och fiskeriprogram

Transcription

och fiskeriprogram

NÄRINGSDEPARTEMENTET
Havs- och
fiskeriprogrammet
för perioden 2014–2020
Innehåll
1 Utformningen av det operativa programmet och partnernas delaktighet............................ 5
1.1
Utformningen av det operativa programmet och partnernas delaktighet (i enlighet med
artikel 17.2 i förordning (EU) nr 508(2014) .................................................................................... 5
1.2
Förhandsutvärderingens resultat (i enlighet med 18.1b ii i förordning (EU) nr 508/2011 .. 7
1.2.1 Redogörelse för förfarandet för förhandsutvärdering ......................................................7
1.2.2 Översikt över förhandsutvärderarnas rekommendationer och kort redogörelse för hur
rekommendationerna ska åtgärdas ...............................................................................................8
2 SWOT-analys och kartläggning av behov (i enlighet med artikel 18.1 i förordning (EU)
nr 508/2014) .................................................................................................................................. 12
2.1
SWOT-analys och kartläggning av behov ......................................................................... 12
2.2
Kontextindikatorer som visar ursprungssituationen ........................................................... 37
3. Redogörelse för strategin för det operativa programmets bidrag till smart och hållbar
tillväxt för alla (i enlighet med artikel 27 i förordning (EU) nr 1303/2013) ........................... 46
3.1 Beskrivning för strategi ............................................................................................................ 46
Analys .........................................................................................................................................46
Valet av stödåtgärder .................................................................................................................49
De valda stödåtgärdernas koppling till unionens prioriteringar och programmet bidrag till
EU2020-strategin .......................................................................................................................52
3.2.
Specifika mål och resultatindikatorer ................................................................................. 52
3.3.
Relevanta åtgärder och aktivitetsindikatorer ...................................................................... 59
3.4. Redogörelse för hur programmet kompletterar andra europeiska strukturoch
investeringsfonder .......................................................................................................................... 78
3.4.1.
Komplementariet och samordningsarrangemang med andra ESI-fonder och andra
relevanta finansieringsinstrument inom unionen och i medlemsstaterna...................................78
3.4.2.
3.5.
Huvudskaliga åtgärder som planeras för att minska den administrativa bördan ........81
Information om makroregionala strategier och havsområdesstrategier (i relevanta fall) .. 82
4 Krav avseende specifika EHFF-åtgärder ............................................................................... 83
4.1 Redogörelse för Natura 2000-områdenas specifika behov och programmets bidrag till
upprättande av ett samstämmigt nätverk för återhämtningsområden för fiskbestånd i enlighet med
artikel 8 i förordning (EU) nr 1380/2013 ....................................................................................... 83
1
4.2 Redogörelse för handlingsplanen för det småskaligt kustfiskets utveckling, konkurrenskraft
och hållbarhet (i enlighet med artikel 18.1 i förordning (EU) nr 508/2014 ................................... 86
4.3 Redogörelse för beräkningsmetoden för förenklade kostnader i enlighet med artikel 67.1 b-d i
förordning (EU) nr 1303/2013 ....................................................................................................... 86
4.4 Redogörelse för beräkningsmetoden för extrakostnader eller inkomstbortfall i enlighet med
4.5 Redogörelse för beräkningsmetoden för ersättning enligt de relevanta kriterier som fastställts
för varje enskild verksamhet som genomförs inom ramen för artiklarna 40.1, 53, 54, 55 och 67 i
förordning (EU) nr 508/2014 ......................................................................................................... 87
4.6
Vad gäller åtgärder för definitivt upphörande med fiskeverksamhet enligt artikel 34 i
förordning (EU) nr 508/2014 ska en redogörelse omfatta de mål och åtgärder för att minska
fiskekapaciteten som anges i artikel 22 i förordning (EU) nr 1380/2013. En redogörelse för
metoden för beräkning av det bidrag som ska beviljas enligt artiklarna 33 och 34 i förordnign
(EU) nr 508/2014 ska också ingå ................................................................................................... 88
4.7
Gemensamma fonder för allvarliga klimathändelser och miljöolyckor (i enlighet med
4.8
Redogörelse för användning av tekniskt stöd (i enlighet med artikel 78 i förordning (EU)
nr 508/2014) ................................................................................................................................... 88
5 Specifik information om integrerad territoriell utveckling.................................................. 90
5.1
Information om genomförandet av lokalt ledd utveckling ................................................. 90
5.1.1 En redogörelse för strategin för lokalt ledd utveckling (i enlighet med artikel 60 i
förordning (EU) nr 508/2014) ....................................................................................................90
5.1.2 Kriterier som kommer att användas för urval av fiske- och vattenbruksområden (i
enlighet med artikel 18.1 g i förordning (EU) nr 508/2014) ......................................................94
5.1.3 En förteckning över de urvalskriterier som används för lokalt ledda
utvecklingsstrategier (i enlighet med artikel 18.1 h i förordning (EU) nr 508/2014 .................94
5.1.4 En klar redogörelse för rollfördelningen mellan fiskets lokala aktionsgrupper, den
förvaltande myndigheten och det utsedda organet vad gäller alla uppgifter som avser
genomförandet av den lokalt ledda utvecklingsstrategin (i enlighet med artikel 18.1 m ii i
förordning (EU) 508/2014) ......................................................................................................102
5.1.5 Information om förskottsbetalningar till fiskets lokala aktionsgrupper (i enlighet med
artikel 18.2 i förordning (EU) nr 508/2014) .............................................................................103
5.2 Information om integrerade territoriella investeringar (i enlighet med artikel 36 i förordning
(EU) nr 1303/2013) ...................................................................................................................... 103
6. Uppfyllande av förhandsvillkor (i enlighet med artikel 55 i förordning (EU) nr 1303/2013105
2
6.1 Relevanta förhandsvillkor och bedömning av hur det uppfyllts ............................................ 105
6.1.1 Tabell: Relevanta EHFF-specifika förhandsvillkor och bedömning av hur de uppfyllts 105
6.1.2 Tabell: Relevanta allmänna förhandsvillkor och bedömning av hur de uppfyllts ..........129
6.2 Redogörelse för de åtgärder som ska vidtas, ansvariga organ och tidtabell för deras
genomförande ............................................................................................................................... 163
7. Beskrivning av resultatramen enligt artikel 22 och bilaga II till förordning (EU) nr
1303/2013 .................................................................................................................................... 164
7.1 Tabell: Resultatram (i euro) ................................................................................................... 164
7.2 Tabell: Motivering av valet av aktivitetsindikatorer som ska tas med i resultatramen .......... 167
8 Finansieringsplan (i enlighet med artikel 20 i förordning (EU) nr 1303/2013 och med
kommissionens genomförandeakt som avses i artikel 16.2 i förordning (EU) nr 508/2014)174
8.1
Sammanlagt bidrag från EHFF som planeras för varje år, i euro .................................... 174
8.2
EHFF-bidrag och medfinansieringsandel för unionens prioriteringar, tekniskt stöd och
annat stöd (i euro) ......................................................................................................................... 175
8.3
EHFF-bidrag till de tematiska målen för europeiska strukturoch investeringsfonderna179
9 Övergripande principer ......................................................................................................... 179
9.1. Redogörelse för åtgärder som ska vidtas för att beakta principerna i artiklarna 5, 7 och 8 i
förordning (EU) nr 1303/2013. .................................................................................................... 179
9.1.1Främjande av jämställdhet mellan kvinnor och män samt icke-diskriminering (artikel 7 i
förordning (EU) nr 1303/2013) .................................................................................................... 180
9.1.2 Hållbar utveckling ...........................................................................................................180
9.2
Uppgifter om det preliminära stödbeloppet för klimatförändringsmål (i enlighet med
artikel 18.1 a i förordning (EU) nr 508/2014) .............................................................................. 182
10
Utvärderingsplan (i enlighet med artikel 56 i förordning (EU) nr 1303/2013 och
artikel 18.1 j i förordning (EU) nr 508/2014) .......................................................................... 183
Strategi .....................................................................................................................................193
11 Arrangemang för genomförande av programmet (i enlighet med artikel 18.1 m i
förordning (EU) nr 508/2014) ................................................................................................... 195
11.1 Myndigheter och förmedlande organ ................................................................................... 195
11.2 Redogörelse för övervaknings- och utvärderingssystemen .................................................. 197
11.3 Övervakningskommitténs allmänna sammansättning .......................................................... 199
3
11.4 Sammanfattande beskrivning av de informations- och PR-åtgärder som ska vidtas ........... 201
12 Information om de organ som har hand om genomförandet av systemet för kontroll,
inspektion och tillsyn (enligt artikel 18.1 o i förordning (EU) nr 508/2014) ........................ 203
12.1 Organ som genomför systemet för kontroll, inspektion och tillsyn ..................................... 203
12.2 Kort redogörelse för tillgängliga personalresurser och ekonomiska resurser för kontroll,
inspektion och tillsyn ................................................................................................................... 204
12.3 Huvudsaklig tillgänglig utrustning, i synnerhet antal fartyg, flygplan och helikoptrar ...... 205
12.4 Förteckning över utvalda verksamhetstyper ........................................................................ 205
12.5 Koppling till de prioriteringar som kommissionen fastställt i enlighet med artikel 20.3 i
EHFF 210
13
Datainsamling (i enlighet med artikel 18.1 p i förordning (EU) nr 508/2014) .......... 216
13.1
Allmän beskrivning av planerade datainsamlingsåtgärder under perioden 2014-2020216
13.2
Redogörelse för datalagringsmetoder, datahantering och användning av data ...... 217
13.3 Redogörelse för hur man vill uppnå sund ekonomisk och administrativ förvaltning
inom datainsamling .................................................................................................................... 218
8 Finansieringsinstrument (i enlighet med del två avdelning IV i förordning (EU) nr
1303/2013) ................................................................................................................................... 219
4
CCI
Titel
Version
Första året
Föregående år
Stödberättigande från
Stödberättigande till
Kommissionens beslut nr
Datum för kommissionens beslut
1 Utformningen av det operativa
programmet och partnernas delaktighet
1.1 Utformningen av det operativa programmet och
partnernas delaktighet (i enlighet med artikel 17.2 i
förordning (EU) nr 508(2014)
Programutkastet har förankrats med berörda parter i flera steg. Som stöd för att kunna välja
åtgärder i programmet har regeringen inhämtat ett s.k. tekniskt underlag för nytt havsoch
fiskeriprogram (TUFF) från Jordbruksverket och Havs- och vattenmyndigheten. Uppdraget gick
ut på att myndigheterna, baserat på sina erfarenheter från programperiod 2007 – 2013 och med
beaktande dels av regeringens målsättning om ett resurseffektivt och miljömässigt hållbart fiske,
dels av SWOT-analysen och miljökvalitetsmålen, skulle föreslå vilka åtgärder som borde ingå i det
svenska fiskeriprogrammet. Kompletteringar till TUFF har inhämtats avseende de förändringar
som skett under förhandlingarna om det nya EU-regelverket.
I arbetet med det tekniska underlaget deltog Havs- och vattenmyndigheten, länsstyrelserna och
fiskeområdena. Under arbetet fördes också en dialog med andra intressenter. Information om
arbetet med det tekniska underlaget fanns tillgänglig på Jordbruksverkets webbplats. Vidare lades
information ut på Facebooksidan Fiskeriprogram 2014–2020. Där har det funnits möjlighet för
alla inom näringen och andra intressenter att skriva sina idéer och synpunkter om nästa havsoch
5
fiskeriprogram. Inom vattenbruket fördes dialogen under fem träffar i samband med att den
svenska strategin för vattenbruket togs fram. Mer information om detta finns på
www.svensktvattenbruk.se. För fisket skapades en särskild referensgrupp som träffades en
heldag. Där deltog representanter från fisket, organisationer, producentorganisationer,
miljöorganisationer och universitet.
Under hösten 2012 hölls ett referensgruppsmöte om förslagen till åtgärder. Ett 30-tal
organisationer var inbjudna. På mötet diskuterades alla åtgärdsförslag och intressenterna fick
lämna sina synpunkter. De hade också möjlighet att skicka in sina synpunkter skriftligt till
Jordbruksverket. Alla fiskeområdesgrupper fick möjlighet att lämna in skriftliga synpunkter på
förslaget till utformning av just fiskeområdena.
Departementet arrangerade under våren 2013 ett samråd med ledamöterna i
övervakningskommittén för perioden 2007–2013 för att ytterligare förankra programarbetet. Vid
detta möte efterfrågades framför allt mer fokus på:





Samordning med landsbygdsprogrammet och förenkling för kunden
Strategi för vattenbrukets utveckling
Främjande av konkurrenskraft och understöd av god förvaltning
Behov av strukturomvandling
Ökning av förädlingsvärdet på produkterna
Den viktigaste slutsatsen av samrådet var att mötesdeltagarna tryckte på vikten av att fonden inte
bara ska användas för förvaltningsåtgärder som myndigheterna genomför utan också för åtgärder
som kan komma enskilda företag till godo. Detta menade deltagarna borde framgå tydligare av
SWOT-analysen. Departementet konstaterade att det handlar om att finna en lämplig balans
mellan målsättningen att skapa hållbar förvaltning och målsättningen att främja företagande och
inte att skapa antingen en företagsfond eller en myndighetsfond.
Under sommaren 2013 bestämdes inom Regeringskansliet vilka åtgärder som skulle ingå i det nya
havsoch fiskeriprogrammet. Detta resulterade i ett första programutkast. Programutkastet
presenterades för programmets berörda målgrupper vid ett öppet samråd i november 2013.
Samtliga deltagare fick och utnyttjade möjligheten att såväl muntligen som skriftligen framföra
synpunkter på programutkastet. Miljöorganisationerna betonade vikten av att det nationella
programmet präglas av samma miljöfokus som Sverige haft under förhandlingarna om det nya
EU-regelverket för den gemensamma fiskeripolitiken och den Europeiska havsoch
fiskerifonden (EHFF). Överlag var miljöorganisationerna nöjda med ansatsen i det
programutkast som presenterades vid samrådet. Representanter för fiskerinäringen, vattenbruket
och de lokalt ledda fiskeområdena samt länsstyrelserna framförde önskemål om vissa justeringar
av urvalet av åtgärder för att bättre ta hänsyn till näringens intressen. Flera efterlyste mer fokus på
möjligheter till diversifiering, investeringar i vattenbruket och småskalig förädling. Dessa och
andra önskemål har beaktats av departementet som under våren 2014 kompletterade
programutkastet med ytterligare åtgärder för att tillgodose de behoven som näringen framförde
under samrådsmötet.
Ett slutligt programutkast presenterades vid ett sista remissmöte under januari 2015 som ett sista
led i processen med att färdigställa ett programförslag som kan skickas till Europeiska
kommissionen för godkännande. Programutkastet omfattade alla delar av programmet, inklusive
finansiell fördelning av programbudgeten, milstolpar och mål.
6
Ansvarmyndigheter inom åtgärderna datainsamling och fiskerikontroll har kontinuerligt varit
involverade i utvecklingen av dessa åtgärder. Med dessa instanser har diskussioner förts om
möjliga handläggningsförfaranden, vilka instanser som ska vara stödsökanden och möjligheter till
nationell samordning, exempelvis genom NC för datainsamlingen och ansvarsmyndigheter för
fiskerikontroll.
Landsbygdsdepartementet har haft huvudansvaret för framtagningen av det nya havsoch
fiskeriprogrammet och för att bestämma programmets inriktning genom att politiskt prioritera
vilka åtgärder som ingår i programmet. Departementet har lett arbetet med framtagningen av
programmet genom att bl.a. ge Jordbruksverket i uppdrag att bistå regeringen med tekniskt
expertis gällande programskrivningen. I och med att Landsbygdsdepartementet upphörde fr.o.m.
1 januari 2015 har de flesta frågor som tillhört departementet flyttats till Näringsdepartemetet
däribland havsoch fiskeriprogrammet. Jordbruksverket lyder därmed numera under
Näringsdepartementet och ansvarar för genomförandet av programmet.
1.2 Förhandsutvärderingens resultat (i enlighet med
18.1b ii i förordning (EU) nr 508/2011
1.2.1
Redogörelse för förfarandet för förhandsutvärdering
Jordbruksverket fick under oktober 2012 ett regeringsuppdrag att bilda ett sekretariat för
utvärderingarna av landsbygdsprogrammet samt havsoch fiskeriprogrammet. Sekretariatet ska
säkerställa att utvärderingarna genomförs i enlighet med gällande förordningar och program.
Sekretariatet ska genomföra och ansvara för det löpande arbetet med bl.a. planering, samordning,
administration och upphandling av utvärderare.
Utvärderingssekretariatet genomförde en förenklad upphandling enligt lagen om offentlig
upphandling (LOU) och ingick avtal om förhandsutvärdering och strategisk miljöbedömning
med konsultföretaget Arne Svensson Professional Management AB.
En beslutsgrupp för utvärderingsarbetet bestående av representanter från
Landsbygdsdepartementet, Jordbruksverket, Havs- och vattenmyndigheten, samt Arne Svensson
Professional Management AB inrättades. En preliminär tids- och arbetsplan för
förhandsutvärderingen upprättades och det bestämdes att utvärderarens samtliga delleveranser
skulle redovisas både skriftligt och muntligt till beslutsgruppen. All kommunikation kring
förhandsutvärderingen går via utvärderingssekretariatet vid Jordbruksverket som därför fungerar
som samordnande kontaktlänk mellan utvärderare, Jordbruksverket, Havs- och
vattenmyndigheten och Landsbygdsdepartementet.
Arbetsplan för förhandsutvärderingen
Steg 1: SWOT-analys skickades till förhandsutvärderaren våren 2013. Förhandsutvärderaren
lämnade synpunkter på SWOT-analysen i slutet av maj 2013.
Steg 2a: Förhandsutvärdering av programmets interventionslogik. Utkast till programdokument
samt politiskt prioriteringsdokument (utan finansiell fördelning, angivna mål och indikatorer)
skickades till utvärderaren i början av sommaren 2013 med leverans av synpunkter till
departementet i början av augusti 2013.
7
Steg 2b: Förhandsutvärderaren lämnade utkast till en strategisk miljöbedömning (analys av
potentiella miljöeffekter på åtgärdsnivå och förslag på sätt att motverka negativa miljöeffekter
och optimera de positiva effekterna). Jordbruksverket (utvärderingssekretariatet) har sett till att
miljöbedömningen har remissbehandlats. Utvärderingssekretariatet skickade
remissammanställning av synpunkter från berörda miljömyndigheter, miljöorganisationer samt
övriga programmets målgrupper till departementet i början av mars 2014.
Steg 3: Utvärderingsplan, övervaknings- och utvärderingsstruktur samt förslag på indikatorer för
valda åtgärder skickades till förhandsutvärderaren hösten 2013 med leverans av synpunkter till
departementet också under hösten 2013.
Steg 4: Departementet skickade ett slutligt programutkast inklusive. angivna milstolpar, mål och
finansiell fördelning av programbudgeten till förhandsutvärderaren december 2014 efter avslutad
gemensamberedning inom Regeringskansliet. Förhandsutvärderaren lämnade slutlig återkoppling
i form av en separat förhandsutvärderingsrapport och en separat miljöbedömningsrapport (analys
av programmets miljöeffekter på programnivå och slutsatser om hur rekommendationerna i
utkastet till miljöbedömning beaktats) till Näringsdepartementet.
1.2.2
Översikt över förhandsutvärderarnas rekommendationer och
kort redogörelse för hur rekommendationerna ska åtgärdas
Ärende
Rekommendation
(fördefinierat av
kommissionen)
SWOT
Hur åtgärdades
rekommendationen, eller varför
beaktades den inte?
Rekommendation 1: Punktuppställningar av
Samtliga analysavsnitt har utvecklats och
styrkor, svagheter, hot och möjligheter måste kopplats tydligare samman med
vara kongruenta med analystexten.
identifierade behov (styrkor, svagheter, hot
Analystexten måste utgöra analys och inte bara och möjligheter).
redogöra för iakttagelser som gjorts. Analysen
bör innehålla resonemang om hur styrkorna
kan utnyttjas, hur möjligheterna kan tas tillvara,
hur svagheterna kan bemästras och hur hoten
kan adresseras.
Rekommendation2: Utvärderingsteamet
rekommenderar att alla stödåtgärder tillämpas
ur ett helhetsperspektiv och bedöms utifrån
samspelet ekosystem/ naturresurs/ ekonomisk
resurs. Därigenom kan exempelvis ett
“miljövänligt” fiske bli en konkurrensfördel i
det småskaliga fisket.
Denna aspekt hanteras av förvaltande
myndighet på ärendenivå med koppling till
utformningen och tillämpningen av
urvalskriterierna för programmets
stödåtgärder. Detta föranleder därför inga
justeringar i programtexten.
8
Interventionslogik
Förhandsutvärderingen har visat att
programmets interventionslogik är
rimlig givet de målsättningar som finns i
EU-regelverket. Förhandsutvärderingen
pekar emellertid på svårigheten att
bedöma förväntade effekter då den
traditionella resultatkedjemodellen inte
alltid är tillämplig eftersom sambandet
mellan åtgärd och effekt inte är
endimensionellt linjär. Vissa effekter
förutsätter att flera åtgärder genomförs
samordnat för att maximal effekt ska
uppstå, dvs. om en av dessa åtgärder
inte genomförs uteblir effekten även av
övriga åtgärder. Vidare påpekas också
att många av de åtgärder som föreslås är
nya i förhållandet till föregående
program, varför det empiriska
underlaget är begränsat. I utvärderingen
har särskilt lyfts fram värdet av att satsa
på åtgärder som främjar miljömässig
hållbarhet på lång sikt.
Det har varit en ambition att programmet
ska finansiera åtgärder som sammantaget
kan ge förväntade effekter. Exempelvis
stöds inte bara utvecklingen av nya
metoder i vattenbruket utan programmet
ska också kunna finansiera nya
entreprenörers inträde i sektorn och
investeringar i ny teknik. För att de resultat
som nås i forskningen ska kunna få ett
tillämpningsområde och bidra till
utvecklingen av det svenska vattenbruket
krävs det att satsningar som kan ge den
enskilde vattenbruksföretagaren mod att
etablera en verksamhet. Utgångspunkten är
att samtliga åtgärder kopplas till relevanta
indikatorer för att, såsom
förhandsutvärderaren påpekar, man ska
kunna genomföra en utvärdering av
programmet..
9
Utvärderingsplan,
övervaknings- och
utvärderings-struktur
Rekommendation 1:
Förhandsutvärderingen har visat behov
av förtydliganden. Den
omständigheten att det inte finns
någon internationell standard för
begreppsapparaten medför viss
begreppsförvirring. Vad menar vi när
vi pratar om effekter, resultat, osv? I
förhandsutvärderingen framgick också
att utvärderingsplanen bör kopplas till
övervaknings- och
utvärderingsstrukturen så att det klart
framgår vad man ska utvärdera, mot
vilket utgångsläge man ska göra det och
hur man i detta arbete ska använda
utvärderingsplanen
Rekommendationerna om att förtydliga
begreppsapparaten och strukturen har
beaktats genom en reviderad
utvärderingsplan. Beträffande
kommentarerna om indikatorernas
koppling till programmålen så kan
konstateras att det inte varit möjligt att
bestämma några mål innan programmets
budget beslutats. Först efter att havsoch fiskerifondsförordningen antagits
har fördelning av medel till
medlemsstaterna kunnat ske. Därefter
har nationell medfinansiering bestämts
Rekommendation 2: En annan
svårighet med att utvärdera
övervaknings- och
utvärderingssystemet är att samtliga
föreslagna indikatorer bygger på ett
linjärt, kausalt samband i betydelsen att
en åtgärd vidtas och att en effekt
uppstår till följd av den åtgärden. I
förhandsutvärderingen framhölls att
flera åtgärder i programutkastet endast
tillsammans med andra åtgärder leder
till önskad effekt och kan därför inte
utvärderas enskilt. För mycket fokus på
enskilda åtgärder kan därför leda fel.
Det är också svårt att aggregera
effekterna av enskilda åtgärder i
avsaknad av mål och delmål.
Beträffande rekommendationen om
behov av effektindikatorer som kan mäta
programmets resultat i ett större
sammanhang så kan det konstateras att
effektindikatorer inte krävs enligt
regelverket; kommissionen ska göra
effektutvärderingen själv.
Utgångspunkten är att det svenska
programmet ska följa EU-regelverket
och inte ha längre gående nationella
regler för uppföljning och utvärdering.
I förhandsutvärderingen lyftes fram att det
saknas effektindikatorer (mäter effekter av
programmets resultat i ett större sammanhang
och längre tidsperspektiv och ska
övergripande visa hur olika berörda sektorer
utvecklats under och efter programperioden).
Förhandsutvärderaren konstaterade att det
fortfarande finns krav på en
efterhandsutvärdering och att en sådan
förutsätter nationella effektindikatorer som
kan aggregeras på EU-nivå; det räcker inte
med resultatindikatorer.
Rekommendation 3: Utvärderingsteamet anser
att det är mycket viktigt att utvärderingsplanen Flödespilar inkluderas i figur 3 i bilaga 7
tydligt identifierar också själva processen för
som redogör för centrala aktörer inom
utvärderingen; inte bara ingående komponenter. uppföljnings- och
Processen kan presenteras i form av ett
utvärderingsverksamheten.
flödesdiagram, där sambandet mellan olika
komponenter i utvärderingsprocessen och hur
de påverkar varandra samt ansvarsfördelningen
mellan olika aktörer klart framkommer.
Övervakningssystemet, framtaget av
kommissionen, ligger till grund för den årliga
genomföranderapporteringen inom
programmet. De data som rapporteras här är ett
viktigt underlag för utvärderingen.
10
De utvärderingsämnen som presenteras i Bilaga
7 kräver i de flesta fall att ett system för
datainsamling och övervakning etableras först.
Rekommendation4: Utvärderingsteamet
rekommenderar att klara riktlinjer för
datainsamlingen inom övervakningen ges, så att
relevanta, av kommissionen specificerade
indikatorer, kan tillämpas. Systemet måste
preciseras tidigt i processen och detaljerad
information om tillämpningen distribueras.
Progrmmets strategi och
struktur
De riktlinjer och system som efterfrågas
byggs in i de systemstöd som nu utvecklas
av förvaltande myndighet inför
programimplementeringen. Systemen byggs
utifrån kommissionens krav på en
gemensam uppföljnings- och
utvärderingsstruktur, samt de krav som
finns för insamling av ärendeuppgifter och
elektronisk lagring av data.
Rekommendationen föranleder därför inte
någon justering i programtexten.
Rekommendation: Utvärderingsteamet
Samverkan mellan myndigheterna som
rekommenderar att Havs- och
medverkar i programmets genomförande
Vattenmyndigheten, som ansvarar för EUBSR sker på förvaltande myndighetens initiativ.
programmets miljöpåverkan, bör vara den
Detta har skett under programmets
myndighet, som har ansvar för att säkerställa
utformning och kommer att fortsätta under
samverkan mellan de olika instrumenten och
programmets genomförande.
deras tillämpning.
Myndigheterna med särskilt ansvar inom
programmets genomförande tillses enligt
kravet i art. 123 i den fondgemensamma
förordningen.
En bredare sammansättning av
övervakningskommittén för havsoch
fiskeriprogrammet är också ett sätt att
försäkra exempelvis att de nödvändiga
länkarna gällande programmets
.tillämpningsområde och genomförandet av
Östersjöstrategin kommer till stånd.
Planerade åtgärder för
programimplementeringen
Under avsnitt 11 i havsoch
rekommenderar en komplettering till den text fiskeriprogrammet listas de myndigheter
och de illustrationer som redan existerar, för att och förvaltande organ som ingår i
visa vilka uppgifter som ligger på de olika
programmets genomförandestruktur.
parterna och sambandet mellan dessa. Detta kan Myndigheterna arbetar i ett gemensamt ITske i ett flödesdiagram, för att exempelvis visa system vilket undviker behov av enskilda
vilket organ som har ansvar för vilken
rapporteringar. Informationen om
information och vem som rapporterar till vem. myndigheternas och förmedlande organens
särskilda uppgifter framgår av regelverket,
dvs den fondgemensamma förordningen,
EHFF och av förordningen (1994:1716)
om fisket, vattenbruket och fiskenäringen.
11
Åtgärder för att främja
jämställhet, hållbar
utveckling och motverka
diskriminering
rekommenderar att man försäkrar sig om att
jämställhetsaspekter och ickediskrimineringsaspekter beaktas vid
programimplementeringen. Detta bör kunna
visas vid rapportering mot adekvata kriterier.
Havs- och fiskeriprogrammets utformning
och genomförande sker inom institutionella
och rättsliga rammar för involvering av
organ som ansvarar för att främja lika
behandling och jämställdhet. Detta
bekräftas i programtexten genom
hänvisningar under avsnittet för relevanta
allmänna förhandsvillkoren. När det gäller
rapportering kopplad till de horisontella
principerna utgör dessa en del av den årliga
genomföranderapporten av det operativa
programmet. Rekommendationen
föranleder därför inte någon justering i
programtexten.
2 SWOT-analys och kartläggning av
behov (i enlighet med artikel 18.1 i
förordning (EU) nr 508/2014)
2.1 SWOT-analys och kartläggning av behov
.
Unionens EHFF-prioritering
Starka sidor
UP1. Främjande av ett hållbart, resurseffektivt,
innovativt, konkurrenskraftigt och kunskapsbaserat fiske





God nischad yrkeskunskap och bra utgångsläge
för vidareutveckling (produkter, kompetenser och
samarbeten)
Medvetna konsumenter, som efterfrågar
innovativa och miljöanpassade alternativ
Tillgänglig expertkompetens
Fisk är bra och nyttig mat
Yrkesskickliga fiskare
Det finns ett stort nationellt intresse av att förbättra
miljön och det finns en vilja att fisket ska utföras på ett
ekologiskt, ekonomiskt och socialt hållbart sätt. Många
konsumenter är medvetna och efterfrågar miljöanpassade
alternativ. Sverige har dessutom som medlemsstat i EU en
högt ansedd miljömedvetenhet. Det är en styrka att
12
miljömässigt hållbara produkter efterfrågas då detta kan
leda till höga priser och ökad lönsamhet för näringen.
Detta förstärks ytterligare av den omständigheten att fisk
är nyttig mat. Utvecklingspotentialen är stor och det är en
styrka att det i Sverige finns en hög kompetens bland
forskare på fiskets område; genom att skapa mötesplatser
för forskare och företagare kan ny kunskap spridas och
appliceras inom fisket i riktning mot ett mer miljömässigt
hållbart fiske.







Svaga sidor
Svårigheter att testa och kommersialisera
innovationer
Bristande kunskap om bland annat IT, relevanta
bestämmelser, företagsekonomi.
Olika uppfattning om problembild kan leda till
bristande förståelse mellan fiskare, forskare och
myndigheter
Dåligt utbud för vidareutbildning
Regelverkens komplexitet och oförutsägbarhet
Hög medelålder och låg generationsväxling
Otillräckliga vandringsvägar för fisk
Som det ser ut idag är det vanligt med låg förädlingsgrad
och små vinstmarginaler bland företagande inom
yrkesfisket. Det finns mycket goda idéer och viljor men i
många fall brister det kunskapsmässigt när det kommer till
IT, relevanta bestämmelser och företagsekonomi. Det
behövs ett större utbud för möjligheten att vidareutveckla
och vidareutbilda sig för yrkeskåren. Den expertkunskap
som finns bland forskare är inte alltid lättillgänglig för
företagen som kan ha svårt att ta till sig den senaste
kunskapen om nya och bättre metoder. Detta kan vara en
orsak till att forskare, fiskare och myndigheter ibland
”talar förbi varandra”. En annan orsak till att det kan
uppstå svårigheter i kommunikationen mellan dessa
grupper är att grupperna har olika utgångspunkter för sin
bedömning av hur omvärlden ser ut och vilka problem
som finns. Detta kan leda till att det inte heller finns
någon samsyn om vilka lösningarna är.
En annan svaghet är att det finns mycket kunskap inom
särskilt yrkesfisket som riskerar att gå förlorad på grund av
dålig återväxt och en hög medelålder. Det finns inte längre
någon till vilken det är naturligt att föra vidare kunskap.
Vandringsmöjligheterna för fisk i rinnande vatten måste
förbättras för att Sverige ska leva upp till bl. a. nationella
13
miljökvalitetsmål (ex. Levande sjöar och vattendrag). Sådana
förbättringsåtgärder är dessutom väsentliga för att
säkerställa att målen i flera av unionens direktiv och
förordningar uppnås. Det gäller t.ex. vattendirektivet, artoch habitatdirektivet och rådets förordning (EG) nr
1100/2007 om åtgärder för återhämtning av beståndet av
europeisk ål (ålförordningen). Detta gäller både
uppströms- och nedströmsvandring som ofta sker i
samband med fiskarnas reproduktion. Förekomsten av
faunapassager kan vara avgörande för att vattendrag ska
kunna uppnå god ekologisk status enligt vattendirektivets
bedömningsgrunder, samtidigt som fungerande
vandringsvägar kan bli ett vanligt åtgärdskrav vid
miljöbedömning av vattenverksamheter i rinnande vatten.




Möjligheter
Mot bakgrund av att det finns en bristande förståelse
mellan fiskare, forskare och myndigheter är det viktigt att
ta tillvara möjligheten det innebär att skapa bättre och
djupare förståelse. Om fler aktörer i livsmedelskedjan får
större förståelse kan detta också innebära att fler känner
ansvar för ett resurseffektivt fiske. En sådan utveckling
skulle naturligt föra med sig ett ökat intresse för hållbart
fiske, såsom ett mer aktivt deltagande i utformning av
ekosystemanpassade förvaltningsformer och utveckling
och användning av selektiva och predatorsäkrade
fiskeredskap. Ett sådant skifte mot ökad hållbarhet kan
medföra att yrkesfisket får ett bättre anseende och blir en
mer attraktiv näring.

Hot
Ökat samarbete för att utbyta kunskap, förbättra
och fördjupa förståelsen mellan fiskare, forskare
och myndigheter
Ökat fokus på selektivt fiske och selektiva och
predatorsäkrade fiskeredskap
Bättre lönsamhet kan öka intresset att arbeta i
sektorn och medför i sin tur en föryngring av
yrkeskåren
Bättre förvaltning genom nya,
ekosystemanpassade förvaltningsformer, såsom
förvaltningsplaner för flerartssystem


Miljöhot och klimatförändringar (övergödning,
miljögifter, invasiva arter, klimat-mismatch, m.m.)
Svaga fiskbestånd och fiskestopp
Minskade fångster och därmed försämrad
lönsamhet p.g.a. säl- och skarvangrepp
14




Bristande intresse för kompetensutveckling eller
samarbete
Höga investeringskostnader och högt risktagande
kan hämma utvecklingen
Att fiskeflottans kapacitet förändras så att det kan
påverka resursen negativt
För näringen oförutsägbara ändringar av
bestämmelser med kort tid till
verksamhetsanpassning
Sveriges årliga flottrapport för 2014 identifierar endast
eventuell överkapacitet inom det svenska småskaliga fisket
(fartyg under 12m). Flottans kapacitet måste övervakas
kontinuerligt för att detektera eventuella förändringar som
kan utgöra hot mot fiskbestånden. Snabba förändringar i
omvärlden, såsom miljögifter, överfiske,
klimatförändringar och det omgivande regelverket
påverkar bestånden men självklart också fångsterna. Om
sådana hot inte bemöts i tid och fångsterna minskar
påverkas lönsamheten för yrkesfisket men även för
beredningsindustrin som är beroende av en kontinuerlig
tillgång till fiskprodukter. Beredningsindustrin kan behöva
importera råvara i ökad omfattning, vilket är kostsamt och
kan få effekter på möjligheten att konkurrera på
marknaden.
 Med utgångspunkt i SWOT-analysen med
koppling till unionsprioritering 1 kan man
identifiera tydliga behov såsom: Behov av att
minska fiskets samt havsanknutna verksamhetens
inverkan på den akvatiska flora och fauna genom
att skapa en hållbar förvaltning och genomföra
bevarandeåtgärder enligt EU:s ramdirektiv för
vatten (WFD) och havsmiljödirektiv (MSFD)
samt exempelvis EUSBSR, HELCOM och
OSPAR. Det finns ett tydligt behov av att stödja
Kartläggning av behov på
utvecklingen av selektiviteten i fisken samt av
grundval av SWOT-analysen
rovdjursäkra fiskeredskap. Den nödvändiga
övergången till ett fiske som bevarar fiskbestånd
över biomassanivåer som kan ge maximall hållbar
avkastning och landningsskyldighet kräver också
större selektivitet och ökar behovet av att
förbättra hanteringen av oönskade fångster
ombord givet att det inte finns fullt selekterande
fiskeredskap (kontextindikatorer 5a, 5b, 10a, 10b).

Behov av att anpassa eventuell överkapacitet inom
fisket (se samtliga kontextindikatorer för UP1).
15
SWOT-analysens
överensstämmelse med den

Genomförandet av landningsskyldighet kräver
stöd till system för överlåtelse av fiskemöjligheter.
(kontextindikatorer 1a, 1bb, 1c).

Behov av förbättrad infrastruktur i hamnar som
en följd av införandet av landningsskyldigheten.
Behov av bättre kontroll vid hamnarna samt
hantering av den oönskade fångsten

Behov av att locka näringens intresse till ett ökat
kunskapsbyggande genom bättre anpassat utbud
för vidareutveckling. Behov av ökad kunskap hos
yrkesfiskare om regelverket, fartygsutrustning, IT,
fiskeriförvaltningen, forskningsresultat och
utvecklingen gällande fiskeredskap samt
arbetsmetoder inom yrkesfisket som minimerar
dess miljöpåverkan så att man ska kunna nå målet
om hållbar utveckling. Att öka konkurrens- och
utvecklingsförmågan genom nya yrkeskunskaper
och livslånglärande är nödvändigt även med
tanken på att andra åtgärder inom programmet är
beroende av att yrkesfiskare skaffar sig
förkunskaper och information om vetenskaplig
forskning inom området. Att främja
informationsutbyte och bygga broar mellan
näringen, forskarvärlden och myndigheterna är
nödvändigt för att skapa samsyn och insikt i hur
man kan uppnå ett långsiktigt hållbart fiske
(kontextindikatior 3).

Behov av att förstärka möjligheterna, framförallt
för det småskaliga fisket, att stå emot
svårigheterna såsom försämringar i fiskbestånden.
Yrkesfiskare kan bli mindre sårbara genom att få
möjlighet att ägna sig åt kompletterande
aktiviteter och därmed få flera ben att stå på.

Behov av att långsiktigt förstärka yrkesfiskets
konkurrenskraft och utvecklingsmöjligheter så att
det blir ett mer lönsamt och attraktivt yrke för
yngre generationer. Detta bedöms kunna ske
genom satsningar inom innovation och möjlighet
att både diversifiera och utveckla förädlingen av
fångsterna samt processer som ökar värdet av
dessa produkter (kontextindikator 2, 6, 8a, 8b).
N/A
16
fleråriga nationella strategiska
planen för vattenbruket
SWOT-analysen identifierar möjligheterna att utveckla
ett fiske med lägre grad av miljöpåverkan. En adaptiv
fiskförvaltning som baseras på flerartsmodeller ökar
SWOT-analysens
möjligheterna för bättre och mer träffsäker
överensstämmelse med
implementering av skyddsoch bevarandeåtgärder i
utvecklingen mot god miljöstatus
marina miljöer. I förvaltningsplaner för olika
genom utarbetande och
fiskbestånd kommer skyddade områden med särskild
genomförande av ramdirektiv
fiskereglering att bli ett viktigt verktyg för att minska
om en marin strategi
fiskets miljö- och beståndspåverkan.
SWOT-analysen har visat att yrkesfisket behöver bli
lönsammare för att sysselsättningsgraden inom yrket ska
kunna stå sig. Möjlighet till utbildning och
vidareutveckling är viktiga redskap för ett framgångsrikt
företagande. Företagen måste kunna vara lönsamma för
att finnas kvar samtidigt som detta blir avgörande för att
en ny generation ska vilja ta över efter de äldre som slutar.
Sysselsättningen i små kustsamhällen är många gånger
starkt knuten till det småskaliga fisket vilken även
förstärker behovet av att stödja detta segment så att det
kan leva kvar.
Specifika behov avseende
sysselsättning, miljö,
begränsning av och anpassning
till klimatförändring samt
innovationsfrämjande
När det gäller miljön så är beståndsituationen avgörande
för huruvida fisket kan fortsätta att vara lönsamt
framöver. Bestånden är en del av ekosystemen som
behöver skyddas som helhet. Fiskets påverkan på den
akvatiska miljön måste minskas men även andra aktiviteter
och näringsverksamheter knutna till dessa ekosystem kan
behöva regleras för att åstadkomma ett bra skydd för
dessa värden.
Klimatförändringarna kan ha effekter på fiskbestånden.
Behovet av att anpassa fisket till dessa eventuella
förändringar blir en naturlig följd. En adekvat anpassning
av fiskeverksamheten utifrån ändringarna i miljön kan
minska dess effekter. Att kunna stödja fisket med
möjlighet till omställning av sin verksamhet är därför
viktigt.
Övergången till ett fiske som bevarar fiskbestånd över
biomassanivåer som kan ge maximall hållbar avkastning
samt införandet av landningsskyldighet sätter stora krav på
innovation vad gäller framförallt utveckling av selektiva
redskap. Innovation och forskning som leder till bl.a. nya
arbetsmetoder och utrustningar kan både minska fiskets
negativa påverkan på bestånden och också öka
lönsamheten i yrket utgör tydliga behov.
17
Starka sidor
UP2. Främjande av ett hållbart, resurseffektivt,
innovativt, konkurrenskraftigt och kunskapsbaserat
vattenbruk



Nationell och internationell politisk vilja att
utveckla ett hållbart vattenbruk
Expertkompetens inom flera olika områden finns
tillgänglig
Drivna och innovativa aktörer
(vattenbruksföretag, forskare,
intresseorganisationer och myndigheter)
Det finns ett stort nationellt och internationellt intresse av
att utveckla ett hållbart vattenbruk, både i inlandet
(sötvatten) och vid kusten (saltvatten). Vattenbruket ska
bidra till ökad livsmedelssäkerhet på ett ekologiskt,
ekonomiskt och socialt hållbart sätt. Sverige har idag en
hög kompetens bland forskare vad gäller
vattenbruksrelaterade områden. Det finns också en positiv
syn på framtiden bland dagens vattenbruksföretagare.
Genom att skapa mötesplatser för forskare och företagare
kan ny kunskap spridas och appliceras inom vattenbruket.




Svaga sidor



Brist på riskkapital, svårt att hitta villiga investerare
i nya tekniska lösningar för vattenbruk
Kunskaps- och resursbrist hos både
vattenbruksföretagare och myndigheter
Hög medelålder bland experter och företagare
Få veterinärer med god kunskap kring välfärd hos
akvatiska djur
Många och komplexa regelverk
Hög administrativ kostnad och börda
Långa handläggningstider vid tillståndsprövning
Kostnaderna för att börja med vattenbruk är höga och det
kan vara svårt att finna riskkapital. Särskilt svårt kan det
vara att finna riskkapital för att köpa in nya och
kommersiellt, obeprövade maskiner eller utveckla nya
metoder.
Den expertkunskap som finns bland forskare är inte alltid
lättillgänglig för företagen som därför kan ha svårt att ta
till sig den senaste kunskapen om nya och bättre metoder
för exempelvis mindre negativ miljöpåvekan och bättre
djurvälfärd.
18
Då medelåldern är hög hos både experter och
vattenbruksföretagare finns risken att viktig kunskap
förloras om inte kunskapsöverföring sker till yngre
kollegor.
 Ny kunskap för hållbar foderproduktion, ökad
djurvälfärd och minskad negativ miljöpåverkan
 Ett ökat intresse och medvetenhet om vattenbruk
hos allmänheten kan skapa efterfrågan på
vattenbruksprodukter
 Regional utveckling, fler företag och ökad
sysselsättning
 Utbildningsinsatser för myndigheter, veterinärer
och näringen
 Att skapa mötesplatser mellan företagare, forskare,
intresseorganisationer och myndigheter
 Utveckla vattenbruket både i sötvatten och
saltvatten genom odling av fler vattenlevande
organismer
Ny kunskap och innovativa metoder vad gäller
foderproduktion, djurvälfärd och miljöpåverkan kan göra
att vattenbrukets produkter blir ett mer hållbart alternativ i
jämförelse med andra liknande produkter.
Möjligheter
Nytt foder som inte är baserat på foderfisk från hotade
fiskbestånd medför en högre trovärdighet för vattenbruk
hos konsumenterna.
En ökad kunskap ger större möjligheter till att öka
allmänhetens kunskaper och intresse av vattenbruk vilket
kan skapa en ökad efterfrågan på vattenbrukets produkter.
Genom att skapa mötesplatser för företagare, forskare,
intresseorganisationer och myndigheter kan samarbetet
fördjupas mellan parterna och en ökad förståelse för
varandras problem uppnås.
Fler, för Sverige nya, vattenbruksarter kan odlas både i
inlandet och vid kusten. Gös och abborre är inhemska
sötvattensarter som idag odlas i mycket liten
utsträckning. Andra arter som tilapia kan odlas i slutna
system. Forskning pågår om odling av saltvattensarter
som piggvar, havskatt och hummer, samt olika former
av tång och alger.
19




Hot
Bristande intresse för kompetensutveckling och
samarbete
Lågt förtroende för svenskt vattenbruk om
problem kring miljö- och smittskydd inte åtgärdas
Höga etableringskostnader och höga risker för
vattenbrukaren
Aktioner av djurrättsaktivister utförs som följd av
okunskap och kan medföra stor skada för
vattenbrukaren, vattenbruksdjuren och de vilda
bestånden
Ett minskat intresse för kompetensutveckling eller
samarbete mellan företagare, forskare,
intresseorganisationer och myndigheter kan leda till ett
avstannande i utvecklingen av ett hållbart vattenbruk. Om
utvecklingen av ett hållbart vattenbruk avstannar kan det
leda till ett minskat intresse hos konsumenter för
vattenbrukets produkter. Ett minskat intresse och
okunskap hos allmänheten kan leda till en försämrad
tillgång på riskkapital för företagen vilket också gör det
svårare att starta eller utöka sitt vattenbruksföretag.
Med utgångspunkt i SWOT-analysen med koppling till
unionsprioritering 2 kan man identifiera tydliga behov
såsom:

Behov av att minska vattenbrukets påverkan på
miljön genom att bl. a. öka resurseffektiviteten,
minska riskerna för smitning av odlade arter som
kan konkurrera med vida beståndet samt öka
skyddet för att undvika att vilda bestånd drabbas
av smittor vilket därmed bidrar till att bevara den
biologiska mångfalden (kontextindikator 5). Detta
gäller både vattenbruk i sötvatten och saltvatten.

Behov av kapital för att utveckla nya hållbara
produktionsmetoder som minskar miljöpåverkan
och ökar djurvälfärd samt ny hållbar
foderproduktion

Behov av kompetensutveckling för näringen,
veterinärer och myndigheterna. Behov av att locka
näringens intresse till ett ökat kunskapsbyggande
genom bättre anpassat utbud för vidareutveckling
samt bättre forum för informationsutbyte mellan
näringen, och forskarvärlden. Behov av ökad
kunskap hos vattenbrukare om regelverket,
forskningsresultat och utvecklingen gällande
20
produktionsmetoder som minimerar
miljöpåverkan. Att öka konkurrens- och
utvecklingsförmågan genom nya yrkeskunskaper
och livslånglärande är nödvändigt även med
tanken på att andra åtgärder inom programmet
som möjliggör olika investeringar i vattenbruk är
beroende av att vattenbrukaren skaffar sig
förkunskaper och information om vetenskaplig
forskning inom området.
SWOT-analysens

Behov av att förstärka vattenbrukets
konkurrenskraft och utvecklingsmöjligheter
genom bl. a. stöd till produktiva investeringar och
möjlighet till diversifiering (kontextindikator 1,2 3,
6a, 6b).

Behov av att utöka vattenbrukets produktion till
att omfatta odling av nya arter eller utveckling av
nya eller avsevärt förbättrade vattenbruks
produkter

Behov av stöd för vattenbrukare att hantera risker
som har stor ekonomisk påverkan för näringen
såsom kontroll och utrotning av sjukdomar,
investeringar i utrustning som skyddar odlingar
mot rovdjur samt i bättre djur- och smittskydd
som därmed minska antalet sjukdomsutbrott och
deras omfattning

Behov av startkapital till nya vattenbruksföretag
givet de höga etableringskostnaderna

Behov av att förbättra möjligheten för näringen
att både hitta lämpliga områden där ett långsiktigt
hållbart vattenbruk kan bedrivas med avseende på
ett miljö-, ekonomi- och socialt perspektiv och få
en snabbare hantering av tillståndsprövningen.
För detta ändamål bör stöd ges för kommunal
planering av vattenbruk.

Behov av att förbättra vattenbruksbilden hos
konsumenterna genom bl. a. förbättra
djurvälfärde inom vattenbruket, minska
användningen av läkemedel och vattenbrukets
inverkan på miljön.
I den fleråriga nationella strategiska planen för
vattenbruket sammanfattas SWOT-analysen för
vattenbruket som presenteras ovan. Överensstämmelsen
21
mellan SWOT-analysen och den fleråriga strategiska
planen för vattenbruket är god, eftersom stor hänsyn
tagits till SWOT-analysen vid framtagande av åtgärder
inom havsoch fiskeriprogrammet 2014-2020. Många av
målen i den fleråriga nationella strategiska planen för
vattenbruket kan uppnås helt eller delvis genom åtgärder i
havsoch fiskeriprogrammet. I den fleråriga nationella
strategiska planen för vattenbruket föreslås exempelvis
åtgärder som underlättar att vattenbruket inkluderas i den
fysiska planeringen på kommuner och regioner. I den
fleråriga nationella strategiska planen för vattenbruket
föreslås också åtgärder för att främja områden som nämns
under möjligheterna ovan (t.ex. kunskap om och
innovativa metoder för foderproduktion, hållbara och
alternativa foderråvaror, djurvälfärd och miljöpåverkan,
öka allmänhetens kunskap om och därmed efterfrågan på
vattenbruksprodukter och utvecklandet av
samverkansformer mellan t.ex. näring och forskning). Den
fleråriga nationella strategiska planen för vattenbruket
föreslår även åtgärder som bemöter de hot som
identifierats i SWOT-analysen.
SWOT-analysen identifierar behovet av att utveckla
hållbarhet inom vattenbruket i samtliga led av
SWOT-analysens
produktionen och i både sötvatten och saltvatten. Detta
gäller särskilt foderutveckling och minskat näringsläckage
från fiskodlingar i öppet vatten men även utveckling av
vattenbruk som bidrar med miljötjänster i form av
näringsretention vid odling av filtrerande
vattenorganismer eller alger.
SWOT-analysen har visat att hög medelålder bland
vattenbrukare är en svaghet som pekar på behovet av
föryngring inom branschen för att målet om en fortsatt
utveckling av ett hållbart vattenbruk ska kunna uppnås.
Givet potentialen för tillväxt inom branschen och den
positiva effekten detta kan ha på antal arbetstillfälle i
sektorn är det viktigt att ge stöd till entreprenörer på väg
in i vattenbruket.
När det gäller miljön så är det ytterst viktigt att begränsa
vattenbrukets påverkan på miljön. Risk för rymningar,
sjukdomsspridning till vilda bestånd, beroende av fiskmjöl,
användning av läkemedel och tillförsel av olika kemiska
ämnen till vattnet är några av de potentiella negativa
effekter på miljön som förknippas med vattenbruket.
Dessa problem förekommer i både sötvatten och
saltvatten. Dessa aspekter bör ligga i fokus och därmed
bör stöd ges till sektorn för investeringar med miljöfokus.
22
Klimatförändringarna kan förvärra tillståndet i
vattenmiljön och ha effekter på vattenbruket, bl. a. genom
att förvärra sjukdomsutbrott och dess spridning. Detta
kan exempelvis öka behovet av stöd för kontroll och
bekämpning av sjukdomsspridning. Att kunna stödja
vattenbruksföretagare med möjlighet till omställning av sin
verksamhet är därför också viktigt.
Behovet av att öka konkurrenskraften och skydda miljön
ställer stora krav på forskning och innovation vad gäller
framförallt utveckling av nya produktionsmetoder, nya
typer av foder med mindre andel fiskbaserade råvaror,
möjlighet att odla nya arter och utveckling av nya avsevärt
förbättrade produkter som betingar ett högre värde och
kan öka lönsamheten för företagaren.
Starka sidor
UP3. Främja genomförandet av den gemensamma
fiskeripolitiken.






Data Collection Framework (DCF) medför
standardiserad datainsamling
Internationellt kvalitetssäkringsarbete
Harmoniserad datainsamling inom regioner,
koordinerad insamling och samarbete mellan
medlemsstaterna
Tillgång till långa tidsserier av data
Sverige har bra tillgång till registerdata och är
därför ofta högt rankade i granskningsprocess av
datainsamling
Dagens teknik underlättar för utbyte av data och
fiskerikontroll
En standardiserad datainsamling som DCF säkerställer
och ger ett bra dataunderlag som kan användas till att
bygga på/upp långa datatidsserier, underlätta för utbyte av
data och förenkla för samarbeten både nationellt och
internationellt. En förbättrad och utvecklad fiskerikontroll
som dagens teknik kan erbjuda bidrar till bättre
kommunikation och samordning mellan myndigheter och
medlemsstater.
Svaga sidor



Brister i socioekonomiska data för vattenbruket
Datainsamlingen är ej anpassad till
ekosystemsansatsen
Tung administration
23



Stor komplexitet
Svårigheter eller motstånd till att anpassa sig till
nya metoder och ny teknik
Svårighet gällande genomförande av kontroller.
Datainsamlingen är idag inte anpassad till
ekosystemsansatsen och det finns brister i den
socioekonomiska datainsamlingen för vattenbruket. Att
driva datainsamlingen och fiskerikontrollen är en komplex
uppgift då man arbetar mot ett flertal direktiv samtidigt.
Det är också svårt att driva igenom de behov av
teknikutveckling inom fiskenäringen som behövs för en
utvecklad datainsamling och fiskerikontroll.

Möjligheter
En bredare datainsamling förenklar
metodutveckling
 Underlättar för uppföljning och sammanställning
 Internationell samverkan mellan experter och
nyttjande av data
 Långsiktigt hållbar förvaltning av bestånden med
hjälp av ekosystembaserad förvaltning
 Resultatinriktad insamling, driven av förvaltare
och slutanvändare av data
 Utveckling av ny teknik medför mer effektiv
fiskerikontroll
 Kontrollerna av att reglerna efterföljs bidrar till ett
hållbart nyttjande av bestånden, konkurrens på lika
villkor för yrkeskåren och förbättring av
yrkeskårens anseende
Insamling, bearbetning, förvaltning, analys och
rapportering av data gör det möjligt att samverka,
underlätta för uppföljningar och sammanställningar. Det
gör det möjligt att sammankoppla biologiska och
ekonomiska data, utvärdera vattenbrukets ekonomiska
situation och fiskets inverkan på den marina miljön samt
att utvärdera beredningsindustrins ekonomiska och sociala
situation. Samtidigt medför ett internationellt samarbete
mellan experter tillsammans med en bredare bas för
datainsamling gynnsamma förutsättningar för att nya
metoder för datainsamling utvecklas. Dessa nya metoder
kan innebära säkrare och mer effektivare sätt att utvärdera
olika förvaltningssätt och underlätta införandet av
ekosystembaserad förvaltning. I slutändan kan detta bidra
till en mer långsiktigt hållbar förvaltning av fiskbestånden.
I fråga om fiskerikontroll kan ny teknik ge bättre underlag
och bidra till en effektivare fiskerikontroll. Kontroll av att
24
reglerna i den gemensamma fiskeripolitiken följs bidrar till
ett hållbart nyttjande av fiskbestånden och att det blir
konkurrens på lika villkor för yrkeskåren. Samtidigt kan en
trovärdig och effektiv fiskerikontroll bidra till att förbättra
yrkeskårens anseende.







Hot
Fördelning av medel tar inte hänsyn till
utvecklingspotential och framtida
struktureringsbehov
Mismatch mellan insamlad data och verkligt
databehov
Felinriktad i jämförelse med nationell prioritering
Vid medelsbrist och prioriteringar hotas långa
tidsserier av data att brytas och viss kontroll
minskas
Låg acceptansnivå och motstånd hos yrkeskåren
Viss kontroll kan uppfattas som kränkande och
misstroendeingivande
Kriterierna för fördelning av medel till datainsamling är
utformade efter hur det ser ut idag vilket kan medföra en
otillräcklig medelsfördelning till datainsamling. Risken är
att man vid medelsbrist inte tar hänsyn till
utvecklingspotential och framtida struktureringsbehov.
Vidare finns det risk för att det uppstår missmatch mellan
insamlad data och det verkliga behovet. Vid medelsbrist
hotas även långa tidsserier av data att brytas och kontroll
minskas. Dessa kan vara väldigt viktiga komponenter för
ett hållbart nyttjande av fiskbestånden.
Regelverken upplevs som komplexa och oförutsägbara för
många i yrkeskåren. Om bristen på förståelse för
bestämmelser och regler är stor kan det medföra att
reglerna inte efterlevs. Vissa ändringar och kontroller kan
uppfattas som kränkande och misstroendeingivande.
Risken är då att det blir fortsatt låg acceptansnivå och
starkt motstånd hos yrkeskåren.
såsom:

Behov av bättre beståndsdata för anpassning till
och genomförande av den nya gemensamma
fiskeripolitiken.

Behov av bättre övervakning och långsiktiga
25
tidsserier av data som bl. a. kan upplevas
förtroendeinvande av yrkesfikarekåren och
därmed öka acceptans inom näringen.

Behov av en mer utvecklad och effektivare
kontrolloch tillsynsapparat som säkerställer god
regelefterlevnad av EU:s regler och krav på
kontroll (kontextindikator A1, A2).

Behov av förbättrad socioekonomisk data för
vattenbruket.

Behov av utveckla och förbättra systemen för
insamling och hantering av data som kan
underlätta tillämpningen för myndigheterna
(kontextindikator B1).


SWOT-analysens
Behov av att utveckla nya tekniker och metoder
för kontroll samt öka medvettenheten kring syftet
och behovet som kan ledda till större acceptans
inom branschen.
N/A
En fortsatt metodutveckling för datainsamlingen är viktig
för att leva upp till kraven på miljöövervakningen inom
havsmiljödirektivet. Det finns tydliga behov av ytterligare
SWOT-analysens
beståndsdata för att etablera referensvärden för
miljökvalitetsnormer för fisk. Datainsamlingen bedrivs
utvecklingen mot god miljöstatus också utifrån ett EU-gemensamt perspektiv där
informations- och kunskapsspridning stimuleras. En
effektiv fiskerikontroll säkrar också att fiskeregleringar
efterlevs och att fiskets miljö- och beståndspåverkan kan
kontrolleras.
Inom detta prioriterat område är de särskilda behov
gällande vattenmiljön mest relevanta. Åtgärder inom
datainsamling syftar till att skapa bättre underlag,
metoder och teknik som kan bidra till ett hållbart fiske
och vattenbruk, vilket har som utgångspunkt en
gynnsammare akvatisk miljö.
Brist på effektiv kontroll kan underminera målet om
ett hållbart fiske och om bekämpning av olagligt,
26
orapporterat och oreglerat fiske. Effektiv och
regelbunden kontroll utgör ofta ett incitament till att
regelverket följs.
Datainsamlingen kan även ha stor betydelse för
förståelse för och i samband med ett eventuellt behov
av anpassning till klimatförändringar som kan ha
direkt inverkan på fisket eller vattenbruket.
Starka sidor
UP4. Ökad sysselsättning och ökad territoriell
sammanhållning






Politisk vilja på EU-nivå att stärka lokalt ledd
utveckling
Politiskt stöd för hållbar utveckling
Starkt engagerade och kunniga aktörer och
partners i fiskeområdet
Stark lokal kännedom i fiskeområdet
Fiskesamhällen ligger lokaliserade i attraktiva
områden
Bra insyn i fiskets lokala tekniskt-strategiska
utvecklingsmöjligheter
Lokalt ledd utveckling (LLU) är en del av dagens
fiskeriprogram och har fått stöd genom inrättandet av ett
antal s.k. fiskeområden (jfr Leaderområden).
Fiskeområdena har en stark lokal kännedom och
dessutom engagerade fiskare med stort kunnande om fiske
och om området. Detta, jämte fokus på hållbar utveckling,
är en förutsättning för att föra ned ansvaret för förvaltning
och utveckling av lokala samhällen till lokala aktörer.
Fiskeområdena möjliggör att lokala aktörer inom en given
budgetram kan fatta beslut om utvecklingen inom sitt eget
område, något som är politiskt viktigt. Därtill kan lokalt
ledd utveckling också medföra att det skapas mötesplatser
för forskare och företagare, något som i sin tur kan främja
kunskapsutbyte och ökad förståelse mellan olika aktörer
inom fiskerinäringen. De regionala och lokala aktörerna
bör då vara involverade eftersom de har god insyn i de
tekniskt strategiska utvecklingsmöjligheter som finns.
Svaga sidor
Genom att dra nytta av det attraktiva läge som många
fiskesamhällen
idag
har
finns
också
stor
utvecklingspotential kring turismrelaterade verksamheter i
dessa områden
 Likviditetsproblem och dålig lönsamhet i
fiskerinäringen
27





Få och små aktörer
Låg status
Brist på riskkapital
Avsaknad av utvecklingsvisioner för fiskenäringen
Bristande framtidstro inom fisket
Det råder en uttalad brist på framtidstro inom fisket och i
synnerhet i områden som är beroende av fiske. Det finns
flera bidragande orsaker till det, såsom låg lönsamhet, att
flottan minskar och att yrkesfisket har låg status då det av
många uppfattas som skadligt för havsmiljön och
bestånden. Dessutom upplever många fiskare att det inte
finns några utvecklingsvisioner för fiskerinäringen och
många har svårt att anpassa sig till nya bestämmelser.
Sammantaget för detta med sig att nyrekryteringen är låg
och antalet aktörer är få. Svårigheterna att skapa
lönsamhet är en starkt bidragande orsak till att många
mindre samhällen som är beroende av fisket är på
tillbakagång. Det är därtill svårt att finansiera initiativ för
att vända på denna trend.




Möjligheter
Fiskeområdet som en samverkansplattform för
kommuner och fiskenäringen
Lokal samverkan
Ökad efterfrågan av upplevelseturism kan ge
ökade möjligheter till diversifiering
Att ta tillvara på mervärdet i ekosystem
Fiskeområdena utgör en viktig lokal samverkansplattform
som med stöd av medel från havsoch fiskerifonden kan
medföra att kommuner och fiskenäringen kommer
närmare varandra och kan utbyta kunskap och finansiera
initiativ för att stimulera den lokala ekonomin. Lokalt ledd
utveckling i fiskeområdena är en metod för att vända en
negativ utveckling i områdena och öka framtidstron.
Möjligheterna är stora att dra nytta av den ökade
efterfrågan på upplevelsebaserad och fiskerelaterad turism,
något som kan ge incitament att bevara till exempel
fiskelägen, hamnar och traditionell bebyggelse och
samtidigt ta tillvara mervärdet i ekosystemen. Det kan
även hjälpa till att öka statusen på näringen och ge större
avsättningsmöjligheter för lokalt förädlade produkter.
Detta kan innebära möjligheter för de fiskeföretag som
diversifierar sin verksamhet mot t.ex. vidareförädling och
fiskerelaterad turism. Lokalt ledd utveckling i
fiskeområden kan därtill få spridningseffekter på annan
verksamhet i den lokala ekonomin, såsom hotell- och
restaurangverksamhet.
28





Hot
Svaga fiskbestånd och fiskestopp
Miljöhot och klimatförändringar (övergödning,
miljögifter, invasiva arter, m.m.)
Brist på offentlig medfinansiering
Svårigheter att anpassa sig till förändringar
Miljögifter, överfiske och klimatförändringar är faktorer
som kan orsaka svaga bestånd och i sin tur både korta och
långa fiskestopp som drabbar de som är beroende av fiske.
Att diversifiera sig är ett sätt att skaffa sig fler möjligheter
att inbringa inkomst vid eventuella fiskestopp och
oförutsägbara regelförändringar. Dock kan det krävas en
stor insats för yrkesfiskaren att ställa om sin verksamhet
till exempel turismverksamhet, både investeringsmässigt
och mentalt sett. Den generellt sett låga utbildningsnivån i
en åldrande yrkeskår är faktorer som riskerar motverka
förändringar i de enskilda företagens verksamhet. Det är
därför viktigt att främja arbete med diversifiering för att de
enskilda företagen ska bli mindre känsliga för
förändringar. Det är dock en utmaning att genomföra
sådana främjandeinitiativ då det kan vara svårt att i ett
enskilt fiskeområde finna offentliga medfinansiärer, något
som möjligen kan kräva samarbeten med andra lokalt
ledda initiativ.
såsom:

Behov av engagera flera lokala aktörer i
utvecklingen av sitt eget område som ett sätt att
öka deras handlingskraft och utnyttja deras
kunskap och företagsamhet för att möta det lokala
behovet.

Behov av att öka lönsamhet och tillgång till kapital
inom fiskenäringen för att undvika att mindre
kustsamhälle som har stark anknytning till
näringen degenerera.

Behov av öka möjligheter för fiskeföretag att
diversifiera sin verksamhet.

Behov av utveckla möjligheterna att utnyttja
naturresurserna för att bemöta efterfrågan på
upplevelsebaserad och fiskerelaterad turism. Detta
kan exempelvis bidra till att skapa större
avsättningsmöjligheter för lokalt förädlade
29
produkter, samt att ta till vara mervärdet i
ekosystemen (kontextindikatorer 1a, 1b, 1c).

Behov av skapa mötesplatser för forskare och
företagare för att främja kunskapsutbyte och ökad
förståelse mellan olika aktörer inom
fiskerinäringen.

N/A
SWOT-analysens
N/A
SWOT-analysens
SWOT-analysen visar att det är ett påtagligt problem att
många mindre samhällen som är beroende av fisket är på
tillbakagång vilket pekar på ett särskilt behov av att satsa
på hållbar utveckling som kan öka sysselsätning i dessa
samhällen. Genom lokalt ledd utveckling finns det
möjligheter att stärka den lokala initiativförmågan och
främja gemensamma lösningar för att öka sysselsättningen.
Satsningar på lokalt ledd utveckling syftar till att ge lokala
aktörer instrument att själva göra samlade satsningar på
kompetensutveckling och skapandet av nya
avsättningsmöjligheter för exempelvis fiskeriprodukter.
Sådana satsningar är även tänkta att föra med sig positiva
följdeffekter på andra näringar i den lokala ekonomin, i
form av ökad sysselsättning i service- och besöksnäringen.
Klimatförrändringar och andra miljöproblem kan ha stor
negativ påverkan på fisket och vattenbruket och därmed
fiskeområdena som är beroende av dessa näringar.
Satsningar på möjlighet att förbättra och utnyttja miljön på
ett hållbart sätt inbegriper bl. a. åtgärder som engagerar
lokala aktörer i resursförvaltning och som syftar till att
bekämpa klimatförändringar. Även åtgärder som
möjliggör diversifiering inom näringen är av betydelse i ett
sammanhang där ändringar i miljön kan leda till ett behov
för näringen av att anpassa sin verksamhet.
30
Starka sidor
UP5. Främja saluföring och beredning





Politisk vilja att förbättra miljön,
konkurrenskraften och att stärka
producentorganisationernas (PO:s) roll
Beredningsindustrin bidrar till sysselsättning och
landsbygdsutveckling
Etablerade certifieringssystem ökar trovärdigheten.
Medvetna konsumenter, som efterfrågar
innovativa och miljöanpassade alternativ
Fisk är bra och nyttig mat
De storskaliga beredningsindustrierna finns på Västkusten
och de mindre, ofta familjeägda företagen finns ofta på
landsbygden och är en viktig arbetsgivare i fiskeberoende
områden. En livskraftig beredningsindustri är även av
betydelse för den svenska fiskerinäringen då även svensk
landad fisk används. En livskraftig yrkeskår i alla led är
viktig för sysselsättningen inom kommuner där alternativa
arbetstillfällen är få.
För företagande yrkesfiskare bör utvecklingen ligga i att
utveckla produkter och hållbara produktionsmetoder som
ökar kvaliteten fisk och förbättrar lönsamheten för
företagen. PO har krav på att ta fram operativa program
(produktions och saluföringsplaner) för att anpassa
produktionen och saluföring till behoven; de har även
erfarenhet och kunskap om hur det ska göras.

Svaga sidor
Det finns redan i dag EU-rättsliga krav på att
fiskeriprodukternas ursprung ska kunna spåras, dock finns
det exempelvis inte krav på att man ska kunna spåra
produkten till ett specifikt bestånd. Sådan information
efterfrågas av konsumenter som i ökad utsträckning är
intresserade av att köpa hållbara produkter.

Möjligheter
Nuvarande spårbarhet av fiskeriprodukter inte
tillräckligt för den miljömedvetne konsumenten
Miljömärkning och certifiering kan ge en
konkurrensfördel och därmed skapa mervärden
genom att konsumenten kan lita på att
produkterna är hållbara
En förbättrad spårbarhet för konsumenterna, mer
miljömärkta och certifierade råvaror som efterfrågas av
medvetna konsumenter kan påverka lönsamheten för
31
fiskaren och öka konsumenternas förtroende för
yrkeskåren. En ökad lönsamhet kan medföra att intresse
att arbeta i sektorn ökar och det i sin tur till en föryngring
av yrkeskåren.

Hot
För många certifieringssystem och flera olika
märkningar kan leda till otydlighet och svårare för
konsumenter att förstå skillnaden
Spårbarhet bygger på att ge konsumenterna den
information som de behöver. Detta är inte detsamma som
att all information som konsumenterna får är vad de
behöver. En utgångspunkt för god spårbarhet torde vara
att informationen är korrekt, ändamålsenlig för produkten,
trovärdig och lättillgänglig. Idag finns ett antal olika,
privata certifieringssystem. En risk är att de olika
certifieringsorganenen tillämpar olika standarder och
använder olika källor till information. I förlängningen kan
detta leda till att produkternas ursprung blir otydligt för
konsumenterna.
såsom:

Behov av att förbättra villkoren för saluföringen
av överskottsarter eller underutnyttjade arter och
oönskade fångster i samband med genomförandet
av landningsskyldigheten.

Behov av främja kommersialisering av arter som
produceras på ett hållbart sätt och att höja värdet
på den fisk som fångas för att gagna både ett
hållbart fiske och lönsammare företag inom fisket
och vattenbruket.

Behov av att säkra spårbarhet i konsumentledet
samt bidra till certifiering för fiskerioch
vattenbruksprodukter som underlättar
valmöjligheterna för medvetna konsumenter

Behov av att stödja beredningsindustrin att ställa
om till mer miljöanpassade beredningsmetoder
och att uppnå bättre lönsamhet.

Behov av att utveckla och stödja PO,
producentorganisationer för att de ska kunna
uppfylla sin utökade roll och bidra till
genomförande av den nya fiskeripolitiken
(kontextindiaktor 1a, 1b,, 1c, 1d, 1e, 1g, 1h, 2a, 2b,
32
2c, 2e, 2f).
SWOT-analysens
I den fleråriga nationella strategiska planen för
vattenbruket inkluderas inte beredningsindustrin för
vattenbruket. Delvis för att det inte tydligt efterfrågas i
riktlinjerna för den fleråriga nationella strategiska planen
för vattenbruket och delvis för att det är svårt att skilja på
beredningsindustrin för fisket och vattenbruket, då
råvaran i beredningsindustrin kan komma från båda
sektorerna. På grund av detta är inte målen och åtgärderna
i den fleråriga nationella strategiska planen för
vattenbruket inriktade specifikt på beredningsindustrin
och de i SWOT-analysen identifierade styrkorna,
svagheterna, möjligheterna och hoten för denna. Detta
kommer istället att hanteras inom åtgärderna i havsoch
fiskeriprogrammet.
N/A
SWOT-analysens
Inom detta prioriterat område finns det särskilda behov
gällande sysselsättning. För vissa kommuner och
fiskeberoende områden är en livskraftig
beredningsindustri ofta avgörande när det gäller
arbetstillfälle. Dessa företag finns inte sällan på
landsbygden där många gånger inte finns alternativa jobb.
Stöd till beredningsindustrin är därmed av stor betydelse
för sysselsättning i dessa mindre samhälle och även för
fiskenäringen som behöver industrin för avsättning av sin
fångst.
Starka sidor
UP6. Främja genomförandet av den integrerade
havspolitiken.
 hög nationell miljömedvetenhet
 väl utvecklad myndighetsstruktur
 implementerad havsmiljöförordning (SFS
2010:1341)
 flera möjliga typer av områdesskydd
 stabil samhällsekonomi
Sverige är internationellt känt som ett land med höga
politiska miljöambitioner och miljömedvetna medborgare.
33
De politiska ambitioner gällande miljön stöds även av en
tydlig myndighetsstruktur för det akvatiska miljöarbetet
där ansvarsfördelningen mellan berörda myndigheter är
väl utvecklad och tydlig. EU:s havsmiljödirektiv infördes
som nationell havsmiljöförordning 2010 och alla delsteg
utom åtgärdsprogrammet har hanterats inom
havsmiljödirektivets första förvaltningscykel. Marint
områdesskydd utgör ett viktigt verktyg för att uppnå god
ekologisk status enligt havsmiljödirektivet, men det finns
även flera ytterligare nationella typer av områdesskydd
som kan vara aktuella för skydd av marina miljöer. En
med europeiska mått stabil samhällsekonomi ger en
trygghet och förutsägbarhet för de ansvariga
myndigheternas ansvar och framtida finansiering.
Svaga sidor
 Kunskaper om marina naturvärden saknas
 utvecklingsarbete av gränsvärden pågår fortfarande
för flera miljökvalitetsnormers gränsvärde
 kunskapen för att förbättra åtgärdsprioriteringar
behöver utvecklas
 Nuvarande miljöövervakning behöver utvecklas
och och anpassas utifrån krav i HMD
 Avsaknad av ändamålsenlig fiskereglering i
skyddade områden i förekommande fall
 långt kvar till måluppfyllnad för områdesskydd
Otillräcklig kunskap om de marina miljöerna och
ekosystemen samt om utsjöområdenas miljötillstånd.
Miljökvalitetsnormers referensvärden för olika typer av
påverkan behöver utvecklas. . Arealen av skyddade
marina områden behöver öka med 570 000ha, jämfört
med 2013, för att nå målet om 10 procentig täckningsgrad
år 2020. Nätverket är ej heller representativt och
ekologiskt koherent. I förekommande fall saknas det
ändamålsenlig fiskereglering.
Möjligheter
 hållbart fiske med mindre beståndspåverkan
 ökat samarbete för att utbyta kunskap, förbättra
och fördjupa förståelsen mellan näringar,
organisationer, forskare och myndigheter
 fiskereglering anpassad till olika typer av
områdesskydd
 utvecklat och miljöanpassat marint vattenbruk
 etablerad struktur för miljöövervakning
Fisket har identifierats som en dominerande
påverkansfaktor på fiskbestånd och en fiskeriförvaltning
som i högre grad baseras på landningsskyldighet skapar
sannolikt möjligheter för ett mer hållbart fiske med lägre
34
beståndspåverkan. Det finns även tydliga nationella och
internationella ambitioner att fortsatt stimulera kunskapsoch informationsutbytet mellan näringar, myndigheter och
EU:s medlemsstater. Som ett första steg i utvecklingen av
en mer standardiserad fiskereglering i skyddade områden
har Havs- och vattenmyndigheten tagit fram riktlinjer för
fiskereglering i skyddade områden. .Utveckling och
anpassning av miljöövervakningen utifrån kraven i HMD
genererar en tydlig arbetsstruktur och ansvarsfördelning
mellan involverade myndigheter.
 miljöhot och klimatförändringar (övergödning,
miljögifter, invasiva arter, m.m.)
 osäkert behov av akuta miljöskyddsåtgärder
 svag beståndsutveckling för fiskarter
 otillräckliga regelverk för fiskereglering i
ekonomisk zon
 Försenat regelverk för EU-gemensam miljö för
informationsutbyte (CISE)
Hot
Utvecklingen av havsmiljöarbetet hotas främst genom en
påtaglig miljö- och beståndspåverkan till havs. Det finns
sannolikt redan behov av akuta miljöskyddsåtgärder som
inte kan påvisas på grund av bristande kunskapsunderlag,
samtidigt som den svaga beståndsutvecklingen för vissa
särskilt viktiga fiskarter ställer ytterligare krav på
internationellt framgångsrika anpassningar av yrkesfisket.
Det är möjligt att reglera fisket inom olika typer av marint
skyddade områden men. begränsningar i medlemsstaternas
möjligheter att reglera fisket utanför trålgränsen, kan
innebära att enbart den nationella fiskeflottan får omfattas
av nationell fiskereglering. Detta kan påverka möjligheten
att uppnå de nödvändiga miljö- och beståndsförbättrande
effekter. En samordnad utveckling av den integrerade
havspolitiken hindras också av ett försenat regelverk och
teknisk plattform för informationsutbyte mellan
medlemsstater.
.
såsom:


Behov av utvecklad fiskereglering inom skyddade
områden och därmed främja ett hållbart nyttjande
av havsresurserna bland annat i enlighet med
EUSBSR, HELCOM, MSFD,
OSPAR..(kontextindikator 2a, 2b) Behov av att utveckla åtgärdsprogram för
35




SWOT-analysens
havsmiljödirektivet
Behov av att förbättra grundläggande kunskaper
om marin miljöstatus genom stöd till arbetet inom
EU-miljödirektiven som anges under art. 80.1 b-c
Behov av att fastställa referensvärden för
miljökvalitetsnormer genom stöd till
genomförandet av havsmiljödirektivet
Behov av att utveckla arbetet med marint
områdesskydd bland annat genom stöd för projekt
i linje med ändamålen i fågel- och artoch
habitatdirektiven (kontextindikator 2a, 2b).
Behov av studier om samhällets samlade påverkan
på marina ekosystem genom att stödja projekt
särskilt inom ramen för havsmiljödirektivet som
söker fastställa hållbarhetsgränser för mänsklig
verksamhet som påverkar den marina miljön
N/A
Den integrerade havspolitikens behov ligger helt i linje
med havsmiljödirektivets krav på en utvecklad
miljöövervakning. Fiskereglering och områdesskydd är
viktiga verktyg för att begränsa fiskets miljö- och
beståndspåverkan men även vattenbruket kan utvecklas
SWOT-analysens
för att leva upp till havsmiljödirektivets krav om minskad
miljöbelastning. Det är särskilt betydelsefullt att nationella
miljökvalitetsnormer kan bedömas utifrån väl etablerade
gränsvärden samtidigt som miljö- och områdesskyddet
utformas till att generera förväntade miljöeffekter. De
nationella utvecklingsbehoven för havsmiljödirektivet och
havsmiljöförordningen är stora men samtidigt helt centrala
för Sveriges marina miljöarbete.
Inom detta prioriterat område kan man identifiera
särskilda behov när det gäller klimatförändringar.
Havsmiljöarbetet måste kunna utvecklas och
genomföras med hänsyn till dessa ständiga förändringar.
Snabb anpassningsförmåga när det gäller identifiering
av hot och akuta utveckligar måste möjliggöras genom
satsningar på kunskapsbyggande och samarbete mellan
ansvariga myndigheter och förskare.
36
2.2 Kontextindikatorer som visar ursprungssituationen
Unionens
EHFFprioriteri
ng
Kontextin
dikatorer
som visar
ursprungs
situatione
n
Unionsprioritering 1 - Främjande av ett miljömässigt hållbart, resurseffektivt, innovativt,
konkurrenskraftigt och kunskapsbaserat fiske
Basår
Värde
Måttenhet
Informationsk
älla
Anmärkningar/motive
ring
1a
Fiskeflotta
2013
1 299
Antal fartyg
Tabell 5.22.1, Varav 317 fartyg var
Nationellt
inaktiva.
kapitel, Annual
economic
report 2014.
1b
Fiskeflotta
2013
171 000
kW
Tabell 5.22.1,
Nationellt
kapitel, Annual
economic
report 2014.
1c
Fiskeflotta
2013
30 000
GT
Tabell 5.22.1,
Nationellt
kapitel, Annual
economic
report 2014.
2
Bruttoförä
dlingsvärd
e per FTE
2013
90
tusen Euro per Tabell 5.22.2,
FTE
Nationellt
kapitel, Annual
economic
report 2014.
3
Nettovinst
2013
21 300
tusen Euro
Tabell 5.22.2,
Nationellt
kapitel, Annual
economic
report 2014.
4 ROFTA
2013
18.7
%
Tabell 5.22.2,
Nationellt
kapitel, Annual
economic
37
report 2014.
5a
SHI 2013
Indikator
för hållbart
nyttjande
1.29
Index
Beräkning från
tabell
3,
Sveriges årliga
flottrapport
2014
5a
SHI 2013
Indikator
för hållbart
nyttjande
1.50
Index
Beräkning från Medelvärde av SHItabell
3, index för småskaligt
Sveriges årliga fiske
flottrapport
2014
5a
SHI 2013
Indikator
för hållbart
nyttjande
1.18
Index
Beräkning från Medelvärde av SHItabell
3, index för övrigt fiske
Sveriges årliga
flottrapport
2014
5b Hotade 2013
bestånd
5
Antal
Tabell
4,
Sveriges årliga
flottrapport
2014
6
Bränsleeff
ektivitet
347
Liter per ton Tabell 5.22.1, Senaste
tillgängliga
landad fångst
Nationellt
skattning från 2012
kapitel, Annual
economic
report 2014.
7a
Utsträckni
ng
av
havsbotten
som
avsevärt
påverkas
av
mänsklig
verksamhe
t,
per
substrattyp
-
%
-
Ingår
som
miljökvalitetsnorm
i
havsmiljödirektivet,
men saknar nationell
skattning.
7b Andel oavsiktlig
fångst av
valar
-
%
-
Inrapportering
från
fiskare är frivillig.
Nationellt
underlag
saknas.
8a Antal 2013
anställda
FTE
921
Antal FTE
Tabell 5.22.1,
Nationellt
kapitel, Annual
economic
2012
Medelvärde
av
Sveriges samtliga SHIindex per redskapstyp
och
segment
(24
kategorier)
38
report 2014.
8b Antal 2013
anställda
kvinnor
FTE
12
Antal FTE
Beräkning
utifrån Tabell
5.22.1,
Nationellt
kapitel, Annual
economic
report 2014.
Baserad
på
andel
kvinnlig
yrkesfiskelicenser
(1,25%)
9a
Arbetsrelat
erade
skador och
olyckor
-
Antal
-
Sammanställd statistik
saknas. Åtgärd ingår ej
i
det
svenska
programmet.
9b Andel i
förhålland
e till antal
yrkesfiskar
e
%
Beräkningsunderlag
saknas (se ovan). Antal
yrkesfiskelicenser,
1442, mars 2013.
10a
2013
Täckning
av Natura
2000områden
13646
km2
Rapport
för
Marint
områdesskydd,
20130528.
10b
2013
Täckning
av andra
geografisk
a
skyddsåtgä
rder
5820
km2
Rapport
för
Marint
områdesskydd,
20130528.
Unionens
EHFFprioriteri
ng
Kontextin
dikatorer
som visar
ursprungs
situatione
n
Unionsprioritering 2 - Främjande av ett miljömässigt hållbart, resurseffektivt, innovativt,
konkurrenskraftigt och kunskapsbaserat vattenbruk
Basår
1 Volym 2012
vattenbruk
sproduktio
Värde
14 800
Måttenhet
ton
Informationsk
älla
ring
Nationellt
kapitel, Annual
report DCF.
39
n
2 Värde av 2012
vattenbruk
sproduktio
n
49 800
Tusen Euro
Nationellt
kapitel, Annual
report DCF.
3
Nettovinst
2012
5 700
Tusen Euro
Nationellt
kapitel, Annual
report DCF.
4
Produktion
svolym
inom
ekologiskt
vattenbruk
-
-
-
-
5
2013
Produktion
svolym
inom
recirkulera
nde system
2
Tusen m3
Vattenbruk
Produktionsvolymer
2013,
(ton) finns inte för
Statistiska
denna odlingskategori
meddelanden
JO 61 SM
1401, SCB.
6a
Anställda
FTE
2012
263
FTE
Nationellt
kapitel, Annual
report DCF.
6b
Anställda
kvinnor
FTE
2012
31
FTE
Nationellt
kapitel, Annual
report DCF.
Unionens
EHFFprioriteri
ng
Unionsprioritering
fiskeripolitiken
Kontextin
dikatorer
som visar
ursprungs
situatione
n
Basår
A1
2007–
Allvarliga 2013 2013
lagöverträ
delser
senaste 7
3
Värde
134
-
Främjande
Måttenhet
Antal
av
genomförandet
Informationsk
älla
Produktionsvolymer
(ton) finns inte för
denna odlingskategori
av
den
gemensamma
ring
Havsoch Uppgifterna bygger
vattenmyndighe på varierande
underlag då
ten
bestämmelser om
allvarliga sanktioner
och dess rapportering
40
åren
förändrats under
perioden. Det är
särskilt för 20092011 (Fiskeriverket)
som ytterligare
granskning av
grunduppgifterna
skulle behöva utföras
för att säkerställa att
endast allvarliga
överträdelser ingår i
underlaget.
A2
2012
Landninga
r som är
föremål
för fysisk
kontroll
1.3
%
a)
2012
Tillgänglig
a
kontrollfar
tyg
och
flygplan
40
Antal
b) Antal 2012
anställda
555
Havsoch Uppgiften
avser
vattenmyndighe kontroll även av fartyg
ten
utan krav på loggbok.
Landningskontroller av
fartyg med loggbok
uppgick till 4% 2012
och 3% 2013.
A3
Befintliga
resurser
för
kontroll
Havsoch 20 övervakningsfartyg
vattenmyndighe 7 miljöskyddsfartyg
10 kombinationsfartyg
ten
3 flygplan
Kontrollfartyg och
flygplan används
även för andra syften.
Antal
70 Havs- och
Havsoch
vattenmyndighe vattenmyndigheten 485
Kustbevakningen
ten
Endast en mindre del
av dessa anställda
utför regelbunden
kontroll.
c)
Budgetans
lag
-
-
Tusen Euro
Havsoch Går inte att beräkna
vattenmyndighe enbart
för
ten
fiskerikontroll
då
ansvarsmyndigheter har
flera
ansvar
inom
41
samma budget
d) fartyg 2012
som
är
utrustade
med ERS
och/eller
VMS
162
Antal
Havsoch
vattenmyndighe
ten
B1
2012
Uppfyllan
de
av
datainlämn
ing
100
%
National
Correspondent,
DCF
Unionens
EHFFprioriteri
ng
Kontextin
dikatorer
som visar
ursprungs
situatione
n
Unionsprioritering 4 - Ökning av sysselsättningen och den territoriella
sammanhållningen genom att sträva efter följande specifika mål: främjande av
ekonomisk tillväxt, social delaktighet, skapande av sysselsättning och stöd till
anställbarhet och arbetskraftsrörlighet i de kust- och inlandssamhällen som är beroende
av fiske och vattenbruk, inbegripet diversifiering av verksamheten inom fisket och till
andra sektorer av den maritima ekonomin.
Basår
Värde
Måttenhet
Informationsk
älla
ring
1a) Längd 2013
på
kustlinje
2 400
km
Statistiska
meddelanden
MI 50 SM 0201
1b)
Viktigaste
inre
vattenväga
rnas längd
3869
km
Statistiska
meddelanden
MI 50 SM 0201
Längd av strandlinje för
Vänern,
Vättern,
Mälaren och Hjälmaren
456 845
km2
Statistiska
meddelanden
MI 50 SM 0201
+ SMHI
Area
för
Vänern,
Vättern, Mälaren och
Hjälmaren + Östersjön
och Västerhavet
2013
1c)
De 2013
större
vattenomr
ådenas
omfattning
42
Unionens
EHFFprioriteri
ng
Kontextin
dikatorer
som visar
ursprungs
situatione
n
Unionsprioritering 5 - Främjande av saluföring och beredning
Basår
Värde
Måttenhet
Informationsk
älla
ring
1a
Producent
organisatio
ner
2013
6
Antal
Jordbruksverket
1b
Sammansl
utningar
av PO
2013
0
Antal
Jordbruksverket
1c
Branschor
ganisation
er
2013
0
Antal
Jordbruksverket Det finns i dagsläget
inga
erkända
branschorganisationer.
1d Antal 2013
medlemma
r per PO
0
inga
erkända
1e Antal 2013
medlemm
ar
per
sammansl
utning av
PO
0
Jordbruksverket Det finns i daglsläget
inga
erkända
sammanslutningar av
PO.
1f Antal 2013
medlemma
r
per
branschorg
anisation
0
inga
erkända
1g Andel 2013
som
är
medlemma
r i PO
55
%
Jordbruksverket 798
av
1442
licensierade fiskare
1h Andel 2013
som
är
medlemma
r
i
0
%
Jordbruksverket Det finns i daglsläget
inga
erkända
sammanslutningar av
43
sammansl
utningar
PO.
1i Andel 2013
som
är
medlemma
r
i
branschorg
anisationer
%
inga
erkända
branschorganisationer
2a Årligt 2013
värde av
omsättning
983 100
Tusen Euro
Jordbruksverket
2b Andel 2013
av
produktion
från PO,
värde
79
%
Jordbruksverket
2c Andel 2013
av
produktion
från
sammansl
utningar
av
PO,
värde
0
%
Jordbruksverket
2d Andel produktion
från
Branschor
ganisation
er, värde
-
%
Jordbruksverket Går ej att beräkna för
då
medlemskategorierna
varierar
2e Andel 2013
av
produktion
från PO,
volym
83
%
Jordbruksverket
2f Andel 2013
av
produktion
från
sammansl
utningar
av
PO,
volym
0
%
Jordbruksverket
2g Andel produktion
från
-
%
Jordbruksverket Går ej att beräkna för
då
44
Branschor
ganisation
er, volym
Unionens
EHFFprioriteri
ng
Kontextin
dikatorer
som visar
ursprungs
situatione
n
medlemskategorierna
varierar
Unionsprioritering 6 - Främjande av den integrerade havspolitikens genomförande.
Basår
Värde
Måttenhet
Informationsk
älla
1
2013
Gemensa
m
miljö
för
informatio
nsutbyte
(CISE)
70
%
2a
2013
Täckning
av Natura
2000områden
13646
km2
Rapport
för
Marint
områdesskydd,
20130528
2b
2013
Täckning
av andra
geografisk
a
skyddsåtgä
rder
5820
km2
Rapport
för
Marint
områdesskydd,
20130528
ring
-
45
3. Redogörelse för strategin för det
operativa programmets bidrag till smart
och hållbar tillväxt för alla (i enlighet
med artikel 27 i förordning (EU) nr
1303/2013)
3.1 Beskrivning för strategi
Programmets strategi handlar om att fastställa det övergripande syftet med de valda åtgärderna
och klargöra hur åtgärderna kan förväntas uppfylla syftet. I fråga om åtgärder som syftar till att
stödja en hållbar utveckling av vattenbruket så kommer de valda åtgärderna att spegla de
målsättningar som pekas ut i den fleråriga nationella strategiska planen för vattenbruk.
Programmets strategi bygger på ambitionen att skapa förutsättningar för synergier mellan
åtgärdsområden. Ambitionen att främja ett hållbart fiske kommer t.ex. att möjliggöras genom en
rad samverkande åtgärder, såsom en satsning på innovation, samarbeten mellan fiskare och
forskare, utveckling av selektiva redskap osv. Inom vattenbruket kan det handla om att satsa både
på investeringar som stärker enskilda vattenbruksföretagares konkurrenskraft samt understödjer
ökad produktion i Sverige och projekt som syftar till att främja den tekniska utvecklingen av
vattenbruket. I de delar kopplade till EU:s miljödirektiv gäller det att möjliggöra för åtgärder, till
exempel sådan som förbättra kunskapsunderlag, som skapar förutsättningar för inrättande av
skyddade områden och bättre havsförvaltning.
Analys
Då medlemsstaterna har olika förutsättningar och olika behov är tanken att varje medlemsstat
själv ska peka ut vilka åtgärder som är relevanta och ange hur dessa kopplar till
unionsprioriteringarna för havsoch fiskerifonden. Vilka mål som programmet ska uppnå sätts
upp utifrån såväl de behov som framgår av SWOT-analysen, som de rekommendationer som ges
av programmets oberoende förhandsutvärderare.
Valet av stödåtgärder i det svenska programmet som kan bidra till att uppfylla dessa mål bygger
därmed i första hand på regeringens slutsatser gällande behoven som utpekats i SWOT-analysen,
men också på förslagen i TUFF (s.k. tekniskt underlag för nytt fiskeriprogram, från
Jordbruksverket och Havs- och vattenmyndigheten.), synpunkter från berörda parter,
kommissionens rekommendationer samt erfarenheterna från förra programperioden.
Eftersom det är först och främst de nationella behoven som styr valet av åtgärder som ingår i
programmet väger vissa unionsprioriteringar tyngre än andra i programmets utformning, vilket
beskrivs nedan.
46
Slutsatser av TUFF
Sammanfattningsvis föreslår Jordbruksverket och Havs- och vattenmyndigheten ett koncentrerat
programgenomförande som fokuserar på att understödja genomförandet av den gemensamma
fiskeripolitiken och finansiera åtgärder som kan skapa mervärden för samhället genom bl. a. en
förbättrat havsmiljö. I TUFF anges att det skulle bli dyrt för Sverige att införa, handlägga och
administrera alltför många stödåtgärder. För varje stödåtgärd behövs exempelvis information till
dem som kan söka, föreskrifter som reglerar stödet, handläggarstöd med rutiner och checklistor
för hur handläggarna ska arbeta och prioritera, IT-system med begreppsmodellering,
regelmodellering, kravanalys och systembygge, system för ansökan om stöd och ansökan om
utbetalning, rutiner för kontrollhantering, indikatorer samt övervakning. Därtill kommer också
budgethantering, kontroller av stödmottagare, uppföljning, utvärdering och rapportering. Mot
den bakgrunden utgår TUFF-förslaget från ambitionen att begränsa antalet åtgärder i
programmet för att uppnå bättre resultat och få mer värde för pengarna.
Syftet är att åstadkomma ett enkelt program som inte blir alltför dyrt att administrera i
förhållande till nyttan och återflödet av EU:s budget. Arbetet med utformningen av programmet
bygger därför på att åtgärderna ska:









vara efterfrågade,
vara lagom många och inte motverka varandra,
vara tydligt avgränsade från varandra,
ge positiva samhällseffekter i form av miljömässigt hållbart fiske och uppfyllandet av
miljömålen,
uppnå sitt syfte och bidra till uppfyllandet av relevanta unionsprioriteringar,
vara enkla att förstå för stödmottagarna att ansöka om, att redovisa, att handlägga, att
rapportera och att övervaka,
vara tillräckligt stora, sett till stödbeloppet,
handläggas, i hög grad, genom användning av schablonbelopp,
kunna ansökas och handläggas elektroniskt.
Slutsatser av SWOT-analysen
Enligt regeringens bedömning framgår av SWOT-analysen att det är en styrka att allmänheten är
miljömedveten då detta skapar en efterfrågan på bra produkter som producerats på ett hållbart
sätt. Denna medvetenhet skapar stora möjligheter för fiskerioch vattenbruksnäringen att
utvecklas och stärka sin konkurrenskraft. För att möta hoten såsom vikande bestånd,
övergödning, miljögifter, invasiva arter, smittspridning är det viktigt att den nya havsoch
fiskeriprogrammet kan ge instrument för bl.a. utveckling av selektiva redskap och miljövänliga
produktionsmetoder men också möjlighet för näringen att ägna sig åt kompletterande
verksamheter som kan förstärka dessa företag ekonomiskt. Att minska fiskets samt havsanknutna
verksamhetens inverkan på den akvatiska flora och fauna är nödvändigt och kan genomföras
genom utveckling av en hållbar förvaltning och genomförandet av nödvändiga
bevarandeåtgärder enligt olika EU-miljödirektiv. Det är emellertid också viktigt att aktörerna
höjer sin kunskapsnivå i flera avseende om man ska kunna uppnå ett både hållbart och
konkurrenskraftigt fiske och vattenbruk. Ett identifierat hot är exempelvis regelverkens
komplexitet och oförutsägbarhet. En föränderlig omvärld och bristande data om fiskets inverkan
på bestånden gör det nödvändigt för samtliga aktörer och i synnerhet fiskare och forskare att
samarbeta mer och utbyta erfarenheter, vilket möjliggörs i programmet genom olika tillämpliga
47
åtgärder. SWOT-analysen pekar också på behovet av att anpassa fisket till den nya gemensamma
fiskeripolitiken och därmed bl. a. införandet av landningsskyldigheten, övergången till ett fiske
som bevarar fiskbestånd över biomassanivåer som kan ge maximall hållbar avkastning och
minskningen av fiskeflottans överkapacitet. Det nya havsoch fiskeriprogrammet lägger därför
stor vikt i att skapa olika verktyg såsom utveckling av selektiviteten i fisket, större möjligheter att
hantera oönskad fångst, förbättrad infrastruktur i hamnar, stöd till system för fördelning av
fiskemöjligheter och stöd för utökning av nätvärket för skyddade områden. Områdesskyddet
behöver förstärkas både genom skydd av ytterligare områden (för att etablera ett representativ
och ekologiskt koherent nätverk) men även genom förbättrat förvaltning av befintligt skyddade
områden. SWOT-analysen visar även på att den marina miljön hotas av miljöproblem som inte
direkt knyter an till fiskenäringen som t.ex. övergödning, miljögifter och invasiva arter. Det nya
havsoch fiskeprogrammet kan stödja genomförandet av havsmiljödirektivet och därmed
indirekt bidra till att avstyra dessa miljöproblem. I SWOT-analysen identifieras förseningen i
utvecklingen av CISE (en EU-gemensam miljö för informationsutbyte och integrerad
sjöövervakning) som ett hot för bl. a. genomförandet av den integrerade havspolitiken.
Regeringen gör dock bedömningen att nationell implementering av detta system ligger minst fem
år framåt i tiden. Av denna anledning bedömer regeringen att det inte är motiverat att inkludera
CISE som en stödberättigande åtgärd i havsoch fiskeriprogrammet just nu. Behovet att införa
administrativa och tekniska förutsättningar för att tillämpa ett stöd som eventuellt blir aktuellt
först efter fem år innebär att inkluderingen av denna åtgärd i programmet inte är resursmässigt
försvarbart i nuläget. Om anpassning till en föränderlig omvärld kan sägas vara nyckeln till ett
hållbart och konkurrenskraftigt fiske och vattenbruk så gäller också att ta vara på möjligheten att
skapa ett ändamålsenligt och effektivt program.
Slutsatser av kommissionens rekommendationer till Sverige
För fisket har kommissionen pekat på behov av ett fortsatt arbete för att minska överkapaciteten
i flottan, främja ökad konkurrenskraft och innovation, främja blå tillväxt och jobbskapande i
fiskeområden, stödja hållbar förvaltning, stärka datainsamlingsarbetet, stärka samordning mellan
fonder, stödja marknadsorganisationen (producentorganisationer framför allt), skapa mervärden
på produkter genom bättre marknadsföring, främja ökad utbildning, kompetenshöjande insatser
och nätverksbyggande och selektivitet samt understödja GFP genom bl. a. att underlätta
övergången till ett fiske som bevarar fiskbestånd över biomassanivåer som kan ge maximall
hållbar avkastning och införandet av landningsskyldigheten.
Regeringen har bedömt att de valda stödåtgärderna i havsoch fiskeriprogrammet svarar väl mot
dessa målsättningar.
Slutsatser av erfarenheterna av fiskeriprogrammet 2007–2013: färre åtgärder, mer effektivt
program
I fiskeriprogrammet 2007–2013 ingick samtliga av den nu gällande fiskerifondsförordningens
stödåtgärder. Detta innebar problem såsom en komplex handläggning, konkurrens om pengar
mellan olika prioriterade åtgärder men framför allt målkonflikter. Tydligaste exemplet på
målkonflikter var att programmet omfattade både stöd inriktade på hållbart fiske och minskning
av överkapacitet (t.ex. investeringar i selektivet och stöd för skrotning av fiskefartyg) och stöd
som bidrog till ökad förmåga att fånga fisk och bevarande av befintlig kapacitet (t.ex. stöd för
motorbyten och tillfälligt stillaliggande). Denna målkonflikt kommenterades också i en oberoende
halvtidsutvärdering av programmet.
48
Erfarenheterna av perioden 2007–2013 visar att alltför många åtgärder leder till att
programgenomförandet inte blir optimalt. Mest värde för pengarna uppnås om programmet
innehåller ett begränsat antal åtgärder som adresserar de mest angelägna behoven i landet, dvs. en
tydlig prioritering, och om handläggningen är så enkel och effektiv som möjligt.
Slutsatser av förhandsutvärderingen
Parallellt med utformningen av programmet har en oberoende förhandsutvärdering gjorts av
SWOT-analysen och programlogiken. Förhandsutvärderingen pekade på vikten av att SWOTanalysen innehåller tydliga analyser, och inte enbart iakttagelser, av hur identifierade styrkor,
svagheter, hot och möjligheter kan adresseras genom programmet. Förhandsutvärderingen har
också visat att programlogiken är rimlig givet de målsättningar som finns i EU-regelverket.
Förhandsutvärderingen pekar emellertid på svårigheten att bedöma förväntade effekter då den
traditionella resultatkedjemodellen inte alltid är tillämplig eftersom sambandet mellan åtgärd och
effekt inte är endimensionellt linjär. Vissa effekter förutsätter att flera åtgärder genomförs
samordnat för att maximal effekt ska uppstå, dvs. om en av dessa åtgärder inte genomförs uteblir
effekten även av övriga åtgärder. Vidare påpekas också att många av de åtgärder som föreslås är
nya i förhållandet till föregående program, varför det empiriska underlaget är begränsat. I
utvärderingen har särskilt lyfts fram värdet av att satsa på åtgärder som främjar miljömässig
hållbarhet på lång sikt.
Valet av stödåtgärder
En utgångspunkt för valet av stödåtgärder har varit att åstadkomma ett program som ännu bättre
än fiskeriprogrammet 2007–2013 understödjer en övergång till ett hållbart fiske och inte bidrar
till att vidmakthålla överkapacitet i flottan och en sned konkurrenssituation.
Ambitionen är att skapa allmänna mervärden för samtliga programmets målgrupper och inte att
exempelvis enbart gynna enskilda företag. På så sätt kan programmet bidra till att åstadkomma
både en hållbar förvaltning och ett konkurrenskraftigt fiske och vattenbruk. Programmets bredare
tillämpningsområde, som nu inkluderar flera åtgärder med havsmiljön i fokus, bidrar till ett
bredare och mer strategiskt angreppsätt som värnar om den akvatiska miljön och dess resurser
och förväntas kunna möjliggöra uppnåendet av olika EU-miljödirektiven.
En viktig målsättning har varit att åstadkomma ett fokuserat och effektivt program. Detta har gett
upphov till en tematisk koncentration, dvs. att inte samtliga åtgärder som kan få stöd tas in i
programmet. Urvalet överensstämmer i hög grad med behovsinventeringen utifrån SWOTanalysen men även med förslaget till åtgärdsmix som tagits fram av Jordbruksverket och Havsoch vattenmyndigheten i TUFF. En stor fördel med TUFF-förslaget är att de åtgärder som
föreslås kan genomföras till låg administrativ kostnad och samtidigt ge mycket tillbaka till berörda
sektorer.
Mot den bakgrunden omfattar detta program inte samtliga stödåtgärder som finns i EHFF. Ett
urval har gjorts som innebär att endast sådana stödåtgärder har valts som kan bidra till att uppnå
unionens prioriteringar och som svarar mot behov av stödåtgärder i berörda sektorer i Sverige.
De åtgärder som valts bort är sådana åtgärder som:


det finns begränsat intresse av, och
saknar tydlig koppling till målsättningen om ett hållbart och konkurrenskraftigt fiske och
vattenbruk, och
49

är administrativt kostsamma att genomföra i förhållande till den förväntade nyttan.
De valda stödåtgärderna syftar till att framförallt främja ett hållbart och konkurrenskraftigt fiske
och vattenbruk med stor fokus på en förbättrad havsmiljö. Åtgärderna är sådana som det finns
stort intresse av och som, kan medföra positiva effekter för fler än ett enskilt företag samt kan
bidra till genomförandet av olika EU-miljödirektiv.
Utgångspunkten för regeringens val av näringsfrämjande åtgärder är att de ska stimulera företag,
myndigheter och andra aktörer inom fiske och vattenbruk att genomföra sådana åtgärder som
bidrar positivt till att utveckla näringarna i riktningen mot miljömässig hållbarhet och
konkurrenskraft och som inte hade genomförts utan stöd från EU. När det gäller åtgärder med
havsmiljön i fokus har regeringen valt att utnyttja alla möjligheter i fondförordningen. Åtgärder
som bidrar till ett miljömässigt hållbart fiske och vattenbruk ger stor nytta för samhället. Vidare
bygger prioriteringen av åtgärder som stödjer enskilda företags konkurrenskraft på tanken att
åtgärderna ska utformats så att de vid sidan av att bidra till företagets ekonomiska vinning även
förväntas bidra till att uppfylla landsbygdsutvecklingsmål som diversifierar ekonomin och skapar
arbetstillfällen.
Givet att programmet har generellt sett en stor miljöfokus är åtgärderna som främjar fisket och
vattenbruket starkt kopplade till målet om att minska dessa näringars inverkan på den akvatiska
floran och faunan. Åtgärderna som exempelvis stödjer utvecklingen av selektiva fiskeredskap
samt underlättar hanteringen av oönskade fångster ombord är nödvändiga för att från fiskets sida
bl. a. underlätta övergången till ett fiske som bevarar fiskbestånd över biomassanivåer som kan ge
maximall hållbar avkastning och införandet av landningsskyldighet. Dessa typer av investeringar
och andra såsom möjlighet till stöd för att skapa en hållbar förvaltning av resurserna och
genomförande av bevarandeåtgärder med syfte att skydda och återställa den biologiska
mångfalden i vattenmiljöer visar att programmet lägger särskilt vikt i åtgärder med stor miljöfokus
under unionsprioritering 1. Fungerande vandringsvägar för både fisk och andra vattenlevande
organismer anses vara en förutsättning för att vattenverksamheterna ska kunna få
verksamhetstillstånd utifrån en moderniserad miljöprövning. Både havsmiljödirektivetet och den
gemensamma fiskeripolitiken betonar behovet av ett stringent områdesskydd, baserat på både
nybildade områden och uppdaterade förvaltningsplaner för existerande områdesskydd (se avsnitt
3.5 och 4.1). Dessa behov har också identifieras i SWOT-analysen (avsnitt 2.1).
Som det framgår av beskrivningen av programmets strategi så är utgångspunkten att stöd från
programmet ska i så stor utsträckning som möjligt tillföra nytta till samhället och gagna flera än
enbart ett företag. Stöd för att förstärka konkurrenskraften inom fisket genom nya
yrkeskunskaper och livslånglärande skapar även förutsättningar för ett bättre genomförande av
programmet förutom att vara sysselsättningsfrämjande. Stöd för diversifiering, och för innovation
och utveckling av produkter och processer beräknas också kunna skapa sysselsättningsfrämjade
effekter och kopplar till vitaliseringen av mindre fiskeberoende samhällen. I anslutning till
landningsskyldigheten och för att bäst kunna genomföra det målet har regeringen även
identifierat behovet av att stödja investeringar i infrastruktur i hamnar och i systemet för
fördelning av fiskemöjligheter som dessutom har kapacitetminsknings effekt. Regeringen har på
det viset haft ett strategiskt angreppsätt att utforma programmet så att de valda åtgärderna kan
komplettera och förstärka varandra med syftet att uppnå ett mer hållbart nyttjande av havets
resurser.
50
Det är idag svårt att peka ut någon tydlig överkapacitet inom svenska fiskeflottan. Sveriges årliga
flottrapport för 2014 identifierar endast eventuell överkapacitet inom det svenska småskaliga
fisket. Detta fiske bedrivs dock utifrån helt andra premisser än mer vinstdrivet storskaligt fiske
och de indikatorer som används för att beskriva överkapacitet inom flottan är därför av
begränsad betydelse för att värdera överkapacitet inom småskaligt fiske. Istället är det
lönsamhetsproblematiken som är av störst betydelse för fiskerinäringen och flottrapporten för
2014 identifierar också en överetablering inom svenskt fiske. För att hantera överetableringen
krävs en modern och adaptiv fiskeriförvaltning som kan anpassas till havens biologiska
förutsättningar, och där fiskarna samtidigt ges förutsägbarhet i sin egen fiskeverksamhet. För
detta behöver Sverige se över möjligheterna att förvalta olika fisken genom olika former av
överlåtbarhet och individuella kvoter, särskilt vid införandet av landningsskyldigheten inom
fisket. Åtgärden för system för tilldelning av fiskemöjligheter blir därför central för utformningen
av den framtid fiskeriförvaltningen.
Den övergripande programstrategi med hållbarhet i fokus som beskrivs ovan avspeglas
naturligtvis också i valet av åtgärder inom unionsprioritering 2. Stöd till innovation som kan
stärka teknisk utveckling, och kunskapsöverföring är det verktyget som vid sidan av stöd för nya
eller produktiva investeringar inom ett hållbart vattenbruk kan långsiktigt förstärka vattenbrukets
konkurrenskraft och utvecklingsmöjligheter. Vikten av att utveckla ett hållbart vattenbruk gör att
miljöinvesteringar i vattenbruk prioriteras genom att stöd från programmet ges till skydd och
återställande av den biologiska mångfalden i vattenmiljöer, förbättring av de ekosystem som finns
i anslutning till vattenbruksaktiviteter samt till främjande av resurseffektivitet inom vattenbruket.
Då ökad kunskap är avgörande för att nå mål om hållbar utveckling blir utvecklingen av nya
yrkeskunskaper och livslångt lärande samt investering i humankapital också nyckelåtgärder som
många gånger utgör förutsättningar för förbättrade konkurrens- och utvecklingsförmåga inom
vattenbruket.
Åtgärderna som kopplar till unionsprioritering 3 och genomförandet av den gemensamma
fiskeripolitiken är högst prioriterade då en välutvecklad kontrolloch tillsynsapparat som
säkerställer god efterlevnad av regler som främjar hållbarheten, såsom landningsskyldighet, är en
förutsättning för att den gemensamma fiskeripolitiken ska vara effektiv. På samma sätt är bättre
beståndsdata som kan läggas till grund för de biologiska och ekonomiska råd som tas fram för att
förvalta fisk och fiske på ett långsiktigt hållbart sätt avgörande för genomförandet av den
gemensamma fiskeripolitiken.
Åtgärderna inom unionsprioritering 4 har en viktig roll i programmet då stöd för lokalt ledd
utveckling (LLU) erbjuder en möjlighet att ge finansiella verktyg till de lokala aktörerna att
utveckla och stimulera såväl fiske och vattenbruk som andra relaterade verksamheter som kan
gynna en hållbar utveckling i lokalt avgränsade områden som har en betydande sysselsättning
inom fiske eller vattenbruk. I och med att fiske- och vattenbruksområdenas verksamhet tydligt
knyter an till målsättningen om en hållbar utvecklig utgör satsningarna inom LLU en viktig del av
havsoch fiskeriprogrammet. Åtgärderna kommer även att vinna stöd av synergier med andra
ESI-fonder som också möjliggör stöd för lokalt ledd utveckling.
Givet att programmets strategi grundar sig i att eftersträva en balans mellan åtgärder som kan
förstärka näringens konkurrenskraft och gynna kollektiviteten och åtgärder som främjar en
hållbar nyttjande av naturens resurser är stöd inom unionsprioritering 5 något mindre
omfattande. Stöd till åtgärder som främst syftar till marknadsanpassning som inte direkt kopplar
till mål om hållbarheten har därför valts bort. Istället kan stöd inom detta prioriterade område gå
till producentorganisationerna (PO) inom både fiske- och vattenbruksnäringen. Inom fisket
förväntas PO få ett större ansvar inom förvaltningen av resurserna. Bl. a. är stöd för
51
produktionsoch saluföringsplaner en viktig förutsättning för att PO ska kunna kvalitetssäkra sitt
arbete och bättre bidra till genomförandet av landningsskyldigheten. Inom vattenbrukssektorn
kan bildandet av fler producentorganisationer bidra till att öka samverkan kring t.ex.
informationsinsatser, konsumentkontakter och en eventuell gemensam märkning eller certifiering
av produkter. Producentorganisationernas verksamhet kan därför bidra till att möta de behov
som identifierats under UP 1 och 2. Inom unionsprioritering 5 rymmer också åtgärder för
beredning av fiskeri-och vattenbruksprodukter som syftar till att förbättra och förnya produkter
inom beredningsindustrin och därmed öka lönsamheten. Stöd ges även för saluföringsåtgärder
som bland annat bidrar till öppenhet och insyn i fråga om produktion och marknader och projekt
som förbättrar villkoren för saluföringen av överskottsarter eller oönskade fångster.
Åtgärderna inom unionsprioritering 6 understödjer genomförandet av den integrerade
havspolitiken genom att både bidra till att minska fiskets och andra havsanknutna verksamheters
inverkan på havsmiljön och till genomförande av Havsmiljödirektiv. Syftet är att bevara och
skydda miljön och därmed främja ett effektivt resursutnyttjande vilket är en viktig målsättning för
programmet. Liknande åtgärder finns också under unionsprioritering 1 som enligt beskrivningen
ovan har stor tyngd i programmet. Givet att stöd inom detta prioriterat område kan ges inom
ramen för en begränsad del av artikel 80 EHFF och att det kan handla om överlappande åtgärder
blir den relativa vikten av unionsprioritering 6 något mindre i relation till exempelvis
unionsprioritering 1.
De valda stödåtgärdernas koppling till unionens prioriteringar och programmet bidrag till
EU2020-strategin
Stöd från strukturoch investeringsfonderna (havsoch fiskerifonden, landsbygdsfonden,
regionalfonden och socialfonden) utgår från en interventionslogik som i korthet innebär att alla
åtgärder som kan få stöd ska ha en önskad effekt. Interventionslogiken är sådan att varje åtgärd
(som hittas i enskilda artiklar i fondförordningen) ska koppla till utpekade unionsprioriteringar
för fonden, vilka i sin tur ska korrespondera med tematiska mål i fondgemensamma
förordningen.
I tabellen i bilaga 5 redovisas vilka artiklar i EHFF som utgör de valda stödåtgärderna samt till
vilka av unionens prioriteringar och tematiska mål som åtgärderna kopplar.
3.2. Specifika mål och resultatindikatorer
Unionsprioritering
Specifikt mål
Resultatindikator, dvs.
det mål som
medlemsstaterna
strävar efter att uppnå
Unionsprioritering 1 - Främjande av ett miljömässigt hållbart,
resurseffektivt, innovativt, konkurrenskraftigt och kunskapsbaserat fiske
1.a Minskning av fiskets påverkan på havsmiljön, bland annat genom att
oönskade fångster så långt möjligt undviks och minskas.
Resultatindikatorns
titel och måttenhet för
indikatorn
Målvärde för 2023
Måttenhet
52
med EHFF-stöd
-3 800
1.4b. Förändring av
oönskade fångster (%)
-75
1.5. Förändring av
fiskets
bränsleeffektivitet (liter
bränsle per ton landad
fångst)
Unionsprioritering
Specifikt mål
det mål som
medlemsstaterna
med EHFF-stöd
Resultatindikatorns
indikatorn
1.10b Förändrad
täckning av övriga
skyddade områden
(MPA) (km2)
Specifikt mål
det mål som
medlemsstaterna
med EHFF-stöd
%
Liter bränsle per
ton landad fångst
-18
1.b Skydd och återställande av den biologiska mångfalden i vattenmiljöer
och de akvatiska ekosystemen.
1.10a. Förändrad
täckning av Natura
2000-områden (km2)
Unionsprioritering
ton
1.4a. Förändring av
oönskade fångster (ton)
Måttenhet
km2
+200
km2
+200
1.c Säkerställande av en balans mellan fiskekapaciteten och tillgängliga
fiskemöjligheter.
Resultatindikatorns
indikatorn
Måttenhet
N/A
53
Unionsprioritering
Specifikt mål
det mål som
medlemsstaterna
med EHFF-stöd
1.d Bättre konkurrenskraft och lönsamhet för företagen inom fisket, bland
annat för det småskaliga kustfisket, och förbättring av säkerhets- och
arbetsförhållanden
Resultatindikatorns
indikatorn
1.1 Förändrat
produktionsvärde inom
fisket (tusen Euro)
+1 100
1.2 Förändrad
produktionsvolym inom
fisket (ton)
>0
1.3 Förändrad nettovinst
(tusen Euro)
+180
1.7. Skapad
sysselsättning inom
fiske och
kompletterande
verksamheter (FTE)
1.8. Bevarad
fiske och
kompletterande
verksamheter (FTE)
Unionsprioritering
Specifikt mål
det mål som
medlemsstaterna
med EHFF-stöd
Måttenhet
Tusen Euro
ton
Tusen Euro
FTE
+5
FTE
+10
1.e Tillhandahållande av stöd för att stärka teknisk utveckling och
innovation, inbegripet ökad energieffektivitet, och kunskapsöverföring.
Resultatindikatorns
indikatorn
Måttenhet
N/A
Unionsprioritering
Specifikt mål
1.f Utveckling av yrkesutbildning, nya yrkeskunskaper och livslångt
lärande.
Resultatindikatorns
Måttenhet
54
det mål som
medlemsstaterna
med EHFF-stöd
indikatorn
N/A
Unionsprioritering
Specifikt mål
det mål som
medlemsstaterna
med EHFF-stöd
resurseffektivt, innovativt, konkurrenskraftigt och kunskapsbaserat
vattenbruk
2 a. Tillhandahållande av stöd för att stärka teknisk utveckling, innovation
och kunskapsöverföring.
Resultatindikatorns
indikatorn
Måttenhet
N/A
Unionsprioritering
Specifikt mål
det mål som
medlemsstaterna
med EHFF-stöd
vattenbruk
2 b. Stärkt konkurrenskraft och större lönsamhet för vattenbruket,
inbegripet förbättrad säkerhet och förbättrade arbetsförhållanden, särskilt
för små och medelstora företag.
Resultatindikatorns
indikatorn
2.1. Förändrad
vattenbruksproduktion
(ton)
+1 725
2.2. Förändrat värde på
vattenbruksproduktion
(tusen Euro)
+ 7 650
2.3. Förändrad
nettovinst (tusen Euro)
+730
produktionsvolymen
inom recirkulerande
vattenbrukssystem (ton)
Måttenhet
ton
Tusen Euro
Tusen Euro
ton
+800
55
2.8. Skapade
arbetstillfällen (FTE)
Unionsprioritering
Specifikt mål
det mål som
medlemsstaterna
med EHFF-stöd
vattenbruk
2 c. Skydd och återställande av den biologiska mångfalden i vattenmiljöer
samt förbättring av de ekosystem som är anslutna till vattenbruket samt
främjande av ett resurseffektivt vattenbruk.
Resultatindikatorns
indikatorn
produktionsvolymen
inom ekologiskt
vattenbruk (ton)
produktionsvolymen
inom recirkulerande
vattenbrukssystem (ton)
Unionsprioritering
Specifikt mål
det mål som
medlemsstaterna
med EHFF-stöd
FTE
+15
Måttenhet
ton
+1 700
ton
+800
vattenbruk
2 d Främjande av ett vattenbruk som kan säkerställa en hög nivå av
miljöskydd, främjande av djurhälsa och välbefinnande samt folkhälsan och
allmän säkerhet
Resultatindikatorns
indikatorn
Måttenhet
N/A
Unionsprioritering
Specifikt mål
det mål som
vattenbruk
2 e Utveckling av yrkesutbildning, nya yrkeskunskaper och livslångt
lärande.
Resultatindikatorns
Måttenhet
56
medlemsstaterna
med EHFF-stöd
indikatorn
N/A
Unionsprioritering
Specifikt mål
det mål som
medlemsstaterna
med EHFF-stöd
Unionsprioritering 3 - Främjande av genomförandet av den gemensamma
fiskeripolitiken
3.a Förbättring av och tillgång till vetenskapliga rön samt förbättring av
insamling och hantering av data.
Resultatindikatorns
indikatorn
3.b.1. Andel kompletta
svar på dataleveranser
(%)
Unionsprioritering
Specifikt mål
det mål som
medlemsstaterna
med EHFF-stöd
Unionsprioritering
Specifikt mål
det mål som
medlemsstaterna
Måttenhet
%
100
fiskeripolitiken
3.b Stöd till övervakning, kontroll och tillsyn, förbättrad institutionell
kapacitet och en effektiv offentlig förvaltning utan att den administrativa
bördan därmed ökas.
Resultatindikatorns
indikatorn
Måttenhet
Antal
3.a.1. Allvarliga
lagöverträdelser (Antal)
58
3.a.2. Andel av
landningar där fysisk
kontroll genomförts (%)
1.3
%
sammanhållningen genom att sträva efter följande specifika mål: främjande
av ekonomisk tillväxt, social delaktighet, skapande av sysselsättning och
stöd till anställbarhet och arbetskraftsrörlighet i de kust- och
inlandssamhällen som är beroende av fiske och vattenbruk, inbegripet
diversifiering av verksamheten inom fisket och till andra sektorer av den
maritima ekonomin.
Finns ej.
Resultatindikatorns
indikatorn
Måttenhet
57
med EHFF-stöd
4.1 Skapad
sysselsättning (FTE)
Unionsprioritering
Specifikt mål
det mål som
medlemsstaterna
med EHFF-stöd
+25
4.3 Skapade företag
(Antal)
+5
det mål som
medlemsstaterna
med EHFF-stöd
Antal
5.a En bättre organisation av marknaderna för fiskerioch
vattenbruksprodukter.
Resultatindikatorns
indikatorn
5.1a Förändrat värde
från första försäljning
inom PO (tusen Euro)
+740
5.1b Förändrad volym
inom PO (ton)
>0
5.1d Förändrad volym
för andra än PO (ton)
Specifikt mål
FTE
4.2 Bevarad
sysselsättning (FTE)
5.1c Förändrat värde
för andra än PO (tusen
Euro)
Unionsprioritering
FTE
+8
Måttenhet
Tusen Euro
ton
Tusen Euro
+195
ton
>0
5.b Stimulering av investeringar i berednings- och saluföringssektorerna
Resultatindikatorns
indikatorn
Måttenhet
N/A
58
Unionsprioritering
Specifikt mål
det mål som
medlemsstaterna
med EHFF-stöd
Unionsprioritering 6 - Främjande av den integrerade havspolitikens
genomförande.
Finns ej.
Resultatindikatorns
indikatorn
Måttenhet
km2
6.2a. Förändrad
täckning av Natura
2000-områden (km2)
+400
km2
6.2b Förändrad täckning
av övriga skyddade
områden (MPA) (km2)
+400
3.3. Relevanta åtgärder och aktivitetsindikatorer
Unionsprior
itering
Specifikt
mål
Unionsprioritering 1 - Främjande av ett miljömässigt hållbart, resurseffektivt,
innovativt, konkurrenskraftigt och kunskapsbaserat fiske genom att sträva efter följande
specifika mål:
1.a Minskning av fiskets påverkan på havsmiljön, bland annat genom att
oönskade fångster så långt möjligt undviks och minskas.
Den utvalda
åtgärdens
benämning
Aktivitetsindikatorer per åtgärd
Bör
indikator
n tas med
i
Titel
och
måttenh
et för
Målvärde
för 2023
Måttenhet
Motivering för
kombinationen av
EHFF-åtgärder
(styrkt av
förhandsutvärderin
gen och Swotanalysen)
Tematiskt
mål som den
utvalda
åtgärden
bidrar till
59
resultatra
men?
resultati
ndikato
rn
Ja
1.4.
9
Antal projekt
Art 38
Investeringar
inom fiske begränsa
fiskets
inverkan på
havsmiljön
Ja
1.4.
126
Antal projekt
Art 39
Innovationspr
ojekt inom
fiske - nya
tekniska
lösningar
Ja
1.4.
24
Antal projekt
Art 39
Innovationspr
ojekt inom
fiske - nya
former av
förvaltning
och
organisation
Ja
1.4.
6
Antal projekt
Art 40.1a
Samla in
förlorade
fiskeredskap
eller marint
skräp
Ja
1.6.
19
Antal projekt
Art 43.2
Fiskehamnar,
landningsplat
ser och
auktionshallar
- underlätta
landning
Nej
1.3.
16
Antal projekt
Unionsprior
itering
specifika mål:
Art 37
Utveckling av
bevarandeåtg
ärder och
regionaliserin
g, inkl.
fiskutsättning
ar
Införandet av
landningsskyldighete
n kommer att ställa
stora krav på
utvecklingen av
selektiva
fiskeredskap, samt
innebär ett ökat
behov av nya och
inte tidigare
beprövade
förvaltningsformer
Artikel 39 ger
möjlighet att bl.a.
stödja sådana
projekt.
Införandet av
n kommer även att
ställa stora krav på
selektivitet och
hantering av
oönskade fångster
inom det svenska
fisket. Artikel 38 gör
det möjligt att stödja
investeringar i
exempelvis mer
selektiva redskap
samt investeringar
för en bättre
hantering av
oönskade fångster
ombord, samt artikel
43.2 för att
underlätta
landningen i
fiskehamnar.
Ett mer hållbart fiske
kan medföra att
yrkesfisket får ett
bättre anseende och
blir en mer attraktiv
näring.
6
6
6
6
6
6
60
1.b Skydd och återställande av den biologiska mångfalden i vattenmiljöer och
de akvatiska ekosystemen.
Specifikt
mål
Den utvalda
åtgärdens
benämning
Bör
indikator
n tas med
i
resultatra
men?
Titel
och
måttenh
et för
resultati
ndikato
rn
Målvärde
för 2023
Måttenhet
Art 40.1 b,c,i
Bevarandepro
jekt återställa
akvatisk
mångfald
Ja
1.6.
15
Antal projekt
Art 40.1 d-g
Ja
1.6.
6
Antal projekt
Bevarandepro
jekt skyddade
områden
Motivering för
kombinationen av
EHFF-åtgärder
(styrkt av
Åtgärden kopplar till
målen om ett
hållbart fiske genom
åtgärder som bidrar
till att minska fiskets
och andra
havsanknutna
verksamheters
inverkan på
havsmiljön, samt
bidrar till
genomförandet av
artoch
habitatdirektivet,
fågeldirektivet och
havsmiljödirektivet,
samt skyddade
områden.
Tematiskt
mål som den
utvalda
åtgärden
bidrar till
6
6
Åtgärderna stödjer
projekt som skyddar
och utvecklar det
vattenlevande växtoch djurlivet och
bidrar till bättre
förvaltningsarbete,
restaurering
(exempelvis
faunapassager och
övervakning av
skyddade områden).
Unionsprior
itering
Specifikt
mål
specifika mål:
1.c Säkerställande av en balans mellan fiskekapaciteten och tillgängliga
fiskemöjligheter.
61
Den utvalda
åtgärdens
benämning
Bör
indikator
n tas med
i
resultatra
men?
Titel
och
måttenh
et för
resultati
ndikato
rn
Målvärde
för 2023
Nej
1.2
4
Måttenhet
Art 36
System för
tilldelning av
fiskemöjlighet
er
Unionsprior
itering
Specifikt
mål
Motivering för
kombinationen av
EHFF-åtgärder
(styrkt av
Tematiskt
mål som den
utvalda
åtgärden
bidrar till
Stöd för införandet
av ett system för
överlåtbara
fiskerättigheter kan
bidra till att
omstrukturera
fiskeflottan och
minska dess
kapacitet utan att
programmets medel
används för att
finansiera skrotning.
Anpassning av
fiskeflottans
kapacitet medför i
sin tur ökad
lönsamhet. Vidare är
åtgärden nödvändig
för genomförande av
n och för att
åstadkomma en
adekvat
kvottäckning.
6
specifika mål:
1.d Bättre konkurrenskraft och lönsamhet för företagen inom fisket, bland annat
för det småskaliga kustfisket, och förbättring av säkerhets- och
arbetsförhållanden.
Den utvalda
åtgärdens
benämning
Bör
indikator
n tas med
i
resultatra
men?
Titel
och
måttenh
et för
resultati
ndikato
rn
Målvärde
för 2023
Måttenhet
Motivering för
kombinationen av
EHFF-åtgärder
(styrkt av
Tematiskt
mål som den
utvalda
åtgärden
bidrar till
62
Art 30
Diversifiering
inom fiske
1.9.
15
Antal projekt
Nej
Art 42
Investeringar
som höjer
kvalitet och
mervärde på
vildfångad fisk
Nej
1.3.
50
Antal projekt
Art 43.1
Fiskehamnar,
landningsplat
ser och
auktionshallar
- förbättrad
infrastruktur
Nej
1.3.
16
Antal projekt
Förädlingsgraden är
ofta låg och
vinstmarginalerna
låga inom det
svenska fisket.
Genom stöd för
investeringar som
höjer kvaliteten och
mervärde på
vildfångad fisk kan
produkterna
generera ett högre
värde och bidra till
en förbättrad
lönsamhet. Genom
stöd enligt art. 42
ges också möjlighet
för fiskarna att ta om
hand den oönskade
fångsten.
3
3
3
Åtgärden underlättar
för fisket genom att
stöd kan ges för
förbättrad
infrastruktur i
hamnar, t.ex. för att
underlätta såväl
kontroll av
landningsskyldighet
som hanteringen av
den oönskade fångst
som blir följden av
om
landningsskyldighet
införs. Allt som
fångas ska tas om
hand.
Genom att ge stöd
för dessa åtgärder så
ökas möjligheten att
n efterlevs
Unionsprior
itering
Specifikt
mål
specifika mål:
1.e Tillhandahållande av stöd för att stärka teknisk utveckling och innovation,
inbegripet ökad energieffektivitet, och kunskapsöverföring.
63
Den utvalda
åtgärdens
benämning
Bör
indikator
n tas med
i
resultatra
men?
Titel
och
måttenh
et för
resultati
ndikato
rn
Målvärde
för 2023
Måttenhet
Motivering för
kombinationen av
EHFF-åtgärder
(styrkt av
Tematiskt
mål som den
utvalda
åtgärden
bidrar till
64
Art 26
Utveckling av
produkter och
processer
Nej
1.1.
2
Antal projekt
Art 28
Partnerskap
mellan
forskare och
fiskare
Nej
1.1.
2
Antal projekt
Det är vanligt med
låg förädlingsgrad
och små
vinstmarginaler
inom yrkesfisket.
Åtgärden utveckling
av produkter och
processer syftar till
genomföra projekt
med inriktning på
beredning och
vidareförädling inom
fiske. Utveckling av
produkter och
produktionsmetoder
som stärker värdet
på fiskets produkter
är ett viktigt verktyg
för att förbättra
lönsamheten inom
näringen.
3
3
Ett annat sätt för
fiskaren att öka sin
lönsamhet är att
diversifiera sin
verksamhet.
Fiskaren får då
därmed en bredare
ekonomisk bas för
sin verksamhet.
Forskare, fiskare och
myndigheter saknar
givna
kommunikationskan
aler. Genom
åtgärden
”Partnerskap mellan
forskare och fiskare”
skapas möjligheten
att skapa nya länkar
och kontaktnät
mellan
forskningsvärlden
och fiskare i syfte att
främja en långsiktigt
hållbar utveckling av
svenskt fiske.
Unionsprior
itering
Unionsprioritering 1- Främjande av ett miljömässigt hållbart, resurseffektivt,
specifika mål:
65
1.f Utveckling av yrkesutbildning, nya yrkeskunskaper och livslångt lärande.
Specifikt
mål
Den utvalda
åtgärdens
benämning
Art 29.1-2
Kompetensut
veckling och
informationsi
nsatser inom
fiske
Unionsprior
itering
Bör
indikator
n tas med
i
resultatra
men?
Titel
och
måtten
het för
resultat
indikat
orn
Målvärde
för 2023
Nej
1.9.
70
Måttenhet
Antal projekt
Motivering för
kombinationen av
EHFF-åtgärder
(styrkt av
Regelverket och
fiskförvaltningen är
komplexa storheter
som aktörerna
måste förhålla sig
till. Ökad kunskap är
avgörande för att nå
målet om hållbar
utveckling.
Införandet av
landningsskyldighet
inom fisket ställer
ökade krav på
samtliga aktörer.
Nya lagkrav innebär
att samtliga
involverade måste
erbjudas möjligheter
för
kompetensutvecklin
g. Vidare är
informationsinsatser
mot näringens
aktörer en central
förutsättning för
genomförandet av
den gemensamma
fiskeripolitiken.
Åtgärden förväntas
även generera flera
synenergieffekter
genom att stimulera
genomförandet av
insatser inom
programmets övriga
åtgärder.
Tematiskt
mål som den
utvalda
åtgärden
bidrar till
8
innovativt, konkurrenskraftigt och kunskapsbaserat vattenbruk genom att sträva efter
följande specifika mål:
66
2 a. Tillhandahållande av stöd för att stärka teknisk utveckling, innovation och
kunskapsöverföring.
Specifikt
mål
Den utvalda
åtgärdens
benämning
Bör
indikator
n tas med
i
resultatra
men?
Titel
och
måttenh
et för
resultati
ndikato
rn
Målvärde
för 2023
Ja
2.1
7
Måttenhet
Antal projekt
Art 47
Innovationspr
ojekt inom
vattenbruk
Unionsprior
itering
Specifikt
mål
Den utvalda
åtgärdens
Motivering för
kombinationen av
EHFF-åtgärder
(styrkt av
Tematiskt
mål som den
utvalda
åtgärden
bidrar till
Det finns ett intresse
av att utveckla ett
hållbart vattenbruk.
Ny kunskap och nya
innovativa metoder
avseende
foderproduktion,
djurvälfärd, nya
vattenbruksarter och
miljöpåverkan kan
öka förtroendet för
näringen och leda till
att vattenbrukets
produkter blir ett
mer hållbart
alternativ i
jämförelse med
liknande produkter.
Det finns därför ett
behov av att
utveckla nya hållbara
produktionsmetoder
som minskar
miljöpåverkan, samt
att utveckla odling
av nya
vattenbruksarter.
Åtgärden möjliggör
sådana projekt.
3
2 b. Stärkt konkurrenskraft och större lönsamhet för vattenbruket, inbegripet
förbättrad säkerhet och förbättrade arbetsförhållanden, särskilt för små och
medelstora företag.
Motivering för
kombinationen av
Tematiskt
mål som den
67
benämning
Bör
indikator
n tas med
i
resultatra
men?
Titel
och
måttenh
et för
resultati
ndikato
rn
Målvärde
för 2023
Art 48.1a, d,
g-h
Investeringar
inom
vattenbruk produktiva
investeringar
Ja
2.2.
27
Antal projekt
Art 52
Startstöd för
hållbara
vattenbruksfö
retag
Nej
2.5.
22
Antal projekt
Måttenhet
EHFF-åtgärder
(styrkt av
Kostnaderna för att
starta och utveckla
ett vattenbruk är
höga och det är ofta
svårt för
näringsidkaren att
finna riskkapital.
Genom åtgärden
”Investeringar inom
vattenbruk –
produktiva
investeringar” ges
möjlighet för
befintliga
vattenbruksföretag
att få stöd för att
göra investeringar i
sin verksamhet. Det
kan leda till ökad
konkurrenskraft.
utvalda
åtgärden
bidrar till
3
3
Startstödet
möjliggör för nya
entrepenörer att
starta nya hållbara
vattenbruksföretag i
en bransch med hög
medelålder
Unionsprior
itering
Specifikt
mål
2 c. Skydd och återställande av den biologiska mångfalden i vattenmiljöer samt
förbättring av de ekosystem som är anslutna till vattenbruket samt främjande av
ett resurseffektivt vattenbruk.
Den utvalda
åtgärdens
benämning
Bör
indikator
n tas med
i
resultatra
men?
Titel
och
måttenh
et för
resultati
ndikato
rn
Målvärde
för 2023
Måttenhet
Motivering för
kombinationen av
EHFF-åtgärder
(styrkt av
Tematiskt
mål som den
utvalda
åtgärden
bidrar till
68
Art 48.1e, j
Investeringar
inom
vattenbruk miljöinvesteri
ngar
Ja
2.3.
27
Antal projekt
Art 51.1a
Kommunal
planering av
vattenbruk
Nej
2.4.
10
Antal projekt
Det är brist på
riskkapital inom
vattenbruk, vilket
även påverkar
möjligheten till
miljöinvesteringar.
Samtidigt finns ett
stort nationellt och
internationellt
intresse av att
utveckla ett hållbart
vattenbruk. Genom
åtgärden
”Investeringar inom
vattenbruk –
miljöinvesteringar”
ges möjlighet för
befintliga
vattenbruksföretag
att få stöd för
miljöinvesteringar
som bidrar till ett
mer hållbart
vattenbruk. Det kan i
bidra till att öka
förtroendet för
sektorn.
6
6
Intresset för att
utveckla en hållbar
vattenbruksnäring
ställer krav på att
områden som
lämpar sig för
vattenbruksodling
pekas ut i den fysiska
planeringen.
Åtgärden
”Kommunal
planering av
vattenbruk” ger stöd
till kommunerna för
att identifiera
sådana områden.
Specifikt
mål
2 d Främjande av ett vattenbruk som kan säkerställa en hög nivå av miljöskydd,
främjande av djurhälsa och välbefinnande samt folkhälsan och allmän säkerhet.
69
Den utvalda
åtgärdens
benämning
Bör
indikator
n tas med
i
resultatra
men?
Titel
och
måttenh
et för
resultati
ndikato
rn
Målvärde
för 2023
Nej
2.4.
7
Måttenhet
Antal projekt
Art 56.1a-b
Djurs hälsa
och
välbefinnande
Unionsprior
itering
Specifikt
mål
Motivering för
kombinationen av
EHFF-åtgärder
(styrkt av
Ett gott smittskydd
innebär ett ökat
förtroende för
vattenbruksnäringen
. Samtidigt innebär
kontroll och
utrotning av
sjukdomar en stor
ekonomisk påverkan
för
vattenbruksföretaga
rna. Denna åtgärd
möjliggör att lämna
stöd för kontroll och
utrotning av vissa
sjukdomar, samt för
utveckling av bästa
praxis och
uppförandekoder för
djurens hälsa och
välfärd inom
vattenbruket.
Tematiskt
mål som den
utvalda
åtgärden
bidrar till
3
2 e Utveckling av yrkesutbildning, nya yrkeskunskaper och livslångt lärande.
Den utvalda
åtgärdens
benämning
Bör
indikator
n tas med
i
resultatra
men?
Titel
och
måttenh
et för
resultati
ndikato
rn
Målvärde
för 2023
Måttenhet
Motivering för
kombinationen av
EHFF-åtgärder
(styrkt av
Tematiskt
mål som den
utvalda
åtgärden
bidrar till
70
Nej
2.5.
57
Antal projekt
Art 50
Kompetensut
veckling och
informationsi
nsatser inom
vattenbruk
Unionsprior
itering
Specifikt
mål
Det finns kunskapsoch resursbrist hos
vattenbruksföretaga
re. Vidare är den
expertkunskap som
finns hos forskare
m.fl. är inte alltid
lättillgänglig för
företagen. Denna
åtgärd skapar bl.a.
möjlighet för ett
ökat
kunskapsbyggande
och bättre
informationsutbyte
mellan näringen och
forskarvärlden. En
ökad kunskap kan i
sig leda till fler
investeringar inom
vattenbruket,
eftersom vissa
investeringar är
beroende av viss
förkunskap och
kännedom om
vetenskaplig
forskning.
8
fiskeripolitiken genom att sträva efter följande specifika mål:
3.a Förbättring av och tillgång till vetenskapliga rön samt förbättring av
insamling och hantering av data.
Den utvalda
åtgärdens
benämning
Bör
indikator
n tas med
i
resultatra
men?
Titel
och
måttenh
et för
resultati
ndikato
rn
Målvärde
för 2023
Måttenhet
Motivering för
kombinationen av
EHFF-åtgärder
(styrkt av
Tematiskt
mål som den
utvalda
åtgärden
bidrar till
71
Nej
3.2.
35
Antal projekt
E/T – det specifika
målet omfattar
endast en åtgärd
6
Art 77
Datainsamling
Unionsprior
itering
Specifikt
mål
fiskeripolitiken genom att sträva efter följande specifika mål:
3.b Stöd till övervakning, kontroll och tillsyn, förbättrad institutionell kapacitet
och en effektiv offentlig förvaltning utan att den administrativa bördan därmed
ökas.
Den utvalda
åtgärdens
benämning
Bör
indikator
n tas med
i
resultatra
men?
Titel
och
måttenh
et för
resultati
ndikato
rn
Målvärde
för 2023
Ja
3.1.
450
Måttenhet
Antal projekt
Art 78
kontroll och
tillsyn av fiske
Unionsprior
itering
Specifikt
mål
Motivering för
kombinationen av
EHFF-åtgärder
(styrkt av
Tematiskt
mål som den
utvalda
åtgärden
bidrar till
E/T – det specifika
målet omfattar
endast en åtgärd.
6
sammanhållningen genom att sträva efter följande specifika mål: främjande av
ekonomisk tillväxt, social delaktighet, skapande av sysselsättning och stöd till
anställbarhet och arbetskraftsrörlighet i de kust- och inlandssamhällen som är beroende
av fiske och vattenbruk, inbegripet diversifiering av verksamheten inom fisket och till
andra sektorer av den maritima ekonomin.
E/T
Den utvalda
åtgärdens
benämning
Bör
indikator
n tas med
i
Titel
och
måttenh
et för
Målvärde
för 2023
Måttenhet
Motivering för
kombinationen av
EHFF-åtgärder
(styrkt av
Tematiskt
mål som den
utvalda
åtgärden
bidrar till
72
resultatra
men?
resultati
ndikato
rn
Art 63
Genomförand
e av lokala
utvecklingsstr
ategier - LLU
Ja
4.1.
10
Antal godkända
utvecklingsstrat
egier
Art 64
Samarbetsåtg
ärder – LLU
Nej
4.3.
11
Antal projekt
Nej
4.2.
4
Antal projekt
Fiskeområden utgör
en viktig lokal
samverkansplattfor
m som kan stimulera
den lokala
ekonomin. Genom
lokalt ledd
utveckling finns
möjlighet att stärka
den lokala
initiativförmågan
och skapa
förutsättningar för
att lösa
gemensamma
utmaningar”.
8
8
8
.
Art 62.1a
Förberedande
stöd - LLU
Stöd för lokalt ledd
utveckling erbjuder
en möjlighet att ge
finansiella verktyg till
de lokala aktörerna
att utveckla och
stimulera såväl fiske
som andra
relaterade
verksamheter som
kan gynna en hållbar
utveckling i lokalt
avgränsade områden
som har en
betydande
fiske eller vattenbruk
Åtgärderna
”Genomförande av
lokala
utvecklingsstrategier
”,
”Samarbetsåtgärder
” och ”Förberedande
stöd” möjliggör att
driva projekt inom
lokalt ledd
utveckling.
73
Unionsprior
itering
Specifikt
mål
Unionsprioritering 5 - Främjande av saluföring och beredning genom att sträva efter
5.a En bättre organisation av marknaderna för fiskerioch
vattenbruksprodukter.
Den utvalda
åtgärdens
benämning
Bör
indikator
n tas med
i
resultatra
men?
Titel
och
måttenh
et för
resultati
ndikato
rn
Målvärde
för 2023
Måttenhet
Motivering för
kombinationen av
EHFF-åtgärder
(styrkt av
Tematiskt
mål som den
utvalda
åtgärden
bidrar till
74
Art 68.1a
Bilda
producenteller
branschorgani
sationer
Nej
5.2.
7
Antal projekt
Art 68.1b-e
Saluföringsåtg
ärder
Nej
5.2.
43
Antal projekt
Nej
5.1.
10
Antal PO eller
sammanslutnin
gar av PO som
fått stöd
Art 66
Produktionsoch
saluföringspla
ner
Det finns en politisk
vilja att stärka PO:s
roll. PO har även en
utökad roll inom den
gemensamma
fiskeripolitiken. I
förordningen om
den nya
gemensamma
marknadsordningen
finns bl.a. krav på att
ta fram produktionsoch
saluföringsplaner för
att anpassa
produktion och
saluföring till
behoven.
.
Genom åtgärderna
ges bland annat
möjlighet till stöd för
att bilda PO, samt
stöd för
produktionsoch
saluföringsplaner.
3
3
3
En förbättrad
spårbarhet samt
certifierade fiskerioch
vattenbruksprodukte
r kan öka
förtroendet för
näringen. Åtgärden
Saluföringsåtgärder
ger bland annat stöd
för projekt som
bidrar till öppenhet
och insyn i fråga om
produktion och
marknader, till
genomförandet av
marknadsundersökni
ngar och till projekt
som bidrar till
spårbarhet och
certifiering för
fiskerioch
vattenbruksprodukte
r. Åtgärden kan
också underlätta
genomförandet av
n genom att stöd
kan ges för projekt
som förbättrar
75
villkoren för
saluföringen av
överskottsarter eller
underutnyttjade
arter och oönskade
fångster i samband
med genomförandet
av
n. Åtgärden syftar
även till att höja
värdet på den fisk
som fångas och styra
efterfrågan till de
arter som
produceras på ett
hållbart sätt.
Unionsprior
itering
Specifikt
mål
Unionsprioritering 5 - Främjande av saluföring och beredning genom att sträva efter
följande specifika mål
5.b Stimulering av investeringar i berednings- och saluföringssektorerna
Den utvalda
åtgärdens
benämning
Bör
indikator
n tas med
i
resultatra
men?
Titel
och
måttenh
et för
resultati
ndikato
rn
Målvärde
för 2023
Måttenhet
Motivering för
kombinationen av
EHFF-åtgärder
(styrkt av
Tematiskt
mål som den
utvalda
åtgärden
bidrar till
76
Ja
5.3.
59
Antal projekt
Art 69.1c-d,f
Beredning av
fiskerioch
vattenbrukspr
odukter
Unionsprior
itering
Specifikt
mål
Beredningsindustrin
bidrar till
sysselsättning och
landsbygdsutvecklin
g, men är även av
betydelse för den
svenska
fiskerinäringen.
Genom åtgärden
”Beredning av
fiskerioch
vattenbruksprodukte
r” ges bland annat
stöd för
investeringar som
avser beredning av
biprodukter från den
huvudsakliga
beredningsverksamh
eten eller fångster
som inte får vara
avsedda som
livsmedel. Stöd ges
också till
investeringar som
leder till nya eller
förbättrade
produkter och
processer.
3
Unionsprioritering 6 - Främjande av den integrerade havspolitikens genomförande.
E/T
Den utvalda
åtgärdens
benämning
Bör
indikator
n tas med
i
resultatra
men?
Titel
och
måttenh
et för
resultati
ndikato
rn
Målvärde
för 2023
Måttenhet
Motivering för
kombinationen av
EHFF-åtgärder
(styrkt av
Tematiskt
mål som den
utvalda
åtgärden
bidrar till
77
Art 80.1 b
Främja
genomförand
e av den
integrerade
havspolitiken
Art 80.1 c
Främja
genomförand
e av den
integrerade
havspolitiken
-ökad
kunskap
Ja
6.2.
14
Antal projekt
Ja
6.2.
4
Antal projekt
Kännedomen om de
marina miljöerna
och ekosystemen
kan fördjupas och
kunskapen om bl.a.
utsjöområdenas
miljötillstånd och
förutsättningar
behöver utvecklas,
samtidigt som
Sverige är
internationellt känt
om ett land med
höga politiska
miljöambitioner.
Åtgärderna inom
unionsprioritering 6
syftar bl.a. till att
förbättra kunskaper
om marin
miljöstatus, samt
utveckla arbetet
med marint
områdesskydd.
6
6
3.4. Redogörelse för hur programmet kompletterar
andra europeiska strukturoch investeringsfonder
3.4.1. Komplementariet och samordningsarrangemang med andra
ESI-fonder och andra relevanta finansieringsinstrument inom
unionen och i medlemsstaterna
Det svenska havsoch fiskeriprogrammet är ett viktigt instrument för att genomföra den
gemensamma fiskeripolitiken och delar av den integrerade havspolitiken. Programmets åtgärder
syftar till att främja såväl en långsiktigt hållbar förvaltning av havsmiljön och dess resurser som en
ökad konkurrenskraft för företag med koppling till fiskerioch vattenbrukssektorn.
För att kunna säkerställa att medlen från havsoch fiskerifonden nyttjas så ändamålsenligt som
möjligt är det viktigt att Europeiska havsoch fiskerifonden (EHFF) och de andra ESI-fonderna
använts på ett komplementärt sätt så att överlappning mellan dessa fonder undviks. Att öka
konkurrenskraften hos små och medelstora företag är till exempel ett aktuellt tematiskt mål
(tematiskt mål 3) för alla fonder förutom för Europeiska Socialfonden (ESF). Havs- och
fiskeriprogrammet möjliggör exempelvis stöd för investering i företag inom vattenbruket och
beredningsindustrin och för diversifiering inom fisket. Samtidigt innehåller Europeiska regionala
78
och utvecklingsfonden (ERUF) och Europeiska jordbruksfonden för landsbygdsutveckling
(EJFLU) möjligheter att inom samma tematiska mål finansiera insatser inom andra näringar
såsom transport-, service- och livsmedelssektorn. Ett företag som bedriver fiske skulle därför
med stöd av EHFF exempelvis kunna få stöd för att ställa om sin verksamhet till att omfatta även
beredning, företaget skulle kunna få hjälp att finansiera kostsamma investeringar i utrustning och
maskiner som behövs för att bedriva beredningsverksamhet. Från ERUF skulle företaget
exempelvis kunna stödjas genom att i samarbete med andra företag hitta nya innovativa
logistiklösningar som säkerställer att de beredda produkterna kan distribueras vidare och från
EJFLU kanske man skulle kunna tänka sig att en liten restaurangverksamhet skapas i anslutning
till beredningsföretaget. På detta sätt kan fonderna komplettera varandra och skapa ekonomiska
incitament för ett företag att våga satsa på nya idéer för att öka värdet på de produkter som
företaget producerar.
Samma typ av avgränsningar görs inom andra tematiska mål såsom tematiskt mål 6 – skydda
miljön samt främjar hållbar användning av resurser. EHFF riktar sig främst på genomförandet av
den gemensamma fiskeripolitiken och bevarande åtgärder inom havsmiljön medan stöd från
EJFLU kan användas exempelvis för att minska växtnäringsläckage från jordbruket till
vattendrag, sjöar och hav som i sin tur kan bidra till de bevarande åtgärder som stöds inom havsoch fiskeriprogrammet.
Inom tematiskt mål 8 – främja hållbar och kvalitativ sysselsättning och arbetskraftens rörlighet –
är satsningarna från EHFF riktade mot vitaliseringen av lokala samhällen med anknytning till
fiske och vattenbruk genom stöd till lokalt ledd utveckling. Komplementaritet mellan de fyra
ESI-fonderna kan säkras inom lokalt ledd utveckling genom möjligheten för de lokala grupperna
att ta fram fondintegrerade lokala utvecklingsstrategier samtidigt som SJV blir ensam förvaltande
myndighet för alla program inom LLU, se mer om samordning mellan ESI-fonderna nedan.
Den integrerade havspolitiken
Havs- och fiskeriprogrammet stöder också åtgärder som bidrar till blå tillväxt, åtgärder med
tydliga kopplingar till Östersjöstrategin (se avsnitt 3.5) samt bevarandeåtgärder i den marina
miljön (särskild inom marina skyddade områden Natura 2000) och genomförandet av
havsmiljödirektivet. När det gäller blå tillväxt är stöd till åtgärder som gynnar utvecklingen av
vattenbruket en viktig insats men även stöd inom LLU som främjar turismen inom
fiskesamhällen längst kusten.
Med avseende på bevarandeåtgärder som till exempel värnar om biologisk mångfald inom ett
Natura 2000-område kan samordning av olika projekt som finansieras av olika instrument och
som har liknande syfte vara viktigt för att kunna uppnå en ökad effekt av dessa projekt. Projekt
som till exempel finansieras via LIFE-programmet kan förstärkas av synergier med projekt som
finansieras av havsoch fiskeriprogrammet vilket kan främja komplementaritet mellan dessa
finansiella instrument. Exempelvis kan LIFE-projektet MARMONI som utvecklar indikatorer för
marin statusbedömning bidra med viktiga verktyg för åtgärdsprogrammet för havsmiljön, där
framtagande av andra kunskapsunderlag för detta åtgärdsprogram kan erhålla stöd ur havsoch
fiskeriprogrammet. Intressanta LIFE-projekt för framtiden med potentiella synergier för
programmet kan exempelvis vara restaureringsprojekt för vegetationsklädda bottnar, så som
ålgräsängar, eller biogena rev. Dessa miljöer kan då ges en förbättrad funktion som habitat för
fiskreproduktion och uppväxtområden för fisk.
79
Samordning mellan ESI-fonderna
I slutet av 2013 beslutade regeringen att uppdra åt de tre förvaltande myndigheterna för ESIfonderna (Tillväxtverket, Rådet för Europeiska socialfonden i Sverige och Statens jordbruksverk)
att inrätta en fondsamordningsgrupp med syftet att etablera en fondöverskridande samverkan
inom ramen för partnerskapsöverenskommelsen och de operativa programmen. Uppdraget
gäller löpande under programperioden 2014–2020. Syftet med samverkan är att det fördjupade
samarbetet mellan de fondansvariga myndigheterna ska leda till att överlappning mellan fonderna
undviks, att genomförandet av programmen förstärks och att öka förutsättningar för samordning
med målet för europeiskt territoriellt samarbete och andra instrument på EU- och nationell nivå
ökar
Fondsamordningsgruppen ska ha representation från de tre myndigheterna som ansvarar för
regionalfondsprogrammen, socialfondsprogrammet samt landsbygds- och havsfiskeriprogrammen i Sverige.
Fondsamordningsgruppen verkar genom arbetsgrupper som ansvarar för en viss fråga. När det
gäller att utnyttja synergier och undvika eventuella överlappningar är t.ex. arbetsgruppen om
gemensam tolkning av regelverk central. Målet med den arbetsgruppen är möjliggöra en
harmoniserad rättstillämpning i syfte att öka förutsägbarheten för stödsökande och andra
intressenter, samt förenkla handläggningen inom berörda myndigheter.
En insats kan få stöd från en eller flera ESI-fonder eller annat unionsinstrument, men samma
kostnader kan inte få stöd från mer än en finansieringskälla. För den praktiska handläggningen av
programmet finns centrala rutiner och instruktioner tillgängliga för alla stödhandläggare via ett
IT-baserat handläggarstöd. På så sätt säkerställs att dubbelfinansiering inte sker. Kontakter tas i
förekommande fall på handläggarnivå mellan handläggare av olika fonderna i samband med
ärendeberedning.
Kravet om att överlappningar av stödgivning mellan olika fonder och program ska undvikas, får
emellertid inte innebära att synergier mellan olika program uteblir. Vid bedömning av insatser bör
därför insatsens komplementära kvaliteter och möjlighet att bidra till synergieffekter beaktas, dvs.
samspelet mellan åtgärder inom havsoch fiskeriprogrammet och andra EU-program. Det skulle
t.ex. kunna vara en insats som senare ska följas upp med andra insatser inom ett
strukturfondsprogram, vilket tillsammans ger stora synergieffekter och god måluppfyllelse för
flera program. Vid bedömning av insatser bör därför alltid samstämmigheten med andra program
uppmärksammas.
Uppföljning av fondsynergier kommer att hanteras utifrån de riktlinjer för framstegsrapporterna
som tas fram av Kommissionen.
LLU – lokalt ledd utveckling
Lokalt ledd utveckling med leadermetoden genomförs i denna programperiod inom alla ESIfonder. Jordbruksverket är den förvaltande myndigheten för LLU inom samtliga fonder. För mer
information om lokala utvecklingsstrategier och administrationen kring LLU se avsnitt 5.
80
3.4.2. Huvudskaliga åtgärder som planeras för att minska den
administrativa bördan
Flera verksamhetsmässiga förenklingar för sökanden och handläggande myndigheter införs och
planeras. Ökad tydlighet om vad som kan sökas och varför är en viktig aspekt på förenkling.
Några av de viktiga förenklingarna för sökanden är schabloner, urvalskriterier, nytt IT-stöd med
e-ansökan, en elektronisk akt för varje ansökan m.m.
Schabloner införs för vissa åtgärder och vissa kostnadstyper för att minska de administrativa
kostnaderna för såväl sökande som myndigheterna samt för att minimera risken för fel, se
avsnitt 4.3. De schabloniserade kostnaderna kan indelas i tre typer: enhetskostnad, klumpsumma
och schablonersättning för indirekta kostnader. Användningen av schabloniserade kostnader
har så långt som möjligt harmoniserats med övriga ESI-fonder. När det gäller EHFF tillämpas
samma regler som för EJFLU avseende schabloniserade kostnader.
Arbetet med urvalskriterier utvecklas ytterligare bland annat för att få en bättre måluppfyllelse
och ökad transparens. För den som söker stöd ska det bli tydligare vilka ansökningar som blir
godkända samtidigt som risken minskar för olikartade bedömningar av ansökningar.
Urvalskriterierna är det främsta verktygen för att välja ut bra ansökningar som bidrar till de olika
specifika mål i programmet.
Beslutsomgångar och utlysningar kan användas för att göra det tydligare för stödsökande att det
finns en start- och sluttidpunkt för när de kan skicka in sin ansökan. Detta bör leda till ökad
tydlighet om när i tiden denne får besked om sin ansökan. Beslutsomgångar kan, tillsammans
med urvalskriterierna, säkerställa att de ansökningar som på ett effektivt sätt leder till åtgärdens
mål får stöd. Även avrop är en möjlighet för att effektivt styra mot målen.
Nya IT-stöd
Administrationen av havsoch fiskeriprogrammet sker i ett elektroniskt flöde genom hela
handläggningsprocessen. Utgångspunkten är en standardprocess för ansökan och
handläggning/utbetalning för att likrikta och minimera suboptimeringar. Den som söker stöd
kommer att kunna använda en e-tjänst vid sin ansökan. E-tjänsten guidar den stödsökande
genom ansökan så att de bara behöver besvara de frågor som är relevanta för den aktuella
åtgärden. E-tjänsten kommer också att underlätta för de sökande, bland annat genom hjälptexter
som vägledning för vilka uppgifter som ska registreras. Detta bör leda till att ansökningarna är
mer kompletta från början. Ett minskat behov av kompletteringar bör leda till kortare
handläggningstider. Bilagor till ansökan ska sökanden kunna lämna elektroniskt eller i
pappersformat för att sedan hanteras via en central skanningsfunktion så att den elektroniska
akten blir komplett. Det finns även möjlighet att ansöka via pappersformulär. I dessa fall
används en skanningsfunktion som ser till att pappersdokument blir en elektronisk kopia som
skickas till den elektroniska akten.
För att hjälpa dem som avser att söka stöd att förbereda sig inför att göra en ansökan kommer
det att finnas instruktioner och information på webben. Myndigheterna kommer bl.a. att bistå
via informationsträffar för att stödsökandena ska förstå vad den kan söka och hur detta går till.
För handläggningen innebär den nya handläggningsprocessen att man jobbar med en elektronisk
akt i stället för pappersakten. Detta är en stor förändring i handläggningsarbetet. I IT-systemet
kommer det att finnas gemensamma mallar för t.ex. hur berörda myndigheter ska kommunicera.
Detta skapar enhetlighet för stödsökandena. Att ha alla dokument elektroniskt kommer
81
underlätta för handläggaren vid själva handläggningen och i kontakter med den som sökt stöd.
Handläggare behöver inte fundera på var akten finns eller vem som har akten och stödsökanden
kommer att få snabbare hjälp vid frågor om sitt ärende. En elektronisk akt ökar också
möjligheten för länsstyrelserna att vid eventuella behov hjälpa varandra med handläggningen. I
de fall då det finns behov av utskick på papper kommer en utskicksfunktion att användas, vilket
innebär att handläggaren själv inte behöver skriva ut ett brev och lägga i ett kuvert. Det
elektroniska förfarandet kommer även innebära att dokument som ska skrivas under görs via elegitimation.
Som en hjälp för handläggaren finns ett nytt handläggarstöd. I handläggarstödet finns den
information som handläggaren behöver för att göra korrekt handläggning. Här finns regelverk,
rutiner, IT-manualer, frågor och svar etc. Det finns en länk mellan handläggningssystemet där
man handlägger ärenden och handläggarstödet. När den som söker stöd har frågor, t.ex. om sin
ansökan, kommer denne att kunna vända sig till en bemannad support.
3.5. Information om makroregionala strategier och
havsområdesstrategier (i relevanta fall)
Många av åtgärderna i havsoch fiskeriprogrammet bidrar direkt eller indirekt till EU:s
makroregionala strategi för Östersjöregionen (Östersjöstrategin). Särskilt strategins
prioritetsområde 1, 2, 7 och 9 har tydliga kopplingar till programmets åtgärder, se nedan.
Prioritetsområde 1. Begränsa näringstillförsel till havet till godtagbara nivåer
Stöd ges både till utvecklingsprojekt och till investeringar för att minska vattenbrukets utsläpp av
näring framförallt genom förändrad foderanvändning. och genom fler mussel- och algodlingar
som bidrar till ett nettoupptag av näringsämnen. Alla vattenbruksanläggningar som är
tillståndspliktiga enligt miljöbalken ska tillståndsprövas av Miljöprövningsdelegationen vid
respektive länsstyrelse. Anmälningspliktiga vattenbruk prövas av kommunens nämnd för
miljöfrågor. Både vid nyanläggning och utökning ska ansvariga myndigheter pröva vattenbrukens
miljöpåverkan och vid behov förelägga om begränsningar i verksamheten. Myndigheterna
ansvarar för att genom sin miljöprövning och miljötillsyn verka för att vattenförekomsternas
kemiska och ekologiska status inte försämras och så att att fastställda miljökvalitetsnormer för
vatten kan följas.
Stöd till kommunal planering ges för att vattenbruken ska placeras på lämpliga ställen, så att . den
negativa påverkan på vattenmiljön minimeras och tilförseln av övergödande näringsämnen till
Östersjön inte ökar.Kompetensutveckling och informationsinsatser för vattenbruk ska också
bidra till detta område.
Prioritetsområde 2. Att bevara naturområden och biologisk mångfald, inklusive fiske
Åtgärderna bevarandeåtgärder och innovationsprojekt inom fisket bidrar båda till att både bevara
och förbättra vattenmiljöer. Detta sker exempelvis genom att ta fram skyddsoch
bevarandeplaner, utveckla övervaknings- och åtgärdsprogram, utveckla nya tekniska lösningar
som fiskeredskap och fiskemetoder samt genom att utveckla nya lösningar som minskar
vattenbrukets negativa miljöpåverkan. Stöd för investeringar inom fiske och vattenbruk kan
sedan ges för att företagen verkligen ska investera i nya produkter som ger mindre miljöpåverkan.
82
Kompetensutveckling och informationsinsatser för fiske och vattenbruk ska också bidra till detta
område.
Ett högt smittskydd inom vattenbruket minskar riskerna för att vilda bestånd drabbas av smittor
och kan därmed bidra till att bevara den biologiska mångfalden.
Prioritetsområde 7. Regionens potential avseende forskning och innovation
Stöd för att testa och utforma nya tekniska lösningar inom fisket samt testa och utvärdera nya
eller alternativa former av förvaltning och organisation inom fiske och vattenbruk ska bidra till
målet med stärkt teknisk utveckling, innovation och kunskapsöverföring.
Förhoppningen är att projekten som får stöd inom havsoch fiskeriprogrammet ska bidra med
innovationer som nya fiskeredskap, nya fiskemetoder, nya vattenbruksarter, bättre hantering av
oönskad fångst, nya beredningsmöjligheter, nya bevarandeåtgärder, ny teknisk utrustning för mer
miljöanpassad drift av vattenbruk och foderutveckling för att minska vattenbrukets
näringsbelastning med mera.
Prioritetsområde 9. Att göra jordbruket, skogsbruket och fisket mer hållbart
Flertalet av de åtgärder som ligger inom specifika mål 1a-1c för fisket och specifika mål 2 c-b för
vattenbruket ska bidra till ett mer hållbart fiske och vattenbruk.
4 Krav avseende specifika EHFF-åtgärder
4.1 Redogörelse för Natura 2000-områdenas specifika
behov och programmets bidrag till upprättande av
ett samstämmigt nätverk för
återhämtningsområden för fiskbestånd i enlighet
med artikel 8 i förordning (EU) nr 1380/2013
Natura2000-områden (7 kap. 28 § miljöbalken) utgör en av flera möjliga former av svenskt
områdesskydd inom vilka det finns möjlighet att reglera verksamheter som har en negativ
påverkan på identifierade naturvärden. Natura2000-områden utses med stöd av fågeldirektivet
2009/147/EG samt artoch habitatdirektivet 92/43/EEG. Natura 2000-områdenas främsta
syfte är att bidra till bevarandet av biologisk mångfald inom EU genom att alla medlemsstater tar
en del av ansvaret för att säkerställa utpekade bevarandevärden. Mycket av det marina
områdesskyddet har under senare år fokuserat på Natura 2000-områden där en metodik tagits
fram för att utvärdera områdenas status.
Under 2013 fick Havs- och vattenmyndigheten i uppdrag att beskriva omfattningen av befintligt
marint områdesskydd, där Natura2000-områden utgör en av skyddsformerna. Myndigheten
analyserade även behovet av ytterligare marina skyddade områden och lämnade en prognos över
tillkommande områdesskydd för att kunna skapa ett sammanhängande och representativt nätverk
av välförvaltade områden. En viktig aspekt i arbetet med skyddade områden är vilka former av
83
områdesskydd som avses. Till Sveriges egentliga marina områdesskydd räknas endast marina
naturreservat och nationalparker, samt Natura 2000-områden med marina Natura 2000-habitat.
Nästan 70 procent av dessa skyddade områden utgörs av Natura 2000-områden. Dessa
områdesskydd täcker idag 6.3 procent av svenska havsområden. Allt befintligt svenskt
områdesskydd motsvarar 6.9 procent av den totala havsarealen. Sverige har en bit kvar till målen
som ställts upp för marint områdesskydd, såväl inom konventionen om biologisk mångfald som
inom de regionala havskonventionerna HELCOM och OSPAR. Nya områden måste skapas för
att uppnå målet om 10 procent områdesskydd inom konventionen om biologisk mångfald.
Sveriges regering har formulerat nya etappmål för svenskt områdesskydd, där minst 20 procent
av Sveriges land- och sötvattensområden samt 10 procent av Sveriges marina områden senast år
2020 ska bidra till att nå nationella och internationella mål för biologisk mångfald. Detta ska ske
genom skydd eller annat bevarande av områden som har särskild betydelse för biologisk
mångfald eller ekosystemtjänster. Bevarandet ska ske med ekologiskt representativa och väl
förbundna system där naturreservat, andra effektiva områdesbaserade skyddsåtgärder eller
miljöanpassat brukande ingår. Systemen ska vara väl integrerade i omgivande landskap och
förvaltas på ett effektivt och inkluderande sätt. Skydd av marina områden ska till 2020 utökas
med minst 570 tusen hektar, där de ekologiska sambanden har stärkts så att skyddade och på
andra sätt bevarade områden och biotoper är väl förbundna och integrerade i den marina miljön.
Enligt europeiska kommissionens definitioner kan även fiskefria områden utgöra en form av
områdesskydd som Sverige skulle kunna räkna med i de totala skyddade arealerna. Men även om
målet på 10 procent skyddad areal uppnås är dock den centrala måluppfyllelsen att de utpekade
områdena verkligen skyddar naturvärdena så som avsetts. Några generella slutsatser kan dras från
det regeringsuppdrag som HaV rapporterade i juni 2013 för utvecklingen av Sveriges marina
områdesskydd:




Arealen skyddade marina områden behöver öka inom samtliga områdesskydd samtidigt
som man måste säkerställa ett representativt och ekologiskt sammanhängande nätverk av
områden
Representativiteten i nätverket av skyddade områden bör öka genom att havsområden där
andelen skydd är litet utreds om ytterligare områdesskydd är befogat. Havsområden
djupare än 60 meter är idag lågt representerade bland de skyddade områdena
Det behövs ett förbättrat underlag kring utbredningen av olika naturtyper för att
underlätta analysmöjligheterna kring befintliga områdesskydd och urval av nya lämpliga
områden
Kunskapsbristen påverkar även vår förmåga att föreslå, utvärdera och följa upp
indikatorer för bevarandevärden
Under 2014 ligger fokus bland annat på att identifiera åtgärder för att nå bevarandemålen med
marina skyddade områden. HaV fick i uppdrag av regeringen att särskilt utreda behovet för olika
former av fiskeregleringar för att minska fiskets negativa inverkan på bevarandemålen. För detta
arbete har havsoch vattenmyndigheten med stöd av berörda länsstyrelser bedömt huruvida
befintligt fiske påverkar möjligheterna att nå bevarandemålen i marina skyddade områden. Hav
har rapporterat uppdraget till regeringen den 7 november. HaV föreslår som i ett första steg att
30 skyddade områden prioriteras för införande av fiskregleringar. Rapporten innehåller även en
process- och tidplan för det fortsatta arbetet.
84
Behoven för fortsatt utveckling av marint områdesskydd identifieras i SWOT-analyserna för
unionsprioriteringarna 1 och 6 för att främja utvecklingen av ett hållbart fiske och främjandet av
den integrerade havspolitiken. Utvecklingsarbetet för skyddade områden är ett centralt verktyg
för att kunna leva upp till kraven i havsmiljödirektivet. Havsmiljödirektivets artikel 13.4 omfattar
även skyddade områden beslutade gnom internationella avtal, för Sveriges del medför det
skyddade områden som Sverige rapporterat till Helcom och Ospar. Sådant arbete ligger också
helt i linje med målen för prioritering 2 i Östersjöstrategin (se avsnitt 3.5). Det svenska
programmet nyttjar också samtliga stödmöjligheter i fondförordningen med koppling till
skyddade områden. Programmet adresserar därför en mängd utvecklingsmöjligheter för svenskt
områdesskydd:







Stöd till utformning och genomförande av bevarandeåtgärder med koppling till den
gemensamma fiskeripolitiken och regionalt samarbete
Förberedelser, inklusive studier, utarbetande, övervakning och uppdatering av skyddsoch förvaltningsplaner för fiskerelaterad verksamhet avseende Natura 2000-områden och
de särskilda geografiska skyddsområden som avses i direktiv 2008/56/EG, vilka även
inkluderar skyddade områden in om Helcom och Ospar, och i andra speciella livsmiljöer
Förvaltning, återställande och övervakning av Natura 2000-områden i enlighet med
direktiv 92/43/EEG och direktiv 2009/147/EG, i enlighet med de prioriterade
åtgärdsplaner som har fastställts enligt direktiv 92/43/EEG
Förvaltning, återställande och övervakning av marina skyddsområden för genomförandet
av de geografiska skyddsåtgärder som avses i artikel 13.4 i direktiv 2008/56/EG
Förvaltning, återställande och övervakning av de Natura 2000-områden som påverkas av
fiskeverksamheten samt rehabilitering av inlandsvatten i enlighet med
Europaparlamentets och rådets direktiv 60/2000/EG, inbegripet lekområden och
vandringsvägar för vandrande arter förbättrar kunskaperna om tillståndet för den marina
miljön i syfte att upprätta övervakningsprogram och åtgärdsprogram enligt direktiv
2008/56/EG i enlighet med de skyldigheter som fastställs i det direktivet
Insatser som skyddar den marina miljön, särskilt den biologiska mångfalden och marina
skyddsområden som Natura 2000-områden, i enlighet med de skyldigheter som fastställs i
direktiven 92/43/EEG och 2009/147/EG
Insatser som förbättrar kunskaperna om tillståndet för den marina miljön i syfte att
upprätta övervakningsprogram och åtgärdsprogram enligt direktiv 2008/56/EG i enlighet
med de skyldigheter som fastställs i det direktivet.
Stödsökande myndigheter bidrar med egen medfinansiering.
85
4.2 Redogörelse för handlingsplanen för det
småskaligt kustfiskets utveckling, konkurrenskraft
och hållbarhet (i enlighet med artikel 18.1 i
förordning (EU) nr 508/2014
En aktionsplan för småskaligt kustfiske behöver endast upprättas om den småskaliga
kustflottan överstiger 1 000 fartyg. Den svenska småskaliga flottan uppgår till 763 fartyg1.
Någon aktionsplan har därför inte upprättats.
4.3 Redogörelse för beräkningsmetoden för förenklade
kostnader i enlighet med artikel 67.1 b-d i
Enhetskostnader
En enhetskostnad är ett i förväg fastställt belopp för en viss typ av kostnad som är lika för alla
stödmottagare inom en viss åtgärd.2
Vi föreslår att följande enhetskostnader tillämpas:




Matkostnader enligt Skatteverkets avdragsgilla nivåer
Resor med egen bil enligt 30 kr/mil
Traktamente enligt Skatteverkets avdragsgilla nivåer
Eget arbete för enskild firma på 220kr/h.
Detta under förutsättning att de inte ingår i klumpsumma eller indirekta kostnader.
Klumpsumma
Klumpsumma ska användas inom det förberedande stödet för lokala utvecklingsstrategier inom
lokalt ledd utveckling (upp till 100 000 euro).
Stödberättigande utgifter beräknas utifrån enhetskostnader, indirekta kostnader och
procentuella påslag enligt ovan och nedan och resterande delar beräknas på faktiska utgifter.
Utifrån dessa beräkningar beviljas stödet i form av klumpsumma. I beslut om stöd måste det
vara tydligt vad projektet ska utföra och det är detta som sedan granskas inför utbetalning av
klumpsumman.
1
Enligt flottregistret 26 maj 2014: Total vessel(s) found : 763 ( tot GT 3.216 tot KW 45.425 ) , with these
searching parameters : Country : SWE & Active fleet only & Segment code : 4M1 (small scale coastal <12m)
2
Metoden för att fastställa enhetskostnader är i enlighet med kapitel 3 i EGESIF_14-0017.
86
Procentuella påslag3
Förhoppningen är stor att schablon för indirekta kostnader kan innebära en stor förenkling mot
idag. Stöd ges till indirekta kostnader med 15 procent av stödberättigande direkta lönekostnader
enligt artikel 68 b) i (EU) nr 1303/2013 när de totala stödberättigande utgifterna vid ansökan om
stöd, exklusive indirekta kostnader, är maximalt 250 000 kr eller om sökande inte kan visa upp
bokslut för tre sammanhängande år bakåt i tiden. I övrigt ges stöd till indirekta kostnader utifrån
den sökandes faktiska utgifter för indirekta kostnader. Stöd inom det förberedande stödet ges
för indirekta kostnader med 15 procent av stödberättigande direkta lönekostnader.
Det kommer att finnas en tydlig definition av vilka typer av kostnader som ska betraktas som
indirekta.
När det kommer till lönekostnadspåslag tänker vi användas oss av en schablon på 42,68 %.4
Lönekostnadspåslaget består av sociala avgifter, pension och försäkring. Den innehåller inte
semestertillägg eller förmåner. Denna procentsats är framtagen tillsammans med ESF rådet och
Tillväxtverket. När det kommer till årsarbetstid kommer vi användas oss av 1 720 timmar i
enlighet med förordningen.5
4.4 Redogörelse för beräkningsmetoden för
extrakostnader eller inkomstbortfall i enlighet med
artikel 96 i förordning (EU) nr 508/2014
I det svenska havsoch fiskeriprogrammet finns ingen åtgärd som möjliggör ersättning för extra
kostnader eller för inkomstbortfall.
4.5 Redogörelse för beräkningsmetoden för ersättning
enligt de relevanta kriterier som fastställts för varje
enskild verksamhet som genomförs inom ramen för
artiklarna 40.1, 53, 54, 55 och 67 i förordning (EU) nr
508/2014
Det svenska havsoch fiskeriprogrammet beräknar inte ersättning för åtgärder enligt artikel 40 på
något annat sätt än för övriga stöd. Stödberättigande kostnader är löner, investeringar och övriga
kostnader inom projektet.
3
Motoden för att fastställa procentuella påslag är i enlighet med kapitel 5 i EGESIF_14-0017
Enligt artikel 67.5 a i förordning (EU) 1303/2013
5
Enligt artikel 68.2 i förordning (EU) 1303/2013
4
87
4.6 Vad gäller åtgärder för definitivt upphörande
med fiskeverksamhet enligt artikel 34 i
förordning (EU) nr 508/2014 ska en redogörelse
omfatta de mål och åtgärder för att minska
fiskekapaciteten som anges i artikel 22 i
förordning (EU) nr 1380/2013. En redogörelse för
metoden för beräkning av det bidrag som ska
beviljas enligt artiklarna 33 och 34 i förordning
(EU) nr 508/2014 ska också ingå
I det svenska havsoch fiskeriprogrammet ingår inte åtgärder för permanent upphörande.
4.7 Gemensamma fonder för allvarliga
klimathändelser och miljöolyckor (i enlighet med
artikel 35 i förordning (EU) nr 508/2014
I det svenska havsoch fiskeriprogrammet ingår inte denna åtgärd.
4.8 Redogörelse för användning av tekniskt stöd (i
enlighet med artikel 78 i förordning (EU) nr
508/2014)
4.8.1
Tekniskt stöd på medlemsstaternas initiativ
Syftet med tekniskt stöd är att underlätta genomförandet av havsoch fiskeriprogrammet. Detta
kan göras genom finansiering av förberedelser, förvaltning, övervakning, utvärdering, information
och kommunikation, nätverksarbete, beslut om klagomål samt kontroll och revision. Tekniskt
stöd kan även användas för att finansiera insatser som syftar till att minska den administrativa
bördan för stödmottagarna, inklusive system för elektroniskt datautbyte och insatser för att öka
kapaciteten hos medlemsstaternas myndigheter och stödmottagarna när det gäller förvaltning och
användning av programmets medel.
Tekniskt stöd kommer bland annat att användas till:

Uppföljning och utvärdering: Utvärderingssekretariat, interna och externa utredningar,
ekonomiska modellar samt utvärderingar.

Kostnader för övervakningskommitténs verksamhet inklusive sekretariat och kostnader
för kommittémöten.

Förberedelse: Kostnader för införandet av det nya programmet, såsom nya IT-system,
uppbyggnad av nya processer med mera som behövs för programmet.
88

Förvaltning: Delar av förvaltningsmyndighetens kostnader kopplade till genomförandet
av programmet.

Information: Informationsåtgärder kommer att genomföras som en del av
förberedelsearbetet och i den löpande förvaltningen. Det kan handla om seminarier och
informationsträffar eller informationsspridning på annat för att säkerställa ett effektivt
genomförande av programmet.
Användning av naturabidrag och avskrivningar kommer att ske i lämpliga fall, till exempel för
Jordbruksverkets kostnader för avskrivningar av egenutvecklade IT-system till följd av
förberedelser och igångsättning av programmet.
4.8.2
Inrättande av nationellt nätverk
Under programperioden 2014-2020 kommer Sverige att driva ett gemensamt nätverk för
landsbygdsprogrammet och havsoch fiskeriprogrammet. Detta landsbygdnätverk består av tre
inriktningar: gröna näringar, fiske och vattenbruk samt landsbygdsutveckling/lokal utveckling.
Nätverket bygger på medlemskap och styrs av en styrgrupp med representanter från
medlemmarna, det vill säga nationella organisationer, myndigheter, och aktionsgrupper inom
lokalt ledd utveckling. Även om nätverket initieras uppifrån genom programmet är det
medlemmarnas behov och prioriteringar som ska avgöra inriktningen på arbetet.
Styrgruppen utses genom att medlemmarna nominerar ledamöter. Jordbruksverket fattar sedan
det formella beslutet om ledamöter i styrgruppen. Sammansättningen av styrgruppen för det
nationella nätverket ska fördelas så att det blir en balans mellan aktörer inom gröna näringar,
inklusive vattenbruk samt generell landsbygds- och fiskeutveckling.
Syftet med inriktningen fiske och vattenbruk i landsbygdsnätverket är att underlätta havsoch
fiskeriprogrammets genomförande. Det ska ske genom lärande, samarbete och dialog mellan
organisationer och myndigheter som är aktiva på nationellt plan inom fisket och vattenbruket .
Aktiviteterna som anordnas ska bidra till att målen för programmet nås. Aktiviteterna ska utföras
av de organisationer som ingår i nätverket. .. Inriktningen fiske och vattenbruk ska finansieras
genom åtgärden kompetensutveckling i havsoch fiskeriprogrammet. Detta innebär att
inriktningen fiske och vattenbruk kommer att styras av ett projektbeslut och en projektplan.
Styrgruppen för landsbygdsnätverket blir projektets styrgrupp.
Nätverkets inriktning för fiske och vattenbruk ska arbeta med att sprida information och metoder
för utveckling av fiskerinäringen samt underlätta utbyte av erfarenheter. Nätverket ska fungera
som en mötesplats, stimulera samverkan med flera olika aktörer och bidra till att öka förståelsen
för hur myndigheter, organisationer och företag kan bidra till en hållbar produktion och
utveckling. Nätverket ska synliggöra och samlat lyfta frågeställningar som medlemsaktörerna har.
Nätverket ska också vara en kanal för att förmedla kontakter och stötta samarbeten på europeisk
nivå.
Syftet med inriktningen landsbygdsutveckling/lokalt ledd utveckling är att arbeta med ett
sektorsövergripande helhetsperspektiv på landsbygdsutveckling. Det innebär bland annat att
inkludera frågor som rör fiskerinäringen i arbetet med landsbygdsutveckling som helhet. Genom
nätverksaktiviteter som skapar kunskap om och kontakter med andra aktörers ingångar och
intressen för en bygds utveckling skapas en större förmåga både att enskilt och tillsammans verka
89
för en hållbar utveckling, där fiskerinäringen ingår som en viktig pusselbit. Inriktningen
landsbygdsutveckling/lokalt ledd utveckling inom havsoch fiskeriprogrammet ska finansieras
med TA-medel (tekniskt stöd).
Genom ett gemensamt nätverk kan organisationer och myndigheter, som arbetar med fiskerioch
vattenbruksfrågor, tillsammans klargöra eventuella problembilder, tydliggöra målkonflikter och
skapa samsyn och förståelse. Detta underlättar möjligheten att få fram ett helhetsperspektiv inom
fisket och vattenbruket samt integrera dess roll i landsbygdsutveckling.
Det europeiska samarbetet sker inom ramen för European Network for Rural Development,
ENRD, Farnet och European Innovation Partnership, EIP. Kopplingen till det europeiska
nätverkandet sker främst på en generell nivå med undantag för det europeiska nätverket för
fiskeområden, Farnet, som riktar sig till lokalt ledd utveckling samt det europeiska
innovationspartnerskapet, EIP, som riktar sig till det svenska innovationsnätverket..
5 Specifik information om integrerad
territoriell utveckling
5.1 Information om genomförandet av lokalt ledd
utveckling
5.1.1
En redogörelse för strategin för lokalt ledd utveckling (i enlighet
med artikel 60 i förordning (EU) nr 508/2014)
Syftet med lokalt ledd utveckling genom leadermetoden är att befolkningen i ett område
tillsammans ska kunna utveckla området utifrån en lokal utvecklingsstrategi. Lokalt ledd
utveckling möjliggör utveckling utifrån de lokala behoven genom ett sektorsövergripande
arbetssätt. Trepartnerskap mellan ideella, offentliga och privata intressen säkerställer en bred
förankring i olika delar av samhället. Underifrånperspektivet gör att initiativet ligger på lokal
nivå, för att stimulera engagemang, innovation och lokalt anpassade lösningar.
Stöd för lokalt ledd utveckling inom havsoch fiskerifonden erbjuder en möjlighet att ge
finansiella verktyg till lokala aktörer att utveckla och stimulera såväl fiske som andra
relaterade verksamheter som kan gynna en hållbar utveckling i lokalt avgränsade
områden.. Syftet med att stödja hållbar utveckling i fiskeområden är att utveckla den
lokala näringen och mindre fiskesamhällen i nära samarbete med lokala företag, offentliga
aktörer, organisationer och föreningar. Med näring avses alla företag som på något sätt,
direkt eller indirekt, drar nytta av någon form av fiske eller vattenbruk. Fiske, vattenbruk
och angränsande näringar, infrastruktur som hamnar, byggnadskultur och traditioner har
en stark inverkan på samhällenas attraktivitet som bostadsort, som turistmål och för
näringslivet. Utöver att fiskeområdenas verksamhet tydligt knyter an till målsättningen om
ett hållbart fiske så har verksamheten också positiva effekter på exempelvis
landsbygdsutveckling, matproduktion, turism och vattenmiljö.
90
Lokalt ledd utveckling bygger på tanken att engagera och vitalisera lokala samhällen
genom satsningar på lokalt plan som ”sprider ringar på vattnet”. Lokalt ledd utveckling är
ett forum för att kanalisera den kraft och engagemang som finns på det lokala planet och
som kan växla upp kommunernas, länsstyrelsernas och regionernas arbete inom den
regionala och lokal utvecklingen.
Stöd inom lokalt ledd utveckling ges för:




Förberedande stöd
Stöd inom lokalt ledd utveckling
Stöd till samarbetsprojekt
Stöd till driftskostnader
Gemensamt genomförande av lokalt ledd utveckling i alla ESI-fonder
Lokalt ledd utveckling genomförs i Sverige i alla ESI-fonder. Förvaltningsmyndighet för
alla program som innehåller lokalt ledd utveckling är Jordbruksverket. Därigenom är det
möjligt att uppnå den störst möjliga samordningen och harmoniseringen av programmen,
framför allt när det gäller hanteringen och regelverken i dessa fonder. Samtidigt som det
ställer stora krav på samarbete med flera externa aktörer, organisationer och myndigheter,
samt internt inom Jordbruksverket.
De lokala utvecklingsstrategierna som ligger till grund för genomförandet kan omfatta flera
ESI-fonder. Detta kan bidra till att insatserna får större effekt, och att de kompletterar andra
insatser som görs i de olika fonderna. LAG har alltså möjlighet att ansöka om medel från havsoch fiskerifonden genom en flerfondsstrategi, ihop med landsbygdsfonden och de andra ESIfonderna, eller genom en separat fiskestrategi.
Där ett fiske- och vattenbruksområde inte angränser till ett annat fiske- och
vattenbruksområde kan insatser genomföras även utanför området om nyttan av insatsen
bedöms hamna inom området och hjälper till att uppnå strategins mål.
Förberedande stöd kommer att finnas i huvudsak inom landsbygdsprogrammet som
finansierar utveckling och skrivning av alla flerfondsstrategier. Inom havsoch
fiskeriprogrammet är stöd enbart avsett till områden som av naturliga skäl väljer att
utveckla sin egen utvecklingsstrategi för ett funktionellt fiskeområde. Detta är i första
hand relevant för fiskeområden där det inte blir funktionellt att samordna sig med övriga
flerfondsområden.
Förberedande stödet utformas i två etapper och är om möjligt ett klumpsummestöd.
Principen med en samordnande fond, så kallad lead fund, tillämpas. Utvecklingsområdena
ska själva välja vilken fond i en flerfondsstrategi som blir samordnande och därmed står
för alla lednings- och administrationskostnader. På grund av budgetstorleken kommer i
de flesta fallen landsbygdsprogrammet vara samordnande fond.
I de lokala utvecklingsstrategierna ska det framgå hur de lokala aktionsgrupperna (LAG) ska
formeras. I strategierna ska det även tydligt framgå hur LAG tänker hantera frågor om jäv
91
samt hur de ska arbeta för jämställdhet, icke-diskriminering, miljö, klimat, innovation och
andra horisontella frågor.
Erfarenheter från tidigare programperiod
Fiskeområdena kom igång först nästan halvvägs in i programperioden. Detta medförde
konkurrens om de offentliga pengar som områdena behövde för medfinansiering
eftersom leaderområdena redan var etablerade när fiskeområden bildades. Tillgången på
medfinansiering har skiljt sig mycket åt mellan de olika fiskeområdena. Några av
fiskeområdena hade redan från början säkrad offentlig medfinansiering vid starten, medan
andra fiskeområden har haft det svårt att få tillgång till offentlig medfinansiering.
Likviditeten har varit ett stort problem i genomförandet av projekt. Störst problem har
det varit för de projektägare som varit ideella eller ekonomiska föreningar, där likviditeten
varit låg vilket inneburit att de inte kunnat ligga ute med pengar under en längre tid.
Lokalt ledd utveckling genomförs i Sverige i alla ESI-fonder och de olika programmen
samordnas. Detta innebär bland annat att potentiella fiskeområdena nu har möjlighet att
vara med från början, både när det gäller tidsprocessen och för att kunna säkerställa
medfinansiering. Positivt är också att de olika fonderna kan vara draghjälp till varandra
och dra nytta av varandra, både erfarenhetsmässigt och med synergieffekter.
Förutsättningar i Sverige
Förutsättningarna skiljer sig i olika delar av Sverige med allt från stora fiskecentra som
exempelvis i Simrishamn och Göteborg, till småskaligt fiske och turistfiske i till
exempelvis Vindelälven och Tornedalen. Gemensamt är att det är relativt hög
genomsnittlig ålder hos fiskarna samt behov av att bevara fisket, samtidigt som det är
viktigt att påskynda en diversifiering och omstrukturering till en konkurrenskraftig näring.
Grundläggande för alla fiskerelaterade verksamheter är att det finns tillgång på fisk. Här
kan havsoch fiskerifonden genom lokalt ledd utveckling främja fiskevård och fiskens
ekosystem, vilket gynnar alla fiskare. Åtgärder inom miljö och klimat som har en stark
förankring hos de lokala aktörerna kan då med fördel genomföras med hjälp av
leadermetoden.
Vattenbruk är en ung näring med stora möjligheter. Också här finns det olika lokala
förutsättningar som kräver lokala lösningar. Därför kan lokalt ledd utveckling i havsoch
fiskerifonden spela en viktig roll även i utvecklingen av vattenbruket.
För förnyelse och utveckling behövs nya samarbetspartners som ger upphov till nya idéer,
tankar och projekt. Leadermetoden kan spela en viktig del i denna förnyelse och kan
därmed främja en positiv demografisk utveckling i näringen, få fram innovationer, uppnå
samsyn mellan områdets aktörer och liknande. LAG kan ha en unik förmåga att se och
bedöma helheten av en projektidé och identifiera nya samarbeten, oavsett bransch eller
näringsgren.
Efterfrågan på närproducerad, närfångad och miljöcertifierad fisk ökar och det kommer
att ställa allt högre krav på en fungerande produktionskedja. Att denna kedja från fiskare
92
och vattenbrukare till konsumenterna fungerar kan vara en viktig uppgift för
fiskeområden. Det gäller även för exempelvis fiskeupplevelser och energiproduktion.
Med tanke på detta är det viktigt att möjliggöra en utveckling i områden som har potential
att möta de framtida behoven och utmaningarna och som kan bära sig själva utifrån
fiskets utveckling och näring.
Projektstöd till företag och projektstöd
Stöd kan ges till både företag, organisationer och föreningar.
Privat medfinansiering kan ingå i enskilda projektPrivat medfinansiering är ett krav stöd
till enskilda företag.
Koppling till SWOT-analys och resultatindikatorer
Enligt SWOT-analysen i havsoch fiskeriprogrammet påverkas förutsättningar för
fiskeområdena av faktorer som svaga fiskbestånd, miljöhot och klimatförändringar, dålig
lönsamhet i fiskenäringen, avsaknaden av utvecklingsvisioner för fiskerinäringen och
bristande framtidstro inom fiske. Regelverkens komplexitet och fiskeförvaltningens
oförutsägbarhet har försvårat genomförande av projekt.
Trotts detta så visar SWOT-analysen att det finns ett starkt engageman i fiskeområdena.
Kunniga aktörer och partners i området tillsammans med en stark lokalkännedom har
visat på stor potential till lokal utveckling. Fiskeområden har spelat och kommer
fortsättningsvis att spela en viktig roll som samverkansplattform för kommuner,
föreningar och fiskerinäringen. Sveriges fiskesamhällen ligger i attraktiva områden och här
finns det stor utvecklingspotential kring till exempel turismrelaterad verksamhet. Detta
skulle kunna öka statusen för näringen som i sin tur skulle kunna ge större
avsättningsmöjligheter för lokalt förädlade produkter. Vi ser en ökad efterfrågan på
upplevelseturism vilket kan leda till möjligheter för diversifiering. Lokalt ledd utveckling i
fiskeområdena kan ge spridningseffekter även på annan verksamhet i den lokala
ekonomin, som till exempel hotell- och restaurangverksamhet.
Även om fiskeområden i första hand stödjer förrutsättningsskapande projekt ska
programmets effekter på sysselsättningen inom fiskerinäringen och antal nya företag
mätas. Genom att erbjuda mikrostöd för företag kan direkta effekter på dessa parametrar
uppnås.
I förra programperioden har fiskeområden visat mycket lyckade insatser i framför allt
miljö- och vattenvårdande åtgärder som att återställa och skapa förutsättningarna för
ökade fiskbestånd och ökad tillgång till fisk. Detta är en central förutsättning för
utvecklingen av fiskerinäringen.
Samarbete är grunden i lokalt ledd utveckling. Genom att nu införa samarbetsåtgärden
har vi möjlighet att separat följa upp de genomförda samarbetena.
93
5.1.2
Kriterier som kommer att användas för urval av fiske- och
vattenbruksområden (i enlighet med artikel 18.1 g i förordning
(EU) nr 508/2014)
Val av leaderområden inom lokalt ledd utveckling som finansieras av havsoch
fiskerifonden görs genom urval av strategier. I strategiurvalet ska vissa parametrar påvisas
som har en betydelse för urval av området. Urval av området och strategier sker alltså
samtidigt. Intresset för att bilda fiske- och vattenbruksområden är stort samtidigt som det
är viktigt att kunna prioritera utifrån budgeten och därmed säkerställa att de områden som
väljs ut är de områden med strategier som har bäst möjlighet och potential att nå målen i
programmet och som är mest lämpade geografiskt.
Fiske- och vattenbruksområden kan finnas i hela Sverige samtidigt som det finns behov
av att prioritera områden
.
5.1.3
En förteckning över de urvalskriterier som används för lokalt
ledda utvecklingsstrategier (i enlighet med artikel 18.1 h i
Vid urval av strategier är det viktigt att säkerställa strategins kvalitet och ta hänsyn till vissa
faktorer som har visat sig vara viktiga vid genomförande av strategin och måluppfyllelse i
programmet.
Både fondgemensamma och separata lokala utvecklingsstrategier är möjliga inom havsoch
fiskerifonden. I största möjliga mån bör det vara en fondgemensam strategi för ett lokalt
utvecklingsområde, som omfattar flera ESI-fonder. Principen med en samordnande fond, så
kallad lead fund, tillämpas. Det underlättar att samordna och driva arbetet i strategin och
programmen åt samma håll. Det kan ge samsyn på landsbygdsutveckling i området, uppnå
synergier och en hög effektivitet i användning av projektmedel sett ur ett helhetsperspektiv. Det
krävs särskilda naturliga eller sociokulturella förutsättningar för att få bilda ett eget, separat
område inom havsoch fiskerifonden där områdets ändamålseniga avgränsning och strategins
ändamålsenliga utformning står i centrum för bedömningen.
Urvalskriterierna för urval av strategier baseras på nedanstående punkter:
 Att stratgin kan visa på tillräckligt målfokus, som innebär tillräcklig stora budgetar för att
uppnå en mätbar effekt och täckningsgrad av insatserna.
Tillräckligt stor administrativ kapacitet för att säkerställa budgetutnyttjandet. En stor
administrativ kapacitet kan uppnås på olika sätt genom exempelvis samarbeten och
fondgemensamma strategier, där en viss storlek av driftsåtgärden är en förutsättning.
Utöver det måste tillgången till potentiell medfinansiering säkerställas så att insatser blir
av och budgetutnyttjande kan uppnås.

Kompetens inom de temaområden och fonder man väljer måste vara säkerställd.
Exempel på detta är en tydlig fiske- eller vattenbrukskompetens, kännedom av den lokala
fiskenäringen och kompetens för miljövårdande projekt i vatten. Dessutom är det bra att
94
kunna dra nytta av tidigare erfarenheter, exempelvis inom vattenförvaltning eller från
fiskeområden i den tidigare programperioden.

Det valda geografiska området ska vara väl lämpat för den verksamhet de olika fonderna
finansierar. Vattnets naturliga avgränsning och de verksamheter som bedrivs i
avringningsområden, vattnets flöde osv. Vid bildande av fiskeområden måste exempelvis
hänsyn tas till hela älvar, hela sjöar och samtliga marina verksamheter som sker i
territorialhavet och i den svenska ekonomiska zonen. Områden inom havsoch
fiskerifonden täcker därmed inte bara landyta utan även vattenyta utanför kusten.

Strategin ska främja innovation och ha miljöfokus.

Strategierna måste vara samstämmiga i sig och visa en tydlig koppling mellan målen i
programmet och behov och mål i strategin. Strategin ska vara tematiskt fokuserad.
Framför allt flerfondsstrategier behöver tydligt peka ut vilken inriktning strategin avser
för havsoch fiskerifondens pengar och hur den avgränsas till andra ESI-fonder inom
den gemensamma strategin.
Urvalskommitté och urvalsprocessen
En expertgrupp gör en första bedömning av strategierna och bereder underlag för urval av
strategier till urvalskommittén. Urvalet av strategierna föreslås av en urvalskommitté på uppdrag
av Jordbruksverket (förvaltande myndighet). Jordbruksverket prövar ansökan om godkännande
av utvecklingsstrategi utifrån förslaget från urvalskommittén och fattar formellt beslut. I samband
med beslut om godkännande av strategierna sker också budgetfördelningen.
Preliminär tidsplan för urval och godkännande av strategier:
 Strategier lämnas in
dec 2014
 Återkoppling till LAG, samt komplettering
jan/feb 2015
 Meddelande om vilka strategier som urvalskommittén har prioriterat
april 2015
 Startbesked
september-december 2015
Principer för budgetfördelning
Budgetfördelningen görs med hjälp av ett grundbelopp och påslag för driftskostnader i de
fall LAG ansöker om en separat strategi. Kvalitativt bra strategier ska premieras.
Fördelningen görs alltså utifrån den ranking som urvalskommittén kommer fram till efter
bedömning av strategierna. De bästa, alltså högst rankade, strategierna får mer pengar än
de lägre rankade. Efter rankingen följer ett påslag för driften. Slutliga belopp för budgeten
i respektive strategi beräknas utifrån antal inkomna strategier och den beslutade budgeten.
Urvalskriterier för urval av strategier
Generella kriterier för samtliga ESI-fonder
95
Strategiskt område
L
1
Strategisk
användning av
fond/fonder
Generella urvalskriterier för alla ESIfonder
Flerfondsstrategi: Strategin visar på
kopplingar mellan fonderna som kan
leda till synergieffekter eller ett
förstärkt resultat.
Enfondsstrategi: Strategin visar på
kopplingar till, eller komplettering
gentemot andra
strategier/utvecklingsplaner som kan
leda till synergieffekter eller ett
förstärk resultat eller sammantagen
utveckling i det område strategin
omfattar.
Viktning
5
5 p: I mycket hög utsträckning
3 p: I hög utsträckning
1 p: I tillräcklig utsträckning
2
Samordning och
avstämning med
relevanta program,
planer och strategier
Strategin är avstämd mot och
samordnad med relevanta regionala
och tematiska utvecklingsstrategier.
3
Logisk uppbyggnad
av strategin
Det finns en tydlig logik mellan
geografiskt område, analys, slutsatser,
vision och övergripande mål,
insatsområden, handlingsplaner och
specifika mätbara mål samt
indikatorer för att mäta utfall av mål.
4
8
96
4
Innovation
Strategin är innovativ utifrån det
lokala perspektivet och främjar
innovation under genomförandet.
5
Underifrånperspektiv
Lokala aktörer från de tre sektorerna
(trepartnerskapet) har varit delaktiga i
utvecklingen och framtagandet av
strategin.
6
Integrerad och
sektorsövergripande
strategi
6
5
Strategin omfattar de tre sektorerna i
trepartnerskapet. Samhället, i bredare
bemärkelse, inom LLU-området
kommer att gynnas av
genomförandet.
5
7
Hållbarhetsaspekter
Strategin beaktar hållbarhetsaspekter.
5
97
8
Horisontella
principer:
jämställdhet,
tillgänglighet,
likabehandling och
ickediskriminering
Strategin beaktar horisontella
principer.
5
9
Kompetens i LAG
Strategin beskriver att och hur LAG:s
kompetens kommer att motsvara
inriktningar, insatsområden och de
fonder som strategin omfattar.
10
Nationella och
transnationella
samarbeten
4
Strategin har en övergripande plan för
nationella och/eller transnationella
samarbete och hur detta kommer att
prioriteras och bidra till strategins
insatsområden och mål.
3
Specifika kriterier för havsoch fiskerifonden
Specifika mål för Havsoch fiskerifonden
Urvalskriterier för Havs- och
fiskerifonden
Viktning
98
1
Mål och indikatorer
Strategin har tydligt specificerade
mätbara mål som viktats eller
rangordnats, samt indikatorer för att
följa upp målen.
2
Ändamålsenlig
utformning av
området
Leaderområdets utformning är
ändamålsenligt och lämpligt för
utveckling och bibehållande av
fiskerinäringen. Leaderområdet har
med vattnets naturliga avgränsningar
och de verksamheter som bedrivs vid
till exempel avringningsområden och
vattnets flöde, vilket innebär att
området omfattar hela älvar, hela
sjöar eller avgränsningsbara
sammanhängde marina områden av
som har samma förutsättningar inom
territorialhavet.
10
15
99
3
Yrkesfiske
och/eller
vattenbruk
Strategin främjar förutsättningarna att
utveckla ett hållbart kustnära
yrkesfiske och ett hållbart yrkesfiske i
insjö eller älv i något av de områden
som Havs- och vattenmyndigheten
pekar ut som riksintresse för
yrkesfisket och/eller främjar
förutsättningarna att utveckla ett
hållbart vattenbruk.
20
+ 1 p: Tydlig miljöprofil
4
Nya
arbetstillfällen,
bevarade
arbetstillfällen
och nya företag
Strategin främjar insatser som har en
realistisk chans att genererar nya eller
bevarade arbetstillfällen eller nya
företag. Fondmålet avser nya och
bevarade arbetstillfällen och nya
företag som kan konstateras i
samband med att insatsen avslutas.
15
5
Natur- och
miljövärden
Strategin har en tydlig ambitionsnivå
när det gäller miljöinsatser och
vattenvårdande insatser som har en
avgörande betydelse för områdets
utveckling och som är av nationellt
intresse.
5 p: Strategin har en hög
ambitionsnivå när det gäller
miljövårdande insatser och
miljöaspekter genomsyra hela
strategin. Det finns tydliga kopplingar
mellan miljöaspekterna och de
övergripande målen.
3 p: Miljöaspekter återfinns i strategin
och det finns kopplingar till de
övergripande målen.
15
100
1 p: Miljöaspekten finns endast inom
någon del av strategin.
6
Behov av
samverkan
Strategin visar på behov och tydliga
mervärden av samverkan och främjar
projekt inom samverkan mellan de
olika aktörerna och näringen inom
leaderområdet.
0 p: I otillräcklig utsträckning (eller
inte alls)
7
Förbättrad
infrastruktur och
logistik och en
fungerande
produktionskedja
6
Strategin främjar att upprätthålla och
förbättra infrastruktur och logistik och
en fungerande produktionskedja för
att nå marknader och tillgängliggöra
nya marknader för fiskprodukter.
inte alls)
6
101
8
Diversifiering
Strategin främjar diversifiering
och/eller omställning av fiskerioch
vattenbruksnäringen till andra
verksamheter inom fiskerioch
vattenbrukssektorn.
inte alls)
9
Identitet, kultur
och besöksnäring
Strategin främjar projekt i
fiskesamhällen som spelar viktig roll
för områdets iditetitet, kultur och
besöksnäringar.
inte alls)
5.1.4
7
6
En klar redogörelse för rollfördelningen mellan fiskets lokala
aktionsgrupper, den förvaltande myndigheten och det utsedda
organet vad gäller alla uppgifter som avser genomförandet av
den lokalt ledda utvecklingsstrategin (i enlighet med artikel
18.1 m ii i förordning (EU) 508/2014)
LAG:s roll
Fiskeområdet representeras av en lokal aktionsgrupp (LAG)som tar fram en utvecklingsstrategi
för området och väljer ut, i enlighet med denna strategi, vilka projekt som ska finansieras. En
verksamhetsledare ska se till att stimulera engagemang, samordna, utveckla projektidéerna till en
ansökan och förbereda projektansökningarna inför beslut. Varken den offentliga, den ideella eller
den privata sektorn får ha mer än hälften av rösterna i LAG. Sammansättningen ska anpassas till
lokala förutsättningar. LAG:s medlemmar ska ha kompetens och förmåga att objektivt fatta
beslut om fiskeområdets budget. Att områdets fiskekompetens och fiskenäringens inriktning
återspeglas i LAG är en grundförutsättning.
LAG ska representera och informera om fiskeområdet och medlemmarna ska uppmuntras att
delta aktivt i verksamheten. Det är viktigt med bra diskussionsklimat i gruppen så att LAG blir ett
forum för samarbeten och problemlösningar. En bred sammansättning och bred kompetens har
visat sig vara en nyckelfaktor för verksamheten. Underifrånperspektiv måste alltid säkerställas,
även om LAG tillsammans med leaderkontoret kan arbeta på olika sätt i olika områden beroende
på lokala förutsättningar och behov. I slutändan har LAG dock alltid det samlade ansvaret för att
genomföra strategin.
102
Vid en flerfondsstrategi som inkluderar havsoch fiskerifonden ska fiskekompetensen vara
säkerställd i LAG. För att göra det kan olika organisationsformer användas, där exempelvis olika
arbetsutskott behandlar ansökningarna innan de slutligen tas upp i LAG. En gemensam
organisationsform av LAG är ett av de stora mervärdena med att ingå i ett flerfondssamarbete på
lokal nivå.
Förvaltande myndighet är Jordbruksverket. Jordbruksverket beslutar om stöd och utför
laglighetsprövning. I övrigt kommer Jordbruksverket att fullgöra de ytterligare uppgifter som
åligger förvaltande myndighet. Förvaltande myndighet kommer även att fullgöra den attesterande
myndighetens uppgifter enligt artikel 123.3 i Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr
1303/2013 av den 17 december 2013. Eftersom Jordbruksverket är förvaltande myndighet för
sammanlagt tre program som inkluderar lokalt ledd utveckling kan genomförandet samordnas
och generera synergieffekter även på förvaltningsnivå. Ett organisationsschema finns i bilaga 7.
Ekonomistyrningsverket (ESV) är revisionsmyndighet.
Jordbruksverket eftersträver en digital hantering av ansökningar och tillgängliggöra IT-system
som kanslipersonal (LAG) och Jordbruksverkets handläggare kan jobba i. Genom datasystemet
kan både förvaltande myndighet och LAG få en överblick över budgetläge och inkomna,
pågående och avslutade ärenden.
5.1.5
Information om förskottsbetalningar till fiskets lokala
aktionsgrupper (i enlighet med artikel 18.2 i förordning (EU) nr
508/2014)
Möjlighet till förskottsbetalning till LAG regleras i nationell förordning. LAG kan få förskott för
löpande kostnader och ledning, samt för att genomföra projekt enligt den lokala
utvecklingsstrategin. LAG ska ha fått formellt beslut om startbesked från Jordbruksverket.
5.2 Information om integrerade territoriella
investeringar (i enlighet med artikel 36 i förordning
(EU) nr 1303/2013)
Havs- och fiskeriprogrammet kommer inte att omfatta några åtgärder för att stödja ITI. Enligt
artikel 36 i förordning (EU) nr 1303/2013 kan åtgärder som genomförs inom ramen för en
integrerad territoriell investering (ITI) kompletteras av finansiellt stöd från EHFF. SWOTanalysen har dock inte pekat på något behov av ITI i havsoch fiskeriprogrammet. ITI ska
enligt avsnitt 3.1.2 i den svenska partnerskapsöverenskommelsen endast genomföras i det
regionala strukturfondsprogrammet för Västsverige. I avsnitt 4.2 och 4.3 i det regionala
strukturfondsprogrammet för investeringar i sysselsättning och tillväxt i Västsverige framgår
att ITI ska finansieras uteslutande med stöd från Europeiska regionala utvecklingsfonden
103
(ERUF) och att något kompletterande finansiellt stöd från EHFF inte förutsätts. Det svenska
havsoch fiskeriprogrammet omfattar mot denna bakgrund inte något stöd för ITI.
104
6. Uppfyllande av förhandsvillkor (i enlighet med artikel 55 i
6.1 Relevanta förhandsvillkor och bedömning av hur det uppfyllts
6.1.1 Tabell: Relevanta EHFF-specifika förhandsvillkor och bedömning av hur de uppfyllts
Förhandsvillkor
(EAC)
Unionsprioritering eller
prioriteringar som
omfattas av relevanta
förhandsvillkor
Är relevant
förhandsvill
kor
uppfyllt?
Kriterier
Kriterierna
uppfyllda
(JA/NEJ)
Självutvärdering med
redogörelse för uppfyllandet
av alla kriterier som ingår i
relevanta förhandsvillkor
JA/NEJ/DEL
VIS
Rapporten om
fiskekapacitet
har lämnats in
enligt art. 22.2 i
förordning (EU)
nr 1380/2013
1. Främjande av ett
miljömässigt
hållbart,
resurseffektivt,
innovativt,
konkurrenskraftigt
och
kunskapsbaserat
fiske. Specifika
mål: a-f
JA
Rapporten utarbetas i
enlighet med de
gemensamma riktlinjer som
har utfärdats av
kommissionen.
Fiskekapaciteten överstiger
inte fiskekapacitetstaket
som fastställs i bilaga II till
GFP
JA
Enligt artikel 22 i GFPförordningen (EU) nr
1380/2013, ska
medlemsstaterna senaste
den 31 maj varje år lämna en
rapport om balansen mellan
fiskekapacitet och
fiskemöjligheter, utifrån
riktlinjer från KOM.
Rapporten ska innehålla
årliga
kapacitetsbedömningar av
flottan och segment. I
Hänvisningar (till strategier,
rättsakter eller andra
relevanta dokument, även
till relevanta avsnitt, artiklar
eller stycken med webblänk
eller annan åtkomst till
texten)
Annual report 2014.pdf
New English draft of
Guidelines sent to MSs 08
July 2014.pdf
105
rapporten ska för varje
segment eventuell
strukturell överkapacitet
identifieras. Om
överkapacitet konstateras i
rapporten ska en
handlingsplan upprättas för
de segment där strukturell
överkapacitet konstaterats.
Medlemsstaterna ska se till
att flottkapaciteten aldrig
överskrider taken för
fiskekapaciteten i bilaga II
1380/2013.
Medlemsstaterna förvaltar
in-och utträde i flottan på
sådant sätt att ny kapacitet
kompenseras genom att
minst motsvarande kapacitet
förs ut ur flottan utan
offentligt stöd. I juni 2014
uppgick kapaciteten till
29 185 kW i förhållande till
kapacitetstaket 43 386 kW
samt 168 612 BT i
förhållande till taket på
210 829 BT.
KOM har meddelat
medlemsstaterna att mot
bakgrund av att nya riktlinjer
106
utarbetas för flottrapporten
ska årets rapport inte lämnas
in förrän 30 september
2014.
Sverige har lämnat in
rapporten inom tidsfristen.
Att en flerårig
nationell
strategisk plan
för vattenbruket
enligt artikel 34 i
förordning (EU)
nr 1380/2013
upprättas senast
2014
2. Främjande av ett
miljömässigt
hållbart,
resurseffektivt,
innovativt,
konkurrenskraftigt
och
kunskapsbaserat
vattenbruk
Specifika mål: a, b
och c
JA
En flerårig nationell
strategisk plan för
vattenbruket ska lämnas
in till kommissionen
senast samma dag som
det operativa
programmet lämnas in
Det operativa
programmet ska
innehålla uppgifter om
på vilket sätt det
kompletterar den
fleråriga nationella
strategiska planen för
vattenbruket
JA
Sverige uppfyller kriteriet
genom att ha utarbetat en
”Flerårig nationell strategisk
plan för vattenbruket i
Sverige 2014 – 2020”. Som
lämnas in till kommissionen
tillsammans med det
operativa programmet.
Flerårig nationell
strategisk plan för
vattenbruket i Sverige
2014 – 2020
Avsnittet 2.1 i programmet
behandlar just
överenstämmelsen mellan
den fleråriga nationella
strategiska planen och
SWOT-analysen.
Texten om
programstrategin innehåller
också referenser till den
fleråriga nationella
strategiska planen då
åtgärderna i programmet
som kopplar till främjandet
av en hållbar utveckling av
vattenbruket speglar de
107
målsättningar som pekas
ut i den fleråriga
nationella strategiska
planen för vattenbruket i
Sverige.
Administrativ
kapacitet: att
tillräcklig
administrativ
kapacitet finns
tillgänglig för att
uppfylla de
datakrav för
fiskeriförvaltning
en som anges i
artikel 25 i
förordning (EU)
nr 1380/2013
och artikel 4 i
förordning (EG)
nr 199/2008
3. Att främja
genomförandet av
den gemensamma
fiskeripolitiken.
Specifikt mål: a
JA
En beskrivning av den
administrativa kapaciteten
för att utarbeta och
genomföra ett flerårigt
program för datainsamling,
som ska ses över av STECF
och godkännas av
kommissionen.
JA
Havs- och
vattenmyndigheten (HaV) är
ansvarig myndighet för
utarbetandet och
genomförandet av Sveriges
nationella program för
datainsamling i enlighet med
Rådets förordning (EG)
199/2008, Kommissionens
förordning (EG) 665/2008
och Kommissionens beslut
2010/93/EU. Sveriges
lantbruksuniversitet (SLU)
utför insamling och analys av
biologiska data,
Jordbruksverket (SJV) bistår
HaV i de delar som rör
vattenbruket och
beredningsindustrins
ekonomiska situation och
HaV ansvarar, förutom för
den nationella
koordineringen, även för
uppgifter om landning,
fiskeansträngning och
ekonomiska data rörande
fiskeflottan. HaV samlar
också in uppgifter om
Sveriges nationella program
för datainsamling
Sveriges årliga rapporter
108
fritidsfisket.
Årsarbetskraft
HaV: 0,5
SLU: 0,5
SJV: 0,2
Totalt: 1,2 årsarbetskrafter

Nationellt program
för datainsamling
för 2009-2010
utarbetat och
inskickat till KOM
inom en månad
enligt deadline i
rättsakten (15
oktober 2008) och
godkänd av KOM?


Nationellt program
för datainsamling
för 2011-2013
utarbetat och
inskickat till KOM
inom en månad

Nationellt program
för datainsamling
2009-2010 är
inskickat i enlighet
med Kommissionens
förordning (EG)
665/2008 och är
godkänt av
Kommissionen.
(Sveriges nationella
program för
datainsamling)
Nationellt program
för datainsamling
2011-2013 är
inskickat i enlighet
med Kommissionens
förordning (EG)
109
enligt deadline i
rättsakten (31 mars
2010)?
– En beskrivning av den
genomföra en årlig
arbetsplan för
datainsamling, som ska ses
över av STECF och
godkännas av
kommissionen.
665/2008 och är
godkänt av
Kommissionen.
(Sveriges nationella
program för
datainsamling)
Havs- och
vattenmyndigheten är
ansvarig myndighet för att
utarbeta och implementera
årliga arbetsplaner. Inför
åren 2014 och 2015 kräver
Kommissionen inte in några
årliga arbetsplaner eftersom
nuvarande period för
datainsamling förlängts
enligt Kommissionens
genomförandebeslut
C(2013) 5568. Tidigast inför
2016 kommer
medlemsstaterna att
utarbeta en årlig arbetsplan
som ska godkännas av
Kommissionen.
Årsarbetskraft (inklusive
årliga rapporter, budget och
avrapportering samt HaVs
funktion som
stödmyndighet)
110
HaV: 2,75
SLU: 1,6
SJV: 0,3
Havs- och
vattenmyndigheten är
ansvarig myndighet för att ta
fram årliga rapporter i
enlighet med Rådets
förordning (EG) 199/2008
och Kommissionens
förordning (EG) 665/2008.
Respektive utförare bistår
HaV i detta arbete med att ta
fram underlag i form av text
och tabeller.

Årliga rapporter för
åren 2009 till 2012
inskickade enligt de
kraven i art. 7 i
förordning (EG) nr
199/2008, inom en
månad efter
deadline i rättsakten
31 maj av varje år
efter året där det
nationella
programmet
genomfördes, och
godkänd av KOM?

Årliga rapporter är
inskickade i enlighet
med Kommissionens
förordning (EG)
665/2008 och är
godkända av
Kommissionen.
(Sveriges årliga
rapporter)
111

DCF data överförd
till alla
slutanvändare som
efterfrågat det
under 2010, 2011
och 2012 enligt
kraven som ställs i
art. 18 i förordning
(EG) nr 199/2008.

Sverige har överfört
DCF-data till
slutanvändare i
enlighet med Rådets
förordning (EG)
199/2008 under
2010, 2011 och 2012
och har, i enlighet
med Kommissionens
förordning (EG)
665/2008, upprättat
en databas över
mottagna
förfrågningar om
uppgifter.

Har några finansiella
avdrag tillämpats på
EU ekonomiskt stöd
pga bristande
genomförande av
skyldigheten at
överföra data till
slutanvändare
under 2010, 2011
eller 2012?

Inga minskningar av
det ekonomiska
stödet från
gemenskapen har
tillämpats.
– En beskrivning av
kapaciteten i form av
personalresurser för
Havs- och
vattenmyndigheten ansvarar
för att Sverige ingår
112
ingående av bilaterala och
multilateral avtal med andra
medlemsstater, om arbetet
med att fullgöra
datainsamlingsuppgifterna
delas.
bilaterala avtal med de
länder som vi har ett delat
datainsamlingsansvar med.
Årsarbetskraft
HaV: 0,05
SLU: 0,3

Administrativ
kapacitet: att
tillräcklig
administrativ
kapacitet finns
tillgänglig för
genomförandet
av ett
unionssystem
3. Att främja
genomförandet av den
gemensamma
fiskeripolitiken.
Specifikt mål: b
JA
En lista över
bilaterala eller
multilaterala avtal
som har tecknats
med andra MS
sedan 2009 inom
datainsamling, och
som inte blivit
genomförda med
framgång (tills idag
för eventuella
gällande avtal)?
- En beskrivning av den
genomföra den del av det
operativa programmet som
avser det nationella
kontrollprogrammet för
finansiering för 2014-2020
enligt artikel 18.1 o.
Sverige har för närvarande
bilaterala överenskommelse
med Danmark, Finland, ,
Polen och Storbritannien.
Samtliga överenskommelser
är genomförda och kommer
att genomföras under
innevarande år.
JA
Jordbruksverket ansvarar för
genomförandet av EHFF.
Havs- och
vattenmyndigheten
genomför kontroll,
inspektion och tillsyn med
hjälp av egen personal.
Insamling och analys av data
sker med hjälp av dels ett
Lag (2007:1091) om offentlig
upphandling
Upphandlingsförordning
(2011:1040)
Fiskelag (1993:787)
113
för kontroll och
verkställighet
som föreskrivs i
art. 36 i
förordning (EU)
nr 1380/2013
och som
närmare anges i
förordning (EG)
nr 1224/2009
annat statligt organ, Sveriges
Lantbruksuniversitet, dels
konsultföretag.
Konsultföretagen
upphandlas i enlighet med
gällande bestämmelser och
interna rutiner.




Arrangemang för
effektiv tillämpning
av EU reglerna om
offentlig
upphandling genom
lämpliga
mekanismer
Åtgärder som
försäkrar öppenhet
inom
upphandlingsförfara
nden
Arrangemang för
träning/utbildning
av handläggare med
ansvar för
genomförande av
EHFF
Arrangemang som
försäkrar
administrativ
kapacitet för
genomförande och
Förordning (1994:1716) om
fisket, vattenbruket och
fiskerinäringen
Fiskeriverkets föreskrifter
(FIFS 2004:25) om
resurstillträde och kontroll
på fiskets område
Vid myndigheten finns en
upphandlare som ger stöd i
samtliga upphandlingar och
överenskommelser inom
myndigheten. Upphandlaren
ger stöd i form av mallar,
rådgivning och utbildning.
Upphandlaren upprättar i
huvudsak samtliga
upphandlingsunderlag såsom
förfrågningsunderlag, avtal,
frågor och svar m.m. samt
sköter publiceringen i
tillämpliga media.
Myndigheten har en
upphandlingsrutin som
beskriver
upphandlingsreglerna och
processen inom
myndigheten. Upphandlaren
har även tillgång till ett
digitalt
upphandlingsdatasystem
114
tillämpning av EUreglerna om
offentlig
upphandling.
(Kommers Annons) i vilket
allt arbete kan skötas och
anbud lämnas in. I
datasystemet finns även en
avtalskatalog i vilken alla
gällande avtal och
överenskommelser
publiceras och görs
tillgängliga för myndighetens
medarbetare. Externa
aktörer kan se alla pågående
processer via vår webb.
Processen är transparent och
öppen. Alla avtal som
belastar särskilda
anslagsposter, såsom Havsoch vattenmiljöanslaget,
redovisas dessutom särskilt
till ekonomienheten för att
myndigheten ska kunna följa
upp hur myndigheten nyttjar
just dessa anslag.
Myndigheten tillämpar lag
(2007:1091) om offentlig
upphandling och
upphandlingsförordning
(2011:1040), som har infört
gällande EU-rätt.
Myndigheten följer även
Kammarkollegiets och
Konkurrensverkets
vägledningar
115
genomföra det nationella
fleråriga planer (artikel 46 i
kontrollförordningen).


Tillgänglighet av det
nationella
kontrollprogrammet
i den säkra delen av
MS: websidan.
Arrangemang för att
fastställa, se över
och uppnå
riktmärken för
inspektion.
Den administrativa
kapaciteten som behövs för
att utföra det nationella
fleråriga planer är fördelat
på ett antal personer både
på Havs- och
vattenmyndigheten (HaV)
och Kustbevakningen (KBV).
Sammantaget arbetar på
HaV 1 och KBV 0,5
årsarbetskrafter med detta.
Programmet finns tillgängligt
på CIRCABC.
HaV och KBV gör årligen en
gemensam plan
”Tillsynsplan” för hur
fiskerikontrollen ska
bedrivas. Vid framtagandet
av denna plan görs en
strategisk riskanalys och i
samband med denna så ser
man över riktmärkena och
möjligheterna att uppnå
dessa för inspektionen.
Kommissionen arbetar med
upprättandet av en
handlingsplan tillsammans
116
med SE som syftar till att
åtgärda vissa brister
avseende målvärden för
inspektion, validering och
kontroll av data, m.m.
genomföra ett gemensamt
kontrollprogram i
samarbete med andra
medlemsstater (artikel 94 i
kontrollförordningen)

Tillgänglighet av
gemensamma
kontrolprogram och
relaterade
kontrolluppgifter,
om aktuellt.
genomföra de särskilda
kontrolloch
inspektionsprogrammen
(artikel 95 i
Det har ännu inte upprättats
något gemensamt
kontrollprogram med andra
medlemsstater. Detta är
något som medlemsstaterna
själva får initiera om behov
finns. Det är inte uteslutet
att gemensamma
kontrollprogram vid sidan av
JDP initieras inom ramen för
den regionala processen.
Den administrativa
kapaciteten för att utarbeta
och genomföra de särskilda
kontrolloch
inspektionsprogrammen är
fördelat på ett antal
personer både på Havs- och
117

Fördelning av
resurser inom
personal (redovisad
i antal
heltidsanställda för
genomförande av
kontrollverksamhet
en) och material
som försäkrar
genomförandeav
specifika kontrolloch
inspektionsprogram
och som tar hänsyn
till perioderna och
områdena där dessa
åtgärder genomförs.

Deltagande i
genomförandet av
specifika kontrolloch
inspektionsprogram
genom ”joint
deployment plans
HaV 1 och KBV 0,5
Tillgängliga resurser för alla
områden och fiskerier under
2014 inom respektive
kontrollområde för Havsoch vattenmyndigheten och
Kustbevakningen enligt
tabell 1 nedan.
JDP pågår kontinuerligt
sedan juli 2013 och
koordineras för Sveriges del
av Havs- och
vattenmyndigheten. Den
för deltagande i JDP är
fördelat på ett antal
118
adopted by the
European Fisheries
Control Agency”, om
aktuellt.
för att tillämpa ett system
för effektiva, proportionella
och avskräckande
straffrättsliga sanktioner för
allvarliga överträdelser
(artikel 90 i
 Regler eller
förfarande som
utgör ett system
med effektiva,
proportionella och
avskräckande
sanktioner för
allvarliga
överträdelser i
enlighet med
sanktioner som
fastställs i kapitel IX
personer både på Havs- och
HaV 1,5 och KBV 0,5
Juridiska enheten vid Havsoch vattenmyndigheten
hanterar överträdelser enligt
artikel 90 i Rådets förordning
(EG) nr 1224/2009 om
införande av ett
kontrollsystem i
gemenskapen
(kontrollförordningen).
Ärenden inkommer till
juridiska enheten från den
operativa
landningskontrollen,
enheten för administrativ
kontroll och från
Kustbevakningen (se
processbeskrivningar
nedan). Samtliga ärenden
hanteras och sanktioneras
bl.a. med stöd av
bestämmelserna i fiskelag
(1993:787), Förordning
(1994:1716) om fisket,
119
i förordning (EG) nr
1005/2008 är
tillämpliga.
vattenbruket och
fiskerinäringen,
kontrollförordningen och
kommissionens förordning
EG) nr 404/2011 om
tillämpningsföreskrifter för
rådets förordning (EG)
1224/2009
(genomförandeförordningen
), Rådets förordning om
upprättande av ett
genomenskapssystem för att
förebygga, motverka och
undanröja olagligt,
orapporterat och oreglerat
fiske (EG) nr 1005/2008.
(IUU-förordningen), och
Havs- och
vattenmyndighetens
föreskrifter.
Vid juridiska enheten arbetar
två jurister med att bereda
ärenden för sanktion.
Juridiska enheten beaktar de
kriterier som anges i artikel
3.2 och artikel 42 IUUförordningen samt i artikel
90 i kontrollförordningen vid
120
hanteringa av inkomna
ärenden.
Handläggningstiden är i
genomsnitt 2 månader hos
Havs- och
vattenmyndigheten för
sanktionsärenden, ärenden
om särskild avgift,
åtalsanmälan och påförande
av prickar. Därefter kan
ärendena överklagas till
förvaltningsdomstol eller
hanteras av
åklagarmyndigheten, varför
slutligt beslut i ärendet kan
dröja längre.
Det finns ett system för att
registrera uppgifter om
överträdelser ”Sankbas”. Här
registreras alla inkomna
ärenden som är föremål för
ingripande såsom
sanktionsavgift, särskild
avgift, prickar och
åtalsanmälan.
Sanktionsavgifter verkställs
genom Kammarkollegiets
försorg när besluten har
vunnit laga kraft. Havs- och
vattenmyndigheten tillser att
121
beslut om särskild avgift
verkställs och att prickar
påförs. Åklagarmyndigheten
hanterar övriga ärenden.
Av artikel 42 b IUUförordningen framgår att
även affärsverksamhet i
direkt samband med IUUfiske, inklusive handel med
eller import av
fiskeriprodukter utgör en
allvarlig överträdelse enligt
förordningen. Havs- och
vattenmyndigheten har en
möjlighet att åtalsanmäla de
förstahandsmottagare eller
andra aktörer som har ett
direkt samband med ett IUUfiske. Det finns ingen
möjlighet att påföra
sanktionsavgift för dessa
aktörer.

Nationella regler
eller förfarande som
genomför den
nationella
överträdelseregister
Av bilaga 1 till
fiskeförordningen framgår
när sanktionsavgift kan
påföras. Jmf. 40 b §
fiskelagen varvid framgår att
straffrättslig åtgärd inte ska
122
som avses i art. 93 i
förordning (EG) nr
1224/2009 är
tillämpliga.
vidtas om gärningen kan
leda till sanktionsavgift.
Skyldigheten för Sverige att
ha ett nationellt register för
överträdelser framgår av
artikel 93
kontrollförordningen.
Av artikel 93 i nämnda
förordning framgår att
medlemsstaterna i ett
nationellt register ska införa
alla överträdelser av
bestämmelserna i den
gemensamma
fiskeripolitiken som fartyg
som för deras flagg eller
deras medborgare gör sig
skyldiga till, inklusive de
sanktioner som har utdömts
och det antal prickar som har
påförts. Medlemsstaterna
ska vidare i sitt nationella
register över överträdelser
införa överträdelser som
fiskefartyg som för deras
flagg eller deras medborgare
gör sig skyldiga till och som
blivit föremål för rättsliga
åtgärder i en annan
medlemsstat när den
123
medlemsstat som har
jurisdiktion meddelar dem
det slutliga avgörandet i
enlighet med artikel 90 i
nämnda förordning.
Havs- och
vattenmyndigheten uppfyller
skyldigheten att hålla ett
register genom ett
ärendehanteringssystem
som heter Sankbas.
Överträdelser rapporteras in
till juristerna som registrerar
dem som ärenden i Sankbas.
Dessa överträdelser
utmynnar senare i
sanktionsavgift,
åtalsanmälan, särskild avgift,
information eller avskrivning.
För vissa utpekade
överträdelser kan
innehavaren av fiskelicens
samt befälhavare tilldelas
prickar som också registreras
i systemet.
I Fiskeriverkets föreskrifter
(FIFS 2004:25) om
resurstillträde och kontroll
på fiskets område finns
bestämmelser som anger
vad som ska registreras i
124
Havs- och
vattenmyndighetens register
över sanktioner. I 2 kap. 10
§ i nämnda föreskrift sker en
uppräkning av vilka
registeruppgifter om
befälhavare som ska föras in
i registret. Av 3 kap. 8
samma föreskrift framgår att
uppgift om prickar samt
antalet prickar som tilldelats
en innehavare av
fartygstillstånd ska införas i
registret. I 3 kap. 9 § stadgas
att vid en överlåtelse av ett
fiskefartyg eller något annat
byte av
fartygstillståndsinnehavare
för det angivna fartyget, ska
antalet prickar överföras till
det nya tillståndet med stöd
av de register som anges i 8
§.
för att tillämpa
pricksystemet för allvarliga
överträdelser (artikel 92 i
Pricksystemet har införts
genom 51-55 och 58 §§
fiskelagen (1993:787) varvid
definieras när prickar ska
påföras (se särskild
125
kontrollförordningen)

Regler eller
procedurer
(hänvisning till
gällande
lagstiftning) som
genomför
pricksystemet för
allvarliga
överträdelser är
tillämpliga.
information nedan).
Samma förfarande hos Havsoch vattenmyndigheten
gäller som för
sanktionsärenden. Två
jurister handlägger de
ärenden som föranleder
prickar. Prickar övervägs
alltid i samband med annan
påföljd, såsom sanktion eller
då fiskaren har fällts till
ansvar för ett allvarligt brott.
Rapporteringsskyldighet
mellan staterna
Av artikel 89
kontrollförordningen
framgår att
medlemsstaterna, för att
säkerställa efterlevnaden av
gemensamma
fiskeripolitiken, ska se till att
lämpliga åtgärder, inbegripet
administrativa åtgärder eller
straffrättsliga förfaranden i
enlighet med nationell rätt,
systematiskt vidtas mot
fysiska eller juridiska
personer som misstänks ha
överträtt någon av
126
gemensamma
fiskeripoliktiken.
Enligt artikel 89.4 samma
förordning ska de behöriga
myndigheterna i den
medlemsstat som har
jurisdiktion i händelse av
överträdelse, utan dröjsmål
och i enlighet med
förfarandena i nationell rätt
underrätta
flaggmedlemsstaten, den
medlemsstat där
lagöverträdaren är
medborgare eller andra
medlemsstater som berörs
av uppföljningen av de
administrativa åtgärderna,
om de straffrättsliga
förfarandena eller andra
åtgärder som vidtagits samt
alla slutgiltiga avgöranden i
samband med sådana
överträdelser. Av artikel
126.4 kommissionens
genomförandeförordning
(EU) nr 404/2011framgår att
prickar ska tilldelas av
flaggmedlemsstatens
behöriga myndighet, vilket
Havs- och
vattenmyndigheten
127
efterlever.
Tabell 1. Resurser fördelade på Havs- och vattenmyndigheten och Kustbevakningen för 2014.
Havs- och vattenmyndigheten (2014)
Kustbevakningen (2014)
FMC
Personer i linjetjänst
4916
Landnings-, transport ca 27
och
årsarbetskrafter
marknadskontroll
Övervakningsfartyg
20
Administrativ
kontroll för allt fiske
inklusive
handelskontroll,
analys, registrering
av fiskets
rapportering och
uppföljning
Miljöskyddsfartyg
7
9 årsarbetskrafter
ca 14
årsarbetskrafter
6
Observera att siffran för personer i linjetjänst avser hur många tjänstemän som kan utföra fiskerikontroll (innehar Kustbevakningens grundutbildning där fiskerikontroll ingår), inte hur många
som i själva verket utför kontroll. I hur stor utsträckning fartygen används till fiskeriövervakning och kontroll är också mycket varierande beroende på vilket fartyg som avses och vart det är
geografisk placerat.
128
Kombinationsfartyg
10
Flygplan
3
6.1.2 Tabell: Relevanta allmänna förhandsvillkor och bedömning av hur de uppfyllts
Enligt regelverket ska det hänvisas här till utvärderingen som finns i partnerskapsöverenskommelsen. Tabellen överensstämmer därför med bilagan
om förhandsvillkoren som är en del av partnerskapsöverenskommelsen.
Förhandsvillkor
Område
Att det finns
administrativ kapacitet
för genomförande och
tillämpning av
unionsrätt och
unionsstrategier om
antidiskriminering på
området för de
europeiska strukturoch
investeringsfonderna
1.Antidiskriminer
ing
Förhandsvillk
oret
uppfyllt?
JA/NEJ/DELV
IS
Ja
Kriterium
Referens
Förklaring
— Former, i överensstämmelse
med
medlemsstaternas
institutionella
och
rättsliga
ramar, för involvering av organ
som ansvarar för att främja lika
behandling av alla personer
genom hela processen för
utarbetande och genomförande
av
programmen,
inklusive
rådgivning om lika behandling i
verksamhet inom de europeiska
strukturoch
investeringsfonderna,
Diskriminering
slagen
(2008:567)
http://www.rik
sdagen.se/sv/
DokumentLagar/Lagar/Sv
enskforfattnin
gssamling/Disk
rimineringslag2008567_sfs2008-567/
I januari 2009 trädde den nya
diskrimineringslagen i kraft. Samtidigt
inrättades en ny myndighet,
Diskrimineringsombudsmannen, med
uppgift att se till lagen efterföljs.
I konsultationsprocessen med olika
aktörer från olika delar av samhället har
Diskrimineringsombudsmannen blivit
inbjuden att vara med och deltagit.
Lagen
(2008:568) om
Utbildningsinsatser om ickeDiskriminering
diskriminering har genomförts på olika
sombudsmann
nivåer inom de förvaltande
129
en
http://www.rik
sdagen.se/sv/
enskforfattnin
gssamling/Lag2008568-omDiskrimineri_sf
s-2008568/?bet=200
8:568
myndigheterna under tidigare
programperiod. Liknande insatser
kommer även att genomföras under
kommande programperioder.
Kommande utbildningar kommer att
involvera alla relevanta delar av
genomförandet.
Ett kontinuerligt kvalitetsarbete som
omfattar handläggning genom hela
processen bidrar till att främja
likabehandling av alla personer i
genomförandeprocessen.
Diskrimineringsombudsmannen kommer
att vara representerad i
styrgrupp/referensgrupp för
fondgemensamt processtöd. Ambitionen
är att det fondgemensamma
processtödet ska omfatta likabehandling
och icke diskriminering.
— former för utbildning för
personal hos de myndigheter
som berörs av förvaltning och
styrning av de europeiska
strukturoch
investeringsfonderna vad gäller
unionsrätt och unionsstrategier
om antidiskriminering.
Arbetsplan för
fondsamordni
ng samt
kompetensutv
ecklingsplaner
för respektive
myndighet.
De förvaltande myndigheterna kommer
att samordna utbildning för personal i
den utsträckning det är lämpligt och
möjligt. Därutöver kommer respektive
myndighet att ansvara för specifik
utbildning av sin personal.
130
Se bifogat
dokument.
Tillväxtverket kommer att ha inledande
utbildning inom samtliga horisontella
kriterier under april 2014 som sedan
kommer att följas upp under
programperioden.
Att det finns
tillämpning av
unionsrätt och
unionsstrategier om
jämställdhet på
området för de
2.Jämställdhet
Ja
med medlemsstaternas
institutionella och rättsliga
ramar, för involvering av organ
som ansvarar för
jämställdhetsfrågor genom hela
processen för utarbetande och
genomförande av programmen,
inklusive rådgivning om
jämställdhet i verksamhet inom
de europeiska strukturoch
investeringsfonderna,
Diskriminering
slagen
(2008:567)
http://www.rik
sdagen.se/sv/
enskforfattnin
gssamling/Disk
I januari -09 trädde diskrimineringslagen
i kraft. Samtidigt inrättades
Diskrimineringsombudsmannen med
uppgift att se till lagen efterföljs.
I regeringens skrivelse
Jämställdhetspolitikens inriktning 2011–
2014 presenteras en plattform för
arbetet med jämställdhetsintegrering. I
den ingår ett särskilt utvecklingsprogram
för jämställdhetsintegrering i
myndigheter. Syftet är att utveckla
arbetet med jämställdhetsintegrering i
Lagen
statsförvaltningen. De förvaltande
(2008:568) om myndigheterna har i
Diskriminering myndighetsinstruktion och/eller
sombudsmann regleringsbrev åtaganden om
en
jämställdhet, bl.a. att man ska integrera
http://www.rik ett jämställdhetsperspektiv i sin
sdagen.se/sv/
verksamhet, i program och projekt.
DokumentLagar/Lagar/Sv De förvaltande myndigheterna ska bistå
enskforfattnin projekten med att effektivisera
gssamling/Lag- tillämpningen av
2008568-omjämställdhetsintegrering. Detta sker bl.a.
131
Diskrimineri_sf
s-2008568/?bet=200
8:568
Regeringens
skrivelse
Jämställdhetsp
olitikens
inriktning
2011–2014
(skr.
2011/12:3)
http://www.rik
sdagen.se/sv/
DokumentLagar/Forslag/
Propositionerochskrivelser/prop
-2011123Jamstalldhetsp
o_GZ033/?text
=true
genom att använda den minimistandard
för jämställdhetsintegrering som
utvecklats på EU-nivå. ESF-rådet håller
under 2014 en utbildning för
implementering av minimistandarden.
Tillväxtverket och Jordbruksverket
deltar.
Utvecklingspro
gram om
jämställdhet
för
myndigheter
(Skr.
2010/12:3)
http://www.re
132
geringen.se/sb
/d/15189/a/17
6271
Samarbete
inom ramen
för
regeringsuppd
raget om
fondöverskrida
nde samverkan
(N2013/5563/
RT)
http://www.re
geringen.se/do
wnload/55425
b2f.pdf?major
=1&minor=230
568&cn=attac
hmentPublDup
licator_0_attac
hment
strukturoch
om jämställdhet samt om
integrering av
Diskriminering
slagen
(2008:567)
http://www.rik
sdagen.se/sv/
enskforfattnin
gssamling/Disk
Utbildningsinsatser om jämställdhet och
jämställdhetsintegrering kommer
omfatta insatser på olika nivåer inom de
förvaltande myndigheterna. B.la. ska en
stödstruktur för jämställdhetsintegrering
minst omfatta insatser inom Svenska
ESF-rådet som förvaltande myndighet
och enskilda projekt. Stödinsatserna kan
ske i form av t.ex. utbildningsinsatser
133
jämställdhetsperspektivet.
Regeringens
skrivelse
Jämställdhetsp
olitikens
inriktning
2011–2014
(skr. 2011/12:3
http://www.rik
sdagen.se/sv/
DokumentLagar/Forslag/
Propositionerochskrivelser/prop
-2011123Jamstalldhetsp
o_GZ033/?text
=true
och framtagande av checklistor för hur
projekten bör tillämpa
jämställdhetsperspektivet i analys,
genomförande, uppföljning och
utvärdering.
Kommande utbildningar kommer att
involvera alla relevanta delar av
genomförandet och samordnas mellan
de förvaltande myndigheterna.
Erfarenhetsutbyte och spridning av goda
exempel gällande arbetssätt och rutiner
samt projektexempel kommer att stärka
personalens kompetens och förmåga att
ge stöd till sökande/stödmottagare.
Ett fondgemensamt processtöd för
jämställdhetsintegrering prioriteras inom
ramen för regeringsuppdraget om
fondöverskridande samverkan.
Utvecklingspro
gram
om
jämställdhet
för
myndigheter
(Skr.
2010/12:3)
http://www.re
geringen.se/sb
/d/15189/a/17
134
6271
Samarbete
inom ramen
för
regeringsuppd
raget om
fondöverskrida
nde
samverkan.
http://www.re
geringen.se/do
wnload/55425
b2f.pdf?major
=1&minor=230
568&cn=attac
hmentPublDup
licator_0_attac
hment
Arbetsplan för
fondsamordni
ng.
Se bifogat
dokument.
135
Att det finns
tillämpning av FNkonventionen om
rättigheter för
personer med
funktionsnedsättning (
1 ) på området för de
investeringsfonderna i
enlighet med rådets
beslut 2010/48/EG
3.Funktionshinde
r
Ja
med medlemsstaternas
institutionella och rättsliga
ramar, för samråd med och
involvering av organ som
ansvarar för att skydda
rättigheterna för personer med
funktionsnedsättning och andra
berörda parter genom hela
genomförande av programmen,
strukturoch
om personer med
funktionsnedsättning, inklusive
tillgänglighet och den praktiska
tillämpningen av FNkonventionen såsom den återges
i unionens lagstiftning och
SOU 2009:36 Främja,
skydda,
övervaka - FN:s
konvention om
rättigheter för
personer med
funktionsneds
ättning
http://www.re
geringen.se/do
wnload/8c05cc
a3.pdf?major=
1&minor=1266
37&cn=attach
mentPublDupli
cator_0_attach
ment
Delegationen för mänskliga rättigheter i
Sverige fick i juli 2008 i uppdrag att
utreda om Handisam, den blivande
myndigheten
Diskrimineringsombudsmannen eller
något annat samhällsorgan bör anförtros
uppgiften att i enlighet med kravet i
artikel 33 i konventionen främja, skydda
respektive övervaka dess genomförande
(dir. 2008:92). Uppdraget redovisades i
ett delbetänkande (SOU 2009:36) vars
förslag är under beredning.
Handisam och DO är idag involverade i
ett implementeringsarbete via
temagruppen Likabehandling. Förutom
diskrimineringsgrunderna ingår även
tillgänglighet som en aspekt för gruppen
och man följer alla relevanta projekt
finansierade av ESF.
Nationellt
Socialfonden 2014–2020 ger möjlighet
socialfondspro till stödprojekt såsom tidigare
gram 2014–
Processtöd Tillgänglighet och Processtöd
2020
Jämställdhet. ESF-rådet kommer att
fortsätta att vidareutveckla sitt
processtöd. Genom
Samarbete
fondsamordningsarbetet som involverar
inom ramen
samtliga förvaltande myndigheter sprids
för
regeringsuppd kunskap och erfarenheter mellan de
förvaltande myndigheterna och i den
raget om
fondöverskrida utsträckning det är möjligt kommer
nde samverkan utbildning att samordnas för att skapa
(N2013/5563/ en enhetlighet mellan myndigheterna
136
nationell lagstiftning, i enlighet
med vad som är lämpligt,
— former för att säkerställa
övervakning av genomförandet
av artikel 9 i FN-konventionen i
samband med de europeiska
strukturoch
investeringsfonderna genom hela
genomförande av programmen.
Att det finns former
för effektiv tillämpning
av unionsrätten om
offentlig upphandling
på området för de
investeringsfonderna.
4.Offentlig
upphandling
Ja
— Former för effektiv tillämpning
av unionens regler för offentlig
upphandling genom lämpliga
mekanismer,
RT)
http://www.re
geringen.se/do
wnload/55425
b2f.pdf?major
=1&minor=230
568&cn=attac
hmentPublDup
licator_0_attac
hment
Nationellt
socialfondspro
gram 2014–
2020
Regionala och
nationellt
regionalfondsp
rogram 20142020.
och i deras handläggning.
Inom Svenska ESF-rådet är övervakning
gällande artikel 9 säkrad genom att man
villkorar tillgängligheten vid
medelstilldelning. Programmet möjliggör
processtöd både vid
ansökningsförfarande och under hela
projektperioden.
Inom Tillväxtverket omhändertas
övervakning av art 9 genom att de
horisontella kriterierna beaktas för varje
enskilt projekt och är den del i urvalet av
projekt som beviljas stöd.
Lagen
EU-direktiven om offentlig upphandling
(2007:1091)
genomförs i svensk rätt i lagen om
om offentlig
offentlig upphandling, lagen om
upphandling
upphandling inom områdena vatten,
(LOU)
energi, transporter och posttjänster och
http://www.rik lagen om upphandling på försvars- och
sdagen.se/sv/
säkerhetsområdet.
DokumentLagar/Lagar/Sv Konkurrensverket är ansvarig
enskforfattnin tillsynsmyndighet för frågor om offentlig
137
gssamling/_sfs
-2007-1091/
Lagen
(2007:1092)
om
upphandling
inom
områdena
vatten, energi,
transporter
och
posttjänster
(LUF)
http://www.rik
sdagen.se/sv/
enskforfattnin
gssamling/Lag20071092-omupphandling_s
fs-2007-1092/
upphandling.
Konkurrensverket ansvarar för ett
nationellt upphandlingsstöd och för att
utveckla elektronisk upphandling.
Tillväxtverket och Verket för
innovationssystem är andra myndigheter
som arbetar med och informerar om
offentlig upphandling. AB Svenska
Miljöstyrningsrådet arbetar också inom
upphandlingsområdet. MSR arbete
består av att utveckla och uppdatera
samt informera om
upphandlingskriterier som ger stöd till
upphandlare att ställa framför allt
miljökrav vid offentlig upphandling.
Regeringen har aviserat att detta arbete
ska flyttas över till Konkurrensverket
under 2014. Ekonomistyrningsverket är
ansvarig myndighet i Sverige för
OpenPEPPOL och utgör en PEPPOL
myndighet.
Lagen
(2011:1029)
om
upphandling
på försvarsoch
säkerhetsområ
det (LUFS)
http://www.rik
138
sdagen.se/sv/
enskforfattnin
fs-2011-1029/
— former för öppna förfaranden
för tilldelning av avtal,
Lagen
(2007:1091)
om offentlig
upphandling
(LOU)
http://www.rik
sdagen.se/sv/
enskforfattnin
gssamling/_sfs
-2007-1091/
Lagen
(2007:1092)
om
upphandling
inom
områdena
vatten, energi,
transporter
och
posttjänster
(LUF)
EU-direktiven om offentlig upphandling
är genomförda i lagarna LOU, LUF och
LUFS. Dessa lagar innehåller således de
förfaranden som direktiven föreskriver.
Lagarna innehåller även bestämmelser
om Konkurrenspräglad dialog,
Elektronisk auktion och Ramavtal inom
de områden som omfattas av direktiven.
Samtliga lagar reglerar förfaranden för
sådana upphandlingar som inte uppgår
till EU-kommissionens tröskelvärden
samt för B-tjänster oavsett värde och
som överstiger i lagarna fastställda
nationella gränser. Sådana
upphandlingar ska offentliggöras och
följa i lagarna fastställda förfaranden.
139
http://www.rik
sdagen.se/sv/
enskforfattnin
fs-2007-1092/
— former för utbildning och
informationsspridning för
personal som berörs av de
europeiska strukturoch
investeringsfondernas
Lagen
(2011:1029)
om
upphandling
på försvarsoch
säkerhetsområ
det (LUFS)
http://www.rik
sdagen.se/sv/
enskforfattnin
fs-2011-1029/
Kompetensutv
ecklingsplan
för personal
som berörs av
Europeiska
regionala
Jordbruksverket och utbetalande organ
ansvarar för rutiner om kontroll av
upphandling. Ansvaret omfattar att
handläggare får den information och
utbildning som krävs. Utbildningsinsatser
genomförs i samband med att
140
genomförande,
utvecklingsfon
dens
genomförande
programmen startas upp. Handläggarna
kan kontakta personal som arbetar med
upphandling inom ordinarie verksamhet.
Se bifogat
dokument.
ESF-rådet har genomfört en rad
utbildningsinsatser. En ny riktlinje för
offentlig upphandling har beslutats.
Under våren 2014 kommer berörd
personal utbildas i granskning med fokus
på risk och väsentlighet. ESF-rådet har
med Tillväxtverket initierat en
arbetsgrupp som ska arbeta med
erfarenhetsutbyte kring offentlig
upphandling. Arbetsgruppen ska drivas
av rådet för skydd av EU:s finansiella
intressen.
Tillväxtverket planerar
introduktionsutbildning om offentlig
upphandling för personal som
handlägger ärenden inom
regionalfondsprogrammen och det
territoriella programmet ÖKS.
Introduktionsutbildningen kommer följas
upp med löpande utbildning under
programperioden.
141
— former för att säkerställa
förvaltningens kapacitet att
genomföra och tillämpa unionens
regler för offentlig upphandling.
www.upphand
lingsstod.se
Konkurrensverket ansvarar sedan den 1
mars 2014 för ett nationellt
upphandlingsstöd och för att utveckla
elektronisk upphandling. Tillväxtverket
och Verket för innovationssystem är
andra myndigheter som arbetar med och
informerar om offentlig upphandling. AB
Svenska Miljöstyrningsrådet (MSR)
arbetar också inom
upphandlingsområdet. MSR arbete
består i huvudsak av att utveckla och
uppdatera samt informera om rådets
upphandlingskriterier, som ger stöd till
upphandlare att ställa framförallt
miljökrav vid offentlig upphandling.
Regeringen har aviserat att detta arbete
ska flyttas över till Konkurrensverket
under sommaren 2014
Ekonomistyrningsverket (ESV) är
ansvarig myndighet i Sverige för
OpenPEPPOL och utgör en PEPPOL
myndighet.
142
av unionens regler om
statligt stöd på
området för de
investeringsfonderna.
5.Statligt stöd
Ja
av unionens regler om statligt
stöd,
Förordningen
(1988:764) om
statligt stöd till
näringslivet, se
http://www.rik
sdagen.se/sv/
enskforfattnin
gssamling/For
ordning1988764-omstatl_sfs-1988764/
Regleras bl.a. av förordningen om statligt
stöd till näringslivet och lagen om
tillämpning av Europeiska unionens
statsstödsregler. Inom RK har särskilda
riktlinjer tagits fram i Cirkulär 11, för att
garantera att ärenden som rör statsstöd
hanteras på ett korrekt och
ändamålsenligt sätt.
Som framgår av dessa finns i RK en
samordningsfunktion för
statsstödsfrågor som hanteras av
Enheten för marknad och konkurrens vid
N-dep. Enheten bistår med information
och rådgivning om statsstödsreglernas
tillämpning samt sköter det
administrativa förfarandet i samband
Lagen
(2013:388) om med ärenden som ska anmälas till
tillämpning av kommissionen. Den centraliserade
strukturen med enheten som
Europeiska
kontrollfunktion garanterar att inget nytt
unionens
statsstödsregle stöd betalas ut till ett företag förrän en
återkravsprocess är avslutad. I korthet
r, se
http://www.rik kan sägas att RK, inom ramen för cirkulär
11, har god kontroll på de mycket få
sdagen.se/sv/
GBER-stöd som ges. Det gäller särskilt
DokumentLagar/Lagar/Sv energiskattestöden som både i antalet
enskforfattnin företag och belopp utgör den stora
gssamling/sfs_ bulken av SE:s GBER-stöd.
De regionala riskkapitalfonderna
sfs-2013-388/
kommer även fortsatt att hanteras enligt
pari passu (dvs privata och offentliga
Proposition
aktörer finansierar på lika villkor) och är
2012/13:84
därmed inte att ses som statsstöd. Det
om olagligt
143
statsstöd), se
http://www.re
geringen.se/co
ntent/1/c6/21/
14/89/3ba171
4b.pdf
Cirkulär 11,
”Riktlinjer för
beredningen i
Regeringskansl
iet av ärenden
som rör
Europeiska
unionens
statsstödsregle
r”
nya nationella programmet för
finansiella instrument kan av
nödvändighet behöva subventionera
investeringar och därmed falla under
statsstödsreglerna. I så fall ska avtal med
fondförvaltare skrivas och nationella
föreskrifter tas fram, efter gällande
regler för finansiella instrument inom
ramen för GBER. Tillväxtverket är
förvaltande myndighet och ska fortsatt
övervaka att reglerna följs. Även ESV har
en viktig roll i uppföljning och
övervakning av svenska myndigheters
verksamheter.
Se bifogat
dokument.
144
personal som berörs av de
europeiska strukturoch
investeringsfondernas
genomförande,
Kompetensutv
ecklingsplan
för personal
som berörs av
Europeiska
regionala
utvecklingsfon
dens
genomförande
Se bifogat
dokument.
Fem personer arbetar med statsstöd på
enheten för marknad och konkurrens
och ca 40 personer med rådgivande roll
avseende statsstöd på de olika
myndigheterna. Därtill kommer personal
som administrerar stödet i det enskilda
fallet.
Statsstödsfunktionen vid N-dep håller
utbildningar för personal i
Regeringskansliet som kan komma i
kontakt med regelverket. Detta gäller
även personal som berörs av fondernas
genomförande, för vilka utbildning även
anordnas av Tillväxtverket.
På L-deps område deltar
statsstödsansvariga på rättssekretariatet
i projektgrupper som arbetar med
fondernas genomförande och bevakar
att EU-lagstiftningen om statligt stöd
tillämpas.
Vidare förs dialog mellan
statsstödsfunktionerna inom
Regeringskansliet och myndigheter som
förvaltar fondernas medel.
Statens Jordbruksverk har
internutbildning av berörd personal med
hjälp av advokatbyrå som särskilt inriktat
sig på statsstödsfrågor. Tillväxtverket har
rekryterat personal med stor erfarenhet
145
och kompetens på statsstödsområdet.
Svenska ESF-rådet har riktlinjer för
handläggningen av ärenden där frågor
om statsstöd aktualiseras, och
interntutbildar i aktuella frågor för
programperioden där frågor kring statligt
stöd ingår.
— former för att öka
förvaltningens kapacitet att
genomföra och tillämpa unionens
regler om statligt stöd.
Cirkulär 11,
”Riktlinjer för
beredningen i
Regeringskansl
iet av ärenden
som rör
Europeiska
unionens
statsstödsregle
r”
Se bifogat
dokument.
Sverige har väl uppbyggda institutionella
former för genomförande, tillämpning
och övervakning av EU-lagstiftningen om
statligt stöd samt en strategi för
utbildning och informationsspridning för
personal som berörs av fondernas
genomförande.
Ytterligare åtgärder för att öka
förvaltningens kapacitet att genomföra
och tillämpa EU-lagstiftningen om
statligt stöd anses inte nödvändiga.
När det gäller de tillkommande krav på
medlemsstaterna avseende GBER,
registerföring och rapportering som
ingår i kommissionens förslag i SAM,
avser regeringen att tillsätta en
utredning under 2014 för att lämna
146
förslag på enhetlig och effektiv nationell
struktur för att omhänderta dessa. Det
gäller inte minst för att kunna säkerställa
att Sveriges GBER-stöd fortsatt är
förenliga med tillkommande krav i
regelverket. Det kommer innebära en
effektiviserad struktur avseende
statsstödshanteringen, men också därtill
kopplade utbildningsinsatser både i
Regeringskansliet och bland
myndigheterna.
147
av unionens
lagstiftning om
miljökonsekvensbedö
mningar och
strategiska
miljöbedömningar
6.Lagstiftning om
miljökonsekvens
bedömningar och
strategiska
miljöbedömninga
r
Ja
av Europaparlamentets och
rådets direktiv 2011/92/EU ( 2 )
(miljökonsekvensbedömningar)
och Europaparlamentets och
rådets direktiv 2001/42/EG ( 3 )
strategiska miljöbedömningar,
6 kap.
miljöbalken
http://www.rik
sdagen.se/sv/
enskforfattnin
gssamling/_sfs
-1998-808/
EIA- och SEA-direktivet genomförs i
svensk rätt genom 6 kap. miljöbalken
och förordningen (1998:905) om
miljökonsekvensbeskrivningar.
Det är verksamhetsutövaren som
bekostar och upprättar en
miljökonsekvensbeskrivning (MKB).
Länsstyrelserna ska verka för att en MKB
Förordningen
(1998:905) om får den inriktning och omfattning som
miljökonsekve krävs för tillståndsprövningen. Genom
nsbeskrivninga samråd får statliga myndigheter,
kommuner, allmänheten och
r:
http://www.rik organisationer i ett tidigt skede
möjlighet att ge synpunkter på MKB:n. I
sdagen.se/sv/
tillståndsprövningen ska en bedömning
DokumentLagar/Lagar/Sv göras om MKB:n uppfyller kraven i 6 kap.
enskforfattnin miljöbalken. Vad gäller MKB-processen
gssamling/_sfs för planer och program är det den
myndighet eller kommun som ska
-1998-905/
upprätta eller ändra en plan eller
program som ska göra en
Allmänna råd
miljöbedömning.
om
miljöbedömnin
g av planer och
program
Europaparlamentets och rådets direktiv
(Naturvårdsver
2011/92/EU av den 13 december 2011
ket Handbok
om bedömning av inverkan på miljön av
2009:1)
vissa offentliga och privata projekt har
http://www.go
varit föremål för omförhandlingar och
ogle.se/url?sa=
ett nytt direktiv kommer att antas under
148
t&rct=j&q=&es våren 2014.
rc=s&frm=1&s
ource=web&cd
=1&cad=rja&u
act=8&ved=0C
CYQFjAA&url=
http%3A%2F%
2Fwww.naturv
ardsverket.se%
2FDocuments
%2Fpublikatio
ner%2F978-91620-01599.pdf&ei=aFYw
U8XAFane4QS
xnoGAAw&usg
=AFQjCNGOM
Vp4VbbAbEJj8
d8R8tc4EoOpR
Q
Information
om MKB:
http://www.na
turvardsverket
.se/Stod-imiljoarbetet/V
agledningamnesvis/Milj
okonsekvensb
eskrivning/
149
personal som berörs av
genomförandet av direktiven om
miljökonsekvensbedömningar
och strategiska
miljöbedömningar,
Kompetensutv
ecklingsplan
för personal
som berörs av
Europeiska
regionala
utvecklingsfon
dens
genomförande
Se bifogat
dokument.
Naturvårdsverket är den centrala
myndigheten på miljöområdet och har
ett vägledningsansvar i förhållande till
kommuner och myndigheter som ska
tillämpa reglerna om MKB. Vad gäller
MKB för planer och program har
Naturvårdsverket gett ut en handbok
med allmänna råd samt ordnat
utbildning. Information finns även på
Naturvårdsverkets hemsida. Om
Naturvårdsverket anser att det finns
brister i MKB-regleringen som inte kan
åtgärdas genom vägledning ska
Miljödepartementet underrättas.
Sveriges Kommuner och Landsting (SKL)
erbjuder kurser för personal som berörs
av frågor om MKB och förmedlar
information om MKB från
myndigheterna och EU till kommuner
och landsting. SKL har även gett ut en
skrift som beskriver MKB-reglernas
tillämpning och information finns på
SKL:s hemsida. Kommuner kan också
samverka och utbyta information inom
regionala kommunalförbund.
Även Boverket har gett ut en vägledning
om MKB-regleringen. Vägledningen
vänder sig till planhandläggare på
150
kommuner och länsstyrelser.
151
— former för att säkra tillräcklig
förvaltningskapacitet.
6 kap.
miljöbalken
http://www.rik
sdagen.se/sv/
enskforfattnin
gssamling/_sfs
-1998-808/
Naturvårdsverket är den centrala
myndigheten på miljöområdet.
Myndigheten har bland annat ett
allmänt ansvar för tillsynsvägledningen
gentemot operativa tillsynsmyndigheter
när det gäller tillämpningen av
miljöbalken. Naturvårdsverket ska bidra
med information om hur reglerna ska
tillämpas. Detta innebär att
länsstyrelserna m.fl. vänder sig till verket
när de behöver vägledning. När en
Förordningen
(1998:905) om miljökonsekvensbeskrivning tas fram ska
miljökonsekve samråd ske med länsstyrelsen. För
nsbeskrivninga planer och program på nationell nivå ska
samråd i stället ske med bland annat
r:
http://www.rik Naturvårdsverket. Verket har rätt att
meddela föreskrifter för tillämpningen av
sdagen.se/sv/
förordningen om
DokumentLagar/Lagar/Sv miljökonsekvensbeskrivningar. Om
enskforfattnin Naturvårdsverket finner brister i
gssamling/_sfs regleringen meddelas
Miljödepartementet om detta. Vad gäller
-1998-905/
MKB för planer och program har
Naturvårdsverket gett ut en handbok
Kulturmiljön
med allmänna råd om hur reglerna bör
som resurs
(Riksantikvarie tillämpas. Sverige har väl fungerande
ämbetet 2007) centrala myndigheter, särskilt
http://www.go Naturvårdsverket, som stödjer
ogle.se/url?sa= tillståndsmyndigheterna.
t&rct=j&q=&es
rc=s&frm=1&s
ource=web&cd
=1&cad=rja&u
152
act=8&ved=0C
CYQFjAA&url=
http%3A%2F%
2Fwww.raa.se
%2Fwpcontent%2Fupl
oads%2F2012
%2F06%2FKult
urmilj%25C3%
25B6n-somresurs.pdf&ei=
81YwU_gFKnx4gSowo
D4Cg&usg=AF
QjCNG2y0Frz8
Q7uplHSeekHt
sAGa5CrQ
153
Att det finns en
statistisk bas som
räcker till för
utvärderingar av
programmens
effektivitet och
genomslag.
Att det finns ett
system av
resultatindikatorer för
att välja ut de åtgärder
som mest effektivt
bidrar till de önskade
resultaten, mäta
framstegen mot
resultaten och
bedöma genomslaget
7.Statistiksystem
och
resultatindikator
er
Ja
— Former för insamling och
sammanställning av statistisk i
rätt tid som innehåller följande:
Samtliga
operativa
program samt
samtliga ex— Kartläggning av källor och anteutvärderin
gar.
mekanismer som
garanterar statistisk
validering.
— Former för publicering av
och offentlighet för
aggregerad statistik.
EJFLU och EHFF
Jordbruksverket utvecklar
fondgemensamt IT-system för
kommande programperiod. Insamling
sker från stödmottagare och
ansökningar. Stödmottagarnas
person/organisationsnummer
registreras. Andra uppgifter samlas in via
ansökan och följs upp senare genom
enkäter/registerstudier. Den utåtriktade
kommunikationen regleras i
fondförordningen. Utvärderingsplanerna
innehåller en översiktlig
kommunikationsplan över intressenter,
informationsbehov och kanaler. Statistik
och utvärderingsresultat kommer att
spridas på flera olika sätt och i
samarbete med landsbygdsnätverket.
Jordbruksverket arbetar med att
vidareutveckla tidigare grundsystem för
elektronisk insamling, lagring och
hantering av data och indikatorer.
Grundsystemet är gemensamt för
landsbygdsprogrammet, havsoch
fiskeriprogrammet, programmet för
lokalt ledd utveckling inom regional- och
socialfonden. och vissa delar även för
pelare 1. Utgångspunkten är att
ansökningar görs elektroniskt. I
ansökningarna redovisar den sökande
154
information som behövs för uppföljning
och utvärdering och som sökanden kan
besvara vid ansökningstillfället. Ansökan
om utbetalning av beviljat stöd hanteras
på motsvarande sätt, vilket ger möjlighet
att samla in information om faktiska
utfall. Viss data finns även tillgänglig i
andra register. Med hjälp av det ITbaserade beslutsstödet BLIS kan
information från olika register
sammanföras och registeruttag kan
göras för rapportering och analyser.
Uppföljningen och utvärderingen av
programmen kräver i vissa fall tillgång till
individdata. Bland annat är en stor del av
de företag som får stöd enskilda
näringsindikare och uppgifter om dessa
företag utgör individdata.
Jordbruksverket har inte bemyndigande
att använda befintliga uppgifter som
samlats in av andra myndigheter, t.ex.
ekonomiska uppgifter om enskilda
firmor. Vissa sådana uppgifter samlas
därför in särskilt från stödmottagarna,
antingen i samband med stödansökan
eller senare. I vissa fall kan
Jordbruksverket även ge SCB eller någon
forskningsinstitution med behörighet att
arbeta med nödvändig mikrodata, i
uppdrag att genomföra analyserna.
155
ESF
Svenska ESF-rådet vidareutvecklar
befintlig modell för
personnummerredovisning. Modellen
kompletteras med redovisning av
organisationsnummer. Indikatorerna
kommer att tas fram genom att SCB
matchar
personnummer/organisationsnummer
med relevanta register. Uppgifter
kommer lagras hos SCB.
Projektrelaterade indikatorer kommer
att hämtas från förvaltningssystemet.
Projekt kommer att redovisa
resultatindikatorer till SCB. Långsiktiga
indikatorer kommer att samlas in via
enkäter från deltagare. Långsiktiga
resultatindikatorer kan även inhämtas
från
Arbetsförmedlingen/Försäkringskassan.
Svenska ESF-rådet samlar in och lagrar
data om stödmottagare och finansiärer
på organisationsnivå. Varje sökande
registrerar informationen om sin
organisation och övriga ingående
organisationer i e-systemet
Projektrummet. Svenska ESF-rådet får
tillgång till de här uppgifterna genom
156
ärendehanteringssystemet EBS2020 när
ansökningarna har lämnats in. Läges- och
slutrapporter kommer också in
elektroniskt via samma system. Genom
Svenska ESF-rådets samverkansavtal
med Statiska centralbyrån (SCB/Statistics
Sweden) kan uppgifter som
sektorstillhörighet, antal anställda och
liknande tas fram och bearbetas för
rapportering.
Svenska ESF-rådet vidareutvecklar
befintlig modell för redovisning av
personnummer genom att komplettera
den med organisationsnummer.
Statistiska centralbyrån (Statistics
Sweden, SCB) är ansvarig myndighet för
att samla in data från projekten och
sammanställa dem för ESF-rådet, som i
sin tur bearbetar och rapporterar dem
vidare. Projekten ska lämna in uppgifter
för resultatindikatorer, bland annat
personnummer genom en säker portal
till SCB. Portalen är inte densamma som
för Projektrummet eller EBS2020.
Indikatorerna kommer att tas fram
genom att SCB matchar person- och
organisationsnummer med relevanta
register och lagrar dem hos sig.
Projektrelaterade indikatorer kommer
att hämtas från EBS2020. Långsiktiga
157
indikatorer samlas in via enkäter från
projektdeltagarna och kan även
inhämtas från
Arbetsförmedlingen/Försäkringskassan.
ERUF
Indikatorsystemet hos TVV består dels av
kommissionens gemensamma
aktivitetsindikatorer och dels av
resultatindikatorer framtagna av
Tillväxtverket, representanter för
regionerna samt expertmyndigheter.
Indikatorssystemet har kompletterats
med programspecifika indikatorer.
Insamling av data för gemensamma och
specifika aktivitetsindikatorer sker i TVVs
ärendehanteringssystem. Systemet har
vidareutvecklats för att möta
föreliggande uppföljningskrav. TVV
kommer att fortsätta det systematiska
resultatuppföljningsarbete som byggts
upp. En resultatgrupp ansvarar för att ta
fram goda exempel som kommuniceras
via TVVs webb, projektbanken och andra
kanaler. På motsvarande sätt beskrivs
resultat av utvärderingar och
följeforskning.
Tillväxtverket samlar in, registrerar och
158
lagrar data om stödmottagare,
finansiärer och indikatorer på
organisationsnivå. Registrering sker i vårt
ärendehanteringssystem NYPS och
uppgifterna insamlas från inkomna
ansökningar samt från de enskilda
projektens läges- och slutrapporter. För
uppföljning och utvärdering av företag
som tar del av projektens insatser sker
insamling av företagens
organisationsnummer. Genom att köpa
information via olika företagsregister ges
möjlighet att följa upp företagen
avseende ex. bransch, storlek, geografi,
tillväxt och konkurrenskraft. Tillväxt och
konkurrenskraft mäts genom att följa
utvecklingen i företagen avseende
antalet anställda, fördelat på kvinnor och
män, samt omsättning och lönsamhet.
Tillväxtverket har inget behov av
insamling, registrering och lagring av
data på individnivå, då enskilda individer
inte är den direkta målgruppen för
insatserna inom ERUF-programmen.
Uppföljning och utvärdering sker på
organisationsnivå. Rutiner och system
för lagring av organisationsnummer ger
möjlighet till fördjupade studier via ex.
enkäter eller intervjuer av deltagande
företag.
159
— Ett verkningsfullt system av
resultatindikatorer för Eruf och
Sammanhållningsfonden vilket
omfattar
— val av resultatindikatorer
för varje enskilt program,
vilka ger information om
vad som motiverar
urvalet av de politiska
åtgärder som finansieras
inom programmet,
— fastställandet av mål för
dessa indikatorer,
— uppfyllande av kraven på
tillförlitlighet och
statistisk validering för
varje indikator, tydlighet
vid normativ tolkning,
anpassning till politiken
och uppgifternas
aktualitet,
Samtliga
operativa
program samt
samtliga exanteutvärderin
gar.
EJFLU och EHFF
EU har på förhand fastställt de
gemensamma indikatorer som ska
användas. EU har även definierat hur
indikatorerna ska tolkas och mätas.
För EJFLU finns dessutom EUgemensamma målindikatorer som i de
flesta fall är utfallsindikatorer. För dessa
fastställs särskilda mål.
Dessa mål är satta utifrån tillgänglig
statistik som oftast bygger på utfall och
resultat i föregående program.
ESF
Den information som de gemensamma
resultatindikatorerna mäter möter de
behov som finns och därför ingår inga
programspecifika resultatindikatorer i
det svenska socialfondsprogrammet och
några mål för resultatindikatorerna
fastställs inte heller i programmet.
Insamlingen av resultatindikatorer på
kort sikt kommer att ske inom ramen för
160
den deltagarrapportering projekten gör
till SCB. Medan den huvudsakliga källan
för resultatindikatorerna på längre sikt
kommer att vara enkäter tilldeltagarna.
För att kunna nå en tillfredsställande
svarsfrekvens kommer kontaktuppgifter
till deltagarna att samlas in systematiskt.
Troligen i form av en avslutsenkät. På
detta sätta kan mer kostnadseffektiva
metoder för datainsamlingen användas
som t.ex. e-post eller sms.
ERUF
Insamling av data för resultatindikatorer
kommer att genomföras via olika
expertmyndigheter och SCB.
Tillväxtverket har tagit fram en
gemensam bruttolista av
resultatindikatorer utifrån de tematiska
mål som programmen har valt att
fokusera på. Ur denna bruttolista har
varje program valt de resultatindikatorer
som förväntas mäta programmets
måluppfyllelse på bästa sätt.
Resultatindikatorerna bygger på
etablerad statistik med tillförlitlig data
som samlas in regelbundet och följs upp
av respektive expertmyndighet
(exempelvis SCB, Energimyndigheten,
Naturvårdsverket, Post- och
telestyrelsen samt Skolverket).
161
Statistiken finns på regional och nationell
nivå och är även jämförbar med
europeisk statistik. Utgångsvärdet för
resultatindikatorerna är det tillstånd som
råder före programmens genomförande
och dessa värden har fastställts för
samtliga resultatindikatorer under
hösten 2013.
Resultatindikatorer mäter möjliga
stödmottagare (”potential
beneficiaries”), dvs. resultat i hela
stödområdet. Resultatindikatorer
påverkas både av insatser som
genomförs inom ramen för
strukturfondsprogrammet och av andra
faktorer. För att fånga alla dessa
aspekter kommer Tillväxtverket (utöver
uppföljning av aktivitets- och
resultatindikatorer) att använda olika
typer av kvalitativa studier och
utvärderingar.
— Garantier för att man i all
verksamhet som finansieras av
programmet använder sig av ett
verkningsfullt system av
indikatorer.
Samtliga
operativa
program samt
samtliga exanteutvärderin
gar.
EJFLU och EHFF
EU har på förhand fastställt de
gemensamma indikatorer som ska
användas. Dessa omfattar all verksamhet
i programmen.
162
ESF
All verksamhet som finansieras genom
programmet kommer omfattas av
indikatorer. De projekt som har
deltagare i form av deltagare eller
organisationer kommer att ha en mer
omfattande uppsättning indikatorer. För
övriga verksamheter som finansieras av
programmet t.ex. förprojekteringar utan
deltagare och utvärdering kommer i
huvudsak finansiella indikatorer att
användas.
ERUF
Tillväxtverket har ett totalansvar för
framtagande av indikatorer och dess
utgångsvärden samt uppföljning och
resultatspridning av uppnådda utfall. På
detta sätt garanteras att samtliga
operativa program inom regionala
fonden använder sig av ett verkningsfullt
system av indikatorer.
6.2 Redogörelse för de åtgärder som ska vidtas, ansvariga organ och tidtabell för
deras genomförande
163
Avsnittet är varken aktuellt för de EHFF-specifika förhandsvillkoren eller de allmänna förhandsvillkorerna.
7. Beskrivning av resultatramen enligt artikel 22 och bilaga II till
7.1 Tabell: Resultatram (i euro)
Unionsprioritering
Indikator och måttenhet, i förekommande fall
[Aktivitetsindikatorer från dem som tidigare
valts ut i avsnitt 3.3 under unionsprioriteringar
och som ska tas med i resultatramen]
Ekonomisk indikator
Utfallsindikator 1.4. Antal projekt för
bevarandeåtgärder, minskning av fiskets
miljöpåverkan och anpassning till artskydd
Utfallsindikator 1.6. Antal projekt för skydd och
återställande av biologisk mångfald och
ekosystem
Unionsprioritering
1
Mål för 2023 [genereras automatiskt från det
kapitel i det operativa programmet som berör det
operativa programmets strategi]
Delmål för 2018
3 472 445
23 149 633
25
166
6
40
2
164
Delmål för 2018
3 408 820
13 110 846
Utfallsindikator 2.1. Antal projekt för innovation
och rådgivning
2
7
Utfallsindikator 2.2. Antal projekt för produktiva
investeringar i vattenbruk
14
54
Ekonomisk indikator
Unionsprioritering
Ekonomisk indikator
Utfallsindikator 3.1. Antal projekt för
genomförande av unionens system för kontroll,
inspektion och tillsyn
3
Delmål för 2018
14 661 608
36 654 020
180
450
165
Unionsprioritering
Ekonomisk indikator
4
Delmål för 2018
2 631 704
16 448 153
10
10
Utfallsindikator 4.1. Antal godkända
utvecklingsstrategier
Unionsprioritering
Ekonomisk indikator
5
1 277 712
7 985 697
10
62
Utfallsindikator 5.3. Antal projekt för förädling
Unionsprioritering
Delmål för 2018
Delmål för 2018
6
166
Ekonomisk indikator
Utfallsindikator 6.2. Antal projekt för skydd och
förbättring av kunskapsbasen om havsmiljön
1 333 588
7 408 820
3
19
7.2 Tabell: Motivering av valet av aktivitetsindikatorer som ska tas med i
resultatramen
Unionsprioritering 1
Motivering för urvalet av aktivitetsindikatorer i resultatramen7, med en
redogörelse för andelen ekonomiskt stöd som avser verksamheter som ska
leda till att indikatorerna uppnås, samt för
beräkningsmetoden för dessa andelar (som måste överstiga 50 % av det
7
Utfallsindikatorerna som kopplats mot resultatramarna har valts ut enligt
kommissionens riktlinjer och uppfyller kravet om att omfatta mer än 50 procent
av den finansiella allokeringen inom respektive unionsprioritering. Det innebär
att den budget som har satts för respektive åtgärd och tillhörande
aktivitetsindikator har summerats ihop. Den eller de aktivitetsindikatorer vars
Aktivitetsindikatorer bestäms av urvalet av åtgärder, men den del av aktivitetsindikatorerna som används i resultatramen måste motiveras.
167
ekonomiska stödet till den berörda prioriteringen).
sammanslagna budget överstiger 50 % av den totala budgetallokeringen inom
unionsprioriteringen har valts. För unionsprioritering 1 innebär det att följande
två aktivitetsindikatorer har valts:
 Utfallsindikator 1.4. Antal projekt för bevarandeåtgärder, minskning av
fiskets miljöpåverkan och anpassning till artskydd

Data eller underlag som använts för att uppskatta delmålens och målens
värde samt beräkningsmetoden, t.ex. uppgifter om kostnad per enhet,
riktmärken, standardiserad eller tidigare utnyttjandegrad, expertråd och
slutsatser från förhandsutvärderingen.
Information om hur metoden och mekanismerna för att säkra
samstämmighet i resultatramens användning har tillämpats i linje med
bestämmelserna i partnerskapsöverenskommelsen.
Utfallsindikator 1.6. Antal projekt för skydd och återställande av
biologisk mångfald och ekosystem
De finansiella indikatorerna för resultatramen grundas på erfarenheter från
föregående programperiod där söktryck, utbetalningstakt, samt beviljade och
utbetalda stödbelopp har analyserats.
Vi har utgått från en beräknad programstart för havsoch fiskeriprorammet och
räknat på antal dagar fram till den 31 december 2018. Vi har därefter jämfört
vad som utbetalats i EFF för motsvarande åtgärder under motsvarande
tidsintervall efter programstart. För att analysera den historiska utvecklingen
och utbetalningstakten har samtliga utbetalningar under denna tidsperiod
sorterats per unionsprioritering i EFF. Utbetalda medel har sedan jämförts med
budgeten per unionsprioritering för havsoch fiskeriprogrammet för att skatta
den andel som betalats ut under tidsintervallet. Eftersom beräkningen har gjorts
på ärendenivå tar metoden även hänsyn till längden på projekttider. För
unionsprioritering 1 är delmålet satt till 15 % av den allokerade EU-budgeten
för unionsprioriteringen.
Metoden som tillämpats för att välja ut aktivitetsindikatorer och delmål
överensstämmer med bestämmelserna i partnerskapsöverenskommelsen.
168
leda till att indikatorerna uppnås, samt för beräkningsmetoden för dessa
andelar (som måste överstiga 50 % av det ekonomiska stödet till den
berörda prioriteringen).
två aktivitetsindikatorer har valts:
 Utfallsindikator 2.1. Antal projekt för innovation och rådgivning

Utfallsindikator 2.2. Antal projekt för produktiva investeringar i
vattenbruk
8
169
aktivitetsindikator har valts:
 Utfallsindikator 3.1. Antal projekt för genomförande av unionens
system för kontroll, inspektion och tillsyn
tidigare hantering, Vi har utgått från en rekvisitionstakt om 1/10 per år (20142023) med ett års förskjutning, dvs ingen utbetalning 2014. Det innebär att
delmålet för 2018 sätts till 40 % av den allokerade EU-budgeten.
9
10
kommissionens riktlinjer och uppfyller kravet om att omfatta mer än 50 procent av
170
den finansiella allokeringen inom respektive unionsprioritering. Det innebär att den
budget som har satts för respektive åtgärd och tillhörande aktivitetsindikator har
summerats ihop. Den eller de aktivitetsindikatorer vars sammanslagna budget
överstiger 50 % av den totala budgetallokeringen inom unionsprioriteringen har
valts. För unionsprioritering 4 innebär det att följande aktivitetsindikator har valts:
 Utfallsindikator 4.1. Antal godkända utvecklingsstrategier
räknat på antal dagar fram till den 31 december 2018. Vi har därefter jämfört vad
som utbetalats i EFF för motsvarande åtgärder under motsvarande tidsintervall efter
programstart. För unionsprioritering 4 har hänsyn tagits till att prioriterat område 4 i
EFF kom igång senare än för övriga prioriterade områden. Tidsintervallet för UP4
har därför justerats och förlängts med hänsyn till detta. Utbetalda medel har sedan
jämförts med budgeten per unionsprioritering för havsoch fiskeriprogrammet för
att skatta den andel som betalats ut under tidsintervallet. Eftersom beräkningen har
gjorts på ärendenivå tar metoden även hänsyn till längden på projekttider. För
unionsprioritering 4 är delmålet satt till 16 % av den allokerade EU-budgeten för
unionsprioriteringen.
11
171
 Utfallsindikator 5.3. Antal aktörer som erhållit stöd
172
 Utfallsindikator 6.2. Antal projekt för skydd och förbättring av
kunskapsbasen om havsmiljön
utbetalda stödbelopp har analyserats. För unionsprioritering 6 saknas
motsvarande åtgärder i EFF. Ett medelvärde av övriga åtgärders nyttjandegrad
(enligt ovan) har använts som utgångspunkt för UP6.
För unionsprioritering 6 är delmålet satt till 18 % av den allokerade EUbudgeten för unionsprioriteringen.
12
173
8 Finansieringsplan (i enlighet med artikel 20 i förordning (EU) nr
1303/2013 och med kommissionens genomförandeakt som avses i
artikel 16.2 i förordning (EU) nr 508/2014)
8.1 Sammanlagt bidrag från EHFF som planeras för varje år, i euro
Budgetår
Huvudsakligt EHFF-anslag13
EHFF-resultatreserv
2014
<8.1 type="N" input="G">
2015
2016
2017
2018
2019
2020
Totalt <8.1 type="N" input="G">
13
Huvudsakligt EHFF-anslag= Sammanlagt unionsstöd minus anslagen till resultatreserven.
174
8.2 EHFF-bidrag och medfinansieringsandel för unionens prioriteringar, tekniskt
stöd och annat stöd (i euro)
Huvudanslag (summa anslag minus
resultatreserv)
Sammanlagt stöd
Unionens
prioriteringar
1. Främjande av
miljömässigt
hållbart,
resurseffektivt,
innovativt,
konkurrenskraftigt
och
kunskapsbaserat
fiske
Åtgärd(er) inom
ramen för
unionsprioriteringen
EHFF-bidrag
Nationell
medfinansiering
(inbegripet
resultatreserven)
(inbegripet
resultatreserven)
a
b
22 042 342
14 694 895
Resultatreserv
EHFF:s
medfinansieringsgrad
EHFF-stöd
Nationell
medfinansiering
EHFF:s
resultatreserv
Nationell
medfinansiering
c = a / (a + b) * 100
d=a-f
e=b-g
f
g = b * (f / a)
20 651 471
1 738 305
1 390 872
110 518
Artiklarna 33, 34 och
41.2 (artikel 13.2 i
EHFF)
Ekonomiskt stöd för
resten av
(artikel 13.2 i EHFF)
60%
175
2. Främjande av miljömässigt hållbart,
resurseffektivt, innovativt,
konkurrenskraftigt och kunskapsbaserat
vattenbruk (artikel 13.2 i EHFF)
Bättre och mer
lättillgängliga
vetenskapliga rön
samt insamling och
hantering av data
3. Främjande av
genomförandet av Stöd till övervakning,
den gemensamma kontroll och tillsyn,
ökad institutionell
fiskeripolitiken
kapacitet och
effektivare offentlig
förvaltning utan
ökning av den
(artikel 76.2 a-d samt
f-l) (artikel 13.3 i
EHFF)
11 871 275
7 914 184
60%
11 122 198
936 193
749 077
27 412 172
6 853 043
80%
25 682 464
810 668
1 729 708
32 988 618
3 665 402
90%
30 907 036
433 592
59 521
51 541
2 081 582
27 567
176
Stöd till övervakning,
kontroll och tillsyn,
ökad institutionell
kapacitet och
effektivare offentlig
förvaltning utan
ökning av den
(artikel 76.2 e)
4. Ökad sysselsättning och territoriell
sammanhållning (artikel 13.2 i EHFF)
70%
8 343 266
8 343 266
50%
6 579 261
4 386 174
60% 6 164 110
6. Främjande av genomförandet av den
integrerade havspolitiken (artikel 13.7 i
EHFF)
4 445 292
2 963 528
60%
Tekniskt stöd (artikel 13.2 i EHFF)
5 864 124
3 909 416
5. Främjande av
marknadsföring
och beredning
7 816 806
986 951
526 460
62 749
Lagringsstöd (artikel
67) (artikel 13.6 i
EHFF)
Kompensation för de
yttersta
randområdena
(artikel 70) (artikel
13.5 EHFF)
Ekonomiskt stöd för
resten av
60%
4 164 794
518 854
350 565
415 151
32 988
280 498
22 288
5 864 124
177
Totalt (beräknas automatiskt)
119 546 350
52 729 907
112 373 002
6 192 467
7 173 347
393 706
178
8.3 EHFF-bidrag till de tematiska målen för europeiska strukturoch
Tematiskt mål
3) Att öka konkurrenskraften hos små och medelstora företag, inom jordbruket (för EJFLU) samt inom fiske
och vattenbruk (för EHFF)
EHFF-bidrag, euro
19 237 187
4)Att stödja övergången till en koldioxidsnål ekonomi inom alla sektorer.
6) Att bevara och skydda miljön och främja ett effektivt resursutnyttjande.
8) Att främja hållbar och kvalitativ sysselsättning och arbetskraftens rörlighet.
74 823 629
10 703 218
9 Övergripande principer
9.1. Redogörelse för åtgärder som ska vidtas för att beakta principerna i artiklarna 5, 7 och
8 i förordning (EU) nr 1303/2013.
När det gäller beskrivning av beredningen av havsoch fiskeriprogrammet och förankring med berörda parter (principen om partnerskap och
flernivåstyre i artikel 5 CPR) hänvisas till första kapitlet, avsnittet 1.1.
179
9.1.1Främjande av jämställdhet mellan kvinnor och män samt icke-diskriminering (artikel 7 i förordning (EU)
nr 1303/2013)
Kvinnor och män ska ha lika förutsättningar, rättigheter och möjligheter. Fiskeri- och även vattenbrukssektorn är traditionellt mansdominerade
branscher. Kvinnor är i högre utsträckning verksamma i branscher utanför det traditionella fisket, exempelvis servicebranscher och turism.
Förvaltningsmyndigheten ska samla in könsuppdelad statistik för programmets åtgärder där så är möjligt, samt möjliggöra att ansökningar kan visa om
ansökan genomförs tillsammans med någon annan. Vidare ska förvaltningsmyndigheten se till att informationsmaterialet för samtliga delar av
programmet jämställdhetsintegreras.
När det gäller frågan om icke-diskriminering och tillgänglighet kommer handläggningen av ärenden inom programmet att säkerställa att diskriminering
på olika grund inte får ske och att tillgänglighet garanteras både i förhållande till möjlighet att få stöd genom programmet och till möjlighet att ta del av
information av relevans för potentiella stödmottagare. Däremot kommer i princip varken jämställdhetsperspektivet eller icke-diskriminering att
integreras i havsoch fiskeriprogrammets urvalskriterier på projektnivå.
9.1.2 Hållbar utveckling
Det nya havsoch fiskeriprogrammet har som ett av sina övergripande mål att främja en hållbar utveckling genom att stödja näringen i riktningen mot
ett resurseffektivt och miljömässigt hållbart fiske och vattenbruk. Detta mål ska genomsyra hela genomförandet av havsoch fiskeriprogrammet; från
valet av åtgärder som ingår i programmet till utformningen av de urvalskriterier som läggs till grund för prioritering av projekt och investeringar. För
att stärka programmets bidrag till måluppfyllelsen är det viktigt att de valda åtgärderna i det nya havsoch fiskeriprogrammet tydligare kopplas till
unionens prioriteringar för europeiska havsoch fiskerifonden och målsättningarna med den nya gemensamma fiskeripolitiken.
Genom att förstärka yrkeskunnandet och ge möjligheter till kompetensutveckling inom miljö- och klimatområdet kan havsoch fiskeriprogrammet
bidra till att nå uppsatta miljö- och klimatmål och till att öka förståelsen för vad och hur myndigheter, organisationer och företag kan göra när det
gäller miljö- och klimatfrågor. Det är även viktigt att sprida information om resultat av projekt om bland annat redskapsutveckling och arbetsmetoder
inom yrkesfisket och vattenbruket, som minimerar dess miljö- och klimatpåverkan. Detta kan även förbättra fiske- och vattenbrukssektorns
konkurrens- och utvecklingsförmåga.
Ett selektivt fiske ger många positiva miljöeffekter. Investeringar i selektiva redskap och metoder, som i största möjliga mån fångar det som avses,
bidrar till förbättrat kvotutnyttjande. Det ger därmed positiva effekter som exempelvis minskad belastning på marina bestånd och havsbottnar,
180
minskade utkast och bättre kontroll över fiskdödligheten. Selektivt fiske ger mindre bifångster, som i sin tur leder till mer hållbara bestånd. Mer
livskraftiga bestånd gör att motsvarande fiske i framtiden kräver mindre mängd bränsle. Det är dock angeläget att de selektiva redskap som
investeringsstöd går till också utformas så att redskapen ger mindre motstånd under själva fisket och helst minskar fartygets bränsleförbrukning. På så
sätt kan både selektivitet och bränsleeffektivitet öka.
Genom att stödja projekt som utvecklar och prövar nya förvaltningsformer kan de mest effektiva förvaltningsformerna utvecklas för att komma åt
överkapacitet, bifångster och utkast inom fisket och på lång sikt skydda beståndsutvecklingen i haven. Fisket kan då bidra till att upprätthålla en mer
balanserad artsammansättning i de marina ekosystemen. På så sätt minskar också risken för algblomning och syrefria bottnar. Hållbara bestånd av fisk
och skaldjur minskar också fisket per mängd landad fisk. Det är också viktigt att se över fiskeregleringar inom skyddade områden, att ge möjligheter till
ett ökat bevarande av biologisk mångfald och att inventera och följa upp fiskemetoders påverkan på habitat och arter.
Ett annat sätt är att stödja projekt för att ta fram tekniska innovationer. Det kan handla om att minska näringsbelastningen från vattenbruket genom
att utveckla nya idéer angående filtrering och rening av odlingsmiljön, projekt för ökad djurskydd och smittskydd m.m. Att stödja projekt som
utvecklar miljömässigt hållbara produktionsmetoder inom vattenbruket minskar näringens negativa miljö- och klimatpåverkan och utsläpp i miljön
samtidigt som det stödjer en hållbar produktion av livsmedel med ett högt näringsinnehåll. Likaså är det viktigt att stödja företag, som planerar att
ställa om till miljömässigt hållbar produktion.
Arbetet med att ta fram nationella urvalskriterier är ytterligare ett sätt att garantera att genomförandet av programmet främjar en hållbar utveckling.
För det nya havsoch fiskeriprogrammet föreslås urvalskriterier som tar stor hänsyn till målsättningen om ett miljömässigt hållbart fiske och
vattenbruket. Dessa är exempelvis urvalskriterier som:



mäter projektets/investeringens inriktning mot EUs prioriteringar och identifierade behov, dvs. projekt som bäst bidrar till målen i
programmet kommer att prioriteras
mäter projektets/investeringens inriktning mot de nationella miljökvalitetsmålen, dvs projekt som bäst bidrar till miljö- och klimatmålen
kommer att prioriteras
mäter projektets hållbarhet ekonomiskt och kompetensmässigt samt utvecklingspotential, bl.a. för att identifiera projekt och investeringar som
är hållbara och i behov av stöd
Det kommer också att finnas åtgärdsspecifika urvalskriterier som ytterligare förstärker möjligheten att prioritera projekt och investeringar som bäst kan
bidra till målet om hållbar utveckling.
181
9.2 Uppgifter om det preliminära stödbeloppet för klimatförändringsmål (i enlighet med
artikel 18.1 a i förordning (EU) nr 508/2014)
Koefficient *
EHFF-åtgärder som bidrar till klimatförändringsmålen
[berörda EHFF-åtgärder som medlemsstaterna tagit med i det
operativa programmet i kapitlet "Redogörelse för strategin"]
38
Investeringar inom fiske - begränsa fiskets inverkan
på havsmiljön
39
lösningar
Preliminärt EHFF-bidrag,
i euro [beloppen per åtgärd,
sammanräknade]
Andel av sammanlagt
EHFF-stöd till det
operativa programmet (i
%)
26 094 070
22 %
40 %
Innovationsprojekt inom fiske - nya tekniska …40%
39
Innovationsprojekt inom fiske - nya former av
förvaltning och organisation
40.1b,c
Bevarandeprojekt - återställa akvatisk mångfald
40.1d-g
Bevarandeprojekt - skyddade områden
36
System för tilldelning av fiskemöjligheter
43.1
Fiskehamnar,
landningsplatser
auktionshallar - förbättrad infrastruktur
47
och 40 %
Innovationsprojekt inom vattenbruk
48.1e, j
Investeringar
miljöinvesteringar
inom
40%
vattenbruk
40 %
- 40 %
51.1a
Kommunal planering av vattenbruk
40 %
69.1c-d,f
Beredning av fiskerioch vattenbruksprodukter
40 %
182
63
LLU
Genomförande av lokala utvecklingsstrategier - 40 %
77
Datainsamling
40 %
79.1b, 80.1b Främja genomförande av den integrerade 40 %
havspolitiken
79.1b, 80.1c Främja genomförande av den integrerade
havspolitiken -ökad kunskap
10 Utvärderingsplan (i enlighet med artikel 56 i förordning (EU) nr
1303/2013 och artikel 18.1 j i förordning (EU) nr 508/2014)
Utvärderingsplanens mål och syfte
Utvärderingsplanen beskriver utgångspunkterna för de uppföljnings- och utvärderingsaktiviteter som
är kopplade till programmet och hur utvärderingsarbetet kommer att organiseras. Ett systematiserat
utvärderingsarbete är en grundförutsättning för att bedöma havsoch fiskerisprogrammets
effektivitet och måluppfyllelse. Det övergripande syftet med utvärderingsplanen är att säkerställa att
planerade utvärderingsaktiviteter är tillräckliga avseende omfattning och karaktär, samt att de resurser
som avsätts för utvärderingsarbetet säkerställer uppfyllandet av följande mål:





Tydliggöra hur uppföljnings- och utvärderingsverksamheten är utformad.
Tillhandahålla information som behövs för styrning av programmet.
Tillhandahålla information som behövs för de fördjupade årsrapporterna 2017 och 2019.
Tillhandahålla information som behövs för att följa upp och utvärdera måluppfyllelsen under
programgenomförandet.
Säkerställa att data som behövs för utvärdering finns i rätt tid och i rätt format.
183
Utgångspunkten för utvärderingsplanen är gemensamma krav enligt artikel 49 i den
fondgemensamma förordningen KOM(2011) 615 slutlig och enligt artikel 139.2 i förslag till förordning
för havsoch fiskerifonden KOM(2011) 804 slutlig.
Styrning och samordning
Uppföljnings- och utvärderingsverksamheten involverar, direkt eller indirekt, flera aktörer (se figur 3 i
Bilaga 7).
Övervakningskommittén
Övervakningskommittén har det övergripande ansvaret att övervaka programmets genomförande och
måluppfyllelse, inklusive utvärderingsverksamheten. Programuppföljningar och -utvärderingar ska
granskas av övervakningskommittén och därefter sändas till kommissionen.
Jordbruksverket
Som förvaltande myndighet ansvarar Jordbruksverket för att bygga upp informationssystem kring
handläggningen av stöd och kunna tillhandahålla den information som behövs för uppföljning och
utvärdering. Flera delar av Jordbruksverket tillhandahåller information som används i uppföljningsoch utvärderingsverksamheten. Det gäller t.ex. ärendehandläggning vid fiskerienheten,
programledning vid samordningsenheten, samt uppgifter från kundavdelningen. Uppföljnings- och
utvärderingsverksamheten involverar även andra delar av Jordbruksverket, så som exempelvis
handläggning av utbetalningar vid utbetalningsfunktionen. Landsbygdsanalysenheten med
utvärderingssekretariatet har en central roll för att uppföljnings- och utvärderingsarbetet ska fungera.
Jordbruksverket ansvarar även för att lärdomar från genomförda uppföljningar och utvärderingar tas
tillvara i genomförandet av programmet.
Utvärderingssekretariat
Jordbruksverket har fått i uppdrag av regeringen att ”tillhandahålla ett sekretariat med ansvar för arbetet med
de av EU-kommissionen stipulerade utvärderingarna av landsbygdsprogram och fiskeriprogram för perioden 2014184
2020, samt utvärdering i efterhand av nuvarande program för perioden 2007-2013” (regeringsbeslut
L2012/2576).
Uppdraget har inneburit att ett operativt sekretariat inrättats med ansvar för det löpande arbetet att
planera, samordna, administrera och upphandla utvärderingar. Sekretariatet ska säkerställa att
utvärderingarna genomförs i enlighet med gällande program och förordningar. I uppdraget ingår även
att sekretariatet ska:
 Genomföra omvärldsbevakning
 Sammanställa kunskapssynteser
 Ta fram relevanta underlag för utvärderingsfrågorna
 Delta i utvärderingsprojekt
 Identifiera behov av samt initiera metodutvecklingsprojekt
 Delta i erfarenhetsutbyten inom EU
Uppbyggnaden av ett sekretariat innebär ett strategsikt initiativ som ska bidra till att utveckla och
säkerställa en god kvalitet på utvärderingsverksamheten. Sekretariatet har det övergripande operativa
ansvaret för uppföljning och utvärdering av programmen. Det innebär att kompetens kring frågor om
uppföljning och utvärdering, såsom analytiker och forskare som arbetar vid Jordbruksverket, knyts till
genomförandet av programmen. Gruppen ska kunna bistå med fördjupad kompetens inom sina
respektive områden. Denna grupp kan delta i planeringen samt genomföra sådana studier som inte
förutsätter externa, oberoende utvärderare.
Sekretariatet upprättar en flerårig arbetsplan för att i god tid kunna förbereda de uppföljningar och
utvärderingar som ska genomföras. Arbetsplanen uppdateras och preciseras årligen och anger när i
tiden utvärderingar ska göras, vilka aspekter som ska utvärderas samt vem som ska genomföra
aktiviteterna. Vidare ansvarar sekretariatet för att publicera resultat och sprida lärdomar från
genomförda uppföljningar och utvärderingar. Sekretariatet ska vid behov även samverka med de
myndigheter och lokala aktionsgrupper som handlägger stöden (Länsstyrelser och
185
fiskeområdesgrupper), till exempel genom att koordinera utskick av enkäter.
Rådgivande myndighetsgrupp
En rådgivande myndighetsgrupp knyts till utvärderingssekretariatet. Utöver Jordbruksverket ingår
följande myndigheter: Länsstyrelserna, Skogsstyrelsen, Sametinget, förvaltande myndigheten för ESF
respektive regionala utvecklingsfonden, Tillväxtanalys, Naturvårdsverket, Kemikalieinspektionen,
Riksantikvariatsämbetet, Havs- och vattenmyndigheten samt Sveriges lantbruksuniversitet.
Rådgivande myndighetsgruppens ansvar är att bistå med råd kring utvärderingsverksamheten. I
rådgivande myndighetsgruppen ingår bl.a. de myndigheter som ansvarar för övriga strukturfonder.
Gruppen kan därför även bidra med erfarenheter från uppföljningar och utvärderingar av övriga
strukturfonder.
Forskargrupp
Till sekretariatet knyts en grupp med forskare från universitet och högskolor, som har särskild
vetenskaplig metod- och ämneskompetens med anknytning till havsoch fiskeriprogrammet och
landsbygdsprogrammet. Forskarnas uppgift är att bistå med metod- och ämneskompetens som
behövs i utvärderingsverksamheten. Forskargruppen är en central del i arbetet med att kvalitetssäkra
programmets uppföljning och utvärdering. För att främja en oberoende utvärdering kommer de
utvärderingsrapporter som framställs att publiceras i en särskild rapportserie som är fristående från
förvaltningsmyndigheten. Forskargruppen utgör ett redaktionsråd med ansvar för kvalitetsgranskning
av de utvärderingar som publiceras.
Externa utvärderare
Utvärderingssekretariatet kommer att anlita externa utvärderare, särskilt då regelverket kräver sådana.
De externa utvärderarnas uppgift är att genomföra utvärderingar av programmets genomförande,
ändamålsenlighet och måluppfyllelse. En del av de data som behövs kommer att hämtas från
förvaltningsmyndighetens databaser. Utvärderarna kan också komma att behöva genomföra viss
186
kompletterande datainsamling.
Förmedlande organ
Landets länsstyrelser och Havs- och vattenmyndigheten är tillsammans med Jordbruksverket
handläggande myndigheter. De ansvarar därmed för att tillhandahålla information om
stödhanteringen till de databaser som används i uppföljnings- och utvärderingsverksamheten.
Landsbygds- och fiskerinätverket
Landsbygds- och fiskerinätverket kommer att involveras i uppföljnings- och utvärderingsarbetet i
samband med operationaliseringen av utvärderingsplanen. Medlemmarna kan bidra med information
om programgenomförandet och måluppfyllelsen utifrån ett aktörsperspektiv. Detta gäller främst
uppföljningen. De kan också bidra med att sprida resultat från uppföljningar och utvärderingar till
olika intressentgrupper, genom de kanaler nätverkets medlemmar har tillgång till.
Lokalt ledd utveckling
Fiskeområdena ansvarar för att följa upp och utvärdera sin verksamhet. De har bland annat ansvar
för att följa upp och utvärdera sina lokala utvecklingsstrategier. Denna verksamhet kommer i lämplig
utsträckning att samordnas med förvaltningsmyndigheten. En central del i samordningen är
utformningen av ett IT-system dit fiskeområdena dels kan leverera sådan information som
förvaltningsmyndigheten behöver för uppföljning och utvärdering och dels kan hämta underlag från
till sin egen uppföljning och utvärdering. Fiskeområden kan även anlita externa utvärderare.
Förvaltningsmyndigheten ansvarar även för att tillhandahålla visst metodologiskt stöd för
fiskeområdenas utformning av sin uppföljning och utvärdering.
Stödmottagarna
En stor del av de data som behövs för uppföljning och utvärdering kommer från stödmottagarna. I
möjligaste mån samlas nödvändig information in genom ansökningssystemet i samband med att stöd
187
söks och utbetalas. Stödmottagarna är också indirekt involverade i uppföljningen och utvärderingen
eftersom flera intresseorganisationer kommer finnas representerade i programmets
övervakningskommitté. Därutöver förväntas stödmottagarna svara på enkäter och ställa upp på
intervjuer i samband med kompletterande datainsamling för specifika ändamål.
Utvärderingsämnen och
utvärderingsåtgärder
Övergripande utvärderingsinsats
Programmets uppföljning och utvärdering är utformad för att uppfylla tre syften:
•
Främja effektiv utformning och implementering av programmet
•
Främja måluppfyllelse
•
Bedöma uppnådd måluppfyllelse
Syftena innebär att både uppföljningen och utvärderingen behöver ske successivt under hela
programperioden. Avsikten är att resultaten från uppföljningen och utvärderingen ska kunna tas
tillvara redan när programmet pågår och därigenom bidra till att öka måluppfyllelsen.
Utgångspunkten är att forma ett sammanhållet system för utvärdering och uppföljning av bl.a.
indikatorer. Hela systemet fokuserar på programmets måluppfyllelse. Uppföljningsverksamheten
avser mål för insatser och omfattning. I utvärderingen läggs däremot fokus på mål kopplade till
resultat och effekter. Utvärderingen innebär också att i möjligaste mån belysa effektiviteten, det vill
säga hur effektivt resurserna använts i förhållande till uppnådda resultat och effekter.
Utvärderingsverksamheten kommer att präglas av en bred metodansats. Metodvalet baseras på vad
som är lämpligt och möjligt i varje situation för att genomföra en evidensbaserad utvärdering.
Sammantaget innebär utvärderingsansatsen en kombination av olika kvantitativa och kvalitativa
metoder som i olika situationer kompletterar varandra.
En central erfarenhet från utvärdering av tidigare program är att utvärderarna kopplats in alltför sent i
processen. En konsekvens är att det i vissa fall funnits en alltför svag koppling mellan de data som
188
samlas in och som finns tillgänglig för utvärderarna, jämfört med det databehov utvärderarna ansett
sig ha. Avsikten i denna programperiod är att hantera detta på ett bättre sätt. Det görs genom att både
den rådgivande forskargruppen och utvärderingsgrupper knyts till utvärderingsverksamheten vid
programmets start. Avsikten är att de ska bidra i arbetet med att planera vilka utvärderingsmetoder
som ska användas och vilken data som kommer behövas.
Utvärderingsämnen
Följande sammanställning beskriver vilka utvärderingsämnen som kan behandlas, indelat i olika
kategorier. De perspektiv och faktorer som är kritiska att beakta inom respektive utvärderingsämne
preciseras i takt med att utvärderingsplanen operationaliseras. Ytterligare utvärderingsämnen kan bli
aktuella. Likaså kan vissa utvärderingsämnen komma att utgå om de under programperioden visar sig
vara mindre angelägna. Utvärderingsämnena kommer att behandlas löpande under programperioden,
med olika intensitet beroende på de aktiviteter som genomförs över tiden för att uppfylla de krav som
ställs på uppföljning och utvärdering av programmet.
Övergripande och tvärgående utvärderingsämnen
I tabell 1 i bilaga 7 sammanställs utvärderingsämnen som berör programmet som helhet.
Programmets utformning och genomförande
I tabell 2 i bilaga 7 sammanställs de utvärderingsämnen som relaterar till programmets utformning
och genomförande.
Unionsprioriteringar
Följande utvärderingsämnen avser att bidra med de underlag som behövs för att besvara de
utvärderingsfrågor som relaterar till enskilda unionsprioriteringar (se tabell 3 bilaga 7). Avsikten är att
belysa utvärderingsämnen successivt under hela programperioden. Därigenom underbyggs svaren på
utvärderingsfrågorna så att alla unionsprioriteringar är tillfredsställande utvärderade vid rapportering
av ex-postutvärderingen 2024.
189
Utvärderingsaktiviteter
Tabell 4 i bilaga 7 innehåller en indikativ sammanställning av de aktiviteter som bedöms vara mest
angelägna för uppföljnings- och utvärderingsverksamheten. Angiven tidplan kompletterar den
övergripande tidplanen (figur 4 bilaga 7).
Programuppföljning
Utgångspunkten är att alla ansökningar görs elektroniskt. I ansökningarna efterfrågas den information
som behövs för uppföljning och utvärdering och som sökanden kan besvara vid ansökningstillfället.
Ansökan om utbetalning av beviljat stöd hanteras på motsvarande sätt, vilket ger möjlighet att samla
in information om vissa faktiska utfall. Det elektroniska förfarandet gör det möjligt att säkerställa att
all efterfrågad information anges, vilket reducerar bortfallet i datatillgången.
För att validera stödmottagares förväntade resultat kommer stödspecifika underlag att behöva hämtas
in från enskilda stödmottagare (inför de utökade årsrapporterna 2017 och -19, samt ex
postutvärdering). Då så är möjligt ska dessa uppgifter lämnas av stödmottagaren då denne ansöker
om slututbetalning av stödet. Om resultatet förväntas först en viss tid efter avslutat ärende sker
uppgiftsinhämtning istället smidigast via enkäter eller möjligtvis telefonintervjuer. Specifika
utvärderingsmetoder och urval kommer att nyttjas beroende på vilka resultatindikatorer och
stödformer som avses, samt beroende på det totala antalet stödmottagare inom respektive åtgärd.
Inom åtgärder med ett stort antal ärenden kommer valideringen att baseras på ett urval.
Data- och informationsstrategi
System för insamling och hantering av data
Inför programperioden har Jordbruksverket arbetat med att vidareutveckla tidigare grundsystem för
insamling, lagring och hantering av data. Grundsystemet är gemensamt för landsbygdsprogrammet
190
och havsoch fiskeriprogrammet.
Datasystemet är uppbyggt av de delar som framgår av tabell 5 i bilaga 7:
Med hjälp av BLIS kan information från olika register sammanföras och registeruttag kan göras för
rapportering och analyser. DAWA ger även tillgång till tidsserier som sträcker sig över tidigare
programperioder, i den utsträckning tidigare system innehåller motsvarande information.
Kompletterande datakällor
All data som krävs för uppföljning av indikatorer och utvärdering tillhandahålls inte i ovanstående
grundsystem och ytterligare datakällor kommer att behöva användas för komplettering av data. Även
den Europeiska datainsamlingen på fiskets område (DCF) och den nationella fiskerikontrollen
kommer att utgöra viktiga datakällor för övervakningen av programmets utveckling.
Utvärderingsverksamheten av programmet kommer att behöva andra typer av data än vad som finns
tillgänglig i befintliga register. Det gäller t.ex. data för att analysera uppfyllelse av kvalitativa mål. Det
innebär att ytterligare data kommer att behöva samlas in antingen av Jordbruksverket eller av externa
utvärderare. Sådana data kan t.ex. insamlas genom intervjuer, dokumentstudier och enkäter, beroende
på utvärderingsämne och utvärderingsfråga. I samband med att planeringen av
utvärderingsverksamheten blir mer detaljerad kan det uppstå behov av andra data än de som
identifierats i denna plan.
Tidsplan
I figur 4 i bilaga 7 redogörs för den övergripande tidsplanen för uppföljnings- och
utvärderingsverksamheten. Verksamheten påbörjas i samband med att programmet startar och pågår
fram till år 2023 när ex post-utvärderingen färdigställs. Under perioden pågår dels
uppföljningsaktiviter och dels utvärderingsaktiviteter löpande, vilket illustreras av de två nedre pilarna
i figuren.
Tidsperioden delas in i fyra surveyperioder som avgränsas av de två fördjupade årsrapporterna 2017
och 2019, slutrapporten 2020 samt ex post-utvärderingen 2023. Dessa moment utgör stommen i
191
tidplaneringen. Under surveyperioderna genomförs sådana aktiviteter som krävs för att det ska finnas
underlag för den rapportering som avslutar respektive surveyperiod.
Årsrapporter ska levereras årligen innan 31 maj från 2016 till och med 2022. Arbetet med
årsrapporterna kommer sannolikt att initieras i januari varje år då stödverksamheten fram till och med
31 december för samtliga föregående år ska rapporteras. Även de fördjupade årsrapporterna under
2017 och 2019 förväntas att följa samma preliminära tidsplan. Framstegsrapporterna ska redovisas
senast 30 juni 2017 och 2019 och avser genomförandet av partnerskapsavtalet den 31 december 2016
respektive 2018. Underlag till framstegsrapporterna förväntas under dessa två år att tas fram parallellt
med den programspecifika utvärderingen. Ex-postutvärdering ska vara slutförd och överlämnad till
kommissionen senast 31 december 2023.
Ytterligare detaljer av vilka aktiviteter som bedrivs vid olika tidpunkter återfinns i tabell 5 där
planerade utvärderingsaktiviteter finns sammanställda. Tidpunkter för enskilda utvärderingar fastställs
i utvärderingssekretariatets fleråriga plan som uppdateras och preciseras årligen utifrån programmets
övergripande utvärderingsplan.
Specifika krav för utvärderingen av lokalt led
utveckling
Fiskeområdena ansvarar för att följa upp och utvärdera sin verksamhet. De har bland annat ansvar
för att följa upp och utvärdera sina lokala utvecklingsstrategier. Denna verksamhet kommer i lämplig
utsträckning att samordnas med förvaltningsmyndigheten. En central del i samordningen är
utformningen av ett IT-system dit fiskeområdena dels kan leverera sådan information som
förvaltningsmyndigheten behöver för uppföljning och utvärdering och dels kan hämta underlag från
till sin egen uppföljning och utvärdering. Fiskeområden kan även anlita externa utvärderare.
Förvaltningsmyndigheten ansvarar även för att tillhandahålla visst metodologiskt stöd för
fiskeområdenas utformning av sin uppföljning och utvärdering.
192
Utvärderingsstöd till LLU kommer särskilt att bestå av:
Kommunikation

Kartlägga behov av kompletterande stöd för uppföljning och utvärdering på fiskeområdesnivå
(under 2014)

1.
2.
3.
4.
Tillhandahålla stöd till fiskeområdens uppföljning och utvärdering, t. ex:
Gemensamt IT-system för inrapportering och områdesspecifik rapportgenerering.
Samordning av val och definition av specifika indikatorer.
Metodstöd för utvärdering på fiskeområdesnivå.
Spridning av resultat mellan fiskeområden.
Kommunikationsplanen är utformad för att främja följande mål:


Sprida kunskap om vilka resultat och effekter programmets utformning ger.
Öka möjligheterna och viljan att dra lärdomar från resultaten av uppföljningar och
utvärderingar.
Strategi
I tabell 6 i Bilaga 7 visas en översikt av uppföljnings- och utvärderingsverksamhetens
kommunikationsplan. Målgrupperna för informationsspridningen utgörs av programmets
huvudsakliga intressenter.
Alla intressenters informationsbehov är relaterade till utfallet av de uppföljningar och utvärderingar
som genomförs. Den stora skillnaden ligger i vilken detaljnivå intressenterna behöver för
information, hur ofta information efterfrågas och genom vilka kanaler det bedöms lämpligt och
möjligt att nå intressenterna. Vissa intressenter kommer att informeras löpande efterhand som det
finns uppföljnings- och utvärderingsresultat tillgängliga. Kommunikationen med andra intressenter
sker mer periodiskt. I de fall informationsbehovet är mindre frekvent och inriktat på övergripande
resultat, planeras kommunikationen utifrån när det finns resultat tillgängliga att kommunicera som
bedöms vara relevanta för den aktuella målgruppen.
193
Medel
Inrättandet av ett sekretariat och en rådgivande forskargrupp med särskild metodkompetens utgör två
centrala aktiviteter för att bygga upp en kontinuerlig kapacitet. Verksamheten är också beroende av
det IT-system som håller på att utvecklas av förvaltningsmyndigheten, med hänsyn till bl.a. behoven
för uppföljning och utvärdering. För att bygga upp en kontinuerlig tillgång till externa utvärderare
planerar sekretariatet att teckna avtal med forskargrupper som har särskild kompetens inom områden
som havsoch fiskeriprogrammet berör. Extern kompetens kommer att användas för
metodutveckling och för genomförande av utvärderingar.
Intern kompetens
Tabell 7 i bilaga 7 innehåller en summerande beskrivning av den kompetens som behöver finnas vid
förvaltningsmyndigheten för att säkerställa att tillräckligt med kapacitet finns tillgänglig för att utföra
nödvända uppföljnings- och utvärderingsaktiviteter inom havsoch fiskeriprogrammet.
Finansiella resurser
Sammanställningen i tabell 8 i bilaga 7 innehåller de finansiella resurser som specifikt avser
uppföljning- och utvärderingsverksamheten. Därutöver kommer även andra resurser nyttjas, t.ex.
nationell datainsamling enligt datainsamlingsförordningen, databaser och kommunikationskanalser.
Eftersom det är resurser som huvudsakligen krävs för andra verksamhetsområden, preciseras de inte i
finansiella termer.
194
11 Arrangemang för genomförande av programmet (i enlighet
med artikel 18.1 m i förordning (EU) nr 508/2014)
11.1 Myndigheter och förmedlande organ
Myndighet/organ
Myndighetens/organets namn
Förvaltande myndighet
Jordbruksverket
Den förvaltande myndighetens förmedlande
organ (där så är relevant)
Länsstyrelsen i Blekinge län
Länsstyrelsen i Dalarnas län
Länsstyrelsen i Gotlands län
Länsstyrelsen i Gävleborg
Länsstyrelsen i Hallands län
Länsstyrelsen i Jämtlands län
Länsstyrelsen i Jönköpings län
Länsstyrelsen i Kalmar län
Länsstyrelsen i Kronobergs län
195
Länsstyrelsen i Norrbotten
Länsstyrelsen i Skåne
Länsstyrelsen i Stockholm
Länsstyrelsen i Södermanlands län
Länsstyrelsen i Uppsala län
Länsstyrelsen i Värmland
Länsstyrelsen i Västerbotten
Länsstyrelsen i Västernorrland
Länsstyrelsen i Västmanlands län
Länsstyrelsen i Västra Götalands län
Länsstyrelsen i Örebro län
Länsstyrelsen i Östergötland
Havs- och vattenmyndigheten
Attesterande myndighet (där så är relevant)
Ej aktuellt
Den attesterande myndighetens
förmedlande organ (där så är relevant)
Ej aktuellt
Revisionsmyndighet
Ekonomistyrningsverket
196
.
11.2 Redogörelse för övervaknings- och utvärderingssystemen
Figur 5 i bilaga 7 visar en schematisk bild av övervakningsstrukturen
Förvaltningsmyndigheten samt förmedlande organ kommer att använda sig av ett flertal IT-system med olika syften och funktioner. Tillsammans
utgör dessa viktiga delar i övervakningssystemet. Tabell 5 i bilaga 7 visar respektive IT-systems syfte. Dessa beskrivs nedan.
Ansökan om stöd och utbetalning av stöd - ALF
För att hantera ansökningar om stöd och ansökningar om utbetalning kommer förvaltningsmyndigheten att använda e-ansökan (elektronisk ansökan).
Ansökningarna upprättas i IT-systemet ALF. Administrationen av havsoch fiskeriprogrammet sker i ett elektroniskt flöde genom hela
handläggningsprocessen. Utgångspunkten är en standardprocess för ansökan och handläggning/utbetalning för att likrikta och minimera
suboptimeringar. Denna e-tjänst guidar den stödsökande genom ansökan så att sökanden enbart behöver besvara de frågor som är relevanta för den
aktuella delåtgärden/fokusområdet. Bilagor till ansökan ska sökanden kunna lämna elektroniskt eller i pappersformat för att sedan hanteras via en
central skanningsfunktion så att den elektroniska akten blir komplett. Det finns även möjlighet att ansöka via pappersformulär. I dessa fall används
en skanningsfunktion som ser till att pappersdokument blir en elektronisk kopia som skickas till den elektroniska akten. Den som söker stöd kan följa
sin ansökan via Mina sidor på förvaltningsmyndighetens webbplats
Det elektroniska förfarandet gör det möjligt att säkerställa att all efterfrågad information anges, vilket reducerar bortfallet i datatillgången. Kravet på
efterfrågad information utgår ifrån det som behövs för uppföljning och utvärdering och som sökanden kan besvara vid ansökningstillfället. I syfte att
validera stödmottagares förväntade resultat kommer stödspecifika underlag att behöva hämtas in från enskilda stödmottagare som komplement till den
information som finns att tillgå i IT-systemen (inför framstegsrapporterna 2017 och 2019, samt ex postutvärdering). Då så är möjligt ska dessa
uppgifter lämnas av stödmottagaren då denne ansöker om slututbetalning av stödet. Om resultatet förväntas först en viss tid efter avslutat ärende sker
uppgiftsinhämtning istället smidigast via enkäter eller möjligtvis telefonintervjuer. Specifika utvärderingsmetoder och urval kommer att utformas
beroende på vilka resultatindikatorer och stödformer som avses, samt beroende på det totala antalet stödmottagare inom respektive åtgärd.
Handläggningssystem – FLIT
197
Handläggningssystemet för ansökningar heter FLIT. I IT-systemet hanteras samtliga uppgifter som berör ansökan såsom namn på stödmottagare, mål
och syfte med projektet/investeringen, typ av investering, beslutsberäkning med mera. FLIT kommer att vara direkt kopplat till ALF, IT-systemet för
E-ansökan, och därifrån kommer handläggaren kunna hämta upp ansökan.
Senare i programperioden kommer det att finnas funktioner för att skapa dokument i handläggningssystemet, såsom beslut och kommuniceringsbrev.
Beslut skrivs under med hjälp av elektronisk underskrift. All information för varje ärende kommer att finnas i den elektroniska akten. Detta gäller
oavsett om det är Jordbruksverket, länsstyrelserna, Havs- och vattenmyndigheten eller fiskeområden (LLU) som ansvarar för ärendet.
Indikator- och budgetsystem – PULF
I indikator- och budgetsystemet, PULF kommer förvaltningsmyndigheten att kunna hantera budgeten och de uppsatta målen för programmet. Detta
gäller främst programmets medel samt målvärden för resultatindikatorer men systemet fungerar även som en databas för samtliga relevanta delar som
berör uppföljning finansiella medel och indikatorer. En eventuell förändring av antingen budget eller målvärden för resultatindikatorerna hanteras här,
PULF är med andra ord centralt för målstyrningen av programmet. Alla förändringar som görs i IT-systemet versionshanteras. Detta innebär att det
finns full spårbarhet vilket gör det möjligt att jämföra tidigare med äldre versioner av budget och målvärden.
Rapportering och uppföljningssystem – BLIS
Rapportering – och uppföljningssystemet BLIS är det primära verktyget för att följa upp programmets genomförande. Systemet speglar med andra ord
relevant data från de olika källsystemen i virtuella rapporter relaterat till det finansiella genomförandet såväl som utvecklingen av programmets mål.
Med hjälp av BLIS kan information från olika register sammanföras och registeruttag kan göras för rapportering och analyser. Registeruttag utvecklas
löpande men utgår i ett första skede utifrån de krav som är kända. Registeruttagen har på så vis olika syften och kan exempelvis utgöra underlag för
prognoser, genomföranderapporter, rapporteringar till övervakningskommittén, EU-kommissionen, allmänheten, intresseorganisationer,
regeringskansliet och till länsstyrelserna (förmedlande organ)
Kompletterande datakällor
All data som krävs för uppföljning av indikatorer och utvärdering tillhandahålls inte i ovanstående grundsystem och ytterligare datakällor kommer att
behöva användas för komplettering av data. Även den Europeiska datainsamlingen på fiskets område (DCF) och den nationella fiskerikontrollen
kommer att utgöra viktiga datakällor för övervakningen av programmets utveckling.
198
Utvärderingsverksamheten av programmet kommer att behöva andra typer av data än vad som finns tillgänglig i befintliga register. Det gäller t.ex. data
för att analysera uppfyllelse av kvalitativa mål. Det innebär att ytterligare data kommer att behöva samlas in antingen av Jordbruksverket eller av
externa utvärderare. Sådana data kan t.ex. insamlas genom intervjuer, dokumentstudier och enkäter, beroende på utvärderingsämne och
utvärderingsfråga.
11.3 Övervakningskommitténs allmänna sammansättning
För övervakning och uppföljning av programmet ska en övervakningskommitté inrättas av regeringen. Regeringen kommer, efter samråd med
partnerskapet, att fatta beslut omövervakningskommitténs sammansättning. Övervakningskommitté ska utarbeta och anta sin egen arbetsordning i
enlighet med den berörda medlemsstatens institutionella, rättsliga och finansiella ramar.
Övervakningskommittén ska sammanträda minst en gång om året och ska granska programmets genomförande och framstegen när det gäller att
uppnå dess mål. Vid granskningen ska den ta hänsyn till ekonomiska uppgifter och allmänna och programspecifika indikatorer, inklusive förändringar i
värdet från resultatindikatorerna och framsteg i riktning mot kvantifierade målvärden och de delmål som anges i de resultatramarna.
Övervakningskommittén ska rådfrågas och ska, om den anser att det är lämpligt, avge ett yttrande om alla ändringar av programmet som föreslås av
den förvaltande myndigheten. Övervakningskommittén får även lämna synpunkter till den förvaltande myndigheten om genomförandet och
utvärderingen av programmet, inklusive åtgärder för att minska stödmottagarnas administrativa börda. Övervakningskommittén ska övervaka åtgärder
som vidtas till följd av synpunkterna.
Preliminärt blir det följande sammansättning av organisationer i övervakningskommittén:
-
Näringsdepartementet (ordförande)
o Näringsdepartementet företräder regeringen inom ramen för övervakningskommittén
Jordbruksverket (förvaltande myndighet)
o En offentlig myndighet som är utsedd förvaltandemyndighet och innehar därmed det fulla ansvaret för programmet och i alla delar den
tillhörande förvaltningen i genomförandet av programmet.
Havs och vattenmyndigheten (fiskerikontroll, datainsamling, havsmiljöfrågor, bevarandeåtgärder)
En offentlig myndighet som har i uppdrag att vara förvaltningsmyndighet på miljöområdet för frågor om bevarande, restaurering och
hållbart nyttjande av sjöar, vattendrag och hav.
Tillväxtverket (erfarenheter av EU-program, regionalfonden, tillväxtarbete)
o En offentlig myndighet vars huvuduppgifter är att i alla delar av landet främja hållbar näringslivsutveckling och hållbar regional tillväxt
samt genomföra strukturfondsprogramen (regionalfonden).
199
-
-
-
Länsstyrelserna (regional kompetens, erfarenheter av EU-program, kust- och havsmiljöfrågor, bevarandeåtgärder)
o Myndigheten har i uppdrag att verka för att nationella mål får genomslag i länet samtidigt som hänsyn tas till regionala förhållanden och
förutsättningar. Länsstyrelserna är förmedlande organ inom ramen för genomförandet av Europeiska havsoch fiskerifonden och besitter
en regional kompetens som bidrar till att genomföra programmet på ett effektivt och korrekt sätt. Myndigheten ansvarar även för
områdesskydd och bevarandeåtgärder för biologisk mångfald.
Vattenmyndigheten (regional kompetens, vatten. och kustmiljökompetens)
o Myndigheten ansvarar för åtgärdsprogram.
Sveriges Fiskares Riksförbund (branschkompetens yrkesfiskare)
o Organisationen företräder yrkesfiskare.
Fiskbranschens Riksförbund (branschkompetens saluföring, beredning m.m.)
o Organisationen företräder aktörer inom beredning och saluföring.
Sveriges sportfiske- och fiskevårdsförbund (sportfiske, fiskevård)
o Organisationens mål är att det ska finnas ett bra fiske i friska och rena vatten med friska fiskbestånd.
Världsnaturfonden (miljökompetens)
o En oberoende och partipolitiskt obunden naturvårdsorganisation.
Sveriges Fiskevattenägareförbund (frågor kopplat till enskilt vatten (vatten som normalt hör till en fastighet))
o Organisationen är en rikstäckande intresseorganisation för landets fiskerättsägare. Organisationen representerar
fiskevårdsområdesföreningar och samhällighetsföreningar, kommuner, bolag och organisationer, enskilda näringsidkare och
personmedlemmar. Yrkesfisket, vattenbruket och fisketurismföretagandet finns representerat bland medlemmar.
Sveriges kommuner och landsting (regional och lokal kompetens)
o Sveriges kommuner och landsting är en arbetsgivar- och intresseorganisation för alla kommuner, landsting och regioner i Sverige.
Vattenbrukarnas Riksförbund (branschkompetens vattenbruk)
o Vattenbrukarnas Riksförbund är en riksomfattande medlemsförening med syfte att tillvarata medlemmarnas intressen och främja
vattenbrukets utveckling i Sverige.
Representanter för fiskeområden (LLU, lokalt ledd utveckling)
o Fiskeområden är en av de aktörer som ingår i det konkreta genomförandet av Havs- och fiskeriprogrammet.
Landsbygdsnätverket (nätverk)
o Landsbygdsnätverket är en obligatorisk del i genomförandet av landsbygdsprogramet. Nätverket kommer även att arbeta med Europeiska
havsoch fiskeriprogrammet i kommande programperiod i syfte att förbättra och effektivisera genomförandet av båda programmen.
200
11.4 Sammanfattande beskrivning av de informations- och PR-åtgärder som ska
vidtas
För havsoch fiskeriprogrammet upprättar förvaltande myndigheten en kommunikationsstrategi som innefattar bland annat kommunikationsmål,
information om målgrupper, kanaler/verktyg, kommunikationsstrategiska prioriteringar, budskap, ansvar samt frågor som rör uppföljning och
utvärdering.
Det finns tre kommunikationsmål i kommunikationsstrategin:

Personer söker stöd i programmet och bidrar till hållbar utveckling av fiskerinäringen och levande kustsamhällen

Vidareförmedlare och samarbetspartner sprider information om programmet och kunskap om arbetssätt, hinder, möjligheter, resultat och
effekter.

Allmänheten känner till målen med och EU:s roll för programmet.
Stödmottagare och övriga målgrupper ska uppleva att det är lätt att hitta och förstå informationen om programmet. Kommunikationen ska anpassas
för att nå såväl kvinnor och män som unga och personer med utländsk bakgrund.
Prioriterade målgrupper är yrkesfiskare, vattenbruksföretagare, andra företagare, myndigheter och högskolor, organisationer och LAG.
Förvaltningsmyndigheten beskriver samtliga målgrupper i en bilaga till programmets kommunikationsstrategi. Förvaltningsmyndigheten ansvarar för
att ta fram och sprida information om programmet.
Vid behov planerar förvaltningsmyndigheten och Landsbygdsnätverket gemensamma kommunikationskampanjer för att förstärka budskap.
Förvaltningsmyndighetens löpande kommunikationsplanering kopplas till utvärderingsplanen samt i vissa fall till Landsbygdsnätverkets löpande
kommunikationsplanering.
Förvaltningsmyndigheten har flera olika kanaler för att nå ut med information om programmet. Webben är förvaltningsmyndighetens huvudkanal.
Förvaltningsmyndigheten använder sociala medier när man bedömer att de kan hjälpa till att ha en dialog med målgrupperna samt locka fler besökare
till webbplatsen.Information om programmet kommer även att spridas bl.a. via Näringsdepartementets, Landsbygdsnätverkets-, Havs- och
201
vattenmyndighetens, länsstyrelsernas- samt LAG: s kanaler. Det kommer i huvudsak att ske via webb men även via sociala medier, e-post och fysiska
möten etc. Andra viktiga kanaler är bl.a. Vattenbruksportalen och fondsamordningsgruppens webbplats.
Olika typer av kommunikation kommer att behövas under olika tidsperioder av programmet. Varje enskild åtgärd går igenom alla tre faser där
kommunikationen följer samma planeringsmönster.
Införandefasen med koncentration på information om programmet och dess möjligheter. Fokus på detta under de första tre åren.
Genomförandefasen med löpande uppföljning och spridning av resultat (synkroniseras med utvärderingsplanen). Sker under hela programperioden
Slutfasen (synkroniseras med utvärderingsplanen) med fokus på att sprida resultat om programmet
Kommunikationsinsatser följs upp löpande. Förvaltningsmyndigheten utvärderar också kommunikation i samband med befintliga utvärderingar av
programmet. Utifrån resultaten justeras eventuellt kommunikationsstrategin för havsoch fiskeriprogrammet.
Det kan över tid finnas olika behov av information ”till en bredare allmänhet” som EU:s roll i programgenomförandet kan kopplas till.
Under mitten och senare delen av programperioden kommuniceras programmets effekter till allmänheten. Vid gemensamma kampanjer som syftar till
att kommunicera effekterna av programmet blir det naturligt att kommunicera EU:s roll. EU-logotypen kommer att användas i enlighet med
kommissionens riktlinjer.
202
12 Information om de organ som har hand om genomförandet av
systemet för kontroll, inspektion och tillsyn (enligt artikel 18.1 o
i förordning (EU) nr 508/2014)
12.1 Organ som genomför systemet för kontroll, inspektion och tillsyn
Myndighet/organ
Namn på myndighet/organ
Myndighet 1
Havs- och vattenmyndigheten
Myndighet 2
Kustbevakningen
Myndighet 3
Jordbruksverket
Myndighet 4
Livsmedelsverket
Myndighet 5
Tullverket
Myndighet 6
Transportstyrelsen
Myndighet 7
Polis
Myndighet 8
Länsstyrelserna
Myndighet 9
Skatteverket
203
12.2 Kort redogörelse för tillgängliga personalresurser och ekonomiska resurser för
kontroll, inspektion och tillsyn
Havs- och vattenmyndigheten samt länsstyrelsen i Gotlands län bedriver landningskontroll. Administrativa kontroller och kvotuppföljning görs av
Havs- och vattenmyndigheten. Havs- och vattenmyndigheten genomför också handelskontroller hos fångstmottagare av fisk i första handelsledet.
Handelskontrollerna kan genomföras i samarbete med andra myndigheter såsom Skatteverket och kommunala förvaltningar. Andra kontroller
omfattar transportkontroll, återtagskontroll och handelsstandard. Samverkan sker också med Transportstyrelsen främst i fråga om fartygsregisterfrågor
och kontroll av maskinstyrkan ombord på fiskefartyg, samt med Kustbevakningen, länsstyrelser och polis. Tullverket svarar för operativa åtgärder vid
beslut om vägrad import av fiskeriprodukter. Kustbevakningen ansvarar för övervakning och kontroll till sjöss, som sker med hjälp av
inspektionsfartyg och övervakningsflygplan.
Tillgängliga resurser under 2014 för Havs- och vattenmyndigheten och Kustbevakningen är följande:






Kapacitetskontroll inklusive förvaltning av licenser och tillstånd
o ca 11 årsarbetskrafter (10,3 milj kr)
Landnings-, transport och marknadskontroll
Administrativ kontroll, inklusive registrering av fiskets rapportering och uppföljning, handelskontroll, analys
Fisheries Monitoring Center (FMC):
o 9 årsarbetskrafter (7,2 milj kr)
Överträdelsehantering inklusive verksamhet med administrativa sanktioner
o 2 årsarbetskrfter (1,9 milj kr)
Övervakning och kontroll till sjöss
o 49114 personer i linjetjänst.
14
Observera att siffran för personer i linjetjänst avser hur många tjänstemän som kan utföra fiskerikontroll (innehar Kustbevakningens grundutbildning där fiskerikontroll ingår), inte hur
många som i själva verket utför kontroll. I hur stor utsträckning fartygen används till fiskeriövervakning och kontroll är också mycket varierande beroende på vilket fartyg som avses och vart
det är geografisk placerat.
204
För 2014 beräknas driftsbudgeten för fiskerikontroll på Havs- och vattenmyndigheten till 64,5 mkr. Kustbevakningens kostnader för fiskerikontrollen
var år 2013 ca 216 mkr.
12.3 Huvudsaklig tillgänglig utrustning, i synnerhet antal fartyg, flygplan och helikoptrar
Den större tillgängliga utrustningen som finns tillgänglig för övervakning och kontroll till sjöss är:

20 övervakningsfartyg

7 miljöskyddsfartyg

10 kombinationsfartyg

3 flygplan
Kustbevakningens verksamhet bygger på en kombinationstanke där samma resurser som används för beredskap för räddningstjänst och
samhällsskydd samtidigt utnyttjas för förebyggande och ordningshållande övervakning samt kontroll-, tillsyns- och brottsbekämpningsåtgärder.
Fartygen och flygplanen används därav inte uteslutande till fiskerikontroll. År 2013 var den procentuella andelen verksamhet som ägnades åt
fiskeri-övervakning och kontroll ca 19 %. Detta inkluderar alla enheter (fartyg och flygplan), så siffran skiljer sig åt en del mellan olika enheter.
Uppskattningsvis kommer den totala siffran vara ungefär densamma under kommande år, men kan komma att minska om inte myndigheten får
ökade anslag i höstbudgeten 2014.
12.4 Förteckning över utvalda verksamhetstyper
Typ av verksamhet
a.
Inköp, installation och/eller utveckling av
teknik, inklusive datorutrustning och program,
system för positionsbestämning (VDS),
övervakningskameror (CCTV-system) och it-
Redogörelse
HaV (4 projekt, 200 utrustningar):
1. IT-stöd för inspektörer.
2. IT-stöd för riskhantering.
205
nät som gör det möjligt att samla in,
administrera, validera, analysera, riskanalysera,
presentera (genom kontrollrelaterade
webbplatser) och utbyta samt utveckla
provtagningsmetoder för data rörande fisket,
inklusive sammankoppling med
sektorsövergripande system för datautbyte.
b) Utveckling, inköp och installation av nödvändiga
komponenter, inklusive datorutrustning och program,
som krävs för att säkerställa dataöverföring från aktörer
inom fiske och saluföring av fiskeriprodukter till berörd
medlemsstat och relevanta unionsmyndigheter, däribland
nödvändiga komponenter för elektroniska registreringsoch rapporteringssystem (ERS), kontrollsystem för fartyg
(VMS) och automatiska identifieringssystem (AIS) som
installeras för kontrollsyften.
3. IT-stöd för sektorsöverskridande
datautbyte.
4. Utrustning och IT-stöd för elektronisk
övervakning av fiskefartygs navigation,
fiskeverksamhet och fångster. Ca 200
fartygsutrustningar bedöms behöva
installeras under programperioden.
KBV (4 projekt, 80 handdatorer):
5. 3 IT-projekt (avser antal IT-projekt för
utveckling av IT-stöd/system samt
integrering med nuvarande system)
6. 80 handdatorer (avser inköp av
handdatorer/surfplattor att användas ihop
med utvecklat systemstöd för
inspektionsrapporter vid inspektion till
sjöss)
HaV (2 projekt, 200+200 fartygsinvesteringar
och 300 landbaserade utrustningar):
1. IT-stöd för elektroniskt uppgiftslämnande
från fisket, transportörer och andra
marknadsaktörer vid första saluföringen
samt uppföljning och kontroll av sådana
uppgifter. Ca 200 fartygsutrustningar och
300 landbaserade utrustningar för dataöverföring bedöms behöva installeras
under programperioden.
2. Utrustning och IT-stöd för automatisk
rapportering av navigationsuppgifter från
fiskefartyg (VMS, AIS etc). Ca 200 fartygsutrustningar bedöms behöva installeras
206
under programperioden.
c) Utveckling, inköp och installation av nödvändiga
som krävs för att säkerställa spårbarhet vad gäller fiskerioch vattenbruksprodukter i enlighet med artikel 58 i
förordning (EG) nr 1224/2009.
d)Genomförande av program för utbyte av data mellan
medlemsstater och för analys av dessa data.
HaV (1 projekt):
1. Utrustning och IT-stöd för spårbarhetsinformation från fisket och vattenbruket
och dess efterföljande berednings-,
distributions- och försäljningsled.
HaV (2 projekt):
1. Utveckling av IT-stöd för analys och
granskning av uppgifter enligt artikel 109
2. Utveckling av IT-stöd för åtkomst och
utbyte av uppgifter enligt artikel 110 och
111 förordning (EG) nr 1224/2009.
e) Modernisering och inköp av patrullfartyg,
patrullflygplan och patrullhelikoptrar, under förutsättning
att de används för fiskerikontroll under minst 60 % av
den totala användningstiden per år.
f) Inköp av andra kontrollmedel, inbegripet
anordningar för att mäta maskinstyrka
och vägningsutrustning.
HaV (3 projekt):
1. Leasing, hyra eller inköp av utrustning och
utveckling av IT-stöd för mätning av
motorstyrka.
2. Inköp av utrustning och utveckling av ITstöd för kontrollvägning av fångst.
3. Inköp av utrustning och utveckling av IT207
stöd för kontrollmätning av redskap.
KBV (10 vågar)
4. 10 vågar (avser inköp av nya vågar för
vägning av provstorlek vid RTC-kontroll)
g) Utveckling av innovativa kontrolloch
övervakningssystem och genomförande av pilotprojekt
knutna till fiskerikontroll, bl.a. DNA-analys av fisk eller
utveckling av webbplatser med kontrollanknytning
HaV (3 projekt)
1. Utveckling av webbplatsen för
kontrollinformation enligt artikel 114-116
2. Utveckling av metoder och teknik för
automatisk bestämning av artfördelning i
blandade fångster genom bildanalys etc.
3. Biologiska och kemiska metoder för
verifiering av uppgifter om fiskeriprodukters ursprung.
h) Fortbildnings- och utbytesprogram, även mellan
medlemsstater, för personal med ansvar för kontroll och
övervakning av fiskeverksamhet.
HaV (2 projekt)
1. Kompetensutveckling och
erfarenhetsutbyte för inspektörer
2. Kompetenutveckling och
erfarenhetsutbyte för administrativ
kontrollpersonal
KBV:
3. 9 utbildningstillfällen (avser
kompetensutveckling och
erfarenhetsutbyte för inspektörer och
208
i) Lönsamhetsanalyser och bedömning av genomförda
revisioner samt för utgifter som behöriga myndigheter
ådrar sig i samband med kontroll och övervakning.
j) Initiativ, inbegripet seminarier och medieverktyg, som
syftar till att höja både fiskares och andra aktörers (t.ex.
inspektörer, åklagare och domare) samt allmänhetens
medvetenhet om behovet av att motverka olagligt,
orapporterat och oreglerat fiske och om genomförandet
av den gemensamma fiskeripolitikens regler.
k) Driftskostnader som uppstår vid ökad kontroll av
bestånd som omfattas av särskilda kontrolloch
inspektionsprogram som inrättats i enlighet med artikel
95 i förordning (EG) nr 1224/2009 och samordning av
kontrollen i enlighet med artikel 15 i rådets förordning
(EG) nr 768/2005 ( 1 ).
administrativ kontrollpersonal)
HaV (1 projekt)
1. Sammanställning och analys av kostnader
och nytta med kontroll av verksamheter
inom den gemensamma fiskeripolitiken.
HaV (1 projekt)
1. Informationskampanj om kontrollförordningens. IUU-förordningens och
grundförordningens bestämmelser, i syfte
att öka kunskapen bland fiskets aktörer,
berörda myndigheter och rättsväsendet.
KBV (3 projekt):
2. 3 projekt (avser projekt för bekämpning av
IUU-fiske, ex kartläggning av
brottsligheten inom fiskets samtliga
aktörer, utveckling av samarbete och dialog
inom rättsväsendet och utveckling av
metodik och förmåga för
brottsbekämpning inom fiskets område)
HaV (1 projekt)
1. Operativa kostnader för särskilda kontroll
och inspektionsprogram enligt artikel 95
KBV:
2. 14 JDP-kampanjer (avser årliga operativa
kostnader för deltagande i JDPverksamhet i Västerhavet (7 kampanjer),
Östersjön (7 kampanjer) enligt särskilda
kontrolloch inspektionsprogram (artikel
95 förordning (EG) nr 1224/2009)
l) Program som är kopplade till genomförandet av en
209
handlingsplan som upprättats i enlighet med artikel 102.4
i förordning (EG) nr 1224/2009, inbegripet eventuella
driftskostnader.
12.5 Koppling till de prioriteringar som kommissionen fastställt i enlighet med artikel 20.3 i
Typ av insats
a) Inköp, installation och/eller utveckling av teknik,
inklusive datorutrustning och program, system för
positionsbestämning (VDS), övervakningskameror
(CCTV-system) och it-nät som gör det möjligt att samla
in, administrera, validera, analysera, riskanalysera,
presentera (genom kontrollrelaterade webbplatser) och
utbyta samt utveckla provtagningsmetoder för data
rörande fisket, inklusive sammankoppling med
sektorsövergripande system för datautbyte
Prioritering definierade enligt kommissionen
(art 18(3), Ares (2013)3424721, 6/11/2013
Prio 2. Leder till förbättrad datakvalitet och
identifiering av överträdelser genom ökade
möjligheter att validera och verifiera
uppgifter till grund för kvoter och effort.
Prio 3. Stödjer uppföljningen av landningsskyldigheterna.
Prio 5. Bidrar till riskanalys vid kontroll av
motorstyrka.
Prio 6. Stödjer genomförandet av SCIP.
Prio 7. Stödjer arbetet verifiering av fångster
genom spårbarhetskontroll.
210
b) Utveckling, inköp och installation av nödvändiga
som krävs för att säkerställa dataöverföring från aktörer
inom fiske och saluföring av fiskeriprodukter till berörd
medlemsstat och relevanta unionsmyndigheter, däribland
nödvändiga komponenter för elektroniska registreringsoch rapporteringssystem (ERS), kontrollsystem för fartyg
(VMS) och automatiska identifieringssystem (AIS) som
installeras för kontrollsyften.
Prio 3. Stödjer uppföljningen av landningsskyldigheterna
Prio 4. Leder till effektivare uppföljning och
kontroll av importer.
motorstyrka.
c) Utveckling, inköp och installation av nödvändiga
som krävs för att säkerställa spårbarhet vad gäller fiskerioch vattenbruksprodukter i enlighet med artikel 58 i
förordning (EG) nr 1224/2009
Prio 3. Stödjer uppföljningen av
landningsskyldigheterna.
Prio 4. Leder till effektivare uppföljning och
211
d)Genomförande av program för utbyte av data mellan
medlemsstater och för analys av dessa data
Prio 4. Leder till efektivare uppföljning och
motorstyrka.
e) Modernisering och inköp av patrullfartyg,
patrullflygplan och patrullhelikoptrar, under förutsättning
att de används för fiskerikontroll under minst 60 % av
den totala användningstiden per år.
f) Inköp av andra kontrollmedel, inbegripet
anordningar för att mäta maskinstyrka
och vägningsutrustning
212
Prio 5. Bidrar till genomförandet av
kontrollen av motorstyrka.
g) Utveckling av innovativa kontrolloch
övervakningssystem och genomförande av pilotprojekt
knutna till fiskerikontroll, bl.a. DNA-analys av fisk eller
utveckling av webbplatser med kontrollanknytning
Prio 2. Förbättrad datakvalitet och identifiering av överträdelser genom ökade
h) Fortbildnings- och utbytesprogram, även mellan
medlemsstater, för personal med ansvar för kontroll och
övervakning av fiskeverksamhet
kunskaper om validering och verifiering uppgifter som ligger till grund för kvoter och
effort.
Prio 3. Leder till ett effektivare utförande av
inspektioner och övervakningsinsatser samt
administrativ uppföljning som avser landningsskyldigheter, bland annat genom
kompetensspridande från MS med längre
erfarenhet av system med fångstkvoter.
administrativ uppföljning av importer.
Prio 5 Leder till ett effektivare utförande av
213
administrativ uppföljning som avser kontroll
av motorstyrka.
Prio 6. Leder till ett effektivare genomförande av de särskilda kontroll och inspektionsprogrammen (SCIP).
administrativ uppföljning av uppgifter som
rör spårbarhet av fiskeriprodukter.
i) Lönsamhetsanalyser och bedömning av genomförda
revisioner samt för utgifter som behöriga myndigheter
ådrar sig i samband med kontroll och övervakning
Prio 2 Analysen ger underlag till en optimering
av den administrativa kontrollen av fiskets
uppgiftslämnade, vilket gör den effektivare och
därmed bidragande till en högre datakvalitet.
Prio 3 Analysen ger underlag för en
optimering av såväl den administrativa
kontrollen av landningspåbudet som olika
former av fältkontroll, vilket leder till en
effektivare uppföljning av följsamheten mot
bestämmelserna och därmed ett effektivare
förebyggande av överträdelser mot
bestämmelserna.
j) Initiativ, inbegripet seminarier och medieverktyg, som
syftar till att höja både fiskares och andra aktörers (t.ex.
inspektörer, åklagare och domare) samt allmänhetens
medvetenhet om behovet av att motverka olagligt,
orapporterat och oreglerat fiske och om genomförandet
av den gemensamma fiskeripolitikens regler
Prio 2. Leder till en förbättrad datakvalitet
genom ökade kunskaper bland fiskets aktörer
och rättsväsendet om vikten av god datakvalitet för korrekt och rättssäker avräkning
av kvoter och effort.
Prio 3. Leder till en ökad följsamhet till
214
bestämmelser som rör landningsskyldigheter.
bestämmelser som rör importer av fiskeriprodukter.
bestämmelser som rör kapacitetsbegränsningar för fiskefartyg.
k) Driftskostnader som uppstår vid ökad kontroll av
bestånd som omfattas av särskilda kontrolloch
inspektionsprogram som inrättats i enlighet med artikel
95 i förordning (EG) nr 1224/2009 och samordning av
kontrollen i enlighet med artikel 15 i rådets förordning
(EG) nr 768/2005 ( 1
bestämmelser som rör tillhandahållande av
spårbarhetsuppgifter.
Prio 2. Leder generellt till insatser med högre
effektivitet och kvalitet vilket kan påverka
möjligheterna att förbättra även systemen för
datautbyte mellan MS och särskilt åtkomst till
data för inspektörer.
Prio 3. Leder generellt till insatser med högre
effektivitet och kvalitet vilket kan påverka
möjligheterna att utveckla arbetet med kontroll
av landningsskyldigheterna.
Prio 4. Stödjer kontrollen av IUU-fiske
l) Program som är kopplade till genomförandet av en
handlingsplan som upprättats i enlighet med artikel 102.4
i förordning (EG) nr 1224/2009, inbegripet eventuella
driftskostnader
215
13 Datainsamling (i enlighet med artikel 18.1 p i förordning (EU)
nr 508/2014)
13.1
Allmän beskrivning av planerade datainsamlingsåtgärder under perioden
2014–2020
1. Aktiviter
A. Beskrivning av datainsamlingsaktiviteter under perioden 2014–2016
För perioden 2014-2016, kommer Sverige att genomföra det nationella programmet 2014-2016 som fastställs i kommissionens beslut K (2013) 5568 av den
30 augusti 2013. I Sverige är Havs- och vattenmyndigheten, HaV, ansvarig myndighet för genomförandet och samordningen av programmet.
Det nuvarande nationella programmet har inte uppdaterats sedan 2013, vilket innebär att det i nuvarande program kan förekomma mindre avvikelser från
beskrivna datainsamlingsaktiviteter. Då Sveriges tilldelning av medel för datainsamling inom Havs- och fiskerifonden för perioden 2014-2020 inte är
tillräckligt för att täcka kostnaderna för genomförandet av det nationella programmet kommer vissa aktiviteter häri inte att ingå i havsoch fiskeriprogrammet,
utan kommer istället att finansieras med 100 % nationella medel.
Utöver aktiviteter beskrivna i det nationella programmet kan även annan datainsamling behöva genomföras, såsom fördjupade undersökningar, pilot projekt,
utvecklingsarbete etc.
B. Beskrivning av datainsamlingsaktiviteter efter 2016
För perioden 2017-2020, kommer datainsamlingsverksamheterna specificeras i ett senare skede, i linje med översynen av DCF som bör vara antagen då, i
enlighet med artikel 25 i grundförordningen för den gemensamma fiskeripolitiken. När denna reviderade datainsamlingsförordning träder i kraft, kommer
Sverige att revidera detta kapitel i det operativa programmet för att återspegla de nya skyldigheter och aktiviteter för datainsamling.
216
Datainsamlingsaktiviteterna kan delas upp i följande kategorier:




Kommersiellt fiske: fiskeriberoende provtagning via hamn- och ombordprovtagning, fiskerioberoende provtagning via undersökningar med
forskningsfartyg, insamling och bearbetning av transversal data (landningar, fiskeansträngning och kapacitet) samt insamling av ekonomiska data på
fiskets område, undersökningar av fiskesektorns effekter på ekosystemet;
Fritidsfiske: insamling av data kring fritidsfisket;
Vattenbruk: insamling av ekonomiska data om vattenbruket
Beredningsindustri: insamling av ekonomiska data om beredningsindustrin.
Utöver aktiviteter beskrivna i det nationella programmet kan även annan datainsamling behöva genomföras, såsom fördjupade undersökningar, pilot projekt,
utvecklingsarbete etc.
Sverige har för närvarande etablerat bilaterala överenskommelser med Belgien, Danmark, Finland, Polen och Storbritannien. Överenskommelserna gäller
provtagning av landad fångst från det kommersiella fisket samt samarbete inom fiskerioberoende undersökningar.
2. Stödberättigade kategorier
Stödberättigat är insamling av data från:
- Yrkesfiske; biologiska variabler (fiskeriberoende och fiskerioberoende), ekonomiska och transversala variabler
- Fritidsfiske
- Vattenbruk
- Beredningsindustri
såsom beskrivs i Sveriges nationella program för datainsamling.
- Annan datainsamling, såsom fördjupade undersökningar, pilot projekt, utvecklingsarbete, etc.
13.2 Redogörelse för datalagringsmetoder, datahantering och användning av data
217
1. Uppgifter om fångst (loggboksdata), fartygen, landningsinformation, VMS (Vessel Monitoring Systems), samt ekonomiska data lagras på olika databaser
på HaV. Lagring av biologiska data görs i databaser på Institutionen för akvatiska resurser vid SLU och levereras till internationella databaser på ICES. För
lagring av uppgifter om ekonomiska situationen för akvakultur och processindustri ansvarar Jordbruksverket. Säker datalagring för insamlad data
garanteras och beskrivs i upprättande av förvaltningsplaner för respektive databas. Regionala databaser för effektiv hantering av biologiska data har
etablerats. Då data efterfrågas i officiella datacalls laddas efterfrågad data upp till aktuell databas enligt instruktion.
2. En utveckling av de regionala databaserna kan medföra att enskilda förfrågningar på data kan undvikas, då nationell data regelbundet laddas över till den
regionala databasen. Kommissionen verkar för att införa IT-system/-regionala databaser för effektivt datautbyte, harmonisera dataformat, undvika
överlapp och underlätta för slutanvändare.
3. Data valideras och kvalitetsgranskas genom procedurer upprättade för respektive databas, och hanterar bl.a. tillträde till data och kontroller för att hitta
felaktigheter mm. För årligt återkommande dataleveranser är rutiner under upparbetning för att säkerställa effektivitet och kvalitet.
13.3 Redogörelse för hur man vill uppnå sund ekonomisk och administrativ förvaltning
inom datainsamling
1. Näringsdepartementet beslutar om nationell kontaktperson (National Correspondent).
2. Den nationella kontaktpersonen kommer att vara anställd eller kontrakteras av den ansvariga myndigheten, Havs- och vattenmyndigheten. Den nationella
kontaktpersonen kommer att fungera som intermediate body (förmedlande organ) avseende Datainsamling (artikel 77) inom havsoch fiskeriprogrammet.
För Sverige avser det hantering av ansökan om stöd och ansökan om utbetalning enligt ovan nämnda artikel.
3. Inom ramen för havsoch fiskeriprogrammet kommer medlemsstaten (MS) beskriva datainsamlingsaktiviteterna medan en beskrivning av metoder för
insamling och metoder för analys av data kommer framgå i det uppdaterade nationella program som varje MS är skyldig att skicka in årligen där innehåll
och omfattning styrs av datainsamlingsförordningen och koordineras inom respektive region.
4. Sverige deltar aktivt i Regionala samordningsmötena (RCM) för Nordsjön och östra Arktis samt Östersjön. Denna samordning kan komma att ske i
regionala samordningsgrupper (RCG) framöver som då skulle ha till uppgift att koordinera arbetet inom en region så att provtagningsresurser utnyttjas på
218
ett effektivt sätt till stöd för rådgivning till slutanvändare inom respektive region. Sverige är också representerat i särskilda arbetsgrupper inom RAC:arna.
Det är också vanligt med både bilaterala och multilaterala samarbete om frågor som expeditionsupplägg, åldersläsning, interkalibrering och databasers
utformning.
5. Sverige är aktivt deltagande i relevanta möten inom datainsamlingen, vilket säkerställs genom en årlig plan för representation som tas fram inom Sverige.
6. Datainsamlingen sysselsätter i dagsläget ca 50 årsarbetskrafter. Sverige saknar ett eget större forskningsfartyg och hyr i dagsläget in sig på Dana, det
danska forskningsfartyget. Sverige planerar för ett förtydligat samarbete med Danmark vad gäller de inom programmet styrda undersökningarna. Detta
för att möjliggöra effektivare planering och nyttjande av fartygstid, samnyttjande av utrustning och tillgängliggöra gemensamma data. Harmoniseringen
bidrar på ett kostnadseffektivt sätt även med ökad kvalitet på insamlad data. I förslaget till statens budget för 2015 (PROP.2014/15:1 Utgiftsområde
23) föreslår regeringen att avsätta medel för ett nytt undersöknings- och forskningsfartyg. Det är dock oklart om ett sådant svenskt fartyg kommer att
finnas tillgängligt under programperioden.
14 Finansieringsinstrument (i enlighet med del två avdelning IV i
förordning (EU) nr 1303/2013)
Sverige avser inte att använda sig av finansiella instrument i havsoch fiskeriprogrammet.
219
Tillägg till programmet
– Förteckning över konsulterade parter enligt artikel 18.1 n i förordning (EU) nr 508/2014, Bilaga 1
– Rapport från förhandsutvärderingen med sammanfattning enligt artikel 4 i kommissionens genomförandeförordning (EU) nr 771/2014, Bilaga
2
– Rapport om strategisk miljöbedömning enligt artikel 4 i kommissionens genomförandeförordning (EU) nr 771/2014, Bilaga 3
– Sammanfattande beskrivning av styr- och kontrollsystemet (sammanfattningen ska även omfatta en redogörelse för hur principen om
funktionernas åtskillnad och funktionellt oberoende har säkerställts) enligt i artikel 18.1 m (i) i förordning (EU) nr 508/2014, Bilaga 4
– Kompensationsplan för de yttersta randområdena, ej aktuellt för SE
– Förteckning över utvalda åtgärder, uppställt efter unionsprioritering enligt artikel 18,1 f i förordning (EU) nr 508/2014, Bilaga 5
– Kartor som visar fiskerioch vattenbruksektorernas storlek och belägenhet, de viktigaste fiskehamnarna och vattenbruksanläggningarna samt
de skyddade områdena (ICZM, marina skyddsområden, Natura 2000) enligt artikel 1 i kommissionens genomförandeförordning (EU) nr
771/2014, Bilaga 6
– Tabeller, diagram och bilder m.m (frivillig), Bilaga 7
220

och fiskeriprogram

Transcription

Similar documents

SFS 2015:27

2015-06-18 Vikaresäl i Norrbottens län NV

Här - Aspeboda FVOF

Läs mer... - Kalix Sportfiskeklubb

Bidrag till åtgärder för en bättre vattenmiljö

Verksamhetsberättelse 2013 - Hällefors Fiskevårdsförening

Camp Json - JsonSweden

Färsk fisk efter säsong Aktuellt sortiment och priser