Sammanställning av myndigheternas och kommunernas

Transcription

Sammanställning av myndigheternas och kommunernas
redovisning av genomförda åtgärder 2014
Länsstyrelsen Norrbottens län
971 86 Luleå
Telefon 010-225 50 00
Utgiven av:
Vattenmyndigheterna i samverkan
Ansvarigt distrikt:
Bottenhavets vattendistrikt
Författare:
Jean Esselström, Felix Everbrand, Malin Naess,
Malin Andersson, Björn Lagerdahl
Layout:
Carina Nanker
Foto framsida:
Töllstorps vattenkvarn © Tomas Magnusson
Kartbilder:
Mathias Cramér
Upplaga:
Endast digital utgåva
Länsstyrelsen Västernorrlands län Länsstyrelsen Västmanlands län
871 86 Härnösand
721 86 Västerås
Telefon 0611-34 90 00
Telefon 021-19 50 00
Hemsida www.vattenmyndigheterna.se
Länsstyrelsen Kalmar län
391 86 Kalmar
Telefon 010-223 80 00
Länsstyrelsen Västra Götalands län
403 40 Göteborg
Telefon 010-224 40 00
Sammanställning av myndigheternas och kommunernas redovisning av genomförda åtgärder 2014
Sammanfattning
Sveriges fem vattendelegationer beslutade i december 2009 om Åtgärdsprogram för att
uppnå miljökvalitetsnormerna för vattenförekomster. Programmet innehåller åtgärder
som genomförs av myndigheter och kommuner inom sina respektive ansvarsområden.
Den första åtgärden i Åtgärdsprogrammet säger att myndigheter och kommuner varje år
ska rapportera föregående års genomförda åtgärder till vattenmyndigheterna.
Sammanställningen ska underlätta för läsaren att skapa sig en övergripande bild av hur
långt myndigheter och kommuner har kommit i åtgärdsarbetet. Sammanställningen
resumerar 2014 års åtgärdsarbete och jämför utvecklingen sedan 2013. I likhet med
rapporteringen för 2010, 2011, 2012 och 2013 läggs de fullständiga svaren från
myndigheterna upp på vattenmyndigheternas webbplats, www.vattenmyndigheterna.se.
I sammanställningen redovisas svaren från berörda nationella myndigheter, alla
länsstyrelser och för de 256 av landets 290 kommuner som rapporterat. För
länsstyrelserna och kommunerna har goda exempel lyfts fram i syfte att öka kunskap och
sprida framgångsrika modeller för hur åtgärdsarbete kan bedrivas.
Slutsatser
Återrapporteringen från nationella myndigheter visar att 7 åtgärder är färdigställda och
19 åtgärder är pågående. Alla myndighetsåtgärder har påbörjats. Även om en åtgärd
anges vara påbörjad kan den vara långt ifrån slutförd. Ett sådant exempel är
Jordbruksverkets åtgärd 16, där åtgärden att utveckla föreskrifter och andra styrmedel
ännu inte kommit igång i tillräcklig omfattning. Under 2015 beräknas ytterligare 2
åtgärder kunna slutföras. De 17 åtgärder som inte slutförs upptas troligen i kommande
åtgärdsprogram i reviderad eller vidareutvecklad form. Orsaken är i många fall att
åtgärden är kontinuerlig, exempelvis rådgivning inom jordbruket. I en del fall anges
bristande ekonomiska resurser eller avsaknad av tid för samarbete vara orsaker till att
åtgärden inte kommer att slutföras under innevarande förvaltningscykel. Framgångsrika
myndighetssamarbeten utgår ofta från gemensamma projektinsatser, ett exempel på detta
är arbetet inom projektet ReMiBar –fria vandringsvägar i vattendrag. Samordning
mellan myndigheter ger resultat i form av bättre planeringsunderlag för att tydligöra
lokala åtgärdsbehov.
Återrapporteringen från länsstyrelserna visar inga större förändringar i åtgärdstakten
men däremot tydliggörs åtgärdsarbetet i många exempel och beskrivningar.
Åtgärdsarbetet bedöms i helhet som pågående, samtliga åtgärder riktade till
länsstyrelserna kräver kontinuerligt arbete och behöver vidareutvecklas i kommande
vattenförvaltningscykel. I 2014 års återrapportering har 256 av landets 290 kommuner
svarat, och ingår i sammanställningen. Antalet kommuner som rapporterar har ökat varje
år under vattenförvaltningscykeln vilket i sig visar på ett ökat arbete kring
vattenfrågorna. Det märks att åtgärdsarbetet hos kommunerna går framåt. Åtgärd 34,
om inrättande av vattenskyddsområden, är ett sådant exempel där 77 kommuner svarar
att arbete med att inrätta vattenskyddsområde för kommunala vattentäkter har
påbörjats. I jämförelse med föregående år är det ytterligare 15 kommuner som svarat att
kommunen har vattenskyddsområde med tillhörande skyddsföreskrifter för alla
dricksvattentäkter. Ett nära samarbete mellan kommuner och länsstyrelserna är av
största vikt för åtgärdernas genomförande. Inför framtagande av nästa åtgärdsprogram
har exempelvis vattenmyndigheten i Bottenhavet samverkat med 144 tjänstemän och
politiker från 39 kommuner i distriktet.
3 (48)
Innehåll
Sammanfattning ...................................................................................................3
Slutsatser ..............................................................................................................3
Innehåll .................................................................................................................4
De centrala myndigheternas rapportering .............................................................5
Naturvårdsverket (NV) och Havs- och vattenmyndigheten (HaV) ....................5
Sveriges Geologiska Undersökning (SGU) ........................................................ 10
Trafikverket ..................................................................................................... 13
Boverket .......................................................................................................... 15
Jordbruksverket .............................................................................................. 16
Kammarkollegiet ............................................................................................. 20
Myndigheten för samhällsskydd och beredskap (MSB) ..................................... 21
Riksantikvarieämbetet (RAÄ) ......................................................................... 22
Skogsstyrelsen.................................................................................................. 23
Livsmedelsverket (SLV) ................................................................................... 25
Statistiska Centralbyrån (SCB) ........................................................................ 26
Sveriges Meterologiska och Hydrologiska Institut (SMHI) ............................... 27
Länsstyrelsernas rapportering ............................................................................. 30
Åtgärd 28 ......................................................................................................... 30
Åtgärd 29 ......................................................................................................... 33
Åtgärd 30 ......................................................................................................... 34
Åtgärd 31 ......................................................................................................... 36
Åtgärd 15 ......................................................................................................... 37
Åtgärd 17 ......................................................................................................... 38
Åtgärd 20 ......................................................................................................... 39
Kommunernas återrapportering .......................................................................... 40
Åtgärd 32 ......................................................................................................... 41
Åtgärd 33 ......................................................................................................... 42
Åtgärd 34 ......................................................................................................... 43
Åtgärd 35 ......................................................................................................... 44
Åtgärd 36 ......................................................................................................... 45
Åtgärd 37 ......................................................................................................... 46
Åtgärd 38 – Gäller endast kustkommuner i Södra Östersjön och Västerhavet.. 47
4 (48)
De centrala myndigheternas redovisning
Naturvårdsverket (NV) och Havs- och vattenmyndigheten (HaV)
I samband med bildandet av HaV 1 juli 2011 övergick vissa ansvarsområden från
Naturvårdsverket och Fiskeriverket till Hav. HaV är sedan bildandet ansvariga för
åtgärderna 3, 4 och 7.
Åtgärd 2 (Naturvårdsverket)
Naturvårdsverket behöver, efter samråd med länsstyrelserna, ta fram underlag för, och utveckla föreskrifter
och/eller andra styrmedel så att utsläppen av kväve och fosfor från avloppsreningsverk reduceras till de
ytvattenförekomster som inte uppnår, eller riskerar att inte uppnå, god ekologisk status på grund av
övergödning.
Naturvårdsverket rapporterar att åtgärden är pågående. Föreskrifter har varit ute på
remiss och ska fastställas under 2015 och myndigheten deltar löpnade i prövningar av
avloppsreningsverk.
Naturvårdsverkets arbete med att ta fram nya föreskrifter för avloppsreningsverk utgår i
första hand från att implementera avloppsdirektivet och reglera utsläppskontrollen på
avloppsreningsverken på ett så bra sätt som möjligt. Naturvårdsverkets föreskriftsrätt
medger inte att Naturvårdsverket kan meddela hårdare krav än direktivets minimikrav.
Länsstyrelserna har haft möjlighet att lämna synpunkter under arbetets gång.
Naturvårdsverket deltar i prövningar av större avloppsreningsverk med en belastning på
över 10 000 person ekvivalenter, mestadels genom skriftliga yttranden till
tillståndsprövande instans. I sina yttranden beaktar Naturvårdsverket aktuella
miljökvalitetsnormer när de föreslår vilka krav som ska gälla för avloppsreningsverken.
Detta arbete sker löpande och avstämningar görs med berörd länsstyrelse.
Åtgärd 3 (Havs- och vattenmyndigheten)
Naturvårdsverket behöver, efter samråd med länsstyrelserna, ta fram underlag för, och utveckla föreskrifter
och/eller andra styrmedel så att utsläppen av kväve och fosfor från enskilda avlopp reduceras till de
ytvattenförekomster som inte uppnår, eller riskerar att inte uppnå, god ekologisk status på grund av
övergödning.
HaV bedömde i december 2014 att åtgärden är färdigställd.
En kombination av styrmedel som kan öka åtgärdstakten för små avlopp redovisades av
HaV i september 2013 som svar på regeringsuppdraget Enskilda avlopp. Uppdraget
utfördes i samråd med Boverket och slutrapporteringen innehåller förslag på föreskrifter,
ekonomiska styrmedel och åtgärder för en effektiv tillsyn. Naturvårdsverket och två
länsstyrelser fanns representerade i en referensgrupp i arbetet. Ärendet är fortfarande
under beredning hos miljödepartementet. En vägledning för VA-planering är färdig och
publicerad och en vägledning för tillsyn av små avloppsanläggningar kommer att bli klar
under våren 2015. HaV kommer under 2015 att sprida vägledningsmaterial för effektiv
tillsyn vid sex regionala träffar.
HaV:s utlysning av projektmedel för projekt som kan underlätta tillsyn och prövning av
små avloppsanläggningar resulterade i att elva projekt fick dela på 4,8 miljoner kronor
under 2014. En ny utlysning av projektmedel kommer att göras under 2015.
5 (48)
Naturvårdsverket behöver ta fram underlag för, och utveckla föreskrifter och/eller andra styrmedel för
vattenrelaterad miljöövervakning och recipientkontroll så att all sådan övervakning uppfyller tydliga och
gemensamma krav med avseende på kvalitet, tillgänglighet, spårbarhet och jämförbarhet samt för vad som i
övrigt krävs enligt förordning (2004:660) om förvaltning av kvaliteten på vattenmiljön.
Havs- och vattenmyndigheten (HaV) bedömde åtgärden i december 2014 som pågående.
I juni 2014 fick HaV ett regeringsuppdrag att analysera och föreslå hur
verksamhetsutövares egenkontroll av vattenrecipienter bättre kan samordnas med
regional och nationell miljöövervakning. Regeringsuppdraget redovisas 31 mars 2015.
Samordningen ska bidra till uppföljningen av de vattenanknutna miljömålen och
rapporteringen enligt relevanta EU-direktiv. I regeringsuppdraget kommer
förutsättningarna för att genomföra de åtgärder som föreslås i Vattenmyndighetens
åtgärd 4 att belysas och en handlingsplan för fortsatt arbete tas fram. Uppdraget ska
redovisas till regeringen senast 31 mars 2015.
HaV har anslutit sig till Naturvårdsverkets initiativ att skapa en valideringstjänst som
utför kontroller på levererade data innan dessa passerar till datavärd. För att öka
möjligheten att jämföra olika datamängder sätter Naturvårdsverket och HaV upp ett
nationellt stationsregister med unika identifierare. En utvecklingsmöjlighet HaV ser är
att ge datavärdarna i uppdrag att utveckla webbtjänster så att Vattenmyndigheterna kan
bygga verksamhetsstödjande system direkt mot datavärdarna för exempelvis
parameterklassningar. Åtgärden finansieras genom HaV:s förvaltningsanslag och
ramanslaget för miljöövervakning.
6 (48)
Naturvårdsverket behöver, efter samråd med Kemikalieinspektionen, Sveriges Geologiska Undersökning,
Fiskeriverket, Skogsstyrelsen och Jordbruksverket, förbättra kunskapsunderlaget om de prioriterade
ämnenas förekomst och miljöeffekter samt de särskilda förorenande ämnenas förekomst och effekt på den
ekologiska statusen för att utveckla föreskrifter och/eller andra styrmedel för att minska effekterna av dessa
ämnen, särskilt i de vattenförekomster som inte uppnår, eller riskerar att inte uppnå god kemisk status eller
god ekologisk status.
Naturvårdsverket(NV) rapporterar åtgärden som pågående.
Arbetet med att ta fram ett förbättrat kunskapsunderlag om förekomst av prioriterade
ämnen och särskilda förorenande ämnen sker fortlöpnade. Nya och mindre kända ämnen
screenas kontinuerligt och vissa av de prioriterade och särskilda förorenade ämnena ingår i
den löpnade nationella miljöövervakningen. Nedan några exempel på projekt som
genomförts under 2014:
•
•
•
•
•
Ett projekt kring riksmodellering av växtskyddsmedel för ytvatten med MACROSE har delfinansierats av NV och redovisas i rapport från Länsstyrelsen i Skåne.
Ett liknande projekt (som ovan) avseende risker för påverkan på grundvatten
kommer att slutrapporteras av Kompetens Centrum för Kemiska
Bekämpningsmedel (SLU) under början av 2015.
Ett projekt avseende omräkningsfaktorer för högfluorerande ämnen mellan olika
vävnader i fisk har avslutats. Projektet har genomförts för att bättre kunna
nyttja resultat från den löpnade miljöövervakningen vid klassificering av kemisk
status.
Motsvarande projekt (som ovan) avseende omräkningsfaktorer för metaller
kommer att slutrapporteras under början av 2015.
Screeningen av nya ämnen, samt de tre läkemedel som hamnat på det reviderade
prioämnesdirektivets första bevakningslista har avslutats och rapporterades från
Sweco till NV under 2014.
Utöver detta har flera screeningar påbörjats under året. Se vidare i Naturvårdsverkets
fullständiga redovisning till Vattenmyndigheterna.
När det gäller förbättrat kunskapsunderlag om de prioriterade ämnenas miljöeffekter
deltar NV i arbetsgruppen om kemisk status inom EU. Under året har arbetet med att ta
fram den första bevakningslistan för prioämnesdirektivet samt arbetet med revideringen
av listan påbörjats.
När det gäller arbetet med förbättrat kunskapsunderlag för särskilda förorenande ämnens
effekt på ekologisk status har NV under 2014 deltagit i HaV:s arbete med att revidera
föreskriften om klassificering och miljökvalitetsnormer för ytvatten.
Under 2014 har NV deltagit i EU-arbetsgrupper som bl.a. tagit fram vägledning för hur
prioriterade och särskilda förorenande ämnen ska övervakas och bedömas, tagit fram
vägledning avseende implementering av miljökvalitetsnormer för biota samt deltagit i ett
projekt med att ta fram vägledning avseende biotillgänglighetsmodeller för metaller.
Eftersom ansvaret för övervakning i vattenmiljö är delad mellan NV och HaV krävs ett
nära samarbete mellan de två myndigheterna. Samverkan sker även med
Kemikalieinspektionen, SGU, Livsmedelsverket, Skogsstyrelsen och länsstyrelserna.
7 (48)
Naturvårdsverket behöver utveckla det nationella systemet med datavärdar så att de omfattar de
kvalitetsfaktorer och den påverkansdata som är av betydelse för vattenförvaltningen.
Naturvårdsverket rapporterar att åtgärden är pågående.
Arbetet har i stora delar varit vilande då Naturvårdsverket (NV) väntar på närmare
direktiv från Havs- och vattenmyndigheten. Eftersom det är HaV som kommer att stå för
den huvudsakliga drifts- och förvaltningskostnaden för både insamling av data och
utökade vattenrelaterade datavärdskap kan inte NV driva frågan.
Istället har Naturvårdsverket fortsatt utvecklingen av en fristående och gemensam
valideringstjänst för miljödata samt ett gemensamt stationsregister för alla
övervakningsstationer i Sverige. För båda tjänsterna finns prototyper framtagna som har
testats. Stationsregistret har under 2014 varit föremål för en remissrunda till verksamma
inom vattenförvaltningen och till berörda datavärdar. Remissvaren var överlag positiva.
Naturvårdsverket har även arbetat med en tredje viktig tjänst inom miljödatasamverkan
– ett register över alla kemiska parameternamn mm. Den totala listan består av drygt
3000 namn. Dessa ska göras åtkomliga via en webbtjänst via standardgränssnitt för såväl
maskiner som människor. Enligt NV:s och datavärdarnas bedömning är dessa tre tjänster
några av de viktigaste webbtjänsterna för att åstadkomma en stabil dataförsörjning inom
Sverige oavsett datatyp eller kvalitetsfaktor. Naturvårdsverket och Havs- och
vattenmyndigheten samverkar vid denna utveckling.
Naturvårdsverket behöver, efter samråd med Fiskeriverket och länsstyrelserna, ta fram underlag för, och
anpassa den nationella kalkningsplanen till att omfatta de vattenförekomster som inte uppnår, eller riskerar
att inte uppnå, god ekologisk status på grund av antropogent orsakad försurning.
Havs- och vattenmyndigheten (HaV) bedömde åtgärden i december 2014 som genomförd.
HaV har fortsatt med kvalitetsförbättringar under 2014 och framhåller att det i nuläget
saknas ett tillförlitligt underlag för att bedöma nykalkning i landet. Även om ambitionen
begränsas till att omfatta potentiellt försurade vattenförekomster skulle kostnaden bli
orimlig för att ta fram ett sådant underlag. HaV anser istället att insatser för att verifiera
försurningspåverkan och därefter bedöma behovet av nykalkning bör prioriteras till
sådana vatten där kalkningen är viktig för att gynna hotade arter eller stammar.
Genom att HaV granskar länsstyrelsernas åtgärdsplaner, kommunicerar resultaten och
ger förbättringsförslag åstadkommer HaV en nationell styrning mot mer ändamålsenlig
och effektiv kalkning.
Under kommande vattenförvaltningscykel kommer fokus fortsatt ligga på åtgärder för
kvalitetsförbättringar av pågående kalkningar och anpassning till rådande
försurningssituation. Det kommer också att bli aktuellt att uppdatera den nationella
planen för kalkning av sjöar och vattendrag.
8 (48)
Naturvårdsverket behöver i sitt arbete med bidrag till att åtgärda föroreningsskadade markoch
vattenområden särskilt prioritera de områden som läcker prioriterade ämnen eller särskilda förorenande
ämnen, till vattenförekomster som därför inte uppnår, eller riskerar att inte uppnå, god kemisk status eller
god ekologisk status.
Naturvårdsverket rapporterar att åtgärden är pågående.
Naturvårdsverket har under 2014 arbetat fram en nationell plan med prioriteringsgrunder
för att åtgärda föroreningsskadade markoch vattenområden. Arbetet med att
efterbehandla förorenade områden sker kontinuerligt och har en rad olika
prioriteringsgrunder. Den viktigaste prioriteringsgrunden för att bevilja bidrag är om ett
förorenat område kan orsaka negativa hälsoeffekter, både akuta och långsiktiga
hälsoeffekter. Sedan beaktas en rad olika miljöaspekter, likaså här på kort sikt och lång
sikt. Om ett förorenat område riskerar att förorena en vattenförekomst är det en
prioriteringsgrund som Naturvårdsverket tar i beaktande.
Utöver förstärkning av tillsyn och tillsynsvägledning på länsstyrelserna fördelar
Naturvårdsverket även sedan 2009 medel till särskilda tillsynsprojekt. Under 2014
fördelades medel till drygt 30 projekt. Många av projekten för 2014 utgörs liksom tidigare
år av olika typer av tillsynsvägledning vilket är ett tecken på att detta är en del av
arbetet som annars inte hade genomförts eller hade genomförts i väsentligt mindre
utsträckning. Några exempel på projekt som kan ha stor påverkan på vattenförekomster
ses nedan.
•
•
Kommuner i Uppsala, Stockholm, Södermanland, Västerås, Örebro samt
Gotlands län inbjuds årligen till träffar som syftar till kompetensutveckling,
erfarenhetsutbyte och vägledning vad gäller förorenade områden. Under 2014
lyftes bland annat brandövningsplatser och perfluorerade ämnen (PFOS mfl.)
samt bekämpningsmedel vid plantskolor för de 132 deltagarna. Utbildningen
riktar sig till 81 kommuner vilket innebär att denna insats når en stor del av
landets kommuner samtidigt.
I Norrbottens och Västerbottens län pågår projekt som rör nedlagda gruvors
påverkan på recipienter. I det ena fallet undersöks om det fortfarande finns ett
oacceptabelt läckage av metaller från tidigare åtgärdade gruvor och i det andra
fallet utvecklas ett GIS-baserat handläggarstöd för att underlätta möjligheten till
en övergripande bild av hur ett gruvområde påverkar en recipient. Under 2015
kommer man utöver att slutföra dessa projekt att i Västerbotten driva ett projekt
om tillsynen inför och vid efterbehandling av gruvor. Sedan tidigare finns även ett
aktivt nätverk för efterbehandling av gruvor som startades upp av bland annat
Dalarnas län inom ramen för ett tidigare tillsynsprojekt.
Naturvårdverket har under året tagit 40 beslut om medel för åtgärder, 31 nya saneringar
och 9 fördyrade saneringar. Exempel på pågående åtgärdsobjekt med direkt
vattenanknytning är Oskarshamns hamn (Kalmar län), Kagghamra-Sjöbergs varv
(Stockholms län) och Klippans läderfabrik (Skåne län).
9 (48)
Sveriges Geologiska Undersökning (SGU)
Åtgärd 9
Sveriges Geologiska Undersökning behöver ta fram kartunderlag som anger åkermarkens erosionskänslighet
och risken för höga förluster av fosfor, särskilt vid vattenförekomster som inte uppnår, eller riskerar att inte
uppnå, god ekologisk status.
SGU bedömde att åtgärden i december 2014 var genomförd.
Under 2014 togs ett kartunderlag fram för att bedöma åkermarkens textur vid SLU.
Detta underlag kan tillsammans med annan information användas i modellering för
fosforerosion från åkermark. I det fortsatta arbetet där SLU:s metodik för att ta fram
detaljerade kartor av matjordens lerhalt används, bedömer SGU att högupplösta
lerhaltskartor kan tas fram för all jordbruksmark i Sverige. Denna information kan i sin
tur användas för frågeställningar kring ex kalkningsbehov och att identifiera platser med
risk för fosforerosion. Det ger även bättre förutsättningar för att bedöma risk för läckage
av kväve och bekämpningsmedel från jordbruksmark.
Resultaten av SGU:s undersökningar av sura sulfatjordar har nu utvärderats och kommer
att presenteras under våren 2015. Under 2015 kommer SGU även att vara medsökande till
två interregprojekt tillsammans med länsstyrelserna i Norr- och Västerbotten. Projekten
är treåriga, beräknas starta under 2015 och syftar till att ta fram åtgärderför att minska
negativa effekter som sura sulfatjordar har på vissa kustnära vatten.
Åtgärden har finansierats genom SGU:s anslag och till viss del av Jordbruksverket.
Åtgärd 10
Sveriges Geologiska Undersökning behöver ta fram hydrogeologiskt kartunderlag, av relevans för
vattenförvaltningens behov, som anger grundvattenförekomsternas flödesförhållanden och utbytet mellan
grundvatten och ytvatten, särskilt för områden med vattenförekomster som inte uppnår, eller riskerar att
inte uppnå, god kemisk status eller god ekologisk status.
SGU bedömde att åtgärden i december 2014 var pågående.
Åtgärden anknyter till den löpande kartläggningen av grundvatten vid SGU. I
kartläggningen ingår även att avgränsa grundvattenmagasinens tillrinningsområden.
Detta har nu gjorts genom fältkartering för 10 % av landets grundvattenförekomster.
SGU har utvecklat metoder och rutiner för att generera tillrinningsområden och
kontaktzoner mot akvatiska och terrestra ekosystem i GIS-miljö. I och med detta kan
information ges om vattenbalans mellan grund- och ytvatten vid de grundvattenberoende
akvatiska ekosystemen. Ett sådant underlag finns hos Vattenmyndigheten.
Under 2015 har ett projekt för att identifiera grundvattenkemiska påverkansfaktorer på
terrestra och akvatiska naturtyper färdigställts och slutrapporterats. Deltagande har
varit Sveriges lantbruksuniversitet, Uppsala universitet, Havs och Vattenmyndigheten
samt Naturvårdsverket.
I den fördjupade utvärderingen för miljömålsarbetet som ska redovisas under 2015
föreslår SGU bland annat framtagande av bedömningsgrunder för grundvattenberoende
ekosystem. Detta arbete behöver utvecklas tillsammans med övriga expertmyndigheter i
kommande vattenförvaltningscykel.
10 (48)
Åtgärden har finansierats med medel för kartläggning av grundvatten, miljömålsarbetet
och vattenförvaltningen.
Åtgärd 11
Sveriges Geologiska Undersökning behöver fortsätta arbetet med att insamla information om befintliga
vattentäkter med ett uttag större än 10 m3/dygn eller som försörjer fler än 50 personer samt avgränsa
betydande grundvattenförekomster.
SGU bedömde i december 2014 åtgärden som pågående/delvis genomförd.
SGU betraktar åtgärden som bestående av tre delar:
a) Insamling av information om allmänna vattenverk/vattentäkter med kommunal huvudman
Insamling av analysdata görs på frivillig basis och det är svårt för SGU att ställa krav
på leveranser. Samtliga laboratorier som SGU har kontakt med levererar årligen.
Drygt 30 nya allmänna vattenverk lades in under 2014. SGU anser att det vore en stor
vinst för tidsåtgång och säkerhet i kopplingen mellan provdata och provtagningsplats
att införa ett system för provplats-ID. Åtgärden pågår.
b) Insamling av information om större enskilda vattenanläggningar med privat ansvar
I databasen vattentäktsarkivet finns ca 700 större anläggningar registrerade från ca
100 kommuner. SGU föreslår att vid uppföljning av kommunernas åtgärdsarbete bör
man se över möjligheten att information som lämnas till Vattenmyndigheten som
omfattar uppgifter i vattentäktsarkivet, hämtas direkt ur vattentäktsarkivet. SGU vill
också understryka behovet av att verka för att få igenom en lagreglerad
råvattenkontroll för att säkerställa kvaliteten på analyser. När det gäller ett system för
att lagra och tillhandahålla information om större enskilda vattentäkter är åtgärden
genomförd. När det gäller insamling av ytterligare anläggningar saknas resurser och
denna del av åtgärden betraktas som pågående.
c) Avgränsning av betydande grundvattenförekomster
Åtgärden pågår. Se även svar under åtgärd 10.
SGU ser ett behov av förtydligande vad vattentäktsinformationen används till och hur
kommunerna kan dra nytta av den. SGU vill även påminna om att vattenmyndigheterna
har möjlighet att begära information från kommunerna enligt 3 kap 3 § i
vattenförvaltningsförordningen.
För arbetet med åtgärden har medel från stöd till vattenmyndigheterna, medel från
Livsmedelsverket, medel från SGU:s ramanslag och medel från SGU:s särskilda
kvalitetshöjande insats använts.
Åtgärd 12
Sveriges Geologiska Undersökning behöver, efter samråd med länsstyrelserna, ta fram underlag om
grundvatten som visar på påverkan på terrestra och akvatiska ekosystem, särskilt för områden med
vattenförekomster som inte uppnår, eller riskerar att inte uppnå, god ekologisk status.
SGU bedömde att åtgärden i december 2014 var pågående.
Åtgärden berör gemensamma frågeställningar under åtgärd 10. SGU har under 2013 tagit
arbetet med grundvattenberoende ekosystem ett steg vidare. Under 2014 har SGU tagit
fram underlag som identifierar ekosystem ur Natura2000-nätverket som, på grund av
11 (48)
antropogent betingade grundvatteneffekter, identifierats som hotade. Det som återstår är
att göra en genomgång av skadliga ämnen inklusive halter och vattenbalanser.
Ett nära samarbete med Vattenmyndigheterna och HaV blir nödvändigt för att ta fram
och revidera bedömningsgrunder för yt- och grundvattnets kemiska och för ytvattnets
ekologiska status. SGU kommer att jobba vidare med kunskapsuppbyggnad och
omvärldsanalys kring grundvattenberoende ekosystem även under 2015.
För mer information om åtgärden, se även svar under åtgärd 10.
12 (48)
Trafikverket
Banverket och Vägverket blev 1 april 2010 sammanslagna till myndigheten Trafikverket.
Åtgärderna 13 och 27 övergick därmed till Trafikverket.
Åtgärd 13
Banverket behöver ta fram kunskapsunderlag och genomföra åtgärder för att undanröja eller motverka
vandringshinder och dagvattens påverkan på yt- och grundvatten, särskilt i områden med vattenförekomster
som inte uppnår eller riskerar att inte uppnå, god ekologisk status eller god kemisk status.
Se svar under åtgärd 27 nedan.
Åtgärd 27
Vägverket behöver ta fram kunskapsunderlag och genomföra åtgärder för att undanröja eller motverka
vandringshinder och vägdagvattens påverkan på yt- och grundvatten, särskilt i områden med
vattenförekomster som inte uppnår eller riskerar att inte uppnå, god ekologisk status eller god kemisk status.
Vägverket behöver även verka för att andra väghållare tar fram motsvarande kunskapsunderlag och
genomför åtgärder.
Trafikverkets genomförande av åtgärd 13 och 27 var vid slutet av 2014 pågående.
Under 2014 har Trafikverket har arbetat med kartläggning av vandringshinder. Alla
kontaktpunkter eller trummor kommer inte ha identifierats till 2015 varför Trafikverket
inte kan svara sammantaget på hur många konfliktpunkter som finns.
Trafikverket har under 2014 utfört 29 åtgärder mot vandringshinder för fisk och 54
åtgärder mot vandringshinder för utter vid väg och järnväg.
Under vår- sommar 2014, avslutades ”projektet Nationell IT-lösning för miljödata Miljöwebb landskap” och systemet lämnades över till förvaltningen. Miljöwebben
lanserades internt för miljöspecialister under höst – vinter 2014.
Förvaltningen har arbetat fram riktlinjer som beskriver ansvarsfördelning för
ajourhållning av data som finns i miljöwebben, stöddokument för hantering av IT frågor,
behörighetsfrågor, definitionslista på attribut basfakta, definitionslista på attribut
loggboken samt instruktion för systemet (hur systemet fungerar helt praktiskt). Denna
dokumentation är fastställd.
Arbetet med att ta fram inventeringsmetodik har påbörjats för vissa företeelser, bl.a.
artrika miljöer. Detta arbete sker i den funktionella gruppen för natur-/kulturmiljöfrågor
inom Trafikverket. Inventeringsmanualer som beskriver metodiken kring inventeringar
av företeelser i fält. Övrig kartläggning som översvämningskänsliga trafikövergångar vid
vattendrag har inte samordnats med kartläggningsarbetet av vandringshinder under
2014.
Under 2014 har det skett en aktiv dialog mellan flera trafikverksregioner och övriga
regionala aktörer och myndigheter. Exempelvis i Region Nord sker samverkan inom
Remibar-projektet. Trafikverket i Nord har även deltagit i referensgrupp till
Bottenvikens vattendistrikt. Region Stockholm har medverkat i arbetet med restaurering
av ett våtmarksområde i Värmdö. I samband med restaureringen har åtgärder för
vattenlevande djur genomförts bl a en utterhylla.
Utbildning med avseende på åtgärdsbehov för vandringshinder för projektledare inom
väg- och järnvägsunderhåll har genomförts under 2014. I Region Väst informeras
13 (48)
entreprenörerna c:a 4 ggr/år om insatser inom bl a trumläggning. I Region Nord planeras
interna och externa utbildningsinsatser inom projektet Remibar. Kunskapshöjande
information för intern personal har ägt rum. Under 2014 deltog 238 personer i
Trafikverkets miljöutbildning för projektledare inom väg- och järnvägsunderhåll.
Trafikverket har även verkat för eller anordnat utbildningar/seminarier för övriga vägoch banhållare, till exempel inom projektet Remibar i Region Nord har medverkan skett
vid ett antal konferenser i syfte att sprida kunskap t ex utbildning och exkursion
(Sävarådagen).
Trafikverket har arbetat med översyn och revidering av rutin för olyckshantering vid
olycka med miljöfarligt ämne på järnväg/väg gällande el- och trafiksäkerhetsrelaterade
olyckor. Möjligheten att revidera den med tanke på hantering av föroreningar varit
begränsad. Det pågår även en diskussion med Trafikförsäkringsföreningen om ansvar för
vägolyckor. Myndigheten för samhällsskydd och beredskap har inte bidragit till arbetet.
Trafikverket deltar bl a i det Nationella nätverket för dricksvatten som administreras av
Livsmedelsverket och i referensgruppen i Dricksvattenutredningen. Internationellt
medverkar Trafikverket i samarbetet inom CEDR (Confrence of European Directors of
Roads), framför allt inom området TG 15, Water Quality, som handlar om yt- och
grundvattenskydd av vägar.
Trafikverket har inte arbetat kartläggning med skydd av yt- och grundvatten med avseende på
saltinträngning i vattenskyddsområden under 2014.
Ett mätprogram avseende skydd av yt- och grundvatten som syftar att kontrollera vissa
osäkerheter i kunskapen om spridning och nedbrytning av herbicider har startat.
Egenkontrollen är bredare och mätprogrammet är endast en del i det.
Trafikverket arbetar med skydd av yt- och grundvatten vid vattenförekomster med risk för
olyckor med utsläpp som följd i enlighet med den metodik som utvecklats. Arbetet med att
utveckla/revidera dokumentet Yt-och grundvattenskydd har fortsatt under 2014. Arbetet
är nu inne i en slutfas som beräknas vara klart under 2015. Riskbedömningar har
genomförts även under 2014 och för de högst prioriterade konfliktsträckorna mellan väg
och grundvattenförekomster har arbetet med åtgärdsvalsstudier påbörjats. Parallellt med
arbetet med åtgärdsvalsstudier så har Trafikverket under 2014 genomfört fysiska
skyddsåtgärder bl a har ett antal avsättningsmagasin byggts i projektet Norra länken i
Stockholm.
Inom ramen för samverkan som sker inom bland annat det Nationella nätverket för
dricksvatten, där Livsmedelsverket och Myndigheten för samhällsskydd och beredskap
ingår, har Trafikverket fortsatt redogjort för sitt arbetssätt och sin metodik.
14 (48)
Boverket
Åtgärd 14
Boverket behöver, efter samråd med Naturvårdsverket, Sveriges Geologiska Undersökning,
Riksantikvarieämbetet, Fiskeriverket och länsstyrelserna, utveckla kunskapsunderlag samt råd och
anvisningar för den svenska samhällsplaneringen för genomförandet av vattenförvaltningens
miljökvalitetsnormer och åtgärdsprogram.
Boverket bedömde att åtgärden i december 2014 var pågående.
Under 2014 har Boverkets interna Vattennätverk bidragit till att samordna Boverkets
synpunkter och deltagande inom utredningar såsom dricksvattenutredningen och
miljömålsberedningens utredning om hållbar användning av mark och vatten.
Sakområden som behandlats under 2014 är bland annat: dricksvatten, dagvatten,
enskilda avlopp, havsplanering, havsmiljöförvaltningen, vattenförvaltningen, material i
kontakt med dricksvatten, klimatanpassning samt översvämningar.
Boverket har i sitt deltagande i dricksvattennätverket under 2014 drivit frågor som berör
hur dricksvatten beaktas i den kommunala och regionala planeringen, bygglov och
byggande, däribland frågor som relaterar till material i kontakt med dricksvatten. En bra
hänsyn till dricksvattenförekomster i den kommunala planeringen bidrar till målen inom
vattenförvaltningen.
Under 2014 har Boverket arbetat med att ta fram en vägledning för hur dagvatten kan
hanteras genom Plan- och Bygglagen i detaljplaner. Flera möten och diskussioner hållits
med Svenskt Vatten. Boverket har även deltagit som föreläsare vid Svenskt Vattens
arrangemang om dagvattenhantering. Boverket medverkar även i en referensgrupp till ett
projekt finansierat av Havs- och Vattenmyndigheten där skriften ”Planera vatten och
avlopp” ska uppdateras.
Boverket följer kommunernas arbete med vattenfrågor inom tillämpningen av PBL och
upplever en ökad efterfrågan på vägledning inom vattenområdet. Boverket bevakar
kontinuerligt den rättspraxis som utvecklas vad gäller miljökvalitetsnormer för vatten
och klimatanpassning. Boverket har för 2015 ett regeringsuppdrag att tillsammans med
HaV se över relationen mellan prövningsförfarandena enlig PBL och Miljöbalken
avseende inrättande m.m. av små avlopp.
15 (48)
Jordbruksverket
Åtgärd 15
Statens Jordbruksverk och länsstyrelserna behöver prioritera sin rådgivning inom miljöområdet i ett
avrinningsområdesperspektiv till jordbruksföretag inom områden med vattenförekomster som inte uppnår,
eller riskerar att inte uppnå, god ekologisk status eller god kemisk status.
Jordbruksverket bedömde att åtgärden i december 2014 var pågående.
Jordbruksverket bedriver, sedan ett antal år, rådgivning inom ramen för Greppa
Näringen. Greppa Näringen syftar till att minska påverkan på vattendragen när det gäller
tillförseln av fosfor, kväve och rester av bekämpningsmedel. Rådgivningen berör även
åtgärder gällande klimatpåverkan av växthusgaser. Under 2014 har
rådgivningsaktiviteten varit något lägre än åren 2012 och 2013, med sammanlagt 3807
gårdsbesök. Finansieringen från Landsbygdsprogrammet har varit osäker under året med
sena besked om tilldelning av medel. Under hösten har de fyra nordligaste länen
integrerats med Greppa Näringens verksamhet och viss rådgivning har påbörjats i dessa
län (startbesök).
Under 2014 har ett arbete pågått för att förnya beräkningsprogrammet STANK som
innefattar beräkningar av stallgödsels mängd och innehåll av näringsämnen och utlakning
av kväve. Programmet planeras att bli lanserat i juni 2015. En stor del av de personer som
arbetar med Greppa Näringen centralt på Jordbruksverket har varit upptagna av detta
utvecklingsarbete vilket lett till att färre fortbildningskurser för rådgivare anordnats än
de två föregående åren. Även oklarhet om inriktning på det kommande
Landsbygdsprogrammet har gjort att satsningen framåt varit något avvaktande. Flera av
de kurser som har genomförts har varit inriktade på klimatfrågan och behovsanpassad
utfodring.
Samarbete mellan Jordbruksverket och länsstyrelserna
Under 2014 har länen inom Greppa Näringen organiserats i fem samverkansregioner.
Tanken är att regionerna ska ge en mer enhetlig verksamhet med bland annat samordnad
upphandling av rådgivning från externa rådgivningsaktörer. Tanken är även att man i
regionerna ska kunna diskutera hur rådgivningen kan prioriteras bättre till utpekade
vattenförekomster enligt ramdirektivet för vatten. I samband med omorganisationen har
även Västernorrlands, Jämtlands, Västerbottens och Norrbottens län inkluderats i
Greppa Näringen och de har bildat en egen region (Nord). Förutsättningarna och behovet
av miljörådgivning skiljer sig från de jordbruksintensiva slättbygderna i södra Sverige och
till att börja med fokuserar länsstyrelserna efter samråd med LRF och
rådgivningsaktörerna på rådgivning kring vall, bete, utfodring och djurhållningens
klimatpåverkan. Behov av bättre kartläggning av lokala problem med vattenkvalitet med
hänsyn till övergödning har dock framkommit och diskussion pågår om hur
kartläggningen kan effektiviseras.
Länsstyrelserna ordnade, vid sidan av den enskilda rådgivningen, även gruppträffar
kombinerat med enskilda besök kring utpekade vattenförekomster i grupper om ca 8
lantbrukare. I Skåne, Södermanlands, Östergötlands och Kalmar län, registrerades under
året 307 deltagare på 39 träffar, i ca 25 vattendragsgrupper.
Flest rådgivningar har utförts i de jordbruksintensiva länen Skåne, Västra
Götaland, Östergötland, Hallands och Uppsala län. I de fem län där rådgivning
påbörjades under 2011; Jönköpings, Kronobergs, Värmlands, Dalarnas och
16 (48)
Gävleborgs län utfördes totalt 438 gårdsbesök, vilket är en ökning, med 110 jämfört
med året innan.
5%
växtnäringsbalanser
5%
11%
gödsling
precisionsodling
32%
mark, dränering, växtf.
växtskydd
vall o bete
14%
5%
6%
10%
klimat, energi
Stallmiljö
9%
Utfodring
våtmark
3%
Individuell rådgivning i Greppa Näringen 2014 uppdelat på sakområden, totalt 3087 besök.
Jämfört med 2013 har rådgivningsbesöken om dränering och växtskydd ökat något
medan rådgivningen om vall och bete och våtmarker minskat, men fördelningen av de
olika besöken har varit tämligen lika de båda åren.
För närvarande finns 8688 rådgivningsmedlemmar registrerade som aktiva i databasen.
Av dessa har 451 medlemmar tillkommit det senaste året. En genomgång av
förteckningen över rådgivningsmedlemmar har gjorts inför planeringen av verksamheten i
det nya Landsbygdsprogrammet. Vid denna genomgång har endast medlemmar som
lämnat in en SAM-ansökan 2014 och som fått rådgivning de senaste fyra åren räknats
med och då blir antalet ca 7500. 1680 medlemmar har enbart anmält sig för
våtmarksrådgivning, 179 endast vattenskyddsområde och 1521 endast IT-tjänster. Totalt
antal medlemmar alla kategorier är således 12068. Flest nya medlemmar har tillkommit i
Skåne, Uppsala, Kalmar och Norrbottens län. Totalt tillkom 53 i kategorin endast
våtmark och 31 till ”endast vattenskydd”. I medlemskategorin -endast IT, tillkom 74
stycken under året. Total nettoökning alla kategorier var 927 stycken.
Greppa Näringen är beroende av anslag från EU:s landsbygdsprogram och eftersom det
fortfarande saknas besked om hur mycket som kommer att beviljas, så finns det
oklarheter inför genomförandet av Greppa Näringen 2015.
Jordbruksverket uppskattar att åtgärdens status i slutet av år 2015 som både
pågående och färdigställd för olika delar av åtgärden.
17 (48)
Åtgärd 16
Statens Jordbruksverk behöver, efter samråd med Naturvårdsverket och Fiskeriverket, ta fram underlag för,
och utveckla föreskrifter och/eller andra styrmedel med syfte att minska jordbrukets inverkan på
vattenkvaliteten, särskilt i områden med vattenförekomster som riskerar att inte uppnå god ekologisk status
eller god kemisk status.
Jordbruksverket bedömde att åtgärden i december 2014 var pågående.
Denna bedömning grundar sig på att Jordbruksverket tagit fram underlag för styrmedel
genom projektet ”Styrmedel för bättre vattenkvalitet” och det tekniska underlaget för
landsbygdsprogrammet. Jordbruksverket prioriterade att åtgärd 16 i huvudsak skulle
genomföras genom åtgärder i landsbygdsprogrammet. Eftersom det nya
landsbygdsprogrammet inte var beslutat under 2013 och det var oklart vilka åtgärder som
skulle komma med i landsbygdsprogrammet kunde inte åtgärd 16 anses vara färdigställd.
Regeringen beslutade om landsbygdsprogrammet under 2014 och det behandlas nu av
EU-kommissionen. Några nya ersättningsformer för att förbättra vattenkvaliteten kunde
därför inte påbörjas under 2014.
I det kommande programmet kommer det att finnas åtgärder som syftar till att förbättra
vattenkvaliteten. Några av dessa ska enligt planerna öppna för anslutning under 2015 och
några under 2016. Under 2015 kommer det troligen att vara möjligt att söka ersättning
för anläggning och restaurering av våtmarker och dammar och andra miljöinvesteringar
som förbättrar vattenkvaliteten. Från 2016 ska det vara möjligt att söka ersättning för
anläggning av tvåstegsdiken och reglerbar dränering.
Jordbruksverket har under 2014 färdigställt en översyn av de nitratkänsliga områdena
enligt nitratdirektivet. Resultatet av översynen ledde till att regeringen underrättade EUkommissionen om att det kommer att ske en viss utvidgning av de nitratkänsliga
områdena i Sverige. De nitratkänsliga områdena uppgår till ca 1,9 miljoner hektar
åkermark, vilket motsvarar 75 % av den totala åkermarksarealen. De åtgärder som följer
av att ett område är nitratkänsligt är så kallade grundläggande åtgärder som ska ingå i
åtgärdsprogrammen enligt vattendirektivet.
Jordbruksverket har under 2014 bistått Havs- och vattenmyndigheten med tolkning av
vad som kan anses vara grundläggande åtgärder enligt nitratdirektivet.
Jordbruksverket och Havs- och vattenmyndigheten har under 2014 tillsammans drivit ett
projekt som syftar till att ta fram underlag för att kunna väga miljöeffekter till följd av
åtgärder, som innebär att åkermarkens brukande försvåras eller förhindras, mot värdet av
att kunna bruka jordbruksmarken (baserat på miljökvalitetsmålet Ett rikt
odlingslandskap). Hittills har projektet varit avgränsat till åtgärder med betydelse för
hydromorfologi/ fysisk påverkan.
Arbetet med åtgärd 16 finansieras genom Jordbruksverkets förvaltningsanslag.
Jordbruksverket uppskattar att åtgärdens status i slutet av år 2015 som både
pågående och färdigställd för olika delar av åtgärden.
18 (48)
Åtgärd 17
Statens Jordbruksverk behöver, efter samråd med Naturvårdsverket, Fiskeriverket och
Kemikalieinspektionen, prioritera sina insatser för att minska riskerna med och användningen av
växtskyddsmedel i områden med vattenförekomster som inte uppnår, eller riskerar att inte uppnå, god
ekologisk status eller god kemisk status.
Jordbruksverket bedömde att åtgärden i december 2014 var pågående, men till vissa delar
färdigställd. Det gäller föreskriften och allmänna råd om integrerat växtskydd och
behörighetsutbildningen.
Jordbruksverket har fortsatt arbetet med att genomföra direktivet om hållbar
användning av bekämpningsmedel. Under 2014 har man beslutat om föreskrifter för
behörighet att använda växtskyddsmedel och integrerat växtskydd. Detta innebär bland
annat att behörighetsutbildningarna har två inriktningar, inomhus och utomhus, för att
bättre anpassa kursplan och innehåll efter deltagarnas produktion. Integrerat växtskydd
har införts som en del i behörighetsutbildningar och rådgivning samt i
tillsynsvägledningen för kommuninspektörer. Ett särskilt projekt för att utbilda
kommuninspektörer i integrerat växtskydd har planerats och förberetts men huvuddelen
av arbetet sker under 2015. Arbetet med föreskrifter för funktionstest av sprutor och
dokumentationskrav har fortskridit.
Handlingsplanen för hållbar användning av växtskyddsmedel har under 2014 granskats
av EU och Jordbruksverket har deltagit i EU:s arbetsgruppsmöten om direktivet. Planen
beskriver mål och åtgärder för att minska riskerna med och konsekvenserna av
användningen av växtskyddsmedel för människors hälsa och miljö. Jordbruksverket har
också haft möten med de övriga myndigheter som är involverade i handlingsplanen
angående uppföljning och utvärdering av de åtgärder som nämns i handlingsplanen.
Kemikalieinspektionen och Naturvårdsverket deltar i arbetet med att införliva direktivet
om hållbar användning av bekämpningsmedel och i arbetet med handlingsplanen för
hållbar användning av växtskyddsmedel. Samverkan med länsstyrelserna sker främst via
Greppa Näringen men Jordbruksverket har också tät dialog med länsstyrelserna angående
behörighetsutbildningarna.
År 2014 var ett speciellt år för Landsbygdsprogrammet eftersom det tidigare programmet
avslutades 2013 och det nya ännu inte fanns på plats. Det gick dock att förlänga
åtaganden om miljöersättningar till ekologisk produktion under 2014.
Finansieringen av växtskyddscentralerna och Greppa Näringens växtskyddsrådgivning
sker via landsbygdsprogrammet. Utöver det finansieras vissa åtgärder via
Jordbruksverkets regleringsbrev t.ex. försöks- och utvecklingsverksamhet.
Antalet vattenförekomster med status sämre än god är litet så utifrån den nuvarande
klassificeringen är finansieringen tillräcklig. Troligtvis underskattas behovet vilket gör att
det är omöjligt att göra en komplett bedömning. Generellt kan sägas att det saknas
tillräcklig finansiering av tillämpad forskning och forskningskompetens inom vissa delar
för att jobba långsiktigt med en hållbar produktion ur växtskyddssynpunkt.
Jordbruksverket uppskattar att åtgärdens status i slutet av år 2015 som pågående,
men vissa delar är färdigställda. Det gäller föreskriften och allmänna råd om
integrerat växtskydd och behörighetsutbildningen.
19 (48)
Kammarkollegiet
Åtgärd 18
Kammarkollegiet behöver, efter samråd med Naturvårdsverket, Fiskeriverket och länsstyrelserna, ta fram
underlag och strategier med syfte att åtgärda vandringshinder, regleringar, vattenhushållningsfrågor och
andra fysiska ingrepp som påverkar vattenförekomster så att de inte uppnår, eller riskerar att inte uppnå,
god ekologisk status eller god ekologisk potential.
Åtgärd 18 har färdigställts. I oktober 2013 slutredovisade Kammarkollegiet åtgärd 18
genom skrivelsen Kammarkollegiets strategi för genomförande av vattenförvaltningens
uppgifter gällande fysisk påverkan.
Under 2014 har Kammarkollegiet hållit föredrag om implementeringen av strategin vid
Havs- och vattenmyndighetens samverkansmöten i Göteborg, Luleå, Härnösand, Kalmar
och Västerås. Vidare har kollegiet deltagit och hållit föredrag om implementeringen av
strategin vid flera utbildningstillfällen och seminarium.
Under 2014 har Kammarkollegiet i ett antal pågående tillståndsmål i markoch
miljödomstolarna samverkat med Naturvårdsverket, Havs- och vattenmyndigheten och
berörd länsstyrelse. Vidare har ett antal yttranden skrivits där länsstyrelser och
kommuner har efterfrågat särskild vägledning om äldre avgörandens omfattning m.m.
Kammarkollegiets bedömning är att länsstyrelsernas tillsynsarbete behöver utvecklas och
bli mer fokuserat på att inhämta underlag (egenkontroll, naturvärdesinventeringar,
uppgifter om hur tillstånden efterföljs etc.) för att myndigheten ska vara väl förberedd
med underlag för pågående och kommande tillståndsprövningar. I huvudsak är kollegiet
av uppfattningen att mer egeninitierad tillsyn med inriktning på att få fram underlag för
bedömning av återkallelser eller omprövningar behöver ske. Vidare behöver samarbetet
mellan enheter inom områdesskydd och tillsyn förstärkas. Länsstyrelserna har hittills
fokuserat på att förelägga de verksamheter som inte har tillstånd t.ex. urminnes hävd.
Detta har resulterat i tillståndsprövning eller föreläggande om utrivning. Förfarandet är i
enlighet med strategin.
20 (48)
Myndigheten för samhällsskydd och beredskap (MSB)
Åtgärd 19
Myndigheten för samhällsskydd och beredskap behöver, efter samråd med Naturvårdsverket och
länsstyrelserna, utveckla riktlinjer för undersökande övervakning för inträffade olyckor, naturliga och andra,
som kan påverka vattenförekomsters ekologiska, kemiska eller kvantitativa status.
Myndigheten för samhällsskydd och beredskap (MSB) har arbetat med åtgärden sedan
2009 genom att ta fram en handbok. I slutet av 2013 skickades ett utkast av handboken
på remiss till Naturvårdsverket, Havs och vattenmyndigheten, Sveriges geologiska
undersökning(SGU), Trafikverket samt länsstyrelserna. Efter ett möte med
Vattenmyndigheterna den 9 september 2014 avbröts framtagandet av handboken på
grund av oklarheter av det ursprungliga uppdraget. MSB kommer dock under våren 2015
att sammanställa och revidera handboken efter inkomna remissvar. MSB och
Vattenmyndigheterna för pågående samtal om åtgärdens genomförande och utvecklande
av handbokens innehåll. Därefter avser MSB att tillsammans med Kustbevakningen,
vattenmyndigheterna och Havs- och vattenmyndigheten definiera vad en eventuellt
reviderad åtgärd i Åtgärdsprogram 2015-2021 omfattar. Delar av den tidigare handboken
kan då vara en utgångspunkt för fortsatt arbete.
Det finns ett behov av kringinformation för att underlätta undersökande övervakning ex.
om jordarternas genomströmningsförmåga vid ett olycksområde. Under 2014 har MSB på
grund av resursbrist både hos MSB och SGU inte gått vidare med denna fråga.
MSB har ingen avsikt att informera och utbilda exempelvis SOS-alarm,
räddningstjänsten, kommunerna och länsstyrelserna om undersökande övervakning,
enligt det ursprungliga uppdraget i åtgärd 19, utan avser att avvakta nästa
åtgärdsprogram.
Genomförandet av åtgärden har under 2014 finansierats via ordinarie förvaltningsanslag.
Inga övriga kostnader har uppstått under 2014. MSB anser att finansiering bör följa med
uppdraget.
21 (48)
Riksantikvarieämbetet (RAÄ)
Åtgärd 20
Riksantikvarieämbetet behöver, efter samråd med Naturvårdsverket och Fiskeriverket, ta fram underlag för
vilka vattenmiljöer och vattenanläggningar som har särskilt stort kulturmiljövärde i, eller i anslutning till,
vattenförekomster där det behöver vidtas åtgärder i syfte att uppnå god ekologisk status eller god kemisk
status.
Åtgärd 20 är pågående och utförs stegvis i regionala projekt. I första hand görs en
byråmässig inventering av kulturmiljöer och lämningar vid vatten utifrån befintliga
registrerade kulturlämningar och bebyggelse, bland annat med uppgifter från
bebyggelseregistret, och fornminnesregistret. Enligt Riksantikvariets sammanställning i
december 2014 har tre länsstyrelser inte påbörjat någon inventering nio har pågående
arbete med inventering och nio har färdigställt inventeringen. Det är framförallt
Västerhavets och Södra Östersjöns vattendistrikt har kommit långt med den byråmässiga
inventeringen. I övriga vattendistrikt kvarstår mer arbete. Olika metoder har använts
med olika tyngdpunkt på byrå- eller fältmässiga inventeringar. Riksantikvarieämbetet
gör bedömningen att åtgärd 20 inte kommer att vara genomförda hos alla länsstyrelser i
december 2015.
Under 2014 har Riksantikvarieämbetet inte arbetat med nationell vägledning för det
regionala arbetet hos länsstyrelserna med att värdera och prioritera bevarandevärda
miljöer.
Det finns en stor variation av medelförbrukningen vid olika länsstyrelser för
kunskapsunderlag gällande vattenanknutna kulturmiljöer. Jönköpings län och Västra
Götalands län har använt över 600 000 kr vardera medan Jämtlands län endast förbrukat
något över 20 000 kr. Sammanlagt har ca 4 miljoner kr förbrukats av 15 länsstyrelser
under 2014.
Riksantikvariet anser att det uppstår oklarheter i genomförande av åtgärdsprogrammet
eftersom det inte åtföljts av tydliga regeringsuppdrag till myndigheterna. Hösten 2014
deltog Riksantikvarieämbetet i ett möte arrangerat av Södra Östersjöns och Västerhavets
vattendistrikt om arbetsformer för planering och projektering av åtgärder i vattendrag.
Mötet tog bland annat upp vikten av att inkludera antikvarisk kompetens i samband med
detaljprojektering av åtgärder i vatten.
22 (48)
Skogsstyrelsen
Åtgärd 21
Skogsstyrelsen behöver, efter samråd med Naturvårdsverket och Fiskeriverket, ta fram underlag och
utveckla föreskrifter och/eller andra styrmedel för ändamålsenliga skyddszoner och andra skyddsåtgärder
intill vattenförekomster så att god kemisk status och god eller hög ekologisk status bibehålls eller uppnås.
Skogsstyrelsen arbetar med åtgärd 21 indelat i nio aktiviteter under namnet
Vattenförvaltningen i skogen. Av dessa nio bedöms sex som helt avklarade, två som delvis
avklarade och en som pågående. Samtliga planerade aktiviteter under åtgärd 21 har
därmed påbörjats och majoriteten har slutförts. Åtgärd 21 bedöms inte vara genomförd i
sin helhet i december 2015. De delaktiviteter som Skogsstyrelsen själv råder över bedöms
dock bli slutförda enligt plan. De ännu inte slutförda delaktiviteterna pågår i olika
omfattning och Skogsstyrelsen får fortsätta samverka med andra myndigheter för att
komma framåt i frågorna.
Under 2014 har stödmedel för genomförande av vattenrelaterade natur- och
kulturmiljövårdsåtgärder i skogen (Nokås) beviljats för ca 1,9 Mkr. Under 2014
utbetalades ca 1,6 Mkr för genomförande av 102 åtgärder, en del av dessa åtgärder har
beviljats tidigare år men genomförts under 2014. Vilket är en minskning från 2013 då 137
åtgärder genomfördes.
Skogsstyrelsen har under 2014 arbetat med kompetenshöjande aktiviteter såsom enskild
rådgivning och skogsträffar inom kompetensutvecklingsprojektet ”Klimatanpassat
Skogsbruk och vatten”. Syftet har varit att öka förståelsen för skogslandskapets
vattenmiljöer och vikten av god hänsyn vid alla skogliga åtgärder. Under året har
projektet nått 384 personer på enskild rådgivning och 1685 personer har deltagit i
skogsträffar.
Skogsstyrelsen har inrättat biotopskydd och tecknat naturvårdsavtal med markägare på
skogsmark med koppling till vattenmiljöer. Under 2014 tecknades 10 avtal för
biotopsskyddsområden vilket är en halvering från 2013. Antalet är dock representativt för
genomsnittet de senaste fem åren på 12 avtal per år. Under 2014 tecknades 12
naturvårdsavtal vilket är en halvering sedan 2013 då 23 avtal ingicks. Naturvårdsavtalen
har minskat i såväl antal som areal under de senaste fem åren.
Skogsstyrelsens nya tekniska plattform för planproduktion heter pcSKOG proffs.
Skogsstyrelsens nya planläggare genomför en obligatorisk grundutbildning avseende
målklassning och naturvärdesbedömning. Den utbildningen innehåller övningsmoment
kring vatten och vattenkvalitet kopplat till beståndsavgränsning och val av målklass
(PG, PF, NS eller NO).
Under 2014 har ca 1500 avverkningar inventerats avseende miljöhänsyn.
Resultat som sammanställts 2014 (uppföljningar till och med 2013) visar bland annat på
en mycket svag positiv trend i hänsynstagandet när det gäller vattenanknutna
hänsynskrävande biotoper. Nuläget innebär att ca 2 av 3 vattenanknutna
hänsynskrävande biotoperna är utan negativ påverkan vid föryngringsavverkning.
Resterande tredjedel utsätts för negativ påverkan. Under de senaste 10 åren syns ingen
skillnad mellan olika landsdelar. För skyddszoner mot vatten är situationen likande den
för vattenanknutna hänsynskrävande biotoper. Tidigare skillnader mellan landsdelar har
jämnats ut och en svag positiv trend går att utläsa. I dagsläget bedöms funktionella
skyddszoner lämnas i ca 70 % av fallen.
23 (48)
Antalet avverkningar där körning över vattendrag har skett har minskat över tiden enligt
hänsynsuppföljningen. Enligt resultaten 2013 korsades vattendrag vid var 5:e avverkning
(24 %). Detta är nästan en halvering mot början av 2000-talet då körning över vattendrag
förekom på 43 % av avverkningarna. Andelen körning över vattendrag med ingen
påverkan har enligt hänsynsuppföljningen varierat lite över tiden. Andelen med stor
påverkan har ökat till 17 %. Det motsvarar ca 2200 passager (beräknat på 55000
avverkningar per år) över vattendrag där stor påverkan bedöms ha skett på vattendraget.
Så även om mängden överfarter har minskat över tiden minskar inte skadorna i samband
med de överfarter som ändå görs. Noterbart är också att den senaste
resultatsammanställningen (2014) visar på en ökning av antalet överfarter igen.
24 (48)
Livsmedelsverket (SLV)
Åtgärd 22
Livsmedelsverket behöver, i samråd med Sveriges Geologiska Undersökning, ta fram underlag och utveckla
föreskrifter och/eller andra styrmedel för övervakning av råvatten för alla dricksvattentäkter i
vattenförekomster där det samlade uttaget är större än 10 m3/dygn eller försörjer fler än 50 personer.
Livsmedelsverket rapporterade att åtgärden var pågående i december 2014.
Livsmedelsverket bedömer att åtgärden kommer att vara slutförd i december 2015.
Under 2014 har Livsmedelsverket arbetat med att ta fram riskhanteringsåtgärder och
nationella hälsomål i form av acceptabel risk för Cryptosporidium i dricksvatten. En
kommande regeländring ska innehålla krav på att dricksvattenproducenten karaktäriserar
sitt råvatten samt undersöker förekomsten av fekala indikatorer och utifrån resultatet
eventuellt analysera Cryptosporidium i råvattnet. De nya reglerna kommer att innebära
tydligare krav på provtagningsfrekvens och analys av råvatten som är avsett att efter
beredning användas som dricksvatten.
I förordning (EG) nr 852/2004, artikel 8, anges att nationella riktlinjer för god
hygienpraxis ska utarbetas och spridas av livsmedelsbranschen samt att medlemsstaterna
ska uppmuntra utarbetandet av dessa riktlinjer. Det finns en möjlighet att godkänna,
publicera och anmäla till Kommissionen att det finns nationella branschriktlinjer för
råvattenkontroll och krav på råvattenkvalitet. Nationella branschriktlinjer är branschens
egen beskrivning av hur företagen kan göra för att uppfylla livsmedelslagstiftningens
krav. Nationella branschriktlinjer utgör även ett stöd för kontrollmyndigheterna när de i
kontrollen kan hänvisa till hur branschen anser att reglerna kan tillämpas. Arbetsgången
är att branschorganisationen kontaktar Livsmedelsverket och ger förslag på nationell
branschriktlinje. Därefter granskar Livsmedelsverket innehållet så att det inte står i strid
med gällande livsmedelslagstiftning. Om riktlinjerna uppfyller kraven kommer de
nationella branschriktlinjerna att publiceras på Livsmedelsverkets webbplats och
rapporteras till Kommissionen.
Under 2014 har Livsmedelsverket genomfört revisioner i syfte att granska och utvärdera
om kontrollmyndigheterna uppfyller kraven i lagstiftningen. Revisionerna är vägledande i
kommunernas arbete med dricksvattenanläggningar.
Vägledning till dricksvattenföreskrifterna reviderades och fastställdes i december 2014.
Den ersätter den gamla versionen från 2006. Vägledning ska ge stöd i tillämpning av
lagstiftningen så att syftet med lagstiftningen uppnås. Avsikten med vägledningen är att
beskriva innehållet i dricksvattenföreskrifterna samt ge exempel som anknyter till dem.
Vägledningen innehåller dessutom ytterligare information jämfört med föreskrifterna,
med syfte att öka förståelsen för föreskrifternas krav. Den riktar sig till producenter,
tillhandahållare och användare av dricksvatten samt till kontrollmyndigheter och
laboratorier.
Enligt vägledningen är det viktigt att råvattnet har så bra kvalitet som möjligt. Bra
råvattenkvalitet gör det lättare att producera ett bra dricksvatten genom att beredningen
i vattenverket kan göras enkel. Det är viktigt att, bland annat genom en noggrann
faroanalys, skaffa sig kunskap om föroreningskällor i råvattentäkten och
tillrinningsområdet och kontinuerligt arbeta för att avlägsna eller minimera utsläppen
från dessa. Det är bättre att motverka en förorening av vattentäkten än att införa en
beredningsmetod med syfte att ta bort föroreningen.
25 (48)
Kunskap om variationer i råvattnets mikrobiologiska och kemiska kvalitet på kort och
lång sikt är en förutsättning för att kunna utforma beredningen i vattenverket, liksom för
styrning av beredningsprocesserna. Det är speciellt viktigt att kartlägga de sämsta
förhållandena i råvattnet och att se till att beredningen klarar dessa. Beredningen
utformas så att det är möjligt att leverera ett fullgott dricksvatten under förhållanden
med sämsta råvattenkvalitet och maximal förbrukning. Därför bör trender i
råvattenkvaliteten övervakas.
Den 21 augusti 2014 anordnade Livsmedelsverket ett seminarium om råvatten och olika
myndigheters roller och behov av råvattendata för kontroll eller miljöövervakning. Syftet
var att få en gemensam bild av läget samt att komma vidare i arbetet med
råvattenkontroll för dricksvatten-beredning enligt livsmedelslagstiftningen respektive
miljöövervakning av yt- och grundvatten inom vattenförvaltningsområdet. På mötet
medverkade representanter från Dricksvattenutredningen, Folkhälsomyndigheten, Havsoch vattenmyndigheten, Sveriges Geologiska undersökning, Sveriges Kommuner och
Landsting, Sydvatten/Svenskt Vatten, Vattenmyndigheterna och Vatten och Miljöbyrån.
Statistiska Centralbyrån (SCB)
Åtgärd 23
Statistiska centralbyrån behöver tillhandahålla samhällsekonomisk statistik på avrinningsområdesnivå med
relevans för vattenförvaltningens behov.
Under 2013 levererade SCB den beställda statistiken samt en omvärldsbevakning för de
fem vattendistrikten. Detta levererades både i form av tabeller med data och i form av en
rapport ”Vattendistriktens ekonomiska strukturer och miljöpåverkan 2007-2012”.
Resultatet har använts i beskrivande texter av distriktens förutsättningar i förslaget till
Förvaltningsplan 2015-2021 som är på samråd under perioden 1 nov 2014 till 30 april
2015. Materialet har även varit en viktig referens för den konsekvensanalys som tagits
fram till förslaget till Åtgärdsprogram 2015-2021.
Nedan följer Statistiska Centralbyråns rapportering avseende
gödselmedelsundersökningen.
Statistiska centralbyrån rapporterade för 2013 om försöken att få en permanent
finansiering för en utökad gödselmedelsundersökning. Denna ingick i SCB:s
budgetunderlag för 2015-2017. Trots förankring hos Miljö- och Landsbygdsdepartementen
beviljades inga ny medel. Under hösten 2014 gavs besked om att området inte heller är
prioriterat inför framtiden, varför inget nytt äskande görs för 2016-2018.
Under 2014 har arbetet med gödselmedelsundersökningen genomförts enligt plan.
Statistiskt meddelande för gödselmedelsundersökningen 2013 publicerades 26 juni 2014.
Data har leverarats till SLU på uppdrag av SMED. Data från
gödselmedelsundersökningen 2013 används som indata till utlakningsberäkningarna som
just nu görs av SLU till PLC6. Under hösten 2014 påbörjades planeringen inför
gödselmedelsundersökningen 2015.
Anslaget för statistikområdet gödselmedel och kalk, där gödselmedelsundersökningen
utgör den största delen, har legat på samma nivå under väldigt lång tid. Det innebär att
SCB i takt med ökade kostnader för framförallt insamlingsdelen, under 2015 står inför
valet att antingen försämra den regionala upplösningen eller att genomföra
undersökningen mer sällan. För att undvika en sådan försämring skulle ett alternativ
26 (48)
kunna vara att undersökningen genomförs som tidigare med tillskott av extern
finansiering. Någon sådan finns inte i dagsläget.
Sveriges Meterologiska och Hydrologiska Institut (SMHI)
Åtgärd 24
Sveriges meteorologiska och hydrologiska institut behöver ta fram hydrologisk information på
vattenförekomstnivå med relevans för vattenförvaltningens behov.
En viktig insats från SMHI under 2014 har varit att stödja statusklassificeringen av
ytvattenförekomster i land och kust. SMHI fick stort ansvar för att stödja den nya
klassificeringen av hydrologisk regim som utarbetats i föreskrifterna (HVMFS 2013:19),
och beräknade ett antal parametrar i klassificeringen. En utbildning arrangerades även
för andra myndigheter för att förklara hur underlaget beräknats och bör användas.
Exempel på olika aktiviteter och projekt som genomförts under 2014:
- Observationer. Arbetsförmedlingen, Skogsstyrelsen och SMHI har under det gångna året
samverkat inom Sjölyftet, ett försök att ge arbetslösa i sysselsättningsfasen en meningsfull
arbetsuppgift. SMHI har bidragit med själva arbetsuppgifterna, vägledning och insamling
av mätdata. Uppgiften i fält har varit att välj en eller flera sjöar, bestäm en referenspunkt
någonstans utefter strandlinjen, mät höjdskillnaden mellan referenspunkt och sjöns
vattenyta, och avsluta med att rapportera mätdata i ett webbformulär.
– Svenskt vattenarkiv (SVAR). Sedan 2013 arbetar Lantmäteriet och SMHI med att
kartlägga svenska vattendrag och sjöar i ett projekt, där också Myndigheten för
samhällsskydd och beredskap, Havs- och vattenmyndigheten och Vinnova är med och
delfinansierar. Hydrografi i Nätverk har målet att skapa kartobjekt för ytvatten och
flödesnätverk i skala 1:10 000 för hela Sverige. En bättre geografisk beskrivning och en
sammanhållen struktur ökar möjligheterna att göra korrekta miljöbedömningar och hitta
effektiva miljöåtgärder, exempelvis när det gäller övergödning, översvämningar och
spridning av farliga ämnen i vattensystemet. Under 2014 har 14
huvudavrinningsområden i södra Sverige kartlagts, och under kommande år arbetar
SMHI sig allt längre norrut. Den nationella kartläggningen ska vara klar 2017.
– Övergödning och Fysisk påverkan. Förbättrade modeller för sjöar, vattendrag och kustzon.
Inom vattenförvaltningen har underlagen för att bedöma miljötillståndet förbättrats
under 2014. En ny version av den hydrologiska modellen (S-HYPE) har driftsatts i
Vattenwebb. Modellen har samma geografiska indelning som tidigare men har fått
förbättrade indata och kalibrering. Bland annat innehåller den nya versionen
näringsämnesbelastning från enskilda avlopp som sammanställts av
Vattenmyndigheterna med högre rumslig upplösning än tidigare, vilket ger en förbättrad
källfördelning på lokal skala.
– Miljögifter. NET: Hydrologiskt beräkningssystem för godtyckliga ämnen.
Listan över ämnen som anses farliga för miljö och hälsa blir successivt längre och det finns
ett växande behov i miljöarbetet att förstå hur olika ämnen transporteras med vatten och
sprids i landskapet. SMHIs forskningsavdelning har därför utvecklat ett
beräkningssystem för godtyckliga ämnen (NET) som inledningsvis testats med kväve,
fosfor och kol med goda resultat.
– Vattenwebb. HydroNu: Visualisering av vattenflöden nytt stöd i miljöarbetet.
HydroNu har redan fått stor användning inom miljöövervakningen, där t.ex. planeringen
av vattenprovtagning kan förbättras med aktuell flödesinformation. Viss provtagning bör
27 (48)
undvikas när flödet är onormalt högt eller lågt för att proverna ska vara jämförbara med
tidigare prover. Andra provtagningar kanske snarare bör utföras under hög- eller
lågflöden för att beskriva extrema ämnestransporter eller koncentrationer.
– Vattenwebb är en webbapplikation som erbjuder nedladdning, visualisering och analys
av data, Antalet besökare på vattenwebb.smhi.se fortsätter att öka och nådde drygt
48000 under 2014. Samtliga produkter i Vattenwebb är tillgängliga i
http://vattenwebb.smhi.se och är beskrivna i detalj i Vattenwebb referensguide.
Tabell 2. Besöksstatistik för SMHI Vattenwebb.
2014
Besök på Vattenwebb
(startades i april 2010)
48 148
2013
2012
2011
2010
2009
33 363 23 913
18 710
4 695
-
– Expertis och samverkan. Den 26 mars 2014 höll SMHI en workshop kring bedömning av
fysisk påverkan. På workshoppen beskrevs hur regleringar i SHISs modeller och
hydrologiska kvalitetsfaktorer beräknas.
Under 2014 har SMHI bland annat även:
•
deltagit i Kompetensnätverket kring fysisk påverkan (f.d. Hymo-gruppen) och
administrerar samtidigt kompetensnätverkets samlingsplats för dokument på
Projectplace.com.
•
deltagit i vattenförvaltningens koordineringsgrupp samt vattenförvaltningens
styrgrupp,
•
organiserat möten med Operativa gruppen (SMHI, Havs- och
vattenmyndigheten, vattenmyndigheterna) där vattenförvaltningens behov av
data/verktyg från SMHI diskuteras.
- Finansiering av åtgärd 24 har till största del kommit från sakanslaget för
vattenförvaltningsarbete, och till mindre del från SMHIs allmänna ramanslag.
Eftersom det finns en generell strävan efter bättre underlag inom vattenförvaltningen
kvarstår behovet av ett fortsatt arbete med kunskapshöjande åtgärder bortom 2014-1231. De observationer, databaser och webbtjänster som utvecklats inom åtgärd 24 kommer
enligt SMHI att behöva fortsatt underhåll och förbättringsarbete.
Sammanfattning. Under 2014 genomfördes många arbetsinsatser vid SMHI som syftar till
att stötta statusklassificering men även förbättra dataunderlaget i stort. Den
hydrografiska indelningen förbättras, nya mätningar genomförs, modellverktygen
uppdateras och förbättras, och samverkan med andra myndigheter har stärkts. Det är
glädjande att antalet besökare i Vattenwebb fortsätter växa och att de data som
publiceras används. Arbetssättet med stor öppenhet ger utomstående inblick i SMHIs
arbete och samtidigt större möjligheter att påverka vad SMHI bör arbeta med. SMHI
väljer att spela en aktiv roll inom svensk vattenförvaltning, där beslutsunderlag tas fram
på ett kostnadseffektivt sätt till nytta för alla aktörer inom miljöområdet.
Åtgärd 25
Sveriges meteorologiska och hydrologiska institut behöver ta fram klimatprediktioner på avrinningsområdesnivå
som underlag för bedömning av effekter på ekologisk status till följd av förändrade höga och låga flöden.
28 (48)
SMHI har tidigare angett åtgärden som färdigställd, men beroende på åtgärdens karaktär
finns det uppgifter som behöver bedrivas och utvecklas kontinuerligt.
SMHI har under 2014 tagit fram rapporten ”Nedskalning av RCP-scenarier” efter
önskemål om en enhetlig studie för hela Sverige baserat på den senaste klimatforskningen.
Den nya generationens strålningsdrivningsscenarier, så kallade RCP-scenarier,
presenterades av FN:s klimatpanel 2013 (IPCC AR5 WG1) och inom projektet har de
senaste resultaten från klimatforskningen använts för detaljerade analyser om Sveriges
framtida klimat.
I projektet så har hydrologiska modeller körts (både HBV-SV och S-HYPE) med
klimatscenarier, nedskalade med DBS-metoden. Nio klimatmodeller som kombinerades
med två strålningsdrivningsscenarier RCP4.5 och RCP8.5 användes och fick på så sätt
resultat från två ensembler, en med stor klimatpåverkan och en med lite mindre. Ett antal
hydrologiska index, så som förändring i avrinning, antal dagar med snö, 100-årsflöden
m.m. räknades fram och utgör tillsammans med meteorologiska index en gedigen databas
med klimatindex. Syftet med databasen är att underlätta fortsatta studier inom framtida
klimat på länsnivå och rapporten beskriver därför även osäkerheten i resultaten.
Samhället står inför enorma utmaningar när klimatet förändras och det kommer att
krävas stor fokus på “klimatsäkrade åtgärder” för att få önskad effekt på vattenmiljön.
SMHI anser därför att åtgärd 25 bör finnas med som kunskapshöjande åtgärd, men kan
inte avgöra om det ska inkluderas tillsammans med övriga styrmedelsåtgärder.
Åtgärd 26
Sveriges meteorologiska och hydrologiska institut behöver ta fram fysikalisk och hydrografisk information
som beskriver vattenomsättningen i kustområden med relevans för vattenförvaltningens behov.
SMHI har tidigare angett åtgärden som färdigställd, men beroende på åtgärdens karaktär
finns det uppgifter som behöver bedrivas och utvecklas kontinuerligt.
En ny version av Kustzonsmodellen har driftsatts i Vattenwebb. Den nya versionen är
numera helt baserad på indelningen av kustvattenförekomster och hanterar randvillkor
mot utsjön bättre. Även kalibreringen har förbättrats och modellberäkningarna förlängts
i tiden t.o.m. år 2013. Inflödet av vatten och näringsämnen från land till kust har
beräknats med nya versionen av S-HYPE (se åtgärd 24). Den nya versionen levererar
resultat per vattenförekomst och inte som tidigare havsområden. I övrigt har en
känslighetsstudie för Kustzonsmodellen utförts genom att djupdata och drivning från
land och utsjön varierats.
I likhet med övriga kunskapshöjande åtgärder finns ett ständigt behov av att uppdatera
och förbättra informationen om kustvattenförekomsterna som fortsätter även i nästa
arbetscykel. En stor potential till förbättring är att nyttja Sjöfartsverkets detaljerade
djupdatabas för att beräkna vattenvolymer i vattenförekomsterna och tvärsnittsarealer
vid sunden. Hittills har arbetet hindrats av stora kostnader eftersom Sjöfartsverkets
detaljerade data inte ingår i Geodatasamverkan, men ett avtal mellan Havs- och
vattenmyndigheten och Sjöfartsverket kan möjliggöra informationsutbyte mellan SMHI
och Sjöfartsverket.
29 (48)
Länsstyrelsernas rapportering
Länsstyrelserna har rapporterat genomförandet av åtgärdsprogrammet till
vattenmyndigheterna genom att svara på ett antal frågor i ett frågeformulär. Nedan
anges de olika åtgärderna som är riktade till länsstyrelserna, de frågor som funnits i
frågeformuläret och en sammanfattning av svaren. Länsstyrelserna har tillsammans med
övriga berörda åtgärdsmyndigheter svarat på åtgärd 15, 17 och 20, vilket redovisas efter
länsstyrelsernas huvudsakliga åtgärder.
21 länsstyrelser har inkommit till vattenmyndigheterna med rapportering för
genomförandet av åtgärdsprogrammet under 2014.
Åtgärd 28
28. Länsstyrelserna behöver göra en översyn och vid behov verka för omprövning av befintliga
tillståndspliktiga verksamheter, enligt 9 och 11 kap. miljöbalken, vilka kan ha en inverkan på vattenmiljön,
särskilt i områden med vattenförekomster som inte uppnår, eller riskerar att inte uppnå, god ekologisk status
eller god kemisk status.
A.) Har länsstyrelsen påbörjat sitt arbete med översyn av tillståndspliktiga verksamheter
enligt 9 kap miljöbalken enligt åtgärd 28?
Även i årets rapportering är det 15
länsstyrelser som svarar att de påbörjat
översynen av tillståndspliktiga
verksamheter med visst beaktande av
avrinningsperspektiv. De 6 länsstyrelser
som ännu inte har påbörjat åtgärden
uppger ger olika anledningar till detta.
Länsstyrelsen i Södermanland uppger att
omprövning av tillstånd endast sker
utifrån ålder på tillstånd och
Länsstyrelsen i Uppsala anger att ingen
av de anläggningar som de har
tillsynsansvar över är i behov av
omprövning.
De flesta län svarar att deras prioritering
för omprövning sker enligt andra väl
inarbetade prioriteringsgrunder men där
miljökvalitetsnormen för vatten ingår
som en del i detta. Det finns en stor
variation i länens tillvägagångsätt för
genomförandet av åtgärd 28. Något län
har kopplat sin översyn till att i första
hand prioritera avloppsreningsverk,
medan andra arbetar för att göra fler
verksamhetutövare delaktiga i processen med att göra en översyn och förnya sina
tillstånd. Genomgående i svaren är att man lyfter problematiken med att arbetet med
omprövningar är tidskrävande och att man främst arbetar med de omprövningar som
initieras av verksamhetsutövarna.
30 (48)
Ett exempel på arbettsätt beskriver länsstyrelsen i Halland där miljöprövningsdelegationen vid länsstyrelsen i Halland sedan 2009 har, på begäran av
tillsynsmyndigheterna, omprövat två tillståndspliktiga verksamheter med hänvisning till
miljökvalitetsnormer för vatten enligt 24 kap 5 § miljöbalken. I ett tiotal prövningar av
tillståndspliktig verksamhet enligt 9 kap miljöbalken, har strängare krav än normalt
ställts med motivering att den påverkade vattenförekomsten inte uppfyller kraven för god
ekologisk status.
B.) Finns det en plan för framtida arbetet med översynen?
I den fortsatta planeringen av arbetet med översynen svarar 14 länsstyrelser att en
prioritering för det fortsatta arbetet med omprövningar finns framtaget.
Som exempel på arbetssätt skriver länsstyrelsen i Värmland att man under 2014 har
fortsatt sitt arbete med att se över hur verksamhetsutövarnas egenkontroll förhåller sig
till de parametrar som är avgörande för bedömningen av ekologisk och kemisk status.
Utan full kontroll på vilka utsläpp som sker från verksamhetsutövarna samt i vilken
mängd de olika ämnena släpps ut, är det inte möjligt att begära omprövning enligt
Miljöbalkens 24 kapitel 5§, då denna paragraf kräver både bördefördelning samt att
utsläppen från verksamhetsutövaren kan kvantifieras.
31 (48)
C.) Har länsstyrelserna påbörjat översyn av kap 11 verksamheter?
Alla län arbetar med en översyn av
tillståndspliktiga verksamheter enligt
11 kap miljöbalken.
Flera av länsstyrelserna beskriver hur
de har prioriterat att utveckla arbetet
med tillsynsplaner för dammar och
kraftverk. Detta ger ett verktyg för
att bedöma om en verksamhet
behöver tillståndsprövas (då det är
relativt få verksamheter som är
tillståndsprövade) eller omprövas.
Under året har även många av
länsstyrelserna arbetat med att utöva
tillsyn på ett antal av dessa objekt och
arbetet fortsätter kommande år.
Flera av länen lyfter även att det har
påbörjats och pågår ett antal rättsliga
processer gällande kraftverksdammar
och vattenverksamhet. Till exempel
skriver länsstyrelsen i Kalmar län att
det i några av de värdefullaste
vattendrag pågår rättsliga processer
och diskussioner vid ett antal
kraftverk, för att få moderna tillstånd
och därmed bättre hänsyn till
miljökvalitetsnormerna.
Som ytterligare ett exempel kan beskrivas att länsstyrelsen i Örebro län har tagit fram en
behovsutredning och en tillsynsplan för vattenverksamheter i länet med utgångspunkt
från laglighet, ekologisk status och naturvärden. I Rällsälven har länsstyrelsen i Örebro
län ett gott samarbete med en kraftverksägare och man söker just nu medel för att driva
en omprövning och samtidigt medfinansiera åtgärder vid två medelstora kraftverk.
Åtgärderna är mycket angelägna för att rädda beståndet av flodpärlmussla i älven.
32 (48)
Åtgärd 29
29. Länsstyrelserna behöver säkerställa att verksamhetsutövare genomför nödvändig egenkontroll och har de
kontrollprogram som behövs för att möjliggöra en bedömning av verksamhetens inverkan på ekologisk,
kemisk och kvantitativ status i vattenförekomster.
A) Har länsstyrelsen under året ställt krav på befintliga egenkontrollprogram (inklusive
samordnad recipientkontroll) på verksamheter som inverkar på ekologisk, kemisk och
kvantitativ status i vattenförekomster?
I årets rapportering har 18 Länsstyrelser
svarat att de under året har arbetat med att
utveckla befintliga egenkontrollprogram
(samt samordnade
recipientkontrollprogram), inkluderat
vattenförvaltningens behov eller med
avseende på den information som finns för
vattenförekomsterna. Flertalet län svarar att
kraven på egenkontrollprogram sker löpande
inom ramen för ordinarie tillsyn, men det
finns även län som har intensifierat arbetet
inom ramen för olika projekt.
Länsstyrelsen i Jönköpings län skriver att
man i den löpande hanteringen av
tillsynsärenden ställer krav på redovisning
av egenkontrollen. Man pekar på att
eftersom länsstyrelsens tillsynsplanering har
påverkan på vattenförekomsters status som
en prioriteringsgrund har dessa ärenden en
hög prioritet.
Till länsstyrelsen i Norrbotten har flera
verksamhetsutövare under året föreslagit
förändringar av gällande
egenkontrollprogram varvid länsstyrelsen
framfört synpunkter på programmen utifrån verksamhetens inverkan på recipientens
status. Länsstyrelsen har vidare under året i samband med tillståndsprövning av
miljöfarliga verksamheter ställt krav utifrån verksamhetens inverkan på recipientens
status. Krav som resulterat i villkor om olika undersökningar.
B) Har länsstyrelserna tagit fram en strategi eller liknande för arbetet med
egenkontrollprogram så att dessa anpassas till verksamhetens inverkan på ekologisk,
kemisk och kvantitativ status i vattenförekomster?
Trots att länsstyrelsernas svar på fråga 29 B visar att ungefär lika många svarat att
strategi finns som att en sådan saknas så visar tillhörande texter till svaren på att en
uttrycklig skriftlig strategi för arbetet med åtgärd 29 saknas i en stor majoritet län.
I samband med prövning eller omprövning arbetar länsstyrelsen i Västerbottens län i
samrådsprocessen för att underlagen (MKB) för prövningen ska omfatta möjligheten att
bedöma MKN. Tillståndets utsläppsvillkor tar höjd för att normerna inte försämras eller
överskrids. Miljömålen och miljökvalitetsnormer för vatten, med fokus på vatten som inte
33 (48)
uppnår eller riskerar att inte uppnå god status, ligger till grund för länsstyrelsen i
Västerbottens strategi och prioriteringar av tillsynsarbetet. I detta ingår även frågor om
egenkontroll.
Länsstyrelsen i Dalarna skriver att man i samverkan med länets kommuner att driva ett
tillsynsprojekt av miljöfarliga verksamheter med fokus på utsläpp till vatten och dess
miljöeffekter. Som ett led i detta projekt ska även en översyn av verksamheternas
egenkontroll genomföras. Projektet kommer att genomföras 2015 och 2016.
C) Har länsstyrelsen anpassat/planerat sin tillsyn och tillsynsvägledning för att möjliggöra
en bedömning av verksamhetens inverkan på ekologisk, kemisk och kvantitativ status i
vattenförekomster?
Sammanlagt 16 Länsstyrelser svarar att de anpassat sin tillsyn och tillsynsvägledning på
ett sätt som möjliggör bedömningen av verksamhetens inverkan på vattenkvaliteten
utifrån ekologisk, kemisk och kvantitativ status. Flera län skriver i sina svar att de under
året har arbeta med tillsynsprojekt och/eller tillsynsvägledning tillsammans med
kommunerna inom olika sakområden som berör MB kap 9 och 11.
Åtgärd 30
30. Länsstyrelserna behöver upprätta en plan för sitt åtgärdsarbete med prioritering av avrinningsområden
med vattenförekomster som inte uppnår, eller riskerar att inte uppnå, god ekologisk status eller god kemisk
status.
Samtliga 21 länsstyrelser har svarat att de har upprättat eller har påbörjat arbetet med
att upprätta en plan för sitt åtgärdsarbete. Genomförandet i framtagandet av planerna
skiljer sig åt mellan länen, då vissa län prioriterar att göra planen med fokus på
avrinningsområden framför miljöproblem och vice versa, men i princip berör samtliga läns
planer i någon form båda parametrarna.
34 (48)
A.) Har länsstyrelserna påbörjat arbetet med att upprätta en plan för prioritering av
avrinningsområden?
Flertalet län hänvisar till arbete med att
upprätta planer som de redovisat i tidigare
återrapporteringar och beskriver hur arbetet
fortlöper.
I sina svar lyfter länsstyrelserna arbetet med
sina strategier för att få till det
tvärsektoriella vattenrelaterat åtgärdsarbete
internt på respektive myndighet.
Utformningen av arbetet skiljer sig åt
mellan länsstyrelserna, men syftar till att
tydliggöra ansvar och samordning mellan
samtliga enheter och avdelningar som på
något sätt arbetar med vatten. Flertalet av
länsstyrelserna har med planen i sin
verksamhetsplanering och integrerar
därmed genomförandet av åtgärd 30 med
övriga vattenrelaterade uppdrag. Som
exempel skriver länsstyrelsen i
Västmanlands län att åtgärdsplanen utgör
ett underlag till verksamhetsplaneringen
(VP), enligt beslut av landshövding och
länsråd. Vilka åtgärder som kommit med i
VP och vilka åtgärder som genomförts har
följts upp i ledningsgruppen under året.
Även länsstyrelsen Västernorrland har under 2014 arbetat fram en plan för länsstyrelsens
vattenarbete med riktlinjer för prioriteringar av områden och objekt. Planen sätter
ramarna för framtagandet av konkreta och till förutsättningarna anpassade
handlingsplaner för åtgärdsarbetet i utpekade områden i länet. Åtgärdsområden som
omfattar Ljungans och Selångersån avrinningsområde i länet har valts ut som första
geografiska område att där handlingsplaner ska tas fram.
B.) Har länsstyrelsen arbetat med åtgärden utifrån ett avrinningsperspektiv, d.v.s. har
arbetet gjorts och planerats med angränsande län?
De flesta länen (16) svarar att de arbetar länsövergripande med åtgärden utifrån ett
avrinningsperspektiv. Ett par län har valt bort detta synsätt och valt andra
utgångspunkter som prioritering för sitt åtgärdsarbete. Dock säger samtliga län att man
vid behov samverkar i olika frågor och sakområden. För Dalarna och Gotlands län
överensstämmer länsgränsernas administrativa gräns med avrinningsområdenas
naturgivna gränser och därmed behövs ingen samverkan på avrinningsområdes nivå.
Som exempel skriver Stockholms län i sitt svar att man främst beaktar
avrinningsområdesperspektivet inom ramen för delaktighet i olika
vattenvårdssamarbeten i länet och tillsammans med angränsande län inom
vattendistriktet. Vidare har länsstyrelsen i Stockholm i sin plangranskning en aktiv
granskning av påverkan på miljökvalitetsnormer ur ett avrinningsområdesperspektiv.
Stockholms länsstyrelse avser även att gå in som medfinansiär och ta en aktiv roll arbetet
med det omfattande projektet Life IP North Baltic.
35 (48)
De län som inte arbetar med åtgärden utifrån ett avrinningsperspektiv, hänvisar till att
de gör sina planer utifrån det område som de har rådighet över.
Åtgärd 31
31. Länsstyrelserna behöver i sitt arbete med att åtgärda föroreningsskadade markoch vattenområden,
särskilt prioritera de områden som läcker prioriterade ämnen eller särskilt förorenande ämnen, till de
vattenförekomster som därför inte uppnår, eller riskerar att inte uppnå, god ekologisk status eller god kemisk
status.
A.) Hur arbetar eller avser länsstyrelsen att arbeta med att åtgärda föroreningsskadade
markoch vattenområden, särskilt prioritera de områden som läcker prioriterade ämnen
eller särskilt förorenade ämnen, till de vatten förekomster som därför inte uppnår, eller
riskerar att inte uppnå, god ekologisk eller god kemisk status?
Hur integreras detta arbete i verksamhetsplaneringen? Hur sker det tvärsektoriella
arbetet?
Samtliga 21 länsstyrelserna svarar att de arbetar löpande med föroreningsskadade markoch vattenområden och att det är ett arbete som till sin natur är tvärsektoriellt. Detta gör
i sin tur att det blir omfattande kontakter inom respektive länsstyrelse, liksom med andra
myndigheter, kommuner, verksamhetsutövare, m fl. De flesta länen säger att de i första
hand prioriterar objekt utifrån de som har en hög riskklass, när de inventerats enligt
metodiken i MIFO (metodik för inventering av förorenade områden, NV rapport 4918). I
praktiken innebär detta ofta att de förorenade områden som påverkar vattenförekomster,
som inte uppnår eller riskerar att inte uppnå god ekologisk status eller god kemisk status,
prioriteras aktivt i verksamheten.
Länsstyrelsen i Skåne skriver i sitt svar att ett nytt objekt har kommit in i
Naturvårdsverkets åtgärdsram och kommer att saneras under de kommande åren.
Objektet är beläget intill Kävlingeån och åtgärder kommer att utföras för att minska
spridning av föroreningar till ån. Det pågår även sedan tidigare åtgärder på fler platser i
Skåne län där vattenförekomster är det primära skyddsobjektet. Länsstyrelsen i Skåne
skriver även att skydd av vatten finns med som en prioriteringsgrund i alla skeden i
arbetet med förorenade områden, från inventering till åtgärd.
B.) Har länsstyrelsen arbetat med åtgärden utifrån ett avrinningsperspektiv, d.v.s. har
arbetet gjorts och planeras arbetet att göras tillsammans med angränsande län?
Svaren på denna fråga har en stor spridning mellan länen och det blir tydligt att
länsstyrelserna har valt olika förhållningssätt till om och hur de väljer att arbeta med
föroreningsskadade markoch vattenområde utifrån ett avrinningsperspektiv.
Det är sju av länsstyrelserna som svarar att de arbetar länsövergripande och ur ett
avrinningsperspektiv. De poängterar dock att föroreningsskadade markoch
vattenområden oftast har en lokal påverkan och inte belastar angränsande
vattenförekomster. I de fall då föroreningen påverkar en större del av ett
avrinningsområde och det därmed kan finnas behov, så försöker man samverka
länsövergripande.
Länsstyrelsen i Östergötland har haft objekt nära länsgränsen, t.ex. Ydrefors träförädling,
där föroreningsspridningen påverkat nedström liggande vattenförekomster som då funnits
i ett annat län. I dessa fall har ärendet och prioriteringen samrått med berörda län och
dess kommuner som berörts av området. Ett annat exempel där länsstyrelsen i
36 (48)
Östergötland arbetar utifrån avrinningsperspektivet, även om det inte sker över
länsgränsen, är Miljöprojekt Gusum, där det finns ett flertal förorenade områden som
påverkar Gusumsån. Genom att kombinera operativa tillsynsinsatser med statliga
bidragsmedel kommer de förorenade områdena längs Gusumsån att åtgärdas succesivt. I
november 2013 åtgärdades PCB-deponin av ett ansvarigt bolag och sedan december 2013
har sanering pågått med statliga medel vid gamla bruket i Gusum. Saneringen kommer
pågå fram till sommaren 2015. Målet att spridningen av koppar och zink till Gusumsån
ska minska med 80 %.
Åtgärd 15
15. Statens Jordbruksverk och länsstyrelserna behöver prioritera sin rådgivning inom miljöområdet i ett
avrinningsområdesperspektiv till jordbruksföretag inom områden med vattenförekomster som inte uppnår,
eller riskerar att inte uppnå, god ekologisk status eller god kemisk status.
A) Hur prioriterar länsstyrelsen sin rådgivning till jordbruksföretag inom områden med
vattenförekomster som inte uppnår, eller riskerar att inte uppnå, god ekologisk status eller
god kemisk status?
Liksom föregående år så anger alla länsstyrelser, utom Norrbotten och Västernorrland, att
de genomfört rådgivning till jordbruksföretag med syfte att minska problemen med
övergödning. Sedan 2014 ingår samtliga län i Greppa Näringen, dock med olika tillgång på
resurser och lite olika fokus på rådgivningen beroende på vilka behov och efterfråga som
finns i respektive län. Flertalet länsstyrelser anger att de prioriterar sin rådgivning
antingen utifrån utpekade nitratkänsliga områden eller vattenmyndigheternas
statusklassificering med fokus på de vattenförekomster som inte når god ekologisk status.
Fokus ligger på individuell rådgivning på gårdsnivå, men även vissa gruppaktiviteter och
vattendragsvandringar har genomförts.
Några länsstyrelser anger att de på grund av osäkerheter med utformning av och tidsplan
för det nya landsbygdsprogrammet inte har drivit rådgivning inom ramen för Greppa
Näringen lika intensivt som tidigare år. Det är inte enbart på grund av osäkerheter kring
genomförandet av Greppa Näringen 2015, utan även beroende på att man inte vet
resurserna t ex för anläggande av våtmarker och andra miljöersättningar. Ett par län
anger att de har fokuserat befintliga resurser på rådgivning till befintliga medlemmar och
har avvakta med att ansluta nya medlemmar.
B) Hur ser samverkan med Jordbruksverket ut för att genomföra åtgärden?
Under 2014 har organisationen för Greppa Näringen förändrats och numera är landet
indelat i fem Greppa Näringen-regioner. Syftet med att dela in i regioner är ökad
effektivitet genom t ex gemensamma upphandlingar och genom ett förbättrat
erfarenhetsutbyte. Dessutom bjuder Jordbruksverket årligen in till två möten med
samtliga länsstyrelser, länsstyrelseråd, för att diskutera organisation och genomförande
av projektet. Förutom länsstyrelseråd så finns länsstyrelserna representerade i Greppa
Näringens styrgrupp och projektgrupp. Jordbruksverket håller i fort- och
utbildningstillfällen för rådgivarna inom Greppa Näringen och noterbart för 2014 års
verksamhet är att nu finns det även certifierade Greppa Näringen rådgivare i norra
Sverige.
37 (48)
Flera av länsstyrelserna hyser förhoppningar om att rådgivningen i det nya
landsbygdsprogrammet, när den kommer igång, kommer att bli mer målstyrd till skillnad
från tidigare då rådgivningen varit efterfrågestyrd.
Åtgärd 17
17. Statens Jordbruksverk och länsstyrelserna behöver, efter samråd med Naturvårdsverket och
Kemikalieinspektionen, prioritera sina insatser för att minska riskerna med och användningen av
växtskyddsmedel i områden med vattenförekomster som inte uppnår, eller riskerar att inte uppnå, god
A) Hur prioriterar länsstyrelsen sina insatser för att minska riskerna med och
användningen av växtskyddsmedel i områden med vattenförekomster som inte uppnår,
eller riskerar att inte uppnå, god ekologisk status eller god kemisk status?
Länsstyrelserna arbetar fortsättningsvis med behörighetsutbildningar för yrkesmässig
användning av växtskyddsmedel. Målet är att öka riskmedvetenheten vid hantering och
fokus läggs ofta på information om skydd av vatten. Behörighetskurser och
repetitionskurser hålls även för växtskyddsmedel i trädgård, golfbanor och andra
grönytor i stadsmiljö.
Prioritering av områden görs på olika sätt. Många anger att man prioriterar genom
arbetet med Greppa näringen. Andra anger att ingen prioritering görs eftersom frågan är
lika stor/liten i hela länet och att arbetet därför ser likadant ut för alla områden. Ibland
styrs frågan mer av lantbrukarnas efterfrågan på information än vattenförekomsters
status. Skåne län och även Västmanlands län anser att det sker för lite rådgivning inom
Greppa Näringen vad gäller att minska användningen och förbättra hanteringen av
växtskyddsmedel. Dessa två länsstyrelser lyfter specifikt problem med grundvatten och
behov av att öka åtgärdsarbetet rörande dessa frågor.
Arbetet med rådgivning och utbildning har pågått länge på länsstyrelserna och det
fortsätter i invanda spår och frågor rörande vattenförvaltning har hittills inte så stort
genomslag. En länsstyrelse, Norrbotten, har inte lämnat något svar på frågan.
B) Hur ser samverkan med Jordbruksverket ut för att genomföra åtgärden?
Som tidigare år svarar flertalet länsstyrelser att de har ett bra samarbete med
Jordbruksverket. Länsstyrelserna förlitar sig mycket till Jordbruksverkets verksamheter
och kunnande vad gäller växtskyddsfrågor. Samverkan sker genom tillsynsvägledning och
fortbildning för länsstyrelsernas arbete med behörighetsutbildningarna och grundkurser
och fortbildningskurser för rådgivare inom Greppa näringen. Ett flertal länsstyrelser ger
även positiva kommentarer rörande samverkan med Jordbruksverkets regionala
växtskyddscentraler. Flertalet länsstyrelser anger att deras kontakt med
Naturvårdsverket och Kemikalieinspektion främst sker via Jordbruksverket. Några anger
dock att de rådfrågar myndigheterna och även tar del av olika rapporter som publiceras.
38 (48)
Åtgärd 20
20. Riksantikvarieämbetet och länsstyrelserna behöver ta fram underlag för vilka vattenmiljöer och
vattenanläggningar som har särskilt stort kulturmiljövärde i, eller i anslutning till, befintliga
vattenförekomster där det behöver vidtas åtgärder i syfte att uppnå god ekologisk status eller god kemisk
status.
Enligt Riksantikvariets sammanställning av länsstyrelsernas arbete i december 2014 har
tre länsstyrelser inte påbörjat någon inventering, nio har pågående arbete med
inventering och nio har färdigställt inventeringen. Det är framförallt Västerhavets och
Södra Östersjöns vattendistrikt har kommit långt med den byråmässiga inventeringen. I
övriga vattendistrikt kvarstår mer arbete. Olika metoder har använts med olika
tyngdpunkt på byrå- eller fältmässiga inventeringar. Riksantikvarieämbetet gör
bedömningen att åtgärd 20 inte kommer att vara genomförda hos alla länsstyrelser i
december 2015.
Många Länsstyrelser har jobbat i projektform antingen inom den egna länsstyrelsen eller i
samarbetsprojekt mellan flera länsstyrelser eller med andra myndigheter. Arbetsformerna
varierar mellan länsstyrelserna men flertalet utför kartläggningen av kulturmiljövärden i
och vid vatten genom byråmässiga inventeringar och hämtar underlagsdata från
befintliga inventeringar, dokumentationer och planeringsunderlag, geografisk litteratur
samt biotopkarteringar av vattendrag, dammregister etc. Utöver detta arbete är det flera
länsstyrelser som har utfört fältmässiga inventeringar. Många länsstyrelser har fördjupat
arbetet vid utvalda vattendrag eller specifika kulturmiljöer. En av fördelarna med ett
tematiskt arbetssätt är att kunskapen ökar fort inom ett område. Västmalands
Länsstyrelse beskriver däremot nackdelen med att det enbart blir fokus på
kunskapsunderlag för vattenförekomster där åtgärder behöver utföras för att uppnå god
ekologisk och kemisk status. Detta leder, enligt länsstyrelsen, till att kunskapsunderlagen
inte speglar helheten och att kulturmiljöer värderas punktvis i landskapet utifrån
vattenförvaltningens behov.
I Västerhavets vattendistrikt pågår samarbetsprojektet ”Vakul – vattenförvaltning och
Kulturmiljö” mellan länsstyrelserna och i Södra Östersjöns vattendistrikt pågår projektet
"Kulturmiljö och vattenförvaltning - planeringsunderlag"
Flera länsstyrelser bedömer att arbetet med den kulturhistoriska inventeringen inte
kommer att avslutas under pågående vattenförvaltningscykel och behöver kvarstå i nästa
förvaltningscykel. Bakgrunden till detta anges vara bristande resurser och ett stort behov
av att utföra kulturmiljömiljöinventeringar och åtgärder tillsammans med
biotoprestaurering vid påverkade vattendrag.
39 (48)
Kommunernas återrapportering
Kommunerna har redovisat genomförandet av åtgärderna till vattenmyndigheterna
genom att svara på ett antal frågor i en enkät på webben. Information kring detta
skickades ut via e-post till kommunernas officiella adresser för vidarebefordran till rätt
handläggare inom kommunen. Totalt ingår 256 av landets 290 kommuner i
sammanställningen. Antalet kommuner som rapporterat har ökat varje år under
vattenförvaltningscykeln vilket i sig kan påvisa ett ökat arbete kring vattenfrågorna.
I 2014 års återrapportering märks att åtgärdsarbetet hos kommunerna går framåt. Bland
annat åtgärd 34 om inrättande av vattenskyddsområden där 77 kommuner svarar att
arbete med att inrätta vattenskyddsområde för kommunala vattentäkter har påbörjats
under 2014 för en eller flera vattentäkter. Det är också 15 fler kommuner som svarat att
de har vattenskyddsområde med tillhörande skyddsföreskrifter för samtliga av sina
dricksvattentäkter jämfört med föregående år.
En positiv utveckling är att informationen i databasen VISS tycks användas i allt större
omfattning i kommunernas praktiska arbete. Många kommuner anger att underlagen i
VISS används inom vid tillsyn, prövning och fysisk planering, t.ex. vid framtagande av
LIS-områden och prioritering av tillsynsarbete.
Nedan återges de olika åtgärderna som är riktade till kommunerna, de frågor som funnits i
frågeformuläret och en sammanfattning av svaren. I sammanställningen lyfts några
kommuner fram som exempel på hur kommunerna genomför åtgärderna.
Vattenmyndigheterna har utökat sin samverkan med kommunerna på distrikts och
länsnivå. Samverkan bör fördjupas ytterligare för att tydligöra det arbete som utförs på
lokal nivå och underlätta arbetet framförallt för mindre kommuner. Inför kommande
åtgärdsprogram förs diskussioner med handläggare på kommunerna i olika sakfrågor för
att förtydliga bilden av vilka praktiska möjligheter och utmaningar som föreligger i
genomförande av åtgärdsprogrammet.
Kommunernas fullständiga svar återfinns på vattenmyndigheternas webbsida.
40 (48)
Åtgärd 32
32. Kommunerna behöver, inom sin tillsyn av verksamheter och föroreningsskadade områden som kan ha
negativ inverkan på vattenmiljön, prioritera de områden med vattenförekomster som inte uppnår, eller
riskerar att inte uppnå, god ekologisk status eller god kemisk status.
A) Finns det någon form av plan eller beslut som gäller tillsynen av verksamheter
och/eller föroreningsskadade områden, där hänsyn tas till beslutade miljökvalitetsnormer
för vatten?
193 kommuner svarar att det finns en
sådan plan eller beslut vilket är en
ökning jämfört med föregående år då
177 kommuner svarade ja på frågan.
Miljökvalitetsnormerna finns med i så
väl tillsynsplaner och översiktsplaner
som i verksamhetsplaner.
På frågan om hur kommunen har
arbetat med planeringen under 2014
svarar Arvidsjaur kommun att de har
inventerat och ställt krav på åtgärder
av bristfälliga avlopp vid övergödda
sjöar utifrån VISS-databasen. De har
även inventerat nedlagda kommunala
avfallsdeponier samt hänvisat till
gällande miljökvalitetsnormer i
remissyttranden om skogsgödsling.
Översiktsplanen i Södertälje kommun
redogör för situationen vad gäller
vattendirektivet. Arbete har även
inletts för att utforma en heltäckande
vattenplan för kommunen med
utgångspunkt i vattendirektivet och
avrinningsområden som berör
kommunen. Planeringsarbete har
bedrivits i samverkan med Nykvarns
kommun.
Laholms kommun har tillsammans
med flera andra kommuner varit
delaktig i miljösamverkan Hallands
projekt Vattendirektivet lantbrukstillsyn. Syftet med projektet har varit att öka
kunskapen och samsynen hos miljö- och hälsoskyddsinspektörer och lantbrukare kring
åtgärder för att minska mängden näringsämnen till vattenförekomsterna vilket ska leda
till en förbättrad status av vattenförekomster i Halland. Inom projektet har en plan för
hur arbetet ska genomföras tagits fram. Laholms kommun har arbetat enligt denna plan i
den dagliga tillsynen inom lantbruk.
B) Om kommunen inte har en sådan plan som avses i fråga A, avser kommunen i så fall
att omarbeta detta med hänsyn till miljökvalitetsnormerna för vatten?
41 (48)
Många kommuner hänvisar till att hänsyn till miljökvalitetsnormerna tas i arbetet med
tillsyn och planering även om en särskild plan för detta ändamål inte har tagits fram.
Flera kommuner anger att man lagt särskilt fokus på miljökvalitetsnormerna för vatten
inom vissa arbetsområden som exempelvis enskilda avlopp.
Åtgärd 33
33. Kommunerna behöver ställa krav på hög skyddsnivå för enskilda avlopp som bidrar till att en
vattenförekomst inte uppnår, eller riskerar att inte uppnå, god ekologisk status.
A) och B) Har kommunen sedan 2009 fastställt områden med krav på högskyddsnivå för
enskilda avlopp för områden som inte uppnår, eller riskerar att inte uppnå, god ekologisk
status? Om ja på fråga A, har vattenmyndighetens underlag (t.ex. VISS, vattenkartan
åtgärdsprogram) använts?
172 kommuner svarar att kommunen fastställt områden med högskyddsnivå för enskilda
avlopp sedan 2009, för områden som
inte uppnår, eller riskerar att inte
uppnå, god ekologisk status. 139 av
dessa har använt sig av
Vattenmyndighetens underlag vid
utredning av hög skyddsnivå.
Flera kommuner skriver att de infört
krav på hög skyddsnivå i hela
kommunen medan andra kommuner
gör en bedömning för varje enskilt fall.
I Ludvika kommun har man ställt krav
på hög skyddsnivå för enskilda avlopp
inom vattenskyddsområde för en
ytvattentäkt.
I Vingåkers kommun hanteras hela
kommunen som område med krav på
hög skyddsnivå för fosfor. Dock ställs
inte krav på hög skyddsnivå för kväve
i hela kommunen utan avgörs i varje
enskilt fall.
Inom vattenskyddsområden i Habo
kommun tillämpas hög skyddsnivå
oavsett ekologisk status.
Bland de kommuner som svarat nej på
frågan anger flera att bedömning av
skyddsnivå avgörs från fall till fall, att
det inte förekommer problem med
övergödning i kommunernas
vattenförekomster eller att det finns få
eller inga enskilda avlopp inom
kommunen.
C) Om nej på fråga A, finns det en plan, beslut eller liknande för utredning av hög
skyddsnivå?
42 (48)
18 kommuner svarar att det finns en plan eller liknande för hur man ska arbeta med hög
skyddsnivå.
Åtgärd 34
Kommunerna behöver inrätta vattenskyddsområden med föreskrifter för kommunala dricksvattentäkter
som behövs för dricksvattenförsörjningen, så att dricksvattentäkterna långsiktigt bibehåller en god kemisk
status och god kvantitativ status.
A) Finns det vattenskyddsområden med skyddsföreskrifter för samtliga kommunala
dricksvattentäkter som ligger helt eller delvis inom kommunens gränser?
113 kommuner svarar att de har
vattenskyddsområde med tillhörande
skyddsföreskrifter för samtliga av sina
dricksvattentäkter vilket är en ökning
jämfört med föregående år då 97
kommuner svarade ja på frågan
Förutsättningarna varierar mellan
kommunerna. Vissa kommuner har ett
stort antal vattentäkter medan andra
saknar allmänna vattentäkter inom
kommunens gränser.
B) Finns vattenskyddsområden där
kommunen bedömer att
vattenskyddsområdet/bestämmelserna
är otillfredsställande?
63 kommuner svarar att det finns
vattenskyddsområden eller
bestämmelser som bedöms som
otillfredsställande.
På frågan om hur kommunerna avser
att åtgärda bristerna anger många
kommuner att arbetet med att
revidera äldre vattenskyddsområden
och tillhörande skyddsföreskrifter
planeras eller är pågående. Andra
åtgärder som anges är t.ex. utökning
av VA-områden för att hantera avlopp
som ligger uppströms vattentäkter.
Några kommuner anger också att
deras ansökningar om
vattenskyddsområde är inlämnade till länsstyrelsen och att de inväntar beslut.
77 kommuner svarar att arbete med att inrätta vattenskyddsområde för kommunala
vattentäkter har påbörjats under 2014 för en eller flera vattentäkter.
43 (48)
Åtgärd 35
Kommunerna behöver tillse att vattentäkter som inte är kommunala, men som försörjer fler än 50 personer
eller där vattenuttaget är mer än 10 m3/dag, har god kemisk status och god kvantitativ status och ett
långsiktigt skydd.
A) Har kommunen vattenskyddsområden med skyddsföreskrifter för samtliga icke
kommunala dricksvattentäkter som ligger helt eller delvis inom kommunens gränser?
Endast 27 av de kommuner som svarat
anger att de har vattenskyddsområden
med skyddsföreskrifter för samtliga
icke kommunala dricksvattentäkter
vilket dock är en ökning
motföregående år då 16 kommuner
svarade ja på frågan.
76 kommuner anger att det inte finns
några icke kommunala dricksvattentäkter inom kommunens gränser.
B) Hur har kommunen arbetat med
att skydda de icke kommunala
dricksvattentäkterna under 2014?
Många kommuner anger att de arbetar
med tillsyn enligt miljöbalken och
livsmedelslagstiftningen, framtagande
av VA-planer samt rådgivning och
information. Flera kommuner skriver
också att man arbetar med att
kartlägga och inventera
dricksvattentäkter som inte är
kommunala. Ett exempel är Norrtälje
kommun som anger att de arbetar med
att registrera enskilda vattentäkter
och ta fram skyddsföreskrifter och
egenkontrollprogram.
I Malmö kommun ingår enskilda
dricksvattentäkter i "Plan för Malmös
vatten" som kommer att bli ett
tematiskt tillägg till översiktsplanen. Kommunen har även arbetat med frågan vid
framtagande av en ny VA-utbyggnadsplan för Malmö, vilken har lämnats till
kommunstyrelsen i slutet av 2014, för godkännande och överlämning till
kommunfullmäktigt för antagande.
44 (48)
Åtgärd 36
Kommunerna behöver utveckla sin planläggning och prövning så att miljökvalitetsnormerna för vatten
uppnås och inte överträds.
A) Finns det program, beslut eller annat initiativ inom kommunen för hur prövning
(bygglov m.m.) genomförs med hänsyn till miljökvalitetsnormerna för vatten?
126 svarar att det finns ett program,
beslut eller annat initiativ inom
kommunen för hur prövning genomförs
med hänsyn till miljökvalitetsnormerna
vilket är en ökning jämfört med
föregående år.
På frågan om hur kommunen har
beaktat miljökvalitetsnormerna i
prövning under 2014 anger bland annat
Luleå kommun att de använder VISS
som underlag vid prövning.
I Avesta kommuns arbete med att ta
fram områden för landsbygdsutveckling i strandnära lägen anges
Vattenmyndighetens åtgärdsplan och
miljökvalitetsnormerna ha varit ett
mycket viktigt underlag.
Många kommuner skriver att hänsyn
tas till normerna vid prövning av
enskilda avlopp. Exempelvis Umeå
kommun som vid tillståndprövning för
små avloppsanläggningar utgår ifrån
skyddsnivåerna. Ligger en fastigheten
inom område med hög skyddsnivå
godtas endast de anläggningar som
uppfyller reningskraven för denna nivå.
B) Finns det program, beslut eller
annat initiativ för hur kommunen i
fysisk planering tar hänsyn till
miljökvalitetsnormerna för vatten?
165 kommuner svarar att det finns ett
program, beslut eller annat initiativ för hur kommunen tar hänsyn till
miljökvalitetsnormerna för vatten i arbetet med fysisk planering. Göteborgs stad
genomför i samband med planläggning en behovsbedömning där planens inverkan på
beslutade miljökvalitetsnorm belyses. Vidare har staden antagit lokala miljömål som
gäller miljökvalitetsnormer för vatten och hänsyn tas till dessa i den fysiska planeringen.
Strängsnäs kommun har tagit fram en egen blå plan som ett underlag till kommunens nya
översiktsplan. Den blå planen syftar till att tydligare koppla samman vattenförvaltning
och miljökvalitetsnormer med fysisk planering. Den blåa planen och den nya
översiktsplanen har lett till en diskussion om att initiera arbetet med en vattenplan.
45 (48)
Beslut om det tas i början av år 2015. I Alingsås kommuner anger man att alla nya
översiktsplaner, program och detaljplaner hanterar miljökvalitetsnormer för vatten.
På frågan om det finns det andra sätt för kommunen att ta hänsyn tas till
miljökvalitetsnormer för vatten lyfter Huddinge kommun fram komplexiteten med att
vattenförekomster påverkas av allt som sker inom dess avrinningsområde och att dessa
vanligen är mycket större områden än en detaljplan. Samhällsplaneringens påverkan på
vattenstatusen behöver därför sättas i relation till berört avrinningsområde. Detaljplaner
har hittills föregåtts av fördjupade översiktsplaner eller program vilka inte avgränsas
efter avrinningsområden. Huddinge kommun har därför börjat göra utredningar av
berörda avrinningsområden.
Åtgärd 37
Kommunerna behöver, i samverkan med länsstyrelserna, utveckla vatten- och avloppsvattenplaner, särskilt
i områden med vattenförekomster som inte uppnår, eller riskerar att inte uppnå, god ekologisk status, god
kemisk status eller god kvantitativ status.
A)Har kommunen någon form av
övergripande/strategisk vatten- och
avloppsvattenplan?
116 112 kommuner svarar att de har
någon form av övergripande, strategisk
vatten- och avloppsvattenplan. Samma
siffra föregående år var 112 kommuner.
I Falu kommun används
miljökvalitetsnormerna som kriterium i
prioriteringen av vilket område som ska
byggas ut med allmänt vatten och
avloppsvatten samt vilka områden som
ska tillsynas vad gäller små avlopp.
Kalmar kommun anger att vatten- och
avloppsvattenplanen kommer att bli ett
tematiskt tillägg till översiktsplanen och
att åtgärder i planen syftar till att uppnå
kraven i åtgärdsprogrammet så att
miljökvalitetsnormen kan uppfyllas. Som
exempel nämns att miljökvalitetsnormen
varit en viktig faktor vid prioritering av
olika områden som ska anslutas till
kommunalt vatten och avloppsvatten.
B) Om nej på fråga A, tänker kommunen
ta fram en sådan under 2014?
112 kommuner svarar att de har för
avsikt att ta fram någon form av
övergripande/strategisk vatten- och
avloppsvattenplan under 2015.
46 (48)
Åtgärd 38
– Gäller endast kustkommuner i Södra Östersjön och Västerhavet
Kommunerna behöver i samverkan med länsstyrelserna ta fram underlag och genomföra åtgärder för att
minska påverkan från de delar av det rörliga friluftslivet samt båtturism som kan ha negativ inverkan på
vattenmiljön, särskilt i områden med vattenförekomster som inte uppnår, eller riskerar att inte uppnå, god
A)Har kommunen sedan 2009 påbörjat arbetet med åtgärden?
Endast 4 kommuner svarar att man har påbörjat arbetet jämfört med föregående år då 56
kommuner svarade jakande på frågan. Totalt berörs 62 kommuner av åtgärden.
Exempel på åtgärder som angetts är anläggande av båtbottentvätt, tömningsstation för
båtavlopp samt sugtömningsstation, Vidare anges att kontinuerliga dialoger förs med
båtklubbar och marinor angående latrintömning och båtbottentvätt.
47 (48)

Sammanställning av myndigheternas och kommunernas

Transcription

Similar documents

Att göra lista – Lägga uppgift från journal till Att göra lista

Lägesrapport Skyddad natur 2 februari 2015

Fördelningsplan saneringsanslaget 1:4 för 2015

Välkomna till de nationella EBH-dagarna! - EBH

Lägesrapport skyddad natur 29 maj 2015

Örebro län - Naturvårdsverket

Beslut 2015-05-18 - Naturvårdsverket

NVV´s godkännande av MR1 som jaktgevär

Sicklaön 355:2 (Skvaltans väg 17) Ansökan om

Inbjudan och program

Umeå kommun - Vattenmyndigheterna

VRÅNGSKÄR

Förstudie – 3R/FVM ur ett kommunperspektiv