KUNGÖRELSE - Partille kommun

Transcription

1
1 PARTILLE KOMMUN
KUNGÖRELSE
2015-03-16
Kommunfulirnäktige
Sammanträdesdatum
2015-03-31
KUNGÖRELSE
Partille kommunfullmäktige kallas härmed till sammanträde tisdagen den 31 mars 2015
id. 18:30 i Sessionssalen, Kommunhuset, Partille
Sammanträdet inleds med musikframträdande från Kulturskolan samt utdelning av Partille
kommuns hälsopris år 2015
Ärende
Beteckning
1.
Val av justerare
1 tur: Linda Fröberg (M) och Kaisa Blank Nordmark (S)
Justeringsdag: tisdagen den 7 april 2015 kl. 16:00
2.
Amnälningsärenden
3.
Inkomna motioner, interpellationer och frågor
4.
Svar på motion Nolltolerans mot klotter
KS/2012:90
5.
Svar på motion Medborgarförslag
KS/2014:146
6.
Svar på motion Bättre utomhusrniljöer och mer
utomhustid för barnen på Partilles förskolor och skolor
KS/2013:243
7.
Svar på motion Partille kommun vill ha friska aktiva
barn
KS/2013:108
8.
Ärenden som inte slutbehandlats i fullmäktige
KS/201 5:13
9.
Redovisning av ej besvarade motioner år 2014
KS/2015:12
10.
Pensionsreglemente
KS/2015:59
11.
Detaljplan för bostäder i Kåbäcken, del av Kåbäcken
11:1 m.fl., Antagande
KS/2009:153
12.
Marköverlåtelseavtal Detaljplan för “Bostäder i
Kåbäcken, de] av Kåbäcken 11:1 m.fl.”
KS/2015:41
13.
Exploateringskalkyl Detaljplan för “Bostäder i
Kåbäcken, del av Kåbäcken 11.1 m.fl.”
KS/20 15:40
14.
Detaljplan för skola och bostäder i Hägnekreken,
Ojersjö 6:3 m.fl., Antagande
KS/20 13:27
KS/2015:58,
KS/2014:292,
KS/2014:134,
KS/2014:206
-
-
-
-
-
-
0
0
0
0
jj PARTI [LE KOMMUN
KUNGÖRELSE
2015-03-16
Kommunfulirnäktige
Sam manträdesdatum
Ärende
2015-03-31
Beteckning
15.
Marköverlåtelseavtal Detaljplan för “Skola och
bostäder i Hägnekreken, Ojersjö 6:3 m.fl.”
16.
Exploateringskalkyl Detaljplan för “Skola och bostäder KS/2015:38
i Hägnekreken, Ojersjö 6:3 rn.fl.”
17.
Nominering av borgerlig vigselförrättare
KS/20 14:231
18.
Nominering av borgerlig begravningsförrättare
KS/2014:232
19.
Begäran om entledigande från uppdrag som ersättare i
fullmäktige
KS/2014:206
-
KS/20 15:43
-
Partille den 16 mars 2015
/
1’
\L
Inger René
Ordförande
1’
0
0
c
VI PARTILLE KOMMUN
Kommunrevision_,
PARTILLE KOMMUN
Komminkntoret
Till
Kultur- och Fritidsnämnden
Kommunstyrelsen
Kommunfullmäktige
2015 01— 1 6
Dnr
K31Zoi :
Kommunrevisionen beslutade under 2014 att granska kravhanteringen i Kultur och
fritidsnämndens verksamhet.
Granskningens mål är att besvara följande huvudfrågor:
•
•
•
Skiljer sig rutinerna för kravhantering inom biblioteksverksamhet mot övriga
kravrutiner i kommunen?
Vad finns för regler för utlämning av lå.nekort?
Vilka policys, riktlinjer och rutiner finns för kravhanteringen inom kultur och
fritidsnämnd? Skiljer det sig åt för olika kategorier av utlånade medier?
Några av de slutsatser och rekommendationer som Kommunrevisionen via denna
granskningsrapport delger Kultur- och Fritidsnämnden, Kommunstyrelsen och
Kommunfullmäktige är:
0
•
Biblioteksverksamheten bör överväga att komplettera sin rutinbeskrivning för ej
återlämnad media med den muntligt avtalade rutin de har för återbetalning till
låntagare som både lämnat tillbaka media och betalt sin faktura. Det bör även framgå i
bibliotekets låneregler att en låntagare som återlämnar media ej behöver betala utsänd
faktura. För att förtydliga reglerna skulle en text avseende detta kunna införas i
påminnelsebrevet till låntagarna samt på den faktura som sedan skickas för ersättning
av ej återlämnad media.
•
För att kunna fakturera målsman behövs en koppling införas mellan denne och
informationen om innehavaren av förbindelsekortet i bibliotekssystemet.
Partille 20 14-10-20
,
4
t
‘L%
I-k n Söderber/
B
Eva Kristensen
Lars Landrö
afst&di’
1
0
0
0
Partille kommun, kommunrevisioneii
Kravhanteringen i kultur- och
fritidsnämndens verksamhet
Granskningsrapp ort
KPMG AB
22 oktober 2014
Antal sidor: 7
© 2014 KPMG AB, a Swedish lirnited liability company and a member firm of the
Partille ko,nnui,z, koinmunrevisionen
Kravhantering i kultur- och fritidsnämndens
verksamhet
2014-10-22
Iniiehåll
1.
Sammanfattande kommentarer och synpunkter
1
2.
Bakgrund
2
3.
Syfte och revisionsfrågor
2
4.
Avgränsning
2
5.
Revisionskriterier
3
6.
Ansvarig nämnd
3
7.
Metod
3
8.
8.1
8.2
Beskrivning av organisation och faktureringsprocessen
Systemstöd
Organisation
8.3
3
3
3
Fakturering avseende ej återlämnad media
4
9.
Granskning sresultat
4
9.1
Dokumenterade rutinbeskrivriingar
9.2
Attestbehörighet
9.3
Uppföljning av ärenden inom kravhanteringen
Utlärnning av lånekort
4
5
6
6
9.4
cl
© 2014 KPMG AB, a Swedish irnited liability mpany and a rnember firrn of the
Partilie kommun, kommuizrevisionen
verksamhet
2 014-10-22
Sammanfattande kommentarer och synpunkter
Vi har av Partilles kommunrevision fått i uppdrag att granska kultur- och fritidsnämndens rutiner
för kravhantering inom biblioteksverksamheten. Uppdraget ingår i revisionspianen för 2014.
Det övergripande syftet med granskningen var att bedöma om rutinerna för kravhantering inom
bibliotekets verksamhet är ändamålsenliga och effektiva. Granskningen har omfattat de allmänna
biblioteken i Partille kommun.
Vad framkommit vid granskningen följs verksamhetens rutinbeskrivning som bygger på den
kommuncentrala kravrutinen. Det som främst skiljer faktureringsrutinerna inom
biblioteksverksamheten mot andra verksarnheters rutiner är att bibliotekssystemet inte integrerar
med kommunens ekonomisystem, vilket kräver vissa kompletterande manuella kontroller.
Vid granskningen noterar vi att lånereglerna på nätet ej är uppdaterade med informationen som
framgår i de tryckta lånereglerna. Av det dokument vi erhållit framgår ej vem som antagit
dokumentet och när det antagits.
För krediteringar av fakturor eller återbetalning till kund krävs attesterade underlag. Vi noterar dock
att det inte krävs någon attest av fakturaunderlag avseende ej återlämnad media.
Vi noterar att efter att ärenden hamnat hos inkassobolaget görs ingen uppföljning av att låntagare
som har betalat sina fakturor blir av med sin spärr i bibliotekssystemet.
Vid granskningen framkom att någon fakturering av ej återlämnad media lånad av minderåriga
personer inte sker, eftersom faktura ej far ställa ut på minderåriga och verksamheten inte har någon
rutin att koppla samman målsmans och den minderåriges personnummer.
Utifrån våra iakttagelser och kommentarer vill vi ge följande rekommendationer:
•
Vi rekommenderar att biblioteksverksamheten bör överväga att införa en rutin som
säkerställer att samtliga faktureringsunderlag är attesterade av budgetansvarig innan
transaktion sker. Att säkerställa att någon tar ansvar för inkommande medel är viktigt ur
intem kontrollsynpunkt.
•
Biblioteksverksamhetens bör överväga att komplettera sin rutinbeskrivning för ej
återlämnad media med den muntligt avtalade rutin de har för återbetalning till låntagare
som både lämnat tillbaka media och betalt sin faktura. Det bör även framgå i bibliotekets
låneregler att en låntagare som återlämnar media ej behöver betala utsänd faktura. För att
förtydliga reglerna skulle en text avseende detta kunna infbras i påminnelsebrevet till
låntagarna samt på den faktura som sedan skickas för ersättning av ej återlämnad media.
•
För att kunna fakturera målsman behövs en koppling införas mellan denne och
informationen om innehavaren av förbindelsekortet i bibliotekssystemet.
© 2014 KPMG AB, a Swedish Iimited Iiability company anda memberfirm of the
PartiIIe kommun, komninunrevisionen
verksamhet
2 014-10-22
2.
Bakgrund
Kultur- och fritidsnämnden ansvarar enligt nämndens reglemente bland annat för
biblioteksverksaniheten. Enligt bibliotekslagen skall allmänheten fritt fa låna eller på annat sätt få
tillgång till litteratur. Däremot får kommunen ta ut avgift för de fall låntagaren inte inom avtalad
tid lämnar tillbaka det som de har lånat, i den här granskningen benämnt kravhantering.
Bibliotekssystemet i Partille kommun är inte integrerat med kommunens ekonomisystem utan det
förekommer viss manuell hantering vid faktureringen av ej återlämnad media.
Kommunrevisionen bedömer att det finns en risk att kommunen inte erhåller samtliga avgifter de
har rätt till och att det är väsentligt ur ett internkontrollperspektiv att säkerställa att verksamheten
har erforderliga rutiner för att säkerställa en korrekt kravhantering.
3.
c
Syfte och revisionsfrågor
Granskningen skall vara en del av kominunrevisionens underlag för sina bedömningar och
uttalanden i revisionsberättelsen.
Det övergripande syftet med granskningen har varit att bedöma om rutinema för kravhantering för
kravhantering inom bibliotekets verksamhet är ändamålsenliga och effektiva.
Följande revisionsfrågor har varit utgångspunkten i granskningen:
4.
•
Vad fmns för regler för utlänining av lånekort?
•
Vilka policys, riktlinjer och rutiner finns för kravhanteringen inom kultur- och
fritidsnämnden? Skiljer det sig åt för olika kategorier av utlånade medier?
•
Är dessa adekvata?
•
Skiljer sig rutinerna för kravhantering inom biblioteksverksamhet mot övriga kravrutiner i
kommunen?
•
Följs dessa policys, riktlinjer och rutiner?
•
Vilken uppföljning görs av ärendena inom kravhanteringen?
Avgränsning
Granskningen har avgränsats till att omfatta det allmänna biblioteket i Partille kommun.
Skolbibliotek och andra former av biblioteksverksamheter ingår inte i granskningen.
© 2014 KPMC ABa Swedish hmited habiity company and a member trm of the
2
Partille kommun, kommunrevisionen
verksamhet
2014-] 0-22
5.
Revisionskriterier
Med revisionskriterier avses de bedömningsgrunder som bildar underlag för revisionens analyser,
slutsatser och bedömningar. Revisionskriterier i denna granskning har utgjorts av:
• Interna policys och riktlinjer
• Nämndbeslut
• Biblioteksiag (20 13:801)
Ansvarig nämnd
Granskningen har avsett kultur- och fritidsnämnden.
7.
Metod
Granskningen har genomförts genom:
•
Studier och analys av väsentliga styrdokument som är tillämpbara för området.
•
Intervjuer med bibliotekschef, bibliotekarie som arbetar med kravhanteringen samt
ekonomihandläggare på centrala ekonomienheten.
Rapporten har sakavstämts med bibliotekarie som arbetar med kravhanteringen, bibliotekschefen
samt ekonomihandläggare på centrala ekonomienheten.
8.
Beskrivning av organisation och faktureringsprocessen
Systemstö d
På biblioteket används sedan ungefär tio år tillbaka BOOK-IT från Axiell som bibliotekssystem.
För fakturering används kommunens ekonomisystem Economa från Aditro.
8.2
Organisation
Inom biblioteksverksamheten är en webansvarig och två bibliotekarier systemansvariga för BOOK
IT. En av bibliotekarierna är även ansvarig för kravhanteringen inom verksamheten.
Centralt på ekonomienheten på kommunkontoret arbetar flera personer med fakturering för
kommunens samtliga verksamheter förutom vatten och renhållning. Samma personer är också ett
stöd till den som är ansvarig för kravhanteringen inom biblioteksverksamheten.
3
© 2014 KPMG AB, a Swedish Ihnited liabitty company and a roember firm of the
—e
:...J.......,.4.....
.fI.Id S..fh VDM2
I,-.+-,,!i(-nI
Partille konunun, korn,nunrevisio,zen
Kravhantering i kultur- och fritidsnä,nndens
verksamhet
2014-10-22
8.3
Fakturering avseende ej återlämnad media
All fakturering för biblioteksverksamheten sker genom ekonomisystemet efter att fakturaunderlag
registreras av bibliotekarie i Economa. Årligen sker i snitt 230 000 stycken medielån och år 2013
skickades det ut 335 stycken fakturor varav 246 stycken hellcrediterades. Drygt 70 % av de fakturor
som skickas ut till följd av ej återlämnad media har således heikrediteras. En faktura kan också
delkrediteras om låntagaren har en faktura på flera media och endast några av dessa återlämnas.
Fakturering sker med betalningsvillkor på 30 dagar netto. Då faktura skickats ut spärras lånekortet
fram till dess att media återlämnats och!eller att avgiften till biblioteket betalats. Om media
återlämnas skickas ett attesterat krediteringsunderlag från biblioteksverksamheten till
ekonomienheten på kommunkontoret innehållandes kundnummer, namn, fakturanummer och
belopp. När biblioteksverksamheten får information från ekonomienheten om att fakturan är betald
tas blockeringen bort från BOOK-IT. Då förfaliodatum för fakturan passerat skickas
betalningspåminnelse ut. Den 15:e varje månad överförs restlängder och betalningsstatistik via mail
från ekonomienheten till biblioteksverksamheten där kontroll och uppföljning om ärenden ska gå
vidare till inkasso sker. Biblioteksverksaniheten har numera fatt behörighet att ta ut dessa rapporter
på egen hand.
Om ekonomienlaeten inte hör något från biblioteksverksamheten överlämnas skulden till Intrum
Justitia för fortsatt handläggning. När och om ärendet blir fullbetalt via Intrum Justitia meddelas
biblioteksverksamheten. Om kunden bedöms sakna tillgångar skickar Intrum Justitia ut information
om det till ekonomienheten. Detta ihop med underlag för avskrivning skickas från kommunkontoret
till biblioteksverksamheten som ser till att behörig person attesterar och retumerar underlaget till
kommunkontoret. Fakturan skrivs därefter av i redovisningen. 1 samband med detta så försvinner
fakturan från restlängden men den fmns fortfarande kvar för bearbetning hos Intrum Justitia i minst
10 år.
9.
Granskningsresultat
9.1
Dokumenterade rutinbeskrivningar
0
Bibliotekets låneregler har tagits av nämnden och gäller Partille bibliotek, dessa finns att tillgå både
i tryckt form och på Intemet. Lånereglerna innehåller bland annat information om att man som
låntagare ansvarar för sina lån samt att media ska återlämnas i tid. Dokumentet innehåller också
information om de sanktioner som uppstår vid försent återlämnad media. Vid granskningen
framkom att de låneregler som finns tillgängliga på Intemet inte stämmer överens med de låneregler
som finns i tryckt format. 1 lånereglerna på nätet står det att en låntagare spärras om denne har en
övertidsskuld överstigande 50 kr medan det i lånereglerna i pappersformat står skrivet att en
låntagare spärras som har en övertidsskuld överstigande 100 kr.
Partille kommun har tagit fram en kommuncentral kravrutin, Intern kravrutin Partille Kommun
(Uppdaterad 2013-05-21) som varit uppe i berednings au för politisk diskussion och förankring.
Denna kravrutin gäller för samtliga av kommunens verksamheter förutom vatten och renhållning.
Av dokumentet framgår att kommunkontorets ekonomienhet ansvarar för processen som beskrivs
i denna handling och förvaltningarna i sin tur ansvarar för att deras fordran är avtalad, grundad på
© 2014 KPMG AB a Swedish hmited Iiabillty company and a member finn of the
4
Partille kommun, koinmunrevisionen
verksamhet
2014-1 0-22
lagar/förordningar eller är en del i kommunens myndighetsutövning baserad på beslutade taxor och
avgifter.
()
Sedan våren 2013 hanteras kravhanteringen inom biblioteket på samma sätt som i resterande delar
av kommunen. Utifrån kommunens kravrutin har en rutinbeskrivning för ej återlämnad media
gemensamt tagits fram av en bibliotekarie samt faktureringsansvarig på kommunkontorets
ekonomienhet. Dokumentet vi har tagit del av är daterat 2013-01-18 och har ej antagits av nämnden
men följer de riktlinjer som gäller i kommunen. Dokumentet beskriver detaljerat
kravhanteringsprocessen från att ett första påminnelsebrev skickas ut till att ett ärende hamnar hos
inkassobolaget.
Kommentar
()
Vad framkommit vid granskning följs verksamhetens rutinbeskrivning som bygger på den
kommuncentrala kravrutinen. Det som främst skiljer faktureringsrutinema inom
biblioteksverksamheten mot andra verksamheters rutiner är att BOOK-IT inte integrerar med
kommunens ekonomisystem. Detta kräver vissa kompletterande manuella kontroller.
Iakttagelser
Lånereglerna på nätet är ej uppdaterade med informationen som framgår i de tryckta lånereglerna.
Av dokument vi erhållit framgår ej datum samt vem som antagit dokumentet.
9.2
Attestbehörighet
1 kommunens attestreglemente (uppdaterat 2011-05-24) firms beskrivet att attestreglementet gäller
för kommunens samtliga ekonomiska transaktioner.
Det finns beslut om vilka som har behörighet att beslutsattestera krediteringar av kundfakturor inom
biblioteksverksamheten. Dessa är avdelningschefen, bibliotekschefen, controllern, och en
bibliotekarie.
Krediteringar ska attesteras av befattningshavare som tilldelats behörighet. Kreditunderlagen måste
innehålla vissa obligatoriska uppgifter som behövs för att ekonomienheten ska kunna identifiera
fakturan. Underlagen lämnas skriftligen till ekonomienheten på kommunkontoret.
Däremot noterar vi att ingen attest sker på det faktureringsunderlag som skickas till
ekonomikontoret.
1 de fall där låntagaren både betalt fakturan och lämnat tillbaka böckerna betalas pengarna tillbaka
minus övertidsavgiften (gäller vuxenböcker). Dessa utbetalningar kräver attest.
Iakttagelser
Ingen attesterar det fakturaunderlag som
biblioteksverksamheten till ekonomikontoret.
registreras
för
utskick
av
fakturor från
5
S 2014 KPMG AB, a Swedish limited tiability company anda wember firm of the
.-,
,I.,.a
w,,h,r Cr,,w ffttwl with tCPMn Irttemstional
Partille Ico,nmun, konz,nunrevisioneiz
verksamhet
2014-10-22
Rekommendationer
Vi rekommenderar att biblioteksverksarnheten bör överväga att införa en rutin
som säkerställer att
samtliga faktureringsunderlag är attesterade av budgetansvarig innan
transaktion sker. Att
säkerställa att någon tar ansvar för irikommande medel är viktigt ur intern
kontrollsynpunkt.
9.3
Uppföljning av ärenden inom kravhanteringen
Det förekommer ibland att en låntagare dels betalar sin faktura men också
återlämnar försenad
media. Biblioteket får då både tillbaka försenad media samtidigt som det
ersätts för förkommen
media. 1 de fall då låntagare både betalat fakturan och lämnat tillbaka böcker
na betalas pengarna
tillbaka minus övertidsavgift, dessa utbetalningar kräver attest. Denna rutin
är muntligt avtalad
inom verksamheten och fmns ej dokumenterad.
När fakturor betalas via inkassobolaget är det svårt att identifiera om inbetal
ningen avser en
bokförlust. På listan över betalda fakturor som ekonomienheten får från inkass
obolaget finns ingen
information om fakturanumrner och det är således svårt att koppla betald faktura
med respektive
bokförlust. Vid granskningen har framkommit att låntagare inte kunnat
låna media på grund av att
de varit spärrade i bibliotekssystemet trots att de betalt sin inkassofaktura och
skulden tagits bort i
kommunens ekonomisystem. Ekonomiavdelningen på kommunkontoret far
då gå in i Economa för
att ta reda på om fakturan är betald och bibliotekarien tar bort spärren manue
llt i BOOK-IT.
Iakttagelser
Då bibliotekssystemet och kommunens ekonoinisystem inte integrerar med varand
ra förekommer
en del manuellt arbete vad gäller hantering av fakturering. Manuell hantering
innebär alltid en viss
risk för att fel information matas in.
Efter att ärenden hamnat hos inkassobolaget görs ingen automatisk kontro
ll att låntagare som har
betalat sina fakturor blir av med sin spärr i BOOK-IT.
Rekommendationer
Biblioteksverksarnhetens bör komplettera sin rutinbeskrivning för ej återläm
nad media med den
muntligt avtalade rutin de har för återbetalning till låntagare som både lämnat
tillbaka media och
betalt sin faktura. Det bör även framgå i bibliotekets låneregler att en låntaga
re som återlämnar
media ej behöver betala utsänd faktura för förkommen media utan enbart den
övertidsavgift som
kvarstår. För att förtydliga reglerna skulle en text avseende detta kunna införas
i påminnelsebrevet
till låntagarna samt på den faktura som sedan skickas för ersättning av ej återläm
nad media.
9.4
Utlämning av lånekort
Lånekort tillhandahålls gratis första gången mot uppvisande av giltig legitimation.
1 och med att en
låntagare registreras hamnar dennes uppgifter i bibliotekets personregister. En
påskrift på lånekortet
innebär att låntagaren tagit del av och accepterat bibliotekets låneregler. För
barn under 18 år krävs
målsmans godkännande och målsman är således den som har ansvar för
de lån som sker med
minderåriges kort.
© 2014 KPMG AB,a Swedish limited liability company and a member firm of the
6
Parlille kommun, kommunrevisionen
verksamhet
2014-10-22
1 kommunen benämns lånekort som innehas av minderåriga förbindelsekort. Av lån gjorda med
förbindelsekort görs i dag ingen fakturering av ej återlämnad media utan enbart påminnelsebrev
skickas ut. 1 Partille kommuns interna kravrutin framgår det att fakturering ej får ske till en
minderårig person. 1 dagsläget fmns det inte någon koppling mellan den minderårige låntagaren
och målsmans personnummer i bibliotekets datasystem, BOOK-IT. Sedan ett par år tillbaka är det
ändrat vad det gäller förbindelsekort att numera måste även målsman fylla i personnurnmer på
ansökningsblanketten. Ansökningsblanketterna i pappersform fc5rvaras i boxar i bibliotekets arkiv.
Det finns en möjlighet att registrera målsmans personnummer till minderåriges personuppgifter i
BOOK-IT men detta görs inte idag.
Omfattningen på den media som lånats med lånekort för minderåriga och inte lämnats åter
uppskattas till ungefär 100 stycken fakturor om året. Lånekorten blir spärrade för lån och de far
istället gå till disken för att låna. En dialog förs då med den minderårige som ombeds lämna tillbaka
utlånad media. En del av denna media kommer tillbaka men inte all media.
Iakttagelser
Information om målsmans personnummer finns på ansökningsblanketten till förbindelsekort för
minderåriga men denna information registreras inte tillsammans med kortinnehavarens
personuppgifter i BOOK-IT.
Rekonirnendationer
För att kunna fakturera målsman behövs en koppling införas mellan denne och informationen om
innehavaren av förbindelsekortet i BOOK-IT.
Göteborg som ovan
KPMGAB
fie Tauson
Jose in Aronsson
7
© 2014 KPMG A8 a Swedish Iirnited Iiability company and a member firm of the
I(PM(n
-u1, ,-if inHariariderit member firma affiliated with KPMG International
0
0
0
0
VI PARTIIJ.E KOMMUN
Kommunrevisionei.
Till
Kommunstyrelsen
Kommunfulirnäktige
Kommunkontoret
Kommunrevisionen beslutade under 2014 att granska upphandlingsverksamheten.
Dnr
Granskningens mål är att besvara följande huvudfrågor:
Å
Kan avdelningen säkerställa kravet på opartiskhet och jäv?
Å
Hur fungerar efterlevnad av bestämmelser rörande upphandlingen i LOU och
direktupphandling?
2014 —12— 17
KS
2Y’
Finns tydliga rutiner och processer med syfte att förhindra korruption och oegentligheter på
plats på kommunkontorets upphandlingsenhet?
Hur vet vi att aktuell lagstiftning följs?
“KPMG:s bedömning är trots identifierade brister att hanteringen av risker för oegentligheter och
korruption är ändamålsenlig. Riskerför oegentligheter och korruption identifieras och beaktas men
1
hanteringen kan formaliseras ochförlydligas
“.
Några av de slutsatser och rekommendationer som Kommunrevisionen via denna
granskningsrapport delger Kommunstyrelsen och Kommunfullmäktige är att:
Å
Å
Kommunicera och utbilda personal när nya reglernenten och riktlinjer tas fram.
Förtydliga ansvaret och kommunikationen kring oegentligheter och korruption.
Se över de rutiner som finns för personal att anmäla misstänkta oegentligheter.
Kontrollera att “Regler för gåvor och representation” aktivt kommunicerats ut till samtliga
medarbetare och informera den personal som inte nåtts av informationen.
Ta fram och formalisera en handlingsplanlchecklista för åtgärder vid eventuell händelse av
oegentligheter.
Se över och formalisera hanteringen av riskanalys och att i denna riskanalys identifiera risker
som rör oegentligheter och korruption.
Förstärk rutinen för att hantera bisysslor kring rapportering, bedömning och
dokurnentationskrav.
Kommunrevisionen önskar svar senast den 1 mars via [email protected] angående vilka
om några åtgärder som granskningsrapporten mynnat ut i.
?
2
ler
Hk.
Söderbej”
Bent’Rundberg
Lars Landrö
-—
Eva Kristensen
1
Ludwi
estedt
se sid 1 under sammanfattning i granskningsrapport
1
0
0
c
Partille kommun
Granskning av kommunens arbete med
att förebygga oegentligheter och
korruption vid upphandling och inköp
Granskningsrapp ort
KPMG AB
2014-11-19
Antal sidor: 16
Partille koinnuin
Förebygga oegentligheter och korruption vid
upphandling och inköp
Revisionsrapport
November 2014
Innehåll
1.
Sammanfattning
1
2.
Bakgrund
1
3.
Syfte
2
4.
Revisionskriterier/revisionsfrågor
2
5.
Revisionskriterier
2
6.
Avgränsning
2
7.
Metod
3
8.
8.1
8.2
8.3
8.4
8.5
8.6
8.7
8.8
Lagrum, interna styrdokument
Lagtillämpning vid inköp och upphandling (LOU)
Lagen om valfrffietssystem (LOV)
Partille konimuns upphandlings- och inköpspolicy/strategi
Ramavtal
Anställningsavtal
Etiska regler vid upphandling
Regler för representation och gåvor
Attest och delegationsordning
3
3
4
4
4
4
5
5
6
9.
9.1
9.1 .1
9.2
9.2.1
9.3
9.3.1
9.4
9.4.1
Hantering av oegentligheter
Ledarskap
Ledarskap i Partille kommun
Förhindra
Partille kominuns arbete med att förhindra
Upptäcka
Partille kommuns arbete med att upptäcka
Åtgärda
Partille kommuns arbete med att åtgärda
7
7
8
9
9
10
11
12
13
10.
Granskning av utvalda upphandlingar och avrop
Utvalda upphandlingar för granskning
Kommunens IT-system
Iakttagelser och risker upphandling och inköp
13
13
14
14
10.1
10.2
10.3
0
Partille kommun
Revisionsrapport
November 2014
11.
11.1
Slutsatser
Rekommendationer
(02014 KPMG PS. a Swedish limited liability company and a member finn of the
15
15
uu-wu
Parlille konznuin
Revisionsrapport
November 2014
Sammanfattning
KPMG har på uppdrag av Partille kommuns revisorer genomfört en granskning av
upphandlingsverksamheten på övergi-ipande nivå. Granskningen har genomförts under perioden
september
november 2014 och har baserats på granskning av styrande och stödjande
dokumentation, intervjuer samt granskning av ett urval upphandlingar och inköp. Det övergripande
syftet med granskningen har varit att kartlägga och bedöma hur upphandlingsenheten inom Partille
kommun arbetar med korruption och oegentlighetsfrågor.
—
Vi hari vår granskning identifierat brister som kan ge påverkan på kommunens förmåga att effektivt
arbeta med korruption och oegentligheter.
•
Det saknas tydliga rutiner och processer inom Kommunen för att förhindra korruption och
oegentligheter. Ansvaret är utspritt mellan förvaltningar och den centrala styrningen i
Partille. Upphandlingsenheten har inte fatt uppdraget att ansvara för att förhindra
korruption och oegentligheter. KPMG rekommenderar kommunen att förtydliga ansvaret
och kommunikationen kring oegentligheter och korruption. Vidare bör kommunen utbilda
personal när nya reglementen och riktlinjer tas fram samt se över de rutiner som finns för
personal att anmäla misstänkta oegentligheter.
•
Det saknas en formaliserad kontroll om partiskhet och jäv vid upphandling. Det saknas
också instruktioner och rutiner för hur bisysslor skall rapporteras, bedömas och
dokumnenteras inom kommunen. Dessa brister gör att vi bedömer att Kommunen inte kan
säkerställa kravet på opartiskhet och jäv. KPMG rekommenderar kommunen att stärka
rutinen för att hantera bisysslor.
•
Kommunen genomför inte en övergripande riskanalys med syfte att identifiera och värdera
de risker som finns i kommunen. Detta medför att kommunen inte ffir en samlad bild av
vilka risker som finns samt får svårare att prioritera och hantera sina risker. KPMG
rekommenderar kommunen att se över och formalisera hanteringen av riskanalys och att i
denna identifiera risker som rör oegentligheter och korruption saint ta fram och formalisera
en handlingsplanlchecklista för åtgärder vid eventuell händelse av oegentligheter.
KPMG:s bedömning är trots identifierade brister att hanteringen av risker för oegentligheter och
korruption är ändamålsenlig. Risker för oegentligheter och korruption identifieras och beaktas men
hanteringen kan formaliseras och förtydligas.
2.
Bakgrund
Vi har av Partilles kominunrevision fått i uppdrag att granska upphandlingsverksamheten på den
övergripande nivån inom Partille kommun.
Sveriges kommuner och landsting (SKL) bedömer att det fmns särskilt stora risker för korruption
inom området upphandling. Anställda inom kommuner och landsting har särskilt höga krav på sig
vad gäller mottagande av gåvor och att besluta om dessa är tillbörliga eller otillbörliga. Kommunen
som arbetsgivare har i sin tur ansvar för att förebygga, förhindra och upptäcka korrupta handlingar.
AD
_
o.a:., t:.:...,
,,_,,.
-,
1
C
Partile kommun
Revisionsrapport
November 2014
Vilka åtgärder har kommunen vidtagit för att minimera riskerna för korruption och hur har den
förstärkta bemanningen inom den centrala upphandlirigsenheten inom Partille kommun använt sina
extra resurser?
Oegentligheter och korruption kan inträffa i alla organisationer och på många olika nivåer. Att
bygga ett kontrollsystem som skall upptäcka alla möjliga hot kan bli oerhört kostsamt. Därför kan
det vara bättre att skapa en kultur och miljö som förhindrar att oegentligheter sker från början. Att
skapa denna kultur är ett arbete som involverar hela organisationen.
3.
Syfte
Syftet med granskningen är att kartlägga och bedöma hur upphandlingsenheten inom Partille
kommun arbetar med kolTuption och oegentlighetsfrågor.
C
Den övergripande revisionsfrågan är att bedöma om kommunens rutiner, arbets- och
ansvarsfördelning inom ramen för att förhindra, upptäcka och åtgärda oegentligheter är
tillfredsställande.
4.
Revisionskriterier/revisionsfrågor
Revisorerna har utifrån syftet formulerat följande revisionsfrågor:
5.
•
Kan avdelningen säkerställa kravet på opartiskhet och jäv?
•
Hur fungerar efterlevnad av bestämmelser rörande upphandlingen i LoU och
direktupphandling?
•
Finns tydliga rutiner och processer med syfte att förhindra korruption och oegentligheter
på plats på kommunkontorets upphandlingsenhet?
•
Hur vet vi att aktuell lagstiftning följs?
Revisionskriterier
Revisionskriterier utgörs av gällande lagstiftning avseende inköp och upphandling, lagen om
valfrihetssystem samt kommunens interna styrdokument och rutinbeskrivningar för inköp och
upphandling.
6.
Avgränsning
Granskningen har avgränsats till att omfatta upphandlingsenheten i kommunen. Vi har inte heller
granskat följesedlar och mottagningsattest på gjorda inköp i förvaltningar.
2
Bt 2014
KPMG AB. a Swedish limited liabilitv company and a member fern of the
uu-wU
Partille koinnuiiz
Revisionsrapport
November 2014
1 uppdraget har det inte heller ingått att granska eller besöka kommunens dotterbolag och se hur
dessa arbetar.
7.
Metod
För att ge en så komplett bild som möjligt av hur upphandlingsverksamheten hanterar frågor om
oegentligheter och konuption, och för att bedöma ändamålsenligheten har vi valt att genomföra en
granskning där vi har kombinerat olika granskningsmetoder:
8.
•
Dokumentstudier har genomförts avseende de styrande dokument som är tillämpbara för
området, dessutom har vi tagit del av styrande policys, riktlinjer och rutiner.
•
Intervjuer har genomförts med upphandlingsansvarig på upphandlingsenheten,
ekonomichef på kommunen, förvaltningschef för Vård- och omsorgsfdrvaltningen samt
ekonom på Vård- och omsorgsförvaltningen.
•
KPMG Forensics utarbetade metodik för att förhindra, upptäcka och åtgärda
oegentligheter, tillsammans med SKL:s skrivelse “Kvalitetssäkrad välfärd, Förhindra fusk
och oegentligheter” ligger till grund för bedömning och utgör ramverket vid intervjuer samt
ligger till grund för vilka kontroller som genomförts i granskningen.
•
Vi har genom stickprov valt ut och granskat upphandlingar och inköp för att se att de lever
upp till gällande lagruin och riktlinjer.
Lagrum, interna styrdokument
Styrande riktlinjer för inköp och upphandling för Partille kommun kan rangordnas i nedanstående
nivåer.
1. Gällande lagstiftning
u
—
2. Partille kommuns inkops- och upphandhngspohcy/strategi
3. Kommunspecifika riktlinjer och anvisningar
8.1
Lagtillämpning vid inköp och upphandling (LOD)
Offentlig upphandling regleras av lagen (2007:1091) om offentlig upphandling (LOU). De som
omfattas av skyldigheten att upphandla enligt LOU kallas upphandlande myndigheter. Kommunala
myndigheter, flertalet kommunala bolag omfattas av begreppet upphandlande myndighet.
Med offentlig upphandling menas de åtgärder som vidtas av en upphandlande myndighet för att
tilldela ett kontrakt eller ingå ett ramavtal för varor, tjänster eller byggentreprenader. Med ramavtal
menas ett avtal som ingås mellan en eller flera upphandlande myndigheter och en eller flera
leverantörer för att fastställa villkoren för senare tilldelning av kontrakt under en given tidsperiod.
3
Partille kommun
Revisionsrapport
November 2014
8.2
Lagen om valfrihetssystem (LOV)
De upphandlande myndigheter som infört ett valfrihetssystem enligt LOV och därmed överlåter till
brukaren att välja utförare av de tjänster som omfattas av valfrihetssystemet regleras av Lagen
(2008:962) om vaifrihetssystem (LOV). Valfrihetssystem enligt LOV är ett alternativ till
upphandling enligt lagen om offentlig upphandling och kan tillämpas på bland annat omsorgs- och
stödverksamhet för äldre, hälso- och sjukvårdstjänster samt tjänster inom Arbetsfc5rrnedlingens
arbetsmarknadspolitiska verksamhet. Det är sedan den 1januari2010 obligatoriskt för landsting att
införa vaifrihetssystem inom primärvården och sedan den 1 maj 2010 obligatoriskt för
Arbetsförmedlingen att införa valfrihetssystem för etableringslotsar för vissa nyanlända invandrare.
Den upphandlande myndigheten måste i ett förfiågningsunderlag ange de villkor som leverantören
ska uppfylla för att bli godkänd, dessa krav ska vara proportionerliga och relevanta i förhållande
till målen för vaifrihetssystemet. Både privata företag och ideella organisationer kan ansöka om att
bli godkända leverantörer. Alla leverantörer som har ansökt om att få vara med i ett valfrihetssystem
och som uppfyller de fastställda kraven godkänns.
8.3
Partille kommuns upphandlings- och inköpspolicy/strategi
Partille kommun har tagit fram en upphandlingspolicy som avser att vara ett vägledande dokument
för förvaltningar och nämnder vid inköp och upphandling. Utöver gällande lagstiftning ska
kommunens upphandlingspolicy samt strategi/riktlinjer följas vid all upphandling. 1 detta dokument
framgår bland annat att befintliga ramavtal i första hand ska användas. Eventuella avsteg från att
avropa på ramavtal ska motiveras och vid avrop som överstiger 10 000 kronor ska inköpet även
dokumenteras. 1 dokumentet framgår också information om ansvar och roller så som att varje
nämnd själva ansvarar för upphandling för eget behov som inte täcks av befintliga ramavtal saint
upphandlingsfunktionens ansvar.
8.4
Ramavtal
Partille kommun samarbetar med andra upphandlingsbolag, som till exempel Göteborgs Stads
Upphandlings AB och SKE Kommentus. Det innebär att de upphandlar för Partille kommuns
räkning. Finns ett sådant avtal måste kommunens verksamheter avropa från ramavtalet och far inte
upphandla varan eller tjänsten från en annan leverantör.
Enligt ansvarig för upphandlingsenheten genomförs en maj oritet, cirka 95 %, av alla upphandlingar
av Upphandlingsbolaget. Upphandlingsenheten upphandlar mestadels entreprenad upphandlingar
men det förekommer även tjänste- och varuupphandlingar. Kommunen har ett samverkansavtal
med Upphandlingsbolaget där kommunen bland annat genom±Z5r kontroller av leverantörer.
8.5
Anställningsavtal
1 granskat anställningsavtal från Partille kommun finns information om att vissa bisysslor inte är
förenliga med anställning i kommunen samt att eventuella bisysslor ska anmälas till närmsta chef.
1 avtalet framgår även att om man som medarbetare externt blir bjuden på något evenemang eller
gåva så far detta enbart mottas om det är av ringa värde, övrigt kan tolkas som muta.
4
*
—
e...-.,a.i,
rr;,4
r.,hII;h,
n,*mhpr flirn flf ihp
PartiIle komnuui
Revisionsrapport
November 2014
Vidare har kommunen ett dokument, normer för personal angående gåvor från brukare, som
presenteras vid rekrytering.
8.6
Etiska regler vid upphandling
Utöver ovan nämnda policys och riktlinjer har Partille kommun även tagit fram ett dokument med
etiska regler vid upphandling. Dokumentet beskriver olika krav och avtaisformuleringar att infoga
vid upphandlingar så som att varor som upphandlas ska vara framställda under förhållanden som
är förenliga med:
ILO:s åtta kärnkonventioner, nr 29, 87, 98, 100, 105, 111, 138 och 182
•
FN:s barnkonvention
De arbetarskydd och den arbetsmiljölagstiftning som gäller i tillverkningslandet
•
Den arbetsrätt inklusive regler om minimilön och det socialförsäkringsskydd som gäller i
tillverkningslandet.
Det är sedan upp till leverantören att redovisa att dessa krav uppfylls. Skulle leverantören inte
uppfylla dessa krav får beställaren begära rättelse, sker inte rättelse eller rättelse visar sig vara
bristfallig har beställaren rätt till prisavdrag som vidare följs av uppsägning eller hävning.
Även i Partille kommuns upphandlingspolicy finns information om etik, här nämns bland annat att
Partille kommun har ett samarbete med skatteverket vilket innebär att kommunen begär in
offentliga uppgifter från Skatteverket om skattestatus för sina entreprenörer, vilket sker både före
upphandlingen och löpande under upphandlingens gång.
8.7
Regler för representation och gåvor
Partille kommun har tagit fram ett dokument angående regler som gäller för representation och
gåvor. Allmänt gäller att representation ska ske med måtta och att kostnaderna ska hållas inom
rimliga och f5rsvarbara gränser. Av dokumentet framgår att syftet med representation och gåvor
(extem som intern) är att utveckla relationer, att stödja verksamhetsutveckling samt
personalvårdande syfte. Det framgår även av dokumentet att den anställde eller förtroendevalda,
samt även den utomstående aldrig ska fa en gåva eller annan förmån som skulle kunna medföra
skatteplikt för henne/honom eller innebära misstanke om otillbörlig påverkan. Den anställde
ansvarar för att deklarera och meddela arbetsgivare vilka förmåner som hanlhon erbjudits eller har
fatt som är skattepliktiga eller som på annat sätt är olämpliga. Det är varje chefs ansvar att utifrån
dessa riktlinjer fatta beslut om omfattningen av representation vid respektive enhet.
Representation i samband med upphandlingar eller vid myndighetsutövning får inte förekomma.
1 dokumentet beskrivs även mutor och bestickning samt innebörden av dessa två begrepp.
5
Partille kommun
Före bygga oegentligheter och korruption vid
Revisionsrapp ort
November 2014
8.8
Attest och delegationsordning
Kommunens attestreglemente syftar till att säkerställa en rättvisande redovisning och ett arbetssätt
som minimerar risk för oegentligheter. Angående inköp och upphandling är ansvaret att upphandla
ramavtal gällande varor och tjänster för Partille kommun delegerat till upphandlingsansvarig eller
konimunchef.
(j
C
Det finns en inköpsansvarig på varje förvaltning som har ansvar för frågor kring upphandling och
inköp. Inköpsansvariga tillsammans med upphandlingsansvarige bildar ett informellt råd kring
inköp och upphandlingar inom Partille kommun.
Den som fattar ett inköpsbeslut måste ha delegation, antingen direkt från nämnden eller via
vidaredelegation. Verkställigheten av inköpetlupphandlingen kan överlämnas, men inte
beslutanderätten. Den som överlämnar verkställigheten av inköpet till en annan person ansvarar för
att denna person är väl införstådd med gällande lagstiftning, kommunens inköpspolicy samt övriga
bestämmelser och rutiner. Nämnden fattar beslut om delegationsförteckningen. Av förteckningen
framgår vem som har rätt att fatta beslut samt eventuella begränsningar.
Nedanstående tabell visar respektive befattningshavares beloppsgränser för genomförande av inköp
och upphandlingar:
-
D1cgationsordmi for upphandling
Upphandla ramavtal
Teckna
-
-
-
Upphandling inom
Ja
Ja
Ja
FaItngschef
Nej
Ja
Avdelningschef
Nej
Ja
-
Nej
KPMGs Kommentarer
Nedan presenteras KPMGs väsentliga iakttagelser kopplat till rutiner för inköp och upphandling
inom kommunen.
Iakttagelser och risker
Regelverket kring representation och gåvor är detaljerat och innehåller många
förhållningssätt. Detta dokument finns tillgängligt på kommunens intranät och frågan har
diskuterats på chefsforum. Men någon utbildning eller presentation av reglerna har inte
givits till all personal utan enbart presenterats på avdelningschefsnivå och till vissa
administratörer. Det finns en risk för att mutor mottas (både medvetet och omedvetet) då
regler kring representation och gåvor inte aktivt kommunicerats ut till samtliga anställda i
kommunen.
•
Partille kommun visar i två riktlinjer att frågor om etik är viktiga. Däremot saknas ett forum
där etik kan diskuteras och föras fram på agendan. Det finns inte heller några utbildningar
eller instruktioner för chefer som tar upp frågor kring etik. Etik är inte heller något som
diskuteras i utvecklingssamtal eller då grupper skall utvecklas.
6
P
rth tnited
ahiIfv comoanv and a member fm, of the
Partille komnuin
Revisionsrapp ort
November 2014
9.
•
Kommunen har ett ansvar att tillse att deras riktlinjer och policys fZiljs av samtliga enheter
inom kommunen. Men i vår granskning har det framkommit att kommunens dotterbolag
inte omfattas av kommunens hantering av upphandlingar.
•
Den interna kontrollen i kommunen skall säkerställa att attestreglementet följs och våra
stickprov har visat att så sker.
Hantering av oegentligheter
En effektiv strategi för att hantera oegentligheter och korruption fokuserar på fyra områden;
• Att skapa ett tydligt ledarskap med regelverk och ett program/plan för att impleinentera
detta i organisationen,
• Design av åtgärder med syfte att förhindra att oegentligheter inträffar;
• Kontroller för att upptäcka när oegentligheter händer;
• Genomföra rätt åtgärder när oegentligheter händer.
Denna strategi skall hjälpa organisationen att förhindra “dubbelarbete”, dvs, att olika delar av
organisationen genoniftir samma arbete, effektivisera resursallokering samt skapa en enhetlig
strategi där händelser inte skall falla “mellan stolarna”.
Nedan beskriver vi hur en organisation kan arbeta med att förebygga oegentligheter och korruption
på ett effektivt sätt. Efter varje stycke kommenterar vi det vi noterat i granskningen.
9.1
Ledarskap
En organisations styrelse/nämnd och chefer, har viktiga roller att fylla när det kommer till
övervakning och att ge trovärdighet till arbetet med att hantera oegentligheter. Ledningen ansvarar
för att ge legitimitet till arbetet och ansvarar för att säkerställa att det finiis en fungerande strategi
på plats med rätt komponenter.
Ledningen kan genom sitt agerande influera organisationens inställning och hantering av
oegentligheter, mutor och korruption. Exempel på agerande kan vara att visa och diskutera etiska
och moraliska dilemman, tillsätta resurser för arbetet med att hantera oegentligheter, ställa chefer
till svars för regelöverträdelser och kräva direktrapportering när incidenter inträffar.
Ansvaret för efterlevnad av och aktiviteter för oegentligheter bör ligga hos en person högt upp i
organisationen. Denna person skall i sin tur ha nära kontakt med personal från till exempel
personalavdelningen och juridiska avdelningen för att koordinera organisationens insatser inom
arbetet med att hantera oegentligheter. Viktiga roller som denna person har är;
• Att koordinera, driva och följa upp organisationens riskanalyser
• Skapa regler och riktlinjer
• Övervaka design och implementering av de program som skall motverka oegentligheter
• Rapportera till överordnad person/funktion
7
()
Partille konzinun
Revisionsrapport
November 2014
9.1.1
Ledarskap i Partille kommun
1 Partille kommun finns det inte en person som har ett formellt ansvar för att hantera frågor kring
oegentligheter och korruption.
(2)
(2)
Ekonomienheten har varit drivande i att skapa regler och riktlinjer när den har identifierat brister.
Rutin har också skapats i form av uppföljning av avtalstrohet inom kommunen. Sedan denna
i samtliga kontrollerade
kontroll inrättas har avtaistroheten ökat och är i dagsläget över 95
förvaltningar.
Ansvarig på Upphandlingsenheten används som
genomföra utbildningar kring regelverk och lagar.
expert
vid upphandlingsfrågor och för att
Ute på granskad förvaltning sker en årlig riskanalys, Ornvärldsdagen, dock utan fokus på
oegentligheter och korruption där chef för förvaltningen och enhetschefer deltar.
KPMGs Koinineiztarer
i
Nedan presenteras KPMGs väsentliga iakttagelser kopplat till ledarskap av oegentligheter
kommunen.
Ledarskap
• Inom Partille kommun saknas en person som har det övergripande ansvaret för att hantera
oegentligheter och korruption. Ekonomichefen i Partille kommun är den roll som ligger
närmast i att ha den roll som är ansvarig för frågeställningarna. Däremot har
ekonomichefen inte formellt blivit tilldelad ansvaret vilket kan leda till att frågan kan
uppfattas som mindre viktig.
•
Ansvarig för upphandlingsenheten är den som agerar expert vid frågor om upphandling.
Denna person har kunskap kring hur oegentligheter och korruption kan förebyggas och
hanteras genom erfarenheter från tidigare ansvarsområden men har inte fått det formella
ansvaret i kommunen.
•
Det saknas en övergripande strategi för att hantera oegentligheter och korruption. Frågan
har aktualiserats i organisationen vid ett par tillfällen, i samband med mutanklagelser i
närliggande kommun, vilket ledde till att reglementet för representation förstärktes.
•
Ute på den förvaltning som granskats hanteras frågor om oegentligheter och korruption på
ledningsnivå, men inte strukturerat utan istället på förekommen anledning, ofta på grund
av extern händelse. Detta är ett reaktivt handlingssätt vilket är mindre effektivt om en
organisation vill förhindra att oegentligheter äger rum.
•
Det fmns tillfällen, som till exempel Omvärldsdagen, där förvaltningar diskuterar risker,
dock ej risker gällande oegentligheter och korruption. Då strukturen för möten och
kommunikation fmns kan kommunen, utan större förändring, ytterligare stärka sin
hantering av ovan nämnda risker.
8
a
nni
VPM( AR
Swadish Iimitecj iabHjtv comøanv
and a
member firm of the
uu.uwU
Partitle koinnwn
Revisionsrapport
November 2014
9.2
Förhindra
Även andra ledare, som till exempel förvaltningschefer kan vara ansvariga för design och
implementering av programmen för att motverka oegentligheter. Viktiga delar att ha med i sin
strategi för att förhindra oegentligheter är:
•
•
•
Riskanalys
Korrekt implementerat regelverk
Kommunikation och utbildning
Riskanalys
Det är bara när en organisation är medveten om sina risker som den kan hantera dem effektivt och
det är därför viktigt med en återkommande riskanalys. En riskanalys bör ge organisationen svar på
var riskerna finns, vilka de är och hur stora de är. 1 förlängningen kan också kontroller identifieras
som kan begränsa dessa risker. En viktig del i riskhanteringen är att koppla samman hela
organisationen och på så sätt ffi kunskap om organisationens sammanvägda risker. Det är först när
alla risker i en organisation identifierats och sammanställts som nivån av risk i organisationen kan
bedömas.
Upphandling och inköp bedöms, enligt SKL, vara ett riskområde för korruption. Tjänstemän med
ansvar för upphandlingsärenden befinner sig därfi5r i en utsatt position om företag försöker att
påverka beslutsprocessen.
Korrekt implementering uppförandekod
Implementeringen av regler, riktlinjer ochleller en uppförandekod är en viktig del i att förhindra att
oegentligheter och korruption skall inträffa. En bra implementering innebär att budskapen i
dokumenten förankras i organisationen på flera olika sätt. Chefer inom organisationen skall
supportera budskapet och stå bakom lanseringen. Utbildning i ämnet samt uppföljning och
repetition är viktiga beståndsdelar i en väl genomförd implementering.
Kommunikation och utbildning
Kommunikation och utbildning kan se ut på flera olika sätt. En viktig aspekt med kommunikation
är att organisationen har med en etisk dimension. En miljö där diskussion förespråkas är en
förutsättning för att personalen skall kunna ta upp frågor som faller inom en gråzon av vad som är
tillåtet eller ej. Även samtal om etik och moral, genom att diskutera dileinman, används i flera
organisationer som en metod för att förhindra oönskat beteende.
Ansvarig för upphandlingseriheten i Partille kommun håller i utbildningar kring till exempel LoU.
Inköpsansvariga tillsammans med upphandlingsansvarig bildar ett informellt råd kring inköp och
upphandlingar inom Partille kommun.
9.2.1
Partille kommuns arbete med att förhindra
Riskanalys
Granskad förvaltning gör en riskanalys en gång per år, på Omvärldsdagen. Denna riskanalys är en
del av förvaltningens långsiktiga planering men fokuserar inte specifikt på risker för oegentligheter
och korruption. På upphandlingsenheten och i ekonomienheten sker ingen formaliserad riskanalys,
däremot omhändertas identifierade risker allt eftersom de identifieras.
9
Parlille kommun
Förebygga oegentligheter och komiplion vid
Revisionsrapport
November 2014
Korrekt implementering av zippförandekod
Partille kommun har en uppsättning riktlinjer och regler som hanterar oegentligheter och
kon-uption, men kommunen saknar däremot utbildning och kommunikation kring dess riktlinjer.
Icoininunikation och utbildning
Partille kommun arbetar med sex värdeord, Allas lika värde, Delaktighet, Fokus, Ordning,
Professionalitet och Ärlighet. Detta arbete lägger en bra grund för att skapa en kultur där
oegentligheter och korruption förhindras.
KPMGs Kommentarer
Nedan presenteras KPMGs väsentliga iakttagelser kopplat till arbetet med att förhindra
oegentligheter i Partille kommun.
c
Riskanalys
• Kommunen saknar en process och metodik för att genomföra riskanalys. De risker som
identifieras i förvaltningar sammanställs inte centralt vilket gör att konimunen får svårt att
fa en överblick över kommunens totala risker. Avsaknaden av analys för att identifiera
risker för oegentligheter och korruption inom upphandlingsenheten gör att kommunen i
större utsträckning far agera reaktivt, när en skada redan är skedd. Detta kan ge kommunen
både finansiell skada och en förtroendeskada.
Korrekt implementering av uppförandekod
• Tydliga regler för hur tjänstemän skall agera är viktiga för att motverka oklarheter om vad
som faktiskt är korruption. Partille kommun har en uppsättning riktlinjer och regler som
hanterar oegentligheter och korruption, men brister i implernenteringen då utbildning och
kommunikation kring dess riktlinjer saknas.
Konununikation och utbildning
• Partille kommuns arbete med värdeord lägger en bra grund för att skapa en kultur där
oegentligheter och korruption förhindras. Däremot saknas utbildningar och
kommunikation som specifikt berör oegentligheter och korruption.
•
9.3
Det har förekommit initiativ att utbildalkommunicera kring ett nytt reglemente för
repi-esentatiori vilket hade tagits fram av ekonomiavdelningen, dock genomfördes denna
utbildning enbart för en begränsad andel anställda.
Upptäcka
För att upptäcka oegentligheter är revision och kontrollsystem viktiga då dessa möjliggör för
ledningen att avgöra om befintliga kontroller är tillräckliga och effektiva. En plan som baseras på
den riskanalys som organisationen uppdaterar årligen skapar relevans och effektivitet.
För att säkerställa att kravet på opartiskhet och jäv föreligger vid upphandling och inköp är det
viktigt att organisationen har rutiner och ställer rätt frågor för att inhämta information om när
lo
—
Partille koimrnuz
Revisionsrapport
November 2014
opartiskhet och j äv kan föreligga. En viktig del är att kontrollera de anställdas bisysslor samt
informera anställda om när jäv kan föreligga.
Riskoinråden som bör omfattas av kontinuerlig kontroll och revision är:
•
•
•
•
•
9.3.1
Visselblåsarsystem
Bisysslor
Genomgång av rapportering
Områden identifierade att innehålla hög risk för oegentligheter
Rapportering av misstänkta oegentligheter
C)
C)
Partille kommuns arbete med att upptäcka
Visseiblåsarsystem
Partille kommun saknar ett så kallat visselblåsarsystem. Istället far personal rapportera till sin
riännaste chef, alternativt gå direkt till ekonomiavdelningen med iakttagelser. Det saknas skriftliga
instruktioner kring detta förfarande. Förfaringssättet har inte heller kommunicerats i
organisationen.
Bisysslor
Det står angivet i anställningskontrakten att den anställde skall uppge eventuella bisysslor. Vidare
är det upp till respektive chef att pröva bisysslor inom sin egen organisation.
Genomgång av rapportering
Genomgång av rapportering inom Partille kommun sker av personal med relevant erfarenhet och
bakgrund. Specifika kontroller och analyser genomförs av rapporteringen och efter incidenter i
kommunen kompletteras kontrollerna för att täcka upp identifierade brister.
Områden identflerade att innehålla hög riskför oegentligheter
Upphandlingsavdelningen kontrollerar om jäv föreligger bland upphandlande personal och byter ut
personal om så är fallet.
Kommunen har förstärkt sin kontroll av avtalstrohet. Denna kontroll är till för att öka avtalstrohet
men även att identifiera inköp som sker utanfbr ingångna avtal.
Kontroll av leverantörsfakturor
Samtidigt som betalningsfilen skickas till banken skickas den även till Inyett som har i uppdrag att
analysera delposterna utifrån ett antal parametrar, ex orimligt betalningsmönster, betalningar till
inaktiva giron etc. Det som inte fångas genom denna kontroll är exempelvis betalningar till
leverantörer där vissa ändringar har gjorts i leverantörsregistret.
När en ny leverantör upphandlas i Vård och omsorgsförvaltningen träffar förvaltningen
vårdgivaren.
Skatteverkets kontroll
Partille kommun har ett samarbete med Skatteverket med syfte att enbart anlita seriösa företag som
sköter sina redovisningar och beta]ningar av skatter och avgifter. Samarbetet innebär att Partille
kommun begär in offentliga uppgifter från skatteverket om skattestatus för sina entreprenörer. De
11
Partille koinnwn
Revisionsrapport
November 2014
uppgifter som begärs in är moms- och arbetsgivarregistrering, F-skatt, arbetsgivaravgifter för de
tre senaste månaderna, underskott på skattekontot samt uppgifter om skatteskuld hos Kronofogden.
KPMGs Kommentarer
Nedan presenteras KPMGs väsentliga iakttagelser kopplat till arbetet med att upptäcka
Q
Visseiblåsarsysteni
• Det bör finnas rutiner för hur misstankar om oegentligheter och korruption skall hanteras
för att effektivt kurma upptäcka och utreda dessa. Vidare är det viktigt att det finns rutiner
för hur visseiblåsare, vittnen och informanter skall kunna rapportera om eventuella
misstankar och att organisationen tydligt kommunicerar detta.
Bisysslor
• Partille kommun informerar i anställningskontraktet med de anställda att de skall anmäla
förekomsten av bisysslor. Däremot är det inte definierat vad som är en bisyssla, det fmns
ingen central sammanställning över bisysslor och det saknas rutiner för hur en bisyssla
skall anmälas.
9.4
Åtgärda
Om en händelse inträffar är det viktigt att ha ett åtgärdsprogram redo. En förberedd organisation
har visat sig kunna begränsa och minimera den skada ett fall av oegentligheter åsamkar. Ett väl
implementerat åtgärdsprogram innehåller rutiner och stöd för:
•
Utredningar
•
Verkställighet och ansvar
•
Åtgärder
Utredningar
När en händelse inträffar bör organisationen genomföra en utredning för att få reda på fakta kring
vad som faktiskt hänt, bland annat utreda omfattningen av händelsen samt vilka parter som är
inblandade.
Verlcställighet och ansvar
Verkställighet och ansvar betyder att organisationen visar hur ansvaret för att motverka och
upptäcka oegentligheter är fördelat, samt vilka sanktionsåtgärder som fmns att ta till vid behov. En
viktig aspekt är att chefer på olika nivåer skall hållas ansvariga för det som sker i deras respektive
organisation samt att information om det inträffade vidareförmedlas i organisationen.
Åtgärder
Åtgärder kan vara en checklista över ansvarsområden, till exempel vem som får kommunicera
internt och externt, hur utredningsresultat skall delges extema parter, uppföljning av kontroller som
fallerat samt hantering av eventuell juridisk process. Att föra en diskussion och identifiera effektiva
12
© 2014 KPfV1G AB. a Swedish limited liability company anda memberfirm of the
yU-uu.U
Partile koinnuiz
Revisionsrapport
November 2014
tillvägagångssätt för att hantera olika situationer förbereder organisationen samt ger en snabbare
respons om något skulle inträffa.
9.4.1
Partifle kommuns arbete med att åtgärda
Utredningar
1 de få fall som inträffat i Partille kommun där misstanke om eventuell oegentlighet framkommit
har kommunen agerat och tillsatt personal som fått granska det inträffade och rekommendera vidare
åtgärder.
Partille kommun har ett tydligt delegerat ansvar. Då Partille kommun är en liten organisation med
täta kontakter mellan olika delar av organisationen förmedlas misstänkta eller inträffade
oegentligheter snabbt inom organisationen.
KPi1VIGs Kommentarer
Nedan presenteras KPMGs väsentliga iakttagelser kopplat till arbetet med att åtgärda upptäckter av
• Vi noterar i vår granskning att Partille kommuns syn på oegentligheter och konuption inte
har vidareförmedlats till kommunens dotterbolag. Om en oegentlig handling skulle inträffa
på kommunens dotterbolag skulle detta sannolikt fa konsekvenser även för kommunen.
Åtgärder
• Partille kommun saknar en handlingsplanlchecklista för att hantera en situation där
oegentligheter upptäcks. Det har inte heller förts en diskussion om hur kommunen skall
agera i ett verkligt fall.
10.
C.
Granskning av utvalda upphandlingar och avrop
Partille kommun använder sig av Göteborgs Stads Upphandlings AB (“Upphandlingsbolaget”) för
majoriteten av de upphandlingar som genomförs. Förvaltningarna gör sedan avrop från de ramavtal
som finns med Partille kommun. Upphandlingar specifika för Partille kommun sker genom
upphandlingsavdelningen i Partille kommun. Detta gör att genomförandet av upphandlingar är
begränsad inom Partille kommun.
10.1
Utvalda upphandlingar för granskning
Vi har granskat bur rutiner och kontroller har tillämpats på två utvalda upphandlingar och avrop
från Upphandlingsavdelningen och från Vård och omsorgsfärvaltningen. Dessa utvalda projekt är
Projektiedning Kultur- och utbildningscentrum och Besilclning av fastigheter i samband med
entreprenadarbeten samt tre inköp inom Vård och omsorgsförvaltningen. För dessa tre områden
har bakgrundsinformation och upphandlingsunderlag inhämtats.
0 9fl14 ICPMI2 ån
n..-l;.4-. ,b-.;,..- r.;n,..
.,
13
-
Partille konimun
Revisionsropport
November 2014
Kontroll har gjorts mot skatteverket att leverantören har F-skattsedel, är registrerad som
arbetsgivare samt är momsregistrerad. Kontrollen visar också på att leverantören inte har några
restförda skatteskulder hos Kronofogdemyndigheten enligt Skatteverkets register samt att inget
underskott fmns på leverantörens skattekonto. Samtliga fakturor har både granskningsattest och
beslutsattest, dessa attester har gjorts av två olika personer.
Vid granskningen har vi tagit del av utdrag ur Partillewinst som visar att fakturorna är från företag
som Partille kommun har slutit avtal med.
102
Kommunens IT-system
Kommunen använder sig av ett IT-system Winst. Detta är Upphandlingsbolagets systern för inköp
och fakturering. Partille kommun har en lokal systemadministratör som ansvarar för hanteringen
av den lokala version av Winst som är skapad för Partille. Det är denna administratör som hanterar
användare och behörighet.
Behörighet i Winst tilldelas personal med viss tillhörighet inom organisationen. Dessa personer
erhåller utbildning i systemet av ansvarig för upphandlingsenheten.
Det finns inga beloppsgränser för personer som har behörighet i Winst. Däremot hamnar stora
belopp som investeringar. Kommunen granskar också inköp i Winst men små belopp kan undslippa
denna kontroll.
10.3
Iakttagelser och risker upphandling och inköp
KPMGS Kommentarer
Nedan presenteras KPMGs väsentliga iakttagelser kopplat till risker i upphandling och avrop.
Utöver dokumentation för respektive upphandling har KPMG också granskat att beslutsordningen
vid upphandlingama följer gällande delegationsordning och kan konstatera att de granskade
upphandlingarna har utförts i enlighet med förvaltningens riktlinjer.
Vid granskning av upphandlingsdokumentationen kopplat till samtliga av de utvalda
upphandlingarna har KPMG ej funnit några avsteg från gällande lagstiftning, förvaltningens egna
riktlinjer eller delegation.
Det saknas dokumenterad bedömning för den upphandling där enbart ett anbud inkom. Då enbart
ett anbud inkommer bör kommunen förtydliga vilka bedömningsgrunder som anbudsgivare lever
upp till så det i efterhand går attjämföra det inkomna anbudet eller en förklaring till varför det bara
inkommit ett anbud.
Det har förekommit att personal inom kommunen som medverkat i en upphandling har bytts ut då
det uppmärksammats att denna person kan vara i en jävsställning mot anbudsgivare. Denna
hantering, eller detta enskilda fall, fmns inte beskrivet eller dokumenterat någonstans.
14
Q...,.4;.4,
r;,,,,.. I;,h;I;h,
mnmbprfirm nf thn
*
Partille koimnuiz
Revisionsrapport
November 2014
11.
Slutsatser
Finns tydliga rutiner och processer med syfte attförhindra korruption och oegentligheter på plats
på kommunkontorets upphandlingsenhet?
Det saknas tydliga rutiner och processer inom Partille kommun. Ansvaret är utspritt mellan
förvaltningar och den centrala styrningen i Partille. Upphandlingsenheten har inte fått uppdraget att
ansvara för att förhindra korruption och oegentligheter i Partille kommun.
Kan upphandlingsavdelningen säkerställa kravet på opartiskhet och jäv?
En icke formaliserad kontroll om partiskhet ochjäv finns samt instruktion om att förmedla bisysslor
i anställningsavtal. Däremot saknas instruktioner och rutiner för hur bisysslor skall rapporteras,
bedömas och dokumenteras inom kommunen. Dessa brister gör att vi bedömer att Partille kommun
inte kan säkerställa kravet på opartiskhet och jäv.
()
Kommunen saknar också en skriftlig rutin för hurjäv skall bedömas, hanteras och dokumenteras.
Hurfungerar efterlevnad av bestämmelser rörande upphandlingen i Lo U och direktupphandling?
Efterlevnad av bestämmelser rörande LoU är god. Upphandlingsavdelningen inom Partille
kommun tillhandahåller utbildning och är ansvarig då upphandlingsavdelningen bistår
förvaltningar i sakfrågor. Våra kontroller, och den uppföljning kommunen genomför av
avtaistrohet, visar också att efterlevnad av LoU är god.
Hur vet vi att aktuell lagstfluzingföljs?
Vår bedömning är att aktuell lagstiftning har följts i utvalda och granskade upphandlingar och
inköp. Gjorda kontroller i granskningen visar på följsamhet mot lagen. Upphandlingsavdelningen
arbetar med utbildning av aktuella lagrum mot övriga kommunen för att säkerställa att nya
lagornråden, som till exempel “Lagen om Vaifrihetssystem”, identifieras i organisationen och
effekter och krav för efterlevnad utreds av tillsatt grupp inom kommunen.
(-J
11.1
Rekommendationer
KPMG rekommenderar Partille kommun att:
•
•
•
•
•
•
Förtydliga ansvaret och kommunikationen kring oegentligheter och korruption.
Se över och formalisera hanteringen av riskanalys och att i denna riskanalys identifiera
risker som rör oegentligheter och korruption.
Kommunicera och utbilda personal när nya reglementen och riktlinjer tas fram.
Förstärk rutinen för att hantera rapportering. bedömning och dokumentationskrav kring
bisyssla.
Se över de rutiner som finns för personal att anmäla misstänkta oegentligheter.
Ta fram och formalisera en handlingsplanlchecklista för åtgärder vid eventuell händelse av
oegentligheter.
15
w
-,
Partile koiiuirnii
upp handling och inköp
Revisionsrapport
November 2014
•
ts ut till samtliga
Kontrollera att “Regler för gåvor och representation” aktivt kommunicera
.
ationen
inform
av
medarbetare och informera den personal som inte nåtts
Göteborg, som ovan
KPMG AB
Aronsson
Richard Elmersson
16
.,
-
«:...:...,. r;.-I.;I.
nr
mpmberfirm of Ilie
0
C)
c
PARTILLE KOMMUN
PROTOKOLLSUTDRAG
Vård- och omsorgsnämnden
Utses att justera: Jana Karlsson (S) och Mattias Olsson Ruppel (M)
PARrtiUN
2015 —02— 11
§ 19
Ej verkställda beslut (VON/2014:83)
En rapportering av gynnande icke verkställda beslut ska lämnas till Inspektionen för vård
och omsorg (IVO), kommunens revisorer och kommunfullmäktige kvartalsvis enligt 6f §
So cialtj änstlagen.
1 ärendet fmns delegationsbeslut enligt socialtjänstlagen, SoL, och lagen om stöd och
service till vissa funktionshindrade, LSS, per 2014-12-31 som inte verkställts inom tre
månader.
Beslutsunderlag
Tj änsteskrivelse daterad 2015-01-22
Rapportering av gynnande beslut enl. SoL, som ej verkställts inom 3 månader per 141231
Rapportering av gynnande beslut enl. LSS, som ej verkställts inom 3 månader per 141231
Beslut
Vård- och omsorgsnämnden beslutar att rapportera ej verkställda gynnande beslut till IVO
och till kommunens revisorer samt beslutar att anmäla antalet ej verkställda beslut till
kommunfullmäktige.
c
C
Vid protokollet
Maria Tengros
Sekreterare
Justerat
Jonas Mårdbrink
Ordförande
Justeringen av protokollet tillkännagiven på Partille kommuns anslagstavla 2015-02-11.
Rätt kopierat intygar:..
1 PARTILLE KOMMUN
Vård- och omsorgsförvaltningen
TJÄNSTESKRIVELSE
2O15-O1-2
Handläggare
Maria Tengros
Till
Vård- och omsorgsnämnden
Di an enu mm er
VON/201 4:83
Rapportering till IVO av ej verkställda beslut
Ärendet
En rapportering av gynnande icke verkställda beslu
t ska lämnas till Inspektionen för vård
och omsorg (IVO), kommunens revisorer och kom
rnunftillmäktige kvartaisvis enligt 6f
§
Socialtj änstlagen. Redovisningen till kommunfullm
äktige ska vara avidentifierade
uppgifter men det ska framgå vilket kön det gälle
r.
Rapporteringen avser gynnande beslut som inte verk
ställts inom 3 månader från
beslutsdatum.
Under fjärde kvartalet 2014 är det 39 beslut som inte
verkställts inom 3 månader.
Förslag till beslut
Vård- och ornsorgsnämnden beslutar att rapportera
ej verkställda gynnande beslut till IVO
och till kommunens revisorer samt beslutar att anmäla
antalet ej verkställda beslut till
kommunfullmäktige.
0
Erika Flägg
Eörvaltningschef
M
M
K
M
K
M
140506
140611
140501
140623
140625
140626
Permanent bostad
Boendestöd
Permanent bostad
Kontaktperson
Kontaktperson
Boendestöd
Avslutades 141029 då personen beviljades
korttidsbo ende
Avbrott i verkställighet 140502. Inlagd på
sjukhus. Fungerar ej på boendet. Aven försökt
annat boende.
Resursbrist, saknar lämplig
personalluppdragshållare
Har ej kunnat nås för verkställighet
Tackat nej till erbjudande 140905.
K
M
M
131031
130901
140401
Hemtjänst
Kontaktperson
Avlösning i hemmet
K
Önskar speciellt företag som annu ej ar
godkända att ufföra hemtjänst i kommunen
Avslutat 141211. Personen avliden
Erbjuden 140423 o 140923. Tackat nej.
Verkställt 141020
K
140825
Hemtjänst
Permanent bostad
Kommentar
Kön
Beslutsdatum
2014:56
Typ av bistånd
Rapport till kommunfullmäktige per 141230
Rapportering av gynnande biståndsbeslut eni. socialtjänstlagen, som ej verkställts inom 3 månader
fl
00
K
140416
Ledsagarservice
140616
140131
140422
M
M
M
K
M
M
140301
140708
140623
Daglig Verksamhet
Avlösarservice i hemmet
Daglig verksamhet
K
M
M
Kontaktperson
Daglig verksamhet
Korttidsvistelse
140703
140915
140916
Kontaktperson
Korttidsvistelse
K
130617
Planerade besök avbokade pga sjukdom
Verkställt 141020
Den enskilde vill men kommer ej iväg till Daglig
verksamhet.
Verkställt 141001
Verkställt 141021
Korttidsboendet där beslutet verkställts lades ner. Nytt
har ej hittats.
Verkställt 141020
verksamhet men ej fullföljt. Beslutet omprövat. Nytt
beslutsdatum 140612.
Resursbrist.
Inskolning påbörjad. Plats finns från 150112
Anhöriganställd hade ej informerat om att insatsen ej
verkställts förrän dec 2014
Den enskilde har haft kontakt för att återuppta daglig
K
131201
Daglig verksamhet
Daglig verksamhet
Förälder önskar kombination avlösning/stödfamilj
( samma person)
Förälder önskar kombination avlösning/stödfamilj
( samma person)
Ärendet avslutat 141114 på den enskildes begäran.
M
M
Kommentar
Kön
140616
Beslutsdatum Avbrott i
verkställigheten
140828
2014:56
som ej verkställts inom 3 månader
Korttidsvistelse
Typ av bistånd
Rapport till kommunfullmäktige per 141231
Rapportering av gynnande beslut eni. LSS,
140416
K
M
K
Verkställt 141020
140522
140831
M
140531
140430
140315
140605
140508
140516
140611
140617
140721
140701
M
M
M
K
M
K
M
Kontaktperson
Daglig verksamhet
Kontaktperson
Kontaktperson
Bostad för vuxna
Kontaktperson
Kontaktperson
Bostad för vuxna
Bostad för vuxna
Bostad för vuxna
Kontaktperson
Resursbrist.
Avbröt daglig verksamhet på egen begäran. Går ej att
nå. Enligt förvaltare rest till annat land
Resursbrist.
Verkställt 141202
Resursbrist.
Resursbrist.
Kommer att erbjudas bostad 150201
Resursbrist.
Behöver nu mycket omfattande personalstöd pga av sin
psykiska hälsa
Bokade möten med ny kontaktman avbokade av den
enskilde.
Verkställt 141027
Brukaren varit utomlands 140522-141020. Efter 141020
saknas kontaktperson
K
K
LLEKOrMUN
Länsstyrelsen i
Västra Götalands län
1
[Dnr
;;;;:;;
1
3/2sz :2o1
2.
PROTOKOL;.
2015-03-11
Dnr: 201-7927-2015
Ny ledamot/ersättare för ledamot i kommunfullmäktige
den
Länsstyrelsen utser ny ledamot/ersättare för ledamot i kommunfu1Imktige från och med
24 februari 2015 till och med den 14 oktober 2018.
Kommun: Partile
Parti: Kris tdemokraterna
Ny ledamot: Markus Lund
Ny ersättare: Lars Landrö
Avgången ledamot: Elisabeth Ohison
(*) i följande sammanställning.
De som berörs av beslutet har markerats med en asterisk
Sydöstra valkretsen
Ledamot
Ersättare
Markus Lund *
1. Annette Nord
2. Lars Landrö *
Nordvästra valkretsen
Ledamot
Bert Nygren
Ersättare
1. Annette Nord
2. Lars Landrö *
J
2/2
Bevis utfärdas för de som berörs av beslutet.
Den som vill överklaga detta beslut kan göra det skrifdigen hos Valprövningsnämnden.
Skrivelsen ska ha kommit in till Länsstyrelsen, Drottninggatan 2, 462 82 VÄNERSBORG
inom tio dagar efter dagen för detta beslut.
Agnetha Ericsson
Kopia till
Kommun
Ny ledamot
Ny ersättare
Parti
0
PARTILLE KOMMUN!
Länsstyrelsen
iZoi i : Lo6
Dnr
PROTOKOll
2015-03-11
‘2 e.
Dnr: 201-7930-2015
Ny
ersättare för ledamot i kommunfullmäktige
Länsstyrelsen utser ny ersättare för ledamot i kommunfullmäktige från och med den
24 februari 2015 vill och med den 14 oktober 2018.
C
Kommun: Partile
Parti: Moderaterna
Ny ersättare: Milcael Granberg
Avgången ersättare: Linnéa Östberg
(*) i följande sammanställning.
Den som berörs av beslutet har markerats med en asterisk
C
Sydöstra valkretsen
Ledamot
Stefan Svensson
Greta Meller
Henrik Sjöqvist
Rita Paparizou
Jan Trönsdal
Ingemar Sandahi
Lars Stålheim
Ersättare
1.
2.
3.
4.
5.
6.
7.
8.
Eva Persson
Tom Ekwall
Björn Hesse
Sven-Bertil Gärtner
Otto Natt och Dag
Rosemarie Trönsdal
Mattias Olsson Ruppel
Mikael Granberg *
Nordvästra valkretsen
Ledamot
Sofie Bichler
Marith Hesse
Jonas Mårdbrink
Inger René
Linda Fröberg
Adam Algotsson
Angela Fasth Torstensson
Hadar Kronberg
Ersättare
1.
2.
3.
4.
5.
6.
7.
8.
Eva Persson
Tom Ekwall
Björn Hesse
Sven-Bertil Gärtner
Otto Natt och Dag
Rosemarie Trönsdal
Mattias Olsson Ruppel
Mikael Granberg *
2/2
Bevis utfärdas för de som berörs av beslutet.
Den som vill överklaga detta beslut kan göra det skriftligen hos Valprövningsnämnden.
Skrivelsen ska ha koninilt in till Länsstyrelsen, Drottninggatan 2, 462 82 VÄNERSBORG
inom tio dagar efter dagen för detta beslut.
Wyv
Agnetha Ericsson
0
Kopia till
Kommun
Ny ersättare
Parti
0
0
j PARTILLE KOMMUN
1
3!)
TJÄNSTESKRIVELSE
2014-12-02
Samhälisbyggnadskontoret
Hand läggare
Kennet Fasth
Diarienummer
Till
KS12012:90
Kommunstyrelsen
Svar på motion angående nolltolerans mot klotter
Sammanfattning
Fullmäktigeledamot Marianne Ahlborg har noterat att klotter förekommer lite överallt i
kommunen bla. har kommunens fina landrnärke “borgen” blivit nedkiottrad.
Kommunstyrelsen föreslås besluta att föreslå fullmäktige
Att med hänvisning till samhällsbyggnadskontorets tjänsteskrivelse daterad 2014-12-02
anta motionen “Nolltolerans mot klotter”.
Ärendet
Fullmäktigeledamot Marianne Ahiborg (FP) ställde 20 12-04-24 en motion till fullmäktige
angående Nolltolerans mot klotter. Fullmäktige remitterade motionen till kommunstyrelsen
för beredning. Arbetsutskottet remitterar motionen till samhällsbyggnadskontoret för
yttrande.
Bakgrund
Marianne Ahiborg noterar att klotter förekommer lite överallt och att det förfular miljön
och ger Partille kommun dålig reklam.
Fakta i ärendet
Enligt Marianne Ahlborg har många kommuner upprättat riktlinjer för hur klotter ska
bekämpas.
Marianne Ahiborg ger kommunstyrelsen i uppdrag att utarbeta riktlinj er för att motverka
klotter i Partille kommun.
Förvaltningens synpunkter
Sanihälisbyggnadskonteret anser att kortfattade övergripande riktlinjer skulle göra
hantering av klotter tydligare i verksamheten, vara ett sätt att motverka klotter i Partille och
bra som styrdokument vid upphandling av klottersanering.
Jörgen Hermansson
Samhällsbyggnadschef
Per Söderqvist
Teknisk chef
PARTILLE KOMMUN
Riktlinjer för hantering av klotter i Partille kommun
De offentliga miljöerna i Partille kommun ska upplevas som trygga, trivsamma och välskötta.
En del av detta är att klotter, olaglig graffiti och liknande skadegörelse inte accepteras.
Kommunens vision är nolltolerans mot klotter. Detta gäller för alla typer av fastigheter, mark,
anläggningar och fordon m.m. som sköts av Partille kommuns förvaltningar eller bolag. Även
andra företag, myndigheter, fastighetsägare med flera uppmanas att åtgärda olika typer av
skadegörelse skyndsamt.
Väl utformade och omhändertagna gemensamma miljöer bidrar till att förebygga klotter och
annan skadegörelse. Detta uppnås genom en medveten samhällsplanering och ett gott
förvaltande av kommunens fysiska miljö, men också genom att arbeta med frågorna på alla
nivåer i samhället.
Skolan har en viktig förebyggande roll i samverkan med sin hyresvärd. Genom ett gott
samarbete med polis och andra organisationer, samt privata fastighetsägare kan ett gemensamt
identifierande och förebyggande arbete åstadkommas.
•
Anmälan om upptäckt klotter ska på ett enkelt sätt kunna göras via hemsida och
kundcenter.
•
Då klotter har kommit till kommunens kännedom ska det hanteras genom att
dokumenteras och sedan avlägsnas och normalt polisanmälas.
•
Klotter och liknande skadegörelse ska normalt, och under förutsättning att temperatur
och väderlek tillåter sanering, åtgärdas inom 48 timmar från det att kommunen fått
kännedom om klottret genom anmälan eller på annat sätt.
•
Vid akuta behov ska åtgärd ske omgående efter kontakt med beställaren. Särskilt fokus
ska läggas på att skyndsamt avlägsna rasistiska ochleller stötande budskap.
0
:-—-
Postadress: Partille kommun, 433 82 Partille
Besöksadress: Gamla Kronvägen 34
E-post: [email protected]
Telefon: 031-792 1000
Webbplats: www.partille.se
Facebook: www.faoebook.comlkommunenPartille
PARTILLE KOMMUN
2012 -04— 24
Motion till Partifle Kommunfulirnäktige.
Dr
FC5 2/2. 91)
Nolltolerans mot klotter.
Det var med stor bestörtning här om veckan jag fick se att någon klottrat på vårt
fina landmärke “Borgen” i Partille. Tack och lov ombesörjdes borttagning av detta
klotter rekordsnabbt. Men tyvärr drabbas kommunen av detta fenomen lite överallt
och det både förfular vår miljö och är ingen bra reklam för PartUle.
Jag vet att i många kommuner har man upprättat riktlinjer för hur detta skall bekämpas.
Jag vill ge kommunstyrelsen i uppdrag att:
Utarbeta riktlinjer för att motverka klotter 1 Partille kommun.
P rti Ile 2012-04-24
Marianne Ahiborg
fptct La3ke
0
0
0
PARTILLE KOMMUN
3’
TJANSTESKRIVELSE
2015-01-20
Kommunkontoret
Hand lag gare
Maria Standar
Till
Fullmäktige
Diarienummer
KS/201 4:146
Svar på motion om medborgarförslag
Ärendet
Fullmälctigeledamoten Marijan Orlic (MP) ställde 20 14-06-17 en motion till fullmäktige
angående medborgarförslag. Motionen föreslår “att konimunfullmäktige inför
medborgarförslag i Partille kommun”. Förslaget har beretts av kommunkontoret.
Bakgrund
Sedan den 1juli 2002 har Sveriges kommun- och landstingsfullmäktige möjlighet att
besluta om att införa s.k. medborgarförslag. Enligt kommunallagen innebär
medborgarförslag en rätt för den som är folkbokförd i en kommun eller i ett landsting att
väcka ärenden i fullmäktige om frågor inom kommunens eller landstingets
ansvarsområden. Förslagsrätten gäller även barn och ungdomar liksom utländska
medborgare utan lokal rösträtt. Om medborgarförslag införs i en kommun så ska
fullmäktige besluta om föreskrifter för hur inkomna förslag ska hanteras.
Förvaltningens synpunkter
Medborgarförslag är en form av många för fördjupad dialog med kommunens invånare.
Under senare år har flera nya kanaler för kommunikation mellan kommunens politiker och
invånare etablerats. Sociala medier som till exempel Facebook och Twitter är idag
naturliga kanaler för frågeställningar och synpunkter. Under det pågående arbetet med ÖP
2035 har flera nya former för medborgardialog prövats i Partille. Under våren 2013
genomfördes en informationsturné med “Framtidshuset” som mötte upp i de olika
kommundelarna för att diskutera Partilles framtid med invånarna. Riktade dialoger med
hjälp av formen “fokusgrupp” genomfördes också med 18 olika grupper.
Det är förvaltningens synpunkt att exemplen ovan är en typ av medborgardialog som
mycket väl kan användas av kommunen igen i specifika frågor. Riktad dialog med vissa
grupper eller i vissa frågor kan också vara ett lämpligt komplement till den
medborgarundersökning som kommunen genomför vartannat år. Under en längre tid har
kommunen också diskuterat att skapa ett kundcenter och nu i höst startar arbetet med att
forma det kundcenter som ska vara i drift januari 2016. Syftet med kundcentret är
framförallt att kunna möta kommunens invånare snabbt, professionellt och samordnat och i
de kommunikationskanaler invånarna själva väljer.
Medborgardialog eller ett kundcenter kan inte likställas med formen medborgarförslag när
det gäller direkt inflytandet på politiska ärenden. Förvaltningen anser dock att dessa, för
Partille, relativt nya kanaler för påverkan tillsammans med mer etablerade former som
enkäter och system för synpunkts- och klagomålshantering ger bra möjligheter för Partilles
invånare att påverka den lokala politiken. Det är också förvaltningens bedömning att
PARTILLE KOMMUN
9 Kommunkontoret
arbetet med Partilles nya kundcenter i nuläget kräver omfattande resurser och att det därför
inte är lämpligt att skapa ytterligare en struktur i och med rutiner för medborgarförslag.
Oavsett fonnell struktur har kommunens invånare alltid möjlighet att ta direkt kontakt för
dialog med politiska partier eller enskilda politiker.
Fullmäktige avslår motionen och förslaget att införa medborgarförslag i Partille kommun.
Maria Standar
Ekonomichef
C)
0
0
(-
IL_LL-
i\J”’
-
Kommuflk0flt0t
2O1k16 16
ks )&“‘
miljopaftiet de ronc
art iii t’
Motion om Medborgarförslag
Medborgarförslag innebär en rätt för den som är folkbokförd i en kommun eller i ett
landsting att väcka ärenden i fullmäktige. Förslagsrätten tillfaller även barn och
ungdomar liksom utländska medborgare utan lokal rösträtt och på det sättet minska
avståndet mellan medborgare och de valda.
Denna möjlighet finns för kommuner sedan 1juli 2002. Strax efter att möjligheten gavs
till kommuner hade majoriteten av alla kommuner i Sverige infört medborgarförslag.
Mer exakt har idag 194 kommuner i Sverige infört medborgarförslag. Medborgarförslag
är ett självidart medel för medborgare i kommunerna att väcka ett ärende i
kommunfullmäktige.
Genom införandet av medborgarförslag ökar medborgarinflytandet och engagemanget.
Sveriges kommuner och landsting skriver:
“Detfinns kommuner och landsting som anser att man fått in många goda synpunkter
och idéer som man inte skulle kommitfram till själva”.
Medborgarförslag är ett sätt att minska avståndet mellan väljare och valda. Genom
förslagsrätten ges medborgare vidare möjligheter att påverka den lokala politikens
utformning direkt.
Enligt KL kapitel 523 § Ärenden i fullmäktige får väckas av
5. den som är folkbokförd i kommunen eller i en kommun inom landstinget, om
fullmäktige har beslutat det (medborgarförslag).
C
(
Självklart måste man ha riktlinjer för sådana förslag som t ex att medborgarförslagen
kan gälla allt som rör kommunens verksamhet och som kommunen är ansvarig för, men
att förslaget inte får vara rasistiskt eller odemokratiskt. De som får lämna
medborgarförslag är privatpersoner, medan möjligheten inte finns för föreningar och
organisationer. Alla medborgarförslag som kommer in till kommunen är allmänna och
offentliga. Det betyder att alla har rätt att läsa dem. Amnen av olika slag får inte tas upp
i samma medborgarförslag, det vill säga om man vill ta upp fler frågor måste man lämna
in ett förslag för vaje fråga. Förslaget bör skrivas enkelt och det ska tydligt framgå vad
förslaget gäller.
Ytterligare en fördel med medborgarförslag är att våra medborgare upplyser politikerna
om vad kommunens invånare tycker genom att skicka in en idé på förändring.
Därför vill vii Milj öpartiet
• Att Kommunfullmäktige inför medborgarförslag i Partille kommun
För Miljöpartiet de gröna i Partille
Marijan Orlic
it1%
0
0
0
0•
1 PARTILLE KOMMUN
TJÄNSTESKRIVELSE
2O15-O1-
Samhällsbyggnadskontoret
Handläggare
Maria Gunnarsson
Diarienummer
Till
Fullmäktige
KS!201 3:243
Svar på motion angående bättre utomhusmiljöer och mer
utom hustid för barnen på Partilles förskolor och skolor
Med hänvisning till samhällsbyggnadskontoret och utbildningsnämndens yttrande i samråd
med styr-BUS, daterat den 16juni 2014 beslutas att
1. Motionen bifalles vad gäller första punkten.
2. Motionens andra punkt avslås.
3. Motionens tredje punkt avslås.
Sammanfattning
Anna Strand (C) väckte den 28 oktober 2013 en motion om bättre utomhusmiljöer och
mer utomhustid för barnen på Partilles förskolor och skolor.
1 motionen föreslås sammanfattningsvis att:
1. kommunen utreder hur man kan säkerställa att inspirerande och trygga
utomhusmiljöer finns att tillgå i samtliga närområden till kommunens för- och
grundskolor.
2. mötesplatser för småbarnsföräldrar skapas i anslutning till dessa utomhusmiljöer.
3. kommunen uppmuntrar samtliga för och grundskolor i Partille att förlägga en del
av undervisningstiden utomhus, företrädesvis i ämnen som enkelt kan föraukras i
naturen såsom biologi, geografi och kemi.
Motionen har remitterats till samhällsbyggnadskontoret och utbildningsnämnden för
yttrande i samråd med styr-BUS och Yttre milj ögruppen. Yttrandet innebär att den första
punkten i motionen bifalles, den andra punkten avslås eftersom den utreds i punkt ett, och
den tredje punkten avslås. Observera att motionen och innevarande förslag till yttrande
från styr-BUS även innehåller frågeställningar som inte direkt berör
sanihälisbyggnadskontorets ansvarsområde.
Utbildningsnämnden har 2014-12-09 antagit styr-BUS yttrande som sitt egna.
Utbildningsnämnden kompletterade då bifallet i punkt ett med uppmaningen att SKL:s
tidigare arbete med jämställdhetsintegrerade lekplatser och skolgårdar ska beaktas i
utredningen.
Beskrivning av ärendet
mer utornhustid för barnen på Partille kommuns förskolor och skolor.
1 motionen framhålls att aktiviteter utomhus minskar negativa faktorer som stress,
vantrivsel och övervikt hos barn och ungdomar samt att frisk luft och rörelse är viktigt för
hälsan, välmående och för att uppnå goda skolresultat. Motionären anser att lärande
utomhus ger nya pedagogiska möjligheter. Motionären framhåller Partilles “Skolskogar”
som goda exempel men framhåller att det finns behov i hela kommunen, i större
omfattning och i olika former. Motionären påpekar att många förskolor och skolor har
eftersatta miljöer och att de fysiska miljöerna och Iekplatserna behöver ses över.
Motionären anser att det är av stor vikt att kommunen satsar på bra lekplatser och
utemiljöer i direkt anslutning till förskolor och skolor.
Arendet har remitterats till samhallsbyggnadskontoret och utbildningsnamnden for
yttrande i samråd med styr-BUS. En arbetsgrupp från planeringsavdelningen,
miljöenheten och utbildningsnämnden har arbetat fram ett yttrande som sedan behandlats
av styr-BUS.
Yttrande i samråd med styr-BUS 2014-06-16
Punkt 1. Utredning
De frågor som tas upp i motionen är aktuella i kommunen. Kommunen tar ofta emot
frågor kring barnens utomhusmiljöer. Att skapa möjligheter till ökad aktivitet för barn
och unga i deras närområden är viktigt i planering av våra offentliga miljöer. Det ställer
krav på den fysiska planeringen att skapa trygga och säkra utonihusmiljöer. 1 planering är
det också viktigt att beakta att barn och vuxnas mobilitet ser olika ut, barn, äldre och
funktionshindrade är i större omfattning beroende av vad som finns i deras direkta
närområde. 1 arbetet med den nya översiktsplanen lyfts frågor kring våra utomhusmilj öer,
liksom i kommunens detaljplanearbete. 1 detaljplaner skapas möjligheter för lekoch
aktivitetsmiljöer där så är möjligt/lämpligt.
Kommunen arbetar redan idag aktivt med att öka barnperspektivet i den fysiska
planeringen och det finns ett flertal samarbeten över förvaltningsgränserna.
Utbildningsförvaltningen tillsammans med samhällsbyggnadskontoret arbetar för att
fånga in barn och ungas tankar och idéer kring hur vi kan stärka våra offentliga miljöer.
Exempel på sådan samverkan sker genom Elev-Bus, IDEFICS, yttre miljögrupp,
samverkan med Porthälla gymnasium men också genom trygghetsvandringar i direkt
anslutning till skolområden. Trygghetsvandringar genomförs för att öka trafiksäkerheten
kring kommunens skolor. Målet med trygghetsvandringarna är att skapa en säkrare
skolväg för barnen så att föräldrar kan känna trygghet och våga låta barnen gå eller cykla
till skolan.
Vad gäller förskolor och skolornas utemilj öer är utgångspunkten att varje förskolalskola
ska ha en hälsosam utonihusmiljö. Förskolor och skolor är anmälningspliktiga
verksamheter enligt milj öbalken, vilket innebär att den som driver förskolan har ansvar
för att förskolans miljö är hälsosam både inomhus och utomhus. Bygg- och
milj önämnden utövar tillsyn på förskolor/skolor med syfte att kontrollera miljöerna är
hälsosamma för barnen som vistas där. Milj öavdelningen ser en negativ utveckling vad
gäller utformningen av nya förskolor i kommunen, som numera planeras för ett högt antal
barn på små inomhusytor. Tyvärr är också utearean ofta mycket liten. Trånga
c
inomhusmilj öer innebär ökad risk för smittspridning, höga ljudnivåer och dålig
luftkvalitet. Utomhusvistelse är ett sätt att motverka att barnen utsätts för dessa
hälsorisker. 1 en hälsosam uteniiljö ska barn inte utsättas för skadligt buller eller
luftföroreningar, gården ska vara tillräckligt stor i förhållande till antal barn och det ska
finnas möjlighet att vistas och leka i skugga. Vid tillämpning av lagkraven beaktas både
lokala, regionala och nationella milj ömål, samt FN:s barnkonvention. En vägledning
framtagen av BMN skulle kunna tydliggöra i ett tidigt skede för verksanihetsutövare,
fastighetsägare och planerare vilka lagkraven är samt BMN:s råd om hur kraven kan
uppfyllas, framför allt avseende förskolornas lokalisering och utformning av både lokaler
och utomhusmiljö. Kostnader som annars kan uppstå för att förhindra hälso- och
milj öproblem i ett senare skede kan då undvikas.
Partille växer snabbt och frågan om barns utemiljöer i kommunen är aktuell och viktig.
En utredning skulle kunna ge svar på hur vi ska planera och ge plats för nya och
befintliga lekoch aktivitetsytor i hela kommunen. 1 punkt ett yrkar motionären att en
utredning ska säkerställa att utomhusmilj öer fumas att tillgå i samtliga närområden till
kommunens för- och grundskolor. Den utredningen bör omfatta hela kommunen och inte
enbart skol- och förskolornas närområden. Utredningen kan då ge ett svar på var behoven
är störst och var lämpliga områden finns. På SBK pågår just nu en inventering av
lekplatser samt en utredning av rekreationsmiljöer inom ramen för översiktsplanearbetet.
Motionen bör bifallas vad gäller första punkten i enlighet med ovanstående stycke.
Punkt 2. Mötesplatser för småbarnsföräldrar
De platser som utreds i ovan nämnda utredning ska kunna fungera även som mötesplatser
för småbarnsföräldrar.
Motionens andra punkt bör därför avslås, då den ingår i punkt ett.
Punkt 3. Undervisningstid utomhus
Det som styr lärares val av metoder och lärmiljöer för barn och elever är hur målen som
finns i läroplan för förskolan respektive grundskolan på bästa sätt ska uppnås. När dessa
val görs är det lärarens professionalitet som avgör valet. För att visa på möjligheter, att
som motionären önskar, uppmuntra till undervisning utomhus, har
Utbildningsförvaltningen bland annat tagit fram en inspirationsbroschyr med titeln “Att
arbeta med utomhuspedagogik och friluftsliv idéer och stöd för Partille kommuns
skolor”.
—
Motionens tredje punkt bör därför avslås.
Jörgen Hermansson
PARTILLE KOMMUN
1 UtbHdningsn
PROTOKOLLSUTDRAG
2014-12-09
ämnden
Utses att justera: Kent Vahlén (FP) och Magnus Garå (V)
§ 67
Svar på motion om utemiljöer (UN/2013:342)
Ärendet
mer utomhustid för barnen på Partilles förskolor och skolor.
)
•
kommunen utreder hur man kan säkerställa att inspirerande och trygga
utomhusmiljöer finns att tillgå i samtliga närområden till kommunens för- och
grundskolor.
•
mötesplatser för småbarnsföräldrar skapas i anslutning till dessa utomhusmiljöer.
•
kommunen uppmuntrar samtliga för och grundskolor i Partille att förlägga en del
av undervisningstiden utomhus, företrädesvis i ämnen som enkelt kan förankras i
naturen såsom biologi, geografi och kemi.
I)
yttrande i samråd med styr-BUS. Nedan redovisas den slutliga rapporten. Observera att
det även innebär de frågeställningar som inte direkt berör utbildningsnämndens
ansvarsområde.
Beslutsunderlag
Arbetsutskottets protokoll 141201
Förvaltningens tjänsteskrivelse daterad 141119
BESLUT
Nämnden antar rapporten och svaren på frågeställningarna som sina egna och översänder
svaret till konirnunflillmäktige. Nämnden kompletterar också bifallet i punkt ett med
uppmaningen att SKL: s tidigare arbete med j ämställdhetsintegrerade lekplatser och
skolgårdar ska beaktas i utredningen.
0
2
Vid protokollet
Therese Tanner
Sekreterare
Justerat
Margareta Lewander
Ordförande
Justeringen av protokollet tillkännagiven på Partille kommuns anslagstavla 2014-12-15.
Rätt kopierat intygar
Therese Tanner
2
1‘)1 PARTILLE KOMMUN
TJÄNSTESKRIVELSE
2014-11-19
Utbildningsförvaltningen
Haridläggare
Therese Tanner
Till
Utbildningsnämnden
Diarienummer
UN/2013:342
Svar på motion om utemiljöer
Sammanfattning
Anna Strand (C) väckte den 28 oktober 2013 en motion om bättre utomhusmiljöer
och mer utomhustid för barnen på Partilles förskolor och skolor.
•
kommunen utreder hur man kan säkerställa att inspirerande och trygga utom
husmiljöer finns att tillgå i samtliga närområden till kommunens för- och
grundskolor.
•
mötesplatser för småbamsföräldrar skapas i anslutning till dessa utomhusmil
jöer.
•
kommunen uppmuntrar samtliga för och grundskolor i Partille att förlägga en
del av undervisningstiden utomhus, företrädesvis i ämnen som enkelt kan för
ankras i naturen såsom biologi, geografi och kemi.
yttrande i samråd med styr-BUS. Nedan redovisas den slutliga rapporten. Observera
att det även innebär de frågeställningar som inte direkt berör utbildningsnämndens
ansvarsområde.
Nämnden antar rapporten och svaren på frågeställningarna som sina egna och översänder svaret till kommunfullmäktige.
Ärendet
Beskrivning av ärendet
Anna Strand (C) väckte den 28 oktober 2013 en motion om bättre utomhusmiljöer
och mer utomhustid för barnen på Partille kommuns förskolor och skolor.
1 motionen framhålls att aktiviteter utomhus minskar negativa faktorer som stress,
vantrivsel och övervikt hos barn och ungdomar samt att frisk luft och rörelse är vik
tigt för hälsan, välmående och för att uppnå goda skolresultat. Motionären anser att
lärande utomhus ger nya pedagogiska möjligheter. Motionären framhåller Partilles
“Skolskogar” som goda exempel men framhåller att det finns behov i hela kommu
C
c
nen, i större omfattning och i olika former. Motionären påpekar att många förskolor
och skolor har eftersatta miljöer och att de fysiska miljöerna och lekplatsema behö
ver ses över. Motionären anser att det är av stor vikt att kommunen satsar på bra lek
platser och utemiljöer i direkt anslutning till förskolor och skolor.
Ärendet har remitterats till samhälisbyggnadskontoret och utbildningsnämnden för
yttrande i samråd med styr-BUS. En arbetsgrupp från planeringsavdelningen, miljöenheten och utbildningsnämnden har arbetat fram ett yttrande som sedan behandlats
av styr-BUS.
Yttrande
Punkt 1. Utredning
De frågor som tas upp i motionen är aktuella i kommunen. Kommunen tar ofta emot
frågor kring barnens utomhusmiljöer. Att skapa möjligheter till ökad aktivitet för
barn och unga i deras närområden är viktigt i planering av våra offentliga miljöer.
Det ställer krav på den fysiska planeringen att skapa trygga och säkra utomhusmil
jöer. 1 planering är det också viktigt att beakta att barn och vuxnas mobilitet ser olika
ut, barn, äldre och funktionshindrade är i större omfattning beroende av vad som
finns i deras direkta närområde. 1 arbetet med den nya översiktsplanen lyfts frågor
kring våra utomhusmiljöer, liksom i kommunens detaljplanearbete. 1 detaljplaner
skapas möjligheter för lekoch aktivitetsmiljöer där så är möjligt/lämpligt.
Kommunen arbetar redan idag aktivt med att öka barnperspektivet i den fysiska pla
neringen och det finns ett flertal samarbeten över förvaltningsgränserna. Utbildningsförvaltningen tillsammans med samhällsbyggnadskontoret arbetar för att fånga in
barn och ungas tankar och idéer kring hur vi kan stärka våra offentliga miljöer. Ex
empel på sådan samverkan sker genom Elev-Bus, IDEFICS, yttre miljögrupp, sam
verkan med Porthälla gymnasium men också genom trygghetsvandringar i direkt
anslutning till skolområden. Trygghetsvandringar genomförs för att öka trafiksäker
heten kring kommunens skolor. Målet med trygghetsvandringarna är att skapa en
säkrare skolväg för barnen så att föräldrar kan känna trygghet och våga låta barnen
gå eller cykla till skolan.
Vad gäller förskolor och skolornas utemiljöer är utgångspunkten att varje för
skola/skola ska ha en hälsosam utomhusmiljö. Förskolor och skolor är anmälnings
pliktiga verksamheter enligt miljöbalken, vilket innebär att den som driver ifirskolan
har ansvar för att förskolans miljö är hälsosam både inomhus och utomhus. Byggoch miljönämnden utövar tillsyn på förskolor/skolor med syfte att kontrollera miljö
erna är hälsosamma för barnen som vistas där. Miljöavdelningen ser en negativ ut
veckling vad gäller utformningen av nya förskolor i kommunen, som numera plane
ras för ett högt antal barn på små inomhusytor. Tyvärr är också utearean ofta mycket
liten. Trånga inomhusmiljöer innebär ökad risk för smittspridning, höga ljudnivåer
och dålig lufikvalitet. Utomhusvistelse är ett sätt att motverka att barnen utsätts för
dessa hälsorisker. 1 en hälsosam utemiljö ska barn inte utsättas för skadligt buller
eller luftföroreningar, gården ska vara tillräckligt stor i förhållande till antal barn och
det ska finnas möjlighet att vistas och leka i skugga. Vid tillämpning av lagkraven
beaktas både lokala, regionala och nationella miljömål, samt FN:s barnkonvention.
En vägledning framtagen av BMN skulle kunna tydliggöra i ett tidigt skede för verk
samhetsutövare, fastighetsägare och planerare vilka lagkraven är samt BMN:s råd om
hur kraven kan uppfyllas, framför allt avseende förskolornas lokalisering och ut-
formning av både lokaler och utomhusmiljö. Kostnader som annars kan uppstå för att
förhindra hälso- och miljöproblem i ett senare skede kan då undvikas.
Partille växer snabbt och frågan om barns utemiljöer i kommunen är aktuell och vik
tig. En utredning skulle kunna ge svar på hur vi ska planera och ge plats för nya och
befintliga lekoch aktivitetsytor i hela kommunen. 1 punkt ett yrkar motionären att
en utredning ska säkerställa att utomhusmiljöer finnas att tillgå i samtliga närområ
den till kommunens för- och grundskolor. Den utredningen bör omfatta hela kom
munen och inte enbart skol- och förskolornas närområden. Utredningen kan då ge ett
svar på var behoven är störst och var lämpliga områden finns.
Motionen bör bifallas vad gäller första punkten, att uppdrag ges att redovisa en ut
redning i enlighet med ovanstående stycke.
c
Punkt 2. Mötesplatserför småbarnsfciriildrar
De platser som utreds i ovan nämnda utredning ska kunna fungera även som mötes
platser för småbarnsföräldrar.
Motionens andra punkt bör därför avslås, då den ingår i punkt ett.
Punkt 3. Undervisningstid utomhus
Det som styr lärares val av metoder och läriniljöer för barn och elever är hur målen
som finns i läroplan för förskolan respektive grundskolan på bästa sätt ska uppnås.
När dessa val görs är det lärarens professionalitet som avgör valet. För att visa på
möjligheter, att som motionären önskar, uppmuntra till undervisning utomhus, har
Utbildningsförvaltningen bland annat tagit fram en inspirationsbroschyr med titeln
“Att arbeta med utomhuspedagogik och friluftsliv idéer och stöd för Partille kom
muns skolor”.
-.
Motionens tredje punkt bör därför avslås.
Karl-Olof Petersson
förvaltningschef
(.
PART!LLE KOMMUN
Kommunkontoret
2013-10-28
—
Dnr
Ks ,2/5
ctt katlbart ual
CENTERPARTIET
Motion för bättre utomhusmiljöer och mer utomhustid
för barnen på Partilles förskolor och skolor
Forskningen visar att negativa faktorer som stress, vantrivsel och övervikt hos barn och ungdomar
minskar genom möjlighet till aktiviteter utomhus. Forskningen visar också att frisk luft och rörelse är
viktigt för hälsa och välmående samt för att uppnå goda skolresultat. Lärande utomhus öppnar även
upp för nya pedagogiska möjligheter med kreativitet i fokus, vilket leder till långvarigt lärande.
l Partille finns redan en del goda exempel inom detta område. Bl a har man instiftat “Skolskogar” där
möjligheter ges till pedagogisk verksamhet utomhus och med skogen som undervisningslokal. Detta
finns idag i Lexby, Sävedalen och Björndammen men vi ser behovet i hela vår kommun, i större
omfattning och i flera olika former.
Likaså behöver de fysiska utemiljöerna och lekplatserna ses över då många förskolor och skolor har
eftersatta utemiljöer (även om det även här finns goda exempel, såsom byggandet av
generationsparkerna vid Vallhamra- och Björndammens skolor). Exempelvis kan nämnas att när
barnen på Lillegårdsskolan ska få uppleva en riktigt bra lekplats så tar pedagogerna med barnen på
lokaltåget till Lerums kommun och promenerar till deras fina lekplats vid Aludden, Aspedalen.
Lekplatsen har flera lekställningar, leknät, basket- och beachvolleyplan samt är handikappanpassad
och tillgänglig för alla. Vi menar att denna möjlighet bör finnas även i vår egen kommun då
närhetsprincipen är viktig för att få ett högt nyttjande. Vi ser vikten av att Partille kommun satsar på
bra lekplatser och utemiljöer i direkt anslutning till förskole- och skolanläggningar. Dessa platser ska
även fungera som inbjudande mötesplatser för nyblivna föräldrar tillsammans med sina barn.
Med anledning av ovan yrkar jag att:
-
-
-
kommunen utreder hur man kan säkerställa att inspirerande och trygga utomhusmiljöer
finns att tillgå i samtliga närområden till kommunens för- och grundskolor.
mötesplatser för småbarnsföräldrar skapas i anslutning till dessa utomhusmiljöer.
kommunen uppmuntrar samtliga för- och grundskolor i Partille att förlägga en del av
undervisningstiden utomhus, företrädelsevis i ämnen som enkelt kan förankras i naturen
så som biologi, geografi och kemi.
2013-10-28
Anna Strand
Gruppledare och fullmäktigeledamot
Centerpartiet
c
0
0
0
1 PARTILLE KOMMUN
3!i
TJÄNSTESKRIVELSE
2015-01-27
Hand Ig gare
Maria Gunnarsson
Till
Fullmäktige
Diarienummer
KS12013:108
Svar på motion angående friska aktiva barn i Partille kommun
Sammanfattning
Jan Norberg och Gitte Caous (S) har inkomniit med en motion gällande anläggandet av en
lekoch aktivitetspark i området Mellby/Ogärdet.
1 motionen sammanfattas att Partille kommun är en populär kommun och befolkningen
ökar och vi får också generationsskiften inom befintliga områden. Ett sådant område är
Mellby/Ögärdet, här finns idag över 150 barn i åldrarna 0-15 år och över 50 ungdomar i
åldrarna 16-19 år. 1 området finns gräsytor och enkla sandlådor, men ingen lek eller
aktivitetspark.
Socialdemokraterna yrkar om att kommunen anlägger en lek och aktivitetspark i området
Mellby/Ögärdet.
Svar på motionen
Barn och ungas utemiljö är en viktig del i den fysiska planeringen. Att skapa möjligheter
till ökad aktivitet för barn och unga i deras närområden är en viktig del i planering. Hänsyn
bör även tas till att barn och vuxnas rörelseförmåga ser olika ut, barn, äldre och funktions
hindrade är i större omfattning beroende av vad som finns i deras direkta närområde.
Samhällsbyggnadskontoret arbetar aktivt med att öka barnperspektivet i vår planering och
idag finns ett flertal samarbeten med utbildningsförvaltningen för att fånga in barn och
ungas perspektiv på hur vi kan stärka våra offentliga miljöer. Exempel på sådan samverkan
sker genom Elev-Bus, IDEFICS och samverkan med Porthälla gymnasium men också
genom trygghetsvandringar i anslutning till skolområden. Ytterligare samarbeten sker
genom Yttre milj ögruppen.
Ett arbete pågår även med att ta fram en kommunomfattande översiktsplan. Ett led i detta
arbete är att se över vilka behov dagens och framtidens Partillebor har. Översiktsplanen ska
ge en övergripande helhetsbild och fungera som vägledning för framtida beslut samt ge oss
ett planeringsunderlag där vi kan se vilka behov våra olika kommundelar har.
Inom det aktuella området finns idag ett antal kommunala lekplatser samt ett antal gräsytor
som eventuellt skulle kunna möjliggöra ytor för lek- eller aktivitspark.
Avslå motionen.
Ett anläggande av en ny park kräver fortsatta utredningar kring lämplig placering, storlek,
omfattning i förhållande till antal barn i området. En ny anläggning medför även ökade
driftkostnader. För att göra en bedömning av platsens lämplighet och behov ser
samhällsbyggnadskontoret ett behov av att studera kommunen som helhet. Samhälls
byggnadskontoret får frågor om behov av lekplatser på flera platser i kommunen och för att
göra en rättvis bedömning ser kontoret att en övergripande utredning bör göras som
omfattar hela kommunen.
Jörgen Hermansson
Nina Hannula
Planarkitekt
0
0
0
0
LLE KOMMUN
1
Kommunkontoret
7
LLI
Partille kommun vill ha friska aktiva barn
Partille är på många sätt en bra kommun fc5r barn och unga att bo och växa upp i. Kommunen
har ett uttalat barnperspektiv och några av de saker som till och med fitt nationell
uppmärksamhet är vårt BUS-arbete och vårt arbete med att låta barn och unga delta i
stadsutveckling.
Kommunen är måna om att barnen ska få utrymme att röra sig både i och utanfi5r skolan.
Därför har vi också satsat medel på att skapa platser som stimulerar barns lek och aktiviteter.
Skateparken vid Björndarumen är ett bra exempel.
Kommunen deltar också i ett EU-projekt, IDEFICS, som ser till barnens kost och
aktivitetsmönster. Projektet ger också både barn, föräldrar och personal kunskaper inom
förebyggande hälsoarbete.
Partille är en populär kommun och befolkningen ökar och vi får också generationsskiften
inom befintliga områden. Ett sådant område är Mellby/Ogärdet, här finns idag över 150 barn i
åldrarna 0-15 år och över 50 ungdomar i åldern 16-19.
1 området finns gräsytor och enkla sandlådor, men ingen lek eller aktivitetspark
Vi socialdemokrater yrkar därför
att
kommunen anlägger en lek och aktivitetspark i området MellbyJÖgärdet
0
Partille 2013-04-19
EJ
Jan Norberg och Gitte Caous, Socialdemokraterna.
c
0
0
0
A PARTI L LE KOMMUN
TJANSTESKRIVELSE
2015-02-05
Kommunkontoret
Hand läggare
Carina Marklinder
Till
Fuflmäktige
Diarienummer
KS12015:13
Ärenden som inte slutbehandlats i kommunstyrelsens
arbetsutskott, kommunstyrelsen och fullmäktige
C
i)
Sammanfattning
Kommunkontoret har gjort den årliga inventeringen av ärenden som inte avslutats i
kornrnunstyrelsens diarium (med undantag av motioner som behandlas för sig). Ansvarig
nämnd eller förvaltning har, i bifogad förteckning, meddelat när ärendena beräknas vara
klara för politisk behandling.
Arbetsutskottets förslag till konimunstyrelsen:
Kommunstyrelsen ger berörda nämnder och förvaltningar i uppdrag att återredovisa
ärenden inom den tid som anges.
Arbetsutskottets förslag till kommunstyrelsen och fullmäktige:
Kommunfullmäktige ger berörda nämnder i uppdrag att återredovisa ärendena inom den tid
som anges.
Johanna Rössberger
Kommunsekreterare
c
)
0
0
0
Ej avslutade ärenden per den 31 december 2014
Ärende
2015-02-09
Redovisning
KS/1 998:157
Uppdrag att göra en översyn av gällande markavtal Ugglum 3:51
Pågående. Oversyn görs
och 3:131
under 2015.
KSAU § 44B/l 998: Arbetsutskottet ger Stadsbyggnadskontoret i uppdrag
att göra en översyn av gällande markavtal.
KS/2008: 120
Detaljplan Kyrktorget Partifie 11:47 m.fl.
KS 2013-01-15, § 8 Kommunstyrelsen godkänner utlåtandet samt
förslag till antagande av “Detaljplan för Kyrktorget i Partille kommun,
Västra Götalands län”.
Kommunstyrelsens förslag till fullmäktige:
Fullmäktige antar, under förutsättning att exploateringsavtalet
undertecknas av motpart, “Detaljplan för Kyrktorget i Partille kommun,
Pågående
KS/2009: 153
Detaljplan för bostäder i Kåbäcken, del av Kåbäcken 11:1 m.fl.
KSAU 2014-11-11, § 76 Arbetsutskottet godkänner
granskningsutlåtandet samt övriga planhandlingar och ger
samhällsbyggnadskontoret i uppdrag att sända” Detaljplan för bostäder i
Kåbäcken, del av Kåbäcken 11:1 m.fl.” på en andra granskning.
Sanihällsbyggnadskontoret
Pågående
KS/201 1:124
Detaljplan för bostäder på Kv. Kniven
KS 2011-08-09, § 128 Kommunstyrelsen ger
samhälisbyggnadskontoret i uppdrag att pröva frågan och
förutsättningarna för bostäder på Kv. Kniven.
Sanihällsbyggnadskontoret
Vilande
—
-
-
-
-
c
KS/20 12:103
Exploaterings avtal Kyrktorget
Pågående
KS 2013-01-15, § 9 Kommunstyrelsen ger, under förutsättning av
fullmäktiges beslut enligt nedan, samhällsbyggnadskontoret i uppdrag att
genomföra marköverföringama i enlighet med överenskommelsema om
fastighetsbildning och detaljplanens förutsättningar.
Konununstyrelsens förslag till fullmäktige:
Fullmäktige godkänner upprättat exploateringsavtal för
detaljplaneområdet “Kyrktorget i Partille kommun, Västra Götaland län”
med tillhörande överenskommelser om fastighetsbildning.
-
-
c
KS/2012: 104
Exploateringskalkyl Kyrktorget
KS 2013-01-15, § 10 Kommunstyrelsens förslag till fullmäktige:
Fullmäktige godkänner upprättad exploateringskalkyl daterad
2012-11-20 för detaljplaneområdet “Kyrktorget i Partille kommun,
—
-
1 (4)
Sarnhällsbyggnadskontoret
Pågående
2015-02-09
KS/20 12:146
Detaljplan- bostäder, verksamheter, förskola samt värdshus vid
Jonsereds fabriker
KS 2013-12-03, § 163 Kommunstyrelsen godkänner det för området
Jonsereds fabriker upprättade planavtalet.
S amhälisbyggnadskontoret
Pågående
KS/20 12:170
Detaljplan för verksamheter, Kåbäcken 11:1 m fl.
KS 2012-10-30, § 126 Kornmunstyrelsen ger
samhälisbyggnadskontoret i uppdrag att upprätta en detaljplan för
verksamhetsområdet. Planarbetet avses att utföras med normalt
planförfarande.
Pågående
KS/2012:181
Ny arena i Partile kommun
KF 20 12-1 1-20, § 95 Fullmäktige ställer sig bakom Partillebo AB:s
uppförande av Partille Arena och beslutar att bidra med följande
finansiering:
Ett investeringsbidrag om 50 miljoner kronor år 2012
*
Ett årligt investeringsbidrag om 10 miljoner kronor år 2012, 2013
och 2014
*
En årlig hyra om 10 miljoner kronor (basår 2012) år 2015 och
tillsvidare
*
Beviljande av kommunal borgen om 300 miljoner kronor
Konimunchef
Pågående
-
-
-
Fullmäktige ger vidare kommunchefen i uppdrag att utreda
driftsformema för arenan samt att diskutera lämplig samordning med
Partillebo AB om den politiska visionen för framtida simhall.
KS/2012: 197
Detaljplan för bostäder Lexby by
Pågående
KS 2012-1 1-28, § 141 -Kommunstyrelsen ger samhälisbyggnadskontoret
i uppdrag att upprätta en detaljplan för bostäder i Lexby by.
KS/20 12:21 1
Detaljplan för bostäder och handel Gökegård, Öjersjö 2:3 m.fl.
KSAU 2014-02-12, § 11 Arbetsutskottet godkänner “Detaljplan för
bostäder och handel Gökegård, Öjersjö 2:3 m fl.” samt tillhörande
behovsbedömning och ger samhällsbyggnadskontoret i uppdrag att
samråda om detaljplanen.
Pågående
-
KS/20 13:27
Detaljplan för skola och bostäder i Hägnekreken, del av Öjersjö 6:3 Pågående
mil.
KSAU 2014-11-11, § 75 Arbetsutskottet godkänner upprättat förslag till
“Detaljplan för skola och bostäder i Hägnekreken, Öjersjö 6:3 m fl.” samt
tillhörande samrådsredogörelse och ger samhällsbyggnadskontoret i
uppdrag att sända ut detaljplanen på granskning.
-
2 (4)
(
2015-02-09
KS/20 13:65
Detaljplan för bostäder Ugglum 8:22 m.fl.
KF 2014-11-26, § 97 Fullmäktige antar “Detaljplan för bostäder
Ugglum 8:22 m.fl.”.
Antagen men överklagad.
KS/20 13:139
Motion Högre kravsättning vid offentlig upphandling
KS 2013-09-10, § 114 Kommunstyrelsen ger kommunkontoret i
uppdrag att, i samverkan med berörda förvaltningar, ta fram underlag för
mål för vilken mat kommunen ska servera i sin verksamhet.
Kornmunkontoret
Pågående
KS/20 13:142
Detaljplan för förskola Ugglum 4:205 och 4:665
KS 2013-09-10, § 119- Komniunstyrelsen ger
sanihällsbyggnadskontoret i uppdrag att upprätta en detaljplan för
Ugglum 4:205 och 4:665 i syfte att anlägga en förskola samt tillhörande
parkering.
Pågående
KS/20 13:151
Detaljplan för parkmark vid Bockemossen, Ugglum 201:2
KS 2013-09-10, § 120 Kommunstyrelsen ger
samhällsbyggnadskontoret i uppdrag att upprätta en detaljplan för
parkmark vid Bockemossen, Ugglurn 201:2.
Pågående
KS/20 13:240
Detaljplan för hotell, del av Jonsered 1:13, 1:14 m fl.
KSAU 2014-03-11, § 19 Arbetsutskottet godkänner
planprogramhandlingen, behovsbedömningen och
fastighetsförteckningen för hotell Bokedalen och ger
samhällsbyggnadskontoret i uppdrag att samråda om planprogrammet.
Pågående
KS/20 14:127
Begäran om planuppdrag Verksamhet för indoor skydiving 1
Mellby 1:105, 1:84 m.fl.
KS 20 14-1 1-05, § 96 Kommunstyrelsen ger samhällsbyggnadskontoret
i uppdrag att upprätta en detaljplan för Mellby 1:105, 1:84, 1:36, 1:6,
1:11, 1:8 och del av Mellby 1:9 i syfte att pröva möjligheten att etablera
en verksamhet avsedd för indoor skydiving.
Pågående
-
-
—
0
-
-
-
-
Komniunkontoret
KS/2014: 167
Pågående
kommun
Partille
1
Bredbandsstrategi, 100 procent fiber
KS 2014-11-05, § 95 Kommunstyrelsen beslutar att anta föreslagen
strategi “Bredbandsstrategi, 100 procent fiber i Partille kommun” och ger
kommunkontoret i uppdrag att genom ett upphandlingsförfarande teckna
avtal med utvald leverantör.
-
3 (4)
2015-02-09
KS/20 14:204
Pågående
Detaljplan för bostäder Paradiset, del av Mellby 116:5 m.fl.
KS 2014-1 1-05, § 97 Kommunstyrelsen ger samhälisbyggnadskontoret
i uppdrag att upprätta en detaljplan för fastigheterna Mellby 116:10, 2:47,
2:86,2:127,2:113, 1:66,1:25 ochdelav 116:5medsyfieattpröva
möjligheten att uppföra bostadshus i form av lägenheter, samt lösa
til1ging1igheten för fastigheten Mellby 116:5.
-
KS/201 4:207
Planbesked samt begäran om planuppdrag för förskola i Kåhög,
Kåhög 2:36 m.fl.
KS 2014-12-02, § 109 Konimunstyrelsen tillstyrker ett positivt
planbesked för fastigheterna Kåhög 2:36 m.fl. samt ger
förskola och serviceändamål i Kåhög på fastigheterna Kåhög 2:36 m.fl.
Sanihälisbyggnadskontoret
Pågående
KS/201 4:228
Planbesked samt begäran om planuppdrag för utökning av
förskoleverksamhet i Jonsered, Manered 5:4 m.fl.
KS 20 14-12-02, § 108 Kommunstyrelsen tillstyrker ett positivt
planbesked för fastigheten Manered 5:4 m.fl. samt ger
förskola och serviceändamål i Jonsered på fastigheten Manered 5:4 m.fl.
Vilande
KS/201 4:229
Planbesked samt begäran om planuppdrag för bostäder, idrott och
centrumfunktioner vid Partillebohallen
KS 2014-12-02, § 110 Kommunstyrelsen tillstyrker ett positivt
planbesked för del av fastigheten Partille 2:14 samt ger
bostäder, idrottsändamål, centrumfunktioner och parkering för berört
område.
Pågående
-
-
-
C
c
4 (4)
PARTI LLE KOMMUN
3’
TJÄNSTESKRIVELSE
2O15-O2-O
Kommunkontoret
Hand läggare
Carina Marklinder
Till
Fullmäktige
Diarienummer
KS/2015:12
Redovisning av ej besvarade motioner år 2014
Sammanfattning
Kommunallagen 5 kap 33 § säger att “en motion bör beredas så, att fullmäktige kan fatta
beslut inom ett år från det att motionen väcktes. Om beredningen inte kan avslutas inom
denna tid, skall detta och vad som kommit fram vid beredningen anmälas till fullmäktige
inom samma tid. Fullmäktige får då avskriva motionen från vidare handläggning”.
Bifogad förteckning visar samtliga obesvarade motioner per den 31 december 2014 och när
respektive remissinstanser planerar att yttra sig över motionerna.
Arbetsutskottets förslag till kommunstyrelsen och fullmäktige:
Fullmäktige lägger redovisning av obesvarade motioner per den 31 december 2014 till
handlingarna
Johanna Rössberger
Kommunsekreterare
Ej besvarade motioner per den 31 december 2014
Ärende
2015-02-09
Redovisning
KS/201 2:90
1(5 2015-03-03
Motion Nolltolerans mot klotter
-
KS 2015-02-03, § 16 Komrnunstyrelsen ger
samhälisbyggnadskontoret i uppdrag att utarbeta kortfattade och
övergripande riktlinjer för att motverka klotter i Partille kommun. Detta
ska redovisas vid nästa sammanträde med kommunstyrelsen.
-
KS/20 12:213
Sarnhällsbyggnadskontoret
Motion Fördelning av gatukostnader i Partifie kommun
-
KSAU 2013-01-22, § 10 Arbetsutskottet remitterar motionen till
samhälisbyggnadskontoret för yttrande.
-
Pågående. Avvaktar
regeringens översyn av
gatukostnadsreglerna och
inväntar prövningen av
Hultet Södras gatukostnads
utredning/fördelning kvart’
två, 2015
KS/20 13:108
Motion Partille kommun vill ha friska aktiva barn
-
samhällsbyggnadskontoret för yttrande i samråd med styr-BUS.
-
KS/201 3:243
Styr-BUS
KSAU 2015-02-17
Motion Bättre utomhusmiljöer och mer utomhustid för barnen på Utbildningsnämnden
Partilles förskolor och skolor
Styr-BUS
KSAU 2015-02-17
sanihällsbyggnadskontoret och utbildningsnämnden för yttrande i
-
-
samråd med styr-BUS (yttre miljögrupp).
KS/20 13:253
Kommunkontoret
Motion Sociala krav vid upphandling, s.k. Vita jobb
-
Pågående
C)
-
kommunkontoret för yttrande.
KS/2014:52
Utbildningsnämnden
Motion om införandet av en Läsa-skriva-räkna-garanti
-
-
Pågående, klart kvartal två,
2015
utbildningsnämnden för yttrande.
KS/20 14:76
Utbildningsnämnden
i’Vlotion Samarbete med Universeum
KSAU 20 14-04-08, § 24 Arbetsutskottet remitterar motionen till
-
-
2015
KS/20 14:78
Motion Utredning som dokumenterar skolans utveckling från
1800-talet fram till 1900/2000-talet
-
-
1
Utbildningsnämnden
Pågående, klart kvartal
2015
två,
Ej besvarade motioner per den 31 december 2014
2015-02-09
KS/2014: 146
Motion om medborgarförslag
kommunkontoret för beredning.
Kommunkontoret
KSAU 2015-02-17
KS/20 14:185
Motion Mer rörelse i skolan/fritids
KSAU 2014-09-16, § 56 —Arbetsutskottet remitterar motionen till
utbildningsnämnden för yttrande i samråd med kultur- och
fritidsförvaltningen samt foikhälsoplaneraren.
Utbildningsförvaltningen
2015
KS/20 14:273
Motion Släpp internet fritt
komniurikontoret för beredning.
Kommunkontoret
Pågående
KS/20 14:291
Motion Konstgräsplaner
KSAU 20 15-01-20, § 6
Arbetsutskottet remitterar motionen till samhällsbyggnadskontoret för
beredning i samråd med kultur- och fritidsförvaltningen.
Sanihälisbyggnadskontoret
Kultur-och fritidsförvaltningen
Pågående
—
—
—
-
—
2
00
00
A PARTILLE KOMMUN
TJÅNSTESKRIVELSE
2015-03-03
Kommunkontoret
Diarienummer
Till
KSI2O1 5:59
Kommunfullmäktige
Pensionsavtal förtroendevalda
Ärendet
Sveriges kommuner och landsting har antagit en ny modell för förtroendevaldas
omställning vid uppdragets slut. Det nya förslaget innebär ett förändrat fokus från pension
till omställning, förslaget vill öka chanserna för personer att kunna gå vidare i sin karriär.
Den nya modellen är för nya förtroendevalda som tillträder efter valet 2014. De
förtroendevalda som redan idag har pensionsavtal som utgår från äldre modeller kommer
att fortsätta lyda under dessa.
Arvodesutskottetet föreslår kommunstyrelsen och kommunfullmäktige att anta SKL: s
förslag till ny modell för nya förtroendevalda och blir gällande från och med 2014 års val.
Jan Wesa
Personalchef
Postaciress: Partille kommun, 43382 Partille
Besöksadress: Gamla Kronvägen 34
E-post: [email protected]
Telefon: 031 792 1000
Telefax: 031 44 1725
Webbplats: www.partille.se
Bankgiro: 550-5292
Plusgiro: 3 30 93-6
Orgnr: 212000-1272
10.
Sveriges
Kommuner
och Landsting
ii
1 (2)
2013-12-17
PA CTA
CIRKULÄR 13:75
Avdelningen för arbetsgivarpofitik
Nicias Lindahl
Pia Svensson
Nyckelord: Fortroendevalda, omstallning och pension
Kommunstyrelsen
Landstingsstyrelsen
Regionstyrelsen
Förslag till bestämmelser om omställningsstöd och pension
till förtroendevalda (OPF-KL)
Detta cirkulär innehållerförslag till lokalt beslut
Sveriges Kommuner och Landstings styrelse har den 20 oktober 2013 antagit förslag
till bestämmelser om omställningsstöd och pension till förtroendevalda (OPF-KL) för
att kunna tillämpas på fcirtroendevalda som nytiliträder ett (eller flera) uppdrag efter
valet 2014 eller senare. Bestämmelserna gäller i vissa delar även för förtroendevalda
som i tidigare uppdrag inte har omfattats av PBF, PRF-KL eller andra
pensionsbestämmelser för förtroendevalda.
Bestämmelserna är helt nya, vilket innebär att de inte innehåller samma förmåner som
i tidigare PBF, PRF-KL eller äldre bestämmelser/reglementen för förtroendevalda.
OPF-KL är indelat i omställningsstöd och pensionsbestärnmelser. Till OPF-KL finns
en bilaga med bl. a. närmare information om uppräkning av pensionsbehållningen. För
att förenkla hanteringen finns inte några övergångsbestämmelser, till skillnad från
tidigare rekommenderade regelverk.
Bestämmelserna gäller inte för förtroendevalda som avgår 2014-123 1 eller senare
(eller tidigare avgått) med rätt till visstidspension, annan egenpensionsförmån,
avgångsersättning eller livränta. För dessa förtroendevalda fortsätter PBF eller PRF
KL att gälla.
OPF-KL är utformat för tillämpning hos respektive kommun och landsting/region. För
att äga giltighet krävs ett lokalt antagande av bestämmelserna.
Omställningsbestämmelserna tar sikte på aktiv omställning, med aktiva
omställningsinsatser och tidsbegränsade ekonomiska omställningsstöd.
Fönnånerna i pensionsbestämmelserna motsvarar i stora delar pensionsavtalet AKAP
KL. Ålderspensionsintjänandet bygger på livsinkomstprincipen.
Sveriges Kommuner och Landsting
Post: 118 82 Stockholm, Besäk: Hornsgatan 20
Tfn: växel 08-452 70 00, Fax: 08-452 70 50
Orgnr 222000-0315, [email protected], www.skLse
C!
Sveriges
Kommuner
och Landsting
CIRKULÄR 13:75
2013-12-17
Bifogas till cirkuläret
Förslag till bestämmelser om omställningsstöd och pension för förtroendevalda (OPF
KL) med tillhörande bilaga och kommentarer till bestämmelser om omställningsstöd
och pension för förtroendevalda (OPF-KL) bifogas cirkuläret.
Förslag till lokala beslut
C
c
1 enlighet med Sveriges Kommuner och Landstings styrelses beslut föreslås att
kommunen/landstinget/regionen beslutar
att anta bestämmelser om omställningsstöd och pension för förtroendevalda (OPF
KL) med tillhörande bilaga.
Frågor med anledning av detta cirkulär besvaras av Nicias Lindahl och Pia Svensson.
Avdelningen för arbetsgivarpolitik
iL
o(
Maria Dahlberg
tI’
Pia Svensson
2(2)
Förslag till bestämmelser om omställningsstöd och
pension för förtroendevalda (OPF-KL) 201340-20
—
0
0
0
0
Bestämmelser om omställningsstöd för förtroendevalda
§ 1 Tillämpningsområde
Bestämmelser om omställningsstöd gäller för förtroendevald som avses i 4 kap.
1 § kommunallagen och som fullgör uppdrag hos kommunen eller
landstinget/regionen på heltid eller betydande del av heltid, med sammanlagt
minst 40 procent av heltid.
Bestämmelserna tillämpas på förtroendevald som väljs för första gången i
samband med valet 2014 eller senare, eller som i tidigare uppdrag inte omfattats
av PBF, PRF eller andra omställnings- och pensionsbestämmelser för
förtroendevalda.
En pensionsmyndighet ska finnas. Med pensionsmyndighet avses den nämnd
som enligt fullmäktiges beslut har i uppdrag att tolka och tillämpa dessa
bestämmelser.
§2
Stöd för återgång till arbete
Ett omställningsstöd bör i första hand ses som ett tidbegränsat omställningsstöd
och kunna kombineras med aktiva omställningsinsatser för förtroendevald som
så önskar, i syfte att underlätta övergången till arbetslivet när en förtroendevald
lämnat sitt (sina) uppdrag.
D
Omställningsstöden ska stödja och hjälpa en förtroendevald i hans eller hennes
omställning till ett nytt arbete. Det förutsätts att den förtroendevalde själv aktivt
verkar för att få ett nytt arbete.
C
Omställningsstöd för förtroendevalda
§3
Aktiva omställningsinsatser
Rätt till aktiva omställningsinsatser har förtroendevald som innehaft ett eller
flera uppdrag med sammanlagt minst 40 procent av heltid och som lämnat sitt
(sina) uppdrag efter minst fyra års sammanhängande uppdragstid och som inte
fyllt 65 år när han eller hon lämnar sitt uppdrag.
Respektive kommun och landsting/region har att utifrån den förtroendevaldes
förutsättningar ta ställning till lämpliga aktiva omställningsinsatser samt vilken
kostnadsram som ska gälla. De åtgärder som erbjuds kan exempelvis, som på
arbetsmarknaden i övrigt, bestå av rådgivningsinsatser och kompletterande
utbildning.
Det innebär att omställningsinsatsemas omfattning och innehåll skiljer sig åt
mellan olika individer.
§4
Ekonomiskt omställningsstöd
Ekonomiskt omställningsstöd gäller för förtroendevald som innehaft ett eller
flera uppdrag med sammanlagt minst 40 procent av heltid och som lämnat sitt
(sina) uppdrag efter minst ett års sammanhängande uppdragstid.
För varje år i uppdraget utges ett ekonomiskt omställningsstöd på 3 månader.
Ekonomiskt omställningsstöd utges i högst tre år.
Det ekonomiska omställningsstödet utges med 85 procent under de två första
åren och med 60 procent under år tre. Det ekonomiska omställningsstödet
beräknas på den förtroendevaldes årsarvode året före avgångstidpunkten.
Ekonomiskt omställningsstöd utges av kommunen eller landstinget/regionen
som längst till och med kalendermånaden innan den förtroendevalde fyller 65 år.
För att uppbära ekonomiskt omställningsstöd krävs egen aktivitet från den
förtroendevalde i syfte att hitta annan försörjning.
Det första årets utbetalning av ekonomiskt omställningsstöd sarnordnas inte med
förvärvsinkomster. De två följande åren undantas årligen ett prisbasbelopp från
samordning.
Rätten att erhålla ekonomiskt omställningsstöd upphör om den förtroendevalde
på nytt blir innehavare av uppdrag med sammanlagt minst 40 procent av heltid
hos kommunen eller landstinget/regionen, eller får uppdrag i Riksdagen eller
regeringen.
§5
Förlangt ekonomiskt omställningsstöd
Förlängt ekonomiskt omställningsstöd gäller för förtroendevald som innehaft ett
eller flera uppdrag med sammanlagt minst 40 procent av heltid och som lämnat
sitt uppdrag efter minst åtta års sammanhängande uppdragstid.
Förlängt ekonomiskt omställningsstöd kan utges till förtroendevald tidigast från
61 års ålder och endast i omedelbar anslutning till att ekonomiskt
omställningsstöd enligt § 4 upphört. Förlängt ekonomiskt omställningsstöd kan
utges för ett år i taget och som längst till och med kalendermånaden innan den
förtroendevalde fyller 65 år.
Förlängt ekonomiskt omställningsstöd utges av kommunen eller
landstinget/regionen efter årsvis ansökan från den förtroendevalde. Förlängt
ekonomiskt ornställningsstöd motsvarar 60 procent av den förtroendevaldes
årsarvode året innan avgångstidpunkten.
För att uppbära förlängt ekonomiskt omställningsstöd krävs egen aktivitet från
den förtroendevalde i syfte att hitta annan försörjning. Förlängt ekonomiskt
omställningsstöd ska samordnas med förvärvsinkomster.
c
Rätten att erhålla förlängt ekonomiskt omställningsstöd upphör om den
förtroendevalde på nytt blir innehavare av uppdrag med sammanlagt minst 40
procent av heltid hos kommunen eller landstinget/regionen, eller får uppdrag i
Riksdagen eller regeringen.
§
6 Ändringar av och tillägg till bestämmelserna
Förtroendevald är skyldig att underkasta sig de ändringar av och de tillägg till
dessa bestämmelser som fullmäktige beslutar.
§7
Samordning
Omställningsersättningama enligt § § 4 och 5 ska samordnas/minskas med andra
förvärvsinkomster om inte annat anges.
8 Ansökan om omställningsstöd
Ansökan om omställningsstöd enligt §S 3-5 ska göras skriftligt enligt de
anvisningar som pensionsmyndigheten utfärdar. Den förtroendevalde bör ffi
omställningsstöd utbetalad tre månader efter det att pensionsmyndigheten tagit
emot sådan ansökan.
§
9 Uppgiftsskyldighet och återbetalning av omställningsstöd
En förtroendevald är skyldig att lämna de uppgifter som pensionsmyndigheten
begär för att kunna fastställa rätten till och beräkna omställningsstöd,
ekonomiskt omställningsstöd och förlängt ekonomiskt omställningsstöd.
Har förtroendevald erhållit omställningsstöd, ekonomiskt omställningsstöd eller
förlängt ekonomiskt omställningsstöd obehörigen eller med för högt belopp
genom oriktiga uppgifter, underlåtenhet att fullgöra anmälningsskyldighet eller
på annat sätt eller har förtroendevald i annat fall bort inse att utbetalningen var
oriktig, ska det för mycket utbetalda beloppet återbetalas.
Pensionsmyndigheten kan om särskilda skäl föreligger
delvis avstå från efterkrav.
—
—
besluta att helt eller
ci
0
0
0
Pensionsbestämmelser
§ 1 Tillämpningsområde m.m.
Bestämmelser om pension gäller fi5r förtroendevald som avses i 4 kap. 1
kommunallagen och som fullgör uppdrag hos kommunen eller
landstinget/regionen.
C.
C:
§
Pensionsbestämmelserna tillämpas på förtroendevald som väljs för första gången
i samband med valet 2014 eller senare, eller som i tidigare uppdrag inte
omfattats av PBF, PRF-KL eller andra pensionsbestämmelser för
förtroendevalda.
Pensionsbestämmelserna tillämpas på förtroendevald, oavsett uppdragets
omfattning, om inte annat anges.
Pensionsbestämmelserna gäller inte för förtroendevald som vid tillträdet av
uppdrag har rätt till egenpension på grund av anställning, har rätt till
egenpensionsförmåner enligt PBF, PRF-KL eller annat uppdrag eller uppnått 67
års ålder. Med “rätt till egenpension” inbegrips att den förtroendevalde skulle
kunnat få rätt till egenpension om ansökan härom ingivits.
Fullmäktige kan för särskilt fall besluta att pensionsbestämmelserna ska gälla
och fastställa de villkor i fråga om pensionsrättens omfattning m.m. som kan
finnas motiverade.
Enpensionsmyndighet ska finnas. Med pensionsmyndighet avses den nämnd
som enligt fullmäktiges beslut har i uppdrag att tolka och tillämpa
pensionsbestämmelserna.
§2
Pensionsförmånernas omfattning
Pensionsförmåner enligt dessa bestämmelser är:
a.
avgiftsbestämd ålderspension
b.
sjukpension
c.
efterlevandeskydd
d.
familj eskydd
§3
Avgiftsbestämd ålderspension
En förtroendevald har rätt till avgiftsbestämd ålderspension enligt
pensionsbestämmelserna.
§4
§
4
—
9i
Pensionsgrundande inkomst
En förtroendevaids pensionsgrundande inkomst beräknas per kalenderår och
begränsas till högst 30 inkomstbasbelopp.
Den pensionsgrundande inkomsten beräknas per kalenderår och utgörs av den
förtroendevaldes årsarvode, sammanträdesersättningar samt andra i det
pensionsgrundande uppdraget (uppdragen) utgivna kontanta ersättningar.
För förtroendevald med uppdrag på heltid eller betydande del av heltid och som
under ledighet till följd av sjukdom, olycksfall, arbetskada eller ledighet enligt
föräldraledighetslagen (FörL), och på grund av sådan ledighet fått avdrag från
sitt arvode, ska den pensionsgrundande inkomsten räknas om (höjas) med vad
som avdragits.
1 den pensionsgrundande inkomsten ska inte ingå ersättning som betalas ut till
förtroendevald enligt 4 kap 12 § kommunallagen för förlorad arbetsinkomst,
semesterförmån eller tjänstepensionsförmån eller ersättning som utgör
traktamente eller kostnadsersättning.
§5
Pensionsavgifter
Pensionsavgiften beräknas i procent på den förtroendevaldes pensionsgrundande
inkomst enligt § 4.
Pensionsavgiften är 4,5 procent på den pensionsgrundande inkomsten upp till
och med 7,5 inkomstbasbelopp.
Pensionsavgiften är 30 procent på de delar av den pensionsgrundande inkomsten
som överstiger 7,5 inkomstbasbelopp, intill dess den förtroendevalde har fyllt i
32 a § LAS angiven ålder. Därefter är pensionsavgiften 4,5 procent på hela den
pensionsgrundande inkomsten.
För förtroendevald med uppdrag på heltid eller betydande del av heltid, och som
får rätt till sjuk- eller aktivitetsersättning enligt socialförsäkringsbalken (SFB)
och som en följd härav med stöd av 4 kap. 9 § konimunallagen befrias från sitt
uppdrag före mandatperiodens utgång, ska pensionsavgift tillgodoräknas under
tid då den fi5rtroendevalde har rätt till sjuk- eller aktivitetsersättning enligt
socialförsäkringsbalken (SFB).
Anmärkning
Pensionsavgift ska avsättas i förhållande till nedsatt arbetsförmåga i uppdraget
(uppdragen). Pensionsavgiften beräknas på den pensionsgrundande inkomsten året före
den förtroendevalde beviljas sjuk- eller aktivitetsersättning. Pensionsavgiften avsätts till
den förtroendevaldes pensionsbehållning.
Förtroendevald tillgodoräknas pensionsavgift från kommunen,
landstinget/regionen endast om den för kalenderåret är högre än 1,5 procent av
samma års inkomstbasbelopp. Då förtroendevald inte tillgodoräknas
pensionsavgift betalar kommunen och landstinget/regionen ut motsvarande
belopp direkt till den förtroendevalde i form av ersättning som inte är
pensionsgrundande.
§6
Pensionsbehållning
Pensionsavgiften för ett kalenderår avsätts senast den 31 mars följande år till en
pensionsbehållning hos respektive kommun eller landsting/region, där den
förtroendevalde har innehaft uppdrag. Med pensionsbehållning avses summan
av de årliga pensionsavgifter som intjänats hos respektive kommun eller
landsting/region.
Pensionsbehållningen innehåller ett obligatoriskt efterlevandeskydd enligt
§7
§
11.
Information
Pensionsmyndigheten ska lämna information till den förtroendevalde om hans
eller hennes avgiftsbestämda pension, pensionsgrundande inkomst och
avsattning av pensionsavgift.
§8
Utbetalning av avgiftsbestämd ålderspension
Utbetalning av avgiftsbestämd ålderspension, dvs pensionsbehållningen enligt
6, sker månadsvis och tidigast från den tidpunkt den förtroendevalde kan få
allmän pension utbetalad, och i övrigt enligt överenskommelse mellan den
förtroendevalde och fullmäktige.
§
Ansökan om avgiftsbestämd ålderspension ska göras enligt de anvisningar som
pensionsmyndigheten fastställt. Den förtroendevalde bör få pension utbetalad
inom tre månader efter det att pensionsmyndigheten tagit emot sådan ansökan.
Avgiftsbestärnd ålderspension kan utbetalas som engångsersättning till
förtroendevald om värdet av pensionsbehållningen är högst 150 % av
inkomstbasbeloppet året innan utbetalning av förmånen börjar.
§9
Uppgiftsskyldighet
Förtroendevald är skyldig att lämna de uppgifter som pensionsmyndigheten
begär för att kunna fastställa rätten till och beräkna avsättning av pensionsavgift.
Lämnas inte sådana uppgifter kan pensionsmyndigheten besluta att avsättningen
ska minskas i skälig omfattning.
Om förtroendevald genom att lämna oriktiga uppgifter inte fullgör sin
uppgiftsskyldighet eller på annat sätt orsakar att för hög pensionsavgift avsätts,
kan detta belopp avräknas på kommande avsättningar av pensionsavgift.
Pensionsmyndigheten kan besluta att helt eller delvis efterge beloppet.
§
10 Sjukpension
Sjukpension betalas ut till förtroendevald med uppdrag på heltid eller betydande
del av heltid och som får rätt till sjuk- eller aktivitetsersättning enligt
socialförsäkringsbalken och som en följd härav med stöd av 4 kap. 9
§
kommunallagen befrias från sitt uppdrag före mandatperiodens utgång.
C
Sjukpensionen grundas och beräknas på den pensionsgrundande inkomsten
enligt § 4 som den förtroendevalde hade året före den tidpunkt då sjuk- eller
aktivitetsersättning beviljades.
C;
Sjukpensionen motsvarar den månadsersättning som utgår till anställda enligt
AGS-KL.
Sjukpension betalas ut under tid som den förtroendevalde har rätt till sjuk- eller
aktivitetsersättning enligt SFB. Upphör rätten till sjuk- eller aktivitetsersättning
upphör också rätten till sjukpension.
Fullmäktige kan för särskilt fall besluta att sjukpension ska fortsätta att betalas
ut, dock inte för längre tid än då sjuk- och aktivitetsersättning enligt
socialförsäkringsbalken kan lämnas.
Anmärkningar
1. Sjukpensionen utges i förhållande till nedsatt arbetsförmåga i uppdraget
(uppdragen).
2. Sjukpensionen ska värdesäkras enligt de bestämmelser som gäller för utbetalning av
månadsersättning enligt AGS-KL.
§
11 Efterlevandeskydd
Efterlevandeskydd för avgiftsbestämd ålderspension, enligt § 6, innebär att
pension betalas till efterlevande make/maka, registrerad partner, sambo eller
barn vid förtroendevalds dödsfall.
Vid dödsfall innan avgiftsbestämd ålderspensionen börjat utbetalas till
förtroendevald utbetalas värdet av pensionsbehållningen, enligt § 6, till
förmånsberättigad efterlevande under fem år.
Vid dödsfall efter det att livsvarig avgiflsbestämd ålderspension har börjat
utbetalas till den förtroendevalde fortsätter utbetalningarna som ett
efterlevandeskydd till efterlevande under maximalt 20 år efter det att
ålderspensionen börjat utbetalas.
Efterlevandeskydd betalas i första hand till efterlevande make/maka, registrerad
partner och sambo. 1 andra hand betalas efterlevandeskydd till efterlevande barn
eller adoptivbarn, dock som längst till och med månaden innan barnet fyller 20
ar.
Om det finns flera barn med rätt till efterlevandeskydd ska pensionsbehållningen
delas lika mellan förmånsberättigade barn.
C
Efterlevandeskydd kan utbetalas som en engångsersättning till efterlevande om
värdet av pensionsbehållningen är högst 150 % av inkomstbasbeloppet året före
utbetalning av förmånen börjar.
/
§
12 Familj eskydd vid förtroendevaids dödsfall
Familj eskydd betalas ut till förtroendevald med uppdrag på heltid eller
betydande del av heltid. (Bestämmelser om familjeskydd utarbetas senare efter
det att pågående artalsförhandlingar om AKAP-KL avslutats.)
§ 13
Vissa inskränkningar i rätten till pensionsförmån
Angående påföljd i pensionsförmånshänseende för den som uppsåtligen
framkallat förtroendevaids arbetsoförmåga eller död ska gälla vad som anges i
18, 19, 20 a och 100 a § lagen om försäkringsavtal.
§ 14
Ändringar av och tillägg till bestämmelserna
Förtroendevald är skyldig att underkasta sig de ändringar av och de tillägg till
pensionsbestämmelsema som fullmäktige beslutar.
c
§ 15
Finansiering
För utfästelser enligt dessa bestämmelser svarar kommun och landsting/region.
C
16 Ansökan om och utbetalning av sjukpension, efterlevandeskydd och
familj eskydd
§
Utbetalning av sjukpension, efterlevandeskydd och familj eskydd sker
månadsvis.
Ansökan om sjukpension, efterlevandeskydd och familjeskydd ska göras enligt
de anvisningar som pensionsmyndigheten utfärdar. Den förtroendevalde eller
förmånsberättigade bör få pension utbetalad tre månader efter det att
pensionsmyndigheten tagit emot sådan ansökan.
§ 17
Uppgiftsskyldighet m.m.
Förtroendevald eller hans eller hennes efterlevande är skyldig att lämna de
uppgifter som pensionsmyndigheten begär för att fastställa rätten till
sj ukpension, efterlevandeskydd och familj eskydd. Förtroendevald eller
efterlevande som inte fullgör de skyldigheter pensionsmyndigheten fastställt
förverkar rätten till förmåner och kan inte genom att senare fullgöra
skyldigheten återfå rätten till förverkat belopp mer än sex månader tillbaka.
Pensionsmyndigheten kan dock medge undantag.
c
Bilaga Vissa Förtydliganden till OPF-KL
-
1. Definition av förtroendevald enligt 4 kap 1
kommunallagen
§
Med förtroendevalda avses i denna lag (kommunallagen) ledamöter och ersättare i
fullmäktige, nämnder och fullmäktigeberedningar samt revisorer.
Med förtroendevalda avses också ledamöter och ersättare i den beslutande
församlingen, förbundsstyrelsen eller annan nämnd, de beslutande församlingamas
beredningar samt revisorer i ett kommunalförbund. Lag (2006:3 69).
2. Heltid och betydande del av heltid
Förtroendevald som fullgör uppdrag på heltid eller på betydande del av heltid. Vad
som menas med betydande del av heltid är en tolkning av komrnunallagen.
Kominunaldemokratiska kommittén ansåg i sitt betänkande (SOU 1982:5) att 40 %,
motsvarande vad som gäller inom arbetslivet för sociala förmåner, borde vara en
lägsta gräns, vilket också remissinstanserna ansåg. (1 prop. 1982/83:97 tar
departementschefen upp 40 % gränsen endast i fråga om utfästelse om
visstidspension).
-
3. Efterskydd
Förtroendevald som befrias/frånträder sitt uppdrag p g a sjukdom har rätt till
efterskydd under 270 kalenderdagar. Efterskyddet innebär att rätt till sjukpension
föreligger om förtroendevald under efterskyddstid beviljas sjuk- eller
aktivitetsersättning.
Den förtroendevaldes rätt till efterskydd upphör om den förtroendevalde tillträder en
anställning eller annat uppdrag, förenat med pensionsrätt.
4. Pensionsbehållning
Pensionsbehållning enligt OPF-KL ska årligen omräknas med förändringen av
inkomstbasbeloppet (IBB).
Om riksdagen eller regeringen beslutar om särskilda ekonomiska åtgärder som berör
pensionsområdet, direkt eller indirekt, t.ex. genom skattesystemet, eller vid
omständigheter som ses som force maj eure, ska avvikelse kunna göras från
nedanstående normer.
-
Norm er
Innan pension betalas ut
För tid innan den förtroendevaldes pensionsbehållning enligt OPF-KL börjar betalas
ut ska pensionsbehållningen räknas upp för ett kalenderår (t) genom att multipliceras
med kvoten av inkomstbasbeloppet (IBB) för kalenderåret (t+l) dividerat med
inkomstbasbeloppet för kalenderåret (T). Uppräkning sker vid utgången av
kalenderåret (t+l).
Börjar pensionsbehållningen betalas ut under kalenderåret (t+1) ska
pensionsbehållningen istället räknas upp genom att multipliceras med en tolfiedel av
det enligt ovan beräknade värdet multiplicerat med antalet kalendermånader under
kalenderåret (t+ 1) innan pensionsbehållningen börjar betalas ut. Uppräkningen sker
vid utgången av den kalendermånad som närmast föregår den då pensionsbehållningen
börjar betalas ut.
Då pension betalas ut
Pensionsbehållning enligt OPF-KL ska räknas om i samma grad som gällande IBB
ändrats i förhållande till IBB för det kalenderår då pensionen började betalas ut.
0
0
Sveriges
PM
Kommuner
2013-10-20
1(9)
och Landsting
Avdelningen för Arbetsgivarpolitik
Nicias Lindahl
Kommentar till Förslag till bestämmelser om omställningsstöd
och pension för förtroendevalda (OPF-KL)
1 denna PM kommenteras Förslag till bestämmelser (20 13-10—20) om
omställningsstöd och pension för förtroendevalda (OPF-KL) mer i detalj.
OPF-KL är utfonnat för att kunna tillämpas på förtroendevalda som nytillträder ett
(eller flera) uppdrag efter valet 2014 eller senare. Bestämmelserna gäller i vissa delar
även för förtroendevalda som i tidigare uppdrag inte har omfattats av PBF, PRF-KL
eller andra pensionsbestänimelser för förtroendevalda.
Bestämmelserna är helt nya, vilket innebär att de inte innehåller samma förmåner
som i tidigare PBF, PRF-KL eller äldre bestämmelser/reglementen för
förtroendevalda.
OPF-KL är indelat i omställningsstöd och pensionsbestämmelser. Till OPF-KL finns
en bilaga med bl. a. närmare information om uppräkning av pensionsbehållningen
samt samordning med förvärvsinkomst (bilagan är f.n. under utarbetning, kommer
publiceras under november månad).
Bestämmelserna gäller inte för förtroendevalda som avgår 2014-12-31 eller senare
(eller tidigare avgått) med rätt till visstidspension, annan egenpensionsförmån,
avgångsersättning eller livränta. För dessa förtroendevalda fortsätter PBF eller PRF
KL att gälla.
Detta gäller enligt huvudregeln även om den förtroendevalde senare tillträder ett nytt
uppdrag hos kommunen ochleller landstinget/regionen. Med “rätt till” inbegrips att
den förtroendevalde skulle kunnat få rätt till egenpensionsförmån, avgångsersättning
eller livränta enligt PBF eller PRF-KL om ansökan härom ingivits.
Allmänt om bestämmelserna
OPF-KL är utformat för tillämpning hos respektive kommun och regionllandsting. För
att äga giltighet krävs ett lokalt antagande av bestämmelserna.
Bestämmelser om omställningsstöd och pension gäller för förtroendevald som avses i
4 kap. 1 § kommunallagen och som fullgör uppdrag hos kommun eller
landsting/region, på heltid eller betydande del av heltid, med sammanlagt minst 40
Post: 11882 Stockholm, Besök: Hornsgatan 20
Tfn: växel 08-452 70 00, Fax: 0 8-452 70 50
Org nr: 222000-0315, [email protected], www.skl.se
•
Sveriges
Kommuner
och Landsting
201 3-1 0-04
2 (9)
procent av heltid, om inte annat anges i OPF-KL. Att betydande del av heltid anges till
40 procent är en uttolkning av kommunallagen. Olika kommuner och
landsting/regioner har olika förutsättningar, exempelvis beroende på storlek, för
omfattningen av de politiska uppdragen vilket kan beaktas i samband med
fastställandet av det lokala regelverket.
Innehållet är bl. a. en följd av att livsinkomstprincipen och arbetslinjen har tjänat som
utgångspunkter för utformningen. Bestämmelserna ska underlätta och möj liggöra för
förtroendevald att förena arbetsliv och uppdrag och därmed har bestämmelserna i
möjligaste mån anpassats till de pensions- och omställningsavtal som gäller för
anställda inom kommuner, landsting och regioner, liksom för anställda på
arbetsmarknaden i övrigt.
(J
En annan ambition är att likalydande bestämmelser för förtroendevalda ska gälla
oavsett om han eller hon har/har haft uppdrag hos kommun eller landsting/region.
Omställningsbestänimelserna tar sikte på aktiv omställning, med aktiva
omställningsinsatser och tidsbegränsade ekonomiska omställningsstöd. Detta i syfte
att öka chanserna för personer att kunna gå vidare i sin karriär, vilket följer
arbetslinjen. Modellen blir också mer lik vad som gäller för anställda i kommuner,
landsting och regioner.
Förmånerna i pensionsbestämmelserna motsvarar i stora delar pensionsavtalet AKAP
KL. Ålderspensionsintjänandet bygger på livsinkomstprincipen. Strukturen följer
också AKAP-KL, bland annat är paragrafindelningen en annan än PBF och PRF-KL
och momentnummer finns inte.
Med fullmäktige avses kommunfullmäktige, landstingsfullmäktige och
regionfullmäktige.
Det förutses att fullmäktige utser en särskild “pensionsmyndighet”, dvs, den nämnd
som ska ha till uppgift att tolka och tillämpa pensions- och
omställningsbestänimelserna.
Någon nedre åldersgräns för att omfattas av bestämmelserna finns inte.
För att förenkla hanteringen finns inte några övergångsbestämmelser, till skillnad från
tidigare rekommenderade reglementen och bestämmelser.
C.
Sveriges
Kommuner
och Landsting
2013-10-04
3(9)
Bestämmelser om omställningsstöd
Allmänt
Bestämmelserna om de olika omställningsstöden är helt ny.
De avser i första hand att öka möjligheterna för en förtroendevald att röra sig mellan
arbetsliv och uppdragstid. Huvudprincipen är att samtliga omställningsstöd ska ses
som tidsbegränsade stöd.
C
Varje kommun och landsting/region svarar för sin del av kostnaden för de olika
omställningsstöden. 1 händelse av att förtroendevald går från uppdrag i kommun till
landsting/region, eller vice versa, kan det vara lämpligt att det överenskoms om
hantering av kvalifikationstider och eventuell kostnadsfördelning.
Tillämpningsområde
(
1)
Bestämmelser om de olika omställningsstöden gäller för förtroendevald som avses i 4
kap. 1 § kommunallagen och som flillgör uppdrag hos kommun eller landsting/region,
på heltid eller betydande del av heltid, med sammanlagt minst 40 procent av heltid.
Olika kommuner och landsting/regioner har olika förutsättningar, exempelvis
beroende på storlek, för omfattningen av de politiska uppdragen vilket kan beaktas i
samband med fastställandet av det lokala regelverket.
Det bör noteras att det finns en skillnad mellan omställnings- och pensionsbestämmelsernas
tillämpningsområde avseende uppdragets/uppdragens omfattning.
Bestämmelserna om omställningsstöd gäller inte för förtroendevald som i tidigare
uppdrag omfattats av PBF, PRF-KL eller andra pensionsbestämmelser för
förtroendevalda.
Stöd för återgång till arbete
C
( 2)
Omställningsstöden ska kunna kombineras med lämpliga aktiva insatser för
förtroendevald som så önskar, för att han eller hon ska kunna återgå i arbete.
Aktiva omställningsinsatser
( 3)
Bestämmelserna om aktiva omställningsinsatser gäller för förtroendevald som
innehaft ett eller flera uppdrag med sammanlagt minst 40 procent och som lämnat sitt
uppdrag efter minst frra års sammanhängande uppdragstid hos (samma) kommun eller
landsting/region. 1 händelse av att förtroendevald går från uppdrag i kommun till
•
Sveriges
Kommuner
och Landsting
2013-10-04
4(9)
Det finns inte fastställt vilka aktiva insatser en förtroendevald kan få eller hur mycket
en insats får kosta. Det är upp till respektive fullmäktige (pensionsmyndighet) att
fastställa kostnadsram och vad som ska gälla utifrån den förtroendevaldes
förutsättningar. Tanken är att ledning ska kunna hämtas från bland annat
omställningsavtal på arbetsmarknaden avseende typ av insatser och kostnadsram.
Ekonomiskt omställningsstöd ( 4)
Bestämmelser om ekonomiskt omställningsstöd gäller för förtroendevald som innehaft
ett eller flera uppdrag med sammanlagt minst 40 procent och som lämnat sitt uppdrag
efter minst ett års sammanhängande uppdragstid hos (samma) kommun eller
landsting/region. 1 händelse av att förtroendevald går från uppdrag i kommun till
Ekonomiskt omställningsstöd kan utbetalas som längst under tre år och ska samordnas
med förvärvsinkomster från och med år två, från samordning undantas dock ett
prisbasbelopp.
Ekonomiskt omställningsstöd är att jämställa med inkomst av tjänst och är
pensionsgrundande till allmän pension.
Förlängt ekonomiskt omställningsstöd ( 5)
Bestämmelser om förlängt ekonomiskt omställningsstöd gäller för förtroendevald som
innehaft ett eller flera uppdrag med sammanlagt minst 40 procent av heltid och som
lämnat sitt (sina) uppdrag efter minst åtta års sammanhängande uppdragstid hos
(samma) kommun eller landsting/region. Det innebär att förlängt ekonomiskt
omställningsstöd kan sökas av och utges till förtroendevald som fyllt 61 år och var
minst 58 år när han eller hon lämnat sitt (sina) uppdrag och i direkt anslutning har
fått ekonomiskt omställningsstöd utbetalt från avgångstidpunkten.
-
-
1 händelse av att förtroendevald går från uppdrag i kommun till landsting/region, eller
vice versa, kan det vara lämpligt att det överenskoms om hantering av
kvalifikationstider och eventuell kostnadsfördelning.
För att få rätt till förlängt ekonomiskt omställningsstöd krävs att den förtroendevalde
årligen inkommer med ansökan och kan styrka att han eller hon har försökt att hitta
annan försörjning.
Förlängt ekonomiskt omställningsstöd är att jämställa med inkomst av tjänst och är
pensionsgrundande till allmän pension.
()
Sveriges
PhV Kommuner
och Landsting
201 3-1 0-04
5(9)
Övrigt ( 7)
Omställningsersättningarna ska samordnas/minskas med andra förvärvsinkomster om
inte annat anges.
Med förvärvsinkomst avses dels sådana inkomstslag som anges i 59 kap.
socialförsäkringsbalken och enligt Skatteförvaltningens definition (från år 2012)
Q
All am-ian inkomst än kapitalinkomst är förvärvsinkomst. De vanligaste
förvärvsinkomsterna är en på basis av ett arbetsförhållande erhållen lön och en
inkomst som ska jämställas med denna samt pension. Även en i stället för denna
inkomst erhållen inkomst, förmån eller ersättning, t. ex. arbetslöshetsdagpenning
och dagtraktamente av olycksfallsförsäkring, är förvärvsinkomst. Även det värde
av leveransarbete som hänför sig till handel med virke är förvärvsinkomst.
Förvärvsinkomsten ansluter sig dock inte alltid till utförande av arbete, eftersom även
t.ex. en förtäckt dividend är förvärvsinlcomst. Förvärvsinkomst är enligt rättspraxisen
också en garantiprovision (HFD 1994/2895).
Av resultatet av näringsverksamhet och jordbruk kan även en del vara
förvärvsiukomst. Av dessa inkomster avskiljs först kapitalinkomstandelen och resten
beskattas som förvärvsinkomst. Även inkomstandelen för en delägare i en
sammanslutning och den dividend som ett annat bolag än ett börsbolag har utbetalat,
indelas i en kapital- och förvärvsinlcomstandel.
Inkomst av sådant slag som är pensionsgrundande enligt 59 kap. socialförsäkrings
balken, t ex sjukpennirig, föräldrapenningsförmåner, inkomstrealterad sjuk- och
aktivitetsersättning.
Ansökan om omställningsstöd
( 8)
För att få rätt till de olika omställningsstöden enligt § § 3 5 krävs skriftlig ansökan,
enligt de anvisningar som pensionsmyndigheten tagit fram.
-
•
Sveriges
Kommuner
och Landsting
2013-10-04
Ändringar och nyheter i pensionsbestämmelserna
Allmänt
Pensionsbestämmelserna kännetecknas av följande principer:
•
•
•
•
Avgiftsbestämd ålderspension. Pensionen grundar sig på årliga avgifter och
avgiftema uttrycks som procentuell andel av den förtroendevaldes
pensionsgrundande årsinkomst, d v s årsarvoden in m.
Nettopensionsbestämmelser. Avgiftsbestämd ålderspension och sjukpension är
fristående från den allmänna pensionen.
Livsinkomstprincipen och arbetslinjen är utgångspunkter. Exempelvis
beräknas pensionsavgiftema på årsarvode och saninianträdesersättning oavsett
uppdragets/uppdragens omfattning.
Ingen samordning görs med andra pensionssystem avseende ålderspension.
Pensionsbestämmelsema är utformade för att kunna tillämpas på förtroendevalda som
nytiliträder ett eller flera uppdrag efter valet 2014 eller på förtroendevald som i
tidigare uppdrag inte omfattats av PBF, PRF-KL eller andra pensionsbestämmelser för
förtroendevald.
Tidigare rekommendation om att förtroendevald ska ha innehaft sitt uppdrag i minst
36 eller 48 kalendermånader för rätt till t.ex. ålderspension gäller inte. Avgiftsbestämd
ålderspension intjänas från första kronan.
Förmåner såsom visstidspension och andra egenpensionsförmåner,
efterlevandepensioner, livränta och avgångsersättning och utfästelser enligt
bruttopensionsprincipen gäller inte längre. Beräkningstidpunkt, tidsfaktor, årspoäng
och årsmedelpoäng som gäller för att beräkna pensionsförmåner i PBF eller PRF-KL
återfinns inte heller.
Varje kommun och landsting/region svarar för sin del av pensionsintj änandet.
Genom de nya pensionsbestämmelsema blir det pensionsåtagande kommuner,
landsting och regioner har gentemot de förtroendevalda tydligare redovisat.
Tillämpningsområde
( 1)
Tidigare precisering avseende uppdragets omfattning på heltid eller på betydande del
av heltid är borttaget i tillämpningsområdet. Det betyder att även s.k. fritidspolitiker
omfattas av pensionsbestämmelserna om inte annat anges.
6(9)
Sveriges
Kommuner
och Landsting
2013-10-04
Pensionsförmånernas omfattning ( 2)
Pensionsförmånerna är avgiftsbestämd ålderspension och sjukpension.
Bestämmelserna har tillförts efterlevandeskydd och familj eskydd. Bestämmelserna om
familj eskydd kommer att utarbetas efter det att pågående avtaisförhandlingar om
AKAP-KL avslutats. Kansliet har förutsatt att bestämmelserna kommer att bli
likalydande. Familjeskydd ska gälla för förtroendevald med uppdrag på heltid eller
betydande del av heltid.
C
Avgiftsbestämd ålderspension
( 3)
En helt ny bestämmelse om beräkning av ålderspension har införts.
Pensionsgrundande inkomst
( 4)
Pensionsgrundande inkomst begränsas på samma sätt som i pensionsavtalet AKAP
KL till 30 inkornstbasbelopp.
1 den pensionsgrundande inkomsten ingår den förtroendevaldes årsarvode,
sammanträdesersättningar och vissa andra ersättningar.
För förtroendevald med uppdrag på heltid eller betydande del av heltid, som fått
vidkännas avdrag från sitt arvode på grund av ledighet för t ex sjukdom, ska den
pensionsgrundande inkomsten omräknas/höjas med vad som avdragits.
Pensionsavgifter
c
(
( 5)
Bestämmelsen är helt ny
Pensionsavgiften är 4,5 procent på den pensionsgrundande inkomsten upp till och med
7,5 inkomstbasbelopp. På den pensionsgrundande inkomst som överstiger 7,5
inkomstbasbelopp är pensionsavgiften 30 procent. Avgiften avsätts till en
pensionsbehållning.
Pensionsavgift intj änas från första kronan. Någon nedre åldersgräns för
tillgodoräknande av pensionsavgift finns inte.
För en förtroendevald som beviljas sjuk- eller aktivitetsersättning och som inte har
innehaft uppdrag något helt kalenderår får pensionsmyndigheten fastställa den
pensionsgrundande inkomsten.
Den pensionsgrundande inkomsten indexeras med prisbasbeloppet året före sjuk- eller
aktivitetsersättningstidpunkten infaller.
7(9)
Sveriges
Kommuner
och Landsting
2013-10-04
8 (9)
Nivån på pensionsavgifterna motsvarar nivåerna i de pensionsavtal som finns på
arbetsmarknaden.
Pensionsbehålin ing
( 6)
Bestämmelsen är helt ny.
Pensionsavgiften beräknas varje kalenderårsskifte och ska avsättas till en
pensionsbehållning som förvaltas hos kommunen och landstinget/regionen.
På grund av de begränsningar som finns enligt inkomstskattelagen kan förtroendevald
inte välja en placering av pensionsavgiften till en tjänstepensionsförsäkring.
Vad som avses med tjänstepensionsförsäkring framgår av 57 kap. 7 § IL. Med
tjänstepensionsförsäkring avses en pensionsförsäkring som har samband med tjänst
och som den försäkrades arbetsgivare åtagit sig att betala samtliga premier för.
Pensionsbehållningen innehåller ett obligatoriskt efterlevandeskydd vilket följ er av
§
11.
Pensionsbehållningen räknas upp årligen med förändringen av inkomstbasbeloppet.
Detta gäller både före och efter utbetalning. Närmare om uppräkningen framgår av
bilagan till bestämmelserna (f.n. under utarbetning, kommer publiceras under
november månad).
Ansökan och utbetalning av avgiftsbestämd ålderspension
( 8)
Utbetalning av avgiftsbestämd ålderspension kan göras tidigast från den tidpunkt då
allmän pension kan utbetalas, vilket innebär en flexiblare utbetalning av
ålderspension. Utbetalningstidpunlct av avgiftsbestämd ålderspension,
pensionsbehållningen enligt § 6, kommer på så sätt att följa de eventuella ändringar
som sker i lagstiftning om tidigaste uttagstidpunkt av allmän pension. Avgiftsbestämd
ålderspension utbetalas livsvarigt.
Ålderspensionen utbetalas efter skriftlig ansökan enligt de anvisningar som
pensionsmyndigheten tagit fram.
Sjukpension
(
10)
För rätt till sjukpension gäller samma krav som i PBF, d v s att avgången är en följd
av sjuk- eller aktivitetsersättning enligt SFB. Sjukpensionen gäller endast för
förtroendevald med uppdrag på heltid eller betydande del av heltid.
Sjukpension beräknas på andra grunder än i PBF och PRF-KL. Sjukpensionen
motsvarar den månadsersättning som utbetalas till anställda enligt AGS-KL.
C)
Sveriges
Kommuner
och Landsting
9 (9)
2013-10-04
För en förtroendevald som inte har innehaft uppdrag något helt kalenderår får
pensionsmyndigheten fastställa den pensionsgrundande inkomsten, enligt § 4, som ska
ligga till grund för beräkning av sjukpensionen.
Efterlevandeskydd
(
11)
Eterlevandeskyddet är obligatoriskt, fullmäktige kan besluta om det ska finnas
möjlighet att välja bort det före utbetalning.
På grund av de begränsningar som finns enligt 57 kap. inkomstskattelagen kan
eflerlevandeskyddet inte tecknas i en tjänstepensionsförsäkring. Vad som avses med
tjänstepensionsförsäkring framgår av 57 kap. 7 § IL. Med tjänstepensionsförsäkring
avses också en pensionsförsäkring som sedan en anställd dött tecknats av
arbetsgivaren tillförmån för den anställdes efterlevande och som arbetsgivaren har
åtagit sig att betala samtliga premier för.
—
—
Vid förtroendevaids dödsfall betalas det sparade kapital som finns i pensions
behållningen ut till i första hand make/maka, registrerad partner, sambo och i andra
hand till barn (under 20 år). Avseende definitionen av sambo hänvisas till sambolagen.
Beloppets storlek bestäms av hur stor pensionsbehållningen är innan dödsfallet och
om den avgiftsbestämda pensionen har börjat betalas ut till den förtroendevalde eller
inte.
Familjeskydd
(
12)
Bestämmelser om familjeskydd kommer att utarbetas efter det att pågående
avtalsförhandlingar om AKAP-KL avslutats. Kansliet har förutsatt att
bestämmelserna i stort sett kommer att bli likalydande med familjeskydd i AKAP-KL.
Familjeskydd ska gälla för förtroendevald med uppdrag på heltid eller betydande del
av heltid.
Intill dess bestämmelser om familj eskydd är utarbetade gäller bestämmelser om
efterlevandepension enligt PBF eller PRF-KL.
Ansökan om och utbetalning av sjukpension, efterlevande- och familjeskydd
(
För att få rätt till sjukpension efterlevande och familj eskydd krävs en skriftlig
ansökan, enligt de anvisningar som pensionsmyndigheten tagit fram.
-
16)
ro
00
Q)
PARTILIE KOMMUN
2015-02-03
TJÄNSTESKRIVELSE
Handläggare
Helena Bråtegren
Till
Diarienummer
Kommunstyrelsen
KS/2009:l 53
Detaljplan för bostäder i Kåbäcken, del av Kåbäcken 11:1
m.fl., Antagande
Sammanfattning
C
Samhällsbyggnadskontoret har upprättat ett förslag till detaljpIan för del av Kåbäcken 11:1,
Kåbäcken 11:11, Kåbäcken 11:12 och Partille s:1. Syftet med detaljplanen är att möjliggöra 10
gruppbyggda småhus i den södra delen av Kåbäcken. Förslag till detaljplan har upprättats med
utgångspunkt i det vinnande förslaget i markanvisningstävlingen som anordnades hösten 2012
och som vanns av Studor Projektutveckling AB.
En andra granskning av planförslaget har nu genomförts. Synpunkter från granskningen
har sammanställts och besvarats i ett granskningsutlåtande. Detaljplanen står nu inför
antagande.
Bakgrund
Kommunstyrelsens arbetsutskott beslutade 20 13-04-09 om samråd av planförslaget. Samråd
genomfördes under perioden 2013-04-18 2013-05-16. Ett samrådsmöte hölls den 2013-0506.
—
2014-03-11 beslutade Kommunstyrelsens arbetsutskott om granskning av planförslaget.
Granskning genomfördes under perioden 2014-03-20 2014-04-17. Ett informationsmöte
hölls 2014-04-09.
—
Kommunstyrelsens arbetsutskott beslutade 2014-11-11 om en ytterligare granskning av
planförslaget. En andra granskning genomfördes under perioden 2014-11-20 2014-12-18.
—
Till tjänsteskrivelsen bifogas:
Plan- och illustrationskarta, daterad 20 15-02-03
Planbeskrivning, daterad 2015-02-03
Granskningsutlåtande 2, daterad 2015-02-03
PMDike & Trummor, kompletterande dagvattenutredning, daterad 2015-02-20
Kommunstyrelsen godkänner granskningsutlåtande för granskning 2 och detaljplanen.
Vidare föreslås att Kommunfullmäktige antar “Detaljplan för bostäder i Kåbäcken, del av
Kåbäcken 11:1 m.fl.”.
Maria Gunnarsson
Planeringsehef
Helena Bråtegren
Planarkitekt
0
C)
0
0
PARTILLE KOMMUN
‘3) Samhällsbyggnadskontoret
2015-02-03
Sida 1 av 24
ANTAGANDEHANDLING
Hand läggare
He’ena Bråtegren
031-792 1209
Diarienum mer
KS/2009:153
Förslag till detaljplan för bostäder i Kåbäcken, del av
Kåbäcken 11:1 mil.
Granskningsutlåtande 2
GRANSKNINGENS
GENOMFORANDE
En andra granskning har genomförts enligt Plan- och
bygglagen under tiden 20 november och 18 december 2014.
Berörda myndigheter, fastighetsägare och övriga sakägare
har underrättats skriftligt. Fastighetsförteckning, förteckning
över hyresgäster och boende samt
samhälisbyggnadskontorets sändlista över statliga och
kommunala remissinstanser m fl. har legat till grund för
utställningen. Granskningshandlingarna har varit utställda i
kommunliusets foajé samt på Kulturum. Handlingarna har
dessutom funnits tillgängliga på kommunens hemsida.
Annons om granskningen har varit införd i Partille Tidning
den 20 november 2014.
SAMMANFATTNING AV
SYNPUNKTER
STÄLLNINGSTAGANDE
INFOR ANTAGANDE
Totalt har 16 synpunkter inkonmiit under den andra
granskningen. Nedan följer en kort sammanfattning av de
vanligast förekommande synpunkterna:
•
•
•
•
•
•
Det öppna dagvattendiket bör tas bort.
Exploateringsgraden är för hög.
Bredda inte Brännevägen.
Öka avståndet mellan nya och befintliga hus.
Minska de föreslagna nockhöjderna.
Gör lekplatsen kommunal.
•
Dagvattenutredningen uppdateras och kompletteras med
en översvämningsanalys.
•
Den geotekniska utredningen kompletteras med
inmätning av bottennivåer i Kåbäcksdammen och en
värdering av framtida erosionsrisker.
•
1 planbeskrivningen förtydligas vilka uppgifter som
ligger till grund för solstudien.
•
Bestämmelsen om högsta nockhöjd för huvudbyggnader
förtydligas. 1 normalfallet räknas nockhöjden från
markens medelnivå kring byggnaden. 1
bebyggelseförslaget varierar socke]höj den med
1
PARTILIE KOMMUN
SamhäEsbyggnadskontoret
2015-02-03
Sida 2 av 24
terrängen. På något ställe är nivåskillnaderna så stora att
bestämmelsen om högsta nockhöjd riskerar att bli
otillräcklig. Enligt det planförslag som förs fram till
antagande ska nockhöjden istället beräknas från sockeins
övre nivå på fasad vid entré.
Bestärnmelsens nya lydelse kommer i praktiken ge en
marginell ökning av tillåten nockhöjd. Några faktorer
som begränsar nockhöj den är:
-
-
-
1 detaljplanen regleras att bebyggelsen högst får
uppföras i två våningspian.
Sockelhöj den vid entrén begränsas avsevärt av de
tillgänglighetskrav som ställs i BBR.
Detaljplanen reglerar högsta tillåtna nockhöjd i meter
över noliplanet för de byggnader som ligger närmast
parkremsan och det befintliga bebyggelseområdet i
öster.
•
Den korsprickade marken för komplementbyggnader i
planområdets nordöstra del har utökats något. Den nya
avgränsningen stämmer bättre med illustrationen.
•
Övriga ändringar är av redaktionell karaktär.
Samtliga ändringarna har gjorts för att planbestämmelserna
ska bli ändamålsenliga. Samhälisbyggnadskontoret bedömer
att de ändringar som har gjorts inte förändrar förslaget i sin
helhet.
INKOMNA
SYNPUNKTER
Synpunkterna har sammanfattats av
samhälisbyggnadskontoret där inget annat anges.
1. Länsstyrelsen
Bedömning enligt 11 kap l0 PBL
Länsstyrelsen bedömer med hänsyn till ingripandegrundema
11 kap 10 § PBL och nu kända förhållanden att planen kan
accepteras och därför inte kommer att prövas av
Länsstyrelsen om den antas.
Motiv för bedömningen
Länsstyrelsen bedömer att inga prövnings grunder enligt 11
kap. 10 § PBL berörs av planförslaget.
Synpunkter på förslagshandlingen
Länsstyrelsen har i tidigare utställning inte haft några
erinringar mot planförslaget och har heller inga erim-ingar
mot de revideringar som nu gjorts. Länsstyrelsen stöder
kommunens bedömning att ett öppet dagvattendike beläget
2
PARTILLE KOMMUN
1 Samhälisbyggnadskontoret
2015-02-03
Sida 3 av 24
inom allmän platsmark sammanvägt utgör bästa lösningen.
Beaktat att två parkeringsplatser ska anordnas per tomtplats
och att utfartsförbud från planområdet mot Brännevägen inte
bestämts i planen bör, analogt med resonemanget för
breddning av norra delen av vägen, planen genom
markanvändningen LOKALGATA medge breddning av
Brännevägen även norr om planområdet.
Beredning
Ärendet har handlagts av Ihgemar Braathen och granskats av
Roger Lind. Vad som angivits ovan gäller som statens
samlade myndighetsuppfattning vid en avvägning mellan
olika framförda synpunkter.
Samhälisbyggnadskontorets kommentar
Noterat.
Planstöd finns för breddning av Brännevägen i gällande
detaljplan 259.
2. Lantmäteriet
Vid genomgång av planens granskningshandlingar i den
andra granskningen (daterade 20 14-10-28) har följande
noterats.
Allmänt
Som framgått av vårt förra granskningsyttrande så anser
även Lantmäteriet att det är en lämpligare lösning att det
blivande öppna diket är beläget inom allmän platsmark.
Därmed faller frågan om att inrätta diket som en
gemensamhetsanläggning, vilket kanske inte hade varit
möjligt på grund av anläggningslagens avgränsning mot
annan lagstiftning.
Vi förstår bevekelsegrunderna för att ge fastigheter utanför
planområdet möjlighet att delta i gemensamhetsanläggningar
inom planområdet. Vi vill dock upprepa våra farhågor för att
delägarkretsen i gemens amhets anläggningen kan bli instabil.
Grundkartan
När nu fastigheten Uddared 1:61 kommer att angränsa mot
planområdet, så borde fastighetsbeteckningen synas på den
del av grundkartan som redovisas i plankartan. Traktnamnet
Kåbäcken borde också synas någonstans.
Noterat.
Grundkartan har justerats till antagandet.
Bakgrund
3
PARTILLE KOMMUN
J
‘3i
2015-02-03
Sida 4 av24
Naturskyddsföreningen
Kommunen planerar för radhus i ett område i Kåbäcken där
det varit j ordbruksmark.
Bedömning
Markanvändningen
Ingen kommun i regionen eller kanske i landet tar vårt behov
av långsiktig, hållbar livsmedelsförsörjning på allvar.
Jordbruksmark exploateras så att den inte enkelt går att
återställa när behovet av den så småningom kommer att öka.
På så sätt brister planeringen mot kommande generationer.
Dagvatten
1 planeringen har hänsyn tagits till groddjur genom passage
och öppet dike. Avvattningen av skogsbäcken bör dock
göras så att den är öppen och även efter arbetena har
karaktär av bäck. Det framgår inte att så ska göras. För att
åtgärderna för att gynna groddjuren ska lyckas måste
tillräckliga biotopområden finnas kvar även efter
exploateringen. Vi utgår även från att den nya
exploateringen utförs så att vattenhastigheten till avrinnings
“bäcken” minimeras. Olika åtgärder på fastigheterna och
deras nära omgivningar står till buds för att utnyttjas.
Energi
Vi bedömde i tidigare yttrande att det inte var orimligt ur
milj öbalkens synpunkt att kräva en hushållningsnivå så att
högst 60 kWhfkvadratmeter och år kan uppnås. Det framgår
inte av handlingarna vad som gjorts för att uppnå en god
hushållning av energi. Avtal med bindande nivå och viten
vid avvikelser över nivån är en möjlighet.
0
Natur
Kommunen måste lära sig hur planeringen ska göras för att
endast begränsat missgynna biologisk mångfald. De senaste
exploateringar vi granskat har blivit rena katastroferna i
detta avseende. Vegetationen och jord har helt tagits bort
och marken har plansprängts. Kommunen och exploatörer
måste lära sig att “bygga i natur” så att inte exploateringarna
bidrar i så hög utsträckning som idag till utrotningshotet.
Samhällsbyggnadskontorets kommentar
Noterat. Kommunen följer gällande BBR i fråga om
energikrav. Enligt BBR 22 ska småhus i zon 4 klara 50
KWhJm2 för byggnader med elvärme. 1 anslutning till
planområdet finns ingen fjärrvärmeanslutning och idag
planeras ingen sådan.
4. Räddningstjänsten
Bakgrund
Räddningstjänsten har tagit del av rubricerad handling.
Syftet med detaljplanen är att undersöka möjligheterna för
4
PARTILLE KOMMUN
“i Samhälisbyggnadskontoret
2015-02-03
Sida 5 av 24
nybyggnation av tio bostäder.
Bedömning
Räddningstjänsten har inget att erinra mot upprättad
detaljplan, dock är det av största vikt att området
kompletteras med ytterligare brandposter som uppfyller
VAV P83 om området expanderas ytterligare, vilket också är
omnämnt i detaljplanen.
Noterat.
5. Partille Energi Nät
Vi har tagit del av era granskningshandlingar.
AB
Vi önskar att samtliga hus matas med lågspänningsledningar
från vår station nordväst om området (vid infarten till
Svenska Kyrkans område). Ledningarna förläggs i gång- och
körbanor från dammen och närmsta vägen in till husen. Det
blir en elektriskt korrekt lösning och ger de lägsta
byggkostnaderna.
C)
Lågspänningsledningar på privat/samfälld mark ska
förläggas med stöd av ledningsrätt. PENAB önskar att detta
skrivs in i exploateringsavtalet.
Vi påminner också om det redan i samrådet påtalade
ledningsstråket med högspänningskablar som tillhör PENAB
och Vattenfall. Täckningsdjupet för dessa får ej ändras och
mekanisk belastning ej påföras. Det är viktigt att erforderliga
avstånd planeras så väl under byggskedet som för färdig
lösning.
Utöver vad som anförts ovan och vad som tidigare anförts
har PENAB inget ytterligare att anföra.
Följande har skrivits in i marköverlåtelseavtal med Studor
AB: “Partille Energi Nät AB (PENAB) planerar att dra
elanslutningar till samtliga tio hus från planområdets norra
del. Istället för att inom plankartan lägga in u-områden, ska
en dialog finnas mellan Bolaget och PENAB. PENAB ska få
möjlighet att teckna avtal med Bolaget för att kunna ha rätt
att ha elledningar på planerad marksamfäffighet.”
Samordning ska ske vid utbyggnad både inom allmän
platsmark och kvartersmark.
6. Polisen i Västra
Götaland
Vi har tagit del av detaljplan för bostäder i Kåbäcken, del av
Kåbäcken 11:1 m.fl. och har inga synpunkter på den.
5
PARTILLE KOMMUN
Lii
3i
2015-02-03
Sida 6 av 24
Noterat.
7. Trafikverket
Ärendet
Syftet med detaljplanen är att undersöka möjligheterna att ta
fram en detaljplan för tio bostäder i form av rad- och parhus.
Tidigare synpunkter
Trafikverket framförde under samrådet synpunkter i yttrande
daterat 20 13-05-15 och med dnr TRV 20 13/30340.
Samniantagen bedömning
Trafikverket har i sak inga ytterligare synpunkter på
planförslaget i detta skede. Områdets något perifera läge kan
dock medföra ett relativt högt bilberoende. Vi vill därför
passa på att framhålla vikten av att kommunen i fortsatt
planering i närområdet arbetar för att utveckla
kollektivtrafiken samt ge hög prioritet åt fotgängare och
cyklister.
Noterat.
8. Göteborgs Energi AB
Inget att erinra mot denna detaljplan, eftersom det inte finns
fjärrvärme inom detta småhusområde eller i närheten av
området.
Noterat.
9. Vattenfall
Eldistribution AB
Vattenfall Eldistribution har inget ytterligare att erinra.
Tilltänkt väg med vändplan kommer inte i konflikt med
Vattenfalls anläggningar.
Eftersom 130 kV-kabeln är lokaliserad i närheten är det dock
viktigt att den är under bevakning vid markarbetena.
Noterat.
10. Statens
Geotekniska Institut
(SG 1)
Statens geotekniska institut, SGI, har av Partille kommun
erhållit rubricerat ärende med begäran om yttrande. SGI:s
yttrande begränsas till geotekniska säkerhetsfrågor
omfattande bl. a. skred, ras och erosion. Syftet med planen
är att möjliggöra byggnation av bostäder i form av kedjehus
och radhus. SGI har tidigare (20 14-04-15 dnr som ovan)
lämnat ett yttrande avseende granskningshandling daterad
2014-02-25. 1 yttrandet föreslog vi att beräkningsantagande
rörande bottennivåerna i Kåbäcksdanimen norr om området
C
6
PARTILLE KOMMUN
2015-02-03
Sida 7 av 24
verifieras och att eventuella effekter av framtida erosion
värderas.
Underlag (utöver handlingar som låg till grund för vårt
yttrande 2014-04-15)
-Planbeskrivning samt planicarta med bestämmelser
upprättad av Partille kommun, Samhälisbyggnadskontoret
2014-10-28.
-Förslag till detaljplan för Bostäder i Kåbäcken, del av
Kåbäcken 11:1 m.fl. Granskningsutlåtandet upprättat av
Partille kommun, Samhällsbyggnadskontoret 2014-10-28.
-Svar på yttrande (diariefört 20 14-04-16) “Ang. Detaljplan
för Bostäder i Kåbäcken, del av Kåbäcken 11:1 mil”, Sweco
2014-05-08.
1 vårt tidigare yttrande noterade vi att stabiliteten för
Lokalgatan och området bakom är starkt beroende av att
Kåbäcksdammen inte är djupare än vad som antagits i
beräkningarna (Sweco 2013-06-03, komplettering till PM
Geoteknik 2012-11-30) eller att i framtiden inte förändras på
grund av erosion. Vi framhöll därför att det är viktigt att
berälcningsantagandena verifieras och att framtida erosion
värderas i planskedet (jfr vårt yttrande 2014-04-15). Av nu
erhållna handlingar framgår inte om någon verifiering av
beräkningsantagandena eller värdering av
erosionsförhållandena utförts varför våra tidigare synpunkter
härom kvarstår.
Swecos yttrande 2014-05-08 gäller frågeställning huruvida
anläggande av ett grunt öppet dike i östra delen av planen
kan innebära sådan förändrad stabilitet som ger skredrisk.
Sweco redovisar här slutsatsen att det planerade diket inte
medför någon skredrisk. Vi delar denna bedömning.
c
c
Samhällsbyggnadskontoret har mätt in bottennivåerna i
Kåbäcksdammen. Därefter har Sweco gjort en ny
bedömning av stabiliteten. 1 den nya bedömningen
konstateras att stabiliteten för lokalvägen är bättre än vad
som tidigare beräknats eftersom utförd lodning visat på
grundare förhållanden i dammen. Det anses inte heller
föreligga några framtida stabilitetsproblem orsakade av
erosion. Stabiliteten för lokalvägen och markanvändning
enligt detaljplanen bedöms därmed vara tillfredställande. Se
“svar på yttrande” från sweco daterat 20 15-02-05.
11. Barbro Karlén
Elsa Carlssons dödsbo fastighetsägare Kåbäcken 11:11 och
11:12
Dödsboet motsätter sig planförslaget. Dödsboet accepterar
7
PARTILLE KOMMUN
‘)
2015-02-03
Sida 8 av 24
ingen förläggning av vattenavrinning på tomtmark
tillhörande Kåbäcken 11:11 och 11:12, Ingen
vattenavrinning i vilken form det vara må.
Skäl:
Dödsboet kan inte acceptera att ett öppet dike förläggs till
fastigheterna. Enligt Tyréns dagvattenutredning skulle det
ligga i gränsen mot befintliga småhusfastigheter. Av flera
skäl kan anföras särskilt, att ett öppet dike med lite eller
mycket vatten utgör en betydande fara för barn som leker i
närheten. Risk för druiikning föreligger. Fastighetsägaren
har ansvar för säkerheten på sin fastighet. Det ansvaret kan
inte dödsboet ta på sig.
Likaså avvisar dödsboet vattenavrinning i kulvert på
fastigheterna. En befintlig dagvattenledning finns från
bäcken i söder till danirnen norr om planområdet. D 400
BTG.
Dagvattenledningar från befintliga fastigheter. Vid besök på
plats konstaterades att på Kåbäcksvägen finns både brunn
för spillvatten och dagvatten. Taken avvattnas genom
stuprör mot Kåbäcksvägen och leds med största säkerhet
mot brunn på Kåbäcksvägen.
Dödsboet tillåter inte att VA-verket skapar ytterligare
förbindelsepunkter på fastighetema Kåbäcken 11:11 och
11:12 för befintliga fastighetsägare.
För Elsa Carissons dödsbo
Barbro Karlén
Kommunen äger rätt att lösa in mark som enligt detaljplan är
allmän platsmark.
Detta går att utläsa i Plan- och bygglag (20 10:900) 6 kap
13 §, vilken lyder följande:
“13 § Kommunen får lösa in mark eller annat utrymme som
enligt detaljplanen ska användas för
1. en allmän plats som kommunen ska vara huvudman för,
eller
2. annat än enskilt bebyggande, om markens eller
utrymmets användning för det avsedda ändamålet inte kan
anses säkerställd ändå.”
Enligt nu gällande stadsplan från 1962 är Kåbäcken 11:11
och 11:12 beläget inom allmän platsmark.
8
jJ PARTILLE KOMMUN
‘?.Y Samhällsbyggradskontoret
2015-02-03
Sida 9 av 24
Förslaget med en öppen dagvattenlösning i form av dike
kvarstår. Det anses vara det bästa alternativet ur miljö- och
dagvattenhanteringssynpunlct. Se sektioner i kompletterande
PM daterad 20 15-02-20 till dagvattenutredning daterad 20 1212-10.
12. Joakim Ahibäck
Jag är alltså en befintlig kommuninvånare och har betalt
skatt i kommunen i 50 år och varit en del av kommunens
utveckling. Tydligen så räknas inte befintliga invånare lika
mycket som potentiellt nya då man inte överhuvudtaget tagit
hänsyn till våra synpunkter utan 100 % har haft ambitionen
att tillgodose exploatörens intressen ensidigt.
Vi inser att det råder bostadsbrist och välkomnar
nybyggnation (utveckling), men begreppet förtätning har fått
en otäck klang av kortsiktig profit som inte ligger i linje med
en kommuns agerande. Utveckling skall utgå ifrån
existerande struktur och förbättralkomplettera denna Inte
rasera befintlig miljö för att en tänkbar exploatör skall kunna
få kortsiktig maximal avkastning med för många hus på ett
alltför litet område. (Tänk Steen & Ström)
—
Inte på en enda punkt har kommunen varit tillmötesgående
utan förkastat alla våra förslag.
1. Öppet dike istället för kulvert billigare att anlägga
dyrare att underhålla, Hur flyttar man bäckens naturliga
flöde österut på så kort sträcka? Under stora delar av året så
är det anseliga vattenmängder som skall hanteras.
—
—
2. Etablera öppet vattendrag i anslutning till lekplats. Hur
tänker man här? Vems ansvar är det att barn inte utsätts för
onödig fara? Ett staket väster om bäcken som “skyddar”
samfällighetens barn skyddar inte våra barn. Hur estetiskt
blir det med ett öppet dike som omgärdas av staket på bägge
sidor och hur påverkar detta vår tillgänglighet till våra
baksidor?
3. Anslutning av dagvatten genom tomt som ägs av tredje
part? Är det ens möjligt?
4. Ökning av biltrafik i redan hårt ansatt område (smala
vägar få parkeringsmöjligheter)
väg till kommunal lekplats.
—
—
Våra barn får trafikerad
5. Parkeringsproblematik Det har talats om fyra
parkeringsplatser för gäster. Det blir alltså fyra platser för
över 80 fastigheter.
-
9
PARTILLE KOMMUN
Samhälisbyggnadskoritoret
2015-02-03
Sida 10 av 24
6. Jag får 5 fastigheter som får insyn direkt in i mitt
vardagsrum. Är det hänsynstagande? 16 meter ifrån min
fasad fårjag fem drygt tio meter höga hus med direkt insyn.
7. Man tar hänsyn till grodor och paddor, vilket är bra, men
ger samtidigt befintliga fastighetsägare problem med
myggor och knott som lägger ägg i vattendrag, för att inte
tala om problematik med råttor som frekvent lever i våra
kloaker. Dom erbjuds nu en miljö i anslutning till våra
fastigheter som inte kan anses vara tilltalande. Är det
normalt med öppna kloaker i ett område där man planerar
förtätning?
8. Tillgängligheten till våra fastigheter. Källarvåning når
man endast via baksida och den inrymmer tvättstuga och
pannrum Hur kommer vår tillgänglighet att påverkas? Hur
skall vi kunna byta tvättmaskiner och värmepannor?
—
9. Den 5e fastigheten framför mig (115:8) längst västerut
kommer att ha framdragningen av högspänningsledningen i
nära anslutning till sin entré Hur attraktivt är det? Kommer
dessutom väldigt nära kyrkogården..
—
—
10. Hur förklarar man för barn som idag har ängen som sin
lekplats (Det enda öppna grönområdet) att dom inte får leka
där framöver för marken har sålts till en privat samfällighet.
Skickar härmed in mina in mina synpunkter på granskning 2
av detaljplan Kåbäcken. 1 övrigt så hänvisar jag fortfarande
till vår tidigare skrivelse ifrån 2014-04-15 vilken borde vara
diarieförd!
1. Ett öppet dike är den bästa lösningen för vattenflödet samt
för möjligheten för grodor att passera mellan
Kåbäcksdammen och skogen söder om planområdet.
Samhällsbyggnadskontorets avdelningar är eniga i denna
bedömning.
2. Se vidare svar på yttrande nummer 11.
3. Syftet med det öppna diket är, som tidigare nämnt, att
förbättra dagvattnets flöde samt paddors möjlighet att
förflytta sig över planområdet. Se svar på yttrande nummer
11.
4. Trafikökningen anses vara marginell.
5. De planerade bostäderna uppfyller kommunens
parkeringspolicy som för området innebär att två
10
PARTILLE KOMMUN
J
‘)
2015-02-03
Sida 11 av 24
parkeringsplatser ska finnas inom varje fastighet. Detta avser
även besöksparkering för de nya bostäderna. 1 den södra
delen av planområdet möj liggörs det för cirka fyra
parkeringsplatser som kommer kunna nyttjas som
besöksparkering för samtliga boende i området, inte enbart
de til]kommande bostäderna. Detta är en förbättring av
nuvarande parkeringssituation för boende/besökare i södra
Kåbäcken.
6. Husen har placerats i vinkel i linje med befintligt garage,
inte huvudbyggnad, för att minska påverkan för befintliga
bostäder. Det finns en reglering i plankartan för maximalt
7,5 meter i nockhöjd för nya bostäder som inte gör det
möjligt att bygga ett 10 meter högt hus. Avståndet mellan
ny- och befintlig bebyggelse är som minst 19 meter, inte 16
meter som yttrandet påstår.
7. Senare decenniers kunskap om dagvattenhantering har
visat att öppna dagvattenlösningar är fördelaktig b.la. ur
miljösynpunkt och för att avhjälpa och förebygga
dagvattenproblem.
8. Möjlighet finns, efter fastighetsägarnas önskemål, att ta
sig till baksidan då en remsa sparas närmast befintliga
fastigheter för att möjliggöra detta. Området ligger inom
allmän platsmark och kommer inte tas i anspråk vid en
exploatering.
9. Fastigheten klarar riktvärdena gällande strålning, se
utredning “Mätning av inagnetiska fält: Kåbäcken”
genomförd 2013-04-20.
10. Möjligheten finns för befintliga fastighetsägare i
anslutning till planområdet att ingå i samfälligheten. Marken
har varit aktuell för byggnation av bostäder sedan
högspänningsledningarna grävdes ned 2012.
13. Gustav och Jessica
Berggren
Yttrande gällande (Bostäder i Kåbäcken, del av
Kåbäcken 11:1)
Ang. ev. framtida förtätning av ängen invid
Kåbäcksdammen så är vi starkt negativa till detta. Våra
ståndpunkter som tidigare inlänmats gäller fortfarande då vi
inte anser att några av dessa tillgodosetts. Nedan kommer
dessa huvudsaldigen igen med ytterligare argument.
1. Breddningen av Brännevägen.
Breddning av Brännevägen måste ej utföras. Förslagsvis
definieras den som gårdsgata där hastigheten är reglerad till
11
PARTILLE KOMMUN
“‘
2015-02-03
Sida 12 av 24
gånghastighet. Detta då den i dagsläget redan frekvent
trafikeras av gående, cyklister och flertalet fordon till och
från området.
Nuvarande förslag säger att vägen skall breddas med 1,5
meter och mot fastighet 115:1. Om nuvarande förslag
fortsatt gäller (se ovan för ett bättre förslag) så finns
ingenting angivet hur avslut mot fastighet (115:1) skall
hanteras. Nivåskillnaden är relativt hög (minst imeter) så
någon form av åtgärd krävs som inte reducerar tillgänglig
plan tomt för fastighet 115:1.
2. Dagvattnet måste hanteras via en rejält dimensionerad
kulvert och brunnar. Ingen bäck. Anledningarna är flera
nämligen:
a. Barnsäkerhet. Flertalet småbarn bor i de närliggande
husen (7 st under 10 år varav 3st under 2 år) och flera små
barn kommer sannolikt att flytta in i de nya husen. Allting
med ett vattendjup över 1dm anses som en drunkningsrisk
(allmän regel inom skol och barnomsorg) och denna bäck
kommer sannolikt att ha ett högt vattenstånd på hösten och
detta kommer att locka till lek bland barnen med ev.
fasansfulla olyckor som följd. Alltså: Ingen bäck!
b. Underhåll av diket. En kulvertering kräver inget
kontinuerligt underhåll. Diket skall ständigt underhållas för
att säkerställa god vattenavrinning.
c. Samtliga hus måste ha god tillgång till respektive baksida
eftersom samtliga hus i ängen inte har en naturlig
förbindelse mellan fram och baksida.
d. Ej juridiskt möjligt att utnyttja denna föreslagna
landremsan till dike eftersom dödsboet som äger detta
motsäger sig.
(J)
Låt inte pengarna styra detta. Gör någonting som håller
länge samt gagnar alla!
C
3. Överdriven nockhöjd på de norra husen närmast dammen.
Nuvarande planbeskrivning tillåter nockhöjder på samma
nivå för samtliga 10 hus samt de nuvarande intilliggande
husen. Eftersom planerade hus ej har samma hushöjd som
befintliga, tillåts härmed ofantliga fyllnadsmassor för de
norra husen. Lämpliga maxhöj der torde ligga ca 2m lägre än
specificerat och ger ett väsentligt bättre visuellt utseende.
4. Samtliga hus placeras så långt västerut som möjligt. De
tre husen som är planerade i den norra ändan kan flyttas flera
meter västerut till allas fördel (se bild nedan). Om detta görs
frigörs markyta som skapar mer plats och inte ger en lika
påträngande känsla.
12
KOMMUN
J PARTILLE
gnadskontoret
3’ Samhälisbyg
2015-02-03
Sida 13 av 24
5. Minska antalet hus. Generellt är 10 hus allt för mycket.
Speciellt gäller detta den nona ändan där de närmast boende
får en väldigt stor huskropp alldeles intill deras vardagsrum.
Det minskar och den fria volymen i området och skapar en
väldigt intryckt känsla. Att bygga färre hus kanske heller
inte inbringar mindre inkomster. Utgifterna till
entreprenören blir mindre och priserna på bostäderna kan
sättas högre.
Nedan är ovan punkter ovan utmärkta i planbeskrivningen
för ytterligare förtydligande.
(
Vänligen åtgärda samtliga dessa punkter och återkom med
ett förslag som ger ett framtida bra boende för oss befintliga
men även nya boende.
(
[TOn1L Tår ej påverkas pga st1 [(jr
breddninq av väq
Samhälisbyggnads
kontorets kommentar
1. Breddning av Brännevägen har planstöd enligt gällande
detaljplan 259 från 1962. Exakt utformning för en
vägbreddning regleras inte i detaljplanen utan i
proj ekterings skedet.
2a. se svar yttrande 12.
2b. Underhållet av diket kommer att bekostas och utföras av
Partille kommun.
2c. se svar yttrande 12.
2d. se svar yttrande 11.
3. Nockhöj den är reglerad till maximalt 7,5 meter, exklusive
sockel. Bestämmelsen om högsta nockhöjd innebär att nya
byggnader inte kan bli högre än de befintliga.
13
PARTILLE KOMMUN
2015-02-03
Sida 14 av 24
4. 1 den nordvästra delen av planområdet finns ett u-område
för nedgrävda ledningar. Placeringen av byggrätterna i non
är även anpassad efter eventuell strålning från den
nedgrävda högspänningsledningen.
5. Sarnhällsbyggnadskontoret hart gjort bedömningen att en
byggnation av 10 hus är lämpligt på platsen.
Högspänningsledningarna grävdes ned 2012 med syfte att
exploatera marken med bostäder.
14. Peter Locke och
Christine Loo
Med anledning av rubricerade planförslags
granskningshandling 2 får undertecknade fastighetsägare till
fastigheten Partille Kåbäcken 115:6 helt och fullt instämma i
Joakim Ahlbäcks (ägare till fastigheten Partille Kåbäcken
115:8) yttrande till kommunen av 2014-12-16 i ärendet.
SamhäNsbyggnadskontorets kommentar
Noterat.
15. Thomas Franzén
och Eva Nilsson
Inledning:
Vi anser att detaljplanen är allt för generellt utformad ur ett
juridiskt perspektiv. Som vi tidigare tagit upp, kommer
endast plankartan med tillhörande bestämmelser att vara
juridiskt bindande om detaljplanen skulle vinna laga kraft.
Vi eftersträvar sålunda att den eventuella detaljplanen skall
ha en detalj eringsnivå likt samrådshandlingen, helst ännu
mer detaljerad. Detta särskilt då det är fråga om en förtätning
inom ett befintligt område.
C
Vi anser inte att de revideringar som skett till denna
granskningsomgång ändrar vår uppfattning.
(
För att förtydliga vår ståndpunkt låter vi vårt tidigare
yttrande från 2014-04-15 kvarstå i kursiv stil under
respektive rubrik. Generellt kompletterar våra nya
kommentarer det tidigare yttrandet. På förekommen
anledning är dock rubrik A.1-4 en ny punkt.
Synpunkter på planbestäminelserna:
A. 1. Utnyttjandegrad:
(A.1-l): Vi anser vår grundläggande synpunkt avseende
ökning av byggnadsarea ej tillgodosedd.
Den revidering som gjorts påverkar inte byggnadens
“fotavtryck”, utan reglerar i praktiken boyta på plan 2.
Eftersom ett spann för taklutning ej är fastställt samt att en
balkong med skärmvägg avses att uppföras, säkerställer inte
den givna motiveringen att den upplevda byggnadsvolyinen
blir mindre. Vi anser att den relevanta byggnadsarean (BYA)
14
PARTILLE KOMMUN
SamhäHsbyggnadskontoret
2015-02-03
Sida 15av24
fortfarande skall vara 75 kvadratmeter. Detta kompletterat
med en total byggnadsarea (BTA) som snarare är runt 130
kvadratmeter speglar i vår mening det ursprungliga förslaget
från Studor, som granskningsutlåtandet hänvisar till, på ett
mer korrekt sätt.
“Till granskningshandlingen har en ökning av föreskriven
största byggnadsarea skettfrån 75 kvadratmeter (tidigare
el) till 90 kvadratmeter (nuvarande e), vilket motsvarar en
areaökning på 20 %. Detta har skett utan, oss veterligen,
någon reell orsak som motiverar en sådan markant ökning.
Detta skulle medföra inskränkningar i allra högsta grad på
defå kvarvarande siktlinjerna mot sydvästför de befintliga
fastigheterna. Dessutom ökar de nya huskropparnas
upplevda volym drastiskt mot tidigare.
Vi yrkar på att återgå till den ursprungliga byggnadsarean
på 75 kvadratmeter med sina nättare “fotavtiyck” i
området. Finns tekniska svårigheter i detta har man, i andra
av Partille kommun antagna planer, använt sig av
exempelvis boyta och total byggnadsarea för reglering av
utnyttjandegrad.”
(A.1-2): Vi anser vår synpunkt ej tillgodosedd.
Ur ett gestaltningsperspektiv anser vi att vår synpunkt
fortfarande är relevant att beakta. Funktionalitet går i högsta
grad uppnå med en lägre nockhöjd. Dessutom är tillåten yta
på
komplementsbyggnad nu ökad till 30 kvadratmeter vilket
ytterligare bidrar till en ökning av den upplevda volymen, se
även ny punkt A.1-4.
“Vi har även synpunkter på att komnplementsbyggnaderna
regleras till så mycket som fyra meter i mnaximal nockhöjd.
Detta bidrar likaledes till att den upplevda volymen ökar.”
C
Våra synpunkter kvarstår enligt nedan.
“Varför togs regleringen av maximnalt antal bostäder i varje
del (e2 e4) bort? Det kan lika välframgå att det skall vara
maximalt tio stycken. Det bör dock medfördel kunna
omprövas till färre antal bostäder i enlighet med inkomna
kommentarer i samrådsredogörelsen.”
—
(A.1.-4): OBS, ny punkt
Att ändra komplementsbyggnadens area från 6 kvadratmeter
till 30 kvadratmeter är i vår mening en markant ändring av
detaljplanen. Denna förutsättning finns dessutom inte heller
med i solstudien och är i sak en orsak till förnyad
15
PARTILLE KOMMUN
2015-02-03
Sida 16 av 24
granskning.
A.2. Begränsning av markens bebyggande
Att ett särskilt s.k. “u-område” krävs innebär inte per
automatik att byggnaderna behöver flyttas söderut. Det finns
sålunda ingen reell motivering till denna justering.
“Andelen s.k. prickmark har drastiskt minskats iförhållande
till samrådshandlingen. Vidare är även gränsen för den
norra husgruppen närniast dammen flyttad närmre befintlig
byggnation. Vad är underliggande orsak till denna
justering? Vår bestämda åsikt är att gränsen, i minsta fall,
återflyttas i läge för samrådshandling. Med tanke på att
byggnadsarean bör justeras enligt punkt A. 1-1, ger detta
utrymme för attflytta gränsen för prickmark mot samtliga
områden ännu längre mot sydväst. Detta kan åstadkommas
utan att inskränka på de smärre justeringar som kan komma
att krävas i ett
detaljprojekteringsskede.”
‘
Det går med fördel att öka andelen prickmark och ändå
kunna uppfylla det behov av justeringar i läge som kan
krävas i ett detaljproj ekteringsskede.
“Grundintentionen iförslaget omfri sikt till kullen för
befintlig byggnation är något vi verkligen värnar om. Därför
anser vi att denna fråga, som bygg-och miljönämnden i sitt
yttrande marginaliserar, är väldigt viktig för oss som
befintliga fastighetsägare. Dämför yrkar vi på en justering av
prickmark som krympt tillbaka till tidigare läge även mellan
områdena avsatta till bostäderför att bibehålla, eller i
möjligaste mån öka dessa siktt’inklar utifrån
samrådshandlingen.”
()
Det går med fördel att öka andelen prickmark och ändå
kunna uppfylla det behov av justeringar i läge som kan
krävas i ett detalj proj ekterings skede.
“Vi anser att ändringen av den mellersta husgruppen från
kedjehus till parhus borde möjliggöra en förskjutning av
prickmarken åt sydväst motsvarande det utgående garagets
bredd. Detta för att kompensera för att den upplevda
volymen av huskropparna kan komma att kännas större av
en sådan ändring.”
16
PARTILLE KOMMUN
9
2015-02-03
Sida 17av24
Samlokalisering anser vi vara fortsatt olämplig och därmed
även byggnaden som sådan. På bifogad solstudie kan vi
heller inte uttyda byggnaden för hushållsavfall som utlovat.
“Samlokaliseringen av hushållsavfall och framförallt
placeringen av densamma anser vi är olämplig. Vidare
skymmer denna byggnad, medföreskriven maximal nockhöjd
på fyra mnetem; också sikten från befintliga byggnader samt
är heller inte medtagen i den upprättade solstudien.
Sophämtning vid respektive tomt går med lätthet att reglera
via en tilläggsavgft enligt Partille kommnuns
renhållningstaxa.”
C
Synpunkt kvarstår och om faktum är att en detaljplan inte
kan ställa krav på “senare utredd metod”, bör således
utredningen utföras innan en eventuell detaljplan fastslås.
Detta då barnkonventionen utgår från att samtliga näinnder
och förvaltningar inom Partille kommun aktivt skall verka
för barns säkerhet.
“Vi anser att alternativet med ett öppet dike helt bör utgå
utifrån ett barnperspektiv. Oavsett börformulering “iform
av öppet dike” ändras till “enligt senare utredd metod”
samt att hela stycket kompletteras med text att andra
alternativ till en öppen dagvattenhantering aktivt skall
utredas. Detta vidareutvecklas i punkt B.2 som följer
nedan.”
A.3. Markens anordnande:
Den höjdsättning för maximal nockhöjd som reviderats för
den mellersta och norra husgruppen anser vi vara alldeles för
vidlyftigt tilltagna. Dessutom menar vi att nybyggnationen
bör anpassas till befintliga förhållanden och inte tvärt om,
annars kanske det tänkta planområdet är illa valt. 1 övrigt
kvarstår synpunkter enligt nedan.
“Planen bör kompletteras medföreskriven markhöjd över
nollplanet. Detta för att säkerställa att inte planområdet
höjs generellt. Vi förutsätter således att markhöjden
definieras som plushöjdför befintlig mark vid respektive
“delhuskropp “för attfölja de naturliga höjdkun’o rna i
området. Annars förordar vi att trappningföreskrivs för
samtliga hus, likt defemn radhusen i söder.”
A.4. Placering, utformning. utförande:
(A.4-1): Vi anser vår synpunkt ej till fullo tillgodosedd.
Vi saknar fortfarande ett förutbestämt tfflåtet spann för
17
PARTILLE KOMMUN
2015-02-03
Sida 18 av 24
taklutning. Detta för att värna om de karaktäristiska drag
som finns i området.
“1 vår mening saknas en tillräckligt detaljerad beskrivning
för de i området karaktäristiska drag som det skall värnas
om. Framförallt anser vi att det skall tydligtframgå att det
skall vara hus med sadeltak och centriskt placerad nock med
ett angivet tillåten spann för taklutning likt andra plankartor
i kommunen. Detta ärför oss en viktig punkt då angiven
nockhöjd för tillfället är de enda höjdrestriktionerna i delar
av planområdet.”
Vi yrkar fortfarande på att en vinkel samt förskjutning
föreskrivs för samtliga huskroppar och regleras utefter
illustrationsförslaget på den södra husgruppen.
c
“Intentionen borde vara att i mesta möjliga mån minska den
upplevda volymen av de nya huskropparna. Vi yrkar på att
även de norra husgrupperna får en ändrad vinkel samt
minskadförskjutning inbördes likt den reviderade
huskroppen i söder.”
Det är en högst irrelevant plushöjd satt för de två mindre
husgruppema mot norr. Plushöj den för dessa husgrupper bör
kunna sättas i enlighet med Boverkets riktlinjer, med stöd i
Plan- och byggförordningen (2011:338) 1 kap 3 §. Detta
innebär att 6 meter från allmän plats räknas nockhöj den från
den allmänna platsens medelnivå om inte särskilda skäl
föranleder annat, såsom en solstudie som skulle kunna kräva
en ännu lägre maximal nockhöjd. 1 övrigt vidhåller vi vår
ståndpunkt enligt tidigare yttrande för denna punkt samt
punkt A.3-1 som kompletterar varandra i
höjdsättningsfrågan.
C.
C
“Medförutsättning enligt markens anordnande ovan anser
vi att den närmsta taknocken i de två norra delområdena
också ges en maximal plushöjd. Denna maximala plushöjd
skall dock sättas med utgångspunktfrån befintlig marknivå
saint att det i hela plan- och lovprocessen noteras att det
skall aktivt verkas för att hålla samtliga dessa plushöjder så
låga som möjligt.”
(A.4-4): OBS: Ny punkt
Tidigare definition av utformning som radhus och parhus har
nu även kompletterats med kedjehus. Detta återspeglas
varken i illustrationsplan eller i solstudien. Vad är
underliggande orsak till denna ändring? Vi eftersöker en
18
9
PARTILLE KOMMUN
2015-02-03
Sida 19 av 24
reviderad illustrationspian samt solstudie för denna
tillkomna alternativa utformning av huskropparna.
Synpunkter på övriga handlingar:
(B.1): Solstudie:
Vi anser vår synpunkt ej tillgodosedd.
Framtagen solstudies ingångsdata såsom byggandsarea,
marknivåer, mm är fortfarande okända. Dessutom har en
revidering av ytan för komplementsbyggnad gjorts från 6 till
30 kvadratmeter, vilken i största grad kan komma att
påverka solstudien. Denna ändring illustreras inte alls.
C
“Framtagen solstudie saknar uppgifter om använda
ingångsdata såsom byggnadsarea, marknivåer, mm.
Dessutom saknar vi påverkan av tänkt byggnadför
sophantering i solstudien. Rimligt är att då även komplettera
med solläget vid datum för vintersolstånd saint
vårdagjämning. Vi ställer oss också tveksamma till att
påverkan är så ringa som den beskrivs i
samrådsredogörelsen.”
(B .2): Dagvattenutredning:
Dagvattenutredningen är ej reviderad med avseende på
nedanstående synpunkter, utan fortfarande daterad 2012-1219. Synpunkter enligt tidigare kvarstår i sin helhet.
“Vi efteifrågar en konsekvensanalys samt en
översvämningskartering över området med avseende till
tidigare översvämningar och den nu befarade höjda
marknivån i delar av planområdet. Vi ser en riskför
omfattande skador på befintliga fastigheter om inte denna
höjdsättning bevakas noga. Vad gäller
dagvattenhanteringsmetoden börflera alternativ utredas.”
(B.3): Breddning av väg:
Synpunkter enligt tidigare kvarstår i sin helhet.
“Detta gäller som konstaterat ett annat plan- och
bygglovsärende, men berörs ändå i samrådsredogörelsen.
Vår åsikt är att en breddning av Brännevägen inte behöver
utföras. Förslagsvis tillskapas en s.k. gårdsgata där
hastigheten är reglerad till gånghastighet. Detta då den i
dagsläget redan frekvent trafikeras av gående samt cyklister
till och från området.”
Slutord:
Vi respekterar svårigheten i att tillgodose alla sakägares
19
PARTILLE KOMMUN
33’ Samhällsbyggnadskontoret
20 15-02-03
Sida 20 av 24
synpunkter, men vi vill med detta yttrande poängtera att vi
anser merparten av våra synpunkter ej tillgodosedda och ej
heller fullgott motiverade.
Vi förvånas av att det inte finns en dokumenterad lista av
ändringar med underliggande motiveringar upprättad. Att
som enskild sakägare tvingas söka efter avvikelser och
revideringar ställer vi oss starkt frågande till.
Därtill har även helt nya förutsättningar infunnits sig i denna
granskningshandling 2 (se bl.a. punkt A.l-4 och A.4-3), där
vi inte kan få våra synpunkter tillgodosedda i annat än en
förnyad granskning.
A.l.1.
En tillbakagång till en lägre tillåten BYA är inte aktuellt då
byggnadsarean för nya hus överstiger 75 kvm. Maximal
BTA på 160 kvadratmeter uppfyller syftet att inte ha två
fullskaliga våningar.
A. 1.2.
Ökningen av byggnadsarean för komplementbyggnad är för
att möjliggöra för eventuella garage eller carport något
som inte var möjligt med föregående reglering på maximalt
sex kvadratmeter för komplementbyggnader.
—
A.1.3.
Regleringen av maximal BYA/bostad innebär det inte är
möjligt att uppföra fler huvudbyggnader än vad
illustrationen visar. Planbestämrnelserna “e2-e4” från
samrådsskedet blir därför överflödiga.
C)
A.2. 1.
U-området är primärt för att säkerställa att byggnader inte
uppförs över de nedgrävda ledningarna.
C)
A.2.2.
Andelen prickmark ökas inte till antagandeskedet då det
behövs utrymme för att eventuellt justera placeringen av
byggnaderna inom planornrådet senare i projekteringsskedet.
A.2.3.
En planbestämmelse finns som endast möjliggör en
byggnation av antingen radhus, kedjehus eller parhus. Exakt
utformning avgörs i ett projekteringsskede, men huvudsyftet
är att ha sammanbyggda hus.
A.2.4.
En gemensam sophanteringslösning förenklar
20
PARTILLE KOMMUN
Q Samhällsbyggnadskontoret
2015-02-03
Sida 21 av 24
ruttplaneringen för renhållningsfordonen och uppfyller bättre
Renovas arbetsvillkor om tillgänglighet och avstånd mellan
sopkärl och renhållningsfordon.
A.2.5.
En detaljplan ska inte ställa krav på ytterligare utredningar,
så en planbestämmelse liknande” enligt senare utredd
metod” saknar lagstöd.
A.3.l
En reglering gällande maximal plushöjd avseende taknock
för det nordöstra huset i varje byggnadsenhets anses
tillräckligt. Samhällsbyggnadskontoret anser fortfarande att
den exakta nivån på området fastställs först i
projekteringsskedet där hänsyn bland annat behöver tas till
dämningshöj der, tillgänglighetskrav med mera.
A.4.l.
En planbestämmelse gällande sadeltak har införts i
plankartan. Detta förhindrar att till exempel platta tak skapas
på de nya husen.
A.4.2.
Husens vinkel för den norra husgruppen kvarstår. Husen
kommer förskjutas gentemot varandra för att skapa privata
och skyddade uteplatser för nya bostäder.
A.4.3.
Den reglerade plushöj den för den centrala och norra
husgruppen säkerställer att nya byggnaders nockhöjd inte
blir högre än befintliga bostäder. Maximal plushöjd ändras
inte till antagande utan kvarstår.
c
A.4.4.
på punkt A.2.3.
Komplementbyggnaderna regleras i granskningsförslaget till
en maximal höjd om fyra meter. Befintliga bostäder bedöms
inte bli påverkade av skuggning från komplementbyggnader
då avståndet till dessa som minst är 19 meter.
Solstudien utgår från byggnademas placering på
illustrationskartan och plankartans bestärrimelser om
maximal nockhöjd för huvudbyggnader. Detta förtydligas i
planbeskrivningen.
B.2.
Efter granskning 2 har ett kompletterande PM upprättats
21
PARTILEE KOMMUN
2015-02-03
Sida 22 av 24
daterat 2015-02-20 till den dagvattenutredning som gjordes
2012-12-10.
Enligt utredningen ger föreslaget dike och trumma
tillsammans en mycket god kapacitet och med god marginal
klara de flöden som kan förväntas efter att planområdet
exploaterats. Det anses därför mycket osannolikt att
översvämningsproblem uppstår söder om Brännevägen med
dikeslösningen.
Till det kompletterande PM:et bifogas också en föreslagen
förprojektering av diket.
C
Det föreslagna diket bedöms förbättra möjligheten att avleda
dagvatten från befintliga fastigheter. Observera dock stycke
“Dagvattenhantering för befintliga fastigheter” på sida 15 i
planbeskrivningen.
)
B.3.
Se svar på yttranden 13.
16. Markus Gustafsson
och Ellen Bersås
Hej,
Markus Gustafsson och Ellen Bersås som, tillsammans med
sonen David, sedan mitten av september i år är nya ägare till
Kåbäcken 115:4. (Tillhörde tidigare Susanne Arvidsson.)
Vi har ganska nyss flyttat hit och var medvetna om de
planerade bostäderna vid kontraktsskrivning i slutet av juni i
år.
Det vi dock slås av nu när vi tagit del av handlingarna är dels
hur otroligt mycket information som är i ett projekt som
detta, men kanske framförallt hur mycket som
ändras/ändrats under vägen, utan att det egentligen påpekas
eller synliggörs på ett lättförståeligt sätt.
Vi ställer oss stabilt bakom synpunkter som redan belysts,
men ej tillgodosetts, tex:
1)Ta bort det öppna diket. Av flera anledningar, men
barnsäkerheten och åtkomsten till vår egen tomt står högt i
prioritet. (En sak är en torktumlare som har diskuterats, men
hur skall man frakta ett piano till vår suterrängvåning om det
är ett öppet dike?)
2)Minska antalet hus. Det är framförallt för många i den
22
J PARTILLE KOMMUN
9 Samhälisbyggnadskontoret
2015-02-03
Sida 23 av 24
södra delen.
3)Ändring av mellersta husgrupp från kedjehus till parhus.
4)Återgå till ursprungsarean på 75kvm. (Inte 90kvm)
5)Bredda inte Brännevägen.
6)Gör inga markfyllnader på ängen.
7)Solstudien och Nockhöjder här känns det väldigt osäkert
om det verkligen är de tilltänkta byggnaderna som solmätts,
å andra sidan väldigt svårt.
8)Inte allmän lekplats?
9)Nockhöjd 4m på komplementsbyggnad varför?
10)Komplementsbyggnad från 6kvm till 30kvm?!?
1 l)Sophantering bör ligga på separata hushåll, precis som
resten av området.
-
—
Har även läst yttrande från övriga boenden i “vår” länga
och håller med om de flesta punkterna.
Samhälisbyggnads-
—
1 och 5. Se svar på yttrande 12.
kontorets kommentar
2. Se svar på yttrande 13.
3,4, 10 och 11. Se svar på yttrande 15.
6. Markfyllnader behöver göras inom delar av området för
att uppfylla de tillgänglighetskrav som finns, bland annat
gällande parkering, enligt BBR.
C
(
7. Solstudien utgår från liggande planförslags regleringar
avseende bland annat byggnadernas höjder och är därför
korrekt.
8. Lekplatsen ligger inom kvartersmark och är därför inte
kommunal. Möjlighet finns för närmast boende att ingå i
samfälligheten om intresse för detta finns.
9. Nockhöjden för komplementbyggnader följer
husarkitektens intentioner.
23
LJ PARTILLE KOMMUN
Samhällsbyggnadskoritoret
ANTAGANDE AV
DETALJPLANEN
2015-02-03
Sida 24 av 24
Kommunfullmäktige beräknas anta detaljplanen 2015-03-31.
EJ TILLGODOSEDDA
SYNPUNKTER
-
-
-
-
-
Från granskningsskede
nummer 1
Minska antalet hus
Ta bort det öppna diket
Bredda inte Brännevägen
Gör inga markfyllnader på ängen
Gör lekplatsen till en kommunal anläggning
Synpunkter som inte tillgodosetts gäller bland annat:
Minska antalet hus
BreddainteBrännevägen
Gör inga markfyllnader på ängen
-
-
-
-
Från samrådsskedet
Synpunkter som inte tillgodosetts gäller bland annat:
Exploatera inte ängen
Minska antalet hus
Samtliga hus placeras på befintlig marknivå
Bredda inte Brännevägen
-
-
-
-
-
S amhällsbyggnadskontoret
Maria Gunnarsson
Planeringschef
Helena Bråtegren
Planarkitekt
C
Malm Pettersson
Mark- och exploateringsingenjör
24
Q
EJ
/
TECKENFÖRKLARING
—
—
PÅr
I’FDBERG
Ioiwsio
ANDERS HELLNAN
KÅBÅEKEN
fl AU VA TT EN
PROFIL
20150216
1YRÉNS
PARTILLE KOMMUN
KARÄCKEN 11:1
ITARKNIVÅ UNDER VATTENYT
RARKNIVÅ
BEFINTlIG ANLÄGGNING
—
—.——-——-———NY OUUVATTENLEONNS
—PROJEKTERAD DIKEROTTEN
NY ANLÄDUNING
+/+0.0
SEKTION A—A
H
+1.0.0
0
0
0
Planbeskrivning
Planering och byggande regleras av Plan- och Bygglagen (PBL) SFS 2010:900.
Grundiläggande är att främja en samhällsutveckling med jämlika och goda sociala
levnadsförhållanden och en god och långsiktig hållbar livsmiljö för människorna
idag och för kommande generationer.
En planbeskrivning har till uppgift att ge en redovisning av hur detaljplanen ska för
stås och genomföras. Den innehåller i huvudsak planeringsförutsättningarna, pla
nens syfte samt hur planen är avsedd att genomföras. Hur planen är avsedd att ge
nomföras skall framgå genom att redovisa de organisatoriska, tekniska, ekonomiska
och fastighetsrättsliga frågor som behövs för att planen ska kunna genomföras på
ett samordnat och ändamålsenligt sätt samt vilka konsekvenser dessa åtgärder får
för fastighetsägare och andra berörda.
Planbeskrivningen har ingen rättsverkan. Avsikten med beskrivningen är att vara
vägledande.
c
c
1. PLANHANDLINGAR
2. ÖVRIGA HANDLINGAR
3. PLANENS SYFTE
4. PLANDATA
Planens läge och omfattning
Markägoförhållanden
4
4
4
4
4
4
5. GÄLLANDE PLANER OCH BESTÄMMELSER
Översiktsplaner
5
Detaljplaner
5
Riksintressen
5
Avvägning enligt PBL och Miljöbalken
5
6. PLANFÖRUTSÄTTNINGAR
Mark, vatten, vegetation
Geotekniska forhallanden
Radon
Ledningar
Fornlämningar
Djur och natur
Bebyggelse
Lek och rekreation
Offentlig och kommersiell service
Trafik och parkering
Tifigänglighet
Buller
Magnetfält högspänningsledriing
Befintlig teknisk försörjning
5
6
6
6
6
6
7
8
8
8
9
9
9
10
7. BESKRIVNING OCH GENOMFÖRANDE
AV PLANFÖRSLAGET
11
Avgränsning av planområdet
11
Planens innehåll och sammansättning
11
Beskrivning av ny bebyggelse
12
13
Mark och vegetation
13
Djur- och naturmiljö
14
Dike
14
Geoteknik
14
Magnetfält högspänningsledning
försörjning
14
Teknisk
16
Barnperspektivet
8. KONSEKVENSER
Allmänt
Natur- och kulturmiljö
Påverkan på befintliga bebyggelse
Störningar
Miljökonsekvensbeskrivning
Berörda fastighetsägare
Fastighetsbildning
Åtgärder utanför planområdet
16
16
16
17
17
17
17
18
9. ADMINISTRATIVA ÅTGÄRDER
Huvudmannaskap
Avtal
Genomförandetid
Mark
Exploateringskostnader
Plan- och bygglovskostnader
18
18
18
18
18
18
10. FORTSATT PLANARBETE
Tidpian
18
11. PLANBESKRIVNINGENS
RÄTTS’TERKAN
18
12. REVIDERING INFÖR ANTAGANDE
18
C-)
1. PLANHANDLINGAR
Plankarta i skala 1:500
Illustrationskarta i skala 1:500
Planbeskrivning (denna handling)
Granskningsutlåtande 2
Granskningsutlåtande
Samrådsredogörelse
-
-
-
-
-
2015-02-03
2015-02-03
2015-02-05
2015-02-03
2014-10-28
2014-02-25
2. ÖVRIGA HANDLINGAR
20 12-1 1-30
Geoteknisk utredning
Geoteknisk utredning, komplettering 2013-06-03
20 14-05-09
Geotekniskt yttrande
2015-02-05
Geotekniskt yttrande
2012-12-19
Dagvattenutredning
g
Dagvattenutredning, kompletterin 2015-02-20
Mätning av magnetiska växelfält:
2013-03-20
åbäcken
2014-10-28
Solstudie
2014-10-17
Fastighetsförteckning
2012-12-04
Rehovsbedömning och checklista
2013-10-15
detaljntering
för
roddjursinve
planeområdet, K.åbäcken bostäder
-
-
-
-
-
-
Bild 1, Planområdets läge i Pardile.
-
-
-
3. PLANENS SYFTE
Syftet med detaljplanen är att möjliggöra byggnation av
tio bostäder i form av radhus, kedjehus eller parhus i
den södra delen av Kåbäcken. Byggnation av bostäder
har blivit möjlig då marken inom planområdet tidigare
haft lufrburna 130 kV ledningar som år 2010 grävdes
ner under mark (kablifierades).
En byggnation av bostäder i Kåbäcken går i linje med
översiktsplanens intention att förtäta befintliga bostads
( råden, då planområdet ligger i direkt anslutning till
ixabäckens befintliga bebyggelse, där det idag finns
cirka 70 bostadshus.
Bild 2, Helikopterfoto över Kibäcken med planområdet markerat med röd
figur.
PLANDATA
anens läge och omfattning
Aktuellt område finns beläget i södra delen av Kåbäck
en drygt tre kilometer öster om Partille centrum (se
bild 1). Planområdet angränsar i norr till Brännevägen
och Kåbäcksdammen. Mot öster ligger åtta kedjehus
uppförda på 60-talet. 1 söder gränsar planområdet till
skogsområdet Råhult och i väster ligger Kvastekulla
griftegård och kapell. Planområdet omfattar cirka 7000
kvadratmeter.
1
Markägoförhållanden
Fastighetsägare framgår av den till detaljplanen tillhö
rande fastighetsförteckningen.
4
5. GÄLLANDE PLANER OCH BESTÄMMELSER
Oversiktsplaner
Kommunens gällande översiktsplan, ÖP 05 antagen
2006-02-02, anger markanvändningen för planområdet
till bostäder och service.
Detaljplaner
Gällande detaljplan för området är plan 259; “Förslag
till stadsplan för del av Partille kommun (Kåbäcken
området)” antagen 1962-03-24. Föreslagen plats för
bostäder anges i nuvarande plan som “E”; transforma
torstation och elledningar. 1 anslutning till befintliga
bostäder finns också ett område om cirka 2,5 meter
utlagt som allmän platsmark. Föreslagen planyta är
markerad som prickmark, vilket innebär att marken
inte får bebyggas.
3, Foto över planomrdet med angränsande bebyggelse.
Riksintressen
Inom planområdet finns inga riksintressen, men
området angränsar i väster till Kvastekulla kapell och
griftegård som är skyddade i form av byggnadsminne
och som ett kyrkligt kulturminne.
Avvägning enligt PBL och Miljöbalken
Enligt framtagen behovsbedömning har Partille kom
mun bedömt att en miljöbedömning med en miljö
konsekvensbeskrivning inte behövs för den aktuella
detaljplanen. En inventering av groddjur har genom
förts av kommunens ekolog. Mer om detta går det att
läsa om på nästa sida under “NaItirinuentering” samt i
bilaga “Groddjursinventeringfdr deta4planeornrtidet, Kdbäcken
’ daterad 2013-10-15.
2
bostädei
6. PLANFÖRUTSÄTTNINGAR
Mark, vatten och vegetation
Planområdet utgörs till stor del av en gräsbevuxen yta
och i väster finns en bergsknalle med lägre vegetation
(se bild 3). 1 den sydvästra delen av planområdet finns
en stenmur med biotopskydd (se bild 4). Marken lutar
åt öster och höjdskillnaden från väst till öst är som
mest cirka fem meter.
Området gränsar i väster till Kvastekulla kapells kyrko
gård och i öster till befintlig bostadsbebyggelse. 1 den
södra delen finns en entré till Råhuits friluftsområde.
1 norr gränsar området till Brännevägen. Norr om
Brännevägen ligger Kåbäcksdammen (se bild 5) samt
ett parkområde med tillhörande stig. Idag används
området för närrekreation och lek samt passage till
angränsande natur- och bostadsområden.
Bild 5, Kåbäcksdammen norr om p1anomr.det.
5
Geotekniska förhållanden
Stabilitetsförhållandena inom detaljplaneområdet
uppfyller IEG:s krav gällande erforderlig säkerhetsfak
tor för såväl befintliga förhållanden som för planerad
nybyggnation.
Radon
Planområdet är idassat som låg- samt normafriskom—
råde.
Ledningar
Rakt över planområdet har det tidigare funnits 130 kV
högspänningsledningar. Dessa kablifierades, dvs, gräv
des ned under mark, 2010 och ligger nu under mark
ster om aktuellt planområde. Närmsta ledningsstol
ligger nu cirka 12 meter från planområdets gräns (se
bild 6). Planområdets nordvästra del sträcker sig delvis
över den kablifierade delen av ledningen (se bild 7).
-
rnlämningar
Det finns inga kända fornlämningar inom planområdet
enligt sökningar i Länsstyrelsens GIS portal 2014-0225.
Djur och Natur
En inventering av groddjur har genomförts vid tre
tillfällen 1 och omkring planområdet (se bilaga “Grod
’,
2
djursinvenngfor deta/jj,Iaaeoinrddet, Kdbäcken bostäde,
daterad 2013-10-1 5). Nedan följer en sammanfattning
från utredningen:
“Den enda förekomst av groddjur som påträffades
-ler fältbesök nr 1 var grodyngel som fanns i Kvaste
Kuiladammen. De yngel som påträffades är artbe
stämda till vanlig padda. Inga lekområden finns inom
detaljplaneområdet. Däremot så finns goda lekförut
tningar omkring området.
(
Eventuellt kan grodorna tänkas övervintra i de kom
postsamiingar som finns inom område 2 eller i stenmu
ren som finns i plangränsen. Gott om övervintrings
ställen finns även omkring planområdet. Eventuellt kan
grodorna tänkas använda sig av området som passage
för att ta sig till dammen vid lekperioden. 1 planen
kommer fortfarande finnas möjlighet för grodorna
att ta sig mellan skogen och dammen. Även utanför
planområdet har grodorna goda förutsättningar för att
ta sig till dammen.
Inga ormar påträffades under fältbesöken. Samtal
med kyrkogårdsförvaltare på platsen informerade om
6
___[
ett område inom kyrkogården som var ett förmodat
lekområde för snok där det brukar finnas gott om
snok. Däremot så var terrängen inom det planerade
detaljplaneområdet okänd terräng för dem.
1 det aktuella området finns inga fynd av rödlistade
arter registrerade på artportalen (artportalen.se).
Vid det andra platsbesöket påträffades flertalet små
nymetamorferade groddjur (se bild 8). Efter hjälp från
groddjursexpert Claes Andrén (forskare GU samt ex
pert på Nordens Ark) bestämdes de påträffade fynden
till att tillhöra arten vanlig padda. Några få nymeta
morferade groddjur påträffades på gräspianen för den
tilltänkta detaljplanen även dessa av arten vanlig padda.
Vidigt många påträffades i direkt anslutning till dam
men och många påträffades dessutom inom kyrko
gårdsområdet. Groddjuren använder alltså platsen
som passage till de omkringliggande naturområdena.
Groddjurens passeringsmöjligheter inom planområdet
blir mindre men inte omöjliga. Som förslag ges att den
idag kulverterade bäcken öppnas och därmed blir en
bra passeringsmöjlighet för groddjuren. 1 Kvastekul
ladammen finns enligt sportfiskarna stationär öring,
genom att öppna bäcken igen ger man även möjlighet
för öringen att gå upp en bit i bäcken.
Utformningen av trummor under väg bör utformas
så att passagen för groddjuren tryggas. Även kanalise
ringskanter längs vägen är nödvändigt för att groddju
ren ska hitta rätt. Vid fältbesök nummer tre påträffades
inga groddjur inom området.”
Bebyggelse
Inom planområdet finns det idag inte någon bebyg
gelse. Direkt öster om planområdet ligger åtta ked
jehus i en och en halvplans souterräng. Fasaderna på
dessa hus består av svartmålad stående träpanel samt
vitmålat tegel. Husen är uppförda på 1960-talet (se bild
9, 10).
Bild 9, Angränsande bostadsbebyggelse till planområdet.
Väster om planområdet ligger två byggnader, varav
en är den gamla vaktmästarbostaden, som tillhör
Kvastekulla kapell och griftegård. Husen är i en till
två våningar med bruna träfasader. Byggnaderna har
en tydlig avgränsning från planområdet i form av en
stenmur.
Bebyggelsen i Kåbäcken uppfördes under en etapp
och har en enhetlig gestaltning. Husen består av
kedjehus kopplade via garage eller förråd, radhus
samt enstaka friliggande villor. Våningsantalet varjerar mellan en till två våningar och vid sluttningarna
Bild 10, Angränsande bostadsbebyggelses souterrängvåning.
7
i områdets utkanter förekommer även souterränghus.
Byggnadsmaterialet i området skiftar mellan trä och tegel
1 olika färger. Bebyggelsen i området är placerade med
jämnt avstånd från gatan med förgårdsmark där parke
ring, uteplats samt entré samsas. Husgavlarna är överlag
placerade mot gaturummet.
Lek och rekreation
1 Kåbäcken finns det en lekplats vid Goalovsvägen (se
bild 11). Närheten till skogsområdet Råhult i söder och
ett promenadstråk runt Kåbäcksdammen (se bild 12) ger
goda rekreationsmöjligheter för de boende i området.
Offentlig och kommersiell service
1 Kåbäcken finns inga kommersiella eller kommunala
4’vicefunktioner. Närmsta skola (F-5) är Skulltorps
ola drygt två kilometer västerut. En F-9 skola finns i
Furulund drygt tre kilometer sydväst om planområdet.
Förskolor finns att tillgå drygt en och en halv kilometer
sterut i Skulltorp. Närmsta kommersiella service finns
tillgå i Partille centrum.
-
Med bil tar man sig till Kåbäcken från Gamla Alingsås
vägen vidare till Kåbäcksvägen (se bild 13). Maximalt
tillåten hastighet inne i området är 30 km/h. Vägarnas
bredd varierar mellan fyra till sju meter. 1 den södra de
len av planområdet finns en grusväg (se bild 14).
De boende i Kåbäcken har främst parkeringsplatser på
sin egen tomt, ofta i form av garage eller carport, men
parkering förekommer även på allmän mark längs gatan.
Kvastekulla kapell har en privat parkering nordväst om
nområdet.
Planområdet ligger inom zon fyra enligt kommunens
parkeringsutredning för bostäder. Zon fyra innebär att
‘rådet har mindre god tillgänglighet dvs, mer än 400
iter till busshållplats och livsmedelshandel samt mer
än 800 meter till skola och/eller förskola. Partilles rikt
linjer för parkering (antagen av kommunstyrelsen 201103-08) för bostadsområden som ingår i zon fyra har ett
parkeringstal reglerat till två bilpiatser/bostad. För småhus ska enskild parkering, inklusive besöksparkering som
ingår i de två p-platserna, anordnas på den egna tomten.
-
/ee/traftk
Gdng- ch 9
Längs Kåbäcksvägen finns trottoarer som leder hela
vägen från Gamla Alingsåsvägen till södra delarna av
Kåbäcken intill planområdet, en sträcka på cirka 700 me
ter. Cykelbanor finns inte i Kåbäcken utan cykling sker
8
längs bilvägen (Kåbäcksvägen) i området. Det finns en
separat cykelväg intill Gamla Alingsåsvägen intill Skulltorp och vidare mot centrala Partille.
Det finns inga utmarkerade cykelparkeringar i Kåbäck
en. Cyklar parkeras istället på vardera tomt.
KoI/ektivtrafi/e
Närmsta busshållplats, Kåbäcken, ligger cirka 700
meter norr om planområdet. Busstraflken (Gul express
mellan Torslanda Svingeln Partille centrum —Jon
sered) går fyra till sju gånger per timme under varda
gar och restiden till Partille centrum är sju minuter, till
Jonsered sju minuter samt till Nordstan (Göteborgs
centrum) 25 minuter.
—
—
Tifigänglighet
Enligt 8 kap. PBL 1 ska byggnader vara tillgänglig
och användbar för personer med nedsatt rörelse- eller
orienteringsförmåga. Enligt 8 kap. PBL 9 § ska per
soner med nedsatt rörelse- eller orienteringsförmåga
kunna komma fram till byggnadsverk och på annat sätt
använda tomten, om det med hänsyn till terrängen och
förhållandena i övrigt inte är orimligt.
Buller
Vid nybyggnation ska ekvivalent ljudnivå vid uteplats
inte överstiga 55 dB(A) vid bostäder. Partille kommun
har tagit fram en kommunövergripande bullerutred
ning (daterad april 2012) som visar att bullervärdena
för tillkommande bebyggelse ligger under dessa nivåer
(se bild 15).
Bild 15, Bullerkarta över området från 2012.
Magnetfält högspänningsledning
Stadigvarande vistelse i områden med förhöjda nivåer
av magnetfält bör undvikas. Magnetfälten som uppstår
runt ledningar varierar beroende på strömstyrkan i
respektive ledning. Det är inte avståndet i sig utan mag
netfdltsnivån som avgör lämpligheten för ny bebyg
gelse i närheten av en kraftiedning.
Magnetfältsnivåer mäts i mikroTesla och rekommenda
tioner säger att magnetfältsnivåer inte bör överstiga 0,2
mikroTesla där människor vistas stadigrarande.
1 utredningen “Mätning av magnetiska växelfält: Kå
bäcken” daterad 2013-03-20 står följande sammanfatt
ning:
“Den dominerande källan vid platsen är den nedgrävda
kraftledningen, men magnetfältsnivån är
mindre än 0.2 mikroTesla (årsmedelvärde) fyra meter
9
från kabeln (ungefär längs den sydvästra tomtgrän
sen).”
Befintlig teknisk försörjning
Spillvatten
Spillvattenledning finns delvis inom och i anslutning
till planområdet.
Dricksuatten
Vattenledning finns delvis inom och i anslutning till
planområdet.
Dtgvatten
Bild 16, Dagvattentrumma söder om p1anomr.det.
En dagvattenutredning har genomförts av Tyréns i
november 2012. Nedan följer en kort sammanfattning
utredningen gällande nuvarande förhållanden:
“Marken i området består i dagsläget till största delen
av naturmark i form av en stor gräsyta centralt, skog
sydväst samt en bevuxen kulle i väst. Planområdet
irsas av en dagvattenledning (0400 betong) som
avvattnar skogsbäcken och den kuperade skogsmarken
söder om planområdet (se bild 16). Ledningen avleder
dagvattnet till dammen på andra sidan Brännevägen
i norr. Brännevägen fungerar som en effektiv barriär
mot den befintliga dammen då den skapar en vall mot
planområdet som ligger lägre än vägen (se bild 17). 1
gräsytan i planområdets centrala del finns dagvatten
brunnar anslutna till huvudledningen. De befintliga
bostäderna i öster avvattnas till befintligt dagvattennät
i Kåbäcksvägen även om delar av tomternas gräsmat
tor även avvattnas mot planområdet. Recipient för
dagvattnet i området är, via Kåbäcken, Säveån som
tecknas som riksintresse för naturvård samt klassas
jm ett Natura 2000-område.”
en fungerar som en vall mot panomdi
El
‘ir elförsörjning ansvarar Partille Energi Nät AB.
Eneii
Uppvärmning av hushåll i Kåbäcksområdet sker med
egna anläggningar.
IT och telefoni
Skanova har teleledningar som är ur drift inom planområdet.
Azfa/lsham’ering
Planområdet ligger inom kommunens verksamhetsom
råde för sophantering. Detta innebär att kommunen är
huvudman för avfalishanteringen.
10
Brant/post
Befintlig brandpost med anslutning till närmaste led
ning finns i anslutning till korsningen Dammvägen/
Goalovsvägen.
7. BESKRIVNING OCH GENOMFÖRANDE
AV PLANFÖRSLAGET
Avgränsning av planområdet
1 detaljplanen ingår del av Kåbäcken av 11:1 och Par
tille 5:1 samt Kåbäcken 11:11 och 11:12.
Planens innehåll och sammansättning
Planförslaget innebär att tio nya bostäder byggs i form
av radhus, kedjehus eller parhus. Förslaget möjliggör
även en lekplats i den östra delen samt att delar av den
gröna kullen i väster bevaras. Infart till ny bebyggelse
planeras från två håll, en i norr (Brännevägen) och en i
söder (befintlig grusväg).
Beskrivning av ny bebyggelse
Mötet med beftntlzg bebjggelse och natur
Hänsyn tas till befintlig bostadsbebyggelse i öster då
förslaget bland annat innebär att deras siktlinjer mot
Kåbäcksdammen i norr till stor del bevaras. Skalan på
de planerade byggnaderna är lik Kåbäckens befint
liga bebyggelse med två våningar och med gavel mot
gaturummet, vilket stärker områdets karaktär. Den
nordöstra byggnaden i varje föreslagen byggnadsenhet
regleras i detaljplan genom en maximal plushöjd för
att säkerställa höjden mellan befintlig och ny bebyg
gelse (se blld 19). Detta innebär en minskad insyn och
skuggeffekt för befintliga hus. En yta bevaras mellan
befintliga och planerade bostäder i öster. Stora gröny
tor, inklusive kullen i planområdets västra del, lämnas
orörda (se bild 18).
Bild, 18 Illustration av föreslagen bebyggelse (Bild: Studor)
0
0
Max nockhöjd 7,an
ild 19, Mötet mellan befintlig och föreslagen bebyggelse avseende höjd.
11
Bostiidernas gestaltning
Totalt planeras tio bostäder i två plan att uppföras
inom planområdet (se bild 18). Husen är fördelade
i tre grupper fördelat på tre bostäder i norr mot
Brännevägen, två bostäder i områdets mitt samt fem
bostäder i planområdets södra del intill den befintliga
grusvägen (se bild 20). Bostädernas bilparkering sker
på enskild tomt. Fasadmaterialet regleras till att be
stå av tegel och taken utformas som sadeltak för att
anknyta till områdets övriga bebyggelse. Fasad- och
takmaterial av koppar eller zink rekomenderas inte
Bild 20, Illustration över föreslagen bebyggelse (Illustration: Studor).
enligt Partille kommuns lokala milj ömål. Stora föns
terpartier vetter mot nordväst för samtliga bostäder,
vilket skapar goda ljusförhållanden invändigt (se bild
21). Samtliga bostäder har tillgång till markuteplats
mt en inskjuten balkong på plan två i nordvästligt
e. Då husen har en viss förskjutning skapas insyns
skyddade och privata uteplatser. Pdtaner får placeras på
prickmark till en maximal area av 25 kvm. Vid behov
kommer altaner att placeras på pelare.
Bild 21, Fasaderna uppförs i tegel (Illustration: Studor).
Detaljplanen styr husens utformning med bestämmel
serna enligt nedan;
Endast radhus, kedjehus eller parhus får uppföras.
Högsta nockhöjd är 7,5 meter för huvudbyggnad
,sockel ej inräknad. Nockhöjden ska beräknas från
sockeins övre nivå på fasad vid entré.
Högsta nockhöjd för komplementbyggnader är 4
meter.
Maximalt två våningar är tillåtet.
Husen längst i öster regleras med en maximal nock
höjd över nollplanet (+49,5 respektive +50.5) för att
kirställa relationen till befintliga hus i öster
{ögsta tillåtna byggnadsarea (BYA) regleras till 90
kvm och högsta tillåtna bruttoarea (BTA) regleras till
160 kvm per huvudbyggnad. Utöver detta tillåts kom
i-.ltmentbyggnader (förråd, carport etc.) till maximalt
kvm byggnadsarea per bostad.
Fasadmaterialet ska bestå av tegel och taken ska ut
formas som sadeltak.
-
-
-
-
-
-
Den norra delen av området får angöring från Bränne
vägen med en ny infart och gata som försörjer de fem
bostäderna i norr. Del av Brännevägen breddas söde
Bild 22, Del av Brännevägen som kommer breddas söderut från
rut, bort från Kåbäcksdammen, från 3,5 meter till fem
3,5 meter till fem meter.
meter asfalt exklusive stociremsor (se bild 22). Stod
för en vägbreddning mot söder finns i befintlig detaljplan 259 (antagen 1962) där området ligger på allmän
platsmark med bestämmelse “Lokalgata”. Anledningen
‘12
till att breddningen sker mot söder är för att det inte
är möjligt att bredda Brännevägen norrut på grund av
Kåbäcksdammens befintliga läge som är skyddat av
strandskydd. Hur den nya breddade vägen möter upp
mot befintlig fastighet avgörs i senare projekterings
skede. Längs med Brännevägen ska befintlig gatubelys
ning upprustas till kommunal standard.
Den södra delen får angöring i ungefär samma läge
som befintlig grusväg (Partille S:l) som asfalteras och
breddas till fem meter exklusive tillhörande stödrem
sor. Gatubelysning planeras längs hela sträckan på
gatans norra sida. En vändmöjlighet anläggs ungefär
på mitten av den nya gatan (se bild 23). Anledningen
till att den placeras där och inte i slutet på vägen enligt
tidigare förslag beror i huvudsak på att nya anläggning
ar inte ska komma i konflikt med befintliga elledningar
och stag. Vändmöjlighetens nya läge skapar också
bättre tillgänglighet för de nya bostäderna avseende
parkering och lutning på gatan. Parkering blir möjlig
längs den nya gatans södra sida.
c
)7,:
‘.
Bild 23, Förslag på ny utformning av gata i områdets södra del
(bild: Landskapsgruppen)
Utbredning av lokalgata i detaljplan är väl tilltaget med
anledning av de ytor som kommer krävas för anord
ning av gata som till exempel slänter, murar och diken.
Grodpassager ska skapas under båda ovanstående
beskrivna vägar för att möjliggöra en trygg passage
för groddjuren. Vid anläggande av groddjurspassage
under Brännevägen ska kommunen eventuellt ansöka
om stranskyddsclispens hos kommunens byggoch
milj önämnd. Om strandskyddsdispens krävs vet man
först när projektering är gjord och läget för grodpas
sagen är bestämd.
Parkering sker på respektive tomt för två bilar, vilket
innebär att kravet på 20 bilpiatser i ett zon 4 område
enligt gällande parkeringsnorm uppfylls. Antalet parke
ringsplatser är inklusive gästparkering.
Bild 24 Förslag på passage och kanaliseringskariter
under väg (bild: Naturcentrum).
,
Mark och vegetation
1 den sydvästra delen av planområdet ligger en befint
lig stenmur (se bild 4) som är biotopskyddad och som
säkerstiills i plankartan. 1 planområdets centrala del,
som idag består av en gräsbevuxen yta samt en kulle,
möjliggörs plats för en gemensamhetsanläggning.
Djur- och Naturmiljö
1 planen kommer ett öppet dike/bäck att anläggas
mellan Kåbäcksdammen och det södra skogsområdet.
Diket kommer att fungera som en naturlig passage för
groddjuren. Passager ska även skapas under vägarna så
att de blir lämpliga som passagemöjlighet för grod
Bild 25 Förslag på passage för grodor under väg (bild: Naturcen
trum).
,
13
Sättningar kan uppstå vid t.ex. uppfyllnader eller om
en oönskad grundvattensänkning sker.
djuren. Trummorna under vägarna ska utformas så
att passagen för groddjuren säkerställs. Det kan med
fördel finnas flera trummor på olika nivåer och storle
kar för att förenkla kanaliseringen för groddjuren. Även
kanaliseringskanter längs vägen är nödvändigt för att
groddjuren ska hitta rätt (se bild 24 och 25). Befintliga
trummor som ligger under både Brännevägen och be
fintlig grusväg i söder kommer alltså att byggas om.
Stabilitet
Nyttolasten inom planområdet där det planeras bo
städer har i en känslighetsanalys ansatts till 40 kPa.
Detta motsvarar en meter uppfyilnad med makadam
samt bostadshus med upp till tre våningar. Lasten
har använts i beräkningen för att kontrollera hur
en stor last inom detaljplaneområdet skulle påverka
säkerhetsfaktorn mot stabilitetsbrott.
Dike
1 samrådsskedet var område avsett för dike utlagt inom
kvartersmark. 1 nuvarande förslag föreslås det vara
beläget inom allmän platsmark “PARK”. Detta beror i
huv-udsak på två anledningar. Den första för att de intil
liggande fastigheterna ska få möjlighet till en passage in
baksidan av respektive fastighet. Tidigare föreslogs
a.. ett servitut skulle skapas, men att lägga ut området
som allmän platsmark anser samhällsbyggnadskontoret
är en lämpligare lösning. Ett släpp möjliggör att det går
transportera lättare redskap som exempelvis gräs
‘
pae, skottkärror m.m, men marken är inte avsedd
för biltransporter.
GrundLggning
För byggnader med två våningar kan det bli aktuellt
med pålgrundläggning. Den exakta utformningen av
grundläggningen detaljprojekteras i senare skede.
Magnetfiilt högspänningsledning
Resultatet av utredningen “Mätning av magnetiska
växe’ftilt: Kdbäcken” (2012-03-20) visar att värden
för magnetfält vid byggnation enligt planförslaget
underskrider de rekommendationer som ges för
människors stadigvarande vistelse. Den nedgrävda
kabeln kommer alltså inte att ge något större bidrag
till magnetfält där husen kommer att byggas.
Anledning nummer två är att det under samrådsske
det framkom att flertalet av de befintliga fastigheterna
troligtvis är påkopplade på dagvattenledningen som
går över planområdet, vilken planeras tas ur drift. De
befintliga intilliggande bostadshusen har idag deras
förbindelsepunkt för dagvatten mot Kåbäcksvägen.
Dagvatten ska fördröjas på respektive fastighetsägares
tomt och inte släppas ut på intilliggande fastighet. Att
området för dike blir inom ailmän platsmark möjliggör
för VA-verket att skapa ytterligare förbindelspunkter
befintliga fastighetsägare till diket om de begär det,
isLallet för att de enligt vad som föreslogs i samrådsske
det hade möjlighet att vara delaktiga i en gemenhets
anläggning för dagvatten. Anläggningsavgifter för nya
f 4
ilndelsepunkter och brukningsavgifter för dagvatten
knmer att tas ut enligt gällande VA-taxa.
Teknisk försörjning
Vatten
Befintlig vattenledning finns delvis inom kvarters
mark i planområdets norra del som förser Kvaste
kulla kapell med vatten. Ett u-område säkerstiiller
ledningens läge. En ny vattenledning kommer också
att byggas och förse ny bebyggelse med vatten,
eftersom den befintliga climensionen inte förväntas
vara tillräcklig. Den nya vattenledningen planeras
förläggas i kommunal gata. Samtliga tio nya bostä
der planeras anslutas till den och gemensam förbin
delsepunkt upprättas. Gemensamhetanläggning och
samfällighetsförening kommer att skapas för drift
och underhålla av privatägda vattenledningar inom
kvartersmark.
Geoteknik
Resultatet av de geotekniska utredningarna som gjorts
för planområdet (SWECO, 2012-11-30, 2013-06-03
,2014-05-09 och 201 5-02-05) innebär att inga planbe
stämmelser krävs för detaljplanen med avseende för
stabilitetsförhållandena.
Eventuellt kommer även den befintliga vattenled
ningen som förser Kvastekulla med vatten också att
byggas om, men det avgörs vid detaljprojektering.
Spillval-ten
Befintlig spillvattenledning finns delvis inom kvar
tersmark i planområdets norra del som tar emot
Kvastekulla kapells spillvatten. Ett u-område säkerställer ledningens läge. Ledningsrätt kommer också
Sältningar
Eftersom marken utgörs av lera finns det risk att sätt
ningar uppstår om stora belastningsökningar görs inom
området (såväl permanenta som temporära skeden).
14
att skapas för att säkerställa rättigheten. Samtliga tio
nya bostäder planeras anslutas till den befintliga spillvattenledningen och gemensam förbindelsepunkt upp
rättas. Inga nya allmänna spillvattenledningar planeras i
dagsläget för ny bebyggelse. Gemensamhetanläggning
och samfällighetsförening kommer att skapas för drift
och underhålla av privatägda spillvattenledningar inom
kvartesmark.
förbjuda att byggnadsmaterial som zink och koppar
används, vilket innebär att någon ökning av föro
reningstransporter via dagvattnet till recipient inte
bedöms uppstå vid en exploatering av området.
Med de förutsättningar som gäller och vidtagna
åtgärder görs bedömningen att ingen nämnvärd
påverkan på möjligheten att uppnå milj ökvalitetsnor
men borde föreligga.”
Dagvalten
Nedanstående text är en sammanfattning från tillhö
rande dagvattenutredning daterad 2012-12-19:
“1 samband med exploateringen kommer stora delar av
naturmarken att ersättas med hårdgjorda ytor som tak
och vägar, vilket påskyndar avrinningsförloppet inom
området. Dagvattnet avleds idag till en befintlig damm i
Kåbäcken norr om planområdet via en befindig led
ning. Ledningen kommer vid exploatering att utgå och
dagvattnet söderifrån och från planområdet kommer
att ledas till ett planerat öppet dike.
Föreslagen dagva#enhantering.
1 planen kommer ett öppet dike/bäck att anläggas
mellan Kåbäcksdammen och det södra skogsområ
det. Ett öppet dike kommer att ge dagvattnet möj
lighet att infiltrera samtidigt som viss reningseffekt
erhålls. Utöver detta kommer ett öppet dike/bäck av
gynna den biologiska mångfalden. 1 plankartan införs
en planbestämmelse som säkerställer en öppen dag
vattenhantering; “Dagvattenhantering i form av ett
öppet dike ska anordnas till minst 80 Vo av sträckan i
nord-sydlig riktning”.
Dagvattenutredningens resultat från utförda beräk
ningar visar att dagvattenflödet ifrån planområdet ökat
kraftigt efter exploateringen vid ett 10-årsregn med 10
minuters varaktighet. Eftersom inga krav på fördröjan
de åtgärder föreligger kan dagvattnet ifrån planområdet
avledas direkt till den befintliga dammen i norr via den
nya ledningen alternativt ett öppet dike.
Avledningen till ledningen sker via ett nytt ledningssys
tem. De nya tomternas dagvatten inkopplas via serviser
till den nya ledningen. Gatans dagvatten avleds anting
en via öppna diken eller via dagvattenbrunnar i gatan
till det nya ledningssystemet. Det nya ledningssystemet
ansluts till nylagd ledning i förbindelsepunkt i anslut
ning till Brännevägen.
De delar av sträckan som inte är öppen dagvatten
hantering kommer att säkerställas med grodpassager.
Innan kommunen anlägger diket ska en anmälan om
vattenverksamhet skickas till Länsstyrelsen.
Förbindelspunkter för dagvattnet för de nya fastig
heterna kommer anordnas, troligtvis vid ett flertal
punkter längs diket.
Ett kompletterande PM till dagvattenutredningen
från 2012 utfördes 2015-02-20 där föreslagen dag
vattenhatnering beskrivs. Till PM:et bifogas förpro
jektring av diket.
Det maximala dagvattenflödet ifrån planområdet kom
mer att öka efter exploatering. Genom att så mycket
som möjligt leda dagvattnet över gröna ytor sker en
viss förskjutning. Dagvattnet avleds enligt förslag till
en befintlig damm, Kåbäcksdammen. 1 denna bedöms
en viss fördröjning ske, vilket innebär att flödespåver
kan ut till nedströms recipient, Säveån, kommer att bli
marginell. Dammen anses ha tillräckllg kapacitet för att
fördröja dagvattenflöden ifrån planområdet även efter
exploateringen. Dammens utlopp är utformat som ett
överfall som möjliggör breddning vid intensivare regn.
Dagnattenhanteringfår beftntlzafastzgheter
För att åtgärda det befintliga bostädernas problem
med blöta gräsmattor finns möjlighet för fastigbetsä
garna att ansöka om ytterligare förbindelsepunkt för
dagvatten i anslutning till diket. De befintliga bo
stadshusen har idag sin förbindelsepunkt för dagvatten mot IKåbäcksvägen. Dagvatten ska fördröjas
på respektive fastighetsägares tomt och inte släppas
ut på intilliggande fastighet. Se ytterligare informa
tion i stycket “Dike”.
Den planerade utbyggnaden är liten och det finns inga
planerade verksamheter som skulle kunna generera
föroreningar till dagvattnet. Detaljplanen kommer att
Brant/post
Ledningssystemet i området är inte byggt för fler
brandposter än de som finns i dagsläget. Till planom
15
rådet går en vattenledning med dimension 0 63mm och
den räcker inte till för en brandpost. Närmaste brandpos
ten ligger 250 meter från området och har en kapacitet på
mer än 20 l/s. Denna brandpost har en kapacitet stor nog
för tankbilssläckning. Brandposten kontrollerades senast
2011-09-19 utan anmärkningar. Om området skall byg
gas ut ytterligare i framtiden så kommer Partille kommun
överväga att dimensionera upp vattenledningssystemet för
brandvatten.
Barnperspektivet
1 området finns det goda förutsättningar att röra
sig till fots då det finns trottoarer i större delen av
Kåbäckenområdet. Cykelbana saknas och cykling
sker längs befintliga gator. Belysning finns längs
gatorna i hela området.
Närheten till Kåbäcksdammen i norr och Råhuits
området i söder skapar goda rekreationsmöjlighe
ter för de boende i området. Runt Kåbäcksdam
men finns bland annat ett promenadstråk (se bild
12). Inom planområdet planeras en gemensam
hetsanläggning för lek med delägande fastigheter.
Utanför planområdet vid Goalovsvägen finns en
lekplats (se bild 11).
El
De nedgrävda högspänningsledningarna samt tillhörande
stag ligger delvis innanför planområdet. Hänsyn kom
mer att behöva tas till dessa vid anläggandet av vändplats.
Förslaget har förankrats med Vattenfall.
L.rntlig ledningsrätt för högspänningsledningar omfattar
i huvudsak ett två meter brett område på vardera sida om
den yttersta ledningen. U-område finns i plankartan för
uellt ledningsrättsområde som finns inom planområ
8. KONSEKVENSER
Alimänt
Planen innebär en förtätning och utvidgning väs
terut för Kåbäckens bebyggelse. Grönytor exploa
teras, vilket innebär en större andel hårdgj orda
ytor.
Elförsörningen till samtliga tio nya bostäder kommer att
ske via Brännevägen.
Natur- och kulturmiljö
Ingen värdefull naturmiljö kommer att påverkas
av planförslaget. Kulturmiljö som påverkas är en
stenmur i den sydvästra delen av planområdet som
är biotopskyddad. Det fastställs i plankartan att
stenmuren inte får rivas.
IT/ telefoni
Ledningsnät för el samt IT och telefoni finns utbyggt i
planområdets närhet. Skanova har teleledningar som är ur
drift inom planområdet. Samordning ska ske vid byggna
tion av infrastruktur och ny bostadsbebyggelse.
Detaljplanens genomförande bedöms inte ge upp
hov till en betydande miljöpåverkan på biologisk
mångfald, fornlämningar, vatten etc. En byggna
tion av tio bostäder i tre enheter bidrar däremot
till att andelen hårdgjorda ytor ökar. Detta är nöd
vändigt då en ny väg samt parkeringsmöjligheter
behöver skapas för de nya husen. Genomförandet
av planförslaget innebär även ökade dagvattenfiö
den.
Energi
Uppvärmning av planerade bostäder kommer att ske med
(,kilda anläggningar.
Aifallshante?ing
Sophanteringen kommer att skötas av Renova. 1 dialog
d Renova har det beslutats att backvändning kan ske i
korsningen mellan Brännevägen och den nya infarten till
områdets norra del.
Påverkan på befintlig bebyggelse
Befintliga bostäder kommer påverkas 1 den mån
att grönytan som idag används som rekreation
kommer att bebyggas med nya bostäder.
Gemensam hantering för hushållsavfall planeras för samt
liga bostäder, av den huvudsakliga anledningen att det
ska bli lämpliga förhållanden vid hmtning av avfall. För
de fem hushållen i norr planeras en gemensam avfalls
hantering strax väster om den nya infarten till de norra
bostäderna. 1 den södra delen av planområdet planeras en
likadan i anslutning till vändmöjligheten för de resterande
fem hushållen.
Siktlinjer
En exploatering innebär att befintliga bostäder
får en förändrad utsikt. Föreslagen bebyggelse
är placerad och utformad för att bevara siktlinjer
mot Kåbäcksdammen för befintliga bostäder (se
16
bild 18).
Avstånd
Avståndet mellan ny och befintligt bebyggelse som
minst 19 meter. Avståndet mellan ny bebyggelse och
de befintliga bostädernas fastighetsgräns är som minst
ca 8,5 meter.
InsJn
Husen i den södra husgruppen är placerade med en
vinkel för att minska eventuell insyn till befintliga
bostäder och dess trädgårdar.
Solstudie
Kommunen har tagit fram en solstudie (se bilaga
“Solstudie Bostäder i Kåbäcken, del av Kåbäcken 11:1 m.fl.”)
som visar att ny bebyggelse inte ger försämrade
solförhållanden för befintliga bostäder. Solstudien är
gjord utifrån en tänkt nockhöjd på huvudbyggnader
om ca 7,5 meter. Komplementbyggnader hat ritats i
en kub som motsvarar en byggnadshöjd om 2,5 me
ter. Planförslaget ger en viss frihet i hur byggnaderna
placeras bla. kan komplementbyggnadernas placering
komma att variera.
Bild 26, Fastighetsregleringskarta.
Partille S:1 (ljusbrun yta) planeras ca 406 kvm överfö
ras från Partille S:1 till Kåbäcken 11:1, se bild 26.
Störningar
Trafikmängden kommer att öka något då tio nya bo
städer uppförs i området, men bedöms inte tillskapa
några större störningar för omkringliggande bostäder
eller verksamheter.
Gernensarnhetsanläggninar
För säkerställande av framtida drift och underhåll
av gemensamma anläggningar inom planområdet
ska gemensamhetsanläggningar upprättas. Exempel
på gemensamhetsanläggningar som planeras är för
spill- och vattenhantering, dagvattenhantering, lekoch grönytor, gångvägar, väg, samt hushållshantering
Ingående fastigheter i framtida gemensamhetsanlägg
ningar kommer klarläggas i det fortsatta planarbetet.
Exploatören ansöker om bildande av samtliga gemen
samhetsanläggningar hos lantmäteriet.
Miljökonsekvensbeskrivning
Partille kommun har bedömt att en milj öbedömning
med en milj ökonsekvensbeskrivning inte behövs för
aktuell detaljplan. Erfarenheterna från behovsbedöm
ningen är däremot värdefulla och ska användas i det
fortsatta planarbetet.
Berörda fastighetsägare
Ägare till fastigheterna Kåbäcken 11:11 och 11:12
samt delägande fastigheter i samfäffigheten Partille S:l
berörs vid genomförandet av detaljplanen.
Gemensarnhetsanl4ggning lekmöj4ghet
Möjlighet finns för befintliga bostäder att ansluta sig
till gemensamhetsanläggningen för lekoch grönytor.
Detta görs på respektive privat fastighetsägares egna
begäran i samråd med kommunen. Begäran om detta
ska ske senast sex månader efter detaljplanen vunnit
laga kraft för att möjliggöra detta i samråd med ex
ploatören. Slutgiltig bedömning om lämplig krets för
gemensamhetsanläggning görs av lantmäteriet.
Fastighetsbildning
Fastihetsreglering
Reglering av allmän platsmark/kvartermark:
Inlösen av allmän platsmark planeras för fastighe
tema Kåbäcken 11:11, 11:12. och Partille S:1. Ca 126
kvm i detaljplan föreslagen allmän platsmark planeras
överföras från 11:11 (blå yta) till Kåbäcken 11:1 och
ca 153 kvm i plan föreslagen kvartersmark planeras
överföras från 11:12 (grön yta) till Kåbäcken 11:1. För
Ledningsrätter
Befintliga ledningsrätter för de tidigare luftburna el-
17
ledningrana ska tas bort. Ledningsrätt för befintliga
jordförlagda elledningar finns.
Plan- och bygglovskostnader
Bygglovsavgift kommer att tas ut vid bygglovspröv
ningen enligt gällande taxa. Plankostnader tas ut av
exploatören i enlighet med markanvisningsavtalet och
regleras slutgiltigt i marktilldelningsavtalet.
Ny ledningsrätt planeras för befintliga vatten- och
spillvattenledningar inom u-område i planområdets
norra del.
10. FORTSATT PLANARBETE
Tidpian
Detaljplanen väntas bli antagen av kommunfullmäk
tige under första kvartalet 2015.
Servitut
Ett servitut planeras på kyrkans fastighet som möjlig
gör för bättre framkomlighet för kommunens fordon.
1 planområdets södra del där kvartersmark möter
allmän platsmark (PARK) kan det bli aktuellt att skapa
servitut för släntintrång för att möjliggöra lämplig lös
ning mellan husbyggnation och dike.
När planen vunnit laga kraft kan bygglov erhållas och
utbyggnad påbörjas.
11. PLANBESKRIVNINGENS RÄTTSVERKAN
Planbeskrivningen har ingen rättsverkan. Avsikten
med beskrivningen är att den ska vara vägledande för
hur detaljplanen ska förstås och genomföras.
utanför planområdet
/ gärder
n norra delen av området får angöring från
Brännevägen. Den ökade trafikmängden detta medför
på Brännevägen får till följd att denna del måste bred
,‘“s. Befintlig detaljplan stödjer en sådan breddning
aflmän plats. Se även tidigare stycke “Trafik och
parkering”.
12. REVIDERING INFÖR ANTAGANDE
Inför antagande har följande justeringar gjorts av
planförslaget:
9. ADMINISTRATIVA ÅTGÄRDER
Huvudmannaskap
Partille kommun är huvudman för allmän plats inom
planområdet. Huvudmannaskap innebär ett ansvar
för utbyggnad och framtida drift och underhåll av den
allmänna platsmarken. Huvudmannaskapet innebär
också att kommunen före genomförandetidens utgång
ska ha upplåtit de allmänna platserna till allmänt be
gagnande.
Den korsmarkerade i planområdets nordöstra del utö
kas med ca 1,5 meter mot öster. Den byggbara ytan är
även fortsättningsvis begränsad till en komplementbyggnad om 10 kvm med en högsta nockhöjd om 2,5
meter.
Bestämmelsen om högsta nockhöjd förtydligas.
1 notmalfallet räknas nockhöj den från den färdiga
medelmarknivån kring byggnaden. 1 bebyggelseför
slaget varierar sockelhöjden med terrängen. På något
ställe är nivåskillnaderna så stora att bestämmelsen
om högsta nockhöjd riskerar att bli otillräcklig. Enligt
det planförslag ska nockhöjden istället beräknas från
sockelns övre nivå på fasad vid entré. För att för
tydliga bestämmelsen har en principskiss lagts till på
plankartan.
ial
‘arköver1åtelseavtalet ska vara tecknat innan planen
antas av Partille kommun. 1 marköverlåtelsesavtalet
kommer kostnader förenade med planens genomför
le att regleras.
(
Genomförandetid
Genomförandetiden för detaljplanen är fem år från
det att den vunnit laga kraft.
Bestämmelsens nya lydelse kommer i praktiken ge en
marginell ökning av tillåten nockhöjd då sockelhöjd
vid entrén begränsas avsevärt av de tillgänglighetskrav
som ställs i BBR. 1 detaljplanen regleras även högsta
tillåtna nockhöjd i meter över nollplanet för de bygg
nader som ligger närmast parkremsan och det befint
liga bebyggelseområdet i öster.
Mark
Ersättning för kvartersmark regleras i markövedåtelse
avtalet.
Exploateringskostnader
Kostnader förenade med planens genomförande kom
mer att regleras i ett marköverlåtelseavtal.
Ändringarna har ingen betydelse för förslaget i sin
helhet.
18
c
Maria Gunnarsson
Planeringschef
Helena Bråtegren
Planarkitekt
c
Malm Pettersson
Mark- och exploateringsingenjör
19
Illustrationskarta
Principsektion för beräkning av nockhöjd,
sockel ej inräknad
i
NRUNSKARTEEETICKNINNHR
—
UGGLUPI
9a.l,s
ER
är
it
+
Plankarta
PLANBESTÄMMELSER
ärtwdten.
Följande gäller non, områden med nedanslåendo betecknIngar. Där
beteckrrlrg esknas ägde, beolåmmsteen nere hela pl.snnnoådet. Erdaet
anglaenanvärdrrlrrg nrh ottvnrorkrg
GRÄNSDETECKNINGAR
Anvärtdmlrrqsgrdns
Egenskopogrdns
ANVÄNDNING AV ALLMÄN PLATS
Dela som Ingår 1 Inkakndlol
Park
Bostaden
ANVÄNDNING AV KVARTERSMARK
[EJ
dagvatton
DagvaItennIe, 1 Tomt ev elI öppet dito ska anordnas tId
minst nON ev etränkon 1 nord.eydllg rIktning.
UTFORMNING AV ALLMÄN PLATS
UTNYT]JANDEGRAG
Största byggrradsarev för huvudbyggnad drev kuro och
störnte brottoarea to, huvudbyggnad är 160 kvm per bostad.
Störste byggnadoareg för komplmrrentbyggned är 36 korn per
boStad lut en nreoknal nonkhöjd på 3,5 meter. ötösar della får
en allan på 25 kom per boStad Ipplöres.
eyugnad Id, Inte vppldras
BEGRÄNSNING AV MARKENS BEBYGGANDE
E]
...
Marbem Inäki värd lälgdngIdg ggaitrrlraryfllga torderjonleka
Martranfärendaelbebyggaetnedan byggradläteneldreta
byggnadsarea på tå korn. Hågale IlillIns nobhirdId ä 2,6
meter.
Icao, kvarteroanants lee gernerresrrrbslerertdggr*rg.n opplånae
MARKENS ANORDNANDE
nt
BOU,deg slentmoy 19, eks r,aau ned hänsyn är bknlnpnbyrtd
lakekats
Lakplala Id, s,ronlnem
PLACERING, UTFORMNING, UTFÖRANDE
Ny bebyggelse eko uttonrrae med tegeldasader ear sädatlalt
Högntee.rtalvdtrkngee
Högeta rmnndrö4d 1 meter. oonkd el knäkerad. Bredkaae 500
eonksles övre rllvö pä Isoad vid enlrd.
It
Hunudbyagnad rännael PARK får ho en mankrrat nockhöld
på u505 nteter
II
fe
Hueodbyggnadrdrrrreol ?ARKfärhaenrnaekna1nooklrRd
på +49.5 nreler
p011105 120 upplöras
Sa
u
T
deg,
PAnnan Sr opptöras på ptkkmark
Endsol tadhon, kedjehoo
ADMINISTRATIVA BESTÄMMRKSER
Kvtnplemenlbyggoaae, få, byggen sanonan 1 Taokghersgnåns
—
Skala 1:500 vId tvrrmat Al
luntaä
xxx
t°’
‘
nhärrlkrg
—
Gonvmtö,andelidon slutar Torn åT eller det am pLattan oteeit laga kraft
TILL DETAI.JPL0NEN HER
FELJAN0B HANDLINGAR
9
Te l’tarrn.sslaerr’år
ärlLoovaåonoke+a
är Saneådstedogö.eloa
är ura,skrrlnasotlklenns
är Glansk,rk,gotalktavda 2
ärrentlalrsleleaenkntrru
är Ptolruans
—
to
Kovnlralsnsternplan, Sraerelgnl2vn
t+vv,däralenstarn huld. RH 2nov
o
Bostäder 1 Kåbäcken,
del av Kåbäcken 11:1 m.fl.
eelpL-anlt lkiusEellvrrsplan
v,pIeIeIsda.ae
PARTIILE KOMMUN
PM Dike & Trummor, Kåbäcken 1:11
1 (2)
2014-02-20
Anders Hellman, 010 452 2384
1
Inledning
Denna PM kompletterar utredningen “Dagvattenutredning som underlag till detaljplan för nya
bostäder inom Kåbäcken 11:1” daterad 2012-12-10.
Förutom detta dokument finns följande ritningar som visar föreslaget dike och trummor som helt
ersätter befintligt avvattningssystem.
101W5101, Plan Dike, 2015-02-16
101W5 102, Profil dike, 2015-02-16
101W5103, Sektion dike, 2015-02-16
c:)
101W5104, Sektion dike, 2015-02-16
101W5105, Detaljer trummor, 2015-02-16
2
Syfte
Efter att den ursprungliga rapporten skrevs har det föreslagits att avvattningen från planområdet ska
ske via ett öppet dike mellan befintliga fastigheter och de nya exploateringarna. Denna PM visar hur
ett dike kan utformas för en säker och robust genomledning av befintligt vattendrag samtidigt som
man minimerar risken för översvämningsproblem i området.
Risken för översvämning orsakas av att Brännevägens förhöjda vägbank skapar ett sk “instängt
område” vars avvattning i nuläget är helt beroende av ett dagvattensystem i form av ledningar och
dagvattenbrunnar. Vid igensättning av brunnar och/eller ledningar medför nederbörd att vatten
ansamlas i lågpunkten närmast Brännevägen. Vatten kommer därefter att fortsätta stiga till nivån ca
+40,8 varvid vattnet bräddar över vägen. Vattennivåer överstigande +40,8 kan därmed aldrig
förekomma men denna nivå skulle innebära stora skador på flera av de befintliga husen eftersom de
har sockelhöjden ca +40,5.
3
Dimensionering
1 dagvattenutredningen framgår att flödena från planområdet kommer att öka stort vid en
exploatering. Flödena i diket kommer däremot inte att påverkas nämnvärt eftersom skogsområdet
söder om planområdet utgör en så stor del av det summerade flödet. Med ett genomgående dike till
vilket planerad bebyggelse avvattnas är det de sammanlagda flödena från skogsområdet och
planområdet som är intressant, se tabellen nedan.
C
1YI?ÉNS
2 (2)
PM Dike & Trummor, Kåbäcken 1:11
2014-02-20
Anders Hellman, 010 452 2384
Tabell 1. Beräknade maxflöden a/s.) 1 diket zfrån planområdet inklusive skogsområdet söder
om planområdet före och efter exploatering.
Återkomsttider (år)
Förutsättningar
2
5
10
25
50
Befintliga
förhållanden
36
48
60
81
102
Exploaterat
45
60
75
102
128
Om en 800-trumma placeras under Brännevägen på det sätt som framgår av ritning 101W5105 får
den en kapacitet motsvarande ca 450 lis utan dämning. Kapaciteten i trumman är alltså väl tilltagen
för att ge extra säkerhet mot eventuella störningar. 1 tillägg till 800-trumman föreslås två separata
“grodtrummor” i dimension 300 som tillsammans klarar ca 110 lis.
Även diket är utformat för att ha en väl tilltagen kapacitet jämfört med det flöden som kan bli
aktuella. Vattendjupet i dikets nedre del blir tex enbart ca 0,2 meter vid flödet 128 lis.! detta
sammanhang ska det också framhållas ett öppet dike och trummor är en avsevärt mycket mer
driftsäker lösning jämfört med nuvarande avvattningslösning bestående av gallerbrunnar anslutna till
en ledning.
C
Sammantaget betyder detta att föreslaget dike och trumma tillsammans har en mycket god kapacitet
och med goda marginaler klarar de flöden som kan förväntas efter att planområdet exploaterats.
Vidare måste det anses mycket osannolikt att översvämningsproblem uppstår söder om
Brännevägen med denna lösning.
Det framgår av ritningarna 101W5103 och 101W5104 att befintlig mark mellan det föreslagna diket
och de befintliga husen lutar svagt mot de befintliga husen vilket är olämpligt. Det föreslagna diket
förbättrar dock denna situation jämfört med nuvarande dagvattensystem eftersom diket får en
dränerande inverkan på omgivande mark. För att ytterligare förbättra situationen kan
fastighetsägarna förstärka denna effekt genom att på lämpligt sätt anordna avledning av vatten från
sina egna fastigheter i riktning mot diket.
0
0
fl
0

KUNGÖRELSE - Partille kommun

Transcription

Similar documents

Är ditt barn sugen på att börja sjunga i kör?

Information kring Upptakten, läsåret 15-16

Sommarläger på Flatön

– Partille ungdomsmottagning i alkohol

Hela ben – hela livet

FÖRÄLDRARÅDGIVNING

Kalendarium för Kulturskolans danselever V.T

1 Packlista Partille Cup 2014

Frågor och svar om kommunala sommarjobb