docRegion Skånes Budget 2016
download 
Report Transcription
Region Skånes Budget 2016
Region Skånes Budget 2016 med verksamhetsplan 2017–2018 RF 2015-xx-xx – 2015-xx-xx Region Skånes budget 2016 med verksamhetsplan 2017–2018 Grafisk form: Lena Granell, Colloco Grafisk Form Foto omslag: Xxxxxxxxx Tryck: Xxxxxxxx. Upplaga 400 ex. fo t o : © christiaa n d irksen , lars stra n d berg , co lo urb o x.co m Innehåll 4 5 6 7 Skåne – livskvalitet i världsklass Regionstyrelsens ordförande har ordet Sammanfattning Allmänna förutsättningar Region skånes vision, verksamhetsidé, värdegrund och mål Prioriteringar för planperioden 2016-2018 Strategikarta 2016–2018 – från vision till mål 9 Nöjda medborgare är Region Skånes främsta mål 9 9 10 11 11 11 13 13 13 14 15 17 17 18 19 19 21 22 22 23 25 26 27 Alla medborgare ska känna delaktighet Strategiskt arbete för social hållbarhet Tillgänglighet och dialog bygger förtroende En effektiv verksamhet med hög kvalitet God hälsa och livskvalitet för alla Region Skåne skapar morgondagens välfärdstjänster Strategi för kvalitetsutveckling i hälso- och sjukvården Strategiskt läkemedelsarbete En ökad jämlikhet i hälsa och livsvillkor Tillgängligheten ska öka Hög patientsäkerhet är prioriterad Kunskapsstyrningen ska öka Forskningen – en förutsättning för Skånes utveckling Region Skåne bygger ”framtidens sjukvård” Att vara en drivande utvecklingsaktör Skåne erbjuder kultur med bredd och spets Kraftsamling för fler jobb i Skåne Skåne som Europas mest innovativa region 2020 Region Skånes upphandlingar ska påverka samhälls- utvecklingen positivt Gemensamt miljöstrategiskt arbete i Skåne God infrastruktur är viktigt för ett sammanhållet Skåne Med kollektivtrafiken skapas utveckling i Skåne Skåne ska vara globalt attraktivt 29 Medarbetarna är Region Skånes viktigaste resurs 29 29 29 Kompetenta, stolta och motiverade medarbetare Attraktiv och konkurrenskraftig arbetsgivare Verksamhet och resultat i fokus 33 Region Skåne behöver en långsiktigt stark ekonomi 33 33 34 34 36 37 37 38 38 Finansiella mål Region skånes ekonomiska förutsättningar 2016–2018 Ekonomiskt utgångsläge Intäktsutveckling Kostnadsutveckling Resultatbudget Budgeterad balanskravsberäkning Kassaflödes- och balansbudget Regionbidrag 2016 41 Region Skåne investerar för framtiden 41 44 44 44 45 Bygginvesteringar Utrustningsinvesteringar inom hälso- och sjukvårdssektorn Kollektivtrafiknämnden Regionstyrelsen Investeringar, medfinansiering och förskottering 46 Regionfullmäktiges beslut Bilagor 49 1. Resultatbudget 50 2. Kassaflödesbudget 51 3. Balansbudget 52 4. Regionbidrag 53 5. Tillgänglighetspaketet 55 6. Investeringsbudget 56 7. Region Skånes majoritetsägda bolag 58 8. Budgetprocessen och annan verksam hetsstyrning 61 9. Uppföljning av strategikarta och övergripande mål Skåne – livskvalitet i världsklass Region Skånes uppdrag är att främja hälsa, miljö och hållbar tillväxt, tillhandahålla god hälso- och sjukvård, bra kommunikationer och i samverkan med andra aktörer skapa gynnsamma förutsättningar för näringsliv och kulturliv. Region Skånes ansvar och arbete ska bidra till att förverkliga visionen: Skåne – livskvalitet i världsklass. Jämlik och tillgänglig hälso- och sjukvård är en förut sättning för att Skåne ska kunna fortsätta utvecklas positivt. Arbetet för en bättre och mer tillgänglig sjukvård är prioriterat. Den regionala utvecklingsstrategin ska genomföras i samverkan med övriga samhällsaktörer. Skåne ska utvecklas så att det blir än mer attraktivt för investerare, boende och besökare. Ambitionen är att Skåne år 2020 ska vara fritt från fossila bränslen och vara den mest innovativa regionen i Europa. Den ekonomiska tillväxten ska vara hållbar, och den är central för att finansiera den gemensamma välfärden. Befolkningens hälsa, utbildning, miljöns tillstånd, graden av jämställdhet och jämlikhet i samhället är exempel på kriterier som kan användas för att bedöma hur välfärden utvecklas och hur hållbar tillväxten är. Skånes utveckling är starkt kopplad till vad som sker i vår omvärld. Genom att samarbeta med andra regioner både i Sverige och i andra länder, vara aktiva i svenska och europeiska samarbetsorganisationer samt i internationella kontaktnät och relationer ökar vi våra möjligheter att möta de utmaningar vi står inför. Den flerkärniga ortstrukturen och närheten till naturen skapar dynamik. I Skåne är storstaden granne med den lilla byn; vacker natur och städernas puls finns ofta inom några få minuters resa. Tillsammans ger detta förutsättningar för livskvalitet i världsklass. foto: © jens olhss on Xxxxxxxxx Xxxxxxx Henrik Fritzon (S) Regionstyrelsens ordförande 5 Sammanfattning Allmänna förutsättningar • Region Skåne är en permanent region med ett uppdrag att främja hållbarhet och tillväxt. • Region Skåne ansvarar för att förse invånarna med god sjukvård i enlighet med hälso- och sjukvårdslagen. • Skåne har en ung och växande befolkning, samtidigt som sysselsättning och produktivitet ligger under riksgenomsnittet. Skattekraften i Skåne är låg och behöver ökas. • Skattemedlen ska användas effektivt utifrån en god ekonomisk hushållning för att uppnå målet nöjda medborgare. • Budget och verksamhetsplan är det övergripande och styrande dokumentet i Region Skåne och budgetdisciplin ska råda. Region Skånes vision, verksamhetsidé, värdegrund och mål Vision Övergripande mål Skåne – livskvalitet i världsklass. • • • • • • Verksamhetsidé Region Skåne står för hälsa, hållbar utveckling, innovation, tolerans och tillväxt. Värdegrund Nöjda medborgare. En effektiv verksamhet med hög kvalitet. En drivande utvecklingsaktör. Kompetenta, stolta och motiverade medarbetare. Verksamhet och resultat i fokus. Långsiktigt stark ekonomi. • Välkomnande: Vi möter andra som vi själva vill bli bemötta. Vi är öppna i sinnet och inbjuder till samarbete och nya idéer. • Drivande: Vi visar nyfikenhet och tar initiativ. Vi vill, vågar och agerar. Vi tar ansvar och vill göra skillnad. • Omtanke och respekt: Vi bryr oss om. Vi visar hänsyn till våra medmänniskor och den omgivning vi lever i. Prioriteringar för planperioden 2016–2018 • Nöjda medborgare är Region Skånes främsta mål. • Skapa en stabil och långsiktig ekonomi för Region Skåne under hela planperioden. • Stärka och tydliggöra det hälsofrämjande och förebyggande arbetet i alla verksamheter. • Effektivisera verksamheterna med särskilt fokus på tillgänglighet, patientsäkerhet, kvalitet, förbättringar och medborgar-/patientfokus. • Förbättra tillgängligheten i hälso- och sjukvården. • Prioritering inom hälso- och sjukvården med inriktning mot akutsjukvård, psykiatri, förlossningsvård, cancervård och vården av äldre. 6 • Säkra nuvarande och framtida kompetensförsörjning och stärka Region Skåne som en attraktiv arbetsgivare. • Fortsätta arbetet utifrån den regionala utvecklingsstrategin och bättre använda kraften i Region Skånes verksamheter för tillväxt och innovation i Skåne. • Kraftsamla för fler jobb i Skåne med särskilt fokus på insatser för ungas inträde på arbetsmarknaden. • Prioritera arbetet med Sverigeförhandlingen. • Arbeta för att öka kvaliteten och punktligheten i den skånska kollektivtrafiken. • Stärka likarättsarbetet med särskilt fokus på att utveckla det strategiska arbetet med jämställdhetsintegrering. Strategikarta 2016–2018 – från vision till mål Produktiviteten ska öka. Människor ska bemötas med respekt. Bedriva en jämlik hälso- och sjukvård. Patienternas makt ska öka. Kunskapsstyrningen ska öka. Den upplevda tillgängligheten ska öka. Tillgängligheten ska öka. Patientsäkerheten ska vara hög. Den jämlika och jämställda hälsan ska öka. Medborgarnas makt ska öka. Nöjda medborgare R SP Skåne ska vara Europas mest innovativa region 2020. T EK IVE T VER KS AM En drivande utvecklingsaktör HE TS AR KT BO PE RG RS Samspelet mellan olika samhällsaktörer, nationellt och internationellt, ska öka. Fritt från fossila bränslen 2020. IVET MED Den kliniska forskningen ska öka. Kultur ska synliggöras för medborgarna inom Region Skånes samtliga verksamhetsområden. PE PE Medborgarnas kännedom om Region Skåne och dess politiska ledning ska öka. Medborgarnas kunskap om/deltagande i kulturlivet i Skåne ska öka. En effektiv verksamhet med hög kvalitet Förtroendet ska öka. SKÅNE – livskvalitet i världsklass T Kompetenta, stolta och motiverade medarbetare IVE KT PE ER SP EK PE IP RS M Finansieringsmål: Investeringar i utrustning ska självfinansieras till 100 procent. Investeringar i fastigheter ska självfinansieras till minst 50 procent. Investeringar i tåg och bussar ska självfinansieras till minst 40 procent. NO Långsiktigt stark ekonomi EKO Resultatmål: Region Skånes resultat ska över en femårsperiod uppgå till minst två procent av de samlade intäkterna från skatt, kommunalekonomisk utjämning och generella statliga bidrag. Resultatet ska också årligen uppfylla det lagstadgade balanskravet. TIV ET MED AR T BE AR Region Skåne ska vara en attraktiv och konkurrenskraftig arbetsgivare. Verksamhet och resultat i fokus Ledarskapet ska vara gott och chefer ska utveckla verksamheten i dialog med medarbetarna. Region Skåne ska vara en hälsofrämjande arbetsplats. Samtliga verksamheter ska arbeta strukturerat med kompetensförsörjningsplaner 7 f oto: © jenn y brand t Nöjda medborgare är Region Skånes främsta mål Medborgarperspektivet Nöjda medborgare är Region Skånes främsta mål Alla medborgare ska känna delaktighet Skåne ska vara en öppen och välkomnande region, attraktiv och tillgänglig för boende, företag och besökare. Medborgare och samarbetspartners ska kunna känna stort förtroende för Region Skåne. Verksamheterna finansieras i huvudsak genom medborgarnas skattemedel och dessa ska användas på bästa möjliga sätt. Kvaliteten i Region Skånes verksam heter ska vara god. Dialogen med medborgare, samarbetspartners och olika leverantörer ska fungera väl på alla nivåer. Region Skåne ska vara den naturliga och samlande utvecklingsaktören i Skåne och ska verka för att Öresundsregionen erbjuder hög livskvalitet och goda möjligheter för såväl människor som företag. Företag ska välja etableringar i Skåne framför andra regioner i norra Europa. För Region Skåne är det viktigt att stärka kulturen, civilsamhället och medborgarnas egenmakt för att skapa social gemenskap, personlig utveckling och regional utveckling. Region Skåne ska bidra till ett Skåne där människor känner sig delaktiga i samhället och där engagemang och deltagande uppmuntras. Region Skåne ska driva på utvecklingen av ett hållbart Skåne, där klimatutmaningar tas på allvar och en god folkhälsa står i centrum. Det är avgörande för Skånes utveckling att aktörerna i regionen samlas kring en gemensam riktning. Därför behöver Region Skåne mobilisera handlingskraft kring målbilden i den regionala utvecklingsstrategin ”Det öppna Skåne 2030”. Öppenhet, god välfärd, omsorg om skatteintäkterna, miljöarbete och hållbar ekonomisk tillväxt bidrar till målet nöjda medborgare. Strategiskt arbete för social hållbarhet Social hållbarhet handlar om att bygga ett långsiktigt stabilt och dynamiskt samhälle. Nyckelfrågor är jämlikhet, jämställdhet, mänskliga rättigheter, kultur, trygghet, demokrati, rätten till egen försörjning och medborgarinflytande. Befolkningens hälsa är viktig för utvecklingen av den sociala hållbarheten. Faktorer som sysselsättning, utbildning, bostäder, tillit, tolerans, sociala nätverk, kultur samt miljöoch klimatfrågor har stor betydelse för befolkningens hälsa. En jämlik vård som är inriktad på hälsofrämjande och sjukdomsförebyggande arbete stärker den sociala hållbar heten, både genom att bidra till en bättre folkhälsa och genom att minska ojämlikheter i hälsa. Region Skåne ska arbeta aktivt tillsammans med andra samarbetspartners i regionen utifrån en gemensam målbild och med gemensamma prioriteringar för att stärka den sociala hållbarheten i Skåne. Med detta kan fokus riktas mot bakomliggande faktorer som påverkar människors sociala förutsättningar i livet. Därmed motverkas ojämlikheten i hälsa. Ett socialt investeringsperspektiv ser sambandet mellan effektivitet och jämlikhet och behovet av att förena ekonomiska och sociala mål. Samverkan med andra samhällsaktörer är av stor vikt för att gemensamt ta sig an Skånes sociala och hälsomässiga utmaningar, där en jämlik hälsa sätts i fokus. Formerna för Region Skånes sociala utvecklingsfond ska utvecklas i syfte att nå barn och ungdomar i ett tidigt skede. Region Skåne ska bidra till att fler kommer in på arbetsmarknaden, främst för att förbättra den enskildes situation, men också för att stärka den långsiktiga skattekraften i Skåne och för att få ekonomin att växa. Region Skåne arbetar aktivt med att öppna fler vägar in på arbetsmark naden. Genom Jobbkommissionen samlas samtliga berörda aktörer för att samordna insatserna och lyfta fram de goda exemplen. En annan del är att göra Skåne attraktivt för nyetablering av företag och att stödja befintligt näringsliv så att det kan växa. Region Skånes verksamheter har öppnats upp för praktik och sommarjobb liksom olika typer av anställningar för dem som står längst från arbetsmarknaden. De idéburna organisationerna i Skåne står för en betydelsefull del av demokratin och utgör en viktig del av samhälls utvecklingen. Den regionala överenskommelsen mellan Region Skåne och den idéburna sektorn ska bidra till att öka delaktigheten och minska utanförskapet. Dialog ska föras med den idéburna sektorn, så att den ges förutsättningar att delta i offentliga upphandlingar och/eller i nyare former av samarbete såsom idéburet offentligt partnerskap (IOP). Det ger mervärde till välfärden och ökar valfriheten. Syftet är att skapa ett långsiktigt hållbart Skåne genom att stärka samspelet mellan den offentliga och idéburna sektorn. Kulturen är en annan viktig faktor för såväl den personliga utvecklingen som för möjligheterna till gemenskap och att få nya perspektiv. Därför ska den ses som en hälsoresurs. Region Skåne ska fortsätta att sprida kunskap om kultur och kulturens betydelse för hälsan. 9 Nöjda medborgare är Region Skånes främsta mål Medborgarperspektivet fo to ©: T v Malin Lauterbach , T h peter brinch Tillgänglighet och dialog bygger förtroende Förtroendet för den offentligt finansierade verksamheten är en av de viktigaste faktorerna för legitimitet och hållbarhet i en politiskt styrd organisation. Viljan att solidariskt finansiera den offentliga verksamheten förutsätter att medborgarna litar på att skattemedlen används på ett ansvarsfullt sätt. För att kunna utveckla det demokratiska uppdraget är en öppen dialog med medborgarna en grundförutsättning. Region Skåne vill vara en öppen organisation, som är villig 10 att lära av medborgarna, och koppla detta till den politiska beslutsprocessen. Ett sätt är att genomföra kontinuerliga medborgardialoger och undersökningar såsom Skåne panelen, Sveriges största offentliga webbpanel. » För att kunna bygga ett socialt hållbart Skåne är jämställdhet och jämlikhet nyckelfrågor. Medborgarna ska behandlas likvärdigt. Att identifiera och undanröja hinder är nödvändigt för att nå full delaktighet i samhället. En effektiv verksamhet med hög kvalitet verksamhetsperspektivet En effektiv verksamhet med hög kvalitet God hälsa och livskvalitet för alla För att uppnå en god hälsa är det centralt att försöka minimera bakomliggande faktorer som orsakar sjukdom och samtidigt lyfta fram sådana faktorer som kan förbättra människors hälsa. Därför löper folkhälsoarbetet som en röd tråd genom hela Region Skånes verksamhet, från det regionala utvecklingsuppdragets fokus på hållbar utveckling till hälso- och sjukvårdens uppdrag. Region Skåne arbetar för att skapa förutsättningar för en god hälsa på lika villkor för hela befolkningen. Folkhälso arbete bidrar till långsiktiga positiva effekter på hälsan, inte minst för de mest socioekonomiskt utsatta invånarna, och ska stärka den sociala hållbarheten i Skåne samt minska ojämlikheten i hälsa. Folkhälsoarbetet är tvärsektoriellt och nya samverkansformer behöver utvecklas. Det hälsofrämjande och sjukdomsförebyggande arbetet ska vara en självklar del av skånsk hälso- och sjukvård och tandvård. Ett systematiskt arbete med fokus på levnadsvanor och på att uppmärksamma patientens levnadsvillkor genom person centrerad vård i samverkan med kommunerna och andra samhällsaktörer är exempel på medel för att uppnå en mer jämställd och jämlik hälsa. Hälso- och sjukvårdens verksamheter ska fortsätta att utveckla hälsofrämjande åtgärder genom att medverka i utvecklingen av ny teknik och ny kunskap. Patientens makt ska öka genom att vårdens tjänster alltmer utformas ur deras perspektiv så att patienten efter egen förmåga ges möjlighet att bidra till sin egen hälsa. Det är viktigt att peka på vilka faktorer som stärker den egna hälsan. Genom att i än högre grad erbjuda patientutbildningar, aktivt samverka med brukarorganisationerna och fortsätta utvecklingen av 1177 Vårdguiden ökar människors möjlighet till egenvård. Det hälsofrämjande och förebyggande arbetet ska genomsyra varje möte i hälso- och sjukvården. Primärvården är den viktigaste arenan för det hälsofrämjande och sjukdomsförebyggande arbetet. Region Skåne skapar morgondagens välfärdstjänster Utveckling av informationsteknologi och digitalisering kommer fortsatt att erbjuda nya möjligheter till lösningar och effektiviseringar för vård, kultur och miljö samt kommer att påverka medborgarnas krav på Region Skånes verksamhet och även ge möjligheter till nya arbetssätt. För att fullt ut dra fördel av ny informationsteknologi krävs det att kompetensutvecklande insatser görs för medarbetarna och att nuvarande personalstruktur ses över för att motsvara framtidens behov. Utvecklingen mot att allt mer vård ges i hemmiljö kommer sannolikt att gå än snabbare. En förutsättning för att kunna erbjuda en större andel vård i hemmiljö är att kompetensutvecklingsinsatser, såväl inom Region Skåne som i de skånska kommunerna, görs och att ny teknologi tas i bruk för att stödja en vård som är trygg och säker. » Region Skåne ska fortsätta sitt arbete med att minska riskbruk och missbruk av alkohol samt drogmissbruket och med speciellt fokus på unga » Region Skåne ska arbeta för att Skåne antar utmaningen om ”Rökfritt Sverige 2025” och ”Tobacco Endgame 2025” » Region Skåne ska fortsätta sitt aktiva arbete för att förebygga och behandla övervikt och fetma hos barn » Region Skåne ska tillsammans med skåneidrotten ta fram ett idrottspolitiskt program. Det hälsofrämjande och sjukdomsförebyggande arbetet ska vara en självklar del av skånsk hälso- och sjukvård och tandvård. 11 En effektiv verksamhet med hög kvalitet verksamhetsperspektivet foto: © Malin Lauterbach Vården ska bli mer individualiserad och personcentrerad. Ny teknologi, såsom e-tjänster och mobilteknisk utrustning, ska fortsätta att utvecklas. För att till fullo utnyttja de nya möjligheter informationsteknologin skapar krävs att system och verktyg byggs för att stödja och underlätta effektiva och patientnära arbetsprocesser. Region Skånes plattform för informationsteknologi för bland annat journal- och dokumentationssystem måste utvecklas. Systemen ska ha hög driftssäkerhet och IT-verk tygen ska kvalitetssäkras. Allt innovationsarbete bör sträva efter att förenkla medarbetarnas arbete och öka patient säkerhet och patientdelaktighet. För att uppnå detta är medarbetarperspektivet centralt när nya system utvecklas och upphandlas. Genom att skifta fokus från reguljär upphandling till innovations- och funktionsupphandling möjliggörs att utifrån verksamhetens behov tillhandahålla nya varor, funktioner och tjänster som bidrar till utvecklingen av morgondagens hälso- och sjukvård. Försöken med e-journal har slagit väl ut och gjort patienterna mer delaktiga i sin behandling. Verksamheterna inom hälso- och sjukvården arbetar med att stärka och tydliggöra patientens ställning samt att främja patientens integritet, självbestämmande och delaktighet. Fritt vårdsökande och den i patientlagen skärpta informationsplikten är avgörande för att patienternas inflytande ska öka. Vården ska bli mer individualiserad och personcentrerad. Ny teknologi, såsom e-tjänster och mobilteknisk utrustning, ska fortsätta att utvecklas. Aktiv samverkan med brukar- och anhörigorganisationerna är avgörande och värdefullt för att bättre kunna anpassa vården så att patientens och närståendes inflytande ökar. Det finns idag tekniska förutsättningar för hälso- och sjukvården att erbjuda patienter och närstående möjlighet att ta en mer aktiv del i sin vård och behandling. Fortsatt satsning på e-hälsa ska underlätta och bidra till att hushålla 12 med vårdens resurser. Under 2016 kommer möjligheten till videobesök att introduceras. E-hälsa kan frigöra tid för de individer som har särskilt stora behov och/eller bristande autonomi. Genom att göra det möjligt att boka samt omoch avboka tider online kan tillgängligheten till hälso- och sjukvården öka. Det är viktigt att den tekniska utvecklingen är likvärdig oavsett driftsform. E-hälsa ska också bidra till en jämlik vård och hälsa samt till en personcentrerad vård som utgår från individens behov och förutsättningar. Flödet av remisser i sjukvården måste bli snabbare. Arbetet med ett system med digitala remisser har redan påbörjats men måste intensifieras. Under 2016 ska ett nytt digitalt remissystem vara infört. En utredning om enhetstaxa ska startas för att förenkla och minska den administrativa hanteringen av patientav gifterna i den öppna vården. Digital incheckning är en lösning som sparar tid och resurser för vårdens medarbetare. I stället kan mer tid ägnas åt att hjälpa och behandla patienterna som därmed får en bättre tillgänglighet till vården. Manuell betjäning kommer dock att fortsätta att vara ett alternativ för dem som önskar och behöver. » E-hälsan ska utvecklas genom att bredda möjligheten att boka, av- och omboka tider online » Ett system med digital självincheckning ska byggas ut under 2016 » En utredning om att införa ett system med enhetstaxa i den idag avgiftsbelagda öppna vården ska inledas » Under 2016 ska ett system med digitala remisser och svar införas. En effektiv verksamhet med hög kvalitet verksamhetsperspektivet Strategi för kvalitetsutveckling i hälso- och sjukvården Region Skånes verksamhetsfilosofi ska vara att systematiskt och ständigt förbättra verksamheten utifrån patienternas behov. I detta arbete är det viktigt att ta tillvara medarbetarnas erfarenheter och synpunkter. Ett gott och lyssnade ledarskap och en bra arbetsmiljö är förutsättningar för personalinflytande och långsiktig kompetensförsörjning. Medarbetarnas engagemang är nyckeln till framgång. Chefers förmåga att stimulera medarbetarnas drivkrafter är en viktig del i förbättringsarbetet. Utbildning om systematiskt förbättringsarbete ska erbjudas chefer och medarbetare. Minskad administration, modern produktionsstyrning och systematisk spridning av goda resultat ska stå i centrum. Systematiskt förbättringsarbete som genomsyrar hela organisationen skapar kraft och förutsättningar för en skånsk hälso- och sjukvård där patienterna får rätt vård, av rätt kvalitet, på rätt nivå, på rätt plats, vid rätt tidpunkt och till rätt kostnad. Region Skåne står inför viktiga utmaningar i hälso- och sjukvården. Tillgängligheten, kvaliteten och patientsäker heten ska öka och den höga kostnadsökningstakten måste brytas. Samtidigt sker en snabb utveckling som utmanar invanda rutiner och teknologier: medicinsk utrustning i hemmet, vårdproduktion i hemmet, automatiserad diagnostik med mera. För att uppnå bättre hälsa, god ekonomisk hushållning och nöjda invånare krävs ett långsiktigt arbete. Systematiskt förbättringsarbete som en integrerad del av allas arbete kan frigöra tid och eliminera kvalitetsbristkostnader och därmed leda till ökad kvalitet och patientsäkerhet. Flera förbättringsområden finns. Nationella undersökningar visar att en av tio patienter drabbas av skador under vård tiden på sjukhus. I genomsnitt upptas en av tio vårddagar på en medicinklinik av patienter som vårdas för läkemedelsfel. Vidare kan prioritering av administrativa krav, förbättrat IT-stöd, arbetsfördelning mellan olika yrkesgrupper och optimering av bemanning utifrån patienternas behov leda till en effektivare användning av medarbetarnas tid. En strategisk plan för förbättringsarbete i Region Skåne ska tas fram under 2015. Planen syftar till att frigöra och förbättra tillgängligheten, omvårdnaden och den medicinska kvaliteten och samtidigt öka kostnadseffektiveten För att uppnå en effektiv hälso- och sjukvård ska insatser genomföras så att vården ges på rätt vårdnivå, i rimlig tid och är patientsäker. det regionala läkemedelsarbetet med kunskapsstyrning och ekonomisk styrning inneburit att följsamheten till riktlinjer och medvetenheten om rationella val inom läkemedelsom rådet har ökat. Det gynnar Skånes invånare. De nu ökande läkemedelskostnaderna beror till stor del på introduktion av nya och effektiva läkemedel som är väsentliga för en modern sjukvård. Utveckling av nya effektiva läkemedel i kombination med förbättrade diagnostikmöjligheter kan på sikt leda till minskade kostnader för samhället och ses som en investering, inte bara i hälsa utan också för en god social och ekonomisk utveckling. » Arbetet för en rationell läkemedelsanvändning ska fortsätta utifrån ny läkemedelsstrategi för Region Skåne under 2016. En ökad jämlikhet i hälsa och livsvillkor För att bidra till ökad jämlikhet i hälsan måste hälso- och sjukvården vara jämlik, tillgänglig, säker, hälsofrämjande, patientfokuserad, kunskapsbaserad och effektiv. En jämlik vård förutsätter att vården ser olikheterna mellan individer och deras olika behov och förväntningar och bemöter alla individer på ett respektfullt och jämställt sätt. Vården måste samtidigt arbeta med att identifiera och motverka omotiverade skillnader i tillgång till vård eller behandlingsformer mellan kvinnor och män. Därför bör jämställdhetsperspektivet integreras på ett tydligare sätt i den skånska sjukvården. All hälso- och sjukvård ska ges med respekt för alla människors lika värde och för den enskilda människans värdighet. Fokus på prevention har varit starkt bidragande till ökad jämlikhet i hälsa och den inriktningen måste fortsatt vara en självklar del i framtida riktlinjer och vårdprogram. För ökad jämlik och likvärdig vård krävs att » En strategisk plan för förbättringsarbete ska utarbetas och implementeras » Arbetet med att utveckla vårdkedjor mellan kommunal hemsjukvård, primärvård och sjukhus inklusive förstärkning av läkarstöd i hemsjukvården ska fortsatt vara i fokus. Strategiskt läkemedelsarbete En rätt och rationell användning av läkemedel bidrar till bättre hälsa, funktionsförmåga och livskvalitet. I Skåne har En rätt och rationell användning av läkemedel bidrar till bättre hälsa, funktionsförmåga och livskvalitet. 13 En effektiv verksamhet med hög kvalitet verksamhetsperspektivet ytterligare regionala vårdprogram och riktlinjer tas fram, implementeras och följs upp. Indikatorer som mäter patientnyttan och medicinsk kvalitet ska fortsätta att utvecklas. Vården måste aktivt arbeta med att identifiera omotiverade skillnader och åtgärda dessa. Även fortsatt utveckling av nationella kvalitetsregistren är viktigt för uppföljning av jämlik vård. En jämlik och jämställd hälsa förutsätter också ett aktivt arbete på alla områden. Ett aktivt arbete ska göras för att stärka mödrahälsovården, förlossningsvården och kvinnosjukvården. Det nyinrättade Kunskapscentret för kvinnohälsa har en viktig roll i utvecklingen av nya riktlinjer för att vården ska bedrivas enligt bästa tillgängliga kunskap. Blivande föräldrar ska kunna känna sig trygga med tillgängligheten och kapaciteten i förlossningsvården. Munhälsan hos skåningarna är generellt god men ojämlikt fördelad. Särskilt fokus behöver läggas på att minska den ojämlika tandhälsan. Arbetet med att stärka det förebyggande arbetet inom barn- och ungdomstandvården kommer att fortsätta. Riktade insatser inom specifika områden är viktig. » Omotiverade skillnader i vård och behandling ska identifieras och åtgärdas » Arbetet med att utveckla kvinno- och förlossningsvården ska fortsätta » Vårdprogram inom kvinnors hälsa och regionala rikt linjer för endometrios ska ligga till grund för insatser för förbättrat omhändertagande. Psykisk ohälsa Den psykiska ohälsan i befolkningen ökar. Levnadsför hållandena för personer med psykisk ohälsa ska förbättras och attityderna i befolkningen till psykisk ohälsa ska bli bättre. För att möta den ökade psykiska ohälsan, framför allt avseende unga, där ökningen av psykisk ohälsa är särskilt märkbar, ska arbetet med suicidprevention och sjukvård för personer med psykisk och/eller intellektuell funktions nedsättning utvecklas. Den första vårdinstans som möter personer med psykisk ohälsa är ofta primärvården eller annan somatisk vård. För att få en god sammanhållen vård är ett nära samarbete mellan primärvård, somatisk sjukvård, psykiatrisk sjukvård, kommunal verksamhet och andra samhällsaktörer av största betydelse. De stora skillnaderna i medellivslängd för gruppen med långvarig allvarlig psykisk ohälsa ska minska genom ökat fokus på deras somatiska hälsotillstånd. Hälso- och sjuk vården ska fortsätta att göra satsningar inom ramen för den strategiska planen för psykiatri avseende bland annat beroendevården och självskadebeteende. Region Skåne ska tillhandahålla en likvärdig psykiatrisk vård i Skåne och utveckla arbetet i linje med psykiatriöverenskommelsen och förnyade nationella riktlinjer inom området missbruk och beroende. Särskild vikt ska läggas på bemötande, tydlig uppföljning av tvångsåtgärder och hur den kliniska forskningen ska stärkas. 14 » Utveckla så kallade första linjen-mottagningar inom psykiatrin och förstärk föräldrastödet » Utveckla det suicidpreventiva arbetet » Tillgängligheten till psykiatrin ska förbättras, med särskilt fokus på områdena missbruk, självskadevård, suicidprevention och neuropsykiatri » Kliniska prövningar med Naloxon nässpray ska starta » Under 2016 ska en uppdaterad strategisk plan för psykiatrisk vård arbetas fram. Tillgängligheten ska öka Tillgängligheten till den skånska hälso- och sjukvården är ett prioriterat område. Ingen patient ska behöva vänta oskälig tid på vårdinsatser som behövs för diagnostik och behandling. Hälso- och sjukvården står inför väsentliga utmaningar där olika och innovativa lösningar behövs. Situationen inom akutsjukvården ska genomlysas och aktiviteter/åtgärder identifieras för att nå en optimal vård i det akuta skedet och för att kunna erbjuda en god arbetsmiljö för medarbetarna. Öppna vårdformer ska erbjudas i ökad utsträckning och vårdcentralen ska vara medborgarens naturliga förstahandsval. Tillgänglighet har emellertid många dimensioner och ska därför ses ur ett brett perspektiv. Införandet av standardiserade vårdförlopp inom cancersjukvården är ett sätt att förbättra tillgängligheten, liksom att erbjuda nya digitala lösningar till patienter som kan och önskar ansvara för mer vård själva. Detta leder såväl till större autonomi som till ökad tillgänglighet. Det frigör även resurser vilket kortar köer. Informationen om vårdens utbud ska vara lätt att hitta och enkel att förstå. Även detta ökar tillgängligheten. Patienten ska vara utgångspunkten för hur vården organiseras. Omhändertagandet ska ske samlat och på rätt vårdnivå så att resurserna används på bästa sätt. För att öka tillgängligheten till planerad vård och säkra att personer med störst vårdbehov prioriteras ska patientflödena i Region Skåne genomlysas. Skånes sjukvård ska hålla hög kvalitet och ges efter behov. Patienter med de största vårdbehoven ska prioriteras först. Sjukvårdens organisation ska vara utformad för såväl god tillgänglighet som hög produktion och obrutna vårdkedjor. Samspelet mellan basal vård, specialistvård och den mest högspecialiserade vården är centralt. Villkoren för utbildning, fortbildning och forskning måste vara goda. Hur de nyligen införda specialistvårdvalen har påverkat förutsättningarna för det ovan diskuterade är inte helt genomlyst. Som ett led i att tillgodose samhällets tjänster på lika villkor ska Region Skånes vårdcentraler och sjukhus inventeras utifrån ett fysiskt tillgänglighetsperspektiv. » Patientflödena i Region Skåne ska genomlysas och åtgärder identifieras för att öka tillgängligheten till planerad vård med särskilt fokus på personer med stort vårdbehov En effektiv verksamhet med hög kvalitet verksamhetsperspektivet » Tillgängligheten via ”1177 Vårdguidens e-tjänster” och via telefon till primärvården ska förbättras » Den inledda utvärderingen av vårdvalen i specialistsjukvården ska fortsätta, med fokus på kvalitet, tillgänglighet, jämlik vård, kostnader och sammanhållna vårdkedjor » För att uppnå god tillgänglighet och hög kvalitet i cancersjukvården ska arbetet utifrån den regionala cancerplanen fortsätta » För att uppnå god tillgänglighet och hög kvalitet ska arbetet med den palliativa handlingsplanen fortsätta » Region Skåne ska inventera vårdcentraler och sjukhus utifrån ett fysiskt tillgänglighetsperspektiv och uppdatera resultaten i Tillgänglighetsdatabasen. Hög patientsäkerhet är prioriterad » Fler läkemedelsgenomgångar ska genomföras, särskilt med inriktning mot äldre patienter » Arbetet med handlingsplaner för att minska trycksår och undvikbara vårdrelaterade infektioner i Region Skåne ska fortsätta. Stärk akutsjukvården I Region Skåne bedrivs akutsjukvård av god kvalitet. Kompetensen att handlägga allvarliga sjukdomsfall och svåra trauma är hög men behöver fortsätta utvecklas utifrån aktuella inriktningsförslag från Socialstyrelsen. Samtidigt är arbetsbelastningen stor på akutmottagningarna och antalet sökande patienter ökar. Akutsjukvården ska därför ses över och förbättringsområden identifieras för att ytterligare höja fo to: © christiaan d irksen Patientsäkerheten är av allra högsta prioritet. Åtskilliga aktiviteter inom varierande områden pågår kontinuerligt för att stärka patientsäkerheten. Aktiviteterna riktas till att förebygga vårdskador inom identifierade riskområden. I Region Skåne råder en nollvision gällande vårdskador. Arbetet med att minska trycksår och undvikbara vårdrelaterade infektioner ska fortsätta. En god arbetsmiljö är en av förutsättningarna för en säker vård som gynnar både patienter och personal. Säker läkemedelsbehandling är en viktig patientsäker- hetsfråga. Antalet patienter inom slutenvård som får utskrivningsinformation ska öka. Läkemedelsgenomgångar ska öka såväl inom slutenvård som i primärvård. Detta är viktiga strategier för att antalet läkemedelsorsakade inläggningar på sjukhus ska minska. Utöver detta ska även följsamheten till regionens riktlinjer för antibiotikaanvändning öka för att uppnå en mer rationell och långsiktigt hållbar läkemedelsanvändning. I syfte att öka kunskapsstödet och läkemedelssäkerheten i samband med ordination av läke medel till barn ska arbetet inom detta område intensifieras. Patienten ska vara utgångspunkten för hur vården organiseras. Omhändertagandet ska ske samlat och på rätt vårdnivå så att resurserna används på bästa sätt. 15 En effektiv verksamhet med hög kvalitet fo to: © christiaan d irkse n verksamhetsperspektivet Skåningarna lever allt längre och andelen äldre ökar i befolkningen. Ett aktivt arbete ska göras för att stärka mödrahälsovården, förlossningsvården och kvinnosjukvården. vårdkvaliteten och säkra en god arbetsmiljö för medarbetarna. I den genomlysning som påbörjats 2015 ska hela vårdkedjan, det vill säga egenvård, hemsjukvård, primärvård, prehospital sjukvård, akutmottagning och slutenvård inklusive tillgången på slutenvårdplatser beaktas. » Akutsjukvården ska ses över och åtgärder identifieras för att förbättra vårdkvaliteten och arbetsmiljön på akutmottagningarna » Arbetet med att skapa fler disponibla vårdplatser ska prioriteras. » Inställelsetiderna i ambulanssjukvården ska förbättras. Patientnära vårdtjänster Region Skåne ska utveckla konceptet servicevärdar som en del i arbetet med kompetensmixplanering. Syftet är att frigöra tid från vårdpersonalen genom att införa en ny yrkesroll, servicevärd, som kan utföra serviceuppgifter som identifierats som möjliga att avlasta vårdpersonalen med. Övriga förväntande effekter är bland annat ökad patientnöjdhet, minskning av vårdrelaterade infektioner och en ökad professionalisering i hanteringen av måltider. Bättre vård för Skånes äldre Skåningarna lever allt längre och andelen äldre ökar i befolkningen. Med det växer vård- och omsorgsbehovet, inte minst för gruppen mest sjuka äldre med flera olika diagnoser och täta kontakter med sjukvården. De demografiska förändringarna ställer stora krav på förnyelse av arbetssätt och samverkan mellan olika vård- och omsorgsgivare, såväl mellan öppenvård och slutenvård som mellan Region Skåne och kommunerna. Målsättningen ska vara att ge Skånes 16 äldre en god, sammanhållen och personcentrerad vård och omsorg som ökar livskvaliteten och förebygger ohälsa. Det kommande sjukvårdsavtalet med kommunerna ska utformas så att det är patientens behov som står i fokus, oavsett vilken aktör som finansierar och utför insatserna. Patientperspek tivet ska vara rådande. Ett viktigt område är att minska undvikbara inläggningar och återinläggningar men också att i högre utsträckning kunna erbjuda direktinläggning för äldre i behov av sjukhusvård. För att stödja multisjuka patienter, såväl äldre som yngre, med omfattande och täta kontakter med sjukvården ska en utredning inledas rörande hur systemet med fasta vårdkontakter kan utvecklas. Äldremottagningarna i primärvården ska värnas och utvecklas. Även förstärkning av läkarstöd till kommunal hemsjukvård och anpassad vård för äldre inom slutenvården är väsentliga åtgärder för att kunna erbjuda en tillgänglig och god vård till de mest sköra äldre. » En utredning ska inledas om hur ett system med fasta vårdkontakter kan utvecklas, genom exempelvis vårdlotsar » Tillgängligheten inom primärvården ska öka. Detta gäller särskilt för de äldre vars vård omfattas av det nya Hälso- och sjukvårdsavtalet » En strategisk plan och vårdprogram för patienter med demens ska implementeras. Familjecentraler och ungdomsmottagningar Familjecentralerna är viktiga för att utifrån familjens situation främja en god hälsa hos barn och föräldrar. De fungerar som en hälsofrämjande och förebyggande mötesplats. Verksamheten bygger på samverkan mellan ett flertal parter för att samordna insatserna inom hälsa, undervisning En effektiv verksamhet med hög kvalitet verksamhetsperspektivet och socialt stöd. Erfarenhet har visat att ju tidigare stöd åtgärder sätts in, desto bättre resultat ger det för alla inblandade. Enligt den policy som finns framtagen av Region Skåne ska familjecentralerna erbjuda förebyggande barnhälsovård, mödrahälsovård, öppen förskola och social rådgivning. Ungdomsmottagningen är ofta den sjukvårdinstans som ungdomarna och unga vuxna först vänder sig till. Tillgängligheten till en ungdomsmottagning är därför viktig för att tidigt fånga upp ungdomar och unga vuxna som till exempel lider av eller befinner sig i riskzonen för att utveckla psykisk ohälsa. » Region Skåne ska fortsätta att arbeta mot målet att minst en familjecentral ska finnas i varje kommun, om ekonomin så tillåter » Ungdomsmottagningarnas öppettider ska anpassas bättre till ungdomarnas skolgång, arbete och fritidsvanor » Arbetet med att stärka kompetensen kring psykisk ohälsa på ungdomsmottagningarna ska fortsätta. Region Skånes samverkan med medicinska fakulteten vid Lunds universitet behöver öka. Forskningen behöver integreras bättre i hela hälso- och sjukvården. Incitamentsstrukturen kommer att tydliggöras och forskningen ska implementeras under året. En ny strategisk handlingsplan för forskning inom hälso- och sjukvården har tagits fram och ska implementeras med början 2016. För att utveckla den psykiatriska vården behöver forskningen stärkas. Det nyinrättade Vetenskapscentrum för klinisk psykiatri ska bygga upp sin verksamhet i nära samverkan med sjukvården, akademin och andra aktörer. Forskningen som bedrivs i Region Skåne och dess resultat ska synliggöras för att stimulera fler, särskilt unga, att forska och öka intresset för att delta i forskningsstudier, inte minst studier med klinisk koppling. Förutsättningarna att bedriva kliniska studier och kliniska prövningar inom ramen för hälso- och sjukvården ska förbättras. Det ska finnas en tydlig ingång till Region Skånes verksamhet, en snabb hanteringsprocess, ett kvali Kunskapsstyrningen ska öka Kunskapsstyrning innebär att beslut ska utgå från bästa tillgängliga kunskap. Det gäller såväl om det handlar om enskilda patientmöten som investeringar eller organisa toriska förändringar. Det är viktigt att stimulera och skapa förutsättningar för att ny kunskap kan inhämtas, utvecklas och användas. Det ska finnas en transparent prioriteringsprocess som tar hänsyn till nytta, behov, etik och kostnadseffektivitet. Nya metoder och behandlingar ska införas på ett ordnat sätt. Behandlingar som inte är validerade ska avvecklas. Genom Region Skånes breda uppdrag inom hälso- och sjukvård och det regionala utvecklingsuppdraget finns unika möjligheter att skapa bra förutsättningar för goda forskningsmiljöer. Region Skåne ska utveckla sin starka forsknings- och innovationsfrämjande infrastruktur som bättre ska kunna användas av såväl den egna verksamheten som av forskare vid universitet och högskolor samt av näringslivet. Arbetet med att stärka samverkan inom hela Skåne ska fortsatt prioriteras. Utifrån den regionala utvecklingsstrategin och innovationsstrategierna har en Life Science-strategi tagits fram i bred samverkan med flera parter, inklusive näringslivet. Region Skåne ska vidareutveckla sin infrastruktur för att Skåne ska bli än mer attraktivt för etablering av interna tionella toppforskare samt global läkemedels-, biotech- och medtechindustri. När forskning, utbildning och klinisk verksamhet bedrivs integrerat kan forskningsresultaten snabbare omsättas i klinisk praxis och i den utbildning som bedrivs inom hälso- och sjukvården. fo to: © lars stran dberg Forskningen – en förutsättning för Skånes utveckling Forskningen som bedrivs i Region Skåne och dess resultat ska synliggöras för att stimulera fler, särskilt unga, att forska och öka intresset för att delta i forskningsstudier. 17 En effektiv verksamhet med hög kvalitet verksamhetsperspektivet Utveckla rikssjukvården Vid Skånes universitetsjukhus bedrivs rikssjukvård inom flera områden. Rikssjukvård kräver särskilt stora resurser och högspecialiserad kompetens och koncentreras i enlighet med det till några få sjukhus i landet per område. Vad som definieras som, och vilka landsting som får bedriva, rikssjukvård beslutas av Rikssjukvårdsnämnden. Universitetssjukhusen konkurrerar om rikssjukvårdsuppdragen, och för att kunna bevara, rekrytera och förstärka den höga kompetens som rikssjukvårdsuppdragen kräver måste Region Skånes verksamheter hålla mycket god kvalitet och vara ledande inom sitt område. » Region Skåne ska ha som målsättning att behålla rikssjukvården på befintliga områden samt erhålla fler uppdrag, bland annat inom cancersatsningen Region Skåne bygger ”Framtidens sjukvård” ficerat prövningsarbete och ökade möjligheter för verksamheten att bedriva kliniska studier. Region Skånes kliniska prövningsenhet ska utvecklas och kompetensutveckling för forskningssjuksköterskor och annan relevant personal ska genomföras. Arbetet med att kvalitetsäkra Region Skånes Biobank ska fortgå liksom Region Skånes deltagande i unika forskningssatsningar såsom ”Scapis” för hjärt-kärlsjukdomar och lungsjukdomar och ”Big 3” för kronisk obstruktiv lungsjukdom (KOL), lungcancer och hjärt-kärlsjukdomar. Satsningarna syftar bland annat till att försöka finna gemensamma mönster i de olika sjukdomsmekanismerna och på så sätt få fram nya läkemedel och nya behandlingar. Arbetet med att ta fram ett system som på ett integritetssäkrat sätt kopplar ihop olika datakällor såsom biobanker, epidemiologiska register och journalsystem, fördjupas under 2016. Därigenom kommer data att kunna tas tillvara optimalt för hälso- och sjukvården, forskning och utveckling av innovationer. Till detta etableras testbäddar för att idéer och produkter inom bland annat informationsteknologi ska kunna testas i en verklighetstrogen och säker sjukvårdsmiljö. Ambitionen är att Skåne ska etableras som en nod för mobil hälsa och sjukvårdens digitalisering. Region Skåne kommer att arbeta med innovativa upphandlingar och vara referent för idéer och produkter som har testats och visat sig vara av god kvalitet. Region Skåne verkar tillsammans med akademin för att skapa förutsättningar för den egna forskningen att få tillgång till forskningsanläggningarna Max IV och ESS. Målet är att materialforskningen ska kompletteras med applikationer riktade till medicinsk forskning. » Region Skåne ska fortsatt förbättra förutsättningarna för kliniska studier och kliniska prövningar » Region Skåne ska stödja utvecklingen av en nationell testbädd inom området mobil hälsa. 18 Skåne har en relativt gynnsam befolkningsutveckling och befolkningen förväntas öka med 8,1 procent fram till 2023. Antalet äldre och yngre personer ökar. och andelen äldre över 80 år kommer 2024 att vara över 5,8 procent. Det är de äldre är som har störst behov av vård. Förutom den medicinska och tekniska utvecklingen, introduceras nya digitala lösningar som kommer att få betydelse för behandling och för kontakt med patienter och anhöriga. Vården kommer att ske på ett helt nytt sätt, på distans, i patientens hem och i olika former av sjukvårdsinrättningar/ sjukhus. En allt mer avancerad och komplex vård kräver moderna sjukhusbyggnader. Utformningen av sjukvårds miljöer är viktig och forskning visar att den kan bidra till läkandet. Region Skåne har beslutat att ta fram en långsiktig plan för hur vården i hela Skåne ska utvecklas till 2030. Under de kommande åren gör Region Skåne stora investeringar i utveckling och modernisering av sjukhusen i Helsingborg, Lund, Malmö och Ängelholm. Målet är vård av god kvalitet och bra arbetsmiljö, och sjukhus som är väl rustade att möta framtidens krav. Skånes stora sjukhus är till stor del byggda på 1960- och 70-talen. Miljöerna är slitna och tungarbetade och fungerar inte alltid för den alltmer tekniskt avancerade vården. När nya lösningar nu planeras och byggs, är patientsäkerheten överordnad. Viktigt är också effektivitet, det fysiska rummets betydelse, kommunikationer samt social, ekonomisk och ekologisk hållbarhet. Utformningen ska också vara anpassad för att kunna möta nya arbetssätt och innovationer, även sådana som det idag inte går att förutse. En del äldre och unika byggnader på sjukhusområdena representerar ett viktigt kulturarv. Det kommer att byggas mycket nytt, men ett antal befintliga fastigheter kommer också att byggas om. I samband med detta behöver en del gamla byggnader rivas. Mängden stora byggnadsprojekt i Region Skåne kräver ett omfattande samarbete där alla förvaltningar inom En effektiv verksamhet med hög kvalitet verksamhetsperspektivet Under de kommande åren gör Region Skåne stora investeringar i utveckling och modernisering av sjukhusen i Helsingborg, Lund, Malmö och Ängelholm. Region Skåne är delaktiga. Universitet och högskola måste involveras, liksom sjukvårdshuvudmännen i Södra sjukvårdsregionen. Region Skåne vill skapa de bästa förutsättningarna för både vård, forskning och utbildning, där patienten och medborgaren är i fokus och alltid känner sig välkommen. För att få så bra effekt som möjligt av utvecklingen och moderniseringen av sjukhusområdena, behöver vården och serviceverksamheterna utvecklas i samklang, vad gäller processer och arbetskultur. Läs mer om investeringarna i avsnittet om ekonomi. Att vara en drivande utvecklingsaktör Region Skåne har ett regionalt utvecklingsuppdrag att tillsammans med andra aktörer verka för en hållbar utveckling, ett förbättrat näringslivsklimat och hög sysselsättningsgrad. Skånes utveckling är starkt kopplad till samspelet med omvärlden. Det finns idag i Europa en växande insikt om att samarbete över nationsgränserna är viktigt för regional och lokal utveckling samt för att stärka Europa globalt. Skåne är även en del av en gränsregion med en europeisk storstadsregion och Nordens största arbetsmarknad. Det ger stora möjligheter men ställer även höga krav på samarbete. För en fungerande sammanhållning krävs gemensamma strategier och målsättningar kring exempelvis infrastruktur, kollektivtrafik och arbetsmarknad. I Skåne finns flera andra aktörer som arbetar med utvecklingsfrågor, bland annat kommuner, myndigheter, näringsliv, idéburen sektor och lärosäten. Den regionala utvecklingsstrategin är utgångspunkten som alla aktörer ställer sig bakom och arbetar efter. Med ett aktivt arbete för att stärka arbetsmarknaden, utveckla infrastrukturen och kollektivtrafiken samt stimulera innovations- och forskningssektorn växer sig Skåne starkt. Genom ett levande kulturliv, en god samhällsservice och bra kommunikationer blir Skåne attraktivt. Region Skåne är en aktiv part i olika projekt och sam arbeten och har under lång tid byggt upp relationer både inom Sverige och internationellt. I många fall är internationellt samarbete en förutsättning för att få tillgång till medfinansiering till utvecklingsarbete från EU:s fonder och program. Det gäller såväl gränsöverskridande territoriella samarbetsprogram (Interreg) som sektorsprogram. Även de regionala strukturfondsprogrammen ger möjlighet till medfinansiering av internationellt utbyte. Skåne erbjuder kultur med bredd och spets Kulturens roll och betydelse för människor och samhälle handlar i grunden om demokrati, yttrandefrihet och samhörighet. Ett rikt kulturliv fungerar som en värdemätare på hur välmående ett samhälle är och skapar utvecklingskraft hos människor och samhälle. Region Skåne arbetar i enlighet med den kulturplan som tagits fram i samverkan med kommuner och kulturliv. I Skåne finns en mängd kulturaktörer av varierande storlek och inriktning: kommunerna med sina bibliotek och sitt stöd till det lokala kulturlivet, de stora institutionerna, de fria grupperna, enskilda konstnärer och kulturaktörer, folkbildning och föreningsliv. Alla dessa aktörer behövs för att utveckla Skåne som attraktiv region. Region Skåne ska arbeta för att stödja ett rikt konst- och kulturliv med både 19 En effektiv verksamhet med hög kvalitet verksamhetsperspektivet fo to : © Malin Lauterbach foto: © ina alm Konst och kultur berikar och utvecklar barns och ungas liv och deras rätt till kultur i olika former är ett högt prioriterat mål i Region Skånes kulturpolitik. bredd och spets samt med hög grad av tillgänglighet. Region Skåne ger därför olika typer av ekonomiska bidrag till professionella kulturaktörer som bedriver verksamhet av regional och nationell betydelse. Region Skåne ska arbeta för att stärka samspelet mellan kulturlivets olika delar över hela Skåne. Men Region Skåne behöver också stimulera samspelet mellan kultursektorn och andra samhällsområden såsom hälso- och sjukvård, skola, arbets- och näringsliv. Konst och kultur berikar och utvecklar barns och ungas liv och deras rätt till kultur i olika former är ett högt prioriterat mål i Region Skånes kulturpolitik. Medborgarnas tillgång till kultur ska öka. Folkbildningen i Skåne utgör en viktig del i arbetet med att tillgängliggöra kulturen. I arbetet med att långsiktigt stärka social hållbarhet och öka medborgarnas delaktighet kan olika samarbeten mellan folkhögskolor, studieförbund, kultur institutioner och läsfrämjande aktörer utgöra viktiga byggstenar. Det är insatser som fortsatt ska stärkas. Folkhög skolorna är en resurs för Skåne. De öppnar dörrar som kanske tidigare har varit stängda. Region Skåne vill därför fördjupa och tydliggöra samarbetet genom inrättandet av en regional samverkansplattform. Region Skåne behöver också utveckla insatser riktade till nationella minoriteter och medborgare med utländsk bakgrund. Parallellt med insatserna för att öka samspelet mellan olika kulturaktörer, behöver digitaliseringen främjas för att öka tillgången till kultur i hela Skåne. 20 Filmsektorn är ett viktigt och växande utvecklingsområde för Skåne, såväl kulturpolitiskt som näringspolitiskt. Filmområdet står i samspel med flera samhällssektorer och attraherar i sina olika former i allt större utsträckning Skånes unga. De kulturella och kreativa näringarna är viktiga för flera utvecklingsområden som innovation, besöksnäring, design och boendemiljö. Region Skåne bedriver ett framgångsrikt arbete för att utveckla stödet till dessa näringar. Det gäller inte minst internationella samarbeten inom ramen för EU. Region Skåne ska värna och lyfta fram Skånes rika kulturmiljöer och naturområden som en del av Skånes unika tillgångar. Skånes varierande landskap med möjligheter till naturupplevelser utgör attraktiva besöksmål och är en viktig del av Region Skånes turismutbud. » Tillgängligheten till kultur och kulturutövande ska öka, exempelvis genom möjligheterna med IT och digitalisering » Region Skåne ska stimulera samverkan mellan kultur sektorn och andra samhällsområden såsom hälso- och sjukvård, skola, arbets- och näringsliv » Samverkan med de skånska folkhögskolorna ska öka och en regional samverkansplattform tas fram. En effektiv verksamhet med hög kvalitet verksamhetsperspektivet Kraftsamling för fler jobb i Skåne Skåne har varit framgångsrikt när det gäller att skapa nya jobb de senaste åren. Samtidigt har befolkningen i Skåne ökat kraftigt, vilket innebär att sysselsättningsgraden endast har ökat marginellt. Sysselsättningsgraden på 74,4 procent för åldrarna 20–64 år (inklusive Öresundspendlare) förväntas ligga på samma nivå framöver. Sysselsättnings tillväxten förväntas alltså inte vara stark nog för att öka sysselsättningsgraden. Den låga förvärvsgraden kan inte förklaras med Skånes befolkningsstruktur, utan måste härledas till utbildningsnivån. En relativt hög andel av befolkningen har inte gymnasiekompetens medan en relativt låg andel har längre eftergymnasial utbildning. Prognosen för Skånes arbetsmarknad pekar på ett ökat behov av personal med utbildning inom teknik, vård och skola – samtidigt som det förväntas uppstå brist på utbildad personal inom just dessa områden. Prognosen är alltså att det även fortsättningsvis kommer att vara matchningsproblem på arbetsmarknaden i Skåne, varför det är nödvändigt med fortsatta insatser. Vi behöver i högre grad matcha rätt kompetens med efterfrågan på arbetskraft som arbetsmarknaden har behov av. Inte minst måste vägarna till utbildning bli fler och mer flexibla. En del av Skånes tillväxtpotential ligger i hur väl regionen drar nytta av det geografiska läget och utvecklar samarbeten med grannregionerna. Region Skåne ska främja kompetensutveckling och förnyelse inom näringslivet och offentlig sektor. Förmågan att attrahera företag, studenter och investeringar är viktigt för ett starkt Skåne. För att säkra kompetensförsörjningen och utvecklingen i regionen har arbetet med att bygga upp och etablera en regional kompetensplattform och utnyttja satsningen ”Teknikcollege Skåne” stärkts. En viktig och framgångsrik insats för att förstärka kompetensförsörjningen har skett genom samarbetet inom ramen för Kompetenssamverkan Skåne. Med koppling till detta har projektet Skånes Kompetensförsörjning startat med finansiering från Tillväxtverket (TVV). För att stärka kompetensförsörjningen i Skåne och öka integrationen på arbetsmarknaden måste valideringen av utländska examina gå snabbare med bibehållen kvalitet. Arbetsmarknadsregionerna blir allt större och mindre beroende av kommungränser. Region Skåne ser till hela den skånska arbetsmarknaden i ett utvecklingsperspektiv och det vore naturligt att en del av det idag statliga ansvaret för arbetsmarknadspolitiken läggs över på regional nivå. Arbetet med att binda samman Skåne och Öresunds regionen till en gemensam integrerad arbetsmarknad ska intensifieras. Det är viktigt med ett nära samarbete med angränsande regioner och över Öresund, bland annat inom kollektivtrafik och infrastruktur. För att följa och påverka utvecklingen i Öresundsregionen är behovet av gränsregional statistik och analyser viktig och finns att tillgå genom Öresundsdatabasen. Arbetet med att lösa gränshindersproblematiken ska prioriteras. » Region Skåne ska arbeta för att regeringens mål om EU:s lägsta arbetslöshet 2020 uppnås » Region Skåne ska verka för att Region Skåne får ett större ansvar för arbetsmarknadspolitiken » Fortsätta arbetet med Jobbkommissionen och komplettera med fler riktade uppdrag som tas fram i samverkan med Kompetenssamverkan Skåne » Arbetet med att lösa gränshindersproblematiken ska prioriteras. Region Skåne skapar sysselsättning och tillväxt f oto : © je nny bra nd t Region Skåne är Skånes största arbetsgivare och har ett ansvar för att underlätta möjligheterna att ta steget in på arbetsmarknaden, inte minst för unga. Särskilda jobbsatsningar på arbetslösa ungdomar är viktiga och förbättrar förutsättningarna för vidare etablering på arbetsmarknaden. Region Skåne kommer att öppna sina verksamheter ytter ligare med varierade anställningsformer, praktik och sommarjobb. Prognosen för Skånes arbetsmarknad pekar på ett ökat behov av personal med utbildning inom teknik, vård och skola. 21 En effektiv verksamhet med hög kvalitet fo to : © M alin Lauterbach verksamhetsperspektivet Satsningar på innovationer och teknikutveckling kan skapa bättre kvalitet och service inom välfärden. Skåne som Europas mest innovativa region 2020 Innovationer och förnyelse är det högst prioriterade området i Europa 2020. Under de senaste åren har de skånska insatserna stärkts för att nå den ambitionsnivå som Forskningsrådet i Skåne (FIRS) och Soundingboard har uttryckt. Syftet är att skapa en stark position i EU och möjliggöra visionen om att Skåne ska vara Europas mest innovativa region 2020. Arbetet sker i nära samverkan mellan offentlig sektor, akademi, ideella sektorn och näringslivet. Målet är ökad hållbar tillväxt och fler jobb på kort och lång sikt. Det är viktigt att Region Skånes innovationsarbete går i samklang med nationella satsningar inom samma område. Innovationer sker inte enbart inom forskning och bland företag utan även i verksamheterna i offentlig sektor, inte minst inom sjukvården där personalen dagligen fattar beslut utifrån förändrade förutsättningar och med patientsäker heten i fokus. Satsningar på innovationer och teknikutveckling kan skapa bättre kvalitet och service inom välfärden. Innovationsupphandling och innovationsvänlig upphandling är verktyg för att för att nå målet att Skåne ska bli Europas mest innovativa region till år 2020. Region Skåne ska arbeta för att lyfta befintliga skånska företag och stimulera deras innovationsförmåga, export och utvecklingsförutsättningar och försäljningsförmåga. I detta arbete dras nytta av de kluster som byggts upp i Skåne, de framträdande inkubationsmiljöerna som Skåne har samt de stödstrukturer som finns. Region Skåne ska medvetet arbeta för att lyfta tre prioriterade styrkeområden: smarta material, smarta hållbara städer och personlig hälsa. Ansatsen ska vara bred, inkluderande och stimulera till nya initiativ. Utveck22 lingen av nya potentiella innovationsområden ska stimuleras genom till exempel deltagande i internationella nätverk, framtidsstudier och samverkan aktörer emellan. De nya forskningsanläggningarna Max IV och ESS beräknas stå klara 2016 respektive 2019. Region Skåne arbetar för att det skånska näringslivet ska kunna dra nytta av forskningen och att Skåne ska bli ett globalt nav för forskning och innovationer inom Life Science och materialvetenskap. Hälso- och sjukvården är en viktig aktör som hävstång för snabb tillväxt och innovationer inom Life Science-industrin. För att skånska företag ska gynnas av anläggningarna bidrar Region Skåne med kontaktytor, finansiering och innovationsarenor där forskning möter näringsliv. » Region Skåne ska utveckla metoder för att koppla innovationssystemen till Skånes klimatarbete » Region Skåne ska arbeta för att stärka innovationsarbetet med e-hälsa. Region Skånes upphandlingar ska påverka samhällsutvecklingen positivt Region Skånes upphandlingar ska utgå från verksamheternas behov och ha som mål att skapa mervärde för Skånes invånare. Region Skåne ska använda sin köpkraft för att förbättra miljön, ta social och etisk hänsyn, verka för innovationer och en hållbar ekonomisk utveckling. Genom att arbeta strategiskt med upphandling kan Region Skåne erbjuda bättre service och använda skattemedlen mer effektivt samtidigt som samhällsutvecklingen påverkas positivt. För att stärka det strategiska arbetet med upphand- En effektiv verksamhet med hög kvalitet verksamhetsperspektivet lingar samarbetar Region Skåne med aktörer inom närings livet, fackliga organisationer, idéburen sektor, brukarorganisationer och akademin. För att se till att små och medelstora företag ges förut sättningar att lämna anbud ska upphandlingar delas upp i flera kontrakt när upphandlingens art motiverar det. Delad upphandling och dialog gör det lättare att delta i anbud och bidrar till att Region Skåne kan nyttja de konkurrensmöjligheter som finns på marknaden. Region Skåne ska ligga i framkant inom innovationsupphandling. Det omfattar dels upphandling som sker på sådant sätt att den inte utesluter nya lösningar, så kallad innovationsvänlig upphandling, dels upphandling av innovationer. Region Skåne ska använda sin stora inköpsvolym för att påverka produktionen av varor och tjänster i en hållbar riktning. Upphandling kan bidra till att öka sysselsättningen och främja goda villkor på arbetsmarknaden. Genom att till exempel ställa krav på anställning av långtidsarbetslösa minskas utanförskap, segregation och arbetslöshet. Genom att ställa krav på arbetsmiljö och kollektivavtalsliknande villkor begränsas risken för att upphandling vinns genom låga löner, dåliga arbetsvillkor och skadlig arbetsmiljö. Region Skånes miljömål och miljöprogram ska särskilt beaktas vid upphandling. Särskild vikt ska läggas vid målet att Region Skåne ska vara fossilfritt år 2020. Miljökrav som syftar till att minska belastning på miljön ska ställas i alla upphandlingar av varor och tjänster. Särskilt drivande miljök rav ska ställas i upphandlingar av de varor och tjänster som innebär betydande miljöpåverkan och köps in i stora volymer. Under 2016 ska samtliga livsmedelsavtal som inkluderar kött uppfylla svenska djurskyddsregler. Under 2016 ska insatserna intensifieras inom Klimat samverkan Skåne, ett samarbetsprojekt för att Skåne ska bli energieffektivare och öka användningen av förnybar energi. Ett delmål är att skapa ett ”100 procent fossilbränslefritt Skåne 2020”. För att fossila drivmedel ska kunna fasas ut krävs att alla parter använder alla tillgängliga förnybara resurser och inkluderar övriga alternativa drivmedel som el, RME och vätgas. Punkten har uppnåtts då minskade utsläpp inte är tillräckligt. Klimatanpassning är nödvändigt. I Skåne finns goda möjligheter att hitta nya områden för innovationer och affärsutveckling som leder till ett robust samhälle. Odlingslandskapets ekosystemtjänster måste synliggöras och bidra till att säkerställa en hållbar jordbruks- och livsmedelsproduktion med en stor biologisk mångfald i ett förändrat klimat. Region Skånes satsning på den marintekniska industriella utvecklingen ska parallellt fokusera på social och miljömässig hållbarhet. Arbetet med en regional livsmedelsstrategi behöver fortsätta. Region Skåne ska arbeta klimatsmart Region Skåne ska bedriva ett kraftfullt miljöledningsarbete som minskar verksamhetens miljöpåverkan. Verksamhets effektivisering ger förutom ökad patient-/kundnytta och kostnadseffektivitet också minskad miljöbelastning. Användningen av nya tekniker för att minska miljöpåverkan och anpassa verksamheten till ett förändrat klimat ska göras » Social och miljömässig hänsyn i Region Skånes upp handlingar ska fortsätta utvecklas och användas i ökad omfattning » Region Skåne ska ta fram en handlingsplan för att höja utvecklingstakten inom området innovationsupphandling » Region Skåne ska ställa krav på arbetsmiljö och kollektivavtalsliknande villkor när upphandlingens art motiverar det » Samtliga livsmedelsavtal som Region Skåne ingår som inkluderar inköp av kött ska uppfylla svenska djurskyddsregler. Gemensamt miljöstrategiskt arbete i Skåne Region Skåne ska bidra till att nå de regionala miljömålen. Minskad klimatpåverkan, klimatanpassning och god resurshushållning är viktiga faktorer för att Skåne ska kunna utvecklas hållbart, framförallt vad gäller resande och transporter. För ökad skånsk produktion av biogas är distributionen en viktig faktor. Region Skåne ska fortsätta vara aktiv i diskussionerna med berörda aktörer på området i avsikt att långsiktiga distributionsformer etableras. Det pågående samarbetet med Region Västra Götaland inom biogasområdet har varit gott och initiativ för att utvidga detta arbete tillsammans med fler aktörer ska tas. Minskad klimatpåverkan, klimatanpassning och god resurshushållning är viktiga faktorer för att Skåne ska kunna utvecklas hållbart, framförallt vad gäller resande och transporter. 23 En effektiv verksamhet med hög kvalitet verksamhetsperspektivet fo to : © xxxxxxx foto: © sven perss o n Region Skåne satsar på att utveckla och vårda natur- och rekreationsområden, genom uppdrag och bidrag till stiftelsen Skånska Landskap, men också genom huvudmannaskapet för Skåneleden. logiska och närproducerade livsmedel i sin verksamhet. verksamhet ska fortsätta. Fokus ska sättas på såväl förebyggande arbete i samband med upphandlingar som utfasning av icke önskvärda kemikalier i verksamhet och byggnader. Region Skåne ska stärka samverkan mellan projekt som arbetar med läkemedel och miljö för att skapa synergieffekter. Enligt miljöprogrammet ska andelen ekologiska livsmedel uppgå till 50 procent år 2016 och närproducerade livsmedel ska prioriteras. Fossilbränslefri och klimatneutral verksamhet år 2020 » Region Skåne ska utreda målen i och förutsättningarna parallellt. Region Skånes miljöprogram, som nu revideras och antas 2016, ska stärka och utveckla det interna miljö arbetet. » Region Skåne ska minska användningen av miljö- och hälsofarliga ämnen » Region Skåne ska fortsätta arbetet med att införa eko- Region Skåne ska ta ansvar för att minska verksamhetens klimatpåverkan genom att nå målet om en verksamhet som är fossilbränslefri, klimatneutral och klimatanpassad senast 2020. Upphandlingen av egenägd vindkraft resulterar i att Region Skåne övertar ägandet av sex nyckelfärdiga vindkraftverk under oktober 2015 med full effekt under 2016. Den totala energianvändningen behöver minskas genom energieffektiviserande åtgärder i fastigheter och tydligare krav på externa hyresvärdar. Eftersom 40 procent av Region Skånes utsläpp av växthusgaser kommer från material användning i hälso- och sjukvården är det viktigt med hållbara produktval och en minskning av materialanvändningen. Hälsosam miljö Ämnen som kan hota människors hälsa eller den biologiska mångfalden ska minska. Arbetet med att minska användningen av hälso- och miljöfarliga kemikalier i produkter och 24 för ett klimatpolitiskt ramverk » Förlossnings- och BB-avdelningar ska gå före i arbetet med en giftfri miljö. I kommande upphandlingar av material och tyger ska så långt som möjligt ekologiskt och kemikaliefritt väljas. Naturen är en del av Skånes attraktionskraft Region Skåne satsar på att utveckla och vårda naturoch rekreationsområden, genom uppdrag och bidrag till stiftelsen Skånska Landskap, men också genom huvudmannaskapet för Skåneleden. Region Skåne arbetar här med bland annat näringslivet, kommunerna och den idéburna sektorn, för att bidra till både förbättrad folkhälsa på lika villkor och ökade intäkter för besöksnäringen. Region Skånes miljövårdsfond, miljöpris och föreningsbidrag ska fortsatt stödja projekt och verksamheter som ligger i linje med våra prioriteringar. En effektiv verksamhet med hög kvalitet verksamhetsperspektivet God infrastruktur är viktigt för ett sammanhållet Skåne » Region Skåne ska verka för att riksdag och regering ska ta beslut om en fast förbindelse för bil och tåg mellan Helsingborg och Helsingör under mandatperiodenInformationsinsatser vid trafikstörningar ska förbättras » Region Skåne ska verka för att underhållet av befintlig infrastruktur, som järnväg, påskyndas fo to : © malin lauterbach I en tid när rörligheten på arbetsmarknaden ökar blir behovet av god infrastruktur allt viktigare. Med Skånes flerkärniga storstadsregion binder kollektivtrafiken samman Skånes olika delar och gör därmed hela Skåne tillgänglig som arbetsmarknad oavsett var man bor. Skånes infrastruktur är av central betydelse, inte bara för arbetsmarknaden och utvecklingen i Skåne, utan även för Öresundsregionen och hela Sverige. Det är därför av nationellt intresse att Skånes järnvägar, vägar och hamnar har hög standard och att regionen inte blir en flaskhals för gods- och persontrafik. Trafikinfrastrukturens finansiering är först och främst ett statligt ansvar. En viktig del i Region Skånes fortsatta arbete med att utveckla kollektivtrafiken är relationen med andra aktörer som Trafikverket, Transportog Bygningsministeriet i Danmark och tågentreprenörerna. Det finns idag stora brister i punktlighet och tillförlitlighet i den skånska kollektivtrafiken. Detta får negativa återverkningar för förtroendet hos resenärerna och ger i förlängningen negativa effekter på Skånes utveckling och tillväxt. Därför kommer Region Skåne att bedriva ett aktivt på verkansarbete mot externa aktörer. Investeringar i infrastruktur är avgörande för att skapa en funktionell arbetsmarknad, uppnå de nationella klimatmålen och dra nytta av Skånes flerkärniga ortstruktur. Sverigeförhandlingen har initierats av regeringen och har fokus på investeringar i ny höghastighetsjärnväg men också på bostadsbyggande. Region Skåne har beslutat att verka för att höghastighetsbanan, som ska gå mellan Malmö och Stockholm, ska ha byggstart i Skåne och ha stopp i Malmö, Lund och Hässleholm, och för byggandet av en ny förbindelse över Öresund mellan Helsingborg och Helsingör samt en Metro mellan Malmö och Köpenhamn. Detta är i fokus i den ”Skånebild”, som förhandlats fram mellan skånska kommuner och regionen under ledning av Region Skåne. Vidare ska den beslutade planen för regional transportinfrastruktur och dess prioriteringar genomföras, vilket kräver samverkan med Trafikverket och kommunerna. Potentialen för att öka cykelns roll i den skånska infrastrukturen är stor. Den regionala cykelvägsplanen tar höjd för både regionala och kommunala cykelvägsprojekt. Cykelns roll som en del av de intermodala lösningarna kopplad till kollektivtrafiken behöver stärkas. Därför kommer arbetet med att ta fram en cykelstrategi för Skåne att startas. Målet är att Skåne ska bli en ledande cykelregion i Sverige. Med Skånes flerkärniga storstadsregion binder kollektivtrafiken samman Skånes olika delar och gör därmed hela Skåne tillgänglig som arbetsmarknad oavsett var man bor. 25 En effektiv verksamhet med hög kvalitet verksamhetsperspektivet Region Skåne ska ta fram en strategi för att göra Skåne till Sveriges främsta cykelregion. Kollektivtrafik binder samman Skåne och ger en bättre miljö. » Region Skåne ska ta fram en strategi för att göra Skåne till Sveriges främsta cykelregion » Region Skåne ska arbeta för att kollektivtrafikhåll platserna blir noder för cykeltrafiken » Region Skåne ska verka för infrastruktursatsningar i enlighet med den så kallade Skånebilden. Med kollektivtrafiken skapas utveckling i Skåne Väl fungerande person- och godstrafik är en förutsättning i ett modernt samhälle och är nödvändigt om Skåne ska fortsätta vara konkurrenskraftigt. Utmärkande för den positiva utvecklingen av kollektivtrafiken i Skåne är den årliga resandeökningen. Den skånska kartan för kollektivtrafiken har på många sätt ritats om och viktiga delar förändrats genom betydelsefulla infrastrukturinvesteringar som Öresundsbron, nya Västkustbanan och Citytunneln. Efterfrågan på mer och tätare kollektivtrafik är störst mellan och till/från de befolkningstätare delarna av Skåne. Med satsningar som Pågatåg Nordost och Krösatågen visar Region Skåne vikten av att se till hela landskapets behov och viljan att prioritera i reserelationer där resandeunderlaget inte alltid är lika stort. För att attrahera nya kunder ska Region Skåne i större utsträckning använda och erbjuda resenärerna modern teknik och kommunikation. Nöjda kunder skapas genom en väl utbyggd kollektivtrafik, hög kvalitet, trygghet och tillförlitlighet, hög tillgänglighet, god service och trevligt bemötande. Regionfullmäktige har angett en årlig utvecklingstakt för resandeutvecklingen på 3 till 6 procent. Region 26 Skåne har antagit målet om att fördubbla resandet till 2020. Marknadsandelarna ökar successivt (mäts som andel av alla motorburna resor) och ligger nu på cirka 25 procent. Målet är en marknadsandel på 40 procent år 2030. Att kollektivtrafiken blir det självklara valet för arbetspendlare gynnar såväl Skånes utveckling som miljön och klimat. Skånetrafiken har ansvaret att tillgodose invånare med resor både för pendlings- och fritidsresor. Kollektiv trafik binder samman Skåne och ger en bättre miljö. Med kollektivtrafiken får fler skåningar möjligheten att uppleva Skånes fantastiska natur och kultur. På mindre orter och på landsbygden ska Region Skåne bidra till att hitta nya former för att samordna samhälls finansierad trafik, exempelvis skolskjutsar, färdtjänst och linjetrafik. Region Skåne ska utreda de rättsliga förutsättningarna för att skapa trygghet för anställda inom den skånska kollektivtrafiken. Kollektivtrafiken är under stark utveckling. Inom kollektivtrafiken drivs ett utvecklingsprojekt kring fram tidens resor, bland annat genom förenklat taxesystem. » Region Skåne ska se över behovet av trygghetsåtgärder på fordon och vid hållplatser » Fortsätta arbetet för ett modernt betalsystem under 2016 » Region Skåne ska utreda hur anställningstryggheten för personal som arbetar hos trafikföretag på uppdrag av Region Skåne ska förbättras i samband med övergång till ny entreprenör. En effektiv verksamhet med hög kvalitet verksamhetsperspektivet Trafikförsörjningsprogrammet Region Skåne är regional kollektivtrafikmyndighet i länet. I trafikförsörjningsprogrammet beskrivs mål, strategier och ambitioner för kollektivtrafikens utveckling i riktning mot målbilden om det öppna Skåne 2030 samt det nationella fördubblingsmålet för resor med kollektivtrafik. Trafikförsörjningsprogrammet innebär för 2016 en fortsatt utveckling mot bättre trafik, dels för att möta en ökad efterfrågan, dels för att skapa ökad attraktivitet för att resa med Skånetrafiken. I december 2015 genomförs en av de största utbyggnaderna av den regionala tågtrafiken i Skåne på flera år, då Pågatågen införs på Trelleborgsbanan. Skåne ska vara globalt attraktivt Skånes utveckling är starkt kopplat till övriga världen och medborgarna blir allt mer rörliga, över kommun- och länsgränser såväl som landsgränser. För att möta det behövs de gränsöverskridande samarbetena. Inte minst behövs ett starkt och nära samarbete i hela Öresundsregionen för att kunna ta tillvara och utveckla den tillväxtpotential som finns. Ett område som belyser arbetet med internationellt samarbete är arbetet med de strategiska innovationsområdena, där det pågår ett antal viktiga samarbeten och processer med andra regioner inom bland annat forsknings- och innovationsprogrammet Horisont 2020. Genom Region Skånes engagemang i European Innovation Partnership on Smart Cities and Communities (EIP-SCC) samt det regionala forsknings- och innovationsnätverket ERRIN, arbetar regionen för att skånska aktörer ska bli aktuella för större samverkansprojekt i EU med kvalificerade partners, för ömsesidigt lärande och för att undersöka potential i att skala upp lokala och regionala lösningar. Region Skåne har genom ERRIN och Skåne European Office arbetat in expertis i EIP-SCC och innehar ordförandeskapet ERRINS arbetsgrupp för Smarta Städer och Samhällen. Detta ger potential att vara med och påverka riktningen på kommande utlysningar för Horisont 2020 och att etablera sig som en viktig aktör inom Smarta hållbara städer på EU-nivå. STRING-samarbetet är ett annat exempel på interna tionellt långsiktigt samarbete som, med sina medlemmar, knyter samman Öresundsregionen med övriga Europa i frågor om infrastruktur, grön tillväxt, turism och kultur, FoU och gränshinder. Med anledning av kommande samhällssatsningar, som den fasta förbindelsen över Fehmarn Bält samt de stora forskningsanläggningarna i både Skåne och Hamburg, har Region Skåne för avsikt att öka sam arbetet med Tyskland. Vidare pågår samarbeten med gränsöverskridande infrastrukturplanering längs stråk såväl inom Skandinavien (exempelvis över Öresund och längs tågsträckningen Oslo– Göteborg–Skåne–Köpenhamn) som via Hamburg och vidare ner genom Europa till Adriatiska havet. K2 – nationell forskningssatsning i Lund Den nya nationella forskningssatsningen K2, som är förlagd till Lund, har en uttalad målsättning att göra Sverige till ett internationellt föredöme när det gäller kollektivtrafik som medel för utveckling av hållbara och attraktiva storstads områden. Detta är en viktig arena för samverkan mellan forskningsinstitutioner, företag, myndigheter och organisationer för att kunna möta framtidens utmaningar när det gäller kollektivtrafikbranschens behov av ökad kunskap och kompetens. Den digitala agendan främjar utvecklingen Region Skåne har skrivit under den nationella digitala agendan. Målet är att 95 procent av Skånes hushåll och arbetsplatser ska ha tillgång till internetuppkopplingar med hastigheten 100 Mbit/sek år 2020. Utbyggnaden bör ske från tätort till landsbygd, vilket innebär att de sista procenten kommer bli svåra att nå. Därför ska man i ett tidigt skede koordinera utbyggnaden av fibernätet med utbyggnaden av mobiltäckningen. Ett samarbete behöver därför upprättas och utvecklas för att samordna satsningar på fibernät. » Region Skåne ska arbeta för ökad bredbandsutbyggnad. 27 fo to : © christiaan d irksen Medarbetarna är Region Skånes viktiigaste resurs medarbetar perspektivet Medarbetarna är Region Skånes viktigaste resurs Medarbetarna är Region Skånes viktigaste resurs. De gör varje dag ett fantastiskt arbete och bidrar till att göra skillnad för Skånes medborgare. Kompetensförsörjning innebär att kunna attrahera, rekrytera och behålla rätt kompetens. Utvecklingen i vår omvärld ställer hela tiden krav på att vi ska anpassa verk samheten och ställa om till ny teknik och ny kunskap. Förändringar i demografi och på arbetsmarknaden påverkar också behovet av kompetens. I Region Skånes olika verksamheter finns det cirka 150 olika yrken. Eftersom Region Skåne är en utpräglad kunskapsorganisation är rätt kompetens en av grundförutsättningarna för att verksamheterna ska kunna möta medborgarnas krav och behov, både nu och i framtiden. Kompetensförsörjning är därför en högt prioriterad strategisk fråga. Kompetenta, stolta och motiverade medarbetare Region Skåne ska vara en attraktiv arbetsgivare som erbjuder meningsfulla, utvecklande och stimulerande arbeten. Medarbetarna ska bemötas med respekt och vara delaktiga i det ständiga förbättringsarbetet. Region Skåne ska vara en arbetsgivare som upprätthåller ett lyssnande ledarskap och aktivt arbetar för att skapa jämställda arbetsplatser. Goda arbetsvillkor måste råda och personalen ska ges möjlighet till kompetensutveckling och utrymme att bidra i utvecklingsarbetet inom verksamheten. Förankringen och dialogen med medarbetarna och deras fackliga företrädare ska stärkas. Medarbetarna ska kunna bidra med sin kompetens i en öppen miljö, med åsikter, förslag och kritik. Det är en förutsättning för en positiv utveckling av verksamheten. Attraktiv och konkurrenskraftig arbetsgivare Genom att vara en attraktiv arbetsgivare kan Region Skåne locka till sig och behålla den kompetens som är nödvändig för att klara den framtida kompetensförsörjningen. Region Skåne måste även kunna konkurrera med andra arbetsgivare om medarbetare. En viktig del i detta är att erbjuda ett hållbart arbetsliv. Region Skåne ska erbjuda trygga anställningar och en bra arbetsmiljö. Anställning på heltid är norm och deltid en möjlighet för de medarbetare som så önskar. Visstidsanställningar ska begränsas. Dessutom ska beroendet av bemanningsföretag minskas, i enlighet med antagen strategi, genom att inhyrd personal endast ska anlitas vid tillfälliga behov. Som en del i arbetet med att erbjuda fler anställda trygga tillsvidareanställningar samt att minska beroendet av bemanningsföretag kommer de regioninterna resursteamen att inventeras och utvecklas. Region Skåne ska ge möjlighet för intern rörlighet i syfte att vara en attraktiv arbetsgivare, behålla rätt kompetens och skapa ett hållbart och stimulerande arbetsliv. Osakliga löneskillnader ska undvikas genom att samma lönesättningsprinciper tillämpas för alla medarbetare och en årlig uppföljning av de treåriga handlingsplanerna för jämställda löner ska göras. Arbetet med att tydliggöra Region Skånes hälsofrämjande policy och insatser för det hälsofrämjande arbetsmiljöarbetet ska intensifieras och följas upp i det systematiska arbetsmiljöarbetet. Dessutom ska utvecklingen av sjukfrånvaron även i fortsättningen följas upp och analyseras noggrant, inte minst ur ett jämställdhetsperspektiv. Utifrån dessa analyser ska insatser för att minska sjukskrivningstalen sättas in. Medarbetare som har varit sjukskrivna ska få stöd i att återfå sin arbetsförmåga och i att kunna återgå i arbete. Rehabiliteringsprocessen ska bygga på samverkan mellan olika aktörer. Medarbetarna i Region Skåne bör i möjligaste mån spegla befolkningssammansättningen på alla befattningsnivåer. » I Region Skåne ska heltidstjänst vara norm. Deltid ska ses som en möjlighet om arbetstagaren så önskar » Region Skåne ska inventera och utveckla arbetet med de regioninterna resursteamen med utgångspunkt i att erbjuda heltidsanställningar » Region Skåne ska systematisera och inventera likarätts arbetet avseende utbildning och uppföljning » Region Skåne ska fortsatt främja rekrytering av personer med funktionsnedsättning. Verksamhet och resultat i fokus Det strategiska förbättringsarbetet inom Region Skånes verksamheter måste intensifieras. Inte minst inom hälso- och sjukvården behöver arbetssätt omprövas och förnyas för att skapa bättre förutsättningar för att möta framtidens behov. Införande av förändrade arbetssätt kommer att ställa nya krav och förväntningar på såväl chefer som medarbetare som i sin tur måste stödjas av kompetensutvecklingsinsatser. » Region Skåne ska införa processtöd för arbetssättsinno vationer och organisations- och verksamhetsutveckling. 29 Medarbetarna är Region Skånes viktiigaste resurs fo to : © christiaan Dirksen f ot o: © jenny bra nd t medarbetar perspektivet Kompetensförsörjning på lång och kort sikt Bristen på vård- och omsorgspersonal kommer att öka successivt under det kommande decenniet, i Skåne och resten av landet. I Region Skånes antagna kompetensförsörjningsplan anges läkare och sjuksköterskor som två kritiska personalgrupper i rekryteringshänseende. Därtill bedöms tekniker och ingenjörer också vara svårrekryterade. Den långsiktiga totala tillgången på läkare bedöms nationellt vara balanserad. Däremot finns brister vad gäller tillgång till läkare inom vissa specialiteter. För att tydliggöra behoven av utökade utbildningsplatser för sjuksköterskor och läkare ska Region Skåne föra en aktiv dialog med utbildningsdepartementet. Syftet är att se till att det finns utbildningsplatser vid de skånska lärosätena för yrken som det finns stort behov av inom regionen. Region Skåne är aktiv och drivande i etablering och utveckling av vård och omsorgscollege för att säkerställa tillgången på utbildade undersköterskor. I Region Skåne görs årligen en ST- och läkarbemanningsplan med tio-års prognos över tillgång. Planen ger goda förutsättningar för en styrning av ST-läkare till identifierade bristspecialiteter, regionalt prioriterad fördelning av utbildningsplatser och den förvaltningsvisa fördelningen. Dock finns förbättringspotential vad gäller samspelet mellan central fördelning och förvaltningsvis fördelning för att ytterligare avhjälpa personalbrist på specialister. Satsningen på akutläkarspecialiteten, enlig beslutad plan 2015–2025, ska fullföljas. Ett fortsatt införande av akut 30 läkare skapar bättre förutsättningar för en utveckling av akutverksamheten vilket gynnar såväl arbetsmiljö, patient säkerhet som kvaliteten i det medicinska omhändertagandet. Detta kommer också att beaktas i den översyn av akutverksamheten som påbörjats under 2015. Den framtida kompetensförsörjningen kommer dock inte att kunna lösas enbart med en större utbildningsvolym. Verksamhetsutveckling, bland annat genom kompetensmixplanering och nya arbetsätt, behövs för att möta framtidens behov. I detta begrepp ingår både att uppgiftsväxla mellan yrkeskategorier och att undersöka möjligheter för nya yrken/ kompetenser, till exempel för att avlasta vårdpersonal. Det finns en stor potential i att tillvarata sjukvårdsut bildade som kommer från andra länder. Region Skåne har infört ett valideringsprojekt i pilotform för att korta vägen till svensk legitimation, genom att erbjuda både språkutbildning och praktikplatser, till personer som väntar på uppehållstillstånd och personer med uppehållstillstånd. Ytterligare en del i den strategiska kompetensförsörjningen är kompetensutveckling för att bredda, höja eller på annat sätt utveckla medarbetarnas kompetens. Region Skåne ska som arbetsgivare visa på möjligheter och erbjuda karriär vägar. Karriärvägar ska skapas och tydliggöras för fler yrkesgrupper. För de medarbetare som väljer att vidareutbilda sig ska möjligheter till utökade ansvarsområden fortsatt utvecklas. Till karriärvägar och utökade ansvarsområden ska det finnas tydlig koppling till löneutveckling. Kompetensutvecklingsinsatser har igångsatts för att avhjälpa bristen på specialistsjuksköterskor genom att inrätta Medarbetarna är Region Skånes viktiigaste resurs medarbetar perspektivet Konkurrenskraftiga och individuella anställnings- och lönevillkor Region Skåne ska fortsätta arbetet med konkurrenskraftiga och individuella anställnings- och lönevillkor. Målet med lönepolitiken är att Region Skåne i ett system av individuella och löner ska kunna driva och utveckla verksamheten så att den ligger i linje med medborgarnas krav, behov och förväntningar. Det lokala inflytandet över arbetstider och andra villkor ska stärkas. Genom att tillämpa samma lönesättningsprinciper för alla medarbetare undviks osakliga löneskillnader på grund av kön. Årliga uppföljningar av de treåriga handlingsplanerna för jämställda löner ska ske. Utbildnings- och arbetsmarknadsinsatser fo to : © n iklas laurin Studenter och elever är framtida medarbetare i Region Skåne och via den verksamhetsförlagda utbildningen finns det stora möjligheter att säkra den framtida kompetensförsörjningen. Varje år är cirka 8 000 studenter och elever av olika slag inne i Region Skånes olika verksamheter. Samverkan och dialog mellan Region Skåne, de många utbildningsanordnarna och privata vårdgivare är en förutsättning för bra praktik och adekvat yrkesutbildning. » Region Skåne ska fortsätta med satsningar på arbetslösa ungdomar, studentmedarbetare, tekniksprånget och arbetslivsintroduktionsanställningar utbildningsanställningar för sjuksköterskor. Under 2016 ska dessa, tillsammans med Region Skånes utbildningsförmåner till sjuksköterskor som specialistutbildar sig inom prioriterade områden, fortsätta. Genom samarbete med Arbetsförmedlingen kan arbetslösa personer växa genom att få en anställning och Region Skåne kan hitta kompetent arbetskraft och med kompletterande utbildning kan kompetensluckor fyllas såväl hos individen som i organisationen. Ett exempel på detta är den kompletterande utbildning i akutsjukvård för arbetslösa undersköterskor som genomfördes sommaren 2015. Vid en framtida, mer långsiktig, planering kan detta samarbete utvidgas till att gälla fler yrken, efter verksamheternas behov. Seniora medarbetares kunskap och erfarenhet ska tas till vara i högre utsträckning för att säkra kompetensöverföringen. Gott ledarskap är en förutsättning för framgång För att uppnå Region Skånes mål och uppdrag krävs ett lyssnande ledarskap och närvarande chefer som har förmåga att leda i ständig förändring, skapa goda relationer och ändamålsenliga strukturer. Region Skånes chefer ska ha ansvar och befogenheter för att kunna leverera ett gott resultat där utgångspunkten gäller såväl produktivitet som exempelvis att anställa och behålla personal. Varje chef ska ha tillgång till stödfunktioner, inom till exempel ekonomi, HR, kommunikation, för förbättringsarbetet. För att bidra till fler perspektiv i utvecklingen av verksamheten ska rekrytering av chefer göras bland personer med olika bakgrund och erfarenheter som kan bidra till ökad mångfald, öppenhet och nya synvinklar. » Region Skåne ska utreda karriärvägar för flera yrkes kategorier såsom undersköterska, psykolog, biomedicinsk analytiker, dietister och medicinska sekreterare » Region Skåne ska fortsätta satsningarna på utbildningsanställningar för sjuksköterskor » Region Skåne ska utveckla klinisk fördjupningsutbildning för sjuksköterskor inom prioriterade områden » Region Skåne ska arbeta med kompletterande utbildningsinsatser för att täcka kompetensluckor i verksam heten och för att främja kompetensmixplanering » Region Skåne ska utreda förutsättningar för att införa handledaranställningar för äldre medarbetare som är på väg att gå i pension. 31 fo to : © c olo urbox.co m Region Skåne behöver en långsiktigt stark ekonomi ekonom i perspektivet Region Skåne behöver en långsiktigt stark ekonomi En långsiktigt stark ekonomi är en förutsättning för att trygga verksamheten och därmed ge regioninvånarna en god service i form av säker och lättillgänglig hälso- och sjukvård samt kollektivtrafik. Att uppfylla god ekonomisk hushållning både i verksamheten och i ekonomin är i sin tur en förutsättning för att nå målet om en långsiktigt stark ekonomi. Regionfullmäktige antog 2013 riktlinjer för god ekonomisk hushållning. Huvudbudskapet i riktlinjerna är att Region Skånes finansiella ställning ska stärkas och att skattemedlen ska användas effektivt. Dessa riktlinjer föreslås gälla även för denna budget med den förändring avseende finansiella mål, vilka anges nedan. Finansiella mål Det är nödvändigt att ha en ekonomi i balans, att leva upp till det lagstadgade balanskravet som innebär att intäkterna överstiger kostnaderna. Det omvända förhållandet leder annars till att kommande generationer får betala för dagens överkonsumtion. Regionfullmäktige föreslås fatta beslut om nedanstående finansiella mål som leder till att Region Skånes finansiella ställning stärks. Det krävs full acceptans och strikt följsamhet till de finansiella målen för nå god ekonomisk hushållning. Resultatmål Region Skånes resultat ska över en rullande femårsperiod uppgå till minst två procent av de samlade intäkterna från skatt, kommunalekonomisk utjämning och generella statliga bidrag. Resultatet ska också årligen uppfylla det lagstadgade balanskravet. Ett överskott är nödvändigt av flera olika skäl. Region Skåne står inför ett investeringsbehov, i mångmiljardklassen de kommande åren, framför allt för sjukhusbyggnader. Investeringsutgifterna är vida större än avskrivningsnivåerna. Utan ett positivt resultat måste stora delar av investeringarna lånefinansieras vilket i längden leder till att räntekostnaderna undantränger utrymmet för kärnverk samheten. Ett annat skäl är att ha möjlighet att parera för förändringar i sysselsättning, skatteunderlag och utjämningssystem. Just för att kunna möta oväntade händelser eller sämre tider, utan att behöva göra drastiska nedskärningar i verksamheten krävs en buffert i form av ett resultatöverskott. Region Skåne saknar idag denna buffert. Finansieringsmål Investeringar i utrustning ska självfinansieras till 100 procent. Investeringar i fastigheter ska självfinansieras till minst 50 procent. Investeringar i tåg och bussar ska självfinansieras till minst 40 procent. Av ovan nämnda skäl bör lånefinansiering begränsas och därför ska utrustningsinvesteringar alltid självfinansieras till 100 procent. Fastigheter har ett bestående värde och därmed kan lånefinansiering vara en acceptabel finansieringsform. Region Skånes byggnader är ofta specialanpassade och därför bör inte belåningsgraden överstiga 50 procent. Självfinansieringsgraden i kollektivtrafiken uppgår för närvarande till 60 procent. Därmed kan en motsvarande lånefinansieringsgrad motiveras. Region Skånes ekonomiska förutsättningar 2016-2018 Svensk ekonomi befinner sig i en konjunkturåterhämtning. Regeringens bedömningar över den makroekonomiska utvecklingen det senaste året visar på en stabil bild i den svenska ekonomin. BNP förväntas växa i en relativt snabb takt 2015 och 2016. Det beror på flera faktorer, bland annat att efterfrågan på svensk export förväntas ta fart då konjunk turen i omvärlden förbättras. Under kommande år fortsätter även konsumtions- och investeringstillväxten att bidra till tillväxten. Det gäller såväl hushållens som den offentliga sektorns konsumtion och investeringar i bostäder och i tjänstesektorn. Svensk ekonomi har befunnit sig i en utdragen lågkonjunktur och arbetslösheten har länge legat på en hög nivå kring 8 procent. Eftersom arbetskraften växt snabbt har tillväxten i sysselsättning inte varit tillräckligt hög för att kunna pressa tillbaka arbetslösheten. I och med att konjunkturen förbättras i år och nästa år bedöms efterfrågan på arbetskraft öka. Därmed ökar även sysselsättningen. Det är främst inom kommunsektorn som sysselsättningen bedöms öka men även i näringslivets tjänstebranscher och i byggbranschen väntas sysselsättningen stiga i god takt. Sysselsättningsökningen bidrar till en fortsatt bra skatteunderlagsutveckling. I år tilltar skatteunderlagstillväxten betydligt jämfört med 2014. Det beror delvis på större ökningar av löner och pensioner, men också på att skatte underlaget påverkas av ändrade avdragsregler. Nästa år medför tilltagande ökningstakt för arbetade timmar och pensionsinkomster att skatteunderlagstillväxten tilltar ytterligare.1 1. Analysen är hämtad från SKL:s Ekonomi- och MakroNytt. 33 Region Skåne behöver en långsiktigt stark ekonomi ekonom i perspektivet Ekonomiskt utgångsläge Region Skånes finansiella ställning är svag. Det egna kapitalet uppgår till -20 500 miljoner kronor och soliditeten är vid en jämförelse med övriga regioner/landsting den tredje svagaste i landet. Medelskattekraften (skattekraften i förhållande till rikssnittet) i Skåne uppgår till 92,5 procent, enligt den andra preliminära taxeringen 2015. Detta innebär en 13:e plats bland landets 21 regioner/landsting. I andra avseenden är Region Skånes utgångsläge mycket gott; nettokostnaderna per invånare totalt och inom hälso- och sjukvård var 2014 näst lägst i landet och låg cirka 1 200 kronor lägre än riksgenomsnittet. Region Skåne har, justerat för verksamhetsinnehåll, den näst lägsta utdebiteringen av landets regioner/landsting 2015. Befolkningstillväxten har under 2000-talet enbart överträffats av Stockholm. Årsbokslutet 2014 visade ett ekonomiskt överskott på 647 miljoner kronor. Det var 22 miljoner kronor bättre än budget. Verksamhetens samlade budgetunderskott uppgick till 138 miljoner kronor där sjukvårdsförvaltningarna inom Skånevård visade på ett budgetunderskott på 393 miljoner kronor. Utdebiteringen höjdes med 30 öre 2014 och bidrog till att nettokostnadsutvecklingen, efter två år med rekordlåg utveckling, ökade till 6,2 procent justerat för jämförelse störande poster. Ökningen var markant hög under årets sista kvartal. Denna kostnadsökning har fortsatt innevarande år och bidrar till att årsprognosen för 2015 pekar på ett budget underskott på närmare 700 miljoner kronor. Underskottet för sjukvårdsförvaltningarna inom Skånevård uppgår till 933 miljoner kronor. I syfte att dämpa kostnadsutvecklingen och förbättra årets resultat har regionstyrelsen under året fattat beslut om reformstopp och ytterligare kostnadsreducerande åtgärder. Kostnadsutvecklingen måste på sikt ligga under nedan redovisade intäktsutveckling för att Region Skåne ska nå god ekonomisk hushållning och för att de finansiella målen ska kunna infrias. Intäktsutveckling Skatteintäkter I denna budget används Sveriges Kommuner och Landstings (SKL) prognostiserade uppräkningsfaktorer för riket och Skåne avseende skatteunderlaget för perioden 2014-2018 (augusti 2015). Utvecklingen för 2016 är justerad med effekt av sänkt skatt för pensionärer. Den prognostiserade ökningen av skatteunderlaget för inkomståret 2014 uppgår till 3,2 procent i riket. Motsvarande prognos för Skåne är något lägre och medför att den relativa skattekraften minskar med 0,1 procentenheter. För perioden 2015–2018 förväntas en ökning av skatteunderlaget i Skåne som ligger något under den redovisade ökningen för riket. Medelskattekraften (skatteunderlaget per invånare i relation till riksgenom snittet) har minskat med en dryg procentenhet från 2009 (93,7 procent) till 2014 (92,5 procent). Skattekraften i Skåne bedöms i slutet av planperioden ligga på 92,3 procent jämfört med medelskattekraften i riket. 34 Föreliggande budget utgår från att skattesatsen höjs med 30 öre 2016. Skattehöjningen bidrar med cirka 750 miljoner kronor av den totala intäktsökningen på närmare 2 100 miljoner kronor, en ökning med 8,1 procent, eller 5,1 procent exklusive skattehöjningen, jämfört med 2015. Ökningen 2017 beräknas till 1 215 miljoner kronor (4,3 procent), och 2018 till 1 243 miljoner kronor (4,2 procent). Skattesatsen på 10,99 kronor innebär att Region Skånes skattesats även i fortsättningen hör till de lägre i landet och ligger cirka 40 öre under riksgenomsnittet 2016. Kommunalekonomisk utjämning och generella statliga bidrag I budgetpropositionen för 2016 föreslår regeringen ett generellt tillskott för att stärka hälso- och sjukvården med 500 miljoner kronor per år från och med 2017 till anslaget för kommunalekonomisk utjämning. Regleringar enligt finansieringsprincipen Regeringen föreslår att mammografi regelbundet ska erbjudas kostnadsfritt till kvinnor mellan 40 och 74 år från och med 1 juli 2016. Inom ramen för finansieringsprincipen kompenseras landsting och regioner med 100 miljoner kronor 2016 (halvårseffekt) och med 207 miljoner kronor per år från och med 2017. Regeringen avser att göra tandvård avgiftsfri från och med januari 2017 för unga upp till och med det år de fyller 21 år. I ett andra steg höjs från och med januari 2018 åldersgränsen till att gälla unga upp till och med det år de fyller 23 år. Landsting och regioner kompenseras med 276 miljoner kronor 2017 och 576 miljoner per år från och med 2018. För att förbättra hälsan hos äldre personer föreslår regeringen att avgiftsfrihet ska gälla för personer som är 85 år och äldre. Förslaget avser vårdavgifter inom öppen hälsooch sjukvård och som ingår i det nationella högkostnadsskyddet. Förslaget avses träda i kraft i januari 2017. Landsting och regioner ska kompenseras för avgiftsbortfallet med 200 miljoner kronor per år från och med 2017. Övriga regleringar Avskaffandet av nedsättningen av socialavgifterna för unga föreslås träda i kraft den 1 juni 2016, jämfört med som tidigare aviserat den 1 juli samma år, varför kompensationen avseende 2016 är 11 miljoner kronor högre än vad som beräknades i vårändringsbudgeten för 2015. Från och med 2017 uppgår den sammanlagda ökningen till 13 miljoner jämfört med tidigare beräkning. Regeringen föreslår att avgiftsnivåerna i inkomstutjämningen återställs till de nivåer som gällde fram till och med 2013, det vill säga att de länsvisa skattesatserna för avgiftsskyldiga landsting fastställs utifrån 85 procent av medel skattesatsen 2003. Det särskilda bidraget till de landsting som fick minskade intäkter från bidrag eller ökade kostnader för avgifter till följd av den sänkning av inkomstutjämnings- Region Skåne behöver en långsiktigt stark ekonomi ekonom i perspektivet Intäktsutveckling BokslutPrognos BudgetPlanPlan 2014 2015 201620172018 Skattesats kr per skattekrona 10,6910,6910,9910,9910,99 Skatteunderlagsutveckling i % Skatteintäkter (miljoner kronor) 3,2% 4,8% 5,3% 4,3% 4,3% 24 748 25 953 28 051 29 266 30 509 Inkomstutjämningsbidrag kronor/invånare 4 122 Strukturbidrag kronor/invånare Kostnadsutjämningsavgift kronor/invånare 4 499 4 604 4 739 –186–162–165–106–173 Regleringsavgift kronor/invånare Utjämning (miljoner kronor) 4 284 15 15000 –251–431–504–449–551 4 709 4 766 5 000 5 282 5 484 Läkemedelsförmånen (miljoner kronor) 2 810 2 921 2 891 2 895 0 17 0 0 0 2 810 2 938 2 891 2 895 2 895 Bidrag höjda sociala avgifter för unga Generella statliga bidrag (miljoner kronor) 2 895 32 266 33 657 35 942 37 443 38 888 Intäktsökning jämfört med föregående år SUMMA skatt, utjämning och generella statliga bidrag 5,3% 4,3% 6,8% 4,2% 3,9% Intäktsökning exklusive skattehöjning 3,1% 4,5% avgiften som trädde i kraft 2014 avskaffas. Anslaget minskas därför med 111 miljoner kronor per år från och med 2016. Det förhöjda grundavdraget för pensionärer förstärks på så sätt att pensionärer inte beskattas högre än löntagare som är yngre än 65 år för inkomster upp till cirka 120 000 kronor per år. Det förhöjda grundavdraget förstärks även för dem med inkomster upp till cirka 240 000 kronor per år. Förslaget medför att det kommunala skatteunderlaget minskar och landstingen kompenseras med 654 miljoner kronor. I skatteavtalet mellan Sverige och Danmark om vissa skattefrågor regleras hur länderna ska kompensera varandra för minskade skatteintäkter till följd av att pendlare mellan länderna beskattas i arbetslandet och inte i bosättnings landet. För 2016 minskas anslaget med 11 miljoner kronor. Slutligen görs en justering 2016 som minskar anslaget med 60 miljoner kronor på grund av fel belopp i skatte växlingen 2015. Anslaget för kommunalekonomisk utjämning har inte tillförts några generella tillskott åren 2011-2016. Det betyder att intäkterna för regionerna/landstingen har urholkas under sex år och att verksamheten i allt högre utsträckning måste finansieras med skatteintäkter. Statsbidrag för Läkemedelsförmånen Det enda kvarvarande generella statliga bidraget, ersätt ningen för läkemedelsförmånen, uppgår till 22 483 miljoner kronor 2015, varav 657 miljoner kronor avser retroaktiv ersättning för behandling av hepatit C 2014. Anslaget ökar 2016 med 339 miljoner kronor (407 miljoner kronor 2017) till följd av att barn och unga under 18 år erhåller läkemedel kostnadsfritt från och med 1 januari 2016. Regeringen föreslår också att preventivmedel inom läkemedelsförmånerna ska bli kostnadsfria för personer under 21 år från och med den 1 januari 2017. Anslaget ökar därför med ytterligare 27 miljoner kronor per år från och med 2017. Ovanstående beräkningsförutsättningar för skatt, utjämning och statsbidrag innebär att Region Skånes intäkter ökar med 2 285 miljoner kronor eller med 6,8 procent 2016 jämfört med prognosen för innevarande år. Exklusive skattehöjningen uppgår ökningen till 1 520 miljoner kronor eller 4,5 procent. Specialdestinerade statsbidrag Med ett riktat bidrag förstärker regeringen engångsvis hälsooch sjukvården med 1 miljard kronor 2016. Tillskottet övergår från 2017 till generellt statsbidrag med 500 miljoner kronor per år. Professionsmiljarden uppgår till 1 miljard kronor per år 2016–2019 ersätter samordnings- och tillgänglighetsmiljarden som avskaffas 2016. Bidrag till jämställd hälso- och sjukvård genom insatser för förlossningsvården och kvinnors hälsa, som i år uppgår 200 miljoner kronor, ökas till 400 miljoner kronor per år 2016-2019 för att förbättra förlossningsvården och stärka insatserna för kvinnors hälsa. Ytterligare satsning på kvinnors hälsa uppgående till 130 miljoner kronor per år ska gå till riktade satsningar på kvinnors hälsa i primärvården 2016–2019. Satsningen inom området psykisk ohälsa förstärks med 280 miljoner kronor per år 2016–2019. Till regioner/landsting fördelas 252 miljoner kronor. Medlen ska användas till 35 Region Skåne behöver en långsiktigt stark ekonomi ekonom i perspektivet att förstärka ungdomsmottagningarnas arbete samt stimulera nya initiativ. Stimulansmedel för den så kallade sjukskrivningsmil jarden ligger fortfarande kvar på 1 miljard kronor år 2016. Nuvarande överenskommelse löper ut i år. Förhandlingar har redan påbörjats mellan SKL och departementet om en ny överenskommelse för 2016, ettårig till att börja med eftersom regeringen gör en översyn över alla överenskommelser. Anslaget för rehabiliteringsgarantin föreslås minska med 250 miljoner till 500 miljoner 2016. Motiveringen är att effekterna endast i begränsad utsträckning har lett till återgång i arbete. Anslaget till försäkringsmedicinska utredningar ökar med 50 miljoner kronor till 250 miljoner som ersättning till landsting/regioner som genomför dessa utredningar, dvs. fördjupade utredningar (team-baserade och särskilt läkarutlåtande) och den nya utredningen ”Aktivitetsförmågeutredningen”. Ökningen av de riktade bidragen summerar till 1 502 miljoner kronor. Region Skånes andel av dessa beräknat på befolkningen uppgår till knappt 200 miljoner kronor. Flertalet av de riktade bidragen innebär också ökade kostnader. Budgetpropositionen innehåller också förslag om ökade skatter på arbete och drivmedel. Detta och det faktum att det generella statsbidraget inte innehåller någon uppräkning för priser, löner och befolkningsförändring medför att den totala effekten av budgetpropositionen beräknas bli negativ för Region Skånes ekonomi. Kostnadsutveckling I bokslutet för 2014 hade Region Skåne en kostnadsutveckling på 6,2 procent exklusive jämförelsestörande poster. Landstingsprisindex, som används för omräkning av löpande pris till fast pris, uppgick till 2,3 procent 2014 (2,8 procent exklusive läkemedel). Volymutvecklingen, kostnader i fast pris, uppgick därmed till närmare 4 procent. För 2015 beräknas LPIK till 2,0 procent (2,5 procent exklusive läkemedel). Årets prognos pekar på justerad kostnadsutveckling på cirka sex procent vilket skulle innebära en volymutveckling på cirka fyra procent. Budgeten för 2016 medger en volymutveckling på knappt 2 procent. Löne- och prisutvecklingen ökar successivt under plan perioden i takt med att konjunkturåterhämtningen tar fart. Pensionskostnader Region Skåne tillämpar fullfonderingsmodell vid redovisning av pensionskostnaderna. Det innebär att hela pensionsskulden, intjänad såväl före 1998 som från och med 1998, redovisas som en skuld i balansräkningen. Årets intjänade pension samt värdesäkringen av hela skulden redovisas som en kostnad i resultaträkningen. Fullfonderingsmodellen ger därmed en mer rättvisande bild av Region Skånes ekonomiska resultat och ställning. Nackdelen med fullfonderingsmodellen är att den är mer rörlig, vilket leder till större kostnadsförändringar mellan åren. De totala pensionskostnaderna 2016 beräknas minska med cirka 100 miljoner kronor i jämförelse årets prognos (2 300 miljoner kronor), bland annat beroende på en negativ basbeloppsuppräkning. De kommande åren får vi en kraftig kostnadsökning, drygt 20 procent 2017 och närmare 30 procent 2018. Detta beror på att räntorna förväntas återgå till ett normalläge men även att inkomstbasbeloppet ökar långsammare 2017–2019 vilket ökar kostnaderna för den förmånsbestämda pensionen. Fullfonderingsmodellen ger framöver lägre kostnader än blandmodellen eftersom utbetalningarna av pension intjänad före 1998 är större än värdesäkringen av denna skuld. Differensen mellan fullfonderingsmodell och blandmodell måste beaktas i Region Skånes balanskravsberäkning. Det framräknade balanskravsresultatet enligt full fonderingsmodell ska justeras med ovanstående differens. Det innebär att det justerade resultatet enligt fullfonderingsmodell 2016 måste vara minst +580 miljoner före justering enligt blandmodell för att balanskravet ska uppnås. Se nedan under budgeterad balanskravsberäkning. Regeringen har beslutat om en översyn av den kommunala redovisningslagen och specifikt rörande de regler som anger hur pensionsåtaganden ska redovisas. I Region Skånes beslut om årsredovisning 2013 gavs ett uppdrag att utreda hur redovisningen av pensionsförpliktelser ska hanteras framöver. I budgeten för 2015 slogs fast att Region Skåne kommer att följa de beslut som översynen leder fram till och i avvaktan på den statliga utredningens förslag om eventuell lagändring kommer Region Skåne fortsatt att budgetera och redovisa enligt fullfonderingsmodell men även redovisa enligt den lagstadgade blandmodellen i kommande delårsrapporter och årsredovisningar. Kostnadsutveckling BokslutPrognos BudgetPlanPlan 2014 2015 201620172018 Nettokostnader (miljoner kronor) 31 334 33 125 34 674 35 855 36 981 Nettokostnadsutveckling 7,6%5,7%4,7%3,4%3,1% Justerad kostnadsutveckling 1) 6,2%6,0%4,2%3,4%3,1% Landstingsprisindex (LPIK) 2,3%2,0%2,4%2,4%3,0% LPIK exklusive läkemedel 2,8%2,5%2,7%2,9%3,5% 1) Utveckling exklusive jämförelsestörande poster som reavinster/förluster, avtalspensioner och återbetalning från AFA. 36 Region Skåne behöver en långsiktigt stark ekonomi ekonom i perspektivet Övriga beräkningsförutsättningar Invånare per 1 nov 2014 2015 1 287 168 1 304 399 Ökning (procent) 1 323 824 1 343 391 1 359 033 1,161,341,491,481,16 Internränta (%) 4,02,02,0 Internränta, Skånetrafiken 2,5 2,0 Kreditivränta (procent) 2,0 2,0 Arbetsgivaravgifter 201620172018 1,5 Region Skånes snittlåneränta 1) Lagstadgade (procent) 31,4231,4231,4231,4231,42 Avtalsförsäkringar 0,210,210,210,210,21 Kollektivavtalad pension 13,8513,1013,7014,2717,57 Summa (procent) 45,4844,7345,3345,9049,20 1) Arbetsgivaravgiften 2016 för personer födda 1991 och senare är preliminärt 31,26 % jan-maj och 37,22 % jun-dec. För personer födda 1950 och tidigare är avgiften preliminärt 21,96 %. Finansiella intäkter och kostnader Finansnettot försämras successivt under planperioden. Det är framför allt de finansiella kostnaderna på pensionsskulden som ökar på grund av förväntningar om en stigande ränta. Räntekostnaderna för låneskulden ökar något av samma anledning men framför allt på grund av en fördubblad låneskuld under perioden. Genomsnittsräntan för skulden beräknas stiga från nivån 1,3 procent 2016 till 1,5 procent 2018. Övriga beräkningsförutsättningar Enligt den senaste prognosen förväntas en kraftig befolkningsökning i Skåne de kommande åren. Antalet invånare används som en parameter vid beräkningarna i utjämningssystemet och för vissa statsbidrag. Internräntan för 2016 föreslås oförändrad till 2,0 procent. För Skånetrafiken är internräntan fastställd till 1,5 procent för 2016 i enlighet med fastställda beräkningsprinciper, vilket motsvarar den förväntade genomsnittliga räntesatsen i Region Skånes låneportfölj för 2016. Internräntan används för beräkning av kapitaltjänst kostnader och påverkar bland annat den interna hyresprissättningen. Kreditivräntan används för att belasta investe- ringsprojekten under byggnads-/utrustningstiden. Räntesatsen motsvarar Region Skånes genomsnittliga ränta på den totala låneskulden. Den lagstadgade delen av arbetsgivaravgiften är oförändrad 2016. AFA har aviserat avgiftsbefrielse på sina försäkringar under nästa år, vilket inräknats i nedanstående tabell för avtalsförsäkringar. För åren 2017–2018 förutsätts oförändrade avgifter. Arbetsgivaravgifterna är lägre för personer födda 1991 och senare samt för personer födda 1950 och tidigare (se nedan). Resultatbudget Med ovanstående beräkningsförutsättningar och angiven utveckling av Region Skånes intäkter och kostnader summeras resultatbudgeten till 745 miljoner kronor 2016, 749 miljoner kronor 2017 och 778 miljoner kronor 2018. Det budgeterade resultatet för 2016 uppgår till drygt två procent av de samlade intäkterna från skatt, utjämning och statsbidrag. Resultatet bidrar till att nå de finansiella målen och att uppfylla återställningskravet från 2012 års negativa resultat. De budgeterade resultaten för planperioden 2017–2018 uppfyller Region Skånes finansiella mål, balanskravet och är Budgeterad balanskravsberäkning Årets resultat enligt resultaträkning/budget Justering för realisationsvinster Justering för realisationsvinster enligt undantagsmöjlighet BokslutPrognos BudgetPlanPlan 20142015201620172018 647 –22 745 749 778 –285–49–37–35–24 69 0 0 0 0 431 –71 708 714 754 Justering för redovisning enligt blandmodell –776 –547 –580 –353 –274 Balanskravsresultat –345 –618128361480 Justerat resultat enligt fullfondering Synnerliga skäl för att inte behöva återställa ett negativt resultat 145 0 0 0 0 Ingående återställningskrav –128–328–946–818–457 Utgående återställningskrav –328–946–818–457 0 37 Region Skåne behöver en långsiktigt stark ekonomi ekonom i perspektivet i överensstämmelse med riktlinjerna för god ekonomisk hushållning. Överskotten medför också att resterande återställningskrav är uppfyllt vid utgången av 2018. Kassaflödes- och balansbudget med 38,8 miljoner kronor och övrig verksamhet med 15,8 miljoner kronor. Den enskilt största satsningen, 750 miljoner kronor, avser tillgängligheten i den skånska hälso- och sjukvården. Under 2015 förväntas ett stort negativt kassaflöde om 3 100 miljoner kronor framför allt beroende på att låne skulden nettoamorteras (upptagna lån - amorteringar) med cirka 1 500 miljoner kronor men även beroende på en stor investeringsverksamhet. Nettoskulden förväntas öka med cirka 1 600 miljoner kronor till nivån 3 000 miljoner kronor. Under 2016 förväntas den räntebärande nettoskulden öka med ytterligare 850 miljoner kronor. En fortsatt hög investeringsnivå är den främsta förklaringen till skuld ökningen. En fortsatt stigande investeringstakt under åren 2017–2018 medför att nettoskulden ökar med ytterligare cirka 4 900 miljoner kronor för att vid planperiodens slut uppgå till drygt 8 700 miljoner kronor. Vid ett behov av 1 000 miljoner kronor i betalnings beredskap i form av egen likviditetet blir följden att den externa låneskulden kommer överstiga nettoskulden med motsvarande belopp, inlåning från bolagen exkluderad. Under perioden kommer därigenom låneskulden stiga från 3 800 till 9 500 miljoner kronor. Upplåning kommer att ske framför allt genom emissioner av obligationer med varierande löptider i kapitalmarknaden enligt regionfullmäktiges beslut om finansiell strategi. Ramen för den totala låneskulden uppgår för närvarande till 8 100 miljoner kronor, vilken bedöms vara tillräcklig för budget 2016. För åren 2017–2018 kommer det att krävas en höjning av den totala låneramen för att finansiera det negativa kassaflödet och samtidigt bibehålla en godtagbar marginal för oförutsedda händelser. Nedan beskrivs i stora drag den fördelning av regionbidrag som görs till respektive nämnd. Regionbidrag 2016 • Regionbidrag till sjukvårdsnämnd Sund uppgår till 5 212,4 miljoner kronor, vilket är en ökning med 200,8 miljoner kronor. Utökningen omfattar kompen sation för LPIK, demografisk och medicinteknisk utveckling. Vidare innehåller förändrat regionbidrag en effektivisering om en procent. Det totala bidraget som fördelas ut på Region Skånes nämnder avseende budgetåret 2016 uppgår till 35 413 miljoner kronor, vilket är en ökning med 2 156 miljoner kronor (+ 6,5 procent) jämfört med Region Skånes budget 2015 vid årets början. Av den totala uppräkningen utgör 752,7 miljoner kronor kompensation för löne- och prisuppräkning (LPIK) med 2,4 procent till hälso- och sjukvårdsnämnden och sjukvårdsnämnder respektive 2,7 procent till övriga verksamheter, 447,5 miljoner kronor kompensation för demografisk utveckling med 1,59 procent samt 281,4 miljoner kronor en kompensation för medicinteknisk utveckling med 1,0 procent. Under 2016 ska en generell effektivisering av Region Skånes hälso- och sjukvård uppgå till en procent. Region bidragen minskar därmed med totalt 281,4 miljoner kronor. Vidare beskrivs effektiviseringar för övriga verksamheter nedan. Totalt utökas regionbidraget till sektor vård och hälsa med 2 101,8 miljoner kronor, sektor regional utveckling 38 • Hälso- och sjukvårdsnämndens regionbidrag uppgår till 13 382,8 miljoner kronor, vilket är en ökning med 1 436,8 miljoner kronor. Utökningen omfattar, utöver en kompensation för LPIK, demografisk och medicinteknisk utveckling, tillgänglighetssatsning på 750 miljoner kronor (se vidare bilaga 5) samt 175 miljoner kronor i kompensation för ökade läkemedelskostnader. Nämndens regionbidrag för 2016 omfattar vidare 159,2 miljoner kronor att fördela till sjukvårdsnämnder samt projekt Hälsostaden som kompensation för merkostnader som uppkommit under 2015 samt för eventuella utökade kostnader 2016 till följd av investeringar. Utökningen innefattar också vidareförmedling av statsbidrag, såsom psykiatrisatsning och rehabiliteringsgaranti, om cirka 100 miljoner kronor. Nämnden har också ett generellt effektiviseringskrav på en procent samt därutöver ytterligare 237 miljoner kronor, vilket bland annat omfattar förändringar i villkor i hälsoval, vårdval samt senareläggning av reformer. • Regionbidrag till sjukvårdsnämnd SUS uppgår till 8 459,2 miljoner kronor, vilket är en ökning med 325,9 miljoner kronor. Utökningen omfattar kompensation för LPIK, demografisk och medicintekniskutveckling. Vidare innehåller förändrat regionbidrag en effektivisering om en procent. • Regionbidrag till sjukvårdsnämnd Kryh uppgår till 3 161,2 miljoner kronor, vilket är en ökning med 112,6 miljoner kronor. Utökningen omfattar kompen sation för LPIK, demografisk och medicinteknisk utveckling. Vidare innehåller förändrat regionbidrag en effektivisering om en procent samt en teknisk justering som beskrivs nedan. • Habilitering- och hjälpmedelsnämnden tillförs ett regionbidrag som uppgår till 675,4 miljoner kronor, vilket är en ökning med 25,7 miljoner kronor. Utökningen omfattar, utöver kompensation för LPIK, ett tillskott motsvarande cirka 8 miljoner kronor, 6 miljoner kronor Region Skåne behöver en långsiktigt stark ekonomi ekonom i perspektivet för hjälpmedel och 2 miljoner kronor för satsning på autistiska barn, ett tillskott som 2015 finansierats via regionstyrelsen. • Revisionen tillförs ett regionbidrag som uppgår till 18,3 miljoner kronor, vilket är en ökning med 0,5 miljoner kronor för att täcka löne- och prisuppräkning. • Kollektivtrafiknämndens regionbidrag uppgår till 2 298,8 miljoner kronor vilket är en ökning med 44,9 miljoner kronor jämfört med 2015 års regionbidrag. Regionbidraget förutsätter intäktsförstärkningar i form av taxeförändringar, effektiviseringar inom befintlig verksamhet och vid behov kostnadsminskningar som tillsammans ska motsvara 222 miljoner kronor 2016. • Resultatkravet för servicenämnden utökas med 50 miljoner kronor och uppgår 2016 till 71,8 miljoner kronor. • Regionstyrelsens regionbidrag uppgår till 1 601,1 miljoner kronor, vilket är en ökning med 9,1 miljoner kronor. Av regionbidraget ställs 100 miljoner kronor till regionstyrelsen förfogande för tillkommande driftskostnader (inte investeringar) i samband med byggnationer av nya sjukhusbyggnader i Helsingborg, Malmö och Lund. Regionstyrelsen beslutade under 2015 om frysning av medel motsvarande 75,5 miljoner kronor. Motsvarande neddragning av regionbidrag sker för 2016. Därutöver åläggs styrelsen ett effektiviseringskrav om 23 miljoner kronor. Avkastningskravet för Folktandvården AB ökas med 15 miljoner kronor. • Personalnämndens regionbidrag uppgår till 127,8 miljoner kronor. Det innebär en utökning med 5,8 miljoner kronor, vilken omfattar uppräkning för LPIK, utökning enligt plan i budget 2015–2017, men också effektiviseringskrav. Regionbidraget ska bland annat gå till satsningar på kompetensförsörjning, fler ungdomar i arbete, valideringsprojekt och insatser i arbetet med antidiskriminering och likabehandling. • Kulturnämnden tillförs ett regionbidrag som uppgår till 303,5 miljoner, vilket är en ökning med 4 miljoner kronor. Det utökade regionbidraget innebär en kompensation för LPIK, men omfattar också ett effektiviseringskrav om 4,1 miljoner kronor. • Regionala utvecklingsnämnden tillförs ett regionbidrag som uppgår till 157,1 miljoner kronor, vilket är en minskning med 10,1 miljoner kronor. Nämnden tilldelas ingen uppräkning för LPIK och därutöver åläggs nämnden ett effektiviseringskrav om 7 miljoner kronor. Vidare sker en omföring av regionbidrag motsvarande 3,1 miljoner kronor avseende Almi och Innovator AB till regionstyrelsen. Tekniska justeringar Tekniska justeringar innebär förutom en förskjutning av medel mellan nämnder, överföring av ett uppdrag från en nämnd till en annan. • Med anledning av tillskapandet av det nya bolaget Innovation Skåne AB förs 1,8 miljoner kronor både avseende personal och verksamhetsmedel över från regionala utvecklingsnämnden till regionstyrelsen för vidarebefordran till det helägda aktiebolaget Innovation Skåne AB. • För att förenkla hantering relaterat till Almi och dess basfinansiering som idag ligger delat på regionstyrelsen och regionala utvecklingsnämnden förs både regionala utvecklingsnämndens basfinansiering samt medel relaterat till IFS-rådgivning över från regionala ut vecklingsnämnden till regionstyrelsen motsvarande 1,3 miljoner kronor. • Med anledning av att ansvaret för preventivmedelsråd givning flyttas från sjukvårdsnämnd Kryh till hälso- och sjukvårdsnämnden överförs 10,0 miljoner kronor. Regionbidragen 2017–2018 är uppräknade med löne- och prisuppräkning (LPIK), kompensation för demografisk utveckling till hälso- och sjukvårdsnämnden samt sjukvårdsnämnder. Vidare kompenseras för kostnader för reformerna avseende kostnadsfri mammografi, kostnadsfri tandvård för unga vuxna och kostnadsfri öppenvård för äldre samt kostnader för renovering av Öresundståg. Vidare uppgår effektiviseringskrav på alla verksamheter till en procent. Inga intäktsökningar i verksamheten förutom uppräkningen av kollektivtrafiktaxan på 2 procent årligen har beaktats. • Patientnämnden tillförs ett regionbidrag som uppgår till 15,1 miljoner kronor, vilket är en ökning med 0,4 miljoner kronor för att täcka löne- och prisuppräkning. 39 f oto: © ann a malm Region Skåne investerar för framtiden ekonom i perspektivet Region Skåne investerar för framtiden I budgetdirektivet för perioden 2016 till 2018 fastställdes investeringsramarna för Region Skånes verksamheter på en övergripande nivå. Ett förslag till fördelning av ramarna delgavs förvaltningarna som nämnderna yttrade sig om i augusti 2015. Nämndernas yttrande har i delar lagts in i budgetförslag 2016. Åren 2016 till 2018 kännetecknas av en kraftigt accele rerande investeringsnivå framför allt kopplat till genomförandet av de stora byggobjekten inom hälso- och sjukvården och trafikförsörjningsprogrammet. Sammantaget föreslås att 14,9 miljarder kronor avsätts under perioden. Bygginvesteringar Region Skåne står inför mycket stora investeringar inom hälso- och sjukvården, framför allt när det gäller byggnader. I Skåne, liksom i stora delar av övriga landet, har sjukhusstrukturen succesivt byggts ut, men med särskilt kraftfulla insatser under sextio- och sjuttiotalen. Tidigare utredningar har visat att det nu finns stora behov att modernisera och förnya dessa äldre byggnader. I december 2013 fattade regionstyrelsen beslut om den fortsatta inriktningen när det gäller utvecklingen av de tre sjukhusområdena i Malmö, Lund och Helsingborg. Sedan tidigare finns beslut om förnyelse av sjukhusområdet i Ängelholm genom avtal med det av Region Skåne delägda bolaget Hälsostaden AB. Dessa insatser kommer att prägla sjukhusområdena under lång tid framöver. Nedan beskrivs status för objekt med en investerings budget på över 50 miljoner kronor. Mer detaljerade beskrivningar av statusen för sjukhusområdena i Malmö, Lund, Helsingborg och Ängelholm ges i separata ärenden till regionstyrelsen i juni och december. Pågående bygginvesteringar inom hälso- och sjukvårdssektorn SUS i Malmö Det pågår sedan flera år ett arbete för att genom nybyggnation knyta samman och koncentrera verksamheten på sjukhusområdet i Malmö med utgångspunkt från akut- och infektionsbyggnaden. Regionstyrelsen fastslog i december 2013 inriktningen för det fortsatta arbetet med sjukhusområdet, vilket innebär en inledande fas då äldre byggnader rivs och en större etablering av ersättningsbyggnader genomförs på två platser på sjukhusområdet. Denna etablering möjliggör att äldre byggnader kan lämnas och rivas för att bereda plats för en ny vårdbyggnad på cirka 70 000 kvm och en servicebyggnad på cirka 15 000 kvm. Regionstyrelsen beslutade i juni att i den fortsatta planeringen av det ”gröna scenariot” på sjukhusområdet i Malmö ska, avseende innehållet i vårdavdelningar, äldre patienter, patienter med livslånga sjukdomar samt psykiatrisk vård prioriteras. I denna planering ska även ingå utveckling av operationssalar och intensivvård. En mål sättning är att lämna förhyrda lokaler på södra området i Malmö för att samla verksamheterna i det nya huset. Därutöver ska teknik och transportkulvertsystem moderniseras och byggas ut och nya gröna, läkande miljöer ska anläggas. Arbetena på sjukhusområdet beräknas pågå till 2022. I detta tidiga skede beräknas insatserna i Malmö motsvara bygginvesteringar om knappt sju miljarder kronor. Till detta kommer betydande utrustningsinvesteringar. SUS i Lund Arbetet med att utveckla SUS i Lund har hittills inte på samma sätt som i Malmö fokuserat på ett genomförande, utan har mer haft karaktären av ett fördjupat planerings arbete för fastighetsutveckling. Arbete pågår med en fördjupad översyn av befintlig fastighetsutvecklingsplan. Dessutom ska en lokalförsörjningsplan och en fysisk utvecklingsplan tas fram för SUS i Lund inom ramen för tidigare fattade beslut. När det gäller lokalförsörjnings planen görs den parallellt med motsvarande plan för sjukhusområdet i Malmö. Arbetet innebär bland annat en analys av förslag till ett nybyggnadsscenario för tekniktung vård och samordnas med planeringen av ett laboratorie medicinskt centrum. En samlokalisering av klinisk mikrobiologi i befintliga lokaler pågår och ytterligare projekt för Labmedicin avseende patologi och genetik planeras. Detta är tillfälliga lösningar i väntan på ett permanent laboratoriemedicinskt centrum. Under senhöst 2015 startar produktionen av en ny reservkraftsanläggning på sjukhusområdet med ett färdigställande tidigt 2017. Anläggningen beräknas innebära en investeringsutgift om cirka 220 miljoner kronor. Av särskild vikt för utvecklingen av SUS i Lund är frågan om etablering spårväg från Lund C till ESS-området, då det får stor påverkan på den fortsatta planeringen. Eftersom arbetet med SUS i Lund är i ett så tidigt skede finns det ingen bedömning av den samlade investerings utgiften. Beredningen för framtidens sjukvård har av regionstyrelsen fått i uppdrag att i december 2015 åter komma med förslag till fortsatt utveckling av innehåll och underlag för ny/ombyggnationer vid Skånes universitets sjukhus i Malmö och i Lund. 41 Region Skåne investerar för framtiden illustratio n : © Schmidt Hammer Lassen Architects K/S ekonom i perspektivet Utvecklingen av sjukhusområdet i Helsingborg består av ett flertal projekt som kommer att genomföras i sekvens över en tioårsperiod. Sjukhusområdet i Helsingborg Regionstyrelsen godkände i mars 2012 utvecklingsplanen för sjukhusområdet i Helsingborg och avsatte medel för den fortsatta planeringen. En översyn av projektets samlade omfattning och genomförandetakt genomfördes under 2013 och den nya inriktningen slogs fast i regionstyrelsen i december 2013. Projektet består av dels en nybyggnad, dels en omfattande ombyggnation av den befintliga huvudbyggnaden. En ersättningsbyggnad är nu på plats på sjukhus området och befintligt parkeringshus har utökats med ytterligare fyra halvplan. Under vintern har en avvikelse mot den beräknade bygginvesteringsramen om 4,3 miljarder kronor konstaterats. Efter analys och fördjupat arbete med innehållet i utvecklingen av sjukhusområdet är nu bedömningen att den samlade investeringen över 10-årsperioden 2014–2023 kommer att bli kring 4,8 miljarder kronor i löpande priser. Det är i huvudsak fyra områden som påverkat avvikelsen. • Storleken på nybyggnationen som i vissa skeden ökat jämfört med de beräkningar som funnits i fastställande av plan för utveckling av sjukhusområdet, kopplat till osäkerhet kring det samlade ytbehovet på sjukhusom rådet. • Det beräknade priset på nybyggnationen där de schablonberäkningar som gjorts bedöms ha haft för lågt riskpåslag jämfört med normal hantering. 42 • Mängden projekt för att hantera behovet av ersättnings lokaler under ombyggnadsfaserna i huvudbyggnaden som ökat från kring 20 i tidigt skede till drygt 70 i nuvarande plan. • I det fördjupade arbetet med utvecklingen av sjukhus området har en mängd behov av mer infrastrukturell karaktär på sjukhusområdet identifierats som inte funnits med i tidigare kalkyler. Exempelvis insatser kopplade till mediaförsörjning, sop- och tvätthantering, markarbeten och trafiklösningar. Utöver dessa huvudområden har projektets omfattning påverkats av tilläggsuppdrag såsom beslut om att nybyggnationen ska innehålla ett produktionskök och strukturbeslut om ögonsjukvården som utökat behovet av ytor i Helsingborg. Utvecklingen av sjukhusområdet i Helsingborg består av ett flertal projekt som kommer att genomföras i sekvens över en tioårsperiod. Det innebär att projekten befinner sig i olika faser där graden av detaljeringsgrad skiljer sig åt. Beräkningen av bygginvesteringsprojekt blir allt mer precisa ju längre i planeringsprocessen de kommer och i tidiga skeden finns relativt stor osäkerhet i beräkningarna både avseende pris och volym. Det är utifrån detta som beräkningar i tidigare skede har högre riskpåslag jämfört med projekt som närmar sig produktion. I den nya beräkningen har större riskpåslag lagts för att hantera de osäkerheter som fortfarande finns i Region Skåne investerar för framtiden ekonom i perspektivet projektet under den långa tid som det kommer att pågå. Den fördjupade analysen av ytbehovet på sjukhusområdet har inneburit att ytorna i nybyggnationen har kunnat reduceras. Nybyggnationen och ombyggnationen i höghusdelen i den befintliga huvudbyggnaden är planerade att påbörjas efter årsskiftet 2015/2016. Rättspsykiatriskt centrum i Trelleborg Organisation och lokaler för den rättspsykiatriska vården har utretts vid ett flertal tillfällen sedan början av 1990-talet. Under 2010 identifierades en ny lokalisering av rättspsykiatrin till Mellanköpinge i Trelleborgs kommun. I april 2014 togs det första spadtaget och samma höst restes anläggningens betongstommar. Anläggningen kommer att omfatta närmare 13 000 kvadratmeter, ha plats för 51 patienter och vara en arbetsplats för cirka 140 medarbetare. Enligt den liggande tidplanen kommer anläggningen färdigställas till sommaren 2016. Projektets budget är 487 miljoner kronor och den senaste prognosen pekar på att denna kommer underskridas med cirka 20 miljoner kronor. I separat ärende till regionstyrelsen i oktober 2015 föreslås beslut om medel för utrustningsinvesteringar om sammanlagt 45 miljoner kronor i samband med nybyggnationen. Hälsostaden Ängelholm Region Skåne har tillsammans med PEAB och Wihlborgs Fastigheter AB bildat ett bolag med syfte att utveckla sjukhusområdet med en inriktning på att koncentrera sjukvårdsverksamheten till det norra sjukvårdsområdet. I maj 2013 beslutade regionstyrelsen om ramavtal avseende om- och nybyggda lokaler på sjukhusområdet i Ängelholm. Ramavtalet innebär att en nybyggnation kommer att uppföras på det norra sjukhusområdet där Region Skåne kommer att hyra cirka 8 000 kvm. Samtidigt kommer 5 400 kvm i huvudbyggnaden byggas om och betydande investeringar kommer att göras i infrastrukturen på sjuk husområdet. Hälsostaden i Ängelholm AB beräknar att åtgärderna kommer att innebära en investering om cirka 700 miljoner kronor för bolaget. Produktion av om- och nybyggnation av vårdbyggnader har påbörjats under 2015. Projektet beräknas vara färdigställt 2018. Den huvudsakliga prioriteringen avseende bygginsatser inom hälso- och sjukvården är utvecklingen av sjukhus områdena i Malmö, Lund, Helsingborg och Ängelholm. Utrymmet för övriga insatser är begränsat till 200 miljoner kronor per år. Liksom tidigare år görs bedömningen att det finns ett behov av lokala potter till hälso- och sjukvårdens förvaltningar. Dessa omfattar i år 85 miljoner kronor. Utöver detta finns utrymme för genomförande av några projekt på sjukhuset i Kristianstad som avser mottagningar. Ersättningslokaler för den palliativa enheten i Malmö, minnesmottagningen vid SUS, ett antal enheter inom primärvården samt för lokaler på sjukhusområdena i Lund och Malmö som inte är direkt kopplade till de stora utvecklingsarbetena. Dessutom avsätts medel för att fortsätta planeringsarbetet avseende ersättning av operationslokaler vid Hässleholms lasarett. Servicenämnden Ramen för fastighetsägarinvesteringar används för att förbättra, förnya och anpassa befintliga byggnader eller deras befintliga tekniska system i de fall där förändringen inte huvudsakligen beror på verksamhetsförändringar hos hyresgästen. Fastighetsägarinvesteringarna disponeras av servicenämnden och föreslås uppgå till 246 miljoner kronor per år under 2016–2018. Detta är en utökning jämfört med tidigare år. Servicenämnden förslås få ett samlat ansvar för att hantera alla utgifter som uppstår vid asbetssanering på sjukhusom rådet i Lund vilket bedöms motsvara 20 miljoner kronor per år. I separat ärende till regionstyrelsen i oktober beskrivs den justering av redovisningsprinciper avseende komponentredo- Planerade bygginvesteringar inom hälso- och sjukvårdssektorn Regionstyrelsen har beslutat att ge beredningen i uppdrag att arbeta vidare med utveckling av Skånes universitetssjukhus och med att utveckla ett modernt skånskt vårdsystem, samt ta fram en målbild för 2030, som beskriver sjukvården och dess strukturer inom Region Skåne och tillsammans med de andra sjukvårdshuvudmännen i södra sjukvårds regionen. Detta innebär att behoven av investeringar i den skånska sjukvården utanför ovan preciserade uppdrag och kommer att behöva prövas i ett sammanhang Genom nybyggnation ska man knyta samman och koncentrera verksamheten på sjukhusområdet i Malmö. 43 Region Skåne investerar för framtiden ekonom i perspektivet visning som görs med start 2015. Detta innebär en justering mellan redovisning inom ramen för planerat underhåll och fastighetsägarinvesteringar. Justeringen innebär ett utökat behov av ram för fastighetsägarinvesteringar med 50 miljoner kronor per år. Ändrad lagstiftning gör att högre krav ställs på brandsäkerhet vilket kräver större insatser från fastighetsägaren motsvarande 20 miljoner kronor per år. Under 2016 föreslås dessutom en tillfällig utökning av ramen med 18 miljoner kronor för att genomföra uppgra dering av Region Skånes operationssalar baserad på en inventering av ventilationssystem vid dessa. Vid årsskiftet 2011/2012 utökades fastighets- och servicenämndens ansvarsområde då den försörjningsverksamhet som tidigare legat linjemässigt under sjukvårdens förvaltningar överfördes till Regionservice. Verksamhetens karaktär innebär investeringsbehov framförallt kopplade till logistik-, städ- och kostverksamheterna. Fastighets- och servicenämnden föreslås disponera en lokal ram för investeringar i utrustning och byggnader kopplade till sin verksamhet om 25 miljoner kronor per år. Utrustningsinvesteringar inom hälso- och sjukvårdssektorn Region Skåne har behov av omfattande utrustningsinvesteringar. Kostnaderna för dessa måste beaktas och prioriteras i ett helhetsperspektiv och bedömas utifrån Region Skånes ekonomiska förutsättningar. Planeringsramen för investeringar i utrustning inom hälso- och sjukvårdssektorn uppgår till 2,2 miljarder kronor, varav 703 miljoner kronor under 2016. Huvuddelen av medlen är avsatta för utbyte och utökad kapacitet när det gäller utrustning inom hälso- och sjukvården. Dels för objekt under 5 miljoner kronor som hanteras som lokala potter och dels för objekt över 5 miljoner kronor. Bland de senare kan nämnas en utbyggnad av kapaciteten avseende PET-CT som en del av arbetet med att förbättra tillgängligheten i cancervården vilket förutsätter att driftmedel skjuts till. I ramen finns även avsatt medel för initiala utgifter kopplade till utvecklingen av de stora sjukhusområdena i Malmö, Lund, Helsingborg och Ängelholm. Region Skåne driver tillsammans med Stockholms läns landsting och Västra Götalandsregionen ett samarbetsprojekt med avsikt att införa ett nytt informationssystem inom hälso- och sjukvården. Bedömningen är att genomförandet av detta kommer att ta längre tid än vad som tidigare beräknats. Därför gör Region Skåne nu en uppgradering av det befintliga systemet Melior för att hantera perioden fram till dess att ett nytt gemensamt system kan finnas på plats. Detta beskrivs i separat ärende till regionstyrelsen i oktober 2015. Region Skånes ska kunna erbjuda patienter hälso- och sjukvård av hög kvalitet. För att möjliggöra detta är en viktig delkomponent att den medicintekniska utrustningen som används för behandling och diagnostik håller en hög teknisk nivå och att det inom regionen finns tillgång till den senaste teknologin, trots att de ekonomiska resurserna är begränsade. För att kunna göra detta är det av stor vikt att de utrustningar som finns används kostnadseffektivt och att tillgänglighet till dessa ses i ett regionperspektiv. Kollektivtrafiknämnden Kollektivtrafiksnämnden disponerar under planperioden 40 miljoner kronor årligen i syfte att förbättra informationen till resenärerna, genomföra anpassningar för funktions hindrade och för att öka framkomligheten för busstrafiken. Under 2016 kommer större delen av dessa medel användas för införande av system för automatisk passagerarräkning på tåg och bussar. Region Skåne förnyar och utökar sin flotta av Pågatåg. Fram till 2014 har 69 nya Pågatåg tagits i drift. Regionfullmäktige har beslutat om anskaffning av ytterligare 30 tåg som kommer att levereras under åren 2017–2018. Den beräknade utgiften för dessa tåg är 2,1 miljarder kronor. Regionstyrelsen Regionstyrelsen föreslås disponera ett utrymme för byggnads- och utrustningsinvesteringar inom dess verksamheter, resultatneutrala investeringar, samt oförutsedda behov. Här avsätts medel för fastighets- och servicenämnden och kollektivtrafiknämnden att avropa från regionstyrelsen. Investeringsutrymmet föreslås uppgå till totalt 2,1 miljarder kronor under planperioden. Under 2013 fattades beslut om medel för planering av insatser för mottagningskök/avdelningskök. Medel avsätts för genomförandet av insatserna under planperioden. Under 2014 avsatte regionstyrelsen 70 miljoner kronor under 2014 och 2015 för att genomföra energiinvesteringar 44 Region Skåne investerar för framtiden ekonom i perspektivet inom Region Skånes byggnader. Under planperioden avsätts ytterligare medel. En planering pågår för nya lokaler för åkeri- och hjälpmedelsdistribution med distributionscentralsfunktion med placering i närheten av Lund. Till denna planering har lagts behovet av etablering av ny bussdepå i Lund. Medel har avsatts för genomförande av projektet under planperioden. Under planperioden avsätts även medel för påbörjandet av installation av ERTMS, som är ett säkerhetssystem för tågtrafik. Medel avsätts för uppställningsplatser för tåg. I arbetet med TITA ”Regional mobilisering kring ESS och Max IV” föreslås en etablering av spårväg mellan Lund C och ESS som en viktig del i etableringen av en attraktiv kollektivtrafik. Regionala tillväxtnämnden har tecknat en avsiktsförklaring med Lunds kommun och Trafikverket som innebär att Region Skåne ska stå för spårvagnar och spårvagnsdepå. Medel för dessa behov reserveras under regionstyrelsen. Nämnden för kollektivtrafik återkommer med beslutsförslag avseende dessa objekt Region Skåne ingår som största svenska part i samarbetet kring Öresundstågstrafiken. Verkstadskapaciteten för att säkerställa hög service och kvalitet i den dagliga skötseln och underhållet av Öresundstågen är idag otillräcklig. Det finns behov av en nyetablering av depåkapacitet på den svenska sidan av Öresund. Studier har gjorts om att äga eller hyra depåkapacitet med resultat som visar att den bästa ekonomiska lösningen kan skapas med ett samhällsägande. Överläggningar med ägarna i Öresundståg AB har visat att det finns intresse för att Region Skåne påtar sig ansvaret för att uppföra och hyra ut anläggningen till Öresundståg AB. Medel avsätts under planperioden för genomförandet av en nybyggnation. Inom Skånetrafiken bedrivs utvecklingsarbete inom olika projekt för att öka resande inom kollektivtrafiken. Detta görs under samlingsbenämningen framtidens rese system. Under perioden avsätts medel för att investeringar kopplat till detta. Investeringar, medfinansiering och förskottering Som en följd av Region Skånes ansvar för regional utveckling och tillväxt kommer Region Skåne att medverka till finansieringen och utvecklingen av världsledande forsknings- och innovationsmiljöer i regionen, i första hand ESS. Regionstyrelsen beslutade i april 2015 om att godkänna avtal om finansiering av ESS med sammanlagt 800 miljoner kronor under åren 2015–2017. En förskjutning i arbetet med färdigställandet av avtal med staten gör att utbetalningarna skjuts fram ett år. Utbyggnad av vägar och spårbunden trafik är ett statligt ansvar. Region Skåne har dock som ansvarig för den regionala utvecklingen och som huvudman för regional och lokal kollektivtrafik ett starkt intresse av att utbyggnaden sker i sådan tid och på sådant sätt att regionens utveckling inte bromsas. Region Skåne kommer därför att aktivt stödja, och i förekommande fall, även ta finansiellt ansvar för sådan utbyggnad av infrastrukturen. Detta kan även ske i samverkan med extern part. Insatserna kan ske genom att Region Skåne med eget ägande investerar i infrastrukturella satsningar men även genom medfinansiering och förskottering av medel. Nyligen ändrad lagstiftning har inneburit att kommuner och landsting nu kan bokföra medfinansiering till statliga infrastrukturprojekt som en tillgång på balansräkningen. Detta innebär att kostnaden för satsningarna kan fördelas över hela nyttjandetiden i stället för att som tidigare belasta det enskilda året då beslutet tas. Effekten blir den samma som vid egna investeringar och genererar kapitalkostnader i form av avskrivningar och ränta, men förutsätter till skillnad från investeringar inget eget ägande. Detta kvarstår i sin helhet hos staten. 45 Regionfullmäktiges beslut ekonom i sk information Regionfullmäktiges beslut Med hänsyn till vad som anförts ovan och i bilagorna beslutar regionfullmäktige om följande: Budgetramar 1. 2. 3. 4. 5. 6. 7. 8. Regionfullmäktige fastställer för 2016 en skattesats om 10,99 kronor. Det är en ökning med 30 öre i utdebitering, syftande till att tillskapa finansiering för en ökad tillgänglighet, enligt bilaga 5 som därmed fastställs. Regionfullmäktige fastställer upprättat förslag till resultatbudget, kassaflödesbudget, och balansbudget för verksamhetsåret 2016 enligt bilaga 1, 2 och 3. Regionfullmäktige fastställer upprättat förslag till regionbidrag till Region Skånes nämnder för verk samhetsåret 2016 enligt bilaga 4. Regionfullmäktige fastställer investeringsram för 2016 enligt bilaga 6. Investeringsramen ställs till regionstyrelsens förfog ande. Styrelsen äger rätt att vidarefördela investerings anslag till annan nämnd. Regionfullmäktige fastställer internräntan för 2016 till oförändrad 2 procent. Regionfullmäktige fastställer internräntan för Skånetrafiken till 1,5 procent 2016. Regionfullmäktige fastställer ramen för långsiktig upplåning (inklusive leasing) till oförändrat 8 100 miljoner kronor 2016. Beslut rörande taxeförändring 9. Regionfullmäktige uppdrar åt kollektivtrafiknämnden att till regionfullmäktiges möte 2015-11-24 återkomma med förslag till taxeförändringar som ökar Skånetra fikens självfinansiering, för att därmed nå givna ramar i budget 2016. Särskilt beslut rörande trafikförsörjningsprogrammet 10. Regionfullmäktige uppdrar åt regionala utvecklingsnämnden att till regionfullmäktiges möte 2015-11-24 återkomma med ett förslag till trafikförsörjningsprogram som utgår från givna ekonomiska ramar 2016 med plan för 2017 och 2018. Region Skånes strategikarta och övergripande 11. Regionfullmäktige fastställer strategikarta med tillhörande mål att gälla för Region Skånes verksam heter 2016. 46 REGION skåne budget 2016 En effektiv verksamhet med hög kvalitet God hälsa och livskvalitet för alla 12. Region Skåne ska fortsätta sitt arbete med att minska riskbruk och missbruk av alkohol samt drogmissbruket och med speciellt fokus på unga. 13. Region Skåne ska arbeta för att Skåne antar utmaningen om ”Rökfritt Sverige 2025” och Tobacco Endgame 2025. 14. Region Skåne ska fortsätta sitt aktiva arbete för att förebygga och behandla övervikt och fetma hos barn. 15. Region Skåne ska tillsammans med skåneidrotten ta fram ett idrottspolitiskt program. Region Skåne skapar morgondagens välfärdstjänster 16. E-hälsan ska utvecklas genom att bredda möjligheten att boka, av- och omboka tider online. 17. Ett system med digital självincheckning ska byggas ut under 2016. 18. En utredning om att införa ett system med enhetstaxa i den idag avgiftsbelagda öppna vården ska inledas. 19. Under 2016 ska ett system med digitala remiss- och svar införas. Strategi för kvalitetsutveckling i hälso- och sjukvården 20. En strategisk plan för förbättringsarbete ska utarbetas och implementeras. 21. Arbetet med att utveckla vårdkedjor mellan kommunal hemsjukvård, primärvård och sjukhus inklusive förstärkning av läkarstöd i hemsjukvården ska fortsatt vara i fokus. Strategiskt läkemedelsarbete 22. Arbetet för en rationell läkemedelanvändning ska fortsätta utifrån ny läkemedelsstrategi för Region Skåne under 2016. En ökad jämlikhet i hälsa och livsvillkor 23. Omotiverade skillnader i vård och behandling ska identifieras och åtgärdas. 24. Arbetet med att utveckla kvinno- och förlossnings vården ska fortsätta. 25. Vårdprogram inom kvinnors hälsa och regionala riktlinjer för endometrios ska ligga till grund för insatser för förbättrat omhändertagande. Regionfullmäktiges beslut ekonom i sk information 26. Utveckla så kallade första-linjen-mottagningar inom psykiatrin och förstärk föräldrastödet. 27. Utveckla det suicidpreventiva arbetet. 28. Tillgängligheten till psykiatrin ska förbättras, med särskilt fokus på områdena missbruk, självskadevård, suicidprevention och neuropsykiatri. 29. Kliniska prövningar med Naloxon nässpray ska fortsätta. 30. Under 2016 ska en uppdaterad strategisk plan för psykiatrisk vård arbetas fram. Tillgängligheten ska öka 31. Patientflödena i Region Skåne ska genomlysas och åtgärder identifieras för att öka tillgängligheten till planerad vård med särskilt fokus på personer med stort vårdbehov. 32. Tillgängligheten via ”1177 Vårdguidens e-tjänster” och via telefon till primärvården ska förbättras. 33. Den inledda utvärderingen av vårdvalen i specialistsjukvården ska fortsätta, med fokus på kvalitet, tillgänglighet, jämlik vård, kostnader och sammanhållna vårdkedjor. 34. För att uppnå god tillgänglighet och hög kvalitet i cancersjukvården ska arbetet utifrån den regionala cancerplanen fortsätta. 35. För att uppnå god tillgänglighet och hög kvalitet ska arbetet med den palliativa handlingsplanen fortsätta. 36. Region Skåne ska inventera vårdcentraler och sjukhus utifrån ett fysiskt tillgänglighetsperspektiv och uppdatera resultaten i Tillgänglighetsdatabasen. Hög patientsäkerhet är prioriterad 37. Fler läkemedelsgenomgångar ska genomföras, särskilt med inriktning mot äldre patienter. 38. Arbetet med handlingsplaner för att minska trycksår och undvikbara vårdrelaterade infektioner i Region Skåne ska fortsätta. Stärk akutsjukvården 39. Akutsjukvården ska ses över och åtgärder identifieras för att förbättra vårdkvaliteten och arbetsmiljön på akutmottagningarna. 40. Arbetet med att öppna stängda vårdplatser ska prioriteras. 41. Inställelsetiderna i ambulanssjukvården ska förbättras. 43. Tillgängligheten inom primärvården ska öka. Detta gäller särskilt för de äldre vars vård omfattas av det nya Hälso- och sjukvårdsavtalet. 44. En strategisk plan och vårdprogram för patienter med demens ska implementeras. Familjecentraler och ungdomsmottagningar 45. Region Skåne ska fortsätta att arbeta mot målet att minst en familjecentral ska finnas i varje kommun, om ekonomin så tillåter. 46. Ungdomsmottagningarnas öppettider ska anpassas bättre till ungdomarnas skolgång, arbete och fritids vanor. 47. Arbetet med att stärka kompetensen kring psykisk ohälsa på ungdomsmottagningarna ska fortsätta. Forskningen – en förutsättning för Skånes utveckling 48. Region Skåne ska fortsatt förbättra förutsättningarna för kliniska studier och kliniska prövningar. 49. Region Skåne ska stödja utvecklingen av en nationell testbädd inom området mobil hälsa. 50. Region Skåne ska ha som målsättning att behålla rikssjukvården på befintliga områden samt erhålla fler uppdrag, bland annat inom cancersatsningen. Skåne erbjuder kultur med bredd och spets 51. Tillgängligheten till kultur och kulturutövande ska öka, exempelvis genom möjligheterna med IT och digitalisering. 52. Region Skåne ska stimulera samverkan mellan kultursektorn och andra samhällsområden såsom hälso- och sjukvård, skola, arbets- och näringsliv. 53. Samverkan med de skånska folkhögskolorna ska öka och en regional samverkansplattform tas fram. Kraftsamling för fler jobb i Skåne 54. Region Skåne ska arbeta för att regeringens mål om EU:s lägsta arbetslöshet 2020 uppnås. 55. Region Skåne ska verka för att Region Skåne får ett större ansvar för arbetsmarknadspolitiken. 56. Region Skåne ska fortsätta arbetet med Jobbkommissionen och komplettera med fler riktade uppdrag som tas fram i samverkan med Kompetenssamverkan Skåne. 57. Arbetet med att lösa gränshindersproblematiken ska prioriteras. Bättre vård för Skånes äldre 42. En utredning ska inledas om hur ett system med fasta vårdkontakter kan utvecklas, genom exempelvis vårdlotsar. REGION skåne budget 2016 47 Regionfullmäktiges beslut ekonom i sk information Skåne som Europas mest innovativa region 2020 Med kollektivtrafiken skapas utveckling i Skåne 58. Region Skåne ska utveckla metoder för att koppla innovationssystemen till Region Skånes klimatarbete. 59. Region Skåne ska arbeta för att stärka innovations arbetet med e-hälsa. 74. Region Skåne ska se över behovet av trygghetsåtgärder på fordon och vid hållplatser. 75. Fortsätta arbetet för ett modernt betalsystem under 2016. 76. Region Skåne ska utreda hur anställningstryggheten för personal som arbetar hos trafikföretag på uppdrag av Region Skåne ska förbättras i samband med övergång till ny entreprenör. Region Skånes upphandlingar ska påverka samhällsutvecklingen positivt 60. Social och miljömässig hänsyn i Region Skånes upphandlingar ska fortsätta utvecklas och användas i ökad omfattning. 61. Region Skåne ska ta fram en handlingsplan för att höja utvecklingstakten inom området innovations upphandling. 62. Region Skåne ska ställa krav på arbetsmiljö och kollektivavtalsliknande villkor när upphandlingens art motiverar det. 63. Samtliga livsmedelsavtal som Region Skåne ingår som inkluderar inköp av kött ska uppfylla svenska djurskyddsregler. Gemensamt miljöstrategiskt arbete i Skåne 64. Region Skåne ska minska användningen av miljöoch hälsofarliga ämnen. 65. Region Skåne ska fortsätta arbetet med att införa ekologiska och närproducerade livsmedel i sin verksamhet. 66. Region Skåne ska utreda målen i och förutsättningarna för ett klimatpolitiskt ramverk. 67. Förlossnings- och BB-avdelningar ska gå före i arbetet med en giftfri miljö. I kommande upphandlingar av material och tyger ska så långt som möjligt ekologiskt och kemikaliefritt väljas. God infrastruktur är viktigt för ett sammanhållet Skåne 68. Region Skåne ska verka för att riksdag och regering ska ta beslut om en fast förbindelse för bil och tåg mellan Helsingborg och Helsingör under mandat perioden. 69. Informationsinsatser vid trafikstörningar ska för bättras. 70. Region Skåne ska verka för att underhållet av befintlig infrastruktur, som järnväg, påskyndas. 71. Region Skåne ska ta fram en strategi för att göra Skåne till Sveriges främsta cykelregion. 72. Region Skåne ska arbeta för att kollektivtrafikhåll platserna blir noder för cykeltrafiken. 73. Region Skåne ska verka för infrastruktursatsningar i enlighet med den så kallade Skånebilden. 48 REGION skåne budget 2016 Skåne ska vara globalt attraktivt 77. Region Skåne ska arbeta för ökad bredbandsut byggnad. Medarbetarna är Region Skånes viktigaste resurs 78. I Region Skåne ska heltidstjänst vara norm. Deltid ska ses som en möjlighet om arbetstagaren så önskar. 79. Region Skåne ska inventera och utveckla arbetet med de regioninterna resursteamen med utgångspunkt i att erbjuda heltidsanställningar. 80. Region Skåne ska systematisera och inventera likarättsarbetet avseende utbildning och uppföljning. 81. Region Skåne ska fortsatt främja rekrytering av personer med funktionsnedsättning. Verksamhet och resultat i fokus 82. Region Skåne ska införa processtöd för arbetssätts innovationer och organisations- och verksamhets utveckling. 83. Region Skåne ska utreda karriärvägar för flera yrkeskategorier såsom undersköterska, psykolog, biomedicinsk analytiker, dietister och medicinska sekreterare. 84. Region Skåne ska fortsätta satsningarna på utbildningsanställningar för sjuksköterskor. 85. Region Skåne ska utveckla klinisk fördjupningsutbildning för sjuksköterskor inom prioriterade områden. 86. Region Skåne ska arbeta med kompletterande utbildningsinsatser för att täcka kompetensluckor i verksamheten och för att främja kompetensmixplanering. 87. Region Skåne ska utreda förutsättningar för att införa handledaranställningar för äldre medarbetare som är på väg att gå i pension. 88. Region Skåne ska fortsätta med satsningar på arbetslösa ungdomar, studentmedarbetare, tekniksprånget och arbetslivsintroduktionsanställningar. Bilaga 1 ekonom i sk information 1Resultatbudget Budget Budget PlanPlan Miljoner kronor 2015 2016 20172018 Verksamhetens intäkter Verksamhetens kostnader Avskrivningar Verksamhetens nettokostnader Skatteintäkter Utjämning och generella statliga bidrag Finansiella intäkter Finansiella kostnader Finansiella pensionskostnader Årets resultat 7 732 8 027 8 114 8 248 –38 748 –41 363 –42 497 –43 594 –1 342 –1 368 –1 473 –1 635 –32 358 –34 704 –35 855 –36 981 26 175 28 051 29 266 30 509 7 464 7 891 8 177 8 379 86506174 –93 –82 –102 –155 –603 –461 –797 –1 049 670745749778 REGION skåne budget 2016 49 Bilaga 2 ekonom i sk information 2Kassaflödesbudget Budget Budget Plan Plan Miljoner kronor 2015 2016 2017 2018 VERKSAMHETEN Årets resultat Justering för ej likviditetspåverkande poster (se not nedan) Pensionsutbetalningar Realisationsvinster/förluster Medel från verksamheten före förändring av rörelsekapital 670745749778 4 514 2 203 3 308 4 312 –1 142 –1 176 –1 198 –1 258 –49–37–35–24 3 993 1 735 2 825 3 807 Ökning/minskning av kortfristiga fordringar –4 808 40 10 Ökning/minskning av förråd och varulager 0 0 0 0 Ökning/minskning av kortfristiga skulder –2 532 –115 –56 –190 Medel från verksamheten 1 458 2 428 2 809 3 627 INVESTERINGAR Förvärv av immateriella tillgångar Förvärv av materiella tillgångar Förvärv av leasade materiella tillgångar 0 –55 –300 –300 –2 750 –3 582 –4 616 –6 417 –50 0 0 0 –159 0 0 0 Försäljning av materiella anläggningstillgångar 0 0 0 0 Erhållna investeringsbidrag 0 625 0 0 Försäljning av finansiella tillgångar 0 0 0 0 –2 958 –3 012 –4 916 –6 717 Förvärv av finansiella tillgångar Medel från investeringsverksamheten FINANSIERING Nyupptagna lån Nyupptagen leasing Amortering av lån Amortering av leasing Förändring koncernlån Ökning av långfristiga fordringar 1 013 1 137 2 477 3 432 50000 –1 787 0 0 0 –173 –332 –247 –231 0000 –108 0 0 0 1 129 159 120 –1 004 934 2 389 3 321 –392 –350 –281 –231 –2 896 0 0 0 Likvida medel vid årets början 3 895 1 000 1 000 1 000 Likvida medel vid årets slut 1 000 1 000 1 000 1 000 Årets förändring av räntebärande nettoskuld 1 999 805 2 230 3 201 Räntebärande nettoskuld vid årets början 1 491 2 902 3 707 5 937 Räntebärande nettoskuld vid årets slut 3 490 3 707 5 937 9 138 Amortering av långfristiga fordringar Medel från finansieringsverksamheten Utbetalning av bidrag till statlig infrastruktur Årets kassaflöde Not Specifikation av ej likviditetspåverkande poster Justering för av– och nedskrivningar 1 397 1 368 1 473 1 635 Justering för avsättningar 1 467 1 369 1 797 2 504 Justering för kortfristiga finansiella poster 1 628 85 16 161 49 1 11 0 Justering för periodiserade investeringsbidrag –25 –650 –25 –25 Justering för övr ej likviditetspåverkande poster –36 Justering för periodiserade reavinster Justering för periodiserade hyresintäkter –2 –2 –2 –2 Justering för bidrag till statlig infrastruktur 37 32 38 38 4 514 2 203 3 308 4 312 Summa 50 REGION skåne budget 2016 Bilaga 3 ekonom i sk information 3Balansbudget Budget Budget PlanPlan Miljoner kronor 2015 2016 20172018 Immateriella tillgångar 159190445690 Fastigheter 9 558 11 371 13 874 17 582 Utrustning 8 184 7 976 8 661 9 789 Värdepapper, andelar m m 384 383 383 383 Långfristiga fordringar 483329170 51 Anläggningstillgångar 18 768 20 248 23 533 28 495 Bidrag till statlig infrastruktur 894 818 885 847 Förråd 273296296296 Kortfristiga fordringar 3 529 2 759 2 719 2 709 Kortfristiga placeringar, kassa och bank 1 000 1 000 1 000 1 000 Omsättningstillgångar 4 802 4 054 4 014 4 005 24 463 25 120 28 432 33 346 Summa tillgångar Eget kapital därav årets resultat –19 608 –19 723 –18 974 –18 196 670 745 749 778 Pensionsförpliktelser Övriga avsättningar Avsättningar 30 330 30 474 31 074 32 320 565519343112 30 894 30 993 31 417 32 432 Långfristiga skulder, lån 2 013 3 067 5 544 8 977 Långfristiga skulder, leasing 1 422 1 248 1 017 947 637 590 539 488 4 072 4 906 7 101 10 412 Övriga långfristiga skulder Långfristiga skulder Kortfristiga låneskulder 225300300300 Kortfristiga leasingskulder 1 014 247 231 70 Övriga kortfristiga skulder 7 865 8 397 8 356 8 327 Kortfristiga skulder summa Skulder 9 104 8 944 8 888 8 698 13 177 13 850 15 989 19 110 Summa eget kapital, avsättningar och skulder 24 463 25 120 28 432 33 346 REGION skåne budget 2016 51 Bilaga 4 ekonom i sk information 4Regionbidrag Budget Budget PlanPlan Miljoner kronor 2015 1) 2016 20172018 Kulturnämnden Kollektivtrafiknämnden Regionala utvecklingsnämnden Summa regional utveckling Habilitering och hjälpmedelsnämnden 299,5303,5309,3317,0 2 253,9 2 298,8 2 370,5 2 429,8 167,2157,1160,0164,0 2 720,6 2 759,4 2 839,8 675,4 688,2 705,4 Sjukvårdsnämnd SUS 8 459,2 8 718,0 8 993,8 Sjukvårdsnämnd SUND 5 212,4 5 371,9 5 541,9 Sjukvårdsnämnd KRYH 3 161,2 3 258,1 3 361,2 28 139,5 13 382,8 13 842,3 14 328,7 Hälso- och sjukvårdsnämnden Summa vård och hälsa Regionstyrelsen Personalnämnd Patientnämnden Revision Summa övriga förvaltningar SUMMA REGIONBIDRAG 649,7 2 910,8 28 789,2 30 891,0 31 878,5 32 931,0 1 592,0 1 601,1 1 631,5 1 672,3 122,0127,8130,2133,5 14,715,115,415,7 17,818,318,619,1 1 746,5 1 762,3 1 795,7 33 256,3 35 412,7 36 514,0 Resultatkrav 1 840,6 37 682,4 Servicenämnden 21,871,871,871,8 Sjukvårdsnämnd SUS 18,818,818,818,8 Sjukvårdsnämnd SUND 10,4 10,4 10,4 10,4 Sjukvårdsnämnd KRYH 7,97,97,97,9 Hälso- och sjukvårdsnämnden 0,4 0,4 1) Tabellen innehåller regionbidrag 2015 i enlighet med regionfullmäktiges beslut om Region Skånes budget 2015 med verksamhetsplan 2016-2017, RF2014-12-08 – 2014-12-09. Vid regionfullmäktige 2015-10-26 – 2015-10-27 föreligger ett förslag till ombudgetering för 2015. Det innebär tillskott till sjukvårdnämnderna genom tidigareläggning av 2016 års uppräkning för LPIK samt demografisk utveckling. Finansiering av tillskottet om totalt 660 miljoner kronor föreslås ske genom en omdisponering av regionbidrag 2015 från andra nämnder samt genom sänkt resultatkrav. Förslaget angående ombudgetering är inte beaktat i tabellen för regionbidrag eftersom omdisponeringen är temporär, för att minimera risk för otydlighet samt eftersom beslut om ärendena ombudgetering 2015 respektive Budget och verksamhetsplan 2016–2018 sker vid samma regionfullmäktige. 52 REGION skåne budget 2016 0,4 0,4 Bilaga 5 ekonom i sk information 5Tillgänglighetspaket REGION skåne budget 2016 53 ekonom i sk information 54 REGION skåne budget 2016 Bilaga 6 ekonom i sk information 6Investeringsbudget Budget BudgetPlanPlan Miljoner kronor t o m 2015 201620172018 TOTAL Bygginvesteringar (inklusive större externa förhyrningar) Rättpsykiatri, Psykiatri Skåne 365 Nya sjukhusområdet i Malmö 1 793000 2 375 Nya sjukhusområdet i Lund 1 288110 41 Nya sjukhusområdet i Helsingborg 1 814000 814 Hälsostaden Ängelholm (extern förhyrning) Summa pågående bygginvesteringar över 50 Mkr 122 0 0 487 0439 00000 2 259 232 41 0 4 114 Pågående bygginvesteringar under 50 Mkr 16 0 0 Ram för nya objekt hälso- och sjukvårdssektorn 1 923 1 833 Fastighets- och servicenämndens bygg 264 246 3 078 246 SUMMA BYGGINVESTERINGAR 2 435 2 120 3 324 UTRUSTNINGSINVESTERINGAR Pågående utrustningsobjekt, vård och hälsa, 74 0 0 Planeringsram nya utrustningsobjekt, vård och hälsa 629 709 769 Kollektivtrafiken, varav 55767857 – tilläggsbeställning 5 pågatåg 0 272 0 363 – tilläggsbeställning 25 pågatåg 15 455 817 1 708 – övrig utrustning404040 SUMMA UTRUSTNINGSINVESTERINGAR 757 1 475 1 626 Regionstyrelsen (bygg och utrustning), varav 275 706 Fastighets- och servicenämndens verksamhet (bygg och utrustning) 25 25 1 115 25 SUMMA INVESTERINGAR TOTALT 3 492 4 327 6 090 Strategiska investeringar och medfinansiering 350 280 230 SUMMA TOTALT 3 842 4 606 6 320 Kreditivränta, tåg 1101010 Kreditivränta, bygg253035 INVESTERINGAR inklusive kreditivränta 3 877 4 646 6 365 Exklusive strategiska investeringar 3 527 4 367 6 135 Exklusive strategiska/medfinans, tåg och bussar 3 502 3 630 5 308 Exklusive strategiska/medfinans, tåg, bussar och kreditivränta 3 477 3 600 5 273 1) Avser medelstilldelning till och med 2015 - 06,planerad medelstilldelning ligger under ram nya objekt Bygg hälso- och sjukvården. REGION skåne budget 2016 55 Bilaga 7 ekonom i sk information 7 Region Skånes majoritetsägda bolag Region Skånes engagemang i aktiebolag Region Skåne har valt att bedriva viss verksamhet i aktie bolagsform, både som ensam ägare och tillsammans med andra. Verksamheten som bedrivs i aktiebolagsform sker inom skilda sektorer. Kommunallagen ställer krav på att Region Skåne ska ha inflytande och kontroll över all egen verksamhet. Den av regionfullmäktige antagna bolags policyn ska tydliggöra roller och ansvar, skapa gemensamma regler för styrning och uppföljning och därigenom utveckla relationen mellan Region Skåne och dess bolag. Region Skånes bolagskoncern Den verksamhet som inom Region Skåne bedrivs i bolagsform har under de senaste åren ökat. Bolagiseringen av tandvårdsverksamheten är det senaste exemplet. I syfte att skapa en aktiv ägarstyrning och möjliggöra verksamhets synergier har regionfullmäktige 2013 beslutat att samla merparten av Region Skånes aktiebolag i en koncern med Region Skåne Holding AB som moderbolag. De bolag som tidigare ägdes av Region Skåne till mer än 50 procent ingår nu i den nybildade koncernen. Inom parentes anges Region Skåne Holding AB:s ägarandel. Region Skåne Holding AB (100 procent) Moderbolag i Region Skånes nybildade koncern. Bolaget ska äga och förvalta aktier i aktiebolag som Region Skåne använder för att bedriva verksamhet som är till nytta för Skåne och dess medborgare. Bolaget har fått i uppdrag att själv eller genom sina dotterbolag utföra uppdrag avseende marknadsföring av Skåne, insatser för utveckling och etablering av både befintliga och nya företag i Skåne samt insatser för att Skåne ska vara den mest innovativa regionen 2020. Aktiekapitalet uppgår till 10,4 miljoner kronor. Folktandvården Skåne AB (100 procent) Bolaget bildades under 2013 och Region Skånes tandvårdsverksamhet överfördes till bolaget den 1 januari 2014. Bolaget ska bedriva allmän och specialiserad tandvård för barn och vuxna i Skåne. Aktiekapitalet uppgår till 62,3 miljoner kronor. Skåne Care AB (100 procent) Bolaget utvecklar och bedriver vårdexportverksamhet samt export av konsult- och utbildningstjänster inom vårdom rådet. Aktiekapitalet uppgår till 0,4 miljoner kronor. Innovation Skåne AB (100 procent) Ett nytt bolag Innovation Skåne AB bildades vid halvårsskiftet 2015 genom att de helägda bolagen Teknopol AB, 56 REGION skåne budget 2016 Innovator Skåne AB samt ClinTrials Skåne AB fusionerades. Samgåendet syftar framför allt till att öka kraften i Region Skånes bidrag till den skånska innovationsutvecklingen. Bolaget ska stödja utvecklingen av innovationer och entreprenörskap. Vidare ska det främja och utveckla möjligheterna till kliniska prövningar inom region Skåne. Aktiekapitalet uppgår till 0,1 miljoner kronor. Malmö Opera- och Musikteater AB (90 procent) Bolaget ägs till 90 procent av Region Skåne och till 10 procent av Malmö Stad. I ägardirektivets programför klaring sägs bland annat att bolaget med Malmö som bas har ett regionalt ansvar att producera, främja, stärka och utveckla opera och annan musikdramatisk verksamhet i regionen. Aktiekapitalet i bolaget uppgår till 20,0 miljoner kronor. Skånes Dansteater AB (90 procent) I likhet med Malmö Opera- och Musikteater AB ägs bolaget till 90 procent av Region Skåne och till 10 procent av Malmö Stad. Av ägardirektivet framgår bland annat att bolaget har till uppgift att producera och utveckla dansverksamheten i regionen. Verksamheten ska kännetecknas av hög konstnärlig kvalitet. Aktiekapitalet uppgår till 3,0 miljoner kronor. Business Region Skåne AB (85 procent) Business Region Skåne AB är moderbolaget i koncernen för marknadsföring av Skåne. Bolaget ägs till 85 procent av Region Skåne Holding AB och till 15 procent av Kommunförbundet Skåne. Moderbolaget äger i sin tur fyra dotter bolag – Event in Skåne AB, Tourism in Skåne AB, Invest in Skåne AB samt Film i Skåne AB. Aktiekapitalet uppgår till 1 miljon kronor. Event in Skåne AB (100 procent) Bolaget ska marknadsföra Skåne som en eventregion. Event in Skåne ska vara ett kompetenscentrum och en samverkanspartner för event i Skåne samt verka för att fler, större och bättre evenemang, mässor och kongresser förläggs till regionen. Aktiekapitalet uppgår till 1,0 miljon kronor. Film i Skåne AB (100 procent) Bolaget ska bidra till tillväxt i Skåne genom filmproduktion samt främjande av filmkulturell verksamhet. Aktiekapitalet uppgår till 1,0 miljon kronor. Bilaga 7 ekonom i sk information Invest in Skåne AB (100 procent) Hälsostaden Ängelholm Holding AB (33 procent) Bolaget ska skapa ett mer internationellt näringsliv i Skåne genom att verka för att utländska företag etablerar sig i Skåne samt hjälpa skånska företag med internationellt samarbete och ökade exportaffärer. Aktiekapitalet uppgår till 1,0 miljon kronor. Bolaget ägs med vardera en tredjedel av Region Skåne, Peab AB och Wihlborgs Fastigheter AB. Bolaget äger samtliga aktier i dotterbolaget Hälsostaden Ängelholm AB, vars verksamhet är att äga, förvalta, utveckla och exploatera fastigheterna på Ängelholms sjukhusområde. Aktiekapitalet uppgår till 15 miljoner kronor. Tourism in Skåne AB (100 procent) Bolaget ska öka antalet besökare i Skåne genom att utveckla och marknadsföra destinationen. Tillsammans med kommuner och näringsliv verkat bolaget på geografiskt utvalda marknader med prioriterade segment och mål grupper. Aktiekapitalet uppgår till 1,0 miljon kronor. Region Skånes övriga engagemang i aktiebolag Skåne European Office (100 procent) Bolaget ska ansvara för Region Skånes representationskontor i Bryssel. Syftet med att etablera en skånsk representation är främst att stärka och synliggöra regionen gentemot EU:s institutioner och andra aktörer. Skåne European Office ska öka intressebevakningen och främja Skånes intressen i den europeiska policyutvecklingen samt bistå den egna organisationen och andra aktörer i Skåne i arbetet med EU:s fonder och program. Bolaget har sitt säte i Bryssel. Aktiekapitalet uppgår till 0,2 miljoner kronor. ALMI Företagspartner Skåne AB (49 procent) Region Skåne äger ALMI Företagspartner Skåne AB tillsammans med majoritetsägaren ALMI Företagspartner AB, det nationella moderbolaget. Bolagets verksamhetsidé är att genom riskfinansiering och affärsutveckling stärka nyföretagande och konkurrenskraften i företag och däri genom medverka till ett växande och dynamiskt näringsliv. Aktiekapitalet uppgår till 2,0 miljoner kronor. Öresundståg AB (40 procent) Bolaget bildades 2009 av trafikhuvudmännen för Öresundstågstrafiken. Bolaget ska tillhandahålla service och utföra operativa förvaltningsuppgifter för offentlig kollektivtrafik med tåg till bolagets ägare. Aktiekapitalet uppgår till 1 miljon kronor. Science Village Scandinavia AB (35 procent) Bolaget ska utveckla den mark som finns inom Brunnshögsområdet i Lund, där Max IV och ESS ska byggas. Bolaget samägs av Region Skåne (35 procent), Lunds kommun (35 procent) samt Lunds universitet (30 procent). Aktiekapitalet uppgår till 0,7 miljoner kronor. AB Busspunkten Helsingborg (26 procent) Bolaget driver och förvaltar depån Busspunkten i Helsingborg. Bolaget eftersträvar största möjliga kostnadseffektivitet enligt självkostnadsprincipen. Anläggningen är självfinansierad genom hyresintäkter från brukarna. Aktieägare är endast trafikföretag som har trafikavtal med Skånetrafiken samt Helsingborgs stad och Region Skåne med minoritetsposter. Aktiekapital uppgår till 0,1 miljoner kronor. Samverkansprojektet E22 AB (20 procent) Bolaget ägs tillsammans med Region Blekinge, Region förbundet i Kalmar Län, Regionförbundet Östsam samt Sydsvenska Handels- och Industrikammaren och ska verka för att en tidigareläggning av E22:ans utbyggnad genomförs. Aktiekapitalet uppgår till 0,1 miljon kronor. Bussdepån i Kristianstad AB (15 procent) Bolaget, som driver och förvaltar bussdepån i Kristianstad, eftersträvar största möjliga kostnadseffektivitet enligt självkostnadsprincipen. Anläggningen är självfinansierad genom hyresintäkter från brukarna. Aktieägare är endast trafikföretag som har trafikavtal med Skånetrafiken samt Region Skåne. Aktiekapitalet uppgår till 0,4 miljoner kronor. Resekortet i Sverige AB (13 procent) Resekortet i Sverige AB verkar för målet att det på sikt ska bli möjligt att resa med kollektivtrafiken över länsgränserna i Sverige på ett och samma kort. Region Skåne äger bolaget tillsammans med sex andra aktieägare, huvudsakligen trafikhuvudmän. Aktiekapitalet uppgår till 0,5 miljoner kronor. Bolag där Region Skåne har en ägarandel som är mindre än 10 procent: AB Transitio (5 procent) Inera AB (4,5 procent) Samtrafiken i Sverige AB (2 procent) HSN N CRC Malmö AB och LB Kiel Pildammen AB (1 procent) REGION skåne budget 2016 57 Bilaga 8 ekonom i sk information 8 Budgetprocessen och annan verksamhetsstyrning Ekonomi- och verksamhetsstyrning är ett medel för att uppnå önskat resultat, effektivitet och budget. Budgeten gör oss effektivare Budgeten med tillhörande verksamhetsplan är ett region övergripande styrande dokument som fastställs av regionfullmäktige varje år. Budgeten med verksamhetsplan ska ses som ett medel för att uppfylla det demokratiska uppdraget, som är givet av medborgarna. Det är Region Skånes främsta styrdokument för alla verksamheter. Varför en budget? Budgetprocessen ska bidra till en effektiv styrning med budgetdisciplin och en budget i balans. I budget med verksamhetsplan anges inriktning för utvecklingen under den kommande planperioden. Budget och flerårsplan ska ligga till grund för Region Skånes strategiska och konkreta arbete och ska ytterst leda till att våra skattemedel används på ett effektivt sätt. När verksamheten bedrivs ändamålsenligt och kostnadseffektivt samt med en finansiering som långsiktigt garanterar verksamheten, uppnås en god ekonomisk hushållning. En förutsättning är tydliga mål. Vad kännetecknar budgetprocessen? Processen ska kännetecknas av hög delaktighet och bra beslutsunderlag. Det ska finnas samstämmighet mellan Region Skånes centrala budget, de uppdrag som ges till förvaltningarna och det lokala budgetarbetet. Omvärldsanalys och uppföljning Budgetarbetet startar med en analys av omvärld, behov, ekonomi och verksamhet. Årsredovisning, nuläge och trendanalyser är viktiga underlag i planeringen. Med utgångspunkt i analyser definieras en strategikarta och planeringsförutsättningar. Planeringsförutsättningar och budgetdirektiv Regionstyrelsen beslutar om ett budgetdirektiv med planeringsförutsättning, som riktar sig till Region Skånes nämnder och bolag. Den innehåller en strategikarta med mål och måltal för Region Skånes verksamheter samt specifika uppdrag, som nämnder och bolag har att besvara genom ett yttrande. Nämnder och förvaltningar Nämnderna ska yttra sig över regionstyrelsens budget direktiv. Efter regionfullmäktiges beslut av budget med verksamhetsplan beslutar nämnderna om ett uppdrag till 58 REGION skåne budget 2016 den förvaltning nämnden ansvarar för. Hälso- och sjukvårdsnämnden beslutar om ett samlat uppdrag till hälsooch sjukvården, inklusive den privata vård som finansieras av Region Skåne. Utifrån hälso- och sjukvårdens samlade uppdrag beslutar sedan de delregionala sjukvårdsnämnderna om uppdrag till sjukvårdsförvaltningarna. Parallellt med att nämnderna arbetar fram uppdrag till verksamheten, ska förvaltningarna på grundval av region styrelsens planeringsförutsättning och nämndernas budget yttranden i nära dialog med koncernledningen arbeta fram förslag till förvaltningsbudgetar. Förvaltningarna ska omsätta uppdrag och budget i verksamhetsplaner samt bryta ned uppdrag och budget i verksamhetens olika delar. Budgetbeslut i regionfullmäktige Planeringsförutsättningen, beaktande av nya förutsättningar samt nämndernas yttranden mynnar ut i en samlad budget för hela Region Skåne. Under oktober beslutar regionfullmäktige om kommande års budget och verksamhetsplan. Samtidigt som man beslutar om budget bestämmer man också vilken skattesats som ska gälla under kommande år. Strategikartan ger styrning med flera dimensioner En bra styrning kräver en tydlig viljeinriktning i form av mål, men ska även kunna tala om hur målen omsätts och implementeras i verksamheten. Region Skånes strategikarta beskriver vision, verksamhetsidé, mål och måltal. Den anger inriktningen oavsett var man befinner sig i organisationen. Region Skånes strategikarta skapar ramverket för prioriteringar och utgör en röd tråd genom hela budget- och uppföljningsprocessen. Målen ska vara så konkreta att de kan brytas ned i mätbara mål för verksamheten. Med mål avses vad som sätts i särskilt fokus under budgetåret och planperioden för att Region Skånes vision ska uppnås. Med måltal avses ambitionsnivån för det som mäts och följs upp. Måltalen har karaktären av en riktning mot vad organisationen vill nå, antingen utifrån en ökning från ett nuläge eller utifrån en uppfyllelse av ett procentuellt utstakat måltal. Balanserad styrning ger helhetsbilden Strategikartan är indelad i fyra olika perspektiv. De olika perspektiven skapar en helhet med en styrning som är tydlig, ger ökad delaktighet och helhetssyn, samt som sträcker sig från politik till praktik. Varje perspektiv bryts ned i mål och måltal. Inom ramen för de olika perspektiven beskrivs vad som ska göras för att uppnå målen. Medborgarperspektivet speglar de förväntningar och behov som våra medborgare och samarbetspartners har på Region Bilaga 8 ekonom i sk information Skåne och ger oss kunskap om vad som är avgörande för att uppfylla det demokratiska uppdraget. Verksamhetsperspektivet beskriver hur resurserna ska användas i verksamheten för att nå målen och möta medborgarnas och andra intressenters förväntningar som lyfts fram i medborgarperspektivet. Medarbetarperspektivet beskriver hur Region Skåne tar tillvara och utvecklar medarbetarnas kompetens, engagemang och ansvarskänsla som ett led i att uppnå mål och vision. Ekonomiperspektivet beskriver hur Region Skåne ska hushålla med tillgängliga resurser. att arbeta i enlighet med nya riktlinjer och mot önskvärda mål. Det finns två typer av ersättningsmodeller inom vårdvalen. Den ena är en kapitationsersättning. Den innebär att patientens val av vårdgivare styr vad respektive vårdgivare får i fast årlig ersättning. Ersättningens storlek bestäms utifrån hur många patienter vårdgivaren ansvarar för, oavsett hur många besök som görs. Om individen byter enhet (väljer en annan vårdgivare) tar denne ersättningen med sig till den nya vårdgivaren. Den andra typen är rörliga ersättningar som i princip är ersättningar för specifika åtgärder i samband med ett besök hos en vårdgivare. Ledningssystem berättar hur verksamheten ska arbeta. Ersättningsmodellen för sjukhus och psykiatri inom Region Skåne utgår från uppdraget som är kärnan för styrning. Det finns en gemensam struktur för uppdragsbeskrivningen och kopplat till detta ersättningar med enhetlig konstruktion. År 2012 beslutades om en förändrad ersättningsmodell för sjukhus och psykiatri. Den sjukhusinterna ersättningsmodellen förändrades för att närma sig möjligheten att styra på effektivitet och mot resultat. Förändringen går ut på att den framräknade prestationsrelaterade finansieringen utbetalas periodiserat i förskott utan att någon fakturering mot hälso- och sjukvårdsnämnden sker av den utförda produktionen. Denna förändring innebär en stimulans för förvaltningarna att optimera sina vårdprocesser. Modellen ligger fast för 2016. Region Skåne utreder utveckling av ersättningsmodeller inom hälso- och sjukvården med syfte att öka inslaget av värdebaserad ersättning. Det innebär en ersättning som bygger på en kombination av prestationsersättning och utfalls-/resultatberoende ersättning. Målet är att ha en ersättningsmodell som stödjer arbetet att skapa värde för patienten. Från och med 2014 flyttades ansvaret för den målrelaterade ersättningen från koncernnivå till förvaltningsnivå. Ytterligare en del i Region Skånes styrmodell är lednings systemen som handlar om hur strategikartan omsätts i verksamheten. Ledningssystem innebär att det ska finnas en organisatorisk struktur, ett tydligt ansvar, rutiner och identifierade processer. I ledningssystem ligger också den interna kontrollen, det vill säga verktyg för att följa upp mål och se till att verksamheten arbetar kostnadseffektivt och med rätt saker. Region Skåne har påbörjat arbetet med att ta fram ett regiongemensamt verksamhetsledningssystem (VLS). Det ska säkerställa ett långsiktigt, målmedvetet och systematiskt arbetssätt med siktet inställt på ständiga förbättringar. VLS ska stödja arbetet för att följa mål, att ha ett genomförande med kvalitet samt en uppföljning och utvärdering av resultat för att öka kunskapen och förbättra arbetsprocesserna. Ekonomistyrning och ersättningssystem Ersättningsmodeller för vårdval Region Skåne har infört fem vårdval inom primärvård. De omfattar vårdcentraler, barnavårdscentraler, barnmorskemottagning, audionommottagning samt kognitiv beteendeterapi/interpersonal psykoterapi och multimodal smärtbehandling inom rehabiliteringsgarantin. Vårdvalet för vårdcentral har utökats med tilläggsuppdrag inom hjärtsvikt och gynekologi och särskilda mottagningar för unga vuxna och äldremottagning har införts. En satsning på att utöka hemsjukvården implementerades 2015. Region Skåne har även infört valfrihetssystem inom specialiserad sjukvård för fyra områden. Områdena som omfattas är grå starr, övrig ögon, hud och läkemedelsassisterad rehabilitering vid opiatberoende (beroendevård). Inom tandvården har det också införts två vårdval ett för den allmänna barn- och ungdomstandvården och ett för den specialiserade barn- och ungdomstandvården. Vårdvalens styr- och ersättningsmodell ska stödja utvecklingen för att erbjuda rätt vård på rätt vårdnivå inom rimlig tid. Ersättningsmodeller för vårdval ska också leda till önskvärt beteende hos vårdgivarna, exempelvis när det gäller Sjukhusintern ersättningsmodell Budgetmodell för läkemedel Nuvarande budgetmodell för läkemedel infördes 2009. Modellen innebär att läkemedel inom förmånshanteringen delas upp i: • Basläkemedel (läkemedel som förskrivs främst inom primärvården) med ett befolkningsbaserat kostnadsansvar. • Klinikläkemedel (läkemedel som förskrivs främst av specialister på sjukvårdsförvaltningar) med ett förskrivarbaserat kostnadsansvar. Kostnadsansvaret för läkemedel som rekvireras, främst inom sjukvårdsförvaltningarna till inneliggande patienter, ligger fullt ut på rekvirerande förvaltning och finansieras via uppdragsersättning. Kostnadsansvaret för den mindre del läkemedel som berör smittskydd, solidariskt finansierade REGION skåne budget 2016 59 Bilaga 8 ekonom i sk information läkemedel med mera ligger fortfarande på hälso- och sjukvårdsnämnden. I introduktionsskedet av den nya budgetmodellen delades kostnadsansvaret mellan hälso- och sjukvårdsnämnden och hälsovalsenheterna för basläkemedel. Avsikten är att kostnadsansvaret ska utökas för att till slut bli 100 procent på Hälsovalsenheterna. För 2016 ska kostnadsansvaret för vårdcentralerna ligga kvar på samma nivå som 2015, det vill säga 75 procent. Solidariskt finansierade läkemedel definieras nationellt och berör främst genetiska sjukdomstillstånd, men även tillstånd som HIV som inte anses ha en jämn geografisk utbredning. Förskrivningen sker ute på sjukhusförvaltningarna, men budgeten för förskrivna läkemedel finns på hälso- och sjukvårdsnämnden. Budgeten för solidariskt finansierade läkemedel delas mellan berörd sjukvårdsför valtning (10 procent) och hälso- och sjukvårdsnämnden (90 procent) för att skapa incitament för förskrivare att ta kostnadsansvar även för dessa läkemedel. Det finns vissa dyra läkemedel som helt eller under en tid inte ingår i läkemedelsförmånen. Detta kan då leda till stora kostnader för patient eller verksamhet. En fastställd process reglerar de krav som ställs för att regional finansiering ska kunna komma i fråga. Budgeten för regionalt finansierade läke medel delas mellan berörd förvaltning (10 procent) och hälso- och sjukvårdsnämnden (90 procent). Affärs- och prissättningsmodell för serviceverksamheterna inom Region Skåne Affärs- och prissättningsmodell omfattar följande serviceverksamheter inom Region Skåne: Medicinsk Serviceför valtning, Regionservice och Koncernkontoret samt Bildoch funktionsmedicin. Kostnaderna för serviceverksamheterna finansieras av de beställande verksamheterna genom en kombination av fast årsdebitering och månadsvis styckedebitering. Detta genomförs inom ramen för fastställda kostnadsbudgets (kostnadstak). Övriga kostnader för serviceverksamheterna finansieras av de beställande verksamheterna genom en kombination av fast årsdebitering och månadsvis styckedebitering. Detta genomförs inom ramen för fastställd kostnadsbudget (kostnadstak). Månadsvis styckedebitering tillämpas för de tjänste områden där en fast årsdebitering inte är möjlig, där en fast årsdebitering snedvrider eller hotar att snedvrida konkurrensen och där Region Skåne i övrigt förväntas verkar för att uppträda konkurrensneutralt på marknaden. Region Skånes hyresmodell Syftet med Hyresmodellen är att hantera en kostnadsfördelning som är transparent och upplevs som förutsägbar och enkel att förstå och en hyresfördelning som bättre harmonierar med ersättningsmodellen för hälso- och sjukvård. Det finns även incitament till ekonomiskt ansvarstagande för 60 REGION skåne budget 2016 investeringar och effektivt nyttjande av lokaler. Hyresmodellen uppfyller också de krav på konkurrensneutralitet som uppkommit i och med förändringar inom ramen för Lagen om valfrihetssystem (LOV) samt outsourcing av verksamheter. Regionservice har nu ansvar för all lokalförsörjning i Region Skåne och är hyresvärd för samtliga ägda och inhyrda lokaler. Det innebär således att förvaltningar eller motsvarande inte äger rätt att teckna hyreskontrakt med fastighetsägare, utan tecknar i stället andrahandshyreskontrakt med Regionservice. Förvaltningarna heller inte rätt att hyra ut i andra eller tredje hand. Fördelning av hyreskostnad sker enligt två principer, en för ej konkurrensutsatt verksamhet och en för konkurrens utsatt verksamhet. Hyresfördelningen för den ej konkurrensutsatta verksamheten sker enligt principen ”hyra som tjänst” och ”lika hyra för lika typ av lokal”. Detta innebär att hyran debiteras utifrån information på rumsnivå. Detta görs med hjälp av koefficienter som beskriver rummet utifrån komplexitet (efter rumsfunktionskod) och funktionalitet (efter fastig hetens ålder eller värdeår). I hyran för ej konkurrensutsatt verksamhet ingår kostnader som tidigare legat ute på förvaltningen, exempelvis driftskostnader för gemensamma ytor och kostnader för fastighetsägarinvesteringar, med en högre hyresnivå som följd. Hyreskostnad för konkurrensutsatt verksamhet bygger på prissättning enligt marknadspris samt marknadslika kontrakt. Hyresnivån regleras årligen med konsumentpris index (KPI). Ny affärsmodell i kollektivtrafiken Under 2013 infördes en ny affärsmodell inom kollektivtrafiken. Affärsmodellen ger trafikföretagen ett utökat ansvar och mandat för trafik- och tidtabellsplanering. Trafikföretagen ansvarar även för lokal marknadsföring inom respektive trafikuppdrag. Tillsammans med respektive trafikföretag arbetar Skånetrafiken fram en gemensam affärsplan för varje trafikuppdrag. Denna belyser aktuell trafik och gemensamma mål sätts. Ersättningen för utfört uppdrag i den nya affärsmodellen bygger på ett resandeincitament där trafik företaget får cirka 30 procent av den totala ersättningen utifrån antalet betalande kunder. Under 2016 kommer mer än hälften av alla resor i busstrafiken att göras i avtal med nya affärsmodellen. Rapportering Förvaltningarna rapporterar delar av sin ekonomi och verksamhet månatligen. En mer omfattande rapportering sker en gång per år samt i årsredovisning till regionfullmäktige. Dessutom ska en finansrapport redovisas till regionstyrelsen i samband med delårsrapporter och årsredovisning. Uppföljning rapporteras i nämnder och regionstyrelsens arbetsutskott månatligen. Bilaga 9 ekonom i sk information 9 Uppföljning av strategikarta och övergripande mål MEDBORGARPERSPEKTIVET Mål: Nöjda medborgare Mål Uppföljningsindikatorer Förtroendet ska öka. Den upplevda tillgängligheten ska öka. Den jämlika och jämställda hälsan ska öka. • Medborgarnas förtroende för vården ska öka. • Patientens förtroende till vården ska öka. • Nöjd kundindex för Skånetrafiken ska öka. • Samarbetsparterns helhetsbetyg på Region Skåne. • Befolkningens upplevelse av tillgänglighet till vården ska öka. • Patientens upplevelse av tillgänglighet i vården. • Samarbetspartners nöjdhet med tillgänglighet ska öka. • Öka medborgarnas tillgänglighet till arbete: tio dagliga resmöjligheter till regionalt centrum inom 60 min. • Resandeökning inom kollektivtrafik: 3-6 procent. • Öka tillgängligheten till Region Skånes verksamhet och lokaler. • Andel personer med otillfredsställda vårdbehov ska minska och skillnader utifrån kön, socioekonomisk status och ålder ska minska. • Den psykiska hälsan ska förbättras och skillnader utifrån kön, socioekonomisk status och ålder ska minska. • Den självskattade hälsan ska förbättras och skillnader utifrån kön, socioekonomisk status och ålder ska minska. • Andelen 20-åringar med fullföljd gymnasieutbildning ska öka. • Sysselsättningsgraden ska öka i Skåne och minst uppgå till riksgenomsnittet. • Tilliten till andra människor ska öka och skillnader utifrån kön, socioekonomisk status och ålder ska minska. Medborgarnas makt ska öka. • Medborgarna ska kunna kommunicera med Region Skåne med hjälp e-tjänster motsvarande det de kan göra på telefon. Medborgarnas kännedom om Region Skåne ska öka. • Kunskapen om Region Skånes ansvarsområden. Genom dialog få fördjupad förståelse till resultat i genomförda mätningar kring medborgarnas kännedom och attityd till politik. Medborgarnas kunskap om/ deltagande i kulturlivet i Skåne ska öka. • Andel av befolkningen som minst en gång per kvartal har besökt kulturaktivitet enligt Riks-SOM. REGION skåne budget 2016 61 Bilaga 9 ekonom i sk information VERKSAMHETSPERSPEKTIVET Mål: En effektiv verksamhet med hög kvalitet Mål Människor ska bemötas med respekt. Patienternas makt ska öka. Uppföljningsindikatorer • Kunskapen ska öka bland våra anställda om lika rättigheter och möjligheter. • Arbetet med mänskliga rättigheter utifrån likabehandlingsarbetet ska stärkas. • Utveckla E-hälsa och mobilhälsa (M-hälsa). • 1. Vårdprogram 2. Prioriteringsarbete 3. Implementering och förbättringsarbete. Kunskapsstyrningen ska öka. • Öka kunskapsspridning avseende hälsas bestämningsfaktorer. Utveckla hälsofrämjande och sjukdomsförebyggande insatser • Utveckla nya styrmedel som baseras på de sociala bestämningsfaktorerna för hälsa, jämlikhet och hållbarhet. • Utveckla nya metoder och verktyg för uppföljning av det regionala utvecklingsarbetet. Produktiviteten ska öka. • Arbetad tid. Tillgängligheten ska öka. • Regionala och nationella krav inom hälso- och sjukvården ska uppfyllas. • Kollektivtrafikens marknadsandel ska fördubblas till 2025. • Kollektivtrafikens punktlighet ska öka. • Insatserna för ökad tillgänglighet till kulturen ska förstärkas. Patientsäkerheten ska vara hög. Bedriva en jämlik hälsooch sjukvård. • Nollvision ska gälla avseende vårdskador. • Hälso- och sjukvården ska bidra till minskade skillnader i hälsa genom en jämlik vård och ett hälsoinriktat arbete. Mål: En drivande utvecklingsaktör Skåne ska vara Europas mest innovativa region 2020. Den kliniska forskningen ska öka. Samspelet mellan olika samhällsaktörer, nationellt och internationellt, ska öka. 62 REGION skåne budget 2016 • Systematiskt ledningsarbete för innovation på alla nivåer. • Samtliga verksamheter inom Region Skåne ska känna till den internationella innovationsstrategin för Skåne. • Under året har den internationella innovationsstrategin för Skåne 2020 kopplats till den regionala utvecklingsstrategin 2030 (RUS). På detta sätt har kunskapen om innovationsstrategin ökat internt. • Uttag av forskningstid ska öka. Registrering av akademisk utbildning ska genomföras i högre utsträckning Publikationer Up and-running med årlig uppföljning ska öka. Varje verksamhetsområde bör ha en forskningskompetens (dvs minst disputerad) i ledningen med ansvar för forskningsfrågor. • Uppväxlingseffekt av varje insatt krona. • Samverkan med kommunerna ska utvecklas. Bilaga 9 ekonom i sk information VERKSAMHETSPERSPEKTIVET Mål Kultur ska synliggöras för medborgarna inom Region Skånes samtliga verksamhetsområden. Fritt från fossila bränslen 2020. Uppföljningsindikatorer • Spridningen av Region Skånes konstsamling ska vara stor. • Region Skåne ska till år 2020 bedriva en fossilbränslefri, klimatneutral och klimatanpassad verksamhet. Mål 2016: Värmeenergi, andel fossilbränslefritt 90 procent. Transporter, andel fossilbränslefritt 75 procent. Utsläpp av växthusgaser 75 000 ton • Region Skåne ska bidra till en mer hälsosam miljö. Mål 2016: Andel ekologiska livsmedel 50 procent. • Region Skåne bidrar till en hållbar resursanvändning. Mål 2016: Brännbart avfall 4 400 ton. Smittförande avfall 650 ton. Matavfall 250 ton. • Region Skåne ska ha en stark miljöprofil. Mål 2016: Andel förvaltningar som är miljöcertifierade enligt ISO 14001 är 100 procent. MEDarbetarPERSPEKTIVET Mål: Kompetenta, stolta och motiverade medarbetare Mål Uppföljningsindikatorer • Värdet på attraktiv och konkurrenskraftig arbetsgivare i medarbetarundersökningen ska öka. Region Skåne ska vara en attraktiv och konkurrenskraftig arbetsgivare. Mål: Verksamhet och resultat i fokus Ledarskapet ska vara gott och chefer ska utveckla verksamheten i dialog med medarbetarna. Region Skåne ska vara en hälsofrämjande arbetsplats. Samtliga verksamheter ska arbeta strukturerat med kompetensförsörjningsplaner • Värdet på faktorn Ledarskap i medarbetarundersökningen ska öka. • Värdet på faktorn Delaktighet i medarbetarundersökningen ska öka. • Det systematiska arbetsmiljöarbetet ska följas upp årligen. • Sjukfrånvaron ska minska. • Skillnaden vad gäller kvinnors och mäns sjukfrånvaro ska minska. • Frisktalet (andel medarbetare med mindre än fem sjukfrånvarotillfällen per år) ska öka. • Samtliga verksamheter ska arbeta med kompetens-försörjningsplaner. • Antalet vakanser inom definierade större bristområden ska minska med 20 % under 2016. Nuläge: Fyra större bristområden med obalans, grundutbildade sjuksköterskor, specialist sjuksköterskor. Läkare: Allmänmedicin, Psykiatri. • Utnyttjandet av bemanningsföretag ska minska. REGION skåne budget 2016 63 Bilaga 9 ekonom i sk information ekonomiPERSPEKTIVET Mål: Långsiktigt stark ekonomi Mål Uppföljningsindikatorer Resultatmål • Region Skånes resultat ska över en femårsperiod uppgå till minst två procent av de samlade intäkterna från skatt, kommunalekonomisk utjämning och generella statliga bidrag. Resultatet ska också årligen uppfylla det lagstadgade balanskravet. Finansieringsmål • Investeringar i utrustning ska självfinansieras till 100 procent. Investeringar i fastigheter ska självfinansieras till minst 50 procent. Investeringar i tåg och bussar ska självfinansieras till minst 40 procent. 64 REGION skåne budget 2016 Region Skåne 291 89 Kristianstad Telefon: 044-309 30 00 www.skane.se www.skane.se/kontakt
