Vissa förorter hjälper barn bättre än andra

Transcription

Vissa förorter hjälper barn bättre än andra
2 MITT I SÖDRA ROSLAGEN. TISDAG 30 DECEMBER 2014
bör inte vara längre än 2 000 tecken, svar 1 200 tecken. Vi
förbehåller oss rätten att korta och redigera texter. Insänt material returneras ej. Bifoga namn, adress och telefonnummer även om du skriver
under signatur. Anonyma insändare publiceras ej.
Lok altidningen Mit t i södra rosl agen
Dit t inl ägg
Skriv in din insändare på www.mitti.se/insandare
Frågor rörande insändare besvaras
på telefon 550 550 80 mån–ons kl 13–16.
Vissa förorter hjälper
barn bättre än andra
■■I samhällsdebatten är det lätt
att få intrycket att problem som
fattigdom, trångboddhet, bristande skolresultat är lika stora och
omfattande i alla förorter. Men så
är det inte. Tvärtom visar Stockholms stadsmissions årliga Barnoch ungdomsrapport att det finns
stora skillnader i uppväxtvill­
koren i de mest socioekonomiskt
utsatta stadsdelarna.
Det är till exempel väl känt att
många förortsskolor inte förmår
att ge varje elev lika goda förutsättningar att tillgodogöra sig undervisningen. Problemen är emellertid inte lika stora i alla förorter.
Nästan dubbelt så många elever
saknade exempelvis be­hörighet
till ett nationellt program i gymnasieskolan i Södertäljeförorten
Hovsjö som i Nackaförorten Fisksätra år 2012. Men trots att skillnaderna, i detta och andra fall,
är stora uppmärksammas de inte
i debatten. Det bidrar till att viktiga lärdomar som kan dras av de
goda exemplen går till spillo.
FN:s barnkonvention, som fyllde 25 år i november, slår fast att
barnets bästa ska komma i främsta rummet vid alla beslut som
rör barn. När det gäller barnets
ekonomiska, sociala och kulturella rättigheter ska staten utnyttja
det yttersta av sina resurser.
Men alla kommuner gör uppenbarligen inte allt de skulle kunna
Ljus i tunneln. När förorterna jämförs blir det tydligt att en del lyckas
bättre med att stötta barn och unga, skriver Stadsmissionens direktor.
Foto: Mostphotos
göra. De stora skillnaderna mellan förorterna visar dels att det
går att göra mer och dels att det
går att förbättra uppväxtvillkoren
för många barn till det bättre.
Ett viktigt första steg i många
kommuner för att förbättra dessa
förutsättningar skulle vara att
skapa enheter där man tar till
vara de goda exemplens lärdomar
och där kommunens mest kom”De stora skillnaderna mellan
förorterna visar dels att det går
att göra mer och dels att det går
att förbättra uppväxtvillkoren för
många barn till det bättre.”
petenta medarbetare arbetar med
ett tydligt fokus på tidiga och effektiva insatser.
I vår Barn- och ungdoms­
rapport rekommenderar vi att
det skapas fler öppna mötesplatser för barn som mår dåligt.
Platser där exempelvis elev­
hälsan, socialtjänsten, barn- och
ungdoms­psykiatrin och ideella
organisationer finns samlade och
tillsammans kan komma överens
om vad som behövs för att hjälpa
och stötta det enskilda barnet.
Vuxna slipper jobba på sin fritid
men barn måste göra läxor. Man
ska inte behöva jobba på fritiden.
Jag tycker det ska vara rättvist.
Barnens föräldrar kanske inte
kan läxan och inte barnen heller
och man kan inte fråga läraren, då
han eller hon är hemma och vilar
■■Det allvarliga läget just nu
i Mellanöstern kräver en ansvars­
tagande utrikespolitik och ett
EU som agerar gemensamt. Den
rödgröna regeringens villkorslösa
utropande av en palestinsk stat
är fel väg att gå för att nå fred
och en hållbar politisk lösning
i regionen. Det uppnås bara
­genom fredsavtal och förhand­
ling mellan de ingående parterna
i konflikten. Enligt EU:s grund­
läggande uppfattning är bilate­
rala förhandlingar med politiskt
stöd från omvärlden enda vägen
till varaktig fred och en självstän­
dig palestinsk stat.
Regeringens tillkänna­givande
gagnar inte på något sätt freds­
processen, då det i nu­läget
saknas legala och politiska
förutsättningar för att godkänna
en palestinsk stat. Tvärtom
riskerar detta beslut att bygga
in nya spänningar genom att ge
legitimitet till antidemokratiska
krafter. Därtill saknar beslutet en
bred parlamentarisk förankring
då det inte är fattat i samförstånd
med oppositionen.
Erkännandet är felaktigt även
ur folkrättslig synvinkel, då den
nya staten inte kontrollerar sitt
eget territorium och gränstvister
råder.
För att nå en fredlig utveckling,
byggd på en förhandlingslösning
och på grundläggande värde­
ringar om folkrätt och demo­
krati, måste en fredsprocess ske
parallellt med att grunden för
en palestinsk stat byggs. Först
efter att grunden är byggd och ett
fredsavtal är underskrivet, kan en
stat utropas. Ett framtida erkän­
nande bör villkoras med tydliga
krav.
Till att börja med behövs en
palestinsk regering som har
kontroll över hela territoriet och
ansvar över polis, militär och
andra säkerhetsstyrkor. Därtill
krävs att samtliga parter som
ingår i denna palestinska regering
tillkännager att ingångna avtal
ska hållas, ger utfästelser om
att inte använda våld, förhindrar
att dess territorium används för
att angripa Israel samt erkänner
Israels rätt att existera.
Alexander Gutestrand (FP)
Veckans hjälte
All kärlek och omtanke
till personalen på Luffarbackens förskola, speciellt
Mymlan och Lilla My, för
allt stöd ni gett mig under
min sjukdomstid. Utan ert
Marika Markovits, direktor,
Stockholms stadsmission
Barn behöver vila, inte läxor
■■Ett stort problem för barn i dag är
läxor. När man kommer hem efter
skolan så är man trött, och om
man gör läxor då får man sämre
resultat.
Fritiden är till för att vila så att
man orkar med nästa dag, inte för
att göra läxor.
Ta rätt väg för
fred i Mellanöstern
stöd och engagemang i
barnen hade det aldrig gått
att bekämpa detta.
Alice & Williams mamma
Heidi
Flera skäl att säga ”hen”
eller rättar någonting och då kan
man ju inte göra läxan.
I stället tycker jag att man ska
förlänga skoldagen en timme och
göra läxorna i skolan.
Jag vill att lärarna ska tänka på
om läxor verkligen behövs.
Ludvig 12 år
Svar på insändaren ”Ni har missat poängen med ’hen’” den 16
december:
”Hen” har två olika användnings­
områden:
w Personer som inte känner sig
hemma i ”tvåkönsnormen” med
”han” eller ”hon” – ett tredje kön
alltså.
w I de fall könet är okänt eller inte
relevant, inte av lathet alltså.
Det ena förtar inte det andra!
Jag har syskon som föredrar att
kallas ”hen”, men även använder
ordet som ersättning för han eller
hon, när det passar.
En annan Eva
En riktigt God Jul önskar
Djursjukhuset Albano!
Välkommen till Gynekologmottagningen i Rimbo!
Jul på Nordiska museet
Öppet i utställningar, restaurang och butik
Jullovsprogram 20/12–6/1
Julgransplundring 11/1 kl. 15–17
Öppet kl. 10–17 alla dagar utom 31/12,
kvällsöppet till kl. 20 på onsdagar.
www.nordiskamuseet.se/julen
Alla är välkomna • Enkelt att få tid
Ingen remiss behövs!
Vanlig patientavgift samt frikort gäller!
Gynekolog: Ingrid Larsson
Boka tid mån-fre på
telefon 08-120 755 00
Stockholmsvägen 11, 762 31 Rimbo
www.gynstockholm.se
UTEBLIVEN TIDNING
Distribution: Posten
Ring 550 550 00
(må–fre)
E-post:
[email protected]
ADRESS
Lokaltidningen Mitt i,
Box 47309,
100 74 Stockholm
Besöksadress:
Årstaängsv. 11, Marievik
TELEFON VÄXEL
550 550 00
PRENUMERATION
Telefon: 550 552 90
[email protected]
ANNONSAVDELNINGEN
Telefon: 550 552 50
E-post:
[email protected]
www.djursjukhusen.se
En riktigt
God Jul och
Gott Nytt År
önskar vi på
Veterankraft!
Kvällsöppet
tisdagar
till 19.00
På uppdrag av Stockholms läns landsting
l
Vi har öppet som vanligt under helgerna;
alla dagar till 22.00 – även butiken!
Boka tid på 08-505 304 00
BOLAG
Lokaltidningen
Mitt i Stockholm AB
Vd: Dan Lannerö
[email protected] | 077-444 88 88
REDAKTION/UTGIVARE
Telefon: 550 550 00
E-post:
[email protected]
Chefredaktör/ansvarig
utgivare: Niclas Breimar
UPPLAGA
Lokaltidningen Mitt i
Stockholm AB ger ut 31
tidningar med en total
upplaga på 877 798 ex.
Tack alla veteraner
och kunder för ett
fantastiskt 2014 och vi
ser fram emot 2015!
TRYCK
V-TAB. Mitt i-tidningarna
trycks på svenskt
tidningspapper som
upp till 50 procent
består av returpapper.