudsaklig anledning att söka oss.
Nedstämdhet/deprimerad samt Ångest/oro är de klart vanligaste anmälningsorsakerna både hos
män och kvinnor
I de psykoterapeutiska samtalen kan fokus för samtalen sedan vara något annat än den initialt
benämnda svårigheten (anmälningsorsaken), även om det också är relaterat till de svårigheter man
uppgivit vid tidpunkten för anmälan till vår mottagning. Det är en mycket viktig del i det
psykoterapiska stödet till ungdomar att formulera svårigheter utifrån den egna upplevelsen i
dialog med psykoterapeuten.
-6-
I kategorin ”familjerelationsproblem” finns t.ex. föräldrars skilsmässa, död, missbruk eller
trassliga relationer och svårigheter för den unga personen att separera ut sig och bli vuxen –
alternativt att man får ta för stort vuxenansvar för tidigt vilket påverkar möjligheterna att klara sin
skolgång och leva sitt eget liv. Många har inget bra stöd i sin hemsituation, ingen stabil
vuxennärvaro finns och den unge får för få eller överdrivna krav på sig.
Anmälda från kommunala gymnasieskolor
Eleverna går på Hvitfeldska,IB, Burgårdens utbildningscentrum, Schillerska, Katrinelund,
Polhemsgymnasiet, Munkebäck, Lindholmen, IHGR, Ester Mosesson och MTG.
Anmälda från fristående gymnasieskolor:
Eleverna går på Sigrid Rudebecks, Sjölins, NTI, IT-college, Plusgymnasiet, Kitas, Cyber, Jensen,
Samskolan, Ingrid Segerstedts, Mikael Elias teoretiska, Aniara, Rythmus, Drottning Blanka och
Kunskapsgymnasiet.
År
Antal elever
2014
122
2013
2012
2010
2009
135
113
114
128
Från kommunala
80 (66%)
90 (67%)
91(81%)
81 (71%)
97
Från friskolor:
42 (34%)
45 (33%)
22 (19%)
33 (29%)
31
Sammanfattning statistik anmälda
Antalet nyanmälningar har minskat något, 13 elever färre än år 2013 då antalet nyanmälningar var
135. De flesta som söker Humlan går i åk 2 (38%) och där efter kommer åk 3:or (33%). Färre
elever i åk 1 (29%) som sökte oss 2014 än året innan.
Könsfördelningen 2014var: 87 % kvinnor och 13 % män. Under 2013 var fördelningen 81%
kvinnor och 19% män. Fördelningen har under de senaste åren legat på omkring 2025%män/75-80% kvinnor. 2014 ser vi dock en nedgång av antal unga män som söker sig till
Humlan.
Fördelningen mellan friskolor och kommunala skolor förändras något mellan åren. År 2014 kom
66 % av de anmälda eleverna från kommunala skolor och 34 % från friskolor. De två senaste
åren och flera år tidigare har fördelningen legat omkring 70/30, med undantag för åren 2008 och
2012 då fördelningen var omkring 80/20.
-7-
Besöksstatistik
Vi erbjuder gymnasieelever psykoterapeutiska samtal med inriktning på ungdomsutveckling.
Omfattningen kan sträcka sig från ett begränsat antal sessioner till längre psykoterapi, 1
samtal/vecka under tre till fyra terminer. Variationen beror på problemets komplexitet, elevens
motivation till förändring samt hennes/hans förmåga till reflektion.
Under 2014 deltog 144 elever i psykoterapi, vilket var 17 elever färre än under 2013.
Vid årsskiftet
2014-15
2013-14
2012-13
2010-11
2009-10
Pågående samtals
kontakter vid årsskiftet
60
64
54
63
58
Påbörjade under året
75
87
76
69
77
Avslutade samtals
kontakter under året
69
74
86
56
65
Tackat nej till terapi
12
15
9
27
26
I kö till terapi
13
13
13
21
12
Gjorda
bedömningssamtal
99
109
69
90
113
Bedömningssamtal
Under 2014 fick 115 elever, därav 5 elever från 2013 erbjudande om en första kontakt med
Humlan. Av anmälda elever 2014 fick 12 elever ett bedömningssamtal 2015.
Drygt 97 elever kom till bedömningssamtal och 18 elever avböjde. Detta resulterade i att 97
elever sattes på väntelista för psykoterapi eller påbörjade en kontakt, några av de som sattes på
väntelista fick också rekommendation om att söka sig till andra mottagningar så som UM, KUM,
VC, Mini-Maria eller BUP då våra väntetider för regelbunden kontakt var långa, särskilt under
vårterminen. År 2013 var väntetiden till regelbunden kontakt upp till 2 månader för 70 % av
fallen och längre för övriga (upp till 8 månader). Situationen 2014 var ungefär densamma.
Psykoterapi
Under 2014 påbörjade 75 elever psykoterapi. Under året avslutade 69 elever sin samtalskontakt.
Antal elever som avböjde samtalskontakten då de var framme i kön var 12 elever. Det betyder att
144 elever hade en psykoterapeutisk kontakt på Humlan under 2014.
Vid årsskiftet 2014/2015 pågick 60 kontakter. Av dessa var det 13 elever med en kontakt som
påbörjades 2013 eller tidigare.
Vid årsskiftet fanns 13 elever i kö för psykoterapi och 12 elever uppsatta på tid för bedömning.
Exempel på elevernas svårigheter
På sidan 6 finns en lista över svårigheter som eleverna eller andra uppger vid anmälan.
Följande är några av de svårigheter som efter hand förtydligas eller i samtalen. Detta är
svårigheter som påverkar elevernas möjligheter att genomföra och fullfölja sina gymnasiestudier:
-8-
Identitetsproblem
Familjerelationsproblem
Utvecklingskriser
Existentiella funderingar
Mobbing och kamratproblem
Separationssvårigheter
Flyktingproblematik
Kulturrelaterade svårigheter
Ångest
Depression
Sexuella problem
Självskadebeteende
Ätstörningar
Psykosomatiska problem
Tvångsproblem
Intoxikation, missbruk
Sexuella övergrepp under uppväxten
Andra övergrepp, misshandel, våldtäkt
Personlighetsstörningar
Psykotisk problematik
En del av dessa svårigheter kräver hänvisning till annan verksamhet, en del av dem är i sin linda
och kan med rätt stöd undvika att utvecklas till symtom för psykiatrisk behandling, alternativt
stödjas inom skolans ram för att klara att genomföra gymnasiestudierna.
Sammanfattning av statistik bedömningar och psykoterapi
Något färre elever har sökt mottagningen under år 2014 än föregående år. År 2014 var det 122
nyanmälningar, 13 färre än under föregående år. 97 elever (84%) kom till sitt bedömningssamtal
medan 18 elever, (16 %), avböjde eller uteblev. Fördelningen ligger oftast däromkring. Antal
elever stod i kö för bedömningssamtal vid årsskiftet 2014/2015 var 10 elever.
En förklaring till att man inte kommer till sitt första samtal skulle kunna vara att några av de
ungdomar som anmäls till vår mottagning inte är särskilt motiverade, utan att det är andra som
tycker att det skulle vara bra för dem att komma hit. Ungdomar är kanske också mer medvetna
om väntetider för samtal och söker på flera ställen samtidigt. Detta vet vi gäller några av de
avskrivna eleverna.
Något färre elever deltog i psykoterapi under 2014 än under året innan. Av de som tackar nej när
de väl är framme i kön för samtal var det fel timing när de väl var framme eller så hade de fått
hjälp på annat håll. Väntetiden är ofta alldeles för lång vilket spelar stor roll för den unges
motivation. Under vårterminen när kön byggs på får de flesta som ringer veta detta och blir också
därmed benägna att söka på annat håll eller avstå från kontakt för sina svårigheter.
Handledning, konsultation och telefonrådgivning
Vi har också som tidigare år på en mindre del av arbetstiden erbjudit handledning/konsultation
till personal inom gymnasieskolan, skolsköterskor, specialpedagoger och personal vid
språkintroduktion. En handfull grupper hade regelbunden handledning/konsultation under året.
De förfrågningar mottagningen får om handledning och konsultation måste vägas mot kön av
elever i behov av samtal. Konsultationsmöjligheterna med psykolog har också ökat i någon mån
sedan förvaltningen beslutade att ha psykologresurs tillgänglig på gymnasieområdena.
En del av vårt arbete som inte statistikförs men är värt att nämna är de ganska många
telefonrådgivningssamtal som förekommer då oroliga föräldrar ringer och vill diskutera olika
saker som har med deras ungdomars situation att göra. Telefonsamtalen gäller ofta också att
andra verksamheter och organisationer kontaktar oss för information och hänvisning.
Resultat
Det ingår i metoden att samtalen utvärderas löpande under pågående kontakt mellan psykoterapeut och elev, samt vid avslut av kontakten. Den utveckling som samtalen på mottagningen
siktar på har många yttre aspekter, familj, skola, kamrater, skolprestationer, fritid, att vara
tillsammans med en partner, osv. som alla kan sägas sammanstråla i och i stor grad påverka inre
aspekter, dvs. den relation en ung person har till sig själv, ofta uttryckt som självkänsla,
-9-
självförtroende, identitet, kraft, känsla av sammanhang eller vitalitet. I några eller flera av dessa
aspekter ser vi vanligtvis ungdomarna växa och använda sig av det stöd som samtalen på
mottagningen ger. Ängslan, oro, nedstämdhet, overklighetskänslor eller destruktiva beteenden
avtar, man hittar en kraft i sig själv att våga utgå från sig själv, att fatta beslut, att stå på sig, att
veta vad man vill, förstår mer om världen runtomkring och mer om sig själv i relation till andra
och till det som pågår.
Många av eleverna på Humlan vänder en nedåtgående trend när det gäller studieprestationerna i
skolan och förbättrar sina resultat. Många elever utvecklas psykiskt och socialt till följd av stöd på
mottagningen och klarar sig därmed bättre igenom skoltiden än de hade gjort annars, även om
det inte kan mätas i t.ex. förändrade skolprestationer. Många förhindras genom tidigt insatt
psykoterapi att utveckla ”psykiatriska” symtom. Några elever får ett tillfälligt stöd och några få
måste hänvisas vidare. I åtskilliga av de elevsituationer mottagningen kommer i kontakt med, kan
det kompensatoriska uppdraget sägas finnas invävt.
Två tydliga indikatorer på att verksamheten fyller sin funktion och är till hjälp för gymnasieelever
är att mottagningen ständigt är efterfrågad och har kö samt att flera elever varje år kommer till
samtal efter rekommendation av andra elever som har eller har haft kontakt på mottagningen.
Det som ibland kallas ”brukarinflytande” är en självklarhet i mottagningens verksamhet.
Kontakter, samverkan och samarbete
Eleverna söker oss via telefon eller mail. Föräldrar tar ofta kontakt med oss efter att de fått
rekommendationer från olika håll. Gymnasieskolornas elevhälsoteam är självklart den mest
hänvisande instansen.
I enskilda ärenden sker förutom intern samverkan med lärare och elevhälsopersonal också
samverkan med vårdcentral, BUP eller vuxenpsykiatri. Elever kan vara eller ha varit behandlade
eller medicinerade och behöver ytterligare stöd efter, eller i anslutning till sådana perioder.
Mottagningen har under åren byggt upp ett stort kontaktnät som innefattar ungdomsarbetare och
anställda inom sjukvård, socialtjänst, ungdomsmottagningar och liknande i Göteborg.
Det är viktigt att vi håller oss uppdaterade över vad som finns att erbjuda beträffande olika
behandlingsalternativ och möjlighet att samarbeta kring den unge.
Medarbetare på Humlan samarbetar med Göteborgs Universitet när det gäller utbildningen av
psykologkandidater. I tre terminer bedriver kandidaterna under handledning psykoterapi med
elever på Humlan vilket bidrar till att fler ungdomar kan erbjudas samtalsmöjligheter.
Händelser under året
En av medarbetarna har som samordnande psykolog deltagit i nätverksträffar med
ungdomsverksamheter i staden och i möte med uppföljningsansvarigas nätverk.
Gruppchefen har deltagit samverkansgrupper runt hälsa för barn och ungdomar i staden och
VGR och kunnat förmedla information om detta till Humlans personal. Det är positivt att
gruppchefen också i dessa sammanhang kan vara en talesperson för elevhälsan på gymnasiet, för
vår verksamhet och för de ungdomar vi möter.
Mottagningen sökte under året projektmedel från stadens satsning för att motverka psykisk
ohälsa hos barn och ungdomar, PRIO-medel. Projektansökan riktades mot att förbättra och
utvidga stödet till de treor/sistaårselever som sent hamnar i en sorts kris med anledning av skolan
slutar, ofta med en period av dalande betyg och frånvaro i bagaget. Tyvärr avslogs ansökan med
hänvisning till att detta mer var att se som en resursfråga för ordinarie verksamhet, en
- 10 -
uppfattning som mottagningen inte helt delar. Elever på väg ut och/eller på väg att avbryta
behöver ett stöd som det inte alltid är självklart att skolan ska ge. Den samhällsekonomiska
vinsten av en insats i detta skede syns kanske inte i den egna verksamheten, men är inte mindre
viktig för det. Mottagningens kompetens i dessa frågor är erkänd i staden och det hade varit
positivt för de unga att få tillgång till stöd i en krisartad situation.
Vid två tillfällen har mottagningen träffat KUM (Kyrkans Ungdomsmottagning) för att ha ett
utbyte om ungdomars situation men framför allt för att studera det system för fördjupad statistik
som man arbetat fram sedan några år, kallat inventering av samtalen. Att genomföra en sådan
skulle vara bra för att förtydliga mottagningens verksamhet ytterligare, både för personalen
internt, men också utåt. Eventuellt kan detta genomföras under 2015.
Gruppchefen medverkade för Humlans räkning med en föreläsning om utvecklingskriser vid
Centrala Elevhälsans kompetensdag om kriser i början av året.
Under år 2014 hade Humlan funnits som samtalsmottagning i 25 år. En idé som växte fram var
att finna något sätt att dokumentera den samlade erfarenheten av psykoterapeutiskt arbete med
ungdomars sätt att förhålla sig till sina omständigheter, en erfarenhet som vi tror är rätt unik.
Först skissade mottagningens personal på en film för att visa något av arbetet, men detta
skrinlades under året då det visade sig för omfattande och komplicerat som framställningssätt.
I stället genomfördes planeringsdagar på Österlen under hösten då vi tog hjälp av en journalist
och skrivcoach. Målsättningen är nu att sammanfatta erfarenheter i en mindre skrift och arbetet
som påbörjades under senhösten kommer att fortsätta under våren 2015.
Tillgången till fördjupad och kvalificerad elevhälsa som den bedrivs på Humlan skulle kunna
beskrivas, dokumenteras och spridas som ett gott exempel på tidiga förebyggande insatser
rörande ungdomars psykiska hälsa.
Kompetensutveckling
Under året har mottagningen haft regelbundna fördjupande seminarier under ledning av
Christopher Gibson, psykoanalytiker. Under 2014 deltog också hela personalgruppen på en
heldag om existentiell psykologi för psykologer som arbetar med ungdomar, ett perspektiv som
presenterades av Dan Stiwne, psykoterapeut. Utbildningen anordnades av Pedagogiskt Centrum i
Göteborg.
Svårigheter och möjligheter
Som tidigare år får vi åter nämna att det är angeläget att skapa en uppfattning om, och
dokumentera en större bild av hur eleverna uppfattar den hjälp som de får på vår mottagning.
Det är önskvärt med en uppföljning av resultaten kopplat till flera olika faktorer, det psykiska,
sociala och kroppsliga måendet, och skolsituationen i form av kamrater, självkänsla, relationer
med lärare och skolprestationer. En grund till detta lades 2011 av en mindre studie angående
lämpligt utvärderings- och kvalitetsinstrument för mottagningen. Studien gjordes av
psykologstudenter vid Göteborgs Universitet. Det är fortfarande vår förhoppning att kunna
prioritera utvärdering.
Väntetiden för psykoterapi har i flera år ibland varit upp till sex månader. Att prioritera sökande
från årskurs 3/sistaårselever ställs hela tiden mot att andra i kön då får vänta längre. Detta är ett
ständigt dilemma som återkommer varje år i slutet av hösten/ början av vårterminen. Det finns få
alternativ att hänvisa till, de flesta mottagningar avsedda för ungdomar har också lång väntetid.
- 11 -
Mottagningen har sedan länge behövt förstärkas med omkring en tjänst. Nuvarande
dimensionering innebär omkring 5500 elever per psykolog/psykoterapeut.
Det är vanligt med skolavbrott i sista året på gymnasiet. Utvecklingskriser kan ju ”falla ut” vid
olika tid. Kommer en elev till mottagningen i slutet av år två eller i början av år tre och är på väg
att avbryta, kan eleven beroende på situation och tid antingen motiveras att göra färdigt sina
studier, om än med mindre goda resultat och eventuellt med ett extra år, eller så kan eleven
åtminstone få ett visst stöd i den kris det innebär att inte fullfölja alla kurser, men ändå gå vidare
med sitt liv. I detta fält finns mycket att göra. Som tidigare nämnts sökte mottagningen
projektmedel under 2014 för att utvidga detta arbete men fick avslag på ansökan.
Att erbjuda ungdomar i gymnasiet psykoterapi, tid för reflexion och utrymme för utvecklingsbefrämjande samtal är som vi tidigare betonat en mycket meningsfull insats som det finns ett
stort behov av. Vi brukar sällan synas eller göra reklam för verksamheten, hade vi gjort det hade
vi nog haft åtskilligt fler sökande. Vi är övertygade om att behovet är mycket större, vilket också
mängder av undersökningar angående ungdomars psykiska hälsa tyder på.
En kvalificerad insats för ungas hälsa, som Humlan, tillgänglig i skolan är också ett sätt att
motverka skillnaderna i hälsa i Göteborg, vilka under 2014 synliggjorts i olika rapporter och i
media. En professionell och väl utbyggd elevhälsa kan bidra till att motverka skillnader i hälsa
genom att vara likvärdigt tillgänglig för alla elever, oberoende av familjens resurser och ekonomi
och genom att den riktar sig direkt till den unge, som själv kan ta kontakt utifrån sina frågor om
sitt mående och sin situation.
Göteborg, februari 2015
AnnChatrin Lasu Forsén, Anette Johansson,
Jörrel Lindgren, Marianne Lahger,
Mats Pihlgren och Mikael Siring
leg. psykoterapeuter
- 12 -
- 13 -