Remiss – Får ej åberopas

S
APPARATER, UTRUSTNING, KABLAR M M I EL- OCH
TELESYSTEM
Apparater, maskiner och utrustningar ska vara anpassade till de krav som ställs på system och
funktioner i handlingarna.
Apparat ska väljas så att den är tillräckligt okänslig för elektromagnetiska störningar i den
omgivning där den är avsedd att fungera. Den ska tillåta obehindrad användning med
beaktande av de störningsnivåer som alstras av apparater som uppfyller krav i harmoniserade
EN-standarder.
Apparater och bruksföremål ska anslutas så att jämn fördelning av belastningen erhålls mellan
faserna i såväl huvudledningar som servisledning.
ro
pa
s
Montering och installation av apparater, utrustningar, kablar med mera ska utföras enligt
tillverkarens dokumenterade anvisningar.
Apparat ska väljas med sådant utförande eller åtgärd vidtas så att kondensvatten inte stannar
kvar i dess kapsling.
Apparat ska vara försedd med uppgift om tillverkare samt typ och beteckning.
Svensk standard
be
Materiel som ingår i entreprenaden ska uppfylla god säkerhetsteknisk praxis inom EES. Materiel
utförd enligt svensk standard som gäller vid upphandlingstillfället anses uppfylla kravet, om inte
högre säkerhets- eller utförandekrav föreskrivs i AMA eller i handlingarna i övrigt.
jå
Skyddsledare
re
Apparat eller utrustning ska vara så utförd att skyddsledare kan anslutas till elmaterielens
anslutningsanordning.
Apparat i datakommunikationssystem
Få
Apparat ska vara anpassad till valt datakommunikationssystem.
Apparat för infällning
Apparat för infällning ska vara utförd för att skruvas fast i dosa, låda, ram eller dylikt.
–
Stora elapparater inomhus bör placeras så att tekniska hjälpmedel kan
användas vid intransport, montering, underhåll och reparation.
Ange
R
em
is
s
– särskilda krav på transportemballage och transportvägar
– vid uppåtriktat tätningsdon om utrymmet mellan kabel och tätningsdons
hylsskruv ska fyllas med tätningsmassa, till exempel där vätska kan
befaras stanna kvar
– krav på tätningsmassan, till exempel att den inte menligt får påverka
isolermaterialet.
Ange under aktuell kod och rubrik
– störmiljöklasser och provningsbestämmelser för elektronikapparater enligt
SS-EN 61000-4-4 och SS-EN 61000-4-5
– krav på halogenfria plastprodukter
– om elmaterial ska vara utfört i självslocknande material
– uppgifter som apparat ska vara försedd med utöver dem som föreskrivs i
AMA.
Ange under aktuell kod och rubrik eller redovisa på ritning
– förläggningssätt
– monteringssätt
– monteringsunderlag.
Exempel på olika förläggningssätt, monteringssätt och monteringsunderlag
finns i tabell RA S/1.
1 R
em
is
s
–
Få
re
jå
be
ro
pa
s
Tabell RA S/1.
Svensk standard
Elsäkerhetskrav behöver anges endast om dessa är högre än
myndighetskraven. Krav på funktion och metod måste särskilt anges.
Ange i klartext eller genom hänvisning till aktuell standard krav på funktioner
och metoder under aktuell kod och rubrik. I standarder kan förekomma
alternativ. Ange i så fall det alternativ som ska gälla.
Kapslingsklasser
För val av rätt apparat med hänsyn till var den är placerad bör man bedöma
om den behöver skydd genom kapsling. Kapslingen ska bland annat skydda
personer mot beröring med farliga spänningsförande delar och mot
inträngning av vatten. Kapslingsklass anges med IP-beteckning uppbyggd
enligt figur RA S/1.
2 ro
pa
s
Figur RA S/1. Uppbyggnad av IP-beteckning enligt SS-EN 60529.
Ange under aktuell kod och rubrik kapslingsklasser enligt SS-EN 60529.
R
em
is
s
–
Få
re
jå
be
En kortfattad beskrivning av IP-beteckningens beståndsdelar ges i tabell RA
S/2. Utförligare beskrivning återfinns i SS-EN 60529.
3 R
em
is
s
–
Få
re
jå
be
ro
pa
s
Tabell RA S/2. IP-beteckningens beståndsdelar
Krav på kapslingsklasser för elinstallationer i våta och fuktiga utrymmen samt
elinstallationer utomhus finns redovisade i SS 4364000.
Installationsapparater i brandfarliga utrymmen
Beakta krav avseende kapslingsklasser som finns i SS 4364000 avsnitt 422.
Explosionsskyddad materiel
Beträffande val av explosionsskyddad materiel, se SS-EN 60079-0 och SSEN 60079-14.
Beträffande elinstallationer i områden med explosiv gasblandning, se SEK
Handbok 427.
Se även kommentarer under rubriken Explosionsfarlig miljö i kapitel 6.
4 Apparat i datakommunikationssystem
Ange under aktuell kod och rubrik
– krav på apparat som ska ingå i datakommunikationssystem
– apparat som ska spänningsförsörjas via datakommunikationssystem.
Systemkomponenter, centralenheter, program med mera i bussystem anges i
avsnitt SG.
Apparat för infällning
ro
pa
s
Ange placering av apparat med hänsyn till inredning och byggnads
konstruktion.
Skyddsmålning
Skyddsmålning av konstruktioner för installationer anges i avsnitt LCV. Om
annan byggplatsmålning ska ingå av någon utrustning, apparat eller dylikt,
ange föreskrifter under aktuell kod och rubrik i avsnitt LCS. Se AMA Hus.
Samråd med berörd projektör.
DATORER, KRINGUTRUSTNING, PROGRAMVAROR M M I
INSTALLATIONSSYSTEM
Uppgifter att redovisa
jå
Följande uppgifter ska redovisas på uppmaning
be
SF
För maskinvara
Få
För programvara
re
Största kapacitet vid olika kombinationsmöjligheter hos systemet samt hur stor del av
kapaciteten som tagits i anspråk i huvudsystemet respektive delsystemen.
Största kapacitet vid olika programfunktioner samt hur stor del av kapaciteten som tagits i
anspråk i huvudsystemet respektive delsystemen.
–
För systemfunktioner
– användningsinriktade grundfunktioner
s
– operatörsfunktioner
– betjäningsfunktioner
is
– indikeringsfunktioner
– utskriftsfunktioner
em
– systemövervakningsfunktioner
– funktioner för kommunikation med kringutrustning
– säkerhet vid nätspänningsbortfall
R
– dataöverföring
– överföringssäkerhet
– självövervakning, till exempel kontrollrutiner, kvittens, tidsövervakning, ledningsövervakning.
Ange
– vilka delar som ska ingå i systemet
– under aktuell kod och rubrik vilka krav som ställs på de olika delarna
– om tillbehör, till exempel lokal programmeringsenhet och lokala
manöverapparatenheter, ska ingå.
SFB
DATORER OCH DATORENHETER
Ange
– hur strömförsörjning ska ske
5 – om gångreserv på realtidsklocka ska träda i funktion
– krav på funktion vid spänningsbortfall
– krav på svarstider samt hastighetskrav för kritiska funktioner.
SFB.1
Datorer
Under denna kod och rubrik anges datorer inklusive monterade inbyggda
enheter för datalagring, kommunikation och dylikt. Separata enheter för
datalagring eller kommunikation anges under aktuell kod och rubrik under
SFB.2 respektive SFB.3. Enheter i programmerbara styrsystem
(datorundercentraler, PLC-system) anges under aktuell kod och rubrik i avsnitt
UFB.
ro
pa
s
Ange krav på dator inklusive enheter för datalagring, uppbyggnadssätt och
platsbehov samt utförande av datorskåp, systemenheter med mera.
Persondator/operatörsterminal
Ange
– vilken bestyckning som ska finnas i datorenheten, till exempel processor,
primärminne, sekundärminnen (hårddiskar, minneskort), in- och utgångar,
grafikkort
be
– krav på processor, hårddisk, RAM-minne, cacheminne, enheter för
programladdning, enheter för backup med mera
– operativsystem
jå
– antal kortplatser
– vilka utrustningar som ska kunna anslutas till datorenheten
– kommunikationsgränssnitt och -portar
re
– om datorenhet ska förses med ljudkort, högtalare med mera.
Panel-pc
Få
Ange
– typ, upplösning och storlek för bildskärm
– krav på kapslingsklass
– krav på processor
–
– krav på installerad systemprogramvara
– krav på installerade hjälpprogramvaror
em
is
s
– krav på elektroniska minnen, till exempel Compact Flash II kort för
programladdning
R
SFB.2
– krav på kommunikationskort, till exempel Ethernet 10/100/1000
– montageram för infällt montage i apparatskåpsfront.
Enheter för datalagring m m i datorsystem
Ange
– vilka utrustningar som ska kunna anslutas samt krav på
utbyggnadsmöjlighet
– placering, avstånd
– gemensamma funktionskrav
– kapacitet och överföringshastighet
– kommunikationsgränssnitt.
SFB.21
Elektroniska minnen
Ange under aktuell kod och rubrik om minne ska vara utfört för montering i
dator eller utföras som fristående enhet.
SFB.211
RAM-minnen
6 Ange kapacitet.
SFB.212
ROM-minnen
Ange
– typ av ROM-minne
– kapacitet
– vilka program och programdelar som ska lagras i minnet.
SFB.213
SSD-minnen
Ange
ro
pa
s
– läs- och skrivhastighet
– kapacitet.
SFB.214
Minneskort
Ange
– läs- och skrivhastighet
SFB.22
be
– kapacitet.
Magnetminnen
– krav på kapacitet
– krav på brukstid
jå
Ange under aktuell kod och rubrik
Magnetiska skivminnen
SFB.2211 Hårddiskar
Få
SFB.221
re
– möjlighet till backup.
Ange
– typ av skivminne eller annat minne
–
– antal hårddiskar som ska ingå.
SFB.2212 Diskettstationer
Magnetbandsenheter
em
SFB.222
is
s
Ange typ av disketter.
R
SFB.23
Ange
– typ av band
– antal band som ska ingå.
Optiska minnen
Ange
– typ av optiskt minne
– krav på kapacitet
– krav på brukstid
– möjlighet till backup.
SFB.230
Sammansatta läsare och brännare för optiska minnen
SFB.231
Läsare för optiska minnen
7 SFB.232
Brännare för optiska minnen
SFB.24
Magnetoptiska minnen
Ange
– typ av skivor
– krav på kapacitet
– krav på brukstid
– möjlighet till backup
– antal skivor som ska ingå.
Programmeringsenheter för ROM-minnen
Ange
ro
pa
s
SFB.25
– typ av minnen som ska programmeras, till exempel flash, CMOS EPROM,
EEPROM
– kapacitet
– vilka anslutningsmöjligheter som ska finnas
SFB.26
be
– vilka utvecklingsprogram som ska ingå.
Raderingsenheter för ROM-minnen
Ange
SFB.3
re
– kapacitet.
jå
– typ av minnen som ska raderas, till exempel flash, CMOS EPROM,
EEPROM
In- och utenheter för kommunikation i dator
Få
Ange hastighet och typ på överföringen, till exempel analog, seriell eller
parallell.
In- och utenheter för tangentbord eller pekdon
SFB.32
In- och utenheter för bildskärm
SFB.33
In- och utenheter för minnesexpansion
s
–
SFB.31
In- och utenheter för seriell kommunikation
em
SFB.34
is
Ange typ av gränssnitt.
Ange typ av gränssnitt, till exempel USB.
In- och utenheter för parallell kommunikation
SFB.36
In- och utenheter för nätverkskommunikation
R
SFB.35
Samråd med beställare eller berörd projektör.
SFC
DATATERMINALUTRUSTNINGAR
SFC.1
Manuella enheter för datainmatning
SFC.11
Tangentbord
Ange
– typ av tangentbord, till exempel alfanumeriskt, numeriskt
– antal funktionstangenter
8 – krav på funktionstangenter
– ergonomikrav
– om tangentbordet ska ha svenska tecken samt tangentplacering och
beteckning på tangentbord enligt SS 662241.
SFC.12
Pekdon
Ange
– typ av pekdon
SFC.13
Digitaliseringsbord
SFC.2
Apparater för datainmatning
SFC.21
Skannrar
ro
pa
s
– funktionskrav.
Ange
– typ av skanner, till exempel flatbäddsskanner, rullbäddsskanner
be
– krav på optisk upplösning
Streckkodsläsare
SFC.3
Bildskärmar
Ange
re
SFC.22
jå
– typ av anslutning, till exempel parallell-, USB- eller nätverksanslutning.
– typ av bildskärm, till exempel CRT, LCD, TFT, färgskärm, monokrom
skärm, pekskärm
Få
– om bildskärmen ska vara avsedd för stordia eller för projektorutförande
– typ av och krav på presentation
– prestanda, till exempel upplösning, antal pixlar horisontalt och vertikalt eller
kolumner och rader
–
– sätt för överföring från dator
– elmiljöklass, till exempel enligt svensk standard och TCO Certified Displays
is
Utskriftsenheter
R
em
SFC.4
s
– dimensioner.
SFC.41
Ange under aktuell kod och rubrik
– om utskriftsenhet ska vara utförd för färgutskrifter eller svartvita utskrifter
– prestanda
– typ av överföring från dator
– typ av papper
– typ av pappersmagasin.
Skrivare
Ange typ av skrivare, till exempel termoskrivare, matrisskrivare, laserskrivare,
bläckstråleskrivare.
SFC.42
Plottrar
Ange typ av plotter, till exempel pennplotter, bläckstråleplotter, laserplotter.
SFE
DATORPROGRAMVAROR
All hantering av årtal i datorprogram ska ske med fyra siffror på alla nivåer.
9 SFE.1
Systemprogramvaror
Backupfunktioner ska finnas integrerade i systemprogram.
Ange krav på operativsystem.
SFE.2
Tillämpningsprogramvaror
Tillämpningsprogram ska vara modulärt uppbyggt i högnivåspråk och tillgängligt för beställaren.
Överordnat styr- och övervakningssystem/SCADA
Ange krav på funktionalitet för det överordnade styrsystemet.
ro
pa
s
Kommunikationsstandard
Ange vilket protokoll som server och operatörsstationer ska stödja.
Samtidiga användare
Ange hur många samtidiga användare licensen ska omfatta.
Behörighetskontroll
be
Många överordnade styrsystem/SCADA baserar licenskostnaden på antal
samtida användare och antal databaspunkter (tags) för anläggningen. Ange
uppskattat antal databaspunkter och antal samtidiga användare under SFE.5.
re
jå
Ange om person med behörighet knuten till användare eller kategori av
användare ska ges systemtillträde för individuell åtkomst av anläggningar,
applikationer, funktioner och objekt. Före tillträde till systemet ska varje
användare av en operatörsstation ange godkänt namn och personligt
lösenord. Varje enskilt lösenord ska matchas mot användarprofiler. Dessa
profiler avgör hur omfattande systemtillgång användaren får.
Ange om behörighetskontrollen ska avse
Få
– individuell behörighet vad gäller tillträde till anläggningar, undersystem,
program och programfunktioner ner till enskilda objekt i
anläggningsgrafiken
– tillgång till dynamiska bilder som styrs av användarens behörighet.
–
Bildsystem
Ange om upprättande av dynamiska driftbilder enligt flödesscheman ingår i
entreprenaden.
R
em
is
s
Normaltillstånd bör presenteras med lågkontrasterande färger. Onormala
tillstånd bör presenteras med avvikande färg.
Ange om det för fysiska ingångar ska finnas dynamiska objekt som visar
– huvudvärde (analogt/digitalt) i textform och värde eller symbol med
färgändring
– larmtillstånd (anläggningsfel)
– feltillstånd (tekniskt fel – kommunikationsfel).
Ange för fysiska utgångar om objekt ska innehålla indikering som visar lokaloch fjärromkoppare eller manuell betjäning av in- och utgångsmodulen eller
manövrering i bildsystemet.
Ange om dynamiska driftbilder ska, med direktaccess och i realtid, visa
– börvärden
– parametrar
– driftsätt
– larm
– tidstyrningsprogram.
Beakta den aktuella användarens profil och rättigheter.
10 Trendhantering
Ange om systemet ska
– ha funktioner för insamling, lagring och arkivering av värden med
definierade tidsintervaller samt senare analys och presentation av data
– hantera insamling av data med korta intervaller (sekunder och minuter)
– hantera insamling med långa intervaller (dag-, vecko- och månadsvis).
Loggade punkter kan vara numeriska variabler (flyttal eller heltal) eller logiska
variabler (till exempel digitala inmatningar). Loggade värden kan ges datumoch tidstämpel.
Händelseloggning
– start av applikation
– samtliga ärvärden för givare
ro
pa
s
Ange de ingrepp och händelser som ska loggas, till exempel
– manuell överskridning av utmaning och beräknade värden.
Larmhändelser
Ange de ingrepp och händelser som ska loggas, till exempel
– datum och tid för händelsen
– larmtext
– anläggningsnamn
– objektbeskrivning
re
– objektvärde.
jå
– prioritet
be
– alla inkommande larmmeddelanden
Få
Alla användaringrepp bör loggas med information om datum och tid,
användarnamn, utfört ingrepp (till exempel kvittering och återställning),
prioritet, larmstatus, anläggningsnamn och objektbeskrivning.
Larmhantering
–
En applikation bör finnas som ger en tydlig översikt över och enkel betjäning
av larm och systemhändelser. Applikationen bör omfatta följande
grundfunktioner:
R
em
is
s
– utskrift av larmmeddelanden. Utskriften bör innehålla datum och tid för
händelsen, prioritet, larmtext, objektbeskrivning och objektvärde
– automatiskt uppdykande larmfönster för omedelbar presentation av
larmmeddelandet på skärmen
– aktiv larmlista.
Beakta att larmdirigering bör kunna styras till skrivare, mobiltelefoner och epostsystem. Vid anslutningsproblem kan alternativ larmmotagare aktiveras.
En dirigeringstabell ska, efter uppsatta villkor, styra larmsändningen. Dessa
villkor kan vara
– tid (exempelvis larm som dirigeras till vaktbolag på natten)
– ansvar (exempelvis kyllarm som dirigeras till kylföretag)
– larmprioritet (exempelvis endast högprioriterade larm till driftchef).
Aktiv larmlista
Förteckning bör finnas över aktiva larm, sorterbara i valfri ordning. Larm bör
kunna väljas och kvitteras direkt från larmlistan.
Färgkodning ska vara baserad på larmstatus.
Ange användarspecifik konfigurering av larmpresentationen med filter- och
sorteringskriterier som avser datum och tid för händelsen, prioritet, larmtext,
anläggningsnamn, objektbeskrivning och objektvärde.
Ange
11 – larmkvittering
– direktåtkomst till tillhörande dynamisk bild
– presentation av detaljerad larmhantering.
Tidhantering
Användargränssnitt ska medge enkel hantering av drifttider i
byggnadsautomationssystemet.
Rapporter
SFE.21
ro
pa
s
Ange om rapporter ska kunna skapas fritt och innehålla aktuella likaväl som
loggade eller beräknade värden, presenterade antingen som värden eller som
kurvor och kunna skrivas ut på kommando eller vid givna tider.
Operatörsgränssnitt
Ange krav på gränssnitt för operatörsklienten till det överordnade
styrsystemet, exempelvis sådan funktionalitet att uppgifter kan utföras
samtidigt via separata fönster med valfri storlek.
Ange om operatören ska kunna
– dra och släppa (drag and drop) information mellan applikationer
be
– skicka information mellan applikationer med högerklick med musen.
Beakta möjligheten att minska antalet betjäningssteg för operatören.
jå
Beakta att användargränssnittet bör stödja tangentbord, mus, styrkula och
pekskärm.
re
Användargränssnittet bör utformas med ett aktivitetsfält, som alltid ligger
synlig och ger en översikt över väsentlig systeminformation och
systemfunktioner, med följande egenskaper
– kontroll över tillträdesrättigheter och säkerhetsmekanismer för tillgång till
programmoduler och tredjepartsprogram vid in- och utloggning
Få
– användar- och lösenordsberoende tillträde till system och undersystem
– larmöversikt, som för flera prioritetsgrupper visar antalet aktiva larm och
systemhändelser, uppkopplingsstatus till anläggningar samt tid och datum
SFE.22
–
– möjlighet att etablera och avsluta uppkopplingen till olika anläggningar.
Webbgränssnitt
R
em
is
s
Ange krav på gränssnitt för webbserver i DUC/PLC, till exempel
– DUC/PLC ska vara komplett med webbserver som medger tillgång till
byggnadens automationssystem med hjälp av standard webbläsare
– webbgränssnittet ska kunna användas som startportal för andra
fastigheter, tredjepartssystem eller webbservrar
– inloggning och tilldelande av användarrättigheter sker genom
användargränssnitt i respektive DUC/PLC
– systemet ska innehålla sådan funktionalitet att uppgifter kan utföras
samtidigt via separata fönster med valfri storlek.
Användargränssnittet bör stödja pekskärm och ge en översikt över väsentlig
systeminformation och systemfunktioner.
Ange
– kontroll över tillträdesrättigheter och säkerhetsmekanismer för tillgång till
programmoduler och tredjepartsprogram vid in- och utloggning
– användar- och lösenordsberoende tillträde till system och undersystem
– larmöversikt som för flera prioritetsgrupper visar antalet aktiva larm och
systemhändelser, uppkopplingsstatus till anläggningar samt tid och datum
– möjlighet att etablera och avsluta uppkopplingen till olika anläggningar.
SFE.3
Kommunikationsprogramvaror
12 Ange krav på program för kommunikation med datorsystem för administrativa
eller andra tekniska tillämpningar, till exempel nätverk eller
överföringsprotokoll.
OPC-gränssnitt
OPC är en standard för att skicka data mellan en OPC-server och en OPCklient för att utgöra ett gränssnitt mellan till exempel ett DUC/PLC-system och
ett överordnat styrsystem/SCADA.
Ange
– vem som tillhandahåller OPC-servern och vilken OPC-version som stöds
– vem som tillhandahåller OPC-klienten och vilken OPC-version som stöds
ro
pa
s
– var server- och klientprogramvaran ska installeras och vem som utför
installationen
– omfattning av signalutbyte
– vem som utför integrationen av datan mellan server och klient
– vem som skapar driftbilder i överordnat styrsystem/SCADA.
SFE.31
Drivrutiner
be
Överordnat styr- och övervakningssystem/SCADA
SFE.4
Hjälpprogramvaror
re
Ange krav på
jå
Här anges tredjepartsprogram och drivrutiner för till exempel
busskommunikation som inte ingår i beställarens överordnade
styrsystem/SCADA.
– programmeringshjälpmedel, till exempel ordbehandlingsprogram,
kompilatorer, felsökningsprogram
Få
– bilduppbyggnadsprogram
– statistikprogram
– kalkylprogram
– databasprogram
–
– rapportgenerator
Program för anläggningsdiagnostik
R
em
is
SFE.41
s
– integrerade program.
Ange om styr- och övervakningssystemet ska förses med funktioner för
avvikelsehantering, så kallad självdiagnos. Avvikelsehanteringen kan
lokalisera smygande fel som ännu inte blivit så stora att de genererar ett
konventionellt avvikelselarm samt lokalisera oönskade driftförhållanden.
Beakta att syftet med avvikelsehanteringen är stöd till driftsorganisationen för
att i den dagliga driften minimera energianvändningen genom att automatiskt
övervaka och larma för vanligt förekommande avvikelser.
Avvikelsehantering
Ange om avvikelsehanteringen ska utformas som en poängskala. Aktuellt
betyg ska redovisas i flödesbild för respektive delsystem.
Varje enskild detekterad avvikelses påverkan på slutbetyget för systemet bör
kunna ställas in av användaren direkt från flödesbild i operatörsprogram.
Ange vilka system som ska omfattas av avvikelsehanteringen.
Ange om avvikelsehantering på systemnivå ska finnas för följande system
– luftbehandlingsaggregat
– värmesystem
– kylsystem.
13 Ange vilka avvikelser för luftbehandlingsaggregat som ska kunna detekteras,
till exempel
– hög energianvändning, värme eller kyla
– låg verkningsgrad i värmeåtervinningssystem
– högt SFP-värde
– läckage i värmeventil
– läckage i kylventil
– temperaturavvikelse
– tryckavvikelse
– lång drifttid per dygn.
ro
pa
s
Ange vilka avvikelser för värmesystem som ska kunna detekteras, till exempel
– temperaturavvikelse
– tryckavvikelse
– läckage i värmeventil
– låg temperaturdifferens (∆T), i fjärrvärme
– hög energianvändning.
– temperaturavvikelse
– tryckavvikelse
– läckage kylventil
be
Ange vilka avvikelser för kylsystem som ska kunna detekteras, till exempel
jå
– låg temperaturdifferens (∆T), fjärrkyla
Måltal
re
– hög energianvändning.
Få
Detekterade avvikelser ska baseras på måltal. Dessa utformas med hänsyn
till verkliga driftsförhållanden så att hänsyn tas till utomhusklimat, variabla
flöden i till- och frånluft samt verkliga (teoretiska) förutsättningar för
värmeåtervinningssystem. För respektive avvikelse redovisas måltal och
detekterad avvikelse markeras tydligt för användaren.
s
–
Avvikelsehanteringen bör utformas så att detektering av eventuella avvikelser
enbart sker under normala driftsförhållande för att reducera risken för
falsklarm (till exempel vid uppstart av luftbehandlingsaggregat med
insvängning).
R
em
is
Rapporter
Ange om rapporter ska genereras automatiskt och systemvis för respektive
delsystem.
Veckorapport
Veckorapporter bör automatisk genereras och så att dagsresultat eller ”betyg”
av avvikelsehantering för respektive system redovisas byggnadsvis. I
rapporten bör byggnadens medelbetyg per dag kunna utläsas samt systemets
medelbetyg per två veckor. I rapporten bör ges möjlighet att jämföra
föregående veckas betyg för respektive delsystem.
Månadsrapport
I månadsrapport bör det på dagsbasis kunna utläsas uppmätt
energianvändning, beräknad energianvändning (baserat på
utomhustemperatur) samt avvikelse. För respektive dygn bör medelvärdet av
utomhustemperaturen redovisas.
Årsrapport
I årsrapport bör, på månadsbasis uppmätt energianvändning för innevarande
samt föregående år redovisas. Verklig energianvändning bör kunna jämföras
mot uppsatt budget.
14 Ange om årsrapport ska innehålla tabellerade värden på månadsbasis samt
stapeldiagram där verklig energianvändning enkelt kan jämföras mot uppsatt
budget.
Datainsamling för drift- och energioptimering
Beräkning av verkningsgrad, SFP, samt energianvändning (där beräkning
sker i styr- och övervakningssystemet) bör baseras på ackumulerade,
momentana mätvärden lagrade i DUC/PLC. Systemet bör utformas så att
även kortvariga lastförändringar (mindre än 1 minut) ingår i underlaget för
drift- och energioptimeringen.
Licenser
El- och teletekniska system
ro
pa
s
SFE.5
Ange de licenser som omfattas av entreprenaden, till exempel ETS4-licens för
programmering av KNX-system.
Styr- och övervakningssystem
Ange de licenser som omfattas av entreprenaden, till exempel
be
– serverlicens för överordnat styrsystem/SCADA
– operatörslicens till överordnat styrsystem/SCADA
– licens för programmeringsverktyg för DUC/PLC
AKTIV NÄTVERKSUTRUSTNING
re
SFF
jå
– licenser för erforderliga drivrutiner till överordnat styrsystem/SCADA för
knytning av fältbussystem, prefabricerad styr med mera.
Ange under aktuell kod och rubrik typ av aktiv nätverksutrustning.
Få
Redogör för enheternas funktion samt uppdelning med hjälp av scheman,
funktionsbeskrivning och övriga handlingar.
Beträffande kommunikationsenheter i styr- och övervakningssystem, se
avsnitt UFB.
Modem
–
SFF.1
s
Modem som ansluts till det allmänna telefonnätet ska vara typgodkänt av Post- och
telestyrelsen och försett med godkännandemärkning eller CE-märkt enligt EG-direktivet
1999/5/EG.
is
Korthållsmodem
Ange
– placering
– dataöverföringshastighet.
R
em
Skydd för korthållsmodem ska uppfylla fordringarna för testnivå 2 enligt SS-EN 61000-4-4 och
SS-EN 61000-4-5.
SFF.2
Routrar
SFF.3
Switchar
SFF.4
Bryggor och slussar
SFF.5
Repeteringsenheter
SFG
ADAPTRAR I DATANÄT
15 SFG.1
Baluner
I vardera änden av en transmissionslänk ska användas likvärdiga baluner av samma fabrikat.
Ange typ av övergång, till exempel parkabel till koaxialkabel.
SFG.2
Transceivrar
SFG.21
Microtransceivrar
SFG.22
Fibertransceivrar
– om samtliga fibrer ska uppkopplas
– typ av anslutningskontakter.
ro
pa
s
Ange
SFG.3
Konvertrar
SG
SYSTEMKOMPONENTER, PROGRAM M M I BUSSYSTEM
Komponenter och enheter ska vara avsedda för valt installationsbussystem.
be
Busskablar anges under aktuell kod och rubrik i avsnitt SCN.
Ange
jå
– om systemkomponenter och centralenheter från endast en tillverkare ska
användas i installationsbussystem
– teknik för styrsystem för hem och fastighetsautomation, till exempel KNX.
SYSTEMKOMPONENTER
SGB.1
Systemkomponenter i installationsbussystem
re
SGB
Få
Apparater från olika installationsbusstillverkare ska kunna kommunicera med varandra.
Ange krav på systemkomponenter under aktuell kod och rubrik.
SGB.11
Centralenheter i installationsbussystem
–
Ange krav på centralenheter i till exempel minibussystem.
Strömförsörjningsaggregat
s
SGB.12
is
Strömförsörjningsaggregat ska vara kortslutningssäkert och utfört för aktuell busstyp.
R
em
Strömförsörjningsenheter ska dimensioneras för installerad utrustning samt med minst 10
procent reservkapacitet.
SGB.13
Ange
– om aggregatet ska vara försett med statusindikering med lysdioder för
kortslutning eller för hög belastning samt för driftläge
– in- och utgångsspänningar
– utgångsström.
Beakta att vissa aktorer och sensorer behöver separat matning, till exempel
24 V eller 230 V.
Anpassningsenheter
Anpassningsenhet ska vara utförd med komponenter för kommunikation via bussystemet med
applikationsenhet samt vara programmerbar.
Med anpassningsenhet avses apparat för omvandling av binära signaler till
signaler för kommunikation och omvänt, till exempel busskopplare.
Ange om anpassningsenhet ska förses med lysdioder för indikering av status.
16 SGB.14
Övervakningsdon
Övervakningsdon används för komplexa styr- och övervakningsuppgifter.
Ange
– gränssnitt hos övervakningsdonet, till exempel RS 232 och 9-polig D-sub
(hona)
– vad som ska styras och övervakas.
SGB.18
Diverse systemkomponenter i installationsbussystem
Ange typ och krav på systemkomponent enligt valt system, till exempel krav
på dataskena eller linje- och områdeskopplare vid KNX-system.
ro
pa
s
Ange om
– busskopplare ska vara utförd med komponenter för kommunikation och
programmering
– linje och områdeskopplare ska vara programmerbar för att släppa fram
eller filtrera bort signaler till utvalda adresser
– områdes/linjekopplare ska monteras på DIN-skena.
be
Beakta att i KNX-installationer används logikmoduler för att lösa mer
omfattande funktioner, då inte logikfunktionerna i övriga produkter räcker till.
Ange vilka typer av logiska villkor som ska användas.
Systemkomponenter i fältbussystem
SGB.21
Centralenheter i fältbussystem
SGB.22
Strömförsörjningsaggregat
SGC
IN- OCH UTGÅNGSMODULER
re
jå
SGB.2
SGC.1
Få
Sensorer och aktorer ska förses med tillhörande busskopplare.
In- och utgångsmoduler i installationsbussystem
Ingångsmoduler i installationsbussystem
s
SGC.11
–
Ingångsmodul ska vara avsedd för kommunikation och programmering.
Tryckknappssensorer
is
Tryckknappar ska förses med tillhörande busskopplare, applikationsmodul och montageram.
em
Binäringångar
R
Binäringångar ska monteras för anslutning av externa signaler (potentialfri kontakt).
Ange om ingångsmodul ska vara utförd för montering i till exempel
apparatskåp, apparatdosa, fönsterbänkskanal.
Ange mått som temperatursensorer ska monteras, till exempel 1 500 mm över
färdigt golv.
Tryckknappsensorer i installationsbussystem
Här anges generella krav på funktion eller utformning av tryckknappsensorer.
Ange om tryckknappssensorer ska ha integrerade funktioner för
klimatreglering, IR-mottagare etc.
SGC.111
Digitalingångar
Här beskrivs generella krav som ställs på binäringångar.
Ange
– signaldata, till exempel från slutande potentialfri kontakt
17 – antal ingångar
– ingångssignalspänning
– ingångssignalström
– binäringång för DIN-montage ska vara försedda med indikeringselement
för varje individuell kanal
– vart binäringångarna i huvudsak är monterade och till vilken funktion samt
om någon binäringång ska placeras i annan entreprenads
centralutrustning.
För tryckknappsgränssnitt se SLB.13.
SGC.112
Analogingångar
– 0–10V
– 1–10V
– 0–20mA
– 4–20mA.
Ange signaldata för ingångsmodul.
Utgångsmoduler i installationsbussystem
be
SGC.12
ro
pa
s
Analoga ingångsmoduler ska för varje kanal medge anslutning av följande signaltyper
Utgångsmodul ska vara anpassad till de funktioner som ska styras.
Elektriska data för respektive funktion skall vara anpassade till styrande objekt.
jå
Ange
– funktion, till exempel ljusfördunkling, jalusimanöver
SGC.121
Digitalutgångar
re
– elektriska data för respektive funktion.
Få
Aktorer ska monteras med hänsyn till värmeavgivningen.
Brytaktorer ska innehålla funktioner för logiska villkor, till exempel trappautomat, kvittering, till
och från slagsfördröjning av last.
Ange
–
– typ av signaldata
– antal utgångar
s
– belastningsspänning
R
em
is
– brytström per utgång
SGC.122
– bryteffekt per utgång
– om brytaktorer ska vara försedda med handmanövrering för varje
individuell kanal
– om jalusiaktorer ska vara försedda med handmanövrering
– om aktorer ska monteras på DIN-skena i erforderliga kapslingar alternativt
apparatskåp.
Analogutgångar
Analoga utgångssmoduler ska för varje kanal medge anslutning av följande signaltyper
– 0–10V
– 1–10V
– 0–20mA
– 4–20mA
Dimmeraktor
Dimmeraktor skall vara anpassade till de funktioner som ska styras.
18 Dimmeraktor
Ange om
– dimmerutgång för reglering av glödljus ska vara 230V och minst 300VA
– dimmeraktor ska vara av universellt utförande och medge handmanöver för
respektive kanal.
För styrning av belysning med 1–10V används avsedda styrdon enligt SLE.1.
In- och utgångsmoduler i fältbussystem
SGC.21
Ingångsmoduler i fältbussystem
SGC.22
Utgångsmoduler i fältbussystem
SGD
DISPLAYER
SGD.1
Displayer i installationsbussystem
Ange
ro
pa
s
SGC.2
– funktioner för display.
Teckenfönster
jå
SGD.11
be
– om displayer ska monteras med infällnadsbox och ram
Uppbyggnad av manöver- och menyelement i display ska ske på ett sådant sätt att den enkelt
kan hanteras.
SGD.12
re
Ange typ och placering av teckenfönsterenhet samt vad som ska visas.
Signal- och manövertablåer
Få
Beakta att om KNX-anläggningen ska kopplas samman med ett överordnat
system så behövs det ett fast installerat gränssnitt för det ändamålet.
Ange gränssnitt, till exmepel
– KNX-Modbus monteras för kommunikation med i överordnat system (ÖS)
–
– KNX-BACnet monteras för kommunikation med i överordnat system (ÖS).
Ange
s
– typ av gränssnitt, till exempel RS 232 och 9-polig D-sub (hona)
R
em
is
– om enheten ska förses med skyddskåpa eller dylikt
– var och hur gränssnittsenheten ska monteras.
Om gränssnittsenheten ska utgöra ett gränssnitt för mjukvaruprotokoll, ange
– vilka två protokoll gränssnittsenheten ska stödja
– kommunikationsskikt för protokollen, till exempel RS485 eller TCP/IP.
Datagränssnitt
Ange var datagränssnitt med USB ska monteras för kommunikation med
KNX-bussen.
SGD.2
Displayer i fältbussystem
SGE
KOMMUNIKATIONSENHETER
SGE.1
Kommunikationsenheter i installationsbussystem
SGE.11
Telekontrollenheter
Ange
19 – vad telekontrollenheten ska styra och kontrollera
– märkspänning
– antal utgångar
– om enheten ska vara försedd med teckenfönster eller bildskärm
– om enheten ska kunna lämna information i form av röstinspelade
meddelanden.
SGE.12
Gränssnittsenheter
Ange
– typ av gränssnitt, till exempel RS 232 och 9-polig D-sub (hona)
ro
pa
s
– om enheten ska förses med skyddskåpa eller dylikt
– var och hur gränssnittsenheten ska monteras.
Om gränssnittsenheten ska utgöra ett gränssnitt för mjukvaruprotokoll, ange
– vilka två protokoll gränssnittseneheten ska stödja
– kommunikationsskikt för protokollen, till exempel RS485 eller TCP/IP.
Kommunikationsenheter i fältbussystem
SGF
PROGRAMVAROR OCH
PROGRAMMERINGSUTRUSTNINGAR I BUSSYSTEM
SGF.1
Programvaror
jå
be
SGE.2
Ange
re
– om programvara ska vara bakåtkompatibel
– om programvara ska uppdateras under garantitiden.
Få
Beakta att det är nödvändigt att särskilt avtal upprättas om krav finns att
programvara ska uppdateras under garantitiden.
Programvaror i datorsystem anges under aktuell kod och rubrik i avsnitt SFE.
SGF.11
Programvaror i installationsbussystem
Systemprogramvaror
s
SGF.111
–
Programvara och produktdatabaser eller dokumentation ska vara på svenska.
is
I bussystemet erforderlig operativsystemprogramvara ska finnas i varje bussapparat.
em
Om visualiseringsprogram används ska det kunna appliceras så att det återger anläggningens
uppbyggnad och funktion på motsvarande sätt som anläggningens ingående komponenter.
R
SGF.112
Ange om visualiseringsprogram ska ingå i programvaran.
Tillämpningsprogramvaror
Programvaran ska ge möjlighet att programmera installationsbussapparater och
installationsbusskomponenter fritt inom det valda systemet utan hinder av att olika
installationsbusstillverkare har olika produktsortiment.
Programmeringsprincipen ska vara lika för alla i systemet ingående apparater och komponenter
oavsett fabrikat. För varje fabrikat ska levereras en cd-skiva eller motsvarande från vilken i
entreprenaden ingående apparater och komponenter kan aktiveras och programmeras.
Ange
– under vilket operativsystem som tillämpningsprogramvaran ska kunna
köras
– vilka bildtyper som ska visas
– antalet bilder
– princip för hur objekt ska styras och indikeras, analogt och digitalt
– antalet objekt och/eller signaler som önskas
20 – om tillämpningsprogramvaran ska vara översatt till svenska
– om installationsbusstillverkaren, utöver vad som föreskrivs i AMA, ska
tillhandahålla en komplett produktdatabank, till exempel i form av cd-skiva
eller motsvarande
– om entreprenören ska tillhandahålla särskild utbildning i tillämpningsprogramvara.
SGF.113
Hjälpprogramvaror
Tillhörande mjukvaror för samtliga produkter ska levereras med produkterna.
Programvaror i fältbussystem
SGF.2
Programmeringsutrustningar
SGF.21
Programmeringsutrustningar i installationsbussystem
ro
pa
s
SGF.12
För driftsättning av KNX-installationer ska programvara ETS5 användas.
Principer för funktion och systemuppbyggnad ska godkännas av beställaren.
Ange
be
– om programvara ETS4 ska användas för driftsättning av KNX-installationer
– för vilken programvara och för vilka uppgifter programmeringsutrustning
ska utföras
jå
– hur installationsbussystemets programmering ska göras, till exempel med
persondator i Windows-miljö.
Programmeringsutrustningar i fältbussystem
SGJ
TILLBEHÖR I BUSSYSTEM
re
SGF.22
SGJ.1
Få
Ange vilka tillbehör som ska ingå i entreprenaden.
Försörjningskablar, förbrukarkablar och förlängningskablar
–
I de fall bussystemet fordrar speciella anslutnings- och kopplingskablar med stift- och
hylskontakter ska dessa ingå i entreprenaden.
KOPPLINGSUTRUSTNINGAR OCH KOPPLINGSAPPARATER
SKB
KOPPLINGSUTRUSTNINGAR
is
s
SK
em
Kopplingsutrustningar ska vara förtillverkade eller sammanbyggda av förtillverkade enheter. De
ska vara ytbehandlade på sådant sätt som är lämpligt för angivna miljöbetingelser.
CE-märkning
R
Platsbyggd kopplingsutrustning ska CE-märkas. Dokument som visar kopplingsutrustningens
uppbyggnad inklusive scheman och instruktioner för skötsel och underhåll ska tillhandahållas.
Huvudledningar
Anslutning av huvudledare ska utföras på sådant sätt att fasledare lätt kan skiftas och så att
dissymmetriström L1-L2-L3-N kan mätas med tångamperemeter.
Ledningskanaler
Slitsade kanaler i kopplingsutrustning för högst 1 000 V växelström eller 1 500 V likström ska
uppfylla kraven enligt SS-EN 50085-2-3.
21 Ledare i hjälpströmkretsar
Ledare i hjälpströmkrets ska vara minst fåtrådig eller, om den går till dörr eller annan rörlig del,
mångtrådig och flexibel.
Skydd för sådana ledare ska medge komplettering i begränsad omfattning med ytterligare
ledare.
Ange om mycket kort frånkopplingstid fordras för att begränsa ljusbågars
varaktighet och verkningar. Se även ELSÄK-FS 2008:1 och SS 4364000
beträffande detaljkrav på elinstallationen.
Gemensamma avsnitt i standarder som avser kopplingsutrustningar för
spänning över 1 kV finns i SS-EN 62271-1.
Ange
ro
pa
s
– om förregling av frånskiljare mot tillhörande brytare ska utföras
– om avkortning av frånkopplingstiden ska utföras, till exempel genom
momentanverkande reläskydd eller vakter känsliga för tryck, ljus eller
värme
– om strömbegränsning med säkring i kombination med lämplig elkopplare
ska utföras
– om avståndsmanövrering ska införas
be
– om förbättring av tryckavlastning ska utföras
– om förstärkning av kopplingsutrustningen ska utföras.
CE-märkning
jå
Beakta behov av utrymme för framtida utbyggnad.
re
Ange krav på teknisk dokumentation i avsnitt YU.
Ledningskanaler
Ange
Få
– material
– termiska påkänningar
– flamsäkerhet
–
– monteringssätt.
Kapslade kopplingsutrustningar
SKB.41
Kapslade kopplingsutrustningar för högspänning
is
Kapslade kopplingsutrustningar för lågspänning
em
SKB.42
s
SKB.4
R
MATERIAL- OCH VARUKRAV
Central ska vara utförd med inre förbindningsanordningar, kopplingsrännor, flänsar, tätningar
samt anslutnings- och avgreningsplintar. Den ska vara överskådligt uppbyggd ur
funktionssynpunkt.
Central ska vara försedd med huvudelkopplare som ska dimensioneras för huvudledningens
högsta tillåtna säkring, dock lägst 25 A.
Enheter med samma funktion som ingår i central ska vara av enhetligt utförande.
Enheter i central
Lucka framför säkringar ska ha gångjärn. Huv över gängsäkringar ska ha låsanordning som kan
öppnas och stängas utan verktyg.
22 UTFÖRANDEKRAV
Anslutning
I alla centraler ska neutralledare och fasledare anslutas enligt följande: N, L1, L2, L3 från
vänster till höger och uppifrån och ner. I det fall denna ordningsföljd i vertikalled inte kan hållas i
samtliga samlingsskenlådor, förbindningslådor och dylikt på grund av lådornas konstruktion ska
dock anläggningen utföras i övrigt enligt vad som föreskrivs i första meningen.
I central ska gruppledningar anslutas i ordningsföljd så att ett entydigt samband erhålls mellan
säkringar, neutralledare och skyddsledare. Neutralledare och skyddsledare i gruppledning ska
anslutas till neutralskena eller neutralplint respektive skyddsledarskena eller skyddsledarplint.
ro
pa
s
Uppsättning av central
Underkant på central ska placeras lägst 400 mm över golv eller dylikt. Knivsäkring får inte
placeras med centrum högre än 1,7 m över golv eller dylikt.
Central som sätts upp på brännbar byggnadsdel ska ha bakstycke av obrännbart material.
Central som placeras utomhus eller i fuktiga utrymmen ska ha dräneringshål i kapslingens
lägsta punkt. Ventilationspluggar ska finnas upptill och nedtill.
Om vägg inte är plan ska mellanlägg användas.
Uppsättning på vägg med luftspalt
be
Uppsättning på vägg
jå
Vid fastsättning ska distansstycken användas mellan central och vägg så att utrymmet för
luftcirkulation blir minst 8 mm. Om vägg inte är plan ska extra mellanlägg användas.
re
Uppsättning på vägg med monteringsskena
Central ska sättas upp på monteringsskenor.
Få
Uppsättning på vägg med ledningsutrymme bakom central
Central ska sättas upp på monteringsskenor som är fästade vid väggkonsoler så att utrymmet
mellan vägg och monteringsskenor blir minst 50 mm.
Uppsättning på stativ
–
Central ska sättas upp på stativ enligt SBK.1.
s
Skyddsjordning
is
Endast en skyddsledare får anslutas till varje skyddsledarklämma. Om erforderligt antal
skyddsledarklämmor saknas ska centralen förses med extra sådana.
em
Vid TN-S-system ska neutralskena och skyddsledarskena vara permanent skilda från varandra
och eventuell kopplingsanordning mellan skenorna vara avlägsnad.
R
Skyddsjordning i TN-C-system ska i gruppledning ske med skyddsledare ansluten till PENledare i kopplingsutrustning via skyddsledarskena.
Ange under aktuell kod och rubrik
– typ och utförande av lådkapslad kopplingsutrustning
– uppgift om högsta kortslutningsström
– den lådkapslade kopplingsutrustningens funktion, till exempel serviscentral,
gruppcentral för vägbelysning
– om utrustning som ställs upp utomhus ska förses med regntak
– behov av dräneringshål och ventilation.
Centraler kan specificeras till exempel i apparatlista med angivande av
kapslingsklass, apparatdata, antal reservgrupper, monteringssätt, om
smältpatron i knivsäkring ska betjänas i spänningslöst tillstånd.
Beakta risken för kondensbildning.
23 MATERIAL- OCH VARUKRAV
Ange
– om central ska vara förtillverkad
– märkström för samlingsskenor
– den kortslutningseffekt som central ska tåla
– om varje grupplednings neutralledare separat ska kunna skiljas från
neutralskenan med anslutningsklämma av frånskiljbar typ
– om central ska förses med plintar för anslutning av samtliga in- och
utgående kablar
ro
pa
s
– om central ska förses med plintar för anslutning av kablar för styrning och
övervakning
– om central ska vara utförd för TN-C-system eller TN-S-system
– om huvudelkopplaren ska utföras 4-polig
– om gruppcentral ska förses med huvudsäkring i det fall flera gruppcentraler
är kopplade till samma huvudledning
– om kapsling ska vara utförd av metall eller isolermaterial
– om central ska vara låsbar
be
– om lastbrytare ska placeras före knivsäkring
– om återställningsknapp för överströmsskydd, jordfelsbrytare och dylikt ska
vara åtkomlig utanför kapslingen
jå
– om tomlåda för kontroll av jordfelsströmmar med tångamperemeter ska
placeras före huvudelkopplaren
– önskemål om förvaringsskåp eller hållare för smältpatroner i reserv
– utbyggnadsmöjlighet
re
– hur skyddsjordning av central ska utföras i det fall central består av flera
enheter.
Få
Projektören bör upprätta ritning över central i de fall särskilda krav finns på
centralens uppbyggnad. I de fall enheter ska placeras i nisch lämnas uppgift
om dimensioner på nisch till berörd projektör.
Enheter i central
–
Ange
R
em
is
s
– om utrymme ska finnas i anslutningslåda för mätning med
tångamperemeter
– om gängsäkringslåda med kåpa, huv eller lucka ska ha utrymme som
medger användning av dvärgbrytare
– om central till vilken ansluts parallella kablar eller AI-kabel ska ha
anslutningslåda med kopplingsplint före huvudelkopplare eller
fördelningslåda.
UTFÖRANDEKRAV
Uppsättning av central
Ange
– högsta höjd för utrustning som ska betjänas
– om monteringsskena ska nå upp till tak och ner till golv
– hur central ska sättas upp på vägg eller stativ.
Uppsättning på vägg med ledningsutrymme bakom central
Ange om fria utrymmet ska vara större än 50 mm.
24 Skyddsjordning
Beakta att vid överordnat skydd med jordfelsbrytare krävs åtskilda neutraloch skyddsledare (TN-S-system).
SKB.421
Kapslade centraler
Tätning mellan flänsar ska motsvara centralens kapslingsklass.
Central ska förses med tätningsdon eller dylikt för anslutning av ledningar och rör.
I outnyttjad öppning ska blindpropp eller blindfläns sättas i.
SKB.4211 Serviscentraler
ro
pa
s
Ange typ och krav på central för särskilda ändamål, till exempel
vägbelysningscentral.
Serviscentral ska utföras och monteras enligt SS-EN 61439-1 och SS 4362131. På
serviscentral ska anges typbeteckning.
Ange typ av central enligt SS 4362131.
SKB.422
Beröringsskyddade centraler
be
Gruppcentral som ska betjänas av icke fackkunniga eller icke instruerade personer, till exempel
central i bostad, ska vara utförd enligt SS-EN 60439-3.
Huvudströmställare för gruppcentral i bostadslägenhet ska vara sammanbyggd med central och
utförd för minst 25 A.
jå
Centraler som utrustas med så kallade normapparater ska monteras enligt tillverkarens
dokumenterade anvisningar. Anslutningar ska dras till rätt moment.
re
Vid inkoppling av förtillverkad central ska kontrolleras att anslutningarna inte lossnat under
transporten.
Modulcentral
Få
Modulcentral ska bestå av en grundenhet med elkopplarmodul samt ett antal modulenheter som
på ett enkelt sätt kan anslutas till eller jackas i grundenheten.
Utanpåliggande central
–
Central som inte är monterad direkt på vägg ska förses med skydd mot beröring från baksidan.
Vid kabelinföring i central ska om utbrytningsöppning används kabeln skyddas av bussning eller
rör.
is
s
Central i nisch ska monteras med ett avstånd av minst 50 mm till nischsida. Detta gäller även
fullt utbyggd central.
em
Infälld central
Central ska vara monterbar i nisch med angivna största och minsta mått. Lucka på helinfälld
central ska vara låsbar.
R
Infällningsram ska vara försedd med lucka. Ramen ska ansluta till färdigbehandlad väggyta.
Lucka ska ha gångjärn och vara låsbar.
Ange om central ska utföras som modulcentral.
Beträffande placering av central i bostäder, se SS 4370102.
Modulcentral
Ange
– antal moduler som ska få plats i grundenheten
– antal och typ av moduler i varje enskild modulcentral som ska ingå i
entreprenaden
– om moduler ska levereras senare och anpassas till brukares eller
hyresgästers behov.
25 Infälld central
Ange
– största höjd- och breddmått för central som ska vara monterbar i nisch, till
exempel i till beskrivningen bilagd central- och apparatspecifikation
– typ av låsmöjlighet, till exempel med nyckel för lucka till nischram
– under AFG.613 i de Administrativa föreskrifterna de måttuppgifter på nisch
för central och dylikt som ska kontrolleras särskilt före utförande av
håltagning eller ursparning. Samråd med berörd projektör.
SKB.4221 Gängsäkringscentraler
SKB.4222 Dvärgbrytarcentraler
SKB.5
Apparatskåp, apparattavlor m m
ro
pa
s
Ange om gängsäkringscentral ska förses med huv.
Apparatskåp, apparattavla, pulpet och dylikt ska uppfylla kraven enligt SS-EN 61439-1.
be
Apparater i skåp och på tavla ska placeras med hänsyn till apparaternas inbördes
funktionssamband, underhåll och utbyte samt åtkomlighet för betjäning, kontroll och
okulärbesiktning under drift.
Säkringar och andra överströmsskydd ska kunna betjänas utan risk för beröring med
spänningsförande del.
jå
Apparattavla och skåp med ingående apparater ska utföras och anordnas så att kylning erhålls
med hänsyn till angivna miljöbetingelser.
re
Apparattavla eller skåpdörr som fordrar skyddsjordning ska ha gångleden utförd så att den
uppfyller kraven på skyddsledare. Alternativt ska särskild skyddsledare användas.
Inre förbindningar ska förläggas i sammanhållna knippen eller i ledningskanaler och så att
komplettering kan utföras.
Få
Neutralskena och skyddsledarskena ska ha erforderligt antal klämmor. Endast en ledare får
anslutas på varje klämma.
–
Apparater som ska betjänas ska placeras med centrum lägst 400 mm över färdigt golv. Yttre
förbindningskablar i hjälpströmkretsar ska anslutas i apparatskåp till kopplingsplint.
Neutralledare och skyddsledare ska anslutas direkt till sina skenor enligt utförandeföreskrifter
under avsnitt SKB.42.
Kopplingsplint ska utföras enligt SDC.31. Plintgrupper för olika spänningar ska placeras
åtskilda.
s
Låsanordning ska anpassas till angivet krav på kapslingsklass.
R
em
is
Skruv med mutter får användas för fastsättning av apparat endast om såväl skruv som mutter är
åtkomliga efter uppsättning.
SKB.51
Ange
– vilka apparater som ska monteras infällda i dörr eller front
– om dörr ska vara försedd med öppningsbegränsare i öppet läge
– reservplatser och reservutrymme
– särskilda krav på skärmningsegenskaper
– om anslutning av utgående kablar ska ske på annat sätt än nedåt
– aktuella miljöbetingelser.
Apparatskåp
Spänningsförande delar i apparatskåp och insidan bakom dörrar och luckor ska vara
beröringsskyddade i lägst kapslingsklass IP20.
Skåpdörr ska endast kunna öppnas med nyckel eller verktyg.
Skåp ska vara försett med särskild plåt, stativ eller skenor för fastsättning av apparater.
Kablar och ledare till dörr ska anordnas så att de endast utsätts för vridning.
Apparatskåp som placeras utomhus ska förses med uppvärmningsanordning.
26 Apparatskåp i hissinstallation
Apparatskåp för hiss ska förses med märkta körknappar samt elkopplare för bortkoppling av
anropsknapparna.
Dammkänslig apparat ska förses med kapsling lägst kapslingsklass IP54. Vibrationsisolatorer
ska anordnas så att störande ljud elimineras.
In- och utgående kablar ska anslutas via kopplingsplintar och kontaktdon.
Apparatskåp i maskinrumslös hissinstallation
Beakta vid placering av apparatskåp
ro
pa
s
Apparatskåp placeras på eller integrerat i hissfront eller dörrkarm, alternativt separat placerat
intill hissfront, dörrkarm eller inom hisschaktet. Apparatskåpet ska utföras i stålplåt,
aluminiumplåt eller annat obrännbart material.
– att betjäningsgång med ståhöjd ska finnas framför apparatskåp och att
skåpdörrar ska kunna öppnas 150 grader. Råd beträffande
betjäningsgångs minsta bredd finns i SS 4370102
– att rörledningar inte placeras ovanför apparatskåp och betjäningsutrymme.
Om detta inte kan undvikas bör rörledningar utföras utan skarv och
droppskydd monteras under rörledningarna. Samråd med berörd projektör
– att plats bör finnas för uppläggningsbord eller uppläggningsyta för ritningar
be
– att utrymme där apparatskåp ställs upp inte utgör del av ventilationskanal,
det vill säga att vid uppställning i fläktrum ska luften inom fläktrummet vara
kanalbunden
jå
– tillverkarens krav på lägsta och högsta tillåtna omgivningstemperatur för
apparats funktion.
Klimatet i apparatskåp påverkas av
re
– skåpets kapslingsklass
– faktorer i omgivningen, till exempel temperatur, damm, fukt, aggressiv miljö
Få
– rådande förhållanden i skåpet, till exempel förlusteffekter och tillåten
temperatur.
Tillse att det vid apparatskåp finns god belysning med lysrör (ca 300 lux
medelvärde) för underhållsarbeten.
Ange
–
– material i apparatskåp
– om spänningsförande delar i skåp och på insidan av dörr ska vara
beröringsskyddade
R
em
is
s
– normal omgivningstemperatur samt med hur många grader temperaturen
inuti skåpet får överskrida den beräknade omgivningstemperaturen
– om apparatskåp ska förses med kylfläkt
– om föreskriven kylfläkt ska förses med motorskydd med signalkontakt och
kombineras med filter och signal för igensatt filter
– om apparatskåp ska förses med indikering som avser för hög temperatur i
skåpet
– om utbyte av apparat ska kunna ske under drift
– om uttag, invändig belysning och uppvärmningsanordning ska finnas
– om återställningsknapp för överströmsskydd, jordfelsbrytare och dylikt ska
vara åtkomlig utanför kapslingen
– om skåp ska förses med fack för ritningar och dylikt
– vid behov krav på hur värme ska avledas från skåpet, till exempel
genomluftning med hjälp av fläkt med filter
– om dubbelt vägguttag för tillsyn, skötsel och underhåll ska sättas upp i
apparatskåpet
– om belysning ska finnas i apparatskåpet
– typ av belysning, till exempel lysrör eller LED
– om tändning av belysning ska ske via strömställare eller dörrkontakt
27 – om kontaktorer ska dimensioneras för 90 procent AC3- och 10 procent
AC4-drift
– livslängd på kontaktorer av minst 3 miljoner manövreringar
– placering av elkopplare och huvudsäkringar
– om elkopplare ska vara utförd som lastbrytare enligt avsnitt SKF.72
– typ av låssystem för dörr.
Beakta att uttag och belysning bör matas från grupp som inte bryts av
huvudelkopplare till apparatskåp.
Beträffande elvärmeelement i apparatskåp, se SPB.182.
Apparatskåp bör redovisas dels på ritning som visar principuppbyggnad, dels
genom sammanställning av data.
ro
pa
s
Sammanställning av data bör ange huvudkretsar, apparatdata, kretsar för
styrning, övervakning och larmklasser.
Strömmätning
Ange om någon utmatningsenhet ska kunna mätas med tångamperemeter.
Apparatskåp för motorgeneratoraggregat
be
Om skåpen sammanbyggs med ställverk måste hänsyn tas till ställverkets
kortslutningseffekt.
Ange
jå
– om instrumentskåpen ska ställas upp mot vägg eller vara fristående på
golv
– vilken utrustning instrumentskåpen ska ha
re
– vilka instrument, indikeringar och övrig utrustning som ska finnas i skåpets
front
– nödstoppsfunktion
Få
– om det ska finnas nyckelmanövrerad tryckknapp för utlösning av
elkopplaren mot nätet.
Apparatskåp i kylinstallation
–
Samråd med berörd projektör.
Apparatskåp i hissinstallation
R
em
is
s
Märkning av körknappar anges under avsnitt YTB.16315.
Beakta SS-EN 81-20:2014 beträffande elektrisk installation och utrustning,
skydd mot elektriska fel, manöveranordningar och prioriteringar.
Apparatskåp i maskinrumslös hissinstallation
Ange om
– temperaturövervakning ska finnas som styr hissen till närmsta stannplan
vid förhöjd temperatur i apparatskåpet
– apparatskåpet ska utföras i brandteknisk klass lägst EI30
– dörr till apparatskåp ska utföras med gångjärn.
Beakta SS-EN 81-20:2014 beträffande elektrisk installation och utrustning,
skydd mot elektriska fel, manöveranordningar och prioriteringar.
Apparatskåp i installation för rulltrappa och rullramp
Beakta SS-EN 115-1:2008+A1:2010 beträffande elektrisk installation och
utrustning, skydd mot elektriska fel, manöveranordningar och prioriteringar.
28 Apparatskåp i installation för maskindriven port
Beakta SS-EN 12978+A1:2009 beträffande elektrisk installation och
utrustning, skydd mot elektriska fel, manöveranordningar och prioriteringar.
Samråd med berörd projektör.
Apparatskåp för tele- och datautrustning
Ange om
– apparatskåp skall ha infästning av utrustning med korgmutter
– stativ i skåp skall förses med linjaler för höjdenhetsmarkering
ro
pa
s
– stativ ska förses med ledningsstöd, fästanordningar, skylthållare och
trådledare
R
em
is
s
–
Få
re
jå
be
– ritningsficka ska finnas.
29