Remiss – Får ej åberopas

Transcription

Övergripande ändringsförteckning för kapitel 6
Många standarder har bytts ut och kraven har i möjligaste mån inarbetats i texten. Inte minst gäller
detta den nya elinstallationsstandarden SS 4370102. Motsvarande förändringar gäller för många av
de åberopade dokumenten.
Kapitlet innehåller ett 30-tal förändringar av koder och rubriker.
6 - EL- OCH TELESYSTEM
ro
pa
s
Råd om vite borttaget för bristande eleffektivitet borttaget.
Avsnittet om explosionsfarlig miljö är helt omarbetat, texten komprimerad och förtydligad. Det är nu
mycket enklare att bland annat se vilka standarder som gäller för en specifik installation.
Text om brandfarlig miljö har omarbetats.
Snabbkopplade installationssystem är nytt i AMA EL och redovisas som byggdelar med en ny okodad
underrubrik och tillhörande text.
Texten om kanalisationssystem är flyttad och redovisas under 61.
be
63 - ELKRAFTSYSTEM
63.C – Transformator- och fördelningssystem
jå
Omarbetade och tydligare texter om ställverk.
re
Ställverk har fått en tydligare uppdelning i lågspännings- och högspänningsställverk genom okodade
underrubriker som bland annat innehåller nya rådstexter om styrning och övervakning.
Tydligare rådstexter om jordningsmetoder.
Få
63.E - Kontaktlednings- och strömskenesystem för spåranläggning
Ny kod och rubrik gällande förreglingssystem för kontaktledningar.
–
63.F - Belysnings- och ljussystem
em
is
s
Texter om fasfördelning har lyfts högre upp i pyramiden.
Nya råd om IK-klassning av armaturer.
Nya brandkrav för kabel i centralmatade nödljussystem.
Omarbetad och utökad kodstruktur för belysning på flygplatser.
Nya och borttagna koder och rubriker.
63.H - Elvärmesystem
Ny kod och rubrik om elvärmesystem i spåranläggning.
R
63.J - Motordriftsystem
Begreppet VAS-klasser borttaget.
Nytt råd om strömförsörjning av broms.
Nya koder och rubriker.
63.M – Strömförsörjningssystem för elkraftsystem
Förändrad kodrubrik samt tydligare text om batterier.
Borttagen kod och rubrik för torrbatterier.
63.P – System för elenergioproduktion
Nya koder och rubriker om olika system för energiproduktion.
64 - TELESYSTEM
R
em
is
s
–
Få
re
jå
be
ro
pa
s
Sammansatta system kan nu redovisas under egna koder och rubriker.
Nya råd om styrning av rulltrappor och hissar.
Omarbetad text om strömförsörjning av entré- och passerkontrollsystem.
Många nya krav- och rådstexter.
Nya koder och rubriker och några borttagna.
6
EL- OCH TELESYSTEM
Svensk standard
Materiel som ingår i entreprenaden ska uppfylla god säkerhetsteknisk praxis inom EES. Materiel
utförd enligt svensk standard som gäller vid upphandlingstillfället anses uppfylla kravet, om inte
högre säkerhets- eller utförandekrav föreskrivs i AMA eller i handlingarna i övrigt.
Gränsdragning mot annat installationssystem eller annan
entreprenad
ro
pa
s
Särskilda samordningskrav
Vid utförande och nedläggning av jordelektrod ska entreprenören kontrollera att
markförhållandena överensstämmer med de i handlingarna angivna.
Avvikelse ska anmälas till beställaren.
Medieförsörjning
be
Elservis
Mätaranordning
System och funktioner
jå
Före varje mätaranordning ska finnas mätarsäkring och huvudströmställare. Mätarsäkringen ska
placeras omedelbart före mätaranordningen och vara lätt åtkomlig.
re
Apparater, maskiner och utrustningar ska vara anpassade till de krav som ställs på system och
funktioner i handlingarna.
Få
Driftlarm- och driftpresentationssystem
Driftlarm- och driftpresentationssystemet ska kunna presentera och överföra larm och
indikeringar från installationer.
–
Beakta projektörens ansvar att inom ramen för sitt uppdrag se till att en god
arbetsmiljö kan uppnås inom byggnadsverket.
Beakta att detaljkrav för elinstallation enligt ELSÄK-FS 2008:1 redovisas i
svensk standard, bland annat i SS 4364000.
R
em
is
s
Elsäkerhetskrav behöver anges endast om dessa är högre än
myndighetskraven. Krav på funktion och metod måste särskilt anges.
Svensk standard
Ange i klartext eller genom hänvisning till aktuell standard krav på funktioner
och metoder under aktuell kod och rubrik för såväl byggdelar som
produktionsresultat. I standarder kan förekomma alternativ. Ange i så fall det
alternativ som ska gälla.
Gränsdragning mot annat installationssystem eller
annan entreprenad
Beakta avgränsning mot annat installationssystem eller annan entreprenad.
Samråd med berörd projektör.
Ange i de Administrativa föreskrifterna vid utförandeentreprenad under AFC.1
och vid totalentreprenad under AFD.1 i generella ordalag en kortfattad,
översiktlig omfattning av el- och telesystemen.
Uppgifter om till exempel öppningar, infästningsgods, ytbehandling och
målningsarbeten lämnas till berörd projektör. Uppgifterna ska omfatta
placering, storlek och antal samt funktion.
Uppgifter om ventilationsbehov, värmeavgivning samt önskad
omgivningstemperatur och luftfuktighet lämnas till berörd projektör.
1
Ange infästningsgods som ska levereras av entreprenören, men som enligt
AFG.523 i de Administrativa föreskrifterna ska monteras av annan.
Gränsdragningslista
Redovisa gränsdragningar mot annat installationssystem eller annan
entreprenad i en särskild gränsdragningslista eller i en gemensam förteckning.
Av gränsdragningslistan eller förteckningen ska framgå i vilket
installationssystem eller vilken entreprenad exempelvis följande ingår
– leverans (L)
– montage (M)
– elanslutning (E)
– märkning/skyltning (S)
– funktionsansvar (F).
Beakta även gränsdragningar avseende
ro
pa
s
– annan anslutning (A)
– vem som ska tillhandahålla scheman, monteringsföreskrifter och dylikt
– vem som ansvarar för sammanställning av CE-dokumentation och som
utför riskanalys
be
– vem som utför elkanalisation i respektive utanför apparatrum
– kablar till och från apparatskåp
– vem som utför potentialutjämningssystem
– infästningsgods
jå
– vem som utför flerfunktionsnät som ingår i annan entreprenad men som
ska nyttjas i entreprenaden
re
– vem som utför byggnadsarbeten för el- och telesystem, till exempel
håltagningar, ursparningar, ljudtätningar, brandtätningar, klimattätningar,
infästningar, installationsgolv, igensättning
– vem som utför förstärkningar i väggar och dylikt, till exempel kortlingar
Få
– fundament
– vem som utför schaktnings- och återfyllningsarbeten för kabelgravar,
jordelektroder och dylikt
– transport av skrymmande och tungt gods inom arbetsområdet
–
– vem som utför flyttning, demontering och rivning.
s
Krav på märkning och skyltning anges i avsnitt YTB.
R
em
is
Krav på flyttning, demontering och rivning anges i avsnitt BE.
Vid större markarbeten är det lämpligt att låta schaktning och återfyllning ingå
i en särskild entreprenad som baseras på AMA Anläggning. Samråd med
beställaren och berörd projektör.
Ange om gränsdragningslistan är gemensam för samtliga berörda
entreprenader.
Ange om entreprenören ska på arbetsplatsen tillsammans med beställaren
eller den som utsetts som samordningsansvarig som ett led i samordningen
– detaljstudera kritiska passager och utrymmen med ritningar och
beskrivning som grund
– bevaka att kablar och apparater inte kolliderar med övriga installationer
eller inredning
– kontrollera att placering inte blir olämplig med hänsyn till åtkomlighet för
drift och underhåll.
Ange hur samordning ska ske med övriga entreprenörer för att undvika
kollisioner mellan olika installationer.
Kritiska passager och utrymmen bör redovisas på ritningar som är
samgranskade med handlingar för övriga entreprenader.
2
Ange hur entreprenaden har samordnats med berörda entreprenader.
Se i de Administrativa föreskrifterna beträffande samordning av
– ursparning och håltagning under AFG.611
– igensättning och tätning under AFG.621.
Personals kvalifikationer
Ange
– om utförande av visst arbete kräver särskild teknisk kompetens hos
entreprenörens personal
– om personal ska vara certifierad inom visst teknikområde.
ro
pa
s
Ange under AFC.342 respektive AFD.342 i de Administrativa föreskrifterna
om krav ställs på särskild kompetens hos entreprenörens arbetsledning.
Miljöaspekter
Ange vilka miljöutredningar som utförts, till exempel
miljökonsekvensbeskrivningar och energiutredningar.
be
Miljöaspekter att beakta i projekteringsarbetet
Yttre miljö
Beakta vid utformning av installationssystem samt vid val av material och
produkter i systemen att
jå
– energianvändningen minimeras
– råvaruanvändningen minimeras
re
– utsläpp av farliga och miljöskadliga ämnen minimeras
– mängden restprodukter minimeras.
Minimera energianvändningen genom att till exempel
Få
– systemlösningar utformas så att det finns möjlighet att hålla systemets
totala elenergibehov på en låg nivå
– fördelningen mellan värmeenergi och elenergi görs optimal
–
– fast belysning, elvärme och motordrifter dimensioneras för lågt effekt- och
energibehov
– dimensionera grövre kraftkablar med hänsyn till ekonomisk area och
krafttransformatorer med hänsyn till förlustvärdering
R
em
is
s
– ställa krav på lämpliga verkningsgrader för apparater och motorer
anpassade till aktuella driftförhållanden
– faskompensera
– system och utrustningar utformas så att de kan styras med hänsyn till de
variationer i behovet som förekommer.
Beakta att en åtgärd kan förta effekten av en annan. Exempelvis kan
installation av en värmepump minska värmeenergiåtgången, men öka
elenergiåtgången och abonnerad effekt.
Minimera råvaruanvändningen genom att till exempel
– välja material och systemutformningar med god beständighet mot korrosion
och förslitning liksom mot fukt- och vattenskador
– separera installationsdelar med kort och lång brukbarhetstid
– placera installationsdelar så att de är lätt åtkomliga för funktionskontroll,
underhåll, reparation och utbyte
– välja material, produkter och komponenter som kan återanvändas
– placera elrum, ställverk, centraler och schakt så att kabeldragningar
minimeras.
Minimera utsläpp till luft, mark och vatten genom att till exempel
– vid val av material och produkter använda Prioriteringsguiden – PRIO,
utgiven av Kemikalieinspektionen
3
– vid rivning beakta problem med ämnen som kan orsaka farliga utsläpp, till
exempel PCB-oljor i ljusarmaturer och transformatorer, kvicksilver i äldre
brytare och reläer.
Minimera restprodukter genom att till exempel
– underlätta för entreprenörerna att välja måttanpassade leveranser
– ställa krav på att spill ska minimeras och återtas
– ställa krav på emballage
– identifiera eventuell förekomst av farligt avfall
– ange lämpliga rivnings- och omhändertagandemetoder
ro
pa
s
– ställa krav på selektiv rivning med uppdelning av rivningsmaterialet i
fraktioner anpassade till lokala förutsättningar för återanvändning,
materialåtervinning, energiutvinning och deponering.
Inre miljö och hälsa
Beakta följande miljöaspekter vid utformning av installationssystem samt vid
val av material och produkter
– luftkvalitet, till exempel tekniska produkters emission
– termiskt klimat, till exempel installationers värmealstring
be
– ljud
– belysning
Eleffektivitet
jå
– elmiljö.
Ange
re
Beakta att installationer ska utformas så att energibehovet begränsas genom
låga värmeförluster, effektiv värmeanvändning och effektiv elanvändning, se
avsnitt 9 i BBR.
– eventuella krav på totalverkningsgrad
Få
– hur krav på eleffektivitet ska verifieras.
Miljöbetingelser
–
Beakta faktorer som kan påverka materiel- och materialval, till exempel
termiskt klimat, hygien och kemiskt aggressiv atmosfär i olika utrymmen.
Ange
s
– om frysrisk föreligger
R
em
is
– korrosivitetsklasser för olika utrymmen
– utrymmen som är fuktiga, våta, brandfarliga eller explosionsfarliga
– utrymme mellan bjälklag och undertak som används för från- eller tilluft
– gränsvärden för omgivningstemperatur, till exempel om temperaturen kan
antas bli lägre än −5 °C eller högre än +40 °C
– elektriska störningar mot vilka utrustningen ska skyddas, till exempel
spänningstransienter och övertoner
– i en förteckning den kapslingsklass som ska gälla för respektive utrymme.
Beteckningar på kapslingsklasser finns angivna i SS-EN 60529
– vem som utarbetar klassningsplan för brand- respektive explosionsfarliga
miljöer
– risker för annan yttre påverkan, se SS 4364000.
Beakta EMC-direktivets 2004/108/EG krav på att tillfredsställande skydd ska
finnas för system, utrustning och apparater vilkas funktion kan försämras av
elektromagnetiska störningar som orsakas av elektriska och elektroniska
apparater.
Beakta krav på högsta ljudnivåer från installationer, se BBR.
4
Beträffande system för begränsning av elektriska eller magnetiska fält, se
avsnitt 66.H.
Explosionsfarlig miljö
Beakta att explosionsfarlig miljö kan uppkomma vid hantering av brännbar
vätska, gas, ånga, dimma, damm samt explosivämne.
Beträffande föreskrifter för elektriska utrustningar och elektriska skyddssystem
avsedda för användning i explosionsfarlig miljö samt för komponenter som är
avsedda att installeras i sådana utrustningar eller skyddssystem se ELSÄKFS 1995:6. Se även SEK Handbok 427 för elinstallationer i explosionsfarliga
områden.
Beakta
ro
pa
s
– SEK Handbok 426 för klassning av områden med explosiv gasatmosfär
– SS-EN 60079-10-2 för klassning av områden med explosiv dammatmosfär
– SS 4210824 för klassning av områden med explosivämne. I standarden
finns även uppgifter om antändningstemperatur och temperaturklass för ett
antal ämnen. I SS 4210825 ges anvisningar om den elektriska materielens
utförande, installation, användning, underhåll med mera i rum, utrymme
eller område, där explosiv vara hanteras på sådant sätt och i sådan mängd
att särskilda krav måste ställas på bland annat den elektriska installationen
jå
Ange för val av elmateriel
be
– att särskilda regler gäller för utrymmen avsedda för sprutmålning med och
torkning av brandfarliga vätskor, se SEK Handbok 426. För automatisk
sprutmålning finns kompletterande krav i SS-EN 50176. För brännbart
pulver finns motsvarande krav i SS-EN 50177.
– den zon som materielen ska placeras i
re
– den explosionsgrupp som ska tillämpas
– den temperaturklass som ska tillämpas.
Brandfarlig miljö
Få
Ange kapslingsklass för materiel som ska installeras inom brandfarliga
utrymmen.
Markera på ritning eller på annat sätt de utrymmen som anses vara
brandfarliga utrymmen i anslutning till transportsystem.
–
Beakta utrymmen med förhöjd brandrisk beroende på material som lagras
eller bearbetas, se avsnitt 422.3 i SS 4364000.
R
em
is
s
Beträffande skydd mot brand i jordbruk, trädgårdsmästerier och byggnader för
husdjur, se avsnitt 705.422 i SS 4364000.
Material i och metod för uppförande av byggnad
Ange
– om särskilt byggnadssätt, till exempel överkantsarmering, gjutning av
väggar i stålform eller andra prispåverkande byggmetoder, kommer att
användas
– monteringsunderlag, se även kommentarer i kapitel S.
Utrymmen
Ange
– storlek, placering och planering av elutrymmen samt hur utrustning ska
ställas upp och anordnas så att framtida utbyggnad underlättas
– utrymmen som ska hållas låsta, dörrar som ska förses med nödöppnare i
utrymningsväg och dörrar från elektriska driftrum
– om utrymmen ska skärmas för att begränsa elektromagnetiska fält
– om elutrymme ska förses med nödbelysning
– tillgängligt utrymme
5
– om entreprenören ska lämna uppgift om utrymmesbehov för vara som han
väljer
– under AFG.71 i de Administrativa föreskrifterna särskilda krav beträffande
uppvärmning och uttorkning i utrymmen under byggtiden
– om det finns utrustning som entreprenören ska installera i samråd med
beställaren.
Elutrymmen bör inte placeras under grundvattennivån eller så att vatten eller
annan vätska kan tränga in i utrymmet. Exempelvis är placering under
våtutrymme olämpligt.
Beträffande utrymmen för el- och multimediacentraler, se SS 4370102.
Samråd med elnätägare och telenätägare om erforderliga utrymmen.
ro
pa
s
Beträffande krav på elanläggningar i arkivlokaler, se Riksarkivets föreskrifter
och allmänna råd om planering, utförande och drift av arkivlokaler, RA-FS
2013:4.
Beakta krav på driftutrymmen för installationer i SS 4370102.
Samråd med berörd projektör beträffande utrymmen med särskilt krav på
utförande, till exempel klimatkammare och skärmade rum.
be
Ange under aktuell kod och rubrik temperatur och fuktighetsvärden för
angiven utrustning som ska placeras i respektive utrymme.
Batteriutrymmen
jå
Beakta ventilationen i lokal där batterier ställs upp. Rådgör med berörd
projektör. Beakta sambandet mellan temperatur och batterilivslängd.
re
Beakta att batterier via battericellernas ventiler kan avge en brännbar och
explosiv gasblandning som är lättare än luft. Om utrymmet där batterierna är
placerade är otillräckligt ventilerat kan gaskoncentrationen öka till
explosionsfarlig nivå.
Undvik att placera elapparater och ljusarmaturer där gasfickor kan bildas, till
exempel vid tak.
Få
Beakta att nödöppnare ska finnas på dörrar till batteriutrymme. Dörrstängare
får inte finnas.
Samråd med berörd projektör beträffande bärande byggnadsdelar för
batteriutrymme samt nödöppnare på dörr.
R
em
is
s
–
Beträffande uppställning av laddningsbara batterier i samt ventilation av
utrymme för elkraft-, belysnings-, telesignal-, larm-, styr- och
övervakningsanläggningar, se SS-EN 50272-2. Standarden ger anvisningar
om hur man beräknar den laddningsström som ger upphov till
vätgasutveckling samt metod för beräkning av erforderligt ventilationsluftflöde.
Beakta att batterianläggningar för traktionsbatterier behandlas i SS-EN 502723.
Basturum
Beakta krav på installationer i basturum, se SS 4364000 avsnitt 703.
Transportvägar
Transportvägar bör finnas för intransport och utbyte av utrustningar utan
byggnadstekniska ingrepp. Härvid ska beaktas
– golvens bärförmåga
– dörröppningar och takhöjder
– korridorbredder och svängradie.
Samråd med berörd projektör beträffande erforderligt utrymme för transporter.
Samråd med berörd projektör om hissar kan användas för transport av tung
utrustning.
Entreprenören ska dock lämna uppgift om transportöppningar enligt AFG.431.
Kontrollera att AFG.431 är åberopad i Administrativa föreskrifter.
6
Medieförsörjning
Samråd med elnätägaren och telenätägaren om
– el- och teleförsörjningarnas utförande
– serviskablarnas sträckning
– överspänningsskydd vid inledningsstället.
Beträffande system för inledningsskydd, se avsnitt 66.DB.
Kontakta och sänd ritningsunderlag samt uppgift om färdigställande till berörd
elnätägare och telenätägare i ett tidigt projekteringsskede.
Elservis
Ange
– nätägare
– anslutnings- och leveranspunkt
– spänningssystem och strömart
– kortslutningseffekt.
ro
pa
s
Beakta SS 4370102 vid anslutning av lågspänningsinstallationer till elnätet.
Beakta följande vid projektering av serviskabelväg inomhus
be
– elservisrummets läge och utformning bör fastställas i samråd med
nätägaren
– kabelväg inom byggnad bör vara så kort som möjligt
jå
– kabelväg förses med anordning för kabelförläggning i form av kabelstege
eller kabelränna, rör, lina eller annan metod
Ange
re
– med hänsyn till krav på skyddsutjämning att elektriskt ledande
servisledningar, till exempel vatten- och teleserviser, bör om möjligt ha
samma införingsställe som elservisen.
Få
– vem som förlägger och ansluter inkommande serviskabel i det fall
nätägaren inte gör det
– typ och area på serviskabel
– vem som utför tätning av rörändar.
–
Beträffande dimensionering av serviskabel, se SEK Handbok 421.
s
Välj serviskabel med hänsyn till uppvärmning, ekonomisk area och
utlösningsvillkoret.
R
em
is
Mätaranordning
Samråd med nätägaren om utförande och placering av mätaranordning.
Beträffande mätarsäkring och huvudelkopplare, se SS 4370102.
Beakta selektiviteten mot serviskabelns kortslutningsskydd vid användning av
dvärgbrytare som mätarsäkring.
Ange om nätägaren tillhandahåller erforderliga strömtransformatorer,
kortslutningsplint och eventuella spänningstransformatorer för
debiteringsmätning.
Ange om
– mätsystem för högst 63 A mätarsäkring ska utföras för direktmätning enligt
SS 4370102
– mätsystem för större mätarsäkring ska utföras för mätning med
strömtransformatorer enligt SS 4370102.
Teleservis
Ange
– nätägare för respektive telesystem
– överlämningspunkternas placering.
7
Telenätägarens överlämningspunkts placering och servisinföring bör vara
samordnad med elnätägarens servisinföring.
Samförläggning
Samråd med nätägare och berörd projektör i de fall det är aktuellt med
samförläggning av serviskablar för el och tele i mark.
Ange under rubriken Gränsdragning mot annat installationssystem eller annan
entreprenad fördelning av arbete och tillhandahållande av materiel.
ro
pa
s
Beskriv under aktuell kod och rubrik systemens uppbyggnad, funktion och
omfattning i den utsträckning detta fordras utöver vad som framgår av
ritningar och scheman och övriga handlingar.
Ange kontroll av system under aktuell kod och rubrik under YTC.16.
Ange för respektive system
– styrningar och manövreringar
– förreglingar
– inställningar och drifttider
– larmklasser
– skyddsfunktioner.
jå
Beakta behov av redundans.
be
– indikeringar och larm
Snabbkopplade installationssystem
re
Ange under aktuell kod och rubrik
– typ av snabbkopplat installationssystem
– omfattning
Få
– om komponenter ska uppfylla kraven i SS-EN 61535
– att systemets ingående komponenter ska vara konstruerade så att
oavsiktlig eller felaktig anslutning förhindras.
–
Sektionering av installation
Enligt SS 4364000 ska varje installation i erforderlig utsträckning sektioneras
för att
R
em
is
s
– undvika fara och minimera olägenheter i händelse av fel
– underlätta besiktning, provning och säkert underhåll
– ta hänsyn till den fara som kan uppstå vid ett fel i en enskild strömkrets, till
exempel en strömkrets för belysning.
Särskilda åtgärder kan fordras för att förebygga fel eller minska
konsekvenserna av fel i kretsar vars funktion har stor betydelse för den
allmänna säkerheten inom anläggningen. Sådana kretsar kan avse belysning i
trappor, utrymningsvägar och skyddsrum samt hissar och larmanordningar.
Generellt bör ljuspunkterna i rum där fara kan uppstå vid elavbrott fördelas på
två eller flera gruppledningar.
Beträffande särskilda krav på sektionering av installationer för skyddsrum, se
Skyddsrumsregler SR 15.
Vid användning av jordfelsbrytare bör sektionering ske så att utlösning av en
jordfelsbrytare inte medför att hela anläggningen blir spänningslös.
Apparater och utrustningar som är väsentliga för byggnadens funktion, till
exempel i värmesystemet, bör inte heller bli spänningslösa på grund av utlöst
jordfelsbrytare. Sådana apparater och utrustningar kan dock skyddas med
separata jordfelsbrytare med exempelvis 300 mA märkutlösningsström.
Jordfelsbrytaren kan förses med signalkontakt.
Beakta krav på samt möjligheter till sektionering. Ange på ritning eller på
annat lämpligt sätt hur elinstallationerna har sektionerats.
8
Strömförsörjning
Beträffande strömförsörjningssystem för elkraftsystem, se avsnitt 63.M.
Beträffande system för reservkraft, avbrottsfri kraft eller nödkraft, se avsnitt
63.N.
Datakommunikationssystem
Ange vilka protokoll som får användas i respektive nivå enligt figur RA 6/1.
Standardserier
– BACnet, SS-EN ISO 16484
– LON, SS-EN 14908
ro
pa
s
– KNX, SS-EN 13321.
De facto-standard
– Mod Bus
– Profibus
jå
be
– DALI.
re
Figur RA 6/1. OSI-modellen (Open System Intercommunication) enligt
ISO/IEC 7498-1.
Exempel på protokoll i nivå 1, BACnet – TCP/IP, SS-EN ISO 16484-5:2012.
Få
Exempel på protokoll i nivå 3, LON – Twisted Pair, SS-EN 14908-2:2014.
Programmerbara styrsystem
–
Redovisa systemtopologi och systemfunktioner. Redovisning bör kompletteras
med översiktsschema eller dylikt.
s
Omfattning och krav på programvara anges i avsnitt SF respektive UF.
R
em
is
Manöversystem m m
Ange övergripande funktionskrav och principer för fjärrstyrning, automatisk
start och sekvenssteg för styrning.
Hänvisa till kompletterande scheman och ritningar.
– principer för centrala och lokala manöverfunktioner
– eventuella, med övriga installationsdelar samordnade, manöverfunktioner.
Mätningssystem
– omfattning av mätstorheter samt antal mätpunkter och deras placering
– mätvärdesöverföring, till exempel via fibernät, elnät, radiokommunikation,
internet
– krav på utbyggnadsmöjligheter.
Driftlarm- och driftpresentationssystem
– övergripande funktionskrav för driftpresentation, larm, indikering med mera
9
– uppdelning av larmklasser, summalarm samt förreglingar av följdlarm
– antal larmpunkter som systemet ska kunna byggas ut till
– om systemet ska ha manöverfunktioner
– om testnings- och kvitteringsmöjligheter ska finnas
– om lagrade larm ska anges i klartext eller med kod som anger typ av larm
– om driftlarm ska utföras som differentierat larm eller som summalarm
– om driftlarm ska föras vidare till driftdator, larmmottagare eller dylikt
– typ av gränssnitt
– om driftlarmsystemet ska strömförsörjas från skyddstransformator eller från
batteri och likriktare
ro
pa
s
– krav på samordning med övriga entreprenaders larmutrustningar
– om driftlarmsystemet ska integreras med bussystem
– behov av indikeringar vid spänningsbortfall
– fel och driftstörningar som ska indikeras
– om indikering ska vara såväl optisk som akustisk
– om larmindikeringar ska skrivas ut på skrivare
be
– omfattning av visande och registrerande utrustning.
CENTRALUTRUSTNINGAR
Ange
re
jå
Ange under aktuell kod och rubrik omfattning och huvuddata för ställverk,
centraler, apparatskåp, strömförsörjningsutrustning och dylikt genom
hänvisning till enlinjeschema, centralspecifikationer eller till aktuella koder och
rubriker i kapitel S.
– för vilket fördelningssystem centralutrustningar ska utföras, till exempel TNS-, TN-C-S- eller IT-system
Få
– placering
– krav på utbyggnadsmöjlighet
– om och i så fall hur centralutrustning ska anslutas till system för reservkraft
eller system för avbrottsfri kraft
–
– om utrustning eller del av utrustning ska placeras på stativ eller monteras
på vägg.
R
em
is
s
Redovisa elcentraler, apparatskåp och dylikt som ingår i annan entreprenad
och som har betydelse för entreprenaden.
Ange under aktuell kod och rubrik särskilda krav på kylning eller uppvärmning
av centralutrustning.
LEDNINGSSYSTEM
Beträffande lågspänningsnät för växelström, högst 1 000 V, se avsnitt
63.BCB.
Ange
– hur kabelförläggning för skilda system, till exempel elkraft-, tele-, data-,
styr- och övervakningssystem är samordnade. Beakta även förläggning av
eventuella pneumatikledningar och fiberoptiska kablar
– om flerfunktionsnät som ingår i annan entreprenad ska nyttjas.
Projektera ledningssystem så att det kan dokumenteras enligt svensk
standard eller beställarens önskemål.
Beakta
– övertoner, bland annat från ljusarmaturer med HF-don och
frekvensomriktare
– magnetiska fält, bland annat från vagabonderande strömmar och
övertonsströmmar.
10
PLATSUTRUSTNINGAR
Ange
– monteringssätt i olika utrymmen
– placering av platsutrustningar, till exempel batterier, likriktare,
felsignalcentraler
– om utrustning ska anslutas fast eller med stickpropp
– plats för uppsättning av verktyg.
Det kan vara lämpligt att sammanföra verktyg, reservsmältpatroner och annan
materiel för installationens drift och underhåll till en gemensam plats.
Uttag och anslutningspunkter
ro
pa
s
Beakta att i de fall elinstallationen även är avsedd för användning av flyttbar
materiel utomhus bör ett eller flera uttag vara på lämpligt sätt placerade
utomhus.
Beträffande placering av uttag och andra anslutningspunkter för el och tele
inom bostadshus, byggnader för särskilda boendeformer, skolor, förskolor,
fritidshem och kontor, se SS 4370102. För elinstallationer i byggnader
rekommenderar standarden att både uteplats och balkong förses med uttag.
be
Beträffande elinstallationer i medicinska utrymmen, se SS 4371002.
Beträffande placering av vägguttag och elkopplare i hissmaskinrum och
hisschakt, samråd med berörd projektör.
ÖVRIGT
jå
Beakta krav på jordfelsbrytare i SS 4364000.
re
Tekniska uppgifter i anbud
Beträffande anbuds form och innehåll, se kommentarer under AFB.31 i Råd
och anvisningar i AMA AF.
Få
Ange under AFB.31 i de Administrativa föreskrifterna om det är särskilt
motiverat att
–
– anbud ska innehålla tekniska data, beskrivningar, fabrikat, katalognummer
och typbeteckning för offererad materiel i den utsträckning som fordras för
en fackmässig bedömning av anbudet, bland annat med avseende på
driftsäkerhet, personsäkerhet, underhåll, miljöpåverkan, livscykelkostnader
och utrymmesbehov
R
em
is
s
– i anbud ange om offererad utrustning inte får plats inom angivna utrymmen
och om angivna vägar för intransport är otillräckliga
61
– i anbud ange om redovisat ledningsnät är otillräckligt med hänsyn till den
utrustning som är tänkt att ingå i entreprenaden
– i anbud ange om ett utförande eller en produkt inte följer angiven standard
– tekniska uppgifter i anbud ska vara skrivna på svenska
– anbudsgivare efter anmodan ska överlämna måttskisser,
uppställningsritningar och dylikt för utrustning som är tänkt att ingå i
entreprenaden.
Ange även övriga detaljuppgifter som anbudsgivare ska kunna redovisa efter
uppmaning.
KANALISATIONSSYSTEM
Kanalisationssystem ska vid normal användning utgöra ett skydd för förlagda kablar.
Kanalisationssystem ska vara utfört så att inga vassa kanter, grader eller skruvar kan skada
kablar. Då enkelisolerad (grundisolerad) kabel används ska skruvskallar isoleras.
Kanalisationssystem ska installeras enligt tillverkarens dokumenterade anvisningar.
11
PLATSUTRUSTNINGAR
Förinstallerade produkter som stavar, pollare, boxar, paneler etc
Förinstallerade produkter som tillhandahålls av beställaren ska packas upp, monteras, anslutas
och rengöras. Vid uppackning ska entreprenören kontrollera att produkten är hel och
överensstämmer med beställarens specifikation.
Beakta att kanalisationssystemet ska klara mekanisk påverkan och
miljöpåverkan vid normal användning.
Vid krav på skyddsjordning av kanalisationssystemet ska följande beaktas
– dimensionering av elektrisk förbindning
ro
pa
s
– strömledningsförmåga mellan ingående delar
– att borttagbar del inte får påverka strömledningsförmågan.
Vid utformning av el- och telekanalisation, beakta
– erforderligt utrymme för montering
– behov av tillsyn, kontroll och rengöring
be
– att det bör vara lätt att genomföra om- och nyförläggning av kablar.
jå
Kanalisation för skilda installationsdelar bör samordnas. Hänvisa till ritningar.
Samråd med berörd projektör beträffande håltagningar, ursparningar,
genomföringar samt förläggning av tomrör, flexrör, kabelstegar och
kabelrännor.
Beträffande förläggning av kablar, se avsnitt SC.
Ange
re
– omfattning och principiellt utförande av horisontala och vertikala
kanalisationsvägar, till exempel schakt, kulvertar, golvkanaler, kabelstegar,
kabelrännor, fasadkanalisation, kanaler och rör. Beakta SS 4370102
Få
– hur kanalisation för kraft, tele, säkerhet, data och styrning och övervakning
är samordnade
– vilka entreprenörer som ska nyttja kanalisationssystemet
– vilka utrymmen som har installationsgolv
–
– om och var skärmad kanal fordras
– om kanalisationssystemet ska förbindas med
spänningsutjämningssystemet och i så fall var och hur detta ska ske
R
em
is
s
– krav på ljudavskiljning
– var mekaniska skydd ska finnas och krav på dessa.
Beakta SS 4370102 för införing av el- och telekablar i byggnader.
Kontrollera kanalisationssystemets dimensionering efter det att
ledningssystemen projekterats.
Skyddsåtgärder mot brand
Beakta att vid anhopning av kablar ska åtgärder vidtas som förhindrar att
brand sprider sig mellan och längs kabelstråk. Åtgärderna får inte förhindra
nödvändig kylning av kablarna.
En bra brandskyddsåtgärd kan exempelvis vara att separera olika kabelstråk.
Viktiga kabelstråk bör vara avskärmade från varandra och från omgivningen.
Undvik vertikala kabelschakt utan brandspärrar.
Kulvertar med stora kabelstråk bör förses med vattensprinkler och
brandgasventilation. Samråd med berörd projektör.
Utforma kanalisationssystem och kabelvägar så att det är möjligt att
– separera och avskärma olika kabelkategorier, där så är befogat
– utforma brandspärrar i längsriktningen
– täta genomföringar i brandcellsskiljande bjälklag och väggar
12
– täta genomföringar i golv i ställverksfack.
Samla inte för många kraftkablar på varje kabelstege. För att rökutvecklingen
vid eventuell brand inte ska bli alltför kraftig bör förläggning av kablar med
brännbart plastmaterial begränsas till 12 kg/m kabelstege.
Beakta SS 4364000 punkt 527.2 beträffande tätning av genomgångar i
brandavskiljande byggnadsdelar. Ett ledningssystem som passerar genom
byggnadsdel, till exempel golv, vägg, tak eller avbalkning, tätas så att
genomgången håller minst samma brandtekniska klass som byggnadsdelen.
Del av ledningssystem, till exempel rör, kabelkanal eller kanalskena, som dras
genom byggnadsdel i viss brandteknisk klass ska i tillägg till den utvändiga
tätningen även vara tätad invändigt till samma brandtekniska klass som
byggnadsdelen.
– krav på brandavskiljning
ro
pa
s
Ange
– tekniska uppgifter för brandtätning av genomföringar, till exempel typ av
tätningsmaterial, typ av genomföring, högsta tillåtna temperatur på den
skyddade sidan.
Kanalisation för telesystem
be
Kanalisation för allmänt telenät
Beträffande gränsdragning mellan telenätägarens allmänna nät och
fastighetens nät kan telenätägaren lämna upplysningar.
jå
Utöver det utrymme som telenätägaren behöver för första kopplingspunkt kan
det fordras ett eller flera utrymmen för kopplingsställ med mera för
fastighetsnät i byggnaden.
Få
re
Den vertikala kanalisationen bör utformas så att flera olika fastighetsnät kan
installeras. På varje plan bör förberedas utrymmen för uppsättning av ett eller
flera kopplingsställ för den horisontala spridningen på planet. Kanalisationen
på planet bör utformas så att stjärnnät (radialnät), kaskadnät (parallellnät),
slingnät eller kombinationer av dessa kan installeras.
Kanalisation för kabel-tv
Undvik att använda gemensamt rör för inkommande och utgående kablar.
–
Gemensamt rör kan användas för flera inkommande kablar eller flera
utgående kablar.
s
Kanalisation för datanät
R
em
is
Vid utformning av kanalisationssystemet ska hänsyn tas till att
– datakablar vid parallellförläggning med starkströmskablar ska förläggas
åtskilda med minst det mått som anges av tillverkaren eller enligt SS-EN
50174-2 och SS-EN 50174-3
– fiberoptiska kablars gränsvärden och böjningsradie överensstämmer med
vad som anges under SCJ.
Särskild telekanalisation
Ange
– omfattning av kanalisation som ingår i teleentreprenaden, om denna
upphandlas separat
– om monteringsstativ ska sättas upp inom telerum
– om ledningsstege ska anpassas till monteringsstativ som sätts upp inom
telerum
– om plattor av obrännbart material ska monteras under kabelstege ovanför
monteringsstativ inom telerum.
13
Särskild kanalisation för styr- och övervakningssystem
Ange omfattning av kanalisation som ingår i entreprenaden för styr- och
övervakningssystem, om denna upphandlas separat.
61/1
Kanalisationssystem - kanaler
Enkelisolerade kablar i kanalsystem som inte tillhör samma grupp ska avskiljas med till exempel
mellanväggar eller kabelhyllor.
Kablar i installationskanalsystem ska vid varje uttag och kopplingspunkt vara dragavlastade.
Kanalsystem kan utgöras av till exempel ellistsystem, golvkanalsystem,
installationskanalsystem, elkanalsystem.
Ange hur
ro
pa
s
– kanalsystemen ska samordnas med det övriga el- och
telekanalisationssystemet
– starkströmskablar och telekablar ska vara separerade, till exempel genom
kabelhylla.
61/2
Kanalisationssystem - kabelstegar, kabelrännor och
trådstegar
R
em
is
s
–
Få
re
jå
be
Vid horisontal förläggning av flera kabelstråk med olika funktion, till exempel
inom en större industri, bör stråken placeras enligt figur RA 61/2/1.
Figur RA 61/2/1. Exempel på horisontal förläggning av flera kabelkategorier
på kabelstegar.
Beakta
14
– att fritt utrymme för vertikal kabelförläggning ska finnas mellan vägg och
stege eller ränna, se avsnitt SBD.2
– utrymmen för korsningszoner.
Undvik att placera belysningsarmatur på kabelstege, eftersom detta leder till
temperaturstegring i kablarna.
Ange
– hur starkströmskablar och telekablar ska vara separerade, till exempel
genom avskiljningsplåt
– om plattor av obrännbart material ska monteras under kabelstråk för att
förhindra brandspridning
– om kabelränna utgör del av undertak
ro
pa
s
– vem som monterar kabelränna i undertak
– kulör eller färgkod för lackerade stegar och rännor
– krav på märkning av kabelstegar och kabelrännor under YTB.161.
61/3
Kanalisationssystem - elinstallationsrör och flexrör
Med elinstallationsrör (rör) avses både flexibla och styva rör.
Ledningar i rörsystem ska vara omdragningsbara.
be
I bostadshus där mätare placeras infälld i fasadskåp bör elinstallationsrör med
minst 20 mm diameter förläggas från fasadmätarskåpet till
– första antennuttag
jå
– första telejack
– objekt som är avsett att styras från nätägaren, till exempel vattenvärmare,
elcentral för elvärme
Kanalisationssystem - kabelkulvertar
Få
61/4
re
– objekt som är avsett för mätvärdesöverföring, till exempel vattenmätare och
värmemätare.
Ange typ av kabelkulvert, till exempel
– gångbar kabelkulvert
– krypbar kabelkulvert
–
– icke gång- eller krypbar kabelkulvert.
s
Samråd med den lokala räddningstjänsten och beställaren om hur
kabelkulvertsystemets brandskydd ska utföras.
Redovisa omfattning av övriga installationer, till exempel värme, kyla.
Kanalisationssystem - platsbyggt kanalsystem integrerat i
byggnadsdel
em
61/5
is
Beakta utrymmen för korsningszoner.
R
Enkelisolerade kablar i kanalsystem som inte tillhör samma grupp ska avskiljas med till exempel
mellanväggar, kabelhyllor etc.
63
Ange hur starkströmskablar och telekablar ska vara separerade, till exempel
genom avskiljningsplåt.
Redovisa gränsdragning mot annan entreprenad i gränsdragningslista.
ELKRAFTSYSTEM
Ange som komplement till AFC.1 respektive AFD.1 i de Administrativa
föreskrifterna omfattning genom att ange huvuddata och hänvisa till
översiktsschema eller dylikt.
Ange om IBH 04 ska gälla för högspänningsinstallationer inomhus. Samråd
med nätägaren.
Beträffande system för begränsning av elektriska eller magnetiska fält, se
avsnitt 66.H.
15
annan entreprenad
Ange arbeten som utförs eller levereras av annan entreprenör för att förtydliga
avgränsning mot annat installationssystem eller annan entreprenad, till
exempel
– byggnadsarbeten för ställverk, transformator- och fördelningssystem samt
system för reservkraft, till exempel håltagningar, golvkanaler,
brandtätningar, dörrar med nödöppnare och lås
– hjälp med transport och uppställning av transformator, reservkraftaggregat
och dylikt
– markarbeten
ro
pa
s
– vem som lägger in och ansluter serviskablar och övriga inkommande och
utgående kablar
– mättransformatorer för ström och spänning, mätarplint, märksskyltar,
mätare och mätarskåp.
Ange om elkraftsystemet i ett senare skede ska kunna utökas med fler
enheter.
be
– funktionskrav
jå
– kommunikationssystem
– hur insamlade data ska bearbetas och användas.
re
Styr- och övervakningssystem för lokal eldistribution anges under 63.B.
Kontroll och analys av elenergiproduktion
Ange
Få
– krav för kontroll och analys av elenergiproduktion
– hur resultatet av kontroll och analys ska användas för styrning av
processen.
–
Kontroll och analys av elenergiförbrukning
Ange
– krav för kontroll och analys av elenergiförbrukning
Eldistributionsnät
R
em
63.B
is
s
– hur resultatet av kontroll och analys ska användas för styrning av
elenergiförbrukningen.
Beakta SS 4370102 och IBH 04 tillsammans med nätägarens
tillämpningsbestämmelser.
Styrning och övervakning
Ange
– system för reläskydd, överspänningsskydd, driftpresentation, larm med
mera
– om eldistributionsnätet eller del av nätet ska nyttjas som
överföringsmedium för signaler i till exempel telesystem eller bussystem.
Driftövervakningssystem för eldistribution
I systemet kan ingå
– system för driftvakt
– driftledningssystem
16
– hjälpfunktioner, till exempel presentation, kommunikation och
systemövervakning.
Övervakningssystemet bör omfatta gränsvärdes-, trend- samt
jordfelsövervakning. Ange övervakade storheter, till exempel aktiv och reaktiv
effekt, spänning, frekvens, temperatur och fukt.
Ange vilka funktioner och objekt som ska kunna övervakas och styras genom
fjärrkontroll, till exempel
– manöver och lägesindikering av brytare och frånskiljare
– lägesindikering av brytartruckar
– registrering av totallaster och effektflöden
– övervakning av transformatorbelastning
– övervakning av kabelbelastning
ro
pa
s
– övervakning av spänning på olika skenor och spänningsnivåer
– manöver och indikering av lindningskopplare
– manöver och indikering av neutralpunktsutrustning
– indikering av fjärromkopplare/lokalomkopplare
– spetsvaktsfunktioner
– laststyrningsfunktioner
be
– felindikeringar
– överföring av mätvärden till andra styr- och övervakningssystem.
jå
Ange om statistikvärden, till exempel ledningslaster, produktionsvärden samt
meteorologiska storheter, ska kunna samlas in och redigeras automatiskt i
systemet.
re
Driftledningssystem
Driftledningssystem bör omfatta system för planering och uppföljning av
driften. I systemet kan exempelvis ingå
Få
– belastningsfördelningsberäkning
– nätstabilitetsberäkning
– normaldriftläggningskontroll
– reservdriftläggningskontroll.
–
Ange krav och funktioner på driftledningssystem.
s
Fjärrövervakning av eldistributionssystem m m
R
em
is
Ange
– systemets omfattning, till exempel datorsystem i driftcentral, var terminaler
är placerade, kommunikationssystem mellan terminaler, placering av
givare och ställdon
– utrustning i driftcentral, terminaler med mera
– kommunikationssystem för fjärrövervakning, till exempel telefonlinjer, egna
kablar, radiolänk
– koppling till lokalt styr- och övervakningssystem
– vilka indata för mätvärden, händelser, indikeringar och andra variabler som
ska bearbetas
– vilka utdata mot övervakade system för manöver och reglering som ska
kunna sändas ut
– undanlagring av aktuella variabler, till exempel tidskurvor, statistikrapporter
– möjligheter till larm grundade på mätvärden, händelser, indikeringar
– presentation av insamlade mätvärden, händelser, indikeringar med mera
– hur presentationen ska ske, till exempel i form av enlinjescheman, tabeller,
kurvor och händelselistor
– önskade beräkningsprogram. Krav på datorprogram anges i avsnitt SFE
17
– om redundans ska finnas för att ge möjlighet att höja fjärrkontrollsystemets
tillgänglighet.
63.BB
Högspänningsnät
Högspänningsnät ska uppfylla kraven i SS-EN 50522 och SS-EN 61936-1.
Ange
– nominell spänning och konstruktionsspänning
– isolationsnivå.
Beakta krav på luftledningar i ELSÄK-FS 2008:1 och ELSÄK-FS 2010:1.
Högspänningsnät för växelström
Ange nätägarens uppgifter om
– kortslutningseffekt
– förimpedans
– högsta 3-polig kortslutningsström
– lägsta 2-polig kortslutningsström
– lägsta 1-polig jordfelsström
be
– högsta 1-polig jordfelsström
ro
pa
s
63.BBB
– krav på inställningar av reläskydd.
Högspänningsnät för växelström - kabelnät i mark eller hus
63.BBB/2
Högspänningsnät för växelström - luftledningsnät
re
Ange
jå
63.BBB/1
– ledningsklass
– linarea
Få
– stolptyper
– spannvidd
– fritt avstånd till mark
– stagningsutförande
–
– om lina ska förses med svängningsdämpare
– om topplina ska tjäna som bärare av fiberoptisk kabel
Beträffande dimensionering av friledning för högspänning, se SS-EN 50423.
Beakta is- och vindlaster samt saltrisker.
em
is
s
– avstånd mellan skruvningspunkter.
Högspänningsnät för likström
63.BC
Lågspänningsnät
R
63.BBC
Bussnät för öppen kommunikation med lågspänningsapparater
Redogör för hur bussnätet ska vara uppbyggt med erforderliga
systemkomponenter, in- och utgångar med mera.
Ange
– omfattningen av de apparater som bussnätet ska betjäna
– krav på visualisering, till exempel visning av driftstatus, inställningar,
felindikeringar
– vilka apparater som ska kunna fjärrmanövreras
– extern strömförsörjning av nätet.
18
Systemkomponenter, centralenheter, givare, ställdon med mera anges i
avsnitt SG.
63.BCB
Lågspänningsnät för växelström, högst 1 000 V
Ange de dimensionerande faktorer som använts vid projekteringen av
ledningsnäten, till exempel
– tider och selektivitet
– förläggningssätt
– utlösningsförhållanden vid jordfel, överlast och kortslutning
– belastningsförhållanden
– spänningsfall
ro
pa
s
– kortslutningsimpedans
– kortslutningshållfasthet.
Dokumentation av dimensionerande faktorer bör finnas i
förfrågningsunderlaget, till exempel i form av en särskild bilaga.
Projektera ledningsnät så att de kan dokumenteras enligt svensk standard.
63.BCB/1
Lågspänningsnät för växelström - kabelnät i mark eller hus
jå
be
Den sammanhängande parallellföringssträckan för tele- och starkströmskablar i gemensamt
kabelstråk får på grund av risk för induktionsstörningar vara högst 100 m, om inte annat framgår
av handlingarna i övrigt. Parallellföringssträckan ska dock begränsas till högst 25 m om
starkströmskabeln är inkopplad till tyristorreglerdon.
Skyddsledare
re
Vid skyddsjordning av utsatt del ska om möjligt skyddsledare dras i samma rör eller dylikt eller
ingå i samma kabel som tillhörande strömförande ledare.
Separat framdragen skyddsledare ska vara utförd med dubbel eller förstärkt isolering.
Få
Huvudledning för hiss
–
Huvudelkopplare i huvudledning för hiss får inte koppla från kretsarna för belysning, ventilation i
hisskorg, vägguttag på korgtaket, belysning i maskin- och brytskiverum, vägguttag i maskinrum
och i schaktgrop, belysning i hisschakt samt alarmanordning för nödsignalsystem.
Huvudledning för rulltrappor och rullramper
R
em
is
s
Huvudelkopplare i huvudledning för rulltrappa och rullramp får inte koppla från kretsarna för
belysning och vägguttag i maskinutrymmen som fordras för inspektion och skötsel, utrustning
för uppvärmning, belysning i balustrad och kambelysning.
Beakta induktionsstörningar vid parallellförläggning av starkströmskabel och
telekabel. I regel bör strömbelastade kablar skiljas från kablar för styrning,
övervakning, data och tele.
Beakta behov av skärmad kabel där risk kan finnas för störningar, till exempel
radiostörningar från frekvensomriktare.
I de fall risk finns för störningar genom kapacitiv eller induktiv påverkan mellan
kablar bör kablarna inte förläggas parallellt med mindre inbördes avstånd än
50 mm.
Ange under aktuell kod och rubrik för respektive anläggning kabeltyper,
kabeldimensioner och principiellt förläggningssätt i olika utrymmen.
Ange
– var kabel kan utsättas för hög omgivningstemperatur
– var och hur kabel som ska vara skyddad mot direkt påverkan av brand ska
förläggas
– om strömbelastade kablar, till exempel huvud- och gruppledningar, ska
skiljas från kablar för styrning, övervakning och tele i det fall ett flertal
kablar förläggs parallellt
– om ledningsnätet ska utföras som TN-S-system; kontrollera med nätägaren
19
– om TN-S-system ska förses med övervakning och möjlighet till felsökning;
kontrollera med nätägaren.
Vid parallellkoppling av kablar måste åtgärder avsedda att säkerställa riktig
strömfördelning beaktas, se SS 4241424. Standarden anger hur kablar med
märkspänningen högst 0,6/1 kV kan dimensioneras med hänsyn till
belastningsförmåga, skydd mot överlast och skydd mot kortslutning. I
standarden har skillnaden mellan dimensionering med hänsyn till skydd mot
överlast och dimensionering med hänsyn till skydd mot kortslutning markerats
tydligt, liksom nödvändigheten av att även kontrollera att utlösningsvillkoret är
uppfyllt.
Beträffande dimensionering av ledningsnät och skydd med hänsyn till
belastning och utlösningsvillkor, se
ro
pa
s
– SS 4241402
– SS 4241403
– SS 4241404
– SS 4241405
– SS 4241406
– SS 4241424
– SS 4364000.
be
Ange val av fördelningssystem med beaktande av spänningsförande ledare
och slag av systemjordning, till exempel TN-S-system eller TN-C-S-system.
jå
Ledningssystem för 230/400 V inom byggnader bör, med hänsyn till
exempelvis högfrekvensdrift av belysning, utföras som TN-S-system från och
med leveranspunkten (serviscentralen).
re
Kablar ska vara så dimensionerade och förlagda att de vid normal drift inte
antar skadlig temperatur och så att de motstår de termiska och mekaniska
påkänningar som de kan utsättas för vid förväntade överströmmar vid överlast
och kortslutning. Grundläggande dimensioneringsregler för el- och
teleinstallationer i hus finns i SS 4370102.
Få
Uppgift om tillgänglig jordslutningsimpedans i anslutningspunkt kan erhållas
från elnätägaren. Kontrollera och beakta såväl högsta som lägsta
dimensionerande kortslutningseffekt.
Vid kabelareor större än 4 mm2 är det lämpligt att i tabellform redovisa hur
beräkning och dimensionering av kablar och säkringar har utförts.
–
Beakta att detaljkrav för elinstallationer enligt ELSÄK-FS 2008:1 redovisas i
svensk standard, bland annat i SS 4364000.
R
em
is
s
Beträffande beräkning av strömvärde, se SS 4241424 eller SS 4364000.
Spänningsfall i abonnentanläggning
Beakta rådet i SS 4364000 avsnitt 525 att spänningsfallet i installationen
normalt inte bör överstiga 4 procent av den nominella spänningen. Större
spänningsfall kan accepteras för motorer under start och för utrustning med
hög inkopplingsström.
Spänningsfallet i en abonnentanläggning bör inte överstiga följande
procentuella andel av den nominella spänningen
– 2 procent i huvudledning från servissäkring
– 3 procent sammanlagt i huvudledning från servissäkring och gruppledning
för belysning och småapparater
– 4 procent sammanlagt i huvudledning från servissäkring och gruppledning
för annat ändamål.
Skyddsåtgärder mot brand
Kabelvägar bör väljas så att kablar inte utsätts för risken att skadas av
omgivningen i form av till exempel hög omgivningstemperatur eller över- och
intäckning av kablar med brännbart eller värmeisolerande material. I de fall
brännbart material kan samlas ovanpå kablar kan det vara nödvändigt att
vidta åtgärder för att skydda kablarna.
20
Beakta att i utrymningsvägar och i utrymmen där bearbetning eller lagring av
brännbart material förekommer i sådan omfattning att brandfara kan föreligga
bör endast förläggas kabel som behövs för utrymmets elutrustning.
Välj kabelväg med hänsyn till brandrisker i omgivningen.
Ange
– om och i så fall hur viktiga kabelförband eller ansamling av kablar på flera
kabelstegar över varandra ska skyddas mot brand i någon kabel eller från
brännbart material under kabelstegarna
– vid behov särskilda skyddsåtgärder mot brand, till exempel vattensprinkler
och brandsektionering i kabelkulvertar. Samråd med berörd projektör.
ro
pa
s
Skyddsledare
Skyddsledares area ska antingen beräknas enligt punkt 543.1.2 eller väljas
enligt tabell 54.3 i SS 4364000. Utförande enligt punkt 543.1.3 är avsedd att
tillämpas vid separat framdragen skyddsledare som inte ingår i kabeln
tillsammans med tillhörande strömförande ledare.
Gemensam skyddsledar- och neutralledarfunktion
jå
be
I SS 4364000 punkt 543.4.1, föreskrivs att i TN-system ska i den fasta
installationen en kabel med arean minst 10 mm 2 för kopparledare eller minst
16 mm2 för aluminiumledare användas som PEN-ledare. För aluminiumledare
gäller enligt standardens punkt 524.1 att arean ska vara minst 16 mm 2 för alla
slags ledare.
SELV- och PELV-kretsar
re
Beträffande utförande av SELV- och PELV-kretsar, se SS 4364000 avsnitt
414.
En PELV-krets kan vara förbunden med jord, till exempel genom förbindning
inom den matande strömkällan.
Få
Ange under aktuell kod och rubrik om strömkällan ska kunna anslutas till jord.
Huvudledning för hiss
–
Beakta att gruppledning för belysning och vägguttag i maskinrum,
brytskiverum och hisschakt ska matas från annan huvudledning än den som
matar hissmaskin och korgbelysning.
R
em
is
s
Ange vid gemensam huvudledning för flera hissar med gemensamt
maskinrum
– att huvudelkopplare samt överströmsskydd ska levereras och monteras på
den inkommande huvudledningen
– att kablar med för varje hiss beräknad kabelarea ska dras från
fördelningslåda och inkopplas i huvudelkopplare för varje hiss
– hur huvudledning ska uppfylla brandskyddskrav och hur den ska förläggas.
Ange vid separat huvudledning för varje hiss att
– sidoentreprenör ska leverera och montera huvudelkopplare och
överströmsskydd
– huvudledning ska inkopplas i huvudelkopplare för varje hiss.
Samråd med berörd projektör och redovisa på ritning huvudledningars antal,
förläggning och dimensioner. Se även kommentarer under rubriken
Huvudledning för hiss i avsnitt 71.
Huvudledning för rulltrappor och rullramper
Beakta elektrisk installation och utrustning för rulltrappor och rullramper i SSEN 115-1:2008+A1:2010 avsnitt 5.11.
Ange vid gemensam huvudledning för flera rulltrappor eller rullramper med
gemensamt maskinrum
21
– att huvudelkopplare samt överströmsskydd ska levereras och monteras på
den inkommande huvudledningen
– att kablar med för varje rulltrappa eller rullramp beräknad kabelarea ska
dras från fördelningslåda och inkopplas i huvudelkopplare för varje
rulltrappa eller rullramp
– hur huvudledning ska uppfylla brandskyddskrav och hur den ska förläggas.
Ange vid separat huvudledning för varje rulltrappa eller rullramp
– att sidoentreprenör ska leverera och montera huvudelkopplare och
överströmsskydd
– att huvudledning ska inkopplas i huvudelkopplare för varje rulltrappa eller
rullramp.
ro
pa
s
Samråd med berörd projektör och redovisa på ritning huvudledningars antal,
förläggning och dimensioner. Se även kommentarer under rubriken
Huvudledning för rulltrappa och rullramp i avsnitt 73.
Kablar och ledare i hjälpströmkretsar
– minsta area på ström- respektive spänningskrets
– kabeltyp
Lågspänningsnät för växelström - luftledningsnät
jå
63.BCB/2
be
– anslutning av kabel, till exempel kopplingsplint.
63.BCB/21 Lågspänningsnät för växelström - friledningsnät
re
Beträffande dimensionering av friledning, se SS-EN 50423.
63.BCB/22 Lågspänningsnät för växelström - hängkabelnät
Få
Hängkabelledning ska vara dimensionerad enligt SS 4360111.
63.BCB/23 Lågspänningsnät för växelström - hängspiralkabelnät
Hängspiralkabelledning ska vara dimensionerad enligt SS 4360110.
Lågspänningsnät för likström, högst 1 500 V
–
63.BCC
Beakta krav på luftledningar i ELSÄK-FS 2008:1 och ELSÄK-FS 2010:1.
Klenspänningsnät
em
63.BD
is
s
Beträffande kontaktledningar och strömskenor till spåranläggningar, se avsnitt
SSD.
Klenspänningsnät för växelström, högst 50 V
63.BDC
Klenspänningsnät för likström, högst 120 V
63.C
Transformator- och fördelningssystem
R
63.BDB
Jordningsmetoder
Inom varje elrums- och driftrumsutrymme ska jordningsskena sättas upp. Den ska monteras väl
synlig och åtkomlig.
Utrymmen
Utrymmen för högspänningsutrustning ska uppfylla kraven i SS-EN 61936-1.
22
Utrymmen för lågspänningsutrustning ska uppfylla kraven i SS 4370102.
I elrum- och driftrumsutrymmen samt transformatorutrymmen ska finnas beröringsskydd som
placeras så att spänningsförande delar inte blir åtkomliga.
PLATSUTRUSTNINGAR
Ställverksanläggning
Facken ska riktas och fästas enligt tillverkarens dokumenterade anvisningar.
Krafttransformator
ro
pa
s
Transformator ska ställas upp och anslutas på sådant sätt att inspektion av transformatorn kan
ske utan risk för att person kommer i farlig närhet av spänningsförande delar.
Kabelförband ska anslutas från sidorna av transformatorn. Lågspänningskablar och
högspänningskablar ska vara separerade från varandra.
Jordningsmetoder
be
Rådgör med nätägaren vid val av jordningsmetod och jordelektrodtyp.
Ange system för jordning alternativt hänvisa till och beskriv under 66.BB.
jå
Miljöbetingelser
re
Beakta magnetiska fält från elrum, driftrum och transformatorer. Det är
olämpligt att nära elrum, driftrum eller transformatorstationer förlägga lokaler
där det kan förekomma stadigvarande arbete med bildskärmar, barnaktiviteter
eller annat som kan vara känsligt för förhöjda magnetfält.
Utrymmen
Få
Beakta att utrymme för kraftförsörjningsanläggning i industribyggnad
lämpligen ska utgöra särskild brandcell. Samråd med berörd projektör.
Ange om och hur åtgärder ska vidtas för att reducera det magnetiska fältet.
Krav på högsta tillåtna magnetiska flödestäthet anges under 66.HC.
–
Samråd med berörd projektör om eventuell avskärmning av magnetiska fält
från elrums- och driftrumsutrymmen samt transformatorutrymmen.
R
em
is
s
Beakta att plats ska finnas för hjälputrustning, till exempel jordnings- och
kortslutningsdon, manöverstänger, reservdelar, nödbelysningsaggregat,
avskärmningsmateriel.
Ange
– läge för elrums- och driftrumsutrymmen, transformatorutrymmen samt
transportvägar och öppningar
– öppningar för tryckavlastning. Det är väsentligt att det
tryckavlastningssystem som ska användas är ett med elrum och driftrum
samprovat system och dimensionerat med hänsyn till systemets
kortslutningseffekt
– om brandsläckningsmateriel, till exempel koldioxidsläckare ska ingå i
entreprenaden.
Samråd med berörd projektör om krav på balkar, stöd med mera för
utrustning, till exempel planhet, avvägning och bärighet.
Samråd med berörda projektörer om ventilation och brandskydd i lokal där
krafttransformatorer eller kondensatorbatterier installeras.
El- och driftrum
Elrum och driftrum bör utföras som egen brandcell.
23
Riktlinjer för planering och utformning av elrum och driftrum ges i SS
4370102. Beakta att utrymningsdörrar från driftrum inte får vara försedda med
automatiska dörrstängare.
Utförande med installationsgolv bör övervägas. Installationsgolv i
ställverksutrymme redovisas i avsnitt NSE.21 i AMA Hus.
Beakta att dörrar till driftrum ska kunna öppnas inifrån utan nyckel med hjälp
av nödöppnare som kan manövreras med armbåge, knä eller dylikt. I SS
4362104 ges regler för utförande, provning och märkning av nödöppnare.
Standarden behandlar dörröppnare på utåtgående dörrar från ställverksrum.
Transformatorrum
ro
pa
s
Samråd med berörd projektör om krav på nödöppnare för dörrar till driftrum
samt om utrymme utanför driftrum för omhändertagande av skadad person.
Ange hur transformator som innehåller antändbar vätska ska ställas upp.
Ventilation av transformatorrum ska projekteras med hänsyn till
transformatorns förluster. Samråd med berörd projektör.
CENTRALUTRUSTNINGAR
be
Ange om central, 230/400 V, 50 Hz, för matning av utrustning inom
ställverksutrymmen ska ingå i entreprenaden.
Ange placering av ställverk och centraler även om de ingår i annan
entreprenad.
jå
KANALISATIONSSYSTEM
Ange om ställverksutrymme och dylikt har installationsgolv eller golvkanaler.
re
Installationsgolv i driftrum redovisas under avsnitt NSE.2 i AMA Hus.
Samråd med berörd projektör om
– omfattning av installationsgolv, dimensionerande last och erforderlig
håltagning
Få
– förstärkning av golv och bärande konstruktion krävs för uppställning eller
transport av transformatorer, tunga ställverksfack eller dylikt
– övergångsresistans till jord, till exempel minst 50 kohm
–
– installationsgolv ska levereras med fästdetaljer för upphängning av
kabelstegar under golvet
s
– installationsgolvets höjd över undergolv. Det fria utrymmet för
kabelförläggning bör vara minst 0,5 m i höjdled
R
em
is
– golvet ska vara antistatiskt eller halvledande
– installationsgolv ska jordas och i så fall hur jordning ska utföras
– behov av mätuttag samt hur halvledande golv ska mätas.
Beakta de tekniska bestämmelserna i IBH 04 beträffande kabelväg för
nätägarens kablar.
LEDNINGSSYSTEM
Flerledarkablar med stor area är svåra att hantera som förbindelse mellan
transformator och lågspänningsställverk. Vid stora strömstyrkor kan det därför
vara fördelaktigt att använda kanalskena.
Ange
– om parallellkopplade enledarkablar ska användas samt om metallmantlar
eller skärmar ska förbindas och jordas i båda ändarna eller endast i den
ena
– hur enledarkablar ska monteras med hänsyn till kylning, impedans,
kortslutningskrafter och magnetiska fält. Samråd med kabeltillverkaren.
24
PLATSUTRUSTNINGAR
Ange
– behov av hjälpspänning för manöver, larmer och indikeringar
– hjälpfunktioner, till exempel presentation, kommunikation och övervakning.
Ange vilka funktioner och objekt som ska kunna övervakas och styras, till
exempel
– manöver, larm- och lägesindikering av till exempel brytare
ro
pa
s
– hur kommunikation mellan högspännings- och lågspänningsställverk ska
ske
– övervakning av belastning
– överföring av mätvärden till andra styr- och övervakningssystem.
Ställverksanläggning
Ange
be
– om matande högspänningsbrytare ska kunna nödfrånkopplas från
lågspänningsställverksrum via nödstopp
– om högspänningsbrytare ska lösa ut när ljusbågsvakt löser
jå
– om högspänningsbrytare ska lösa ut när inställd nivå för hög temperatur i
transformator uppnås
– för alla tre fallen om även inkommande lågspänningsbrytare ska lösa ut
– om jordningsdon ska installeras vid flera inkommande matningar.
re
Högspänningsställverk
Beakta IBH 04 och nätägarens eventuella kompletterande anvisningar vid
projektering av högspänningsställverk.
Få
Beakta krav enligt SS-EN 62271-200.
Ange hur högspänningsställverk ska utföras, med
– inkommande fack
–
– mätfack
– sektionering
s
– reservutrymme i ställverk.
R
em
is
Ange specifikation av ställverk under SKB.21.
Lågspänningsställverk
Beakta att uppställning av ställverk och montering av utrustning ska utföras så
att krav enligt SS 4370102 och SS-EN 61439-1 kan uppfyllas.
Ange hur lågspänningsställverk ska utföras, med
– inkommande fack
– mätfack
– sektionering
– reservutrymme i ställverk
Ange specifikation av ställverk under SKB.22.
Krafttransformator
Ange
– om anläggningen ska byggas upp med redundanta transformatorer
– hur arbetsjordning i transformatorutrymme ska utföras
– hur beröringsskydd ska utformas
– om förregling ska finnas mot jordningskopplare i lågspänningsställverk.
25
63.D
Strömriktarstationer
63.DB
Likriktarstationer
63.DC
Växelriktarstationer
63.E
Kontaktlednings- och strömskenesystem för spåranläggning
Beträffande kontaktledningar till spåranläggning, se SSD.1.
63.EH
Kontaktledningssystem för järnväg
ro
pa
s
Kontaktledningar ska utföras enligt systembeskrivning för respektive kontaktledningssystem.
Gällande systembeskrivningar är förtecknade i BVS 543.350.
Det statiska isolationsavståndet i en kontaktledningsanläggning ska mellan spänningsförande
anläggningsdelar och konstruktionsdelar vara minst 270 mm.
Det dynamiska isolationsavståndet får inte underskrida 100 mm.
Angivna isolationsavstånd gäller
– mellan spänningsförande anläggningsdelar och jordade delar i anläggningen
be
– mellan jordade delar i anläggningen och spänningsförande delar på fordonet (exempelvis
strömavtagare).
Översikt över Trafikverkets regelverk för kontaktledningssystem framgår av
BVH 543.3.
Få
re
jå
Beakta att på platser där det finns risk för kortslutning på grund av fåglar, ska
det statiska isolationsavståndet ökas till minst 400 mm. Om detta mått inte
kan erhållas ska åtgärder för att minska risken för kortslutning vidtas,
exempelvis linisolation enligt standardritning 801 778, som finns i
Trafikverkets dokumenthanteringssystem IDA. Vid användning av linisolation
kan det statiska isolationsavståndet minskas till 150 mm, se även SS-EN
50119 och SS-EN 50124-1.
63.EHB
Förregleringssystem för kontaktledningar
63.F
Belysnings- och ljussystem
–
Armaturer ska anslutas så att jämn fasfördelning erhålls.
s
PLATSUTRUSTNINGAR
is
Ljusarmaturer som tillhandahålls
R
em
Ljusarmaturer som tillhandahålls av beställaren ska packas upp, monteras enligt tillverkarens
dokumenterade anvisningar, anslutas och rengöras. Vid uppackning ska entreprenören
kontrollera att ljusarmaturen är hel och i överensstämmelse med den ljusarmaturförteckning
som tillhandahålls av beställaren.
Ange under aktuell kod och rubrik utformning av belysningssystem.
Beakta
– myndighetskrav på belysning i AFS 2009:2 och BBR
– kraven på bibehållen belysningsstyrka, belysningsstyrkans jämnhet,
begränsning av bländning och färgåtergivning för varje arbetsplats
– att belysningen enligt BBR ska dimensioneras eleffektivt
– att enligt BBR bör fast installerade armaturer för belysning av lokaler förses
med närvaro- eller dagsljusstyrning där så är lämpligt.
Byggnaders årliga energibehov för belysning beräknas som totalt årligt
energibehov för belysning dividerat med golvytan i m 2. Enligt SS-EN
15193:2007 redovisas detta med ett så kallat LENI-tal, Lighting Energy
Numeric Indicator.
26
Ange i de fall belysningssystemet nyttjar SELV-kretsar med en nominell
spänning 25 V växelspänning eller lägre om skydd ska finnas mot direkt
beröring, till exempel genom isolering och kapsling.
annan entreprenad
Ange arbeten som utförs eller levereras av annan entreprenör för att förtydliga
avgränsning mot annan entreprenad, till exempel om det i annan entreprenad
ingår
– leverans av stolpfundament
ro
pa
s
– sättning samt riktning av och återfyllning runt stolpfundamenten.
Samråd med berörd projektör om placering av sprinkler, ventilationsdon,
undertaksplattor, kulörsättning och dylikt som kan påverka ljusarmaturers
utformning och placering.
Ange krav för riktning av effektbelysning.
be
Belysning ska enligt AFS 2009:2 vara utformad så att besvärande flimmer inte
uppstår.
jå
Klenspänningsmatade belysningssystem
re
Särskilda fordringar på klenspänningsmatade belysningssystem för
glödlampor finns i SS-EN 60598-2-23.
Utomhusbelysning
Beakta
Få
– bländrisker, såväl synnedsättande bländning som obehagsbländning
– montageprincip, dräneringsmöjlighet och kapslingsklass vid markinfälld
belysning
– arbetsmiljö
–
– SS-EN 12464-2:2014 för detaljerade belysningskrav på arbetsplatser
utomhus
– avskärmning mot himmel för att minimera ljusförorening.
R
em
is
s
Ange placering av stolpar, master och driftdon.
Installerad belysningseffekt bör med hänsyn till energibesparing begränsas till
vad som fordras av trafiksäkerhetsskäl och med hänsyn till ordning och
säkerhet samt tillgänglighet för funktionshindrade.
Anpassa belysningen till lokala förhållanden, till exempel typ av gångvägar,
körvägar, parkeringsplatser och fabriksgårdar.
På utomhusarbetsplatser där belysningen anordnas genom ljusarmaturer
monterade på höga master uppstår lätt bländning i de fall arbete bedrivs med
uppåtriktad blick i ljuskällans riktning, till exempel vid lastning och lossning.
Höga luminanser i förhållande till omgivande mörker skapar bländning. Det är
lämpligt att placera ljusarmaturer så att man slipper arbeta med dessa i
blickfånget samt att välja ljusarmatur av avskärmad typ.
Enligt plan- och bygglagen, PBL, får kommunen i områdesbestämmelser
besluta att bygglov krävs för att sätta upp eller väsentligt ändra
– ljusanordningar inom områden som ligger i närheten av befintliga eller
planerade anläggningar för totalförsvaret, statliga flygplatser, andra
flygplatser för allmänt bruk, kärnreaktorer, andra kärnenergianläggningar
eller andra anläggningar som kräver ett skydds- eller säkerhetsområde
– skyltar eller ljusanordningar inom områden som utgör värdefulla
bebyggelsemiljöer.
Samråd med kommunen om krav på bygglov föreligger.
27
Beakta krav och råd i BBR, till exempel
– att belysning längs tillgängliga och användbara gångvägar,
parkeringsplatser, angöringsplatser för bilar och friytor ska utformas så att
personer med nedsatt rörelse- eller orienteringsförmåga kan orientera sig
– att ljusarmaturer för utebelysning bör förses med effektiva ljuskällor,
reflektorer och optik.
Beakta krav från Vägverket redovisade i Vägar och gators utformning, VGU,
utgiven av Vägverket tillsammans med Svenska Kommunförbundet.
– var ljusreglering ska förekomma
ro
pa
s
Ange
– hur tändning och släckning av ljusarmaturer ska ske, till exempel via
ljusrelä, impulsrelä, trappautomat, kontaktor, ljusfördunkling
– om styrutrustning för belysning ingår i annan entreprenad
– typ av protokoll, till exempel Dali.
Beakta olika ljuskällors inkopplingsströmmar vid val av elkopplare.
be
Ange med hänsyn till energianvändning hur styrsystemet ska utformas, till
exempel med
– rörelsedetektor som styr belysningen automatiskt när ingen vistas i lokalen
eller i delområde av lokalen
– automatisk styrning av ljusnivå efter dagsljustillgång
jå
– sektionsindelad tändning och släckning i delområden.
Beträffande rörelse- och närvarodetektorer, se avsnitt SLF.2.
re
Styr- och övervakningssystem för utomhusbelysning
Få
Styrningen bör områdesindelas på ett sådant sätt att drifttider kan anpassas
till behov och verksamhet, till exempel gårdar, parkeringsplatser, gångvägar,
entréer.
Ange
– hur utomhusbelysningen styrs, till exempel av en kombination av ljusrelä
och kopplingsur
–
– om belysningen ska kunna reduceras vissa tider.
R
em
is
s
Beakta krav och råd i BBR, till exempel att ljusarmaturer för utebelysning bör
styras av skymningsrelä, rörelsedetektor eller dylikt.
Utrymmen
Ange
– omfattning av ursparningar för infällda ljusarmaturer
– omfattning, utförande och bärighet av undertak
– omgivningstemperatur om den avviker från normal inomhustemperatur
(lägre än +10 °C och högre än +30 °C)
– särskilda miljöförhållanden.
Samråd med berörd projektör om ursparningar för infällda ljusarmaturer och
om omfattning och utförande av undertak. Hänvisa till eventuella
undertaksritningar.
Arkivlokaler
Beakta kravet i Riksarkivets författningssamling, RA-FS 2013:4, att belysning
och maskinella hjälpmedel ska kunna frånkopplas när ingen vistas i
arkivlokalen. Frånkopplingen ska kunna utföras och kontrolleras från
arkivlokalens utsida. Kravet gäller när arkiv utförs enligt Riksarkivets
tillämpningsföreskrifter.
28
Ange hur frånkoppling ska ske, till exempel att elkopplare tillsammans med
signallampa ska sättas upp på utsidan av arkivlokalen. Elkopplaren bör vara
låsbar eller så placerad att den inte är åtkomlig för obehörig.
Beträffande råd om belysningsstyrkor, platsbelysning med mera, se RA-FS
2013:4.
CENTRALUTRUSTNINGAR
Ange om armaturgrupper ska förses med drifttidsmätare för
underhållsinsatser på belysningsinstallationen.
Ledningsnät
Trapphus och korridorer
ro
pa
s
LEDNINGSSYSTEM
Beakta att i trapphus och korridor i byggnader med fler än två våningsplan bör
två efter varandra följande ljuspunkter anslutas till skilda gruppsäkringar.
PLATSUTRUSTNINGAR
be
Ange
– höjdplacering av ljusarmaturer
– var dragströmbrytare förekommer
jå
– placering av tidströmbrytare för städning, till exempel i städskrubb
– placering av närvaro- eller rörelsestyrd elkopplare
Beakta
re
– placering av ljusstyrd elkopplare.
– värmeavgivning vid placering av ljusarmatur
Få
– den ultravioletta strålning (UV) och värme som uppstår inne i en
ljusarmatur.
–
För att skydda anslutningskabelns ledare kan ljusarmatur förses med en
skärm som hindrar direkt bestrålning. Ledarna kan också skyddas genom en
temperatur- och UV-beständig isolerslang.
Ljusarmaturer som tillhandahålls
em
is
s
Ange
R
63.FB
– i förteckning de ljusarmaturer som beställaren tillhandahåller och hur dessa
är märkta
– vem som ska tillhandahålla ljuskällor
– om tillbehör, till exempel kupor, bländskydd, monteringsdetaljer, tändare, är
separat förpackade.
Belysningssystem inom industri- eller hamnområde
Belysningen bör utformas så att den inte bländar personer som framför fartyg,
lok och andra fordon eller som arbetar i kranhytter, rangertorn eller dylikt.
Lågtrycksnatriumlampor ska inte användas, där behov finns att kunna urskilja
färgmarkeringar. Vid varningsskyltar, nödstopp och dylikt kan det vara lämpligt
att komplettera belysningen med riktad belysning.
Beakta AFS 2001:9 beträffande belysningssystem inom hamnarbete.
63.FC
Belysningssystem vid väg e d
– utförande av vägtrafikbelysningssystem
– om kabelgravar, förläggning av rör, förläggning av kabel, sättning och
riktning av fundament ingår i annan entreprenad
29
– om anslutning till befintligt vägtrafikbelysningssystem ingår i entreprenaden
– om styrutrustning för vägtrafikbelysningssystem ingår i entreprenaden.
Samråd med väghållaren.
Belysningssystem vid väg
63.FCBB
Belysningssystem vid motorfordonskörfält
63.FCBC
Belysningssystem vid gång- och cykelväg
63.FCC
Belysningssystem på bro
63.FCD
Belysningssystem på öppen plats
63.FCDB
Belysningssystem på parkeringsplats
ro
pa
s
63.FCB
Ange om påkörningshinder ska anordnas eller om detta ingår i annan
entreprenad.
Belysningssystem på torg e d
63.FCE
Belysningssystem i tunnel
63.FCEB
Belysningssystem i vägtrafiktunnel
jå
be
63.FCDC
re
Beakta krav i Trafikverkets anvisning, VGU, för belysning i vägtrafiktunnel.
Ange utformning av och krav på infartsbelysning vid tunnelmynning.
Beakta luminansnivån utomhus i förhållande till nivån i tunnel under både
dagsljus och mörker.
Belysningssystem i gång- eller cykeltunnel
–
63.FCEC
Få
Samråd med berörd projektör om sätt att mildra övergången mellan dagsljus
och artificiellt ljus i tröskelzonen, till exempel genom trädplanteringar, mörk
vägbeläggning eller ljust väggmaterial ytterst vid tunnelmynningen.
Välj ljusarmatur som är svår att förstöra.
s
Ange
– hur ljusarmatur ska monteras för att undvika att den skadas
– vem som utför rörläggning och övriga ingjutningsdetaljer.
em
is
– IK-klass
Belysningssystem på gård eller i park
63.FE
Belysningssystem vid fasad e d
R
63.FD
Kontrollera om aktuell kommun har gett ut riktlinjer eller dylikt för utformning
av fasadbelysning.
Samordna utformningen av fasadbelysningen med hänsyn till övrig
utomhusbelysning.
63.FF
System för allmänbelysning och arbetsplatsbelysning i hus
Beträffande belysning av arbetsplatser, se SS-EN 12464-1:2011.
Tillämpning av SS-EN 12464-1:2011 finns i Ljus & Rum, utgiven av Ljuskultur.
Ange
– om bibehållen belysningsstyrka, bländning och färgåtergivningsindex för
arbetsplatsen ska uppfylla kraven i SS-EN 12464-1:2011
30
– fördelning av belysningsstyrkan (E) för arbetsområdet samt bakgrundsytan
– belysningsstyrkan upp till 1,2 m över arbetsytan vid sittande arbete och 1,6
m vid stående arbete.
Beakta belysningsstyrka (E) vid nedsatt visuell förmåga, exempelvis på grund
av ålder.
Beakta krav och råd i BBR, till exempel
– att belysningen i kommunikationsutrymmen ska utformas med sådan styrka
och jämnhet att personer kan röra sig säkert inom byggnaden
– att utrymningsvägar ska ha allmänbelysning som med tillfredsställande
säkerhet kan fungera vid utrymning av byggnaden
ro
pa
s
– beträffande allmänbelysning i samlingslokaler och utvändiga
utrymningsvägar från samlingslokaler
– att driftutrymmen för installationer och utrustning bör vara utrustade med
fast belysning och vid behov även med nödbelysning
– att belysningen i entréer och kommunikationsutrymmen ska utformas så att
orientering underlättas för personer med nedsatt rörelse- eller
orienteringsförmåga.
Belysning i anslutning till hissar, rulltrappor m m
be
Beträffande belysning i hissmaskin- och brytskiverum samt hisschakt, se SSEN 81-20:2014.
Samråd med berörd projektör beträffande belysning i hisschakt.
re
jå
Beakta för rulltrappor och rullramper att i maskinrum ska finnas fast belysning.
Dessutom ska i maskinrum, maskinutrymme och utrymme vid driv- och
vändställe finnas vägguttag för handlampa, eldrivet handverktyg eller dylikt.
På- och avstigningsplats samt hela trappan eller rampen ska vara väl belysta
då trappan eller rampen används.
Beakta belysningskrav för tillträdesvägar till arbetsplats.
Få
Belysning i arkivlokaler
–
Beakta att allmänbelysningen ska utgöras av ljusarmatur som har ett
tillfredsställande skydd mot damm enligt Riksarkivets författningssamling, RAFS 2013:4. Platsbelysning kan normalt undvikas genom tillräcklig
dimensionering av allmänbelysningen och genom att ljusarmaturerna placeras
med hänsyn till det arbete som ska bedrivas i lokalen.
s
Krav på ljusarmatur anges i avsnitt SN.
em
is
Belysning i skyddsrum
R
63.FG
Beakta kraven i Skyddsrum SR 09 att samtliga utrymmen i skyddsrummet ska
förses med en belysning på minst 50 lux samt att effekten för belysning i
skyddsrummet får vara högst 15 W/m2 vid skyddsrumsdrift.
Belysningssystem i sportanläggning
Rekommendationer och anvisningar för belysning för sport- och
fritidsanläggningar såväl inomhus som utomhus finns i Måttboken, utgiven av
Sveriges kommuner och landsting.
Beakta SS-EN 12193:2007 för detaljerade belysningskrav på
sportanläggningar.
Beakta även rekommendationer och anvisningar från idrottens olika
specialförbund.
Beakta kraven på
– belysningsstyrka (E)
– färgåtergivning (Ra)
– bländtal (UGR).
Ange om nödbelysning fordras.
31
63.FGB
Belysningssystem i sportanläggning inomhus
I kombinationshall som är avsedd för flera sporter bör differentierade
belysningssystem och belysningständningar anordnas som anpassas till de
olika aktiviteterna.
Beakta krav mot obehagsbländning (UGR).
63.FGC
Belysningssystem i sportanläggning utomhus
Beakta
– utförande mot oönskad ljusspridning över horisontallinjen (URL)
– olika aktiviteters behov av ljusstyrka (I)
63.FH
ro
pa
s
– utförande mot synnedsättande bländning (TI).
Nödbelysnings- och reservbelysningssystem
Beakta att SS-EN 50172 som specificerar belysning för utrymningsvägar och
utrymningsskyltar även kan tillämpas för reservbelysning som används som
utrymningsbelysning.
63.FHB
be
Beakta behovet av kvarvarande belysning vid strömbortfall i samband med
idrottsutövning.
Nödbelysningssystem
Nödbelysningen ska ge avsedd belysning under minst 1 timme vid strömavbrott.
jå
Vid avbrott i den normala strömförsörjningen ska nödbelysningen kopplas in automatiskt.
Ledningsnät
re
Kablar för centralmatade nödbelysningssystem ska förläggas avskilda i klass EI60 eller ha
motsvarande brandtålighet.
Få
Hela ledningssystemet inklusive skarv- och fästanordningar ska ha motsvarande motståndskraft
mot brand.
Fordringar på utformning av nödbelysningssystem finns i SS-EN 1838:2013.
Allmänna fordringar för system för central avbrottsfri elförsörjning av
nödbelysning finns i SS-EN 50171 och SS-EN 50172.
–
Beakta att ljusarmaturerna kan vara avsedda för permanent drift eller
beredskapsdrift.
R
em
is
s
Beakta att i utrymningsväg krävs minst 1 lux på golvet i utrymningsvägens
centrum och 0,5 lux på omgivande ytor. Vid de platser där
räddningsutrustning är placerad, till exempel brandsläckare, larmknappar eller
första-hjälpen-skåp, krävs 5 lux.
I BBR anges att nödbelysning ska finnas i byggnader som innehåller hotell,
vårdanläggning eller samlingslokal. Nödbelysning ska även finnas i samtliga
trapphus som används för utrymning i byggnader med fler än åtta
våningsplan. Vägledande markeringar ska förses med nödbelysning, om det
inte är uppenbart obehövligt.
Arbetsmiljöverket hänvisar i sina föreskrifter till BBR men ställer också egna
krav, till exempel vad gäller nödbelysning i vissa frysrum. Se AFS 2008:13.
I SS 4370102 rekommenderas att nödbelysning ska installeras i driftrum för
elektrisk kopplingsutrustning. Nödbelysningen placeras på lämpliga ställen
högst 0,5 m över golv. Vid dörr placeras nödbelysningen på den sida där
nödöppnaren finns.
Beakta krav och råd i BBR, till exempel att
– samlingslokaler ska vara försedda med nödbelysning
– trappsteg i samlingslokaler ska förses med nödbelysning
– omedelbart utanför utgångar till det fria ska nödbelysning anordnas.
Ange krav på belysningsstyrka i andra utrymmen än gångstråk, till exempel
– första hjälpen-tavlor
32
– brandbekämpningsredskap
– larmställen
– utrymningstavla
– hjärtstartare, så kallad defibrillator.
Ange
– var nödbelysning ska utföras
– om nödbelysningen ska integreras med brandlarmsystemet för att
automatiskt tändas vid brandlarm
– tid, i de fall nödbelysningen ska ge avsedd belysning under längre tid än 1
timme
ro
pa
s
– längsta tid för tillkoppling, till exempel 50 procent av krävd belysningsstyrka
inom 5 sekunder och den belysningsnivå som krävs inom 60 sekunder
– krav på belysningsstyrka (E) i andra utrymmen än gångstråk
– eventuellt högre krav på belysningsstyrkan på gångstråk än 1 lux på den
sämst belysta platsen
– om särskild antipanikbelysning ska finnas, till exempel i stora lokaler eller i
områden med stort antal personer
– om nödbelysningen eller del av nödbelysningen ska utföras med piktogram
be
– om bärbar strålkastare ska ingå i entreprenaden.
Strömförsörjning
63.FHC
Reservbelysningssystem
jå
Ange hur nödbelysningssystemet ska strömförsörjas.
Ange
re
Reservbelysningssystem är avsedda att i huvudsak möjliggöra oförändrad
verksamhet när den normala belysningen inte fungerar.
Få
– om reservbelysningssystem ska finnas
– vilka delar som ska omfattas av systemet samt systemets uppbyggnad
– hur reservbelysningssystemet ska strömförsörjas
Belysningssystem för vägledande skyltning m m
s
63.FHD
–
– upptändningstid, till exempel 15 s eller snabbare för upptändning till
reservdriftsläge, om avbrottet kan medföra väsentliga olägenheter.
R
em
is
Skylt med vägledande markering ska vara belyst eller genomlyst av permanent ljuskälla.
Ange krav på vägledande markering i utrymningsvägar.
Beträffande belysning av skyltar med vägledande markeringar för utrymning,
se BBR.
Beakta SS-EN 50172 för detaljerade anvisningar för utrymningsskyltar.
Beakta att belysningsstyrkan (E) bör anpassas till lokalen.
Vägledande markeringar bör placeras vid riktningsändringar, förgreningar eller
på annat ställe där risk för misstag finns.
Ange
– var vägledningsarmaturer ska placeras
– hur utrymningsbelysningssystemet och nödströmförsörjningen till
vägledningsarmaturerna anordnas
– om vägledande markeringar ska ingå som en del i nödbelysningssystemet.
– om skylt ska vara belyst eller genomlyst.
Genomlysta skyltar anses vara lättare att uppfatta än belysta skyltar och bör
därför väljas i första hand.
Krav på vägledningsarmatur anges under SNF.2.
33
63.FK
Flygplatsljussystem
Beakta EASAs och Transportstyrelsens föreskrifter avseende flygplatser.
System för flygfyrar och inflygningsljus m m
63.FKD
System för visuell glidbaneindikering
63.FKE
System för banljus- och taxibanljus
63.FKEB
System för banljus
63.FKEC
System för taxibanljus
63.FKED
System för vägledningsljus till uppställningsplatser
63.FKG
Ljusskyltssystem för banvägledning
63.FKH
Visuella dockningsljussystem
63.FKJ
System för belysning av platta
63.FKK
System för väntplatsljus på fordonsväg till bana
63.FL
Belysningssystem för spårtrafik
63.FM
Varningsljussystem
63.FMB
Varningsljussystem med hinderljus för luftfart
Få
re
jå
be
ro
pa
s
63.FKC
Beakta Transportstyrelsens föreskrifter TSFS 2010:135 och TSFS 2010:155
med omtryck.
Ljusdistributionssystem
63.GB
Fiberoptiska ljussystem
s
is
Ljustubssystem
em
63.GC
–
63.G
R
63.H
Elvärmesystem
Redovisa förekommande elvärmesystem för rumsuppvärmning.
Inhämta från nätägaren uppgift om hur stora effekter som samtidigt får
kopplas in samt uppgift om inkopplingscyklernas längd.
Beakta krav och råd i BBR beträffande skydd mot brännskador.
annan entreprenad
Specificera elvärmeutrustningar till vilka entreprenören endast ska ansluta
kablar och dylikt samt ange respektive utrustnings effekt.
Ange vem som tillhandahåller scheman och monteringsanvisningar för
elvärmeutrustningar som inte ingår i entreprenaden.
Ange de elvärmeutrustningar som ska
– levereras (L)
– monteras (M)
34
– elanslutas (E).
Ange vem som har funktionsansvar (F).
Ange om elvärmesystemet ska kombineras med värmepump, solfångare eller
dylikt.
Beträffande system med vattenburen eller luftburen elvärme, se avsnitt 56 i
AMA VVS & Kyl.
Beakta förutsättningar för godtagbart termiskt klimat vid uppvärmning med
radiatorer, takeller golvvärme. Se råd i BBR.
ro
pa
s
Beakta att värmeinstallationer ska utformas så att rumsluftens temperatur inte
sjunker avsevärt vid extrema utetemperaturer.
Lämpliga metoder för beräkning av värmeeffektbehov finns i SS-EN ISO
15927-5:2005.
Ange funktionskrav för manöverutrustningar. Hänvisa till kretsschema som
visar funktionsprincip.
be
Beakta att installation av elvärmeapparater bör utföras så att dessa efter ett
elavbrott kopplas in i tidsfördröjda steg. Anslutning bör ske till styr- och
övervakningsutrustning för optimering av energiförbrukning och komfort.
jå
Beakta råd i BBR att värmeinstallationer i byggnader som innehåller bostäder
bör förses med anordningar för automatisk styrning av värmeavgivningen i
varje bostadsrum.
Ange
re
– om styrsystem ska vara centraliserat eller decentraliserat
– vad som ska styra elvärmesystemet, till exempel utomhustemperatur,
inomhustemperatur, rörelsedetektor
– om temperaturen ska styras i zoner, i varje rum eller vid varje elradiator
Få
– zonindelning
– antal styrda grupper eller enheter
– hur återinkoppling ska ske efter ett elavbrott
–
– om elvärmen ska styras via bussystem
– om elvärmen ska kunna fjärrstyras.
em
is
s
Styrdon för elvärme anges under aktuell kod och rubrik under SLE.2.
R
63.H/1
Utrymmen
Beakta krav i Riksarkivets författningssamling, RA-FS 2013:4, beträffande
utförande av elvärmeinstallation i arkivlokal.
Elvärmesystem - system med radiatorer e d
Central styrning av direktverkande elvärme med pulsteknik
I system för central styrning av direktverkande elvärme ska energin pulsas ut från styrcentral.
Styrcentralen ska vara kopplad till rumsgivare och utegivare. Styrutrustningen ska kunna känna
temperaturen i rummen och mata ut lämplig energimängd till radiatorerna, samtidigt som
hänsyn tas till utetemperaturen och begränsning av energin till vad som behövs för att hålla
önskad temperatur.
Elradiatorerna i en zon ska vara anslutna till samma radiatorgrupp.
35
Central styrning av direktverkande elvärme med radioteknik
I system för central styrning av direktverkande elvärme med radioteknik ska inbyggda
termostater i elradiatorerna användas. Radiosignal nyttjas för att styra temperaturen i zonerna
mellan två individuellt inställda värden. Samtliga elradiatorer i en zon ska regleras samtidigt.
Central styrning av direktverkande elvärme kan utföras med antingen pulseller radioteknik.
Ange
– placering av styrcentral, till exempel i anslutning till elcentral
– placering av rumsgivare
ro
pa
s
– om styrutrustning ska kompletteras med utrustning för tidtariffstyrning
– zonindelning.
Temperaturgivarna bör placeras på representativa platser. Krav på
temperaturgivare anges under SLE.22.
Central styrning av direktverkande elvärme med pulsteknik
R
em
is
s
–
Få
re
jå
be
Principen för central styrning av direktverkande elvärme via gruppledningar
framgår av figur RA 63.H/1/1.
36
ro
pa
s
be
jå
re
Få
–
s
is
em
R
Figur RA 63.H/1/1. Princip för central styrning av direktverkande elvärme via
gruppledningar.
Central styrning av direktverkande elvärme med radiosignal
Principen för central styrning av direktverkande elvärme via radiosignal
framgår av figur RA 63.H/1/2.
37
ro
pa
s
be
jå
re
Få
–
s
is
em
R
63.H/2
Figur RA 63.H/1/2. Princip för central styrning av direktverkande elvärme med
radiosignal.
Decentraliserat styrsystem för elvärme
Principen för ett decentraliserat styrsystem är att energin pulsas ut vid
elradiatorerna.
Elvärmesystem - system med värmekabel
Beakta att vid ingjutning av elvärmekabel kan skada uppstå som vid
överledning inte orsakar så stor ström att säkringarna utlöses.
Överledningsskydd (jordfelsbrytare) bör därför installeras i
värmekabelanläggningen i de fall elvärmekabeln gjuts in.
– användningsområde
– effektbehov
– förläggningssätt.
38
Beakta SS 4364000 vid installation av golv- och takvärmesystem samt
förläggning av värmekabel.
63.H/21
Elvärmesystem - värmekabel för golvvärme
Elvärmekabel får inte placeras under ytor där rumsinredning med fast sockel ska placeras eller
där risk finns att skada kabeln med spik, skruv eller dylikt.
Beakta att serieresistiv värmekabel utan återledare kan alstra stora
magnetfält.
Ange
– typ av elvärmekabel. I bostadsrum och andra utrymmen där person vistas
och arbetar bör elvärmekabel vara av typ med återledare
ro
pa
s
– var rumsinredning med fast sockel eller dylikt förekommer
– hur mycket golvvärmesystemet får bygga på höjden
– om golvvärmesystemet ska svara för grundvärme och kombineras med
exempelvis direktverkande elvärme för snabbare reglering av systemet.
Beakta att de flesta golvmaterial inte får utsättas för högre kontinuerlig
temperatur än +30 °C. Vissa beläggningar, till exempel korkplattor,
laminatgolv eller parkettgolv, får dock inte utsättas för högre kontinuerlig
yttemperatur än +27 °C.
be
Där tätskikt förekommer bör golvvärmesystemet placeras under tätskiktet. Vid
golvvärme med värmekabel som placeras ovanpå tätskiktet bör genomföring
för kabel vara så placerad att god tätning mellan kabel och tätskikt kan
erhållas.
re
jå
Beakta även att golvvärme inte får vara i drift under vissa
golvbeläggningsarbeten, till exempel utförande av avjämningsskikt på
betongbjälklag. Ange i förekommande fall under AFG.71 i de Administrativa
föreskrifterna villkor för drift av golvvärmesystem.
Beakta krav och råd i BBR att komfortgolvelvärme bör förses med till exempel
timerstyrning eller annan reglerutrustning.
63.H/22
Få
Elvärmesystem - värmekabel för markvärme, frysskydd m m
Ange
–
– användningsområde, till exempel markvärme, frostskydd av
vattenledningsrör, frostskydd av grundplattor, snösmältning, stuprör,
takrännor
R
– i aktuella fall förläggningsdjup.
Elvärmesystem - system med värmefolie
em
63.H/3
is
s
– om förläggning ska ske inuti eller utanpå rör
Beakta att där värmefolie används för golvvärme får folien inte placeras under
ytor där rumsinredning med fast sockel ska placeras eller där risk finns att
skada folien med spik, skruv eller dylikt.
Beakta att de flesta golvmaterial inte får utsättas för högre kontinuerlig
temperatur än +30 °C. Vissa beläggningar, till exempel korkplattor,
laminatgolv eller parkettgolv, får dock inte utsättas för högre kontinuerlig
yttemperatur än +27 °C. Samråd med berörd konstruktör.
Där tätskikt förekommer bör golvvärmesystemet placeras under tätskiktet. Vid
golvvärme med värmefolie som placeras ovanpå tätskiktet bör genomföring
för kabel vara så placerad att god tätning mellan kabel och tätskikt kan
erhållas. Samråd med berörd projektör beträffande kabeldragning och tätning
av genomföring.
63.H/4
Elvärmesystem - system med bastuaggregat
63.HB
Elvärmesystem i spåranläggning
39
63.HG
Industriella elvärmesystem
63.J
Motordriftsystem
Elektriska drivsystem ska vara anpassade till det drivna objektet.
Maskiners elutrustning ska med avseende på säkerhet uppfylla kraven enligt SS-EN 60204-1.
Kortslutningsskydd
Ange
ro
pa
s
Kortslutningsskyddets skyddsverkan ska vara anpassad till startkopplaren och motorn.
– användningsområden samt i vilken omfattning elektriska drivsystem
förekommer
– spänningssystem för motordrifterna
– omgivningsförhållande.
Beträffande drivsystem till hissar, se avsnitt 71.B.
be
annan entreprenad
Ange
jå
– vem som levererar, monterar respektive ansluter motorer, drivsystem med
mera med tillhörande utrustning (L, M, A)
re
– de motorer till vilka entreprenören ska leverera, montera och inkoppla
system för start av motorerna
– vem som tillhandahåller scheman och monteringsföreskrifter i de fall
motorer eller drivsystem inte ingår i entreprenaden
Få
– vem som konfigurerar, parametrerar samt optimerar driften.
Samråd med nätägaren om största tillåtna motorstorlekar för direktstart.
–
Beakta att enligt SS 4370102 ska motor vars startström överstiger 1,5 gånger
mätarsäkringens märkström förses med startanordning som reducerar
startströmmen.
R
em
is
s
Kontrollera om nätägaren tillåter automatisk återstart efter spänningsbortfall.
Ange vem som ska vara ansvarig för att installationens sammanvägda EMCkrav uppfylls.
Ange
– de fall gemensam säkring för motorer ska finnas
– om det finns särskilda krav på startutrustning
– om det finns särskilda krav på skyddsutrustning
– typ av överströmsskydd
– typ av överlastskydd.
I tabell RA 63.J/1 del 1 och tabell RA 63.J/1 del 2 anges vanlig
skyddsutrustning och skyddsåtgärder för elmotorer. Angivna skyddsfunktioner
bör kompletteras med till exempel antal faser för skydd samt antal steg
skydden ska ha.
40
R
em
is
s
–
Få
re
jå
be
ro
pa
s
Tabell RA 63.J/1 del 1. Exempel på skyddsutrustning och skyddsåtgärder för
olika motorstorlekar
41
R
em
is
s
–
Få
re
jå
be
ro
pa
s
Tabell RA 63.J/1 del 2. Exempel på skyddsutrustning och skyddsåtgärder för
olika motorstorlekar
– omfattning och typ av startutrustning för olika drivsystem, till exempel
kontaktorer, motorskyddsbrytare, mjukstartare, fram- och backkopplare,
Y/D-kopplare, effektbrytare, motståndspådrag, reaktorer, transformatorer,
frekvensomriktare, parametrerbara motorhanteringssystem
– startsystem och eventuella start- och driftförreglingar
– driftart S1–S10 enligt SS-EN 60034-1
– belastningsperiodens längd, antalet driftperioder per timme,
intermittensfaktorn, tröghetsmomentfaktorn F1 och tillåtet motmoment
42
– belastningens moment som funktion av varvtalet, positionsvinkeln eller
tiden. Förekommer sammansatta moment anges detta
– belastningens tröghetsmoment
– varvtal
– varvtalsområde nmin – nmax
– dynamiska prestanda vid acceleration och retardation
– statisk och dynamisk noggrannhet
– om varvtalet ska återkopplas via pulsgivare eller takometergenerator
– driftsätt: 1-, 2-, eller 4- kvadrantdrift
– omfattning av skyddsutrustning och motortillbehör
ro
pa
s
– krav på eleffektivitet, till exempel SFP-värde på luftbehandlingssystem,
totalverkningsgrad kopplad till dimensionerande flöde för pumpsystem.
Rådgör med beställaren om upphandling med krav på eleffektivitet samt om
en LCC-kalkyl ska tas fram.
Strömförsörjning
Ange
be
– systemjordning för matande nät
– spänningssystem och strömart för olika drivsystem
– eventuella begränsningar av effekt vid direktstart av motorer
jå
– om återstart efter elavbrott ska ske med viss tidsfördröjning i de fall motorn
inte är utrustad med nollspänningsutlösning
– om neutralledare ska anslutas till motordriften
re
– krav på faskompensering eller övertonsfilter
– krav på kompletterande skyddsutjämning.
Få
Beträffande faskompenseringssystem, se avsnitt 63.K.
–
– funktionskrav för styrning, felhantering, driftpresentation, larm, fjärrmanöver
och automatisk start
– krav på automatisk återstart efter spänningsbortfall och övriga funktioner
R
em
is
s
– gränssnitt mot överordnat styrsystem
– om ett parametrerbart motorhanteringssystem ska användas och i så fall
gränssnitt mot överordnat styrsystem
– lokal manöver samt dess funktion
– typ av kommunikationsbuss.
PLATSUTRUSTNINGAR
I de fall belastningsobjekt fjärrmanövreras eller har automatisk start och detta
bedöms medföra risker vid brandbekämpning eller underhållsarbete, ska
säkerhetsbrytare enligt SKF.72 eller startspärr installeras.
Ange
– säkerhetsbrytares placering samt eventuellt kompletterande miljöskydd
– om startspärr ska installeras som alternativ till säkerhetsbrytare.
Rörlig eller vibrerande maskin kan orsaka mekaniska påkänningar på
sladden. Ange hur sådan maskin ska anslutas till nätet.
Ange
– om värmeelement ska installeras för att motverka kondens
– om det ska finnas tak över motorn.
43
63.JB
Drivsystem med motor utan hastighetsreglering
Ange hur driften ska startas och stoppas.
63.JC
Drivsystem med flerhastighetsmotor
Ange poltal för motordriften under 63.JC/1 eller 63.JC/2. Beakta att
verkningsgraden är lägre för tvåhastighetsmotorer jämfört med
enhastighetsmotorer.
Drivsystem med flerhastighetsmotor - tvåhastighetsmotor
med skilda lindningar
63.JC/2
Drivsystem med flerhastighetsmotor - system med
tvåhastighetsmotor med polomkopplingsbara lindningar
ro
pa
s
63.JC/1
System med konstant moment
Motorn ska kopplas i YY för det högre varvtalet och i D för det lägre.
System med kvadratiskt moment
be
Motorn ska kopplas i YY för det högre varvtalet och i Y för det lägre.
jå
Ange om tvåhastighetsmotor ska utföras med konstant moment eller med
kvadratiskt moment.
System med kvadratiskt moment
re
System med kvadratiskt moment används i huvudsak för pump- och
fläktdrifter.
Drivsystem med varvtalsstyrd motor
63.JD/1
Drivsystem med varvtalsstyrd motor - system med
asynkronmotor
Få
63.JD
–
Vid varvtalsstyrning med frekvensomriktare ska tillverkarens dokumenterade anvisningar följas
vad gäller avstånd mellan motor och frekvensomriktare samt hur kabel till frekvensomriktare och
motor ska förläggas och jordas.
R
em
is
s
Ange om motordriften ska matas från en särskild matningspunkt med
avseende på störningar.
Beakta att vid varvtalsstyrning med frekvensomriktare bör hänsyn tas till
exempelvis radiofrekventa störningar och övertonsproblem genom att
– kabel från frekvensomriktare bör vara så kort som möjligt samt skärmad
och jordad i bägge ändar
– matande kabel bör vara skärmad
– frekvensomriktaren bör vara av 12-pulstyp på både nätsida och motorsida.
Nätanalys och uppmätning av störningar bör ske innan avstörningsåtgärder
bestäms.
Mätning
Ange hur lång mätperioden ska vara samt insamplingsintervall.
Ange vad som ska mätas, till exempel
– övertoner, enskilda eller enbart totalt THD
– mellantoner
– spänningar
– variationer i matningsspänningen
– snabba spänningsändringar
– strömmar
44
– flimmer
– transienta överspänningar
– osymmetri i matningsspänningen.
Ange om det finns särskilda krav på varvtalsstyrning.
63.JD/11
Drivsystem med varvtalsstyrd motor - system med släpringad
asynkronmotor med reglermotstånd
Motorns rotorlindning ska anslutas via släpringar till ett yttre reglermotstånd.
Ange
– antal effektsteg och varvtal eller effekt per steg
ro
pa
s
– om fram- och backkopplare ska installeras för ändring av
rotationsriktningen
– om motorn ska förses med borstlyftningsdon och om donet ska vara
manuellt eller motordrivet.
63.JD/15
asynkronmotor med mellanledsomriktare
asynkronmotor med integrerad frekvensomriktare
jå
63.JD/16
be
Ange typ av system för varvtalsstyrning med mellanledsomriktare.
Systemet omfattar kortsluten asynkronmotor med påbyggd frekvensomriktare.
Beträffande frekvensomriktare, se avsnitt SJF.4.
re
Ange om separat display med programmerings- och parametreringsfunktion
ska levereras och om den ska installeras samt dess placering.
synkronmotor
63.JD/21
synkronmotor med direktomriktare
63.JD/22
synkronmotor med mellanledsomriktare
–
s
is
Drivsystem med varvtalstyrd motor - system med
reluktansmotor
R
em
63.JD/23
Få
63.JD/2
63.JD/3
Ange typ an reluktansmotor
– SynRM
– SRM.
likströmsmotor
Ange
– typ av likriktare, till exempel helstyrd, halvstyrd, 6-pulseller 12pulskoppling för 3-faslikriktare
– driftklass för likriktare enligt SS-EN 60146-1-1
– typ av fältmatare.
45
63.JD/31
likströmsmotor med enkelströmriktare
Ange om varvtalsstyrning ska vara utförd
– halvstyrd (1-kvadrantdrift)
– helstyrd (2-kvadrantdrift)
– med polvändning och fältvändning.
63.JD/32
likströmsmotor med dubbelströmriktare
ro
pa
s
Systemet avser 4-kvadrantdrift.
Drivsystem med varvtalsstyrd motor - system med borstlös
likströmsmotor
63.JE
Bromssystem för elmotor
63.JE/1
Bromssystem för elmotor - mekanisk bromsning
be
63.JD/33
Mekanisk broms ska ansättas med ett fjädertryck och lättas med en elektromagnet som matas
från motorns uttagslåda. När motorn får spänning ska elektromagneten lyfta och bromsverkan
upphöra.
Ange om
jå
Vid stillestånd och strömavbrott ska bromsen ge ett hållmoment.
– motor ska kunna frikopplas från bromsverkan när den inte är i drift
re
– komplettering med elektrisk bromsning ska ske för att minska slitage på
bromsbeläggen
– bromsmoment ska reduceras för att få en mjukare inbromsning
Få
– bromsens luftgap ska justeras automatiskt efter hand som bromsbeläggen
slits
– bromsen ska strömförsörjas separat.
Bromssystem för elmotor - elektrisk bromsning
63.JE/21
Bromssystem för elmotor - motströmsbromsning
s
–
63.JE/2
is
Vid motströmsbromsning ska motorn inkopplas för motsatt rotationsriktning med en fram- och
backkopplare.
Motorn ska förses med
em
– låghastighetsvakt som bryter strömmen när varvtalet närmar sig noll
R
– temperaturvakter för att skydda lindningarna mot överhettning.
63.JE/22
Ange antalet beräknade inbromsningar per timme.
Beakta att ingen bromsverkan erhålls vid spänningsbortfall.
Bromssystem för elmotor - likströmsbromsning
Likspänningen får inte inkopplas förrän utspänningen från statorlindningen antagit så lågt värde
att den inte skadar likströmsutrustningen.
Vid likströmsbromsning bryts växelspänningen vid driftvarvtalet, därefter
magnetiseras statorlindningen med likström.
Beakta att ingen bromsverkan erhålls om likspänningen skulle falla bort.
63.K
Faskompenseringssystem
46
Kortslutningsskydd
Kortslutningsskydds skyddsverkan ska vara anpassad till utrustningen.
Ange
– användningsområden samt i vilken omfattning elektriska drivsystem
förekommer
– omgivningsförhållande.
ro
pa
s
annan entreprenad
Ange vem som konfigurerar och parametrerar systemet.
Särskild samordning
Ange
– typ av överströmsskydd
Strömförsörjning
re
Ange
jå
– typ av överlastskydd.
be
– systemjordning för matande nät
Få
– om återstart efter elavbrott ska ske med viss tidsfördröjning.
–
– funktionskrav för styrning, felhantering, driftpresentation, larm, fjärrmanöver
och automatisk start
s
Faskompenseringssystem - roterande system
em
63.K/1
is
R
63.K/2
Ange om det i elsystemet finns eller ska finnas synkronmaskiner som
genererar reaktiv effekt som kan användas för faskompensering.
Faskompenseringssystem - system med
kondensatorbatterier
Kraftkondensatorer används i de flesta fall för att kompensera för de
apparater som förbrukar reaktiv effekt. Installation av kraftkondensatorer ger
också möjligheter att på ett effektivt sätt nyttja krafttransformatorer och
ledningar genom att den aktiva belastningen kan ökas. Beroende på var
kondensatorerna placeras talar man om direktkompensering,
gruppkompensering och centralkompensering, se figur RA 63.K/2/1.
47
Figur RA 63.K/2/1. Exempel på olika sätt att placera kondensatorer vid
faskompensering.
Ange
– storlek på kondensatorbatterier
– var kondensatorbatterier ska placeras
ro
pa
s
– om kondensatorbatterisystemet ska bestå av en kombination av direkt
kompensering och centralkompensering
– om faskompenseringen ska utföras med filterbatterier, det vill säga
kondensatorer i kombination med induktanser
– typ av filterbatteri och avstämningsfrekvens i de fall filterbatterier ska
användas, till exempel snedavstämda filter, finavstämda filter.
be
Resonansfenomen och övertoner
Beakta risken för resonansproblem vid installation av
faskompenseringskondensatorer.
kondensatorbatterier för högspänning
re
63.K/21
jå
Ange om övertonsfilter ska installeras i systemet, se 63.K/23.
I nät med snabbåterinkoppling ska kondensatorbatteri förses med anordning som förhindrar
återinkoppling innan spänningen sjunkit till 10 procent av märkspänningen.
Få
Batterier upp till 24 kV ska vara kapslade med samtliga spänningsförande delar
beröringsskyddade.
Kondensatorbatteri ska vara uppbyggt av två parallella Y-grupper.
–
Brytare för kondensator ska vara återtändningsfria.
s
Vid installation av kondensatorbatterier som delats upp i flera steg ska dämpreaktorer
installeras mellan parallellkopplade enheter.
is
Skyddsanordningar
Kondensator ska förses med kortslutningsskydd och överlastskydd.
em
Kondensator ska förses med obalansskydd för inre fel i kondensatorbatteri. Obalansskyddet
inkopplas via strömtransformator som placeras i förbindelseledning mellan
kondensatorbatteriets två parallella Y-grupper. Obalansskyddet ska anslutas till hjälpreläer för
varningssignal respektive utlösning. Utlösningsfunktionen ska vara tidsfördröjd 0,5–1 s.
R
Jordfelsskydd ska installeras i nät med isolerad neutralpunkt.
Jordning
I direktjordade nät ska Y-kopplade batterier direktjordas.
I icke direktjordade nät ska Y-kopplade batterier jordas via en resistivt belastad
spänningstransformator.
Ange
– om underspänningsskydd ska installeras. Underspänningsskydd krävs i nät
med snabbåterinkoppling
– om kondensatorbatteriet ska delas upp i olika steg och i så fall den
nominella effekten för varje steg
– typ av kondensatorbrytare, till exempel styrd brytare som sluter i
nollgenomgång
48
– om anläggningen ska vara utförd för automatisk styrning och i så fall
princip för styrningen
– om faskompenseringssystemet ska vara internsäkrat, externsäkrat
alternativt inte ha någon säkring
– om kondensatorbatterierna ska vara torrisolerade.
63.K/22
kondensatorbatterier för lågspänning
Kondensator ska förses med kortslutningsskydd.
ro
pa
s
Beakta att apparater och kablar i kondensatorkretsar ska dimensioneras för
minst 130 procent av nominell kondensatorström med hänsyn till
överströmmar på grund av överspänningar och övertoner.
Ange
– om kondensatorbatteri ska förses med övertonsfilter
– om automatisk inkoppling av kondensatorbatterier ska utföras med
kontaktor eller tyristor.
centralkompensering med kondensatorbatterier för
lågspänning
be
63.K/221
jå
I installationer där det reaktiva effektbehovet är fördelat på ett antal
belastningsställen och man endast önskar minska det reaktiva uttaget från
nätet kan det installeras ett centralt placerat kondensatorbatteri, till exempel i
transformatorstationen.
Ange
re
– om kondensatorbatterier ska delas upp i olika steg och i så fall den
Få
– om kondensatorbatterier, filter, säkringar, kontaktorer, styrutrustning med
mera ska monteras i ett gemensamt apparatskåp
– om kondensatorbatteri ska vara utfört för automatisk styrning med
regulator.
Faskompenseringssystem - system med gruppkompensering
med kondensatorbatterier för lågspänning
–
63.K/222
s
Gruppkompensering används bland annat för att avlasta matande kablar.
R
em
is
Ange
63.K/223
– om kondensatorbatterier ska uppdelas i olika steg och i så fall den
– om kondensatorbatterier, säkringar, kontaktorer, styrutrustning med mera
ska monteras i ett gemensamt apparatskåp
– om kondensatorbatteri ska vara utfört för automatisk styrning med
regulator.
Faskompenseringssystem - system med direktkompensering
med kondensatorbatterier för lågspänning
Faskompensering av asynkronmotorer
Kondensatorbatteri för direktkompensering får inte överstiga 90 procent av den effekt som
motsvaras av motorns tomgångsström.
Kondensatorn ska skyddas och ska normalt kunna bortkopplas av motorns säkring och
lastbrytare eller kontaktormotorskydd.
49
Vid anslutning av kondensator till Y/D-startad motor ska kondensatorn anslutas till motorsidan
på Y/D-omkopplarens huvudkontaktor.
I elektriska drivsystem där risk för kraftiga momentstötar vid snabb återinkoppling föreligger ska
kondensatorbatteriet anslutas via separat kontaktor som inkopplas med tidsfördröjning.
Faskompensering vid distributionstransformatorer
Kondensatorbatteri för faskompensering ska anslutas på transformatorns lågspänningssida.
Kondensatorbatteriets effekt får uppgå till högst 30 procent av transformatorns märkeffekt.
ro
pa
s
Faskompensering av asynkronmotorer
Ange vid vilka drivsystem som risk för kraftiga momentstötar föreligger,
till exempel vid stora fläktmotorer som återinkopplas snabbt.
Faskompensering vid distributionstransformatorer
Ange hur stor ungefärlig del av belastningen som ska faskompenseras vid
transformatorn och hur stor del av belastningen som ska faskompenseras på
annat sätt, till exempel vid förbrukningsobjekten.
Faskompenseringssystem - system med övertonsfilter
jå
63.K/23
be
Beakta den spänningshöjning som kondensatorbatteriet åstadkommer samt
risken för resonansproblem.
Systemet ska utföras med filter bestående av kondensatorer och seriereaktorer.
re
Kontakt ska tas med den lokale elnätägaren för besked om vilken övertonshalt som är tillåten i
anslutningspunkten.
Beakta att riktlinjer om vilken övertonshalt som kan accepteras i en
anläggning redovisas i följande svenska standarder
– SS-EN 61000-2-2 för allmänna elnät
Få
– SS-EN 61000-2-4 för industrimiljö
– SS-EN 61000-2-12 för mellanspänningsnät.
Ange om tillkoppling ska ske med kontaktorer eller med kraftelektronik.
–
Ange om övertoner ska mätas, samt hur lång mätperioden ska vara.
Mätperioden bör vara representativ för den belastning som är på
anläggningen.
Faskompenseringssystem - system med snedavstämda
övertonsfilter
R
em
63.K/231
is
s
Beakta att övertoner på överliggande nät till exempel kan ”sugas ner” genom
distributionstransformatorn, om ett kondensatorbatteri bildar en
serieresonanskrets med transformatorns sekundärlindning.
Ange avstämningsfrekvens, till exempel 141, 189 eller 210 Hz.
Beakta att 141 Hz-filtret, som har en lägre frekvens än 3:e övertonen, inte
filtrerar den utan enbart ser till att den inte förstärks.
63.K/232
Faskompenseringssystem - system med finavstämda
övertonsfilter
63.L
Omriktarsystem
Ange under aktuell kod och rubrik typ av omriktare samt funktion.
50
annan entreprenad
Ange vem som konfigurerar, parametrerar samt optimerar systemet.
Strömförsörjning
Ange
– markspänning
ro
pa
s
– märkeffekt
– tillåtna variationer i spänning och frekvens.
be
– funktionskrav för styrning, felhantering, driftpresentation, larm och
fjärrmanöver
Omriktarsystem - system med elektroniska system
63.L/11
Omriktarsystem - system med elektroniska likriktare
63.L/12
Omriktarsystem - system med elektroniska växelriktare
63.L/13
Omriktarsystem - system med elektroniska frekvensomriktare
63.L/2
Omriktarsystem - system med roterande omformare
Få
re
jå
63.L/1
–
Ange uppgifter om belastningens sammansättning samt största effekt som
kopplas in direkt till systemet.
is
Strömförsörjningssystem för elkraftsystem
R
em
63.M
s
Beträffande system med motordrivna generatoraggregat, se avsnitt 63.NB.
Ange under aktuell kod och rubrik för respektive system
– användningsområde samt principiellt utförande och funktionssamband
– typ av last som kan förekomma
– spänning och strömart
– dimensionerande effekt
– hur länge det anslutna systemet ska strömförsörjas vid nätbortfall
– hur strömförsörjningssystemet ska överströmsskyddas
– om larm ska ges vid underspänning, jordfel eller utlöst överströmsskydd.
Ange vilka skilda system som ska anslutas till gemensam
strömförsörjningsutrustning samt dessa systems effekt i viloläge och driftläge
(larmläge).
Ange hur hjälpströmkretsar ska strömförsörjas.
Samråd med berörd projektör beträffande omfattning, anslutning, ventilation
och framtida utbyggnadsbehov.
51
63.M/1
Strömförsörjningssystem för elkraftsystem - system med
batterier
Metallmantel eller koncentrisk ledare i kabel mellan laddningsbart batteri och närmaste
överströmsskydd ska isoleras i kabelns båda ändar och får inte anslutas till jordpotential.
Laddningsbara batterier
Ange
– systemuppbyggnad
– om möjlighet ska finnas till kapacitetsprov under drift
– om någon last ska prioriteras
ro
pa
s
– om systemet ska vara utfört som jordat eller isolerat system
– typ och märkvärden för överströmsskydd och krav på selektiv uppbyggnad
– om system ska vara redundant
– om snabbladdning får användas
– om kapslingar ska vara polseparerade och av isolermaterial
– hur systemet ska övervakas, till exempel nollspänningsövervakning,
jordfelsövervakning
be
– krav på mantlade kablar, enkelledare med förstärkt isolering, enkelledare i
rör av isolermaterial eller avskilda på annat sätt, till exempel genom
kortslutningssäker förläggning.
jå
Ange krav på batterier och laddningslikriktare under aktuell kod och rubrik
under SJB.1 respektive SJF.1.
63.M/3
re
Beträffande hjälplikspänning för matning till reläskyddssystem, se SS
4281902.
likriktare för direktdrift
transformator
–
63.M/4
Få
Krav på likriktare i kombination med nätaggregat anges under SJD.1. Krav på
likriktare för direktdrift (nätaggregat) anges under SJF.2.
Ange
R
em
is
s
– systemuppbyggnad
– principiellt utförande och funktionssamband
– typ och märkvärden för överströmsskydd och krav på selektiv uppbyggnad
– tillåtet spänningsfall med hänsyn till ansluten belastning
– maximal kortslutningsström för systemet.
Ange om
– strömförsörjning ska ske utföras med isolertransformator eller
skyddstransformator
– omkopplingsautomatik för val av alternativt matande nät ska finnas
– systemet ska övervakas, till exempel med nollspänningsövervakning eller
jordfelsövervakning
– det förekommer en stor andel styrda drifter
– transformatorns nollpunkt ska jordas.
Ange krav på transformator under SJC.2 och SJC.3.
63.N
System för reservkraft, avbrottsfri kraft eller nödkraft
Ange vad systemet ska skydda strömförsörja och var utrustningen ska
placeras.
52
63.NB
System för reservkraft
Reservkraftaggregat ska anslutas så att utmatning av kraft på nätägarens nät inte kan ske,
såvida inte annan överenskommelse träffats mellan nätägaren och anläggningens innehavare.
Entreprenören ska samråda med och lämna för- och färdiganmälan till nätägaren innan
reservkraftaggregat eller intagsenhet ansluts till anläggning, som i vanliga fall matas från
dennes distributionsnät.
Jordning vid reservmatning
ro
pa
s
Separat jordtag ska finnas för att säkerställa att installationen är jordad även vid avbrott i PENledaren från nätägarens nät. Jordtaget ska anslutas till anläggningens huvudjordningsskena.
Provningsklämma ska sättas in i jordelektrodsledaren så att jordelektrod lätt kan frånskiljas för
kontrollmätning.
Beakta att vid så kallad kategori 4-anläggning, parallelldrift med
distributionsnätet, är TN-S-matning inte möjlig då belastningsström i PEledare inte kan undvikas. Se publikationen Stationära reservkraftanläggningar,
Ange lämplig typ av förregling.
be
Beakta krav enligt SS 4364000 vid reservmatning, det vill säga där
generatoraggregat utgör en matning som kan kopplas in som alternativ till
nätets matning. Åtgärder ska vidtas för att säkerställa att generatorn inte kan
kopplas parallellt med det allmänna nätet.
jå
Beträffande anslutning av reservkraftaggregat, se även SEK Handbok 447.
Ange om reservkraftaggregat ska vara försett med utrustning för infasning mot
distributionsnätet.
re
Beakta
– storleken av enskilda belastningar och startströmmar i förhållande till
generatoraggregatets belastningsförmåga
Få
– andel av styrd strömriktarlast samt utförande av sådan last, till exempel
UPS, frekvensomriktare, större batteriladdare
– tillgänglig kortslutningseffekt som ger begränsningar för överlast- och
kortslutningsskydd i utgående grupper
–
– effektfaktorns inverkan på installationens skyddsapparater, till exempel
reläskydd.
R
em
is
s
I de fall reservkraftaggregatet inte klarar hela belastningen, ange hur
elanläggningen ska sektioneras, så att huvudledningar eller motorer och
apparater som inte behöver matas från reservkraftaggregatet lätt eller
automatiskt kan kopplas bort vid reservdrift. Ange hur bortkopplingen ska ske.
Ange tid för kontinuerlig drift utan tillsyn.
Beakta att i publikationen Reservkraftaggregat – Tekniska anvisningar för
anslutning av reservkraftaggregat i kundanläggningar finns råd och tekniska
anvisningar för dimensionering och anslutning av reservkraftaggregat.
Skydd mot övertonsström
Beakta krav enligt SS 4364000 att övertonsströmmar ska begränsas så att
ledare inte blir överbelastade när ett generatoraggregat kan fungera parallellt
med distributionsnätet eller när två eller fler generatoraggregat kan arbeta
parallellt.
Ange hur effekten av övertonsströmmar ska begränsas. Begränsningen kan
exempelvis ske genom
– val av generator med lindningar där övertonsströmmarna är kompenserade
– installation av en impedans mellan generatorernas neutralpunkter
– installation av elkopplare som bryter kretsarna vid för höga
övertonsströmmar
53
– installation av filter.
Jordning vid reservmatning
Beträffande jordelektroder och jordelektrodsledare, se avsnitt SRB.
Provningsklämma anges under SDC.414.
Utrymmen
Reservkraftaggregat ska vara uppställt och anordnat så att erforderlig kylning
upprätthålls. Samråd med berörd projektör.
Beakta behov av
– brandcellsindelning
– brandsläckningsutrustning
– tillförsel av förbränningsluft
– kylning av motorkrets
ro
pa
s
– uppvärmning på grund av frysrisk
– ljuddämpning i till- och frånluftsöppningar
– bortförande av avgaser
be
– bortförande av strålningsvärme.
Ange om kolmonoxidvarnare ska sättas upp.
jå
Ledningsnät
Ange om kablar från reservkraftaggregat till reservkraftfördelning ska
förläggas åtskilda från övriga kablar.
System för reservkraft - system med kolvmotordrivna
generatoraggregat
Få
Miljöbetingelser
re
63.NB/1
Aggregat samt skydds- och övervakningsutrustning ska fungera vid temperaturer mellan −25
och +40 °C.
–
PLATSUTRUSTNINGAR
R
em
is
s
Aggregat med märkeffekt mer än 80 kVA eller märkström mer än 125 A samt stationära,
automatiskt startande reservkraftaggregat ska ha fast anslutning.
Skydds- och övervakningsutrustning
Ange under aktuell kod och rubrik krav på skydds- och
övervakningsutrustning.
Ett strömkännande skydd utgör ensamt inte tillräckligt skydd vid
överbelastning och kortslutning. Om aggregatet har för låg effekt i förhållande
till belastningen finns risk att motorn överbelastas och går ner i varv.
Resultatet kan då bli att generatorns utspänning och frekvens sjunker och att
anslutna motorer och apparater överhettas utan att anläggningen frånkopplas.
I SS 4364000 krävs att brytning enligt utlösningsvillkoret sker inom 5 s.
Avgiven kortslutningsström från reservkraftaggregat blir ofta otillräcklig för att
normalt dimensionerade skydd ska ha erforderlig skyddsverkan vid fel i
systemet. Som kortslutningsskydd kan då användas ett trefasigt över- och
underspänningsskydd i kombination med säkringar.
63.NB/11
System för reservkraft - system med stationära
kolvmotordrivna generatoraggregat
Systemet ska förses med separata start- och manöverbatterier om styrsystemet tillåter detta.
54
Jordning
Generatoraggregatets chassi och balkfundament ska anslutas till jordningssystemets
huvudjordningsskena.
Miljöbetingelser
Stationärt aggregat uppställt i fuktigt utrymme ska vara utfört i lägst kapslingsklass IP21.
KANALISATIONSSYSTEM
ro
pa
s
Golvkanal ska avdelas med skiljevägg i de fall både elkablar och bränsleledningar förläggs i
samma kanal.
PLATSUTRUSTNINGAR
Batteriutrustning m m
be
Startbatteri ska vara så dimensionerat att det klarar minst tre startförsök vid lägsta
omgivningstemperatur i det utrymme där aggregatet ställs upp.
Bränslesystem
jå
För en reservkraftanläggning ska minst en tank installeras med erforderliga flänsar för
anslutnings-, påfyllnings-, avtappnings-, retur-, ventilations- och dräneringsledningar.
Bränslesystemet ska utföras kommunicerande med avstängningsventiler i förbindelseledningen
inom varje brandcell.
re
Tanken ska förses med volymmätare graderad i liter och nivåvakt för låg bränslenivå.
I framledning mellan dagtank eller tank och dieselmotor ska en avstängningsventil monteras.
Pumpkapaciteten väljs med avseende på bränsleförbrukning. Pumpen ska dimensioneras av
entreprenören.
Få
För manuell påfyllning av dagtank ska handpump installeras.
Rörledningar ska utföras med stålrör.
–
Mellan dagtank eller tank och aggregat ska rör vara rostskyddsmålade och om möjligt utan
skarvar. Anslutning till aggregat ska utföras med flexibla slangar.
Tank som påfylls med tankbil ska ha överfyllnadsskydd samt avluftning.
s
Avgassystem
em
is
Avgasrör ska svetsas samman av sömlösa tryckkärlsrör och rörböjar. Rör och rörböjar ska
uppfylla fordringar enligt SS-EN 10216-2:2013. Avgasrörets diameter dimensioneras efter
avgasmängd, ljuddämpartyp, antal rörböjar, rörets längd och högsta tillåtna mottryck. Mellan
fästpunkter och där rörlängden överstiger cirka 5 m ska axialkompensatorer monteras.
Dieselmotordrivna aggregat ska förses med ljuddämpare. Före och efter ljuddämpare ska
anslutning finnas som möjliggör mätning av avgasmottrycket.
R
För dieselmotorer med turbokompressor ska avgasmottrycket kunna mätas efter aggregatet.
Avgasrör ska förses med kondensvattenavskiljare. Vid anslutning av maskinrummets avgasrör
till avgasrör förlagt utomhus ska kondensvattenavskiljaren ersättas med kondensvattenlås.
Ange om
– systemet ska vara uppbyggt av ett eller flera aggregat
– motordrivet generatoraggregat kan tillåtas ha gemensamt start- och
manöverbatteri, till exempel vid små aggregat.
Beakta standarden SS-EN ISO 13850:2008 för utformning av nödstopp.
Beakta publikationen Det robusta sjukhuset vid utförande av
sjukhusanläggningar.
Användningsområde
Ange hur aggregaten ska användas, till exempel
55
– som reservkraft när den normala kraftleveransen uteblir
– i kombinationsdrift för toppkraftproduktion
– som nödkraft
– för produktion av el och värme.
Beträffande drivmotorer och generatorer för motordrivna generatoraggregat,
se avsnitt SHB.
Huvuddata
Ange
– om aggregaten ska vara enkel- eller parallellarbetande
ro
pa
s
– antal parallellarbetande aggregat
– reservkrafteffekt enligt ISO 8528-1:2005
– uteffekt vid cos φ = 0,8
– spänning
– maximal spänningsdistorsion
– frekvens
– fasningsutrustning vid parallelldrift
– om redundans ska gälla
be
– längsta tillåtna starttid vid automatisk inkoppling av aggregat
– kapslingsklass.
jå
– om olinjär last förekommer och i så fall andelen olinjär last, till exempel 6pulslikriktarlast
re
annan entreprenad
Få
Beakta avgränsning mot annat installationssystem eller annan entreprenad.
Ange gränsdragning mot annan entreprenad beträffande
– lågspänningsställverk med elkopplare, samlingsskenefrånskiljare och
utgående matningar
–
– byggnadsarbeten, till exempel håltagning, golvkanaler, genomföringar,
brandtätningar, dörrar med nödöppnare och lås
s
– förrådstank utanför reservkraftrummet
R
em
is
– pumputrustning samt rör mellan dagtank och förrådstank
– avgasrör, kondensvattenavskiljning, isolering med mera utanför
reservkraftrummet
– transportväg.
Beskriv hur systemet ska fungera.
Ange
– om reservkraftdriften ska vara med eller utan avbrottsfri nätåtergång
– system för överströmsskydd, över- respektive underspänningsskydd, överrespektive underfrekvensskydd och rusningsskydd
– om bakeffektskydd och vektorsprångskydd ska finnas
– var elkopplare ska placeras för nät respektive generator
– om instrumentering ska utföras med analoga eller digitala instrument
– om startutrustning respektive styr- och övervakningsutrustning ska utgöras
av skilda system
– vid parallellarbetande aggregat om aggregaten ska vara utrustade med
fasningsutrustning som medger infasning mot redan startade aggregat
56
– om startorder erhålls via nätbortfall
– om start- och stoppsekvenser sker automatiskt via det egna
aggregatstyrsystemet.
Ange
– om det ska vara separata styrsystem för respektive aggregat
– om styrsystemet ska anslutas till ett överordnat system
– om styrsystemet ska vara redundant och i så fall i vilken omfattning, till
exempel dubbla spänningsaggregat, dubbla CPU:er, in- och
utgångsmoduler
– krav på larmer, blockeringar och vakter
– nödstoppsfunktion
ro
pa
s
– system för styrning, extern eller intern nätövervakning
– hur presentation av drifttillstånd, mätvärden samt larm och felmeddelande
ska ske
– om styr- och övervakningssystem ska vara datorbaserat
be
– om systemet ska vara försett med styrdator för vanligt förekommande
funktioner och driftfall
– om systemet ska vara utfört för manuell styrning vid fel oberoende av dator
och i så fall den manuella styrutrustningens omfattning
Datorprogram
jå
– om startbatterispänning och manöverbatterispänning ska övervakas.
re
Ange under SFE.2 om dator ska vara programmerad för reservkraftdrift,
nödkraftdrift eller baskraftdrift med
– intern eller extern nätövervakning
– enkel- eller parallellarbetande aggregat
Få
– avbrottsfri nätåtergång
– toppkraftdrift
–
– nätet som last vid provning.
Miljöbetingelser
s
Ange
R
em
is
– vilka utrymmen som är fuktiga utrymmen
– krav på luftljud i rum samt i till- och frånluftsvägar
– maximal lufthastighet
– ljudkrav och ljudtrycksnivå i dB(A) från avgasrör, till- och frånluftsöppningar
utomhus samt ange avstånd till mätpunkt och mätmetod
– krav på stombundet ljud.
Utrymmen
Golv i aggregatrum ska utföras med sådan bärighet att det klarar belastningen
från aggregat, instrumentskåp med mera.
Beakta ventilation och kylning av motorer.
Ange
– om ledningar och kablar mellan olika utrustningar ska förläggas i
golvkanaler eller i installationsgolv
– lägsta och högsta omgivningstemperatur i utrymme där aggregatet ska
ställas upp.
Installationsgolv anges i avsnitt NSE, se AMA Hus.
57
Samråd med berörd projektör om golv, ventilation och
brandsäkerhetsåtgärder.
KANALISATIONSSYSTEM
Ange
– om utrymme för reservkraftaggregat har installationsgolv eller golvkanaler
och om installationsgolv ska ingå i entreprenaden
– krav på skiljevägg.
Dieselgeneratoraggregat
Ange
ro
pa
s
PLATSUTRUSTNINGAR
– om aggregatet ska vara utfört för miljödiesel
– om handpump för spillolja ska ingå i entreprenaden
– hur kopplingslåda eller instrumentskåp ska monteras, till exempel utanför
balkram med flexibla kablar till aggregatet
– om motorvärmare ska finnas
– om yttre lyftöglor ska finnas.
be
– om oljespillplåtar ska finnas under dieselmotor
jå
Ange krav på motor och generator under aktuell kod och rubrik under SHB.1
respektive under SQC.12.
Ange
re
Batteriutrustning m m
– batterityp, batterispänning, kapacitet och placering för startbatterier och
manöverbatterier
Få
– krav på forcerad laddning av batteri
– återuppladdningstid
– om automatik för startbatteriprov eller blockspänningsutjämning och
batteriövervakning ska finnas
–
– lägsta omgivningstemperatur
– om startbatteri ska klara av fler startförsök än vad som föreskrivs i AMA.
R
em
is
s
Ange krav på batterier och laddningslikriktare under aktuell kod och rubrik
under SJB.1 respektive SJF.1.
Instrumentskåp och distributionsställverk
Ange i de fall instrumentskåp och distributionsställverk ställs upp i direkt
anslutning till varandra om instrumentskåpen ska förses med samlingsskenor.
Ange krav på instrumentskåp som ska utföras som apparatskåp under
SKB.51.
Bränslesystem
Ange
– om det ska vara dagtank och förrådstank
– om tank ska invallas
– om tank ska vara dubbelmantlad
– hur många tankar det ska vara beroende på antal aggregat
– dagtankens volym samt start-, stopp- och larmnivå
– volym på uppsamlingskärl
– om dagtank ska integreras i förrådstank
58
– om påfyllning av dagtank ska utföras med nivåreglering eller rundpumpning
via elektrisk pump från förrådstank
– om spilloljeplåtar ska finnas under pumputrustning
– hur tanken ska ytbehandlas in- och utvändigt
– om backventil ska monteras i returledning mellan dieselmotor och dagtank
– hur anslutning sker till eventuell förrådstank
– volym och placering av förrådstank
– om förrådstank ingår i annan entreprenad
– om bränslemängdsmätare med avseende på förbrukning ska installeras
Kylsystem
Ange typ av kylutrustning, till exempel
ro
pa
s
– placering av tankbilsanslutning.
– kylsystem med påbyggd radiatorkylare med direktdriven fläkt
– kylsystem med separat placerad radiatorkylare med elmotordriven fläkt
– utomhusmonterad kylare för motorkretsen och separat
aggregatrumsventilation för generator- och strålningsvärme
be
– värmeväxlarsystem för kylning av motorkretsen och separat
aggregatrumsventilation för generator- och strålningsvärme.
Ange
jå
– delar av kyl- och ventilationsutrustning som ingår i annan entreprenad
– frysskyddsgräns för glykolinblandning eller om annat
korrosionsskyddsmedel ska tillsättas kylvattnet
re
– om nivåvakt med stoppfunktion ska finnas för låg kylvattennivå.
Få
Avgassystem
Ange
– om och hur värmeisolering av ljuddämpare och avgasrör inom
reservkraftutrymmet ska utföras
–
– vilken avgasutrustning som ska ingå i entreprenaden, till exempel
rörstosar, flexibla förbindningar, kondensavskiljare
– om avgassystemet ska förses med katalysator
R
em
is
s
– om kravet på ljuddämpare kan slopas (ljuddämpare ska normalt finnas)
– om skydd ska finnas mot oavsiktlig beröring av heta delar
– med hänsyn till brandsäkerhet hur genomföringar ska utföras i tak eller
vägg samt minsta avstånd från rörutlopp till tak eller vägg.
Verktyg och tillbehör
Ange de verktyg och tillbehör som ska ingå i entreprenaden, till exempel
– verktygsskåp
– verktyg för normal service
– mätanordning för kontroll av glykolhalten i kylarvattnet
– syraprovare för batterier
– blandningskärl med handpump för tillblandning och inpumpning av
antifrysvätska
– hörselskydd
– handstrålkastare.
Ange var verktyg och tillbehör ska placeras.
59
Reservdelar
Ange de reservdelar som ska ingå i entreprenaden.
ÖVRIGT
Tekniska uppgifter i anbud
Ange under AFB.31 i de Administrativa föreskrifterna vilka tekniska uppgifter
som ska redovisas. Se även avsnitt SHB.
System för reservkraft - system med mobila kolvmotordrivna
generatoraggregat
ro
pa
s
63.NB/12
Inmatningsenhet
Anslutning av reservkraftaggregat ska göras i särskild inmatningsenhet.
Inmatningsenhet om högst 125 A för mobilt reservkraftaggregat ska bestå av intagsenhet och
reservkraftomkopplare som ska koppla in spänningsmatningen antingen från det allmänna nätet
eller från reservkraftaggregatet. Reservkraftomkopplaren får inte bryta PE(PEN)-ledaren.
be
Inmatningsenheten får ha intagsenhet för stickproppsanslutning. Intagsenheten ska vara
blockerad, låsbar eller monterad i låsbar kapsling.
jå
Den matade anläggningen ska vara skyddad av kortslutningsskydd vid inmatningsenheten.
re
Generatoranläggning ska vara försedd med
Få
– 3-fasigt över- och underspänningsskydd med fast inställd avvikelse från märkspänning av
−15 procent respektive +10 procent och med fördröjd utlösning av högst 5 sekunder. Skyddet
ska kontrollera fasspänningen i varje fas, tåla normala kopplingsöverspänningar och lösa ut
vid fel i skydden. Om generatorn genom sin konstruktion inte kan leverera högre spänning än
märkspänningen +10 procent kan överspänningsskyddet utgå
– 3-fasigt överlastskydd, 1-fasigt för 1-fasaggregat (termiskt och magnetiskt)
– en impedans ansluten mellan neutralpunkten och skyddsledaren
–
– 4-polig generatorbrytare i TN-S-system
– voltmeter eller annan spänningsmätande anordning för mätning i minst en fas
s
– amperemeter i varje fas
is
– frekvensindikering
– jordfelsbrytare med högst 30 mA märkutlösningsström.
R
em
Över- och underspänningsskyddet samt överlastskyddet ska vid fel påverka en elkopplare som
bryter matningen från generatoraggregatet. Automatisk återinkoppling av elkopplaren får inte
ske.
Mobilt reservkraftaggregat med märkeffekt upp till 5 kVA bör vara utfört i lägst
kapslingsklass IP23. Mobilt aggregat med märkeffekt större än 5 kVA bör vara
utfört i lägst kapslingsklass IP34. Vid användning i brandfarligt utrymme ska
kapslingsklassen vara högre.
Ange
– om motor, generator och batteri ska förses med anordningar för
förvärmning och värmehållning
– om det ska finnas anordning för batteriladdning
– kapslingsklass med hänsyn till var aggregatet ska användas.
Inmatningsenhet
Beakta utförande och placering av intagsenhet.
Ange
60
– för vilken kortslutningseffekt den matade anläggningen är dimensionerad
– typ av anslutningsdon, till exempel industriuttagsdon enligt SS-EN 60309-2.
Beakta SEK Handbok 447.
Ange om skydd ska finnas för onormal frekvens.
ro
pa
s
Beakta att separat jordfelsbrytare för generatoranläggning inte fordras om
generatoraggregat enbart matar uttagscentral som är sammanbyggd med
aggregatet och uttagen är separat eller i grupper skyddade av jordfelsbrytare
med högst 30 mA märkutlösningsström.
Få
re
jå
be
Storleken hos impedansen mellan neutralpunkten och skyddsledaren bör vid
mindre aggregat vara sådan att felströmmen vid märkspänning blir cirka 60
mA vid fel mellan fasledare och skyddsledare utan övergångsresistans i
felstället. Se exempel i figur RA 63.NB/12/1.
System för reservkraft - system med kolvmotordrivna
generatoraggregat med anordning för avbrottsfri kraft
R
63.NC
Ange om all effekt ska tas ut som avbrottsfri kraft eller om effekten ska delas
upp i en avbrottsfri del och i en del med tillåtet avbrott.
System för reservkraft - system med gasturbindrivna
generatoraggregat
em
63.NB/2
is
s
63.NB/13
–
Figur RA 63.NB/12/1.
System för avbrottsfri kraft
Beakta att allmänna fordringar för system för avbrottsfri elförsörjning finns i
SS-EN 50171.
Ange
– vilket utrymme utrustningen behöver för installation och betjäning
– hur utrustningen ska monteras.
63.NC/1
System för avbrottsfri kraft - system med omriktare
I ett UPS-system får ej nolledaren brytas upp. Detta gäller hela vägen från det matande
systemets nollpunkt till anslutningen på UPS-enheten.
61
Uppgifter att redovisa
Omformaraggregatets förmåga att lösa ut säkringar vid nätavbrott och andra tänkbara driftfall
ska redovisas efter uppmaning av beställaren.
Beträffande installationer med statiska växelriktare, se SS 4364000.
Huvuddata
Ange data
– inspänning, 1- eller 3-fas
– spänningstolerans
– utspänning, 1- eller 3-fas
– uteffekt, angiven i kVA vid pf=0,9
– spänningsvariation
– frekvensreglering
– batteridrifttid i kW
– cos ϕ.
Ange
ro
pa
s
– frekvens
be
– maximal dimensionerad effekt på systemet med hänvisning till
startströmmar och snedfördelningar mellan faserna
Ange om
jå
– tid för att ladda batteriet från urladdat till fulladdat.
– systemet ska vara utfört för en UPS-enhet eller parallellkopplade enheter
– systemet ska ha redundanta UPS-enheter
re
– systemet ska vara för online-drift (kontinuerlig) eller offline-drift (standby)
– systemet ska ha en nätmatning eller två separat inkommande nätmatningar
Få
– systemet ska ha inbyggd eller för flera aggregat gemensam elektronisk
omkopplare
– systemet ska ha yttre manuell förbikopplare (mekanisk bypass)
– isolertransformator ska användas för att åstadkomma isolation mellan nätet
och belastningen när belastningen matas från ”nät 2”.
R
em
is
s
–
Huvuddelarna i ett UPS-system framgår av figur RA 63.NC/1/1.
62
ro
pa
s
be
jå
re
Få
Figur RA 63.NC/1/1. Huvuddelarna i ett UPS-system.
–
Ange
– hur systemet ska övervakas
s
– hur systemet ska jordas
R
em
is
– gränssnitt och programvara vid datorövervakning
– larmer och larmklasser samt eventuell larmöverföring
– om larm ska avges via potentialfria reläkontakter
– beräknad batteridrifttid efter nätbortfall
– om programvara för nedtagning av systemet vid strömavbrott ska
medlevereras.
Miljöbetingelser
Ange
– temperaturkrav
– krav på relativ luftfuktighet
– ljudkrav
– om värmen från systemet ska ventileras bort eller kylas.
Samråd med berörd projektör beträffande kylning av uppställningsplatsen.
63
Utrymmen
Beakta att allmänna fordringar och säkerhetsfordringar för UPS i SS-EN
62040-1 och EMC-fordringar i SS-EN 62040-2.
KANALISATIONSSYSTEM
Ange
– om UPS-rummet har installationsgolv eller golvkanaler
– om installationsgolv ska ingå i entreprenaden.
PLATSUTRUSTNINGAR
Ange om
ro
pa
s
Installationsgolv anges i avsnitt NSE.2, se AMA Hus.
– batterier ska placeras i batteriskåp i anslutning till UPS-aggregat och i så
fall hur skåpet ska ventileras
– batterier ska placeras i batteriställning eller på konsolhylla.
Ange typ av batteri, till exempel
– fritt ventilerade batterier enligt SJB.111
be
– ventilreglerade batterier enligt SJB.112.
63.NC/2
jå
Ange om batterier ska anslutas till likriktaren/växelriktaren via lastfrånskiljare
med säkring eller med batteribrytare (effektbrytare).
System för avbrottsfri kraft - system med roterande
omformare
System för nödkraft
Få
63.ND
re
Roterande omformare används i regel endast i kombination med
dieselgeneratoraggregat vid större effekter (över 250 kVA).
Ett nödkraftsystem omfattar normalt strömkällan och kablarna fram till den
strömförbrukande utrustningens anslutningsklämmor. I vissa fall kan systemet
även omfatta den strömförbrukande utrustningen.
–
Krav på viss nödkraft finns i myndighetsföreskrifter, till exempel BBR och
Arbetsmiljöverkets föreskrifter (AFS).
s
Nödkraftkällor
R
em
is
Ange för nödkraftkällor
– typ av nödkraftkälla, till exempel batteri, generatoraggregat
– kapacitet
– spänning
– tillförlitlighet
– drifttid
– system för kontroll och provning.
Startbatterier för fordon uppfyller i regel inte de krav som ställs på
nödkraftkällor.
Enligt SS 4364000 får en nödkraftkälla användas för annat ändamål endast
om effekten och energin ändå är tillräckliga för att starta och driva alla objekt
som är avsedda att matas med nödkraft. En nödkraftkälla ska vara fast
installerad på sådant sätt att den inte kan bli skadligt påverkad vid fel i den
normala kraftkällan. Utöver detta gäller att ett fel i andra kretsar inte får
frånkoppla matningen till de kretsar som av säkerhetsskäl matas av
nödkraftkällan. Detta medför normalt att utrustning som inte av säkerhetsskäl
matas av nödkraftkällan ska matas via separat skydd som automatiskt
frånkopplas vid ett fel.
64
Ange krav på automatisk bortkoppling av reservmatning när sådan finns.
Klassificering
Nödkraftanläggning kan antingen kopplas in manuellt eller automatiskt.
Automatisk inkoppling ska klassificeras med hänsyn till tiden för övertagande
av matning.
Ange hur den automatiska inkopplingen ska klassificeras, till exempel
– utan avbrott, kontinuerlig matning under övergångsperioden
– mycket kort avbrott, en matningskälla inkopplas inom 0,15 s
– kort avbrott, en matningskälla inkopplas inom 0,5 s
– medellångt avbrott, en matningskälla inkopplas inom 15 s
ro
pa
s
– långt avbrott, en matningskälla inkopplas efter längre tid än 15 s.
Klassificering som används för bland annat rum för medicinskt bruk finns i SS
4371002.
Utrymmen
be
Enligt SS 4364000 ska nödkraftkällor placeras i lämpligt utrymme och vara
tillgängliga endast för fackkunnig eller instruerad personal. Utrymmet ska vara
tillräckligt ventilerat. Samråd med berörd projektör.
Beträffande batteriutrymme, se under rubriken Batteriutrymmen i kapitel 6.
jå
LEDNINGSSYSTEM
Ledningssystem för nödkraft bör vara fysiskt skilt från andra ledningssystem.
re
Enligt SS 4364000 ska nödkraftkretsar vara oberoende av andra strömkretsar.
Det innebär att ett elektriskt fel, ingrepp eller ändring i ett annat system inte får
påverka nödkraftsystemets avsedda funktion. Detta kan nödvändiggöra
avskiljning med obrännbart material horisontalt och vertikalt, skilda
förläggningsvägar eller användning av kapslingar.
Få
SS 4364000 föreskriver också att ledningssystem för nödkraftkretsar inte får
dras genom brandfarligt utrymme, såvida de inte är skyddade mot brand.
Kretsarna får aldrig dras genom explosionsfarliga områden.
Beträffande brandfarligt utrymme, se SS 4364000 avsnitt 422.
–
Ange
– typ av kabel
s
– förläggningssätt och förläggningsvägar
– användning av kapslingar.
System för elenergiproduktion
em
63.P
is
– avskiljningar av obrännbart material
R
63.PB
System för produktion av elenergi med motordrivna
generatoraggregat
63.PC
System för produktion av elenergi med vindkraftverk
63.PD
System för produktion av elenergi med solkraftverk
63.PE
System för produktion av elenergi med vattenkraftverk
64
TELESYSTEM
65
LEDNINGSSYSTEM
Ledningsnät
Ledare i brand- och inbrottslarmsystem får inte ligga inom samma kabelmantel, installationsrör
eller vara gemensam med ledare tillhörande annat system.
Säkring av telesignalkabel
Isolerad telesignalkabel för kraftförsörjning med ledare av koppar ska säkras enligt vad som
anges i tabell AMA 64/1 eller enligt dokumenterade beräknade värden.
be
ro
pa
s
Tabell AMA 64/1.
jå
För mellanliggande area får värdet för den klenare arean användas. Ledare behöver inte
särskilt skyddas mot överlast- och kortslutningsströmmar om den matas från en matningskälla
som inte kan ge en ström som överstiger ledarens strömvärde.
re
I teletekniska system, telesignalsystem, telekommunikationssystem med flera
bör den nominella spänningen inte överstiga den högsta spänningen inom
spänningsband I. För dessa system gäller bland annat fordringar enligt SS
4364000.
Få
Basskydd behövs normalt inte i torra utrymmen med SELV-kretsar om den
nominella spänningen inte överstiger 25 V växelspänning eller 60 V
likspänning. Se SS 4364000 avsnitt 414.4.5. Detsamma gäller för PELVkretsar.
–
Ange om telesystemen ska projekteras, installeras, dokumenteras och märkas
enligt svensk standard SS 4551201 (utgåva 6) eller enligt äldre standard
förtecknad i SS 4551200 (utgåva 5).
s
Beakta att AMA EL och RA EL har definitioner enligt SS 4551200 (utgåva 5),
beakta andra definitioner vid åberopande av SS 4551201 (utgåva 6).
R
em
is
– driftspänning
– hur systemet ska strömförsörjas
– systembeteckning alternativt anläggningsnummer som ska användas för
systemet.
Systembeteckning alternativt anläggningsnummer bör användas för
beteckning eller identifiering av kablar på installationsritningar,
översiktsscheman och nätscheman samt för registrering och märkning av
utrustningar.
Beakta störningar som kan uppkomma genom magnetiska fält från elektriska
system i eller i närheten av de lokaler där telekablar och teleslingor installeras.
Jordanslutning
– jordningsmetod
– hur anslutning till byggnadens eller anläggningens
potentialutjämningssystem ska ske
66
– om överspänningsskydd ska finnas
– beträffande jordledare i telesignalsystem, se SRD.21.
Här anges styr- och övervakningssystem som enbart berör teleinstallationer.
Se även kommentarer i kapitel 6.
Ange om styr- och övervakningssystemet eller delar av det ska ingå i eller
anslutas till bussystem. Ange i så fall gränssnitt.
CENTRALUTRUSTNINGAR
ro
pa
s
Styrsystem för brandventilatorer, brandspjäll, branddörrar, rökgasfläktar och
automatiska brandsläcksystem anges i avsnitt 64.Q.
– hur centralutrustning ska anslutas till lågspänningsnätet
– om och i så fall hur centralutrustning ska anslutas till nöd- och
reservkraftsystem
– om utrustning med optiskt signaldon ska vara utförd med möjlighet till
provning av signaldonet
Ledningsnät
jå
LEDNINGSSYSTEM
be
– om utrustning eller del av utrustning ska placeras på stativ.
re
Ange om isolerad ledare i andra system än de som anges i AMA inte får ligga
inom samma kabelmantel eller installationsrör.
Få
Isolerad ledare i andra system än de som anges i AMA kan tillåtas ligga inom
samma kabelmantel som ledare tillhörande annat system. Utförandet måste
dock göras så att störningar mellan systemen förebyggs. Gemensam
matarkabel kan exempelvis nyttjas för snabbtelefon-, tidgivnings-, manöveroch driftkontrollsystem.
Samordna förläggning av kablar för telesystem med annan
ledningsförläggning.
–
Beakta
– ledningsväg för att undvika emc-störningar
R
em
is
s
– avstånd till åskledare.
Dimensionera ledningsnätet så att systemets normala funktion inte äventyras.
Kabel från batteri och laddningsanordning dimensioneras så att
spänningsfallet blir högst 1 procent.
– reservkapacitet för matarkablar
– om kopplingar ska göras på plint
– om komplettering och dimensionering av ledningsnätet ska ingå med
hänsyn till offererad utrustning
– om stativ ska ingå
– om systemet ska överföra information via flerfunktionsnät.
SS-EN 41003 gäller för utrustning avsedd för anslutning till
telekommunikationsnät. Standarden omfattar krav och provningsmetoder med
avseende på säkerhet för person och egendom, inklusive personer som
arbetar med telenät och teleansluten utrustning.
Ange under aktuell kod och rubrik om kraven enligt SS-EN 41003 ska
uppfyllas.
Överströmsskydd och överspänningsskydd
Inkommande kablar från kabelnät och från utomhus placerade antenner bör
förses med skydd mot överströmmar och överspänningar.
67
Skydd mot överström behandlas i SS 4364000 kapitel 43. Beträffande
tillämpning av skyddsåtgärder mot överström, se SS 4364000 avsnitt 531.1.
Vad som i svensk standard anges om placering av överlastskydd och
kortslutningsskydd är tillämpligt bland annat för förbindelsekabel mellan
matningskälla och närmaste överströmsskydd.
– typ och placering av överströmsskydd
– typ och placering av överspänningsskydd
– på vilket sätt jordning ska ske. Se även SRE.2.
Beträffande system för inledningsskydd, se 66.DB.
ro
pa
s
För en mer exakt dimensionering av ledare och säkring som överlastskydd, se
SS 4241424 samt SS 4364000 avsnitt 523.
Dokumentation
Tele- och datanät bör projekteras och utföras så att de kan dokumenteras
enligt gällande svensk standard SS 4551201 (utgåva 6) eller enligt äldre
standard förtecknad i SS 4551200 (utgåva 5). Om detta inte är möjligt, ange
annan form för dokumentering.
be
– krav på anslutning och korskoppling för det nät som ska dokumenteras
– med vilka dokument nätet ska dokumenteras.
jå
Beakta rekommendationer för omfattning av dokumentation i bilaga C till SS
4551201 (utgåva 6). Ange om bilaga C ska följas.
PLATSUTRUSTNINGAR
re
Undvik att ovan undertak placera platsutrustningar och komponenter som kan
behöva bytas, till exempel sådana som innehåller kretskort, reläer och
överströmsskydd.
Få
– vilka platsutrustningar som ska förses med uppvärmningsanordning
– om platsutrustning med optiskt signaldon ska vara utförd med möjlighet till
provning av signaldon
–
– om utrustning ska skyddas mot statisk elektricitet.
Flerfunktionsnät i telesystem
64.BA
Sammansatta flerfunktionsnät
em
is
s
64.B
R
64.BB
Sammansatta flerfunktionsnät är avsett att nyttjas för ett flertal system med
likartade ledningsbehov, till exempel flerfunktionsnät för teleoperatörer och
flerfunktionsnät i fastighet.
Samråd med berörd projektör och teleoperatör beträffande omfattning,
dokumentation och utbyggnadsbehov.
Flerfunktionsnät för teleoperatörer m fl
Under denna kod och rubrik beskrivs telenät, vanligtvis förlagt utanför
fastighet och som administreras av teleoperatör.
64.BBB
Allmänt tillgängliga telenät
64.BBC
Digitala tv-nät för teleoperatörer
64.BBD
Kabel-tv-nät för teleoperatörer
64.BC
Flerfunktionsnät i fastighet
68
Flerfunktionsnät är avsett att nyttjas för ett flertal system med likartade
ledningsbehov, till exempel
– säkerhetssystem
– signalsystem
– telekommunikationssystem.
– omfattning av flerfunktionsnät i fastighet
– vem som tillhandahåller nätet
– vilka system som ska nyttja nätet
ro
pa
s
– hur kabel för störningskänsliga system ska förläggas tillsammans med
annan kabel
– gränsdragning, så att omfattningen inklusive dokumentation
överensstämmer med övriga systemdelar
– om och i så fall hur flerfunktionsnät ska anslutas till allmänt tillgängligt
telenät
– om och i så fall hur flerfunktionsnät ska anslutas till bussystem
– hur flerfunktionsnät ska utföras för att kunna dokumenteras.
64.BCB
be
Samråd med berörd projektör beträffande omfattning, dokumentation och
utbyggnadsbehov.
Flerfunktionsnät för säkerhetssystem
jå
Flerfunktionsnät för säkerhetssystem är avsett att nyttjas för ett flertal system
med likartade säkerhetskrav och ledningsbehov.
re
Exempel på teletekniska system som kan nyttja flerfunktionsnät för
säkerhetssystem är
– entré- och passerkontrollsystem
– porttelefonsystem
Få
– inbrotts- och överfallslarmsystem
– nödsignalsystem.
64.BCC
–
Beträffande inbrotts- och överfallslarmsystem, se kommentarer under
64.CBE.
Flerfunktionsnät för signalsystem
R
em
is
s
Flerfunktionsnät för signalsystem är avsett att nyttjas för ett flertal system med
likartade ledningsbehov såsom
64.BCD
– signalsystem, till exempel system för entrésignal, kallelsesignal
– styrsystem, till exempel system för fläktstyrning, automatisk
branddörrstängning, belysning, portar
– telefonsystem, till exempel system för snabbtelefon, porttelefon
– tidgivningssystem, till exempel rastsignalering
– larmsystem, till exempel system för felsignaler från el- och vvs-utrustningar
samt nödsignaler från frysrum och RWC.
Flerfunktionsnät för telekommunikationssystem
I Post- och telestyrelsens författningssamling anges de föreskrifter och krav
som finns på utrustningar som är avsedda att anslutas till det allmänna
telenätet.
Det allmänna telenätet är ett flerfunktionsnät för tele- och datakommunikation.
Ange
– vilka kommunikationsenheter som ska ingå
– reserver och utbyggnadsgrad för kommunikationsenheter
– om nätet ska vara redundant
69
– om reduntanta nät ska förläggas i skilda brandceller
– vilka åtgärder mot störningar från eldistributionsnätet eller från det lokala
elkraftsystemet som behöver vidtas
– kabeltyp
– krav på kontroll och dokumentation under YTC.164 respektive YUC.64 och
YUD.64
– kategori och klass för fastighetsnät enligt SS-EN 50173-1, -2, -3, -4, -5 och
-6.
Beakta att om telefon- och datasäkerhet ska kunna garanteras kan speciella
krav finnas, till exempel att
– kabel förläggs så att åverkan försvåras
ro
pa
s
– kopplingspunkter finns i låst utrymme
– operatören har full åtkomlighet till hela sitt nät för idrifttagning och
underhåll.
Beträffande allmänna fordringar på fastighetsnät för informationsöverföring, se
SS-EN 50173-1.
Beträffande fastighetsnät för informationsöverföring för
– kontor, se SS-EN 50173-2
– bostäder, se SS-EN 50173-4
be
– industrier, se SS-EN 50173-3
– datahallar, se SS-EN 50173-5
jå
– fastighetsfunktioner, se SS-EN 50173-6.
Beträffande installation av kablage i fastighetsnät för informationsöverföring,
se SS-EN 50174-1, -2 och -3.
re
Beträffande uttag för tv- och datakommunikation i bostäder, se även SS
4370102.
Få
Beakta environmental class M, I, C och E för komponenter och kapslingar, se
SS-EN 50173-1.
KANALISATIONSSYSTEM
Vid utformning av kanalisationssystemet ska hänsyn tas till att
–
– koaxialkablar ska kunna böjas med en radie som är minst 15 gånger
kabeldiametern
R
em
is
s
– fiberoptiska kablars gränsvärden för högsta tillåtna dragkraft och
draghastighet samt böjningsradie särskilt beaktas med hänsyn till vad som
anges under SCJ.
LEDNINGSSYSTEM
Ledningsnät
Ange
– nätuppbyggnad
– vilken typ av kablar som ingår i nätet
– om anslutning till yttre, allmänt nät ska utföras, till exempel för
datakommunikation
– de krav som ställs för anslutning till yttre, allmänt nät.
Tele- och datakommunikationskablar anges i avsnitt SC.
64.BCD/1
Flerfunktionsnät för telekommunikationssystem fastighetsnät för informationsöverföring
70
Fastighetsnät för informationsöverföring ska innehålla kablar, korskopplingspaneler,
adapterenheter och annan utrustning för den fysiska förbindelsen mellan telefoner,
dataterminaler och andra kommunikationsenheter.
LEDNINGSSYSTEM
Kabel ska dras ut till korskopplingspaneler för sammankoppling av terminaler och styrenheter.
Med fastighetsnät för informationsöverföring avses här ett integrerat system
för ett flertal system inom telekommunikationsområdet, till exempel
– analog och digital telefoni
– text- eller bildöverföring.
Ange
ro
pa
s
– olika typer av datakommunikation
– krav på fastighetsnätets omfattning och prestanda
LEDNINGSSYSTEM
Ange
jå
– nätuppbyggnad
be
– vilka system som ska nyttja fastighetsnätet.
– placering av korskopplingspaneler
– andra enheter som ska sammankopplas med kabelsystemet
re
– typ av kabel.
Flerfunktionsnät för telekommunikationssystem radiolänksystem för telekommunikation
64.BCD/3
Flerfunktionsnät för telekommunikationssystem - digitala tvnät
64.C
Teletekniska säkerhetssystem
–
Få
64.BCD/2
s
En fastighets teletekniska säkerhetssystem kan indelas i till exempel
R
em
is
– brandlarm
64.CA
– inbrottslarm
– övriga teletekniska larmsystem
– teletekniska kontrollsystem.
Ange vilka system som ska kombineras i fastighetens säkerhetssystem.
Samråd med beställare och berörda projektörer beträffande kanalisation och
gränsdragning mot annat installationssystem eller annan entreprenad.
Sammansatta teletekniska säkerhetssystem
Sammansatta teletekniska säkerhetssystem är avsett att nyttjas för ett flertal
säkerhetssystem med gemensam utrustning till exempel
– automatiska brandlarmsystem
– inbrottslarmsystem
– passerkontrollsystem
– nödsignalsystem.
Ange vilka system som omfattas.
Beakta råd under aktuell kod och rubrik.
71
64.CB
Teletekniska larmsystem
Immunitetsfordringar på utrustning för brand-, inbrotts- och
trygghetslarmsystem finns i SS-EN 50130-4.
Beträffande system och utrustning för larmöverföring, se
– SS-EN 50136-1
– SS-EN 50136-2
– SS-EN 50136-3.
Beakta att tillämpningsanvisningar för system och utrustning för
larmöverföring finns i SS 4470660-7.
64.CBB
ro
pa
s
Beakta fordringar på gemensamt protokoll för IP-baserad larmöverföring, se
SS 4470660-9.
Branddetekterings- och brandlarmsystem
Fordringar på strömförsörjning till brandlarmsystem finns i SS-EN 54-4.
64.CBB/1
Branddetekterings- och brandlarmsystem - automatiska
brandlarmsystem
be
Branddetektor ska automatiskt via centralutrustning kunna aktivera anslutna signaldon.
Ange om anläggningen ska vara en så kallad försäkringsanläggning,
myndighetsanläggning eller frivillig anläggning.
jå
Samråd alltid med den lokala räddningstjänsten beträffande angreppsvägar
samt placering av brandförsvarstablå.
Beakta följande föreskrifter, regler, krav eller anvisningar:
Beakta
re
Myndighetskrav
– BBR avsnitt Brandskydd
Få
– Arbetsmiljöverkets föreskrifter AFS 2009:2
–
– Riksarkivets författningssamling, RA-FS 2013:4, om att arkivlokal bör
skyddas med automatiskt brandlarm i de fall tidig upptäckt av brand inte
har säkerställts på annat sätt.
Försäkringskrav
s
Beakta
R
em
is
– Brandskyddsföreningens regler för brandlarmanläggning, SBF 110
– Brandskyddsföreningens regler för koldioxidsläckanläggning, SBF 115
– Brandskyddsföreningens regler för gassläcksystem, SBF 500
– Brandskyddsföreningens regler för automatisk vattensprinklersystem, SBF
120
– Brandskyddsföreningens sprinklerhandbok 2012 för brandskydd i höglager.
Frivilliga krav
Industristandard eller andra krav framtagna av beställaren.
Ange
– vilken typ av system som föreskrivs, till exempel konventionellt system,
adresserbart system, analogt system (analogt system innefattar även
interaktivt system)
– vid adresserbart system om samtliga detektorer ska vara adresserbara. I
vissa utrymmen som innehåller flera detektorer kan det räcka med att
dessa presenteras med en adress
72
– vid analogt system om samtliga detektorer ska vara analoga eller om det
bara gäller rökdetektorer. Övriga detektorer kan exempelvis vara
adresserbara
– vilka funktioner som ska ingå beträffande övervakning och kompensering
av detektorer
– om larmorganisation med larmlagring ska förekomma och vilka
sektioner/detektorer det gäller
– funktioner för styrning av fläktar, brandspjäll, brandventilatorer, hissar,
rulltrappor, stängning av branddörrar, start av rökgasfläktar med mera
– om vissa sektioner med rökdetektorer ska kunna styras via timer
– om vissa rökdetektorer ska förses med frånkopplingsanordningar
ro
pa
s
– hur varseblivning i form av larmdon, klartextmeddelanden och
larmöverföring ska utföras. Larmdon bör kunna delas upp i valfria grupper
som styrs individuellt (automatiskt eller manuellt via knappar)
– om det automatiska brandlarmet ska detektera och utlösa släckmedel, till
exempel koldioxid, inertgas, eller om ett separat system för att detektera
och utlösa släckmedel ska integreras med brandlarmsystemet
– om särskilda villkor som tvådetektorsberoende utlösning av släckmedel ska
gälla
be
– om systemet ska anslutas till överordnat system för presentation eller
styrning
– om systemet ska anslutas till extern larmmottagningscentral, till exempel
hos lokal räddningstjänst
jå
– om systemet ska anslutas till brandlarmsfunktion på hissar enligt 71.EC.
Ange
re
Strömförsörjning
Få
– hur brandlarmsystemet ska strömförsörjas, till exempel via nätaggregat,
avbrottsfri kraft, laddningsbart batteri
– om strömförsörjning även ska ske från reservkraftsystem eller UPSsystem.
–
Samråd med berörd projektör vilken kraftmatning som erfordras.
LEDNINGSSYSTEM
R
em
is
s
Beakta att detektorledningens och biledningens längd begränsas av tillåten
resistans i ledarna och tillåten kapacitans mellan ledarna och skärm i det
system som väljs. Se tillverkarens dokumenterade anvisningar.
64.CBB/2
I de fall värmedetektorer med temperaturområde över +100 °C sätts upp bör
lämplig värmetålig specialkabel användas. Ange kabeltyp.
Kabel till larmdon dimensioneras så att spänningsfallet inte överstiger 10
procent.
Beträffande brandlarmskablar, se SCG.
Branddetekterings- och brandlarmsystem - samplande
system
Ett samplande system för detektering av rök ska via en röranordning suga in och ta prov på
luften i det övervakade området eller objektet. Den insugna luften ska analyseras kontinuerligt i
en detekteringsenhet med en eller flera detektorer. När inställda gränsvärden för partiklar i den
insugna luften överskrids ska larm aktiveras. Endast rum med samma tryckförhållanden får ingå
i samma rörnät.
73
Ange
– antal larmnivåer, tidsfördröjningar och andra parametrar anpassade till det
skyddade utrymmets normala driftmiljö
– antal samplingsrör som ska användas för att övervaka området samt antal
och placering av insugningshål
– antal detekteringsenheter
– hur systemet ska provas.
ro
pa
s
Ange om rökdetekteringssystemet ska använda högkänsliga detektorer eller
konventionella rökdetektorer. Rådgör med beställaren och tillverkaren om
vilket system som kan vara lämpligt i ett enskilt fall.
64.CBB/21 Branddetekterings- och brandlarmsystem - samplande
system med rökdetektorer
64.CBB/22 Branddetekterings- och brandlarmsystem - samplande
system med högkänslighetsdetektorer
be
Ange
jå
– om känslighetsomställning ska vara möjlig och i så fall mellan vilka yttre
nivåer denna inställning ska kunna ske
– om känslighetsomställning ska ske manuellt via realtidsklocka eller
automatiskt genom adaptiv känslighetsomställning
re
– om referenskompensering ska vara möjlig och i så fall hur många
detektorer (per referensdetektor) som ska kunna kompenseras samt inom
vilket område kompensering ska kunna ske
Branddetekterings- och brandlarmsystem linjevärmedetektorsystem
–
64.CBB/3
Få
– om loggning av händelser ska kunna ske och i så fall minsta antal
händelser som ska få plats i loggen.
s
is
Linjevärmedetektorsystemet ska bestå av två huvuddelar, en central eller centraldetektorenhet
och en branddetekterande givare.
em
När någon del av givarkabel eller givarrör upphettas ska, när utlösningstemperaturen uppnåtts,
detta detekteras i centralenheten. Utlösningstemperaturen ska vara justerbar.
Flera värmepunkter längs den övervakade sträckan eller det övervakade området ska kunna
detekteras samtidigt.
R
Givarkabeln eller givarröret ska kunna kontrolleras genom att utsättas för värme utan att
förstöras.
Såväl detektorenhet som givare måste skyddas från direkt solbestrålning.
– längd på givare
– vilken utlösningstemperatur som ska gälla
– om systemet ska vara av differentialtyp med fastställd maximaltemperatur
– den omgivningstemperatur som givaren måste klara utan att generera
falsklarm
– den omgivningstemperatur som givaren måste klara utan att förstöras
– om systemet ska kopplas direkt till ett larmöverföringssystem
74
– om systemet ska kopplas direkt till persondator för fjärrmanövrering eller
presentation
– om ett eller flera system ska kunna länkas samman, till exempel via en
brandlarmcentral.
64.CBB/31 Branddetekterings- och brandlarmsystem - system med
maximallinjevärmedetektor
Ange om fiberoptisk eller elektriskt ledande kabel ska användas i systemet.
64.CBB/4
ro
pa
s
64.CBB/32 Branddetekterings- och brandlarmsystem - system med
differentiallinjevärmedetektor
Branddetekterings- och brandlarmsystem - trådlösa system
Beakta SBF 110 och ange om den ska gälla.
64.CBC
Gaslarmsystem
Beakta krav på signal- och larmanordningar för medicinska gasanläggningar i
SIS handbok 370.
Vätskelarmsystem
jå
64.CBD
be
Ange om explosionsfarlig miljö förekommer där kablar och givare avses bli
placerade.
Ange
– de larm som ska indikeras
Inbrottslarmsystem och överfallslarmsystem
Få
64.CBE
re
– om larm ska överföras till centralt övervakningssystem.
–
Om larmutlösare obehörigt påverkas eller om kortslutning eller ledningsbrott uppstår i systemet
ska detta utvärderas, indikeras och signaleras i centralapparat och till denna anslutna
signaldon.
s
PLATSUTRUSTNINGAR
R
em
is
Platsutrustning ska vara så utförd att obehörigt ingrepp under drift utlöser larmsignal i
centralapparat.
Ange de standarder och regler som legat till grund för inbrotts- och
överfallslarmsystemets utformning och som ska ligga till grund för
installationen, till exempel SS-EN 50131-1 och SSF 130.
Tillämpningsanvisningar för SS-EN 50131-1 finns i SS 4470613-7.
Ange vid försäkringsanläggning krav på materielen enligt SSF 1014.
Beakta standarden SS-EN 50131-5-3 samt regler SSF 140 för utförande av
inbrottslarmsystem med radioöverföring.
Ange
– systemuppbyggnad, trådbundet enligt SSF 130 eller intern radioöverföring
enligt SSF 140 alternativt en kombination av trådbundet och
radioöverföring
– om inbrottslarmet ska vara integrerat med annat larm
– larmklass 1, 2, 3 eller 4 enligt SSF 130, samt R enligt SSF 140
– vilka enheter som omfattas av intern radioöverföring
75
– om systemet ska utföras som adresserbart system med adressenheter för
detektorer
– krav på sekretess
– antal sektioner/adresser
– vilka sektioner/adresser som ska kunna förbikopplas samt var och hur
detta ska ske
– behörighetsområden och eventuella zoner
– typ av förbikopplare som ska användas
– om och i så fall hur systemet ska uppfylla de allmänna kraven enligt SS-EN
50131-1 beträffande säkerhetsgrader, tillträdesnivåer, miljöklassificering
med mera
ro
pa
s
– om systemet ska anslutas till extern larmcentral
– omsystemet ska anslutas till överordnat presentationssystem
– omfattning av larmdon
– om A- och B-larm ska gälla och i så fall vilka detektorer som ska ingå
– om användarkoderna ska kunna begränsas till dag och klockslag när dessa
är giltiga
– om sabotagelarm ska utlösas om fel kod slås mer än 5 gånger i rad
be
– om ”inloggning under hot” ska skickas via larmsändaren som ett
överfallslarm
– om temporära koder ska kunna delas ut
jå
– om dubbelkod krävs. Om två koder ska kunna programmeras för att gälla
tillsammans bör det krävas två användare för att kunna slå ifrån larmet
– om larmgivarstatus ska kunna utläsas i teckenfönster
re
– om rörelsedetektorer ska kunna sättas i gångtestläge
– om utrustning för test av seismisk detektor i valv ska finnas
Få
– om fel i extern strömförsörjning (likriktare och batteri) ska indikeras på
samtliga manöverpaneler samt registreras i händelseregistret
– om övertäckningslarm från detektorer ska avges internt i systemet
– eventuella krav på grafisk presentation
– om systemet ska kompletteras med så kallade dimgeneratorer
–
– om integrering ska ske med passerkontrollsystem och dylikt
R
em
is
s
– om entreprenören ska lämna anläggarintyg i de fall SSF 130 eller svensk
standard inte åberopas.
Samråd med polismyndighet beträffande krav på inbrotts- och
överfallslarmsystemets tekniska utformning och handhavande för att undvika
onödiga larm.
I de fall SS-EN 50131-1 ska ligga till grund för inbrotts- och
överfallslarmsystemets tekniska utformning bör samråd ske om utförande och
klassificering med beställaren och i förekommande fall försäkringsbolag,
larmcentral och polismyndighet. Kontrollera att de utrustningar och apparater
som behövs för att bygga upp systemet enligt standarden finns tillgängliga på
marknaden.
Beakta SSF 1042 vid projektering.
Ange
– om installation av dimgenerator omfattas av försäkringsvillkor
– om anläggningen ska uppfylla krav enligt SSF 130.
Radioöverföring
Vid projektering av system med intern radioöverföring bör hänsyn tas till
byggnadens utförande med tanke på delar som kan påverka
kommunikationen mellan systemets olika delar.
Mätningar bör utföras innan installationen påbörjas för att verifiera att inga
sändningar sker som kan störa systemet.
76
Apparater till denna rubrik anges i avsnitt TBB.27.
CENTRALUTRUSTNINGAR
Ange
– var centralutrustning ska placeras, till exempel i särskilt låst och larmat
utrymme
– eventuell sekretessanvisning för orienteringsritningar.
KANALISATIONSSYSTEM
LEDNINGSSYSTEM
ro
pa
s
Ange vem som utför kanalisation i dörr- och fönsterpartier.
Vid projektering bör eftersträvas att ledningsnätets alla delar placeras inom
område där dörrar och fönster avses skyddas med larmgivare. För de delar
där detta inte är genomförbart eftersträvas dold och skyddad placering.
Kabeltyp, tillåten ledningslängd och förläggningssätt för kabel till larmgivare
varierar mellan olika fabrikat. Begär uppgifter från tillverkarna.
be
PLATSUTRUSTNINGAR
64.CBEB
Inbrottslarmsystem
jå
Ange om platsutrustning ska kompletteras med fysiskt skydd för att skydda
utrustningen mot sabotage.
64.CBEC
re
Ange om yttre barriärskydd med hänsyn till risken för onödiga larm ska ha
särskild larmkaraktär.
Överfallslarmsystem
Få
Under denna kod och rubrik ska beskrivas trådbundna överfallslarmsystem
och trådlösa överfallslarmsystem som ska uppfylla SSF 140.
Apparater till trådlöst överfallslarm tillhörande denna rubrik anges i avsnitt
TBB.27.
Ange
–
– om systemet ska vara av trådlös eller trådbunden typ
– hur larmet ska hanteras internt
em
is
s
– om integrering ska ske med inbrottslarmsystemet.
R
64.CBF
Ange princip för positionering av bärbara larmknappar för trådlöst
överfallslarm.
Andra trådlösa överfallslarmsystem ska beskrivas under rubriken Trådlösa
signalsystem – överfallslarm i avsnitt 64.DBH.
Områdeslarmsystem
Ett områdeslarm bör omgärdas med någon form av mekaniskt skydd, till
exempel staket, som minskar risken för onödiga larm.
Ange
– typ av system
– om områdeslarm med hänsyn till risken för onödiga larm ska ha särskild
larmkaraktär
– sträcka som ska övervakas
– hur montering ska ske
– om integrering ska ske med inbrottslarmsystemet.
64.CBG
Utbrytningslarmsystem
77
64.CBH
Nödsignalsystem
Från anropsapparat ska kvarstående nödsignal kunna ställas ut till optiskt signaldon och
momentan nödsignal till akustiskt signaldon. Utgående akustiska signaler ska kunna återställas
i centralapparat eller återställningsapparat. Utgående optiska signaler ska kunna återställas i
återställningsapparat. Optisk signal får inte vara avställbar i centralapparat.
Ange
– utrymmen varifrån nödsignal ska kunna utställas
– vart nödsignaler ska överföras
ro
pa
s
– om signalkretsar ska vara vilströmsövervakade
– om systemet ska anslutas till överordnat presentationssystem
– om centralutrustning ingår i annan entreprenad, till exempel i
styrentreprenad.
be
Frysrum
jå
Beakta att vid dörr i frysrum ska finnas tillförlitlig, väl synlig och lätt åtkomlig
anordning, placerad cirka 0,5 m över golv, för signalering till plats varifrån
hjälp kan erhållas. Den ska vara märkt ”NÖDSIGNAL” och vara försedd med
inbyggt optiskt signaldon, till exempel lamptryckknapp.
Med hänsyn till risk för kondens på kontaktdonet och därmed förenad
isbildning bör signalkrets vara vilströmsövervakad.
re
Ange gränsdragning mot annan entreprenad.
Nödsignal från hiss
Få
Persontillåten hiss ska förses med nödtelefon från hisskorg.
Strömförsörjning
Trygghetslarmsystem
R
em
is
64.CBJ
s
–
Ange om strömförsörjningsutrustningen är gemensam för flera system och om
den är beskriven under annan kod och rubrik.
64.CBK
Ange
– om trygghetslarmsystemet avser ett internt larmsystem eller ett automatiskt
uppringande telefonsystem med externa larmmottagare, så kallad
trygghetstelefon
– om trygghetslarm ska gå över larmsystem med uppringande
trygghetstelefon via intern telefonväxel
– vart trygghetstelefon ska ringa, till exempel larmcentral.
Beakta tillämpningsanvisningar för trygghetslarm i SS 4470640-7.
Utrymningslarmsystem
I AFS 2009:2, Arbetsplatsens utformning, finns krav om utförande av
utrymningslarm.
Beakta föreskrifter och råd om utrymningslarm i BBR.
Utrymningslarm bör vara övervakat i sådan omfattning att felsignaler avges
vid fel i ledningsnätet eller strömförsörjningen.
Ange
– om aktivering av utrymningslarmet ska ske manuellt eller automatiskt via
ett detekteringssystem kombinerat med manuell aktiveringsmöjlighet
78
– detekteringssystem, till exempel automatiskt brandlarmsystem,
vattensläcksystem
– utlarmningsselektering, till exempel vilka delar inom en byggnad som
samtidigt ska erhålla utrymningssignal
– typ av larm, till exempel akustiskt, optiskt eller talat larm
– om så kallat tyst larm ska finnas i vissa delar av byggnaden
– om utrymningslarmsystemet ska utgöra en del av brandlarmsystemet enligt
64.CBB/1 eller utgöra ett separat system.
Rekommendationer för planering, installation och underhåll av
utrymningslarmsystem finns i Brandskyddsföreningens publikation
Utrymningslarm 2003.
Larmsystem för spårtrafik
64.CC
Teletekniska kontrollsystem
64.CCB
Entré- och passerkontrollsystem
be
64.CBL
ro
pa
s
Beträffande talade utrymningslarm finns krav och råd för utförande i SS-EN
60849.
Ange vilka systemdelar som ingår i annan entreprenad, till exempel i
byggentreprenaden.
Entré- och passerkontrollsystem - elektromekaniska
låssystem
re
PLATSUTRUSTNINGAR
jå
64.CCB/1
Få
Motorlås och tryckefunktionslås ska placeras i aktivt dörrblad. Överföringsdon ska placeras
mellan dörrkarm och dörrblad.
Regler för elektromekaniska låssystem som omfattas av villkor för försäkring
finns i SSF 210.
–
Ange vid försäkringsanläggning krav på materielen enligt SSF 1022.
Ange
R
em
is
s
– hur elektromekaniskt lås ska manövreras, exempelvis via
passerkontrollsystem, kodlåssystem, porttelefonsystem eller
manöverapparat hos bevakningspersonal
– om elektromekaniskt lås ska tidmanövreras
– om det fordras optiska signaldon som anger om elektromekaniskt lås är
reglat eller oreglat.
annan entreprenad
Ange vem som installerar elektromekaniskt lås och vem som ansvarar för
funktionsprovning och injusteringsarbeten.
PLATSUTRUSTNINGAR
Motorlås och eltryckelås är normalt försedda med mikrobrytare och
elektronikenhet för styrfunktioner.
Ett flertal typer av elektromekaniska lås förekommer, till exempel motorlås,
tryckefunktionslås, motorslutbleck, elslutbleck och elektromagnet för låsning
av dörr.
79
Informera berörd projektör om dörr eller dylikt som ska förses med
elektromekaniskt lås, om erforderlig storlek på ursparning och erforderligt
spelrum på låssidan mellan dörrkarm och dörrblad.
Ange
– typ av elektromekaniskt lås
– driftsspänning för elektromekaniskt lås
– typ av överföringsdon
– om batteriuppbackning krävs.
64.CCB/2
Entré- och passerkontrollsystem - kodlåssystem
Ange
– systemuppbyggnad och funktionskrav
– antal kodkanaler
– om koden ska vara 4- eller 6-siffrig
ro
pa
s
Ett kodlåssystem består vanligen av kodlåscentral, manöverpanel och
elektromekaniskt lås.
be
– om kodlåscentral och manöverpanel ska vara skilda enheter
– om kodlåssystemet ska kombineras med porttelefonsystem eller
bildöverföringssystem eller båda.
Entré- och passerkontrollsystem - passerkontrollsystem
re
64.CCB/3
jå
Beträffande porttelefonsystem och bildöverföringssystem, se 64.EBD
respektive 64.ECC.
Få
Ett passerkontrollsystem består vanligen av centralutrustning, undercentraler,
passerkontrollapparater, elektromekaniska lås och givare i form av
tryckknappar, magnetkontakter, låskolvskontakter och mikrobrytare i lås och
för spanjoletter.
–
Tillämpningsanvisningar finns i SS-EN 60839-11-1. Beakta även krav på
larmsystem i denna standard.
Ange
R
em
is
s
– typ av system
– om systemet ska vara utfört med verifierad läsning
– antal kodläsare som ska ingå samt utbyggnadskrav
– om och var kodläsare krävs även för utpassage och om eventuell
utpasseringsknapp i så fall ska bortkopplas under vissa tider
– antal kodmedier/koder samt tid på dygnet när dessa ska gälla
– om gruppkoder ska kunna användas och i så fall antal gruppkoder
– antal behörighetszoner och tidszoner
– antal behörighets- och tidszoner som ett och samma kort ska kunna
fungera i
– krav på antal dagtyper, helgdagar och semesterperiod
– hur stort händelseminne som ska finnas
– om inbrottslarm ska kunna styras genom till- och frånkoppling
– om styrning av hiss ska ingå och i så fall hur denna ska ske. Samråd med
berörd projektör
– om antipassback eller slussfunktion krävs
– var och hur programmering ska ske, till exempel via handterminal, direkt på
kodläsare lokalt ute i anläggningen eller centralt från en eller flera
operatörsplatser
80
– om systemet ska kunna medge fleranvändarfunktion, det vill säga att flera
operatörer vid olika terminalplatser, samtidigt och utan begränsningar, ska
kunna arbeta i systemet, till exempel kunna lägga in kodmedier
– krav på nätverk
– om kodläsare ska integreras med automatisk dörröppnare.
64.CCB/4
Entré- och passerkontrollsystem - elektroniskt nyckelsystem
Ett elektroniskt nyckelsystem kan bestå av centralutrustning, kodmedier,
programmeringsapparater för kodmedier, låsenheter med inbyggda
kodavläsare och handterminaler för programmering av låsenheter.
Ange
– typ av system
ro
pa
s
– antal låsenheter med kodläsare som ska ingå samt utbyggnadskrav
– om och i så fall var kodavläsare krävs även för utpassage
– antal kodmedier samt tid på dygnet när dessa ska gälla
– om gruppkoder ska kunna användas och i så fall antal gruppkoder
be
– antal behörighetszoner och tidszoner
– antal behörighets- och tidszoner som ett och samma kodmedia ska kunna
fungera i
jå
– hur stort händelseminne som ska finnas
– om styrning av hiss ska ingå och i så fall hur denna ska ske. Samråd med
hissprojektören
re
– var och hur programmering ska ske, till exempel via handterminal, direkt på
kodläsare lokalt ute i systemet eller centralt från en eller flera
operatörsplatser
Få
– om systemet ska kunna medge fleranvändarfunktion, det vill säga att flera
operatörer vid olika terminalplatser, samtidigt och utan begränsningar, ska
kunna arbeta i systemet, till exempel kunna lägga in kodmedier
– krav på nätverk.
Dörrkontrollsystem
–
64.CCC
em
is
s
Ett dörrkontrollsystem består vanligen av centralutrustning samt givare i
dörrkarmar i form av magnetkontakter, låskolvskontakter samt mikrobrytare i
lås och för spanjoletter.
Ange systemuppbyggnad, ingående anläggningsdelar och funktionskrav.
Teletekniska system för detektering av föremål
64.CDB
System för metalldetektering
R
64.CD
Ange
– om metalldetektor ska vara fast eller handhållen
– vilken kringutrustning som ska levereras, exempelvis arbetsstation,
skrivare och programvaror
– om testutrustning ska levereras
– om programmering ska kunna ske via nätverk.
Beakta att metallföremål av magnetiskt material inte bör finnas i direkt närhet
av metalldetektor, till exempel större rörliga metallföremål som ståldörrar eller
motvikt för hissar.
81
64.CDC
System för röntgendetektering
Röntgenutrustning ska uppfylla krav från Strålsäkerhetsmyndigheten enligt SSMFS 2008:25,
SSMFS 2008:40 och SSMFS 2008:51.
Beakta krav enligt strålskyddslagen SFS 1988:220.
För innehav av röntgenutrustning krävs tillstånd från
Strålsäkerhetsmyndigheten. Beakta de föreskrifter som gäller vid
tillståndsgivning. Ansökan om tillstånd ska ske skriftligt.
Beakta krav på transportvägar och öppningar för röntgenapparat samt krav på
bjälklag.
Beakta eventuella krav på skilda strömmatningar.
Ange
ro
pa
s
– tillhörande utrustning, till exempel transportbana, transportramp eller
lyftbord
– vilken kringutrustning som ska levereras, exempelvis arbetsstation,
skrivare och programvaror
– om systemet ska ha programvara för automatiskt godkännande av föremål
– krav på utbildning.
64.CDD
be
Beträffande transportbana, transportramp och lyftbord, se avsnitt 78.
System för spårämnesdetektering
System för varularm
Ange
re
64.CDE
jå
Ange vilka spårämnen som ska detekteras.
– hur larmbågar ska monteras i golv eller tak
– placeringsavstånd mellan larmbågar
Få
– var larmkontrollutrustning ska placeras
– om larmkontrollutrustning och avaktiverare ska vara integrerade
– om apparat för avtagning av larmgivare ska levereras.
Teletekniska signalsystem
64.DA
Sammansatta signalsystem
R
em
is
s
–
64.D
Sammansatta teletekniska signalsystem är avsett att nyttjas för ett flertal
signalsystem med gemensam utrustning till exempel
– tidgivningssystem
– tidredovisningssystem
– bokningssystem.
Beakta krav och råd under aktuell kod och rubrik.
64.DB
Händelseaktiverade signalsystem
64.DBB
Entrésignalsystem
64.DBB/1
Entrésignalsystem - system för momentan anropssignal
Från tryckknapp ska momentan anropssignal kunna ställas ut till signaldon.
82
64.DBB/2
Entrésignalsystem - system för kvarstående anropssignal
Från anropsapparat ska kvarstående anropssignal kunna ställas ut till optiskt signaldon och
momentan anropssignal till akustiskt signaldon. Från kvitteringsapparat ska optisk anropssignal
kunna återställas och svarssignal kunna utställas till anropsapparat och återställningsapparat.
Svarssignal ska kunna återställas från återställningsapparat.
64.DBB/3
Entrésignalsystem - system för upptagen- och vänta-signal
64.DBB/4
ro
pa
s
Från manöverapparat ska signaler kunna ställas ut till indikeringstablå, ”röd” för upptagen, ”gul”
för vänta samt ”grön” för stig in. Från indikeringstablå ska momentan anropssignal kunna ställas
ut till akustiskt signaldon i manöverapparat. Från manöverapparat ska önskad svarssignal
kunna ställas ut i indikeringstablå.
Entrésignalsystem - system för upptagetsignal
be
64.DBC
Kallelsesignalsystem
jå
Upptagetsignal ska kunna ställas ut i rum och indikeras med optiskt signaldon (röd lampa)
utanför dörr.
Få
re
Från anropsapparat ska kvarstående kallelsesignal kunna ställas ut till optiskt signaldon och
momentan kallelsesignal till akustiskt signaldon. Utgående akustiska signaler ska kunna
återställas i centralapparat eller återställningsapparat. Utgående optiska signaler ska kunna
återställas i återställningsapparat. Optisk signal får inte vara avställbar i centralapparat.
Ange
–
– utrymmen varifrån kallelsesignal ska kunna utställas
– om signalkretsar ska vara vilströmsövervakade
s
– vart kallelsesignal ska överföras
R
em
is
– om systemet ska anslutas till överordnat presentationssystem
– om signal ska överföras från annat externt system, till exempel
brandlarmsystem
– om centralutrustning ingår i annan entreprenad, till exempel i
styrentreprenad.
Strömförsörjning
Ange
– om strömförsörjningsutrustningen är gemensam för flera system och om
den är beskriven under annan kod och rubrik
– om strömförsörjningen ska vara avbrottsfri.
64.DBD
Resultatmarkeringssystem
64.DBE
Kösignalsystem
64.DBF
Personsökningssystem
83
64.DBF/1
Personsökningssystem - trådlösa system
Från manöverapparat utställd söksignal ska överföras trådlöst till personsökare.
Enskild personsökare ska påverkas endast av den kodsignal för vilken den är avsedd.
Kodsignal ska omvandlas till söksignal i personsökare.
System med frånvaromarkering
CENTRALUTRUSTNINGAR
ro
pa
s
I system med frånvaromarkering ska markering av frånvaro och närvaro ske då mottagare
tillhörande trådlöst personsökningssystem placeras i sitt förvaringsfack respektive tas bort
därifrån. Markering ska kunna avläsas med manöverapparat.
I system med frånvaromarkering ska centralutrustning ha anordning för indikering av utförd
frånvaromarkering.
be
Ett trådlöst personsökningssystem består av centralutrustning och bärbara
personsökare med batterier som strömkälla.
Söksignalen är akustisk men kombineras ofta med optisk söksignal.
jå
System med frånvaromarkering
Ange om system ska utföras med frånvaromarkering.
Ange
re
CENTRALUTRUSTNINGAR
– antal sökmöjligheter inklusive reserver och utökningsbehov
Få
– om systemet ska ha frånvaromarkering.
LEDNINGSSYSTEM
–
Ledningsnät
s
För att utsänd effekt inte ska bli för låg bör eftersträvas kort ledningslängd
mellan sändare och antenn.
em
is
64.DBF/11 Personsökningssystem - trådlösa system med anrop via
radio
Söksignal ska utsändas med hjälp av högfrekvent bärvåg.
R
Sändare och personsökare ska vara utförda så att de uppfyller Post- och telestyrelsens krav.
Entreprenören ska tillställa beställaren formulär för ansökan om tillstånd hos Post- och
telestyrelsen.
Tillverkaren översänder vanligen ifylld ansökan om erforderligt tillstånd att
inneha och använda radiosändare till beställaren för underskrift och
vidarebefordran till Post- och telestyrelsen.
Ange
– antal gruppsökningar
– antal automatiska larmsökningar
– antal samtidiga sökningar
84
– sökområde.
Ett sökområde kan till exempel vara
– byggnad A, inklusive källarplan
– hela fabriksområdet samt panncentral i hus K under jord
– område med 3 km radie från antennens placering. Sökning ska kunna
erhållas i samtliga byggnadsplan ovan jord.
LEDNINGSSYSTEM
Ledningsnät
PLATSUTRUSTNINGAR
ro
pa
s
Beträffande kabeltyp och impedans, se dokumenterade anvisningar från
tillverkare.
Ange om personsökare ska vara försedd med bildskärm.
Bokningssystem
64.DBGB
Bokningssystem i tvättstugor
64.DBH
Trådlöst signalsystem - överfallslarmsystem
be
64.DBG
jå
Under denna kod och rubrik ska beskrivas trådlöst överfallslarmsystem som
är signalsystem.
Apparater till detta system anges under avsnitt TEB.7.
Ange
re
Andra trådlösa överfallslarmsystem som ska uppfylla SSF 140 anges under
64.CBEC.
Få
– om systemet ska integreras i annat system, till exempel internt
telefonsystem
– princip för positionering av handenheter
–
– om systemet förutom överfallslarm även ska kunna användas för
personsökning.
Tidsaktiverade signalsystem
64.DCB
Tidgivningssystem
is
s
64.DC
em
Huvudur ska vara årsprogramur och ha inprogrammerad sommar- och vintertidomställning.
R
Huvudur ska automatiskt sända ut impulser till anslutna sekundärur.
Ange
– om systemet ska erhålla mottagning av tidkodad signal via radiosändare
– om systemet ska förses med gränssnitt mot dator för programmering eller
tidgivning till dator
– om systemet ska ge impulser för styrning av till exempel ellås, inbrottslarm,
fläktar och belysning
– om systemet ska sända ut sekundimpulser
– om systemet ska medge svepande minutvisare
– feltolerans för huvudur
– om systemet ska ha automatisk rättställningsfunktion
85
– om systemet ska lämna tidimpulser till stämpelur, rastsignaler och dylikt
– vem som ska programmera systemet, till exempel entreprenören i samråd
med beställaren.
Strömförsörjning
Ange
– om strömförsörjning ska utföras med batteridrift
– krav på batteriladdning.
Tidregistreringssystem
64.DCCB
Närvarotidsystem
64.DCCC
Tidredovisningssystem för sport
64.DCD
Tidsignaleringssystem
64.DCDB
Rastsignalsystem
64.DCDC
Väckningssystem
64.E
Telekommunikationssystem
64.EA
Sammansatta telekommunikationssystem
jå
be
ro
pa
s
64.DCC
re
Sammansatta telekommunikationssystem är avsett att nyttjas för ett flertal
kommunikationssystem med gemensam utrustning till exempel
– telefonsystem
Få
– porttelefonsystem
– snabbtelefonsystem.
–
Beakta krav och råd under aktuell kod och rubrik.
Telefonsystem
64.EBB
Allmänt tillgängliga telefonsystem i fastighet
R
em
is
s
64.EB
Samråd med nätägaren om var gränsdragningen mellan det allmänna
telenätet och fastighetens nät ska gå samt om utformning av teleutrymme för
det allmänna telenätet.
Det allmänna telenätet slutar vid första kopplingspunkt innanför
fastighetsgräns. Generellt gäller att fastighetsägaren från denna punkt
installerar ett eget fastighetsnät.
Ange i de Administrativa föreskrifterna under AFC.1522 eller AFD.1522 varor
som entreprenören tillhandahålls av teleoperatör. Se kommentarer under
rubriken Gränsdragning mot annat installationssystem eller annan
entreprenad under 6.
Utrymmen
Det allmänna telenätet bör avslutas i ett teleutrymme dit nätägarens personal
ska ha tillträde. Utrymmet kan vara en kopplingslåda, ett skåp eller ett särskilt
rum. Placering och utformning avgörs från fall till fall. I större utrymmen ska
belysning och eluttag finnas.
I fastigheter för bostadsändamål kan nätägaren installera och äga
fastighetsnätet fram till det första teleuttaget i varje lägenhet. Om
86
fastighetsägaren bygger fastighetsnätet regleras ansvarsfördelningen i avtal
mellan nätägaren och fastighetsägaren.
I enskilda småhus slutar det allmänna telenätet i regel vid första teleuttag.
Samråd med nätägare och berörd projektör.
Beakta även utrymmesbehov för eventuell växel.
CENTRALUTRUSTNINGAR
Ange om kontorsväxel eller styrenhet ska ingå i entreprenaden. Ange i så fall
önskad funktion.
Ange hur växel eller styrenhet ska
– skyddas mot överspänningar.
LEDNINGSSYSTEM
ro
pa
s
– jordas och anslutas till byggnadens potentialutjämningssystem
Beakta att ett flertal teletekniska system med likartade ledningsbehov kan
nyttja flerfunktionsnät, se avsnitt 64.BCD.
Ange
– omfattning av ledningsnätet
be
– kabeltyper
– gränsdragning mot teleoperatörens åtaganden.
jå
PLATSUTRUSTNINGAR
Ange
re
– om telefonapparater, telefaxapparater, modem med mera ska ingå i
systemet
– vilken typ av telefonapparater som kommer att installeras
64.EBC
Få
– typ av anslutningsdon.
Interntelefonsystem
–
Ett interntelefonsystem kan utföras med fasta och bärbara
kommunikationsenheter. Systemet kan även kompletteras med trådlöst
överfallslarm.
Ange
em
is
s
– om interntelefonsystem ska utföras med fasta interntelefonapparater och
bärbara handenheter samt basstationer
R
64.EBD
– om bärbara handenheter ska vara utförda enligt DECT eller IP-teknik
– om handenhet ska utföras med trådlöst överfallslarm
– hur positionering för trådlöst överfallslarm ska utföras.
Porttelefonsystem
Från porttelefoncentral ska momentan signal kunna ställas ut till akustiskt signaldon i eller invid
telefonapparat.
Samtalsförbindelse ska kunna upprättas från telefonapparat till porttelefoncentral.
Ange om porttelefonsystem ska utföras med porttelefoncentral
– som är ansluten via ett eget ledningsnät
– som ansluts till telefonlinje i allmänt tillgängligt telefonnät
– som ansluts till anknytning i växel.
Beträffande elektromekaniska låssystem, se 64.CCB/1.
87
Ange
– om entrésignal från lägenhetsdörr ska ingå i systemet
– antal entréer
– om elektromekaniskt lås i port ska kunna manövreras från telefonapparat
– om systemet ska utföras hög- eller lågtalande
– om systemet ska utföras med avlyssningsspärr
– om systemet ska utföras med samtalsmöjlighet mellan telefonapparater i
skilda lägenheter
64.EBG
Snabbtelefonsystem
ro
pa
s
– om systemet ska kombineras med kodlås. Ange i så fall önskad funktion.
Beroende på val av fabrikat och typ av snabbtelefonsystem kan extratjänster
byggas in såväl i växel eller styrenhet som i telefonapparat.
Ange
be
– önskad funktion
– om samtrafik ska ske med andra växlar.
jå
Strömförsörjning
re
Ange om strömförsörjningsutrustningen är gemensam för flera system och om
den är beskriven under annan kod och rubrik.
Hjälptelefonsystem
64.EBHB
Hisstelefonsystem
Få
64.EBH
Telefonförbindelse med hisskorg
–
Hisstelefon ska vara utförd med dubbelriktad talkommunikation mot en permanent bemannad
svarsplats.
Kommunikationen ska ha automatisk funktionskontroll minst var tredje dag.
För hissar med krav enligt hissdirektivet gäller
s
– SS-EN 81-28 för hisstelefonsystem
is
– SS-EN 81-70 för hisstelefonsystem i hissar som ska kunna användas av personer med
funktionsnedsättningar
R
em
– för telefonförbindelse med hisskorg, se avsnitt 71.G.
Telefonförbindelse med hisskorg
Ange
– om hisstelefonsystem ska ingå i entreprenad för hiss eller om den ska ingå
i annan entreprenad
– om hisstelefon ska anslutas mot lokalt interntelefonsystem med lokal
svarsplats
– om hisstelefonsystem ska vara utfört för system med fast
telefonförbindelse eller mobilt telefonsystem
– hur och var eventuell överlämningspunkt mot hissystem ska utföras.
64.EBI
Mobila telefonsystem
Mobila telefonsystem ska vara utförda så att de uppfyller Post- och telestyrelsens krav.
Ange
88
– vilka frekvenser som ska distribueras
– täckningsområde
– operatör
– vilka krav som ställs av operatör
– hur många dBm som ska distribueras och med vilken tolerans.
64.EBI/1
Mobila TETRA-system
Ange om tillstånd fordras för systemet.
64.EBI/11
Mobila RAKEL-system
ro
pa
s
Föranmälan och tillstånd för systemet ska ansökas hos Myndigheten för samhällsskydd och
beredskap (MSB).
Systemuppbyggnad ska godkännas av MSB innan driftsättning sker.
Ange
– vilka krav som ställs av Myndigheten för samhällsskydd och beredskap
(MSB)
– ange uppskattat antal samtidiga användare inom angivet täckningsområde
be
– om systemet ska vara aktivt eller passivt
– om systemet ska kombineras med andra mobila telefonsystem
Mobiltelefonsystem
jå
64.EBI/2
Ange
– om tillstånd fordras för systemet
re
– ange antalet personer som har sin arbetsplats inom angivet
täckningsområde
– om systemet ska vara aktivt eller passivt
64.EBJ
Få
– om systemet ska kombineras med andra mobila telefonsystem
Telefonkonferenssystem
Ange
–
– hur anslutning till telefonnät ska ske, exempelvis fast telefonnät eller
mobiltelefonnät
em
is
s
– om systemet ska ha in- och utgångar för anslutning till övriga system, till
exempel högtalarsystem, mikrofonsystem eller manöversystem
R
64.EC
– storlek på upptagningsområde
– antal deltagare
– om apparat ska vara bordsplacerad eller rackmonterad
– om systemet ska ha utrustning för inspelning av samtal.
Ljudöverföringssystem och bildöverföringssystem
64.ECB
Ljudöverföringssystem
64.ECB/1
Ljudöverföringssystem - system med högtalare
Ange
– om systemet ska byggas i mono eller stereo eller en kombination av dessa
– om högtalare ska vara anpassade för tal- eller programljud eller en
kombination av dessa samt om krav på taluppfattbarhet ska uppfylla
kraven i SS-EN 60268-16
– om taluppfattbarhet eller programljud är prioriterat
– om ljud ska tystas vid aktiverat utrymningslarm
89
– om systemet ska manövreras via manöversystem, 64.QH
– om systemet ska ha in- och utgångar för anslutning till övriga system, till
exempel videokonferenssystem, telefonkonferenssystem, teleslingor etc
– om mikrofonsystemet ska vara digitalt eller analogt eller en kombination av
dessa.
Beakta frekvensområden godkända av PTS (Post och telestyrelsen) för
trådlösa system, till exempel mikrofoner.
64.ECB/2
Ljudöverföringssystem - system med centralradio
64.ECB/3
Ljudöverföringssystem - system med teleslinga e d
64.ECB/31 Ljudöverföringssystem - teleslinga
ro
pa
s
Beakta att enligt BBR ska samlingslokaler utrustas med teleslinga, IR-system
eller annan teknisk lösning som gör det möjligt för personer med nedsatt
hörsel att lyssna.
Ange om ljudöverföringssystem som installeras i samlingslokal ska förses
med teleslingor.
be
Exempel på samlingslokaler som det kan vara lämpligt att förse med
teleslinga är hörsal, teaterlokal, konsertlokal, biograflokal, aula, kyrka,
danslokal, restauranglokal, församlingssal, studielokal, lokal för
fritidssysselsättning och sporthall.
jå
Systemet består av slingförstärkare och ledningsnät.
re
Beakta krav enligt SS-EN 60118-4 för teleslingor. Dokumentet innehåller
kravspecifikationer för teleslinga gällande bakgrundsstörning, fältstyrka och
frekvensgång. Beakta även krav enligt SS-EN 62489-1 och SS-EN 62489-2.
Ange de tekniska krav teleslingan ska uppfylla.
Få
Beakta störkällor, störkänsligt utrymme samt risk för överhörning och
avlyssning utanför avsett område.
Strömförsörjning
s
–
Ange hur systemet med teleslinga ska strömförsörjas, till exempel genom
anslutning till manövrerat 230 V-uttag, gemensamt med högtalarsystemet.
Ange hur kanalisation ska utföras med hänsyn till elektromagnetiska fält från
elektriskt ledande delar, till exempel armering eller stålbalkar i närheten av
slingan.
em
is
KANALISATIONSSYSTEM
64.ECB/32 Ljudöverföringssystem - IR-överföring
R
64.ECB/33 Ljudöverföringssystem - portabelt
64.ECC
Bildöverföringssystem
64.ECC/1
Bildöverföringssystem - tv-övervakningssystem
För tv-övervakning på allmän plats krävs tillstånd från länsstyrelsen. Beakta
de föreskrifter som gäller vid tillståndsgivning. Ansökan om tillstånd ska ske
skriftligt.
Ange om tv-övervakningssystemet ska utföras
– enligt SS-EN 50132-1
– enligt krav i SSF 1060
– av certifierad anläggarfirma enligt SSF 1061.
90
Ange för respektive kamera om bilden ska användas för att
– övervaka
– detektera
– observera
– igenkänna
– identifiera
– inspektera.
Beakta det övervakade objektets storlek på bildskärmen beroende på syftet
med bilden, se SS-EN 50132-7.
ro
pa
s
Ange
– om systemet ska utföras med analog eller digital teknik
– användningsområde, till exempel grindbevakning, områdesbevakning,
överfallsbevakning, processövervakning, butiksövervakning,
trafikövervakning
– om tv-övervakningssystemet ska ingå som en integrerad del i byggherrens
eller nyttjarens säkerhetssystem
be
– plats för kamera och monitor
– om kameran ska kunna fjärrstyras, till exempel rörlig kamera, zoomoptik på
kamera
– systemkrav enligt klasserna 1–4 enligt SSF 1060
jå
– för respektive kamera krav på bildupplösning i klass A, B, C eller D enligt
SS-EN 50132-7
re
– om systemet ska kombineras med talförbindelse och id-kortkamera, till
exempel vid kör- eller gånggrind
– hur videosignalen ska överföras från kamera till monitor, till exempel med
koaxialkabel, fiberoptisk kabel eller tvåtrådig kabel
Få
– krav på centralutrustning, antal in- och utgångar, utbyggnadsmöjlighet med
mera
– vilken säkerhetsgrad 1, 2, 3 eller 4 som systemet enligt SS-EN 50132-1
ska utföras i. Säkerhetsgrad väljs beroende på vad som ska övervakas
–
– vilken environmental class 1, 2, 3 eller 4 som systemet enligt SS-EN
50132-1 ska utföras i. Environmental class väljs beroende på placering och
klimatförhållande.
Beträffande tillämpningsanvisningar för system och utrustning för tvövervakning (CCTV), se SS-EN 50132-7.
Bildöverföringssystem - kabel-tv-system
em
64.ECC/2
is
s
Samråd med berörd projektör om ljus och belysning vid det aktuella objektet.
System och utrustningsdelar ska uppfylla kraven enligt
– SS-EN 50083-2
R
– SS-EN 50083-8
– SS-EN 60728-1
– SS-EN 60728-3
– SS-EN 60728-4
– SS-EN 60728-5
– SS-EN 60728-6
– SS-EN 60728-11
– SS-EN 50083-10, för returkanaler.
Mellan nätdelar med olika ägar- och serviceansvar ska finnas överlämningspunkter, bestående
av don med mätuttag för verifiering av systemparametrarnas värden.
91
CENTRALUTRUSTNINGAR
I de fall utrustning ansluts till elnätet via separat transformator eller separat nätaggregat ska
dessa vara i klass II-utförande och uppfylla kraven enligt SS-EN 61558-1.
Utrustning som ansluts direkt till elnätet ska vara i klass II-utförande och uppfylla kraven enligt
SS-EN 61558-1.
Förstärkare, mätuttag och dylikt ska sättas upp så att ingen del befinner sig på högre höjd än
1,8 m och ingen del på lägre höjd än 0,8 m över färdigt golv och på sådan plats att provningsoch justeringsarbete är lätt att utföra.
Huvudcentral i kabel-tv-system
ro
pa
s
I huvudcentral ska sättas upp en jordningsplint för kabel-tv. Jordningsplinten ska vara förbunden
dels med elsystemets huvudjordningsskena genom en separat och isolerad kabel med minst
arean 10 mm2, dels med plint i kabel-tv-stativens stålkonstruktion samt med inkommande och
utgående koaxialkablars skärmledare. Apparaternas höljen ska anslutas till huvudcentralens
jordningssystem.
LEDNINGSSYSTEM
be
I fastighetsnät av typ D3-nät ska koaxialkablarnas skärmar och antennförstärkarnas höljen
förbindas med huvudjordningsplinten eller om sådan saknas anslutas till elnätets skyddsledare i
elcentral.
Beträffande uttag för tv i bostäder, se även SS4370102.
Ange
jå
– frekvensområde för systemet
re
– nätuppbyggnad
– placering av överlämningspunkter samt vilka som har ägar- och
serviceansvar för respektive nätdel
Få
– vilka markbundna digitala tv-kanaler (DVB-T), digitala satellit-tv-kanaler
(DVB-S), digitala kabelkanaler (DVB-C) respektive ljudradiokanaler som
ska tas emot och distribueras
– om kabel-tv-nätet även ska nyttjas för larm, övervakning och dataöverföring
–
– om överlämningspunkt ska vara kombinerad med galvanisk avskiljare
– system för jordning och åskskydd.
R
em
is
s
Beakta att vissa analoga tv-kanaler kräver kanalomvandlare eller avkodare
eller båda. Ange dessa kanaler.
Beträffande potentialutjämning och jordning, se SS-EN 60728-11.
Huvudcentral i kabel-tv-system
Förstärkare, strömmatningsdon, provningsuttag och jordningsskenor som
sätts upp i allmänt utrymme bör placeras i låsbart skåp.
Förstärkare bör inte placeras i fläktrum, maskinrum eller fuktigt utrymme och
bör inte heller placeras i utrymme med stora dygnsvariationer i luftfuktighet
och temperatur.
Barriären för potentialskillnader i överlämningspunkten bör utgöras av
fulltransformator eller kapacitivt skiljedon med en spänningshållfasthet av
minst 2 kV.
LEDNINGSSYSTEM
Beträffande koaxialkablar i kabel-tv-system, se SCH.
PLATSUTRUSTNINGAR
Ange om elvärmeelement ska installeras i utomhus placerade apparatskåp
eller dylikt.
Beträffande elvärmeelement i apparatskåp eller dylikt, se SPB.182.
92
64.ECC/3
Bildöverföringssystem - videokonferenssystem
Ange
– hur många samtidigt uppkopplade deltagare systemet ska dimensioneras
för
– om systemet ska anslutas till befintligt system
– om systemet ska manövreras via manöversystem, 64.QH
– vilken bildkvalitet systemet ska kunna sända i
– upptagningsområde
– antal deltagare
– anslutningsmetod, till exempel ISDN eller Ethernet
ro
pa
s
– om systemet ska ha in- och utgångar för anslutning till övriga system
– typ av mikrofon, till exempel tak, bord eller extern mikrofon
– om systemet ska ha utrustning för inspelning
– om systemet ska ha funktion för röststyrning
– hur bild ska presenteras, till exempel på två bildskärmar eller via projektor.
Beakta
– ljussättning
be
– färgsättning
64.ECD
Bildvisningssystem
Ange
jå
– överföringskapacitet i anslutning.
re
– om systemet ska manövreras via manöversystem, se 64.QH
– om systemet ska vara digitalt eller analogt eller en kombination av dessa
– anslutningar av källor till respektive bildvisningsenhet
Få
– anslutningar av källor till eventuell centralutrustning.
Samråd med berörd projektör om storlek på inredning, AV-vagnar med mera.
Radiokommunikationssystem
64.ED
Datakommunikationssystem
–
64.ECE
Gemensamma strömförsörjningssystem för telesystem
R
em
64.M
is
s
System som tidigare beskrivits under denna kod och rubrik ska beskrivas
under 64.BCD.
– principiellt utförande och funktionssamband
– dimensionerande effekt
– spänning
– vilka system i entreprenaden som ska strömförsörjas av gemensamt
system
– hur strömförsörjningssystemet ska avsäkras
– om larm ska ges vid underspänning, jordfel och utlöst säkring.
Beakta behovet av redundant strömförsörjning.
64.MB
System för likströmsförsörjning
Ange
– likriktartyp
– hur länge systemet ska kunna strömförsörja anslutna anläggningar vid
strömavbrott
93
– uppladdningstid efter strömavbrott.
Ange krav på batteri och laddningslikriktare under aktuell kod och rubrik i
SJB.1 respektive SJF.1.
Beakta standarden SS-EN 50131-6 för strömförsörjning av
inbrottslarmsystem.
64.MC
System för växelströmsförsörjning
Ange typ av och krav på transformator under aktuell kod och rubrik i
avsnitt SJC.
Teletekniska styrsystem
64.QB
System för öppning av brandventilatorer m m
ro
pa
s
64.Q
Rådgör med den lokala räddningstjänsten beträffande systemfunktioner,
gruppering av brandventilatorer, utformning av manöverapparater samt
placering.
Automatisk öppning kan ske till exempel med hjälp av
rökdetektorer/hållmagneter, termisk smältsäkring eller elektronisk länk (ETL),
som genom en strömimpuls också smälter isär.
be
Ange
– på vilket sätt automatisk öppning ska ske
jå
– om styrsystemet ska vara en integrerad del av det automatiska
brandlarmsystemet
– om strömförsörjningen till systemet ska vara gemensam med
strömförsörjningen till det automatiska brandlarmsystemet.
64.QC
re
Beakta risken för fuktskador vid oavsiktlig öppning av brandventilator.
System för stängning av brandspjäll m m
Få
Beakta behov av brandresistenta, flamskyddade eller lågrökskablar
(lowsmoke). Samråd med berörd räddningstjänst.
Ange om motionering och larmövervakning av brandspjäll ska göras från
brandlarmsystemet.
System för start av rökgasfläktar
–
64.QD
System för stängning av branddörrar
em
64.QF
System för fläktavstängning vid brand
is
64.QE
s
Ange om fläktar ska förses med reservkraft.
R
Vid brand eller tillbud till brand ska branddetektor automatiskt bryta spänningen till anslutna
uppställningsanordningar.
Larm- och signalkretsar ska vara vilströmsövervakade.
Ange
– om dörrhållarmagneter ska styras av automatiskt brandlarmsystem enligt
64.CBB/1 eller av separat system
– vid separat system om lokala signaldon ska anslutas till systemet
– om branddörr ska kunna stängas individuellt med tryckknapp vid dörren
– kabeltyp för respektive funktion, till exempel brandresistent kabel,
flamskyddad kabel eller lågrökskablar (lowsmoke).
94
64.QG
System för aktivering av automatiska brandsläckningssystem
Brandsläckningssystem anges i avsnitt 54. Se AMA VVS & Kyl.
64.QH
System för manöver av AV-system
Manöversystem ska ha erforderliga gränssnitt för manöver av berörda utrustningar i AV-system
eller andra system, exempelvis för belysning eller mörkläggning.
ro
pa
s
Ange
– vilka andra system och individuella AV-utrustningar som ska styras via
detta system
– vilka utrustningar som ska ingå i multifunktioner och hur dessa ska fungera
– krav på vem som utför programmering av systemet.
SYSTEM FÖR SPÄNNINGSUTJÄMNING OCH ELEKTRISK
SEPARATION
be
66
Jordning och potentialutjämning ska utföras så att såväl säkerhetskraven som
funktionskraven för elinstallationen uppfylls. Fordringar för säkerhet har alltid
företräde.
jå
Andra jordningar är till exempel för skydd mot åsköverspänningar och mot
elektromagnetiska störningar.
Beakta krav på skydd mot överspänningar enligt SS 4364000 avsnitt 443.
re
– de åtgärder som ska vidtas för utförande av jordning och
potentialutjämning för skydds- respektive funktionsändamål
Få
– krav på störningsfrihet.
System för spänningsutjämning i elkraftsystem
66.BB
System för jordning i elkraftsystem
–
66.B
s
Jordelektrodsystem
em
is
Kontroll ska kunna utföras genom mätning av jordelektrodsystemets resistans efter det att
systemets delar skilts från varandra.
Jordelektrodsystem
Ange plats för anordning för bortkoppling av jordtagsledare.
Se även SS 4364000 punkt 542.2.
Systemjordning i elkraftsystem
66.BBB/1
Systemjordning i elkraftsystem - system med gemensam
jordning
66.BBB/2
Systemjordning i elkraftsystem - system med skilda
jordningar
66.BC
System för jordning i spåranläggning
66.BCB
System för jordning - järnväg
R
66.BBB
95
För elektrifierade järnvägsanläggningar ska sammanhängande räl (S-räl) användas för
skyddsjordning av utsatta delar och ledande delar samt som en del av returströmkretsen för
tågdriftens traktionsströmmar. Drift- och skyddsjordning ska utföras genom anslutning av driftoch skyddsjordledare till S-räl.
Utförande av driftoch skyddsjordning samt potentialutjämning ska uppfylla krav enligt BVS
510.
System för spänningsutjämning i teletekniskt system
66.CB
System för jordning i teletekniskt system
66.D
Åskskyddssystem
ro
pa
s
66.C
Ange om åskskyddssystem ska utföras enligt
– SS-EN 62305-1, allmänna principer
– SS-EN 62305-2, riskhantering
– SS-EN 62305-3, skydd mot skador på byggnader och personer
– SS-EN 62305-4, skydd av elektriska och elektroniska system i byggnader.
Samråd med beställaren om
be
Fastställ åskskyddsklass.
– skyddsgrad och acceptabel skaderisk med avseende på byggnads- och
personskador
jå
– skyddsgrad avseende funktionsskador
– plan för kontroll av skyddsgradens upprätthållande.
re
annan entreprenad
Få
Ange arbeten som utförs och materiel som levereras av annan entreprenör för
att förtydliga avgränsning mot annan entreprenad, till exempel
– schaktningsarbeten för jordelektrod och jordtagsledare
– infästningsgods
–
– förbindning av armeringsjärn i betong.
R
em
is
s
Åskskyddsprojektören måste skaffa sig god kännedom om de tekniska
systemens uppbyggnad och stötspänningstålighet för att kunna fördela
blixtströmmen på ett sätt som inte ger för höga spänningspåkänningar på
dessa.
Samråd med berörd projektör om
– utförande av takledarsystem, nedledarsystem och jordelektrodsystem
– anslutning av elektriskt ledande delar till åskskyddssystemet
– integrering av olika byggnadskonstruktioner med åskskyddssystemet
– integrering av olika ledningsinstallationer med åskskyddssystemet.
Lämna uppgifter till berörd projektör om anslutningar, skyddsavstånd med
mera så att de kan föras in i respektive handlingar.
Informera ägare till ledningsnät som ansluts till byggnaden om de
stötspänningspåkänningar som beräknas kunna uppträda i respektive
ledningsnät.
Åskskyddsåtgärder avser att förhindra transienta potentialhöjningar där den
uppkomna spänningen eller strömmen kan orsaka skada i materiel.
Åtgärder syftar till att integrera byggnadens ledande konstruktionsdelar och
elektrotekniska system så att överspänningsvågor i ett system på ett
kontrollerat sätt leds över i närliggande system.
96
Ange utgångspunkt för åskskyddets dimensionering, till exempel
– åskskyddsklass, varvid dimensionerande värden för blixtparametrar samt
maskstorlek för tak- och nedledare erhålls ur aktuell standard
– acceptabel skaderisk, varvid hänsyn även tas till förväntad
markblixtfrekvens samt objektets träffrisk.
Beakta myndigheters rekommendationer om utföranden som anses uppfylla
ställda säkerhetskrav.
Ange
– om åskskyddssystemet ska utföras isolerat
– åskskyddets principiella uppbyggnad, till exempel infångning,
strömspridning, avledning och spänningsutjämning
ro
pa
s
– hur åskskyddet ska samordnas med övriga installationer i byggnaden
– skiljeavstånd mellan yttre åskskydd och föremål med ledande anslutning in
i byggnaden
– alla tak- och nedledare, jordelektroder samt övriga nedledarfunktioner som
medräknats i den åskskyddstekniska dimensioneringen.
Miljöbetingelser
be
Samråd med berörd projektör i de fall plåt- och armeringskonstruktioner och
dylikt ska ingå i åskskyddet.
System för inledningsskydd
re
66.DB
jå
För anläggningar som innehåller störkänsliga system bör
åskskyddsprojektören informera beställaren och övriga projektörer om de
elektriska och magnetiska fält som kan uppstå och kan störa utrustning i
samband med blixtinslag i och omkring anläggningen.
Alla inkommande elektriskt ledande ledningar ska anslutas till huvudjordningsskena.
Rörledningar och kabelskärmar ska anslutas direkt. Faser och signalledare ska anslutas via
överspänningsskydd.
Få
Ange
– vilka ledare som ska anslutas via överspänningsskydd och var
överspänningsskydd ska placeras
– typ och klass på överspänningsskydd
–
– utgående ledningar som ska anslutas, till exempel ledningar till
stolpbelysning.
R
em
is
s
Beakta att den sammanlagda längden på anslutningsledare till
överspänningsskydd och jordningsledare från skydd inte bör överstiga 0,5 m.
Vid indelning i åskskyddszoner (LPZ) enligt SS-EN 62305-4 ska
överspänningsskydd anpassas till zonövergångar.
Överspänningsskydd anslutna till lågspänningsnät indelas i typ 1–3 enligt SSEN 61643-11. Klasserna benämns även grovskydd (typ 1), mellanskydd (typ
2) och finskydd (typ 3). Typ 1 och 3 kan kombineras.
När en byggnad är försedd med ett yttre åskskydd eller luftledning ska
inledningsskydd med tillräcklig avledningsförmåga väljas och
överspänningsskydd för inkommande lågspänning ska vara av typ 1,
grovskydd.
Beakta Iimp beroende på åskskyddsklass.
Se även SS 4364000 avsnitt 443 och 534.
66.DC
System för inslagsskydd
66.E
System för skydd mot statisk elektricitet
Beakta SEK handbok 433 för statisk elektricitet i explosionsfarliga områden.
97
Materialval
Beakta att föremål som läggs samman och därefter separeras om möjligt bör
ha ytskikt som består av material som ligger nära varandra i en triboelektrisk
spänningsserie. Material som har stor benägenhet att bilda positiva laddningar
finns i början av serien medan de som bildar mest negativa laddningar finns i
slutet.
Avledningsbefrämjande åtgärder
Beakta att i installationerna ska finnas resistanser som är avpassade så att
avledningshastigheten från föremål är större än uppladdningshastigheten.
Beakta risk för elchock vid minskning av resistanser mellan föremål.
ro
pa
s
Samråd med beställaren om de ESD-skyddade områdenas utförande och
vilka åtgärder som ska ingå i entreprenaden.
Beakta att det för att uppnå avsett skydd kan behövas anpassad inredning,
skor och kläder.
Ange om och i så fall hur arbetsplatser ska skyddas mot statisk elektricitet, till
exempel med
– avledande golv- eller bordsmaterial
– skyddsmotstånd
be
– uttag för anslutning av handledsband.
System för skydd mot elektromagnetisk störning
66.FB
System för skydd mot radiostörning m m
66.FC
System för NEMP-skydd
re
jå
66.F
Få
Skydd mot bland annat elektromagnetisk puls från nukleär explosion
behandlas i Elektromagnetisk miljö, användarhandbok (EMMA) utgiven av
Försvarets Materielverk.
System för LEMP-skydd
66.FE
System för skydd mot elektromagnetiskt sabotage
66.G
System för potentialutjämning
s
–
66.FD
R
em
is
Överspänningsskydd ska anslutas kortaste väg till huvudjordningsskena eller skyddsledare.
Potentialutjämning kan vara för både skyddsändamål och funktionsändamål
eller för enbart ett av dessa ändamål. Fordringar för säkerhet har alltid
företräde.
Skyddsutjämning avser att förhindra en potentialskillnad mellan ledande delar
vid fel eller störning som inträffat utanför anläggningen och kan samtidigt
förhindra en potentialskillnad vid fel inom anläggningen.
Utifrån kommande ledningar (rör, kablar, linor) ska anslutas till
huvudjordningsskenan så nära sina införingsställen som möjligt. Normalt
ansluts manteln på telekablar till potentialutjämningssystemet. Åtgärder ska
vidtas i samråd med den som innehar eller nyttjar dessa kablar.
Beträffande potentialutjämning i byggnader, se SEK Handbok 413. För
potentialutjämning i industriella elanläggningar, se SEK Handbok 449.
Beträffande jordning och potentialutjämning för fastighetsnät för
informationsöverföring, se SS-EN 50310.
Beträffande potentialutjämning i medicinska utrymmen, se SS 4371002 eller
SEK Handbok 450.
Ange krav på potentialutjämning där så fordras av andra skäl än vad som
förutsätts i SS 4364000.
98
Exempel på avsnitt i SS 4364000 som förutsätter kompletterande
skyddsutjämning är 701 (utrymmen för bad eller dusch), 702 (simbassänger)
och 705 (lantbruk).
Andra utrymmen där potentialutjämning för skyddsändamål kan vara ett krav
är till exempel mobila arbetsplatser, trånga ledande utrymmen, husvagnar och
utrymmen med explosionsfarlig miljö.
Ange
– omfattning och utförande på potentialutjämning
– var kompletterande skyddsutjämning ska användas som felskydd (skydd
mot indirekt beröring)
– hur de utifrån kommande rörledningarna av metall ska anslutas
ro
pa
s
– vilka främmande ledande delar som ska anslutas
– hur metallmantlar på inkommande telekablar ska anslutas
– om och hur armeringsjärn i betong ska anslutas
– om och hur ledande byggnadsdelar, till exempel stålstomme, ska anslutas
– om och hur fastighetsnät för kabel-tv, data- och telekommunikation ska
anslutas.
be
annan entreprenad
jå
Ange arbeten som utförs och materiel som levereras av annan entreprenör för
att förtydliga avgränsning mot annan entreprenad, till exempel
– förbindning av armeringsjärn i betong
re
– ingjutningsgods.
System för skyddsutjämning
66.GC
System för funktionsjordning och funktionsutjämning
Få
66.GB
Beakta att funktionsjordning är en jordning som är nödvändig uteslutande för
att tillgodose en riktig funktion.
–
För funktionsjordledare får färgmärkningen grön och gul inte användas.
Funktionsjordledare bör färgmärkas på samma sätt inom hela installationen.
Ange omfattning på funktionsjordning och hur den ska utföras.
s
System för begränsning av elektriska fält
R
em
66.HB
System för begränsning av elektriska eller magnetiska fält
is
66.H
Åtgärder för begränsning av elektriska fält behöver endast vidtas i de fall
utrustningen är känslig för normalt förekommande elektriska fält och behöver
skyddas eller om det elektriska fältet behöver reduceras med hänsyn till
elöverkänslig person som ska vistas i utrymmet.
De elektriska fälten från kablar kan i stort sett elimineras genom att använda
skärmad kabel, skärmade rör och dosor samt skärmade apparater eller om
kablarna förläggs i metallrör. Skärm respektive rör måste jordas. Jordningen
bör göras i en gemensam referens i den matande änden för att undvika
vagabonderande strömmar som alstrar magnetfält. En väl utförd
potentialutjämning skapar förutsättning för låga elektriska fält.
Ange
– högsta tillåtna elektriska fältstyrkor inom bestämda frekvensområden för
olika delar av byggnaden
– åtgärder för skärmning av spänningssatta delar
– åtgärder för att förhindra spänningssättning på grund av influens
– metod för verifikation av åtgärder
99
– i vilken omfattning skärmad kabel, skärmade rör och dosor, skärmade
apparater, ljusarmaturer, ställverk och dylikt ingår i installationen.
66.HC
System för begränsning av magnetiska fält
Med hänsyn till eventuella hälsorisker vid långvarig exponering från
magnetfält bör man när det gäller nya anläggningar och byggnader redan vid
planeringen sträva efter att utforma och placera dessa så att exponeringen
begränsas. Se Socialstyrelsens Miljöhälsorapport 2009 angående magnetiska
fält.
Beakta att vissa fastighetsägare och företag har miljömål och
rekommendationer där gränsvärde för lågfrekventa magnetfält finns angivet.
Samråd med beställaren.
ro
pa
s
Ange
– högsta tillåtna magnetiska flödestäthet inom bestämda frekvensområden
för olika delar inom byggnaden
– åtgärder för att kontrollera de strömmar som orsakar magnetiska fält
– åtgärder för skärmning av magnetiska fältkällor
– metod för verifikation
be
– åtgärder för att vidmakthålla låga magnetiska flödestätheter.
Magnetfält från transformatorer, omformare, ställverk o d
jå
Beakta att det är olämpligt att placera transformatorer, omformare eller
ställverk nära lokaler där människor normalt vistas, där det förekommer
barnaktiviteter eller verksamhet som kan vara känslig för förhöjda magnetfält.
Ange under aktuell kod och rubrik krav på utrustning och dess uppställning för
att reducera magnetiska fält, till exempel
re
– om transformatorstation ska placeras i en särskild byggnad
– ställverk som ger låga magnetfält
– lämplig utformning och placering av strömskenor och kablar
Få
– utförandekrav för att avskärma lågfrekventa magnetfält.
Magnetfält från vagabonderande strömmar
s
–
Beakta att vagabonderande strömmar är en av de vanligaste källorna till
magnetfält i byggnader. Vagabonderande strömmar reduceras genom att
elsystemet utförs som TN-S-system. TN-S-systemet bör vara försett med
övervakningssystem.
R
em
is
Ange
– typ av strömförsörjningssystem, till exempel om elsystemet ska utföras
som TN-S-system
– hur kretsar för vagabonderande strömmar ska brytas, till exempel genom
att icke ledande rör eller slangbitar läggs in i vattenledningssystem
– hur potentialutjämning ska utföras för att minska vagabonderande
strömmar.
Magnetfält från elektriska apparater
Beakta att exempelvis elmotorer, elradiatorer, ljusarmaturer med magnetiska
driftdon, bildskärmar och elcentraler kan ge upphov till lokala förhöjningar av
magnetfält inom några decimeter från källan.
Magnetfält från värmekablar m m
Beakta att värmekabel utan återledare som läggs i slinga alstrar magnetfält
som kan uppgå till förhållandevis höga värden. I utrymmen där människor
vistas bör därför sådan kabel undvikas. I stället bör värmekabel med
återledare användas. Återledaren ska ligga i samma mantel som tilledaren.
100
Problemet med magnetfält bör även uppmärksammas vid projektering av takeller golvvärme med ledande folie i slingor. Utförs installationen i tak bör
hänsyn tas till att förhöjda magnetfält kan uppträda på ovanliggande
våningsplan.
R
em
is
s
–
Få
re
jå
be
ro
pa
s
Ange krav på värmekablar under SPB.2.
101

Remiss – Får ej åberopas

Transcription

Similar documents

Remiss AMA VVS & Kyl 16 Kapitel 8

Eldningsolja 1 S 0,05% S

AQUADRAIN 10MMHW

1090 Regelverk och svetsning.pdf

Läs mer om rapporten här - Bräcke - Fjällbacka Samfällighetsförening

Nitrilhandskar för laboratoriet.pdf

Handbok för utförande och kontroll av stålkonstruktioner

CE-märkta produkter

Träkvista skola (300) komplettering

AQUADRAIN 8MM