4 mars

Kallelse
Individnämnden
Tid: Onsdagen den 4 mars 2015 kl. 17.00
Plats: Lärcentrum i Lilla Edet
OBS! Ny plats.
Ärenden
Föredraganden
1.
Upprop
2.
Val av justerare samt fastställande av tid för
justering
3.
Godkännande av dagordning
4.
Ansökan om medgivande att ta emot ett utländskt barn
för adoption enligt 6 kap 6 och 12 §§ socialtjänstlagen.
L.F.
Sekretess!
Handlingar delas ut på sammanträdet.
Enhetschef Lotte Mossudd
5.
Tillsynsplan för 2015 enligt Alkohol- och tobakslagen
Dnr 2015/IN024
Enhetschef Lotte Mossudd
6.
Anmälan om att vårdnadshavare utses enligt 6 kap 9 §
2 st föräldrabalken. S.L.
Sekretess!
Handlingar delas ut på sammanträdet.
Enhetschef Annette
Alexandersson
7.
Kvalitetsredovisning för år 2014 Lärcentrum
Dnr 2015/IN032
Verksamhetschef Ann-Christine
Gustavsson
8.
Årsrapport 2014 för individnämnden
Dnr 2014/IN027
Förvaltningsekonom Lena
Glavander
9.
Ekonomiskt bistånd till ensamkommande barn och
unga
Dnr 2015/IN008
Verksamhetschef Karl Willborg
10. Förändrad organisation av individ- och
familjeomsorgen
Dnr 2015/IN028
Verksamhetschef Karl Willborg
11. Internkontroll 2014 för individnämnden
Dnr 2014/IN024
Förvaltningschef Sven Bergelind
12. Internkontrollplan 2015 för individnämnden
Dnr 2015/IN035
Förvaltningschef Sven Bergelind
Kallelse
Individnämnden
13. Information
14. Anmälan om inkomna skrivelser
15. Anmälan av delegeringsbeslut
Peter Spjuth (V)
Ordförande
Datum
Dnr
Dpl
2015-01-27
2015/IN024-1
702
5
Tillsynsplan enligt alkohol- och tobakslagen
Sammanfattning
Enligt 9 kap 2 § alkohollagen (2010:1622) har kommunen och Polismyndigheten tillsyn
över efterlevnaden av de bestämmelser som gäller för servering av alkoholdrycker.
Kommunen och Polismyndigheten har också tillsyn över detaljhandeln med folköl.
Kommunen ska upprätta en tillsynsplan som ska ges in till länsstyrelsen.
Enligt tobakslagen (1993:581) 19 § har kommunen tillsyn över efterlevnaden av de
bestämmelser som gäller efter anmälan om försäljning av tobaksvaror.
Alkohollagen och tillsyn
Alkohollagen är en skyddslag som syftar till att begränsa alkoholens skadeverkningar. Med
en väl fungerande lagstiftning har samhället möjlighet att kontrollera hanteringen av alkohol
i samhället och särskilt begränsa tillgängligheten till alkohol i vissa miljöer och
sammanhang. Det är särskilt angeläget att regelverket ger barn och unga det skydd de
behöver. Tillgängligheten på alkohol begränsas genom att endast de serveringsställen som
uppfyller högt ställda krav ska få tillstånd att servera alkohol. Tillståndsgivningen ska därför
präglas av restriktivitet.
I regeringens proposition 2009/10:125 anges att det är angeläget med en aktiv och effektiv
tillsynsverksamhet. En tillsynsplan ska därmed finnas i kommunen och kan vara årlig eller
flerårig men bör revideras vid behov. Tillsynsplanerna ska fungera som ett stöd för den
direkta tillsynsverksamheten.
Syftet med tillsynen är att förebygga och korrigera felaktigheter och att rättelse kan ske på
frivillig väg. Alkohollagen ger dock kommunen rätt att enligt 9 kap. 17 § meddela en
innehavare av serveringstillstånd en erinran, eller i allvarligare fall eller vid upprepade
överträdelser, en varning. Enligt 9 kap.18 § ska kommunen återkalla serveringstillståndet
om tillståndet inte längre utnyttjas, tillståndshavaren tillåter brottslig verksamhet på
serveringsstället och inte ingriper, har brutit mot alkohollagen på ett sådant sätt att varning
inte är tillräckligt ingripande eller har tilldelats en eller flera varningar utan att de
förhållanden som föranlett varningen har rättats till.
Jeanette Larsson
socialförvaltningen
Lilla Edets kommun
463 80 Lilla Edet
Internet:
Besöksadress: Järnvägsgatan 12
www.lillaedet.se
sid 1/4
Tel: 0520-659646
Fax: 0520-65 74 20
[email protected]
[email protected]
sid- 2 -
Tillsyn av restauranger med serveringstillstånd
Förebyggande tillsyn
Med förebyggande tillsyn menas det som kommunen gör genom informations- och
utbildningsinsatser. Lilla Edets kommun genomför tillsammans med Trollhättans stad och
Vänersborgs kommun, regelbundet utbildning i metoden Ansvarsfull alkoholservering.
Utbildningen riktar sig till krögare, serveringspersonal samt ordningsvakter. Information om
serveringstillstånd och tillsyn finns tillgänglig och uppdaterad på hemsidan. I övrigt har
alkoholhandläggaren i uppgift att vägleda och ge stöd vid frågor om serveringstillstånd och
tillsyn.
Inre tillsyn
Den inre tillsynen är av administrativ karaktär och består främst av kontroll och uppföljning.
Tillståndshavare och personer med betydande inflytande i verksamheten kontrolleras för att
se om företaget uppfyller alkohollagens krav på personlig och ekonomisk lämplighet.
Granskningen sker ofta med hjälp av andra myndigheter som Polisen, Skatteverket,
Kronofogden och Bolagsverket. Den inre tillsynen är administrativ och sker med stöd av
remisser och underrättelser mellan myndigheterna. Den inre tillsynen innefattar också
granskning av den årliga restaurangrapporten från tillståndshavarna. Inre tillsyn görs minst
en gång per år.
Yttre tillsyn
Den yttre tillsynen består av besök på restaurangerna där bl.a. kontroll görs av ordning i och
utanför restaurangen, nykterhet, åldersgräns, matutbud, prissättning av alkoholdrycker,
gåvoförbud, animeringsförbud (inte aktivt påverka att köpa t.ex.), tillgång till lättdrycker,
förvaringsförbud, serveringsansvar, personalliggaren (bok där de personer som utför arbete i
verksamhetslokalen ska vara registrerade), kassarutiner, marknadsföring av spritdrycker och
brandsäkerhet. Yttre tillsyn ska göras minst en gång per år.
Vid behov genomförs samordnad tillsyn. De myndigheter som i första hand deltar är
Polismyndigheten, Skatteverket, Samhällsbyggnadsförvaltningen och Räddningstjänsten.
Dessa myndigheter deltar med stöd av respektives egen lagstiftning eller som sakkunnigt
biträde åt tillståndsenheten.
Tillsyn av försäljningsställen av folköl och tobak
Alkohollagens intentioner är bl.a. att förhindra att försäljning av folköl sker till minderåriga.
Genom tillsyn av servering och försäljning av folköl har kommunen till uppgift att övervaka
att regler för verksamheten efterlevs.
Den som avser att bedriva servering av folköl enligt 8 kapitel 8 § 2 stycket alkohollagen
alternativt bedriva detaljhandel med folköl enligt samma lagstiftning 5 kapitel 5 § 2 stycket
ska anmäla verksamheten hos den kommun där servering eller försäljning ska ske. Servering
eller försäljning får inte påbörjas innan anmälan gjorts. Vid servering av folköl är det en
sid 2/4
sid- 3 -
förutsättning att mat serveras. Folköl får utan anmälan serveras av den som innehar
serveringstillstånd. Vid försäljning i butik ska butiken ha ett brett sortiment av matvaror.
Kommunen utövar tillsammans med Polismyndigheten tillsyn över servering respektive
försäljning av folköl. Om näringsidkaren inte följer alkohollagens regler kan påföljder som
varning eller försäljningsförbud bli påföljden.
I tobakslagens inledande bestämmelser beskrivs bl.a. att på grund av de hälsorisker och
olägenheter som är förbundna med bruk av tobak och exponering för tobaksrök meddelas i
denna lag bestämmelser om begränsning av rökning i vissa lokaler och utrymmen samt på
vissa områden utomhus. Lagen innehåller också bestämmelser om rökfri arbetsmiljö,
varningstexter och innehållsdeklaration på förpackningar till tobaksvaror, begränsningar av
handeln med och rätten till införsel av tobaksvaror, marknadsföring av tobaksvaror och
användning av vissa varukännetecken i marknadsföring av andra varor eller tjänster samt
produktkontroll m.m. av tobaksvaror.
Den som ska sälja tobak måste anmäla detta till kommunen innan försäljning påbörjas.
Kommunen kontrollerar bland annat att försäljning inte sker till minderåriga, att handlaren
har ett egenkontrollsprogram, marknadsföring och att tobaken har rätt varningstext.
Egenkontrollprogram
Den som är anmälningsskyldig för servering eller försäljning av folköl och/eller tobak ska
enligt samma lag utöva särskild kontroll s.k. egenkontroll över serveringen och
försäljningen. Den som bedriver servering eller försäljning av folköl och/eller tobak svarar
också för att personalen har nödvändiga kunskaper om vad som gäller vid servering och
försäljning av folköl och/eller tobak. Lämpligt egenkontrollsprogrammet ska vara skriftligt
och kopia av programmet ska lämnas in till kommunen. Kommun och Polis har rätt att vid
tillsyn kontrollera programmet.
Egenkontrollsprogrammet ska bland annat innehålla uppgifter om försäljningsansvarig, hur
personal informeras och hur reglerna efterföljs, rutiner för ålderkontroll och hur man
informerar om dem, rutiner för att hantera påverkade personer samt hur man dokumenterar
vidtagna åtgärder.
Kommunen ska vara behjälplig med råd och information kring hur egentillsynsprogram kan
utformas.
Förebyggande tillsyn
Den förebyggande tillsynen av servering och försäljning av folköl och/eller tobak avser stöd
och råd till näringsidkarna kontinuerligt.
Yttre tillsyn
Varje anmält försäljningsställe ska ha minst ett tillsynsbesök årligen. Vid tillsynsbesöket ska
tillsynshandläggare informera om bestämmelser i lagstiftningen, kontrollera att det finns ett
egentillsynsprogram anpassat för verksamheten, kontrollera skyltning om åldersgräns samt
kontrollera att utbudet av matvaror är tillräckligt. Tillsynsbesök ska göras en gång per år.
sid 3/4
sid- 4 -
Förslag till Individnämnden
Ovanstående tillsynsplan för restauranger med serveringstillstånd och försäljningsställen av
folköl och tobak antas och gäller tills vidare eller tills ny plan upprättas i Lilla Edets
kommun.
Lotte Mossudd
Enhetschef
Jeanette Larsson
Handläggare
sid 4/4
.1.
.f+
W W
-Q--~\ ;~:/
LILLA EDETS
KOMMUN
7
Individnämndens arbetsutskott protokoll
2015-02-13
§31
Kvalitetsredovisning för år 2014 Lärcentrum
Dru 2015/IN032
Sammanfattning
Skolverkets Allmänna Råd om systematiskt kvalitetsarbete gäller för alla som arbetar
inom skolväsendet och omfattar samtliga skolformer. Det systematiska kvalitetsarbetet
ska dokumenteras.
Kvalitetsredovisningen för 2014 har som underlag den årligen genomförda
deltagarenkäten, statistik från uppföljningssystemet ALVIS, betygsanalyser samt
effektstudien "ett år senare" för gymnasiekurser våren 2013.
Beslutsunderlag
Tjänsteskrivelse från verksamhetschef daterad den 9 februari 2015.
Kvalitetsredovisning/Lärcentrum för 2014.
Förslag till individnämnden
Individnämnden noterar informationen.
Beslutet expedieras till
Individnämnden
6
~/
TJÄNSTESKRIVELSE
Datum
Dnr
2015-02-09
2015/IN032-1
Dpl
Kvalitetsredovisning för år 2014 Lärcentrum
Dnr 2015/IN032
Sammanfattning
Skolverkets Allmänna Råd om systematiskt kvalitetsarbete gäller för alla som arbetar
inom skolväsendet och omfattar samtliga skolformer. Det systematiska kvalitetsarbetet
ska dokumenteras.
Kvalitetsredovisningen för 2014 har som underlag den årligen genomförda
deltagarenkäten, statistik från uppföljningssystemet ALVIS, betygsanalyser samt
effektstudien ”ett år senare” för gymnasiekurser våren 2013.
Beslutsunderlag
Tjänsteskrivelse daterad den 9 februari 2015
Kvalitetsredovisning/Lärcentrum för 2014
Förslag till individnämnden
Individnämnden noterar informationen.
Ann-Christine Gustavsson
Verksamhetschef/Rektor AMA
[email protected]
0520-65 97 20
Beslutet expedieras till
Verksamhetschef/Rektor
DNR: 2014/IN071-2
Lärcentrum
Kvalitetsredovisning
År 2014
Kommunal vuxenutbildning
Ann-Christine Gustavsson______
2015-02-09
LILLA EDETS KOMMUN
arbetsmarknadsavdelningen
Innehållsförteckning
Beskrivning av organisationen/verksamheten ....................................................................................2
Individnämndens mål för 2014.............................................................................................................3
Utvärdering GRUV/GY .................................................................................................................. 3
Normer och värden .............................................................................................................................3
Elevernas ansvar och inflytande ...........................................................................................................5
Kursdeltagarnas/elevernas kunskaper och lärande .............................................................................6
Betyg GRUV/GY ...................................................................................................................................8
Svenska som andraspråk gruv ..........................................................................................................8
Engelska gruv....................................................................................................................................8
Matematik gruv ................................................................................................................................8
Svenska gy ........................................................................................................................................8
Engelska gy .......................................................................................................................................8
Matematik gy ...................................................................................................................................8
Naturkunskap gy...............................................................................................................................8
Samhällsorienterade ämnen sh/hi/re gy..........................................................................................8
Effektstudie ”1 år senare” ...................................................................................................................9
NKI .................................................................................................................................................... 11
SFI...............................................................................................................................................12
Verksamhetsmål ............................................................................................................................... 12
Betyg ................................................................................................................................................. 13
SÄRVUX ......................................................................................................................................14
Sammanfattning av verksamhetsåret ...........................................................................................15
Synpunkter................................................................................................................................... 15
1
Lärcentrum Kommunal vuxenutbildning i Lilla Edet
Kvalitetsredovisning för 2013
Beskrivning av organisationen/verksamheten
Den kommunala vuxenutbildningen bedrivs på Lärcentrum, Fuxernavägen 5 i Lilla Edet, och
ingår tillsammans med IFO, individ – och familjeomsorgen, i Individnämndens ansvar.
Lärcentrum (tidigare komvux) bildar tillsammans med Arbetscentrum kommunens
Arbetsmarknadsavdelning (AMA) med en gemensam administration bestående av en
verksamhetschef/rektor, en studie - och yrkesvägledare och två administratörer. Pedagogisk
personal består av behöriga lärare. AMA:s uppdrag är att arbeta för ökad sysselsättning,
utbildning, integration, minskad arbetslöshet och minskat bidragsberoende. Att stödja, stärka,
motivera och vägleda kommuninvånare till utbildning och/eller arbete är viktiga ledord i
arbetet. Organisatoriskt tillhör Arbetsmarknadsavdelningen socialförvaltningen.
Lärcentrum erbjuder kommunal vuxenutbildning för studier i grundläggande kurser och
gymnasiekurser. Kursutbudet på Lärcentrum kompletteras företrädesvis med avtal i
samverkan med andra utbildningsanordnare inom GR, vilket ger kommuninvånarna möjlighet
att studera i andra kommuner och på distans. Lärcentrum tillhandahåller och organiserar även
svenska för invandrare (sfi) och språkpraktikplatser. Platser för särvuxstudier har under året
köpts av Trollhättans Stad.
Resultatet från årets deltagarenkät för grundläggande och gymnasiala kurser bygger på de 95
svar som inkommit från 175 deltagare, som deltog i gruv/gy-kurser på Lärcentrum under
2014. Enkäterna har delats ut i slutet av våren och i slutet av hösten. För att få så många svar
som möjligt har flera påminnelser skickats ut. Andelen svar för 2014 är 54% jämfört med 57
% år 2013, vilket fortfarande är för låg svarsfrekvens för att få frågorna statistiskt
säkerställda. Fler frågor ställs i utvärderingen än vad som tagits med i kvalitetsredovisningen.
Betygs – och avbrottsstatistik är hämtad från registreringssystemet ALVIS. Effektstudien ”ett
år senare” har skickats till 85 deltagare, som studerade gymnasiekurser på Lärcentrum våren
2013. 51 personer besvarade enkäten.
2
Individnämndens mål för 2014:

Antalet avbrutna studier skall minska.
UTVÄRDERING GRUV/GY
Normer och värden
”Utbildningen ska i överensstämmelse med den etik som förvaltats av
kristen tradition och västerländsk humanism gestalta människolivets
okränkbarhet, individens frihet och integritet, alla människors lika värde,
jämställdhet mellan kvinnor och män samt solidaritet mellan
människor.”(s.5)
”Vuxenutbildningen ska främja förståelse för andra människor och
förmåga till inlevelse. Ingen ska inom vuxenutbildningen utsättas för
diskriminering.”(s.6)
Läroplan för vuxenutbildningen 2012
Verksamhetsmål
 Alla elever på Lärcentrum ska känna sig respekterade och väl bemötta.
Åtgärder för att nå målet 2014
Likabehandlingsplanen har skickats ut i samband med antagningsbeskedet. Rektor har
dessutom informerat om likabehandlingsplanen vid första informationstillfället för kursstart
vår och höst. Rutinerna vid kränkande behandling har förtydligats och konkretiserats. Två
utvärderingsfrågor med möjlighet att kommentera har delats ut under pågeånde termin vår och
höst:
1.Har lärarpersonalen varit förstående och engagerad?
2.Har Du fått det stöd och den uppmuntran Du behöver av lärarna för att nå Dina mål?
Ett antal husrådsmöten med elevrepresentanter har hållits under året. Syftet med frågorna och
husrådsmötena har varit att försöka fortlöpande fånga upp synpunkter kring psykosociala
aspekter samt deltagarnas lärandemiljö.
Resultat från elevenkät gruv/gy
 Vet du vem du skall vända dig till för att få hjälp om du känner dig kränkt på skolan?
(Frågan omformulerad 2013. 2012, 2011 och 2010:Vet Du om att det finns en
likabehandlingsplan på Lärcentrum?) 92 svar
Ja
Nej
Vet ej/ingen
åsikt
2014
74%
26%
2013
81%
19%
2012
53%
47%
2011
63%
17%
20%
3

Har Du någon gång känt Dig kränkt på Lärcentrum? 94 svar
2014
6%
94%
Ja
Nej
2013
6%
94%
2012
8%
92%
2011
6%
85%
Om ja, har Du fått hjälp/stöd att lösa situationen? 5 svar
2014
20%
80%
Ja
Nej
2013
60%
40%
2012
60%
40%
2011
**
**
** Frågan har besvarats av betydligt fler än de som svarat ja på föregående fråga.

Har Din tid på Lärcentrum stärkt Dig som person? (Vet ej/ingen åsikt är nytt
svarsalternativ från 2011.Svarsalternativet struket för hösten 2012.)
93svar
Mycket
ganska mycket
Lite
inte alls
Vet ej/ingen åsikt
2014
19%
38%
30%
13%
2013
23%
40%
26%
1%
2012
22%
39%
28%
9%
2%
2011
17%
31%
10%
15%
27%
Analys
Jämfört med föregående år är antalet deltagare (5 personer) som känt sig kränkta lika många
som året innan. Av dessa anser endast en ha fått stöd och hjälp med sin situation. Det finns
ingen kommentar till svaren och eleverna svarar anonymt. 57 % av deltagarna tycker att tiden
på Lärcentrum stärkt dem som person, vilket är något sämre resultat jämfört med 2013.
Förbättringsåtgärder 2015
Trivsel och bemötande ska även fortsättningsvis diskuteras regelbundet i
undervisningsgrupperna och personalgruppen, så att missnöje fångas upp på ett tidigt stadium.
Den korta utvärderingen med två frågor gällande bemötande och stöd skall även 2015
genomföras i samtliga kurser i mitten av våren respektive hösten för att fånga upp missnöje
och behov. Administratör, studie-och yrkesvägledare och rektor genomför utvärderingen.
Snabb återkoppling till deltagare och personal planeras.
4
Elevernas ansvar och inflytande
”Eleverna ska ges reella möjligheter att utöva inflytande på utbildningen
och ta ansvar för sina studieresultat. En förutsättning för detta är att
vuxenutbildningen klargör utbildningens mål, innehåll och arbetsformer,
liksom vilka rättigheter och skyldigheter eleverna har.” (s.7)
Läroplan för vuxenutbildningen 2012
Verksamhetsmål
 Elevernas ansvar och inflytande ska öka.
Åtgärder under året för att nå målet 2014
Lärarna har försökt engagera deltagarna att aktivt arbeta med att planera och genomföra sina
studier genom inflytande över innehåll och form som princip samt att delta i Lärcentrums
Husråd.
Resultat från elevenkät

Hur mycket inflytande upplever du att du har genom husrådet? 84 svar
Mycket
ganska mycket
lite
inte alls

2013
9%
31%
36%
24%
Hur viktigt är det för dig att ha inflytande genom husrådet på skolan?
83 svar
Mycket
ganska mycket
lite
inte alls

2014
4%
24%
40%
32%
2014
17%
30%
28%
25%
2013
23%
29%
34%
14%
Har Du uppmuntrats att ta ansvar för Dina studier? 94 svar
Mycket
ganska mycket
lite
inte alls
Vet ej/ingen åsikt
2014
59%
37%
4%
2013
70%
28%
2%
2012
49%
40%
6%
0%
5%
2011
35%
33%
13%
7%
12%
5
Analys
Alla har haft möjlighet till inflytande dels genom Husrådet dels genom regelbunden kontakt
med sina lärare. 72% anser sig ha liten eller ingen påverkan till inflytande genom Husrådet
och 53 % anser det mindre viktigt med inflytande genom Husrådet.
Förbättringsåtgärder 2015
Rutinerna för Husrådet fortsätter att förläggas till del av tiden på lektionstid. På så sätt får fler
möjlighet att aktivt delta.
Kursdeltagarnas/elevernas kunskaper och lärande
”Vuxenutbildningens uppdrag att förmedla kunskaper och främja lärande
förutsätter en aktiv diskussion om kunskapsbegrepp, om vad som är viktig
kunskap idag och i framtiden samt om hur kunskapsutveckling sker.” (s.8)
Läroplan för vuxenutbildningen 2012
Verksamhetsmål
 Antalet avbrutna studier skall minska.
Åtgärder under året för att nå målet 2014
Kursplanernas mål har regelbundet diskuterats. Målen har förtydligats genom ett enklare och
vardagligare språk. Lärarna har gett särskilt stöd till deltagare som ansetts behöva det redan
från kursstart. Redovisningar i form av prov och inlämningsuppgifter har erbjudits i viss
utsträckning anpassat till elevens situation. Studievägledaren och ibland kurator har
tillsammans med läraren och deltagaren haft motiverande och stödjande samtal.
Studieavbrotten har följts upp och dokumenterats på individnivå.
6
Antal som avbrutit gruv/gy
Andel som avbrutit
2014
50
25,5%
2013
45
28%
2012
43
21,6%
2011
54
29,3%
Under året avbröt 50 av 196 (gruv/gy), vilket utgör 25,5 % jämfört med 28 % 2013 (45
avbrott av 158 deltagare).
11 personer avbröt för arbete jämfört med 13 personer 2013.
Sammantaget gjordes avbrotten på grund av följande skäl:
2014
Arbete
11
Studietakten
7
Studieresultat
9
Studier (byte anordnare) 8
Övrigt
15
2013
13
5
8
5
14
Resultat från elevenkät
 Har Du fått det stöd och uppmuntran Du behöver av lärarna för att nå Dina mål?
95 svar
2014
89%
11%
Ja
Nej
2013
97%
3%
Vet ej/ingen åsikt

2011
74%
11%
15%
Har du förstått kursmålen? 93 svar
2014
98%
2%
Ja
Nej
2013
97%
3%
Vet ej/ingen åsikt

2012
94%
6%
0%
2012
88%
12%
0%
2011
96%
0%
4%
Är Du motiverad att studera vidare? 91 svar
Ja
Nej
Vet ej/ingen åsikt
2014
89%
11%
2013
93%
7%
2012
88%
12%
0%
2011
90%
6%
4%
7
Analys
89 % säger att de fått stöd och uppmuntran av sina lärare och 98% säger sig förstå kursmålen.
Majoriteten är motiverad att studera vidare. Resultaten är lägre jämfört med 2013 och 2012.
Andelen avbrott är något lägre jämfört med 2013.
Förbättringsåtgärder 2015
Alla i verksamheten fortsätter arbetet med att försöka förstå varje individs behov och ge det
stöd man behöver. Kort utvärdering med snabb återkoppling till deltagare och lärare fortsätter
att genomföras i mitten av våren/hösten för att fånga upp behov.
Specifika insatser för att minska avhoppen:
 Regelbunden uppföljning av resultat
 Individuell studievägledning med test i svenska, engelska och matematik så att eleven
börjar på rätt nivå.
 Motiverande samtal av framförallt lärare, SYV och kurator.
 Utvärderingarna kompletteras med fokusgrupper för att få en bild av elevernas
omdöme om vuxenutbildningen.
BETYG GRUV/GY 2014
Antal elever: 196
Antal avbrott: 50
Antal betyg A-E: 237
Antal icke godkända (betyg F): 72
Icke godkända betyg (F) fördelade på nivå och ämne:
Grundläggande kurser:
svenska som andraspråk
gymnasiekurser:
svenska 1 0 betyg
svenska 2 7 betyg
svenska 3 1 betyg
svenska som andraspråk 2
0 betyg
1 betyg
engelska 5 1 betyg
engelska 6 4 betyg
matematik 1b
matematik 2b
matematik 2c
matematik 3b
matematik 3c
matematik 4
6 betyg
4 betyg
0 betyg
3 betyg
2 betyg
1 betyg
naturkunskap 2 4 betyg
samhällskunskap 1b 6 betyg
8
samhällskunskap 2 7 betyg
historia 1b 11 betyg
religionskunskap 9 betyg
psykologi 5 betyg
Analys:
SO-ämnena sammantaget har det största antalet icke godkända betyg. Därefter kommer
matematik, men är också det ämne som studeras av flest elever. En ny trend är att en hel del
elever kommer direkt från ungdomsgymnasiet med ofullständiga betyg. De har inte riktigt
hunnit ”landa” i något annat, innan de påbörjar studier på Lärcentrum. Detta innebär en
fortsättning i samma mönster som tidigare med exempelvis bristande motivation och hög
frånvaro.
Insatta åtgärder för ökad måluppfyllelse:
Eleverna är välkomna att komma med frågor och skriva prov på fler tillfällen än anvisade
lektionstillfällen. De uppmanas att komma med frågor genom att söka upp läraren, skicka
mail eller kontakta per telefon på ej överenskomna tider. Grupper skapas mer renodlat för en
kurs, så att eleverna i större grad kan samarbeta.
Möjliga förbättringsåtgärder:
Nivåtest före kursstart så eleven startar på rätt nivå. Ökat samarbete med SYV och kurator.
Fler tillfällen skapas för individuella samtal mellan lärare och elev, då kursmål och
studieteknik kan förtydligas. Eleverna uppmuntras till mer studietid genom t e x Lärcentrums
studiestuga. Personalen fortbildas kring motivationsarbete och ämnesdidaktik för att nå den
målgrupp, som vi arbetar med idag. Specialpedagogiska Skolmyndigheten kontaktas för råd
och stöd.
Vuxenutbildningens uppdrag
”Vuxenutbildningen ska förmedla kunskaper och stödja eleverna så att de
kan arbeta och verka i samhället. Den syftar också till att möjliggöra fortsatta
studier.” (s.5)
Läroplan för vuxenutbildningen 2012
Effektstudie ”1 år senare”
Våren 2014 skickades en enkät ut till de, som studerade en eller flera gymnasiekurser på
Lärcentrum i Lilla Edets kommun våren 2013.
Antal utskick: 85
Antal inkomna svar: 51
Svarsfrekvens: 60 %
9
Resultat
Fråga 1 Kön
Kvinna 40 Man 10
Fråga 2 Ålder
18-24 år 17 st
Har inte svarat: 1st
25-34år 12 st
35-44år 13 st
45+ 8 st
Har inte svarat: 1st
Fråga 3 Vad gjorde Du innan Du började studera på Lärcentrum i Lilla Edet? (Flera har
svarat anställd och studerade.)
Anställd 27 st
Arbetslös 18 st
Arbetsmarknadsåtgärd 0 st
Studerade 6 st
Har inte svarat: 0 st
Fråga 4 Vilka syften hade Du då med studierna?
Få behörighet för vidare studier 39 st Få kunskap för att byta arbete 1 st
Ha alternativ till arbetslösheten 0 st Möjlighet till personlig utveckling 6 st
Öka mina möjligheter för utveckling i mitt arbete 5 st Har inte svarat: 0
Fråga 5 Vad gör Du idag?
Arbetar 25 st Arbetslös 10 st Deltar i arbetsmarknadsåtgärd 1 st Studerar 15 st
Har inte svarat: 0 st
Fråga 6 Om Du på fråga 5 svarat att Du har arbete, har Du då återgått till Ditt gamla arbete?
Ja 15 st Nej 13 st
Fråga 7 Om Du svarat ja på fråga 6, har du förändrade arbetsuppgifter?
Ja 1 st Nej 17 st
Fråga 8 Du som studerar/-at vidare, inom vilket område?
Folkhögskola 0 Högskola/Universitet 6 st Komvux 15 st YH 0 Annat 29 st
Har inte svarat: 0 st
Fråga 9 Vilken betydelse har Dina studier på Lärcentrum i Lilla Edet haft för din fortsatta
karriär? (siffran inom parentes gäller Lärcentrum 2012)
Ingen (6st) 11 st
Liten (7st) 5 st
Stor (20st) 22 st
Mycket stor (13st) 6 st
Har inte svarat: (11 st) 7 st
Fråga 10 Vad anser Du om kvalitén på vårt Lärcentrum? (siffran inom parentes gäller
Lärcentrum 2011)
Mycket låg (2st) 1 st
Låg (10st) 8 st Hög (32st) 39 st
Mycket hög (11st) 1 st
Har inte svarat: 2 st
Analys
Antalet arbetslösa personer minskade från 18 till 10 jämfört med vad man gjorde före
studierna på Lärcentrum och ett år senare. 15 personer uppger att de studerar jämfört med de
6 personer som uppgav att de studerade innan de började på Lärcentrum. Av de som studerat
vidare har 6 personer fortsatt till högskola/universitet.
25 personer uppger att de ett år senare arbetar. Tretton personer har inte återgått till sitt gamla
jobb och en har fått andra arbetsuppgifter. 28 personer av de som svarat på enkäten ansåg att
studierna på Lärcentrum haft stor eller mycket stor betydelse för deras fortsatta karriär jämfört
med 33 personer föregående år. 16 personer anser att studierna haft liten eller ingen betydelse
10
jämfört med 13 året innan. Av de som svarat på enkäten anser 40 personer att kvaliteteten på
Lärcentrum är hög eller mycket hög jämfört med 43 personer som gick på Lärcentrum våren
2012. Dessa siffror kan jämföras med utvärderingsresultaten beträffande NKI som redovisas
nedan. NKI-frågorna ställs i den årliga utvärderingsenkäten på Lärcentrum.
NKI
Statistiska Centralbyrån (SCB) använder sig av en analysmodell som kallas Nöjd-kund-index,
NKI. Modellen bygger på tre stycken frågor (skala 1-10) som ligger till grund för ett
helhetsbetyg på verksamheten. Modellen används inom flera områden inom offentlig sektor.

Hur nöjd är Du med Lärcentrum i Lilla Edet som helhet? Ringa in Ditt svar.
Resultat från elevenkät 94 svar
Medelvärde

2014
7,69
2013
8,16
2012
7,35
2011
7,04
Hur väl uppfyller Lärcentrum i Lilla Edet Dina förväntningar? Ringa in Ditt svar.
Resultat från elevenkät 93 svar
Medelvärde

2014
7,55
2013
8,04
2012
7,41
2011
6,69
Föreställ Dig ett Lärcentrum som är perfekt i alla avseenden. Hur nära eller långt ifrån
ett perfekt Lärcentrum kommer Lärcentrum i Lilla Edet? Ringa in Ditt svar.
Resultat från elevenkät 87 svar
Medelvärde
2014
6,87
2013
7,39
2012
6,64
2011
6,27
2010
6,12
Ytterligare en fråga från elevenkäten belyser graden av förtroende för Lärcentrum som
utbildningsanordnare.

Skulle du rekommendera andra att studera på Lärcentrum? 83 svar
11
2008
2009
2010
2011
2012
2013
2014
Andel kursdeltagare som svarat ja
94%
98%
92%
82%
97%
97%
93%
Analys
Måttet nöjd kundindex ligger något högre än resultatet från 2012 men lägre än 2013.
Majoriteten kan rekommendera andra att studera på Lärcentrum.
Förbättringsåtgärder 2015
Eventuella missnöjen fortsätter att fångas upp genom den korta utvärderingen med två frågor
som genomförs i mitten av våren respektive hösten. Möjligheter till förbättringar diskuteras i
undervisningsgupperna, i Husrådet samt på verksamhetsmöten med Lärcentrums personal.
Verksamhetschef/Rektor fortsätter med planerade och oplanerade lektionsbesök för att bilda
sig en uppfattning om verksamheten och ge extra tillfälle till kontakt med eleverna.
SFI
Svenska för invandrare
Verksamhetsmål
 Antalet avbrutna studier ska minska.
 Alla elever på Lärcentrum ska känna sig respekterade och väl bemötta
 Elevernas ansvar och inflytande ska öka
 Alla som vill ha och kan ska erbjudas språkpraktik
Åtgärder för att nå målen 2014
Ett nära samarbete med handläggare på Arbetsmarknadsavdelningens Arbetscentrum samt
Arbetsförmedlingen och Individ – och familjeomsorgen har fortsatt utvecklats, vilket syftar
till ett stöd för deltagaren.
Språkpraktik har erbjudits genom: AMA:s caféservice, Fuxernaskolans café, Folkets Hus i
Lilla Edet, Folkets Hus i Trollhättan, Edet Värdshus och ICA Boström, Salong Saya samt
Hanna Guldsmed (Göteborg)
12
Antal betyg
SFI-KURS
A
B
C
D
2014
5
11
37
28
2013
6
5
27
24
VT-2012
7
8
10
2011
3
12
22
10
Analys: Antalet godkända betyg har ökat väsentligt jämfört med perioden 2010- 2013.
Faktorer som kan ha betydelse är användningen av den nya tekniken som Ipads och
smartboard. Det går snabbt att inhämta information och få konkreta förklaringar. En annan
faktor är elevernas studiebakgrund. Det är fler elever med gymnasiebakgrund eller akademisk
bakgrund idag jämfört med tidigare år.
Möjliga förbättringsåtgärder:
Kurs A
Kompetensutveckling för sfi-lärarna inom läs- och skrivstöd.
Kurs B
Kompetensutveckling inom läs- och skrivstöd.
Ökat arbete med digitala verktyg (vilket undervisande lärare också behöver
kompetensutveckling i).
Kurs C
Ökat samarbete med olika aktörer i samhället (t.ex. Arbetsförmedling, föreningsliv). På så sätt
finns möjlighet till nätverk för eleverna. Ett samarbete finns idag, men tiden för utveckling är
begränsad.
Kurs D
Ökat samarbete med olika aktörer i samhället (t.ex. Arbetsförmedling, föreningsliv). På så sätt
skulle vi kunna bygga upp ett nätverk för eleverna. Ökat samarbete med studie- och
yrkesvägledare, för att eleverna ska kunna formulera en rimlig studieplan med rimliga mål.
Ökat samarbete med undervisande lärare på grundläggande och gymnasial nivå, för att på så
sätt integrera språkundervisningen med ämnesundervisningen.
13
Avbrott 38 elever av 111
Siffrorna inom parentes avser 2013.
Arbete/Långtidspraktik
Flyttat
Föräldraledighet
Studieuppehåll enl överenskommelse
Sjukdom
Återvänt till hemlandet/ej bev uppehållstillstånd
Annan utbildningsanordnare
Okänd anledning
Avslutat utan betyg
8 (7)
12(5)
4 (2)
1 (2)
3 (2)
(2)
3 (4)
6 (2)
1
SÄRVUX
Platser för särvuxstudier har 2014 köpts av Trollhättans Stad. Ale kommun erbjuder inte
särvux i egen regi.
Antal köpta platser
2008
2009
2010
2011
2012
2013
2014
Trollhättan
1
2
4
3
2
3
2
Ale
7
7
6
-
14
Sammanfattning av verksamhetsåret
Grundläggande kurser och gymnasiekurser
196 elever påbörjade studier i grundläggande och gymnasiala kurser under 2014. Jämfört med
2013 är detta en ökning med drygt 21 %. Den stora ökningen skedde inför starten i augusti.
Då antogs 112 elever, en ökning med 47 %, vilket kan jämföras med samma tid 2013, då det
var 76 antagna elever. Faktorer som bidragit till ökningen kan vara situationen på
arbetsmarknaden och att informationen om möjligheten till studier på Lärcentrum har ökat. 50
elever avbröt helt sina studier (25,5%) och kan jämföras med 33,7% 2013. 11 personer avbröt
för arbete. För att kunna påverka antalet avbrott sker ett medvetet förbättringsarbete genom:
1.
2.
3.
4.
Regelbunden uppföljning av resultat.
Individuell studievägledning så att eleven börjar på rätt nivå.
Motiverande samtal av framförallt lärare, SYV och kurator.
Förbättrade enkätfrågor för att få en bild av elevernas omdöme om vuxenutbildningen.
Några elever från Elfhems gymnasium i Lödöse har också studerat på Lärcentrum, för att ge
dessa elever ytterligare möjligheter att fullfölja sina kurser.
Lärcentrums kursutbud kompletteras med avtal i samverkan med andra utbildningsanordnare
inom GR och ger kommuninvånarna möjlighet att studera i andra kommuner och på distans.
27 elever har studerat teoretiska kurser, 29 elever har gått lärlingsutbildningar och 26
gymnasiala yrkesutbildningar. Lärlingsutbildningarna har finansierat med statsbidrag,
gymnasiala yrkesutbildningar har finansierats dels med kommunala medel dels med riktat
statsbidrag. Behovet och stor efterfrågan på omvårdnadsutbildningar kvarstår. 2014 studerade
10 elever kurser inom vård-och omsorgsutbildning. Detta var en särskilt riktad satsning från
kommunen. 20 elever påbörjade sådan utbildning som lärling.
Utbildning i svenska för invandrare (sfi)
111 elever har studerat sfi under året, vilket är en ökning med 19 % jämfört med föregående
år. 81 betyg har erhållits enligt följande: kurs A 5 betyg, kurs B 11 betyg, kurs C 37 betyg och
kurs D 28 betyg. Andelen betyg är en ökning med 31 % jämfört med 2013. 38 elever har gjort
avbrott varav 12 har flyttat till en annan kommun och 8 elever har fått arbete eller
långtidspraktik.. Förutom sfi-studier har flera elever deltagit i språkpraktik på följande
arbetsplatser: Salong Saya, Folkets Hus i Lilla Edet, Folkets Hus i Trollhättan, Hanna
Guldsmed (Göteborg), Fuxernaskolans café, AMA Caféservice samt Edet Värdshus.
Kompetensutveckling
Under en vecka våren 2014 deltog två av Lärcentrums lärare i GR-projektet MWGR
(Mobility for Welfare), som syftar till att utöka erfarenheter och kunskaper om hur man kan
möta framförallt ungdomars behov beträffande studier och inträdet på arbetsmarknaden.
Studieresan finansierades med EU-medel och ägde rum i Heiligenstadt i Tyskland. Resan
gjordes tillsammans med två lärare från Ale kommun. Lärcentrums rektor deltog i en
konferens i Vancouver en vecka i juli. Konferensens målgrupp var personer som studerat
magisterprogrammet vuxnas lärande och global förändring. Deltagandet finansierades med
medel från Internationella Programkontoret. Hösten 2014 gjorde Lärcentrums lärare en
15
studieresa till Krakow för att knyta kontakter med vuxenutbildning i Polen, få viss insikt i
utbildningsväsendet i Polen samt öka omvärldskunskapen bl a genom ett studiebesök till
Auschwitz. Resan finansierades med projektmedel, bidrag från LIONS i Lilla Edet samt
riktade resestipendier till tre av lärarna.
Synpunkter
En synpunkt från en kommuninvånare inkom 2014 till kommunens hemsida. Ärendet gällde
önskemål om att få studera till undersköterska på distans. Ett tiotal telefonsamtal har mottagits
av både studie- och yrkesvägledaren i samma fråga. Till detta kan tilläggas ett tiotal
ansökningar till undersköterskeutbildning som avslagits.
Lilla Edet 20150209
Ann-Christine Gustavsson
verksamhetschef/rektor
Arbetsmarknadsavdelningen
16
Sida 1 av 2
Huvudmannens ansvar
r.
~'
r
~
~., ,~
Kommuner, landsting, staten eller enskilda kan vara huvudmän inom skolväsendet. Detta stödmaterial
riktar sig dock främst till kommuner och enskilda huvudmän.
Kommuner, landsting, staten eller enskilda kan vara huvudmän inom skolväsendet. Detta stödmaterial
riktar sig dock främst till kommuner och enskilda huvudmän.
2 kap. 2- 7 §§skollagen
Kommuner
Kommuner som juridisk person är huvudman inom skolväsendet och kommunfullmäktige är
kommunens högsta beslutande organ enligt kommunallagen. Det innebär att fullmäktige har det
yttersta ansvaret för att den kommunala förskolan, skolan och vuxenutbildningen har den kvalitet och
de resurser som krävs för att uppfylla nationella mål och genomföra utbildningen enligt de krav som
ställs i skollagstiftningen.
2 kap. 8 §skollagen.
Fulirnäktige ska utse en eller flera nämnder som ska fullgöra kommunens uppgifter. Den eller de
utsedda nämnderna ansvarar för den verksamhet som fullmäktige tilldelat dem genom
Hämndreglementet. Detta framgår av skollagen och av kommunallagen:
2 kap. 2 §skollagen
3 I<ap. 3 §kommunallagen
r _ ',~
r
Huvudman för fristående förskola eller skola benämns i skollagen enskild huvudman. Enskilda får efter
ansö6~can godkännås söm huvudmän för förskola, förskoleklass; grundskola, grundsärskola,
gymr~~sieskola, gymnasiesärskola nch fritidshem. Det är Statens skolinspektion, eller i vissa fall
kommunen där utbildningen ska bedrivas som handlägger ärenden om godkännande av enskild som
huvudman.
2 kap.5 § skollagen
Styrelsen eller motsvarande har det yttersta ansvaret för att förskolan och skolan har den kvalitet och
de resurser som krävs för att uppfylla nationella mål och genomföra utbildningen enligt de krav som
ställs i skollagstiftningen. Se kraven:
/kvalitetsarbete/huvudmannens-systematiska-... 2015-02-09
Huvudmannens ansvar
Sida 2 av 2
2 kap. 8 §skollagen.
~
~ r
Riksdag och regering fastställer nationella mål, krav och riktlinjer i skollagen, läroplanerna och i andra
författningar. Huvudmannen har det yttersta ansvaret för att utbildningen genomförs i enlighet med de
bestämmelser som finns i skollag, läroplaner och andra föreskrifter.
Huvudmannens ansvar innebär bland annat att fördela resurser och organisera verksamheten utifrån
lokala förutsättningar samt följa upp, utvärdera och utveckla verksamheten så att de nationella målen
och kvalitetskraven kanuppfyllas.
Grundläggande i huvudmannens ansvarstagande är att utbildningen motsvarar skollagens krav på
kvalitet, är likvärdig och att utbildningen förankras i vetenskaplig grund och beprövad erFarenhet.
Kvalitef
Alla barn och elever ska ges den ledning och stimulans som de behöver i sitt lärande och sin
personliga utveckling för att de utifrån sina egna förutsättningar ska kunna utvecklas så långt som
möjligt enligt utbildningens mål.(Ur 1 kap. 4 §och 3 kap. 3§ skollagen)
Likvärdighet
Utbildningen ska vara likvärdig inom varje skolform och inom fritidshemmet. En strävan ska vara att
uppväga skillnader i barnens och elevernas förutsättningar att tillgodogöra sig utbildningen.(Ur 1 kap.
4 och 9 §§ skollagen)
Förankring
Utbildningen ska vila på vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet.(Ur 1 kap. 5 §skollagen)
Medan huvudmannens ansvar gäller hela verksamheten, har förskolechef och rektor ansvar för
förskole- och skolenhetens kvalitet och resultat. Deras ansvar innebär, liksom huvudmannens, att inom
givna ramar se till att utbildningen genomförs utifrån nationella mål, krav och riktlinjer samt att
personalen får förutsättningar att bedriva ett systematiskt kvalitetsarbete.(se vidare Allmänna råd för
systematiskt kvalitetsarbete s. 13)
Senast granskad: 2013-11-13
Innehållsansvar: Utvecklingsavdelningen
TJÄNSTESKRIVELSE
8
Datum
Dnr
2015-02-23
2014/IN027-17
Dpl
Årsrapport 2014 för individnämnden
Dnr 2014/IN027
Sammanfattning
Individnämndens resultat för 2014 visar ett underskott - 9.9 mkr, vilket innebär
kostnaderna ökat betydligt gentemot prognosen vid delårsbokslutet, där underskottet
antogs stanna vid - 7.7 mkr.
Det är främst insatser till barn och unga och personer med missbruksproblem som har
fortsatt att öka under året och redovisar ett betydande underskott. Såväl vårddygn som
antal placerade barn och vuxna har ökat sedan 2013. I några fall har individnämnden
tvingas ingripa med placeringsåtgärder av hela familjer vilket medfört mycket stora
kostnader. Placeringskostnaden för två större familjer uppgick exempelvis till 6 mkr.
Under senare delen av 2014 inleddes ett arbete med att genomföra en
organisationsförändring som även innefattar en personalförstärkning med syfte att
minska placeringskostnaderna, förbättra rättssäkerheten och personalens arbetsmiljö.
2014 har 196 elever studerat på Lärcentrum i grundläggande och gymnasiala kurser,
vilket är en ökning med drygt 21 % jämfört med 2013. Det stora behovet och intresset
för omvårdnadsutbildningar, utöver den extra satsningen om 10 utbildningsplatser,
kvarstår. 111 elever har studerat SFI, en ökning med 19 % jämfört med föregående år.
27 vuxna flyktingar med 24 barn kommit till kommunen under året. Bristen på bostäder
fortsätter att försvåra mottagandet.
Beslutsunderlag
Årsrapport 2014 för individnämnden.
Förslag till individnämnden
Individnämnden godkänner Årsrapport 2014.
sid- 2 -
Lena Glavander
Förvaltningsekonom
[email protected]
0520-65 96 26
Beslutet expedieras till
Individnämnden
Kommunfullmäktige
sid 2/2
tet.
9
.f,
W W
.14.~?I
~=~=~~
LILLA EDETS
KOMMUN
Individnämndens arbetsutskott protokoll
2015-01-28
§14
Ekonomiskt bistånd till ensamkommando barn och unga
Dnr 2015/IN008
Sammanfattning
Genom att kommunen har årliga åtaganden sedan 2014 att tillhandahålla platser för
ensamkoirunande barn/unga, så bör Vägledande bestämmelser kompletteras med en ny
punkt 48,som gäller ekonomiskt bistånd till ensamkommando barn/unga. Utgångspunkten är att ensamkommando barn och unga ska ha samma grundstöd som andra barn
som är placerade i familjehem, HVB,träningsboende, eller eget boende. Vissa
kostnader tillkommer därutöver utifrån de speciella förhållanden som ensamkommando
barn unga har.
Beslutsunderlag
Tjänsteskrivelse från verksamhetschef daterad den 8 januari 2015.
Förslag till individnämnden
Vägledande bestämmelser kompletteras med en ny punkt 48, med lydelse enligt
tjänsteskrivelse daterad den 8 januari 2015 om Ekonomiskt bistånd till
ensamkommando barn och unga.
Beslutet expedieras till
Individnämnden
~,
\
~,
u
Datum
Dnr
2015-01-08
2015/IN008-1
Dpl
Individnämnden
Ekonomiskt bistånd till ensamkommande barn och unga
Sammanfattning
Genom att kommunen har årliga åtaganden sedan 2014 att tillhandahålla platser för
ensamkommande barn/unga, så bör Vägledande bestämmelser komplettera med en ny
punkt 48, som gäller ekonomiskt bistånd till ensamkommande barn/unga. Utgångspunkten är att ensamkommande barn och unga ska ha samma grundstöd som andra barn
som är placerade i familjehem, HVB, träningsboende, eller eget boende. Vissa
kostnader tillkommer därutöver utifrån de speciella förhållanden som ensamkommande
barn/unga har.
Under asyltiden
Barn/unga på HVB
Barnet utrustats efter ansökan från god man, vid behov, med kläder av Migrationsverket
(MigrV), ett praxisbelopp är 1700 kr. Gode mannen till barn placerade på HVB erhåller
löpande 24 kr/dygn. Det ska räcka till kläder, skor, sjukvård, medicin, tandvård,
hygienartiklar, förbrukningsartiklar och fritidsaktiviteter. Gode mannen kan söka
bistånd utöver ersättningar från MigrV, viket prövas individuellt utifrån nämndens
vägledande bestämmelser.
Barn/unga i Familjehem
Barnet utrustats efter ansökan från god man, vid behov, med kläder av MigrV. Ett
praxisbelopp är 1700 kr. Omkostnadsersättning ska minskas med 24 kr/dygn, som gode
mannen ska sända till familjehemmet alternativt inbetala till nämnden. Familjehemmet
ska stå för fickpengar och andra vanliga och återkommande omkostnader.
När den unge beviljats uppehållstillstånd (PUT)
Utgångspunkten är den försörjningsstödsnorm som beviljas utifrån den unges ålder.
Därutöver bör man vid bedömning ta hänsyn till att de till skillnad från andra barn inte
har något naturligt socialt nätverk som kan stötta till med ekonomi eller saker barnet
behöver. Försörjningsstödsnormen, exkl. livsmedel, (2014) är för exempelvis 15-18
åringar:
Kläder 630
Fritid 540
Hygienartiklar 220
Lilla Edets kommun
463 80 Lilla Edet
Besöksadress: Järnvägsgatan 12
Internet:
www.lillaedet.se
Tel: 0520-65 95 00
Fax: 0520-65 73 87
E-post: [email protected]
sid 1/3
sid- 2 -
Ungdomsförsäkring 60
Telefon 200
Barn/unga på HVB
Om det i det beviljade boendet ingår att de betalar någon del av det som ingår i
försörjningsstödsnormen så ska motsvarande summa dras av frånförsörjningsstödet till
den unge. Likaså ska barnbidrag/studiebidrag dras av. Det är först när barnet har en
särskild förordnad vårdnadshavare som Försäkringskassan betalar ut barnbidrag. Har
den unge inkomster av arbete sker avdrag om de netto överstiger ett prisbasbelopp.
Delegation på beslut om placering följer delegationsförteckningen punkt 1.18 och är
alltså delegerat till Au
Barn/unga i familjehem
För basutrustning (säng, möbler etc.) kan kommunen återsöka kostnaden hos MigrV.
Barnbidrag/ studiebidrag ska dras av från familjehemmets omkostnadsersättning. Om
nämnden har förskotterat pengar motsvarande barnbidrag/studiebidrag ska motsvarande
belopp återbetalas till nämnden av den särskilt förordnade vårdnadshavaren när det
utbetalas till den särskilt förordnade vårdnads-havaren. Viktigt att detta klargörs redan
när vårdnadshavaren förordnas. Studiebidrag från CSN ska dras av från omkostnadsersättningen, men extra tillägg från CSN ska inte dras av. Familjehemmet ska stå för
fickpengar. Delegation på beslut om placering följer delegationsförteckningen punkt
1.13 och är alltså delegerat till Au. Delegation på arvode och omkostnad följer
delegationsförteckningen punkt 1.15. och är alltså delegerat till områdessekreterare och
enhetschef.
Barn/unga i träningslägenhet
Full norm utbetalas för åldern inklusive gemensamma kostnader (förbrukningsvaror, tv ,
telefon etc.). Är det två eller tre som delar lägenhet betalas hälften respektive en
tredjedel ut av bidraget till hushållets gemensamma kostnader. Avdrag sker för
studiebidrag. Har den unge inkomster av arbete sker av drag om de netto överstiger ett
prisbasbelopp. Eventuellt extra tillägg från CSN ska inte dras av.
Ett grundbelopp om 7500 kan beviljas om träningsbostaden är omöblerad (säng,
madrass, sänglinne, matbord, stolar, köksutrustning, städutrustning, skrivbord, soffa,
soffbord, bokhylla, gardiner, lampa och damsugare)
Så här ser vår modell förUngbo i Lödöse ut.
3220 personliga kostnader + 920 hushållskostnader -1050 studiebidrag
3090
motion eller annan aktivitet max 5000 kr/år. Utgått. Förslag nu 2000 kr per år
2000
fritidskort 625 kr/3 mån
208
hemförsäkring
50
Några särskilda behov och förhållanden som ensamkommande barn/unga kan ha
Kostnad för ID kort. God man ska ansöka om det hos skatteverket. Kostnad 400 kr. Att
kunna styrka sin identitet i olika sammanhang är en nödvändighet.
sid 2/3
sid- 3 -
Grundutrustning kläder riktmärke 4000 minus tidigare beviljat av MigrV. Kan inte utgå
till barnet/den unge mer än en gång om inte särskilda förhållanden föreligger, se
vägledande bestämmelser punkt 36.
Kostnad enkel mobiltelefon
Semesterresa för barn/ung i familjehem. Är det inte redan reglerat i avtalet med
familjehemmet så ska barnet/den unge kunna följa med sin familj. God man eller
särskilt förordnade vårdnadshavare ska samtycka.
Simundervisning och i vissa fall särskilda kläder för det
För att bredda barnets/den unges nätverk kan extrakostnad för mer än en återkommande
fritidsaktivitet (t.ex. deltagande i fotboll och träningskort på gym)beviljas. Riktmärket
för extrakostnad fritid är 2000 kr/år.
Egen mindre dator
Främlingspass. Utfärdas av MigrV. Kostnad 750 kr. Behövs för att kunna följa med
t.ex. sin klass eller familjehem vid resa utanför Sverige
Det finns utslag i Högsta förvaltningsdomstolen att MigrV ska ersätta en kommun för
kostnader för dator, semesterresa, telefonkort, träningskort, mobiltelefon och, vid
omplacering, kläder.
Delegation gällande ekonomiskt stöd till asylsökande barn/unga och till barn/unga med
PUT.
Enligt ovanstående
Del soc.sekr
Därutöver
Del Au
Umgängesresa. Kan vara till släkting inom eller utom landet om rimlig säkerhet finns.
Kontakt med dem som barnet/den unge ska träffa ska alltid tas innan beslut. Likaså ska
god man eller särskilt förordnade vårdnadshavare ska samtycka.
Delegation
Umgängesresa inom landet
Del soc.sekr.
Umgängesresa utom landet
Del Au
Förslag till beslut
Vägledande bestämmelser kompletteras med en ny punkt 48, med lydelse enligt
tjänsteskrivelse 2015-01-08 om Ekonomiskt bistånd till ensamkommande barn och unga
Sven Bergelind
Karl Willborg
förvaltningschef
verksamhetschef IFO
sid 3/3
d.
d.
WW
_.._
\"
""/
_.
._
LILLA EDETS
KOMMUN
10
Individnämndens arbetsutskott protokoll
2015-02-13
§ 32
Förändrad organisation av individ- och familjeomsorgen (IFO)
Dnr 2015/IN028
Sammanfattning
Utifrån bland annat lagstiftningskrav, kritik från Inspektionen för vård och omsorg
(IVO), ledningsbristen, viteskrav från Arbetsmiljöverket och inte minst kvalitets- och
kontinuitetsbrister för hushåll som behöver hjälp och stöd kommer en
organisationsförändring att genomföras vid IFO. Individnämndens beslut om
personalförstärkning möjliggör en organisering av IFO i tre enheter.
IFO har hittills varit organiserad i två enheter:
1. barn- och familjegrupp, missbruksgrupp, KLARA,Mimmi och familjepedagoggrupp.
2. stöd och försörjning, socialpsykiatri och administrativ grupp.
Förändringen syftar även till att förbättra verksamhetens effektivitet och kvalitet genom
minskad personalomsättning och fäve antal ärenden per handläggare.
Beslutsunderlag
Tjänsteskrivelse från verksamhetschef daterad den 3 februari 2015.
Förslag till individnämnden
Informationen läggs till handlingarna.
Beslutet expedieras till
Individnämnden
Datum
Dnr
2015-02-03
2015/IN028-1
Dpl
Individnämnden
Förändrad organisation av individ- och familjeomsorgen (IFO)
Sammanfattning
Utifrån bland annat lagstiftningskrav, kritik från Inspektionen för vård och omsorg
(IVO), ledningsbrister, viteskrav från Arbetsmiljöverket och inte minst kvalitets- och
kontinuitetsbrister för hushåll som behöver hjälp och stöd kommer en
organisationsförändring att genomföras vid IFO. Individnämndens beslut om
personalförstärkning möjliggör en organisering av IFO i tre enheter.
IFO har hittills varit organiserad i två enheter:
1. barn- och familjegrupp, missbruksgrupp, KLARA, Mimmi och familjepedagoggrupp.
2. stöd och försörjning, socialpsykiatri och administrativ grupp.
Förändringen syftar även till att förbättra verksamhetens effektivitet och kvalitet genom
minskad personalomsättning och färre antal ärenden per handläggare.
Förbättrat stöd till vissa målgrupper
En viktig del i att minska kostnaderna och så långt som möjligt komma bort från dyra
och ibland krånglande externa konsulentstödda familjehem är att rekrytera och ge stöd
till egna familjehem. En annan faktor att ta hänsyn till vid fördelning av
personalresurser är lagkravet på att varje placerat barn ska ha en egen socialsekreterare.
Denne får inte samtidigt ha ansvar för handläggning av ärendet eller för
stöd/uppföljning av insatsen.
I organisationsförslaget har även vägts in vikten av att kunna ge tidigt stöd/förebygga
missbruk samt kunna svara upp enligt lagstiftningen med insatser till personer som
utsätts för våld i nära relationer (VIN).
Arbetsledarstöd
Vägledande har varit Svenska kommuner och landstings (SKL) slutsatser om kvalitet
och stabilitet i socialtjänsten, framförallt när det gäller barn- och familjearbetet. En av
de viktigaste faktorerna för stabilitet enligt SKL är att närmsta chef har ett rimligt antal
medarbetare att stödja. Inom arbetet med barn rekommenderas 8-10 medarbetare per
chef. För närvarande har IFOs två enhetschefer cirka 19 medarbetare per tjänst.
Kvalificerad mottagning av nya ärenden och av akuta ärenden
För alla arbetsgrupper innebär akuta ärenden att arbetsplaneringen spricker, besök får
avbokas eller tas av annan kollega som får omprioritera i sin planering. Ett försök har
gjorts att organisera en mottagningsfunktion genom att en medarbetare på 50 % skulle
Lilla Edets kommun
463 80 Lilla Edet
Besöksadress: Järnvägsgatan 12
Internet:
www.lillaedet.se
Tel: 0520-65 95 00
Fax: 0520-65 73 87
E-post: [email protected]
sid 1/3
sid- 2 -
ta allt akut och göra förstabedömningar i dessa samt på 50 % arbeta med missbruk.
Detta försök misslyckades då det visade sig omöjligt att kombinera dessa funktioner.
Ett nytt försök görs med att organisera en mottagningsfunktion med två
socialsekreterare som handhar aktualiseringar, akuta ärenden, en del
förhandsbedömningar i barnärenden, kontroll att ansökningshandlingar gällande
försörjningsstöd är kompletta samt mottagande i reception och telefon. Förhoppningen
är att förändringen ska innebära ökad stabilitet, bättre kompetens och bemötande.
Samordning av näraliggande verksamheter
Missbruksgruppen har haft ett bra samarbete med både psykiatrissjuksköterska och
boendestöd för personer med psykiska funktionshinder. Till viss del är det samma
målgrupp dessa tre delar ska ge stöd. Familjepedagoggruppen är en annan del som
liksom boendestödet arbetar på uppdrag av handläggare och som har sitt huvudsakliga
arbete förlagt i klientens hem. Ibland får IFO sådana ärenden där det behövs ett
tidsmässigt mycket omfattande stöd och resurs kan behöva omfördelas från boendestöd
och familjepedagoger till en samlad insats.
Det nya boendet för ensamkommande barn/unga som kommer att starta upp under våren
bör driftsmässigt ligga under en enhetschef. Boendet skulle kanske i något enstaka fall
även tillfälligt kunnat utnyttjas i ett ungdomsärende som familjepedagogerna arbetar
med.
”Personalpool”
IFOs personalkostnader har ofta visat ett överskott genom som uppkommer vid
vakanser och sjukskrivningar. Verksamheten bör ur kvalitetsskäl (rättsäkerhet,
kontinuitet och stabilitet) och kostnadsskäl ligga med en viss överanställning i stället för
överskott på lönekostnaderna.
Verksamhetens problem med bemanning och kontinuitet har varit mest påtaglig inom
barnverksamheten de senaste åren. Samtidigt har även belastningen på stöd och
försörjningsgruppen varit hög, men dessbättre inte lett till långa vakanser på grund av
sjukdom eller allvarliga rekryteringssvårigheter.
Två tjänster rekryteras nu som en form av överanställning för att täcka upp nuvarande
och kommande vakanser.
Ny organisation
Förändringen föreslås ske successivt under våren 2015 allt eftersom personal rekryteras
och lokaler blir disponibla. Verksamhetschefen har en samordnande funktion och
kommer även att ha direktansvaret för KLARA-verksamheterna.
Enhet Barn
Leds av 1,0 enhetschef med följande medarbetare: 0,8 socialsekreterare msu, 5,0
utredande och insatsansvariga socialsekreterare, 1,0 familjerättssocialsekreterare, 1, 0
socialsekreterare ensamkommande barn, 1,0 socialsekreterare ansvarig för placerade
barn, 1,0 socialsekreterare för rekrytering och stöd till familjehem, samt 0,2
socialsekreterare på familjecentralen.
sid 2/3
sid- 3 -
Enhet mottagning, administration och försörjning
Leds av 1,0 enhetschef, 2,0 administratörer, 1,0 handläggare alkohol och sociala
boenden mm, 1,8 socialsekreterare ungdomar, 3,5 socialsekreterare försörjning personer
from 25 års ålder, samt 2,0 mottagningssocialsekreterare.
Enhet Vuxna och öppenvård
Leds av 1,0 enhetschef, 1,0 psykiatrisjuksköterska, 5,75 boendestöd socialpsykiatrin,
3,5 socialsekreterare missbruk, VIN, och övrigt bistånd (ej ekonomi), 4,95
familjepedagoger, 0,15 Mimmi.
Detaljerad personalplanering per enhet framgår av bilaga
Förslag till individnämnden
Informationen läggs till handlingarna.
Sven Bergelind
Karl Willborg
förvaltningschef
verksamhetschef IFO
Bilaga
Bemanning och finansiering personal 2015
sid 3/3
Funktion
Namn
tv. faktisk
Tjänst beman
141201 141201
tv. faktisk
Tjänst beman
sid
1(2)
våren-15
IFO
Verksamhetschef
KLARA 1
KLARA 2
Kalle
1
1
1
1
1
1
1
1
1
1
1
1
3
ADM och StoF
Enhetschef
Lotte
Alkoholhandl
Sociala boenden m.m.
Budget- och skuldrådgivning
Områdessekr systemansvar
Administratör, systemansvar
1
1
1
1
Jeanette
Jeanette
Jeanette
Agneta
Nils
0,15
0,5
0,35
1
1
0,15
0,5
0,35
1
1
0,15
0,85
0
1
1
0,15
0,6
0
1
1
Socsekr StoF
Socsekr StoF
Socsekr StoF
Socsekr StoF
Socsekr StoF
Socsekr StoF
Socsekr StoF
Socsekr StoF
Socsekr StoF
MLA
Joakim
Emil
Noelia
Adisa
Chatrin
Paula
Elisabeth
Martin
1
0
1
1
1
0,9
1
0,5
0
0
1
0
0
1
0,8
1
0,5
1
1
0
1
1
1
0,9
1
0,5
0
Socsekr Mot
Socsekr Mot
Ny
Ny
0
0
0
0
1
1
0
1 vick
1
0
1
0,8
1
0,5
1 vick
1
1
1
1
12,4
Barn och familj
Enhetschef
Anette
Socsekr MSU
Pernilla
Socsekr utredningar o uppföljning Marianne
insatser
Socsekr utred uppföljning
Karin
Socsekr utred uppföljning
Katarina
Socsekr utred uppföljning
Linda
Socsekr utred uppföljning
Sara
Socsekr utred uppföljning
Pia
Socsekr familjerätt
Kajsa
Socsekr ensamkommande
Malin
Socsekr plac barn spetsanv Treserva
Ny
Socsekr familjehem
Ny
f.d. Maria för barn
1
0,82
1
1
1
1
1
1
0
0
1
1
0
0
0,5
8,5
1
1
0,75
0,5
0,9
0,75
0,8
0,8
1
0
0
0
8,32
1
1
1
1
1
0
0
1
1
1
1
0,5
10,5
0,82
1
1
0,75 konv
0,5
0,9
0,75 vick
0,8 vick
0,8
1
1
1
0,5
10,82
1
1
10,5
sid
2(2)
Missbruk och öppenvård
Enhetschef
Ny
psykiatrisjuksköterska
Boendestöd/akutboende/dagverksamhet
0
1
5,75
0
1
5,75
1
1
5,75
1
1
5,75
Familjepedagoger
Mimmi
4,95
0,15
4
0,15
4
0,15
4
0,15
1
1
1
0,5
0,5
1
0,6
0
1
1
1
0,5
Socsekr vuxna, missbruk,boe
Socsekr vuxna, missbruk,boe
Socsekr vuxna, missbruk,boe
Socsekr vuxna, missbruk,boe
Niklas
Linda
Stina
(f.d. Maria)
1
0,5 konv
1
0,6
1
15,4
Summa IFO
I Lenas p-budget 2015
Ovanstående
41,3
39,3
41,3
Skillnaden om 2,0 är de vi
tillsvidareanställer trots att det "bara"
är kända och sannolika
tjänst/barnledigheter/sjukvakanser
Det innebär att 1 tjänst per enhet
kommer att vara fastanställd
anställningsmässigt inte budgeterad
som fastanställd
Ovanstående är inte heller helårsbemanning utan våren -15, bättrre kristallkula har vi inte nu
Nya tjänster
Vakanshållen M Hägg
Utflyttad verksamhet S-sund
0,33
F-ledighet LB
F-ledighet AA
F-ledighet Martina, 1,0 160101
Önskad minskn av tjgöring
Sum
0,10
0,18
0,25
0,20
1,06
Rehabsjukskrivn 2 tjänster á 0,5
Del av chefsskap för boende ensamkomm
4
1
JLs tjänst om 1,0 är budgmässigt
oförändrad
1,06
1
0,20
Summa
7,26
TJÄNSTESKRIVELSE
11
Datum
Dnr
2015-02-17
2014/IN024-7
Dpl
Internkontrollrapport för individnämnden 2014
Dnr 2014/IN024
Sammanfattning
Interkontrollen syftar främst till att genom stickprovskontroller skapa möjlighet till en
fördjupad kontroll som komplement till den ordinarie regelbundna uppföljningen och
därmed öka det samlade uppföljningssystemets tillförlitlighet.
Internkontrollplanen för 2014 anger fyra områden för granskning. Dessa är utvalda med
utgångspunkt från en väsentlighets- och riskbedömning.
Sammanfattningsvis visar den genomförda internkontrollen att det föreligger allvarliga
brister vid myndighetsutövningen inom IFO. Kunskapen om gällande rutiner är
otillräcklig. Inför 2015 har därför ett flertal åtgärder vidtagits. Bland annat har
Individnämnden fattat beslut om en personalförstärkning med fyra årsarbetare.
Internkontrollen är ett viktigt instrument ur ett verksamhetsutvecklingsperspektiv. De
områden som valts ut för kontroll är relevanta och visar på förbättringsområden som
kommer att följas upp ytterligare.
Ärendet
1. Ärendehantering
Kontrollen avser en granskning av tre slumpvis utvalda ärenden vid IFO där enhetschef
vid två tillfällen per år särskilt kontrollerar att handläggningen följt gällande lagstiftning
och interna rutiner.
Vid kontrollen konstaterades följande avvikelser mot rutinbeskrivningen:
- Avsaknad av beslutsmotivering
- Grundutredning är äldre än ett år
- Det framgår inte tydligt när ett ärende ska avslutas
- Journalanteckningar har inte gjorts inom fem dagar
- Generella brister beträffande att de lagstadgade tidsgränserna för förhandsbedömning
och utredningstider följs
2. Tidiga insatser
Granskningen sker genom att verksamhetschef gör en kontroll av 10 ärenden vid två
tillfällen gällande hur ärendena har handlagts i aktualiseringsfasen och hur den
enskildes ansökan och behov av stöd och hjälp har tillgodosetts i enlighet med
lagstiftning och interna rutiner.
sid- 2 -
Kontrollen visar att rutinbeskrivningar följs och fungerar. I de granskade fallen bedöms
nivån som rimlig för när en utredning ska öppnas Utredningar har inte öppnats i enklare
fall där det bedömts att föräldrarna själva kunnat ta fullt ansvar för att lösa problemen.
3. Arbetsplan.
Granskningen avser kontroll av att arbetsplaner upprättats och följs upp, vilket sker
genom att enhetschef vid tre tillfällen under året granskar fem slumpmässigt utvalda
ärenden. I en arbetsplan summeras vad klienten med en eller flera insatser från nämnden
ska uppnå.
Vid kontrollen av arbetsplaner konstateras brister och avvikelser och att rutinbeskrivningar inte följs. Det granskade urvalet visar att situationen inte har förbättrats
gentemot föregående års kontroll. De vanligaste bristerna är att arbetsplaner saknas eller
inte har följts upp. Inspektionen för vård och omsorg, IVO har vid granskning av ett
stort antal ärenden konstaterat samma brister och riktat kritik mott detta. Åtgärder har
vidtagits under hösten med utbildning och genomgång av rutiner. Kontroll av
arbetsplaner kommer att fortsätta.
4. Inköp. Kontrollen avser granskning av omfattning och rutiner vid inköp av
förbrukningsmaterial vid AMA´s verksamheter och utförs av enhetschef vid två
tillfällen per år då 10 inköp granskas.
Vid kontrollen konstaterades vissa avvikelser trots att nya rutinbeskrivningar gällande
inköp vid AMA infördes vid årsskiftet. Kontrollen visar att osäkerhet råder kring
inköpsregler.
Beslutsunderlag
Tjänsteskrivelse daterad 17 februari 2015.
Internkontrollplan 2014.
Finansiering
Förslag till individnämnden
Individnämnden godkänner internkontrollrapport för 2014.
Sven Bergelind
Förvaltningschef
[email protected]
0520-65 96 17
Beslutet expedieras till
Kommunfullmäktige
Kommunrevisionen
sid 2/2
TJÄNSTESKRIVELSE
Datum
Dnr
2015-02-17
2015/IN035-2
Dpl
12
Internkontrollplan 2015 individnämnden
Dnr 2015/IN035
Sammanfattning
Individnämnden ska för varje år anta en internkontrollplan (Kf § 65 2004).
Granskningsområdena ska väljas ut med utgångspunkt från en väsentlighets- och
riskbedömning. Aktuella områden för belysning kan dels röra verksamhetens
redovisningsrutiner som exempelvis fakturahantering, det kan vara av administrativ art
som exempelvis granskning av förbrukade resurser gentemot fattade beslut och
uppställda mål.
Interkontrollplanen syftar främst till att genom riktade stickprovskontroller skapa
möjligheter till en fördjupad kontroll som komplement till den regelbundna
uppföljningen och därmed öka det samlade uppföljningssystemets tillförlitlighet.
Resultatet av den internkontroll som genomfördes 2014 visade på allvarliga brister
varför det är väsentligt att årets internkontroll följer samma kontrollmoment.
Ärendet
Kontrollmoment IFO
Ärendehantering
En betydande del av nämndens verksamhetsområde utgörs av myndighetsutövning
varför kontroll av rättsäkerhet och rättstillämpning granskas, inklusive dokumentation.
Förvaltningen föreslås fortsätta att redovisa stickprov från barn-, missbruk-, familjerätt,
försörjningsstöd och boendestödsärenden och göra en sammanställning av
granskningspunkter av vad som varit positivt och negativt i varje ärende. Det konkreta
underlaget för granskningen ska även redovisas. Sådan granskning och redovisning
föreslås ske av tre akter per tillfälle en gång per halvår.
I det interna förbättringsarbetet återförs resultatet av varje granskning till handläggaren
för varje granskat ärende. Vidare sker en återkoppling till samtliga handläggare två
gånger per år
Till individnämndens internkontroll bör en anonymiserad sammanställning göras av de
positiva och negativa noteringarna av de granskade ärendena under året.
Tidiga insatser
När det sker en ansökan eller anmälan gällande barn eller missbruk så dokumenteras den
i en aktualisering. Aktualiseringen kan avslutas genom att utredning inleds men
aktualiseringen kan även avslutas bl.a. för att behoven kan tillgodoses på annat sätt, t.ex.
sid- 2 -
genom rådgivning, rekommendation att delta i föräldrautbildning eller annat som bedöms
adekvat. Som vägledning har individnämnden antagit en policy; Råd och stöd barn.
I aktualiseringar gällande missbruk sker en liknande avvägning som när det gäller barn
men där ligger ribban högre för att utredning ska inledas, eftersom det oftare handlar om
vuxna kapabla personer.
Granskningen sker av bedömningen av behov av omgående insats, vilka personer som
kontaktas under aktualiseringen, bedömning och motivering till beslutet att inte inleda
utredning. Ett urval av 10 ärenden sker två gånger om året. En sammanställning
redovisas till individnämnden en gång per år.
Arbetsplan
I en arbetsplan summeras vad klienten med en eller flera insatser från nämnden ska
uppnå. Arbetsplanen bygger på klientens förmåga, medverkan och motivation.
Arbetsplanen ska vara tidsbegränsad, följas upp och vid behov revideras. Vid tidigare
års kontroll har brister konstaterats som att arbetsplan inte upprättats eller att
uppföljning/revidering inte genomförts. Förekomsten av korrekta och uppdaterade
arbetsplaner är även ett kvalitetsmått och effektivitetsmått på verksamheten. Ett urval av
fem ärenden görs två gånger per år. En sammanställning görs en gång per år till
individnämnden.
Kontrollmoment AMA
Inköp
Fakturahanteringen har ökat, framförallt när det gäller de utökade arbetsmarknadsåtgärderna. Föregående års internkontroll visade på brister trots att nya rutiner införts.
Kontrollmomentet av inköpsrutiner föreslås därför fortsätta beträffande inköp av
förbrukningsmaterial, faktureringsrutiner samt inköpsansvarigs befogenheter inom
AMA:s olika verksamheter.
Beslutsunderlag
Tjänsteskrivelse daterad 17 februari 2015.
Förslag till internkontrollplan 2015.
Finansiering
Förslag till beslut
Individnämnden antar internkontrollplan för 2015.
Sven Bergelind
Förvaltningschef
Beslutet expedieras till
Kommunfullmäktige
Kommunrevisionen
sid 2/2
Dnr: IN2015/035-1
INTERNKONTROLLPLAN INDIVIDNÄMNDEN
Process/Rutin
System
Kontrollmoment
Kontrollansvar Frekvens
Metod
Rapportering
till
Riskbedömning
Riskfaktor
Väsentlighet
Ärendehantering
Att ärenden handläggs
korrekt enl. FL, SoL,
OSL m fl.
Enhetschef IFO
Två ggr/år
höst/vår
Tre akter per
tillfälle
Förvaltningschef
Risk: Allvarlig
Tidiga insatser
Att behov av tidiga
insatser tillgodoses
inom angivna
tidsgränser
Verksamhetschef
IFO
Två ggr/år
10 ärende per
tillfälle
Förvaltningschef
Risk: Allvarlig
Arbetsplan
Kontroll av att
arbetsplaner upprättas
och följs upp
Enhetschef IFO
Två ggr/år
Fem ärenden
per tillfälle
Förvaltningschef
Risk: Allvarlig
Inköp
Kontroll av omfattning
och rutiner vid inköp
av förbrukningsmaterial vid AMA;s
verksamheter
Enhetschef AMA
Två ggr/år
10 stycken per
tillfälle
Förvaltningschef
Risk: Allvarlig
Uppgifterna sammanställs till ett dokument av respektive verksamhetschef.
Datautskrifter av beslut med mera i individärenden biläggs dokumentet till förvaltningschefen.
Dnr: IN2015/035-1
INTERNKONTROLLPLAN INDIVIDNÄMNDEN
14
Anmälan om inkomna skrivelser
Sammanfattning
Vid dagens sammanträde redovisas sammanställning av inkomna skrivelser.
1
Beslut från förvaltningsrätten gällande överklagat bistånd enligt socialtjänstlagen daterad den
13 januari 2015.
2
Beslut från kammarrätten gällande överklagat bistånd enligt socialtjänstlagen daterad den 19
januari 2015.
3
Beslut från Inspektionen för vård och omsorg gällande klagomål på handläggning daterat den
21 januari 2015.
4
Beslut från förvaltningsrätten gällande överklagat bistånd enligt socialtjänstlagen daterad den
10 februari 2015.
5
Beslut från förvaltningsrätten gällande överklagat bistånd enligt socialtjänstlagen daterad den
16 februari 2015.
6
2015/IN037
KF protokoll § 8/2015 – Jämställdhetsstrategi för Lilla Edets kommun 2015-2018.
7
Slutrapport från länsstyrelsen – Hemlöshet – en fråga om bostäder.
Förslag till beslut
Informationen noteras.
15
Anmälan av delegationsbeslut
Sammanfattning
Individnämnden har överlåtit sin beslutanderätt till utskott, ordföranden och tjänstemän enligt
en av individnämnden antagen delegeringsförteckning. Dessa beslut ska redovisas till
individnämnden. Redovisningen innebär inte att individnämnden får ompröva eller fastställa
delegeringsbesluten. Däremot står det individnämnden fritt att återkalla lämnad delegation.
Vid dagens sammanträde redovisas följande sammanställning av delegationsbeslut.
1
2015/IN031
Tillsatt tjänst socialsekreterare med inriktning ensamkommande flyktingbarn.
2
2015/IN039
Tjänst SFI-lärare ej tillsatt. Ny annons läggs ut.
3
Ordförandebeslut Ansökan om bistånd enligt 4 kap. 1 § SoL daterat den 12 januari 2015.
4
Ordförandebeslut Ansökan om bistånd enligt 4 kap. 1 § SoL daterat den 27 januari 2015.
5
Ordförandebeslut Ansökan om bistånd enligt 4 kap. 1 § SoL daterat den 8 april 2014.
6
Ordförandebeslut jml LVU 11 § daterat den 13 februari 2015.
7
Protokoll från individnämndens arbetsutskott 16 januari 2015, §§ 1-11.
8
Protokoll från individnämndens arbetsutskott 28 januari 2015, §§ 12-28.
9
Protokoll från individnämndens arbetsutskott 13 februari 2015, §§ 29-41.
10
Delegeringsbeslut faderskap daterade 2015-01-01 – 2015-01-31.
11
Delegeringsbeslut individ- och familjeomsorgen daterade 2015-01-01 – 2015-01-31.
Förslag till beslut
Individnämnden godkänner redovisningen av anmälda delegationsbeslut.