Bilaga 17 Lit

Risk- och sårbarhetsanalys, bilaga 17
Jämtlands räddningstjänstförbund
2015-09-11
Dnr: 740.2015.00284
Lit
2015-05-26
Huvudr
1
Risk- och sårbarhetsanalys, bilaga 17
Jämtlands räddningstjänstförbund
2015-09-11
Dnr: 740.2015.00284
Innehåll
1.Inledning……………………………………………………………………..…....….…3
1.1. Avgränsning……………….…………………………………………..…...……....3
2.Befolkningsutveckling………….………………………………………….….……4
2.1.Könsfördelning……………………………..……………………...…………..…....4
2.2.Åldersfördelning………………………………………………………………….….5
3.Tillsynsobjekt i Lits släckområde………….…………...……………….....…6
4. Statistik över utryckningar och larm…………………………………........12
5. Alternativa släckningsmetoder för släckning från utsidan……...13
6. Bemanning……………………………………………………………………........…15
6.1. Åldersfördelning ………………………………………………………………….15
6.2. Östersund……………………………………………..………………………........16
7. Kartbild………………………………………………...……………………….......…17
Detta dokument är sammanställt av
Eveline Berg Bring
Maria Lilliehöök
2
Risk- och sårbarhetsanalys, bilaga 17
Jämtlands räddningstjänstförbund
2015-09-11
Dnr: 740.2015.00284
1. Inledning
Syftet med detta dokument är att presentera en mall som ska underlätta arbetet med att utreda
Räddningstjänstens förmåga i olika områden.
Räddningstjänsten Jämtland har det till ytan största området i Sverige att verka inom. Detta
område är glesbefolkat och därför är antalet invånare lågt i förhållande till sin storlek. Detta kan
i flera situationer bli svårt för Räddningstjänsten då de ska kunna erbjuda samma hjälp till
samtliga invånare trots att spridningen av dem är stor. Vår glesbygd tunnas också allt mer ut
och detta bör vi också ta hänsyn till när vi ser över bemanningen. Det är viktigt att se till om det
finns samma behov idag som för ett antal år sedan.
1.1. Avgränsning
Dokumentet är avgränsat till att behandla Lits släckområde – en karta över området finns på
dokumentets sista sida. När det står Lit i dokumentet är det underförstått att det syftar på
släckområdet. Den information som presenteras speglar hur bemanningsbehovet ser ut och
detta bör ligga till grund för den aktuella bemanningen.
Befolkningsutvecklingen mellan åren 2010-2014 presenteras, samt könsfördelningen och
åldersstrukturen. Statistik över utryckningar och larm redovisas och denna avser också åren
2010 till 2014. Samtliga tillsynsobjekt finns beskrivna samt alternativa släckningsmetoder för
rökdykning är presenterade.
3
Risk- och sårbarhetsanalys, bilaga 17
Jämtlands räddningstjänstförbund
2015-09-11
Dnr: 740.2015.00284
2. Befolkningsutveckling
En sammanställning över befolkningens utveckling i Lit, åren 2010-2014, presenteras i
diagrammen nedan. Först visas Lits totala befolkningsutveckling och därefter redovisas samma
utveckling men uppdelat i kön samt åldersfördelning.
3590
3580
3570
3560
3550
Antal invånare
3540
3530
3520
3510
3500
2010
2011
2012
2013
2014
Figur 1. Stapeldiagram över Lits befolkningsutveckling under perioden 2010-2014.
Källa: Metria
2.1. Könsfördelning
1900
1850
1800
Män
1750
Kvinnor
1700
1650
1600
2010
2011
2012
2013
2014
Figur 2. Stapeldiagram över Lits befolkningsutveckling under perioden 2010-2014, uppdelat i
kön. Källa: Metria
4
Risk- och sårbarhetsanalys, bilaga 17
Jämtlands räddningstjänstförbund
2015-09-11
Dnr: 740.2015.00284
2.2. Åldersfördelning
Nedan visas en översiktlig åldersfördelning av befolkningen i Lit. Den största delen av
befolkningen befinner sig i det större ålderspannet 19-65 år.
Figur 3. Cirkeldiagram över befolkningens åldersfördelning i Lit. Källa: Metria
5
Risk- och sårbarhetsanalys, bilaga 17
Jämtlands räddningstjänstförbund
2015-09-11
Dnr: 740.2015.00284
3. Tillsynsobjekt i Lits släckområde
Vid en inventering av ett område görs en riskanalys för att identifiera potentiella risker. Även
en utredning om vilka byggnader/anläggningar som är extra skyddsvärda görs.
De risker som identifieras kategoriseras som riskobjekt och avser här de byggnader och
anläggningar som innehåller någon typ av inneboende fara, både för den egna verksamheten
och eventuellt även för omgivande objekt och människor. Det kan t. ex handla om
bensinmackar eller kemiska fabriker som innehåller brandfariga eller explosiva ämnen.
De skyddsvärda anläggningarna kategoriseras som skyddsobjekt och avser de byggnader och
anläggningar som inte innehåller någon inneboende fara, utan istället innehåller något som kan
ses som extra skyddsvärt ur samhällsperspektiv. Det kan t. ex handla om äldreboenden eller
restauranger där många människor vistas.
Risk- och skyddsobjekt kan läggas samman i en gemensam kategori då en byggnad både kan
vara ett riskobjekt och ett skyddsobjekt. Dessa samlas då under namnet tillsynsobjekt.
I Lits släckområde finns ett antal tillsynsobjekt som är extra viktiga för räddningstjänsten att ha
koll på. Tillsynsobjekten baseras på risk- och sårbarhetsanalys som har gjorts av Jämtlands
Räddningstjänstförbund.
En del av byggnaderna är indelade i brandtekniska byggnadsklasser, Br, utifrån skyddsbehovet.
Br0 – Byggnader med mycket stort skyddsbehov
Br1 – Byggnader med stort skyddsbehov
Br2 – Byggnader med måttligt skyddsbehov
Br3 – Byggnader med litet skyddsbehov
Hänsyn ska tas till troliga brandförlopp och konsekvenser vid brand samt byggnadens
komplexitet (BFS 2011:26).
6
Risk- och sårbarhetsanalys, bilaga 17
Jämtlands räddningstjänstförbund
2015-09-11
Dnr: 740.2015.00284
Tabell 1: Räddningstjänstens tillsynsobjekt i Lits släckområde
Objekt
Objektstyp
Tillsynsgrupp
Byggnadsklass
Brännagården
Flerbostadshus, 1 - 2 våningar
Vård eller
Okänd
Omsorgskooperativ
omsorg, fler än 3
personer med
hjälpbehov
Bygdegården
Samlingslokaler
Samlingslokal,
Nordanborg
Br2
färre än 150
personer
Byggelit
Träindustri
Tillståndspliktig
Br2
hantering
brandfarlig vara;
industri, tillstånd
enligt LBE
Dolttorpet
Hotell, pensionat
Hotell eller dyl.
Okänd
max 9 gäster
eller 5 gästrum
Emilgården
Hotell, pensionat
Hotell eller dyl.
Okänd
max 9 gäster
eller 5 gästrum;
Fd Ringsta Skola
Övrigt i annan byggnad
Samlingslokal,
Br2
färre än 150
personer
Fjällandets badhus
Idrottsanläggning
Byggnadsminne
Okänd
eller kyrkligt
kulturminne
Humlans förskola
Förskola, daghem
Skola eller dyl.
och fritids, Högarna
Br2
ej markplan, fler
än 15 barn
Husåsgården
Samlingslokaler
Samlingslokal,
färre än 150
7
Okänd
Risk- och sårbarhetsanalys, bilaga 17
Jämtlands räddningstjänstförbund
2015-09-11
Dnr: 740.2015.00284
personer
Hårkvallens
Samlingslokaler
Samlingslokal,
dansbana
Okänd
fler än 150
personer
Häggenås
Samlingslokaler
Samlingslokal,
föreningshus
Br3
färre än 150
personer
Häggenås kyrka och
Kyrka, församlingshem
församlingshem
Samlingslokal,
Okänd
fler än 150
personer;
byggnadsminne
eller kyrkligt
kulturminne
Häggenås skola
Skola
Skola eller dyl.
Br1
ej markplan, fler
än 15 barn
Häggenås sporthall
Idrottsanläggning
Samlingslokal,
Okänd
fler än 150
personer
Häradsgården
Åldringsvård
Vård eller
särskilt boende
Br1
omsorg, fler än 3
personer med
hjälpbehov
Hölje bygdegård
Samlingslokaler
Samlingslokal,
Okänd
färre än 150
personer
ICA Nära Häggenås
Butik, affär
Samlingslokal,
Livs
Okänd
färre än 150
personer
ICA Nära Litshallen
Butik, affär
Samlingslokal,
färre än 150
8
Okänd
Risk- och sårbarhetsanalys, bilaga 17
Jämtlands räddningstjänstförbund
2015-09-11
Dnr: 740.2015.00284
personer
Klösta skola inkl.
Förskola, daghem
Skola eller dyl.
Litsongan
ej markplan, fler
föräldrakooperativ
än 15 barn;
förskola
hotell eller dyl.
Br2
minst 9 gäster
eller 5 gästrum;
samlingslokal,
fler än 150
personer
LITauen Mat &
Restauranger
Restaurang eller
Kaffe
Br2
dyl. alkohol, fler
än 50 gäster
Lits Camping &
Hotell, pensionat
Hotell eller dyl.
Stugby
Okänd
max 9 gäster
eller 5 gästrum
Lits hembygdsgård
Museum, utställning, bibliotek
Samlingslokal,
Br3
färre än 150
personer
Lits kyrka
Kyrka, församlingshem
Samlingslokal,
Okänd
fler än 150
personer;
byggnadsminne
eller kyrkligt
kulturminne
Långbackens
Samlingslokaler
Samlingslokal,
dansbana
Okänd
fler än 150
personer
Missionskyrkan Lit
Kyrka, församlingshem
Samlingslokal,
färre än 150
personer
9
Okänd
Risk- och sårbarhetsanalys, bilaga 17
Jämtlands räddningstjänstförbund
Nyby föreningshus
2015-09-11
Dnr: 740.2015.00284
Samlingslokaler
Samlingslokal,
Okänd
färre än 150
personer
Pizzeria Madonna
Restauranger
Samlingslokal,
Okänd
färre än 150
personer
Preem Mikrostation
Bensinstation, bilvård
Tillståndspliktig
Häggenås
Br1
hantering
brandfarlig vara
Ringsta föreningshus
Samlingslokaler
Samlingslokal,
Br3
färre än 150
personer
Rönngården
Hotell, pensionat
Hotell eller dyl.
Br2
max 9 gäster
eller 5 gästrum
Sekelhuset Lunch &
Matrestaurang
Samlingslokal,
Café
Okänd
färre än 150
personer
Skogsgläntans
Förskola, daghem
Skola eller dyl.
förskola
Okänd
markplan,
mindre än 90
barn
Solbackens förskola
Förskola, daghem
Skola eller dyl.
Okänd
markplan,
mindre än 90
barn
Statoil 1-2-3 Lit
Bensinstation, bilvård
Tillståndspliktig
hantering
brandfarlig vara
10
Okänd
Risk- och sårbarhetsanalys, bilaga 17
Jämtlands räddningstjänstförbund
Stigs Maskin
2015-09-11
Dnr: 740.2015.00284
Bil, gummiverkstad
Tillståndspliktig
Br3
hantering
brandfarlig vara;
tillståndspliktig
hantering
explosiv vara;
industri, tillstånd
enligt LBE
Storhögens
Samlingslokaler
Samlingslokaler,
bygdegård
Br3
färre än 150
personer
Tistegården
Samlingslokaler
Samlingslokaler,
Häggenås
Okänd
fler än 150
personer
Treälvens förskola
Förskola, daghem
Skola eller dyl.
Okänd
markplan, fler än
90 barn
Treälvsskolan
Skola
Tillståndspliktig
Br1
hantering,
brandfarlig vara;
Skola eller dyl.
ej markplan, fler
än 15 barn
Österåsens Bad &
Hotell, pennsionat
Hotell eller dyl.
Camping
max 9 gäster
eller 5 gästrum
11
Okänd
Risk- och sårbarhetsanalys, bilaga 17
Jämtlands räddningstjänstförbund
2015-09-11
Dnr: 740.2015.00284
4. Statistik över utryckningar och larm
Statistik har tagits fram över olika typer av utryckningar i Lits släckområde under åren 2010 till
2014. Brand i byggnad, drunkning och trafikolycka faller under kategorin livräddande insatser
Antal
och är högt prioriterat av räddningstjänsten.
18
16
14
12
10
8
6
4
2
0
Brand i
byggnad
Drunkning
IVPA
Trafikolycka
Utsläpp farligt
ämne
2010
8
0
0
17
0
2011
10
1
0
12
4
2012
8
1
0
10
0
2013
7
0
4
13
0
2014
6
0
1
3
1
Figur 4: Diagram över olika typer av larm i Lits släckområde under perioden 2010-2014
I Lit är det trafikolyckor som varit den vanligaste av de ovan redovisade larmen, sedan 2010,
men vi ser också att det sker en hel del brand i byggnad. IVPA-larm förekommer ofta i
glesbygden, där inte någon ambulans är stationerad. Brandmanspersonal blir då särskilt
utbildade för att kunna ge första hjälpen i väntan på ambulans.
12
Risk- och sårbarhetsanalys, bilaga 17
Jämtlands räddningstjänstförbund
2015-09-11
Dnr: 740.2015.00284
5. Alternativa släckningsmetoder för släckning från utsidan
För att få genomföra en rökdykning krävs det att man är minst 1 + 4 man. Räddningsledaren
som är på plats vid insatsen avgör om en rökdykning är aktuell eller inte.
Det är en riskfylld insats för brandmännen att rökdyka, då de utsätts för värmestrålning och
cancerogena ämnen samt fallande föremål och dylikt. Rökdykning är den farligaste
arbetsuppgift vi tillåter i Sverige och också en av de mest fysiskt krävande. Paragrafen om rökoch kemdykning (AFS 2007:7) bör tolkas så att rökdykning primärt är en livräddande insats.
Invändig släckning genom rökdykning bör därför undvikas så långt detta är möjligt. Utvändig
brandbekämpning bör övervägas som första alternativ.
En del alternativa släckningsmetoder för att slippa rökdyka eller åtminstone göra rökdykningen
mer säker finns att tillgå. Nedan listas dessa:
Skärsläckare
Ett redskap med vilken man kan skära igenom byggnads- och konstruktionsmaterial. Vatten
och skärmedel blandas och pressas i en stråle ur ett specialmunstycke under mycket högt tryck
(>250 bar). Strålen skär igenom och fortsätter därefter att spruta vatten in i byggnaden. Ger bra
åtkomst och effektiv kylning. Man vinner även tid för att kunna planera den fortsatta insatsen.
Skum
Skum används ofta som ett komplement till släckning med vatten, exempel vid vätskebränder
eller när opåverkade ytor ska skyddas mot strålningsvärme. Skum kan få olika karaktär och
egenskaper beroende på typ av skumvätska och i vilka proportioner man blandar de ingå ende
komponenterna vatten, skumvätska och gas.
CAFS (Compressed Air Foam System)
Skum, vatten och tryckluft blandas och sprutas ur en lätt slang. Skumblandningen verkar
brandhämmande och kan släcka bränder och skydda obrända områden från att antändas. Verkar
kylande och kvävande.
13
Risk- och sårbarhetsanalys, bilaga 17
Jämtlands räddningstjänstförbund
2015-09-11
Dnr: 740.2015.00284
Fire express
En skumstråle som kan nå en kastlängd på 15 meter med stor träffyta sprutas ut under lågt
tryck. Vätskan har lågt expansionstal och tillför därmed inte nytt syre till elden.
Släckgranat
En mobil laddning med aerosol kastas i det brinnande utrymmet, där sedan aerosolen sprider
sig och dämpar eller släcker flammorna.
Väntar man på mer hjälp från annat håll kan användning av någon alternativ släckningsmetod
fördröja brandförloppet så att hjälpen hinner fram i någorlunda tid. Man kan även lyckas få bort
så mycket av brand och rök att det inte längre klassas som rökdykning om man vill ta sig in i
byggnaden utan ett fullt rökdykningsteam. Därmed kan mannar gå in och hjälpa eventuella
kvarvarande människor genom att personalen är rustad för självskydd, inte rökdykning.
14
Risk- och sårbarhetsanalys, bilaga 17
Jämtlands räddningstjänstförbund
2015-09-11
Dnr: 740.2015.00284
6. Bemanning
I Lit finns en räddningsstyrka med en styrkeledare och två brandmän (1 + 2) som har beredskap
dygnet runt, året om. Totalt 13 anställda. I nuläget har 9 av brandmännen C-körkort.
Anställningen är på deltid så man har vanligtvis ett ordinarie jobb hos en annan arbetsgivare,
men man måste inställa sig på fem minuter när man larmats. Stationen åker även på IVPA larm
(I Väntan På Ambulans).
6.1. Åldersfördelning
De 13 brandmän som jobbar på deltidsstationen i Lit har här delats in i olika ålderskategorier
för att få en överblick över personalens åldersstruktur.
Figur 5. Cirkeldiagram över åldersfördelningen på Lits brandstation
15
Risk- och sårbarhetsanalys, bilaga 17
Jämtlands räddningstjänstförbund
2015-09-11
Dnr: 740.2015.00284
6.2. Östersund
Närmsta ort med lämpad förstärkning från räddningstjänst är Östersund. Vid behov bör mannar
från Östersund komma till Lit och hjälpa till.
I Östersund har man 1 styrkeledare + 5 brandmän. Totalt 27 anställda.
Mellan Östersund och Lit är det 23,2 kilometer körsträcka. Det är svårt att bedöma exakt körtid
beroende på väglag, trafik, tid på dygnet m.m. men enligt tidigare bedömning av
räddningstjänsten beräknas förstärkning från Östersund inom 25 minuter.
16
Risk- och sårbarhetsanalys, bilaga 17
Jämtlands räddningstjänstförbund
2015-09-11
Dnr: 740.2015.00284
7. Kartbild
I detta avsnitt presenteras en övergripande kartbild över Lits släckområde samt vilka insatstider
som gäller för området.
17
Räddningstjänsten Jämtland
063-14 80 00, fax 063-14 80 05
[email protected]
www.räddningstjänstenjämtland.se
Besöksadress: Fyrvallavägen 4, Östersund
Postadress: Box 71, 831 21 Östersund