Handlingar - Vingåkers kommun

Transcription

109
1 (2)
Datum
2015-09-11
KALLELSE/UNDERRÄTTELSE
Barn- och utbildningsnämnden
Tid:
Onsdagen den 16 september 2015 kl. 15.00
Plats:
Sammanträdesrum Hjälmaren, Kommunhuset, Vingåker
Helena Edrenius
Ordförande
Föredragningslista
Catarina Djupström
Sekreterare
Godkännande av dagordning
Val av justerare
Utskottet redovisar sin delegation
Information om Slottsskolan
Informationsärenden
1. Statsbidrag för utbildning av barn som vistas i landet
utan tillstånd vt 2015
2. Uppföljning skyddsronder
3. Uppföljning av kommunens aktivitetsansvar för
ungdomar som inte fyllt 20 år
4. Personaluppföljning för barnoch utbildningsnämnden
2015
5. Systematiskt kvalitetsarbete - rapport fritidshem
6. Anmälan till Barn- och elevombudet gällande kränkande
behandling
7. Arbetsmiljöverkets nationella tillsyn av skolan 2013-2016
8. Redovisning av klagomål via hemsidan under första
halvåret 2015
9. Redovisning av tillbud/skador
10. Redovisning av rapporterade händelser gällande hot, våld
och kränkningar avseende barn/elever januari-juni 2015
Beslutsärenden
11. Statsbidrag för mindre barngrupper i förskolan
12. Beslut att inte erbjuda papperslösa barn förskola
13. Svar på medborgarförslag om kollektivtrafik
mellan Läppe och Österåkerbygdens friskola
Dnr
129/2015
69/2015
15/2015
28/2015
47/2015
85/2015
192/2014
48/2015
118/2015
138/2015
104/2015
Vingåkers kommun, 643 80 Vingåker • Parkvägen 8 • Tel vx 0151-191 00 • Fax 0151-191 34
E-post: [email protected] • www.vingaker.se • Pg 95 81-0 Bg 624-8371
14. Svar på medborgarförslag om att elever bokförda i
Vingåkers kommun ska ha rätt att ta med sig elevpengen
till skola utomlands på samma sätt som i friskolor
15. Delårsbokslut januari-augusti 2015
Beslut fattade på delegering
16. Delegeringsbeslut
Delgivningar
17. Delgivningar
Övrigt
104/2015
64/2015
2 (2)
Sammanträdesprotokoll
Barn- och
utbildningsnämnden
BoU § 66
Sammanträdesdatum
Sida
2015-09-16
Dnr 129/2015
79
047
Statsbidrag för utbildning av barn som vistas i landet
utan tillstånd
Barn- och utbildningsutskottets beslut
Förslag till barnoch utbildningsnämnden
•
Barn- och utbildningsnämnden lägger informationen till handlingarna.
Beskrivning av ärendet
Barn som vistas i landet utan tillstånd, så kallade papperslösa barn, har i huvudsak
samma rätt till utbildning som andra barn som bor i Sverige. Det regleras i
skollagen (2010:800). Rätten gäller i förskoleklass, grundskola, grundsärskola,
specialskola, sameskola, gymnasieskola och gymnasiesärskola. Papperslösa barn
har ingen skolplikt och rätten till gymnasieutbildning gäller endast om studierna
påbörjas före 18 års ålder.
De kommuner som inom sitt område har barn som vistas i landet utan tillstånd
och har kostnader för barnets utbildning kan ansöka om statsbidrag. Bidraget
fördelas proportionellt till samtliga kommuner som ansöker om bidrag efter ett
fördelningstal som fastställs för varje kommun. Fördelningstalet fastställs på ett
medelärde av antalet asylsökande barn i åldern 6-17 år i kommunen under de tre
senaste åren före ansökan. Ansökan för höstterminen 2015 görs senast den 15
september. Barn- och utbildningsförvaltningen har lämnat in ansökan om detta
bidrag.
Beslutsunderlag
Tjänsteutlåtande, 2015-08-26
_____
Justerandes sign
Utdragsbestyrkande
TJÄNSTEUTLÅTANDE
Datum
INFORMATIONSÄRENDE
2015-08-26
Vår handläggare
Agneta Lundström
Statsbidrag för utbildning av barn som vistas i landet
utan tillstånd
Sammanfattning
Barn som vistas i landet utan tillstånd, så kallade papperslösa barn, har i huvudsak
samma rätt till utbildning som andra barn som bor i Sverige. Det regleras i
skollagen (2010:800). Rätten gäller i förskoleklass, grundskola, grundsärskola,
specialskola, sameskola, gymnasieskola och gymnasiesärskola. Papperslösa barn
har ingen skolplikt och rätten till gymnasieutbildning gäller endast om studierna
påbörjas före 18 års ålder.
De kommuner som inom sitt område har barn som vistas i landet utan tillstånd
och har kostnader för barnets utbildning kan ansöka om statsbidrag. Bidraget
fördelas proportionellt till samtliga kommuner som ansöker om bidrag efter ett
fördelningstal som fastställs för varje kommun. Fördelningstalet fastställs på ett
medelärde av antalet asylsökande barn i åldern 6-17 år i kommunen under de tre
senaste åren före ansökan.
Ansökan för höstterminen 2015 görs senast den 15 september.
VINGÅKERS KOMMUN
Barn- och utbildningsförvaltningen
Lena Sahrblom
Barn- och utbildningschef
1 (1)
Barn- och
utbildningsnämnden
BoU § 67
Sammanträdesdatum
Sida
2015-09-16
Dnr 69/2015
80
026
Uppföljning skyddsronder
•
Barn- och utbildningsnämnden beslutade 2015-06-03, § 49, att de handlingsplaner
som tagits fram av verksamheten gällande skyddsronder skulle beaktas inför
budget 2016. En redovisning från Slottsskolan och Kulturskolan skulle göras till
hösten.
Skyddsronder har genomförts på ovanstående skolor och redovisningar är nu
inlämnade. De flesta brister som konstaterades kan även denna gång åtgärdas med
relativt enkla medel. Information till skolorna om genomförda ventilationskontroller, miljöinspektioner med mera ska ske.
Beslutsunderlag
_____
Justerandes sign
Utdragsbestyrkande
TJÄNSTEUTLÅTANDE
Datum
2015-05-27
Vår handläggare
Agneta Lundström
[email protected]
Skyddsronder
Sammanfattning
Alla enheter har genomfört skyddsronder under våren. Detta är redovisning
från de enheter som inte lämnade information på nämndens junisammanträde.
Behov av åtgärder framgår av bifogade riskbedömningar och handlingsplaner.
De flesta brister som konstaterats kan även denna gång åtgärdas med relativt
enkla medel. Information till skolorna om genomförda ventilationskontroller,
miljöinspektioner med mera ska ske.
Hansjöskolans brister i idrottshallen som uppfattats som allvarliga håller på att
åtgärdas. Den dåliga belysningen på Hansjös personalparkering mot öster ska
vara åtgärdad i höst.
VK101S v1.0 060208,
TJUTskyddsrond 2, rev Lena
(Agneta Lundström 2)
Risker på Vidåkersskolan som uppfattats vara allvarliga:
- Det är periodvis alldeles för kallt i skolan.
- Elkablar i korridoren är i dåligt skick.
- Utemiljön vintertid. Problem med parkering, sandning, belysning och
buskar.
- Sal 19 har brister som måste åtgärdas.
- Gaslarmet i trä/metall-slöjdsalen är inte strömsatt kontinuerligt och det
behövs belysningsreglage på maskiner.
- Ytterdörren vid hissen stängs inte.
- Rutiner för nöd- och ögonduschar i NO-avdelningen och trä- och
metallslöjdsalen finns, men test görs inte varje månad.
1 (2)
Kulturskolan tar upp följande risker i den fysiska arbetsmiljön:
- Dörren till lokalerna i Atlas på Sävsta är tung och svår att öppna, klämrisk
för barn och anställda.
- Klimatproblem i Sävstaholms slott med utkylda lokaler som följd.
Dessutom konstateras att det är risk för kompetensflykt på grund av små
tjänster och en konflikt på arbetsplatsen.
Bakgrund
Arbetsgivaren ska fortlöpande undersöka verksamheten så att risker och brister ur
arbetsmiljösynpunkt kan kartläggas, bedömas och undanröjas så tidigt som
möjligt. Rektorer och förskolechef har arbetsmiljöansvar och skyddsrond inom
BoU ska genomföras årligen i mars eller april, för att kartläggning ska vara gjord
inför budgetarbetet för kommande år.
Bilagor
Riskbedömning och handlingsplan från Hansjöskolan, Vidåkersskolan och
Kulturskolan.
VINGÅKERS KOMMUN
Lena Sahrblom
2 (2)
Riskbedömning och handlingsplan
Hansjöskolan 2015-05-20, Närvarande: Robert Brånn fastighetsförvaltare, Aina Andersson och Hans Johansson
skyddsombud för lärarförbundet samt Birgitta Åberg Andersson arbetsgivarrepresentant.
Handlingsplan
Resultat av riskbedömning
Åtgärder
OVK (obligatorisk ventilationskontroll)
Miljöinspektion
Annan
risk
x
x
Brister i kunskaperna kring städavtalet
x
Information på APT
x
Håller på att åtgärdas utifrån alla punkterna
Ljud och värme i halvklassrummen
Ljud- och ljusproblem i fd. textilssalen
x
x
Felaktiga klockor både inne och ute
Alla elever hör inte inringningarna
Dålig belysning på personalparkeringen
mot öster
x
x
Får prisuppgifter på ljudplattor, markiser
Får prisuppgift på en ljudisolerad dörr samt
belysning under diskbänken och in/utgång
Undersöker vem/vilka som ansvarar för det
Att vi får ytterligare en högtalare/Prisuppgift
Se till att vi får en bättre belysning för att
förebygga olyckor
Riskkällor och risker
Inspektion av idrottshallen
Allvarlig
risk
x
x
Ansvarig
Att vi får det senaste OVK protokollet
Att vi får protokollet från inspektionen
'
VKFAB
Paulina
Miljö/Hälsa
VKF AB och
arbetsgivaren
VKFAB
Klart
när
Vt- 2015
Vt- 2015
Uppföljning
kontroll
Ht- 2015
25/5-15
APT ht2015
VKFAB
VKFAB
Sommaren
2015
Ht- 2015
Ht- 2015
VKFAB
VKFAB
VKFAB
Ht- 2015
Ht- 2015
Ht- 2015
-
Underskrifter av:
/Ii
,~
/
•''
//!
r- ~-~y_.;.j'.J .--;;/; ·.:/.~/ "~;://~.
: / / ./~
Aina Andersson
A"
Hans Johansso;v-'~
/
. ..
// .../~--~~~
.
h
( ,fJ/Jiq:_ {_.,·J.rd/t;?//f9C:?'(_
f
-.
4,#';--_1 1
/
rlf,_//.·[,/'
1..// !_., vVV
/
i.,..o-'"
p:·-
Birgitta
Åberg
Andersson
/
/~
.. /
-/
{:;./'31~-~
?~-r--·
Protokoll- Skyddsrond 19 maj 2015
l(ulturskolan
Närvarande:
Thomas Makvist
Marianne Tråven
Thomas Makvist gick igenom Lärarförbundets samtalsmall för skyddsrond, förväntningar på
arbetsgivare kontra skyddsombud.
En riskbedömning gjordes utifrån inkommet material från skolorna.
Inga tillbud fanns att rapportera.
Följande risker i den fysiska arbetsmiljön togs upp:
Dörren tilllokalerna i Atlas på Sävsta är tung och svår att öppna, ldämrisk för barn
och anställda.
Klimatproblem med utlcylda lokaler som följd i Säfstaholms slott.
i övrig arbetsmiljö:
Risk för kompetensflykt pga små tjänster och en konflilct på arbetsplatsen.
Riskbedömning bifogas protokollet.
Marianne Tråven
Handlingsplan
Riskkällo r och risker
cJ>an- AV
Allva rlig
risk
fr/tA-~
~--1-'T A:;.
<!!
x
l
Åtgä rder
Ansvarig
-z_vAk<_c.. sh~ '1-<-f eu
?re. (3"Z<lj !J,< kf~ ju:J!A..f- .
Uk5 ~~rlr, J~ ,2111\
t/
l
v
x
de-~
/;cu.A..rk-< "" ?o
•
tY
l
l
l
l
i
~
----
-
.~
T4t
"""">
/
d
/?~
KJUvi" f
/
d~.fdtr
Uppfö ljni ng
kontrol l
Itu<;;_,
/
C...U'):
t/
l
~u u d<:\\ ~ <-~b",
l' ,;,
Klart
när
l
!
~r~htdl
Annan
risk
)(
öb~
t/cit /t-< cuJ •
(under tecknas av Ag och skyddsombud)
-A
~
'
~
1119-i!- /J
z- M/1,t /EA/
~1vkkde;l -~ J k-L-.
l
;v/!/
R(:ld/
7
.
?
~· ddker
(undertecknas av Ag och skyddsombud)
l
Handlingsplan
Riskkällor och risker
l
l
El uttag vid dörren sal 12
Rampen vid NO-avd. Man kan fastna i
den
och den ger hörselskador
Kablar i korridoren
Elsladd i sal17 som ska sitta fast i
bänken
Dörr sal17 +vattenhoar
Lukt i korridoren
Utemiljö vintertid, parkering,sandning,
belysning, buskar
Bänk sal19 sitter ej fast, höger sida
längst bak
Sal19 bänk/skåplucka sitter ej fast
Trä/metall slöjdsalen, gaslarmet är ej
strömsatt kontinuerligt
Trä/metall slöjdsalen,
belysningsreglage på maskiner
Uppstickande rör i golv sal19 vid tavlan
Branddörr går ej att öppna i bildsalen
Möblerna/bänkarna är för låga i
bildsalen
Kallt i skolan
Element som låter i sal 12
Allvarlig
risk
Annan
risk
Åtgärder
Ansvarig
x
Felanmält 5/3
VKF
Felanmält 5/3
Felanmält 5/3
VKF
VKF
VKF
x
x
x
x
x
4 st gamla vattenhoar ska bort, en större ska
sättas upp
x
x
VKF
VKF
Samhällsbyggnad
Felamält 5/3
Tekniska
x
Felanmält 5/3
Jonas kontaktar Robert Brånn
Tekniska
VKF
x
Jonas kontaktar Robert Brånn
VKF
x
x
x
VKF
VKF
Johanna
x
x
x
Periodvis, följs upp
Felanmält 5/3, uppföljning
VKF
VKF
Klart
när
Uppföljning
kontroll
x
Ytterdörr vid hissen stängs inte
VKF
l
l
Branddörr vid frallan
l
l
Marmorskiva vid frallan
:
Toaletten exp
l
l
Ka llt i salll
Gummilist golv sal 7
l
l
Grupprum mellan sal 8 och 11,
l
ljudmiljön
l
Dörr, utgång mot Hansjö
Rutiner för att nöd-och ögonduschar
ska testas varje månad i noavdelningen samt trä och
metallslöjdsalen
x
x
x
x
x
Följer upp
Felanmält 5/3
x
x
VKF
Vaktmästare/Johanna
-
~~
Johanna Kriström, arbetsgivare ............( ....~ ·= ···· ~·····.······································· ······ ····················· ········· ···
Robert Brånn, Vingåkers Kommunfastigheter ............
/!..l/!:.......... . . .J::..........~......................................
Madeleine Hedenberg, skyddsombud lärarförbundet .......................................................................................
:::~l~::~:~:~::::::~:::~:ä::::u::::~:~~~~~~ . . .
'<
Anna-Lena Gustavsson, skyddsombud,
kommunal..~0'.::-l®0. .....6.~.~~---···
'<
r
a ;~
VKF
VKF
VKF
VKF
VKF
Johanna-Rabert
n
Linnea Philipsson, elevskyddsombud .... .c.:--.!.t?.JJ~fL.ft/(l/./.?.~5(}
l ....................................................................... .
l
Bilaga till skyddsrondsprotokoll
Vårdförbundet väljer att lägga en bilaga till skyddsrondsprotokollet och vill påpeka att det inte är
acceptabelt att deras skyddsombud inte har blivit kallat till skyddsronden.
Det har dessutom tidigare påpekats till rektor brister vad det gäller skolhälsovårdens lokaler på
Vidåkersskola n.
l.
Bristande tillgänglighet. Finns ingen ramp, så fysiskt handikappade elever kan inte ta sig till
lokalerna.
2. Låset på dörren är inte bytt, trots flera påpekanden.
3. Trösklar och smala dörrar gör det otillgängligt för rullstolsburna elever även om det ordnas
med en ramp ner till lokalen.
4. Lyhört. Det är svårt att genomföra hörseltester och lokalerna uppfyller inte kraven på att
kunna ha samtal under sekretess.
5. Gamla ventilationsuttagen skulle täckas för. Det är inte åtgärdat.
6. Det finns ingen utrymningsväg vid ev brand.
2015-03-06
Margareta Karlsson
Vårdförbundet
)
BILAGA TILL SKYDDSRONDSPROTOKOLL 201503
LR anser att det ska fmnas en kolumn på protokollet där det framgår när åtgärden ska vara
utförd/kontrollerad.
LR anser att det ska gå att skicka protokollet som felanmälan till berörda och inte som nu,
behöva anmäla varje enskilt fel i separata mail.
Barn- och
utbildningsnämnden
BoU § 68
Sammanträdesdatum
Sida
2015-09-16
Dnr 15/2015
81
624
Uppföljning av kommunens aktivitetsansvar för
•
Kommunerna har enligt skollagen ett aktivitetsansvar för ungdomar i kommunen
som inte går i gymnasieskolan eller gymnasiesärskolan och som inte fyllt 20 år.
Aktivitetsansvaret, som tidigare kallades informationsansvar, gäller för ungdomar
som inte genomför eller har fullföljt utbildning på nationella program i
gymnasieskola, gymnasiesärskola eller motsvarande utbildning. Elever som går på
något av introduktionsprogrammen ingår även i kommunens aktivitetsansvar då
ett introduktionsprogram inte är ett nationellt program eller motsvarar ett sådant.
Kommunerna i Sverige ska från och med den 1 januari 2015 föra ett register över
de ungdomar som omfattas av det kommunala aktivitetsansvaret. Dessa
ungdomar ska erbjudas lämpliga individuella åtgärder. Åtgärderna ska i första
hand syfta till att motivera den enskilde att påbörja eller återuppta en utbildning.
Kommunerna ska också dokumentera sina insatser på lämpligt sätt. Kommunens
skyldighet regleras i 29 kap 9 § skollagen. I förordningen (2006:39) finns det
reglerat vilka uppgifter kommunerna får behandla i registret de för över
ungdomarna.
Skolverket kommer fortsättningsvis att begära in uppgifter från kommunerna två
gånger per år om de registrerade ungdomarna. Den första redovisningen har nu
lämnats, den avser perioden 1 januari 2015 – 30 juni 2015. Sex ungdomar i
kommunen har registrerats under perioden. Av dessa har två arbeten vid
åtgärdens slut, en kommer att börja på nationellt gymnasieprogram i höst och tre
bedriver andra studier.
Beslutsunderlag
_____
Justerandes sign
Utdragsbestyrkande
TJÄNSTEUTLÅTANDE
Datum
INFORMATIONSÄRENDE
2015-08-27
Vår handläggare
Agneta Lundström
Uppföljning av kommunens aktivitetsansvar för
Sammanfattning
Kommunerna har enligt skollagen ett aktivitetsansvar för ungdomar i kommunen
som inte går i gymnasieskolan eller gymnasiesärskolan och som inte fyllt 20 år.
Aktivitetsansvaret, som tidigare kallades informationsansvar, gäller för ungdomar
som inte genomför eller har fullföljt utbildning på nationella program i
gymnasieskola, gymnasiesärskola eller motsvarande utbildning. Elever som går på
något av introduktionsprogrammen ingår även i kommunens aktivitetsansvar då
ett introduktionsprogram inte är ett nationellt program eller motsvarar ett sådant.
Kommunerna i Sverige ska från och med den 1 januari 2015 föra ett register över
de ungdomar som omfattas av det kommunala aktivitetsansvaret. Dessa
ungdomar ska erbjudas lämpliga individuella åtgärder. Åtgärderna ska i första
hand syfta till att motivera den enskilde att påbörja eller återuppta en utbildning.
Kommunerna ska också dokumentera sina insatser på lämpligt sätt. Kommunens
skyldighet regleras i 29 kap 9 § skollagen. I förordningen (2006:39) finns det
reglerat vilka uppgifter kommunerna får behandla i registret de för över
ungdomarna.
VK101S v1.0 060208,
TJUTinfoAktivitetsansvar
Skolverket kommer fortsättningsvis att begära in uppgifter från kommunerna två
gånger per år om de registrerade ungdomarna. Den första redovisningen har nu
lämnats, den avser perioden 1 januari 2015 – 30 juni 2015.
Sex ungdomar i kommunen har registrerats under perioden. Av dessa har två
arbete vid åtgärdens slut, en kommer att börja på nationellt gymnasieprogram i
höst och tre bedriver andra studier.
1 (2)
VINGÅKERS KOMMUN
Lena Sahrblom
2 (2)
Barn- och
utbildningsnämnden
Sammanträdesdatum
Sida
2015-09-16
BoU § 69
Dnr 28/2015
82
042
Personaluppföljning för barnoch
utbildningsförvaltningen 2015
•
Vid en jämförelse de två senaste åren gällande personaluppföljning ser man att
Antalet årsarbetare håller sig tämligen konstant. Första halvåret var den något lägre
än tidigare år, men de senast månaderna har den varit något högre än 2014.
Sjukfrånvaron (inkl. vård av barn) i procent av arbetstiden håller sig även den
ganska konstant. Den är lägre än 2013, men de tre senaste månaderna högre än 2013.
Andelen deltidsanställda i procent. Under åren 2013-2015 har andelen
deltidsanställda pendlat mellan 19 och 26 %, i augusti 2015 är den 23 %.
Summan skattepliktiga ersättningar håller sig i stort sett konstant mellan åren med
en ökning i juni och inför årsskiftet.
Mertid, antal timmar. Mertid är den tid som fullgörs utöver ordinarie
sysselsättningstid för deltidsanställda. Inte heller den visar några större skillnader
mellan åren, under sommaren förekommer knappast någon mertid. Uttaget per år har
varit strax under 3000 timmar totalt.
Övertid, antal timmar. Under 2013 utfördes 491 övertidstimmar och 2014 utfördes
555 övertidstimmar. Prognosen för 2015 är lägre än för 2014.
Vikariekostnader exklusive semesterersättning . Vikariekostnaden 2013 uppgick
till 2,7 mkr och 2014 uppgick den till 4,5 mkr. Prognosen för 2015 är lägre än för
2014, men högre än för 2013.
Frånvaro per år för månadsavlönad i grundskola och förskola . Den totala
frånvaron beräknas stämma ganska bra med utfallet 2013. Frånvaron inom
förskoleverksamheten har ökat, medan den minskat inom grundskolan. Förskolorna
hade en högre frånvaro under 2014 än prognosen för 2015.
Frånvaro månadsavlönad inom förskola . Frånvaron har ökat och den var som
allra högst i november 2014.
Frånvaro månadsavlönad inom grundskola . Frånvaron hittills under 2015 har
varit lägre än 2013 och 2014.
Beslutsunderlag
Justerandes sign
Utdragsbestyrkande
1 (2)
TJÄNSTEUTLÅTANDE
Datum
2015-08-27
INFORMATIONSÄRENDE
Vår handläggare
Agneta Lundström
Personaluppföljning Barn- och utbildningsförvaltningen
Sammanfattning
Vid en jämförelse med de två senaste åren ser man att:
 Antalet årsarbetare1 håller sig tämligen konstant. Första halvåret var den





VK101S v1.0 060208, TJUTinfo
personaluppföljning

något lägre än tidigare år, men de senast månaderna har den varit något
högre än 2014.
Sjukfrånvaron inklusive vård av barn i procent av arbetstiden håller sig även den
ganska konstant. Den är lägre än 2013, men de tre senaste månaderna
högre än 2013.
Andelen deltidsanställda i procent. Under åren 2013-2015 har andelen
deltidsanställda pendlat mellan 19 och 26 %, i augusti 2015 är den 23 %.
Summan skattepliktiga ersättningar håller sig i stort sett konstant mellan åren
med en ökning i juni och inför årsskiftet.
Mertid, antal timmar. Mertid är den tid som fullgörs utöver ordinarie
sysselsättningstid för deltidsanställda. Inte heller den visar några större
skillnader mellan åren, under sommaren förekommer knappast någon
mertid. Uttaget per år har varit strax under 3000 timmar totalt.
Övertid, antal timmar. Under 2013 utfördes 491 övertidstimmar och 2014
utfördes 555 övertidstimmar. Prognosen för 2015 är lägre än för 2014.
Vikariekostnader exklusive semesterersättning. Vikariekostnaden 2013 uppgick
till 2,7 mkr och 2014 uppgick den till 4,5 mkr. Prognosen för 2015 är lägre
än för 2014, men högre än för 2013.
Årsarbetare anger hur många anställda man skulle ha haft om den faktiska sysselsättningsgraden
summeras till heltidsanställningar.
1
 Frånvaro per år för månadsavlönad i grundskola och förskola. Den totala


frånvaron beräknas stämma ganska bra med utfallet 2013. Frånvaron inom
förskoleverksamheten har ökat, medan den minskat inom grundskolan.
Förskolorna hade en högre frånvaro under 2014 än prognosen för 2015.
Frånvaro månadsavlönad inom förskola. Frånvaron har ökat och den var som
allra högst i november 2014.
Frånvaro månadsavlönad inom grundskola. Frånvaron hittills under 2015 har
varit lägre än 2013 och 2014.
VINGÅKERS KOMMUN
Lena Sahrblom
Bilaga
Personaluppföljning från personalenheten
2 (2)
Personalenheten
PERSONALUPPFÖLJNING
Åsa Glimring
20150827
Jämnföresle mellan åren 2013, 2014 tom augusti 2015
Antalet anställda omräknat till årsarbetare
230
225
Anställda tillsvidare med överenskommen
220
sysselsättningsgrad omräknat till årsarbetare.
215
2013
I början av 2013 hade B&U förvaltningen
210
2014
totalt 222 årsarbetare, under 2014 har
205
2015
antalet årsarbetare varierat mellan 216 och
222 årsarbetare.
200
195
Jan Mar Maj Jul Sep Nov
Sjukfrånvaro i % av arbetstiden
12
Total sjukfrånvaro för samtliga månads-
10
avlönade räknat i procent av arbetstiden.
8
2013
6
4
Genomsnittliga siffran för 2013 var 6,73 %,
2014 höjdes den till 8,50 och augusti till
2014
november 2014 är sjukfrånvaron högre än
2015
2013 samma tid.
2
0
Jan Mar Maj
Jul
Sep Nov
Andel deltidsanställda i procent
30
25
Andelen deltidsanställda i kommunen i jan-14
20
var 23,2% (241 personer), i januari 2013
15
10
2013
hade 22,0 % av alla månadsavlönade en
2014
deltidsanställning.
2015
5
0
Jan Mar Maj
Jul
Sep Nov
Skattepliktiga ersättningar
8000000
Diagrammet visar skattepliktiga ersättningar
7000000
exkl sociala avgifter, förmåner och skattefria
6000000
kostnadsersättningar.
År 2013 uppgick ersättningarna(lön mm)
5000000
4000000
3000000
2013
exkl. sociala avg till 69,6 mkr, 2014 uppgick
2014
summan för ersättningarna till 72,4 mkr.
2015
till 69,6 mkr, 2014 uppgick summan
för ersättningarna till 72,4 mkr.
2000000
1000000
0
Mertid, antal timmar
500
Mertid är den tid som fullgörs utöver
450
ordinarie fastställd sysselsättningsgrad för
400
deltidsanställda. Timmarna kompenseras
350
300
2013
250
200
150
med tid mot tid eller med timlön.
Under 2013 utfördes totalt cirka 2734
2014
mertidstimmar. Under 2014 utfördes totalt
2015
2910 mertidstimmar
100
50
0
Jan Mar Maj
Jul
Sep Nov
Övertid, antal timmar
100
Övertid är timmar som fullgörs utöver heltids-
90
anställning. Under 2013 utfördes totalt cirka
80
491 övertidstimmar och under 2014 utfördes
70
555 övertidstimmar.
60
2013
50
2014
40
2015
30
20
10
0
Jan Mar Maj Jul
Sep Nov
Vikariekostnader exkl. sem. ersättning
600000
500000
Vikariekostnad är timavlönde som inrings vid
behov när ordinarie personal är sjuk, sem
mm.
400000
Vikariekostnaden 2013 uppgick till 2,7 mkr
2013
300000
och 2014 på 4,5 mkr
2014
2015
200000
100000
0
Frånvaro per år månadsavlönad grundoch förskola
1400000
1200000
Frånvaro ordinarie personal vid sjuk, sem och
1000000
föräldraledighet. Högsta frånvaro månaden
800000
nov-14 för förskola och grundskola april-2013
600000
Under sommarmånaderna sjunker frånvaron
inom både grundoch förskola.
400000
200000
0
2013
Förskola
2014
2015 prel
Grundskola
Frånvaro månadsavlönad inom förskola
250000
200000
150000
2013
2014
100000
2015
50000
0
Jan Feb Mar Apr Maj Jun Jul Aug Sep Okt Nov Dec
Frånvaro månadsavlönad inom grundskola
180000
160000
140000
120000
2013
100000
2014
80000
2015
60000
40000
20000
0
Personalenheten
PERSONALUPPFÖLJNING
Åsa Glimring
20150827
Jämnföresle mellan åren 2013, 2014 tom augusti 2015
Antalet anställda omräknat till årsarbetare
230
225
Anställda tillsvidare med överenskommen
220
sysselsättningsgrad omräknat till årsarbetare.
215
2013
I början av 2013 hade B&U förvaltningen
210
2014
totalt 222 årsarbetare, under 2014 har
205
2015
antalet årsarbetare varierat mellan 216 och
222 årsarbetare.
200
195
Sjukfrånvaro i % av arbetstiden
12
Total sjukfrånvaro för samtliga månads-
10
avlönade räknat i procent av arbetstiden.
8
2013
6
4
Genomsnittliga siffran för 2013 var 6,73 %,
2014 höjdes den till 8,50 och augusti till
2014
november 2014 är sjukfrånvaron högre än
2015
2013 samma tid.
2
0
Jan Mar Maj
Jul
Sep Nov
Andel deltidsanställda i procent
30
25
Andelen deltidsanställda i kommunen i jan-14
20
var 23,2% (241 personer), i januari 2013
15
10
2013
hade 22,0 % av alla månadsavlönade en
2014
deltidsanställning.
2015
5
0
Jan Mar Maj
Jul
Sep Nov
Skattepliktiga ersättningar
8000000
Diagrammet visar skattepliktiga ersättningar
7000000
exkl sociala avgifter, förmåner och skattefria
6000000
kostnadsersättningar.
År 2013 uppgick ersättningarna(lön mm)
5000000
4000000
3000000
2013
exkl. sociala avg till 69,6 mkr, 2014 uppgick
2014
summan för ersättningarna till 72,4 mkr.
2015
till 69,6 mkr, 2014 uppgick summan
för ersättningarna till 72,4 mkr.
2000000
1000000
0
Mertid, antal timmar
500
Mertid är den tid som fullgörs utöver
450
ordinarie fastställd sysselsättningsgrad för
400
deltidsanställda. Timmarna kompenseras
350
300
2013
250
200
150
med tid mot tid eller med timlön.
Under 2013 utfördes totalt cirka 2734
2014
mertidstimmar. Under 2014 utfördes totalt
2015
2910 mertidstimmar
100
50
0
Jan Mar Maj
Jul
Sep Nov
Övertid, antal timmar
100
Övertid är timmar som fullgörs utöver heltids-
90
anställning. Under 2013 utfördes totalt cirka
80
491 övertidstimmar och under 2014 utfördes
70
555 övertidstimmar.
60
2013
50
2014
40
2015
30
20
10
0
Jan Mar Maj Jul
Sep Nov
Vikariekostnader exkl. sem. ersättning
600000
500000
Vikariekostnad är timavlönde som inrings vid
behov när ordinarie personal är sjuk, sem
mm.
400000
Vikariekostnaden 2013 uppgick till 2,7 mkr
2013
300000
och 2014 på 4,5 mkr
2014
2015
200000
100000
0
Frånvaro per år månadsavlönad grundoch förskola
1400000
1200000
Frånvaro ordinarie personal vid sjuk, sem och
1000000
föräldraledighet. Högsta frånvaro månaden
800000
nov-14 för förskola och grundskola april-2013
600000
Under sommarmånaderna sjunker frånvaron
inom både grundoch förskola.
400000
200000
0
2013
Förskola
2014
2015 prel
Grundskola
Frånvaro månadsavlönad inom förskola
250000
200000
150000
2013
2014
100000
2015
50000
0
Frånvaro månadsavlönad inom grundskola
180000
160000
140000
120000
2013
100000
2014
80000
2015
60000
40000
20000
0
Sammanträdesdatum
Barn- och
utbildningsnämnden
BoU § 70
2015-09-16
Dnr 47/2015
Sida
83
600
Systematiskt kvalitetsarbete – rapport fritidshem
•
I månadens rapport redovisas fritidshemsverksamheten på Slottsskolan (före detta
Hansjöskolan), Sävstaskolan, Marmorbyns skola och Högsjö skola samt
fritidshemmen integrerade med förskolorna i Baggetorp och Österåker för läsåret
2014/2015.
Under läsåret har fritidshemspersonalen haft regelbundna, gemensamma
utvecklingsträffar. Temat under året har varit de nya Allmänna råden för
fritidshemmens verksamhet och har utmynnat i målinriktat
verksamhetsdokument. I syfte att stärka likvärdigheten på alla fritidshem har ett
mentorskap utvecklats. Två fritidspedagoger från Sävstaskolan har handlett och
stöttat verksamheten på Lindgårdens fritidshem i Österåker. Utifrån ett
genusperspektiv är det glädjande att konstatera att kommunen rekryterat in fler
manliga fritidspedagoger i verksamheten. Fritidshemmens Dag genomfördes
traditionsenligt 13 maj vid Säfstaholms slott med lyckat resultat.
Inför kommande läsår har verksamheten för avsikt att lyfta fram och utveckla
fritidshemsverksamheten med skolans personal genom gemensamma planeringsoch kompetensutvecklingsdagar kring temat: ”Lärande i ett helhetsperspektiv.”
Verksamheten önskar utveckla en likvärdighet utifrån de statliga styrdokumenten
på fritidshemmen genom att utse fyra professionsutvecklare för fritidshemmets
verksamhet i samarbete med förskolans professionsutvecklare.
Verksamheten har för avsikt att söka kvalitetspengar gemensamt för både
förskolan och fritidshemmens verksamheter 2016.
Verksamheten planerar att ta fram gemensamt utvärderingsinstrument för
samtliga fritidshem
Beslutsunderlag
_____
Justerandes sign
Utdragsbestyrkande
Datum
2015-05-20
Rapport till nämnden
Vår handläggare
Stefan Bohlin
Johanna Kriström
Lars-Åke Mård
Verksamheten i Fritidshem
Rapporten gäller för fritidshemsverksamheten på Hansjöskolan, Sävstaskolan,
Marmorbyns skola och Högsjö skola samt fritidshemmen integrerade med
förskolorna i Baggetorp och Österåker för läsåret 2014-2015.
VK300S v1.0 040416, Till nämnden
Fritids 20150520
Aktiviteter under läsåret:
 Under läsåret har fritidshemspersonalen haft regelbundna, gemensamma
utvecklingsträffar. Temat under året har varit de nya Allmänna råden för
fritidshemmens verksamhet och har utmynnat i målinriktat
verksamhetsdokument.
Se bilaga.
 I syfte att stärka likvärdigheten på alla våra fritidshem har ett mentorskap
utvecklats. Två fritidspedagoger från Sävstaskolan har handlett och stöttat
verksamheten på Lindgårdens fritidshem i Österåker.
 Utifrån ett genusperspektiv är det glädjande att konstatera att vi rekryterat
in fler manliga fritidspedagoger i verksamheten.
 Fritidshemmens Dag genomfördes traditionsenligt 13 maj vid Säfstaholms
slott med lyckat resultat.
Framtid:
 Inför kommande läsår har vi för avsikt att lyfta fram och utveckla
fritidshemsverksamheten med skolans personal genom gemensamma
planeringsoch kompetensutvecklingsdagar kring temat: ”Lärande i ett
helhetsperspektiv.”
 Vi önskar utveckla en likvärdighet utifrån de statliga styrdokumenten på
våra fritidshem genom att utse fyra professionsutvecklare för
fritidshemsets verksamhet i samarbete med förskolans
professionsutvecklare.
 Vi har för avsikt att söka kvalitetspengar gemensamt för både förskolan
och fritidshemmens verksamheter 2016.
 Vi planerar att ta fram gemensamt utvärderingsinstrument för samtliga
fritidshem
Vingåkers kommun, 643 80 Vingåker • Källstugugatan • Tel vx 0151-191 00 • Fax 0151-128 44
1 (2)
I tjänsten
Stefan Bohlin
Rektor
2 (2)
Johanna Kriström
Rektor
Lars-Åke Mård
Förskolechef
Barn- och
utbildningsnämnden
BoU § 71
Sammanträdesdatum
Sida
2015-09-16
Dnr 85/2015
84
606
Anmälan till Barn- och elevombudet (Beo) gällande
kränkande behandling
•
Barn- och elevombudet fick 2015-05-20 in en anmälan från en förälder om
upplevd kränkning på Vidåkersskolan. Bakgrunden var en lärarvikarie som genom
olämpligt beteende gjort att elever känt sig kränkta. Rektor vidtog när hon blev
informerad om elevkritik mot läraren olika åtgärder som redovisats i
förvaltningens yttrande 2015-06-15. Skolan gjorde dock misstaget att inte hantera
de uppkomna situationerna utifrån perspektivet kränkning och rapportera till
huvudmannen enligt fastställda rutiner och genomföra utredning enligt delegation
från nämnden.
Barn- och elevombudet beslutade 2015-08-05 att Vingåkers kommun senast
2015-11-05 ska ha vidtagit åtgärder så att skollagens krav att motverka kränkande
behandling uppfylls. I detta ingår att se till att rektorn anmäler uppgifter om
kränkande behandling till huvudmannen. Vidtagna åtgärder och befintliga rutiner
har redovisats och mot bakgrund av dessa uppgifter bedömer Barn- och
elevombudet 2015-08-18 att huvudmannen vidtagit sådana åtgärder att
uppföljningen av ärendet kan avslutas.
Beslutsunderlag
_____
Justerandes sign
Utdragsbestyrkande
TJÄNSTEUTLÅTANDE
Datum
INFORMATION
2015-08-28
Anmälan till Beo (Barn- och elevombudet)
dnr BU 2015/85
Sammanfattning
Barn- och elevombudet fick den 20 maj in en anmälan från en förälder om
upplevd kränkning på Vidåkersskolan.
Bakgrunden var en lärarvikarie som genom olämpligt beteende gjort att elever
känt sig kränkta. Rektor vidtog när hon blev informerad om elevkritik mot läraren
olika åtgärder som redovisats i förvaltningens yttrande 150615. Skolan gjorde
dock misstaget att inte hantera de uppkomna situationerna utifrån perspektivet
kränkning och rapportera till huvudmannen enligt fastställda rutiner och
genomföra utredning enligt delegation från nämnden.
Barn- och elevombudet beslutade 150805 att Vingåkers kommun senast den
5 november ska ha vidtagit åtgärder så att skollagens krav att motverka kränkande
behandling uppfylls. I detta ingår att se till att rektorn anmäler uppgifter om
kränkande behandling till huvudmannen.
VK101S v1.0 060208,
TJUTÄrendeBeo
Vidtagna åtgärder och befintliga rutiner har redovisats och mot bakgrund av dessa
uppgifter bedömer Barn- och elevombudet 150818 att huvudmannen vidtagit
sådana åtgärder att uppföljningen av ärendet kan avslutas.
1 (2)
VINGÅKERS KOMMUN
Lena Sahrblom
2 (2)
Barn- och
utbildningsnämnden
Sammanträdesdatum
Sida
2015-09-16
BoU § 72
Dnr 192/2015
85
026
Arbetsmiljöverkets nationella tillsyn av skolan 2013-2016
•
I en kommun är det politikerna i fullmäktige och nämnd som är de yttersta
representanterna för kommunen som arbetsgivare och som därmed även ytterst är
ansvariga för att kommunen har ett systematiskt arbetsmiljöarbete. Politiker i
fullmäktige ger förutsättningarna för arbetsmiljöarbetet i kommunen.
Nämndpolitiker ska följa upp att arbetsmiljölagen följs inom nämndernas
verksamheter. Det dagliga och löpande arbetsmiljöarbetet bedrivs av
tjänstemännen i verksamhetsorganisationen. De anställda och eleverna ska ha
möjlighet att medverka.
Arbetsmiljöverket genomför under 2013-2016 en nationell tillsyn av skolan.
Vingåkers kommun har besökts under våren 2015. Vid inspektion hos
huvudmannen den 19 februari konstaterade att inga brister fanns att rapportera.
Inspektion på Högsjö skola och Slottsskolan (före detta Vidåkersskolan)
genomfördes den 7 april. Några brister konstaterades vid den första inspektionen.
Vid uppföljningsbesök den 18 juni var dessa åtgärdade och ärendet avslutades.
Beslutsunderlag
_____
Justerandes sign
Utdragsbestyrkande
TJÄNSTEUTLÅTANDE
Datum
INFORMATION
2015-06-25
Vår handläggare
Agneta Lundström
Vår beteckning
BU 2014/192
Arbetsmiljöverkets inspektion avslutad
Sammanfattning
I en kommun är det politikerna i fullmäktige och nämnd som är de yttersta
representanterna för kommunen som arbetsgivare och som därmed även ytterst är
ansvariga för att kommunen har ett systematiskt arbetsmiljöarbete. Politiker i
fullmäktige ger förutsättningarna för arbetsmiljöarbetet i kommunen.
Nämndpolitiker ska följa upp att arbetsmiljölagen följs inom nämndernas
verksamheter. Det dagliga och löpande arbetsmiljöarbetet bedrivs av
tjänstemännen i verksamhetsorganisationen. De anställda och eleverna ska ha
möjlighet att medverka.
Arbetsmiljöverket genomför under 2013-2016 en nationell tillsyn av skolan.
Vingåkers kommun har besökts under våren 2015.
Vid inspektion hos huvudmannen den 19 februari har kommunstyrelsens
ordförande och nämndens ordförande deltagit samt från tjänstemannasidan
förvaltningschef och personalhandläggare. Dessutom deltog skyddsombud för
skolledare och övriga medarbetare. Arbetsmiljöverket konstaterade att inga brister
fanns att rapportera.
Inspektion på Högsjö skola och Slottsskolan (f d Vidåkersskolan) genomfördes
den 7 april. På båda skolorna deltog rektor, biträdande rektor och personalhandläggare. För huvudmannen deltog i Högsjö nämndordföranden och på
Vidåkersskolan barnoch utbildningschefen. Skyddsombud var kallade och deltog
på uppföljningen den 18 juni, samt på Vidåkersskolan även vid inspektionen den 7
april. Några brister konstaterades vid den första inspektionen. Vid
uppföljningsbesök den 18 juni var dessa åtgärdade och ärendet avslutades.
1 (2)
Bilagor
Information om avslutat ärende avseende Högsjö skola och Vidåkersskolan.
VINGÅKERS KOMMUN
Lena Sahrblom
2 (2)
Barn- och
utbildningsnämnden
Sammanträdesdatum
Sida
2015-09-16
BoU § 73
Dnr 48/2015
86
629
Redovisning av klagomål via hemsidan under första
halvåret 2015
•
På kommunens hemsida under Barn- och utbildningsförvaltningen finns
möjlighet för allmänheten att lämna synpunkter eller klagomål.
Det är viktigt för kommunen att få veta vad föräldrar och elever tycker och få
förslag på vad som kan förbättras. Enligt skollagen (2010:800) ska det dessutom
finnas en rutin för hantering av allmänhetens och vårdnadshavarnas klagomål på
verksamheten.
Två synpunkter/klagomål har lämnats in via hemsidan under första halvåret 2015.
Det ena klagomålet handlade om felskrivning när läsårstiderna för 2016 lades ut
på hemsidan. Det andra klagomålet handlar om att skolan inte har tillräckligt med
resurser. Det upplevs finnas för lite personal för att stötta lärarna i klasserna. Det
finns elever med särskilda behov som behöver mycket hjälp, det är stökigt på
lektionerna och lärarna är stressade. Anmälaren vill se att krav ställs både på lärare
och elever, men utan resurser kommer det inte att hjälpa. Anmälaren anser också
att skolan behöver pengar och resurser som till exempel extra personal i klasserna.
Utöver dessa synpunkter som lämnats till förvaltningens klagomålshantering har
några klagomål tagits upp av vårdnadshavare och elever direkt med berörd
skolledare. Anmälningar till Skolinspektionen och Barn- och elevombudet
redovisas kontinuerligt för barnoch utbildningsnämnden enligt andra rutiner.
Beslutsunderlag
_____
Justerandes sign
Utdragsbestyrkande
TJÄNSTEUTLÅTANDE
Datum
INFORMATION
2015-08-14
Rapport – inlämnade klagomål via hemsidan under
första halvåret 2015
Sammanfattning
På kommunens hemsida under Barn- och utbildningsförvaltningen finns
möjlighet för allmänheten att lämna synpunkter eller klagomål.
Det är viktigt för oss att få veta vad föräldrar och elever tycker och få förslag på
vad som kan förbättras. Enligt skollagen (2010:800) ska det dessutom finnas en
rutin för hantering av allmänhetens och vårdnadshavarnas klagomål på
verksamheten.
I första hand ska den det berör kontaktas och försök göras att reda ut eventuella
missförstånd. Synpunkter eller klagomål som anmäls via hemsidans
klagomålshantering diarieförs och barnoch utbildningschefen tar ställning till
fortsatt handläggning. Inkomna synpunkter är som huvudregel offentlig handling.
VK101S v1.0 060208,
TJUTklagomålshanteringJanJuni201
5 kom Lena
Endast två synpunkter/klagomål har lämnats in via hemsidan under första
halvåret 2015.

Det ena klagomålet handlade om felskrivning när läsårstiderna för 2016
lades ut på hemsidan.

Det andra klagomålet handlar om att skolan inte har tillräckligt med
resurser. Det upplevs finnas för lite personal för att stötta lärarna i
klasserna. Det finns elever med särskilda behov som behöver mycket
hjälp, det är stökigt på lektionerna och lärarna är stressade. Anmälaren vill
se att krav ställs både på lärare och elever, men utan resurser kommer det
inte att hjälpa. Skolan behöver pengar och resurser som t ex extra personal
i klasserna.
1 (2)
2 (2)
Utöver dessa synpunkter som lämnats till förvaltningens klagomålshantering har
några klagomål tagits upp av vårdnadshavare och elever direkt med berörd
skolledare. Anmälningar till Skolinspektionen och Barn- och elevombudet
redovisas kontinuerligt för Barn- och utbildningsnämnden enligt andra rutiner.
VINGÅKERS KOMMUN
Lena Sahrblom
Barn- och
utbildningsnämnden
Sammanträdesdatum
2015-09-16
BoU § 74
Sida
87
Dnr 145/2015
Redovisning av tillbud/skador
•
Till förvaltningen har 32 tillbud och olycksfall inrapporterats, de flesta från
förskolorna. I flertalet fall handlar det om händelser som inte går att gardera sig
mot bland lekande barn. Några händelser har medfört att rutiner ändrats, det har
genomförts samtal med inblandade barn och i något fall har det genomförts
samtal med föräldrar. 6 av händelserna har medfört kontakt med läkare eller
tandläkare.
Beslutsunderlag
_____
Justerandes sign
Utdragsbestyrkande
INFORMATIONSÄRENDE
TJÄNSTEUTLÅTANDE
Datum
2015-08-28
Vår handläggare
Agneta Lundström
Olycksfall och tillbud bland barn och elever januari –
juni 2015
Sammanfattning
32 tillbud och olycksfall har inrapporterats, de flesta från förskolorna.
I flertalet fall handlar det om händelser som inte går att gardera sig mot bland
lekande barn. Några händelser har medfört att rutiner ändras och samtal i
grupperna och i något fall med föräldrar har genomförts.
Sex av händelserna har medfört kontakt med läkare eller tandläkare.
VINGÅKERS KOMMUN
VK101S v1.0 060208,
TJUTinfoOlycksfallTillbud
Lena Sahrblom
1 (1)
Barn- och
utbildningsnämnden
Sammanträdesdatum
2015-09-16
BoU § 75
Sida
88
Dnr 146/2015
Redovisning av rapporterade händelser gällande hot,
våld och kränkningar avseende barn/elever januari-juni
2015
•
Sju fall av upplevda kränkningar har inrapporterats och alla är utredda.
Beslutsunderlag
_____
Justerandes sign
Utdragsbestyrkande
INFORMATIONSÄRENDE
TJÄNSTEUTLÅTANDE
Datum
2015-08-28
Vår handläggare
Agneta Lundström
Rapporterade händelser avseende hot, våld och
kränkningar avseende barn/elever januari – juni 2015
Sammanfattning
Tolv händelser har rapporterats till förvaltningen.
Av dessa avser 7 st kränkning eller upplevd kränkning. I sex av fallen redovisas att
rektor genomfört utredning på delegation från nämnden. Nämnden avgör om
dessa ärenden kan avslutas. En elev har skjutit en raket i skolkorridoren. Övriga
händelser avser bråk mellan elever av varierande svårighetsgrad.
VINGÅKERS KOMMUN
VK101S v1.0 060208,
TJUTinfoOlycksfallKränkningHotvt20
15
Lena Sahrblom
1 (1)
Barn- och
utbildningsnämnden
Sammanträdesdatum
Sida
2015-09-16
BoU § 76
Dnr 118/2015
89
047
Statsbidrag för mindre barngrupper i förskolan
•
Barn- och utbildningsnämnden ansöker om statsbidrag för mindre grupper i
förskolan för förskolorna Slottet, Källstugan, Lindgården och Baggetorp.
Statsbidrag kan sökas för att minska barngrupperna på förskolorna. Den första
ansökningsomgången avser läsåret 2015/2016. Ansökan ska skickas senast
2015-09-04. Bidraget är 30 000 kronor per plats som barngruppen minskas, eller ej
utökas, med. Det kan alltså vara möjligt att få statsbidrag för att undvika en
planerad utökning, men då behövs ett dokumenterat beslut underskrivet av
huvudmannens representant (barnoch utbildningschefen). Skolverket kommer
att prioritera bidragsansökningar som avser minskning av gruppstorleken för de
yngsta barnen.
Huvudmän som deltar läsåret 2015/16 får delta i satsningen med samma
förskolor kommande läsår. En huvudman söker för ett läsår i taget och prövas för
varje år. Villkoren för statsbidraget kan komma att ändras under kommande
bidragsår. Barn- och utbildningsförvaltningen ser en möjlighet att söka bidrag för
minskad gruppstorlek på förskolorna Slottet, Källstugan, Lindgården och
Baggetorp.
På arbetsutskottet 2015-09-03 föreslog ordföranden att nämnden beslutar att
ansökan om statsbidrag för mindre grupper i förskolan för förskolorna Slottet,
Källstugan, Lindgården och Baggetorp.
Beslutsunderlag
_____
Justerandes sign
Utdragsbestyrkande
TJÄNSTEUTLÅTANDE
Datum
2015-09-03
Vår handläggare
Agneta Lundström
Statsbidrag för mindre barngrupper i förskolan
Förslag till beslut
…
Sammanfattning
Statsbidrag kan sökas för att minska barngrupperna på förskolorna. Den första
ansökningsomgången avser höstterminen 2015 och vårterminen 2016. Ansökan
ska skickas senast den 4 september. Bidraget är 30 000 kr per plats som
barngruppen minskas, eller ej utökas, med. Det kan alltså vara möjligt att få
statsbidrag för att undvika en planerad utökning, men då behövs ett dokumenterat
beslut underskrivet av huvudmannens representant (barnoch utbildningschefen).
Skolverket kommer att prioritera bidragsansökningar som avser minskning av
gruppstorleken för de yngsta barnen.
Huvudmän som deltar 2015/16 får delta i satsningen med samma förskolor
kommande läsår. En huvudman söker för ett läsår i taget och prövas för varje år.
Villkoren för statsbidraget kan komma att ändras under kommande bidragsår.
Barn- och utbildningsförvaltningen ser en möjlighet att söka bidrag för följande
permanenta lösningar:
-
Förskolan Slottet får ytterligare en avdelning.
Förskolan Källstugan – nuvarande avdelningar, men minskat barnantal.
Förskolan Lindgården – nuvarande avdelning, minskat barnantal.
Förskolan i Baggetorp – nuvarande avdelningar, minskat barnantal.
1 (2)
2 (2)
Tänkbara tillfälliga lösningar:
-
Förskolan Åland får ytterligare en grupp bestående av 5-åringar.
Förskolan Gränden får ytterligare en barngrupp genom nyttjande av yta
som för närvarande inte används till barngrupp.
Förskolan Södergården får ytterligare en barngrupp i lokal som för
närvarande inte nyttjas till barngrupp.
I förskolorna i Högsjö och Marmorbyn finns ingen möjlighet att rymma en
ytterligare grupp. Om barnantalet fortsätter att öka behövs samplanering med
skolverksamheten.
Om man fortsättningsvis vill ha minskade barngrupper som en permanent lösning
behöver ny- eller tillbyggnad av förskoleavdelningar göras.
Kostnader: Förslaget för 2015/2016 medför ökade personalkostnader och smärre
kostnader för lokalförändringar, möbler och förbrukningsmaterial.
Om nybyggnad eller tillbyggnad blir aktuell till hösten 2016 eller senare
tillkommer kostnad för inventarier när den nya avdelningen börjar användas och
ökad hyreskostnad från och med kommande år.
Barn- och utbildningsförvaltningen söker detta bidrag för läsåret 2015/2016.
Aktuellt belopp för läsåret om bidrag för samtliga barn som grupperna minskas
med permanent beviljas blir 984 tkr, om ansökan görs och beviljas även för
tillfälliga lösningar kan beloppet bli 2 364 tkr.
Som tidigare nämnts kan villkoren för bidraget komma att ändras under
kommande budgetår och det söks för ett läsår i taget, oklart hur länge.
VINGÅKERS KOMMUN
Lena Sahrblom
Barn- och
utbildningsnämnden
Sammanträdesdatum
Sida
2015-09-16
BoU § 77
Dnr 138/2015
90
644
Beslut att inte erbjuda papperslösa barn förskola
•
Barn- och utbildningsnämnden beslutar att inte erbjuda papperslösa barn
förskola, då papperslösa barn inte uppfyller kraven för förskoleverksamhetens
ändamål.
I Vingåkers kommun vistas ett antal barn utan tillstånd, så kallade papperslösa
barn. Rent begreppsmässigt så är papperslösa barn och gömda barn samma sak.
Med uttrycket gömda barn avse barn som vistas i Sverige utan uppehållstillstånd
eller med ett gällande avvisningsbeslut. Dessa barn räknas som bosatta i Sverige
enligt 29 kap. 2 § andra stycket punkt 5. De har en viss rätt till utbildning men
enbart från förskoleklass, rätten omfattar således inte förskolan. 29 kap. 3 §
skollagen.
Det finns några papperslösa barn inom förskoleverksamheten i Vingåkers
kommun vilket nämnden inte har fattat beslut om. Kommunen som huvudman
för förskoleverksamheten har dock rätt att erbjuda papperslösa barn förskola men
det är inte en skyldighet. Barn- och utbildningsnämnden bör i detta fall ta ett
aktivt beslut om att erbjuda eller inte erbjuda förskola till dessa barn. Detta åligger
huvudman, alltså kommunen, att besluta. Beslut i dessa frågor kan inte tas av
berörda chefer.
Förskoleverksamhetens syfte, utöver den pedagogiska verksamheten, är att barnen
ska ha någonstans att vara medan föräldern arbetar, studerar eller är
arbetssökande (barn till arbetssökande har rätt till 15 timmar i förskolan per
vecka). Papperslösa barns föräldrar får enligt lag varken arbeta eller söka arbete på
grund av att de saknar uppehållstillstånd. Då uppfylls inte den delen av syftet med
förskoleverksamheten.
Beslutsunderlag
_____
Justerandes sign
Utdragsbestyrkande
TJÄNSTEUTLÅTANDE
Datum
2015-09-03
Vår handläggare
Anders Bäcklin
Vår beteckning
Dnr 138/2015
Tjänsteutlåtande
Barn- och utbildningsnämnden beslutar att inte erbjuda papperslösa barn förskola,
då papperslösa barn inte uppfyller kraven för förskoleverksamhetens ändamål.
Sammanfattning
I Vingåkers kommun vistas ett antal barn utan tillstånd, så kallade papperslösa
barn. Rent begreppsmässigt så är papperslösa barn och gömda barn samma sak.
Med uttrycket gömda barn avse barn som vistas i Sverige utan uppehållstillstånd
eller med ett gällande avvisningsbeslut. Dessa barn räknas som bosatta i Sverige
enligt 29 kap. 2 § andra stycket punkt 5. De har en viss rätt till utbildning men
enbart från förskoleklass, rätten omfattar således inte förskolan. 29 kap. 3 §
skollagen. Det finns några papperslösa barn inom förskoleverksamheten i
Vingåkers kommun vilket nämnden inte har fattat beslut om. Kommunen som
huvudman för förskoleverksamheten har dock rätt att erbjuda papperslösa barn
förskola men det är inte en skyldighet. Barn- och utbildningsnämnden bör i detta
fall ta ett aktivt beslut om att erbjuda eller inte erbjuda förskola till dessa barn.
Detta åligger huvudman, alltså kommunen, att besluta. Beslut i dessa frågor kan
inte tas av berörda chefer.
Bakgrund
Från och med den 1 juli 2013 har papperslösa barn rätt till viss utbildning då de
räknas som bosatta i Sverige. Lagändringen innebar att papperslösa barn har rätt
till utbildning från förskoleklass, alltså grundskole- och gymnasieutbildning.
Denna lag erbjuder dock inte papperslösa barn rätten till förskola. Det är upp till
1 (2)
varje kommun att besluta om. Det är alltså inte en kommuns skyldighet att
erbjuda förskola till papperslösa barn.
Förvaltningens ståndpunkt
Förvaltningens ståndpunkt i frågan utgår ifrån själva syftet med
förskoleverksamheten. Förskoleverksamhetens syfte, utöver den pedagogiska
verksamheten, är att barnen ska ha någonstans att vara medan föräldern arbetar,
studerar eller är arbetssökande (barn till arbetssökande har rätt till 15 timmar i
förskolan per vecka). Papperslösa barns föräldrar får enligt lag varken arbeta eller
söka arbete på grund av att de saknar uppehållstillstånd. Då uppfylls inte den
delen av syftet med förskoleverksamheten.
Kommunen erhåller inte några statliga bidrag för dessa barn vilket gör att
barngrupperna ökar utan att kommunen har resurser att hantera de växande
barngrupperna.
Vingåkers kommun
Lena Sahrblom
Förvaltningschef
Anders Bäcklin
Nämndsekreterare
2 (2)
Barn- och
utbildningsnämnden
BoU § 78
Sammanträdesdatum
Sida
2015-09-16
Dnr 104/2015
91
623
Svar på medborgarförslag om kollektivtrafik mellan
Läppe och Östteråkerbygdens friskola
•
Barn- och utbildningsnämnden återsänder medborgarförslaget till
kommunstyrelsen utan åtgärd, då frågor gällande kollektivtrafik inte hanteras
av barnoch utbildningsnämnden.
Ett medborgarförslag har lämnats in om kollektivtrafik gällande sträckan LäppeÖsteråkerbygdens friskola. Förslaget är att det snarast genomförs en ordentlig
utredning av vad kostnaden för denna sträcka blir samt att utredningen sedan
även medför att denna sträcka blir verklighet.
Kommunstyrelsen har skickat medborgarförslaget till barnoch
utbildningsnämnden för beredning. Frågor gällande kollektivtrafik hanteras av
samhällsbyggnadsenheten som ligger under kommunstyrelsen. Förvaltningen
föreslår att nämnden återsänder medborgarförslaget till kommunstyrelsen utan
åtgärd, då frågor gällande kollektivtrafik inte hanteras av barnoch
utbildningsnämnden.
Beslutsunderlag
Medborgarförslag, 2015-06-01
_____
Justerandes sign
Utdragsbestyrkande
( Ji
MEDBORGARFÖRsLAG
Datum:
D nr:
'D
(
Från:
Namn: _Xt--'./-'e=·_,_f,
__;b,_---,_~_(-<_s:_s=._;_e_v_,_ _ _ _ __
Adress:
Telefon:
;A., v~ ~s ·0AG.e-;u 1 (
6 4 ::':>q')
(ly/Is i av registrator)
ua
_o_~_q_-_t5_=-2_-:t_s_._r
4_·- - - - - -
Förslaget
(Presentera här kort ditt 1//edborgarfiirslag)
r; kct s ~t<y.J <b
u~~JV - o~~b
A~LeJlct
l
Motivering
(Fl/k kan du lå'tJma m mer uifiirlig besktivning av ditt medb01gaifoi:rlag. Motivera gäma vaifo'r du anser att
f!irslaget ska gmomfliras och hur det i så fil!/ skHIIe kunna ske.)
(Fo1tsätt f!äma på nästa sida om du behifvn1
Underskrift:
NamJ!fiirtyd!igande:
Ul\l
"Vision för Vingåkers kommun 2020" är en text från 2008 som finns på kommunens hemsida. Den är
författad av samtliga politiska partier i kommunfullmäktige, Sd borträknat. Här kan man, mellan
raderna, läsa att Vingåker är ett paradis att bo i och att kommunen genomsyras av en stor flexibilitet
och valfrihet. Tyvärr stämmer detta dokument inte alls med verkligheten, speciellt inte när det gäller
skolskjuts i kommunen.
Jag bor i Läppe och har tillsammans med min hustru ett önskemål om att låta vår son gå i
Österåkersbygdens frisko la, med start ht 2016. I dagsläget obstruerar dock kommunen detta genom att
visa en stor ovilja när det gäller att möjliggöra skoltransport gällande sträckan Läppe-Österåker, en
sträcka som lustigt nog kortare än Läppe-Vingåker.
Eftersom vi väljer en friskoJa hävdar vi inte att skolskjutsen bör vara kostnadsfri. Vi är helt införstådda
med att betala ett busskort, bara det finns ett bussalternativ som vi kan nyttja. Att åtminstone
undersöka den faktiska kostnaden hos Länstrafiken för de extra bussträckorna (två per dag under
samtliga läsårets skoldagar) som denna förändring skulle medföra torde inte vålla kommunen några
större bekymmer. Det vore ytterst intressant att ta del av denna undersökning som också
förhoppningsvis skulle leda till att vi kan använda den valfrihet som kommunen ger sken av att
erbjuda.
När man arbetar, och därmed betalar mycket av sin lön i kommunalskatt, är det oftast omöjligt att
skjutsa sitt barn till och från skolan. Är Vingåkers mål att behålla barnfamiljer och främja en
levande landsbygd? Då är mitt medborgarförslag att det snarast genomfors en ordentlig
utredning av vad kostnaden för denna skolskjutssträcka blir samt att utredningen sedan även
medför att denna skolskjutssträcka blir verklighet. Annars är risken stor att barnfamiljer flyttar och
att inflyttning av nya förblir obefintlig.
Jag tog mig friheten att hjälpa till med denna utredning utifrån redan existerande busslinjer.
* Läppe-Österåker på skolmorgnarna är enkelt att lösa med hjälp av linje 676. Där är i dagsläget
Ätterstakorset starthållplats kl. 07.00. Statiar den turen istället i Läppe kl. 06.50 så är problemet ur
världen.
* Österåker-Läppe har en enkel lösning på onsdagseftermiddagarna, då linje 676 lämnar Österåkers
kyrka kl. 14.00 och har Rörvik som slutstation kl. 14.15. Det är då bara att låta den fotisätta och
istället ha Läppe som ändhållplats ca kl. 14.20.
* Måndag, tisdag, torsdag och fredag skulle linje 676 behöva ha en extra tur Vingåker-Läppe via
Österåker (på onsdagar körs redan sträckan två gånger). Det är förmodligen dessa fYra sträckor som
skulle kunna medföra en viss merkostnad. Oklati dock hur omfattande denna de facto blir jämföti med
hur många extra busskmi som säljs. En smidig lösning på en bussförbindelse under läsårets skoldagar
finns alltså redan. Jag kommer nu med största spänning och intresse följa detta medborgarförslag som
j ag naturligtvis förutsätter behandlas inom den lagstadgade tiden på ett år (gärna mycket tidigare).
Vidare önskar jag också att närvara vid det fullmäktigemöte som skall behandla detta förslag, så att jag
själv kan föra ärendets talan.
Vänligen,
Per Frössevi, behörig vårdlärare och förälder i Läppe som eftersöker en utvecklingsfrämjande
kommun
i i\1
l\01\/lf\/lUN
Ängsvägen l, 64395 Vingåker
l\on1muns1yrolsen
l
IJb
ui
l'':"-J,'J-~I:)ol~ -JDrJr"i;r-,6~1"~-~~
)Cf~}~J5"Q15:~""""""""~~~~,
1 (1)
TJÄNSTEUTLÅTANDE
Datum
2015-09-03
Vår handläggare
Catarina Djupström
Till kommunstyrelsen
Vår beteckning
Dnr 104/2015
Svar på medborgarförslag om skolskjuts mellan
Läppe och Österåkerbygdens friskola
•
Barn- och utbildningsnämnden återsänder medborgarförslaget till
kommunstyrelsen utan åtgärd, då frågor gällande kollektivtrafik inte hanteras
av barnoch utbildningsnämnden.
Ett medborgarförslag har lämnats in om kollektivtrafik gällande sträckan LäppeÖsteråkerbygdens friskola. Förslaget är att det snarast genomförs en ordentlig
utredning av vad kostnaden för denna sträcka blir samt att utredningen sedan
även medför att denna sträcka blir verklighet.
Kommunstyrelsen har skickat medborgarförslaget till barnoch
utbildningsnämnden för beredning. Frågor gällande kollektivtrafik hanteras av
samhällsbyggnadsenheten som ligger under kommunstyrelsen. Förvaltningen
föreslår att nämnden återsänder medborgarförslaget till kommunstyrelsen utan
åtgärd, då frågor gällande kollektivtrafik inte hanteras av barnoch
utbildningsnämnden.
VINGÅKERS KOMMUN
Lena Sahrblom
Förvaltningschef
Barn- och
utbildningsnämnden
BoU § 79
Sammanträdesdatum
Sida
2015-09-16
Dnr 64/2015
92
036
Svar på medborgarförslag om att elever från Vingåkers
kommun ska ha rätt att ta med sig ”elevpengen” till skola
utomlands
•
Barn- och utbildningsnämnden föreslår kommunfullmäktige besluta att bevilja
medborgarförslaget med villkoren att den svenska skolan i utlandet är
godkänd av Skolverket och granskas av Skolinspektionen, att bidraget betalas
till skolan. Samt att bidraget endast beviljas för elever i familjer där minst en
av vårdnadshavarna har ett arbete som uppfyller kriterier för ”svenskt
samhällsintresse”. Det gäller till exempel biståndsarbetare och anställda i
svenska företag utomlands. Att det är elever som fortfarande är folkbordförda
i Sverige och Vingåkers kommun som kan bli aktuella för den nu föreslagna
elevpengen.
Ett medborgarförslag om att elever folkbokförda i Vingåkers kommun ska ha rätt
att ta med sig elevpengen till skola utomlands på samma sätt som till friskolor har
inkommit. Förslagsställarens motivering är ”Jag anser att man borde få ta med sig
elevpengen till exempelvis svenska skolan utomlands för kortare eller längre
perioder precis som man får göra när man väljer friskola. Jag ser inte att det skulle
göra någon skillnad för kommunen om man väljer friskola i grannkommunen eller
skola utomlands. Ger dessutom Vingåkers invånare en fin möjlighet.”
Kommunstyrelsen beslutade 2015-04-27 att överlämna medborgarförslaget till
barnoch utbildningsnämnden för beredning. Barn- och utbildningsnämnden
uppdrog 2015-06-03 till förvaltningen att utreda medborgarförslaget.
De svenska skolor i utlandet som är godkända av Skolverket och granskas av
Skolinspektionen, har rätt att sätta betyg. Dessa skolor har rätt till statsbidrag, men
det beviljas endast för elever i familjer där minst en av vårdnadshavarna har ett
arbete som uppfyller kriterier för ”svenskt samhällsintresse”. Det gäller till
exempel biståndsarbetare och anställda i svenska företag utomlands. Det är elever
som fortfarande är folkbordförda i Sverige och Vingåkers kommun som kan bli
aktuella för den nu föreslagna elevpengen.
Forts.
Justerandes sign
Utdragsbestyrkande
Barn- och
utbildningsnämnden
Sammanträdesdatum
2015-09-16
Sida
93
Forts.
BoU § 79
På utskottet 2015-09-03 föreslog ordföranden att barnoch utbildningsnämnden
föreslår kommunfullmäktige besluta att bevilja medborgarförslaget med villkoret
att den svenska skolan i utlandet är godkänd av Skolverket och granskas av
Skolinspektionen, vilket utskottet godkände.
Beslutsunderlag
_____
Justerandes sign
Utdragsbestyrkande
TJÄNSTEUTLÅTANDE
Datum
2015-08-25
Vår handläggare
Dnr BU 2015/
Medborgarförslag om att elever från Vingåkers
kommun ska ha rätt att ta med sig ”elevpengen” till
skola utomlands
Bakgrund
Kommunstyrelsen har 150427 Ks § 78 överlämnat ett medborgarförslag till barnoch utbildningsnämnden för beredning.
Förslaget innebär att elever folkbokförda i Vingåkers kommun ska ha rätt att ta
med sig ”elevpengen” till skola utomlands på samma sätt som till friskolor.
Förslagsställaren anser att elever borde få ta med sig elevpengen till exempel till
svenska skolan utomlands för kortare eller längre perioder på samma sätt som om
eleven valt utbildning i en friskola. Hon anser att detta skulle vara en fin möjlighet
för Vingåkersborna. Kostnaderna skulle inte bli högre för kommunen än om
eleven väljer friskola inom landet.
VK101S v1.0 060208,
TJUTmedborgarförslagUtomlandsstu
dier rev Lena al
Sammanfattning
Denna fråga är aktuell i många kommuner och olika bedömningar har gjorts.
Alltfler väljer att anta riktlinjer avseende huruvida elever ska ges möjlighet att ta
med skolpengen vid svenska studier utomlands. Fortfarande saknas riktlinjer i
flertalet kommuner. Bland de kommuner som inte låter grundskoleelever ta med
elevpengen återfinns Stockholms stad och Göteborgs stad.
Att bidrag beviljas är vanligt på gymnasienivå, men en del kommuner beviljar
bidrag även för förskoleklass och grundskola.
De svenska skolor i utlandet som är godkända av Skolverket och granskas av
Skolinspektionen har rätt att sätta betyg. Dessa skolor har rätt till statsbidrag,
men det beviljas endast för elever i familjer där minst en av vårdnadshavarna
har ett arbete som uppfyller kriterier för ”svenskt samhällsintresse”.
Det gäller till exempel biståndsarbetare och anställda i svenska företag utomlands.
1 (6)
Det är elever som fortfarande är folkbokförda i Sverige och Vingåkers kommun
som kan bli aktuella för den nu föreslagna elevpengen.
Det finns flera olika möjligheter till svensk utbildning utomlands:
- svensk utlandsskola
- internationell skola (med svensk sektion)
- distansundervisning
- Europaskolor (med svensk sektion)
- kompletterande svensk undervisning.
Dessutom har barn till EU-medborgare rätt att få utbildning i det EU- land
vårdnadshavare för tillfället är anställd.
En del kommuner väljer att endast tillåta medflytt av skolpengen utomlands för
gymnasieskolan, ofta årskurs två, medan andra betalar ut elevpengen både i grundoch gymnasieskola. En vanlig lösning är att man endast överflyttning av
skolpengen till en av Skolinspektionen godkänd svensk utlandsskola godkänns.
Bakgrunden till det synsättet är antagligen att man ser denna utlandsskola som en
fristående skola bland andra med enda skillnaden att den ligger utanför landets
gränser. I andra kommuner godkänner man fler alternativ, men har då ofta
förbehållet att studierna ska bedrivas på svenska efter svensk läroplan och hålla en
viss kvalitetsnivå.
I JP skolnet, en juridiktjänst som används bland andra av vår förvaltningen, gör
skoljurist Madeleine Marjasin en utförlig analys utifrån kommunallagens rekvisit.
En knäckfråga där praxis ännu saknas är hur den ska tolkas avseende rätten att ta
med elevpengen utomlands. Mycket talar enligt analysen för att utbetalning av
elevpeng till elever folkbokförda i kommunen som studerar utomlands är laglig.
Rättsläget blir helt klart först när praxis från högre instans finns eller lagstiftaren
lämnat ett klargörande.
Förvaltningens ståndpunkt
Familjer reser idag utomlands i större utsträckning än tidigare. Det kan till
exempel vara familjer som provar att arbeta eller studera utomlands under en
period eller passar på att spendera föräldraledigheten i ett varmt land. Möjligheten
att genomföra sådana planer hänger ofta på om barnens skolgång kan ordnas och
finansieras i det andra landet. När vi får en ansökan är det viktigt att riktlinjer
finns hur den ska bedömas och vilka villkor som ska ställas, alternativt ett beslut
att bidrag inte ska beviljas vid skolgång utomlands.
Det finns ingen skyldighet i skollagen (2010:800) eller annan lagstiftning för
kommuner att finansiera skolgång i skolor utanför landets gränser. Det finns inte
heller något uttryckligt förbud mot att besluta att skolpengen får tas med.
Frågan får därför bedömas mot kommunallagen (1991:900) 2 kap 1 §.
2 (6)
”Kommuner och landsting får själva ta hand om sådana angelägenheter av
allmänt intresse som har anknytning till kommunens eller landstingets område
eller deras medlemmar och som inte skall handhas enbart av staten, en annan
kommun eller någon annan.”
Svenska skolor i utlandet
Allmänt
Staten stödjer utbildning av utlandssvenska barn och ungdomar. Syftet är att
främja svenska samhällsintressen till exempel genom att underlätta för svenska
företag och organisationer att rekrytera personal med barn och ungdomar i
skolåldern. Syftet med de svenska utlandsskolorna är att erbjuda en undervisning
som motsvarar den i Sverige utifrån den svenska skolans styrdokument.
På Skolverkets hemsida framgår vilka skolor som för närvarande är godkända av
Skolverket. Det är inte ovanligt att utlandsskolorna tar emot elever de inte får
statsbidrag för, t ex för att föräldrarna är i landet av annan orsak än de som ger
rätt till statsbidrag (svenskt samhällsintresse). Statsbidraget tillfaller skolan, inte
eleven. Alla svenska utlandsskolor tar ut en elevavgift.
Statsbidrag
För att verka som svensk utlandsskola enligt förordningen (1994:519) om
statsbidrag till utbildning av utlandssvenska barn och ungdomar krävs ett beslut
om rätten att få statsbidrag. Därutöver krävs exempelvis att minst en förälder ska
tjänstgöra vid en svensk eller internationell organisation, vid ett svenskt företag
eller vara sysselsatt med kulturell verksamhet som familjens försörjning är
beroende av. Skolor som får statsbidrag granskas av Skolinspektionen på samma
sätt som skolor i Sverige.
Med rätten till statsbidrag följer också rätten att sätta betyg enligt svensk
lagstiftning. Skolan får också ta ut elevavgifter för utbildningen om de är skäliga
med hänsyn till skolans kostnader för verksamheten och det statsbidrag som
lämnas, förutsatt att kostnaderna kan anses rimliga för verksamheten.
Rätten till utbildning och skolplikt
Enligt 7 kap 3 § skollagen (2010:800) har alla barn som omfattas av den allmänna
skolplikten rätt att kostnadsfritt erhålla grundläggande utbildning i allmän skola.
Med allmän skola avses grundskola, grundsärskola, specialskola och sameskola
som anordnas av en offentlig huvudman. Av 1 kap 8 § skollagen framgår att alla,
oberoende av geografisk hemvist eller sociala och ekonomiska förhållanden ska ha
lika tillgång till utbildning i skolväsendet om inte annat följer av särskilda
bestämmelser i skollagen. Av 7 kap 2 § framgår att barn som är bosatta i Sverige
har skolplikt. Skolplikt gäller dock inte barn som varaktigt vistas utomlands eller
vars förhållanden är sådana att det uppenbarligen inte kan begäras att barnet ska
gå i skola.
3 (6)
4 (6)
Rätten till utbildning i EU-land för svenskar
Rörelsefriheten för arbetstagare garanteras i art 45 i Fördraget och Europeiska
unionens funktionssätt (FEUF). För att skapa förutsättningar för denna frihet har
rådet och parlamentet i art 46 och 48 FEUF givits i uppdrag att tillse att
förelsefriheten ska fungera. Med stöd av art 46 FEUF har rådet utfärdat
förordning 492/2011 om arbetskraftens fria rörlighet inom unionen. Artikel 10 i
den förordningen innebär att ett barn till en medborgare i en medlemsstat som är
eller har varit anställd i en annan medlemsstat ska ha tillträde till denna stats
allmänna kolor, lärlingsutbildning och yrkesskolekurser på samma villkor som
medborgarna i denna stat, om barnen bor där.
Kommunallagen
Av 2 kap 1 § kommunallagen (1991:900) följer att kommuner själva får ha hand
om sådana angelägenheter av allmänt intresse som har anknytning till kommunens
område eller deras medlemmar och som inte ska handhas enbart av staten, en
annan kommun, ett annat landsting eller någon annan. Av 2 kap 2 §
kommunallagen framgår vidare att kommuner ska behandla sina medlemmar lika,
om det inte finns sakliga skäl för något annat. Paragrafen innehåller flera rekvisit
som måste vara uppfyllda för att en åtgärd ska anses falla inom kommunernas
kompetens.
Rättspraxis
Rättspraxis från högre instans om möjligheten att ta med skolpeng utomlands
saknas i dagsläget.
JPskolnets bedömning
Frågan om det är möjligt för kommuner att besluta om att ta med skolpengen
utomlands har inget klart svar. Det är upp till varje kommun att göra en
bedömning.
Sveriges kommuner och landsting (SKL) ger ingen vägledning på sin hemsida,
men har uttalat i media att det är tveksamt om det är förenligt med
kommunallagen med hänsyn till att skolplikt har man bara om man är bosatt i
landet enligt skollagen 7 kap 2 § och enligt lokaliseringsprincipen kan man inte ge
pengar till någon som man inte har ansvar för.
Mot detta kan invändas att lokaliseringsprincipen kräver att åtgärden ska knyta an
till kommunens område eller medlemmar. Det finns inget krav på att
verksamheten ska falla under kommunens ansvar utan det är som tidigare nämnts
avgörande om det är ett allmänintresse för kommunmedlemmarna. Skollagens 7
kap 2 § stadgar bland annat att barn som är bosatta i landet har skolplikt, men att
skolplikten inte gäller för barn som varaktigt vistas utomlands. Medlem och bosatt
i en kommun kan man vara trots att man varaktigt visas utomlands.
Förvaltningsrätterna i de av JP-skolnet redovisade domarna ansåg inte att
lokaliseringsprincipen utgjorde hinder för att skicka med skolpengen utomlands.
Väljer man att godkänna av skolpengen eller del av den tas med vid studier
utomlands bör man förslagsvis ställa krav på att det ska finnas en koppling till
kommunen, till exempel att eleven och minst en vårdnadshavare är folkbokförd
där under hela utlandsvistelsen.
JP skolnet avslutar sin analys med bedömningen att det finns ett gott utrymme för
att argumentera för lagligheten av godkännande av skolpeng till studier
utomlands. Detta då det rör sig om frågor av allmänt intresse för kommunens
medlemmar (utbildning) och det i rättspraxis accepterats att den verksamhet som
främjas genom kommunens medel inte ligger inom kommunens gränser förutsatt
att kommunens invånare har intresse av verksamheten. Så länge ingen praxis från
högre instans eller ett klargörande från lagstiftaren finns kan dock inget sägas med
säkerhet.
Det som är viktigt att tänka på om man väljer att införa riktlinjer på detta område
är att följa likställighetsprincipen i 2 kap 2 § KL som anger att kommunen måste
behandla sina medlemmar lika. Det innebär att riktlinjerna måste vara tydliga och
behandla alla som är i samma situation lika. Särbehandling är tillåten endast om
den vilar på en objektiv grund. För att undvika att ett beslut om rätt att ta med sig
skolpeng kan bedömas som stöd till enskild rekommenderar JP skolnet att
ersättning inte betalas ut direkt till den sökande utan direkt till skolan i efterskott
efter uppvisande av utbildningsbevis, betyg eller annan dokumentation som visar
vilka studier som genomförts. Om statsbidrag lämnas till utlandsskolan för eleven
bör ersättningen endast avse mellanskillnaden som eleven får betala.
Slutsats
I dagsläget kan vår kommun välja:
1. Beslut tas att elevpeng, eller del av den, får tas med vid studier utomlands om
vissa villkor är uppfyllda. Riktlinjer bör i så fall utarbetas dels för elever i den
obligatoriska skolan, dels för gymnasieskolan.
2. Beslut tas att medborgarförslaget avslås, eftersom vi inte är skyldiga att ge ett
bidrag motsvarande skolpengen till friskolor enligt ”bidrag på lika villkor” till
utbildningen för elever som väljer att studera utomlands.
Med vissa undantag ska personer som ”stadigvarande vistas i utlandet” mer än
1 år inte vara folkbokförda i Sverige. Undantagen gäller statligt anställda och EUpolitiker. De som stadigvarande vistas i utlandet har inte skolplikt i Sverige, till
skillnad från dem som beviljats en längre ledighet för utlandsvistelse – där större
krav ställs på hemkommunen i Sverige.
5 (6)
VINGÅKERS KOMMUN
Lena Sahrblom
6 (6)
. ,: l,
)j j
l (2)
Kommunfullmäktige
Vingåkers kommun
643 80 VINGAKER
MEDBORGARFÖRsLAG
l
J2, ){3 _,/s-
Datum:
D nr:
(Fjl!s i av registmtot)
Adress:
Telefon:
Motivering
.
..
.
(Har kan d11 lämna en JJJer 11t{rirlig besklivning av ditt !Jiedbotgatfoi:rlag. Mottvera gama vatfor du a11ser att
foi:rlaget ska geno!lifbras och h11r det i så fall skliile kmma ske.)
er// f"n..;;;,.J 6v-.rA' jc-;- -~ /'V}c~ s~
f?lt!t-)?t'/ljc;>.n ~# ~/e'I~,;:J.:'/nJ ;5'vCJ-1tJ"J:-'c:, SR'c/cn-1
tAftlrJ).?;M.?>IJ fJY- ,l"c./h:;,r-c- c//rr /;,F?~~ ~c-ricc"'c-r·
;JötJ
pi/Je.,,-
fJ!<Cf'' 5
5c.t-?-t
fJ·;,f'{tl4.
S/"l//;1u~~1
J/Yl.,:; YJ
Ja~ ser
L~
/"
rJh?
:fdJ-71
c*--f
J/?k ?{'#'
.'r
!!.C/J1;YJtAVJt?M
t?/VI
~ft///~
num
v.:~-1~r
&JlrJJ J1.?.-5.t'YJ
frl.t.:;
J/4;}<"....-
PI
..A_~
1
.
r/ike-/e;
1
e//l"r s/c:/,q H-Prni""Ntd:,
..:kss?;/?J/-n Fltt;Jql-c.;J 111 y::; ~1?;;-r! rf'l1 -;;,.~ /PI!f/;1Jhe'l;
cJI?i/J/?rc-/r;j/J-'1'-"M?....,
Wc' r
/-',-.,-.-
'
ortsatt .r.an~a på nästa sida o!II du behiivBI'l
Underskrift:
N aJJJtiförtydligande:
.i
Barn- och
utbildningsnämnden
BoU § 80
Sammanträdesdatum
Sida
2015-09-16
Dnr 135/2015
94
042
Delårsbokslut januari-augusti 2015
Barn- och utbildningsutskottets förslag till beslut
•
•
Barn- och utbildningsnämnden godkänner förslaget till delårsbokslut för
januari-augusti 2015.
Delårsbokslutet överlämnas till kommunstyrelsen.
Från förvaltningen föreligger delårsbokslut för januari-augusti 2015. I
verksamhetsberättelsen redogörs bland annat för viktiga händelser under året,
utvärdering av måluppfyllelse, ekonomisk utvärdering, arbetsmiljö och
internkontroll kopplade till barnoch utbildningsnämndens verksamhet under
året.
Några viktiga händelser under året är bland annat:
Ökning av antalet barn/elever i alla verksamhetsformer i förhållande till budget och
antaganden.
Fördelningen av resurser för individ, särskilt stöd, görs nu förvaltningscentralt enligt
den organisation som trädde i kraft 1 augusti 2014.
Det statliga bidragen från Migrationsverket för asyl täcker inte kostnaderna i
verksamheterna.
Barn- och utbildningsnämnden redovisar en negativ avvikelse med -57 tkr och en
årsprognos på - 1 150 tkr.
Beslutsunderlag
Barn- och utbildningsnämndens delårsrapport januari-augusti 2015.
_____
Expediering
Kommunstyrelsen
Justerandes sign
Utdragsbestyrkande
Delårsrapport
Barn- och utbildningsnämnden/Barn- och
utbildningsförvaltningen
Verksamhetsberättelse 2015-08-31
Viktiga händelser
-
Beslut om statsbidrag för att höja utbildningens kvalitet i förskoleklass och årskurs 1-3.
Bidrag har sökts för läsåret 2015/2016.
Beslut om statsbidrag för mindre barngrupper i förskolan. I första hand ska
barngrupperna med de yngsta barnen prioriteras. Bidraget har sökts för läsåret
2015/2016.
Ökning av antalet barn/elever i alla verksamhetsformer i förhållande till budget och
antaganden.
Fördelningen av resurser för individ, särskilt stöd, görs nu förvaltningscentralt enligt den
organisation som trädde i kraft 1 augusti 2014.
Det statliga bidragen från Migrationsverket för asyl täcker inte kostnaderna i
verksamheterna.
Fullmäktiges verksamhetsmål
Vi är stolta över att leva, verka och uppleva i Vingåkers kommun. Vingåker är en av Sveriges
bästa uppväxtkommuner och i Vingåker finns en hög grad av integration mellan kulturer.
Barn- och utbildningsnämndens uppdrag till barnoch utbildningsförvaltningen 2015
utifrån ovanstående verksamhetsmål:
- För samtliga verksamheter gäller att introduktionen av nyanlända elever ska följa den utarbetade
handlingsplanen (dnr BU 2014/83).
- Fortsatt implementering av NTA-satsningen (naturvetenskap och teknik) för alla åldrar.
- Förskolorna ska ha kommunövergripande nätverk för matematik med gemensamt
matematikutvecklingsprogram och matematikpiloter på varje förskola.
Lärmiljöerna 2015 ska stödja nyfikenheten för matematik. Daglig reflektion och dokumentation
tillsammans med barnen ska ske. Vid behov ska barnen ges tillgång till modern teknik.
- Fritidshemmen uppdrag är att fokusera på hälsa, motoriska färdigheter, kreativt skapande, natur/miljöfrågor, social kompetens och värdegrund.
Uppdrag till förskoleklass, grundskola och särskola: Genom tidiga förebyggande insatser och förändrat
arbetssätt/förändrade lärmiljöer ska måluppfyllelsen öka och skillnaderna i resultat mellan pojkar
och flickor minska. Eleverna ska i ökad omfattning veta vad som förväntas av dem för att nå
målen i olika ämnen.
V
Bland Kulturskolans uppdrag 2015 kan nämnas riktade kulturinsatser till nysvenska barn och att,
förutom den ordinarie verksamheten, genomföra verksamhet där alla barn i åldern 6-15 år kan
delta.
150911 sid 1 (12)
Åtgärder för måluppfyllelse
Förvaltningen har nu 12 st förstelärare. Den enskilde läraren är den faktor som har störst
betydelse för elevernas resultat så kravet för statsbidrag är att minst 50 % av tjänsten används till
undervisning. Förstelärarnas uppdrag har reviderats och förtydligats med fyra identifierade
områden, områden att särskilt fokusera på under läsåret. Kommungemensamma
ämneskonferenser har förberetts och etablerats läsåret 2015/2016 med förstelärarna som ledare.
Syfte: att få en gemensam syn på sitt uppdrag och våra elever, säkerställa likvärdiga bedömningar,
ta fram ett digitalt golv som alla ska använda i Vingåkers kommuns skolor, relatera sitt arbete till
forskning och ämnesutveckla över hela skolperioden från åk 1-9.
Vi ger läxhjälp under 2015 med stöd av bidrag från Skolverket.
I förskolorna pågår arbetet med att tillgänglighetsanpassa sina lokaler genom
professionsutveckling. Tre förskolor är anpassade och klara hösten 2015. Medel för arbetet är
statsbidraget för kvalitetssäkrande åtgärder inom förskola och fritidshem som används, enligt
nämndbeslut.
Detta sätt att utveckla det fysiska rummet kommer från och med hösten 2015 att tillämpas även
för fritidshemsverksamheten.
Utbyggd IKT miljö finns för närvarande på en förskola. Arbetet fortsätter för att nå
måluppfyllelse i samtliga.
70 procent av all förskolepersonal har hittills utbildats i ICDP (värdegrundsutbildning). Det
handlar om vägledande samspel med syfte att upprätthålla goda relationer mellan omsorgsgivare
och barn. Arbetet fortsätter för att samtlig personal inom förskola ska ha genomgått
utbildningen.
Vi har mattepiloter på alla förskolor som samarbetar i nätverk. Språkpiloter på varje förskola
pågår.
Kollegialt samarbete sker också via olika nätverk inom förvaltningen och tillsammans med
externa aktörer. Det finns ett nätverk i Sörmland för språkutvecklare, där även vår kommun är
representerad.
Inom förskoleklasser och grundskola har det kollegiala samarbetet föregående läsår utvecklats
inom ramen för Skolverkets satsning på matematik, ”matematiklyftet”, där samtliga lärare som
undervisar i matematik har utbildats. ”Läslyftet” pågår i vår 7-9 skola, Slottsskolan. Upplägget är
likartat det för mattelyftet och två handledare samordnar insatserna.
Parallellt med den ordinarie verksamheten bedrivs olika projekt med syfte att bidra till ökad
måluppfyllelse.
Projektet ”Giftfri förskola” har just inletts. Naturskyddsföreningen är initiativtagare och Örebro
universitetssjukhus deltar med provtagning och medicinsk kompetens.
Aktiviteter organiserade via Kulturskolan inom ramen för Kulturrådets projekt ”Skapande skola”
har genomförts inom grundskoleverksamheten.
Beslut har tagits under våren att delta i en 3-årig satsning för ökad trygghet och jämlikhet på våra
skolor och fritidshem i samarbete med Friends. Projektet stöds finansiellt av Sörmlands
Sparbank. Det treåriga projektet har sjösatts i samband med läsårsstarten. Arbetet kommer att
2 (12)
påbörjas med en kartläggning av nuläge, hur våra elever upplever sin miljö och sitt samspel med
lärarna och utgöra grunden för vad som då ska förbättras, åtgärdas under de tre åren.
Även en del lokala utvecklingsprojekt pågår på enheterna, de flesta av dem har sökt bidrag via
Sörmlands Sparbank, se den ekonomiska redovisningen.
Måluppfyllelse
Värdegrundsarbetet
Sju kränkningar är inrapporterade och utredda under vårterminen i åldersgruppen 1-16 år. Enligt
vårens enkät upplever 94 % av eleverna i årskurs 8 och 93 % av eleverna i årskurs 5 trygghet i
skolan. Det stämmer väl överens med genomsnittet för riket 2014 enligt SKL:s (Sveriges
Kommuner och Landsting) sammanställning.
Lust att lära
I årskurs 8 upplever 52 % av eleverna att undervisningen gör dem så nyfikna att de får lust att lära
mer (år 2012 endast 26 %). I årskurs 5 är motsvarande andel 77 % (år 2012 var andelen 74 %).
Motsvarande andel för riket i genomsnitt var 2014 för riket 45 % i årskurs 8 och 75 % i årskurs 5.
Kända förväntningar avseende kunskapsmålen
I årskurs 8 anser 71 % av eleverna att de vet vad de ska kunna för att nå målen i de olika ämnena.
Att jämföra med 73 % år 2014 och 80 % år 2013.
Motvarande andel i årkurs 5 är 89 %. Att jämföra med 79 % år 2014 och 91 % år 2012.
Uppdraget ”Fler med gymnasiebehörighet, högre meritvärden, minskade skillnader mellan pojkars och flickors
resultat och speciell satsning på matematik”
Resultaten är sämre än när uppdraget gavs.
Andelen behöriga till gymnasiet har sjunkit från 92.1 % år 2011 till 62,8 % år 2014. Skillnaden
mellan pojkar och flickor har ökat från 8,1 % år 2011 till 11,9 % år 2014, till pojkarnas nackdel.
Behörigheten 2015 redovisas i kommande årsredovisning.
Satsningen på matematik har inte givit resultat på elevnivå, däremot upplever pedagogerna att de
fått ökad kompetens att bedriva matematikundervisning.
Genomsnittligt meritvärde har sjunkit från 187,4 % år 2011 till 160,2 % år 2014. Skillnaderna i
poäng mellan pojkar och flickor har ökat från 9,5 år 2011 till 27,6 år 2014.
Även i årskurs 6 kan man se en viss försämring av betygsresultaten i matematik mellan åren 2013
och 2014. Betygsresultaten vårterminen 2015 redovisas i årsberättelsen.
Tidiga och förebyggande insatser
Personaltätheten är lägre än jämförbara kommuner, förskolan tillgår ingen specialpedagog. Tidiga
insatser är viktiga. Reella möjligheter att ge dem är en förutsättning.
Studiehandledning för nyanlända med migrationsbakgrund är svårt att täcka för de många olika
språkgrupperna. Både vad gäller tillgången till språkkompetensen och att få Migrationsverkets
ersättning för de särskilda insatser, som vi har lagkrav att uppfylla, att täcka de faktiska
kostnaderna.
Ekonomisk utvärdering 2015-08-31
Det är sedan i våras fler barn i såväl förskoleverksamhet som fritidshem och skola än budgeterat
för barnoch utbildningsnämnden. Det ekonomiska utfallet med anledning av det ökade
barnantalet uppfattar nämnden kommer att justeras under pågående år mot den centrala reserv
som är avsedd för demografiska förändringar.
3 (12)
Varje enhet har därmed nu fått kompensation utifrån sitt faktiska barn/elevantal nu. Förankring
är gjord med ekonomienheten.
Grunderna för varje enhets budget och dess kompensation är detsamma som tidigare år, samma
nyckeltal för personaltäthet, kompetensutveckling, förbrukningsmaterial, inventarier av mindre
värde och måltider.
Årsprognosen är beräknad utifrån att barnoch utbildningsförvaltningen kompenseras för det
ökade barnoch elevantalet (+4 499 tkr). Om så inte blir fallet försämras utfallet och därmed
årsprognosen med motsvarande belopp.
Gymnasiets utfall första halvåret avseende elevantal och utbildningskostnader stämmer väl med
budget. Dock är höstens kostnader osäkra innan definitiva uppgifter om elevantal, programval
och utbildningsort är tillgängliga.
Nytt i den interna budgetprocessen för året är att avstämning av barnantalet görs två gånger
per år. En för vårterminen och en i samband med höstterminens start. Båda avstämningarna
leder till budgetkorrigeringar utifrån det aktuella elev- och barnantal som enheterna har. Detta gör
att skolledarna får en bättre överblick över vilka ekonomiska förutsättningar som gäller för den
kommande terminen. Denna förändring har implementerats i år. Nästa år beräknas den få fullt
genomslag.
Arbetet med BoU:s interna budgetfördelning för 2016 pågår och under hösten ska ett
grundbelopp med en socioekonomisk ersättning arbetas fram. I budgetram ska också finnas ett
ekonomiskt utrymme för tilläggsansökningar riktade mot enskilda individer, så kallat särskild
stöd. Barn- och utbildningsnämnden och förvaltningens ledningsgrupp och kansli har haft en
temadag i augusti med detta som fokusområde. På temadagen presenterades även statistik som
beställts hos SCB för socioekonomiska bakgrundsförhållanden för barn/elever som nyttjar
Vingåkers skolor, förskolor och fritidshem. Nationellt etablerade variabler i dessa uppgifter är:





kön
föräldrars utbildningsbakgrund
ekonomiskt bistånd
nyligen invandrad
om barnet/eleven bor med en eller båda vårdnadshavarna
Dessa variabler har visat sig ha samband med elevernas betygsresultat.
Barn- och utbildningsnämnden har som mål att öka andelen behöriga till gymnasiet och ett sätt
att förbättra måluppfyllelsen kan vara att stärka de områden som har sämre förutsättningar.
Andra faktorer som förslagsvis bör ingå i resurstilldelningen är barnens närvarotid på förskola
och fritidshem. Möjligheten att mäta använd tid, så kallade volymtimmar ges nu möjlighet genom
ett dataprogram, Hypernet Direkt, som förvaltningen tar i bruk under tidig höst. Ytterligare
faktorer i resurstilldelningen kan vara behörighet hos pedagogisk personal och storleken på
enheterna; möjlighet till effektivisering och samarbete.
Vid budgetfördelningen gäller ”bidrag på lika villkor” mellan kommunal och fristående
verksamhet. Enligt skollagen ska kommunerna fördela resurser till utbildning inom skolväsendet
efter barnens och elevernas olika förutsättningar och behov.
4 (12)
BARN-OCH UTBILDNINGSNÄMNDENS DRIFTUTFALL
JAN-AUG
INTÄKTER
KOSTNADER
ÅrsBudget Utfall &
ÅrsBudget
budget Jan-aug Period. Netto budget
Jan-aug
Utfall &
Period.
TOTAL
ÅRSNETTO PROGNOS
151231
Netto
Nämnd och förvaltning
0
0
5
5
5 976
3 980
2 745
1 235
1 240
1 100
Öppen förskola
0
0
0
0
309
205
200
5
5
0
Förskola
Pedagogisk omsorg
6 178
36
4 121
24
6 099
17
1 978
-8
36 736
593
24 424
395
26 085
360
-1 661
35
317
27
0
0
Fritidshem
1 822
1 215
2 003
788
11 158
7 425
8 065
-640
148
-300
Förskoleklass
341
227
614
386
4 623
3 071
3 048
22
409
250
7 658
5 105
6 416
1 310
91 498
60 866
64 503
-3 637
-2 326
-2 150
Gymnasieskola
900
600
662
62
38 042
25 359
25 028
332
394
0
Grundsärskola
0
0
53
53
5 335
3 556
3 928
-372
-319
0
Grundskola
Gymnasiesärskola
Kultur
SUMMA
0
0
0
0
1 848
1 232
1 030
202
202
0
225
150
101
-49
2 059
1 366
1 472
-106
-155
-50
11 442 15 969 4 527
198 178
131 879
136 463
-4 584
-57
-1 150
-999
-1 055
-1 500
-2 650
17 160
Tidsenligt lärande:
Avvikelse jmf budget:
Barn- och utbildningsnämnden redovisar en negativ avvikelse med -57 tkr och en årsprognos på
- 1 150 tkr.
Det är fler barn/elever inom verksamhetsformerna förskola, fritidshem, förskoleklass och
grundskola än budgeterat. Dessa områden har budgetförstärkts och förvaltningen väntar
kompensation ur den demografiska reserven, den kommuncentrala bufferten. Grundskolorna åk
1-6 har en negativ avvikelse på -1 784 tkr och prognostiserar ett underskott på -1 300 tkr för
helår. Utöver detta tillkommer kostnader för modersmål och SVA inom grundskolan med en
negativ avvikelse på -1 127 tkr och med en årsprognos på -1 000 tkr. Nämnd och förvaltning
prognostiserar en positiv avvikelse med 1200 tkr som gör att totala avvikelsen jämfört mot
budget förbättras för barn – och utbildningsnämnden.
Årsprognosen för gymnasieskola, grundsärskola och gymnasieskola är osäker, eftersom
kostnaderna för hösten fortfarande är oklara.
Orsaker till avvikelser per verksamhetsform
Nämnd och förvaltning
Merparten av den positiva avvikelsen består av den reserv som budgeterats (837 tkr). Denna
budgetreserv har hittills täckt skolbibliotekskostnader som saknades i budget (50 tkr) och
matematikförstärkning på 100 tkr till Slottskolans årskurs 7 för de elever som inte klarat målen i
matematik för årskurs 6. Ytterligare förstärkning planerar förvaltningen att göra i någon form
under hösten, SYV funktion riktad mot asylelever och förstärkning studiehandledning.
Kvarstående reserv skall täcka oförutsedda kostnader och/eller andra behov.
En positiv avvikelse redovisas även för barn och utbildningskansliet, som har en vakant tjänst.
5 (12)
Öppen Förskola
Prognos: går mot budgeterad ram.
Förskola
Kommunens förskolor prognostiserar ett +-0 resultat. Under våren har det tillkommit fler barn
än vad som budgeterades inför året (+20). Förskolorna har kompenserats med medel utifrån det
faktiska barnantalet.
En resursförstärkning från centrala Elevhälsan och elevassistenter ger förskolan ytterligare ca
1000 timmar personal under ett år för att täcka upp semester o dyl. Den kostnaden och budget
kommer till nästa 2016 att föras om till förskola eftersom den ska räknas in i förskolans totala
resurser.
Den nyligen öppnade förskolan Slottet, som upprättats på Slottsskolan (tidigare Hansjös lokaler)
har fyllts på med både personal och barn. Högsjö förskola redovisar en positiv avvikelse på 370
tkr. Den främsta orsaken till det är att barnen har färre närvarotimmar än på andra förskolor1 och
bemanningen är då lägre. Budgeten är baserad på 30 barnschematimmar per vecka.
Ansökan om statligt bidrag för mindre barngrupper inom förskolan har gjorts. Syftet är att
minska antalet barn per avdelning och prioriterat är de yngsta barnen. Om bidraget beviljas
kommer höstens bidrag att utbetalas under oktober månad.
Bidrag för ”kvalitetssäkrande åtgärder" knutna till maxtaxan har inkommit under våren med
178 tkr. Ytterligare 178 tkr kommer under hösten. Det används till "professionsutveckling inom
förskoleverksamheten" och "sagopedagogarbete" med syfte att stärka barnens språkutveckling
och fantasi.
Pedagogisk omsorg
Prognos beräknas överensstämma med vad som budgeterats.
Fritidshem
Under våren tillkom fler barn än vad som budgeterats inför året och under hösten fylls det på
med fler barn. Fritidshemmen har kompenserats med medel utifrån det faktiska barnantalet.
Trots detta redovisas en negativ avvikelse på Slottsskolan, Marmorbyn och Österåker. Orsaken är
för höga personalkostnader i förhållande till budget, stödinsatser som gjorts.
Förskoleklass
Personalkostnaderna är lägre i förhållande till budget. Flertalet av förskoleklasserna kommer att
redovisa positiva årsprognoser. Slottsskolans förskoleklass har till exempel en positiv årsprognos
på +250 tkr.
Grundskola
Sjukskrivningar och vakanser har medfört lägre kostnader inom elevhälsoenheten. Inför hösten
tillsätts de vakanta tjänsterna skolsköterska och kurator. Vårens positiva ekonomiska avvikelse
ger en årsprognos på +450 tkr.
De centrala stödresurserna (stöd- och elevassistenter) redovisar i dagsläget en negativ avvikelse på
-128 tkr. Orsaken är fler tjänster än budget tillåter. Underskottet kommer att kvarstå som
prognos men avslut av tjänster gör att den negativa avvikelsen inte kommer att öka.
1
Utifrån inlämnat schema, om den faktiska närvarotiden är något annat är okänt.
6 (12)
Under våren har samtliga grundskolor, åk 1-6, haft för höga personalkostnader i förhållande till
budget (-1784 tkr). På flertalet av skolorna reduceras nu tjänster för att komma i balans in i nytt
budgetår 2016 men vårens avvikelser kvarstår. Sävstaskolan minskar till exempel med 3 tjänster
och under november månad beräknas åtgärderna få full effekt till 2016.
Slottsskolans åk 7-9 redovisar en positiv avvikelse på +96. Inför hösten har 100 tkr tilldelats från
förvaltningsbuffert som förstärkning för de som inte har godkänt i matematik åk 6. Dessa medel
används nu till att förstärka matematikundervisningen med en deltidstjänst.
Statliga medel avsett till läxhjälp för höstterminen, har inkommit med 43 200 kr och lika mycket
återstår för utbetalning.
Gymnasieskola
Gymnasieskolan beräknas hålla budget. Antal elever överensstämmer med budgeterat och likaså
kostnaderna för programmen. Med en oförändrad kostnad under hösten håller budgeten. Det
föreligger dock en relativt stor osäkerhet tills det är klart hur många elever som kommer att delta
i utbildning, vilka program de börjar studera på och vilken studieort de väljer. Kostnaderna
utifrån elevens val kan variera kraftigt.
Grundsärskola
Det är ännu oklart om kostnader för hösten. Kostnaderna varierar kraftigt utifrån elevernas
förutsättningar.
Gymnasiesärskola
Den positiva avvikelsen beräknas inte hålla då antalet särskoleelever blir fler till hösten. Prognos
+-0.
Kulturskolan
Intäkterna är lägre än budgeterat (-60 tkr) vilket innebär att färre elever än prognosticerat deltar i
den frivilliga verksamheten. Ett antal aktiviteter för att presentera verksamheten för barn och
elever i kommunen görs nu med förhoppning att fler anmäler intresse för att börja.
Redan vidtagna åtgärder
Antalet stöd- och elevassistenter har minskat genom pensionsavgång, egen uppsägning och
utlåning för andra funktioner till andra verksamheter.
Planerade åtgärder
Slottsskolans fritidshem reducerar tjänster för att komma inom ram. Dock kvarstår vårens
negativa avvikelse.
Slottsskolans förskoleklass beräknas få en positiv årsprognos på +250 tkr. Här håller rektor i för
att täcka negativa avvikelser på andra håll inom sitt rektorsområde.
Grundskolorna kommer att minska sina stödresurser och några lärartjänster under hösten för att
landa inom ram men lyckas inte nå full effekt detta år. Sävstaskolan har tre pensionsavgångar
under höstterminen 2015 som inte kommer att återbesättas. Resursgruppen Atlas ingår inte i den
neddragningen. Det rådande underskottet på Sävstaskolan kommer att öka marginellt (idag: -875
tkr) och neddragningarna får effekt från och med november månad. Sävstaskolans rektor väljer
7 (12)
därmed att inte nyttja de +400 tkr inköp av ”inventarier av mindre värde” som finns tillgängligt
för att möta upp det totala underskottet.
Kulturskolan planerar åtgärder för att möta det nu aktuella minskade elevantalet samt därmed
minskade elevintäkter. Riktade insatser till särskilda grupper samt uppsökande presentationer av
vår verksamhet kommer att göras för elever i grundskolan. Vidare kommer kontakter att tas med
andra förvaltningar för att hitta samverkansformer och öka underlaget för
elevverksamheten. Utveckling av utbudet till barn och unga kommer att påbörjas under
höstterminen.
Ej vidtagna åtgärder
De kostnader som uppstår i arbetet med asyl och PUT, och som ej ryms i ram, åtgärdas enbart
genom ett resurssnålt förhållningssätt. Förvaltningen bedömer att det inte finns möjligheter att
klara den tilldelade ramen. Den senaste inspektionen från Skolinspektionen ger kommunen ett
föreläggande avseende studiehandledning på modersmålet där vi inte lever upp till kraven i
skollagstiftningen. De åtgärder vi är tvungna att vidta i detta föreliggande kommer att öka
kostnaden ytterligare under hösten med ca 400 tkr.
Kostnader som hänförs till fler barn/elever i verksamheterna - demografisk reserv
Under våren 2015 aviserade Barn och utbildningsnämnden att det var fler barn/elever i samtliga
verksamheter, BoU§44. Detta grundades på vårens antal. En prognos på höstens
barn/elevunderlag har nu gjorts och då är antalet barn på årsbasis enligt nedan:
Avvikelse i antal barn/elever, 2015
Förskola Fritids
F-klass
Grundskola
Kommun +21
+39
+16,5
-1,5 (0 åk 7-9)
fristående - 2
+5
-1,5
16,5 (14,5 åk 7-9)
Summa +19
+44
+15
+15
Bou§44
+19
+29
18,5
17,5
Underlaget är avläst från mars/april för våren och med en prognos för okt månad.
Mellan perioden 16 okt 2015 och 28 april 2016 står 25 barn i förskolekö vilka inte är med i
sammanställningen. Eftersom barnantalet har prognostiserats för okt månad och barnen löpande
har påbörjat förskolan under höstens månader kan snittet ändå antas hålla. De barn som börjar
förskolan som utökning av antal from jan 2016 behöver dock stämmas av så de inryms i den
tilldelade budgetramen för 2016.
Kostnader
I tabellen redovisas vissa av de kostnader som hör till respektive verksamhet: personalkostnader,
kompetensutveckling, undervisningsmaterial, inventarier mindre värde och måltider. Kostnader
som kan komma att öka vid flertalet barn/elever men som ej ingår i kostnadsberäkningen är
skolskjutsar, elevhälsa mm och tilläggsbelopp, dvs budget för särskilt stöd. De fasta2 kostnaderna
ingår ej tex lokaler, lokalvård, skolledare.
2
Kostnader som antas vara fasta trots att elevantalet ökar. Kan dock vid en viss mängd (ökning/minskning) behöva
förändras.
8 (12)
Kr/elev/år
Kommun
fristående
Förskola
Fritids
F-klass
76 305
85 775
28 313
31 662
38 207
63 127
Grundskola
åk 1-6
43 231
67 086
Grundskola
åk 7-9
50 789
82 812
Om samtliga barn/elever multipliceras med kostnaderna ovan uppgår beloppen till:
Total kostnad 2015
Förskola
Kommun 1 602 405
fristående -171 550
Summa 1 430 855
Fritids
F-klass
1 104 207
158 310
1 262 517
630 415
-94 691
535 724
9 (12)
Grundskola
åk 1-6
-64 847
134 172
69 325
Grundskola
åk 7-9
0
+14,5
1 200 774
Projekt
Inkomna intäkter 2015, kr
Kvarstående belopp
2823 Gemensamt
Schablonbidrag, initiala kostnader
1 127 269
Skapande skola (läsåret 14/15)
250 000
1 377 269
639 900
14 441
654 341
2824 Sävstaskolan
Sommarskola
55 700
0
Karriärtjänster/Förstelärare VT
170 000
0
Läxhjälp
7 200
7 200
Jordens biologiska mångfald och utveckling
12000
12 000
Natur och djur i Sverige
11400
0
Sävsta enhetsråd
0
Att stimulera språkutveckling
13 000
104
Teknik omkring oss
17200
6 788
Hållbar utveckling Östersjön
10600
3 365
Tillbaka i tiden
12900
2 800
En tidsresa med Astrid
22400
-18 097
En stockholmsresa i Jacks fotspår
16500
9 207
Från topp till tå
9900
1 700
358 800
24 903
30 769
2825 Slottsskolan åk 1-6
42 500
0
Läxhjälp
14400
14 400
Vikingatiden
12700
3 206
69 600
17 606
2826 Slottsskolan åk 7-9
165 649
0
Läxhjälp VT
21 600
21 600
Kulturskolan Körslaget
0
12 212
VFU
3500
Musikal Vidåker
0
31 904
Matematikutveckling
0
23 125
Kunskapsdagarna
0
21 863
190 749
114 204
3 500
2828 Marmorbyns skola
Skapande skola, Marmorbyn
6700
6 700
7500
0
Sveriges Historia- Vasatid och stormaktstid
0
3 390
Livet på bondgården
0
11 698
14 200
21 788
0
13 130
0
13 130
2830 Högsjö skola
Hälsa
Förskola
kvalitetssäkrande åtgärder
177
10760
(12)
0
Investeringar
Barn- och utbildningsnämnden har en investeringsbudget på 600 tkr för att tillgodose behovet av
inredning, verksamhetsutrustning och datorer. Barn- och utbildningsnämndens fastigheter ägs av
Vingåkers kommunfastigheter AB. Bygginvesteringar administreras av dem.
Investeringar gjorda under våren
Nya väggfasta skötbord till kommunens förskolor:
Teknikuppdatering Kulturskolan
Inredning textilslöjd Slottsskolan
88 tkr
66 tkr
49 tkr
203 tkr
Ansökt statliga bidrag för hösten:
Läxhjälp: 43 tkr
Karriärtjänster/Förstelärare: 378 tkr
Minskade barngrupper i förskolan: 2 364 tkr (läsåret 2015/2016)
Kvalitetssäkrande åtgärder: 178 tkr
Lågstadiesatsningen: 1 806 tkr (läsåret 2015/2016, förutsätter personalökning)
Intern kontroll
Rutiner att följa upp under 2015:
Elevpeng – etablera resursfördelningsmodell inför 2016
Diarieföring och posthantering – kvalitetssäkring av processen
Arbete pågår inom nämndservice, återrapportering till nämnd och kommunstyrelse i samband
med årsredovisningen.
Nyckeltal och verksamhetsmått
I år använder vi nyckeltalen för 2014, men arbete med att förnya dessa pågår.
Sammanfattning
Totalt för samtliga verksamheter behöver BoUs budgetram för 2015 förstärkas med
4 499 195 kr.
Framtiden
I budget 2016 ’Investeringar för Sverige’ beskrivs också ’Investeringar i skolan för mer kunskap’.
Den svenska skolan har enligt PISA sjunkande kunskapsresultat. Ojämlikheten i skola ökar,
24 procent av alla lärare har lämnat yrket av annat skäl än pension, insatser och stöd sätts in sent
och kombinerat med en arbetsmarknad som gör det svårare att få jobb med kort utbildning
behöver krafttag tas.
Regeringen gör satsningar i BP16 genom att öppna upp bidragsansökningar för höjd
personaltäthet och stärkt kvalitet i fritidshem och höjd ersättning till kommuner för asylsökande
barns skolgång för att nämna något. Förstärkning av matematik och läslyft kommer att göras
tillsammans med en satsning på specialpedagogik.
Vad kan då förvaltningen göra för att lärmiljöerna i Vingåkers kommun ska utvecklas så
gymnasiebehörigheten stärks?
Ett utvecklingsprogram för skolledare med inriktning särskilt mot grundskola har tagits fram och
startat. Medverkande är Rektorsakademien Utveckling (RAU). Utvecklingsprogrammet har som
syfte att modernisera skolan, för ökat lärande och bidra med förändring och innovation. Få till en
11 (12)
forskningsbaserad praktik. Det görs genom att skolledaren ges en tydlig roll av skolutvecklande
karaktär med målsättning att nå ”en lärmiljö för alla” och med hjälp av en utvecklad
undervisning.
En gemensam verktygslåda för alla lärare är framtagen som tar sin utgångspunkt i självskattning
och kollegiala observationer. Snabba, regelbundna temperaturmätningar med eleverna kommer
att göras för att stärka delaktighet och förbättra kommunikation. Utarbetade lönekriterier som
stöd för lärarens och rektorns samtal om fortsatt utveckling och lärande ska användas.
Vingåkers kommun
Lena Sahrblom
12 (12)
Barn- och
utbildningsnämnden
Sammanträdesdatum
2015-09-16
Sida
95
BoU § 81
Delegeringsbeslut
Barn- och utbildningsnämndens förslag till beslut
•
Delegeringsbesluten läggs till handlingarna.
Barn- och utbildningsnämnden tar del av sammanställning av delegeringsbeslut.
Beslutsunderlag
Sammanställning av delegeringsbeslut, 2015-09-16
_____
Justerandes sign
Utdragsbestyrkande
VINGÅKERS KOMMUN
FÖRTECKNING ÖVER DELEGATIONSBESLUT
På denna blankett förtecknas beslut som fattas på delegation från Barn- och utbildningsnämnden (BUN)
och vidaredelegation från förvaltningschefen.
På blanketten förtecknas alla beslut som är markerade med ”Ja” i delegationsordningen.
Nu gällande delegationsordning är fastställd i BUN 2011-08-25 och reviderad 2015-01-28. Den
och vidaredelegationer från förvaltningschefen som gäller tillsvidare återfinns på Bou:s Intranät
under BoU-kansliet. Även tillfälliga vidaredelegationer anslås där.
Ifylld blankett sänds till ”Registrator, Bou”, månadsvis.
Rektorsområde/avdelning: Barn- och utbildningskansliet
Delegat (beslutande delegats nr och namn): 2 Förvaltningschef
Avser tiden till och med 2015-09-16
Nr Nr enl
Datum Beslutet gäller ärende (t ex namn)
Del.ordning
24 6.1
25 1.1.2
26 1.1.2
27 1.1.2
28 1.1.2
29 1.1.2
30 4.2.2
31
4.2.2
32 1.1.2
33 1.1.3
34
35
36
37
38
39
1.4.13
1.4.13
1.4.13
1.4.13
1.4.13
6.1
40 6.1
41
5.3
42 1.1.2
43 1.4.11
150303 Samverkansavtal gymnasieskolan
2015
150505 Utredning efter anmälan om
150515 Rekvisition/Ansökan av statsbidrag
för karriärtjänster jan-juni 2015
150915 Rekvisition/Ansökan om
statsbidrag för lågstadiesatsning
2015/2016
150615 Yttrande efter anmälan om
150622 Beslut om tilläggsbelopp för ht 2015
150716 Överenskommelse mellan Floda
Friskoleförenings konkursbo och
Vingåkers kommun
150702 Avtal avseende verksamhetsförlagd
utbildning inom lärarutbildningens
program
150806 Yttrande till Skolinspektionen
gällande vidtagna åtgärder vid
anmälan om kränkande behandling
150903 Beslut om ansökan om skolskjuts
Beslutet
avser
tiden
Anmärkning
Dnr 37/2015
Dnr 83/2015:1
Dnr 83/2015:2
Dnr 83/2015:3
Dnr 83/2015:4
Dnr 83/2015:5
Dnr 102/2014:5
Dnr 123/2015:2
Dnr 83/2015:6
Dnr 85/2015:2
Dnr 106/2015:1
Dnr 44/2015:3
Dnr 39/2015:4
Dnr 105/2015:1
Dnr 75/2015:2
Dnr 91/2013:3
Dnr 107/2015
Dnr 85/2015:4
Dnr 83/2015
Dnr 115/2015:4
Barn- och
utbildningsnämnden
Sammanträdesdatum
Sida
2015-09-16
BoU § 82
Dnr 145/2014
Dnr 42/2015
Dnr 100/2015
Dnr 101/2015
Dnr 102/2015
Dnr 29/2015
Dnr 89/2015
Dnr 130/2015
96
601
042
003
003
047
047
007
221
Delgivningar
•
Delgivningarna läggs till handlingarna.
Anmälan till Skolinspektionen
Skolinspektionen har 2015-02-20 tagit emot en anmälan gällande avsaknad
redovisning av utredning och eventuella åtgärder som har vidtagits med anledning
av ett klagomål som lämnats in. Kommunen har yttrat sig i ärendet.
Skolinspektionen anser att kommunen har följt bestämmelserna gällande den
kommunala klagomålshanteringen och beslutar därmed att avsluta ärendet.
Tertialrapport, januari-april 2015
Kommunstyrelsen beslutade 2015-05-25, § 108, att nämnderna kontinuerligt
under året ska återrapportera det ekonomiska läget till ekonomichef och
kommunstyrelse samt i samband med delårsbokslutet 2015 erhålla budetjustering
utifrån antagen resursfördelningsmodell och aktuell befolkningssiffra per
2015-06-30.
Kommunfullmäktige beslutade 2015-06-15, § 57, att de nämnder som i
delårsrapporten redovisar negativa budgetavvikelser på ett tydligt sätt ska redovisa
vilka åtgärder som vidtagits och dess konsekvenser samt att tertialrapporten för
januari-april 2015 läggs till handlingarna.
Styrmodell för Vingåkers kommun
Kommunfullmäktige beslutade 2015-06-15, § 58, att anta reviderad styrmodell för
Vingåkers kommun att gälla från och med 2016-01-01. Denna ersätter därmed
styrmodellen som antogs av kommunfullmäktige 2015-05-30, § 59.
Forts.
Justerandes sign
Utdragsbestyrkande
Barn- och
utbildningsnämnden
Sammanträdesdatum
2015-09-16
Sida
97
Forts.
BoU § 82
Strategisk inriktning för Vingåkers kommun 2016-2019
Kommunfullmäktige beslutade 2015-06-15, § 59, att anta strategisk inriktning för
Vingåkers kommun 2016-2019.
Budgetramar 2016-2018 för Vingåkers kommun
Kommunfullmäktige beslutade 2015-06-15, § 60, bland annat att utöka
kommunstyrelsens budgetram med 1 060 000 kronor, fastställa kommunens
befolkningstal för beräkning av skatteintäkter och generella statsbidrag till 8 890
personer år 2016, 8 905 personer år 2017 och 8 920 personer år 2018, ge barnoch utbildningsnämnden och socialnämnden ett effektiviseringskrav vardera på
motsvarande 10 procent av den kompensation av budgetramarna som
resursfördelningsmodellen ger kopplat till befolkningsförändringen,
uppräkning av hyreskostnader avseende lokaler som hyrs från Vingåkers
Kommunfastigheter AB ska inte göras för 2016, den årliga öronmärkningen till
social investeringsfond om 1 000 000 kronor per år upphör från och med 2016
samt fastställa ekonomiska budgetramar för 2016-2018 avseende drift- och
investeringsverksamheten.
Statsbidrag för förstelärare vårterminen 2015
Skolverket har beviljat Vingåkers kommun statsbidrag på 378 149 kronor för 10
förstelärare.
Statsbidrag för förstelärare läsåret 2015/2016
Skolverket har beviljat Vingåkers kommun statsbidrag på 1 020 000 kronor för 12
förstelärare.
Revisionsrapport om Granskning av kommunens årsredovisning 2014
Kommunstyrelsen beslutade 2015-05-25, § 99, att lägga revisionsrapport om
granskning av kommunens årsredovisning 2014 till handlingarna samt att delge
rapporten till nämnder/styrelser och de kommunala bolagen.
Framställan enligt 6 kap. 6a § Arbetsmiljölagen om begäran om
arbetsmiljöåtgärd
Lärarförbundet i Vingåker har lämnat in ovanstående framställan för arbetsmiljön
på Slottsskolan årkurs 7-9 beträffande ventilationen i lärosalar och arbetsrum.
_____
Justerandes sign
Utdragsbestyrkande

Handlingar - Vingåkers kommun

Transcription

Similar documents

Tycker du om att sjunga och spela?

Delegationsordning för Barn- och

2015-09-29 Protokoll, Utbildningsnämnden

Plats och tid - Älmhults kommun

Beslut om attesrätt gällande tf. förvaltningschefer under sommaren

13 - Filipstad

2015-02-10 - Ekerö kommun

2015-05-13 Barn- och utbildningsnämnden