docLadda ner fil
download 
Report Transcription
Ladda ner fil
70 Byggnadsstyrelsen Tekniska byråns information 1985-04 Värmeåtervinning luftbehandling 0 r L 0 a L 11 Dokumentets utgivare Dokumentnamn och dokumentbeteckning Tekniska byråns informationnr 7 Dokumentets YIJ? BYGGNADSTYRELSEN Projektnamn Projektledare Uppdragsgivare , upphovsman ( män), konsult (er), etc Göran Kölgren, projektledare Ove Johansson, Konsult Dokumentets datum Ärendebeteckning 1985-04 (ev förkortat) Byggnadsstyrelsen Tekniska byrån VVS- och driftsektionen titel Värmeåtervinning- luftbehandling Huvudinnehåll Principerför värmeåtervinning,installationsexempel för roterande, vätskekoppladeoch plattvärmeväxlare.Provning i samband med idrifttagande och uppföljning under drift anges ened ett antal praktiska metoder. I bilaga anges exempel på hur beskrivningarskall utföras med tips och råd till konstruktören, Nyckelord Värmeåtervinning, franluftsåtervinning, roterandevärmeväxlare, vätskekopplade värmeväxlare, plattvärmeväxlare Försäljningsställen ISSN Omfång 16 sid 5 fig 6 tabeller Sekretessuppgifter Red Ingrid Ref Bäckström GöranKylgren O Byggnadsstyrelsen1985 Postadress Besöksadress Godsadress Telefon Telex Byggnadsstyrelsen 106 43 STOCKHOLM Karlavägen 100 Banergatan 30 08 - 783 10 00 10446 Build S FÖRORD Föreliggande skrift behandlar de tre vanligaste sätten för värmeåtervinning ur ventilationssystem nämligen roterande, vätskekopplade och plattvärmeväxlare. Skriften är praktiskt inriktat och behandlar utförligt, med beskrivningsexempel, projekteringsförutsättning dels direkta krav, dels tips och råd till projektören. Hela investeringen för en värmeväxlare står och faller med att den fungerar på avsett vis med de prestanda som köpts och angetts i beskrivningen. Att kunna prova och injustera till avsedda prestanda är därför mycket viktigt. Här anges hur mätningar skall utföras och faktorer att beakta som kan påverka resultatet av mätningarna. á SIDA INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1. PRINCIPER FÖR 1.1 ROTERANDE VÄRMEVÄXLARE 1.2 VÅTSKEKOPPLADE 1.3 PLATTVÄRMEVÄXLARE 2. VÄRMEVÄXLARES 3. EXEMPEL 3.1 ROTERANDE 3.2 VÄTSKEKOPPLADE 3.3 PLATTVÄRMEVÄXLARE 4. BESIKTNING 4.1 ALLMÄNT 4.2 MÄTNING AV LUFTFLÖDE 4.3 MÄTNING AV TEMPERATUR MÄTNING AV VÄRMEBÄRARFLÖDE 4.4 PÅ 1 VÄRMEÅTERVINNING 1 5 VÄRMEVÄXLARE 8 11. VERKNINGSGRAD INSTALLATIONER 1.2 VÄRMEVÄXLARE 12 VÄRMEVÄXLARE OCH 14 1.7 PROVNING AV VÄRMEVÄXLARE 18 18 20 EFTER VÄRMEVÄXLARE FÖR 20 VÄTSKEKOPPLADE 21. VÄRMEVÄXLARE 4.5 BERÄKNING AV 5. UPPFÖLJNING TEMPERATURVERKNINGSGRAD AV VÄRMEÅTERVINNINGSAGGREGAT EXEMPEL I DRIFT 23 24 LITTERATUR BILAGA 22 1. PÅ 25 BESKRI.VNLNGSTEXT BESKRIVNING 56-VÄRME 56/1 BESKRIVNING 57-VENTILATION 57/1 BESKRIVNING 8-STYRNING - ÖVERVAKNING 8/1. á 1 1. PRINCIPER FÖR luftströmmen. VÄRMEATER- Rotormaterialet i värmeväxlare VINNING för fortventilation 1 denna sammanställning värrneåtervinningsprinciper kommer följande meväxlare typer gen av utgörs kom- vanli- av aluminium. Roterande värmeväxlare förekommer i två skilda utföranden av vär- - att behandlas - Roterande normal värmeväxlare Rotor av hygroskopiskt material - Vätskekopplade värmeväxlare Plattvärmeväxlare - Rotor 1.1 Hygroskopisk rotor har beläggning av fuktabsorberande ROTERANDE av icke hygroskopiskt material VÄRMEVÄXLARE Roterande värmeväxlare är en typ av regenerativ värmeväx- material för återvinning fukt. Verkningsgrad för av. fukt- lare. återvinning för att Dessa växi de värms strömmen karaktäriseras armateri alet av omväxlan- är lika värmeåtervinning. rotor används av den varma luftoch kyls av den kalla fukthalten vill den Hygroskopisk i byggnader där hållas hög. i t 8 r L FIG 1 Roterande värmeväxlare 2 anläggning utförd med kylning av tilluft ger hygroskopisk roreducerad installerad kyltor effekt för kylmaskin vid mycket fuktig uteluft. Kyleffekt för avfuktning ras genom erhålls av uteluften den avfuktning reducesom gång ur frånluften återföres till frånluften. Kvarvarande frånluft i spalter återföres härvid och ersätts av tilluft. Luftflödet i renblåsningssek- torn av drivs mellan tilluft tryckskillnaden och frånluft. i växlare. Icke hygroskopisk rotor överför fukt enbart vid låga tem- För via kompensation av läckluft renblåsningssektor måste luftflöde för peraturer då fukt kondenserar i rotorkanaler. Den kondenserade fukt som ej medrycks av nominellt frånluften Renblåsningssektor överförs här till erforderlig slutna fläkt ökas läckluft med utöver luftflöde för an- lokaler. kan tilluften. hindra överföring absorberas eller Roterande värmeväxlare ger optimala temperaturoch fuktverkningsgrader av ca 70-80ö. i hygroskopiskt ej för- av ämnen adsorberas som material. Exempel på ämnen med stor adsorption och överföringsgrad är ammoniak och butanol. Ämnen För att förhindra överföring av frånluft till tilluft kan som toulen, koldioxid och matos har lägre överföringsgrad. roterande Överföring av stoft, kolmonoxid, bakterier och tobaksrök är med värmeväxlare förses renblåsningssektor tilluften närmast där rotorns ut- obetydlig vid växlare blåsningssektor. .\ `\ `' i I/ i Fig 2 Renblåsningssektor med ren- 3 Reglering av värmeåtervinning vid roterande värmeväxlare för sänkning av tilluftstemperaturen under vår och höst sker vanligtvis genom ändring av rotorns varvtal. Vid alternativ med by-pass konstant varvtal -reglering eller off-reglering kan on- användas. I anläggningar temperaturer med som rumstemperatur varvtalsreglering skall tas tidsintervaller vissa att bortföra genom rotor stoft växling på uppstarför rotorytan av luftriktning. Vid värmeväxling i lokaler med hög fuktighet sker påfrostning i rotor vid lägre utetemperatur. Detta inträffar när sammanbindningslinjen mellan inloppstillstånd tillufts- närmar frånluft sig behov av finns sommartid endast för till- skär mättnadslinjen mollierdiagrammet. exempel en och enligt fig 4, frånluft- kortare tid av året . I sådana fall är on -off-reglering i temp +22°C och relativ fuktighet 50%, inträffar detta stället utetemperatur lering för kontinuerlig ett billigare reg- i 1 angivet lägre vid än ca -5°C. alterna- tiv. Påfrostning För uppvärmning av tilluften till ca -10°C. Alternativt kan av- att av rotor förhindra vid igensättning stillastående rotor frostning reglering kan undvikas tillämpas genom hedav rotorns varvtal 90 80 0 lufthastighet 3 mis 70 r 0 CD60 m N m 0 50 E 20 10 0 0 Fig 10 20 3 Verkningsgrad 30 40 50 60 70 Rotorns varvtal, r/min som funktion genom 80 90100 av rotorvarvtal 4 då tryckfall överstiger tryckgivare. God reglerbarhet Möjlighet till p g a påfrostning inställt värde för erforderligt Roterande värmeväxlare användas överallt där kan återluft Litet platsbehov. Tillmåste och frånluftsk sammanföras. Flera rörliga ökat temperaturverkningsgrad, 70-80ö. delar Intermittent att ning för fuktig luft drift förhindra sommartid igensätt- i anläggningar filter temperaturverkningsgrad medför underhåll. för fukt som Mollierdiagram angler Överföring av föroreningar från frånluft till tilluft kan ej helt undvikes. FÖRDELAR att överföra verkningsgrad av tilluft rotor. NACKDELAR denna typ av växlare ej användas i verksamhet med generering av luktande eller hälsovådliga ämnen. - Möjlighet med samma utan i frånluft. (xh-diagram) 1: Uteluft Lit till 2: • 40"C 0,000 h g -25 Q015 0,010 Q005 r _1::. ..:---r J _1 i - f_ - .t- p Ory . ti t-i- \. 0 ffi- - - -t. 20 4r - r - _t- :J Y i - t- 15 i:,, - N I -t \t r S r d -5 I I \ \ 2.5 h i "r\4 `n 0 1 \ 2,0 O\I -10 \ 1 -15 -20 1 ' t :v 1 i'4 I I 10 kPa ,5 1.5 h entelpi I BETECKNINGAR per kg Ipr Iaft, kJ / kg, kcsI /kg veueninnehlN per kg rart k fI. kg/kg r - relativ fuktighet t - tara IermamelemS temperatur, aC tv . vbta termometerns temperatur, aC Oagrammet barometertryck hänl8rt tiN = 760 mm Mg = 101,3 kPa. - 25 Fig 4 Exempel av kyleffektbehov genom avfuktning med hygroskopisk kan accepteras. Eftersom viss återföring av lukt kan ske bör - Hög reducering på driftfall med påfrostning Frånluft 5 1.2 VATSKEKOPPLADE Den VÄRME- VÄXLARE Vätskekopplade värmeväxlare är en typ av rekuperativ värmeväxlare vilka kännetecknas av att värmen ö verförs till kall luftström eller flera från varm genom en vanligaste rörsystem mellan till- frånluft och uppbyggda batterier tive den med cirkulerande för även denna typ benämns rativ är värmebärare samband indirekt som är t ex livsmedels- bör Ur prissynpunkt rekupe- kol etylenglykol ej billigast. på värmebärar- sionsrisk tas. :E e är etylenglyPropylenglykol är ca 50-60 å dyrare än etylenglykol.Etanol är något dyrare än etylenglykol. Vid användning av etanol bör explo- Batterier sidan. Fig etanol var- utförs vanligen som konventionella luftvärmare med motströmskoppling och med hantering användas. med av värmeväxlare värmeväxlare. är en mer miljövänliga och mindre giftiga än etylenglykol. 1 luft-vätske- sammankopplas i hindra korrosion i rörsystem. Andra frostskyddsmedel är pro- i den varma respekkalla luftströmmen. Batterierna batterier vilken utgör frostskyddsmedel, samt inhibitorer för att för- pylenglykol värmeväxlare i blandning av vatten och 30 viktsprocent etylenglykol, skiljeväggar. Vätskekopplade värmebäraren TILLUFT ::O:::J 5 Vätskekopplade FRÅNLUFT värmeväxlare vid hantering beak- 6 Optimalt värmebärarflöde erhålls härvid enligt 30 vikts-% etylenglykol motsvarar fryspunkt ca -15°C. Motsvarande värden lenglykol och etanol resp för propyär 35 25 vikts-%. CWOpt Vätskekopplade ger ekonomiskt värmeväxlare optimala verk- ningsgrader ca lika av 50-60% c vid wopt luftflöden. Värmebärarflödets verkar erhållen verkningsgrad. storlek påtemperaturVid lika batteriytor C.F Värmekapacitetsflöde för värmebärare, proav massflöde specifik värme- i till- CT dukt citet, genomgångstal för till- och frånluftsbatterier erhålls högsta verkningsgrad vid lika stora 2 c och värmekapakW/°C Värmekapacitetsflöde för tilluft, produkt av massflöde och spe- T och frånluft. cifik värmekapacitet, kW/°C C Värmekapacitetsflöde för frånluft, produkt F av massflöde cifik och värmekapacitet, kW/°C ao 60 40 ANTAL RÖRDJUP 20 qw / gwopt 0,5 Fig 6 1,0 1,5 2,0 2,5 Temperaturverkningsgrad av värmebärarflöde 3,0 som funktion spe- 7 Vid massflöde cifik i kg/s värme c = kg s och i kJ/kg°C kJ = spe- fås kW/°C grund kg°C ning Efter beräknat tetsflöde för flöde av glykolens högre värmekapacivärmebärare optimalt värmebärar- qwo p t i kg/s vid etylenglykolvatten uppskattas till ca 25% i jämförelse med beräkningar gällande för vatten tur +70°C. Som framgår med tempera- enligt wopt gwopt= cp av fig 6 sjunker temperaturverkningsgrad cp = specifik värmekapacitet för värmebärare (kJ/kg°C) tigt i 30 vikts gäller vid etylenglykol medeltemperatur +10°L C = 3,726 kJ/kg°C och p 3 1042 kg/m vilket densitet skall jämföras med motsvarande värden för vatten Cp = 4,200 vid flödet. omkring däremot det stående flöde för förelse etylenglykol med Vid det optima- verkningsgrader 50% eller lägre kan högre vätskeflöde än väljas utan att verkningsgraden sjunker nämnvärt. Vid högre verkningsgrader, ca 65% eller mer, sjunker däremot lägre kraf- värmebärarflöde till optimala kJ/kg°C och densitet 1000 kg/m3. Som framgår av ovanär värmekapaciteten sänkt förhållande la För dyna- miska viskositet. För värden enligt ovan kan tryckfallsök- (kJ/S = kw) erhålls Tryckfall i rörsystem med glykolvatten är dessutom högre än motsvarande för rent vatten på verkningsgraden tigare vid högre än det kraf- värmebärar- optimala. i jäm- vatten. Reglering av verkningsgrad sker främst genom shuntning Vid beräkning av erforderligt glykolvattenflöde för viss värmebärare förbi batteri effekt och temperaturdifferens blir därför flödet större än tilluft med vägsventil. hjälp av tre- motsvarande för vatten. värden enligt ovan, som För kan anses representativa för värmeåtervinningssystem, är glykolvattenflödet 8% högre än vid rent vatten. av i Vid låga utetemperaturer och fuktig frånluft inträffar påfrostning av batterier i frånluft.För lering hindras för system via påfrostning rninbegränsning rartemperatur batteri. med effektreg- trevägsventil till via förgivare av värmebäfrånlufts- 8 Detta medför verkningsgrad en sänkning av vid låga ute- temperaturer som måste NACKDELAR beaktas Måttlig grad, temperaturverknings50-60%. vid dimensionering av eftervärmare. Denna sänkning av verkningsgrad påverkar dock endast effektbehov. Energibe- Värmebärare mellan till- och frånluft erfordras vilken kräver kontroll av t ex gly- sparing tydligt kolhalt rande påverkas då detta erfordras period. endast obereglerfall en mycket Vätskekopplade kan med fördel kort tids- värmeväxlare användas i be- fintliga byggnader na princip medger emedan åtskilda Service av rörliga delar pump och reglerventil. 1.3 PLATTVARMEVAXLARE och för rörsystern. Plattvärmeväxlare är liksom vätskekopplade värmeväxlare typ av rekuperativ re. Värmeväxiande vanligen Emedan luftströmmarna är helt åtskilda används vätskekopplade värmeväxlare med fördel i system med luktande och hälso- vådliga ämnen. Se även formation nr 186. UV-in- av speciella ar vara ytor utgöres aluminiumplåt. fall kan utförda den direkta skiljeväggar en värmeväxla1 skiljevägg- av glas. Genom värmeväxlingen benämns även via den- na typ av växlare som direkt rekuperativ värmeväxlare. Växlarna uppbyggs av parallella skiljeväggar där varannan FÖRDELAR Till- och frånluftskanaler behöver ej sammanföras Flera till - och frånluftsaggregat kan till återvinningssystem. ett Ingen mellan - som den- till- och fråniuftssystem kräver litet utrymmesbehov tillhörande och korrosionsbind-tillsatser. risk Enkel genom bärare. för överläckning till - och Rengöring utföras sammankopplas frånluft. av batterier genom kan spolning. temperaturreglering shuntning av värme- kanal och genomströmmas varannan ligtvis skilda av tilluft av frånluft. utförs kanaler luftströmmarna strömningsriktningarna 900 vinkel varför lare även benämns växlare. Van- för de så att bildar dessa växkorsströms- 9 Plattvärmeväxlare ger ekonomiskt optimala verkningsgrader Härvid uppvärmes frånluftsdel och av ca förhindras. 50-700. För att erhålla högre verkningsgrad placeras ibland flera växlare i serie. sker av verkningsgrad främst genom förbikopp- ling av tilluft kanalvägg i påfrostning Erhållen av verkningsgrad reducering måste vid dimensionering värmare. beaktas av efter- Reglering med hjälp förbi växlare av spjäll. emedan Vid låga utetemperaturer fuktig frånluft erhålls och på- frostning i växlare. Vid system med reglering av verkningsgrad med hjälp av förbigångsspjäll kan påfrostning förhindras genom förbikoppling av tilluft vid låga raturer. En annan metod tillfällig är av vissa lare via de utetempe- tillämpad avtäckning tilluftspalter i växen kontinuerligt gåen- avskärmnings Pl attvärmeväxl i system med anordning. are kan förorenad risken för igensättning är mindre än för övriga värmeväxlartyper genom att kanaler för luftgenomströmning vanligtvis är något större. Vidare kan plattvärmeväxlare utnyttjas i system med t ex luktande ämnen. täthetsprov ciella krav Dock skall utföras vid spepå säkerhet ifråga om luftöverföring. krav på säkerhet luftöverföring återvinning Vid utföres med Piattvärmeväxlare värme- vätskekopplade FRÅNLUFT 7 höga avseende TILLUFT Fig användas luft lo växlare. laboratdrier. Detta gäller bl a FÖRDELAR Relativt ningsgrad, Inga r w hög 50 rörliga !tskilda te,nperaturverk- 70%. delar. luftströmmar redu- cerar risk för överläckning. Kan utföras i glas t ex i kök och vid mycket korrosiva miljöer. NACKDELAR Till- och frånluftskanaler måste sammanföras. Reglering-;av verkningsgrad ej lika enkel som för övriga typer. Ökad ning. benägenhet Svårighet larytor. att för påfrost rengöra Utrymmeskrävande. väx- 11 2. VÄRMEVÄXLARES VERKNINGSGRAD t2 = tilluftstemperatur växlare, Verkningsgrad anges oftast som temperaturverkningsgrad. Vid värmeöverföring avses härvid den temperaturhöjning hålles i tilluft till frånluftens ratur. . Definition före °C er- i förhållande t4 = frånluftstemperatur inloppstempe- av lufttillstånd. ti = tilluftstemperatur växlare, som t3 = frånluftstemperatur växlare, efter °C växlare, efter °C Temperaturverkningsgrad före t2 - tl t3 - tl °C För vätskekopplade lare fås följande värmeväx- lufttill- stånd. t3 t4 e FRÅNLUFT t3 t2 fl t2 m t2`tl TILLUFT t4 t1 12 3. 3.1 EXEMPEL PÅ INSTALLATIONER ROTERANDE VÄRMEVÄXLARE P4 FRÅNLUFT P3 I, t i i L_J TILLUFT 2 P1-P4: Statiskt tryck Fig 8 i kanalsystem. Sugande till- och frånluftsfläkt FRÅNLUFT r I I t I/ LJ r ': r ..-1 k .c;::l 1/I i';'1 I J Fig L 9 Sugande TILLUFT J tilluftsfläkt frånluftsfläkt. och tryckande 13 Fur roterande växlare med blåsningssektor och mål av läckluft om styrning rotor från tilluft där ren- till tryck Vid låga stem kan önskei i frånluftssy- spjäll erfordras frånluftskanal från- för ökning före i växlare av differenstryck. luft föreligger utförs växlare med sugande frånluftsfläkt en- I anläggningar utan renblåsningssektor där återluft ligt fig 8. Härmed avses att växi are placeras före f rån- tillåts luftsfläkt riktningen. utförs växlare frånluftsfläkt luft sett i strömningsGenom denna fläkt- placering minimeras överläckning av förorenad frånluft till tilluft. styrning För tryck i frånluft etter växlare motsvarande kanal, P1 enligt fig före vara tryck > P4 och måste och lägre från kan ökad läck- accepteras med tryckande enligt fig 9. fläkt återvinnas. Vid återluftföring användes denna princip. Växlare kan här än i tillufts P2 rotor där Härmed avses att växlare placeras efter frånluftsfläkt sett i strömningsriktningen. I detta fall kan värmetillskott effektiv av överläckning i eller > P3 8. dimensioneras för enbart uteluftsflöde enl fig min 10. FRÅNLUFT e TILLUFT kJ Fig 10 Sugande tilluftsfläkt frånluftsfläkt. sionerad och tryckande Värmeväxlare dimenför min uteluftsflöde. 14 1 anläggningar Normalt erfordras ej filter i frånluft vid roterande värme- frånluft växlare. Torrt stoft passerar där vanligen rotor eller fastnar speciella tomatisk på rotorytan. ytan medryckes luftriktning Stoft på rotor- t dras endast i industriella installationer där frånluft innehåller oljedimma och klibbigt stoft. Grundfilter i tilluft före växlare erfordras enbart i utbyte förfilter förberedes utrymme för senare installation av filter. bortpå tidsin- latortank dimensionerad för rörsystemets totala volym. för fyllning spolning av tank startas rundcirkulation vid pump mellan batteri och tank. Spolning bör pågå under ca 15 min. Efter avslutad spolning tömmes tank. Beakta installation av golv- och strömmen 1 anläggningar med lade batteriväxlare vätskekoppär oftast lamellavstånd mycket små, ned till ca 2,0 mm, för att minibatteristorlek. att kommer stoft att Detta i luftström- avsättas batterifronten. För igensättning att före växlare. 1 frånluft väljes pumpar i värme- i frånluftssystem. 1 anläggningar ler spolning ras måste lamellavstånd Exakt för- här anpassas oftast ej kan håll av min lamellavstånd till 4-5 måste Vid tillblandning av värmebärare för cirkulation mellan batterier krävs blandnings- Inblandning eller annat som motiveras kaler. vatten kan erhållas rundcirkulation med lo- ca i luftströmmen. kärl. anslutna väljas stoftinne- grundfilter i filterklass G85 och i tilluft den filterklass av installe- så stort att stoft medryckes genom batteri. Detta kräver mm. av batteri där filter el- lamellavstånd på krävs således vid dessa lamellavstånd en filtrering av luften Härvid stoft återvinningssystem för laboratorier placeras utanför luft- VÄRMEVÄX- LARE hindra kräver brunn i anslutning till b atterier vid detta alternativ. VÄTSKEKOPPLADE medför av filter arrangemang, är auspolning av batterier vecka. På grund av det stora erforderliga vattenflödet installeras i dessa fall en ackumu- Ventiler men laboratorier, batterifront med jämna tervall, ca 1 gång per Efter varje områden med mycket förorenad luft. Där osäkerhet föreligger beträffande behovet av mera ex att rekommendera. spolas accumulerat vid ändrad i tilluftkanal och upptages i tillluftsfilter som skall placeras efter växlare. Filter i frånluft erfor- 3.2 med hälsovådlig baka till av glykol frostskyddsmedel kärl via i genom pump tillväxelven- 15 tu. Växelventil används för omställning av vätskeflöde till blandningskärl alternativt till påfyllning värmebärarsystem vid av rörsystem. anger TA typ mätfel för strypventil STAD. Fri rörsträcka skall om möjligt vara ca 10 x rördiametern före ventil och ca 2 till 3 x rördiametern efter Vid små fyllnadsmängder (ca 500 1) dimensioneras blandningskärl för att rymma hela systemets fyllning. från säkerhetsventil mynna Utlopp skall ventil. Vid beaktas eventuell av värmemätning ningssystem för kontroll av energibesparing. Övervakning sedd att av värmebärare rekommendera vid i återvin- bör även ske av verkningsgrad via verkningsgradsmätare för- .i blandningskärl. Filtrering stora system installation är system med larm ningsgrad. förses med vid låg Rörsystem mätuttag verk- skall i form av med glykol. Glykolen löser upp korrosionsprodukter som ofta dykrör eller mätuttag för direktmätning i värmebärare före finns för och efter varje batteri kontroll av verkningsgrad. på rörsystemets insida och som även lossnar vid svetsning och kan förorsaka igensättningar i ventiler och växlare. Parallellt med skall även termometrar leras för tillsynen. Vid installation av torr pump i glykolkrets skall tätning för glykolläckage För instrypning teri beaktas. av varje b at- i återvinningssystem flera parallella krävs kalibrerade med batterier strypventi- ler för uppmätning till varje batteri av flöden . system med enbart ett batteri i respektive luftström är installation av en strypventil för endera av batterierna tillräcklig . Vid montage av strypventiler beaktas att denna dimensioneras så att området närmast stängd ventil ej behöver utnyttjas emedan mätfelet ökar i detta område . Mätfel kan erhållas. inställnings- upp till Se fig 20% 14 vilken den dessa mätuttag instal- kontinuerliga 16 SV 2xd 10xd FRÅNLUFT UTRYMME FÖR TEMPERATURMÄTNING, MIN TILLUFT 200 mm MU Y T _3' T I MU MU : MÄTUTTAG 2sd : FRI 10x d : FRI d RÖRSTRÄCKA RÖRSTRÄCKA EFTER STRYPVENTIL FÖRE STRYPVENTIL : RÖRDIAMETER Fig 11 Princi schema för vätskeko lad värmeväxlare. 17 3 .3 PLATTVARNEVAXLARE anläggningar med växlare installeras 1 filter frånluft med plattvärmeoftast filterklass G85 i för normala komfortDetta reducerar anläggningar. rengöringsintervall lare som kan vara att för växbesvärliga rengöra. Filter i tilluft filterklass anslutna väljes i den som motiveras av lokaler. FRÅNLUFT TILLUFT Fig 12 P1 attvärmeväxl are le 4. BESIKTNING OCH PROVNING ning av till- och frånluftsflöden med relativt små mät- AV VÄRMEVÄXLARE fel . Temperaturverknings 4.1 vid ALLMÄNT värmeåtervinning ende projekteras förutsättning ning för mät- grad 70 frånlufts- av luftflödet ger därför också stora avvikelser i beräknad temperaturverknings- så att finns är bero- flöden och förhållandet dem emellan . Stora mätfel vid mät- En viktig förutsättning för provning av en värmeväxlares verkningsgrad är att anläggningen av till - och graden . Se fig 13. TEMPERATURVERKN. GRAD % TILLUFTSFL ÖDE % AV NOM. FLÖDE 65 60 70 110 80 FRÅNLUFTSFLÖDE % AV NOM. FLÖDE Fig 13 Exempel vid på temperaturverkningsgrader avvikande till- och frånluftsflöden. 19 De temperaturer som kan uppmätas utan större mätfel är uteluftstemperatur (t1) och frånluftstemperatur (t3). Temperatur efter värmeväxlare, t2 i tilluft och t4 i frånluft, mäta fel. är däremot svårare att någorlunda små mätmed För en roterande vär- meväxlare peraturen inträde kan tilluftstemdirekt efter rotorns i tilluftskanalen vara 5-10°C högre än direkt innan rotorn går ur tilluftskanalen. För andra typer av värmeväxlare erhålls även varierande temperatur över växlararean vid luftens utträde ur växlaren. Av detta framgår att mätning måste tal punkter sentativt utföras i ett så att ett medelvärde erhålls. Utförs mätning efter temperaturskiktningar nats dock fler- repre- fläkt har utjäm- till stor del. Härvid bör kompensation ske för vär- metillskott från fläkt. På tilluftssidan erhålls även störningar vid mätning av lufttemperatur p g a värmestrålning värmebatteri efter fall från eventuellt placerat direkt värmeväxlare. I sådana torde den bästa noggrann- heten erhållas genom mätning av temperatur på frånluftssidan efter växlare. Vid lika stora till- och frånluftsflöden och utan avfuktning i frånluft är temperaturdiffe rensen t3 - t4 lika med t2 - tl varför temperaturverknings graden i detta fall även kan definieras som ftt t3 t3 - t4 tl (gäller vid lika frånluftsflöden) till- och Vid kontroll av verkningsgrad för vätskekopplade värmeväxlare tillkommer noggrann rarflöde, halten även krav på mätning av värmebätemperaturer och av frostskyddsmedel. 20 4.2 MÄTNING AV luftflöde LUFTFLÖDEN vid +20°C. Vid provning av en värrneväx lares temperaturverkningsgrad krävs att luftflödena kan uppmätas med möjligt. så små Härmed mätfel kan som 4.3 tolerans- EFTER kravet på avvikelse största tillåtna från angiven verk- ningsgrad skärpas. Vid projektering metoder bör betecknade alternativt A2, All, enligt mät- A12 Nor- diska ventilationsgruppens "Metoder för mätning av luftflöden T32:1982, lämpas. Detta kunna gäller anslutning växlare verkan TEMPERATUR Som tidigare nämnts varierar lufttemperaturen efter värme. Differensen mellan olika punkter kan vara 5-10°C. Av detta skäl är det således viktigt att en representativ temperatur uppmäts. erhållas på Denna följande kan sätt. i ventilationsinstalla- tioner" i nära AV VÄRMEVÄXLARE växlare av luftbe- handlingsanläggningar MÄTNING för att till- 1 Nio mätpunkter till st termoelement seriekopplas och fördelas jämnt över kanal- värme- reducera av läckluft Alt. in- tvärsnittet, i kanalsy- varvid medelvärdet stem. Uppskattat vid denna avläses. mätfel är metod ca ±0,5 Vid metodfel ca 5% som gäller. för ovan nämnda mätmetoder torde ett totalt rnätfel av ca ± 6-8ö kunna innehållas. 1 mätfel ingår mätinstrumentfel, mätmetodfel och Alt. 2 Vid värmebatteri stallerat till avläsningsfel. in- i anslutning växlare kan detta i VVS-AMA 83 anges att uppmätt utnyttjas för mätning av lufttemperatur en- flöde ej jekterat ligt metod benämnd "Eahcometoden". får avvika från proflöde med mer än 15% inklusive fel enligt uppmätt mätfel. ovan får flöde Ned alltså således mät- avvika med max 7 -94 (15- 8 resp 15-6) från projekterat flöde. Uppmätta flöden används vid avläsning av verkningsgrad ligt tillverkarens tetsdiagram eller bestämning Katalogdata en- kapacivid annan av verkningsgrad. gäller i regel för vid +20°C. Vid avvikande temperatur omräknas luftflödet till ekvivalent luftflöden VVS Vid mätning stängs nr 11. enligt ventiler tensidan och batteri alt mot 2 av- värmevat- cirkulation erhålles shuntpump. 1979. genom enbart Temperatur via efter växlare skall överstiga 0°C för att förhindra frysning i batteri.Efter en tid av ca min har vattentemperaturen tagit luftens medeltemperatur. Vattentemperaturen genom isolerat avläses termoelement 3-5 an- 21 eller rör temperaturmätare i eller annat mätuttag. dykUpp- hållas. Ventiler ej väljas alltför detta strypområde skattat mätfel vid denna metod är mindre än ca ± 0,5°C. Erhållna Temperatur til i värmebärare till och från batteri avläses isolerat termoelement på eller temperaturmätare i rör eller annat mätuttag. Temperaturmätare skall vara för genom rör dyk- TA fig bör typ vid STA-D strypvenav framgår 14. Avnk.lw+ lo+ tlödtlt vid olika iörirtellrtir ynr mätningar kalibrerade. instrumentfel mätfel bör således stora så att undviks. ,o vara e mindre 6 än + 0,2°C. vara mindre Avläsningsfel bör ± 0, 2°C. än 0 0.5 Fig 14 1.0 Mätfel typ 4.4 MÄTNING FÖR VÄTSKEKOPPLARE AV 1,5 2.0 för 2.5 3.0 3.0 1.0 Fo...l.,hJnq strypventil STA-D VÄRMEBÄRARFLÖDE VÄXLARE Vid tillsats av frostskyddsmedel i värmebärare måste avläst tryckfall över strypventil kor- Värmebärarflödet till respektive batteri mäts genom in- rigeras tet och med hänsyn temperatur. stallerade strypventiler med uttag. Strypventiler skall Om t värmebärare VÄRME- ex monteras i rörsystem så att störningar från ventiler, 30 viktsperaturen ten 1042 rörinkopplingar och över som mätresultatet, rörsträcka kan påverka En fri undviks. ca 10 ggr att inre rekommendera. efter ventiler kan på rördiametern är påverkar mätre- En fri ggr inre rekommenderas. densi- består av % etylenglykol och temär +10°C fås densitekg/m3. Avläst tryckfall strypventil minskas med etyför 4,2% emedan densiteten lenglykol i detta fall är 4,20 högre än för vatten (1042.100) Störningar sultatet obetydligt. rörsträcka på ca 2-3 diametern dyligt, till Erhållet 1000 värde korrigerat vänds vid avläsning ellt flöde enligt an- av aktudiagram för strypventil. Uppfylls Vid dast med utgångspunkt från flöde och temperaturdifferens skall korrigering ske för värmekapacitet i förhållande till vat- ovanstående krav på inkoppling av strypventil kan 5% innehållas. mätfel av ca Detta mätfel gäller dock enVid vid mindre stora mätfel upp instrypningar. strypningar till ±20å kan er- beräkning av värmeeffekt ten. För ovan gäller omräkningsfaktor i förhållande till 0,93 etylenglykol enligt vatten. 22 4.5 BERÄKNING AV TEMPERATUR- VERKNINGSGRAD Sedan luftflöden, värmebärarflöden och temperaturer uppmätts enligt föregående beräknas temperaturverkningsgrad enligt följande: Vid mätfel ±10% kan relativ avvikelse i verkningsgrad ca ±12% accepteras. på Vid mätfel ± 15å kan relativ avvikelse i verkningsgrad ca ±15% accepteras. på Vid avvikelser i temperaturverkningsgrad utöver ovan nämnda avvikelser bör orsak till avvikelse undersökas. Möjliga orsaker kan vara felaktigt värmebärarflöde, styrventil för uppmätning av flöde t3 t2 t2- tl t4 skall vara riktigt rad med mätfel ca t1 smutsning fördelning dimensione5 ned- av växlarytor, av luft över sned- växlare. För kontroll av mätningar bör värmebalansberäkning utföras t 2 _ t l t3 - t1 r' t mellan för Erhållen verkningsgrad jämföres sedan med projekterad verkningsgrad och katalogdata. Om uppmätta luftflöden avviker från projekterade flöden skall de uppmätta flödena gälla vid avläsning av verkningsgrad enligt tillverkarens kapacitetsdiagram eller annan beräkningsmetod. Acceptabla projekterad avvikelser från verkningsgrad är främst beroende mätfel flöden. vid av erhållet uppmätning Vid mätfel 5% kan relativ vikelse i verkningsgrad ±8% accepteras. av luftavpå ca till- och frånluft vätskekopplade lare även överförd värmebär are. Betecknas samt värmeväxvärme via tilluftsflödet q F g T(kg/s), frånluftsflödet g (kg/s), lufttemperaturer enligt föregående, värmebärarf lödet qw (kg/s), värmebäraq rens värmekapacitet (kJ/kg°C) temperaturer värmebalansen erhålls och Cw värmebärarens tw1 och tw2 fås om avfuktning ej i frånluft: q g T•(t2-tl) = q gF•(t3-t4) . qw Cw.(twl-tw2) _ 23 5. UPPFÖLJNING VINNINGSAGGREGAT AV VÄRMEATERI DRIFT rustningar kan även anslutas till skrivare för kontinuerlig registrering Efter idrifttagning av för om projekterade under drift. data verkningsgrad. en värmeåtervinnings anläggning krävs en fortlöpande kontroll av anläggningen av att I anläggningar bedöma via uppfylls Kontroll av anläggning kan dels ske genom manuell kontroll , dels genom automatisk försedda med dator för styrning och övervakning kan kontroll erhållas dator. Som tillägg till ovan nämnda mätutrustning kan kontinuerlig optimering av värmebärarflöde övervakning av verkningsgrad. Manuell kontroll kan bl a ske erhållas med hjälp av upprättade diagram där värmebärartemperatu- detta fall styrs värmebärarflöde via 2-vägs styrventil. Detta gäller främst vid högre rer och tillufttemperatur ter återvinningsaggregat uppritad som temperatur. efär funktion till av ute- av driftdata jämförelse beräknade indikation av dessa med enligt diagram tiden upp- fel uppstått ätare kering av aktuell grad erhålls. Vid där i kan en av erhållas indi- verkningsverknings- instälibart . Dessa som variabelt kan uppstå med i en värmeåtervinnings- - Batteriers reduceras de ger temperaturverkningsgrad erhållas genom bl a speciella larm och igensättning - och Vid automatisk kontroll kontinuerlig övervakning kan rördjup anläggning är bl a. - Luftflöden ändras p g.a anläggningen. under eller Felorsaker värmeväxlare Avläsning grad värmeväxlare. - Dessa diagram skall uppsättas i anslutning till aggregat. verkningsgradsm vätskekopplade med luftflöde. kan motsvarande diagram rättas för luftvärmare. om alternativ temperaturverkningsgrader Vid anläggning med eftervärm ningsbatteri installerat i anslutning vid värde ut- av filter värmeöverföring genom smutspåslag. Koncentration av skyddsmedel vid ingrepp frost- förändrad i system. t ex - Styrventil för värmebärare kärvar vid vätskekopplad värmeväxlare. - Rotorvarvtalet är ej det rätt a vid roterande värmeväxlare. - Spjäll på luftsidan rätt funktion eller ej - Min tätt. begränsning ställd - By-passpjäll - har ej sluter P-band på otätt shuntgrupp felaktig. - Ventil för högt otät I 24 Litteratur 1. UV-information nr 186, 1977. Korrosionsbeständighet hos värmeväxlare för indirekt återvinning. 2. UV-information 1978. nr i ventila- Värmeåtervinning tionsanläggningar. 3. Svennberg Sven T14:1983 Värmeåtervinning lationsluft 200, A, 1983 ur venti- . Bygg forskningsrådet. nr 68, 1980 4. Fläkten Värmeåtervinning. 5. Stark Torgil, 1979 Fältmätning av luftsfiöde vid läggningar och verkningsgrad min ute- återluftsantemperaturpå roterande värmeväxlare. VVS nr 11, 1979. 1981 6. Stark Torgil, Krav vid projektering och besiktning av värm eåtervinnare . 'VVS nr 9, 1981. 25 Bilaga EXEMPEL PÅ BESKRIVNINGSTEXT det följande anges ett flertal "beakta" Syftet är "beakta projektet att exempel på lämplig och "ange"-texter. konstruktören väljer den beskrivningstext text ange"-texter så att en anpassning görs. De angivna texterna skall användas utan syftet är att här skrivna värmeåtervinningssystem. ange och och noggrant överväger till, det enskilda. således ej okritiskt en kvalitetsnivå på be- l Sida VÄRMEÅTERVLNNING 56 Kod Pos Mängd Text Denna 56 5611 VXRME beskrivning ansluter till AM? nhef 83. VÄRMESYSTEM 0 RÖRLEDNINGAR M M Bearbetning av rör Bearbetning : Stålborstning SIS 05 59 00. till St 2 enligt Grundmål- ning n Täckmålning Färg 11 I ( RÖRLEDNINGAR Renspolning, : En gång International typ Interprime CPA-601 , skikttjocklek 40 gym. n : En gång International typ Interlack CL, skikttjocklek 40,'t/m. : Täckmålning utförs i svart färg. Grundmålning utförs i avvikande färg. ENKLA rörrensning Rengöringsmetod för rörledningar. Beakta Frostskyddsmedel av etylenglykol löser upp korrosionsprodukter på rörens insida varför noggrann rengöring erfordras. Kemisk rengöring via tillsats av rengöringsmedel t ex typ Ivasperse 468 ger effektiv upplösning av korrosionsprodukter vid rengöring. Erforderliga flänsade passbitar monteras i rörledningar för att möjliggöra rengöring vid renspolning. Sida VÄRMEÅTERVINNING 56 Kod :i.2111 [1.2121 11.851 Pos Mdnqd Text Ledning av gängade handelsrör, tjocklek, skyddsmå lade Fogtyp : Gäng- Dim : DN Ledning eller DN : Förtillverkad Rörböj Fogtyp : Typ K enligt : Svetsfog Provning eller gods- 50 o d ej ytbehandlade Rördel Röranslutningar normal svetsfog 10 tom av handelstuber SMS 2063 mm Rörledningar x]_ .866 56/2 VÄRME skall anslutas av rörledning till med luftvärmare. vatten som värme- köldbärare Provning skall utföras på samtliga ledningar. Provning kan utföras etappvis Beräkningstryck kPa Drifttryck kPa : 15 :5.22 ANORDNDINGAR FÖR SKYDD RÖRLEDNING M Fästdon, M AV FÖRANKRING, fixeringar, MATER1AL- OCH styrningar VARUFÖRESKRIFTER Ytbehandling 15.221 Fästdon för Fästdon skall rörledning vara EXPANSION, - hus förzinkade. m m - hus Eket' l Sida VÄRNlEÅTERVINNING 56 56/3 VÄRME Mingd Text Fixeringar för rörledning Fixeringar skall Styrning för Styrningar Rörhylsa rörledning skall Genomföringar skall vara med vara - hus rostskyddsmålade. -hus rostskyddsmålade. rörhylsor utföras av - hus stål. What TSida VXRMEÅTERVINNING 56 VÄRME Kod Pos tld n d Text K KONSTRUKTIONER K4.1 Termisk AV isolering TERMO ISOLERVAROR på rörledning Provning Provning K4.114 skall utföras Termisk isolering de slangar eller Isolering isoleringstjocklek mm: Fogtätningsmetod Ytbeklädnad: på minst 10 ställen. på rörledning med fogtätaplattor av mjuk cellplast Armaflexslang 9 Limning Ingen Beakta normalt erfordras endast isolering av den kalla rörledningen från tilluftsbatteri. isolering skall vara diffusionstät vid rörledningstemperatur under omgivande luftens daggpunkt. pendlar, fästdon skall isoleras vid rörledningstemperatur under omgivande luftens daggpunkt. krav på diffusionstätt utförande. .ri6/4 Inhet VARNEÅTERVLNNING 56 Kod Pos Text R APPARATER Ro ANORDNINGAR SYSTEM RI 56/5 VARME KÄRL 1 VÄRME- MED OCH SAMMANSATT TAP PVATTENSYS OCH KYLSYSTEM M M FUNKTION 1 VÄRME- TE M CISTERNER PROVNING tryckkärl skall levereras provtryckt och godkänt av berörda myndigheter. före tillverkning skall godkända svets- och tillverkningsritningar översändas till beställaren. efter tillverkning skall intyg överbesiktning och provtryckning myndigheten godkänd besiktningsman översändas till besiktningsskylt lättåtkomligt R1.2 Slutna expansionskärl Slutet expansionskärl konstruktionsstål av beställaren. skall på utfärdat placeras tryckkärl. utfört 1312 enligt av SS 141312. Ange expansionskärl skall vara lämpligt frostskyddsvätska beräkningstryck förtryck drifttryck säkerhetsventils öppningstryck för vald Beakta volymsutvidgningskoeficienten ändras i förhållande till vatten vid tillsats av frostskyddsvätska expansionskärl dimensioneras för kompensation av små läckage i systemet. Välj t ex expansionskärl en storlek större. manometer för tryck i expansionskärl skall utföras med potentialfria kontakter för larmfunktion. iSida . VARMEATERVINNING 56 VXRME Kod x1.91 Pos Mänqd Text Bl andningskärl Lådformigt kärl av plast. Ange typ av påfyllningsanordning till system, manuell pump eller motordriven pump. blandningsanordning för frostskyddsvätska /vatten t ex växelventil. vid manuell pump väljes klaffpump typ Allweiler eller likvärdigt. Beakta vid små systemmängder (ca 500 1) skall dimensioneras för hela systemmängden. R1 .92 Frostskyddsvätska med kärl korrosionsskydd Ange typ av frostskyddsvätska och inhibitor korrosion viktsprocent frostskyddsvätska. mot Beakta tillsats R2 APPARATER AV R2.i VÄTSKA, Apparater luft av inhibitor FÖR RENING TRYCKLUFT för rening mot'korrosion. OCH M BEHANDLING M av vätska eller tryck- Sil skall installeras Maskvidd mm : 0,5 mm Beakta vissa frostskyddsvätskor lösgör slagg fragment i rörledningar rengöringsintervall av silinsitser. och 5615 Enhet VÄRMEÅTERVINNING 56 VÄRME Kod 56/ 7 R3 PUMPAR, 83.12 Värme, Mdngd _ Pos__ 1 Text LUFTKOMPRESSORER het- och M M varmvattenpumpar Vertikal centrifugalpump med torr motor samt fot för cirkulation av värme- eller hetvatten, enkelpump. Ange pump skall vara lämplig för vald frostskyddsvätska. pumpdata skall bestämmas slutgiltigt valt fabrikat för återvinningssystem. efter Beakta friktions - och stötmotstånd ändras i förhållande till vatten vid tillsats av frostskyddsvätska värmekapaciteten ändras i förhållande till vatten vid tillsats av frostskyddsvätska bullerdämpande åtgärder vid ljudkänsliga lokaler . Ex på bullerdämpande åtgärder är avvibrerad pump på pumppelare , kompensatorer på tryck och sugsida av pumpen , montering av spärrmassa i rörledning. dimensionera pumptryck och flöde med hänsyn till tillsats av frostskyddsvätska t ex etylenglykol ger ca 25-30o högre tryckfall och ca 9% högre flöde i jämförelse med vatten finhet JSida VARMÅTERVINNING 56 VÄRME Kod l4 Pos Mänqd Text VENTILER Ange - ventil skall vara lämplig för vald frostskyddsvätska Beakta kv-värdet ändras i förhållande till vid tillsats av frostskyddsvätska. 134.115 : DN 10 fr om tom DN 50 Vridspjällventi1 : Din U4.21 vatten Kulventil Dim U4.117 56/s DN 65 Flerlägesventiler, Trevägsventil tvåmed förses Ventiler från flervägsventiler. elektromekaniskt elektrohydrauliskt Ställdon och eller ställdon med lägesindikering. anslutning nr 50 skall vara flänsade där ej annat anges. Ventiler skall vara enkelsätiga. För samtliga sätesventiler gäller ett reglerområde 1:50 samt ett max läckage min om 0,5 Entreprenören skall kontrollera att ventilen är rätt monterad samt att ventilkopplingen är rätt utförd. Ange flöde typ av värmebärare max tryckfall slutgiltiga ventildata bestämmes fabrikat för värmeåtervinning. efter valt nhet I Si da VÄRMEÅTERVINNING 56/9 56 VÄRME Kod U4.214 Pos Mängd Text Manuella styrventiler och mätuttag med avtappningsventil Strypventil skall installeras rörsträcka 10 x rördiam före 3 x rördiam efter ventil. med en fri ventil och 2 till Ange korrigering av diagram vald frostskyddsvätska. för tryck-flöde för Beakta vid parallellkopplade batterier skall strypventil installeras för varje batteri inställning av strypventil i området. närmast stängd ventil ger stora mätfel, upp till ca ±200. Ventildimension att endast mätområdet behöver utnyttjas. mätfel av ca ±5 % bör U4.34 således närmast öppen så ventil innehållas. Säkerhetsventiler Fjäderbelastad mjuk tätning. Säkerhetsventils dräneringsledning blandning skäri. U4.3721 väljs säkerhetsventil, utblåsningskall mynna enkelsätig och i Manuell luftningsventil med luftklocka Manuell luftningsventil med luftklocka skall installeras. Batterier och högpunkter luftningsventiler. med skall förses med Inhet Sida VARMEATERVINNING 56 Kod Ros VXRME Text U6 MÄTINSTRUMENT U6.1 Mätare för temperatur Termometrarnas principiella placering anges på ritning. Termometern placeras - vid batteri för luftbehandling: i tilloppsoch returledningar, - vid styrventil: i ledningar före och efter ventilen, - vid temperaturgivare med reglerande funktion. Termometerenhet glasinsats, hus Mätområden: Gradering bestående av metall av vätskefylld samt dykrör. -30 - +50°C för värmebärare köldbärarsystem : 1°C per delstreck Dykröret skall monteras mot strömningsriktningen. i rörkrök eller vid snett 56/10 VÄRMERTERVINN Sida LG 56/11 56 VÄRME Kod Pos tldnqd Text 1 rörledningar med di < 100 mm skall dykröret nå in till 2/3 av rördiametern . I grövre rör skall dykröret nå in till rörledningens centrum. Rörledningar med mindre dimension än di = 50 mm förstoras till di = 60 mm , så att menlig förträngning av rörarean undvikes. Vid mätning i medier som är kallare än rumsluftens daggpunkt skall termometern placeras nedåt för att hindra att kondensvatten rinner in i isoleringen. Glasinsatsen rörsystemet skall tappas kunna ner. bytas utan Vid placering efter blandningspunkt mätpunkten ligga minst 1,5 m efter placering efter pump kan mätpunkten direkt efter pumpen. att bör denna. ligga Vid Beakta detaljråd KBS anläggningar" termometrar teras med likvärdigt temperatur U6.2 Mätare för nr 11 "Termometrari dat 82-01-20. VVS- före och efter batterier komplet mätuttag in0 typ Twin .lock eller för direktmätning av värmebärarvid provning och dyl. tryck Ange tryckdifferensmätare pumpar och silar. skall installeras för :ishet iSida VÄRMEÅTERVINNING 57 Kod Pos 57 Text Mdnqd LUFTBEHANDLING Standardkrav och utföranden enligt skrivningsnytt har ej medtagits. A7.457 Injustering och provning KBS be- - luftbehandling Beakta - Totalluftflöden vid värmeåtervinningsaggregat skall vara mätbara. - Anläggningen utförmas så att mätplan, enligt Byggforskningens skrift "Metoder för mätning av luftflöde T32:1982, i ventilationsinstallationer", förbereds för mätning av total- luftflöden. Injustering Ange - Mätplan och mätdon för mätning av totalluftflöde vid värmeåtervinningsaggregat - Beräknat flöde i mätpunkt. Provning av luftflöde Ange Metod för mätning av totalluftflöde värmeåtervinnings aggregat T5 L 57/ 1 LUFTBEHANDLING vid (LUFTVÄRMEVÄXLARE Beakta - UV-information nr 186 och 200 Ange Om olika alternativför värmeåtervinningssystem- beträffande batterityp, verkningsgrad, priser etc skall lämnas av entreprenör, anges detta. I beskrivningen ing å . skall alltid ett utförande :ishet ., l5ida VXRMEÅTERVINNING 57 LUFTDEiANDLING Kod Pos Mänqd Text UTFÖRANDEKRAV Provning Ange Text i ANA ningsgrad" under rubriken utgår. "Provning Provning av verkningsgrad Gäller för varor under koden av verk- T5.3. Respektive värmeåtervinningssystem skall provas avseende erhållen temperaturverkningsgrad. Vid provning uppmäts: - Totalluftflöden vid värmeåtervinningsaggreg at . - Utetemperatur - Lufttemperaturer före och efter värmeväxlare i till och frånluft. - Värmebärarflöde och värmebärartemperaturer vid vätskekopplade värmeväxlare. Beakta - Passbitar installeras mellan värmeåtervinningsaggregat och annan enhet, som t ex filter och luftvärmare, så att lufttemperaturen kan uppmätas före och efter aggregat. - Temperatur efter värmeåtervinningsaggregat skall kunna uppmätas över hela utloppstvärsnittet. - Temperaturmätare skall vara kalibrerade. Instrumentfel bör vara mindre än ±0,2°C. Avläsningsfel bör vara mindre än ±0,2°C - Värmebärarflöde bör kunna uppmätas med mätfel ±50 Ange - Mätmetoder - Mätinstrument 57/2 nhet 1 Sida e, VXRHEÅTERVINNING 57 LUFTBEHANDLING Kod Pos Text Protokoll Protokoll - - T5.1 Mänqd utförs maskinskrivna. protokoll anges: Uppmätta data Beräknad ternperaturverkningsgrad Värmebalansberäkning avseende upptagen och avgiven värme i till- resp frånluft samt för vätskekopplade värmeväxlare öven överförd värme via värmebärare. Beräknat totalt mätfel i enheter Trolig orsak till eventuell avvikelse från projekterat värde och accepterad avvikelse. Värmeväxlare vätska-luft Beakta - Eftervärmare ningsbatteri placerad efter värmeåtervindimensioneras för erforderlig eftervärmning med hänsyn till verkningsgrad på grund av bl ranser , inbyggnadsförhållanden av batterier etc. reducerad a flödestole, nedsmutning Tillufttemperatur efter värmeåtervinning förutsättes vara 50C lägre än beräknad temperatur vid angiven temperaturverkningsgrad. T5.3 Värmeåtervinn are Temperaturdata för tillufttemperatur värmeväxlare och värmebärartemp som av utetemperatur skall beräknas och diagram vilket uppsätts i anslutning aggregatet. efter funktion införas till 57/ 3 yrhet rean VXRHE,TBRVI1VNNG 57 LUFTBB}iANDLING Kod I Pos t ngd Text An g e Till- och frånluftflöden Typ av värmebärare Temperatur på till- och frånluft Relativ fuktighet i frånluft Största tillåtna tryckfall på till- och frånluftssida samt vätskesida Material i värmeöverförande del Material i ram Största tillåtna läckluftflöde mellan tilloch frånluftsida Anordning för att undvika påfrestning. Beakta -Filter i frånluft - Påfrostning - Förbigångsspjäll Uppgifter att redovisa i anbud - Batterityp - Rotortyp - Typ av plattvärmeväxlare - Antal djup i batteri - Temperaturverkningsgrad vid medeltemperatur för värmesäsong resp lägsta utetemperatur. - Värmebärarflöde och värmebärartemperatur. - Tryckfall luftsida och vätskesida. - Lägsta inkommande värmebärartemp till batteri i frånluft. T5.31 ` Statisk värmeåtervinnare med skiljevägg. Ange - 57/4 Storlek - Krav på täthetsprovning - Temperaturverkningsgrad - Accepterad avvikelse från temperaturverkningsgrad vid provning i ö-enheter. - Utrymme för inspektion och utdragning av växlarpaket. - Krav på täthet av by-pass spjäll. :ishet Sida VXRMEL&TERVINNNG 57 Kod Pos 57/5 LUFTBEHANDLING Md nqd Text Beakta - Påfrostning reglering och för reducerad att undvika verkningsgrad eventuell vid påfrost- ning. - Högsta toleranskrav i %-enheter för plattvärmeväxares temperaturverkningsgrad i förhållande till katalogdata är beroende av totalt mätfel vid uppmätning av luftflöde utöver övriga acceptabla mätfel Mätfel för luftflödeq 9 och max acceptabel relativ avvikelse Y t fr temperaturverk- t'• ningsgrad = ±j5% ger , _ ±o 10% ger A =-5%ger, T5.32 Statisk T5.321 Statisk värmeåtervinnare utan f asväxl ing = ±15% t _- +- 12 oo t =±8% t värmeåtervinnare med mellanmedium med mellanmedium Batterier förses med luftning. Luftvärmare efter återvinningsbatteri via mellandel med längd 200 mm. monteras Ange Batteriarea (lamellarea) - Typ av frostskyddsmedel i värmebärare och inblandning i vikts-% - Värmebärarflöde - Max tryckfall värmebärarsida. - Eventuell spolning av batteri i frånluft i stället för filter - Temper aturverkningsgrad och tillhörande temperatur. Accepterad avvikelse från temperaturverkningsgrad vid provning i %-enheter. ute- Vinhet Sida VXRMEÅTERVINNING 57 LUFTBEHANDLING Kod Pos 57/6 1idnqd T.xf Beakta - Temperaturverkningsgrad skall anges vid medeltemperatur för värmesäsong. - Verkningsgrad vid lägsta dimensionerande utetemperatur. - Optimalt värmebärarflöde. - Eventuellt reducerat värmebärarflöde vid reducerat luftflöde. - Påfrostning av batteri i frånluft och reduce rad verkningsgrad vid reglering av värmebärartemp för att undvika påfrostning. - Högsta toleranskrav i enheter för vätskekopplad värmeväxlares temperaturverkningsgrad i förhållande till katalogdata är beroende av totalt mätfel vid uppmätning av luftflöde utöver övriga acceptabla mätfel. Mätfel för luftflöde L. qg och max acce p tabel relativ avvikelse Å t för tem peraturverkningsgrad • t' A q g = ±15o ger O a o gerA qg q g - ± 5 % g er .. i _ . T5.33 Cyklisk massa _ ± 150 t = .- 12% 8o t t värmeåtervinnare med Ange - Typ av rotor, hygroskopisk hygroskopisk rotor. - Eventuell ackumulerande I: eller icke renblåsningssektor. - Temperaturverkningsgrad. - Accepterad avvikelse från ningsgrad vid provning i temperaturverkenheter finhet 1da ,. VARMEATBRVINNNG 57 Kod Pos 57/7 LUFTBEHANDLING Mängd Text Beakta - Hygroskopisk rotor väljs i byggnader med befuktning. - Hygroskopisk rotor ger reducerad kyleffekt vid anläggningar med kyla genom avfuktning av uteluft. - Erforderlig tryckdifferens mellan till- och frånluft vid rotor med renblåsningssektor. - Luftflöde för fläkt ökas med erforderlig läckluft vid renblåsningssektor. - Påfrostning av rotor. - Högsta toleranskrav i ö-enheter för roterande värmeväxlares temperaturverkningsgrad i förhållande till katalogdata är beroende av totalt mätfel vid uppmätning av luftflöde utöver övriga acceptabla mätfel. Mätfel för luftflöde .q och max acceptabel relativ avvikelse L t gför tem p eraturverkningsgrad • t' Aq i5% 10o Aqci q q =±5öger qo - ger ger , V = X15ö , t+ _ o 120 t _-8ö Enhet' Termometerns principiella placering anges på ritning. Termometer placeras i: - uteluftkanal - ttlluftkanal efter återvinngsenhet - frånluftkanal före och efter återvinningsenhet. Termometerenhet glasinsats, hus öppen nederände. bestående av metall av vätskefylld samt dykrör med Mätområde: -30 - +50°C Gradering: luft efter återvinningsenhet ± 0 +50°C i övrigt 1°C per delstreck för Känselkroppen skall placeras centrum som möjligt. Termometern ningar spjäll. placeras undvikes, så att t ex efter skall Termometern inspektionssidan. vara lätt uteluft och så nära från- kanalens temperaturskikt- kanalböj eller avläsbar från Beakta Detaljerad läggningar" KBS nr 11 daterad "Termometrar 19$2-01-20. i VVS-an- Ti da 8/1 VARMEÅ TERV I NN NG 8 STYRNING - ÖVERVAKNING Kod Pos Mängd Text STYRNING, ÖVERVAKNING 83 S TYRSYS TE M A7.48 Injustering vakning och provning - styrning och över- Entreprenör utför injustering och provning vilken även samordnar denna med övriga berörda entreprenader. Samtliga funktioner skall provas. Provning skall även innefatta driftfall vid dellast samt driftfall med sekvensstyr- ning, värmeåtervinning och eftervärmare minbegränsning av värmebärartemperatur kommande fall. Injustering 83.1 och provning skall och i före- protokollföras. Manöversystem Pump stoppas vid icke värmebehov. Ange var manövreringen av återvinningssystem skall ske (apparatskåp, manöverpanel) omkopplarlägen styrningen (TILL- sker FRÅN -FAUT ) i respektive och hur omkopplarläge avfrostningsfunktioner1 renblåsningsfunktioner, spolning av frånluftsb atterier osv. hur återvinningsanläggningar förhållande till till- och förreglingar osv. skall startas frånluftsfläktar, i Entet VA rRÅTERVINNING 8 STYRNING - ÖVERVAKNING Kod Pos 2 het Text Beakta - vid roterande av reglering värmeväxlare förekomma kan 2 alternativ a) kontinuerlig varvtalsreglering av växlaren via analog styrsignal b) ON-OFF,..drift med maximalt varvtal vid värmebehov, vid icke värmebehov står växlaren påfrostning i växlare vid låga utetemperaturer och fuktig frånluft intermittent drift vid icke värmebehov igensättning. för besparing värmeväxlare värmebehov motionskörning dygn vid icke av roterande värmeväxlare för att förhindra av elenergi vid vätskekopplade genom stopp av pumpen vid icke av pumpen värmebehov. ca 1 minut varje förhindrande av onödig frysvaktsutlösning vid roterande värmeväxlare vid uppstart detta kan förhindras genom att först starta frånluftsfläkten och driva växlaren för maximalt varvtal och efter 5 minuter startas tilluftsfläkten) spolning av frånluftsbatterier i anläggningar där filter ej installeras system med hälsovådlig frånluft. 83.5 t ex Reglersystem Reglerfunktion Reglerventil utföres utföres med med PI-verkan elektromekaniskt eller elektrohydrauliskt ställdon. förses med lägesindikering. Ställdon t Sida g /3 VÄRMEÅTERVINNING ÖVERVAKNING $ STYRNING - Kod Pos Mängd Text Ange sekvensdiagram med antal dödzoner mellan sekvenser börvärde för huvudgivare begränsningsvärden Typ av värmebärare Värmebär ar f l öde Max tryckfall sekvenser i reglerventil Beakta reglercentralerna bör ha möjlighet att styra ut signal även vid icke värmebehov för maximal återvinning i anläggningar där komfortkyla är installerad och återvinning av kyla kan ske när frånluftstemperatur är lägre än utetemperatur reglercentraler bör anslutning datoriserade till vara förberedda styr- för och över- vakningsanläggningar temperaturgivare luft efter placeras växlare är där skiktning av eliminerad placering av minimibegränsande temperaturgivare för värmebärare vid vätskekopplade värmeväxlare (givare skall placeras i värmebärare till batteri i frånluft efter styrventil) vid kan genom tilluftstemperatur nära rumstemperatur förenkling av reglerfunktion utföras ON-OFF-reglering förbigångsspjäll växlare vid icke (by-pass) värmebehov för plattvärme- eventuellt reducerat värmebärarflöde vid vätskekopplade växlare via 2-vägs styrventil, vid längre drifttider med reducerat luftflöde t ex under icke arbetstid. Denna styrsignal kan bl a styras från övervakningsanläggning för temperaturverkningsgrad alternativt via 2-läges styrfunktion från automatik för omställning av luftflöden. W hat Sida VÄRMEÅTERVINNING STYRNING - ÖVERVAKNING Kod Ros Mängd Text 84 ÖVERVAKNINGSSYSTEM 84.1 Dn ftpresentations system Ange vad var som skall indikeras indikeringarna skall (lokalt , presenteras central) Beakta eventuell indikering när exempelvis plattvärmeväxlare avfrostas eventuell för drifttidmätning driftindikering avfrostning för värmeväxlare indikering av eventuell spolning rier i frånluft vid vätskekopplade 84.2 en av batteväxlare Mätningssystem Ange - mätpunkternas - typ antal av mätning och placering (temperatur, verkningsgrad) Beakta placering vid temperaturverkav mätgivare ningsgradsmätningar så att korrekt mätresultat uppnås. felaktigt mätresultat kan erhållas skiktning strålning av lufttemperaturen från luftvärmare genom samt av för att undvika strålning från luftvärmare kan temperaturverkningsgraden mätas i frånluften. densation Beakta här i frånluften. även eventuell kon- g/4 det Sida VÄRD ÅT ERV NN ING 8 Kod 84.32 Pos STYRNING - Mdngd Text Felsignal system Ange - vilka storheter övervakas prioritet på och objekt som skall felsignalerna var felsignalerna central) skall presenteras (lokalt, Beakta larm vid 8/5 ÖVERVAKNING låg temperaturverkningsgrad larm skall vara blockerade hov samt manuella stopp nings anläggningar. av vid icke värmebevärmeåtervin- nlet s Y á C Tryckeri Balder AB, Stockholm1985
