Humlans verksamhetsberättelse 2014
Transcription
Humlans verksamhetsberättelse 2014
Gymnasieskolans Psykoterapimottagning Humlan Verksamhetsberättelse 2014 Innehåll: Bakgrund……………………...2 Vårt arbete …………………....2 Bemötande ………………… 3 Organisation ………………… 4 Personal ……………………....4 Lokaler ……………………….4 Ekonomi …………………….. 4 Statistik ……………………… 5 Resultat……………………… 9 Kontakter, samverkan……….. 10 Händelser under året………….10 Kompetensutveckling……… 11 Svårigheter och möjligheter….. 11 -1- Verksamhetsberättelse för Gymnasieskolans Psykoterapimottagning Humlan 2014 Bakgrund ”Ungdomscentrum Humlan” startades i början på 80-talet på initiativ av ungdomsarbetare anställda inom socialtjänst och skolförvaltning. Man tog sig an de ungdomar som hade svårt att finna sig tillrätta inom den vanliga gymnasieskolan. De erbjöds arbetspraktik, skolverksamhet, fritidsaktiviteter och möjlighet till samtalskontakt. Efterfrågan på just samtalskontakter ökade och behovet av att fylla det glapp som fanns mellan barnpsykiatrin (BUP) och vuxenpsykiatrin gjorde att ”Ungdomsrådgivningen Humlan” från och med 1988 utvecklades till en ren samtalsmottagning. Från början medverkade BUP och socialtjänsten ekonomiskt i projektform. Huvudman var Utbildningsförvaltningen. Senare skulle Utbildningsförvaltningen bli enda huvudman och ekonomiskt ansvarig för verksamheten. Uppdraget avgränsades därmed så att endast ungdomar inskrivna i gymnasieskolan kunde söka hjälp på Humlan. De anställda på Humlan handledde också personal inom skolan. Varje år ökade antalet nyanmälningar. År 1999 tog man emot cirka 250 st. nyanmälningar. Bemanningen var som mest 9 personer fördelade på ca 5,5 tjänster. Senare har mottagningens verksamhet minskat i olika perioder beroende på organisationsfrågor, minskade resurser , en period av ”köp-och säljsystem” och annat. Sedan ett tiotal år har dock bemanningen varit motsvarande drygt 3 heltidstjänster fördelat på 5-6 anställda. Vårt arbete Humlan är idag en mottagning för alla gymnasieungdomar i Göteborgs kommunala gymnasieskolor och för ungdomar folkbokförda i Göteborgs kommun som går i fristående skola. De flesta ungdomar som själva kontaktar mottagningen har fått rekommendationer både utom och inom skolan, en del av personer som själva fått hjälp här. Under åren märkts att det är viktigt att eleven tar ett eget ansvar och själv bokar sin första tid. Det bidrar till en gynnsammare start och visar i viss mån hur motiverad eleven är till att påbörja ett förändringsarbete. Det första mötet med eleven är vid ett bedömningssamtal. Ambitionen är att erbjuda denna tid inom en eller ett par veckor. Vid detta tillfälle har både psykoterapeut och ungdom möjlighet att bilda sig en uppfattning om huruvida samtal på mottagningen kan komma att vara till hjälp. Vid vår intagningskonferens bedöms lämpligheten för psykoterapi och placering av den unge i kö. Det kan också bli aktuellt att rekommendera andra verksamheter som bedöms mer lämpliga. Mottagningens arbete är helt inriktat på samtalsstöd till elever. Det innebär också kontakt med elevhälsopersonal och andra verksamheters personal. En mindre del av arbetet innebär att erbjuda konsultation eller handledning till lärare, specialpedagoger, skolsköterskor, kuratorer eller rektorer. En annan del av arbetet (som inte redovisas i statistik eller besökssiffror) är telefonrådgivningssamtal, framför allt ringer oroliga föräldrar och vill diskutera situationen runt den unge. Allt administrativt arbetet sköts av mottagningens medarbetare. En gång i veckan är tid avsatt för intagningskonferens och personalmöte. Fallkonferenser, metodutvecklingsarbete, egen handledning samt fortbildning ingår också vid dessa tillfällen. Arbetsgruppen utgör hjärtat i verksamheten. För att bevara professionalitet och engagemang krävs att vi värnar gruppen då vi själva i så hög grad utgör redskapet i samtalen. På Humlan erbjuds idag psykoterapeutiskt stöd till ungdomar för att hjälpa dem i utvecklingskriser och andra svårigheter. Verksamheten är i sin grund psykodynamiskt inriktad. Arbetet i psykoterapi utgår från en helhetssyn på människan, har en utvecklingspsykologisk kompetens -2- som grund och innefattar de psykiska, kroppsliga och sociala aspekterna på de symtom och de behov ungdomarna uttrycker. De flesta ungdomar vi träffar visar ett påtagligt lidande som får stora konsekvenser, bl.a. för möjligheterna att fullfölja sina gymnasiestudier. Många ungdomar är så högpresterande att de inte hinner med livet och får problem med sitt känsloliv, får psykosomatiska symtom eller riskerar utbrändhet. Många ungdomar har skolproblem i den bemärkelsen att de inte presterar i nivå med sin förmåga. Flera har stora svårigheter i relationer med andra, många är isolerade och ensamma. En del svävar i livsfara, en del vill inte leva. Några är märkta av övergrepp, andra försöker på olika sätt fly från en verklighet som känns övermäktig. En del ungdomar lever i familjer som befinner sig i kaos. I varierande grad åtgår alldeles för mycket energi till att handskas med de spänningar, den ångest o.s.v. man kämpar med. Följden blir ofta att den koncentration som inlärning kräver inte går att uppbåda i den utsträckning som man önskar. Frånvaro i skolan kan bli följden och man sackar efter i undervisningen. För många ungdomar är detta ett mycket stort problem, inte minst då de upplever gymnasieskolans betyg som så avgörande för hela sin framtid. Många ungdomar tenderar att slita ut sig för att prestera utöver vad man i denna livssituation egentligen har möjligheter till. Vår erfarenhet är att psykoterapeutisk hjälp till dessa ungdomar ger en gynnsam effekt på förmågan att använda sina resurser. Vi möter en heterogen grupp ungdomar från samtliga delar av Göteborg som är bärare av olika kulturer. Problemen kan vara lättare med behov av ett par samtal till mer komplexa som kräver en längre tids psykoterapi. Många ungdomar har fått hjälp av skolkuratorer och skolsköterskor men det finns också behov av en särskild instans till vilken de kan vända sig. Inom sjukvård och socialtjänst har bristen på psykoterapeutiska alternativ diskuterats under många år. Barn- och ungdomspsykiatrin (BUP) har en åldersgräns på 18 år och blir alltmer högspecialiserade och vänder sig i allt högre grad enbart till psykotiska och suicidnära ungdomar samt ungdomar med neuropsykiatriska svårigheter. Vårdcentralerna förväntas i dagsläget erbjuda hjälp till ungdomar med lätta och måttliga psykiska besvär. Det är ett känt problem att få vårdcentraler står rustade för detta. Fortfarande kan sjukvården i många fall inte erbjuda ungdomar adekvat samtalshjälp, särskilt gäller det 17-19 åringar, dvs. ungdomar i gymnasieåldern. Många ungdomar undviker att söka sig till de etablerade institutionerna, som ung är man mitt inne i en egen utveckling och känner ofta osäkerhet inför sina egna problems djup och vidd. Det ligger i ungdomens natur att ha en rädsla för att definiera sig själv som annorlunda eller avvikande eller att ha för bråttom att göra det. Bemötande Hur ungdomar bemöts när de väl vänder sig till någon, definierar också för dem, något om både svårigheterna och hjälpen. Psykoterapeutiska insatser under gymnasieåren kan främja den unga människans eget formulerande av personliga mål och mening, val och livsfrågor, vilket kan bidra till en positiv utveckling. Denna utgångspunkt för samtal, inom skolans ram, upplevs många gånger av den unga personen som mindre främmande än att söka sig till sjukvård och psykiatri. Verksamhetens styrka ligger alltså i möjligheten att fånga upp och följa ett intensivt och viktigt utvecklingsskede. Detta är den självklara anledningen till att Humlan har etablerats och i så hög grad efterfrågas. Således är Humlans verksamhet inte bara en följd av psykiatrins svårighet att fånga upp denna grupp, eller täcka upp i ett glapp mellan andra verksamheter. Även om de som söker oss kan ha psykiska problem, innebär mottagningen något utöver de psykiatriska verksamheterna, med en större betoning på utvecklingskriser och fokus på utvecklingsfrämjande psykoterapeutiskt arbete. Psykoterapeutisk hjälp i samband med ungdomsutvecklingen är en oerhört god investering både ur individens perspektiv men även ur ett samhällsperspektiv. Ibland görs förenklingar angående psykoterapi som innebär att den enbart ses som ”behandling” av ”sjukdomstillstånd” och därmed -3- är lika med sjukvård och därför inte hör hemma i elevhälsan. Ser man istället psykoterapi som stöd i en utveckling och som en insats innan symtom befästs för djupt hos individen är psykoterapi en utmärkt förebyggande och utvecklingsbefrämjande insats som är väl lämpad för gymnasieåldern och en styrka för elevhälsan och skolan att ha tillgång till. Om hela människan har betydelse får symtom finnas, förhållandet till själv och andra får utrymme för reflektion och potentialen hos en individ kan utvecklas. Kompetensen behöver vara hög och därför har mottagningen sedan länge krav på att medarbetarna ska ha psykoterapeutlegitimation. Organisation Under 2010 genomfördes ett utredningsuppdrag gällande Humlan och Central Elevhälsa som berörde både arbetsinnehåll och arbetsorganisation. Utredningen ledde fram till genomförandet av en organisation bestående av en samlad grupp samordnare för varje yrkeskategori inom elevhälsan, den Centrala Elevhälsan för arbete med utveckling och kvalitet i elevhälsan, till att Humlan arbetar som tidigare med elevers psykiska hälsa samt en plan för kompletterade av mottagningens verksamhet genom tillsättning av psykologer tillgängliga på gymnasieområdena. Avsikten med detta var att skapa utrymme för psykologers närmare deltagande i det lokala elevhälsoteamet på skolorna. Både Central Elevhälsa och Humlan tillhör organisatoriskt Avdelningen för planering och utveckling, och leds sedan 2011 av en gruppchef, som också är psykoterapeut på mottagningen. I och med denna organisation engageras Humlans kompetens i de övergripande elevhälsofrågorna på ett annat sätt än tidigare. (För en sammanställning av elevhälsoarbetet på UBF i stort se Elevhälsorapport 2014.) Personal Personalen bestod under året av 6 personer som samtliga arbetar deltid, sammanlagt 3,2 tjänster. Samtliga anställda är legitimerade psykoterapeuter och har handledarutbildning. För närvarande är tre personer anställda som leg. psykoterapeut och tre som leg. psykolog. Lokaler Sedan 2004 finns Humlans samtalsmottagning i Gårdshuset, Landalaskolan, Aschebergsgatan 42. Dessa lokaler fyller mycket väl sin funktion, adressen är lätt att nå från samtliga gymnasieområden. Fortfarande saknas dock en bättre belägen elevtoalett. Konferensrummet används regelbundet av centrala elevhälsan och annan personal inom UBF. Omställningsgruppen har en del av lokalerna på plan 2 där också Medicinskt ledningsansvarig inom UBF har sitt arbetsrum. Ekonomi Budget2014 2.425 tkr Kostnader 2014 Personalkostnader Lokaler Övriga kostnader Leasing Totalt 2.124 tkr 170 tkr 99 tkr 24 tkr 2.417 tkr Utfall efter avskrivningar och finansiering 2.389 tkr Budgeten kunde hållas med god marginal. -4- Statistik Nyanmälningar: 122 nyanmälningar inkom under året. Av dem var 106 kvinnor och 26 män, dvs. 87 % kvinnor och 19 % män Antalet nyanmälningar har minskat något, 13 elever färre än år 2013 (men året innan hade anmälningarna ökat) Antal nyanmälningar från våra remittenter: 2014 2013 2012 2010 2009 Skolkurator: 15 12% 11% 25 % 21% 26% Skolsköterska: 18 15% 10% 11 % 12% 13% Själv/Förälder: 79 65% 65% 56 % 58% 54% Sjukvården: 5 4% 5% 3% 3% 1,5% Lärare/rektor: 1 1% 4% 2% 2% 1,5% Socialtjänst: 4 3% 5% 3% 4% 3% År 2014 anmälde sig 65 % av eleverna själva eller med hjälp av föräldrar. Skolkuratorer och skolsköterskor stod för 27 % av nyanmälningarna. Vi har sedan några år understrukit vikten av att eleven tar ett eget ansvar och bokar sin första tid. Detta bidrar också i någon mån till att vi kan se hur motiverad eleven själv är till att påbörja ett förändringsarbete. Rekommendationen att kontakta mottagningen kommer ofta från den lokala elevhälsan, från kamrater och från andra verksamheter. Under året anmälda elevers ålder fördelade sig som följer: Födelseår Antal Ålder 1994 5 20 1995 23 19 1996 49 18 1997 24 17 1998 21 16 40 % av eleverna som söker till vår mottagning är 18 år. Spridningen över åldrarna är i övrigt förhållandevis jämn. De under året anmälda eleverna gick i årskurs: 2014 2013 2012 2010 2009 Åk 1: 29% 36% 27 % 32% Åk 2: 38% 35% 46 % 46% 41% Åk 3: 33% 25% 27 % 22% 21% -5- 38% Av de som kontaktar mottagningen går den största gruppen i år två. Under 2014 sökte färre elever i åk 1 mottagningen, medan en viss ökning sågs för tredjeårseleverna. Anmälningsorsaker De elever som sökte vår mottagning uppgav följande orsaker: Uppgiven orsak Antal elever Nedstämdhet/depression Ångest/Oro Stress Familjerelationsproblem Social fobi/isolering/utanförskap Kris Identitetsproblem Trauma Självskadebeteende Skolfrånvaro/problem Mobbing Sömnsvårigheter Psykosomatiska symtom Tvångstankar Annat 26 25 11 10 10 7 6 5 5 3 3 3 3 3 2 Likheter/olikheter i anmälningsorsaker mellan kvinnor och män. Uppgiven orsak Nedstämdhet/depression Ångest/oro Familjerelationsproblem Stress Kris Identitetsproblem Social fobi/isolering/utanförskap Självskadebeteende Män 25% 18% 13% 13% 6% 0% 0% 0% Kvinnor 21% 21% 8% 8% 6% 6% 9% 5% I denna sammanställning har vi bara tagit med de vanligaste anmälningsorsakerna. En del anmälningsorsaker är inte med i denna lista då ett fåtal, färre än 3 elever, angivit den. Flera kategorier ligger nära varandra och de unga som söker oss har kanske flera av dessa bekymmer men vi har valt det som angivits som huvudsaklig anledning att söka oss. Nedstämdhet/deprimerad samt Ångest/oro är de klart vanligaste anmälningsorsakerna både hos män och kvinnor I de psykoterapeutiska samtalen kan fokus för samtalen sedan vara något annat än den initialt benämnda svårigheten (anmälningsorsaken), även om det också är relaterat till de svårigheter man uppgivit vid tidpunkten för anmälan till vår mottagning. Det är en mycket viktig del i det psykoterapiska stödet till ungdomar att formulera svårigheter utifrån den egna upplevelsen i dialog med psykoterapeuten. -6- I kategorin ”familjerelationsproblem” finns t.ex. föräldrars skilsmässa, död, missbruk eller trassliga relationer och svårigheter för den unga personen att separera ut sig och bli vuxen – alternativt att man får ta för stort vuxenansvar för tidigt vilket påverkar möjligheterna att klara sin skolgång och leva sitt eget liv. Många har inget bra stöd i sin hemsituation, ingen stabil vuxennärvaro finns och den unge får för få eller överdrivna krav på sig. Anmälda från kommunala gymnasieskolor Eleverna går på Hvitfeldska,IB, Burgårdens utbildningscentrum, Schillerska, Katrinelund, Polhemsgymnasiet, Munkebäck, Lindholmen, IHGR, Ester Mosesson och MTG. Anmälda från fristående gymnasieskolor: Eleverna går på Sigrid Rudebecks, Sjölins, NTI, IT-college, Plusgymnasiet, Kitas, Cyber, Jensen, Samskolan, Ingrid Segerstedts, Mikael Elias teoretiska, Aniara, Rythmus, Drottning Blanka och Kunskapsgymnasiet. År Antal elever 2014 122 2013 2012 2010 2009 135 113 114 128 Från kommunala 80 (66%) 90 (67%) 91(81%) 81 (71%) 97 Från friskolor: 42 (34%) 45 (33%) 22 (19%) 33 (29%) 31 Sammanfattning statistik anmälda Antalet nyanmälningar har minskat något, 13 elever färre än år 2013 då antalet nyanmälningar var 135. De flesta som söker Humlan går i åk 2 (38%) och där efter kommer åk 3:or (33%). Färre elever i åk 1 (29%) som sökte oss 2014 än året innan. Könsfördelningen 2014var: 87 % kvinnor och 13 % män. Under 2013 var fördelningen 81% kvinnor och 19% män. Fördelningen har under de senaste åren legat på omkring 2025%män/75-80% kvinnor. 2014 ser vi dock en nedgång av antal unga män som söker sig till Humlan. Fördelningen mellan friskolor och kommunala skolor förändras något mellan åren. År 2014 kom 66 % av de anmälda eleverna från kommunala skolor och 34 % från friskolor. De två senaste åren och flera år tidigare har fördelningen legat omkring 70/30, med undantag för åren 2008 och 2012 då fördelningen var omkring 80/20. -7- Besöksstatistik Vi erbjuder gymnasieelever psykoterapeutiska samtal med inriktning på ungdomsutveckling. Omfattningen kan sträcka sig från ett begränsat antal sessioner till längre psykoterapi, 1 samtal/vecka under tre till fyra terminer. Variationen beror på problemets komplexitet, elevens motivation till förändring samt hennes/hans förmåga till reflektion. Under 2014 deltog 144 elever i psykoterapi, vilket var 17 elever färre än under 2013. Vid årsskiftet 2014-15 2013-14 2012-13 2010-11 2009-10 Pågående samtals kontakter vid årsskiftet 60 64 54 63 58 Påbörjade under året 75 87 76 69 77 Avslutade samtals kontakter under året 69 74 86 56 65 Tackat nej till terapi 12 15 9 27 26 I kö till terapi 13 13 13 21 12 Gjorda bedömningssamtal 99 109 69 90 113 Bedömningssamtal Under 2014 fick 115 elever, därav 5 elever från 2013 erbjudande om en första kontakt med Humlan. Av anmälda elever 2014 fick 12 elever ett bedömningssamtal 2015. Drygt 97 elever kom till bedömningssamtal och 18 elever avböjde. Detta resulterade i att 97 elever sattes på väntelista för psykoterapi eller påbörjade en kontakt, några av de som sattes på väntelista fick också rekommendation om att söka sig till andra mottagningar så som UM, KUM, VC, Mini-Maria eller BUP då våra väntetider för regelbunden kontakt var långa, särskilt under vårterminen. År 2013 var väntetiden till regelbunden kontakt upp till 2 månader för 70 % av fallen och längre för övriga (upp till 8 månader). Situationen 2014 var ungefär densamma. Psykoterapi Under 2014 påbörjade 75 elever psykoterapi. Under året avslutade 69 elever sin samtalskontakt. Antal elever som avböjde samtalskontakten då de var framme i kön var 12 elever. Det betyder att 144 elever hade en psykoterapeutisk kontakt på Humlan under 2014. Vid årsskiftet 2014/2015 pågick 60 kontakter. Av dessa var det 13 elever med en kontakt som påbörjades 2013 eller tidigare. Vid årsskiftet fanns 13 elever i kö för psykoterapi och 12 elever uppsatta på tid för bedömning. Exempel på elevernas svårigheter På sidan 6 finns en lista över svårigheter som eleverna eller andra uppger vid anmälan. Följande är några av de svårigheter som efter hand förtydligas eller i samtalen. Detta är svårigheter som påverkar elevernas möjligheter att genomföra och fullfölja sina gymnasiestudier: -8- Identitetsproblem Familjerelationsproblem Utvecklingskriser Existentiella funderingar Mobbing och kamratproblem Separationssvårigheter Flyktingproblematik Kulturrelaterade svårigheter Ångest Depression Sexuella problem Självskadebeteende Ätstörningar Psykosomatiska problem Tvångsproblem Intoxikation, missbruk Sexuella övergrepp under uppväxten Andra övergrepp, misshandel, våldtäkt Personlighetsstörningar Psykotisk problematik En del av dessa svårigheter kräver hänvisning till annan verksamhet, en del av dem är i sin linda och kan med rätt stöd undvika att utvecklas till symtom för psykiatrisk behandling, alternativt stödjas inom skolans ram för att klara att genomföra gymnasiestudierna. Sammanfattning av statistik bedömningar och psykoterapi Något färre elever har sökt mottagningen under år 2014 än föregående år. År 2014 var det 122 nyanmälningar, 13 färre än under föregående år. 97 elever (84%) kom till sitt bedömningssamtal medan 18 elever, (16 %), avböjde eller uteblev. Fördelningen ligger oftast däromkring. Antal elever stod i kö för bedömningssamtal vid årsskiftet 2014/2015 var 10 elever. En förklaring till att man inte kommer till sitt första samtal skulle kunna vara att några av de ungdomar som anmäls till vår mottagning inte är särskilt motiverade, utan att det är andra som tycker att det skulle vara bra för dem att komma hit. Ungdomar är kanske också mer medvetna om väntetider för samtal och söker på flera ställen samtidigt. Detta vet vi gäller några av de avskrivna eleverna. Något färre elever deltog i psykoterapi under 2014 än under året innan. Av de som tackar nej när de väl är framme i kön för samtal var det fel timing när de väl var framme eller så hade de fått hjälp på annat håll. Väntetiden är ofta alldeles för lång vilket spelar stor roll för den unges motivation. Under vårterminen när kön byggs på får de flesta som ringer veta detta och blir också därmed benägna att söka på annat håll eller avstå från kontakt för sina svårigheter. Handledning, konsultation och telefonrådgivning Vi har också som tidigare år på en mindre del av arbetstiden erbjudit handledning/konsultation till personal inom gymnasieskolan, skolsköterskor, specialpedagoger och personal vid språkintroduktion. En handfull grupper hade regelbunden handledning/konsultation under året. De förfrågningar mottagningen får om handledning och konsultation måste vägas mot kön av elever i behov av samtal. Konsultationsmöjligheterna med psykolog har också ökat i någon mån sedan förvaltningen beslutade att ha psykologresurs tillgänglig på gymnasieområdena. En del av vårt arbete som inte statistikförs men är värt att nämna är de ganska många telefonrådgivningssamtal som förekommer då oroliga föräldrar ringer och vill diskutera olika saker som har med deras ungdomars situation att göra. Telefonsamtalen gäller ofta också att andra verksamheter och organisationer kontaktar oss för information och hänvisning. Resultat Det ingår i metoden att samtalen utvärderas löpande under pågående kontakt mellan psykoterapeut och elev, samt vid avslut av kontakten. Den utveckling som samtalen på mottagningen siktar på har många yttre aspekter, familj, skola, kamrater, skolprestationer, fritid, att vara tillsammans med en partner, osv. som alla kan sägas sammanstråla i och i stor grad påverka inre aspekter, dvs. den relation en ung person har till sig själv, ofta uttryckt som självkänsla, -9- självförtroende, identitet, kraft, känsla av sammanhang eller vitalitet. I några eller flera av dessa aspekter ser vi vanligtvis ungdomarna växa och använda sig av det stöd som samtalen på mottagningen ger. Ängslan, oro, nedstämdhet, overklighetskänslor eller destruktiva beteenden avtar, man hittar en kraft i sig själv att våga utgå från sig själv, att fatta beslut, att stå på sig, att veta vad man vill, förstår mer om världen runtomkring och mer om sig själv i relation till andra och till det som pågår. Många av eleverna på Humlan vänder en nedåtgående trend när det gäller studieprestationerna i skolan och förbättrar sina resultat. Många elever utvecklas psykiskt och socialt till följd av stöd på mottagningen och klarar sig därmed bättre igenom skoltiden än de hade gjort annars, även om det inte kan mätas i t.ex. förändrade skolprestationer. Många förhindras genom tidigt insatt psykoterapi att utveckla ”psykiatriska” symtom. Några elever får ett tillfälligt stöd och några få måste hänvisas vidare. I åtskilliga av de elevsituationer mottagningen kommer i kontakt med, kan det kompensatoriska uppdraget sägas finnas invävt. Två tydliga indikatorer på att verksamheten fyller sin funktion och är till hjälp för gymnasieelever är att mottagningen ständigt är efterfrågad och har kö samt att flera elever varje år kommer till samtal efter rekommendation av andra elever som har eller har haft kontakt på mottagningen. Det som ibland kallas ”brukarinflytande” är en självklarhet i mottagningens verksamhet. Kontakter, samverkan och samarbete Eleverna söker oss via telefon eller mail. Föräldrar tar ofta kontakt med oss efter att de fått rekommendationer från olika håll. Gymnasieskolornas elevhälsoteam är självklart den mest hänvisande instansen. I enskilda ärenden sker förutom intern samverkan med lärare och elevhälsopersonal också samverkan med vårdcentral, BUP eller vuxenpsykiatri. Elever kan vara eller ha varit behandlade eller medicinerade och behöver ytterligare stöd efter, eller i anslutning till sådana perioder. Mottagningen har under åren byggt upp ett stort kontaktnät som innefattar ungdomsarbetare och anställda inom sjukvård, socialtjänst, ungdomsmottagningar och liknande i Göteborg. Det är viktigt att vi håller oss uppdaterade över vad som finns att erbjuda beträffande olika behandlingsalternativ och möjlighet att samarbeta kring den unge. Medarbetare på Humlan samarbetar med Göteborgs Universitet när det gäller utbildningen av psykologkandidater. I tre terminer bedriver kandidaterna under handledning psykoterapi med elever på Humlan vilket bidrar till att fler ungdomar kan erbjudas samtalsmöjligheter. Händelser under året En av medarbetarna har som samordnande psykolog deltagit i nätverksträffar med ungdomsverksamheter i staden och i möte med uppföljningsansvarigas nätverk. Gruppchefen har deltagit samverkansgrupper runt hälsa för barn och ungdomar i staden och VGR och kunnat förmedla information om detta till Humlans personal. Det är positivt att gruppchefen också i dessa sammanhang kan vara en talesperson för elevhälsan på gymnasiet, för vår verksamhet och för de ungdomar vi möter. Mottagningen sökte under året projektmedel från stadens satsning för att motverka psykisk ohälsa hos barn och ungdomar, PRIO-medel. Projektansökan riktades mot att förbättra och utvidga stödet till de treor/sistaårselever som sent hamnar i en sorts kris med anledning av skolan slutar, ofta med en period av dalande betyg och frånvaro i bagaget. Tyvärr avslogs ansökan med hänvisning till att detta mer var att se som en resursfråga för ordinarie verksamhet, en - 10 - uppfattning som mottagningen inte helt delar. Elever på väg ut och/eller på väg att avbryta behöver ett stöd som det inte alltid är självklart att skolan ska ge. Den samhällsekonomiska vinsten av en insats i detta skede syns kanske inte i den egna verksamheten, men är inte mindre viktig för det. Mottagningens kompetens i dessa frågor är erkänd i staden och det hade varit positivt för de unga att få tillgång till stöd i en krisartad situation. Vid två tillfällen har mottagningen träffat KUM (Kyrkans Ungdomsmottagning) för att ha ett utbyte om ungdomars situation men framför allt för att studera det system för fördjupad statistik som man arbetat fram sedan några år, kallat inventering av samtalen. Att genomföra en sådan skulle vara bra för att förtydliga mottagningens verksamhet ytterligare, både för personalen internt, men också utåt. Eventuellt kan detta genomföras under 2015. Gruppchefen medverkade för Humlans räkning med en föreläsning om utvecklingskriser vid Centrala Elevhälsans kompetensdag om kriser i början av året. Under år 2014 hade Humlan funnits som samtalsmottagning i 25 år. En idé som växte fram var att finna något sätt att dokumentera den samlade erfarenheten av psykoterapeutiskt arbete med ungdomars sätt att förhålla sig till sina omständigheter, en erfarenhet som vi tror är rätt unik. Först skissade mottagningens personal på en film för att visa något av arbetet, men detta skrinlades under året då det visade sig för omfattande och komplicerat som framställningssätt. I stället genomfördes planeringsdagar på Österlen under hösten då vi tog hjälp av en journalist och skrivcoach. Målsättningen är nu att sammanfatta erfarenheter i en mindre skrift och arbetet som påbörjades under senhösten kommer att fortsätta under våren 2015. Tillgången till fördjupad och kvalificerad elevhälsa som den bedrivs på Humlan skulle kunna beskrivas, dokumenteras och spridas som ett gott exempel på tidiga förebyggande insatser rörande ungdomars psykiska hälsa. Kompetensutveckling Under året har mottagningen haft regelbundna fördjupande seminarier under ledning av Christopher Gibson, psykoanalytiker. Under 2014 deltog också hela personalgruppen på en heldag om existentiell psykologi för psykologer som arbetar med ungdomar, ett perspektiv som presenterades av Dan Stiwne, psykoterapeut. Utbildningen anordnades av Pedagogiskt Centrum i Göteborg. Svårigheter och möjligheter Som tidigare år får vi åter nämna att det är angeläget att skapa en uppfattning om, och dokumentera en större bild av hur eleverna uppfattar den hjälp som de får på vår mottagning. Det är önskvärt med en uppföljning av resultaten kopplat till flera olika faktorer, det psykiska, sociala och kroppsliga måendet, och skolsituationen i form av kamrater, självkänsla, relationer med lärare och skolprestationer. En grund till detta lades 2011 av en mindre studie angående lämpligt utvärderings- och kvalitetsinstrument för mottagningen. Studien gjordes av psykologstudenter vid Göteborgs Universitet. Det är fortfarande vår förhoppning att kunna prioritera utvärdering. Väntetiden för psykoterapi har i flera år ibland varit upp till sex månader. Att prioritera sökande från årskurs 3/sistaårselever ställs hela tiden mot att andra i kön då får vänta längre. Detta är ett ständigt dilemma som återkommer varje år i slutet av hösten/ början av vårterminen. Det finns få alternativ att hänvisa till, de flesta mottagningar avsedda för ungdomar har också lång väntetid. - 11 - Mottagningen har sedan länge behövt förstärkas med omkring en tjänst. Nuvarande dimensionering innebär omkring 5500 elever per psykolog/psykoterapeut. Det är vanligt med skolavbrott i sista året på gymnasiet. Utvecklingskriser kan ju ”falla ut” vid olika tid. Kommer en elev till mottagningen i slutet av år två eller i början av år tre och är på väg att avbryta, kan eleven beroende på situation och tid antingen motiveras att göra färdigt sina studier, om än med mindre goda resultat och eventuellt med ett extra år, eller så kan eleven åtminstone få ett visst stöd i den kris det innebär att inte fullfölja alla kurser, men ändå gå vidare med sitt liv. I detta fält finns mycket att göra. Som tidigare nämnts sökte mottagningen projektmedel under 2014 för att utvidga detta arbete men fick avslag på ansökan. Att erbjuda ungdomar i gymnasiet psykoterapi, tid för reflexion och utrymme för utvecklingsbefrämjande samtal är som vi tidigare betonat en mycket meningsfull insats som det finns ett stort behov av. Vi brukar sällan synas eller göra reklam för verksamheten, hade vi gjort det hade vi nog haft åtskilligt fler sökande. Vi är övertygade om att behovet är mycket större, vilket också mängder av undersökningar angående ungdomars psykiska hälsa tyder på. En kvalificerad insats för ungas hälsa, som Humlan, tillgänglig i skolan är också ett sätt att motverka skillnaderna i hälsa i Göteborg, vilka under 2014 synliggjorts i olika rapporter och i media. En professionell och väl utbyggd elevhälsa kan bidra till att motverka skillnader i hälsa genom att vara likvärdigt tillgänglig för alla elever, oberoende av familjens resurser och ekonomi och genom att den riktar sig direkt till den unge, som själv kan ta kontakt utifrån sina frågor om sitt mående och sin situation. Göteborg, februari 2015 AnnChatrin Lasu Forsén, Anette Johansson, Jörrel Lindgren, Marianne Lahger, Mats Pihlgren och Mikael Siring leg. psykoterapeuter - 12 - - 13 -