Energibokslut 2014 Fastighet

Transcription

Teknisk förvaltning, Fastighet: Energibokslut 2014
Energibokslut 2014
Fastighet
Energianvändning totalt
60
50
El
40
30
20
Värme
2014
2013
2012
2011
2010
2009
2008
2007
2006
2005
2004
2003
2002
2001
2000
1999
1998
1997
1996
10
0
1995
GWh
80
70
Teknisk förvaltning
1
Förord
Ansvarig för att upprätta våra Energibokslut de senaste åren har varit Ylva Anger. Det är
hon som har utvecklat boksluten till den kvalitet det har idag. Vår ambition att spara energi
är fortfarande hög, och ansvaret att dokumentera vårt energiarbete har nu fallit på mig.
Målet för vårt mål att bygga energieffektivt är äntligen nått. Åkermannen som är ett LSS2
2
boende har låga 78 kWh/m i energiprestanda, att jämföra med målet på 80 kWh/m . Under
2
2014 nådde även Skogsbruksvägen målet med en energiprestanda på 77,9 kWh/m . Med
detta uppnått och med hårdare krav på energieffektivt byggande tror vi oss nå ännu lägre
prestanda. Under 2014 färdigställdes Fastighets första solcellsanläggning på ett LSSboende i Ope, där total 14kW solceller installerades på taket.
Resultatet för våra energibesparande projekt kan tyckas stå still, mest på grund av att stora
energianvändare som till exempel Storsjöbadet ökar sin energianvändning då besökarantalet ökar så ökar vi den totala energianvändningen. Men bortsett från Storsjöbadet så minskar vi energianvändandet per kvadratmeter sakta men säkert enligt plan.
Framtiden
Som det står i bokslutet är det i det befintliga byggnadsbeståndet som den stora potentialen
att minska energianvändningen finns. Vi har en bra energikartläggning som är grunden till
den planering vi har för de närmaste åren. Hur mycket vi kan genomföra varje år är som
tidigare påpekats avgörande för hur väl vi lyckas med vår måluppfyllelse. Vi tycker själva att
vi har ett bra och effektivt energiarbete utifrån de resurser vi har till förfogande, och ligger
bra till utifrån målet att spara 25 % fram till 2020 (jämfört med 1995). Därför känns det även
för 2015 som vi kan fortsätta på den inslagna vägen och uppnå målet. Under 2015 börjar vi
även blicka framåt mot 2030 för att sikta in oss på Kommunens inriktningsmål som säger att
vi till 2030 ska minska energianvändningen med 20% jämfört med 2010 vilket är ett mycket
ambitiöst mål med tanke på att vi ska jämföra med 2010 då vi redan hade arbetat aktivt och
effektivt med energibesparing i femton år.
Energiingenjör
Anna Telander
3
Innehållsförteckning
FÖRORD 3
INNEHÅLLSFÖRTECKNING .................................................................................................. 4
LÄSANVISNING ......................................................................................................................... 5
1
INLEDNING OCH BAKGRUND ............................................................................ 6
1.1
1.2
1.3
HISTORIK ..................................................................................................................... 6
IDAG OCH FRAMÅT ...................................................................................................... 6
ENERGILEDNINGSSYSTEMET........................................................................................ 7
2
ENERGIANVÄNDNING .......................................................................................... 8
2.1
ENERGIANVÄNDNING PER VERKSAMHETSKATEGORI ................................................... 9
2.1.1
Total energianvändning............................................................................................ 10
2.1.2
Värme ....................................................................................................................... 11
2.1.3
El till annat än värme ............................................................................................... 12
2.2 ENERGIANVÄNDNING I NYBYGGDA FASTIGHETER ................................................................... 13
3
ENERGISLAG......................................................................................................... 13
3.1
3.2
3.3
3.4
3.5
FJÄRRVÄRME............................................................................................................. 15
OLJA .......................................................................................................................... 15
ELVÄRME .................................................................................................................. 15
VÄRMEPUMPAR ......................................................................................................... 15
FASTBRÄNSLE ........................................................................................................... 15
4
ENERGIÅTGÄRDER............................................................................................. 16
4.1
4.2
BERÄKNING OCH UPPFÖLJNING AV ENERGIÅTGÄRDER .............................................. 16
ENERGIÅTGÄRDER 2013............................................................................................ 17
4.2.1
Tavelbäcksskolan: Byte av fönster............................................................................ 17
4.2.2
Parkskolan: Byte av fönster...................................................................................... 17
Figur 12. Värme på Parkskolan ............................................................................................ 17
4.3
ENERGIÅTGÄRDER 2014............................................................................................ 18
4.3.1
Västervik: Byte av fönster ......................................................................................... 18
4.3.2
Norra skolan: Byte av fönster................................................................................... 18
4.4
ENERGIÅTGÄRDER 2015............................................................................................ 19
4.5
STICKER UT 2014....................................................................................................... 19
4.6
ENERGIARBETE 2015................................................................................................. 20
4.6.1
Energiprojekt ............................................................................................................ 20
4.6.2
Ny- och ombyggnad .................................................................................................. 20
4.6.3
Prognos..................................................................................................................... 20
5
EKONOMI ............................................................................................................... 22
5.1
5.3
ENERGIKOSTNAD ....................................................................................................... 22
Energikostnad per kvadratmeter .............................................................................. 23
ENERGIPRIS ............................................................................................................... 24
Priser för samtliga energislag .................................................................................. 24
Elpris ........................................................................................................................ 26
Fjärrvärmepris ......................................................................................................... 26
KALKYLPRISER 2015 ................................................................................................. 27
6
ENERGILEDNINGSSYSTEMET ......................................................................... 28
5.1.1
5.2
5.2.1
5.2.2
5.2.3
6.1
ENERGIPOLICY .......................................................................................................... 28
6.2
ENERGIMÅL 2014 ...................................................................................................... 28
BILAGA 1. ENERGIANVÄNDNING PER FASTIGHET .......................................................................... 30
BILAGA 2. OLJEVÄRMDA FASTIGHETER ........................................................................................ 35
4
BILAGA 3. ELVÄRMDA FASTIGHETER ............................................................................................ 36
BILAGA 4. VÄRMEPUMPAR............................................................................................................ 37
BILAGA 6. ENERGIÅTGÄRDER 2013............................................................................................... 38
Läsanvisning
Energibokslutet för Fastighetsenheten vid Östersunds kommuns Tekniska förvaltning
presenterar enhetens energiarbete med organisation, måluppföljning och inriktning. Bokslutet indelas i sex kapitel:
Kapitel 1: Inledning och bakgrund sätter Fastighets energiarbete i relation till kommunens
arbete samt presenterar kort historik och nuläge.
Kapitel 2: Energianvändning redovisar nyckeltal på värme- och elanvändning samt energiprestanda för våra fastigheter, indelade per verksamhetskategori.
Kapitel 3: Energislag redovisar vår energianvändning uppdelad i olika energislag.
Kapitel 4: Energiåtgärder presenterar energiåtgärder genomförda under 2013 och 2014
samt redovisar planeringen för 2015 med en prognos för energianvändningen.
Kapitel 5: Ekonomi redovisar energikostnader och energipriser 2004-2014 samt priser att
använda i energikalkyler under 2015.
Kapitel 6: Energiledningssystemet presenterar Fastighets energipolicy och energimål.
5
Kapitel 1: Bakgrund
1 Inledning och bakgrund
Fastighetsenheten vid Östersunds kommuns Tekniska förvaltning är kommunens största
fastighetsägare och förvaltare. Vi äger cirka 160 fastighetsobjekt, totalt cirka 380 000 kvadratmeter bruksarea.
Utförarstyrelsen är vår politiska ledning. Vår huvuduppgift är att ”förse våra hyresgäster med
ändamålsenliga lokaler med god standard till lägsta kostnad och miljöbelastning”. Våra
hyresgäster är främst kommunal verksamhet såsom skolor, förskolor, boenden, förvaltningslokaler med mera.
I vår verksamhet arbetar vi dagligen och kontinuerligt med miljöfrågor, i första hand energi.
Vi styrs i detta arbete av kommunens övergripande miljöledningssystem, som sedan 2007 är
certifierat enligt ISO 14001 och registrerat i EMAS. Minskad energianvändning i kommunen
som geografisk enhet är ett av tre inriktningsmål, vilket visar att hela kommunen prioriterar
energiarbetet.
Östersunds kommuns inriktningsmål för miljö 2015
1
Vi ska vara fossilbränslefria 2030.
2
Vi ska minska energianvändningen med 20% till 2030 jämfört med
2010.
Östersunds kommun har också förbundit sig att arbeta för att gå längre än EU:s miljömål för
koldioxidutsläpp genom att underteckna Borgmästaravtalet. EU:s mål är att minska koldioxidutsläppen med 20 % senast 2020 jämfört med 1990.
1.1
Historik
Enheten Fastighet har arbetat aktivt med energibesparingsfrågor sedan slutet av 1990-talet.
2002-2005 användes samma målsättning som kommunen centralt, 1 % besparing per år,
men vi inkluderade förutom el även fjärrvärme och fossila bränslen för uppvärmning. Resultatet blev över förväntan: 16 % minskad elvärmeanvändning, 12 % minskning på övrig
elanvändning, 56 % minskad användning av fossila bränslen och 2 % minskad fjärrvärmeanvändning, trots att flera fastigheter konverterades till fjärrvärme.
Efter detta höjde vi ambitionerna och det nya målet löd 15 % energibesparing per kvadratmeter i skolor, förskolor och äldreboenden mellan 2004 och 2008. Nyckeltalet ”energi per
areaenhet” infördes för att den utbyggnad av beståndet som pågår inte skulle motverka
måluppfyllelsen. Vid 2008 års utgång hade vi uppnått 10 %, ett bra resultat även om det
ambitiösa målet inte uppnåddes. Vi valde att förlänga målet med två år och samtidigt införliva samtliga fastigheter utom Storsjöbadet i målsättningen.
Vid 2010 års utgång hade vi uppnått 13 % besparing sedan 2004. Återigen ett bra resultat,
inte långt ifrån målsnöret. Samtidigt har energikartläggningarna av alla våra byggnader gett
oss ett värdefullt underlag för det fortsatta arbetet med energieffektivisering. Det nya målet
formulerades med hjälp av de identifierade lönsamma energiförslagen som underlag. Målet
sattes också i ett längre tidsperspektiv på samma sätt som EU:s och Sveriges energimål för
att lättare kunna referera till de sammanhangen.
Sedan några år har vi även ett inriktningsmål för energiprestandan vid nybyggnad. Målet
2
säger högst 80 kWh/m ,år vilket är ett offensivt mål som strävar mot framtida nybyggnadskrav. Ett mål som vi under 2013 nådde med Åkermannen som är ett LSS-boende som har
2
2
en energiprestanda på 78 kWh/m ,år. Under 2014 har Åkermannen stigit till 88 kWh/ m ,år
2
samtidigt som Skogsbruksvägen 131 har sjunkit till 78 kWh/m ,år. Skärpta kvalitetskrav,
utökad uppföljning av nybyggen och mer kunskap på området gör att vi kan sänka energiprestandan ytterligare på nybyggda fastigheter.
1.2
Idag och framåt
Det nya målet för perioden 2011-2020 är att sänka energianvändningen per kvadratmeter
med 25 % jämfört med 1995 senast år 2020. Vid 2014 års utgång har vi sparat 22,8 %.
6
Kapitel 1: Bakgrund
Målet skall uppnås i första hand genom att genomföra de lönsamma energibesparingsförslag som tagits fram inom arbetet med energideklarationerna.
Samtidigt fortgår driftorganisationens energiarbete där fokus i första hand är att bevaka
byggnadernas funktion för att energianvändningen skall hållas så låg som möjligt samtidigt
som vi erbjuder ett gott inomhusklimat till våra hyresgäster. Det sker bland annat genom
”Sticker ut” -arbetet där utvalda fastigheter får en extra genomgång av klimatskal och driftparametrar så att eventuella energitjuvar kan hittas. Men också genom ständigt återkommande
funktionskontroller och ronderingar av byggnaderna.
Inom nybyggnad har vi utvecklat vårt arbete mycket under de senaste åren och här har vi
behållit samma mål om maximal energiprestanda under några år. Nybyggnadsbehovet
minskar framöver och även om det arbetet är viktigt så är det åtgärder i det befintliga beståndet som gör den stora skillnaden.
1.3
Energiledningssystemet
Från och med 2011 är vårt energiledningssystem, som omfattar Fastighets hela verksamhet,
certifierat enligt standarden SS-EN 16001. Det innebär att ett oberoende certifieringsorgan
har godkänt att vårt arbete är strukturerat, målinriktat och strävar efter ständig förbättring.
Under 2014 skedde en omcertifiering enligt den nya standarden SS-EN ISO 50001 då SSEN 16001 utgick.
Vårt energiledningssystem sammanfattas för personalen i Energihandboken, en samling
dokument publicerade på Fastighets hemsida på intranätet. I detta bokslut presenteras
energiledningssystemet lite mer i kapitel 6.
7
Teknisk Förvaltning, Fastighet: Energibokslut 2014
Kapitel 3: Energislag
2 Energianvändning
Här presenteras nyckeltal för hur energin används i våra byggnader, fördelat per kvadratmeter uppvärmd yta. Den energi som redovisas är energi som kategoriseras under ”Alla
fastigheter” i vårt energistatistikprogram, Ess200. Byggnader som ingår är de som vi ägt
under 2014. Sålda fastigheter som vi ägde mellan 1995 och 2010, samt ett fåtal mindre
fastigheter som inte registreras i energistatistikprogrammet, finns därför inte med. Siffrorna
utgör uppföljning av vårt mest övergripande energimål att spara 25 % energi per kvadratme1
ter mellan 1995 och 2020. Den energi som presenteras är byggnadernas använda energi,
det vill säga värmepumpar redovisas med sin värmeproduktion, inte sin elförbrukning. All
värmeanvändning är graddagskorrigerad.
I detta avsnitt redovisas Ess siffror precis som de är. Korrigering har inte gjorts i de fall
energianvändningen i Ess sorteras felaktigt, till exempel i något fall där elvärme eller el till
värmepump som redovisas under fastighetsel eller där redovisningen av byggnadsareor
2
felar .
Det är den genomsnittliga energianvändningen som redovisas, samt för hela beståndet. I
bilaga 1 redovisas energianvändningen för varje fastighet.
Den totala energianvändningen har ökat sakta sedan 1995, med 6 %, under samma period
som byggnadsarean ökat med 36 %. Detta resulterar i att energianvändningen per kvadratmeter har sänkts med 22,8 %.
Energianvändning totalt
GWh
80
70
60
50
El
40
30
20
Värme
2014
2013
2012
2011
2010
2009
2008
2007
2006
2005
2004
2003
2002
2001
2000
1999
1998
1997
1996
1995
10
0
Figur 1. Total energianvändning i våra fastigheter 1995-2014.
Energianvändning per kvadratmeter
300
kWh/m²
250
200
El
150
Värme
100
50
2014
2013
2012
2011
2010
2009
2008
2007
2006
2005
2004
2003
2002
2001
2000
1999
1998
1997
1996
1995
0
Figur 2. Energianvändning per kvadratmeter i våra fastigheter 1995-2014. Genomsnitt för hela byggnadsbeståndet.
1
Observera att energianvändningen i tidigare energibokslut presenterats som köpt energi vilket gör att
mätvärdena inte är jämförbara mellan boksluten.
2
I Ess-rapporterna redovisas areorna som gäller den första månaden i önskad period, det vill säga
arean för januari redovisas i årsrapporter. Om arean ändras i februari syns inte det förrän året efter.
8
Tabell 1. Energianvändning i våra fastigheter 1995-2013.
År
Area
Energianvändning
1995
m²
273 670
GWh
68
kWh/m²
251
2000
289 447
71
247
2005
308 735
67
220
2011
360 537
71
198
2012
362 546
71
196
2013
367 360
72
195
2014
370 857
72
194
36 %
6%
-22,8 %
Förändring
2.1
Energianvändning per verksamhetskategori
Vi sorterar fastighetsbeståndet i sju verksamhetskategorier. Här presenteras kategorierna
och deras energianvändning 2004-2014.
Boenden
33 objekt. Byggnaderna är allt ifrån serviceboenden av olika slag med verksamhet dygnet
runt, till vanliga bostäder utan personal. Kategorin är en av våra större sett till totala energianvändningen.
Dagverksamhet
6 objekt. Det är lokaler med olika verksamhet som inte används nattetid, bland annat socialförvaltningens verksamhetslokaler och en hälsocentral. Kategorin står för en väldigt liten del
av vår totala användning.
Förskolor
40 objekt. Totalt sett använder förskolorna en relativt liten del av vår köpta energi.
De senaste åren har det byggts ett antal nya förskolor och det har bidragit till att energianvändningen minskat.
Kontor
8 relativt stora objekt. Hälften av dem är gamla byggnader vilket medför att de har något
högre energianvändning än de flesta övriga kategorierna.
Övriga byggnader
14 objekt med blandad verksamhet. Det är den grupp som uppvisar störst spridning i energianvändningen, där bland annat Busstorget med butiker, restauranger och långa verksamhetstider och Storsjöbadet räknas in .
Skolor
32 objekt. Det är vår klart största kategori sett till mängd använd energi. 40 % av vår totala
energianvändning används på skolorna.
Sporthall/Bad i Lit ingår eftersom flera andra skolor har sporthallar och/eller badanläggningar på sin mätning. Även Furulund ingår som är en fordonsteknisk utbildningslokal med delvis
verkstadslokaler.
Verkstad och garage
5 objekt med stor spridning i energianvändning, där några objekt endast använder el till
belysning och motorvärmare, och andra även annan verksamhet i form av kontor eller
annat.
9
2.1.1
Total energianvändning
MWh
Använd värme och el
80 000
2004
70 000
2005
60 000
2006
50 000
2007
40 000
2008
30 000
2009
20 000
2010
10 000
2011
2012
m
a
Su
m
2013
2014
Ve
rk
st
ad
/g
ar
ag
e
Sk
ol
or
vr
ig
t
Ö
Ko
nt
or
Bo
en
D
ag
de
ve
rk
sa
m
he
t
Fö
rs
ko
lo
r
0
Figur 3. Använd värme och el, i MWh, i våra fastigheter 2004-2014.
Nedan presenteras mängden använd energi per kvadratmeter. I genomsnitt används 193,4
kWh energi per kvadratmeter. I den siffran ingår uppvärmning, varmvatten, fastighetsel och
verksamhetsel. Värmepumpar redovisas med den värme de levererar till byggnaden. Energianvändningen per kvadratmeter har minskat med 15 % sedan 2004. Största minskningen
uppvisas på verkstad/garage, sedan kontor, boende, följt av skolor och förskolor.
Använd värme och el
450
kWh/m²
400
350
2004
300
2005
2006
250
2007
200
2008
150
2009
100
2010
2011
50
2012
m
a
Su
m
st
ad
/g
ar
ag
e
Sk
ol
or
2014
Ve
rk
Ö
vr
ig
t
2013
Ko
nt
or
Bo
en
D
de
ag
ve
rk
sa
m
he
t
Fö
rs
ko
lo
r
0
Figur 4. Energianvändning per kvadratmeter i våra fastigheter 2004-2014. Värmepumpar redovisas
med producerad värme.
10
Tabell 2. Energianvändning per kvadratmeter 2004, 2012, 2013 och 2014.
Verksamhet
Boende
Dagverksamhet
2004
2013
2014
Förändring
kWh/m²
216
kWh/m²
183
%
-18 %
117
136
kWh/m²
177
135
185
15 %
Förskolor
214
184
Kontor
243
182
191
-21 %
Övrigt
327
296
293
-10 %
Skolor
205
175
175
-14 %
-65 %
-15 %
Verkstad/garage
351
126
124
Genomsnitt
227
195
195
2.1.2
-14 %
Värme
Vi specificerar här den totala energianvändningen i värme respektive el till annat än värme.
Det som redovisas är använd energi, d.v.s. värmepumpar redovisas med sin producerade
värme. I genomsnitt används 127 kWh värme per kvadratmeter, lägst i verkstad/garage och
högst i kategorin övriga byggnader. Användningen har minskat med 11 % sedan 2004.
Använd värme
250
200
2004
kWh/m²
2005
150
2006
2007
100
2008
2009
50
2010
2011
m
a
Su
m
st
ad
/g
ar
ag
e
Sk
ol
or
2014
Ve
rk
Ö
vr
ig
t
2013
Ko
nt
or
Bo
en
D
ag
de
ve
rk
sa
m
he
t
Fö
rs
ko
lo
r
0
Figur 5. Värmeanvändning i våra fastigheter 2004-2014.
11
Tabell 3. Värmeanvändning i våra fastigheter 2004, 2013 och 2014.
Förändring
(2004-2014)
Verksamhet
2004
2013
2014
Boende
Dagverksamhet
kWh/m²
133
kWh/m²
119
kWh/m²
114
kWh/m²
-14 %
68
100
103
52 %
Förskolor
130
120
120
-7 %
Kontor
135
126
132
-2 %
Övrigt
190
181
179
-6 %
Skolor
136
122
122
-10 %
Verkstad/garage
215
61
61
-71 %
Totalt
142
128
127
-11 %
2.1.3
El till annat än värme
El till annat än värme omfattar både fastighetsel och verksamhetsel, eftersom vi på de allra
flesta fastigheter inte särskiljer fastighetsel och verksamhetsel med mätare. I genomsnitt har
användningen per kvadratmeter minskat med 21 % sedan 2004.
200
2004
kWh/m²
150
2005
2006
2007
100
2008
2009
50
2010
2011
2012
m
a
Su
m
Ve
rk
st
ad
/g
ar
ag
e
Sk
ol
or
vr
ig
t
Ö
Ko
nt
or
Bo
en
D
ag
de
ve
rk
sa
m
he
t
Fö
rs
ko
lo
r
0
Figur 6. El till annat än värme 2004-2014.
Tabell 4. El till annat ä r värme 2004, 2013 och 2014.
Verksamhet
Boende
Dagverksamhet
Förskolor
2004
2013
2014
Förändring
(2004-2014)
kWh/m²
83
kWh/m²
65
kWh/m²
63
kWh/m²
-24 %
49
36
32
-35 %
84
64
65
-23 %
Kontor
108
56
58
-46 %
Övrigt
134
114
114
-17 %
Skolor
70
53
53
-24 %
136
65
63
-54 %
84
67
67
-21 %
Verkstad/garage
Totalt
12
2013
2014
2.2 Energianvändning i nybyggda fastigheter
Under 2014 har energianvändningen följts upp på Skogsbruksvägen 131, som är ett äldre2
boende. Energiprestandan för boendet ligger 2014 på 78 kWh/ m som är under målet för
nybyggnation.
Figur 7. Värme till vänster och el till höger för Skogsbruksvägen 131
2
Under 2013 sjönk energiprestandan hos Åkermannen till 78 kWh/m men under 2014 steg
2
den något och ligger 2014 på 88 kWh/ m . Åkermannen är ett LSS-boende som färdigställdes 2010.
Figur 8. Värme per kvadratmeter till vänster och el per kvadratmeter till höger på Åkermannen
3 Energislag
Här presenteras mängden använd energi i våra byggnader per energislag. Den energi som
redovisas är all energi som samlas in och redovisas i vårt energistatistikprogram, Ess200.
Byggnader som ingår är de som vi ägt under 2014. Sålda fastigheter som vi ägde mellan
1995 och 2012, samt ett fåtal mindre fastigheter, som inte registreras i energistatistikprogrammet, finns därför inte med. Total energianvändning samt varje energislag redovisas
som total använd volym, MWh. Värmeanvändning är graddagskorrigerad, utom (av redovisningstekniska skäl) el till värmepumpar och fastbränsle. Värmepumpar redovisas med
använd el.
Korrigering har gjorts i de fall mätningen i Ess kategoriserar felaktigt, till exempel elvärme
som redovisas under fastighetsel eller värme från värmepump som redovisas som fjärrvärme.
13
Energislag
80 000
70 000
2004
2005
60 000
2006
2007
MWh
50 000
2008
2009
40 000
2010
30 000
2011
2012
20 000
2013
2014
10 000
a
m
Su
m
vp
Fa
st
br
El
än
til
sle
la
nn
at
än
vä
rm
e
El
til
l
lja
O
El
vä
rm
e
Fj
är
r
vä
rm
e
0
Figur 9. Köpt energi till våra fastigheter 2004-2014.
Tabell 5. Köpt energi till våra fastigheter 2004, 2013 och 2014.
Energislag
2004
2013
2014
Förändring
Fjärrvärme
MWh
33 752
MWh
40 780
MWh
36 782
MWh
9%
Olja
2 447
1052
911
-63 %
Elvärme
1 515
766
754
-50 %
El till värmepumpar
1 610
597
833
-48 %
Fastbränsle
3 774
3039
2889
-19 %
24 223
24 751
26 317
9%
Summa
67 322
70 985
68 485
2%
14
Över hälften av den energi vi köpte in 2014 var fjärrvärme. Drygt en tredjedel var el som
användes till annat än uppvärmning.
Energislag 2014
El till annat
än värme
39%
Fjärrvärme
54%
Fastbränsle
4%
El till vp
1% Elvärme
1%
Olja
1%
Figur 10. Procentuell fördelning av energislagen 2014.
3.1
Fjärrvärme
Fjärrvärmeanvändningen fortsätter att öka, med 21 % sedan 2004. Fler anslutningar kommer att göras de närmaste åren, bland annat i Brunflo, där vi planerar att ansluta både
Kastalskolan, Sörgårdsskolan och några elvärmda förskolor.
3.2
Olja
Oljeanvändningen har minskat med 54 % sedan 2004. Två av våra nu största oljeförbrukare,
Kastalskolan och Sörgårdsskolan, förväntas anslutas till fjärrvärmen i Brunflo inom ett eller
ett par år. Detta beräknas spara ytterligare cirka 500 MWh olja, vilket utgör drygt hälften av
den kvarvarande mängden olja. Oljevärmda fastigheter redovisas i bilaga 2.
3.3
Elvärme
Användningen av elvärme i elpannor och direktverkande el har minskat med 49 % sedan
2004. På Orrvikens Skola har vi ersatt elvärme med en bergvärmepump, en besparing på
150 MWh. I Brunflo pågår utbyggnad av fjärrvärmen.
Utöver den redovisade mängden elvärme finns mindre volymer elvärme i form av elgolvslingor och elbatterier i ventilationsaggregat, som inte mäts separat. Fastigheter med
huvudsakligen elvärme presenteras i bilaga 3.
3.4
Värmepumpar
El till värmepumpar har minskat med 63 % sedan 2004, mycket beroende på att vi anslutit
stora anläggningar i Brunflo till fjärrvärme. Värmefaktorn ligger i genomsnitt på 2,4 med de
mest effektiva värmepumparna på Orrvikens Skola, Ångsta skola, Semsåskolan och Marieby skola, med en värmefaktor över 3,0.
På Herke p-hem uppstod problem med värmemätaren som nu är åtgärdat.
Våra värmepumpsanläggningar redovisas i bilaga 4.
3.5
Fastbränsle
Användningen av fastbränsle sker fortfarande uteslutande i form av pellets på område Lit,
på panncentralen vid Treälvsskolan och i Häggenås skola.
15
Kapitel 4: Energiåtgärder
4 Energiåtgärder
Här redovisas genomförda och planerade större energiåtgärder 2012 till 2014 inklusive en
prognos för energianvändningen framåt.
4.1
Beräkning och uppföljning av energiåtgärder
Nedan redovisade projekt ser inte alltid ut att uppnå beräknad besparing. Det visar på en av
svårigheterna med beräkning och uppföljning av energiprojekt. Samtidigt som en åtgärd är
genomförd har andra saker som har betydelse på energianvändningen inträffat i fastigheten.
Detta gäller särskilt åtgärder som endast följs upp genom den månadsvisa energistatistiken.
Då vi i de flesta fastigheter endast har en elmätare och en värmemätare, är det ofta omöjligt
att särskilja olika händelser från varandra. Därför försöker vi så långt det går att anpassa hur
uppföljningen görs till den typ av åtgärd det gäller.
En viktig del i uppföljningen är att mäta innan åtgärden genomförs för att på så vis skaffa
oss referensvärden att jämföra resultatet med. I nybyggda fastigheter mäter vi fastighetsel
och verksamhetsel samt energi till varmvatten separat, vilket kommer att underlätta uppföljning något.
Uppföljning i Ess
Om den beräknade besparingen är tillräckligt stor för att kunna synas i energistatistiken i
programmet Ess så följs resultatet upp där. Oftast krävs en besparing på minst 10-15 % av
förbrukningen på den aktuella mätaren för att besparingen skall kunna synas. I några fall har
vi undermätare för delar av energianvändningen vilket gör att relativt små åtgärder kan följas
upp så här. Denna typ av uppföljning är relativt grov men kan ge en bra indikation av resultatet.
Uppföljning genom mätning
För andra typer av åtgärder kan resultatet mätas direkt på anläggningen. Ett exempel är
direktdrifter av fläktar där mätning av fläktens strömförbrukning före och efter åtgärd ger en
ögonblicksbild som kan användas för beräkning av resultatet. Dessa åtgärder visar en större
samstämmighet mellan resultat och kalkyl.
Annan uppföljning
Vissa åtgärder är svåra följa upp såväl i statistikprogrammet som genom någon energimätning. Byte av fönster är ett exempel. Det är en underhållsåtgärd där vi tar tillfället i akt att
förbättra energiprestandan genom att ersätta de gamla fönstren med fönster i energiklass A,
vilket betyder att U-värdet för hela konstruktionen är högst 0,9 W/m²,K. Uppföljning görs
genom termografering av resultatet där vi kan notera om täthet och drevning blivit bra utfört.
Däremot kan vi mycket sällan följa resultatet av fönsterbyte i energistatistiken, eftersom vi
oftast inte byter alla fönster samtidigt. Det är för små besparingar för att det ska synas
tydligt.
Osäkerheter
Behovsstyrning av olika slag blir allt mer förekommande i våra byggnader, framförallt på
belysning och ventilation men även på pumpar genom tryckstyrning. Dessa åtgärder behöver loggas under en längre tid för att kunna mäta resultatet. Olika typer av uppföljning
förekommer här, för ventilation sker det ofta med hjälp av den datoriserade övervakningen
och för belysning ofta endast genom schablonberäkningar.
Datoriserade styr- och reglersystem underlättar arbetet för driftpersonalen med uppföljning
och felsökning och bedöms därför kunna spara cirka 5 % av värmeanvändningen i en
byggnad – men det är en grovt generell kalkyl och det kan slå väldigt olika, beroende på hur
aktiv styrningen har varit innan åtgärd.
16
4.2
Energiåtgärder 2013
Under 2013 genomfördes energiåtgärder för nästan 16 miljoner kronor. Beräknad besparing
för samtliga åtgärder var 1347 MWh. Nedan följs några av åtgärderna upp. Samtliga åtgärder 2013 finns listade i bilaga 5.
4.2.1
Tavelbäcksskolan: Byte av fönster
Figur 11. Värme på Tavelbäcksskolan
Beräknat resultat:
Värme: -98 MWh
Uppmätt resultat:
Värme: -72 MWh
Kommentar:
Bra resultat, stämmer bra då bytet gjordes under 2013 så del av året speglar värmeanvändning med nya fönster.
4.2.2
Parkskolan: Byte av fönster
Figur 12. Värme på Parkskolan
Beräknat resultat
Värme: -124 MWh
Uppmätt resultat
Värme: -128 MWh
17
Kommentar:
Mycket bra resultat som stämmer väl med beräkningen.
4.3
Under 2014 har energiåtgärder genomförts för ca 15 miljoner kronor. De åtgärder av dessa
som har energiberäknats bedöms spara ca1 GWh värme och el. Några exempel på vad som
gjorts beskrivs nedan. Resultatet av fler åtgärder kommer att följas upp och redovisas i
kommande bokslut. Energiåtgärder som genomförts under 2014 listas i bilaga 6.
4.3.1
Västervik: Byte av fönster
Figur 13. Värme på Västervik
Beräknat resultat
Värme: -358 MWh
Uppmätt resultat
Värme: -68 MWh mellan oktober 2014 och mars 2015.
Kommentar:
Bra resultat som stämmer ok med beräkningen.
4.3.2
Norra skolan: Byte av fönster
Projektet färdigställdes juli 2014 och omfattar hela skolan förutom hus D.
Figur 14. Värme på Norra skolan.
18
Beräknat resultat
Värme: -149 MWh
Uppmätt resultat
Värme: -44 MWh mellan oktober 2014 och mars 2015
Kommentar
Ett bra resultat som verkar stämma ok med beräkningen.
4.4
Energiåtgärder som planeras att utföras under 2015 redovisas i bilaga 7. Underhållsåtgärder
som hamnar under kategorin energiåtgärder är tyvärr inte så många under 2015. Detta
beror på i övrigt stort underhållsbehov på kommunens fastigheter som är av högre prioritet.
Men en stor energiåtgärd sker på Storsjöbadet där ett flertal avfuktningsaggregat kommer
att bytas ut. Storsjöbadet får även delvis ny belysning.
4.5
Sticker ut 2014
Parallellt med större energibesparande projekt löper det dagliga driftarbetet, där kontrollen
över energianvändningen är en viktig arbetsuppgift. Genom sticker ut- arbetet prioriterar vi
detta arbete. Utvalda byggnader gås igenom med en särskild checklista för ”energitjuvar”
och små, enkla åtgärder genomförs som spar energi, förenklar arbetet eller förbättrar inomhusklimatet. 2014-års Sticker ut projekt resulterade i nya motorvärmare vid Bergets förskola
samt installerade rumsgivare på Kronans och Kärvens förskola för att enklare reglera
inomhustemperaturen. Uppföljning av åtgärderna sker till nästa års bokslut.
19
4.6
Energiarbete 2015
Vi arbetar med tre spår i det fortsatta energiarbetet:
•
energiprojekt inom investering och underhåll
•
energiarbete i driftorganisationen
•
energikrav vid nybyggnad
Energiledningssystemet är ett hjälpmedel för struktur, kontinuitet och kvalitet på energiarbetet i hela organisationen.
4.6.1
Energiprojekt
Den huvudsakliga inriktningen 2015 när det gäller energiåtgärder är att fortsätta arbetet med
de åtgärdsförslag som identifierats i energikartläggningarna. Lönsamma förslag enligt LCC
är inplanerade för att genomföras inom de närmaste åren. 14 miljoner kronor är budgeterat
för energiåtgärder 2014 och räknas som underhållsprojekt. Många av åtgärderna är en
kombination av underhålls- och energiprojekt och energibesparingen ensamt räknar inte
alltid hem investeringen.
Vårt övergripande energimål anger att vi ska spara 25 % energi per kvadratmeter till år 2020
jämfört med 1995. Delmål för 2015 är 23,5 %. Måltalet grundar sig på att dessa åtgärdsförslag genomförs. Målet gäller för samliga objekt förutom Storsjöbadet som har ett eget mål:
energianvändningen ska vara 3% lägre än 2012.
Planerade energiprojekt 2015 presenteras i tabell i bilaga 7.
4.6.2
Ny- och ombyggnad
Den stora mängden nybyggnadsprojekt ligger nu bakom oss och färre projekt väntar den
närmaste tiden framöver. Ett större projekt som pågår just nu är dock om- och tillbyggnad av
Wargentinskolan till det nya gymnasiecampus. Projektet genomförs i flera etapper och blir
helt färdigställt först under 2015.
Under 2014 färdigställdes ett nytt LSS-boende i Ope. På taket installerades 14 kW solceller
som ska försörja främst boendet med el. Eventuellt överskott under sommarmånaderna
räknas av på köpt el.
Våra styrdokument med energi- och kvalitetskrav används i samtliga projekt. De skärpta
energikraven skall leda till att vi närmar oss framtidens nybyggnadskrav.
4.6.3
Prognos
Efter genomförande av planerade energiprojekt 2015, med beräknad besparing på drygt 700
MWh, beräknas energianvändningen per kvadratmeter ha minskat ytterligare, till 24 % under
1995 års nivå. Hela resultatet kommer inte att tillgodogöras redan 2015 eftersom åtgärderna
genomförs under året. I figuren nedan redovisas därför denna prognos för 2016.
Nybyggen med högre energieffektivitet än dagens byggnadsbestånd kan bidra till att sänka
den genomsnittliga energianvändningen marginellt.
Energiarbete inom driften har sin viktigaste uppgift i att bevaka så att energianvändningen
inte ökar, samt bidra med mindre besparingar. Förslag på energiåtgärder från personalen
kan utmynna i större åtgärdsförslag som då hanteras inom projekt.
Samtliga lönsamma åtgärdsförslag från energikartläggningarna beräknas spara 3,5 GWh
värme och 0,8 GWh el när de genomförts. Om dessa genomförs och utfallet blir som beräknat sänks energianvändningen per kvadratmeter med 26 % jämfört med 1995. Det betyder
att vi uppnår energisparmålet. Även om hälften av besparingarna skulle utebli, av någon
orsak, når vi målet.
Prognoserna grundar sig enbart på identifierade lönsamma åtgärdsförslag, då dessa bedöms ha störst betydelse för energianvändningen per kvadratmeter. Prognosen för 2016
gäller om att alla åtgärdsförslag som beviljats medel 2015 genomförs och uppnår beräknad
besparing, och prognosen för 2020 gäller om samtliga hittills identifierade lönsamma åt-
20
gärdsförslag genomförs och uppnår beräknad besparing. Nybyggnationer och eventuella
tillkommande fastigheter ingår inte.
Energianvändning och prognos
300
250
250
224
kWh/m²
200
196
191
182
188
El
Värme
150
Summa
100
50
0
1995
2004
2014
Prognos
2016
Prognos
2020
Mål 2020
Figur 15. Energianvändningen per kvadratmeter i genomsnitt 1995-2014, prognos för 2016 och 2020
samt mål för 2020.
21
Kapitel 5: Ekonomi
5 Ekonomi
Energikostnaderna utgör en stor del av enhetens totala årliga kostnader. Utvecklingen av
energipriset är väsentligt avgörande för enhetens resultat varje år, och vid sidan av miljöfrågorna en orsak till att fokus på energianvändningen är så stort. Energieffektiviseringen
mellan 2004 och 2014 har sänkt energikostnaden med 57 miljoner kronor summerat under
dessa tio år.
I redovisningen ingår endast byggnader i egen ägo, vilket innebär att kostnader för de s.k.
14-objekten (externt hyrda fastigheter) är avräknade.
5.1
Energikostnad
Fastighets totala energikostnader har under 2004-2014 ökat med 68 %. Kostnadsökningen
har sin förklaring i både prishöjningar och ökad energianvändning på grund av ett växande
fastighetsbestånd. 2014 var kostnaden 3% högre än året innan.
Vårt arbete med energibesparingar har hållit nere kostnaderna – med samma energianvändning per kvadratmeter idag som 2004 skulle energikostnaden för 2014 ha varit cirka 19
% högre, ca 57 miljoner totalt.
Kostnader är hämtade från vårt ekonomiprogram Economa. Olja och pellets, som betalas
vid leverans och används efter det, presenteras med kostnaden för levererat bränsle under
respektive år.
22
Kapitel 5: Ekonomi
Energikostnader
60 000
50 000
kkr
40 000
30 000
2004
2005
20 000
2006
2007
2008
10 000
2009
2010
0
Fjärrvärme
El
Olja
Fastbränsle
Summa
2004
12 428
15 472
2 101
750
30 751
2005
11 635
15 239
2 071
645
29 590
2006
11 548
17 264
1 435
705
30 951
2007
13 479
19 185
1 663
927
35 254
2008
15 807
22 677
1 264
1 036
40 784
2009
18 039
24 534
1 239
1 200
45 013
2010
21 026
25 885
1 547
1 486
49 944
2011
19 881
26 071
1 094
1 203
48 249
2012
22 650
21 363
1 256
1 346
46 615
2013
24 510
22 981
1 556
1 138
50 186
2014
25 018
23 692
776
1 138
50 625
Kostnadshöjning
Fjärrvärme
101 %
El
Olja
53 %
-63 %
Fastbränsle
52 %
2011
2012
2013
2014
Summa
65 %
Figur 16. Energikostnader för vårt fastighetsbestånd 2004-2014.
5.1.1
Energikostnad per kvadratmeter
Vår genomsnittliga energikostnad per kvadratmeter är 128 kronor. Kostnaden per kvadratmeter har ökat med 28 % sedan 2004. Utfallet är ett resultat av såväl höjda priser som
minskad användning per kvadratmeter. Vårt arbete med energibesparingar har gett resultat
– om vi idag hade haft samma energianvändning per kvadratmeter i våra lokaler som vi
hade 2004 så skulle kostnaden ha varit 151 kr per kvadratmeter. Ackumulerade kostnadsbesparingen under perioden 2005-2014 motsvarar 57 miljoner kronor. Denna jämförelse
innehåller graddagskorrigerad energianvändning.
23
Kapitel 5: Ekonomi
Energikostnad per kvadratmeter
180
160
140
kr/m²
120
100
Sparat
80
Verklig
60
40
20
0
2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014
Figur 17. Energikostnad per kvadratmeter, 2004-2014, verklig kostnad och besparing tack vare energieffektiviseringar.
5.2
Energipris
Här presenteras prisutvecklingen för köpt energi under de senaste tio åren. Syftet är dels att
förklara vår kostnadsutveckling, dels att i någon mån kunna förutsäga framtida energikostnader, även om det tillhör ett av de allra mest osäkra områdena att försöka prognostisera.
5.2.1
Priser för samtliga energislag
I genomsnitt har energipriset höjts med 53 % sedan 2004, det vill säga i genomsnitt 6 % per
år. Under 2012 skedde dock en förändring. Energipriset sjönk, och elpriset är det som har
sjunkit mest det sista året, med 12 % sedan 2011. Framförallt är det rörliga avgifterna som
har sjunkit, mellan 15 och 20 % på de fem fastigheterna nedan.
Observera att till och med 2007 ingick en del flis i fastbränslen, vilket gjorde priset lägre.
Priset på oljan varierar mest.
24
Kapitel 5: Ekonomi
Priser energi
1,40
1,20
1,00
2004
kr/kWh
2005
0,80
2006
2007
2008
0,60
2009
2010
0,40
2011
2012
0,20
2013
2014
0,00
El
Fjärrvärme
Olja
Fastbränsle
Medel
2004
0,55
0,40
0,84
0,23
0,46
2005
0,57
0,40
0,85
0,25
0,48
2006
0,66
0,40
0,79
0,26
0,51
2007
0,72
0,43
0,95
0,31
0,56
2008
0,82
0,46
1,12
0,33
0,62
2009
0,86
0,47
0,95
0,35
0,62
2010
0,95
0,50
1,06
0,38
0,75
2011
0,98
0,62
1,24
0,39
0,75
2012
0,85
0,62
1,20
0,38
0,70
2013
0,87
0,67
1,20
0,38
0,72
2014
0,87
0,70
1,20
0,38
0,74
El
Fjärrvärme
Olja
6%
7%
5%
Årlig prishöjning
Fastbränsle
7%
Medel
6%
Figur 18. Priser för de energislag vi köper till våra fastigheter 2004-2014.
25
Kapitel 5: Ekonomi
5.2.2
Elpris
För el redovisas priserna för fem byggnader med olika typer av abonnemang; Lingonet,
Videgården och Campus förskola med olika stora säkringsabonnemang, Parkskolan med
effektabonnemang lågspänning och Sollidenområdet med effektabonnemang högspänning.
80-85 % av kostnaden är rörlig, resten består av fasta avgifter.
Elpris
0,93
0,84
0,91
0,91
0,77
M
ed
el
fast
80
A
50
A
0,87
rörligt
(L
in
go
ne
(V
t)
id
eg
år
12
de
5A
n)
(C
am
pu
Lå
s)
gs
p
(P
H
ög
ar
k)
sp
(S
ol
l id
en
)
kr/kWh
1
0,9
0,8
0,7
0,6
0,5
0,4
0,3
0,2
0,1
0
Figur 19. Elpris för några fastigheter 2014. Siffrorna ovanför staplarna anger totalpris.
5.2.3
Fjärrvärmepris
För fjärrvärmen redovisas priset för fyra byggnader med olika abonnemang; Lingonet och
Campus förskola med taxa P1, Parkskolan med taxa P2 och Sollidens sjukhus med taxa P3.
86-98 % av kostnaden är rörlig, resten är fasta avgifter. I årets bokslut räknas effektavgiften
som rörlig, eftersom den automatiskt anpassas efter de senaste årens högsta uttagna effekt.
Fjärrvärmepris
0,8
0,69
0,70
0,67
0,62
kr/kWh
0,6
0,67
0,4
rörligt
fast
0,2
M
ed
el
de
n)
Ta
xa
P3
(S
ol
li
(P
ar
k)
P2
Ta
xa
am
pu
s
(C
P1
Ta
xa
Ta
xa
P1
(L
in
go
ne
t
)
)
0
Figur 20. Fjärrvärmepris för några fastigheter 2014. Siffrorna ovanför staplarna anger totalpris.
26
Kapitel 5: Ekonomi
5.3
Kalkylpriser 2015
För våra lönsamhetsbedömningar av energiåtgärder används energipriset idag samt förväntad årlig prisökning. Vi tar årligen fram ett kalkylpris för varje energislag, grundat på föregående års pris och den årliga procentuella prisökningen sedan 2004. Det är den rörliga delen
av priset som används i kalkylerna.
Ambitionen med våra kalkylpriser är inte i första hand att gissa rätt för det närmaste året,
utan att mer långsiktigt bedöma energiprisets utveckling. I LCC-kalkylerna räknar vi på de
kommande 15, 20 eller 30 åren. Den årliga förändringen är därför viktigare än priset för
kalkylernas användbarhet.
För energikalkyler under 2014 höjer vi samtliga priser och justerar årliga prisförändringen
enligt tabellen nedan.
Tabell 6. Kalkylpriser 2015.
Energislag
Varav
rörligt
Årlig förändring
kr/kWh
2015
El
0,93
0,73
6%
Fjärrvärme
0,72
0,66
8%
Olja
1,27
4%
Pellets
Medel
0,41
0,76
7%
6%
27
Kapitel 6: Energiledningssystemet
6 Energiledningssystemet
Energiledningssystemet är ramen för vårt energiarbete. Sedan början på 2011 är vårt
energiledningssystem certifierat enligt standarden SS-EN 16001.
Under 2014 utgick standarden SS-EN 16001 och Fastighet omcertifierades enligt den nya
reviderade standarden SS-EN ISO 50001.
Energiledningssystemet fastställer inriktning och mål för arbetet, samt rutiner för hur vi
arbetar. Ett kvalitetssäkrat energiarbete är utgångspunkten för att kontinuerligt kunna
genomföra rätt förbättringsåtgärder, och se resultat. Vårt energiledningssystem sammanfattas för personalen i Energibokslutet, en samling dokument som finns att hämta på Fastighets hemsida på intranätet. Vissa delar finns även publicerade på kommunens externa
hemsida.
I detta kapitel presenteras policy och mål samt några rutiner och arbetssätt som har mest
beröring på det arbete som presenteras i övriga bokslutet. Avslutningsvis en orientering för
den som är mer intresserad om var mer information finns.
Policyn är det mest övergripande dokumentet och togs fram i december 2007 av Fastighets
dåvarande energistyrgrupp. Senaste revisionen är gjord hösten 2013.
6.1
Energipolicy
Teknisk Förvaltning/Fastighet har till uppgift att ”erbjuda ändamålsenliga lokaler med god
standard till lägsta möjliga kostnad och miljöbelastning”. I detta uppdrag identifierar vi energi
som en av de viktigaste frågorna, som har beröring i både miljö och ekonomi. Ledningsgruppen hos Fastighet ska se till att:
6.2
•
Användningen av energi skall vara effektiv i förhållande till nyttan. Vi skall sträva efter att optimera användningen av energi i våra fastigheter, samt energi till drift av
maskiner och fordon.
•
Vi skall vara fossilbränslefria 2030.
•
Energiarbetet ingår i varje medarbetares ansvar. All vår personal skall ha god kännedom om vårt energiarbete och rätt kunskap och resurser för att bidra till det i sitt
dagliga arbete.
•
Vi skall aktivt medverka till att våra samarbetspartners och hyresgäster, inom såväl
som utom kommunförvaltningen, deltar i energispararbetet.
•
Vi skall ta varje tillfälle i akt att förbättra energiprestandan i vårt fastighetsbestånd.
Detta omfattar såväl fastighetsdrift och -skötsel som underhållsplanering samt nyoch ombyggnationer.
•
Energiarbetet baseras på långsiktig lönsamhet. Livscykelkostnad (LCC) och effekter på inre och yttre miljö skall utgöra bedömningsgrund vid beslut om åtgärder liksom vid inköp och upphandling.
•
Vi skall uppfylla alla tillämpliga lagkrav på energiområdet. Vi skall arbeta med ständig förbättring och utveckling av vårt energiarbete.
•
Vi skall kommunicera energipolicyn och information om vår energianvändning till
alla anställda, samarbetspartners samt övriga intresserade.
Energimål 2014
Energimålen för 2014 är fastställda av Fastighets ledningsgrupp och vår politiska ledning
Utförarstyrelsen. Energimålen är också miljömål som hanteras i det kommunövergripande
miljöledningssystemet.
28
Kapitel 6: Energiledningssystemet
Samtliga energimål syftar till att uppfylla något av kommunens övergripande miljömål,
antingen att energianvändningen skall minska eller att utsläppen av växthusgaser skall
minska. Här presenteras utfallet kortfattat. Mer information finns i andra kapitlet i bokslutet.
1
Energianvändningen per kvadratmeter i våra fastigheter skall vara
minst 25 % lägre år 2020 jämfört med 1995.
Status per 2014-12-31:
År 2014 var energianvändningen per kvadratmeter i våra fastigheter 22,8 % lägre än 1995.
Vad har vi gjort 2014 för att uppnå målet?
Måltalet 25 % 1995-2020 är grundat på identifierade energiåtgärdsförslag från energikartläggningarna. Den övergripande energiplaneringen för de kommande åren bygger till stor
del på genomförandet av dessa åtgärder fram till år 2020.
Läs mer om energiarbetet 2014 i avsnitt 4.2.
2
Vid nybyggnad skall energibehovet för uppvärmning och fastig2
hetsdrift uppgå till maximalt 80 kWh/m Atemp, år. Vi skall sträva efter att närma oss passivstandard.
Status per 2014-12-31:
Den senast uppföljda nybyggnaden LSS-boendet Åkermannen på Frösön har en uppmätt
energiprestanda 2013 på 78 kWh/m²,år dock har prestandan gått upp under 2014 . Jämfört
med beräknad prestanda på 79 kWh/m²,år så är resultatet mycket bra och stämmer väl
överens med beräkningen. Under 2014 sjönk även energiprestandan för Skogsbruksvägen
131 till 78 Wh/m²,år Övriga nybyggda fastigheter de senaste två åren har en beräknad
energianvändning på i snitt 70 kWh/m²,år.
Vad har vi gjort 2014 för att uppnå målet?
Vi lär oss kontinuerligt mer om energieffektivt byggande. I kommande nybyggnadsprojekt
ser vi över hur vi säkerställer uppfyllelse av våra kvalitetskrav. Skogsbruksvägens äldreboende i Torvalla har projekterats och byggts för att uppnå klass Guld i miljöklassningssystemet Miljöbyggnad. Under 2014 byggdes vår första solcellsanläggning på ett LSS-boende i
Ope.
29
Bilaga 1. Energianvändning per fastighet
Boenden
Värme
841 Kullen
El
40
103
306 Skogsbruksv 133
111
305 Skogsbruksv 131
302 Serv icehus Lit
114
116
Marängen
363 Åkermannen
123
311 Rådmansgatan
126
364 Brittsbo
128
137
309 Änge serv icehus
139
442 Solsången
102 Semsåskolan
143
151
813 Stadsmissionen
153
807 Pav iljong PC
159
360 Grp-bostad Rådhusg 53
164
973 Lingonv ägen 9
170
313 Skogsgläntan
171
304 Klöv erängen
173
306 Västerv ik
184
300 Björkbacka
193
362 Oreganon
200
361 Ef tersty gnet
204
427 Kv isten
302 Häradsgården
211
503 Fäboden
220
725 Herke p-hem
227
243
301 Ängegården
303 Hemgården
251
908 Struv an inack.
252
415 Brunkullan
268
303
423 Tunnbrödet
0
50
100
150
kWh/m²,år
Figur 21. Energianvändning i våra boenden 2014.
30
200
250
300
350
Teknisk förvaltning/Fastighet: Energibokslut 2014
Förskolor
Värme
972 A M U Häggenås
El
42
106
433 Dungen
108
412 Önegårdens fsk
116
401Lö vsta fö rsko la
148
448 Stadsdel No rr fsk
154
434 Lindan
446 Treälvens fsk
164
505 Sko gsgården
167
439 B ackens fö rsko la
167
171
441Litsvägens fö rsko la
805 Lö vbacken
179
965 Lillsjö paviljo ng
180
418 Lillfjället
183
437 Jägargården
184
443 Kö rfältets fritidshem
190
419 Luktärtan
192
502 Kro nan
194
447 Campus fsk
196
198
420 So len
410 Lillsjö hö gens fd sko la
198
424 Ottfjället
199
203
445 Hjo rtens fö rsko la
207
425 Smö rkransen
209
406 Frö sö dals fsk
210
402 Rådmansparken
215
426 B låhammaren
440 Linnéan
215
409 So lbacken
216
428 M iklagård
218
416 Stallet
219
221
444 M o sippan
500 P lantan
221
501Kärven
221
128 Tandsbyns sko la
221
417 B runbö nan
230
403 Videgården
230
421Lingo net
237
250
405 B ergets fsk
413 B alders hage
254
408 B ringåsens fsk
262
0
50
100
150
200
250
300
kWh/m²,år
Figur 22. Energianvändning i våra förskolor 2014
31
Skolor
Värme
172 Häggenås skola
El
104
133 Ängsmogården
123
130 Österängsskolan
137
131 Fagerv allsskolan
139
132 Mimergården
143
152 Valla Centrum
149
129 Fjällängsskolan
149
160 Kastalskolan
153
127 Ope skola
153
164 Storv ikenskolan
158
160
122 Storsjöskolan
190 Wargentinskolan
160
170 Treälv sskolan
160
100 Norra skolan
161
125 Fåkers skola + f sk
163
110 Parkskolan
165
150 Sporthall bad
171
112 Körf ältsskolan
178
124 Tav elbäcksskolan
182
151 Orrv ikenskolan
183
150 Östbergsskolan
185
111 Odenslundsskolan
186
161 Sörgårdsskolan
192
126 Marieby skola
193
199
846 Bringåsen lär bost
180 Palmcrantzskolan
211
171 Bringåsens skola
219
162 Ångsta skola
231
252
121 Lillsjöskolan
325
184 Furulund
429
170 Sporthall Bad Lit
0
50
100
150
200
250
300
350
400
450
kWh/m²,år
Figur 23. Energianvändning i våra skolor 2014. Sporthall/Bad i Lit hör till Treälvens skola men mäts
separat. Flera andra skolor har sporthallar och simhallar på skolans mätning, därför räknas även denna
som skola. Furulund är en fordonsteknisk utbildning med delvis verkstadslokaler.
32
500
Kontor
Värme
804 Artillerigatan 3
El
110
133
918 Tullen
569 P-huset Kontor
145
153
571 ÖTC
312 Hus 6
176
806 Turistby rån
184
567 Rådhuset
223
0
50
100
150
200
250
kWh/m²,år
Figur 24. Energianvändning i våra kontor 2014.
Dagverksam het
Värme
302 Hälsocentral
El
23
909 Tennsmeden
104
920 Herke konstcentrum
136
907 Soldathemmet
189
249
955 Jonzagården
285
921 Löv sta gård
0
50
100
150
200
250
300
kWh/m²,år
Figur25. Energianvändning i våra lokaler med dagverksamhet 2014.
Verkstad/garage
Värme
532 P-huset
El
47
941 Väggaraget
156
583 Brandstation Brunf lo
161
581 Fagerbacken f örråd
314
339
580 Löv sta f örråd
0
50
100
150
200
250
300
350
400
kWh/m²,år
Figur26. Energianvändning i våra verkstäder och garage 2014.
33
Öv riga f astigheter
Värme
El
141
840 Rotegården
840 Kommunalhus
158
572 Warnershuset
182
193
969 Storsjöteatern
901 Tingshuset
201
312 Sollidens sjukhus
203
213
312 Hus 7
905 Ahlbergshallen
229
800 Genv ägen 5
236
257
953 Kårhus
961 Blomstergården
294
440
531 Busstorget
1064
971 Storsjöbadet
0
200
400
600
kWh/m²,år
Figur 27. Energianvändning i våra övriga lokaler 2014.
34
800
1000
1200
Bilaga 3. Elvärmda fastigheter
Bilaga 2. Oljevärmda fastigheter
Tabell 7. Oljevärmda fastigheter 2014
Använd olja
Objekt
MWh Kommentar
160 Kastalskolan
240
303 Hemgården
202
128 Tandsbyns skola
97 Konvertering fjärrvärme planerat
172 Häggenås skola
74
161 Sörgårdsskolan
51
941 Väggaraget
49
162 Ångsta skola
35
583 Brandstation Brunflo
32
846 Bringåsen lärarbostad
31
200 PC Lit
28 Konvertering fjärrvärme planerat
125 Fåkers skola + fsk
25
127 Ope skola
15
920 Herke konstcentrum
11
841 Kullen
9
126 Marieby skola
5
Summa
902
Olja 2014
300
250
MWh
200
150
100
50
16
0
K
as
12 303 ta ls
k
8
Ta He ol a
m
n
n
17
d s gå
2
r
H by n de
16 ä gg s s n
1
en ko
S
ör ås la
gå sk
o
94 rd
ss la
1
k
V
o
58 16 ä
l
3
2 gga an
Å
84 B r
r
6 a n ngs age
B
d
ri n sta ta s t
gå tio ko
se n
la
n Br
l ä un
ra
12
rb flo
5
os
Få
ke 200 tad
rs
P
sk C
92
L
o
0
H 127 l a + it
er
ke Op f sk
ko e s
ns ko
tc
l
en a
12
tr u
8
4
6
M 1K m
ar
i e ull e
by n
sk
ol
a
0
35
Fastigheter med elpanna eller direktverkande elvärme. Enstaka elvärmda utrymmen finns
även på andra fastigheter, till exempel elbatterier till ventilation och el till golvvärme.
Tabell 8. Elvärmda fastigheter 2014
Använd elvärme
Objekt
MWh Kommentar
184 Furulund
119
126 Marieby skola
106
409 Solbacken
60
171 Bringåsens skola
60
955 Jonzagården
52
961 Blomstergården
49
800 Genvägen
40
433 Dungen
33
125 Fåkers skola + fsk
33
408 Bringåsens fsk
20
434 Lindan
18
725 Herke p-hem
16
421 Lingonet
14
846 Bringåsen lär bost
151 Orrvikenskolan
5
Uppskattat cirka 50 % el till annat än värme
Uppskattat cirka 50 % el till annat än värme
1
Elvärme 2014
140
120
MWh
100
80
60
40
20
12
6
18
4
F
M uru
l
ar
i e und
by
4
17
09
sk
1
S
o
B
ri n olb la
gå a c
k
95 s en en
5
s
96 Jon sk o
la
1
za
B
gå
lo
rd
m
en
st
er
80
gå
0
G rde
n
en
12
vä
5
4
ge
Få 33
n
D
ke
un
r
s
40
ge
sk
8
n
o
B
ri n l a +
gå
f
s e sk
ns
fs
43
k
72
4
5
Li
H
n
d
er
k e an
84
p
42
-h
6
em
B
ri n 1 L
i
ng
gå
on
se
15
et
n
1
lä
O
rb
rrv
o
ik
en st
sk
ol
an
0
36
Bilaga 4. Värmepumpar
Bilaga 4. Värmepumpar
Våra värmepumpar redovisas här med uppföljning av årsvärmefaktor (COP) 2014. Några
mätare har havererat vilket påverkar uppföljningen: elmätaren på Kastalskolan och värmemätaren på Herke p-hem. Anläggningarna har dock fungerat som de ska.
Två värmepumpsanläggningar, Väggaraget i Lit och Lillsjöhögens förskola, saknar värmemätning och redovisas därför inte här.
Tabell 9. Värmepumpar 2014
Kastal
Hemgården
Sörgårdsskolan
Orrviken Skola
Elanvändning
[MWh]
434,2
Värmeproduktion MWh
858,1
81,5
109,6
60,2
241,1
238,1
211,6
COP
1,98
2,96
2,17
3,51
Ope skola
44,7
103,8
2,32
Marieby skola
40,4
125,7
3,11
Ångsta skola
52,3
183,7
3,51
Semsåsskolan
50,2
174,7
3,48
Herke kc
62,9
111
1,76
30,10
61,0
2,03
54,1
160,3
2,96
1020
2469
2,42
Herke p-hem
Tandsbyns skola
Värmepumpar 2014
Värmeproduktion MWh
1 400
1 200
1 000
800
600
400
200
0
K
H as t
e
Sö mg al
rg
år
år
d
ds en
O
sk
rrv
ol
a
ik
en n
Ån
S
g s kol
a
t
a
Se
m sko
la
Ta så
nd s s
s b ko
yn lan
M ss
ko
ar
ie
l
by a
sk
ol
a
H
er
ke
O
pe k c
sk
H
er
ol
a
ke
phe
m
MWh
Elanvändning [MWh]
37
Bilaga 6. Energiåtgärder 2013
Tabell 10. Energiåtgärder genomförda under 2013. Dessa följs upp i kommande bokslut. Kolumn LCC
anger vilket år besparingen beräknas ha betalat tillbaka investeringen.
Beräknat energiresultat
MWh
Totalt
Värme
Åtgärd
ALLA
Installation tryckstyrda pumpar
-4
-4
17
150 000
ALLA
Utfasning kvicksilverarmaturer
utomhus
-14
-14
8
300 000
ALLA
Utbyte motorvärmarstolpar
ALLA
Energiåtgärder
ALLA
Belysningsstyrningar
Fagerbacken
Byte av takpapp
Fagervallskolan
Byte Fönster
El
LCC
Beräknad
kostnad
kr
Objekt
200 000
50 000
-4
12
50 000
-184
-18
-184
11
13
1 261 000
-32
-5
-5
-7
16
75 000
-7
-4
Fåkers skola
Byte Fönster
-14
400 000
Kronans fsk
Datorisering
-2
Kärvens Fsk
Datorisering
-2
15
75 000
Körfältskolan
Byte fönster
-53
-53
14
494 000
Parkskolan
Byte fönster
-124
-124
1 000 000
Rotegården
Fönsterbyte
-40
-40
12
18
Rådhuset
Injustering Vent
-6
-10
-16
7
65 000
Rådhuset
Direktdrifter VA7
-2
-2
40
130 000
Sörgårdsskolan
Byte Fönster
-19
-19
-38
20
900 000
-98
13
895 000
850 000
450 000
Tavelbäcksskolan
Byte Fönster
-98
Treälvsskolan
Byte Fönster
-48
-48
25
Wargentinskolan
Fönsterbyte Hus ABC
-346
-346
23
Östbergsskolan
Byte Fönster
-352
-352
11
6 000 000
2 610 000
-1347
18
15 955 000
Summa
38
-137
Tabell 11. Planerade energiåtgärder 2014. Kolumn LCC anger vilket år besparingen beräknas ha
betalat tillbaka investeringen.
Objekt
Åtgärd
LCC
El
ALLA
Installation tryckstyrda
pumpar
Utfasning kvicksilverarmaturer utomhus
Utbyte motorvärmarstolpar
ALLA
Energiåtgärder
ALLA
Belysningsstyrningar
ALLA
ALLA
Beräknad kostnad
Totalt
LCC
Fjv
-4
-4
150 000
17
-14
-14
kr
8
120 000
200 000
50 000
-4
-4
40 000
280 400
50 000
12
Balders hage
Ny styr UC
-5
-5
Bergets förskola
Byte Armaturer
-6
-6
Fagerbacken
Frösödals
förskola
omb ventilation
0
Byte Armaturer
-8
G III torg
Byte fläktar
-9
-9
Lillsjöskolan
Armaturbyte
-31
-31
Marieby skola
Byte fönster
-46
-46
500 000
Norra Skolan
Byte fönster
-149
-149
2 000 000
P-huset Kontor
SÖ GV & VA03
0
Rådhuset
Injustering Vent
-6
Solliden
Direktdrift VA500
VA550
-19
-19
-38
-38
Storsjöbadet
Byte LA3 & LA5
Vallaskolan
Byte Fönster
Västervik
Byte Fönster
Wargentinskolan
Fönsterbyte Hus M,L,G
Summa
-144
56 000
-8
334 000
71 700
12
197 000
0
50 000
-16
-10
-6
-6
-258
-258
-346
-346
-815
-959
7
65 000
209 400
680 700
695 000
38
2 860 000
23
6 000 000
14 609 200
Tabell 12. Planerade energiåtgärder 2014. Kolumn LCC anger vilket år besparingen beräknas ha
betalat tillbaka investeringen.
Objekt
Åtgärd
Beräknad kostnad
Totalt
Fjv
kronor
El
Alla
Parkskolan
Tandsbyns skola
Wargentinskolan
Solliden sjukhus
Storsjöbadet
Storsjöbadet
Summa
Byte av kvicksilverbelysning
Energiåtgärder
Byte tvillingpump
Hus B tak och vind
Energiåtgärder
Ny belysning äventyrsbad
Byte avfuktningsaggregat
500 000
-10
-10
0
20 000
-93
-4
2 500 000
-4
25 000
-608
500 000
-9
-389
-412
100 000
84 000
-219
-312
-724
3 729 000
39

Energibokslut 2014 Fastighet

Transcription

Similar documents

Populärvetenskaplig artikel - Byggnadsfysik

Checklista: Det här ska ingå i en energikartläggning

Prislista och finansiering utan tomt Källehöjden etapp 2

Energianvändning i småhus 2013 Kontakta oss gärna!

Presentation VIP start Stora Vasstrået Ullna Strand