Årsredovisning 2014 för Länsstyrelsen Gävleborg

Transcription

Årsredovisning
2014
Årsredovisning 2014
Länsstyrelsen i Gävleborgs län
Innehåll
Landshövdingen har ordet
3
Organisation
6
Resultatredovisning
8
Länsstyrelseinstruktion 2 §
9
Övrig förvaltning
13
Trafikföreskrifter
16
Livsmedelskontroll, djurskydd och allmänna veterinära frågor
17
Regional tillväxt
23
Infrastrukturplanering
32
Hållbar samhällsplanering och boende
35
Energi och klimat
41
Kulturmiljö
45
Skydd mot olyckor, krisberedskap och civilt försvar
49
Naturvård, samt miljö- och hälsoskydd
54
Lantbruk och landsbygd
76
Rennäring m.m.
87
Fiske
88
Folkhälsa
93
Jämställdhet
99
Nationella minoriteter och Mänskliga rättigheter
103
Integration
107
Organisationsstyrning
115
Personaluppgifter
116
Året i siffror
117
Finansiell redovisning
130
Resultaträkning
130
Balansräkning
131
Anslagsredovisning
133
Tilläggsupplysningar
135
Noter till resultaträkningen
137
Noter till balansräkningen
142
Beslut
148
2
LÄNSSTYRELSEN GÄVLEBORGS LÄN
ÅRSREDOVISNING 2014
LANDSHÖVDINGEN HAR ORDET
År 2014 var ett innehållsrikt år både för länet och för Länsstyrelsen. Länet upplevde den
varmaste sommaren på länge och den omfattande skogsbranden i Västmanland fick
följdverkningar även hos oss. Personal från länets Räddningstjänst medverkade i
släckningsarbetet och röken från skogsbranden spred sig till stora delar av Gävleborgs län.
Arbetslösheten i Gävleborgs län ligger
fortfarande över riksgenomsnittet, men vi
har sett en successiv minskning sedan
2012. I december 2014 var den totala
arbetslösheten 11,8 procent. Även när det
gäller ungdomar har en minskning skett
till 24,4 procent, men även det ligger över
riksgenomsnittet. Även om var tredje
industrianställning har försvunnit från
Gävleborg sedan 2008 så har en del av
dessa jobb transformerats till tjänster och
egenföretagande. Nyföretagandet har ökat
efter en svacka och antalet nyanmälda nya
jobb har ökat, men fortsatta satsningar på utbildning och kompetens är avgörande för att länet
ska klara matchningen av kompetens till dessa arbetstillfällen. Trots att Gävleborg har landets
högsta arbetslöshet uppger nästan 25 procent av de privata företagen i Gävleborg att de
upplevt svårigheter att rekrytera personal under den senare delen av 2014. En höjning av
utbildningsnivån är centralt för utvecklingen i Gävleborg. I det perspektivet är det
anmärkningsvärt att den regionala högskolan, Högskolan i Gävle, av platsbrist tvingas säga
nej till över 50 procent av de som är förstahandssökande till Högskolans utbildningsprogram.
Även om Gävleborgs län fortfarande väntar på
att exportindustrin ska få mer luft under
vingarna, och därmed understödja den kraftiga
ökningen av privata tjänster och de många nya
företag som bildats, har flera betydande
investeringar har gjorts under året.
Billerud/Korsnäs har genomfört en
miljöinvestering på cirka en halv miljard
svenska kronor som förutom minskade utsläpp
kommer att medföra en förbättrad
produktkvalitet. Stora investeringar har också
gjorts inom till exempel Sandvikkoncernen, Ovako, Iggesund Paperboard och Kungsberget.
Nämnas kan också att Kinas största företag inom geografisk information, Geo Star, har
etablerat sitt Europahuvudkontor i Gävle. Gävle är utsedd till Europas huvudstad för
Geografisk Informationsteknik, GIS. Här finns den största koncentrationen av företag och
med kompetens inom GIS, och inom klusterverksamheten, FPX, Future Position X, växer
verksamheten.
3
Prins Daniels Fellowship besökte länet under året då möten hölls på både Polhemsskolan
och Högskolan i Gävle. Samtal om entreprenörskap lockade en stor publik på bägge ställena.
Många människor besökte också Landsbygdsriksdagen som hölls i Göranssons Arena i
Sandviken, liksom Fäbodsriksdagen som hölls utanför Alfta i Hälsingland.
Gävleborg är det län som tagit emot flest flyktingar per capita under 2014. Länsstyrelsen har
under flera år prioriterat arbetet med integration och samordnar ett väl utvecklat samarbete
mellan länets kommuner och berörda myndigheter, när det gäller mottagandet och
etableringen av nyanlända flyktingar och ensamkommande barn. Detta samarbete har gjort att
samtalen kring ett utökat mottagande har kunnat föras på ett konstruktivt sätt.
Länets Samhällsråd har tagit fram en samlad nationell
ANDT-strategi som ska bidra till vinster för både hälsa
och ekonomi och därmed till en hållbar
samhällsutveckling. Samhällsrådet har genomfört en
trygghetsmätning i alla länets kommuner. Syftet med
denna undersökning har varit att skapa en gemensam
nulägesbild för att identifiera problem och planera
trygghetsskapande åtgärder.
Länsstyrelsen har under året fastställt ett åtgärdsprogram för miljömålen i Gävleborgs län.
Många har varit engagerade i arbetet med att ta fram de viktigaste åtgärderna för att nå
miljömålen. Dessa omfattar allt från att skapa bättre förutsättningar för lekande fisk i våra
vattendrag till hållbar konsumtion och samhällsplanering. Att nå miljömålen är ett gemensamt
ansvar för hela samhället och Länsstyrelsen har spelat en viktig roll som spindel i nätet.
Den regionala handlingsplanen för klimatanpassning i Gävleborgs län har presenterats vid en
informationsdag i Bollnäs. Planen syftar till att studera, informera om och kartlägga
kommunernas arbete med klimatanpassning, samt att identifiera de områden där behovet av
klimatanpassningsåtgärder är stort. De senaste årens kraftiga skyfall i Sverige och vår
omvärld har öppnat ögonen för de översvämningsrisker som finns i bebyggda områden.
För mjölkbönderna har den minskade
efterfrågan på mjölk medfört en omfattande
prispress under 2014. Mjölken är inte bara
motorn i lantbrukets ekonomi utan påverkar
även andra företag på landsbygden. Detta
innebär att det pågående arbetet med den
regionala handlingsplanen för det svenska
landsbygdsprogrammet 2014-2020 har blivit
ännu viktigare.
Länsstyrelsen har även tagit fram ett nytt
regionalt serviceprogram som ska bidra till
en god servicenivå för företagare och
medborgare på landsbygden.
4
Länsstyrelsen införde i början av året en ny platt organisation som innebär en anpassning för
framtida behov, bland annat med tanke på att den nya regionkommunen tar över vissa
verksamheter från 2015. Länsstyrelsen har även fastställt en värdegrund som baseras på
nyckelorden handlingskraft, professionalitet och förståelse. Trots knappa resurser och
splittrad finansiering har vi arbetat vidare med vår ekonomi för att skapa utrymme för
kommande uppdrag.
Länsstyrelsens årsredovisning speglar hela vår verksamhet. Jag vill rikta ett stort tack till alla
medarbetare på Länsstyrelsen som har gjort allt detta möjligt.
Barbro Holmberg,
landshövding
5
LÄNSSTYRELSEN GÄVLEBORGS
G
LÄN
ÅRS
SREDOVISNING
G 2014
ORGA
ANISATIO
ON
Länsstyrrelsens organ
nisationsplan
n
Under 22014 omfatttade Länssty
yrelsens orgganisation tiio enheter, däribland
d
enn stab för sttöd till
ledningeen. Från 2014 slogs Miiljöskyddseenheten och Miljöanaly
ysenheten ihhop till en MiljöM
enhet, samt Länsveeterinärenheeten och Jorrdbrukarstöd
dsenheten tiill en Enhett för djursky
ydd,
nheter finnss ett insynsrråd och en
jordbrukkarstöd ochh veterinära frågor. Utööver dessa en
viltförvaaltningsdeleegation.
Länsstyyrelsens lednningsgrupp har, förutom
m landshöv
vdingen och länsrådet, bbestått av dee tio
enhetschheferna. Läänsstyrelsen är en enråddighetsmynd
dighet, vilket innebär aatt landshöv
vdingen
svarar ddirekt inför regeringen
r
och att mynndigheten haar ett insynssråd i ställett för styrelsse.
Länsstyyrelsens insyynsråd har, förutom lanndshövdingeen, bestått av
a följande ååtta ledamö
öter.
-
Hannna Bruce, VD,
V Växbo Lin AB, Vääxbo
Maj-Britt Johannsson, rekto
or, Högskolaan i Gävle
Marrgareta B Kjjellin, riksd
dagsledamott för Moderata samling
gspartiet, Huudiksvall
Benngt Kjellson, generaldirrektör, Lantm
mäteriet, Gävle
Gabbriella Perssson-Turdell,, arbetsförm
medlingschef, Ljusdal
Raim
mo Pärssineen, riksdagssledamot förr Socialdem
mokraterna, Gävle
Hanns Wahlbom
m, ordförand
de för Unionnens regionstyrelse, Gäävle
Lottta Zetterlund, ombudsm
man för LRF
F, Storvik
6
Länsstyrelsens insynsråd träffades fyra gånger under 2014, tre gånger för sammanträden och
en gång för en studieresa till västra Gästrikland. Vid de tre sammanträdena redovisades bland
annat arbetet med stormen Ivar, ANDT-strategin, trygghetsmätningen i länet, skogsbranden i
Västmanland, läget för nyanlända flyktingar samt framtagandet av miniminivåer för björn,
varg, lo och järv. Bland de interna frågorna redovisades arbetet med supervalåret 2014,
förberedelserna inför den kommande regionbildningen och årets brukarundersökning.
Vid studieresan till västra Gästrikland besöktes Wetterlings Yxfabrik i Storvik, Björsveds
gård med lösdrift och mjölkrobot, Kungsbergets skidanläggning i Järbo och Mackmyra
whiskyby i Gävle.
7
RESULTATREDOVISNING
Resultatredovisningens ordningsföljd följer den av länsstyrelserna gemensamt beslutade
verksamhets- och ärendestrukturen, (VÄS), som används för länsstyrelsernas ärende- och
ekonomiredovisning.
Varje verksamhetsområde inleds med likvärdiga prestationstabeller där utvecklingen av
årsarbetskrafter, verksamhetskostnader, ärendehantering och bidragsutbetalningar presenteras
samt i förekommande fall utfall av brukarundersökningar. Tabellerna följs av kommentarer till de
redovisade värdena samt kommentarer till andra väsentliga prestationer inom sakområdet.
Därefter följer återrapporteringen av de regleringsbrevsuppdrag som ska återrapporteras i
årsredovisningen och som avser det aktuella verksamhetsområdet.
Länsstyrelseinstruktionen (2007:825) 2 § första stycke avseende nationella mål återrapporteras
genom indikatorerna som är placerade under respektive verksamhetsområde. Övriga delar av 2 §
länsstyrelseinstruktionen återrapporteras under rubriken Länsstyrelseinstruktionen 2 §.
Indikatorer
Länsstyrelsen i Örebro län fick genom regleringsbreven för 2011 och 2012 i uppdrag att samordna
arbetet med att utarbeta enhetliga indikatorer. Indikatorerna ska beskriva hur resultatet förhåller
sig till målet att nationella mål ska få genomslag i länen samtidigt som hänsyn tas till regionala
förhållanden och förutsättningar. Uppdraget redovisades till regeringskansliet i juni 2011
respektive juni 2012.
Därefter tog regeringen beslut om att de föreslagna indikatorerna skulle användas från och med
årsredovisningen för 2012. Indikatorerna ingår i den gemensamma årsredovisningsmallen och
återfinns under det område de hör till. Efter att årsredovisningarna för 2012 lämnats in till
regeringskansliet gjorde Länsstyrelsen i Örebro en mindre uppföljning av erfarenheterna av
indikatorerna. Sammantaget var erfarenheterna relativt positiva.
För de indikatorer som inte har något värde för 2014 ska endast värdena för 2010-2013
kommenteras i årsredovisningen 2014. Värdena för 2014 kommer i dessa fall att levereras först i
samband med årsredovisningsarbetet 2015.
Undantag från ekonomiadministrativa regelverket
I regleringsbrevet för 2014 har regeringen beslutat om följande undantag från det
ekonomiadministrativa regelverket:
Vid redovisning av länsstyrelsernas uppgifter som avses i 2 § första - tredje styckena förordningen
(2007:825) med länsstyrelseinstruktion ska myndigheten inte tillämpa 3 kap. 1 § andra stycket
förordningen (2000:605) om årsredovisning och budgetunderlag om att resultatredovisningen ska
avse hur verksamhetens prestationer har utvecklats vad gäller volym och kostnader.
Vad gäller fördelningen av verksamhetens totala intäkter och kostnader i resultatredovisningen
enligt 3 kap. 2 § jämfört med 3 kap. 1 § tredje stycket förordningen (2000:605) om årsredovisning
och budgetunderlag, ska verksamhetskostnader och årsarbetskrafter redovisas i en för
länsstyrelserna enhetlig struktur och enligt anvisningar från Länsstyrelsen i Örebro län. Detta
innebär ett undantag från kravet att redovisa intäkter.
8
Länsstyrelseinstruktion 2 §
Länsstyrelsen ska verka för att nationella mål får genomslag i länet samtidigt som hänsyn ska tas till
regionala förhållanden och förutsättningar.
De nationella målen regleras av länsstyrelseinstruktionen (2007:825), andra lagar och
förordningar samt i regleringsbrevet.
Länsstyrelseinstruktionens 2 § första stycke om nationella mål återrapporteras genom
indikatorer som är placerade under respektive verksamhetsområde. Övriga delar under 2 §
länsstyrelseinstruktionen återrapporteras i nedanstående redovisning. Nationella mål och
uppdrag i regleringsbrevet återrapporteras i årsredovisningen under respektive
verksamhetsområde, om inte annat anges.
Förutom de nationella målen tas hänsyn till regionala förhållanden och förutsättningar genom
bland annat följande regionala programdokument.
-
Nya möjligheter, regional utvecklingsstrategi för Gävleborg
Uppföljning av miljömålen i Gävleborgs län
Åtgärdsprogram för miljömålen i Gävleborgs län
Länets klimat och energistrategi
Länstransportplan
Bredbandsstrategi för Gävleborgs län
Folkhälsa i Gävleborg - gemensamma utgångspunkter
ANDT-strategi
Regionalt serviceprogram
Åtgärdsprogram för vattenförvaltning
Avsiktsförklaring om samarbete mellan Länsstyrelsen och Region Gävleborg
Länsstyrelsen har medverkat på kommunchefernas möten och är sammankallande i
Samhällsrådet där även Polismyndigheten, Landstinget och Regionförbundet har medverkat.
En trygghetsundersökning har genomförts för samtliga kommuner i länet på initiativ av
Samhällsrådet. Samarbetet om länets ANDT-strategi har också behandlats i Samhällsrådet.
Länsstyrelsen ska utifrån ett statligt helhetsperspektiv arbeta sektorsövergripande och inom
myndighetens ansvarsområde samordna olika samhällsintressen och statliga myndigheters insatser.
Samverkan genom avsiktsförklaring
Inför den regionbildning som trädde i kraft från 2015 har Länsstyrelsen, Landstinget och
Region Gävleborg under året arbetat fram en gemensam avsiktsförklaring och där preciserat
ett antal särskilt viktiga utvecklingsområden att samarbeta omkring. Denna avsiktsförklaring
undertecknades av ledningarna för Region Gävleborg och Länsstyrelsen i december 2014.
Det är både Länsstyrelsens och Region Gävleborgs ansvar att främja länets hållbara
utveckling. Det är viktigt att samverkan sker kring tillgängliga resurser samt att parterna
strävar efter att inom sina respektive organisationer skapa ett effektivt samarbete utifrån sina
9
olika roller. Syftet med denna avsiktsförklaring är att lyfta fram angelägna
samverkansområden samt att tydliggöra roll- och ansvarsfördelningen.
Statliga myndigheter
Länsstyrelsens olika verksamhetsområden träffar fortlöpande företrädare för departement och
statliga myndigheter som på olika sätt berörs av Länsstyrelsens verksamhet. De statliga
myndigheter som omfattas av detta är bland annat Trafikverket, Jordbruksverket,
Skogsstyrelsen, Tillväxtverket, Boverket, Energimyndigheten, Riksantikvarieämbetet,
Myndigheten för skydd och beredskap, Naturvårdsverket, Havs- och vattenmyndigheten,
Folkhälsomyndigheten och Migrationsverket
Landshövdingen träffar dessutom regelbundet länets riksdagsledamöter och de högsta
cheferna för de statliga myndigheterna i länet. Vid dessa möten avhandlas aktuella frågor i
länet. I samband med att regeringens budgetproposition presenteras förs en dialog om aktuella
frågor som är viktiga för länets utveckling.
Under året träffade landshövdingen riksdagsledamöter och statliga myndigheter vid ett möte i
Sjöfartsverkets lokaler i Bönans lotsstation. Vid mötet deltog Sjöfartsverkets generaldirektör
som presenterade verksamheten i allmänhet och särskilt verkets insatser i samband med
farledsprojektet till Gävle hamn som slutfördes under 2014. Vid mötet deltog fyra av länets
tolv riksdagsledamöter, samt företrädare för Försäkringskassan, Högskolan, Lantmäteriet,
Polisen, Region Gävleborg, Skogsstyrelsen, Statens Servicecenter och Sjöfartsverket.
Samhällsrådet
Samhällsrådet är ett strategiskt forum för brottsförebyggande arbete och regional
krishantering i Gävleborgs län. Samhällsrådet består av landshövdingen, länspolismästaren,
landstingsdirektören och regiondirektören. Landshövdingen är ordförande.
Under 2014 träffades Samhällsrådet tre gånger. Vid dessas möten diskuterades bland annat
frågor rörande sociala risker, bärplockare och tiggare. Samhällsrådet ställde sig bakom den
nya strategin för ANDT-arbetet i länet och tog initiativ till en översyn av det regionala
krishanteringsrådet samt genomförandet av en trygghetsmätning. Med anledning av
förestående omorganisationer för Polisen och Regionen diskuterades Samhällsrådets fortsatta
arbete och behovet av en ny samverkansöverenskommelse som ska gälla från 2015.
Trygghetsmätning
Samhällsrådet tog under året initiativ till en trygghetsmätning som genomfördes i hela länet
under augusti till september. Syftet med mätningen är att skapa en gemensam nulägesbild för
att identifiera problem, samt att planera och genomföra trygghetsskapande insatser.
Resultatet av trygghetsmätningen visar ett generellt trygghetsindex för Gävleborgs län som
ligger i nivå för Sverige som helhet. I jämförelse med föregående undersökning 2002 innebär
resultatet en viss försämring, och Samhällsrådet beslutade därför att trygghetsindex ska tas
fram med tätare intervall.
Problemnivåer över medelvärdet har identifierats i Bollnäs, Gävle och Sandvikens kommuner.
Mindre geografiska områden med särskilt höga problemnivåer är centrala Gävle, Brynäs,
Andersberg och Bollnäs tätort. Även Sandviken och Söderhamn sticker något ut i jämförelse
med normalvärdet för övriga Sverige. Några kommuner har höga värden för trafikproblem
men övriga kommuner har få eller inga stora problem.
10
Resultatet av trygghetsmätningen har redovisats för Samhällsrådet vid ett särskilt möte för
inbjudna företrädare för kommunerna och vid en presskonferens.
Länsstyrelsen ska främja länets utveckling och noga följa tillståndet i länet samt underrätta regeringen
om dels det som är särskilt viktigt för regeringen att ha vetskap om, dels händelser som inträffat i
länet.
Gävleborg är ett län med betydande basindustri inom stål, papper och massa. Arbetsmarknaden i länet påverkas därför starkt av den internationella konjunkturen och av pågående
strukturrationaliseringar. Ett stort behov av kompetens finns i framtiden både inom privat och
offentlig sektor. Satsningar på utbildning för att kunna matcha efterfrågan på
arbetsmarknaden hör till de mest angelägna insatserna för länet.
Utvecklingsinsatser
Länsstyrelsen har genomfört flera betydelsefulla aktiviteter för att främja länets utveckling.
Som en del i det nya Landsbygdsprogrammet har en SWOT-analys har tagits fram i
partnerskap med aktörer inom den ideella och offentliga sektorn samt från näringslivet. Denna
analys kommer tillsammans med flera andra strategiska dokument att utgöra ett mycket bra
underlag för det regionala handlingsprogrammet.
Inom nätverket Integration Gävleborg har Länsstyrelsen tidigare gjort en särskild satsning
med projektet Öppna dörrar, som uppmärksammats i andra delar av landet. För att utveckla de
metoder som tagits fram i detta projekt har Länsstyrelsen inrättat en särskild tjänst som
tillväxt- och mångfaldskoordinator. Som en följd av projektet startades också projektet
”Nytag – ägarskifte och generationsväxling” i samarbete med Arbetsförmedlingen,
Företagarna och Almi, för att erbjuda invandrare att ta över företag som står inför avveckling.
Länsstyrelsen har sedan regeringens varseluppdrag 2009 drivit ett projekt som regelbundet
tagit fram lägesrapporter med analyser av arbetsmarknadsutvecklingen i länet. Dessa
rapporter har spridit kunskap till beslutsfattare och har varit till stor nytta vid planeringen av
tillväxtskapande och kompetenshöjande åtgärder. Dessa rapporter upphörde vid projektets
utgång i slutet av 2014.
Länsstyrelsen har genom Samhällsrådet tagit fram kunskapsunderlag vad gäller ungdomars
välbefinnande, sociala risker och trygghetsfrågor, som underlag för att planera insatser som
skapar trygghet.
Forskarna på Slottet – en mötesplats för forskning och företag
Forskarna på slottet är en seminarieserie som arrangeras av Högskolan i Gävle och
Länsstyrelsen. Målet med seminarieserien är att skapa möten mellan företag och forskare som
ska leda till nya idéer som på sikt ger synergieffekter för näringslivet och tillväxt i
länet.Bakom satsningen står landshövdingen Barbro Holmberg och högskolans rektor MajBritt Johansson som bägge har framhållit vikten av ökad samverkan mellan myndigheter,
högskolan och näringslivet.
Under 2014 har två seminarier genomförts. Det första seminariet handlade om innovationer,
utveckling av spännande produkter och kommersialisering. Det andra seminariet handlade om
vad företag och medarbetare kan vinna på en god arbetsmiljö. Ytterligare seminarier planeras
om hur små- och medelstora företag kan lyckas med energieffektivisering samt om hållbara
affärsrelationer och affärsutveckling.
11
I ett annat projekt marknadsförs Gävleborg i Helsingfors under några dagar i juni 2015.
Projektet är ett samarbete med Sveriges ambassad i Helsingfors och med näringslivet och
Region Gävleborg.
”Mitt Gävleborg” är ett gemensamt projekt mellan Glada Hudik-teatern, Region Gävleborg
och Länsstyrelsen, som vill göra Gävleborgs län mer attraktivt genom att inspirera till
förändringar och visa på goda exempel. Startskottet för satsningen gick i november i samband
med en föreställning av Trollkarlen från Oz på Cirkus i Stockholm.
Länsstyrelsen ska vidare ansvara för de tillsynuppgifter som riksdagen eller regeringen har ålagt den.
Förordning (2008: 1346)
Länsstyrelsens tillsynsverksamhet utförs inom flera områden och har betydelse för att
nationella mål ska få genomslag och för att främja länets utveckling. Arbetet omfattar dels
den aktiva och direkta tillsynen och dels tillsynsvägledning. Länsstyrelsen kan bistå med
kunskapsunderlag så att andra, exempelvis kommunerna, ska kunna bedriva effektiv tillsyn.
Länsstyrelsen har bedrivit tillsyn och tillsynsvägledning enligt Miljöbalken i enlighet med
Länsstyrelsens tillsyns- och tillsynsvägledningsplan. Under 2014 har egeninitierad
miljötillsyn utifrån miljönytta betonats. Detta kräver att prioriteringar görs, men leder
förhoppningsvis till bättre resultat i förhållande till miljömål och behov. Planering har under
2014 startats för att förbättra tillsynsvägledningen.
Ett annat exempel på område där Länsstyrelsen bedriver tillsyn är djurhälsopersonal och
läkemedelsanvändning. Kontrollen av djurhälsopersonal har påbörjats enligt kontrollplan för
djurhälsopersonal 2014 till 2016. Myndighetens kortsiktiga mål har varit att inventera,
registrera och riskklassificera kontrollobjekten, samt genomföra kontroller utefter prioritering
av objekten.
Långsiktigt ska Länsstyrelsen ha en regelbunden och riskbaserad kontroll av samtliga objekt.
Tillsyn bedrivs inom många av Länsstyrelsens verksamhetsområden och redovisas i övrigt
under respektive område. Arbetet med att förbättra Länsstyrelsens agerande i enlighet med de
krav som ställs på oss som myndighet pågår och drivs vidare. Vi följer upp verksamheten
speciellt med fokus på upphandling, diarieföring och arkivering, förvaltningsrättsligt,
oegentligheter, riktlinjer och fattade beslut, samt miljöledning.
12
Övrig förvaltning
PRESTATIONER (VOLYMER OCH KOSTNADER)
Avser verksamhet 20* och 21*
Årsarbetskrafter män 1)
Årsarbetskrafter kvinnor 1)
Andel av totala årsarbetskrafter (%)
Verksamhetskostnader inkl. OH (tkr) totalt
Andel av totala verksamhetskostnader (%) 2)
Antal ärenden, inkomna och upprättade
Antal beslutade ärenden
Antal ej beslutade ärenden äldre än två år
Bidragsutbetalningar där Länsstyrelsen gör utbetalningen (tkr)
1)
2)
2014
3,94
5,16
5,27
8 930
5,72
884
880
3
2 107
2013
3,77
2,46
3,50
6 782
4,37
849
909
0
2 257
1 årsarbetskraft = 1760 timmar
Andel av total verksamhetskostnad inkl. OH exkl. resurssamverkan. Uppgiften hämtas från tabell B.
2012
5,32
2,04
4,32
7 678
5,02
1 657
1 772
0
33 236
Länsstyrelserna ska kommentera ovanstående prestationer med avseende på volymer och kostnader
samt redovisa andra väsentliga prestationer och resultat inom området. Uppgifterna kan till exempel
återfinnas i olika sakförordningar.
Andra väsentliga prestationer och resultat
Övrig förvaltning
Handläggningen av de ärenden som sorteras in under övrig förvaltning har under 2014
överlag kunnat ske med rimliga handläggningstider. De två valen har emellertid påverkat
resurstillgången och handläggningstiderna för överklagade PBL-ärenden har i första hand
prioriterats.
Under övrig förvaltning har tillsyn inom kameraområdet utförts enligt den nationella
tillsynsplanen och vid sidan av detta vid anmälan (händelsestyrd tillsyn). Tillsynen enligt den
nationella tillsynsplanen har omfattat sjukhus, vårdcentraler och sjukvårdsinrättningar, vilket
för Gävleborgs del inneburit att fem objekt tillsynats. Förutom bristfällig skyltning har få
brister uppmärksammats.
För övrigt har arbetet med att förbättra den interna uppföljningen fortsatt genom att
stickprovskontroller utförts för att följa upp hur kraven på främst diarieföring, upphandling
och handläggning (förvaltningsrättsliga krav) efterlevs internt.
Viltförvaltning
Länsstyrelsen har under året fastställt en förvaltningsplan för vildsvin i Gävleborgs län.
Planen är framtagen med vägledning av Naturvårdsverkets nationella förvaltningsplan för
vildsvin. Förvaltningsplanen antogs av viltförvaltningsdelegationen i mars 2014.
Länsstyrelsen har reviderat de övergripande riktlinjerna för älgförvaltningen inom Gävleborgs
läns älgförvaltningsområden. Dessa riktlinjer har utarbetats av Länsstyrelsen tillsammans med
en arbetsgrupp med ledamöter från Gävleborgs viltförvaltningsdelegation. Riktlinjerna
godkändes av viltförvaltningsdelegationen i juni 2013. Riktlinjerna har efter beslut av
viltförvaltningsdelegationen reviderats i november 2014.
13
Länsstyrelsen har enligt Jaktförordningen i uppgift att besluta om inrättandet av
älgförvaltningsgrupper. Detta beslutades i december 2014 för de älgförvaltningsområden som
finns i Gävleborgs län. Beslutet löper från 2015 till och med 2017.
Länsstyrelsen beslutade i mars 2014 om skyddsjakt på skarv på myndighetens initiativ.
Skyddsjakten var möjlig att bedriva i Gävlebukten och i Ljusnefjärden och fick omfatta som
mest 650 fåglar. Med anledning av den omfattande skadegörelsen på två skarvkolonier i
Gävlebukten beslutade Länsstyrelsen i juli att upphäva beslutet om skyddsjakt på skarv.
Länsstyrelsens viltförvaltningsdelegation har under 2014 haft fem ordinarie möten och ett
extrainsatt möte om miniminivåer för rovdjuren. Under två dagar genomfördes också ett
utbildningstillfälle för ledamöterna på Rovdjurscentret De 5 Stora. Utbildningen innehöll
seminariet ”Skog-älg-rovdjur”, föredrag om den skandinaviska vargstammen, samt
information om grundläggande viltförvaltning, lagstiftning och naturbevakarnas arbete.
Återrapportering regleringsbrev
RB 18. Länsstyrelserna ska i samråd med berörda myndigheter och intressenter utarbeta regionalt
anpassade finansieringsformer som möjliggör för älgförvaltningsområden i hela landet att regelbundet
genomföra inventeringar.
Länsstyrelsen har med anledning av sitt uppdrag i regleringsbrevet hållit ett samrådsmöte med
Skogsstyrelsen och en arbetsgrupp från Viltförvaltningsdelegationen. Arbetsgruppen bestod
av ägare och brukare av jordbruksmark, skogsnäringen samt jakt- och viltvårdsintresset. De
regelbundna inventeringar som genomförs för älg och skog i älgförvaltningsområden inrättade
av Länsstyrelsen, avser de metoder för basinventeringar som föreslagits av Skogsstyrelsen
och SLU.
Regionalt anpassade finansieringsformer för att genomföra inventeringar
Älgbetesinventering (ÄBIN)
Skogsindustrierna har beslutat att älgbetesinventering från 2015 kommer att genomföras i
Sveriges samtliga älgförvaltningsområden inom ett tvåårsintervall och därefter fortlöpande
vartannat år. Beslutet innebär att älgbetesinventeringar därmed finansieras av
skogsindustrierna, förutsatt att det sker vartannat år per älgförvaltningsområde.
Arbetsgruppen var enig om att det från år 2015 därför inte behöver avsättas medel från
älgvårdsfonden för bidrag till älgbetesinventeringar. Skogsstyrelsen och Länsstyrelsen stödjer
detta förslag.
Foderprognoser
Skogsstyrelsen har meddelat att älgförvaltningsområdena varje år kommer att tillhandahållas
foderprognoser baserade på satellitbilder, vilket ingår i Skogsstyrelsens allmänna uppdrag.
Däremot kommer inte kompletterande fältbesök till foderprognoserna att genomföras.
Arbetsgruppen från Viltförvaltningsdelegationen anser inte att fältbesök för att kvalitetssäkra
foderprognoser ska belasta Älgvårdsfonden, om något älgförvaltningsområde skulle vara
intresserade av detta. I stället borde sådan finansiering kunna rymmas inom Skogsstyrelsens
allmänna uppdrag. Tillräcklig data borde även kunna tillhandahållas via Riksskogstaxeringen
som SLU genomför varje år.
14
Spillningsinventering
I dagsläget är det Svenska Jägareförbundet som har uppdraget att planera, utbilda inventerare,
samt genomföra och redovisa resultat från spillningsinventeringarna i länets älgförvaltningsområden. Samtliga närvarande vid samrådet ansåg att nuvarande system inte är slutgiltigt,
utan att bidrag om 20 000 kronor per älgförvaltningsområde bör gälla fortsättningsvis under
en tvåårsperiod. Samtliga ansåg att bidraget rimligtvis och primärt ska användas för att
stimulera inventerarna.
Andra inventeringsmetoder och övrigt stöd till älgförvaltningen
Skogsstyrelsen har lyft förslaget att anlägga referenshägn på olika platser i länet för att öka
den regionala kunskapen om betesskador utifrån ett lokalt perspektiv. Eventuellt ryms detta
inom ramarna för Skogsstyrelsens allmänna uppdrag. Arbetsgruppen från Viltförvaltningsdelegationen ställde sig tills vidare tveksamma till att finansiera hela eller delar av denna
verksamhet med bidrag ur Älgvårdsfonden.
Flyginventering är inte aktuellt att finansiera med bidrag ur Älgvårdsfonden. Den information
som kan erhållas med sådan inventering är för kostsam i förhållande till den information som
basinventeringsmetoderna för älg ger.
Implementering av regionalt anpassade finansieringsformer
Arbetsgruppen från Viltförvaltningsdelegationen och Länsstyrelsens handläggare har
reviderat den regionala förvaltningsplanen för älg (Övergripande riktlinjer för älgförvaltning
inom Gävleborgs läns inrättade älgförvaltningsområden). Detta har skett för att anpassa de
regionala riktlinjerna för inventeringar i enlighet med diskussionen under samrådsmötet.
Länsstyrelseinstruktion 4§
1. Länsstyrelsens uppgifter omfattar också de allmänna valen
Länsstyrelsens uppgifter vid förberedande och genomförande av den slutliga
sammanräkningen vid de allmänna valen har genomförts. Det innebär att en mängd olika
uppgifter har utförts, bland annat utbildning av kommunerna och en informationsträff med
partierna inför deras arbete med valsedelsbeställningar. Länsstyrelsens arbete med valsedelsbeställningar har varit tidskrävande och likaså arbetet med att rekrytera och utbilda interna
och externa valarbetare.
Under 2014 har en ny intern valorganisation byggts upp. Det har varit viktigt att säkerställa att
det inom Länsstyrelsen finns kompetens som kan utnyttjas över tid, det vill säga även vid
genomförande av kommande val. Det har i stor utsträckning skett utbyte med andra
länsstyrelser för att lösa problem och för att samordna bedömningar och hantering av olika
frågor. Några större problem eller ”missöden” har inte noterats, varken i kommunernas eller i
Länsstyrelsens eget arbete. Några överklaganden som rör Länsstyrelsen har heller inte
inkommit.
15
Trafikföreskrifter
Avser verksamhet 25*
1)
2)
2014
0,35
0,16
0,30
432
0,28
134
148
0
0
2013
0,17
0,55
0,41
586
0,38
161
156
0
0
Andel av total verksamhetskostnad inkl OH exkl resurssamverkan. Uppgiften hämtas från tabell B. 2012
0,13
0,54
0,39
603
0,39
230
248
1
0
samt redovisa andra väsentliga prestationer och resultat inom området. Uppgifterna kan t.ex.
Antalet ärenden där enskilda ansöker om trafikreglerande åtgärder är på en förhållandevis hög
nivå och har avgjorts med rimliga handläggningstider.
Länsstyrelsen har tagit fram en årlig sammanställning över vägar och gator i Gävleborgs län,
en uppgift som enligt trafikförordningen ligger på myndigheten.
16
2014
1,14
8,81
5,75
9 874
6,33
1 806
1 584
24
0
Brukarundersökning
Nöjdindex brukarundersökning – verksamhet 28261, Djurskydd
(djurskyddskontroll – normalkontroller) 3)
57
1)
2013
2,01
8,28
5,78
9 893
6,37
1 860
1 907
13
0
2012
2,32
6,97
5,45
9 025
5,90
1 628
1 505
5
0
2)
Andel av total verksamhetskostnad inkl OH exkl. resurssamverkan. Uppgiften hämtas från tabell B.
3)
Nöjdindex för verksamhet 28261 från länsstyrelsegemensam brukarundersökning 2014. Nöjdindex varierar
mellan 0 och 100, där 0 är lägsta betyg och 100 är högsta betyg. Genomsnitt för samtliga 21 länsstyrelser är 58.
samt redovisa andra väsentliga prestationer och resultat inom området som inte framgår av
återrapporteringskraven. Uppgifterna kan t.ex. återfinnas i olika sakförordningar.
Kommentarer till tabellen
Siffrorna för året är likartade jämfört med föregående år. Antalet beslutade ärenden 2013 var
betydligt högre än föregående år och kan kopplas till att en låg bemanning under 2012 skapat
en bulk av ärenden som hanterades under 2013. Skillnaden i årsarbetskrafter män beror på att
verksamheten bytt från manlig till kvinnlig chef, samt slagits samman med annan verksamhet.
Övergripande
Länsstyrelsen har aktivt medverkat i länsstyrelsernas 28-nätverk under året och även i det
samverkansmöte för den så kallade förenklingsresan som hölls i Östergötlands län i augusti
2014. Enhetschefen har bland annat medverkat i arbete inom ramen för 28-nätverket med att
ta fram ett gemensamt sätt att tolka Jordbruksverkets vägledning för föranmälan av kontroller.
Under våren var länsstyrelsen arrangör och värd för den årliga konferensen för landets
länsveterinärer. Veterinärer från de flesta av landets länsstyrelser medverkade, tillsammans
med representanter från Jordbruksverket, Statens veterinärmedicinska anstalt, Generalläkaren,
Sveriges veterinärförbund och Svenska djurhälsovården. En rad olika ämnesområden
behandlades och diskussioner fördes bland annat i syfte att skapa lika tillämpning och
tolkning av lagstiftning och därmed en god kvalitet i länsstyrelsernas arbete inom de aktuella
ämnesområdena.
17
Livsmedel
Länsstyrelsen har under 2014 genomfört två utbildnings- och kompetensutvecklingstillfällen
för länets kommuners livsmedelsinspektörer.
En av länets länsveterinärer har under hösten 2014 medverkat i den arbetsgrupp som särskilt
arbetat med uppdateringen av den nationella planen för kontrollen i livsmedelskedjan 20152018. Länsstyrelsen medverkade även i de av Livsmedelsverket arrangerade tillsynsdagarna i
november 2014. Länsstyrelsen har under 2014 genomfört 85 primärproduktionskontroller av
livsmedel, vilket är 13 mer än under föregående år. Ett betydande arbete har också lagts på att
utbilda handläggare i det nya handläggningssystemet Primör samt att lägga in redan
registrerade anläggningar i detta, ett arbete som kommer att fortsätta även under 2015. Arbetet
med att registrera tidigare oregistrerade anläggningar samt att registrera helt nya anläggningar
har också fortgått med syfte att uppnå ett komplett register.
Djurskydd
Under 2014 har mycket arbete lagts ned på att förbättra och rättssäkra rutiner och dokument
vilket på sikt beräknas ge en effektivisering av arbetet. Nya moment med koppling till arbetet
för att uppnå de gemensamma djurskyddsmålen har införts. Länsstyrelsen har under 2014
genomfört färre djurskyddskontroller på plats än under 2013. Detta har flera orsaker, såsom
vakanser under året, en utvidgning av de moment som gjorts i samband med
tvärvillkorskontroller, men är också en naturlig effekt av en omorganisation och därmed
behov av arbete med koppling till denna. Antalet inkomna anmälningsärenden har ökat med
10 %. Även detta påverkar tiden som finns tillgänglig för kontroller i fält, då många
anmälningar kommer in per telefon, samt att varje ärende innebär ett arbete med analys av hur
detta ska hanteras, förutom själva ärendehanteringen. Utvidgningen av de moment som görs i
samband med tvärvillkorskontroller till att innebära att fullständiga kontroller av foder,
livsmedel och läkemedelsanvändning på gård har inneburit en förbättrad samordning av
kontroller samt även en ökad omfattning av dessa kontroller. Kontroll av läkemedel på gård
har även utförts i samband med normalkontroller av djurskydd.
Länsstyrelsen har under 2014 genomfört normalkontrollerna i projektform. Projekten har
avsett nöt, får, grisar samt transporter. För uttaget av objekt till dessa projekt har
riskklassificeringssystemet STORK använts. Vid varje djurskyddskontroll (både anmälningar
och normalkontroller samt uppföljningar av dessa) kan flera djurslag kontrolleras och en
separat checklista används då för respektive djurslag. Under 2014 var fördelningen av
checklistorna som sådan att 37 % avsåg livsmedelsproducerande djur, 47 % sällskapsdjur, 12
% häst och 5 % övrigt (transporter, slakterier, djurförbud). Totalt sett visade 62 % av
checklistorna på brister i djurhållningen. Denna siffra är också i princip samma för de olika
djurslagen förutom för häst där brister noterats på 79 % av checklistorna (häst har dock endast
kontrollerats efter anmälan varför risken för brister får anses högre).
Länsstyrelsen har deltagit i arbetet med att förbättra den tidigare framtagna nationella
målbilden för djurskyddskontroll samt medverkat i arbetet att ta fram nyckeltal och
indikatorer till denna. Länsstyrelsen har under året även infört och tillämpat ny vägledning
från Jordbruksverket för föranmälan av kontroller. Arbete med att verifiera
djurskyddskontroller genom parallellkontroller har genomförts i samband med
normalkontroller för nöt.
18
Nya former för samverkan med intressenter har tagits fram och ett första möte har hållits.
Arbete pågår med att kartlägga kompetenser och ta fram planer för kompetensutveckling.
Flera artiklar med syfte att förebygga fel i djurhållningen har skrivits i den regionala
landsbygdstidning som ges ut tillsammans med länsstyrelsen i Dalarna.
Länsstyrelsen har även genomfört en informationsträff om tvär- och djurskyddskontroller
tillsammans med LRF och har medverkat i en träff med den lokala kennelklubben för att
informera om djurskyddsregler för hund. Djurskyddshandläggare medverkade också vid en
regional mässa för landsbygdsföretagare för att informera om djurskyddsfrågor. Länsstyrelsen
har även medverkat i den länsstyrelsegemensamma brukarundersökningen som bland annat
var inriktad på normalkontroller inom djurskydd. Resultaten från denna var goda. Särskilt
positiva svar gavs för Länsstyrelsens bemötande och engagemang, samt flera frågor som är
kopplade till informationen om kontroll och resultat.
Smittskydd och regional krisberedskap
Länsstyrelsen har övervakat resultaten av de 29 rapporter om anmälningspliktiga sjukdomar
som inkommit. Detta är en minskning jämfört med föregående års 45 rapporter. Åtgärder har
vidtagits när så har behövts. Länsstyrelsen har medverkat vid Jordbruksverkets uppföljning av
en besättning spärrad i samband med utbrott av Salmonella mbandaka (från smittat foder från
ett foderföretag i Uppsala).
Ett betydande arbete har gjorts med att utarbeta och uppdatera länets regionala
beredskapsplan för epizootiska sjukdomar. I detta arbete har Länsstyrelsen tagit del av
beredskapsplaner från andra län för att om möjligt lära av andras arbete och skapa likformiga
planer. Länsstyrelsen har en väl fungerande krisberedskap och länsveterinär har medverkat i
övningar tillsammans med beredskapsfunktionen samt som övningsledare vid en krisövning
för veterinärstudenter på SLU.
Länsveterinären har tillsammans med länets smittskyddsgrupp medverkat vid två möten om
zoonoser. Aktuella frågor har bland annat varit tillsynsprojekt av hygien på förskolor, listeria
och MRSA. Länsveterinären har redogjort för ett fall av papegojsjuka (Psittakos) där både
kommunenes miljöskydd och socialtjänst, landstingets smittskydd och länsstyrelse var
inblandade. I smittskyddsgruppen grupp ingår, förutom länsveterinär, länets
smittskyddsläkare och kommunens hälsoskyddsinspektörer.
Allmänna veterinära frågor
Kontrollen av djurhälsopersonal har påbörjats enligt kontrollplanen för djurhälsopersonal
2014-2016. Åtta kontroller av djurhälsopersonal har genomförts under året. Brister i
rapporteringen till Jordbruksverket har konstaterats i flera fall. 40 kontroller av läkemedel på
gård har gjorts i samband med tvärvillkorskontroller samt planerad djurskyddskontroll, vilket
är en fördubbling jämfört med föregående år. Den vanligaste bristen är avsaknad eller
bristande dokumentation. Nya rutiner för kontrollen av både djurhälsopersonal och läkemedel
på gård har under året tagits fram och kommunicerats inom verksamheten.
Länsstyrelsen har även deltagit i ett nationellt tillsynsprojekt inom området, LÄRA-projektet,
avseende kontroll av villkorad läkemedelsanvändning. Länsstyrelsen har under året även tagit
fram nya rutiner för hur information ska spridas till länets veterinärer. En modell för
nyhetsbrev har tagits fram och under 2014 har två sådana nyhetsbrev skickats ut till länets
veterinärer med aktuell information.
19
En av länets länsveterinärer medverkade vid de årliga veterinärdagarna vid SLU och pratade
om arbetet med kontrollområdena läkemedel på gård och kontroll av djurhälsopersonal.
Länsstyrelsen har även deltagit i ett Nordiskt-baltiskt seminarium om biosäkerhet.
Foder och animaliska biprodukter
Länsstyrelsen har gjort kontroller av foder i primärproduktionen i samband med
tvärvillkorskontroller. 53 kontroller har genomförts, vilket innebär att kontrollfrekvensmålet
för detta kontrollområde har uppfyllts. En medarbetare från enheten har under året deltagit i
en EU-gemensam utbildning på området inom ramen för programmet ”Better training safer
food” i syfte att öka enhetens kompetens på området. Länsstyrelsen medverkade även i den
mellan länsstyrelserna och SVA gemensamt framtagna foderkursen under hösten 2014.
48 ansökningar om nedgrävning av häst har behandlats, som regel senast inom en vecka från
ankomst. Detta är en minskning jämfört med föregående år då 75 ansökningar kom in till
Länsstyrelsen. Fem ansökningar om utfodring av vilda djur med animaliska biprodukter (åtel)
har inkommit till Länsstyrelsen under året och har behandlats senast inom tre veckor från
ankomst. Antalet ansökningar är stabilt jämfört med föregående år.
Tabell 1.1: Verksamma veterinärer och djurskyddsinspektörer
Länsfakta
Antalet verksamma veterinärer inom
djurhälsopersonalen i länet (st)
varav män (st)
varav kvinnor (st)
Antal personer som varit föremål för tillsyn över
djurhälsopersonal
2014-12-31
2013-12-31
2012-12-31
75
21
54
74
20
54
78
22
56
8
17
3
Inspektörer inom djurskyddskontroll (åa)
5,7
5,5
varav män (åa)
0,5
0,5
varav kvinnor (åa)
5,2
5
Antalet genomförda kontroller av insamling och
transport av animaliska biprodukter.
0
0
Antal kontroller av hästpass
29
52
Källa: Länsstyrelsens ekonomisystem Agresso, ärendehanteringssystemet Platina, Vet@bas,
Djurskyddskontrollregister
20
5,0
0,8
4,2
0
66
Tabell 1.3: Djurskyddskontroller
Länsfakta
2014
2013
2012
Antal beslut enligt § 26 djurskyddslagen
91
122
Antal beslut om omhändertagande enligt 31 § djurskyddslagen
8
6
Antal beslut om omhändertagande enligt 32 § djurskyddslagen 1)
29
26
Antal beslut i ärenden enligt 29 § djurskyddslagen 2)
2
varav antal beslut om djurförbud 3)
2
5
Antal ansökningar om upphävande av beslut om djurförbud som har
kommit in
4
Antal beslut om djurförbud som har upphävts helt eller delvis
2
0
Antal åtalsanmälningar
7
4
Totalt antal anmälningsärenden som kommit in
686
622
Källa: Ärendehanteringssystemet Platina
1)
Här ska enbart de beslut räknas med som Länsstyrelsen fattat. Omhändertaganden som polisen gjort ska endast
räknas med om de fastställts av länsstyrelsen.
2)
Här räknas alla prövningar in som resulterat i ett beslut av länsstyrelsen oavsett om beslutet inneburit att en
person fått djurförbud eller inte.
3)
Här räknas enbart in de beslut som resulterat i att någon fått förbud att ha hand om djur.
Kommentar tabell 1.3
Antalet beslut enligt § 26 djurskyddslagen har minskat jämfört med 2013, men är betydligt högre än vad som
gällde för 2012. Ökningen 2013 berodde på såväl ett ökat antal kontroller som på ett delvis nytt arbetssätt.
Minskningen 2014 beror på att färre kontroller gjordes, men troligen också på att ett nytt arbetssätt stabiliserats.
Övriga siffror är likartade mellan åren.
2. Länsstyrelsens uppgifter omfattar också tillsyn över veterinärers verksamhet samt ledning och
samordning av åtgärder mot djursjukdomar.
Utvärdering av kontroll djurhälsopersonal 2014
Kontrollen av djurhälsopersonal har påbörjats enligt kontrollplan för djurhälsopersonal 2014 –
2016. Myndighetens mål att uppdatera och riskklassificera kontrollobjekten har uppfyllts
under 2014. Länsstyrelsen har under året utfört ett ökat antal kontroller av läkemedel på gård,
vilket kommer att ligga till grund för en i framtiden förbättrad och utökad kontroll av
djurhälsopersonal som behandlar livsmedelsproducerande djur.
Övergripande mål för kontroll inom kontrollområdet
Målet med kontrollen av djurhälsopersonal och läkemedelsanvändning är att säkerställa en
god vård av djur och en god djurhälsa, samt att se till att samhällets krav på djurskydd,
smittskydd och livsmedelssäkerhet tillgodoses. Dessutom ska kontrollen leda till en bättre
översikt över villkorad läkemedelsanvändning hos livsmedelsproducerande djur.
Länsstyrelsens mål för kontroll inom kontrollområdet
Kontrollplanen för Länsstyrelsen gäller från 2014 till 2016 och är uppdelad i en kortsiktig och
en långsiktig plan. Myndighetens kortsiktiga mål har varit att inventera, registrera och
riskklassificera kontrollobjekten, samt genomföra kontroller utefter prioritering av objekten.
Kontrollen har likriktats genom att Länsstyrelsen följer vägledningar och använder checklistor
från Jordbruksverket vid planerad kontroll.
Långsiktigt ska Länsstyrelsen ha en regelbunden och riskbaserad kontroll av samtliga objekt.
Detta innebär kontroll av veterinärer som beviljar villkorad läkemedelsanvändning varje år,
21
veterinärer som förskriver läkemedel till livsmedelsproducerande djur vart tredje år och
övriga kategorier av djurhälsopersonal vart femte år. Under 2014 har 8 kontroller av
djurhälsopersonal genomförts, företrädesvis av veterinärer som beviljar villkorad
läkemedelsanvändning, som är högst riskklassificerade. 40 kontroller av läkemedel på gård
har gjorts i samband med tvärvillkorskontroller samt planerad kontroll, vilket innebär en
fördubbling sedan föregående år. Under 2014 har 2 nyhetsbrev skickats ut till länets
veterinärer med information om ny lagstiftning, aktuella sjukdomsutbrott samt information
om korrekt journalföring.
Ledning och samordning av åtgärder mot djursjukdomar
Länsstyrelsen har övervakat resultaten av de rapporter om anmälningspliktiga sjukdomar som
inkommit. Inga åtgärder har behövt vidtas. En regional beredskapsplan för epizootiska
sjukdomar i länet har tagits fram. Länsstyrelsen har en väl fungerande krisberedskap och
länsveterinär har medverkat i övningar tillsammans med beredskapsfunktionen.
22
Regional tillväxt
2014
2013
1,10
1,26
4,35
4,04
3,15
2,98
6 435
6 317
4,12
4,07
254
239
318
236
0
1
38 364
40 231
1)
2)
2012
1,07
3,11
2,46
5 727
3,74
255
195
4
35 307
Under 2014 har beslut tagits på 38,5 mnkr, varav projektstöd 14 mnkr och företagsstöd 24,5
mnkr. Av de beslutade företagsstöden har 23 mnkr gått till investeringsstöd, 1,2 mnkr till
kommersiell service och 0,3 mnkr till såddfinansiering. Den största delen av företagsstöden
har beviljats till företag i länets mellersta och norra delar, bland annat inom besöksnäring,
andra tjänsteföretag och till industrin. Många mikrostöd har beviljats och framför allt till
kvinnor.
Det har under året funnits ett mycket stort intresse för att ansöka om företagsstöd. Trots hög
arbetslöshet och lågkonjunktur finns ambitionen att göra investeringar för de företag som
klarar av det. Bankerna är restriktiva med utlåning till investeringar, vilket innebär att
företagsstöd i kombination med banklån blir viktigt för att investeringarna ska kunna
genomföras.
RB 20. Länsstyrelserna ska redovisa exempel på och kommentera hur samverkan mellan
länsstyrelserna och statliga myndigheter sker inom det regionala tillväxtarbetet samt hur denna
samverkan utvecklats.
Länet har under senare år drabbats av nedläggningar och många personer har varslats. Det har
slagit hårt mot länet som har landets högsta arbetslöshet. Med anledning av varslen i
Hudiksvall 2013 bildades en arbetsgrupp med Länsstyrelsen, tillsammans med Region
Gävleborg, Hudiksvalls kommun, Högskolan i Gävle, Mittuniversitetet, Arbetsförmedlingen,
Ericsson och de fackliga organisationerna.
Ett framtidspaket togs fram som bestod av ett antal delprojekt bland annat ett
utvecklingscenter för innovationer. Arbetet med ett innovationscenter i Hudiksvall kan även
23
få stor nationell betydelse. Innovationscentret kommer troligtvis att vara en del i ett större
projekt där Teknikparkerna i länet samarbetar.
Landshövdingen träffar dessutom regelbundet länets riksdagsledamöter och de högsta
cheferna för de statliga myndigheterna i länet. Vid dessa möten avhandlas aktuella frågor som
är viktiga för länets utveckling, exempelvis konsekvenser för utfallet av budgetpropositionen.
Ett exempel på detta är matchningen av utbud och efterfrågan på kompetens på länets
arbetsmarknad. Trots att Gävleborg har landets högsta arbetslöshet uppger många av de
privata företagen i länet att de har problem att rekrytera personer med rätt kompetens.
Samtidigt har inte Högskolan i Gävle plats för mer än hälften av de sökande på grund av för
få utbildningsplatser.
RB 24. Länsstyrelserna ska bistå Regeringskansliet i förberedelserna av programperioden för 2014–
2020 för EU:s sammanhållningspolitik samt landsbygds-, havs- och fiskerifonden inklusive arbetet
med en partnerskapsöverenskommelse med EU-kommissionen.
I länet samarbetar Länsstyrelsen med Region Gävleborg för att vara delaktig och få
information om deras uppdrag i arbetet med Norra Mellansveriges strategiska programdokument. Detta har skett dels genom möten och dels genom en konferens anordnad av
Region Gävleborg. Länsstyrelsen har även, genom deltagande i länsstyrelsernas chefsnätverk
för lantbruk och landsbygd fört en kontinuerlig dialog med såväl regeringskansliet och
jordbruksverket i denna fråga.
RB 29. Berörda länsstyrelser ska redovisa exempel på och kommentera inom vilka områden
samverkan sker mellan länsstyrelsen och den aktör som har samordningsansvaret för det regionala
tillväxtarbetet samt hur denna samverkan har utvecklats.
Regionbildning
Riksdagen beslutade i februari 2014 att säga ja till regeringens förslag att lagen (2010:630)
om regionalt utvecklingsansvar ändras så att den omfattar bland annat Gävleborgs län och
gäller för Landstinget i Gävleborgs län. Lagen träder i kraft den 1 januari 2015.
Lagändringen innebär att det regionala utvecklingsansvaret förs över från samverkansorganet
till regionen, samt vissa delar från Länsstyrelsen. Det regionala utvecklingsansvaret omfattar
uppgifter i det regionala tillväxtarbetet och länsplaner för regional transportinfrastruktur.
Länsstyrelsen har i nära samverkan med Landstinget arbetat med överföringen av uppgifter
inom det regionala utvecklingsansvaret. En slutredovisning av detta gjordes till
regeringskansliet i december 2014.
Anslaget för regionala tillväxtåtgärder
Region Gävleborg och Länsstyrelsen har regeringens ansvar att främja utvecklingen i
Gävleborgs län och båda disponerar anslaget 1:1 Regionala tillväxtåtgärder. I Gävleborgs län
är det Region Gävleborg som har samordningsansvar för det regionala tillväxtarbetet.
Länsstyrelsen har ett bra samarbete med Region Gävleborg i näringslivsfrågor. Samarbete
sker för att optimera de regionala utvecklingsmedlen så att de ska ge bäst nytta för länet.
Gemensamma projektgruppsmöten anordnas för beredning, där ansökningar och förfrågningar
om projektstöd redovisas. En grupp med kommunernas näringslivschefer samt representanter
24
för Region Gävleborg och Länsstyrelsen träffas regelbundet för att tidigt få kunskap om
utvecklingen och händelser i kommunerna och länet.
Landsbygdsprogrammet
Förberedelserna för Landsbygdsprogram för Sverige 2014-2020 och för havs- och
fiskeriprogram för Sverige 2014-2020 har pågått under året både på nationell och på regional
nivå. Länsstyrelsen har deltagit i arbetet på båda nivåerna. Två handläggare av stöd för
landsbygdsutvecklingsåtgärder har deltagit kontinuerligt i sammanlagt fyra arbetsgrupper
inom Jordbruksverkets så kallade ProCAP-projekt. ProCAP-projektet ansvarar för införandet
av landsbygdsprogrammet på nationell nivå.
Länsstyrelsens arbete med den regionala handlingsplanen har fortsatt i projektform under året.
Ett partnerskap har bildats under 2014 för både landsbygdsprogrammet och havs- och
fiskeriprogrammet. Devisen ”Resurser för landsbygdens växtkraft” har arbetats fram. Den
tillsammans med en skriftlig avsiktsförklaring för att partnerskapets roll i genomförandet av
nya landsbygdsprogrammet ska vara tydligt vägledande för parternas roll.
Partnerskapets delaktighet i frågan om prioriteringar och genomförande av de nya
landsbygdsprogrammen är av stor vikt för Länsstyrelsens arbete att nå målen med
landsbygdsprogrammet och havs- och fiskeriprogrammet. Viktigt är även samverkan mellan
de olika strukturfonderna som representeras i partnerskapet. Representanter från Europeiska
regional- och utvecklingsfonden (ERUF) och Europeiska socialfonden (ESF) finns med.
Utöver det har arbetsgrupper bildats som jobbat med de olika åtgärderna och stöden i det nya
Landsbygdsprogrammet och havs- och fiskeriprogrammet, för att få fram våra regionala
prioriteringar för länet. Dessa arbetsgrupper består av länsstyrelseanställda från flera enheter
med olika relevant sakkunskap, men även externt inbjudna deltagare. Även Länsstyrelsens
sakkunniga inom jämställdhet och integration är kopplade till arbetet. Handlingsplanen för
åtgärderna skickas enligt Jordbruksverkets leveransplan.
RB 30. Berörda länsstyrelser ska bistå det organ som ansvarar för det regionala tillväxtarbetet i länet i
dess uppdrag att genomföra en handlingsplan för att integrera ett jämställdhetsperspektiv i det
regionala tillväxtarbetet under perioden 2012–2014.
Jämställdhetsintegrering av företagsstöd
I den regionala handlingsplanen för jämställd regional tillväxt har Länsstyrelsen varit ansvarig
för en aktivitet, nämligen att stärka arbetet med företagsstöd ur ett genus- och jämställdhetsperspektiv. Detta har skett genom utbildningsinsatser till handläggare och riktade
informationsinsatser, i syfte att nå branscher och företagarnätverk där kvinnor i högre grad är
representerade.
Insatsen genomfördes i form av ett projekt. Processtöd upphandlades och under oktober och
november genomfördes tre workshops. I denna workshopserie genomgick en grupp bestående
av sex personer tre processer, framkallning, mobilisering och förändring. Nedan följer en kort
beskrivning av dessa.
Den första processen, framkallning, kan liknas vid det gamla fotolabbets mörkerrum, där ett
blankt ark behöver både olika vätskor och belysning för att gå från vitt ark via en suddig bild
till en skarpare. Hur ojämställdhet eller jämställdhet skapas ligger ofta inte färdigt att täckas
av, ofta behövs en lärprocess för att få syn på det som sker i organisationens vardag och vilka
konsekvenser detta kan få.
25
Därefter följer en mobiliserande process, där ett fördjupande arbete av analysen lades som en
grund för mobilisering av nya handlingsmönster.
Förändringsprocesserna som förhoppningsvis följer är sedan ett resultat av såväl framkallningen som mobiliseringen och kommer då att ha större förutsättningar för en hållbar
utveckling då både ett nuläge, kunskap och analys samt strategiska val ligger som en grund.
Avsikten har från början varit att inom ramen för projektet ta fram metoder och indikatorer
som skulle kunna ge stöd för att styra mot en jämställdhetsintegrering. I detta skulle även ingå
att identifiera önskvärda stödjande strukturer inom företagsstödet för att främja en hållbar
förändring mot jämställdhetsintegrering. Vi kan konstatera att vi inte kom så långt i
processen. Flera faktorer försvårade arbetet och bidrog till bristande måluppfyllelse i
projektet.
Den viktigaste orsaken är troligtvis det faktum att större delen av gruppen inte kommer att
vara kvar inom organisationen efter årsskiftet, på grund av verksamhetsövergång till det
nybildade Region Gävleborg. Ett annat problem har varit att gruppen består av få deltagare.
Troligtvis skulle arbetet ha gynnats av att ha flera deltagare i gruppen, då det kunde ha
inneburit bättre dynamik i arbetet.
Sammanfattningsvis innebär de ovan beskrivna svårigheterna att vi inte kunde uppnå resultat i
den gängse bemärkelsen. Det handlade mera om kunskapstillägnan och reflektion över de
egna processerna. Däremot har medarbetarna, trots de svårigheter och utmaningar som
gruppen stått inför, deltagit engagerat såväl i träffarna som i de hemuppgifter som de fick
mellan träffarna. En framgångsfaktor som vi identifierade i projektet var att vi gick väldigt
nära deltagarnas vardag.
RB 31. För sin uppgift att verka för en god tillgång till kommersiell service för medborgare och företag
ska berörda länsstyrelser redovisa och kommentera vilka insatser som genomförts, resultaten av
dessa och vilka aktörer som deltagit samt på vilket sätt insatserna förhåller sig till övriga insatser för
hållbar regional tillväxt i länet. Redovisningarna ska relatera till mål och intentioner i länets regionala
serviceprogram.
Kompetens och mentorverksamhet i dagligvarubutiker
Idag ingår 34 butiker i vår strategi för kommersiell service. Ägarbyte har skett i två butiker,
Vallsta och Nor, Järvsö. En butik har stängt, Korskrogen. Fyra butiker har beviljats
investeringsstöd och genomfört investeringar. En butik har beviljats servicebidrag och sju av
länets kommuner har beviljats hemsändningsbidrag. Övriga utvecklingsinsatser har varit
information, rådgivning i ombyggnadsfrågor och bokslut samt resultatrapporter. Två träffar
med inspirationsföreläsning har anordnats, varav en med inbjudan av landshövdingen på
Gävle Slott och en annan i Bollnäs.
26
Insatser för att främja tillgången till drivmedel
Två drivmedelsstationer har beviljats stöd och genomfört investeringar i befintliga
anläggningar. Servicebidrag har beviljats en drivmedelsstation.
Regionalt partnerskap
Ett partnerskapsmöte har hållits under året. På detta fick deltagarna information om vätgasens
framtida möjligheter för landsbygden med Daniel Roos, Sandvik Materials Technology.
Länsstyrelsen informerade om gjorda insatser, framtida stödmöjligheter och den nya
regionbildningen.
Kommunala kontaktpersoner
En ansvarig i varje kommun, näringslivschefen eller en landsbygdsutvecklare, har utsetts för
servicefrågor på landsbygds- och i glesbygdsområden. Rätt kontakter på kommunal nivå är
avgörande för att få saker att hända. Resultatet av detta är en snabb och enkel väg in i
kommunen, en förbättrad kommunikation och snabbare svar på frågor. Alla tio kommunerna
har besökts för att lyfta servicefrågorna.
Kommunala serviceplaner
Fem av länets tio kommuner har lämnat in varuförsörjningsplan och fyra kommuner är på
gång. En kommun återstår att bearbeta.
Servicepunkter
Arbete kring etablering av Servicepunkter har påbörjats. Målet är att det ska finnas minst tre
servicepunkter i varje kommun. Bollnäs kommun har tagit politiskt beslut om tre
servicepunkter. Sju kommuner har frågan under utredning.
Energieffektivisering
Länsstyrelsen Dalarna, Region Gävleborg och Gävle Dala Energikontor står bakom projektet
Branschvis Energi Effektivisering (BEE) och har med Länsstyrelsen som medfinansiär
genomfört ett energieffektiviseringsprojekt.
•
•
•
•
•
28 butiker och tre mackar i länet har fått sin butik eller mack genomgången av en erfaren
energikonsult.
23 föreslagna åtgärder per butik - 640 åtgärder totalt
Minskad energianvändning 108 000 kWh/år/butik - ca 50 % av energiförbrukningen.
Investeringsbehov ca 670 000 kr per butik – Totalt 18 miljoner kr
Återbetalningstid 6,3 år
En träff för deltagande butiker har anordnats för genomgång av resultaten.
Betaltjänster
Länsstyrelsens bevakning av grundläggande betaltjänster (GBT) och de insatser som
genomförts under året har varit en del av arbetet i länets regionala serviceprogram. Flertalet
av länets kommuner är landsbygdskommuner där servicefrågorna är högst aktuella. Det är i
länets västra och nordvästra delar som problemen är som störst. Inom dessa områden har tre
orter, Loos, Ramsjö och Svågadalen valts ut för en djupare utredning. En kartläggning genom
en enkät, byarådsmöten och personliga intervjuer har gjorts.
27
På dessa orter var det framförallt föreningar och företag inom service och besöksnäringen
samt nyanlända som har problem. Vi kan även se att det är företag som traditionellt drivs av
kvinnor som drabbas, eftersom de ofta är kontantintensiva. Detta gäller frisörer, behandling,
caféer, butiker, turistföretag med mera. De långa avstånden till de banker som tar emot
kontanter gör det kostsamt med resor, drivmedel och framförallt arbetstid för företagarna.
Dessutom uppstår likviditetsproblem för företagen när stora summor kontanter inte löpande
kommer in på företagens konton. Ytterligare ett problem är säkerheten och många uttrycker
en stor oro för risken för rån.
Då det gäller situationen för äldre och funktionshindrade har ett antal frågor ställts om GBT
till de anvariga för äldreomsorgen i respektive kommun. Resultatet beräknas vara klart
i början av 2015. Intrycket jämfört med tidigare år är att situationen har försämrats för
samtliga grupper. Antalet bankomater har minskat med 15 procent de senaste tre åren och
antalet bankkontor som hanterar kontanter har minskat med 40 procent. Samtidigt finns inte
fungerande mobil- och bredbandsnät på alla orter. På 175 orter ligger närmaste möjlighet till
kontantuttag 1,5 mil bort.
Konsekvenserna av den försämrade tillgången till service är att området blir mindre attraktivt
för företagsetablering och inflyttning. Besöksnäringen minskar och utflyttningen ökar. Utan
service får vi ingen utveckling och därmed ingen tillväxt. Landsbygden behövs för att
producera livsmedel. Det är ett stort hot mot välfärden om servicen på landsbygden
försvinner.
Tabell 3.1: Kostnader för strukturfondsadministrationen, programperiod 2007 – 2013
Strukturfondsadministration (tkr)
Anslag
(5:1)
Övrig
finansiering
Årsarbetskrafter
0
0
0
varav Förvaltande myndighet
0
0
0
varav Attesterande myndighet
0
0
0
varav Kontroller i territoriella program
Källa: Länsstyrelsens ekonomisystem Agresso
0
0
0
Totala kostnader och årsarbetskrafter för
strukturadministration
Kommentarer Tabell 3.1
Länsstyrelsen har inte haft någon strukturfondsadministration under programperioden 2007-2013
28
Tabell 3.2: Länsfakta inom EU-stöd
Utbetalade bidrag, summa (tkr)
2014
2013
2012
Bidrag, vilka länsstyrelsen fattar beslut om och betalar ut
varav Artikel 33 (inom mål 1-området)
0
0
0
0
0
0
Bidrag, vilka länsstyrelsen inte fattar beslut om, men
betalar ut
0
0
0
334 391
345 929
336 115
1 292
204 263
12 994
87 614
68 101
8 570
21 083
3 669
128 618
2 774
210 720
9 151
89 092
67 818
20 119
18 217
3 116
131 005
738
216 134
9 461
89 661
69 045
22 051
18 672
2 472
117 702
Bidrag, vilka länsstyrelsen har fattat beslut om, men där
Jordbruksverket har gjort utbetalningen
Fiskeriprogrammet
Landsbygdsprogrammet
varav Leader
varav miljöersättningar
varav kompensationsbidrag (LFA)
varav företagsstöd
varav projektstöd
varav miljöinvesteringar
Gårdsstöd
Källa: Länsstyrelsens ekonomisystem Agresso, Jordbruksverket
De olika utbetalningarna av miljöersättningar och kompensationsbidrag är relativt konstanta mellan åren.
Gårdsstödet varierar mellan åren beroende på dels växlingskurser och dels att vissa ärenden blivit förskjutna i
utbetalning till början av påföljande år. Under 2013 gjordes även en extra utbetalning av gårdsstöd till
mjölkproducenter, vilket medfört en större utbetalning totalt sett detta år. Utbetalningar av miljöinvesteringar
ökar mot slutet av programperioden då allt fler projekt färdigställs. Samma sak kan ses för projektstöden där
många projekt har naturligt slutdatum i slutet av programperioden och att utbetalningarna därmed ökar.
Minskningen avseende företagsstöd beror på att denna stödform i princip varit stängd under 2014.
29
7. Länsstyrelsen ska i sin verksamhet verka för att förenkla för företag.
Länsstyrelsens värdegrund
Länsstyrelsen har under året tagit fram en handlingsplan för sitt värdegrundsarbete.
Handlingsplanen består av tre värdeord som ska vara vägledande för myndighetens arbetssätt
samt hur medarbetarna ska förhålla sig till medborgare, kunder och uppdragsgivare.
-
Handlingskraft innebär bland annat att vi vill utvecklas ständigt för att utföra våra
arbetsuppgifter och vår service till medborgarna på bästa sätt
Professionalitet innebär bland annat att rättssäkerhet och ett gott bemötande är viktigt för
oss. Vi lyssnar och tar till oss av synpunkter som förs fram, utan att ge avkall på saklighet
och objektivitet
Förståelse innebär bland annat att vi respekterar och bryr oss om de människor vi möter.
Vi är öppna, ärliga och tydliga både internt och externt
Kontakter med näringslivet
Länsstyrelsen arbetar brett för att finna olika vägar för att kommunicera och informera
företagen i länet. Företagen kan komma i kontakt med Länsstyrelsen, antingen genom besök,
ringa eller maila för att boka möte angående aktuella frågor.
Tillsammans med näringslivsbolagen i länet, samt Almi, Norrlandsfonden, Tillväxtverket,
banker, revisionsbyråer med flera, arbetar Länsstyrelsen för att lösa finansieringsfrågor för
företag som vill investera med hjälp av anslag 1:1 Regionala tillväxtåtgärder.
Länsstyrelsen samarbetar internt i sak- och finansieringsfrågor och har en dialog mellan
programmen för landsbygdsutveckling och företagsutveckling om vad som är bäst för
företagen. Vi träffar de flesta företag som söker företagstöd från anslag 1:1 Regionala
tillväxtåtgärder och försöker anpassa blanketter och förenkla hanteringen så mycket som
möjligt. Kommunernas näringslivskontor anordnar utställningar och företagsdagar några
gånger per år, där Länsstyrelsen medverkar i syfte att sprida information, inspirera och
vägleda.
Förenkla för företagare
Länsstyrelsen har under året deltagit i det länsstyrelsegemensamma projektet ”Förenkla på
riktigt, länsstyrelserna i samverkan”. Länsstyrelsen i Kronoberg är ansvarig för projektet.
Efter att Jordbruksverket genomfört en så kallad förenklingsresa bland landsbygdsföretagare
anordnades ett särskilt möte mellan länsstyrelsernas chefsnätverk för djurskyddsrespektive
lantbruks- och landsbygdsfrågor med förenklingstema. En av länsstyrelsernas enhetschefer
medverkade i detta möte. I arbetet med att förenkla för företagare har bemötandefrågor
särskilt lyfts fram. Länsstyrelsen har mot denna bakgrund genomfört två
bemötandeutbildningar under året, den ena med finansiering från förenklaprojektet i
Kronobergs län. Även länsstyrelsens arbete under året med den egna värdegrunden berör
frekvent frågor om förenkling och bemötande gentemot medborgarna.
”Forskarna på slottet” är en seminarieserie där Högskolan i Gävle och dess forskare
tillsammans med Länsstyrelsen bjudit in företag från länet. (Se även under Länsstyrelseinstruktion 2§, sidan 12). Länets tre teknikparker tillsammans med Länsstyrelsen och Region
Gävleborg har under året startat ett projekt för närmare samverkan som på sikt kommer att
underlätta för företagen.
30
Underlätta för landsbygdsföretagare
Länsstyrelsen ger tillsammans med Länsstyrelsen i Dalarna årligen ut en regional tidning i tre
nummer, ”Landsbygdsnytt”. Denna distribueras gratis till samtliga stödsökanden i länen.
I tidningen informerar länsstyrelserna om till exempel nya regler, kommande händelser av
vikt för företagarna, informerar ur ett förebyggande perspektiv i djurskyddsfrågor och
annonserar om olika möjligheter till kompetensutveckling. Detta syftar till att underlätta för
landsbygdsföretagarna. Under året har även ett extra informationsblad sänts ut till länets
lantbrukare för att förbereda och informera om kommande förändringar av stödvillkor.
Sex informationsträffar på samma tema genomfördes även under hösten 2014, på olika platser
i länet. Länsstyrelsen har även medverkat i en regional mässa med landsbygdsföretagare som
målgrupp. Syftet var att informera om de olika delar av vår verksamhet som berör denna
målgrupp.
I syfte att förenkla för företagen har Länsstyrelsen även genomfört flera Öppet hus på olika
ställen i länet under ansökansperioden för jordbrukarstöd. Företagare har där haft möjlighet
att komma för att få svar på frågor om och göra sin ansökan i SAMI. Information om dessa
möten har sänts ut via Länsstyrelsens tidning Landsbygdsnytt, via LRF:s informationsblad
samt via hemsida och Facebook-sida.
31
2014
2013
0,53
0,74
1,17
0,85
0,98
0,89
1 701
1 549
1,09
1,00
62
54
65
55
0
0
961
1 309
1)
2)
2012
0,74
0,74
0,87
1 436
0,94
62
58
1
998
återrapporteringskravet. Uppgifterna kan t.ex. återfinnas i olika sakförordningar.
Ärendemängden inom väg och järnväg är konstant men vi har breddat så att fler än en person
handlägger ärendena därav ökning bland kvinnliga handläggare. Inom bredband har vi
haft/deltagit i projekt vilket gjort att vi har haft något högre årsarbetskraft bland kvinnorna.
Ärendeflödet är konstant och avslutas så fort det är möjligt. Inga äldre ärenden är öppna.
Järnväg och väg
Under året har järnvägsplanen fastställts för den så viktiga förbindelsen mellan Gävle hamn
och Ostkustbanan (OKB). Den nya förbindelsen kommer att innebära en effektivare tågföring.
Arbetena med om- och tillbyggnationen av järnvägen mellan Söderhamn och Kilafors är åter
igång efter att medel för detta har omprioriterats. Två av järnvägsplanerna för sträckan har
fastställts medan de andra två är planerade att fastställas under 2015. SJ har även aviserat
planer på att dra in tågförbindelsen mellan Sandviken och Stockholm.
Berörda kommuner i Gävleborgs och Västernorrlands län, samt Trafikverket och Region
Gävleborg har arbetat vidare i projektet ”Samordnad planering” för ett framtida dubbelspår på
Ostkustbanan. Projektet innebär en integrerad översiktlig planering för utbyggnad av
dubbelspår på Ostkustbanan Gävle-Sundsvall. Genom att samordna kommunal planering med
förberedelser för fortsatta järnvägsplanering kan målkonflikter undvikas i tid och
samordningsvinster göras. Kommunerna har under året fortsatt med översiktsplaneringen som
ska ligga till grund för det fortsatta arbetet.
Projektets första del har avslutats under året och fortsatt i en etapp 2. Huvudsyftet med den
andra etappen av projektet är att planeringen ska leda till väl utarbetade underlag för
kommande järnvägsplaner för kommande dubbelspår på OKB. Under året har Länsstyrelsen
också deltagit i utbildningar/seminarier i infrastrukturplanering samt åtgärdsvalsstudier.
32
Planeringen av väg 56 mellan Hedesunda och Gävle har återupptagits efter att nya förslag till
anslutning till E16 har utarbetats. En utökat satsning på gång- och cykelvägar har inneburit en
ökad planeringsintensitet vad gäller arbetsplaner för dessa. Arbetsplanen för den så
kulturhistoriskt intressanta vägbron i Norrbo mellan Dellensjöarna har fastställts under 2014.
Bredband
Under året har Länsstyrelsen sammankallat länets samverkansgrupp för bredbandsfrågor vid
fyra tillfällen. I nätverket ingår länets tio kommuner, Länsstyrelsen, Region Gävleborg och
Landstinget. Tillsammans har gruppen planerat det regionala bredbandsarbetet, genomfört
aktiviteter och följt upp antagen bredbandsstrategi och handlingsplan. Under mötena har
gruppen diskuterat möjliga samarbetsområden men också eventuella problem och risker som
måste behandlas.
Vid behov har samverkansgruppen bildat mindre arbetsgrupper för att hantera frågor som
behöver utredas djupare. En sådan arbetsgrupp var mobila gruppen. Länsstyrelsen var
sammankallande och två kommuner samt Landsting och Region Gävleborg deltog.
Arbetsgruppen bjöd in varje teleoperatör till ett möte för att diskutera den mobila täckningen i
Gävleborg, nuläge och framtid. Arbetsgruppen diskuterade också möjligheterna att samarbeta
för att underlätta utbyggnaden i länet.
Ytterligare en arbetsgrupp som bildats under året är strukturfondsgruppen. Länsstyrelsen är
sammankallande och syftet med gruppen är att säkerställa EU-finansiering från regionala
fonden till en omfattande bredbandsutbyggnad som är planerad att genomföras i länet.
Arbetsgruppen har haft ett flertal möten och samtal med Tillväxtverket för att förankra sin
projektidé och har därmed kunnat fortsätta sin planering trots att många beslut kring
programmet har saknats. Målsättningen är att ha en ansökan klar när programmet öppnas.
Under året har alla kommuner antagit sina bredbandsstrategier vilket är ett resultat av det
strategisamarbete som har drivits i länet under 2013.
Länsstyrelsen har bistått Jordbruksverket i deras arbete med att upprätta regler och villkor
kring det nya bredbandsstödet inom Landsbygdsprogrammet. Länsstyrelsen har deltagit i den
arbetsgrupp som Jordbruksverket tillsatt och informerat om bredbandsstödet inom
Landsbygdsprogrammet enligt Jordbruksverkets anvisningar. Länsstyrelsen har
telefonkontakt med alla sökande och hänvisar dem alltid till Jordbruksverkets hemsida för
mer information. I samband med att beslut om stöd skickas ut bifogas Jordbruksverkets bilaga
om allmänna villkor och övriga upplysningar.
Länsstyrelsen har under året deltagit på de nationella möten som Post- och telestyrelsen (PTS)
anordnat för nätverket Länssamverkan bredband 2.0, samt varit med på de utbildningstillfällen som anordnats kring bland annat robusthet och fiber. Vi har bistått PTS i deras
uppgift att medfinansiera projektägare som fått kanalisationsstöd, bland annat genom att
förmedla ansökningshandlingar, betala ut stöd, vidarebefordra slutrapport och försäkran om
att stödmottagaren uppfyller PTS krav för medfinansiering.
I de fall PTS ställt frågor om finansiering, regeltolkning, tillgång och efterfrågan på
bredbandsstöd eller andra bredbandsrelaterade frågor, har Länsstyrelsens strävan alltid varit
att ge snabba svar.
33
Det samma har gällt från PTS sida vilket har lett till att vi har fått ett mycket bra samarbete.
I länet pågår ett arbete med att ta fram en regional digital agenda. Region Gävleborg är
projektägare och Länsstyrelsen deltar i styrgrupp och projektgrupp. Agendan beräknas vara
klar i mars 2015.
34
2014
1,80
4,87
3,86
6 952
4,45
1 159
1 129
0
55
2013
2012
2,31
5,48
4,38
7 510
4,84
1 157
1 145
0
0
2,35
4,45
3,99
6 037
3,94
1 140
1 141
0
0
Brukarundersökning
Nöjdindex brukarundersökning – verksamhet 402, Detaljplaner 3)
54
1)
2)
Andel av total verksamhetskostnad inkl. OH exkl. resurssamverkan. Uppgiften hämtas från tabell B
3)
mellan 0 och 100, där 0 är lägsta betyg och 100 är högsta betyg. Genomsnitt för deltagande 20 länsstyrelser
är 60.
58
Andelen män är färre än kvinnor bland handläggarna. Trots försök vid rekrytering att ha en
jämnare könsfördelning har vi inte lyckats med detta. Ärendeflödet är relativt jämt över åren
och ärendena avslutas så fort det är möjligt. Det finns inga äldre ärenden öppna.
Vid brukarundersökningen 2012 hade vi relativt lågt resultat av nöjdhet. Då fanns det en
förklaring då det var stora vakanser inom området på den tiden. Under slutet av 2012 och
2013 har vi haft en bättre bemanning samt haft ambitionen att ge bra stöd till kommunerna.
Resultatet 2014 blev tyvärr ännu sämre och vi arbetar nu med att satsa på de områden där
kommunerna var missnöjda. P.g.a. minskade resurser dras vi periodvis med vakanser men
periodvis är bemanningen bra och vi har under 2015 höjt våra ambitioner och tjänster
gentemot kommunerna.
Under 2014-2015 genomför vi en organisationsförändring inom området plan, infrastruktur,
bygg och bostad för att ha en mer flexibel och mindre sårbar organisation
35
Fysisk planering
Råd stöd och uppföljning
Under året har Länsstyrelsen anordnat två temadagar. En av temadagarna, som riktade sig till
planoch miljöhandläggare i länets kommuner, handlade om förorenade områden i fysisk
planering. Den andra dagen hade tillgänglighet som tema där målgrupperna var länets planoch bygghandläggare. Länsstyrelsen har också följt upp några sina yttranden i planärenden
med besök hos de aktuella kommunerna.
Översiktsplanering
Hälften av länets 10 kommuner arbetar med en ny kommunomfattande översiktsplan. Flera av
länets kommuner har upprättat eller arbetar med fördjupningar och tillägg till
översiktsplanerna. Den ökande översiktsplaneringen i länet kan tolkas som ett resultat av de
gångna årens information och rådgivning från Länsstyrelsen om översiktsplanens betydelse
för kommunens framtida utveckling. Under året har Länsstyrelsen upprättat två
länsomfattande sammanfattande redogörelser men även kommunspecifika sammanfattande
redogörelser för Söderhamns och Sandvikens kommuner.
Riksintressen - friluftsliv
Länsstyrelsen har tagit fram ett förslag till revidering av riksintresse för friluftsliv. Förslaget
har redovisats till Naturvårdsverket i februari 2014. Länsstyrelsen har också medverkat i
initieringsskedet i det länsstyrelsegemensamma arbetet med att se över riksintressena enligt
regeringsuppdraget som kom i september 2014.
Ostkustbanan - OKB
Inom ramen för Trafikverkets och Regionens projekt ”Samordnad planering” för dubbelspår
på Ostkustbanan har kustkommunerna under året fortsatt med fördjupningar till sina
respektive översiktsplaner. Länsstyrelsen deltar i projektet i den roll som Plan- och bygglagen
(PBL) föreskriver, men också som rådgivande vad gäller gränssnittet för PBL, Miljöbalken
(MB) samt väg- och järnvägslagen.
Vindbruk
Bollnäs kommun har upphävt sin vindbruksplan och målet är att upprätta en ny plan inom
ramen för arbetet med den kommuntäckande översiktsplanen. Söderhamns och Hudiksvalls
kommuner har under året antagit nya vindbruksplaner.
Landsbygdsutveckling i strandnära lägen (LIS)
Två kommuner i länet arbetar i samråd med Länsstyrelsen med tillägg till översiktsplanen för
landsbygdsutveckling i strandnära lägen. Fyra kommuner i länet har sedan tidigare LISplaner.
Översyn - utökat strandskydd
Länsstyrelsen har under året arbetat vidare med översynen av utökat strandskydd. Arbetet
med översynen har varit uppdelat på två delområden, strandskydd vid havet och
inlandsvatten. Under 2014 har beslut fattats om utökat strandskydd vid havet i Hudiksvalls
och Gävles kommuner samt vid några av länets inlandsvatten.
36
Samverkan
Länsstyrelsen har fortsatt med planberedningar där viktiga sektorsföreträdare träffat
Trafikverket varannan vecka, för att gå igenom aktuella översiktsplane- och detaljplaneärenden. Detta har gett ett gott samarbete och underlättat diskussionerna kring sammanvägda
bedömningar i svåra plansituationer. Planberedningen är också ett tillfälle då kommunerna har
haft möjlighet att komma till Länsstyrelsen för att träffa olika sakföreträdare och diskutera
eller presentera planer i tidiga skeden.
Övergripande planeringsunderlag
Länsstyrelsen har under 2014 fortsatt att arbeta med översynen av befintligt regionalt
planeringsunderlag. Detta har gjorts för att säkerställa att det material som redan är framtaget
aktualiseras och tillgängliggörs. En redaktion för ändamålet har bildats som håller
regelbundna möten. Länsstyrelsen deltar även i det länsstyrelsegemensamma med arbetet
med planeringsunderlag.
Markanvändning
Länsstyrelsen har under året granskat samrådsunderlag och miljökonsekvensbeskrivningar
som gäller både nya och förlängda koncessioner för kraftledningar. Utbyggnadsplanerna för
vindkraft både i Gävleborg och i angränsade län har jämfört med tidigare år ökat antalet
kraftledningsprojekt inom länet.
Nya kraftledningar, i synnerhet luftledningar, kan innebära en påtaglig påverkan på natur-,
kultur- och boendemiljöer, varför Länsstyrelsen har en viktig uppgift att granska
konsekvenserna av dessa projekt. Under hösten har också planeringen av en gasledning från
Gävle Hamn till Hofors påbörjats. Länsstyrelsen har hittills deltagit i två samråd gällande den
planerade gasledningen. Länsstyrelsen handlägger löpande ca 700 ärenden per år inom
fastighetsbildning. Länsstyrelsen har överklagat ett ärende inom fastighetsbildning.
Havsplanering
Länsstyrelsen har deltagit vid regionala konferenser för havsplanering där en
nulägesbeskrivning av Bottenviken har presenterats. Nulägesbeskrivningen har tagits fram
tillsammans med länsstyrelserna i Uppsala, Västernorrlands, Västerbottens och Norrbottens
län. Rapporten beskriver planeringsförutsättningarna för Bottenviken, i form av naturvärden,
miljö, risker, befolkning med mera, och ska ligga till grund för kommande havsplaner.
Länsstyrelsen har under året även deltagit vid nationella möten med kustlänsstyrelser som
samordnar arbetet inför havsplaneringen.
ARX- Attractive Region X
ARX är ett projekt som drivs av Länsstyrelsen med syfte att i samverkan med länets
kommuner lyfta frågor om attraktivt boende och hur planering kan genomföras för att uppnå
attraktiva boendemiljöer. Inom projektet är det viktigt att frågeställningarna lyfts ur ett
Gävleborgsperspektiv och de förutsättningar som finns i länet.
Länsstyrelsen har under året anordnat två seminarier med olika teman, Ekonomi och
Människorna. I sammanhanget kan också nämnas att Länsstyrelsen följer
Näringsdepartementets satsning ”Attraktionskraft Sverige”.
37
Tillsyn och tillsynsvägledning
Tillsyn genomförs fortlöpande inom ramen för planhandläggningen. Länsstyrelsen har under
året deltagit i flera nätverksträffar som har anordnats inom både det egna och närliggande län.
Länsstyrelsen har deltagit i nätverksträffar som har anordnats av Forums beredningsgrupp
”Tillsynsvägledning bygg”, och även varit aktiv i arbetsgruppen. Länsstyrelsen har också
deltagit i andra byggrelaterade träffar som har anordnats av bygg- och fastighetsbranschen.
Inom ramen för tillsynsvägledning har Länsstyrelsen genomfört två länsomfattande
enkätgenomgångar. Den första enkäten färdigställdes under oktober månad och den andra är
ännu inte avslutad. Resultatet från den första enkätomgången återkopplades på en av länets
nätverksträffar. I november månad anordnade Länsstyrelsen en gemensam temadag om
tillgänglighet för länets bygglovs- och planhandläggare. I övrigt har funktionen varit stöd och
rådgivande inom Länsstyrelsen i arbetet med överklagade bygglov.
Bostadsförsörjning
Bostadsmarknadsanalysen. Enligt gällande förordning har Länsstyrelsen i en skriftlig rapport
analyserat bostadsmarknaden i länet. Rapporten redovisades till Boverket i juni 2014.
Analysen visar bland annat att bostadsmarknadsläget för olika kategorier av människor är
väldigt varierande mellan kommunerna, men det framgår tydligt att det är en brist på bostäder
för nyanlända personer i de flesta kommuner i länet.
Allmännyttans värdeöverföringar. Länsstyrelsen har enligt gällande förordning upprättat en
skriftlig rapport om de allmännyttiga kommunala bostadsaktiebolagens värdeöverföringar
under föregående räkenskapsår, Rapporten beskriver hur gjorda värdeöverföringar förhöll sig
till bestämmelserna och om värdeöverföringarna skett enligt undantagen från
värdeöverföringsbegränsningen. Rapporten redovisades till Boverket i oktober.
Hemlöshetsuppdraget. Hemlöshetsproblematiken har lyfts vid kontakter och möten med
frivilligorganisationer, personliga ombud, socialchefer samt nätverket för våld i nära
relationer. Länsstyrelserna och den nationella hemlöshetssamordnaren anordnade under våren
den nationella konferensen ”Bostad sökes!”.
Vid konferensen deltog förutom Länsstyrelsen även representanter från kommuner,
allmännyttiga bostadsföretag och frivilligorganisationer från hela länet. Konferensen gav de
berörda en kompetensutveckling inom området, samt tips och idéer om hur andra kommuner
arbetar med bland annat vräkningsförebyggande arbete. Några exempel på detta arbete lyftes
fram under konferensen. Länsstyrelsen har även deltagit i de nationella nätverksträffar som
har anordnats. Hemlöshetsfrågan har även lyfts i den sammanfattande redogörelsen för
Gävleborgs län.
Länsstyrelsesamverkan
Forum för hållbart samhällsbyggande. För att utveckla enhetliga och effektiva arbetssätt
samverkar länsstyrelserna i Forum för hållbart samhällsbyggande. Inom nätverket sprids
information och nätverket är även en arena för gemensamma frågeställningar. Enhetschefen är
med i nätverkets arbetsutskott och tre av medarbetarna arbetar aktivt inom beredningsgruppernas arbetsgrupper.
Andra projekt. Projektet ”Webbaserad katalogtjänst för planeringsunderlag” genomförs i
samverkan mellan länsstyrelserna och Boverket med syfte att effektivisera spridningen av
planeringsunderlag. Detta sker genom att skapa ett webbaserat system för att hantera och
tillgängliggöra såväl geodata som publikationer.
38
I syfte att förbättra Länsstyrelsens tillsynsvägledning till länets byggnadsnämnder har ett
samarbete påbörjats med Dalarnas län. Under året har handläggare från Länsstyrelsen Dalarna
deltagit i länets nätverksträffar. Länsstyrelsen och kommunerna i Gävleborg har bjudits in till
ett första seminarium om tillsynsvägledning i Dalarna.
GIS
Inom Länsstyrelsen pågår ett tvärsektoriellt arbete med planeringsunderlag. Målsättningen är
att arbeta fram metoder för att kontinuerligt långsiktigt hantera Länsstyrelsens
planeringsunderlag. Inriktningen på arbetet är att upprätta hanteringsrutiner, bedöma och
katalogisera, distribuera, tillgängliggöra och kvalitetssäkra GIS-underlag.
Nationellt förvaltningsarbete. Länsstyrelsen har varit delaktig i länsstyrelsernas nationella
förvaltningsarbete i förvaltningsobjektet Generellt kartstöd. GIS-samordnaren för Gävleborgs
län har haft rollen som objektspecialist för standardisering, harmonisering och geodata.
Objektspecialisten har även varit delaktig i arbetsgruppen FILL (Förvaltningsgrupp
Informationssamverkan Länsstyrelserna Lantmäteriet), som har uppdraget att genomföra och
samordna insatser inom ramen för intentionerna i Överenskommelse om samverkan mellan
länsstyrelserna och Lantmäteriet.
GIS-policy. Implementeringen av GIS-policyn har påbörjats. Personalen har haft möjlighet att
delta vid ett antal informationstillfällen om vad implementeringen innefattar. En arbetsgrupp
har tillsatts som under året har arbetat med att kvalitetssäkra länets verksamhetsdata
(geodata).
Indikatorer
Samhällsplanering, bostadsförsörjning, byggande samt konsumentpolitik
utgiftsområde 181)
Detaljplaner
2014
2013
2012
2011
2010
Antal överprövade detaljplaner
0
0
1
0
Antal upphävda detaljplaner
Strandskyddsdispenser
Antal strandskyddsdispenser som länsstyrelsen har
överprövat
Antal strandskyddsdispenser som länsstyrelsen har
upphävt
1)
Se avsnitt Resultatredovisning, avsnitt indikatorer
Källa: Boverket, Naturvårdsverket
0
0
1
0
2
1
11
11
2
1
7
9
39
Kommentar kring ovanstående indikatorer
Detaljplaner
Under 2014 har Länsstyrelsen flaggat för prövning i flera yttranden om detaljplaner både i
samrådsskede och granskningsskede. Efter dialog med berörda kommuner har anpassning
skett och Länsstyrelsen har inte behövt överpröva någon plan.
Strandskyddsdispenser
Antalet dispenser som Länsstyrelsen har överprövat minskade drastiskt mellan 2011 och
2012. Länsstyrelsen tolkar detta faktum som att vår information, rådgivning och tillsynsvägledning till kommunerna nu börjar ge resultat i form av en allt enhetligare bedömning av
strandskyddsdispenser kommunerna emellan, samt en allt bättre överensstämmelse med de
krav lagstiftningen ställer.
Tabell 4.1
Bidrag för vilka Länsstyrelsen har fattat beslut, men där
annan myndighet har gjort utbetalningen (tkr)
2014
2013
2012
Boverket: Engångsbidrag
1 580
19 595
3 084
0
0
131
Boverket: Periodiska bidrag totalt
1 580
19 595
3 215
Totalt
0
0
0
varav Boverket: Nyutbetalda periodiska bidrag respektive år
Källa: Boverkets statistikprogram Svanen
Utbetalningar gjorda av stöd till solceller, 60 procent av summan och resterande till radonsanering. Under 2014
har inga utbetalningar av äldreboenden gjorts.
Tabell 4.2
Beslut om stöd (antal första beslut)
2014
2013
Reguljära stöd
Radonbidrag egnahem
65
61
Tillfälliga stöd
Investeringsstöd äldrebostäder, m.m.
4
2
Investeringsstöd till solceller
7
9
Övriga beslut
Beslut om omprövning
8
15
Beslut om avslag/avskrivning
10
10
Beslut om återkallande
17
21
Beslut om utbetalning
65
61
Beslut om omprövning efter utbetalning
0
0
Källa: Boverkets statistikprogram Svanen
Antalet beslut om investeringsstöd till solceller har minskat kraftigt beroende på brist på medel för länet.
40
2012
60
0
33
19
13
10
75
0
Energi och klimat
2014
2013
2,43
0,97
1,09
1,05
2,03
1,14
3 512
1 953
2,25
1,26
14
12
16
13
0
1
318
248
1)
2)
2012
0,41
2,08
1,46
2 711
1,77
20
14
0
664
Länsstyrelserna ska kommentera ovanstående prestationer med avseende på volymer och
kostnader samt redovisa andra väsentliga prestationer och resultat inom området som inte
framgår av återrapporteringskraven. Uppgifterna kan t.ex. återfinnas i olika sakförordningar.
I grundbemanningen har vi en man och en kvinna som arbetar med frågorna. Utöver detta har
vi haft projekt- och visstidsanställda i omgångar vilket gör att årsarbetskrafterna varierar över
åren. Inom detta verksamhetsområde har vi relativt jämn könsfördelning men 2014 under en
period 2013-2014 hade vi fler män än kvinnor. Efter en längre vakans på klimatanpassning
2012-2013 anställde vi fler inom området under 2014 för att nå målen i verksamheten.
Verksamheten har relativt lågt ärendeflöde då det inte är verksamhet som har ordinarie
myndighetshandläggning utan verksamheten är i projektliknande former och beroende av
medel från myndigheter. Bidragen har varit en del av arbetet med klimat- och energistrategier
för att skapa aktiviteter i länet.
Indikatorer
Allmän miljö- och naturvård utgiftsområde 201)
Förnybar energi
2014
2013
2012
2011
2010
Installerad effekt i vindkraftverk (MW)
303
205,2
23,2
21,2
Producerad el som kommer från vindkraft (GWh)
1)
Källa: Statens energimyndighet
840
173
52
30
Två nya kommunala tematiska tillägg till översiktsplaner har antagits varav den ena är en
uppdatering av tidigare plan och den andra är helt ny. Sammataget har sex av tio kommuner
antagna vindkraftsplaner. Utbyggnaden av vindkraft har under året varit låg. Även intresset
för nya tillstånd har minskat. Det finns emellertid många tillstånd givna som ännu inte tagits i
anspråk. Länsstyrelsen kan istället se en ny trend som innebär att tillståndsinnehavare söker,
eller planerar söka, ändringstillstånd för befintliga tillstånd med syfte att få möjlighet att
bygga högre vindkraftverk.
41
RB 42. Länsstyrelserna ska redovisa insatser och användningen av medel från anslag 1:10
Klimatanpassning inom utgiftsområde 20 med anledning av uppgiften att samordna det regionala
klimatanpassningsarbetet.
Organisering och samverkan internt
I Gävleborg genomförs arbetet med klimatanpassning i projektform och utgör en egen
funktion med den funktionsansvarige som projektansvarig. Projektet har en större och en
mindre styrgrupp där berörda chefer ingår. Samverkan sker internt med de som arbetar med
fysisk planering, krisberedskap, översvämningsförordningen, klimat- och energistrategier
samt med miljömålen. Den interna samverkan har utökats med arbetsträffar under året för att
samordna åtgärdsarbetet utåt mot aktörerna. Under 2014 har uppdragen i regleringsbreven,
länsstyrelseinstruktionen och de uppsatta målen i Länsstyrelsens projektplan för
klimatanpassning slutförts.
Fokus 2014
Under 2014 har Länsstyrelsen haft fokus på fem områden.






Regional plan för klimatanpassningsarbetet (RB 2013:39)
Samordningen av det lokala och regionala arbetet med anpassning till ett förändrat klimat (RB
2014:42)
Framtagande av en regional vattenförsörjningsplan
Fysisk planering/Krisberedskap
Delprojekt ”Klimatets förändringar globalt och indirekt påverkan på Sverige”
Deltagande i forskningsprogram Mistra-SWECIA
Regleringsbrevsuppdrag 2013:39
Länsstyrelsen har slutfört uppdraget i regleringsbrevet 2013:39. Kartläggningen av
kommunernas arbete med klimatanpassning har gjorts genom en länsstyrelsegemensam enkät
med tillägg av egna fördjupningsfrågor till kommunerna. Kartläggningen beskriver
kommunernas arbete med klimatanpassning och påvisar lokala sårbarheter. Enkäten skickades
till länets kommuner i maj-juni 2013 och sammanställdes i december 2013. På grund av en
vakans kom inte kartläggningen med i delrapporteringen till regeringen 2013, utan istället
fanns den med i slutrapporteringen av regleringsuppdraget i juni 2014.
I början av året skickades kompletterande fördjupningsfrågor ut till kommunerna. Fyra
samverkansmöten ordnades med kommunerna under februari-mars. Kartläggningen ligger
sedan till grund för framtagande av den regionala handlingsplanen för klimatanpassning.
Handlingsplanen slutfördes enligt tidplan i RB 2013:39 och sändes till regeringen i juni.
Handlingsplanen omfattar förutom kartläggningen av kommunernas arbete ett åtgärdsprogram
för länets aktörer.
42
Regleringsbrevsuppdrag 2014:42
Tre tvärberedningar om klimatanpassning har genomförts på Länsstyrelsen. Fokus har varit
allmän information om klimatanpassningsarbetet, en remissversion av handlingsplanen och ett
separat projekt där vi belyser indirekta påverkan på Sverige utifrån klimatets förändringar
globalt. Klimatsamordnarna har även varit delaktiga och informerat om klimatförändringar
och klimatanpassning vid flera externa träffar. En sådan träff har genomförts med länets
beredskapssamordnare och innehöll en förmågebedömning avseende skyfall (Länsstyrelseuppdrag från MSB). En annan träff har ägt rum för lokala krishanteringsråd. En workshop
anordnades av klimatsamordnarna i oktober för kommuner och andra berörda aktörer, med
temat skyfall och översvämningar i tätbebyggda områden.
Vattenförsörjningsplan
Länsstyrelsen har prioriterat att arbeta med dricksvattenkvalitet under flera år. Tidigare år har
en kartläggning av skyddsbarriärer i några länets vattenverk gjorts och under 2014 har fokus
legat på arbetet med att ta fram en regional vattenförsörjningsplan. Detta arbete har skett i
samarbete med vattenförvaltningen (åtgärd 37 i vattenmyndighetens åtgärdsprogram).
Samverkan har skett med kommunernas planerare och dricksvattenproducenter. Projektet
påbörjades redan 2012 men har försenats. Tack vare ett resurstillskott har projektet kunnat
intensifieras under 2014 och beräknas bli slutfört under det första kvartalet 2015.
Fysisk planering/Krisberedskap
Insatserna inom fysisk planering har i huvudsak bestått av stöd i form av granskning av detaljoch översiktsplaner i länet. Den huvudsakliga inriktningen har varit risk för ras, skred och
översvämning. Klimatanpassningssamordnaren har varit delaktig i arbetet med att ta fram en
riskhanteringsplan för översvämning av Edsbyn, i enlighet med översvämningsförordningen
(SFS 2009:956). Detta arbete kommer att fortsätta under 2015.
Delprojekt ”Klimatets förändringar globalt och indirekt påverkan på Sverige”
Inom ramen för åtgärder i Regionala handlingsplanen finns med en åtgärd om att utreda och
sammanställa de indirekta risker länet kan stå inför utifrån de effekter som sker globalt i och
med klimatförändringarna. En rapport ”Klimatets förändringar globalt och dess indirekta
påverkan på Sverige” slutfördes i november.
Forskningsprogram Mistra-SWECIA
Under 2012-2015 deltar Länsstyrelsen som ett av tre län i forskningsprojektet MistraSWECIA. Inriktningen är klimatanpassning av markanvändning i skog- och jordbruk.
I gruppen som träffas deltar SEI, SMHI, Lunds universitet, Skogforsk, Skogsstyrelsen, LRF,
Holmen skog, Svea skog och tre länsstyrelser. Länsstyrelsens deltagande i projektet har under
året inriktats på naturvårdsfrågor, bland annat i ett rundabordssamtal med flertalet nationella
aktörer. Detta samtal rörde naturvård i skogslandskapet och i förhållande till
klimatförändringar.
Kunskapshöjande åtgärder
Länsstyrelsen har anordnat en utbildning internt för att höja kunskapen att granska planer ur
ett hälso- och säkerhetsperspektiv. Länsstyrelsen i Stockholm inbjöds för att utbilda om
riskhantering inom fysisk planering. Samordnarna har deltagit i konferenser och seminarier
som en kunskapshöjande åtgärd.
43
Några av dessa konferenser är SMHI:s workshop om nedskalningsprojekt, Miljöaktuellt
”Klimatanpassning Sverige 2014”, Dricksvatten i ett förändrat klimat, CLEO- seminarium om
hur klimatförändringar påverkar miljömålen samt Nordic Adaptation 2014, som är en nordisk
konferens om klimatanpassning som anordnades i Danmark. Omvärldsbevakning sker även
inom området i form av att läsa nyhetsbrev, dagstidningar, rapporter etc.
Samverkan
Länsstyrelsens externa webb har en egen klimatanpassningssida som uppdateras kontinuerligt.
Klimatanpassningssamordnarna har samverkat med länets kommuner inom ramen för främst
fokusområdena RB 39 samt vattenförsörjningsplan. Ett nätverk inom kommunerna har byggts
upp under året i samband med framtagandet av handlingsplanen. Samverkan har skett med ett
antal myndigheter, främst med SMHI. Länsstyrelsen har i en arbetsgrupp för det nationella
nätverket för klimatanpassningssamordnare deltagit aktivt vid redovisningen av SMHI:s
regeringsuppdrag Kontrollstation 2015. Länsstyrelsen har som en av fyra länsstyrelser deltagit
i SMHI:s regeringsuppdrag om regional nedskalning av RCP-scenarier, samt medverkat i
samråd Dricksvattenutredning.
Under hösten har Länsstyrelsens samverkan med högskolan inletts och återupptagits. Detta
har skett genom initiering av examensarbete på KTH och genom en uppstart av samverkan
med Högskolan i Gävle inom osäkerheter och översvämningskarteringar.
Nätverk för klimatanpassningssamordnare
Varje länsstyrelse svarar för att samordna klimatanpassningsarbetet i det egna länet. För att
kunna byta erfarenheter och skapa samordningsvinster länen emellan har länsstyrelsernas
klimatanpassningssamordnare ett nationellt nätverk som träffas två gånger per år.
Ordförandeskapet för nätverket roterar mellan tre län och varje år byts ett av länen ut.
Länsrådsgrupp 1 har det övergripande ansvaret för nätverket.
Under 2013 blev nätverket en del av Forum för hållbart samhällsbyggande.
Verksamhetsansvarig chef i Gävleborg är kontaktperson mellan Forum och nätverket för
klimatanpassning. Inom nätverket sprids information och diskuteras gemensamma
frågeställningar. Vid behov tillsätts även arbetsgrupper för angelägna länsgemensamma
frågor. Under 2014 har nätverket som helhet träffats vid 2 fysiska möten samt genom ett antal
webbmöten i mindre grupper.
8. Länsstyrelsen ska samordna arbetet på regional nivå med anpassningen till ett förändrat klimat.
Förordning (2013:815).
Återrapporteringen hänvisas till återrapporteringen av Regleringsbrev 2014 uppdrag 42 under
punkt 41.
44
Kulturmiljö
2014
2013
2,17
1,77
4,29
4,02
3,73
3,25
7 941
8 884
5,09
5,72
377
393
350
330
16
13
217
237
1)
2)
2012
1,65
4,51
3,62
8 404
5,49
286
241
11
0
Bevarande och utveckling
Länsstyrelsen har under året deltagit i arbetet med att anordna gemensamma kulturfrukostar.
Kulturfrukosten innebär att föreläsare eller debattörer bjuds in att tala om aktuella frågor på
ett frukostseminarium. Evenemanget sker en gång i månaden och är ett samarbete mellan
Gävle kommun, Region Gävleborg, Högskolan i Gävle, Landstinget och Länsstyrelsen.
Fornminnen, arkeologi
Inför exploatering av områden har Länsstyrelsen löpande under året samrått med markägare
för att hitta lösningar som innebär att forn- eller kulturlämningar inte skadas. Arkeologiska
utredningar och undersökningar har delvis utsetts genom direktval. Flera arkeologiärenden
har handlat om utredningar i samband med vägar och ledningsdragningar.
Tillstånd har sökts och getts i enklare ärenden som exempelvis användning av metallsökare,
samt i mer komplicerade ärenden som utredningar, undersökningar och slutundersökningar.
Länsstyrelsen har utövat tillsyn över de arkeologiska utgrävningar som har utförts under året.
Detta har skett i form av fältbesök och granskning av rapporter.
Samarbetet med Länsmuseet har under året fortsatt när det gäller avverkningsärenden i
skogen. Under 2015 kommer granskningar av avverkningsanmälningar att utföras av
Länsstyrelsen.
Länsstyrelsen har under 2014 låtit utföra fornvård på ett 50-tal fornlämningar i länet. Urvalet
av lämningar som vårdas är baserat på geografisk spridning och pedagogisk potential.
Fornvården utförs dels av ideella föreningar som söker bidrag, dels av en firma som genom
ramavtal utför fornvården på uppdrag av Länsstyrelsen. Länsstyrelsen har också förnyat ett
tiotal fornlämningsskyltar under 2014 samt låtit ta fram texter till ytterligare ett tiotal nya
informationsskyltar.
45
Byggnadsminnen
Länsstyrelsen har under året handlagt ett tjugotal ärenden om tillstånd till ändring av
byggnadsminnen. Till stor del är ändringarna en följd av vård- och underhållsarbeten,
vanligen reparation av yttertak, fönster- och fasadarbeten. För några av byggnadsminnena har
även fördjupade kunskapsunderlag tagits fram, exempelvis dendrokronologisk datering av
Bångagårdens båda mangårdsbyggnader, projekteringshandlingar för järnvägshotellet i
Ljusdal med flera byggnadsminnesförklarade miljöer.
Under året har tre ärenden rörande ”fråga väckt om byggnadsminne” tillkommit.
Länsstyrelsen har utrett och avslagit en ansökan om att byggnadsminnesförklara Gävle
rådhus.
Länsstyrelsens tillsyn över byggnadsminnena har under året varit begränsad.
Kyrkliga kulturminnen
Länsstyrelsen har löpande lämnat synpunkter samt väglett församlingar och pastorat i frågor
som rör kyrkliga kulturminnen. Länsstyrelsen har handlagt cirka 60 ansökningar om tillstånd
till ändring av kyrkliga kulturminnen. Detta rör de kategorier kyrkliga kulturminnen som
omfattas av kulturmiljölagen, det vill säga merparten av svenska kyrkans kyrkor,
begravningsplatser och inventarier. Ärendena rör huvudsakligen ändringar relaterade till vårdoch underhållsarbeten. Ett ärende som avgjorts under året och som bör omnämnas särskilt är
frågan om bevarande av de före detta ekonomibyggnaderna vid Gävle skogskyrkogård.
Länsstyrelsen gav under året tillstånd till rivning av delar av anläggningen och uppförande av
en ceremoniplats som tar tillvara platsens karaktär. Detta innebär att ett mycket segslitet
ärende med flera turer i rättsapparaten har funnit sin lösning. Under året har ett av
Länsstyrelsens beslut inom området överklagats. Det rör Söderala församling som har
överklagat Länsstyrelsens beslut att inte ge tillstånd till borttagande av predikstolen i Söderala
kyrka.
Länsstyrelsen har under året lämnat synpunkter och rekommendationer till Uppsala stift på
samlade remisser som rör ansökningar om kyrkoantikvarisk ersättning. Länsstyrelsen har
därutöver löpande rådgjort med stiftet om ändringar och justeringar i tidigare lämnade
yttranden.
Under året har fem tillsynsärenden avslutats. Tillsynen avser kyrkliga inventarier och en
ommålning av klocktorn.
Bidrag till kulturmiljövård
Under 2014 har länsstyrelsen använt 10 053 126 kronor av kulturmiljövårdsanslaget 7:2.
Huvudparten av medlen har använts som bidrag för kulturhistoriska merkostnader vid vård
och underhåll av kulturhistoriskt värdefulla miljöer i länet. De miljöer som i första hand
prioriterats för bidrag är kulturreservat (2,61 mnkr), byggnadsminnen (2,65 mnkr) samt
miljöer inom riksintresse för kulturmiljövården (1,80 mnkr). Utöver dessa miljöer har
länsstyrelsen beslutat om medel till fornvård och information om fornlämningar (0,99 mnkr),
informationsmaterial om länets kulturmiljöer (1,09 mnkr) samt tillgänglighetsarbete 0,35
mnkr).
Världsarvet Hälsingegårdar samt kulturreservatet Axmar bruk är under perioden 2013-15
särskilt prioriterade genom en särskild satsning på kostnadskrävande objekt.
46
Länsstyrelsen har under året arbetat med och/eller avsatt medel till projekt om bland annat:
-
-
Romska kulturarv (mottagare Hälsinglands museum) Kurser om forn- och kulturlämningar i skogen (arrangör Länsmuseet) Skylt till projekt ” Oväntade möten” (Hälsinglands museum, på uppdrag av
länsstyrelseprojekt) samt nio skyltar till arbetet med att kvalitetsgranska Skog och historia
(Länsmuseet) Fem guidade turer för sfi-utbildningen (Länsstyrelseprojekt) Fortsatt arbete med ett tillgänglighetsprojekt. Miljöer har valts ut som är lämpliga att göra
tillgänglighetssatsningar i. En avgränsad pilotstudie har gjorts med syfte att kartlägga
vilka lämpliga åtgärder som kan genomföras i två utvalda objekt (ett naturreservat och en
kulturmiljö) ”Inspiration för integration” för kulturarvsaktörer, de som arbetar med integrationsfrågor i
länet samt ideella föreningar. (samarrangemang Region Gävleborg, Landstinget,
biblioteken, Hälsinglands museum och Integration Gävleborg) Kulturreservat
Det tidigare påbörjade arbetet med att utveckla natur- och kulturturismen i Axmarbruk har
fortsatt under året. Arbetet sker i samarbete mellan Länsstyrelsen och Bergslagssatsningen,
lokala näringslivet, föreningen Hyttan och Gävle kommun. Under året har en av parkens
karaktärsbyggnader, ett lusthus, renoverats så att byggnaden kan användas till visningar,
bröllop och konserter. Under årets Våsbodag i Edsbyn initierade Länsstyrelsen en arkeologisk
undersökning av en husgrund. Undersökningen väckte stort intresse i media och bland
besökare. Den genomfördes med frivilliga från ägarföreningen.
Kulturhistoriskt värdefulla miljöer
Länsstyrelsen har vid behov lämnat yttranden på detaljoch översiktsplaner. Länsstyrelsen
har dessutom arbetat vidare med förslag till nya avgränsningar och motivtexter för områden
av riksintresse för kulturmiljövård i Gävle, Sandviken, Ovanåker, Ockelbo, Bollnäs och
Söderhamns kommuner. Arbetena har genomförts av konsulter och vissa är ännu inte
avrapporterade. För Gävle och Sandvikens kommuner inväntar vi beslut från
Riksantikvarieämbetet.
Världsarvet Hälsingegårdar
Hälsingegårdarna blev inskrivna på världsarvslistan 2012. Sedan dess har det skett ett
påtagligt ökat intresse för världsarvet och ett ökat antal besökare. De sju världsarvsgårdarna
representerar ett stort antal gårdar med höga kulturhistoriska värden. Flera av dessa är öppna
för besökare. Som ett led i att göra världsarvet mera känt har kulturmiljömedlen
medfinansierat framtagandet av en broschyr som presenterar ett 40-tal öppna gårdar samt en
barnbok ”Pelles bok” om dagens hälsingegårdar och kulturarvet. Länsstyrelsen har under året
anordnat tre studieresor till världsarvet Hälsingegårdar, anpassade till olika målgrupper.
Länsstyrelsen har under året fortsatt arbetet med att säkerställa brandskyddet för
världsarvsgårdarna. Länsstyrelsen samarbetar med Region Gävleborg i det pågående projektet
”Hälsingegårdar mer än ett världsarv” med syfte att ta fram en utvecklingsplan för
världsarvet. Länsstyrelsen och Region Gävleborg samarbetar även i projektet ”Visa
världsarvet” som syftar till att sprida kunskap om världsarvets värden för att höja
kompetensen hos allmänheten och samtidigt inspirera till utveckling med kulturarvet som
grund.
47
Järnriket
Under året har boken Trädgårdsguide Bergslagen färdigställts. Boken har även presenterats
vid årets Bok- och Biblioteksmässa. Arbetet har gjorts inom ramen för Bergslagssatsningen,
som är ett samarbete mellan Länsstyrelserna i Gävleborg, Dalarna, Örebro, Västmanland,
Uppsala och Värmlands län. Syftet är att lyfta fram och utveckla industrihistoriska miljöer för
en långsiktigt hållbar kulturturism. Inom projektet anordnades också en trädgårdskurs i
Axmar bruk.
Tabell 5.1
Länsfakta kulturmiljö
2014-12-31
2013-12-31
2012-12-31
9 101
9 006
8 780
Antal byggnadsminnen enligt 3 kap. kulturminneslagen
107
107
107
Antal kyrkobyggnader enligt 4 kap. kulturminneslagen
94
94
94
79
39 578
79
39 578
3
487
3
487
Antal registrerade fornlämningar (exkl. marina)
Riksintresseområden för kulturmiljövården, antal
Riksintresseområden för kulturmiljövården, yta (ha)
Kulturreservat, antal
Kulturreservat, yta (ha)
79
39 578
3
0
10
10
10
Andel av länets kommuner som har kulturmiljöprogram (%)
Källa: Fornminnesinformationssystemet (FMIS), Länsstyrelsens förteckning över länets byggnadsminnen och
kyrkobyggnader samt Länsstyrelsens GIS-skikt över Riksintressen kulturmiljövård och Kulturreservat
Tabell 5.2
Utbetalade bidrag för kulturmiljö, summa (tkr)
Bidrag, vilka länsstyrelsen fattar beslut om och betalar ut
2014
2013
2012
0
0
0
Bidrag, vilka länsstyrelsen har fattat beslut om, men där
Riksantikvarieämbetet har gjort utbetalningen
10 053
10 727
Källa: Länsstyrelsens ekonomisystem Agresso, Riksantikvarieämbetets handläggarsystem KÄLLA
48
9 667
2014
2013
1,49
1,54
2,99
1,84
2,59
1,90
6 551
5 036
4,20
3,24
119
97
105
101
0
3
0
0
1)
2)
2012
2,12
0,83
1,73
4 378
2,86
140
129
0
0
Inom verksamhetsområdet har vi haft två pensionsavgångar vilket har lett till ändrade
förhållanden i könsfördelning. 2012 och tidigare var det tre män och en kvinna och efter
nyrekrytering är det tre kvinnor och en man samt en man som arbetat deltid som timanställd.
Målsättningen är dock att ha en jämn könsfördelning. Ärendeflödet är relativt konstant och
verksamheten får relativt många remisser. I övrigt är det till exempel tillsynsprotokoll.
Äldre ärenden ses nu över och är avslutade. Antalet årsarbetskrafter är underdimensionerat
med hänsyn till det ansvar Länsstyrelsen har inom området enligt Länsstyrelseinstruktion
samt Krisberedskapsförordningen.
Länsstyrelsen har ett pågående arbete för att öka sin förmåga att hantera större händelser och
allvarligare kriser i länet. För att stärka förmågan att initiera och samordna det inledande
arbetet vid en allvarlig kris eller händelse har flera möten genomförts för att kompetensutveckla våra tjänstemän i beredskap (TiB). Under sista kvartalet 2014 har ett stort arbete
påbörjats med att utveckla Länsstyrelsens krisledningsorganisation och krisledningsstab.
I detta arbete, som beräknas pågå under de kommande tre åren, ingår att förändra strukturen
för krisledningsstaben till den så kallade Natomodellen, samt att rekrytera, utbilda och öva ny
personal.
Länsstyrelsen driver ett treårigt projekt (2013-2015) kallat ”Regional samordningsfunktion,
stärkt CBRNE-förmåga i Gävleborgs län”. Syftet med projektet är att i samverkan mellan
Räddningstjänsten, Landstinget och Polisen öka förmågan att hantera avsiktliga eller
oavsiktliga händelser inom ramen för olyckor med farliga ämnen.
Under 2014 har en större seminarieövning, kallad ”X-ray” skett inom ramen för projektet. Det
övergripande syftet innebar att i samverkan påbörja arbetet med framtagandet av en regional
kriskommunikationsplan.
49
Under 2014 har Länsstyrelsen genomfört och avslutat utvecklingsprocessen ”Regional
samordning och inriktning”, som genomförts i samverkan med Myndigheten för skydd och
beredskap (MSB) och Länsstyrelsen i Dalarna. Utvecklingsprocessen har innehållit fem
stycken fysiska träffar (en träff under 2013 och fyra träffar under 2014), med deltagare från
bland annat Polisen, Räddningstjänsten, Försvarsmakten, Trafikverket, Landstinget och
kommunerna i länet.
Processen har bland annat resulterat i framtagandet av en strategi för krissamverkan i länet
samt ett arbete med att utveckla länets Regionala krishanteringsråd. Efter processens avslut
kommer ett implementeringsarbete att ta vid under åren 2015-2016. Processen har inneburit
en positiv utveckling av krishanteringsförmågan på både lokal och regional nivå.
Länsstyrelsen har inom ramen för det geografiska områdesansvaret medverkat vid flertalet
möten, seminarier och nätverksträffar av betydelse. Som exempel kan nämnas Utbildning och
erfarenhetsforum för Styrel, Tillsynskonferens, RSA-konferens, Rakelforum
Samverkansmöten med Militärregion Mitt med flera.
Länsstyrelsen har även arrangerat flera nätverksträffar, till exempel tre träffar med länets
kommunala och landstingsknutna beredskapssamordnare. Länsstyrelsen har även initierat och
genomfört regionala samverkanskonferenser med anledning av aktuella regionala eller
nationella händelser. Som exempel kan nämnas samverkanskonferenser med anledning av
vädervarning, varning för höga temperaturer, risk för skogsbrand och regionalt
eldningsförbud, samt informationsmöte gällande Ebola-viruset.
Länsstyrelsen deltar tillsammans med övriga länsstyrelser i Samverkansområde Geografiskt
områdesansvar (SOGO). Inom ramen för arbetet har länets beredskapsdirektör bland annat
ingått i den delegation om cirka 25 personer, som i studiesyfte besökt Österrike under året.
Erfarenheterna från studieresan kommer att sammanfattats i en rapport som blir klar under
våren 2015.
Länsstyrelsen har via upphandlat avtal säkerställt att länet haft tillgång till skogsbrandflyg
under sommarmånaderna. Under sommaren 2014 har 26 bränder upptäckts i samband med
planerade överflygningar vid dagar med utfärdad hög brandrisk. Upphandlingen av 2015 års
brandflyg är redan igång.
Länsstyrelserna i Gävleborg, Norrbotten, Västerbotten, Västernorrland, Jämtland och Dalarna
(Nordsam) har under 2014 konsoliderat och vidareutvecklat samverkansarrangemanget inom
området krisberedskap och skydd mot olyckor. Utvecklingsarbetet baseras på en gemensam
strategisk plan. Under 2014 har arbetet huvudsakligen varit inriktat på att kartlägga och
systematisera viktiga återkommande milstolpar i Nordsam under ett kalenderår, fördela
deltagande i nationella nätverk och arbetsgrupper, samt att uppdatera Nordsams virtuella
samarbetsyta på länsstyrelsernas intranät. Ett ytterligare fokusområde under året har varit att
öka vår förmåga att kunna förstärka och avlösa varandra i händelse av en kris.
Sommarens skogsbrand i Västmanland understryker vikten av att just sådan förmåga
utvecklas och upprätthålls. Vår bedömning är att samarbetet 2014 bidragit till att stärka både
krishanteringsförmågan och kapaciteten i det förebyggande arbetet.
Utifrån den gemensamma strategin och den nya kommunöverenskommelsen har
länsstyrelserna i Nordsam även utarbetat två nya projektansökningar för perioden 2015
respektive 2015-2018. Det ena projektet rör kompensutveckling inom Civilt försvar medan
det andra framförallt är inriktat mot att stärka kommunernas förmåga. Det senare innefattar
50
även implementering av resultat från projekt Ledning och Samverkan (LoS), samt
utvecklingsprocessen för samordning och inriktning (RSI). Utöver ovanstående aktiviteter
pågår en omfattande samverkan framförallt inom Nordsamprojekten Krisledning och
samverkan II samt Kriskommunikation i Nordsam.
RB 64. Länsstyrelsernas tillsyn av kommunerna inom området skydd mot olyckor syftar till att främja
och bedöma kommunernas förmåga att leva upp till nationella mål, verksamhetsmål och särskilda
skyldigheter enligt lagen (2003:778) om skydd mot olyckor. Länsstyrelserna ska redovisa en
sammanfattande bedömning av kommunernas arbete enligt lagen om skydd mot olyckor.
Länsstyrelsen har haft omfattande kontakter med länets räddningstjänster under det gångna
året. I länets Regionala samordningsfunktion RSF (CBRNE) deltar bland annat en Kemkoordinator och en representant för länets räddningstjänster. Arbetet inom RSF har under året
företrädesvis varit inriktad på att planera och genomföra en övning med huvudsyfte att öva
kriskommunikation vid en händelse med farliga ämnen. Inom ramen för ovan nämnda har
Länsstyrelsen även gett ekonomiskt stöd till räddningstjänsterna för genomförande av
utbildning i personsanering, vilket innebär sanering av personer vid exempelvis kemisk
olycka. Dessa insatser har främjat och ökat kommunernas förmåga att hantera olyckor med
farliga ämnen.
Länsstyrelsen har även haft informella kontakter och deltagit vid länets räddningschefsträffar,
där Länsstyrelsen alltid har en stående punkt på dagordningen. Kontakt har också förekommit
mer formellt genom medverkan vid MSB:s årsuppföljning, genom samråd vid förändringar i
handlingsprogram samt vid utveckling av räddningstjänsternas räddningscentraler och
kommunernas ledningsplatser. Utöver detta samordnar alltid Länsstyrelsen Seveso-tillsynerna
med länets räddningstjänster och deras tillsyn på verksamheter enligt LSO. En stor fördel med
detta är att Länsstyrelsen får en bra överblick över att kommunernas planer för
räddningsinsatser för Sevesoverksamheter på högre kravnivå är aktuella och går hand i hand
med verksamheternas interna planer för räddningsinsatser.
Länsstyrelsen är även delaktig i Nordsam, ett samarbete mellan länsstyrelserna i sex
norrlandslän. (Gävleborg, Dalarna, Jämtland, Västernorrland, Västerbotten samt Norrbotten)
Inom Nordsam finns bland annat en arbetsgrupp som numera heter AGLSO (tidigare
samarbetsgrupp Tillsyn). I arbetsgruppen ingår representanter för samtliga sex län. Ett av
syftena med denna arbetsgrupp är att arbeta fram underlag med mera så att tillsyner enligt
LSO blir så lika som möjligt i de olika länen. Inom denna arbetsgrupp har vi även deltagit i
varandras tillsyner.
Länsstyrelsens ambitionsnivå har varit att genomföra två tillsynsbesök per räddningstjänst och
mandatperiod i Gävleborgs län, vilket är en ambition som vi har uppnått. Första omgångens
tillsynsbesök omfattade ”preciserade skyldigheter” enligt LSO och de andra tillsynsbesöken
omfattade ”måluppfyllnad”.
Inför sistnämnda tillsynsbesök togs jämförelsestatistik fram över kommuner med någorlunda
lika stor folkmängd, riskbild med mera. Jämförelser gjordes företrädesvis för brand i byggnad
samt för trafikolyckor. Detta underlag gjorde att tillsynerna och frågeställningarna vid
tillsynerna kunde vara inriktade på nationella mål avseende likvärdigt och tillfredsställande
skydd.
51
Tillsynsbesök har genomförts på samtliga länets fyra räddningstjänster under 2014. Arbetet
med fjärde generationens handlingsprogram har i princip startat upp inom samtliga
räddningstjänster i länet och Länsstyrelsen har påbörjat arbetet med att stödja kommunerna i
detta arbete. Länsstyrelsen har deltagit i ett möte med länets största räddningstjänstförbund.
Dessutom har räddningstjänsterna tillsänts ett underlag som stöd för att påbörja detta arbete.
Länsstyrelsen kommer även att genomföra en riktad insats i början på 2015 där länets
samtliga räddningstjänster kommer att bjudas in.
Länsstyrelsens slutsats efter de tillsyner som genomförts och kontakter som tagits under året
är att räddningstjänsternas ambitioner att leva upp till nationella mål är höga. Erfarenheter
från inträffade händelser under året, bland annat från skogsbränderna i Västmanland där
räddningstjänstpersonal från länet deltog, har och kommer att tas tillvara. Detta är
erfarenheter som även Länsstyrelsen kommer att ha nytta av. Samarbetet mellan
Länsstyrelsen och länets räddningstjänster fungerar mycket väl. Efter genomförda tillsyner
under året, kan dock konstateras att målformuleringar och mätbarheten av dessa, egenkontroll
samt i vissa fall förmågan att bredda arbetet till att omfatta andra kommunala förvaltningar
kan utvecklas. Länsstyrelsen har en viktig roll i att stödja kommunerna i nästkommande
mandatperiods handlingsprogram. Detta arbete är påbörjat och kommer att fortsätta.
RB 65. Inom ramen för det geografiska områdesansvaret ska länsstyrelserna följa upp de lokala riskoch sårbarhetsanalyser och handlingsplaner som sammanställs enligt lagen (2006:544) om
kommuners och landstings åtgärder inför och vid extraordinära händelser i fredstid och höjd
beredskap. I uppföljningen ska länsstyrelserna beskriva hur eventuella brister och åtgärdsbehov, som
identifierats inom ramen för arbetet med riskoch sårbarhetsanalyserna samt vid hanteringen av
extraordinära händelser, omhändertagits. Det ska även framgå hur frågor rörande förmågan att ta
emot internationellt stöd vid kriser och allvarliga händelser i fredstid har beaktats inom länen.
Uppföljningen ska även inriktas så att den kan samordnas med uppföljningen av kommunernas
användning av utbetalade medel enligt avtal mellan staten och Sveriges Kommuner och Landsting om
kommunernas uppgifter i samhällets krisberedskap.
Till grund för bedömningen ligger de riskoch sårbarhetsanalyser, uppföljningar och planer
för extraordinära händelser som samtliga av länets tio kommuner har lämnat in till
Länsstyrelsen. Detta har gjorts i enlighet med MSB:s föreskrifter om kommuner och
landstings riskoch sårbarhetsanalyser. Samtliga kommuner och Landstinget lämnade in riskoch sårbarhetsanalyser under 2011, samt uppdateringar under åren 2012-2014. Landstinget
lämnade en uppföljning till sin riskoch sårbarhetsanalys under 2012, men har de övriga två
åren inte uppdaterat sin RSA på grund av personalomsättningar.
Omhändertagande av brister och åtgärdsbehov
Åtta av tio kommuner har gjort uppföljningar enligt föreskrifterna och två kommuner har
uppdaterat sina riskoch sårbarhetsanalyser. Länsstyrelsen gör bedömningen att sju av de åtta
kommuner som gjort uppföljningar har en bra redovisning av de genomförda åtgärderna.
De två kommuner som gjort nya riskoch sårbarhetsanalyser har även de bra redogörelser för
både genomförda och planerade åtgärder. Att en kommun har en bristfällig uppdatering kan
bero på personalomsättning och nyanställning.
Av de åtta kommuner som lämnat in uppdateringar har sju redogjort för åtgärder i
uppdateringarna som i vissa fall kan härledas till riskoch sårbarhetsanalyserna. I vissa fall
kan de vara av sådan art som genom åren identifierats som nödvändiga men som inte
noterades i riskoch sårbarhetsanalysen. De åtgärder som kommunerna rapporterar att de
52
genomfört är bland annat identifiering av riskområden, uppdatering av planer, utökning av
antalet Rakelenheter, övningar samt utbildningsinsatser. Det har under året inte i någon
kommun inträffat någon händelse som kan betraktas som extraordinär och som föranlett
någon utvärdering.
Förmåga att ta emot internationellt stöd
Ingen av länets kommuner har med något om hur man kan ta emot internationellt stöd i sina
riskoch sårbarhetsanalyser eller planer för extraordinära händelser. Länsstyrelsen ser inte att
det är något anmärkningsvärt i detta då det inte finns specificerat i någon lagtext eller
föreskrift om att det ska finnas med i planer eller analyser. Majoriteten (åtta av tio) av
kommunerna har dock i sina riskoch sårbarhetsanalyser i mer eller mindre utsträckning
berört förmågan att ta emot nationella resurser från andra närliggande kommuner, från
centrala myndigheter eller organsationer. Internationella resurser är det dock ingen kommun
som berör. Länsstyrelsens bedömning är att om det blir fråga om internationella resurser
kommer dessa förfrågningar och mottagande stödjas av MSB.
53
Naturvård, samt miljö- och hälsoskydd
Avser verksamhet 5*
2014
29,43
30,52
34,67
65 161
41,75
2 371
2 358
132
13 249
2013
30,24
33,56
35,86
65 885
42,43
2 281
2 382
136
19 359
2012
30,63
28,78
34,88
67 418
44,04
2 120
2 037
97
26 481
Brukarundersökning
Nöjdindex brukarundersökning – verksamhet 5118
Rovdjursförvaltning 3)
52
1)
2)
3)
mellan 0 och 100, där 0 är lägsta betyg och 100 är högsta betyg. Genomsnitt för deltagande 3 länsstyrelser är 52.
Många av ärendena som är äldre än två år utgörs av naturreservatsbeslut. För närvarande är 45
ärenden äldre tre år, vilket är gränsen för redovisning till JK.
Bildning av naturreservat är en process som ofta är utsträckt i tid. Processen börjar ofta i samband
med en avverkningsanmälan. Enligt regleringsbrevet ska länsstyrelsen prioritera arbete med
skydd av de kvarvarande skogliga värdekärnorna. Avverkas ett område med värdekärna är detta
borta för all framtid och det är därför nödvändigt att hantera denna typ av ärenden när de kommer
till oss och starta ärendet och börja den långa processen mot att ett formellt skydd av området.
Vanligt är att det efter anmälan görs en inventering av naturvärden och sedan ett urval av vilka
områden som är skyddsvärda, detta sker i dialog med Naturvårdsverket. När objekten är godkända
för reservatsbildning är det dags för den första skriftväxlingen – vanligen beställning av
lantmäteriuppdrag, vid detta tillfälle diarieförs ärendet.
Därefter sker
 kontakter med markägare
 värdering av objekt (konsultuppdrag)
 förhandlingarna med markägare (konsultuppdrag)
 utformning av beslut och skötselplan
 internremiss
 remiss
 slutligt beslut.
54
Det ovan beskrivna innebär att vissa ärenden kan ta lång tid och stannar upp i olika delar av
processen. Den nya formen med naturvårdsavtal gör att processen tar ännu längre tid, markägarna
har svårt att ta ställning.
Under de sista åren har de stora skogsbolagen inte sålt mark till staten före reservatsbildning
eftersom de vill ha ersättningsmark. Detta gör att ett antal startade reservatsobjekt inte kunnat
avslutas. En uppgörelse mellan bolag och staten under 2010 gör att detta hinder inte längre finns.
De nu alltmer begränsade nationella resurserna för att markåtkomst gör att arbetet stannar upp.
Förhandling om köp eller intrång tar tid i många ärenden, vilket bland annat beror på att anslaget
för markåtkomst är begränsande.
Under 2014 var antalet inkomna avverkningsanmälningar fortsatt högt (ca 200 st) vilket är en
dubblering jämfört med 2012.
Inom vattenförvaltningen har länsstyrelsen arbetat tillsammans med Vattenmyndigheten för
att få klart remissversionerna av förvaltningsplan, åtgärdsprogram och miljökvalitetsnormer
som ska gälla under perioden 2015-2021. Remissperioden inleddes i november 2014.
Länsstyrelsens har sammanställt åtgärdsförslagen i 13 åtgärdsområdessammanställningar,
vilka är en del av bilaga 1 i åtgärdsprogrammet (1:24- 1:36). Vi har också lagt in en stor
mängd data (statusklassningar, påverkanskällor, åtgärdsförslag med mera) i den publika
databasen VISS.
Länsstyrelsen Gävleborg leder ett projekt för att inventera fiberbankar i Norrland. De fem
länsstyrelserna i Norrland (Gävleborg, Jämtland, Västernorrland, Västerbotten och
Norrbotten) har fått sammanlagt 7,6 miljoner kronor från Havs- och Vattenmyndigheten för
att inventera fiberbankar och fiberrika sediment längs norra Sveriges kust. Inventeringen som
omfattar även sjöar och vattendrag i Norrland ska bidra till att uppnå ett flertal miljömål,
bland annat Giftfri miljö. Projektet som ska pågå mellan år 2014 och 2016 leds av
Länsstyrelsen Gävleborg i samarbete med Sveriges Geologiska Undersökning (SGU).
Under år 2014 har Länsstyrelsen påbörjat arbetet med att ta fram en regional strategi som
innehåller en handlingsplan för arbetet med dioxinföroreningar i Gävleborgs län. Syftet med
denna handlingsplan är att etablera en grund för det fortsatta arbetet med
dioxinföroreningarna i länet, identifiera möjliga åtgärder samt vilka aktörer som kan
medverka till att genomföra dessa. Länsstyrelsen har därför tagit upp detta i sitt
åtgärdsprogram för miljömålen 2014-2020 genom åtgärd 8: ”Strategi för dioxin”. Arbetet
utifrån denna handlingsplan kommer främst bidra till miljömålet Giftfri miljö men även till
målen Hav i balans samt Levande sjöar och vattendrag. Arbetet med strategin ska fortsätta
under år 2015.
55
Indikatorer
Allmän miljö- och naturvård utgiftsområde 201)
Biologisk mångfald 2)
Andel av Länsstyrelsen skyddad produktiv skogsmark
av den totala arealen produktiv skogsmark (%) 2)
Förekomst av rovdjur i länet
Antal vargrevir med föryngringar
2014
2013
2012
2011
2010
1,07 %
1,07 %
1,07 %
1,07 %
1,05 %
2
1,5
2
3
Vattenmiljö
Andel ytvattenförekomster som uppnår hög eller god
ekologisk status (%)
22 %
22 %
39 %
39 %
39 %
Andel grundvattenförekomster som uppnår god
kvantitativ status (%)
100 % 100 % 100 % 100 % 100 %
Andel grundvattenförekomster som uppnår god kemisk
status (%)
95 %
95 %
95 %
95 %
95 %
Förorenad mark
Antal objekt i riskklass 1
28
27
27
26
Antal sanerade objekt i riskklass 1 (ack)
8
8
64
3
3
21
varav sanerade med statliga medel (ack)
1)
2)
Skyddade arealer vid utgången av respektive år med givna urval kan ej tas ur databasen VIC natur i efterhand.
För åren 2010-2013 gjordes uttaget 2014-10-01. Ett områdes areal ligger då på det år som det ursprungliga
beslutet fattades.
Källa: Metria, Viltskadecenter, Havs- och vattenmyndigheten, Naturvårdsverket
Biologisk mångfald
Under året har tre nya naturreservat bildats, Hamsas, Storjungfrun och Sätraskogen. De två
sistnämnda är kommunala reservat vars arealer inte ingår i indikatorn. Reservatbildningen i
Hamsas innebär en ökning med 56 ha. Två områden har utvidgats under året med 20 ha till
Hådells gammelskog och 180 ha till Flarksjöberget. Till detta kommer 12,6 ha
naturvårdsavtal. Sammanlagt innebär detta en ökning med skyddad areal på 269 ha. I denna
siffra ingår inte Storjungfrun och Sätraskogens areal.
Förekomst av rovdjur i länet
15 familjegrupper av lodjur konstaterades i Gävleborg vintern 2013/2014. Tre av dessa
delades med angränsande län.
Åtta vargrevir berörde länet vintern 2013/2014 och fem av reviren delades med angränsande
län. Under 2013 konstaterades föryngring i tre av vargreviren. Vintern 2014/2015 har den
påbörjade varginventeringen indikerat att antalet stationära vargar i Gävleborg ökar. Enligt
preliminära resultat berörs länet av nio vargrevir och föryngringar 2014 har konstaterats i sex
av reviren.
Ingen inventering av björn genomfördes 2014. Länsstyrelsen bedömer att björnstammens
storlek och spridning i länet sannolikt överensstämmer med resultatet från 2012 års
spillningsinventering. Björnstammen uppskattades då till cirka 380 individer i Gävleborgs län.
56
Ingen riktad järvinventering har gjorts i länet de senaste åren, men förekomst av järv har
konstaterats framför allt i länets nordliga och nordvästra delar.
Vid inventeringen av kungsörn i Gävleborg 2014 konstaterades 25 kända revir och åtta
lyckade häckningar.
Vattenmiljö
Ytvatten. Bedömningen av antalet ytvattenförekomster som uppnår god eller hög ekologisk
status, i förhållande till det totala antalet i länet (22 %), baseras på de bedömningar som
gjordes 2014. Dessa bedömningar är klassade som arbetsmaterial i VISS vilket innebär att de
är preliminära och kan komma att förändras. Det är de klassningar som gjordes 2009 och de
fastställda miljökvalitetsnormer som presenterades i Förvaltningsplanen 2009-2015 som
fortfarande gäller. Vattendelegationen kommer att besluta om en ny förvaltningsplan för
perioden 2015-2021 senast december 2015.
Att andelen ytvattenförekomster som uppnår god eller hög ekologisk status är betydligt lägre
för 2014 och 2013 än för 2012 ska inte tolkas som att vattnens kvalitet avsevärt har
försämrats. Skillnaden beror snarare på förändrade bedömningsgrunder och riktlinjer för hur
bedömningarna ska göras, samt bättre underlagsdata.
Grundvatten. Bedömningen av antalet grundvattenförekomster som uppnår god kvantitativ
status (100 %) eller god kemisk status (95 %) i förhållande till totala antalet i länet baseras på
de bedömningar som gjordes 2014. Dessa bedömningar är klassade som arbetsmaterial i
VISS vilket innebär att de är preliminära och kan komma att förändras. Det är de klassningar
som gjordes 2009 och de fastställda miljökvalitetsnormer som presenterades i
Förvaltningsplanen 2009-2015 som fortfarande gäller. Vattendelegationen kommer att besluta
om en ny förvaltningsplan för perioden 2015-2021 senast december 2015.
Förorenad mark
Kommentar till siffrorna
Länsstyrelsen kan konstatera att sammanställda siffror vad gäller antalet sanerade områden i
riskklass 1 inte stämmer för Gävleborgs län. Dessa siffror bör vara (ackumulerat antal):
 2010: 2 st
 2011: 4 st
 2012: 4 st
 2013: 6 st
Ett av de objekt som under 2013 inte längre är riskklass 1 är inte åtgärdat i meningen sanerat,
men undersökningar har visat att det inte bör vara klassas i riskklass 1. Området har därför,
mot bakgrund av genomförda undersökningar, klassats ned. I övrigt har delåtgärder
genomförts och genomförs inom flera av de områden som är placerade i riskklass ett.
Ingen av dessa delåtgärder har ännu lett till omklassning av något av dessa områden.
Kommentarer till genomfört arbete
Indikatorn visar att såväl antalet åtgärdade områden i riskklass 1, som det totala antalet
områden i riskklass 1 har ökat något under redovisade år. Länsstyrelsens arbete med
inventering av förorenade områden (MIFO) har bidragit till att flera områden systematiskt
risklassats, vilket lett till att antalet riskklass 1 objekt ökat trots åtgärder. Det har ökat
kunskapen inom området och innebär att nya områden kan prioriteras för undersökningar och
57
åtgärder. Om Länsstyrelsen inte genomfört inventeringsarbetet är det osäkert om prioritering
och arbete med just dessa områden genomförts systematisk eller i samma takt.
Det tar tid innan åtgärder kan genomföras eftersom de ofta måste föregås av komplexa
utredningar och undersökningar, som förfinas succesivt. Personella resurser vid
Länsstyrelsen, för tillsyn och tillsynsvägledning, är en faktor som påverkar möjligheten att
driva fram nya områden till åtgärder.
I Gävleborgs län pågår åtgärder vid tre av länets riskklass 1-områden för närvarande (vid två
av dessa handlar det om projektering inför åtgärd). Vid två områden är utredningar och
undersökningar fram till huvudstudie färdigställda, men åtgärder har inte påbörjats. Vid
ytterligare två områden pågår utredningar och undersökningar för att ta fram en huvudstudie,
som förberedelse för åtgärd. Under år 2013 har även Länsstyrelsen och några av länets
kommuner också arbetat med ansvarsutredningar inriktade på saneringsåtgärder för områden
som är på väg in i åtgärd. Vid flera av områdena finns ansvarig verksamhetsutövare, men
ansvaret är inte fullständigt. Möjligheten att åtgärda dessa områden är därmed inte enbart
beroende av inställning och betalningsförmåga för ansvarig part eller tillgången till en
huvudman. Det handlar också om hur dessa åtgärder prioriterats på nationell nivå och
tillgången till bidragsmedel. De områden där riskerna hittills avhjälpts har åtgärderna
genomförts helt eller delvis med statlig finansiering. Åtgärder med denna finansiering sker
alltid i nära samarbete med huvudmannen. De är beroende av god dialog och tydlighet.
Sammanfattningsvis konstaterar Länsstyrelsen att antalet åtgärdade områden i riskklass 1 har
ökat. Åtgärdstakten bedöms dock inte vara tillräcklig för att generationsmålet ”Giftfri miljö”
ska kunna uppnås. Den påverkas av såväl tillgång på personella resurser som möjligheterna
till statlig finansiering av åtgärder.
RB 48. Länsstyrelserna ska redovisa vilka åtgärder som vidtagits för att öka antalet privatfinansierade
efterbehandlingar av förorenade områden samt arbetet med att åtgärda förorenade områden med
statliga bidrag. Länsstyrelserna ska även samordnat och i samverkan med Naturvårdsverket ta fram
och redovisa åtgärder för att minimera omfattningen av oförbrukade bidrag för efterbehandling av
förorenade områden.
Åtgärder för att öka antalet privatfinansierade efterbehandlingar
Länsstyrelsens arbete med efterbehandling av förorenade områden fokuserar på områden där
risken för människors hälsa och för miljön är som störst. Till vilken andel åtgärder finansieras
av privata aktörer styrs därmed av vilket ansvar som finns för dessa prioriterade områden.
Länsstyrelsen har under lång tid arbetat tillsynsinriktat. Genom dialog eller krav riktade till
verksamhetsutövare, har underlag tagits fram för åtgärder (utredningar och undersökningar).
För att åtgärder sedan ska kunna genomföras kommer det i många fall även att behövas
statliga bidrag. Detta behövs eftersom föroreningar vid många av dessa områden uppkommit
under lång tid och den rättspraxis som växer fram på området anger att ansvaret för
efterbehandling och avhjälpande åtgärder då ofta är begränsat.
Under året har fortsatta åtgärder genomförts vid ett av länets prioriterade områden, en helt
privatfinansierad åtgärd. Åtgärdsförbredande undersökningar har också påbörjats vid två av
länets prioriterade områden, där delansvar finns. Länsstyrelsen har också prioriterat arbetet
58
med att upprätta och uppdatera ansvarsutredningar för att kunna initiera nya undersökningar
och ta upp diskussioner kring åtgärder för efterbehandling.
Länsstyrelsen arbetar med att i tillsyn av miljöfarlig verksamhet lyfta frågan om förorenade
områden, bland annat genom att arbeta in den i verksamheternas egenkontroll. Vid flera av
länets större verksamheter sker det succesivt undersökningar och delåtgärder. Dessa
finansieras av verksamhetsutövarna.
Länsstyrelsen lägger också mycket tid på att lämna ut information om förorenade områden.
I många fall så dyker frågor upp i samband med försäljning av fastigheter eller verksamheter,
infrastruktursatsningar och vid kommunal planering som innebär förändrad markanvändning.
Kunskap om att det finns risk för att ett område är förorenat innebär i förlängningen att
områden undersöks innan försäljning. Det innebär även att de vid behov utreds och åtgärdas
vid exploatering, vilket bekostas av privata finansiärer.
Åtgärder för att minimiera oförbrukade bidrag
Länsstyrelserna har under året fortsatt arbeta för att minska mängden oförbrukade bidrag.
Arbetet har liksom tidigare år skett i samarbete med Naturvårdsverket. Länsstyrelsernas
arbetsgrupp för bidragssamordning genomförde i april ett möte med Naturvårdsverket och
Sveriges geologiska undersökning (SGU). Syftet med mötet var att ge Naturvårdsverket och
länsstyrelsernas bidragssamordningsgrupp möjlighet att informera om och tillsammans med
SGU diskutera det gemensamma arbete som bedrivs för att minska andelen oförbrukade
bidragsmedel. Vid mötet diskuterades några av de åtgärder som länsstyrelserna och
Naturvårdsverket genomfört hittills och förslagen till ytterligare åtgärder. SGU gavs möjlighet
att redogöra för sin roll och sina erfarenheter av bidragshantering i egenskap av huvudman.
Länsstyrelsen har även genomfört separata möten med Naturvårdsverket för att diskutera det
fortsatta arbetet med att minska mängden oförbrukade medel.
Som ett resultat av det arbete som länsstyrelserna hittills genomfört har mängden oförbrukade
bidrag minskat väsentligt. De bidragsmedel som nu finns på länsstyrelserna över årsskiftena
är uppbundna till specifika projekt. I det fall förändringar i projektet orsakat överblivna
projektmedel som inte behövs i ett projekt, sker en kontakt med Naturvårdsverket och
åtgärder för att omfördela bidraget genomförs.
Det arbete som nu sker fokuserar i hög grad på att ta fram åtgärder för att minska osäkerheter
i de enskilda projekten och förbättra återkopplingen mellan olika aktörer. Genom säkrare
ekonomiska analyser i bidragsansökningar, minskade projektrisker och med rätt uppföljning
kan mängden oförbrukade bidrag hållas nere. Med hänsyn till efterbehandlingsprojektens
höga komplexitet och övriga omständigheter som myndigheterna inte råder över, kommer
dock alltid oförbrukade bidrag att finnas kvar över årsskiftena.
Under slutet av 2014 har länsstyrelsernas bidragssamordningsgrupp tagit initiativ till att
genomföra en nationell dag för landets kommunala huvudmän under början av 2015. Ett av
syftena med denna träff är att informera kommunerna om förutsättningarna för bidrag och att
ha en dialog kring de faktorer som påverkar bidragshanteringen. Kommunerna är en mycket
viktig aktör i arbetet med att minska mängden oförbrukade bidragsmedel.
Oförbrukade medel i länet
I Gävleborgs län har oförbrukade medel för utredning och efterbehandling av förorenade
områden (lönemedel för tillsyn och tidigare inventering ej medräknat) minskat med drygt 34
miljoner kronor vid jämförelse av ingående balans år 2012 och år 2014. Minskningen är
59
framförallt en följd av utbetalning för genomförda åtgärder och undersökningar, men även till
följd av omfördelning av medel efter kontakt med Naturvårdsverket.
Den ingående balansen år 2014 var inte fullt 5 miljoner kronor. Delar av denna summa har
förbrukats under året. Länsstyrelsen har under året beviljats ytterligare medel för utredning
och efterbehandling av flera områden. Summan av oförbrukade medel har därför ökat, sett
som ingående (4,8 mnkr) och utgående balans år 2014 (7,4 mnkr). Detta kommer till stor del
att regleras under våren 2015, eftersom ett större efterbehandlingsprojekt slutredovisas vid
årsskiftet 2014/2015 och därefter kan slutregleras. Kvarvarande medel är uppbundna till
specifika projekt, men även här kommer summan att minska under våren 2015 då medel för
åtgärder och undersökningar utförda under slutet av 2014 och början av 2015 kommer att
betalas ut. För en mindre del av summan kan det dröja till årsskiftet 2015/2016 innan slutliga
utbetalningar sker, eftersom uppföljning av åtgärder i ett av efterbehandlingsprojekten
avslutas först under år 2015.
49. Länsstyrelsernas tillsyn enligt miljöbalken ska bidra till att generationsmålet och
miljökvalitetsmålen nås och att uppkomst av olägenheter för människors hälsa och miljön motverkas.
Länsstyrelserna ska särskilt redovisa:
– Hur arbetet för att effektivisera och utveckla tillsynen avses fortsätta samt beskriva de förändrade
rutiner och arbetsmetoder som genomförts för att utveckla en miljömålsstyrd tillsyn,
Miljötillsyn
Länsstyrelsen har i många års tid planerat, prioriterat och styrt arbetet med miljömålen i
fokus. Ambitionen har varit att maximera ”miljönyttan” med tillsynen. De första stegen att
styra tillsynen tydligt i denna riktning togs för 4-5 år sedan då Länsstyrelsen arbetade fram ett
prioriteringsverktyg för Länsstyrelsens samtliga tillsynsarbetsuppgifter inom miljöbalkens
område. I verktyget gjordes poängsättning av olika arbetsmetoder och arbetsuppgifter som är
kopplade till miljömålen, med målet att identifiera var vår arbetstid gör mest ”miljönytta”.
Miljönytta och miljömål har därefter varit styrande vid det årliga framtagande av
behovsutredningar och tillsynsplaner, vilka är de dokument som är styrande för tillsynen.
Särskilt i tillsynsplanerna, det vill säga efter gjorda prioriteringar, är ”miljönytta” och
miljömål styrande.
För att ytterligare förbättra styrningen av tillsynen och tillsynsvägledningen togs inför år 2014
fram en årskalender, där målet var att fokusera på de prioriterade områden där Länsstyrelsen
behöver vara drivande. Genom att lägga ut dessa uppgifter under året, ange slutdatum när
arbetsuppgifterna ska vara utförda, samt utse ansvariga och deltagare, säkerställdes att dessa
prioriterade arbetsuppgifter blev utförda. Vid utvärdering har det framgått att medarbetarna
anser att denna arbetsmetodik fungerar bra och en liknande årskalender kommer förmodligen
att arbetas fram för arbetsåret 2015.
Under år 2014 lades övergripande fokus, förutom på att hantera händelsestyrda ärenden,
framförallt på att slutföra påbörjade initiativ tillsammans med några områden som bedömdes
vara eftersatta. De flesta av dessa prioriterade områdena svarade upp mot krav eller
målsättningar i regleringsbrev, nationella och regionala miljömål, regionala åtgärdsprogram
för miljömål respektive vattenförvaltning och Länsstyrelsens långsiktiga mål. Några av de
prioriterade områdena var fastställande av vattenskyddsområden, tillsyn av kraftverk, dammar
och egenkontroll samt dammsäkerhet, kvalitetssäkra material om förorenade områden och
färdigställa ansvarsutredningar.
60
Sammanfattningsvis avser Länsstyrelsen fortsätta att utveckla planeringsarbetet för
verksamheten med miljömålen och ”miljönyttan” i fokus. Detta innebär att miljömålen och
”miljönyttan” även fortsättningsvis ska vara styrande vid framtagandet av behovsutredningar,
tillsyns- och tillsynsvägledningsplaner samt årskalendrar.
För att ovanstående styrning av verksamheten ska vara lyckosam krävs det dock att andelen
egeninitierade tillsynsaktiviteter kan ökas. Den tillsyn som bedrivits har i huvudsak varit
händelsestyrd. Detta gäller inkommande ärenden som Länsstyrelsen i begränsad omfattning
kan påverka, eftersom mallar, rutiner och arbetsmetoder redan arbetats fram för att så långt
som möjligt effektivisera arbetet. Behovsutredningarna och tillsynsplanerna visar på behov av
ökade satsningar på egeninitierad tillsyn som i dagsläget är svåra att genomföra.
Artskydd
Länsstyrelsen har under 2014 gjort en grundlig planering av artskyddsarbetet för 2015.
Planeringen innehåller en beskrivning av Länsstyrelsens ansvarsområden inom artskydd, en
behovsutredning samt planerade åtgärder inklusive en årsplanering.
Den utförda artskyddstillsynen har under 2014 i hög grad varit händelsestyrd och initierad när
Länsstyrelsen fått kännedom om problem. Antalet tillsynsobjekt inom artskydd är endast
delvis känt. Länsstyrelsen avser därför att under 2015 intensifiera tillsynskontrollen och få en
bättre uppfattning om behoven. Detta behövs för att möjliggöra en mer planerad tillsyn. Syftet
är att förebygga överträdelser och styra tillsynen till de områden och platser där den behövs
som mest.
Den operativa tillsynen avseende länets skyddade djur- och växtarter kommer även
fortsättningsvis att utföras framför allt av Länsstyrelsens naturbevakare inom viltförvaltning,
som en del av deras ordinarie fältarbete. Länsstyrelsen ser detta som ett viktigt förebyggande
och främjande tillsynsarbete. Övriga arbetssätt som Länsstyrelsen kommer att prioritera 2015
för att uppnå målen inom artskydd är fortsatt myndighetssamverkan, kommunikationsarbete
och tillsynsvägledning, bland annat till Skogsstyrelsen, genom ett påbörjat framtagande av
rutiner för arbete med artskydd i skogliga miljöer.
Länsstyrelsen ser kommunikationsarbete som en viktig främjande tillsyn. Både artskydds- och
vilthandläggare samt naturbevakare arbetar därför inriktat för kommunikation och öppenhet.
Detta sker framför allt genom dialog med länets befolkning per telefon och e-post, medverkan
på informationsmöten och information på Länsstyrelsens hemsida. Under 2014 har
Länsstyrelsen också publicerat två nummer av nyhetsbrevet ViltXtra, där artskydd ingår som
en del av informationen om viltförvaltningen.
Länsstyrelsen har löpande kontakt med Polisen rörande artskydds- och tillsynsfrågor. Under
2014 intensifierades samverkan framför allt vid två tillfällen. Det var efter en omfattande
skadegörelse av skarvkolonier i Gävlebukten under försommaren och i samband med
licensjakten på björn i augusti. Båda händelserna anmäldes till Polisen som misstanke om
artskyddsbrott/jaktbrott.
Naturvård
En av de viktigaste förebyggande insatserna för att förhindra överträdelser i de skyddade
områdena är att dessa är kända, väl skyltade och att gränserna är tydligt utmärkta. Under året
genomfördes de traditionella insatserna med skyltning och underhåll av gränser, stigar med
mera. En särskild satsning vad gäller utmärkning och underhåll av gränser gjordes under
61
2013. Detta arbete fortsatte bland annat genom en gemensam dag i fält för handläggare och
naturbevakare.
Länsstyrelsens hemsida är en viktig kanal för att nå ut med information om vägledande
tillsyn. Hemsidan uppdateras normalt regelbundet när nya reservat tillkommer och när
revideringar av skötselplaner skett. Där finns också föreskrifterna angivna.
Under 2014 har fyra misstankar om brott mot föreskrifter i Naturreservat lämnats till
åklagarmyndigheten. Det rör sig om körning med terrängfordon, nedtagning av träd
anläggande av brygga och otillåtet upplag.
– tillsynsområden inom vilka den operativa tillsynen och tillsynsvägledningen kan utvecklas och
förbättras,
Tillsynen
Tillsynen kan utvecklas och förbättras, såväl för händelsestyrd som för egeninitierad tillsyn.
Möjligheterna till utveckling och förbättring är till stor del avhängigt av vilka prioriteringar
som görs utifrån tillgängliga resurser.
Tillsynsområden med särskild utvecklingspotential finns i huvudsak inom det som räknas till
egeninitierad tillsyn, eftersom dessa områden efter prioriteringar oftast får stå tillbaka för den
händelsestyrda tillsynen. Några områden som är eftersatta och särskilt bör nämnas är
egeninitierad tillsyn av vattenverksamhet (kraftverk, dammar, vandringshinder m.m.) och
tillsyn av lagen om allmänna vattentjänster. Länsstyrelsens ambition är att satsa på
ovanstående eftersatta tillsynsområden 2015.
För att ytterligare förbättra kvaliteten i beslut har miljöenheten även under hösten 2014 tillsatt
en arbetsgrupp som fått i uppdrag att arbeta med frågan. Arbetet kommer att påbörjas under
våren 2015. Målet är att ta fram arbetssätt och rutiner.
Naturvårdstillsyn
Arbetet har i stor utsträckning bestått i att hantera inkommande ärenden. (samrådsärenden och
dispenser). Endast enstaka tillsynsbesök i samband med denna typ av ärenden har skett under
året. Tillsyn för efterlevnad av reservatsföreskrifterna görs i samband med de besök och
områdeskontroller som naturbevakare och förvaltare gör. En omläggning av skötselarbetet
påbörjades under 2012. Tidigare sköttes arbetet i stor utsträckning av entreprenörer. Större
delen av detta arbete har ersatts av fast anställd personal.
Fokus på förvaltning av naturreservat har i samband med detta flyttats från arbete med
friluftsliv till biologisk skötsel av områden. Detta är en prioritering som är bedömd som
nödvändig eftersom den biologiska skötseln vad eftersatt. Detta innebär att färre reservat
besöks. Urvalet är dock att områden som allmänheten besöker mer frekvent, prioriteras, och
det är också där den största nyttan av bevakning av efterlevnad av föreskrifter finns.
Enstaka tillsynsäreden föranleds av anmälningar från allmänheten.
Tillsynsvägledningen
Även tillsynsvägledningen kan utvecklas och förbättras. Detta bland annat genom bättre
samordning med andra län, ökad samverkan med Miljösamverkan Sverige, och att
Länsstyrelsen verkar för ökad samverkan mellan länets kommuner med mera. Möjligheterna
62
till utveckling och förbättring inom detta område styrs liksom för tillsynen till stor del av
vilka prioriteringar vi gör.
Behovet av tillsynsvägledning skiljer vanligtvis ganska mycket mellan länets olika
kommuner. En liten kommun med en begränsad personalstab har ofta svårare att hålla egen
kompetens inom sina ansvarsområden än en större kommun. De resursmässigt mindre
kommunerna har därför ofta önskemål om och behov av vägledning inom fler och bredare
områden än de större kommunerna.
Historiskt har tillsynsvägledningen ofta bedrivits genom att Länsstyrelsen besvarar direkta
frågor från kommunerna. Flera gånger per år arrangeras även tillsynsvägledningsträffar som
innehåller information inom många olika områden. I april anordnades en träff med fokus på
enskilda avlopp.
I Järvsö arrangerades i april en tillsynsvägledningsträff som berörde hela miljö- och
hälsoskyddsområdet. Länsstyrelsen anordnade även en hälsoskyddsträff i september 2014
samt en träff med temat ”Förorenade områden i fysisk planering” i oktober 2014. I samarbete
med åklagar- och polismyndigheten anordnades en miljöbrottsdag i november 2014.
För att försöka uppfylla kommunernas olika önskemål och i syfte att inrikta tillsynen mot
miljömålen har Länsstyrelsen de senaste åren försökt tänka tematiskt i större utsträckning än
tidigare. Med det upplägget har hela eller halva temadagar arrangerats med inriktning mot
något nytt eller av andra orsaker intressanta områden. Vid dessa tillfällen bjuds föreläsare
med specialkompetens in inom det område som är aktuellt. Dessa temadagar är uppskattade
av deltagarna eftersom upplägget ger möjlighet till fördjupad kompetens inom
specialområdet.
För att utveckla tillsynsvägledningen år 2015 har en samordnare för tillsynsvägledning
tillsatts inom miljöområdet. Samordnaren får i uppdrag att ha fågelperspektiv över olika
vägledningsaktiviteter inom miljötillsynen, för att se till att dessa samordnas i tid.
Samordnaren kommer även få i uppgift att bygga upp ett kontaktnät inom Länsstyrelsen, med
länets kommuner och med andra länsstyrelser och andra tillsynsvägledande myndigheter.
Samordnaren ska vara drivande för att se till att tillsynsaktiviteter genomförs.
Genom att införa en samordnare bedömer Länsstyrelsen att tillsynsvägledningen har
möjlighet att bli både effektivare och kvalitativt bättre.
– vilken betydelse tillsynen har för att nå generationsmålet och miljökvalitetsmålen samt vilka
konsekvenser få egeninitierade tillsynsinsatser får för möjligheterna att uppnå målen, samt
Länsstyrelsens bedömning är att tillsynen har stor betydelse för att vi ska nå generationsmålet
och miljökvalitetsmålen. Tillsynen och den egeninitierade tillsynens omfattning påverkar
framförallt hur fort vi kommer att nå miljökvalitetsmålen. För att bidra till att nå
generationsmålet är det viktigt att kunna bedriva en proaktiv och uppsökande miljötillsyn som
är förenlig med det ansvar som följer av miljöbalken och miljötillsynsförordningen.
Länsstyrelsen har här ett uppdrag i form av operativ tillsynsmyndighet men även ett uppdrag
som tillsynsvägledande myndighet i länet.
Alltför få egeninitierade tillsynsinsatser kan leda till till en minskad efterlevnad av lag,
förordning och föreskrifter samt villkor i beslut. Denna risk för minskad efterlevnad ökar ju
63
färre egeninitierade tillsynsinsatser de operativa tillsynsmyndigheterna har resurser till att
utföra.
– hur och inom vilka områden samverkan skett med Miljösamverkan Sverige och regional
miljösamverkan i de län där sådana projekt bedrivs
Under 2014 har Länsstyrelsen samverkat med Miljösamverkan Sverige genom en handläggare
som var planerad att ingå i projektgruppen ”Masshantering”. Detta projekt kom dock inte
igång förrän under år 2015 och med samma deltagare från Länsstyrelsen. Under år 2015
kommer även en person att delta i projektet ”Tillsynsstrategi energitillsyn”. Sex stycken
handläggare från miljöenheten deltog även i den tillsynsutbildning som Miljösamverkan
Sverige arrangerade i oktober 2014. I övrigt samverkar Länsstyrelsen med Miljösamverkan
Sverige genom att en av projektledarna har sin anställning i Gävleborg.
Regional miljösamverkan finns inte i Gävleborgs län på formaliserat sätt.
RB 50. Länsstyrelserna ska i sitt arbete med biologisk mångfald och naturvård särskilt:
– skydda och förvalta värdefulla naturområden i syfte att nå Sveriges miljökvalitetsmål samt
åtaganden inom EU:s naturvårdsdirektiv och internationella naturvårdskonventioner. Bevarande av
värdefulla skogar är högt prioriterat och ska ske med utgångspunkt i strategierna för formellt skydd av
skog,
Områdesskydd
Under året har arbete med översynen av det utvidgade strandskyddet slutförts. Beslut är klara
för samtliga fyra kustkommuner. Under 2014 beslutades utvidgat strandskydd för Hudiksvalls
kommun, för Söderhamns kommun och för inlandsvatten.
En kraftfull ökning av antalet inlämnade avverkningsanmälningar skedde för några år sedan.
Antalet inlämnade anmälningar är fortsatt på en hög nivå (194 jämfört med förra årets 190).
Handläggning av dessa ärenden har gjorts med förtur. Bevakning sker av att områden med
höga naturvärden inte avverkas. Arbetet innebär ofta fältbesök och en bedömning av om
området är aktuellt för reservatsbildning eller annat alternativt skydd.
Under året har tre nya naturreservat bildats (Hamsas, Storjungfrun och Sätraskogen, varav de
två sistnämnda är kommunala reservat) och fem reservat har utvidgats eller reviderats. Tre
naturvårdsavtal har tecknats. Naturvårdsavtalen omfattar 12,6 ha produktiv skogsmark. Två
avtal är tecknade på 50 år och ett på 20 år. Två områden har skickats på externremiss, Både
Mellanljusnan och Änga Tjännåsen är omfattande ärenden som pågått i mer än 10 år.
Under året har en särskild inventeringsinsats gjorts för att inventera områden (cirka 15). Dessa
behöver besökas för att det ska gå att komma vidare i säkerställandearbetet. Flera av objekten
är KOMET-objekt och den särskilda satsningen på KOMET upphör vid utgången av 2014.
Dessa områdens storlek varierar från cirka 1-250 ha.
Flera områden har skickats för värdering (12 st) och förhandling (7 st) under 2013.
Ytterligare 37 områden finns lämnade till förhandling och eller värdering sedan tidigare.
Framförallt förhandlingarna kräver en del kontakter mellan handläggare och förhandlare.
Bristen på markåtkomstpengar gör att arbetet går mycket långsamt.
64
Arbetet med markåtkomst har gått bra under 2014. Länsramen har förbrukats. Bristen på
markåtkomstmedel bromsar arbetet, eftersom förhandlarna inte kan gå vidare och arbetet
därför stannar av. Det är därför jämfört med tidigare år svårare att göra färdigt reservat som
påbörjats. Intrångsavtal tecknades för 30 fastigheter.
Länsstyrelsen har (RB-uppdrag 60) till Naturvårdsverket rapporterat in nya obligatoriska data
som ska ingå i Natura 2000-databasen.
Förvaltning och skötsel
Utbildning och planering för att kunna utföra naturvårdsbränning i egen regi har fortsatt under
året. Åtta personer har gått brännings- och eller eftersläckningskurs. Totalt kan nu 18
personer ur Länsstyrelsens egen personal delta i brännings- och släckningsarbetet. Två
naturvårdsbränningar (Skjortnäs och Gryssjömyran) har genomförts i eget regi. Bränningarna
har utvärderats för att syna kvalitén och dra lärdomar inför framtiden. Länsstyrelsen deltar i
Life Taiga-projektet som innebär att flera områden kommer att naturvårdsbrännas. Projektet
startar 2015 och har grovplanerats under 2014.
Arbete med igenläggning av diken i Hamra har fortsatt under året och cirka 2 500 m dike
berördes av årets åtgärder. En höjning av vatten nivån i Svansjön gjordes under året.
Arbete med sikte att stärka biologiska värden har genomförts i följande skyddade områden:









Grinduga Natura 2000-område: huggning och röjning av betesmarkerna
Gustavsmurarnas naturreservat: huggning och röjning av rikkärr
I Storöns naturreservat, Långhällskogens naturreservat, Bredforsens naturreservat,
Grinduga N 2000-område och Remmans Natura 2000-område: slåtter i ängsmark.
I Bläcktärnsjöns naturreservat, Igelsjöns naturreservat, Sävasjöns naturreservat,
naturreservatet Tröskens rikkärr, Långtjärnsmuren, Flåmhalsens Natura 2000 område
och Långhällskogens naturreservat: slåtter i rikkärr
I Gysinge naturreservat, Bredforsens naturreservat, Axmar naturreservat, Hade Natura
2000-område, Orarnas Natura 2000-område, naturreservatet Majorns hage, Ålsjöns
naturreservat och Landa naturreservat: bete
På Orarnas natura 2000-område och Stenöorns naturreservat: röjning och slåtter av
vass
På Ängsövallen: slåtter
På Orarnas Natura 2000-område, Bredforsens naturreservat och Grinduga Natura
2000-område har stängsel satts upp
Till Orarnas Natura 2000-område har en färjeförbindelse upprättats för att möjliggöra
skötsel
Flera av skötselåtgärderna har genomförts inom ramen för Lifeprojektet Foder och Fägring.
Detta projekt redovisas i särskild ordning. På grund av den administrativa bördan med
upphandling har arbete i mindre områden utförts med egen personal.
I Färnebofjärdens nationalpark har ett skötselråd genomförts. Skötselinsatser har genomförts,
bland annat i form av bäverjakt för att säkerställa aspbeståndet och genom stödutfodring av
vitryggig hackspett. I Färnebofjärden har även två älvängar hävdats genom slåtter, och en
älväng betats för att bevara landskapets variation.
Inventering av tjäder har påbörjats, brandinsektsinventering genomförts och
lövfågelartsinventering och kärlväxtinventering slutförts. Arbetet med en ny skötselplan har
65
inletts i samarbete med Naturvårdsverket. I Färnebofjärden har fiskefrågor tagit mycket tid i
anspråk, då en större fastighet utanför nationalparken såldes, med det kom frågan kring
fiskerätter i nationalparken upp.
– fortsätta arbetet med skydd av marina områden
Under året har Länsstyrelsen arbetat för att komma vidare med några marina reservat.
I augusti hölls ett möte för stugägare i Långvinds bruk. Arbete med Vitörarna fortsätter.
Belastningen på Naturvårdsverket gör att Länsstyrelsen i många fall har fått vänta länge på
klartecken för att kunna gå vidare. Arbete med revidering av Axmar-naturreservat har väntat
på att det så kallade ESAB köpet ska vara klart. Även Harkskärsfjärden har avvaktat ESABaffären.
För Finngrundet Östra banken fastställdes under året en bevarandeplan. Under året
färdigställdes en plan för skötsel av naturreservat efter kusten. Inventeringar och övrigt
marint arbete ligger lågt på grund av resursbrist. De prioriteringar som görs är att göra färdigt
några av de marina objekt som är påbörjade sedan länge. Därefter är det möjligt att gå vidare
med kompletterande inventeringar.
– fortsätta arbetet med artbevarande, genomförandet av rovdjurspolitiken och främjandet av
friluftslivet,
Natur- och viltenheten - artbevarande
Inom åtgärdsprogrammet för hotade arter (ÅGP) har Länsstyrelsen under året haft fortsatt
fokus på framtagande och spridning av ny kunskap samt intern och extern samverkan.
Kartläggning och inventering av ett antal olika arter inom ÅGP, till exempel för lavar på
kulturved, kalktallskogar, flodpärlmussla, hotade skalbaggar, brandgynnad flora och
knytlingsäckmal, har genomförts av egen personal samt av upphandlade entreprenörer.
Arbetet har gett oss kännedom om flera nya lokaler med hotade arter. Resultaten ligger till
grund för diskussion om bevarandeåtgärder med andra aktörer, till exempel Skogsstyrelsen
och skogsbolag.
Ett antal utbildningar och träffar har anordnats för att sprida information och diskutera
enskilda åtgärdsprogram. Tillsammans med Länsstyrelsen i Uppsala län har Länsstyrelsen
anordnat en internutbildning om rikkärr, en utbildning om lavar på kulturved för andra
enheter och några berörda markägare, ett möte med Skogsstyrelsen med tema ÅGP i
skogslandskapet samt ett expertmöte om Älvängslöpare.
En större insats har gjorts för att uppdatera och förbättra informationen på Länsstyrelsens
externa hemsida. I samarbete mellan personal från integration, kulturmiljö och naturvården
har flera resor med natur- och kulturtema arrangerats för sfi-elever i länet.
I arbetet med att bevara flodpärlmusslor har Länsstyrelsen deltagit i en Interregförstudie.
Arbetet resulterade bland annat i en kunskapssammanställning och en slutrapport.
Framtagande av förslag till restaurering av Häsboån har stöttats ekonomiskt. Ett annat projekt
som fått ekonomiskt bidrag är projekt fjällgås. Skötselåtgärder för att gynna väddnätfjäril,
fältgentiana och rikkärrsarter har genomförts i egen regi eller via entreprenörer på ett antal
områden.
66
Arbeten med att på beståndsnivå föreslå åtgärder för att gynna lövträdberoende arter i lövrika
områden i norra Hälsingland har resulterat i en ytterligare rapport och ny dialog med berörda
skogsbolag.
Länsstyrelsen har under året också arbetet aktivt med myndighetssamverkan och
tillsynsvägledning inom artskydd. Två tillsynsmöten har genomförts med Polisen, ett med
Kustbevakningen och Polisen, två möten med Skogsstyrelsen samt ett möte med
länsstyrelserna i grannlänen Uppsala, Dalarna, Jämtland och Västernorrland. Samverkan med
övriga länsstyrelsen sker också genom Miljösamverkan Sverige. Detta har exempelvis
resulterat i en tillsynsvägledning till Kustbevakningen. Dessutom har ett arbete påbörjats med
nya rutiner för samverkan mellan Skogsstyrelsen och Länsstyrelsen vid artskyddsärenden som
rör skogliga miljöer. Under sommaren genomfördes artskyddskampanjen Öppet öga i samarbete med Polisen.
Syftet med kampanjen var att sprida kunskap om vad som är tillåtet och vad som är förbjudet
att göra i naturen, samt att uppmana allmänheten att tipsa tillsynsmyndigheterna vid upptäckt
av misstänkta artskyddsbrott. Under året har två nummer publicerats av nyhetsbrevet
ViltXtra, som innehåller information om artskydd och viltförvaltning.
Inventeringar av rovdjur
Länsstyrelsen har genomfört rovdjursinventeringar och sammanställt resultatet i en årlig
rapport. 15 familjegrupper av lodjur konstaterades i Gävleborg vintern 2013/2014. Tre av
dessa delades med angränsande län. Åtta vargrevir berörde länet vintern 2013/2014. Fem av
reviren delades med angränsande län och föryngring 2013 konstaterades i tre av vargreviren.
Inventering av kungsörn har utförts av Kungsörnsgruppen i länet, på uppdrag av
Länsstyrelsen. Vid 2014 års inventering konstaterades 25 kända revir och åtta lyckade
häckningar.
Inventering av björn och järv har inte genomförts 2014. Länsstyrelsen bedömder att
björnstammens storlek och spridning i länet sannolikt överensstämmer med resultatet från
2012 års spillningsinventering. Björnstammen uppskattades då till cirka 380 individer i
Gävleborgs län. Järvförekomst har konstaterats framför allt i länets nordliga och nordvästra
delar.
Beslut om jakt
I februari fattade Naturvårdsverket beslut om licensjakt på sex lodjur. På grund av att beslutet
överklagades och inhiberades kunde dock jakten inte genomföras.
I juli fattade Länsstyrelsen beslut om licensjakt efter högst 36 björnar i länet. Nytt för i år var
att jägarna erbjöds möjlighet att söka tillstånd och jaga vid åtel. Jakten inleddes den 21
augusti och avlystes tidigt på morgonen den 24 augusti. Totalt fälldes 39 björnar i Gävleborgs
län, det vill säga tre mer än de tilldelade 36 björnarna. Liksom tidigare år fälldes flest björnar
i Ljusdals och Ovanåkers kommuner.
Länsstyrelsen har under året beviljat två skyddsjakter på varg, båda i Ljusdals kommun.
Under skyddsjakten i Korskrogen fälldes en vargindivid.
Nya mål för rovdjuren
Under hösten fastställdes miniminivåer och förvaltningsmål för björn, lodjur och järv i länet.
Miniminivåer beslutades av Naturvårdsverket och förvaltningsmål av länets
viltförvaltningsdelegation.
67
Följande miniminivåer och förvaltningsnivåer fastställdes:
- Björn: miniminivå 25 föryngringar, förvaltningsmål 36 föryngringar
- Lodjur: miniminivå 13, förvaltningsmål 16 föryngringar
- Varg: miniminivå 2 föryngringar, förvaltningsmål 3 föryngringar
Statusen för järv och kungsörn i länet är osäker och möjligheten till populationsreglerande
åtgärder är mycket begränsad. De arterna får därför utvecklas fritt i länet tills vidare.
Viltförvaltningsdelegationen
Länsstyrelsens viltförvaltningsdelegation har under 2014 haft fem ordinarie möten och ett
extrainsatt möte om miniminivåer för rovdjuren. Under två dagar genomfördes också ett
utbildningstillfälle för ledamöterna på Rovdjurscentret De 5 Stora. Utbildningen innehöll
seminariet Skog-älg-rovdjur, föredrag om den skandinaviska vargstammen, samt information
om grundläggande viltförvaltning, lagstiftning och naturbevakarnas arbete.
Viltskador
2014 var ett relativt lugnt år när det gäller skador som orsakats av rovdjur i Gävleborg. Den
största andelen rovdjursskador har björnen stått för, vilket inneburit angrepp på ett tiotal får,
en jakthund, bikupor och ensilagebalar. Vargangrepp på får har under året konstaterats i
Hälsingland samt på fyra jakthundar. Under oktober månad sköts en varg i Ockelbo i
samband med ett vargangrepp på en hund under älgjakten. Två får har under 2014 dödats av
lodjur.
För att förebygga skador orsakade av rovdjur har Länsstyrelsen under året gjort ett antal olika
insatser. Förutom att hjälpa till att sätta upp akutstängsel för att förhindra upprepade angrepp
har Länsstyrelsen i samarbete med arbetslag från Skogsstyrelsen erbjudit djurägare i länet
hjälp med att röja gräs under rovdjursavvisande stängsel. Sammanlagt har 20 brukare fått
hjälp vid två tillfällen under sommaren och projektet har varit mycket uppskattat.
Länsstyrelsens förhoppning är att kunna erbjuda tjänsten även kommande år.
Vid större rovdjursangrepp kan Länsstyrelsen erbjuda drabbade djurägare hjälp och stöttning i
form av resurser för bland annat nattvak av djur, eftersök av försvunna, skadade eller döda
djur, avbytare på gården, samtalsstöd med mera. Akutgruppsverksamheten drivs av
Länsstyrelsen, i samarbete med LRF:s och fäbodbrukets representanter i Gävleborgs
viltförvaltningsdelegation.
Liksom föregående år har Länsstyrelsen erhållit tjänsten Rovdjurslarm, som innebär smsutskick till tamdjursägare. Tanken med tjänsten Rovdjurslarm är att tamdjurägare snabbt ska
kunna öka sin beredskap vid händelse av rovdjursangrepp i närområdet.
Länsstyrelsen har också fortsatt att vidareutbilda sina två björnekipage i samarbete med
Skandinaviska björnprojektet.
Främjande av friluftsliv
Under året har Länsstyrelsen arbetat med att göra naturen tillgänglig för alla. Länsstyrelsen
och Söderhamns kommun har arrangerat en heldag om friluftsmålen under rubriken ” Starkt
engagemang/samverkan och tillgänglig natur" i friluftskommunen Söderhamn. Diskussioner,
föredrag och besök har genomförts i fält. Länsstyrelsen arrangerade också en dag om
allemansrätten. Under året färdigställdes utflyktsguiden ”Hitta ut”, som togs emot mycket väl
och som har skapat stor efterfrågan.
68
Flera informationsinsatser och aktiviteter har under året gjorts i nationalparken i Hamra:
-
Ny webbplats: www.sverigesnationalparker.se
Nationalparkernas dag den 24 maj. Friluftsdag för Ljusdals kommuns alla tredje klasser
samt guidade turer för allmänheten, cirka 350 besökare
Nattvandring midsommar med 50 besökare
Skidåkning med runt 50-tal besökare
Två guidningar av norske förvaltare och myndigheter, 20-tal besökare
En guidning för länsstyrelsens personal, cirka 20 personer
Nationalparken som resurs för det lokala näringslivet
Länsstyrelsen har deltagit i fem guidade turer för sfi-utbildningen. Länsstyrelsen har under
året fortsatt arbetet med ett tillgänglighetsprojekt. Arbetet har skett i samråd med
organisationer för funktionshindrade och kommuner. Två temadagar har hållits och
naturreservat har valts ut med avseende på lämplighet för tillgänglighetssatsningar. Under året
har en avgränsad pilotstudie gjorts med syfte att kartlägga vilka lämpliga åtgärder som kan
genomföras i två utvalda objekt (Gysinge naturreservat och Fågelsjö gammelgård).
För att öka tillgängligheten och säkerheten för besökarna i Testeboåns naturreservat har en
stor satsning på nya gångbroar genomförts.
Arbetet med arrenden för jakt och vägar i och i anslutning till naturreservaten har fortsatt
under året. Många jaktavtal har behövt göras om och under året har 18 ärenden som avser
jaktarrenden avslutats.
Färnebofjärdens nationalpark
I Färnebofjärdens nationalpark finns två stugor till veckouthyrning för allmänheten och fem
andra stugor som är öppna för övernattning under hela eller delar av året. Dessa stugor och
alla anläggningar för friluftslivet, såsom vindskydd (inklusive vedhantering), spänger, leder
med mera, underhålls regelbundet. Länsstyrelsen har under året producerat ett nyhetsbrev om
Färnebofjärdens nationalpark. Länsstyrelsen har medverkat i uppbyggnad av den nya
gemensamma hemsidan för Sveriges nationalparker. Arbetet med regeringsuppdraget om
kommersiell verksamhet i Färnebofjärdens nationalpark, som påbörjades under 2012, har i
fråga om tid och ekonomi slutredovisats till Naturvårdsverket.
Genom Naturum Färnebofjärden har Länsstyrelsen erbjudit ett varierat och intressant
program. Det har arrangerats olika utställningar, föredrag och exkursioner. Under skolloven
har naturum erbjudit ett utökat utbud av olika aktiviteter. På grund av förändring i tilldelade
medel till naturum Färnebofjärden har skolverksamheten prioriterats bort.
-
se till att naturvårdsarbetet sker i god dialog med medborgare, brukare och andra berörda aktörer.
Dialog
Under året har Länsstyrelsens goda dialog med Sveaskog fortsatt. Vi har haft två
”kontorsmöten” där vi diskuterat objekt och skyddsnivå. Ett fältmöte vid Voxnan om
Sveaskogs planerade återställningsåtgärder i vattenlandskapet genomfördes i maj.
Dessutom genomfördes två möten med Holmen skog genomfördes under året. Ett var ett
informationsmöte om tjäder och ett möte innehöll diskussion om olika naturvårdsobjekt
och skyddsnivåer.
69
Kometprojektet (Kompletterande metoderför skydd av skog) har avslutats under 2014.
Kometåret har präglats av avslutande insatser. Under året har Länsstyrelsen tagit emot 12 nya
intresseanmälningar. Två områden är påbörjade för reservatsbildning. Utöver detta har sju
biotopskydd bildats (skogsstyrelsen) och sex naturvårdsavtal (tre länsstyrelsens) färdigställts.
Tidigare utbildning i ”dialogkunskap” används regelmässigt även vid möten utanför
kometprogrammet.
Kometprogrammet har blivit en stor framgång i länet och den främsta och stora framgången
är början på en attitydförändring till naturvårdsarbetet och skyddet av områden. Särskilt har
samarbetet med Mellanskog varit mycket bra. I Hälsingland är ett mycket stort antal
markägare anslutna till Mellanskog. Attitydförändringen från ”alla parter” har gett en bättre
förståelse och arbete med att bevara områden kan göras gemensamt. Förändringen är svår att
siffersätta men märks ändå i intresseanmälningar, naturvårdsavtal och stämningen vid möten
med markägare.
Länsstyrelsen anser att det är ett viktigt led i genomförandet av rovdjurspolitiken att
informera om förvaltningen av de stora rovdjuren. Både vilthandläggare och naturbevakare
har under året arbetat inriktat för en god kommunikation med länets medborgare. Detta har
framför allt skett genom dialog per telefon och e-post, vid personliga möten i fält och genom
medverkan på 15 informationsmöten runt om i länet, vanligtvis arrangerade av organisationer
och föreningar.
Information sprids också genom Länsstyrelsens hemsida och ViltXtra, Länsstyrelsens
nyhetsbrev om viltet i Gävleborg. Under 2014 publicerades två nummer av ViltXtra, en årlig
rapport från rovdjursinventeringar samt en folder med information till tamdjursägare i
områden med stora rovdjur. Länsstyrelsen har också, tillsammans med Rovdjurscentret de 5
stora, medverkat till tryckning och spridning av skolbroschyrer om länets rovdjur. Samverkan
med myndigheter och viltförvaltningsdelegationen är av stor betydelse i Länsstyrelsens arbete
för en god dialog med berörda medborgare och aktörer. Detta har beskrivits närmare ovan.
I Färnebofjärdens nationalpark har ett skötselråd genomförts med aktörer som berörs av
nationalparken. Planering för ett samverkansråd har också påbörjats och en kallelse kommer
att skickas ut under början av 2015.
RB 55. Länsstyrelserna, med undantag av länsstyrelserna i Jämtlands, Dalarnas, Värmlands, Örebro,
Västmanlands, Jönköpings och Kronobergs län, ska under året fortsatt bygga upp kompetens och
rutiner för att kunna bistå Havs- och vattenmyndigheten i myndighetens havsplaneringsarbete. Arbetet
ska även omfatta att ta fram underlag för havsplanering för länets havsområden enligt vägledning från
Havs- och vattenmyndigheten. Dessa länsstyrelser ska även stödja och samordna kommunerna längs
kusten i deras arbete med planering av sina havsområden.
Länsstyrelserna i Västra Götalands, Kalmar och Västernorrlands län ska därutöver samordna arbetet
med underlag för de länsstyrelser som ligger vid respektive Bottniska viken, Östersjön och
Västerhavet och redovisa det samlade underlaget till Havs- och vattenmyndigheten enligt dennas
anvisning.
Länsstyrelsen i Västra Götalands län ska fortsatt utveckla det gemensamma länsstyrelsearbetet med
IT-system och datainsamling och bearbetning för havsplanering i samråd med Havs- och
vattenmyndigheten och Sjöfartsverket.
Länsstyrelsen har deltagit vid regionala konferenser för havsplanering där en rapport med en
nulägesbeskrivning av Bottenviken har presenterats. Rapporten har tagits fram tillsammans
70
med länsstyrelserna i Uppsala, Västernorrlands, Västerbottens och Norrbottens län. Den
beskriver planeringsförutsättningarna för Bottenviken i form av exempelvis naturvärden,
miljö, risker, befolkning och ska ligga till grund för kommande havsplaner. Länsstyrelsen har
under året även deltagit vid nationella möten med kustlänsstyrelser som samordnar arbetet
inför havsplaneringen.
Länsstyrelseinstruktion 5a§
Länsstyrelsen ska verka för att det generationsmål för miljöarbetet och de miljökvalitetsmål som
riksdagen har fastställt nås och ska vid behov föreslå åtgärder för miljöarbetets utveckling.
En stor del av Länsstyrelsens ordinarie arbete bidrar till att miljökvalitetsmålen kan uppnås.
Det handlar bland annat om insatser som är kopplade till klimatanpassning, energi och
klimatstrategin, miljötillsyn av företag, miljörådgivning till lantbrukare utifrån
landsbygdsprogrammet, förorenade områden, skydd av natur- och kulturmiljöer, hållbar
samhällsplanering, vattenförvaltning samt olika former av stöd och bidrag som betalas ut till
miljöåtgärder.
I den årliga uppföljningen av miljömålen har Länsstyrelsen redovisat effekterna av sitt och
andra aktörers insatser i länet. Trots ett omfattande miljöarbete nås endast två av tolv
bedömda miljömål i länet. I uppföljningen ger Länsstyrelsen också sin samlade bild av vilken
effekt den förda miljöpolitiken på nationell nivå har för länets miljö. Länsstyrelsen beskriver
även utifrån anvisningar till uppföljningen, de mest angelägna nya eller förändrade
styrmedlen och åtgärderna som krävs för att uppnå målen i länet (www.miljomal.se).
Vidare har Länsstyrelsen i mars 2014 beslutat om ett nytt regionalt åtgärdsprogram för
miljömålen. Programmet har tagits fram i bred samverkan inom länet och pekar ut riktningen
i vårt arbete med miljömålen i Gävleborg. Under hösten har Länsstyrelsen arbetat med att
integrera och sammanfoga åtgärdsprogrammet för miljömålen och åtgärdsprogrammet för
klimat- och energimålen. I Länsstyrelsens arbete med genomförandet av åtgärder, kommer vi
även att samordna arbetet med genomförandet av vår regionala handlingsplan för
klimatanpassning. Läs mer om åtgärdsprogramsarbetet under punkten 2.
Länsstyrelsen ska särskilt
1. samordna det regionala mål- och uppföljningsarbetet,
Länsstyrelsen arbetar utifrån de nationella miljökvalitetsmålen och dess preciseringar och
tillhörande etappmål. En samlad uppföljning av dessa har gjorts under året. Den visar att två
av tolv bedömda mål är nära att nås till år 2020 (Frisk luft och Grundvatten av god kvalitet).
Bedömningen av övriga tio mål pekar på att de inte kommer att nås till år 2020. Länsstyrelsen
har utöver denna bedömning översiktligt redovisat det arbete som bedrivs i länet för att nå
Begränsad klimatpåverkan, Skyddande ozonskikt och Säker strålmiljö. Bedömning av dessa
tre mål görs enbart på nationell nivå. Länsstyrelsen har inte heller bedömt målet om en
Storslagen fjällmiljö eftersom det inte är relevant för länet.
Uppföljningen av miljömålen görs utifrån anvisningar från Naturvårdsverket. Som underlag
till uppföljningen används bland annat data från miljöövervakning och klassningar enligt
vattendirektivet, samt indikatorer med regional upplösning (www.miljomal.se). En
71
uppdatering av cirka 40 indikatorer har gjorts under året. Uppföljningen av mål och
indikatorer finns publicerad på Miljömålsportalen (www.miljomal.se).
Uppföljningen genomförs av målansvariga på Länsstyrelsen i samverkan med ett trettiotal
andra handläggare. Underlag till bedömningen hämtas också från kommuner, myndigheter
och intresseorganisationer i länet. Texterna förankras med chefer i styrgruppen för
miljömålsarbetet och beslutas av länsledningen. En samverkan med Skogsstyrelsen ligger till
grund för uppföljningen av Levande skogar som Skogsstyrelsen beslutar om.
Under december har Länsstyrelsen publicerat en ny regional mål- och åtgärdsrapport
(Gävleborgs miljömål och åtgärdsprogram 2014-2020, rapportnummer 2014:15). I och med
rapporten har Länsstyrelsen därmed fastställt nya regionala mål. Målen är i allt väsentligt lika
de nationella målen, i enlighet med RUS (Regional Utveckling och Samverkan i
miljömålssystemet) anvisningar.
2. utveckla, samordna och genomföra regionala åtgärdsprogram med bred förankring i länet för att nå
generationsmålet och miljökvalitetsmålen,
Under året har Länsstyrelsen fattat beslut om ett nytt åtgärdsprogram för miljömålen i
Gävleborg. Programmet för miljömål innehåller nu, tillsammans med åtgärdsprogrammet för
klimat- och energimålen, 67 åtgärder där Länsstyrelsen eller andra aktörer inom länet har
rådighet att genomföra åtgärder under åren 2014-2020.
Åtgärdsprogrammet beslutades i mars 2014 av landshövdingen Barbro Holmberg.
Framtagandeprocessen har, förutom Länsstyrelsen, engagerat många av länets aktörer. Det har
varit politiker och tjänstemän från offentliga myndigheter, näringslivsrepresentanter,
branschorganisationer och ideella föreningar. Åtgärdsprogrammets framtagandeprocess och
resultat har kommunicerats genom pressmeddelanden. Processen har även förmedlats genom
chefsträffar och handläggarträffar internt inom myndigheten, på en personaldag för
myndigheten, vid nätverksträffar med kommuner och andra aktörer samt genom nyhetsbrevet
MiljöXtra och de årliga regionala miljömålsdagar som Länsstyrelsens miljömålssamordnare
anordnar för länets aktörer. Särskild förankring har också skett med Skogsstyrelsen som är
regionalt ansvarig myndighet för miljömålet Levande skogar.
Åtgärdsprogrammet har förankrats internt på Länsstyrelsen under året och utgör en del av
underlaget till verksamhetsplaneringen för 2015. Under kommande år har Länsstyrelsen för
avsikt att arbeta vidare med att stödja kommuner med flera aktörer i genomförandet av
åtgärderna. För att skapa en bild utåt mot länets aktörer har Länsstyrelsen även arbetat aktivt
genom regelbundna handläggarmöten och samordning av åtgärder inom miljömål, energi- och
klimatstrategi samt klimatanpassning.
Under året har en sammanställning av nulägesdata för åtgärdsprogrammet påbörjats. Ett
arbete har också initierats av RUS (Regional Utveckling och Samverkan i Miljömålssystemet)
för att ta fram ett verktyg för uppföljning av länens åtgärdsprogram. Länsstyrelsen Gävleborg
deltar i detta arbete.
72
3. stödja kommunerna med underlag i deras arbete med generationsmålet och miljökvalitetsmålen
Länsstyrelsens miljömålssamordnare samt energi- och klimatstrateg arbetar kontinuerligt med
att stödja kommunernas miljöstrateger i det lokala miljöarbetet. Ett tema för det utåtriktade
arbetet kring miljömålen har under året varit hållbar konsumtion och miljöanpassad
upphandling.
Under året har en nätverksträff med kommunerna anordnats för att diskutera genomförande av
åtgärder i åtgärdsprogrammet för miljömålen. Länsstyrelsen har under året tagit fram en
omvärldsanalys av miljökrav i offentlig upphandling som också diskuterats i nätverket.
Länsstyrelsen har under hösten även deltagit vid SKL:s nätverksträff för kommunala
miljöstrateger.
Årets miljömålsdag arrangerades i samverkan med Bollnäs kommun kring temat hållbar
konsumtion. Syftet med miljömålsdagarna är att inspirera tjänstemän och politiker på
kommun- och regionnivå, företag, organisationer med flera till ett offensivt miljöarbete i
länet.
Vidare har Länsstyrelsens miljömålssamordnare samt energi- och klimatstrategen under året
gjort en del insatser inom skolan. Länsstyrelsen har varit föredragshållare vid en
inspirationsdag för lärande om hållbar utveckling, arrangerad av Högskolan i Gävle samt
Lärarnätverket för hållbar utveckling. Deltagare var pedagoger från förskola till gymnasium
från hela länet. Miljömålssamordnare har även hjälpt till att planera samt vara
föredragshållare i gymnasieturnén ”Elmopedsturnén” som Länsstyrelsen anordnade inom
energi- och klimatarbetet. Elmopedsturnén är ett arrangemang med Pär Holmgren och Staffan
Lindberg från Artister för miljön.
På turnén deltog även Högskolan i Gävle. Sex av länets kommuner besöktes under turnén.
Länsstyrelsen har också hållit föredrag i en gymnasieklass på temat ”Politik och hållbar
utveckling ”.
Under sommaren har Länsstyrelsen genomfört ett uppföljningsprojekt inom
kulturmiljöområdet, ”Räkna q”. Alla byggnadsminnesmärkningar i länet har digitaliserats och
lagts in i ett GIS-skikt. Resultatet av projektet kommer att bli publikt under 2015 som en
RUS-indikator på Miljömålsportalen, www.miljömål.se.
Under hösten arrangerade Länsstyrelsen en recepttävling för miljön. Medarrangörer till
tävligen var föreningen MatVärden som finansieras av Landstinget och Region Gävleborg.
Målgrupp var länets skolkök både kommunala och privata. Syftet var att lyfta fram
klimatsmarta råvaror och råvaror som kan bidra till ett öppet landskap i Gävleborg.
För att inspirera och sprida information om miljöarbetet i länet har Länsstyrelsen publicerat
två nummer av nyhetsbrevet MiljöXtra under året. Länets aktörer bidrar med notiser till
nyhetsbrevet som når en bred målgrupp. MiljöXtra går ut till cirka 350 prenumeranter runt om
i länet. Prenumeranter är tjänstemän och politiker i länets kommuner och myndigheter samt
näringslivspersoner och ideella krafter.
73
4. verka för att generationsmålet och miljökvalitetsmålen får genomslag i den lokala och regionala
samhällsplaneringen samt bidra till att de beaktas i det regionala tillväxtarbetet
Länsstyrelsens miljömålssamordnare och energi- och klimatstrategen deltar i handläggningen
av strategiska planer, som till exempel översiktsplaner, för att integrera miljömålen i
samhällsplaneringen.
Länsstyrelsen och Landstinget/Regionen har under året skrivit en avsiktsförklaring för hållbar
utveckling i länet. Utökad och stärkt samverkan kring miljömåls- och miljöstrategiskt arbete
lyfts bland annat fram i avsiktförklaringen.
Under året har Länsstyrelsen anordnat fyra möten med nätverket EKG (Energikompetent
Gävleborg). Nätverket består av handläggare alternativt chefer från Landstinget, Region
Gävleborg, Högskolan i Gävle, Gävle Dala Energikontor samt Länsstyrelsen. Syftet med
nätverket är att samverka kring åtgärder för ett hållbart Gävleborg, med huvudfokus på
energi- och klimatarbete.
Under hösten arrangerade Region Gävleborg, Gävle Dala Energikontor samt Tillväxtverket
tre tillfällen med ”Kraftsamling kring energi, klimat och miljö i Gävleborg”. Länsstyrelsens
miljömålssamordnare och energi- och klimatstrategen deltog vid två av dessa tillfällen.
Länsstyrelsen ska i fråga om sitt miljöarbete rapportera till Naturvårdsverket och samråda med verket
om vilken rapportering som behövs. Förordning (2013:815).
Länsstyrelsen har enligt uppdrag från Naturvårdsverket redovisat en årlig miljömålsuppföljning och svarat på frågor inför den fördjupade utvärderingen av miljömålen, FU15.
Övrig rapportering om specifika uppdrag inom miljö/naturområdet redovisas under respektive
sakområde i årsredovisningen.
Länsstyrelsesamverkan i miljömålsarbetet genom RUS
Ordförande i styrgruppen för RUS är anställd vid Länsstyrelsen och har också deltagit i
arbetsgruppens verksamhet under år 2014.
RUS (Regional Utveckling och Samverkan i miljömålssystemet) är länsstyrelsernas
samverkansorgan i miljömålsarbetet, där även Skogsstyrelsen har delaktighet. I RUS
styrgrupp ingår representanter från närmast berörda verksamheter inom länsstyrelserna,
Skogsstyrelsen, Naturvårdsverket (NV), Havs- och vattenmyndigheten (HaV) och Sveriges
kommuner och landsting (SKL). Arbetet förankras också hos länsstyrelsernas miljöchefer
(Miljönätverket) och i länsrådsgrupp 6. I arbetsgruppen ingår personer från olika länsstyrelser
med en del av sin arbetstid. I olika projekt deltar ytterligare länsstyrelsepersonal. RUS
finansieras av anslag via NV (2014 med 5,2 miljoner kr) och administreras av Länsstyrelsen
Dalarna. RUS verksamhet redovisas här i korthet. För utförligare redovisning, www.rus.lst.se.
Miljömålsuppföljning: RUS har för länsstyrelserna deltagit i NV:s samordning av
miljömålsuppföljningen och varit regional kontaktyta. Här har ingått årlig uppföljning och
74
indikatoruppdateringar. I NV:s årliga uppföljningsrapport har RUS sammanställt ett regionalt
avsnitt. RUS har medverkat i arbetet med Fördjupad Utvärdering 2015 och de målmanualer
som nationella myndigheter lagt fast under året.
Tillsammans med andra har RUS arbetat med förvaltning och utveckling av
målsuppföljningen inom flera olika områden. RUS har medverkat i länsstyrelsernas, NV:s och
HaV:s samarbete kring miljödata (MIT) och länsstyrelsernas samarbete kring IT- och
verksamhetstöd. Här har ingått arbete med olika IT-system, framförallt en åtgärdswebb som
väntas bli klar 2015, och strategi för miljödatahantering. MIT har liksom tidigare stötts
ekonomiskt av RUS.
Stöd i åtgärdsarbetet: RUS har sammanställt läget i länsstyrelserna arbete. Nästan alla har
arbetat med att ta fram eller genomföra åtgärdsprogram och antagit nya regionala miljömål.
Där har rekommendationen att regionalt anpassa endast vid behov följts. Projektet
Metodutveckling åtgärdsprogram har fortsatt med flera delprojekt, bland andra för
samhällsekonomisk analys, åtgärdsuppföljning och miljömålsprocessen.
RUS har deltagit i NV:s samhällsekonomiska plattform. Projektet Miljömålsstöd till
kommunerna har genomförts och en lokal guide publicerats. RUS har medverkat vid SKL:s
första möte för kommunala miljömålssamordnare. NV:s arbete med att se över
miljöledningsuppdraget har följts. Två projekt i anslutning till generationsmålet har påbörjats:
hur länsstyrelserna kan arbeta med Hållbar konsumtion och Hälsofrämjande processer som
stöd för miljömål. RUS har medverkat i arbetet med FN:s tioåriga ramverk för hållbar
konsumtion och produktion. Insatser för integrering av miljömålen inom några viktigare
åtgärdsområden har fortsatt (kulturmiljö, transporter, samhällsplanering, ekosystem och
regional tillväxt). Dialog har skett med länsstyrelsernas energi- och klimatsamverkan (LEKS).
Miljömålsberedningens arbete har följts.
Information och kommunikation: RUS har hållit miljömålssamordnare och andra nätverk
löpande informerade. Tillsammans med Länsstyrelsen i Stockholm och Naturvårdsverket
arrangerades årets miljömålsdagar i Stockholm i maj och i december genomfördes
Nobelmötet i Stockholm för samordnarna. En kompetenskurs i strategisk
miljökommunikation genomfördes vintern 2014.
75
2014
2013
2012
8,27
10,33
13,01
14,30
12,31
13,84
21 041
22 998
13,48
14,81
7 754
10 852
7 748
11 111
42
11
0
13 591
1)
2)
10,22
13,44
13,89
22 500
14,70
10 223
10 372
81
4 477
Antalet ärenden (inkomna, upprättade och beslutade) skiljer sig mellan åren. Att det blir en
stor skillnad mellan 2013 och 2014 beror delvis på att det inte var möjligt för lantbrukarna att
söka nya åtaganden för miljöersättningar 2014. Skillnaden beror även på att lantbrukarna
under 2013 kunde söka om förlängning av sina åtaganden för miljöersättningar, vilket de inte
kunde göra 2014.
Antalet årsarbetskrafter minskade betydligt mellan 2013 och 2014. Detta beror såväl på en
ständig effektivisering av verksamheten som på mindre volymer på verksamheten (se
ärendesiffrorna). Detta berodde i sin tur på förseningar i införandet av ny jordbrukspolitik.
När det gäller olika enskilda områden vill Länsstyrelsen påtala vikten av rådgivningsverksamhet till lantbrukare inom miljöområdet, öppet odlingslandskap och djurvälfärd.
Odlingslandskapet
Ängs- och hagmarkerna i länet utgör våra mest artrika miljöer. Deras bevarande är därför en
viktig del i miljömålsarbetet för Ett rikt odlingslandskap och Ökad biologisk mångfald.
Länsstyrelsen har flera projekt som syftar till att bevara och helst öka arealen slåtterängar och
betesmarker i länet.
Under året har två lieslåtterkurser genomförts med totalt cirka 30 deltagare. Även en
fågelfältvandring har genomförts i Sässmansområdet med cirka 20 deltagare. Dessa är årligen
återkommande och populära aktiviteter som skapar stort intresse för biologisk mångfald hos
deltagarna.
Under året har intresset ökat för rådgivning om restaurering av betesmarker och slåtterängar
kring Nedre Dalälvens översvämningsdrabbade områden. Allt fler är intresserade av att öppna
sina marker för och med hjälp av betesdjur. En maskinvisningsdag genomfördes under hösten
76
med cirka 40 intresserade deltagare. Där visades olika specialmaskiner som underlättar
skötsel av svårbrukade marker. Forskning har visat att fler betande djur på öppna och hävdade
marker minskar problemen med stickmygg. Arbetet med restaureringsåtgärder vid Nedre
Dalälven är en del i arbetet med den framtagna landskapsstrategin.
Miljökänsliga områden
Länsstyrelsen genomför kompetensutveckling och rådgivning inom miljökänsliga områden.
Detta genomförs inom våra projekt för Växtodling, Trädgård och inom konceptet Greppa
Näringen. Kurser och rådgivning har upphandlats men ingår även genom olika aktiviteter i
Länsstyrelsens regi. Syfte är att bidra till att nå miljökvalitetsmålen Ingen övergödning, Giftfri
miljö, Ett rikt odlingslandskap samt Begränsad klimatpåverkan. Aktiviteter kring ekologisk
odling är bland annat ett verktyg för att nå dessa mål.
Under året har kurser genomförts inom hållbart jordbruk och jordbrukets påverkan på
klimatet, samt växtskydd, plöjning, vallodling och dränering med sammanlagt cirka 70
deltagare. Länsstyrelsen har genomfört flera studieresor och totalt har cirka 50 personer
deltagit i dessa. En av resorna gick till Elmia och inkluderade besök på en biogasanläggning.
En annan resa gick till Nederländerna, där deltagarna studerade mjölkproduktion och hur
miljöproblem hanterades. En resa gick till SLU i Lövsta och en annan till Brunnbydagarna i
Västerås. Därutöver har Länsstyrelsen anordnat flera fältvandringar med teman som
ogräsharvning, vallodling och djurstallar, med totalt cirka 50 deltagare.
Länsstyrelsen i Dalarna och Gävleborg samverkar i ett trädgårdsprojekt som syftar till att öka
antalet ekologiska företag inom trädgårdsnäringen. En ökad bär- och grönsaksproduktion ger
även möjlighet till en långsiktig utveckling av företag på landsbygden. Under detta år har
rådgivning och kursverksamhet inom detta projekt, på grund av en föräldraledighet, främst
bedrivits av Länsstyrelsen i Dalarna.
Totalt har Länsstyrelsen under 2014 upphandlat enskild rådgivning till lantbrukare från
externa rådgivningsföretag till ett värde av ca 660 000 kr. Tyvärr genomfördes endast cirka
60 % av denna rådgivning. I området från Gävleborgs län och norrut är det svårt för de privata
rådgivningsföretagen att hitta ett tillräckligt stort kundunderlag för en lönsam verksamhet.
Rådgivningsföretagen måste därför verka inom mycket stora regioner med långa avstånd.
Länsstyrelsens roll, att samordna länets miljörådgivning inom landsbygdsprogrammet samt
till viss del även utföra rådgivning, har därför stor betydelse här i vårt län.
Matlandet
Projektet Matlandetlogistik avslutades i maj. I detta projekt har Lindas Matresa ingått. Där har
konsumenter informerats om lokal mat på ett effektivt och modernt sätt genom sociala
medier, som Facebook, Twitter, Instagram och genom en blogg. Lindas Matresa bedrivs efter
projekttiden vidare av Matvärden, tidigare Hälsingelivs.
Djurvälfärd
I projektet för ökad djurvälfärd finns ett stort intresse för de kurser som genomförs av
Länsstyrelsen. Under året har tre fårkurser och en ungnötskurs genomförts med totalt drygt 90
deltagare. Även detta år hade Länsstyrelsen hyrt in en fjäderfärådgivare, som deltog på en
Hönsbytardag med flera hundra besökare, vilket var mycket uppskattat. En gårdsvandring
med lammtema genomfördes också med drygt 30 intresserade besökare.
Behörighetsutbildningar
Behörighetsutbildningar för bekämpningsmedel har genomförts enligt plan, vilket innebär en
grundkurs med 15 deltagare och två repetitionskurser med 48 deltagare. Länsstyrelsen har
77
även genomfört två repetitionskurser utanför länet, dels i Västernorrlands län och dels i
Jämtlands län. Tillsammans med Jordbruksverket har Länsstyrelsen genomfört en
grundutbildning för funktionstestare med 12 deltagare. Ansvaret för prognos- och
varningsverksamheten åt Jordbruksverkets växtskyddscentral har omfattat fem graderare i
länet.
Landsbygdsutveckling
Länsstyrelsen har under året lyckats bra med avslutningsarbetet för landsbygdsprogrammet
avseende programperioden 2007-2013. Arbete återstår dock av naturliga orsaker även under
2015. Sista dag för länsstyrelsen att redovisa utbetalningsunderlag till Jordbruksverket för
perioden 2007-2013 är den 10 september 2015. Enligt statistik har Länsstyrelsen gjort ett gott
arbete med att handlägga ansökningar om utbetalning under den allra sista tiden i perioden
2007-2013.
Länsstyrelsen fortsatte under året med det betydelsefulla arbetet att skriva en regional
handlingsplan för det svenska landsbygdsprogrammet under 2014-2020. Arbetet är intensivt,
tidskrävande och ställer höga krav på flexibilitet eftersom förutsättningarna hela tiden ändras.
Samtliga berörda handläggare har varit mer eller mindre involverade i detta arbete, liksom
andra handläggare inom miljörådgivning till lantbruket.
Ett exempel på projekt som beviljats projektstöd och slutredovisats under 2014 och är värt att
omnämnas är projekt ”Hosjön – en lysande möjlighet”. Projektet, som blev mycket lyckat och
fått stor uppmärksamhet, handlade om att anlägga energieffektiv vägbelysning i den lilla byn
Hosjön utanför Storvik. Det är ett mycket bra exempel på hur projektstöd inom
landsbygdsprogrammet kan bidra till en förbättrad livskvalitet och boendemiljö på
landsbygden.
Länsstyrelsen har under året utgjort ett betydande stöd åt den administrativa personalen på
verksamhetskontoren i länets båda Leader-områden. Detta har varit ett tidskrävande arbete.
Detta medför även att Länsstyrelsen har ett nära samarbete och är en pådrivande part i att
förbättra och utveckla samarbetet såväl mellan länsstyrelserna och Jordbruksverket som
mellan länsstyrelserna.
Jordbrukarstöd
Under året har betydande resurser lagts på olika typer av förberedande arbete inför införandet
av nya stöd och handläggningssystem. Flera personer har aktivt medverkat i Jordbruksverkets
utvecklingsprojekt ProCAP för att delta i arbetet med att utveckla nya handläggningssystem
och rutiner för handläggning. Länsstyrelsen har även medverkat med personal i Block 15projektet. Enhetschefen har suttit med i styrelsen för länsstyrelsernas chefsnätverk på området
och har även medverkat i flera olika samarbetsgrupperingar, som LD-grupp, förändringsråd
och under sista månaderna på året även i styrgruppen för ProCAP. Länsstyrelsen har genom
medverkan i samarbetet mellan länsstyrelsernas chefsnätverk och Jordbruksverket deltagit
konstruktivt i diskussionen om utformning av de avtal som krävs i de EU-gemensamma
reglerna kopplade till ackreditering.
Seminarier har hållits för att säkerställa att alla berörda medarbetare är väl uppdaterade på
kommande regler med mera. Under hösten har sex olika informationsträffar genomförts med
länets lantbrukare. Där har Länsstyrelsen framför allt informerat om det nya gårdsstödet,
förgröningsstödet, nötkreatursstödet och stödet till unga, men även översiktligt om det
kommande landsbygdsprogrammet. De presentationer som togs fram inför detta har spridits
till övriga län för att underlätta informationsarbetet. Ett särskilt informationsblad om de nya
direktstöden har även skickats ut till länets stödsökande under hösten. Personal från
78
Länsstyrelsen har under året lånats ut till Länsstyrelsen i Dalarna för att hjälpa till med
handläggning av jordbrukarstöd.
Indikatorer
Areella näringar, landsbygd och livsmedel utgiftsområde 231)
Sysselsättning
Andel kvinnor sysselsatta, utanför tätort på landsbygden,
dagbefolkning (%)
Andel män sysselsatta, utanför tätort på landsbygden,
dagbefolkning (%)
Andel sysselsatta, utanför tätort på landsbygden,
dagbefolkning (%)
Nyföretagande
Andel nystartade företag av kvinnor, utanför tätort på
landsbygden (%)
Andel nystartade företag av män, utanför tätort på
landsbygden (%)
Andel nystartade företag, utanför tätort på landsbygden
(%)
1)
Källa: Statistiska centralbyrån
2014
2013
2012
2011
2010
3%
3%
3%
3%
7%
7%
7%
7%
10 %
10 %
10 %
10 %
13,8 %
13,0 %
15,4 %
12,1 %
26,8 %
25,1%
29,8%
27,0%
40,5%
38,2 %
45,2%
39,1%
Sysselsättning
Länet har ett mycket traditionellt företagande vilket innebär att ett stort antal företag är
verksamma inom verkstadsindustrin. De stöd som Länsstyrelsen har att handlägga är
dessutom inriktade på den typ av verksamhet som kan skapa arbetstillfällen. Kvinnors
traditionella arbetsområden, med främst omvårdnad men också inom kulturella och kreativa
näringar, har inte på samma sätt kunna stödjas genom de medel som finns inom tillväxt.
Den svenska och internationella konjunkturen har varit svag under tidsperioden, vilket har
slagit hårt mot sysselsättningen i Gävleborgs län. Länet toppar arbetslöshetsstatistiken i
Sverige. Det kan emellertid noteras att sysselsättningen på landsbygden i länet klarat sig
relativt väl. Många sysselsatta på landsbygden arbetar i diversifierade jord- och skogsbruksföretag. Där finns en betydande flexibilitet och anpassningsförmåga till förändrade villkor.
79
Nyföretagande
Den svenska och internationella konjunkturen har varit svag under hela tidsperioden vilket
påverkar vårt industriintensiva län på olika sätt. Friställda kan till exempel starta eget inom
sitt specialområde.
Andelen nystartade företag på landsbygden i Gävleborgs län har ökat något jämfört med 2012
och fördelningen mellan kvinnor och män har inte förändrats. Liksom i övriga delar i landet är
det männen som dominerar företagandet i Gävleborg. I Sverige idag överlever i genomsnitt
två av tre nystartade företag sitt tredje verksamhetsår.
Gävleborgs län har ett traditionellt näringsliv. Kvinnor är till hög andel verksamma i
branscher där företagsetableringar inte är självklara, som i vård och omsorg. Det är idag svårt
att bedöma om utvecklingsprojekt inom Främja Kvinnors företagande samt inom kulturella
och kreativa näringar ännu gett någon utdelning. Det samma gäller nyföretagande i anslutning
till världsarvet Hälsingegårdar. Här kan det finnas utrymme för fler nya företag inom främst
besöksnäringen
Ett långsiktigt arbete med att systematiskt integrera satsning på kvinnors företagande i det
ordinarie företagsstödjande systemet kan vara en lösning att få fler kvinnor att starta företag.
Invandrare, både nyanlända och de som varit här längre, är viktiga resurser för länets
utveckling. Även här krävs ett långsiktigt arbete för ökad integration.
RB 9. Länsstyrelserna ska på ett kostnadseffektivt och för företagen enkelt sätt samt med minimerad
risk för sanktioner genomföra uppgifterna som åligger dem ifråga om direktstöd till lantbruket och stöd
till landsbygdsåtgärder enligt förordningarna (2004:760) om EG:s direktstöd för jordbrukare m.m. och
(2007:481) om stöd för landsbygdsutvecklingsåtgärder. Länsstyrelserna ska, tillsammans med
Jordbruksverket, säkerställa att direktstöd till lantbruket och stöd till landsbygdsutveckling i så hög
utsträckning som möjligt betalas ut så tidigt som regelverket tillåter samt säkerställa att kraven i
utbetalningsplanen följs samtidigt som risken för finansiell korrigering förebyggs och minimeras.
Länsstyrelserna ska följa Jordbruksverkets styrning över stödprocessen avseende administrationen av
jordbruks- och landsbygdsstöd. Länsstyrelserna ska löpande rapportera handläggnings- och
kontrolläge till Jordbruksverket enligt av verket fastställd rapportplan, samt bistå Jordbruksverket i att
under stödåret uppnå en bättre uppföljning av handläggnings- och kontrolläge av ovan nämnda stöd.
Länsstyrelserna ska redovisa vilka åtgärder som vidtagits för att följa uppdraget samt hur stor andel av
stöd och ersättningar som betalats ut vid de tillfällen som anges i den gemensamma
utbetalningsplanen.
Länsstyrelserna ska bistå Jordbruksverket i arbetet med att uppfylla ackrediteringsvillkoren för
hanteringen av stöd.
Jordbrukarstöd
Arbetet med såväl utbetalningar som fältkontroller av årets jordbrukarstöd har avlöpt på ett
utmärkt sätt under året. I den utbetalning av gårdsstöd som nådde lantbrukarna i början av
december 2014 fanns drygt 99 % av alla ärenden med. I stort sett samtliga övriga
gårdsstödsärenden som skulle ha en utbetalning kom sedan med i den utbetalning som gjordes
i slutet av december. Även för miljöersättningarna har arbetet avlöpt mycket väl.
I delutbetalningen i oktober fanns knappt 98 % av alla inkomna ärenden med.
80
I slututbetalningen av miljöersättningar som nådde lantbrukarna i slutet av december ingick
knappt 99 % av alla inkomna ärenden. När utbetalningen av miljöersättningar i januari 2015
genomförts kommer i stort sett samtliga ansökningar som ska ge en utbetalning att vara
hanterade.
Länsstyrelsen har följt tidplanen för arbetet med arealkontroller och djurkontroller. För att
uppnå dessa goda resultat arbetar Länsstyrelsen löpande med utvärdering och
processgenomgång av vårt arbete. Det innebär exempelvis att verksamhetsplanen löpande
följs upp och utvärderas, att nya tillvägagångsätt prövas och utvärderas samt att genomgångar
görs med aktuella handläggare inför nya moment. Enhetschefen har även medverkat i den
arbetsgrupp som årligen arbetar med att utvärdera och förbättra den gemensamma tidplanen,
SUSS-JBR.
I syfte att förenkla för företagen har Länsstyrelsen genomfört ett antal så kallade Öppet hus på
olika ställen i länet under ansökansperioden, dit företagare har möjlighet att komma och få
svar på frågor om och göra sin ansökan i SAMI. Information om att dessa ska äga rum har
sänts ut via Länsstyrelsens tidning Landsbygdsnytt, via LRF:s informationsblad samt via
hemsida och Facebook-sida. Länsstyrelsen skriver i varje nummer av Landsbygdsnytt om
aktuella frågor med koppling till jordbrukarstöden och sprider även sådan information via
Facebook-sida och hemsida. Länsstyrelsen har under året även arbetat med att tillämpa de nya
riktlinjerna om föranmälan av olika typer av kontroller, bland annat avseende jordbrukarstöd.
Riktlinjerna har getts ut av Jordbruksverket som ett led i förenklingsarbetet gentemot
företagare. Enhetschefen har även medverkat i ett gemensamt möte mellan länsstyrelserna och
Jordbruksverket i samband med den så kallade ”Förenklingsresan”. Länsstyrelsen har även
genomfört egna enkätundersökningar i samband med areal- och registerkontroller. Syftet har
varit att få en bild av hur de som kontrolleras upplever kontrollen. Dessa resultat tas med i den
årliga utvärderingen av kontrollarbetet och förs vidare i kommande års planering.
Länsstyrelsen har under året fortsatt arbetet med att säkerställa att vi så långt som är möjligt
undviker att göra utbetalningar som sedan kan innebära behov av återkrav. Rutiner för att
undvika detta innebär bland annat att kontrollgårdar, där vi bedömer att resultatet av
kontrollen kan innebära en kraftigt minskad utbetalning, stoppas från att gå med i
delutbetalning av miljöersättningar. Dessutom hålls kontakter med kontrollanter som utför
djurskyddskontroller som kan innebära tvärvillkorsavdrag. Avsikten med detta är att undvika
utbetalning innan tvärvillkorsavvikelse och att därpå följande avdrag är registrerat. Under
början av året prioriterades även arbete med återkrav.
Länsstyrelsen har genom medverkan i samarbetet mellan länsstyrelsernas chefsnätverk och
Jordbruksverket deltagit konstruktivt i diskussionen om utformning av de avtal som krävs i de
EU-gemensamma reglerna kopplade till ackreditering.
Landsbygdsutveckling
Arbetet med stöd för landsbygdsutvecklingsåtgärder har redovisats i SUSS-LB, vilket innebär
kontinuerliga uppföljningar av handläggningstiderna. SUSS-LB är ett användbart verktyg som
ger en god överblick av de ärenden som finns i omlopp i det digitaliserade handläggningssystemet. Det ger god hjälp i Länsstyrelsens uppdrag att minska handläggningstiderna.
81
Trenden med en viss minskning av handläggningstiderna har fortsatt även detta år. Under året
har det dock periodvis varit en alltför snedvriden ärendebalans, vilket inneburit att ett stort
antal ansökningar om utbetalningar drabbats av allt för långa handläggningstider. Detta har
avhjälpts med omfördelning av resurser och minskad arbetstid avseende andra arbetsuppgifter
än handläggning av ansökan om utbetalning. Någon stor eller permanent skada för sökande på
grund av långa handläggningstider och därmed sena utbetalningar har dock inte kunnat
konstateras.
Snedvridningen i ärendebalansen berodde dels på ett stort antal ansökningar om utbetalningar
eftersom det var i slutet av en programperiod. Dessutom rådde brist på handläggningsresurser
samtidigt som en mångfald av övriga arbetsuppgifter försvårade en effektiv omfördelning av
resurser och minskad arbetstid till övriga arbetsuppgifter. Viktiga verktyg för att minska och
förebygga risken för återkrav av stöd är att ha ett ständigt pågående kvalitetsarbete samt ta
lärdom av och ta sig tid att gå igenom revisionsresultat.
RB 10. Länsstyrelserna ska även vara regeringen och centrala myndigheter behjälpliga i att införa ett
nytt landsbygdsprogram för perioden 2014–2020 samt fortsätta de regionala förberedelserna för det
kommande landsbygdsprogrammet. Länsstyrelserna ska kortfattat redovisa på vilket sätt de arbetat
med att införa landsbygdsprogrammet för perioden 2014–2020.
Förberedelserna för ett nytt svenskt landsbygdsprogram 2014-2020 har pågått under året både
på nationell och på regional nivå. Länsstyrelsen har deltagit i arbetet på båda nivåerna. Två
handläggare av landsbygdsstöd har deltagit kontinuerligt i sammanlagt fyra arbetsgrupper
inom Jordbruksverkets så kallade ProCAP-projekt. Även handläggare av jordbrukarstöd har
tillsammans med enhetschefen medverkat i arbetsgrupper och utvecklingsarbete. ProCAPprojektet ansvarar för införandet av landsbygdsprogrammet på nationell nivå.
Fyra av dessa arbetsgrupper har arbetat med utbildning och kompetensutveckling för de så
kallade superanvändare och ambassadörer som finns på varje länsstyrelse.
För stödet till landsbygdsutvecklingsåtgärder finns två superanvändare och en ambassadör på
Länsstyrelsen. För jordbrukarstöden finns en ambassadör och hittills två superanvändare.
Superanvändarnas uppdrag är att lära sig de nya digitaliserade systemen för handläggning,
kontroll, utbetalning och administration av framtida stöd för landsbygdsutvecklingsåtgärder
och jordbrukarstöd. Sedan ska dessa superanvändare vidareförmedla kunskapen till övriga
berörda medarbetare på Länsstyrelsen genom interna utbildningar. Ambassadören har i
uppgift att vidareförmedla information och frågor om det nya programmet och arbetet inom
ProCAP i båda riktningarna mellan medarbetare på Länsstyrelsen och Jordbruksverket.
Arbete som superanvändare respektive ambassadör har varit ryckigt och tidvis intensivt.
Tre av de övriga arbetsgrupperna inom ProCAP inom vilka Länsstyrelsen deltagit, utgörs av
så kallade referensgrupper inom arbetet med att ta fram nya rutiner och utredningar för
kommande handläggningsarbete. Dessutom har en medarbetare medverkat aktivt i arbetet
med att utveckla nya handläggarsystem för jordbrukarstöden och en medarbetare har
medverkat i arbetet med att ta fram rutiner för handläggning av jordbrukarstöd.
Länsstyrelsens arbete med den regionala handlingsplanen har fortsatt i projektform under året.
Partnerskapet har träffats tre gånger under 2014, då Länsstyrelsen har informerat deltagarna
om det pågående arbetet. Ett viktigt ställningstagande har varit att gemensamt bestämma hur
partnerskapet ska arbeta. Devisen ”Resurser för landsbygdens växtkraft” har arbetats fram.
82
Den tillsammans med en skriftlig avsiktsförklaring för att partnerskapets roll i genomförandet
av nya landsbygdsprogrammet ska vara tydligt vägledande för parternas roll.
Partnerskapets delaktighet i frågan om prioriteringar och genomförande av de nya
landsbygdsprogrammen är av stor vikt för Länsstyrelsens arbete att nå målen med
Landsbygdsprogrammet och havs- och fiskeriprogrammet. Viktigt är även samverkan mellan
de olika strukturfonderna som representeras i partnerskapet. Representanter från ERUF och
ESF finns med. Utöver det har arbetsgrupper bildats som jobbat med de olika åtgärderna och
stöden i det nya Landsbygdsprogrammet och havs- och fiskeriprogrammet, för att få fram
våra regionala prioriteringar för länet. Dessa arbetsgrupper består av länsstyrelseanställda från
flera enheter med olika relevant sakkunskap, men även externt inbjudna deltagare. Även
Länsstyrelsens sakkunniga inom jämställdhet och integration är kopplade till arbetet.
Arbetet har varit och är intensivt och krävande. Det är ständigt förändrade förutsättningarna
för arbetet då vi alla jobbar i en lärande process, även Jordbruksverket. Förseningar i
beslutsprocessen har också gjort att arbetet blivit långdraget och ännu inte är klart. I övrigt
jobbar vi efter Jordbruksverkets instruktioner och tidsplan, då det är de som styr
arbetsprocessen med framtagandet av den regionala handlingsplanen.
RB 11. Länsstyrelserna får för uppdragets genomförande disponera anvisade medel från
utgiftsområde 23 Areella näringar, landsbygds och livsmedel, anslagen 1:18 Åtgärder för
landsbygdens miljö och struktur och 1:19 Från EU-budgeten finansierade åtgärder för landsbygdens
miljö och struktur, vilka regleras i Jordbruksverkets regleringsbrev för budgetåret 2014.
Länsstyrelserna ska redovisa följande avseende Landsbygdsprogram för Sverige åren 2007-2013:
– Handläggningstiderna för ansökningar om utbetalningar samt hur länsstyrelsen arbetar för att
minska handläggningstiderna
Länsstyrelsen har även under 2014 försökt minska handläggningstiderna genom olika
åtgärder. Åtgärderna har varit följande:
-
Att tydligare nå ut till sökande med information om tidsgräns för när komplettering till
ansökan senast får inkomma så att kompletteringsarbetet inte drar ut på tiden
Att med kort varsel när behov uppstår omfördela resurser
Att prioritera hårdare mellan arbetsuppgifter, även om någon arbetsuppgift kan bli lidande
Hur väl målen för handläggningstid när det gäller ansökan om stöd respektive utbetalning
framgår av årsredovisningens Tabell H-Handläggningstider.
Vad gäller ansökan om stöd har en minskning skett av måluppfyllelsen för stöd till
landsbygdsutvecklingsåtgärder totalt sett jämfört med 2013. Jämfört med 2012 har det
däremot skett både försämringar och förbättringar. Jämfört med 2013 är måluppfyllelsegraden
oförändrad för företagsstöd. En något lägre måluppfyllelsegrad kan ses för miljöinvesteringar,
projektstöd och projektstöd inom Leader. En tänkbar orsak till försämring är att handläggning
av ansökan om stöd fick stå åt sidan under en del av året då arbetet fokuserades på att
återställa den sneda ärendebalansen för ansökningar om utbetalningar.
Handläggning av ansökan om stöd har under året nästan uteslutande handlat om handläggning
av ändringar i redan beslutade ärenden. Nya ansökningar om stöd har knappt förekommit.
Vad gäller ansökan om utbetalning är den totala måluppfyllelsegraden något försämrad
jämfört med 2013 och mycket försämrad jämfört med 2012. Måluppfyllelsegraden för
företagsstöd och miljöinvesteringar har dock förbättrats. Viss försämring kan ses för
projektstöd och en stor försämring kan ses för projektstöd inom Leader. Tänkbara orsaker till
83
försämringen torde vara att ett större antal så kallade komplicerade utbetalningsärenden har
handlagts i år jämfört med tidigare år. Det kan också vara så att verksamhetskontoren för
Leader-områdena har tappat fart i sitt handläggningsarbete, på grund av fokus på den nya
programperioden 2014-2020.
Det är viktigt att belysa att handläggningstiderna inte bara påverkas av genomförda åtgärder
som syftar till att minska dem, utan även av sådana åtgärder som vi måste genomföra i andra
syften. Exempel på sådana åtgärder är arbete inför och efter revisioner. Revisioner från olika
instanser är mycket vanligt förekommande, uppskattningsvis minst en gång i månaden
utslaget över ett helt år.
De så kallade betalstoppen innebär även de en förlängning på handläggningstiderna. Ansökan
om stöd, affärsplan och projektplan, ansökan om utbetalning och kostnadssammanställning
ska vid sådana stopp skannas in i sin helhet och skickas till Jordbruksverket. Arbete med
överklaganden tillhör också de aktiviteter som i slutänden ger längre handläggningstid av nya
ärenden eftersom de tar tid från arbetet med nyinkomna ärenden.
– vilka åtgärder som har låg anslutning i länet och översiktligt analysera orsakerna till detta samt
redovisa i vilken omfattning de relevanta resultatmål och omfattningsmål som finns fastställda i
programmet är uppnådda vid utgången av 2014.
Genom Jordbruksverkets statistiksystem, den så kallade DAWA-portalen, har det varit möjligt
att se vilka åtgärder som har haft stödmedel kvar och vilka som inte har haft det. Under 2013
stängde dock Jordbruksverket de olika stödåtgärderna. Under 2014 öppnades på nytt startstöd
till unga jordbrukare, kompetensutveckling inom Axel 1 och miljöinvestering till
rovdjursstängsel i den föregående programperioden på grund av återflöde av stödmedel.
Eftersom nästan samtliga stödåtgärder i programperioden 2007-2013 är stängda och
stödåtgärder i nya programperioden 2014-2020 knappt har hunnit öppna är detta med
anslutningsgrad inte så relevant i nuläget.
Inom ramen för miljöinvesteringar och utvald miljö har endast åtgärden stängsel mot rovdjur
varit öppen för nya ansökningar under 2014. Sett till de tidigare åren så har ansökningstrycket
förändrats över tid. Antalet ansökningar om restaurering av överloppsbyggnader var större i
början av programperioden, men har gradvis minskat. För rovdjursavvisande stängsel ser vi
att både antalet ansökningar och ansökta meter ökade kraftigt mellan 2011 och 2012.
Jämförelse mellan 2012 och 2013 visar dock på en stabil nivå.
Länsstyrelsen bedömer att den höjda ersättningsnivån från 2012 har spelat in för den tidigare
ökningen. Möjligheter till omfördelningar av budgetmedel mellan åtgärder innebar att
Länsstyrelsen hade möjlighet att bevilja alla prioriterade ansökningar.
Anmärkningsvärt vad gäller denna åtgärd är att relativt många beviljade ansökningar trots allt
inte leder till att man bygger stängsel. Orsakerna till detta kan säkert vara många.
84
Stödform
Tabell. Utveckling i ansökningar om stöd till miljöinvesteringar
Antal ansökningar per år
2014
2013
2012
2011
2010
Restaurering
Överloppsbyggnad
stängd
Återuppbyggnad
trägärdesgård
stängd
Stängsel mot
rovdjur
13
32
(36 byggnader)
6
(ca 990 m)
33
(ansökt ca 42 700 m
beslutat 38290 m)
28
(35 byggnader)
8
(ca 1 700 m)
36
(ansökt ca 56 000 m
beslutat 41702 m)
35
(47
byggnader)
13
(ca 3 400 m)
19
(ansökt
ca 23 000 m)
29
2009
2008
(40
byggnader)
50
(90
byggnader)
75
14
20
16
(ca 3 900 m)
16
(ansökt
ca 20 500 m)
För de olika formerna för ersättning till restaurering av betesmarker har antalet ansökningar
varit litet under programperioden. Det ökade intresset för återupptagen hävd av älvängar i
nedre Dalälvsområdet som kunde märkas redan under 2013 har fortsatt. Det restaureringsprojekt som sattes igång under 2013 minskade visserligen i omfattning, men ytterligare
intressenter har tillkommit som avser att restaurera betydande marker. Länsstyrelsen har varit
involverad i detta och har genomfört flera rådgivningsbesök med intressenter.
Arbetet med det projekt som startade 2012 år, som syftat till att öka antalet restaureringar, har
således fortsatt även under 2014. Projektet har särskild fokus på de översvämningsbenägna
områden längs nedre Dalälven, där hävd av markerna verkar ge god effekt för att uppnå en
minskad myggförekomst. Länsstyrelsen har haft ett särskilt uppdrag att ta fram långsiktiga
metoder för att hantera problemen med stickmyggor samtidigt som den biologiska
mångfalden bevaras. Dessa två projekt har haft ett nära samarbete.
Vad gäller de övriga åtgärder inom axel 2 som har låg anslutning i länet är skälen framför allt
att dessa är avsedda att stötta miljöer som förekommer i mindre utsträckning i länet.
I vilken omfattning relevanta slutmål och omfattningsmål som finns fastställda i
landsbygdsprogrammet är uppnådda vid utgången av 2014 är ännu för tidigt att säga.
Länsstyrelserna ska redovisa följande avseende landsbygdsprogrammet för perioden 2014-2020:
– Vilka åtgärder som har vidtagits för att informera om det nya programmet
Mot bakgrund av de förseningar som drabbat införandet av landsbygdsprogrammet har
informationsaktiviteterna begränsats. Flera artiklar har emellertid publicerats i tidningen
Landsbygdsnytt, som ges ut tillsammans med Länsstyrelsen i Dalarna och når alla länets
lantbrukare. Ett flertal informationstillfällen om införandet av det nya gårdsstödet har
genomförts under hösten. I samband med dessa har även information om kommande åtgärder
i det nya landsbygdsprogrammet lämnats. Länsstyrelsen medverkade även i den regionala
Mittia-mässan, i augusti, där aktuell information lämnades.
I oktober hölls ett möte på Länsstyrelsen mellan fäbodbrukare från flera olika län, nationella
representanter från fäbodföreningen, representanter från länsstyrelserna i Dalarna, Jämtland,
Värmland samt Landsbygdsdepartementet. Vid mötet diskuterades villkoren för fäbodbruket
och information lämnades även om tankarna kring det kommande fäbodstödet och hur detta är
tänkt att utformas i landsbygdsprogrammet. Frågor kring hur länsstyrelserna kan samarbeta i
den kommande informationen om landsbygdsprogrammet som riktas till fäbodbrukare
diskuterades också.
85
Kortfattad information, utifrån de förutsättningar som varit kända, har lämnats till potentiella
sökande och övriga intresserade per telefon eller vid kurstillfällen ute i länet. Arbete med det
nya landsbygdsprogrammet har under året legat så mycket i sin linda och varit så föränderligt
att det inte varit möjligt att bedriva någon omfattande informationsverksamhet externt.
Intern information till alla handläggare av LB-stöd på Länsstyrelsen och övriga intresserade
medarbetare har lämnats i riklig omfattning av superanvändare och ambassadör. Åtgärder för
att informera internt har varit att hålla utbildningar, föreläsningar och regelbundna
informations- och diskussionstillfällen.
– Vilka åtgärder som har kommit igång under året.
Endast två landsbygdsutvecklingsåtgärder inom landsbygdsprogrammet 2014-2020 har
kommit igång under året. Dessa är företagsstöd till investeringar till jordbruk-, trädgård- och
rennäringsföretag och projektstöd till bredband.
3. Länsstyrelsens uppgifter omfattar också tillsyn över att fastighetsinnehav avvecklas enligt
18 kap. 7 § ärvdabalken. Förordning (2008:1346)
Länsstyrelsen har under flera år arbetat med att förbättra organisationen på arbetet med tillsyn
över avveckling av dödsboägda lantbruksfastigheter. I syfte att strama upp hanteringen togs
2012 beslut om att diarieföra samtliga inkomna underrättelser om dödsbos innehav av
lantbruksfastigheter och under 2014 togs en ny rutin för handläggningen fram. Rutinen
innebär att samtliga aktuella dödsbon efter halva avvecklingsperioden får ett meddelande om
vilka regler som gäller. De dödsbon som fortfarande är aktuella vid avvecklingsperiodens slut
får en påminnelse med information om eventuellt vitesföreläggande inom en månad.
Under 2014 inkom cirka 150 underrättelser från Skatteverket. Sju dödsbon av 16 kvarvarande
som skulle vara avvecklade 2014 har avvecklats under året. Den nya handläggningsrutinen
får, i synnerhet för uppföljning, inte fullt genomslag förrän 2016 men bedömningen är att
hanteringen underlättas och blir säkrare.
86
Rennäring m.m.
2014
2013
2012
0
0
0
0
0
0
0
0
0
0
0
0
0
0
0
0
0
0
1)
2)
0
0
0
0
0
0
0
0
0
Kommentarer till tabellerna
I Gävleborgs län förekommer ingen rennäring. I vissa delar av länet kan det förekomma
vinterbete för ren.
Tabell 2.1: Länsfakta om rennäring
Länsfakta om rennäring
Faktiskt antal renar i förhållande till tillåtet antal (%)
Antal slaktade renar/år
Produktion av renkött/år (ton)
Antal renskötselföretag
Antal samebyar
87
2014-12-31
2013-12-31
2012-12-31
0
0
0
0
0
0
0
0
0
0
0
0
0
0
0
Fiske
2014
2013
2,22
4,32
0,48
0,81
1,56
2,88
4 239
5 073
2,72
3,27
546
686
567
665
56
33
2 446
2 068
1)
2)
2012
2,73
1,42
2,44
3 771
2,46
726
728
20
4 593
Länsstyrelsen har under året prioriterat långsiktig fiskevård, åtgärdat vandringshinder för fisk
och arbetat med ”kommunala fiskeplaner”. En kommunal fiskeplan visar var det finns
problem för vattenlevande organismer och var det finns en hög potential att utveckla
naturresursen fiske genom ett åtgärdsprogram för kommunens avrinningsområden. Detta ger
god möjlighet att snabbt och effektivt söka finansiering till föreslagna åtgärder och till
exempel restaurera det stora antalet vattendrag som rensats under timmerflottningsepoken i
landets skogrikaste län.
Länsstyrelsen medverkar i nästa skede till att få fram medfinansiering och EU-medel för att
genomföra de biologiska återställningar och andra projekt som beskrivs i fiskeplanen.
Länsstyrelsen använder ett arbetssätt att i en ”stafett” initiera och stödja en kommun i taget att
inventera den berörda kommunens samtliga vattenområden med biotopkarteringsmetoden och
provfiske. Man får därmed ett bra underlag för restaurering av vattendrag, fiskets utveckling
och för att skapa en resurs för landsbygdutveckling. Länsstyrelsens långsiktiga och
systematiska arbete med kommunala fiskeplaner för länets samtliga kommuner har slutförts
och ”omtag” har påbörjats genom att den äldsta kommunala fiskeplanen nu görs om med
modern teknik. En aktualisering och modernisering av fiskeplanen med ekologiskt baserad
långsiktig fiskevård och adaptiv förvaltning baserad på ny forskning är viktig då första
fiskeplanen är mer än 15 år gammal. Länsstyrelsen framhölls som bra exempel i ett av två län
av Sportfiskarna och Naturvårdsverket i rapporten ”Lokalt vatten- och fiskevårdsarbete”.
Under 2014 har Länsstyrelsen medverkat till medfinansiering från bland annat Miljöfonden
”Bra Miljöval”, kraftbolag, vattenavgiftsmedel, statliga och kommunala medel. Därigenom
har det gått att få fram EU-medel till restaurering av ett flertal vattenområden i Ljusdal,
Nordanstig, Hudiksvall och Gävle. Arbetssättet att redan från början samarbeta med och
involvera alla fiskerättsägare och berörd kommun i kommunala fiskeplaner har även under
2014 visat sig effektivt och rationellt.
88
Genom tidig förankring har föreslagna åtgärder kunnat förankras hos berörda markägare och
fiskerättsägare, vilket bidragit till en naturlig ingång i den kommunala planprocessen.
Den statliga planeringen inom sakområdet Fiske har genom denna samverkan på ett naturligt
sätt samordnats med det kommunala ”planmonopolet”. Detta bedöms ha effektiviserat arbetet
avsevärt och bidragit till att uppnå god miljöstatus i länets vattenområden.
Länsstyrelsen har under året också prioriterat arbetet med att ta fram viktigt
omprövningsunderlag i syfte att sedan initiera processen att modernisera uråldriga
vattendomar. Detta är ett omfattande arbete och med mycket begränsade resurser har
Länsstyrelsen valt att samarbeta nära med fyra universitet och högskolor. Detta har bland
annat inneburit att länsfiskekonsulenten har handlett och instruerat studenter från olika kurser
att utföra både projekt och en stor del av provfisket, samt även medverkat vid utvärderingen
och analysen.
Länsstyrelsen har också, genom att leda ett projekt med syfte att ta fram sälsäkra och selektiva
fiskeredskap, medverkat till att hotade sikbestånd är på väg att återhämta sig. Dessutom har
Länsstyrelsen arbetat med ett ”Fiskefritt område” och sex veckor höstfredning för södra
Bottenhavet i samverkan med fiskerinäringen och centrala myndigheter.
Länsstyrelsen har under året fortsatt den viktiga utvecklingen av Fisketillsynsarbetet vid vår
kust och samordnat och engagerat såväl myndigheter som Kustbevakningen, Polisen och
kustkommunerna, som fiskets egna organisationer inom ”Kustfisketillsynsprojektet”.
Länsstyrelsen har under 2014 initierat och drivit ett projekt för att återupprätta fiskvandring,
restaurera våtmarker och återställa reproduktionsområden för bland annat gädda, abborre och
hotade karpfiskarter i kustmynnande vattendrag och kustnära vattenområden i Södra
Bottenhavet. Projektets övergripande syfte är att främja rekryteringen av rovfisk. Stora
samhällsekonomiska värden kan också relateras till ekosystemtjänster från detta, som
bevarandet av biologisk mångfald, ökad fiskproduktion, minskad övergödning, stabilisering
av vattenflöden, minskad erosion, klimatreglering (kolsänka), rekreationsvärden med mera.
De planerade åtgärderna kommer att bidra till att målen i Vattendirektivet uppnås. De bidrar
även till uppfyllandet av flera av de nationella miljömålen, däribland Hav i balans, Levande
kust och skärgård, Levande sjöar och vattendrag, Ett rikt växt- och djurliv samt Myllrande
våtmarker.
Länsstyrelsen har under året drivit det nyskapande pilotprojektet ”Återskapa fiskvandring i
Gästrikland”. Projektets syfte är att skapa möjlighet till migration såväl uppströms som
nedströms och därmed reproduktion av vandrande fisk i kustmynnande vattendrag. Detta
projekt har under 2014 konstruerat en helt ny typ av fingaller som leder fisken förbi kraftverk
i ett av Gästriklands största vattendrag, den nyligen återblivna vildlaxälven Testeboån. Detta
kan ske utan att kraftverket behöver stängas under laxen, havsöringens, ålens och
flodnejonögats utvandring.
Projektet har fått medel från Miljöfonden (”Bra miljöval”, Naturskyddsföreningen) då
projektets innovationer bedöms ha mycket stor betydelse för vattenkraftsanläggningar i
vattendrag inom Östersjöregionen. Det saknas idag helt lösningar för nedströms fiskvandring
på otaliga anläggningar kring Östersjön.
Detta projekt medverkar till att lösa flera inom EU:s högprioriterade frågor genom att skapa
innovativa och effektiva lösningar på fiskvandringsproblematik. Projektet bidrar till att rädda
89
den utrotningshotade ålen samtidigt som kraftverken kan köras på ökad andel förnybar energi
och därmed minskad klimatpåverkan. Detta kan ske utan att den biologiska mångfalden
skadas. Lösningen med den nya typen av fingaller framför kraftverkskanalen i Strömsbro gör
att kraftverket från år 2014 kan drivas för fullt under utvandringsperioder utan att fisken
skadas. Kraftverket kan dessutom bidra till öka andelen förnybar energi och medverka till att
minska klimatpåverkan.
Projektet är centralt i Vattendirektivet. Kunskapen om nedströms fiskpassage är i stort sett
obefintlig i hela Europa, trots att det är direkt grundläggande för Vattendirektivets
genomförande. Idag har man ofta möjliggjort uppströms fiskvandring, men en hög andel av
de utvandrande fiskarna som fötts i vattendragen skadas eller dödas då de passerar genom
vattenkraftverkens turbiner på väg ut mot havet.
RB 14. Länsstyrelserna ska redovisa hur de främjat och bidragit till den nationella offentliga
finansieringen av det operativa programmet för fiskerinäringen i Sverige perioden 2007-2013.
Länsstyrelsen har medverkat till ta fram medel från Gävle, Ljusdals, Nordanstigs, Bollnäs och
Hudiksvalls kommuner, samt Arbetsförmedlingen, vattenavgiftsmedel, Havs- och vattenmiljöanslaget (tidigare statligt fiskevårdsanslag) och Miljöfonden, ”Bra miljöval” med mera.
Dessa medel har möjliggjort att lika mycket EU-medel har satsats främst på fiskevårdsåtgärder som att restaurera vattendrag och åstadkomma fria vandringsvägar för fisk. Detta är
viktigt för att öka produktiviten i våra vatten samt att skapa en resurs för fisketurism och
yrkesfiske och därmed för landsbygdsutveckling.
Länsstyrelsen har fått fram medfinansiering och drivit ett projekt för att ta fram nya selektiva,
sälsäkra redskap. Dessa gör bland annat att det kustnära fisket kan öka fisket på återvändande
lax, men låta ung sik, lax eller havsöring simma ut ur redskapen oskadda. Detta projekt
kommer både att medverka till att de berörda fiskbestånden kan utnyttjas mer långsiktigt
hållbart, och bidra till att minska sälskadorna. Det kommer också att öka effektiviteten hos de
laxfällor i det havsområde som har klart lägst andel vild lax. Detta medverkar till att uppnå de
nationella målen om god älvbaserad laxförvaltning.
Länsstyrelsen har under 2014 varit med och slutfört en förstudie i syfte att miljöcertifiera det
småskaliga kustfisket i länet i samarbete med Marine Stewardship Council och
fiskerinäringen. Länsstyrelsen har även hållit informationsmöten om EU-stöd för
fiskerinäringen och haft genomgångar inom ”Fiskeområde södra Bottenhavet”, EU:s hållbara
fiskeområden.
Länsstyrelsen har medverkat i att få fram finansiering inom alla länets tre Leader-områden för
att hjälpa fram företagare inom fisketurism i regionala projekt inom det nationella projektet
”Sweden Fishing”. Länsstyrelsen sitter med i styrgruppen för fisketurismprojektet ”Fiska i
Gästrikland” i ett av dessa tre Leader-områden och i Fiskenätverket i Nedre Dalälven i ett
annat Leader-område.
90
Under 2014 har Länsstyrelsen har medverkat till att få fram medel och till att starta ett
flerårigt Fisketurism-projekt som heter ”Fishing in the middle of Sweden”. Syftet är att locka
hit utländska fisketurister till vårt län.
RB 15. Länsstyrelserna ska redovisa hur de bidragit till arbetet med omprövning av vattendomar.
Länsstyrelsen har under 2014 prioriterat att bistå Havs- och vattenmyndigheten (HaV) och
Vattenmyndigheten att effektivisera det nationella arbetet med omprövning av vattendomar.
Länsfiskekonsulenten har under året hållit föredrag om hur länsstyrelser bör arbeta med att
förbereda omprövningar och agera i Miljödomstolen vid två av de fem nationella
seminarierna i landets vattendistrikt. Bakgrunden till detta är Länsstyrelsens genomgång av
utförda inventeringar och karteringar samt analys vid domstolsförhandlingen i Forsbacka
(Gavleån) och Sunnerstaholm (Ljusnan-Voxnan). Denna genomgång har fått lovord av HaV,
som under 2014 kontaktade Länsstyrelsen om att redovisa använt arbetssätt som gott exempel
på ”Omprövnings-seminarier”.
Länsstyrelsen har även medverkat vid HaV:s nationella seminarium ”Dialog om vattenkraft”
med en föredragning om arbetet för att återfå en vildlaxälv av Testeboån. Dessutom
informerade Länsstyrelsen om de nygjorda, unika åtgärderna med fingaller av ny typ framför
kraftverkskanalen vid Strömsbro, inför ett 70-tal kraftverks-, fiske- och miljörepresentanter
från hela landet.
Länsstyrelsen har under 2014 också prioriterat att ta fram objektivt faktaunderlag för objekt
på prioriteringslistan av vattendomar som bedömdes viktigast att modernisera inom ”OXprojektet” (Omprövning av vattendomar i Gävleborg). Då det finns mycket begränsade
resurser har Länsstyrelsen, i syfte att optimera mängden omprövningsunderlag och
kvalitetssäkra detta, samarbetat med fyra universitet och högskolor. Detta har fått goda
bieffekter då studenter samtidigt som de bidragit till att mångdubbla arbetsinsatsen vid
inventeringar med mera också fått bättre insyn i såväl vattenreglering och domar, som
fiskebiologi.
Syftet med detta arbete är att få bättre vattendomar i de högst prioriterade vattenområdena där
nuvarande domar bedömts ha starkast negativ påverkan på den biologiska mångfalden och
motverkar regeringens och riksdagens miljömål och EU:s vattenkvalitetsarbete.
91
Tabell 1.2: Fiske
Länsfakta inom fiskeområdet 1)
2014
2013
2012
Antal fiskevårdsområden
53
53
53
Antal yrkesfiskelicenser
41
41
42
Antal fartygstillstånd
59
57
57
Antal inkomna ansökningar om stöd ur strukturfondsprogram
5
11
11
Från och med 1 oktober 2014 infördes nya regler om licens för yrkesfiske. Ändringen innebär att det inte
behövs yrkesfiskelicens för fiske i havet, utan bara fartygstillstånd. Fartygstillstånd byter också namn till
fiskelicens. Ändringen innebär också att benämningen yrkesfiskelicens byter namn till personlig fiskelicens vid
fiske i sötvatten.
Källa: Havs- och vattenmyndighetens databaser och Länsstyrelsens Diarieföringssystem; Platina, samt
Jordbruksverkets LB-system.
1)
Kommentarer Tabell 1.
Fiskevårdsområdesbildningen har varit framgångsrik i Gävleborgs län, vilket gör att det finns en samordnad
fiskevård och försäljning av fiskekort till allmänheten för i stort sett alla länets sjöar och vattendrag. Numera
behöver ofta bara smärre justeringar genomföras. Vad gäller antalet yrkesfiskelicenser och fartygstillstånd ligger
dessa kvar relativt stabilt, trots en stark nedgång av dessa nationellt sett.
Det var relativt få nyinkomna ansökningar om stöd ur strukturfondsprogram under 2014, mest beroende på att
strukturfondsprogramperioden avslutades. Söktrycket kan också ha minskats genom att det tog slut på medel
inom Fiskeområdena och vissa av sökområden för strukturstöd. Gemensamma ansträngningar från
Jordbruksverket och Länsstyrelsen vad gäller information och kompetensutveckling av fiskenäringen, LEADERområdenas fiskegrupper etc bör senare i den nya programperioden kunna skapa fler ansökningar och ökad
finansiering av bra projektidéer.
92
Folkhälsa
1)
2)
2014
1,00
1,76
1,59
3 333
2,14
46
46
1
461
2013
0,01
3,06
1,72
3 586
2,31
45
38
5
738
2012
0,31
2,95
1,91
3 831
2,50
56
62
5
5 751
Övergripande
Länsstyrelsen har samordnat insatser inom folkhälsoområdet till en särskild folkhälsofunktion. Den inrymmer inte alla folkhälsofrågor men myndighetens insatser inom ANDTområdet, alkohol och tobakstillsyn, arbete med inriktning mot kvinnovåldsfrågor inkluderat
hedersrelaterat våld (HRV), prostitution och människohandel, hemlöshet samt stöd till
personlig ombudsverksamhet finns inom funktionen.
Tillsyn enligt alkohol och tobakslagen
Länsstyrelsen har utövat tillsyn enligt alkohollagen och tobakslagen. Vidare har Länsstyrelsen
vidtagit åtgärder för att utveckla sin uppgift att övervaka och stödja den kommunala tillsynen
i syfte att förbättra densamma. Länsstyrelsen har stöttat kommunerna i arbetet med att
samordna och utveckla tillsynen av alkohol och tobak. Länsstyrelsen bedriver tillsyn av
kommunernas tillsynsarbete enligt alkohollagen och tobakslagen. Under 2014 genomfördes
tillsyn över fem av länets kommuner där bland annat kommunernas tillsynsdokumentation
granskats.
Utöver den tillsyn som bedrivs på plats ute i kommunerna sker löpande granskning av
kommunernas tillståndsbeslut inklusive underlag för beslut enligt checklista. Granskningen av
tillståndsbeslut har även fungerat som ett underlag inför planering av tillsynsbesök samt under
själva tillsynen.
Nätverksträffar och samverkansträffar inom tillsyn
Länsstyrelsen ska vara länken mellan nationell och lokala nivån vad gäller tillsynsfrågor i
länet, detta genom ett aktivt deltagande i det nationella, regionala och lokala arbetet.
Länsstyrelsen har under året sammankallat till två träffar för tillsynshandläggare.
Länsstyrelsen har arrangerat konferenser för att informera om och öka samverkan i frågor om
alkohol och tobak.
93
ANDT-samordning
Länsstyrelsen har under året arbetat strategiskt med ANDT-frågorna genom samverkan i
sekretariatet för strategiskt folkhälsoarbete Gävleborg, Nätverket för Strategisk Folkhälsa i
Gävleborg (NSFG). Under året har ett folkhälsoprogram tagits fram och programmet har gått
på remiss till länets berörda myndigheter och organisationer. Länsstyrelsen har under 2014
fastställt en regional ANDT-strategi med handlingsplan. Arbetet har skett i samarbete med
Polismyndigheten, Region Gävleborg och Landstinget. Handlingsplanen syftar till att
konkretisera insatserna i länet och stärka samverkan. Styrgruppen bjöd kommunernas
samordnare och tillsynshandläggare till en upptaktsträff. Syftet var att strukturera arbetet och
tydliggöra respektive deltagares roller.
Samhällsrådet i Gävleborgs län är ett samverkansorgan mellan Polisen, Region Gävleborg,
Landstinget och Länsstyrelsen, med landshövdingen som ordförande. Samhällsrådet har under
året haft tre möten. Under året har Samhällsrådet bland annat tagit initiativ till att en
trygghetsmätning har genomförts i länet.
Länsstyrelsen har arrangerat och spridit kunskap i olika nätverk. Utbildningarna har
arrangerats i samarbete med länsstyrelser och nationella myndigheter.
Länsstyrelsen har under året:
-
deltagit fyra nationella möten med Folkhälsomyndigheten
-
genomfört två större utbildningar (samverkan åtta län). Den ena riktade sig till ANDT
samordnarna i 90 kommuner och den andra riktad till politiker, polis och samordnare i åtta
län med större städer
-
deltagit i ett utvecklingsprojekt, ”Sveriges länsstyrelser utvecklar och stärker
samordningsfunktionen”(SLUSS), i syfte att beskriva och tydliggöra länsstyrelsernas
ANDT arbete
-
arrangerat fyra regionala nätverksträffar för handläggare och samordnare
Kompetensutveckling och utvecklingsprojekt inom ANDT
Länsstyrelsen har initierat kunskapsspridning, samt samordnat utbildnings- och
kompetensutvecklingsinsatser genom olika utbildningar och seminarier, i samverkan med
Landsting, Regionförbund och frivilligorganisationerna. Några exempel är: konferens om och
mot Cannabis, i samverkan med Gävle kommun. Två större konferenser (skolkonferens samt
Folkhälsa med inriktning unga och nyanlända) ställdes in.
Länsstyrelsen har medverkat till att ta fram en film som lyfter frågan om internetdroger.
Filmen visades under julen och nyåret med hänvisning till webbsidor för ytterligare
information om cannabis och spice, samt vilket stöd som finns. Centralförbundet för alkohol
och narkotikaupplysning (CAN) har under året genomfört drogvaneundersökning på
ungdomar i årskurs 2 gymnasiet. Samtliga kommuner samt Landstinget och Länsstyrelsen
deltar i arbetet.
Länsstyrelsen har gett bidrag till Gävle kommun för att undersöka rester av narkotika i
avloppsvatten. Resultatet ska vara ett komplement till olika drogvaneundersökningar som görs
bland annat av CAN.
94
-
gett bidrag till sju kommuner för att stötta arbetet med drogfri skolavslutning
-
gett information och stöd till det nybildade resursteamet mot Cannabis. Teamet består av
12 personer från åtta av länets kommun och syftar till att genom kommunspecifika projekt
öka kunskapen hos kommunernas personal om cannabis och spice
-
tillsammans med Länsstyrelsen i Dalarna genomfört ett projekt i syfte att minska våldet i
krognära miljöer. Intervjuer har genomförts med samordnare, tillsynshandläggare,
restaurangägare och väktare och en rapport är sammanställd. Samtidigt har
polismyndigheterna i bägge länen genomfört ett likande projekt och resultaten av dessa
har sammanförts
ANDT i populärversion
Länsstyrelsen har under 2014 fortsatt arbetet med att förankra ANDT strategin hos ungdomar.
Under 2013 påbörjades en tävling där alla skolor från åk 6 - år 2 i gymnasiet bjöds in att delta.
Ungdomar utbildades i strategins olika delar. Därefter fick de i uppdrag att lämna in ett
tävlingsbidrag i form av en populärversion som förmedlar budskapet med strategin genom ett
medium de själva väljer, exempelvis film, musik, bild. Under början av 2014 avslutades den
första tävlingsomgången. En jury utsåg två vinnare som fick åka till Stockholm och Gröna
Lund. Deltagande klasser fick diplom för sina insatser i tävlingen.
Under 2014 fortsatte tävlingen och information om detta spreds via nätverksträffar,
dialogmöten, mail och webb (Länsstyrelsen och kommuners). Under hösten 2014 kom 7
tävlingsbidrag in. Denna omgång utsågs en vinnare och priset var pengar till en klassresa.
På grund av att projektledaren sjukskrevs under hösten 2014 genomfördes projektet inte i
ursprunglig omfattning, men för skolor som anmält sig slutfördes tävlingen.
Personligt ombud
Länsstyrelsen har till uppgift att verka för och stödja utvecklingen av personligt ombud. I
enlighet med förordningen om personliga ombud (SFS 2013:522).
- fördelat statsbidrag till länets kommuner utifrån inkomna ansökningar
- upprättat en handlingsplan för hur verksamheten med personligt ombud i länet ska stödjas
och utvecklas under året
- deltagit i de fyra träffarna med det nationella länsstyrelsenätverket
- arrangerat en utbildningsdag i juridiska frågor tillsammans med Örebro, Västmanland,
Dalarna och Värmlands län
- sammankallat det regionala nätverket till en dag tillsammans med Dalarnas nätverk Under
denna dag presenterade Socialstyrelsen sin uppföljning av verksamheten. Syftet med
dagen var bland annat att utbyta erfarenheter, lyfta goda exempel, identifiera
utvecklingsbehov samt stötta i utvecklingsarbetet
- deltagit i ombudens regionkonferens där de fem länen Gävleborg, Örebro, Västmanland,
Dalarna och Värmland sammankallades.
95
Insatser mot våld och förtryck
Länsstyrelsen har:
- samordnat, främjat och lämnat stöd till insatser som syftar till att motverka mäns våld mot
kvinnor
- lämnat stöd till insatser för att motverka att barn upplever våld, mot hedersrelaterat våld
och förtryck, samt mot prostitution och människohandel
- genom främjande och samordnande insatser bidragit till att kommuner, myndigheter och
organisationer i länet utvecklat kunskap, samt genom samverkansmodeller inom de
aktuella områdena
Kompetensstöd och Metodstödsuppdraget
Länsstyrelsen arrangerar och sprider kunskap i olika nätverk. Utbildningarna arrangeras i
samarbete länsstyrelser och/eller nationella myndigheter, (se referenserna).
Länsstyrelsen har:
- arrangerat två utbildningsdagar för frivilligorganisationer, som är relaterat till deras arbete
med våldsutsatta, barn och våldsutövare (samarbete med Uppsala och Västmanland)
- arrangerat två utbildningsdagar om FREDA bedömningsmetoder
- varit delaktig i planeringen och genomförandet av en nationell utbildningsdag om
föreskriften gällande våld i nära relationer
- presenterat föreskriften våld i nära relationer och länsstyrelsens uppdrag för
socialcheferna i länet
För att kunna förmedla kunskap i de olika nätverken har Länsstyrelsen under året deltagit i
utbildningsdagar om undervisningsmaterial inom kompetensstödet som Socialstyrelsen
anordnat under 2014. Länsstyrelsen har också deltagit i planeringsdagar mellan
samverkanslänen ”Mittarna” genom både fysiska möten samt ett antal LYNC- möten inför
genomförande av de regionala utbildningarna under 2014 - 2015.
Regionala insatser
Länsstyrelsen har under året haft avstämningar med plattformsledaren på Region Gävleborg
samt deltagit på träff för utvecklingsledare vid Region Gävleborg.
Länsstyrelsen deltar också i planeringen inför Forskare möter praktiker 2015 gemensamt med
Region Gävleborg, Landstinget, Högskolan.
Utvecklingsmedel
Länsstyrelsen har under året lämnat yttranden till Socialstyrelsen på inkomna ansökningar
från länet. Socialstyrelsen har använt länsstyrelsens yttranden som underlag i bedömning av
ansökningarna.
Uppdrag utifrån regleringsbrev gällande, mäns våld mot kvinnor samt hedersrelaterat våld
och förtryck
- deltagit i de tre nationella länsstyrelsenätverken ”Våld i nära relationer”, ”Hedersnätverket” samt i LAMP-nätverket prostitution och människohandel, vid ett flertal träffar
under 2014
- sammankallat de fyra nätverken som samordnas av länsstyrelsen till ett flertal träffar
under 2014. De fyra nätverken är ”Nätverket våld i nära relationer”, ”Resursteamet mot
hedersrelaterat våld och förtryck”, Spetsgruppen mot prostitution och människohandel”
samt nätverket ”Frivilliga organisationer”. Syftet med träffarna är bland annat att utbyta
erfarenheter, lyfta goda exempel, identifiera utvecklingsbehov, stötta i utvecklingsarbetet.
96
Under 2014 har Söderhamns HRV-strateg varit anställd 25 % som konsult på Länsstyrelsen.
Syftet har varit att stärka arbetet mot hedersrelaterat våld och förtryck i länet. Strategen har
även sammankallat resursteamet mot hedersrelaterat våld och förtryck, och gemensamt med
Länsstyrelsens samordnare planerat och genomfört relevanta utbildningssatsningar. HRVstrategen har under 2014 efterfrågats som föreläsare i ämnet Hedersrelaterat våld och
förtryck. Strategen har genomfört föreläsningar för olika grupper i länet.
Länsstyrelsen har etablerat kontakt med Landstinget och påbörjat diskussion hur ett eventuellt
samarbete kan se ut, vilket även kommer att fortlöpa. Vidare har ett samarbete påbörjats
mellan Barnahus Gävleborg samt Rädda Barnen för att identifiera utvecklingsbehov samt
gemensamt genomföra utbildningssatsningar för att lyfta barnperspektivet i arbetet med våld i
nära relationer.
Statsbidrag
Länsstyrelsen har fördelat statsbidrag på regional nivå utifrån inkomna ansökningar.
Statsbidragen ska främja arbete mot hedersrelaterat våld och projekt, att unga blir gifta mot
sin vilja. Under året har fyra olika projekt beviljats medel för förebyggande insatser.
Utbildningar och konferenser
Under året har följande konferenser och utbildningsdagar genomförts:
-
utbildningsdag med fokus på pojkar och unga män i en hederskontext och om deras
dubbla roller
utbildningsdag i hot och risk bedömningsinstrumentet ”Patriark” där frivilliga
organisationer deltog
konferens om unga, maskulinitet och våld. Arrangerades i samarbete med myndigheten
för ungdoms och civilsamhällsfrågor samt Kriscentrum för män
genomfört ett påbyggnadsinternat för de lokala resursteamen mot hedersrelaterat våld och
förtryck (i samverkan med ”Mittarna”)
Den regionala spetsgruppen mot prostitution och människohandel har fått tagit del av en
basutbildning arrangerad av Länsstyrelsen i Stockholm. Internt på Länsstyrelsen har
utvecklingsledaren och den särskilt sakkunnige i jämställdhet påbörjat utformandet av
samverkansformer. Stadigvarande möten samt stående agenda har formaliserats för fortsatt
utveckling av att samordna arbetet i större utsträckning
97
Tabell 6.1: Verksamhetskostnader och årsarbetskrafter
Kostnader och årsarbetskrafter för folkhälsa
Totala kostnader (exkl. OH)1)
Kostnader (tkr)
Årsarbetskrafter
2 367
2,75
943
1,20
10
0,02
102
0,19
varav alkoholärenden (7051 - 7053)
69
0,14
varav tobaksärenden (7054 - 7056)
33
0,05
varav Allmänt och övergripande inom folkhälsa (700)
varav Fördelning av statsbidrag (704)
varav Alkohol- och tobaksärenden (705)
1)
Totala kostnader (inkl. OH)
3 333
Med OH avses Myndighetsövergripande verksamhet (10+11)
Tabellen skall innehålla verksamhetskostnader enligt resultaträkningen. Uppgifter i tabellen skall endast
redovisas för senaste räkenskapsår (dvs. 2014)
1)
6. Länsstyrelsen ska verka för att det av riksdagen fastställda nationella folkhälsomålet
uppnås genom att folkhälsan beaktas inom länsstyrelsernas arbete med bl.a. regional tillväxt,
samhällsplanering, krishantering samt alkohol och tobak
Samhällsrådet
Samhällsrådet är ett strategiskt forum för brottsförebyggande arbete och regional
krishantering i Gävleborgs län, där landshövdingen, länspolismästaren, landstingsdirektören
och regiondirektören deltar. Samhällsrådet har under året ställt sig bakom den nya strategin
för ANDT-arbetet i länet och tagit initiativ till genomförandet av en trygghetsmätning.
Folkhälsa
Länsstyrelsens arbete har under året inriktats dels på det interna folkhälsoarbetet och dels på
det externa strategiska arbetet. Detta arbete är ömsesidigt beroende av varandra. Ett
Folkhälsoprogram har tagits fram i samverkan med Region Gävleborg, Landstinget och
Länsstyrelsen. Inom ramen för NSFG (nätverket för strategiskt folkhälsoarbete i Gävleborg)
finns ett sekretariat där Länsstyrelsen har en representant. Folkhälsoprogrammet har gått ut på
remiss till berörda organisationer och myndigheter. Som underlag till Folkhälsoprogrammet
har bland annat ”Folkhälsa Gävleborg - En kunskapssammanställning av livsvillkor och hälsa
i länet”, tagits fram. Internt på Länsstyrelsen har ett arbete påbörjats som syftar till utbyte av
information, kompetens, kunskap, erfarenhet och ökad samverkan i frågor som berör
folkhälsa. Arbetsnamnet är SSH- Samverkansgruppen för socialt hållbarhetsarbete. Under
2015 har arbetet inriktats på att ta fram en struktur för den interna samverkan.
Samhällsplanering
I översiktsplanering och detaljplanering tar vi bland annat hänsyn till bevarande av tätortsnära
naturområden och ”stadsparker” samt bevakar riksintresse för friluftsliv. I detaljplaneringen
bevakas planeringen av gång- och cykelvägar så att medborgarna ska kunna transportera sig
på ett säkert sätt mellan bostaden, skolan och arbetsplatsen.
98
Jämställdhet
2014
2013
2012
0,58
0,00
1,17
1,52
1,01
0,85
2 322
1 993
1,49
1,28
13
9
15
5
1
3
440
784
1)
2)
0,00
0,42
0,25
458
0,30
7
3
1
429
Årsarbetskrafterna har ökat. Den största ökningen skedde 2013, men även 2014 har det skett
en ökning. Denna beror främst på att flera personer än tidigare under året utfört uppgifter
inom områdena mäns våld mot kvinnor och hedersrelaterat våld.
Indikatorer
Jämställdhet utgiftsområde 131)
Nystartade företag
2014
2013
2012
2011
2010
Andel nystartade företag av kvinnor (%)
34,3%
35,0%
35,0%
33,6%
Andel nystartade företag av män (%)
65,7%
65,0%
65,0%
66,4%
Våld mot kvinnor 2)
Anmälda misshandelsbrott inomhus mot kvinnor 18 år
eller äldre. Antal per 100 000 av medelfolkmängden
210
222
206
196
201
18 år eller äldre.
1)
2)
I årsredovisningen för 2013 redovisades preliminär statistik för år 2013. Ovan visas den slutliga statistiken för
år 2013, på grund av detta kan avvikelser från föregående års årsredovisning förekomma. För åren 2010-2012
beror avvikelser från föregående års årsredovisning på tidigare avrundningsfel.
Källa: Statistiska centralbyrån, Brottsförebyggande rådet
Nystartade företag
Andelen nystartade företag av kvinnor i förhållande till totalt antal nystartade företag i länet är
nära oförändrat i förhållande till föregående år. Länet har en hög arbetslöshet och när det
saknas arbetsgivare som vill anställa blir eget företagande ett alternativ till arbetslöshet.
99
Länsstyrelsen bedömer att de viktigaste orsakerna till tidigare ökande andelen kvinnor är att
ROT, men framför allt RUT, troligen har haft stor betydelse. Användningen av hushållsnära
tjänster är växande. Det är dock inte enbart företag inom hushållsnära tjänster som startats av
kvinnor. Friställda med utbildning, från exempelvis tillverkningsindustrin, har kunnat starta
konsultföretag inom tjänstesektorn. Det är även konstaterat att kvinnor som startar företag
inom kulturella och kreativa näringar har lämnat en anställning på grund av skada eller
sjukdom. Viss ökning inom turismföretagandet på landsbygden kan också vara en del av
förklaringen till ökningen. Våld mot kvinnor
Antalet anmälda misshandelsbrott inomhus mot kvinnor 18 år eller äldre har minskat något
jämfört med 2013. Siffrorna måste dock tolkas med försiktighet. Antalet anmälda brott har
ökat sett över en femårsperiod med små variationer mellan enskilda år. En bidragande faktor
till ihållande anmälningsbenägenhet kan vara länsstyrelsens kompetenshöjande insatser över
tid.
Tabell 7.1
Kostnader/intäkter för område Jämställdhet
1
Verksamhetskostnader inkl. OH (tkr)
varav ramanslag 5:1, netto (tkr)
varav övrig finansiering (tkr)
Andel av länsstyrelsens totala verksamhetskostnader (%)
Verksamhetsintäkter
Med OH avses Myndighetsövergripande verksamhet (10+11)
1)
2014
2013
2012
2 322
1 993
458
299
371
172
2 024
1 622
222
1
1
0
1 484
1 229
211
1. Länsstyrelsen ska integrera ett jämställdhetsperspektiv i sin verksamhet genom att belysa,
analysera och beakta kvinnors och mäns samt flickors och pojkars villkor
Strategi för jämställdhetsintegrering
För att ytterligare förankra strategin för jämställdhetsintegrering i Gävleborgs län 2014-2016,
har den externa delen under året sänts på remiss till ett stort antal regionala aktörer. Såväl den
interna som den externa strategin har förankrats internt på Länsstyrelsen. En av årets
personalinformationsträffar för all personal, ägnades åt presentation av dessa strategier samt
en interaktiv workshop kring jämställdhet och kommunikation.
100
Intern samverkan
Samverkan för social hållbarhet
I syfte att stärka den interna samverkan kring sociala hållbarhetsfrågor bildades under året en
intern samverkansgrupp på Länsstyrelsen. I gruppen har ingått representanter från ett flertal
verksamheter. Därutöver har även samverkan inletts mellan jämställdhet och folkhälsofrågor.
Samverkan mellan jämställdhet och staben
Genom länsstyrelsernas utvecklingssatsning ”Länsstyrelserna utvecklar jämställdhet” (LUJ)
har ett samarbete initierats mellan nyckelfunktioner inom staben och den jämställdhetssakkunnige. Detta har bland annat resulterat i en konkret handlingsplan som framför allt syftar
till att jämställdhetsfrågorna ska ingå i det ordinarie uppföljningssystemet. En utredning har
också påbörjats för att bland annat ta fram förslag till hur jämställdhetsområdet ska
organiseras för att skapa bästa möjliga effektivitet.
Jämställdhetsintegrering av företagsstöd
I den regionala handlingsplanen för jämställd regional tillväxt har Länsstyrelsen varit ansvarig
för att stärka arbetet med företagsstöd ur ett genus- och jämställdhetsperspektiv. Detta har
skett genom utbildningsinsatser till handläggare och riktade informationsinsatser. Syftet har
varit att nå branscher och företagarnätverk där kvinnor i högre grad är representerade.
Resultatet av arbetet finns utförligare beskrivet under återrapporteringen av
regleringsbrevsuppdrag 30.
Övrigt
Introduktion för nyanställda
Under året har den särskilt sakkunnige hållit föreläsning om jämställdhet och genus som en
del i introduktionskursen för nyanställda som ges två gånger per år.
Externa aktiviteter
Sedan hösten 2013 har det tidigare Partnerskap för Jämställdhet i Gävleborg arbetat med att
förnya formerna för samverkan och att hitta fokus för hur jämställdhetsfrågan ska få en
tydligare roll i det regionala utvecklingsarbetet. Efter ett antal processmöten enades
partnerskapet om att kompetensförsörjning inom vård och omsorg är en fråga som är
högaktuell för samtliga parter och särskilt intressant ur ett jämställdhetsperspektiv.
Partnerskapets består i dagsläget av Region Gävleborg, Landstinget, Winnet, Länsstyrelsen,
Arbetsförmedlingen, Högskolan i Gävle, Fiber Optic Valley, samt Gävle, Hudiksvall,
Sandviken och Ljusdals kommuner. Ockelbo kommun har anmält intresse och fler kommuner
kan komma att delta.
Partnerskapets organisering och inriktningsområde beskrivs i ett samverkansavtal.
Partnerskapet är organiserat i ett beslutande råd bestående av representanter med fullständigt
mandat, samt en genomförandegrupp med representanter från respektive organisation. Rådet
har till uppgift att formulera vilken inriktning och vilket uppdrag genomförandegruppen ska
utföra. Denna organisationsmodell förväntas ge arbetet en tydligare inriktning. Genom en
skriftlig överenskommelse har respektive organisation förbundit sig att representanten för
rådet har fullt mandat att fatta beslut i enlighet med partnerskapets intentioner. Den särskilt
sakkunnige har varit Länsstyrelsens representant i genomförandegruppen och länsrådet har
varit representant i rådet.
101
2. Länsstyrelsen ska genomgående analysera och presentera individbaserad statistik med kön som
övergripande indelningsgrund om det inte finns särskilda skäl mot detta
Under 2014 har en arbetsgrupp inom de särskilt sakkunnigas nätverk deltagit i arbetet
av nyutveckling av en generell funktion i ärendehanteringssystemet Platina, för möjlighet att i
fler ärendegrupper än vad som tidigare varit möjligt registrera män/kvinnor som
sökande/anmälande/överklagande samt att göra anonymiserade statistikuttag. Enligt plan ska
arbetet inledas med en förstudie av några särskilt intressanta ärendegrupper.
102
Nationella minoriteter och Mänskliga rättigheter
2014
2013
0,03
0,00
0,27
0,14
0,17
0,08
334
126
0,21
0,08
11
7
6
7
0
0
3 326
2 722
1)
2)
2012
0,00
0,02
0,01
25
0,02
0
0
0
0
Länsstyrelsen har påbörjat ett arbete med att lyfta frågor inom nationella minoriteter. Det har
tidigare varit otydligt vad varje länsstyrelse förväntas göra förutom Stockholm men med hjälp
av Länsstyrelsen i Stockholm har arbetet startat 2014 och med tydligare regleringsbrev och
tydligare fokus 2015 kommer det att läggas mer arbetstid inom området. Verksamheten har
lågt ärendeflöde.
Nationella minoriteter
Länsstyrelsen har under året inventerat vilka av de nationella minoritetsspråken som finns
representerade bland myndighetens anställda, bland annat för att vara behjälplig vid kontakt
och handläggning. I länet har vi tre kommuner som har finska som förvaltningsområde och
detta språk behärskas till fullo av ett par anställda. I övrigt finns ingen av de anställda som
behärskar något av de övriga minoritetsspråken till fullo, bortsett från samiska där vi kan göra
oss något förståeliga och begripliga.
Länsstyrelsen har under året deltagit på två konferenser gällande nationella minoriteter.
Länsstyrelsen har varit i kontakt med Länsstyrelsen i Stockholm med syfte att anordna ett
möte i början av 2015 för att klargöra vad vår länsstyrelse ska och bör göra inom området.
Detta föranleds av att länsstyrelserna, förutom Stockholms länsstyrelse, inte har några
uppdrag om detta i regleringsbreven. Även representanter för våra tre förvaltningskommuner
kommer att bli inbjudna till detta möte.
103
Dokumentation och kunskap om den romska kulturen i länet
Länsstyrelsen har under året beslutat om två bidrag till Hälsingslands Museum på sammanlagt
98 000 kr för att inventera och informera om den romska kulturen i allmänhet och Gävleborg i
synnerhet. Hälsinglands museum kommer att lyfta fram det romska kulturarvet ur glömskan.
Genom föreläsningar, olika former av informationsinsatser och samtal med allmänheten
kommer ett informationsmaterial att tas fram. Detta kommer att bearbetas till en
lärarinformation men även dokumenteras och sammanställas i en slutrapport.
Under november har Hälsinglands museum tillsammans med föreläsaren, debattören och
författarinnan Monica Caldaras (som själv har levt som resande rom i länet) sökt upp några av
de romska platserna i länet för att berätta om livet på platserna. Detta ska utgöra underlag för
en kommande skyltning.
Bärplockarprojekt
Samhällsrådet har ställt sig bakom ett förslag från Söderhamns kommun om att inrätta en
fältinstruktörstjänst för att kunna ta emot de bärplockare som varje år kommer till länet.
Syftet med denna tjänst skulle bland annat vara att informera bäruppköpare och bärplockare
om sophantering och vilka campingregler som gäller. Söderhamn har samordnat flera
aktiviteter för att förbättra mottagandet av bärplockarna, men projektet har ännu inte kommit
till stånd.
RB 83. Länsstyrelserna ska redovisa hur Sveriges rättsliga åtaganden om icke-diskriminering och
mänskliga rättigheter belyses, analyseras och beaktas i den egna verksamheten i enlighet med 5 §
punkten 5 i förordningen (2007:825) med länsstyrelseinstruktion samt bedöma resultatet av detta.
Redogörelsen ska innehålla information om bl.a. hur länsstyrelserna samarbetat med andra berörda
myndigheter samt vilka åtgärder som har vidtagits för att stödja kommunernas arbete med dessa
frågor.
Åtgärder som har vidtagits för ett fortsatt utvecklingsarbete gällande lika rättigheter och möjligheter
ska redovisas särskilt.
Länsstyrelsernas gemensamma arbete inom mänskliga rättigheter
Länsstyrelsernas gemensamma arbete med strategi och handlingsplan för lika rättigheter och
möjligheter har redovisats i länsstyrelsernas årsredovisningar för åren 2007 – 2013. Slutsatsen
är att en gemensam grund för arbetet med lika rättigheter och möjligheter har lagts genom det
arbete som har gjorts.
Det finns goda förutsättningar för varje länsstyrelse att bedriva ett fortsatt utvecklingsarbete.
Samtidigt finns det mycket att vinna på att fortsätta ett länsstyrelsegemensamt
utvecklingsarbete och erfarenhetsutbyte inom området. Samverkan mellan länsstyrelserna har
fortsatt under 2014 i olika konstellationer beroende på om det handlar om den interna
organisationen, kommunikationsfrågor eller verksamhetsintegrering av mänskliga rättigheter i
kärnverksamheten.
När det gäller länsstyrelsens ansvar som arbetsgivare och organisation, har länsstyrelsernas
personalchefsnätverk i uppdrag att förvalta och utveckla det arbetet som påbörjades inom
ramen för Handlingsplanen 2010-2012.
104
Länsstyrelsernas interna och externa kommunikation ska vara tillgänglig och fri från
diskriminering. Ansvaret för detta fördelas mellan varje länsstyrelse, som tar ansvar för sin
egen kommunikation.
För att integrera de mänskliga rättigheterna i arbetet med länsstyrelsernas kärnverksamhet har
omfattande insatser gjorts under de senaste åren för att öka medvetenheten och kunskapen.
Generellt sett har kunskapen höjts men det finns fortfarande stora utmaningar när det gäller de
organisatoriska formerna för och metoder för ett systematiskt och långsiktigt arbete.
Sammanfattningsvis kan sägas att arbetet kommit igång på ett bra sätt och ett nätverk har
bildats. Det finns dock stora variationer vad gäller erfarenhet av rättighetsarbete inom
nätverket. Eftersom tanken är att nätverket ska vara ett nav i projektet, kommer det att krävas
både utbildningsinsatser och ett strukturerat erfarenhetsutbyte. För mer information hänvisas till rapporten ”Länsstyrelsernas arbete med mänskliga
rättigheter 2014-2013” samt till återrapporteringen av regleringsbrevsuppdrag 83 i
årsredovisningen från Länsstyrelsen i Dalarna.
Länsstyrelsens utvecklingsarbete med mänskliga rättigheter
Under 2014 har arbetet med den statliga värdegrunden och med länsstyrelsens egen
värdegrund fortsatt. Workshops har genomförts för att belysa dilemman inom respektive
verksamhet, till exempel i kontakter med medborgare eller prioritering av ärenden. En
workshop för all personal genomfördes i tvärsektoriella grupper och där fördes samtal bland
annat om bemötande. Denna workshop genomfördes i samarbete med Landstinget som kunde
berätta om sitt värdegrundsarbete och varumärkesstrategi. Jämförelser mellan våra
organisationers tillvägagångssätt kunde därmed göras. Bemötande var också temat på årets
sista personalinformationsträff där olika situationer spelades upp och diskuterades. Vårt
stärkta fokus på värdegrundsfrågor och bemötande bedöms vara viktigt för våra kontakter
med bland annat kommunerna inom flera verksamheter såsom tillsynsvägledning och samråd.
De flesta chefer har fått utbildning i, och använder sig av konceptet kompetensbaserad
rekrytering. Denna process har bland annat använts vid rekrytering av en enhetschef och av
länsråd under 2014. En medarbetarenkät, Springlife, har genomförts under hösten. Resultaten
har börjat analyseras och handlingsplaner kommer att upprättas enhetsvis utifrån resultaten.
Länsstyrelsens hemsida har funktionalitet som erbjuder talfunktion. Detta verktyg har
uppdaterats under 2014.
105
3. Länsstyrelsen ska vid beslut och andra åtgärder som kan röra barn analysera konsekvenserna för
dem och därvid ta särskild hänsyn till barns bästa
I arbetet med att ta fram handlingsplaner för det nya landsbygdsprogrammet har hänsyn tagits
till barnperspektivet, särskilt i åtgärder som innefattar idrottsinsatser.
Inför regionbildningen i länet har en avsiktsförklaring tagits fram mellan Landstinget,
Länsstyrelsen och det tidigare Region Gävleborg. Denna avsiktsförklaring pekar ut ett antal
områden som särskilt viktiga att samarbeta omkring för att skapa en positiv och hållbar
utveckling i länet. Ett av dessa områden är barn- och ungdomsperspektivet där arbete behöver
utföras för att införliva i olika verksamhetsområden.
I verksamheten med att tillgängliggöra våra skyddade naturområden tas särskild hänsyn till
barns och ungdomars behov. En skolturné med temat energi och klimat har Länsstyrelsen
medverkat i med både finansiering och föreläsare.
4. Länsstyrelsen ska vid samråd, beslut och andra åtgärder verka för tillgänglighet och delaktighet för
personer med funktionsnedsättning
Länsstyrelsens har i samverkan mellan kulturmiljö och naturvård fortsatt arbetet med ett
tillgänglighetsprojekt. Arbetet har skett i samråd med organisationer för funktionshindrade
och kommuner. Två temadagar har hållits. Områden har valts ut med avseende på lämplighet
för satsningar på tillgänglighet. Under året har bland annat en avgränsad pilotstudie gjorts
med syfte att kartlägga vilka lämpliga åtgärder som kan genomföras i två utvalda objekt,
Gysinge naturreservat och Fågelsjö gammelgård. Länsstyrelsen stödjer kommunernas
verksamhet med att erbjuda personliga ombud till medborgare. Medel från Socialstyrelsen har
beviljats för att bedriva samordnande verksamhet inom området.
5. Länsstyrelsen ska integrera de mänskliga rättigheterna i sin verksamhet genom att belysa,
analysera och beakta rättigheterna i den egna verksamheten, särskilt skyddet mot diskriminering
Länsstyrelsen har i ett internt uppdrag gett staben i uppgift att ta fram ett förslag till hur
arbetet med jämställdhetsintegrering, mänskliga rättigheter och barnperspektivet kan
organiseras. Syftet är att skapa en effektiv organisation för att kunna uppfylla de uppdrag vi
har enligt länsstyrelseinstruktionen. I uppdraget ingår också att föreslå vilken roll
Länsstyrelsen bör ha som samordnare i länet. Uppdraget har påbörjats under 2014 och ska
redovisas under 2015. En stor del av Länsstyrelsens chefer har genomgått utbildning i
konceptet ”Kompetensbaserad rekrytering”. Detta koncept ska ge större möjlighet att så
objektivt som möjligt bedöma en kandidats kompetens och lämplighet för en tjänst.
För övrig information hänvisas till Länsstyrelsens återrapportering av regleringsbrevets
uppdrag 83.
106
Integration
2014
2,80
2,43
3,03
7 303
4,68
37
25
6
0
Brukarundersökning
Nöjdindex brukarundersökning – verksamhet 851, Integrationsfrågor 3)
74
1)
2013
2012
2,88
1,71
2,58
7 095
4,57
23
20
2
0
3,18
3,33
3,83
9 070
5,93
35
26
3
0
3)
mellan 0 och 100, där 0 är lägsta betyg och 100 är högsta betyg. Genomsnitt för deltagande 19 länsstyrelser är
65.
2)
Grundorganisationen för integrationsuppdraget har varit oförändrad de senaste åren. Det som
gör att årsarbetskraften varierar mellan åren är att Länsstyrelsen samordnar och driver ett antal
länsövergripande utvecklingsprojekt inom integrationsområdet och som redovisas nedan.
Könsfördelningen inom området är jämn. Äldre ärenden ses över för att avslutas snarast.
Länsstyrelsen hade bäst resultat i landet i brukarundersökningen för integration vilket är
mycket glädjande och visar att våra satsningar lönar sig.
Fokus för Länsstyrelsens integrationsarbete under 2014 har varit att informera om behovet av
ett utökat antal platser för flyktingmottagande, mottagande av ensamkommande barn i länet
och att teckna nya överenskommelser om detta. Detta arbete beskrivs utförligare på annan
plats i årsredovisningen samt i en bilaga till den samlade redovisning för samtliga
länsstyrelser som lämnats av Länsstyrelsen i Jönköpings län.
Integration Gävleborg
Länsstyrelsen har som tidigare år haft en mycket aktiv roll i samordningen av integration och
etablering för nyanlända i länet och är projektägare för länsövergripande samverkans- och
utvecklingsprojekt inom området. Samordningen sker genom nätverket ”Integration
Gävleborg”, där övriga deltagande parter är alla länets kommuner, Arbetsförmedlingen,
Migrationsverket, Landstinget och Region Gävleborg. Samarbetet är organiserat i en
styrgrupp och en arbetsgrupp.
107
Utöver samarbetets huvudpartners ingår Rädda Barnen i samarbetets arbetsgrupp. Totalt har
styrgruppen haft fyra möten under året och arbetsgruppen har träffats vid nio tillfällen.
Genom samarbetet har nätverk samordnats inom och mellan olika yrkeskategorier,
exempelvis mellan sfi-rektorer, SO-ansvariga, af-chefer, flyktingsamordnare (motsvarande)
och ansvariga för mottagandet av ensamkommande barn.
Under året har elva olika kompetenshöjande utbildningar och seminarier genomförts som
riktade till sig till personer som arbetar med asylsökande och nyanlända i länet. Dessa
aktiviteter har varit Utbildningsdag om statsbidrag (70 deltagare), Alkohol och droger (120
deltagare), Grundutbildning för gode män/SFV (2 tillfällen, 70 deltagare), Temadag Hälsa
(110 deltagare), Migrationsstress (170 deltagare), Utbildningsdag för modersmålslärare (100
deltagare), Om nyanlända barn och ungdomar (180 deltagare), Inspiration för integration – en
konferens för personer verksamma inom kultursektorn (200 deltagare), Grundutbildning om
asyl- och flyktingfrågor (150 deltagare), samt Vad händer i Irak? (2 tillfällen, 160 deltagare).
Dessutom anordnades en större nätverkskonferens för drygt 200 deltagare med olika
förläsningar och seminarier med mera.
Ytterligare ett exempel på det länsövergripande samarbetet kring flyktingmottagandet och
etableringen för nyanlända är den gemensamma verksamheten ”Arbetsmarknadsutbildning
med sfi”, där sfi kombineras med Arbetsförmedlingens arbetsmarknadsutbildningar.
Verksamheten har drivits i projektform med Länsstyrelsen som samordnande myndighet och
projektägare. Från 2014 har verksamheten drivits vidare av Arbetsförmedlingen och
kommunerna utan projektmedel. Länsstyrelsen har fortsatt att ha en samordnande roll i
verksamhetens samverkansgrupp.
De aktiviteter och projekt som genomförts genom samarbetet i ”Integration Gävleborg”
redovisas utförligare i bilagan till Länsstyrelsen i Jönköpings samlade redovisning.
Integration & regional tillväxt
Länsstyrelsen har gjort en särskild satsning på att i samarbete med näringslivet arbeta med
konceptet tillväxt och mångfald genom projektet Öppna Dörrar, som avslutades 2013.
Länsstyrelsen Gävleborg har genom inrättandet av en tjänst som tillväxt- och
mångfaldskoordinator fortsatt att arbeta med de metoder och arbetssätt som utarbetades i
projektet. Under 2014 har företag fått information om mervärdet med mångfald och fått hjälp
med att lägga upp strategier för hur man ska arbeta med frågan. Detta har i sin tur lett till att
flera företag anställt personer med invandrarbakgrund. Ett exempel på detta är ett
hemtjänstföretag som ökat sina anställda från 1 till 12 personer under 2013-2014.
Vidare har Länsstyrelsen inom området integration och regional tillväxt samarbetat i olika
nätverk, bland annat med ett kompetensutvecklingsprojekt för kvinnor och med ett kvinnligt
företagarnätverk. Ett samarbete har också inletts med Rotary kring yrkesmentorer.
Intresset för Öppna Dörrars arbetsmetoder har varit stort från andra delar av landet.
Länsstyrelsen har därför under året samordnat en förstudie kring hur man inom
länsstyrelserna ska kunna vidareutveckla etablering för nyanlända genom att sammankoppla
integration och regional tillväxt. I detta arbete har cirka 15 länsstyrelser deltagit och
förstudien, som avslutades i december 2014, har resulterat i en strategi för det fortsatta
arbetet.
Som en följd av projektet Öppna Dörrar startades också projektet Nytag – ägarskifte och
generationsväxling, i samarbete med Arbetsförmedlingen, Företagarna AB och ALMI.
Projektets syfte är att matcha invandrare som är intresserade av att driva eget företag med
108
småföretag som står inför avveckling på grund av generationsväxling. Projektet pågick i två år
och avslutades i oktober 2014. Totalt var det 11 företag som bytte ägare under projekttiden.
Att de offentliga verksamheterna ser fördelarna med mångfald och ser sin roll i etableringen
av nyanlända är också ett viktigt utvecklingsområde. För att förbättra tillgången för nyanlända
till arbete, praktik och andra arbetsförberedande insatser inom offentlig verksamhet startade
Länsstyrelsen projektet ”Etablering – nyanlända mot jobb” i augusti 2014. Projektet, som
finansieras med medel från Arbetsförmedlingen, är ettårigt och avslutas i juli 2015. Målet är
att statliga arbetsgivare i länet ska ta emot 25 nyanlända under projekttiden, men framför allt
att hållbara strukturer skapas för hur dessa arbetsgivare kan fortsätta att ta emot nyanlända i
sina verksamheter.
Övrigt
Under året har också andra enheter inom Länsstyrelsen engagerat sig inom
integrationsområdet. Tillsammans med integrationsfunktionen har enheterna för natur,
lantbruk och kulturmiljö haft ett samarbete med länets sfi-skolor. Under året har fem
kommuner erbjudits studiebesök till besöksmål i länet, som av respektive verksamhetsområde
bedömts som särskilt intressanta.
Länsstyrelsen har också aktivt deltagit i projektet ”Frivillig i Gävleborg” (med länets
kommuner, Af, idrottsförbunden, Rädda barnen, Röda korset med flera). Syftet är att ta fram
en länsmodell för rekrytering av frivilliga till mottagandet och etableringen för nyanlända.
Länsstyrelsen har dessutom deltagit i planeringen och sitter med i styrgruppen för en YHutbildning i länet till integrationspedagog.
Via e-mail har Länsstyrelsen spridit aktuell information när det gäller integration och
etablering till alla i länet som anmält intresse av att få detta. Information har skickats ut flera
gånger i veckan och har bestått av egna nyhetsbrev, meddelanden från departement och
myndigheter, tidningsartiklar, länkar till förordningar, betänkanden, rapporter med mera.
Länsstyrelsen har också deltagit i länsstyrelsernas gemensamma nationella
utvecklingsarbete inom LIN (länsstyrelsernas integrationsnätverk). I de fokusgrupper som
finns inom samarbetet har Länsstyrelsen deltagit i fokusgrupperna för sfi, samhällsorientering,
§ 37, kommunikation samt i Europeiska flyktingfondens och Integrationsfondens
expertgrupper.
109
Indikatorer
Integration utgiftsområde 131)
Nyanlända som beviljats uppehållstillstånd på
skyddsgrunder eller av humanitära skäl
Andel kommuner som tecknat överenskommelser
om flyktingmottagande (%)
2014
2013
2012
2011
2010
100 %
100 %
100 %
100 %
100 %
Antal platser per 10 000 invånare i länet
Ensamkommande barn
32,5
32,7
29,6
26,0
25,7
Antal platser per 10 000 invånare i länet
1)
Källa: Migrationsverket
10,2
6,2
4,8
4,5
4,3
Nyanlända som beviljats uppehållstillstånd på skyddsgrunder eller av humanitära skäl
Gävleborg är det län i landet som under 2014 tagit emot flest flyktingar per capita. Det finns
ett väl utvecklat samarbete mellan länets kommuner och berörda myndigheter. Länsstyrelsen
har under flera år prioriterat arbetet med integration och har en tät kontakt med alla
kommuner, både på tjänstemanna- och politisk nivå. Detta väl etablerade samarbete har gjort
att samtalen kring ett utökat mottagande har kunnat föras på ett konstruktivt sätt.
Det fanns utmaningar i länet under 2014 inför behovet av att öka mottagandet ytterligare.
Många kommuner såg svårigheter då man haft ett högt mottagande sedan tidigare och då
arbetslösheten i Gävleborg är den högsta i landet samt att det råder bostadsbrist i flera av
länets kommuner. Dessutom har Migrationsverket etablerat sig med asylboenden i de allra
flesta av kommunerna. Trots dessa utmaningar har mottagandet i länet ökat markant.
Kommunerna i länet upplever att överenskommelser om mottagande har spelat ut sin roll.
Antalet självbosatta ökar och stämmer inte överens med nivåerna i överenskommelserna.
Länsstyrelsen instämmer i detta. De nya överenskommelser som tecknats under året
innehåller därför endast antalet anvisningsbara platser, där tre av tio kommuner har tecknat
nya överenskommelser inför 2015 och där antalet ökar från 475 till 510 platser i länet. Vår
bedömning är att Länsstyrelsens övriga kontakter och samarbete med kommunerna har spelat
en större roll för att mottagandet kunnat öka i länet än vad själva tecknandet av
överenskommelser gjort.
När det gäller mottagandet av anvisade har flera kommuner klarat av att ta emot betydligt fler
anvisade än vad som finns angivna i deras överenskommelser. Kommunerna i länet har också
fortsatt att öka sitt mottagande av kvotflyktingar. Genom Länsstyrelsens länsövergripande
projektet Landa har en regional överenskommelse slutits om mottagandets storlek i respektive
kommun och om hur kommunerna ska samarbeta i mottagandet. Under 2014 togs 223
kvotflyktingar emot i länet. Det totala mottagandet av anvisade till länet var under året 494
personer, vilket innebär att Gävleborg är det län som efter Västra Götaland tagit emot flest
anvisade i faktiska tal.
Den främsta orsaken till att mottagandet ökat så mycket under 2014 är dock att antalet
självbosatta ökat mycket kraftigt. Vi har tidigare sett denna tendens i länets större kommuner,
men under 2014 har detta också blivit tydligt i de mindre kommuner där Migrationsverket har
upphandlat asylboenden. I våra samtal lyfter kommunerna ofta denna fråga och kommunernas
110
önskan är att man på ett mycket tydligare sätt ska vara involverade i var Migrationsverket
öppnar sina boenden. Trots det höga inflödet av personer som sökt sig till kommunerna på
egen hand har de flesta av dessa kommuner klarat av att ta emot anvisade enligt vad som
angivits i respektive kommunöverenskommelse. Men i de större kommunerna, som tagit emot
flest självbosatta, har man inte haft möjlighet att ta emot anvisade.
Totalt har mottagandet i länet ökat från 832 personer 2012 och 1 859 personer under 2013 till
2 389 personer 2014.
De insatser Länsstyrelsen gjort utifrån behovet av ett utökat antal platser för
flyktingmottagandet finns utförligt beskrivna i en bilaga till den samlade redovisning för
samtliga länsstyrelser som lämnats av Länsstyrelsen i Jönköpings län. Bland annat har
följande aktiviteter genomförts under 2014:
-
Besök för att informera och diskutera kring mottagandet har genomförts i samtliga
kommuner. Det har bland annat varit genom att ge information till kommunfullmäktige,
kommunstyrelse, berörda nämnder med mera eller samtal med chefstjänstemän och
ansvariga politiker.
-
I samverkan med Arbetsförmedlingen och Migrationsverket har tre politikerdialoger
genomförts på tre orter i länet. Totalt deltog över 100 politiker i dessa träffar.
-
I samband med att regeringens utsedda samordnare för flyktingmottagandet besökte
Länsstyrelsen bjöd landshövdingen in alla kommuners KS-ordföranden, för att informera
och samråda om behovet av fler platser för mottagande.
-
Information om det aktuella läget när det gäller asyl- och flyktingmottagning har också
getts vid externa informationstillfällen vid cirka 25 tillfällen. Målgruppen för dessa
informationsinsatser har varierat och varit både tjänstemän och politiska företrädare från
kommuner, Landstinget, Arbetsförmedlingen och andra myndigheter.
För att underlätta kommunernas mottagande och utveckla samarbetet mellan berörda aktörer
när det gäller etableringen för nyanlända har Länsstyrelsen sedan flera år tillbaka prioriterat
det regionala samarbete som samordnas genom ”Integration Gävleborg”. I samarbetet deltar
länets alla kommuner, Landstinget och berörda myndigheter. Samarbetet inom ”Integration
Gävleborg” finns utförligare beskrivet på annan plats i årsredovisningen och i bilagan till den
samlade redovisningen från Länsstyrelsen i Jönköping.
Genom Integration Gävleborg har en särskild satsning har gjorts på mottagandet av
kvotflyktingar genom det läns- och kommunövergripande projektet ”Landa – en utveckling av
mottagandet av kvotflyktingar”. Projektet, som avslutades i juni 2014, drevs med medel från
Europeiska flyktingfonden och Länsstyrelsen var projektägare. I projektet har man bland
annat tagit fram en regional överenskommelse om hur många kvotflyktingar som ska tas emot
i varje kommun i länet.
I överenskommelsen finns också angivit från vilka länder och när under året respektive
kommun ska ta emot. Allt för att underlätta både kommunernas mottagande och
Migrationsverkets planering och därmed också kunna öka mottagandet. För att bland annat
sprida vidare erfarenheterna från projektet Landa och implementera arbetsmetoden på andra
håll i landet har Migrationsverket i samarbete med Länsstyrelsen och med medel från
111
Europeiska flyktingfonden, startat projektet SMAK (Stärkt mottagande av kvotflyktingar).
Till det nya projektet har också fyra andra länsstyrelser, från olika delar av landet, knutits.
Asylsökande ensamkommande flyktingbarn
Länsstyrelsen har under 2014 haft samtal eller förhandlingar med samtliga kommuner i länet.
Särskilt fokus har lagts på de kommuner som inte nått upp till sitt fördelningstal. I samband
med att regeringens utsedda samordnare för flyktingmottagandet besökte Länsstyrelsen bjöd
också landshövdingen in alla kommuners KS-ordföranden, för att informera om och samtala
om behovet av platser för ensamkommande barn.
Förutom enskilda samtal med respektive kommun har Länsstyrelsen samordnat två olika
nätverk inom verksamhetsområdet. Det ena nätverket är en referensgrupp med representanter
från kommuner, Migrationsverket, Landstinget, Region Gävleborg och Rädda Barnen som
träffats fyra gånger under året. Det andra nätverket består av representanter från
Länsstyrelsen, Migrationsverket och ansvariga för mottagandet av ensamkommande i barn i
länets kommuner (socialchef, enhetschef eller motsvarande). Det senare nätverket är nytt för
2014 och har träffats tre gånger under 2015.
När det gäller antalet platser för mottagande av ensamkommande barn är vår bedömning att
resultatet är tillfredsställande, då antalet platser ökat markant under året. De två kommuner i
länet som 2013 inte hade någon överenskommelse om mottagande, har från 2014 en
överenskommelse om detta. Totalt har antalet asylplatser ökat med 78 platser under året och
PUT-platserna är 133 fler. Från årsskiftet finns 125 asylplatser i länet, vilket är strax under det
länets fördelningstal avseende 2015. Den kommun som ännu inte når upp till sitt
fördelningstal kommer under våren 2015 att skriva en ny överenskommelse som motsvarar
fördelningstalet för kommunen. Dessutom förbereder ytterligare en kommun en utökning av
antalet asylplatser och antalet platser kommer då att överstiga fördelningstalet för kommunen.
Länsstyrelsens bedömning är därför att fördelningstalet för 2015 kommer att nås under våren
2015.
Utförligare information om Länsstyrelsens arbete med mottagandet av ensamkommande barn
redovisas i bilaga till den samlade redovisningen av länsstyrelsernas insatser inom området
från Länsstyrelsen i Jönköping.
112
RB 74. Ersättning enligt 37 § förordningen (2010:1122) om statlig ersättning för insatser för vissa
utlänningar finansieras från det under utgiftsområde 13 uppförda anslaget 1:2 Kommunersättningar
vid flyktingmottagande. Insatser enligt 37 § som syftar till att underlätta bosättning och öka
kommunernas mottagningskapacitet samt möjligheter att tillhandahålla samhällsorientering ska
prioriteras. Länsstyrelsen i Jönköpings län ska efter att övriga länsstyrelser har fått tillfälle att yttra sig
besluta om hur stor del av anvisade medel som ska fördelas för disposition av respektive länsstyrelse.
Ersättning enligt 37 a § förordningen om statlig ersättning för insatser för vissa utlänningar finansieras
från det under utgiftsområde 13 uppförda anslaget 1:1 Integrationsåtgärder.
Länsstyrelserna ska redovisa för vilka olika insatser som ersättning enligt ovan nämnda förordning
lämnas samt en bedömning av resultaten. Anvisningar för redovisningarna lämnas av Länsstyrelsen i
Jönköpings län.
Redovisning av insatser för att underlätta bosättning, öka kommunernas
mottagningskapacitet och möjligheter att tillhandahålla samhällsorientering
Ersättning enligt 37 § förordningen (2010: 1122) om statlig ersättning för insatser för vissa
utlänningar har lämnats till nedanstående kommuner, insatser och belopp.
Tabell. Statliga ersättningar till kommuner i Gävleborgs län under 2014
Sökt
belopp tkr
Beviljat
belopp
tkr
Kommun
Sökt insats
Nordanstig
Regional samverkan 2015
881
881
Nordanstig
Regional samverkan (komplettering) 2014
60
58
Nordanstig
Frivillig i Gävleborg
Utarbetande av en resurs- och utvecklingsplan
gällande integration i skolan för Gävleborgs län
Utbildning för gode män och SFV till
ensamkommande barn
250
250
562
562
94
94
Sandviken
Gävle
summa:
1 847
* 45 tkr av den totala utdelade summan består av återbetalade medel från avslutade projekt.
1 845*
Samtliga projekt som beviljats medel är av länsövergripande karaktär, där olika kommuner
tagit på sig att söka medel för samtliga kommuners räkning. Syftet med fyra av de fem
projekten har varit att utveckla de samarbetsformer som finns i dagsläget och på så vis kunna
fortsätta att utveckla kvalitén på mottagandet och underlätta ett utökat mottagande. Ett
projekt, ”Frivillig i Gävleborg”, som fick kompletterande medel till nationella § 37a-medel,
var inriktat på samverkan med det civila samhället, genom samarbete med föreningslivet,
flyktingguider och andra frivilliga med mera.
De ”regionala samverkansinsatserna” (med huvuddelen pengar sökta 2013 för 2014) och ”en
resurs- och utvecklingsplan gällande skolan” går i sin helhet ut på att öka samarbetet mellan
kommunerna och underlätta för kommunerna att kunna öka sitt mottagande, vilket länets tio
kommuner har gjort under året 2014. Detta har skett genom bland annat regional samordning,
utbildningar, konferenser för kommunerna, arbetsförmedlingen, landstinget och skolvärlden.
113
När det gäller utbildning av gode män/SFV till ensamkommande barn var det ett uppdämt
behov från såväl gode män/SFV som kommunernas boenden.
En bedömning av resultaten för avslutade projekt under året
Regional samverkan gällande 2013
Projektet arbetade under 2013 på ungefär samma sätt som det under innevarande år. Målet har
varit att underlätta för kommunerna att öka sitt mottagande, vilket de även gjorde under 2013.
Projektet hade specifikt inriktade utbildningar för speciella målgrupper, som utbildningar för
nyanställda inom området flyktingmottagning och integration inom länets kommuner.
Dessutom har mer allmänna konferenser och utbildningar genomförts med deltagare bland
annat från Af, kommunernas flyktingmottagare, skolan, socialtjänsten, Försäkringskassan,
Landstinget, ideella föreningar, politiker, näringslivet, migrationsverket och EKB. Detta
innebär i stort sätt alla som har någon kontakt med flyktingmottagning och integrationsarbetet
att göra. Projektet har kontinuerligt träffar med kommunernas flyktingsamordnare och
Länsstyrelse och vid vartannat möte deltar även representanter från AF. Gävleborg är det län
som tar emot flest flyktingar per capita och det regionala samarbetet är en viktig bidragande
orsak till detta. Vi bedömer också att kvaliteten på mottagandet i länet har höjts.
Samhällsorientering
Ett projekt om samhällsorientering (SO) avslutades under 2014. Här har organisationen i länet
ändrats med en samordnare och 10 kontaktpersoner – en i varje kommun – och sammanlagt
32 samhällskommunikatörer har utbildats i olika omgångar. Gävleborgs SO har fungerat bra
under projekttiden. Samtliga har fått SO på sitt modersmål, eller engelska för de som så
önskat. Vi har än så länge lyckats undvika tolk, TV-bild, videokonferenser med mera.
Nu har projektet gått över i kommunal regi med en samordnare anställd på 40 % och
kontaktpersonerna ersätts av respektive kommun.
Förstudie om integration i skolan
En förstudie om det pågående projektet ” Utarbetande av en resurs- och utvecklingsplan
gällande integration i skolan för Gävleborgs län” avslutades under året och bidrog till att det
innevarande projektet sjösattes. Syftet har varit att bygga upp ett liknande samarbete kring
mottagandet av barn (med fokus på skolan) som finns i länet när det gäller mottagandet och
etableringen av nyanlända vuxna.
114
Organisationsstyrning
Miljöledningsarbete
Länsstyrelsen har arbetat aktivt med miljöledning och internt miljöarbete under 2013. Bland
annat har en intern miljörevision genomförts. Personalen har fått öva hur sopor ska sorteras.
Arbete med att underlätta för att sortera rätt har påbörjats, bland annat med tydligare
uppmärkning av sopkärl. Länsstyrelsen har också deltagit i Earth Hour.
Länsstyrelsen har haft fyra mätbara interna miljömål under året och av dessa har ett uppnåtts
och ett annat ligger nära sitt mål. För målet att minska mängden CO2-utsläpp för tjänsteresor
med bil blev minskningen 2,8 % jämfört med målet 2 %. Det miljömål som ligger nära sitt
mål är andelen förnybart bränsle i våra flexifuelbilar som har ökat från 74 % till 77 % där
målet var satt till 80 %.
För mer information om miljöledningsarbetet, se separat redovisning av miljöledningsarbetet
enligt förordning SFS 2009:907.
Brukarundersökning
Länsstyrelsen Gävleborg deltog även 2014 i den länsstyrelsegemensamma brukarundersökning som genomförts varje år sedan 2009. Denna gång omfattade brukarundersökningen
de gemensamma verksamhetsområdena Djurskyddskontroller, Detaljplaner och Integrationsfrågor. Därutöver deltog Länsstyrelsen i en av de förvalda tilläggsverksamheterna som gällde
verksamhetsområdet Rovdjursförvaltning.
I resultatet av undersökningen framgår att Länsstyrelsen i de flesta fall fick högre värden än
genomsnittet för samtliga länsstyrelserna, både för nöjd-index och totalt sett nöjda.
Länsstyrelsen fick höga betyg för bemötande, engagemang och information, men lägre betyg
för webbplatsen och för tillgänglighet via telefon. Resultaten för de verksamhetsområden som
berörts av brukarundersökningen redovisas i respektive tabell för prestationer (volymer och
kostnader).
Resultatet av brukarundersökningen har av berörda enheter använts som underlag för
verksamhetsförbättringar i verksamhetsplanen.
115
Personaluppgifter
Enligt kraven i FÅB 3 kap 3§ ska myndigheter redovisa de åtgärder som har vidtagits i syfte att
säkerställa att kompetens finns för att fullgöra de uppgifter som avses i 1§ första stycket. I
redovisningen ska det ingå en bedömning av hur de vidtagna åtgärderna sammantaget har bidragit till
fullgörandet av dessa uppgifter. (Förordning 2008:747).
Återrapportering
Redovisa en bedömning av hur de vidtagna åtgärderna sammantaget har bidragit till fullgörandet av
dessa uppgifter.
Under 2014 har tidigare insatser säkerställts och förankrats i organisationen. Den länsstyrelsegemensamma medarbetarenkäten har genomförts, arbetet med vår värdegrund har fortsatt och
rekryteringsprocessen har förädlats ytterligare. En förstudie i syfte att kartlägga kompetensbehovet har genomförts vid en enhet. En analys av en ökad sjukfrånvaro har resulterat i att
extern resurs har upphandlats i syfte att medverka till varaktig kunskap och förbättrad hälsa.
Tabell över sjukfrånvaro i enlighet med 7 kap. 3§ FÅB
Kön
Män
Kvinnor
Samtliga
Ålder
Antal
anställda
2014
- 29
2
Total
sjukfrånvaro
i förhållande
till
sammanlagd
ordinarie
arbetstid (%)
1,5
Sjukfrånvaro
60 dgr och
längre i
förhållande
till total
sjukfrånvaro
(%)
0
30 - 49
40
1,3
50 -
41
7,1
Alla
83
4,2
67,3
- 29
Antal
anställda
2013
0
Total
sjukfrånvaro
i förhållande
till
sammanlagd
ordinarie
arbetstid (%)
2,3
Sjukfrånvaro
60 dgr och
längre i
förhållande
till total
sjukfrånvaro
(%)
0
0
44
1,8
0
67,3
37
4,3
43,3
81
3,0
43,3
10
1,7
0
15
2,8
0
30 - 49
82
6,9
41,4
83
7,2
47,8
50 -
35
4,7
14,5
40
5,3
16,2
Alla
127
5,9
55,9
138
6,2
64,0
- 29
12
1,7
0
15
2,8
0
30 - 49
122
5,2
29,1
127
5,3
37,0
50 -
76
5,9
30,1
77
4,8
22,3
Alla
210
5,2
59,2
219
5,0
59,3
Kommentar Sjukfrånvaron har fortsatt att stiga något under 2014. Sjukfrånvaron har ökat bland männen och
minskat bland kvinnorna.
116
Året i siffror
Tabell A - Verksamhetskostnader 2012 - 2014
VÄSKOD
20-21
25
28
30
34
40
41
42
43
45
50
51
52
53
54
55
56
57
58
60
61
62
70
80
81
82
83
85
10
11
99
Sakområden och myndighetsövergripande verksamhet
Övrig förvaltning
Trafikföreskrifter m.m.
Regional tillväxt
Stöd till boende
Energi och klimat
Kulturmiljö
Övergripande och gemensamt för naturvård och miljöskydd
Skydd av områden och arter, förvaltning och skötsel av skyddade
områden
Prövning och tillsyn för skydd av naturen
Vattenverksamhet
Mineral- och torvfyndigheter
Miljöfarlig verksamhet
Övrigt miljö- och hälsoskydd
Förorenade områden, efterbehandling
Restaurering
Rennäring m.m.(enbart Dalarnas, Jämtlands, Västerbottens och
Norrbottens län)
Fiske
Folkhälsa
Jämställdhet
Mänskliga rättigheter
Barnperspektivet
Integration
SUMMA PRODUKTION
Myndighetsövergripande verksamhet
Administration och intern service
SUMMA VERKSAMHETSKOSTNADER EXKL
RESURSSAMVERKAN
1)
Resurssamverkan
TOTALSUMMA VERKSAMHETENS KOSTNADER ENL
RESULTATRÄKNINGEN 2)
2014
tkr
6 073
288
6 683
4 468
1 137
4 566
168
2 393
5 816
4 903
10 571
2013
tkr
2012
tkr
4 744
393
6 749
4 517
1 056
5 032
124
1 339
6 955
3 855
12 826
5 251
425
6 169
4 157
1 039
3 889
139
1 924
6 395
3 356
17 880
22 642
1 424
4 820
173
3 235
367
2 518
1 110
14 470
20 940
1 458
6 066
117
2 776
354
2 200
853
16 056
19 168
1 599
5 006
140
2 437
138
2 280
1 106
15 606
0
3 428
2 367
1 740
12
215
0
3 719
2 673
1 507
2
86
5 558
5 655
111 149
11 726
33 929
112 053
11 659
32 394
156 804
1 659
156 107
2 946
158 463
159 053
0
2 674
2 766
330
21
1
0
7 130
111
025
13 452
29 517
153
993
2 433
156
426
1. Den del av kostnader för resurssamverkan som ska belasta länsstyrelsen fördelas på respektive tvåsifferkod
2. Totalsumma verksamhetskostnader ska överensstämma med verksamhetskostnader enligt resultaträkningar
Definition av resurssamverkan:
Med offentlig resurssamordning menas att en myndighet har rätt att mot avgift helt eller delvis samordna sitt
resursutnyttjande avseende varor och tjänster med en annan myndighet, kommun eller landsting (s.k.
sambruk). Skriftliga avtal om samordningen bör träffas mellan de berörda parterna. Ansvarsfördelningen
mellan myndigheterna bör läggas fast.
117
Tabell B – Verksamhetskostnader 2014
VÄSKOD
20-21
25
28
30
34
40
41
42
43
45
50
51
52
53
54
55
56
57
58
60
61
62
70
80
81
82
85
10
11
99
1)
Sakområden och
myndighetsövergripande verksamhet
Övrig förvaltning
Livsmedelskontroll, djurskydd och allmänna
veterinära frågor
Regional tillväxt
Stöd till boende
Energi och klimat
Kulturmiljö
Skydd mot olyckor, krisberedskap och civilt
försvar
Övergripande och gemensamt för naturvård
och miljöskydd
Skydd av områden och arter, förvaltning och
skötsel av skyddade områden
Vattenverksamhet
Restaurering
Rennäring m.m.(enbart Dalarnas, Jämtlands,
Västerbottens och Norrbottens län)
Fiske
Folkhälsa
Jämställdhet
Integration
SUMMA PRODUKTION
SUMMA VERKSAMHETSKOSTNADER
EXKL RESURSSAMVERKAN
1)
Resurssamverkan
Totalsumma verksamhetens kostnader
2)
enl. resultaträkningen
Myndighetsövergripande, adm. och intern
3)
service uppdelat på:
Nivå 1 (113-115)
Nivå 2 (110-112, 116-119)
Nivå 3 (100-109)
Personalkostnad, produktion (kkl 4,
verksamhetskod 2-9)
Kostnader
exkl. OH
OH-kostnader
tkr
6 073
288
%
3,87
0,18
tkr
2 857
145
%
6,36
0,32
6 683
4 468
1 137
4 566
168
2 393
5 816
4,26
2,85
0,73
2,91
0,11
1,53
3,71
3 191
1 967
563
2 141
76
1 119
2 125
4 903
3,13
10 571
Kostnader
inkl. OH
tkr
8 930
432
%
5,72
0,28
7,10
4,38
1,25
4,77
0,17
2,49
4,73
9 874
6 435
1 701
6 707
244
3 512
7 941
6,33
4,12
1,09
4,30
0,16
2,25
5,09
1 648
3,67
6 551
4,20
6,74
4 141
9,22
14 712
9,43
22 642
1 424
4 820
173
3 235
367
2 518
1 110
14 470
14,44
0,91
3,07
0,11
2,06
0,23
1,61
0,71
9,23
7 806
687
2 265
85
1 610
176
1 194
335
6 570
17,38
1,53
5,04
0,19
3,59
0,39
2,66
0,75
14,63
30 448
2 111
7 085
258
4 846
543
3 712
1 446
21 041
19,51
1,35
4,54
0,17
3,10
0,35
2,38
0,93
13,48
0
3 428
2 367
1 740
12
215
5 558
111 149
11 726
33 929
0,00
2,19
1,51
1,11
0,01
0,14
3,54
70,88
7,48
21,64
0
810
965
582
6
102
1 745
44 913
0,00
1,80
2,15
1,30
0,01
0,23
3,88
100
0
4 239
3 333
2 322
18
317
7 303
156 061
0,00
2,72
2,14
1,49
0,01
0,20
4,68
100
156 804
1 659
100
156 061
2 401
100
158 463
158 463
22 701
11 228
11 726
88 132
743
25,76
12,74
13,31
Den del av kostnader för resurssamverkan som inte avser den egna länsstyrelsen redovisas på denna rad.
Länsstyrelsens egen andel redovisas under relevant verksamhetskod, oftast adm. och intern service (11).
2)
Totalsumma verksamhetskostnader skall överensstämma med verksamhetskostnaderna enligt
resultaträkningen.
3)
Summan på nivå 1-3 ska överensstämma med summan av Myndighetsövergripande verksamhet och
Administration och intern service. Den procentuella fördelningen skall visa resp. nivås andel av
personalkostnaderna vht 2-9 (kkl 4).
118
Tabell C – Årsarbetskrafter 2012 – 20141)
VÄSKOD
20-21
25
28
30
34
40
41
42
43
45
50
51
52
53
54
55
56
57
58
60
61
62
70
80
81
82
83
85
10
11
99
1)
Sakområden och myndighetsövergripande
verksamhet
Övrig förvaltning
Livsmedelskontroll, djurskydd och allmänna veterinära
frågor
Regional tillväxt
Stöd till boende
Energi och klimat
Kulturmiljö
Övergripande och gemensamt för naturvård och
miljöskydd
Skydd av områden och arter, förvaltning och skötsel
av skyddade områden
Vattenverksamhet
Restaurering
Rennäring m.m.(enbart Dalarna, Jämtlands,
Västerbottens och Norrbottens län)
Fiske
Folkhälsa
Jämställdhet
Barnperspektivet
Integration
SUMMA PRODUKTION
SUMMA ÅRSARBETSKRAFTER EXKL
RESURSSAMVERKAN
2)
Resurssamverkan
TOTALT ANTAL ÅRSARBETSKRAFTER
2014
totalt
9,10
0,51
varav
kvinnor
5,16
0,16
varav
män
3,94
0,35
9,94
5,45
1,70
6,44
0,23
3,52
6,45
4,48
8,81
4,35
1,17
4,64
0,23
1,09
4,29
2,99
12,52
2013
2012
totalt
totalt
6,23
0,72
7,36
0,66
1,14
1,10
0,53
1,80
0,00
2,43
2,17
1,49
10,29
5,30
1,59
7,57
0,21
2,02
5,79
3,38
9,29
4,18
1,48
6,55
0,25
2,49
6,17
2,95
7,16
5,37
14,77
19,81
26,01
2,45
7,25
0,30
5,33
0,64
4,16
1,28
21,28
12,12
1,46
3,74
0,29
2,27
0,44
2,71
0,32
13,01
13,88
0,99
3,51
0,01
3,06
0,19
1,45
0,97
8,27
25,22
2,63
10,82
0,21
4,67
0,59
4,06
0,86
24,63
19,95
2,83
7,12
0,24
4,23
0,27
3,86
1,12
23,66
0,00
2,70
2,75
1,75
0,02
0,28
0,00
0,48
1,76
1,17
0,00
0,27
0,00
2,22
1,00
0,58
0,02
0,01
0,00
5,13
3,07
1,52
0,00
0,13
5,23
141,81
9,25
19,66
2,43
82,54
6,22
14,49
2,80
59,27
3,02
5,17
4,59
146,01
9,45
20,04
0,00
4,15
3,26
0,42
0,02
0,00
0,00
6,52
138,82
14,78
13,87
170,73
2,20
172,93
103,25
2,14
105,39
67,46
0,06
67,52
175,50
2,46
177,96
167,47
2,86
170,33
1 årsarbetskraft = 1 760 timmar
Den del av årsarbetskrafterna för resurssamverkan som inte avser den egna länsstyrelsen redovisas på denna
rad.
Länsstyrelsens egen andel redovisas under relevant verksamhet på tvåsiffernivå
2)
119
Tabell D – Representation
Kostnader för representation
2014
2013
2012
Totalt
tkr
Per åa
kronor
Totalt
tkr
Per åa
kronor
Totalt
tkr
Per åa
kronor
Intern representation (undergrupp 496 i
baskontoplanen)
93
541
137
767
135
790
Extern representation (undergrupp 552 i
baskontoplanen)
214
1 235
329
1 849
390
2 292
Tabell E – Lokaler
Lokalkostnader
2014
2013
2012
Residens
Lokalkostnader (tkr) 1031)
1 339
1 355
1 376
Lokalyta (m2)
1 224
1 224
1 224
Lokalkostnad per m2 (kr) 1)
1 094
1 107
1 124
Lokaler 2)
Lokalkostnader (tkr) 1131)
9 369
9 154
9 149
Lokalyta (m2)
8 245
8 245
8 245
Lokalkostnad per m2 (kr) 1)
1 136
1 110
1 110
Lokalkostnad per årsarbetskraft (tkr) 1)
54
51
54
Lokalyta per årsarbetskraft (m2)
48
46
48
Kontorslokaler 3)
Kontorslokalyta (m2)
6 639
6 639
6 639
Kontorslokalyta per årsarbetskraft (m2)
38
37
39
SUMMA LOKALKOSTNADER
10 707
10 509
10 524
1)
Konto 6912 Avskrivningar ingår nu i summan för lokalkostnader vilket gör att jämförelsetalen för år 2012 och
2013 har ett högre värde än i årsredovisningarna för dessa år.
2)
Med lokaler avses samtliga utrymmen förutom residenset såsom kontorslokaler, förråd, källare och garage.
Med lokalkostnader avses hyra, lokalvård, larm och bevakningskostnader, avskrivningskostnader m.m.
3)
Med kontorslokaler avses ytor ovan mark såsom kontorsrum, biytor som korridorer, toaletter, trapphus,
närarkiv, närförråd etc.
Planerade större lokalförändringar
16 stycken toaletter har renoverats under 2014.
Stallet har öppnats som lunchrum och Agronomen är åter ett konferensrum.
Arkiven är genomgångna vad gäller godkända lysrör, låsbara eluttag, ventilation och
brandspjäll.
120
Tabell F – Redovisning av ärenden 2014 (samtliga ärenden oavsett databas)
A
Sakområde och del av sakområde
Myndighetsövergripande, administration och intern service (10-11)
Övrig förvaltning (20-21)
varav Stiftelser (206)
varav Allmän kameraövervakning (211)
varav Bevakningsföretag m.m. (212)
Trafikföreskrifter m.m. (25)
Livsmedelskontroll, djurskydd o
allmänna veterinära frågor (28)
varav Livsmedelskontroll (281)
varav Djurskydd (282)
varav Smittskydd (283)
varav Allmänna veterinära frågor (284)
Regional tillväxt (30)
Infrastrukturplanering (34)
Hållbar samhällsplanering och
boende (40)
Stöd till boende (41)
Energi och klimat (42)
Kulturmiljö (43)
Skydd mot olyckor, krisberedskap
och civilt försvar (45)
varav Tillsyn enligt lag om skydd mot
olyckor samt uppföljning av kommunernas krishanteringssystem (456)
Övergripande och gemensamt för
naturvård och miljöskydd (50)
Skydd av områden och arter,
förvaltning och skötsel av skyddade
områden (51)
varav Tillsyn av vattenskyddsområden
(516)
Prövning och tillsyn för skydd av
naturen (52)
Vattenverksamhet (53)
varav Tillsyn av vattenverksamheten
(535)
Mineral- och torvfyndigheter (54)
Miljöfarlig verksamhet (55)
varav Tillsyn av miljöfarlig verksamhet
(555)
Övrigt miljö och hälsoskydd (56)
(57)
varav tillsyn av förorenade områden och
miljöriskområden (575)
Restaurering (58)
Lantbruk och landsbygd (60) 1)
varav Stöd till jordbruket enligt EG:s
förordningar (601)
Rennäring m.m. (enbart Dalarnas,
Jämtlands, Västerbottens och
Norrbottens län (61)
Fiske (62)2)
Folkhälsa (70)
Jämställdhet (80)
Nationella minoriteter (81)
Mänskliga rättigheter (82)
B
C
D
E
F
G
Ingående
balans
Antal
inkomna
ärenden
(exkl.
upprättade
ärenden)
Antal
upprättade
ärenden
Antal
beslutade
ärenden
Utgående
balans
(F=B+C+DE)
Antal ej
beslutade
ärenden,
äldre än
två år
56
88
104
788
282
96
335
880
107
92
13
3
16
79
18
99
14
0
28
130
4
148
14
0
300
43
248
5
2
68
9
1 274
52
1 095
42
27
245
61
532
79
334
12
56
9
1
1 584
91
1249
56
82
318
65
522
83
428
3
3
4
6
24
0
23
0
1
0
0
82
41
5
154
1 024
124
12
336
10
1
2
41
1 039
90
16
350
77
75
3
181
0
0
0
16
29
85
34
105
43
0
6
19
14
25
14
0
71
146
14
178
53
0
231
331
81
419
224
116
0
1
0
1
0
0
29
87
604
328
10
25
622
318
21
122
0
7
74
7
55
269
39
439
23
10
94
266
44
526
100
12
62
4
0
3
42
13
316
173
92
7
404
176
46
17
3
0
21
47
11
55
24
6
14
10
635
34
11
6 896
9
1
858
41
20
7 748
16
2
641
4
0
42
302
6401
829
7287
245
0
155
29
12
0
0
534
30
6
0
9
12
16
7
0
2
567
46
15
0
6
134
29
10
0
5
56
1
1
0
0
121
A
Integration (85)
SUMMA
varav Vattenmyndighetens ärenden
varav Miljöprövningsdelegationens
ärenden
B
Ingående
balans
C
D
E
F
G
Antal
upprättade
ärenden
Antal
beslutade
ärenden
Utgående
balans
(F=B+C+DE)
Antal ej
beslutade
ärenden,
äldre än
två år
19
Antal
inkomna
ärenden
(exkl.
upprättade
ärenden)
18
19
25
31
6
2 234
13 794
2 179
15 695
2 511
294
1)
Inkl. lantbruks- och jordbrukarstödsärenden registrerade hos Jordbruksverket
Inkl. strukturfondsärenden registrerade hos Jordbruksverket
Ärendeslag som är koncentrerade eller inte handläggs av Länsstyrelsen är gråmarkerade i aktuella celler.
2)
Källa: Ärendehandläggningssystemet Platina, Jordbruksverket och Boverket
122
Tabell G – Redovisning av överklagade ärenden 2014 (samtliga ärenden
oavsett databas)
A
B
Antal
överklagade
ärenden1)
C
Antal
överklagade
ärenden som
avgjorts i
högre
instans2)
0
6
D
Varav antal
ändrade
ärenden3)
1
0
Myndighetsövergripande, administration och Intern service (10-11)
14
1
Övrig förvaltning (20-21)
varav Stiftelser (206)
varav Allmän kameraövervakning (211)
7
3
1
varav Bevakningsföretag m.m. (212)
9
6
1
Trafikföreskrifter m.m. (25)
41
28
1
Livsmedelskontroll, djurskydd och allmänna veterinära frågor (28)
varav Livsmedelskontroll (281)
1
0
0
varav Djurskydd (282)
40
28
1
varav Smittskydd (283)
0
0
0
varav Allmänna veterinära frågor (284)
0
0
0
0
0
0
Regional tillväxt (30)
0
0
0
Infrastrukturplanering (34)
28
21
6
Hållbar samhällsplanering och boende (40)
1
1
0
Stöd till boende (41)
0
0
0
Energi och klimat (42)
3
1
0
Kulturmiljö (43)
0
0
0
Skydd mot olyckor, krisberedskap och civilt försvar (45)
varav Tillsyn enligt lag om skydd mot olyckor samt uppföljning
0
0
0
av kommunernas krishanteringssystem (456)
18
14
2
Övergripande och gemensamt för naturvård och miljöskydd (50)
3
0
0
Skydd av områden och arter, förvaltning och skötsel av skyddade
områden (51)
varav Tillsyn av vattenskyddsområden (516)
0
0
0
7
3
1
Prövning och tillsyn för skydd av naturen (52)
18
14
2
Vattenverksamhet (53)
varav Tillsyn av vattenverksamheten (535)
18
14
2
0
3
1
Mineral- och torvfyndigheter (54)
1
1
0
Miljöfarlig verksamhet (55)
varav Tillsyn av miljöfarlig verksamhet (555)
1
1
0
0
0
0
Övrigt miljö och hälsoskydd (56)
0
0
0
Förorenade områden, efterbehandling (57)
varav Tillsyn förorenade områden och miljöriskområden (575)
0
0
0
0
0
0
Restaurering (58)
16
13
2
Lantbruk och landsbygd (60)
varav Stöd till jordbruket enligt EG:s förordningar (601)
14
9
2
Rennäring m.m. (enbart Dalarnas, Jämtlands, Västerbottens och
Norrbottens län (61)
0
0
0
Fiske (62)
0
0
0
Folkhälsa (70)
0
0
0
Jämställdhet (80)
0
0
0
Nationella minoriteter (81)
0
0
0
Mänskliga rättigheter (82)
0
0
0
Integration (85)
Summa
160
111
17
varav Vattenmyndighetens ärenden
varav Miljöprövningsdelegationens ärenden
1)
Avser ärenden som är beslutade av länsstyrelsen och som överklagats till högre instans under 2014.
2)
Avser ärenden som avgjorts i högre instans och vars domar/beslut inkommit till Länsstyrelsen under 2014, oavsett vilket år
överklagandet skickades in.
3)
Avser ärenden som är ändrade substantiellt (t.ex. ska ändring av angivna tidpunkter ej beaktas) i förhållande till
Länsstyrelsens beslut.
Ärendeslag som är koncentrerade eller inte handläggs av Länsstyrelsen är gråmarkerade i aktuella celler.
Källa: Ärendehandläggningssystemet Platina
123
Tabell H – Handläggningstider
Länsstyrelserna målsätter och följer upp handläggningstiden för ett gemensamt urval av ärendeslag.
Målen är satta utifrån det antal dagar det är rimligt att merparten av alla ärenden ska beslutas inom.
Minst 90 % av ärendena förväntas beslutas inom den uppsatta tiden. Utfallet redovisas som hur stor
andel som faktiskt beslutades inom uppsatt tid. I tabell H1 redovisas ärendeslag med gemensamma
mål för länsstyrelserna. Dessa är reglerade genom olika föreskrifter, lagar, regeringsuppdrag eller är
överenskomna mellan länsstyrelserna. I tabell H2 redovisas ärendeslag där varje länsstyrelse har satt
upp ett eget mål. Vissa ärendeslag är koncentrerade (konc) till ett mindre antal länsstyrelser.
H1 – Ärendeslag med gemensamma mål
Mål dagar
VÄS
212
282
282
282
403
403
551
2012-2014
14
901)
561)
365
150
180
1801)
2014
2013
100
100
95,9
83,3
98
100
98
120
120
120
120
120
90
90
90
90
90
30
25
23
23
43
65
73
41
48
94
34
25
28
28
52
68
67
53
60
89
602
602
Beskrivning
Bevakningsföretag – Ansökan godkännande personal (konc2)
Ansökan om tillstånd enligt 16 § Djurskyddslagen
Ansökan om förprövning djurstall
Anmälningsärenden djurskydd
Överklagande av detaljplan
Överklagande av lov, förhandsbesked
Prövning miljöfarlig verksamhet 9 kap. Miljöbalken – Ansökan
om tillstånd (konc3)
Ansökan om stöd till landsbygdsutvecklingsåtgärder
varav projektstöd/PROKUL/EGENKUL
varav PROLAG
Utbetalning av stöd till landsbygdsutvecklingsåtgärder
varav projektstöd/PROKUL/EGENKUL
varav PROLAG
H2 – Ärendeslag med länsspecifika mål
VÄS
Beskrivning
202
204
Anmälan om svenskt medborgarskap (konc2)
Ansökan om tillstånd att strö ut aska efter
avliden (konc2)
Ändringsanmälan stiftelser (konc2)
Anmälan om kameraövervakning
Ansökan om kameraövervakning
Detaljplaner – Begäran om yttrande över
utställning och granskning
Ansökan tillstånd ingrepp i fornlämning
Anmälan om föryngringsavverkning
Kyrkliga kulturminnen – Ansökan om tillstånd
renovering och ändring
Överklagade kommunala beslut Miljöbalken
m.fl. författningar
Ansökan om tillstånd och dispenser
avseende naturskydd
Samråd enligt 12 kap. 6§ Miljöbalken
Granskning kommunal strandskyddsdispens
Anmälan om vattenverksamhet enligt 11
kap. Miljöbalken
Anmälan ändring tillståndspliktig miljöfarlig
verksamhet
Ansökan om tillstånd till transport av avfall
och farligt avfall
Anmälan om transport av avfall och farligt
avfall
206
211
211
402
431
431
433
505
521
525
526
535
555
562
566
2014
Utfall %
2013
Utfall %
Mål (dgr)
Utfall %
60
120
96,8
88
60
120
100
96
20
30
20
50,9
57,1
20
30
20
42
29
50
51,9
50
54
150
58,7
150
63
42
42
21
71,7
94,6
99,7
42
42
21
49
77
100
56
61,8
56
61
42
66
42
80
15
70,4
15
43
15
79,2
15
63
124
27
24
51
32
15
75
89
64
65
78
2012
Mål (dgr)
a)
2012
a)
Mål (dgr)
Utfa
ll %
H2 – Ärendeslag med länsspecifika mål
VÄS
Beskrivning
2014
Mål (dgr)
Utfall %
2013
Mål (dgr)
Utfall %
2012
Mål (dgr)
606
Ansökan om förvärvstillstånd för
jordbruksfastigheter
20
84,1
20
83
621
Ansökan om yrkesfiskelicens
30
57,1
30
100
623
Ansökan om förordnande fisketillsynsman
40
96,5
40
76
623
Ansökan tillstånd flyttning, utplantering av
fisk
30
98,7
30
97
1)
Målet är satt från komplett ansökan.
2)
Ärendeslaget är koncentrerat till Länsstyrelsen i Dalarnas, Norrbottens, Skåne, Stockholms, Västernorrlands, Västra
Götalands och Östergötlands län.
3)
Ärendeslaget är koncentrerat till länsstyrelserna i Stockholms, Uppsala, Östergötlands, Kalmar, Skåne, Hallands, Västra
Götalands, Örebro, Dalarnas, Västernorrlands, Västerbottens och Norrbottens län.
a)
Se notering nedan.
Ärendeslag som är koncentrerade eller inte handläggs av Länsstyrelsen är gråmarkerade i aktuella celler
Källa: Ärendehanteringssystemet Platina och Jordbruksverket
Kommentarer Tabell H
Övergripande kommentar:
Utfallet för handläggningstiderna skiljer sig åt mellan olika ärendegrupper. Utfallet för djurskyddsärenden,
överklaganden och förvaltningsärenden ligger i stort sett mellan 90-100% samt miljö- och fiskeärenden mellan 60100%. Utfallet för stöd till landsbygdsutveckling ligger mellan 20-40% för ansökan om stöd och mellan 40-90 % för
utbetalning av stöd (se även nedanstående kommentar). Några generella tendenser går däremot inte att utläsa ur
materialet, delvis på grund av att jämförelsematerialet från tidigare år är begränsat.
Länsstyrelsen har inga länsspecifika mål för handlingstider som är skarpare än de gemensamma
handläggningstiderna.
Övriga kommentarer:
- Anmälan om föryngringsavverkning (431). Under 2014 har Länsstyrelsen samarbetat med Länsmuseet
avseende anmälan om föryngringsavverkning. Alla ärenden (slutavverkningar över 0,5 ha, skogsbilvägar
med mera) som berör fornlämningar skall anmälas till Skogsstyrelsen av skogsbolag och privata skogsägare.
Inom ett uppdrag kallat "informationsinsatser i samband med skogsbruket" har Länsmuseet skött en första
hantering dessa ärenden. Det formella ansvaret ligger kvar hos Länsstyrelsen och eventuella beslut fattas av
Länsstyrelsen. Länsmuseet bedömer om ärendet bör skickas till Länsstyrelsen för beslut, om inte skrivers ett
yttrande/råd samt en bedömning görs om det är nödvändigt att banda fornlämningen. Alla Länsmuseets
hanterade ärenden samt rådgivning till skogsbruket skickas i kopia till Länsstyrelsen. Totalt har 307 ärenden
hanterats av länsmuseet. Hanteringstiden skall formellt ligga inom ramen på 6 veckor, samma hanteringstid
som Skogsstyrelsen har. Ett medelvärde kan beräknas till 12,4 arbetsdagar. Inför 2015 kommer granskningar
av avverkningsanmälningar att föras över till Länsstyrelsen.
- Landsbygdsutvecklingsåtgärder (602): Siffrorna gällande måluppfyllnad för handläggningstider i tabellen är
sämre än i verkligheten. Det beror på att det inte är tekniskt möjligt att skapa en tillräckligt bra rapport från
Jordbruksverkets datasystem. Den rapport som utgör underlag till siffrorna i tabellen räknar inte endast
handläggningstid från en ansökans ankomst till första beslut utan tar även med den tid som förlöper om
ärendet öppnas på nytt för att projekttiden måste förlängas eller liknande. Det innebär att
handläggningstiden för ursprungsärendet förlängs ytterligare. Upplägget innebär också att om ett ärende
omprövas redovisas ärendet på det år som omprövningen sker. Om ett ärende exempelvis först beslutas år
2010 och sedan omprövas och beslutas på nytt år 2013 räknas ärendet bort från 2010 och läggs till 2013.
- Prövning och tillssyn för skydd av naturen (52). För att få en effektivare hantering av naturvårdsärenden har
länsstyrelsen under året arbetat med att effektivisera processerna. Gamla ärenden har avslutats så att det inte
finns gamla tunga ärenden kvar och de nya har hanterats snabbare främst genom att inte remissa internt i
samma omfattnings som tidigare. Detta har lett till en snabbare hantering av ärendena.
125
Utfa
ll %
Tabell I – Länsstyrelsen i siffror
2014
Verksamhet
Inkomna och initiativärenden (st)
Beslutade ärenden (st)
Utgående ärendebalans (st)
Ej beslutade ärenden äldre än två år (st)
Medarbetare
Årsarbetskrafter (st)
– varav kvinnor
– varav män
Total sjukfrånvaro (%)
– varav kvinnor
– varav män
Personalomsättning nyanställda, tillsvidareanställda (%)
Personalomsättning avgångna, tillsvidareanställda (%)
2013
2012
15 973
15 695
2 511
294
19 110
19 448
2 315
231
18 999
18 937
2 579
234
173
105
68
5,2
5,9
4,2
3,7
11,5
178
108
70
5,0
6,2
3,0
5,8
7,9
170
99
71
3,7
4,5
2,6
5,5
12,7
Ekonomi
Förvaltningsanslag av totala intäkter (%)
59,6
57,5
54,0
OH-kostnad av total kostnad (%)
28,8
27,7
27,5
Lokalkostnad per årsarbetskraft (tkr) 1)
54
51
54
Intern representation (tkr)
93
137
135
Extern representation (tkr)
214
329
390
1)
Konto 6912 Avskrivningar ingår nu i summan för lokalkostnader vilket gör att jämförelsetalen för år
2012 och 2013 har ett högre värde än i årsredovisningarna för dessa år.
126
Avgiftsbelagd verksamhet
Belopp angivna i tkr
2014
Verksamhet
2013
intäkter kostnader
2012
intäkter
kostnader
nettoutfall
nettobudget
ackumulerat
utfall
nettoutfall
ackumulerat
utfall
272
311
-39
-10
-304
268
324
-56
-208
101
34
101
50
0
-17
0
0
0
31
51
40
51
20
0
20
0
27
26
100
-74
8
0
79
36
42
31
Uppdragsverksamhet
Resurssamordning
3 249
3 346
-98
0
-107
3 382
3 402
-20
10
Summa totalt
3 681
3 909
-228
-2
-380
3 820
3 833
-13
-140
432
562
-130
-2
-272
438
431
7
-149
3 249
3 346
-98
0
-107
3 382
3 402
-20
10
Offentligrättslig
verksamhet
Djur och lantbruk (avgift
för extra kontroller m.m.)
Registreringsavgift för
jaktområden
Delgivning
Övrig offentligrättslig
verksamhet
fördelat på
Summa
offentligrättsligt
Summa
uppdragsverksamhet
Tabellen visar intäkter, kostnader och utfall för länsstyrelsens avgiftsbelagda verksamhet, enligt den indelning
för återrapportering som framgår av budgeten för avgiftsbelagd verksamhet där intäkterna disponeras i
regleringsbrevet.
127
Sammanställning över väsentliga uppgifter
Sammanställningen är gjord enligt 2 kap. 4 § Förordning (2000:605) om årsredovisning och budgetunderlag.
Belopp angivna i tkr
Låneram i Riksgälden
Beviljad
Utnyttjad1
2014
2013
2012
2011
2010
5 000
3 961
5 000
3 140
6 000
1 675
7 000
3 379
10 500
5 356
Räntekontokredit i Riksgälden
Beviljad
Utnyttjad
5 500
0
5 500
0
5 500
0
5 500
0
5 500
0
100
0
280
0
378
0
346
0
74
0
Avgiftsintäkter som disponeras
Budget
Utfall
varav avgiftsbelagd verksamhet
varav övrigt utfall
1 845
7 897
3 681
4 216
1 065
8 861
3 820
5 041
1 026
8 608
3 195
5 413
3 178
8 101
1 215
6 886
4
9 868
3 581
6 287
Avgiftsintäkter som inte disponeras
Budget
Utfall2
5 216
5 593
5 790
4 768
5 788
5 492
8 409
1 028
5 958
6 921
Anslagskredit
Utgiftsområde 01
Rikets styrelse
01 05 001 017 Länsstyrelserna m.m.
Beviljad
Utnyttjad
3 769
0
3 695
0
3 660
0
4 108
2 363
5 000
4 523
3 572
0
3 572
33
3 572
2 706
3 572
0
3 572
0
375
2 473
2 614
0
0
0
0
2 000
2 000
6 736
Räntekonto
Ränteintäkter
Räntekostnader
Utgiftsområde 19
Regional tillväxt
19 01 001 017 Regionala tillväxtåtgärder
Beviljad
Utnyttjad
Anslagssparande
Utgiftsområde 01
Rikets styrelse
01 05 001 017 Länsstyrelserna m.m.
Summa anslagssparande
Utgiftsområde 14
Arbetsmarknad och arbetsliv
14 22 001 005 (2008) Europeiska
socialfonden m.m. för perioden 2000-2006
Mål 2, Norra
Summa anslagssparande3
128
2014
2013
2012
2011
2010
2 661
0
0
350
10 832
19 33 005 004 (2008) Europeiska regionala
utvecklingsfonden perioden 2000-2006
Åtgärder inom mål 2-programmet Norra
Summa anslagssparande3
0
0
12 000
38 566
38 566
- Därav intecknade åtaganden med stöd av
anslagssparande
0
0
0
0
0
43 000
28 191
43 000
35 816
43 000
41 694
40 000
35 000
40 000
24 700
Personal
Antal årsarbetskrafter4
Medeltal anställda5
Driftkostnad per årsarbetskraft
173
213
908
178
221
888
170
208
906
176
214
882
183
233
906
Kapitalförändring
Årets kapitalförändring
Balanserad kapitalförändring6
182
-112
-61
-51
-782
732
-1 555
9 963
-1 081
11 044
Utgiftsområde 19
Regional tillväxt
19 01 001 017 Regionala tillväxtåtgärder
Summa anslagssparande
Bemyndiganden
Tilldelat
Åtaganden
1)
Anskaffade anläggningar i december som ej lånats till uppgår till 149 tkr.
2)
Utfallet 2011 avseende Avgiftsintäkter som inte disponeras har påverkats av återbetalning till EU med 2 372 tkr
samt återföring av en tidigare uppbokad fordran mot EU med 2 226 tkr.
3)
Anslagen gällande Mål 2, Norra drogs in under 2013.
4)
Med årsarbetskrafter avses antal anställda personer omräknat till heltidsarbetande. Sammanlagd arbetad tid
divideras med 1760 timmar (220 dagar x 8 timmar).
5)
Medeltalet anställda beräknas som ett genomsnitt av antalet anställda personer baserat på mätningar vid två
tidpunkter under året. Mätmetod finns dokumenterad.
6)
Balanserad kapitalförändring har under 2012 justerats med 7 676 tkr avseende verksamhetsövergång av
Lönegaranti till Länsstyrelsen Dalarna
Information av väsentlig betydelse för regeringens uppföljning och prövning
Region Gävleborg bildades 2015-01-01 och därmed överfördes det regionala utvecklingsansvaret till
regionen. Regionen övertar därmed även merparten av utestående åtaganden mot bemyndiganden
och på Länsstyrelsen kvarstår 2 335 tkr per 2015-01-01.
129
FINANSIELL REDOVISNING
Resultaträkning
Belopp i tkr
Verksamhetens intäkter
Intäkter av anslag
Intäkter av avgifter och andra ersättningar
Intäkter av bidrag
Finansiella intäkter
Summa
Verksamhetens kostnader
Kostnader för personal
Kostnader för lokaler
Övriga driftskostnader
Finansiella kostnader
Avskrivningar och nedskrivningar
Summa
Verksamhetsutfall
Uppbördsverksamhet
Intäkter av avgifter m.m. som inte disponeras
Medel som tillförts statens budget från uppbördsverksamhet
Saldo
Transfereringar
Medel som erhållits från statens budget för finansiering av bidrag
Medel som erhållits från myndigheter för finansiering av bidrag
Övriga erhållna medel för finansiering av bidrag
Avsättning till fonder m.m. för transfereringsändamål
Lämnade bidrag
Saldo
130
2014
2013
Not
97 980
7 897
52 665
104
158 645
94 200
8 861
55 650
282
158 991
1
2
3
4
-109 554
-11 134
-36 409
-21
-1 345
-158 463
-108 855
-10 964
-38 166
-19
-1 050
-159 053
5
182
-61
5 593
-5 593
0
4 768
-4 768
0
7
30 896
29 131
2 710
4
-797
-61 945
0
30 878
50 788
2 140
12
-275
-83 543
0
8
9
10
182
-61
6
15
11
12
13
Balansräkning
TILLGÅNGAR (tkr)
Immateriella anläggningstillgångar
Rättigheter och andra immateriella anläggningstillgångar
Summa
2014-12-31
2013-12-31
Not
0
0
0
0
14
326
3 427
372
4 125
520
2 659
0
3 180
15
695
695
946
946
16
Kortfristiga fordringar
Kundfordringar
Fordringar hos andra myndigheter
Övriga kortfristiga fordringar
Summa
121
2 648
21
2 790
423
2 592
856
3 870
Periodavgränsningsposter
Förutbetalda kostnader
Upplupna bidragsintäkter
Övriga upplupna intäkter
Summa
2 567
5 398
76
8 041
2 578
5 591
37
8 205
19
Avräkning med statsverket
Avräkning med statsverket
Summa
29 848
29 848
28 458
28 458
20
Kassa och bank
Behållning räntekonto i Riksgäldskontoret
Övriga tillgodohavanden i Riksgäldskontoret
Kassa och bank
Summa
11 954
752
1 700
14 406
20 502
945
1 559
23 007
Summa tillgångar
59 904
67 665
Materiella anläggningstillgångar
Förbättringsutgifter på annans fastighet
Maskiner, inventarier, installationer m.m.
Pågående nyanläggningar
Summa
Varulager m.m.
Fastigheter
Summa
131
17
18
21
KAPITAL OCH SKULDER (tkr)
Myndighetskapital
Statskapital
Balanserad kapitalförändring
Kapitalförändring enligt resultaträkningen
Summa
2014-12-31
2013-12-31
Not
15
-112
182
85
15
-51
-61
-97
13
22
3 806
3 806
3 010
3 010
11
0
766
766
75
649
724
23
24
Skulder m.m.
Lån i Riksgäldskontoret
Kortfristiga skulder till andra myndigheter
Leverantörsskulder
Övriga kortfristiga skulder
Depositioner
Summa
3 961
4 453
3 059
1 692
752
13 916
3 140
4 952
3 571
1 719
945
14 327
25
26
Upplupna kostnader
Oförbrukade bidrag
Summa
9 151
32 181
41 331
9 207
40 495
49 702
Summa kapital och skulder
59 904
67 665
Fonder
Fonder
Summa
Avsättningar
Avsättningar för pensioner och liknande förpliktelser
Övriga avsättningar
Summa
132
27
28
29
Anslagsredovisning
Redovisning mot anslag
Belopp i tkr
Anslag
Utgiftsområde 01
Rikets styrelse
01 05 001 017
Länsstyrelserna m.m.
Utgiftsområde 19
Regional tillväxt
19 01 001 017 Regionala
tillväxtåtgärder
Summa
Ingående
överföringsbelopp
Årets
Omdis- Indragtilldelning ponerat
ning
enligt
anslagsreglerings belopp
-brev
Totalt
disponibelt
belopp
Utgifter
Utgående
överföringsbelopp
2 473
94 227
0
0
96 700
-96 325
375
-33
35 720
0
0
35 687
-33 027
2 661
2 440
129 947
0
0
132 387
-129 352
3 035
Redovisning mot inkomsttitel
Belopp i tkr
Inkomsttitel
Beräknat belopp
Inkomster
2511 006 Expeditions- och ansökningsavgifter
2537 106 Miljöskyddsavgift Täktavgift
2552 304 Avgifter enligt avfallsförordningen
2714 612 Tilläggsavgift (Plan o Bygglagen)
2811 194 Övriga inkomster 1)
530
4 800
80
0
- 194
626
4 594
135
9
229
Summa
5 216
5 593
1)
Avvikelsen beror på att kostnaden för nedskrivning av fastighetstitlar togs 2013 och inte alls under 2014 varför
försäljningen under 2014 gav ett överskott på 229 tkr.
Redovisning av beställningsbemyndiganden
Belopp i tkr
Anslag
19 01 001 0017
Regionala tillväxtåtgärder
Tilldelat
bemyndigande
43 000
Ingående
åtaganden
Utestående
åtagan-den
Utestående åtagandenas fördelning per år
2014
2014
2015
2016
2017
2018
35 816
28 191
17 015
7 633
3 543
0
Kommentar: Region Gävleborg bildades 2015-01-01 och därmed överfördes det regionala utvecklingsansvaret
till regionen. Regionen övertar därmed även merparten av utestående åtaganden mot bemyndiganden och på
Länsstyrelsen kvarstår 2 335 tkr per 2015-01-01.
133
Finansiella villkor
Belopp i tkr
Anslag/Benämning
01 05 001 017
Länsstyrelserna m.m.,
Gävleborgs län
19 01 001 017 Regionala
tillväxtåtgärder,
Länsstyrelsen i
Gävleborgs Län
Villkor
Belopp
Utfall
Anslagskredit
Anslagsbehållning som disponeras, 3 %
Kredit på räntekonto
Låneram för anläggningstillgångar
Finansiering av förvaltningskostnader hos
samverkansorganet
i Gävleborgs län
Landshövdingen deltagande i den europeiska
sambandsgruppen (European Association of State
Territorial Representatives)
3 769
2 827
5 500
5 000
0
375
0
3 961
2 606
2 606
85
54
Anslagskredit
3 572
0
Uppföljning och utvärdering
1 000
1 000
Beställningsbemyndiganden
43 000
28 191
134
Tilläggsupplysningar
Belopp redovisas i tusentals kronor (tkr) där annat ej anges.
Redovisnings- och värderingsprinciper
Allmänt
Årsredovisningen är upprättad i enlighet med förordningen (2000:605) om årsredovisning och
budgetunderlag (FÅB) samt Ekonomistyrningsverkets föreskrifter och allmänna råd till förordningen.
Länsstyrelsen redovisning följer god redovisningssed enligt 6 § förordning (2000:606) om
myndigheters bokföring. Regeringen har beslutat att återrapportering ska ske enligt anvisningar som
framgår under rubriken Verksamhet i avsnittet "Mål och Återrapporteringskrav", "Organisationsstyrning" och "Avgifter och bidrag" samt bilaga 1 (mall för redovisning av statistik) i regleringsbrevet.
Anvisningarna utgör ett undantag från bestämmelserna i 3 kap. 2 § FÅB och i vissa fall undantag från
3 kap. 1 § förordningen (2000:605) om årsredovisning och budgetunderlag. Brytdatum, det datum då
löpande bokföring på räkenskapsåret avslutas, är den 5 januari 2015.
De flesta belopp i de finansiella delarna är framtagna med hjälp av excelerator. Det innebär att talen
innehåller decimaler, vilket ger avrundningsdifferenser.
Inkomna fakturor t.o.m. brytdag har bokförts. Fakturor som erhålls efter brytdagen redovisas som
periodavgränsningspost. Beloppsgränsen för periodavgränsningsposter har fastställts till 10 tkr.
Löpande under året periodiseras förutbetalda kostnader såsom hyror med mera för att kostnaden ska
belasta rätt period. Beloppsgräns är fastställd till 10 tkr. Skulder till personalen i form av kompledighet
och semesterlöner redovisas månadsvis och regleras halvårsvis med värdeförändring till följd av
ändrade löner m.m. Erhållna bidrag som inte förbrukats periodiseras och redovisas som oförbrukade
bidrag. Kostnader motsvarande bidragsbelopp som ännu inte erhållits, periodiseras och redovisas
som upplupna bidragsintäkter.
Anläggningstillgångar
Tillgångar med en bedömd nyttjandeperiod om minst 3 år och ett anskaffningsvärde på minst ett halvt
basbelopp redovisas som anläggningstillgångar. På anskaffningsvärdet görs linjär avskrivning
månadsvis. Följande avskrivningstider tillämpas.
Tillgångar
Immateriella anläggningstillgångar
Avskrivningstid
3 år
Materiella anläggningstillgångar:
- Förbättringsutgift på annans fastighet
- Maskiner, inventarier m.m.
IT-utrustning
Bilar och transportmedel
Maskiner
Konst
Övriga inventarier
- Pågående nyanläggning
7 år
3 år
4 år
4 år
ingen avskrivning
5 år
ingen avskrivning
Jordfonden
Jordfondens fastigheter värderas till inköpspris, med justering för gjorda åtgärder.
Värdering av fordringar och skulder
Fordringar har tagits upp till det belopp som efter individuell prövning beräknas bli betalt. Fordringar
och skulder i utländsk valuta har värderats till balansdagens kurs.
Stora genomslag i den finansiella redovisningen
Verksamhetens intäkter och kostnader
Naturvårdsverket har under 2014 kommit med anvisningar hur intäkter från Naturvårdsverkets
tillgångar som länsstyrelserna förvaltar ska redovisas hos länsstyrelserna och avräknas
Naturvårdsverkets anslag. Detta har påverkat posterna Intäkter av avgifter och andra ersättningar
samt Intäkter av bidrag.
135
Uppgifter om ledande befattningshavare och rådsledamöter, enligt 7 kap. 2§ förordningen om
årsredovisning och budgetunderlag
Redovisning av skattepliktiga ersättningar och andra förmåner som betalats ut under räkenskapsåret till
ledamöter i myndighetens råd och till ledande befattningshavare, samt uppgift om uppdrag som styrelseeller rådsledamot i andra statliga myndigheter eller uppdrag som styrelseledamot i aktiebolag.
Ledande befattningshavare,
uppdrag
Lön och andra Skattepliktiga
ersättningar, kr förmåner, kr
Barbro Holmberg, landshövding
Ledamot i styrelsen för Statens Servicecenter
Ledamot i Styrelsen för Lantmäteriet
Ledamot i Riksdagens Arvodesnämnd
Anna-Lena Österborg, länsråd (till april 2014)
SMHI, insynsrådet
Geodatarådet
Vattendelegationen Bottenhavet
Veronica Lauritzsen, vikarierande länsråd (från april 2014)
Vattendelegationen Bottenhavet
Ledamöterna i Länsstyrelsens insynsråd,
uppdrag
1 106 614
144 372
426 185
22 474
650 922
2 436
Lön och andra Skattepliktiga
ersättningar, kr förmåner, kr
Margareta Berg Kjellin
Ledamot i insynsrådet för Inspektionen för vård och omsorg
Ersättare i Hjälpmedelsinstitutets styrelse (upphörde under 2014)
3 170
Hanna Bruce
Inga uppdrag
3 232
Maj-Britt Johansson
Styrelseledamot för Högskolan i Gävle
Ledamot i Kungliga Skogs- och Lantbruksakademin
5 950
Bengt Kjellson
Ledamot i styrelsen för Lantmäteriet
Ordförande i styrelsen för Swedesurvey AB
Vice ordförande i styrelsen för Euro Geographics,
Europeiska kartverksmyndigheternas organisation (t.o.m. 2014-10-01)
Ordförande i UN GGIM Europa (fr.o.m. 2014-10-01)
4 450
Gabriella Persson-Turdell
5 950
Raimo Pärssinen
Styrelseledamot i Arbetarbladet intressenter AB
2 950
Hans Wahlbom
Inga uppdrag
5 950
Lotta Zetterlund
11 115
Inga uppdrag
Kommentarer
Insynsrådet har haft 4 möten under 2014.
Ersättningen till Lotta Zetterlund inkluderar även ersättning från viltförvaltningsdelegationen. Ersättning enbart för
insynsrådet uppgår till 4 450 kr.
136
Noter till resultaträkningen
Not
1 Intäkter av anslag
01 05 001 Förvaltningsanslag
19 01 001 Regionala tillväxtåtgärder
Summa intäkter av anslag
2014
2013
93 200
4 779
97 980
89 493
4 707
94 200
Skillnaden mellan summan av intäkter av anslag samt medel som erhållits från statens budget för
finansiering av bidrag i resultaträkningen och utgifter i anslagsredovisningen beror på
anslagsavräknad semesterlöneskuld intjänad till och med 2008 enligt övergångsbestämmelsen till
16 § anslagsförordningen.
Not
2 Intäkter av avgifter och andra ersättningar
Offentligrättsliga avgifter
Försäljning enligt 4 § Avgiftsförordningen
Intäkter av andra ersättningar
Summa
Varav intäkter av avgifter enligt 4 § Avgiftsförordningen består
av
Intäkter uthyrning
Intäkter utbildning/konferenser
Intäkter konsultuppdrag
Intäkter övriga 4 § avgifter
2014
2013
1 635
4 780
1 482
7 897
1 886
4 417
2 558
8 861
214
313
4 230
23
4 780
498
253
3 574
91
4 417
Den i separat tabell redovisad avgiftsbelagd verksamhet är inte jämförbar med denna not.
Ändrade redovisningsprinciper mot Naturvårdsverket har minskat Försäljning enl 4 §
Avgiftsförordningen med 356 tkr och minskat Intäkter av andra ersättningar med 207 tkr.
Not
3 Intäkter av bidrag
Bidrag från statliga myndigheter
varav
Naturvårdsverket
Statens jordbruksverk
Havs- och vattenmyndigheten
Riksantikvarieämbetet
Länsstyrelsen i Uppsala län
Kammarkollegiet*
Myndigheten för samhällsskydd och beredskap
Arbetsförmedlingen
Statens energimyndighet
Socialstyrelsen
Migrationsverket
Statens folkhälsoinstitut*
Länsstyrelsen i Jämtlands län
Folkhälsomyndigheten*
Regeringskansliet
Länsstyrelsen i Östergötlands län
Boverket
Länsstyrelsen i Örebro län
Post- och telestyrelsen
Länsstyrelsen i Västmanlands län
137
2014
2013
50 744
54 132
23 049
6 087
5 362
1 957
1 909
1 783
1 615
1 564
1 329
974
970
799
610
435
330
250
244
181
153
124
24 106
7 816
4 196
3 186
495
663
1 582
2 389
1 412
1 233
1 059
2 240
918
0
298
0
256
120
198
450
Länsstyrelsen i Kronobergs län
Länsstyrelsen i Västernorrlands län
Länsstyrelsen i Dalarnas län
Länsstyrelsen i Jönköpings län
Länsstyrelsen i Norrbottens län
Tillväxtverket
Övriga motparter
Bidrag från övriga
Summa
110
76
67
55
0
0
712
50
579
59
20
22
400
384
1 921
1 518
52 665
55 650
*Skillnader mellan åren beror på att Statens folkhälsoinstitut har upphört och att projekt har flyttats över till
Kammarkollegiet och Folkhälsomyndigheten.
Not
Not
4 Finansiella intäkter
2014
2013
Räntekonto i Riksgälden
Övriga finansiella intäkter
Summa
100
4
104
280
1
282
5 Kostnader för personal
2014
2013
-74 155
-35 399
-73 291
-35 563
-109 554
-108 855
2014
2013
-15
-5
-21
-15
-4
-19
2014
2013
626
4 594
229
144
5 593
434
4 829
-598
104
4 768
Lönekostnader, exkl. arbetsgivaravgifter, pensionspremier
och andra avgifter enligt lag och avtal
Övriga kostnader för personal
Summa
Not
6 Finansiella kostnader
Räntekostnader avseende lån i Riksgälden
Övriga finansiella kostnader
Summa
Not
7 Intäkter av avgifter m.m. som inte disponeras
Expeditions- och ansökningsavgifter
Miljöskydd- och täktavgifter
Jordfonden
Övriga intäkter som inte disponeras
Summa
Miljöskydd- och täktavgifter har skrivits ner för konstaterad förlust med 4 tkr och befarad förlust med
3 tkr. Återföring av tidigare års befarade förluster har skett med 9 tkr.
Not
Medel som erhållits från statens budget för finansiering
8 av bidrag
01 05 001 Förvaltningsanslag
19 01 001 Regionala tillväxtåtgärder
Summa
138
2014
2013
2 649
28 248
30 896
2 538
28 340
30 878
Not
Medel som erhållits från myndigheter för finansiering av
9 bidrag
Från myndighet
Naturvårdsverket1
Post- och telestyrelsen2
Socialstyrelsen
Tillväxtverket
Kammarkollegiet
Folkhälsomyndigheten
Statens folkhälsoinstitut
Regeringskansliet
2014
9 105
4 025
6 722
6 356
3 346
1 229
1 061
489
318
267
217
20
0
0
0
17 782
19 338
3 102
1 195
636
674
248
0
197
0
38
468
3 086
29 131
Summa
2013
50 788
1) Medel till efterbehandling betalades under 2013 ut med 11 998 tkr mot 480 tkr under 2014. Ett redundansprojekt avslutades under 2013 där bidragsutbetalningar gjordes med 13 591 tkr. 2)
Not 10 Övriga erhållna medel för finansiering av bidrag
Naturskyddsföreningen
Älgvårdsfonden
Bygdemedel
Summa
Not 11 Avsättning till fonder mm för transfereringsändamål
2014
2013
299
1 592
819
2 710
0
1 322
818
2 140
2014
2013
Ingående balans
Årets förändring
Utgående balans
3 010
797
3 806
2 735
275
3 010
Uppdelat på
Älgvårdsfonden
Ingående balans
Årets inbetalningar
Årets kostnader
Lämnade bidrag
Utgående balans
1 451
2 781
-1 189
-936
2 106
1 185
2 763
-1 441
-1 056
1 451
655
266
1 559
819
4
-682
1 700
1 550
818
12
-821
1 559
141
9
Årets förändring Älgvårdsfonden
Bygdemedel
Ingående balans
Övriga erhållna medel för finansiering av bidrag
Lämnade bidrag
Utgående balans
Årets förändring Bygdemedel
139
Not 12 Lämnade bidrag
Lämnade bidrag till den offentliga sektorn
Lämnade bidrag till internationella organisationer
Lämnade bidrag till övriga, samt vissa förluster och
periodiseringar
Summa Lämnade bidrag
2014
2013
-27 039
-56
-50 180
-41
-34 850
-61 945
-33 321
-83 543
-22 480
-13 278
-3 981
-3 450
-3 422
-3 326
-2 606
-1 558
-1 454
-1 425
-961
-851
-20 559
-17 136
-4 000
3
-1 837
-2 722
-2 536
-1 752
-851
-1 436
-1 309
-316
-682
-480
-441
-435
-318
-821
-11 998
-468
-784
-248
-199
-170
-124
-94
-55
-53
-40
-38
-20
-5
0
0
-61 945
-524
-27
0
-53
0
-107
-130
0
-270
0
-71
-13 591
-83 543
inom verksamhetsområden
Företagsstöd inom regional tillväxt
Regional projektverksamhet
Allmänt och övergripande inom naturvård och miljöskydd
Förvaltning av kvalitén på vattenmiljön
Kalkning av försurade vatten
Frågor inom mänskliga rättigheter
Allmänt och övergripande inom regional tillväxt
Stöd till fisket
Miljömål
Jakt och viltvård
Kommunikationsplanering
Fiskevård och fritidsfiske
Deponering, administration och fördelning av medel, allmänna
arvsfonden m.m.
Efterbehandling av förorenade områden
Främjande insatser inom folkhälsoområdet
Jämställdhetsfrågor
Strategiskt arbete, planer och stöd inom energi och klimat
Skydd av områden och arter (exkl. vattenskyddsområden och
kulturreservat)
Förvaltning och skötsel av skyddade områden
Fornminnes- och kulturlandskapsvård
Miljöövervakning
Bostadsförsörjning
Kulturhistoriskt värdefulla miljöer
Byggnadsvård
Fiskerinäring m.m.
Fördelning av statsbidrag inom folkhälsa
Allmänt och övergripande inom jämställdhet
Biologisk återställning i kalkade vatten
Stöd till lantbruksutvecklingsåtgärder*
* Ett redundansprojekt avslutades under 2013 där bidragsutbetalningar gjordes med 13 591 tkr. Not 13 Årets kapitalförändring
2014
2013
-228
-13
388
0
62
-198
63
-111
Verksamhetsutfall
Kapitalförändring avgiftsfinansierad verksamhet
Kapitalförändring bidragsfinansierad verksamhet
Avslutade externa medel RTA
Årets minskning av semesterlöneskulden från 2008 som
finansieras av externa medel
Övriga periodiserade kostnader RTA
140
Övriga periodiserade kostnader SCR
Summa Kapitalförändring bidragsfinansierad verksamhet
158
410
0
-48
182
-61
Uppbörd
0
0
Transfereringar
0
0
182
-61
Summa verksamhetsutfall
Summa årets kapitalförändring
141
Noter till balansräkningen
Not 14 Immateriella anläggningstillgångar
2014-12-31
2013-12-31
1 398
0
0
1 398
1 398
0
0
1 398
-1 398
0
0
-1 398
0
-1 398
0
0
-1 398
0
2014-12-31
2013-12-31
10 785
0
0
10 785
10 485
300
0
10 785
-10 264
-195
0
-10 459
326
-10 083
-181
0
-10 264
520
18 319
1 918
0
-1 807
18 430
18 226
2 203
0
-2 110
18 319
Ingående avskrivningar
Årets avskrivningar
Årets försäljning, utrangering
Utgående avskrivningar
Bokfört värde
-15 660
-1 150
1 807
-15 003
3 427
-16 902
-868
2 110
-15 660
2 659
Pågående nyanläggningar
Ingående anskaffningsvärde
Årets anskaffning
Årets överföringar
Utgående anskaffningsvärde
Bokfört värde
0
372
0
372
372
0
0
0
0
0
4 125
3 180
50
0
50
91
0
91
Årets anskaffning
Bokfört värde immateriella anläggningstillgångar
Not 15 Materiella anläggningstillgångar
Förbättringsutgifter på annans fastighet
Årets anskaffning
Bokfört värde
Maskiner, inventarier, installationer mm.
Årets anskaffning
Årets överföring från Pågående nyanläggningar
Bokfört värde materiella anläggningstillgångar
Försäljning av anläggningstillgångar
Försäljningssumma
Bokfört värde
Resultat
142
Not 16 Varulager m.m.
Jordfondsfastigheter Areal, ha:
Jordbruksmark
Produktiv skogsmark
Bokfört värde
Bedömt värde
2014-12-31
2013-12-31
2
31
15
42
695
730
946
1 379
Avser Jordfondens fastigheter inom lantbruksverksamheten. Under året har 5 st fastigheter sålts.
Not 17 Fordringar hos andra myndigheter
2014-12-31
2013-12-31
Diverse fordringar andra myndigheter
Mervärdesskatt
Summa
1 092
1 556
2 648
994
1 598
2 592
2014-12-31
2013-12-31
12
9
21
847
9
856
2014-12-31
2013-12-31
2 295
272
2 567
2 260
318
2 578
Upplupna bidragsintäkter
Upplupna bidragsintäkter från andra myndigheter
varav
4 794
5 394
Migrationsverket
Arbetsförmedlingen
Naturvårdsverket
Länsstyrelsen i Dalarnas län
Boverket
Övriga motparter
4 011
450
127
99
37
0
0
0
70
3 412
1 483
180
0
35
223
1
1
59
604
197
5 398
5 591
76
37
8 041
8 205
Not 18 Övriga kortfristiga fordringar
Uppbördsfordringar
Övriga kortfristiga fordringar
Summa
Skillnaden avseende uppbördsfordringar beror på tidpunkt för fakturering.
Not 19 Periodavgränsningsposter
Förutbetalda kostnader
Förutbetalda hyror
Övriga förutbetalda kostnader
Summa förutbetalda kostnader
Upplupna bidragsintäkter från ickestatliga organisationer eller
privatpersoner
Totala upplupna bidragsintäkter
Övriga upplupna intäkter
Summa periodavgränsningsposter
143
Not 20 Avräkning med statsverket
Uppbörd
Ingående balans
Redovisat mot inkomsttitel (-)
Uppbördsmedel som betalats till icke räntebärande flöde (+)
Skulder avseende uppbörd
2014-12-31
2013-12-31
-852
-5 593
6 414
-31
-4 562
-4 768
8 478
-852
Anslag i icke räntebärande flöde
Ingående balans
Redovisat mot anslag (+)
Medel hänförbara till transfereringar med mera som betalats till icke
räntebärande flöde (-)
Fordringar avseende anslag i icke räntebärande flöde
506
33 027
1 234
33 047
-32 827
706
-33 775
506
Anslag i räntebärande flöde
Ingående balans
Redovisat mot anslag (+)
Anslagsmedel som tillförts räntekonto (-)
Återbetalning av anslagsmedel (+)
Skulder avseende anslag i räntebärande flöde
-2 473
96 325
-94 227
0
-375
-2 614
92 514
-92 373
0
-2 473
1 643
-476
2 126
-483
1 167
1 643
29 634
57 739
-85 404
26 413
28 382
57 747
40 930
-94 339
25 296
29 634
29 848
28 458
2014-12-31
2013-12-31
11 954
20 502
Fordran avseende semesterlöneskuld som inte har redovisats
mot anslag
Ingående balans
Redovisat mot anslag under året enligt undantagsregeln
Fordran avseende semesterlöneskuld som inte har redovisats
mot anslag
Övriga fordringar/skulder på statens centralkonto
Ingående balans
Inbetalningar i icke räntebärande flöde (+)
Utbetalningar i icke räntebärande flöde (-)
Betalningar hänförliga till anslag och inkomsttitlar (+/-)
Övriga fordringar på statens centralkonto
Summa utgående balans avräkning med statsverket
Not 21 Behållning räntekonto i Riksgäldskontoret
Räntekonto i Riksgälden
Behållningen har minskat på grund av att Länsstyrelsen inte får förskott på bidrag från myndigheter
i samma utsträckning som tidigare.
144
Not 22
Förändring av myndighetskapitalet
Balanserad
kapitalförändring, avgiftsfinansierad
verksamhet
Balanserad
kapitalförändring, bidragsfinansierad
verksamhet
15
15
-140
-140
-13
89
89
-49
0
15
-13
-152
-49
40
Statskapital
utan
avkastningskrav
Föregående års utgående balans
A Ingående balans
Föregående års kapitalförändring
B Summa årets förändring
C Utgående balans
Kapitalförändring enligt
resultaträkningen
Summa
-61
-61
61
182
243
182
-97
-97
0
182
182
85
Not 23
Avsättningar för pensioner och liknande förpliktelser
Ingående avsättningar
Årets pensionskostnader
Årets pensionsutbetalningar
Utgående avsättning
2014-12-31
75
-1
-74
0
2013-12-31
445
-25
-345
75
Not 24
Övriga avsättningar
2014-12-31
2013-12-31
Ingående avsättning
Årets förändring
Utgående balans
649
116
766
571
78
649
Summa övriga avsättningar
766
649
2014-12-31
2013-12-31
3 140
2 166
-1 345
3 961
1 675
2 514
-1 050
3 140
5 000
5 000
Kompetensväxlingsåtgärder/Trygghetsmedel
Av Trygghetsmedel beräknas ca 440 tkr användas under 2015
Not 25
Lån i Riksgäldskontoret
Ingående balans
Under året upptagna lån
Årets amorteringar
Utgående balans
Beviljad låneram
Anskaffade anläggningstillgångar i december som ej lånats till uppgår till 149 tkr.
Not 26
Kortfristiga skulder till andra myndigheter
Diverse skulder inkl. leverantörsskulder
Lagstadgade arbetsgivaravgifter
Mervärdesskatt
Summa
145
2014-12-31
2013-12-31
2 415
1 917
122
4 453
2 944
1 913
95
4 952
Not 27
Personalens källskatt
Summa
Not 28
Depositioner
Depositioner
2014-12-31
2013-12-31
1 677
15
1 692
1 713
7
1 719
2014-12-31
2013-12-31
752
945
2014-12-31
2013-12-31
169
8 239
743
9 151
173
8 194
840
9 207
27 935
34 597
8 262
6 898
4 319
3 393
1 312
1 216
814
498
312
272
258
206
100
64
10
0
0
0
0
9 506
12 353
1 621
2 687
1 514
1 477
1 144
594
406
948
262
0
0
719
33
10
410
110
800
14 881
11 433
1 621
0
3 884
11 705
19 008
0
Av 752 tkr beräknas 417 tkr finnas kvar vid utgången av 2015.
Not 29
Upplupna kostnader
Upplupna löner, arvoden inkl. sociala avgifter
Upplupna semesterlöner inkl. sociala avgifter
Övriga upplupna kostnader
Summa upplupna kostnader
Oförbrukade bidrag från annan myndighet
varav
Naturvårdsverket
Post- och telestyrelsen*
Socialstyrelsen
Regeringskansliet
Kammarkollegiet
Länsstyrelsen i Uppsala län
Folkhälsomyndigheten
Affärsverket svenska kraftnät
Boverket
Tillväxtverket
Länsstyrelsen i Kronobergs län
Oförbrukade bidrag från annan myndighet planeras att användas:
- Inom tre månader
- mer än tre månader till ett år
- mer än ett år till tre år
- mer än tre år
Oförbrukade bidrag från ickestatliga organisationer eller
privatpersoner
Summa oförbrukade bidrag
146
27 935
34 597
4 245
32 181
5 898
40 495
*Post- och telestyrelsen betalade 2012 ut 21 miljoner till ett bredbandsprojekt
som sedan har vidareförmedlats till kommuner under följande år.
Summa periodavgränsningsposter
Not
Räntekontokredit i Riksgäldskontoret
Beviljad kreditram
147
41 331
49 702
2014-12-31
2013-12-31
5 500
5 500
Beslut om årsredovisningen 2014
Beslut i detta ärende har fattats av landshövding Barbro Holmberg vid Länsstyrelsen i
Gävleborgs län. I den slutliga handläggningen har vikarierande länsrådet Veronica Lauritzsen,
stabschefen Mats Hindström och ekonomichefen Jan Höglund medverkat. Fördragande har
varit handläggaren Anders Enqvist och ekonomihandläggarna Veronica Sjöberg och Mona
Ivarsson.
Jag intygar att årsredovisningen ger en rättvisande bild av verksamhetens resultat samt av
kostnader, intäkter och myndighetens ekonomiska ställning.
Gävle den 20 februari 2015
landshövding,
Länsstyrelsen i Gävleborgs län
148
Besöksadress: Borgmästarplan, 801 70 Gävle Telefon: 026-17 10 00
Webbadress: www.lansstyrelsen.se/gavleborg

Årsredovisning 2014 för Länsstyrelsen Gävleborg

Transcription

Similar documents

Att minska ojämlikhet i hälsa ur ett regionalt perspektiv

Inköp Gävleborg – direkttilldelning av avtal

Regional attraktivitet- 20150528

BÄTTRE LIV FÖR SJUKA ÄLDRE - Regionförbundet i Kalmar län

Dala-Va-Vattentjänster i samverkan

här - Föreningen Stiftelser i samverkan

(SKL) om förekomst av psykisk ohälsa bland äldre