Så utvecklar vi svenskt fritidsfiske och fisketurism

Transcription

Svenskt fritidsfiske och fisketurism 2020
Så utvecklar vi svenskt
fritidsfiske och fisketurism
Årsrapport 2014
• Svenskt fritidsfiske är populärare än någonsin
• Myndigheter och organisationer arbetar tillsammans för att
utveckla svenskt fritidsfiske och fisketurism
• Årets rapport fokuserar på de nationella målen om utövande
och tillgänglighet
Rapport 2015:3
Fiskerienheten
2015-03-20
Författare
Daniel Melin
Magnus Andersson
Adam Johansson
Fredrik Palm
SÅ UTVECKLAR VI SVENSKT FRITIDSFISKE OCH FISKETURISM - ÅRSRAPPORT 2014
Förord
Intresset för fritidsfiske är mycket stort i Sverige.
Den senaste studien från SCB visar att cirka
1,6 miljoner svenskar fritidsfiskade under
2013 och att de spenderade cirka 5,8 miljarder
kronor på sin hobby. Fritidsfisket är viktigt för
rekreation och folkhälsa. Det skapar ofta ett
starkt miljöengagemang hos utövarna och lockar
dessutom turister till den svenska landsbygden. Det
ger grogrund för företagande och bidrar till syssel
sättning.
Jordbruksverket har i uppdrag att främja fritidsfisket och
utvecklingen av fisketurism och ser dessa näringar som
viktiga delar i en hållbar utveckling av landsbygden. God
samverkan mellan olika myndigheter och organisationer är en
nyckel till framgång. Enklare tillsammans är en ledstjärna för
det gemensamma arbetet.
Denna rapport är den första i en planerad serie av årliga
rapporter. Syftet med årsrapporterna är att varje år granska och
analysera fritidsfiskets och fisketurismens utveckling i
förhållande till de mål som har fastslagits i den nationella
strategin, Svenskt fritidsfiske och fisketurism 2020. Rapporterna
kommer även att identifiera och belysa behov och utmaningar för
det framtida främjandearbetet.
Genom att synliggöra fritidsfiskets och fisketurismens utveckling,
behov och utmaningar kommer årsrapporterna att utgöra viktiga
kunskapsunderlag samtidigt som de skapar förutsättningar för ett mer
målinriktat samarbete mellan olika intressenter.
Förhoppningen är att årsrapporterna ska bidra till att ytterligare höja
medvetandet om fritidsfiskets och fisketurismens rekreativa och
samhällsekonomiska värden hos såväl allmänhet som beslutsfattare.
Ett stort tack riktas till alla som har bidragit till att ta fram denna rapport.
Leif Denneberg
Generaldirektör Jordbruksverket
3
4
Sammanfattning
Rapporten som du nu håller i din hand är unik. Den är nämligen det första dokumentet som visar hur myndig
heter och organisationer arbetar tillsammans för att utveckla svenskt fritidsfiske och fisketurism. Det är något
som vi på Jordbruksverket är stolta över.
Ett stort antal organisationer har bidragit med sina perspektiv om hur fritidsfisket kan förbättras och göras mer
tillgängligt för allmänheten. Bland dessa finns myndigheter med ansvar för främjande och förvaltning av
fisket, branschorganisationer, media och intresseorganisationer med fokus på långsiktigt hållbart utövande.
Jordbruksverkets arbete med att främja svenskt fritidsfiske och fisketurism är en naturlig del av vår vision om
att göra samhällsutvecklingen Enklare tillsammans och bidrar till en levande landsbygd och ett hållbart
samhälle.
Rapporten fokuserar på fritidsfiskets utövande och tillgänglighet som utgör två centrala målområden i den
nationella strategin för fritidsfiskets och fisketurismens utveckling. Fritidsfiske är en populär fritidssyssel
sättning som främjar hälsan och kan samtidigt skapa ett starkt miljöengagemang hos utövarna. Vi kan
konstatera att det i dagsläget finns över 1,6 miljoner svenska invånare som fiskar någon gång under året och att
abborre, gädda och öring är de mest populära arterna. I denna rapport visar de deltagande organisationerna
tydliga exempel på hur man genom strategiskt och målorienterat arbete kan engagera mer genom att involvera
fler.
I jämförelse med många andra europeiska länder erbjuder Sverige fantastiska möjligheter till fritidsfiske och
fisketurism. Därför är det särskilt viktigt att det finns lättillgänglig information om var, när och hur fiske får
bedrivas. Tydlig information och god tillgänglighet för alla utövare är viktigt för att skapa ett långsiktigt
hållbart fritidsfiske. Myndigheter och organisationer arbetar i dag med dessa frågor utifrån sina uppdrag och
intressen, men det finns behov av att samordna och förstärka detta arbete. Flera nya initiativ för ökat samarbete
börjar redan ta form. Denna rapport är ett exempel på detta.
5
6
Innehåll
1 Fokusområden 2014 - Utövande och Tillgänglighet
9
Utövande9
En populär turistaktivitet
9
14 miljoner fiskedagar
10
En tredjedel kvinnor
10
Stort ideellt fokus på barn och ungdomar
10
Tillgänglighet11
Information – en förutsättning för ökad tillgänglighet
11
Försäljning av fiskekort på Internet ökar
12
Fiskemedia - en källa till kunskap
12
Stadsnära fritidsfiske
12
Tillgänglighet för alla
13
Fiskeguider tillgängliggör fiske för många
13
2Bakgrund
Myndigheternas uppdrag
Rådgivande gruppen för fritidsfiske och fisketurism
Vägledande dokument
3 Svenskt fritidsfiske och fisketurism 2020
Vision 2020
Centrala mål 2020
4 Årsrapportserie 2014–2020
5 Medverkande organisationer
6Verksamhetsrapporter
15
15
15
15
17
17
19
20
21
23
Fiskemedia24
Fjällorna 29
SportfiskeAkademin 31
Havs- och vattenmyndigheten
33
Hushållningssällskapet38
Jordbruksverket 43
Länsstyrelserna 47
SLU Aqua
52
Sveaskog55
SwedenFishing59
Swedish Lapland Hunting & Fishing
63
Svensk Sportfiskehandel
66
Svenska Ekoturismföreningen
68
Sveriges fisketurismföretagare
71
Sveriges Fiskevattenägareförbund
73
Sveriges funktionshindrades frilufts- & fiskeförening
78
Sveriges Kust- och Insjöfiskares Organisation
81
Sveriges Organiserade Fiskeguider
83
Sveriges Sportfiske- och Fiskevårdsförbund
85
Tillväxtverket90
Unga Sportfiskares Förbund
93
Östersjölaxälvar i Samverkan
97
7 Avslutande ord
101
7
8
1 Fokusområden 2014 - Utövande och Tillgänglighet
God tillgång till bra fiskevatten är en förutsättning för fritidsfiskets utövande. Tillgänglighet och utövande är
därför två viktiga fokusområden i den nationella strategin för fritidsfiske och fisketurism.1 I denna årsrapport
fokuserar vi på att analysera hur fritidsfiskets tillgänglighet och utövande har utvecklats med utgångspunkt
från bidragande organisationers verksamhetsrapporter.
Utövande
Ett stort antal personer ägnar sig åt fritidsfiske i Sverige. Den senaste officiella statistiken om fritidsfiske visar
att ungefär 1,6 miljoner svenskar i åldern 16-80 år fritidsfiskade under 2013.2 Även tidigare studier har pekat
på över en miljon utövare per år, men då i åldersgruppen 16-74 år.3 Trots att undersökningsmetoderna skiljer
sig något visar studierna tydligt att fritidsfiske är en mycket populär friluftsaktivitet som engagerar såväl
gammal som ung. Fritidsfiske har dessutom, precis som andra frilutsaktiviteter, hälsofrämjande egenskaper och
bidrar till ökat miljöengagemang.
Fransk pojke med hälsingegädda på kroken.
En populär turistaktivitet
Sveriges långa kust och tiotusentals inlandsvatten lockar inte bara svenska invånare till fiske utan även
utländska fisketurister. I Tillväxtverkets nationella studie om utländska besökare i Sverige framgår att de
utländska besökarna som fiskat under sin vistelse i Sverige ligger på en relativt stabil nivå på drygt 800 000
besök årligen.4 I dagsläget saknas tillräckligt underlag för att beräkna hur stor den inhemska fisketurismen är.
Sveriges officiella statistik om fritidsfiske skulle kunna ligga till grund för en sådan skattning, men under
sökningen behöver utvecklas för att förbättra kunskapen om den inhemska fisketurismens omfattning.
1 Jordbruksverket, 2014. Fritidsfiske och fisketurism 2020. Rapportnummer OVR262.
2 Statistiska centralbyrån, 2014. Fritidsfisket i Sverige 2013. Rapportnummer JO 57 SM 1401.
3 Fiskeriverket, 2009. Fem studier av fritidsfiske 2002-2007. Rapportnummer FINFO 2009:1.
4 Tillväxtverket, 2014. Resultat från den nationella gränsundersökningen IBIS 2013, inkommande besökare i Sverige.
Rapportnummer 0168.
9
14 miljoner fiskedagar
Under 2013 ägnade svenskar och utländska turister totalt över 14 miljoner dagar åt fritidsfiske.5,6 Majoriteten
av fiskedagarna var förlagda till de södra och mellersta delarna av Sverige. I relation till befolkningsmängd är
utövandet dock störst i norra delen av Sverige. Statistik över hur de utländska turisternas fiske fördelar sig
geografiskt presenteras i Tillväxtverkets verksamhetsrapport längre fram i detta dokument. För att identifiera
de regionala skillnaderna i utövande av svenska och utländska fritidsfiskare krävs en mer utförlig analys.
En tredjedel kvinnor
Fritidsfiske är en mansdominerad aktivitet. I flera tidigare studier har andelen kvinnor som fiskat varierat
mellan 23 och 35 procent.7,8,9 År 2003 startades därför organisationen Fjällorna som arbetar för att få fler
kvinnor att upptäcka fritidfisket. Idag består organisationen av cirka 500 medlemmar och arrangerar aktiviteter
som engagerar uppemot tusen personer årligen. Du kan läsa mer om Fjällorna i deras verksamhetsrapport
längre fram i detta dokument.
Även andra organisationer har angett att de arbetar med att uppmuntra kvinnor att börja fiska, bland annat
Sportfiskarna och Unga Sportfiskares Förbund. Bilden av fisket som en mansdominerad hobby har troligtvis
förändrats under senare år i takt med att sportfiskande kvinnor tagit en större plats i fiskemedia. Det finns
dock fortfarande mycket att göra för att utjämna könsskillnaderna i utövandet. Bland annat behövs bättre
kunskap om orsakerna till skillnaden mellan kvinnors och mäns intresse för fritidsfiske.
Stort ideellt fokus på barn och ungdomar
Många minns sin första fisketur som barn och har ofta fina minnen från den första fångade abborren, gäddan
eller öringen. Som barn kan det dock vara svårt att själv ge sig ut och fiska om man inte har föräldrar eller
släktingar som ägnar sig åt hobbyn. Det behövs utrustning, kunskap och transport till och från fiskeplatsen för
att komma igång. Därför är de ideella satsningar som genomförs runt om i landet av stort värde för de barn
och ungdomar som annars saknar en naturlig ingång till fisket.
Årsrapporten visar att det finns ett stort barn- och ungdomsengagemang hos flera svenska organisationer.
Årligen genomförs riktade aktiviteter för barn och ungdomar i syfte att engagera och skapa intresse för
fritidsfiske. Exempelvis har Sportfiskarna, med hjälp av Svensk Sportfiskehandel, drivit projektet Klassdraget
sedan 2007. Idag aktiverar Klassdraget årligen cirka 300 skolklasser mellan årskurs 1 och 6 och totalt har
närmare 60 000 barn fått prova på sportfiske genom projektet.
Andra organisationer som arrangerat aktiviteter för barn och ungdomar är Unga Sportfiskares Förbund,
Sveaskog, Fjällorna, Sveriges Funktionshindrades Frilufts- & Fiskeförening och Forshagaakademin. Dessa
aktiviteter är mycket viktiga för utövandet på sikt och fortsatta satsningar behövs eftersom regelbundna
friluftsaktiviteter både har hälsofrämjande egenskaper och skapar ökat miljöengagemang. Mycket av arbetet
genomförs idag på ideell basis och för att säkerställa fortsatta satsningar på barn och ungdomars fritidsfiske är
det viktigt med en långsiktigt säkrad finansiering. Tyvärr saknas idag nationellt samordnad statistik över barn
och ungdomars fiskevanor.
Rapportnummer 0168.
8 Fiskeriverket, 2009. Fem studier av fritidsfiske 2002-2007. Rapportnummer FINFO 2009:1.
Rapportnummer 0168.
10
Tillgänglighet
I många länder är det svårt att få möjlighet att fritidsfiska. Så är det inte i Sverige som med sina nästan
100 000 sjöar och tiotusentals mil vattendrag har fantastiska förutsättningar för fritidsfiske och fisketurism.
Sverige har även en mycket lång kuststräcka mellan Haparanda och Strömstad. Hela kuststräckan samt de fem
stora sjöarna Vänern, Vättern, Mälaren, Hjälmaren och Storsjön omfattas av frifiskemöjligheter, där
möjligheterna till fiske med handredskap är mest omfattande.
Även i de enskilda vatten som inte omfattas av frifiskemöjligheter finns det goda möjligheter att fiska, men då
måste man först lösa fiskekort eller arrendera fiskerätten i vattnet. I Sverige finns det cirka 2 000
fiskevårdsområdesföreningar som säljer fiskekort. Dessutom erbjuder stora markägare, som skogsbolag och
staten, fiskemöjligheter i många sjöar och vattendrag. Tillgängligheten med avseende på fiskemöjligheter är
alltså generellt sett mycket god i hela landet.
Information – en förutsättning för ökad tillgänglighet
God tillgänglighet handlar inte bara om tillgång på fiskevatten utan i hög grad även om att kunna hitta och
förstå information om förutsättningarna för fisket. Havs- och vattenmyndigheten förvaltar fisket i de fem stora
sjöarna och i havet och ansvarar för fiskereglerna där. Under 2014 lanserade myndigheten därför, i samverkan
med Länsstyrelserna och Jordbruksverket, webbtjänsten Svenska Fiskeregler (www.svenskafiskeregler.se) för
att öka kunskapen om fiskereglerna för fritidsfiske i de fem stora sjöarna och i havet. Webbtjänsten har bidragit
till att tillgängliggöra och öka förståelsen för regelverket. Vidareutveckling av Svenska Fiskeregler är planerad
för att göra webbtjänsten mer lättanvänd och tillgänglig.
Stiltje på mellansvensk skogssjö.
11
Länsstyrelserna ansvarar för förvaltning och upplåtelse av fjällfisket ovanför odlingsgränsen. Övriga vatten ägs
exempelvis av privatpersoner, företag eller kommuner. Ofta är ägarna sammanslutna i fiskevårdsområdes
föreningar, fiskevårdsföreningar eller samfällighetsföreningar som ansvarar för förvaltningen och upplåtelsen
av fisket.
Nästan 70 procent av allt fritidsfiske bedrivs idag i inlandet, huvudsakligen i enskilt förvaltat vatten.10 Jord
bruksverket initierade därför under 2014 förstudien Svenska Fiskekartan för att undersöka möjligheten att
tillgängligöra gränser för upplåtna fiskevatten genom ett webbaserat nationellt kartskikt. Tanken är att det på så
sätt ska bli enklare att i framtiden hitta information om var man får fiska och var man kan lösa fiskekort. För
att Svenska Fiskekartan ska kunna bli verklighet krävs finansiering för utveckling samt för löpande drift och
underhåll.
Försäljning av fiskekort på Internet ökar
Vid sidan av ovan nämnda projekt, som syftar till att underlätta informationsspridning, arbetar fiskevårds
områdesföreningar och andra upplåtare själva för att förbättra informationen om sina vatten och för att
underlätta fiskekortsförsäljning. En tydlig utveckling kan exempelvis ses hos Sveriges fiskevattenägareförbund
där antalet anslutna föreningar som tillhandahåller fiskekort på Internet har ökat markant. Satsningar för att
förbättra informationen om möjligheter till fritidsfiske genomförs ofta också av länsstyrelser och kommuner.
Fiskemedia - en källa till kunskap
Kunskap om hur olika typer av fritidsfiske bedrivs är av stor betydelse för att kunna tillgodogöra sig de fiske
möjligheter som finns. De som inte har haft en naturlig kontakt med fisket som barn är troligtvis mindre
benägna att ägna sig åt denna fritidsaktivitet. Idag är fiskemedia en viktig källa till kunskap om redskap,
metoder, arter, fiskevatten, biologi med mera. Media bidrar på så sätt till utvecklingen av fritidsfisket genom
att tillgängliggöra information som leder till ökat utövande.
Dagens fiskemedia består av såväl tryckta som webbaserade tidningar, tv-program, filmklipp, bloggar,
chatforum och sociala medier. Trots att det finns hundratusentals prenumeranter och användare behöver
kunskapen om fiskemedias omfattning förbättras för att kunna utgöra underlag för bedömningar av fritids
fiskets utveckling. Samverkan mellan fiskemedia och myndigheter skulle också kunna utvecklas för att lättare
nå ut med fritidsfiskerelaterad information till berörda målgrupper.
I den nationella studien om svenskarnas fritidsfiske 2013 beräknas 32 procent av allt fiske bedrivas i eller i
nära anslutning till storstäder.11 Med en allt större andel människor som lever och verkar i städer och tätorter
bedöms behovet av upplåtna och lättillgängliga fiskevatten vara stort i dessa områden. Inom tätorter förvaltas
fiskevattnet ofta av kommunen samtidigt som man ansvarar för den fysiska planeringen, vilket gör att
kommunerna har en nyckelroll för tillgängligheten till fritidsfiske.
Jordbruksverket arbetar tillsammans med Naturvårdsverket med att kartlägga hur kommuner arbetar med
tillgängliggörande av stadsnära fritidsfiske. I den första studien för år 2014 angav 68 procent av de 231
svarande kommunerna att de har tillgängligt fiskevatten inom tätorten. De flesta kommuner har även
tillgängliggjort någon form av information om fritidfisket. Genom aktiviteter som riktar sig mot exempelvis
barn och ungdom kan kommunerna tillgängliggöra och väcka intresse för fritidfisket. Ungefär var tredje
svarande kommun angav att de har aktiviteter riktade till denna målgrupp. Av studien framgår det att
majoriteten av Sveriges kommuner inte har en organisation som prioriterar fritidfisket.
12
Jordbruksverkets ambition är att ta fram ett vägledande material för hur kommuner kan arbeta för att
tillgängliggöra det stadsnära fritidsfisket ytterligare. Särskilt fokus kommer att ligga på barn, ungdomar och
personer med funktionsnedsättning.
Tillgänglighet för alla
Utan tillräckligt bra infrastruktur begränsas många personers möjligheter till fritidfiske. Sveriges Funktions
hindrades Frilufts- och Fiskeförening arbetar för att förbättra möjligheterna till fiske för personer med
funktionsnedsättning. Flera hundra personer har genom föreningens aktiviteter fått möjlighet att komma ut och
fiska. 37 procent av kommunerna som deltog i Jordbruksverkets enkätstudie har angivit att de har anpassade
fiskeplatser för personer med funktionsnedsättning. Det finns fortfarande ett stort behov av såväl aktiviteter
som handikappanpassning för att underlätta fiske på egen hand.
Fiskeguider tillgängliggör fiske för många
Fiskeguider är en yrkesgrupp inom den fisketuristiska näringen som på ett påtagligt sätt bidrar till ökad
tillgänglighet för många människor, inte minst för utländska turister. Det finns idag många fiskeguider som
erbjuder olika typer av fiskeupplevelser runt om i landet, bland annat i södra Östersjön, Stockholms skärgård,
och de norrlänska älvarna men även när det gäller hummerfisket på Västkusten och trollingfisket i Vänern och
Vättern. Det saknas idag kunskap om hur många fiskeguider och andra typer av fisketurismföretag det finns i
Sverige. Jordbruksverket har därför initierat en studie tillsammans med SCB i syfte att undersöka syssel
sättningen och ekonomin inom det svenska fisketuristiska företagandet.
13
14
2 Bakgrund
Jordbruksverket är regeringens expertmyndighet på det jordbrukspolitiska området och jobbar enligt visionen
Enklare tillsammans för att bidra till ett konkurrenskraftigt jordbruk, en levande landsbygd och ett hållbart
samhälle. Jordbruksverket har sedan 2011 ett uppdrag att främja utveckling av svenskt fritidsfiske och fiske
turism. Bakgrunden till uppdraget är att fritidsfiske har rekreativa, sociala och hälsofrämjande värden för såväl
den enskilde individen som för samhället i stort samt att fisketurism bedöms ha stor potential för småföre
tagande och landsbygdsutveckling i Sverige. Jordbruksverket sorterar under näringsdepartementet och har det
nationella ansvaret för landsbygdsprogrammet och havs- och fiskeriprogrammet.
Samtidigt fick Havs- och vattenmyndigheten i uppdrag att vara förvaltningsmyndighet på miljöområdet för
frågor om bevarande, restaurering och hållbart nyttjande av hav, sjöar och vattendrag. Havs- och vatten
myndigheten sorterar under miljödepartementet men bereder fiskefrågor åt näringsdepartementet. Myndig
heten ska bland annat säkerställa att våra vattenmiljöer producerar ekosystemtjänster till fritidsfisket och
fisketurismen. I myndighetens uppdrag ingår även att implementera EU:s fiskeripolitik i svensk lagstiftning
samt att komplettera och stärka skyddet av fiskbestånden.
Rådgivande gruppen för fritidsfiske och fisketurism
Genom sina respektive uppdrag har Jordbruksverket och Havs- och vattenmyndigheten ett delat ansvar för
fritidsfiskets och fisketurismens utveckling. För att stimulera samverkan med andra myndigheter och
organisationer med koppling till frågorna tillsatte Jordbruksverket och Havs- och vattenmyndigheten under
senare delen av 2011 en nationell rådgivande grupp för fritidsfiske och fisketurism.
Genom den rådgivande gruppen har berörda myndigheter och organisationer kunnat diskutera frågor om hur
fritidsfisket och fisketurismen kan utvecklas i framtiden. Gruppen är även ett viktigt diskussionsforum för
frågor kopplade till myndigheternas löpande arbete med fritidsfiske och förvaltning av våra fiskbestånd.
Vägledande dokument
Den rådgivande gruppen fokuserade inledningsvis på att identifiera möjligheter och hinder för utvecklingen
och det blev snart uppenbart att det behövdes vägledande dokument för att främjandearbetet skulle kunna
bedriva på ett effektivt och målinriktat sätt. Därför fattades beslut om att ta fram en gemensam strategi för
Jordbruksverkets och Havs- och vattenmyndighetens fortsatta främjandearbete.
15
16
3 Svenskt fritidsfiske och fisketurism 2020
Arbetet med strategin pågick under cirka ett år innan den kunde lanserades på Sportfiskemässan i Jönköping
våren 2013. Den rådgivande gruppen var mycket viktig under processen och bidrog med många värdefulla
synpunkter under arbetet. Strategin, som innehåller en vision och 14 centrala mål, sträcker sig till 2020. Den
ska vara ett stöd både i arbetet med främjande av fritidsfiskets och fisketurismens utveckling och i arbetet med
bevarande, restaurering och hållbart nyttjande av hav, sjöar och vattendrag.
Vision 2020
År 2020 har vi ett fritidsfiske av minst samma omfattning som idag med mycket god tillgänglighet
i såväl stadsnära miljöer som på landsbygden.
Fisketurismen har minst fördubblats och är en viktig del av svensk besöksnäring som skapar
arbetstillfällen och betydande samhällsekonomiska värden.
Hav, sjöar och vattendrag producerar ekosystemtjänster som tillgodoser fritidsfiskets och
fisketurismens behov.
Fritidsfisket och fisketurismen bedrivs långsiktigt hållbart med hänsyn till miljön och ekosystemen.
Strategin tar avstamp i principen om ekologisk, social och ekonomisk långsiktig hållbarhet. Det innebär att
dagens behov ska tillgodoses utan att kommande generationers behov äventyras. Detta förutsätter bland annat
att utvecklingen sker inom ramen för Sveriges miljökvalitetsmål och EU:s ramdirektiv för vatten. Strategin har
även en tydlig koppling till EU:s tillväxtstrategi, EU 2020. Särskilt då en växande fisketurism kan generera
både ökad sysselsättning och tillväxt, inte minst på den svenska landsbygden.
De centrala målen i strategin anger vad som behövs för en långsiktigt hållbar utveckling av fritidsfisket och
fisketurismen, men inte hur detta kan uppnås. Därför fanns planer på att komplettera strategin med en
handlingsplan innehållande konkreta åtgärder. Under en workshop med den rådgivande gruppen våren 2014
framkom dock att de ingående organisationerna redan arbetar med en mängd åtgärder som bidrar till
måluppfyllnad. Därför fattades beslut om att istället ta fram en serie årsrapporter genom vilka dessa åtgärder
kan synliggöras och främjas. Denna rapport är den första i en planerad serie som sträcker sig till år 2020.
Strategin finns att ladda ner från Jordbruksverkets och Havs- och vattenmyndighetens webbplatser:
• www.jordbruksverket.se/fritidsfiske2020
• www.havochvatten.se/fritidsfiske2020
17
18
Centrala mål 2020
Utövande
Fiskeripolitik och fiskelagstiftning
1. Allmänhetens intresse för fritidsfiske har ökat och
det bedrivs en omfattande barn- och ungdoms
verksamhet i syfte att utveckla detta intresse.
9. EU:s gemensamma fiskeripolitik bidrar till att
stärka fritidsfiskets och fisketurismens ställning
som nyttjare av fiskresurserna och till
utvecklingen av intresset och näringen.
Tillgänglighet
2. Tillgängligheten för fritidsfiske och fisketurism
har förbättrats genom såväl offentliga som privata
initiativ.
3. Fisketuristiskt företagande jämställs med andra
likvärdiga areella näringar när det gäller
tillgänglighet till fiskresursen och möjlighet att
bedriva verksamhet.
Kunskap
4. Kunskapen är stor om fritidsfiskets och fiske
turismens samhällsnytta och betydelse för
stadsbefolkningen och för möjligheterna att bo,
leva och verka på landsbygden.
5. Kunskapsförsörjning om fritidsfiske och fiske
turism utvecklas och samordnas av ansvariga
myndigheter i syfte att förse berörda intressenter
med kunskapsunderlag.
Fiskförvaltning och fiskevård
6. Den nationella fiskförvaltningen och fiskevården
bedrivs utifrån en ekosystembaserad långsiktig
plan och syftar till att optimera fiskresursens
samhällsekonomiska värde inom ramen för ett
långsiktigt hållbart nyttjande.
7. Vid prioritering och finansiering av åtgärder inom
fiskförvaltning och fiskevård tas stor hänsyn till
fritidsfiskets och fisketurismens behov.
10. Den nationella fiskelagstiftningen ger
myndigheterna möjlighet att förvalta
fiskbestånden och reglera fisket utifrån
fiskevårdande- och samhällsekonomiska hänsyn.
Kompetens- och produktutveckling
11. Det finns utbildningar inom fiskförvaltning och
fisketurism som är anpassade till de krav och
förväntningar som ställs från myndigheterna och
marknaden.
Marknadsföring
12. Marknadsföringen av Sverige som
fiskedestination samordnas av berörda
myndigheter och bedrivs i nära samverkan med
fisketurismnäringen.
13. Centrala och regionala myndigheters uppdrag har
preciserats i syfte att förstärka arbetet med
främjandet av fritidsfiskets och fisketurismens
utveckling.
Finansiering
14. Det finns en långsiktigt säkrad finansiering för
fiskförvaltningen, fiskevården och för att främja
fritidsfiskets och fisketurismens utveckling.
8. Myndigheterna är pådrivande, stödjande och
samlande i fiskförvaltningen och fiskevården på
såväl allmänt som enskilt vatten. Arbetet bedrivs
efter långsiktiga planer och i samverkan med
berörda intressen.
19
4 Årsrapportserie 2014–2020
Syftet med årsrapporterna är att granska och analysera fritidsfiskets och fisketurismens utveckling i förhållande
till de mål som fastslagits i strategin. Det kan röra sig om aktiviteter, initiativ och projekt som har företagits
under året och som bidrar till måluppfyllnad. Årsrapporterna möjliggör därmed kontinuerlig analys och
avstämning av strategiarbetet fram till år 2020.
Ytterligare ett syfte med årsrapporterna är att presentera bredden och dynamiken i det svenska fritidsfisket och
fisketurismen. Rapporterna kommer på så sätt att utgöra viktiga kunskapsunderlag för beslutsfattare och
allmänhet samtidigt som de skapar förutsättningar för ett mer målinriktat samarbete mellan olika aktörer på
fritidsfiskets och fisketurismens område.
Olika organisationer har här angett vilka av de centrala målen i strategin som de bidrar till uppfyllnad av.
ORGANISATION / STRATEGISKA MÅL
1
2
3
4
5
6
7
8
X
X
X
X
X
9
10
11
X
X
12
13
14
FISKEMEDIA
X
X
X
FJÄLLORNA
X
X
X
X
X
FORSHAGAAKADEMIN
X
X
X
X
X
X
X
X
HAVS- OCH VATTENMYNDIGHETEN
X
X
X
X
X
X
X
X
X
X
X
X
X
X
HUSHÅLLNINGSSÄLLSKAPET
x
x
x
x
x
x
x
x
JORDBRUKSVERKET
X
X
X
X
X
X
X
X
X
X
X
X
X
X
LÄNSSTYRELSERNA
X
X
X
X
X
X
X
X
X
X
X
SVENSK SPORTFISKEHANDEL
X
X
X
X
X
X
X
X
X
X
X
X
SVERIGES SPORTFISKE- OCH FISKEVÅRDSFÖRBUND
X
X
X
X
X
X
X
X
X
X
X
SVEASKOG
X
X
X
X
X
X
X
SWEDEN FISHING
X
X
X
X
X
X
X
X
SWEDISH LAPLAND HUNTING & FISHING
X
X
X
X
X
X
X
X
X
SVENSKA EKOTURISMFÖRENINGEN
X
X
X
X
X
X
X
X
X
X
X
SVERIGES FISKETURISMFÖRETAGARE
X
X
X
X
X
X
X
X
SVERIGES FISKEVATTENÄGAREFÖRBUND
X
X
X
X
X
X
X
X
SVERIGES FUNKTIONSHINDRADES FRILUFTS- OCH
FISKEFÖRENING
X
X
X
X
X
SVERIGES KUST- OCH INSJÖFISKARES ORGANISATION
X
X
X
X
X
X
X
X
X
X
SVERIGES LANTBRUKSUNIVERSITET
X
X
X
X
X
X
X
SVERIGES ORGANISERADE FISKEGUIDER
X
X
X
X
X
X
X
X
X
X
X
X
UNGA SPORTFISKARES FÖRBUND
X
X
X
X
X
X
X
X
X
X
X
ÖSTERSJÖLAXÄLVAR I SAMVERKAN
X
X
X
X
X
X
X
Årsrapporterna består av två delar – verksamhetsbeskrivningar och en sammanfattning av årets fokusområden.
I verksamhetsbeskrivningarna har organisationerna fått presentera sin verksamhet och arbetet under det
gångna året. De har även fått presentera upp till tre goda exempel per organisation på åtgärder, initiativ eller
projekt som de anser har varit särskilt framgångsrika.
I den sammanfattande analysen i början av denna rapport har Jordbruksverket i samråd med Havs- och vatten
myndigheten analyserat och utvärderat på vilket sätt det genomförda arbetet har bidragit till måluppfyllnad.
Analysen identifierar och belyser även behov och utmaningar för det framtida främjandearbetet. 2014 års
analys fokuserar på målen för utövande och tillgänglighet.
20
5 Medverkande organisationer
SVENSK
HANDEL
SKIFO
21
22
6 Verksamhetsrapporter
I detta kapitel har olika organisationer och aktörer verksamma på fritidsfiskets och fisketurismens område fått
redogöra för sin organisation, sin verksamhet under 2014 och särskilda initiativ, projekt eller aktiviteter som de
vill berätta mer om.
FISKEMEDIA24
Fiskekryssningen
Webbtidning och livefiske
Webbsänd fiskefilm
FJÄLLORNA 29
SPORTFISKEAKADEMIN 31
HAVS- OCH VATTENMYNDIGHETEN33
Datainsamling
Fiskevård och fiskförvaltning
Svenska Fiskeregler
HUSHÅLLNINGSSÄLLSKAPET38
Kurs inom fisketurism
Vattenprojekt
Hållbart fiske
JORDBRUKSVERKET 43
Svenska Fiskekartan
LÄNSSTYRELSERNA 47
Laxförvaltning i Lainoälv
Fiskeområden
Fisketillsyn Väst
SLU AQUA52
Nationell plan för kunskapsförsörjning om fritidsfiske
SVEASKOG55
Sportfiske för ungdomar
Mörrums Kronolaxfiske
SWEDENFISHING59
Föreningens kvalitetsplattform
Föreningens nationella databas
SWEDISH LAPLAND HUNTING & FISHING63
Lapland trophy club
SVENSK SPORTFISKEHANDEL
66
SVENSKA EKOTURISMFÖRENINGEN68
Safarin ökar hummerns värde
SVERIGES FISKETURISMFÖRETAGARE
71
SVERIGES FISKEVATTENÄGAREFÖRBUND73
Vägledningsmaterial för bildande av fiskevårdsområden
Vägledningsmaterial för kontrollavgiften
Kräfthandboken – Bekräfta dina vatten
SVERIGES FUNKTIONSHINDRADES FRILUFTS- & FISKEFÖRENING78
Ett gott exempel i sig själv
SVERIGES KUST- OCH INSJÖFISKARES ORGANISATION
81
SVERIGES ORGANISERADE FISKEGUIDER
83
SVERIGES SPORTFISKE- OCH FISKEVÅRDSFÖRBUND85
Klassdraget
Fångstdata från sportfisket i Vänern
Sportfiskarnas rovfiskprojekt
TILLVÄXTVERKET90
Hållbara turistdestinationer
UNGA SPORTFISKARES FÖRBUND
Projekt ”Tillgänglighet”
Läger för unga från resurssvaga områden
ÖSTERSJÖLAXÄLVAR I SAMVERKAN
93
Framtidens laxförvaltning
97
23
FISKEMEDIA
Om Fiskemedia
Fiskemedia har en viktig roll i utvecklingen av fritidsfisket och fisketurismen genom att öka intresset för
fritidsfiske hos allmänheten och informera om nya produkter, fiskeplatser och tekniker. Fiskemedia bidrar
också till att upplysa och engagera sportfiskare inom biologi, beståndsutveckling, förvaltning av fisket och
fiskeripolitik.
Från slutet av 90-talet och framåt har media genomgått dramatiska förändringar eftersom mycket av
informationen har övergått till att vara webbaserad. Fiskemedia är inget undantag. Det är på många sätt en
intressant utveckling som bidrar till ökad diversitet i branschen. Det dyker ständigt upp digitala tidningar,
podcaster, Youtube-kanaler, bloggar och nyhetssiter som sprider information om fisket och skapar intresse
bland unga. Diversiteten medför att allmänhetens användning av fiskemedia är svår att återge i absoluta tal.
Exempel på kanaler för fiskemedia
•
•
•
•
•
•
•
•
Tryckta tidningar
Nättidningar
TV-program
Radio
Fiskeforum och bloggar
Podcast/nätfilmer
Hemsidor
Sociala medier
Fiskeforum på nätet eller på sociala medier skapar plattformar för spridning av kunskap och intresse samt
politiska diskussioner. Möjligheten att som fiskeintresserad hålla sig uppdaterad och kunna skaffa sig kunskap
om olika fiskemetoder har sannolikt aldrig varit större än idag.
24
FISKEMEDIA
Utvecklingen av fiskemedia under 2014
Teknikutvecklingen inom mediaområdet har medfört att försäljningen av tryckta tidningar har minskat och
sportfisketidningar är inget undantag. Det är dock viktigt att poängtera att tryckta tidningar fortfarande säljs i
relativt stor upplaga i Sverige.
Även Tv-kanalerna har fått konkurrens av den nya tekniken, delvis på grund av att allmänheten nu enkelt kan
göra egna fiskefilmer. På Youtube samsas välproducerade fiskefilmer från kommersiella aktörer med hemma
klipp filmade av fritidsfiskare över hela Sverige. En enkel sökning på ordet ”fiske” gav under januari 2015 inte
mindre än 95 000 träffar och vid en sökning på ordet ”fishing” erhölls närmare 7 miljoner träffar!
Fiskemedia har under 2014 aktivt deltagit i debatten kring vattenkraftens miljöpåverkan och visat på värdet av
fritidfiske och fisketurism för Sveriges politiker. Flera nationella och internationella reportage om svenska
fiskedestinationer har publicerats i tidningar och på nätet. Det har även anordnats utbildningsdagar, event och
seminarier för sportfiskeintresserade vuxna, barn och ungdomar.
I denna rapport har Fiskejournalen, som ingår i den rådgivande gruppen för fritidsfiske och fisketurism,
FishEco (webbsida, webbaserad fisketidning och webbsänd fiskefilm) och Kanalgratis (webbsänd fiskefilm)
fått presentera goda exempel från 2014 års verksamhet.
25
FISKEKRYSSNINGEN
– EN MÖTESPLATS SOM VIDGAR VYERNA
Syfte
Genomförande
Att skapa ett nytt forum där hela branschen kan
släppa på prestige och konkurrenstänkande och bara
umgås och ha trevligt. Målet är att få branschen att
jobba mer som en helhet och på så sätt kunna växa. I
dagsläget läggs för mycket energi på att konkurrera
med varandra.
Båten Galaxy lämnar hamnen på fredag och på
fredagkvällen underhåller artister till förmån för
fiskevården. På lördagen är det workshops, föredrag
och fiskesnack.
Tanken är också att icke-fiskeintresserade eller
mindre fiskeintresserade skall kunna följa med och
ha kul. Vi samlar också in pengar till ”Ge-fan-i-våravattenprojektet” som går till fiskevård.
Strax över 500 sportfiskare och branschfolk deltog.
Vi nådde även de 800 övriga passagerare som var
ombord. Det är en kreativ och positiv stämning
ombord och förhoppningsvis kommer det resultera i
fler samarbeten inom branschen.
Resultat & diskussion
Fiskejournalen, telefon: 0302-244 42, e-post: [email protected], webbsida: www.fiskejournalen.se
adress: Box 3067, 443 03 STENKULLEN
26
WEBBTIDNING OCH LIVEFISKE
fiskeavsnitt på Internet och Youtube. Som kanske
världens första mediaaktör introducerade FishEco
konceptet LIVEfiske.
Konceptet bygger på att låta experter och fiskeprofiler
i direktsändning demonstrera olika fiskesätt, taktik,
teknik och produkter samtidigt som tittarna kan ställa
frågor till huvudpersonen, via Internet.
Vid årsskiftet 2014/2015 hade Youtubekanalen ca
1 000 000 visningar och konceptet har etablerat sig
som ett helt nytt mediakoncept.
Foto: Dan Forsberg
Bakgrund
Nyhetssajten www.fisheco.se startades under
senhösten 2010 med den uttryckta ambitionen att bli
Sveriges största digitala nyhetsförmedlare av sport
fiskerelaterade nyheter med starkt fokus på miljö- och
vattenrelaterade nyheter.
Idag har fisheco.se ca 12000 unika besökare per
vecka och ökar. FishEco.se levererar ca 5-15 nyheter
per dag, 365 dagar om året.
FishEcos fasta redaktion består idag av två anställda
personer.
Magazine Fisheco
Under hösten 2011 utökades verksamheten. FishEco
lanserade Sveriges och Skandinaviens första helt
digitala sportfisketidning, www.magazinefisheco.
com. Tidningen ges ut på den digitala tidnings
plattformen www.issuu.com med sex nummer per år.
LIVEfiske
Foto: Ove Fredriksson
SuperSize
Utöver detta arrangerar FishEco tävlingen/
registreringen SuperSize. I detta register samlas
Sveriges längsta gäddor, gösar och abborrar.
Registret har till syfte att flytta fokus från att väga
sportfiskefångad fisk till att använda den för fisken
mer skonsamma metoden att mäta längd. Här finns
idag ca 120 gäddor över 120 cm samt 160 gösar över
90 cm registrerade.
Våren 2013 var det dags att ytterligare utöka verk
samheten med ett tredje produktben. Livesända
FishEco, telefon: 070-208 80 30, e-post: [email protected], webbsida: www.fisheco.se
adress: Ginstvägen 8, 197 34 BRO
27
WEBBSÄND FISKEFILM
Youtube, Facebook och Instagram. Youtube är det
största mediet vi använder oss av. På vår youtube
kanal, kanalgratisdotse, finns alla våra 400 filmer
katalogiserade. Intresset är mycket stort och tittandet
ökar stadigt. Sedan ett par år tillbaka har vi börjat
producera fiskefilm på engelska. Detta har resulterat i
att trafiken ökat i många Europeiska länder samt USA.
Turismprojekt
2014 genomfördes 1 turistinriktat filmprojekt på
kanalgratis. 2015 planerar vi att genomföra tre
turistinriktade projekt.
Bakgrund
Kanalgratis i Stockholm AB är ett företag som sedan
2008 har arbetat med att producera fiskefilmer. Vårt
syfte och utmaning har alltid varit att nå ut till så
många människor som möjligt såväl i Sverige som
utomlands. Vi vill lyfta fram sportfisket i Sverige och
verkligen visa att detta är något som alla kan syssla
med, ung som gammal, kille som tjej. Målet är att
sportfisket ska nå samma nivå som andra stora sportoch fritidsaktiviteter. Vi vill också verka för en
ökning av fisketurismen till Sverige från övriga
världen, framförallt från Europa.
De verktyg vi arbetar med för att nå ut i Sverige och
övriga världen är de stora sociala medierna såsom
Visningar (1jan 2014 – 31 dec 2014)
De största visningsländerna i Europa var Tyskland,
Finland Nederländerna, Storbritannien och Frankrike,
som tillsammans stod för 658 784 visningar 2014.
Webbsända tävlingar
För sex år sen utvecklade vi vårt första tävlings
koncept, Fly vs Jerk. Vi ville engagera och inspirera
och visa olika fiskesätt. Fly vs Jerk är en tävling där
kända fiskeprofiler fiskar gädda med flugfiske och
jerkbait. Förra året införde vi vårt andra tävlings
koncept, Perch Pro. Dessa båda koncept har varit
mycket lyckade. Under 2015 kommer vi att fortsätta i
samma anda och vara lyhörda för tittarnas önskemål.
Visningar (1jan 2013 – 31 dec 2013)
400 000
300 000
200 000
100 000
0
Månad 1
Månad 3
Månad 5
Månad 7
Månad 8
Månad 11
Antal visningar av Kanalgratis fiskefilmer på Youtube under 2013 och 2014. Antalet visningar summerar till 1 352 729 för 2013
och 3 363 423 för 2014.
Kanalgratis i Stockholm AB, telefon: 08-647 09 93, e-post: [email protected], webbsida: www.kanalgratis.se
adress: Västbergavägen 25, 125 60 HÄGERSTEN
28
Om Fjällorna
Fjällorna är en rikstäckande fiskeklubb för kvinnor som bildades 2003. Klubben arbetar för att inspirera fler
kvinnor till att börja fiska samt ge dem möjlighet till utveckling som sportfiskare oavsett tidigare erfarenhet.
Fjällorna fungerar idag som ett nätverk där fiskeintresserade kvinnor kan finna nya fiskekompisar.
Fjällorna har under 2014 bildat Älvorna som ska arbeta med att sprida information om Älvräddarnas arbete
och om miljöanpassning av vattenkraft, framförallt inriktad till den alltmer ökande grupp av kvinnor som
sysslar med sportfiske.
Vi arbetar även för att sportfiske ska enligt skatteverket räknas som en friskvårdsförmån.
Inom vår verksamhet anordnar vi bland annat fiskeresor som syftar till att öka intresset och engagemanget
bland fiskande kvinnor samt att kvinnor ska finna fiskekompisar. Vår organisation håller kurser och i t.ex.
flugfiske, flugbindning, hur man tillagar fisk samt olika fiskesätt. Vi arrangerar även föreläsningar samt deltar i
seminarier om sportfiske.
Vi i Fjällorna vill visa att sportfiske inte bara är en trevlig fritidsaktivitet utan att det även ger fysisk och
mental avkoppling samt att man genom att vistas ute i naturen får en bättre miljöförståelse. Det har även visat
sig att när vi får ut fler kvinnor till våra vatten så tar de ofta med sig sina barn ut på fiske vilket genererar till
aktiva och miljömedvetna barn. Fiske genererar många arbetstillfällen viket behövs allra helst i Norrlands
glesbygd.
Fjällorna, telefon: 070-292 25 83, e-post: [email protected], adress: Sågarvägen 4, 814 94 ÄLVKARLEBY
29
Antal aktiviteter
Antal deltagare
120
1000
600
900
500
700
80
600
500
60
400
40
Antal medlemmar
800
Antal deltagare
400
300
200
300
200
20
100
0
20
03
20
04
20
05
20
06
20
07
20
08
20
09
20
10
20
11
20
12
20
13
20
14
0
Figuren till vänster visar medlemsutvecklingen mellan
2003 -2014.
100
0
20
03
20
04
20
05
20
06
20
07
20
08
20
09
20
10
20
11
20
12
20
13
20
14
Antal akltiviteter
100
Figuren till höger visar utvecklingen av antalet arrangerade
aktiviteter och deltagarantalet mellan 2003 -2014.
Fjällornas verksamhet 2014
Vi har under 2014 deltagit vid Sportfiskemässan som arrangerades i Kista, där vi bland annat höll föredrag om
”Fiske som friskvård”. Vi fick även förmånen att informera dåvarande näringsminister Annie Lööf om vårt
arbete och vikten av sportfiske som fritidssyssla och vad sportfiske genererar i fisketurismen ekonomiskt.
Fjällorna har även under året medverkat i TV4 Nyhetsmorgon och informerat om fiske som friskvård.
Fjällorna arrangerade ”Tjejfiskets dag” på flera olika orter i Sverige under 2014, det är en aktivitet som syftar
till att få ut fler kvinnor till våra fiskevatten och öka intresset. Flera klubbar och Studieförbund är med och
arrangerar aktiviteten.
Vi arrangerade även Tjejmetet i Stockholm där över 120 barn och kvinnor deltog.
Fjällorna deltog även i Flugfiske EM som arrangerades i Jämtland, vilket gav stora medial uppmärksamhet och
vi fick möjlighet att informera om fisket betydelse både som rekreation som trevlig fritidssysselsättning för
hela familjen.
Fjällorna, telefon: 070-292 25 83, e-post: [email protected], adress: Sågarvägen 4, 814 94 ÄLVKARLEBY
30
Om SportfiskeAkademin
SportfiskeAkademin grundades 1997 och har sedan dess haft en ledande ställning vad gäller sportfiske
turistiska utbildningar i landet, troligen i hela Europa. Sedan starten har drygt 600 studenter med inriktning
mot sportfiskenäringen tagit examen på skolan. Många av dessa elever har sedan fått anställning inom
näringen i Sverige och Norden, men även på många andra platser såsom exempelvis Australien, Alaska,
Kolahalvön, Trinidad och Tobago, Argentina och Island.
Sportfiskeakademin har under året bestått av två utbildningar med inriktning mot sportfiskenäringen; ett
gymnasieprogram med tre klasser och en YH-utbildning med två klasser. Under året har ungefär 130
sportfiskeelever studerat på skolan.
Skolan bygger på ett nära samarbete med sportfiskenäringen för att skolan hela tiden ska vara up-to-date
mot näringen och för att näringen ska kvalitetsäkra utbildningen och dess innehåll. Skolan samverkar för
närvarande med flera hundra företag. En del av samverkan handlar om att eleverna utför praktik på företagen
under sin utbildningstid. Under året har skolans elever gjort praktik på cirka 100 arbetsplatser bland annat i
följande länder: Sverige, Norge, Kanada, Danmark, Holland och Slovenien. Det är i första hand praktik på
fisketurismanläggningar och i sportfiskebutiker men några har även praktiserat på universitet och länsstyrelser.
Något som är glädjande är att arbetsmarknaden blivit än bättre för eleverna de senaste åren och att eleverna har
större och större möjligheter att få jobb i branschen efter avslutad utbildning.
ForshagaAkademin, Per Johansson, telefon: 054-53 01 02, e-post: [email protected]
adress: Industrileden 5B, 667 32 FORSHAGA
31
Gymnasieskola
Yrkeshögskola
Jobbar
Jobbar & Studerar
Studerar
Arbete
Arbetssökande
Översikt av vad Forshagaakademins gymnasielever och yrkeshögskolestudenter gör efter avslutad utbildning.
SportfiskeAkademins verksamhet 2014
Under året har alla elever utbildats i entreprenörskap enligt Ung Företagsamhetskonceptet på skolan. Detta
innebär att det rimligtvis kommer att examineras fler framtida entreprenörer som kommer att starta och driva
egna företag inom fisketurismnäringen inom en snar framtid.
SportfiskeAkademin har drivit ett projekt där praktikhandledare från näringen har fått utbildning på skolan för
att höja sin kompetens kring hur de kan stötta och utbilda de elever som kommer på praktik.
För att få flera barn och unga intresserade av sportfiske och sålunda skolan och sportfiskenäringen har
SportfiskeAkademin genomfört två sportfiskeläger för barn- och ungdomar (Rapalalägret) i Forshaga under
sommaren. Under dessa veckor deltog drygt 30 ungdomar.
SportfiskeAkademin var även under detta år medarrangörer till Sportfiskemässan i Kista. Här har eleverna,
bland mycket annat, ansvarat för en barnfiskeskola för ålder 7-12 år som flera hundra barn deltog i.
På det lokala planet har flera olika projekt genomförts. SportfiskeAkademin har genomfört flera fiskevårds
projekt i samverkan med fiskevårdsområden i trakten. Eleverna har också tränat fiskeguidning på många olika
grupper, exempelvis olika barngrupper, funktionshindrade och utbytesstudenter.
Eleverna har under sina svensklektioner drivit en prisbelönad blogg “Tackla språket”, som bidragit med att
sprida information om bland annat sportfiske, sportfiskeprofiler och fiskevård.
ForshagaAkademin, Per Johansson, telefon: 054-53 01 02, e-post: [email protected]
adress: Industrileden 5B, 667 32 FORSHAGA
32
Foto: Maja Kristin Nylander/Havs- och vattenmyndigheten
Om Havs- och vattenmyndigheten
Havs- och vattenmyndigheten och är ansvarig myndighet på miljöområdet för frågor om bevarande, restaurering
och hållbart nyttjande av hav, sjöar och vattendrag. Myndigheten ska i sitt arbete vara pådrivande, stödjande
och samlande.
Myndigheten sorterar under miljödepartementet men bereder fiskefrågor åt Näringsdepartementet. I upp
draget ingår att samla in information om miljön, fiskbestånden och fisket samt svara för nationell förvaltning
av fiskbestånden genom bland annat beslut om bestämmelser för fiske och genom information. Myndigheten
beslutar om föreskrifter för fiske i havet samt de fem stora sjöarna och i tillrinnande vattendrag upp till första
vandringshindret.
Myndigheten har det samordnade ansvaret för miljömålen ”Levande, sjöar och vattendrag”, ”Hav i balans –
levande kust och skärgård” samt ”Ingen övergödning” samt är också statistikansvarig myndighet inom
fiskeområdet.
Ett av myndighetens viktigaste verktyg i arbetet är anslaget till Havs- och vattenmiljön varifrån bland annat
lämnas bidrag till projekt för bevarande och restaurering av vatten- och havsmiljön samt till ett hållbart fiske.
När det gäller fiskefrågorna eftersträvar myndigheten en förvaltning som utgår från ekosystemansatsen och
försiktighetsprincipen. Målet är också att fiskbestånden ska vara livskraftiga och förvaltas hållbart samt ge en
maximal hållbar avkastning med en naturlik storleks- och åldersstruktur.
Havs- och vattenmyndigheten har tillsammans med Jordbruksverket beslutat om en vision och centrala mål för
utvecklingen av fritidsfisket och fisketurismen fram till år 2020. Denna vision tillsammans med övriga
styrdokument utgör grund för myndighetens arbete med miljö- och fiskefrågor.
Havs- och vattenmyndigheten, Håkan Carlstrand, telefon: 010-698 62 40, e-post: [email protected]
webbsida: www.havochvatten.se, adress: Gullbergs Strandgata 15, Box 11 930, 404 39 Göteborg.
33
Mängd använd kalk (ton) 2005–2013
120 000
2005
100 000
2006
2007
80 000
2008
60 000
2009
40 000
2010
2011
20 000
2012
0
Sydvästra Sverige
Mellersta och
sydöstra Sverige
Norra Sverige
2013
Spridd kalkmängd från 2005 för sydvästra Sverige (F, G, M, N, O och S län), mellersta/sydöstra Sverige (AB, D, E, H, K, T, U och W län) samt norra
Sverige (X, Y, Z och AC län). Källa Länsstyrelsernas redovisning av nyckeltal.
Havs- och vattenmyndighetens verksamhet 2014
Här följer några exempel på hur myndighetens arbete har bidragit till visionen och de centrala målen i strategin
för fritidsfisket och fisketurismen.
Sammantaget har myndigheten avgett remissvar eller fört talan i miljödomstol i över 200 miljöärenden som
har betydelse för möjligheten till friluftsliv som exempelvis fritidsfiske.
Myndigheten har i samarbete med organisationer inom fritidsfisket tagit fram en kort animerad informations
film om riskerna med introduktion av främmande arter genom avsiktliga utsättningar.
En utvärdering av effekterna på fisk efter 30 års kalkning visar att kalkningen medverkar till att nå miljömålen.
I takt med lägre utsläpp och nedfall av försurande ämnen har spridningen av kalk kunnat reduceras (se
diagram ovan).
Nya regler har beslutats för fiske efter lax. Syftet har varit att öka skyddet för de svaga laxbestånden och
minska fisket på blandbestånd av lax. På västkusten är det numera inte tillåtet att fiska med nät efter lax på
djupare vatten än 3 m och i Östersjön har nya bestämmelser införts för yrkesfiske och fritidsfiske med fasta
redskap. En översyn av fisket i älvarna har påbörjats i syfte att skydda svaga bestånd av lax och öring.
Ett arbete har påbörjats för att utarbeta en ekosystembaserad förvaltning och för att ta fram förvaltningsmål för
nationellt reglerade arter som gös, gädda och sik.
Myndigheten har tillsammans med Statens Jordbruksverk, Sveriges Lantbruksuniversitet och Länsstyrelserna
deltagit på Sportfiskemässan samt medverkat på Tankesmedjan för friluftslivet och möten med intresse
organisationer.
34
DATAINSAMLING
Fritidsfiske som officiell svensk statistik
Havs- och vattenmyndigheten är statistikansvarig
myndighet inom fiskeområdet. Från år 2014 kommer
statistik om fritidsfiske att årligen publiceras som
svensk officiell statistik.
Dåvarande Fiskeristyrelsen respektive Fiskeriverkets
tog fram statistik om fritidsfisket ungefär vart femte
år med start från år 1975 fram till 2009.
Med fritidsfiske avses i statistiken allt fiske som inte
är licensierat yrkesfiske.
Nedan följer en kort sammanfattning av statistiken
för år 2013. Denna har på Havs- och vatten
myndighetens uppdrag tagits fram av Statistiska
centralbyrån, SCB, genom en nationell enkät
undersökning.
Under 2013 fritidsfiskade 1, 6 miljoner personer i
åldern 16 – 80 år varav 1,2 miljoner män och 0,4
miljoner kvinnor. Det sammanlagda antalet fiske
dagar var 13,3 miljoner dagar varav 9,2 miljoner
fiskedagar i sjöar och vattendrag och 4 miljoner
fiskedagar utmed kusterna och i havet.
Den sammanlagda behållna fångsten uppskattas till
16 000 ton varav 9 000 ton fångats i sjöar och vatten
drag respektive 7 000 ton utmed kusterna och i havet.
Den sammanlagda behållna fångsten som fångades
med handredskap som sportfiskeredskap var 11 000
ton och med mängdfångande redskap som nät, burar
och ryssjor 5 000 ton.
De fångstmässigt viktigaste arterna för fiske i
sötvattensområdet var abborre, gädda, öring,
sötvattenskräftor och gös. De fångstmässigt viktigaste
arterna för fiske i havet var abborre, gädda, makrill,
öring och sill/strömming.
För hela den officiella statistiken med mer utförligt
resultat och tabeller med beräknade medelvärden och
felmarginaler, kontakta Havs- och vattenmyndigheten.
Statistiskt meddelande om fritidsfisket i Sverige
2013, rapport: JO 57 SM 1401.
Utgifter i fritidsfisket 2013
Fleråriga investeringar
Övrigt
Drivmedel
Guide/turbåt
Fiskekort
Resor
Förbrukningsmaterial
0
1 000
2 000
3 000
4 000
Miljontal
Fritidsfiskets sammantagna utgifter under år 2013 var 5,8 miljarder kr och fördelades enligt nedan.
35
FISKEVÅRD OCH FISKFÖRVALTNING
Restaurering av akvatiska miljöer och
utveckling av fiskförvaltningen
Det finns ett stort behov av restaurering av akvatiska
miljöer. Det är viktigt för såväl bevarande av bio
logisk mångfald och ekosystemtjänster som goda
möjligheter till fritidsfiske och fisketurism.
förvaltning av laxälvar. Det handlar bland annat om
vilken kunskaps som behövs om fiskbestånd och
fisket, hur denna kunskap ska samlas in, hur fisket i
älven ska organiseras, regleras och kontrolleras samt
ansvarsfördelning mellan lokal älvförvaltning,
länsstyrelser och Havs- och vattenmyndigheten. Under år 2014 har ett stort antal restaureringsprojekt
fått finansiering från myndighetens anslag till
åtgärder för Havs- och vattenmiljön. Myndigheten
medverkar också i vissa fall i styr- och arbetsgrupper
knutna till projekten.
Nedan presenteras några exempel
Vindel River Life syftar till att åtgärda vandrings
hinder och restaurera flottledsrensade biflöden till
Vindelälven. Totalt har projektet restaurerat 800
lekbottnar för fisk, åtgärdat 17 vandringshinder vid
dammar och sjöar vilket gett 3700 hektar tillgänglig
sjöyta samt återställt 53 km vattendrag.
Triple lakes (Catchment restoration and preventive action for aquatic habitats in a climate change
perspective) är ett nystartat EU-Lifeprojekt som leds
av Länsstyrelsen i Jämtland och ska pågå mellan åren
2014-2019. Projektet syftar till att förbättra vatten
kvaliteten och gynna den biologiska mångfalden och
fisket i tre jämtländska sjöar. Resultaten av arbetet
ska resultera i en handbok för vattenvård i olika typer
av avrinningsområden.
Projektet Levande laxälvar med delprojektet Adaptiv
Laxförvaltning är ett projekt som drivs av läns
styrelsen i Västerbotten. Projektet syftar bland annat
till att prova och ta fram en nationell modell för
Foto: Maja Kristin Nylander/Havs- och vattenmyndigheten
36
Information om regler för fritidsfiske
Havs- och vattenmyndigheten utfärdar bestämmelser
för fiske i havet och i Vänern, Vättern, Mälaren,
Hjälmaren, Storsjön i Jämtland och i alla till dessa
vattenområden tillrinnande vattendrag upp till först
mötande vandringshinder. Myndigheten utfärdar
också bestämmelser för fiske efter nationellt hotade
arter och stammar av fisk och kräftdjur i hela Sverige.
förberedelser under 2014 startat webbsidan
svenskafiskeregler.se.
Här finns det möjlighet att genom en karttjänst
markera ett område och få fram vilka regler som finns
där man tänker fiska. Det finns också möjlighet att
endast söka efter regler som gäller för t.ex. sportfiske
eller nätfiske.
Dessutom finns det bestämmelser om fiske i fiske
lagstiftning som beslutats av riksdagen eller
regeringen och i t.ex. naturreservat som beslutats av
länsstyrelsen.
Svenska fiskeregler finns tillgänglig via länsstyrelsernas webbplats men Havs- och vatten
myndigheten förser länsstyrelsernas förvaltnings
organisation med kvalitetssäkrade kartgränser och
information när beslut fattas om ändrade fiskeregler.
I syfte att underlätta för allmänheten att ta reda på
och förstå gällande regler för fritidsfiske i havet och i
de fem stora sjöarna har Havs- och vattenmyndigheten
i samarbete med länsstyrelserna efter flera års
Det pågår flera delprojekt för att vidareutveckla
webbsidan och förbättra för den fritidsfiskande
allmänheten.
37
Foto: Carl-Johan Månsson
Vatten är en stor landsbygdsresurs.
Om Hushållningssällskapet
Hushållningssällskapet är en rikstäckande medlemsorganisation som verkar för att stärka landets gröna
näringar. Totalt finns det 17 Hushållningssällskap i landet och antalet medlemmar uppgår till 40 000.
Organisationens verksamhet omfattar ett brett fält såsom exempelvis lantbruk, växtodling, skog, bygg,
ekonomi, utbildningar, vatten, fiske, turism och företags-/landsbygdsutveckling.
Hushållningssällskapet är en kunskapsorganisation med syfte att stärka landsbygden och organisationen har
funnits i över 200 år. Arbetet är rådgivningsinriktat och sker ofta tillsammans med andra aktörer i olika
projektformer. Inom hela Hushållningssällskapet finns ett 10-tal rådgivare med inriktning på fiske.
Hushållningssällskapet Kalmar-Kronoberg-Blekinge utvecklar vattenresursen
Inom Hushållningssällskapet Kalmar-Kronoberg-Blekinge, med utgångspunkt från Kalmar bedriver vi en
omfattande verksamhet inom området fisk, vatten, fisketurism och kräftor. Sjöar, vattendrag, dammar och
kustvatten ingår. Målsättningen med verksamheten är att stärka vattenresursen. Detta gäller såväl miljön som
nyttjande. Vi har god kunskap om vattenförvaltning då vi bildat ett flertal vattenråd. Vi jobbar dagligen i nära
kontakt med vattenägare och fiskevårdsområden och vi ingår i styrelsen för Kalmar läns
fiskevattenägarförbund.
Vi anser att fisketurism och fiskevårdsinsatser samt välfungerande vattenmiljöer är en av de viktigaste
landsbygdsfrågorna för ett starkt företagande och brett engagemang på landsbygden.
Hushållningssällskapet Kalmar-Kronoberg-Blekinge, Carl-Johan Månsson, fiskerikonsulent, telefon: 0768-79 15 31
e-post: [email protected], webbsida: www.hushallningssallskapet.se,
adress: Flottiljvägen 18, 392 41 KALMAR
38
Hushållningssällskapet jobbar för att stärka flodkräftbestånden.
Hushållningssällskapets magasin. Artiklarna
omfattar hela Hushållningssällskapets verk
samhet, däribland områdena fisk och vatten.
Hushållningssällskapet Kalmar-Kronoberg-Blekinges verksamhet 2014
Hushållningssällskapet Kalmar-Kronoberg-Blekinge hade 2014 ca 3000 medlemmar. Under 2014 genomförde
vi en mängd uppdrag med bäring på fisketurism och fiskevård, bland annat flera projekt tillsammans med
vattenägare för att följa upp vattnens status. Fiskefrämjande insatser utfördes inom flera fiskevårdsområden,
där vi exempelvis tog fram utvecklingsplaner för entreprenörer som vill inrikta sig mer på fisketurism.
En mängd provfisken utfördes i sjöar och vattendrag. Resultaten från dessa utgör viktigt kunskapsunderlag för
åtgärder, lokalt men även i ett nationellt perspektiv. Data från våra utförda provfisken är även en viktig del i
vattenförvaltningens statusklassning. I Åsundens (Östergötland) tillflöden utfördes elprovfisken som en del av
underlaget till en fiskevårdsplan. I Kronobergs län inventerades musslor. Flera uppdrag handlade om att göra
konsekvensanalyser för vattenbiologin av olika verksamheter, bland annat påverkan från vattenreglering och
kylvattenutsläpp. I två värdefulla vattendrag utfördes biotopkarteringar som är ett viktigt underlag för fiskeoch vattenvårdande åtgärder.
Vi utbildade vattenägare inom fisketurism och fiskevård och bistod vid bildandet av ett fiskevårdsområde för
ett kustvattendrag. Att bilda fler fiskevårdsområden anser vi är angeläget då vi tycker att det är en bra
förvaltningsform. Vi har därför som mål att initiera fler bildanden.
Genom träffar samlar vi kräftintresserade att diskutera olika kräftvatten och vad man kan göra för att förbättra
kräftfisket.
39
KURS INOM FISKETURISM
Kunskapsbehov
Resultat
Vattenägare är i behov av mer kunskap om hur man
genomför satsningar på fisketurism. Detta behov
ledde fram till att Hushållningssällskapet genomförde
en utbildning.
Deltagarna fick vara aktiva och redogöra för hur deras
vatten kan marknadsföras och utvecklas. Hur en av
deltagarna svarade på hur denne ska inrikta sig visas
nedan.
Genomförande
Under våren 2014 genomförde Hushållnings
sällskapet i Kalmar län en utbildningsserie om tre
träffar för vattenägare och entreprenörer med
inriktning fisketurism/fiskevård. Utbildningen var
en del i ett Leaderprojekt. Leaderområdet Astrid
Lindgrens hembygd var projektägare.
Kunskapsförsörjning
Ett 30-tal deltagare var med och fick lära sig mer om
förutsättningar för fisketurism, marknadsföring,
tillgänglighet, praktiskt genomförande och åtgärder
för att vårda och förbättra sjöar och vattendrag. Med
gruppdiskussioner och moment där deltagarna fick
tänka till så blev utbildningen lyckad.
Deltagarna fick fundera och redogöra för sina inriktningar och behov.
Diskussion
Efter utbildningen har flera deltagare gått vidare och
jobbar aktivt med fisketurism.
Det finns stora möjligheter att utveckla fiskeoch naturturism.
40
VATTENPROJEKT
Bakgrund
Under 2014 söktes medel från Hässleholms kommun
till att genomföra inventeringar och förbättra till
gängligheten i Svenstorpssjön. Sjön är i fiskekretsar
mest känd för sitt fina karpfiske. Trots att sjön endast
är 30 hektar stor är det många som nyttjar sjön.
Hushållningssällskapet har i tidigare projekt tagit
fram en fiskevårdsplan för den fina resurs som
Svenstorpssjön utgör.
Metod
Vi genomförde nätprovfiske, inventerade växtlighet
och tog vattenprover med syfte att få mer kunskap om
sjöns status. Allt sammanställdes i en rapport.
Resultat
Fiskbeståndet domineras av mört, men abborren
ligger samtidigt på ganska bra nivåer.
Vegetationssamhället visade sig vara artrikt. De
vattenkemiska analyserna uppvisade relativt normala
halter av näringsämnen men sjöns tillflöden kan
periodvis uppvisa höga fosforhalter. Syrehalten i sjön
kan periodvis bli ansträngd. Sammantaget är troligen
sjön känslig för näringstillförsel.
Diskussion
Underlaget från projektet blir ett viktigt material i
framtiden, många skånska sjöar har under senare år
förändrats med regelbundna algblomningar och ett
allt mörkare vatten. Utifrån projektet har ett
åtgärdsförslag utarbetats och diskussioner om
fortsatta projekt förs.
Inom projektet lade vi ut bryggor och utförde andra
tillgänglighetsfrämjande åtgärder. Projektets
inventeringar visade att Svenstorpssjön ligger och
balanserar mellan god och måttlig status.
Transport av bryggmaterial.
41
HÅLLBART FISKE
Bakgrund
Projektet startade genom ett upplevt behov av att
engagera vattenägare och genomföra konkreta
åtgärder för att lyfta viktiga vattenfrågor inom
exempelvis fiskevårdsområden.
sjö i Lyckebyåns vattensystem utfördes provfisken
efter sik. Ingen sik noterades men i biflöden fångades
enstaka öringar som visar att förutsättningar finns.
Genom projektet finns förslag på att arbeta vidare
med biotopåtgärder för att gynna öringen.
Genomförande
Stort deltagande
För Leader Småland Sydost genomförde vi 2014 en
kurs inom hållbart fiske. Vattenägare och fiskevårds
områden deltog, vi studerade i sal och utförde fält
moment. Vi var på ett mässevenemang där vi visade
kräftor. Studiebesök gjordes vid ett omlöp och vid en
bäck där vi startat ett fiskevårdsprojekt.
Sammanlagt deltog ett 10-tal fiskevårdsområden,
flera fisketurismföretag och totalt ett 50-tal deltagare.
Resultat
Diskussion
Kombinationen av kunskapsförmedling och praktiska
fältmoment kan ge god effekt och stärka engage
manget. Något som vi ser tydligt i vår verksamhet
gällande vatten och fiske.
Projektet mynnade ut i flera praktiska fältstudier.
Elfisken utfördes i Alsteråns biflöden och i en större
En öring fångad vid elfiske.
42
Om Jordbruksverket
Jordbruksverket är regeringens expertmyndighet på det jordbrukspolitiska området och jobbar enligt visionen
”Enklare tillsammans” för att bidra till ett konkurrenskraftigt jordbruk, en levande landsbygd och ett hållbart
samhälle. Sedan 2011 har myndigheten i uppdrag att främja utvecklingen av svenskt fritidsfiske och
fisketurism. Bakgrunden är att fritidsfiske har rekreativa, sociala och hälsofrämjande värden för såväl den
enskilde individen som för samhället i stort samt att fisketurism bedöms ha stor potential för småföretagande
och landsbygdsutveckling i Sverige.
Jordbruksverket och Havs- och vattenmyndigheten har ett nära samarbete på fritidsfiskets område. Genom att
tillsätta en gemensam rådgivande grupp har berörda myndigheter och organisationer samlats för att diskutera
hur fritidsfisket och fisketurismen kan utvecklas i framtiden. Gruppen är även viktig för frågor kopplade till
myndigheternas löpande arbete med fritidsfiske, fisketurism och förvaltning av våra fiskbestånd.
Våren 2013 tog Jordbruksverket och Havs- och vattenmyndigheten tillsammans med den rådgivande gruppen
fram en nationell strategi för främjandearbetet – Svenskt fritidsfiske och fisketurism 2020. Strategin innehåller
en vision och 14 centrala mål och ska vara ett stöd både i arbetet med främjande av fritidsfiskets och
fisketurismens utveckling och i arbetet med bevarande, restaurering och hållbart nyttjande av hav, sjöar och
vattendrag.
Årsrapporterna syftar till att granska, analysera och synliggöra fritidsfiskets och fisketurismens utveckling i
förhållande till de mål som fastslagits i strategin.
Jordbruksverket, Daniel Melin, telefon: 036-15 59 14, e-post: [email protected]
webbplats: www.jordbruksverket.se, adress: Vallgatan 8, 551 82 JÖNKÖPING
43
Foto: Henrik C Andersson.
F.d. näringsminister Annie Lööfs besök i myndighetsmontern på Sportfiskemässan 2014.
Jordbruksverkets verksamhet 2014
Jordbruksverket har under året genomfört flera aktiviteter i syfte att främja utvecklingen av svenskt fritidsfiske
och fisketurism. Under sportfiskemässan våren 2014 informerade myndigheten om arbetet med strategin och
webbtjänsten svenskafiskeregler.se (se Havs- och vattenmyndigheten). Jordbruksverket har löpande yttrat sig
över remisser som på olika sätt haft beröringspunkter med fritidsfiske och fisketurism, bland annat vattenverk
samhetsutredningens slutbetänkande (SOU 2014:35).
Under året har Jordbruksverket samordnat och genomfört flera informations- och arbetsmöten med berörda
beslutsfattare och organisationer för att skapa bättre förutsättningar för fritidsfiskets och fiskturismens
utveckling. Under våren 2014 genomfördes till exempel en workshop med den rådgivande gruppen för fritids
fiske och fisketurism som lade grunden för framtagandet av denna årsrapport.
En stor del av årets insatser har på olika sätt varit kopplade till genomförandet av strategin. Utöver att ta fram
denna årsrapport har Jordbruksverket bland annat initierat och deltagit i studier för att undersöka fritidsfiskets
och fisketurismens ekonomiska värde. Vi har även undersökt på vilket sätt landets kommuner arbetar med att
tillgängliggöra och främja fritidsfiske i tätortsnära miljöer. Som ett komplement till webbtjänsten svenska
fiskeregler.se har vi slutligen också initierat en förstudie för att undersöka möjligheterna att förbättra
informationen om enskilt förvaltade vatten som är upplåtna för fritidsfiske.
Jordbruksverket, Daniel Melin, telefon: 036-15 59 14, e-post: [email protected]
44
FÖRSTUDIE SVENSKA FISKEKARTAN
Bakgrund
I dagsläget saknas en sammanhållen information och
karta över vilka fiskemöjligheter som finns i Sverige,
inte minst i landets drygt 2000 fiskevårdsområden.
Projekt som syftat till att förbättra informationen om
fiske-möjligheterna har genomförts på flera håll i
Sverige. Förstudien Svenska Fiskekartan innebär ett
nationellt sammanhållet kartskikt med tillhörande
data och bedöms vara ett kostnadseffektivt sätt att
förmedla basinformation till den fiskeintresserade
allmänheten.
Metod
Jordbruksverket har initierat förstudien och driver
den med hjälp av en arbetsgrupp där Sveriges Fiske
vattenägareförbund, Länsstyrelserna och Havs- och
vattenmyndigheten ingår. Förstudien har också tagit
hjälp av en bredare referensgrupp med berörda
organisationer.
Exempel på en lättillgänglig och mobilanpassad kartlösning från
Länsstyrelserna.
2000
1500
Resultat
Förstudien ska slutföras under våren 2015 och
kommer att diskutera fördelar och nackdelar, hur
informationen kan tillgängliggöras på bästa sätt och
når ut så brett som möjligt, kostnad och finansiering.
Målet är att förstudien ska kunna ligga till grund för
en projektansökan.
Diskussion
En framtida karttjänst gör det enklare att ta reda på
var man får och inte får fiska och hur man gör för att
skaffa fiskekort. Det blir också lättare att hitta
information om vilka fiskeregler som gäller inom
olika områden.
För att karttjänsten ska bli välanvänd bör den vara
lättanvänd, snabb, korrekt och uppdaterad. Kart
tjänsten bör inte innehålla för mycket data eftersom
risken finns att det då blir kostsamt och svårt att hålla
den uppdaterad.
1000
500
0
1
2
3
4
Statistik om Länsstyrelsernas data om fiskevårdsområden. Förklaring:
1 = totalt antal fiskevårdsområden, 2 = antal kontaktuppgifter som
uppdaterats de senaste tre åren, 3 = antal digitaliserade gränser för
fiskevårdsområden, 4 = antal digitaliserade gränser som visas
publikt.
Vi tackar organisationer, företagare, kommuner och
myndigheter som har varit engagerade i arbetet med
förstudien!
Jordbruksverket, Adam Johansson, telefon: 036-15 57 41, e-post: [email protected]
45
STADSNÄRA FRITIDSFISKE
Bakgrund
En allt större del av befolkningen lever och verkar
idag inom större tätorter. Tillgången på natur och
naturaktiviteter för människors hälsa pekas ut som en
allt viktigare del i samhället. För att människor ska
kunna ta del av naturupplevelserna är tillgänglighet
till kunskap om naturen minst lika viktig som den
fysiska tillgängligheten.
Metod
Tillsammans med Naturvårdsverket genomfördes en
riktad enkät till Sveriges samtliga kommuner 2014.
Enkäten innehöll frågor om hur kommunen arbetar
med fritidsfiskefrågor och om de verkar stöttande
gentemot fisketurismföretag.
Resultat
Av Sveriges 290 kommuner svarade 231 (80 procent)
på enkäten. Av de svarande angav endast 28 procent
att de har en organisation som prioriterar fritidsfiske
frågor.
Majoriteteten av kommunerna angav att de har en
säkerställd tillgänglighet till fiske i tätorten och 58
procent upplåter själva vatten för fritidsfiske. Andelen
kommuner som angav att de hade anpassade fiske
platser för personer med funktionsnedsättning var 37
procent.
Ungefär en tredjedel av kommunerna har fritidsfiske
aktiviteter riktade mot barn och ungdom.
De flesta kommuner som deltog i studien angav att de
tillgängliggör någon form av information kring
fritidsfisket för allmänheten.
Ungefär hälften av de kommuner som svarat har
angett att de i någon form stimulerar företagande
inom fisketurism.
Figuren visar hur 231 kommuner svarat på fyra enkätfrågor.
Ja
Har er kommun en intern
organisation som prioriterar och
arbetar med utveckling av
tätortsnära fritidsfiske?
Finns det inom kommunen
säkerställd fysisk tillgänglighet
till fritidsfiske i den
tätortsnära miljön?
Nej
28%
72%
68%
Tillgängliggör kommunen någon
form av kunskap för fritidsfisket?
Stimulerar kommunen
företagande inom fisketurism?
32%
77%
49%
23%
51%
Diskussion
Vi ser ett behov att fortsätta arbetet med att stötta de
lokala krafterna för att öka möjligheterna till fritids
fisket inom de tätortsnära områdena. Studien pekar ut
flera kommuner som genomfört åtgärder inom fritids
fisket och med hjälp av deras samlade erfarenheter
kan projektets resultat bidra till att hjälpa andra
kommuner.
Jordbruksverket, Magnus Andersson, telefon: 036-15 57 62, e-post: Magnus.Andersson1@jordbruksverket.
sewebbplats: www.jordbruksverket.se, adress: Vallgatan 8, 551 82 JÖNKÖPING
46
Foto: Henrik C Andersson.
Lyckliga abborrfiskare.
Om Länsstyrelserna
Sverige är indelat i 21 län. I varje län finns en länsstyrelse och en landshövding - regeringens företrädare i
länen. Länsstyrelsen är en statlig myndighet som finns nära människorna i varje län. Vi är en viktig länk
mellan människor och kommuner å ena sidan och regering, riksdag och centrala myndigheter å den andra.
Det är många uppgifter som Länsstyrelsen har att samordna i samråd med nationella myndigheter, organisationer
och företag. Allt från att vara valmyndighet till att svara för den regionala räddnings- och säkerhetstjänsten.
Länsstyrelsen arbetar med frågor som rör bl.a. miljö, naturvård, näringsliv och landsbygdsutveckling, djur
skydd, jämställdhet, integration, infrastruktur och bostäder. Vi är viktiga för genomförandet av de nationella
miljömålen där flera har bäring på ett bättre fiske och en mera ändamålsenlig fiskeriförvaltning.
Vi har ansvaret för regionala fiskefrågor vilket innefattar både yrkesfiske, vattenbruk, fritidsfiske och fiskevård.
Viktiga samarbetsparter är fiskets organisationer, kommuner och andra statliga myndigheter som Jordbruks
verket och Havs- och vattenmyndigheten. Utöver de uppgifter som Länsstyrelserna normalt ska lösa, kommer
ett antal särskilda uppdrag och projekt varav några har en internationell dimension. Många länsstyrelser
bedriver projektverksamhet för en bättre vattenmiljö och bättre fiskbestånd som underlag för ett hållbart fiske.
Kontaktinformation till respektive Länsstyrelse finner du på www.lansstyrelsen.se
47
70
60
60
50
50
Fiskevård
Fisketillsyn
Fisketillsyn
15 000 000 kr 15 000 000 kr
40
30
10 000 000 kr 10 000 000 kr
5 000 000 kr
0 kr
0 kr
Stapeldiagramet till vänster visar antalet årsarbetskrafter som
arbetar med fiskevård respektive annat fiske mellan 2009 - 2014.
19
97
19
99
20
0
19 1
2097
0
19 3
2099
0
20 5
2001
0
20 7
2003
0
20 9
2005
1
20 1
2007
1
20 3
09
20
11
20
13
0
5 000 000 kr
20
14
0
220
0011
9
10
20
13
20
10
20
10
Fiskevård
20 000 000 kr 20 000 000 kr
220
0114
2
20
Annat fiske
25 000 000 kr 25 000 000 kr
220
0113
1
30
Fiskevård
Annat fiske
220
0112
0
40
Årsarbetskrafter
70
20
09
Årsarbetskrafter
Fiskevård
Stapeldiagramet till höger visar fördelningen av 1:12 anslaget som
gått till fisketillsyn respektive fiskevård mellan 1997-2014.
Länsstyrelsernas verksamhet 2014
På landets 21 länsstyrelser arbetade totalt 57 årsarbetskrafter med fiskefrågor under 2014. Av dessa arbetade
25 årsarbetskrafter med fiskevård och fritidsfiske. Det är en stor variation mellan länsstyrelserna och antalet
anställda som arbetar med fiskefrågor varierar mellan mindre än 1 och upp till 11 årsarbetskrafter per län.
Under den senaste femårsperioden har antalet årsarbetskrafter totalt öka något medan andelen årsarbetskrafter
avseende fiskevård har minskat. Mellan 2013 och 2014 minskade emellertid antalet årsarbetskrafter.
Inom ramen för fiskevård och fritidsfiske bedrivs mycket verksamhet med inriktning på genomförandet av
den nationella strategin för fritidsfiske och fisketurism. Det huvudsakliga arbetet sker inom ramen för mål
uppfyllnad avseende fiskförvaltning och fiskevård samt fiskeripolitik och fiskelagstiftning.
Sedan 1997 har det funnits ett statligt anslag till fiskevården. Det högsta beloppet var under 2003 då länen
disponerade drygt 20,4 miljoner till fiskevårdsåtgärder. Från och med 2012 fördelas medlen inom ramen för
1:12 anslaget som även innefattar vattenförvaltningen, LOVA-medel för åtgärder som syftar till att minska
övergödningen, kalkningsverksamheten och arbetet med hotade arter (ÅGP). Under 2014 var det totala
beloppet som fördelades till länsstyrelserna inom ramen för 1:12 anslaget drygt 385 miljoner. Av dessa för
delades drygt 12 miljoner till fiskevårdsåtgärder. Det ska noteras att även andra åtgärder än direkta fiskevårds
åtgärder kan gynna fiskbestånden, exempelvis kalkning och LOVA. Sedan 2008 har fördelningen av medel till
fiskevårdsåtgärder inom ramen för det statliga anslaget minskat succesivt.
Andelen av fiskevårdsmedlen som går till fisketillsyn har ökat under hela perioden och 2014 fördelades
närmare 5 miljoner till fisketillsyn. Totalt bekostade det över 2 500 fisketillsyningsdagar längs kusten och i de
fem stora sjöarna.
48
LAXFÖRVALTNING I LAINOÄLV
En resurs för turistnäringen
Resultat
Lainioälven har en unik stam av vild lax som har ett
högt bevarandevärde. Varje lax som överlever den
närmare 200 mil långa vandringen från sina tillväxt
områden i södra Östersjön till sina lekplatser i
Försöket visade att laxplomber kan användas för att
samla in fångststatistik, styra fångstuttaget och
diversifiera fiskekortspriser.
Lainioälven har ett stort biologiskt och genetiskt
värde för stammens fortlevnad. Samtidigt är Lainio
älvens lax en viktig resurs för sportfisket och turist
näringens utveckling i regionen.
Systemet kan anpassas för olika förhållanden och bör
kunna användas i många laxvatten.
För att uppnå ett långsiktigt hållbart nyttjande av
Lainoälvens lax samtidigt som stammens utvecklingsmöjligheter säkras behöver förvaltningen av laxfisket
utvecklas. Viktiga faktorer är exempelvis möjligheten
att följa upp och styra fångstuttaget.
Försökverksamhet med gälplomber
Under 2014 genomför länsstyrelsen därför en för
söksverksamhet för utveckling av förvaltningen av
laxfisket i den del av Lainioälven som lyder under
länsstyrelsens förvaltning. Försöksverksamheten
innebär att så kallade gälplomber för att märka
fångade och avlivade laxar införs som obligatoriskt
komplement till de vanliga fiskekorten.
Systemet innebär att den som vill fiska efter lax
måste köpa ett buntband som om en lax avlivas fästes
mellan mun och gälar. Då varje fiskare bara får köpa
tre plomber under en säsong kan uttaget begränsas.
Samtidigt kan länsstyrelsen genom ett internetbaserat
system för obligatorisk fångstrapportering få bättre
kontroll på hur många laxar som sportfiskare tar upp i
älven varje år.
Foto: Andreas Broman
Märkningsband för avlivad lax i Lainoälven.
Antalet laxfiskare per land
180
160
140
120
100
80
60
40
20
0
Sverige Finland Danmark Litauen Norge Lettland England Polen
161
95
9
9
3
2
1
1
Stapeldiagrammet visar antal besökande sportfiskare från respektive
land.
49
FISKEOMRÅDEN
Uppdrag och metod
300 miljoner till fiskeområdena
I enlighet med regleringsbrevet (regeringens styrning
av verksamheten) har länsstyrelserna bidragit till den
nationella offentliga finansieringen av det operativa
programmet för fiskerinäringen i Sverige perioden
2007–2013. En viktig del i detta arbete har varit att
stödja verksamhet inom ramen för fiskeområden.
Närmare 300 miljoner har kunnat satsas på att
utveckla det svenska fisket inom ramen för fiske
områdenas verksamhet.
Det har funnits 14 sådana områden under den gångna
perioden, bl.a. Vindelälven, Tornedalen, Kustlinjen,
Gotland, Vättern och Fiskefrämjandet Stockholms
skärgård. Verksamheten i områdena har letts av en
grupp bestående av bred representation från fiske
intresset, kommuner och intresseorganisationer.
Arbetssättet har varit ur ett underifrånperspektiv
vilket bidragit till en ökad förståelse mellan olika
intressen och har underlättat länsstyrelsernas arbete
med fiskeförvaltning. Samtidigt har länsstyrelsernas
stöd många gånger varit en förutsättning för
områdenas verksamhet. Varje område har haft en
budget på ca 7 miljoner vilket förutsatt en nationell
medfinansiering på lika mycket.
De olika områdena har haft olika inriktning men flera
har drivit projekt med inriktning på fiskevård och
utveckling av fritidsfisket.
Exempel på konkreta resultat
I Vindelälven och Torneälven har det genomförts ett
omfattande restaureringsarbete för att återställa
vattendragen efter tidigare flottledsresningar.
Längs ostkusten har fiskeområdena finansierat
anläggandet av våtmarker för att öka rekryteringen av
gädda. Länsstyrelserna har bl.a. bidragit med
nationell medfinansiering genom åtgärdsanslaget
1:12 (fiskevård och LOVA) och LONA medel.
Fiskevård med inriktning på gädda och andra
sötvattenslevande kustarter är en förhållandevis ny
företeelse och fiskeområdena har tillsammans med
länsstyrelserna varit centrala för att utveckla
verksamheten.
Foto: Henrik C Andersson
Gäddyngel som resultat från nyetablerade våtmarker.
50
FISKETILLSYN VÄST
Nationell fisketillsyn
Merparten av landets 21 länsstyrelser fördelar och
organiserar fisketillsynen i länet. Detta gäller kusten
och de fem största sjöarna där staten har föreskrift
rätten beträffande fiskeregler. Länsstyrelserna har
länge påpekat att det inte föreligger något tydligt
uppdrag att ansvara för fisketillsynen vilket försvårar
en prioritering av verksamheten.
Som en del av fisketillsynsarbetet initierades 2007 ett
samarbete mellan Länsstyrelsen i Västra Götalands
län, Värmlands län,
dåvarande Fiskeriverket (numera Havs- och Vatten
myndigheten) och Kustbevakningen. Målsättningen
var att gemensamt utveckla fisketillsynen och bidra
till att göra den till ett kraftfullt verktyg i fiskeri
förvaltningen.
Samarbetet vidareutvecklades 2008 till att även
innefatta hela kustområdet från Norska gränsen ner
till och med Hallands län samt Vättern. Därmed kom
också länsstyrelserna i Jönköpings och Hallands län,
samt Sjöpolisen och på senare tid även åklagar
myndigheten att ingå i gruppen.
Samarbetet fick namnet Fisketillsyn Väst eftersom
området till stor del tangerade Kustbevakningens
Region Väst.
Fisketillsyn - ett verktyg för fiskevården
I Västra Sverige har man löst detta genom att tolka
fisketillsynen som ett uppdrag inom ramen för fiske
vården och en absolut förutsättning för ett hållbart
fiske. Inom Länsstyrelsen i Västra Götalands arbete
med fisketillsynen har fem fokusområden
utkristalliserats under arbetets gång:
1. Ansvara för samarbetet mellan ansvariga
myndigheter
2. Fortbildning av tillsynsmän
3. Information om fiskeregler
4. Operativ verksamhet
5. Administration och ekonomi
Foto: Adam Ludvigsson
Fisketillsyn på västkusten.
Resultat
Efter 3 år utvärderades gruppens arbete. Samarbetet
bedömdes framgångsrikt och hade bidragit till en
effektivare tillsyn och minskade överträdelser mot
fiskelagstiftningen. Det hade även ökat den fiskande
allmänhetens kunskap om fiskeregler samt ökat
förståelsen för varför reglerna finns.
51
Om Institutionen för akvatiska resurser, SLU Aqua
Institutionen för akvatiska resurser, SLU Aqua, utvecklar den biologiska rådgivningen för ett hållbart nyttjande
av de akvatiska resurserna i våra hav och sötvatten. Detta gör vi genom att samla in data, övervaka, analysera
och bedriva forskning, samt genom att sprida vår kunskap och rådgivning.
SLU Aquas forskning utgör underlag till en så kallad ekosystembaserad fiskeriförvaltning. Forskningen ska
även utvärdera effekter av mänsklig påverkan i svenska vatten.
Vår forskning omfattar analys av akvatiska ekosystem, analys av hur bestånden utvecklas och varierar över tid,
men också vilka effekter yrkes- och fritidsfisket har. Vi utvecklar och följer upp fiskevårdsåtgärder, fiske
metoder och förvaltningsrelaterade myndighetsmål.
SLU Aqua strävar efter att ta fram kvalitetssäkrad rådgivning för internationell och nationell förvaltning av
fisk och kräftdjur. Vi är en stor institution uppbyggd kring tre stora laboratorier: Havsfiskelaboratoriet,
Kustlaboratoriet och Sötvattenslaboratoriet. Tillsammans arbetar vi med att öka kunskapsunderlaget vad gäller
akvatiska ekosystem och syftet med vårt arbete är att möjliggöra välgrundade förvaltningsbeslut.
Att förstå och kunna kvantifiera sambanden mellan fisken och miljön är fundamental kunskap som vi bedriver
forskning kring. Det går inte att nog understryka vikten av grundforskning kring fisksamhällens utbredning
eller enskilda bestånds utveckling som en del av ett hållbart nyttjande. Att beskriva fritidsfiskets utövande,
uttag och effekt är en del av våra mål inför framtiden.
Sveriges lantbruksuniversitet, institutionen för akvatiska resurser (SLU Aqua), Martin Karlsson
telefon: 010-47 41 32, e-post: [email protected]
52
SLU Aquas verksamhet 2014
Mycket av SLUs verksamhet knyter direkt an till visioner i strategin för svensk fritidsfiske och fisketurism
2020. De mest centrala är:
• Hav, sjöar och vattendrag producerar ekosystemtjänster som tillgodoser fritidsfiskets och
fisketurismens behov.
• Fritidsfisket och fisketurismen bedrivs långsiktigt hållbart med hänsyn till miljön och ekosystemen.
Mål som anknyter till SLU Aquas arbete:
• Kunskapsförsörjning om fritidsfiske och fisketurism utvecklas och samordnas av ansvariga
myndigheter i syfte att förse berörda intressenter med kunskapsunderlag.
• Den nationella fiskförvaltningen och fiskevården bedrivs utifrån en ekosystembaserad långsiktig plan
och syftar till att optimera fiskresursens samhällsekonomiska värde inom ramen för ett långsiktigt
hållbart nyttjande.
• Myndigheterna är pådrivande, stödjande och samlande i fiskförvaltningen och fiskevården på såväl
allmänt som enskilt vatten. Arbetet bedrivs efter långsiktiga planer och i samverkan med berörda
intressen.
• Det finns utbildningar inom fiskförvaltning och fisketurism som är anpassade till de krav och
förväntningar som ställs från myndigheterna och marknaden.
53
NATIONELL PLAN FÖR KUNSKAPSFÖRSÖRJNING OM FRITIDSFISKE
INOM FISK-, HAVS- OCH VATTENFÖRVALTNINGEN
Bakgrund
Kunskap om och värdering av ekosystem-tjänster är
ett av miljömålssystemets bärande delar. Fritidsfisket
har mer än en miljon utövare och nyttjar både eko
systemens kulturella och producerande tjänster.
Nackdelen är att det försvårar en hållbar förvaltning
av våra fiskarter. Vår förhoppning är att bättre
kunskap och samarbete i förlängningen kommer
gynna våra fiskevårdande åtgärder och därmed bidra
till rika fiskbestånd.
God kunskap om omfattningen och utövarna samt
fritidsfiskets fångster ökar möjligheten att bedöma om
ekosystem-tjänsterna är bibehållna samt om åtgärder
för bevarande, restaurering och hållbart nyttjande av
hav, sjöar och vattendrag har önskad effekt.
Metod
Tillsammans med Havs- och Vattenmyndigheten lades
en strategi fram för hur vi på myndighetsnivå till
sammans skall öka kunskapsunderlaget kring
fritidsfisket omfattning och påverkan på fisk och
kräftdjur i Sveriges allmänna vatten.
Resultat
Under 2015 kommer SLU Aqua kombinera olika
metoder för att uppskatta antalet fisketillfällen och
fångst per ansträngning i så kallade fokusområden.
Genom att kombinera fältstudier med riktade enkäter
kommer kunskapen om fritidsfisket öka – vilket leder
till förbättrade underlag, bättre förvaltade fiskbestånd
och därmed kommer vi ett steg närmare ett långsiktigt
hållbart fiske.
Diskussion
Det svenska fritidsfisket är mindre reglerat än i många
andra länder. T.ex. krävs inget fiskekort och vi
behöver heller inte redovisa våra fångster när vi fiskar
längs kusten och i våra största sjöar. Det är en frihet
som många uppskattar.
Rapporten, som trycktes 2014, finns att hämta på SLU:s webbplats.
54
Om Sveaskog
Sveaskog säljer timmer, massaved och biobränsle till främst massa-, pappers- och sågverksindustrin. Dessutom
gör Sveaskog markaffärer och utvecklar skogen som en plats för fiske, jakt och andra naturupplevelser. Svea
skog är Sveriges största skogsägare med 14 procent av Sveriges skogar. Vi äger ungefär 5000 fiskevatten över
hela landet. Ägare är svenska staten. Att fiska och vistas vid eller på ett vatten är en fantastisk naturupplevelse.
Som Sveriges största skogsägare kan vi erbjuda många attraktiva fiskevatten på våra marker.
Alla kan fiska – det är lätt, roligt och spännande samtidigt som det är en källa till rekreation och umgänge. Vi
vill att så många som möjligt ska få chansen att uppleva glädjen med fiske eller helt enkelt njuta av en rofylld
stund vid ett vatten. Vi upplåter fiskerätter till privatpersoner, fiskeklubbar och -föreningar samt företagare
inom naturturism och erbjuder genom våra många fiskekort runt om i landet spännande och varierat fiske för
alla.
Sveaskog arbetar för en hållbar utveckling av fisket och för att värna livsmiljön så att den biologiska mång
falden bevaras. Allt fiske ska bedrivas på ett biologiskt och etiskt sätt så att förutsättningar ges för utveckling
av naturligt reproducerande fiskbestånd. En del av intäkterna från våra kommersiella produkter används till
fiskevårdande åtgärder. De syftar till att skapa förutsättningar för ett långsiktigt och hållbart fiske.
Sveaskog, Ola Söderdahl, telefon: 0454-501 23, e-post: [email protected], webbsida: [email protected]
Sveaskog växel: 0771-787 000 , Sveaskog kundcenter: 0771-787 100
55
8000
Antal sålda dagfiskekort
7000
6000
5000
4000
3000
2000
1000
14
20
13
20
20
12
11
20
20
10
0
Dagkortsförsäljningen vid Mörrums Kronolaxfiske mellan
2010 – 2014.
Lycklig fiskare poserar med en nylandad lax från Mörrumsån.
Sveaskogs verksamhet 2014
Under 2014 såldes över 7000 dagskort vid Mörrums Kronolaxfiske och blanklaxfisket var det bästa på väldigt
många år enligt besökarna. En trolig orsak till att fisket har ökat kan vara effekterna av regleringen i Östersjön
som sannolikt medför en större uppvandring.
Sveaskog stöttade under 2014 flera aktiviteter för barn och ungdom runt om i Sverige, inte minst klassdraget,
där aktiviteterna syftade till att prova på fiske och lära sig mer om naturen. Genom att upplåta vatten på våra
marker har vi även under 2014 bidragit till att skapa fiskemöjligheter på stora delar av vårt land.
Vår organisation deltog aktivt och stöttade flera fiskevårdande projekt med syfte att förbättra uppväxtplatser
och därmed även fisket. Speciellt kan nämnas Kronolaxfiskets uppköp av näträttigheter i mynningsområdet
som gör att den östra delen av mynningen för första gången på hundratals år nu är fri från mängdfångande
redskap.
3500
3000
2500
2000
1500
1000
500
2013
2012
2011
2010
2009
2008
2007
2006
2005
2004
2003
2002
0
Passeringar av laxfisk genom fiskräknaren i Marieberg 2002-2013.
56
SPORTFISKE FÖR UNGDOMAR
Vid vår anläggning Mörrums Kronolaxfiske anordnar
vi utbildningsdagar vid stränder, campingar och
andra turistanläggningar. Där får barn och unga prova
på olika fiskeredskap samt ges tips och råd om hur de
kan komma igång med sitt fiske. Vi erbjuder även
familjeaktiviteter och anordnar gratis utbildningar för
nybörjare varje vecka.
Sveaskog arbetar för att ge fler möjlighet att uppleva
glädjen med fiske och satsar därför på att intressera
unga för fiske och natur. Vi erbjuder:
• Gratis fiske för ungdom under 20 år vid fiske i
naturvatten på Sveaskogs fiskekortsområden.
• Olika rabatter och utbildningsdagar vid
Mörrums Kronolaxfiske
• Gruppkort för skolklasser vid fiske i
naturvatten
Tillsammans med ABU Garcia, Unga Sportfiskare
och en mängd sportfiskebutiker runt om i Sverige ges
alla barn och ungdomar upp till 16 år chansen att
prova på sportfiske helt utan kostnad under sommar
lovet. Vi bidrar också till KlassDraget, Sportfiskarnas
stora satsning där skolbarn erbjuds fiske och friluftsliv
på schemat! Sedan 2007 har mer än 50 000 skolbarn
deltagit i KlassDraget.
Som Sveriges största vattenägare vill vi på detta sätt
bidra till att fler barn och ungdomar, oavsett sina
förutsättningar, har möjlighet att genom fiske
intressera sig för ekologi, vattenvård och ett hållbart
samhälle.
57
Mörrums Kronolaxfiske skall drivas och utvecklas
som Sveriges ledande sportfiskevatten där Sveaskog
tar en framskjuten roll inom svensk fiskeriförvaltning.
Fiskehistorier från 1231 till nutid Laxfisket i Mörrum är mycket gammalt och beskrivs
första gången redan år 1231. Idag kommer sport
fiskare från hela världen till Mörrums Kronolaxfisk
för att fiska på ett av världens mest storvuxna bestånd
av lax och havsöring. Med 10 000 fiskedagar och 250
000 besökare till Laxens hus varje år genererar vi
30-50 miljoner kronor i intäkter till bygden. Det gör
oss till ett av Blekinges största och mest välbesökta
turistmål.
de enorma datamängder som samlats in under nästan
75 år. Hos oss bedrivs flera forskningsprojekt till
sammans med landets mest meriterade forskare.
Sedan är 2010 är vi ett av Sveriges fyra indexvatten
drag vilket innebär räkning av både upp- och ned
vandrande fisk.
Världens största öring
Det vilda beståndet av laxfiskar gör fisket vid Mörrums Kronolaxfiske unikt. Varje kast är ett potentiellt
världsmästarkast. Här fångades världens största öring
1993 – den vägde 18,36 kilo. Dessutom har flera
laxar över 25 kilo dragits upp under åren.
Fiskevård i världsklass
Vi arbetar för en långsiktig och hållbar laxstam.
Återutsättningen av fisk är relativt stor och något vi
månar om. Det är bara tillåtet att dra upp en laxfisk
per dag och fiskare. I vår verksamhet ingår också odling, stödutsättning
och fiskevårdande åtgärder där vi lägger ut lekgrus.
Vi skapar dessutom gynnsamma uppväxtmiljöer och
ansvarar för tillsynen från länsgränsen mot Småland
till och med fredningsområdet i Pukaviksbukten.
Centrum för kunskap
Besök från sju riksdagsledamöter från Riksdagens Jakt och Fiskeklubb
2014.
Något för alla
Vid Mörrums Kronolaxfiske finns något för alla.
Förutom den fiskeförvaltning, fiskevård och
forskning som bedrivs kan vi erbjuda restaurang,
boende och konferensmöjligheter, tillbehörsbutik,
utställning om laxfiskets historia, akvarium, studie
besök – allt mitt i fiskeparadiset. Mörrums Kronolaxfiske arbetar för en långsiktig och
hållbar laxstam. Vi ska vara centrum för forskning,
utbildning och fiskevård i världsklass. Vi ska även
vara ledande vad gäller affärsutveckling, service,
infrastruktur och lärande för både sportfiskare och
andra besökare. Mörrums Kronolaxfiske är en del av
Sveaskog.
Vi anlitas ofta av universitet och högskolor som vill
ta del av vår erfarenhet kring lax och havsöring samt
58
Foto: Henrik Larsson
Om SwedenFishing
SwedenFishing är ett riksomfattande nätverk med fisketurismföretag från Kiruna i norr till Ystad i söder. Vår
vision är att ”Sverige ska bli Europas ledande destination inom hållbar fisketurism” och våra kärnvärden är
”Hållbar fisketurism, Engagerat värdskap, Kvalitet och kompetens”. SwedenFishing ska främja medlemmarnas
och andra partners intressen och är en betydelsefull del av svensk turismutveckling. Vi verkar helt i linje med
den nationella strategin för svensk turismutveckling. Mer om oss i vår affärsplan: http://www.swedenfishing.
com/more/affarsplan.
Efter avveckling av det nationella Top 10 Fishing påbörjades arbetet med att samordna och stärka marknads
föringen av svensk fisketurism 2010 genom Nationella turistfiskeprojektet. Finansiering skedde via Lands
bygdsprogrammet genom medverkan från 23 Leader-områden och centrala medel från Jordbruksverket.
Deltagande fisketurismföretag i projektet är från de 23 Leaderområdena. I enlighet med syftet i projektet
bildades i slutet av 2013 SwedenFishing ekonomisk förening. Därmed kan fisketurismföretag från hela landet
och andra intressenter ansluta sig.
Projektet har byggt www.SwedenFishing.com som finns på 11 olika språk. Vidare har bl.a. genomförts
omfattande marknadsföringsinsatser i Europa. En 10-punkters kvalitetsplattform som vägledning för
entreprenörer som vill satsa på fisketurism och bli exportmogna har tagits fram.
Europamarknaden är på minst 50 miljoner fiskeintresserade. Till det finns en mycket stark hemmamarknad
med närmare 2 miljoner svenskar som fiskade med nästan 6 miljarder i utgift för fisket (2013). Fisketurismen
är därmed en viktig del för att uppnå besöksnäringens vision ”att Sverige ska vara ett naturnära och hållbart
besöksmål med en svårslagen kombination av storstad och naturupplevelser”.
SwedenFishing, Kalle Hedin, ordf, 0226-210 39, [email protected]. Henrik Thomke, koordinator, 0707 497 0711
[email protected]. Henrik Larsson, kontaktperson, 0730 274 800, [email protected]. Johan Hedin
webbutveckling, 0735 009 649, [email protected]. Postadress: Kölnavägen 25, SE-810 21 GYSINGE
59
Företagens vanligaste målarter
Företagens angivna fiskeupplevelser
90%
Gös
19%
80%
70%
Öring
13%
60%
50%
Regnbåge
9%
40%
30%
20%
10%
0%
Insjöfiske
Strömvatten
fiske
Kustfiske
Vänern
Vättern
Mälaren
Fördelning av olika typer av vatten som våra medlemsföretag
erbjuder fiske i.
Abborre
28%
Gädda
31%
Fördelning av olika fiskarter som våra medlemsföretag fiskar efter.
Sweden Fishing - verksamhet 2014
www.SwedenFishing.com:
• Exportsajt för Svenska fiskeupplevelser på 11 språk med f.n. 275 000 unika besökare. Möjlighet till onlinebokning för de företag som önskar. Webbkampanjer på åtta språk. Direktlänk till återförsäljare och
språkstyrd bannerannonsering.
Kvalitetsplattform
• 10-punkter till företag som vill satsa på fisketurism och med miljö- och hållbart resursutnyttjande (se
nedan).
Prissatta/bokningsklara fiskeupplevelser
• F.n. nära 300 prissatta och bokningsbara fiskeprodukter.
Nätverksträffar och lokalt arbete
• Har gett överskådliga och kompletta företags- och produktbeskrivningar.
Visningsresor
• Utländsk press-/media och researrangörer till företag i nätverket. Resulterat bl. a i artiklar, film/tv-tid,
försäljningsavtal.
Positionera Sverige som fiskedestination
• Ta matchen med bl.a. Irland och Norge och sätta Svenska fiskeprodukter på kartan hos konsumenter i
Europa!
Konsumentbearbetning via mässor
• Närmare 30 deltaganden vid mässor i Danmark, Polen, Tjeckien, Italien, Frankrike, Tyskland, Holland. Med
tillfälle för fler än 7 000 personliga möten.
Säljbesök
• Hos utländska researrangörer, exempelvis i Tyskland, Holland, Polen, Frankrike och Ryssland, med fiske
produkter på sitt program.
Kartläggning, analys
• Av intressanta aktörer på de olika marknaderna. Efterfrågetrender och nyheter. Utveckling av nya säsonger
och därmed öka antalet bokningsbara dygn.
Återkoppling
• Detaljerade reserapporter tillgängliga exklusivt för nätverket.
60
FÖRENINGENS KVALITETSPLATTFORM
–10 STEG TILL EXPORTMOGNAD
Företaget - Ska inneha F-skattsedel och skötas efter gällande regler
och säkerhetsföreskrifter. Kunskap gällande resegaranti och alternativ
för att lösa detta när behov finns.
Marknadsföring - Text/bild ska hålla hög standard och kommunicera
hållbarhet. Besök från press/media ska prioriteras. Uppdateringar i
utbud och prissättning ska kommuniceras omedelbart till aktuella
säljkanaler.
Kultsjögården
Saxnäs offers fishing for everyone at a comfortable distance from the
Fishing Centre at Kultsjögården. Those interested in running water can
choose between many river and creeks and there are lots of small lakes
and tarns scattered in the Stekenjokk mountain area or in the Njakafjäll
woods. We offer packages in limited fishing waters such as river Ransarån
and Upper Fiskonbäcken Creek, both with tent living. Trout and char
dominate the Marså and Kultsjöå rivers and in the latter there is grayling.
While here you live comfortably in our self-catering cabins or in flats or
rooms at our hostel.
Location & Transfer
Saxnäs is a small mountain village in
southern Lappland Province some 90
km NW of Vilhelmina and 300 km N
of Östersund. Flights from Arlanda
Airport (Stockholm) take 2 hrs.
Stockholm is 730 km or 10 hrs by car
from Saxnäs, Umeå 350 km or 4 hrs,
Östersund 310 km or 4 hrs and
Göteborg 1060 km or 14 hrs.
Season
Fångstinformation - Betydelsen av fortlöpande fångst-statistik och
hur den kan användas. Hur bild/filmmaterial från gäster bör samlas in
för framtida marknadsföring. Tydliga regler för vattnen på aktuella
språk.
The Fishing Centre is open all year. The fishing is seasonably defined with
char best fished in winter and summer; trout is fished in summer and
autumn until the fishing is stopped in running waters.
Species & Records
The Lower Ransarå River offers fly-fishing for char reaching 3 kg and in
the crystal-clear water upper part of the river trout of the same size rise to
the hook. Other area waters offer excellent grayling fishing, while the
forest lakes have superb pike stocks.
Fishing Service
There is a range of fly-fishing products in our Kultsjögården shop that
includes rods, reels, lines, flies, waders and other fishing and outdoor
items. You can buy your fishing and hunting licences here, as well as
hiring a boat or fishing equipment. We offer professional fishing guiding
together with the day’s best tips and information about fishing in the
various waters in the area.
2014-11-14
Sweden - a great angling country where the chance of catching your dream fish is never far away!
Mottagning och service - Företaget ska ha fiskekunnig mottagnings
apparat anpassad till informationsbehov och språk. Gästen ska mötas
med personlig service och ges en första introduktion till anläggningen
och området.
Hållbart fiske – Företaget ska arbeta för ett ekologiskt hållbart fiske
och med miljötänk.
Lokal förankring - Verksamhet och produkter bör ha en god
förankring lokalt och nära relation till ev. lokala FVOF. Om möjligt
bör varor och tjänster handlas lokalt. En gäst ska aldrig behöva möta
ev. lokala konflikter.
Utländska marknaden - Kunskap ska finnas om olika
distributionsled/säljkanaler och dess affärsmöjligheter. Vid
arrangörssamarbete ska företaget ställa upp för att gynna
försäljningen på aktuell marknad.
Produkten - Hög kvalitet och god servicenivå. Löften i marknads
föringen ska hållas. Kännedom om hur produkter prissätts var för sig
och i paket. Gästuppföljning önskvärt.
Nätverk – arbeta i nätverk för marknadsföring och ökad försäljning
genom kommersiella samarbeten.
Bokning och paketering - Enkel och snabb information vid
bokningsförfrågan, 12-tim svarstid vid personlig kontakt. Förmåga att
hantera utbudet och anpassa till målgrupp/ segment. Kunskap om
bokning/betalning via nätet.
Hedesunda Camping
Sports fishing attains new heights in the river Nedre Dalälven area, there
where the water flows through handsome lakes and many rapids.
Hedesunda Camping is found in the middle of this lovely, unspoilt nature
right on the beautiful Ön Island. You can fish from the shore or explore
the waters in one of our fully equipped fishing boats. We can give you
information about the best fishing sites and techniques. Rent one of our
comfortable cabins or bring your own caravan.
Location & Transfer
Hedesunda Camping is located 140
km north of Stockholm and 45 km
south of Gävle. The nearest airport is
Stockholm/Arlanda (app. 1.5 hrs). By
car follow signs for Ön, Camping and
Sandsnäsbadet on Rt 56 (Gysinge to
Hedesunda).
Season
Hedesunda is open from April 15 to October 31. The best pike season is in
the spring from May through June and in autumn from September through
November. Pikeperch likes warmer waters from June through October and
perch bites from May through November.
Species & Records
The primary fishes are pike, pikeperch and perch. The largest pike caught
is 127 cm, largest pikeperch, 98 cm and for perch, 48 cm.
Fishing Service
One Quicksilver 450 – 15 hp, three Linder 400 – 9.9 hp, seven Linder 440
– 4 hp. All boats can be fitted with eco sounding equipment and el motor.
The camping office sells fishing licences, charts and fishing equipment.
We are happy to recommend the best fishing spots and the most efficient
technique, as well as arranging for fish guides.
2014-10-08
Salmon Trolling, 1 day
AbelFishing
With more than 20 years guiding
experience, fishing guide and skipper
Johan Abelsson offers adventure on
his charter boat Abel’s Salmon
Catcher. Coupled to full charter
licence for the Baltic, his broad
know-how makes your fishing trip an
extraordinary experience!
Fishing in the best charter boat with the most experienced salmon fishing
guide in the Baltic. Trolling for large salmon and ocean trout where 30%
of the salmon weighs more than 10 kilograms and you have an excellent
chance for hooking truly large fish in the 15-20 kg range. We have long
experience with Baltic trolling where salmon fishing has never been
better!
Included in package:
Included in package // One day’s fishing (8-10 hours) on our superb,
high-technology, Carolina Classic, 28.5 ft boat. All fishing equipment,
flotation suit, coffee and tea, water, soft drinks and sandwiches are all
included in the package.
Minimum reservation – 3 persons, maximum 6 persons.
Price fr. 2000 SEK/pers
Supplements // We offer accommodations at many price levels. Additional
catering and drinks available on request.
Contact Information & booking
Company: AbelFishing
Address: Andvägen 10
Zip/City: SE-184 61 Åkersberga
Telephone: +46 (0)708-76 89 10
Website: www.abelfishing.com
E-mail: [email protected]
GPS (WGS 84): 55.3833 N, 14.0631 Ö
2013-09-12
61
FÖRENINGENS NATIONELLA DATABAS
– EN RESURS FÖR ALLA PATNERS
Genomförande
Från början har SwedenFishing vänt sig till fiske
intresserade i Europa. Från 2013-14 riktar vi oss
också till den svenska marknaden. Det betyder
fiskeoch naturintresserade, ungdomar och vuxna,
entusiast-, expert- och familje-fiskaren både i utlandet
och i Sverige.
Vi har under 2014 fortsatt att utveckla
www.SwedenFishing.com för fiske-turismföretag och
andra intressenter vidare. Där finns beskrivningar av
företagen, produktuppgifter, bilder, geopositioner,
kontaktuppgifter, fiskeupplevelser, fiskevatten, fisk
arter m.m. Vidare ges sökmöjligheter till
destinationer, vattentyper och fiskarter.
Förenklar arbetet för partners
Alltid aktuell fakta, bild och språkversion kan
tillhandahållas till nationella, regionala och lokala
partners från vår nationella databas på 11 språk.
Hjälp med allt från enklare lösningar till fullständig
lösning med komplett portal.
Dynamiska PDF-filer för företagen
Högupplösta PDF-presentationer av företag och
produkter färdiga för länkning eller print. En effekt är
att nära 10 000 nedladdningar gjordes på åtta
månader från runt om i Europa.
Hur vi går vidare
Vi arbetar för att fler turistfiskeföretag som vill verka
på både internationella och svenska marknaden ska
ansluta sig. Inte minst från de områden i landet som
ej varit med i det tidigare projektnätverket. Samtidigt
är vi medvetna om att en del företag där fisketurismen
är en liten del av verksamheten och som kommit med
genom projektet kommer att fasas ut.
Arbetet med att andra intressenter såsom nationella
och regionala turistorganisationer ska använda sig av
de möjligheter som SwedenFishing erbjuder
fortsätter. Detsamma gäller för samarbeten med bl.a.
större mark- och vattenägare, redskaps- och
utrustningsföretag, researrangörer, persontrans
portföretag, m.fl.
Ett viktigt arbete är att få till en samlad nationell röst
för fisketurismen i kontakter med bl.a. olika
myndigheter. Framför allt avser vi öka och fördjupa
samverkan mellan de nationella organen
SwedenFishing (marknadsföring, inkl. produkt
utveckling), Sveriges Fisketurism-företagare/SeFF
(branschorganisation) och Ekoturismföreningen
(certifiering m.m. för svensk naturturism). Detta
fördjupade samarbete har redan påbörjats med arbetet
att ta fram en handlingsplan för svensk fisketurism.
62
Om Swedish Lapland Hunting & Fishing
Swedish Lapland Hunting & Fishing ekonomisk förening är en sammanslutning av företag inom sektorn jakt
och fisketurism. Många av företagen har både jakt- och fiskeprodukter men tyngdpunkten ligger inom fiske
turismen. Föreningen har växt fram som ett resultat av att näringen vill ta ett tydligare ansvar för utvecklingen
av turismen inom dessa sektorer.
I dagsläget har föreningen ett 50-tal aktiva företag från Norrbotten och Västerbotten. Företagen samverkar
genom föreningen i produktutveckling, marknadsföring, samt andra aktiviteter som utvecklar företagens
verksamhet. Nästa utmaning är att fördjupa samverkan med Swedish Lapland Tourism Board genom att
utveckla fisketurism som ett tematiskt ämnesområde.
Föreningen sköter gemensamt en egen hemsida där företagens produkter finns tillgängliga. På vår sida finns
även Swedish Lapland Trophy club där besökande gäster har möjlighet att anmäla troféfiskar. I samband med
detta får man också ett tygmärke.
Föreningen jobbar med gemensam marknadsföring som riktar sig mot såväl den svenska som den
internationella marknaden.
Föreningen administreras av Hushållningssällskapet Norrbotten-Västerbotten. Mikael Kivijärvi, telefon: 070-600 50 55
e-post: [email protected], webbsida: www.swedishlaplandfishing.com,
Postadress: Köpmangatan 2, 972 38 LULEÅ
63
Swedish Lapland Hunting & Fishing – verksamhet 2014
Under 2014 har arbetet med att fusionera de ekonomiska föreningarna Swedish Lapland Fishing och Swedish
Lapland Hunting Network genomförts. Många av företagen har varit medlemmar är medlemmar i båda
föreningarna och en gemensam plattform ger en större styrka.
I samband med utvecklingsprojekt har föreningen tidigare också kunnat göra riktade insatser på olika mässor,
journalistbesök eller andra marknadsföringsaktiviteter. Detta har dock inte varit möjligt under det gångna året
p.g.a. svårighet att hitta projektmedel.
Samtal med Swedish Lapland Tourist Board förs regelbundet med målet att fisketurismen skall bli ett tematiskt
ämnesområde och på så sätt tydligt profileras när varumärket Swedish Lapland marknadsförs både nationellt
och internationellt.
Föreningen har under året blivit medlem i Sveriges Fisketurismföretagare, SeFF.
64
LAPLAND TROPHY CLUB
Metod
Genom att infoga Lapland trophy club i föreningens
egen portal skapas ett interaktivt forum där besökare
enkelt kan skapa sig en uppfattning om ett vattens
potential. Fiskare får också ett tygmärke som visar att
man har fångat en troféfisk.
Resultat
Funktionen är uppskattad och används av med
lemmarna. Enkel administration gör att drifts
kostnaderna kan hållas nere.
Diskussion
Bakgrund
Den internationella besökaren har en vana att
dokumentera sina upplevelser och fångster. Speciellt
gäller detta jakten som har ett väl utvecklat system
för olika former av troféer. Det finns även inom fisket
där t.ex. ABU är ett bra exempel. Fångster av trofé
fiskar som är väldokumenterade är också en av de
starkaste kvalitetssäkringarna som en fiskeprodukt
kan få.
Kvalitetssäkring av fiskeprodukter innehåller många
moment. En av grunderna för en bra fiskeprodukt är
att säkerställa en objektiv redovisning av vilken typ
av fiske som besökaren kan förvänta sig. Trophy club
är ett sätt att lösa denna redovisning. Man bör också
notera att om detta skall vara långsiktigt hållbart bör
anläggningen jobba med Catch & Release eller andra
typer av regleringar som säkerställer att inte fiske
resursen utarmas.
65
SVENSK
HANDEL
Om Svensk Sportfiskehandel
Branschorganisationen Svensk Sportfiskehandel gick tidigare under namnet SPOFA Spöfiske som bildades år
2000. Våra medlemsföretag består av tillverkare, grossister och importörer av produkter som är väl etablerade
på den svenska sportfiskemarknaden. Vi arbetar för att marknaden ska växa, att lönsamheten i hela branschen
ska öka och att vi får fler sportfiskare i Sverige. Några av våra huvudfrågor är rekrytering av nya sportfiskare,
miljöansvar, svenska nätverk och politisk påverkan.
Ett genomgående tema för vårt arbete är Fisken Först, d.v.s. det viktigaste är att det finns livskraftiga och för
sportfisket attraktiva fiskbestånd. Annars minskar fiskeintresset och antalet kunder som vill köpa våra
produkter. Svensk Sportfiskehandel yttrar sig därför som remissorgan eller referensgrupp i utredningar som
leder till politiska åtgärder för en långsiktigt hållbar fiskeripolitik där sportfisket beaktas som en viktig och
värdefull resursutnyttjare. Vi stöttar och samarbetar även med organisationer och föreningar som har miljön
som en viktig del av sin agenda.
Svensk Sportfiskehandel är medlem i EFTTA, The European Fishing Tackle Trade Association. En av
EFTTA:s viktigaste uppgifter är att bedriva lobbying mot de europeiska organen. Exempel på frågor vi driver
är begränsningar av nätfisket, avskaffande av subventioner för vattenkraften, inrättande av marina reservat och
områden med fiskeförbud, förbud mot försäljning av fisk utom för licensierade yrkesfiskare, förbud mot
bottentrålfisket, förbud mot drivgarnsfiske efter lax i Östersjön och förstärkning av finansieringen till
fiskevård.
Svensk Sportfiskehandel, Joakim Stenberg, telefon: 08-508 938 21, e-post: [email protected]
webbsida: www.spofaspofiske.se, adress: Klara Norra Kyrkogata 31, Box 22307, 104 22 STOCKHOLM
66
SVENSK
HANDEL
Sportfiskemässan 2007-2014
14000
12000
10000
8000
6000
4000
2000
0
2007
2008
2009
2010
2011
2012
2013
2014
Antal besökare på Sportfiskemässan, åren 2007-2014.
Svensk Sportfiskehandel – verksamhetsåret 2014
Svensk Sportfiskehandel skulle vilja lyfta två saker som vi är särskilt stolta över att ha bidragit till under 2014.
Det första är Sportfiskarnas initiativ Klassdraget som vi har haft förmånen att stötta under ett antal år och det
andra är Sportfiskemässan som har funnits sedan i början på 2000-talet.
Klassdraget innebär att skolklasser tillsammans med lokala fiskeklubbar kan ansöka om att anordna en
gemensam fiskedag. Sportfiskarna skickar då, med stöd från Svensk Sportfiskehandel, ut fiskeutrustning och
pedagogiskt material till eleverna. Givetvis får barnen behålla utrustningen efter fiskedagen och kan fortsätta
att fiska på sin egen fritid. Barnen får därmed en chans att odla sitt naturintresse och engagemang för miljön
även på längre sikt.
Klassdraget är en stor succé och många skolklasser utnyttjar erfarenheten i en rad andra skolämnen. Bara
under 2014 deltog över 300 skolklasser och totalt ca 7 500 barn på denna unika aktivitet. Svensk
Sportfiskehandel ser satsningen på Klassdraget som en naturlig del i vårt samhällsengagemang och
förhoppningsvis gör det att många barn upptäcker världens roligaste fritidssysselsättning; sportfiske! Vill du ha
mer information om Klassdraget kan du läsa under Sportfiskarnas verksamhetsrapport.
Sportfiskemässan startade 2003 på initiativ av Spofa Spöfiske (numera Svensk Sportfiskehandel). Den var
tidigare en del av Vildmarksmässan, men man upplevde att sportfisket inte fick den uppmärksamhet som det
förtjänade där. Spofa Spöfiske, Sportfiskarna och Sollentuna Expocenter (numera Kistamässan) startade därför
en egen mässa för att lyfta sportfisket till nya höjder. Utvecklingen har varit gynnsam och såväl besökarantal
som antal utställare har ökat stadigt från år till år. Vid 2014 års mässa uppgick besökarantalet till 12 737
personer, vilket är i nivå med rekordåret 2013. Antalet utställare har de senaste åren uppgått till ca 130 st.
Mässans framtid ser ljus ut och det är en härlig blandning av stora personligheter som brukar besöka den.
Några som särskilt kan nämnas är Stefan ”Trumman” Trumstedt, William Moberg Faulds, Martin Falklind,
Leif Milling, Markoolio, Rafael Edholm, Adam Alsing, Pernilla Andersson, Dregen, Niklaus Bauer, Claes
”Svartzonker” Claesson och Anders ”Wolfcreek” Ulvforsen.
Målsättningen med mässan är dels att locka nya nyfikna människor till sportfiskets värld, dels att skapa ett
Mecka för de redan invigda sportfiskarna. Här skall finnas allt och lite till!
Svensk Sportfiskehandel, Joakim Stenberg, telefon: 08-508 938 21, e-post: [email protected]
webbsida: www.spofaspofiske.se, adress: Klara Norra Kyrkogata 31, Box 22307, 104 22 STOCKHOLM
67
Foto: Staffan Widstrand
Om Svenska Ekoturismföreningen
Ekoturism sätter värde på levande fiskevatten
Ekoturismföreningen är Sveriges största och ledande företrädare för naturbaserad turism. Föreningens
branschregister - Naturturismföretagarna omfattar idag drygt 400 organisations- och företagsmedlemmar,
varav minst 50 arrangörer erbjuder upplevelser inom sportoch fritidsfiske. Av dessa företag har även ett tiotal
valt att kvala in i kvalitetsmärkningen Naturens Bästa.
Naturens Bästa är en banbrytande nationell märkning av ekoturism. Det vill säga en turism som gynnar den
lokala ekonomin, bidrar till naturskydd och miljöanpassning, stimulerar kunskaper om resmålet och känne
tecknas av hög guidekvalitet och ett gott värdskap.
För svensk fisketurism innebär det att vi vill öka andelen gäster som bokar lokalt boende, njuter av traktens
måltider eller unnar sig en guidad fiskeupplevelse. Mer klirr i den lokala kassan ger en gemensam resurs levande fiskevatten - ett större mervärde för både fiskevattenägare och de som bor i området. Något som i sin
tur även gynnar besökande sportfiskare. Ett växande utbud av guidade upplevelser tillgängliggör också fisket
för en större grupp av mindre erfarna besökare från både Sverige och utlandet.
Ekoturismföreningen söker också samverkan med andra organisationer för att öka tillgången på strömmande
vatten, begränsa gruv- och skognäringens påverkan på våra vattendrag och på andra sätt bidra till ökad
biologisk mångfald och fler hållbara fiskevatten.
Svenska Ekoturismföreningen, telefon: 08-650 98 10, e-post: [email protected], webbsida: www.ekoturism.org
adress: Box 11097, 100 61 STOCKHOLM
68
Totalt 451 anslutna naturturismföretag (dec. 2014)
11
42
10
3
Fiskeföretag anslutna till
Naturens Bästa
4
Fisketurismföretag
Övriga naturturismföretag
1
1
2
3
1
398
2
Cirkeldiagrammet visar fördelningen av naturturism- och
fisketurismföretag.
Kartan till höger visar landskapsvis fördelning av medlemmarna som
erbjuderupplevelser inom Sport- och fritidsfiske.
2
41
1
1
3
5
4
1
2
2
Ekoturismföreningens verksamhet 2014
Vi utvecklar och företräder svensk naturturism
Ekoturismföreningen vill öka utbudet av guidade fiskeupplevelser, eftersom detta tillgängliggör sportoch
fritidsfiske för fler, berikar upplevelsen och bidrar till ett hållbart fiske. Tillsammans med Sveriges
Fisketurismföretagare krävde vi därför inför valet 2014 en översyn av gällande momssatser för guidat
sportfiske. Både konkurrenskraft och lönsamhet skulle förbättras avsevärt om guidat fiske inkluderas i dagens
kultur- och idrottsmoms på sex procent. Gällande momssats på 25 procent kan bland annat jämföras med helt
momsfria naturguidningar i vårt grannland Norge och att entrén till ett svenskt akvarium är momsfri eller ingår
i nämnda kulturmoms på sex procent.
Förra hösten påbörjades även arbetet med att ta fram en handlingsplan för svensk fisketurism tillsammans med
Sveriges Fisketurismföretagare. Arbetet syftar till att öka tillgången på fler hållbara fiskevatten, stimulera
branschen till ett ökat ansvar för fiskevård och peka ut möjligheten till ett fördjupat samarbete mellan
turismföretag och olika grupper av sportfiskare. Vidare finns en ambition att analysera branschens styrkor och
svagheter, diskutera behovet av långsiktiga utvecklingsmodeller för svensk fisketurism och betona vikten av att
värdesätta fisketurismen som en betydelsefull resurs för nya jobb och landsbygdsutveckling.
I slutet av årets inleddes en dialog med bland annat Älvräddarna och Sportfiskarna kring möjligheten att
samverka kring de förslag som Vattenverksamhetsutredningen presenterade förra sommaren. Här öppnas
spännande möjligheter för bättre sportfiske, fler turismföretag och en större biologisk mångfald i våra
strömmande vattendrag.
69
SAFARIN ÖKAR HUMMERNS VÄRDE
fiskdisken ligger på runt 500 kronor, är det vanligt att
safarin tiofaldigar värdet på varje kilo fångad
hummer. Merparten av besökarna är svenskar, men
en växande grupp är internationella gäster från bland
annat Norge och Storbritannien. Något som tillför
värdefulla exportintäkter till svensk ekonomi.
Safarin tillgängliggör för fler
Under de senaste 15 åren har kompletta
upplevelsepaket kring höstens hummerfiske växt fram
längs Bohuskusten. Konceptet låter besökarna följa
med ut i skärgården och dra hummertinor, träffa
yrkesfiskare och dagens avslutas med en läcker
skaldjurssupé och en natt på ortens hotell.
Tomma hotellrum fylls på hösten
Ett 30-tal företag lockar idag tusentals besökare till
Bohuslän under hösten. En verksamhet som under
lågsäsong fyller hotellrum, skapar guidejobb och
flerfaldigar värdet på hummern. När normalpriset i
Guidade safariturer innebär att helt nya grupper kan
delta. Dessutom får erfarna hummerfiskare möjlighet
att berätta om traditionellt kustfiske, västerhavets
biologiska mångfald i allmänhet och hummerns liv
och leverne i synnerhet. Naturens Bästas
framgångsrika samarbete med Coops kundkort
MedMera bidrog under ett par år till en omfattande
exponering och växande besöksströmmar.
Dags att reglera hummerfisket?
Den mesta hummern fångas idag av privatpersoner
med egna båtar och tinor. Detta fritidsfiske har också
växt i både volym och effektivitet. Om framtidens
hummerfiske måste regleras, är kanske tiden mogen
för att prioritera ett safarikoncept som bidrar till jobb,
lokal utveckling och rikare upplevelser.
70
Foto: FishYourDream
Om Sveriges fisketurismföretagare
Sveriges fisketurismföretagare (SeFF) verkar för en positiv utveckling av svensk fisketurism. Våra medlemmar
uppvisar en ekologisk helhetssyn samt erbjuder en god etik och sunda konkurrensförhållanden. SeFF är en
branschorganisation som främjar medlemmarnas intresse genom att utveckla goda relationer till myndigheter,
näringsliv och andra organisationer samt media.
SeFF är rådgivande organ för medlemmar och samhälle. Vi tjänar som förhandlingspart och remissinstans i
övergripande branschfrågor och arbetar också internationellt inom och utanför EU.
SeFFs medlemmar är främst entreprenörer och organisationer inom fisketurism och vi erbjuder associerat
medlemskap för organisationer och föreningar som arbetar med andra former av naturturism.
Sveriges fisketurismföretagare, Per Jobs, telefon: 0733761897, e-post: [email protected]
adress: c/o ForshagaAkademin, Industrileden 5 B, 667 32 FORSHAGA
71
Foto: FishYourDream
Sveriges fisketurismföretagares verksamhet 2014
Det långsiktiga lobbyarbetet har fortgått under året. Myndigheter och politiker har påverkats genom exempel
vis möten och skrivelser till bl.a. Jordbruksverket, SCB, Näringsdepartementet, Länsstyrelser, HaV och
företrädare för politiska partier. Som exempel på det sistnämnda kan nämnas de bra diskussioner som SeFF
fört med politiker som lett till att flera punkter som ligger i vårt intresse, bl.a. sänkt moms på naturguidning,
numera ligger högre upp på den sittande regeringens bord.
Jordbruksverkets och HaV´s initiativ ”Rådgivande gruppen för fritidsfiske och fisketurism” färdigställde
strategin Svenskt fritidsfiske och fisketurism 2020 år 2013. Den presenterar ett antal mål som skall vara
uppfyllda 2020 men inte specifikt hur vi når dit.
Tillsammans med Svenska Ekoturismföreningen ansökte vi om pengar från HaV och Jordbruksverket med
syftet att göra en handlingsplan för att nå de mål som ligger i vårt kärnområde. Ansökan bifölls och vi fick
145000 kr för att ta fram planen och presentera den i samband med Sportfiskemässan 2015. Arbetet genomförs
tillsammans med Svenska Ekoturismföreningen understött av Sweden Fishing. Inom ramen för detta arbete har
vi även diskuterat med Älvräddarna och Sportfiskarna.
Sveriges fisketurismföretagare, Per Jobs, telefon: 0733761897, e-post: [email protected]
adress: c/o ForshagaAkademin, Industrileden 5 B, 667 32 FORSHAGA
72
Om Sveriges Fiskevattenägareförbund
Sveriges Fiskevattenägareförbund är rikstäckande intresseorganisation för landets ägare och förvaltare av
enskilda fiskevatten. Vår värdegrund är att ägandet är den bästa förutsättningen för att den begränsade resursen
fiskevatten ska nyttjas uthålligt men där ägandet också innebär ett tydligt ansvar. Vi arbetar för en stark
äganderätt, för ett ansvarsfullt och engagerat ägande och för att resursen fiskevatten skall öka i värde. Vår
kärnverksamhet är näringspolitisk bevakning, service och rådgivning till våra medlemmar.
Sveriges Fiskevattenägareförbund organiserar mycket fiskerinäring. I medlemskåren finns många kust- och
insjöfiskare, vattenbrukare och framförallt fisketurismföretagare som bedriver näringsverksamhet med stöd av
enskild fiskerätt. Flertalet medlemmar nyttjar sina fiskevatten för livskvalitet, husbehov och sportfiske.
Upplåtelser av fiskemöjligheter till allmänhetens fritidsfiske och extern näringsverksamhet är omfattande.
Fiskevattnet är landsbygdsfastigheternas tredje areella resurs efter skogen och odlingsmarken. Fisketurismens
potential är mycket stor och starkt kopplad till övrig landsbygdsutveckling. Vår utgångspunkt är en ägardriven
utveckling av fisketurismen med fastighetens enskilda fiskevatten som bas och där lokal förankring och nära
samverkan med fiskevårdsområden och markägare är självklar. Landets fiskevårdsområden är en nödvändig
plattform för hållbar utveckling av fisketurismen och för att erbjuda ett välordnat fritidsfiske. Vi utvecklar
fortlöpande modeller som främjar utvecklingen av fisketurism i landets enskilt ägda fiskevatten och som
förverkligar visionen om att samtliga fiskevårdsområden skall bedriva sitt lokala förvaltningsarbete utifrån
långsiktiga planer.
Sveriges Fiskevattenägareförbund, telefon: 0702 – 70 83 24, e-post: [email protected]
webbsida: www.vattenagarna.se, adress: Lilla Böslid 146, 305 96 ELDSBERGA
73
Utvecklingen av föreningsmedlemmar
700
600
500
400
300
200
100
0
2011
2012
2013
2014
Figuren till vänster visar utvecklingen av föreningsmedlemmar
mellan 2011-2014.
Antal föreningsmedlemmar som är anslutna till I-fiske
180
160
140
120
100
80
60
40
20
0
2011
2012
2013
2014
Figuren till höger visar antalet föreningsmedlemmar som är
anslutna till iFiske.
Sveriges fiskevattenägareförbunds verksamhet 2014
Sveriges Fiskevattenägareförbunds medlemskår utgörs idag av 594 fiskevårdsområdesföreningar och sam
fällighetsföreningar (ca 100 000 fiskerättsägare), 93 bolag, organisationer och enskilda näringsidkare och 52
kommuner. Förbundet organiserar mycket fiskerinäring, framförallt inom fisketurismen. Preliminära siffror i
en pågående medlemsinventering pekar på att ca 140 medlemmar bedriver egen näringsverksamhet kring
fisketurism, ytterligare ca 200 bedriver kombinerad fiskeoch landsbygdsturism och att drygt 30 medlemmar
arrenderar ut sitt fiskevatten som underlag för extern näringsverksamhet kring fiskeoch landsbygdsturism.
Våra föreningsmedlemmar upplåter ett stort antal sjöar och vattendrag till allmänhetens fritidsfiske och har
dessutom förankrad samverkan med över 300 externa fisketurismföretag. 155 av våra medlemsföreningar hade
vid årsskiftet digitalt försäljning av fiskekort via vår samarbetspartner iFiske
Under 2014 har vi deltagit i ett flertal samråds- och arbetsgrupper, genomfört uppvaktningar och medverkat i
dialogmöten samt lämnat ett stort antal remissyttranden. Den näringspolitiska bevakningen har berört vatten
miljön, fiskevården och alla grenar av svensk fiskerinäring kopplad till landsbygdsföretagande.
Särskilda frågor som vi drivit och driver är att den gårdsbaserade fisketurismen som ny landsbygdsnäring
måste få samma lagstadgade möjlighet till undantag från strandskyddet som traditionell fiskerinäring. Sjönära
boende på gården och servicebyggnader (sjöbodar och bryggor) nära vattnet är avgörande för att produkten
ska vara attraktiv på marknaden.
Vi arbetar även för att en lokal förvaltningsmodell för kust-, skärgården och i de stora sjöarna inom områden
där det idag råder fritt handredskapsfiske ska förverkligas. Fisketurismen som förankrad och uthållig lands
bygdsnäring kräver lokal förvaltning, fiskevård och incitament för lokalt engagemang.
74
VÄGLEDNINGSMATERIAL BILDANDE
AV FISKEVÅRDSOMRÅDEN
Bakgrund
Fiskevårdsområden har en nyckelroll för att bevara,
förvalta och utveckla fiskevattenresursen framgångs
rikt. Det har saknats en aktuell vägledning om hur
man bildar fiskevårdsområden. Befintligt material är
föråldrat och oanvändbart. Intresset och behovet av
att bilda fiskevårdsområden har ökat under senare år.
Inom ramen för en växande fisketurismnäring har
fiskevårdsområden en central roll för att underlätta
lokalt förankrade upplåtelser och näringsverksamhet.
Även en framtida älvspecifik laxförvaltning kräver
fler fiskevårdsområden. Dessutom finns på många håll
behov av sammanslagningar och andra förändringar i
strukturen för fiskevårdsområden vilket är viktigt att
belysa i ett modernt vägledningsmaterial.
Genomförande
Ett modernt vägledningsmaterial för bildande av
fiskevårdsområden har producerats. Materialet
innehåller även verklighetsanknutna reportage om
verksamheten inom några befintliga fiskevårds
områdesföreningar.
Resultat
Vägledningsmaterialet består av en digital folder Att
bilda fiskevårdsområde – Så går det till! och en
presentation för informationsmöten Fiskevårds
området – lokal förvaltningsform för enskilda
fiskevatten. I materialet ingår också moderna,
aktualiserade normalstadgar och blankett för ansökan
om att bilda fiskevårdsområde.
Diskussion
Vägledningsmaterialet förväntas öka förutsättningarna
och intresset för att bilda nya fiskevårdsområden. I
förlängningen skapas fler lokala plattformar för
adaptiv förvaltning av fiskevatten, fiskevård, fiske
tillsyn, utveckling av förankrad och uthållig fiske
turism och annan fiskerinäring samtidigt som fler
upplåtelser till allmänheten möjliggörs.
Vägledningsmaterialet finns tillgängligt hos läns
styrelserna, Jordbruksverket, Havs- och vatten
myndigheten och på Sveriges Fiskevatten-
ägareförbunds hemsida www.vattenagarna.se.
Vägledningsmaterialet har tagits fram av Sveriges
Fiskevattenägareförbund i samverkan med Havs- och
vattenmyndigheten.
75
VÄGLEDNINGSMATERIAL
FÖR KONTROLLAVGIFTEN
Bakgrund
Inom ramen för utredningen om en ny fiskerilag
stiftning gjordes en översyn av Lagen om fiskevårds
områden (LOFO). LOFO omarbetades och de nya
reglerna trädde i kraft i början av 2011. Den viktigaste
förändringen var att straffbestämmelserna vid brott
mot fiskevårdsområdesföreningens egna regler togs
bort och istället ersattes av en möjlighet för
föreningen att ta ut en kontrollavgift för att beivra
sådana förseelser. Kontrollavgiften utgör idag, för
merparten av landets 2000 fiskevårdsområden, den
enda möjligheten att stävja brott mot dessa lokala
fiskeregler. Det har saknats ett centralt väglednings
material om hur man går till väga vid införande och
tillämpning av kontrollavgiften. Frågorna kring
kontrollavgiften är många och så här långt är det allt
för få föreningar som infört och tillämpar avgiften.
Genomförande
Ett lättillgängligt och överskådligt vägledningsmaterial
för införande och tillämpning av kontrollavgiften har
producerats. Materialet innehåller även verklighets
anknutna reportage om hur kontrollavgiften infördes
och tillämpas i ett par fiskevårdsområdesföreningar.
Resultat
Vägledningsmaterialet består av en digital
informations- och inspirationsfolder Att införa
kontrollavgift – Så går det till! och en presentation
för informationsmöten Kontrollavgiften – nytt inslag i
fiskevårdsområdets vardag.
Diskussion
Vägledningsmaterialet förväntas hjälpa fler fiske
vårdsområden att införa och tillämpa kontrollavgiften.
Genomtänkta lokala fiskeregler är oftast den bästa
fiskevården. I förlängningen leder en god fisketillsyn
och möjligheten att via kontrollavgiften beivra brott
mot fiskevårdsområdesföreningens fiskevårds
bestämmelser till en uthållig förvaltning och vård av
fiskbestånden i landets fiskevårdsområden. Till gagn
för fritidsfisket och fisketurismnäringen.
Vägledningsmaterialet finns tillgängligt hos läns
styrelserna, Jordbruksverket, Havs- och vatten
myndigheten och på Sveriges Fiskevattenägareförbunds hemsida www.vattenagarna.se.
Vägledningsmaterialet har tagits fram av Sveriges
Fiskevattenägareförbund i samverkan med Havs- och
vattenmyndigheten.
76
KRÄFTHANDBOKEN
– BEKRÄFTA DINA VATTEN
Bakgrund
Kräftor är en landsbygdsresurs som röner stort
intresse både för rekreationsfisket och som underlag
för fisketurismföretagande. Under perioden 2008 –
2013 pågick projektet ”Utveckling av fisket efter
signalkräfta” under ledning av SLU. Parallellt har
även åtgärdsprogrammet för flodkräfta pågått.
Projekten har förbättrat kunskapen om kräftors
populationsdynamik betydligt. Sveriges Fiskevatten
ägareförbund vill gärna sprida dessa nya kunskaper
till alla som äger kräftvatten och fiskar kräftor. I
samverkan med SLU har därför förbundet producerat
en populärt skriven, vetenskapligt grundad bok om
kräftförvaltning och kräftbiologi.
Genomförande
Kräfthandboken Bekräfta dina vatten har producerats
i samverkan med SLU kräftforskare. Boken belyser
de faktorer som påverkar kräftornas livsbetingelser
och hur man kan förbättra förutsättningarna för ett
kräftbestånd. Boken belyser förvaltning av både
signalkräfta och flodkräfta. Dessutom innehåller
boken ett flertal reportage om kräftförvaltning och
inspirerande exempel om kräftans potential som
landsbygdsnäring.
Resultat
En färsk kunskapsbok om kräftor Bekräfta dina
vatten är producerad och utgiven.
Diskussion
Resursen insjökräftor är för många en mycket viktig
ingrediens i livskvalitet och rekreation.
Inte minst utgör kräftorna ett viktigt underlag för
näringsverksamhet i flera landsbygdsföretag.
Kräftfisketurismen är en växande gren inom
fisketurismnäringen med stor potential.
Arrangemang och genuina upplever kring ett
traditionellt kräftfiske med tillhörande kräftskiva
lockar alltfler stadsbor ute i landsbygdens mylla.
Kräfthandboken förväntas ge landets kräftförvaltare
bättre kunskaper om hur kräftorna ska vårdas för att
få ett uthålligt kräftfiske med god avkastning.
Dessutom inspirera fler att utveckla närings
verksamhet kring sina kräftvatten.
Kräfthandboken kan beställas hos Sveriges
Fiskevattenägareförbund www.vattenagarna.se
Kräfthandboken har tagits fram av Sveriges
Fiskevattenägareförbund i samarbete med
kräftforskarna vid SLU.
77
Om Sveriges funktionshindrades frilufts- & fiskeförening
Sveriges funktionshindrades frilufts- & fiskeförening (SFFF) är en ideell förening. SFFF arbetar för att skapa
nya arbetstillfällen och vi vänder oss till alla som har någon form av funktionsnedsättning.
Vi ser till att denna kundgrupp kan utöva ett aktivt friluftsliv till sjöss där fisket är moroten och livsnerven. Vi
är ingen klassisk medlemsförening inom friluftliv och fiske eftersom vi vänder oss till fler med behov. Vi
arbetar med att söka medel för att hålla nere kostnaderna för den enskilda individen. Medlen är viktiga då
väldigt många av våra kunder kan inte, vare sig fysiskt eller ekonomiskt, ta del av vår verksamhet pga. sina
funktionsnedsättningar.
Våra aktiviteter är olika sorters sportfiske, friluftsdagar med båtturer med prova på fiske, lägerverksamhet för
rörelsehindrade ungdomar. SFFF arrangerar årligen ett Event i Hagaparken som lockar allt fler besökare och
utställare. Under Eventet kan alla partners som SFFF samverkar med delta aktivt och samtidigt visa upp sina
produkter och tjänster.
SFFF marknadsför sig och sina samarbetspartners genom att aktivt lyfta fram SFFF-konceptet genom att delta
på Lax Trolling tävlingar, hålla föreläsningar där vi berättar om vår verksamhets koncept. Den drivande
kraften är ändå kärleken till sportfisket och all glädje som vi sprider genom vårt sätt att arbeta på.
SFFF Sveriges Funktionshindrades Frilufts och Fiskeförening, 802417-2812, Jonas Nilsson, Telefon: 070-261 38 58, e-post:
[email protected], webbsida: www.sverigesfff.se, adress: Braxenvägen 5, 761 41 NORRTÄLJE
78
2500
Kunder i Tranvik
Antal deltagare
2000
Ledasagare i Tranvik
Hag Event
1500
Leva fungera
Hjultorget
1000
Sportfiskemässan
Vinterkul
500
Sommarkul avslutning
Övriga event
0
Totalt
2009
2010
2011
2012
2013
2014
Antalet deltagare per aktivitet samt totalt antal deltagare mellan 2009-2014.
Sveriges funktionshindrades frilufts- & fiskeförenings verksamhet 2014
SFFF har som vanligt haft sin bas verksamhet vid Oscars Brygga i Tranvik-Norrtälje med båtturer med prova
på fiske, Sportfiske för rörelsehindrade samt lägerverksamhet.
Vi arrangerade som vanligt Haga Eventet där besökarna kan få testa alla de produkter och tjänster som SFFF
och våra samarbetspartners visar upp. Eventet är kostnadsfritt för deltagaren och vi utställare dela solidariskt
på alla kostnader för mat, partytält, RWC som SFFF tillhandahåller.
SFFF deltog på Sportfiskemässan med båtbrygga och framför allt ramp allt för att besökaren skulle få en
möjlighet att se vad som krävs för att man som rörelsehindrad skall kunna komma ut på sjön och fiska.
Vi fick tyvärr ställa in Vinterkul (Flottsbro skidbacke) där SFFF håller i pimpelfisket då isarna inte var säkra
nog. I normalfall brukar vi ha ca 150 personer ut på isen. Just isen måste vi först ploga gångar i, allt för att
man skall kunna ta sig ut på den med rullstolarna.
Utöver detta lanserade SFFF en fond som skall främja ett aktivt friluftsliv till sjöss för fler och utveckla SFFF
på flera platser i landet. SFFF var också nere och nätverkade på världens största fackmässa i Düsseldorf med
närmare 300 000 personer årligen. Vi träffade mässansvarige och planerar att delta under 2015 eller 2016 med
båtbrygga och ramp, dvs. marknadsföra sportfisketurism. Vårt deltagande är skrymmande och kostar en väldig
massa pengar som vi nu försöker söka.
79
ETT GOTT EXEMPEL I SIG SJÄLV
Bakgrund
Resultat
I Sverige finns det i åldrarna 16-64 år ca 156 000
rullstolsburna personer, i åldrarna 0-84 år ca 560 000
rörelsehindrade och inräkna alla olika typer av
funktionsnedsättningar är det närmare 1 200 000
personer som inte har samma möjligheter till ett
aktivt friluftsliv till sjöss. Som rörelsehindrad kan
man inte som alla andra bara köpa eller hyra en båt
eller rulla till en strandlinje och fiska.
SFFF har under Åren haft fisketurister ifrån Italien,
Sydafrika och Frankrike. SFFF har bevisat att
funktionshindrade personer kan arbeta och utöva ett
aktiv friluftsliv till sjöss, det kan ingen ta i från oss.
Kvittot är nomineringen på Ullbagge Galan 2011 för
årets Innovation.
Genomförandet
Redan 2003 startades SFFF av Jonas Nilsson som
själv råkade ut för en trafikolycka och lever sedan
dess sitt liv i rullstol. SFFF startade sin verksamhet
tack vare ett Arvsfondsprojekt (3år) och EU-projekt
(1år). Medlen används till att fördela kostnaderna för
våra aktiviteter på ett så rättvist sätt vi bara kan.
Anledningen till att det går at genomföra är att skapa
samarbeten med så många olika organisationer/
2010 levererades den första båten Fred 25 Open till
SFFF och verksamheten drog i gång med Läger,
Sportfiske: spinnfiske, Trollingfiske, Friluftsdagar och
kortare båtturer. Totalt sätt har vi berört närmare 8500
personer som alla varit i vår båt fysiskt.
Sammanfattningsvis
företag som möjligt. I samarbete med ABU startade
vi en blogg och sociala medier ser vi som den största
möjligheten att sprida att det är möjligt att komma ut
och fiska för rörelsehindrade.
SFFF koncept är så nyskapande och innovativt i så
stor utsträckning att vi fortfarande efter 5 år av
verksamhet dagligen lider av att väldigt många
funktionshindrade personer inte tror det är möjligt att
komma ut på sjön och fiska. Något liknande
incitament finns inte någon annanstans, detta utnyttjar
vi genom Konceptet SFFF.
Stort tack till
Jonas Nilsson och Stiftelsen Oscar Hirschs Minne.
80
SKIFO
Om Sveriges Kust- och Insjöfiskares Organisation
Sveriges Kust och Insjöfiskares Organisation (SKIFO) är en organisation bestående av husbehovsfiskare, med
syfte att fiska så nära traditionen som möjligt. Husbehovsfiske är ursprungligt fiske med syfte att behålla sin
fångst. Idag är rekreation ytterligare ett viktigt värde som vi tillgodoser genom vårt fiske. Vårt fiske är en
levande tradition och kulturbärare. Dessutom är det för naturen ett mycket skonsamt fiske med en mycket ringa
totalfångst, sett på årsbasis och jämfört med andra typer av fiske.
Vi anser att utan levande fisketradition blir våra fiskesamhällen ointressanta. Vår verksamhet gör att många får
följa med ut och uppleva livet på sjön. Vi är inte kommersiella och vill inte heller vara det, upplevelsen bjuder
vi på. Husbehovsfisket gör också att det finns ögon på sjön året om. Vi bidrar därigenom till ökad sjösäkerhet
och miljöövervakning kring våra kuster och insjöar. Husbehovsfisket är en friskvårdande aktivitet i nära
kontakt med naturen. Fisket är inte bara en fritidssysselsättning för våra medlemmar utan bidrar också till
kustbons kulturella identitet.
Husbehovsfiske kan bidra till nyrekrytering till yrkesfisket. Den som funderar på en framtid som yrkesfiskare,
inom det kustnära fisket, skulle kunna pröva på i mindre skala för att sedan utöka sitt fiske när kunskap och
redskap börjar bli hemtama.
SKIFO Sveriges Kust- och Insjöfiskares organisation, Sigvard Möller, ordförande,
e-post: sigvard_ [email protected], webbsida: www.skifo.se, adress: Grusviksvägen 31, 305 95 HALMSTAD
81
SKIFO
Fiske längs Norrbottenskusten vid islossning.
Kartan visar i vilka län som SKIFO finns representerat. Observera att
även Vänern utgör ett medlemsområde.
Sveriges Kust- och Insjöfiskares Organisations verksamhet 2014
Vår organisation arbetar för att det ska finnas levande hamnar och kustsamhällen året om vilket också är
väsentligt för turism. Vi arbetar för att husbehovsfisket inte ska marginaliseras och att det ska tas på allvar från
myndigheterna. Vi skulle önska att husbehovsfisket blev friare både vad gäller redskapsmängd och fisketider.
Tyvärr minskar husbehovsfisket (och våra medlemmar) och 2014 var inget undantag. Anledningen bedöms
vara att regelverket blir allt krångligare och ur fiskandesynpunkt allt mer ojämlikt i villkoren.
Våra medlemmar är oftast äldre, och nyrekrytering av yngre är svårt. Här står vi inför en jättestor utmaning.
Det kommer att krävas en rejäl satsning ekonomiskt och kunskapsmässigt om den negativa utvecklingen ska
kunna vändas.
Vi arbetar för att kustboende ska prioriteras i regelverket, just med tanke på kustsamhällen och hamnar,
levande tradition och kultur samt aktiva ögon på sjön. Vår organisation arbetar för införandet av en
husbehovsfiskelicens. En sådan licens skulle kunna innebära att alla får fiska med nuvarande mängd redskap,
men den som bor i ett kustsamhälle skulle kunna få en extra tilldelning av redskap genom att anmäla det till
berörd myndighet. En motprestation i utbyte skulle kunna vara redovisning av fiskeansträngning och fångst.
Trots att det finns mycket smolk i husbehovsfiskebägaren njuter vi av att vara på sjön, hantera våra redskap,
lära oss mer om dem. Och vi önskar att vi inte blir fråntagna det lilla vi har kvar, utan att vi istället kan få ett
främjande av vårt fiske som är en verklig utveckling.
SKIFO Sveriges Kust- och Insjöfiskares organisation, Sigvard Möller, ordförande,
e-post: sigvard_ [email protected], webbsida: www.skifo.se, adress: Grusviksvägen 31, 305 95 HALMSTAD
82
Om Sveriges Organiserade Fiskeguider
Sveriges organiserade fiskeguider (SOF) är en ideell förening med uppgift att verka för en utveckling av
sportfisketurismnäringen. Föreningens medlemmar arbetar aktivt med upprätthållande av en hög säkerhet. Ett
hållbart fiskuttag och ändamålsenlig fiskevård. Samt fokus på att efterfölja allemansrättsliga principer.
Målsättningen är ett hållbart fiske på starka fiskbestånd som ger underlag för entreprenörskap och god
ekonomi i företagen. Föreningen skall fungera som en aktiv part i samhällsdebatten och därmed stärka fiskets
roll i förhållande till andra verksamhetsområden.
Vi företräder idag ett 30-tal sportfiskeguider som i huvudsak är verksamma från båt med fast hemmahamn
eller är mobila med hjälp av trailer.
Sveriges organiserade fiskeguider (SOF) innehar styrelseplats i föreningen Fiskefrämjandet Stockholms
skärgård vars uppgift är att verka för genomförandet av åtgärder som skall främja fiskbestånd, miljö. Samt
ökad lönsamhet i näringen.
SOF Sveriges Organiserade Fiskeguider, Björn Söderberg, ordförande, telefon: 073-520 69 52, e-post: info@fiskeguiderna.
se, webbsida: www.fiskeguiderna.se, adress: c/o Lindström, Sågverksgatan 84, 122 41 ENSKEDE
83
5%
50
10%
Antal medlemmar
40
Gädda
30
Havsöring
10%
Abborre
20
Gös
60%
10
Lax
15%
Utvecklingen av medlemsantalet mellan 2007-2013
20
13
20
12
20
11
20
10
20
09
20
08
20
07
0
Fördelningen av målart under ca 1200 registrerade fisketurer
genomförda av ca 40 guider i Mälardalen
Sveriges Organiserade Fiskeguiders verksamhet 2014
Under 2014 har vi inlett förberedelser för programperioden 2014-2020 i det nya området kallat ”Leader
Stockholmsbygd” där vi genom Fiskefrämjandet hoppas bli en viktig part i frågor kring landsbygdsutveckling
och fisketurism.
Vi har genom styrelsemöten i Fiskefrämjandet varit med och beslutat om medel till fiskevård såsom anläggande
av våtmarker, forskning kring effekter av skarv och säl på fiskbestånd, stöd till och genomförande av skydds
jakt på skarv.
Vi har medverkat vid ett samrådsmöte angående BSPA-område(Baltic Sea Protected Area) i Stockholms yttre
skärgård. Tillsammans med fritidsförvaltningen har vår organisation utfört utsättning av havsöring. Sveriges
organiserade fiskeguider har under året löpande uppdaterat våra medlemmar vid ändringar i regler och
förordningar.
Genom erfarenhetsutbyte med Åländska fiskeguider i deras arbete med att organisera sig, har vi som
organisation under året kunnat förbättra oss i vårt arbete med att mer riktat och effektivt nå ut till våra
medlemmar. Vi har också haft ett löpande samarbete med Sveriges fisketurismföretagare (SeFF), samt ett
antal styrelsemöten med Fiskefrämjandet Stockholms skärgård.
SOF Sveriges Organiserade Fiskeguider, Björn Söderberg, ordförande, telefon: 073-520 69 52, e-post: info@fiskeguiderna.
se, webbsida: www.fiskeguiderna.se, adress: c/o Lindström, Sågverksgatan 84, 122 41 ENSKEDE
84
Foto: Bengt Olsson
Barn och politiker fiskar tillsammans i Stockholm.
Om Sveriges Sportfiske- och Fiskevårdsförbund
Sveriges Sportfiske- och Fiskevårdsförbund (Sportfiskarna) är en demokratiskt uppbyggd ideell organisation
som sedan 1918 arbetat för att främja sportfiske och fiskevård. Sportfiskarnas främsta mål är att det ska finnas
ett bra fiske i friska och rena vatten med friska fiskbestånd.
Förbundets verksamhet kan vid sidan av medlemsadministration delas in i fyra områden vilka samtliga bidrar
stort till främjandet av fiske och fisketurism i Sverige.
• Praktisk vatten- och fiskevård, genom egen verksamhet och bidrag till anslutna föreningar
• Intressepolitik, genom opinionsbildning i samhället för sportfiske och fiskevård
• Främjande, genom barn- och ungdomsverksamhet
• Utbildning och information, genom att initiera och stödja forskning i fiskeoch vattenvård
Sportfiskarna är organiserat på traditionellt folkrörelsevis med enskilda medlemmar, föreningar, länsvisa
distrikt och med en förbundsstyrelse och ett kansli på nationell nivå. Förbundet har idag verksamhet i samtliga
län och i flertalet kommuner. Kontor med anställd personal finns på åtta orter i Sverige: Stockholm, Göteborg,
Malmö, Luleå, Visby, Gävle, Kalmar och Forshaga.
Sportfiskarna, telefon: 08-410 80 600, e-post: [email protected], webbsida: www.sportfiskarna.se
adress: Svartviksslingan 28, 167 39 BROMMA
85
Antal individuella och föreningsanslutna medlemmar
9%
2%
35000
30000
25000
Antal män
20000
Antal kvinnor
15000
Antal av okänt kön
10000
5000
20
13
20
11
20
09
20
07
20
05
0
89%
Antal individuella och föreningsanslutna medlemmar 2005-2014.
Fördelning mellan kvinnor, män och medlemmar som inte angivit
kön under 2014.
Sveriges Sportfiske- och Fiskevårdsförbunds verksamhet 2014
Sportfiskets ökande popularitet speglas i förbundets positiva medlemsutveckling. I slutet av 2014 organiserade
förbundet drygt 54 000 sportfiskare, varav drygt 30 000 var individuella medlemmar eller direktanslutna
föreningsmedlemmar. Resterande dryga 24 000 är medlemmar i föreningar anslutna till Sportfiskarna.
Sportfiskarna har cirka 400 anslutna föreningar runt om i landet.
Sportfiskarna bedriver en omfattande fiskeoch vattenvårdsverksamhet runt om i landet. Åtskilliga vattendrag
har restaurerats och vandringshinder har rivits ut. Arbetet sker såväl i förbundets regi som ute i landets fiske
klubbar och föreningar. Det har också hållits seminarier om fiskeoch vattenvård. En del av insatserna har
finansierats via Sportfiskarnas fiskevårdsfond. Utöver fiskeoch vattenvård bedrivs en omfattande förvaltning
av egna eller andras vatten som även upplåts för sportfiske till allmänheten. Inom Rovfiskprojektet bedriver
Sportfiskarna ett omfattande fiskevårdsarbete längs ostkusten. Målet är att förbättra bestånden av rovfiskar,
främst gädda och abborre, samt att bidra till en friskare kustmiljö och en rik biologisk mångfald. Under 2014
färdigställdes 10 våtmarker.
Vid sidan av praktiskt fiskevårdsarbete deltar Sportfiskarna i utredningar samt bedriver informations- och
lobbyverksamhet mot politiker och myndigheter. Bland de viktigaste frågorna som förbundet driver är att
främja ungdomars möjligheter till sportfiske, att värna och återställa våra vattenmiljöer samt att skapa en
hållbar fiskeförvaltning. Exempel på prioriterade frågor under valåret 2014 var ett ökat stöd till Svenskt
Friluftsliv, en ny vattenlagstiftning i enlighet med vattendirektivet, en ny hållbar fiskevårdslagstiftning samt
mer resurser till vattenvårdsarbetet.
Sportfiskarna har under 2014 tagit ut tiotusentals barn och unga på fiske runt om i landet. I det arbetet spelar
förbundets nästan 400 klubbar en avgörande roll. 7 500 elever har fiskat på skoltid inom ramen för Sport
fiskarnas projekt Klassdraget och 450 lärare och fritidspedagoger har fortbildats i bl.a. fiske samt vatten- och
fiskevård i satsningen Mer Friluftsliv i Skolan. Förbundet betalade 2014 ut 300 000 kr i aktivitetsbidrag till
anslutna klubbar och distrikt för främjandeinsatser gentemot barn och unga, kvinnors fiske, integration,
funktionshindrades fiske och nyskapande verksamhet.
Sportfiskarna, telefon: 08-410 80 600, e-post: [email protected], webbsida: www.sportfiskarna.se
86
Bakgrund
Klassdraget har sedan 2007 varit ett kärnprojekt i
Sportfiskarnas främjandearbete gentemot barn och
unga. Under åren har närmare 60 000 svenska
skolbarn getts chansen att komma ut på spännanade
fiske och friluftsliv på skoltid.
övningar. Efteråt behåller barnen sina spön och kan
fortsätta fisket på sin egen fritid! Klubben erhåller en
ersättning om 1000 kr från Sportfiskarna per
genomfört klassdrag.
Resultat
Behovet av projektets natur- och upplevelsebaserade
koncept tycks öka. Allt färre barn vistas regelbundet i
naturen och stillasittandet inomhus ökar. Forskning
visar att det finns många nyttor med regelbundet
friluftsliv kopplade till barns hälsa, lärande, sociala
utveckling och miljöengagemang. Satsningen på
Klassdraget torde därför vara av stor samhällelig
relevans.
Under 2014 har 300 skolklasser – totalt 7 500 barn
kommit ut på fiske och friluftsliv inom ramen för
projektet. Detta är en tredubbling gentemot
föregående år. Totalt har 63 klubbar och 105 skolor
varit delaktiga från Malmö i söder till Haparanda i
norr. Uppemot 300 000 kr betalas ut till det ideella
föreningslivet i ersättning för de genomförda
aktiviteterna.
Metod
Diskussion
Konceptet för Klassdraget är enkelt men slipat. En
skolklass (åk 1–6) och en lokal fiskeklubb skickar en
ansökan till Sportfiskarna om en gemensam fiskedag.
Sportfiskarna skickar därefter ut en klassuppsättning
met- eller pimpelspön och ett pedagogiskt material
till önskad adress. Tillsammans genomför sedan
klubben och skolklassen Klassdrags-dagen där
praktiskt fiske varvas med lustfyllda och lärorika
Under 2015 är projektmålet satt till 400 klasser –
totalt 10 000 fiskande barn. I kombination med ökade
informationsinsatser, nya genomförandevägar och en
ökad finansiering är förhoppningen att projektet ska
kunna växa ytterligare under kommande år.
Sportfiskarna tackar Svensk Sportfiskehandel för
samarbete och ekonomiskt stöd gällande inköp av
fiskeutrustningar.
Foto: Sebastian Streith Photography
Redo för Klassdraget!
Sportfiskarna, Oscar Trowald, telefon: 08-410 80 626, e-post: [email protected]
webbsida: www.sportfiskarna.se, adress: Svartviksslingan 28, 167 39 BROMMA
87
FÅNGSTDATA FRÅN SPORTFISKET I VÄNERN
Bakgrund
För nationella vatten med fritt handredskapsfiske är
det mycket svårt att bedöma ansträngningen och
fångster i sportfisket. Sportfiskarna arbetar med
projekt i syfte att utveckla frivillig fångstrapportering
bland sportfiskare.
2012-14 har vi drivit projekt för insamling av fångst
data från sportfisket i Vänern med fokus på lax,
öring, gädda och gös.
Metod
Insamling av fångstrapporter från trollingtävlingar
samt utveckling och test av webbaserade funktioner för
rapportering. Information om att fångstrapportering är
en viktig del av fiskevården förväntas öka antalet
rapporter. Alla rapporter sammanställs och skickats
till myndigheter, länsstyrelser, forskare och
fiskodlingsverksamheter. Alla som rapporterat får en
sammanställning.
Rapportering via webbsida har haft mycket få
användare. Applikation för android mobil (Bild uppe
höger) har från aug till dec 2014 över 180 användare
och nästan 500 rapporterade fiskar.
Diskussion
Information, enkelhet och kontinuitet är viktiga
faktorer när det gäller fångstrapportering. Vi ser det
som mycket viktigt att arbetet med insamling av
fångstrapporter fortsätter på samma sätt.
Till 2015 kommer det även finnas app för iPhone och
de kommer även fungera för kusten i Östergötland.
Resultat
Antalet rapporterade fiskar har ökat med över 200 %
jämfört med 2011. (Figur nedan) Totalt har över 7500
fiskar rapporterats inom våra projekt.
Rapporterad fisk Vänern
3000
2500
2000
1500
1000
500
0
2011
2012
2013
*2014
Figuren visar antal rapporterad fisk i Vänern åren 2011-2014.
Sportfiskarna vill framföra ett tack till alla som
rapporterat och bidrar till kunskap och utveckling.
Sportfiskarna, Peter Belin, telefon: 08-410 80 622, e-post: [email protected]
88
SPORTFISKARNAS ROVFISKPROJEKT
Foto: Micael Söderman
Foto: Micael Söderman
38 mm långt gäddyngel.
Fullvuxen gädda.
Inom Rovfiskprojektet bedriver Sportfiskarna ett
omfattande fiskevårdsarbete längs ostkusten. Målet är
att förbättra bestånden av rovfiskar, främst gädda och
abborre, samt att bidra till en friskare kustmiljö och
en rik biologisk mångfald.
Det tar ett antal år innan åtgärdernas effekt på fisk
bestånden kan mätas. Där vi haft möjlighet att följa
effekterna har vi dock i regel kunnat se en snabb
respons och en ökad produktion av fiskyngel. Som
modell för insatserna står ett pilotprojekt vid
Oknöbäck i Kalmarsund. Här har åtgärderna följts
upp grundligt.
Bakgrund
I mitten av 1990-talet började vårlekande rovfiskar
som gädda och abborre att minska kraftigt längs
östersjökusten. För att komma tillrätta med
problemen krävs olika insatser. Rovfiskprojektet
fokuserar på att bedriva fiskevård i anslutning till
kustmynnande vattendrag som är viktiga lekområden
för gädda och abborre. I projektledarrollen ingår
planering, tillståndsprocess samt att kontraktera
entreprenadfirmor och att söka finansiering.
Produktionen av gäddyngel ökade mångfalt och vid
en uppföljning år 2013 hade beståndet av vuxen
gädda ökat med 120 % sedan 2008. Även om ingen
samlad bild av resultaten av åtgärderna inom
Rovfiskprojektet kan ges ännu så är det troligt att
fiskbestånden och fisket märkbart förbättras i
anslutning till de platser där insatserna genomförts.
Resultat
Rovfiskprojektet finansieras bland annat av olika
statliga anslag, EU-medel samt av stiftelsen
BalticSea2020. Arbetet fortsätter under 2015.
Inom Rovfiskprojektet prioriteras framförallt att
åtgärda vandringshinder samt att anlägga och
restaurera våtmarker. Sedan 2011 har närmare 100
hektar våtmarker skapats, 300 hektar befintliga
lekområden tillgängliggjorts genom att vandrings
hinder tagits bort och i ytterligare 50 km vattendrag
kan nu fisken vandra fritt. Under 2014 färdigställdes
10 våtmarker.
Finansiering
Sportfiskarna, Joel Norlin, telefon: 070-335 27 00, e-post: [email protected]
89
Om Tillväxtverket
Tillväxtverket arbetar för att stärka företagens konkurrenskraft – genom att skapa bättre förutsättningar för
företagande och för attraktiva regionala miljöer där företag utvecklas. Tillväxtverket är sektorsmyndighet för
turism och besöksnäringsfrågor i Sverige och ansvarar för statistik och analys om turism.
Tillväxtverket arbetar för att stärka och utveckla svensk besöksnäring genom kunskapsbildning, strategiskt
samarbete och kvalitets- och hållbarhetsinsatser. Målet är bland annat att skapa fler och växande turismföretag,
ökad internationell konkurrenskraft, regional utveckling och samordnad och effektiv resursanvändning.
Fisketurism är ett av flera områden där Sverige har goda utvecklingsmöjligheter.
Myndigheten har ett särskilt ansvar för inkvarteringsstatistiken och tar via undersökningar om svenskt och
utländskt resande i Sverige fram ett årligt bokslut för den svenska turismen med effekter på ekonomi,
sysselsättning och export. Resultaten används bland annat av lokala och regionala turism- och
destinationsorganisationer samt nationella branschorganisationer.
Tillväxtverket samordnar 15 myndigheter och statliga bolag inom turism. Syftet är att effektivisera insatser för
turism och därigenom underlätta för företag som är verksamma inom näringen. Tillväxtverket har även i
uppdrag att genomföra insatser för att stärka och utveckla hållbara turistdestinationer samt stärka kvalitet och
konkurrenskraft i små och medelstora turist- och upplevelseföretag.
Tillväxtverket, Therese Lindberg, handläggare turism- och besöksnäringsfrågor
Entreprenörskapsenheten på Tillväxtverket, telefon: 08-681 91 03, e-post: [email protected]
90
Fisketurism per riksområde 2013
Sydsverige
119 030
Andel av turisterna som fiskat 2013
96%
3%
Fiskat
Ej fiskat
Västsverige
182 784
Småland med öarna 129 405
Östra Mellansverige
Stockholms län
32 968
102 922
24 518
ÖvreNorrland
48 226
Så reste den fiskande turisten 2013
Kvinna
33%
Man
Grupp Ensam
19%
67%
81%
Med barn
31%
Utan barn
69%
85%
16%
3%
97%
99%
1%
23%
Norra Mellansverige 164 519
Mellersta Norrland
96%
4%
80%
10%
91%
3%
97%
De fem vanligaste länderna för fisketuristerna
Tyskland 174 661
Danmark 154 100
Norge
142 726
Polen
70 177
Finland
39 904
Totalt
804 373
Antal besök 2013
Utländsk fisketurism i Sverige
De utländska besökarna som fiskat under sin vistelse i Sverige ligger på en relativt stabil nivå på drygt 800 000
besök årligen, motsvarande cirka 4 % av totala antalet besök, under de senaste tre åren. Trenden är att den
totala fisketurismen minskat något sedan 2011. 2013 kom fisketuristerna främst från Tyskland, Danmark och
Norge. Antalet utländska besökare som fiskat under sin vistelse varierar mellan riksområden.
Under 2013 tog Västsverige emot flest fisketurister, följt av Norra Mellansverige. Av alla besökare som fiskat i
Sverige är två av tre män. Åtta av tio av de som fiskat reste i sällskap om fler än en person och tre av tio av de
som fiskat uppgav att de reste med barn under sitt besök.12
12Resultat från den nationella gränsundersökningen IBIS 2013, inkommande besökare i Sverige, Tillväxtverket.
http://www.tillvaxtverket.se/huvudmeny/faktaochstatistik/turism/inkommandebesokareibis.4.3453fc5214836a9a472a81ed.html
91
HÅLLBARA TURISTDESTINATIONER
Fem destinationer
De destinationer som ingår i Tillväxtverkets pilot
satsning Hållbara Turistdestinationer är Bohuslän,
Kiruna, Stockholms skärgård, Vimmerby och Åre.
Destinationerna har sedan hösten 2012 genomfört
insatser för att förlänga säsonger, utveckla värdskap,
förbättra sin organisatoriska struktur och engagera
företag i kvalitets- och hållbarhetsutveckling.
Syftet är att skapa fler erbjudanden som attraherar
internationella besökare till längre vistelser, starkare
upplevelser, ökad konsumtion och fortsatt tillväxt.
Detta samtidigt som miljömässiga och sociala behov
blir tillgodosedda.
Oberoende kvalitets- och hållbarhetssystem
Syftet med Swedish Welcome är att utveckla ett
oberoende kvalitets- och hållbarhetssystem där
professionella rådgivare hjälper svenska företag och
organisationer att utvecklas inom svensk
besöksnäring med målet att:
• besökare med trygghet ska kunna välja svenska
upplevelser som motsvarar eller överträffar deras
förväntningar.
Swedish Welcome
För att svensk besöksnäring ska utvecklas hållbart
och bli mer internationellt konkurrenskraftig har
Tillväxtverket valt att stötta arbetet kring etablering
och utveckling av Swedish Welcome, ett system för
rådgivning och certifiering med kvalitet och hållbar
utveckling i fokus.
• hjälpa företag att bli ännu bättre.
• bistå i utvecklingen av exportmogna
destinationer
• stödja besöksnäringen mot en hållbar utveckling.
Läs mer om Swedish Welcome på
www.swedishwelcome.se.
92
Om Unga Sportfiskares Förbund
Unga Sportfiskares Förbunds kärnverksamhet syftar till att samla fiskeintresserade barn och ungdomar och
stötta dessa till att själva organisera sig och bedriva lokal fiskeverksamhet. Det är också ute i föreningarna den
stora delen av all verksamhet sker. På en nationell nivå arrangera Unga Sportfiskare bara ett fåtal aktiviteter
per år. På den nationella nivån skapar vi istället bra förutsättningar för att våra föreningar ska kunna bedriva
sin verksamhet på ett smidigt sätt.
En stor del av verksamheten handlar om att lära unga om ledarskap och styrelsearbete. Unga Sportfiskares
Förbund har föreningar spridda över stora delar av landet som pysslar med olika fiskeaktiviteter, kunskaper och
inriktningar. Detta försöker vi utnyttja genom att uppmuntra till utbyten föreningarna emellan. Detta gynnar
fisketurismen på dessa orter samt att det ökar fiskeintresset hos dem som kommer i kontakt med oss under
dessa tillfällen. Genom våra tidigare projekt och samarbeten så har vi ökat intresset samt förståelsen för denna
hobby och denna form av organisering på orter där detta har saknats. Vi har startat upp föreningar i områden
där det var relativt tomt på fiskeföreningar för unga där de unga sedandess själva sitter på de ledande posterna.
Fiskeintresset hos våra medlemmar grundar sig i flera ting, en vissa har intresset för naturen och dess resurser
med sig sedan tidigare. En annan del, förmodligen den största är barn och ungdomar som någon gång har
fiskat och gillat det. I ett senare tillfälle har de träffat oss på mässor eller blivit inbjudna till en aktivitet som
någon utav våra föreningar anordnat. Där har de träffat oss och fastnat i gemenskapen. Fisket som ett intresse
verkar inte många släppa när de väl har fastnat för det, oavsett hur engagerade de är i föreningsarbetet så
verkar det genuina intresset för fiske sitta kvar hos våra medlemmar.
Unga Sportfiskares Förbund, Pelle Andersson, ordförande, e-post: [email protected]
Zabina Lundstedt, Förbundskonsulent, e-post: [email protected]
93
800
17%
700
Antal medlemmar
600
Män
500
13%
Kvinnor
400
Okänt
300
70%
200
100
0
0–6 7–9 10–15 16–19 20–26 27–29 30–39 40–49 50–59 60–69 70–79 80–89 90–99 Okänt
År
Fördelning av de 1182 medelemmarna för respektive ålderskategori.
Fördelningen av andelen kvinnor och män som är medlemmar i unga
sportfiskares förbund.
Unga Sportfiskares Förbunds verksamhet 2014
Som tidigare år så deltog vi på Sportfiskemässan 2014. Uppslutningen och uppskattningen var i år väldigt god
och det märks framför allt då man kan se att många kommer och besöker oss år efter år. Med de aktiviteter vi
har hoppas och tror vi att vi kan inspirera och hålla igång intresset under hela året för de besökande. I vår
monter hade vi ett flertal olika aktiviteter där besökarna hade möjlighet att vinna fina priser samt tillverka sina
egna beten. Det var uppskattat och vi får hoppas att betena levererar många hugg framöver. Under mässan höll
vi i barnfiskeskolan tillsammans med andra aktörer. Likt de andra åren var uppslutningen god och över 200
barn deltog i år. Barnfiskeskolan var delad i några moment där elever ifrån Sportfiskeakademin höll i en
kortare fiske och säkerhetsutbildning för att sedan ta med ungdomarna ut på en kort fisketur utomhus.
Anmälan tog plats i vår monter där deltagarna också blev erbjudna ett gratismedlemskap.
Vi deltog i en mindre skala på Swedish Game Fair, en mässa för både jakt och fiske. Vi var där och
marknadsförde oss själva genom att prata med barn och unga samt dela ut information om oss. Under året har
vi på nationell nivå anordnat ett riksmöte, i vanlig ordning summerade vi det gångna året och planerade för det
kommande. Under året har vi också varit en aktiv samarbetspartner i projektet Börja Fiska, ett projekt som i
grund och botten handlar om att barn och ungdomar upp till 16 år kan låna en fiskeutrustning under
sommarmånaderna. Det var kostnadsfritt och tillsammans med ett fiskeset medföljde även lite annat smått och
gott, bland annat ett medlemskap i Unga Sportfiskare. Det enda som krävdes var en mindre deposition, ett
kanonprojekt helt enkelt som många ungdomar utnyttjade det gångna året. Två andra bra exempel på vårt
arbete under 2014 tas upp i exemplen på kommande sidor. Dessa är svåra att redovisa med statistik men har
varit goda ting trots det.
94
PROJEKT ”TILLGÄNGLIGHET”
Bakgrund
Trots visionen om en öppen och välkomnande
organisation kan det vara problematiskt att nå ut till
alla unga. Vår medlemsstatistik visar särskilt på en
avsaknad av personer som definierar sig som tjejer.
Under tidigare mässor och evenemang har vi genom
fört undersökningar för att se vad unga tjejer säger
om detta. Nu har vi valt att gå vidare med problemet
och anordna en tillgänglighetskonferens.
Metod
Med en tillgänglighetskonferens år 2013 ville
förbundet belysa problemet och öka kunskapen lokalt
om hur vi kan engagera fler unga tjejer. Finansiering
skedde via ”Stiftelsen Konung Gustaf V:s 90-årsfond”.
Under en helg samlades engagerade ungdomar ifrån
en majoritet utav våra föreningar. Med hjälp utav
kunniga föreläsare, diskussioner och övningar gavs
sedan dessa ungdomar verktyg för att kunna ta med
sig hem till sina föreningar. Dessa verktyg och
metoder lärde de i sin tur ut till sina ungdomsledare
och styrelseledamöter.
Resultat
Uppföljningen utav detta har tyvärr varit bristfällig av
flera anledningar. Så någon exakt statistik som kan
belysa ett resultat finns inte. Dock var det en bra
konferens enligt alla deltagare och de medel som
gavs var goda. Vid senare samtal med deltagarna har
de dock visat upp en förståelse för problemet och det
verkar som att fler har blivit varse om att det är
väldigt få tjejer i förhållande till killar och att det är
något vi måste ta arbeta med.
Diskussion
I en tid av tv-spel och dataspel verkar det bli allt
svårare att nå unga. Det ideella engagemanget har
dessutom en negativ utveckling över hela landet i
dagens läge. Dock tror vi att de verktygen och
arbetsmetoder som togs fram under denna konferens
kan leda till ett gott resultat, även om vi inte har
några siffor för att påvisa detta.
På sina håll i landet så har vi en del engagerade unga
tjejer och flera utav dessa är väldigt drivna och
framstående. Tyvärr är det långt ifrån den andel killar
vi har i våra föreningar.
Vi tror att detta är ett problem vi är tvungna att arbete
med kontinuerligt för att lyckas bra. Med den grund
som vi nu står på kan en uppföljning och utveckling
av denna konferens förhoppningsvis skörda frukt i
framtiden.
95
LÄGER FÖR UNGA FRÅN
RESURSSVAGA OMRÅDEN
Bakgrund
Trots visionen om en öppen och välkomnande
organisation kan det vara problematiskt att nå ut till
alla unga. Vår medlemsstatistik visar särskilt på en
avsaknad av personer från resurssvaga områden.
Metod
År 2013 anordnade Unga Sportfiskare, i samarbete
med Forshaga kommun och Karlstad kommun ett
läger för ungdomar från resurssvaga områden.
Läget var gratis för ungdomarna och finansierades
genom sponsorer och Unga Sportfiskare. Alla
deltagare fick varsin komplett fiskeutrustning att
använda under lägret och sedan ta med sig hem för
att kunna fortsätta med sitt intresse. Tanken med detta
var att ge möjlighet till fortsatt utövande och en
givande fritidssysselsättning även efter denna helg.
Lägret anordnades under Kristi himmelsfärd för att
ge barn och ungdomar möjligheten att aktivera sig på
ett bra sätt utan att det skulle belasta dem
ekonomiskt. Under lägret fiskades det självklart en
del men vi anordnade också kortare utbildningar
under kvällarna där fisketekniker, säkerhet och dylikt
gicks igenom. För att krydda till helgen lite grann så
bjöd vi även dit Markoolio som tillbringade ett par
dagar tillsammans med ungdomarna.
Resultat
Helgen var jätteuppskattad av både deltagare,
ungdomsledarna och även från föräldrarna. Det var
en trevlig tillställning där deltagarna fick möjligheten
att knyta kontakter med lokalt folk med samma
intresse.
De 12 deltagarna var även positiva till att de fick med
sig utrustning och kunskap för att kunna fortsätta att
bedriva sitt intresse framöver. Markoolio var också
uppskattad som den glädjespridare han är.
Diskussion
Detta är ett gott exempel på ett samarbete där
kommuner och förbund kan arbeta tillsammans för att
uppnå ett gott resultat. Vi kan hjälpa samt dra nytta
utav varandra på ett sätt som ofta förbises. För vår
del, kommunens del eller sponsorernas del är inte
detta något som kräver hundratals mantimmar
planering eller som tömmer våra plånböcker. Dock är
det uppskattat utav dem som får denna möjlighet.
Det här är vi så nöjda med att vi säkerligen gör något
liknande återigen.
96
Om Östersjölaxälvar i Samverkan
Östersjölaxälvar i Samverkan är en ideell organisation för Östersjöns älvar. Vi arbetar för en ny långsiktig och
hållbar förvaltning av våra vilda laxoch öringbestånd där även vi får ta del av den resurs vi varit med och
bygga upp genom fiskevårdsåtgärder i våra älvar och biflöden.
Vi arbetar för starka och livskraftiga bestånd av lax och öring som i sin tur kan skapa förutsättningar för
arbetstillfällen i de ofta glest befolkade älvdalarna och därmed en möjlighet för människor att bo och leva här.
Vi företräder över 12 000 fiskerättsägare längs våra älvar från Mörrumsån i söder till Lainioälven och Muonio
älven i norr representerade genom respektive älvs förvaltningsorganisationer. Med oss har vi även tidsskrifter,
företag och organisationer inom sportfiske och miljö samt fisketurismnäringen. Vi stöds även av en del för
valtande myndigheter och ett flertal kommuner och privatpersoner.
Östersjölaxälvar i Samverkans målsättning är att öka skyddet för de svaga bestånden av lax och att successivt
nå de mål för bestånden som anges inom den gemensamma fiskeripolitiken (GFP) och HELCOM. Vi bidrar till
genomförandet av miljömålen Levande sjöar och vattendrag, Hav i balans levande kust och skärgård samt Ett
rikt växt och djurliv. Förvaltningen av fisket i älvarna såväl som i havet ska regleras utifrån de bestånds
specifika målen för varje enskilt vattendrag.
Fiskeresursernas nyttjande ska enligt oss baseras på att det samhällsekonomiska värdet maximeras. Därmed
främjas utvecklingen av sportfisketurism i älvar och hav och rekreationsvärdet av sportfisket ökar.
Östersjölaxälvar i Samverkan, Thomas Johansson, e-post: [email protected]
adress: Nedre Kläppen 21, 934 93 KUSMARK
97
120000
Kalixälven
100000
Piteälven
80000
Åbyälven
60000
Byskeälven
15000
40000
Ume/Vindelälven
10000
20000
5000
Torneälven (obs. höger axel)
14
13
20
12
20
11
20
10
20
09
20
08
20
07
20
06
20
05
20
04
20
03
20
02
20
20
20
20
01
0
00
0
Trots en ökad uppvandring av lax i några älvar visar statistiken på ett stort behov av fortsatta restriktioner då många vildlaxälvar fortfarande
är långt ifrån att uppnå uppsatta mål för smoltproduktion. Obs: Torneälven på höger axel.
Östersjölaxälvar i Samverkans verksamhet 2014
Under 2014 har Östersjölaxälvar i Samverkan genom älvarnas förvaltningsorganisationer försökt påverka
laxförvaltningen nationellt såväl som internationellt genom skrivelser och uppvaktningar av beslutsfattare, ett
arbete som fortgått allt sedan bildandet hösten 2010. Älvarnas förvaltningsorganisationer (ex FVOF, ekonomiska
föreningar, samfälligheter) har aktivt försökt att begränsa uttaget i det kustnära fisket i anslutning till sina
respektive älvar genom arrenden, avtal eller uppköp av fiskerätter.
Detta engagemang med syfte att begränsa uttaget på specifika vilda bestånd längs Östersjökusten har gett
omedelbara resultat med ökade uppgångar i många av våra älvar. Med egna medel har älvarnas förvaltnings
organisationer kunnat stoppa eller kraftigt begränsa fisket i direkt anslutning till flera älvar med svaga och
känsliga bestånd.
Ett av målen för Östersjölaxälvar i Samverkan är att vårt arbete, på sikt, ska vara heltäckande och även omfatta
älvar längs Östersjökusten utanför Sverige. Detta sker bl.a. genom vårt engagemang i ”Stiftelsen för
Östersjölaxen” som bildats under 2014.
Från hösten 2013 blev Östersjölaxälvar i Samverkan en riktig organisation. Under 2014 har vår organisation
fungerat som en fullvärdig remissinstans hos berörda myndigheter då det gäller fiske och förvaltningsfrågor
samt i frågor som handlar om nyttjandet av resursen lax och öring.
Östersjölaxälvar i samverkan har under 2014 deltagit aktivt i olika arbets- och styrgrupper vad gäller bestånds
specifik förvaltning och turismutveckling. Vi medverkade även på Sportfiskemässan i Stockholm 2014 med
monter och ett flertal föredrag. Under året har vi även blivit beviljade medel från havs- och vattenmiljöanslaget
(1:12) avseende nationella/regionala informationsinsatser inom fiskevården. Pengarna har använts för att ta
fram ett underlag om hur förvaltningen ser ut och fungerar i de svenska Östersjöälvarna idag. Detta för att få
en bild av vilka behov och brister som finns för att kunna ha en fungerande beståndsspecifik förvaltning av
enskilda bestånd.
98
FRAMTIDENS LAXFÖRVALTNING
Stiftelsens ändamål är att främja en långsiktigt hållbar
förvaltning av vilda laxoch öringbestånd i Östersjön
och dess vattendrag. Stiftelsen ska tillgodose sitt
ändamål genom att ge bidrag till organisationer som
arbetar med fiskeförvaltning och fiskevård i Östersjön
och dess vattendrag samt ge bidrag till forsknings
projekt eller andra åtgärder som stärker de vilda laxoch öringbestånden.
Bakgrund till projektet
Syftet med projektet ligger i linje med vår
organisations ambition att ena älvarnas förvaltnings
organisationer för att gemensamt kunna påverka
beslutsfattarna mot en ny långsiktigt hållbar
laxförvaltning.
Metod och genomförande
Genom god kontakt och ett gott samarbete med
Östersjöälvarnas förvaltningsorganisationer har
projektet tagit fram ett underlag som visar hur
förvaltningen ser ut idag. Detta underlag ger förut
sättningar för att känna till vilka behov till åtgärder
som finns i respektive älv och respektive förvaltnings
område för att på sikt nå målet om en bestånds
specifik förvaltning av enskilda vildlaxbestånd.
Information och samordning har skett löpande genom
hemsida och mailutskick.
Resultat
Projektet har resulterat i en organisation där nästan
samtliga vildlaxälvar samt ett flertal potentiella
laxälvar är med. Under projekttiden har ett nätverk
vuxit fram och goda kontakter har etablerats mellan
samtliga av de anslutna älvarna. Östersjölaxälvar i
Samverkan har också medverkat till bildandet av
”Stiftelsen för Östersjölaxen”.
Slutsatser och diskussion
Resultaten av projektet skapar goda förutsättningar
för att även inkludera andra Östersjöländer med syfte
att nå en hållbar förvaltning av Östersjölaxens alla
lek- och uppväxtområden.
99
100
7 Avslutande ord
Jordbruksverket vill tacka alla som har bidragit med kunskap och goda råd under framtagandet av denna
rapport. Inte minst vill vi tacka er som har bidragit med verksamhetsbeskrivningar och goda exempel från era
egna organisationer. Utan ert engagemang hade årsrapporten inte kunnat tas fram. Vår förhoppning är att vi
kommer ha ett fortsatt gott samarbete med alla som på olika sätt bidrar till utvecklingen av svenskt fritidsfiske
och fisketurism.
Nu ser vi fram mot ett riktigt bra fiskeår och arbetet med årsrapport 2015!
101
Rapporten kan beställas från
Jordbruksverket • 551 82 Jönköping • Tfn 036-15 50 00 (vx) • Fax 036-34 04 14
E-post: [email protected]
www.jordbruksverket.se
ISSN 1102-3007 • ISRN SJV-R-15/13-SE • RA15:13

Så utvecklar vi svenskt fritidsfiske och fisketurism

Transcription

Similar documents

Här - Aspeboda FVOF

Läs mer... - Kalix Sportfiskeklubb

Verksamhetsberättelse 2013 - Hällefors Fiskevårdsförening

Märkning av fiskeredskap

Swedish Anglers Association= Sportfiskarna

Camp Json - JsonSweden

Färsk fisk efter säsong Aktuellt sortiment och priser

SOMMARKURSER PÅ PROS FOLKHÖGSKOLA I GYSINGE 2015