docPLU_2015-03-23 - Kallelse
download 
Report Transcription
PLU_2015-03-23 - Kallelse
BURLÖVS KOMMUN Planutskott Plats: Tid: 1 Kallelse 2015-03-16 Lilla Sessionsalen, Medborgarhuset, Arlöv 2015-03-23 kl. 9.00 Vid eventuellt förhinder var god meddela er ersättare. Denna kallelse utgår även till ersättarna för kännedom. Katja Larsson Ordförande Nima Khojasteh Sekreterare Föredragningslista Val av justerande: Ove Johansson Ärende 1. Upprop 2. Val av justerande samt bestämmande av plats och tid för justeringen 3. Information Beteckning Sida Mimmi Bissmont och Savita Upadhyaya från VA Syd Avfall informerar om möjliga avfallslösningar för Kronetorpsområdet. 4. Ansökan om utökning av planområde för detaljplan för Arlöv 6:23 och del av 6:2 m.fl., kv. Ugglan KS/2014:109 2 5. Beslut om granskning planprogram för Södra stambanan genom Burlövs kommun KS/2012:307 7 6. Förslag till yttrande över remiss "Energi- och klimatplan 2020 för Lomma kommun" KS/2015:187 11 7. Delgivningsärenden 8. Informationsärenden 82 138 BURLÖVS KOMMUN Planutskott 2 Kallelse Sammanträdesdatum 2015-03-23 Ansökan om utökning av planområde för detaljplan för Arlöv 6:23 och del av 6:2 m.fl., kv. Ugglan Dnr KS/2014:109 Sammanfattning Burlövs bostäder AB fick den 17 april 2014 § 30 positivt planbesked för att påbörja detaljplan för bostäder, handel och kontor på fastigheterna Arlöv 6:23 och del av Arlöv 6:2. De vill nu utöka planområdet för att även undersöka möjligheten att uppföra en förskola i två plan inom fastigheten Arlöv 6:22. Förslag till beslut Kommunstyrelsens planutskott beslutar att i detaljplan för Arlöv 6:23 och del av 6:2 m.fl., kvarteret Ugglan även undersöka möjligheten att uppföra en förskola inom fastigheten Arlöv 6:22 m.fl. Burlövs kommun Samhällsbyggnadsförvaltningen Handläggare: Erik Karlsson 040-625 61 56 [email protected] 3 TJÄNSTESKRIVELSE Datum 2015-03-10 1 (2) Diarienummer KS/2014:109-214 Kommunstyrelsen Ansökan om utökning av planområde för detaljplan för Arlöv 6:23 och del av 6:2 m fl, kvarteret Ugglan Sammanfattning Burlövs bostäder AB fick den 17 april 2014 § 30 positivt planbesked för att påbörja detaljplan för bostäder, handel och kontor på fastigheterna Arlöv 6:23 och del av Arlöv 6:2. De vill nu utöka planområdet för att även undersöka möjligheten att uppföra en förskola i två plan inom fastigheten Arlöv 6:22. Förslag till beslut Kommunstyrelsens planutskott beslutar att i detaljplan för Arlöv 6:23 och del av 6:2 m fl, kvarteret Ugglan även undersöka möjligheten att uppföra en förskola inom fastigheten Arlöv 6:22 m fl. BURLÖVS KOMMUN 4 2015-03-10 KS/2014:109 Redogörelse för ärendet Detaljplan för Arlöv 6:23 och del av 6:2 m fl, kvarteret Ugglan ligger i anslutning till fastigheten Arlöv 6:22. Del av fastigheten Arlöv 6:22 där Grönebo förskola ligger har studerats i Lokaliseringsprövning, förskola i Arlöv, Burlövs kommun, 2014-05-13. Läget är möjligt för en ny större förskola. Anledningen till att en ny större förskola behövs är, utöver nybyggnation av bostäder inom kvarteret Ugglan, att utbildnings- och kulturförvaltningen överväger alternativ för att kunna ersätta de i området existerande lägenhetsförskolorna. Gällande detaljplan 55, del av kvarteret Vanningsåker, från 1965, gäller för Grönebo förskola. Den möjliggör för en förskola om 500 kvm med en byggnadshöjd om 4,5 meter. På fastigheten Arlöv 6:22 finns även en tomtindelning. Fastigheten kan därför inte ändras i storlek utan en detaljplaneändring. Detaljplan 45, del av Arlöv 6:2 m fl, från 1964, gäller för angränsande offentliga lekplats och marken närmast runt om. Marken är planerad som allmän platsmark med park eller plantering. Grönebo förskola inrymmer idag två avdelningar och är i ett plan. Ska förskolan byggas ut eller rivas för att ge plats till två våningar och fler avdelningar krävs en detaljplaneändring. Utomhusytorna tillhörande förskolan behöver studeras i detaljplanen. Möjligheten finns att samutnyttja den allmänna lekplatsen med förskolans utomhusbehov. Vändplatsen i slutet av Grönvägen kan eventuellt flyttas något mot sydväst eller samutnyttjas för angöring till förskolan. Nordost om vändplatsen finns ytterligare allmän platsmark och även Burlövs bostäders mark, som eventuellt skulle kunna tas i anspråk av förskolan. Bland annat detta måste studeras i detaljplaneprocessen. Lars-Åke Ståhl Tf samhällsbyggnadschef Gertrud Richter Planchef Bifogade handlingar: Kommunstyrelsen_utökning av planområde Bilaga Grönebo 20150304 2 (2) 5 Datum 2015-03-04 Vår kontaktperson Birgitta Sandell 040-53 97 07 [email protected] Burlövs kommun Planavdelningen Box 53 232 21 Arlöv Ansökan av utökning av planområde Burlövs Bostäder AB har utrett möjlig nybyggnad av en förskola inom kvarteret Arlöv 6:22. Förslaget är att inkludera en 2-plans förskola där Grönebo förskolan idag är placerad i det detaljplansarbete som är påbörjat (KS/2014:109). Bifogar Situationsplan över berört område. Med vänliga hälsningar Burlövs Bostäder AB Birgitta Sandell VD Internetadress: www.burlovsbostader.se Postadress Besöksadress Telefonnummer PlusGiro Organisationsnummer Styrelsens säte Box 103 232 22 Arlöv Dalbyvägen 35, Arlöv 040-53 97 00 150300-2 556535-5483 Burlöv Faxnummer Bankgiro VAT-nummer 040-43 25 63 5402-7529 SE556535548301 BLV027 Utgåva 06 2007.04 www.wise.se Innehar F-skattebevis 6 BURLÖVS KOMMUN Planutskott 7 Kallelse Sammanträdesdatum 2015-03-23 Beslut om granskning planprogram för Södra stambanan genom Burlövs kommun Dnr KS/2012:307 Sammanfattning Trafikverket har för att öka kapaciteten på järnvägssträckan mellan Malmö-Lund påbörjat Projekt Flackarp-Arlöv, fyra spår med syfte att bygga ut järnvägen från två till fyra spår. För att kunna bygga ut järnvägen på sträckan genom Burlövs kommun måste nya detaljplaner framarbetas. Med anledning av detta görs en ny detaljplan i Arlöv och en i Åkarp. Utöver detaljplanerna görs ett detaljplaneprogram som lyfter inriktningen för utvecklingen av kommunens områden som direkt eller indirekt påverkas av spårutbyggnaden. Detaljplanerna och programmet har varit ute på samråd mellan den 23 oktober och den 23 november 2014. Samrådsredogörelser har tagits fram. Beslut om granskning av detaljplanerna för själva spåren togs i planutskottet i februari. Nu gäller detta beslut planprogrammet. Förslag till beslut Kommunstyrelsens planutskott beslutar att godkänna samrådsredogörelse tillhörande detaljplaneprogramsförslag för Södra stambanan genom Burlövs kommun, samt att gå ut på granskning med bifogat detaljplaneprogramsförslag för Södra stambanan genom Burlövs kommun. Burlövs kommun Samhällsbyggnadsförvaltningen Handläggare: Erik Karlsson 040-625 61 56 [email protected] 8 TJÄNSTESKRIVELSE Datum 2015-03-11 1 (3) Diarienummer KS/2012:307-214 Kommunstyrelsen Beslut om granskning planprogram för Södra stambanan genom Burlövs kommun Sammanfattning Trafikverket har för att öka kapaciteten på järnvägssträckan mellan Malmö-Lund påbörjat Projekt Flackarp-Arlöv, fyra spår med syfte att bygga ut järnvägen från två till fyra spår. För att kunna bygga ut järnvägen på sträckan genom Burlövs kommun måste nya detaljplaner framarbetas. Med anledning av detta görs en ny detaljplan i Arlöv och en i Åkarp. Utöver detaljplanerna görs ett detaljplaneprogram som lyfter inriktningen för utvecklingen av kommunens områden som direkt eller indirekt påverkas av spårutbyggnaden. Detaljplanerna och programmet har varit ute på samråd mellan 23 oktober och 23 november 2014. Samrådsredogörelser har tagits fram. Beslut om granskning av detaljplanerna för själva spåren togs i planutskottet i februari. Nu gäller detta beslut planprogrammet. Förslag till beslut Kommunstyrelsens planutskott beslutar att godkänna samrådsredogörelse tillhörande detaljplaneprogramsförslag för Södra stambanan genom Burlövs kommun samt att gå ut på granskning med bifogat detaljplaneprogramsförslag för Södra stambanan genom Burlövs kommun. BURLÖVS KOMMUN 9 2015-03-11 KS/2012:307 Redogörelse för ärendet Södra stambanans utbyggnad ger förutsättningar och möjligheter för utveckling av omgivningarna som inte innefattas i planeringen av själva spårutbyggnaden. Därför samlar detaljplaneprogram för Södra stambanan genom Burlövs kommun inriktningen för framtida utveckling av stambanans omgivningar i Burlövs kommun. Detaljplaneprogrammet innehåller hela Södra stambanans spårlängd genom kommunen men också mark därutöver. De delar som beskrivs mer ingående i programmet är Lommavägen, gång- och cykelpassage vid Företagsvägens slut, Burlöv Centralstation (Burlöv C) och stationsparken, Kronetorpsvägen, E6/ E20 med omgivningar, Alnarpsvägen-Sockervägen och Åkarpsdammen, området Bruksvägen-Lervägen-Tegelvägen, Åkarp station med överbyggnaden, Dalslund samt Gränsvägen och Gränsvägens förlängning. Detaljplaneprogrammet visar att framtida utveckling av områdena i anslutning till stambanan behöver följas av flertalet detaljplaneprocesser. Granskningstid beräknas pågå från och med 1 april till och med 26 april 2015. Inför granskning föreslås utöver mindre justeringar följande: Plangränserna till detaljplanerna för Södra stambanans utbyggnad läggs in i kartan som visar planprogrammets utbredning. Information om den pågående detaljplaneprocessen för utbyggnaden av Södra stambanan förtydligas i planprogrammet. Planprogrammet kompletteras med prognos för framtida av- och påstigande vid Burlöv C och Åkarp station i beräkning av behov av cykelparkeringsplatser. Planprogrammet kompletteras med uppdatering av utformning av Lommavägen. Planprogrammet kompletteras med uppdatering av möjlig utformning av gång- och cykelväg i Företagsvägen förlängning. Planprogrammet förtydligas gällande Projekt Flackarp-Arlövs bedömning av att utreda en ny gång- och cykelpassage över eller under spåren i förlängningen av Företagsvägen. Beskrivningen av passagen under Burlöv C förtydligas. Planprogrammet kompletteras med information om att vallen vid Burlöv station till viss del enligt avtal ska övergå till kommunen. 2 (3) BURLÖVS KOMMUN 10 2015-03-11 KS/2012:307 Planprogrammet kompletteras med att det vore positivt om möjlighet ges att identifiera var den allra första tågstationen och var stinsbostaden, som ska rivas, låg i Åkarp. Planprogrammet förtydligans angående området Dalslund och en eventuell tillfällig infart som kan bli till en permanent koppling. Sektioner som visar Gränsvägen uppdateras med bredare gång- och cykelväg samt smalare körbana. Planprogrammet uppdaterias med att Gränsvägens bro över Södra stambanan inte kommer kunna passeras till fots och per cykel under hela byggtiden. Planprogrammet kompletteras med att det idag pågår ett arbete mellan bland annat kommunen, VA SYD, och Trafikverket för att lösa frågor kring omläggning av va-ledningar vid Alnarpsån. Lars Åke Ståhl Tf samhällsbyggnadschef Gertrud Richter Planchef Bilagor Granskningshandling, samrådsredogörelse planprogram för Södra stambanan genom Burlövs kommun 3 (3) BURLÖVS KOMMUN Planutskott 11 Kallelse Sammanträdesdatum 2015-03-23 Förslag till yttrande över remiss "Energi- och klimatplan 2020 för Lomma kommun" Dnr KS/2015:187 Sammanfattning Burlövs kommun har fått Energi- och klimatplan 2020 för Lomma kommun på remiss för yttrande. Planen är tänkt att användas som ett strategiskt verktyg i Lomma kommuns arbete med att säkerställa energitillgång till kommunens medborgare, bidra till att använda energi mer effektivt och till att göra en omställning till ett samhälle som baseras på fossilfria energikällor. Förslag till beslut Kommunstyrelsens planutskott beslutar att till Lomma kommun avge yttrande enligt i ärendet redovisat förslag. Burlövs kommun Samhällsbyggnadsförvaltningen Handläggare: Johan Rönnborg 040-625 64 44 [email protected] 12 TJÄNSTESKRIVELSE Datum 2015-03-05 1 (3) Diarienummer KS/2015:187-279 Kommunstyrelsen Förslag till yttrande över remiss "Energi- och klimatplan 2020 för Lomma kommun" Sammanfattning Burlövs kommun har fått Energi- och klimatplan 2020 för Lomma kommun på remiss för yttrande. Planen är tänkt att användas som ett strategiskt verktyg i Lomma kommuns arbete med att säkerställa energitillgång till kommunens medborgare, bidra till att använda energi mer effektivt och till att göra en omställning till ett samhälle som baseras på fossilfria energikällor. Förslag till beslut Kommunstyrelsens planutskott beslutar att till Lomma kommun avge yttrande enligt i ärendet redovisat förslag. BURLÖVS KOMMUN 13 2015-03-05 KS/2015:187 Redogörelse för ärendet Energi- och klimatplanen är nulägesbeskrivning, mål och åtgärder och uppföljningsbara nyckeltal. Kopplingen mellan de nationella målen och Lommas mål bedöms tydliga för kommunens verksamhet. Kvantifierade mål saknas dock tillsynes för Lomma kommuns geografiska området. Det behöver i sig inte vara ett problem men det är svårt att följa resonemanget kring varför man inte brutit ner de nationella målen till kommunens geografiska område helt och hållet. Samhällsbyggnadsförvaltningen anser att planen kan bli tydligare avseende huruvida målen för det geografiska området är de samma som regionala/nationella eller om de inte beslutas för att rådighet anses saknas. Samhällsbyggnadsförvaltningen anser att val av parametrar i nulägesanalysen är bra men att längre dataserier hade varit att bra till exempel avseende energiförbrukning då de nationella målen vanligtvis har basår längre bak i tiden. Åtgärdsområdena som identifierats är, Energianvändning - effektiv och koldioxidsnål, Konsumtionspåverkan, Säkerhet och tillgång, Hållbara transporter och Hela kommunens förbrukning. Samhällsbyggnadsförvaltningen anser att åtgärderna inom kommunens verksamhet är tydligt redovisade och mycket väl utredda. Samhällsbyggnadsförvaltningen anser dock generellt att planen bör beskriva det geografiska området i större utsträckning. De åtgärderna som finns för det geografiska området är dock väl utredda för att vara en övergripande plan. Det är svårt att i texten se vad som är organisationsåtgärd eller en åtgärd för det geografiska området. Detta blir tydligare i åtgärdssammanfattningarna där flertalet åtgärder finns beskrivna. Åtgärdssammanfattningarna bör ses över så att de stämmer överens med åtgärderna i kapitlena samt varför flera åtgärder inte finns med i den annars ambitiösa sammanfattningen och samhällsekonomiska analysen. Avseende åtgärder för det geografiska området saknar Samhällsbyggnadsförvaltningen åtgärder som rör öppnandet av Lommabanan för persontrafik och användningen av kommande stationsområde i Lomma, inklusive etapp 2 dvs tätare turer och 3 nya stationer, samt kollektivtrafikstråken som bland annat finns i ÖP 2010. Samhällsbyggnadsförvaltningen anser att denna för klimatet positiva åtgärd bör lyftas fram starkare då transportsektorn står för de största utsläppen i Lomma kommun, enligt nulägesbeskrivningen. Samhällsbyggnadsförvaltningen anser generellt att åtgärderna kan tydliggöras för att öka läsbarheten. I övrigt anser Samhällsbyggnadsförvaltningen att analyser och åtgärder är mycket bra. 2 (3) BURLÖVS KOMMUN 14 2015-03-05 KS/2015:187 Samhällsbyggnadsförvaltningen kommer att inspireras av strukturen i Lommas Energi- och klimatplan i kommande miljöstrategiskt arbete. Förslag till yttrande Burlövs kommun tackar för möjligheten att få yttra sig över Lomma kommuns förslag till Energi- och klimatplan. Burlövs kommun anser att planen är väl genomarbetad med bra analyser och åtgärder. Burlövs kommun önskar ge följande kommentarer för att ge Lomma kommun möjlighet att förbättra planen ytterligare. - Planen kan bli tydligare avseende huruvida målen för kommunens geografiska område är de samma som de regionala/nationella målen eller om man valt att inte besluta dessa för att rådighet anses saknas. - Det är svårt att i texten se vad som är organisationsåtgärder eller åtgärder för det geografiska området. Detta blir tydligare i åtgärdssammanfattningarna där flertalet åtgärder är beskrivna. Åtgärdssammanfattningarna kan ses över så att de stämmer överens med åtgärderna i kapitlena samt varför flera åtgärder inte finns med i den annars ambitiösa sammanfattningen och samhällsekonomiska analysen. - Planen kan utvecklas i avseende på åtgärder för det geografiska området. Exempelvis saknar Burlövs kommun tydliga åtgärder som rör öppnandet av Lommabanan för persontrafik, inklusive etapp 2, och användningen av kommande stationsområde i Lomma, samt övriga kollektivtrafikstråk, som bland annat finns beskrivna i ÖP 2010. Burlövs kommun anser att dessa för klimatet positiva planåtgärder bör lyftas fram då transportsektorn står för de största utsläppen i Lomma kommun, enligt nulägesbeskrivningen. Lars-Åke Ståhl Tf samhällsbyggnadschef Bilagor: Gertrud Richter Planchef Yttrande över ”Energi- och klimatplan 2020 för Lomma kommun” Följebrev Remiss av förslag till ”Energi- och klimatplan 2020 för Lomma kommun” Energi- och klimatplan 2020 för Lomma kommun Remisstid: svar senast 10 april 2015. Expedieras till: Lomma kommun, Kommunstyrelsen, 234 81 Lomma 3 (3) Burlövs kommun Kommunstyrelsen 15 YTTRANDE Datum 2015-03-12 1 (1) Diarienummer KS/2015:187-279 Lomma kommun Kommunstyrelsen 234 81 Lomma Yttrande över Energi- och klimatplan 2020 för Lomma kommun Burlövs kommun tackar för möjligheten att få yttra sig över Lomma kommuns förslag till Energi- och klimatplan. Burlövs kommun anser att planen är väl genomarbetad med bra analyser och åtgärder. Burlövs kommun önskar ge följande kommentarer för att ge Lomma kommun möjlighet att förbättra planen ytterligare. Planen kan bli tydligare avseende huruvida målen för kommunens geografiska område är de samma som de regionala/nationella målen eller om man valt att inte besluta dessa för att rådighet anses saknas. Det är svårt att i texten se vad som är organisationsåtgärder eller åtgärder för det geografiska området. Detta blir tydligare i åtgärdssammanfattningarna där flertalet åtgärder är beskrivna. Åtgärdssammanfattningarna kan ses över så att de stämmer överens med åtgärderna i kapitlena samt varför flera åtgärder inte finns med i den annars ambitiösa sammanfattningen och samhällsekonomiska analysen. Planen kan utvecklas i avseende på åtgärder för det geografiska området. Exempelvis saknar Burlövs kommun tydliga åtgärder som rör öppnandet av Lommabanan för persontrafik, inklusive etapp 2, och användningen av kommande stationsområde i Lomma, samt övriga kollektivtrafikstråk, som bland annat finns beskrivna i ÖP 2010. Burlövs kommun anser att dessa för klimatet positiva planåtgärder bör lyftas fram då transportsektorn står för de största utsläppen i Lomma kommun, enligt nulägesbeskrivningen. På Burlövs kommuns vägnar Kommunstyrelsen Katja Larsson Ordförande Adress: Box 53 232 21 ARLÖV Lars-Åke Ståhl Kommundirektör Besöksadress: Kärleksgatan 6 Arlöv Tel. 040-625 60 00 Fax. 040-43 51 12 [email protected] Org.nr 212000-1025 Bankgiro 650-3890 Plusgiro 112010-4 16 1(2) SAMHÄLLSBYGGNADSFÖRVALTNINGEN Planeringsavdelningen 2015-02-16 Vår referens: 040-6411027 [email protected] Diarienr: 2013:178.370 Er referens: Tim Schnoor Direkttel: E-post: Remiss av förslag till ”Energi- och klimatplan 2020 för Lomma kommun” Lomma kommuns energi- och klimatplan är tänkt att användas som ett strategiskt verktyg i Lomma kommuns arbete med att säkerställa energitillgång till kommunens medborgare, bidra till att använda energi mer effektivt och till att göra en omställning till ett samhälle som baseras på fossilfria energikällor. Planen ska ersätta den tidigare ”Energiplan med energistrategi för Lomma kommun 2009-2012”. Den förra planen ersätts med en plan som har något högre målsättningar och åtgärder som är mer inriktade på strategiskt arbete. Planerna täcker annars snarlika åtgärdsområde. Planeringsavdelningen på Lomma kommun översänder härmed, på uppdrag av planledningsgruppen i Lomma kommun, Energi- och klimatplan 2020 för Lomma kommun, för remiss till externa intressenter enligt sändlista nedan. Föreliggande förslag till ” Energi- och klimatplan 2020 för Lomma kommun”, remitteras till externa instanser för svar senast 10 april 2015. Eventuella frågor om planen kan ställas till Tim Schnoor (040-6411027, [email protected]). Hör gärna av er om ni har frågor om ärendet. Hälsningar, Tim Schnoor Lomma kommun Kommunstyrelsen 234 81 Lomma Tel 040-641 10 00 Fax 040-641 14 17 E-post [email protected] www.lomma.se 17 2(2) Sändlista Länsstyrelsen Skåne Kävlinge kommun Lunds kommun Staffanstorps kommun Burlöv kommun Malmö stad EON Kraftringen AB Energikontoret Skåne Klimatkommunerna Biogas Syd Solar Region Skåne Naturskyddsföreningen Lomma-Bjärred Centerpartiet Lomma Folkpartiet Lomma Kristdemokraterna Lomma Miljöpartiet Lomma Moderaterna Lomma Socialdemokraterna Lomma Sverigedemokraterna Lomma 18 Energi- och klimatplan 2020 för Lomma kommun Remissversion 20150126 19 Projektledare: Tim Schnoor, miljöstrateg Arbetsgrupp: Georg Gremsperger - energirådgivare, Göran Samuelsson - fastighetschef, Tim Schnoor - miljöstrateg Politisk styrgrupp: Alf Michelsen (ordf.), Jerry Ahlström, Lars Arheden, Tudor Bernard (till jan 2014), Lisa Bäck, Rolf Lundh (från jan 2014) Miljöbedömning: Ahrne Christiansson Tidsplan • • • KS beslut om samråd februari 2014 Samråd ca 6 veckor (till 10 april) Därefter politisk beredning för beslut i KF (11 juni) Bilder på framsidan: pixabay.com, miljömålsillustration: miljomal.se 1 20 Innehållsförteckning Lommas energi- och klimatarbete .............................................................................................. 3 Inledning..................................................................................................................................... 3 Energi- och klimatplanens syfte, avgränsningar och struktur .................................................... 4 Nulägesbeskrivning .................................................................................................................... 7 Energi- och klimatstrategiska mål ............................................................................................ 13 Energianvändning - effektiv och koldioxidsnål ....................................................................... 17 Konsumtionspåverkan .............................................................................................................. 20 Säkerhet och tillgång ................................................................................................................ 24 Hållbara transporter .................................................................................................................. 26 Hela kommunens förbrukning.................................................................................................. 32 Tabell över åtgärder i planen (för detaljer se respektive åtgärd).............................................. 35 Nyckeltal/indikatorer ................................................................................................................ 36 Åtgärder energi- och klimatplan .............................................................................................. 38 Källor........................................................................................................................................ 54 Bilaga 1 Lag (1977:439) om kommunal energiplanering ........................................................ 55 Bilaga 2 Miljöbedömning av energiplanen .............................................................................. 56 Bilaga 3 Utmaningen ”100% fossilbränslefritt Skåne” ............................................................ 63 2 21 Lommas energi- och klimatarbete Sverige och övriga länder står inför en stor utmaning, att hejda människans negativa påverkan på klimatet. Enligt OECDs prognoser kommer vissa regioner av världen att drabbas av väderoch klimatrelaterade katastrofer som en följd av människans utsläpp av växthusgaser. Utsläpp av växthusgaser är direkt kopplat till vilken typ av energikällor och hur mycket energi som samhället använder. Lomma kommun är del i en region som tar stora utvecklingssprång. Malmö och Lund växer både som boende- och arbetskommuner. Kringliggande kommuner som Lomma, Burlöv, Staffanstorp växer framförallt som boendekommuner. I takt med att kommunerna växer ökar också deras totala behov av energi. Syftet med denna plan är att styra Lomma kommuns utveckling mot att bli en energieffektiv och växthusgassnål kommun som samtidigt säkerställer alla medborgares tillgång till energi. Inledning Sverige är idag ett av de länder i världen som använder mest energi per person. Vi använder ca 60 MWh per person och år vilket är tionde mest i världen (Worldbank, 2013). All energi vi använder produceras med hjälp av naturresurser, som i mindre eller större omfattning leder till negativ miljöpåverkan. Uppskattningsvis 75-80 procent av Sveriges utsläpp av växthusgaser är direkt relaterade till energianvändning. Eftersom mer än 90 procent av de koldioxidutsläpp som människan orsakar kommer från världens rika länder bär vi ett huvudansvar för att begränsa utsläppen. År 2050 bör utsläppen i industrialiserade länder vara cirka två ton koldioxidekvivalenter per person för att därefter fortsätta minska. År 2012 släppte vi i Sverige ut växthusgaser motsvarande drygt 6 ton koldioxidekvivalenter per person (Naturvårdsverkets statistik). Det motsvarar en minskning med utsläpp på närmare 70 procent till år 2050. Det är en minskning som kräver att samhället förändras på ett genomgående sätt. Kommunerna har en central roll i arbetet med att minska klimatpåverkan. Genom sitt ansvar för energiplanering och fysisk planering har kommunerna stort inflytande på samhällets utformning och trafikutveckling. Dessutom har kommunen ett ansvar att agera som en aktiv aktör genom att ställa krav vid upphandling, sprida information, bilda opinion i frågan och att ge medborgarna råd i energifrågor. Sedan 1977 finns en lag om att varje kommun ska ha en energiplan (Lag 1977:439 om kommunal energiplanering, se bilaga 1). I denna anges huvudsyftet med energiplanering vara att kommunen i sin planering ska främja hushållningen med energi samt verka för en säker och tillräcklig energitillförsel. Energiplanen ska ta upp tillförsel, distribution och användning av energi i kommunen. Syftet med lagen var att den skulle vara ett verktyg i omställningen från 1970-talets oljeberoende och för energieffektivisering. Lagen kom till under en period då energimarknaden inte var avreglerad och kommunerna hade större rådighet över sin energitillförsel till en kommun. Idag fyller energiplaneringen en annan roll. Kommuner har ett strategiskt ansvar för utvecklingen i kommunen. Förutom att vara en viktig aktör i arbetet med att minska miljö- och klimatpåverkan, har man också ansvar för bebyggelse- och infrastrukturplanering och avfallshantering. Energiplanen ska fungera som ett internt styrdokument för kommunorganisationens egen energianvändning och agerande kring energifrågor. Planen har också stor potential att fungera som ett verktyg för att kraftsamla 3 22 kring angelägna lokala energifrågor tillsammans med näringsliv och medborgare. Lomma Kommun använder också begreppet energi- och klimatplan för att visa att energiplanering inte bara handlar om tillgång på och distribution av energi, utan också om hur kommunen ska arbeta för att vårt energibehov ska minimera påverkan på vårt klimat. Terminologi: När det i texten står ”Kommun/Kommunen” med stort K åsyftas kommunen som organisation inklusive alla dess verksamheter specifikt. Åsyftas kommunens i vid mening (som geografiskt område) står det med litet k eller utskrivet ”som geografiskt område”. Det är också viktigt att understryka att energi- och klimatarbete är lönsamt på flera plan. Effektivisering av energianvändning och att ställa om tillförseln av energi innebär ofta ekonomisk lönsamhet. Energipriserna kommer troligtvis att stiga i framtiden och energisektorn anses ofta ha en betydande lönsamhetspotential. Det är också betydligt billigare att ställa om energisystem idag än att täcka kostnader av ett förändrat klimat senare. I de fall det krävs åtgärder där ekonomisk lönsamhet saknas eller är liten bör lönsamheten av projekten räknas på längre sikt eller på andra sätt än vad som oftast görs, till exempel genom livscykelkostnader. Det finns också lönsamhetsaspekter som inte är rent ekonomiska. Hushållande med resurser eller att välja energislag som produceras med mindre påverkan på miljö och människor kan ha en betydande lönsamhet. Lönsamheten kan vara social, kulturell, och på de ekosystemtjänster som tillhandahålls eller för naturens egen skull. Denna ”mänskliga lönsamhet” är svårare att räkna på men bör finnas med i beslut som myndigheter tar. Detta synsätt måste genomsyra de beslut som organisationen tar. Energi- och klimatplanens syfte, avgränsningar och struktur Lomma Kommuns energi- och klimatplan är tänkt att användas som ett strategiskt verktyg i Lomma Kommuns arbete med att säkerställa energitillgång till kommunens medborgare, bidra till att använda energi mer effektivt och till att göra en omställning till ett samhälle som baseras på förnybara energikällor. Planen ska ange riktningen för hur det nationella miljömålet ”Begränsad klimatpåverkan” ska uppnås och samtidigt uppfylla det lagstadgade kravet på att Kommunen ska ha en aktuell energiplan. Energi- och klimatplanen innehåller mål och åtgärder inom både energi- och klimatområdet. Det är svårt att dra en tydlig gräns kring vad som måste ingå i en energiplan och inte. Energiplanen ska täcka tillförsel, distribution och användning av energi, samt miljöeffekter av dessa. Samtidigt är planen en del i kommunens miljömålsarbete. Ingen distinktion kring vad kommunen måste göra enligt lag och vad som görs därutöver har därför gjorts i arbetet. Den gällande energiplanen (med klimatstrategi) i Lomma kommun antogs av kommunfullmäktige 2008 och denna energi- och klimatplan ersätter den tidigare planen. Energiplanen med dess mål och åtgärder avser Lomma kommun som geografiskt område. Eftersom planen antas av kommunfullmäktige omfattar åtgärderna främst aktiviteter som genomförs av kommunens förvaltningar och bolag. Tillgång till energi styrs till stor del av 4 23 energibolagen men kommunen kan i sin energiplan ange riktning för vad man vill föra fram till dessa. Kommuner har också positionen att visa hur samhällets omställning kan gå till och kan fungera som en förebild och katalysator för omställningsarbetet i kommunens som geografiskt område. Därför behandlar planen åtgärder som handlar om hur Kommunen ska arbeta tillsammans med medborgarna och andra aktörer verksamma inom kommunen för att minska energianvändning i kommunen som helhet. Struktur Energi- och klimatplanen inleds med en del där bakgrund, nulägesbeskrivning och politiska målsättningar beskrivs. Planens olika arbetsområden är uppdelade i så kallade fokusområden som är utvalda utifrån diskussionerna under framarbetandet av energiplanen. Följande områden valdes ut: 1. Energianvändning – effektiv och växthusgassnål 2. Konsumtionspåverkan 3. Säkerhet och tillgång 4. Hållbara transporter 5. Hela kommunens förbrukning Varje område består i sin tur av: • Beskrivning av nuläget inom området. • Förslag till åtgärder för att nå kommunens mål. Inom varje fokusområde diskuteras den problembild och de utmaningar som identifierats när planen arbetades fram. Inom varje område definieras åtgärder för att uppnå kommunens mål på energi- och klimatområdet. Vad som bedöms behöver göras för att nå målen beskrivs i sammanfattad form under respektive avsnitt. Denna korta beskrivning är gjord enligt den modell som används i kommunens miljömålsdokument. Tanken är att mål och åtgärder från denna plan lyfts rakt in i miljömålsdokumentet. I denna plan finns också en del där varje åtgärd är mer detaljerat beskriven än vad åtgärderna i miljömålsdokumentet är. Syftet med det är att tydliggöra vad åtgärden handlar om, vem som ansvarar för den och hur uppföljning av denna åtgärd ska ske. Målgruppen för planen är främst de kommunala tjänstemän inom Kommunen som kan tänkas komma att arbeta med genomförande av åtgärderna beskrivna i planen. Dock ska den skrivas på ett sätt så att kommunens energiarbete ska kunna förstås och intressera kommunens medborgare och olika externa aktörer. Aktualitet och uppföljning Lagen om kommunal energiplanering anger att varje kommun ska ha en aktuell energiplan. Denna plan ska täcka perioden 2015 till och med 2020 med en mer samlad uppföljning och aktualisering/uppdatering av åtgärder under 2017. I början av 2020 bör planen följas upp slutgiltigt för att ligga till grund för en ny/reviderad energiplan som beslutas under 2020. Inrapportering av hur åtgärderna framskrider ska ske enligt det intervall som står angivet i denna plan. Det finns både breda och övergripande nyckeltal som beskriver det generella tillståndet för miljön, samt nyckeltal kopplade till särskilda åtgärder. Mål- och åtgärdsprogrammet ska integreras i kommunens system för planering och uppföljning samt göra avtryck i den årliga verksamhetsplaneringen, i budgetarbetet och vid årsredovisningen. 5 24 Resultatet av miljöarbetet inom förvaltningarna/verksamheterna, som oftast redovisas i form av indikatorer/nyckeltal, ska årligen sammanfattas i en miljöredovisning. Koppling till lokala och nationella miljömål Energi- och klimatplanen är ett fristående dokument som antas av kommunfullmäktige. Samtidigt är den en del i kommunens miljömålsprogram (Miljömål för Lomma kommun 2014 – 2020) eftersom den berör arbetet med flera miljömål, dock främst "Begränsad klimatpåverkan". Mål och åtgärder är tänkta att vara utformade på samma sätt som i miljömålsprogrammet så att dessa kan föras in i kommunens samlade mål- och åtgärdslista för miljöarbetet. Uppföljning av denna plan är också tänkt att ske inom ramen för miljömålsuppföljningen. För att samordnas med miljömålsprogrammet har varje åtgärd kopplats samman med huvudansvariga och eventuellt delansvariga nämnder. Dessutom har förslag till kostnader både för de olika åtgärderna och för eventuella driftskostnader lagts till varje åtgärd. Huvudansvariga nämnder har ansvaret för att tillräckliga medel äskas i budgetprocessen och att äskanden åtföljs av en fördjupad kostnadsanalys. Planen är en del i att uppfylla de nationella miljömålen. Därför har klimat och energistrategi för Skåne (Länsstyrelsen Skåne, 2013) används som bakgrund för målformulering och för formulerande av åtgärder i denna plan. Arbetsprocessen Arbetet med ny energiplan för Lomma kommun startade hösten 2013 med bildandet av en politisk styrgrupp för framtagande av en ny energiplan samt tilldelning av projektledare från planeringsavdelningen på kommunledningskontoret. Den politiska styrgruppen och projektledning enades om en arbetsprocess för att ta fram en ny energi- och klimatplan. Som en del av denna process skapades en arbetsgrupp som ansvarar för framtagande av plan samt förslag till mål för arbetet. Efter att målen formulerats i början av 2014 påbörjades arbetet med att ta fram åtgärder genom att identifiera alla aktörer som kan tänkas vara inblandade i arbetet med att nå uppsatta mål. Projektledningen har sedan haft träffar med alla identifierade aktörer för att diskutera mål och åtgärder inom deras område. Formulering av åtgärder har i vissa fall överlämnats till dessa aktörer och i vissa fall har projektledning tillsammans med aktörer gemensamt tagit fram åtgärder. Arbetet med planen har rapporterats till den politiska styrgruppen löpande under arbetet. Möten har också hållits med Kraftringen AB i egenskap av ägare av fjärrvärmenätet/elnätägare och EON AB i egenskap av elnätägare. Kontakter med Hållbar utveckling Skåne (HUT) har tagits i arbetet med energieffektiva upphandlingar. En kortfattad miljökonsekvensbedömning har tagits fram vid framarbetande av planen (Bilaga 2). 6 25 Nulägesbeskrivning En analys och beskrivning av kommunens nuvarande energianvändning och utsläpp av växthusgaser ska ses som en bas för att avgöra vilka frågor inom klimat- och energiområdet som kräver störst uppmärksamhet. Inom ramen för arbetet med energi- och klimatstrategin har en kartläggning av förbrukning av energi och utsläpp av växthusgaser inom kommunen gjorts. En del behandlar kommunen som geografiskt område och baseras på statistik från SCB och Regional Utveckling och Samverkan i miljömålssystemet (RUS). Fjärrvärmestatistik kommer från Kraftringen AB. Statistik över Kommunal energiförbrukning kommer från intern rapportering som görs inom ramen för energieffektiviseringsstödet. Data från upphandlade verksamheter har erhållits direkt från kontaktpersoner på respektive företag. Koldioxidutsläpp och primärenergianvändning har beräknats utifrån omvandlingstal hämtade från olika källor så som Miljöfaktaboken 2011 (Gode m. fl., 2011), miljofordon.se och SJ:s miljökalkyl (källa: SJ). Slutanvändning är den energi som används av slutanvändaren och mäts exempelvis i en elmätare. Primärenergi är den energi som krävs för att producera en viss mängd slutlig energi. Primärenergi ger en bild av hur mycket primära energiresurser som krävts under hela livscykeln från källa till nyttighet. Primärenergi är alltså den energi som vi använder plus de omvandlingsförluster som uppträder på vägen från produktion till användare genom utvinning, förädling, transport, omvandling eller distribution av energi. RUS = Regional Utveckling och Samverkan i miljömålssystemet. RUS svarar för länsstyrelsegemensamma uppgifter och samordning mellan olika berörda parter i miljömålssystemet, inklusive nationella myndigheter och kommuner. Kommunbeskrivning Lomma kommun är en av Skånes till ytan minsta kommuner med en landareal på 56 km2. Kännetecknande för kommunen är de två jämnstora tätorterna Lomma och Bjärred, där drygt 90 % av kommunens invånare bor. Kommunen har drygt 22 500 invånare, fördelade på cirka 8 900 hushåll. Den genomsnittliga hushållsstorleken är knappt 2,5 personer. Av kommunens knappt 9 100 bostäder är ca 68 % småhus. Näringsliv Kommunens näringsliv består till största delen av små företag med högst två anställda. Den största arbetsgivaren i Lomma är Kommunen själv med ca 1100 anställda. Därefter följer Sveriges lantbruksuniversitet med ca 330 anställda och Förenade Care med 275. Antalet arbeten inom kommunen är totalt 5 500 varav ca 85 % är inom tjänste- och handelssektorn. Antalet kommuninvånare som förvärvsarbetar uppgår till knappt 10 500. Drygt 8 000 arbetspendlar dagligen till en annan kommun medan ca 3 000 pendlar in i kommunen. Med kommunens begränsade yta och en bebyggelse som i huvudsak är koncentrerad till två tätorter ges möjligheter att uppnå en kollektivtrafik med tillräcklig kvalitet och turtäthet för att locka flertalet resenärer. 7 26 Slutanvändning energi Slutanvändningen av energi i Lomma kommun som geografiskt område för 2010 var ca 330 GWh (Figur 1) (SCB, 2014). Knappt hälften av den rapporterade användningen faller inom transporter, som därmed är den största enskilda kategorin. Energi som förbrukas för ”boende” anges till ca 110 GWh och resterande ca 70 GWh klassas som användning inom service (i denna ingår offentlig verksamhet). Ur SCBs energistatistik går det inte att utläsa om det finns en trend i användningen. Transportsektorn använder till största delen fossila flytande bränslen. Övrig inrapporterad användning domineras av elanvändning. Under 2013 levererade Kraftringen AB 68 GWh fjärrvärme och 2 GWh gasvärme inom Lomma kommun som geografiskt område. Denna produktion har fallit ur SCBs statistik och ska beaktas storleksmässigt när vi diskuterar slutanvändning, trots att det är en senare siffra än den som går att få fram ur SCBs statistik. Denna energi kan inte fullt ut härledas till vilken kategori den tillhör (28 GWh är uppvärmning av ”villor” och 42 GWh rapporterat som ”övrigt”). Figur 1. Slutanvänd energi inom Lomma kommun (geografiskt område), utan fjärrvärme. Data från SCB. Energiproduktion, befintlig och potential Produktionsanläggningar för fjärrvärmedistribution finns i Lomma och Bjärred. Båda anläggningarna ägs och drivs av Kraftringen AB. I Bjärred finns en naturgaseldad panncentral vid Bjärehovskolan. Fjärrvärmeproduktionen för Lomma sker huvudsakligen i det biobränsleeldade kraftvärmeverket Återbruket i Lomma som fungerar som baslastanläggning (Figur 2). Under vinterperioden kan en överföring av värme även ske till fjärrvärmenätet i Lund från Återbruket. Under revisionsstopp av Återbruket sker en överföring av hetvatten från Kraftringens produktionsenheter i Lund/Eslöv till Lomma. Fjärrvärmen som produceras vid Kraftverket i Lomma ingår i Lomma/Lund/Eslövsnätet som har en bränslemix som 2013 bestod till 77 procent av förnybart bränsle. 8 27 Definitioner av förnybart i Kraftringens ABs redovisning: Förnybara bränslen (i fjärrvärmen i Lomma): Bioolja, Returträ, Skogsflis, Pellets, Halm och flis (köpt värme), Biogas, El till värmepumpar (en del är förnybar, resten fossilt eller kärnkraft) Återvunnen värme: Spillvärme, "Gratisvärme" i värmepumpar (från avloppsvatten, geotermi, fjärrkylaproduktion och akvifär) Långsamt förnybart: Torv Fossila: Naturgas Olja Verket i Lomma eldas med returträ. Verket i Bjärred är gasdrivet och använder fossil naturgas som energikälla. Kommunens struktur med två tätorter med huvuddelen av kommunens invånare ger möjlighet till ett väl utbyggt fjärrvärmenät inom tätorterna. Idag är fjärrvärmenätet Lomma/Lund/Eslöv skilt från gaseldade nätet i Bjärred. Lomma arbetar för att knyta samman fjärrvärmenätet i Lomma med det i Bjärred för att på så sätt fasa ut den fossila gasen som finns i nätet i Bjärred. Kraftvärmeverket Återbruket i Lomma producerar både värme och el med hjälp av återvunnet trä från t.ex. rivningsarbeten. Figur 2 Fjärrvärmeproduktion inom Lomma kommun (geografisk enhet). Data från Kraftringen AB. I övrigt har kommunen liten potential för energiproduktion eftersom tillgången på råvara för produktion är liten. Arealen energiskog är endast 9 hektar (data för 2013, Jordbruksverkets statistikdatabas). Detta motsvarar ca 0,4 GWh/år 1 möjlig energiproduktion. 1 Beräknat på en avkastning på 9 ton TS per hektar och år samt en energibalans som anger ett överskott om ca 150 GJ per hektar och år. 9 28 Länsstyrelsen i Skåne uppskattar Lommas kommuns biogaspotential till ca 18 GWh/år (Länsstyrelsen Skåne 2011). Största andelen av denna potential består av odlingsrester andra än halm (7,5 GWh/år) och av halm (5,3 GWh/år). Matavfall (beräknat på 100% insamlat) uppskattas kunna ge 1,7 GWh/år. Antar man att man odlar energigrödor (majs, gräs/klövervall, betor och spannmål) tillkommer ytterligare ca 3,7 GWh/år. Kommunen har också möjliga restprodukter som kan användas till biogasproduktion i form av uppsamlad tång (alger) och från vegetation som slåttras i kommunenes naturområden. Avslaget hö uppskattas kunna ge 16 MWh/hektar och år 2. 2014 slås och samlas vegetationen dock endast på ett par hektar av kommunens mark. BUCEFALOS-projektet har uppskattat att kommunens biogaspotential från akvatiska substrat (alger) är ca 1 GWh/år (BUCEFALOS, 2014b). Räknar man istället på den mängd alger som rensas från kommunens stränder (ca 1500 ton årligen) får man en potential mellan 0,4-0,7 GWh/år beroende på hur mycket som samlas in vid vårstädning respektive under säsong 3. Kommunens potential för biogasproduktion får anses som för liten för att på egen hand ha en större rötningsanläggning. Istället kommer kommuns matavfall att rötas på en ny produktionsanläggning för biogas på Spillepeng. Det pågår också en diskussion inom kommunen om en mindre anläggning för torrötning av den tång som rensas från kommunens stränder och andra biologiska restprodukter. Länsstyrelsen i Skåne län har utrett potentialen för användande av industriell restvärme i Skåne (Länsstyrelsen Skåne 2014). I den bedöms potentialen spillvärme från Lomma kommun vara i spannet 0 – 2000 GWh/år (endast en anläggning). Vindkraft Förutsättningarna i kommunen för att kunna utnyttja vindkraft är vindmässigt goda. Enligt en av SMHI utförd studie i Skåne 1994, ligger 71 % av kommunen i vindenergiklass B och resterande i vindenergiklass C vid en klassindelning från A till D där A är bästa klass. Kommunen anger dock i Översiktsplan 2010 för Lomma kommun att den tar ställning mot etablering av storskalig vindkraft inom kommunens område. Alnarpsströmmen Alnarpsströmmen är en lokal energiresurs där grundvattentemperaturen håller 9-10 ºC vid 70 meters djup året runt. De tidigare större värmepumpanläggningarna i Lomma tätort har tagits ur drift av olika skäl. Dock kan frågan om att utnyttja Alnarpsströmmen för energiproduktion komma att bli intressant i framtiden. Växthusgaser Det finns inga exakta, inrapporterade uppgifter på hur mycket växthusgaser som släpps ut i Lomma kommun som geografiskt område. Däremot finns det beräknade uppskattningar av växthusgasutsläpp gjorda genom modellering. Modellerna bygger på olika typer av tillgänglig statistik som till exempel trafikflöden och fordonstyp. Modellerna är inte att betrakta som exakta värden utan är tänkta att visa trender som kan ge en ungefärlig bild av hur situationen i 2 Beräknat enligt den metod som används i ”biogaspotential i Skåne” (Länsstyrelsen Skåne 2011) och antaget samma värden som för gräs/klövervall. 3 Beräknat enligt (BUCEFALOS, 2014a) med spannet beräknat på antagande att allt har en våtvikt motsvarande insamlad tång under sommaren till att hälften samlas in under vårstädning. 10 29 olika kommuner ser ut. Utsläppen som redovisas här är modelleringar gjorda av RUS. RUSs syfte är att stödja länsstyrelserna och andra regionala aktörers arbete med miljömålen. Statistiken för utsläppen av luftföroreningar i Lomma kommun är hämtade från RUSs emissionsdatabas. Figur 3 Beräknade totala utsläpp av växthusgaser i Lomma kommun beräknade i CO2-ekvivalenter totalt (vänster) och per sektor (höger). Data från RUS modeller. Modellen visar att utsläppen av växthusgaser i Lomma kommun har en minskande trend under 2000-talet (Figur 3). Utsläppen för 2011 ligger strax under 5 ton/person vilket ska jämföras med ett nationellt genomsnitt drygt 6 ton per person (Naturvårdsverket, 2014). Lommas beräknade utsläppsminskning beror till största delen på att utsläpp kopplat till uppvärmning har minskat (Figur 3). Transportsektorn som står för den största delen av utsläppen har däremot legat relativt konstant. Av transporterna står personbilarna för den stora majoriteten av utsläpp i Lomma kommun. En stor del av redovisade utsläpp från transportsektorn kommer från förbipasserande trafik på E6:an och är därmed svår att minska med kommunala initiativ. Utsläppen från förbipasserande trafik och trafik genererad av boende i Lomma går inte att separera i dessa modeller. Trots detta kan antas att transporter är den största källan till utsläpp i kommunen baserat på mängden slutanvänd energi inom transportsektorn redovisad ovan (antaget att större delen av denna energi är fossil, vilket framgår av statistiken i transportavsnittet). Minskning av utsläpp från transporter bör alltså vara ett fokusområde för klimatarbetet i Lomma kommun. De i modellen redovisade utsläppen är så kallade "direkta utsläpp" som är utsläpp från till exempel anläggningar och fordon. ”Indirekta utsläpp” kallas de utsläpp som görs i samband med produktion av varor som konsumeras. Konsumtionsrelaterade utsläpp diskuteras i detalj senare men här kan vara intressant att nämna att Lomma kommuns (geografiskt) koldioxidavtryck (2004) är framräknat till ca 14 ton koldioxidekvivalenter per person och år. Inräknat konsumtion (indirekta utsläpp) beräknas kommunens utsläpp dubbleras jämfört med modellerade direkta utsläpp. 11 30 Kommunens verksamheter består av Kommunen och dess fastigheter, samt bolagen LSAB och LUAB. Från Kommunens entreprenader har bränsleanvändning hämtats in. Ingen uppgift om värme och elförbrukning har kunnat fås från entreprenörerna som inte huserar i kommunens lokaler. Data har hämtats in från Bring (matleveranser), Samhall (renhållning - kommunens lokaler), PEAB(drift och underhåll gata/park), SITA (avfall), Bergkvara (skolskjuts) och Förenade Care (äldrevård – kommunens lokaler). Energianvändning och växthusgasutsläpp inom kommunens verksamheter Kommunen använde 2013 ca 26 GWh energi. Det är knappt 10 % av kommunens totala slutanvändning. Uppvärmning av Kommunens byggnader stod för ca hälften av den mängden, fastighetsel för drygt 30 %, belysningsel för 10 % och transporter för resten (Figur 4). Räknar man om den använda (inköpta) energin till primärenergi ser man att uppvärmningens andel sjunker och belysningens andel ökar. Minskningen av uppvärmning är till stor del beroende på fjärrvärmens låga primärenergifaktor. Belysningens ökning är relaterat till att elen till belysningen kom från ett avtal som levererar nordisk elmix. Nordisk elmix har en hög primärenergifaktor på grund av de fossila energikällor som ingår i produktionen av elmixen. Övrig el i kommunen är miljömärkt vattenkraftsel som har en relativt låg primärenergifaktor. Växthusgasutsläppen under 2013 uppgick till ca 2 600 ton (beräknat värde). Uppvärmningens andel av utsläppen är drygt 70%. Speciellt bör noteras att uppvärmning med gas står för nära hälften av kommunens totala växthusgasutsläpp. Upphandlade entreprenader står för nästan 10 procent av utsläppen. Detta är dessutom en låg uppskattning eftersom endast entreprenadernas bränsleförbrukning räknas in i dessa utsläpp. En stor del av el och uppvärmningsutsläppen för vissa av dessa verksamheter ligger i kommunens utsläppstatistik eftersom verksamheterna hyr lokalerna av kommunen. Figur 4 Kommunens verksamheters energiförbrukning och växthusgasutsläpp. Data samlat från Kommunens förvaltningar. Fler detaljer i nulägesanalysen presenteras under respektive tema. 12 31 Energi- och klimatstrategiska mål Halten av växthusgaser i atmosfären ska i enlighet med FN:s ramkonvention för klimatförändringar stabiliseras på en nivå som innebär att människans påverkan på klimatsystemet inte blir farlig. Målet ska uppnås på ett sådant sätt och i en sådan takt att den biologiska mångfalden bevaras, livsmedelsproduktionen säkerställs och andra mål för hållbar utveckling inte äventyras. Sverige har tillsammans med andra länder ett ansvar för att det globala målet kan uppnås. Precisering av miljökvalitetsmålet Miljökvalitetsmålet ”Begränsad klimatpåverkan” preciseras så att med målet avses att: - Den globala ökningen av medeltemperaturen begränsas till högst 2 grader Celsius jämfört med den förindustriella nivån. Sverige ska verka internationellt för att det globala arbetet inriktas mot detta mål, och - Sveriges klimatpolitik utformas så att den bidrar till att koncentrationen av växthusgaser i atmosfären på lång sikt stabiliseras på nivån högst 400 miljondelar koldioxidekvivalenter (ppmv koldioxidekvivalenter). Det svenska klimatarbetet bedrivs på flera nivåer. På global nivå finns Kyotoprotokollet som är en internationell överenskommelse, sluten 1997 i Kyoto i Japan. Avtalet, som trädde i kraft 2005, har som mål att de årliga globala utsläppen av växthusgaser ska minska med minst 5,0 procent från året 1990 till perioden 2008-2012. Vid FN:s klimatkonferens i Cancun i Mexiko 2010 åtog sig alla industriländer att ta fram nationella långsiktiga strategier för att åstadkomma låga koldioxidutsläpp. EU-kommissionen har tagit fram en färdplan för EU för en konkurrenskraftig och koldioxidsnål ekonomi till 2050. Syftet är att uppfylla målet att minska EU:s utsläpp med 80-95 procent till 2050. På nationell nivå har regeringen i Sverige, våren 2009, presenterat propositionen ”En sammanhållen klimat- och energipolitik”. Denna syftar till att uppnå miljökvalitetsmålet Begränsad klimatpåverkan. Riksdagen beslutade att målet för de svenska utsläppen av växthusgaser, ska vara: • • • • • • En minskning med 40 procent till år 2020 jämfört med 1990. Sveriges nettoutsläpp av växthusgaser vid mitten av detta sekel ska vara noll. Halva Sveriges energianvändning år 2020 ska komma från förnybara energikällor. Sverige år 2030 ska ha en fordonsflotta som är oberoende av fossil energi. 20 procent effektivare energianvändning år 2020. 10 procent förnybar energi i transportsektorn 2020. Det 40 procentiga klimatmålet gäller jämfört med 1990 och avser den icke handlande sektorn, det vill säga de sektorer som inte ingår EU:s utsläppshandelssystem. Utsläppsmålet gäller därmed t.ex. transporter, bostäder, avfallsanläggningar, jord- och skogsbruk, vattenbruk, samt delar av industrin. För de verksamheter som omfattas av EU:s system för handel med utsläppsrätter bestäms minskningen av utsläppen gemensamt på EU-nivån inom ramen för handelssystemets regler. Delmål för Skåne Generationsmålet, miljökvalitetsmålen och etappmålen ska tillsammans med åtgärdsprogrammet vara vägledande för miljöarbetet i Skåne och det miljötillstånd som ska 13 32 uppnås i länet. Skånes miljömål har vid flera tillfällen reviderats och aktualiserats, bland annat på grund av förändringar på nationell nivå, för att målår passerats eller för att vi sett behov av ändringar i målformuleringarna. Senaste förändringarna gjordes i juni 2013, vilket innebar att de skånska delmålen, med undantag för klimatmålen, avskrevs och ersattes med generationsmålet, miljökvalitetsmålen och etappmålen. Denna plan berör främst Begränsad klimatpåverkan och där finns följande delmål för Skåne satta. • Utsläpp av växthusgaser. Utsläppen av växthusgaser i Skåne ska år 2020 vara minst 30 procent lägre än 1990. Målet gäller verksamheter som inte omfattas av systemet för handel med utsläppsrätter. Utsläppen ska räknas som koldioxidekvivalenter och omfatta de växthusgaser som ingår i EU:s klimatbeslut. Upptag och utsläpp till och från skogsbruk eller annan markanvändning ingår inte i målet. • Effektivare energianvändning. Energianvändningen i Skåne ska år 2020 vara 10 procent lägre än genomsnittet för åren 2001-2005. Målet avser slutlig energianvändning. • Transporter. Utsläppen av växthusgaser från transporter i Skåne ska år 2015 vara 10 procent lägre än år 2007. • Förnybar el. Produktionen av förnybar el i Skåne ska år 2020 vara 6 TWh högre än år 2002. • Biogas. Biogasproduktionen i Skåne ska vara 3 TWh år 2020. Kommunala mål Kommunen har i sina övergripande mål och riktlinjer angett att ”alla kommunala verksamheter ska präglas av ett framtidsinriktat och långsiktigt hållbart miljöarbete för kommande generationer”. Kommunen har utvecklat detta i sin miljöpolicy där vikten av att förvalta kommunens miljö och naturtillgångar på ett varsamt sätt betonas. Verksamheten ska bidra till att främja en hållbar utveckling ur ett ekologisk, socialt och ekonomiskt perspektiv. Medborgarnas delaktighet lyfts också som en förutsättning för ett framgångsrikt miljöarbete. En viktig uppgift för kommunen är att vara en god förebild och visa på goda exempel på skapande och bevarande av en god miljö i Lomma. I policyn tydliggörs att kommunen ska arbeta mot en ekologiskt hållbar utveckling genom att: • • • • • • • • Ta miljö- och naturvårdshänsyn i sina beslut. Arbeta aktivt för att minska användningen av naturresurser samt att förebygga utsläpp av föroreningar. Minska energianvändningen och öka andelen förnyelsebar energi. Följa tillämplig miljölagstiftning samt uppfylla lokala, regionala och nationella miljömål. Verka för miljöanpassat byggande. Engagera och utbilda samtliga medarbetare och förtroendevalda. Arbetet inom miljöområdet ständigt förbättras och utvecklas. Samverka och föra en öppen dialog med medborgare, företag och organisationer för att förbättra miljön. 14 33 • • • Sprida kunskap, skapa insikt och förmedla framtidstro om miljöfrågor och hållbar utveckling till kommuninnevånarna, inte minst till barn och ungdomar. Välja bort material, varor eller tjänster när kunskap finns om att dessa får stora negativa miljömässiga eller ekologiska konsekvenser i Sverige eller i andra länder. I upphandlings- och inköpsprocessen öka miljöanpassningen samt ta hänsyn till varor och tjänsters totala miljöpåverkan med hjälp av livscykelanalyser. Översiktplan 2010 för Lomma kommun anger riktlinjer för kommunens fysiska planering. Planen anger viljeriktning för fysiska strukturer inom energiområdet. Exempel på beslut i översiktsplanen är att Kommunen ska arbeta för utbyggd fjärrvärme, möjlighet att tanka biogas och att storskalig vindkraft inte bör etableras i kommunen. Energi- och klimatstrategins mål för 2020 Energi- och klimatstrategins mål är en konkretisering av nationella och kommunala mål som har beröring med energi- och klimatområdet. Målen har riktmärke 2020 men är satta för att sikta mot ett Lomma som 2050 är energieffektivt och inte har några utsläpp av växthusgaser. Då åsyftas att hela den geografiska kommunen inte ska ha några direkta utsläpp (se definition i tidigare stycke). Målen kommer att bli de lokala målen för Kommunens arbete med miljömålet ”Begränsad klimatpåverkan”. Mål för kommunorganisationen Målen för det energistrategiska arbetet för kommunorganisationen har sin bakgrund i kommunens miljöpolicy och att Lomma har anslutit sig till Klimatsamverkan Skånes satsning ”100 % fossilbränslefritt Skåne 2020”. Klimatsamverkans Skånes mål kan ses i bilaga 3. 2020 ska • • • • Kommunen inte använda fossil energi i byggnader Kommunens verksamheter inte använda fossila bränslen i kommunens transporter, resor eller köpta transporttjänster, Kommunen inte använda fossil el, Kommunen ha effektiviserat energianvändningen (per areaenhet) i sina fastigheter med 30 procent jämfört med 2009. Målen kring fossilbränslefri kommun ska uppnås genom en i övrigt miljömässigt hållbar utveckling. Exempelvis ska miljöpåverkan från produktion och energiutvinning från olika förnybara bränslen utvärderas när val av olika energikällor ska göras. Icke fossila bränslen som kan komma att användas ska inte äventyra den biologiska mångfalden, livsmedelsproduktionen eller andra mål för hållbar utveckling i Sverige eller i andra länder. Mål för kommunen som geografisk enhet Lomma kommun strävar efter att det ska finnas god kunskap om miljö- och energifrågor hos politiker, kommunens personal och invånare. Utbildning och information om hur vår miljö och däribland vårt klimat är basen för att lyckas förändra beteenden. Därutöver ska kommunens fysiska planering anpassas till en utveckling som minskar energianvändning och växthusgasutsläpp. Målen för kommunen som geografisk enhet ska ses som den riktning som kommunen vill arbeta. En del av förändringsarbetet bland invånarna har en kommun inte direkt rådighet över. Då är tanken att kommunens arbete ska fungera som en katalysator för förändring. 15 34 Under energiplanperioden ska • • Kommunen aktivt arbeta för att minska utsläppen från transportsektorn genom att prioritera ner bilen till förmån för kollektivt resande, gång och cykel/elcykel. Kommunen aktivt arbeta för att minska invånarnas energianvändning genom att fokusera på ungas vanor, energianvändningen i boendet samt på företagens energianvändning. 16 35 Energianvändning - effektiv och koldioxidsnål Sverige har, i likhet med andra rika länder en hög energianvändning räknat per person. Ökningen i energianvändning har dock avtagit och en minskande trend påbörjats (Figur 5 ovan). I juni 2012 antog Europaparlamentet ett nytt direktiv om energieffektivisering. Direktivet antogs för att medlemsländerna ska arbeta för att uppnå EUs mål om 20% besparing av primärenergi (jämfört med en prognostiserad användning) till år 2020. Den svenska implementeringen av direktivet innehåller bland annat en lag om energikartläggning i stora företag (lag 2014:266), lag om frivillig certifiering för vissa energitjänster (lag 2014:273), lag om energimätning i byggnader (lag 2014:267) och lag om vissa kostnadsnyttoanalyser på energiområdet (lag 2014:268). Figur 5 Energianvändning i utvalda länder. Avser primäranvändning omvandlat till oljeekvivalenter. Data från International Energy Agency. Förbrukning i kommunens byggnader Som nulägesanalysen i inledningen av planen visar står uppvärmning av Kommunens lokaler, trots de sista årens effektiviseringar, för ca 50 procent av Kommunens totala energianvändning. Tillsammans med verksamhetsel förbrukar Kommunens fastigheter 80 procent av verksamheternas totala förbrukning. Kommunens energiarbete bör därför till stor del drivas genom effektiviseringar inom byggnadsbeståndet och förbrukning av verksamhetsel. Lomma Kommun har fått energieffektiviseringsstöd från Energimyndigheten för att kunna arbeta med energibesparingar inom kommunens verksamheter. Pengarna från Energimyndigheten har använts till att strukturera effektiviseringsarbetet genom ett riktat arbete enligt en beslutad handlingsplan. Arbetet med åtgärderna i handlingsplanen, tillsammans med ett aktivt energibesparingsarbete i kommunens fastighetsbestånd, har lett till att energianvändningen per kvadratmeter har minskat kraftigt jämfört med startåret 2009 (Figur 6 nedan). Trots detta arbete ligger Lomma något över Skånesnittet i energiförbrukning per kvadratmeter 2013, varför ytterligare besparingar får anses nödvändiga. 17 36 Figur 6 Energiförbrukning i fastigheter för Lomma kommun och för några kommuner runt Lomma från 2009 till 2012. Data från Energimyndigheten. Målet för Kommunens fastigheter är att till 2020 nå en effektivisering på 30 procent jämfört med 2009. Kommunens fastighetskontor har en investeringsplan som sträcker sig fram till 2020 med åtgärder för att nå detta mål. Denna investeringsplan ligger med som en åtgärd i denna plan för att ytterligare befästa investeringarnas vikt i kommunens arbete med energieffektivisering. Förbrukning av verksamhetsel inom Kommunen har minskat från 97 kWh/m2 per år 2009 till 84 kWh/m2 per år 2012. Samtidigt har verksamhetselens andel av energianvändningen i fastigheterna ökat från 41 till 45 procent under samma tid. Besparingen av energi till värme är alltså större än motsvarande för verksamhetsel. Det bör finnas betydande besparingar att göra på verksamhetsel genom både beteendeförändringar och fysiska investeringar. Det finns också en trend för ökat lokalutnyttjande i fastighetsbeståndet, vilket kan ha som följd att mer el än tidigare går åt eftersom lokalerna används mer. Kommunens statistik bör avspegla dessa förändringar i användande och för ett effektivt besparingsarbete bör det gå att särskilja eventuella minskningar till följd av besparingar. Mycket av åtgärdsbehoven finns beskrivna i fastighetskontorets effektiviseringsplan men arbetet skulle gynnas av att ett systematiskt elbesparingsprogram (liknande ett energiledningssystem) som täcker hela Kommunen upprättas. Kommunen bör också se över sin IT-infrastruktur och inköp av elektronisk utrustning. Kommunen har arbetat med energibesparingar inom IT genom att arbeta med virtuella servrar och avstängning av vissa datorer nattetid. Arbetet skulle ytterligare kunna stärkas genom att upprätta ett mer systematiskt arbete med energibesparingar genom en uppföljningsbar handlingsplan för energibesparingar inom IT. Nybyggnation Förutom effektivisering i befintliga bestånd vill Kommunen ta stort ansvar vid Kommunal nybyggnation. Miljömärkta och energisnåla byggnader ska vara norm i Kommunens byggande. Samtliga hus ska vara lågenergihus och det ska finnas exempel på passivhus och plushus i kommunens bestånd. Nybyggda hus ska vara försedda med innovativa lösningar för att producera småskalig förnybar el. 18 37 Gatubelysning Kommunens gatubelysning står för ca 10 procent av Kommunens slutanvändningen av energi. Nyligen har ett nytt styrsystem installerats i hela belysningsbeståndet och gamla armaturer bytts ut mot nya mer energisnåla varianter med en betydande energibesparing som följd. LED-belysning, som har ytterligare potential för energibesparing, har blivit vanligare och billigare och kommer troligen vara standardval framöver. Kommunen vill satsa på att finjustera Kommunens belysning med hjälp av sitt nya styrsystem samt genom att upprätta en belysningsplan som anger riktning för gatubelysning i nybyggda områden och en plan för vilken typ av belysning man ska välja att satsa på framöver. Koldioxidutsläpp Förutom att Kommunens lokaler står för en stor andel av energianvändningen står de också för ca 75% av Kommunens koldioxidutsläpp. 2/3 av dessa utsläpp är direkt relaterade till uppvärmning med naturgas eller av fjärrvärme producerad av naturgas i Kraftringens anläggning i Bjärred. Målet för kommunen är att till 2020 helt fasa ut fossila bränslen ur kommunens fastigheter. För att nå detta mål måste Kommunen fasa ut naturgasen ur fastighetsbeståndet, alternativt helt gå över till att köpa biogas till uppvärmning i våra egna byggnader. Utsläppen som härrör från det naturgaseldade verket i Bjärred är svårare att komma till rätta med på egen hand. Det kräver att kommunen och Kraftringen AB för en dialog om ersättningsalternativ. Dialog pågår med Kraftringen om alternativen att de producerar sin värme i Bjärred med förnyelsebara källor eller att de kopplar på Bjärreds fjärrvärmenät på Lomma/Lund/Eslöv-nätet som idag har 77 procent förnyelsebar och återvunnen värme. Fjärrvärmens utsläpp av växthusgaser ligger också utanför kommunorganisationens kontroll. Där har kommunen en uppgift som påtryckare på fjärrvärmeproducenter i regionen. Elen som köps till Kommunen är miljömärkt vattenkraft, varför elförbrukning endast anses släppa ut en minimal mängd växthusgas. Kommunens belysning, som idag står för ca 12 procent av Kommunens utsläpp av växthusgaser, ligger idag på ett avtal som inte har miljömärkt el. Avsikten är att också belysningen ska omfattas av ett avtal med miljömärkt el inom kort. Det är viktigt att Kommunen i kommande upphandlingar håller fast vid sin linje att köpa miljömärkt, koldioxidsnål el för att uppnå fastställda mål. För att minska kommunorganisationens energiförbrukning och växthusgasutsläpp ska kommunen arbeta med att: - - Minska fastighetsbeståndets energianvändning och utsläpp av växthusgaser genom investeringar i energieffektiviseringar, beteendepåverkan, samt för att fasa ut naturgasen i fastighetsbeståndet (Åtgärd 1 och 2). Krav på att nya byggnader ska vara energisnåla passivhus/plushus samt att de ska ha möjligheter för mikroproduktion av el/energi (Åtgärd 3). Producera förnybar energi inom fastighetsbeståndet (Åtgärd 4). Upprätta en belysningsplan (Åtgärd 5). Ta fram en handlingsplan för energibesparingar och energieffektiva inköp inom IT (Åtgärd 6). 19 38 Konsumtionspåverkan Sveriges utsläpp av växthusgaser visar en minskande trend (Figur 7). Samtidigt ökar utsläpp som kommer från konsumtion av varor och tjänster. De totala växthusgasutsläppen som beror av vår konsumtion är större än de utsläpp som kommer från vår inhemska produktion av varor och tjänster. Konsumtionsutsläpp är så kallade "indirekta utsläpp" som släpps ut i samband med produktion av varor, till skillnad från "direkta utsläpp" som är utsläpp från till exempel anläggningar och fordon. Med utgångspunkt i SCB:s miljöräkenskaper och en analys av dessa kan de utsläpp av växthusgaser som sker till följd av svensk konsumtion uppskattas. De totala utsläppen orsakade av svensk konsumtion har ökat från 100 till 115 miljoner ton koldioxidekvivalenter under perioden 1993 till 2010. Utsläppen i andra länder som sker till följd av svensk konsumtion har ökat med 26 miljoner ton. De inhemska utsläppen orsakade av konsumtion minskar samtidigt med 11 miljoner ton (Figur 8). Konsumtionsrelaterade utsläpp av växthusgaser orsakas till drygt 80 procent av privat konsumtion och till knappt 20 procent av offentlig konsumtion (Naturvårdsverket 2010). Figur 7 Sveriges utsläpp av växthusgaser fördelat på sektorer. Data från Naturvårdsverket. Lommas ekologiska fotavtryck Stockholm Environment Institute (SEI) har beräknat Sveriges konsumtionsbaserade utsläpp i ett verktyg som kallas för REAP (Resources and Energy Analysis Programme). Verktyget beräknar den miljöpåverkan som är kopplad till att skapa och tillhandahålla en vara eller en tjänst, från kund till produktion. Verktyget och dess underliggande åtaganden redovisas i SEIs rapport ”Global miljöpåverkan från konsumtion på lokal och regional nivå” (Axelsson, 2012). 20 39 Figur 8 Sveriges utsläpp av växthusgaser från konsumtion uppdelat på utsläpp som konsumtion ger i Sverige och i andra länder. Data från Naturvårdsverket. Statistiken går att redovisa som ekologiskt fotavtryck (för 2007) eller som koldioxidutsläpp (för 2004). Statistiken baseras på nationella inköp men är nedbruten på lokal nivå. Fotavtrycksberäkningar uppskattar hur stor biologiskt produktiv yta som krävs för att ta fram allt vi konsumerar och absorbera avfallet som bildas. Här ingår alla ytor som krävs för att möta vår efterfrågan på till exempel mat, byggnadsmaterial och förnybar energi och för att ge plats åt byggnader och vägar. I det beräknade ekologiska fotavtrycket ingår också fossila bränslen. Denna del av fotavtrycket räknas ut genom att man uppskattar hur stor yta med nyplanterad skog som skulle behövas för att "fånga upp" koldioxid-utsläpp. Ekologiska fotavtryck anges i enheten globala hektar (gha), vilken motsvarar ett globalt genomsnittligt hektar med avseende på biologisk produktivitet. Om man skulle dela upp jordens produktiva yta på antalet människor på jorden, så skulle var och en av oss få ca 1,8 globala hektar till vårt förfogande. Koldioxidekvivalenter. Årligen rapporteras de samlade utsläppen av växthusgaserna koldioxid, metan, dikväveoxid och fluorerade gaser till FN:s klimatkonvention och till EU-kommissionen. För att få alla växthusgaser jämförbara multipliceras vissa utsläpp (CH4, N2O och respektive HFC, PFC och SF6) med en global uppvärmningspotentialfaktor (GWP-faktor). Denna faktor är olika för respektive gas och ger totala bidraget till den globala uppvärmningen som följer av en enhet av den gasen i förhållande till en enhet av referensgasen CO2, vilken tilldelas värdet 1. Det ger den aktuella gasens klimatpåverkan. Med hjälp av gasernas GWP-värde räknas de om till koldioxidekvivalenter. Räknat per utsläppt ton bidrar exempelvis metan 21 gånger mer till växthuseffekten än koldioxid, och ett metanutsläpp på 1 ton motsvarar därför 21 ton koldioxidekvivalenter. Källa: Naturvårdsverket 21 40 Lomma hade 2007 ett totalt ekologiskt fotavtryck på ca 5,4 gha. Sveriges medelavtryck låg på 5,9 gha. Lomma låg något under övriga Sverige i nästan samtliga konsumtionskategorier, men verktyget ska inte användas för att detaljstudera skillnader utan för att åskådliggöra konsumtionens påverkan på miljön. Lommas koldioxidavtryck (2004) låg på ca 14 ton koldioxidekvivalenter per person och år. Detta ska jämföras med de modellerade utsläppen för år 2000 som var ca 7,5 ton/person och för 2005 ca 6 ton/person (statistik för 2004 saknas). Inräknat konsumtion stiger alltså kommunens beräknade utsläpp till det dubbla. Beräkningarna visar också att hushållens konsumtion står för den dominerande påverkan på det ekologiska fotavtrycket (Figur 9). Därmed ligger den största påverkan av konsumtion utanför Kommunens möjlighet till direkt påverkan. Sedan 2010 finns konsumtion med som ett generationsmål i det svenska miljömålsarbetet där det anges att ”konsumtionsmönstren av varor och tjänster orsakar så små miljö- och hälsoproblem som möjligt”. Höginkomstländers sjunkande nationella utsläpp kan till största delen förklaras av internationell handel. Det är därför tydligt att miljöpåverkan av konsumtion måste finnas med i både det nationella, regionala och lokala miljöarbetet för att uppnå nationella mål om nollutsläpp till 2050. Figur 9 Ekologiskt fotavtryck för Lomma 2007 (vänster) och koldioxidavtryck för Lomma 2004 (höger). Data från REAP. Kommunens konsumtionsrelaterade utsläpp bör främst angripas genom systematiskt arbete mot sparsam konsumtion av varor, samt att miljöpåverkan av offentlig upphandling minimeras genom tydliga krav för upphandling och inköp. Kommunen handlar upp varor och tjänster för ca 270 miljoner kronor årligen. Dessutom ligger stor del av Lomma kommuns verksamhet på entreprenad. Det samlade beloppet för kommunens entreprenader 2013 var 270 miljoner kronor. Det vill säga att ca 540 miljoner kronor (ca 50% av kommunens totala årliga omsättning) på något sätt handlas upp. Det finns en potential i att minska kommunens utsläpp som görs på annan plats genom att vara noggranna med vad som köps in och hur de utförs. En nyligen publicerad rapport om miljökrav i upphandling ( Länsstyrelsen Gävleborg, 2014) visar att politiskt stöd, väl förankrade riktlinjer, god omvärldsbevakning samt dialog med leverantörer är de viktigaste faktorerna för att lyckas med miljökrav i upphandling. Det framkommer också att många upphandlare känner sig osäkra på hur man kan få ställa krav och befarar överprövning av upphandlingar med miljökrav. Liksom inom många andra fält lyfts också eldsjälar fram som viktiga för framgång i arbetet. Lomma Kommun behöver bli tydligare i vilka krav som Kommunen vill ställa och hur de ska implementeras och följas upp. Miljökrav måste finnas med från början i upphandlingsarbetet för att kraven i underlaget ska bli tydliga. Samtliga medarbetare som handlar upp ska känna till vilka miljökrav som kan och 22 41 ska ställas inom deras område. De måste känna att de har stöd i att formulera krav och att de vet hur de ska följa upp de krav som de ställer. Konsumtion av kött har ökat under de sista årtionden och är idag ca 85 kg per år och person (Jordbruksverkets statistik). Köttindustrin och djuruppfödning har visats stå för ca 15 % av de globala utsläppen av växthusgaser. Det är nästan lika mycket som de samlade växthusgasutsläppen från världens transporter (FAO, 2013). Naturskyddsföreningen rapporterar att om alla i Sverige har en vegetarisk dag i veckan motsvarar det koldioxidutsläpp från 233 000 bilar under ett år. Det finns helt enkelt ett direkt samband mellan hur mycket kött som konsumeras och växthusgasutsläpp. För att minska kommunorganisationens konsumtionspåverkan ska kommunen arbeta med att: - Ta fram en upphandlingspolicy som tydligt anger hur energi- och andra miljökrav ska ställas i Kommunens verksamheter, inklusive Kommunens entreprenader. (Åtgärd 7). - Utbilda och informera upphandlande personal om hållbara upphandlingar (Åtgärd 8). - Minska utsläpp relaterade till matkonsumtion genom att öka andelen vegetarisk mat som serveras i Kommunen (Åtgärd 9). 23 42 Säkerhet och tillgång I takt med att våra samhällen genomgår en digitalisering blir vi i större utsträckning än tidigare beroende av en säker tillgång på el för att säkerställa många samhällsviktiga funktioner. På liknande sätt är vi beroende av en stabil värmeförsörjning för våra bostäder under kalla delar av året. Värme under kalla perioder är kanske särskilt viktigt av hälsoskäl för dem av oss som är särskilt utsatta, t.ex. äldre eller unga barn. Lomma kommun är till stor del beroende av elnätsägare och el- och energiproducenter för att kunna säkerställa tillgången på energi för kommunens medborgare. Kraftbolagen ansvarar för att upprätta risk- och sårbarhetsanalyser för att därmed kunna fokusera åtgärder i elnäten där de ger störst effekt på leveranssäkerheten. Bolagen ska också upprätta åtgärdsplaner för elnätet. Åtgärdsplanen identifierar de risker och åtgärder som krävs för att minimera dessa samt en tidsplan för åtgärderna. Energimarknadsinspektionen utfärdar föreskrifter avseende rapportering av analyser och åtgärder. Energibolagen ska lämna en rapport årligen till Energimarknadsinspektionen. I Lomma kommun är det EON och Kraftringen AB som är nätägare. EON äger större delen av huvudnäten medan, Kraftringen AB äger större delen av nätet inom kommunen. Diskussioner med kraftbolagen måste föras så att de åtgärder som risk- och sårbarhetsanalysen identifierat kan lösas på bästa möjliga sätt. Enligt lagen om kommuners och landstings åtgärder inför och vid extraordinära händelser i fredstid och höjd beredskap (LEH) ska kommuner och landsting genomföra risk- och sårbarhetsanalyser. En risk- och sårbarhetsanalys ska redovisas under mandatperiodens första år, och under mellanåren ska en uppföljning av risk- och sårbarhetsanalysen redovisas. Både kommuner och länsstyrelser kan ha behov av att samverka med elsektorn vid framtagande av kommunala respektive regionala risk- och sårbarhetsanalyser. Företag inom elsektorn kan också ha nytta av denna samverkan i sitt arbete, till exempel genom att få information om vilka risker kommunen respektive länsstyrelser har identifierat inom respektive geografiskt område. Kommunen har genomfört en risk- och sårbarhetsanalys under 2011 för kommunens egna verksamheter. I den identifieras åtgärder som ska genomföras för att minska risker för hälsa och miljö. Arbetet med att genomföra åtgärderna pågår fortlöpande. Lomma kommun har under 2011 genomfört projektet ”Styrel” som genomförs för att identifiera prioriterade elanvändare för att samhällsviktiga funktioner ska fungera. Det kan till exempel vara sjukhus, räddningstjänst och elektroniska kommunikationer, men också elanvändare som till exempel ansvarar för att vatten- och avloppssystem ska fungera. En andra omgång av Styrel planeras att genomföras under 2015. Kommande klimatförändringar kommer att ställa stora krav på Lommas infrastruktur. Det är av stor vikt att Kommunen redan idag börjar säkerställa el- och energibehov i en klimatologiskt och hydrologiskt förändrad omgivning. För att öka kommunens energisäkerhet ska kommunen arbeta med att: - Utöka kommunens dialog med kraftbolagen om risker och sårbarheter i el- och värmesystem (Åtgärd 10). Genomföra kommande Styrel-projekt (Åtgärd 11). 24 43 - Åtgärderna i kommunens risk- och sårbarhetsanalys genomförs enligt i den fastställd plan. Tillse att kommande risk- och sårbarhetsanalyser tar anpassning till ett förändrat klimat i beaktande (Åtgärd 12). 25 44 Hållbara transporter Transporter och trafik är en av de största utsläppskällorna av koldioxid. I IPCC:s senaste rapport (IPCC, 2014) framgår det att transporter stod för ca 23 % av de globala koldioxidutsläppen under 2010. Det är en ökning sedan IPCCs förra rapport 2007, trots att det idag finns mer effektiva fordon och att många länder har långtgående strategier för att minska utsläpp från transporter. Utan kraftiga insatser för minskning antas transportutsläpp öka fortare än andra energiintensiva sektorer och utsläppen beräknas kunna nästintill fördubblas till 2050. Naturvårdsverket rapporterar att Sveriges inrikes transporter beräknas stå för ca en tredjedel av Sveriges totala utsläpp av växthusgaser. Rapporterade utsläpp 2012 är högre jämfört med basåret 1990. Dock finns en svagt minskande trend sedan 2005. Utsläppen från personbilar har minskat med 14 procent jämfört med år 1990 trots att trafiken har ökat under denna period. Trafikökningen har dock avstannat under de senaste åren med en nästan konstant nivå sedan 2008. I Lomma som geografiskt område står transporter för nästan hälften av kommunens slutanvändning av energi (SCB). De är också den totalt dominerande källan till växthusgasutsläpp i RUS beräkningsmodell. Här får man dock ha i minnet att de beräknade utsläppen är starkt påverkade av utsläpp på motorvägssträckan genom Lomma och som räknas med i modellen. Bilbeståndet i kommunen Figur 10 Bilinnehav från 1974 och fram tills idag. 26 45 Figur 11 Nyregistrerade bilar från 2006 och framåt (bensin, diesel och etanol). Figur 12 Nyregistrerade bilar från 2006 och framåt (gas, hybrider, el). 27 46 Figur 13 Nyregistrerade miljöbilar(andel av totalt) från 2006 och framåt. Lommas befolkning har fler bilar än genomsnittet i riket och i Skåne (Figur 10). Nyregistrerade bilar drivs i större utsträckning av bensin, och i mindre utsträckning av gas och el/laddhybrider jämfört med riket och Skåne (Figur 11 och 12). Andelen nyregistrerade miljöbilar är lite lägre än jämfört med riket och Skåne (Figur 13) och andelen tunga/starka bilar något högre. Förbrukning av bensin per invånare är högre men av diesel lägre i jämförelse med riket och Skåne. Sammantaget kan man säga att det finns något fler och tyngre bilar, samt något lägre andel miljöbilar i Lomma kommuns bilbestånd jämfört med Skåne och riket. Resande i kommunen Resandet har kartlagts i resvaneundersökningar som gjorts 2007 och 2013 (Blomgren, 2014). Undersökningen från 2013 rapporterar av kommuninvånarnas totala resande till 70 procent görs med bil. Detta är samma som för 2007. Dock har resor med cykel minskat från 11 till 8 procent under perioden. Anmärkningsvärt är att 45 procent av bilresorna är kortare än en kilometer, en andel som har ökat sedan 2007. Bilåkande inom kommunen visar också på en ökning under perioden, från 52 till 63 procent av resorna. Mönstret för utpendling har inte förändrats mellan mätningarna. År 2013 gjordes 78 procent av utpendlingsresorna med bil. Andelen inpendlingsresor med bil har dock minskat från 85 till 77 procent med en i stort sett motsvarande ökning i andelen bussresor. Genomgående i statistiken är att unga (15-25 år) och kvinnor åker kollektivt i större utsträckning än män och äldre vuxna (>25 år). Sammantaget beskriver dessa resvanor en kommun som till stor del är bilberoende. Endast en liten del av resorna företas med kollektivtrafik, cykling eller till fots. Orsakerna kan vara många. Bristande kollektivtrafikinfrastruktur, bilfrämjande fysisk planering och resvanor samverkar troligen till att mönstret ser ut som det gör. Lomma behöver bryta sitt bilberoende för att minska sin energianvändning och klimatpåverkan. I vision 2030 i Översiktsplan 2010 för Lomma kommun finns en tydlig ambition att satsa på att öka cyklande och kollektivtrafikåkande. För detta behövs massiva insatser både i den fysiska planeringen och i att förändra människors syn på resande. Kommunen har beslutat att investera i infrastruktur för Pågatåg som förhoppningsvis ska börja trafikera kommunen runt 2020. Detta kommer 28 47 drastiskt att minska restiderna från Lomma tätort till Malmö och kommer troligen att ha stor effekt på resandemönstret in och ut ur Lomma tätort. Övriga strategier för att minska utsläpp från kommunens trafik ska identifieras i arbetet med en åtgärd som finns i Kommunens miljömålsdokument som syftar till att se över kommunens trafiksystem och dess utveckling. Den begränsade infrastrukturen för förnyelsebara drivmedel inom kommunens gränser kan vara en orsak till att andelen miljöbilar är något lägre i kommunen än på andra platser. I kommunen finns idag bara en publik laddstolpe för elbilar och en för kommunalt behov. Det finns möjlighet att tanka etanol i Lomma, men inget gastankställe finns inom kommunens gränser. Mer infrastruktur för förnyelsebara drivmedel måste skapas för att möjliggöra ett skifte till en fossilbränslefri fordonsflotta. Kommunen har i sin översiktsplan från 2010 pekat ut ett antal platser i kommunen som skulle lämpa sig för ett gastankställe och arbete pågår för att upprätta ett tankställe på en av dessa platser. Kommunorganisationen Lomma kommun som verksamhet äger eller leasar 55 bilar varav 33 är personbilar och 23 mindre lastbilar. 20 av bilarna uppfyller miljöbilsdefinition för 2007 och 3 st för 2013. Inga lastbilar uppfyller några miljöbilskrav. Av personbilarna drivs 4 st på bensin, 21 st på diesel, 3 på etanol och 5 st gasdrivna. Av de lätta lastbilarna är två bensindrivna och 21 dieseldrivna. Verksamheternas totala körsträckor har minskat sedan 2011 (Figur 14). En del i den förklaringen är att socialförvaltningen har lagt ut en del av sin verksamhet på entreprenad och därmed minskar deras körsträckor. Körning med egen bil ligger relativt konstant. Mängden inköpt bränsle minskar också som en följd av färre körda kilometrar och eventuellt mer bensinsnåla bilar (Figur 15). Kommunen har de sista åren mer och mer gått över till att köpa diesel-miljöbilar, vilket tydligt avspeglas i inköpta bränslemängder där diesel 2013 står för den dominerande delen. En jämförelse med upphandlade entreprenaders bränslemängder (Figur 15) visar att den största delen av kommunens inköp av bränsle ligger på tjänster som handlas upp. Detta visar på vikten av miljökrav på upphandlade tjänster, något som behandlas mer under konsumtionstemat. Varutransporter har inte beaktats i arbetet med denna plan. I dagsläget finns väldigt lite information om hur mycket varutransporter som sker inom ramen för Kommunens verksamheter. Framöver bör ett samlat grepp tas på detta område. Figur 14 Körda kilometrar inom kommunorganisationen. Körningen är uppdelad på kommunens bilar och körning med egen bil. 29 48 Figur 15 Förbrukad bränsle inom kommunorganisationen. Bränsle för kommunens entreprenader har tagits fram för 2013. Resepolicy Kommunen har idag en mötes- och resepolicy som syftar till att möten och resor ska ske på ett miljöanpassat, kostnadseffektivt och säkert sätt. Nuvarande resepolicy behöver revideras så att det tydligt framgår hur resor ska företas och hur uppföljning av genomförda resor ska ske i arbetet med en reviderad resepolicy bör också infrastruktur för resande, till exempel inköp av cyklar, elcyklar och inrättande av bilpooler diskuteras. Reglerandet av resandet och begränsande av resande med egen bil bör göras för att minska miljöpåverkan från kommunens transporter. Strategier för att nå kommunens mål Lomma kommun är en kommun med jämförelsevis många stora tunga bilar och en befolkning som pendlar mycket med sina bilar. För att minska transportsektorns energibehov krävs därför att fler invånare köper mindre bilar och/eller använder sig av andra transportmedel. Kommunens mål för Lomma som geografiskt område är att minska bilkörningen till förmån för kollektivresande, cykling och gående. För att lyckas med detta krävs att kommunen tar fram riktlinjer för hur detta arbete ska ske. Beteendepåverkan (mobility management), fysisk planering och nationella strategier måste kunna samverka för att nå målen om minskade utsläpp från transportsektorn. Kommunen som verksamhet har under de sista åren arbetat med att minska växthusgasutsläpp och energiförbrukning genom att minska mängden körda kilometrar och ökade inköp av miljöbilar. Målen i denna plan är något skärpta jämfört med tidigare och kommer kräva större insatser för att nås. Kommunen har som mål att dess verksamheter inte ska ha några utsläpp av koldioxid från transporter 2020. För att minska kommunorganisationens transportpåverkan ska kommunen arbeta med att: - Fortsätta integrera trafikplanering i Kommunens översiktsplanering. 30 49 - Ta fram ett strategiskt dokument som anger principer för hur Lommas trafikplanering ska öka andelen resor som sker med buss, cykel och till fots. Detta ligger som en åtgärd i "Miljömål för Lomma kommun (Åtgärd 14.2.1)". - Anordna årliga Mobility Management event. Detta ligger som en åtgärd i "Miljömål för Lomma kommun (Åtgärd 14.2.2)". - Satsa på införande av persontåg på Lommabanan. Arbetet är redan igång och tåg beräknas kunna trafikera banan 2020. - Minimera effekterna av Kommunens resor (Åtgärd 13). - Upprätta tydliga riktlinjer för vilka bilar som ska köpas in och hur bilparken ska förvaltas (Åtgärd 14). - Investera i infrastruktur för miljövänlig tankning för att öka möjligheten att ha miljöbilar inom kommunen som geografisk enhet (Åtgärd 15). 31 50 Hela kommunens förbrukning Kommunen har bara direkt påverkan på sin egen organisations förbrukning av energi och utsläpp av växthusgaser. Trots det fyller kommunorganisationen en viktig funktion som en katalysator för förändrade förbruknings- och utsläppsmönster inom kommunen som geografiskt område. Kommunen vill arbeta för att stimulera till ett beteende som är hållbart över tid. Kommunen har i detta avsnitt valt att fokusera sina åtgärder på ett par olika områden där kommunen som geografiskt område adresseras. Ungas beteende En undersökning som Världsnaturfonden (WWF) genomförde 2013 visar att 4/5 av ungdomar mellan 16-25 känner en oro för hur klimatförändringar kommer att påverka deras framtid. En fjärdedel av de svarande har något som närmast kan beskrivas som klimatångest med ont i magen och en känsla av att vara olyckliga när de tänker på klimatförändringarna. En majoritet av de svarande i denna undersökning tycker inte att politikerna gör vad de kan för att förhindra uppvärmningen och runt hälften tycker inte deras föräldrar gör tillräckligt heller. Hälften av ungdomarna har påverkat sina föräldrar och sett till att införa klimatsmarta vanor hemma, som tex sopsortering och mindre bilåkande. Undersökningen är både oroande och hoppingivande. Ungdomar ska inte behöva känna tyngden av de vuxnas handlingar på sina axlar. Det är från den aspekten de vuxna som ska agera för att minska utsläpp av växthusgaser för att minska effekterna för kommande generationer. Samtidigt är det hoppingivande att så många har lyckats övertyga sina föräldrar till förändring. Unga kan ofta fungera normsättande för sin omgivning. Klimat- och miljöfrågor finns idag med i läroplaner för Sveriges skolor och ska på det sättet integreras i undervisningen. Lommas skolor arbetar idag mycket med miljö- och hållbarhetsfrågor. Kommunen vill inte gå in och detaljstyra innehållet i hur denna undervisning ska bedrivas utan vill istället fungera som ett stöd för att uppmuntra fortsatt engagemang i dessa frågor. Under 2012 och 2013 har det funnits en särskild peng avsatt för miljöprojekt som förskolorna har kunnat söka medel ur. Detta arbete har varit mycket uppskattat och hjälpt till att stärka miljö- och naturundervisning i kommunens förskolor. Bland annat har pengarna gått till läromaterial och fortbildning för pedagoger. Detta har medfört att tidigare insatser, där undervisningsmaterial och särskilda anpassningar gjorts i olika natur- och grönområden, kunnat vidareutveckla det pedagogiska arbetet inom klimat- och miljöområdet. Konkret har detta inneburet att naturen, i ökad grad, används som ett naturligt inslag inom förskolans undervisning. Även inom grundskolan har det pedagogiska arbetet kunnat utvecklas. De undervisningsmaterial och särskilda anpassningar som gjorts skapar en närhet till kommunens natur- och grönområden så att områdena kan användas och integreras i undervisningen. Fortbildningsinsatser har också genomförts. Satsningen på fortbildning och läromedel inom klimatområdet bör stärkas och ett system med medel avsatta särskilt för frågor om miljö- och klimat föreslås ingå som en åtgärd i denna plan. Uppvärmning En stor del av kommunens energiförbrukning går åt till boende och särskilt då till uppvärmning. Småhus är generellt sätt mindre energieffektiva per boende person än vad flerbostadshus är. Kommunen har mycket liten möjlighet att påverka uppvärmning i ej kommunägda fastigheter. Det finns heller inget Kommunalt bostadsbolag inom vilket Kommunen kan påverka förbrukning och utsläpp av växthusgaser. Dock har Lomma Kommun i sin översiktsplan från 2010 (ÖP) tagit ställning för att arbeta för en utvidgning av fjärrvärmenätet så att fler kan ansluta sig till det. En sådan utbyggnad kräver dock att 32 51 fjärrvärmenätägare ser en fördel i utvidgat nät i form av en efterfrågan. Kommunen vill arbeta aktivt för att denna utvidgning ska ske så att det finns möjlighet att välja ett energislag producerat med mycket förnybara resurser och låg primärenergi. Effekterna av eluppvärmda villor och övrig elförbrukning per medborgare skulle också kunna minskas genom att kommunen tar tydlig ställning för mikroproduktion av el. Kommunen har idag få vindkraftverk och ställningstagande i kommunens ÖP hindrar utbyggnad av vindkraft i större utsträckning. Däremot har kostnaden för att producera solel visat på en sjunkande trend. Kommunen ser en stor potential för småskalig produktion av el på kommunens bostäder och vill uppmuntra denna utveckling. Kommunen vill underlätta genom att visa på var det finns potential för att utnyttja solenergin som mest effektivt och undersöka möjligheten att minska kostnader kring bygglovshantering av solenergi. Kommunorganisationen Kommunen vill ha en drivande roll i att förmedla kunskap och information om vilka stöd som går att söka för medborgarna, sprida goda exempel och information om ny teknik eller besparingstips. I detta arbete kommer Kommunens olika kommunikationskanaler (hemsida, facebook, informationstidningar, osv) att användas. Kommunens energirådgivare kommer att finnas kvar och kan stödja och rådge medborgarna i praktiska frågor kring deras förbrukning i sina hem. Kommunen vill till exempel driva kampanjer för en övergång från oljeeldning till biobränsle i småhus med vattenburna värmesystem utanför tätorternas fjärrvärmeområden eller för att öka andelen värmepumpar i de hus som uppvärms med direktel utanför tätorternas fjärrvärmeområden. Kommunen vill utöka samarbetet kring energi- och klimatfrågor med andra kommuner och med forskningsprojekt som bedrivs inom området. Genom att delta i forskningsprojekt eller i sammanslutningar mellan intressenter ser kommunen till att ligga i framkant kring både tekniska lösningar och strategier för uppfyllande av sina mål. Kommunen ska också aktivt arbeta med energifrågor i samhällsplanering. Till exempel vill Kommunen arbeta aktivt för ett utvidgat fjärrvärmenät inom kommunen. Genom avtal ska exploatering av mark, som Kommunen äger eller säljer, ställa krav på att bebyggelsen ansluts till fjärrvärmenät vid utbyggnad inom tätort. Undantag kan göras om den totala och långsiktigt hållbara energivinsten överväger. Kommunen bör också arbeta med spillvärmekällor inom kommunen (Länsstyrelsen i Skåne, 2014) genom utökad samverkan mellan industrin, kommun och andra aktörer. Som ett led i att uppnå målen i denna plan ska kommunen aktivt söka de bidrag som finns tillgängliga för detta arbete. Exempel på detta är det statliga energieffektiviseringsstödet som fanns till och med 2014. Framtida former av stöd eller medel ska undersökas för att påskynda arbetet. Kommunen måste också arbeta aktivt med att minska klimatpåverkan från avfall och avlopp. Mängden avfall per invånare stiger i takt med ekonomisk tillväxt och förebyggande/minskning av avfall kommer att bli en stor utmaning. Avfallets påverkan på klimat och energiförbrukning är stor. Kommunen arbetar med en ny avfallsplan i vilken mål och åtgärder för minskning av avfallets påverkan på klimat och energi kommer att ingå. Kommunen ska inom ramen för denna energiplan arbeta med energiförbrukning och växthusgasutsläpp från kommunens geografiska område genom att: 33 52 - Inom kommunen ska finnas medel riktade till lärares fortbildning inom miljö- och klimatarbete (Åtgärd 16). - Kommunen vill uppmuntra solelsproduktion genom att tillhandahålla information om var mest potential för solel finns och genom att undersöka möjligheten till att minska kostnaden för att erhålla bygglov för solenergianläggningar (Åtgärd 17 och 18). - Kommunens energiarbete ska nå medborgarna genom att kommuniceras på hemsidor och genomförande av kampanjer (Åtgärd 19). - Erbjuda energirådgivning för kommunens medborgare (Åtgärd 20). - Utöka energitillsyn hos kommunens företagare (Åtgärd 21). - Utöka samarbetet kring energi- och klimatfrågor med andra kommuner (Åtgärd 22). - Kommunens fysiska planering ska aktivt arbeta för att uppfylla energi- och klimatplanens mål. Bland annat genom utbyggt fjärrvärmenät. - Söka tillgängliga medel och stöd för att uppfylla energi- och klimatplanens mål. 34 53 Tabell över åtgärder i planen (för detaljer se respektive åtgärd) Åtgärd E1 Kostnad E2 Minska fastighetsbeståndets påverkan genom investeringar i energieffektiviseringar, beteendepåverkan, samt för att fasa ut naturgasen i fastighetsbeståndet. Fossilfri uppvärmning E3 Förnybar energi E4 Krav på att nya byggnader ska vara energisnåla passivhus/plushus samt att de ska ha möjligheter för mikroproduktion av el/energi. Finjustera gatubelysningen samt göra upp en belysningsplan. Arbeta med att ta fram en handlingsplan för energibesparingar inom IT. Ta fram en upphandlingspolicy som tydligt anger hur energi- och andra miljökrav ska ställas i kommunens verksamheter, inklusive kommunens entreprenader. I planen ska tydligt anges hur kraven ska följas upp. Utbilda och informera upphandlande personal om hållbara upphandlingar. Minska utsläpp relaterade till matkonsumtion genom att öka andelen vegetarisk mat som serveras i Kommunen (Åtgärd 9). Utöka kommunens dialog med kraftbolagen om risker och sårbarheter i el- och värmesystem Kommande Styrel-projekt ska genomföras E5 E6 E7 E8 E9 E10 E11 E12 E13 Åtgärderna i kommunens risk- och sårbarhetsanalys ska genomföras enligt i den fastställd plan. Tillse att kommande risk- och sårbarhetsanalyser tar anpassning till ett förändrat klimat i hänsyn Använda en resepolicy för att minska effekterna av kommunens resor E14 Upprätta tydliga riktlinjer för vilka bilar som ska köpas in och hur bilparken ska förvaltas E15 E17 Investera i infrastruktur för miljövänlig tankning för att öka möjligheten att ha miljöbilar inom kommunen som geografisk enhet Inom kommunen ska finnas medel riktade till lärares fortbildning inom miljö- och klimatarbete Solpotentialskarta för Lomma kommun E18 Miljörabatter på byggavgifter E19 Kommunens energiarbete ska nå medborgarna genom att kommuniceras i Kommununens mediakanaler och genomförande av kampanjer Energirådgivning ska finnas för kommunens medborgare E16 E20 E21 E22 Utökad energitillsyn Medlemskap klimatkommunerna Drift tkr/år Genomförand eperiod Årligen till 2020 Ansvar Fortlöpande TN Inom projektbudget Inom projektbudget Fortlöpande TN Fortlöpande TN 500 tkr 2016 2016 TN 2017 KS 2016 KS 15 tkr Fortlöpande KS Ordinarie budget Fortlöpande BUN Ordinarie budget Fortlöpande KS Ordinarie budget Ordinarie budget Vid behov KS Vid behov KS 2015/2016/20 17 KS 2015/2017 KS 2017/2018 KS/TN 50 tkr Fortlöpande BUN Ordinarie budget 5-15 tkr/bygglov 50 tkr 2018 KS Fortlöpande MBN Fortlöpande KS/TN/ MBN 200 tkr Fortlöpande om behov finnes Fortlöpande 2016 TN 2 miljoner Ordinarie driftsbudget Ordinarie budget 150 tkr Investeringar infrastruktur som identifieras inom arbetet Inköpspolicy: ordinarie budget; Miljöbilspool: kostnad behöver bedömas i senare skede Investeringskost nader för laddstolpar 200 tkr 15 tkr 130 tkr 10 tkr TN MBN KS 35 54 Nyckeltal/indikatorer För att kunna följa kommunens arbete med energi- och klimatfrågor beskrivs här vilka nyckeltal som ska användas. I stort eftersträvas att nyckeltal som kan samlas in från offentlig statistik ska användas för att lätt kunna samla in data och för att kunna jämföra med andra kommuners arbete. Indikatorerna som beskrivs i denna strategi kommer att redovisas i STRATSYS på samma sätt som nyckeltal för övriga lokala miljömål. Resultatet av miljöarbetet inom förvaltningarna/verksamheterna, som oftast redovisas i form av indikatorer/nyckeltal, ska årligen sammanfattas i en miljöredovisning. Indikatorerna är menade att ge en bild av hur kommunens arbete med de övergripande målen i energi- och klimatplanen fortlöper. Större delen av kommunens uppföljning av energiarbetet görs inom ramen för energieffektiviseringsstödet (EES) från Energimyndigheten. Data samlas in från kommunens förvaltningar och rapporteras in till Energimyndigheten. Data görs därefter tillgängligt på kommun- och landstingsdatabasen (KOLADA) för nedladdning. Det nuvarande EES-stödet tar slut 2014 vilket innebär att det blir viktigt att respektive förvaltning tar ansvar för att utse någon som ansvarar för att samla in och distribuera efterfråga statistik. Insamlande av data kommer att ske delvis genom STRATSYS (för enskilda åtgärder) och delvis genom att uppgifter lämnas separat till de som ansvarar för uppföljningsarbetets sammanställning (i dagsläget kommunens miljöstrateger). Data från upphandlade verksamheter finns inte tillgänglig i dag och behöver finnas med som en del i upphandlingspolicyns riktlinjer för vad som ska rapporteras. Nästa tillfälle för insamlande och uppföljning av dessa data kommer annars att tidigast bli då en ny energiplan tas fram. Följande nyckeltal används för att följa upp mål i denna plan: Mål: 2020 ska kommunen inte använda fossil energi i byggnader. - Byggnader, andel förnybar energi samt restvärme enl. EES, (%),SBF rapporterar. Mål: 2020 ska kommunens verksamheter inte använda fossila bränslen i kommunens transporter, resor eller köpta transporttjänster, - Miljöbilar i kommunorganisationen av totalt antal bilar, andel (%), Kommunens förvaltningar rapporterar. - Förnybara drivmedel till kommunens bilar enl. EES, andel (%), Kommunens förvaltningar rapporterar. - Sammanfattning av resande inom kommunens verksamheter, Kommunens förvaltningar rapporterar. Mål: 2020 ska kommunen inte använda fossil el, - Byggnader, andel förnybar el EES, (%), SBF rapporterar. Mål: 2020 ska kommunen ha effektiviserat energianvändningen (per areaenhet) i sina fastigheter med 30 procent jämfört med 2009. - Lokaler, inköpt energi enl. EES med tillagd verksamhetsel normalårskorrigerad, kWh/m2 Atemp, SBF rapporterar. 36 55 Nyckeltal som redovisas för arbetet med kommunens som geografisk enhet kommer att vara av mer generell karaktär. Exempel på generella indikatorer: - Slutenergianvändning per invånare och sektor (kWh per invånare), SBF rapporterar. - Utsläpp av växthusgaser inom kommunens gränser, ton CO2-ekv/inv, SBF rapporterar. - Andel miljöbilar av totalt antal bilar i hela den geografiska kommunen, (%), SBF rapporterar. Beräkningar av koldioxidutsläpp från kommunens verksamheter ska göras minst vartannat år. Beräkningarna ska redovisas för upphandlade entreprenader när så är möjligt. Tabell 1 Utdrag av data från tillgängliga energinyckeltal från KOLADA. Nyckeltal från KOLADA 2010 U. Byggnader, andel fjärrvärme som är förnybar eller restvärme, exkl el, enl. EES, (%) U. Byggnader, andel förnybar el EES, (%) U. Byggnader, andel förnybar energi samt restvärme enl. EES, (%) U. Energianvändning kommunens personbilar och lätta lastbilar enl. EES, kWh/km U. Energiprestanda kommunens personbilar och lätta lastbilar enl. MFS, kWh/100 km 67,06 2011 2012 67 73 0 23 30 45 85,52 81,76 68,35 68,30 U. Förnybara drivmedel till kommunens bilar enl. EES, andel (%) 7,0 7,8 U. Körsträckor i kommunens personbilar och lätta lastbilar enl. EES, km/årsarbetare 651 725 216,4 196,0 U. Lokaler, inköpt energi enl. EES med tillagd verksamhetsel normalårskorrigerad, kWh/m2 Atemp U. Miljöbilar i kommunorganisationen av totalt antal bilar, andel (%) 39 39 21,4 39,0 41,1 7,3 10,4 13,3 4,85 4,56 - U. Miljöbilar, andel av kommunens personbilar och lätta lastbilar enl. MFS (%) Andel miljöbilar av totalt antal bilar i hela den geografiska kommunen, (%) Utsläpp av växthusgaser inom kommunens gränser, ton CO2-ekv/inv Förkortningar för ansvariga inom kommunen Förvaltningar Anvsvarig nämnd KLK - Kommunledningskontoret KS - Kommunstyrelsen SBF - Samhällsbyggnadsförvaltning KS - Kommunstyrelsen MBN – Miljö- och byggnadsnämnd TN - Teknisk nämnd SF - Socialförvaltning SOC – Socialnämnd UKF – Utbildning, kultur och fritidsnämnd BUN – Barn- och utbildningsnämnd KFN – Kultur- och fritidsnämnd 37 56 Åtgärder energi- och klimatplan Åtgärd E.1 - Energieffektivisering investeringar Aktivitetsmål: Senast år 2020 ska energianvändningen i Kommunens lokaler ha minskat med 30 % jämfört med 2009 (mätt i förbrukning/m2 inklusive elanvändning). Åtgärdsbeskrivning: Effektivisering genomförs genom exempelvis byte eller ombyggnad av ventilations-, belysnings- och uppvärmningsanläggningar. Åtgärdsprioritering utförs efter särskilda energikartläggningar, besiktningar och analyser. Åtgärdernas lönsamhet skall utvärderas genom livscykelkostnader (LCC-kalkyler). I utvärderingen ska även ingå en miljövärdering. Åtgärderna ska vara av pilotkaraktär eller baseras på beprövade erfarenheter från användande av innovativa tekniker. Åtgärden genomförs genom tillämpning och revidering av det tidigare upprättade dokumentet ”Handlingsplan – Fastigheter - avseende energieffektiviseringsåtgärder”, daterad 2010-06-17. Genomförandeperiod: Hela planperioden Åtgärdsägare: TN Samarbetspartners: Ekonomi: Investering om 2 mnkr/år tom 2020. Åtgärdsuppföljning: Kontinuerlig uppföljning av genomförda åtgärder samt årlig redovisning av energiförbrukningen. Åtgärd E.2 - Fossilfri uppvärmning Aktivitetsmål: År 2020 ska samtliga lokaleldade oljepannor i det kommunala fastighetsbeståndet vara utfasade. Andelen biogas (av totala gasmängden) som används för uppvärmning i kommunens fastigheter ska vara minst 30% år 2015 och minst 50% år 2020. Lomma kommun ska verka för en fjärrvärmeledning till Bjärred som Kommunens fastigheter kan/ska ansluta sig till. Lomma Kommun ska verka för att fjärrvärmeleverantören ska leverera en helt förnybar och miljömässigt hållbar produkt. Åtgärdsbeskrivning: Kommunens uppvärmning står för en dominerande andel av Kommunens utsläpp av växthusgaser. I norra kommundelen sker den huvudsakliga lokaluppvärmningen med gas. Dessa utsläpp står för ca 50% av Kommunens totala utsläpp. Åtgärden syftar till att så länge Bjärred inte är påkopplat till Kraftringens stora fjärrvärmenätverk så ska den gas som används för att värma Kommunens lokaler vara biogas. Andelen biogas som upphandlas ska vara 38 57 minst 50% år 2020. För att nå uppsatta mål ska det vara 100% biogas men andelen som kan köpas in är till stor del en ekonomisk fråga. I arbetet med att minska utsläppen ska kommunen arbeta för att ansluta Bjärred till fjärrvärmenätet. Kommunen ska åta sig att koppla på sina anläggningar (befintliga och kommande) på ett fjärrvärmenätverk inom Bjärred. Kommunen ska också verka för att Kraftringen AB ska erbjuda en fjärrvärmeprodukt som är 100 procent förnybar. Kommunen ska arbeta för att icke fossila bränslen som kan komma att användas inte äventyrar den biologiska mångfalden, livsmedelsproduktionen eller andra mål för hållbar utveckling i Sverige eller i andra länder. Genomförandeperiod: Hela planperioden Åtgärdsägare: TN Samarbetspartners: Gasleverantören och fjärrvärmeleverantören (Kraftringen AB). Ekonomi: Eventuellt ökade kostnader täcks inom befintlig driftbudget. Åtgärdsuppföljning: Årlig uppföljning av hur arbetet framskrider. Åtgärd E.3 - Förnybar energi i Kommunens fastigheter Aktivitetsmål: Alla nya byggnader som Kommunen bygger ska ha någon typ av förnybar energiproduktion. För att ge Kommunen ökad kunskap om solenergianläggningar ska en storskalig testanläggning byggas under 2015. Åtgärdsbeskrivning: Lomma kommun är i en expansiv utbyggnadsfas och bygger kommunal infrastruktur för att den kommunala servicen ska täcka behov hos den ökande befolkningen. Kommunen har därmed ett bra läge att satsa på att i samband med nybyggnation/ombyggnation installera anläggningar för småskalig produktion av förnybar energi, tex solceller, solfångare eller jordvärme. I syfte att förse nya/ombyggda byggnader med uppvärmningssystem som drivs med förnybar energi ska vid samtliga kommande byggprojekt utredningar och LCC-kalkyler upprättas för att utreda vilken typ av förnybar energiproduktionsanläggning som ska installeras. I utvärderingen ska även ingå en miljövärdering. Genomförandeperiod: Hela planperioden Åtgärdsägare: TN Samarbetspartners: Ekonomi: Eventuellt ökade kostnader ska täckas inom respektive projektbudget. Åtgärdsuppföljning: Årlig rapportering om produktion av förnybar energi. Åtgärd E.4 - Krav vid nybyggnation Aktivitetsmål: 39 58 Delmål: När Kommunen bygger nya byggnader ska de uppföras så att minst kraven för ”Miljöbyggnad silver” uppnås. Delmål: Kommunen ska vid exploateringsavtal skriva in långtgående krav på energi- och miljöprestanda. Åtgärdsbeskrivning: För att nå visionen om nollutsläpp av växthusgaser 2050 måste Kommunen redan idag se över investeringar som kommer att ha verkan när målet ska vara uppnått. Byggnader som byggs idag planeras att vara i bruk långt förbi 2050 och därför måste Kommunen tillse att så energieffektiva byggnader som möjligt byggs. Kommunen bör därför alltid bygga miljömärkt eller så att krav på miljömärkning uppfylls. Miljöbyggnad (Sweden green building council) är en märkning som är framtagen för nordiska förhållanden och innehåller tre olika klasser av miljöbyggnad. Krav ställs på byggnadernas energiförbrukning, inomhusmiljö och material. Programmet anses vara ett kostnadseffektivt sätt att minska byggnaders miljöpåverkan. Förutom att ställa krav när kommunen bygger själv ska kommunen vid exploatering av mark, som kommunen äger eller säljer, ställa krav på att bebyggelsen ansluts till fjärrvärmenät vid utbyggnad inom tätort. Undantag kan göras om den totala och långsiktigt hållbara energivinsten överväger. Genomförandeperiod: Hela planperioden Åtgärdsägare: TN och KS Samarbetspartners: Ekonomi: Inom ordinarie budgetarbete. Åtgärdsuppföljning: Förteckning över byggnader uppförda och ombyggda inom kommunorganisationen som uppfyller respektive inte uppfyller kraven. Åtgärd E.5 - Effektivisera energianvändning till kommunens gatubelysning Aktivitetsmål: Kommunen ska ta fram ett belysningsprogram för energieffektiv belysning. Programmet ska vara klart 2016. Åtgärdsbeskrivning: Kommunen har under ett antal år arbetat med att byta ut ljusarmaturer och installera styrutrustning för gatubelysning så att energiförbrukning kan utläsas direkt istället för att beräknas enligt schablon. Det nya styrsystemet gör det till exempel lättare att identifiera ljusslingor/områden som är särskilt energiförbrukande. Arbetet med att finjustera förbrukning kommer att minska förbrukningen men arbetet kräver resurser för att ta fram statistik och riktlinjer för hur mycket belysning som behövs var. För att komma ytterligare vidare med minskningar kommer det krävas att när utbyggnad sker, eller armaturer ska bytas ut, så ska energisnåla varianter väljas. Belysningsprogrammet ska ange riktning för både finjustering av befintligt system och riktlinjer för vilka nya armaturer som ska väljas. För att ta fram programmet kommer konsulter att behöva tas in. 40 59 Belysning står för ca 10 % av kommunens totala energiförbrukning och det finns en stor besparingspotential. Om ett program lyckas minska förbrukningen med bara fem procent per stolpe och år är besparingspotentialen drygt 130 tkr årligen (räknat på 1kr/kWh). Genomförandeperiod: Klart 2016 Åtgärdsägare: TN Samarbetspartners: Ekonomi: 500 tkr (2016) Åtgärdsuppföljning: Framtaget program eller ej och årlig rapportering av belysningsförbrukning totalt och per stolpe. Åtgärd E.6 - Handlingsplan IT Aktivitetsmål: En handlingsplan för energieffektiv IT ska finnas 2017. Åtgärdsbeskrivning: Det går åt allt mer energi till att driva IT-system. För att minimera energiförbrukning från dessa system krävs ett systematiskt arbete med att identifiera de mest energikrävande delar av systemen och hur man minskar deras förbrukning. Lomma kommun har genomfört en flytt till virtuella servrar och arbetar med nattavstängning av vissa datorer. För att nå längre i arbetet krävs att ett handlingsprogram med energisparåtgärder och riktlinjer för energisnåla inköp tas fram. Utredning av hur Miljöstyrningsrådets kriterier för hållbar upphandling ska implementeras vid teknikinköp ska ingå i arbetet. Genomförandeperiod: Klart 2017 Åtgärdsägare: KS Samarbetspartners: Ekonomi: Inom ordinarie verksamhet Åtgärdsuppföljning: Framtagen plan eller ej Åtgärd E.7 - Upphandlingspolicy Aktivitetsmål: Ta fram/uppdatera upphandlingspolicy för Kommunen som innefattar hur energi- och miljökrav ska ställas vid upphandling och avrop. Åtgärdsbeskrivning: En upphandlingspolicy som reglerar hur och vilka energi- och miljökrav som kommunens tjänstemän ska ställa behövs för att Kommunen ska kunna använda upphandling/inköp i miljöarbetet. Genom att tydliggöra vilka krav som ska ställas och hur uppföljning ska genomföras kan upphandling bli ett effektivt verktyg för att minska miljöpåverkan som kommunens konsumtion ger upphov till. Policyn ska täcka både upphandling och inköp/avrop av tjänster (som ex driftsentreprenad) och konsumtionsvaror. Kraven ska skrivas så att energiförbrukning och klimatpåverkan minimeras över hela livscykeln. Tydliga krav på energieffektivisering och minimerade växthusgasutsläpp från Kommunens entreprenader ska ingå i policyn. Tanken är att de i så hög grad som möjligt ska uppnå samma mål som om Kommunen själv drivit verksamheten. 41 60 Det finns skrivningar om upphandling på flera ställen i kommunens miljömål. Denna åtgärd syftar till att ta fram en policy som behandlar upphandling ur alla dessa perspektiv. Miljöstyrningsrådets kriterier för hållbar upphandling ska ligga till grund för upphandlingspolicyn. Arbetet ska ske i brett samarbete med samtliga förvaltningar för att säkerställa att policyn är förankrad och praktiskt tillämpar i kommunens dagliga verksamhet. En ekonomisk analys av genomförandet ska ingå i arbetet. I policyn ska också identifieras hur policyns genomförande följs upp vid inköp/avrop. Genomförandeperiod: Klart 2016 Åtgärdsägare: KS Samarbetspartners: Ekonomi: Delvis inom ordinarie verksamhet. Kostnader för kurser och konsulter kan uppgå till ca 150 tkr. Åtgärdsuppföljning: Framtagen policy eller ej Åtgärd E.8 - Utbildning i hållbar upphandling Aktivitetsmål: Samtliga som arbetar med upphandling ska ha genomgått utbildning i hållbar upphandling samt vilka krav Kommunen ska ställa vid upphandling och inköp. Åtgärdsbeskrivning: Upphandlingar inom kommunen utförs av många olika personer inom många olika ämnesområden. För att de som handlar upp och genomför inköp, eller som beställer en upphandling, ska kunna ställa krav inom miljö- och energiområdet krävs att man har fått utbildning eller information inom området. Detta är ett löpande arbete som kräver att upphandlande personer hålls ajour inom sitt arbetsområde. Utbildningen ska innehålla information om kommunens riktlinjer samt vara riktad mot det fält som respektive person arbetar inom. Genomförandeperiod: Samtliga har genomgått utbildning till 2017 Åtgärdsägare: KS Samarbetspartners: Ekonomi: 15 tkr årligen Åtgärdsuppföljning: Antal av totalen som genomgått utbildning. Rapporteras årligen av alla nämnder. Åtgärd E.9 – Vegetarisk mat i Kommunen Aktivitetsmål: Öka andelen vegetarisk mat som serveras i Kommunens verksamheter (i egen regi såväl som upphandlade). År 2020 ska vegetarisk mat serveras minst en dag i veckan. Åtgärdsbeskrivning: Konsumtion av kött har ökat under de sista årtionden och är idag ca 85 kg per år och person. Köttindustrin och djuruppfödning har visats stå för upp emot en femtedel av de globala utsläppen av växthusgaser. Det är nästan lika mycket som de samlade växthusgasutsläppen från världens transporter. 42 61 Ett effektivt sätt att minska koldioxidutsläppen är helt enkelt att äta mer vegetarisk mat. Kommunen vill därför succesivt öka andelen vegetarisk mat som serveras i skolor/förskolor och på boenden som drivs i Kommunens regi och på entreprenad. Genomförandeperiod: Hela planperioden Åtgärdsägare: UKF Samarbetspartners: Ekonomi: Inom ordinarie verksamhet. Åtgärdsuppföljning: Andel dagar som vegetarisk mat serveras årligen. Åtgärd E.10 - Säker tillgång till el och energi vid kriser Aktivitetsmål: Säkerställa att samhällsviktiga funktioner inom kommunens geografiska område har tillgång till el och värme vid kriser. Åtgärdsbeskrivning: Kommunen risk- och sårbarhetsanalys visar att tillgång till el och värme vid eventuella kriser till stor del ligger utanför kommunens kontroll. Istället ligger kontrollen hos elnätägare och värmeproducenter. För att säkerställa att kommunens behov av el och värme tillhandahålls bör kommunen ha en aktiv dialog med dessa aktörer. Dialog bör ske regelbundet och ska leda till att kommunen uppfyller sitt lagstadgade ansvar för att säkerställa tillförsel och distribution av energi. Genomförandeperiod: Hela planperioden Åtgärdsägare: KS Samarbetspartners: EON, Kraftringen AB Ekonomi: ordinarie verksamhet Åtgärdsuppföljning: Årliga dialogmöten med kraftringen och EON. Antal dialogtillfällen och med vilka aktörer. Åtgärd E.11 - Styrel Aktivitetsmål: Kommunen ska genomföra kommande StyrEl projekt. Åtgärdsbeskrivning: Styrel innebär att identifiera prioriterade elanvändare för att samhällsviktiga funktioner ska fungera. Det kan till exempel vara sjukhus, räddningstjänst och elektroniska kommunikationer, men också elanvändare som till exempel ansvarar för att vatten- och avloppssystem ska fungera. Den andra nationella planeringsomgången av styrel genomförs 2014-2015. År 2015 ska kommuner, elnätsföretag och länsstyrelser genomföra sin planeringsprocess. Senast 16 november 2015 ska den andra planeringsomgången, inklusive frånkopplingsplaneringen vara klar. Åtgärdsägare: KS Samarbetspartners: Ekonomi: Ordinarie verksamhet Åtgärdsuppföljning: Genomfört projekt eller ej 43 62 Åtgärd E.12 – Risk & sårbarhetsanalyser Aktivitetsmål: Säkerställa att samhällsviktiga funktioner inom kommunens geografiska område har tillgång till el och värme vid kriser. Åtgärdsbeskrivning: Inom kommunen ska det finnas en risk- och sårbarhetsanalys som visar att tillgång till el och värme vid eventuella kriser ligger utanför kommunens kontroll. Denna ska uppdateras med jämna intervall. Analysen ska innehålla en handlingsplan för minimering av risker och sårbarheter. Åtgärderna ska vara tidssatta och uppföljningsbara och beakta kommande klimatförändringar. Åtgärdsägare: KS Samarbetspartners: Ekonomi: ordinarie verksamhet Åtgärdsuppföljning: Upprättad plan eller ej Åtgärd E.13 – Hållbart resande för kommunorganisationen Aktivitetsmål: Kommunens växthusgasutsläpp av resor ska ligga nära noll 2020. Delmål 1: Mötes- och resepolicyn uppdateras 2015 och revideras 2017 Delmål 2: Inköpsbehov för att uppnå resepolicyns syften identifieras senast 2016 Åtgärdsbeskrivning: Kommunens mötes- och resepolicy ska uppdateras med syftet att uppnå nollutsläpp 2020. Policyn måste innehålla riktlinjer för resande inklusive klara definitioner på korta och långa resor, hur dessa ska företas, vem som ansvarar för att policyn följs, samt en tydlig plan för hur resandet följs upp årligen. Arbetet ska ske i brett samarbete med samtliga förvaltningar för att säkerställa att policyn är förankrad och praktiskt tillämpar i kommunens dagliga verksamhet. För att uppnå syftet med policyn bör eventuella investeringsbehov också identifieras. Det kan röra sig om inköp av cyklar eller elcyklar till cykelpool, av inrättande av bilpool, investeringar i teknisk utrustning för fjärrkonferenser med mera. Policyn bör också identifiera åtgärder för transport till och från arbetet med syfte att uppmuntra till minskat resande med bil. Som exempel kan nämnas att trafikkontoret i Göteborg har något de kallar för miljöincitament. Detta kan tas ut i form av ett förmånsbeskattat månadskort, en förmånsbeskattad leasingcykel, service för egen cykel eller som en kombination av dessa. Genomförandeperiod: Enligt aktivitetsmål Åtgärdsägare: KS Samarbetspartners: Inga identifierade Ekonomi: Investeringskostnader för cyklar, elcyklar och teknisk utrustning för resfria möten. Hur stora dessa blir beror på ambitionsnivån. Kostnader för eventuella incitament. Åtgärdsuppföljning: Resestatistik med olika restyper uppdelade 44 63 Åtgärd E.14 - Fossilbränslefri fordonsflotta 2020 Aktivitetsmål: Kommunen ska ha en fossilbränslefri fordonsflotta 2020. Delmål 1: En inköpspolicy ska vara framtagen 2015 Delmål 2: Ta fram en ersättningsplan för dagens förvaltningsbilar under 2016 Delmål 3: En miljöbilspool ska vara inrättad 2018 Åtgärdsbeskrivning: Kommunen har i dagsläget en liten andel miljöbilar jämfört med andra kommuner. För att nå målen om en fossilbränslefri fordonsflotta till 2020 måste en tydlig strategi för inköp av fordon tas fram. En del av en sådan strategi är att ta fram en inköpspolicy som reglerar vilka bilar som Kommunen ska köpa/använda. Policyn ska ge tydliga riktlinjer om vilka bilas som får köpas in och hur eventuella avsteg från denna policy får göras. Det överordnade syftet ska vara att ange hur Kommunen ska fasa ut bilar som drivs av fossila bränslen och att minska energianvändningen vid kommunala bilresor. Policyn får uppdateras i flera omgångar beroende på vilken infrastruktur för fossilfri tankning som finns inom kommunen. Dessa uppdateringar bör ske när ny infrastruktur blir tillgänglig eller när nya regler gällande miljöbilar börjar gälla. Inom ramen för arbetet med fossilbränslefri fordonsflotta (och som en del i en inköpspolicy) bör också en bilpool för kommunens verksamheter inrättas eller upphandlas. Bilpoolen bör kunna användas av Kommunens invånare under tider som kommunen inte använder bilarna. Att tillgängliggöra ett större antal bilar i en pool minskar behovet att köra med egen bil. Detta är positivt både ur miljösynpunkt samt minskar skillnader i oberoende mellan de som har och de som inte har egen bil. Genomförandeperiod: Enligt aktivitetsmål Åtgärdsägare: KS Samarbetspartners: Ekonomi: Inköpspolicyn ryms inom ordinarie verksamhet. Arbetet med miljöbilspool behöver en ekonomisk genomgång för att bedöma eventuella kostnader/besparingar. Åtgärdsuppföljning (inkl. indikator): Statistik över fordonflottans sammansättning samt statistik över årets inköp. Respektive förvaltning ansvarar för att samla in statistik och leverera till energistrategiansvarig. Åtgärd E.15 - Infrastruktur för att möjliggöra tankning av fossilfria bränslen Aktivitetsmål: Säkerställa tillgången på tankställen av fossilfria bränslen för att tillgodose kommunorganisationens fossilfria fordonsflotta. Delmål 1: El-laddstolpar för laddning av kommunens fordonsflotta ska finnas 2017 Delmål 2: Biogastankställe ska finnas inom eller i direkt anslutning till kommunen 2018 45 64 Åtgärdsbeskrivning: En fossilbränslefri fordonsflotta kräver att det finns tillgång på fossilfria bränslen. 2014 har Kommunen en el-laddstolpe och tillgång till etanol på bensinmackar inom kommunen. För att uppnå målet om en fossilbränslefri fordonsflotta måste kommunen satsa på att tillgången på förnybara bränslen ökar. En inköpspolicy som anger vilka bilar som kommunen ska köpa in kommer att tas fram under 2015. I den beskrivs vilka biltyper som respektive förvaltning behöver och vilket fossilfritt alternativ som ska användas. Med dagens bilar kommer de troliga alternativen för fossilfri fordonsflotta att vara elbilar, biogasbilar och etanolbilar. Kommunens storlek och korta avstånd gör elbilar till ett alternativ för de flesta normalbilar ute i förvaltningarna. Större bilar, eller bilar som körs hela dagen kommer inte kunna ersättas med elbilar utan bedöms bäst ersättas med gasbilar. Kommunen ska därefter bygga el-laddinfrastruktur för att kunna ladda alla elbilar som kommunen behöver köpa in fram till 2020. Kommunen ska tillse att det 2018 finns ett tankställe för biogas inom eller i direkt anslutning till kommunen. Kommunen ska arbeta för att någon av kommunens mackar har tillgång till biogas. Genomförandeperiod: Enligt aktivitetsmål Åtgärdsägare: KS/TN Samarbetspartners: Ekonomi: Investeringskostnader motsvarande markvärde för ett gastankställe och för elladdinfrastruktur. Eventuella investeringskostnader för utrustning om inte kraftbolagen vill investera själv. Åtgärdsuppföljning: Antal el-laddstolpar, antal biogastankställen. Åtgärd E.16 – Fortbildning i energi- och klimatundervisning Aktivitetsmål: Erbjuda fortbildning inom energi- och klimatfrågor för pedagoger i för- och grundskola. Åtgärdsbeskrivning: Många pedagoger i Lomma kommun arbetar idag aktivt med undervisning inom miljö- och klimatfrågor. För att fortsätta att kunna erbjuda kommunens pedagoger denna möjlighet bör en årlig peng för fortbildning inom energi- och klimat införas. Tanken är att erbjuda intresserade pedagoger möjlighet att söka pengar för att kunna gå kurser, eller att erbjuda kurser som kommunens pedagoger kan närvara vid. Genomförandeperiod: Hela planperioden Åtgärdsägare: UKF Samarbetspartners: Ekonomi: 50 tkr årligen Åtgärdsuppföljning: Antal pedagoger som fått fortbildning 46 65 Åtgärd E.17 - Solpotentialkarta för allmänheten Aktivitetsmål: En solpotentialskarta som är tillgänglig för medborgarna ska finnas 2017. Åtgärdsbeskrivning: Solceller på hustak har blivit allt vanligare för att få miljövänlig el. Utvecklingen av andra och tredje generationens solceller sänker investeringspriserna och möjliggör integrering i fasader och andra byggnadsmaterial. Solceller börjar därmed bli intressant för en bred sektor. En svårighet har varit att avgöra hur lämpliga olika tak är för elproduktion. Därför har GISbaserade solpotentialkartor utvecklats på ett par ställen runt om i landet. Dessa verktyg visar den potentiella solinstrålningen utifrån verkliga förhållanden på hustaken. GIS-verktygen utvärderar hur mycket solenergi som infaller på takytor inom ett område under ett helt år i kWh per kvadratmeter. Även planerad bebyggelse kan utvärderas med metoden vilket innebär att stadsplanerare, arkitekter och byggherrar på ett tidigt stadium kan utvärdera hur soloptimerade framtida byggnader kommer att vara. Med en solpotentialkarta kan privatpersoner och Kommunen få information om vilka byggnader som är lämpliga för solenergianläggningar. Genom att kommunen medverkar till att ta fram och tillhandahålla denna information ökar möjligheten för medborgarna att överväga att installera solceller på bostadshus. Genomförandeperiod: Klart 2018 Åtgärdsägare: KS Samarbetspartners: Eventuellt Lunds universitet, Kraftringen AB Ekonomi: 200 tkr Åtgärdsuppföljning: Karta framtagen eller ej Åtgärd E.18 - Miljöpremierad byggnation Aktivitetsmål: Kommunen ska undersöka möjligheten att införa miljörabatter på bygglovavgifter. Om det är möjligt ska sådana rabatter införas. Åtgärdsbeskrivning: För att stimulera till ökat energieffektivt byggande i kommunen vill kommunen införa ett system med rabatterade byggavgifter för hållbara energilösningar. Rabatt eller premie kan ges till exempel till de som installerar solenergianläggningar eller bygger lågenergi-/passivhus. Exempelvis kan bygglovspliktiga solenergianläggningar helt befrias från bygglovsavgift. Åtgärden syftar till att utreda och om möjligt införa denna typ av miljöpremier. Detta system ska kombineras med fortsatt energisparinformation vid bygglovsansökan. Genomförandeperiod: Hela planperioden Åtgärdsägare: MBN Samarbetspartners: Ekonomi: Utredning inom ordinarie budget, därefter om rabatter införs 5-15 tkr/bygglov Åtgärdsuppföljning: Framtagen utredning eller ej. Om införs ska antal bygglov med rabatter beviljade årligen redovisas. 47 66 Åtgärd E.19 - Utåtriktade kampanjer plus hemsida för allmänheten Aktivitetsmål: Tillhandahålla uppdaterad information om kommunens energi- och klimatarbete genom Kommunens kommunikationskanaler samt att utföra minst en utåtriktad energi- och klimatkampanj årligen. Åtgärdsbeskrivning: Kommunen spelar en viktig roll för informationsspridning och folkbildning om miljö- och klimatfrågor. Kommunens energirådgivare är en viktig resurs för många kommuninnevånare. Utöver detta behöver kommunen arbeta med kommunikation för att sprida goda exempel och påverka beteenden. Kommunen ska informera om kommunens energiarbete och på ett positivt sätt förmedla vad kommunen och dess medborgare gör. Kommunorganisationen ska också arbeta med kommunikation för utbyte av erfarenheter och idéer inom miljö- och klimat. Fokus för kampanjerna ska ligga på ungdomars beteende, besparingar i hushåll/företag samt trafik. Mobility management-kampanjer ska fungera som ett verktyg för att påverka trafiken inom kommunen. Detta finns som en särskild åtgärd inom miljömålsprogrammet men kan delvis också rymmas inom denna åtgärd. Genomförandeperiod: Hela planperioden Åtgärdsägare: KS, TN, MBN Samarbetspartners: Ekonomi: 50 tkr årligen Åtgärdsuppföljning: Antal kampanjer genomförda, vilka kommunikationsinsatser som genomförts. Åtgärd E.20 - Fortsatt energi- och klimatrådgivning Aktivitetsmål: Energi- och klimatrådgivningen ska förmedla lokalt och regionalt anpassad kunskap om energieffektivisering, energianvändning och klimatpåverkan samt om förutsättningar att förändra energianvändningen i lokaler och bostäder. Åtgärdsbeskrivning: Verksamheten fungerar som konsumentupplysning inom områdena energi, miljö och inomhusklimat. Den kommunala energi- och klimatrådgivningen vänder sig till allmänhet, små och medelstora företag, organisationer och skolan. Miljökontoret kan med stöd av miljöbalken utöva energitillsyn av verksamheter i kommunen. Energirådgivaren kan ge stöd till inspektörerna i tillsynen. Energirådgivning har pågått i Lomma kommun sedan hösten 1998. Om Energimyndighetens medel skulle dras in är det av vikt att rådgivning kan fortsätta. Åtgärden syftar därför till att tillse att det vid medelförlust avsätts medel motsvarande en tjänst om 30%. Genomförandeperiod: Vid behov Åtgärdsägare: TN/KS Samarbetspartners: 48 67 Ekonomi: 150 tkr årligen Åtgärdsuppföljning: Antal rådgivningstillfällen Åtgärd E.21 - Utöka tillsyn och stöd till verksamhetsutövare inom Lomma kommun. Aktivitetsmål: Miljökontoret ska utföra energitillsyn på utvalda verksamheter/företag i syfte att minska deras energiförbrukning. Åtgärdsbeskrivning: Miljökontoren har möjlighet att med stöd av miljöbalken utöva energitillsyn på verksamheter i kommunen. Energitillsynen utgör endast en del av tillsynen mot verksamheter. De verksamheter man gör tillsyn av idag är små verkstäder, mindre industrier och liknande, där det finns utsläpp och kemikaliehantering. Energitillsynen har tillkommit med stöd av Länsstyrelsens och Energikontoret och kan göras vid fler verksamheter än där miljökontoret redan har tillsyn idag. Länsstyrelsen och Energimyndigheten har projekt som kallas för PROEFF som syftar till att öka energitillsyn. Genom att medverka i dessa projekt om energitillsyn får inspektörerna visst stöd genom utbildning och samordning. För att kunna öka energitillsynen inom kommunen krävs att det avsätts resurser specifikt för denna verksamhet. I annat fall blir energitillsyn bara tillfällig eller kommer att ske på bekostnad av annan tillsyn. Förslag till åtgärd är att kommunen ska aktivt delta i framtida PROEFF eller liknande projekt och att medel motsvarande tre månaders heltidstjänst tillförs denna verksamhet. Genomförandeperiod: Hela planperioden Åtgärdsägare: MOB Samarbetspartners: Ekonomi: 130 tkr årligen Åtgärdsuppföljning: Antal företag som erhållit tillsyn (av det totala) Åtgärd E.22 - Medlemskap klimatkommunerna Aktivitetsmål: Kommunens ska bli medlem i klimatkommunerna Åtgärdsbeskrivning: Klimatkommunerna är en förening för kommuner, landsting och regioner som jobbar aktivt med lokalt klimatarbete. Klimatkommunerna startade som ett nätverk 1 januari 2003, men blev i november 2008 en förening. Föreningen har kommuner och ett landsting som medlemmar och tillsammans drygt 3 500 000 invånare. Klimatkommunernas övergripande syfte är att minska utsläppen av växthusgaser i Sverige. Föreningen stödjer kommuner som vill arbeta med klimatfrågan och är en pådrivande aktör för det nationella klimatarbetet genom att lyfta fram vilka möjligheter, hinder och drivkrafter som har betydelse för arbetets resultat. Klimatkommunerna sprider information och erfarenheter om lokalt klimatarbete och höjer kunskapen om klimatproblematiken. 49 68 Klimatkommunerna har även internationella samarbeten och kontakter med liknande nätverk i andra länder. Lomma bör bli medlem i organisationen för att bättre kunna dela information och erfarenheter om klimatarbete med andra kommuner och landsting runtom i Sverige. Genomförandeperiod: 2016 Åtgärdsägare: KS Samarbetspartners: Ekonomi: 10 tkr årligen Åtgärdsuppföljning: Medlemskap erhållits eller ej Åtgärd E.23 – Energi- och klimat i fysisk planering Aktivitetsmål: Kommunen ska förbättra förutsättningar för att ta energi- och miljöhänsyn i den fysiska planeringen genom disciplinövergripande träffar inom kommunen. Åtgärdsbeskrivning: Fysisk planering är basen i vilken förutsättningar för framtidens hållbara samhälle formas. Det är också ett område som kräver deltagande från ett flertal olika discipliner med delvis olika tankesätt och arbetssätt. För att Lomma ska bli en föregångskommun inom fysisk planering behövs en miljö inom vilken dessa olika discipliner kan utbyta erfarenheter, idéer och tankar om arbetssätt och arbetsprocesser. Åtgärden syftar till att skapa möjlighet för kommunens olika discipliner att träffas, diskutera och fortbilda varandra. Antalet träffar kan variera beroende på vad som bedöms möjligt men åtminstone två träffar ska genomföras årligen. Inrättandet av en ny samhällsbyggnadsförvaltning (årskiftet 2014/2015) skapar en möjlighet till att bygga nya arbetssätt och relationer mellan olika discipliner. Denna åtgärd kan därför också fungera som ett sätt att hitta former för samarbete inom förvaltningen. Genomförandeperiod: Fortlöpande Åtgärdsägare: KS Samarbetspartners: Ekonomi: Inom befintliga ramar. Åtgärdsuppföljning: Antal träffar mellan olika discipliner 50 69 Sammanfattning av möjliga effekter av planens åtgärder1 Åtgärd E1 E2 Kostnad projekt Minska fastighetsbeståndets påverkan genom investeringar i energieffektiviseringar, beteendepåverkan, samt för att fasa ut naturgasen i fastighetsbeståndet. Fossilfri uppvärmning E3 Förnybar energi E4 Krav på att nya byggnader ska vara energisnåla passivhus/plushus samt att de ska ha möjligheter för mikroproduktion av el/energi. 2 miljoner årligen Svårt att slå fast idag Inom projektbudget Effekt Besparing i direkt kostnad el + värme vid uppnådd effekt2 Besparing i samhällsekonomisk kostnad3 CO2 4,8 miljoner/år. 6-8 Gwh besparing Beräknat på en 30% el och värme, 600 besparing av kostnader ton Co2 för dagens uppvärmning 870000 kr/år 50% Fossilfri gas i gaseldade fastigheter i Bjärred, 200 ton CO2. Dessutom 1300 ton CO2 relaterat till Kraftringens värmeproduktion som vi kan arbeta för att minska 300000 kr/år Investeringen får räknas hem över tid. Det är en årlig Beror på vilka besparing projekt som startas motsvarandekostnaden för att köpa energi motsvarande den installerade effekten Ingen eftersom vi antar att kommunen fortsätter ha CO2-fri el Inom projektbudget, < 75% av energianv som anges i BBR Upp till 10% ökade investeringskostnader, men driftskostnader minskar E5 Finjustera gatubelysningen samt göra upp en belysningsplan. 300 tkr 2015, 200 tkr 2016 125 MWh E6 Arbeta med att ta fram en handlingsplan för energibesparingar inom IT. Ordinarie budget Svårt att slå fast idag E7 Ta fram en upphandlingspolicy som tydligt anger hur energi- och andra miljökrav ska ställa i kommunens verksamheter, inklusive kommunens entreprenader. I planen ska tydligt anges hur kraven ska följas upp. 150 tkr Svårt att slå fast idag Dagens totala belysningsförbrukning med en besparing på 5% -->130000 kr/år 23000/år om vi antar dagens el-avtal, I princip obefintligt om vi antar att det flyttas över till miljömärkt el helt 51 70 Utbilda och informera upphandlande personal om hållbara upphandlingar. 15 tkr Beror på villkor i Åtgärd E7 E9 Minska utsläpp relaterade till matkonsumtion genom att öka andelen vegetarisk mat som serveras i Kommunen (Åtgärd 9). Ordinarie budget Svårt att slå fast idag då vi inte har statistik på utsläppen relaterade till mat idag. Man kan dock räkna generellt med att utsläppen från baljväxter är ca en tiondel av motsvarande mängd kött. E10 Utöka kommunens dialog med kraftbolagen om risker och sårbarheter i eloch värmesystem Ordinarie budget - - - E11 Kommande Styrelprojekt ska genomföras Ordinarie budget - - - E12 Åtgärderna i kommunens risk- och sårbarhetsanalys ska genomföras enligt i den fastställd plan. Tillse att kommande risk- och sårbarhetsanalyser tar anpassning till ett förändrat klimat i hänsyn Ordinarie budget - - - E13 Använda en resepolicy för att minska effekterna av kommunens resor Investeringar infrastruktur som identifieras inom arbetet 54 ton CO2 Beror på hur policyn utformas 78000 kr/år E14 Upprätta tydliga riktlinjer för vilka bilar som ska köpas in och hur bilparken ska förvaltas Inköpspolicy: ordinarie 134 ton CO2 vid budget; Miljöbilspool: full måluppfyllelse. kostnad behöver Både E14 och E15 bedömas i senare antas bidra till skede denna. E15 Investera i infrastruktur för miljövänlig tankning för att öka möjligheten att ha miljöbilar inom kommunen som geografisk enhet Investeringskostander för laddstolpar Scenario elbilar: 134 ton CO2 vid full måluppfyllelse. Både E14 och E15 antas bidra till denna. E16 Inom kommunen ska finnas medel riktade till lärares fortbildning inom miljö- och klimatarbete 50 tkr/årligen Långsiktig/ej uppskattningsbar E17 Solpotentialskarta för Lomma kommun 200 tkr Incitament för besparingar E18 Miljörabatter på byggavgifter 15 tkr + 5-15 tkr/bygglov Incitament för besparingar E19 Kommunens energiarbete ska nå medborgarna genom att kommuniceras på hemsidor och genomförande av kampanjer 50 tkr/årligen Långsiktig/ej uppskattningsbar E8 16% av totala utsläppskostnaden (okänd idag) 200000 kr/år 52 71 E20 Energirådgivning ska finnas för kommunens medborgare 200 tkr/årligen Långsiktig/ej uppskattningsbar E21 Utökad energitillsyn 130 tkr/årligen Långsiktig/ej uppskattningsbar E22 Medlemskap klimatkommunerna 10 tkr/årligen Långsiktig/ej uppskattningsbar 1. Ska ses som ett försök att kvantifiera effekter av respektive åtgärd. Det antas att åtgärderna når full effekt, dvs uppnås helt. En fördjupad analys bör göras i samband med att åtgärder genomförs. 2. Innefattar en del antaganden om vad effekten är och kostnader för energi. Dessa kan redovisas i större djup på begäran. 3. Kostnaden är framräknad genom att anta att ett kilo CO2 antas kosta samhället 1,45 kr/kg. Det är en siffra som Trafikverket använder vid analys av sina projekt. Denna är satt utifrån den korrigerande skatt som skulle behövas för att uppnå de (hittills gällande) trafikpolitiska målet för reduktion av koldioxidutsläpp. Kostnaden innehåller inte de skadeverkningar som koldioxidutsläpp skapar. Kostnaden för detta antas vara betydligt högre (SIKA 2008, Trafikverket 2012). 53 72 Källor Axelsson Katarina, 2012. Global miljöpåverkan från konsumtion på lokal och regional nivå. Stockholm Environment Institute. Blomgren Sweet Rose, 2014. Resvanor i Lomma kommun 2013. Lomma kommun. Gode Jenny, Martinsson Fredrik, Hagberg Linus, Öman Andreas, Höglund Jonas och David Palm, 2011. Miljöfaktaboken 2011 - Uppskattade emissionsfaktorer för bränslen, elvärme och transporter. Väremeforsk. FAO, 2013. Tackling climate change through livestock. International Energy Agency. IEA Statistics, http://www.iea.org/stats/index.asp IPCC, 2013. IPCC Fifth Assessment Report: Climate Change 2013 (AR5): Mitigation of Climate Change IPCC, 2007. IPCC Fourth Assessment Report: Climate Change 2007 (AR4): Mitigation of Climate Change Jordbruksverkets statistikdatabas. Nås via www.sjv.se KOLADA. Kommun- och landstingsdatabasen. https://www.kolada.se/?_p=index Lomma kommun, 2009. Förutsättningar för vindkraftsetablering i Lomma kommun. Länsstyrelsen Gävleborg, 2014. Omvärldsanalys av miljökrav i offentlig upphandling. Länsstyrelsen Skåne, 2011. Biogaspotential i Skåne. Länsstyrelsen Skåne, 2014. Spillvärmepotential i Skåne – Kartläggning och fallstudier av industriell restvärme. Naturvårdsverket, www.naturvardsverket.se, statistik hämtats från sidorna “så mår miljön” Naturvårdsverket, 2010. Den svenska konsumtionens globala miljöpåverkan. SIKA PM 2008:3. Samhällsekonomiska principer och kalkylvärden för transportsektorn: ASEK 4. SCB. Kommunal och regional energistatistik. www.scb.se SJ. SJs miljökalkyl: http://www.sj.se/sj/jsp/polopoly.jsp?d=6765&l=sv Trafikverket, 2012. PM Sple 2012:04. Viktiga metodförändringar och revideringar av kalkylvärden i ASEK 5. 54 73 Bilaga 1 Lag (1977:439) om kommunal energiplanering 1 § Kommun skall i sin planering främja hushållningen med energi samt verka för en säker och tillräcklig energitillförsel. 2 § Kommun skall vid sin planering undersöka förutsättningarna att genom samverkan med annan kommun eller betydande intressent på energiområdet såsom processindustri eller kraftföretag gemensamt lösa frågor som har betydelse för hushållningen med energi eller för energitillförseln. Finnes förutsättning för sådan gemensam lösning föreligga, skall den tagas till vara i planeringen. 3 § I varje kommun skall det finnas en aktuell plan för tillförsel, distribution och användning av energi i kommunen. I en sådan plan skall finnas en analys av vilken inverkan den i planen upptagna verksamheten har på miljön, hälsan och hushållningen med mark och vatten och andra resurser. Planen beslutas av kommunfullmäktige. Lag (1998:836). 4 § Den som bedriver verksamhet i vilken användes större mängd energi eller den som yrkesmässigt producerar eller distribuerar energi skall på begäran lämna kommun de uppgifter som behövs för planeringen. Kommun skall på begäran bereda den som är uppgiftsskyldig enligt första stycket tillfälle att överlägga med kommunen om energifrågor som har väsentlig betydelse för honom. Vid tillämpning av första stycket skall iakttas att den som är uppgiftsskyldig ej betungas onödigt. Lag (1981:601). 5 § Fullgörs ej uppgiftsskyldighet enligt 4 §, får länsstyrelsen vid vite kalla den uppgiftsskyldige till överläggning med kommunen, om denna begär det. Lag (1981:601). 6 § Beslut om föreläggande av vite får överklagas hos allmän förvaltningsdomstol. Prövningstillstånd krävs vid överklagande till kammarrätten. Lag (1995:40). 7 § Kommun är skyldig att på begäran av myndighet som regeringen be stämmer lämna myndigheten uppgifter om fullgörandet av kommunens skyldighet enligt 1, 2 eller 3 §. Lag (1981:601). 8 § Om en plan som upprättas enligt denna lag kan antas medföra en sådan betydande miljöpåverkan som avses i 6 kap. 11 § miljöbalken skall bestämmelserna i 6 kap. 11-18 och 22 §§ miljöbalken tillämpas. Lag (2004:602). 55 74 Bilaga 2 Miljöbedömning av energiplanen Introduktion Enligt miljöbalken 6 kap 11§ och förordningen (1998:905) ska en miljöbedömning göras när en kommun upprättar en ny energiplan. Syftet med miljöbedömning är att integrera miljöaspekter i planen så att en hållbar utveckling främjas. Konkret är syftet att bedöma vilka miljöeffekter de olika åtgärderna i energiplanen kan leda till och därmed kunna undvika att skapa nya miljöproblem, samt att se hur åtgärderna kan bidra till att lösa de miljöproblem som finns idag. I miljöbedömningen är åtgärderna uppdelade i samma åtgärdsområden som i energiplanen. Åtgärdernas miljöeffekter beskrivs först allmänt och kopplas sedan till de miljökvalitetsmål som kan komma att gynnas eller alternativt missgynnas. Endast de miljökvalitetsmål där det anses kunna finnas en betydande påverkan tas med i miljöbedömningen. Åtgärdsområdena bedöms var för sig med en sammanfattande miljöbedömning av energiplanen i slutet av miljöbedömningen. Jämförelse med tidigare energiplan Den tidigare energiplanen för Lomma kommun upphävs i och med antagandet av den nya energiplanen. Det innebär att de åtgärder som skulle ha pågått kontinuerligt även efter den tidigare energiplanens slutdatum 2012 upphävs och ersätts med åtgärderna i den nya energiplanen. I princip kan samtliga av de upphävda åtgärderna i den tidigare energiplanen anses kunna fortsätta inom åtgärderna i den nya energiplanen. Åtgärdernas utformning i de två energiplanerna skiljer sig åt på så sätt att de nya åtgärderna är mindre specifika och mer inriktade på övergripande strategiskt arbete. Det är därför inte säkert att de tidigare åtgärderna kommer att fortsätta i och med de nya åtgärderna även om det finns möjlighet för dem att göra det inom de nya åtgärderna. Generellt kan sägas att den nya energiplanen fortsätter i samma inriktning som den tidigare men är mer långtgående. Det visar sig bland annat i den övergripande målsättningen att göra Lomma kommun till en fossilfri kommun till år 2020. Till viss del har åtgärder som berör nya områden kommit till. Det gäller framförallt fokus på att underlätta för kommuninvånarna att ha egen energiproduktion genom solenergianläggningar och att minska kommunens inköp av kött. Åtgärdsområden Energianvändning Inriktning - Minska fastighetsbeståndets energianvändning och utsläpp av växthusgaser genom investeringar i energieffektiviseringar, beteendepåverkan, samt för att fasa ut naturgasen i fastighetsbeståndet (Åtgärd 1 och 2). 56 75 - Krav på att nya byggnader ska vara energisnåla passivhus/plushus samt att de ska ha möjligheter för mikroproduktion av el/energi (Åtgärd 3). Producera förnybar energi inom fastighetsbeståndet (Åtgärd 4). Upprätta en belysningsplan (Åtgärd 5). Ta fram en handlingsplan för energibesparingar och energieffektiva inköp inom IT (Åtgärd 6). Miljöbedömning Åtgärderna syftar i första hand till att minska energianvändningen både vad det avser energi i form av värme och el. En åtgärd syftar även till att öka produktionen av egen förnyelsebar energi i kommunorganisationens egna byggnader. Eftersom omfattningen, typ av energi (värme eller el) och typ av förnyelsebar energi inte specificeras är det inte möjligt att bedöma vilka effekterna på miljöpåverkan åtgärden kommer att medföra. En utfasning av naturgas som ersätts med biobränslen skulle minska utsläppen av koldioxid till atmosfären. Biobränslen är till skillnad från naturgas en förnyelsebar resurs som inte ger något nettoutsläpp av koldioxid till atmosfären. Även om biobränslen är förnyelsebara så kan ett för stort uttag av biobränslen få en negativ påverkan på framförallt skogsbruket. Om åtgärderna får en positiv eller negativ inverkan på miljökvalitetsmålet “Ett hållbart skogsbruk” avgörs därför av hurvida energibesparingarna, samt ökad produktion av förnybar energi inom fastighetsbeståndet, räcker för att minska eller bibehålla användning av biobränslen när naturgasen fasas ut eller om användningen istället kommer att öka. En minskad elförbrukning leder till ett minskat behov av användning av fossila bränslen. Sverige har en relativt låg användning av fossila bränslen för elproduktion ca 4% (Ekonomifakta, 2011), men Sverige är en del av en integrerad nordeuropisk energimarknad och importerar därför vid vissa tidpunkter el från länder där fossila bränslen står för över 50% av elproduktionen, exempelvis Danmark och Tyskland (Ekonomifakta, 2011). Minskad användning av fossila bränslen leder till minskade utsläpp av koldioxid till atmosfären. Minskad förbränning av kol och olja bidrar också till minskade utsläpp av svaveloxid och kväveoxider som bidrar till försurning och övergödning. Åtgärdernas påverkan på miljökvalitetsmålen Positiv påverkan: Begränsad klimatpåverkan, Bara naturlig försurning, Ingen övergödning, Eventuell negativ påverkan: Hållbart skogsbruk Konsumtionspåverkan Inriktning - Ta fram en upphandlingspolicy som tydligt anger hur energi- och andra miljökrav ska ställas i kommunens verksamheter, inklusive kommunens entreprenader (Åtgärd 7). - Utbilda och informera upphandlande personal om hållbara upphandlingar (Åtgärd 8). - Minska utsläpp relaterade till matkonsumtion genom att öka andelen vegetarisk mat som serveras i Kommunen (Åtgärd 9). 57 76 Miljöbedömning Åtgärderna avser i första hand att minska energianvändningen från produkter och tjänster som Lomma kommun köper in. Eftersom en stor del av kommunens kärnverksamheter är utlagda på entreprenad så kan skärpta krav i Lomma kommuns upphandlingar få stora effekter. Fokuset i åtgärden ligger på minskad klimatpåverkan från inköpta produkter och minskad användning av fossila bränslen hos kommunens entreprenader. Minskad användning av fossila bränslen minskar i första hand klimatpåverkan. Men minskad användning av fossila bränslen leder också till mindre utsläpp av hälsoskadliga ämnen och därmed förbättrad luftkvalitén. Andra miljökrav kommer enligt åtgärden också att ställas men det går inte utifrån åtgärden att avgöra vilka effekter de kommer att medföra eftersom kraven inte specificeras i åtgärden. Dagens industriella högproducerande köttproduktion medför en rad olika miljöproblem. Däribland ett betydande bidrag till växthusgaser (15% av de totala globala växthusgasutsläppen (FAO, 2013)) och förlust av biologisk mångfald genom bland annat övergödning och användning av gifter, framförallt vid odling av foder till djuren. Exakt vilken miljöpåverkan som uppstår vid köttproduktion beror på vilken typ av kött det är och hur det producerats. Köttet kan ersättas med vegetariskt protein men även vegetariskt protein kan ha negativ miljöpåverkan beroende på vilken växt som används och hur den odlas och eventuellt förädlas. Generellt har dock vegetariskt protein betydligt mindre negativ miljöpåverkan eftersom det krävs betydligt mindre yta och energi för att framställa. Åtgärdernas påverkan på miljökvalitetsmålen Positiv påverkan: Begränsad klimatpåverkan, Ren luft, Ingen övergödning Säkerhet och tillgång Åtgärderna kan inte anses ha någon betydande miljöpåverkan. Dock bör det göras en miljöbedömning när åtgärderna genomförs. Hållbara transporter Inriktning - Fortsätta integrera trafikplanering i Kommunens översiktsplanering. - Ta fram ett strategiskt dokument som anger principer för hur Lommas trafikplanering ska öka andelen resor som sker med buss, cykel och till fots. Detta ligger som en åtgärd i "Miljömål för Lomma kommun (Åtgärd 14.2.1)". - Anordna årliga Mobility Management event. Detta ligger som en åtgärd i "Miljömål för Lomma kommun (Åtgärd 14.2.2)". - Satsa på införande av persontåg på Lommabanan. Arbetet är redan igång och tåg beräknas kunna trafikera banan 2020. - Minimera effekterna av Kommunens resor (Åtgärd 13). 58 77 - Upprätta tydliga riktlinjer för vilka bilar som ska köpas in och hur bilparken ska förvaltas (Åtgärd 14). - Investera i infrastruktur för miljövänlig tankning för att öka möjligheten att ha miljöbilar inom kommunen som geografisk enhet (Åtgärd 15). Miljöbedömning Åtgärderna syftar till långsiktiga beteendeförändringar av kommuninvånarnas och kommunonorganisationens resande. Avsikterna är att dels minska antalet bilresor inom samt till och från kommunen, genom att ersätta dem med cykel, gång och kollektivtrafik. Dessutom ska påverkan från bilresorna minskas genom minskad bränsleförbrukning och ökad användning av förnyelsebara bränslen. Det är svårt att avgöra effekterna för de åtgärder som syftar till långsiktiga beteendeförändringar bland kommens invånare. För kommunorganisationen finns däremot konkreta åtgärder för att minska användningen av fossila bränslen från tjänsteresor anställda gör och kommunens egen fordonsflotta till nära noll. Om åtgärderna genomförs skulle det bidra i första hand hand till en minskad användning av bensin och diesel. En minskad användning av bensin och diesel skulle minska kommunorganisationens utsläpp av klimatgaser och de skulle även minska utsläpp av skadliga ämnen i luften som kväveoxider, svaveloxider och partiklar vilka är skadliga både för människor och natur. Öppnandet av Lommabanan för persontrafik beräknas enligt Skånetrafikens resandeprognos dubblera antalet resor med kollektivtrafik på den sträcka som Lommabanan trafikerar. Från dagens 1000 enkelresor per dag till 2000 enkelresor per dag. Det skulle innebära att många bilresor framförallt till Malmö skulle ersättas med tågresor, vilken i sin tur skulle minska användningen av fossila bränslen som minskar utsläpp av koldioxid och toxiska ämnen från bilarnas avgaser. Åtgärdernas påverkan på miljökvalitetsmålen Positiv, påverkan: Begränsad klimatpåverkan, Ren luft Hela kommunens förbrukning Inriktning - Inom kommunen ska finnas medel riktade till lärares fortbildning inom miljö- och klimatarbete (Åtgärd 16). - Kommunen vill uppmuntra solelsproduktion genom att tillhandahålla information om var mest potential för solel finns och genom att undersöka möjligheten till att minska kostnaden för att erhålla bygglov för solenergianläggningar (Åtgärd 17 och 18). - Kommunens energiarbete ska nå medborgarna genom att kommuniceras på hemsidor och genomförande av kampanjer (Åtgärd 19). - Erbjuda energirådgivning för kommunens medborgare (Åtgärd 20). - Utöka energitillsyn hos kommunens företagare (Åtgärd 21). - Utöka samarbetet kring energi- och klimatfrågor med andra kommuner (Åtgärd 22). - Kommunens fysiska planering ska aktivt arbeta för att uppfylla energi- och klimatplanens mål. Bland annat genom utbyggt fjärrvärmenät. - Söka tillgängliga medel och stöd för att uppfylla energi- och klimatplanens mål. 59 78 Miljöbedömning Flera av åtgärderna syftar till långsiktigt informations- och fortbildningsarbete till anställda inom kommunorganisationen och kommuninvånare, vilka är det är svåra att bedöma effekterna av. En utbyggnad av fjärrvärmenätet skulle kunna få stora positiva miljöeffekter. Bostäderna i Lomma kommun består till 68 procent av småbostadshus varav de flesta inte är anslutna till fjärrvärmenätet. Det finns ingen lokal statistik på hur småbostadshus i Lomma kommun värms, men nationell värms de flesta villor med direktverkande el ca 30 % procent. Näst vanligast är en kombination av el och biobränslen (t.ex. ved eller pellets) ca 20 % procent. Övriga småhus värms upp av t ex, biobränslen, fjärrvärme eller bergvärmepump (Energimyndigheten, 2012). Uppvärmning med olja som tidigare var vanligt har kraftigt minskat och idag värms cirka 0,5 % av småbostadshusen med olja. Fjärrvärmen i Lomma kommun produceras med biobränslen. Att ersätta uppvärmning med el med fjärrvärme innebär därför ett minskat behov el vilken gör att mindre fossila bränslen behövs för att producera el. Uppvärmning med biobränslen ger inte ett nettotillskott av koldioxid, däremot kan giftiga gaser och partiklar släppas ut i luften vid förbränning. I ett större kraftvärmeverk är det lättare att åstadkomma en optimal förbränning och även att rena röken vid förbränning, därför kan luftkvalitén förbättras om fler småhus använder fjärrvärme istället för egen uppvärmning med biobränslen. En ökad utbyggnad av solenergianläggningar både för uppvärmning och elproduktion skulle innebära flera positiva miljöeffekter. Soluppvärmning av fastigheter skulle minska användningen av el om fastigheten värms med el. Om fastigheten istället värms med biobränslen minskas användningen av biobränslen. Biobränslen ger inget nettotillskott av koldioxid till atmosfären, men ett för stort uttag av biobränslen kan ha negativa effekter framförallt på skogsbruket. Förbränning av biobränslen framförallt i mindre enskilda anläggningar kan också släppa ut giftiga ämnen vid förbränning vilka försämrar luftkvaliten. Åtgärdernas påverkan på miljökvalitetsmålen Positiv påverkan: Begränsad klimatpåverkan, Ren luft, Hållbart skogsbruk Bedömning av energiplanen i sin helhet Det finns två övergripande mål i energiplanen: 1) att minska energianvändningen och att 2) ersätta fossil energi med förnyelsebar energi. Åtgärderna syftar dels till att minska kommunorganisationens energianvändning och att göra verksamheten fossilfri till 2020. Dels till att på olika sätt underlätta för kommuninvånarna och kommunens verksamheter att göra samma sak. Framförallt att underlätta ett ändrat beteende genom exempelvis information och fysisk planering. Effekterna av åtgärderna är framförallt en minskning av klimatpåverkande utsläpp då framförallt koldioxid. Men en minskad förbränning av fossila bränslen minskar också utsläpp av partiklar och giftiga gaser som bildas vid förbränning av fossila bränslen som kväveoxider, svaveloxid och kolväten. De här utsläppen är i tillräckligt höga koncentrationer skadliga för hälsan både för människor djur och växter. Kväveoxider och svaveloxid omvandlas högra upp till atmosfären till surt regn som när det regnar ner bidrar till försurning av marker och vatten. Kväveoxider bidrar dessutom till övergödning eftersom kväve är ett näringsämne för växter. 60 79 Åtgärderna minskar förbrukningen av fossila bränslen såväl lokalt inom kommunen, som nationellt och internationellt. Därför ligger de väl i linje med både de nationella och de lokala miljömålen för Lomma kommun. Åtgärdsområde Positiv påverkan på miljökvalitetsmål Ev. negativ påverkan på miljökvalitetsmål Energianvändning Begränsad klimatpåverkan, Bara naturlig försurning, Ingen övergödning – Minskad användning av fossila bränslen för elproduktion Ett hållbart skogsbruk – Ökad användning av biobränslen Konsumtionspåverkan Begränsad klimatpåverkan Minskade utsläpp från varor och tjänster Ren luft – minskade utsläpp från kommunorganisationens entreprenader Ingen övergödning – Minskad köttkonsumtion Säkerhet och tillgång Hållbara transporter Begränsad klimatpåverkan, Ren luft – Minskade utsläpp från trafiken Hela kommunens förbrukning Begränsad klimatpåverkan – minskad elförbrukning genom utbyggnad av fjärrvärmenätet och ökad utbyggnad av solenergi anläggningar Ren luft – minskad förbränning av biobränslen i småhus Hållbart skogsbruk – förbränning av biobränslen ersätts med solvärme i småhus 61 80 Källor Energifakta, http://www.ekonomifakta.se/sv/Fakta/Energi/Energibalansinternationellt/Elproduktion-med-fossila-branslen/ FAO, 2013. Tackling climate change through livestock. Energimyndigheten, 2012. Energistatistik för småhus 2012. 62 81 Bilaga 3 Utmaningen ”100% fossilbränslefritt Skåne” Genom att ansluta dig till uppropet åtar du dig att vara aktiv för att du själv, eller indirekt det företag du eventuellt köper tjänsten av, ska eftersträva: • • • Ingen fossil energianvändning i byggnader. Det innebär att du/företaget/organisationen inte använder fossil energi för värme och kyla i byggnaderna du/företaget/organisationen äger eller hyr. Inget fossilt bränsle i transporter. Det innebär att du/företaget/organisationen inte använder fossilt bränsle i egna transporter, resor eller köpta transporttjänster. Ingen användning av fossil el. Det innebär att du/företaget/organisationen inte använder fossil el i den egna verksamheten och köper miljömärkt el av någon sort. Avgränsningarna är valda för att de ska vara ganska lätt att förstå, möjlig att mäta, vara inom den beslutsram du har och möjligt att nå till 2020. Vi är medvetna om att det tar tid att påverka exempelvis bränslemixen i fjärrvärmen, men är du en av många kunder som vill något blir vi starkare. På lite sikt och genom kompletterande goda exempel kan det gå vägen. Källa: www.klimatsamverkanskane.se/ 63 BURLÖVS KOMMUN Planutskott 82 Kallelse Sammanträdesdatum 2015-03-23 Delgivningsärenden KS/2015:320 Dom avseende överklagat avgörande av Växjö tingsrätt, mark- och miljödomstolen, deldom 2014-03-26 – Ansökan om tillstånd till verksamhet vid avfallsförbränningsanläggning samt uppförande av ny biogasanläggning vid Sjölunda i Malmö stad 83 SVEAHOVRÄTT Mark- och miljööverdomstolen 060204 DOM 2015-03-04 Stockholm Sid l (11) Mål nr M 3761-14 ÖVERKLAGATAVGÖRANDE Växjö tingsrätts, mark- och miljödomstolen, deldom 2014-03-26 i mål nr M 1251-13, se bilaga A KLAGANDE OCHMOTPARTER l . Länsstyrelsen i Skåne län 205 15 Malmö 2015 -03- o5 2. Miljö- och byggnämnden i Burlövs kommun Box 53 232 21 Arlöv 3. Burlövs kommun Adress som 2 4. Sydskånes Avfallsaktiebolag, 556187-0410 Box 50344 202 13 Malmö Ombud får 4: Advokaten Mårten Bengtsson och jur. kand. Björn Hellman Advokatfirman Åberg & Co AB Box 16295 l 03 25 Stockholm MOTPARTER l. Lomma kommun 234 81 Lomma 2. Miljö- och byggnadsnämnden i Lomma kommun 234 81 Lomma 3. Miljönämnden i Malmö stad 205 80 Malmö SAKEN Ansökan om tillstånd till verksamhet vid avfallsfårbränningsanläggning samt uppfårande av ny biogasanläggning vid Sjölunda i Malmö stad Dok.ld 1193416 Postadress Box 2290 l 03 17 Stockholm Besöksadress Birger Jarls Torg 16 Telefax Telefon 08-561 670 00 08-561 675 59 08-561 675 50 E-post: [email protected] www.svea.se Expeditionstid måndag - fredag 09:00-15:00 84 SVEAHOVRÄTT Mark- och miljööverdomstolen DOM Sid 2 M 3761-14 MARK- OCH Mll..JÖÖVERDOMSTOLENS DOMSLUT l. Med ändring av mark- och miljödomstolens dom bifaller Mark- och miljööverdomstolen Sydskånes Avfallsaktiebolags yrkanden på så sätt att villkor 6 avseende buller ska ha roljande lydelse. Bullerbidraget från bolagets verksamhet får inte ge upphov till högre ekvivalent ljudnivå utomhus vid bostäder än 50 dB(A) vardagar dagtid (kl. 07-18) 45 dB(A) övrig tid (kl. 18-22) 40 dB(A) nattetid (kl. 22-07) Arbetsmoment som typiskt sett kan ge upphov till momentana ljudnivåer över 55 dB(A) får inte utföras nattetid (kl. 22 -07). De angivna begränsningsvärdena ska kontrolleras antingen genom omgivningsmätningar eller genom närfältsmätningar och beräkningar. Ekvivalentvärdena ska beräknas for de tidsperioder som anges. Den ekvivalenta ljudnivån ska bestämmas endast för det drifttillstånd då verksamheten är i full drift. Kontroll ska ske så snart det skett forändringar i verksamheten som kan medfora att den totala bullerimmissionen ökar med mer än l dB(A), dock minst i samband med varje periodisk besiktning. 2. Mark- och miljööverdomstolen avslår överklagandena i övrigt. 85 SVEAHOVRÄTT Mark- och miljööverdomstolen DOM Sid 3 M3761-14 YRKANDEN I MARK- OCH MILJÖÖVERDOMSTOLEN Länsstyrelsen i Skåne län (länsstyrelsen) har yrkat att Mark- och miljööverdomstolen ska ändra mark- och miljödomstolens dom på så sätt att ett nytt villkor avseende transporter föreskrivs med följande lydelse. Bolaget ska för de externa transporter som bolaget utför i egen regi eller upphandlar begränsa utsläppen av kväveoxider och partiklar genom aktiv transportstyrning och fOrarutbildning. Länsstyrelsen har vidare yrkat att villkor 13 ska ges följande lydelse. Mottagning och hantering av avfall och annat organiskt material ska ske på sådant sätt att störande lukt, förorening och andra olägenheter förhindras. Beträffande villkor 14 har länsstyrelsen yrkat att sista meningen ska ha följande lydelse. Om olägenheter i form av lukt uppstår i omgivningen till följd av verksamheten, ska bolaget omgående vidta tillräckliga åtgärder så att olägenheterna upphör. Miljö- och byggnämnden i Burlövs kommun och Burlövs kommun har var för sig yrkat att Mark- och miljööverdomstolen ska ändra mark- och miljödomstolens dom på så sätt att sista meningen i villkor 14 i första hand ska ges följande lydelse. Om luktstörning av betydelse ändå uppstår ska åtgärder vidtas för att avhjälpa störningen, senast inom den tid tillsynsmyndigheten bestämmer. Kommunen och nämnden har i andra hand yrkatatt meningen ges följande lydelse. Om luktolägenhet ändå uppstår ska åtgärder vidtas så att störningen avhjälps, senast inom den tid tillsynsmyndigheten bestämmer. I sista hand har kommunen och nämnden yrkat att meningen tas bort. Burlövs kommun har yrkat att Mark- och miljööverdomstolen ska ändra mark- och miljödomstolens dom på så sätt att villkor 6 kompletteras med bullernivåer för Spiliepengs friluftsområde motsvarande Naturvårdsverkets riktlinjer för externt industribuller i områden för fritidsbebyggelse och rörligt friluftsliv där naturupplevelsen är en viktig faktor. För detta område ska ekvivalent ljudnivå under dag kl. 07-18 vara 40 dB(A), under kväll kl. 18-22 samt lördag, söndag och helgdag kl. 07-18 vara 35 dB(A) samt under nätter kl. 22-07 vara 35 dB(A). Högsta ljudnivå för 86 SVEAHOVRÄTT Mark- och miljööverdomstolen DOM Sid 4 M 3761-14 momentana ljud nattetid ska vara 50 dB(A). Kontroll av begränsningsvärdena ska ske på sätt mark- och miljödomstolen föreskrivit. Burlövs kommun har vidare yrkat att Mark- och miljööverdomstolen ska föreskriva ett villkor om skyddsavstånd på 500 meter. Sydskånes Avfallsaktiebolag (Sysav) har yrkat att Mark- och miljööverdomstolen ska ändra mark- och miljödomstolens dom på så sätt att villkor 6 ges följande lydelse. Bullerbidraget från bolagets verksamhet rar inte ge upphov till högre ekvivalent ljudnivå utomhus vid bostäder än 50 dB(A) vardagar dagtid (kl. 07-18) 45 dB(A) övrig tid (kl. 18-22) 40 dB(A) nattetid (kl. 22-07) Arbetsmoment som typiskt sett kan ge upphov till momentana ljudnivåer över 55 dB(A) rar inte utfåras nattetid (kl. 22 -07). De angivna begränsningsvärdena ska kontrolleras antingen genom omgivningsmätningar eller genom närfåltsmätningar och beräkningar. Ekvivalentvärdena ska beräknas for de tidsperioder som anges. Den ekvivalenta ljudnivån ska bestämmas endast får det drifttillstånd då verksamheten är i full drift. Kontroll ska ske så snart det skett fårändringar i verksamheten som kan medfora att den totala bullerimmissionen ökar med mer än l dB(A). Länsstyrelsen har medgett Sysavs ändringsyrkande avseende villkor 6 utom såvitt avser sista meningen som länsstyrelsen inte anser ska ändras. Miljö- och byggnämnden i Burlövs kommun har bestritt Sysavs yrkande. Nämnden har vidare medgett länsstyrelsens yrkanden beträffande transportvillkor och villkor 13 samt Burlövs kommuns yrkande beträffande villkor 6. Burlövs kommun har medgett länsstyrelsens ändringsyrkanden och bestritt Sysavs ändrings yrkanden. Sysav har bestritt motparternas ändringsyrkanden. Bolaget har dock inte haft någon erinran mot Miljö- och byggnämndens i Burlövs kommun och Burlövs kommuns sistahandsyrkande avseende sista meningen i villkor 14. 87 SVEAHOVRÄTT Mark- och miljööverdomstolen DOM Sid 5 M 3761-14 Miljö- och byggnadsnämnden i Lomma kommun har bestritt Sysavs yrkande. Nämnden har medgett länsstyrelsens yrkanden beträffande transportvillkor och villkor 13. Vidare har nämnden medgett Miljö- och byggnämndens i Burlövs kommun och Burlövs kommuns förstahandsyrkande avseende sista meningen i villkor 14. slutligen har nämnden medgett Burlöv kommuns yrkanden beträffande villkor 6 och villkor om skyddsavstånd. Lomma kommun har avgett samma inställning som Miljö- och byggnadsnämnden i Lomma kommun. UTVECKLING AV TALAN I MARK- OCH MILJÖÖVERDOMSTOLEN Länsstyrelsen har till stöd för sin talan anfört i huvudsak följande. Transporter till och från anläggningen påverkar luftkvaliteten i närmiljön i betydande utsträckning, vilket motiverar att bolaget i förebyggande syfte åläggs att begränsa utsläppen av kväveoxider och partiklar. Länsstyrelsen bedömer att villkorsreglering av verksamhetens transporter skulle bidra till en bättre miljö i verksamhetens närområde och ge bolaget ett nödvändigt ytterligare incitament att aktivt verka i frågan. Att bolaget redan vidtar åtgärder för att minska påverkan från transportema är inget skäl för att inte föreskriva villkor som reglerar transporterna. Beträffande villkor 14 har länsstyrelsen anfört att en biogasanläggning riskerar att ge upphov till hastigt uppblossande luktolägenheter. Länsstyrelsen utgår från att bolaget arbetar aktivt på två fronter, varför det är rimligt att kräva omgående och tillräckliga åtgärder vid uppkomna olägenheter. Tillsynsmyndigheten kan därmed tillrorsäkras att olägenheter åtgärdas omgående av bolaget. Vad gäller villkor 13 innebär det av mark- och miljödomstolen valda formuleringssättet en betydande olägenhet för tillsynsmyndigheten vid kontroll av verksamheten och de uppställda villkoren, varför formuleringen bör ändras på det sättet att "så långt som möjligt" tas bort. Avseende bolagets överklagande har länsstyrelsen anfört att bullernivåerna vid full produktion normalt representerar de högsta nivåerna som verksamheten ger upphov till. Villkor 6 bör därför kunna ändras så att kontroll endast behöver ske vid full produktion. Länsstyrelsen finner dock inget skäl till att mildra villkoret vad gäller att kontroll ska 88 SVEA HOVRÄTT Mark- och miljööverdomstolen DOM Sid 6 M 3761-14 ske minst i samband med varje periodisk besiktning eller då tillsynsmyndigheten begär det. Miljö- och byggnämnden i Burlövs kommun har till stöd för sin talan anfört i huvudsak följande. Nämnden anser att sista meningen i villkor 14 bör ändras med anledning av definitionen av olägenhet för människors hälsa i miljöbalken. Genom formuleringen av meningen utarmas begreppet olägenhet för människors hälsa och det innebär betydande inskränkningar i tillsynsmyndighetens möjligheter att ställa krav på konkreta åtgärder om luktolägenheter bedöms föreligga. Villkoret kan därmed inte ses på annat sätt än att det för verksamheten kommer att vara tillåtligt att orsaka störningar som sådana och viss olägenhet med avseende på störande lukt. Detta anser nämnden vara oacceptabelt. Villkoret ska därför ändras i enlighet med nämndens yrkanden. Nämnden kan även acceptera den formulering som länsstyrelsen föreslagit, under förutsättning att ordet "tillräckliga" tas bort. Vad gäller bolagets yrkanden anser nämnden att kontroll i samband med den periodiska besiktningen, som sker med några års mellanrum, är förenligt med bolagets skyldighet att bedriva egenkontroll och som en del av besiktningen av teknisk utrustning. Avseende den föreskrivna kontrollen vid olika drifttillstånd anser nämnden att det inte ska finnas möjligheter för bolaget att jämka den ekvivalenta ljudnivån genom att tillgodoräkna sig tystare drifttillstånd under kontrollperioden. Burlövs kommun har till stöd för sin talan anfört i huvudsak följande. Bullerberäkningar har inte genomförts för rekreationsområdet på Spillepeng. Det går därmed inte att utesluta att verksamheten kommer att bidra till att befintligt och framtida rekreationsområde kommer att bullerstöras. A v planbeskrivningen till detaljplanen för Spillepeng, Arlöv 22:188 m.fl., framgår att naturupplevelsen är en viktig faktor inom de norra delarna av planområdet, mot Tågarps hed och Lommabukten, vilket innebär att kraven på låga bullernivåer ökar. Det bör tas höjd för verksamhetsbuller i tillståndsprocessen. För att detaljplanens framtida intentioner ska kunna genomföras måste det ske ett större hänsynstagande eller i vart fall utredningar avseende bullerpåverkan från Sysavs anläggningar. Beträffande villkor 14 instämmer kommunen i miljö- och byggnämndens resonemang. EftersomSysavi yttrande över utställningshandling om översiktplan för Burlövs kommun uppgett att man vill öka 89 SVEA HOVRÄTT Mark- och miljööverdomstolen DOM Sid 7 M 3761-14 skyddsavståndet till omkringliggande bebyggelse från 500 meter till 700 meter anser kommunen att det är av största vikt att ett villkor om 500 meter foreskrivs i tillståndet. Beträffande länsstyrelsens och Sysavs yrkanden har kommunen i huvudsak utvecklat sin talan i enlighet med vad Miljö- och byggnämnden i Burlövs kommun anfört. Sys av har till stöd for sin talananfort i huvudsak foljande. Det är tillräckligt att bestämma den ekvivalenta ljudnivån endast for det drifttillstånd då verksamheten är i full drift. Samtliga andra tillstånd avser fall då mindre omfattande verksamhet bedrivs vid Sjölunda energi som inte kan ge upphov till högre bullernivåer än de som uppstår då full verksamhet pågår. Det bör således inte finnas någon nytta med att foreskriva att bestämmande av ekvivalentnivåer ska ske for andra drifttillstånd än det mest omfattande. Kostnaderna for sådana åtgärder är därfor inte rimliga. Det finns inte heller skäl att utfora fomyade kontroller om någon forändring av verksamheten inte skett. Mark- och miljödomstolens fOreskrivna bullervillkor leder i dessa delar inte till någon miljönytta. Enligt bolagets forslag bestäms den ekvivalenta ljudnivån dels i den for omgivningen sämsta möjliga bullersituationen, dels i de fall då forändringar i verksamheten skett som kan medfOra att den totala bullerimmissionen ökar med mer än l dB(A). Beträffande länsstyrelsens yrkande om transportvillkor har Sysav anfort att bolaget redan idag ställer krav på att transportema ska klara lagstadgade emissioner. Sysav har även ett starkt ekonomiskt intresse av att aktivt styra transportema så att dessa blir så effektiva som möjligt. Mot denna bakgrund saknas behov av villkorsreglering. Vad gäller villkor 13 och 14 har Sysav anfort att den verksamhet som bolaget bedriver kan ge upphov till viss lukt, fororening och andra olägenheter trots att bolaget ständigt arbetar for att minska störningarnas uppkomst. Det är således omöjligt for bolaget att vid varje given tidpunkt innehålla villkor som innebär att bolaget är skyldigt att helt fOrhindra uppkomsten av störande lukt, fororening och andra olägenheter. Med tanke på att Sysav bedriver en for samhället mycket angelägen verksamhet kan det inte vara rimligt att ålägga bolaget att vid varje luktuppkomst vidta varje åtgärd så att olägenheterna upphör. De av mark- och miljödomstolen fOreskrivna villkoren 13 och 14 ska därfor inte ändras. 90 SVEAHOVRÄTT Mark- och miljööverdomstolen DOM Sid 8 M 3761-14 Vad gäller Burlövs kommuns yrkande om kompletterande bullernivåer för Spiliepengs friluftsområde har Sysav anfört att det av planbestämmelserna framgår att områden betecknade ''NATUR/SKYDD" avser naturpark tillika skyddsområde för bullerstörningar från väg och skjutbana. Eftersom området inte planlagts för fritidsbebyggelse och rörligt friluftsliv på ett sådant sätt att Naturvårdsverkets riktlinjer är tillämpliga, utan tvärtom planlagts för att utgöra ett skyddsområde för bullerstörningar, samt då mark- och miljödomstolen föreskrivit bullervillkor för bebyggelse saknas det enligt Sysav skäl för att föreskriva ytterligare ett bullervillkor i enlighet med kommunens yrkande. Beträffande kommunens yrkade villkor om skyddsavstånd har Sysav anfört att bolaget saknar såväl rättslig rådighet som faktisk möjlighet att tillse att någon åtgärd inte vidtas på den mark inom detaljplaneområdet som ägs av någon annan. Kommunens yrkande ska därför avslås. Miljö- och byggnadsnämnden i Lomma kommun har till stöd för sin talan anfört i huvudsak följande. Nämnden instämmer i det lämpliga i att villkorsreglera transportema enligt länsstyrelsens yrkande. Vidare instämmer nämnden i Burlövs kommuns yrkanden om lägre bullernivåer för friluftsområdet och skyddsavstånd. Nämnden anser också att villkor 13 såsom länsstyrelsen har föreslagit bör ges en hårdare villkorsskrivning vad avser att förhindra luktolägenhet och att villkor 14 bör utformas i enlighet med Burlövs kommuns förstahandsyrkande. Lomma kommun har till stöd för sin talan instämt i vad miljö- och byggnadsnämnden i Lomma kommun anfört. Miljönämnden i Malmö stad har till stöd för sin talan anfört i huvudsak följande. Nämnden har inget emot att kraven i bullervillkoret skärps, men ser en uppenbar risk för att Sysav inte kan innehålla det föreslagna villkoret med dagens anläggning. Vad gäller villkor 13 har nämnden inget att erinra mot en skärpt formulering, men bedömer att det kan vara svårt för bolaget att totalt förhindra t. ex. lukt. Ä ven vad avser den yrkade ändringen av villkor 14 ställer sig nämnden frågande till om en sådan formulering kan innehållas av Sysav, detta då det kan finnas en störning utan att det föreligger en olägenhet. Vidare ifrågasätter nämnden möjligheten att skriva in skyddsavståndet i ett villkor eftersom Sysav inte har rådighet över att villkoret uppfylls 91 SVEAHOVRÄTT Mark- och miljööverdomstolen DOM Sid 9 M 3761-14 utanfår det egna verksamhetsområdet. Nämnden har slutligen inget att erinra mot av länsstyrelsen yrkat villkor beträffande transporter. MARK- OCH MILJÖÖVERDOMSTOLENS DOMSKÄL Mark- och miljööverdomstolen har med stöd av 50 kap. 13 §andra stycket rättegångsbalken avgjort målet utan huvudfårhandling. EU:s s.k. BREF-dokument får stora fårbränningsanläggningar (EU:s Reference Document on Best Available Techniques for Large Combustion Plants), juli 2006, har ingått i underlaget får Mark- och miljööverdomstolens bedömningar i målet. Frågorna i målet är hur villkoren får buller, mottagning och hantering av avfall samt luktolägenheter ska utformas. Mark- och miljööverdomstolen har även att pröva om det får den tillståndsgivna verksamheten finns skäl att fåreskriva ytterligare villkor beträffande transporter och skyddsavstånd. Inledningsvis vill Mark- och miljööverdomstolen framhålla att en allmän utgångspunkt får villkorsskrivning är att tillståndshavaren ska ha rättsliga och faktiska fårutsättningar att klara de krav som villkoret innebär. Ett villkor måste också vara så utformat att det inte råder någon tvekan om vad som krävs av tillståndshavaren. Det ska gå att objektivt fastställa när en överträdelse har skett Gfr MÖD 2009:9 och NJA 2006 s. 31 0). Vad gäller frågan om skyddsavstånd instämmer Mark- och miljööverdomstolen i Sysavs bedömning att frågan är mindre lämpad att reglera i tillståndsvillkor eftersom bolaget saknar rådighet över marken utanfår verksamhetsområdet. Burlövs kommuns yrkande om villkor avseende skyddsavstånd ska därfår avslås. Det av länsstyrelsen yrkade villkoret avseende transporter har enligt Mark- och miljööverdomstolens uppfattning ett angeläget syfte. Den aktuella verksamheten ger upphov till ett mycket stort antal fordonsrörelser per år. Därfår är det viktigt att verksamhetsutövaren fårmås att aktivt arbeta med att minska dessa transporters 92 SVEA HOVRÄTT Mark- och miljööverdomstolen DOM Sid 10 M 3761-14 påverkan på omgivningen. Mark- och miljööverdomstolen anser dock att det av länsstyrelsen yrkade villkoret getts en alltför otydlig utformning. Processens ram i Mark- och miljööverdomstolen innebär också att domstolen är förhindrad att i detta fall föreskriva ett villkor med annan utformning än den som länsstyrelsen har yrkat. Mot denna bakgrund ska länsstyrelsens yrkande avslås. I fråga om Burlövs kommuns yrkande beträffande buller konstaterar Mark- och miljööverdomstolen att en utgångspunkt för tillämpning av Naturvårdsverkets riktvärden för industribuller i områden för fritidsbebyggelse och rörligt friluftsliv där naturupplevelsen är en viktig faktor är att området i fråga har planlagts för sådan användning. Såsom Sysav påpekat är Spiliepengs friluftsområde i detaljplanen inte utpekat som ett sådant område som avses i Naturvårdsverkets vägledning. Då något annat skäl att föreskriva lägre bullernivåer för området inte framkommit ska Burlövs kommuns yrkande avslås. Även Sysav har yrkat ändring av bullervillkoret. Mark- och miljööverdomstolen instämmer i bolagets bedömning att miljönyttan av att bestämma den ekvivalenta ljudnivån för varje drifttillstånd kan ifrågasättas. Det är även svårt att överblicka vilka kostnader som är förknippade med ett sådant krav. Att den ekvivalenta ljudnivån bestäms vid full drift i kombination med kravet på kontroll vid varje förändring som kan medföra att den totala bullerimmissionen ökar med mer än l dB(A) :far enligt Mark- och miljööverdomstolen anses tillräckligt för att täcka in tänkbara bullersituationer. Eftersom verksamhetens bullerbidrag även kan förändras genom slitage och liknande bör dock den av mark- och miljödomstolen föreskrivna kontrollen i samband med varje periodisk besiktning kvarstå. Tillsynsmyndighetens möjlighet att begära kontroll av bullernivåerna följer redan av lag varför Mark- och miljööverdomstolen anser att den delen av villkoret kan utgå. Sysavs yrkande ska således bifallas på det sättet att den ekvivalenta ljudnivån ska bestämmas endast för det drifttillstånd då verksamheten är i full drift samt att skrivningen om att tillsynsmyndighetens möjlighet att begära kontroll av bullernivåerna tas bort. Länsstyrelsen har vidare yrkat att Mark- och miljööverdomstolen ska skärpa formuleringen av villkor 13 som gäller mottagning och hantering av avfall. Den av 93 SVEAHOVRÄTT Mark- och miljööverdomstolen DOM Sid 11 M 3761-14 länsstyrelsen yrkade villkorsskrivningen innebär att bolaget alltid måste förhindra all störande lukt. Mark- och miljööverdomstolen finner inte anledning att ifrågasätta Sysavs uppgift att bolaget saknar faktiska möjligheter att vid vatje tid innehålla ett sådant villkor. Med hänsyn till detta finner Mark- och miljööverdomstolen att det inte foreligger forutsättningar att bifalla länsstyrelsens yrkande avseende villkor 13. Ä ven vad avser villkor 14 om luktolägenheter har Sys av framhållit att de av klagandena yrkade ändringarna innebär att villkoret f'ar en utformning som inte vid varje tid kan innehållas av bolaget. Mark- och miljööverdomstolen anser i likhet med klagandena att det är av stor vikt att luktolägenheter så långt möjligt minimeras. Samtidigt f'ar villkoren inte utformas på ett sådant sätt att de i praktiken hindrar en rationell drift av den verksamhet som genom tillståndet förklarats tillåtlig. Med beaktande av detta finner Mark- och miljööverdomstolen att villkoret inte ska ändras. Länsstyrelsens, Miljö- och byggnämndens i Burlövs kommun samt Burlövs kommuns yrkanden ska därfor avslås. Sammanfattningsvis har Mark- och miljööverdomstolen funnit att Sysavs överklagande ska bifallas till viss del och att övriga överklaganden ska avslås. HUR MAN ÖVERKLAGAR, se bilaga B Överklagande senast 2015- DY-O 1 l I avgörandet har deltagit hovrättsråden Anna Tiberg och Gösta Ihrfelt, tekniska rådet Mikael Schultz samt hovrättsrådet Margaretha Gistorp, referent. Föredragande har varit hovrättsfiskalen Anders Wallin. , VÄXJÖ TINGSRÄTT Mark- och miljödomstolen Sid l (43) 94 Mål nr M 1251-13 DELDOM 2014-03-26 meddelad i Växjö SÖKANDE Sydskånes Avfallsaktiebolag, 556187-0410 Box 50344 20213 Malmö Ombud: Advokat Mårten Bengtsson ochjur kand Björn Hellman Advokatfirman Åberg & Co AB Box 16295 103 25 Stockholm SAKEN Ansökan om tillstånd till verksamheten vid avfallsförbränningsanläggning samt uppförande av ny biogasanläggning vid Sjölunda i Malmö stad A vrinningsområde: 90/Malmö hamnområde N: 6166857 E: 376943 DOMSLUT Tillstånd A. Mark- och miljödomstolen lämnar Sydskånes Avfallsaktiebolag (Sysav) tillstånd till miljöfarlig verksamhet enligt miljöbalken dels att på fastigheten Sjölunda 7 i Malmö kommun driva befintliga anläggningar vid en årlig förbränning av högst 630 000 ton avfall (total kapacitet), varav högst 50 000 ton farligt avfall. Det icke farliga avfallet omfattas av avfallskategorierna 1-16. Det farliga ayfallet ingår i kategorierna l, 2, 3, 6, 7 och 14 med sammanlagt högst 30 000 ton, i kategorierna 4, 5 och 12 med sammanlagt högst 30 000 ton, i kategorierna 8, 9, 10 och 11 med sammanlagt högst 30 000 ton samt i kategori 13 och 15 med sammanlagt högst l O 000 ton i vardera kategorin . . och i kategori 16 med högst 50 000 ton. Med kategori avses en indelning i avfallsslag så som uttryckts i bilaga l till avfallsförordningen (200 l : l 063) när förordningen upphörde·att gälla den 9 augusti 2011; dels att på fastigheterna Sjölunda 7 och 9 i Malmö kommun årligen ta emot högst l 00 000 ton matavfall och andra organiska material får behandling i fårbehandDok.Id 269417 Postadress Box 81 351 03 Växjö Besöksadress Kungsgatan 8 Telefax Telefon 0470-560 100 0470-560 125 E-post: [email protected] Expeditionstid måndag - fredag 08:00-16:30 VÄXJÖ TINGSRÄTT Mark- och miljödomstolen 95 DELDOM Sid 2 M 1251-13 lingsanläggningen, samt upprora och driva en biogasanläggning ror produktion av biogas och biogödsel genom e:fterroljande rötning. Tillståndet såvitt avser upprorande och drift av biogasanläggningen får inte tas i anspråk rorrän Malmö stads stadsbyggnads nämnds beslut den 21 januari 2014 att anta DP 5291 "Detaljplan ror del av Sjölunda 9 i Hamnen i Malmö" vunnit laga kraft. B. Mark- och miljödomstolen lämnar Sysav tillstånd till vattenverksamhet enligt miljöbalken att på fastigheten Hamnen 31 :2 leda bort ytvatten från Sege å intill en årlig mängd av 0,5 miljoner m 3 ror användning som kylvatten. A v denna mängd f'ar bolagets vattenuttag inte överstiga a) 50m3 per timme och l 200 m3 per dygn vid normaldrift och b) 3 000 m 3 per dygn, varav högst 3 000 m 3 per timme, vid nödkylning, C. Mark- och miljödomstolen lagligrorklarar befintliga anläggningar i Sege å som används for att leda bort ytvattnet. Tillståndet for vattenuttaget ror kylning ska upphöra att gälla när tillståndet till den miljqfarliga verksamheten upphör att gälla eller om verksamheten upphör. Villkor För tillståndet till miljöfarlig verksamhet ska, utöver vad som foljer av forordningen (2013~252) om stora rorbränningsanläggningar, forordningen (2013:253) om for- bränning av avfall samt rorordningen (1998:801) om verksamhetsutövarens egenkontroll foljande villkor gälla. l. Verksamheten - inbegripet åtgärder for att begränsa skador eller olägenheter for människors hälsa eller miljön- ska bedrivas i huvudsak på det sätt som bolaget angett eller åtagit sig i målet, om inte annat framgår av denna dom. 2. Endast sådant avfall som fortecknas i bilaga 3 till aktbilaga 14 får forbrännas. Efter godkännande av tillsynsmyndigheten rar även andra typer av icke farligt avfall f6rbrännas. .. VÄXJÖ TINGSRÄTT Mark- och miljödomstolen Sid 3 96 M 1251-13 DELDOM 3. Farligt avfall som innehåller mer än l %organiska halogenföreningar, uttryckt som klor, f'ar inte förbrännas 4. Värmevärdet hos det farliga avfallet ska ligga mellan 5 och 50 MJ/kg. Inblandningen av farligt avfall får som månadsmedelvärde inte överstiga 20 viktsprocent. 5. Det ska finnas dokumenterade, ändamålsenliga rutiner för att säkerställa att inkomna avfallsbränslen inte annat än i undantagsfall innehåller avfall av annat slag än vad som omfattas av tillståndet. 6. B_ullerbidraget från bolagetS verksamhet får inte ge upphov till högre ekvivalent ljudnivå utomhus vid bostäder än 50 dB (A) vardagar dagtid (kl. 07-18) 45 dB (A) övrig tid (kl. 18-22) 40 dB (A) nattetid (kl. 22-07) Arbetsmoment som typiskt sett kan ge upphov till momentana ljudnivåer över 55 dB (A) f'ar inte utföras nattetid (kl. 22 -07). De angivna begränsningsvärdena ska kontrolleras antingen genom omgivningsmätningar eller genom närfältsmätningar och beräkningar. Ekvivalentvärdena ska beräknas för de tidsperioder som anges. I de fall olika drifttillstånd förekommer ska den ekvivalenta ljudnivån bestämmas för varje sådant tillstånd. Kontroll ska ske så snart det skett förändringar i verksamheten som kan medföra att den totala bullerimmissionen ökar med mer än l dB (A), dock minst i samband med varje periodisk besiktning eller då tillsynsmyndigheten begär det. 7. Följande begränsningsvärden ska gälla istället för de som.anges i 64 §förordningen om förbränning av avfall. Kadmium och tallium 0,02 m'g/Nm3 * Kvicksilver 0,02 mg/Nm3* Antimon, arsenik, bly, krom, kobolt, koppar, mangan, nickel och vanadin 8. 0,4 mg/Nm3* Utsläppet av kväveoxider, mätt.som N02, med rökgaserna från avfallsförbränningen får som medelvärde per år uppgå till högst 150 mg/Nm3* från pannorna l och 2 och 50 mg/Nm3 * från pannorna 3 och 4. 97 VÄXJÖ TINGSRÄTT Mark- och-,miljödomstolen 9. DELDOM Sid 4 M 1251-13 Utsläppet av ammoniak (NH3) med rökgaserna från avfallsförbränningen får som medelvärde per månad inte överstiga 12 mg/Nm3 *. Mätning ska ske kontinuerligt. 10. Föroreningsinnehållet i utsläppt processavloppsvatten från rökgasrening och rökgaskondensering, f'ar sammalagt för samtliga pannor i medeltal för kalenderår inte överstiga nedanstående halter. Ämne kvicksilver kadmium krom nickel koppar bly zink kobolt susp. ämnen pH Begränsningsvärde Enhet 0,004 0,007 0,04 0,1 0,1 0,05 0,5 0,02 20 6,5-9,5 mg/l mg/l mg/l mg/l mg/l mg/l mg/l mg/l mg/l Provtagnmg ska ske flödesproportionellt 11. Avloppsvatten från förbehandlingsanläggningen för matavfall ska så långt som möjligt recirkuleras. Vid utsläpp ska vattnet passera sedimenteringsbassäng med en minsta volym av 150m3, varefter det ska överledas till Sjölunda avloppsreningsverk eller skickas till godkänd behandlingsanläggning. 12. Biogasanläggningen ska utformas och drivas så att utsläppen av metan så långt som möjligt begränsas. Restgasen från uppgraderingsanläggningen ska ledas till avfallskraftvärmeverket 13. Mottagning och hantering av avfall och annat organiskt material ska ske på sådant sätt att störande lukt, förorening och andra olägenheter så långt som möjligt förhindras. 14. Luft från samtliga delar av biogasanläggningen som kan orsaka luktolägenheter ska ledas genom luktreduktionsutrustning som effektivt begränsar störande lukt i omgivningen. Luktreduktionsutrustningen ska vara utformad så att illaluktande luftströmmar kan tas omhand även vid underhållsarbeten. Bolaget ska genomfora systematisk sökning med avseende på utsläpp av luftströmmar som kan orsaka störande lukt i omgivningen och åtgärda påträffade utsläpp. Intervall och utförande av denna sökning ska fastställas i kontrollprogram. Om lukt- .. VÄXJÖ TINGSRÄTT Mark- och miljödomstolen 98 DELDOM M 1251-13 olägenheter av betydelse ändå uppstår ska åtgärder vidtas så att störningarna minimeras, senast inom den tid t~llsynsmyndigheten bestätne . 15. Lagring av biogödsel ska ske i behållare med tak som effektivt minimerar ammoniakavgång och störande lukt. 16. Då biogasen inte kan föras ut på gasnätet eller vid driftstörning ska gasen facklas eller nyttiggöras genom förbränning på annat sätt. 17. Kemiska produkter och farligt avfall som uppkommer i verksamheten, ska förvaras väl uppmärkta och i övrigt hanteras på sådant sätt att förorening av mark och vatten inte riskeras. Flytande ämnen ska förvaras på yta som är ogenomsläpplig för de aktuella ämnena, försedd med invallning eller annan konstruktion till skydd mot utsläpp samt i övrigt utformad så att regnvatten inte ansamlas. Uppsamlingsvolymen inom respektive yta ska minst motsvåra den största behållarens volym plus l O% av de övriga behållarnas sammanlagda volym. 18. Vad som föreskrivs i 29 §förordningen (2013:253) om forbränning av avfall om drift vid överskridande av begränsningsvärden ska även gälla begränsningsvärden enligt villkor~ t::( -lO~ 19. Aktuellt kontrollprogram ska finnas med angivande av mätmetod, mätfrekvens och utvärderingsmetod. 20. Om verksamheten i sin helhet eller i någon del upphör ska bolaget i god tid dessförinnan till tillsynsmyndigheten ge in en plan för godkännande avseende omhändertagande av lagrade kemiska produkter och farligt avfall samt efterbehandling av de föroreningar som verksamheten kan ha gett upphov till. *Med Nm3 menas temperatur 273 K, tryck 101,3 kPa och Il% syre (0 2) torr gas. Uppskjutna frågor Mark- och miljödomstolen skjuter enligt 22 kap. 27 § miljöbalken upp frågan om vilka villkor som ska gälla beträffande l. utsläpp av dioxiner och furaner till luft 2. utsläpp av dagvatten 3. innehållet av PCB i avfallsbränsle VÄXJÖ TINGSRÅTT Mark- och :iniljödomstolen 99 DELDOM Sid 6 M 1251-13 Under prövotiden ska bolaget utreda följande. U 1. F orutsattDingarna att mata utslapp av d10xmer och filfaner tillfuf{med semikontinuerlig provtagning som omfattar det totala årliga utsläppet. Utredningen ska utföras i samråd med tillsynsmyndigheten och Naturvårdsverket. Utrustning ror kontinuerlig provtagning ska installeras och användas för provtagning under minst tre veckor och omfatta minst tre prover som ska skickas för analys med certifierad metod på externt laboratorium. U2. Identifiera viktiga föroreningskällor för dagvatten. Se över rutiner för tillsyn och underhåll, spillsäkring etc. Kontrollera dagvattenkvaliteten. Analysera tekniska och ekonomiska förutsättningar att på olika sätt rorbättra reningen. U3. Innehållet av PCB i det avfall som utgörs av hydrauloljor, isolervätskor och bygg- och rivningsavfall. Utredningen ska innefatta avfallets härkomst samt om det fortlöpande kan komma att förväntas innehålla PCB över de gränsvärden som anges i förordningen (2007:19) om PCB m.m. Resultatet av utredningarna med rorslag till slutliga villkor ska ges in till mark- och miljödomstolen senast den l oktober 2014 för Ul och senast den l mars 2017 ror U2 och U3. Som provisorisk föreskrift ska till vidare gälla P l . Inget avfall innehållande mer PCB än 50 mg/kg avfall rar förbrännas. Bolaget ska senast den l oktober 2014 till mark- och miljödomstolen ge in förslag till provisoriska föreskrifter avseende innehållet av föroreningar i dagvattnet. Delegerade frågor Mark- och miljödomstolen överlåter enligt 22 kap. 25 § miljöbalken åt tillsynsmyndigheten att fastställa villkor om • godkännande av nya avfallsbränslen enligt villkor 2 • hantering av aska och annat avfall från verksamheten • luktåtgärder enligt villkor 13-15 .. VÄXJÖ TINGSRÄTT Mark- och miljödomstolen 100 DELDOM • tillsyn, besiktning och kontroll enligt villkor 19 • efterbehandling enligt villkor 20 Sid 7 M 1251-13 Miljökonsekvensbeskrivning Mark- och miljödomstolen godkänner miljökonsekvensbeskrivningen. Igångsättningstid Biogasanläggningen ska ha satts igång inom fem (5) år från det att deldomen vunnit laga kraft. Förordnande om tidigare tillstånd Tillståndet enligt denna deldom ersätter, såvitt avser befintlig verksamhet, tidigare tillstånd meddelat av miljödomstolen den 25 maj 2005 i mål M 3282-03. Oförutsedd skada Anspråk enligt 24 kap. 13 § tredje stycket miljöbalken på grund av oförutsedd skada ska för att få tas upp till prövning framställas till mark- och miljödomstolen inom fem (5) år från det att deldomen vunnit laga kraft. Verkställighet Tillståndet får tas i anspråk även om deldomen inte har vunnit laga kraft. Beträffande tillståndet till vattenverksamhet gäller att bolaget dessförinnan ställer sådan säkerhet som sägs i 22 kap. 28 §första stycket miljöbalken. VÄXJÖ TINGSRÄTT Mark- och miljödomstolen 101 DELDOM Sid 8 M 1251-13 TIDIGARE AVGÖRANDEN Miljödomstolen har genom deldom den 25 maj 2005 1 mäl M 3282-03 lämnat Sydskånes avfallsaktiebolag (Sysav) tillstånd enligt miljöbalken till verksamheten vid förbränningsanläggningen for avfall vid Sjölunda, Malmö kommun. Tillståndet omfattar en årlig forbränning av högst 550 000 ton avfall, varav högst 20 000 ton farligt avfall. Tillståndet for linjerna l och 2 gäller fram till den l juni 2015. I deldomen sköt miljödomstolen upp frågan om vilka villkor som ska gälla del f'ör utsläppet av rororenat avloppsvatten och dels beträffande omhändertagandet av fosfor vid förbränning av slam. I deldom den 27 januari 2009 avslutade miljödomstolen prövotiden såvitt avser omhändertagande av fosfor vid forbränning av slam, och sköt på nytt upp frågan om villkor ror utsläpp av förorenat vatten. Prövotiden forlängdes sedan i deldornar den 9 juni 2010 samt den 18 oktober 2011. Vidare har miljödomstolen i dom den l O februari 20 l O i mål M 3031-08 lämnat ändringstillstånd för ovannämnda grundtillstånd att inom tomten nr 7 i kvarteret Sjölunda i Malmö uppföra och driva en anläggning ror mottagning och forbehandling av högst 50 000 ton matavfall per år. Mark- och miljödomstolen har genom deldom den 29 oktober 2013 i mål M 178613 lämnat ändringstillstånd att årligen förbränna ytterligare 30 000 ton icke-farligt avfall utöver nu gällande tillstånd meddelat genom deldom den 25 maj 2005 i mål M 3282-03. Ändringstillståndet gäller till utgången av år 2014. Sysav har den 2 juli 2012 till mark- och miljödomstolen inkommit med föreskriven prövotidsutredning med yrkande om slutligt villkor avseende utsläpp av fororenat vatten. Mark- och miljödomstolen har genom dom den26mars 2014 avgjort den uppskjutna frågan. ,.. . VÄXJÖ TINGSRÄTT Mark- och miljödomstolen 102 DELDOM Sid 9 M 1251-13 ANSÖKAN Yrkande I. Sydskånes Avfalsaktiebolag (Sysav) yrkar att mark- och miljödomstolen ska lämna bolaget tillstånd enligt miljöbalken att på fastigheten Sjölunda 7 i Malmö kommun driva anläggningarna vid en årlig förbränning av högst 630 000 ton avfall, varav högst 50 000 ton farligt avfall. Det icke farliga avfallet omfattas av avfallskategorierna 1-16. Det farliga avfallet ingår i kategorierna l, 2, 3, 6, 7 och 14 med sammanlagt högst 30 000 ton, i kategorierna 4, 5 och 12 med sammanlagt högst 30 000 ton, i kategorierna 8, 9, lO och 11 med sammanlagt högst 30 000 ton samt i kategori 13 och 15 med högst l O 000 ton i vardera kategorin och i kategori 16 med högst 50 000 ton. A vfallskategoriema överensstämmer med bilaga l till avfallsforordningen (2001:1063) så som den såg ut när forordningen upphörde att gälla den 9 augusti 2011. De EWC-koder som gäller for respektive avfall har angetts i bilaga 3 till aktbilaga 14. II. Sysav yrkar att mark- och miljödomstolen ska lämna bolaget tillstånd enligt miljöbalken att på fastigheterna Sjölunda 7 och 9 i Malmö kommun dels årligen ta emot högst l 00 000 ton matavfall och andra organiska material for behandling i forbehandlingsanläggningen och for produktion av biogas och biogödsel, dels uppfora och driva en biogasanläggning for rötning av det matavfall och de andra organiska material som tas emot. Tillståndet ska såvitt avser att uppfora och driva biogasanläggningen villkoras av att Malmö stads stadsbyggnadsnämnds beslut den 21 januari 2014 att anta Dp 5291 "Detaljplan for del av Sjölunda 9 i Hamnen i Malmö" vinner laga kraft. III. Sysav yrkar att mark- och miljödomstolen ska lämna bolaget tillstånd enligt miljöbalken att på fastigheten Hamnen 31:2 dels leda bort ytvatten från Sege å intill en årlig mängd av 0,5 miljoner m 3 för användning som kylvatten. A v denna mängd rar bolagets vattenuttag inte överstiga a) 50 m 3 per timme och l 200 m 3 per dygn vid normaldrift och VÄXJÖ TINGSRÄTT Mark- och miljödomstolen 103 DELDOM Sid 10 M 1251-13 b) 3 000 m 3 per dygn, varav högst 3 000 m 3 per timme, vid nödkylning, dels lagligfOrklara befintliga anläggningar i Sege å fOr att leda bort ytvattnet. IV. Sysav yrkar slutligen att mark- och miljödomstolen ska dels fastställa tiden inom Vilken anspråk i anledning av oförutsedd skada ska framställas till fem år från det att domen har vunnit laga kraft, dels fastställa den tid inom vilken biogasanläggningen ska ha satts igång till fem år efter det att domen har vunnit laga kraft, dels ge bolaget rätt att utnyttja tillståndet utan hinder av att domen inte har vunnit laga kraft. Förslag till villkor l. Verksamheten- inbegripet åtgärder för att begränsa skador eller olägenheter fOr människors hälsa eller miljön- ska bedrivas i huvudsak på det sätt som bolaget har angett eller åtagit sig i målet om inte annat framgår av denna dom. 2. Bullerbidraget från bolagets verksamhet f'ar inte ge upphov till högre ekvivalent ljudnivå utomhus vid bostäder än 50 dB (A) vardagar dagtid (kl. 07-18) 45 dB (A) övrig tid (kl. 18-22) 40 dB (A) nattetid (kl. 22-07) Den momentana ljudnivån från verksamheten rar nattetid (kl. 22 -07) vid bostäder inte överstiga 55 dB (A). Bullernivåerna ska kontrolleras antingen genom omgivningsmätningar eller genom närfältsmätningar och beräkningar. Ekvivalentvärdena ska beräknas för de tidsperioder som anges. Kontroll ska ske så snart det skett förändringar i verksamheten som kan medföra ökade bullernivåer. 3. Kemiska produkter och farligt avfall som uppkommer i verksamheten, ska förvaras väl uppmärkta och i övrigt hanteras på sådant sätt att föroreningar av mark och vatten inte riskeras. Flytande ämnen ska fOrvaras på yta som är ogenomsläpplig för de aktuella ämnena, försedd med invallning eller annan konstruktion till skydd mot utsläpp samt i övrigt utformad så att regnvatten inte ansamlas. Uppsamlingsvolymen inom respektive yta ska minst motsvara den 104 VÄXJÖ TINGSRÄTT Marlc- och miljödomstolen DELDOM Sid 11 M1251-13 största behållarens volym plus l O % av de övriga behållarnas sammanlagda volym. 4. Bolaget ska, i händelse av haveri eller brand, vidta åtgärder så att forareningar inte kan nå recipienten via dagvattennätet 5. Ett aktuellt kontrollprogram ska finnas for anläggningen och ett reviderat kontrollprogram ska inges till tillsynsmyndigheten inom tre månader från det att biogasanläggningen har tagits i drift. I programmet ska anges mätmetoder, mätfrekvens och utvärderingsmetoder. 6. Bolaget ska till tillsynsmyndigheten i god tid fore en nedläggning av hela verksamheten inge en avvecklingsplan och i fråga om del av verksamheten en anmälan om nedläggning. 7. Vid tekniskt oundvikliga driftstopp, driftstörningar eller fel i renings- eller mätutrustning i respektive forbränningslinje som för med sig att utsläppvärdena för luft och vatten överskrids far förbränningen av avfall i forbränningslinjen under inga förhållanden fortsätta längre än fyra timmar i följd. Den sammanlagda drifttiden under sådana förhållanden får inte heller överstiga 60 timmar per år och linje. 8. Förbränningen av avfall i avfallsförbränningsanläggningen ska ske med hög energieffektivitet. 9. Utsläppen av kväveoxider med rökgaserna från avfallsförbränning får som 3 årsmedelvärde uppgå till högst 150 mg/m (ntg)** (räknat som N02). l O. Utsläppen av ammoniak, NH3, med rökgaserna från avfallsförbränning får som månadsmedelvärdl3 inte överstiga 12 mg/m3 (ntg)**. 11. Utsläppen av kvicksilver, Hg, med rökgaser, i fast form, vätskeform och gasform far som medelvärde vid provtagningar inte överskrida 0,03 mg/m3 (ntg)**. Provtagningar ska ske två gånger per år med provtagningstid på minst 30 minuter och högst åtta timmar. **Halter angivna i mg/m3 avser normaliserad gasvolym omräknas till 11 procent 0 2• 12. I avfallsforbränningsanläggningen ska finnas utrustning för kontinuerlig mätning och registrering av kolmonoxid, stoft, kväveoxider, svaveldioxid, väteklorid, TOC, ammoniak och syrehalt. 105 VÄXJÖ TINGSRÄTI Mark- och miljödomstolen 13. DELDOM Sid 12 M 1251-13 F äroreningsinnehållet i utsläppt processavloppsvatten från rökgasrening och rökgaskondensering, f'ar sammalagt för samtliga pannor i medeltäl för kälenderår inte överstiga nedanstående haltvärden. Ämne BegränsnUngsvärde Enhet kvicksilver kadmium krom nickel koppar bly zink kobolt susp. ämnen pH 0,004 0,007 0,04 0,1 0,1 0,05 . 0,5 0,02 20 6,5-9,5 mg/l mg/l mg/l mg/l mg/l mg/l mg/l mg/l mg/l Provtagrung ska ske flödesproportionellt 14. A vloppsvatten från fårbehandlingsanläggningen för matavfall ska så långt som möjligt recirkuleras. Vid utsläpp ska vattnet passera sedimenterings3 bassäng med en minsta volym av 150m , varefter det ska överledas till Sjölunda avloppsreningsverk eller skickas till godkänd behandlingsanläggning. 15. Biogasanläggningen ska utformas och drivas så att utsläppen av metan så långt som möjligt begränsas. Restgasen från uppgraderingsanläggningen ska ledas till avfallskraftvärmeverket 16. Mottagning och hantering av avfall och annat organiskt material ska ske på sådant sätt att störande lukt, fårorening och andra olägenheter så långt som möjligt förhindras. 16a. Luft från samtliga delar av biogasanläggningen som kan orsaka luktolägenheter ska ledas genom luktreduktionsutrustning som effektivt begränsar störande lukt i omgivningen. Luktreduktionsutrustningen ska vara utformad så att illaluktande luftströmmar kan tas omhand även vid underhållsarbeten. Bolaget ska genomfåra systematisk sökning med avseende på utsläpp av luftströmmar som kan orsaka störande lukt i omgivningen och åtgärda påträffade utsläpp. Intervall och utfårande av denna sökning ska fastställas i kontrollprogram. Om luktolägenheter av betydelse ändå uppstår ska åtgärder vidtas så att störningarna minimeras, senast inom den tid tillsynsmyndigheten bestämer. · VÄXJÖ TINGSRÄTT Mark- och miljödomstolen l 7. 106 DELDOM Sid 13 M 1251-13 Lagring av biogödsel ska ske i behållare med tak som effektivt minimerar ammoniakavgång och störande lukt. 18. Då biogasen inte kan föras ut på gasnätet eller vid driftstörning ska gasen facklas eller nyttiggöras genom förbränning på annat sätt. Farligt avfall som innehåller mer än l % organiska halogenfåreningar, ut- 19. tryckt som klor, får inte förbrännas. Värmevärdet hos det farliga avfallet ska ligga mellan 5 och 50 MJ/kg. In- 20. blandningen av farligt avfall får som månadsmedelvärde inte överstiga 20 viktsprocent. Prövotid Sysav yrkar att mark- och miljödomstolen enligt 22 kap. 27 § miljöbalken ska skjuta upp frågan om vilka ':'illkor som ska gälla ifråga om utsläpp av dagvatten. Under prövotiden ska bolaget utreda följande. • Internt uppströmsarbete får att klargöra de viktiga föroreningskällorna. • Tekniska och ekonomiska fårutsättningar för olika reningsmetoder, både fördjupad utvärdering av befintliga filter och utvärdering av alternativa metoder. • Förbättrade rutiner får tillsyn och underhåll, spillsäkring m.m. • Kontroll av dagvattenkvaliteten. Resultatet av utredningarna med förslag till slutliga villkor ske ges in till mark- och miljödomstolen senast den l mars 2017. Bolaget åtar sig att senast den l oktober 2014 lämna förslag till provisoriska föreskrifter. Bemyndiganden Mark- och miljödomstolen överlåter enligt 22 kap. 25 §tredje stycket miljöbalken åt tillsynsmyndigheten att föreskriva de ytterligare villkor som kan erfordras avseende - omhändertagande av avfall och restprodukter - kontrollprogram. VÄXJÖ TINGSRÄTT Mark- och miljödomstolen 107 DELDOM Sid 14 M 1251-13 Planförhållanden För rorbränningsanläggningen gäller Detaljplanför södra delen av kvarteret $jölunda, DP 4602. Området där verket är beläget är enligt detaljplanen avsett för tekniska anläggningar och industri. Biogasanläggningens :foreslagna lokalisering strider mot gällande detaljplan eftersom den avses anläggas på s.k. punkprickad mark. En ny detaljplan, DP 5291 "Detaljplan ror del av Sjölunda 9 i Hamnen i Malmö", har antagits av Malmö stads stadsbyggnadsnämnd den 21 januari 2014. Teknisk beskrivning Avfallsvärmeverket och avfallskraftvärmeverket Avfallsvärmeverket består i huvudsak av två :forbränningslinjer, linje l och 2, vilka utgörs av två avfallseldade hetvattenpannor med rosterteknik Linjerna togs i drift 1973 och har under åren genomgått omfattande ombyggnader och kompletteringar. I verket tillrors avfallet pannorna med traverser och gripskopor och rorbränns vid en temperatur om 900-1000 °C. Den till:forda bränsleeffekten på respektive linje är ca 40 MW. Vännen från rökgaserna växlas över till parmvattnet i pannorna och till fjärrvärmenätet via värmeväxlare. Rökgaserna renas i flera steg innan de evakueras genom två rökgaspipor med en höjd om 74 meter över marknivå. Förorenat vatten renas innan det leds ut i havet. Avfallskraftvärmeverket består likaså av två :forbränningslinjer, linje 3 och 4. Linjerna driftsattes 2003 respektive 2008 och består av avfallseldade ångpannor med rosterteknik Avfallet till:fors pannorna med travers och gripskopa och :förbränning sker vid en temperatur om 900-1000 °C. Den ånga som produceras leds till en turbin som driver elproducerande generatorer. Ångan leds därefter vidare till en kondensor som vänner upp fjärrvärmenätet. Maximal till:f6rs effekt på vardera linjen är 96 MW. Rökgaserna leds i flera steg innan de evakueras via en rökgaspipa med en höjd om l 00 meter över marknivå. Förorenat vatten renas innan det leds ut i havet . VÄXJÖ TINGSRÄTT Mark- och miljödomstolen 108 DELDOM Sid 15 M 1251-13 Sammanlagt har linje l till4 en teknisk kapacitet att rörbränna 630 000 ton avfall per år. Vid avfallsförbränningsanläggningen finns även en kremeringsaniäggning i vilken bl. a sällskapsdjur, biologiskt avfall samt visst specialavfall som tullbeslag rorbränns. Rökgaserna från kremeringsanläggningen leds till den gemensamma rökgasreningen ror avfallsvärmeverket På avfallsvärmeverket finns även en gasmotor och en gaspanna. Biogasanläggningen Med biogasanläggning avses såväl den befintliga förbehandlingsanläggningen som den planerade anläggningen rör produktion av biogas och biogödsel vilken avses uppfOras i huvudsak på fastigheten Sjölunda 9. I forbehandlingsanläggningen tas emot bl.a matavfall, livsmedelsavfall, fettskiljarslam samt rörpackat organiskt avfall från handel och industrier. Materialet behandlas vilket ger upphov till dels en pumpbar slurry, dels en torrare fraktion som rorbränns. I den planerade biogasanläggningen kommer flytgödsel m.m. att lossas till en mottagningstank dit även slurryn från den befintliga förbehandlingsanläggningen kan pumpas. Lossningen avses ske inomhus. Anläggningen kommer att består av en eller flera biogasreaktorer med uppvärmningssystem med en beräknad årlig produktionskapacitet om ca 45 GWh. Driften kommer att kunna ske vid två olika temperaturintervall; antingen mesofilt eller termofilt. I biogasreaktorerna kommer att finnas ett omrörningssystem anpassat Iör inkommande material och anläggningens utformning. Den huvudsakliga metanproduktionen sker i biogasreaktorerna. Utgående material från biogasreaktorerna innehåller mindre mängder löst metangas. Med tanke på klimatpåverkan och ekonomi ska denna gas inte avgå till atmosfären utan samlas upp i en efterreaktor som också är ansluten till gassystemet I efterreaktorn fortsätter VÄXJÖ TINGSRÄTT Mark- och miljödomstolen 109 DELDOM Sid 16 M 1251-13 produktionen av biogas och substratets uträtningsgrad förbättras. Innan biogödseln pumpas till biogödsellagret har den kylts ned via värmeväxling så att metanproduktionen avstannar. Innan biogasen levereras ska den uppgraderas genom att dess innehåll av koldioxid, vatten och svavelväte avskiljs. Uppgradering kan ske med t.ex. vattenskrubber, s.k. . pressure swing adsorption eller med kemisk absorption. Det kan även bli aktuellt att tillföra propan till biogasen. Efter uppgradering uppfyller gasen vad som krävs för användning som fordonsgas. Vid biogasproduktion produceras även biogödseL Biogödseln kommer att återföras till jordbruksmark Eventuelllagring av biogödseln på anläggningen kommer att ske täckt. Transporter Det brännbara avfallet transporteras till avfallsförbränningsanläggningen med lastbilar (industri- och omlastningsavfall) och komprimatorbilar (hushållsavfall). Vid en förbränning av 630 000 ton avfall kommer transporter till och från Sjölunda energi att öka med ca l O 000 fordon per år till totalt 80 000 per år. Till biogasanläggningen sker inkommande transporter med bl.a. konventionella soplast- och tankbilar. De transporter som lämnar anläggningen med biogödsel förväntas ske med tankbil. Biogasanläggningen medför att antalet transporter beräknas öka till ca 50 lastbilar per vardag, dvs. ca 12 000 per år. Avfallsbränslen Det avfall som Sysavtar emot för förbränning vid Sjölunda energi utgörs till ungefår lika stora delar av hushållsavfall och verksamhetsavfall inklusive farligt avfall och specialavfalL I det farliga avfallet ingår t.ex. tryckimpregnerat trä, oljeprodukter, grov- och finslam samt färg- och lackavfalL Vid anläggningen förbränns även icke avfosforiserat slam från reningsverk. Ännu har dock ingen större andel slam förbränts eftersom V ASYD har haft annan avsättning för slammet. VÄXJÖ TINGSRÄTT Mark- och miljödomstolen Sid 17 M 1251-13 110 DELDOM Sysav bedömer att den framtida sammansättningen av det avfall som kommer att tas emot för förbränning vid Sjölunda energi kommer att ha ungefår samma sammansättning som den nuvarande, dock med undantag för andelen farligt avfall vilken bedöms öka. Farligt avfall med högre innehåll av organiska halogenföreningar än l % uttryckt som klor kommer inte att förbrännas vid anläggningen liksom avfall med högre innehåll av tungmetaller eller brandfarliga lösningsmedel. Avfall som innehåller följande farliga egenskaper enligt bilaga l till avfallsförordningen (2011 :927) kommer inte att förbrännas vid anläggningen: Hl Explosivt Hl2 Avfallet avger giftiga eller mycket giftiga gaser i kontakt med vatten, luft eller syra. H15 Avfall som på något sätt efter bortskaffande kan ge upphov till ett annat ämne, t.ex. en lakvätska, med någon av de egenskaper som förtecknas ovan. Det farliga avfallet kommer att förbrännas tillsammans med övrigt avfall. Inblandningen bedöms uppgå till maximalt 20 % farligt avfall med värmevärde mellan 5-50 MJ/kg. Vattenverksamhet Allmän orientering Bortledande av ytvatten från Sege å sker i syfte att erhålla kylvatten för avfallsvärmeverkets linje l och 2. En begränsad andel vatten används också som slaggsläckningsvatten ror linje l och 2 och som brandvatten för samtliga fyra linjer. Vattenuttaget sker på fastigheten Malmö Hamnen 31:2 med ett kontinuerligt flöde om 0,8 3 m 3/min. Vid nödkylning kan flödet höjas till ca 45 m /min. Rådighet Fastigheten Malmö Hamnen 31:2 ägs av Malmö Stad. Sysav har, enligt servitutsavtal april 20 13, erforderlig rådighet. VÄXJÖ TINGSRÄTT Mark- och miljödomstolen 111 DELDOM Sid 18 M 1251-13 Ekonomisk tillåtlighet Det ekonomiska värdet av anläggningarna uppgår till högst 100 000 kr. Vattenverksamhetens fördelar från allmän och enskild synpunkt är uppenbara och överväger kostnaderna samt skadorna och olägenheterna av verksamheten. ÖVrigt Inga andra fastigheter berörs. Någon ersättningsgill skada bedöms inte uppkomma. Miljökonsekvensbeskrivning Utsläpp tillluft Vid förbränning av avfall uppstår rökgaser vilka måste renas innan de släpps ut. Rökgaserna innehåller bl.a. reglerade ämnen, såsom svavel- och kväveoxider, koldioxid, stoft, metaller och TOC. Sysav har låtit bedöma de framtida luftutsläppens storlek, spridningsförutsättningar och miljökonsekvenser. Dessa bedömningar har utgjort grund för i ansökan föreslagna utsläppsvärden. För utsläpp tillluft från anläggningar för förbränning av avfall gäller naturvårdsverkets föreskrifter NFS 2002:28 med bilagor. För flertalet utsläppsparametrar finns generella bestämmelser i dessa föreskrifter. Vid förbränning gäller de utsläppsvärden som föreskrivits i bilaga 5 i NFS 2002:28. Med undantag för utsläppshalter för kvicksilver och kväveoxider anser Sysav att det inte är motiverat att föreskriva individuella villkor för de parametrar där utsläppsgränsvärden finns reglerat i NFS 2002:28. För lustgas (N20) anser Sysav att det inte erfordras något utsläppsvillkor eftersom utsläppen förekommer endast i mycket låga halter. Ä ven utsläpp tillluft av kvicksilver och kväveoxider regleras i bilaga 5 i NFS 2002:28. Sysav yrkar emellertid att individuella villkor föreskrivs för dessa parametrar. A v Sysav yrkade utsläppshalter för de båda parametrarna är strängare än vad som följer av bilagan. VÄXJÖ TJNGSRÄTT Mark- och miljödomstolen 112 DELDOM Sid 19 M1251-13 Ammoniak regleras inte i NFS 2002:28 varför Sysav föreslår ett begränsningsvärde fdr utsläpp med rökgaserna. Även transporter till och.från Sjölunds energi ger upphov till utsläpp tillluft och har beaktats i milj ökonsekvensbeskrivningen. Vid bildningen av biogas uppstår vissa ämnen som kan ge upphov till lukt. Samtliga gasproducerande steg inom biogasanläggningen kommer därför att vara slutna De delar av processen där, lukt kan uppkomma kommer att förses med utrustning för behandling av ventilationsluft. Vid uppgraderingsanläggningens upphandling kommer frågan om metanläckage särskilt att beaktas eftersom risk finns :för att en liten mängd metan kan avgå när koldioxid avskiljs. Utsläpp till vatten Verksamheten ger upphov till tre vattenströmmar; processavloppsvatten, kylvatten och dagvatten, vilka tillförs recipienten. Processavloppsvattnet uppstår vid rökgasreningen. Detta vatten renas före utsläpp av reningsutrustning som uppfyller kraven på bästa möjliga teknik. Utsläpp av processavloppsvatten sker vid två punkter. De beräkningar som utförts visar att samtliga miljökvalitetsnormer kommer att innehållas. Vid normal drift påverkar inte kylvattnet vattentemperaturen i Sege å. Vid kortvarig nödkylning-ca 30 minuter vart femteår-höjs dock vattentemperaturen, lika kortvarigt, med ett par grader. Denna höjning utgör dock inte någon vattentemperaturvariation som är större än vad som kan uppstå naturligt inom loppet av ett dygn. I biogasanläggningen återcirkuleras processvattnet Något utsläpp till omgivningen sker därför inte. Dagvattnet renas i filter avsedda :för ändamålet före utsläpp och bedöms inte ge upphov till några :for miljön oacceptabla konsekvenser. VÄXJÖ TINGSRÄTI Mark- och miljödomstolen 113 DELDOM Sid20 M 1251~13 Buller Sjolunda energts dommerande bUllerkällor är tunga lastb1lstransporter, maskiller och fläktar vid avfallsförbränningsanläggningen. Verksamhetsbullret bedöms inte ge upphov till miljöproblem vid bostäder. Transporter Transporterna medfor att fororeningshalterna i närområdet ökar något. Sysav bedö~ mer dock att det inte föreligger någon risk for att transportema medfor att någon miljökvalitetsnorm överskrids. Avfall Restprodukter som uppkommer vid förbränningen är aska, slam från vattemening~ en, svavelhaltigt slam från rökgasreningen samt slagg. Mängderna av dessa restprodukter förväntas öka med ca 15 %j ämfdrt med f. n. gällande mängder och avses tas omhand på i huvudsak samma sätt som vid nuvarande verksamhet. Övrigt avfall från Sjölunda energi kommer att sorteras och återvinnas i enlighet med gällande regler. Farligt avfall bedöms endast uppkomma i begränsade mängder. Processkemikalier På anläggningen används kemikalier bl.a for matarvattenbehandling och rening av rökgaser och processavloppsvatten. De kemikalier som transporteras till anläggningen i bulkbilar är ammoniak, kalkstensmjöl, släckt kalk, natriuinlut och siutsyra. Andra mängder som kommer i mindre behållare är t.ex. järnklorid, fållningskemikalier och salttabletter. Därutöver används för drift och underhåll bl.a. olika typer av smöijoljor, fett, hydrauloljor och avfettningsmedeL Eldningsolja används som stödbränsle via brännare i avfallspannorna vid upp- och nedeldning. Brännarna kan även användas for att säkerställa rätt eldstadstemperatur vid tillfälliga driftstörningar. Kemiska produkter som används av Sysav registreras i datasystem som innehåller säkerhetsblad. I verksamhetssystemet samlas rutiner for godkännande och inköp av nya kemiska produkter. Sysav strävar efter att göra miljöanpassade inköp och att använda miljömässigt godtagbara tekniker inom alla områden. En samordnings- - VÄXJÖTINGSRÄTT Mark- och miljödomstolen 114 DELDOM Sid 21 M 1251-13 grupp arbetar inom Sysav med att ta fram och underhålla företagsgemensamma rutiner :för kemikaliehantering. Kemikaliehanteringen vid biogasanläggningen är begränsad. Förutom generella tvätt- och smörjhjälpmedel kan det i biogasprocessen bli aktuellt att tillsättajärnklorid, spårämnen och skumdämpande medel. skyddsvärda områden Öster om Sjölunda energi finns ett rekreationsområde, Spiliepengs fritidsområde, som gränsar till strandängarna i Lommabukten och Lommaområdet, vilka utgör Natura 2000-område enligt både fågeldirektivet och habitatdirektivet Sedan 2008 är en del av detta område även avsatt som naturreservat (Tågarps hed). Strandängarna har använts som betesmark sedan bronsåldern och har en rik flora och ett rikt fågelliv. Verksamheterna bedöms inte kunna påverka områdena på ett betydande sätt. Hushållning med resurser Sysavs verksamhet på Sjölunda energi innebär att avfallets resurser tillvaratas genom effektiv energiproduktion i form av dels el och värme i avfalls:förbränningsanläggningen, dels biogas i biogödsel i biogasanläggningen. Dessa värdefulla produkters miljönytta består i att behovet av fossila bränslen, utsläppen av klimatpåverkande gaser samt användningen av handelsgödsel minskar. Afar~roreningar Sjölunda energis anläggningar är upp:förda på mark som utgörs av utfylld havsbotten. Information om fyllnadsmassornas generella beskaffenhet är begränsad. Utfylldan har skett med såväl schaktmassor som avfall. På Sjölunda 7 har även slaggrus använts som utfyllnadsmaterial sedan Sysav ingett en anmälan till länsstyrelsen. Några utsläpp till mark bedöms inte uppkomma till :följd av verksamheten vid Sjölunda energi. VÄXJÖ TINGSRÄTT Mark~ och miljödomstolen 115 DELDOM Sid 22 M 1251~13 Riskhantering För avfallsförbränningsanläggningen har större utsläpp av ammoniak bedömts kunna medföra störst konsekvenser. Ä ven brandgasspridning och släckvattenhantering skulle kunna fårväntas fä vissa konsekvenser. Riskerna bedöms dock som relativt små, dels så sannolikheten för händelserna som sådana är låg, dels då avståndet till bebyggelse är relativt stort. Anläggningens grundskydd bedöms som gott. Vid anläggningen finns utarbetade instruktioner för ett stort antal identifierade nödlägen, såsom brand i byggnad och bunker, personskada, explosion i panna m.m., samt en nödlägesorganisation som aktiveras vid nödlägen. Särskild säkerhetsinformation har framtagits för entreprenörer. I biogasanläggningen produceras metan vilken är en brandfarlig gas. Risken för olycka vid biogasanläggningen bedöms dock som liten. Producerad biogas kommer att uppgraderas inom anläggningen och distribueras till det lokala gasnätet Beredskapsrutiner för nödlägen kommer att utarbetas när biogasanläggningens slutliga utformning beslutats och de därav följande riskerna kan bedömas. Biogasanlägg~ ningens driftpersonal kommer att utbildas i säkerhet. Transporter av propan kommer att ske i enlighet med gällande förordningar och föreskrifter. YTTRANDEN Naturvårdsverket har ingen invändning mot att tillstånd ges till ansökt verksamhet under förutsättning att erforderliga villkor föreskrivs·. Angående förbränning av PCB-haltigt avfall yrkar Naturvårdsverket att bolaget un~ der en prövotid ska utreda innehållet av PCB i det avfall som utgörs av hydraulol· j or, isolervätskor och bygg~ och rivningsavfalL Under prövotiden ska bolaget utreda varifrån PCB i avfallet kommer samt om det fortlöpande kornmer att förväntas innehålla PCB över de gränsvärden som anges i förordningen (2007: 19) om PCB m.m. Resultatet av utredningarna med förslag till slutliga villkor och utformning av kontroll ska redovisas till mark- och miljödomstolen senast den l mars 2017. Som provisorisk föreskrift bör gälla: VÄXJÖ TINGSRÄTT Mark- och miljödomstolen • 116 DELDOM Sid23 M 1251-13 inget avfall innehållande mer PCB än 50 mg/kg avfall rar förbrännas. Naturvårdsverket yrkar vidare att det utöver de av bolaget föreslagna villkoren föreskrivs följande: U1. Bolaget ska under en prövotid utreda förutsättningarna att mäta utsläpp av dioxiner och furaner tillluft med semikontinuerlig provtagning som omfattar det totala årliga utsläppet. Utredningen ska utföras i samråd med tillsynsmyndigheten och Naturvårdsverket. Utrustning för semikontinuerlig provtagning ska installeras och användas för provtagning under minst tre veckor och omfatta minst tre prover som ska skickas för analys med certifierad metod på externt laboratorium. Resultatet av utredningarna med förslag till slutliga villkor och utformning av utsläppskontroll ska redovisas till mark- och miljödomstolen senast den l oktober 2014. De ekvivalensfaktorer som framgår av 54§ förordningen (2013:253) om förbränning av avfall ska användas. • Utsläppen av kväveoxider (NOx) med rökgaserna från förbränningen av avfall i pannorna 3 och 4 f'ar som fusmedelvärde uppgå till högst 50 mg/m3 (ntg) (räknat som N 02). • Utsläppen av kväveoxider (NOx) med rökgaserna från förbränningen av avfall i pannorna l och 2 f'ar som årsmedelvärde uppgå till högst 150 mg/m3 (ntg) (räknat som N02). • Biogasanläggningen ska utformas och drivas så att utsläppen av metan så långt som möjligt begränsas. Restgasen från uppgraderingsanläggningen ska ledas till och förbrännas i avfallskraftvärmeverket Avfallskra:ftvärmeverket ska ha en tillgänglighet om 90 % räknat som årsmedelvärde Länsstyrelsen i Skåne län har ingen erinran mot att tillstånd meddelas enligt bolagets yrkanden. Länsstyrelsen anser dock att villkor ska föreskrivas enligt nedan. l. Föroreningsinnehållet i utsläppt processavloppsvatten från rökgasrening och rökgaskondensering rar till och med den 31 december 2015 sammantaget för samtliga pannor i medeltal för kalenderår inte överstiga nedanstående haltvärden Dessutom ska pH alltid ligga inom intervallet 6-9,5. 117 VÄXJÖ TINGSRÄIT Mark- och miljödomstolen lfigtot 2dtot Crtot Nitot Cutot Pbtot ~ntot totot Tot susp. material Sid24 M 1251-1_3 DELDOM 2 5 40 200 100 150 700 10 20 . llgll Ilg/l Il g/l Il g/l Ilg/l Il g/l Ilg/l Ilg/l mg/l Föroreningsinnehållet i utsläppt processavloppsvatten från rökgasrening och rökgaskondensering rar från och med den l januari 2016 sammantaget for samtliga pannor i medeltal for kalenderår inte överstiga nedanstående haltvärden eller maximal utsläppsmängd under ett kalenderår. lfgtot Cdtot Crtot, Nitot,Pbtot ~Utot Zntot COtot !.fot susp. material 2 3 25 50 300 5 20 Ilgli Ilg/l Jlg/1 Jlg/1 Ilgli Jlgll mg/l 0,46 0,7 6 11 69 l kg kg kg kg kg kg 2. Följande begränsningsvärden ska gälla istället for de som anges i 64 § forordningen om rorbränning av avfall. Kvicksilver sammanlagt 0,01 mg/Nm3 vid 11 %syre Kadmium och tallium sammanlagt 0,01 mg/Nm3 vid 11 %syre Antimon, arsenik, bly, krom, kobolt, koppar, mangan, nickel eller vanadin sammanlagt 0,4 mg/Nm3 vid 11 % syre 3. Bränslet ska regelbundet kontrolleras enligt dokumenterat kvalitetssäkringssystem med syftet att undvika beskickning med material som genom sin storlek eller konsistens eller annan egenskap kan leda till driftstörningar eller dålig forbränning. Kravspecifikationer till grund för upphandling av bränsle ska utformas så att goda möjligheter råder att klara aktuella begränsningar av utsläppen tillluft och vatten. Avfall som vid kontroll inte uppfylller ställda krav ska sorteras bort och bilen som lämnat det icke godkända lasset registreras. 118 VÄXJÖ TINGSRÄTI Mark- och miljödomstolen DELDOM Sid 25 M 1251-13 4. Bolaget ska får de externa transporter som bolaget utför i egen regi eller upphandlar begränsa utsläppen av kväveoxider och partiklar genom aktiv transportstyrning och förarutbildning. 5. Det momentana kontinuerliga uttaget från Sege å f'ar inte överstiga 50 m3tb och l 200m3/dygn. 6. Tillståndet för vattenuttaget för kylning ska upphöra att gälla när tillståndet enligt 9 kap. upphör att gälla eller om verksamheten upphör. 7. Inför uppförandet av biogasanläggning ska ömsesidig riskpåverkan mellan anläggningar/anläggningsdelar minimeras med hjälp av en framtagen riskanalys. Riskanalys och behov av åtgärder ska tas fram i samråd med tillsynsmyndigheten. 8. Verksamheten ska bedriva så att minsta möjliga metanläckage uppstår från anläggningen. Bolaget ska genomföra systematisk läcksökning med avseende på metan och åtgärda påträffade läckor. Intervall och utförande av läcksökning ska fastställas i kontrollprogram. Resultat av utförd läcksökning och vidtagna åtgärder i utsläppsbegränsande syfte ska redovisas i miljörapport. Vid överproduktion av gas eller vid driftstörning ska gasen nyttiggöras genom fårbränning eller facklas av så att emissionerna blir så låga som möjligt och inte ger upphov till olägenheter för människors hälsa eller milj ön. 9. Utgår; länsstyrelsen godtar bolagets förslag villkor 15 l O. Luft från samtliga anläggningsdelar som kan orsaka luktolägenheter ska ledas genom luktreduktionsutrustning som effektivt begränsar störande lukt i omgivningen. Luktreduktionsutrustningen ska vara utformad så att illaluktande luftströmmar kan tas omhand även vid underhållsarbeten. Bolaget ska genomfåra systematisk sökning med avseende på utsläpp av luftströmmar som kan orsaka störande lukt i omgivningen och åtgärda påträffade utsläpp. Intervall och utförande av denna sökning ska fastställas i kontrollprogram. Il. Om olägenheter i form av lukt uppstår i omgivningen till följd av verksamheten ska bolaget vidta tillräckliga åtgärder så att olägenheterna upphör, senast inom den tid tillsynsmyndigheten bestämmer. Delegation bör ske till tillsynsmyndigheten så att den vid behov kan besluta om konkreta åtgärder. VÄXJÖ TINGSRÄTT Mark- och miljödomstolen Sid 26 119 DELDOM M 1251-13 Miljönämnden i Malmö stad yrkar i forsta hand att ansökan kompletteras med fullständiga svar på ställda frågor från remissinstanserna. En sådan komplettering måste innehålla en kompletterande utredning av aktuellt utsläpp till dagvatten inklusive forslag på begränsningsvärden for utsläppet i samtliga utsläppspunkter, samt en kompletterande redovisning av kostnader for att anpassa panna l och 2 till dagens standard (panna 3 och 4) eller ersätta pannan l och 2 med en eller flera pannor. I andra hand yrkar nämnden på nedanstående ändringar och tillägg till föreslagna villkor. 4. Bolaget ska, i händelse av haveri eller brand, vidta åtgärder så att föroreningar eller släckvatten inte kan nå recipienten via dagvattennätet eller genom markavrinning. 5. Ett aktuellt kontrollprogram ska finnas och följas for anläggningen. Ett kontrollprogram ska ges in till tillsynsmyndigheten för godkännande inom tre månader från det att biogasanläggningen har tagits i drift. I programmet ska anges mätmetoder, mätfrekvens och utvärderingsmetoder. Kontrollprogrammet ska revideras minst var 12:e månad och ska sändas in till tillsynsmyndigheten :får godkännande senast 2 veckor efter varje revision. 6. Bolaget ska senast 6 månader före nedläggning av hela eller del av verksamheten till tillsynsmyndigheten lämna in en avvecklingsplan for berörd del av verksamheten. 9. Utläppen av kväveoxider med rökgaserna från avfallsrorbränningen får som månadsmedelvärde inte överstiga 50 mg/m3 (ntg). l O. Utsläppen av ammoniak, NH3, med rökgaserna från avfallsforbränningen f'ar 3 som månadsmedelvärde inte överstiga l O mg/m (ntg). VÄXJÖ TINGSRÄTT Mark- och miljödomstolen Sid27 M 1251-13 120 DELDOM 12. I avfallsfcirbränningsanläggningen ska finnas utrustning för kontinuerlig mätning och registrering av kolmonoxid, stoft, kVäveoxider, svaveldioxid, väteklond, TOC, ammoniak, syrehalt samt utrustning för semikontinuerlig mätning av dioxiner och :furaner. 13. Föroreningsinnehållet i utsläppt processavloppsvatten från rökgasrening och rökgaskondensering f'ar inte överstiga nedanstående haltvärden. Mätningar ska göras på ofiltrerade prov. Parameter Begränsningsvärde Kontrollvärde Enhet Kvicksilver 0,005 0,004 mg/l Kadmium 0,010 0,005 mg/l Krom 0,04 0,03 mg/l Nickel 0,2 0,15 mg/l Koppar 0,1 0,08 mg/l Bly 0,15 0,1 mg/l Zink 0,3 0,25 mg/l Kobolt 0,02 0,015 mg/l Susp. ä 20 20 mg/l pH 6,5-9,5 6,5-8 Begränsningsvärdet ska gälla för vruje enskild reningslinje och mätas som ett flödesproportionellt årsmedelvärde utifrån dygnsprover på utgående vatten. De får inte överskridas. Kontrollvärdet ska gälla for vruje enskild reningslinje och mätas som ett flödesproportionellt kvartalsmedelvärde utifrån dygnsprover på utgående vatten Vid överskridanden ska åtgärd vidtas för att förhindra ytterligare överskridanden. 14. A vloppsvatten från förbehandlingsanläggningen för matavfall ska så långt som möjligt recirkuleras. Vid utsläpp ska vattnet passera sedimenteringsbassäng med en Sid28 M 1251-13 121 DELDOM VÄXJÖ TINGSRÄTI Mark- och miljödomstolen minsta volym av 150m3 , varefter det ska överledas till Sjölunda avloppsreningsverk eller skickas for behäiidlrng hos en av tillsynsmyndigheten godkand äD:taggning. 15. Utgår; :MHN godtar bolagets förslag till villkor 15, dock med tillägget" ... och förbrännas". Prövotidsvillkor Bolaget ska under en prövotid utreda tekniska och ekonomiska förutsättningar att begränsa föroreningsinnehållet i dagvatten till nedan angivna målsättningsvärden. Resultaten av utredningarna ska ges in till mark- och miljödomstolen senast 3 år efter det att domen vunnit laga kraft. Intill dess mark- och miljödomstolen förordnar annat ska följande provisoriska roreskrift gälla. Föroreningsinnehållet i utsläppt dagvatten från verksamhetsområdet får i varje enskild utsläppspunkt inte överstiga nedanstående haltvärden i form av begränsningsvärde. Ämne Begränsningsvärde Målsättningsvärde As 10 5 ~g/l Co 20 lO ~g/l Cr l 0,5 ~g/l Cd 0,3 0,15 ~g/l Pb 3 1,5 ~g/l Cu 9 4,5 ~g/l Zn 30 15 ~g/l Ni 15 7,5 ~g/l Hg 0,05 0,025 ~g/l PAH-L 1,2 0,6 ~g/l PAH-M 0,5 0,25 ~g/l PAH-H 0,05 0,025 ~g/l Alifater>C5-C8 30 15 ~g/l Alifater>C8-C I O 15 7,5 ~g/l 12,5 ~g/l Alifater>C I 0-C 12 25 Enhet Sid29 122 - VÄXJÖ TINGSRÄTT Mark- och miljödomstolen M 1251-13 DELDOM Alifater>Cl2-Cl6 300 150 Alifater>C16-C35 300 150 Aromater>C8-C10 50 25 Aromater>CIO-CI6 12 6 Aromater>CI6-C35 0,5 0,25 Susp. material 20 40 Jlg/1 Begränsningsvärdet ska gälla ror varje enskild utsläppspunkt och mätas som ett flödesproportionellt månadsmedelvärde utifrån veckprover på utgående vatten. Det far inte överskridas. Målsättningsvärdet ska gälla för vruje enskild utsläppspunkt och mätas som ett flödesproportionellt månadsmedelvärde utifrån veckoprover på utgående vatten. Vid överskridanden ska åtgärd vidtas för att nå målsättningsvärdet Tillkommande villkor l. Utsläppen av kolmonoxid med rökgaserna från avfallsförbränningen får som dygnsmedelvärde inte överstiga 20 mglm3 (ntg), räknat som CO. 2. Utsläppen av svaveldioxid med rökgaserna från avfallsförbränningen får som dygnsmedelvärde inte överstiga 20 mglm3 (ntg), räknat som S02. 3. Utsläppen av stoft med rökgaserna från avfallsförbränningen får som dygnsmedelvärde inte överstiga 2,5 mg/m3 (ntg). 4. Utsläppen av processavloppsvatten ska ske utanför befintligt hamnområde på djup större än 5 meter, ny utloppsledning ska vara installerad senast l år efter det att tillståndet har tagits i bruk. 5. Flödesproportionellt 24-timmarsprov på utgående rökgaser ska tas ut en gång i månaden, för analys på dioxiner och furaner. Kommunstyrelsen samt Miljö- och byggnadsnämnden i Lomma kommun anför följande. Sysav har visat att lokaliseringen vid Sjölunda är lämpligast och att tillräckliga skyddsåtgärder för miljön kan vidtas för luftutsläppen. Kommunen har i tidigare .. VÄXJÖ TINGSRÄIT Mark- och miljödomstolen 123 DELDOM Sid30 M 1251-13 yttranden påpekat den känsliga och värdefulla miljö som finns i Lommabukten och att det därför finns anledning att lägga stora resurser på rening av vattenutsläpp. Det bör finnas ytterligare utrymme för rening, så att bolaget når ner till de tidigare angivna målsättningsvärdena för vattenutsläpp. Om avfallsimport ska ske, måste det vara under förutsättning att exporterande länder har uppfyllt de ambitioner och målsättningar som finns inom EU. Under dessa förutsättningar kan miljö- och byggnadsnämnden tillstyrka ansökan. Kommunstyrelsen i Burlövs kommun anser att förbränningsanläggningen och biogasanläggningen är viktiga för samhället och kan tillstyrka lokaliseringen ur planerings- och miljöstrategisk synvinkel om den lokala miljöpåverkan inklusive landskapspåverkan blir acceptabel. Burlövs kommun har en oro över expansionen i harnn/Sjölundaområdet och den ökade trafiken som de olika tillståndsprövade verksamheterna ger upphov till och anser därför att verksamheterna bör samprövas alternativt upprättar kontrollprogram för luftkvaliteten vid närliggande bostadsområden, likt villkor i dom för tillstånd till hamnverksamhet (villkor 27 i miljödomstolens dom 2009-06-16, mål M 2092-08) "mätning av kvävedioxid i luften vid utvärderingspunkt 4, Burlövs kommun (E6 vid Arlöv) ... Samråd ska ske med miljö- och byggnadsnämnden i Burlövs kommun". Burlövs kommun anser att rekreationsområdet vid Spiilepeng inte utretts avseende exempelvis buller. Bullervillkor bör också tillskrivas enligt Naturvårdsverkets vägledning om industribuller för områden för fritidsbebyggelse och rörligt friluftsliv där naturupplevelsen är en viktig faktor. Bulövs kommun anser att MKB och föreslagna villkor är alltför vaga, med hänsyn till Mark- och miljööverdomstolens avgörande i frågan om tillstånd till en biogasanläggning i Skarpnäck (M 5638-11). Kommunen önska därilir redogörelse för hur . lokaliseringsprövningen skiljer mellan Skarpbäck och Sjölunda, samt hur luktpro- VÄXJÖ TINGSRÄIT Mark- och miljödomstolen 124 DELDOM Sid 31 M 1251-13 blematiken och de tekniska förutsättningarna skiljer mellan anläggningen som planeras i Sjölunda och nämnda anläggning i Skarpnäck. Avseende villkor 16 om lukt, kan detta tolkas som att·endast avser lukt från ventilation. Burlövs kommun anser att hela biogasanläggningen inklusive transporter, eventuella process- tvätt- och dagvatten samt gödselhantering inom området m.m. ska omfattas av villkoret och att luktolägenhet inte ska uppkomma. Luktreduktion är mycket viktigt for Burlövs kommun. Det behövs därfor starkare villkor och upprättas kontrollprogram som ska godkännas av beslutande myndighet for att säkerställa att påverkan på de boende inte uppkommer. Detta måste säkerställas både före och efter att anläggningen är tagen i drift. Kommunen yrkar att sista meningen i villkorsforslag 16a ändras till "Om luktstörning av betydelse ändå uppstår ... ". Detta med anledning av att en luktstörning kan förkomma utan att det är en olägenhet i miljöbalkens mening. En olägenhet ska dock inte förekomma. Luktstörningen ska avhjälpas innan olägenhet uppstår. Enligt vad som anges i ansökan har anläggningarna ett skyddsavstånd på maximalt 500 m (det längsta som står angivet) till boende beräknat efter Bättre plats för ar- bete. Om det finns skyddsavstånd som är längre än detta bör dessa redovisas tydligare och riskerna minimeras så att de 500 m innehålls. Det är till exempel oklart hur långt skyddsavståndet är till den planerade propantanken om 35 rn3. Miljö- och byggnämnden i Burlövs kommun instämmer i huvudsak i kommunstyrelsens synpunkter och anför därutöver följande. Yrkat villkor 5 ska omformuleras. Förslag till reviderat kontrollprogram ska inges till tillsynsmyndigheten senast 3 månader efter att tillståndet tagits i anspråk. Ytterligare ska kontrollprogrammet kompletteras med tillägg avseende biogasanläggningen senast 3 månader efter att den tagits i drift. Vidare yrkar miljö- och byggnämnden att det införs en punkt i kontrollprogrammet som redovisar hur bolaget avser att följa upp resonemanget "att begränsningsvärden VÄXJÖ TINGSRÄTT Mark- och miljödomstolen 125 DELDOM Sid32 M 1251-13 för utsläpp till vatten ska medföra en styrande effekt" och hur bolaget säkerstället att reningsutrustningen är väl injusterad och reningen optimerad med kontinuerlig övervakning, för att bästa möjliga teknik ska kunna uppnås. I redovisningen ska anges t.ex. mätmetoder, mätfrekvens och utvärderingsmetoder. Även om bolaget genom utspädningsmodellering anser att de inte har en påverkan på miljökvalitetsnormer för vatten kvarstår det faktum att verksamheten släpper ut föroreningar till recipienten i betydande mängder jämfört med bakgrundstransporter i Sege å. Med anledning av detta anser miljö- och byggnämnden att verksamhetsutövaren ska ta fram en handlingsplan ror deltagande i recipientkontrollen i närområdet för att möjliggöra att recipienterna Malmö hamn och Lommabukten uppnår fastställda normer. Det bör villkoras att det i kontrollprogrammet ska finnas kvar målsättningsvärden för utsläpp till vatten, med utgångspunkt i tidigare målsättningsvärden. Om målsättningsvärdena överskrids bör en handlingsplan tas fram för att komma ner till målsättningsvärdena. Detta bör ske i samråd med tillsynsmyndigheten. Segeåns Vattendragsrorhund och Vattenråd anför följande. Uttag och återföring av processvatten och vatten för kylning måste genomgå rening innan det återförs·till Sege å eller Öresund. Det uttagna vattnet från Segeå avses användas till nödkylning och brandsläckning och det är då av stor vikt att förorenat brandsläckningsvatten omhändertas och renas innan det åter går ut i recipienten. Det är av största vikt att miljökvalitetsnormerna för vatten kan hållas. Bästa möjliga teknik är viktig att använda för alla verksamheter och särskilt för denna där man avser mer än fördubbla hanteringen av bl.a. farligt avfall. Förbundet yrkar att Naturvårdsverkets regionala bakgrundshalter för större vattendrag alternativt slättlandsåar som presenteras i rapport 5799 ska gälla som högsta tillåtna medelutsläpp för kalenderåret av utsläppt processavloppsvatten och att Sysavs strävan ska vara att komma ned till de i samma rapport angivna naturliga bakgrundshaltema. Detta yrkande gäller även den uppskjutna frågan i mål M 3282-03. Sid 33 126 VÄXJÖ TINGSRÄTT M1251-13 DELDOM Mark- och miljödomstolen Mängden dagvatten inom området bör om möjligt minimeras genom t.ex. gröna tak på vissa byggnader. Vatten från eventuella spelplatser där transportbilar, lastbilar och andra fordon inom verksamheten rengörs måste vara kopplade till såväl oljeavskiljare som annan reningsanläggning. Detta finns inte alls diskuterat i ansökan. Vid normal och lågvattenf'öring är det ytterst tveksamt att så stora uttag som bolaget yrkar kan ske utan skada. Uttagens storlek bör därför ställas i förhållande till den rådande vattenf'öringen. Det irinebär att vid högvattenf'öring, dvs. över XXXm3Is far 3 ett uttag av xxxm3/h ske, vid medvattenf'öring XXm Is får xxm3/h tas ut och vid 3 lågvattenf'öring Xm3Is f'ar xm /h tas ut. V A SYD uppger vid huvudförhandlingen att man godtar ansökan. Sysav anför i bemötande i huvudsak följande. Sysav måste ha marginal mellan de förväntade värdena och villkorade värden. Äldre villkorsvärden var uttryckta som riktvärden. I praktiken kommer yrkade begränsningsvärden att medföra ett utsläpp som i princip motsvarar prövotidsvärdena. Import av avfall omfattas av Rådets förordning (EG) nr 101312006 av den 14 juni 2006 om transport av avfall. Bestämmelserna är bindande för såväl exportörer som importörer. Avfall som importeras för energiåtervinning utgör i ED-rättslig mening en vara. Medlemstatemas myndigheter får därför inte uppställa importrestriktioner eller andra åtgärder med motsvarande verkan. Det vatten som uttas från Sege å för kylning fårorenas inte. Vid eventuell nödkylning sker en temperaturhöjning i utsläppt vatten under omkring 30 minuter. Förslaget från vattendragsrorbundet är inte miljömässigt motiverat och skulle medföra orimliga kostander. Den fårslagna reningstekniken är också bästa tillgängliga teknik. VÄXJÖ TINGSRÄTT Mark- och miljödomstolen 127 DELDOM Sid34 M 1251-13 Sysav kommer att beakta möjligheten att uppföra gröna tak vid framtida nybyggnationer. Rengöring av fordon kommer att ske vid biogasanläggningen där det kommer att finnas möjlighet att rengöra fordonens behållare för matavfall, gödsel och biogödseL Tvättvattnet från rengöringen kommer att återföras till biogasanläggningen. Spolplatser för utvändig tvätt av transport- och lastbilar finns inte på området. Sysav motsätter sig kravet från Burlövs kommun om att omprövaverksamheterna i hamn- och Sjölundaområdet gemensamt. Några miljökvalitetsnormer för luft förväntas inte överskridas till följd av verksamheten, varför det saknas skäl att föreskriva krav på upprättande av kontrollprogram i enlighet med kommunens villkorsförslag. För rekreationsområdet Spiilepeng gäller en den 29 februari 2012lagakraftvunnen detaljplan (Dp 5133). Enligt planbeskrivningen syftar detaljplanen till att möjliggöra fortsatt verksamhet inom avfallsanläggningen vid Spillepeng. Området är således inte planlagt för fritidsbebyggelse och rörligt friluftsliv där naturupplevelsen är en viktig faktor. Naturvårdsverkets riktlinjer för externt industribuller är därför inte tillämpliga varför något bullervillkor inte bör föreskrivas för området. En jämförelse mellan skarpnäcksfallet och Sjölunda visar att förutsättningarna är olika i väsentliga hänseenden. Sysavs ansökan avser en häften så stor produktion, belägen på en plats där avfallshantering bedrivits sedan lång tid. Avståndet till bostadsbebyggelse är väsentligt längre. Det längsta avstånd som anges i Energigas Sveriges publikation SGAOI, Anvis- ningar for utförande av större gasolanläggningar 2001, är 100 meter. Avståndet är således avsevärt mindre än Boverkets rekommendation om skyddsavstånd, 500 meter. Beroende på anläggningensurformning och vilken typ av byggnader som finns i närheten kan detta avstånd minska tilll2,5 meter. VÄXJÖ TINGSRÄTT Mark- och miljödomstolen 128 DELDOM Sid 35 M 1251-13 Sysav har inget att erinra mot Naturvårdsverkets yrkande avseende prövotid ror PCB innehåll i bränsle samt för utsläpp avdio.xiner och furaner. Sysav har sedan 1992 använt ett så kallat SNCR-system for reduktion av kväveoxider for Panna l och 2. Vid upprorande av panna 3 och 4 valdes SCR-system. Båda teknikerna uppfyller kraven för BAT. Bolaget anser att den kväveoxidreduktion som åstadkorns på anläggningen är mycket god och att ammoniakslipet är relativt litetjärnfOrt med det totala kvävet (NOx:+NHx:) som släpps ut i rökgaserna. Sysav medger dock ett begränsningsvärde på 75 mg/m3 for pannorna 3 och 4 . Yrkade villkor ror utsläpp av processavloppsvatten är rimliga och motsvara den standard som utgör bästa möjliga teknik sedan en skälighetsavvägning mellan kostnad och miljönytta skett. Föreslagna halter uppfyller också de krav som roljer av MKN for vatten. Mot denna bakgrund saknas miljömässiga skäl att föreskriva utsläppsvillkor i enlighet med länsstyrelsens yrkande vad avser såväl haltvärden som maximal utsläppsmängd. För utsläpp av metaller tillluft saknar Sysav möjlighet att innehålla lägre värden än vad som följer av 53 § förordningen om forbränning av avfall for vissa av länsstyrelsen yrkade parametrar. Metallhalterna är generellt sett låga i rökgaserna Endast vid något enskilt tillfålle har rorhöjda halter uppkommit. Analyssvaren erhålls först sedan viss tid gått och därfor kan åtgärder vidtas först då. Mot denna bakgrund måste Sysav ha marginal mellan i villkor föreskriven utsläppshalt och faktiska utsläpp. Sysav önskar understryka att villkoret for Hg redan är betydligt striktare än vad som följer av förordningen. Sysavanser att det saknas miljömässiga skäl att föreskriva villkor om kontroll av avfall i enlighet med länsstyrelsens förslag. En sådan reglering medfor heller inte några processtekniska fördelar. Sysav strävar efter kostnadseffektiva och miljöriktiga transporter. Därfor ställs i upphandlingar krav på att transportörer ska ha fordon som klarar lagstadgade emiss- VÄXJÖ TINGSRÄIT Mark- och miljödomstolen 129 DELDOM Sid 36 M 1251-13 ioner. Komprimering av avfallet sker där så är lämpligt på återvinningscentraler och omlastningsstationer för att maximera transportema utifrån vikt och minimera antalet transporter. En effektiv transportplanering ingår när transportörer upphandlas. Eftersom Sysav redan uppfyller vad länsstyrelsen yrkar behövs inget villkor om detta. Sysav har inte något att erinra mot att tillståndet ska upphöra när tillståndet enligt 9 kap. upphör att gälla eller om verksamheten upphör. Sysav kommer att inge resultaten av genamiOrda riskanalyser och metoderna för riskhantering till tillsynsmyndigheten. Sysav åtar sig att bedriva verksamheten vid biogasanläggningen i enlighet med länsstyrelsens villkorsfårslag 8. Sysav vidhåller sitt yrkade villkor 16a, men godtar länsstyrelsens förslag om bemyndigande avseende luktolägenheter. Sysav motsätter sig miljönämnden i Malmö stads villkorsförslag 4. Frågan regleras i 27 § fårordningen om fårbränning av avfall. Sysavs anläggningar vid Sjölunda energi omfattas av kravet på egenkontroll i 26 kap. 19 § miljöbalken och rorordningen om verksamhetsutövarens egenkontrolL Det saknas skäl till varför kontrollprogrammet skulle behöva godkännas av tillsynsmyndigheten. Sysav har inget att erinra mot miljönämndens villkorsfårslag 6. Nu gällande utsläppsvärde ror NH3, 12 mg/m3 (ntg) vid 11 % 0 2, Fastsälldes av miljödomstolen i deldom den 24 maj 2005. Det gäller som riktvärde och månadsmedelvärde. Redan den omständigheten att bolaget nu föreslår att halten ska gälla VÄXJÖ TINGSRÄTT Mark- och miljödomstolen 130 DELDOM Sid 37 M 1251-13 som begränsningsvärde innebär en skärpningjämfört med nuvarande villkor. Sysav vidhåller därför det yrkade villkoret. Sysav motsätter sig vad miljönämnden i Malmö stad yrkar avseende mätning av dioxiner och :furaner. Någon teknik för kontinuerlig mätning av dioxiner och furaner finns inte. Däremot finns semikontinuerlig provtagning. Metoden innebär att en mängd gas insamlas och analyseras i laboratorium. Erhåller resultat anger ett medelvärde för den period under vilken gasen insamlats. Det finns ingen godkänd mätstandard ror sådan provtagning vilket innebär att Sysav ändå måste utföra standardiserade mätningar enligt förordningen. Den totala årliga driftkostnaden för semikontinuerlig dioxinprovtagning skulle därmed hamna på ca 300 000 kr och ca 15 O 000200 000 kr för mätningar enligt förordningen. Därtill kommer en investeringskostnad om ca 2,4 mkr. Kostnaden är således orimlig i förhållande till miljönyttan. Utsläppshaltema i processavloppsvatten regleras genom rorordningen om avfallsförbränning tillsammans med av Sysav yrkade årsmedelvärden. Det saknas därför skäl att därutöver föreskriva om kontrollvärden; värden vilka dessutom inte är bindande och som påminner om de tidigare använda riktvärdena. Utöver detta skulle mätningar av kontrollvärden medföra orimliga kostnader till ingen eller ringa miljönytta. Sysav motsätter sig därför att kontrollvärden föreskrivs. Sysav har ingen erinran mot föreslagna villkor 14 ror befintlig mottagningshall, men den nya processhallen som inrymmer förbehandlingslinje 4 ska vara undantagen. Den nya hallen kommer att förses med två separata pumpgropar med två pumpar i varje grop. Recirkulation till buffert/mottagningstank ska alltid kunna ske från dessa. Sysav kommer att ansluta sig till Avfall Sveriges Frivilligt åtagande för biogas- och uppgraderingsanläggningar. Därmed förbinder sig Sysav att systematiskt arbeta med att kartlägga och minska sina utsläpp. l VÄXJÖ TINGSRÄIT Mark- och miljödomstolen 131 DELDOM Sid38 M 1251-13 Sysav motsätter sig att prövotidsvillkor avseende dagvatten toreskrivs nu, men åtar sig att senast den l oktober 2014lämna forslag till provisoriska roreskrifter. Sysav har sedan 2005 helt konstruerat om pannorna i linje l och 2. Därmed har den tekniska livslängden på dessa pannor forlängts utöver vad som gällde for den teknik som tillståndsprövades 2005. Sysav motsätter sig nämndens forslag till ytterligare villkor avseende utsläpp till luft. Nämndens villkorsfOrslag av seende utsläppspunkt i vatten utgår från ett detalJplanerorslag som kräver tillstånd till utfyllnad av vattenområde. Sysav motsätter sig en flytt av utloppsledningarna Havsområdet utanför Malmö hamn och Spiliepeng utgörs av relativt grunda bottnar. En utloppsledning på 5 meters djup skulle innebära en ledning på 2 km och kräva en pumpstation. Detta medför i sig såväl tekniska svårigheter som omfattande kostnader. DOMSKÄL Miljökonsekvensbeskrivning Mark- och miljödomstolen bedömer att den miljökonsekvensbeskrivning som upprättats i målet uppfyller kraven på en sådan beskrivning enligt bestämmelserna i 6 kap. miljöbalken och ska därfor godkännas. Tillåtlighet Miljöfarlig verksamhet Ingen av remissmyndigheterna har motsatt sig att tillstånd lämnas. Mark- och miljödomstolen bedömer att verksamheten- inklusive biogasanläggningen och de ombyggda pannorna l och 2 -går att bedriva med sådana skyddsåtgärder och andra forsiktighetsmått att det inte finns risk for att olägenhet av väsentlig betydelse ska uppkomma. Biogasanläggningens föreslagna lokalisering strider mot gällande detaljplan. stadsbyggnadsnämnden i Malmö stad har emellertid antagit en ny detaljplan den 21 ja- _ VÄXJÖ TINGSRÄTT Mark- och miljödomstolen 132 DELDOM Sid39 M 1251-13 nuari 2014. I sådant fall kan tillstånd meddelas med villkoret att det endast gäller om de nya planen vinner laga kraft Gfr prop. 1997/98:45 del2 sid 206). Mark- och miljödomstolen bedömer att det i övrigt inte föreligger hinder mot det sökta tillståndet på grund av de allmänna hänsynsreglerna i 2 kap., hushållningsbestämmelserna i 3 kap. och 4 kap. eller mot miljöbalkens bestämmelser i övrigt. Tillstånd ska därför lämnas i enlighet med bolagets yrkande. Vattenverksamhet Mark- och milj ödemstolen bedömer att hinder mot den ansökta bortledningen av ytvatten från Sege å, så som bolaget slutligt bestämt sin talan, inte föreligger. Bolagets ansökan ska därför bifallas. Det finns inte heller hinder mot att lagligförklara befintliga vattenanläggningar för ändamålet. Villkor För verksamheten gäller i tillämpliga delar bl.a. avfallsförordningen (2011 :927), förordningen (2013:252) om stora förbränningsanläggningar, förordningen (2013 :253) om förbränning av avfall samt förordningen (1998:901) om verksamhetsutövarens egenkontrolL Om en fråga regleras direkt genom författning ska frågan inte regleras genom villkor, såvida inte en prövning enligt 2 kap. miljöbalken ger anledning att ställa skärpta krav. Ett s.k. allmänt villkor bör föreskrivas enligt praxis. Bolaget har i sitt yrkande om tillstånd till avfallsförbränning även hänvisat till de E WC-koder som redovisats i bilaga 3 till komplettering av ansökan den 20 juni 2013 ( aktbilaga 14). Mark- och miljödomstolen anser att begränsningen av avfallsslag inte bör anges i själva tillståndsmeningen utan regleras genom villkor Gfr MÖD VÄXJÖ TlNGSRÄTT Sid40 M 1251-13 133 DELDOM Mark- och rniljödoms.t olen dom den 6 februari 2008 i mål M 4585-06). Samtidigt bör tillsynsmyndigheten ges rätt att godkänna andra avfallsbränslen, dock ej farligt avfall. Enligt 22 kap. 25 b § miljöbalken ska en dom som omfattar tillstånd att bedriva yerksamhet med förbränning av avfall alltid innehålla i fråga om det farliga avfall som f'ar förbrännas, villkor om avfallets minsta och högsta flöde, lägsta och högsta värmevärde samt maximala innehåll av föroreningar. Ingen remissmyndighet har framfört några yrkanden om detta. Mark- och miljödomstolen bedömer att villkor kan föreskrivas i enlighet med bolagets förslag. Frågan om PCB-halten i avfallsbränslet ska sättas på prövotid på sätt som Naturvårdsverket yrkat och som bolaget godtagit. Länsstyrelsen har yrkat på ett villkor med flera krav på bolaget att kontrollera avfallsbränslet. Bolaget har motsatt sig detta. Mark- och miljödomstolen anser att ett villkor med krav på kontrollrutiner bör föreskrivas med en lydelse motsvarande vad som bestämts för liknande anläggningar. Länsstyrelsen har yrkat på skärpta begränsningsvärden för utsläpp av metaller jämfört med 64 § förordningen om förbränning av avfall. Bolaget har, med undantag för kvicksilver, motsatt sig en sådan skärpning. Mark- och miljödomstolen bedömer med ledning av redovisade uppmätta halter att en skärpning till de nivåer som framgår av domslutet inte är orimlig. Beträffande utsläpp av kväveoxider bedömer mark- och miljödomstolen att ytterligare ombyggnad av linje l och 2, i sYfte att nå den utsläppsnivå som miljönämnden i Malmö stad föreslagit, rimligen inte kan krävas med hänsyn till de kostnader bolaget redovisat. F ör panna 3 och 4 visar redovisade utsläpp 2010-20 13 att det är möj3 ligt att med god marginal nå den nivå (50 mg/Nm ) som såväl Naturvårdsverket som miljönämnden i Malmö stad föreslagit. VÄXJÖ TINGSRÄTT Mark- och miljödomstolen 134 DELDOM Sid 41 M 1251-13 Krav på kontinuerlig mätning av syre och luftföroreningar finns i 42 och 43 §§forordningen om förbränning·av avfall. Något villkor om detta, med undantag för ammoniak, behövs därför inte. Frågan om utsläpp av dioxiner och furaner tillluft ska sättas på prövotid på sätt som Naturvårdsverket yrkat och bolaget godtagit. Enligt 22 kap. 25 b § miljöbalken ska domen innehålla villkor om den längsta tid under vilken det i samband med tekniskt oundvikliga driftstopp, driftstörningar eller fel i renings- eller mätutrustning får ske sådana utsläpp av fOrareningar tillluft och vatten som överskrider fastställda värden. Mark- och miljödomstolen bedömer att ytterligare villkor utöver vad som följer av 29 § fårordningen om fårbränning av avfall samt 18 och 19 §§ fårordningen om stora förbränningsanläggningar, inte fordras. Såväl bolaget som länsstyrelsen och miljönämnden i Malmö stad har yrkat att rororeningsinnehållet i utsläpp processavloppsvatten regleras genom begränsningsvärden uttryckta som årsmedelvärden. Denna villkorskonstruktion innebär att begränsningsvärdet aldrig får överskridas, vilket måste beaktas vid en bedömning av marginalen mellan rorväntade värden och villkorsvärden. De målsättningsvärden som angivits får prövotiden i mål M 3282-03 innehåller ingen skälighetsbedömning utan anger endast ambitionsnivån ror utredningsarbetet. Bolaget har vid huvudförhandlingen uppgiVit att ett säkerställande av de utsläppsnivåer som länsstyrdsen yrkat på skulle medfåra ytterligare investeringar på 15-20 milj. kr per linje. Mark- och miljödomstolen bedömer denna kostnadsökning som orimlig och att begränsningsvärden kan fastställas med de halter som bolaget slutligt yrkat. Miljönämnden har även yrkat på ytterligare begränsningsvärden- s.k. kontrollvärden - med en funktion motsvarande de s.k. riktvärden som tidigare tillämpats i VÄXJÖ TINGSRÄTT Mark- och miljödomstolen 135 DELDOM Sid 42 M 1251-13 praxis. Mark- och miljödomstolen anser att sådana begränsningsvärden inte bör föreskrivas. För utsläpp till vatten från förbehandlingsanläggningen och utsläpp tillluft från biogasanläggningen i dess helhet ska villkor föreskrivas i enlighet med bolagets yrkande. Omhändertagande av släckvatten är tillfredsställande reglerat genom 27 § förordningen om förbränning av avfall. Frågan om utsläpp av dagvatten bör sättas på prövotid på sätt som bolaget yrkat. Det finns för närvarande inte underlag för att bestämma några provisoriska begränsningsvärden. Bolaget har dock åtagit sig att ge förslag till sådana senast den l oktober 2014. Enligt 22 kap. 25 § första stycket punkt 3 miljöbalken ska ett tillstånd innehålla bestämmelser om tillsyn besiktning och kontroll såsom utsläppskontroll med angivande av mätmetod, mätfrekvens och utvärderingsmetod. Enlig praxis är det tillräckligt att som villkor ange bolagets skyldighet att tillse att kontrollprogrammet vid varje tidpunkt svarar mot den verksamhet som bedrivs. Att avvakta tre månader från det att en verksamhet tagits i drift med att upprätta programmet är inte acceptabelt. Den närmare utformningen av kontrollprogrammet bör delegeras till tillsynsmyndighetens bestämmande. Övriga frågor Mark- och miljödomstolen godtar det av bolaget anförda skälet för yrkandet om verkställighet. Likaså kan yrkandena om igångsättningstid för biogasanläggningen och tiden för anmälan av oförutsedd skada till följd av vattenverksamheten godtas. • VÄXJÖ TINGSRÄTT Mark- och miljödomstolen 136 DELDOM Sid43 M 1251-13 A.D.sökan omfattar även den befintliga verksamheten och rar i denna del anses utgöra en frivillig omprövning. Det bör därför förordnas att nu meddelat tillstånd ersätter tidigare tillstånd. Anledning saknas att ändra den av domstolen tidigare fastställda ansökningsavgiften avseende prövningen av ansökt vattenverksamhet HUR MAN ÖVERKLAGAR, se bilaga (DV 425) Överklagande senast den 16 april2014. ~~~ Bertil Varenius I domstolens avgörande har deltagit rådmannen J onny Bo o, ordförande, och tekniska rådet Bertil Varenius samt de särskilda ledamöterna Hans Eliasson och JanÅke Jacobson. 137 Bilaga j; l tU H· INFORMATiml SVERIGEs DOMSTOIAR Anvisning för överklagande Den som vill överklaga Mark- och miljööverdomstolens slutliga beslut eller dom ska göra detta skriftligen. Skrivelsen ska skickas eller lämnas till Mark- och miljööverdomstolen, Svea hovrätt. Överklagandet prövas av Högsta domstolen. Överklagandet ska ha kommit in till Markoch miljööverdomstolen inom fyra veckor från avgörandets datum. Sista dagen för överklagande finns angiven på sista sidan i avgörandet För att ett överklagande ska kunna tas upp i Högsta domstolen fordras att prövningstillstånd meddelas. Högsta domstolen lämnar prövningstillstånd om l. 2. det är av vikt för ledning av rättstillämpningen att överklagandet prövas av Högsta domstolen, eller det finns synnerliga skäl till sådan prövning, såsom att det finns grund för resning eller att domvilla förekommit eller att målets utgång i Mark- och miljööverdomstolen uppenbarligen beror på grovt förbiseende eller grovt misstag. Om prövningstillstånd inte meddelas stål: Mark- och miljööverdomstolens avgörande fast. Det är därför viktigt att det klart och tydligt framgår av överklagandet till Högsta dom- stolen varför klaganden anser att prövningstillstånd bör meddelas. Skrivelsen med överklagande ska innehålla uppgifter om l. det avgörande som överklagas med angivande av Mark- och miljööverdomstolens avdelning samt dat:t1m för avgörandet och målnummer, 2. i vilken del överklagandet överklagas och den ändring i avgörandet som yrkas, 3. grunderna (skälen) för överklagandet och i vilket avseende Mark- och miljödomstolens domskäl enligt klagandens mening är oriktiga, 4. de omständigheter som åberopas till stöd för att prövningstillstånd ska meddelas, samt 5. de bevis som åberopas och vad som ska styrkas med varje bevis. Skriftliga bevis som inte lagts fram tidigare ska ges in samtidigt med överklagandet. Ytterligare upplysningar lätnoas av Mark- och miljööverdornstolen. Adress och telefonnummer finns på första sidan av avgörandet Förenklad delgivning kan komma att anvärldas i överinstans. Ytterligare information finns att läsa på www.dornstolse www. domstol. se 1 (1) BURLÖVS KOMMUN Planutskott Informationsärenden PLA:s planeringslista Övrigt 138 Kallelse Sammanträdesdatum 2015-03-23 139 PLAs planeringslista MÅLOMRÅDEN: Senast ändrad: Kommunfullmäktigemål Kommunstyrelsemål KF 1 Trygghet - Andelen Burlövsbor som upplever en hög grad av trygghet ska öka och senast 2017 ska upplevelsen av trygghet vara högre än genomsnittet för Skåne KS 1 Trygghet - Den totala brottlighetens ska minska KS 6 Arbete och näringsliv - Uppfylla målen i bredbandsstrategin med 90 % anslutna med minst 100Mbit, innan 2020. KF 2 Medborgarinflytande - Burlövsborna ska uppleva att de har möjlighet att påverka kommunens verksamhet och utveckling. KS 2 Trygghet - Andel personer som känner sig otrygga ska minska KS 7 Arbete och näringsliv - Företagsklimatet ska rankas högt KF 3 Boende och miljö - År 2017 ska Burlöv vara en av KS 3 de mest attraktiva boendekommunerna i Skåne KF 4 Arbete och näringsliv - År 2017 ska andelen sysselsatta vara i nivå med genomsnittet för KF 5 Service och kvalitet - År 2017 ska Burlövsbor vara KS 5 bland de mest nöjda i Skåne med kommunens KS 4 Medborgarinflytande - Burlövsborna ska uppleva att de KS 8 har möjlighet att påverka kommunens verksamhet och utveckling. Boende och miljö - God planberedskap för bostäder (par) - planeringsavdelningens representant Service och kvalitet - Vår information ska vara av hög kvalitet KS 9 Service och kvalitet - De anställdas hälsa ska förbättras och sjukfrånvaron ska minska Aktualitetsdatum: 2014-11-24 EK Boende och miljö - Viljan att rekommendera andra att flytta till Burlöv ska öka ARBETSGRUPPER - utöver projekten som berör planeringsavdelningen (sk) - sammankallande eller ansvarig 2015-03-16 (vsk) - stand-in för sammankallande eller ansvarig ARBETSGRUPP ANSVARIG ARBETSGRUPP ANSVARIG Badgruppen Jane Andersson (sk) Metria Johan Birgersson (sk) Barnens miljöpris Johan Rönnborg (sk), Linda Larsson (vsk) Plangruppen Erik Karlsson (sk), Linda Larsson (vsk) Bullergruppen Johan Rönnborg (sk) RTI Gertrud Richter (par) Dikningsföretag Ingemar Lindeberg (sk), Johan Rönnborg (par) RUS Gertrud Richter (par) Energirådgivarna i Skåne Johan Rönnborg (par) Sege å vattendragsförbund Eva Aquarin (sk), Johan Rönnborg (par) Enkelt avhjälpta hinder Malin Melin (sk) Skånetrafiken Erik Karlsson (sk), Gertrud Richter (vsk) Hållbar Mobilitet Skåne Johan Rönnborg (sk), Erik Karlsson (vsk) Statistik- och befolkningsgruppen Johan Birgersson (sk), Linda Larsson (par) Håll Sverige Rent Johan Rönnborg (sk) Strukturbild MalmöLund Gertrud Richter (par) Lantmäteriet Peter Wencel (sk), Johan Birgersson (par) Strukturbild Skåne Gertrud Richter (par) Ledningsägargruppen Ingemar Lindeberg (sk), Linda Larsson (par) Trafikverket - genomförande Ingemar Lindeberg (sk), Erik Karlsson (par) Lokalgruppen ? Trafikverket - långsiktig planering Gertrud Richter (sk) MalmöLund strukturplan Gertrud Richter (par) Öresundsvattensamarbete Johan Rönnborg (sk), Michael Horn (vsk) 1 av 16 140 ÖVERSIKTLIG PLANERING Aktualitetsdatum: (k) = upphandlad av kommunen Datum (kursiv stil) = Beräknas tas upp exa = exploateringsavtal (pl) = projektledare (b) = upphandlad av beställaren Datum = Beslut taget pka = plankostnadsavtal (ag) = arbetsgrupp ka = köpeavtal (sg) = styrgrupp DIARIENUMMER/ PROJEKT BESLUT KS 2002: 413 KS 2009:253 Stambanan inklusive Burlöv Centrum och Åkarps stationsområde KS 2008:154 KS 2011:55 Kronetorpsområdet Naturvårdsplan Snabbcykelväg Strukturplan MalmöLundregionen ÅVS MalmöLund pb 20140614 §41, beslut om tävling 20121115, §61 AVTAL på gång PROJEKTORGANISATION Gertrud Richter (pl) Erik Karlsson, Eva Blosfeld, Fanny Jacobsson, Johan Rönnborg (ag) Lars-Åke Ståhl, Tommy Samuelsson, Elisabeth Weber länsstyrelsen, Mats Pettersson Skånetrafiken, Ingela Olofsson Renström TRV, Jens Möller TRV, Marie Minör TRV, Eva Kühl TRV (SG) Eva Blosfeld (pl) Linda Larsson, Johan Rönnborg, Johan Birgersson, Fanny Jacobsson (ag) Johan Rönnborg, Gertrud Richter, Fanny Jacobsson, Eva Aquarin (ag) Gertrud Richter (pl) Fanny Jacobsson, Erik Karlsson, Johan Birgersson, Malin Melin (ag) Gertrud Richter, Fanny Jacobsson 2015-02-12 LL pb [datum] = projektbeskrivning TIDPLAN Stambanan fyra spår färdigbyggd i början av 2020-talet NOTERINGAR/ MÅLOMRÅDEN Planprogram samt detaljplanehandlingar för etapp 1 har tagits upp i PLU 141016 för beslut om samråd som hållits 23 okt - 23 nov. Samrådskretsen utökades med de som är berörda av buller över riktvärden. Samrådstiden utökades för dem till den 14 december. Även många ansökningar om anstånd har inkommit och givits till remissinstanser. Arkitekttävlingen för skelettplanen är avgjord. Vinnaren offentligjordes den 20140508. Detaljplanearbete för allmänplatsmark påbörjades dec 2014 och färdig samrådshandling beräknas till sommaren 2015. Fastighetsfrågor för Burlövs C och Kronetorpsområdet ärutredda. Strategiska markförvärv och förhandlingar pågår, arkitekttävling för skelettplan är slutförd. Kalkyler och tidplaner tas fram. Utredning om el-ledningarnas placering inom området pågår. Nytt riksintresse från RAÄ. pb 120614 Någon tidplan finns ännu inte. Planeringsavdelningens mål är att planeringen av cykelvägen ska möjliggöra ett genomförande av cykelvägen samtidigt som stambanan. Gertrud Richter (pl), Fanny Jacobsson, Malin Melin, Johan Birgersson (ag) 2 av 16 141 STRATEGISK MILJÖPLANERING Aktualitetsdatum: (k) = upphandlad av kommunen Datum (kursiv stil) = Beräknas tas upp exa = exploateringsavtal (pl) = projektledare (b) = upphandlad av beställaren Datum = Beslut taget pka = plankostnadsavtal (ag) = arbetsgrupp ka = köpeavtal (sg) = styrgrupp DIARIENUMMER/ PROJEKT Energieffektiviseringsstöd Energibesparingar-genomförande BESLUT HANDLÄGGARE Johan Rönnborg Johan Rönnborg TIDPLAN rapportering mars 2015 KS 2013:205 Dagvattenstrategi - remiss ute Beslut i PLU 131017 Miljöprogram Johan Rönnborg/ Jaquelin Nilsson 2014-2016 Luftrapport, luftmätningar Avfallsplan Internt avfallsarbete Miljödag Earth hour Miljöpris (Barnens) Skånetrampar Rapportering till vattenmyndigheten om genomförda åtgärder Johan Rönnborg Johan Rönnborg Johan Rönnborg Johan Rönnborg Johan Rönnborg Johan Rönnborg Johan Rönnborg Johan Rönnborg Höst 2014 (rapport 2014) 2014-2016 2014-2016 2015-04-24(25) Miljöbokslut 2014 Resepolicy (mobilitetsfrågor) Klimatanpassningsplan, klimatutredning Beslut jan 2014 PLU 2015-02-12 JR pb [datum] = projektbeskrivning NOTERINGAR/ MÅLOMRÅDEN Rapportering 2014 klar Energibesparande åtgärder genomförs 2013 och 2015. Beteendepåverkande åtgärder (information). Cornelia Wallner (pl) Remissrunda från början av januari till sista Förhandskopia till styrgrupp för behandling i nov 2014. Johan Rönnborg, februari 2015. Färdig Dagvattenstrategi Revideringar av handlingar pågår. Ingen politisk behandling Linda Larsson, Ewa för politisk behandling andra kvartalet nödvändig för att skicka handlingen på remiss. Handlingen har Romberg, Eva 2015. gått ut på remiss till planeringsavdelningen, kommunteknik, Aquarin miljö- och byggavdelningen, fastighetsavdelningen, samt VA SYD ledningsnät. Johan Rönnborg Andra halvan 2015 Johan Rönnborg Redigerat utkast styrgrupp 2014 samt Utkast har presenterat för ledningsgrupp ledningsgrupp 2015 Johan Rönnborg Första delprojekt klart feb 2014. Projektplan för helhet antagen i jan 2014 PLU. Utredningar om Skyfallsberäkning beräkning klar början översvämningar Sege å, Alnarpsån samt fördröjningsbehov klart. mars Markavrinningsmodell prioriteras före havsnivåhöjning. Beslut i MBN efter april. Våren 2015+hösten 2015 Besvarad 11 februari 3 av 16 Nulägesanalys påbörjad Mätningar pågår. Rapport för 2013 klar. Nulägesanalys klar. Arbetet leda av VA Syd. Antagande beräknas upphandlingsunderlag påbörjat (nulägesanalys m.m.) samt Datum, inriktning, ärbestämt. Inbjudan utskickad. 2015-03-28 Beslutsunderlag skrivet och förankrat. Böcker utskickade administrativa och beteendepåverkan Samråd med va syd och mbn 142 KARTA-GIS-STATISTIKPLANERING Aktualitetsdatum: (k) = upphandlad av kommunen Datum (kursiv stil) = Beräknas tas upp exa = exploateringsavtal (pl) = projektledare (b) = upphandlad av beställaren Datum = Beslut taget pka = plankostnadsavtal (ag) = arbetsgrupp ka = köpeavtal (sg) = styrgrupp DIARIENUMMER/ PROJEKT BESLUT 2015-03-04 JB pb [datum] = projektbeskrivning HANDLÄGGARE TIDPLAN NOTERINGAR/ MÅLOMRÅDEN Ajourhållning primärkarta Johan Birgersson Fortlöpande Nya byggnader från kontrollmätningar. Markregister syd Bostadsprognos/bostadsförsörjningsprogram/ befolkningsprogram Befolkningsprognos Johan Birgersson Johan Birgersson Fortlöpande Fortlöpande Eva B Bostadsprognosen uppdateras 3 ggr årligen Johan Birgersson Fortlöpande Digitalisering av detaljplaner, arkeologiska och geologiska undersökningar, samt bevarande enligt tilläggsplaner. Cykelkarta Karta på kommunens hemsida Johan Birgersson 2015-12-31 Johan Birgersson Johan Birgersson klart 2014-02-28, Årligen återkommande. Förbereda underlag (bostadsprognos) till konsulten. John digitaliserar detaljplaner till kartdatabas. Klar 2014-08-20. Markera gällande områden på papperskartorna återstår. Licensfråga rörande bakgrundskarta måste lösas. ArcGIS Online. Fortlöpande ajourhållning. NYKO Johan Birgersson Klart 2014-12-31 Digitalisering och utredning av tomtindelning/fastighetsplaner Johan Birgersson 2015-12-31 Sammanställning brottsstatistik från polisen Johan Birgersson Klar. 2015-03-04 Brottsstatistik 2011-2014 ABT-avtal Lantmäteriet Johan Birgersson Fortlöpande Leverans av nya adresser och byggnader till Lantmäteriet DRK-avtal Lantmäteriet Johan Birgersson Fortlöpande Leverans av nya detaljplaner och inmätta gränspunkter till Lantmäteriet STRATEGISK EXPLOATERING - som inte ingår i andra projekt Statistikområde. Uppdatering av områdesindelningen. Nya fastigheter kopplas till NYKO 1 ggr/år hos SCB. Klar. 2015-02-20 Aktualitetsdatum: (k) = upphandlad av kommunen Datum (kursiv stil) = Beräknas tas upp exa = exploateringsavtal (pl) = projektledare (b) = upphandlad av beställaren Datum = Beslut taget pka = plankostnadsavtal (ag) = arbetsgrupp ka = köpeavtal (sg) = styrgrupp DIARIENUMMER/ PROJEKT Segeområdet BESLUT HANDLÄGGARE Eva Blosfeld TIDPLAN 4 av 16 2014-02-26 LL pb [datum] = projektbeskrivning NOTERINGAR/ MÅLOMRÅDEN Lokalgatan utbyggd. Markförsäljning pågår 143 DETALJPLANERING Detaljplaner, normalt förfarande Aktualitetsdatum: (k) = upphandlad av kommunen Datum (kursiv stil) = Beräknas tas upp exa = exploateringsavtal (pl) = projektledare (b) = upphandlad av beställaren Datum = Beslut taget pka = plankostnadsavtal (ag) = arbetsgrupp ka = köpeavtal (sg) = styrgrupp Ingår i arbetsgrupp för DP: DIARIENUMMER/ DETALJPLAN (KOSTNADSSTÄLLE) Detaljplan för Tågarp 15:5 m fl, Södra stambanan genom Arlöv GR Gertrud Richter LL Linda Larsson EB Eva Blosfeld EK Erik Karlsson PLANBESKED BESTÄLLARE /FINANSIÄR PLU 111020 KS 2011:269 del av Åkarp PLU 111020 1:68 m fl, Södra stambanan genom Åkarp KS 2012:307 Planprogram Åkarp 1:68 m fl anslutning till Södra stambanan PLU 121115 KS 2012:250 Arkitekttävling Kronetorp 1:1 Kronetorp Park AB KS 2010:56 / TKN 2001:709 7:58 i Åkarp, område vid Södervångsskolan KF 010820 JB Johan Birgersson FJ Fanny Jacobsson JR Johan Rönnborg JN Jaquelin Nilsson PLANHANDLÄGGARE/ PLANFÖRFATTARE Erik /Sandra Lindahl och Maria Carlsson Wsp (b) PROGRAM Program var på samråd 23 okt - 23 nov SAMRÅD GRANSKNING samråd 23 okt - 23 PLU 150223 nov, utökat för 150216-150426 utökad samrådskrets till den 14 dec Avtal m TRV finns. Tillagsavtal framarbetas. Erik /Sandra Lindahl och Maria Carlsson Wsp (b) Program var på samråd 23 okt - 23 nov samråd 23 okt - 23 nov PLU 150223 150216-150426 Erik / Erik Program var på samråd 23 okt - 23 nov Samråd 23 okt - 23 nov. Samrådsredogörelse PLU 150323 Plankostnads- Linda/ PLU 130919 avtal finns. Johan Celsing Arkitekter 131007-131115 131022 möte PLU 140619 140901-141020 PLU 150223 AVTAL /DATUM Avtal m TRV finns. Tillagsavtal framarbetas. pb [datum] = projektbeskrivning ANTAGANDE / LAGA KRAFT 2015 2015 Andra kvartalet 2015 Linda / Karta 040802 TKN 100208 TKN 101108 TKN 110411 Johan Bergström, Fast 040419 100218 - 100319 101125 - 101223 KF 110620 Tyréns (b) 051223-060202 PLU 131017 131121-131215 PLU 140220 140718-140920 PLU 141120 KS 141201 KF 141215 LK 150113 5 av 16 2015-03-05 EK NOTERINGAR/ MÅLOMRÅDEN Detaljplanehandlingar för etapp 1 beslut om granskning den 150223 med ändring så att pendlarparkering är möjlig i närhet av stationen. Detaljplanehandlingar för etapp 1 beslut om granskning den 150223 Samla den info som finns om stam-banan, visa kommunens intentioner. Samrådshandling tas fram. Samrådsredogörelse tas fram. Kompletterande miljöteknisk utredning utifrån länsstyrelsens yttrande, därefter ny granskning. Riksbyggen, Bonum seniorboende. Antagandebeslut upphävt av Markoch miljööverdomstolen. Utställning 3 efter möte med Lst. Antagen av KF efter votering. Lst överprövar inte planen. Överklagad och ligger hos länsstyrelsen för hantering. Lst har begärt in yttranden mm till innan 27/2. Gamla PBL. 144 DIARIENUMMER/ DETALJPLAN (KOSTNADSSTÄLLE) KS 2012:87 Arlöv 17:15 m fl Wennerts väg KS 2012:142 Burlövs bostäder Del av Tågarp 21:102 m fl PLANBESKED BESTÄLLARE /FINANSIÄR PLU 120426 PLU 120614 §37 Kv Hägern m fl KS 2012:121 PLANHANDLÄGGARE/ AVTAL /DATUM PLANFÖRFATTARE PROGRAM Plankostnadsa Erik vtal Plankostnadavtal för programskede finns Au 050125 tidigare TKN 2005:20019/214 Erik/ Robert Werner (b) PLU 140721 beslut om samråd Linda / Robert Werner (b) programsamråd 071119 - 071217 SAMRÅD GRANSKNING ANTAGANDE / LAGA KRAFT 2015 2015 2015-2016 2016 PLU 130919 131011-131115 2015 2015 Burlövs Egnahem Burlöv 3:48 m m KS 2012:243 Del av Burlöv 13:1 Burlövs Egnahem KS 2014:218 21:57 m fl Arlöv KS 2011:204 PLU 120927 Kommunens plan PLU 141016 Utkast till Linda/(Linda) plankostnadsavtal är framtaget men inte underskrivet. Vakant Au 061128 Linda/Linda Slutet av 2015 tidigare TKN 2006:401 Åkarp 21:1, 4:71 KS 2010:51 TKN 2010: 253/214 TKN 100913 Vakant KS 2005:272 TKN 2007:377/214 Åkarp 19:1 mfl Lervägen TKN 071008 Erik/ Erik KS 2011:201 TKN 110509 Linda / Bengt Hellborg (b) 2015 Erik/ ? 2015 tidigare dnr: 2001: 337/214 tidigare TKN 2011:178 Östragård - nya bostäder KS 2014:109 TKN 071008 Arlöv 6:23 och del av 6:2, kv Ugglan 2016 6 av 16 2016 NOTERINGAR/ MÅLOMRÅDEN Bostäder. Inväntar exploatörens val av plankonslut. Komplettering med ny bebyggelse inom området, ev högre hus vid Lommavägen. Samråd 21/7-20/9 2014. Inväntar exploatörens ansökan om planbesked. Programsamrådsredogörelse tas fram. Tidigare dnr. 214.17.05 samrådsredogörelse 080128 Gamla PBL. Konsult ska uppdatera undersökningar, därefter samrådshand. Inte fått någon utredning 150212. Kommunal plan, kommunen äger nästan all mark Övergår till normalt förfarande. Upphävande av tomtindelning, men detaljplanen bör ses över då befintligt hus är planstridigt. Markägaren vill att kommunen gör planen. Det finns risk att kommunen inte har resurser att ta fram dp i egen regi. Avvaktar utbyggnad av Östra Dalslund & järnvägen Gamla vattenverket. Gamla PBL? Detaljplan för bostäder vid Östra Dalslund. Avvaktar lösning av utformning av järnvägen. Ändring av detaljplan i form av tilläggsbestämmelser för bevarande. Görs i mån av tid. 2016 Detaljplan för 4-5 nya villor. Arkitekten har visat skisser som vi har gått igenom och han återkommer med rev. Det har inte hänt något sedan 2012. 2015 Nya bostäder, kontor och handel. Startmöte ska hållas och exploatör ska välja konsult. Arkitekttävling har hållits för utbyggnaden 145 Detaljplaner, enkelt förfarande Aktualitetsdatum: 2015-02-12 LL (k) = upphandlad av kommunen Datum (kursiv stil) = Beräknas tas upp exa = exploateringsavtal (pl) = projektledare (b) = upphandlad av beställaren Datum = Beslut taget pka = plankostnadsavtal (ag) = arbetsgrupp ka = köpeavtal (sg) = styrgrupp Ingår i arbetsgrupp för DP: DIARIENUMMER/ DETALJPLAN (KOSTNADSSTÄLLE) KS 2012:155 Ändring av dpl 72T vid Möllegården LL Linda Larsson EB Eva Blosfeld EK Erik Karlsson PLANBESKED BESTÄLLARE /FINANSIÄR PLU 120614 §38 KS 2012:299 Burlöv 3:78 Burlövs egnahem PLU 121115 KS 2013:98 tidigare dnr: BU§50/99-313 Burlöv 3:13 m fl, Burlövs Egnahem Bu 990628 Grundkarta KS 2014:89 Arlöv 21:58, Kv. Skatan GR Gertrud Richter JB Johan Birgersson FJ Fanny Jacobsson JR Johan Rönnborg JN Jaquelin Nilsson PLANHANDLÄGGARE/ SAMRÅD/ AVTAL /DATUM PLANFÖRFATTARE UNDERRÄTTELSE Kommunens Linda/ Linda Våren 2014 plan Plankostnadsav Linda / Robert Werner PLU 140619 tal finns. 140815-140920 samrådsmöte 26/8 Linda / Thor Heijkenskjöld Myresjöhus, Jonas Holmberg Erik/Erik 2014-2015 PLU 141120 ANTAGANDE / LAGA KRAFT NOTERINGAR/ MÅLOMRÅDEN 2014 Upphävande av infartsförbud i dpl för infartsmöjlighet för buss från Lundav till Möllev. Ingen äganderättsutr. Medel för genomförande borttagna ur budget. Tommy Samuelsson vill att vi fortsätter planarbetet. 2015 Tre nya tomter för bostäder. Miljöteknisk och geoteknisk utredning ska utföras innan antagande. Enligt markägare ska undersökningar vara framtagna men det har ännu inte kommit in några till kommunen, 150212. Handlingar finns i pärm med vilande 2014-2015 detaljplaner. Myresjöhus ska kontaktas när projekteringshandlingar ska tas fram för kablering av kraftledning. 2015 7 av 16 Ändring av detaljplan. Samråd från den 18 dec 2014 till och med den 30 jan 2015. Samrådsredogörelse tas fram. pb [datum] = projektbeskrivning 146 Fastighetsplaner, normalt förfarande Aktualitetsdatum: 2012-10-08 LL (k) = upphandlad av kommunen Datum (kursiv stil) = Beräknas tas upp exa = exploateringsavtal (pl) = projektledare (b) = upphandlad av beställaren Datum = Beslut taget pka = plankostnadsavtal (ag) = arbetsgrupp ka = köpeavtal (sg) = styrgrupp Ingår i arbetsgrupp för DP: DIARIENUMMER/ FASTIGHETSPLAN (KOSTNADSSTÄLLE) GR Gertrud Richter LL Linda Larsson EB Eva Blosfeld EK Erik Karlsson PLANBESKED BESTÄLLARE /FINANSIÄR JB Johan Birgersson FJ Fanny Jacobsson JR Johan Rönnborg JN Jaquelin Nilsson PLANHANDLÄGGARE/ AVTAL /DATUM PLANFÖRFATTARE PROGRAM pb [datum] = projektbeskrivning ANTAGANDE / LAGA KRAFT SAMRÅD GRANSKNING Fastighetsplaner, enkelt förfarande Aktualitetsdatum: 2012-06-13 LL DIARIENUMMER/ FASTIGHETSPLAN (KOSTNADSSTÄLLE) ANTAGANDE / LAGA KRAFT NOTERINGAR/ MÅLOMRÅDEN PLANBESKED BESTÄLLARE /FINANSIÄR PLANHANDLÄGGARE/ SAMRÅD/ AVTAL /DATUM PLANFÖRFATTARE UNDERRÄTTELSE Planbesked DIARIENUMMER/ ÄRENDE KS 20124:328 Sunnanå 8:9, Flansbjer Hvilans folkhögskola KS 2012:269 Arlöv 19:65 TKN 2012:337, Hantverkargatan 3 Aktualitetsdatum: ANSÖKAN INKOM 2014-12-04 HANDLÄGGARE Erik BESLUT PLU 15-02-23 NOTERINGAR/ MÅLOMRÅDEN Kontor och uppställningsplats för logistikverksamhet, Sunnanå 8:9, Fortunavägen 28 Informationsmöte 21/3 om ombyggnad av Hvilans folkhögskola resulterade i att Hvilans rektor skulle ta upp ärendet med styrelsen och därefter inkomma med ansökan om planbesked. PLU 12-11-15 KS 12-12-03 Allmänt ändamål till bostad, kontor el verksamhet utan skyddsområde. Tekniska ska visa kostnadsberäkningar för flytt innan planbesked får ges. Linda Linda 2015-02-17 8 av 16 NOTERINGAR/ MÅLOMRÅDEN 147 LOKALISERINGSPRÖVNINGAR DIARIENUMMER/ PROJEKT Aktualitetsdatum: HANDLÄGGARE TIDPLAN PROGRAM, STRATEGIER, POLICIES OCH DYLIKT DIARIENUMMER/ PROJEKT Parkeringsprogram Policy för allmän platsmark Omvärldsanalys kommunal planering Plank- och murpolicy Exploateringspolicy Skyltprogram Aktualitetsdatum: Avslutas 2015 Avvaktar ny handläggare 2015 Påbörjas hösten 2014, avslutas 2016 Eva Blosfeld PLU 131216 TIDPLAN HANDLÄGGARE/ ANSVARIG Johan Rönnborg Erik Karlsson Yttrande över ansökan om förhandsbesked avseende biltvätt vid Burlöv Center Förslag till yttrande över FÖP Bjärred, Borgeby Bostadsmarknadsenkät. Länssstyrelsen Samråd södra östersjöns vattendistrikt Förslag till yttrande över remiss Upphörande av underhåll på järnvägen Malmö-Simrishamn bandel 964 Fanny Jacobsson TIDPLAN osäkert när denna kommer PLU 150323 Fanny Jacobsson Johan Birgersson Johan Rönnborg PLU 150223 Fanny Jacobsson PLU 150223 2015-02-12 LL NOTERINGAR/ MÅLOMRÅDEN Aktualitetsdatum: PROJEKT Sveriges ekokommuner Motion förbättrade bussförbindelser till nordvästra Arlöv Park, gata, bullervallar, lekplatser och andra allmänna platser. Projektbeskrivning under framtagande. Avvaktar samråd Skelettdetaljplan för Kronetorpsområdet. 2015-02-09 FJ NOTERINGAR/ MÅLOMRÅDEN 2015-01-31 Plu april KVALITETSLEDNINGSARBETE PROJEKT Arkivering av öppna avslutade planärenden i LEX 2011-2013 Kvalitetsledningsarbete NOTERINGAR/ MÅLOMRÅDEN HANDLÄGGARE/ARBETSGRUPP Fanny Jacobsson, Erik Karlsson, Malin Melin, Evert Olsson Tommy Samuelsson/ Linda Larsson Erik Karlsson Linda Larsson REMISSER OCH ENKÄTER MED MERA 2013-06-11 EK Yttrande 2 efter kompletteringar i materialet från Trafikverket Aktualitetsdatum: HANDLÄGGARE/ ARBETSGRUPP TIDPLAN Annette Åberg/ Linda Larsson, Erik Karlsson Troligtvis undertiden fram tom sommaren Linda Larsson/ Gertrud Richter Skelett klart årsskiftet 2014-2015 9 av 16 2014-02-13 LL NOTERINGAR/ MÅLOMRÅDEN Avslutande av gamla detaljplaneärenden som inte har avslutats i Kompetensöversikt planeringsavdelningen finns som utkast, 148 AVSLUTADE ÄRENDEN ÖVERSIKTLIG PLANERING DIARIENUMMER/ PROJEKT BESLUT Aktualitetsdatum: AVTAL PROJEKTORGANISATION TIDPLAN KS 2011:67 Framtidsplanen Gertrud Richter (pl) PLU 120927 Fanny Jacobsson, 121017-130117 Johan Rönnborg, Johan Birgersson (ag) PLU (sg) PLU 130919 131003-131205 KS 2011:67/ KS 2014:158 Trafikplan Gertrud Richter (pl) Fanny Jacobsson, Johan Rönnborg, Johan Birgersson, Erik Karlsson tillsammans med SBF (ag) PLU 140918 , KS 141006, KF 141020 STRATEGISK MILJÖPLANERING 2014 DIARIENUMMER/ PROJEKT Skånetrampar Miljödag Miljöpris (Barnens) Earth Hour Beslut jan 2014 PLU Luftrapport, luftmätningar Miljöbokslut 2013 PLU 140320 KS 140407 140422 KF antog trafikplanen 141020. 2014-02-13 LL TIDPLAN Våren 2014+hösten 2014 NOTERINGAR/ MÅLOMRÅDEN administrativa och beteendepåverkan Prelimärt datum 2014-04-25 Samordning pågår. Beslut i MBN efter april. Böcker utskickade inträffar 29 mars Samordning pågår. Johan Rönnborg Johan Rönnborg Höst 2014 (rapport 2014) Tryck i slutet av 2014 Mätningar pågår. Rapport för 2013 klar. Framtagande av artiklar påbörjas. Statistikbearbetning oktober 2014 Aktualitetsdatum: BESLUT Inga inkomna överklaganden. Framtidsplanen vann laga kraft KF 140522. HANDLÄGGARE Johan Rönnborg/ Jaquelin Nilsson Johan Rönnborg/ Jaquelin Nilsson Johan Rönnborg/ Jaquelin Nilsson Johan Rönnborg/ Jaquelin Nilsson KARTA-GIS-STATISTIK-PLANERING 2014 DIARIENUMMER/ PROJEKT Införande av Geosecma for ArcGIS NOTERINGAR/ MÅLOMRÅDEN Aktualitetsdatum: BESLUT 2014-02-26 LL HANDLÄGGARE Johan Birgersson TIDPLAN 2014-02-15, utbildning av våren 2014. Kommuntäckande primärkarta Johan Birgersson 2014-12-31 Uppdatering Geosecma for ArcGIS Johan Birgersson Utbildning och installation 2014-06-11- 10 av 16 2015-03-06 JB NOTERINGAR/ MÅLOMRÅDEN Programmet installerat. Karttjänster upplagda. Utbildning av användare klar. Flygfotografering klar, 140420, för ortofoto och primärkarta hösten 2014. Ortofoto klart. Klar 149 DETALJPLANERING Avslagna och tillbakadragna planbesked/planer 2014 ÄRENDE ANSÖKAN INKOM HANDLÄGGARE Aktualitetsdatum: BESLUT Lagakraftvunna planer 2014-04-24 EK NOTERINGAR/ MÅLOMRÅDEN Aktualitetsdatum: 2014-04-24 EK SAMRÅD 090623 - 090804 GRANSKNING TKN 090914 090921 - 091020 TKN 110613 120213-120312 Aktualitetsdatum: 2012-06-13 LL 2014 DIARIENUMMER/ DETALJPLAN PLANBESKED KS 2011:274 Sunnanå 1:2 m fl, Flansbjer tidigare TKN 2009: 69/214 tidigare dnr 2005:P0010/214 AVTAL PLANHANDLÄGGARE/ PLANFÖRFATTARE PROGRAM Erik / Magdalena TKN 090309 Hedman, FOJAB (b) 090317-090430 Upphävda fastighetsplaner ANTAGANDE / LAGA KRAFT NOTERINGAR/ MÅLOMRÅDEN KS 120604 KF Ansöknan om resning har lämnats till 130121 Högsta domstolen LK 140326 2014 DIARIENUMMER/ FASTIGHETSPLAN (KOSTNADSSTÄLLE) PLANBESKED BESTÄLLARE /FINANSIÄR PLANHANDLÄGGARE/ SAMRÅD/ AVTAL /DATUM PLANFÖRFATTARE UNDERRÄTTELSE ANTAGANDE / LAGA KRAFT NOTERINGAR/ MÅLOMRÅDEN LOKALISERINGSPRÖVNINGAR 2014 DIARIENUMMER/ PROJEKT KS 2013:254 KS2012:163 Placering förskola i Arlöv Aktualitetsdatum: HANDLÄGGARE Eva (pl), Linda, Fanny (ag) Erik (pl), Fanny, Linda (ag) TIDPLAN Färdig inventering 20130220 PLU Redovisad i PLU 20140515 och i BUN 11 av 16 2014-06-11 EK NOTERINGAR/ MÅLOMRÅDEN Boverket har skriftligen godkänt vår rapport. Utredning togs fram till BUN, utredningen delgivs PLU. 150 PROGRAM, STRATEGIER, POLICIES OCH DYLIKT 2014 DIARIENUMMER/ PROJEKT HANDLÄGGARE/ARBETSGRUPP Aktualitetsdatum: TIDPLAN REMISSER, ENKÄTER MED MERA 2015 PROJEKT NOTERINGAR/ MÅLOMRÅDEN Aktualitetsdatum: 2014-02-26 LL HANDLÄGGARE/ ANSVARIG TIDPLAN NOTERINGAR/ MÅLOMRÅDEN HANDLÄGGARE/ ANSVARIG Jacquelin TIDPLAN PLU 140918 NOTERINGAR/ MÅLOMRÅDEN Jacquelin PLU 140918 Jacquelin Linda Larsson PLU 140918 PLU 140918 2014 PROJEKT KS 2012:320, Avfallsförbränning samt uppförande av ny biogasanläggning vid Sjölunda i Malmö KS 2014:151, Yttrande till remiss: Remiss - Swedegas AB ansöker om förlängning av befintlig koncession för KS 2014:184, Yttrande till remiss: Förslag till förordning om KS 2014:189, Planprogram för Alnarpsområdet, Lomma kommun Enkät Länsstyrelsen. Inventering av Skånes planberedskap för bostäder Enkät Skl. Kommunernas arbete med NVDB. (Nationell Enkät Skl. Öppna geodata i kommunen Johan Birgersson 2014-05-09 Klart Johan Birgersson Johan Birgersson 2014-05-21 Klart 2014-08-11 Klart Enkät Lantmäteriet. Behov av att utveckla lagstiftningen för Miljöfordonsenkät energieffektiviseringsenkät Klimatanpassning Burlövs kommun rapport - remiss Friluftsenkät Rapportering till vattenmyndigheten om genomförda åtgärder Johan Birgersson Johan Rönnborg Johan Rönnborg Johan Rönnborg Johan Rönnborg Johan Rönnborg 2014-08-20 Klart Besvarad innan 28 feb Besvarad 27 feb Besvarad 20140212 Besvarad januari/feb Besvarad januari/feb KVALITETSLEDNINGSARBETE 2014 PROJEKT 2014-02-26 LL Aktualitetsdatum: HANDLÄGGARE/ ARBETSGRUPP TIDPLAN 12 av 16 Huvudremiss kommer senare 2014-02-26 LL NOTERINGAR/ MÅLOMRÅDEN 151 POLICIES, REMISSER OCH ENKÄTER MED MERA Aktualitetsdatum: 2015-02-09 FJ 2014 PROJEKT Detaljplanesamråd för Hjärup 21:38 m.fl. Äppelhagen i Hjärup, Staffanstorps kommun Detaljplanesamråd för del av Stanstorp 1:177, och 1:6, Anneroskolan, Staffanstorps kommun Detaljplanegranskning för Hjärup 8:16 m.fl., Åkerslundshusen, Staffanstorps kommun , , g transportsystem i Lunds kommun HANDLÄGGARE Erik Karlsson TIDPLAN Avslutat NOTERINGAR/ MÅLOMRÅDEN KS 2013:301 PLU 140123 Erik Karlsson Avslutat KS 2014:32 PLU 140123 Erik Karlsson Avslutat KS 2013: 224 PLU 140320 Erik Karlsson Avslutat KS 2014:66 PLU 140320 2014-04-11 Enkät Region Skåne, befolkningsprognos Detaljplanesamråd för del av Stora Uppåkra 12:2 m.fl - Hjärup NO etapp 2 , Åretruntbyn i Hjärup Detaljplanesamråd för del av Flackarp 2:9, omformarstation Tillköpsförfrågan om regional busstrafik Johan Birgersson Erik Karlsson Erik Karlsson Erik Karlsson Avslutat Avslutat Avslutat KS 2014:98 PLU 140417 KS 2014:99 PLU 140417 KS 2014:138 PLU 140619 Programsamråd spårområdet i Sjöbo tätort Erik Karlsson Avslutat KS 2014:103 PLU 140515 Avslutat KS 2014:170 Delgivning PLU 140918 Yttrande - bygglov för nybyggnad av industri- och lagerbyggnad (terminalanläggning - DHL) Erik Karlsson Detaljplanegranskning för del av Stora Uppåkra 12:2 m.fl. Hjärup NO etapp 2 , Åretruntbyn Hjärup Erik Karlsson Detaljplanegranskning för del av iStora Uppåkra 12:2 Skola Avslutat Avslutat KS 2014:98 Delgivning PLU 140918 Hjärup NO i Hjärup, Staffanstorps kommun Detaljplan - Omformarstation Flackarp Erik Karlsson Erik Karlsson Avslutat Avslutat KS 2014:213 Delgivning PLU 140918 KS 2014:99 PLU 140918 Detaljplan för del av Hjärup 4:2 m fl – VRAGERUPSVÄGEN, Hjärup, Staffanstorps kommun Detaljplan för del av Hjärup 4:159 m fl – SPÅROMRÅDET, Hjärup, Staffanstorps kommun Erik Karlsson Avslutat KS 2014:163 PLU 140918 Erik Karlsson Avslutat KS 2014:165 PLU 140918 Detaljplan för del av Hjärup 4:2 m fl – STATIONSBRON, Hjärup, Staffanstorps kommun Detaljplan för del av Hjärup 4:2 m fl - LOMMAVÄGEN och BANVALLSVÄGEN, Hjärup, Staffanstorps kommun Detaljplan för del av Hjärup 18:2 m fl, Åttevägen i Hjärup, Staffanstorps kommun Yttrande över ansökan om rivningslov för Tågarp 16:13 Erik Karlsson Avslutat KS 2014:212 PLU 140918 Erik Karlsson Avslutat KS 2014:162 PLU 140918 Erik Karlsson Avslutat KS: 2014:288 PLU 141020 Fanny Jacobsson Avslutat KS 2014:337 Delgivning PLU 141218 Fanny Jacobsson Avslutat KS 2014:81 PLU 140417 Fanny Jacobsson Avslutat KS 2014:190 PLU 140918 Förslag till yttrande över Översiktsplan för södra Hyllie, fördjupning av översiktsplan för Malmö, samrådsunderlag Förslag till yttrande över Trafikförsörjningsprogram för Skåne 2015 13 av 16 152 Förslag till yttrande över remiss Upphörande av underhåll på järnvägen Malmö-Simrishamn bandel 964 Förslag till yttrande över remiss Funktionellt prioriterat vägnät Fanny Jacobsson Avslutat KS 2014:302, PLU 141218 Fanny Jacobsson Avslutat KS 2014:325, PLU 141218 Yttrande angående tidsbegränsat bygglov för lagertält på Fanny Jacobsson Avslutat KS 2015:124, Delgivning PLU 150223 EVENTUELLT KOMMANDE ÄRENDEN 2015-> ÖVERSIKTLIG PLANERING PROJEKT Lommabanan Aktualitetsdatum: HANDLÄGGARE Gertrud Richter (pl) TIDPLAN STRATEGISK MILJÖPLANERING PROJEKT TIDPLAN KARTA-GIS-STATISTIKPLANERING PROJEKT HANDLÄGGARE HANDLÄGGARE TIDPLAN 14 av 16 2014-02-26 LL NOTERINGAR/ MÅLOMRÅDEN Aktualitetsdatum: TIDPLAN 2014-02-26 LL NOTERINGAR/ MÅLOMRÅDEN Aktualitetsdatum: STRATEGISK EXPLOATERING - som inte ingår i andra projekt PROJEKT NOTERINGAR/ MÅLOMRÅDEN Aktualitetsdatum: HANDLÄGGARE 2014-02-26 LL 2014-02-26 LL NOTERINGAR/ MÅLOMRÅDEN 153 DETALJPLANERING Aktualitetsdatum: PROJEKT Arlövs företagsby Burlövs kyrkby Lillevångsområdet Industriområde HANDLÄGGARE Bruksvägen, Åkarp - stationsnära Lundavägen genom Arlöv Burlöv Center/Burlövs bostäder - Lundavägen Sunnanå söder om väg 11 Flansbjer söder om logistikcentrumet Dalbyvägen genom Arlöv Dalbyvägen, parkering, gamla Özens livs Flansbjer planen Ändring av dp 72 och 90 DP 130 DP 219 DP 45 DP 3 DP 5 DP 131 DP 136 DP 240/DP 237 DP 22 DP 196 DP 114TT Erik Karlsson TIDPLAN Vid bygglovsansökan bör ställning tas till om området ska Vid bygglovsansökan bör ställning tas till om området ska Genomföra framtidsplanen: Stadsgata Burlövsbostäder plan vid parkeringsplats Skyddsvall i söder bör inte förhindra framtida väg. f2 och k3 - motstridiga, k1 - felaktig Rest kvar väster om DP 235 - lokalgata Gc-väg kombinerad med tillfart på olämpligt sätt Gångväg på x som missköts bör bli allmän plats. Gammal detaljplan som behöver ersättas Gammal detaljplan som behöver ersättas Ändring av byggrätt 25% till 50% Nedanför dagiset används tomtmark som park/plantering. Se över hur de två planerna hänger ihop. Gäller för Arlöv 20:12 Planen troligtvis felplacerad på grundkartan. Obegränsad byggrätt på BF-områdena Gertrud och Erik Erik Karlsson Linda Larsson / Evert Olsson Linda Larsson / Johan Birgersson Erik Karlsson/ Eva Aquarin Erik Karlsson/ Jesper Croall Linda Larsson / Johan Birgersson Erik Karlsson Johan Birgersson Johan Birgersson Aktualitetsdatum: HANDLÄGGARE TIDPLAN PROGRAM, STRATEGIER, POLICIES OCH DYLIKT DIARIENUMMER/ PROJEKT Policy för allmän platsmark Utredning Sockervägen och Alnarpsån HANDLÄGGARE/ARBETSGRUPP Tommy Samuelsson/ Linda Larsson Erik Karlsson TIDPLAN Eva Blosfeld PLU 131216 15 av 16 2013-02-13 LL NOTERINGAR/ MÅLOMRÅDEN Aktualitetsdatum: KS 2014:56 Förfrågan om utökad turtäthet vid Burlövs station Erik Karlsson Omvärldsanalys kommunal planering Erik Karlsson KS 2013:228, Exploateringspolicy NOTERINGAR/ MÅLOMRÅDEN Genomföra framtidsplanen när den antagits Detaljplan för att skydda bevarandevärda miljöer. Tilläggsbestämmelser för att bevara områdets utseende Genomföra framtidsplanen: Blandstad Genomföra framtidsplanen: Stadsgata LOKALISERINGSPRÖVNINGAR PROJEKT 2015-03-12 FJ 2015-01-12 FJ NOTERINGAR/ MÅLOMRÅDEN Tas fram i samarbete med SBF. Park, gata, bullervallar, 154 REMISSER, ENKÄTER MED MERA PROJEKT Arkivering av öppna avslutade planärenden i LEX 2011-2013 Aktualitetsdatum: HANDLÄGGARE/ ANSVARIG Linda Larsson, Eva Andersson, Nima, Erik TIDPLAN Troligtvis under sommaren 2015 KVALITETSLEDNINGSARBETE Aktualitetsdatum: PROJEKT Checklista för krav på bullerutredningar för detaljplaner HANDLÄGGARE/ ARBETSGRUPP Erik Karlsson Checklista för genomförandebeskrivningar och exploateringsavtal Linda Larsson TIDPLAN 2014-02-13 LL NOTERINGAR/ MÅLOMRÅDEN Avslutande av gamla detaljplaneärenden som inte har avslutats i 2014-02-13 LL NOTERINGAR/ MÅLOMRÅDEN I arbetsgruppen bör förutom Erik, Johan Rönnborg och Linda Larsson ingå. I arbetsgruppen bör förutom Linda, Eva Blosfeld och Erik Karlsson ingå. 16 av 16
