Beslutsunderlag 2015-03-16

Transcription

Sida
BESLUTSUNDERLAG
1(2)
Datum
2015-03-16
Kommunstyrelsen
Ärende
Beslutsunderlag
Motion om utomhusgym
Dnr 2014-000243
Motion
Medborgarförslag om utomhusgym i Jonslund
Dnr 2014-000163
Medborgarförslag
Revidering av kommunfullmäktiges arbetsordning
Dnr 2015-000037
Förslag
Revidering av kommunstyrelsens reglemente
Dnr 2015-000036
Förslag
Revidering av kommunstyrelsens delegationsordning
Dnr 2013-000135
Förslag
Räddningsnämndens årsredovisning 2014
Dnr 2015-000032
- Årsredovisning
- Verksamhetsberättelse
- Uppföljning av internkontrollplan
2014
- Tillsynsplan 2015
Årsredovisning för Göliska IT 2014
Dnr 2015-000051
- Årsredovisning
- Revisionsberättelse
- Granskningsrapport
Essunga kommuns årsredovisning 2014
Dnr 2015-000052
Årsredovisning
Ombudgeteringar från 2014 till 2015
Dnr 2015-000064
Förslag
Redovisning av synpunkter 2014
Dnr 2015-000053
Redovisning
Program för funktionshindrade personer 2015-2018
Dnr 2015-000061
- Program
- Handlingsplan,
- 3 st synpunkter
Uppföljningsmodell för äldreomsorgens värdegrund och lokala
värdighetsgarantier
Dnr 2015-000062
Uppföljning
Sida
KALLELSE
2(2)
Datum
2015-03-09
Samråd Misteln 9 & 11
Dnr 2015-000063
- 2 st brev
- Detaljplan
- Tillägg till planbeskrivning
Till Essunga kommunfullmäktige
Motion om utomhusgym
Att skapa och erbjuda rörelseaktiviteter som kan nås av så många kommuninvånare
som möjligt är en angelägen sak för folkhälsan. Ett utomhusgym är hälsofrämjande
på flera olika sätt, det ger möjligheter till social integrering och det är tillgängligt
många timmar året runt. Med fördel väljer man placeringar nära lekplatser, i
anslutning till motionsspår eller andra naturliga samlingspunkter och man kan tänka
sig möjliga ställen såsom Främmestad , Jonslund och Nossebra t ex.
För ett samlat grepp på utomhusgym i kommunen föreslår vi:
Att
en förstudie görs, av folkhälsoplaneraren eller annan lämplig funktion
Att
törstudien bl. a. tittar på förväntad nytta, erfarenheter från andra
utomhusgym och lämpliga placeringar för att många invånare ska kunna
nå anläggningarna
Att
törstudien också kan ge ideer om naturvänlig materialanvändning till de
olika aktiviteterna
2014-12-14
Maria Radivoj, gruppledare
Medborgarförslag
Essunga kommum
1
l
För att stärka och förbättra invånarnas hälsa tycker jag att det ska anläggas ett utomhusgym i
Jonslund, förslagsvis på "Tre-kanten" vid busshållplatsen. Det blir lätt tillgängligt för alla som normalt
sett inte tränar på gym (tidsbrist, ekonomi eller annat) Äldre kan stärka rygg och benmuskler för att
underlätta vardagen och förhindra brutna ben och fallskador som ofta drabbar äldre.
Hoppas på ett positivt gensvar.
Hälsningar
Eva Kjällgren
-~~~JJr
Tallvägen 7
Jonslund
Arbetsordning för
kommunfullmäktige
Dokumenttyp
Fastställd
Detta dokument gäller för
Giltighetstid
Dokumentansvarig
Dnr
Reglemente
XXXX-XX-XX
av kommunfullmäktige
Kommunfullmäktige
5 år
Kommunchef
2015.000037
Innehållsförteckning
Antalet ledamöter (5 kap. 1–3 §§ KL) .......................................................................... 3
Presidium (5 kap. 6 § KL) ............................................................................................. 3
Tid och plats för sammanträdena (5 kap. 7, 8 och 10 §§ KL)....................................... 3
Sammanträde på distans (5 kap. 38 a § KL)................................................................. 4
Förlängning av sammanträde och fortsatt sammanträde ........................................... 4
Ärenden och handlingar till sammanträdena.............................................................. 4
Anmälan av hinder för tjänstgöring och inkallande av ersättare
(5 kap. 12–17 §§ KL) .................................................................................................... 4
Upprop ........................................................................................................................ 5
Protokolljusterare (5 kap. 61 § KL) .............................................................................. 5
Turordning för handläggning av ärendena .................................................................. 5
Yttranderätt vid sammanträdena (4 kap. 18 § första stycket och
19 §, 5 kap. 21, 22, 31, 53 och 56 §§ KL) ..................................................................... 5
Talarordning och ordningen vid sammanträdena ....................................................... 6
Yrkanden ..................................................................................................................... 6
Deltagande i beslut (4 kap. 20 § första stycket KL)...................................................... 6
Omröstningar (4 kap. 20 § andra stycket, 5 kap. 42–44 och 46 §§ KL, samt 2 §
lag (1992:339) om proportionellt valsätt) ................................................................... 6
Motioner (5 kap. 23 § 2 p KL) ...................................................................................... 7
Medborgarförslag (5 kap. 23 § 5 p KL) ........................................................................ 7
Företagens initiativrätt (3 kap. 17 § och 5 kap. 23 § 6 p KL) ....................................... 8
Interpellationer (5 kap. 49-53 §§ KL) ........................................................................... 8
Frågor (5 kap. 54-56 §§ KL).......................................................................................... 8
Beredning av ärenden (5 kap. 26-34 §§ KL)................................................................. 8
Återredovisning från nämnderna (3 kap. 15 § KL) ....................................................... 8
Prövning av ansvarsfrihet och anmärkning (5 kap. 25 a och 31 § KL) ......................... 9
Valberedning ............................................................................................................... 9
Beredning av revisorernas budget .............................................................................. 9
Justering av protokollet (5 kap. 61 och 62 §§ KL) ........................................................ 9
Reservation (4 kap. 22 § KL) ........................................................................................ 9
Expediering och publicering ........................................................................................ 9
ARBETSORDNING FÖR FULLMÄKTIGE
Utöver det som föreskrivs om fullmäktige i lag eller annan författning gäller bestämmelserna i denna
arbetsordning.
Antalet ledamöter (5 kap. 1–3 §§ KL)
1 § Fullmäktige har 31 ledamöter.
Presidium (5 kap. 6 § KL)
2 § De år då val av fullmäktige har ägt rum i hela landet, väljer fullmäktige bland ledamöterna en
ordförande samt en förste och en andre vice ordförande som tillsammans utgör fullmäktiges
presidium. Val till presidiet ska förrättas på ett sammanträde som hålls före december månads utgång.


Vid valet bestämmer fullmäktige tiden för uppdragen.
Viceordförandena ska biträda ordföranden i uppgiften att planera och leda sammanträdet i den
mån ordföranden anser att det behövs.
3 § Till dess att val av presidiet har förrättats, tjänstgör som ordförande den som har varit ledamot i
fullmäktige längst tid (ålderspresidenten).
Om flera ledamöter har lika lång tjänstgöringstid som ledamot, ska den äldste av dem vara
ålderspresident.
4 § Om ordföranden eller någon av vice ordförandena avgår som ledamot eller från sin presidiepost,
bör fullmäktige så snart det kan ske välja en annan ledamot för åter- stoden av tjänstgöringstiden för
den som har avgått.
Om samtliga i presidiet är hindrade att fullgöra uppdraget, fullgör ålderspresidenten ordförandens
uppgifter.
Tid och plats för sammanträdena (5 kap. 7, 8 och 10 §§ KL)
5 § För varje år bestämmer fullmäktige dag och tid för sammanträdena.
De år då val av fullmäktige har ägt rum i hela landet, sammanträder det nyvalda fullmäktige första
gången i oktober.
Ålderspresidenten bestämmer dagen och tiden för det första sammanträdet efter samråd med
styrelsens presidium.
6 § Ett extra sammanträde hålls på den tid som ordföranden bestämmer efter samråd med vice
ordförandena.
En begäran om ett extra sammanträde ska göras skriftligen hos ordföranden och ska innehålla uppgift
om det eller de ärenden som önskas bli behandlade på det extra sammanträdet.
7 § Om det föreligger särskilda skäl, får ordföranden efter samråd med vice ordförandena ställa in ett
sammanträde eller ändra dagen eller tiden för sammanträdet.
Om ordföranden beslutar att ett sammanträde ska ställas in eller att dagen eller tiden för ett
sammanträde ska ändras, ska ordföranden se till att varje ledamot och ersättare underrättas om
beslutet. Uppgift om beslutet ska snarast tillkännages på lämpligt sätt.
8 § Fullmäktige sammanträder i Nossebroskolans aula.
Ordföranden får efter samråd med vice ordförandena bestämma en annan plats för ett visst
sammanträde.
Sammanträde på distans (5 kap. 38 a § KL)
9 § Fullmäktige får, om särskilda skäl föreligger, sammanträda med ledamöter närvarande på distans.
Sådant sammanträde får endast äga rum om ljud- och bild- överföring sker i realtid och på ett sådant
sätt att samtliga deltagare kan se och höra varandra på lika villkor.
Ledamot som önskar delta på distans ska senast 3 dagar innan sammanträdet anmäla detta till
fullmäktiges kansli. Ordföranden avgör om närvaro får ske på distans.
10 § Fullmäktige beslutar särskilt om i vilken eller vilka ortstidningar som annonsering om
sammanträde ska ske. Annonsering ska även ske på kommunens webbplats.
Fullmäktige bestämmer i vilken utsträckning uppgift om de ärenden som ska behandlas ska införas i
ortstidningen. Om särskilda skäl föreligger får dock ordföranden inför ett visst sammanträde begränsa
annonseringen i ortstidningen samt på webbplatsen.
Förlängning av sammanträde och fortsatt sammanträde
11 § Om fullmäktige inte hinner slutföra ett sammanträde på den utsatta sammanträdesdagen, kan
fullmäktige besluta att förlänga tiden för sammanträdet.
Fullmäktige kan också besluta att avbryta sammanträdet och att hålla fortsatt sam- manträde en senare
dag för att behandla de ärenden som återstår. I ett sådant fall beslutar fullmäktige genast när och var
sammanträdet ska fortsätta.
Om fullmäktige beslutar att hålla fortsatt sammanträde, utfärdar ordföranden en kungörelse om det
fortsatta sammanträdet på vanligt sätt.
Om sammanträdet ska fortsätta inom en vecka, behöver någon kungörelse inte ut- färdas. I ett sådant
fall låter ordföranden dock underrätta de ledamöter och ersättare som inte är närvarande när
sammanträdet avbryts om tiden och platsen för det fortsatta sammanträdet.
Ärenden och handlingar till sammanträdena
12 § Ordföranden bestämmer efter samråd med vice ordförandena när fullmäktige ska behandla ett
ärende, om inte annat följer av lag.
13 § Styrelsens, övriga nämnders och beredningars förslag till beslut eller yttranden i de ärenden som
tagits in i kungörelsen bör tillställas varje ledamot och ersättare före sammanträdet.
Ordföranden bestämmer i vilken omfattning övriga handlingar ska tillställas ledamöter och ersättare
före sammanträdet.
Kallelse och övriga handlingar skickas elektroniskt. Handlingarna i varje ärende bör finnas
tillgängliga för allmänheten i sammanträdeslokalen under sammanträdet.
Interpellationer och frågor bör tillställas samtliga ledamöter och ersättare före det sammanträde vid
vilket de avses bli ställda.
Anmälan av hinder för tjänstgöring och inkallande av ersättare (5 kap. 12–17 §§ KL)
14 § En ledamot som är hindrad att delta i ett helt sammanträde eller i en del av ett sammanträde, ska
snarast anmäla detta till partiets gruppledare i fullmäktige. Gruppledaren underrättar den ersättare som
står i tur att tjänstgöra.
15 § Om en ledamot utan föregående anmälan uteblir från ett sammanträde eller hinder uppkommer
för en ledamot att vidare delta i ett pågående sammanträde, kallar ordföranden in den ersättare som är
tillgänglig och står i tur att tjänstgöra.
Ledamot är skyldig att anmäla till sekreteraren om ledamoten avbryter sin tjänstgöring.
16 § Det som sagts om ledamot i 13 och 14 §§ gäller också för ersättare, som kallats till tjänstgöring.
17 § Ordföranden bestämmer, när en ledamot eller en ersättare ska träda in och tjänst- göra under ett
pågående sammanträde. Endast om det föreligger särskilda skäl för det bör dock inträde ske under
pågående handläggning av ett ärende.
Upprop
18 § En uppropslista som utvisar de ledamöter och ersättare som tjänstgör ska finnas tillgänglig under
hela sammanträdet.


I början av varje sammanträde ska upprop ske enligt uppropslistan.
Upprop ska också ske i början av varje ny sammanträdesdag, vid fortsatt sammanträde och när
ordföranden anser att det behövs.
Protokolljusterare (5 kap. 61 § KL)
19 § Ordföranden bestämmer tiden och platsen för justeringen av protokollet från sammanträdet.
Sedan upprop har skett enligt 18 §, väljer fullmäktige två ledamöter att tillsammans med ordföranden
justera protokollet från sammanträdet och att i förekommande fall biträda ordföranden vid
röstsammanräkningar.
Turordning för handläggning av ärendena
20 § Fullmäktige behandlar ärendena i den turordning som de har tagits upp i kungörelsen.



Fullmäktige kan dock besluta om ändrad turordning för ett eller flera ärenden.
Ordföranden bestämmer när under ett sammanträde ett ärende ska behandlas som inte finns med i
kungörelsen.
Fullmäktige får besluta att avbryta handläggningen av ett ärende under ett sammanträde för att
återuppta det senare under sammanträdet.
Yttranderätt vid sammanträdena (4 kap. 18 § första stycket och 19 §, 5 kap. 21, 22, 31,
53 och 56 §§ KL)
21 § Rätt att delta i överläggningen har




ordföranden och vice ordförandena i en nämnd eller en gemensam nämnd vid behandling av ett
ärende där nämndens verksamhetsområde berörs.
ordföranden och vice ordförandena i en fullmäktigeberedning, när fullmäktige behandlar ett
ärende som beredningen har handlagt.
ordföranden i en nämnd eller i en fullmäktigeberedning eller någon annan som besvarar en
interpellation eller en fråga när överläggning hålls med anledning av svaret.
styrelsens ordförande i ett sådant företag som avses i 3 kap. 17 och 18 §§ KL, när fullmäktige
behandlar ett ärende som berör förhållandena i företaget.
22 § Revisorerna ska ges tillfälle att delta i överläggningen när fullmäktige behandlar
revisionsberättelsen och årsredovisningen.
Revisorerna får delta i överläggningen, när fullmäktige behandlar ett ärende som berör revisorernas
granskning eller revisorernas egen förvaltning.
23 § Ordföranden låter efter samråd med vice ordförandena, i den utsträckning som behövs, kalla
ordförandena och vice ordförandena i nämnderna och fullmäktigeberedningarna, revisorerna samt
anställda hos kommunen för att lämna upplysningar vid sammanträdena. Detsamma gäller
utomstående sakkunniga.
Ingår kommunen i en gemensam nämnd får ordföranden efter samråd med vice ordförandena i den
utsträckning som det behövs kalla ordföranden och vice ordföranden i den gemensamma nämnden och
anställda i de samverkande kommunerna för att lämna upplysningar vid sammanträdena.
Om fullmäktige inte beslutar något annat, bestämmer ordföranden efter samråd med vice
ordförandena i vilken utsträckning de som har kallats för att lämna upplysningar på ett sammanträde
får yttra sig under överläggningarna.
24 § Kommunchefen får delta i överläggningen i alla ärenden.
Fullmäktiges sekreterare får yttra sig om lagligheten av det som förekommer vid sammanträdena.
Talarordning och ordningen vid sammanträdena
25 § Den som har rätt att delta i fullmäktiges överläggningar får ordet i den ordning han eller hon har
anmält sig och har blivit uppropad.
Den som har rätt att delta i fullmäktiges överläggningar har också rätt till ett kort inlägg på högst två
minuter för en replik med anledning av vad en talare anfört. Inlägget görs omedelbart efter den talare
som har ordet då begäran om att få göra inlägget framställs.
Om någon i sitt yttrande skulle avlägsna sig från ämnet och inte rättar sig efter tillsägelse av
ordföranden, får ordföranden ta från talaren ordet. I övrigt får ingen avbryta en talare under hans eller
hennes anförande.
Ordföranden kan utvisa den som uppträder störande och som inte rättar sig efter tillsägelse.
Uppstår oordning som ordföranden inte kan avstyra, får ordföranden ajournera eller upplösa
sammanträdet.
Yrkanden
26 § När fullmäktige har förklarat överläggningen i ett ärende avslutad, går ordföranden igenom de
yrkanden som har framställts under överläggningen och kontrollerar att de har uppfattats korrekt.
Ordföranden befäster genomgången med ett klubbslag. Därefter får inte något yrkande ändras eller
läggas till, om inte fullmäktige beslutar medge det enhälligt.
Om ordföranden anser att det behövs ska den ledamot som har framställt ett yrkande avfatta det
skriftligt.
Deltagande i beslut (4 kap. 20 § första stycket KL)
27 § En ledamot som avser att avstå från att delta i ett beslut, ska anmäla detta till ordföranden, innan
beslutet fattas.
En ledamot som inte har gjort en sådan anmälan anses ha deltagit i beslutet, om fullmäktige fattar det
med acklamation.
Omröstningar (4 kap. 20 § andra stycket, 5 kap. 42–44 och 46 §§ KL, samt 2 § lag
(1992:339) om proportionellt valsätt)
28 § När omröstningar genomförs, biträds ordföranden av de två ledamöterna som har utsetts att
justera protokollet.
Omröstningarna genomförs genom att ledamöterna avger sina röster efter upprop. Uppropet sker
enligt uppropslistan.
Ordföranden avger alltid sin röst sist.
Sedan omröstningen har avslutats, befäster ordföranden detta med ett klubbslag. Därefter får inte
någon ledamot avge sin röst. Inte heller får någon ledamot ändra eller återta en avgiven röst efter
klubbslaget.
Om oenighet uppstår om resultatet av en öppen omröstning, ska en ny omröstning genomföras
omedelbart.
29 § En valsedel som avlämnas vid en sluten omröstning ska uppta så många namn som valet avser
samt vara omärkt, enkel och sluten.
En valsedel är ogiltig om den
 upptar namnet på någon som inte är valbar,
 upptar flera eller färre namn än det antal personer som ska väljas,
 upptar ett namn som inte klart utvisar vem som avses.
Det som sagts nu gäller inte vid val som sker med tillämpning av proportionellt valsätt. För sådana val
finns särskilda föreskrifter i lag.
Motioner (5 kap. 23 § 2 p KL)
30 § En motion
 ska vara skriftlig och undertecknad av en eller flera ledamöter.
 får inte ta upp ämnen av olika slag.
 väcks genom att den ges in till styrelsens kansli, eller vid ett sammanträde med fullmäktige.
En ersättare får väcka en motion bara när ersättaren tjänstgör som ledamot vid ett sammanträde.
Styrelsen ska varje år redovisa de motioner som behandlats under föregående år. Redovisning ska
ske senast under april månad.
Medborgarförslag (5 kap. 23 § 5 p KL)
31 § Den som är folkbokförd i kommunen får väcka ärende i fullmäktige
(medborgarförslag). Ett medborgarförslag
 ska vara skriftligt och undertecknat av en eller flera personer.
 ska innehålla namnförtydligande, adress och telefonnummer.
 får inte ta upp ämnen av olika slag.
 väcks genom att det lämnas in till styrelsens kansli, eller vid ett sammanträde med fullmäktige.
Ett medborgarförslag kan bara behandlas i sak i fullmäktige om det ligger inom fullmäktiges
befogenhetsområde.
Fullmäktige kan i vissa fall överlåta till styrelsen eller annan nämnd att besluta i ärendet.
Förslagsställaren ska i så fall underrättas om vilken nämnd som i fortsättningen kommer att handlägga
ärendet. Om fullmäktige har överlåtit ärendet till en nämnd gäller inte följande bestämmelser som
avser handläggningen i fullmäktige.
Medborgarförslag ska beredas så att fullmäktige kan fatta beslut inom ett år från det förslaget väcktes.
När ett medborgarförslag beretts färdigt och beslut ska fattas, ska förslagsställaren underrättas.
Styrelsen och övriga nämnder ska varje år redovisa de medborgarförslag som behandlats under
föregående år. Redovisning ska ske senast under april månad.
Företagens initiativrätt (3 kap. 17 § och 5 kap. 23 § 6 p KL)
32 § Styrelsen Essunga Bostäder AB får väcka ärenden i fullmäktige om sådana ärenden som
företaget är skyldigt att se till att fullmäktige får ta ställning till.
Interpellationer (5 kap. 49-53 §§ KL)
33 § En interpellation ska vara skriftlig och undertecknad av en ledamot. Den bör ges in till styrelsens
kansli senast 3 dagar före det sammanträde vid vilket ledamoten avser att ställa den.
En ersättare får lämna in en interpellation under ett sammanträde, om ersättaren tjänstgör som ledamot
vid sammanträdet.
En interpellation bör besvaras senast under det sammanträde som följer närmast efter det då
interpellationen ställdes.
Ett svar på en interpellation ska vara skriftligt. Uppgift om att interpellationssvar kommer att lämnas
vid visst sammanträde bör tas in i kungörelsen.
Den ledamot som har ställt interpellationen bör få del av svaret senast dagen före den sammanträdesdag då svaret ska lämnas.
Om en interpellation avser förhållandena i Essunga Bostäder AB får den ordförande till vilken
interpellationen har ställts överlämna till en av fullmäktige utsedd ledamot i företagets styrelse att
besvara interpellationen.
Ordföranden i en nämnd till vilken en interpellation ställts får överlåta besvarandet
av interpellationen till ordföranden i styrelsen eller till ordföranden i en annan nämnd i ett kommunalförbund där kommunen är medlem, om denne på grund av sitt uppdrag har särskilda förutsättningar att
besvara interpellationen.
En ersättare som har ställt en interpellation får delta i överläggningen då svaret på interpellationen
behandlas oberoende av om ersättaren tjänstgör vid sammanträdet eller inte.
Frågor (5 kap. 54-56 §§ KL)
34 § En fråga ska
 vara skriftlig och undertecknad av en ledamot.
 ges in till styrelsens kansli senast 3 dagar före det sammanträde vid vilket ledamoten avser att
ställa den.
Vad som sägs i 33 § gäller i tillämpliga delar också på fråga. Svar på frågan behöver dock inte vara
skriftligt.
En fråga bör besvaras under det sammanträde vid vilket den har ställts.
Beredning av ärenden (5 kap. 26-34 §§ KL)
35 § Om fullmäktige inte beslutar något annat, avgör styrelsen hur de ärenden som fullmäktige ska
behandla ska beredas.
Styrelsen får uppdra åt en förtroendevald eller åt någon anställd att besluta om remiss av sådana
ärenden.
Återredovisning från nämnderna (3 kap. 15 § KL)
36 § Fullmäktige beslutar om omfattningen och formerna för nämndernas återredovisning av uppdrag
som fullmäktige lämnat. Närmare bestämmelser härom anges i respektive nämnds reglemente.
Prövning av ansvarsfrihet och anmärkning (5 kap. 25 a och 31 § KL)
37 § Presidiet bereder frågor och ärenden om ansvarsfrihet och anmärkning.
Valberedning
38 § På det första sammanträdet med nyvalda fullmäktige väljer fullmäktige en
valberedning för den löpande mandatperioden.
Valberedningen består av 5 ledamöter och lika många ersättare.
Bland ledamöterna väljer fullmäktige vid samma tillfälle en ordförande och en vice
ordförande för den tid som de har valts att vara ledamöter.
Valberedningen ska lägga fram förslag i alla valärenden som fullmäktige ska behandla
med undantag av valen av fullmäktiges presidium, valberedning eller fyllnadsval som
inte är ordförandeval.
Fullmäktige kan dock besluta att förrätta även andra val utan föregående beredning.
Valberedningen bestämmer själv sina arbetsformer.
Beredning av revisorernas budget
39 § Presidiet bereder revisorernas budget.
Justering av protokollet (5 kap. 61 och 62 §§ KL)
40 § Protokollet justeras av ordföranden och två ledamöter.
Om två eller flera ledamöter har fungerat som ordförande under ett sammanträde, justerar
varje ordförande de paragrafer i protokollet som redovisar de delar av förhandlingarna
som han eller hon har lett.
Fullmäktige får besluta att en paragraf i protokollet ska justeras omedelbart. Paragrafen
ska redovisas skriftligt innan fullmäktige justerar den.
Reservation (4 kap. 22 § KL)
41 § Om en ledamot har reserverat sig mot ett beslut och ledamoten vill motivera
reservationen, ska ledamoten göra det skriftligt. Motiveringen ska lämnas till sekreteraren
före den tidpunkt som har fastställts för justeringen av protokollet.
Om fullmäktige beslutar att omedelbart justera den paragraf i protokollet som reservationen avser, ska motiveringen dock lämnas så snart det kan ske och senast under den
sammanträdesdag beslutet fattades.
Expediering och publicering
42 § Utdrag ur protokollet ska tillställas de nämnder, andra organ och personer som
berörs av besluten i protokollet.
Styrelsen och kommunens revisorer ska dock alltid tillställas hela protokollet.
Ordföranden undertecknar och kommunchefen kontrasignerar fullmäktiges skrivelser och
övriga handlingar som upprättas i fullmäktiges namn, om inte fullmäktige beslutar annat.
43 § Protokollet ska utöver de i 5 kap. 62 § KL uppställda kraven på tillkännagivande
även inom samma tid publiceras på kommunens webbplats.
~
Essunga kommun - - - - - - - - - - - - • • 13
Reglemente
för
kommunstyrelsen
Dokumenttyp
Fastställd
Detta dokument gäller för
Giltighetstid
Dokumentansvarig
Dnr
Reglemente
XXXX-XX-XX
av kommunfullmäktige
Kommunstyrelsen
5 år
Kommunstyrelsens ordförande
2015.000036
Styrelsens uppgifter .............................................................. 4
Allmänt om styrelsens uppgifter ............................................................................... 4
Ledningsfunktionen och styrfunktionen .................................................................... 4
Allmänt om ledningsfunktionen och styrfunktionen .................................................. 4
Styrelsens övergripande uppgifter ............................................................................. 4
Företag och stiftelser .................................................................................................. 5
Kommunalförbund ...................................................................................................... 5
Ekonomi och medelsförvaltning.................................................................................. 5
Delegering från fullmäktige ......................................................................................... 6
Personalpolitiken......................................................................................................... 6
Uppföljningsfunktionen ............................................................................................. 6
Styrelsens uppföljning ................................................................................................. 6
Särskilda uppgifter..................................................................................................... 7
Processbehörighet....................................................................................................... 7
Krisledning och höjd beredskap .................................................................................. 7
Arbetslöshetsnämnd ................................................................................................... 7
Arkivmyndighet ........................................................................................................... 7
Anslagstavla och webbplats ........................................................................................ 7
Författningssamling..................................................................................................... 7
Uppdrag och verksamhet ............................................................................................ 7
Organisation inom verksamhetsområdet ................................................................... 7
Personalansvar ............................................................................................................ 8
Personuppgifter........................................................................................................... 8
Uppföljning, återredovisning och rapportering till fullmäktige .................................. 8
Information och samråd.............................................................................................. 8
Självförvaltningsorgan ................................................................................................. 8
Medborgarförslag........................................................................................................ 8
Arbetsformer.............................................................................................................. 9
Tidpunkt för sammanträden ....................................................................................... 9
Kallelse ........................................................................................................................ 9
Offentliga sammanträden ........................................................................................... 9
Sammanträde på distans............................................................................................. 9
Närvarorätt ................................................................................................................ 10
2
Sammansättning........................................................................................................ 10
Ordföranden .............................................................................................................. 10
Presidium................................................................................................................... 10
Ersättare för ordföranden och vice ordföranden...................................................... 10
Kommunalråd ............................................................................................................ 11
Förhinder ................................................................................................................... 11
Ersättares tjänstgöring .............................................................................................. 11
Jäv, avbruten tjänstgöring ......................................................................................... 11
Reservation................................................................................................................ 11
Justering av protokoll ................................................................................................ 11
Kungörelser och tillkännagivanden av föreskrifter med mera.................................. 12
Delgivningsmottagare ............................................................................................... 12
Undertecknande av handlingar ................................................................................. 12
Utskott ....................................................................................................................... 12
3
Styrelsens uppgifter
Allmänt om styrelsens uppgifter
1 § Styrelsen är kommunens ledande politiska förvaltningsorgan. Den har ett helhetsansvar för
kommunens verksamheter, utveckling och ekonomiska ställning.
Styrelsen ska leda och samordna förvaltningen av kommunens angelägenheter och ha uppsikt
över övriga nämnders och eventuella gemensamma nämnders verksamhet (ledningsfunktion).
Styrelsen ska också ha uppsikt över kommunal verksamhet som bedrivs i kommunala företag,
stiftelser och kommunalförbund.
Styrelsen ska leda kommunens verksamhet genom att utöva en samordnad styrning och leda det
arbetet med att ta fram styrdokument för kommunen (styrfunktion).
Styrelsen ska följa de frågor som kan inverka på kommunens utveckling och ekonomiska
ställning och fortlöpande i samråd med nämnderna följa upp de fast- ställda målen och
återrapportera till fullmäktige (uppföljningsfunktion).
Styrelsen ansvarar för i detta reglemente angivna uppgifter jämte sådana uppgifter som inte
lagts på annan nämnd (särskilda uppgifter). Härutöver ansvarar styrelsen för de uppgifter som
framgår av kommunallagen (1991:900), KL, och annan lagstiftning.
Ledningsfunktionen och styrfunktionen
Allmänt om ledningsfunktionen och styrfunktionen
2 § Styrelsen ansvarar för beslut om samordning mellan nämnderna och gränsdrag- ning mellan
nämndernas kompetens. Styrelsen ansvarar för att en effektiv och ända- målsenlig organisation
upprätthålls.
Styrelsens övergripande uppgifter
3 § Styrelsen ska
1. leda arbetet med och samordna utformningen av övergripande och strategiska mål, riktlinjer
och ramar för styrningen av hela den kommunala verksamheten samt göra framställningar i
målfrågor som inte är förbehållna annan nämnd,
2. utöva uppsikt över övriga nämnders och gemensamma nämnders beslut,
3. ha ett övergripande ansvar för interna säkerhetsfrågor i kommunen,
4. ha hand om kommunens personaladministrativa system, ekonomisystem, dokument- och
ärendesystem, e-postsystem, IT-system, kommunikationssystem, skaderapporteringssystem,
passersystem och förtroendemannaregister,
5. hos fullmäktige, övriga nämnder och andra myndigheter göra de framställningar som
behövs,
6. kontinuerligt följa verksamheten i övriga nämnder,
7. ansvara för utformning och utveckling av kommunens system för intern kontroll i enlighet
med vad fullmäktige särskilt beslutar,
8. ansvara för samordningsträffar med nämndpresidierna och förvaltningscheferna,
9. upprätta förslag till program med mål och riktlinjer för sådana kommunala angelägenheter
som utförs av privata utförare,
10. bereda eller yttra sig i ärenden som ska handläggas av fullmäktige i enlighet med
kommunallagen,
4
11. verkställa fullmäktiges beslut, om fullmäktige inte beslutat annat.
Om fullmäktige inte har beslutat något annat, avgör styrelsen hur de ärenden som fullmäktige
ska handlägga ska beredas.
Styrelsen får uppdra åt en förtroendevald eller åt någon anställd att besluta om remiss av sådana
ärenden.
Företag och stiftelser
4 § Styrelsen ska
1. ha fortlöpande uppsikt över verksamheten i de företag och stiftelser som kommunen helt
eller delvis äger eller annars har intresse i, främst vad gäller ändamål, ekonomi och
efterlevnad av uppställda direktiv, men också i avseende på övriga förhållanden av
betydelse för kommunen,
2. ansvara för att beslut om ägardirektiv till företagen fattas och kontinuerligt hålls uppdaterade,
3. ansvara för regelbundna möten mellan styrelsen och företagsledningarna samt
stiftelseledningarna,
4. löpande vidta nödvändiga åtgärder för att säkerställa att de krav som anges i 3 kap.
17–18 b §§ kommunallagen är uppfyllda beträffande de företag och stiftelser kommunen
äger eller har intresse i,
5. årligen, senast den 30 juni i beslut pröva om den verksamhet som bedrivits i de aktiebolag
som kommunen helt eller delvis äger under föregående kalenderår har varit förenlig med
det fastställda kommunala ändamålet och utförts inom ramen för de kommunala
befogenheterna. Beslutet ska delges fullmäktige snarast. Finner styrelsen att brister
förelegat, ska den samtidigt lämna förslag till fullmäktige om nödvändiga åtgärder,
6. svara för att tillvarata kommunens intressen vid bolags- och föreningsstämmor och andra
likartade sammanträden i de företag som kommunen helt eller delvis äger eller annars har
intresse i.
Kommunalförbund
5 § Styrelsen ska ha uppsikt över kommunal verksamhet som bedrivs i sådana
kommunalförbund som kommunen är medlem i.
Ekonomi och medelsförvaltning
6 § Styrelsen ska
1. ha hand om kommunens medelsförvaltning och följa av fullmäktige meddelade föreskrifter
för denna. Medelsförvaltningen omfattar placering och upplåning av medel. I uppgiften
ingår också att bevaka att kommunens inkomster inflyter och att betalningar görs i tid samt
att vidta de åtgärder som behövs för indrivning av förfallna fordringar,
2. ha hand om övrig ekonomisk förvaltning. I denna uppgift ingår bland annat att
 underhålla och förvalta kommunens fasta och lösa egendom,
 se till att kommunens behov av försäkringsskydd är tillgodosett,
 handha egen donationsförvaltning samt efter samtycke från annan nämnd placera
sådana medel som ingår i donation som förvaltas av den nämnden,
3. upprätta förslag till budget i enlighet med Kommunallagen,
4. se till att bokföring och redovisning sker i enlighet med lagen (1997:614) om kommunal
redovisning,
5
5. upprätta årsredovisning och delårsrapport i enlighet med lagen (1997:614) om kommunal
redovisning,
6. i enlighet med fullmäktiges särskilda föreskrifter förvalta medel som avsatts till
pensionsförpliktelser.
Delegering från fullmäktige
7 § Styrelsen beslutar i följande grupper av ärenden:
1. upptagande av lån inom den beloppsram och de riktlinjer som fullmäktige fast- ställt,
2. på begäran av nämnd omfördela medel som anslagits till nämnden inom den budgeterade
verksamhetsvolymen och av fullmäktige fastställd beloppsram och andra riktlinjer,
3. utarrendera, hyra ut eller på annat sätt upplåta kommunen tillhörig fast egendom,
4. köp, försäljning, byte och avtal om fastighetsreglering, allt inom av fullmäktige fastställd
kostnadsram och andra riktlinjer beträffande belopp och villkor i övrigt,
5. i mål och ärenden där styrelsen för kommunens talan, med för kommunen bindande verkan,
träffa överenskommelse om betalning av fordran, anta ackord, ingå förlikning och sluta
annat avtal,
6. tillstånd att använda kommunens vapen,
7. avgivande av yttranden enligt kameraövervakningslagen (2013:460).
Styrelsen beslutar också om yttranden som ankommer på fullmäktige när dessa inte är av
principiell betydelse eller när tiden inte medger att yttrandet behandlas av full- mäktige.
Styrelsen ska om möjligt samråda med berörd nämnd vid handläggning av yttrandet.
Personalpolitiken
8 § Styrelsen ska ha hand om frågor som rör förhållandet mellan kommunen som arbetsgivare
och dess arbetstagare och har därvid bland annat att:
1. med bindande verkan för kommunen genom kollektivavtal reglera frågor rörande
förhållandet mellan kommunen som arbetsgivare och dess arbetstagare,
2. förhandla å kommunens vägnar enligt lagstiftning om förhandlingsrätt utom vad gäller
11–14 och 38 §§ lagen (1976:580) om medbestämmande i arbetslivet inom andra nämnders
verksamhetsområden,
3. avgöra frågor om tolkning och tillämpning av lag, avtal och andra bestämmelser rörande
förhållandet mellan kommunen som arbetsgivare och dess arbetstagare;
4. besluta om stridsåtgärd,
5. lämna uppdrag enligt 6 kap. 3 § lagen (2009:47) om vissa kommunala befogenheter.
Uppföljningsfunktionen
Styrelsens uppföljning
9 § Styrelsen ska
1. övervaka att av fullmäktiges fastställda kvalitetskrav, mål, riktlinjer och program för
verksamheten samt ekonomi följs upp i nämnderna,
2. övervaka att kommunens löpande förvaltning i övrigt sköts lagligt och ekonomiskt,
3. följa hur den interna kontrollen sköts i nämnderna,
4. tre gånger per år rapportera till fullmäktige hur samtliga kommunens verksamheter
utvecklas mot bakgrund av fastlagda mål och hur den ekonomiska ställningen är under
budgetåret,
5. inom ramen för sin uppsiktsplikt övervaka att verksamheter som bedrivs av privata utförare
kontrolleras och följs upp i enlighet med lag, avtal och av fullmäktige fastställda program
och direktiv,
6
6. senast i april månad varje år lämna fullmäktige en redovisning över de motioner och
medborgarförslag som kommit in till fullmäktige till och med året innan och som inte
slutligt handlagts av fullmäktige.
Särskilda uppgifter
Processbehörighet
10 § Styrelsen får själv eller genom ombud föra kommunens talan i alla mål och ärenden, om
inte någon annan ska göra det på grund av lag eller annan författning eller beslut av
fullmäktige. Detta gäller också mål där någon har begärt laglighetsprövning av fullmäktiges
beslut, om inte fullmäktige beslutar att själv föra talan i målet.
Krisledning och höjd beredskap
11 § Styrelsen ansvarar för kommunens uppgifter enligt lagen (2006:544) om kommuners och
landstings åtgärder inför och vid extraordinära händelser i fredstid och höjd beredskap samt
lagen (1992:1403) om totalförsvar och höjd beredskap (krisledningsnämnd).
Krisledningsnämndens verksamhet regleras i särskilt reglemente.
Styrelsen utser ledamot till hemvärnsråd enligt hemvärnsförordningen (1997:146).
Arbetslöshetsnämnd
12 § Styrelsen är arbetslöshetsnämnd enligt lagen (1944:475) om arbetslöshetsnämnd.
Arkivmyndighet
13 § Styrelsen är arkivmyndighet. Närmare föreskrifter om arkivvården finns i av fullmäktige
antaget arkivreglemente.
Anslagstavla och webbplats
14 § Styrelsen ansvarar för kommunens anslagstavla.
Styrelsen samordnar innehållet i och ansvarar för kommunens externa och interna webbplats.
Författningssamling
15 § Styrelsen ansvarar för att uppdatera den kommunala författningssamlingen och se till att
denna hålls tillgänglig i lagstadgad form.
Uppdrag och verksamhet
16 § Styrelsen ska inom sina verksamhetsområden följa vad som anges i lag eller annan
författning. Den ska följa det fullmäktige – i reglemente, i samband med budget eller i annat
särskilt beslut – har bestämt att styrelsen ska fullgöra, samt verka för att fastställda mål uppnås
och i övrigt följa givna uppdrag och angivna riktlinjer.
Organisation inom verksamhetsområdet
17 § Styrelsen ansvarar för att dess organisation är tydlig och ändamålsenlig med hänsyn till av
fullmäktige fastställda mål och styrning samt lagar och andra författningar för verksamheten.
7
Personalansvar
18 § Styrelsen är anställningsmyndighet för personal vid sin förvaltning. Styrelsen har hand om
personalfrågor inklusive arbetsmiljöfrågor inom sitt verksamhetsområde.
Personuppgifter
19 § Styrelsen är personuppgiftsansvarig för de register och andra behandlingar av
personuppgifter som sker i styrelsens verksamhet.
Uppföljning, återredovisning och rapportering till fullmäktige
20 § Styrelsen ska kontinuerligt följa upp sin verksamhet.
Redovisning ska ske enligt riktlinjer som fastställs av fullmäktige. Styrelsen samordnar de olika
nämndernas redovisningar.
Nämnderna ska också fullgöra rapporteringsskyldighet som ålagts dem enligt speciallag.
Information och samråd
21 § Styrelsen, nämnderna och kommunalråd respektive oppositionsråd ska i möjligaste mån
från nämnd erhålla den information och det underlag de behöver i sin verksamhet. Rätten till
information och underlag omfattar inte uppgift för vilken sekretess råder.
Nämnderna ska samråda när deras verksamhet och ärenden berör styrelsens eller annan nämnds
verksamhet.
Samråd bör även ske med föreningar och organisationer när dessa är särskilt berörda. Styrelsen
beslutar om formerna för samrådet.
Självförvaltningsorgan
22 § Styrelsen får uppdra åt ett självförvaltningsorgan att helt eller delvis sköta driften av en
viss anläggning eller en viss institution. Styrelsen får uppdra åt självförvaltningsorganet att
besluta på styrelsens vägnar i ett visst ärende eller en viss grupp av ärenden.
Styrelsen ska i en arbetsordning fastställa självförvaltningsorganets uppgifter, sammansättning,
arbetsformer och mandattid.
Medborgarförslag
23 § Medborgarförslag, där fullmäktige överlåtit till styrelsen att fatta beslut, ska om möjligt
beredas så att styrelsen kan fatta beslut inom ett år från det att förslaget väcktes i fullmäktige.
Styrelsen ska en gång per år redovisa de medborgarförslag som inte avgjorts inom ett år från
det att förslagen väcktes i fullmäktige. Fullmäktige ska informeras om anledningen till att
ärendena inte har avgjorts och när beslut kan förväntas fattas.
Redovisningen ska senast göras på fullmäktiges ordinarie sammanträde i april.
När ett medborgarförslag beretts färdigt och beslut ska fattas, bör förslagsställaren underrättas.
8
Arbetsformer
Tidpunkt för sammanträden
24 § Styrelsen sammanträder på dag och tid som styrelsen bestämmer.
Sammanträde ska hållas också om minst en tredjedel av nämndens ledamöter begär det eller
om ordföranden anser att det behövs. En begäran om extra sammanträde ska göras skriftligen
hos ordföranden och innehålla uppgift om det eller de ärenden som önskas bli behandlade på
det extra sammanträdet.
Ordföranden ska, om möjligt, samråda med vice ordförandena om tiden för extra sammanträde.
Om det föreligger särskilda skäl får ordföranden ställa in ett sammanträde eller ändra dagen
eller tiden för sammanträdet. Om möjligt ska samråd ske med vice ordförandena.
Om ordföranden beslutar att ett sammanträde ska ställas in eller att dagen eller tiden för ett
sammanträde ska ändras, ska ordföranden se till att varje ledamot och ersättare snarast
underrättas om beslutet.
Kallelse
25 § Ordföranden ansvarar för att kallelse utfärdas till sammanträdena. När varken ordföranden
eller en vice ordförande kan kalla till sammanträde ska den som varit ledamot i nämnden längst
tid göra detta (ålderspresidenten). Om flera ledamöter har lika lång tjänstgöringstid ska den till
åldern äldste ledamoten vara ålderspresident.
Kallelsen ska vara skriftlig och innehålla uppgift om tid och plats för sammanträdet.
Kallelsen ska tillställas varje ledamot och ersättare samt annan förtroendevald som
får närvara vid sammanträdet, senast 6 dagar före sammanträdesdagen. Kallelse får
ske elektroniskt om det inte är olämpligt. Ordföranden bestämmer formen för kallelse.
I undantagsfall får kallelse ske på annat sätt.
Kallelsen bör åtföljas av föredragningslista. Ordföranden bestämmer i vilken ut- sträckning
handlingar som tillhör ett ärende på föredragningslistan ska bifogas kallelsen. Ordföranden ska
i kallelsen ange om utelämnande av handlingar har skett.
Offentliga sammanträden
26 § Styrelsen får besluta om offentliga sammanträden.
Sammanträde på distans
27 § Styrelsen får, om särskilda skäl föreligger, sammanträda med ledamöter närvarande på
distans. Sådant sammanträde får endast äga rum om ljud- och bildöverföring sker i realtid och
på ett sådant sätt att samtliga deltagare kan se och höra varandra på lika villkor. Lokalen ska
vara så beskaffad att inte obehöriga kan ta del av sammanträdeshandlingar, bild eller ljud.
Ledamot som önskar delta på distans ska senast 3 dagar i förväg anmäla detta till styrelsens
kansli. Ordföranden avgör om närvaro får ske på distans.
Styrelsen får bestämma vad som närmare ska gälla om deltagande på distans i
styrelsen.
9
Närvarorätt
28 § Kommunalråd har rätt att närvara vid styrelsens sammanträden och delta i
överläggningarna.
Härutöver får styrelsen medge förtroendevald som inte är ledamot eller ersättare i styrelsen att
närvara vid sammanträde för att lämna upplysningar. Även anställd i kommunen och särskilt
sakkunnig kan medges denna rätt. Om styrelsen beslutar det, får den som kallats delta i
överläggningarna.
Styrelsen får härutöver bestämma att annan ska ha rätt att närvara vid styrelsens
sammanträden.
Sammansättning
29 § Styrelsen består av det antal ledamöter och ersättare som fullmäktige beslutat.
Ordföranden
30 § Det åligger ordföranden att
1. leda styrelsens arbete och sammanträden,
2. kalla till sammanträde i enlighet med lag och reglemente,
3. kalla ersättare,
4. inför sammanträdena se till att ärendena som ska behandlas i styrelsen vid behov är
beredda,
5. se till att färdigberedda ärenden snarast behandlas i styrelsen,
6. bevaka att styrelsens beslut verkställs.
Härutöver åligger det styrelsens ordförande att under styrelsen
1. ha uppsikt över kommunens hela nämndförvaltning,
2. med uppmärksamhet följa frågor av betydelse för kommunens utveckling och ekonomiska
intressen samt effektiviteten i verksamheten och ta initiativ i dessa frågor,
3. främja samverkan mellan styrelsen, kommunens övriga nämnder och fullmäktige samt
4. representera styrelsen vid uppvaktningar hos myndigheter, konferenser och sammanträden
om inte styrelsen bestämt annat i ett särskilt fall.
Presidium
31 § Styrelsens presidium ska bestå av ordförande, förste vice ordförande och andre vice
ordförande.
Viceordförandena ska biträda ordföranden i uppgiften att planera och leda samman- trädet i den
mån ordföranden anser att det behövs.
Ersättare för ordföranden och vice ordföranden
32 § Om varken ordföranden eller annan i presidiet kan delta i ett helt sammanträde eller en del
av ett sammanträde, får nämnden utse en annan ledamot som ersättare för dessa. Tills valet
förrättats, fullgörs ordförandens uppgifter av den som varit ledamot i styrelsen längst tid. Om
flera ledamöter har lika lång tjänstgöringstid fullgörs ordförandens uppgifter av den äldste av
dem.
Motsvarande gäller om ordföranden eller annan i presidiet inte kan fullgöra sitt uppdrag under
en längre tid. Ersättaren ska fullgöra samtliga ordförandens/övriga presidiets uppgifter.
10
Kommunalråd
33 § Sedan val av styrelse skett utser fullmäktige 1 kommunalråd.
Fullmäktige beslutar om kommunalrådens uppgifter, ansvarsområden och tjänstgöringsgrad.
Förhinder
34 § En ledamot som är förhindrad att delta i ett sammanträde eller i en del av ett sammanträde,
ska snarast anmäla detta till partiets gruppledare som underrättar den ersättare som står i tur om
att denne ska tjänstgöra.
Ersättares tjänstgöring
35 § Om en ledamot är förhindrad att delta eller att vidare delta i ett sammanträde ska en
ersättare tjänstgöra i ledamotens ställe. Den ersättare ska kallas in som står i tur att tjänstgöra
och som inte redan har kallats in.
En ledamot som inställer sig under ett pågående sammanträde har rätt att tjänstgöra även om en
ersättare trätt i ledamotens ställe.
Ersättarna ska, om dessa inte väljs proportionellt, tjänstgöra enligt den ordning som fullmäktige
har bestämt. Om ingen ordning är bestämd, kallas ersättarna i den ordning de tagits upp i
fullmäktiges protokoll från valet.
Ersättare som inte tjänstgör har rätt att delta i överläggningarna och få sin mening antecknad till
protokollet.
En ersättare som har börjat tjänstgöra har alltid företräde oberoende av turordningen. Om det
etablerade majoritetsförhållandet mellan partierna påverkats genom ersättarens tjänstgöring får
dock en ersättare som inställer sig under pågående sammanträde träda in i stället för en
ersättare som kommer längre ner i turordningen.
Jäv, avbruten tjänstgöring
36 § En ledamot eller en ersättare som avbrutit sin tjänstgöring på grund av jäv i ett ärende får
tjänstgöra igen sedan ärendet handlagts.
Ledamot som en gång avbrutit tjänstgöringen under ett sammanträde på
grund av annat hinder än jäv, får åter tjänstgöra om ersättarens inträde har påverkat det
etablerade majoritetsförhållandet mellan partierna.
Reservation
37 § Om en ledamot har reserverat sig mot ett beslut och ledamoten vill motivera reservationen
ska ledamoten göra det skriftligt. Motiveringen ska lämnas till sekreteraren före den tidpunkt
som har fastställts för justeringen av protokollet. Motsvarande gäller vid omedelbar justering.
Justering av protokoll
38 § Protokollet justeras av ordföranden och en ledamot.
Styrelsen kan besluta att en paragraf i protokollet ska justeras omedelbart. Paragrafen ska
redovisas skriftligt vid sammanträdet och justeras av ordföranden och en ledamot.
11
Kungörelser och tillkännagivanden av föreskrifter med mera
39 § Styrelsen ansvarar för att beslut och föreskrifter inom det egna ansvarsområdet kungörs
enligt gällande bestämmelser.
Nämnderna ska underrätta styrelsen så snart en uppdatering av den kommunala
författningssamlingen bedöms nödvändig.
Delgivningsmottagare
40 § Delgivning med styrelsen sker med ordföranden, förvaltningschefen eller annan anställd
som styrelsen beslutar.
Undertecknande av handlingar
41 § Skrivelser, avtal och andra handlingar från styrelsen bör på styrelsens vägnar undertecknas av ordföranden och kontrasigneras av kommunchefen. Vid förfall för ordföranden
inträder vice ordföranden och vid förfall för denne den ledamot som styrelsen utser.
Styrelsen får även uppdra åt förtroendevald eller tjänsteman att enligt av styrelsen lämnade
direktiv underteckna handlingar på styrelsens vägnar.
Beslut som fattas med stöd av delegation samt skrivelser, avtal och andra handlingar som
upprättas med anledning därav undertecknas av den som fattat beslutet och, i förekommande
fall, kontrasigneras av den som utses därtill.
Utskott
42 § Inom styrelsen ska finnas ett arbetsutskott och en förhandlingsdelegation som vardera
består av 3 ledamöter och 3 ersättare. Styrelsen får därutöver inrätta ytterligare utskott.
Inom ett utskott väljer styrelsen för den tid styrelsen beslutar bland utskottets ledamöter en
ordförande och en vice ordförande.
Om ordföranden i utskottet på grund av sjukdom eller av annat skäl är förhindrad att fullgöra
sitt uppdrag för längre tid får styrelsen utse en annan ledamot i utskottet att som ersättare för
ordföranden fullgöra dennes uppgifter.
Avgår en ledamot eller en ersättare i utskottet, som inte utsetts vid proportionellt val, ska
fyllnadsval snarast förrättas.
Utskottet sammanträder på dag och tid som varje utskott bestämmer. Sammanträden ska också
hållas när ordföranden anser att det behövs eller när minst 2 ledamöter begär
det. Utskottet får handlägga ärenden bara när mer än hälften av ledamöterna är närvarande.
De ärenden som ska avgöras av styrelsen i dess helhet bör beredas av utskottet om beredning
behövs. Ordföranden eller kommunchefen överlämnar sådana ärenden till utskottet.
Ordföranden bestämmer föredragningslistan till utskottet.
När ärendet beretts ska utskottet lägga fram förslag till beslut.
12
~
Essunga kommun - - - - - - - - - - - - • • 13
Ändringar markerade med gult
Delegationsordning
Kommunstyrelsen
Förslag 2015
Reviderad av kommunstyrelsen 2011-05-02, § 60
ESSUNGA KOMMUN
DELEGATIONSORDNING FÖR
KOMMUNSTYRELSEN
Sid 2 av 13
Dnr 109/11
2011-05-02
Inledning.................................................................................................................... 3
Syfte ........................................................................................................................ 3
Delegationsbeslut ................................................................................................... 3
Beslut som inte får delegeras .................................................................................. 3
Verkställighetsbeslut ............................................................................................... 3
Vidaredelegering ..................................................................................................... 3
Ersättare av delegat ................................................................................................ 4
Anmälan av beslut .................................................................................................. 4
Anpassning till budget ............................................................................................. 4
Brådskande ärenden ............................................................................................... 4
Handläggning av ett delegationsärende .................................................................. 4
Överklagan, besvärshänvisning ........................................................................................ 4
1. Arbetsgivarärenden .............................................................................................. 5
1.1 Anställning ........................................................................................................ 5
1.2 Lönesättning .................................................................................................... 5
1.3 Avveckling ......................................................................................................... 5
1.4 Förhandlingar .................................................................................................... 6
1.5 Övriga arbetsgivarärenden ................................................................................ 6
2 Ekonomiärenden ................................................................................................... 7
2.1 Lån och fordringar ............................................................................................. 7
3. Upphandling, inköp och avyttring av varor och tjänster................................... 8
4. Juridik och avtal ................................................................................................... 9
5. Krisledning och extraordinära händelser ......................................................... 10
6. Kurser och konferenser ..................................................................................... 10
7. Mark- och fastighetsärenden ............................................................................. 10
8. Färdtjänst ............................................................................................................ 12
9. Övrigt ................................................................................................................... 12
10. Fritidsverksamhet ............................................................................................. 12
11. Överförmyndarfrågor………………………………………………………………...12
ESSUNGA KOMMUN
KOMMUNSTYRELSEN
Sid 3 av 13
Dnr 109/11
2011-05-02
Inledning
Syfte
Syftet med en delegationsordning är att rutinärenden ska avlastas nämnden/styrelsen för att
skapa utrymme för mer omfattande behandling av betydelsefulla och principiella ärenden.
Det möjliggör också en effektivare verksamhet från nämnden till delegaten genom att
beslutsvägarna blir kortare och handläggningen snabbare, vilket kommer medborgarna till
godo också.
Delegationsbeslut
Delegationsbeslut ska vara av rutinkaraktär. Beslut som fattas enligt delegering är
jämställt med ett beslut fattat av nämnden/styrelsen och kan inte ändras av
nämnden/styrelsen i samband med att ärendet anmäls. Däremot kan
nämnden/styrelsen genom eget handlande föregripa delegationsbeslut. Är
delegaten tveksam får ärendet överlämnas till nämnden/styrelsen. Är ärendet av
större vikt eller av principiell betydelse ska ärendet hänvisas till
nämnden/styrelsen.
Beslut som inte får delegeras
Enligt 10 kap 34 § kommunallagen får beslutanderätten inte delegeras i följande
slag av ärenden:
- Ärenden som avser verksamhetens mål, inriktning, omfattning eller kvalitet.
- Framställningar eller yttrande till fullmäktige, liksom yttrande med anledning
av beslut av nämnden i dess helhet eller av fullmäktige, som överklagats.
- Ärenden som rör myndighetsutövning med enskilda, om de är av principiell
beskaffenhet eller annars av större vikt.
- Vissa ärenden som anges i särskilda föreskrifter.
Verkställighetsbeslut
Verkställighet innebär en åtgärd som normalt finns inom tjänstemannens område.
Beslut som fattas i det dagliga arbetet och som styrs av regler, riktlinjer och arbetsoch rutinbeskrivningar är ren verkställighet. Exempel är anställande och
entledigande av personal, debitering av avgifter enligt fastställd taxa, inköp av
varor från leverantör där kommunen tecknat avtal eller tecknande av enklare avtal
som rör sig inom budget.
Beslut som fattas i enlighet med de rättigheter som följer arbetsrättslig lagstiftning
eller kollektivavtal är också verkställighet eftersom det i dessa fall finns litet eller
inget utrymme för att fatta självständiga beslut, som kan hänföras till
delegationsbeslut.
Vidaredelegering
Om delegaten är förvaltningschefen får hon/han vidaredelegera sin beslutsrätt till
annan anställd. Sådana beslut ska anmälas till förvaltningschefen.
ESSUNGA KOMMUN
KOMMUNSTYRELSEN
Sid 4 av 13
Dnr 109/11
2011-05-02
Ersättare av delegat
Vid ordinarie tjänstemannadelegats frånvaro, om ersättare inte finns, utövas
beslutanderätten av närmast överordnad befattningsutövare.
Anmälan av beslut
Beslut, som fattats av tjänsteman med stöd av delegation, anmäls fortlöpande till
styrelsen/nämnden. Om förvaltningschefen har vidaredelegerat till annan anställd
ska sådana beslut anmälas till förvaltningschefen.
Beslut, delegerade till en lägre politisk nivå, anmäls uppåt av
förvaltningssekreteraren.
Anpassning till budget
För samtliga beslut gäller att beslut endast får fattas inom ramen för budgeterade
medel och inom de konton, som tjänsteman har budgetansvar.
Brådskande ärenden
Enligt kommunallagens 6 kap 36 § får nämnden/styrelsen uppdra åt en ordförande
eller annan ledamot, som nämnden utsett, att besluta på nämndens vägar i ärende
som är så brådskande att nämndens avgörande inte kan avvaktas.
Handläggning av ett delegationsärende
- Ärendet bereds. Eventuellt kan förhandling enligt MBL behövas.
- Beslut fattas, dokumenteras och expedieras.
- Beslut med besvärshänvisning delges dem som berörs.
- Beslutet anmäls till kommunstyrelsen senast två månader från beslutstillfället.
Mall för delegationsbeslut ska användas.
Överklagan, besvärshänvisning
Eftersom delegaten helt träder in i nämndens/styrelsens ställe kan också besluten
överklagas på samma sätt som nämndens/styrelsens beslut. Besvärstiden räknas
vanligtvis från det datum då beslutet eller det protokoll där anmälan noteras
tillkännages t ex på anslagstavla. Undantag från denna regel är beslut som kan
överklagas genom s k förvaltningsbesvär, där tiden räknas från den punkt när den
som berörs av beslutet tagit del av det. Beslut som kan överklagas genom
förvaltningsbesvär utgörs av beslut som har karaktären av myndighetsutövning,
t ex socialt bistånd och bygglov.
ESSUNGA KOMMUN
KOMMUNSTYRELSEN
Sid 5 av 13
Dnr 109/11
2011-05-02
Kommunstyrelsen delegerar, inom ramen för styrelsens förvaltningsområde och
anvisade anslag, beslutanderätten enligt följande:
1. Arbetsgivarärenden
1.1 Anställning
1.1.1 Anställning av kommunchef
Beslutas av: Kommunstyrelsen
Ersättare: Kommunstyrelsens arbetsutskott
1.1.2 Anställning av förvaltningschef
Beslutas av: Kommunstyrelsen
Ersättare: Kommunstyrelsens arbetsutskott.
1.1.3 Tillförordnande av kommunchef vid sjukdom eller upp till sex månader vid annat
förfall
Beslutas av: Kommunstyrelsens arbetsutskott
1.1.4 Tillförordnande av förvaltningschef vid sjukdom eller upp till sex månader vid
annat förfall
Beslutas av: Kommunchef
1.2 Lönesättning
1.2.1 Lönesättning av kommunchef
Beslutas av: Förhandlingsdelegationen
1.2.2 Lönesättning av förvaltningschef
Ersättare: Förhandlingsdelegationen
1.2.3 Lönesättning av övrig personal
Beslutas av: Anställande chef
Anmärkning: Samråd med personalchef
1.3 Avveckling
1.3.1 Beslut om pensioner och pensionsnivå utöver vad som följer av kollektivavtal
och/eller kommunens pensionspolicy
ESSUNGA KOMMUN
KOMMUNSTYRELSEN
Sid 6 av 13
Dnr 109/11
2011-05-02
1.3.2 Beslut om avgångsförmån och/eller särskild avtalspension
Anmärkning: Samråd med berörd nämnd
1.3.3 Övriga avvecklingsfrågor – upp till sex månader (motsvarande
uppsägning)
Beslutas av: Förvaltningschef
Anmärkning: Samråd med personalchef
1.3.4 Övriga avvecklingsfrågor – över sex månader
1.4 Förhandlingar
1.4.1 Med bindande verkan för kommunen genom kollektivavtal reglera frågor rörande
förhållandet mellan kommunen som arbetsgivare och dess arbetstagare
Beslutas av: Personalchef
1.4.2 Förhandla på kommunens vägnar enligt gällande lagstiftning om förhandlingsrätt
utom vad gäller 11-14 och 38 § lagen om medbestämmande i arbetslivet inom andra
nämnders verksamhetsområden.
1.5 Övriga arbetsgivarärenden
1.5.1 Avstängning samt disciplinär åtgärd enligt AB
Ersättare: Kommunchef Förvaltningschef
1.5.2 Ledighet och löneförmån enligt lagen om facklig förtroendeman
Ersättare: Kommunchef Förvaltningschef
1.5.3 Beslut om stridsåtgärder
1.5.4 Beslut om skyddsarbete i samband med stridsåtgärd
Ersättare: Personalchef
ESSUNGA KOMMUN
KOMMUNSTYRELSEN
Sid 7 av 13
Dnr 109/11
2011-05-02
1.5.5 Processföring i arbetsrättstvister
1.5.6 Lämna uppdrag som avses i den kommunala delegationslagen (1954:130)
1.5.7 Rätt att besluta om bisysslor
Ersättare: Personalchef
2 Ekonomiärenden
2.1 Lån och fordringar
2.1.1 Avskrivning av fordran upp till ett basbelopp
Beslutas av: Ekonomichef
Ersättare: Redovisningschef Controller
2.1.2 Avskrivning av fordran över ett basbelopp
2.1.3 Avbetalningsplan, upprättande av betalningsplan, anstånd
Beslutas av: Redovisningschef Ekonomichef
Ersättare: Ekonomiassistent
2.1.4 Beslut om upptagande av lån (enligt kommunfullmäktiges ramar)
Ersättare: Administrativ chef
2.1.5 Undertecknande av lånehandlingar
Beslutas av: Kommunstyrelsens ordförande
Ersättare: Ekonomichef
2.1.7 Hyressättning
2.2 Donationsmedel
2.2.1 Placering av donationsmedel, även för utbildnings- och socialnämnden
Beslutas av: Administrativ chef
ESSUNGA KOMMUN
KOMMUNSTYRELSEN
Sid 8 av 13
Dnr 109/11
2011-05-02
2.3 Utseende av personer med rätt att teckna, attestanter m fl
2.3.1 Utseende av personer som har rätt att teckna kommunens bank- och postgiro
2.3.2 Utseende av personer som har rätt att upprätta och underteckna
mervärdesskattedeklaration
2.3.3 Utseende av personer som har rätt att kvittera rekommenderade postförsändelser
och dylikt från posten
2.3.4 Utseende av beslutsattestanter
Ersättare: Redovisningschef
3. Upphandling, inköp och avyttring av varor och tjänster
3.1 Anskaffningsbeslut till ett belopp av högst 3 basbelopp
Beslutas av: Respektive resultatenhetsansvarig
Anmärkning: Samråd med inköpssamordnare.
3.2 Anskaffningsbeslut till ett belopp överstigande 3 basbelopp
Anmärkning: Samråd med inköpssamordnare.
3.3 Upphandling av varor och tjänster, till ett belopp av högst 3 basbelopp
Beslutas av: Respektive resultatenhetsansvarig
Anmärkning: Samråd med inköpssamordnare
3.4 Upphandling av varor och tjänster till ett belopp överstigande 3 basbelopp
Beslutas av: Kommunstyrelsens ordförande.
Anmärkning: Samråd med inköpssamordnare
3.5 Upphandling av varor, tjänster och entreprenader till ett belopp överstigande 3
basbelopp inom tekniska verksamheter
Ersättare: Teknisk chef
ESSUNGA KOMMUN
KOMMUNSTYRELSEN
Sid 9 av 13
Dnr 109/11
2011-05-02
3.6 Upphandling av varor, tjänster och entreprenader till ett belopp överstigande 3
basbelopp inom renhållning, VA
Ersättare: Teknisk chef , Väg- och VA-ingenjör
3.1 Varor och tjänster som skall upphandlas centralt enligt kommunens riktlinjer för
upphandling (utom teknisk verksamhet).
3.2 Varor, tjänster och entreprenader inom tekniska verksamheter
Ersättare: Samhällsbyggnadschef
3.3 Slutande av ramavtal för varor eller tjänster för hela eller delar av kommunens
verksamhetsområden
4. Juridik och avtal
4.1 Tecknande av borgen till stöd för bostadsförsörjningen i övrigt enligt
kommunfullmäktiges beslut
Beslutas av: Kommunstyrelsens ordförande/ eller kommunchef
Ersättare: Kommunstyrelsens 1:e vice ordförande
4.1 Tecknande av borgen i övrigt, omsättning av lån inom av kommunfullmäktige beslutade ramar
Beslutas av: Kommunstyrelsens ordförande/ eller kommunchef
4.2 Befullmäktigande av ombud att föra kommunens talan inför domstol och andra
myndigheter samt vid förrättningar av skilda slag.
Ersättare: Kommunchef
4.3 Föra kommunens talan i taxerings- och mantalsskrivningsärenden
4.4 Ärenden om utlämnande av allmän handling
ESSUNGA KOMMUN
KOMMUNSTYRELSEN
Sid 10 av 13
Dnr 109/11
2011-05-02
5. Krisledning och extraordinära händelser
5.1 Bedöma när en extraordinär händelse medför att krisledningsnämnden ska träda i
funktion och besluta på nämndens vägnar i ärenden som är så brådskande att
nämndens avgörande inte kan avvaktas.
6. Kurser och konferenser
6.1 Förtroendevaldas deltagande i kurser och konferenser
Beslutas av: Kommunchef Kommunstyrelsens ordförande
Ersättare: Administrativ chef Kommunchef
6.2 Utse person som företräder kommunen vid stämmor och årsmöten
7. Mark- och fastighetsärenden
7.1 Utarrendering av mark, såvitt gäller upplåtelse för tid om högst två år i sänder
Beslutas av: Teknisk chef Samhällsbyggnadschef
7.2 Upplåtelse av offentlig plats för särskilda ändamål
7.3 Överlåtelse eller upplåtelse till enskild av planlagd mark för bebyggelse för
bostadsändamål och näringsverksamhet
Beslutas av: Kommunstyrelsens ordförande Kommunchef
7.4 Yttrande över remisser från bygg- och miljönämnden eller lantmäterimyndighet
om fastighetsbildning, bygglov mm
7.5 Utsträckning, nedsättning, dödning och relaxation av inteckningar samt utbyte av
pantbrev liksom andra därmed jämförliga åtgärder.
7.6 Beslut i frågor beträffande bidrag till individuell handikappanpassning av bostäder
(bostadsanpassning)
ESSUNGA KOMMUN
KOMMUNSTYRELSEN
Sid 11 av 13
Dnr 109/11
2011-05-02
Ersättare: Kommunstyrelsens 1:e vice ordförande Kommunchef
7.7 Yttrande rörande ärenden om grustäktstillstånd, tillfällig handel, förvärvstillstånd
för utländsk medborgare och liknande yttranden
Beslutas av: Kommunstyrelsens arbetsutskott Kommunstyrelsens ordförande
7.8 Ansökan om förrättning enligt fastighetsbildningslagen, anläggningslagen och
ledningslagen.
Ersättare: Väg- och VA-ingenjör eller Kommunchef
7.9 Godkännande av dels förrättning och gränsutmärkning samt överenskommelse om
fastighetsreglering, avstyckning och gränssträckning enligt fastighetsbildningslagen,
dels förrättningar och överenskommelser enligt anläggningslagen.
Ersättare Teknisk chef Samhällsbyggnadschef, Väg- och VA-ingenjör eller
Kommunchef
7.10 Godkännande av servitutsavtal, nyttjanderätt och ledningsrätt liksom andra
därmed jämförliga åtgärder
7.11 Yttrande över nedläggning av jordbruksmark
7.11 Yttrande över enkelt planförfarande
7.12 Planuppdrag till bygg- och miljönämnden
7.13 Rätt till vattenavstängning
Avstängning av vattentillförseln med stöd av lagen (2006:412) om allmänna
vattentjänster.
Beslutas av: Väg- och VA-ingenjör
Ersättare Teknisk chef Samhällsbyggnadschef
7.16 Beslut om lokala trafikföreskrifter enligt trafikförordningen (1998:1276)
Ersättare: Teknisk chef
7.17 Beslut om särskilt driftbidrag till vägsamfälligheter
Ersättare: Samhällsbyggnadschef
ESSUNGA KOMMUN
KOMMUNSTYRELSEN
Sid 12 av 13
Dnr 109/11
2011-05-02
8. Färdtjänst
8.1 Rätten till tolkning av regler i enskilda ärenden avseende färdtjänst
Beslutas av: Färdtjänsthandläggaren (Beslutat i KS 2014-03-17 § 19)
9. Övrigt
9.1 Representation och uppvaktningar samt överlämnande av gåvor
Ersättare: Kommunstyrelsens 1:e vice ordförande eller Kommunchef
9.2 Yttrande över antagande av hemvärnsmän
9.3 Avskrivning av inaktuella ärenden
9.3 Registrering av lotterier, godkännande av föreståndare, utseende av kontrollant
samt tillståndprövning av lotterier
9.5 Utseende av projekterings- och arbetsgrupper
9.4 Yttrande till länsstyrelsen angående tillstånd för övervakningskameror
9.5 Beslut om flyttning av fordon och fordonsvrak
Beslutas av: Väg- och VA-ingenjör och Väg- och VA-tekniker
Ersättare: Teknisk chef Samhällsbyggnadschef
9.8 Parkeringstillstånd för funktionshindrade
Beslutas av: Teknisk assistent
Ersättare: Assistent socialkontoret Färdtjänsthandläggare
10. Fritidsverksamhet
10.1 Utdelning av idrottsstipendium i enlighet med fastställda regler
10.2 Beviljande av bidrag till föreningar, organisationer och enskilda enligt fastställda
normer
ESSUNGA KOMMUN
KOMMUNSTYRELSEN
Sid 13 av 13
Dnr 109/11
2011-05-02
Ersättare: Informatör
10.2 Beviljande av investeringsbidrag
Beslut: Kommunstyrelsens arbetsutskott
11. Överförmyndarfrågor
Kommunstyrelsens arbetsutskott är tillika överförmyndarenämnd, eftersom kommunen köper
tjänster av Lidköpings kommun är de flesta frågor delegerade dit. Följande kan dock inte
delegeras utan beslutas av kommunstyrelsens arbetsutskott.
- Yttranden till kommunfullmäktige
- Beslut enligt 11 kap. 20 § Föräldrabalken att entlediga god man eller förvaltare från
sitt uppdrag
- Beslut enligt 11 kap. 20 § Föräldrabalken att skilja god man eller förvaltare från sitt
uppdrag
- Beslut att häva avtal om sammanlevnad i oskiftat dödsbo
- Beslut om att förelägga vite
Beslutas av: Kommunstyrelsens arbetsutskott.
12. Introduktionsersättning m m för flyktingar
12.1 a) Beslut i ärenden om introduktionsersättning för flyktingar.
b) Beslut om introduktionsersättningen skall utgår även vid inskolning av barn i
barnomsorgen.
c) Beslut om reseersättning/busspengar, vid praktik och introduktionsinsatser.
Beslutas av: AME-shef, flyktingsamordnare, flyktingsekreterare.
Lagrum: Lagom om introduktionsersättning SFS 1992:1068.
Anmärkning : * Beslutanderätten gäller i enlighet med kommunstyrelsens anvisningar för
introduktionsersättning. * I avvaktan på rambeslut och vid behov av matpengar beslutar
AME-chefen. * Rambeslut för nyanlända skall alltid beslutas av AME-chef. Avslag om
ersättning beslutas av AME-chef. * Avslag i löpande ärenden beslutas av flyktingsamordnaren efter konsultation med AME-chef. Flyktingsekreteraren kan, utifrån rambeslut,
besluta och administrera löpande rutinärenden gällande introduktionsersättning (t ex i väntan
på annan förmån) enligt gällande beslut och arbetsplan.
12. Ensamkommande flyktingbarn
Avtal om mottagande av ensamkommande flyktingbarn i enlighet med kommunens
fördelningstal
Ersättare: Kommunstyrelsens vice ordförande
Driftsredovisning, mnkr
Intäkter
Kostnader
Nettokostnad
Budgetavvikelse
2012
21,9
-46,9
-25,0
-0,7
2013
22,3
-48,1
-25,8
-0,5
2014
23,0
-48,4 Skriv beloppet med minustecken.
-25,4
0,6
2012
654
7,8%
1,4%
2013
674
3,2%
1,4%
2014
662
-1,4%
1,3%
2012
38 254
2013
38 414
2014
38 590
Jämförelsetal
Nettokostnad/invånare, kr
Nettokostnadsutveckling, %
Andel av kommunens nettodriftskostnad, %
Beräkningsunderlag
Invånarantal
Nettokostnad 2011, nämnden
Kommunens nettodriftskostnad
-23,2
Skriv beloppet med minustecken
-1 767,6
-1 829,8
-1 918,1
Räddningstjänsten
2012
-25,0
2013
-25,8
2014 Budgetavvikelse
-25,4
Summa
-25,0
-25,8
-25,4
Verksamheternas ekonomi, mnkr
0,0
Nyckeltal som återfinns i strategisk plan och budget 2012-2014
2012
2013
2014
Utryckningar för räddningstjänst
varav
Brand i byggnad, anläggning mm
Brand, ej i byggnad
Trafikolycka
Automatlarm, ej brand
Övriga insatser
712
786
769
125
72
178
222
115
101
129
156
208
192
99
95
142
213
220
Tillsyner [antal]
Fixarbrandis [antal uppdrag]
60
952
140
1012
172
863
Extern utbildning/info [antal
personer]
Unika besökare på hemsidan
4174
7396
8937
2955
5450
8015
Underlag för investeringsredovisningen totalt för kommunen
Belopp i tkr
Nr
1
2
3
4
5
6
7
8
9
10
11
12
13
14
15
16
17
18
19
20
21
22
23
24
Objekt
Räddningsutrustning
Tankbil
Släck- och räddningsbil
Övningsfält
Summa
Beskrivning av objekten (kortfattad)
625
2600
4750
2000
Prognos för total
projektkostnad
Budget 2014
389
2917
4750
2000
625
2600
3500
1000
9975
10056
7725
Totalkalkyl
Nettoinvestering 2014 Avvikelse 2014
389
236
2917
-317
0
3500
0
1000
0
0
0
0
0
0
0
0
0
0
0
0
0
0
0
0
0
0
0
0
3306
4419
Kommentarer till eventuella avvikelser mellan budget 2014 och utfall 2014
1
2
3
4
5
6
7
8
9
10
11
12
13
14
15
16
17
18
19
20
21
22
23
24
Räddningsutrustning
Tankbil
Övningsfältet
Viss räddningsutrustning anskaffades inom ramen för tankbilen
Bilen blev cirka 250 tkr dyrare än beräknat samt viss räddningsutrustning rdovisas här
Bilen är beställd men levereras inte förrän våren 2015
Det har tagit tid att få fram bygglov och andra tillstånd, men under 2015 kommer bygget att starta
Ombudgetering 2014-2015
Nämnd:
Regelveket för ombudgetering finns angivet i styrprinciperna.
Nämndsprotokoll bifogas.
Begäran av ombudgetering
Objekt
Övningsfält
Summa begärd ombudgetering till 2014
Total investeringsbudget 2014
Andel ombudgeteringar 2014-2015
Belopp
Motivering
3500 Bilen är beställd men inte levererad
1000 Fältet påbörjas under 2015
4500
7725,0
58,3
Resultatöverföring 2014-2015
Nämnd:
Denna mall omfattar den resultatöverföring som nämnderna har möjlighet att göra mellan två budgetår.
Regelverket beslutades i kommunfullmäkige under hösten 2011.
Nämndsprotokoll bifogas.
Begäran av resultatöverföring
Kostnadspost/del av verksamhet
Räddningstjänsten
Belopp
Motivering
572 Skall reglera tidigare års underskott
Tidigare års underskott 2012-2013 har varit
-512-733=-1245
I och med årets överskott är underskottet -673 tkr
Räddningsnämnden begär att det nollställs med
hänvisning till det "överskott" som fanns när
de nya ekomomistyrprinciperna infördes.
Detta "överskott" tillhörde då egentligen alla
fyra medlemskommunerna.
Summa begärd resultatöverföring
Kommunbidrag 2014
Andel av kommunbidraget
572
26006
2,2 Inte riktigt jämförbart eftersom nämnden få kommunbidrag från ytterligare tre kommuner
VERKSAMHETSBERÄTTELSE 2014
(TILL KF:S ÅRSREDOVISNING)
RÄDDNINGSNÄMND
Räddningsnämnd
Nämndens uppdrag och verksamhet
Anvisning
Denna redovisning får ha max 500 tecken inklusive blanksteg
Infoenheten skriver detta för samtliga nämnder, utifrån hur vi brukar presentera vår
verksamhet i andra sammanhang. Här bör framgå vilka verksamhetsområden nämnden
ansvarar för samt i förekommande fall vilken lagstiftning nämndens verksamhet utgår från.
Viktiga händelser och resultat under året




Räddningstjänstens branddisco drog över 600 ungdomar från alla fyra
medlemskommuner
280 uppdrag på ett dygn. Översvämning i Kvänum efter rekordregn.
Rekordstort antal förebyggandeuppdrag 742 (597 förra året)
Fler och fler hittar till vår hemsida rvs112.se
På väg mot en välkomnande och hållbar kommun
Strategi
Antal
indikatorer
Måluppfyllelse 2014
Kommentar
10 , 5 
Kund/brukaren i
fokus
15
Lokal
utveckling i ett
globalt
perspektiv
En organisation
i framkant
29 (6)
9 , 7 , 7 
28
20 , 7 , 1 
Anledningen till att flera
indikatorer blev röda beror mycket
på de sparbeting förvaltningen hade
2014
* Antalet indikatorer inom parentes avser de indikatorer som inte varit möjliga att få fram ett
utfall för, (IU).
Kunden/brukaren i fokus
I undersökningen 2014 fick Räddningstjänsten åter ett högt betyg av medborgarna. För varje
år ökar vi andelen personer som får någon form av brandskydds- eller
olycksförebyggandeinformation. Antalet lägenhetsbränder minskar också vilket borde ha att
göra med den systematiska tillsynen av flerbostadshus.
Lokal utveckling i ett globalt perspektiv
Räddningstjänsten arbetar aktivt med att möta medborgaren i olika sammanhang som handlar
om olycksförebyggande och andra trygghetsskapande åtgärder. Detta gäller särskilt barn och
ungdom. Att möte myndighetspersoner och personer i uniformsyrken är mycket viktigt för att
bygga upp ett förtroende som kan behövas den dagen det händer något. Under 2014
anordnades vårt branddisco för fjärde gången i Lidköping. Í två omgångar, först 10-12 åringar
sedan 13-15 åringar arrangerades dans med discjockey och uppträde av rockband. Det hela
avslutades av skumdisco. Det allvarliga inslaget var en utrymningsövning mitt i
tillställningen. Vi betonade efteråt det viktiga att spana efter utrymningsskyltarna när man är i
en okänd byggnad.
Under året anställdes en ny Fixarbrandis. Fixarbrandis är ett samarbete med Vård och Omsorg
för att förhindra fallolyckor, brandtillbud och andra olyckor hos äldre. Tjänsten är gratis för
de över 67 år. Fixarbrandis har sin mest hektiska tid innan december då många vill ha sina
gardiner bytta.
En organisation i framkant
I 2014-års medarbetarundersökning fick Räddningstjänsten ett högt värde. Ett led i att
förbättra de delar som fick något lägre betyg så har samtlig personal använt dialogverktyget
FAS. F för förnyelse, A arbetsmiljö, S samverkan. Syftet med FAS-verktyget är att utveckla
verksamheten samt skapa förutsättningar för ett hållbart arbetsliv, god hälsa och bra
arbetsmiljö.
Ekonomi
Driftsredovisning, mnkr
2012
21,9
-46,9
-25,0
-0,7
2013
22,3
-48,1
-25,8
-0,5
2014
23,0
-48,4
-25,4
0,6
2012
654
7,8%
1,4%
2013
674
3,2%
1,4%
2014
662
-1,4%
1,3%
Räddningstjänsten
2012
-25,0
2013
-25,8
2014 Budgetavvikelse
-25,4
Summa
-25,0
-25,8
-25,4
Intäkter
Kostnader
Nettokostnad
Budgetavvikelse
Jämförelsetal
Nettokostnad/invånare, kr
Andel av kommunens nettodriftskostnad, %
Ekonomiskt resultat
Verksamheternas ekonomi, mnkr
Nyckeltal och verksamhetsmått
2012
2013
2014
0,0
Utryckningar för räddningstjänst
varav
Brand i byggnad, anläggning
mm
Brand, ej i byggnad
Trafikolycka
Automatlarm, ej brand
Övriga insatser
712
786
769
125
101
99
72
178
222
115
129
156
208
192
95
142
213
220
Tillsyner [antal]
Fixarbrandis [antal uppdrag]
60
952
140
1012
172
863
Extern utbildning/info [antal
personer]
Unika besökare på hemsidan
4174
7396
8937
2955
5450
8015
I Hällum utanför Vara uppmätte SMHI 2014-08-20 det värsta skyfallen någonsin i Västra
Götaland. Dygnsmedelnederbörden var 133,7 mm. Under det dygnet fick Räddningstjänsten
228 larm om översvämning, främst i Kvänum. Dessa insatser är i statistiken räknade som ett
larm.
För mer information, se:
http://www.lidkoping.se/demokratiochkommun/kommunenspengar/arsredovisning
Uppföljning av INTERNKONTROLLPLAN för Räddningsnämnden 2014
ADMINISTRATION
Område
Åtgärd
Metod
- arkivplan
Kontrollera att det finns en aktuell arkivplan och att den efterlevs
Kontroll av handlingar genom 1 gång/år
stickprov
Ny håller på att tas
fram
ATTESTREGLEMENTE:
Kontroll av förteckningens aktualitet
Beslut i RN
OK
ARKIVERING:
- förteckning
Frekvens
1 gång/år
Ansvarig
Exp till Sek och
revisorerna
Kontroll av om debitering sker så snart som
möjligt
Stickprov
Kontinuerligt
Släpat efter i höst
- avskrivning av krav
Avstämning av förteckning mot
delegationsordningen
Genomgång före bokslut
1 gång/år
OK
DELEGATION:
Kontroll av att person som fattat ett visst
beslut har delegation och att beslutet
förtecknas i rätt ordning
Stickprov
1 gång/år
OK
Anmälan till RN
1 gång/år
OK
Varje RNsammanträde
OK
Mars och september
OK och OK
DEBITERING:
- ”effektivitet”
- beslutsförteckning
- anmälan och rapportering
FAKTURAHANTERING:
- momsredovisning
- verifikation
Kontroll av fakturor avseende nämnda
områden
Stickprov på 50 fakturor
FÖREBYGGANDE ENHET
Område
Åtgärd
DIARIE/POSTHANTERING:
- registrering
- förvaring
- diarieplan
- rutiner
Handläggningsrutiner skall finnas
upprättade
Metod
Frekvens
Ansvarig
Kontroll att rutiner följs
Mars och september
OK
Operativ enhet
IT:
Kontroll av kontrakt finns för varje
användare
Skriftlig dokumentation på
varje användare
1 gång/år
Kontroll av analyslista
Direktkontakt med
personalhandläggare
Stickprov
1 gång/månad
1 gång/år
Kontrollera att reglementen, policies och
avtal följs
Stickprov
4 gånger/år
Kontroll
Avstämning i samband med
medarbetarsamtal
1 gång/år
Kontrollera att bränsleåtgången motsvarar
körsträckan
Stickprov
4 gånger/år
- säkerhet/användare
OK, görs numer
automatiskt av
Göliska
LÖNERAPPORTERING:
- ”rätt lön till rätt person”
- avvikelserapport
- anställningsavtal
- attest
- tjänsteresor
- sjukfrånvaro
UPPHANDLING/INKÖP:
- reglemente
- policy
- avtal
BISYSSLOR:
-
Underlag för lönerapporter
rutiner
FORDON:
OK
OK
Sker kontinuerligt:
En genomgång gjord
med
upphandlingschefen
Görs i samband med
Görs i samband med
varje faktura.
Enhet Allmänhet och Utveckling
KONTANTKASSA:
Redovisning av kontantkassa
Avstämning
4 gång/år
OK
Kontroll av Bankinsättning
Avstämning
2 gång/år
OK
RÄDDNINGSTJÄNSTEN
VÄSTRA SKARABORG
Datum
Diarienummer
2015-02-02
000025/2015
1 (6)
Lidköping - Vara - Grästorp - Essunga
Räddningstjänsten Västra Skaraborg
Tillsynsplan 2015
Sammanfattning analys:
Bostadsbränder:
Enligt preliminär statistik för riket (2014) kan man se att bostadsbränder är störst till
antal (3146) när det gäller brand i byggnad. Det är också i bostadsbränder som flest
personer har omkommit. Glädjande är dock att det totala antalet omkomna i bränder har
minskat. Enligt den preliminära statistiken har 76 personer omkommit i 69 bränder
varav 68 personer omkom vid brand i bostad.
Rikets statistik stämmer väl överens med vår lokala statistik. Av totalt 91 brand i
byggnad under 2014 har 55 bränder inträffat i bostäder. Under de senaste två åren har
vi dock varit förskonade från dödsbränder. Vi skiljer oss från riket genom att andelen
bränder i villor är högre än för riket och att andelen bränder i flerbostadshus är lägre än
för riket. Av våra 55 bostadsbränder har 39 inträffat i villor.
När det gäller brandorsak vid brand i bostad är de vanligaste brandorsakerna, likt
tidigare år, kopplade till matlagning och förvaring på spis, eldning i eldstad samt
elapparater för hushåll. Unikt för 2014 är att bränder orsakade av blixtnedslag har varit
fler än normalt samt att uppföljning av insatser har resulterat i att man kunnat
identifiera en brandfarlig luftavfuktare som efter två bränder i västra Skaraborg
återkallades av den svenska återförsäljaren.
Utifrån inträffade bostadsbränder 2014 kan vi konstatera att brandvarnare, likt tidigare
år, har räddat liv och materiella värden genom tidig brandindikering som
uppmärksammats av personer på plats. Vi kan också konstatera att det fortfarande
saknas fungerande brandvarnare i många hushåll och att vi vid insats är för dåliga på att
följa upp och kontrollera brandvarnarstatusen. Glädjande är dock att många åtgärder
vidtas innan räddningstjänsten kommer till platsen. Dessa åtgärder har bl.a. bestått i att
man stänger av strömmen, stänger inne branden, utrymmer och varnar personer i fara
samt att man släckt branden med t.ex. handbrandsläckare.
C:\Users\than002\AppData\Local\ESRI\Alarmos\Temp\DH152433.doc
Adress
Räddningstjänsten Västra Skaraborg
Tornväktargatan 2
531 57 LIDKÖPING vid Vänern
Telefon
0510-771 711
Fax
0510-770 839
Org.nr
212000-1694
VATnr
SE212000169401
E-post
[email protected]
Internet
www.lidkoping.se
2 (6)
Brand i allmän byggnad och industri:
Enligt preliminär statistik för riket utgör bränder i allmänna byggnader den näst största
kategorin. Antalet bränder i allmänna byggnader (1074) är dubbelt så många som
antalet bränder i industribyggnader (564). Av allmänna byggnader är det bränder inom
skola (199), äldreomsorg (162) och handel (105) som särskilt sticker ut.
RVS lokala statistik för 2014 skiljer sig från rikets statistik. Inom vårt område är
bränderna i allmänna byggnader och bränder i industribyggnader ungefär lika många.
Totalt 12 bränder i industribyggnader och 16 bränder i allmänna byggnader.
Variationer förekommer dock från år till år. Under 2013 var t.ex. industribränderna fler
än bränderna i allmänna byggnader.
När det gäller brandorsaker i allmänna byggander och industrier kan man notera att
våra 6 bränder inom äldreomsorgen 2014 i huvudsak var kopplade till matlagning och
förvaring på spis. Inom vårt område har vi i jämförelse med riket haft få skolbränder.
Under 2014 hade vi dock fyra brandtillbud på skolor. Av dessa utgjorde tre rena
sabotage där man hade eldat på detektorer till det automatiska brandlarmet. När det
gäller industribränderna är brandorsakerna i huvudsak kopplade till el och
produktionsutrustning.
Glädjande när det gäller allmän byggnad och industri är att de byggnadstekniska
skyddssystem som funnits i huvudsak har fungerat på avsett sätt. Bland annat har 16 av
de totalt 28 bränderna upptäckts i ett tidigt skede av förekommande automatiska
brandlarmsanläggningar.
Brandfarlig och explosiv vara:
Under 2014 har vi inte haft några tillståndspliktiga verksamheter där brandfarliga eller
explosiva varor tros ha orsakat brand eller explosion i byggnader eller bidragit till att
förvärra brandförlopp. När det gäller ej tillståndspliktiga verksamhet har vi haft en
mindre reparationsverkstad där en acetylengasflaska exploderade under pågående insats
vilket ledde till att insatsen avbröts och området spärrades av. Vi har också haft två
bränder i bostäder där den ena branden tros ha orsakats av läckage i gasolgrill och den
andra av oförsiktig användning av lampolja till en oljekamin.
Vattensäkerhet:
Under 2014 var vi larmade på två misstänkta drunkningar. Den ena rörde sig om en bil
i Lidan bakom sjukhuset, Lidköping och det andra om en person i Lidan vid Torgbron,
Lidköping. Bilen visade sig vid vår insats vara tom och personen i Lidan vid Torgbron
togs om hand av polisen innan vår framkomst. Det finns inga noteringar om att
vattenlivräddningsutrustning som finns utplacerad vid Lidan har använts i något av
fallen.
Inriktning tillsyn:
Regelbunden tillsyn
Med utgångspunkt från omvärldsanalys och egen insatsstatistik finner vi för närvarande
ingen anledning att ändra inriktning när det gäller objekt för regelbunden tillsyn.
3 (6)
Regelbunden tillsyn utförs även fortsättningsvis på anläggningar där personer med
hjälpbehov övernattar, anläggningar som omfattas av tillstånd för hotell- och
pensionatrörelse, anläggningar som regelbundet inrymmer ett större antal personer med
mindre god lokalkännedom, stora industrier med många anställda eller industrier med
farlig verksamhet samt komplexa anläggningar, 2:4 anläggningar eller anläggningar
med omfattande hantering av brandfarlig vara.
Tematillsyn
När det gäller tematillsyner ser vi det fortfarande som mest angeläget att genomföra
bostadstillsyner med kontroll av brandvarnare. Vi har sedan tidigare inriktat
tillsynsverksamheten mot flerbostadshus men kan se att den snarare borde inriktas på
villaområden och villor på landsbygden. Den traditionella formen av tillsyn kan dock
förmodligen upplevas som integritetskränkande om den riktas mot enskilda villaägare.
Med bakgrund av detta kommer bostadstillsyn med kontroll av brandvarnare i första
hand att ske i samband med fixarbrandis, i samband med räddningsinsats och via
separata dörrknackningsprojekt. Det bygger också på att vi direkt vid besöket ser till att
fungerande brandvarnare blir uppsatt. Genom övertagande av brandskyddskontrollen
fr.o.m. 2016-01-01 öppnas nya möjligheter att på ett naturligt sätt samordna
brandskyddskontroll med kontroll av brandvarnare i bostäder.
Vi har hittills inte prioriterat skolor för tillsyn då vi med bakgrund av de händelser som
inträffar ser det som mer effektivt att genom information och utbildning förebygga
brand och onödiga larm vid dessa anläggningar. När resurserna så medger kommer
dock skolor och förskolor att omfattas av tematillsyner. Detsamma gäller anläggningar
som hanterar brandfarlig vara då vi kan se att många anläggningar inte tar sitt ansvar
gällande förnyelse av tillstånd. Vidare har tillståndspliktiga mängder ändrats genom
MSBFS 2013:3.
Under 2014 genomfördes tematillsyner av vattenlivräddningsutrustning vid kommunala
badplatser i Lidköping. Tillsynerna genomfördes utan anmärkningar och bekräftar den
bild vi haft om att underhåll och skötsel av sådan utrustning i huvudsak har skötts på ett
bra sätt. Eftersom Länsstyrelsen ser detta som ett prioriterat område kommer dock
tematillsyner av livräddningsutrustning vid hamnar, kajer och badplatser att fortsätta
och näst på tur står badplatser i Vara, Grästorp och Essunga.
Händelsetillsyn
Händelsetillsyner kommer som tidigare att genomföras i syfte att snabbt reagera på
inträffade händelser i samhället. Det kan t.ex. röra sig om tillsyn vid tillfälliga
arrangemang, tillsyn vid anläggning där det inkommit tips om brister eller tillsyn vid en
anläggning där brand nyligen har inträffat.
Målsättning:
RVS målsättning för 2014 är att i första hand genomföra de regelbundna tillsyner som
är planerade för året. Med anledning av att vi byter verksamhetssystem, reviderar
handlingsprogram samt går igenom rutiner och styrdokument kommer tiden för
4 (6)
tematillsyner och händelsetillsyner att vara begränsad. I mån av tid kommer dock
tematillsyner och händelsetillsyner att prioriteras och fördelas inbördes under året.
Kompetens tillsyn:
Tillsyn LSO/LBE
Tillsyn 2:4
Lägst BmH/SMO + Tillsyn A
Lägst Brandingenjör
Regelbunden tillsyn:
Nr
Obj
E0001
Gruppbostad Sturegatan
E0002
iFocus Film & Multimedia AB
E0007
Gruppboendet Graniten
E0008
Gruppboende Eken
E0237
Boende Clematisvägen
E0403
Flexus Balasystem AB
E0414
Bala Agri AB
E0432
Furubacken
E0489
Madam Blå
E0491
Gruppbostad Lindbacken
G0226
Grästorps Konserthus
G0234A Ekarnas Golfmotell AB
G0235
Gruppboende Velanda, LSS-verksamhet
G0405
A & T i Grästorp Aktiebolag
L0008B Lidköpings Vandrarhem
L0015
De la Gardiegymnasiet
L0016
Åhléns AB och Hemköp
L0020
Galleria Särnmarkshuset
L0026
Sjukhuset i Lidköping
L0027A Galleria Framnäs City
L0027B ICA Hjertbergs (Framnäs City)
L0027D Willy's (Framnäs City)
L0031
Frebaco Kvarn AB
L0034
Giraffen (De la Gardiegymnasiet)
L0036
SNA Europe (Industries) AB
L0040
Lidköpings Värmeverk (PC Filen)
L0058B Pitchers
L0059
Fazer Bageri AB
L0067A Vänermuseum
L0074
Såtenäs Garnison F7
L0081
Nordic Hangers AB
L0085
TI Group Automotive Systems AB
L0089B Ishallen
L0089C Idrottens hus & badhuset
L0094
Ängsholmens förskola
LSO
X
X
X
X
X
X
X
X
X
X
X
X
X
X
X
X
X
X
X
X
X
X
X
X
X
X
X
X
X
X
X
X
X
X
X
LBE 2:4
X
X
X
X
X
X
X
X
X
X
X
X
X
X
X
X
5 (6)
L0142
L0160
L0217
L0310
L0664A
L0719
L0720
L0721
L0722
L0723
L0724
V0001
V0003
V0004
V0005C
V0013
V0014
V0029
V0036
V0038
V0134
V0159
V0187
V0214
V0222
V0228
V0259
V0260
V0263
V0704
Folkets Park
Gruppbostaden N Härene
Dagcenter Mellbygatan
Läckö Strand
LSS-boende Hagagatan 7B
LSS-boende Renvägen
LSS-boende Magasinsgatan
LSS-boende Margretelundsgatan
LSS-boende Västgötagatan
LSS-boende Lovisagatan
STC Lidköping
Lumber & Karle
Solgården
Volvo Penta AB
Äldreboendet Södergård
Dagcenter
Vara Folkhögskolan
ECO Byggolit AB
Aspen
LSS-boende Aspen
Jultorp Working Ranch HB
Vårdavdelningen Bonden
Restaurang Kronan
Tornum AB
Sparbankshallen
Vedums Idrottshall
Gruppbostad
Gruppbostad
Imazo AB
Särskilt boende Solhemsgatan 7
Tematillsyn bostäder/brandvarnare:
Tematillsyn vatten/livräddningsutrustning:
Tematillsyn skola/förskola:
Tematillsyn brandfarlig vara:
X
X
X
X
X
X
X
X
X
X
X
X
X
X
X
X
X
X
X
X
X
X
X
X
X
X
X
X
X
X
X
X
X
X
6 (6)
Händelsetillsyn:
Nr
Obj
L0112B Islamska kulturföreningen i Lid.
Typ
LSO
RÄDDNINGSTJÄNSTEN VÄSTRA SKARABORG
Thomas Andersson
stf Räddningschef
Anledning
Tips om brister
ÅRSREDOVISNING 2014
KOMMUNALFÖRBUNDET
GÖLISKA IT
1
INNEHÅLLSFÖRTECKNING
VD HAR ORDET ........................................................................................................................................ 3
FRAMTIDSSPANING ................................................................................................................................. 4
FRAMTIDSSPANING forts… ...................................................................................................................... 5
ORGANISATIONEN ................................................................................................................................... 6
FOKUS PÅ KOMMUNIKATIONSUPPDRAGET ............................................................................................ 7
VIKTIGA HÄNDELSER OCH AKTIVITETER .................................................................................................. 8
FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE .................................................................................................................... 9
MÅLUPPFYLLELSE 2014 OCH ANALYS.................................................................................................... 10
MÅL 2015 .............................................................................................................................................. 11
PROCESSER OCH RUTINER ..................................................................................................................... 12
PERIODENS RESLUTAT ........................................................................................................................... 13
Kommentar till resultatet .................................................................................................................. 13
PERIODENS RESULTAT forts… ................................................................................................................ 14
Investeringar 2014............................................................................................................................. 15
PERSONALREDOVISNING ....................................................................................................................... 16
RESULTATRÄKNING ............................................................................................................................... 17
BALANSRÄKNING ................................................................................................................................... 18
NOTER.................................................................................................................................................... 19
NOTER forts… ........................................................................................................................................ 20
NOTER forts… ........................................................................................................................................ 21
FINANSIERINGSANALYS ......................................................................................................................... 22
FINANSIERINGSANALYS forts… .............................................................................................................. 23
Soliditet ............................................................................................................................................. 23
Kassalikviditet .................................................................................................................................... 23
Ägarandelar ....................................................................................................................................... 23
2
VD HAR ORDET
Året som gått har varit ett positivt år för Göliska IT
som organisation. Sammanfattningsvis har vi
genomfört en mängd uppdrag som
inneburit nya funktioner och tjänster för
våra kunder. Vi har även genomfört flera större
Behovs
analys
systemuppgraderingar med gott resultat.
Uppföljning
Under våren fick vi en förfrågan av Västergötlands
Museum om att de önskade IT-drift och support
genom Göliska ITs försorg. Att få förmånen att nya
kunder tillkommer ser jag som ett gott betyg för vår
verksamhet.
Effektmål
Projekt
uppdrag
Tiden var en kritisk faktor när Museet skulle tas in i
samarbetet och ett internt uppdrag med tillhörande
organisation formerades. Alla former av projekt och
uppdrag skall genomföras kontrollerat, strukturerat,
med beskrivning av syfte-mål-effekter och där
beställare och utförare tar ett ansvar och
engagemang över aktivitetens genomförande och
resultat.
Genomförande
I slutet på juni efter ca 5 veckor var all drift och
support med nya datorer, skrivare, datanät och
applikationer överförd till Göliska IT. Såväl
Västergötlands Museum som styrgruppen var nöjda
med resultatet.
Ur ett ledningsperspektiv har 2014 starkt
präglats av arbetet med att ta fram ett nytt
IT-avtal mellan Göliska IT och dess
samarbetskommuner. En effekt av detta arbete
var att samtliga involverade lärde sig otroligt mycket
mer om interna processer, rutiner och hur
organisationen fungerar. Denna kunskap kommer bli
värdefull i det ständigt pågående interna
utvecklingsarbetet som skall stärka vår ställning som
en kommunal IT-driftleverantör i toppklass.
Anders Thörn
3
Styrning
FRAMTIDSSPANING
Vad händer i vår omvärld inom IT-området och som har bäring på kommunal IT-drift
och support de närmaste åren? Det finns ett flertal analysföretag som varje år kommer
ut med trendrapporter som grundar sig på omfattande intervjuer och analyser med
folk och företag i IT-branschen.
Vilken teknik kommer? Vilka behov förutspås öka och vilka kompetenser kommer att
behövas för att utveckla den teknik som förutspås?
Nedan följer en sammanställning baserad på det i nuläget största analysföretaget
Gartner Groups rapporter tillsammans med våra egna erfarenheter inom Göliska IT.
4,9 miljarder saker kommer vara uppkopplade mot Internet under 2015, en ökning med 30 % jämfört med
2014. Denna siffra kommer att öka till 25 miljarder tills år 2020.
250 000 000 bilar är uppkopplade år 2020, vilka nya gränssnitt och tekniker behövs för att
utveckla detta behov?
Det uppkopplade kylskåpet är ett
område inom IoT* som inte är lika omtalat, men
som har stor potential att förändra marknaden.
Enligt Gartner kommer det uppkopplade köket att
bidra med minst 15 procent av energibesparingarna
inom livsmedels- och dryckesindustrin 2020.
Volvo utvecklar cykelhjälmar
som kommer att kommunicera med tekniken som
byggs in i dagens bilar. Hjälmen varnar bilister som kommer för nära en cyklist och låter samtidigt
cyklisten veta om man befinner sig i bilens blinda fläck. Systemet kan också ta kontroll över bilens bromsar
om man kommer för nära en cyklist.
*IoT är förkortningen av Internet of Things, Svenska översättningen är Sakernas Internet
Självkörande bilar utvecklas och testkörs i
både Sverige och andra länder. I nuläget kan många
nya bilar fickparkera själva men innan 2020 spås
det att helt förarlösa fordon kommer att finnas på
våra vägar.
4
FRAMTIDSSPANING forts…
Vilka kompetenser förutspås behövas för att klara av denna allt snabbare utveckling inom IT och teknik?
Programmerare samt utvecklare av applikationer och gränssnitt är ett inte alltför vågat tips
eftersom i princip alla nämnda tekniklösningar och nya innovationer bygger på dessa kompetenser. Det är
ingen slump att det arbetas på bred front med att öka intresset för dessa yrkeskategorier och att vissa vill ha in
programmering som ett ämne redan i grundskolan.
Vi är inne i ett paradigmskifte vad gäller
teknikutveckling.
Skolan kommer få en ännu viktigare roll de
närmaste åren för att förbereda våra barn på en
mängd nya yrken och behov som vi i många fall inte
ens känner till ännu. Den digitala kompetensen blir
en framgångsfaktor och nödvändighet för alla som
växer upp i ett samhälle där automatisering
förutspås ersätta mellan 20-50 % av nuvarande
arbetstillfällen.
Många nuvarande yrken försvinner och ersätts med
olika tekniska lösningar men en massa nya yrken
och kompetenser kommer att behövas. Nya
gränssnitt, applikationer, säkerhet och arkitekter
som kan knyta samman ny teknik med nya behov.
Vad kan allt detta då innebära för den kommunala sektorn där vi dagligen agerar för att stötta och ge
service åt våra medborgare?
Eftersom en kommun är ett tvärsnitt av hela samhället med en stor mängd olika yrkeskategorier kommer
den nya tekniken innebära stora förändringar inom samtliga förvaltningar och precis som i skolan är den
digitala kompetensen en framgångsfaktor som varje chef bör beakta vid nyanställning och planering av
kompetensutveckling.

Smarta kylskåp
- storkök inom skola och vård
Självkörande bilar
-avfallshantering, sopbilar
-postutkörning, färdtjänst och bud
-gräsklippning och snöröjning
Smarta cykelhjälmar
-Skolan
Mer saker uppkopplade mot Internet
-styrning-övervakning av infrastruktur
-armband på brukare som bevakar hälsostatus

EXEMPEL PÅ NÄMNDA
INNOVATIONER SOM KAN
KOMMA INOM DEN
KOMMUNALA VÄRLDEN


5
ORGANISATIONEN
Under det gångna året har den gruppering som kallas Referensgrupp avvecklats till förmån för en intern
styrgrupp som hanterar beslutsfrågor inom interna projekt och uppdrag. Under augusti anställdes en
systemtekniker med djup kompetens inom området server-lagring och som kommer att ansvara för
framtagandet av ett nytt datacenter under 2015. I övrigt fortsätter arbetet med att slipa och forma
organisationen så att den på bästa sätt stödjer våra kunders behov av IT-stöd.
Direktion
VD
Anders Thörn
Bo Bergsten, Götene
Bengt Viktorsson, Essunga
Lena Blomgren, Lidköping
Jessica Bredenberg, Skara
Serviceenhet
Helena Ljunggren
Utvecklingsenhet
Stefan
Torstensson
Driftenhet
Peter Holmgren
representerar Göliska ITs ägare och och godkänner ekonomiska rapporter, attest och
delegationsbeslut. Direktionen har det yttersta ansvaret för Göliska ITs verksamhet
har det övergripande ansvaret för Göliska ITs operativa verksamhet
ansvarar för ekonomisk redovisning, kundmöten, inköp och order samt viss utbildning
ansvarar för genomförandet av projekt och uppdrag, internt och åt Göliska ITs kunder
ansvarar för samtlig drift och support inom Göliska ITs tjänstekatalog samt
kommunikationsuppdrag för kommuner och bolag
6
FOKUS PÅ KOMMUNIKATIONSUPPDRAGET
Göliska IT har sedan många år tillbaka haft uppdrag att sköta om stadsnäten inom våra tre
ursprungliga samarbetskommuner med dess ingående komponenter och lösningar. Parallellt med detta har
vi även hanterat telefonsupport för Fastbits privat och företagskunder. Detta har skapat många positiva
effekter även för våra kommunala kunder då vi genom detta har haft möjlighet att bygga upp en gedigen
kompetens inom kommunikationsområdet. Tack vare detta har våra tekniker har fått möjlighet att arbeta
med spetsteknik inom kommunikationsområdet, och har dessutom haft full kontroll på hela leveranskedjan
ut till våra kommunala verksamheter. Vi har även kunnat hantera såväl kommunala som privata
bredbandskunder i vår Service Desk vilket skapar effektiviseringsvinster för alla. Sedan oktober 2013 har vi
även hanterat telefonsupporten för Nossebro Energis kunder. Vi samarbetar hela tiden nära med
personalen på Fastbit, Lidköpings bredband, Skara Energi, Götene stadsnät och Nossebro Energi.
Fastbit/Openbit är kommunikationsoperatör som
på uppdrag av sina ägare stadsnäten, upplåter åt
andra tjänsteleverantörer att sälja och leverera
tjänster i stadsnäten – det öppna stadsnätet.
Fastbit är även en tjänsteleverantör som levererar
internetkapacitet till kunder såväl företag som
privatpersoner. Göliska IT sköter all teknik åt
internetleverantören och
kommunikationsoperatören.
Stadsnätsägarna Skara Energi, Lidköpings kommun
och Götene kommun ansvarar för att det finns
kommunikationsvägar via fiber och att det finns
aktiv utrustning som kan leverera efterfrågad
kapacitet. All aktiv utrustning t ex switchar
och routrar, från accessport till
internetroutrar, sköts och övervakas
dygnet runt av Kommunikationsgruppen
inom Göliska IT.
Framtid
Bredbandsutbyggnaden har varit
stark under en längre tid, men
accelererar i takt med intresse
och politiska stimulansåtgärder.
Ökad efterfrågan på bandbredd
skapar utmaningar för att
tillgodose kapacitetsbehoven i
framtiden. Snabbt och
tillförlitligt bredband är
gynnsamt för befolkningstillväxt
och en framgångsfaktor för
företagsetablering i
ägarkommunerna. Stadsnät är
en viktig faktor för ett
fungerande samhälle.
Henrik Andersson
Ulf Erstorp
Rakel Lindqvist
Mattias Salegård
7
VIKTIGA HÄNDELSER OCH AKTIVITETER
Nya IT-funktioner
•Lync, är ett system för snabbmeddelanden, videokonferens och närvarohantering
•ClearPass gästaccess, enkelt sätt för gäster att få trådlös uppkoppling
•Windows 8.1, ny plattform för surfplattor och datorer
•ElevPC, koncept för drift och support inom skolornas 1:1 satsningar
•Framtagande av en ny kundwebb IT-INFO med ökad självservice och responsiv design
Ekonomi och avtal
•Nytt IT-avtal, transparent, begripligt och flexibelt
•Upphandling för alla stora licensavtal
•Ett flertal förnyade konkurrensutsättningar på produktinköp
•Ny kund, Västergötlands Museum
Systemuppgraderingar
•Aditro webb för Lidköping
•Sitevision, intranät och externwebbsystem för samtliga kommuner
•Geosecma kartsystem för samtliga kommuner
STATISTIK
35000 ärenden har hanterats under året
92 % av våra kunder är nöjda med lösningen av deras ärende
18 % minskade incidenter jämfört med 2013
1,86 dag är genomsnittlig tid för ett löst ärende vilket innebär
34 % kortare lösningstid för 1-3:e linjes ärenden jämfört med 2013
1500 antal datorer som levererats under året
6 antal genomförda upphandlingar inom formen ”Förnyad
konkurrensutsättning”
8
FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE
Det är systemet SCCM som hanterar
datorinstallationer, applikationstilldelning och
mycket annat som lyfts till senaste version. Även
vad gäller operativsystem så går det numera att
få en dator levererad med senaste
operativsystemet Windows 8.1 som då främst
lämpar sig för produkter med pekskärm. Här
pågår ett projekt inom Vård och Omsorg i
Götene och Lidköping ”Mobil dokumentation”
där man med en Windows-surfplatta skall utföra
dokumentation mm på plats ute hos brukaren.
Under 2014 har ett nytt IT-avtal tagits
fram i syfte att reglera köpen av IT-drift
och support mellan
samverkanskommunerna och Göliska IT.
Kommunernas IT-strateger presenterade en rad
krav och önskemål som skulle vara styrande för
framtagandet av det nya avtalet. Samtliga av dessa
krav har inom olika nivåer tillgodosetts i
avtalsarbetet och i mitten på oktober
presenterades det färdiga förslaget för
kommunerna. Efter några mindre justeringar var
parterna överens och avtalet undertecknades
under december månad.
Det ekonomiska resultatet för 2014
visar på ett överskott på 2,6 Mkr.
Huvudanledning till detta är att
kommunerna avropar allt större
volymer inom de tjänster som Göliska
IT levererar.
Kommunikationsplattformen LYNC driftsattes
under sommaren och möjligheten till
snabbmeddelanden och videokonferenser var
efterfrågande ute i samarbetskommunerna. Under
hösten har Göliska IT varit ute hos flera
verksamheter och hållit information och
inspirationsträffar i syfte att få igång och inspirera
till användandet av denna tjänst.
Resultatet uppfyller väl balanskravet. Den
ekonomiska ställningen är god med stabila
framtidsutsikter vilket det nyligen
undertecknade IT-avtalet ytterligare stärker. För
Göliska IT innebär god ekonomisk hushållning att
leverera tjänster som kunderna är nöjda med
genom att effektivt använda tillgängliga resurser.
Detta mäts genom NKI (nöjd kund-index) och
uppföljning av finansiella mål fastslagna av
direktionen.
Intäktsökningen har hanterats ansvarsfullt och
återigen så delas överskottet upp på ITutvecklingsmedel 60 % och upparbetat kapital 40
%. Det finns ekonomiska medel för våra
samarbetskommuner att satsa på utveckling med
hjälp av IT och bollen är i huvudsak på
På skolsidan har man startat upp användandet av
Microsoft molntjänst Office 365. För att detta skall
fungera med befintliga användarnamn och
lösenord har Göliska IT kopplat ihop denna
molntjänst med den interna katalogtjänsten. Även
här har Göliska IT haft användarträffar för att svara
på frågor och inspirera skolan att använda denna
tjänst.
Inom IT-infrastrukturen fortsatte arbetet
med att lyfta de centrala systemen till
nyare versioner.
verksamheternas planhalva. Vår
gemensamma utmaning är inte att det
saknas ekonomiska resurser, utan att
använda de medel vi har på bästa
tänkbara sätt.
Innan verksamhetsåret 2014 gick till ända så
hanns en större upphandling med inom formen
”Förnyad konkurrensutsättning”. Denna gång
upphandlades en ny licenspartner för de stora
volymavtalen med framförallt Microsoft på SKL
Kommentus ramavtal ”Programvaror 2013”.
Avtal med ny partner tecknades i mellandagarna
och löper på 3 år.
9
MÅLUPPFYLLELSE 2014 OCH ANALYS
Målarbetet under 2014 har haft fortsatt fokus på Nöjd Kund Index via den enkät som med automatik och
slumpvis skickas ut till de kunder som avslutat ärenden hos Göliska IT. Ambitionen var att mäta fler områden
under året men arbetet med att ta fram det nya IT-avtalet har gjort att denna aktivitet prioriterats bort.
Målet är satt att minst 95 % skall vara nöjda eller mycket nöjda inom de frågor som ställs i
enkäten.
Nöjd Kund Index 2014
100
95
90
85
80
Bemötande
Servicepersonalens kompetens
Nöjd med lösningen
Nöjd med helhetsupplevelsen
Nöjd med återkoppling
Det sammanlagda resultatet för 2014 ligger
på 92,2 % varpå målet inte till fullo är uppfyllt.
Ett konkret exempel på
förbättringsarbete är att vi nu har full
Detta är en liten höjning på totalen jämfört med
2013. Inga särskilda åtgärder bedöms som
nödvändiga för att komma upp i nivån minst 95 %.
Den aktiviteten som genomgående får lägre
bedömning är återkoppling inom pågående ärende,
något som blivit betydligt bättre jämfört med tidigare
år men ännu inte är bra nog. Återkoppling är i många
fall beroende på information från Göliska ITs
underleverantörer av IT-utrustning och det pågår ett
ständigt förbättringsarbete för att kunna ge kunderna
relevant information om både produkter och
lösningar de väntar på.
kontroll på hela logistikkedjan vad gäller
leverans av PC och bildskärmar utan att vara
beroende av aktiviteter som skall färdigställas
av en tredje part. Avemballering och
konfiguration av datorer som tidigare gjorts av
underleverantörer görs nu i egen regi som
resulterar i snabbare utleverans och bättre
information till kunderna.
Finansiella mål
1: Betalningsförmåga på kort sikt 167 %
Göliska IT uppfyller målet om en kortfristig betalningsförmåga
överstigande 100 % med god marginal. Årets positiva resultat
tillsammans med ett något lägre utfall på investeringar än budgeterat
bidrar till att siffran ökat från föregående år med 66 %.
2: Eget kapital exklusive utvecklingsmedel uppgår till 9,8 %
Målet för 2014 sattes till 2 %. I budget för 2015 har målet satts högre,
och för 2015 ligger nivån på 5 %. Även denna nivå ligger det egna
kapitalet väsentligt över med 4,6 Mkr jämfört med miniminivån 2,3
Mkr. 2015 gäller det nytecknade IT-avtalet där intäktsnivåerna beräknas
gå ner och effektivitetskrav inom delar av tjänstekatalogen måste bli
verklighet under året.
10
MÅL 2015
Nöjd Kund Index och leveranssäkerhet
Det målarbetet som pågår innefattar NKI (Nöjd Kund Index) och skall leverera ett resultat där minst 95 procent
av Göliska ITs kunder är nöjda eller mycket nöjda med sina IT-leveranser. Sedan hösten 2012 pågår
mätning/uppföljning inom området ”ärenden” som innefattar incidenter, order/inköp, kontohantering och alla
typer av aktiviteter som registreras i Göliska ITs ärendesystem.
NKI (Nöjd Kund Index) har varierat mellan ca 80-98 procent av de som svarat på den enkät som automatiskt
skickas ut i vart 5:e avslutat ärende.
Ett delmål för 2015 inom NKI kommer fortfarande vara minst 95 % nöjda kunder enligt enkätsvar.
Målarbetet kommer 2015 att inriktas allt mer på leveransuppföljning inom de tjänster som kunderna avropar
från Göliska ITs tjänstekatalog. Inom det nya IT-avtalet finns ett antal så kallade SLA:er (överenskomna
servicenivåer) som löpande kommer att redovisas på Göliska ITs kundwebb IT-info. Mätning inom dessa
områden kommer att bedrivas genom statistik ur ärendesystemet och övervakningssystem. Avvikelser skall
rapporteras på nästkommande Leveransgruppsmöte för kommunernas IT-strateger och förslag på lösning skall
presenteras.
Mål inom detta område är att minst 90 % av samtliga genom IT-avtalet kommunicerade SLA:er skall hållas
inom överenskommen ram. Då IT-avtalet är helt omgjort och så även flera av SLA:erna kommer en
utvärdering ske tillsammans med kommunernas IT-strateger för att stämma av att servicenivåerna ligger i fas
med kommunernas önskemål. Detta görs i slutet på 2015.
Finansiella mål
Betalningsförmåga på kort sikt
Kassalikviditeten skall ligga över 100 % vid
mätningstillfället. Med kassalikviditet menas
att kortfristiga skulder inklusive löner och
sociala avgifter i förhållande till
tillgodohavande på checkräkningskontot
och tillgänglig checkkredit.
Miniminivå för eget kapital
Eget kapital exklusive medel avsatta för
utveckling ska minst vara 5 % av
omsättningen. För 2015 är nivån enligt
budget 2,3 Mkr.
REDOVISNING av målen sker på direktionsmöten, i delårsrapport samt i
Årsredovisning 2015
11
PROCESSER OCH RUTINER
Inom Göliska IT finns ett antal processer och rutiner vars syfte är att genomföra de nyckelaktiviteter som
bedrivs inom organisationen på ett kontrollerat, effektivt och dokumenterat sätt. Exempel på nyckelaktiviteter
är IT-drift, IT-support, projekt och uppdragsgenomförande. Göliska IT arbetar delvis enligt ramverket ITIL* som
kan förklaras som ett antal kontrollerade processer och funktioner i syfte att stödja en
tjänsteorienterad IT-organisation.
ITOP, projektmodell
Denna projektmetodik används av Göliska IT vid
genomförande av projekt och uppdrag.
Alla större aktiviteter genomförs som
projekt eller uppdrag.
Förändringshantering, process enligt ITIL*
En arbetsmetodik för att på ett strukturerat och kontrollerat sätt hantera alla typer
av förändringar inom IT-miljön i syfte att eliminera incidenter eller oönskade effekter till
följd av förändringen
Service Desk, funktion enligt ITIL*
En ingång för IT-support gentemot Göliska ITs kunder
Incidenthantering, process enligt ITIL*
Här dokumenteras, prioriteras och hanteras incidenter där kundens
IT-funktion av någon anledning inte fungerar som förväntat
Problemhantering, process enligt ITIL*
Om flera incidenter kan härledas till samma grundorsak fångas dessa upp i denna
process i syfte att lösa det bakomliggande problemet som orsakar incidenterna
*ITIL,
Information Technology
Infrastructure Library
12
The IT Infrastructure Library (ITIL®)
togs fram av brittiska Central
Computer and Telecommunications
Agency (CCTA) med avsikten att på
ett heltäckande sätt sammanställa
erfarenheter från arbeten med att
leverera kostnadseffektiva och
kvalitativa IT-tjänster.
PERIODENS RESLUTAT
Periodens resultat
Delårsbokslut Bokslut
2013
2013
-1,3
-1,5
Delårsbokslut
2014
0,6
Bokslut
2014
2,6
Kommentar till resultatet
Bakgrunden till årets stora överskott ligger främst inom intäktssidan. Kostnaderna ligger i linje med budget,
även om det skett en del omfördelningar inom lagda ramar. Intäkterna däremot överstiger såväl budget som
delårsrapport. Sedan delårsrapporten har inga stora förändringar skett. Delårsrapporten pekade i rätt riktning,
men en större arbetsinsats hade behövts för att komma närmare det verkliga utfallet för helåret.
Frånvaro bland personalen, främst för olika typer
av föräldraledigheter men även till viss del
sjukskrivningar, gör att personalbudgeten gett ett
överskott mot budget på 1,2 Mkr. Detta överskott
har till del tagits i anspråk för att ta in externt stöd
i framtagandet av nytt IT-avtal, och personal och
konsultinsatser landar på ett netto mot budget på
0,6 Mkr. Den ökade volymen har till viss del slagit
igenom på licenser och supportavtal, som
överskrider budget med 0,3 Mkr.
I intäkterna för 2014 ligger en post på 0,5 Mkr
avseende en personal varit utlånad under hela
2014, vilket ligger utanför budget. Återstående
intäktsökning hänför sig till leveranser inom det så
kallade IT-avtalet. Trenden med ökande köp från
kommunerna kvarstår, och verkar snarare öka än
minska. Förändringar och osäkerhet inom framför
allt skolsidans köp låg bakom en förhållandevis
försiktig budget för 2014, och intäktsökningen
inom IT-avtalet jämfört med budget ligger på 4,7
%. Så här i backspegeln kan konstaterats att
intäktsbudgeten hade kunnat läggas högre, även
med tanke på att utfallet för 2013 låg något över
budget 2014.
Kostnadsökningar till följd av en större volym
inom de större licensavtalen slår igenom först
2015 då avrapportering sker årsvis för majoriteten
av avtalen. Inga avvikelser för lokalanknutna
kostnader finns, och övriga kostnader överstiger
budget med ca 0,4 Mkr på grund av att större
delen av personalen bytt utrustning under året.
Detta har tidigare finansierats med leasingavtal,
men med tanke på den goda likviditet som funnits
har detta finansierats med kontantinköp.
Kostnader för personalens IT-utrustning
behandlas som direktavskrivning och belastar i sin
helhet resultatet för 2015. Årets investeringar har
skett i något mindre omfattning än planerat och
lite senare på året vilket gör att
avskrivningskostnaderna blir lägre än budgeterat.
Finansiella kostnader för utnyttjad checkkredit är
väsentligt lägre än budgeterat och avskrivningar
och finansiella kostnader ligger 0,3 Mkr lägre än
budget.
Det stora projekt kring samordnad
identitetshantering (SAMID) som bedrivits
tillsammans med ägarkommunerna under 4 år
avslutas nu och belastar årets resultat med 0,1
Mkr.
Intäkter för tjänster till nätbolagen och stadsnäten
ligger något under budget vilket vägs upp av icke
budgeterade intäkter för enstaka uppdrag som
timdebiterats under året.
Kostnaderna för 2014 landar på budget, men
det är ganska stora omflyttningar inom budgeten.
13
PERIODENS RESULTAT forts…
Eget kapital och ägaruttag
Under 2011 beslutades att det egna kapitalet skulle betraktas som
två olika delar – 40 % skall ligga kvar som upparbetat kapital och
resultatregulator över tid precis som tidigare, och övriga 60 %
öronmärkts för investeringar i gemensamma projekt och aktiviteter
som kommunerna önskar genomföra. 2014 har 0,5 Mkr av
utvecklingsmedlen använts för fortsatta konsultkostnader för
framtagande av IT-strategier, gästaccess i kommunernas trådlösa
nät, avskrivningskostnader för tidigare investering i utbyggnad av
redundans i det trådlösa nätet och fortsatt utveckling av ett
gemensamt inventarieregister. Under året har även en installation
av samarbetsverktyget Lync genomförts med hjälp av
utvecklingsmedel. Årets positiva resultat innebär att
utvecklingspotten tillförs medel med 60 % av årets överskott, dvs 1,6
Mkr. Vid årets utgång uppgår avsatta medel för utveckling till 4,8
Mkr. 125 tkr för kvarstående avskrivningskostnader är ännu så länge
vad som beslutats.
NYTTA TILL FÖLJD AV
ANVÄNDNING AV
GEMENSAMMA
UTVECKLINGSMEDEL
Framtagande av IT-strategier &
policys
Lync för videokonferens och
snabbmeddelanden
Utvecklat inventariehantering
Enklare hantering av trådlösa
gästnät
Förändring av utvecklingsmedel
Ingående värde 2014-01-01
Förbrukning gemensamma projekt/uppdrag 2014
Nya medel från överskott 2014
Utgående värde 2014-12-31
+3,7
-0,5
+1,6
+4,8
Identitetsprojektet SAMID (samordnad identitetshantering) avslutas nu även ekonomiskt. Under 2014
har kostnader för supportavtal och vissa anpassningar belastat projektet. Den ursprungliga sluttidpunkten för
projektet, 2015-12-31, flyttas alltså till 2014-12-31. Som en del av projektfinansieringen har sänkta kostnader
för licenser (Microsofts volymavtal) enligt överenskommelse använts för att finansiera projektet. Beloppet för
2014 är 360 tkr. Projektets underskott redovisas i årets resultat som 50 % konsultinsatser och 50 %
licenskostnader och uppgår till 101 tkr. Den automatisering av identitets- och kontohantering som projektet
tillfört ingår från 1 januari 2015 i ordinarie tjänstekatalog.
Den del av det egna kapitalet som är tänkt att användas för att jämna ut resultat över tid uppgår efter 2014 till
4,8 Mkr.
14
PERIODENS RESULTAT forts…
Investeringar 2014
Investeringsobjekt
Budget Tkr
Utfall Tkr
Ny brandvägg (end of life på nuvarande)
400
178
Avvikelse
Tkr
222
Lagring (utbyggnad XIV samt ny lösning)
980
134
846
Bladchassi samt bladservrar för utbyte av system
650
152
498
Hårdvara för uppgradering av SCCM 2012
150
50
100
Utbyggnad disklåda för backupsystem
230
274
-44
Lokaler (Anpassning, skrivbord, undercentral el mm)
220
346
-126
Utbyte trådlös controller
300
360
-60
Utbyte uthyrningsdatorer
70
74
-4
Lastbalanserare
0
285
-285
Elev pc 1:1 koncept och serviceportal
0
208
-208
Mindre, ej budgeterade investeringar
0
206
-206
3000
2267
733
Totalt
Kommentar till investeringsutfallet
Investeringsbudgeten blir mer och mer en rambudget då verksamhetskrav och anpassningar gör att
omfördelningar behövs under året. För 2014 har 0,7 Mkr lagts på investeringar som inte var kända vid årets
början. Där finns exempelvis kostnaderna för ett nytt elev-pc-koncept, framtaget för att passa skolornas
förändrade behov.
Det stora arbetet med att precisera krav på nytt server-lagrings- och backupsystem fortsätter under 2015.
Tanken är att den nya lösningen ska vara på plats någonstans kring halvårsskiftet. Investeringskostnaden
för att uppgradera hela Göliska ITs datacenter (samlingsnamn för server-lagring-backup) är ännu inte känd
då detta kommer att upphandlas under våren 2015.
Investeringsbudgeten har under de senaste åren legat konstant på 3,0 Mkr, och har inte överskridits. För
2015 ligger nivån kvar oförändrad.
Presentation av inom vilka IT-tjänster som 2014-års investeringar slutligen landar i
Investering
Brandvägg
Utbyggnad lagring samt disklåda för backup
Bladchassi och bladservrar
Trådlös controller
Lastbalanserare
Elev pc 1:1 koncept och serviceportal
IT-tjänst enligt tjänstekatalogen
Infrastrukturtjänsten WAN
Lagring/backup
Systemdrift (olika verksamhetssystem)
WLAN (trådlöst nätverk)
Infrastrukturtjänsten WAN
EDU Bas och EDU Plus
15
PERSONALREDOVISNING
Antalet anställda ligger kvar på samma nivå som
föregående år. Dock har en vikariatsanställning
övergått till tillsvidareanställning. Bemanning har
inte skett med bemanningsföretag. Utöver egen
personal har konsulttjänster köpts för att lösa
enskilda installationer och liknande, och har inte
varit av bemanningskaraktär. Liksom tidigare år är 1
årsarbetare utlånad till Skara. En pensionsavgång
har skett under 2014.
Bland personalen har drygt 40 % barn i sådana
åldrar att de har rätt till föräldraledighet. Över tid
varierar denna frånvaro från 1-3 personer.
Frånvaro bland högt specialiserad personal går
inte att överbrygga med korttidsvikariat från
bemanningsbranschen.
Medellönen är beräknad som ett enkelt
genomsnitt av gällande månadslöner för
respektive år, efter lönerevision för detta år.
Personalstatistik
2012-12-31
2013-12-31
2014-12-31
Antal personal
Varav
Tillsvidareanställda
Vikarier med månadslön
Inhyrd personal
Heltid
Deltid
Kvinnor
Män
Medelålder
45 st
48 st
48 st
42 st
3 st
0 st
98 %
2%
29 %
71 %
42,4 år
45 st
3 st
0 st
98 %
2%
31 %
69 %
42,5
46 st
2 st
0 st
100 %
0%
31 %
69 %
43,3
99 %
99 %
100 %
28 027
27 063
28 426
28 994
28 169
29 340
30 134
29 031
30 583
Månadsavlönad personal
Genomsnittlig
tjänstgöringsgrad
Medellön totalt
Kvinnor
Män
Sjukfrånvaro
Sjukfrånvaro i
% av
ordinarie
arbetstid
Kvinnor
Män
Sjukfrånvaro
-29 år
30-49 år
50- år
Totalt
Andel > 60 dagar
Totalt
Andel > 60 dagar
2013
3,27
2013
29,41
2014
4,1
2014
75,10
1,65
3,97
0,0
34,73
7,8
2,5
76,7
73
Totalt
2,54
2,68
4,78
Andel > 60 dagar
0,0
9,76
58,45
Totalt
3,7
5,2
2,8
Andel > 60 dagar
0
82
85
16
RESULTATRÄKNING
Göliska IT är ett kommunalförbund med direktion. Regelverket
för redovisning är detsamma som för vanliga kommuner.
Styrande dokument är således kommunallagen, kommunal
redovisningslag, rekommendationer från Rådet för kommunal
redovisning, samt god redovisningssed för kommuner.
Redovisning av materiella anläggningstillgångar (RKR 11)
Anläggningstillgångar värderas till anskaffningsvärde med avdrag
för planmässiga avskrivningar. Samtliga avskrivningar görs linjärt.
Inventarier med ett anskaffningsvärde understigande 10 000 kr
kostnadsförs direkt. Ingen komponentavskrivning görs, då
livslängden på anläggningstillgångarna håller sig under 10 år, och
värdet på delkomponenterna inte uppgår till större värden.
REDOVISNINGSPRINCIPER
Redovisning av leasingavtal (RKR 13)
Göliska IT har enbart operationella leasingavtal (avtalstiden
underskrider 3 år) och kostnaderna för dessa belastar resultatet
löpande.
Resultaträkning,
Tkr
Bokslut
2012
Bokslut
2013
Bokslut
2014
Budget
2014
Avvikelse
2014
Verksamhetens
intäkter 1
Verksamhetens
kostnader 2
Avskrivningar
44 638
45 579
46 838
44 325
2 513
-35 572
-43 865
-41 475
-41 266
-209
-2 854
-3 234
-2 748
-2900
152
6 212
-1 520
2 615
159
2 456
162
54
33
0
33
-11
-29
-13
-159
146
6 363
-1 495
2 635
0
2 635
0
0
0
0
0
6 363
-1 495
2 635
0
2 635
Verksamhetens
nettokostnader
Finansiella
intäkter 3
Finansiella
kostnader 4
Resultat före
extraordinära
poster
Extraordinära
intäkter/kostnader
Årets resultat 5
17
BALANSRÄKNING
Balansräkning i Tkr
Bokslut
2012
Bokslut
2013
Bokslut
2014
7 394
6 068
5 587
7 394
6 068
5 587
Omsättningstillgångar
- förråd 7
- kortfristiga fordringar 8
- likvida medel 9
Summa omsättningstillgångar
180
15 317
6 190
20 789
80
17 094
1 862
19 086
54
6 550
2 978
9 582
SUMMA TILLGÅNGAR
29 082
25 105
15 169
EGET KAPITAL, AVSÄTTNINGAR
OCH SKULDER
Eget kapital 10
- balanserat eget kapital
- ägaruttag
- årets resultat
Summa eget kapital
8 071
0
6 363
14 434
14 434
-5 664
-1 495
7 275
7 274
-487
2 635
9 423
14 648
14 648
17 830
17 830
5 746
5 746
29 082
25 105
15 169
TILLGÅNGAR
Anläggningstillgångar
- maskiner och inventarier 6
Summa materiella
anläggningstillgångar
Avsättningar
Skulder
- långfristiga skulder
- kortfristiga skulder 11
Summa skulder
SUMMA EGET KAPITAL,
AVSÄTTNINGAR, OCH SKULDER
Ansvarsförbindelser
Pensionsförpliktelser
18
NOTER
Not 1
Not 2
Not 3
Not 4
2012
2013
2014
Tkr
Tkr
Tkr
37 247,8
3 554,6
3 421,7
414,1
44 638,2
37 733,2
3 860,3
3 688,6
298,8
45 578,9
39 556,1
4 119,0
3 162,5
0,0
46 837,6
-20 598,7
-5 083,0
-1 814,9
-1 151,6
-3 951,8
0,0
-2 971,9
-35 571,9
-22 948,8
-9 304,8
-1 838,9
-2 569,9
-3 992,6
0,0
-3 210,0
-43 865,0
-22 876,8
-8 613,5
-1 843,8
-2 031,9
-2 943,8
0,0
-3 165,3
-41 475,0
161,7
0,0
0,0
161,7
54,1
0,0
0,0
54,1
33,6
0,0
0,0
33,6
0,0
0,0
-1,1
0,0
-16,2
-4,9
-5,4
-9,8
-10,9
-7,5
-28,6
-6,9
-13,2
Verksamhetens intäkter
Avgift kommunerna
Avgift nätbolagen
Övriga intäkter
Jämförelsestörande post*
Summa
*Återbetalning av premier AFA
2007 och 2008 (2012), 2005
och 2006 (2013)
Verksamhetens kostnader
Personalkostnader
Licenser
Lokalkostnader
Konsultkostnad
Service och underhållsavtal
Tillbehör datahall
Övriga kostnader
Summa
Finansiella intäkter
Ränteintäkter checkkonto
Ränteintäkt Skatteverket
Ränteintäkt kundfordringar
Summa
Finansiella kostnader
Räntekostnader checkkonto
Räntekostnader skatteverket
Räntekostnader
leverantörsskulder
Bankkostnader
Summa
19
-1,0
NOTER forts…
Not 5
Årets resultat
Reavinst/reaförlust
Balanskravsresultat
2012
Tkr
6 363,2
0,0
6 363,2
Not 6
Inventarier
Ingående värde
Årets investeringar
Avskrivningar
Avyttring inventarier
Utgående värde
7 711,8
2 536,0
-2 853,8
0
7 394,0
7 394,0
1 908,4
-3 234,2
0
6 068,2
6 068,2
2 266,7
-2 748,3
0
5 586,7
180,4
80,2
53,9
12 755,7
29,3
0,0
2 232,8
3,0
0
296,6
15 317,4
14 140,9
0,0
0,0
2 071,9
0,0
298,8
582,8
17 094,4
787 ,3
0,0
1 657,8
2 164,3
0,0
348,2
1 592,4
6 550,0
Not 7
Not 8
Förråd
Bokfört värde
Fordringar
Kundfordringar
Skattekonto
Momsfordran
Förutbetalda kostnader
Lönefordran Respons
Upplupna intäkter
Interimsfordringar ftb
Summa
2013
Tkr
-1 494,9
0,0
-1 494,9
2014
Tkr
2 634,8
0,0
2 634,8
Fakturering för Q1 2015 genomförd januari 2015. 2012 och 2013 fakturerades Q1 i december.
Påverkar kundfordringar och momsfordran
Not 9
Not 10
Bank
Checkkonto, outnyttjad kredit
Checkkonto, tillgodohavande
Summa
Eget kapital
Ingående eget kapital
Årets resultat
Ägaruttag
- Varav avseende SAMID
Summa
Intern fördelning eget kapital
It-utvecklingsmedel 60 %
Kvarstående medel 40 %
20
5 000,0
6 190,3
11 190,3
5 000,0
1 862,1
6 862,1
5 000,0
2 978,3
7 978,3
8 070,8
6 363,2
0,0
14 434,0
14 434,0
-1 494,9
-5 664,8
-720,0
7 274,3
7 274,3
2 634,8
-486,5
0,0
9 422,6
8 660,4
5 773,6
3 715,6
3 558,7
4 810,0
4 612,7
NOTER forts…
Not 11
Kortfristiga skulder
Checkkredit
Leverantörsskulder
Momsskuld
Upplupen semesterlön
Skatteskuld
Upplupna sociala avgifter
Upplupna kostnader
Avräkningskonto SAMID
Förutbetalda intäkter
Summa
2012
2013
2014
Tkr
Tkr
Tkr
0,0
2 498,3
995,0
1 050,6
0,0
2 554,5
3 885,7
1 298,9
679,3
1,6
-194,7
9 617,9
14 648,0
688,9
36,5
-1 071,4
10 437,5
17 830,6
0,0
3 771,3
0,0
1 221,2
24,7
723,2
5,7
0,0
0,0
5 746,1
Fakturering för Q1 2015 genomförd januari 2015. Påverkar förutbetalda intäkter och momsskuld
21
FINANSIERINGSANALYS
2013
2014
Tkr
Tkr
Årets resultat
Justering för av- och nedskrivningar
Medel från verksamheten före förändring av
rörelsekapital
-1 495
3 234
+1 739
+2 635
2 748
+5 383
Förändring kortfristiga fordringar (Ökn -/Minskn +)
Förändring förråd och lager (Ökn -/Minskn +)
Förändring kortfristiga skulder (Ökn +/ Minskn -)
Medel från den löpande verksamheten
-1 776
+100
+3 179
+3 244
+10 544
+26
-12 085
+3 868
-1 908
-1 908
-2 267
-2 267
Förändring av långfristiga fordringar (Ökn -/Minskn +)
Förändring av långfristiga skulder (Ökn +/Minskn -)
Medel från finansieringsverksamheten
0
-5 664
-5 664
0
-486
-486
ÅRETS KASSAFLÖDE
Likvida medel vid årets början
Likvida medel vid årets slut
Förändring av likvida medel
6 190
1 862
-4 328
1 862
2 978
1 116
DEN LÖPANDE VERKSAMHETEN
INVESTERINGSVERKSAMHETEN
Nettoinvesteringar
Medel från investeringsverksamheten
FINANSIERINGSVERKSAMHETEN
22
FINANSIERINGSANALYS forts…
Soliditet
Soliditet i %
Bokslut
Bokslut
Bokslut
2012
50 %
2013
29 %
2014
55 %
Bokslut
Bokslut
Bokslut
2012
145 %
2013
101 %
2014
167 %
Kassalikviditet
Kassalikviditet i %
Ägarandelar
I enlighet med förbundsordningen beräknas ägarandelarna efter hur stor andel av tjänsterna som köpts av
respektive ägare.
Ägarandel
Essunga
Götene
Lidköping
Skara
2012
7,0 %
15,8 %
51,3 %
25,9 %
23
2013
8,7 %
15,6 %
51,4 %
24,3 %
2014
7,6 %
16,1 %
50,3 %
26,0 %
Rapporten sammanställd av
Anders Thörn, VD
Helena Ljunggren, Servicechef
24
Revisorerna för Kommunalförbundet GöLiSka IT
Kommunfullmäktige i
Lidköping, Skara, Götene och Essunga
Revisionsberättelse :för år 2014
Vi, av fullmäktige utsedda revisorer har granskat den verksamhet som direktionen i
kommunalförbundet GöLiSka IT bedrivit.
Direktionen ansvarar för att verksamheten bedrivs enligt gällande mål, beslut och riktlinjer
samt de föreskrifter som gäller för verksamheten. De ansvarar också för att det finns en
tillräcklig intern kontroll.
Revisorernas ansvar är att granska verksamhet, intern kontroll och räkenskaper och pröva om
verksamheten bedrivits enligt de uppdrag, mål och föreskrifter som gäller för verksamheten.
Granskningen har utförts enligt kommunallagen, god revisionssed i kommunal verksamhet och
förbundsordningen. Granskningen har genomförts med den inriktning och omfattning som vi
ansett behövts för att ge rimlig grund för bedömning och ansvarsprövning.
Vi har granskat direktionens handlingar och protokoll, delårsrapport och årsredovisningen och
under året träffat representanter för ledningen.
Vi noterar att årets ekonomiska resultat är positivt med 2,6 mnkr vilket kan jämföras med
budgeterat nollresultat och den i delårsrapporten lämnade prognosen på 0,6 mnkr. Som
framgår av årsredovisningen förklaras resultatet av framförallt ökade köp från kommunerna i
kombination med försiktigt budgeterade intäkter.
Årets resultat innebär att det egna kapitalet nu uppgår till nästan 9,5 mnkr. I enlighet med
beslut från år 2011 ska 6o % av årets resultat tillförasienöronmärkt pott för utvecklingsmedel
som är en del av eget kapital. Årets resultat innebär att 1,6 mnkr tillförs denna pott. Under året
har 0,5 mnkr använts och vid årsskiftet uppgår resurser för IT utveckling till4,8 mnkr. Vi
noterar här att direktionen i samband med godkännandet av årsredovisningen uppmärksammat
att dessa medel borde utnyttjas i större utsträckning för att ge nytta för kommunerna.
Kommunerna har här en viktig roll. Vi delar denna uppfattning och ser det därför som angeläget
att direktionen löpande under året styr och följer upp detta. Då utvecklingsmedlen inte
använts i den utsträckning som avsetts så bör också direktionen överväga en
omprövning av gällande regelverk från 2011.
De finansiella målen om betalningsförmåga på kort sikt och ett eget kapital på 2 % av
omsättningen uppnås båda. Verksamhetsmålet om att minst 95% av kunderna ska vara nöjda
eller mycket nöjda uppnås inte fullt ut då enkätresultat visar på ett sammanlagt värde av 92,2%.
Vi bedömer sammantaget att direktionen i GöLiSkaiT i allt väsentligt har bedrivit
verksamheten på ett ändamålsenligt och från ekonomisk synpunkt tillfredsställande sätt.
Vi bedömer att räkenskaperna i allt väsentligt är rättvisande och att den interna kontrollen
varit tillräcklig.
Vi tillstyrker att respektive fullmäktige beviljar ansvarsfrihet :för direktionen samt
de enskilda ledamöterna i densamma.
~·<;l~öping 2015 02 20
/
. ~.-l:IJu: ,//7
Vt-·v /{/---- ~
, .~
/;) Urban Sandgren
Lidköpings kommun
JOrn irk
Skara km{;.mun
/L4:~
/
Jan~ofKarlsson
Götene kommun
/.
~~/~
~rsSahlin
Essunga kommun
pwc
Granskningsrapport för verksamhetsåret 2014
Kommunalförbundet GöLiSkaiT
Granskningen har utförts på uppdrag av revisorerna för kommunalförbundet
och utifrån god revisionssed.
Granskningsinsatserna har bestått av genomgång av årets protokoll,
granskning av delårsrapport och underlag för den bedömning som
överlämnas av revisorerna, genomgång av årsredovisningen, resultat- och
balansräkning inkl. noterna och underlagen till dessa. Därutöver har ingått
möten med valda revisorer och underhandskontakter med kommunalförbundets ledning.
Granskningen har inte givit anledning till kritik. Verksamheten bedöms ha
bedrivits på ett i allt väsentligt ändamålsenligt och ekonomiskt tillfredsställande sätt och med tillräcklig intern kontroll.
Vi bedömer att resultaträkningen är rättvisande och att balansräkningen i
allt väsentligt ger en rättvisande bild av tillgångar, avsättning, skulder och
eget kapital. Den omfattar tillräckliga noter och bilagor och specifikationer
finns i tillräcklig omfattning. Kassaflödesanalysen redovisar kommunalförbundets finansiering och investeringar.
De finansiella målen om betalningsförmåga på kort sikt och ett eget kapital
på 2 % av omsättningen uppnås båda. Årets ekonomiska resultat är positivt
med 2,6 mnkr vilket kan jämföras med budgeterat nollresultat och den i
delårsrapporten lämnade prognosen på 0,6 mnkr. Som framgår av
årsredovisningen förklaras resultatet av framförallt ökade köp från
kommunerna i kombination med försiktigt budgeterade intäkter.
Vi noterar att årets resultat innebär att det egna kapitalet nu uppgår till
nästan 9,5 mnkr. I enlighet med beslut från år 2011 ska 6o% av årets
resultat tillföras i en öronmärkt pott för utvecklingsmedel som en del av
eget kapital. Årets resultat innebär att 1,6 mnkr tillförs denna pott. Under
året har 0,5 mnkr använts och vid årsskiftet uppgår resurser för IT
utveckling till4,8 mnkr. Direktionen har i samband med godkännandet av
årsredovisningen uppmärksammat att dessa medel borde utnyttjas i större
utsträckning för att ge nytta för kommunerna. Kommunerna anges här ha
en viktig roll.
Verksamhetsmålet om att minst 95 % av kunderna ska vara nöjda eller
mycket nöjda uppnås dock inte fullt ut då enkätresultat visar på ett
sammanlagt värde av 92,2%.
Lidköping 2015-02-19
~/!'~#/r::#-#7
Hans Axelsson
Certifierad kommunal revisor
Årsredovisning 2014
Essunga kommun
Kommunstyrelsens ordförande ............................................................. 3
Kommunens organisation ...................................................................... 4
Förvaltningsberättelse ............................................................................ 5
Ekonomisk omvärldsanalys............................................................................ 5
Essunga kommun - en översikt ...................................................................... 6
Ekonomisk översikt ........................................................................................ 7
Essunga kommuns bolag, kommunalförbund och gemensam nämnd ......... 14
Målstyrning och uppföljning.......................................................................... 17
Personalredovisning .................................................................................... 20
Välfärd och miljöanalys ................................................................................ 24
Finansiella nyckeltal ..................................................................................... 25
Driftredovisning (inklusive interna poster) .................................................... 26
Investeringsredovisning ............................................................................... 27
Större nettoinvestering per objekt ................................................................ 27
Resultaträkning ...................................................................................... 28
Balansräkning ........................................................................................ 29
Kassaflödesanalys ................................................................................ 30
Nothänvisning ........................................................................................ 31
Redovisningsprinciper .......................................................................... 39
Nämndredovisning ................................................................................ 41
Kommunstyrelsen ........................................................................................ 41
Socialnämnden ............................................................................................ 49
Utbildningsnämnden .................................................................................... 54
Bygg-. och miljönämnden............................................................................. 60
Affärsverksamhet Vatten och avloppsverksamhet ....................................... 63
Essunga kommun, Årsredovisning 2014
2(63)
Kommunstyrelsens ordförande
När jag nu gör en tillbaka blick på året som gått är det några händelser som jag vill nämna.
2014 har varit ett valår vilket till viss del har präglat det politiska arbetet i kommunen. Dessutom har vi
haft en folkomröstning av omfattning om inomhusbadets renovering och nybyggnation. Utslaget av folkomröstningen har inneburit att vi under året startat en ny projektering av badet i en mindre omfattning än
vad det första förslaget innebar.
En livsavgörande fråga är kommunikationer och bra vägar till kommunen. Vi har under många år arbetat
hårt för att få till en upprustning av vägen Nossebro–Södra Härene. Genom den nya vägtrafikplanen som
är antagen av Västragötalandsregionen är det nu bekräftat att förbättringsåtgärder kommer att genomföras
på denna väg, produktion kommer att bli 2017–2018.
Att vi lyckats med att få till detta beslut är nog det jag har gläds mest åt under året.
Vi kommunalråd, näringsliv och många andra aktörer i Skaraborg har arbetat för att få E20 till en standard av 2+2 väg, detta skall genomföras genom ett medfinansieringsavtal med staten om utbyggnaden av
E20. För Essungas del innebär det en kostnad av cirka 11 miljoner kronor. Detta kommer naturligtvis att
påverka detta årets resultat.
Byggnation och invigningen av ny förskola i Främmestad i början av året har inte täckt behovet av barnomsorg som finns i kommunen. För att möta efterfrågan har beslut och start om byggnation av en fjärde
avdelning vid förskolan Ängen tagits. Det är glädjande att efterfrågan på barnomsorg ökar.
Upprustningen av byggnaderna i kvarteret Amiralen har startats, det sämsta har rivits och nytt tak på vissa
delar av byggnaden är genomfört, detta gör att huset nu står sig bra i framtiden. Diskussionen om vad
husets ska innehålla pågår, det framgår allt tydligare att det kommer in ny verksamhet i huset inom kort.
Viktigt är att det kan bli någon affärsverksamhet som bidrar till husets ekonomi.
En utmaning i framtiden för små kommuner och för Essunga är att kunna rekrytera kompetent personal,
för att kunna ge samma service eller bättre, i vår kommun som i de större kommunerna. Ett sätt att klara
av detta är att samverka i kommungrupper eller med enskilda kommuner. Vi har därför under året skrivit
en avsiktsförklaring om utökad samverkan mellan kommunerna i Västra Skaraborg.
Essunga kommuns befolkning har ökat under året med 44 personer. För att fylla behovet av nya bostäder
har det under året intensivt arbetats med planering och projektering av bostäder av flera slag, som trygghetsbostäder vid Kerstinsås, hyresrätter för kommuninvånare och brukare i kommunens verksamheter,
samt bostadsrätter i privat regi och för kommunens bostadsbolag. Planeringsprocessen är tidskrävande
och i bästa fall kan byggnation komma igång tidigast senare delen av 2015. För att få till en byggnation
krävs i stor utsträckning att kommunen står bakom och tar den ekonomiska risken vilket komplicerar det
hela.
Årets resultat för kommunen är ett negativt resultat med -2,6 miljoner kronor. Vi har medvetet valt att
bokföra hela kostnaden för medfinansieringen av E20 detta år. Eftersom detta är en engångskostnad och
det finns synnerliga skäl behöver inte ett negativt resultat för 2014 regleras. Detta innebär att kostnaden
för E20 inte påverkar andra verksamheters resultat i kommunen i framtiden. Kommunens ekonomi är
mycket god trots årets negativa resultat.
När jag nu slutar som kommunstyrelsens ordförande vill jag tacka Er kommuninvånare för den tid som
varit, all personal som jag arbetat tillsammans med och all övrig personal som jobbar inom kommunens
verksamheter vilket ger Essunga kommun ett gott anseende och resultat.
Bengt Viktorsson
Kommunstyrelsens ordförande i Essunga kommun 2014
3(63)
Kommunens organisation
Kommunfullmäktige
Kommunfullmäktige är kommunens högsta
beslutande organ och ansvarar för de övergripande och långsiktiga målen för verksamheterna. Kommunfullmäktige har också utvärderingsansvar. Större verksamhetsförändringar inom
nämnderna ska beslutas av kommunfullmäktige.
Kommunstyrelsen
På kommunfullmäktiges uppdrag har kommunstyrelsen ett övergripande ansvar för kommunens ekonomi, verksamheter och utveckling.
Kommunstyrelsen ska ge kommunfullmäktige
underlag för de ekonomiska ramarna. Kommunstyrelsen är kommunens ledningsorgan. Arbetet
ska kännetecknas av strategisk inriktning och
helhetsperspektiv och sker genom direktiv och
riktlinjer direkt mot nämnderna och bolagets
och stiftelsens styrelse.
Nämnder
Nämnderna har stor frihet att utforma sin verksamhet inom ramen för respektive verksamhets-
plan och reglementen.
Politisk ställning
Mandat i kommunfullmäktige 1 nov 2014 - 31
okt 2018.
Mandatfördelning
Antal mandat
2006
2010
2014
9
9
9
Moderaterna
10
10
11
Centerpartiet
9
6
4
Kristdemokraterna
3
2
2
Folkpartiet
2
1
1
Miljöpartiet
1
1
1
Vänsterpartiet
1
1
1
Sverigedemokraterna
0
1
2
35
31
31
Socialdemokraterna
Totalt
4(63)
Förvaltningsberättelse
Ekonomisk omvärldsanalys
Efter en stark avslutning på fjolåret har svensk ekonomi i år utvecklas förhållandevis svagt. Det främsta
skälet är en fortsatt svag internationell utveckling och därmed en fortsatt svag svensk export. Svensk BNP
beräknas i år växa med 1,9 procent. Nästa år ser förutsättningarna bättre ut och BNP beräknas då växa
med 2,9 procent. Arbetsmarknaden har utvecklats betydligt bättre än BNP och fortsätter att generera ökad
sysselsättning. Den starka ökningen av arbetskraften har dock inneburit att arbetslösheten bitit sig fast
kring 8 procent. Den kommer nu successivt minska ned till omkring 6,5 procent 2016. Tack vare att ekonomin befinner sig i en återhämtningsfas växer det reala skatteunderlaget relativt snabbt, med över två
procent nästa år och omkring 1,5 procent året därefter. Underskottet i den offentliga sektorns finanser
minskar långsamt men stannar ändå på minus 0,5 procent 2018, betydligt lägre än det mål som riksdag
och regering ställt upp för sparandet om ett plus på 1 procent. Eftersom BNP samtidigt växer innebär det
inte någon ökning av den offentliga bruttoskulden i förhållande till BNP.
Omvärldens ekonomier går i otakt. I USA har tillväxten etablerat sig på en hygglig nivå och arbetslösheten har sjunkit snabbt. Utvecklingen på andra viktiga svenska exportmarknader har varit blandad. I Storbritannien har den ekonomiska utvecklingen varit förvånansvärt stark och den brittiska ekonomin förväntas visa fortsatt styrka i år och nästa år. I våra nordiska grannländer har den ekonomiska utvecklingen
snarast gått i motsatt riktning. Det ekonomiska läget i euroområdet har försvagats under hösten. Året
inleddes med en kvartalstillväxt av BNP på 0,5 procent, medan de två följande kvartalen endast växte
med 0,1 respektive 0,2 procent. Krisen i Ukraina och de handelssanktioner med Ryssland som följt har
påverkat, likväl som den svagare tillväxten i Kina och tillväxtekonomierna. Tyskland, som förväntas vara
motorn i euroområdet, har på grund av den låga aktiviteten hos dess handelspartners tappat fart.
Inte bara omvärlden går i otakt, det gäller också den svenska ekonomin. Tillväxten har dämpats markant
sedan ett uppsving under andra halvåret 2013. Trots det fortsätter sysselsättning och arbetade timmar öka
i god takt. Det betyder att produktiviteten utvecklas mycket svagt. I denna spretiga bild klarar sig skatteunderlaget förvånansvärt bra, med reala ökningar runt 2 procent i år och nästa år, främst tack vare den
starka ökningen av antalet arbetade timmar, men den för kommunsektorn gynnsamma priseffekten
(kommunsektorns priser stiger långsammare än löneökningarna). En relativt liten ökning av grundavdraget spelar också roll.
Det sammanlagda resultatet för kommunerna förväntas bli 5 miljarder kronor år 2014. Det är en försämring med 10 miljarder jämfört med 2013. Det beror till största del på återbetalningen från AFA 2013 på
cirka 8 miljarder
Kommunernas kostnader förväntas öka snabbt kommande år mot bakgrund av bland annat den demografiska utvecklingen. Det är antalet barn i grundskoleåldern som ökar mest, men även antalet gymnasieungdomar börjar öka efter en längre tids minskning. Volymökningen ligger runt två procent 2014–2015
och 1,7 procent för åren 2016–2018. För att nå ett resultat på 1 procent av skatter och generella bidrag
behöver skattesatsen höjas med 24 öre 2018 jämfört med 2015.
Ekonomiska framtidsbedömningar är förstås alltid förknippade med osäkerhet som följer av den ekonomiska utvecklingen i stort. Dessutom tillkommer osäkerheter som hänger samman med den politiska
situationen.
Källa: Sveriges Kommuner och Landsting
5(63)
Essunga kommun - en översikt
Viktiga händelser

Viktigare händelser under året:

Invigning förskolan Dalagården i Främmestad

Samverkan Västra Skaraborg, avsiktsförklaring samt arbete för verksamhetssamverkan

Nossebrobadet. Utbyggnad med motionsanläggning nedlagd, istället disk. ny planlösning

Utbyggnad av bredband i alla kommundelar genom Nossebro Energi

Miljöteknisk utredning f d slamtippen i Bäreberg

Val till Europaparlamentet med fråga för folkomröstning samt allmänna val

Leva Bo-mässa i april

Projektering samt tilldelning statliga medel för strandpromenaden, etapp 2

Utökad verksamhet för mottagning av ensamkommande barn

Tilldelning av statliga medel för upprustning av väg 2504

Kraftiga regn med översvämningsproblematik som följd

Förstudie för byggnation av trygghetsbostäder vid Kerstinsås
Befolkning och boende
Kommunens befolkning har under 2014 glädjande nog ökat med 44 personer. Det är den högsta befolkningsökningen i kommunen sedan 1992.
Under året har 60 barn fötts vilket är ganska mycket för Essunga kommuns del. Kommunen har ett positivt flyttningsnetto med plus 48.
Folkmängd
2010
2011
2012
2013
2014
Män
2 824
2 775
2 775
2 764
2 788
Kvinnor
2 740
2 718
2 727
2 730
2 750
Totalt
5 564
5 493
5 502
5 494
5 538
2010
2011
2012
2013
2014
Födda
61
51
43
52
60
Döda
65
70
67
65
62
Födelsenetto
-4
-19
-24
-13
-2
-37
-71
9
-8
44
Folkmängdens förändring
Befolkningsförändring
Arbetsmarknad
Arbetsmarknaden i Essunga kommun ser relativt bra ut eftersom arbetslösheten ligger klart under både
regionen och riket. Detta gäller både den totala arbetslösheten och ungdomsarbetslösheten. Tillsammans
med arbetsförmedlingen arbetar vi också med många insatser för framförallt ungdomar
6(63)
.
Arbetslösa och personer i program med aktivitetsstöd (% av befolkningen)
Arbetslösa
Program
16-64
18-24
16-64
18-24
Essunga
1,9
2,8
2,5
7,0
Regionen
3,2
3,7
2,7
4,6
Riket
3,4
3,8
2,9
5,3
Framtiden
Kommunens viktigaste framtidsfrågor är:





befolkningsutvecklingen med b l a bostadsbyggnation
kommunen ekonomi och hur vi klarar att möta kommuninvånarnas behov av välfärdstjänster och
service i förhållande till våra resurser
bibehålla och helst förstärka kommunens attraktivitet för att kunna erbjuda en totalt bra livsmiljö
till våra nuvarande och presumtiva kommuninvånare
framtida kompetensförsörjning d v s att kunna rekrytera kvalificerad personal både i kommunens
och näringslivets verksamheter
näringslivsutveckling med ett bra företagsklimat och att stimulera entreprenörer
Ekonomisk översikt
Modell för finansiell analys
För att kartlägga och analysera resultat, utveckling och ställning för Essunga kommun används en finansiell analysmodell som benämns RK-modellen. Målsättningen är att utifrån dessa identifiera eventuella
finansiella möjligheter och problem och därigenom försöka klargöra om kommunen har en god ekonomisk hushållning som föreskrivs i kommunallagen.
Den finansiella analysmodellen bygger på fyra perspektiv: Det finansiella resultatet, kapacitetsutvecklingen, riskförhållanden samt kontrollen över den finansiella utvecklingen. Aspekterna resultat – kapacitet
och risk – kontroll utgör hörnstenar i modellen.
RK-modellen: fyra aspekter vid finansiell bedömning
Det finansiella resultatet
Årets resultat och dess orsaker kartläggs. En eventuell obalans, det vill säga att kostnaderna överstiger
intäkterna eller att en rörelseriktning mot obalans sker, är en varningssignal. Under detta perspektiv analyseras också investeringar och deras utveckling.
Kapacitet
Den andra aspekten benämns kapacitet eller långsiktig betalningsberedskap. Här redovisas vilken finansiEssunga kommun, Årsredovisning 2014
7(63)
ell motståndskraft kommunen har på lång sikt.
Riskförhållanden
Med tredje aspekten risk avses hur kommunen är exponerad finansiellt. En god ekonomisk hushållning
innefattar att kommunen i kort och medellångt perspektiv inte behöver vidta drastiska åtgärder för att
möta finansiella problem. Här analyseras också borgensåtagande och kommunens samlade pensionsskuld.
Kontroll
Med den fjärde aspekten kontroll avses hur upprättade finansiella målsättningar och planer följs. En god
följsamhet mot budget är uttryck för god ekonomisk hushållning.
Finansiella nyckeltal
Varje perspektiv analyseras med hjälp av ett antal finansiella nyckeltal som har till uppgift att belysa
ställning och utveckling inom de fyra perspektiven.
Sammanfattning
Essunga kommun redovisade ett resultat på -2,6 mkr. I resultatet ingår en jämförelsestörande post på
11 mkr och en engångspost på 2,5 mkr. Exkluderas dessa poster är resultatet 10,9 mkr. Samma resultat
2013 var 7 mkr, vilket innebär en förbättring av det löpande resultatet med 3,9 mkr. Förbättringen beror
till största delen på ökade generella statsbidrag. Det redovisade resultatet motsvarar -0,9 % av skatteintäkter och generella statsbidrag. Resultatet exklusive engångsposterna är 3,9 %. Det budgeterade resultatet
var 9,3 mkr.
Årets nettoinvesteringar blev 11,2 mkr, vilket är 30,3 mkr lägre än fastställd investeringsram. Större investeringsprojekt var nya förskolelokaler i Nossebro (2,7 mkr) ombyggnad av Nordhemsgatan (0,5 mkr) och
ombyggnad av Amiralen (0,7 mkr). Skattefinansieringsgraden uppgick till 83 %
Den redovisade soliditeten, som är ett mått för det långsiktiga finansiella handlingsutrymmet, har minskat
med 5 procentenheter till 66 %. Om samtliga pensionsförpliktelser som är äldre än 1998 inkluderas i
måttet uppgick soliditeten till 11 %.
Likviditeten förbättrades under året, vilket visas av måttet kassalikviditet, som ökade från 69 % till 85 %.
Resultat och kapacitet
Skatte- och nettokostnadsutveckling
2012
2013
2014
Skatte- och stadsbidragsutveckling, %
2,0
1,8
6,9
1,5
1,4
10,9
Skatteintäkter och generella statsbidrag ökade med 6,9 % och verksamhetens nettokostnader ökade med
10,9 %
Ökningen av skatteintäkter och generella statsbidrag beror till största delen på förändringar i kostnadsutjämningssystemet. Essunga kommun var en av de kommuner som vann på denna förändring.
Ökningen av nettokostnaderna beror dels på medfinansiering till utbyggnad av E20 med 11 mkr och dels
ett aktieägartillskott till Essunga Bostäder AB på 2,5 mkr. Utan dessa poster var ökningen 5,5 %.
Driftkostnadsandel, %
2012
2013
2014
Verksamhetens intäkter o
kostnader
93,7
93,0
96,7
4,1
4,4
4,3
Driftkostnadsandel exkl
finansnetto
97,8
97,4
101,0
Finansnetto
-0,1
-0,1
-0,1
Nettokostnadsandel inkl
finansnetto
97,7
97,3
100,9
Avskrivningar
8(63)
En grundläggande förutsättning för att uppnå balans i ekonomin samt nå god ekonomisk hushållning är att
intäkterna är större än kostnaderna. Ett mått på denna balans är driftkostnadsandel. Nyckeltalet speglar
hur stor del av skatteintäkter och generella statsbidrag som den löpande driftverksamheten tar i anspråk.
Det utrymme som finns kvar kan användas för amortering av långfristiga lån, finansiering av investeringar och/eller sparande.
Driftkostnadsandelen av skatteintäkter och generellas statsbidrag var 101 %. Exkluderas medfinansieringen till ombyggnad avE20 blir nyckeltalet 97 %.
Årets investeringar
2012
2013
2014
Nettoinvesteringar, mkr
21,5
26,8
11,2
Nettoinvesteringar/avskrivningar, %
206
233
94
2012
2013
2014
8%
11 %
4%
10 %
9%
*
9%
10 %
*
Investeringarnas andel av
skatteintäkter och generella statsbidrag
Essunga kommun
Västra Götalands region,
genomsnitt
Riket, genomsnitt
Nettoinvesteringarna uppgick under året till 11,2 mkr, vilket var 30,3 mkr lägre än budgeterat. De största
avvikelserna mot budget är Badet Nossebro 14,6 mkr, Stallaholmsprojektet 8,4 mkr, ombyggnad kök
Nossebro skola 2,6 mkr och förskolelokaler i Nossebro 1,3 mkr.
Kommunen investeringsnivå åren 2012-2013 ligger i nivå med både Västra Götalandsregionen och riket i
genomsnitt.
Skattefinansieringsgraden av investeringar
Skattefinansieringsgraden
av investeringar, %
2012
2013
2014
94
76
83
Ett viktigt nyckeltal när det gäller investeringarna är skattefinansieringsgraden. Den mäter hur stor andel
av årets nettoinvesteringar som finansieras genom egna medel. Egna medel är årets resultat plus årets
avskrivningar. 100 procent innebär att kommunen kan finansiera samtliga investeringar som är genomförda under året, vilket i sin tur innebär att kommunen inte behöver låna till investeringarna och att kommunens långsiktiga finansiella handlingsutrymme stärks.
Under 2014 har skattefinansiering ej kunnat ske av hela investeringsvolymen. Skattefinansieringsgraden
var 83 %. Exkluderas medfinansieringen av E20 blir nyckeltalet 181 %
Den genomsnittliga skattefinansieringsgraden perioden 2011 – 2014 uppgår till 78 %. Utan medfinansieringen till E20 blir nyckeltalet 93 %.
Årets resultat
2012
2013
2014
Årets resultat, mkr
5,9
7,0
-2,6
Årets resultat i relation till
skatteintäkter och generella statsbidrag, %
1,9
2,3
-0,9
Årets resultat uppgick till -2,6 mkr. I resultatet ingår en jämförelsestörande post. Kommunen har avsatt
11 mkr till medfinansiering för ombyggnad av E20. Aktieägartillskott till Essunga Bostäder AB är ytterligare en engångspost som påverkar resultatet. Om dessa engångsposter räknas bort är resultatet 10,9 mkr
Årets resultat relaterat till skatteintäkter och generella statsbidrag är -0,9 %. Exkluderas engångsposterna
blir samma nyckeltal 3,9 %.
9(63)
Det budgeterade resultatet var 9,6 mkr. Under året har kommunstyrelsen beviljats ett tilläggsanslag med
0,3 mkr för undersökning och provtagning av slamtipp i Bäreberg.
Förändringar mot budget kan hänföras till följande faktorer








Skatteintäkter och generella statsbidrag +1,1 mkr
Medfinansiering av E20, -11 mkr
Aktieägartillskott Essunga Bostäder AB, -2,5 mkr
Bidrag till Stiftelsen Essunga Industrier, -1,2 mkr
Underskott inom Arbetsmarknadsenheten -0,8 mkr
Mindre antal gymnasieelever och minskad kostnad/gymnasieelev, + 3,0 mkr
Ökade kostnader för missbruksvård, särskilt boende och LSS-insatser, -1,5 mkr
Uppbokning av pensionskostnad förtroendevald, - 1 mkr
Soliditet
2012
2013
2014
Tillgångsförändring, %
5
5
5
Förändring eget kapital, %
4
5
-1,6
Essunga kommun
71
71
66
Västra Götalandsregionen,
genomsnitt
51
53
*
Riket, genomsnitt
49
50
*
11
10
11
genomsnitt
6
5
*
Riket, genomsnitt
5
4
*
Soliditet enligt balansräkningen %
Soliditet inklusive pensionsåtagande före 1998, %
Essunga kommun
Soliditet är ett mått på den finansiella styrkan på lång sikt. Den visar hur stor del av kommunens tillgångar som finansierats med egna medel dvs skatteintäkter. Kommunens soliditet uppgår till 66 %, vilket
innebär att den sjunkit med 5 procentenheter. Orsaken till sänkningen är avsättningen till medfinansiering
av E20. Soliditeten inklusive kommunens pensionsförpliktelser som är äldre än 1998 och som ligger
utanför balansräkningen har ökat från 10 % till 11 % jämfört med föregående år.
År 2013 var genomsnittet i Västra Götalandsregionen i 53 % respektive 5 % och i riket var genomsnittet
50 % respektive 4 %.
Skuldsättningsgrad
2012
2013
2014
Total skuldsättningsgrad, %
28,6
29,2
33,7
6,2
5,8
9,5
- varav kortfr skuldsättningsgrad, %
21,8
22,5
22,7
- varav långfr skuldsättningsgrad, %
0,6
0,9
1,5
- varav avsättningsgrad, %
Den del av tillgångarna som har finansierats med främmande kapital brukar benämnas skuldsättningsgrad.
Kommunens totala skuldsättningsgrad har ökat något från 29,2 % 2013 till 33,7 % 2014. Ökningen beror
på att kommunen avsatt medel för medfinansiering till utbyggnad av E20 med 11 mkr. Kommunens
skuldsättning fördelar sig på kortfristiga skulder, avsättningar till pensioner, stängning av deponi och
medfinansiering för utbyggnad av E20 samt långfristiga skulder som består av förutbetalda intäkter. När
10(63)
det totala pensionsåtagandet vägs in uppgår skuldsättningsgraden istället till 89 % 2012, 90 % 2013 och
89 % 2014.
Kommunalskatt
Essunga kommun
Västra Götaland
Riket
Kommunens skattesats, %
21,57
21,21
20,65
Regionens skattesats, %
11,13
11,13
11,20
Total skattesats, %
32,70
32,34
31,86
En viktig del av bedömningen av en kommuns finansiella kapacitet är vilken möjlighet kommunen har att
påverka sina inkomstkällor. En låg kommunalskatt ger t ex ett större handlingsutrymme att generera en
intäktsökning denna väg.
Den totala kommunala skattesatsen i Essunga kommun inklusive regionskatten uppgick år 2014 till
32,70 %. Den primärkommunala skatten var 21,57 % medan landstingsskatten till Västra Götalandsregionen var 11,13 %. Genomsnittet av den primärkommunala skattesatsen i Västra Götalandsregionen var
21:21 % och i riket 20,65 %.
Risk och kontroll
Likviditet
2012
2013
2014
Likvida medel, Mkr
5
2
19
Kassalikviditet, %
85
69
85
Rörelsekapital, Mkr
-7
-12
-4
Kassalikviditet är ett mått som mäter kortfristig betalningsförmåga. Om måttet är hundra betyder det att
omsättningstillgångarna är lika stora som de kortfristiga skulderna. Kassalikviditeten är 85 % vilket innebär en förbättring med 16 procentenheter i jämförelse med 2013. De likvida medlen är vid årsskiftet
19 mkr en ökning med 16 mkr jämfört med 2013. Den relativt stora ökningen av likvida medel beror till
största delen på lägre investeringar än föregående år. Utöver de likvida medlen har kommunen en kortfristig placering på 7 mkr.
Pensionsåtagande, mkr
2012
2013
2014
Avsättning för pensioner
och liknande förplikteler,
inkl löneskatt
5,2
5,2
5,8
Ansvarsförbindelse dvs
pensionsförpliktelser som
inte tagits upp bland avsättningar, inkl löneskatt
130,5
138,6
133,2
Finansiell placering avseende pensionsmedel
0
0
0
Återlånade medel
0
0
0
135,7
143,8
139,0
Totala pensionsåtaganden
Kommunens totala pensionsskuld inkl löneskatt uppgår till 139,0 mkr varav 133,2 mkr avser påtaganden
som är äldre än 1998, de så kallade pensionsförpliktelserna i ansvarsförbindelsen. Det totala pensionsåtagandet har minskatt med 5,4 mkr (3,8 %). Ansvarsförbindelsen redovisas inte i balansräkningen enligt
kommunal redovisningslag. Hela pensionsskulden är återlånad i verksamheten, vilket innebär att inga
placeringar avseende pensionsmedel finns. Kommunen har under tiden 2002 – 2007 gjort partiell inlösen
av pensionsförpliktelser intjänade före 1998 med 14,5 mkr. Åren 2008 – 2014 har ingen inlösen gjorts.
11(63)
Borgensförbindelser
2012
2013
2014
Essunga Bostäder AB
81,8
78,3
76,9
Stift Essunga Industrier
18,0
17,8
16,5
Riksbyggens kooperativa
hyresrättsförening Essunga äldrebostäder
44,8
43,7
42,6
Nossebroortens Energi Ek
förening
7,5
7,5
7,5
Egna hem och småhus
0,1
0,1
0,1
Summa
152,2
147,5
143,6
Borgensåtagande per
invånare
2012
2013
2014
Essunga kommun
28
27
26
genomsnitt
26
27
*
Riket, genomsnitt
26
28
*
Stora borgensåtaganden kan betyda en finansiell risk för kommunen i form av övertagande av lån alternativt ägartillskott. Kommunens borgensförbindelser uppgår till 144 mkr.
Essunga kommun har i november 1995 ingått solidarisk borgen såsom för egen skuld för Kommuninvest i
Sverige AB:s samtliga nuvarande och framtida förpliktelser. Samtliga 280 kommuner som per 2014-1231 var medlemmar i Kommuninvest ekonomisk förening har ingått likalydande borgensförbindelser.
Mellan samtliga medlemmar i Kommuninvest ekonomisk förening har ingåtts ett regressavtal som reglerar fördelningen av ansvaret mellan medlemskommunerna vid ett eventuellt ianspråktagande av ovan
nämnd borgensförbindelse. Enligt regressavtalet ska ansvaret fördelas dels i förhållande till storleken på
de medel som respektive medlemskommun lånat av Kommuninvest i Sverige AB, dels i förhållande till
storleken på medlemskommunernas respektive insatskapital i Kommuninvest ekonomisk förening.
Vid en uppskattning av den finansiella effekten av Essunga kommuns ansvar enligt ovan nämnd borgensförbindelse, kan noteras att per 2014-12-31 uppgick Kommuninvest i Sverige AB:s totala förpliktelser till
299 065 476 978 kronor och totala tillgångar till 290 729 650 160 kronor. Kommunens andel av de totala
förpliktelserna uppgick till 12 535 628 kronor och andelen av de totala tillgångarna till 12 397 100
kronor.
Känslighetsanalys
Känslighetsanalys, mkr
Kostnad/intäkt
Befolkningsförändring med 10 invånare
+/-0,4
Lönekostnadsförändring 1 %
+/-2,0
Prisändring av taxor och avgifter 1 %
+/-0,2
Prisändring av varor och tjänster 1 %
+/-0,7
Förändrad utdebitering med 1 krona
+/-9,0
Kommunens ekonomiska resultat kan påverkas av händelser utanför dess egen kontroll. Det kan till exempel vara konjunktursvängningar eller förändrade lagar och förordningar. Kommunen har ett ansvar för
att ha beredskap att hantera sådana händelser både externa oförutsedda händelser och förändringar i den
egna kommunen. Kommunen måste därför ha reserver och marginaler i sin ekonomi. Ett sätt att göra
detta tydligt är att upprätta en känslighetsanalys som visar hur olika förändringar påverkar kommunens
finansiella situation. I ovanstående känslighetsanalys redovisas hur ett antal faktorer påverkar Essunga
kommuns finansiella resultat.
12(63)
God ekonomisk hushållning
I förvaltningsberättelsen ska det, enligt lagen om kommunal redovisning, utvärderas om de mål och riktlinjer som avses i 8 kap 5 § kommunallagen uppnåtts och följts. Även den ekonomiska ställningen ska
utvärderas. Dessutom är det obligatoriskt att sammanställa en så kallad balanskravsutredning som definierar ”Årets resultat efter balanskravsjusteringar”¨
Balanskravet innebär att intäkterna måste överstiga kostnaderna – resultatet måste vara större än noll. Ett
negativt resultat måste regleras inom tre år. Från och med 2013 har det blivit möjligt att reservera till eller
disponera medel från resultatutjämningsreserv RUR. Om man vill tillämpa denna möjlighet ska beslut
fattas om hur hanteringen av denna reserv ska gå till. Kommunen har ej beslutat om hantering av resultatutjämningsreserv.
Balanskravsutredning
2012
2013
2014
Årets resultat enligt resultaträkningen
5,9
7,0
-2,6
Avgår samtliga realisationsvinster
0
0
0
5,9
7,0
-2,6
Medel till RUR
0
0
0
Medel från RUR
0
0
0
5,9
7,0
-2,6
Årets resultat efter balanskravsjusteringar
Årets balanskravsresultat
Enligt balanskravet skall ett minusresultat återställas inom en treårsperiod. Fullmäktige får dock besluta,
att en reglering av ett negativt balanskravsresultat inte skall göras om det finns synnerliga skäl.
Orsaken till det negativa resultatet är att kommunfullmäktige beslutat avsätta 11 mkr för medfinansiering
till ombyggnad av E20. Ombyggnaden kommer att ske i början av 2020-talet. För att slippa en årlig kostnad till avsättningen har kommunfullmäktige beslutat att avsätta hela summan 2014. När detta beslut togs
beslutades samtidigt att ej återställa det negativa resultatet, Kf § 90/14 2014-11-24.
Essunga kommuns finansiella ställning på kort och lång sikt
Essunga kommuns genomsnittliga resultat 2012-2013 är strax över 2 % och soliditeten är på mellan 020 %. Sammantaget innebär det att kommunen dessa år varken har starkt eller svagt resultat och varken
stark eller svag finansiell ställning om man utgår från den matris som KommunForskning i Väst (KFI)
använder. Kommunen behöver förbättra sin resultatnivå och stärka sin soliditet. Utan jämförelsestörande
post och engångspost för 2014 skulle kommunens resultat legat på 3,9 % vilket är glädjande och klart
tillfredsställande. Det faktiska resultatet med dessa poster inräknade blir dock - 2,6 mkr eller -0,9 %.
Det reella resultatet för 2014 är således starkt och samma gäller för det budgeterade resultatet 2015. Utslaget under en tre-fyraårsperiod är dock inte resultatet upp på en 3 %-nivå i snitt vilket är målet. Orsaken
är således jämförelsestörande post och engångspost 2014.
När det gäller skattesatsen har kommunen ett svagt finansiellt värde eftersom den ligger något högre än
medel. Kommunens kortfristiga finansiella handlingsutrymme har förbättrats med 16 % till 85 % kassalikviditet medan det långsiktiga handlingsutrymmet är i stort sett oförändrat.
13(63)
Essunga kommuns bolag, kommunalförbund och gemensam nämnd
Verksamhet
Essunga Bostäder AB ägs till 100 procent av Essunga kommun. Genom ägardirektiv har kommunen det
övergripande inflytandet över bostadsbolaget.
Bolaget är ett allmännyttigt bostadsföretag med ändamål att främja bostadsförsörjningen i Essunga kommun. Genom representation i kommunens bostadsförsörjningsgrupp sker en omfattande strategisk diskussion med ägaren.
Företaget administreras av en heltids VD och en heltidsanställd kontorsansvarig samt en deltidsanställd
receptionist. En heltidsanställd drifttekniker arbetar över hela bostadsbeståndet med underhåll och reparationer samt planering. Utöver dessa tjänster finns lönebidragstjänster som fastighetsskötare/snickare. I
Nossebro finns två heltidsanställda fastighetsskötare. Trappstädning utförs av en deltidsanställd lokalvårdare.
Företaget förvaltar även alla kommunens fastigheter samt Riksbyggens kooperativa hyresrättsförening
Essunga äldrebostäder (Rkhf). En heltidsanställd drifttekniker arbetar över hela kommunens fastighetsbestånd samt mot Rkhf kopplat mot underhåll och reparationer samt planering. Inom gällande förvaltningsuppdrag finns 6 heltidsanställda fastighetsskötare. Utöver dessa finns en heltidsanställd fastighetsskötare/snickare och en heltidsanställd fastighetsskötare/målare. I Jonslunds skola finns en halvtidsanställd
fastighetsskötare.
Händelser under året
Under 2014 har underhållsplaner för bolagets fastigheter färdigställts. Det har även arbetats fram en affärsplan med mål samt en finansieringsplan för planerade underhåll som gäller fram till 2017.
Lägenhetsunderhåll av 49 lägenheter har genomförts samt fastighetsunderhåll av olika slag på 6 fastigheter.
Antalet färdigställda lägenheter per 2014-12-31 var 304 (304) med en sammanlagd yta på 19 508 (19
508) kvadratmeter.
Under 2015 kommer försäljning av Essunga 16:67 att genomföras. Efter försäljningen kommer lägenhetsbeståndet att minska med 9 lägenheter.
Kommunen har bidragit med ett aktieägartillskott med 2,5 mkr under 2014.
Ekonomi
Tkr
Resultat
2012
2013
2014
-2 255
-2 391
-1 819
Stiftelsen Essunga Industrier
Verksamhet
Stiftelsen Essunga Industrier ägs till 100 procent av Essunga kommun, och har till ändamål att inom Essunga kommun tillhandahålla lokaler för industriproduktion, handel och hantverk. Den har därvid att aktivt
arbeta för att nya arbetstillfällen tillförs kommunen samt skapa goda förutsättningar för att befintliga
arbeten kan bibehållas. Stiftelsen får ej driva verksamhet eller vidta åtgärder som inte är förenligt med
Kommunallagens regler om kommunal kompetens.
Stiftelsen har under året ägt och förvaltat fastigheten Essunga Stallaholm 1:314. Industribyggnaden, med
en ursprunglig lokalyta om ca 5400 m2, uppfördes 1994-95. Tillbyggnad har under 2008 skett med en
måleridel om ca 1300 m2, vilket ger en total byggnadsyta om ca 6700 m2.
Stiftelsen har ett femårigt hyresavtal med enda hyresgästen, Bala Agri AB. Såväl hyror som betalningar
på lånereversen för måleriutrustningen har inbetalats punktligt. Hyresgäst har rätt att, med stiftelsens
godkännande, hyra ut viss del av byggnaden i andra hand. Sådan uthyrning har under året skett av en
mindre kontorslokal.
Ungefär halva tomten på fastigheten är tillgänglig för ytterligare industribebyggelser. Stiftelsen har under
året arrenderat ut ca 1120 m2 mark till Nossans Biogas AB för en tid av fem år. På arrendemarkan har en
biogasanläggning uppförts.
14(63)
Den underhållsplan som finns visar på ett stigande underhållsbehov framöver, något som i det nya hyresavtalet ger fastighetsägaren ett större ansvar än tidigare.
Det finns en avsikt hos hyresgästen att köpa fastigheten, men i nuvarande konjunkturläge lär hyresförhållandet bestå ytterligare något eller några år. Hyreskontraktet har automatiskt förlängts med tre år tom
2016-10-31.
Kommunen har lämnat en kapitaltäckningsgaranti till stiftelsen med 1 168 tkr under 2014.
I de sammanställda räkenskaperna ingår ej Stiftelsen Essunga Industrier eftersom verksamheten är av
obetydlig omfattning.
Ekonomi
Tkr
Resultat
2012
2013
2014
8
-1 067
-1 138
GöLiSka IT (kommunalförbund)
Uppdrag/verksamhet
Göliska IT levererar IT-drift till de fyra ägarkommunerna och flertalet kommunala bolag utifrån ett gemensamt IT-avtal. Verksamheten bedrivs som kommunalförbund, vilket innebär att regelverket är detsamma som för kommuner. Göliska IT ägs av Essunga, Götene, Lidköping och Skara. Ägarandelen för
Essunga kommun är 2014 7,6 %.
Viktiga händelser under året






Nya IT-funktioner har införts såsom Lync, ett system för snabbmeddelanden, videokonferens
och närvarohantering, ClearPass gästacces, ett enkelt sätt för gäster att få trådlös uppkoppling,
nytt koncept för elev-pc för drift och support inom skolornas 1:1-satsningar.
Ny kundwebb med större inslag av självservice.
Nytt IT-avtal som är transparent, begripligt och flexibelt har arbetats fram och undertecknats av
samtliga ägarkommuner.
Upphandling har gjorts för alla stora licensavtal och ett flertal förnyade konkurrensutsättningar
för produktinköp.
Västergötlands Museum har tillkommit som ny kund.
Avtal har tecknats med kommunala nätbolag.
Framtiden
Utvecklingen sett som omsättning har fortsatt att följa tidigare års trender. Det nytecknade IT-avtalet
bidrar till en fortsatt stabil verksamhet. Utvecklingen inom skolsidan är dynamisk och det ställer ökade
krav på lyhördhet och flexibilitet. För att möta detta och ge utrymme för en fördjupad dialog inrättar
Göliska IT en utpekad skolgruppering.
Personal
Antalet anställda ligger på samma nivå som föregående år. Över 40 % av personalen har rätt till olika
typer av föräldraledigheter, vilket är en faktor att hantera då högt specialiserad personal är svår att ersätta
via bemanningsföretag. Under 2014 har ingen bemanning skett via bemanningsföretag. En visstidsanställning har övergått till tillsvidareanställning.
Ekonomi
2012
2013
2014
51,3
51,4
50,3
7,0
8,6
7,6
44,6
45,6
46,8
Resultat före bokslutsdisp, mkr
6,4
-1,5
2,6
Årets resultat, mkr
6,4
-1,5
2,6
Soliditet, %
50
29
55
Aktiekapitel, mkr
Kommunens ägarandel, %
Omsättning, mkr
15(63)
Antal anställda
2012
2013
2014
45
48
48
Räddningsnämnden Västra Skaraborg
Verksamhet
Räddningsnämnden är Lidköping, Vara, Grästorp och Essunga kommuners gemensamma organ för uppgifter som gäller räddningstjänst, skydd mot olyckor som kan föranleda räddningsinsatser enligt lagen om
skydd mot olyckor samt de uppgifter i övrigt som enligt lag skall fullgöras av den kommunala nämnd
som svarar för räddningstjänsten
Viktiga händelser under året




Räddningstjänstens branddisco drog över 600 ungdomar från alla fyra medlemskommuner.
280 uppdrag på ett dygn. Översvämning i Kvänum efter rekordregn
Rekordstort antal förebyggandeuppdrag 742 (597 förra året)
Fler och fler hittar till vår hemsida rvs112.se
Ekonomi
Mkr
2012
2013
2014
Intäkter
21,9
22,3
23,0
Kostnader
-46,9
-48,1
-48,4
Nettokostnad
-25,0
-25,8
-25,4
-0,7
-0,5
0,6
Budgetavvikelse
16(63)
Målstyrning och uppföljning
Vision
Genom närheten i vår kommun skapar vi kreativa och meningsfulla möten där idéer förverkligas
och människor och företag utvecklas.
Essunga kommuns mål för god ekonomisk hushållning
Område: Boende och befolkning
Kommuninvånarantalet ska öka. Kommunen ska vara så attraktiv att den som flyttat hit och bor
här vill stanna kvar
Målet är uppnått
Kommunens befolkning har glädjande nog ökat under år året och befolkningstalet var 5 539 vid årsskiftet
2014/15. Befolkningen har därmed ökat med 45 personer och målet för året är nått. Officiell statistik har
ännu inte kommit varför vi inte närmare kan analysera befolkningsutvecklingen vad gäller t e x flyttnetto
och födelsenetto.
Det ska finnas ett bra och varierat utbud av boende. Kommunens invånare ska kunna bo i attraktiva lägen och trygga miljöer
Målet är delvis uppnått
Kommunen och framförallt centralorten Nossebro har brist på bostäder och detta arbetar vi mycket för att
åtgärda. Bristen är framförallt lägenheter i flerbostadshus. Byggnation 2015-16 planeras av vanliga lägenheter men även trygghetsbostäder. Kommunen har bra tillgång på lediga tomter för byggnation av
både flerbostadshus och småhus. Tyvärr byggs få småhus i kommunen vilket bl a kan bero på en värderings- och låneproblematik.
Stallaholmsområdet skall bli en spjutspets för kultur, fritid och friskvård, och närheten till
Nossan skall tas tillvara.
Målet är uppnått
Arbete pågår för framtagande av en vision för Stallaholmsområdet. Etapp 1 av strandpromenaden samt
våtmarksdammar är färdigställda. Kommunen har fått ett stort LONA-bidrag på mer än 1 miljon kronor
för fortsatt byggnation av strandpromenaden från gamla badet till elljusspåret. Promenadstråket skall
färdigställas till september 2015. Planer finns också för betesmarker med djur vid våtmarksdammarna.
Stallaholmsområdet bör knytas till kvarteret Amiralen och de aktiviteter som planeras där. Målet för året
har nåtts.
Område: Företagande och näringsliv
Företagsklimatet skall vara så gott att etablerade företag stannar kvar och utvecklas och att
nya företag finner det fördelaktigt att etablera sig här.
Målet är uppnått
Det sammanfattande omdömet för företagsklimatet i kommunen enligt Svenskt Näringslivs enkät är 3,81
på en 6-gradig skala. Målsättningen är ett omdöme på minst 4,0 vilket betecknas som ett "gott" företagsklimat. Kommunen är betydligt bättre placerad än riks- och regionsnitt och i paritet med de bästa i regionen. På ett par områden ger enkätundersökningen ett fantastiskt resultat i företagarnas omdömen nämligen: tillämpning av lagar och regler (bäst i Sverige), service till företagen (tvåa i Sverige). Sammanfattningsvis ett väldigt bra omdöme från kommunens företag men tyvärr tappar vi på olika grundfakta som
mäts in i undersökningen och som är väldigt svårt att påverka. Eftersom en upprustning av väg 2504 nu
bör kunna genomföras under en kommande treårsperiod och Nossebro Energi har gjort ett jättearbete
under 2014 för anläggande av bredband i hela kommunen skall förhoppningsvis företagsklimatet kunna
förbättras ytterligare. Resultat: Målet kommer att nås
17(63)
Område: Samhällsservice
Människors möten är viktiga i vår kommun.
Målet är uppnått
Ett kontinuerligt arbete pågår för att skapa fler mötesplatser t ex genom arrangemang, medborgarmöten,
företagsluncher och mässor samt verksamheternas löpande möten med brukare och medborgare. Det är
viktigt att klara ut vad som avses med detta mål och att vi har ett gemensamt synsätt på hur vi skall arbeta
vidare. Väldigt avgörande för framtiden är att kommunen kan stötta föreningar, företag och kommuninvånare så att vi tillsammans kan skapa en än attraktivare kommun. I Svenskt kvalitetsindex är vi placerade i mitten bland Sveriges kommuner (147 resp 157 plats) i en medborgarenkät när det gäller service till
medborgarna och om man skulle rekommendera kommunen för inflyttning. Prioriterat arbete i kommunen
är nu t e x besöksnäring, utveckling av handeln, bildande av föreningsråd samt att utveckla evenemangen
och skapa fler mötesplatser med näringslivet.
I Essunga kommuns egen verksamhet kommer framöver större fokus läggas på frågor som värdegrund,
bemötande och värdskap samt tillgänglighet. Mycket handlar om attityder och att vi bär med oss "Essungaandan".
Barn och unga skall ha bra uppväxtvillkor i kommunen.
Målet är uppnått
Grunden för bra uppväxtvillkor är bra kvalitet i skola, förskola och det är också mycket viktigt att helst
alla barn har gymnasiebehörighet. Essunga kommun erbjuder våra barn en bra kvalitet i dessa verksamheter men ambitionen är att om möjligt bli ännu bättre. I projektet Återtåget är avsikten att kombinera
praktik/sysselsättning med studier för att ge ungdomar bättre förutsättningar att komma ut på arbetsmarknaden. Andra möjligheter till sysselsättning för ungdomar är projektet "Unga Jobb" (praktikplatser), feriejobb sommartid samt sommarlovsentreprenörer.
Det är också viktigt att försöka skapa fler aktiviteter för ungdomar vilket är ett av målen med bildande av
föreningsråd och kommunens samverkan med föreningslivet.
Vårt gemensamma ansvar är god hälsa och trygghet åt alla kommuninvånare.
Målet är uppnått
Brotten i kommunen fortsätter att minska i alla kategorier – våldsbrott (inomhus och utomhus), tillgrepsbrott, skadegörelse, narkotika, trafikbrott, bedrägeribrott.
Brottsförebyggande rådet har haft möten med olika grupper (fritidspersonal, Köpmannaföreningen, pensionärsföreningar) för att informera om BRÅ och hur det ser ut i vår kommun samt skapa en dialog för att
lyfta det de anser vara tryggt eller otryggt.
Exakt vad som fått brotten att minska kan man inte säga, men vi kan se en koppling mellan de åtgärder
som gjorts genom "Samverkans-överenskommelsen” mellan kommun och polis, sommaraktiviteterna
”Stämma i bäcken”, minskat alkoholbruk bland ungdomar, ökat vuxenansvar/medvetenhet när det gäller
alkohol och droger, mer polisnärvaro samt vår ”Frivilliga nattpatrull” som sammantaget gör att brotten
minskar. För att kommuninvånarna ska uppleva trygghet är det viktigt att de får information om att de
lever och bor i en trygg kommun och att det arbete som görs fortsätter.
Drogvaneenkäten på Nossebro skola årskurs 7-9 visar på en positiv trend när det gäller minskad droganvändningen bland kommunens ungdomar.
Essunga kommun skall uppfattas som en attraktiv arbetsgivare.
Målet är uppnått
Målet anses uppnått eftersom resultatet av medarbetarenkäten visar på ett positivt resultat. 91 % av de
anställda har svarat "stämmer mycket bra" eller "stämmer ganska bra" på påståendet "jag tycker det är bra
att vara anställd av Essunga kommun". Kommunen har också kunnat rekrytera personal med rätt kompetens till de flesta befattningar och vi har en låg personalomsättning. Detta tyder på att kommunen är en
attraktiv arbetsgivare.
18(63)
Område: Finans
Årets resultat i förhållande till skatteintäkter och generella statsbidrag skall vara 2,0 procent,
med en avvikelse på +-1,0 procent.
Målet är ej uppnått
Årets resultat i förhållande till skatteintäkter och generella statsbidrag är -0,9 %, vilket understiger målet.
Resultatet exklusive jämförelsestörande post är 3 %, vilket överstiger målet.
Nettoinvesteringarna skall finansieras med egna medel.
Målet är uppnått
År 2014 har nettoinvesteringarna finansierats med 83 % inklusive jämförelsestörande post och 181 %
exklusive jämförelsestörande post.
Soliditeten skall förbättras under mandatperioden.
Soliditeten har minskat från 71 % 2011 till 66 % 2014. Målet är inte nått.
Likviditeten skall vara på en nivå som säkerställer fullgod betalningsförmåga och att finansiell
handlingsfrihet säkerställs.
Målet är uppnått
Kassalikviditeten är 85 %. Denna nivå innebär en fullgod betalningsförmåga, eftersom de kortfristiga
skulderna består till 26 % av semesterlöneskuld. Semesterlöneskulden förändras normalt inte i någon
större omfattning och utgör därmed ingen större belastning på likviditeten.
19(63)
Personalredovisning
Personalpolitik
Ett övergripande mål gällande personalpolitik är att Essunga kommun ska upplevas som en attraktiv arbetsgivare. Vi ska kunna rekrytera och behålla kompetent personal. Detta mäts bland annat genom en
medarbetarundersökning som genomförs vartannat år. Att kommunen är en attraktiv arbetsgivare visar sig
genom att vi har kunnat rekrytera personal med rätt kompetens och att vi har en låg personalomsättning.
Vi har också ett bra resultat på årets medarbetarenkät.
Kommunstyrelsen är det organ som svarar för kommunens personalpolitik.
Medarbetarenkät
En medarbetarundersökning gjordes under september 2014. Svarsfrekvensen uppgick till drygt 82%,
vilket är den högsta sedan vi började med medarbetarundersökningar år 2000. I enkäten finns flera frågeområden - kompetens och utveckling, information, mål, uppdrag och kvalitet, arbetsplatsträff, arbetsgemenskap, ledarskap, medarbetarsamtal, lönesamtal och lön och arbetssituation. Enkäten har också innefattat de särskilda frågor som Sveriges kommuner och landsting tagit fram kring Hållbart Medarbetarengagemang (HME-frågor). Detta gör att vi kan få en jämförelse med andra kommuner. Resultatet är genomgående bättre än i 2012 års enkät. Inom frågeområdena ”Ledarskap” samt ”Medarbetarsamtal, lönesamtal
och lön” ses en tydlig förbättring. Som exempel kan nämnas att 78% är nöjda med dialogen med sin chef
i medarbetar- och lönesamtalen i 2014 års enkät. 2012 var denna siffra 55%. Under 2012-2014 har ett
arbete med att förändra lönekriterier så att de utgår från målen gjorts. Samtidigt har samtliga chefer utbildats kring arbete med att hålla arbetsplatsträffar och genomföra medarbetar- och lönesamtal. En modell
för att arbeta med resultatet på varje enhet har tagits fram av personalavdelningen i samarbete med kvalitetsutvecklare. Syftet med detta är att alla medarbetare ska engageras i förbättringsarbetet. Alla enheter
har därför fått välja ut några frågor att arbeta vidare med och göra åtgärdsplaner för detta. Resultatet varierar mellan enheter och inom några områden har vi gjort fördjupade undersökningar med intervjuer för att
kunna arbeta vidare med förbättringsarbete.
Andel som svarat stämmer mycket bra eller stämmer ganska bra
Fråga
2012
2014
Jag trivs och känner mig trygg i min arbetsgrupp
88%
91%
Jag tycker det är bra att vara anställd av Essunga
kommun
84%
91%
Ledarutveckling
Fortsatt ledarutbildning har skett kring bland annat arbetsmiljö, hälsofrämjande ledarskap, rehabiliteringsarbete och kvalitetsarbete. Gemensamma ledardagar och kortare samlingar för ledardialog äger rum
regelbundet där information ges och aktuella frågor tas upp.
Rekrytering
Under 2014 har inga större problem att rekrytera personal funnits. På vissa nyckeltjänster kan det ibland
vara vissa svårigheter att hitta rätt kompetens, ett problem som vi delar med många andra kommuner.
Under den närmaste femårsperioden förväntas stora pensionsavgångar. Sammanräknat med en personalomsättning på samma nivå som idag behöver kommunen rekrytera drygt 100 personer under de närmaste
fem åren.
Jämställdhet/Jämställda löner
Varje år görs en lönekartläggning för kommunens personal. Lönekartläggningen görs för lika arbete samt
för likvärdiga arbeten. Vid jämförelse av likvärdiga arbeten används den arbetsvärdering som gjorts med
hjälp av JämO:s verktyg ”Analys Lönelots”.
Enligt kommunens lönepolicy ska riktlinjer inför löneöversyn bland annat beakta behov av justeringar för
att lönerna ska uppfylla Jämställdhetslagens krav på lika lön för lika och likvärdigt arbete. Av lönekartläggningen 2014-12-31 framgår att inga osakliga löner mellan kvinnor och män finns i kommunen..
Arbetsmiljö
Det systematiska arbetsmiljöarbetet innebär bland annat en klar ansvarsfördelning för arbetsmiljön, tydliga mål och regelbunden uppföljning. Förutsättningar för detta finns i vårt arbetsmiljöprogram samt i de
handlingsplaner som upprättas årligen. Den kommun-övergripande handlingsplanen antas och följs upp i
Centrala samverkansgruppen. Under 2014 har den bl a innefattat arbete med resultatet av medarbetarenEssunga kommun, Årsredovisning 2014
20(63)
käten med riktade insatser, sammanställning över riksinventering för samtliga förvaltningar, fortsatt arbete med friskvård för att minska sjuktalen, ledarutveckling arbetsplatsträffar. I centrala samverkansgruppen sker även regelbunden uppföljning av sjukstatistik, arbetsskador och rehabiliteringsärenden. Två
heldagars arbetsmiljöutbildning har under året genomförts för samtliga ledare och skyddsombud. Ett
enkelt databaserat system för att rapportera tillbud har införts under året. Arbete med riskbedömningar
och risk- och sårbarhetsanalys har gjorts i samtliga verksamheter. Arbetsmiljöverket har under året besökt
dels äldreomsorgen, där fokus låg på förflyttningsteknik, dels grundskolan. Arbetsmiljöverkets besök har
inte resulterat i några direkta anmärkningar utan har gett positiv respons.
Tobaksfri arbetstid
Kommunen införde tobaksfri arbetstid under 2010. Information om tobaksfri arbetstid ska ske vid introduktion av ny personal samt regelbundet tas upp på arbetsplatsträffar. Erbjudande om nikotinavvänjningshjälp har erbjudits anställda som vill sluta röka eller snusa.
Hälsofrämjande arbetsplatser
Ett aktivt friskvårdsarbete för kommunanställda har bedrivits under 2014. Under 2014 har kommunen
samarbetat med Creo Hälsa som bland annat startat upp en friskvårdssida för anställda –
www.hejaessunga.se. Varje månad presenteras nyhetsbrev med olika utmaningar och många aktiviteter
har också ordnats, Anställda ges möjlighet till subventionerad träning på Nossebrobadet och Gymmix,
subventionerad massage och träningskort. Dessutom har vi under 2014 anordnat yoga, kurs i mindfulness
och nybörjarträning riktat till kommunanställda. En särskild satsning har gjort i samarbete med företagshälsovården för de som har upprepad korttidsfrånvaro. Denna har bestått av hälsoprofilbedömning, föreläsningar och gemensamma aktiviteter. Personalklubben har dessutom anordnat många uppskattade aktiviteter under året.
Personalkostnader
En stor del av de tjänster kommunen tillhandahåller kräver stora personalinsatser, särskilt barn- och
äldreomsorg samt undervisning. Personalen svarade för 61 % av kommunens totala driftkostnad.
Personalkostnaderna har ökat med 5,8 % jämfört med år 2013 (se tabell nedan). Redovisade personalkostnader avser löner, sociala avgifter, pensionsutbetalningar mm. ”Övriga personalkostnader" avser
traktamenten, resekostnader mm.
Personalkostnader och procentuell förändring 2013-2014
Mkr
2014
2013-2014
Lön
155,8
5,7 %
118,0
4,4 %
- Övertidsersättning
0,7
43,9 %
- Fyllnadslön
0,9
-5,2 %
- Sjuklön
2,4
16,0 %
Sociala avgifter
49,3
5,6 %
Pensionskostnader
13,6
7,1 %
1,8
5,2 %
220,6
5,8 %
Varav
- Månadslön
Övriga personalkostnader
Summa
Antal anställda
Antalet tillsvidareanställda i kommunen uppgår den 31 december 2014 till 445 personer. Omräknat till
årsarbetare är antalet 394. Begreppet årsarbetare innebär att man räknar om samtliga anställdas arbetstid
till heltidstjänster.
Kommunens anställda fördelade sig per förvaltning enligt nedanstående tabell. Förutom de 445 tillsvidareanställda finns ett hundratal vikarier inom kommunens verksamheter.
21(63)
Antal anställda och årsarbetare
Förvaltning
Antal anställda
Årsarbetare
2013
2014
2013
2014
Kommunförvaltningen
47
52
43
48
Utbildningsförvaltningen
185
187
171
172
Socialförvaltningen
207
206
174
174
Totalt
439
445
388
394
Åldersfördelning
Medelåldern bland kommunens tillsvidareanställda är 49 år. Mer än hälften av kommunens anställda är
över 50 år. Drygt 20% är över 60 år och endast 7 % är under 30 år. Antalet anställda under 30 år har ökat
jämfört med 2012 och 2013, vilket beror på nyrekryteringar.
150
119
99
100
50
131
67
29
0
20-29 30-39 40-49 50-59
60-
Könsfördelning
En övervägande del av de som arbetar inom kommunen är kvinnor. Av de 445 tillsvidareanställda är det
394 kvinnor och 51 män, i procent räknat 89 % kvinnor och 11 % män.
Personalomsättning
Den genomsnittliga anställningstiden i kommunen är 16 år.
Hel- och deltidsarbete
Av de 445 tillsvidareanställda är 52 % heltidsanställda och 88% har en sysselsättningsgrad över 75%. Av
kvinnorna är det 50% som arbetar heltid och av männen är det 73%. Andelen heltidsanställda har ökat
jämfört med 2013. Vi har under året arbetat med att försöka erbjuda högre sysselsättningsgrad till de som
önskar bland annat med arbetstidsavtal inom äldreomsorgen och LSS-verksamheten. Av den undersökning som tidigare gjorts framgår att många frivilligt väljer att arbeta deltid, men för att kunna rekrytera i
framtiden är det ändå viktigt att ge fler möjlighet att välja sysselsättningsgrad. Det är framförallt de kvinnodominerade yrkena inom förskola, äldreomsorg och lokalvård samt köksarbete som är deltidstjänster.
Sjukfrånvaro
Ett av kommunens mål är att vi ska ha frisk personal. Sedan 2003 har sjukfrånvaron beräknats enligt de
regler som finns för hälsobokslut. Sjukfrånvaron beräknas i procent i förhållande till överenskommen
arbetstid. För 2014 uppgår sjukfrånvaron till 5,5 %. Det innebär en ökning med 17 % jämfört med 2013
då sjukfrånvaron uppgick till 4,5 %.
Av kommunens tillsvidareanställda har 47 % ingen sjukfrånvaro alls under 2014. Det är samma siffra
som de två senaste åren.
Sjukfrånvaron uppgår för kvinnor till 6,0 % och för män till 2,2 %. Jämfört med 2013 har sjukfrånvaron
ökat för både kvinnor och män.
Av förvaltningarna har Utbildningsförvaltningen lägst sjukfrånvaro 2014 med 4,2 %. Högst sjukfrånvaro
22(63)
av förvaltningarna har Kommunstyrelseförvaltningen. Sjukfrånvaron inom Kommunstyrelseförvaltningen
uppgår till 7,3 %. Kommunstyrelsens siffra redovisas exklusive Arbetsmarknadsenheten. Sjukfrånvaron
för Arbetsmarknadsenheten uppgår till 10,7%. Jämfört med 2013 har sjukfrånvaron ökat inom samtliga
förvaltningar.
En jämförelse mellan åldersgrupper visar att åldersgruppen under 30 år har lägst sjukfrånvaron och åldersgruppen 30-49 år har högst sjukfrånvaro. Sjukfrånvaron har ökat i samtliga åldersgrupper jämfört
med 2013.
Under de senaste åren har antalet med upprepad korttidsfrånvaro ökat. Med upprepad korttidsfrånvaro
menas att man har minst sex sjuktillfällen under den senaste tolvmånadersperioden. Med anledning av
detta har en särskild satsning –”Hälsostegen” –genomförts under 2014. Hälsostegen har vänt sig till anställda med upprepad korttidsfrånvaro och genomförts i samarbete med företagshälsovården. Anställda
som deltagit i Hälsostegen har genomgått hälsoprofilsbedömningar och deltagit i samtal, föreläsningar,
träning mm.
Summa sjukfrånvarotid per åldersgrupp i förhållande till sammanlagd ord. arbetstid i resp åldersgrupp
%
2010
2011
2012
2013
2014
-29 år
2,77
4,02
3,40
2,75
3,30
30 - 49 år
3,79
4,17
4,15
4,71
5,98
50 - år
5,17
5,72
4,57
4,86
5,64
Summa sjukfrånvarotid i förhållande till sammanlagd ordinarie arbetstid
%
2010
2011
2012
2013
2014
Totalt
4,38
4,93
4,28
4,50
5,47
Kvinnor
4,63
5,04
4,46
4,88
5,96
Män
3,12
4,41
3,26
1,84
2,21
Summa tid med långtidssjukfrånvaro i förhållande till total sjukfrånvaro
%
2010
2011
2012
2013
2014
Totalt
48,79
48,64
32,53
35,18
46,12
23(63)
Välfärd och miljöanalys
Folkhälsa
Folkhälsan i Sverige utvecklas positivt som helhet. Medellivslängden ökar och könsskillnaderna minskar.
År 2013 nådde för första gången männens medellivslängd över 80 år och för kvinnor är det 83,7 år. Detta
beror främst på att hjärt- och kärlsjukdomar har minskat kraftigt och en av orsakerna till det är att rökning
blivit betydligt ovanligare de senaste decennierna.
Trots att folkhälsan som helhet fortsätter att utvecklas positivt ser man att hälsoskillnaderna ökar i vissa
grupper i vårt samhälle. Här kan man se en klar koppling till utbildningsnivån.
Sverige har en nationell folkhälsopolitik med elva målområden. Det övergripande målet är:
”Att skapa samhälleliga förutsättningar för en god hälsa på lika villkor för hela befolkningen.”
Essunga kommuns lokala folkhälsoarbete vilar på det övergripande nationella målet, de elva målområdena samt målet: ”Invånarna ska ha bäst hälsa i Sverige 2020. Utifrån dessa mål samt statistikunderlag
från Folkhälsomyndigheten har folkhälsorådet i Essunga kommun valt att prioritera och lägga tonvikt på
följande områden under år 2014: Fysisk aktivitet, Tobak, alkohol samt andra droger och Psykisk ohälsa.
För att se en förändring bland invånarnas hälsa måste man arbeta långsiktigt och när det gäller målet att
öka den fysisk aktivitet börjar man nu se en liten positiv trend åt rätt håll. I ”Öppna jämförelser 2013” kan
man se mätningar när det gäller ” Fysisk aktivitet minst 30 minuter om dagen” att det skett en ökning med
3,5 %. Andra positiva saker man kan utläsa ur ”Öppna jämförelser” är: att insjuknande i hjärtinfarkt har
minskat, fallolyckorna har minskat, långvarigt ekonomiskt bistånd har minskat. Man känner sig trygg i
Essunga kommun och vi har hög pedagogisk utbildad personal inom förskolan.
Områden där Essunga kommun har negativa siffror är: ökande fetma, sämre tandhälsa, hög utskrivning
och behandling av sömnmedel och andra lugnande medel, stor andel unga som varken arbetar eller studerar, många äldre som upplever ensamhet och minskad konsumtion av frukt och grönt.
Vad är bra?



Det drogförebyggande arbetet fortsätter sakta men säkert åt det positiva hållet.
Arbetet med att få invånarna mer fysiskt aktiva är på väg åt rätt håll även om vi fortfarande ligger på negativa siffror.
Att man vill arbeta med den psykiska ohälsan/hälsan.
Vad behöver förbättras?




Fortsätta med det drogförebyggande arbetet, men också ta lite nya tag.
Skapa fler miljöer för fysisk aktivitet och fortsatt arbete för att öka medvetenheten.
Viktigt att arbeta mer strukturerat med den psykiska ohälsan/hälsan.
Lyfta in ett genusperspektiv i de olika verksamheterna.
Miljö
Kommunen arbetar sedan flera år med åtgärder för energibesparing och att ta bort fossila bränslen för
uppvärmning av kommunens lokaler. Energieffektivisering genomföres framförallt med förbättrad styroch reglerutrustning för ventilations- och värmesystem.
En särskild våtmarksinventering har genomförts och kommunen samt flera privata fastighetsägare har
tagit fram projekt för anläggande av våtmarker.
Strandpromenaden etapp 2i Nossebro är ett stort naturvårdsprojekt som genomförs under flera år med
statligt naturvårdsbidrag (LONA). Utbyggnaden för färdigställande av själva promenadstråket sker under
2014-2015. Hösten 2015 skall stråket från gamla badet till elljusspåret vara klart att användas för olika
fritids- och kulturella aktiviteter. Det blir också en stor tillgång för Stallaholmsområdets utveckling.
Arbetet med utbyte av enskilda avloppsanläggningar på landsbygden fortsätter.
Miljötillsynen på lantbruk i kommunen pågår kontinuerligt.
Kommunen använder endast miljöfordon i sin verksamhet.
24(63)
Finansiella nyckeltal
Fem år i sammandrag
2010
2011
2012
2013
2014
Skatteintäkts- och statsbidragsutveckling, %
4,5
2,4
2,0
1,8
6,9
Nettokostnadsutveckling
2,3
2,9
1,5
1,4
10,9
93,1
94,4
93,7
93,0
96,7
4,7
3,9
4,1
4,4
4,3
97,8
98,3
97,8
97,4
101,0
0,1
-0,2
-0,1
-0,1
0
97,9
98,1
97,7
97,3
101,0
2,1
1,9
2,3
2,7
-0,9
Nettoinvesteringar, mkr
10,2
15,4
21,5
26,8
11,2
Skattefinansieringsgrad av nettoinv., %
162
94
76
69
83
Nettoinvesteringar/avskrivningar, %
90
159
206
233
94
Soliditet enl balansräkningen, %
68
72
71
71
66
Soliditet inkl samtliga pensionsförpliktelser, %
13
9
11
10
11
Tillgångsförändring, %
-5
-2
5
5
5
4
3
4
5
-1,6
32
28
29
29
34
7
7
6
6
9
- varav kortfristig skuldsättningsgrad, %
25
22
22
22
23
- varav långfristig skuldsättningsgrad, %
0
0
1
1
2
Pensionsskuld, mkr
123
135
136
144
139
Primärkommunal skatt
(kr/skattekrona)
22,0
22,0
21,57
21,57
21,57
Kassalikviditet, %
95
94
84
69
85
Rörelsekapital, mkr
-2
-2
-7
-12
-4
Finansiella nettotillgångar, mkr
13
13
8
1
7
0
0
0
0
0
114
147
152
148
144
Driftskostnadsandel
Verksamhetens intäkter och kostnader, %
Avskrivningar, %
Driftskostnadsandel exkl finansnetto, %
Finansnetto
Driftskostnadsandel inkl finansnetto, %
Årets resultat/skatteintäkter och
generella statsbidrag, %
Förändring av eget kapital, %
Total skuld- och avsättningsgrad, %
- varav avsättningsgrad, %
Likviditet
Långfristig låneskuld, mkr
Borgensåtagande, mkr
25(63)
Driftredovisning (inklusive interna poster)
Budget 2014
Nämnd, Tkr
Intäkter Kostnader
Redovisning 2014
TA
*
Netto
Budgetavvikelse 2014
Intäkter
Kostnader
Netto
Intäkter
Kostnader
Netto
Kommunfullmäktige
0
-255
0
-255
0
-259
-259
0
-4
-4
Revision
0
-387
-387
0
-387
-387
0
0
0
45 751
-87 377
0
250
-41 876
51 608
-107 906
-56 298
5 857
-20 279
-14 422
- varav vatten och avlopp
6 847
-6 847
0
0
7 442
-7 436
7
595
-589
7
- varav avfall
3 743
-3 743
0
0
3 835
-3 681
154
92
62
154
905
-689
0
216
892
-663
229
-13
26
13
1 026
-2 810
0
-1 784
1 105
-2 847
-1 741
79
-37
43
nämnden
11 474
-129 127
0
-117 653
15 884
-130 906
-115 021
4 410
-1 779
2 632
Socialnämnden
25 852
-130 492
-104 640
36 491
-142 651
-106 160
10 639
-12 159
-1 520
84 103
-350 448
0
250
-266 595
105 089
-384 955
-279 866
20 986
-34 257
-13 271
278 298
-1 620
0
276 678
279 374
-1 567
277 807
1 076
53
1 129
0
-5 500
0
-5 500
2
-4 973
-4 971
2
527
529
4 953
-150
4 803
4 671
-231
4 440
-283
-81
-363
367 354
-357 718
0
250
9 386
389 135
-391 725
-2 590
21 781
-33 757
-11 976
Kommunstyrelsen
- varav torgplatser
Bygg- och miljönämnden
Utbildnings
Summa nämnder
Skatter o generella
statsbidrag
Pensioner m.m.
Finansiering
Totalt
Kf § 40 2014-06-16
Definitioner
Driftkostnadsandel = nettokostnaden i procent av skatteintäkter och kommunalekonomisk utjämning
Kassalikviditet = Omsättningstillgångar exklusive förråd/kortfristiga skulder
Skattefinansieringsgrad av investeringar = resultatet+avskrivningar/nettoinvesteringar
Rörelsekapital = Omsättningstillgångar - kortfristiga skulder
Soliditet = eget kapital/totala tillgångar
Finansiella nettotillgångar = (finansiella tillgångar+omsättningstillgångar)-(kortfristiga skulder+långfristiga skulder)
Skuldsättningsgrad = Samtliga skulder/ Tillgångar
26(63)
Investeringsredovisning
KF-anslag
Ombudgeteringar 1)
Totalt anslag
Utfall
Avvikelse
Kommunstyrelsen
18 735
13 417
31 152
5 744
26 408
Utbildningsnämnden
4 790
3 515
8 305
4 397
3 907
600
455
1 055
1 033
22
24 125
17 387
41 512
11 175
30 337
Nämnd, Tkr
Socialnämnden
Summa nettoinvesteringar
Större investeringar under 2014, Tkr
Underhållsbeläggning gator och vägar
659
Nordhemsgatan, Nossebro
522
Ombyggnad Amiralen
682
Nya förskolelokaler Nossebro
2 679
Följande projekt är ej avslutade



Ombyggnad av Amiralen
Nya förskolelokaler i Nossebro
Ombyggnad av kök i Nossebro skola
Ombyggnad av Amiralen finns med i investeringsplanen fram till 2017 med en total budget på 2 mkr.
Anslaget till nya förskolelokaler i Nossebro är budgeterat till 4 mkr. 5,8 mkr är anslaget till ombyggnad
av kök i Nossebro skola i 2015 års investeringsbudget.
I nettoinvesteringarna ingår även projektering av badet med 1,9 mkr. I investeringsplanen för 2015 - 2017
finns medel anslagna till badet med totalt 20 mkr.
Större nettoinvestering per objekt
Nettoanslag per
projekt
Nettoinv
tom 2013
Nettoinv
2014
Nettoinv
tom 2014
Återstår av
budget
11 069
2 696
0
2 696
8 370
Lokalanpassning Städet 8
1 250
602
0
602
647
Ombyggnad reningsverket
Nossebro
11 000
10 999
12
11 011
-11
1 500
29
682
711
789
Förskolelokaler Nossebro
4 000
0
2 679
2 679
1 321
Ombyggnad kök Nossebro
skola
3 000
410
410
2 590
Fritidsgård/Musikskola
1 479
16
1 451
26
Nämnd/projekt, Tkr
Kommunstyrelsen
Stallaholmsprojektet
Ombyggnad Amiralen
Utbildningsnämnden
1 435
27(63)
Resultaträkning
Kommunen
Sammanställd redovisning
2013
2014
2013
2014
79 012
84 214
96 729
101 831
4 917
0
917
0
-320 523
-352 861
-336 332
-367 913
0
-11 000
0
-11 000
-11 498
-11 864
-13 540
-14 139
-253 009
-280 511
253 143
-280 221
201 496
204 310
201 496
204 310
58 338
73 497
58 338
73 497
681
409
566
265
-488
-295
-2 629
-2 260
7 018
-2 590
4 628
-4 409
Extraordinära intäkter
0
0
0
0
Extraordinära kostnader
0
0
0
0
7 018
-2 590
4 628
-4 409
Belopp i Tkr
Verksamhetens intäkter, not 1
-därav jämförelsestörande post AFA
Verksamhetens kostnader, not 2
-därav jämförelsestörande post E20
Avskrivningar, not 3
Verksamhetens nettokostnader
Skatteintäkter, not 4
Generella statsbidrag, not 4
Finansiella intäkter, not 5
Finansiella kostnader, not 5
Resultat före extra ordinära poster
Årets resultat (förändring av eget
kapital), not 6
28(63)
Balansräkning
Kommunen
2013
2014
2013
2014
Materiella anläggningstillg, not 7
174 234
175 103
264 602
263 625
Finansiella anläggningstillg, not
8
14 909
14 891
4 262
4 268
Summa anläggningstillgångar
189 143
189 994
268 864
267 893
3 863
3 911
4 138
4 082
25 874
20 117
26 171
20 923
Kortfristiga placeringar, not 11
7 207
7 353
7 207
7 353
Kassa och bank, not 12
2 334
18 731
4 215
21 311
39 278
50 112
41 731
53 669
228 421
240 106
310 595
321 562
161 679
159 089
161 288
159 270
7 019
-2 590
4 628
-4 409
Avsättningar för pensioner
5 228
5 831
5 228
5 831
Övriga avsättningar
8 036
17 033
8 036
17 033
13 264
22 864
13 264
22 864
Långfristiga skulder, not 15
2 175
3 718
79 494
79 624
Kortfristiga skulder, not 16
51 303
54 435
56 549
59 804
Summa skulder
53 478
58 153
136 043
139 428
SUMMA EGET KAPITAL, AVSÄTTNINGAR OCH SKULDER
228 421
240 106
310 595
321 562
Borgensförbindelser, not 17
147 482
143 509
69 154
66 603
Ansvarsförbindelser, not 17
138 582
133 189
138 582
132 629
Belopp i Tkr
TILLGÅNGAR
Omsättningstillgångar
Förråd och exploateringsfastigheter, not 9
Kortfristiga fordringar, not 10
Summa omsättningstillgångar
SUMMA TILLGÅNGAR
SUMMA EGET KAPITAL, AVSÄTTNINGAR OCH SKULDER
Summa eget kapital, not 13
varav årets resultat
Avsättningar, not 14
Summa avsättningar
Skulder
29(63)
Kassaflödesanalys
Kommunen
2013
2014
2013
2014
7 019
-2 590
4 628
-4 409
11 498
11 801
13 540
14 038
Justering för övriga ej likvidpåverkande poster, not 18
-115
9 600
-115
9 537
Medel från verksamheten före förändring av rörelsekapital
18 402
18 811
18 053
19 166
Ökning/minskning kortfristiga fordringar
-2 385
5 757
-2 635
4 450
Ökning/minskning förråd och varulager
-1 855
-48
-1 847
55
Ökning/minskning kortfristiga skulder
4 201
3 132
4 496
4 046
Medel från löpande verksamheten
18 363
27 652
18 066
27 717
-28 682
-12 733
-29 597
-13 163
Försäljning av materiella anläggningstillg
2 991
0
2 991
0
Försäljning av finansiella anläggningstillgångar
0
0
0
0
-8
0
-29
-24
-25 699
-11 175
-26 636
-13 187
Amortering av skuld, netto
0
0
-4 617
-1 414
Nyupptagna lån
0
0
1 174
783
1 606
783
Minskning av långfristigs skulder
-3
0
-3
Minskning av långfristiga fordringar,
not 19
18
18
18
Belopp i Tkr
DEN LÖPANDE VERKSAMHETEN
Årets resultat
Justering av- och nedskrivningar, not
18
INVESTERINGSVERKSAMHETEN
Förvärv av materiella anläggningstillg
Förvärv av finansiella anläggningstillg
Medel från investeringsverksamheten
FINANSIERINGSVERKSAMHETEN
Ökning av långfristiga skulder
Erhållna ägartillskott
1 606
18
2 500
Medel från finansieringsverksamheten
798
16 543
-2 645
2 710
ÅRETS KASSAFLÖDE
-6 538
16 543
-11 214
17 241
Likvida medel vid årets början
16 079
9 541
22 637
11 422
9 541
26 084
11 422
28 663
Likvida medel vid årets slut
Specifikation av likvida medel, tkr
Kassa och bank
18 731
Kortfristiga placeringar
7 353
Summa likvida medel
26 084
30(63)
Nothänvisning
1 Verksamhetens intäkter
Kommunen
Tkr
2013
2014
2013
2014
Försäljningsintäkter
4 850
5 572
4 827
5 567
18 730
18 771
16 117
17 716
7 617
7 651
23 930
24 167
44 461
49 586
44 461
49 586
-därav bidrag från AFA
4 917
0
4 917
0
Försäljning av verksamhet och
konsulttjänster
3 354
2 634
6 877
4 503
0
0
518
191
79 012
84 214
96 729
101 730
Taxor och avgifter
Hyror och arrenden
Bidrag
Övriga intäkter
Summa verksamhetens intäkter
2 Verksamhetens kostnader
Kommunen
2013
2014
2013
2014
Personalkostnader
195 812
206 908
205 378
215 667
Pensionskostnader
12 736
13 645
12 736
13 645
776
899
876
1 179
Lämnade bidrag
11 925
23 858
11 925
21 348
Köp av huvudverksamhet
50 102
50 846
48 334
46 551
Lokal- och markhyror
10 803
11 799
9 825
9 040
Hyra/leasing av anläggningstillgångar
1 485
1 492
1 485
1 490
Bränsle, energi och vatten
7 095
6 334
10 513
10 055
Övriga tjänster
13 412
15 645
16 726
14 290
Övriga kostnader
16 376
21 435
18 534
34 648
320 522
352 861
336 332
367 913
Tkr
Anläggnings- och underhållsmateriel
Summa verksamhetens kostnader
3 Avskrivningar
Kommunen
Tkr
2013
2014
2013
2014
Fastigheter och anläggningar
8 657
8 823
10 693
10 876
Maskiner och inventarier
2 840
3 041
3 013
3 263
Summa avskrivningar
11 497
11 864
13 706
14 139
31(63)
4 Skatter, bidrag och utjämning
Kommunen
2013
2014
2013
2014
202 704
204 871
202 704
204 871
132
-599
132
-599
-1 340
38
-1 340
38
201 496
204 310
201 496
204 310
55 210
58 473
55 210
58 473
-4 493
575
´-4 493
575
2 503
1 284
2 503
1 284
-4 513
3 689
-4 513
3 689
9 631
9 476
9 631
9 476
Summa bidrag och utjämning
58 338
73 497
58 338
73 497
Summa skatteintäkter, bidrag
och utjämning
259 834
277 807
259 834
277 807
Tkr
Kommunalskatteintäkter
Preliminära skatteintäkter
Slutavräkning föregående år
Prel slutavräkning innevarande
år
Summa skatteintäkter
Bidrag och utjämning
Inkomstutjämningsbidrag
Strukturbidrag
Kostnadsutjämningsbidrag/avgift
Regleringsbidrag
LSS-utjämning
Kommunal fastighetsavgift
5 Finansiella intäkter och kostnader
Kommunen
2013
2014
2013
2014
377
126
381
132
Ränteintäkter, räntebidrag
87
76
137
98
Övriga finansiella intäkter
217
207
48
35
Summa finansiella intäkter
681
409
566
265
-69
-4
-2 204
-1 971
0
-182
-177
-63
-416
-63
-3
-46
-9
-46
-249
-295
-2 629
-2 262
432
114
-2 063
-1 997
Tkr
Finansiella intäkter
Utdelning
Räntekostnader
Förlust vid avyttring av kortfristig
placering
Ränte- och basbeloppsuppräkning pensionsavsättning
Övriga finansiella kostnader
Summa finansiella kostnader
Summa finansnetto
-182
32(63)
6 Avstämning av årets resultat mot balanskravet
Kommunen
Tkr
2013
2014
2013
2014
Årets resultat
7 019
-2 590
4 628
-4 409
0
0
0
0
7 019
-2 590
4 628
-4 409
Avgår samtliga realisationsvinster
Årets resultat enligt balanskravet
Kommunfullmäktige har 2014-11-24 § 90/14 beslutat att ej återställa det negativa resultatet.
7 Materiella anläggningstillgångar
Kommunen
2013
2014
2013
2014
289 609
311 227
398 485
420 987
-1 457
0
-1 457
0
0
0
0
0
17 565
10 156
26 951
10 156
Årets investeringsinkomster
0
-2
-2 992
-2
Försäljningar/utrangeringar
-2 992
-3 570
0
-3 570
311 227
317 811
420 987
427 571
139 960
148 617
158 156
168 855
0
-3 570
0
-3 570
8 657
8 823
10 699
10 876
Utgående ackumulerade avskrivningar
148 617
153 870
168 855
176 161
Ingående planenliga restvärden
149 649
162 610
240 329
252 132
Utgående planenliga restvärden
162 610
163 941
252 132
251 410
52 106
54 678
54 255
56 858
2 688
2 579
2 719
2 823
Årets investeringsinkomster
0
0
0
0
Försäljningar/utrangeringar
-116
-283
-116
-283
54 678
56 974
56 858
59 398
40 258
43 055
41 418
44 389
-44
-283
-44
-283
2 841
3 041
3 015
3 263
43 055
45 813
44 389
47 369
Tkr
Mark, byggnader och tekniska
anläggningar
Ingående anskaffningsvärden
Justering anskaffningsvärde
Nedskrivningar
Årets investeringsutgifter
Utgående ackumulerade anskaffningsvärden
Avskrivningar
Ingående avskrivningar
Utrangeringar
Årets avskrivningar
Inventarier och maskiner
Ingående anskaffningsvärden
Årets investeringsutgifter
Avskrivningar
Ingående avskrivningar
Utrangeringar
Årets avskrivningar
Utgående värde
33(63)
7 Materiella anläggningstillgångar
Ingående planenliga restvärden
11 848
11 623
12 836
12 469
Utgående planenliga restvärden
11 623
11 161
12 469
12 029
Ingående anskaffningsvärde
0
0
0
0
Inköp
0
0
0
186
Redovisat värde
0
0
0
186
174 233
175 102
264 601
263 439
Pågående nyanläggningar
Summa anläggningstillgångar
8 Finansiella anläggningstillgångar
Kommunen
2013
2014
2013
2014
3
3
3
3
27
27
27
27
11 000
11 000
0
0
277
277
277
277
5
5
5
5
2 000
2 000
2 000
2 000
300
300
300
300
0
0
353
377
13 612
13 612
2 965
2 989
1 000
1 000
1 000
1 000
297
279
297
279
1 297
1 279
1 297
1 279
14 909
14 891
4 262
4 268
Tkr
Aktier och andelar
Naturgaskonsortiet i Skaraborg
AB
Nossebro Energi Värme AB
Kommuninvest
Västergötlands Turistråd
Förenade småkommuners Försäkringsbolag AB
Grundfondskapital i Stiftelsen
Essunga Industrier
Övrigt
Summa aktier och andelar
Långfristiga fordringar
Kommuninvest
Essunga Ryttarförening
Summa långfristiga fordringar
Summa finansiella anläggningstillgångar
9 Förråd och exploateringsfastigheter
Kommunen
2013
2014
2013
2014
0
0
275
171
Exploateringsfastigheter
3 863
3 911
3 863
3 911
Summa
3 863
3 911
4 138
4 082
Tkr
Förråd
34(63)
10 Kortfristiga fordringar
Kommunen
2013
2014
2013
2014
2 686
4 130
2 888
4 352
550
0
550
0
3 037
6 033
3 037
6 033
19 265
9 368
18 939
9 847
336
586
757
691
25 874
20 117
26 171
20 923
Kundfordringar
Statsbidragsfordringar
Skattefordringar
Förutbetalda kostnader/upplupna intäkter
Övriga kortfristiga fordringar
Summa kortfristiga fordringar
11 Kortfristiga placeringar
Anskaffningsvärde
Nominellt värde *)
Marknadsvärde
1 025
1 000
1 016
Absolutavkastning PLus
6 327
-
6 369
Totalt kortfristig placering
värdepapper
7 352
1 000
7 385
Obligationer
SE Bank
Totalt obligationer
Statsobligationer Swedbank
Robur
*) Nominellt värde återbetalas vid löptidens utgång.
12 Kassa och bank
Kommunen
2013
2014
2013
2014
Kassa
24
33
24
33
Plusgiro
44
1
44
1
Bank
2 265
18 697
4 147
21 277
Summa
2 333
18 731
4 215
21 311
Tkr
13 Eget kapital
Kommunen
2013
2014
2013
2014
154 660
161 679
156 660
161 288
7 019
-2 590
4 628
-4 409
161 679
159 089
161 288
156 879
Tkr
Ingående eget kapital
Årets resultat
Utgående eget kapital
35(63)
14 Avsättningar
Kommunen
2013
2014
2013
2014
2 770
3 062
2 770
3 062
Pensionsutbetalningar
-91
-83
-91
-83
Sänkning av diskonteringsräntan
184
0
184
0
Intjänad förmånsbest ålderspension
84
5
84
5
Ränte- och basbeloppsuppräkning
64
31
64
31
Förändrad löneskatt
56
-20
56
-20
0
0
0
0
-5
-38
-5
-38
3 062
2 957
3 062
2 957
2 394
2 166
2 394
2 166
53
21
53
21
-284
-284
-284
-284
34
0
34
0
0
0
0
0
Löneskatt
-45
-65
-45
-65
Övrig post
14
-3
14
-3
2 166
1 835
2 166
1 835
Avsatt til pensioner
0
836
0
836
Löneskatt
0
203
0
203
Summa
0
1 039
0
1 039
Utgående avsättning 1)
5 228
5 831
5 228
5 831
Aktualitetsgrad
97 %
97 %
97 %
97 %
8 215
8 036
8 215
8 036
275
277
275
277
Årets kostnad för stängning av
deponi
-454
-2 280
-454
-2 280
Utgående avsättning deponi
2)
8 036
6 033
8 036
6 033
Tkr
Avsatt till pensioner exkl ÖKSAP
Ingående avsättning
Nya efterlevandepensioner
Övrig post
Summa avsatt till pensioner exkl
ÖK-SAP
Avsatt till pensioner ÖK-SAP
Ränte- och basbeloppsuppräkning
Utbetalning ÖK-SAK
Sänkning av diskonteringsräntan
Arbetstagare som pensionerats
Summa avsatt till pensioner ÖKSAP
Antal förtroendevalda: 1
Avsatt till pensioner, förtroendevalda
Antal förtroendevalda: 1
Övriga avsättningar
Årets avsättning
36(63)
14 Avsättningar
Avsättning medfinansiering E20
Avsättning E20
0
11 000
0
11 000
Utgående avsättning E20 3)
0
11 000
0
11 000
13 264
22 864
13 264
22 864
Summa avsättningar
1) Kommunen har valt att trygga den förmånsbestämda ålderspensionen i pensionsavtalet genom en försäkring. överskottet i försäkringen är 0 kr. 2) Arbetet med stängning av deponin beräknas bli färdig 2016. Avsatta medel täcker beräknade kostnader enligt
gjord kostnadsberäkning. 3) Avser medfinansiering till utbyggnad av E20 och beräknas betalas2020 - 2025.
15 Långfristiga skulder
Kommunen
2013
2014
2013
2014
Ingående balans
0
0
80 762
77 320
Ökade skulder under året
0
0
0
0
Årets amortering
0
0
-3 442
-1 414
Summa lån i kreditinstitut
0
0
77 320
75 906
1 395
2 174
2 174
2 174
409
1 430
612
1 430
-4
-45
-4
-45
111
176
299
176
0
-10
0
-10
263
0
263
0
0
-8
0
-8
Summa förutbetalda intäkter
2 174
3 717
2 174
3 717
Summa långfristiga skulder
2 174
3 717
79 494
75 898
Tkr
Lån i banker och kreditinstitut
Förutbetalda intäkter som
regleras över flera år
Ingående balans
Investeringsbidrag
Upplösning av investeringsbidrag
Gatukostnadsersättningar
Upplösning av gatukostnadsersättningar
Anslutningsavgifter
Upplösning av anslutningsavgifter
16 Kortfristiga skulder
Kommunen
Tkr
2013
2014
2013
2014
Leverantörsskulder
9 986
7 004
11 784
9 610
Momsskuld
1 099
1 156
1 506
1 156
Personalens skatter och avgifter
7 081
6 986
8 388
7 560
Semesterlöneskuld och okompenserad övertid
13 649
14 157
13 649
18 072
Upplupna kostnader och förutbetalds intäkter
18 740
24 637
19 263
21 537
748
495
1 959
1 761
51 303
54 435
56 549
59 696
Övriga kortfristiga skulder
Summa kortfristiga skulder
37(63)
17 Ställda säkerheter och ansvarsförbindelser
Kommunen
2013
2014
2013
2014
- Essunga Bostäder AB
78 328
76 906
-
-
- Stiftelsen Essunga Industrier
17 837
16 476
17 837
16 476
- Riksbyggens kooperativa hyresrättsförening Essunga
43 705
42 567
43 705
42 567
7 500
7 500
7 500
7 500
112
60
112
60
Summa borgensförbindelser
147 482
143 509
69 154
66 603
Pensionsavsättningar inom
linjen
111 526
107 186
111 526
106 735
27 056
26 003
27 056
25 894
138 582
133 189
138 582
132 629
Borgensförbindelser
-Nossebroortens Energi Ek
förening
- Egna hem och småhus
Särskild löneskatt
Summa
18 Justering av rörelsekapitalets förändring
Kommunen
2013
2014
2013
2014
11 498
11 864
13 539
14 139
Realisationsvinst fastighetsförsäljning
0
0
0
Realisationsförlust fastighetsförsäljning
0
0
0
11 498
11 864
13 539
14 139
64
603
64
603
275
277
275
277
- Årets kostnad för stängning av
deponi
-454
-2 280
-454
-2 280
Summa avsättning deponi
-179
-2 003
-179
-2 003
0
11 000
0
11 000
-115
9 600
-115
9 600
Tkr
Avskrivningar
Justering för av- och nedskrivningar
Avsättning pensioner
Avsättning deponi
- Årets avsättning
Medfinansiering E20
Summa övriga ej likvidpåverkande poster
19 Minskning av långfristiga fordringar
Kommunen
2013
2014
2013
2014
Essunga ryttarförening
18
18
18
18
Summa minskning av långfristiga fordringar
18
18
18
18
38(63)
Redovisningsprinciper
Allmänt
Den kommunala redovisningen regleras av Lagen om kommunal redovisning (KRL). Därutöver lämnar
Rådet för kommunal redovisning (RKR) rekommendationer för kommunsektorns redovisning.
Essunga kommun följer den kommunala redovisningslagen och de rekommendationer som lämnats av
RKR med vissa nedan redovisade undantag. Här kommenteras också vissa andra tillämpade redovisningsprinciper.
Intäkter
Skatteintäkter
Den preliminära slutavräkningen för skatteintäkter baseras på SKL:s decemberprognos i enlighet med
rekommendation RKR 4.2. Efter bokslutets upprättande har SKL publicerat en ny prognos i februari som
pekar på ett utfall som avviker från tidigare prognos med minus 260 tkr.
Övriga intäkter
Investeringsbidrag, anslutningsavgifter och gatukostnadsersättningar tas f o m 2013 upp som en förutbetald intäkt och redovisas bland långfristiga skulder och periodiseras över anläggningstillgångens nyttjandeperiod. Tidigare redovisades dessa så att de reducerade det bokförda värdet.
Pensionsskuld
Kommunens pensionsskuld redovisas enligt ”blandmodellen”, vilket innebär att all pension som intjänats
före 1998 inte tas upp som avsättning, utan redovisas som ansvarsförbindelse inom linjen. Inom linjen tas
också upp framtida förväntad särskild löneskatt. Utbetalningar avseende pensionsförmåner som intjänats
före år 1998 redovisas som kostnad i resultaträkningen. Pensionsförmåner intjänade från och med år 1998
redovisas som en kostnad i resultaträkningen och en avsättning i balansräkningen. Under avsättningar
reserveras också särskild löneskatt motsvarande 24,26 procent av upptagen pensionsavsättning. Beräkningar av kommunens pensionsåtaganden bygger på de förutsättningar som anges i RIPS 07.
Pensioner för förtroendevalda har beräknats enlig Sveriges kommuner och landstings normalreglemente.
Leasing
De leasingavtal kommunen har tecknat klassificeras som operationella leasingavtal och omfattar högst 3
år. Kommunens samtliga leasingavtal redovisas som hyresavtal. I not 2 sidan 31 lämnas uppgift om årets
erlagda leasingavgifter.
Kommunen följer ej RKR:s rekommendation 13:2 då hyresavtalet ej redovisas enl denna rekommendation.
Materiella anläggningstillgångar har i balansräkningen upptagits till anskaffningsvärdet efter avdrag för
ackumulerade avskrivningar.
De investeringar som aktiverats som anläggningstillgång har i huvudsak haft ett anskaffningsvärde på
lägst 0,25 prisbasbelopp (11 000 kronor) och en livslängd på minst 3 år.
Investeringsbidrag, anslutningsavgifter och gatukostnadsersättningar tas f o m 2013 upp som en förutbetald intäkt och periodiseras över anläggningens nyttjandeperiod.
Avskrivningar
Avskrivning av materiella anläggningstillgångar görs för den beräknade nyttjandeperioden med linjär
avskrivning baserat på anskaffningsvärdet. På tillgångar i form av mark, konst och pågående arbeten görs
emellertid inga avskrivningar. Avskrivningen påbörjas när tillgången tas i anspråk.
Kommunen tillämpar inte RKR:s rekommendation 11.4 om komponentavskrivning. Komponentavskrivning kommer att tillämpas f o m 2015.
39(63)
Avskrivningstider
Följande avskrivningstider tillämpas normalt i kommunen





Verksamhetsfastigheter: 25-33 år
Fritidsanläggningar och enklare fastigheter: 20 år
Rörledningar: 50 år
Bilar, maskiner och inventarier: 5-15 år
Datorer: 3 år
Avsättningar
Avsättningar för deponi har tagits upp till det belopp som bedöms krävas för det slutliga återställandet.
Arbetet med återställandet har påbörjats och beräknas bli klart 2016.
Redovisningen har upprättats enligt förvärvsmetoden med proportionell konsolidering. Förvärvsmetoden
innebär att det egna kapitalet som förvärvats vid anskaffningstillfället har eliminerats. Elimineringen har i
allt väsentligt gjorts för interna mellanhavanden mellan kommun och respektive företag. Sålunda har
andelsinnehav, interna lån samt interna fordringar och skulder bortjusterats.
Vid upprättandet av den sammanställda redovisningen har kommunens redovisningsprinciper varit vägledande.
I den sammanställda redovisningen ingår kommunen och det helägda bolaget Essunga Bostäder AB.
Stiftelsen Essunga Industrier har undantagits från de sammanställda räkenskaperna p g a att stiftelsens
omsättning och omslutning är lägre än 2 % av kommunens skatteintäkter och generella statsbidrag
40(63)
Nämndredovisning
Kommunstyrelsen
Verksamhet under året
Allmänt
Verksamheten på kommunstyrelseförvaltningen är organiserad i tre enheter nämligen teknisk enhet, arbetsmarknadsenhet samt administrativ enhet. Bygg- och miljökontorets verksamhet är också organiserad
under denna förvaltning men leds politiskt av en särskild nämnd.
Viktigare händelser under året är:






anställning av ny kommunutvecklare
beslut om ny organisation med fyra enheter
beslut om ny entreprenör för Nossebrobadet
val till Europaparlamentet med fråga för folkomröstning samt allmänt val
övergripande planeringsarbete t e x Översiktsplan, strukturbild Skaraborg och LAB 190
fortsatt arbete enligt plan med enskilda avlopp
I övrigt har vi som tidigare haft månatliga arbetsplatsträffar och stabsmöten.
Näringslivsfrämjande åtgärder
Under året har vi arbetat med ganska många saker bl a:








Framtagande av näringslivsstrategi
Leva Bo-mässa i april
Lotsutbildning för kommunchef och kommunutvecklare
Framtagande av metod för än bättre samverkan mellan skola och näringsliv
Näringslivsgala med utmärkelser (november)
Företagsluncher och nätverksmöten som tidigare
Företagsbesök
Deltagande i Omställningskontoret + där många företag bl a deltagit i coachingprojektet
Företagsklimatet fick i Svenskt Näringslivs enkät mycket bra betyg men målsättningen är än högre och
resultatet dras ned en hel del bl a av problematiken med infrastrukturen och vissa statistiska grundfakta
som är svåra att påverka.
Informationsverksamhet
Kommunen har likt föregående år två externa informationskanaler; Essinfo och hemsida. Intern informationskanal är intranätet. Essinfo har under 2014 publicerats 8 gånger i NLT, då tidningen har så kallad
storutdelning till alla hushåll i kommunen. Hemsidan och intranät har uppdaterats efter bästa förmåga,
dock med viss oregelbundenhet. Informationsgruppen består av cirka tio webbredaktörer som haft 6 möten under året. För att öka tillgängligheten och modernisera både hemsida och intranät kommer dessa att
omarbetas under kommande år med bland annat e-tjänster. Krisinformationsplanen har omarbetats för att
ge en ökad tydlighet vid en krishändelse och en krisövning för informationsgruppen har genomförts.
Turistverksamhet
Under 2014 har ett förändringsarbete av Essunga kommuns besöksnäring inletts. Avtalet med föreningen
VästgötaLandet, som skött mycket av såväl Essungas som Varas turistverksamhet, avvecklades under
året. Vi bygger nu upp en webbsida för turismen under Västsverige.com i egen regi och tar fram egna
trycksaker. Denna förändring innebär en besparing i storleksordningen 150 000 kr per år samt att vi kan
uppdatera, aktualisera och ta ett ökat eget ansvar för kommunikationen till besökare. Under året har det
även bytts entreprenör på Nossebrobadet som ansvarar för kommunens turistinformation. I det nya arrendeavtalet förtydligas den roll de har som informationsplats.
Arbetet med Retro fortskrider och går in i nytt skede i och med att det som från början var projekt övergår
i permanent driftsfas. Retro kan delas in i tre geografiska avgränsningar: Retro Nossebro, Retrovägen
(längs väg 190) och Retrovägen (fortsättningen upp genom Skaraborg). Retro Nossebro kommer behöva
vitaliseras och breddas både innehållsmässigt och geografiskt för att bli en angelägenhet för hela kommunen. Det fortsatta ansvaret för Retrovägen kommer att föras över på en förening som bildas med befintliga
och nya aktörer (med stöd från kommunerna längs vägen i allmänhet och Essunga kommun i synnerhet).
41(63)
Marknadsverksamhet
Antalet knallar på Nossebro marknad minskade med 5 % mot 2013 och i jämförelse med senaste fem
årens medeltal är minskningen 8 %. Känslan är att antalet marknadsbesökare också minskat något. Förklaringarna till detta är flera, men viktigast är att dåligt väder skrämmer bort både knallar och besökare..
Exempelvis kan nämnas att nära hälften av de bokade knallarna på septembermarknaden avbokade sin
plats pga oväder, det motsvarade hela minskningen för 2014. En annan faktor är myndigheternas krav på
att knallarna måste ha kassamaskiner, vilket har skrämt bort en del handlare. Men det viktigaste skälet är
förändrade köpmönster och ingen återväxt bland knallarna. Det saknas än så länge grund för farhågan om
att knallar skulle skrämmas iväg på grund av Essunga kommuns nya krav att betalning av marknadsplatser ej får ske kontant. Ovanstående gör att mer omfattande förändringar måste ske kommande år – andra
öppettider för att nå nya målgrupper, annan utformning och layout av marknadsplatserna för att få en mer
sammanhållen och attraktiv marknad, nya rutiner för bokning av marknadsplats, tematiserade marknadsdagar, etc. Redan under 2014 påbörjades förändringarna genom att kopplingen mellan marknad och Essunga kommun förtydligades i annonserna och att annonsernas utformning moderniserades. Informationsvagnens användning ändrades. Väggarna används för att kommunicera aktiviteter och restauranger i
kommunen och nya broschyrställ gör det lättare för besökare att ta del av informationen. Kommunrepresentanter finns på plats utanför vagnen för att möta besökare på samma nivå istället för att som tidigare
stå och titta ner på dem inifrån den mörka vagnen.
Fritidsverksamhet
Föreningsbidragen har totalt sett legat på samma nivå som föregående år. Vi kan dock se en trend att
aktiviteterna bland ungdomar minskat under senare år och frågan om hur aktivitet och kreativitet hos
ungdomar kan öka diskuterades flitigt.
Under hösten ägde en upphandling av ny entreprenör till Nossebro bad och camping rum och det blev
First Step som utsågs, med avtalsstart 1 januari 2015.
Gator, vägar och parker
Enligt kommunens investerings- och underhållsplan för 2014 har Nordhemsgatan rustats upp.
Beläggningsarbeten har utförts på vägen upp till ÅVC vid Krusegården, del av Oxelgatan i Nossebro,
samt del av Renvägen i Främmestad. Upprustningen av Hammargatan kommer att slutföras under 2015.
Vatten- och avloppsförsörjning
I maj och augusti var kommunen drabbade av rekordstora regn vilket medförde källaröversvämningar i
Jonslund och Främmestad.
Vi har många förfrågningar från boende utanför kommunens VA områden om möjligheten att koppla in
sig till kommunens VA. Flera fastigheter och föreningar kopplade in sig under året bl.a. i Kolsholmen och
Fåglum.
Avfallshantering
Hämtning och behandling av hushållens avfall samt drift av Återvinningscentralen sker med hjälp av
entreprenör, Ragn-Sells AB.
Arbeten fortgår med att sluttäcka deponin. Täckningen av deponin beräknas att kunna slutföras till 201617. Ett flertal kommuner i nordvästra Skaraborg utreder ett samarbete kring den framtida avfallshanteringen. Essunga kommun är en av intressenterna.
Arbetsmarknadsåtgärder
Nyanlända
Nyanlända flyktingar som kommer till Essunga kommun har fått uppehållstillstånd beviljat innan man
kommer hit. Vi tar emot antingen genom arbetsförmedlingens bosättningsenhet som anvisar de som fått
uppehållstillstånd beviljat och finns i mottagningssystemet inom landet. Vi tar också emot det som kallas
kvotflyktingar. Detta är personer som befinner sig i särskilt utsatta situationer utomlands och får uppehållstillstånd beviljat via UNHCR (FN:s flyktingkommissariat). Under året har antalet kvotflyktingar ökat
och då företrädesvis från Syrien. En strävan är att erbjuda familjer plats i kommunen då kommunen uppfattas som mer attraktiv för barnfamiljer. Ensamstående vuxna föredrar ofta större städer och tenderar att
flytta vidare.
Ensamkommande Flyktingbarn
42(63)
Boendet för ensamkommande flyktingbarn har under 2014 haft full beläggning av platserna. Utmaningen
för Sveriges kommuner har under året blivit än större eftersom antalet asylsökande minderåriga som
kommer utan vårdnadshavare har mer än fördubblats gentemot förväntat.
Vid förra årsskiftet trädde en lagändring i kraft som ålägger alla Sveriges kommuner att ta emot ensamkommande flyktingbarn. Detta åtagande fördelas utifrån principer som gör att små kommuner kan upplevas få en proportionellt större andel barn på sin lott. Under året skrevs kommunens avtal med Migrationsverket om från 3 asylplatser till 5 men inför 2015 har dessa platser redan ökats till ett krav på 8 asylplatser.
När och om de boendeplatser kommunen kan ta fram inte räcker tvingas socialtjänsten till andra lösningar
såsom köp av platser i familjehem eller på något boende.
Arbetsmarknadsenheten ansvarar för verksamheten vid kommunens boende för ensamkommande barn
men mottagandet sätter hela kommunen på prov. Huvudansvaret för att ta emot barnen ligger på IFO som
fattar beslut om placering.
För skolans del ställs stora krav på mottagande då barnen har rätt till skolgång direkt även om man inte
fått uppehållstillstånd. Då utbildningsbakgrunden är minsta sagt skiftande krävs det en enorm flexibilitet
och följsamhet för att mottagandet ska bli bra. Under 2014 tog kommunen emot totalt 9 ensamkommande
barn 5 placerades på HVB Klematisvägen och 4 på andra boenden. Under året har 6 barn fått permanent
uppehållstillstånd. 5 barn har lämnat kommunen i samband med avslag på asylansökan eller andra skäl.
Behov av ytterligare boendeplatser har redovisats och blir allt mer påträngande.
Ungdomar
Under sommaren erbjöds samtliga ungdomar som gått ur årskurs 9 eller årskurs 1 på gymnasiet feriearbete under 2 eller 3 veckor. Totalt deltog 102 ungdomar i någon form av feriepraktik. Detta var samtliga
som ansökte.
I samarbete med Grästorp och Vara kommuner har Essunga kommun erbjudit ungdomar att pröva på
företagande via Sommarlovsentreprenörerna. Totalt tog 4 ungdomar från vår kommun chansen att vara
med och driva en egen verksamhet.
Arbetsmarknad
Generellt sett har Essunga kommun en låg arbetslöshet. Vid årsskiftet var totalt 150 personer arbetslösa
(Öppet arbetslösa och i program) vilket är en minskning med 34 personer gentemot förra årsskiftet. Utav
dessa är 59 ungdomar under 25 år, där har förvisso antalet minskat från 76 förra årsskiftet vilket i sig är
glädjande men det som är alarmerande ar att antalet aktiva insatser i syfte att rusta personer för arbetsmarknaden har sjunkit kraftigt.
Sedan ett par år har AME uppdraget att skapa anställningar för personer som av olika skäl hamnat långt
ifrån arbetsmarknaden och som behöver en anpassad möjlighet för att komma tillbaka till egen försörjning.
Under året har totalt 83 personer anvisats till AME för kortare eller längre insatser, utav dessa var 39
kvinnor och 44 män. Samtliga som anvisats har erbjudits plats. De flesta som anvisas till AME kommer
genom IFO, där man använder verksamheten i sitt förändringsarbete med den enskilde.
Den stora gruppen är fortsatt personer som bereds anställning med subvention från Arbetsförmedlingen.
Under året har kommunen totalt haft 51 årsarbetare i anställning, varav huvuddelen på AME-huset. Några
har haft åtgärdsanställningar i kommunala verksamheter utanför AME men anställningen ligger inom
Arbetsmarknadsenheten. Målet med dessa anställningar är att den enskilde ska kunna försörja sig genom
arbete istället för bidrag samt att man därigenom ska kunna gå vidare mot en mer öppen arbetsmarknad.
Personal och arbetsmiljö
Kommunstyrelseförvaltningens verksamhet har under året varit organiserad i fyra olika enheter - arbetsmarknadsenhet, teknisk enhet, administrativ enhet samt bygg- och miljöenhet. Dessutom finns stabspersonal som stödfunktion för kommunchefen och oftast med ansvar för hela kommunens arbete på ett visst
verksamhetsområde.
Samtliga enheter samt stabsgruppen har haft regelbundna arbetsplatsträffar och medarbetarsamtal har
genomförts. Medarbetarenkäten som genomfördes hösten 2014 uppvisade mindre bra resultat på ett par
enheter. Totalt sett har dock resultatet förbättrats sedan enkäten 2012. Särskild kraft ägnas nu åt att analysera dessa resultat samt diskutera åtgärder.
Många chefer och viss stabspersonal på förvaltningen har upprättade ”kontrakt” där mål och arbetsuppgifter tydliggöres. Vi arbetar numera med en ny mall för medarberpersonal.
43(63)
Chefer/ledare deltager i ledardialoger och ledardagar som genomföres regelbundet för alla ledare i kommunen. Särskilda personalträffar för personal i kommunhuset genomföres också regelbundet
Ekonomiskt resultat
Resultaträkning och investeringar
Mkr
2012
2013
2014
Intäkter
38,7
46,1
51,6
Kostnader
77,8
89,1
108,5
varav personalkostnader
30,7
33,2
36,2
Verksamhetens resultat
39,1
43,0
56,9
Budgetanslag
39,7
40,7
42,5*
0,6
-2,3
-14,4
15,0
12,8
5,7
RESULTATRÄKNING
Över/underskott
INVESTERINGAR
Nettoutgifter
*) I anslaget ingår ett tilläggsanslag på 250 tkr Kf § 40/14
Kommunstyrelsen har ett underskott på 14,4 mkr. De största avvikelserna mot budget är:





Medfinansiering för utbyggnad av E20, 11,0 mkr
Aktieägartillskott till Essunga Bostäder AB, 2,5 mkr
Bidrag till Stiftelsen Essunga Industrier, 1,2 mkr
AME-verksamheten, -0,8 mkr
Utvecklingsinsatser, +0,3 mkr
Driftsammanställning
Tkr
Kostnader
Intäkter
Nettokostnader
1 358,6
1,6
1 357,0
Stöd till politiska partier
170,9
0,0
170,9
Revision
387,0
0,0
387,0
1 920,6
588,9
1 331,7
Fysisk och teknisk planering mm
3 784,8
118,3
3 666,5
Näringslivsfrämjande åtgärder
3 037,1
28
3 009,1
379,1
1,9
377,2
Gator och vägar
16 126,9
306,8
15 820,1
Parkverksamhet
1 049,9
123,6
926,3
638,4
293,3
345,1
6 277,4
983,9
5 293,5
POLITISK VERKSAMHET
Nämnd och styrelseverksamhet
Övrig politisk verksamhet
INFRASTRUKTUR SKYDD
MM
Turistverksamhet
Miljöskydd och hälsoskydd
Totalförsvar
FRITID OCH KULTUR
44(63)
Tkr
Kostnader
Intäkter
Nettokostnader
Allmän fritidsverksamhet
762,1
0,0
762,1
Allmän kulturverksamhet
540,3
450,6
89,7
Idrotts- och fritidsanläggningar
3 274,7
390,0
2 884,7
Handikappanpassningsbidrag
259,9
0,0
259,9
Färdtjänst
817,7
46,5
771,2
9 994,4
10 194,4
-200
13 478,5
8 556,4
4 922,1
610,1
163,8
446,3
3 172,5
2 830,2
342,3
Kommunikationer
-152,6
0,0
-152,6
Energi och vatten
7 435,5
7 442,4
-6,9
Avfallshantering
3 680,6
3 835,0
-154,4
10 926,7
1 585,9
9 340,8
1 237,3
89,6
1 147,7
17 383,3
13 577,0
3 806,3
108 551,7
51 608,1
56 943,6
VÅRD OCH OMSORG
SÄRSKILT RIKTADE
INSATSER
Flyktingmottagning
Arbetsmarknadsåtgärder
AFFÄRSVERKSAMHET
Arbetsområden och lokaler
Näringsliv och bostäder
GEMENSAM VERKSAMHET
Kommunkontor mm
Personaladministration
Övrig gemensam verksamhet
TOTALT
Måluppfyllelse
Positivt flyttnetto
Målet är uppnått
Under 2013 hade kommunen totalt sett ett positivt flyttnetto, men ett underskott på födelsenettot. Vid
årsskiftet 2014/15 hade kommunen 5 539 kommuninvånare vilket innebär en mycket glädjande befolkningsökning med 44 personer. Officiell statistik har ännu inte kommit så vi vet inte heller hur flytt- resp.
födelsenetto ser ut för 2014.
Ytterligare bostadsbyggnation
Målet är uppnått
Arbete pågår för att kunna bygga fler bostäder enligt följande:
- trygghetsbostäder vid Kerstinsås. Planerad byggstart våren 2016
- hyresrätter för kommuninvånare samt brukare i kommunens verksamheter. Byggnation skall förhoppningsvis kunna komma igång under 2015. Byggherrar är kommunens bostadsbolag samt en privat entreprenör
Planeringsprocessen har pågått i mer än ett år men nu skall vi snart kunna se resultatet i form av nya bostäder.
Aktualiserat visionsdokument för Stallaholmsområdet
45(63)
Frågan om att aktualisera visionen för Stallaholmsområdet har behandlats i beredningen för Vision- och
utveckling under våren. Arbetet fortsatte under hösten med bl a remissförfarande till de politiska partierna. Ny vision skall vara klar under 2015.
Område: Företagande och näringsliv
Gott företagsklimat
Målet är uppnått
I Svenskt näringslivs senaste enkät som presenterades våren 2014 är det samlade omdömet för företagsklimatet 3,81. Målsättningen är 4,0 vilket är betecknat som ett gott företagsklimat. Företagens bedömning
av företagsklimatet gör att Essunga kommun är bland de 50 bästa kommunerna i landet. Kommunens
service till företagen får ett fantastiskt bra betyg, men tyvärr dras detta ned av en del faktorer som är svåra
att påverka.
Område Samhällsservice
Sysselsättning för alla 18-25-åringar
Målet är uppnått
Ungdomsarbetslösheten i kommunen har under 2013 varit något över snittet i regionen och vi vet också
att en del ungdomar inte heller har annan sysselsättning som t ex studier. Kommunen startade hösten
2014 ett projekt kallat "återtåget" där syftet är att få ungdomar utan gymnasieexamen att komplettera sina
betyg samtidigt som de erhåller praktik på företag eller i kommunal verksamhet. I projektet samverkar
kommunen självklart med Arbetsförmedlingen.
I projektet "unga jobb" som bedrivs i Sparbanken Skaraborgs regi erbjuds 18-24 åringar praktikplatser i
ca 90 dagar. Försäkringskassan betalar ungdomarna under praktiktiden.
Essunga kommun erbjuder också många , såväl ungdomar som äldre sysselsättning på arbetsmarknadsenheten. Dessa uppgifter är till för personer som har svårt att ta ett "vanligt jobb" på arbetsmarknaden.
16-18 åringar erbjudes dessutom feriejobb på sommaren och alla som är intresserade brukar också få
jobb. Det är få kommuner i landet som erbjuder denna möjlighet för alla.
Numera har ungdomar också möjligheten att bli sommarlovsentreprenörer.
Minskad droganvändning i kommunen
Målet är uppnått
Utifrån drogvaneenkäten som görs varje år på Nossebro skola i årskurs 7-9 kan man se en positiv trend
när det gäller att minska droganvändningen bland kommunens ungdomar. Genom enkäten kan vi se att:
- det är fler elever, 77 %, som uppger 2014 att deras föräldrar inte tillåtera att de dricker alkohol (54 %
2011).
- det är 58 % som uppger 2014 att de inte druckit alkohol (44 % 2011)
- det är 87 % som uppger att de aldrig har snusat (72 % 2011)
- det är 13 % som röker ibland eller dagligen (17 % 2011)
När det gäller bruk av narkotikska preparat är dessa siffror väldigt osäkra. Vid 2014 års mätning kunde
man se en liten ökning jämfört med föregående år, men under sommaren och hösten har personal inom
skolan och elevhälsan kunnat märka att detta bruk minskat betydligt. Om denna iakttagelse visar sig vara
riktig går ungdomarna i Essunga kommun i motsatt riktning i jämförelse med ungdomar i andra kommuner.
Det fortsatta arbetet kommer att bestå av att stärka föräldrarna och andra vuxna att ta sitt ansvar.
Några faktorer som bidragit till de positiva resultaten är:





En politisk enighet i denna fråga.
En strategi för det drogförebyggande arbetet.
En arbetsgrupp som arbetar snabbt och effektivt med både långsiktigt arbete och de mer akuta
frågorna.
Drogförebyggare och folkhälsoplanerare har ett nära samarbete.
Ett mycket bra samarbete mellan skola och IFO.
46(63)

Korta kontaktvägar.
God arbetsmiljö där alla medarbetare känner delaktighet och medverkar till att nå verksamhetens mål
Målet är uppnått
91 % av de anställda i Essunga kommun svarar i medarbetarenkäten att man trivs och känner sig trygg i
sin arbetsgrupp. Det är en förbättring från 88 % i 2012-års enkät. En särskild modell har tagits fram för att
på arbetsplatsnivå arbeta med resultatet från enkäten. Syftet är att alla medarbetare skall engageras i förbättringsarbetet.
Sjukfrånvaron för kommunens förvaltningar har ökat 2014 jämfört med 2013. Sjukfrånvaron är nu 5,5 %
jämfört med 4,5 % för 2013. Jämfört med 2013 har sjukfrånvaron ökat på alla förvaltningar och i alla
åldersgrupper. Antalet personer med upprepad korttidsfrånvaro är något färre än 2013 men fortfarande
relativt hög om man gör en jämförelse t e x 5 år tillbaka. Antalet personer med långtidssjukfrånvaro ( 28
dagar eller mer ) har ökat mycket kraftigt från 58 personer 2013 till 82 personer 2014. Detta är självklart
oroande och kräver mer analys och en åtgärdsplan. De psykiska diagnoserna bland långtidssjukskrivna
dominerar stort.
Löneöversyn 2014 är genomförd och medarbetar- och lönesamtal med koppling till verksamhetens mål
har genomförts på alla enheter. Medarbetarundersökning har genomförts under hösten.
Kommunstyrelseförvaltningen har den högsta sjukfrånvaron 2014 (7,3 %). Relativt få anställda på förvaltningen gör dock att varje sjukdom påverkar den procentuella frånvaron kraftigt.
Ledarna har goda förutsättningar för att leda och utveckla verksamheternas resultat
Målet är uppnått
Fortsatt ledarutbildning har skett bl a vad gäller arbetsplatsträffar samt medarbetar- och lönesamtal. Ledardagar och ledardialoger äger rum kontinuerligt. Under året har genomförts en tvådagars arbetsmiljöutbildning för samtliga chefer och skyddsombud. Arbete för att avlasta ledarna med vissa administrativa
uppgifter pågår också.
En tydlig förbättring märks beträffande "ledarskap" och "medarbetarsamtal" där 78 % av medarbetarna är
nöjda med dialogen med sin chef. I förra medarbetarenkäten 2012 var motsvarande resultat 55 %.
All personal har önskad sysselsättningsgrad
Arbete med att få fram ett årsarbetstidsavtal pågår. Detta bör skapa större möjligheter till önskad sysselsättningsgrad. Idag erbjuds bland annat möjlighet till tidbank för att öka sysselsättningsgraden för de som
önskar.
Område: Finans
Budget i balans
Målet är uppnått
Kommunstyrelsen har ett underskott på 14,4 mkr. I resultatet finns följanade engångsposter på sammanlagt 14 7 mkr.



Medfinansiering E20 11 mkr
Aktieägartillskott Essunga Bostäder AB 2,5 mkr
Bidrag till Stiftelsen Essunga Industrier 1,2 mkr
Nettoinvesteringarna skall finansieras med egna medel
Målet är uppnått
År 2014 har nettoinvesteringarna finansierats med 83 % inklusive jämförelsestörande post och 181 %
exklusive jämförelsestörande post.
47(63)
Soliditet skall förbättras under mandatperioden
Soliditeten har minskat från 71 % 2011 till 66 % 2014. Målet är inte nått
Likviditeten skall vara på en nivå som säkerställer fullgod betalningsförmåga och finansiell
handlingsfrihet säkerställs
Målet är uppnått
Kassalikviditeten är 85 %. Denna nivå innebär en fullgod betalningsförmåga, eftersom de kortfristiga
skulderna består till 26 % av semesterlöneskuld. Semesterlöneskulden förändras normalt inte i någon
större omfattning och utgör därmed ingen större belastning på likviditeten.
Internkontroll
Kommunstyrelsens internkontrollplan för 2014-2015 innehåller fyra kontrollområde:




Kontroll av hantering av driftstörningar/rutiner som avser driftstörningar.Bedömning visar
att förbättringsåtgärder behöver planeras samt uppföljande kontroller.
Avtalshantering. Ingen kontroll har skett under år 2014. Kontroll kommer att ske under år
2015.
Resultatanalys. Bedömning visar att området bör hållas under uppsikt, förbättringsåtgärder behöver planeras samt uppföljande kontroller.
Information på hemsida och intranät. Redogörelse visar att nyhetssidan både på extern och intern webb inte hålls uppdaterad i tillräcklig omfattning. Åtgärder har vidtagits och webben
kommer att omarbetas under år 2015.
Framtiden
Kommunstyrelsens viktigaste framtidsfrågor är att leda kommunens övergripande arbete för:





en positiv befolkningsutveckling
stabil kommunal ekonomi
bibehålla och helst förstärka kommunens attraktivitet samt att bygga kommunens varumärke
en god näringslivsutveckling med bra företagsklimat
bra service och tjänster till våra kommuninvånare
48(63)
Socialnämnden
Inom IFO-verksamheten har behovet av missbruksvård ökat under året. Arbetsmarknadsenhetens och
Individ- och familjeomsorgens gemensamma ansvar kring ensamkommande barn har inneburit ett stort
arbete under året i form av planering och uppföljning. Kostnaderna för försörjningsstöd är fortfarande på
låg nivå, på grund av effektiv handläggning och god samverkan med Arbetsmarknadsenheten.
Efterfrågan av platser inom särskilt boende har ökat under året. Detta har inneburit att socialnämnden har
ökat antal platser med i snitt två i förhållande till budget, total 75 platser 2014. Dagvårdsinsatser har ökat
från en dag till två dagar i veckan till dementa vårdtagare i ordinärt boende, vilket kan ha medfört att
efterfrågan på demensplatser i särskilt boende har minskat något.
LSS-verksamheten har under 2014 fortsatt att växa. Fler brukare har tillkommit och antal insatser har
ökat. Största ökningen har varit i åldersgruppen 10-12 år. Essunga kommunen hade 2014 högst antal
insatser per invånare i landet för barn och ungdomar under 22 år.
2014 har utvecklingsarbete riktats bl.a. mot områdena bemötande, kvalitetssäkrade insatser och förebyggande insatser, vilket har gett goda resultat.
Socialförvaltningen arbetar i enlighet med arbetsmiljöprogrammet. Under 2014 har medarbetarenkät
genomförts, vilket hade hög svarsfrekvens (83%) hos medarbetarna. Medarbetarenkäten visade positiv
utveckling. Nytt arbetssätt för löne- och medarbetarsamtal har inneburit att man förtydligat lönekriterierna
och lyft in verksamhetens mål i samtalen. Det har gett ökad delaktighet i hur medarbetarna ska medverka
till att nå målen och förbättra verksamheten.
Under året har flera nya datasystem införts, vilket har ställt krav på utbildning och nya arbetsrutiner och
kommer förhoppningsvis att leda till förbättrad dokumentation och förenklad administration.
Inom Äldreomsorgen har utbildning riktats mot värdegrundsarbete och all personal erbjuds delta i studiecirklar om värdegrunden inom tre år. Omvårdnadslyftet har gett elva undersköterskor utbildning i hemsjukvård. Inom IFO har man erhållit statsbidrag för kompetensutveckling för handläggare inom barn- och
ungdomsvård.
Ekonomiskt resultat
Mkr
2012
2013
2014
24,0
32,3
36,5
126,8
132,3
142,6
92,6
96,1
100,5
102,8
100,0
106,1
Budgetanslag
97,9
100,8
104,6
Över/underskott
-4,9
0,8
-1,5
0,3
0,7
1,1
RESULTATRÄKNING
Intäkter
Kostnader
INVESTERINGAR
Nettoutgifter
Socialnämnden har ett underskott 2014 om totalt 1,5 miljoner. Orsakerna är framför allt högre kostnader
för missbruksvård, särskilt boende pga fler platser samt LSS där insatserna har ökat.
Till viss del har dessa kostnader kompenserats av lägre kostnader för försörjningsstöd, familjehem och
hemvård.
49(63)
Tkr
Kostnader
Intäkter
Nettokostnader
229,1
0
229,1
70,2
46,8
23,4
Vård och omsorg
75 711,7
12 482,3
63 229,4
Funktionshinder
34 908,8
15 031,7
19 877,1
1 950,6
56,8
1 803,8
24 439,2
8 162,5
16 276,7
5 337,9
710,9
4 627,0
142 651,5
36 491,1
106 160,4
POLITISK VERKSAMHET
Nämnd och styrelseverksamhet
INFRASTRUKTUR
Alkoholtillstånd
VÅRD OCH OMSORG
Förebyggande insatser
Individ- och familjeomsorg
Gem administration vård
och omsorg
TOTALT
Nyckeltal
Budget 2013
Utfall 2013
Budget2014
Utfall 2014
14
14
14
14
Bruttokostnad/plats, kr
559 071
540 786
568 643
564 971
Nettokostnad/plats, kr
441 214
424 500
449 286
457 871
59
61
59
61
Bruttokostnad/plats, kr
760 305
776 393
783 407
790 044
Nettokostnad/plats, kr
602 458
615 524
631 017
671 685
13
13
15
15
Lindbacken
Antal servicemottagare
Kerstinsås
Antal servicemottagare
Funktionshinder
Antal personer med
personlig assistans
enl LASS
Måluppfyllelse
Alla brukare och anhöriga upplever att de blir väl bemötta av personal
Socialnämndens verksamheter ser bemötandefrågan som en mycket viktig kärnfråga. Mötet med människor är ofta avgörande för hur insatsen fungerar och vilket resultat man når. Olika former av aktivt arbete
har gjorts, bl.a. genom att IFO och LSS definierar värdegrund och implementerar dem i personalens rutiner och förhållningssätt samt äldreomsorgens värdegrundscirklar för personalen. Anhörigkonsulenter
arbetar aktivt med att stödja anhöriga, såväl inom LSS och Äldreomsorgen.
Resultatuppföljning av Äldreomsorgens värdegrund och lokala värdighetsgarantier har genomförts och
det visar att brukarna är mycket nöjda. Några förbättringsområden påvisades, såsom information saknas
med namn och bild på personal och fler promenader/utflykter efterfrågas.
Under hösten har LSS-enheten deltagit i en försöksverksamhet gällande
brukarundersökningar för personer med funktionshinder. Detta har skett tillsammans med Skaraborgs
kommunalförbund. Försöket vände sig till brukare på Daglig verksamhet. Resultatet var att de allra flesta
trivdes väldigt bra och upplevde att de blev väl bemötta av personalen.
50(63)
Socialstyrelsens undersökning av äldre/anhörigas upplevelse av äldrevården visar att 98% av hemvårdstagare ger positiva svar om personalens bemötande. Däremot visar det sämre resultat gällande särskilt boende: 86% svarar att personalen bemöter dem på ett bra sätt. Svarsfrekvensen för målgruppen särskilt
boende är mycket lägre och ofta är det anhöriga som svarar. Detta visar vikten av att fortsätta arbeta med
personalens bemötande och värdegrundsfrågor.
Föräldrar och barn/unga har tillgång till stöd vid behov
I socialnämndens verksamheter finns etablerat stöd till föräldrar och barn/unga som bedöms vara av god
kvalitet som tillgodoser efterfrågan. För att förebygga utanförskap och annan social problematik erbjuder
IFO "upp till 5-samtal" där familjer har möjlighet till lättillgängligt stöd och rådgivning. IFO och skolan
har även anställt en elevcoach med inriktning på elever i åk F-5 och deras familjer. Insatsen elevcoach
följs av extern forskare från Borås högskola.
För att ge anhöriga till funktionsnedsatta barn/unga stöd har utvecklingsarbete pågått under de senaste
åren och man har fått positiv respons ifrån de anhöriga som har deltagit i de aktiviteter som erbjudits.
Förebyggande insatser kräver långsiktigt konsekvent arbete och resultat blir inte alltid synliga förrän långt
efteråt. Målet bedöms vara delvis uppnått, då vi har skapat bra förutsättningar för att föräldrar och
barn/unga har tillgång till stöd vid behov. För att stödet ska ha god effekt krävs att utvecklingsarbetet
kvarstår under längre tid och därför är målet kvar för 2015.
Alla brukare erhåller kvalitetssäkrade insatser
Kvalitetssäkrade insatser innebär att brukare erhåller garanterad god nivå på insatsen oavsett vem som
erhåller eller vem som utför insatsen. Inom socialnämndens verksamheter utförs aktivt arbete för att fullfölja lagstiftningens krav om kontroll och systematiskt förbättringsarbete. Rutiner och social dokumentation ses över och förbättras för att säkra professionaliteten i insatserna, riskanalyser utförs för att risker ska
identifieras och förebyggas samt att egenkontroller utförs för att följa upp kvaliteten i vården. Personalens
kompetens och delaktighet är avgörande för goda resultat. Utvecklingsåtgärder som utförts är implementering av BBIC inom IFO samt beslut om att införa ÄBIC inom Äldreomsorgen för att säkra fokus på
syftet med verksamheterna; dvs fokus på barns och äldres behov. Nyckelfri hemvård och digitala trygghetstelefoner har införts och ökar säkerheten för brukarna. Äldreomsorgen har utvecklat arbetet med
genomförandeplaner där den enskildes behov och insats klarläggs och planer finns i alla ärenden.
Det har under året funnits ett stort behov av att utveckla samverkan mellan IFO, ÄO och LSS, både gällande handläggning och verkställighet. Handläggarna möter personer som kan ha behov av insatser från
flera av våra verksamheter inom socialnämndens område. Genom att samverkan sker tidigt i ett ärende
kan bemötandet av den enskilde förbättras och många problem för den enskilde undanröjas, handläggningen underlättas och insatserna bli bättre anpassade.
Följande mätetal visar aspekter på kvalitetssäkrade insatser, se resultat 2014:
- personalkontinuitet inom hemvården visar något sämre resultat: hemvårdstagare träffar i genomsnitt 17
st olika personal under en 14-dagars period (gäller de personer som är 65 år eller äldre som har två eller
fler hemvårdsinsatser per dag). Förbättringsåtgärder ska ses över för förbättrad kontinuitet.
- hemvårdstagare upplever något försämrad trygghet i hemmet: 82% (2013-års resultat var drygt 90%),
vilket man ska undersöka.
- boende som upplever trygghet i sitt särskilda boende är 86%. Låg svarsfrekvens gör att viss osäkerhet
om resultatets tillförlitlighet råder, men ändå är resultat något som verksamheterna ska arbeta ytterligare
för att förbättra.
- väntetiden till särskilt boende är i snitt 60 dagar, vilket kan jämföras med riket som har 52 dagar i snitt.
- brukarnas nöjdhet med våra verksamheter visar följande: 86% nöjda med särskilt boende och 88% nöjda
med hemvården. Detta är något högre resultat än genomsnittet i riket.
Socialnämndens verksamheter utför systematiskt personal- och arbetsmiljöarbete enligt antagen arbetsmiljöplan. Arbetsmiljöverket har granskat Äldreomsorgens förflyttningsrutiner och kommit fram till att
brister föreligger. Med anledning av det kommer utbildning att ske till all personal under 2015.
Höst 2014 genomfördes medarbetarenkät, vilket visade förbättrade resultat för socialförvaltningen jämfört
med 2012. 92% av de svarande medarbetarna har gett positivt svar på frågan om de trivs och känner sig
51(63)
trygga i arbetsgruppen. På frågan om medarbetarna tycker att det är bra att vara anställda av Essunga
kommun ger 92% positiva svar. För att ytterligare belysa ett förbättrat resultat vill vi delge resultatet på
frågan "om jag var brukare/medborgare skulle jag vara nöjd med den arbetsinsats som utförs på min arbetsplats", som visade att 86% svarade positivt (jämfört med tidigare resultat: 2012 75% och 2010 58%).
Uppföljningsmodell har skapats gällande medarbetarenkätens resultat och förbättringsåtgärder vidtas i de
arbetsgrupper som uppvisar sämre resultat.
Ökad sjukfrånvaro föreligger, vilket föranleder ökade sjuklönekostnader samt sämre personalkontinuitet.
Utredning ska göras för att hitta orsaksamband med plan för åtgärder.
Sjukfrånvaro Socialförvaltningen
2014 2013 2012 2011 2010
6,2%
5,9% 5,0%
4,5%
5,3%
Ledarna har goda förutsättningar för att leda och medverkar till att nå verksamhetens mål
Förbättringsåtgärder har genomförts för att ge ledarna administrativt stöd och därmed bättre möjligheter
till verksamhetsutveckling. Bl.a. har en bemanningsenhet startat inom Äldreomsorgen som avlastar ledarnas arbetsuppgifter. Arbetsmodeller och planer har skapats, vilket kan förenkla ledarnas arbetsstruktur.
Tidigare medarbetarenkät visade relativt dåliga resultat avseende ledarna arbetssituation, vilket ledarna
upplever till viss del ha förbättrats. Målet bedöms därmed vara på god väg att bli uppnått, men fortsatt
utvecklingsarbete pågår.
Insatser har vidtagits för att fler ska få möjlighet till ökade tjänster och uppföljning har gjorts inom Äldreomsorgen gällande om personalens nöjdhet med sin sysselsättningsgrad har ökat. Vi har inte lyckats öka
sysselsättningsgraden för de (cirka 20%) som önskar detta, eftersom de har haft önskemål om att erhålla
ökad tid i den egna verksamheten. I Äldreomsorgen är det viktigt med flexibilitet, att insatser sätts in där
behov föreligger, varför man inte självklart kan öka arbetstiden på den befintliga arbetsplatsen. Målet är
inte uppnått, men undersökningen visar att vi inte heller kan nå fullständig måluppfyllelse.
Område: Finans
Budget i balans
Socialnämndens budget beräknas få underskott med 1,5 mkr, vilket innebär avvikelse med 1,4% av nettobudget 2014.
Övrig verksamhetsutveckling
IFO har fortsatt låg utbetalningsnivå avseende försörjningsstöd med få bidragstagare som har korta bidragsperioder. Framgångsrik samverkan med AME innebär att många bidragstagare kommer snabbt ut i
sysselsättning. Socioekonomisk analys har gjorts under 2014, vilket visar att dessa faktorer är avgörande
för den enskildes välmående och framtidsutsikter samt har god påverkan på närstående.
Inom socialnämnden sker god samverkan mellan enheterna IFO, äldreomsorgen och LSS. Det kan handla
om personer som har behov av insatser från flera verksamheter och genom samverkan i ett tidigt skede
kan insatser ges ur ett helhetsperspektiv och många problem undanröjs för den enskilde och bemötandet
förbättras.
Äldreomsorgens dagvård för åldersdementa som bor hemma utökades med två dagar per vecka I genomsnitt har verksamheten haft 7 deltagare per vecka under året. Deltagarna har genomgående varit mycket
nöjda med verksamheten. Efterfrågan om boendeplatser í demensvård har minskat, vilket bedöms kan ha
koppling till den utökade dagvården.
Hemvården har installerat nyckelfria lås hos hemvårdstagare, vilket har förbättrat både för den enskilde
och verksamhetens effektivitet. Tidigare nyckelhantering innebar bl.a. svårigheter för personalen att
snabbt vara på plats vid larm.
52(63)
Erfarenhetsutbyte har skett under året för hemvårdspersonal då de har besökt kommuner kring Barcelona
i Spanien, vilket har finansierats med EU-medel. Det har gett nya perspektiv och utökad kunskap om
olika sätt att planera och genomföra äldreomsorg.
Internkontroll
Socialnämnden har antagit internkontrollplan för 2014-2015:



Krisplan för socialnämndens verksamheter med inriktning på verksamhet och vårdtagare
Kommentar: Fullständig kontroll har ej genomförts, då ny krisplan ännu ej är helt framtagen.
Socialtjänstens rutiner för samverkan och samarbete med aktörer utanför kommunen
Kommentar: Kontroll av befintliga rutiner och förbättringsbehov kommer att göras under 2015.
Avgiftshantering
Kommentar: Kontroll har genomförts och visar att tillämpningsanvisningar fungerar.
Framtiden
Planering pågår 2015 för att bygga trygghetsboende. I arbetet ingår även planering för att göra vissa förändringar inom Kerstinsås särskilda boende, såsom att göra verksamheten mer tillgänglig och flexibel
utifrån efterfrågan. Nämnden kommer också att arbeta med lokaliseringar för LSS dagverksamhet och
IFO familjeteam under året. LSS-verksamhetens stora ökning i åldersgruppen barn 10-12 år kräver planering av framtida boende och sysselsättning för målgruppen. Inventering kommer att göras gällande behov
av framtida LSS-insatser för 2016-2020.
Värdegrundsarbetet har fortsatt stort fokus under 2015. Utredning har visat att vissa förbättringsåtgärder
behövs för att äldreomsorgen ska hålla sina värdighetsgarantier, såsom att utöka antal sociala aktiviteter
på särskilt boende.
Personalomsättningen ökar under de närmsta åren pga många pensionsavgångar. Flera verksamheter har
svårigheter att hitta lämplig personal med god kompetens vid nyanställningar.
Samverkan över verksamhetsgränserna inom och utanför kommunen kommer att stå i fokus i framtiden,
för att vi ska kunna erbjuda kvalitetssäkrade insatser till de nya målgrupperna med mer komplex samsjuklighet i områdena funktionshinder, psykisk ohälsa, missbruk, kriminalitet och social utsatthet.
53(63)
Utbildningsnämnden
Verksamheten under året
Det har aldrig tidigare funnits så många förskoleplatser i Essunga kommun som 2014 och det fortsätter
öka inför 2015. Även på fritidshemmen har platserna ökat, företrädesvis i Nossebro. Antalet elever i
grundskolan har ökat något under 2014, till skillnad från tidigare år då antalet har minskat. Vi har bl.a.
tagit emot 15 ensamkommande barn i grundskolan under året. Skolresultaten förbättrades 2014, i jämförelse med 2013, framför allt avseende gymnasiebehörigheten. Elevcoach har anställts inom F-5-skolorna,
vilket är en del av kommunens förebyggande socioekonomiska insats. Inom vuxenutbildningen ökade
verksamheten framför allt genom satsning på omvårdnadsutbildning med 16 elever. Ett omfattande utvecklingsarbete har skett för att skapa mer kultur för och av unga.
Utbildningsförvaltningen arbetar i enlighet med arbetsmiljöprogrammet. Under 2014 har medarbetarenkät
genomförts, vilket hade hög svarsfrekvens (83%) hos medarbetarna. Medarbetarenkäten visade positiv
utveckling. Nytt arbetssätt för löne- och medarbetarsamtal har inneburit att man förtydligat lönekriterierna
och lyft in verksamhetens mål i samtalen. Det har gett ökad delaktighet i hur medarbetarna ska medverka
till att nå målen och förbättra verksamheten.
Arbetsmiljöverket har gjort tillsyn i grundskoleverksamheten. De var nöjda med vårt systematiska personal- och arbetsmiljöarbete. Vissa brister påpekades och dessa brister kommer och har åtgärdats.
Kompetensutveckling har riktats till att utveckla synvändan, för att bibehålla personalens engagemang
och motivation. Dessutom har kompetenssatsningar gjorts i matematik, s.k. mattelyftet, med hjälp av
statliga medel.
Rektorer i grundskolan har under året slutfört sina universitetsstudier på rektorsprogrammet.
Ekonomiskt resultat
Mkr
2012
2013
2014
14,6
14,4
15,9
129,0
127,1
130,9
74,3
72,2
76,9
114,4
112,7
115,0
Budgetanslag
114,0
114,3
117,6
0,4
1,6
2,6
6,1
13,8
4,4
RESULTATRÄKNING
Intäkter
Kostnader
Över/underskott
INVESTERINGAR
Nettoutgifter
Utbildningsnämnden har ett överskott 2014 om 2,6 miljoner. Detta är att hänföra till gymnasieskolan.
Såväl antal elever som kostnad/elev har minskat.
Förskolans kostnader har minskat i förhållande till budget pga färre platser än förväntat.
Grundskolan har däremot ökat sina kostnader framför allt genom ökat antal elever samt ökade kostnader
för läromedel och elevassistenter.
54(63)
Tkr
Kostnader
Intäkter
Nettokostnader
171,1
0
171,1
428,2
151,7
276,5
Bibliotek
2 840,5
549,5
2 291,0
Musikskola
1 583,5
304,0
1 279,5
591,9
12,0
579,9
28 159,9
4 626,2
23 533,7
Skolbarnomsorg
6 555,8
1 911,6
4 644,2
Förskoleklasser/6årsverksamhet
2 018,0
38,2
1 979,8
Grundskola inkl. grundsärskola
60 663,6
6 382,0
54 281,6
Gymnasieskola inkl. gymnasiesärskola
21 381,9
442,1
20 939,8
Vuxenutbildning
4 042,1
1 459,5
2 582,6
Gem adm pedagogisk
verksamhet
2 470,5
7,7
2 462,8
130 900,0
15 900,0
115 000,0
POLITISK VERKSAMHET
Nämnd- och styrelseverksamhet
FRITID OCH KULTUR
Allmän kulturverksamhet
Fritidsgårdar
PEDAGOGISK VERKSAMHET
Förskoleverksamhet
TOTALT
Nyckeltal
Budget 2013
Utfall 2013
Budget2014
Utfall 2014
241
245
255
247
Bruttokostnad/plats
100 460
99 873
102 765
106 663
Nettokostnad/plats
85 443
84 388
88 478
89 803
25
29
25
24
Bruttokostnad/plats
69 760
69 607
68 280
75 579
Nettokostnad/plats
56 560
52 866
55 880
56 342
Antal årselever
526
536
519
537
Antal lärare/100
elever
8,3
8,6
8,4
9,0
5
5
5
10
201
201
187
177
5
3
4
4
Förskola
Antal barn
Familjedaghem
Antal barn
Elever och lärare
i grundskolan
Särskola år 1-10
Totalt
Gymnasieskola
Antal elever i annan kommun
Antal elever i Nossebro
55(63)
Budget 2013
Utfall 2013
Budget2014
Utfall 2014
14
11
6,5
6,5
Summa Essungaelever
Frivillig gymnasiesärskola
Måluppfyllelse
Mer kultur för och av barn & unga
2014 har varit ett aktivt kultur-år för utbildningsnämnden, där alla verksamheter har varit involverade för
att öka kultur för och av unga. Genom det statliga projektet Skapande skola har de kulturella aktiviteterna
i grundskolan ökat mycket under 2014.
Ett aktivt kulturliv, inte minst bland våra unga, är en kraft i vår kommun. Det skapar samhörighet och
attraktivitet både för våra invånare och besökare. Aktiviteter som visar olika engagemang bland människor i olika åldrar är viktiga. Kreativa Biblioteket är en sådan aktivitet som lockar många, både som aktiva utställare och publik. En lyckad satsning när det gäller brett engagemang är projektet Essunga läser
samt Förskolan läser, som kopplades på under hösten. Musikskolans aktiva arbete för att öka musikintresset hos barn och unga har lett till att den negativa deltagartrenden har avstannat. Ytterligare insatser krävs
dock för att öka antalet musikskoleelever.
Område: företagande och näringsliv
Aktiv kontakt mellan skola och arbetsliv
God samverkan mellan skola och arbetsliv är betydelsefullt för både elever och skolans verksamheter och
bedöms vara god, men ytterligare utvecklingsarbete pågår. F-5-eleverna kommer att besöka olika arbetsplatser under vissa årskurser och blir delaktiga i att planera och redovisa besöken. Representanter från
arbetsplatserna kommer att delta vid elevernas redovisning. 6-9-skolan har haft olika former av samverkan mellan skola och arbetsliv. Praoveckan för årskurs 9 avslutades med en utställning där eleverna beskrev det arbete de gjort, vilket också återkopplades till företagen. Extra personalresurser har tillsatts för
att utveckla kontakten mellan skola och arbetsliv vidare.
Alla elever som går ut grundskolan ska ha gymnasiebehörighet
Läsår 2013-2014 hade 95% av eleverna i åk 9 gymnasiebehörighet, vilket är en ökning från 85% läsår
2012-2013. Ytterligare motivationshöjande insatser pågår för att säkra gymnasiebehörighet.
Meritvärdet i åk 9 måste observeras särskilt framöver, då det ligger lågt i jämförelse med nationellt resultat. Eleverna behöver goda resultat i grundskolan, för att lättare klara av gymnasiestudierna. Låga meritvärden kan innebära problem för eleverna att fullfölja studierna i gymnasiet. Meritvärdet för pojkar är
särskilt lågt i jämförelse med resultatet för flickor i åk 9. Resultat från nationella prov årskurs 9 visar
positiva resultat i engelska och svenska (98% godkänt i båda ämnena), men i matematik var resultaten
inte lika goda (85% godkänt).
Den statliga matematiksatsningen som Essunga kommun deltagit i ska ge matematiklärarna ytterligare
kunskap och fler verktyg att hjälpa eleverna och därmed nå högre måluppfyllelse.
Nationella prov i svenska i åk 6 visar att delmomentet skrivning måste förbättras.
På nationella prov i åk 3 har 90% av eleverna klarat alla delprov i ämnet svenska och 87% av eleverna har
klarat alla delprov i matematik, vilket även det får ses som ett mycket gott resultat. Lärarna i åk 3 förklarar det goda resultatet i svenska bland annat med att vi implementerat Skolverkets analysmaterial "nya
språket lyfter".
56(63)
Utbildningsnämndens verksamheter utför systematiskt personal- och arbetsmiljöarbete enligt antagen
arbetsmiljöplan. Under 2014 genomfördes medarbetarenkät och åtgärder med analys har vidtagits.
Andel som svarat "stämmer mycket bra" eller "stämmer ganska bra" (siffran inom parentes avser hela
kommunen)



Jag trivs och känner mig trygg i min arbetsgrupp 2014: 94% (91%) 2012: 93% (88%)
Jag tycker det är bra att vara anställd av Essunga kommun 2014: 95% (91%) 2012: 90%
(84%)
Om jag var brukare /elev/ skulle jag vara nöjd med den arbetsinsats som utförs på min arbetsplats 2014: 93% (87%)
Utbildningsnämnden har positiva resultat, både i jämförelse med tidigare år och övrig kommun.
Ökad sjukfrånvaro föreligger, vilket föranleder ökade sjuklönekostnader samt sämre personalkontinuitet.
Utredning ska göras för att hitta orsaksamband och plan för åtgärder.
Sjukfrånvaro Utbildningsförvaltningen
2014 2013 2012 2011 2010
4,2%
3,1%
3,4%
4,5%
3,4%
Ledarna har goda förutsättningar för att leda och utveckla verksamheternas resultat
Förbättringsåtgärder har genomförts för att ge ledarna mer administrativt stöd och därmed bättre möjligheter till verksamhetsutveckling. Arbetsmodeller och planer har skapats, vilket kan förenkla ledarnas
arbetsstruktur. Utbildningsförvaltningen har en platt organisation, där flera ledare har stor arbetsgrupp
direkt under sig. Detta ska ses över. Tidigare medarbetarenkät visade relativt dåliga resultat avseende
ledarna arbetssituation, vilket ledarna upplever till viss del ha förbättrats. Målet bedöms därmed vara på
god väg att bli uppnått, men fortsatt utvecklingsarbete pågår.
Målet är uppnått
Frågan om ökad sysselsättningsgrad har tagits upp för diskussion inom verksamheterna, men då det inte
föreligger några nämnvärda önskemål av större omfattning så har detta inte blivit någon aktuell fråga för
utbildningsförvaltningen. Arbete med detta mål avslutas härmed för utbildningsförvaltningen.
Område: Finans
Budget i balans
Målet är uppnått
Utbildningsnämndens budget har ett överskott med 2,6 mkr, vilket innebär avvikelse med 2,2 % av nettobudget 2014.. Orsak till överskott är framför allt lägre gymnasiekostnader än förväntat.
Övrig verksamhetsutveckling
Inledningsvis 2014 beräknades stor ökning av förskoleplatser. Det blev dock inte lika många som förväntat, då utfallet blev 8 färre platser än beräknat. Alla erhöll förskoleplats på önskat placeringsdatum. I snitt
2014 har förskolan 238 platser totalt, exkl. platser i annan kommun. Förskolans föräldraenkät uppvisar
stabilt goda resultat; 100% av föräldrarna uppger att barnen trivs i förskolan, 98% uppger att barnen utvecklas i sitt lärande och 100 % anser att de blir väl bemötta av personalen. Ny förskola i Främmestad
stod färdig för inflyttning januari 2014.
Enkät inom fritidshemsverksamheten visar också goda resultat med hög grad av nöjda föräldrar, såsom att
majoriteten av föräldrarna anser att deras barn stimuleras i sin pedagogiska och sociala utveckling. Antal
fritidshemsbarn ökade i snitt från budgeterat antal 200 till 203 barn.
57(63)
I grundskolan ökade elevantalet från budgeterat antal 519 till 534 elever. Tidigare år har elevantalet
minskat, men nu har trenden ändrat riktning. Både inflyttning till kommunen samt mottagande av ensamkommande barn ligger framför allt bakom ökningen. Årligen genomförs enkät till elever i åk 3, 5 och 8
samt vårdnadshavare kring hur de upplever skolsituationen. Svarsfrekvensen är god och har ökat avseende vårdnadshavarna. Vårdnadshavarna uppskattar kontakten med skolan, även om föräldramötesformen
inte är så uppskattad. Vårdnadshavarna önskar också mer information kring kunskapskraven i de olika
ämnena samt hur arbetet med diskriminering och kränkande behandling är upplagt. De allra flesta eleverna trivs och tycker att de får hjälp i skolarbetet av skolpersonalen. Inte lika positiva resultat erhålls på
frågor om trygghet och lusten att lära, vilket kommer att analyseras och jobbas vidare med under 2015.
Trygghet och studiero är centrala begrepp för att lyckas i skolarbetet.
Elevcoach har anställts för F-5-skolorna. Elevcoach arbetar på uppdrag av skola och socialtjänst och
syftet med denna tjänst är att minska utanförskap och normbrytande beteende genom tidiga insatser. Arbetet följs av högskolan i Borås och rapport emotses i början av 2015.
F.o.m höstterminen-14 fick kommunen statsbidrag för sex stycken förste-lärare, i form av karriärtjänster i
skolan. Effekten ska utvärderas, men vi kan se att det tagits emot väl i verksamheterna och förste-lärarna
är en viktig del i att utveckla skolarbetet och stödja lärare och rektorer i den pedagogiska utvecklingen.
Fortsatt utveckling inom matematik, kallat matte-lyftet, har skett under 2014. Alla matematiklärare fick
extra kunskap och redskap för att förbättra undervisningen. Det har fått stor positiv respons bland deltagarna. Ett annat projekt för att öka elevers skriv- och läsförståelse, Essunga läser, har fortsatt med oförminskad kraft. Det är ett samverkansprojekt mellan Kultur-Bibliotek och skola.
Antal elever i grundsärskolan har dubblerats under 2014, från fem till tio elever. Mer resurser behöver
tillsättas för att tillgodose elevernas behov.
Inom vuxenutbildningen har en omvårdnadsutbildning startats f.o.m höstterminen 2014 med sexton deltagare. Detta pågår under tre terminer och administreras av Lidköpings kommuns vuxenutbildning. Vuxenutbildningen har fått statsbidrag för utveckling av SFI, vilket har använts till kvällsundervisning en
gång per vecka samt ökad distansutbildning. Totalt arton deltagare, varav nio i kvällsundervisningen och
nio deltagare i den förstärkta distansutbildningen. Det har utvecklat SFI-undervisningen till att bli mer
individualiserad och varierad.
Antal besök på biblioteket har ökat med 7 %, vilket är en fortsatt positiv trend. 2014 var antal besökare
ca 56 400. Låntagare har ökat något och i en tid då antal bibliotekslån minskar nationellt, ses detta som ett
gott resultat. Utifrån en redan hög nivå har antal utlån till barn ökat till drygt 24.000 utlån, vilket är en
ökning med 6%. Biblioteket har gjort flera läsfrämjande insatser i samverkan med övriga verksamheter
inom utbildningsförvaltningen, såsom Essunga läser och förskolan läser.
Musikskolan har haft aktiva insatser för att elevantalet inte ska fortsätta minska och det har haft viss effekt. 2014 har musikskolan haft 98 elever.
Arbetet med förebyggande verksamhet genom sommaröppen fritidsgård, sommarskola och -läger pågick
även under 2014. Dessutom var fritidsgården även öppen under jullovet.
Essunga kommun fick pris från Hälso- och sjukvårdsnämnden i Västra Skaraborg för det goda förebyggande arbetet.
Internkontroll
Utbildningsnämndens internkontrollplan 2014-2015 innefattar tre kontrollområden:



Ny delegationsordning
Redogörelse för 2014 visar att ny delegationsordning har tagits fram inför 2015.
Kompletta utredningar vid inskrivning i grundsärskolan
Redogörelse visar att samtliga utredningar för grundsärskoleelever är genomgångna under året.
Genomgångar görs varje termin samt efter två års inskrivning i särskola. Elever som skrivs in
har kompletta utredningar vid inskrivning, innehållande pedagogisk, medicinsk, social och psykologisk utredning.
Åtgärdsprogram
Redogörelse för 2014-års kontroll visar att detta fungerar som det ska, inga åtgärder krävs. Elever med eventuellt behov av särskilt stöd har blivit utredda angående åtgärdsprogram eller extra
anpassningar. Ny lag råder f.o.m juli 2014, vilket utbildningsförvaltningen har tagit hänsyn till.
Framtiden
Behovet av förskoleplatser ökar. Det medför att ny förskoleavdelning byggs 2015. Dessutom byggs ny
58(63)
större förskola i Fåglum, som ersätter den tidigare. Målsättningen för nämnden 2015 är att försöka minska
barnantalet i förskolegrupperna för att därigenom öka kvaliteten i verksamheten. Det är oerhört betydelsefullt att grundskoleeleverna får en bra grund att stå på inför gymnasiet och vidare i livet. Därför är vårt
arbete i grundskolan, benämnt synvändan, viktigt att fortsätta med oförändrad kraft. Det förväntade ökade
statsbidraget till grundskola från höstterminen 2015 skall riktas till de lägre årskurserna. Insatsen kräver
en gedigen planering för att få ut långsiktigt hållbara resultat. Arbetet med förebyggande insatser måste
ytterligare accentueras för att minska social problematik och öka trygghet. Trenden med ökade särskoleplatser kräver planering och verksamhetsutveckling för att tillgodose målgruppens behov. För att öka
effektiviteten och utbudet i vuxenutbildningen kommer möjligheten till samverkan med andra kommuner
att undersökas.
59(63)
Bygg-. och miljönämnden
Verksamheten under året
Bygg- och miljökontoret har servat allmänheten med råd och upplysningar om t ex bygg-, energi-, avlopps-, dricksvatten-, livsmedel- och miljörelaterade frågor.
Vissa byggprojekt har krävt bygglov medan merparten av kontorets arbete har bestått av rådgivning och
information. Förutom lovprövning har tekniska samråd, arbetsplatsbesök och slutsamråd hållits.
Bygg- och miljönämnden har lämnat bygglov till nybyggnader och ombyggnader av bostadshus och industribyggnader. Nämnden har även prövat lokaliseringar av bostadshus utanför detaljplan.
Vidare har nämnden handlagt frågor berörande strandskyddsdispens för en mindre tillbyggnad.
Miljö- och hälsoskyddstillsynen har omfattat planerad tillsyn av industrier, anläggningar för mellanlagring av avfall, skrotbilsverksamhet och lantbruk. Oplanerad tillsyn har förekommit i samband med klagomålsärenden gällande brister i inomhusmiljön i lägenheter samt efter klagomål på avfallseldning utomhus. Nämnden har besvarat remisser från olika instanser.
Inventering av enskilda avlopp på landsbygden har utförts i Essunga socken, öster om Nossan. Antalet
beslut om tillstånd för avloppsanläggning har ökat från 55 till 90 stycken. De flesta besluten gäller anläggningar i Fåglum och Barne-Åsaka.
Livsmedelstillsyn har bedrivits enligt planen. Brister har föranlett 13 stycken extra kontroller. Tidigare
utfördes huvudsakligen årliga kontroller, men med bättre resurser på kontoret blir tillsynen mer effektiv.
Näringsidkare på Nossebro Marknad har kontrollerats vid flera tillfällen. Kontroller har lett till att många
förelägganden har beslutats.
Ekonomiskt resultat
Mkr
2012
2013
2014
Intäkter
1,0
1,0
1,1
Kostnader
2,4
2,6
2,8
1,8
1,8
2,1
1,4
1,6
1,7
Budgetanslag
1,7
1,7
1,8
Över/underskott
0,3
0,1
0,04
0,1
0
0
RESULTATRÄKNING
INVESTERINGAR
Nettoutgifter
Tkr
Kostnader
Intäkter
Nettokostnader
81
0
81
Fysisk och teknisk planering
1228
567
661
Miljö och hälsoskydd
1537
538
999
TOTALT
2846
1105
1741
POLITISK VERKSAMHET
Fysisk och teknisk planering
INFRASTRUKTUR SKYDD
MM
60(63)
Nyckeltal
2011
2012
2013
2014
Bygglov, nytt
37
16
8
11
Bygglov, om- och
tillbyggnad
31
55
27
25
Bygganmälan/anmälan
4
15
9
11
Rivningslov
1
1
1
3
73
87
45
50
TOTALT
Måluppfyllelse
Utvecklad lantbrukstillsyn
Utsläppen av näringsämnen från lantbruken leder till övergödning av vattendrag. Tillsynen har fokuserats
på att minimiera utsläppen. Genom bra lagringsmöjligheter för gödsel och goda spridningsrutiner kan
minskade utsläpp åstadkommas. Inspektioner har visat på både bra och dåliga lagringsmöjligheter. I de
fall som lagringen brister har krav ställts på förbättringar, vilket också skett i några fall. Till exempel har
ny gödselplatta byggts och en skadad stödvägg har lagats. Ett ärende gällande avsaknad av gödselplatta
överklagades men avslogs av länsstyrelsen. Ärendet har överklagats vidare och är ännu inte avgjort.
Sprutjournaler har granskats och förvaring av bekämpningsmedel har kontrollerats samt har rådgivning
skett till lantbrukare.
Den fortsatta planeringen är att utföra återbesök där det behövs samt att kontrollera fler lantbruk och
hästgårdar.
Kommuninvånare erhåller snabb ärendehandläggning
Bygglov och anmälningar ska hanteras inom fem veckor när delegationsbeslut tas och inom tio veckor när
beslutet tas i nämnden. Målet är uppnått.
Målet för anmälningar om installation av värmepumpar är att de ska behandlas inom två veckor. Resultatet visar att målet är uppnått eftersom endast en anmälan tagit något längre tid.
Samma handläggningstid gäller för ansökan/anmälan om anläggande av enskilda avlopp. Detta mål har
varit svårt att klara. Utfallet blev 66 %, beroende på att ärenden har handlagts med hänsyn till olika fastighetsägares önskade tidpunkt för anläggandet.
Område: Finans
Budget i balans
Budgeten har under året legat på riktpunkten och varit i balans. Bokslutet för bygg- och miljönämnden
visar på ett positivt resultat på cirka 40 000 kronor. Miljökontoret hade ett underskott, vilket bland annat
beror på missade intäkter via tillsynsavgifter på grund av brist på personal som kan utföra tillsyn. Dessutom har tiden för administration och redovisningar ökat.
Nämnden har begärt att få en utökad budgetram med cirka 65 000 kronor. Denna begäran har inte bifallits. Trots detta kommer bemanningen utökas med en halvtidstjänst under 2015. Det finns risk att budget
2015 inte kommer att klaras. Finansiering med hjälp av tillsynsavgifter blir ännu viktigare. Eventuellt
kommer förslag på att höja taxorna.
Mycket tid går åt för att rekrytera och introducera ny personal. Verksamheten har under ett flertal år varit
ryckig och med bristande resurser. Avgifter för dataprogram har ökat.
Internkontroll
Bygg- och miljönämndens internkontrollplan för 2014 innehåller tre områden.
61(63)
1. Resultatuppföljning av mål - Kontroll av delårsrapporter för tertial 2 och 3 har utförts. Beskrivning
och analys av resultatet har gjorts för helåret (tertial 3).
2. Delegationsordning - Kontroll av att delegationsordningen följs har inte genomförts. Det sker dock
egen granskning kontinuerligt av att beslut sker korrekt enligt delegationsordningen.
3. Arbetsmiljöarbetet - Kontroll av arbetsmiljöarbetet har inte utförts.
Framtiden
Bygg- och miljökontoret kommer att arbeta med fortlöpande prövningar/kontroller, service och rådgivning till allmänhet och företag.
Projektet med enskilda avlopp är i ett växande skede och pågår i fyra områden samtidigt och ett femte
område är på gång.
Med utökade resurser på miljökontoret finns det möjligheter att utföra systematisk tillsyn av lantbruk och
inom hälsoskyddsområdet. Under 2015 planeras kontroll i skolor och förskolor i projektform.
Nämndens ambition är att snabbt kunna lösa uppkomna frågor på ett korrekt och ändamålsenligt sätt samt
vara visionära i samhällsfrågor.
62(63)
Affärsverksamhet Vatten och avloppsverksamhet
I maj och augusti var kommunen drabbade av rekordstora regn vilket medförde källaröversvämningar i
Jonslund och Främmestad.
Vi har många förfrågningar från boende utanför kommunens VA områden om möjligheten att koppla in
sig till kommunens VA. Flera fastigheter och föreningar kopplade in sig under året bl.a. i Kolsholmen och
Fåglum.
Ekonomiskt utfall
Resultatet för kommunens VA-verksamhet uppgick till 6 tkr (110 tkr 2013).
Investeringar
Investeringarna uppgick till 831 tkr. De största investeringsprojekten var Driftövervakning pumpstation,
400 tkr, Faktureringssystem 210 tkr och reinvesteringar i avloppsledningar 151 tkr.
Resultat 1998--2014
År
Tkr
År
Tkr
1998
170
2006
178
1999
354
2007
-19
2000
170
2008
293
2001
259
2009
6
2002
283
2010
14
2003
141
2011
9
2004
71
2012
-99
2005
407
2013
110
2014
7
Resultaträkning
Tkr
Bokslut 2012
Bokslut 2013
Bokslut 2014
7 125
6 998
7 442
Verksamhetens kostnader
-4 789
-4 704
-5 230
Avskrivningar
-1 357
-1 398
-1 496
979
896
716
-1 079
-786
-709
-99
110
7
Verksamhetens intäkter
Verksamhetens nettokostnader
Årets resultat
63(63)
Ombudgetering av investeringsbudget från 2014 till 2015
Kod
Projekt
0006
0014
0016
0018
0021
0031
0039
0040
0045
0051
0060
0079
IT 2014
Tillg anpassn kom fastigh
Lokalanpassning Städet 8
Fasad, tak Förrådet
Energibesparande åtgärder
Amiralen
Utredn Pumpst - ledningar
Dagvattenutr Essunga stat
REINVESTERING VATTENLEDN
Förskolelokaler/anpassn
Inventarier förskola
Strandpromenad Etapp 2
Totaler
Utfall 2014
Årsbudget
Återstår av
årsbudget
273 750,42
48 121,43
0,00
62 569,52
232 225,83
681 861,52
70 180,25
0,00
0,00
2 678 983,75
0,00
128 163,00
500 000,00
235 000,00
647 000,00
100 000,00
723 000,00
1 471 000,00
129 000,00
100 000,00
50 000,00
4 000 000,00
50 000,00
500 000,00
226 249,58
186 878,57
647 000,00
37 430,48
490 774,17
789 138,48
58 819,75
100 000,00
50 000,00
1 321 016,25
50 000,00
371 837,00
Förslag till Orsak till
ombudgetering ombudgetering
226 000
186 000
647 000
37 000
490 000
789 000
58 000
100 000
50 000
1 321 000
50 000
371 000
3 954 000
Läsplattor till Kf
Aulan Toa
Arbetet ej påbörjat
Ej klart. Pågår
Ej klart. Pågår
Ej klart. Pågår
Översvämningar
Översvämningar
Ej klart. Pågår
Ej klart. Pågår
Ej klart. Pågår
Redovisning av
synpunkter
Synpunkt:
2014-05-07
Åtgärd:
2014-05-07
Synpunkt:
2014-05-07
(dok.id 8415)
Sida1/2
2015-02-25
Anonym synpunkt gällande uppdatering av kommunens
externa webbsida.
Webbsidan uppdaterades.
(dok.id 8416)
Åtgärd:
2014-05-09
Synpunkt:
2014-05-08
Åtgärd:
Tertial 2 och 3
2014
Synpunkt om att kommunen ska köpa tvätterifastigheten
i Jonslund, på exekutiv auktion 2014-05-13, för att
sedan riva den.
Synpunktslämnaren fick besked om att detta inte var
aktuellt och att den knappa tiden inte heller tillät en
politisk diskussion.
(dok.id 8417)
Anonym synpunkt om ny sporthall/gym istället för bad.
Ingen åtgärd.
Synpunkt:
2014-06-04
(dok.id 8448)
Synpunkt om lekplatser i Främmestad.
Åtgärd:
2014-06-14
(dok.id 8474)
Bertil Arfvidsson, teknisk chef, besvarade synpunkten
och har vidtagit åtgärd.
Synpunkt:
2014-06-09
Åtgärd:
(dok.id 8452)
Anonym synpunkt om 30 km skylt på genomfart i
Nossebro.
Synpunkten lämnades anonymt och kan inte åtgärdas av
lag och regel skäl.
Synpunkt:
2014-05-22
Åtgärd:
2014-05-23
(dok.id 8466)
Synpunkt om förlängning av Strandpromenaden.
(dok.id 8466)
Besvarades av kommunchef Kjell Karlsson med
framtida planer för Strandpromenaden.
Redovisning av
synpunkter
Tertial 2 och 3
2014
Sida2/2
2015-02-25
Synpunkt:
2014-07-25
(dok.id 8551)
Synpunkt om tillgängligheten på Nossebro- och
Jonslundsbadet.
Åtgärd:
2014-08-04
(dok.id 8552)
Nossebrobadets entreprenör yttrade sig om synpunkten
och synpunktslämnaren fick tillsammans med lite tips
och råd också beskedet att synpunkten tas under
beaktande vid framtida renovering/ombyggnation.
Synpunkt:
2014-08-11
(dok.id 8574)
Synpunkt om GPS-problem.
Åtgärd:
Hanteras.
Totalt antal inkomna synpunkter: 8 st
Program för personer
med funktionshinder
i Essunga kommun
2015 – 2018
1. Inledning ___________________________________________________________ 3
1.1 Varför ett program för personer med funktionshinder? ____________________
1.1.1 Nationell handlingsplan ______________________________________
1.1.2 FN:s standardregler och FN:s konvention om rättigheter för
personer med funktionshinder _________________________________
1.2 Avgränsning _____________________________________________________
3
3
4
4
2. Funktionshinder, vad är det? __________________________________________ 5
3. Syfte _______________________________________________________________ 5
4. Riktlinjer ___________________________________________________________ 6
a. Goda kunskaper om funktionshinder och dess effekter ______________________ 6
b. Förebyggande insatser_______________________________________________ 6
c. Medicintekniskt stöd _________________________________________________ 6
d. Socialt stöd och service ______________________________________________ 7
e. Tillgänglighet _____________________________________________________ 7
f. Utbildning, arbete och ekonomisk försörjning _____________________________ 7
g. Aktiv fritid ________________________________________________________ 8
h. Samarbete med funktionshindrades organisationer ________________________ 8
5. Uppföljning __________________________________________________________ 8
6. Remiss ______________________________________________________________ 8
2 (8)
1.
Inledning
1.1 Varför ett program för personer med funktionshinder?
Kommunfullmäktige antog 2010-09-27 ett förslag till program för
personer med funktionshinder.
Ungefär var tionde kommunmedborgare i Essunga kommun har
någon form av funktionshinder. Kommunen har ett stort ansvar som
föredöme i arbetet med att underlätta för människor med funktionshinder att leva ett så normalt liv som möjligt i gemenskap med andra.
Allmänt sett har människor med funktionshinder och anhöriga till
dessa personer sämre levnadsvillkor än andra. Många faktorer
påverkar detta, inte minst andra människors okunnighet och
fördomar bidrar till isolering och försämrar livssituationen.
1.1.1 Nationell handlingsplan
Det finns en nationell handlingsplan för hur samhället skall göras
bättre för människor med funktionshinder. Det viktigaste i planen är
att alla människor är lika mycket värda.
Enligt den nationella handlingsplanen skulle den fysiska miljön år
2010 vara tillgänglig för alla. Det gäller till exempel bibliotek, museer,
myndigheter och idrottshallar. Personal som arbetar med människor
med funktionshinder skall också ha en lämplig utbildning.
Information, till exempel protokoll, webbsidor, broschyrer och
informationsblad, skall vara lätta att läsa och förstå.
Det viktiga i handlingsplanen är

Samhället skall vara tillgängligt för alla människor. Tillgänglighet
kan betyda att rullstolar kan komma in i kommunens fastigheter,
att det finns hjälpmedel för en hörselskadad person eller att en
person med utvecklingsstörning kan få information som är lätt att
läsa och förstå.

De anställda på myndigheter och i kommuner skall lära sig om
funktionshinder och veta att människor med funktionshinder har
samma rättigheter som andra människor. De skall också ge
människor med funktionshinder ett bra bemötande.
3 (8)

Politiker och tjänstemän skall vid olika beslut alltid ta hänsyn till
de behov som människor med funktionshinder har.
1.1.2 FN:s standardregler och FN:s konvention om rättigheter för
personer med funktionshinder
I FN:s standardregler finns visionen om ett samhälle där människor
med funktionshinder är delaktiga och jämställda med andra
medborgare i samhället.
År 2006 beslutade FN om Konventionen om rättigheter för personer
med funktionsnedsättning. Konventionen består av en inledning om
andra lagar och regler och om frågor som är viktiga i hela världen.
Den andra delen i konventionen består av 50 olika artiklar. Artiklarna
är regler och varje artikel handlar om ett ämne och om vilka
rättigheter personer med funktionsnedsättning skall ha när det gäller
just det ämnet.
Sverige, liksom de flesta av världens länder, har förbundit sig att förverkliga intentioner och innehåll på både central, regional och lokal
nivå.
Essunga kommun skall arbeta för att FN:s standardregler och FN:s
konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning
skall sätta sin prägel på alla kommunala nämnder, styrelser,
förvaltningar och bolag.
Med detta program vill Essunga kommun visa sin ambition och
inriktning för kommunens satsning på personer med funktionshinder
inför de kommande åren.
Det politiska programmet för personer med funktionshinder ersätter
inte lagar på området utan visar kommunens vilja att förbättra för
människor med funktionshinder och funktionsnedsättning.
1.2 Avgränsning
Programmet redovisar långsiktiga ambitioner år 2015-2018. Med
ledning av detta program ska kommunstyrelsen upprätta
handlingsplan. Uppföljning ska ske i samband med ordinarie budget
och bokslutsprocess.
4 (8)
2.
Funktionshinder, vad är det?
Funktionshinder är inte någon egenskap hos den enskilde utan ett
förhållande mellan individen och omgivningen. I vilken utsträckning
funktionsnedsättningen blir ett handikapp bestäms av individens
funktionsnedsättning och den miljö som finns runt omkring.
Funktionshindret är beroende av den miljö och den kultur som
individen befinner sig i. Det kan innebära att en person med
funktionsnedsättning kan vara handikappad i en situation men inte i
en annan.
Genom att anpassa och göra samhället mer tillgängligt underlättar
man både för människor med funktionshinder och för andra invånare
i kommunen.
Om man genomför konkreta åtgärder enligt FN:s standardregler och
FN:s konvention om rättigheter för personer med
funktionsnedsättning innebär det ett bättre samhälle för både
människor med och utan funktionshinder.
Ett handikapp uppstår när en person med funktionshinder inte kan
vara med i samhället på samma villkor som andra människor.
3.
Syfte
Syftet med programmet för personer med funktionshinder är att
förbättra villkoren för människor med funktionsnedsättning genom
att

införliva aspekter på funktionhinder inom alla områden när den
kommunala politiken utformas

undanröja hinder så att det blir möjligt för människor med
funktionsnedsättningar att bli fullt delaktiga i samhällslivet.

sträva efter att människor med funktionsnedsättning får samma
möjligheter som andra till delaktighet och jämlikhet
Programmet för personer med funktionshinder och dess åtgärdsplan
skall vara styrande och vägledande för olika åtgärder inom
kommunens samtliga verksamheter. Det skall ses som komplement
5 (8)
till gällande lagstiftning på området. Programmet skall stimulera
intresset för frågor kring funktionshinder och höja kommunens
ambitionsnivå genom att peka ut och påskynda angelägna åtgärder.
4.
Riktlinjer/fokusområden
a. Goda kunskaper om funktionshinder och dess effekter

I Essunga kommun ska
personal och beslutsfattare, som i sina arbeten och politiska uppdrag
behandlar frågor av funktionshinderkaraktär, hålla sig uppdaterade vad
gäller kunskaper på området,

förvaltningar bevaka det kunskapsutbud och den information om olika
funktionshinder som finns på såväl lokal, regional som nationell nivå, samt
koppla det till verksamhetsutveckling och utbildning av personal,

föreningar som direkt eller indirekt får kommunalt stöd uppmärksammas på
funktionshindrades behov.
b. Förebyggande insatser

Essunga kommun ska
i arbete med framtidsplanering/översiktsplan beakta funktionsnedsattas
behov,

använda kommunala handikapp- och pensionärsrådet och
funktionshindrades intresseorganisationer som remissorgan i frågor som rör
funktionsnedsättning,

genom preventiva insatser, aktivt arbeta för att människors
funktionsnedsättningar och möjligheter att leva ett aktivt och socialt liv, inte
riskerar att försämras.
c. Medicintekniskt stöd

rehabilitering erbjudas i samverkan med regionen efter behov och oberoende
av ålder. Den personal som i sina arbeten jobbar med rehabilitering, bör ha
rätt kompetens på området och vidareutbildas när så krävs.
6 (8)
d. Socialt stöd och service
den personal som arbetar med stöd och service ha rätt kompetens inom
området och vidareutbildas när så krävs,


lättillgänglig och tydlig information kring insatser enligt LSS och SoL finnas,
som medborgarna har rätt till. Detta för att underlätta att alla i behov får
tillgång till samhällsservicen,

serviceinsatser utgå från individuella behov där bedömning och planering
präglas av lyhördhet,

anhörigstöd ges genom avlösning, möjlighet till korttidsvistelse och stöd till
familjen,

ledsagarservice ges efter behov,

kommunstyrelsen verkar för att färdtjänsten utformas på sådant sätt att den
tillgodoser funktionshindrades behov.
e. Tillgänglighet
funktionshindrade ha tillgång till de offentliga miljöer, för vilka kommunen
har ansvar. Där ska de utan svårigheter kunna tillgodogöra sig
samhällsutbudet,


alla ha tillgång till kommunens samhällsinformation oavsett
funktionsnedsättning,

kommunen verka för att handel, näringsliv och ideella föreningar utformar
sina offentliga miljöer så att funktionshindrade utan svårighet kan ta del av
deras utbud.
f. Utbildning, arbete och ekonomisk försörjning

Essunga kommun ska
organisera verksamhet så att alla kan erbjudas likvärdig utbildning utifrån
vars och ens förutsättningar,
7 (8)

inom sitt ansvarsområde ge funktionshindrade tillgång till specifika
hjälpmedel utifrån behov,

utbilda personal som arbetar med funktionshindrade, i syfte att de ska ha god
kunskap och förståelse för deras behov,

i samarbete med arbetsförmedlingen, försäkringskassan, regionen och övriga
berörda instanser, aktivt verka för att funktionshindrade ska ges möjlighet att
förvärvsarbeta, analysera orsaker till arbetslöshet och ta fram förslag till
åtgärder.
g. Aktiv fritid

anpassat stöd ges och anpassade verksamheter bedrivas för att tillgodose
funktionshindrades behov inom områdena kultur, idrott och rekreation.
h. Samarbete med funktionshindrades organisationer

Essunga kommun ska
i samarbete med handel, näringsliv och ideella föreningar tillsammans med
funktionshindrades organisationer, successivt öka tillgängligheten.
5. Uppföljning
En årlig redovisning av nuläget och genomförda insatser ska lämnas av
respektive förvaltning till kommunkontoret, detta utifrån gjord
handlingsplan senast under januari med början år 2016. Resultaten
sammanställs och uppdateras senare i årsredovisningen.
En handlingsplan för 20114 – 2015 har upprättats och återfinns i bilaga.
6. Remiss
Programmet har varit ute på remiss till olika organisationer. Synpunkter har
kommit in från DHR, SRF och PRO. Synpunkterna redovisas i bilaga.
8 (8)
Handlingsplan
Bilaga till
Program för personer med
funktionshinder
i Essunga kommun
2015
Denna handlingsplanen är under 2015 för arbetet med att skapa ett samhälle som är
tillgängligt för alla. En redovisning av nuläget och genomförda insatser ska lämnas in under
januari månad efterföljande år.
Tillgänglighetsarbete under 2015
•
En arbetsgrupp bestående av tjänstemän från kommunen kommer att sättas samman.
Folkhälsoplaneraren kommer att vara sammankallande för denna grupp.
•
Ökad kompetens bland våra politiker. Planering av denna utbildning under första
delen av 2015.
•
Ta fram en plan för arbetet med de rent praktiska åtgärderna som behöver göras för att
öka tillgängligheten i kommunen.
•
Öka kompetensen hos personal/tjänstemän angående information kring olika insatser
enligt LSS och SoL samt att ge tillgänglighet till kommunens samhällsinformation.
•
Öka kunskapsinhämtningen inom tillgänglighetsområdet för att kunna utveckla
Essunga kommuns tillgänglighetsarbete.
Till Socialnämnden i Essunga kommun/för kännedom KHP Essunga kommun
Remiss på program för personer med funktionshinder i Essunga kommun 2014-2018
Programmet skall omfatta en kortare tidsperiod 2015-2017, uppdateras i god tid
Nuvarande KHPs namn byts ut till "Rådet för funktionshinder och äldrefrågor kommande
mandatperiod, samt att ett nytt reglemente för rådets arbete tas fram
Remissvaren på program för personer ... följer ärendet till beslut i kommunfullmäktige
Kommunens tjänsteman ansvarar för att programmet genomförs och utvärderas samt att de
anslagna medlen för handikappaUtiska åtgärder används för ändamålet
Utbildning av de förtroendevalda, samt även av kommunens handläggare i bemötande och
lagstiftning inom LSS SOL PBL. Snabbare handläggning utan att tumma på rättsäkerheten minska
väntetiderna på beslut för den enskilde och snabbare verkställighet av beslutade insatser.
Programmet skall ingå i checklistan inför kommunala beslut och dess bolag
Utveckla nya boendeformer för funktionshindrade, genom att öppna stängda lägenheter på
Kerstinsås, och ta åter i bruk vård rum som idag används till kontor och andra verksamheter.
Nybyggnation av trygghetslägenheter sammanlänkat under tak med Kerstinsås.
Nuvarande program 2010-2012 som har antagits av Essunga kommunfullmäktige 2010-09-27, är
bra och skall behållas i sin helhet med vissa uppdateringar, vid varje standardregel skall
målsättning och åtgärd med ansvarig nämnd och tid anges, se billaga
Betona alla nämnders ansvar
Programmet skall även omfatta Essungabostäders verksamhet samt olika Eu projekt mm
Årlig uppdaterad åtgärdplan, se billaga
Sammanfattning: Det nya förslaget till program är alldeles för tunt till innehåll, både vad det gäller
omfång målsättning och visioner, vi ser det som ett steg tillbaka i det handikappaUtiska arbetet i
kommunen, det finns ingen anledning att ta fram ett sämre program en det nuvarande. Med en
uppdatering kommer det att vara ett program som Essunga kommun kan vara stolta för och aktivt
kunna använda för att skapa ett tillgängligt samhälle för alla.
Förslag: Anställ en person(handikapp och äldreombudsman l, som har till uppgift att vara en länk
mellan äldre och funktionshindrade och kommunens olika verksamheter, föreningar mm sk lots i
olika frågor, personen skall också vara ansvarig för att programmet verkställs, förnyas, en resurs
inom hela kommunen för att ta tillvara äldre och funktionshindrades rättigheter, sekreterare KHP.
Med vänlig hälsning
Nassebro 2014-10-16
rR_~ v4fvl.tfslt.-v't"""1'"'/
fJ6 AnCiersson/Vara-Essunga dhr avdelning/eu
TILL SOCIALNÄMNDEN SAMT FÖR KÄNNEDOM TILL KHP
BILLAGA TILL SYNPUNKTER P Å PROGRAM FÖR PERSONER
ME~UNKTIONSHINDER I ESSUNGA KOMMUN. HANDLING/ ÅTGÄRDSPLAN
HANDIKAPPOLITISKA ÅTGÄRDER 2015-2016
Om budgetering av ej använt anslag 2014
AUTOMATISKA DÖRRÖPPNARE
FÖRSKOLORNA ÄNGEN OCH STALLAHOLM ( 2015)
FRÄMMESTAD FÅGLUM (NYBYGGNATION)
(JAG HAR HAFT KONTAKT MED BESAM SVERIGE OCH DET FINNS
LÖSNINGAR SÅ ATT BARNEN INTE KOMMER TILL SKADA) (ENKELT
ÅTGÄRDADE HINDER SENAST 2010)
STÖRRE HANDIKAPPTOALETT I AULAN/MATSALEN
ASFALTERING STRANDGATAN GÅNGVÄGARNA LÄNGS NOSSAN (HÄLSANS
STIG) SAMT VID ÅSIKTEN LÄNGS NOSSAN SAMT GÅNGVÄGARNA MELLAN
BROARNA TILL CAMPINGBRON
ASFALTERING PÅ DE PLANERADE NYA GÅNGVÄGARNA LÄNGS
STRANDPROMENADEN
IDROTTSMALLEN I NOSSEBRO: AUTOMATISK DÖRRÖPPNARE + RAMP OCH
LEDSTÅNG VID ANDRA INGÅNGEN SAMT SPECIELL PLATS FÖR ÅSKÅDARE
MED RULLSTOL OCH RWC (2015)
ANLÄGG YTTERLIGARE MINST EN RANDIKAPPARKERING K-ÅS
BELYSNING G/C VÄG BOKGATAN-BJÖRKHEDEN
2015 ÅRS BUDGET LÄGST 200 000 KR TILL HANDIKAPPOLITISKA ÅTGÄRDER
DET SOM INTE ANSLAGET FÖR HANDIKAPPOLITISKA ÅTGÄRDER RÄCKER
TILL FÖR. BUDGETERAs P Å RESPEKTIVE NÄMND INVESTERING 2015. FÖR
ATT UPPFYLLA KOMMUNENS PROGRAM FÖR PERSONER MED
FUNKTIONSHINDER SAMT ATT FÖLJA LAGSTIFTNINGEN OM ENKELT
ÅTGÄRDADE HINDER SENAST ÅR 2010.
Nossebro 2014-10-16
(J,'D /)vtc!g~~
Ji~ AiJdersson
Vara-Essunga Dhr-avdelning/eu
..
·~------·-----------·
.--··----·--· . -----
_____/L:._rf::~:-n1/l1 f{___ t212_ bir Jtiht::.f?c __ ä-1
cd~/ _.5~-!di
---
---------··---
/"i<:';n
&:r1 olt-r-~Cl!Jdr}J~· ..JiJ_c
;"J:zer sd'
·-----1
l
-·---·~---~-
J:::!/J<'' _ __
f:.e 1:: - . -~-- ·--· __ -----------···
_j
l
---
--·----~
/,)
j
p Y-(/-1
(;._DI'Y/f-t', E"_L'_> (~;J ___ j_ilC'H"- __ h~ tzajj_1 _t:1 f_ c--r! Cl'j/ ___ ::J CC( ___ /6-?Lck_ __ _
.
__ C:,_
9__ r_;~ f:: f;ij_/_ _
·----"";,_{c ;- _-~//_~t_(~t: _u_!-_&- /el,;!; 1 ;-
7
-~-
_s
______________________ _
,(t(!/c-/ a S'•r-U[{~C'>-----------· -·· ·-· ---------·:t:;>~"fc:L{lf
tl2"'- _c?/11}~_/-_ rplz-'-" j_z_;t_-_Lc:-!t'l... . . _______ .
______ !ff;_Lfr: fL/- --~~t;.:L_L___ ·----------···-···---·----··--·
-
ö
f t_
c(et
j
--r
-- - - - - - - - - - - - - - - -
' M - - - - - - - - - - - - • , ----
-- ______ ,,,,
-------------
i
-·-·~ilLI1t·-t[t2aJA/_/_7rd_l:ä_c,:/r;_3 __t)IlfJ[)/~
__,J't c~-- (._/tj_(l o -'i"f_!~~c_z~
______ j
'
' yl/ c:/ tl8'? _t.JL</211::_!__ ----~Z!l:'!:.I.JJJ t:!___ /}__(:;1__... ___ ----- --------------- ---------------r.
1
j
hl
!
1
;[!/FY?
-;------ ------ ----
-- ----------- ----
·-· -·-·- ·- __{<r/Y7 rf~i~l/lu?Jj /(,'(/ ___lp/.. _ <LC:r?. tt7- ~-- t &/1 ä!~--·-···- -
. . . . ls
p
t' J'/
- h?
. ··---C.
___ e
·---- s<~ --·--·---- .
-c.-,;.·,~
---·-----------------
-'-·'··''/.5
ct,L-z~ 'flf{J,
----1
l
----- - . !
Från:
Skickat:
Till:
Ämne:
Bosse Svensson
den 22 oktober 2014 10:27
Carina Svantesson
VB: Datakrångel men ang programmet
Bosse Svensson
Social och Utbildningschef
Essunga Kommun
0512-57065, 0706-883502
Från: Anita Johansson [mailto:[email protected]]
Skickat: den 22 oktober 2014 10:25
Till: Bosse Svensson
Ämne: Datakrångel men ang programmet
Hej
Som jag skrivit tidigare ska det i början stå något om synskadade också, står bara nu ang hörsel rörelse
m.fl
Sen bör det stå fler av skall och inte bör
Ledsagning bör kunna bokas spontant och man bör få välja sin ledsagare, som det är nu ska man för att
få garanterad ledsagning i kommunen boka två veckor innan
Material från kommunen ska göras tillgängligt för alla
PDF är svårlästa för oss vilket man då skall tänka på så tillgänglighet fungerar iPDF-dokument
Använd gärna synskadade som en resurs när det gäller information till personal och andra i kommunen
ang bemötande m.m, vi är bäst på vår funktionsnedsättning
/Anita SRF.
Uppföljning av Äldreomsorgens
värdegrund och lokala värdighetsgarantier
Enkät oktober-november 2014.
6 st olika målgrupper:
• Chefer och Medicinskt ansvarig sköterska
• Alla medarbetare på enheternas apt.
• 30 st hemvårdstagare
• Föreningar: Nossebroortens Pensionärsförening
Essunga Nossebro PRO
SKPF Svenska kommunalpensionärernas förbund
• 20 st boende på särskilt boende
• Värdegrundsledarna (11 st exkl. 2 enhetschefer)
Upplever chefer & Mas att vi håller värdegrunden och
värdighetsgarantierna?
100
90
80
70
Chefer & MAS
60
50
40
Svarande: 5 st.
Svarsfrekvens: 71%
30
20
10
0
Andel ja-svarAndel delvis- Andel nej- Andel ej svar
svar
svar
Matval 2 rätter, tystnadsplikt, respekterar hemvårdstagares önskemål, knackar på
hemvårdstagares/säboendes dörr och presenterar sig, bär namnbrickor och bestämda
hemvårdstider hålls och förändringar meddelas i förväg, säboende får ha egna möbler
och ta emot besök när de vill, personalen bemöter vänligt och korrekt. Personalen
känner till värdighetsgarantierna, samverkar internt-externt med enskildes bästa i
fokus.
Promenad 1 ggn/vecka, personal presenteras med namn och bild i broschyr,
regelbundna utflykter/aktiviteter säbo, arbetar nära anhöriga, tillräcklig tid att lyssnasamtala med den enskilde, alla har aktuella genomförandeplaner.
Upplever värdegrundsledare att vi upprätthåller värdegrunden?
100
90
80
70
60
50
40
30
20
10
0
Värdegrundsledare
Svarande: 6 st.
Svarsfrekvens: 67%
Andel jaAndel Andel nej- Andel ej
svar delvis-svar svar
svar
Arbetar på ett sätt som säkerställer att hjälp och stöd anpassas till den enskildes
behov-förutsättningar-önskemål,
vi bidrar till att stärka den enskildes självkänsla och tilltro till sin egen förmåga,
lyhörda-sympatiska-empatiska i mötet med den enskilde,
samarbete med fokus på den enskilde
vi utgår från att alla personer är unika, vi lyssnar in, vi ger den enskilde stöd i att
upprätthålla sitt oberoende.
Tillräcklig tid att lyssna på den enskilde
Upplever medarbetare att vi håller de lokala
100
90
80
70
60
50
40
30
20
10
0
Arbetsgrupper
(alla medarbetare
på apt)
Svarande: 7 arb.gr.
Svarsfrekvens: 100%
Andel jaAndel Andel nej- Andel ej
svar delvis-svar svar
svar
Av 28 garantier fick 20 st. 100% ja-svar!
informationsfolder m namn och bild på personalen,
erbjuds promenad 1 ggn/vecka (säbo),
de boende ska känna sig trygga (säbo),
regelbundna utflykter/aktiviteter (säbo)
Upplever hemvårdstagare att vi håller
de lokala värdighetsgarantierna?
100
90
80
70
Hemvårdstagare
60
50
Svarande: 20 st
Svarsfrekvens: 67%
40
30
20
10
0
Andel ja-svar Andel delvis- Andel nej-svar Andel ej svar
svar
matval 2 rätter,
bemöts med respekt-lyhördhet och vänligt-korrekt,
hemvårdstagare känner att personalen är närvarande i mötet,
visar respektar integritet och har förståelse för den enskildes situation,
respekt för önskemål.
aktuell genomförandeplan,
informationsbroschyr med namn och bild på personalen,
personalen håller bestämda tider och förändringar meddelas i förväg,
Upplever boende på särskilt boende att vi håller
de lokala värdighetsgarantierna?
100
90
80
Särskilt
boende
70
60
50
Svarande: 20 st
Svarsfrekvens: 100%
40
30
20
10
0
Andel ja-svar
Andel delvissvar
Andel nej-svar
Matval 2 rätter, bemöts med respekt och lyhördhet,
Bemöts vänligt och korrekt,
Respektfullt vänligt bemötande och personalen upplevs som närvarande i mötet
Aktuella genomförandeplaner (Finns? Saknar boende kännedom om dem?)
Erbjuds promenad 1 ggn/vecka
Erbjuds kontaktperson inom två veckor och kan byta (Saknar kännedom om vem?)
Informationsfolder med namn och bild på personalen
Många av de boende hade inte kännedom om de lokala värdighetsgarantierna
Upplever föreningar att vi håller de
lokala värdighetsgarantierna?
100
90
80
70
60
50
40
30
20
10
0
Föreningar
Svarande: 2 st
Svarssfrekvens: 67%
Andel jasvar
Andel
Andel nejdelvis-svar
svar
Andel ej
svar
Av 27 garantier tyckte man att vi helt och hållet uppfyller 24 st.!
Tillräckligt personaltäthet helger för matning i lugn och ro?
Stimulera fysisk aktivitet (motverka passivitet)
Får boende på säbo den sjukvård de behöver?
Säkerställa god vård gnm fler undersköterskor?
Utöka tjänst med fritidsaktiviteter?
Information om värdighetsgarantierna till förening
”Ingen bra utveckling att en människa som verkligen behöver och önskar få flytta till
ett särskilt boende inte kan få det pga biståndsbedömningens regelverk”
Upplever ni att vi håller de lokala
100,00
90,00
80,00
70,00
60,00
50,00
40,00
30,00
20,00
10,00
0,00
Andel ja-svar
Andel delvis-svar
Andel nej-svar
Andel ej svar
Mycket goda resultat!
2015-01-19
Essunga kommun
Berörd nämnd l myndighet o.dyl.
Angående "Ändring av detaljplan för delar av fastigheterna
MISTELN 9 och 11 ", Nassebro tätort" daterad november
2014
Bygg- och miljönämnden beslutade 2014-12-1 O§ 55 att
samrådsbehandla rubricerade detaljplan.
Enkelt planförfarande tillämpas vilket innebär att detaljplanen efter
samrådet kommer att antas av Bygg- och miljönämnden.
Yttrande skall vara Bygg- och miljönämnden, 465 82 NOSSEBRO
tillhanda senast 2015-03-13.
ESSUNGA KOMMUN
~MM~hM~ ~)fPw
Christina Lundgren
Karttekniker
Bilaga: Detaljplanekarta med bestämmelser och Tillägg till planbeskrivning
daterade november 2014
Postadress
Besök
Telefon
Plusgiro
Fakturaadress
E-post
Essunga kommun
465 82 Nossebro
sturegatan 4
0512-570 00
11 90 96-6
Box 64
[email protected]
Organisationsnr
Fax
Bankgiro
465 12
212000-2916
0512-570 02
960-7805
Nassebro
Hemsida
www.essunga.se
2015-01-19
Essunga kommun
Till berörda fastighetsägare
Angående "Ändring av detaljplan för delar av fastigheterna
MISTELN 9 och 11", Nossebro tätort" daterad november
2014
Bygg- och miljönämnden beslutade 2014-12-10 §55 att
samrådsbehandla rubricerade detaljplan. Enkelt planförfarande
tillämpas vilket innebär att detaljplanen efter samrådet kommer att
antas av Bygg- och miljönämnden.
Planförslagets syfte är att ändra byggnadshöjden från l till IV våningar så att
ett effektivt trygghetsboende kan uppföras av Riksbyggen. Befintliga hus
(2 stycken) skall rivas. En sammanlänkning till det befintliga äldreboendet
medges.
Ni inbjuds till samrådsmöte onsdagen den 18 februari klockan 18.00 på
kommunkontoret, sammanträdesrum A.
Har Ni inte möjlighet att närvara den 18 februari kan Ni skicka ett
skriftligt l undertecknat yttrande till Bygg- och miljönämnden, 465 82
NOSSEBRO, som skall vara oss tillhanda senast13mars 2015.
Detaljplan med tillhörande beskrivningar finns på Plan- och
byggkontoret för granskning samt på kommunens hemsida www.
essunga.se l Leva och bo l Plan- och byggkontoret l Detaljplaner.
c~~~~~ tu~d~ ~~
Karttekniker
Postadress
Besök
Telefon
Plusgiro
Fakturaadress
E-post
Essunga kommun
465 82 Nassebro
sturegatan 4
0512-570 00
11 90 96-6
Box 64
[email protected]
465 12
Organisationsnr
Fax
Bankgiro
212000-2916
0512-570 02
960-7805
Nossebra
Hemsida
www.essunga.se
\
\
\
\
KERSTINAS
Följande gäller inom områden med nedanstående beteckningar.
\
\
6453000
PLANBESTÄMMELSER
\
\
Endast angiven användning och utformning är tillåten.
Där beteckning saknas gäller bestämmelsen inom hela planområdet
\
\
\
GRÄNSBETECKNINGAR
- •Planområdesgräns
- · -·- · - Användningsgräns
- · - - - · - Egenskapsgräns
ANVÄNDNING AV MARK OCH VATTEN
Kvartersmark
B
l Bostäder
..__
E_,I
:==~
UTNYTTJANDEGRAD
GRUNDKARTA
e 1 0,0
- ---- FASTGR
6452950
~
Tekniska anläggningar
Slörsta byggnadsarea i kvadratmeter
BEGRÄNSNING AV MARKENS BEBYGGANDE
KVTRAKTGR
LICI]j
TRAKTGR
l
Gångbana
g
Marken får inte bebyggas
l Marken ska vara tillgänglig för körtrafik
~~ Marken ska vara tillgänglig för allmänna unde~ordiska ledningar
Körbanas kant
•• • :-:-~ Marken får endast bebyggas med inbyggd gångpassage
Körbanas kant, inom tomt
+ + + + +
Annan byggnad
-
Bostad
PLACERING; UTFORMING; UTFÖRANDE
Utforming
Jl
Offentlig
Högsta antal/Föreskrivet antal våningar
~
Högsta totalhöjd i meter
MARKENSANORDNANDE
Mark och vegetation
l
l
parkering Parkering skall finnas
6452900
n2
skyddsplantering med träd och buskar skall finnas
ADMINISTRATIVA BESTÄMMELSER
Genomförandetiden är 5 år från det planen vinner laga kraft
UPPLYSN/NGAR
ENKELTPLANFÖRFARANDE
9
SAMRADSHANDLING
6452850
+
Ändring av detaljplan för delar av fastigheterna
5
MISTELN 9 och 11
i Nossebro, Essunga kommun
104600
104650
o
l
15
30
l
104700
60 Meter
l
Skala 1:500
104750
Upprättad i november 2014
Bygg- och miljökontoret
Tord Hallem
planingenjör
--
IDI
-=Essunga kommun
Antagen datum:
Laga kraft datum:
1
Ändring av detaljplan för delar av fastigheterna
Misteln 9 och 11
Nossebro, Essunga kommun, Västra Götalands län
Samrådshandling Enkelt planförfarande
Upprättad av bygg- och miljökontoret i november 2014
2
Tillägg till
PLANBESKRIVNING
tillhörande "Detaljplan för Kerstinås 1:9 med flera fastigheter, Essunga
kommun, Skaraborgs län", daterad i november 1983, vann laga kraft den
27juni 1984
Utdrag ur primärkartan för del av Misteln 9
Handlingar
Ändringen av detaljplanen utgörs av
- detta tillägg till planbeskrivningen
- plankarta med planbestämmelser
- fastighetsförteckning
Ändringen kommer efter samråd att kompletteras med granskningsutlåtande.
3
Bakgrund och förslag
Fastigheten Misteln 9 har enligt gällande detaljplan från år 1983 använts för allmänna
ändamål (vårdcentral och äldreboende) samt servicebostäder med beteckningen A
respektive Bl.
Den del av fastigheten Misteln 9 som berörs av detaljplaneändringen har
beteckningen Bl och ligger i områdets östra del. På berört planområde, som omfattar
cirka 9.500 m2 finns två byggnader. l dess byggnader bedrivs verksamhet för
2
socialtjänsten samt lägenheter. Byggnadsyta är på cirka860m i ett plan. På
området finns även en transformatorstation.
Bostadsbyggnaderna på berört område är i dåligt skick, varför en rivning av dessa
önskas för att bereda plats för ett nytt trygghetsboende.
För ett effektivt trygghetsboende föreslås en byggnad, uppförd i fyra bostadsvåningar
med samvaro och förråd i ett plan. En framtida möjlighet att länka samman
byggnaden med befintligt äldreboende redovisas . En ändring av bygghöjden från en
våning till fyra våningar bedöms inte påverka området påtagligt negativt då avståndet
till befintliga enbostadshus är cirka 50 respektive 80 meter, mot idag 45 respektive 30
meter.
Parkeringen omdisponeras och utökas. l området mellan parkeringen och
solhagsgatan föreslås en skyddsplantering.
Illustration p å ny exploatering
4
Teknisk försörjning sker genom befintlig anslutning. Den del av allmänna ledningar
som finns på kvartersmark skyddas med ett ledningsområde i detaljplanen
Dagvattenavledningen från berört område ansluts till dagvattenledning i
Solhagsgatan.
Viss del av g u området tillhör fastigheten Misteln 11.
Tillägg till plankartans bestämmelser
Ändringen av detaljplanen innebär följande:
Inom detaljplaneområdet på Misteln 9 skall användningsbeteckningen Bl
ändras till B/V respektive Bl samt parkering och g med användningsbestämmelser. En skyddsplantering mot sothagsgatan föreslås.
Parkeringen kan efter prövning i bygg- och miljönämnden ges ett alternativt
småskaligt utförande inom områdena för "parkering".
Miljöpåverkan
Planen innebär att användningen för boende kvarstår.
Detaljplanen bedöms inte leda till betydande miljöpåverkan enligt miljöbalken. Det
bör därför inte krävas miljöbedömning med miljökonsekvensbeskrivning.
Administrativa föreskrifter
Ändringen av detaljplanen handläggs med enkelt planförfarande, vilket innebär att
planen prövas för antagande av bygg- och miljönämnden efter att samråd
genomförts. Utställning av planändringen kommer alltså inte att ske.
Genomförande
Planändringens genomförandetid är fem år räknat från den dag då beslut om
antagande vinner laga kraft.
Fastighetsägare inom planområdet svarar för planändringens genomförande.
Bygg- och miljökontoret i november 2014.
Tord HallEm
planingenjör

Beslutsunderlag 2015-03-16

Transcription

Similar documents

Bästa Tillväxt 2015

Protokoll från samrådsmöte 120503 - Skolförvaltningen

Fallet Essunga, Bengt Persson

Här - Essunga kommun