SJÖBO - Borås
Transcription
SJÖBO - Borås
Strategisk plan för SJÖBO Borås Stad SAMRÅDSHANDLING 2015-06-01 Innehåll Strategisk plan för Sjöbo 3 Sammanfattning 3 Bakgrund 3 Syfte 3 Avgränsning 3 Process 3 Förutsättningar 4 Borås 2025 4 Översiktlig planering 4 Grönområdesplan 4 Angränsande strategiska planer 4 Detaljplaner 5 Övriga planeringsförutsättningar 5 Sjöbo i dag 6 Natur och rekreation 6 Bebyggelse 6 Trafik 6 Service 6 Strategier/förslag 7 Strategier 7 Förtäta längs busstråket 7 Tvärgående kopplingar skapar knutpunkter 7 Utveckla Ryda och Nordskogen 7 Öka möjligheterna för service 10 Tydliggör Sjöbos entréer 10 Tillgängliggör rekreationsområdena 10 Konsekvenser 11 Bebyggelse 11 Trafik 13 Natur och rekreation 13 Service 13 Störningar 13 Sociala konsekvenser 14 Fortsatt arbete 14 Etapper 14 Översiktskarta med markerad plangräns Strategisk plan för Sjöbo Sammanfattning Med en förflyttning av trafikflödena från Fristadsvägen till förbifart Sjöbo har förutsättningarna för hela stadsdelen förändrats. Detta innebär både möjligheter och utmaningar. Med mindre trafik blir stadsdelen tystare och tryggare, men samtidigt försvinner lite av den puls som funnits längs Fristadsvägen och de som tidigare stannade och handlade passerar inte längre genom området. För undvika att Sjöbo blir en isolerad stadsdel med minskat underlag för service och handel och istället ta till vara på de möjligheter som uppstått har Borås Stad tagit fram en strategisk plan för Sjöbo. Arbetet med den har resulterat i sex strategier för hur kommunen vill att Sjöbo utvecklas. Dessa är: - Förtäta längs busstråket Under 2012 skedde ett antal tidiga dialoger med boende och verksamma på Sjöbo. I detta arbete togs bland annat SWOT-analyser fram, där deltagarna fick beskriva styrkor och svagheter med Sjöbo liksom möjligheter och hot. Den här strategiska planens innehåll och resonemang bygger delvis på de tankar som framkom i dessa dialoger. Syfte Syftet med den strategiska planen är att studera möjligheterna att förtäta kring Fristadsvägen. Den strategiska planens syfte är också att lyfta de strategiska utvecklingsmöjligheterna i stadsdelen som helhet i samband med att genomfartstrafiken försvinner. Syftet är också att studera möjligheten till en omvandling av industriområdena Ryda och Nordskogen. Vidare är syftet att förbättra underlaget för service och kollektivtrafik samt öka närheten till Viskan, Rya åsar och Almenäs. Avgränsning Den strategiska planen omfattar stadsdelen Sjöbo, men även Ryda och Almenäs väster om Viskan och Nordskogen i öster. Planområdesgränsen går i söder i Sjöborondellen, i öster vid Förbifart Sjöbo, i norr i Öresjö och i väster i Björbobacken. - Tvärgående kopplingar skapar knutpunkter - Utveckla Ryda och Nordskogen - Öka möjligheterna för service - Tydliggör Sjöbos entréer Process - Tillgängliggör rekreationsområdena Med en utveckling enlig dessa strategier bedöms stadsdelen tillsammans med Ryda kunna få ytterligare 2000-2500 invånare, vilket är positivt för både Sjöbo som stadsdel då det innebär möjligheter till bibehållen och utvecklad service men även för Borås som helhet. Sjöbo skulle vara väl förberett för en framtida snabbusslinje och de värdefulla natur- och rekreationsområdena som finns i närområdet skulle bli tillgängligare för fler. Det skulle samtidigt vara möjligt att förbättra och förlänga de spridningskorridorer för djur- och växtliv som finns till och igenom stadsdelen. Bakgrund I samband med framtagande av planprogrammet för Sjöbo förbifart konstaterades att med den nya förbifarten skulle stadsdelen Sjöbo få helt andra förutsättningar. Med markant minskad biltrafik genom stadsdelen skulle förutsättningarna ändras vad gäller exempelvis buller, luftföroreningar, trafiksäkerhet mm, vilket skulle ge möjlighet att förtäta och utveckla stadsdelen. Den strategiska planen visar, i stora drag, vad kommunen vill med det aktuella området. Planen kommer att ligga som stöd för kommande beslut rörande Sjöbo. Detta kompletteras med en beskrivning av vad som behöver utredas vidare och vem som ska göra detta vilket möjliggör en uppföljning av arbetet. När den strategiska planen är godkänd kommer den att efterföljas av ett antal detaljplaneuppdrag vilkas syfte är att realisera de strategier som redovisas i planen. Den processen sker enligt Plan- och bygglagen, PBL. Avstämningar har skett med övriga förvaltningar och statliga verk under arbetets gång i olika frågor. Arbetet har flera beröringar med annan aktuell planering och infrastrukturutbyggnad. En ytterligare anledning till att den strategiska planen har initierats är att en snabbusslinje, BRT, på stadens mest välanvända busslinje studerats och att en sådan linje i så fall behöver egna körfält. SAMRÅD 3 Förutsättningar Borås 2025 I Borås Stads vision, Borås 2025, som godkändes 2012, beskrivs kommunens vision vilken även fördjupas i sju strategiska målområden. Den strategiska planen följer visionen bland annat genom att den skapar fler mötesplatser, skapar bättre möjligheter för barn och unga att utvecklas och lära i närmiljö, skapar underlag för god och utbyggd kollektivtrafik samt bidrar till ett långsiktigt hållbart samhälle. (Stadsdelspark) liksom de röda och gröna stråken vid Örestrand. Trollskogen, inklusive Sjöboparken och Trollparken, är en Stadsdelspark med Klass II, vilket innebär mycket högt värde. Inom Sjöbo finns dessutom flera närparker, träffpunkter, röda och gröna stråk som klassats som Klass III och IV, vilket betyder högt värde respektive visst värde. Översiktlig planering Översiktsplanen för Borås Stad, ÖP06, anger samhällsbyggnadsmål och spelregler för hållbar utveckling. Nästan samtliga av översiktsplanens spelregler är relevanta för planområdet, och den markanvändning som föreslås i den strategiska planen bedöms följa spelreglerna liksom översiktsplanens intentioner. I den till översiktsplanen tillhörande bilagan med möjlig markanvändning föreslås ett antal olika förändringar på Sjöbo, där bland annat upprustningen av Fristadsvägen är en. Ett antal möjliga lägen för bostadsbebyggelse föreslås dessutom. Vissa av dessa finns kvar i den strategiska planen. Det pågår ett arbete med en ny översiktsplan för Borås, vilken förväntas antas under 2016. Den strategiska planen för Sjöbo är framtagen med ambition att överensstämma med de grundläggande strategierna i den kommande översiktsplanen. Angränsande strategiska planer Grönområdesplan I och i anslutning till Sjöbo finns flera naturområden och stråk som har bedömts ha högt värde i kommunens grönområdesplan. Grönområdesplanen är ett underlag till kommunens översiktsplan, men även för övrig planering och byggande, och har som syfte att trygga att det även i framtiden finns tillgång till värdefulla grönområden i kommunen. De värdefulla grönområdena har bedömts och klassats enligt en fyrgradig skala. Klassningen anger grönområdets betydelse och värden för staden. Grönområdena har fått följande indelning: Strövområden, Stadsdelsparker, Närparker, Träffpunker, Gröna stråk för djur- och växtliv samt Stråk för människan (röda stråk). Väster och öster om planområdet finns Strövområden, båda med Klass I (högsta värde), i Ryaåsar och Kypeområdet. Klass I har även Almenäs 4 Utsnitt ur Grönområdesplanens inventeringsbilaga. Den strategiska planen för Sjöbo ligger intill två andra pågående strategiska planer. Den strategiska planen för Knalleland har varit ute på samråd och förväntas antas innan sommaren. I den strategiska planen för Knalleland finns ett antal förslag som behöver realiseras för att utbyggnaden av förslagen i den strategiska planen för Sjöbo ska kunna ske utan negativ påverkan på framförallt trafiksystemet. Mellan den strategiska planen för Sjöbo och den för Knalleland finns ett område som inte är del av någon av planerna. Detta område, alltså mellan Sjöborondellen och Erikslundsgatan, studeras separat. Nordost om Sjöbo pågår en strategisk plan för Tosseryd, Frufällan och Sparsör. Dess påverkan på aktuell plan är liten då större delen av den trafik som skulle kunna alstras av förslagen i den strategiska planen skulle ske via förbifarten. STADSKANSLIET - STRATEGISK SAMHÄLLSPLANERING Detaljplaner Nästan hela planområdet för den strategiska planen är i dag detaljplanelagd. Undantaget är området väster om Almenäsvägen samt badplatsen och delar av Trollskogen. Planerna har främst tillkommit mellan 1935 och 1960, där majoriteten av planerna är från 1950-talet. Nordskogen planlades under 1960-talet och Ryda under 1970-talet. Markanvändningen i Sjöbo i dag följer i stort de gällande planerna. 000-årsflöde och är framförallt relevant vid dimensionering av dammar i den högsta säkerhetsklassen. Med tanke på att regnmängderna i framtiden kommer att öka bedöms det lämpligt att anpassa all kommande bebyggelse till nivåer som klarar framtida 100-årsflöde. Fornminnen På Sjöbo finns få kända fornminnen. Längs med Fristadsvägen finns två vägmärken och i norr vid kvarteret Sprödlingen finns en rest sten. På andra sidan Viskan finns desto fler fornminnen. På koloniområdet finns ett antal boplatser liksom vid Almenäsudden. Sydväst om Ryda industriområde finns ett antal fornåkrar. Strandskydd Både Viskan och för Öresjö omfattas av ett generellt strandskydd om 100 respektive 200 meter. Inom stora delar av planområdet är dock strandskyddet utsläckt. Vid ny planläggning återinteräder strandskyddet, men kan upphävas om det finns särskilda skäl. Buller Delar av planområdet är utsatt för buller. Det rör sig framförallt om de delar som ligger närmast järnvägen, men även västra Nordskogen är utsatt för buller från förbifarten. Vid framtagande av den befintliga bullerkarteringen för Fristadsvägen fanns inte förbifarten varför bullernivåerna från vägen där är högre än vad de är nu sen förbifartens färdigställande. Även industribuller förekommer i området, framförallt från Stena Metall. Användning i gällande detaljplaner på Sjöbo. Gult innebär bostäder, blått industri och grönt natur. Övriga planeringsförutsättningar Utöver de ställningstagande som nämnts ovan finns ett antal övriga faktorer som behöver tas hänsyn till både den strategiska planen men framförallt i det fortsatta arbetet. Skyddsavstånd Befolkning och markägoförhållanden På Sjöbo bor det i dagsläget ungefär 7000 personer medan det på Ryda bor ca 130. Totalt inom området finns ca 3900 hushåll. Inom området finns dessutom ca 1550 arbetsplatser där ca 850 finns på Sjöbo, ca 400 på Ryda och ca 300 på Nordskogen. Inom området finns en stor mängd fastighetsägare. Borås Stad är ägare och huvudman för allmän platsmark (gator, torg, natur mm). Kommunen äger även en del övriga fastigheter i området. Översvämningar Borås Stad tog 2009 fram en översvämningskartering för Viskan och har efter det en bra bild över konsekvenser vid höga vattenflöden. I utredningen studerades tre olika vattennivåer: Nuvarande 100-årsflöde, framtida 100-årsflöde samt beräknat högsta flöde. Det sistnämnda motsvarar 10 SAMRÅD Ett antal verksamheter liksom förbifarten och järnvägen har i dag verksamheter som innebär skyddsavstånd. I fallet med järnvägen och förbifarten handlar det om farligt gods. Vid byggnation inom 150 meter från farligt godsled ska en riskutredning göras för att undersöka om byggnation är möjlig. De verksamheter inom planområdet som har längst skyddsavstånd är Stena Recycling på västra Nordskogen samt Parker Hannifin och Ericsson på Ryda som i dag har 500 meters skyddsavstånd. Bolander och Schön AB vid Barnhemsgatan/Björkhemsgatan har 200 meters skyddsavstånd och de två bensinstationerna vid korsningen Fristadsvägen/Barnhemsgatan har 100 meter. Bilvårdsanläggningen i korsningen Barnhemsgatan/Björksätersgatan har 50 meter. 5 Sjöbo i dag Natur och rekreation Sjöbo är i dag en grön stadsdel. Det finns gott om grönytor inom bostadsområdena med parker och grönområden, men framförallt finns det en närhet till de större naturområdena. Två av centrala Borås största och mest uppskattade natur- och rekreationsområden, Ryaåsar och Kype finns i närheten av stadsdelen och dessutom finns Viskan runt hörnet där det finns en gångväg på åns östra sida. Även inom Ryda industriområde och västra Nordskogen finns viss natur, framförallt spridningskorridorer, men i övrigt är mycket mark hårdgjord. Inom planområdet finns ett antal skyddsvärda träd, framförallt ek, lönn, sälg och al. Vid Öresjö i norr finns badplatser både vid Vattenverket men framförallt vid Almenäs. Inom planområdet finns dessutom tre idrottsplatser, Sjöbovallen, Parkervallen och Ryda Sportfält. Bebyggelse Stadsdelen Sjöbo är en funktionalistiskt planerad stadsdel där största delen av bebyggelsen härstammar från slutet av 1930-talet och fram till mitten av 1960-talet. Den äldsta delen av Sjöbo är den sydvästra delen, egnahemsbebyggelsen vid Trollgatan, Sjöbogatan och Gyllentorpsgatan, vilken uppfördes i slutet av 1930-talet. Övriga delar av Sjöbo består till stor del av flerbostadshusbebyggelse om 3 våningar. Högre hus finns också på Sjöbo med punkthuset på torget som riktmärke. I Sjöbos norra del finns främst småhusbebyggelse. På Ryda och västra Nordskogen består bebyggelsen främst av större industribyggnader. På Ryda finns även ett antal enfamiljshus väster om Almenäsvägen. Delar av Sjöbo finns medtaget som bevarandevärt i Borås Stads kulturmiljöprogram. Trafik Trafiken inom området är till stor del nord-sydlig, där Fristadsvägen är det största stråket för samtliga trafikslag. Det finns väl utbyggd kollektivtrafik inom området med ett flertal hållplatsläge och tillgång till stomlinjenätet. Sjöbo tillhör det starkaste kollektivtrafikstråket i Borås med linje 1 som är den största kollektivtrafikelinjen, utanför Göteborg, i hela Västra Götalanadsregionen. Det finns trängsel och kapacitetsproblem på linjen. För att råda bot på detta och ytterligare höja resandet så håller Borås Stad och Västra Götalandsregionen på att utreda om det skulle vara möjligt att omvandla linje 1 till koncept som kallas Bus Rapid Transit. Dessa linjer går helt i egna körfält och har egna staioner som ligger ute i gatan. De nya kvicka ledbussrana går rakt fram och har plats för många resenärer. En sådan busslinje i Sjöbo skulle knyta Sjöbo närmare centrum. Med genomfartstrafiken utflyttad till förbifarten så finns det möjlighet att få snabba kollektivtrafikkörfält genom Sjöbo.Buss går även till Almenäs via Ryda. Förändringar i kollektivtrafiken har skett sen förbifarten byggdes och Fristadsbussarna går numera längs förbifarten. Gång- och cykelnätet inom området är förhållandevis väl utbyggt där Fristadsvägen är navet. Ett antal kopplingar finns till andra stadsdelar, där bron över förbifarten mot Kype är den senaste. Gångvägar finns i naturområden och till Almenäs. Kopplingar till Ryda är förhållandevis få och består av Saltemadsbron och de två spångarna vid Sjöbovallen. Service På Sjöbo finns både kommersiell och offentlig service. Vid Sjöbo torg finns bland annat en livsmedelsbutik, och inom stadsdelen finns både butiker av olika slag liksom pizzerior. Antalet butiker har de senaste åren minskat i antal och i dag finns tomma lokaler bland annat vid torget. När det gäller offentlig service finns en skola, Sjöboskolan, i stadsdelen liksom ett antal förskolor (Trollskogen, Sjöbogården, Nolhaga, Skattkistan och Trollgården). Vid torget finns bibliotek, familjecentral och fritidsgård, liksom Framtid Sjöbo. Vid Johannelund ligger Sjöboklints äldreboende och Sjöbo kyrka. På Huldregatan finns Träffpunkt Blombacka vilket är en träffpunkt för personer över 65. Sjöbo Torg 6 STADSKANSLIET - STRATEGISK SAMHÄLLSPLANERING Strategier/förslag Tvärgående kopplingar skapar knutpunkter Arbetet med den strategiska planen för Sjöbo har utmynnat i sex strategier för stadsdelens utveckling. Genom att arbeta aktivt med dessa strategier kan en tätare, mer attraktiv och levande stadsdel skapas utan att riskera de värden som finns på Sjöbo i dag. Sjöbo skulle få en tydligare identitet, både för befintliga och nya Sjöbobor. Med bättre kopplingar till angränsande stadsdelar och områden skapas en större närhet till kollektivtrafik, rekreationsområden och natur. Dessutom skapas bättre möjligheter för djur- och växtliv att röra sig till och genom området. Samtidigt skapas förutsättningar för 2000 - 2500 nya Sjöbobor inom planområdet. Att dessa strategier pekas ut innebär inte att ingenting kommer att ske på resterande Sjöbo. Förtätning av bostäder, utveckling av service samt förändring av parker och naturområden kan och bör komma att ske utanför de nedan beskrivna strategierna. Strategier Förtäta längs busstråket I och med att en stor del av genomfartstrafiken norrifrån numera går via förbifart Sjöbo har Fristadsvägen blivit överdimensionerad. Två av Fristadsvägens fyra körfält kan därför omvandlas till körfält för enbart kollektivtrafik (Bus Rapid Transit) och på så vis förbättra möjligheterna för en utökad kollektivtrafik. Det skulle också göra det möjligt att på sikt möjliggöra för en snabbusslinje. Hållplatslägen kan etableras vid de punkter där tvärgående och längsgående stråk möts. Att sänka hastigheten på Fristadsvägen och bygga nytt nära vägen ger den en karaktär av stadsgata och skulle ge Fristadsvägen ett nytt stadsrum. Utmed Fristadsvägen kan man möjliggöra för nya bostadshus eller tillbyggnader på de befintliga husen och ge gaturummet breda och välutformade trottoarer vilket skulle skapa ett tätare gaturum och ett ökat folkliv. Vid korsningspunkterna ska det finnas möjligheter för lokaler i bottenvåningen för att på så sätt ta till vara på de flöden som finns. Vid eventuella butikslägen på övriga platser längs stråket kan parkeringar längs med körriktningen anläggas vid behov. Sjöbos förhållandevis intakta och väl sammanhållna bebyggelsestruktur, vars 50-talskänsla det är viktigt att värna, bör ligga till grund för den tillkommande bebyggelsen så att det nya fungerar väl med det befintliga. Sjöbo har idag en stark linjär struktur i nord-sydlig riktning på både gatunät och bebyggelse. Denna struktur behöver kompletteras med flera tvärgående kopplingar i öst-västlig riktning för att skapa gena och trygga passager. I dessa skulle det uppstå knutpunkter där intressanta möten kan uppstå och dessutom blir de lämpliga platser för hållplatslägen. På så sätt kan stadsdelar som Ryda, Sjöbo och Djurparken/Kype och Nordskogen knytas ihop och underlätta för den som vill kunna ta sig enkelt från hållplatsen vidare till olika målpunkter. Den bro över väg och järnväg som byggdes samtidigt som förbifarten vid Johannelund bidrar till att skapa ett nytt stråk mellan Kype och Sjöbo. Detta bör kunna fortsätta via Sjöbo Torg och vidare genom Trollskogen till Ryda och Rya åsar. Ett sådant stråk har även förutsättning att bli del av en viktig spridningskorridor för växt- och djurliv. Skulle tätare trafik och fler stationslägen på Herrljungabanan bli aktuellt är det här ett lämpligt stationsläge för Sjöbo. Knyts Sjöbo och Ryda ihop med en ny bro för gångoch cykeltrafik vid Blombackagatan skulle även den kunna bli del i en förlängd spridningskorridor liksom ett stråk för de boende på Ryda som vill till södra Sjöbo. Sjöbo har en i dag lång sträcka mellan sina två entrépunkter. Mellan dessa skulle en ny koppling kunna skapas över järnvägen, från Barnhemsgatan över till Södra Däckvägen och Nordskogs-rondellen. En sådan koppling skulle kunna bidra till ett ökat underlag för service i de centrala och norra delarna av Sjöbo. Området vid bensinstationerna skulle då bli en viktig knutpunkt. Utveckla Ryda och Nordskogen Ryda industriområde, väster om Sjöbo, är i dag ett förhållandevis glest industriområde i en ganska central del av Borås. Industriområdet ligger i dag inkilat mellan Viskan och Rya åsar, två områden med stora natur- och rekreationsvärden. Detta är ett intressant område för en blandad stadsdel med fokus på bostäder vilket skulle harmonisera mer med omgivningen än vad nuvarande verksamhet gör och bättre kunna utnyttja de värden som finns i området. Med tanke på områdets storlek (ca 20 hektar) och närhet till Sjöbo bör en förhållandevis tät bebyggelse kunna skapas vilket skulle ge ett stort tillskott på bostäder. Ett exploateringstal motsvarande Sjöbo skulle innebära ca 1500 nya bostäder på Ryda. SAMRÅD 7 RY A Å SA R 500m VIS K AN TR O L LS K O GE 0 N O R D SK O GE 8 N N 2015 - 06 - 01 RYAÅSAR 9 PLANGRÄNS UTVECKLINGSOMRÅDE FRISTADSVÄGEN KORRIDOR DJUR & VÄXTLIV EV. STATIONSLÄGE TVÄRGÅENDE KOPPLING FÖRTÄTNINGSOMRÅDE FRISTADSVÄGEN NATUR KORSNINGSPUNKT TVÄRGÅENDE KOPPLING GÅNG & CYKEL OMVANDLINGSOMRÅDEN K Y PE Ryda bör också knytas ihop bättre med Sjöbo, förslagsvis genom gång- och cykelvägar som skulle ansluta Ryda från Sjöbo via Blombackagatans förlängning och via Nissegatans förlängning förbi Sjöboparken. På så sätt skapas en större möjlighet att utnyttja de servicefunktioner som finns på Sjöbo, liksom en tätare kollektivtrafik. Bostäderna väster om Almenäsvägen är inte reglerade i detaljplan i dagsläget, vilket vore önskvärt på sikt vid en exploatering av Ryda industriområde. En exploatering av delar av marken väster om Almenäsvägen är också möjligt, framförallt söder om Ekerydavägen liksom det obebyggda området mellan villorna på Ryaborgsvägen och Linderydsvägen. Även västra Nordskogen har möjligheter att bli en mer blandad stadsdel. Området ligger i ett publikt läge vid Riksväg 42 och har med ett stickspår från järnvägen samt en infart från Nordskogsrondellen god koppling till infrastruktur. Med en ny bro som länkar samman Fristadsvägen och Nordskogsrondellen skapas ytterligare potential. Inom västra Nordskogen skulle exempelvis ej störande verksamheter inom exempelvis handel och logistik finnas för att på så vis ta tillvara stickspåret och närheten till förbifarten. Inom området skulle även bostäder vara möjligt, framförallt om det visar sig att stickspåret inte är av intresse för verksamheter. Öka möjligheterna för service Genom en förtätning av såväl stråket Fristadsvägen som på övriga Sjöbo ökar möjligheterna att behålla den servicenivå som finns i stadsdelen i dag, men även tillföra ytterligare funktioner. Likaså möjliggör kopplingen till västra Nordskogen ett ökat inflöde av besökare som annars kanske inte passerat Sjöbo sedan förbifarten byggdes. Övriga lämpliga platser för förtätning inom Sjöbo är området vid Trollgatan, mellan Blombackagatan och Gyllingstorpsgatan liksom i delar av norra Sjöbo. Även vid Johannelundsgatan skulle möjligheter till förtätning finnas vid eventuell omvandling av området, från de rena verksamhetsområden det är idag till en mer blandad struktur med tyngdpunkten på bostäder. Skulle Sjöbo förtätas med ca 500-1000 nya bostäder och Ryda omvandlas till en stadsdel med ca 1500 nya bostäder skulle underlaget öka för både kommunal och kommersiell service. Stadsdelens service skulle samtidigt förändras då underlaget minskar för bensinstationerna i och med förbifarten, vilket kan medföra att de platserna omvandlas till bostäder/ handel. Nya kommersiella servicefunktioner bör, om möjligt, lokaliseras till Sjöbo torg och till de framtida hållplatstorgen. 10 Tydliggör Sjöbos entréer Tidigare har det varit tydligt när man kom till Sjöbo, framförallt söderifrån, men sedan förbifarten kom har detta ändrats och de har blivit mer undandskymda. Sjöbo har idag bara två egentliga entrépunkter, en i norr vid Långestensrondellen i norr och en vid Sjöborondellen i söder. Dessa två entréer blir därför viktigare för att stärka Sjöbos karaktär och sammanhang i staden. I norr bör entrépunkten märkas ut tydligare än i dag. I söder finns möjlighet att förtäta i anslutning till Sjöborondellen och i kvarteren norr om den, utan att påverka Trollparken. Med en ny bro över järnvägen från Barnhemsgatan över till Södra Däckvägen och Nordskogsrondellen skulle ytterligare en ny entré till Sjöbo skapas. Där skulle entrépunkten i så fall bli vid knutpunkten i korsningen med Fristadsvägen. Med passager över Viskan skulle dessutom ett antal gång- och cykelkopplingar skapas vilka alla skulle bli enklare entréer till Sjöbo. Dessa borde dock snarare bli en del av rekreationsområdena. Tillgängliggör rekreationsområdena På och vid Sjöbo finns flera områden med höga natur- och rekreationsvärden. Genom planområdet går Viskan, väster om planområdet finns Rya åsar och på andra sidan förbifarten finns Kype vilka samtliga har bedömts ha högsta natur- och rekreationsvärde. Mellan dessa både finns och saknas kopplingar. För att öka möjligheterna till upplevelserika och enkla passager för både människor och djur bör de kopplingar som saknas åtgärdas. De i grönområdesplanen utpekade gröna och röda stråken skall beaktas och förstärkas så att människor liksom djur- och växtlivet har så fria passager som möjligt. För att ytterligare möjliggöra bättre spridningskorridorer bör parker och grönområden vid de öst-västliga kopplingarna som föreslås i den strategiska planen behållas eller utvecklas. Viskan bör tillgängliggöras, delvis genom de broar som anläggs från Sjöbo till Ryda, men även genom att anlägga gångvägar i anslutning till Viskan. Almenäs är en av Borås populäraste badplatser och ett välbesökt utflyktsmål. En gångbro över Viskan förbinder området med Sjöbo, där det även finns ytterligare en badstrand vid vattenverket. Passagerna från Sjöbo och till Almenäs bör göras så gena och lättorienterade som möjligt för att underlätta för besökare från Sjöbo, liksom för de som kommer med kollektivtrafiken via Sjöbo, att hitta till badplatserna. Förbi badplatserna passerar dessutom en spridningskorridor som sträcker sig längs med STADSKANSLIET - STRATEGISK SAMHÄLLSPLANERING Öresjös södra strand. Det är av stor vikt att det stråket behålls och inte privatiseras ytterligare utan är så tillgängligt som möjligt. De möjliga förtätningar som föreslås i den strategiska planen ska utformas så att de inte bryter spridningskorridorerna eller försvårar möjligheterna att röra sig vid strandpartierna. Konsekvenser Bebyggelse Inom den strategiska planen föreslås en hel del möjliga nybyggnationer och förtätningar. Omfattning, utformning och exploateringsgrad måste studeras i detalj i eventuella framtida detaljplaner i samråd med berörda fastighetsägare. De omvandlingsområden som beskrivs nedan är de förtätningar och nybyggnationer som innebär störst konsekvenser och beskrivs särskilt. Numreringen av områdena är inte någon etappindelning utan endast för att underlätta läsningen. måste bullernivåerna studeras utifrån områdets nya förutsättningar. Möjligheten till utökade spridningskorridorer genom Sjöbo i öst-västlig riktning ska främjas och ny bebyggelse ska anpassas efter det. Tomtegatan (2) De föreslagna bostäderna vid Tomtegatan ligger i utkanten av Trollskogen som i Grönområdesplanen har bedömts ha Klass II, d.v.s. mycket högt värde. Ett av de röda stråken passerar även området. För att exploatera delar av området behöver kompensationsåtgärder göras. Lämpliga sådana kompensationsåtgärder kan vara att se till att stråket bibehålls och förbättras för att skapa större möjligheter att skapa en längre spridningskorridor. En annan åtgärd kan vara att skapa den gång- och cykelväg över Viskan till Ryda som föreslås i den strategiska planen för att på så sätt förbättra kopplingarna i öst-västlig riktning. Ny bostadsbebyggelse vid Tomtegatan bör hålla samma skala som befintlig bebyggelse i närområdet, förslagsvis radhus, parhus, kedjehus eller villor. Område 2, Tomtegatan Norra Sjöbo (3) Områden för bebyggelse Fristadsvägen (1) Med förändrade trafikflöden längs med Fristadsvägen, och därmed minskade bullernivåer, finns möjligheter att förtäta vid vägen. Detta blir också den mest påtagliga förändringen för den som passerar genom Sjöbo. De föreslagna knutpunkterna bör studeras om de är lämpliga för någon form av plats eller hållplatstorg, varpå krav bör ställas så att det är möjligt med butiker eller annan service i bottenvåningen. Norr om Sjöborondellen, vid Sjöbos södra entré, blir ett bra skyltläge vilket bör studeras för handel/ bostäder. Vid förtätning av området vid Fristadsvägen Det norra av de två föreslagna bostadsområdena vid Örestrand och Norra Sjöbogatan är även det beskrivet i Grönområdesplanen som ett område med högt värde, Klass III. Inom området finns vattenverket och en obebyggd del som är planlagt för A-ändamål (äldre planbestämmelse som medger verksamhet i offentlig regi, dock ej kommunala bolag). Längs med Öresjö finns även både ett rött och ett grönt stråk. Ett grönt stråk passerar även vid Öreliden förbi det andra av de två bostadsområdena och vidare mot vattenverket. För att bygga på dessa två tomter måste det säkerställas att spridningskorridorerna och tillgången till strandområdena inte minskas. Ska Klass III-området bebyggas kan en lämplig SAMRÅD 11 kompensationsåtgärd vara att förstärka tillgängligheten till stranden liksom att förbättra spridningskorridoren. För området vid Örestrand återinträder strandskydd vid en planändring. Byggnader med A-ändamål kan dock uppföras utan strandskyddsdispans. Ryda (4) Vid en omvandling av Ryda industriområde till en stadsdel med på sikt ca 1500 bostäder skulle skillnaden bli påtaglig i närområdet. Från den storskaliga industrikaraktären till en tätare, blandad stadsdel med fokus på bostäder förändras såväl skala som struktur. Likaså förändras trafikbelastningen på området, från tunga transporter till lättare men fler persontransporter. Det är en av anledningarna till att det är viktigt med gena och trygga passager för gång- och cykeltrafikanter vidare till Sjöbo, men även längs med Almenäsvägen söderut. En komplettering av bebyggelsen väster om Almenäsvägen bör även det studeras för att utnyttja möjligheterna till en tätare struktur längs vägen och öka underlaget för en utbyggd kollektivtrafik. Almenäsvägen och dess framtida utformning behöver studeras. För verksamheten på Rosthättingen 9 finns ett skyddsavstånd på 200 meter, vilket behöver upphävas eller ändras för att någon exploatering ska kunna ske i området. Likaså krävs en ändring av skyddsavståndet för Stena Metall på andra sidan järnvägen då den verksamheten har 500 m skyddsavstånd. Även järnvägen innebär ett riskavstånd. Korsningen Fristadsvägen/Barnhusgatan (7) De två bensinstationerna på Sjöbo och området väster om dessa är en potentiell knutpunkt med hållplats för kollektivtrafiken samt en koppling över till andra sidan järnvägen. Med förändrade bilflöden på Sjöbo är det osäkert om aktuell plats är den mest gynnsamma för bensinförsäljning. För båda bensinstationerna krävs en marksanering vid en eventuell omvandling av området. Även för angränsande fastighet väster om Ingo-stationen krävs en markundersökning. Skyddsavstånd på 100 meter finns i dag för båda bensinstationerna. Även fastigheten öster om JET-stationen har ett skyddsavstånd, i detta fall 50 meter En förutsättning för en omvandling av Ryda är att de fastigheter som i dag har verksamheter med behov av skyddsavstånd kan omlokaliseras eller få reviderat skyddsavstånd. Det rör sig framförallt om verksamheten på norra delen av Ryda. Dessutom kan förorenad mark finnas på flera platser på Ryda vilket behöver studeras vidare. Inom delar av Ryda återinträder strandskydd vid en planändring men då stora delar av marken redan i dag är ianspråktagen bör det vara möjligt att få strandskyddsdispens. Johannelund (5) Vid en omvandling av verksamheterna på Johannelundsgatan och Klintegatan, helt eller delvis, finns möjligheter att komplettera södra Sjöbo med ytterligare bostäder. Närheten till järnvägen och förbifarten gör att området närmast dessa bör fortsätta vara verksamheter, vilka är mindre störningskänsliga samtidigt som det ger området en mer blandad karaktär. Genom området bör spridningskorridoren från Djurparken fortsätta för att kunna kopplas samman med Ryda. Ingen av fastigheterna inom området har bedömts ha risk för förorenad mark. Björkhemsgatan (6) Industriverksamheterna längs med Björkhemsgatan ligger i ett förhållandevis centralt läge på Sjöbo. Med närheten till två knutpunkter och två kopplingar (varav en befintlig) över järnvägen är detta också en intressant plats att förtäta. 12 Område 7, korsningen Fristadsvägen/Barnhusgatan Västra Nordskogen (8) För att en omvandling av västra Nordskogen ska kunna ske i större skala måste en ny lokalisering hittas för Stena Metall då verksamheten i dag genom sitt skyddsavstånd (500 m) omöjliggör en förändrad användning i området. Med en flyttad verksamhet på Stena Metall skulle även industribullernivåer minska vilket skulle ha en positiv inverkan på befintliga Sjöbo. En omvandling av området skulle kunna ge plats för mer publika verksamheter, framförallt längs med förbifart Sjöbo och dess skyltlägen. Detta skulle också innebära att underlaget för kollektivtrafik i området utökas. En omvandling från storskalig industri till tätare bebyggelse med en blandning av verksamheter och bostäder skulle dessutom ge området en helt annan karaktär rent fysiskt. Risk- och bullersituationen från järnväg och förbifarten kommer att behöva studeras om bostäder/kontor är aktuellt inom området. STADSKANSLIET - STRATEGISK SAMHÄLLSPLANERING Trafik Med en utbyggnad enligt den strategiska planen kommer trafiksituationen i Sjöbo med omnejd att förändras. Den minskade trafiken på Fristadsvägen innebär att vägen är överdimensionerad vilket i sin tur innebär att två körfält kan användas till annat. Med tanke på det tryck det finns på kollektivtrafiken i området i dagsläget är det lämpligt att omvandla två bilkörfält till två snabbusskörfält för att på så sätt underlätta för kollektivtrafiken. Med förtätning på Sjöbo och på Ryda kommer dessutom behovet av kollektivtrafiken att öka. Fristadsvägens framtida utformning är beroende på snabbussarnas behov och ytkrav vilket kommer att behöva studeras vidare. En förutsättning för att en förtätning med 500 1000 bostäder på Sjöbo och ca 1500 bostäder på Ryda ska gå att genomföra är att trafiksituationen på Knalleland löses. Detta är en fråga som behandlas i den strategiska planen för Knalleland vilken innebär omfattande investeringar i infrastrukturen. Vid en exploatering av Ryda behöver även Almenäsvägen studeras då det innebär ett behov av ökad kapacitet för både kollektiv- som biltrafik. Likaså behöver de kopplingar som föreslås mellan Ryda och Sjöbo för gång- och cykeltrafik studeras. Kostnaden för en bro över järnvägen är förhållandevis hög och behöver studeras noga. Samtidigt kan dess värde bli stort beroende på vad det blir för användning på Nordskogen. Bron, som är en koppling mellan Sjöbo och Nordskogen vid Södra Däckvägen, liksom dess eventuella effekter på trafikflödena behöver studeras i fortsatt arbete. Bron kan medföra ökad trafik på Sjöbo, men blir även en bättre koppling mot öster för samtliga trafikslag. Behovet av en ny station på Herrljungabanan är avhängigt banans framtida funktion. Ett stationsläge i Sjöbo är inte aktuellt i närtid utan bör ses som en möjlighet i framtiden om det finns underlag för tätare trafik. Natur och rekreation Den största delen av de förändringar som föreslås i den strategiska planen kommer att ske genom att industri- och verksamhetsmark omvandlas och får en större funktionsblandning. Det innebär dock inte att naturmark inte påverkas. I norra Sjöbo liksom vid Tomtegatan föreslås bostadsbebyggelse inom naturområden som är klassade i Grönområdesplanen. För detta krävs kompensationsåtgärder vilket det finns goda möjligheter för inom planområdet, framförallt i de områden som omvandlas från industrimark. Med tanke på Rydas omfattning bör området ha flera närparker. Med de föreslagna gång- och cykelpassagerna över Viskan finns dessutom goda möjligheter att förlänga de spridningskorridorer som i dag finns så att de når Rya Åsar. Vid en exploatering av Ryda ska gröna passager genom området i östvästlig riktning krävas. Ytterligare tillgängliggörande av Viskan och Ryaåsar innebär att större strövområden och naturområden kan nyttjas av fler vilket är positivt ur rekreationssynpunkt. Likaså om fler kan ta sig enkelt till Almenäs. Broar över Viskan och gångvägar längs med Viskan behöver studeras mer noggrant i ett senare skede för att det rika djur- och naturliv som finns vid ån inte påverkas. Byggnation av nya gator, broar och annan känslig infrastruktur såsom transformatorstationer mm ska ta hänsyn till nivåer för framtida 100-årsflöde. Vid arbeten i närheten av Viskan är det viktigt att undersöka och motverka risken för skred och erosion. Service En ökning av antalet invånare på Sjöbo och Ryda innebär ett större underlag för både offentlig och kommersiell service. Med fler boende ökar möjligheterna för att behålla den kommersiella service som finns på Sjöbo men vars underlag minskat i och med förbifarten, och istället utöka den med nya funktioer. Samtidigt kan vissa funktioner som finns i dag, såsom bensinstationerna, få svårt att fortsätta med mindre bilflöden. Viss service bör även vara möjligt på Ryda med en utbyggnad enligt planförslaget. Västra Nordskogen med dess närhet till järnväg och riksväg bör vara lämplig för mer ytkrävande servicefunktioner alternativt verksamheter. En utökad servicenivå inom stadsdelen minskar även resbehovet. Även den offentliga servicen kommer att behöva utökas i och med att det blir fler bostäder. Både skola och förskola kommer att behöva byggas ut. Nya förskolor bör lokaliseras i närheten av hållplatser för kollektivtrafiken. Vid en utbyggnad av Ryda bör området innehålla en förskola. En utökad service, såväl kommersiell som offentlig, innebär att fler människor rör sig vid de punkter där den finns, vilket är något som bidrar till en ökad trygghet. Störningar I och med att trafikströmmarna genom Sjöbo har flyttats till förbifarten har trafikbullerstörningen minskat på Sjöbo. Med nya byggrätter längs med Fristadsvägen skulle bullersituationen förbättras SAMRÅD 13 ytterligare för de bostäder som ligger bakom. Någon bullermätning eller bullerutredning finns inte för Fristadsvägen sen trafiken flyttats vilket innebär att en sådan behöver göras. Med ca 1500 nya bostäder på Ryda kommer trafiken på Almenäsvägen att öka och vägens läge och utformning behöver studeras för att minimera störningarna på befintliga bostäder. Vid omvandling av de industriområden som ligger längs järnvägen behöver även dessa studeras ur bullersynpunkt. Det finns ett flertal verksamheter inom planområdet som i dag har skyddsavstånd. För att kunna komplettera med bostäder inom skyddsavstånden behöver riskutredningar göras för att undersöka om det är möjligt med ändrad användning inom dessa skyddsavstånd. Det rör sig framförallt om Stena Metall men även om bland annat verksamheterna på Ryda och bensinstationerna. Eventuella platsspecifika riskavstånd för dessa verksamheter behöver studeras om verksamheterna ligger kvar. Riskutredningar kommer även att behöva göras för bebyggelse i närheten av Riksväg 42 liksom järnvägen som är farligt godsleder. Sociala konsekvenser Med en minskad trafik i området ökar också tryggheten. Trygga gaturum har en direkt påverkan på barns möjligheter att röra sig på ett säkert sätt till och från exempelvis skola eller fritidsaktiviteter. De tvärkopplande stråken med koppling till kollektivtrafik liksom till de rekreationsområden och idrottsplatser som finns i området bidrar till detta. Utökad kollektivtrafik med exempelvis snabbusslinje underlättar för boende i stadsdelen att nå arbete eller nöjen i andra delar av Borås, men även för övriga boråsare att nå Rya åsar, Kype och Almenäs. Att kunna nå kommunens natur- och rekreationsområden utan bil är en förutsättning för många för att kunna uppleva områdena överhuvudtaget. En utökad kollektivtrafik är dessutom positivt även ur jämställdhetsperspektiv då framförallt kvinnor reser med kollektivtrafiken. En ökad befolkning på Sjöbo ökar underlaget till service inom stadsdelen vilket i sin tur gör att möjligheten att uträtta flera ärenden inom stadsdelen ökar. På så sätt behöver man inte lämna stadsdelen om man inte vill, vilket tillsammans med en god kollektivtrafik gör att det är enklare att ha en hållbar vardag. 14 Fortsatt arbete Etapper Området regleras i dag i flera detaljplaner. För att genomföra den strategiska planen behöver vissa delar göras om i nya detaljplaner. De detaljplaner som ska påbörjas omgående är de som behövs för trafikförändringarna. I dessa planer kommer även kvartersmark att behöva tas med för att lösa tillhörande genomförandefrågor. Övrig kvartersmark som önskas ombildas till annan markanvändning ansöks direkt av fastighetsägare. De är av vikt för området men är inte beroende av etappindelning på samma sätt som de nedan nämnda punkterna. För att kunna komplettera Sjöbo med ytterligare bostäder behöver också trafiksituationen i Knalleland lösas, vilket studerats i en separat strategisk plan. Prioriteringsordningen för detaljplanering för de delarna som rör kommunal mark är: 1. Fristadsvägen samt förtätning kring den. I denna plan studeras hur Fristadsvägen ska utformas samt var tillkommande bebyggelse ska placeras. Här behöver bullersituationen längs med Fristadsvägen studeras. 2. Entrén i söder. I denna plan studeras entrépunkten vid Sjöborondellen (fastigheterna Torpa Sjöbo 2:1och Lundby 1:1) tillsammans med de privatägda kvarteren Äggsvampen och Champinjonen. 3. Förtätning vid Trollgatan. I denna plan studeras möjligheterna till ytterligare småhusbebyggelse vid Trollgatan. 4. Kvarteret Hussvampen. I denna plan studeras en ändrad användning av kvarteret Hussvampen. Kan med fördel studeras samtidigt som kvarteret Mjölskivlingen. 5. Bro till Nordskogen. I denna plan studeras en bro (eller eventuellt tunnel) från Barnhemsgatan till Södra Däckvägen liksom dess korsning vid Fristadsvägen. Denna plan är avhängig vilken verksamhet som finns på Nordskogen En ändrad användning för bensinstationerna vid Fristadsvägen bör ske först efter att brons anslutning till Fristadsvägen är bestämd. STADSKANSLIET - STRATEGISK SAMHÄLLSPLANERING Medverkande tjänstemän/samverkan Den strategiska planen har upprättats av Borås Stads avdelning för Strategisk samhällsplanering under medverkan av en arbetsgrupp med representanter från kommunala bolag och förvaltningar. Stadskansliet Bengt Himmelmann Chef för Strategisk samhällsplanering Jonas Hallberg Strategisk samhällsplanerare SAMRÅD 15 Flygfoto över Sjöbo STADSKANSLIET postadress Stadskansliet, Borås Stad, 501 80 Borås besöksadress Kungsgatan 55 tfn 033-35 70 00 (växel) e-post [email protected] webbplats boras.se