1997-02-17 - Kommunförbundet

Transcription

Styrelsen 2015-10-15
Kallelse till Kommunförbundet Norrbottens styrelsesammanträde
Ordinarie ledamöter i Kommunförbundet Norrbottens styrelse kallas till
sammanträde
Tid: Den 15 oktober 2015 klockan 10.00
(Kaffe, the och smörgås står framdukat från 09.30)
Plats: Kommunförbundet Norrbottens lokaler, Kungsgatan 23 B, Luleå
Program och föredragningslista med tillhörande handlingar bifogas. Handlingarna
finns även tillgängliga på webbplatsen www.bd.komforb.se Se Politisk
organisation – Styrelsen – Kallelser mm
Delgivningar redovisas endast på webbplatsen enligt styrelsens beslut.
Ordinarie ledamot som inte kan närvara ombeds kalla sin ersättare och meddela
detta till Kommunförbundet Norrbottens kansli på telefon 0920-205400 eller epost: [email protected]
KOMMUNFÖRBUNDET NORRBOTTEN
Britta Flinkfeldt Jansson
Ordförande
/Kjell-Åke Halldén
Föredragningslista för styrelsens sammanträde
1.
Val av justerare
2.
Föredragningslista
3.
Ny projektperiod North Swedenkontoret
Information av Mikael Jansson, North Sweden European Office
Bilagor: a) PM, b) Förslag till samarbetsavtal, c) Medfinansiering
4.
Delårsredovisning
Bilagor: a) PM, b) Delårsredovisning
5.
Folkhälsa, Nytt regionalt strategidokument för Folkhälsa
Muntlig information av Joanna Hansson, Norrbottens läns landsting.
6.
Kommunförbundet Norrbottens folkhälsoarbete i framtiden
Bilagor: a) PM, b) Redovisning av Kommunförbundet Norrbottens arbete
med folkhälsa
7.
Skoldatatek
Bilagor: a) PM, b) Underlag till utredning, c) Tidigare beslut i ärendet
8.
Utredning – Regional fysisk planering för bostadsbyggande
Bilaga: Förslag till yttrande enligt rubrik
9.
Naturbruksutbildningarna
Bilaga: PM
10. Kompetensplattform Norrbotten
Muntlig delrapport av kansliet.
11. Förlängning av projekt ”Laxfiske- framtidens besöksnäring”
Bilaga: PM
12. Riktlinjer för förvaltning av Kommunförbundet Norrbottens kapital
Bilagor: a) PM, b) Förslag enligt rubrik
13. Europaforum Norra Sverige
Muntlig information av ledamoten Ellinor Söderlund
14. Kulturplan 2014 – 2016, Komplettering för 2016
Bilagor: a) PM, b) Förslag enligt rubrik
15. Val till styrgrupp för Region Norrbotten
Bilaga: PM
16. Sammanträdesplan 2016
Bilaga: Förslag enligt rubrik
17. Datum för dialog med riksdagsledamöterna
Bilaga: PM
18. Rapporter
Rapport från Tillväxtberedningen
Rapport från Barn- och utbildningsberedningen
Rapport från Socialberedningen
Rapport från Kulturberedningen
Direktörens rapport
19. Delgivningar
Protokoll 2015-05-06 Socialberedning/Barn och utbildningsberedning
gemensamt
Protokoll 2015-05-06 Barn och utbildningsberedning
Protokoll 2015-05-06 Socialberedning
Protokoll 2015-04-23 från länshandikapprådet/Länspensionärsrådet
Protokoll 2015-05-20 från länshandikapprådet/Länspensionärsrådet
Protokoll 2015-05-28 från Tillväxtberedningen
Trygg och effektiv utskrivning från sluten vård (SOU 2OL5:2OI) - yttrande.
Ärende 3
Plats för noteringar:
Medfinansiering av ny projektperiod för North Sweden
European Office
Sedan 1997 har Norrbotten och Västerbotten med en bred ägarbild drivit ett
gemensamt projektsamarbete, North Sweden European Office. Det är ett långsiktigt
samarbete mellan Handelskamrarna, Företagarna, Universiteten, landstingen,
länsstyrelsen i Norrbotten, regionförbundet Västerbotten samt kommunförbundet
Norrbotten. Huvudsyftet är att påverka och bevaka regionens intresse i Bryssel
vilket har varit lyckosamt med exempelvis Bottniska korridoren som Core Network
i TEN-T, bibehållande av gleshetsbonusen, drygt 1 mrd i nuvarande
strukturfondsperiod samt driftstöd till icke statliga flygplatser. Detta är endast några
resultat på ett viktigt påverkansarbete. North Sweden har ett gott rykte och
legitimitet på Brysselarenan och anses vara ett av de bättre regionkontoren.
Inför förra perioden gjordes en utredning om det skulle bildas ett bolag eller
någon annan form istället för ett projekt. Resultatet visade att det skulle
innebära hinder för en del av ägarna att fortsätta vara med samt att en viss del
av finansieringen skulle upphöra. Därför beslutades att fortsätta i projektform
men gärna en längre period. Förslaget är nu en förlängning på sju år för att
bättre ligga i fas med EU:s cykler. På ägarrådet den 24 april 2015 beslutades
om fortsatt samarbete från samtliga parter. På ägarrådet deltar företrädare
från den regionala nivån där Kommunförbundet Norrbotten företräder
kommunerna.
Direktör Mikael Jansson, North Sweden deltar på styrelsen och kommer att
presentera förslaget. Föreslaget är en sjuårsperiod, 2017-2023 med en
finansiering för Kommunförbundet Norrbotten på totalt 1 035 tkr vilket
innebär för förbundet 115 tkr/år och för kommunerna en uttaxering på
3,70/inv. och år för 2017. From 2018 innebär det en viss indexuppräkning
baserat på lönekostnadsutveckling som fastslås utifrån omräknat
arbetskostnadsindex för det s.k. omräkningstalet för löner i regeringens
vårbudgetproposition till riksdagen.
Presidiet föreslår styrelsen besluta
Att ställa sig positiv till samarbetsavtalet för North Sweden European Office
Att rekommendera kommunerna godkänna medfinansieringen
Bilagda handlingar:
Samarbetsavtal
Kommunal uttaxering
Utkast: Samarbetsavtal North Sweden
Godkänt vid Ägarråd xxxxxxxx
SAMARBETSAVTAL
1.
Parter
1.
2.
3.
4.
5.
6.
7.
8.
9.
10.
11.
2.
Länsstyrelsen i Norrbottens Län
Norrbottens Läns Landsting
Kommunförbundet Norrbotten
Region Västerbotten
Västerbottens Läns Landsting
Luleå Tekniska Universitet
Umeå Universitet
Västerbottens Handelskammare
Norrbottens Handelskammare
Företagarna Västerbotten
Företagarna Norrbotten
Inriktning
Parterna har tillsammans sedan den 1 september 1997 bedrivit samarbete i projektet ”North Sweden” innefattande en etablering av ett kontor i Bryssel. Samarbetet regleras i ett samarbetsavtal.
Syftet med samarbetet är att för parternas räkning så långt möjligt ta tillvara och påverka alla de
möjligheter till regional och lokal hållbar ekonomisk tillväxt i Norrbotten och Västerbotten som det
svenska medlemskapet i EU erbjuder.
Fokus för att möta parternas ambitioner med North Sweden skall vara policyarbetet inom områden
som ägarna prioriterat och utpekat. Programkompetens skall finnas för att från North Swedens sida
vara uppdaterad i de för det huvudsakliga policypåverkansuppdraget väsentliga delar som berör frågor kring EU:s stöd- och finansieringsinstrument. North Sweden skall vara en Brysselbaserad organisation med ambitionen att vara en tydlig plattform för aktörer i Norr- och Västerbotten.
Parterna enas om att reglera samverkan i projektet North Sweden, nedan Projektet, från och med
den 1 januari 2017 i enlighet med detta Samarbetsavtal.
3 a) Ägarråd
3.1
Parterna skall inrätta ett Ägarråd av vilka envar part äger rätt att utse (1) ledamot samt ersättare.
3.2
Parterna skall sammanträda för Ägarråd vid ett ordinarie sammanträde per år. Ordinarie sammanträde skall hållas under det första halvåret varje år. Part äger rätt att påkalla ytterligare Ägarråd.
3.3
Ägarrådet utvärderar styrelsens arbete och lämnar till styrelsen de direktiv och anvisningar för det
kommande verksamhetsåret som Ägarrådet anser nödvändiga och/eller som styrelsen efterfrågat.
3 b) Styrelse
3.4
Parterna skall inrätta en Styrelse av vilka envar Part äger rätt att utse en (1) ledamot. Ledamöternas
deltagande i beslut och beredning av ärenden är bindande för den egna huvudmannen. En enskild
ledamot kan dock inte fatta ekonomiska beslut som går utöver den ekonomiska ram som huvudmannen ställt till förfogande.
Om parterna vill utse ytterligare ledamöter i Styrelsen skall alla Parter vara överens.
1
www.northsweden.eu
3.5
Ordföranden, som tillika är sammankallande, utses av huvudmännen genom majoritetsbeslut. Ordföranden skall tillse att protokoll föres.
3.6
Styrelsen skall sammanträda minst var tredje månad eller när två eller flera ledamöter påkallar detta.
Styrelsen är beslutför när minst två tredjedelar av dess ledamöter är närvarande. Styrelsens beslut
fattas med enkel majoritet varvid ordföranden har utslagsröst.
3.7
Styrelsen svarar för projektets organisation och förvaltningen av dess angelägenheter. Styrelsen ansvarar för att projektets bokföring, medelsförvaltning och ekonomiska förhållanden i övrigt kontrolleras på ett betryggande sätt. Styrelsen skall i en s. rskild arbetsordning fastställa de närmare villkoren för arbetet jämte instruktion för Direktören.
3.8
Styrelsen skall arbeta inom de ramar som anges av Ägarrådet i form av direktiv eller anvisningar.
Styrelsen är ansvarig för att verksamheten bedrivs inom de ekonomiska ramar som angetts av Ägarrådet.
3.9
Styrelsens arbetsuppgifter består i;
- att fastställa en årlig verksamhetsplan för projektet,
- att följa verksamheten,
- att vid behov prioritera mellan olika anspråk på arbetsinsatser,
- att utse Direktör samt utfärda anvisningar för dennes arbete,
- att anta Region Västerbottens beslut om firmatecknare och attestreglemente med
tillämpningsanvisningar vad avser North Sweden.
4.
Direktör
4.1
Direktör utses av styrelsen.
4.2
Direktören skall arbeta inom de ramar och anvisningar som anges av Styrelsen.
4.3
Direktören sköter den löpande förvaltningen enligt Styrelsens riktlinjer och anvisningar. Direktören
får utan Styrelsens bemyndigande vidta för verksamheten nödvändiga åtgärder om Styrelsens beslut
inte kan avvaktas utan väsentlig olägenhet för projektets verksamhet. I sådana fall skall Styrelsen så
snart som möjligt underrättas om åtgärden. Direktören ansvarar för att Projektets bokföring fullgörs
enligt gällande lagar och på ett i övrigt betryggande sätt.
5.
Administration
5.1
Region Västerbotten ansvarar för administrationen av Projektet. Det innebär att North Sweden omfattas av det regelverk som gäller för Region Västerbottens verksamhet. Bokföringen skall hållas
separerad från Region Västerbottens egen redovisning och fullgöras enligt god redovisningssed.
Projektets medel skall hållas avskilda från Region Västerbottens egna medel. Region Västerbotten
skall registrera verksamheten i nödvändig omfattning.
2
www.northsweden.eu
5.2
Region Västerbotten skall årligen i efterskott avge en samlad redovisning för medelsförvaltningen
för styrelsens granskning. Region Västerbotten skall under löpande verksamhetsår förse styrelsen
med ekonomiska delårsrapporter.
5.3
Länsstyrelsen i Norrbotten är arbetsgivare för den personal som är placerad utom landet med s k
URA-kontrakt. Region Västerbotten är arbetsgivare för övrig personal. Samtliga kostnader för anställd personal betalas av de medel som står till projektets förfogande. Länsstyrelsen i Norrbotten
skall regelbundet, kvartals- eller halvårsvis, fakturera Region Västerbotten för uppkomna personalkostnader. Direktören är underställd styrelsen och övrig personal är underställd direktören.
5.4
North Sweden skall vara koncentrerad till en fullt ut Brysselbaserad organisation. Personalen kan
vid behov och efter styrelsens bedömning stationeras på olika geografiska orter.
5.5
Projektet finansierar kostnader för administration som uppstår hos Länsstyrelsen i Norrbotten och
Region Västerbotten.
6.
Ekonomi
6.1
Parterna svarar själva för sina respektive styrelseledamöters kostnader. Av styrelsen godkända utlägg skall belasta projektet.
6.2
Parterna förbinder sig att ekonomiskt bidra till Projektets genomförande genom att tillskjuta kapital
enligt följande fördelning startåret 2017;
Region Västerbotten
1 700 000 kr per verksamhetsår (2017 års värde).
Länsstyrelsen i Norrbottens Län
Norrbottens Läns Landsting
Västerbottens Läns Landsting
Umeå Universitet och
Luleå Tekniska Universitet vardera
145 000 kr per verksamhetsår (2017 års värde).
Handelskamrarna och Företagarna i
Norrbotten och Västerbotten vardera
30 000 kr per verksamhetsår (2017 års värde).
6.3
För att under den löpande projektperioden bibehålla den för North Sweden eftersträvade ambitionsnivån och bemanning som lagts fast, skall Parterna årligen från 2018 och framåt räkna upp kapitaltillskottet med motsvarande allmänna lönekostnadsökningar. Uppräkningen inför nästkommande
verksamhetsår skall baseras på den lönekostnadsutveckling som fastlås utifrån omräknat arbetskostnadsindex för det så kallade omräkningstalet för löner i den av regeringen till riksdagen varje år
framlagda vårbudgetpropositionen, med avrundning till jämnt hundratal.
6.4
Eventuellt tillkommande kostnader överenskomna mellan Parterna skall fördelas efter samma fördelningsnorm som tillämpats i § 6.2 ovan.
3
www.northsweden.eu
6.5
Länsstyrelsen i Västerbotten har i ett letter of intent ställt till Region Västerbotten förbundit sig att
medverka i North Swedens verksamhet med 520 000 kr per år under projektperioden. Länsstyrelsens finansiering avser samverkan, nätverksuppbyggnad, omvärldsanalys och dylikt inom EU.
6.6
Betalning skall erläggas i förskott varje verksamhetsår efter rekvisition från Region Västerbotten.
Region Västerbotten gör uppräkning enligt § 6.3 för dessa årliga rekvisitioner till Parterna.
7.
Avtalstid
North Sweden European Office är ett långsiktigt samarbete. Förhållandet mellan Parterna regleras
genom tidsbegränsade samarbetsavtal. Detta avtal gäller från och med den 1 januari 2017 till och
med den 31 december 2023. Vid avtalstidens utgång upphör avtalet utan föregående uppsägning.
Vid fortsatt samarbete skall nytt Samarbetsavtal upprättas. Parternas ambition är att avtalen skall
gälla under sjuårsperioder för att följa EU:s cykler, med brytpunkt under första halvan av EU:s budget- och programperioder.
8.
Parts förtida utträde och inträde av ny Part
8.1
Part äger rätt att ensidigt avträda Samarbetsavtalet med en uppsägningstid på nio (9) hela kalendermånader och innan 1 april. Utträde skall ske vid årsskifte.
Om övriga Parter finner att projektets genomförande väsentligt förändras genom en enskild parts
uppsägning skall övriga parter överenskomma om Projektet skall fortsätta. Beslut om detta fattas
med enkel majoritet.
Om en Part avträder avtalet är denne under uppsägningstiden ansvarig för kostnader som uppkommer i verksamheten inklusive de kostnader som kan föranledas av en eventuell avveckling av Projektet enligt samma fördelningsnorm som tillämpas enligt § 6.2 ovan.
8.2
Ny Part kan tillträda Projektet efter beslut av Ägarrådet.
8.3
Part som utträder ur Projektet, oberoende av orsak därtill, äger ej rätt erhålla någon del av Projektets
behållning.
8.4
Samarbetsavtalet omprövas om ny lagstiftning eller förändringar i ansvar och organisation för en
eller flera av Parterna ger väsentligt nya förutsättningar för samarbetet.
8.5
Om Parterna under programperioden beslutar avsluta Projektet skall behållningen fördelas i förhållande till Parternas ekonomiska bidrag till verksamheten.
9.
Överlåtelse av detta avtal
9.1
Part äger ej rätt överlåta vare sig rättigheter eller skyldigheter enligt detta Samarbetsavtal till annan
utan föregående samtycke från samtliga Parter.
9.2
I det fall juridisk förändring sker hos Part med betydelse för det som omfattas av detta avtal, förutsätts att den nya juridiska entiteten med automatik övertar samtliga åtaganden enligt detta Samarbetsavtal för berörd Part/Parter, oaktat punkterna § 8.2 och § 9.1.
4
www.northsweden.eu
Detta avtal har upprättats i elva exemplar varav respektive Part tagit var sitt.
NORRBOTTENS LÄNS LANDSTING
LÄNSSTYRELSEN I NORRBOTTENS LÄN
…………………………………………..
NN
…………………………………………..
NN
VÄSTERBOTTENS LÄNS LANDSTING
REGION VÄSTERBOTTEN
…………………………………………..
NN
……………………………………
NN
KOMMUNFÖRBUNDET NORRBOTTEN
…………………………………………..
NN
UMEÅ UNIVERSITET
LULEÅ TEKNISKA UNIVERSITET
…………………………………………..
NN
…………………………………………..
NN
HANDELSKAMMAREN I NORRBOTTEN
HANDELSKAMMAREN I VÄSTERBOTTEN
…………………………………………..
NN
…………………………………………..
NN
FÖRETAGARNA NORRBOTTEN
FÖRETAGARNA VÄSTERBOTTEN
…………………………………………..
NN
…………………………………………..
NN
5
www.northsweden.eu
North Sweden – Medfinansiering 2017
Kommun
Finansiering 3,70/inv 2017
Arjeplog
10 745
Arvidsjaur
24 157
Boden
103 163
Gällivare
67 314
Haparanda
36 363
Jokkmokk
18 829
Kalix
60 273
Kiruna
86 262
Luleå
280 001
Pajala
23 218
Piteå
153 705
Älvsbyn
30 236
Överkalix
12 647
Övertorneå
17 260
Länet
924 174
Uppräkningen inför nästkommande verksamhetsår ska baseras på den lönekostnadsutveckling
som fastslås utifrån omräknat arbetskostnadsindex för det så kallade omräkningstalet för löner
i den av regeringen till riksdagen varje år framlagda vårbudgetpropositionen, med avrundning
till jämnt hundratal.
Ärende 4
Delårsredovisning per 2015-06-30
Föreligger förslag till delårsredovisning.
Presidiet föreslår
Att
delårsredovisning per 2015-06-30 , med godkännande, läggs till
handlingarna
Delårsredovisning 2015
Innehåll
Delårsredovisning 2015 .................................................................................................................... 1
Inledning........................................................................................................................................... 3
1. Sammanfattning ........................................................................................................................... 3
2. Uppdraget .................................................................................................................................... 4
1.1 Verksamhetsidé ...................................................................................................................... 4
1.2 Övergripande mål ................................................................................................................... 4
1.3 Strategiska områden ............................................................................................................... 7
3. Uppgifter ...................................................................................................................................... 7
3.1 Hållbar tillväxt och utveckling ............................................................................................... 7
3.1.1 Infrastruktur ................................................................................................................... 10
3.2 Socialtjänst ........................................................................................................................... 11
3.2.1 Barn och ungdomar ....................................................................................................... 11
3.2.2 Samverkan inom stöd, omsorg och vård (mitt i livet, äldre ) ........................................ 13
3.2.3 Missbruks- och beroendevården i utveckling................................................................ 15
3.3 Barn- och utbildning............................................................................................................. 17
3.3.1 Barn och ungdomar ..................................................................................................... 17
3.3.2 Förskola, grundskola och gymnasieskolan i framtiden ........................................... 18
3.3.3 Eftergymnasial utbildning .......................................................................................... 19
3.4 Miljö och samhällsbyggnad ................................................................................................. 21
3.4.1 Miljö .............................................................................................................................. 21
3.4.2 Planering och byggande ................................................................................................ 22
3.4.3 Kommunalteknik ........................................................................................................... 23
3.4.4 Energi och klimat .......................................................................................................... 23
3.4.5 Räddningstjänst och krisberedskap ............................................................................... 24
3.5 Forskning och utveckling/innovation Norrbotten ................................................................ 24
3.5.1 Strategiska forsknings- och utvecklingsområden .......................................................... 25
3.5.2 Kunskapsspridning ........................................................................................................ 26
3.5.3 Operativt stöd ................................................................................................................ 27
3.6 Implementering av Digital Agenda och Strategi för eSamhället ......................................... 29
3.7 Jämställdhetsintegrering ....................................................................................................... 30
3.8 Folkhälsa .............................................................................................................................. 32
3.9 MediaCenter Norrbotten ...................................................................................................... 33
3.10 Övrig intressebevakning ..................................................................................................... 34
3.10.1 Kultur .......................................................................................................................... 34
3.10.2 Nyanländas etablering, integration .............................................................................. 35
3.10.3 Nationella Minoriteter och minoritetsspråk ................................................................ 35
4. Projekt ........................................................................................................................................ 36
4.1 Kommunal eHälsa inom socialtjänst .................................................................................... 36
4.2 Investeringsfrämjande arbete för kommunernas tillväxt ...................................................... 37
1
4.3 Samverkan mot våld ............................................................................................................. 38
4.4 Miljösamverkan Norrbotten ................................................................................................. 41
5. Uppföljning ................................................................................................................................ 43
5.1 Styrelsens övergripande mål ................................................................................................ 43
5.2 Nätverksträffar ..................................................................................................................... 43
5.3 Kurser och konferenser ........................................................................................................ 43
2
Inledning
Detta dokument utgör Kommunförbundet Norrbottens Delårsredovisning första halvåret 2015. Dokumentet bygger på den ”Inriktning 2015-2018” som antogs av styrelsen 2014-10-23 och förbundsfullmäktige 2015-04-23. Samtidigt är delårsredovisningen uppbyggd efter förbundets traditionella
indelning i verksamhets- och prioriterade områden. 2015 kan därför ses som ett mellanår då vi
lever med två olika styrsystem och därför rapporterar på två olika sätt.
1. Sammanfattning
Sammanfattningsvis har det första halvåret 2015 haft god måluppfyllelse i relation till den tagna
Verksamhetsplanen. Under året har kommunförbundet fått ett nytt inriktningsdokument ”Inriktning 2015-2018” vilket kommuniceras i kommunerna under hela året. Arbetet med att implementera nya arbetssätt utifrån de horisontella målen i inriktningen för 2015-2018 har påbörjats men
kommer inte att vara i full drift förrän år 2016. Under året har något större projekt avslutats samtidigt som tillkommande uppdrag och förfrågningar om att vara projektägare fortsatt att vara
högt.
Inom regional tillväxt pågår ett samarbete med UD för att positionera Norrbotten som en del
av Arktis. En politisk plattform kommer att tas fram vilken syftar till att stärka Norrbotten och
öka tillväxten i svenska delen av Arktis. Europaforum Norra Sverige har agerat på Brysselnivå
inom infrastrukturområdet för att Botniska korridoren ska ingå i en av TEN-T:s nio transportkorridorer. Arbetet med OECD-studien är påbörjad för bättre faktaunderlag och argument för
bibehållande av den extra allokeringen (gleshetsbonusen för norra Sverige och Finland).
Implementering av ”Norrbus”överenskommelsen pågår inom skola, socialtjänst och landstinget.
Förbättringsarbetet ”Trygg hemma” pågår för att stärka samarbetet mellan hemtjänst, hemsjukvård och primärvård. Utredningen skyddat boende för våldsutsatta kvinnor och medföljande barn
är genomförd.
Arbetet med integration och kompetensförsörjningsfrågorna har fått en rivstart då integrationsfrågan är högaktuell. Kommunförbundet Norrbotten arbetar tillsammans med övriga regionala aktörer för ett sammanhållet utvecklingsarbete.
Inom miljö- och samhällsbyggnad har projektet Miljösamverkan tagit ordentlig fart. Projektet
handlar om stöd till kommunerna i deras arbete med tillsyn enligt miljöbalken. Enskilda avlopp,
täktverksamhet och tillfälliga boenden är områden man arbetar med. Ett samverkansavtal inom
räddningstjänsten har arbetats fram och processats i vår styrelse för ett fördjupat samarbete mellan länets kommuner.
Inom eHälsa beviljades Kommunförbundet tillsammans med Norrbottens läns landsting, Skottland och Norge EU-medel för att under tre år arbeta med införandet av digitala lösningar i verksamheter för äldre multisjuka. Projektet startades i maj 2015 och syftet är att med stöd av modern
3
teknik skapa trygga förutsättningar för äldre att bo kvar i sitt ordinarie boende samt att frigöra
personalresurser till patientnära arbete där det krävs.
FoUI-verksamheten har kompletterats med en vetenskaplig ledare med inriktning mot social hållbarhet, tillträde i september. Vidare har en referensgrupp bestående av fyra skolchefer och fyra
socialchefer bildats för att utgöra ett stöd för FoUI-verksamheten när det gäller att sortera, prioritera och förankra olika projekt och andra aktiviteter. Gruppen är beredande organ för FoUI-utskottet. En av huvuduppgifterna för FoUI har varit att bearbeta och sammanställa det insamlade
materialet från kommunbesöken. Nämnas kan också att inspelning av FoUI:s miniseminarier startade under våren. Sex seminarier per år, där relevant och aktuell forskning presenteras, spelas in
och görs tillgängliga på webben.
En fråga som inte funnit någon lösning under våren är hur kommunförbundet ska arbeta framöver
med folkhälsofrågorna. Under hösten 2015 kommer vi att prioritera detta arbete.
2. Uppdraget
Kommunförbundet Norrbotten är en fristående intresseorganisation som ägs av länets 14 kommuner. Förbundets grunduppdrag är att i nära samarbete med medlemmarna, organisera, driva och
utveckla arenor och nätverk för dialog och kunskapsutveckling. Härvid ska förbundet:
 Tillvarata kommunernas/medlemmarnas intressen, främja deras samverkan och samarbete för
att utveckla verksamheterna och stärka det kommunala självstyret.
 Ena kommunernas röster och företräda dem vid regionala-, nationella- och internationella forum och i överläggningar/förhandlingar med Norrbottens läns landsting (Region Norrbotten).
 Genom omvärlds- och intressebevakning informera om och initiera gemensamma aktiviteter/insatser inom kommunalregionala frågor/områden.
 Skapa mötesplatser för lärande, för tjänstepersoner och förtroendevalda och därmed medverka till erfarenhetsutbyte samt kunskaps- och kompetensutveckling.
 Förestå och vidareutveckla MediaCenter Norrbotten
1.1 Verksamhetsidé
Kommunförbundet Norrbotten ska genom ett processinriktat arbetssätt och ett utvecklat beredningsförfarande företräda, påverka, driva och stödja kommunerna i deras samarbete för en positiv
och hållbar regional utveckling i såväl ett nationellt- som internationellt perspektiv.
1.2 Övergripande mål
Kommunförbundet Norrbotten är kommunernas naturliga regionala arena. Mandat och resurser
utgår ifrån att förbundet är en intresseförening. Erfarenheter under senare år och en utblick mot
framtiden, visar att kraven på att ytterligare utveckla samordning och samarbete mellan kommuner
och mellan kommuner och landstinget ökar. För att konkretisera inriktningen av verksamheten har
styrelsen formulerat ett antal övergripande mål för mandatperioden vilka justeras årligen i takt med
4
att resultat uppnås eller att nya erfarenheter vunnits. För 2015 har följande övergripande mål formulerats:
Ö 1: Fördjupa och bredda det politiska företrädarskapet regionalt, nationellt och internationellt
Detta ska uppnås genom att förbundet:
 Utvecklar dialogen inom styrelsen, mellan styrelsen och beredningar, med medlemmarna, med
riksdagspolitiker, med den framtida Region Norrbotten m fl
 Tillhandahåller kontinuerlig kunskapsutveckling
 Tillhandahåller resurser för politikers och tjänstepersoners deltagande
Genom att kommunerna:
 Aktivt medverkar på olika arenor som förbundets representant (t e x Europaforum Norra Sverige, Samverkansberedningen och Tillväxtberedningen)
 Utvecklar den interna dialogen kring de gemensamma kommunalregionala frågorna och därmed bidra till ett mer dynamiskt samarbete
Ö 2: Verka för att de kommunala verksamheterna utvecklas med stöd av vetenskaplig kunskap och beprövad erfarenhet
 fungerar som förmedlande länk mellan kommunerna och universiteten och andra kunskapsmiljöer i regionen och landet
 utvecklar rollen att vara ett nav i en regional stödstruktur för kunskapsutveckling och kunskapsspridning inom och mellan de kommunala verksamheterna i länet
 erbjuder, både fysiskt och webbaserat, föreläsningar, seminarier, workshops och andra former
för kunskapsbildning och kunskapsspridning
erbjuder metodstöd, konsultation och handledning av forsknings- och utvecklingsarbeten och utvärderingar
 Utvecklar sin interna kompetens att efterfråga och använda forskningsbaserad kunskap samt
skapar förutsättningar för systematisk kunskapsutveckling och lärande i enlighet med en evidensbaserad praktik, d v s baserat på en sammanvägning av vetenskaplig kunskap, beprövad erfarenhet och medborgarnas önskemål"
Ö 3: Öka förutsättningarna för att kommunerna på sikt ska klara kompetensförsörjningen.
 Följer och stödjer det samarbete som sker inomregionalt inom utbildningsområdet
 Bidrar till kompetensutveckling och ett utvecklat samarbete inom utbildningsområdet
 Omvärldsbevakar, informerar, ger kunskap samt initierar samarbeten inom introduktionsinsatserna och inom integrationsområdet i sin helhet
5
 Bidrar till att kommunernas attraktivitet som arbetsgivare ökar, genom att bland annat ta del av
och ”regionalisera” SKL;s satsning på kommunerna som ”attraktiva arbetsgivare”
 Delger kommunvisa kompetensförsörjningsplaner –
 Utvecklar samarbetet inom utbildningsområdet med målet att det på sikt (år 2020) får vara högst
10 % av 18-24-åringarna som inte avslutat gymnasiestudierna eller fortsatt sina studier samt att andelen 30-34-åringar som har minst en tvåårig eftergymnasial utbildning uppgår till minst 45 %
Ö 4: Verka för ett utökat samarbete mellan kommunerna för effektivisering och gemensamt
nyttjande av resurser för bättre samhällsservice.
 Aktivt och systematiskt driver, utvecklar och stödjer samtal mellan medlemmarna med målsättningen att nå samsyn och samförstånd kring vad, hur och vilka som ska delta i olika samarbeten, hur de gemensamägda bolagen ska styras, utvecklingsarbeten inom ramen för eNämnden
mm
 Deltar på andra kommunala samverkansarenor och utgör bryggan mellan olika kommuners
engagemang för att öka samverkan med varandra
 Väcker och driver mellankommunala samarbeten
 Bjuder in kommunförbundet som observatör i dessa forum för samarbete
Ö 5: Öka användandet av modern teknik i verksamheterna till nytta för invånare, personal och
beslutsfattare
 Stödjer implementeringen av intentionerna i Regional Digital Agenda, Strategin för eSamhället
och andra nationella strategier för e-utveckling. Därvid ska förbundet bland annat arbeta för en sammanhållen IT-strategi för.
 Samordnar aktiviteter med eNämnden, IT Norrbotten och andra aktörer inom sakområdet
 Implementerar intentionerna i Regional Digital Agenda och Strategin för eSamhället
Ö 6: Verka för ökad jämställdhet i kommunerna
 Omvärldsbevakar, samordnar nätverk och genomförs utbildningar för att stödja implementeringen av principerna för jämställdhet som finns reglerade i internationella avtal, främst CEMRdeklarationen (The Council of European Municipalities and Regions).
 Synliggör de nationella politiska målen och de regionala strategierna och programmen för att
få genomslag för arbetet
6
 Implementerar principerna för jämställdhet som finns reglerade i internationella avtal, främst
CEMR- deklarationen
 Följer implementering och uppföljning av jämställdhetsarbetet i Norrbotten, för en bättre helhetsbild
1.3 Strategiska områden
Ovanstående inriktning och övergripande mål ska förverkligas genom ett samlat och processinriktat arbetssätt med medlemmarna inom nedanstående områden:
 Hållbar tillväxt och utveckling
 Socialtjänst
 Barn och utbildning
 Miljö- och samhällsbyggnad
 FoUI Norrbotten
Det finns, utöver de strategiska områdena, ett antal sakområden som är speciellt betydelsefulla
där Kommunförbundet Norrbotten ska vara en aktör på regional nivå. Kultur, folkhälsa och samverkan mot våld är exempel på sakområden där förbundet kan bidra påtagligt genom att samordna insatser och företräda kommunerna.
3. Uppgifter
3.1 Hållbar tillväxt och utveckling
Kommunförbundet Norrbotten är tillsammans med Länsstyrelsen och Landstinget huvudaktörer i
det regionala strategiarbetet. Det regionala partnerskapet i Norrbotten är, under länsstyrelsens
ledning, till viss del ett formaliserat samarbete mellan myndigheter, landsting, kommuner, organisationer och näringsliv. Syftet är att samhandla och prioritera resurser i det regionala tillväxtarbetet. Inom det regionala partnerskapet finns en överenskommelse om att varje organisation har ett
eget ansvar att bidra till genomförandet av strategierna.
Sammanhållningspolitiken, med fokus på Europa 2020 samt den nationella strategin för regional
tillväxt och attraktionskraft 2014-2020 utgör grund för den regionala utvecklingsstrategin. Det är
viktigt att det politiska ledarskapet har en framskjuten och aktiv roll i allt strategiarbete och är
med och påverkar på olika nivåer utifrån en gemensam politisk plattform.
Kommunförbundet Norrbotten är en aktiv part inom Europaforum Norra Sverige för att påverka
politiska ställningstaganden på EU- nivå samt nationellt i syfte att stärka förutsättningar för ut-
7
veckling och tillväxt i regionen. Tillsammans med norra Norge och norra Finland har Europaforum tagit fram en framtidsstudie NSPA, Northern Sparsely Populated Areas, med fokus på våra
utmaningar och tillgångar samt vår investering till det europeiska mervärdet.
Den extra allokeringen i form av gleshetsbonusen är en viktig resurs i regionens utvecklingsarbete. EU-
kommissionen vill se konkreta argument och analysunderlag varför NSPA-området behöver gleshetsbonusen. Ambitionen är att nu genomföra en gemensam OECD-studie som ett viktigt verktyg
i påverkansarbetet för bibehållande av gleshetsbonusen. OECD-studien ska påvisa nyttoeffekten
samt en legitimitet för argumentationen från norra Sverige och norra Finland. Vår närhet till Arktis är en fördel i argumentationen då EU har starkt intresse för arktiska frågor och har för avsikt
att ta fram EU:s strategi för Arktis.
Förbundets styrelse och ansvarig tjänsteman ska genom sin representation i bland annat det Regionala partnerskapet, Strukturfondspartnerskapet och Tillväxtberedningen bidra till att åtgärder
och insatser för tillväxt och utveckling i enlighet med prioriteringarna i RUS förverkligas. Detsamma gäller för andra betydelsefulla strategier. Angelägna områden för kommunerna är förverkligande bl.a. av den regionala digitala agendan och den regionala klimatoch energistrategin. Åtgärder inom energistrategin syftar bl.a. till effektivt nyttjande av förnybara energikällor och energieffektivisering för utveckling av ett hållbart samhälle. Andra samarbeten och satsningar som är
betydelsefulla är den upprättade avsiktsförklaringen mellan de kommunala näringslivskontoren
och Luleå Tekniska Universitet, avseende LTU:s engagemang i kommunerna för att stötta enskilda företag som vill utveckla produkter/tjänster. Tillika är de satsningar som görs för att förbättra investeringsfrämjande arbete i regionen och kommunerna viktiga för att möjliggöra för investerare och nya etableringar; som exempelvis datacenter.
Indikatorer
 Kommunikation och beslut inom Tillväxtberedningen banar väg för att de politiska prioriteringarna får genomslag i det regionala partnerskapets arbete genom RUS och andra strategier.
 Påverkan på EU; s sammanhållningspolitik genom strategiarbete på nationell, makroregional
och EU-nivå och tydliggörande av det mervärde regionen bidrar med.
 Strukturfondspartnerskapet är tydligt i sina prioriteringar så att satsningar görs i
enlighet med de beslutade tillväxt- och utvecklingsområdena i RUS.
 Norrbotten är en regional aktör i strategiska allianser nationellt och internationellt.
 Kommunerna bidrar till förverkligandet av regionala digitala agendan och den regionala klimatoch energistrategin.
Nyckelaktiviteter
 Ledamöter i Tillväxtberedningen och Regionala Partnerskapet deltar på möten och aktiviteter
med fokus på regionala tillväxtfrågor.(Ö1)
 Aktivt delta i arbetet med genomförandet av RUS, den regionala innovationsstrategin och
den regionala digitala agendan samt i genomförandearbete för nyttjande av strukturfonder
och Interreg program.(Ö1) (Ö2) (Ö3) (Ö4) (Ö5) (Ö6)
 Aktivt verka för en kunskapsuppbyggnad om arktiska frågor till nytta för regionen. (Ö1)
8








Förankringsarbetet sker systematiskt genom nätverk och aktiviteter för kommunerna.(Ö4)
Stimulera och samordna gemensamt utvecklingsarbete inom nätverket näringslivschefer.(Ö4)
Genomför ”Norrbottenskonferensen” för bred politisk delaktighet. (Ö1)
Delta på internationella arenor, i olika nationella nätverk med syftet att främja utveckling och
tillväxt. Nationellt forum som är regeringens dialog med regionala politiker om tillväxtpolitiken. Nordkalottrådet är exempel på en Nordisk arena inom Barentsområdet. (Ö1)
Delta inom Europaforum Norra Sverige i aktiviteter för att påverka samt genomföra konferenser och uppvaktningar på europeisk-, nationell- och regional nivå för att stärka regionens konkurrenskraft. (Ö1)
Argumentera för NSPA (Northern Sparsely Populated Area) dvs. delta i aktiviteter för att synliggöra den politiska positionen för området i olika sammanhang på EU- och nationell nivå
exempelvis genom OECD-studien.(Ö1)
Stödja och utveckla Sweden/Emelia-Romagna nätverket för att främja transnationellt samarbete/projekt i kommunerna.(Ö1) (Ö4)
Fortsätta stödja processen med det regionala energistrategiarbetet i kommunerna samt nyttja
Nenets resurser för bl.a. projektriggning för att supporta kommunerna.(Ö4)
Vidtagna åtgärder
 Deltagit i Regionala Partnerskapet och i Tillväxtberedningen för förverkligande av regionala strategier samt prioriteringar. Ansvarig tjänsteperson är aktiv i Regionala Partnerskapets beredningsgrupp och ordförande ingår i tillväxtutskottet.
 Under första halvåret har det varit fokus på arbetet med uppstart av strukturfondsprogram
och regionala handlingsplaner inom sociala fonden och landsbygdsprogrammet. Samt deltagit vid politikerdialog om framtida Nationellt forum med Näringsdepartementet.
 Skrivelse från tillväxtberedningen gällande politisk representation i nationellt forum och
dialogen med regeringen om den regionala tillväxtpolitiken.
 Skrivelse från tillväxtberedningen avseende akut kapitalförstöring av statliga, EU- och
kommunala skattemedel gällande fiberinfrastrukturen.
 Deltagit aktivt i Europaforum Norra Sveriges arbete för påverkan på EU arenan i nära
samarbete med vårt North Sweden kontor i Bryssel. Europaforum Norra Sverige har gjort
en utvärdering av hur regionala politiker getts möjlighet att vara involverade i strukturfondsarbetet i Sverige.
 Påbörjat arbetet med OECD-studien tillsammans via NSPA vilken syftar bl.a. att förbättra argumenten för att bibehålla den extra allokeringen (gleshetsbonusen) kopplat till
våra möjligheter, utmaningar och närheten till Arktis.
 Deltagit i arktiskt forum, ett samarbete med UD som ansvarar för arktiska frågor, via tillväxtberedningen med syfte att utveckla dialogen mellan nationell och regional politiskt
nivå för att stärka Sveriges position i arktiska frågor och öka tillväxten i svenska delen av
Arktis.
 Tillsammans med Luleå kommun genomfört ett styrelsemöte i februari inom Sweden-Emilia samarbetet (SERN). Deltagit på generalförsamlingen och lyft initiativ från Norrbotten
för att utveckla projekt inom Sweden Emilia Romagna samarbetet.
9
 Deltagit i arbetet kring revidering av klimat-miljö-energi strategin samt ett nytt åtgärdsprogram som Länsstyrelsen ansvarar för.
 Genomfört träffar med näringslivs/tillväxtchefer.
 Deltagit i aktiviteter med Företagsbron för att utveckla samarbetet mellan LTU och kommunernas näringslivskontor.
3.1.1 Infrastruktur
Tillgång till bra kommunikationer är avgörande för länets tillväxt och utveckling. Därför är väl
fungerande och hållbara gods- och persontransporter, med förbättringar både inom väg- och järnvägsnätet, sjöfart och IT-kommunikationer likväl som bra flygförbindelser avgörande för vår regions konkurrenskraft såväl nationellt som internationellt. Fortsatta satsningar på Norrbotniabanan
och Botniska korridoren (BK) med koppling till Northern Axis ska särskilt uppmärksammas. Tillväxtberedningen ska arbeta för gemensamma ställningstagande och prioriteringar i transport- och
infrastrukturfrågor för att än mer argumentera kraftfullt för infrastrukturinvesteringar i Norra Sverige.
Indikatorer
 Samordnat agerande för genomförande av för regionen avgörande infrastruktursatsningar.
 Regionen får genomslag för mer resurser till ett utvecklat sammanhållet hållbart transportsystem.
 Agerande och nyttjande att BK ingår i Core Network inom TEN-T programmet.
 Stödja verksamheten vid kollektivtrafikmyndigheten.
Nyckelaktiviteter
 Samordna och påverka genom remissyttranden avseende infrastruktur. (Ö1)
 Bevaka och påverka genom ställningstagande i kommunikationsfrågor som får konsekvenser
för regionen. (Ö1)
 Aktivt stödja arbetet för Norrbotniabanan samt att regeringen utser en förhandlingsperson.(Ö1)
 Delta i olika aktiviteter för att påverka regeringen tillsammans med andra aktörer för investeringar i Botniska korridoren och malmbanan som ingår i transportnätet (Core Network) inom
TEN-T. (Ö1)
 Aktivt påverka konsultationer samt grönböcker på EU nivå i angelägna frågor för länet. (Ö1)
 Bevaka och agera via North Sweden och Europaforum när EU-kommissionen föreslår nya
riktlinjer inom infrastrukturområdet som exempelvis tidigare statsstödet till regionala flygplatser. (Ö1.
 Delta i processer och aktiviteter med kollektivtrafikmyndigheten. (Ö1)
Vidtagna åtgärder
 Deltagit via tillväxtberedningen och agerat i transport- och infrastrukturfrågor.
 Yttrande från tillväxtberedningen över Trafikverkets remiss ”funktionellt prioriterat vägnät”.
10
 Skrivelse, aktiviteter från tillväxtberedningen till Trafikverket, infrastrukturministern och näringsministern avseende brutet löfte om spårbyten mellan Boden och Bastuträsk.
 Via Europaforum Norra Sverige lämnat synpunkter om EU:s halvtidsutvärdering av vitboken
för transportsystemet och genomförandet av TEN-T stomnät 2030.
 Bevakat och agerat genom North Sweden för förverkligande av TEN-T, Core-Network. Aktiviteter har genomförts för att sprida kunskap om behovet av Bottniska korridoren och Luleå
hamn.
 North Sweden anordnade ett högnivåmöte för företrädare från politik och industri i Norrbotten och Västerbotten med Pat Cox, samordnare för stomnätskorridoren SkandMed, den 3
juni i Köpenhamn. Fokus var regionens befintliga transportinfrastruktur och behov med
koppling till Northern Axis och TEN-T samt att förlänga stomnätskorridoren för att omfatta
den Botniska korridoren på såväl svenskt som finsk sida.
 Tillväxtberedningen följer och stödjer aktiviteter kring Norrbotniabanan och TEN-T ansökan.
 Följer och deltar i samarbete med regionala kollektivtrafikmyndigheten.
3.2 Socialtjänst
Inom socialtjänsten finns en mängd för kommunerna centrala frågor att utveckla och samarbeta
inom. Inte minst gränssnittet och samverkan med Norrbottens läns landsting är avgörande för utvecklingen av rationalitet och kvalitet i verksamheten. Styrelsen har särskilt framhållit värdet av
insatser inom nedanstående områden.
3.2.1 Barn och ungdomar
Barns förutsättningar att lyckas i livet påverkas av en mängd faktorer, såväl ärftliga och miljömässiga som enskilda livshändelser. Samhället försöker genom en rad olika insatser att kompensera för dessa olika förutsättningar. Att hjälpa barn och unga som har problem så tidigt som möjligt är bra både för barnen, familjen och för samhället. För att stärka samhällets möjligheter att
verka stödjande för barn och unga, krävs att de inblandade aktörerna samverkar. Norrbottens
kommuner och landsting har en överenskommelse om samverkan – Norrbus.
Socialtjänsten har till uppgift att erbjuda barn och unga stöd och skydd med utgångspunkt från
barnens bästa. En av de mest ingripande insatserna socialtjänsten har att tillgå är placering utanför det egna hemmet. För att kunna ge barnen ett bra stöd, använda resurserna effektivt och säkra
tillgången till adekvata insatser bör kunskapen om vårdens innehåll och effekter öka. Det är också
viktigt att lyfta barns brukarmedverkan.
Indikatorer
 Samverkansdialogen mellan social- och barn och utbildningsberedningarna samt samverkansberedningen mellan kommuner och landsting har utvecklats.
 Insatserna i verksamheten bygger på en sammanvägning av brukarnas erfarenheter, den professionelles expertis samt bästa vetenskapliga kunskap.
11



Den systematiska uppföljningen av insatser för barn och unga har utvecklats.
Samverkan mellan förskolan, grundskolan, gymnasiet, socialtjänsten, habiliteringen, barn och
ungdomspsykiatrin och barnmedicin har utvecklats så att barn med behov får stöd och insatser
så tidigt som möjligt.
Kommunerna arbetar med att höja kvalitén på insatser för barn och unga.
Nyckelaktiviteter
 Samverkansdagar för förtroendevalda och chefstjänstemän inom barn och utbildning, socialtjänst och landstinget genomförs. (Ö1) (Ö4) (Ö2)
 Utveckla brukarmedverkan i barn och unga verksamheten. (Ö2)
 Förbättra systematisk uppföljning för området. (Ö2) (Ö5)
 Förankra och aktivt stödja Norrbus överenskommelsen i länets alla kommuner i samverkan
med landstinget och barn och utbildning. (Ö4)
 Läkarundersökningar. (Ö4)
 Förankra, utbilda och handleda användandet av samordnade individuella planer (SIP). (Ö2)
(Ö4) (Ö5)
 Följa utvecklingen av avvikelserapportering inom Norrbus. (Ö4)
 Samordna kompetensutveckling av länets socialtjänstpersonal inom barn och unga. (Ö3)
 Nätverksträffar genomförs för erfarenhetsutbyte. Kurs och konferensverksamhet kring regelverk, olika former av nationella riktlinjer. (Ö3) (Ö4) (Ö2) (Ö6).
 Öka kunskapen om särskilda behov hos barn som genomlevt svåra livssituationer, exempelvis traumatiska upplevelser. (Ö2) (Ö3)
Vidtagna åtgärder:
 Ständig dialog pågår med landstinget för att ytterligare förbättra samverkansområdet
barn och unga.
 Arbete pågår med barns delaktighet och inflytande, bl.a. en gemensam handlingsplan för
patient och brukarmedverkan tillsammans kommun och landsting pågår samt information
och dialog med nätverk i samarbete med FoUI.
 Dialog med olika nätverk för att informera och ta del av kommunernas behov av utveckling inom området barn och ungdom genomförs.
 Arbete med systematisk uppföljning pågår t.ex. Barns behov i centrum (BBIC), öppna
jämförelser och andra alternativ för verksamhetsuppföljning.
 Implementering av den gemensamma överenskommelsen ”Norrbus” pågår utifrån ett helhetsperspektiv på barns behov. Ett gemensamt nätverk skola, socialtjänst och landsting
finns.
 Kompetenssatsning i samarbete med Umeå Universitet om fyra 7,5 hp kurser för den sociala barn och ungdomsvården är planerad och utbildningarna pågår samt samtalscirklar
för yrkesintroduktion; LuMo.
 Utbildningsdagar inom barn och unga området genomförs samt nätverk för erfarenhetsutbyte genomförs för olika professioner.
12
3.2.2 Samverkan inom stöd, omsorg och vård (mitt i livet, äldre )
Människor med behov av omfattande insatser från flera samhällsaktörer ska kunna få ett samlat
erbjudande om hjälp och behandling, rehabilitering samt service och stöd som utgår från den enskildes individuella behov. Det är viktigt att ta vara på erfarenheter och utveckla kunskaper och
som stärker och ökar förutsättningarna för personer med funktionsnedsättningar i alla åldrar och
äldre till ett mer meningsfullt liv. Den enskilde, anhörige/närstående är medskapare av insatserna.
Det är viktigt att lyfta enskildes kunskap samt finna former för samverkan kring dennes aktiviteter.
En fungerande samverkan mellan olika huvudmän och organisationer är viktigt.
Styrning och ledning över huvudmannagränser börjar finna former. Det finns en struktur och gemensamma överenskommelser/handlingsplaner har upprättas.
Det finns ett uppbyggt samarbete med Luleå tekniska universitet och Umeå universitet kring den
verksamhetsförlagda utbildningen. Avsikten är att höja kvalitén på studenternas praktik och knyta
verksamhetsområdena närmare universiteten.
Indikatorer
 Samverkansdialogen i den gemensamma samverkansberedningen inom vård, skola och omsorg mellan kommuner och landsting har utvecklats.
 Insatserna i verksamheterna bygger på en sammanvägning av brukarnas erfarenheter, den professionelles expertis samt bästa vetenskapliga kunskap.
 Samverkan har utvecklats så att enskilda med behov från flera vård- och omsorgsgivare får
samordnade verkningsfulla stöd, omsorgs och vårdinsatser.
 Mål och mått för avgränsande gemensamma uppföljningsområden mellan kommun och landsting är fastställda.
 Dialogen i länet om samverkansformer kring behov av kompetensutveckling för personal som
arbetar med personer som har behov av insatser från båda huvudmännen har förbättrats.
 Dialogen om gemensamma former för kompetensutveckling för personal inom socialtjänsten
har utvecklats.
Nyckelaktiviteter
 Samverkansdagar för ledamöter i beredningar och chefstjänstemän för socialtjänst och landstinget genomförs. (Ö1) (Ö4) (Ö2)
 Stödja socialtjänstens arbete med att utveckla former för att stärka brukarens inflytande. bl.a.
med att förankra strategin för brukar- och patientmedverkan. (Ö2)
 Stödja och stimulera länets kommuner i verksamhetsutvecklings, förbättrings och kvalitetsarbete. (Ö4) (Ö3)
 Utreda behovet av en gemensam myndighetsjour. (Ö4)
 Förbättra systematisk uppföljning för de olika verksamhetsområdena. (Ö2) (Ö5)
 Förankra överenskommelserna/handlingsplaner i länets alla kommuner i samverkan med
landstinget. (Ö4) (Ö2)
13






Förankra och aktivt stödja socialtjänstens arbete med strategin bättre liv för sjuka äldre. (Ö4)
(Ö5) (Ö2)
Förankra, implementera, utbilda och handleda användandet av samordnade individuella planer
(SIP). (Ö2) (Ö4) (Ö5)
Följa utvecklingen av avvikelserapporteringen inom områdena. (Ö4)
I samarbete med landstinget förbättra IT-system för utskrivningsklara personer. (Ö5)
Genomföra nätverksträffar för förtroendevalda och anställda för erfarenhetsutbyte. (Ö4) (Ö6)
(Ö2)
Genomföra kurser och konferenser i ny lagstiftning, nya regelverk och olika former av nationella riktlinjer. (Ö3) (Ö6) (Ö2)
 Den politiska samverkansberedningen har genomfört gemensamma sammanträden samt
temadag kompetensförsörjning en gemensam utmaning.
 Kontinuerliga möten med landstingets chefer och socialchefer med fokus på samverkan
kring gemensamma utvecklingsfrågor genomförs.
 Arbete med en gemensam handlingsplan för patient och brukarmedverkan för landsting
och kommuner pågår.
 Arbete pågår med att etablera ett gemensamt beroendecentrum med kompetensstöd. tillsammans med brukarrådet LEVA.
 En gemensam strategi och handlingsplan mellan kommuner och landsting är fastställd för
arbetet med bättre liv för sjuka äldre.
 Förbättringsarbete ”Trygg hemma” pågår för att stärka samarbetet inom hemtjänst,
hälso- och sjukvård i ordinärt boende och primärvård.
 Webbutbildning i geriatrik pågår.
 Utbildningsinsatser i utveckling av behovsinriktat och systematiskt arbetssätt inom området Äldres behov i centrum (ÄBIC) pågår.
 Utbildningsinsatser för personal i etik, lagstiftning och bemötande pågår inom verksamheten för personer med funktionsnedsättning.
 Tillsammans med NSPH (Nationell samverkan för psykisk hälsa, är ett nätverk av patient-, brukar- och anhörigorganisationer inom det psykiatriska området) är en uppföljning
av den gemensamma överenskommelsen kring psykisk ohälsa genomförd och en handlingsplan är upprättad.
 Planering pågår med en ansökan om en YH-utbildning inom området funktionsnedsättningar genom vuxenutbildningen i Luleå tillsammans med kommunerna i Norrbotten.
 Arbete pågår med att komma igång med utbildning av personal i delaktighetsmodellen
inom området funktionsnedsättningar i samarbete med FoUI.
 Avtal om köp av dietisttjänst till särskilda boenden mellan kommun och landsting är upprättad och beslutad.
 En gemensam utvecklingsgrupp kommun, landsting är tillsatt för att följa utvecklingen av
ansvarsfördelningen för hälso- och sjukvården i ordinärt boende.
 Arbete pågår tillsammans med landstinget kring samverkansavtal hjälpmedel och förbrukningsmaterial.
14
 Utredningen skyddat boende för våldsutsatta kvinnor och medföljande barn är genomförd
och beslutad.
 Möten för erfarenhetsutbyte är genomfört med flera olika professioner
 Utbildningsinsatser genomförs i tillämpningen av samordnad individuell plan (SIP) samt i
IT-systemet Meddix öppen vård. Omskrivning pågår av Meddix SVP och öppen vård till
Lifecare.
 Kurser och konferenser genomförs inom olika verksamhetsområden.
3.2.3 Missbruks- och beroendevården i utveckling
Staten har sedan 2008 stöttat kommuner och landsting i utveckling av missbruksoch beroendevården genom överenskommelser med SKL och genomförande av utvecklingsprojektet "Kunskap
till Praktik". Sedan 2012 har detta utvecklingsarbete fokuserat på familjeperspektiv i missbruksoch beroendevården. Norrbotten har varit med i utvecklingsarbetet sedan 2008 och medverkade
också i den stora kartläggning som SKL genomförde 2012 av föräldrar i missbruksoch beroendevården. Under utvecklingsarbetet har Kommunförbundet Norrbotten tillsammans med kommunerna och landstinget arbetat fram ett koncept för kompetensutveckling för personal som möter
personer med riskbruk, missbruk och beroende i sin yrkesroll. Detta ingår som ett kontinuerligt
inslag i kommunförbundets kurs och konferensverksamhet.
I Norrbotten finns väl uppbyggda strukturer för samverkan och informationsutbyte genom flera
nätverk bestående av kontaktpersoner som representerar missbruksvården i kommuner och landsting. Kommunförbundet avser att fortsatt ge stöd i utveckling av samverkan mellan huvudmännen,
arbeta med samordnade insatser, integrerade verksamheter, brukarmedverkan och en långsiktig
lösning för kompetensutveckling samt att stödja barn och föräldraperspektivet i missbruksoch
beroendevården.
Utmaningar inför 2015
2010 inträdde en ny lag inom HSL (hälso- och sjukvårdslagen) där författningen säger att minderåriga barn till patienter har rätt att få information, råd och stöd från den som behandlar förälders sjukdom. I lagen framgår tydligt att barns rättigheter gäller om föräldern har en psykisk
funktionsnedsättning, missbruk av alkohol eller andra beroendeframkallande droger eller oväntat
avlider. Både kommun och landsting har lyft osäkerheten kring att samtala med barn då man anser
att man saknar den kompetensen som krävs. BRA-samtal är ett verktyg för att öka kompetensen i
hur man kan samtala med barn. Under 2015 avser kommunförbundet att erbjuda verksamheterna
utbildning i BRA samtal via Kommunförbundet.
Reviderade nationella riktlinjer för missbruksoch beroendevård.
De reviderade riktlinjerna är nu publicerade i en preliminär version. Det är en revidering av 2007
års nationella riktlinjer för missbruksoch beroendevård. Riktlinjerna kommer att vara ett stöd
för dem som fattar beslut om hur resurserna ska fördelas inom missbruksoch beroendevården.
Riktlinjerna kommer att publiceras under 2015 i slutlig version. Behoven av ytterligare kompetensutveckling och samlade utbildningsinsatser är stort i länet, framförallt när det gäller flera av
15
de rekommenderade psykosociala behandlingsmetoderna som har lyfts fram i de nya (preliminära) riktlinjerna från Socialstyrelsen.
Indikatorer
 Kommunförbundet bevakar kommunernas intressen i uppbyggnad av den länsgemensamma beroendeenheten/kompetenscentrum.
 Tillsammans med kommunerna och beroendeenheten utforma och organisera det kompetensstöd
som verksamheterna behöver utifrån bl.a. Socialstyrelsens reviderade nationella riktlinjer.
 Få till en kontinuerlig BRA utbildning i Kommunförbundets kursutbud
Nyckelaktiviteter (Ö2) (Ö4)
 Nätverksmöten
 Regional samverkan mellan länets kommuner, Kommunförbundet Norrbotten, Norrbottens
läns landsting, Länsstyrelsen, brukarråd samt andra berörda aktörer.(Ö4)
 Kommunförbundet erbjuder fortsättningsvis metodutbildning genom Kurs och konferensverksamheten.
 Finansiera utbildning av metodutbildare i BRA-samtal
 Kommunförbundet stödjer brukarrådet LEVA, samt stödjer brukarrådet i genomförandet av
en brukarstyrd brukarrevision.
 Intressebevakning och spridning av information
 Medverkan i planeringsgruppen för det nationella nätverket för Missbruk och beroendevård i
landsting och kommuner och som stöds av SKL.
 Deltar i de nationella nätverksträffarna för erfarenhetsutbyte och dialog enligt ovan (SKL).
 Ett regionalt nätverksmöte genomfört under våren, ett ytterligare planerat för hösten.
 Ingår i det regionala samverkansarbetet tillsammans med länsstyrelsen Norrbotten och Norrbottens läns landsting och medverkat i flertalet nätverksmöten i riskbruksnätverket (ANDTstrategin som grund) föräldrastödsnätverket
 Kurs och konferensverksamheten; Flertalet metodutbildningar genomförda främst riktade till
de som arbetar i beroendevård, men även de som möter personer med denna problematik i
andra sammanhang.
 Med stöd av Centralförbundet för Alkohol och Narkotikaupplysning (CAN) har Kommunförbundet utbildat 5 personer i länet i föräldrastöd i missbruksoch beroendevården, dessa
kommer också att ingå i den kompetensplattform vi har för metodstöd på förbundet.
 Under september genomförs första BRA-utbildningen i länet och utbildning av utbildare i
metoden.
 I oktober genomförs en stor föräldrastödskonferens för politiker och chefer i samverkan med
Norrbotten Läns Landsting och Länsstyrelsen Norrbotten
 Deltagande i brukarrådet LEVAs möten vid fem tillfällen
 Stöttat brukarrådets genomförande med en brukarstyrd brukarrevision av ett boende i Piteå
16
3.3 Barn- och utbildning
Inom Barn- och utbildningsområdet finns en mängd för kommunerna centrala frågor att utveckla
och samarbeta kring. Det som främst påverkar förutsättningarna för en hög kvalitet inom barn- och
utbildningsområdet under de kommande åren är förmågan att implementera det stora antalet skolreformer, tillgången till behöriga lärare, förändringen av elevvolymer och konkurrensen från de
fristående skolornas etableringar.
Alla som arbetar inom barn- och utbildningsområdet behöver vara i nära kontakt med forskning
och utveckling. Forskningen behöver därför få ta större plats i verksamheterna för att bland annat
eleverna bättre ska kunna nå målen. När relevant forskning finns, sprids och används i verksamheterna, då vilar skolan på vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet.
Styrelsen har särskilt framhållit värdet av insatser inom nedanstående områden:
3.3.1 Barn och ungdomar
Barn och ungdomar i behov av särskilt stöd omfattas av insatser inom både skolans och socialtjänstens verksamheter. Arbetet med att stärka kunskapen om skolans uppdrag avseende insatser
för barn och unga i behov av särskilt stöd behöver ständigt utvecklas.
Indikatorer
 Samverkansdialogen mellan social- och barn och utbildningsberedningarna samt samverkansberedningen mellan kommuner och landsting har utvecklats.
 Insatserna i verksamheten bygger på en sammanvägning av brukarnas erfarenheter, den professionelles expertis samt bästa vetenskapliga kunskap.
 Den systematiska uppföljningen av insatser för barn och unga har utvecklats.
 Samverkan mellan förskolan, grundskolan, gymnasiet, socialtjänsten, habiliteringen, barn och
ungdomspsykiatrin och barnmedicin har utvecklats så att barn med behov får stöd och insatser
så tidigt som möjligt.
 Kommunerna arbetar med att höja kvalitén på insatser för barn och unga.
Nyckelaktiviteter
 Samverkansdagar för förtroendevalda och chefstjänstemän inom barn och utbildning, socialtjänst och landstinget genomförs. (Ö1) (Ö4) (Ö2)
 Utveckla brukarmedverkan i barn och unga verksamheten. (Ö2)
 Förbättra systematisk uppföljning för området. (Ö2) (Ö5)
 Förankra och aktivt stödja Norrbus överenskommelsen i länets alla kommuner i samverkan
med landstinget och barn och utbildning. (Ö4)
 Läkarundersökningar. (Ö4)
 Förankra, utbilda och handleda användandet av samordnade individuella planer (SIP). (Ö2)
(Ö4) (Ö5)
 Följa utvecklingen av avvikelserapportering inom Norrbus. (Ö4)
 Samordna kompetensutveckling av länets socialtjänstpersonal inom barn och unga. (Ö3)
17


Nätverksträffar genomförs för erfarenhetsutbyte. Kurs och konferensverksamhet kring regelverk, olika former av nationella riktlinjer. (Ö3) (Ö4) (Ö2) (Ö6)
Öka kunskapen om särskilda behov hos barn som genomlevt svåra livssituationer, exempelvis
traumatiska upplevelser. (Ö2) (Ö3)
Vidtagna åtgärder: (se 3.2.1.)
 Ständig dialog pågår med landstinget för att ytterligare förbättra samverkansområdet
barn och unga.
 Arbete pågår med barns delaktighet och inflytande, bl.a. en gemensam handlingsplan för
patient och brukarmedverkan tillsammans kommun och landsting pågår samt information
och dialog med nätverk i samarbete med FoUI.
 Dialog med olika nätverk för att informera och ta del av kommunernas behov av utveckling inom området barn och ungdom genomförs.
 Arbete med systematisk uppföljning pågår t.ex. Barns behov i centrum (BBIC), öppna
jämförelser och andra alternativ för verksamhetsuppföljning.
 Implementering av den gemensamma överenskommelsen ”Norrbus” pågår utifrån ett helhetsperspektiv på barns behov. Ett gemensamt nätverk skola, socialtjänst och landsting
finns.
 Utbildningsdagar inom barn och unga området genomförs samt nätverk för erfarenhetsutbyte genomförs för olika professioner.
3.3.2 Förskola, grundskola och gymnasieskolan i framtiden
En skola i utveckling präglas av kompetens och goda kunskaper om förutsättningarna att bedriva en skola med hög kvalitet. Detta förutsätter samarbete inom kommunerna och över
kommungränserna i Norrbotten. Vi ska bidra till att samverkansdialoger genomförs och att
det stora antalet skolreformer blir kända i kommunerna samt ge råd och stöd i implementeringsarbetet. Därutöver ska vi delta i byggandet av en plattform för skolforskning i ett kommunalt perspektiv. Ytterligare fokus ska sättas på studie- och yrkesvägledningen.
Våra ungdomar ska möta ett brett utbildningsutbud i gymnasieskolan med hög kvalitet. Vi
ska bidra till dialog om gemensamma lösningar kring samverkan om gymnasieutbildningar.
Samarbetet måste utvecklas än mer för att vi ska optimera resursanvändningen och öka kostnadseffektiviteten.
Indikatorer
 Ökad dialog i länet om samverkansformer inom grund- och gymnasieskolan, samverkansavtal
mm.
 Ökad kompetens om styrdokumenten i förskola/skola.
 Ökad medvetenhet inom skolan om vikten av en skola som vilar på vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet
 Ökad medvetenhet i skolan om kunskaps- och demokratiuppdragets betydelse för att eleverna
ska må bra och lyckas i skolan.
 Ökad medvetenhet om studie- och yrkesvägledningens betydelse.
18

Ökad grad av identifiering av ungdomar som inte börjar eller lämnar gymnasieskolan
Nyckelaktiviteter
 Samverkans- och dialogkonferenser efter behov i länet.(Ö1) (Ö2)
 Kurs och konferenser om aktuella styrdokument inom förskola/skola.(Ö2)
 Bidra i utvecklingen av FOUI i skolan, en miljö för att stimulera och stödja ett vetenskapligt förhållningssätt inom skolan. (Ö2)
 Bidra i utvecklingen av studie- och yrkesvägledningen i Norrbotten.(Ö3)(Ö5)
 Bidra till ökade kunskaper om kommunernas aktivitetsansvar för de ungdomar som inte börjar
eller lämnar gymnasieskolan samt ökad samverkan mellan berörda aktörer/huvudmän. (Ö3)
 Nätverksmöte om aktuella skolfrågor med skolchefer och skolpolitiker från länets samtliga kommuner
 Ett antal samverkans- och dialogkonferenser i olika nätverksgrupper har genomförts i syfte att öka samverkan i länet. Ex. med skol-, elevhälso-, gymnasie- och vuxenutbildningschefer.
Kurser och konferenser har genomförts om aktuella reformer och styrdokument ex ”En skola på vetenskaplig grund” i samverkan med FoUI.
 Konferenser i samverkan inom Kommunförbundet med koppling till barn och utbildning, t.ex. om barn
och våld, kompetensförsörjning m.m.
Planering av länsgemensam 5-dagars utbildning under hösten 2015 i utredningsmetodik, för kvalitativa
läs- och skrivutredningar i samverkan med Specialpedagogiska skolmyndigheten. Utbildningen kopplad
till överenskommelsen med NLL vad gäller ansvarsfördelning och rutiner för remisser till Länslogopedin.
 Vaccinationsöverenskommelse mellan länets Norrbottens kommuner och Norrbottens Läns Landsting.
Ansvarsfördelning och rutiner i enlighet med Socialstyrelsens riktlinjer och nationella vaccinationsprogram.
 Initierad samverkan mellan Kommunförbundet och Landstinget för att skapa länsgemensam ansvarsfördelning och rutiner när det gäller samarbetet mellan Barn- och ungdomspsykiatrin och länets skolor.
 Aktuella utredningar/kartläggningar är t.ex. Skoldatatekets framtid vid förändrade förutsättningar och
Naturbruksprogrammets framtid i Norrbotten.
 Bevakning av det fortsatta reformarbetet i samverkan med Sveriges kommuner och landsting samt Skolverket.
 Genomfört kompetensutvecklingsinsatserför länets studie- och yrkesvägledare i samverkan med Skolverket och Arbetsförmedlingen.
 Fortsatt utveckling av projektet Kompetensplattform Norrbotten (i samverkan med Länsstyrelsen, Arbetsförmedlingen och Norrbottens läns landsting) där fokus är på kommunernas aktivitetsansvar dvs. de ungdomar som inte påbörjar eller fullföljer gymnasieskolan.
3.3.3 Eftergymnasial utbildning
Vi verkar för en utvecklad vuxenutbildning genom samarbete mellan olika parter/aktörer i Norrbotten. Våra studerande ska möta ett brett utbildningsutbud med hög kvalitet. Vi ska genom samverkan
med näringsliv och övriga myndigheter bidra till att möta efterfrågan på kompetens i länet. Samver-
19
kan måste utvecklas än mer för att optimera resursanvändningen och öka kostnadseffektiviteten. Därutöver behöver vuxenutbildningen koppla sina resultat till en ökad medvetenhet om forskning och
beprövad erfarenhet på området samt sätta fokus på vägledningens betydelse.
Indikatorer
 Utvecklad dialog om vuxnas lärande i länet.
 Ökad kompetens om styrdokumenten kring vuxnas lärande.
 Ökad kunskap om individers och näringslivets behov av kompetensutveckling inom
vuxnas lärande.
 Ökad medvetenhet inom vuxnas lärande om vikten av en vuxenutbildning som vilar på vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet
 Ökad medvetenhet om vägledningens betydelse
Nyckelaktiviteter
 Dialogmöten/nätverksmöten i samtliga samverkansområden i länet utifrån behov. (Ö1)
 Kurs och konferenser om aktuella styrdokument inom vuxnas lärande. (Ö2)
 Bidra i utveckling av prognosunderlag för att kartlägga individers och näringslivets behov av
kompetensutveckling inom vuxnas lärande (Ö3)
 Bidra till ett ökat fokus på skolans roll i kompetensförsörjningsfrågor.(Ö3)
 Bidra i utvecklingen av FOUI i skolan, en miljö för att stimulera och stödja ett vetenskapligt förhållningssätt inom skolan. (Ö2)
 Bidra i utvecklingen av studie och yrkesvägledningen i Norrbotten. (Ö3) (Ö5)
 Nätverksmöte om aktuella skolfrågor med skolchefer och skolpolitiker från länets samtliga kommuner
 Genomförd dialog- och samverkanskonferens för Norrbottens kommuner om Vuxnas lärande i
samverkan med Skolverket, SKL och Utbildningsdepartementet.
I nätverket för Vuxnas lärande fokuseras på samverkansfrågorna och de olika myndigheternas och kommunernas uppdrag och ansvar för eftergymnasial utbildning.
I samverkan med Länsstyrelsen, Arbetsförmedlingen, Luleå tekniska universitet m.fl pågår planering för
dialog kring utveckling av prognosunderlag för att kartlägga individers behov av kompetensutveckling och
näringslivets behov av kompetensförsörjning.
 Dialog med länets studie- och yrkesvägledare om kompetensutvecklingsinsatser ex i samverkan med UHR
och Arbetsförmedlingen.
Fortsatt utveckling av projektet Kompetensplattform Norrbotten ( i samverkan med Länsstyrelsen, Arbetsförmedlingen och Norrbottens läns landsting) där fokus är på kommunernas aktivitetssansvar dvs. de ungdomar som inte påbörjar eller fullföljer gymnasieskola.
Bevakning av nya reformer för den eftergymnasiala utbildningen.
20
3.4 Miljö och samhällsbyggnad
Miljö- och samhällsbyggnadsområdet omfattar verksamheter inom miljö, planering, byggande, kommunalteknik, klimat och energi samt räddningstjänst och krisberedskap. Genom ett utvecklat processarbete, ibland i tvärsektoriella nätverk, olika projektarbeten och utbildningar kommer Kommunförbundet Norrbotten att fokusera på följande delområden/aktiviteter det kommande verksamhetsåret.
3.4.1 Miljö
Kommunerna har ansvaret för tillsynen enligt Miljöbalken. Arbetet är komplicerat med många utgångspunkter som kräver kompetens av skiftande slag. Kommunerna har här valt att börja en samverkan under namnet ”Miljösamverkan Norrbotten” Ett treårigt projekt där länsstyrelsen och 13 av 14
kommuner deltar. Redovisas under rubriken projekt.
Inom vattenverksamheten skickar vattenmyndigheten nu ut förslagen till åtgärdsprogram för nästa
planeringscykel på remiss till kommunerna. Remisstiden går ut 2015-05-01 och det är viktigt att
kommunerna lämnar sina synpunkter på förslaget då det blir vägledande för vattenarbetet de kommande sex åren (2015-2021).
Styrelsen har beslutat stödja Hållbarhetsveckan SEE ekonomiskt. SEE är en kampanjvecka som arrangeras av kommunerna, länsstyrelsen, landstinget, Kommunförbundet Norrbotten och Nolia med
syfte att synliggöra det breda hållbarhetsarbetet i länet. Här finns möjligheten för kommunerna att
presentera arbeten som redan är inarbetade i den kommunala vardagen men även nya satsningar.
En ny mandatperiod påbörjas 2015 och för att våra politiker inom miljö- och byggnämnderna ska
vara väl förberedda på sina uppdrag arrangerar vi en nyvaldsutbildning inom området.
Indikatorer
 Förslaget till åtgärdsprogram inom vattenverksamheten är behandlat i kommunerna.
Hållbarhetsveckan arrangeras hösten 2015 med medverkan av flertalet kommuner och Kommunförbundet Norrbotten.
 Politikerna i kommunernas myndighetsnämnder inom miljö- och bygg är väl förberedda för sitt
uppdrag.
Nyckelaktiviteter
 Träffar och seminarier för politiker och tjänstemän kring åtgärdsprogrammet för vatten genomförs tillsammans med vattenmyndigheten (Ö1)
 SEE-veckan planeras och vi identifierar tänkbar information och verksamhet som kan vara aktuell att redovisa från Kommunförbundet Norrbottens sida i SEE-veckan. (Ö1)
 Kommunförbundet Norrbotten och 4-kantskommunerna arrangerar nyvaldsutbildning för samtliga kommuner i länet inom miljö- och byggområdet. (Ö1)
Vidtagna åtgärder
 Ett omfattande arbete i form av träffar för politiker och tjänstemän har genomförts av Vattenmyndigheten i samverkan med Kommunförbundet Norrbotten för att diskutera det kommande
åtgärdsprogrammet för vatten.
21
 SEE-veckan är planlagd och genomförs v. 38. Fredagen den 18/9 genomför Kommunförbundet
Norrbotten tillsammans med Landstinget ett seminarium i Vetenskapens Hus som visar på goda
exempel på hållbarhetsarbete inom kommun och landsting.
 Den planerade utbildningen av nyvalda politiker har inte genomförts. Eventuellt sker detta senare under året.
3.4.2 Planering och byggande
Några kommuner i Norrbotten står inför stora utmaningar vad gäller planering och byggande de kommande åren, medan andra lever i en verklighet bestående av befolkningsminskning och minskat samhällsbyggande. Tillsammans med länsstyrelsen arrangeras en rad aktiviteter för att hålla tjänstemän
och politiker uppdaterade om nyheter och utvecklingstendenser inom planoch byggområdet. Ett
projekt syftande till bättre regional översiktsplanering kommer att sjösättas under det kommande året.
Länsstyrelsen är sammanhållande med aktivt deltagande från kommunerna. En ny PBL-lag ska implementeras vilket kommer att kräva betydande informationsinsatser riktade till kommunerna. Nätverksträffar genomförs kontinuerligt för kommunernas tjänstemän inom området
.
Indikatorer
 Politiker och tjänstemän är väl insatta i ny lagstiftning och nya utvecklingstendenser inom planoch byggområdet.
 Planfrågor har fått ett forum för erfarenhetsutbyte.
 Tillsynen inom området har utvecklats.
 Kommunförbundet Norrbotten har en utökad dialog med kommunerna i länet inom planoch
byggområdet
.
Nyckelaktiviteter
 Plan- bygg- och bostadsdagarna (PBB) genomförs i september i samarbete med Länsstyrelsen
(Ö1, Ö2)
 En omfattande utbildning genomförs för att implementera den nya PBL-lagstiftningen. (Ö1)
 I samband med PBB genomförs ett ”Planforum” för kommunernas tjänstemän inom området.
(Ö4)
 Tillsynsforum för byggnadsinspektörer genomförs. (Ö4)
 Ett nätverk bestående av chefstjänstemän skapas. (Ö4) (Ö2)
Vidtagna åtgärder
 Planeringen av årets plan, bygg och bostadsdagar är påbörjad och datumet är fastställt till den
18-19/11
 Övriga aktiviteter inom området genomförs under hösten
22
3.4.3 Kommunalteknik
Avfallsfrågorna diskuteras för närvarande intensivt på nationell nivå. Producentansvaret har utretts
och den nya regeringen har signalerat en förändring där kommunerna blir ansvariga för insamlingsdelen av producentansvaret. Vid en sådan förändring kommer kravet på samverkan kommunerna emellan att öka.
Hanteringen av parkeringstillstånd för rörelsehindrade är en komplicerad och tidskrävande uppgift
för kommunernas gatukontor. Handläggande tjänstemän, som ofta är ensam i sin roll, utsetts för kritik som i värsta fall kan utvecklas till ett arbetsmiljöproblem. Erfarenhetsutbyte och nätverksarbete
kan förbättra arbetssituationen för dessa handläggare.
Indikatorer
 Kommunernas politiker och avfallsansvariga tjänstemän är väl insatta och förberedda på de förändringar som kan komma inom producentansvaret.
 Handläggningen av parkeringstillstånd har underlättats och arbetsmiljön förbättrats för ansvariga
tjänstemän
.
Nyckelaktiviteter
 Seminariet Aktuell Avfallspolitik genomförs under mars månad där producentansvaret blir en
dominerande punkt i programmet. (Ö1)
 Kommunförbundet Norrbotten arrangerar nätverksträff för tjänstemän i kommunerna som handlägger parkeringstillstånd. (Ö4)
Vidtagna åtgärder
 Aktuell avfallspolitik genomfördes planenligt
 Nätverksträff kring parkeringstillstånd genomförs v. 42
3.4.4 Energi och klimat
Länsstyrelsen är huvudansvarig för det övergripande regionala klimatoch energiarbetet. En klimatoch energistrategi har utarbetats med tillhörande åtgärdsprogram. I åtgärdsprogrammet, som gäller
till och ned 2015, har kommunerna sina största utmaningar i energieffektivisering av fastighetsbeståndet samt frågan om transporter som på olika sätt servar offentlig sektor på lokal nivå. Samtliga
kommuner och landstinget äger Norrbottens Energikontor som på olika sätt utgör kommunernas resurs i arbetet med energi och klimatfrågor. Ett flertal projekt drivs av NENET där Kommunförbundet
Norrbotten deltar i styrgrupper.
Indikatorer
 Skolprojektet Futurize fortsätter enligt plan och kommer att avslutas till årsskiftet. En fortsättning på arbetet är etablerat i mer permanent form.
 Projektet Data4action som nu är i en uppstartsfas är sjösatt innan årsskiftet 14/15. Projektdeltagarna samarbetar genom energidatautbyte för hållbar energiplanering.
23
Nyckelaktiviteter
 Ett antal aktörer som är aktiva inom andra projekt liknande Futurize kommer att samlas för att
arbeta för en mer permanent organisation kring LHU (lärande om hållbar utveckling). Här kopplar man ihop både akademi/forskning, myndigheter och andra aktörer som utifrån detta etablerar
regionala centra. (Ö2)
 I Data4action skapas regionala workshops och europeiskt erfarenhetsutbyte om dataanalys och
partnerskapmanagement. (Ö2) (Ö1)
 Utveckling sker av 12 regionala “one-stop-shop data center” för lokal och regional energi–och
utsläppsinventering. (Ö2)
Vidtagna åtgärder
 Futurize är avslutat och övriga aktiviteter fortsätter enligt plan under hösten
3.4.5 Räddningstjänst och krisberedskap
Samhället utvecklas och blir mer komplext. Nya risker uppstår och samhället ställer större krav på
kommunernas förmåga att kunna hantera trygghet, olyckor och kriser. Den kommunala räddningstjänsten är en viktig aktör både i det lokala och regionala perspektivet för en hållbar utveckling kring
säkerhets- och trygghetsarbete. Samarbete är en nyckelfråga och det samarbetas väl redan idag i
Norrbotten, dels mellan olika kommuner i Norrbotten men också med kommuner i angränsande län
och länder. Detta samarbete är nu moget ett ta ett steg vidare. Lagstiftaren är tydlig i lag (2003:778)
om skydd mot olyckor (LSO) att kommunerna och de statliga myndigheterna som ansvarar för räddningstjänst ska samordna verksamheten samt samarbeta med varandra och med andra som berörs
(LSO 1 kap 6§). Kommunerna ska även ta till vara möjligheterna att nyttja varandras resurser för
räddningstjänst (LSO 3 kap 7§).
Indikatorer
 Länets 14 kommuner har upprättat avtal om samverkan för att effektivisera sin verksamhet.
Nyckelaktiviteter
 Genom Kommunförbundet Norrbottens nätverk för räddningschefer arbetas ett avtal fram som
sedan presenteras för Kommunförbundets styrelse. Styrelsen kan sedan rekommendera kommunerna att sluta avtalet. (Ö4) (Ö1)
Vidtagna åtgärder
 Samverkansavtalet inom räddningstjänsten har behandlats av styrelsen, vilken rekommenderat
kommunerna att teckna avtalet.
3.5 Forskning och utveckling/innovation Norrbotten
Vid Kommunförbundet Norrbotten finns fr o m januari 2014 en gemensam FoUI-miljö (forskning
och utveckling/innovation). FoUI Norrbotten ska stärka samarbetet mellan länets kommuner vad gäller kunskapsbildning, kunskapsspridning och kunskapsanvändning inom de kommunala verksamheterna socialtjänst och utbildning / lärande samt i frågor som rör social hållbarhet. Det övergripande
24
målet är att FoUI ska bidra till att de kommunala verksamheterna utvecklas med hjälp av vetenskaplig kunskap och beprövad erfarenhet och att FoUI-miljön på så sätt ska vara ett stöd för en långsiktigt
hållbar samhällsutveckling i såväl glesbygd som tätort.
Förutom att stimulera samverkan kring forskning, utveckling och innovation i länets kommuner ska
FoUI-miljön skapa förutsättningar för verksamhets- och professionsutveckling som vilar på vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet. Dessutom ska FoUI-miljön medverka till att styra in mot
forskning och utveckling/innovation som utgår från kommunernas intressen och behov, baserat på
såväl lokal uppföljning som på aktiv omvärldsbevakning. Det innebär att FoUI Norrbotten ska vara
ett stöd för kommunerna i deras uppgift att tillhandahålla verksamheter med hög kvalitet för medborgarna. Ledord FoUI-verksamheten är att synliggöra, möjliggöra och nyttiggöra.
3.5.1 Strategiska forsknings- och utvecklingsområden
Indikatorer
 Identifierat viktiga områden och strategier för forskning och utveckling utifrån kommunal verksamhet
 Skapat former för samverkan mellan akademin och kommunerna i syfte att identifiera forsknings- och utvecklingsprojekt
Nyckelaktiviteter
 Analysera och avrapportera information från kommunbesöken i länet (Ö2)
 Hitta former för att arbeta vidare med resultaten från kommunbesöken tillsammans med företrädare för kommunerna (Ö2) (Ö4)
 Påbörja formuleringen av en programförklaring för FoUI:s långsiktiga arbete (Ö2)
 Undersöka olika former för finansiering av forsknings- och utvecklingsprojekt (Ö2)
 Inrätta en tjänstemannasammansatt referensgrupp för FoUI-verksamhet inom skola och socialtjänst (Ö4)
 Kvartalsvisa möten mellan FoUI och utvecklingsstrategerna inom KF
 Rådet för kunskapsutveckling inom lärande, omsorg och vård (Ö2)
 Driva frågan om en avsiktsförklaring för samverkan mellan LTU och Kommunförbundet/ FoUI
Norrbotten (Ö1) (Ö2)
 Samverka med LTU inom ramen för nya Centrumbildningen inom skolområdet (Ö2)
 Delta i samverkansnätverk med Lärarhögskolan/Umeå universitet, Mittuniversitetet/ RUNnätverket, LTU och Region Västerbotten (Ö2)
 Utveckla samarbetet med universiteten i syfte att skapa mötesplatser som t ex workshops, seminarier och dialoggrupper för verksamma i kommunerna och forskare (Ö2) (Ö4)
 Utveckla former för att matcha önskemål och behov från kommunerna med studenters uppsatser
på C-nivå och högre (Ö3) (Ö2)
25
Vidtagna åtgärder
 Presenterat resultaten från FoUI:s kommunbesök vid ett antal möten och workshops; bl a för
kommunchefer och förvaltningschefer vid länsträff i Piteå, för Rådet för Kunskapsutveckling
(med repr från socialtjänst, skola, Landsting och universitet) samt för FoUI-utskottet
 Satt ihop en ledningsgrupp) med fyra förvaltningschefer från respektive socialtjänst och skola
och kallat till första möte (24/8)
 Möten med Rådet för kunskapsutveckling inom lärande, omsorg och vård
 Möten med LTU om samverkan kring en eventuell centrumbildning inom skolområde
 Möten med Samverkansnätverket inom skola / utbildning tillsammans med Region Västerbotten
 Deltagit i möten med företrädare för LTU kring olika samverkansprojekt
 Inlett samarbete med forskare vid LTU/KKL och förskolan SPIRA i Luleå kommun inom projektet ”En spirande modell”
 Ingått som partner i beviljat Vinnova-projekt om Innovativ testmiljö för distansöverbryggande
arbetssätt i skolan (iDAG-projektet)i samarbete med Lapplands Gymnasium och LTU
 Efterfrågat intresse hos kommunerna att engagera studentarbeten i verksamheterna
 Två möten med representanter från LTU kring samverkan om studentuppsatser
 Medverkat i planeringen av och deltagit på den nationella konferensen om ”Innovationer inom
vård hälsa och omsorg”
 Deltagit på nationell HSS-konferens (Högskola och Samhälle i Samverkan) i Kalmar
 Deltagit på nationell konferens ”När kommunerna sätter forskningsagendan”; SKL och Vinnova
m fl arrangörer
 Medverkat vid tre seminarier i Almedalen om att bygga hållbara FoU-miljöer; i samverkan med
FoU Jönköping och FoU Välfärd Västerbotten
3.5.2 Kunskapsspridning
Indikatorer
 Synliggjort och förmedlat forsknings- och utvecklingsresultat som främjar utvecklingen i de
kommunala verksamheterna
Nyckelaktiviteter
 Seminarieserie om aktuell forskning/färska avhandlingar, delvis webbsända (Ö2) (Ö5)
 Heldagskonferens om "skola på vetenskaplig grund" (Ö2)
 Arrangera ett inspirationsseminarium om Kommunikativt ledarskap i samarbete med länets personalchefer (Ö3) (Ö2)
 Utveckla kanaler för erfarenhets- och kunskapsspridning och omvärldsbevakning i from av
blogg, nyhetsbrev etc. (Ö2) (Ö5)
 Utveckling av hemsidan (Ö2) (Ö5)
26

Arrangera en workshop om Folkhälsa med fokus på sociala investeringar i samarbete med hälsostrategen i Luleå, Utvecklingsledare från SKL samt forskare UmU (Ö4) (Ö6) (Ö2)
Vidtagna åtgärder
 Genomfört tre FoUI-seminarier, varav ett webbsänt
 Genomfört konferensen om ”Skola på vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet” med 150
deltagare från länet
 Arrangerat webbsänd föreläsning av prof. Catrine Johansson från Mittuniversitetet om kommunikativt ledarskap, på länsträff för KC och förvaltningschefer i Piteå
 Hållit i seminarier och workshops om ”En skola på vetenskaplig grund” för skolledare från Luleå, Överkalix, Övertorneå och Haparanda
 Genomfört workshop om sociala investeringar ”Att tänka efter före” med drygt 100 deltagare
 Medverkat på Maker Day; en heldags workshop i samarbete med LTU
 Medverkat som föreläsare om Evidensbaserad praktik på socialtjänststämman i Luleå
 Medverkat som föreläsare om barns brukarmedverkan på kick-off för forskningscirklar i Region
Sörmland
 Kommunicerat med skolchefer och socialchefer om vårens FoUI-aktiviteter samt relevanta händelser i omvärlden, bl a via nyhetsbrev
 Arbetat med uppdatering av hemsidan
3.5.3 Operativt stöd
Indikatorer
 Erbjudit vetenskaplig handledning och stöd till lokala uppföljnings- och utvecklingsaktiviteter
samt utvärderingar
 Erbjudit stöd till implementering av en evidensbaserad praktik, erfarenhetsutbyte och praktiknära
forskning
 Erbjudit stöd till kommunerna för systematisk uppföljning för kvalitetsutveckling
Nyckelaktiviteter
 Ge stöd i att formulera, avgränsa och forskningsanknyta verksamhetsnära utvecklingsidéer (Ö2)
 Erbjuda projekthandledning, t ex via FoUI-stipendier (Ö2)
 Ge handledningsstöd till och i vissa fall genomföra utvärderingar i egen regi (Ö2)
 Lärande nätverksträffar med (Ö2) (Ö4)
o Handläggare inom LSS
o Chefer inom LSS
o Biståndshandläggare
o Chefer inom ÄO
o Kontaktpersoner EBP
o Utvecklingsledare inom skola - kvalitetsnätverket
 Undersöka behovet av ett nätverk för förstelärare (Ö4) (Ö2)
27








Satsa på en förstärkning av nätverket Kontaktpersoner EBP (Ö2) (Ö4)
Erbjuda workshops om EBP till två kommuner per termin (Ö2)
Erbjuda uppföljande workshops om EBP till två kommuner per termin (Ö2)
Erbjuda stöd till kommunerna för spridning och implementering av arbetssätt och modeller för
barns delaktighet i socialtjänsten (Ö2) (Ö6)
Utveckla ett program för stöd till nyrekryterade socialsekreterare inom området barn och unga
(Ö2) (Ö4) (Ö6)
Erbjuda Analysstöd utifrån befintliga kvalitetsmätningar (t ex Öppna jämförelser osv.) ur både
ett lokalt och regionalt perspektiv (Ö4) (Ö2)
Erbjuda ett utbildningspaket om lokal uppföljning och utvärdering för nyckelpersoner i
kommunerna (Ö4) (Ö2)
Heldagskonferens om lokal uppföljning inom skola och socialtjänst (Ö4) (Ö2)
Vidtagna åtgärder
 Erhållit finansiering från Skolverket för skolprojekt om elevinflytande och beprövad erfarenhet;
BEED-projektet, med deltagande från Piteå, Luleå och Överkalix
 Tilldelat FoUI-stipendium till uppsats om ”fallträning på postural stabilitet hos personal inom
social service” (Luleå)
 Handledning av:
- TIGeR-projektet i Kiruna
- utvärderingen av projektet ”Föräldrasupport” i Luleå
- FIN-projektet, inbegriper sex kommuner med Luleå som projektägare (avslutat)
- Utvecklingsprojekt inom vuxenutbildning i Piteå
- Projektansökningar till bl a Vinnova
- C-uppsats vid LTU, gjord på uppdrag av Kalix kommun
 Bildat referensgrupp tillsammans med Landstinget samt utformat utvärderingsplan av
kommunalisering av hemsjukvården
 Arrangerat två nätverksträffar för kontaktpersoner EBP (Evidensbaserad praktik) samt en träff
för utvecklingsledare inom skola; kvalitetsnätverket
 Genomfört en heldags workshop om evidensbaserad praktik (EBP) i Älvsbyn och två
uppföljnings-workshops i Arjeplog och Överkalix
 Informerat ifo-chefer, personal inom familjehemsvården m fl om olika arbetssätt och modeller
för barns och ungas delaktighet i den sociala barnavården
 Startat upp LUMO-projektet (LUst och MOtivation), med två reflekterande samtalsgrupper för
nyrekryterade socialsekreterare från länet (20 st) inom området barn- och unga
 Intern seminarieserie om lokal uppföljning tillsammans med utvecklingsledarna vid
Kommunförbundet, i samarbete med kolleger från FoU Välfärd, region Västerbotten
 Planerat heldagskonferensen ”Våga följa upp” om systematiskt kvalitetsarbete inom skola och
socialtjänst, som går av stapeln 16/9 2015
28
3.6 Implementering av Digital Agenda och Strategi för eSamhället
Regeringen gav ut i oktober 2011 "IT i människans tjänst - Digitala agendan för Sverige". Agendan
är en sammanhållen strategi som syftar till att statens befintliga resurser ska utnyttjas bättre och pekar
ut behov av insatser inom fyra strategiska områden med utgångspunkt i användarens perspektiv;




Lätt och säkert att använda
Tjänster som skapar nytta
Behov av infrastruktur
IT:s roll i samhällsutveckling
IT Norrbotten fick i början av 2013 i uppdrag att samordna arbetet i länet för att ta fram en regional
digital agenda. I arbetet har deltagit representanter för företagare, riksförbundet för lantbrukare, Luleå
tekniska universitet, Norrbottens läns landsting, länsstyrelsen och Kommunförbundet Norrbotten.
Strategin för den regionala digitala agendan antogs av Regionala parterskapet i januari 2014. Den innehåller prioriterade åtgärder för varje deltagande organisation för att uppnå strategins mål. Varje organisation har ett eget ansvar att bidra till genomförandet av strategierna.
Kommunförbundet Norrbotten tillsammans med länets kommuner har bundit sig att inom socialtjänsten driva utvecklingsarbetet inom de fem utvecklingsområden som staten utpekat i Strategin för
eHälsa och inom skolområdet att arbeta för en sammanhållen IT-strategi för förskola, grundskola och
gymnasieskola.
Strategin för eSamhället vilken framtagits av SKL, och som kommunerna i länet antagit, utgör en
vägledning för utveckling av det fortsatta arbetet mot eSamhället. I strategin formuleras tre målsättningar för den kommunala sektorns utveckling av e-förvaltning som bidrag till e-samhället:



Enklare vardag för privatpersoner och företag
Smartare och öppnare förvaltning som stödjer innovation och delaktighet
Högre kvalitet och effektivitet i verksamheten
Tillgång till service och tjänster för företag och privatpersoner i glesbygd kan vara avgörande faktorer för att de stannar kvar i regionen. För att samordna utvecklingsarbetet inom e-förvaltning och
att kunna erbjuda invånarna i hela länet likvärdig service och tjänster har 13 av länets kommuner bildat en gemensam e-nämnd. Värdkommun är Luleå kommun.
Indikatorer
 Ökad samverkan i gemensamma frågor för e-nämnden, IT Norrbotten och eHälsa samt med
andra aktörer i samhället såsom näringslivet, universitet, landstinget och länsstyrelsen.
 Ökad medvetenhet i verksamheter om moderna kommunikations- och informationslösningar.
Nyckelaktiviteter
 Stödja och främja samverkan i länet för att nå intentionerna i Strategin för eSamhället och i den
regionala Digitala agendan (Ö5).
29

Bidra till spridning av kunskaper om utveckling av verktyg och hjälpmedel inom kommunikations- och informationsteknik för berörda verksamheter (Ö5).
Vidtagna åtgärder
 Kommunförbundet deltar i nätverket med de andra aktörerna för att följa upp och revidera Digitala agendan för Norrbotten. Två nätverksträffar är genomförda under första halvåret.
 Kommunförbundet stödjer arbetet som sker i kommunerna enligt intentionerna i Digitala agendan och har t ex träffat ledningsgrupper i ett antal kommuner för att sprida information om Digitala agendan och övrig utveckling inom e-förvaltning samt för att inspirera kommuner för fortsatt
utvecklingsarbete inom området.
 Kommunförbundet kommer att skapa seminarieavsnitt till en gemensam webbutbildning för att
öka kunskapen om moderna kommunikations- och informationslösningar.
3.7 Jämställdhetsintegrering
Kommunförbundets styrelse, förbundsfullmäktige och samtliga kommuner har under 2012-2013 antagit CEMR jämställdhetsdeklaration (Council of European Municipalities and Regions) och förväntas fortsätta arbetet med att förverkligar antagandet. Länets 14 kommuner och landsting är landets
första region som antagit deklarationen.
Deklarationen är ett verktyg som syftar till att införliva jämställdhetsperspektivet i det politiska beslutfattandet och i den praktiska verksamheten och omfattar ett antal områden: Del 1 innefattar de 6
principerna. Del 2 innefattar genomförande av deklarationen och åtagande. Del 3 innefattar den politiska rollen,(artikel 2-7) samt allmänna åtagande (artikel 8-30).
I de allmänna åtagandena finns artiklar rörande den verksamhet som kommunen ägnar sig åt, dvs.
verksamheter som berör arbetsgivarrollen, upphandling, könsrelaterat våld och rollen som tjänsteleverantör (inkluderat utbildning, fritid, hälsa, vård av anhörig, barnomsorg etc.).
Deklarationen är ett verktyg för att nå målet jämställdhet och korrelerar även med det svenska jämställdhetsmålet, makt att forma samhället och sitt eget liv (inkluderat de 4 delmålen, makt, ekonomi,
obetalt hem och omsorgsarbete samt mäns våld mot kvinnor ska upphöra).
Jämställdhetsintegrering är en strategi och metod för att säkra jämställdhet i våra verksamheter. Det
betyder att jämställdhetsperspektivet ska finnas med i beslutsfattande, planering och genomförande.
Metoden kräver att resultaten alltid ska redovisas könsuppdelade och att statistiken efterhand analyseras. Förbundet kommer internt och gentemot medlemmarna att använda metoden jämställdhetsintegrering i syfte att nå målet - makt att forma samhället och sitt eget liv.
Förbundets utsedda ledamöter och tjänsteman ska genom sin representation i den politiska ledningsgruppen för jämställdhet och jämställdhetsintegrering bidra genom att stötta och följa upp kommunernas jämställdhetsarbete samt delta i Länsstyrelsens Jämställdhetsdelegationen.
30
Kommunförbundet och kommunernas arbete med jämställdhetsintegrering ingår som en del i Strategi
för jämställdhetsintegrering i Norrbotten 2014-2016, Länsstyrelsen Norrbotten.
Indikatorer
 Genom att utsedda ansvariga i respektive kommuner fortsätter utarbetande och antagande av
handlingsplan i respektive medlemskommun.
 Förbundets rekommendationer förverkligas hos medlemskommunerna
 Jämställdhetsstipendiet 2015-2019
Nyckelaktiviteter
 Förbundet och kommunerna utarbetar handlingsplaner före 2015-12-31. (Ö6)
 Genomför workshop för nätverket processledare som utsetts i varje kommun. (Ö6)
 Följer upp Förbundets rekommendationer till kommunerna att säkerställa ett kommunövergripande mål samt genomförandet av en 3R kartläggning inom området hemtjänsten till oktober
2015.(Ö3) (Ö6)
 Aktivt delta och stödja den politiska ledningsgruppen för jämställdhet och jämställdhetsintegrering i samverkan med Norrbottens läns landsting. (Ö1) (Ö6)
 Ta fram en checklista för jämställdhetssäkrade och jämlikhetsfrämjande event och uppdatera
jämställdhetsplanen för att säkerställa det interna arbetet med jämställdhet på kommunförbundet
sett ur arbetsgivarperspektivet.(Ö6)
 Samverka med landstinget, länsstyrelsen, universitetets för genomförandet av jämställdhetsstipendiet 2015-2019. (Ö6)
 Genom deltagande vid Jämställdhetsdelegationen sammankomster följa jämställdhetsarbetet på
regional nivå. (Ö1) (Ö6)
 Genomför i samverkan med NLL fortsatta utbildningar inom området. (Ö6)
Vidtagna åtgärder
 Aktivt deltagit vid den politiska ledningsgruppen för jämställdhet och jämställdhetintegrering
som sammanträtt vid två tillfällen.
 Genomfört workshop/nätverksträff för kommunernas utsedda processledare.
 Aktivt deltagit i arbetsgruppen Samverkan för jämställdhet Norrbotten tillsammans med Norrbottens läns landsting, Länsstyrelsen, Luleå tekniska universitet samt Luleå Näringsliv för planering och genomförande av Norrbottens jämställdhetspris 2015 och en Regional jämställdhetsdag.
 Deltagit vid Jämställdhetsdelegationen två möten.
 I samverkan med landstinget genomfört utbildningen Så kommunicerar du schyst! samt anlitat
sakkunnig i jämställdhetsfrågor där aktuell information om området delgavs till förbundets styrelse samt till den politiska ledningsgruppen för jämställhet och jämställdhetsintegrering.
31
3.8 Folkhälsa
Kommunförbundet Norrbotten har under ett antal år prioriterat folkhälsoområdet. Arbetet har bedrivits i projektform från 2009 med Kommunförbundet och Landstinget som projektägare de första två
åren, därefter i Kommunförbundets egen regi fram till 2014. Från 2012 beslutades att prioritera vissa
kommuner i länet för att ge extra stöd i att utveckla ett strategiskt folkhälsoarbete på lokal nivå. Inför
2015 befann man sig inför ett vägval om fortsatt prioritering av området genom inrättande av en fast
tjänst eller en ambitionssänkning. Kommunförbundets styrelse beslutade vid styrelsesammanträde
2014-12-04 att fortsatt prioritera folkhälsoområdet och att inarbeta detta i verksamhetsplanen för
2015.
Kommunerna är de stora operativa aktörerna på lokal nivå i utvecklandet av ett strategiskt folkhälsoarbete. Många är i behov av stöd från den regionala nivån för att klara detta uppdrag. Kommunförbundet Norrbotten är en naturlig hemvist för detta stöd som i praktiken måste utformas som en tjänst
för kompetensutveckling, omvärldsbevakning och ett operativt stöd för kommunernas strategiska arbete.
För att upprätthålla rollen som regional aktör krävs kompetens inom folkhälsoområdet samt kunnande om de lokala förhållandena i kommunerna. Även detta innebär i praktiken en tjänst för att
säkra en långsiktigt hållbar lösning. Det är viktigt att behålla det breda kommunala angreppssättet i
det strategiska arbetet som varit målsättningen i de tidigare genomförda projekten. Folkhälsofrågorna
innehåller så mycket mer än livsstilsfrågor. Samhällsbyggande - tillväxt och social investeringspolitik
är andra viktiga områden. Folkhälsoarbetet är ett långsiktigt ständigt pågående arbete som ingår i
kommunernas och Kommunförbundet Norrbottens ordinarie arbete.
Indikatorer
 Länets kommuner har utvecklat ett strategiskt tänkande inom folkhälsoområdet.
 Länsaktörerna inom folkhälsoområdet samverkar enligt tidigare plan och utvecklar även nya modeller för samverkan.
 En utveckling av socialt investeringsperspektiv har skett hos flertalet kommuner. Några kommuner har beslutat att tillskapa utvecklingsmedel för främjande och förebyggande.
Nyckelaktiviteter
 En resurs inom folkhälsoområdet skapas vid Kommunförbundet Norrbotten. Utifrån behov och
genom operativa insatser får berörda kommuner stöd från förbundet i utvecklingen av sitt strategiska folkhälsoarbete vilket delfinansieras av berörda kommuner.(Ö4)
 Satsningen på sociala investeringar fortsätter genom deltagandet i det nationella nätverk som bildats tillsammans med Scandia som blivit en medaktör inom området. Det regionala nätverket
inom området fortsätter att träffas för erfarenhetsutbyte. Kommunförbundets FoUI-enhet deltar
också i berörda delar. (Ö2)
 Länsträffar för politiker och tjänstemän inom folkhälsoområdet genomförs. (Ö1)
 Norrbottens folkhälsopolitiska råd fortsätter sitt arbete med bl.a en översyn av Norrbottens folkhälsopolitiska strategi. (Ö1)
32
Vidtagna åtgärder
 Satsningen på folkhälsoområdet har inte kunnat genomföras som planerat pga att erforderliga
beslut saknats rörande ekonomin. Den projektledare som varit kopplat till arbetet har valt att tillträda annan tjänst vilket också påverkat genomförandet. Styrelsen kommer att behandla frågan
under hösten.
 Det folkhälsopolitiska rådet har börjat arbetet med en översyn av den folkhälsopolitiska strategin.
3.9 MediaCenter Norrbotten
Media Center i Norrbottens län är en del av Kommunförbundet Norrbotten. Våra kunder är i första
hand länets kommuner, där vi servar samtliga förvaltningar, men särskilt utbildningssektorn. Andra
kunder är Luleå Tekniska Universitet, Norrbottens läns landsting, folkhögskolor, friskolor, studieförbund och utbildningsföretag, som tecknar egna avtal med MediaCenter. Vår verksamhet ska i huvudsak stödja pedagoger, ledare och annan personal inom skolan och i deras arbete för att uppnå de olika
målen, samt att främja individers olika inlärningssätt med användandet av media i skolan, som ett
komplement till litteraturen. Fördelarna med att använda sig av film och andra medier i skolan är
många, då man har möjlighet att beröra flera sinnen samtidigt. MediaCenter arbetar kontinuerligt
med att tipsa våra låntagare om hur bild och ljud kan användas i undervisningen, och tar fram
material inom områden som är aktuella eller viktiga att belysa.
Våra kunder erbjuds ett rikt och aktuellt utbud av undervisningsmedia, i form av Streaming med färdigt arbetsmaterial på webben. Utbudet uppdateras dagligen, och man kan se hela utbudet på
www.sli.se. Vår strävan är att hålla en så hög nivå som möjligt på service, vårt utbud och tillgängligheten till detta. Ett fundament är att vi genom vår verksamhet hjälper skolan att använda media och
teknik i skolan, och att MediaCenter följer de upphovsrättsliga lagar och avtal som finns, för att utbildningssektorn på ett enkelt sätt ska kunna ha tillgång till media i undervisningen.
Indikatorer
 MediaCenter fortsätter att stärka sin roll som pedagogisk mediaresurs. Bland annat genom att fortlöpande kunna erbjuda ett förbättrat kvantitativt och kvalitativt utbud, när det gäller undervisningsfilmer, men också genom att kunna erbjuda streaming/ strömmande media.
 Streamingen har mer än tredubblats sedan starten, och ger pedagogerna nya möjligheter i sin undervisning. Det senaste är hemsidans nya utseende och innehåll, samt ”samsök” som söker filmer och
materiel hos MediaCenter, Utbildningsradion, Wikipedia och i National Encyklopedins fria del. Det
öppnar ytterligare nya möjligheter och arbetssätt för pedagogerna och eleverna. MediaCenter erbjuder användarvänliga, trygga och driftssäkra helhetslösningar för det moderna klassrummet.
 En utredning om MediaCenter Norrbotten ägde rum under hösten 2014, och den påvisade att användandet och behovet av film i undervisningen är stort. En del önskemål om förbättringar framkom från
pedagogerna, och de har MediaCenter förbättrat, och fortsätter att arbeta med ytterligare förbättringar
under hösten 2015.
33
Nyckelaktiviteter (Ö4) (Ö5)
 Att enligt utredningen utveckla MediaCenters hemsida.
 Att tydliggöra hur man använder MediaCenters plattform och hur man skapar elevinloggningar.
 Att följa kundernas önskemål om utbudet.
 Komplettera streamingfiler i mp4 format för Ipad och Iphone.
 Arbeta med att ta fram pedagogiskt arbetsmaterial till undervisningsfilmerna på webben.
 Att bevaka och följa speciella och aktuella samhällshändelser, och ligga steget före i det som
händer.
 Att utöka och sprida aktuell och pedagogisk information kring filmerna och utbudet.
Vidtagna åtgärder
 MediaCenter har förbättrat, förenklat och ökat innehållet på hemsidan.
 Instruktionsfilmer och information om hur man använder MediaCenters plattform och hur man
skapar elevinloggningar finns nu på hemsidan.
 Utbudet av streaming/strömmande media har ytterligare utökats under vårterminen 2015. Speciell satsning på Samhällskunskap och Människokroppen enligt önskemålen.
 Streamingfiler i mp4 format för Ipad och Iphone har utökats.
 Fler pedagogiska lärarhandledningar till undervisningsfilmerna finns på hemsidan.
 MediaCenter har köpt in filmer inom aktuella samhällshändelser, efter pedagogernas önskemål.
 Fler nyhetsbrev till lärarna har skickats ut, främst för att presentera undervisningsfilmer inom aktuella händelser i samhället.
3.10 Övrig intressebevakning
3.10.1 Kultur
Norrbotten är ett mångfasetterat län med olika förutsättningar både kulturellt och geografiskt. Varje
del av länet har sin unika prägel och måste utvecklas utifrån sina egna villkor. Styrkan i länets utveckling och i kulturarbetet är att med länets olikheter som tillgång skapa en stark gemensam och
hållbar utveckling för hela länet.
Indikatorer
 Ökad tillgänglighet till kultur genom en stabilare infrastruktur som ger möjlighet att ta del av och
delta i ett brett kulturutbud fördelat över hela länet.
 Genom kulturpolitiska insatser bidra till regioners utveckling och tillväxt, förtydliga kulturens
roll och förstärka visionen om ett bra liv i Norrbotten.
 Ge barn och ungdomar ökad delaktighet och möjlighet att påverka kulturutbudet i länet.
 Kultur användas för att stärka norrbottningarnas hälsa
Nyckelaktiviteter
 I samarbete med landstinget genomföra träffar med kommunernas kulturtjänstemän.
 Följa arbetet med genomförandet av länets kulturplan.
34


Aktivt delta och stödja den politiska konstellationen kulturberedningen. (Ö1)
Vid behov och/eller önskemål anordna konferenser inom kulturområdet.
Vidtagna åtgärder
 Kommunförbundets och landstingets gemensamma kulturberedning har sammanträtt vid två tillfällen
under första halvåret.
 I samverkan med landstinget har tre träffar för kommunernas tjänstepersoner genomförts.
 Uppföljning/marknadsföring av kulturplanen har genomförts vid ett antal tillfällen.
3.10.2 Nyanländas etablering, integration
Nyanlända invandrare är en viktig resurs för Sverige, inte minst vad gäller långsiktig kompetensförsörjning. Ett långsiktigt helhetstänk och en förståelse för att alla i kommunen, allt ifrån politiken till
det lokala näringslivet och ideella krafter, har en viktig roll i mottagande och etablering av nyanlända. Kommunförbundet Norrbotten stödjer det lokala arbetet genom omvärldsbevakning, genom att
ge kunskap, förmedla information och genom nätverksarbete.
Indikatorer
 Förbundet har tillsammans med länets kommuner och övriga regionala aktörer inventerat vilket
behov av stöd som finns och kring vilka insatser förbundet kan göra bästa nytta.
Nyckelaktiviteter (Ö4)
 Nätverksmöten
 Regional samverkan mellan länets kommuner, Kommunförbundet Norrbotten, Länsstyrelsen,
Norrbottens läns landsting och Migrationsverket, samt andra berörda aktörer.
 Vid behov arrangerar kurser eller konferenser för anställda och politiker i medlemskommunerna
i ämnesområdet
Vidtagna åtgärder
 Medverkan i regional arbetsgrupp för Integration (RAI)
 Medverkan i projektet kompetensplattformen tillsammans med Länsstyrelsen Norrbotten, Norrbottens Läns Landsting, Arbetsförmedlingen, och däri genomförda konferenser.
 Planerad workshop den 4 november för ett utvecklat integrationsarbete med fokus på samverkan
 Medverkan i framtagande av en regional kompetensförsörjningsstrategi där ett fokusområde är
integration.
 Genomförd utbildningsdag den 22 september om Trauma och psykisk hälsa hos flyktingar (280
deltagare)
3.10.3 Nationella Minoriteter och minoritetsspråk
Sverige har alltid varit flerspråkigt och mångkulturellt. Samer, finnar, tornedalingar, romer och judar
har under mycket lång tid funnits i landet. Deras språk och kulturer är en del av det svenska samhället
och vårt gemensamma kulturarv. Den 1 januari 2010 trädde lagen om de nationella minoriteter och
35
minoritetsspråk i kraft som ger de nationella minoriteterna rätt till information, skydd av kultur och
språk och rätt till delaktighet och inflytande.
Indikatorer
 Förbundet har tillsammans med länets förvaltningsområden/kommuner inventerat och vilket behov av stöd som finns och kring vilka insatser förbundet kan göra bästa nytta.
Nyckelaktiviteter (Ö4)
 Nätverksmöten
 Regional samverkan mellan länets förvaltningskommuner, Kommunförbundet Norrbotten, Norrbottens läns landsting, Länsstyrelsen Stockholm, minoritetsföreningar samt andra berörda aktörer.
 Vid behov arrangerar kurser eller konferenser för anställda och politiker i medlemskommunerna
i ämnesområdet
Vidtagna åtgärder
 Ett genomfört nätverksmöte under våren
 I samverkan med Norrbottens Läns Landsting, länets förvaltningskommuner och Länsstyrelsen
Stockholm genomfört en årskonferens i Haparanda.
 Ingår som samverkanspart i SENSUS nationella minoritetsprojekt, som nu har fått titeln Nationella minoriteter in i lärande.
4. Projekt
4.1 Kommunal eHälsa inom socialtjänst
Sveriges kommuner och landsting (SKL) ingick i december 2012 överenskommelse med regeringen
om att påskynda utvecklingen av eHälsa i socialtjänsten, dels genom stimulansmedel till kommunerna och regionala samordnare, dels genom nationella stödinsatser. Stimulansbidraget har utgått under 2013 och 2014 men i den nya regeringens budgetproposition finns de riktade medlen till utvecklingsarbetet inom eHälsa inte längre med.
För att klara av framtidens välfärd med ökat antal äldre och personer med behov av stöd från socialtjänsten samtidigt som antalet utbildad personal minskar, kommer tekniken att spela en allt viktigare
roll.
I överenskommelsen för 2014 fanns ett villkor om att kommuner ska ta fram en handlingsplan på hur
de ska införa konceptet "Trygghet, service och delaktighet i hemmet genom digital teknik". Detta arbete behöver drivas långsiktigt och för att stödja kommunerna har Kommunförbundets styrelse i juni
2014 beslutat att fortsätta samordningen inom detta utvecklingsområde för att befästa utvecklingen i
kommunerna.
36
Indikatorer
 Öka kunskap om tekniska lösningar inom eHälsaområdet och införa hjälpmedel och verktyg som
visat sig underlätta vardagen för omsorgstagarna och personalen
 Informationsspridning och kunskapsöverföring till olika nyckelgrupper i kommuner för att stödja
verksamhetsutvecklingen med stöd av modern teknik
 Förenkla vardagen för invånarna genom service och tjänster med stöd av modern teknik
 Skapa större trygghet för brukare i eget boende genom digitala tjänster
 Slutföra införandet av digitala trygghetslarm i kommuner
 Kommuner som producenter till Nationell patientöversikt (NPÖ)
 Omvärldsbevakning inom sakområdet
Nyckelaktiviteter (Ö 5)
 En regional samverkan mellan länets kommuner, Kommunförbundet Norrbotten, Norrbottensläns landsting, e-nämnden, IT Norrbotten och Luleå tekniska universitet förstärks i gemensamma
frågor
 Ett nära samarbete med Norrbottens läns landsting och Luleå tekniska universitet inom eHälsa t
ex genom att driva gemensamma projekt
 Nätverksträffar med kontaktpersoner i kommuner för att stödja fortsatt utveckling av eHälsa
 Stödja kommuner i processen att bli producenter till NPÖ
 Införa mobila tjänster inom hemtjänst och hemsjukvård
 Digitala hjälpmedel och e-hemtjänster införs inom socialtjänsten för att underlätta kvarboendet
 Samordna införandet av digitala trygghetslarm i kommuner
Vidtagna åtgärder
 Det pågår ett nära samarbete med andra aktörer inom eHälsa-frågor, såsom landstinget, Luleå
tekniska universitet, e-nämnden och IT Norrbotten och ett resultat av samarbetet med landstinget
och universitetet är ett gemensamt 3-årigt EU-projekt som parterna beviljades medel till. Projektet syftar till att införa digitala hjälpmedel och verktyg som stöder kvarboendet i hemmet samt
frigör personalresurser till patientnära arbete.
 Två större utvecklingsprojekt inom eHälsa som bedrivits tillsammans med Luleå tekniska universitet och Norrbottens läns landsting har avslutats vid halvårsskiftet.
 En av länets kommuner har varit en pilotkommun för att bli producent till NPÖ och är nu fullt
ansluten till den nationella tjänsten.
 Ett omfattande arbete har genomförts för att införa digitala trygghetslarm i länets kommuner.
 En gemensam kravspecifikation beräknas vara klar i slutet året för att upphandla nattillsyn via
kamera till länets kommuner.
 eHäslosamordnaren har månatliga träffar med ett nätverk med representanter från varje kommun för att stimulera och stödja utvecklingsarbetet i kommuner inom eHälsa.
4.2 Investeringsfrämjande arbete för kommunernas tillväxt
Projektet syftar till regional mobilisering dvs. att kommuner och regionala aktörer ökar sin kunskap
kring vad som kännetecknar ett gott investeringsfrämjande arbete. Projektet är ett komplement till
37
Invest i Norrbotten AB för skapa större resurser att via agenter nå internationella marknader och därigenom utveckla regionens nätverk till internationella investerare och etablerare. Parallellt med att paketera och marknadsföra regionens affärsmöjligheter utifrån ett bredare perspektiv ska projektet med
hjälp av agenter skapa kontakter mellan norrbottniska företag med ambitioner att växa och tänkbara
internationella affärspartners. Övergripande är att bidra till tillväxt i länets kommuner.
Projektet startade 2013-06-01 och avslutades 2015 -03-31.
Indikatorer
 Ökad grad av internationalisering
 Fler intressanta internationella marknadsområden
 Lokal marknadskunskap med utökad research för att nå rätt kontakter
 Ökat inflöde av investerare till regionen / kommunerna
 Fler etablerare inom de av regionen utpekade tillväxtområdena
 Fler affärer för norrbottniska företag
Nyckelaktiviteter
 Val av geografiska marknader
 Upphandling av agenttjänster enligt LOU
 Marknadsaktiviteter på utvalda marknader genom direkta uppdrag till internationella agenter
 Aktiviteter med affärsmöjligheter och företagsmatchning
 Återkoppling till och del i den regionala lärandeprocessen för kommunerna och regionala aktörer
Vidtagna åtgärder
 Genomförande av marknadsaktiviteter på utvalda marknader genom direkta uppdrag till de
upphandlade internationella agenter med fokus på investeringsområden för Norrbotten.
 Kunskapsuppbyggnad och möten för återkoppling och delaktighet i lärandeprocessen i
investeringsfrämjande arbete för kommunerna och regionala aktörer.
 Seminarium på temat ”Häng med och lyft fram affärsområdet Test till nästa nivå!” genomfördes
den 24 februari 2015 i Arvidsjaur med 45-talet deltagare.
 Slutrapport som redovisar att projektet positivt stärkt medvetenheten i kommunerna och
regionen om värdet av ett investeringsfrämjande arbete. Resultat påvisar en högre grad av
internationalisering, fler bearbetningar har gjorts på internationella marknader, affärsområden
har identifierats samt ett antal norrbottniska företag har beretts möjligheter till fler
internationella affärer.
4.3 Samverkan mot våld
Länssamordnarens uppdrag är att planera, utveckla, samordna och följa upp arbetet inom samverkan
mot våld mellan samverkansaktörerna Polismyndigheten Norrbotten, Länets Kommuner samt Norrbottens läns landsting. Stärka samverkan och verka för samnyttjande av arbete som bedrivs inom de
olika länsdelarna, över kommungränserna i samverkan med länets aktörer för att uppnå lagstiftningens krav samt medborgarens behov av stöd och hjälp.
38
Indikatorer
 Utvecklingsarbete sker i samverkan med länets övriga aktörer; länsstyrelsen, Norrbottens läns
landsting, Polismyndigheten Norrbotten, representanter från länsdelarna samt brukarorganisationer utifrån identifierade behov.
 Det föregående och pågående utvecklingsarbetet inom länsdelarna och hos respektive aktörer
följs upp.
 Samverkan mot våld är en regional aktör i strategiska nationella och internationella nätverk.
 Alla kommuner kan erbjuda stödinsatser till våldsutsatta vuxna och barn samt till personer som
utövar våld i nära relationer enligt SOSFS 2014:4
 Samordnat agerande och förstärkt stöd, genom strukturerad samverkan, för barn och ungdomar
som utsatts för våld av närstående.
 Stärkt samverkan över kommungränserna för att uppnå lagstiftningens krav samt medborgarens
behov av stöd och hjälp.
 Driva process för utvecklande av skyddat boende i länet för kvinnor som utsatts för våld i nära
relation samt medföljande barn.
 Samordna och tydliggöra kommunerna respektive landstingets ansvar och roll genom insatskedja
och handläggningsöverenskommelse.
 Utveckla den gemensamma webbportalen samt sprida information om denna genom kampanjen
Bryt tystanden.
 Engagera civilsamhället i arbete mot våld i nära relation genom kampanjen Bryt tystnaden.
Nyckelaktiviteter
 Länssamordnaren arbetar fram en handlingsplan för arbetet 2014- 2015 i samverkan med socialtjänstens strateg på Kommunförbundet Norrbotten samt chefen för hälso- och sjukvård, NLL.
 Aktör i länsgruppen för kvinnofrid i samverkan med Länsstyrelsen, Kriminalvården, Åklagarmyndigheten, Polismyndigheten Norrbotten, Norrbottens läns landsting, Migrationsverket samt
övriga aktörer.
 Uppföljning av Basnivån hos respektive aktör med särskilt fokus på kommunerna uppnåelse av
basnivå.
 Resultat och sammandrag av Socialstyrelsens öppna jämförelser brottsoffer sprids till kommunerna och övriga aktörer.
 Deltagande i regionala, nationella samt internationella strategiska nätverk och allianser.
 Bidra till utveckling av samverkan över kommungränserna gällande samnyttjande av resurser/insatser till kvinnor och barn utsatta för våld samt till personer som utövar våld.
 Följa upp arbetet i länets olika barnsamråd och förstärka utvecklingsarbetet så att konkreta insatser
erbjuds till barn som utsatts för våld och som är målsägande i brottsutredning samt initierad för utredning inom socialtjänsten.
 I samverkan med huvudaktörerna NLL, Polismyndigheten Norrbotten, Länsstyrelsen samt representanter från kommuner i länsdelarna utreda förutsättningar, utveckla överenskommelse samt verksamhet för ett skyddat boende i länet.
39



I samverkan med representant för NLL ta fram förslag på insatskedja/handläggningsöverenskommelse som beskriver kommunernas och landstingets ansvarsfördelning och roll i arbete med medborgare som utsatts för våld eller som utövat våld i nära relation. Förslag presenteras till länsstyrgruppen
för beslut.
Kontinuerligt uppdatera webbportalen www.våldmotnära.se, sprida information samt följa upp kommunernas publicering av ”gröna knappen”.
Identifiera samt kontakta lämpliga parter från civilsamhället i kampanjen Bryt tystnaden.
Vidtagna åtgärder
 Handlingsplan för Samverkan mot våld 2014-2015 reviderades, färdigställdes och godkändes av
parter.
 Länssamordnaren deltog i två möten med länsgruppen för kvinnofrid under våren 2015 samt ett
frukostmöte med inriktning projekt Lilja – om prostitution och människohandel.
 Uppföljning av basnivån sammanställdes. Resultaten visar att kommunernas stöd till personer
utsatta för våld utvecklas strategiskt och operativt. Arbetet släpar efter i ett fåtal kommuner ofta
på grund av personal omsättning/resursfördelning. LTU – studerande utförde en mindre forskningsundersökning med fokus på länets barnsamråd och dess verkan.
 Resultat av Socialstyrelsen öppna jämförelser Brottsoffer sammanställdes och skickades ut till
socialchefer och IFO -chefer samt genom olika samverkansgrupper. En av frågeställningarna
som alla kommuner i Norrbotten svarat på och som saknas är rutiner och samordning kring barns
rätt till skola under vistelse på kvinnojourer/skyddat boende.
 Länssamordnaren har deltagit i olika lokala, regionala, nationella och internationella nätverk.
Regionala samverkansgruppen mot våld har träffats vid 4 tillfällen under våren. Vid ett tillfälle
inbjöds Margareta Uttjek att informera om våld mot kvinnor i samisk kontext. Kommuner i
kraftfält Norr har bjudit in länssamordnaren i olika samverkans- och utvecklingssammanhang.
Länssamordnaren har bjudit in sig själv till flertalet kommuners ledningsgruppsmöten/socialnämnder för att informera om pågående arbete. På regional nivå har länssamordnaren deltagit i
kvinnofridsgruppen och andra samverkansgrupper med åklagarmyndigheten, NLL, frivillig organisationer osv. På nationell nivå har länssamordnaren inbjudits till Socialstyrelsen för arbete med
frågeställningar kring öppna jämförelser Brottsoffer, SKL kvinnofridsgrupp etc. Länssamordnaren bjöds in till den europeiska konferensen om våld på Belfast för att hålla i en workshop baserad på projektet Där det finns våld finns det motstånd. Projektet Där det finns våld finns det motstånd resulterade i två konferensdagar med totalt 209 deltagare från kommuner, landstinget, polisen, ideella organisationer och andra intresserade. Länssamordnaren deltog i ett internationellt
nätverk med syfte att utveckla ett online program med representanter från Australien, Nya Zeeland och Kanada.
 Länssamordnaren engagerade studenter från Luleå Tekniska Universitet (LTU) att utföra en utvärdering om länets barnsamråd. Två barnsamråd i länet jämfördes i studien. Resultatet visar att
vikten av regelbundna täta träffar i barnsamråden är till gagn för barn så väl som yrkesprofessionella. Ytterligare två undersökningar utfördes av studerande från sociologiprogrammet, LTU
om Samverkan mot våld.
40
 Länssamordnaren har drivit frågan om ett länsgemensamt skyddat boende för Norrbotten tillsammans med representanter från kommuner, NLL, polisen, länsstyrelsen. Resultatet presenterades
för kommunförbundets styrelse i juni 2015.
 Länssamordnaren har i samverkan med kommuner, NLL, polisen och åklagarmyndigheten uppdaterat den basnivå som utvecklades 2011. Länsstyrgruppen och styrelsen har antagit basnivån i
sin helhet. För att Basnivån ska förankras i sin helhet behöver åklagarmyndigheten och polisen
besluta om antagande. Under arbetet med revidering av Basnivån framkom det att Basnivån är
relativt okänd för chefer på enhetsnivå samt för personal som arbetar operativt. Implementering
av Basnivån är en viktig utvecklingsfråga. Den reviderade Basnivån ligger i linje med Nationell
strategin mot mäns våld mot kvinnor och hedersrelaterat våld och förtryck i nära relationer,
SOU 2015:55 som är på remiss från regeringskansliet.
 Webbportalen www.våldmotnära.se har fortsatt vara en viktig samlad knutpunkt för brottsutsatta
och yrkesverksamma att hämta information. Uppdateringar har skett regelbundet. Vid flertalet
tillfällen har länssamordnaren inbjudits till möten med interregionala kommuner och organisationer för diskussion om webbportalen och dess funktion. Webbportalen har haft nationell uppmärksamhet SKL har lyft fram webbportalen som ”best practice”.
 Länssamordnaren har genom andra samverkansparter (Länsstyrelsen och NLL) identifierat lämpliga parter från civilsamhället gällande kampanjen Bryt tystnaden. I samband med jämställdhetskonferensen planerades och utformades en avsiktsförklaring för kampanjen. Idén var att identifierade företag skulle skriva på avsiktsförklaringen under jämställdhetskonferensen och att kampanjen därmed fick större förutsättningar att leva vidare. Facebooksidan Bryt tystnaden har över
865 gillamarkeringar och växer varje vecka.
4.4 Miljösamverkan Norrbotten
Miljösamverkan syftar till att effektivisera miljö- och hälsoskyddsarbetet enligt miljöbalken och ska
ge stöd till myndigheternas tillsyn, som utöver inspektioner också innefattar informationsinsatser och
aktiviteter. Samverkan ska medföra bättre resursutnyttjande, möjlighet att gå på djupet och ge ökade
möjligheter att bättre nå ut till olika målgrupper, exempelvis till näringslivet. Miljösamverkan är
inte en myndighet utan en stödfunktion till Länsstyrelsens och kommunernas arbete inom miljöområdet. I en framtid finns möjlighet att överväga en utökning av samverkan till att omfatta även planoch bygglagens område.
Miljösamverkan medverkar till att Länsstyrelsens tillsynsvägledning och Naturvårdsverkets vägledningsplan till kommunerna på miljöbalkens område underlättas. Miljösamverkan tar också fram och
tillhandahåller verktyg för de operativa myndigheterna för en smidigare och effektivare tillsyn i praktiken.
Miljösamverkan Norrbotten syftar till att skapa ett forum för samverkan mellan Norrbottenskommunerna, länsstyrelsen och Kommunförbundet Norrbotten kring frågor som gäller tillsyn och prövning
enligt miljöbalken.
Projektet pågår från 2014-10-01 till 2017-10-01 med projektledarstöd på halvtid.
41
Indikatorer
 Höjd kompetens hos myndigheterna inom miljö- och hälsoskyddsområdet.
 Genom samverkan delar myndigheterna erfarenheter och kunnande med varandra i syfte att öka
spetskompetensen.
 Resurserna nyttjas väl hos myndigheterna.
 En samsyn är skapad som ger mer likartade bedömningsgrunder vid tillämpningen av miljöbalkens regelverk och en mer rättssäker handläggning av miljöfrågorna i länet.
 En ökad kunskap om miljö finns hos verksamhetsutövare och därmed förbättrade förutsättningar
för ett bra miljöarbete och att nå miljömål och hållbar utveckling
 Arbetet med projektinriktad tillsyn som metod är utvecklad.
Nyckelaktiviteter
 Besök hos varje deltagande kommun för diskussioner med inspektörer om projektets syften och
upplägg.
 Start av delprojekt inom enskilda avlopp, täktverksamhet och tillfälliga boenden.
 Samarbete med Region Västerbotten och Miljösamverkan Västerbotten.
 Kontakt med övriga miljösamverkan i landet för erfarenhetsutbyte.
Vidtagna åtgärder
 Projektledarens enskilda besök under november-december 2014 i de deltagande kommunerna
har utgjort grunden för upplägget och innehållet i de tre delprojekten (fokusområdena) enskilda
avlopp, täktverksamhet och tillfälliga boenden. En arbetsgrupp för respektive fokusområde har
startats upp med första mötet i mars. En förutsättning för vissa kommuners medverkan är att arbetet främst sker genom resfria möten. Arbetsgrupperna arbetar mycket med bedömningsfrågor
och handläggningsrutiner. Erfarenhetsutbyte sker mellan kommunerna inom fokusområdena på
olika sätt. Kompetenshöjning sker även genom samverkan med andra myndigheter som t ex
Länsstyrelsen och HaV. Ett samarbete mellan Länsstyrelsen och Miljösamverkan Norrbotten
möjliggjorde att de s k Tillsynsdagarna, en konferens om tillsynsfrågor inom Miljöbalken, kunde
anordnas under våren. Samtliga länets kommuner hade skickat en eller flera deltagare, vilket
var mycket glädjande.
 Arbetsgruppernas arbete kommuniceras med alla deltagande kommuner genom utsedda kontaktpersoner i varje fokusområde och med miljöcheferna t ex på den årliga miljöchefsträffen.
 Region Västerbotten och Miljösamverkan Västerbotten har för projektledaren varit en självklar
och värdefull kontakt. Samarbetet har dock tagit paus i avvaktan på rekryteringen av en ny projektledare i Västerbotten. Erfarenhetsutbyte med övriga miljösamverkan i landet sker genom årliga projektledarträffar samt kontakter däremellan.
42
5. Uppföljning
Nedanstående verksamheter ska löpande följas under verksamhetsåret och redovisas i delårs-redovisningen per 06-30 och i årsredovisningen.
5.1 Styrelsens övergripande mål
Åtgärder och effekter av insatser definierade i form av indikatorer och nyckelaktiviteter under varje
prioriterad uppgift ska dokumenteras.
5.2 Nätverksträffar
Antalet nätverksträffar med antal deltagare och bedömda eller på annat sätt definierade effekter ska
löpande dokumenteras under ansvar av respektive handläggare.
5.3 Kurser och konferenser
Under årets första sex månader har kommunförbundet genomfört 74 kurser/konferenser med totalt
2 796 deltagare. Flest aktiviteter inom socialtjänstens område, där det finns ett flertal statliga satsningar och projekt.
Antalet kurser/konferenser med antal deltagare och bedömda eller på annat sätt definierade effekter
ska löpande dokumenteras under ansvar av respektive handläggare.
43
Budget 2015
Utfall
150630
Kvar att
förbr.
717 333
-374 814
342 519
31 990
-29 337
2 653
12 534 385
-6 317 602
6 216 783
141 Direktören
230 000
-76 620
153 380
15 Socialtjänst
200 000
-91 812
108 188
16 Barn- och utbildning
200 000
-77 734
122 266
17 Miljö o samhällsbyggn.
95 000
-351
94 649
18 Eu och internationalis.
150 000
-53 001
96 999
19 Tillväxt/regional utveckl.
165 000
-74 305
90 695
20 Kultur/fritid, jämställdh.
170 000
-11 337
158 663
21 Övriga uppgifter
130 000
-21 519
108 481
65 000
-11 153
53 847
4 278 060
-1 442 489
2 835 571
960 000
-710 020
249 980
2 800 000
-2 509 699
290 301
22 726 768 -11 801 793
11 215 276
Kostnader
12 Styrelse och au
13 Revision
14 Kansli
22 Samverkansberedning
23 FoUI
24 UR/Film
10 Kurser/konferenser
Summa
Intäkter
10 Intäkter kurs/konferens
23 Finansiering FoUI
80 Finansiering
-3 100 000
-906 312
-18 720 456
2 829 248
453 156
9 469 759
-270 752
-453 156
-9 250 697
Summa
-22 726 768
12 752 163
-9 521 449
0
950 370
1 693 827
Resultat
Bilaga 1
MediaCenter Norrbotten
Utlåningsstatistik VT 2015 i jämförelse med VT 2014
2015-01-01 - 2015-07-01
Kommun
Antal filmer som Strömmats/Streamats
Arjeplog
Arvidsjaur
Boden
Gällivare
Haparanda
Jokkmokk
Kalix
Kiruna
Luleå
Pajala
Piteå
Älvsbyn
Överkalix
Övertorneå
877
1665
10,900
4580
2475
1808
4876
5619
20,821
2400
12,639
3501
656
1062
Totalt:
73,879
2014-01-01 - 2014-07-01
Kommun
Antal filmer som Strömmats/Streamats
Arjeplog
Arvidsjaur
Boden
Gällivare
Haparanda
Jokkmokk
Kalix
Kiruna
Luleå
Pajala
Piteå
Älvsbyn
Överkalix
Övertorneå
871
1655
7123
4576
2001
1790
4871
4728
18,968
2032
11,846
2777
645
1183
Totalt:
65,066
44
Ärende Plats för noteringar:
Kommunförbundet Norrbottens arbete med folkhälsan
Bakgrund
Styrelsen har vid ett flertal tillfällen behandlat frågan om kommunernas
och förbundets arbete med folkhälsofrågor. Vid styrelsens sammanträde
2014-06-12 presenterades ett förslag till långsiktig inriktning för detta
arbete, se bilaga. Frågan har sedan diskuterats vid ett antal
styrelsemöten där inriktningen varit att prioritera dessa frågor men där
de ekonomiska övervägandena inneburit att inga beslut fattats. Vid
styrelsemötet 2015-03-05 fick kansliet och direktören i uppgift att
omformulera inriktningen på arbetet i Verksamhetsplan och budget
2015 samt att finna en ekonomi för detta.
En fortsatt prioritering av folkhälsofrågorna
Skrivningen från styrelsens sammanträde i juni 2014 utgör fortfarande
grunden för det fortsatta arbetet. Särskilt betydelsefullt är förslaget som
rör ”de regionala aktörernas kommande folkhälsoarbete” (Se bilaga);
det kommer att utgöra utgångspunkten för att utveckla arbetet och
samspelet mellan kommunerna och de regionala myndigheterna.
Efter beslut i Norrbottens folkhälsopolitiska råd (NFR) kommer länets
politiska strategi för folkhälsan att revideras under 2016. Landstinget
leder på uppdrag av NFR detta arbete i nära samverkan med övriga
aktörer. Det nya dokumentet kommer att innehålla förändringar på en
rad punkter och vara färdigt för beslut i början av 2017.
Kommunförbundet Norrbotten kommer att skapa resurser för att kunna
delta i detta arbete.
FoUI-miljön kommer att spela en nyckelroll i det strategiska
folkhälsoarbetet vid Kommunförbundet. FoUI har till uppgift att stärka
samarbetet mellan länets kommuner vad gäller kunskapsutveckling
inom socialtjänst- och utbildningsområdet men även kring
kommunövergripande frågor med ”social hållbarhet” som samlande
begrepp. En sida av den sociala hållbarheten är sådana materiella
aspekter som exempelvis boende, utemiljö och tillgång till arbete och
service. En annan sida är de icke-materiella, eller ”mjuka” aspekterna
av människors liv så som jämlikhet och inflytande, mångfald,
samhörighet och trygghet. Hit hör också frågor om människors
livskvalitet och hälsa. Folkhälsoarbete utgör således en väsentlig del av
det sociala hållbarhetsperspektivet, vilket också motiverar kopplingen
till FoUI som föreslås i denna skrivelse. FoUI skulle exempelvis kunna
stödja och utveckla samverkan mellan kommunerna i folkhälsofrågor,
bistå med stöd vid implementering och utvärdering av olika
folkhälsosatsningar och med att tillgängliggöra metoder för
uppföljning. Det skulle också kunna handla om att identifiera fler och
mer relevanta indikatorer för att mäta folkhälsans utveckling bland
olika kategorier av medborgare, vilket skulle kunna öka precisionen
med avseende på vilka insatser som behövs.
Förslag till åtgärder
 Kommunförbundet Norrbottens FoUI-miljö utgör en huvudresurs
för det övergripande arbetet med Social hållbarhet i Norrbottens
kommuner, med en vetenskaplig ledare som ansvarig för detta
område. En naturlig följd är att förbundets folkhälsoarbete i
huvudsak sorterar under FoUI-enheten.
 FoUI-miljön förstärks med ytterligare en tjänst på heltid med
inriktning på det lokala folkhälsoarbetet i kommunerna, i
samverkan med övriga regionala aktörer i enlighet med angivet
förslag om ”de regionala aktörernas kommande folkhälsoarbete”
(Se bilaga) som grund.
 Anställningen benämns ”Utvecklingsledare folkhälsa” och
genomförs som ett treårigt projekt med uppföljning.
 I anställningen som utvecklingsledare ingår att söka externa anslag
för att kunna genomföra angelägna utvecklingsprojekt inom
folkhälsoområdet.
 I arbetet med revideringen av den folkhälsopolitiska strategin
förstärker Kommunförbundet sitt kansli med en folkhälsostrateg på
10 % under 2016.
 För det politiska arbetet med strategin, genom Kommunförbundets
representation i NFR, skapas ytterligare ekonomiskt utrymme för
deltagande i diskussioner i länets kommuner och vid
nätverksträffar.
 Att särskilt prioritera stödinsatser till de små och mindre
resursstarka kommunerna i länet
Ekonomi
Kostnaden för den nyinrättade tjänsten som utvecklingsledare med
inriktning folkhälsa beräknas till cirka 800 000 kr per år, vilket
inkluderar lön och omkostnader. Under 2016 finansierar FoUI-enheten
40 % av denna kostnad och cirka 20 % under de kommande två åren.
Resterande del finansieras via Kommunförbundet Norrbottens egna
kapital.
Verksamhet som utvecklas i enskilda kommuner genom insatser från
Kommunförbundets nya resurs på området kommer till viss del att
belasta den enskilda kommunen vilket görs genom särskild
överenskommelse mellan kommunen och Kommunförbundet
Norrbotten. Riktlinjer för detta kommer att utarbetas. Detta berör det
som benämns ”Lokala överenskommelser/handlingsplaner samt
”Kommunpaket” i bilaga.
Kansliet föreslår styrelsen att besluta
att godkänna de föreslagna åtgärderna rörande förbundets
folkhälsoarbete
att godkänna finansieringen av insatserna i enlighet med ovanstående
att budgeten för arbetet i Norrbottens Folkhälsopolitiska råd höjs med
30 000
Ärendet var under bearbetning under presidiets beredning, varför
presidiet inte kunnat ta ställning till förslaget.
Kommunernas strategiska folkhälsoarbete - en långsiktig
prioritering
Att främja hälsa – bygga på det friska – har visat sig vara en av de viktigaste
vägarna till ett jämlikt och hållbart samhälle. På den globala dagordningen
genom World Health Organisation, WHO, finns rapporten "Closing the gap in
a generation" från 2008 som pekar på att ojämlikheten i hälsa bottnar i de
system som tillämpas, politiska och ekonomiska beslut som fattas.
Till grund för det folkhälsoarbete som görs i Sverige ligger de elva nationella
folkhälsomålen och det övergripande målet att skapa samhälleliga
förutsättningar för en god hälsa på lika villkor för hela befolkningen. Sveriges
Kommuner och Landsting har tagit sikte på den svenska paradoxen, att
medellivslängden ökar men för vissa grupper ökar ohälsan, genom "Gör
jämlikt - gör skillnad". Malmökommissionens och Västra Götalands rapporter
visar också att klyftan mellan de som har den bästa hälsan och de som har den
sämsta hälsan har ökat påtagligt under de senaste årtiondena.
Den ojämlikheten i hälsa finns även i Norrbotten och 2012 förekom för män en
skillnad på nära 5 år i medellivslängd mellan vissa kommuner. Andelen med
eftergymnasial utbildning i kommunerna skiljde sig mellan kommuner och
mellan könen. Detta är frågor som direkt berör välfärdssystemet och tillväxten
för länet då forskningen tydligt visar kopplingen mellan ohälsa och låg
utbildning samt låg inkomst.
Kommunförbundet Norrbottens vision och verksamhetsidé, att företräda och
stödja kommunerna till en positiv och hållbar utveckling, innebär att aktivt
arbeta för att utveckla den sociala, ekonomiska och ekologiska uthålligheten i
samarbete med andra aktörer. Betydelsen av socioekonomiska, kulturella och
miljömässiga faktorer för hälsonivån i samhället är större än vad som tidigare
ansetts. Det finns därför flera skäl för kommunerna att ta ett tydligare
folkhälsoansvar då dessa står som huvudman för de flesta lokala verksamheter
som är förebyggande exempelvis boende, förskola, skola, kultur och fritid och
sysselsättning.
Kommunförbundet bidrar i samverkan med andra aktörer till att utveckla ett
strategiskt folkhälsoarbete i länet vilket är en viktig faktor i ett socialt uthålligt
samhälle där ett stort humankapital är en av hörnpelarna. Kommunförbundet är
också en aktör som kan bidra till en tydligare koppling mellan social-,
ekonomisk- och ekologisk uthållighet på politisk- och tjänstemannanivå.
Folkhälsoarbete i Norrbotten
Folkhälsoarbete har bedrivits i projektform från 2009 och beräknas pågå till
och med 2014 med Kommunförbundet och Landstinget som projektägare de
första två åren. Därefter i Kommunförbundets egen regi. Från 2012 beslutades
att prioritera vissa kommuner i länet för att ge extra stöd i att utveckla ett
strategiskt folkhälsoarbete på lokal nivå. Under 2012/2013 har ett omfattande
arbete gjorts för att scanna av behovet av regionalt stöd för ett effektivt
folkhälsoarbete på lokalplanet. Genom enkäter och samrådsmöten har
information samlats in som gett en bild av behov och förväntningar på de
regionala aktörerna såväl tillsamman som var och en för sig.
Kommunförbundet förväntas bistå med kunskapshöjning på folkhälsoområdet
för olika målgrupper, att anordna konferenser enskilt och i samarbete med
Länsstyrelse/Landsting, att omvärldsbevaka för att ligga i framkant med nya
metoder och verktyg.
Det regionala samarbetet mellan landstinget, länsstyrelsen och
kommunförbundet
Länsstyrelsen har ett statligt uppdrag att arbeta med ANDT- frågor och får
också statliga medel för detta. Inom ANDT området arbetas det många gånger
med riktade insatser men även där kan strategiska grepp tas genom att lyfta in
det i det främjande och generella arbetet. Ett fortsatt samarbete mellan
Länsstyrelsen och Kommunförbundet skulle kunna bära frukt på längre sikt.
Landstinget med Folkhälsocentrum arbetar med livsstilsfrågor på operativ- och
strategisk nivå både inom och utom den egna organisationen. De är en viktig
samarbetspart utifrån kartläggningar och statistik om hälsa. De är också en del i
Norrbottens Folkhälsopolitiska råd.
Under projekttiden har samverkan stärkts mellan ovan nämnda länsaktörer och
Kommunförbundet Norrbotten och uppfattas på lokalplanet som självklara
aktörer i ett långsiktigt folkhälsoarbete för Norrbottens län.
Kommunförbundet Norrbotten och den nya FoUI- enheten
Inom Kommunförbundets verksamhet finns från och med 2014 en nyinrättad
FoUI-enhet (Forskning och utveckling / innovation). Enheten har till uppgift att
stärka samarbetet mellan länets kommuner vad gäller kunskapsutvecklingen
inom skola och socialtjänst men även inom övergripande områden som
samhällsbyggnad, styrning och ledning. FoUI förväntas bidra till att bredda och
fördjupa den kommunalpolitiskt relevanta kunskapsbildningen till stöd för en
långsiktigt hållbar samhällsutveckling i såväl glesbygd som tätort. En viktig
uppgift för FoUI-enheten handlar om att kunna tillmötesgå kommunernas
efterfrågan på uppföljning och utvärdering av olika insatser som utförs i
kommunal regi. Inte minst handlar det om att följa upp och mäta effekter av
förebyggande och / eller hälsofrämjande insatser. Det faktum att i man i allt
fler kommuner börjat tänka i termer av "sociala investeringar" och att man i
vissa kommuner inrättat särskilda sociala investeringsfonder är förstås något
som talar för att efterfrågan på kvalificerade uppföljningar och utvärderingar av
gjorda investeringar kommer att öka. En fast resurs inom folkhälsoområdet
med gedigen kunskap om hur man genomför socioekonomiska beräkningar,
skulle vara en mycket attraktiv resurs för att kunna svara upp mot sådana
behov. Det skulle innebära en förstärkning av den mer generella
utvärderingskompetens som i dagsläget finns inom FoUI-enheten. En tydligare
koppling och samordning mellan FoUI skulle därför tillföra FoUI en viktig
kompetens när det handlar om att kunna genomföra kvalificerade uppföljningar
och utvärderingar med inslag av långsiktiga socioekonomiska och eventuellt
också hälsoekonomiska beräkningar av de effekter som uppnås av sociala
investeringar i kommunerna. Kopplingen till FoUI-miljön skulle också
innebära att folkhälsoarbetet inom Kommunförbundets ram ges en robust
vetenskaplig förankring.
Vägval inför framtiden
Med utgångspunkt från den genomförda undersökningen och från de projekt
som genomförts de senaste åren för att stödja utvecklingen av folkhälsoarbetet,
diskuteras nu inriktning av folkhälsoarbetet i framtiden. Efter 2014 finns inget
beslut om hur Kommunförbundet Norrbotten ska förhålla sig till
folkhälsofrågorna och vilka resurser som kommer att finnas.
Utifrån nämnda undersökning är det uppenbart att kommunerna är i stort behov
av stöd för att klara uppdragen på den lokala arenan. Kommunerna är där de
stora operativa aktörerna vilket kräver tillförsel av kompetens / erfarenheter för
att kunna utvecklas. Kommunförbundet Norrbotten är en naturlig aktör för
detta uppdrag som i praktiken innebär skapande av en fast resurs för
kompetensutveckling, omvärldsbevakning och stöd för kommunernas
strategiska arbete.
För att upprätthålla rollen som regional aktör krävs kompetens inom
folkhälsoområdet samt kunnande om våra lokala förhållanden i
Norrbottenskommunerna. Även detta innebär i praktiken en fast resurs för att
säkra en långsiktig hållbar lösning. Om en fast resurs inte är möjlig inom
Kommunförbundet Norrbotten kommer landsting och länsstyrelse att bli
huvudaktörer i det regionala folkhälsoarbetet. Detta kan innebära svårigheter
att bibehålla det breda kommunala angreppssättet i det strategiska arbetet som
varit målsättnigen i de nu genomförda projekten. Folkhälsofrågorna innehåller
så mycket mer än livsstilsfrågor. Samhällsbyggande - tillväxt och social
investeringspolitik är andra viktiga områden. Folkhälsoarbetet är ett långsiktigt
ständigt pågående arbete som bör ingå i kommunernas och Kommunförbundet
Norrbottens ordinarie arbete.
Förslag till beslutsinriktning för det framtida folkhälsoarbetet

En fast resurs i form av en tjänst inrättas hos Kommunförbundet
Norrbotten med inriktning mot organisation och processledning inom
folkhälsoområdet.

Tjänsten ska innehålla både strategiska och operativa moment. Den
strategiska delen innebär att regionalt ta fram planer och program med
bäring på folkhälsa, att vara delaktig och stötta i utvecklingsprocessen som
då uppstår. Den operativa delen innehåller beräkning av sociala
investeringsinsatser i kommunerna i samarbete med lokala tjänstemän och
beslutsfattare, att göra välfärdsbokslut, uppföljningar och utvärderingar.
Exempel på strategiskt arbete som redan idag är sjösatt är utvecklingen av
det generella föräldrastödet (uppdrag från NFR) i samarbete med NLL och
Länsstyrelsen. Kommunförbundet Norrbotten finns även med som
samarbetspart i NLL's projekt "främjande av psykisk hälsa hos barn och
unga i Norrbotten".

I enlighet med bifogat "Förslag till inriktning av regionala aktörers
kommande folkhälsoarbete" kan Kommunförbundet bidra med en
utveckling av social uthållighet samt verka för en tydligare koppling till
ekonomisk- och ekologisk uthållighet genom de befintliga kompetenserna
på förbundet. Kommunförbundets tjänst kan med fördel användas i alla tre
nivåerna enligt det bifogade förslaget och i synnerhet på nivå b) lokala
överenskommelser och c) kommunpaket. Vilket skulle innebära ett
tightare och mer operativt arbete på plats i den enskilde kommunen.
Tjänsten kan komma att vissa dagar i veckan förläggas på orten för ett
effektivare arbete.

Ett tätare samarbete etableras med Kommunförbundet Norrbottens FoUI enhet vad gäller utvärdering av projekt och andra insatser utifrån
socioekonomisk beräkningar och / eller kostnads utvärderingar.

Den fasta resursen hos Kommunförbundet Norrbotten finansieras genom
en höjning av kommunernas medlemsavgift med 3:20 kr/inv. Ansökan om
EU-bidrag är inte ett realistiskt alternativ om syftet med resursen är
långsiktig strategisk planering och stabilitet av folkhälsoarbetet då dessa
stöd är utformade som tidsbegränsade projekt. Möjligheten till stöd för
denna typ av arbete bedöms också som begränsat.
31 JANUARI 2014
Förslag till inriktning av regionala
aktörers kommande folkhälsoarbete
Bakgrund
Under 2013 har länets folkhälsopolitiska strategi utvärderats, liksom
kommunförbundets
folkhälsoarbete.
Politikerna
i
Norrbottens
folkhälsopolitiska råd har tillsammans med därtill knutna tjänstemän från
landstingets folkhälsocentrum, länsstyrelsen samt kommunförbundet, under
2013 också gjort en inventering av kommunernas behov av stöd från den
regionala nivån, avseende folkhälsoarbetet. Detta har gjorts genom en enkät,
som följts upp av besök i kommunerna, där folkhälsofrågorna och behoven
diskuterats,
som
regel
med
kommunalråd,
kommunchef,
folkhälsorådets/trygghetsrådets ordförande, liksom folkhälsosamordnare/
alkohol och drogsamordnare.
Syfte
Utvärderingar och inventering utgör grunden till föreliggande förslag om
- revidering av länets folkhälsopolitiska strategi
- hur de regionala aktörerna ska arbeta enskilt och tillsammans för en
bättre folkhälsa i länet
- NFR:s fortsatta fokus de närmsta åren
Resultat behovsbild
Den samlade behovsbilden av ovan stående underlag är att man ser att den
folkhälsopolitiska strategin varit av betydelse för en positiv utveckling av
folkhälsa och folkhälsoarbetet. Samtidigt beskrivs att den varit mycket av en
hyllvärmare och att den inte är helt förstådd. Behov av ökad kunskap inom
folkhälsa och hur man arbetar kunskapsbaserat med folkhälsoarbete, har
återkommande efterlysts. Den ojämlika hälsan har engagerat och man
efterlyser goda exempel på, och anpassat stöd för, hur man kan arbeta utifrån
de olika behov som finns både i glesbygds- och tätortskommuner.
Vidare finns ett brett behov av stöd i form av statistik och kommunspecifika
analyser. Att revidera strategin kan göras men största vikten vill
kommunerna som regel lägga på att gå vidare med handling och stöd för
handling. I vissa fall efterfrågas överenskommelser, handlingsplaner, mellan
lokal och regional nivå. Den folkhälsopolitiska strategin behöver enligt vissa
kommuner vara detaljerad för att ge bästa stöd, medan andra beskriver att
den bör vara mer övergripande och policybetonad. I dialogmöte med
kommunernas folkhälsosamordnare framgick att man gärna ser att fokus på
ojämlik hälsa blir mer tydliggjort, liksom den sociala hållbarheten.
Förslag till åtgärder
Revidering av den folkhälsopolitiska strategin
1. Norrbottens folkhälsopolitiska strategi revideras under 2015, dvs.
när resultaten från befolkningsenkäten Hälsa på lika villkor 2014
finns tillgängliga.
2. NFR ges av KFs styrelse och landstingsstyrelsen uppdrag att leda
processen och ta fram ett förslag till strategi som tas upp för beslut i
1
31 JANUARI 2014
landstingets politiska organisation, samt i kommunförbundets
styrelse.
3. Beslutet i Kfs styrelse innebär utöver att Kf ställer sig bakom
strategin, en rekommendation till kommunerna att den fastställs och
införlivas i kommunens arbete på det sätt som man där finner
lämpligt.
4. Den folkhälspolitiska strategin ska fortfarande vara relativt
detaljerad, vilket framför allt de mindre kommunerna sett som ett
stöd. Revidering görs framför allt av omvärldsanalys, fokus stärks på
det nationella målet om jämlik hälsa, social hållbarhet, med bland
annat hänvisning till socioekonomiska beräkningar, ekonomiska och
samhällsvinster med att investera i hälsa ska belysas tydligare,
framför allt avseende tidiga insatser. Indikatorer uppdateras,
genusperspektiv, psykisk hälsa och utanförskap ska belysas. Det ska
framgå att strategin inte är avsedd att vara detaljstyrande utan är en
länsanalys där kommunerna i sin tur kan välja prioriteringar utifrån
sina behov.
Inriktning för Norrbottens folkhälsopolitiska råd
1. NFR väljer år 2014 en huvudinriktning för en längre tidsperiod,
förslagsvis att utjämna ojämlika skillnader i hälsa. Prioriterade
områden inom den inriktningen väljs sedan av NFR under perioder,
exempelvis att främja psykisk hälsa under 2015-2017.
Roller och samverkan för de regionala aktörerna
1. Kommunförbundet, landstinget och länsstyrelsen har även fortsatt
tjänstemannarepresentation i Norrbottens folkhälsopolitiska råd.
2. Kommunförbundets roll är också att bidra till att utveckla ett
strategiskt folkhälsoarbete i länet och att verka för en överbryggning
mellan social-, ekonomisk- och ekologisk hållbarhet på politisk- och
tjänstemannanivå.
3. En samverkansmodell utarbetas under 2014 med målsättningen att
detaljera följande grundupplägg i tre nivåer, involverande samtliga
tre aktörer:
a) Basutbud som erbjuds till alla kommuner, exempelvis Tobaksfri
duo, samordning av alkohol-, narkotika-, tobak- och
dopingfrågor, samordning av arbete inom sexuell och
reproduktiv hälsa, utbildningar, årliga träffar för samordnare
inom folkhälsa och ANDT, regionala konferenser,
undersökningen Hälsosamtalet i skolan med årlig rapport,
nätverk socioekonomiska beräkningar, tobaksprevention, etc.
Samordning och statistik från CAN om elevers alkohol- och
drogvanor, befolkningsenkäten Hälsa på lika villkor. Viss
analyshjälp och viss statistik på kommunnivå. Visst metodstöd.
b) Lokala överenskommelser/ handlingsplaner, exv. 3-åriga,
erbjuds kommunerna att teckna. Fördjupat och mer anpassat
samarbete, som kan innefatta kommunspecifika analyser av
statistik, Tobaksfri duo, utbildningar, vissa satsningar,
specificerat metod- och kunskapsstöd. Ekonomiska transaktioner
innefattas ej.
c) Kommunpaket, erbjuds kommunerna att teckna från 2016, med
en pilotkommun under 2015. Löptid två år, anmälan senast
2
31 JANUARI 2014
januari aktuellt startår, begränsat antal per tidsperiod.
Huvudinriktning Jämlik hälsoutveckling. Fördjupat anpassat
stöd till kommunen, med djupare analyser, anpassade
utbildningar, och metodstöd.
Björn Eriksson och Eva-Linnéa Eriksson, Kommunförbundet
Annika Nordstrand, landstinget
Mats Burman , Länsstyrelsen
3
Ärende 7
Skoldatateket
Under styrelsens sammanträde 2015-06-11, § 66, har ledamoten Inge
Andersson, (s), Boden, väckt frågan om Luleå kommun ska dra sig ur
samarbetet kring Skoldatatek så som han hört.
Maria Lavander, kansliet, redogör för att ett sådant förslag diskuteras
inom Luleå kommuns förvaltning och att Barn- och
utbildningsberedningen gett kansliet uppdraget att utreda frågan.
Ordföranden förslår att informationen läggs till handlingarna och att
styrelsen behandlar frågan när Barn- och utbildningsberedningen utrett
den.
Styrelsen beslutar
Att informationen läggs till handlingarna
Att frågan tas upp efter att Barn- och utbildningsberedningen utrett den
Barn- och utbildningsberedningen har 2015-09-02 beslutat
Att föreslå styrelsen att säga upp avtalet om Skoldatatek mellan
Bodens kommun och Kommunförbundet Norrbotten
Att avtalet om Skoldatatek mellan Bodens kommun och
Kommunförbundet Norrbotten sägs upp
Bilagor:
Utredningsunderlag inför Barn- och utbildningsberedningens
behandling av ärendet
Redovisning av tidigare beslut i ärendet
1
Utredningsunderlag Skoldatateket Augusti 2015
Bakgrund
2009
Länsverksamheten vid Gammelängsskolan permanentas. Verksamheten bestod av
Skoldatatek Norrbotten samt temaveckor för elever med funktionshinder, s.k. kompisveckor.
Samtliga kommuner ansluter och det ekonomiska åtagandet fördelas utifrån kommunernas
skattekraft.
Uppsägningstiden är 18 månader mellan Kommunförbundet Norrbotten och Bodens
kommun.
2010
Verksamheten med s.k. kompisveckor avslutas på förslag från Bodens kommun.
2014
Uppföljning av länsverksamheten Skoldatatek presenteras. Kommunerna uttrycker en positiv
bild av:
Skoldatatekets utbildningar på digitala verktyg i skolan.
Support och kunskapsbas.
Nätverksträffar med pedagoger + tekniker tillsammans.
Kommunerna uttrycker et framtida behov av utbildningar på de digitala verktygen, ex. Ipad,
smarta mobiler, inläsa läromedel, appar, m.m. Dessutom vill några kommuner ha hjälp att
organisera och planera utbildningar.
2015
Luleå kommun lämnar in en uppsägning av länsavtalet för Skoldatateket.
Länets skolchefer informeras.
Inför omförhandling mellan Bodens kommun och Kommunförbundet utreds kommunernas
intresse, önskemål och möjligheter för framtida samverkan. Kommunernas synpunkter på en
ökad kommunal finansiering och/eller en reviderad/minskad verksamhet vid Skoldatateket.
Av länets 14 kommuner har Luleå kommun lämnat in en uppsägning, av resterande 13
kommuner har 11 kommuner lämnat svar.
Ekonomiska konsekvenser
Om både Luleå och Piteå säger upp avtalet så minskar det ekonomiska utrymmet med
nästan hälften.
8 av kommunerna säger sig vara fortsatt intresserade av fortsatt Skoldatateksverksamhet.
4 av kommunerna säger nej till ökade kostnader.
2 av kommunerna kan acceptera en mindre höjning av avgiften.
1 av kommunerna har ingen åsikt i frågan.
Sammantaget är 8 kommuner intresserade fortsatt intresserade av fortsatt
Skoldatateksverksamhet.
Sammanställning av kommunernas svar augusti 2015
Arjeplog
-
Arvidsjaur
Positiva till fortsättning. Nej till ökade kostnader eller minskad verksamhet.
Positiva till fortsättning. Nej till ökade kostnader eller utökad verksamhet.
Kvar i Boden
Positiva till fortsättning. Accepterar smärre kostnadsökning alt. reviderad
verksamhet.
Boden
Gällivare
Haparanda
Kalix
Tveksam
Positiva till fortsättning. Nej till ökade kostnader. Kan acceptera reviderad
verksamhet.
Positiva till fortsättning. Beroende på ekonomiska konsekvenser och ev.
verksamhetsmässiga.
Kiruna
Generellt positiva, behov av planering.
Luleå
Uppsägning inlämnad mars 2015.
Pajala
-
Piteå
Om Luleå frånträder avtalet gör Piteå detsamma.
Älvsbyn
Positiva till fortsättning.
Överkalix
Positiva till fortsättning. Accepterar smärre kostnadsökning.
Övertorneå
Inga utökade kostnader.
Jokkmokk
Sammanfattning
Skoldatateket skapades när It-tekniken gjorde sitt inträde i skolverksamheterna som
läromedel och kompensatoriskt verktyg för inlärning. Skoldatateket har fungerat väl som
stöd för kommunerna i uppbyggnad vad gäller kompetens, teknik och material.
Skoldatatekets nätverk har positivt bidragit till en god länsgemensam nivå på IT-området.
Idag har finns egen IT-kompetens i några av länets skolor. Flertalet kommuner önskar
fortsatt tillgång till Skoldatatekets stöd under förutsättning att det sker till dagens kostnader
eller ev. marginell kostnadsökning.
Skoldatateket omfattar 1,5 tjänst, specialpedagoger med särskild IT-kompetens. Förutom
lönekostnader tillkommer kostnader för fortbildning, resor och material. Därutöver finns
0,25 tjänst för arbetet med den nationella Skoldatatekens hemsida, den tiden bekostas av
nationella medel och belastar inte Norrbottens kommuner.
I kontakt med Bodens skolförvaltning så redogjordes förutsättningarna:
Bodens kommun kan fortsätta att bedriva Skoldatatekets verksamhet i den omfattning som
sker idag och med de ekonomiska förutsättningar som gäller nu.
Bodens kommun är inte intresserade av att bedriva en minskad Skoldatateksverksamhet.
Förslag till beslut
Med hänvisning till ovanstående fakta så föreslås en nedläggning av
Skoldatateksverksamheten med Kommunförbundet och Bodens kommun som avtalsparter.
Datum för avveckling föreslås till 2016-08-01.
Ärendegång
1. BoU-beredningen ger ett politiskt utlåtande till
2. Kommunförbundets presidium som granskar förslaget och skickar förslaget till
3. Kommunförbundets styrelse som fattar beslut i ärendet.
Bilagor:
1+2 Beslut att permanenta verksamheten 2008
3
Utvärdering av Skoldatateksinsatser 2005-2008
4
Beslut att avsluta de s.k. kompisveckorna 2010
5
Presentation av Skoldatateksverksamheten 2014
6
Utvärdering av Skoldatateksverksamheten 2014
7
Kostnad per kommun 2014 och 2015
8
Luleå kommuns uppsägning 2015-03-26
Skoldatateket, tidigare beslut i ärendet
Styrelsen har 2008-09-18, § 201, beslutat rekommendera
medlemskommunerna:
Kommunförbundets styrelse beslutade 2008-09-18 § 201,
rekommendera medlemskommunerna:
att
Länsverksamheten permanentas från och med 2009
att
kommunernas ekonomiska åtagande för Länsverksamheten
from 1 januari 2009 omfattar 900 tkr per år
att
kostnaderna fördelas utifrån kommunernas skattekraft
att
indexuppräkning from 1 januari 2010 sker i enlighet med
den bedömning som Sveriges kommuner och landsting gör
av såväl löneutveckling som inflationsutveckling inom den
kommunala sektorn
att
ej förbrukade medel återbetalas till respektive kommun,
senast februari efter avslutat budgetår
att
en uppsägningstid av 18 månader gäller mellan
Kommunförbundet och Bodens kommun
att
utvärdering och uppföljning av verksamheten görs årligen i
det nätverk med alla kommuner i Norrbotten som
Länsverksamheten ansvarar för
Bodens kommun har senare föreslagit:
att
avsluta verksamheten med kompisveckor som ett
länsuppdrag from 1 juli 2010
att
medel som avsatts för kompisveckor i fortsättningen får
disponeras för Skoldatateksinsatser i Norrbotten.
Styrelsen beslutade 2010-06-10, § 99
Att
ärendet överlämnas till presidiet för beredning och beslut
Presidiet beslutade rekommendera medlemskommunerna
att Länsverksamhetens uppdrag under 2010 – 2011 endast
innefattar Skoldatatek Norrbotten
att kommunernas ekonomiska åtagande för Länsverksamheten
from 1 juli 2010 omfattar 900 tkr per år
att kostnaderna fördelas utifrån kommunernas skattekraft
att indexuppräkning from 1 januari 2011 sker i enlighet med den
bedömning som Sveriges kommuner och landsting gör av
såväl löneutveckling som inflationsutveckling inom den
kommunala sektorn
att ej förbrukade medel återbetalas till respektive kommun,
senast februari efter avslutat budgetår
att en utvärdering och uppföljning av verksamheten för år 20102 011genomförs i det nätverk med alla kommuner i
Norrbotten som Länsverksamheten ansvarar för
att utvärderingen redovisas till styrelsen, med särskild tonvikt på
om det förändrade innehållet tillgodoser kommunernas behov
att en uppsägningstid av 18 månader gäller mellan
Kommunförbundet Norrbotten och Bodens kommun
Styrelsen har åter tagit upp frågan 2015-06-11, § 66, enligt nedan:
Ledamoten Inge Andersson, (s), Boden, väcker frågan om Luleå
kommun ska dra sig ur samarbetet kring Skoldatatek så som han
hört.
Maria Lavander, kansliet, redogör för att ett sådant förslag
diskuteras inom Luleå kommuns förvaltning och att Barn- och
utbildningsberedningen gett kansliet uppdraget att utreda frågan.
Ordföranden förslår att informationen läggs till handlingarna och
att styrelsen behandlar frågan när Barn- och
utbildningsberedningen utrett den.
Styrelsen beslutar
Att informationen läggs till handlingarna
Att frågan tas upp efter att Barn- och utbildningsberedningen utrett
den
Barn- och utbildningsberedningen har 2015-09-02 beslutat
Att föreslå styrelsen att säga upp avtalet om Skoldatatek mellan
Bodens kommun och Kommunförbundet Norrbotten
Presidiet har 2015-09-24 beslutat föreslå styrelsen
Att avtalet om Skoldatatek mellan Bodens kommun och
Kommunförbundet Norrbotten sägs upp
Ärende 8
2015-10-05
Till
Regeringskansliet
Näringsdepartementet
Yttrande över betänkandet en ny regional planering – ökad samordning och bättre
bostadsförsörjning (SOU 2015:59) Dnr N2015/5036/PUB
Kommunförbundet Norrbotten som omfattar samtliga fjorton kommuner i länet avger följande
yttrande.
Ärendebeskrivning
Bostadsplaneringskommitténs uppdrag har varit att utreda och vid behov föreslå sådana
förändringar i de regelverk som styr fysisk planering och framtagande av planeringsunderlag
på regional nivå som behövs för att tillgodose bostadsförsörjningsbehovet och en långsiktigt
hållbar utveckling i alla delar av landet. Uppdraget innebar bland annat att utvärdera systemet
med regionplanering enligt 7 kap. planoch bygglagen (2010:900). Direktivet underströk
vikten av att analysera behovet av ökad samordning mellan regionala planer som
länstransportplaner, regionala utvecklingsstrategier och program för trafikförsörjning med
kommunernas översiktsplaner och de kommunala riktlinjerna för bostadsförsörjning.
Regeringen gjorde också bedömningen att det var viktigt att se över behovet av att samordna
frågor på regional nivå som har betydelse för den fysiska planeringen. Som skäl för behovet av
bättre samordning mellan olika planeringsslag låg ett antagande om att dessa kan stödja och
främja ett ökat bostadsbyggande.
Förslaget är att lagen om regional fysisk planering ska träda i kraft den 1 januari 2019.
Yttrande
Kommunförbundet Norrbotten ställer sig mycket tveksamma till bostadskommitténs förslag
avseende obligatorisk regional fysisk planering och ifrågasätter behovet av en ny lagstiftning
inom området.
Det är viktigt att ha en samordnad regional bild i planeringen, men beslutsrätten får inte flyttas
från kommunal nivå utan regional nivå ska utgöra ett kompletterande perspektiv. Den
regionala nivån kan bidra med analyser, statistik och faktaunderlag för att ge kommunerna
förutsättningar för bättre översiktsplanering och bostadsförsörjning. Det behövs ingen
obligatorisk regional fysisk planering som hotar det kommunala planmonopolet. Vår
uppfattning är att samordning mellan regional planering för transportinfrastruktur, tillväxt och
kollektivtrafik samt kommunernas planering för bostadsförsörjning går att åstadkomma inom
nuvarande lagstiftning och på frivillig bas.
Vi har förståelse att regional fysisk planering och regional samordning mellan kommuner i
tätbefolkade områden är mer komplicerad men ser samtidigt inte nyttan av en ny lagstiftning
för hela landet. Problembilden ser olika ut i landet och för olika typer av kommuner.
I avsnitt 8.4.1 slås fast att konsekvenserna av en regional fysisk planering för kommunerna är
svårbedömda. Vidare sägs i betänkandet att det är troligt att den kommunala planeringen av
den fysiska miljön kommer att påverkas av förslaget vilket i sin tur har en påverkan på det
kommunala självstyret. Kommunerna kommer att omfattas av en regional fysisk planering. Det
införs nya skyldigheter för kommunerna att lämna underlag och information samt synpunkter
vid upprättande och aktualitetsprövning av regionala fysiska program. Kommunerna ges en ny
skyldighet att kommunicera sina bostadsförsörjningsriktlinjer med den ansvarige aktören för
regionala fysiska program. Utökade krav på innehållet i bostadsförsörjningsriktlinjerna ställs.
Dessa nya skyldigheter för kommunerna innebär en inskränkning av den kommunala
självstyrelsen.
Samtidigt sägs i betänkandet att den obligatoriska regionala planeringen ska vara vägledande
och kommunerna ska kunna välja hur aktiva de vill vara samt att helt kunna avvisa resultatet i
regionala programmet. Sammantaget är konsekvensbeskrivningen otydlig och att det därför är
svårt att överblicka de faktiska konsekvenserna för kommunerna och det kommunala
självstyret. Risken finns att den regionala planeringen fördröjer processen i kommunerna när
det istället finns behov av att förkorta den kommunala planprocessen och möjligheter till
överklagande.
Kommunförbundet Norrbotten ser endast i mycket begränsad utsträckning att regional
planering kan bidra till lösa bostadsförsörjningsfrågan. Det är svårt att se att förslaget skulle
innebära en lösning på de problem som lyfts fram i betänkandet i avsnitt 5.5 och att förslaget
leder till de fördelar som diskuteras i konsekvensanalysen i kapitel 8. Vi ser positivt på mer
samverkan mellan kommuner vilket ger ökad nytta, primärt kring förbättrad översiktsplanering
samt även planer för bostadsförsörjning. Kommunerna har tillräckliga kunskaper och
kompetens för att planera men saknar tillräckliga resurser.
Sammanfattningsvis avvisar Kommunförbundet förslaget till obligatorisk regional planering
men är positiva till en ökad samordning mellan kommunens planering för bostadsförsörjning
och regional planering för transportinfrastruktur, tillväxt och kollektivtrafik vilket kan göras i
samråd med dem som har ansvaret för dessa frågor på regional nivå.
Kommunförbundet Norrbotten anser att samordning mellan olika nivåer är viktigt men bör ske
genom samråd och på frivillig bas vilket är grunden i ett flernivåstyre utan att en hierarkisk
struktur behövs. Därtill bör en samordning även omfatta statliga instanser för att önskad effekt
ska uppnås avseende fysisk planering och bostadsförsörjning. Även om samhällsutvecklingen
idag är mer komplex och överskrider administrativa gränser samt berör flera områden vilket
ökar kraven på samordning är det avgörande att det kommunala självstyret värnas för att
stödja en demokratisk samhällsutveckling på lokal och regional nivå.
För Kommunförbundet Norrbotten
Britta Flinkfeldt Jansson
Ordförande i Kommunförbundet Norrbotten och
Kommunstyrelsens ordförande i Arjeplog
Yvonne Stålnacke
Kommunstyrelsens ordförande i Luleå kommun
Inge Andersson
Kommunstyrelsens ordförande i Bodens kommun
Ellinor Söderlund
Kommunstyrelsens ordförande i Kalix kommun
Peter Waara
Kommunstyrelsens ordförande i Haparanda kommun
Jeanette Wäppling
Kommunstyrelsens ordförande i Gällivare kommun
Robert Bernhardsson
Kommunstyrelsens ordförande i Jokkmokk
Helena Öhlund
Kommunstyrelsens ordförande i Älvsbyn
Peter Roslund
Kommunstyrelsens ordförande i Piteå
Mikael Larsson
Kommunstyrelsens ordförande i Överkalix kommun
Lotta Åman
Kommunstyrelsens ordförande i Arvidsjaur
Kristina Zackrisson
Kommunstyrelsens ordförande i Kiruna
Thomas Mörtberg
Kommunstyrelsens ordförande i Övertorneå
Harry Rantakyrö
Kommunstyrelsens ordförande i Pajala kommun
Ärende 9
Naturbruksutbildningarna i Norrbotten, PM
Vid Landstingsstyrelsens sammanträde den 27 maj 2015 togs beslut om
ny inriktning för landstinget gällande huvudmannaskap för Kalix
naturbruksgymnasium och Grans naturbruksgymnasium. Landstinget sa
upp Samverkansavtalet och meddelade att man ville avsluta sitt
huvudmannaskap för utbildningarna. Landstinget uttryckte också önskan
om att huvudmannaskapet skulle övertas av Kalix och Piteå kommuner.
Vid sammanträdet uppdrogs till landstingsdirektören att tillsätta en
arbetsgrupp bestående av representanter från Norrbottens läns landsting,
Kommunförbundet, Kalix kommun och Piteå kommun. Arbetsgruppens
uppdrag blev att skapa en gemensam bild och ta fram förslag till
landstingsstyrelsens möte den 30 september 2015.
Den gemensamma arbetsgruppen har genomfört tre möten under
perioden från att beslutet fattades på landstingsstyrelsen, den 11 juni, den
10 augusti och den 2 september. Ytterligare möte i arbetsgruppen
genomförs den 8 oktober. Ett avstämningsmöte har också hållits med
politiskt ansvariga för NLL, Kommunförbundet, Kalix och Piteå
kommuner den 24 juni. Dessutom har ytterligare möten hållits i
respektive kommuner. Därutöver har Kommunförbundet haft en egen
arbetsgrupp med representanter från Piteå, Kalix och Luleå kommuner,
som har haft ett antal träffar. Möten med näringen har också genomförts.
Både Kalix kommun och Piteå kommun har deklarerat sin avsikt att
överta huvudmannaskap för naturbruksutbildningarna under förutsättning
att en långsiktigt hållbar lösning kan arbetas fram.
Kansliets förslag:
att arbetsgruppen får arbeta vidare tills dess att huvudmannaskapsfrågan
är utredd och beslutad.
att kansliet bistår Kalix kommun och Piteå kommun med framtagande
och färdigställande av Samverkansavtal mellan kommunerna
Kajsa Myrberg
Direktör
Marita Björkman
Utvecklingsstrateg Utbildning
Bilaga: Redogörelse, bilaga 1.
1
Naturbruksutbildningarna i Norrbotten, Bilaga 1.
Vid Landstingsstyrelsens sammanträde den 27 maj 2015 togs beslut om ny
inriktning för landstinget gällande huvudmannaskap för Kalix
naturbruksgymnasium och Grans naturbruksgymnasium. Landstinget sade upp
Samverkansavtalet och meddelade att man ville avsluta sitt huvudmannaskap
för utbildningarna. Landstinget uttryckte också önskan om att
huvudmannaskapet skulle övertas av Kalix och Piteå kommuner. Vid
sammanträdet uppdrogs också åt landstingsdirektören att tillsätta en arbetsgrupp
bestående av representanter från Norrbottens läns landsting, Kommunförbundet,
Kalix kommun och Piteå kommun. Arbetsgruppens uppdrag blev att skapa en
gemensam bild och ta fram förslag till landstingsstyrelsens möte den 30
september 2015.
Kommunförbundets ordförande uppdrog till kansliet att påbörja ett
utredningsarbete ur ett kommunalt perspektiv. Den kommunala arbetsgruppen
har bestått av skolchef/Kalix kommun, kommunchef/Piteå kommun, utredare
Piteå kommun, gymnasiechef/Luleå kommun samt strateg för utbildning hos
Kommunförbundet.
De båda naturbruksutbildningarna, som idag drivs i Norrbottens läns landstings
regi, har under en följd av år haft stora ekonomiska svårigheter och varje år
uppvisat stora ekonomiska underskott. Anledningen till situationen är bland
annat ett vikande elevunderlag, dels beroende på demografikurvan med ett
minskat antal ungdomar aktuella för gymnasiestudier och dels
gymnasiereformen Gy 2011 som inneburit att den tidigare tydligt
högskoleförberedande studiemöjligheten inte längre formulerades som ett
särskilt valbart alternativ Av den anledningen förlorade båda skolorna mellan 10
till 25 % av tidigare totalt antal sökande. Norrbottens läns landsting har under
en följd av år vidtagit åtgärder för att komma till rätta och få en ekonomi i
balans, men dessa har inte haft önskad effekt.
Den gemensamma arbetsgruppen har genomfört tre möten under perioden från
att beslutet fattades på landstingsstyrelsen, den 11 juni, den 10 augusti och den
2 september. Ett avstämningsmöte har också hållits med politiskt ansvariga för
NLL, Kommunförbundet, Kalix och Piteå kommuner den 24 juni. Dessutom har
ytterligare möten hållits i respektive kommuner. Leif Hallström, konsult och
särskilt kunnig i skol- och naturbruks-utbildningsfrågor med en bakgrund som
skolchef, kommunchef, utredare och med konsultuppdrag för bland annat SKL
har medverkat i arbetet.
Både Kalix kommun och Piteå kommun har deklarerat sin avsikt att överta
huvudmannaskap för naturbruksutbildningarna under förutsättning att en
långsiktigt hållbar lösning kan arbetas fram.
1
Piteå och Kalix kommuner har kommit olika långt i processen för att
redan nu kunna ge ett klart besked huruvida kommunerna är beredda att
överta huvudmannaskapet för naturbruksprogrammet i Kalix respektive
naturbruksprogrammet i Piteå kommun.
Kalix signalerar ett starkt intresse för ett övertagande och kommunen har
redan gjort en analys av förutsättningarna. Dessa ser så positiva ut att ett
övertagande bedöms kunna ske till läsåret 2016/17 alternativt till
kalenderårsskiftet 2016-2017. Det finns några frågor som återstår att lösa.
Dessa avser mark, lokaler/inventarier samt personalövertagande. Kalix
kommun ser processen som en verksamhetsövergång och avsikten är att
använda sig av Kalix kommuns lokaler och även i viss omfattning av
Landstingets lokaler. Diskussioner som har förts mellan landstingets
personal inom ekonomi och fastigheter samt personal vid Kalix
kommuns skolförvaltning visar att det finns en positiv vilja till en lösning
och att man snarare ser möjligheter än hinder.
Skogsnäringen har uttalat sitt intresse att stödja det framtida kommunala
huvudmannaskapet med marknadsföringsinsatser och lärlingsverksamhet.
Kalix kommun har tydligt uttalat att ett övertagande av
huvudmannaskapet är beroende av ett samverkansavtal med samtliga
kommuner i Norrbotten vari också ska finnas en skrivning om att initiativ
till motsvarande naturbruksutbildning inte kan påbörjas i annan kommun
i länet. Motsvarande skrivning kommer också att gälla förhållandena för
Piteå kommun.
Piteå kommun är i ett annat läge. En omstrukturering av gymnasieskolan
pågår och innan denna är gjord finns det inte förutsättningar för att ge ett
definitivt besked om ett övertagande av huvudmannaskapet för
naturbruksgymnasiet. Man bedömer att det finns synergier att vinna om
naturbruksutbildningen till vissa delar integreras i andra
gymnasieprogram. Piteå har startat en analys och man bedömer att man
kan ge ett besked i februari 2016.
Frågan kommer att behandlas vid Landstingsstyrelsens möte den 30
september där förslag finns att ge ett fortsatt mandat till arbetsgruppen att
arbeta vidare utifrån de slutsatser som hittills har dragits och att
förhandlingar gällande de delar som rör fastigheter, mark och personal
vid naturbruksgymnasiet i Kalix inleds mellan parterna.
För Piteå föreslås att arbete fortsätter enligt överenskommelse med en
särskild arbetsgrupp och att genomlysning görs av konsekvenser för
fastigheter, mark, lantbruk, djurhållning och personal inför ett
huvudmannaskapsövertagande. Detta i avvaktan på slutförande av den
allmänna utredning om gymnasieskolorna i Piteå kommun som påbörjats.
För båda kommunerna är tidsplanen mycket snäv och det brådskar med
att ta fram ett beslutsunderlag. Kalix planerar att ta över utbildningen till
läsårsstarten 2016/17 eller senast vid kalenderårsskiftet 2016-2017.
Således behöver organisationen vara planerad redan hösten 2015 så att
information till elever kan göras i tid. Branschen kommer också att vara
2
delaktig i marknadsföringen, vilket kräver förberedelser. Piteå kommun
är inne i en omstrukturering av gymnasieskoleverksamheten vilken i hög
grad även omfattar naturbruksutbildningen. Landstingsstyrelsen kräver
besked senast i februari 2016 huruvida Piteå tar över huvudmannaskapet
för naturbruksutbildningen. Det endast vid ett positivt besked från Piteå
som landstinget gör intagning till läsåret 2016/17. Således är kravet på
hög utredningstakt stort även i Piteå
Kommunförbundets åtagande i det fortsatta arbetet bör vara att bistå
Kalix och Piteå kommuner med formulering och färdigställande av ett
samverkansavtal mellan kommunerna i Norrbotten.
3
Ärende Plats för noteringar:
2015-10-01
Laxfiskeprojektet, fortsättning efter 2015
Styrelsens beslutade 2014-10-23
•
•
•
Att kommunförbundet får uppdraget att söka lämpliga finansiärer till
förlängning av projektet under tre år
Att kommunförbundet får uppdraget att utreda om det finns
lämplig/lämpliga organisationer som tar över projektägarskapet under
denna tid
Att en rapport om uppdraget och förslag till beslut lämnas till styrelsen
under sammanträdet den 4 december
Kommunförbundet har fungerat som projektägare för projektet ”Laxfiske
framtidens besöksnäring” i länet, vilket varit mycket framgångsrikt. För
att renodla Kommunförbundets verksamhet har möjligheten att flytta
framtida Laxfiskeprojekt till annan huvudman undersökts.
Laxfiskprojekt har initialt bestått i att öka förekomsten av lax i våra älvar.
För att göra det har en stor del av arbetet koncentrerats till
förvaltningsfrågor vilka till stor del bestäms i Bryssel. Först när
laxfiskekvoten nått en viss nivå kan man framgångsrikt utveckla
besöksnäring kopplad till laxfiske. Intressenter i näringen bedömer att det
kvarstår 2-3 års arbete med förvaltningsfrågor och att vi under denna tid
behöver ha en offentlig aktör som fortsätter vara projektägare för att
skapa legitimitet i de grupperingar i EU som arbetar med frågan.
Kommunförbundet har därför haft kontakt med länsstyrelsen i Norrbotten
samt landstinget, vilka skulle kunna vara alternativa projektägare. Ingen
av dessa organisationer tycker att det är lämpligt att de tar över
projektägarrollen i nuläget. Länsstyrelsen är dock mycket angelägen om
att fortsätta arbeta med Kommunförbundet i ett nytt projekt.
På sikt ska projektet övergå till ett besöksnäringsprojekt varför möte
hållits med Swedish Lapland för att undersöka hur en överfasning skulle
se ut. I mötet framkom att Swedish Lapland önskar vara samarbetspartner
i det fortsatta arbetet. De kan gå in i ett nytt projekt med 1-2 personer i
styrgruppen för att arbeta för en exportmogen destination. Parallellt
fortsätter arbetet med förvaltningsfrågorna vilka också tillgodoses i
kompetens hos projektledare och i styrgrupp där Länsstyrelsen ingår.
Projektet kommer inte att innebära några merkostnader för
Kommunförbundet. Projektet bedrivs med extern finansiering.
1
Kansliets förslag:
att
Kommunförbundet står bakom en ny ansökan av ett projekt
inom Laxfiskeområdet
att
styrgrupp för projektet består av tjänstepersoner från
Kommunförbundet, Länsstyrelsen och Swedish Lapland
att
finansiering av projektet sker genom extern finansiering,
vilket också är en förutsättning för projektets genomförande
Kajsa Myrberg
Direktör
2
Ärende 12
Riktlinjer för förvaltning av Kommunförbundet Norrbottens
kapital
Kommunförbundet Norrbotten förfogade 2014-12-31 över 26 144 353 kronor,
varav eget kapital var 9 608 719 kronor. Förbundet saknar riktlinjer för
förvaltning av kapital.
Kansliet har utarbetat ett förslag till riktlinjer. Styrelsen beslutade 2015-06-11,
§ 49,
att direktören får i uppdrag att omarbeta förslaget så att det innefattar mer
detaljerade riktlinjer även etiska värderingar i riktlinjerna
att styrelsen tar upp frågan igen vid kommande sammanträde
Bilagda förslag är omarbetat enligt styrelsens beslut
att förslaget bifalls
2015-09-25
Placeringspolicy för Kommunförbundet Norrbotten
§1
Allmänt
1.1
Övergripande mål för finansverksamheten
Dessa riktlinjer avser förvaltningen av Kommunförbundet Norrbottens kapital.
Kommunförbundets finansverksamhet ska bedrivas på ett effektivt och säkert sätt utan
spekulativa inslag. Den övergripande målsättningen för finansverksamheten är att uppnå
bästa möjliga finansnetto med minsta möjliga risk.
1.2
Placeringspolicyns syfte och innehåll
För att kunna bedriva Kommunförbundet Norrbottens finansiella verksamhet effektivt
måste arbetet ske efter genomtänkta och tydligt formulerade strategier. Placeringspolicyn
syftar till att klargöra hur finansiell verksamhet ska bedrivas av Kommunförbundet
Norrbotten. Policydokumentet innehåller mål och riktlinjer inom följande områden.



Organisation och ansvarsfördelning
Kapitalförvaltning
Rapportering och uppföljning
1.3
Tillämpning och uppföljning av placeringspolicyn
Direktören ska, på styrelsens uppdrag, kontinuerligt följa upp gällande placeringspolicy
för att pröva dessa ändamålsenlighet.
Styrelsens föreskrifter för medelsförvaltning, uttryckta i denna placeringspolicy, ska omprövas
vid behov. Om förutsättningarna i Kommunförbundet Norrbotten eller omvärlden förändras på
ett sätt som motiverar ändringar i reglementets riktlinjer ska styrelsen föreslå uppdatering.
§2
Finansförvaltningens ansvars- och befogenhetsfördelning
För Kommunförbundet Norrbotten ska följande fördelning av ansvar och befogenheter
gälla.
Styrelsen
Beslutar om policy och reglementen för Kommunförbundet Norrbotten. Beslutar
om finansiella mål samt har ansvar för Kommunförbundets medelsförvaltning.
Direktören
Ansvarar under styrelsen för genomförandet av Kommunförbundets medelsförvaltning.
1
§3
Kapitalförvaltning
3.1
Syfte och mål
Syftet med kapitalförvaltning är att utifrån fastställda placeringsriktlinjer uppnå en god
avkastning på den del av Kommunförbundet Norrbottens likviditet som ska förvaltas. Nedan
angivna placeringsregler syftar till att säkerställa att risktagandet står i proportion till den
förväntade avkastningen.
Tillåtna tillgångsslag
3.2
I kapitalförvaltningen får följande tillgångsslag förekomma.

Kapitalet får maximalt vara placerat till 30 % i icke räntebärande instrument (aktierelaterade instrument och alternativa investeringar), men kan vara placerat till 100 %
i räntebärande instrument.
3.2.1
Räntebärande finansiella instrument
Detta tillgångsslag kännetecknas av låg risk och är därmed ett instrument som bör ge
lägre avkastning på lång sikt. Med räntebärande värdepapper avses:





Inlåning bank
Statsskuldväxlar
Företagsobligationer och företagscertifikat
Konverteringslån, förlagslån
Räntefonder (ska stå under tillsyn av Finansinspektionen eller motsvarande myndighet
i utlandet)
Enskilda ränteplaceringar tillåts endast i svenska
kort-/långfristiga räntebärande värdepapper enligt följande:
Emittent
Max andel per
emittent
Svenska staten, statliga verk och helägda
100 %
Dotterbolag
Svenska banker och dess helägda
100 %
Kreditmarknadsbolag
Svenska kommuner och landsting samt
25 %
dess helägda bolag
Övriga emittenter med rating av Standard
& Poor’s till lägst:
BBB+/Baa1*
25 %
* saknas Standard & Poor´s rating ska Moody´s rating tillämpas
Max andel per
kategori
100 %
100 %
100 %
100 %
Duration på direktinvesteringar räntebärande tillgångsslag kan högst vara 7 år.
2
3.2.2
Alternativa investeringar
Med alternativa investeringar avses finansiella instrument relaterade till råvaror, private
equity, infrastrukturtillgångar, kapitalskyddade placeringar, fastigheter samt övriga finansiella
instrument som inte omfattas av Aktierelaterade finansiella instrument eller Räntebärande
finansiella instrument ovan.


3.2.3
Kommunförbundet Norrbotten ska vid köp av nominellt kapitalskydd produkter nyttja
emittenterna Kommuninvest, Svensk Exportkredit samt Svenska banker. Om emittent
av kapitalskyddade produkter är svenska banker ska emittent ha lägst (A-) rating enligt
Standard & Poor eller likvärdigt kreditvärderings institut.
Kapitalskyddade produkter bör köpas på poster om minst 100 000:-, med en högsta
överkurs om 10 %.
Aktierelaterade finansiella instrument
 Svenska aktier
 Aktiefonder
Aktierelaterade finansiella instrument omfattar aktier och fonder vilka i huvudsak placerar
på aktiemarknaden. Placeringar ska endast ske i aktierelaterade finansiella instrument upptagna
till handel på reglerad marknad i Sverige eller i utlandet som står under tillsyn av myndighet
eller annat behörigt organ.
3.2.4
Övriga riktlinjer för förvaltningen
Utlåning av värdepapper
Utlåning av värdepapper i portföljen är ej tillåtet.
Investeringsfonder och utländska fonder
Investeringsfonder och utländska fonder avseende tillgångsslagen ovan får utnyttjas i förvaltningen. Dessa skall stå under tillsyn av Finansinspektionen eller motsvarande myndighet i
utlandet.
Förvaltningspartners
Förvaltningspartners ska vara bank.
Övrigt
Alla värdepapper som Kommunförbundet Norrbotten ska kunna handlas på reglerad marknadsplats och vara likvida.
§4
Placeringsriktlinjer
Av etiska skäl medges inte placeringar i företag som har produktion eller försäljning av vapen
eller annan krigsmateriel, produktion av pornografi, tobaks- eller alkoholvaror som sin huvudsakliga verksamhet.
Vid placering ska etiska riktlinjer tillämpas som baseras på svensk lagstiftning, på av riksdag
och regering undertecknade deklarationer och konventioner inom områdena mänskliga rättigheter, arbetsrätt och miljöhänsyn, samt på resolutioner eller motsvarande utfärdade av FN
och ILO inom ovan nämnda områden.
3
§5
Rapportering och uppföljning
Kontinuerliga rapporter från finansförvaltningen ska ske till styrelsen. Rapporteringen ska ske
vid varje styrelsesammanträde i samband med direktörens rapport.
4
Ärende 14
2015-10-02
Norrbottens Kulturplan 2014-2016, Komplettering 2016
./. Bilaga
Bifogat finns underlaget för komplettering 2016
Kulturarbetet i Norrbottens län bedrivs sedan en följd av år gemensamt
mellan Norrbottens läns landsting och Norrbottens kommuner, ett arbete
intensifierat genom Kultursamverkansmodellen introduktion och
etablering från och med 2010. Utvärderingar och uppföljningar av
Norrbottens Kulturplan görs kontinuerligt. Rapportering sker till Statens
Kulturråd och till Myndigheten för Kulturanalys.
Huvudavsikten med bilagd kompletteringen är att presentera
förändringar, nya mål för 2016 och eventuella nya ekonomiska
prioriteringar. Vidare ger kompletteringen en sammanfattning och
rapportering av vad som uppnåtts under föregående år.
Vid Kommunförbundet Norrbottens styrelsemöte 2013-09-26 beslutade
styrelsen att ställa sig bakom förslag till kulturplan 2014-2016
Kulturberedningen har den 2015-09-25 ställt sig bakom förslag av
kompletteringar för 2016 i Kulturplanen 2014 - 2016
Presidiet har inte tagit ställning eftersom förslaget inte var klart till
sammanträdet 2015-10-24
Landstingsstyrelsen kommer att fatta beslut om kompletteringarna vid
deras sammanträde 2015-10-28
Kansliets förslag:
att
styrelsen ställer sig bakom förslaget till kompletteringar för
2016 i Kulturplanen 2014-2016
Kajsa Myrberg
Direktör
Ulrika larsson
Koordinator
1
22 SEPTEMBER 2015
Arbetsmaterial
Komplettering för 2016
Kulturplan för Norrbotten 2014-2016
/EL
1
22 SEPTEMBER 2015
Innehållsförteckning
Inledning ............................................................................................................. 3
Kortfattad allmän summering av 2015 ............................................................. 5
Utgångspunkter för arbetet ............................................................................... 7
Mål 1: Genom en stabilare infrastruktur utveckla tillgänglighet och
delaktighet till kultur inom alla områden i hela Norrbotten ............................ 9
Mål 2: Kulturen ska vara en motor och pådrivare i länets utveckling ......... 11
Mål 3: Barn och unga ska erbjudas ökad delaktighet i kulturlivet och
möjligheter att påverka kulturutbudet i länet ................................................. 13
Mål 4. Den konstnärliga utvecklingen och kvaliteten ska ha ett särskilt
fokus och hela länet ska få del av kultur av hög kvalitet .............................. 15
Mål 5: De nationella minoriteternas kultur ske ges en starkare ställning ... 17
Mål 6: Kultur ska användas för att stärka norrbottningarnas hälsa ............ 19
Musiken i Norrbotten (10) ................................................................................ 20
Teatern i Norrbotten (11).................................................................................. 23
Dansen i Norrbotten (12).................................................................................. 27
Bild- och formkonsten i Norrbotten (13)......................................................... 29
Museiverksamheten i Norrbotten (14) ............................................................ 31
Kulturmiljövård (16) ......................................................................................... 33
Biblioteksverksamheten i Norrbotten (17) ..................................................... 34
Den norrbottniska litteraturen (18) ................................................................. 36
Hemslöjdsfrämjande verksamhet i Norrbotten (19) ...................................... 38
Filmen i Norrbotten .......................................................................................... 39
Ekonomi ............................................................................................................ 41
2
22 SEPTEMBER 2015
Inledning
Norrbottens län är ett län i förändring. Under det senaste året har
länet påverkats av en rad faktorer och en av de tydligaste är
flyktingströmmarna som anländer till Europa, Sverige och Norrbotten.
Norrbotten är beroende av att människor från andra länder invandrar till länet. Invandring
och tillväxt är starkt förknippade med varandra och utan en stark inflyttning har länet
svårt att upprätthålla en välfärd för sina medborgare. För att nå en hållbar utveckling
krävs social hållbarhet, ekologisk hållbarhet och ekonomisk hållbarhet. Mänskliga
rättigheter, demokrati, rättvisa och livsstil ger den sociala hållbarheten. Norrbottens
kulturplan 2014-2016 relaterar väl i sina grundförutsättningar till just denna dimension.
För miljontals människor runt om i världen är situationen mycket svår. Kvinnor, män,
barn flyr från länder som Syrien, Afghanistan, Irak och Somalia och en liten del av dessa
kommer till Norrbotten. En del stannar i länet, för andra blir det en tillfällig vistelse eller
så blir Norrbotten ett transitområde för vidare färd till framför allt Finland. För
Norrbotten är krigsflyktingar ingenting nytt utan länet har, under historiens gång, tagit
emot människor på flykt. Exempelvis evakuerades mängder av människor från finska
Lappland till Norrbotten under andra världskriget och under 1990-talet flydde människor
från Balkan till Sverige och Norrbotten.
Att ta emot människor på flykt och tillvarata deras kunskap och erfarenheter är en stor
utmaning och en stor möjlighet. Här kan kulturen spela en viktig roll. I länet finns goda
exempel på hur det i några kommuner arbetats med exempelvis slöjd, dans och
integration. Genom kulturen kan även invandrarkvinnor och invandrarflickor lyftas
särskilt.
En annan händelse som påverkat länet starkt är konkursen av gruvföretaget Northland
Resources i Pajala kommun. Det tydliga framtidshoppet, inflyttning av nya
kommunmedborgare och ett växande näringsliv avstannade. LKAB har genomgått en
process med avveckling av personal. Under året har även diskussioner om andra
gruvetableringar skett, bland annat i Jokkmokk. En etablering som väcker stark debatt då
olika intressen kolliderar.
2017 skall Norrbotten bilda Region Norrbotten vilket bland annat innebär att vissa
regionala utvecklingsfrågor överflyttas från Länsstyrelsen till Norrbottens läns landsting.
I dagsläget är det inte möjligt att säga hur detta kommer att påverka länet och dess
medborgare.
Kulturarbetet i Norrbottens län bedrivs sedan en följd av år gemensamt mellan
Norrbottens läns landsting och Norrbottens kommuner, ett arbete intensifierat genom
Kultursamverkansmodellens introduktion och etablering från och med 2010.
Civilsamhället med organisationer, föreningar och studieförbund är en ytterst aktiv part i
det gemensamma arbetet för kulturens utveckling tillsammans med verksamma
kulturarbetare och konstnärer i olika genrer.
3
22 SEPTEMBER 2015
Huvudavsikten med kompletteringen är att presentera förändringar, nya mål för 2016 och
eventuella nya ekonomiska prioriteringar. Vidare ger kompletteringen en sammanfattning
och rapportering av vad som uppnåtts under föregående år.
En ny mandatperiod innebär i politiskt styrda organisationer att kunskap behöver
förmedlas till nytillträdda politiska representanter. Därför blir också ett övergripande mål
som inte finns formulerat någonstans, men är ett reellt mål, att de politiska organen ges
möjligheten att tillägna sig den nödvändiga kulturplattformen att verka utifrån. Detta
gäller både regional och kommunal verksamhet.
De sex övergripande målen formulerade utifrån de nationella kulturpolitiska målen och
den regionala och kommunala visionen för kulturlivet i Norrbotten fortsätter att vara
”ledstjärnor” för kulturarbetet,
Utvärderingar och uppföljningar görs kontinuerligt av Norrbottens kulturplan 2014-2016.
Rapportering sker till Statens Kulturråd och till Myndigheten för Kulturanalys.
Kontinuerliga uppföljningar görs också på regional nivå.
Under 2015 har kultursamverkansprocessen genomförts enligt Norrbottens modell med
kommunbesök i samtliga kommuner, dialoger med konstarterna, med nationella
minoriteter och folkbildningen, kommun- och landstingsträffar som landstinget inbjuder
till samt, nytt för i år ett samråd med KLYS- företrädare. På kommunbesöken deltar allt
fler aktörer från utbildningssektorn, men även från den sociala sektorn och den tekniska
sektorn. Detta sker genom att erfarenheter dragits under åren med
kultursamverkansmodellen då frågor oundvikligen ständigt berör andra politikområden
än kultur. Viktiga i det kontinuerliga arbetet är också kulturplanens arbetsgrupper vilka
arbetar utifrån formulerade uppdrag som är kopplade till Kulturplanens mål.
Kulturberedningen med representanter från både kommuner och landsting är ett viktigt
samverkans- och beredningsorgan.
Kulturarbetare, invånare, tjänstemän och politiker i Landsting och kommuner har under
en följd av år, så även under denna period, lyft fram den påtagliga utveckling som skett i
Norrbotten på kulturens område. Under dessa år har också dialog och förtroende
fördjupats mellan aktörerna vilket är en avgörande förutsättning för framgångsrika
ställningstaganden och verklighetsanknutna beslut. Det har också blivit tydligt att
Norrbottens kulturutveckling uppmärksammats nationellt och att länet på ett annat sätt än
tidigare blivit en del av det nationella intresset när det gäller kultursamverkansmodellens
utveckling men också inom specifika områden som dans, musik och bildoch formkonst.
Den positiva utvecklingen innebär också en utmaning att fortsätta spänna bågen och
skapa förutsättningar för en fortsatt positiv utveckling av kulturlivet i Norrbotten.
4
22 SEPTEMBER 2015
Kortfattad allmän summering
av 2015
Norrbottens läns landsting arbetar vidare enligt de prioriteringar
som görs i Kulturplan 2014-2016. Ett prioriterat område är
litteraturområdet och viljan att skapa bättre förutsättningar för
litteraturens utveckling manifesteras i arbetet att bygga ett
litteraturresurscentrum för och i Norrbotten där projektledare är
tillsatt från och med hösten 2015.
Dansfrågan har varit den mest diskuterade och medialt mest uppmärksammade under de
två senaste åren av alla kulturfrågor i Norrbotten. Förhoppningar fanns att kunna komma
vidare i utvecklingen med att skapa en bredare och starkare plattform för
dansutvecklingen och då, framför allt, för den professionella dansen. Till att börja med
skulle detta lösas genom förslaget om en länsdansinstitution i Luleå. När den frågan inte
kunde lösas, blev alternativet ett danshus i Luleå kommun med regionalt och statligt stöd.
Med anledning av landstingets ekonomiska situation blev detta inte genomförbart. Inte
heller blev satsningen på professionell kör förverkligad och då av samma anledning.
Dansområdet är dock även fortsättningsvis ett prioriterat område och satsningar på
dansen kommer att göras.
Bild- och formområdet fortsätter sin utveckling med kontinuerlig utställnings- och
pedagogisk verksamhet av hög kvalitet på Havremagasinet, Boden. Resurscentrum för
konst hittar sin form och sitt arbetsfält alltmer. Kontakterna med den nationella nivån
skapar arbetstillfällen och viktiga nätverk för de norrbottniska konstnärerna. Konsthall
Tornedalen är under förverkligande och stort fokus ligger för närvarande på det nya
Länskonstmuseet i Kiruna, i det kommande, nya Stadshuset.
Kiruna och Malmfälten är i ständigt norrbottnisk fokus också när det gäller kulturmiljö
och kulturarv. Stadsomvandling och flyttverksamhet sker. Det pågår ett kontinuerligt
arbete där kulturaspekten är av väsentlig betydelse. Dokumentation och antikvariearbete
som förarbete i många dimensioner sker och Norrbottens läns landsting är delaktig, inte
minst genom Norrbottens museums olika bidrag i processen. Ett större cultural planningprojekt har genomförts gemensamt med Pajala kommun. Fortsättning av arbete kommer
att ske under 2015-2016 även om situationen i Pajala drastiskt förändrats och helt nya
förutsättningar kommer att råda för fortsättningen. Haparanda kommun har också slutfört
ett cultural planning projekt.
Teknisk utveckling och då framför allt digital tillgänglighet är starkt förknippade med
varandra. Särskilt arbete har gjorts i projekten DLA och Kulturella Rendevouz i vården,
genom Kulturarvsportalen som tillgängliggör Norrbottens kulturarv, Carlotta som databas
för museisamlingar, bibblo.se och polarbibblo.se med utveckling av framtida teknisk
plattform. Planeras görs också en regional, digital filmkanal, Filmpool Nord Play.
5
22 SEPTEMBER 2015
Nämnas bör också ett fortsatt arbete med folkbildningsfrågorna och med arrangörsfrågan
för scenkonsten. Kommunikationen med folkhögskolor och bildningsförbund har ökat
och blivit mer kontinuerlig och den planerade kartläggningen av civilsamhället kommer
att genomföras, trots en viss fördröjning.
Norrbottens läns landsting genom Division Kultur och utbildning och Norrbottens
kommuners kulturansvariga har gemensamt kommit överens om att göra 2016 till ett
Mångfaldsår och på olika sätt lyfta fram innehållet i begreppet mångfald under året.
Mångfaldsaktiviteterna kommer också att omfatta fortsatta aktiviteter för och med de
nationella minoriteterna. År 2015 har innehållit en stor konferens som genomfördes på
två ställen i länet, i Kiruna och i Luleå, och som lyfte normfrågan i olika perspektiv.
Även en stor nationell konferens om romernas situation och arbetet framåt genomfördes.
Båda blev stora framgångar och skapade vilja att bryta ytterligare mark.
Bland Norrbottens kulturverksamma är delaktigheten i arbete inom Barentsområdet något
positivt och påtagligt. Vi vänder på kartan och ser de gigantiska möjligheterna till
samverkan som breder ut sig i våra norra delar av världen. Genom initiativ i Barents
Euro-Arctic Councils, BEAC:s, undergrupp Joint Working Group on Culture tillkom
projektet New Horizons med deltagande av 12 regioner, som avslutat sina fem olika delar
under våren 2015. Detta är det hittills största kulturprojektet i Kolarcticprogrammets
historia. Under 2015 har ett gemensamt kulturprojekt inletts, Barents Cultural Initiative
Incubator. Värt att notera är också de löpande, livliga kontakterna som finns med
vänregionen Troms fylke, nu senast gällande utvecklingen av biblioteksarbetet och
kultursamverkansmodellens utformning, samt Norrbottensmusiken turnéer utomlands.
Norrbottens läns landsting har också utvecklade samarbeten både i verksamheter och
projekt med de övriga norrlandslänen, varav Norrlands nätverk för Musikteater och Dans,
NMD är ett helt etablerat sådant sedan många år. En aktuell fråga är om NMD ska
inkludera även länsteaterverksamheterna och Gíron Sami teahter.
6
22 SEPTEMBER 2015
Utgångspunkter för arbetet
Utgångspunkten för arbetet fortsätter att var de nationella kulturpolitiska målen
tillsammans med landstingets nya vision Tillsammans för Norrbotten – bästa livet, bästa
hälsan och den tidigare visionen Norrbottningarna ska leva ett rikt och omväxlande liv i
en region med livskraft och tillväxt. Allt arbete ska också präglas av jämställdhet,
tillgänglighet och mångfald.
Sex övergripande mål
Sex övergripande mål finns formulerade i Kulturplan 2014-2016
• genom en stabilare infrastruktur utveckla tillgänglighet och delaktighet till kultur
inom alla områden i hela Norrbotten
• kulturen ska vara en motor och pådrivare i länets utveckling och ges möjligheter
att spela en viktig roll för tillväxten och för ett attraktivt Norrbotten
• barn och ungdomar ska erbjudas ökad delaktighet i kulturlivet och möjligheter att
påverka kulturutbudet i länet
• den konstnärliga utvecklingen och kvaliteten ska ha ett särskilt fokus och hela
länet ska få del av kultur av hög kvalitet
• de nationella minoriteternas kultur ska ges en starkare ställning i Norrbotten
• kultur ska användas för att stärka norrbottningarnas hälsa
I fortsatt fokus för 2016 är de prioriterade områdena i Kulturplan 2014-2016, alltså bildoch formkonst, dans, litteratur, kulturmiljö och kulturarv samt den tekniska utvecklingen
inom kulturen.
Ett område som ständigt diskuteras och med ett stort behov av åtgärder är de särskilt höga
kostnaderna för turnéverksamhet som föreligger för scenkonsten i Norrbotten. Dessa är
inte rimliga i dag och ett nationellt ansvar behöver tas för att säkra scenkonstutbudet över
hela länet.
Jämställdhet och genusperspektiv
En självklarhet med ständigt fokus är det dagliga arbetet med jämställdhet och med ett
genusperspektiv. Genomgående finns krav på jämställdhet och genusperspektiv liksom
redovisning av detta vid slutrapporter både när det gäller verksamhets- och projektmedel.
Grundförutsättningen för kulturverksamhet i Norrbotten är tydlig genom de formuleringar
som finns för jämställdhets- och genusarbetet i Norrbottens kulturplan 2014-2016. I alla
uppdrag till föreningar, organisationer och enskilda finns krav på jämställdhets- och
genusperspektiv. Norrbottens museum har under året arbetat aktivt med området bland
annat genom sina utställningar och sitt programutbud. Norrbottensmusiken har haft och
kommer att ha flera kvinnliga tonsättare och dirigenter i sin residensverksamhet.
Norrbotten Big Band anställde sin första kvinnliga musiker under 2014. Genusfrågan i
orkestern är starkt knuten till förekomsten av kvinnliga brassmusiker på musikskolor och
i arbetslivet i dag men medvetenheten om behovet av att förändra situationen i
7
22 SEPTEMBER 2015
verksamheten är stor. Ytterligare exempel på genusarbetet är bibliotekens fokus på
pojkars och mäns läsning.
Tillgänglighet
Varje institution inom Kultursamverkansmodellen arbetar efter den Tillgänglighetsplan
som skapades under 2014. Den följs upp årligen och en hel del finns att göra för att uppnå
en maximal tillgänglighet. Frågan och krav på tillgänglighet tas också upp i
formuleringen av alla uppdrag till verksamheter/ institutioner som erhåller bidrag.
Tillgänglighetsfrågor är också ständigt aktualiserade när det gäller de nationella
minoritetsspråken och kommunikationen mellan medborgare och offentlig verksamhet.
Otydligheten i lagtext behöver göras något åt. Med anledning av det särskilda fokus som
finns på tillgänglighetsfrågor formuleras ett mål för 2016.
För Norrbotten gäller:
• under 2016 i samverkan mellan regionala aktörer, kommuner och arrangörer
arbeta vidare med tillgänglighetsfrågor
Mångfald
Som tidigare nämnts blir 2016 ett kulturår med mångfaldstema. Mångfald innefattar kön,
könsöverskridande identitet eller uttryck, etnisk tillhörighet, religion eller annan
trosuppfattning, funktionsnedsättning, sexuell läggning eller ålder.
Regionala aktörer, lokala aktörer, civilsamhälle, enskilda kulturarbetare kommer, ledda
av en samordnare, arbeta särskilt aktivt under 2016. En del aktiviteter pågår i enskilda
kommuner och andra aktiviteter kommer turnera i länet. Mångfaldsåret kommer märkas i
kulturutbudet för länets medborgare men även genom kunskapsseminarier och
möjligheter till normkreativ certifiering. En förhoppning är att andra samhällsområden än
kultur kommer att delta under året, till exempel utbildningssektorn och den sociala
sektorn. Arbetet med mångfaldsåret har inletts under 2015, bland annat med konferensen
Normer – ditt val och ansvar, utställningen Norrbotten Nu: Flykting och med ytterligare
många enskilda aktiviteter med mångfaldstema.
8
22 SEPTEMBER 2015
Mål 1: Genom en stabilare
infrastruktur utveckla
tillgänglighet och delaktighet till
kultur inom alla områden i hela
Norrbotten
Vid kartläggningen av de olika konst- och kulturområdena inför Norrbottens första
kulturplan 2011-2013 konstaterades att den bräckligaste infrastrukturen fanns inom
områdena bildoch formkonst och dans. När det gäller bildoch formkonsten kan sägas
att en mycket påtaglig infrastrukturutveckling skett som vidare också berörs i text under
aktuellt avsnitt (13). För dansområdet har inte motsvarande utveckling skett utifrån de
politiska beslut som fattats. Gällande aktuella institutionsfrågor och den enda påtagliga
förändring utifrån infrastrukturutveckling inom området är tillkomsten av Danscentrums
verksamhet i Norrbotten. Dock kommer ett arbete att under senare delen av 2015 och
under 2016 påbörjas för framarbetande av två dansnoder i Norrbotten.
När det gäller DLA, Digital Live Arena, distributionsnätverk för digitala medier vid
Studio Acusticum, utvecklas verksamheten kontinuerligt. På grund av tekniska
komplikationer utanför DLA:s kontroll har utvecklingen gått långsammare än förväntat i
Norrbotten, men stora steg har ändå tagits. Exempelvis finns nu DLA på hela Sunderby
sjukhus. Däremot har nätverk och intresse nationellt med potentiella samarbetsparter
utvecklats snabbare än beräknat.
Att arrangörsfrågan och turnémodeller är ytterst centrala för scenkonstdistribution i
Norrbotten är väl känt. Avstånden är extremt stora och kostnaderna för turnéer därefter.
Utredare har tillsatts som gör en genomlysning av alternativ som ska kunna börja
tillämpas under 2016.
När det gäller folkbildningen och dess starka bidrag till infrastruktur för kultur i
Norrbotten sker idag en utveckling mot färre kontor i kommunerna och ett samgående
med Västerbotten (för vissa även fler län) bland flera av organisationerna. Behovet av
”storskalighet” är påtaglig när antalet medlemmar reduceras och kostnaderna för lokaler
ökar.
Länet har en utmaning även när det gäller avstånden mellan huvudorten och byarna i
många kommuner. Logistiken är bristfällig. Det är därför viktigt att kulturaktiviteter även
förekommer i byarna.
Positivt för den kulturella infrastrukturen i länet ses också den extra satsningen av statliga
medel till kulturskolorna och därmed en möjlighet för kommunerna att sänka avgiften.
9
22 SEPTEMBER 2015
Särskild insats för 2016
• omhänderta slutsatser från den fördjupade utredningen för ny arrangörsmodell för
scenkonsten i Norrbotten
• slutföra kartläggning och förberedelsearbete för att förverkliga två dansnoder i
Norrbotten
10
22 SEPTEMBER 2015
Mål 2: Kulturen ska vara en motor
och pådrivare i länets utveckling
Kulturella och kreativa näringar
Genom åren har svårigheterna att driva utveckling på regional nivå utan stöd av en
nationell agenda blivit allt tydligare. Via SKL:s och Reglabs seminarieserie har en
särskild arbetsgrupp bildats för att skapa dialog mellan olika nivåer. Norrbottens läns
landsting och Länsstyrelsen i Norrbotten har varit representerat i seminarieserien och
ställer sig bakom de 10 punkter som utarbetats för den nationella agendan. Dessa punkter
behandlar framför allt samordningsarbetet, framarbetande av metoder och verktyg,
gränssnittet i relation till näringspolitiken och utvecklande av entreprenörskap. Det finns
förhoppningar att arbetet ska kunna mynna ut i konkreta aktiviteter i Norrbotten under
2016. Kunskapsbaserade åtgärder är viktiga inom kulturella och kreativa näringar och
kulturplanens arbetsgrupp inom området har som uppdrag att undersöka möjligheter till
utbildningar i länet. Inte minst gäller det den kommunala nivån. Det behöver klarläggas
vem i respektive kommun som har ansvar för kulturella och kreativa näringar.
Resurscentrum för konst har under 2015 fortsatt att utveckla samverkan med näringslivet.
Verksamheten arbetar för och med professionellt verksamma konstnärer i länet och har
under 2014 förmedlat fem stora gestaltningsuppdrag för bland annat Facebook och
Lulebo och samarbeten har genomförts i pop-upbutiker både i Luleå och Piteå. Vid årets
slut, 2015, kommer antalet gestaltningsuppdrag att vara fler än 2014 och för 2016 väntar
nya uppdrag förmedlade genom Resurscentrum för konst. Gestaltningsuppdragen ger
viktiga och stora ekonomiska tillskott till konstnärer i Norrbotten. En annan viktig
inkomstkälla för konstnärerna har 1 %- regeln* varit. Främst gäller det för konstnärlig
gestaltning i det nybyggda hotell Vistet på Sunderby sjukhus i c:a 80 rum och lika många
konstnärer .
Förtjänar att nämnas gör också den verksamhet som det 2010 bildade förlaget och
produktionsbolaget Varda genomför. Det har en internationell verksamhet som utgår ifrån
Norrbotten och Harads med bokutgivning och filmskapande kopplat till den samiska
världen och till naturen. Allt i både vetenskaplig som konstnärlig dimension. Förlaget
med italienska kopplingar har genomfört arbete bland annat för UNESCO och fortsätter
att utvecklas med en allt större verksamhet.
Två av slutsatserna i rapporten som Creative Nodes tagit fram ”En ny näring växer fram”
– en kartläggning av kulturella och kreativa företag i Luleå/Piteå 2012” är att det finns ett
behov av återkommande mötesplatser där olika branscher och generationer kan mötas
återkommande. Dessutom finns ett behov av att komplettera befintliga inkubatorerna med
snabbare former där personer kan testa nya idéer i skarpt läge och få möta mer erfarna
entreprenörer samt få stöd, stimulans och hjälp att komma vidare på olika sätt genom
olika aktörer. Med utgångspunkt från detta påbörjades 2014 ett arbete för att skapa en
*
1%-regeln innebär att 1% av budgeterad kostnad för byggnation avsätts till konstnärlig gestaltning
11
22 SEPTEMBER 2015
sådan plats i Bergströmska gården i centrala Luleå. Här ska privata och offentliga
intressenter kombineras, etablerade bolag och entreprenöriella presumtiva företagare. I
juni 2015 beviljade Strukturfondspartnerskapet för Norrbotten och Västerbotten
finansiering för projektet Creative Nodes – fusion för satsningen ska kunna bli verklighet
till årsskiftet 2016.
I augusti 2015 startade inkubatorer inom projektet Krenova i Arvidsjaur. Krenova
erbjuder under ett år kostnadsfria kontorsarbetsplatser med uppbackning av supportteam
och professionella mentorer.
Go Business är en inkubator för nystartade kreativa och kulturella företag som startades
2008 i Piteå. Visionen är att hjälpa kreatörer att få bo i norra Sverige men med hela
världen som arbetsmarknad. Arbetet har varit framgångsrik och fram till 2014 har över
hundra entreprenörer varit del av inkubatorn och nittio procent av dessa driver företag
idag. Mer än hälften av dessa är kvinnor.
Piteå Sciencepark AB som driver Go Business har inlett ett samarbete med LTU Business
AB för att fortsätta att vidareutveckla metoderna, skapa ett koncept för en mobil
inkubator samt utöka verksamheten till Luleå. Tillsammans med Arctic Business
Incubator söks ett strukturfondsprojekt med start september 2015.
Kultur och samhällsplanering
I Pajala har ett gemensamt Cultural Planning-projekt slutförts och redovisats för
kommunfullmäktige. Avsikten är att detta projekt ska fördjupas ytterligare och att besök
ska genomföras i kommuner på Västkusten som tidigare arbetat enligt modellen.
Situationen i Pajala har drastiskt förändrats sedan projektet inleddes och utvecklingen av
Cultural Planning behöver göra sammaledes.
I Haparanda pågår tydliga insatser för att göra centrum och byarna utanför staden
attraktiva. I Gällivare pågår projektet Face of Gällivare. Projektet arbetar med de mjuka
frågorna i samband med samhällsomvandlingen.
Kunskapsbaserade åtgärder är viktiga när det gäller kultur och samhällsplanering och
därför genomförs kreativa workshops i länet under senhösten 2015.
• inleda utbildningen Att driva utveckling av kulturella och kreativa näringar
• fortsatta workshops inom området kultur och samhällsplanering
12
22 SEPTEMBER 2015
Mål 3: Barn och unga ska erbjudas
ökad delaktighet i kulturlivet och
möjligheter att påverka
kulturutbudet i länet
Ett extra fokus har för 2015 skett när det gäller barn- och ungdomsarbetet då alla
verksamheter och organisationer som erhåller verksamhetsbidrag genom NLL på ett ännu
tydligare sätt än tidigare ska redovisa sina procentuella satsningar på barn- och ungdom
liksom en statistisk redovisning av besökaråldrar. Under 2015 har ett extra fokus legat på
att följa upp barn- och ungaverksamhet för alla verksamheter och organisationer som
erhåller verksamhetsbidrag från NLL.
Ett kontinuerligt och intensivt arbete med länsungdomsrådet har genomförts och burit
frukt på olika vis. Fortsatta satsningar kommer att göras under 2016 och även arbete ett
Barents länsungdomsråd kommer att prova att igångsättas. En särskild, mycket
uppskattad arrangörsutbildning för unga arrangörer har genomförts under 2015 och under
2016 kommer en motsvarande utbildning att genomföras.
Glädjande är att Skapande skola verksamhet har aktiverats i nästan samtliga av länets
kommuner och länskonsulenterna är starkt delaktiga i denna utveckling. Detsamma gäller
de mycket uppskattade kolloverksamheter som genomförts under 2015- liksom några
tidigare år- med danskollo och konstkollo. Dessa återkommer under 2016 då de slagit så
extremt väl ut och Älvsbyns folkhögskola är en särdeles väl anpassad miljö för denna
form av verksamhet. Nya influenser från bland annat Canada och Unity Art ska tas
tillvara för utvecklingen av ungdomars delaktighet inom konstområdena, inte minst dans.
Ung Scen norr har kommit en bra bit på väg i förverkligande av sina målsättningar för
ungdomar 13-16 år. Bred finansiering är säkerställd för projektperioden och
framgångsrikt arbete har skett med de sex pilotkommunerna. En pjäs är framtagen och
spelas för närvarande, Man vänjer sig ju vid det vackra.
Norrbottensmusiken har i sitt utbud för 2015 ökat andelen program där barn och unga
görs delaktiga och under 2016 ökar detta ytterligare. I flera fall görs också projekt där
barnen med artister och pedagoger skapar en föreställning tillsammans.
Norrbottensmusiken kommer för 2016 att göra ett omtag i arbetssättet för kommunerna,
för att få fler delaktiga och se möjligheterna med att delta i Skapande Skola-projekt.
Under senhösten 2015 öppnar Norrbottens museum utställningen Kan själv! som är gjord
tillsammans med barn 0-2 år från förskolor i länet. Temat för arbetet med utställningen är
kulturhistoriska möten och de förutsättningar som finns i Norrbotten med flera nationella
minoriteter. Institutionen driver även Tomorrow:Next (14-20 år), ett delaktighetsprojekt
med fokus på samisk ungdom som handlar om vems berättelser som visas, hörs och syns
13
22 SEPTEMBER 2015
i kulturutbudet. Projektet syftar till att möjliggöra delaktighet och inflytande, för
ungdomarna att kunna vara medskapande och direkt påverka kulturinstitutionernas utbud.
Samverkan mellan Kulturskolorna i Norrbotten är relativt god. En stor regional
kulturkonferens genomfördes våren 2015. I mars 2016 kommer en stor nationell
kulturskolekonferens att genomföras i Norrbotten, i Luleå, som säkert också kommer att
ha betydelse för framtida arbete. En enda kommun saknar musik-/kulturskola, Överkalix,
och ett gemensamt arbete behöver göras för att stärka kulturaktiviteterna i just den
kommunen.
Framnäs Folkhögskola och Norrbottensmusiken genomförde i augusti 2014 en
inspirationsdag för kulturskolelärare för att skapa utveckling för unga att mötas och
utvecklas inom folkmusik/världsmusik.
• stödja förverkligandet av Skapande skola projekten runt om i Norrbotten
• genomföra ytterligare en arrangörsutbildning för unga
• arbeta för att skapa möjligheter för Överkalix kommun att starta en musik/kulturskola
• undersöka möjligheter till distansundervisning mellan bland annat kulturskolor
14
22 SEPTEMBER 2015
Mål 4. Den konstnärliga
utvecklingen och kvaliteten ska ha
ett särskilt fokus och hela länet
ska få del av kultur av hög kvalitet
Alltsedan 2014 har det funnits en ambition att på olika sätt särskilt fokusera på den
konstnärliga utvecklingen och den konstnärliga kvaliteten. Det har inneburit att bland
annat våga tala högt om villkor och krav för professionella utövare av konst i olika genrer
som kan innebära skillnader i relation till icke- professionella. Norrbotten har också en
särskild situation då antalet konstnärliga utövare som på heltid kan ägna sig åt/kan
försörja sig på sitt yrke är relativt få och oftast kopplade till institutionsverksamhet. Målet
blir därför också ett sätt att lyfta fram det utvecklingsbehov som finns för att bredda
konstnärliga utövares möjligheter till att leva på sin konst.
En av de beskrivna insatserna i Kulturplan 2014-2016 var att stimulera diskussioner om
kvalitet. Sådana har genomförts på ett helt annat sätt än tidigare.
Under hösten har för första gången ett möte med representanter för organisationen
Konstnärliga och Litterära Yrkesutövares Samarbetsnämnd, KLYS, genomförts. En
organisation som tidigare varit svagt representerad i Norrbotten.
För 2016 kommer Masterclasses att genomföras både inom bildoch formkonstområdet
och musikområdet. Festspelen i Piteå har som en del under juni 2015 haft Masterclasses
inom tre olika instrumentgrupper och fortsättning följer under 2016. Inom både musik,
dans och konstområdet kommer också Artist in Residence- verksamhet att genomföras.
Detta sker för första gången inom konstområdet medan Norrbottensmusiken gör detta
traditionsenligt sedan några år tillbaka. Dans i Nord har tagit upp detta som en del av sin
pågående verksamhet. Norrbottensteatern har för avsikt att under 2016 arbeta med den
vokala utvecklingen för skådespelarensemblen. Litteraturresurscentrum kommer under
2016 genomföra kompetensutvecklingsinsatser med/för författare och att etablera en
residensverksamhet för författare.
Samtal förs med konstnärliga utbildningar i länet. Teaterhögskolan som under några år
haft interna problem att brottas med har idag en väl fungerande organisation och
dessutom en relativt ny professur i scenframställning finansierad av LTU, Luleå kommun
och NLL gemensamt under en treårsperiod. Sunderby folkhögskolas utveckling av
konstlinjen är också förankrad med landstinget. Norrbottensmusiken samarbetar på ett
omfattande vis med Musikhögskolan i Piteå och dansutbildningarna värnas på lokal nivå
med stöd även av den regionala nivån.
Norrbottens Ambassad för konst i Kungsträdgården, Stockholm, under våren 2015, har
också blivit ett tillfälle att lyfta och presentera konst av bästa märke av framgångsrika
Norrbottenskonstnärer för en bredare publik.
15
22 SEPTEMBER 2015
Det fjärde målet kan sägas både vara en stor utmaning men också utgöra en förutsättning
för att Norrbotten med sina artister och konstnärliga utövare ska ha möjligheter att
förstärka sin konstnärliga skicklighet. Dessutom för att publiken att få del av kultur av
hög konstnärlig halt och för våra barn och ungdomar att komma i kontakt med och få
möjlighet att relatera till konst i olika genrer. Även här kommer utmaningen in med
svårigheten att nå alla som önskar bli nådda med professionella konstutövare i olika
genrer på grund av de höga kostnaderna med anledning av de mycket långa avstånden.
16
22 SEPTEMBER 2015
Mål 5: De nationella minoriteternas
kultur ske ges en starkare
ställning
Under 2014 års andra hälft och 2015 har funktionen strateg för nationella minoriteter
funnits inom Division Kultur och utbildning på Norrbottens läns landsting. För första
gången har kontakterna gällande frågor inom ämnesområdet nationella minoriteter varit
knutna till en särskild funktion. Under året har det regionala och det nationella
nätverksarbetet för tjänstemän utvecklats. Även ungdomsförbunden för nationella
minoriteter har utökat sina aktiviteter. Både nationella och regionala nätverk är
betydelsefulla i arbetet framåt.
Samverkansarbetet har fungerat också efter inträde av den nya mandatperioden. Frågan
om infrastruktur inom organisationer och representativitet för nationella
minoritetsorganisationer är ständigt aktuell och är sannolikt något som en längre tid
framöver behöver lösas pragmatiskt för några av de nationella minoriteterna. En ny
strategi för arbete och samråd med de nationella minoriteterna ska gemensamt utarbetas
under 2015-2016. En särskild utbildningsinsats genomförs på högskolenivå för
handläggare både inom landsting, kommuner, Filmpoolen och Luleå Tekniska
Universitet.
En stor utmaning när det gäller revitalisering av de nationella minoritetsspråken är bristen
på lärare och utbildningsmöjligheter. Det gäller även litteratur på flera av de nationella
minoritetsspråken. Detta har med all tydlighet framkommit vid samråden. Förhållandet
gäller även det finska språket. Utmaningen gäller inte enbart Norrbotten utan är en
nationell fråga.
Diskussion pågår kring förverkligande av ett språkrevitaliseringscenter för meänkieli men
formella beslut finns inte ännu.
År 2015 har inneburit ett på många sätt levande arbete både allmänt kring normer och
specifikt kring romernas situation genom de två stora konferenser som genomförts 2015
och som kommer att få sin uppföljning under 2016. Brobyggarprojektet i Luleå kommun,
kopplat till den romska befolkningen och som presenterades vid den nationella
konferensen i maj månad 2015 har haft betydelse även för den regionala nivån i
Norrbotten.
Institutionerna och länskonsulenterna har under 2015 genomfört en rad insatser med
särskilt fokus på de nationella minoriteterna. Några exempel är just arbetet med samiska
ungdomar i projektet Tomorrow: Next, flerspråkiga utställningar med texter på meänkieli,
finska och samiska, utställningar med konstnärer med nationell minoritetsbakgrund samt
berättarkaféer på finska och meänkieli vid Norrbottens museum. Norrbottensmusiken har
exempelvis turnerat med produktionen Det viskar under golvet där författaren Tove
Alsterdal som medverkade under turnén med sina texter, mötte storbandet och gitarristen
17
22 SEPTEMBER 2015
Torbjörn Ömalms musik. Vid Arctic Lights konserter har verk med kopplingar till de
nationella minoriteterna framförts och Norrbotten NEO medverkade i Judisk vår. Hösten
2015 kommer fler produktioner kopplade till nationella minoriteter gå ut i länet.
Norrbottens länsbibliotek och alla bibliotek i Norrbotten har gjort ett särskilt
kompetensutvecklingsarbete om de nationella minoriteterna och har särskilda satsningar
på området.
• att slutföra utbildning för handläggare om Minoritetsidentitet som politikområde,
7,5 högskolepoäng
• ge de nationella minoriteterna en stärkt närvaro i mångfaldsårets förverkligande
och utbud
18
22 SEPTEMBER 2015
Mål 6: Kultur ska användas för att
stärka norrbottningarnas hälsa
Division kultur och utbildning, Norrbottens läns landsting fick under 2015 till uppdrag att
tillsammans med representanter från övriga verksamheter arbeta fram en
landstingsövergripande strategi för kultur och hälsa. Strategin kan ytterligare förstärka
kulturens roll inom landstingets verksamheter och är ett viktigt steg för att uppnå visionen
att kultur ska användas som verktyg i allt arbete som rör vård, omsorg och rehabilitering
samt i förebyggande, och hälsofrämjande syfte. Arbetet pågår och förväntas vara färdigt
under 2016.
I samarbete med landstingets folkhälsocentrum har ett dansprojekt med syfte att främja
ungas psykiska hälsa, startats upp i Haparanda och Boden. Projektet fortsätter under 2016
och följs upp av forskare vid Vårdvetenskapligt forskningscentrum i Örebro.
Arbetet med att utveckla kultur på sjukhusen med bland annat Kultur i entrén, Digital
Live Arena (DLA) och sjukhusclowner, har fortsatt. En ny aktivitet med hemslöjd inom
vårdmiljö, planeras liksom fortsatt arbete med musik inom länspsykiatrin. Under 2015
har en pilotsatsning inom området Kultur på recept arbetats fram, där en verksamhet med
hälsokör planeras.
Förutsättningarna för att gemensamt utveckla arbetet med kultur för äldre har undersökts
och planer för framtida satsningar har diskuterats tillsammans med Norrbottens
kommuner.
Ett fortsatt utvecklingsarbete pågår med Digital Live Arena (DLA) tillsammans med
Studio Acusticum/Piteå kommun, Betaniastiftelsen och Kulturrådet i syfte att skapa
förutsättningar för digitalt kulturutbud i miljöer för vård och omsorg. Norrbotten är
pilotlänet men projektet är på väg att växa till en verksamhet som sträcker sig över landet.
• slutföra arbetet med Norrbottens läns landstings Strategi för kultur och hälsa
• att på ett kompetent och för framtiden värdefullt sätt genomföra dansprojektet i
Haparanda och Boden
19
22 SEPTEMBER 2015
Musiken i Norrbotten (10)
Glädjande att konstatera är att Musik- och kulturskoleverksamheterna i Norrbotten
utvecklas både när det gäller antal och innehåll.
Ett fortsatt problem i länet är det minskade intresset hos barn och unga att spela
orkesterinstrument och som riskerar att undergräva den musikaliska mångfald som länet
idag uppvisar. På såväl musik- och kulturskolor som högre musikutbildningar har
orkesterverksamheten minskat i omfattning under de senaste åren.
BD Pop, utvecklingsbolaget för populärmusik från Norrbotten med Norrbottens läns
landsting och åtta av länets kommuner som ägare fortsätter stödja det fria musiklivet
såsom regionala artister och musikproduktioner, stärka musikbranschens utveckling,
stimulera tillväxt av kulturella näringar och därmed öka länets attraktionskraft.
Under 2015 har BD Pop anställt två popkonsulenter som har till uppgift att verka i länets
kommuner och arbeta tillsammans med det fria musiklivet, kulturskolor, föreningar och
bildningsförbund. Det internationella arbetet med Austin Texas fortsätter under 20152016 genom samarbetet med House of Songs och projektet BD Songwriters för
professionella låtskrivare i Norrbotten.
I BD Pops arbete uppmärksammas särskilt flickors och kvinnliga musikers villkor och
ambitioner.
Norrbottensmusiken har genom sin ungdomsverksamhet blivit en allt viktigare aktör för
de ungdomar som vill fördjupa sig i sitt instrument och i sitt orkesterspel, inte minst i
ljuset av den allmänt minskade orkesterverksamheten. Därför är Norrbottens
Ungdomssymfoniorkester och AYJO viktiga spelare för framtiden.
Norrbottensmusiken arbetar medvetet för att öka kontaktytorna mot, och vara en resurs
för, länets fria musikliv och de olika delarna i musikområdets utbildningskedja. Utöver
detta bör också länets musik- och kulturskolor, folkhögskolor med musikinriktning och
Musikhögskolan samarbeta för att påverka den nedåtgående trenden och idag är
Norrbottensmusiken den tydligaste aktören för att ett sådant samarbete skall komma till
stånd.
Under höstlovet 2015 kommer Norrbottensmusiken, Framnäs och Scenskonstbolaget i
Västernorrland att tillsammans anordna ett gemensamt ungdomsläger för
ungdomsstorbanden AYJO, LUST och även Blue Bird med elever från Musik- och
Kulturskolorna i Norrbotten. Detta blir en förstärkning för bruket av och kompetensen
inom traditionella orkesterinstrument, samtidigt som det stöttar jazzgenren i stort och
länets jazzpedagoger specifikt.
Sveriges Kulturskoleråd (f.d.SMoK) har beviljats medel från Arvsfonden till projektet I
dina skor med Norrbottensmusiken tillsammans med Kulturskolan i Kalix. Projektet
20
22 SEPTEMBER 2015
kommer att innebära att unga elever från kulturskolan får en egen mentor från
Norrbottensmusiken och tillsammans tar fram projektidéer som kan genomföras av
institutionen och kulturskolan under året.
Under 2015 har Landstinget med Piteå Näringsfastigheter påbörjat nybyggnationen för
Norrbottensmusikens Piteåenhet, vilken beräknas stå färdig senast i oktober 2016.
Nybyggnationen innebär att Piteåenheten samlas på ett ställe och i lokaler som är
anpassade för verksamheten och med stor repetitionssal samt egna övningsrum för
musiker.
Samarbetet mellan Norrbotten Big Band, kulturskolorna och Norrbottens länsbibliotek i
projektet Poesimelodi blev en påtaglig framgång och kommer att genomföras även 2016.
Arbete pågår för att involvera kulturskolorna i ännu högre grad. Tio orter deltar som
också erbjuds mentorskap från musikerna i NBB.
Norrbotten NEO:s och Norrbotten Big Bands nationella plattform fortsätter att stärkas.
Detta märks genom ett ökat antal förfrågningar om såväl konsert-produktioner som olika
former av samarbeten och är även kopplat till uppdraget att öka samarbetet mellan de
regionala musikorganisationerna i landet.
Norrbotten Big Band ser från hösten 2015 och under 2016 en ökad samverkan mellan
Sveriges tre professionella storband både ur konstnärliga aspekter och ur
jämställdhetssynpunkt. NBB fortsätter sitt engagemang med Composer in Residence
under 2015 med Peter Danemo och för 2016 med Anne Mette Iversen från Norge. Under
2015 anställdes den första kvinnliga musikern i storbandet.
Nätverket med de fem nordiska kammarmusikensemblerna, som startades genom
förstudiemedel från Kulturbryggan 2014 och förstärkts genom New Direction Festival,
går nu vidare och planerar konstnärliga samarbetsprojekt med Norrbotten NEO för
Sverige och ensembler från Island, Finland, Danmark och Norge. Som startskott för det
konstnärliga samarbetet genomför ensemblerna en kammarmusikfestival i Reykjavik 2728 november 2015.
Under 2016 kommer Norrbottensmusiken att samverka med Tornedalsteatern i
projektet/föreställningen Malmens väg och musiken till föreställningen skrivs av Malin
Hülphers för Norrbotten NEO.
Norrbottensmusiken fortsätter sitt samarbete med de tre nordligaste länen med stöd av
Kulturrådet för att stärka musikdelen i det länsövergripande projektet Musik i Norr för att
framföra befintliga konsertproduktioner i de övriga Norrlandslänen och öka och variera
respektive läns ordinarie orkesterutbud. De medverkande musikinstitutionerna i de fyra
länen har också för avsikt att i framtiden ytterligare fördjupa arbetet och exempelvis titta
på frågor som rör frilansande musiker och arrangörer.
21
22 SEPTEMBER 2015
Arrangörsföreningen Kluster har blivit en allt starkare medspelare i olika arrangemang
och samverkar ofta med Norrbottensmusiken. Dock kommer arrangörsföreningen att ta
en paus i sitt arbete under 2016.
Frågan om professionell kör, med anställning på halvtid och med Erik Westberg som
körledare och dirigent, avgjordes i landstingsstyrelsen i samband med att ett
besparingspaket beslutades.
Viktigt att framhålla är dock att ett livligt körliv finns i Norrbotten med ca 10 000 aktiva
sångare och 28 körer organiserade i någon av de båda körsångarförbunden. Ytterligare
körer finns utan förbundstillhörighet. Kyrkomusikverksamheten får fortsatt minskade
resurser men ca 3000 sångare är aktiva inom kyrkokörverksamhet.
Ebeneser i Luleå är en klassisk kulturlokal och tidigare kyrka som under sensommaren
2015 öppnades igen. Verksamheten drivs av Kulturföreningen Ebeneser och Luleå
kommun är huvudfinansiär. Norrbottens läns landsting är en annan viktig finansiär. Till
huset är alla ideella föreningar i Norrbotten, som vill vara med och skapa kultur inom
Ebenesers verksamhet, välkomna. Ebeneser är en plats för bland annat musik, dans, teater
och litteratur. I föreningen kan man engagera sig som arrangör, kulturaktör, volontär,
samarbetspart och medlemsförening.
För 2016 gäller:
Följande mål stryks
• skapa en tillförlitlig finansiering och med den som utgångspunkt förverkliga
tanken på en halvtidsanställd professionell kör i Norrbotten
Särskilt fokus ligger på målet
• kommunerna samverkar med och stöttar studieförbunden för att upprätthålla ett
vitalt musikliv.
Nya mål för 2016
• under 2016 genomförs en genreöverskridande regional
arrangörskonferens/mötesplats
• arbeta för att projektet Musik i Norr ska hitta en fast struktur för långsiktig
finansiering
• Arvsfondsprojektet I dina skor genomförs i samverkan med Kulturskolan i Kalix
och Sveriges Kulturskoleråd
22
22 SEPTEMBER 2015
Teatern i Norrbotten (11)
Det finns en smått alarmerande situation för scenkonsten i Norrbotten som rör både
vuxna och barn och ungdomar. Många kommuner brottas med ekonomiska svårigheter,
flera teaterföreningar får därför sina kommunala bidrag neddragna och skolorna har inte
råd att köpa professionell högkvalitativ scenkonst.
Turnékostnaderna är mycket höga i Norrbotten oavsett om det rör sig om tillresta
teatergrupper, fria grupper eller institutioner som turnerar med en uppsättning. Denna
problematik innebär att scenkonst riskerar att inom en snar framtid inte kunna fortsatt
vara tillgänglig runt om i Norrbotten. Det är en fråga av stor betydelse också sett till ickeoutsinliga regionala resurser. Det kan synas märkligt är att denna fråga inte blivit en
nationell fråga vid ett tidigt stadium.
Överlag finns stor potential för teaterlivet att utvecklas både vad gäller amatör- och
professionell verksamhet. Många barn och ungdomar i Norrbotten får idag inte den
självklara kontakten med teater och de upplevelser som den skapar. Sett i det
sammanhanget är Ung Scen norrs förverkligande och utveckling i sin hela potential av
avgörande betydelse på sikt för Norrbotten liksom Norrbottensteaterns avtal med LKAB
för barnen i Malmfälten.
De tre fria teatergrupperna Teater Scratch, Lule Stass och Teater Mila fortsätter sin
verksamhet. Lule Stass arbetar konsekvent med sin kompetensutveckling av clowner på
sjukhus och under 2015-2016 är den verksamheten i utveckling.
Norrbottensteatern har under 2013-2014 arbetat med förberedelserna inför projektet Ung
Scen Norr. Projektets sex pilotkommuner Arvidsjaur, Gällivare, Jokkmokk, Luleå, Pajala
och Älvsbyn har tagit fram varsin strategisk plan för hur de skall utveckla det lokala
teaterlivet för unga tillsammans med Ung Scen Norr under projektets genomförande
2015-2017. Ung Scen Norr består av fyra fundament: Scenkonst, Ledarskap, Stöd och
Samverkan. Projektet syftar såväl till den konstnärliga utvecklingen inom teater för unga
13-19 år – där arbetet utgår ifrån ett tydligt ungdomsperspektiv och inkluderar unga i
skapandet – samt till den regionala utvecklingen genom kompetenshöjande insatser,
teaterledarutbildning, workshops, och strategiskt arbete för att få igång teater för unga på
fritiden. Ung Scen Norr har en bred grundfinansiering med flertalet bidragsgivare och har
under förstudien byggt upp en egen organisation med skådespelare, konstnärligt team,
dramapedagog och administrativ personal. Första produktionen har premiär i augusti
2015 och är baserad på unga Norrbottningars berättelser. Projektet ska ta fram en hållbar
plan för hur Ung Scen Norr efter projektslut kan bli en kontinuerlig verksamhet, inom
Norrbottensteatern eller som egen organisation. Ung Scen Norr är ett första steg mot att
etablera ett nav för ung scenkonst i Norrbotten är en viktig del av den regionala
utvecklingen inom scenkonstområdet för barn och unga.
23
22 SEPTEMBER 2015
Norrbottensteatern
Det övergripande målet för Norrbottensteatern är att erbjuda barn, unga och vuxna i hela
Norrbottens län scenkonst av högsta kvalitet. Så har även skett för 2015. Med en
variation i repertoaren där en mångfald angelägna och underhållande berättelser i olika
genrer och med olika formspråk ges publiken flerdimensionella bilder av människor och
samhälle.
Barn och unga är en prioriterad grupp i teaterns uppdrag och av årets fem egna
produktioner samt Ung Scen Norrs första produktion har tre riktat sig till barn och unga.
Drygt 300 teaterombud på arbetsplatser är knutna till teatern och i samband med
produktioner bildas ofta referensgrupper där teaterbesökarna får fördjupad kunskap,
relationer byggs och teatern får feedback under arbetets gång. Uppmärksammade
produktioner under 2014- 2015 blev bland annat La Cage aux Folles, Avgörande
Ögonblick, Drömspelet och barnproduktionerna Dumstrut och Att döda ett tivoli. Hösten
2015 spelas Tolvskillingsoperan.
Norrbottensteatern kommer 2016 att precis som tidigare spela för barn, unga och vuxna,
dock med neddragning av en produktion. Klassiska pjäser som familjeuppsättningen
Alice (efter Alice i underlandet) och musikalen Cabaret blandas med nyskrivet som Barn
och deras barn och Bäst före – en pjäs om kärlek för unga och vuxna samt en Mamma
Mu för förskolebarn.
Samarbeten av olika slag är en förutsättning för repertoaren. Bäst före görs med Teater
Västernorrland, Alice görs med Teaterhögskolan i Luleå samt Raisins in the sun med
Riksteatern, Regionteatern Blekinge/Kronoberg, Dalateatern och Cabaret tillsammans
med Västerbottensteatern.
Norrbottensteaterns del i mångfaldsåret 2016 blir Raisins in the sun och Cabaret, som
också kommer att omgärdas av föreläsningar och workshops för både personal och
allmänhet.
Som vanligt ges stöd till amatörerna i Norrbotten med kunskap, tjänster samt resurser
och är bland annat samarbetspart i projektet Malmens väg som Tornedalsteatern
genomför i augusti.
LKAB-avtalet som ger barn och unga avgiftsfri skolteater går ut 31 december 2016.
Därför bör frågan om hur barn i Norrbotten ska få del av kvalitativ professionell
scenkonst återigen lyftas både ur producent- och arrangörsperspektiv. Hur
länsteaterregissörstjänsten ska hanteras, då nuvarande innehavare går i pension i februari
2016, behöver utredas och beslutas för framtiden samt vem som ska vara huvudman och
hur den ska finansieras.
Teaterchefen Karin Enberg avslutar sin anställning innan förordnandetidens slut, varför
en tillförordnad chef har anställts från årsskiftet fram till halvårsskiftet 2017 i avvaktan på
att ny ordinarie teaterchef har rekryterats.
24
22 SEPTEMBER 2015
I september 2015 anställdes Carina Henriksson som VD och konstnärlig ledare på
Tornedalsteatern. Teatern har framgångsrikt turnerat med mindre uppsättningar som
Satu, jävla, helvetes maa, Tjära människa och Kvinnornas Decamerone men också satsat
på ett två dagars seminarium under rubriken Kultur – närande eller tärande? för att ge ett
”tvärsnitt” av teaterns verksamhet åt samarbetsparter och medfinansiärer, men också att
initiera samtal och debatt om kulturens villkor och värde i ett vidare och längre
samhällsperspektiv. Det stora projektet, flerårigt sett ur förberedelsetid och genomförande
är Malmens väg, om malmens historia och människornas levnadsvillkor i Malmens väg.
LÄNK-projekt kommer också att genomföras liksom flera skolprojekt i Norrländska
kommuner.
Gíron Sami teahter har under hösten 2015 fått en ny chef, Åsa Simma. Diskussioner har
under ett par års tid pågått kring organisations- och utvecklingsfrågor som fortfarande är i
behov av lösning. En hemställan har nu gjorts från Samteteatern till Sametinget gällande
frågan om omorganisation.
Lule Stass fortsätter med produktioner och clownverksamhet. Ett stort ansvar tas för
kompetens i clownarbetet och för de nya clownerna som utbildas. För Teater Scratch
står Skapande skola-arbetet i fortsatt fokus. Teater Mila är en teatergrupp som arbetar i
Norr- och Västerbotten med barn och ungdomar i fokus för arbetet.
Riksteaterns verksamhet med småplatsstöd och med föreställningsplanering fyller en
viktig funktion för scenkonstverksamheten i Norrbotten och särskilt barn- och ungdomars
möjlighet att komma i kontakt och få uppleva teater.
Interregional samverkan professionell scenkonst/teater
Norrlandslänen har i samarbete, under åren 2013-2015, utvecklat en modell för
turnéstödd teater, Mer till Fler, enligt den modell som utarbetats genom NMD
samarbetet, Norrlands nätverk för musikteater och dans.
Genom en förstärkning av ett turnéstöd från respektive landsting/region kan modellen
permanentas. Norrbottens läns landsting och Norrbottensteatern förstärker redan området
och så även för 2016 genom en finansiell insats med 150 tkr och genom arbetsinsats med
250 tkr. Norrbottens län föreslår motsvarande ökning från staten, 400 tkr.
Nytt mål för 2016
• utreda länsregissörens funktion och ta beslut om hur fortsatt verksamhet och
finansiering ska se ut
25
22 SEPTEMBER 2015
Förändring av mål gällande Ung Scen norr för 2016
• fortsätta den påbörjade verksamheten för Ung Scen norr och utveckla plattformen
i de sex pilotkommunerna
26
22 SEPTEMBER 2015
Dansen i Norrbotten (12)
Under en längre period har en intensiv diskussion pågått om förverkligandet av en
länsdansinstitution. Denna diskussion har varit aktuell i ett par års tid efter de tre
utredningar som genomförts för att på bästa sätt förbereda för en regional institution. Så
småningom förändrades de politiska förutsättningarna och fokus kom att ligga på en
danslokal för Luleå i det tidigare Åhlénshuset. I ljuset av den ekonomiska situationen
inom NLL ansågs inte stöd till danslokalen kunna legitimeras. Med anledning av detta
ställningstagande revideras det första målet i Kulturplanen 2014-2016 då en
länsdansinstitution inte kommer att kunna förverkligas inom den tidsperioden.
Glädjande för Norrbotten är de ökande Skapande skola aktiviteterna, inte minst på
dansens område. Det är dock tydligt att de regionala aktiviteterna måste stärkas. Det
gäller aktiviteter för barn och unga, både i skola och på fritid men också för
vuxenpubliken. En uppskattad turné genomfördes av Until the End Crew kopplad med
pedagogiska samtal. Turnén genomfördes i länets samtliga kommuner. Norrbotten
behöver mer professionell dans, dans måste bli en konstform som inte ses som något
exklusivt och bara når ett fåtal utan blir en angelägenhet för många på ett helt annat vis än
idag.
För slutet av 2015 och för 2016 finns arbetet med att inleda arbetet för skapandet två
dansnoder i Norrbotten. Dansnoderna ska av norrbottningarna uppfattas som ställen där
det händer särskilt mycket med dans, men de ska också vara en del av den förstärkta
infrastrukturen som mottagare av professionell dans och ”spindlar” i ett nät för att skapa
praktiska förutsättningar för att förverkliga dansaktiviteter av olika slag i kommunen och
i intilliggande kommuner. Dans i Nord kommer att vara aktiva i förverkligandet också
utifrån det Kulturrådsstödda Nästa steg tillsammans med Norrbottens läns landsting.
Även länsdanskonsulenten kommer att ha en uppgift i utvecklandet av dessa noder.
Danscentrum norr har etablerat sig i Norrbotten och är ett välkommet tillskott i
utvecklingen av dansområdet i länet.
Dans i Nord fortsätter arbeta enligt givna uppdrag och med sin verksamhet ”Se dans”
och ”När och fjärran”, det senare i samarbete med Dansnät Sverige. Viktiga kurser för
yrkesverksamma dansare genomförs tillsammans med Dansalliansen och Danscentrum
norr. Ett uppenbart behov är en förstärkning av den regionala förankringen vilket också
betonas av Dans i Nord för 2016.
Dans i nord har under 2015 presenterat flera högkvalitativa föreställningar som också
gjort regionala nedslag, fortsatt med Dansfesten som också inneburit dialogseminarium
och vissa aktiviteter för barn.
Särskilt inför för 2016
Det första målet
• förverkliga den konstnärliga dansinstitutionen tas bort från planen och lyfts på
framtiden
27
22 SEPTEMBER 2015
Det andra målet omformuleras:
• slutföra kartläggning och förarbete för att påbörja förverkligande av
dansnoderna i länet
• undersöka träningslokaler för dansare i länet i samverkan med andra
institutioner/kommuner
28
22 SEPTEMBER 2015
Bild- och formkonsten i Norrbotten
(13)
Den kraftfulla satsning som gjorts och görs på konstområdet såväl på regional som
kommunal nivå ger ringar på vattnet i hela länet. År 2015 har varit ett intensivt konstår.
Samtida svensk konst med hög kvalitet produceras inom projektet Konstmuseet i Norr i
Kiruna. Dessa lägger en intressant grund för det som så småningom blir ett
länskonstmuseum med såväl utställningsverksamhet, pedagogisk verksamhet och
programverksamhet, som kommer att sprida upplevelser och kunskap i hela länet.
Länskonstmuséet kommer sannolikt kunna påbörja verksamhet i slutet av 2017, början av
2018.
Havremagasinet i Boden fortsätter sin verksamhet med aktuella internationella
utställningar, lokal förankring genom kvalitativ programverksamhet för en bred
målgrupp. Resurscentrum för konst i Norrbotten har skapat goda kontakter med länets
näringsliv och har genom dessa skapat nya rum för konsten lika väl som uppdrag för
länets konstnärer. Dessutom har Norrbottens Ambassad för Konst för andra gången lyft
norrbottniska konstnärskap för en nationell publik under konstveckan i Stockholm 2015.
En fin utställningsverksamhet bedrivs i kommunerna, såväl i konsthallar som i regi av
lokala konstföreningar.
Galleri Syster och Lillasyster förmedlar intressanta konstnärskap och möjliggör för unga
konstintresserade att mötas och utveckla sitt intresse. Sveriges konstföreningar har under
2015 genomfört Face Me III där elever från estetiska program i länet fått mötas och givits
tillfälle att nå ut med sina elevarbeten genom en vandringsutställning i länet. Älvsby
Konstkollo bjöd, för tredje gången, in bildintresserade ungdomar för en intensiv vecka
under handledning av professionella konstnärer. Nätverk formeras för länets frilansande
konstpedagoger genom Konstpedagogpoolen där fortbildning och erfarenhetsutbyte gör
arbetsområdet och framtida uppdragsgivare tydligare. Även de pedagoger som finns inom
institutionerna bygger nätverk och möts i seminarier. Helt nya initiativ från såväl
konstnärer som konstpedagoger och andra intressegrupper inom konstområdet kommer
att berika konstlivet framöver.
Under 2015 genomfördes ett större projekt som resultat av att Landstinget nu fullt ut
tillämpar 1%-regeln för konstnärlig gestaltning. Hotell Vistet i Sunderbyn härbärgerar
numera ca 85 konstnärskap från länet. Ett konstnärskap representeras i varje hotellrum
och i de gemensamma utrymmena. En spännande överblick över länets konstnärer anno
2015. Norrbottens museums årsbok som utges 2016 tillägnas konsten. Ett flertal
skribenter beskriver där länets konstliv ur en mängd olika perspektiv.
I länet genomförs ett mycket uppskattat konstkollo för ungdomar mellan 13 och 18 år. Vi
har estetiska program med inriktning bild i gymnasieskolan i 5 kommuner, bild som
valbart ämne i några kulturskolor samt möjligheten att gå med i Galleri Lillasyster i
Luleå. Barn och unga behöver kontinuitet i utveckling och lärande, samt även
möjligheten att träffa och arbeta tillsammans med andra bildintresserade från länet. Att
29
22 SEPTEMBER 2015
kunna fortsätta utveckla sitt intresse även efter grund och gymnasieskola är därför viktigt,
både för de som är konstintresserade och särskilt för de som tänker sig en utbildning inom
bild och formområdet.
Norrbottens konstliv erbjuder idag ett sammanhang och arenor som är av intresse för
konstnärer nationellt och internationellt. Möjligheten att erbjuda dessa kortare
arbetsvistelser där ett utbyte av kunskap och nätverk med länets konstliv är
eftersträvansvärt och viktigt för utvecklingen. Unga, ofta från länet bördiga, konstnärer
skall erbjudas möjligheten att återvända för kortare eller längre perioder.
Konsthall Tornedalen avslutar sitt förarbete inför projekteringen och kommer under 2016
att påbörja utformningen av programverksamhet och rekrytering av verksamhetsledare.
Flödet av konst och konstnärer mellan regioner och länder skall inte begränsas av
gränser. Konstvärlden idag, är global i hög utsträckning, där möten förväntas ske och
erfarenheter skall hämtas i samarbete, nationellt och internationellt. Konstnärer
verksamma i Norrbotten skall också verka på en nationell och internationell arena. Goda
kontakter finns idag inom Barentsområdet efter väl genomförda, gemensamma projekt
och nya projekt planeras inom ENPI och Interregprogrammen.
Särskilda mål för 2016
• erbjuda ungdomar, 18-22 år, möjlighet att utveckla sitt intresse för bild och form
genom teoretiska och praktiska aktiviteter och workshops.
• etablera Artist in Residence* inom konstområdet i Norrbotten genom samarbete
mellan olika verksamheter och intressenter
• tillvarata den kompetens som kommer till länet genom dem som kommer som
invandrare till Norrbotten
*
Artist in Residence är en längre tids konstnärligt arbete på inbjudan av en verksamhet eller dyl. som ofta resulterar i
en utställning, musikverk eller liknande som ska uppföras offentligt. Ofta i kombination med workshops etc.
30
22 SEPTEMBER 2015
Museiverksamheten i Norrbotten (14)
Regelbundna möten med museicheferna i Norrbotten samt nätverksträffar med länets
museipedagoger har stärkt det länsgemensamma museiarbete och ger upphov till fler
museigemensamma projekt och samarbeten. Utställningen Lekstäver och Orddjur, i
samverkan mellan Norrbottens museum, Norrbottens länsbibliotek, Ajtté fjäll- och
samemuseum samt Haparanda kommun, är ett sådant samarbete.
Forskningskonferensen Förhistoria och medeltid i och kring Norrbotten, ett
samarbetsprojekt mellan Norrbottens museum, Silvermuseet och Ajtté, som genomförs
hösten 2015 är ett initiativ med anledning av kulturplanens mål för perioden.
Tomorrow:Next, ett nätverk med samiska ungdomar för inflytande och delaktighet i
kultur och museifrågor, har genomfört sitt första projektår våren 2015. I
fortsättningsprojektet, som tar vid under hösten, konkretiserar och stärks fokus på
ungdomars medskapande och direkt bidrag till musei- och kulturverksamhet. Likaså det
pedagogiska utvecklingsprojektet Kan Själv, med fokus på de allra yngsta barnen som
delaktiga i sitt kulturutbud, slutför utställningen Kulturhistoriska möten under 2015, vars
första utställningstillfällen är Haparanda och Luleå.
Norrbottens museums nya lokaler för magasin, arkiv och konsthantering tillträds hösten
2015, vilka stärker både bevarande och förmedlingsmöjligheter för museets samlingar. I
början av 2015 publicerades Norrbottens museums samlingar digitalt genom databasen
Carlotta. Utvecklingen av samlingar på nätet sker också i samarbete mellan Norrbottens
museum, Silvermuseet och Ájtte.
På länsmuseet har arbetet med Norrbottensutställningen kommit så långt som till ett
första utställningssynopsis. Projektet är ett omfattande kunskapsprojekt om, för och med
Norrbotten och syftar till en ny, föränderlig och utvecklingsbar basutställning i fysisk,
mobil och virtuell form – samtidigt. Även Piteå museum inleder arbetet mot en ny
basutställning, med fokus på barn och unga.
Fortsatt planering av museets publika lokaler i Luleå centrum genomförs under 2016.
I arbetet med kulturplanen bildas nu också en arbetsgrupp för museifrågorna.
Ájtte fjäll- och samemuseums verksamhet omfattar hela fjällregionen och den samiska
kulturen i Sverige. Informationen om världsarvet Laponia har under de senaste åren
kunnat byggas ut med stöd av EU-medel. Denna del av museets utställningar har särskilt
anpassats för barn och unga. Under 2016 kommer en översyn och uppdatering av museets
äldre utställningar att göras. Audioguider är en nyhet i museet.
Ett stort evenemang under 2016 blir hemslöjdens utställning Next level craft som visas i
samarbete med landstinget.
31
22 SEPTEMBER 2015
Produktion av vandringsutställningar är ett av museets specialområden med stor
efterfrågan. De senaste åren har Ájttes utställningar visats både på olika platser i Sverige
och utomlands som i Umeå och Lettland under Kulturhuvudstadsåret 2014.
Ájttes projektsamarbeten spänner över flera länder. De kommande åren deltar Ájtte i
projektet ”Human Animal Relations under Climatic Change in Northern Eurasia
(HUMANOR)” ett transnationellt forskningsprojekt relaterat till renskötsel.
Nya forskningsområden är de arkeologiska fynd som smälter fram ur snölegor i
högfjällen, bl. har tusenåriga pilspetsar med bevarade träskaft hittats. Ett annat område är
skidans historia. Världens äldsta mer än 5000 år gamla kompletta par av skidor är hittade
i Kalvträsk norra Sverige. Samerna var tidigt kända som goda skidåkare. Idag finns
konkreta planer på att återuppta Nordenskiöldsloppet år 2017 och inför det på muséet
producera en utställning om skidans historia. Det kan också bli aktuellt med en
internationell skidhistorisk konferens. Den senaste hölls i Altay i Kina 2015 där
föreläsare från Ájtte var inbjudna.
Samverkan mellan museerna i länet har utvecklats under det gångna året. Ett nytillskott i
museivärlden är det världsunika Tornedalens museum med säte i Tornio, Finland för både
svenska och finska Tornedalen och Tornedalens gränsöverskridande kulturarv. Efter
nyinvigning augusti 2014 har den nya basutställningen invigts i augusti 2015 med fokus
på 1900-tal och syskonstädernas tillväxt.
Silvermuseet kommer att under 2016 sats på att öka informationsutbudet i utställningarna
genom ny teknik, däribland med hjälp av audioguider. Ett pilotprojekt inriktat på nya
tekniklösningar för information vid besöksobjekt i utomhusmiljö avses starta 2016.
Silvermuseets forskning fortsätter och i utökad omfattning. Förutom det pågående
tvärvetenskapliga forskningsprogrammet ”Kulturarv, landskap och identitetsprocesser”
som pågår under perioden 2012-2017, och som finansieras av Riksbankens
jubileumsfond, förbereds två nya projekt med inriktning på kulturarv och kulturlandskap.
Ytterligare ett projekt, med fokus på hällmålningar, planeras och i samband därmed en
interaktiv utställning. Silvermuseets forskning har fått stort genomslag på den
internationella forskningsarenan och arbetet med de internationella kontakterna fortsätter.
En internationell forskarkonferens planers under 2017 och förarbetet för denna påbörjas
under 2016.
Särskilda mål för 2016:
• Etablera en fast driftsorganisation för kulturarvsportalen Kulturarv Norrbotten
• vidareutveckla etablerandet av forskning och forskningsförmedling inom
museiområdet, särskilt inom museipedagogik.
• Fortsätta stärka det länsgemensamma museiarbetet
• Ytterligare stärka mångfaldsperspektivet inom museiverksamhet och
kulturarvsfrågor
• Vidareutveckla och genomföra projektet Norrbottensutställningen
32
22 SEPTEMBER 2015
Kulturmiljövård (16)
För Kulturmiljövårdens uppdrag att bevara, vårda, aktivera och utveckla kulturmiljöer av
olika slag sker kontinuerlig verksamhet som utgår från de regionala museerna.
Kommunerna hanterar löpande kulturmiljöfrågor och inte minst aktuellt i
kulturmiljövårds- och kulturarvssynpunkt är de aktiviteter som idag genomförs i
Malmfälten. Just nu pågår dokumentationsarbete för nuvarande Stadshus i Kiruna och
andra delar av Kiruna. Ett stort dokumentationsarbete pågår i Malmberget av Malmberget
inför avvecklingen av orten. Den stora samhällsomvandlingen ställer stora krav på ett
gediget kulturmiljövårdsarbete och Länsstyrelsens samordnande roll är av stor betydelse.
Nämnas bör att två av tre världsarv i Norrbotten firar 20-årsjubileum 2016, Laponia och
Gammelstads kyrkstad.
Kulturplanens arbetsgrupp för kulturmiljövård har under året gjort en kartläggning av
kommunantikvariesituation. Nu behöver handlingsprogram formuleras utifrån utfallet. Ett
ännu tydligare arbete behöver också göras för att få in kulturmiljöperspektivet i samband
med samhällsomvandlingar och i natur- och landskapsmiljöer som påverkar de areella
näringarna.
För 2016
Nya mål:
• Handlingsprogram skapas för en ökad antikvarisk kompetens i kommunerna.
• Ökad tillgänglighet bör skapas ur ett tillgänglighets-, genus- och
mångfaldsperspektiv samt ett folkhälsoperspektiv.
33
22 SEPTEMBER 2015
Biblioteksverksamheten i
Norrbotten (17)
Länsbiblioteket och folkbiblioteken har i samverkan erbjudit läs- och skrivstimulerande
aktiviteter i syfte att öka barn och ungas deltagande och egna skapande, samt för att lyfta
litteraturen som kulturyttring bland vuxna. Aktiviteterna har utgått ifrån den
länsgemensamma strategin för läsfrämjande 2014-2016 där mäns läsning, minoritetsspråk
och tillgänglighet har varit i särskilt fokus för 2015. ”Kautokeino – en blodig kniv” av
Lars Pettersson delades ut i 2 500 exemplar under Världsbokdagen inom aktiviteten
Norrbotten läser. Boken spreds bland annat på arbetsplatser med övervägande manliga
anställa för att synliggöra litteraturen och locka män att läsa. Berättelsen utspelar sig i
Nordnorge och har samiskt tema, en författarturné med samtal om boken sker under
hösten. För ökad tillgänglighet slöts ett särskilt avtal med förlaget för e-ljudboken och
titeln fanns fritt tillgänglig på Bibblo.se. Teckenspråksfilmer togs fram i samband med
lanseringen och kommunicerades via webbplatsen och sociala medier. Under augusti
medverkade Biblioteken i Norrbotten på maskinmässan Load Up North i Boden med
monter och författarframträdanden för att synliggöra litteraturen och läsningen. Mässan
besöks företrädelsevis av män i olika åldrar.
Aktiviteter gentemot målgrupperna barn och unga har också anordnats. Barnpoesiåret
2014 fortsatte även under våren 2015. Länsbiblioteket och Norrbottensmusikens
samarbete Poesimelodi var en mycket uppskattad aktivitet tillsammans med
komponerande kulturskoleelever och genomförs för andra gången under 2015-2016.
Tillsammans med Norrbottens museum anordnade Länsbiblioteket en länsturné i Luleå,
Haparanda och Jokkmokk med utställningen Lekstäver och orddjur skapad av Magnus
Lönn och Björn Ed där barn och vuxna fick ta del av en inspirerande lek med ordpoesi
och fantasi. Delar av utställningen var anpassad till minoritetsspråk och en workshop om
ordlek erbjöds till pedagoger och bibliotekspersonal i länet i anslutning till utställningens
invigning på de tre orterna. Under perioden fanns aktiviteter på Polarbibblo.se med
anknytning till utställningen. Vid Piteå Summer Games, Sveriges näst största barn- och
ungdomsturnering i fotboll, fanns Biblioteken i Norrbotten på plats för att synliggöra
litteraturen och läsningen.
De årliga Barnboksveckorna genomförs under hösten på alla bibliotek och bokbussar
samt Polarbibblo.se. Temat sport fortsätter med läs- och skrivstimulerande aktiviteter.
I syfte att lyfta fram minoritetsspråken anordnades ett seminarium om urval och
medieinköp av minoritetsspråkig litteratur för bibliotekspersonal i januari, och en
länsgemensam medieplan för inköp och samarbete kring andra språk än svenska antogs i
april. Under året har även en översyn påbörjas av aktiviteten Barnens första bok och med
fokus på titlar på andra språk än svenska. Arbetet fortsätter 2016 inom det
läsfrämjandeprojekt som ska genomföras för att finna nya former för lokala och regionala
läsfrämjandeaktiviteter gentemot strategiskt utvalda målgrupper. Diskussion har även
påbörjats om att kunna erbjuda aktiviteter på Polarbibblo.se för minoritetsspråkiga barn,
34
22 SEPTEMBER 2015
frågan ska utredas under 2016 i samband med en översyn av webbplatsens tekniska
plattform och framtida behov.
Arbetet med att skapa en stabil infrastruktur har fortsatt under året. Implementering av
upphandlad webbportal för Bibblo.se avslutades under våren. RFID-märkning av
mediebeståndet vid länets folkbibliotek påbörjades och fortsätter under 2016.
Folkbiblioteken anställde i maj en gemensam projektledare för koordingering och
förberedelse inför övergången till den nationella katalogen vilket sker 1 januari 2016. I
slutet av 2015 kommer gemensamma katalogisatörer att anställas. Därför var också temat
LIBRIS och Dewey samt läsfrämjande vid årets stora länskonferens i Kiruna i maj.
Mål för 2016:
• fortsätta den påbörjade RFID-märkning av mediebeståndet vid länets
folkbibliotek och sjösätta övergången till den nationella katalogen
• ta fram en regional biblioteksplan i samverkan med Landstingets övriga
biblioteksverksamheter samt bibliotek i länet
• inom projektet Från fjäll till kust arbeta fram och genomföra regionala och lokal
läsfrämjandeaktiviteter samt påbörja arbetet med att ta fram lokala
läsfrämjandeplaner i syfte att stärka litteraturen och läsning i länet bland barn,
unga och vuxna
• hitta former för samarbete kring litteratur och läsfrämjande med
Litteraturresurscentrum
• utreda framtida teknisk plattform för Polarbibblo.se samt möjligheten att erbjuda
skrivaktiviteter för nationella minoritetsspråkiga barn.
35
22 SEPTEMBER 2015
Den norrbottniska litteraturen (18)
För första gången finns nu nationella mål för litteratur- och läsfrämjande. I propositionen
Läsa för livet (2013/14:3) lämnade regeringen förslag, som sedan antogs av riksdagen:
Alla i Sverige ska, oavsett bakgrund och med utgångspunkt i vars och ens
särskilda förutsättningar, ges möjlighet att utveckla en god läsförmåga och
ha tillgång till litteratur av hög kvalitet.
Med utgångspunkt i de nationella målen formulerade Kulturrådet i slutet av 2014 ett
handlingsprogram för läsfrämjande utanför skolan.
För att uppnå de nationella målen krävs bred samverkan mellan myndigheter, kommuner,
landsting och organisationer, enligt Kulturrådet. Det är viktigt att främja kunskapsutbyte
mellan professioner som t ex lärare, bibliotekarier och personal inom barnhälsovården.
Insatser som vänder sig till nedanstående målgrupper ska prioriteras:
•
•
•
•
Barn och vuxna med annat modersmål än svenska
Barn och vuxna som tillhör någon av de nationella minoriteterna
Barn och vuxna med funktionsnedsättning
Barn och vuxna som inte läser, eller läser i liten omfattning.
Från och med 2015 ingår litteratur- och läsfrämjande i samverkansmodellen och ska
därmed få statligt stöd inom ramen för modellen.
Litteratur är ett av de prioriterade områdena i Norrbottens kulturplan 2014-2016.
Insatserna knuta till konstområdet litteratur har de nationella målen som grund.
Med stora förhoppningar inför framtiden har projektledare tillsatts för att förverkliga
tanken på ett Litteraturresurscentrum i länet. Valet på ett Litteraturresurscentrum i stället
för en litteraturkonsulent föll sig av att utvecklingen av litteraturområdet kommer att
kräva breda kompetenser och satsningar på olika områden där kunskapsområdena är
skiftande. En referensgrupp och styrgrupp har bildats med representativitet från skiftande
områden. Lokal för verksamheten finns i klustret av kulturella och kreativa näringar i
Luleå. Samarbete och erfarenhetsutbyte sker med likartade satsningar i Sverige och
tidsramen är flerårig för att kunna skapa hållbarhet och varaktighet för verksamheten.
Den kommer att innehålla områdena skrivande för vuxna och för barn och unga,
nationella minoritetsspråk, utveckling av läsning i Norrbotten, kontakter med skolorna
och biblioteken i kommunerna för pedagogiska satsningar, arbete med förlagsfrågor och
med författarnas olika behov för utveckling och utgivning.
Under 2014 har skrivarkurser bedrivits på Samernas Utbildningscentrum vilka
resulterat i flera färdigskrivna berättelser som väntar på publicering. Utbildning
i e- boksframställning har också genomförts med deltagare från länet.
36
22 SEPTEMBER 2015
Målet i Kulturplan för 2014-2016 gällande Litteraturstrategi är borttaget inför 2016.
Mål för 2016 och litteraturverksamheten är tydligt:
• När 2016 är slut ska ett levande litteraturresurscentrumverksamhet fungera
• Genomföra skrivarkurser för vuxna, en för skönlitteratur och en för facklitteratur
• Deltagande på litterära arenor
37
22 SEPTEMBER 2015
Hemslöjdsfrämjande verksamhet i
Norrbotten (19)
Hemslöjden har under det senaste året fortsatt stärka sin plattform. Den succéfyllda
utställningen Next Level Craft och programmaterialet Sloydify Society har gett ringar på
vattnet i Norrbotten, även om utställningen inte kommer till länet förrän 2 april 2016 och
då till Ajtté fjäll- och samemuseum. Specialgjorda unika föremål av ett fyrtiotal slöjdare,
konstnärer, modeskapare, musiker och dansare och gränsöverskridande samarbeten ger
slöjden nya dimensioner. Utställningen är skapad av Aia Judes och
länshemslöjdskonsulenterna i Norrlandslänen.
Utifrån resultaten med Next Level Craft och Sloydify Society har Nordisk Kulturfond
uppmuntrat de fyra norrlandslänens hemslöjdskonsulenter att utveckla kultursamarbetet
och skapa förutsättningar för nordiska nätverk och relationer på längre sikt. Detta
kommer att ske genom ett nytt projekt inom Nordiska Kulturfondens temasatsning
HANDMADE, som riktar uppmärksamheten mot det handgjorda, hållbara och unika.
Projektet ska präglas av samarbete, utbyte och/eller interaktion.
En förstärkt kontakt med kulturskolan ska ske under 2016 genom utveckling av
samverkan med rikskonsulenten i hemslöjd för barn och unga från Nämnden för
hemslöjdsfrågor.
Den 27 juni-3 juli 2016 genomförs ett Nordiskt sticksymposium på Malmfältens
folkhögskola i samverkan mellan Norrbottens Hemslöjdsförening,
länshemslöjdskonsulenterna och Gavstri, dansk förening med övergripande ansvar för
Nordiskt stickstymposium. Sámi Duodji medverkar liksom föreläsare/kursledare från
Sápmi, Norrbotten och Nordkalotten. Representanter från 10-15 nationer deltar vid
symposierna.
Formfest i norr, webbportal, har som mål att samla och presentera länets slöjd- och
konsthantverksföretagare, butiker, material och kunskapsförmedlare i en webbaserad
guide. En vidareutveckling kommer att ske under 2016. Portalen är en möjlighet för
professionella slöjd- och konsthantverksföretag att synliggöra och marknadsföra sina
produkter, försäljningsställen, erbjudanden om föreläsningar/kurser etc. i en gemensam
plattform.
Nya mål för 2016
• Påbörja arbete med nytt nordiskt nätverk
• Stärka samverkan med kulturskolorna i Norrbotten
• Genomföra Nordiskt sticksymposium i Kiruna
• Vidareutveckla webbportalen Formfest i norr
38
22 SEPTEMBER 2015
Filmen i Norrbotten
Det norrbottniska filmlandskapet är tydligt beskrivet i Kulturplan 2014-2016.
Under det senaste året har det blivit tydligt att den nationella filmpolitiken genomgår den
största förändringen på drygt 50 år då staten, via kulturdepartementet, sagt upp det
filmavtal som sedan 1963 reglerat och finansierat stora delar av nationell filmverksamhet.
Norrbotten har för avsikt att stärka sin position i den filmpolitik som nu tar form.
I alla länets kommuner finns minst en biograf, vilket är en viktig komponent i länets
filmkulturella mylla. En biograf ger möjlighet till skolbio, filmfestivaler och breddat
utbud utöver den kommersiella repertoaren samt är en del av vår vardagskultur.* På
mindre orter är biografen ofta den enda offentliga mötesplatsen förutom vilket nyttjas av
fler kulturyttringar och samhällsintressen.
Filmpool Nord Play är ett utvecklingsprojekt som ska stärka tillgängligheten av lokalt
och regionalt inspelad film i Norrbotten. Finansiering söks hos EU:s strukturfonder för att
2016 påbörja arbetet med att etablera en regional, digital play-tjänst för framför allt kortoch dokumentärfilm. Filmpool Nord Play vänder sig i första hand till biografer och
publik i Norrbotten.
I Norrbotten finns filmfestivaler i Kiruna (Arctic Light Filmfestival); Piteå (Piteå
Elevfilmfestival och Ung Film i Norr); Arjeplog Filmfestival (arrangeras av Svenska
kyrkan). I såväl Luleå som Kalix arrangeras Kulturnätter där kvalitetsfilm som annars
inte når publiken ges ett särskilt utrymme, inte minst all regionalt finansierad kortoch
dokumentärfilm.
Till infrastrukturen på filmområdet hör även alla de norrbottningar som på ett eller annat
sätt bidrar till att genomföra all filmproduktion i länet. Därtill kommer de norrbottniska
filmarbetare och filmrelaterade företag som finns i branschen. Många av dem är
mångsysslare inom kultur- och turismområdet, vilket krävs då arbetstillfällena sällan
fördelar sig jämt över kalenderåret.
2016 tillförs Filmpool Nord ägartillskott öronmärkt för samproduktion av tv-dramatik.
Två dramaserier med internationellt intresse spelas in i Kiruna med omnejd: den
svensk/franska Midnattssol samt fyra av Åsa Larssons deckare.
Filmriket är ett pilotprojekt vars syfte är att öka barn och ungas intresse för att se så
kallad kvalitetsfilm på biograf. Verksamheten bedrivs i form av lokala filmklubbar. I
Norrbotten deltar två orter: Överkalix och Luleå. Verksamheten ingår i ett nationellt
nätverk med inspiration från Storbritannien och koordinerat av den regionala
filmorganisationen Reaktor Sydost i Växjö.
*
97 % av länets biografer drivs av Folkets Hus och Parker.
39
22 SEPTEMBER 2015
Inom produktionsområdet har den dokumentära filmen en särställning som skildrare av
vår nutid och vår historia. Det publika intresset är stort, vilket är påtagligt även i
Norrbotten. Länet ska bibehålla och stärka sin position inom dokumentärfilmsgenren de
kommande åren.
Kulturplanens mål för filmområdet 2014-2016 är de tidigare formulerade
formulerade frånsett målet
• Att verka för att länets utbud av filmrelaterade utbildningsmöjligheter även
inkluderar gymnasienivån samt vid behov även arbetsmarknadsrelaterad
utbildning specifikt för film- och TV-inspelning som inte längre är aktuellt
40
22 SEPTEMBER 2015
Ekonomi
Kulturplanerna för 2011-2014 och 2015-2017 som formulerats för Norrbotten i stark
gemenskap mellan den regionala och kommunala nivån och med delaktighet från
civilsamhälle och konstnärliga utövare har haft och har formen av ett strategiskt, visionärt
dokument. En övervägande del av de formulerade målen har förverkligats sedan den
första kulturplanen tillkom. Många av målen är också av den karaktären att dessa mer
utgör fokusområden och samverkansområden mer än mål av ekonomisk karaktär.
Merparten av landstingets ekonomiska åtaganden har årligen funnits i den
fördelningsbudget som landstinget tagit beslut om. I takt med utvecklingen av
kultursamverkansmodellen har också den ekonomiska samordningen mellan den
nationella, regionala och lokala nivån förbättrats. Fortfarande återstår svårigheter då
kultursamverkansmodellens hantering inte är i fas med varken den regionala eller
kommunala budgetprocessen.
Uppseendeväckande är att de statliga medlen i kofferten fortfarande inte får en nivå som
innebär en relation till den tidigare uppräkningsnivån framför allt för länets institutioner.
Det innebär att den regionala och lokala nivån ständigt förväntas täcka upp för de brister i
ekonomin som delaktigheten i kofferten innebär.
Det finns också anledning att uppmärksamma den ökade stora arbetsmängd och därmed
följande kostnad som administrationen av kultursamverkansmodellen inneburit, dels för
processens genomförande i olika delar med kommunbesök, dialogmöten, beredningar och
olika andra former av möten, dels i arbetet med skriftliga årliga produkter men också för
den stora mängd arbete som läggs ned i uppföljningar och utvärderingar.
Starkt negativt är också att de återbetalda pensionsmedlen för kompetensutvecklande
insatser, som fortfarande kan reduceras för institutionerna, innebär en statlig styrning av
verksamheterna. Detta var alls inte avsikten med den kulturpolitiska
kultursamverkansreformen. Dessutom innebär det en åderlåtning av respektive
institutions resurser för sin dagliga verksamhet. Det är en mycket central del att
uppmärksamma, då institutionerna ständigt dras med ekonomiska problem.
Norrbotten vill återigen uppmärksamma att lösningen på de stora turnékostnader som
uppstår för både länsinstitutioner men också fria grupper från länet och från andra delar
av Sverige behöver få ett nationellt fokus. Avstånden i Norrbotten på ¼ av Sveriges yta
skapar i längden ohanterbara kostnader och förhindrar tillgängligheten till kultur i länets
alla delar.
Norrbottens läns landsting äskar om en statlig ramökning om 400 000 kronor för att
kunna permanenta turnéstödet inom Norrscen – Mer för fler för Norrbottensteaterns
turnéverksamhet. Se vidare s.25.
För 2016 fortsätter bildoch formkonst och dans att vara prioriterade
verksamhetsområden förutom litteratur, kulturmiljö och kulturarv samt den tekniska
utvecklingen. Det innebär att medel att ansökas om för Länskonstmuseum i Kiruna men
41
22 SEPTEMBER 2015
också för Konsthall Tornedalen, i första hand utvecklingsmedel de närmaste åren. Medel
för dansnodsutveckling behöver tillkomma inom koffertmodellen och för
litteraturresurscentrum kommer medel att äskas i kofferten från 2017.
Litteraturresurscentrum kommer att ha en ”fullt ut”- verksamhet 2017 med ett årligt
finansieringsbehov på minimum strax under 2 miljoner kronor. Länskonstmuséets
kostnadsbild är en utveckling från dagens 2 500 tkr till 10 000 tkr från och med 2018. En
statlig medfinansiering kommer att behövas.
Norrbottens läns landstings ekonomiska situation är välbekant vilket innebär att varje ny
satsning sätts i ett sammanhang med den allmänna ekonomiska bilden. För år 2016
kommer kulturverksamheten att få ett sparkrav på 3 miljoner kronor, liksom 2015, vilket
innebär att det inte bara kommer att innebära sparbehov hos institutioner kopplade till
NLL utan också för det fria kulturlivet, vilket hittills i stort sett kunnat undvikas.
Kommunernas bristande ekonomiska resurser skapar tillsammans med de regionala
förutsättningarna ett behov av politiska prioriteringar vilket påverkar kulturutvecklingen.
42
22 SEPTEMBER 2015
Ekonomisk översikt 2015 och preliminär beräkning för
2016
Institution/Verksamhet
NLL 2015
Koffertmedel 2015
Kommun
er 2015
Beräknad
budget NLL
2016
Beräknad
budget
kommuner
2016
Kommun
Norrbottensteatern
17 247,5
12 172,1
12 484,7
17 988,2
13 026,0
Luleå
Norrbottensmusiken
16 057,9
17 707,2
1 661,0
16 657,9
1 661,0
Luleå/Piteå
Norrbottens museum
21 794,0
4 028,1
21 794,00
2 358,9
1 905,9
2 358,9
Norrbottens Föreningsarkiv
680,0
374,6
120,0
Merparten
Dansverksamhet län
409,5
382,7
409,5
Konstverksamhet län
409,5
356,3
409,5
Hemslöjdsverksamhet län
777,3
615,2
727,2
Teaterverksamhet län
404,0
244,7
404,0
Nationella minoriteter län
400,0
398,9
400,0
3 286,1
1 192,8
3 286,1
200,0
102,4
100,0
1 850,3
815,1
1 297,0
Piteå
700,0
0,0
Havremagasinet och
Resurscentrum Konst
3 440,0
938,3
1 960,0
3 458,0
1 972,0
Boden
Konstmuseet i Norr, Kiruna
(Länskonstmuséet)
2017/2018 i koffert
1 250,0
0,0
1 250,0
1 250,0
1 250,0
Kiruna
71 265,0
41 234,0
18 732,7
72 473,6
19 326,0
Länsbiblioteket
Resurscentrum för film
Arrangörsstöd NMD
Dans i Nord
Litteraturresurscentrum och
Läsfrämjande arbete
120,0
1 257,0
680,0
1 850,3
700,0
Konsthall Tornedalen fr.
2018/2019** i koffert
TOTAL
Kulturplanens framtagande: kort beskrivning av datum för kommunbesök och dialoger
*
2010-2014 Länsstyrelsen, NLL och Övertorneå kommun har hittills investerat drygt 2 milj kr gemensamt i projektet.
43
Ärende 15
Val till Politisk styrgrupp för Region Norrbotten
I samband med den förnyade ansökan om att bilda region Norrbotten 2017
har landstingsstyrelsen beslutat inrätta en politisk styrgrupp. Till denna
styrgrupp bjuder landstingsstyrelsen in två representanter från
Kommunförbundet Norrbotten.
I den förra styrgruppen representerades Kommunförbundet Norrbotten av
ordföranden, Karl Petersen, och en representant för partierna, Lars Alriksson.
Den politiska styrgruppen har redan inlett sitt arbete. Kommunförbundet
Norrbotten har tills vidare representerats av ordförande Britta Flinkfeldt
Jansson och 2:e vice ordförande Lars Alriksson.
Presidiet föreslår att Britta Flinkfeldt Jansson, (s), Arjeplog, och Lars
Alriksson, (m), Gällivare, utses som ledamöter i Den Politiska styrgruppen
för Region Norrbotten.
1
Ärende 16
Sammanträdesplan 2016
Kansliet har utarbetat bilagt förslag till sammanträdesplan för 2016.
Gången är normalt att ett ärende först behandlas i en beredning eller utskott.
Beslut i dessa organ ska hinna åtgärdas innan presidiet behandlar ärendet och
beslut i presidiet ska hinna åtgärdas innan de går vidare till styrelsen. Normalt
skickas kallelse 10 dagar innan ett sammanträde. Av ovanstående skäl är det
önskvärt med en period på fem veckor mellan beredning och
styrelsesammanträde.
Styrelsen har tidigare beslutat ha två sammanträden under våren och tre under
hösten. Dessutom har styrelsen sedan några år tillbaka träffat
riksdagsledamöter från länet för ett dialogmöte i januari.
Det som styr vårens planering är främst att Förbundsfullmäktigesammanträdet
enligt stadgarna ska hållas i mars eller april. Styrelsen ska behandla ärenden
som ska till Förbundsfullmäktige, bland annat motioner. Sista inlämningsdag
för motioner är två månader innan Förbundsfullmäktiges sammanträde och
ombud i Förbundsfullmäktige ska ha fått kallelsen senast 14 dagar innan
sammanträde. Det tar också tid bearbeta styrelsens beslut till den kallelse som
skickas till Förbundsfullmäktiges ombud. Av ovanstående skäl måste
styrelsesammanträdet hållas tidigast två och senast en månad innan
Förbundsfullmäktiges sammanträde.
Höstens planering styrs främst av avgränsningarna sommarsemester och
julledighet.
Nedanstående statistik visar var sammanträdena hållits de senaste åren.
2015 Övertorneå
2014 Jokkmokk
2013 Pajala
2012 Arvidsjaur
2011 Luleå
2010 Överkalix
2009 Piteå
2008 Haparanda
2007 Älvsbyn
2005 Boden
2003 Kiruna
2001 Kalix
1999 Gällivare
1995 Älvsbyn
1992 Luleå
1989 Piteå
Kansliet föreslår
Att föreslaget till sammanträdesplan 2016 bifalls
Att Förbundsfullmäktiges sammanträde 2016 hålls i Arjeplog.
2016
Januari
1 fre
Nyårsdagen
Februari
v.53
1 mån
Mars
v.5
April
1 fre
1 sön
2 ons
2 lör
2 mån
3 tis
3 fre
4 ons
4 lör
2 tis
3 sön
3 ons
Soc/BoU beredningar
3 tor
3 sön
4 tor
Samverkansberedning
4 fre
4 mån
v.1
Juni
1 tis
2 lör
4 mån
Maj
v.14
1 ons
Första maj
v.18
2 tor
5 tis
Trettondagsafton
5 fre
5 lör
5 tis
5 tor
6 ons
Trettondedag jul
6 lör
6 sön
6 ons
6 fre
6 mån Sveriges nationaldag
7 tor
7 sön
7 mån
7 tor
7 lör
7 tis
8 fre
8 mån
8 tis
8 fre
8 sön
8 ons
9 lör
9 tis
9 ons
9 lör
9 mån
10 sön
10 ons
10 tor
11 tor
11 fre
11 mån
12 fre
12 lör
13 ons
13 lör
13 sön
14 tor
14 sön
15 fre
15 mån
16 lör
17 sön
11 mån
12 tis
v.2
Dialogmöte (passar inte riksdagsle
18 mån
v.3
v.6
v.10
10 sön
Styrelsesammanträde
5 sön
Kristi him dag
v.19
10 tis
9 tor
BoU/Socialberedning
11 lör
12 tis
12 tor
Samverkansberedning
12 sön
13 ons
13 fre
13 mån
14 tor
14 lör
14 tis
15 tis
15 fre
15 sön
16 tis
16 ons
16 lör
16 mån
17 ons
17 tor
17 sön
17 tis
17 fre
18 fre
18 mån
18 ons
18 lör
18 tor
14 mån
Alla hjärtans dag
v.7
Presidieberedning
v.11
v.16
Styrelsesammanträde
10 fre
11 ons
v.15
v.24
15 ons
Pingstdagen
v.20
16 tor
19 tis
19 fre
19 lör
19 tis
19 tor
20 ons
20 lör
20 sön
20 ons
20 fre
20 mån
21 tor
21 sön
21 mån
21 tor
21 lör
21 tis
22 fre
22 mån
22 tis
22 fre
22 sön
22 ons
23 lör
23 tis
23 ons
23 lör
23 mån
24 sön
24 ons
24 tor
24 sön
24 tis
24 fre
Midsommarafton
25 tor
25 fre
25 ons
25 lör
Midsommardagen
26 tis
26 fre
26 lör
26 tor
26 sön
27 ons
27 lör
27 fre
27 mån
28 tor
28 lör
28 tis
29 fre
29 ons
25 mån
v.4
v.8
v.12
25 mån
Långfredagen
v.17
26 tis
27 sön
Påskdagen
27 ons
28 sön
28 mån
Annandag Påsk
28 tor
29 mån
29 tis
29 fre
29 sön
30 ons
30 lör
30 mån
30 lör
31 sön
2016-02-29
Juli
31 tor
Augusti
1 fre
v.26 1 ###
2 lör
2 tis
3 sön
v.13
Förbundsfullmäktige i Arjeplog
v.23
19 sön
Presidieberedning
v.21
v.22
v.25
23 tor
v.26
30 tor
31 tis
September
v.31 1 tor Samverkansberedning
Oktober
November
December
1 lör
1 tis
1 tor
2 fre
2 sön
2 ons
2 fre
3 ons
3 lör
3 ###
v.40 3 tor
3 lör
4 ###
v.27 4 tor
4 sön
4 tis
4 fre
4 sön
5 tis
5 fre
5 ###
v.36 5 ons
5 lör Alla helgons dag
5 ###
6 ons
6 lör
6 tis
6 tor Presidieberedning
6 sön
6 tis
7 tor
7 sön
7 ons
7 fre
7 ###
v.45 7 ons
8 fre
8 ###
8 lör
8 tis
8 tor Styrelsesammanträde
9 lör
9 tis
9 fre
9 sön
9 ons
9 fre
10 sön
10 ons
10 lör
10 ###
v.41 10 tor
10 lör
11 ###
v.28 11 tor
11 sön
11 tis
11 fre
11 sön
12 tis
12 fre
12 ###
v.37 12 ons
12 lör
12 ###
13 ons
13 lör
13 tis
13 tor
13 sön
13 tis Luciadagen
14 tor
14 sön
14 ons
14 fre
14 ###
v.46 14 ons
15 fre
15 ###
v.33 15 tor
15 lör
15 tis
15 tor
16 lör
16 tis
16 fre
16 sön
16 ons BoU/Socialberedning
16 fre
17 sön
17 ons
17 lör
17 ###
18 ###
v.29 18 tor
18 sön
18 tis
18 fre
18 sön
19 tis
19 fre
19 ###
v.38 19 ons
19 lör
19 ###
20 ons
20 lör
20 tis
20 tor
20 sön
20 tis
21 tor
21 sön
21 ons
21 fre
21 ###
v.47 21 ons
22 fre
22 ###
22 lör
22 tis
22 tor
23 lör
23 tis
23 fre
23 sön
23 ons
23 fre
24 sön
24 ons
24 lör
24 ###
25 ###
v.30 25 tor
25 sön
25 tis
25 fre
25 sön Juldagen
26 tis
26 fre
26 ###
v.39 26 ons
26 lör
26 ### Annandag Jul
27 ons
27 lör
27 tis
27 tor Styrelsesammanträde
27 sön
27 tis
28 tor
28 sön
28 ons
28 fre
28 ###
v.48 28 ons
29 fre
29 ###
v.35 29 tor
29 lör
29 tis
29 tor
30 lör
30 tis
30 fre
30 sön
30 ons
30 fre
31 sön
31 ons BoU /Socialberedning
v.32 8 tor Presidieberedning
v.34 22 tor Styrelsesammanträde
31 ###
v.42 17 tor Samverkansberedning
v.43 24 tor Presidieberedning
v.44
v.49
v.50
17 lör
v.51
24 lör Julafton
31 lör Nyårsafton
v.52
Ärende 17
Dialogmöte med riksdagsledamöter
Styrelsen beslutade 2015-06-11, § 54
Att
riksdagsledamöterna bjuds in till dialog den 12 januari 2016
Efter att inbjudan skickats ut har flera riksdagsledamöter påpekat att många
riksdagsledamöter är upptagna av andra uppdrag just den dagen.
Riksdagsledamoten Leif Pettersson, (s), har föreslagit att dialogmötet hålls
den 8 eller 15 januari.
Att
riksdagsledamöter från Norrbotten bjuds in till dialog med styrelsen
den 15 januari klockan 10.00

1997-02-17 - Kommunförbundet

Transcription

Similar documents

SAM-projektet syftar till att främja hälsa och förebygga psykisk

Här finns vi nu! - Kommunförbundet

Mars 2015 - Kommunförbundet

Teknik ger äldre möjlighet att bo kvar i glesbygd

Läs mer här! - NM Distribution

VI SÖKER INGENJÖRER INoM ELKRaFt tILL SaMtLIGa

Vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet_Konferens 25 mars