Installationshandbok Flexpipe

Installationshandbok
plus
METRO THERM
flexpipe plus
för kontrollerad bostadsventilation
flexpipe
Nie war ein Luftverteilsystem flexibler.
Nie war ein Luftverteilsystem flexibler.
Rund?
Rund?
Oval?
Oval?
Egal!
Egal!
Helios-logga
1
Installation av ventilationsaggregatet
Aggregatets placering och montering
Innehållsförteckning
1.
Enkel och smart installation – monteringstips för hantverkaren . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 3
1.1
Aggregatets placering och montering. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 3
1.2
Installation av systemkomponenterna för tilluft och frånluft. . . . . . . . . . . . . . . . . . . 4
1.2.1 Ljuddämpare. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 4
1.2.2 IsoPipe® rörsystem. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 5
1.2.3 FlexPipe® fördelningslåda. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 6
1.2.4 FlexPipe® rörsystem och anslutningsdelar. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 7
1.2.5 Installation av luftdonen . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 10
1.3
Installation av systemkomponenterna för uteluft och avluft. . . . . . . . . . . . . . . . . . . 11
1.3.1 Avluft och direkt dragning av uteluftskanalen. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 11
1.3.2 Insugning av uteluft via luftburen jordvärmeväxlare LEWT. . . . . . . . . . . . . . 12
2.
Injustering av ventilationsanläggningen. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 13
3.
Specialfall inom ventilation . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 15
4.
Grundläggande normer för dimensionering av en KWL®-anläggning. . . . . . . . . . . . . . . . . 16
4.1 Teoretiska normer. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 16
4.2 Aggregatval med hänsyn till motståndet i anläggningen.. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 17
5.
Idrifttagnings- och injusteringsprotokol . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 19
6.Mätprotokoll. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 20
Ventilationsaggregat,
placering och montering
FlexPipe® fördelningslåda
IsoPipe® rörsystem
Ljuddämpare
tilluft och frånluft
Sida 3
tilluft och frånluft
Sida 4
uteluft/avluft
Sida 5
tilluft och frånluft
Sida 6
FlexPipe® rörsystem och
anslutningsdelar
tilluft och frånluft
Sida 7
Avluftskanal och direkt
dragning av uteluftskanalen
Sida 11
uteluft/avluft
®
1. Enkel och smart installation – monteringstips för hantverkaren
I detta kapitel får du praktiska tips
för installationen av aggregatet
och för monteringen av FlexPipe®
och IsoPipe® rörsystemen.
1.1 Aggregatets placering och montering
Aggregatets placering ska bestämmas redan i planeringsfasen då
den påverkar installationen för hela
anläggningen på ett grundläggande
sätt. Vid val av placering ska följande
beaktas:
... aggregatet ska installeras i en miljö
som är frostfri året om.
... kondensavloppet ska säkerställas på
plats.
... överföring av ljud och vibrationer till
vardagsrum och sovrum ska vara utesluten.
... samtliga nödvändiga inkommande
ledningar (nätanslutning, sensorer,
fjärrmanövrering) ska dras i god tid.
... samtliga kanaler för tilluft, frånluft,
avluft och uteluft ska utföras så korta
som möjligt.
... det ska finnas tillräckligt med plats för
montering av aggregatljuddämpare
på tilluftssidan och frånluftssidan.
... uteluften ska inte belastas med avgaser eller lukt.
... aggregatet ska vara lättåtkomligt för
filterbyte, underhåll och rengöring.
Uteluft via
jordvärmeväxlare
Sida 12
!
Kondensbildning i aggregatet
När värmen i frånluften överförs till
tilluften bildas kondens i värmeväxlaren. För att avleda denna ska
kondensavloppet i ventilationsaggregatet anslutas till ett vattenlås som
utförs på plats (se bild).
A Detalj "A" från KWL -systemhuset
Placering på ouppvärmd vind
+ korta kanallängder
+ enkel kanaldragning för uteluft och
avluft
+ enkel montering
– eventuellt inte möjligt med frostfri
placering och installation av aggregatet och kondensavloppet
– eventuell ljudteknisk påverkan
– påkostad installation och anslutning
av en jordvärmeväxlare (ovanligt)
Placering i bostadsdelen
+ frostfri placering av aggregatet och
frostfritt kondensavlopp möjliggörs
+ okomplicerat att dra kanaler för tilluft
och frånluft i betongbjälklaget
– lämpligt utrymme måste finnas
– eventuell ljudteknisk påverkan
– kanaldragning för uteluft och avluft
kan bli problematisk (risk för kortslutning - se kapitel 1.3.1)
Anslutning av kondensavloppet
Injustering
+
+
+
Sida 13
–
–
Placering i källaren:
placering som underlättar underhåll
liten insats för inklädnader
optimal placering vid användning av
en jordvärmeväxlare
en direkt insugning av uteluft kan bli
problematisk
kanaldragning för tilluft och frånluft
Untergeschos
kräver ev. större insatser
Vattenlåset
utförs på plats!
2
3
Untergeschoss
3
Installation av
IsoPipe® rörsystemet
Installation av tilluft och frånluft
Ljuddämpare
®
®
1.2 Installation av systemkomponenterna för tilluft och frånluft:
B Detalj "B" från KWL -systemhuset
1.2.1 Ljuddämpare
!
Överhörningsljud
Överhörningsljud är ljud som överförs mellan rummen via rörssystemet.
I traditionella installationer med
spirorör eller platta kanaler behöver
överhörningsljudet beaktas i planeringen och förhindras genom att avse
extra överhörningsljuddämpare. Tack
vare den stjärnformade dragningen
av Helios FlexPipe® rörsystemet FRS
bortfaller överhörningsljuddämpare.
Insatsen för planering och montering
förenklas och installationskostnaden
minskar betydligt.
!
Stomljud
Stomljuddämpare används för att
reducera överföring av aggregatljud
till luftfördelningssystemet.
Hänvisningar:
–
–
Ljuddämpare SDE med IsoPipe® på tilluftssidan och frånluftssidan
IsoPipe® möjliggör en upp till 70%
snabbare montering jämfört med
isolerade spirorör, av följande anledningar:
– färre arbetssteg (avgradning, förskruvning och tätning bortfaller)
– tätning krävs endast inom vissa delar
(se tabell nedan)
– lätt hantering och enkel bearbetning
– stickförbindelser med exakt passning
Helios IsoPipe® ger tekniska
fördelar, tack vare:
– varaktig isolering som förhindrar kondensbildning
– ljuddämpande egenskaper
– en hygienisk och slät invändig yta
som är lätt att rengöra
– beständig täthet tack vare
optimalt avstämda formstycken
C Detalj "C" från KWL -systemhuset
Aggregatanslutning med IsoPipe®
Användningsområde:
Som ersättning för spirorör, för luftkanaldragning:
(a) från aggregatet till avluftsdonet resp.
uteluftsdonet (se kapitel 2.2.5).
(b) från aggregatet till FlexPipe® fördelningslådan (se kapitel 2.2.3)
På bostadssidan ska en ljuddämpare
vardera avses i tillufts- och frånluftskanalen mellan aggregat och
fördelningslåda.
Monteringshänvisningar:
– Kapa i rät vinkel och avlägsna eventuella rester från röret. Som anslag
eller hjälpreda vid kapning kan man
använda IsoPipe® rörsvepen IP-S.. .
– För att garantera tätheten ska delarna
stickas in i muffen ända till anslaget.
– Vid vågrätt dragning ska lutningen
mot aggregatet vara ca 2%.
– Infästningen av IsoPipe® rören sker
med IsoPipe® rörsvepen IP-S.. .
– Röravsnitt kan sammanfogas med
muffen IP-MU och sedan vidarebearbetas.
– Utelufts- och avluftskanaler ska til�läggsisoleras fackmannamässigt (se
grå markeringar i tabellen nedan).
När luften sugs in eller blåses ut nära
vistelserum, vilorum eller angränsande byggnader, rekommenderas att
använda ljuddämpare också på uteluftssidan resp. avluftssidan.
När man väljer ljuddämpare bör man
beakta att ljuddämparens anslutningsdiameter inte ska vara mindre
än diametern för rörsystemet som
används för att ansluta ventilationsaggregatet till fördelningslådorna.
Exempel:
När man använder Helios IsoPipe®
rörsystemet IP 160 kan man t.ex.
använda den elastiska ljuddämparen
Helios SDE 160.
Vidare bör ljuddämparen väljas så att
dess genomsnittliga isoleringsmått
uppfyller de nödvändiga gränsvärdena enligt DIN 4109 A1 (2002-01).
Även här ger Helios KWL®-periferin
stora fördelar.
Fördelar: Jämfört med konventionella
spirorör bidrar det ljudabsorberande
Helios IsoPipe® rörsystemet, den
1.2.2 Montering av
rörsystemet
IsoPipe®
invändigt isolerade Helios FlexPipe®
fördelningslådan samt den stjärnformade dragningen av Helios FlexPipe®
ventilationsrören betydligt till en
ytterligare reducering av ljudeffektnivån.
Tabell : värmeisolering av luftkanaler
Omgivningsluftens temperatur och isoleringstjocklek
vid kanaldragning (l = 0,045 W / (m x K))
Lufttyp och temperatur
för luften i kanalen (QL)
Uteluft QAL (ångtät)
< 10 °C
(t.ex. tak)
innanför
klimatskärmen
≥18 °C
< 18 °C
(t.ex. källare)
Minst
(mm)
Förbättrat
(mm)
Minst
(mm)
Förbättrat
(mm)
Minst
(mm)
Förbättrat
(mm)
≥ 25
≥ 25
≥ 40
≥ 40
≥ 60
≥ 60
Tilluft QTL
utan VÅV
≥ 25
≥ 25
≥ 40
≥ 40
≥ 60
≥ 60
Tilluft QTL = > 20 °C
med VÅV
≥ 25
≥ 40
≥ 10
≥ 25
0
0
Tilluft QTL = > 20 °C
med frånlufts-VP
≥ 40
≥ 80
≥ 25
≥ 40
≥ 10
≥ 25
Tilluft QTL = > 40 °C
Luftburen värme
≥ 60
≥ 80a
≥ 40
≥ 60
≥ 25b
≥ 40b
Frånluft QFL/ avluftQAL
utan VÅV
≥ 40
≥ 40
≥ 25
≥ 25
0
0
Avluft QFL (ångtät)
med VÅV och/eller
frånlufts-VP
≥ 20
≥ 20
≥ 30
≥ 30
≥ 25
≥ 40
a
4
utanför klimatskärmen,
innanför byggnaden
–
eller inga luftkanaler i denna del
b
får minskas i rummet som ska försörjas
5
5
Installation av tilluft och frånluft
FlexPipe® rörsystem och anslutningsdelar
Installation av tilluft och frånluft
FlexPipe® fördelningslåda
®
1.2.3
FlexPipe® fördelningslåda
®
D Detalj "D" från KWL -systemhuset
FlexPipe®
1.2.4
rörsystem och anslutningsdelar.
Det innovativa systemkonceptet för
Helios FlexPipe® rörsystemet möjliggör inte bara en snabb och komfortabel planering med KWL easyPlan utan
även en mycket enkel installation.
För huvudkanalerna för tilluft och
frånluft ska en luftfördelningslåda
vardera avses. Därifrån dras de enskilda FlexPipe® ventilationsrören i stjärnform,
d.v.s. utan ytterligare formstycken
eller överhörningsljuddämpare,
DIREKT till respektive rum. Det nödvändiga antalet ventilationsrör per
rum framgår av kanalschemat eller
rumstabellen i KWL easyPlan dimensioneringsassistenten.
KWL easyPlan-materialassistenten
föreslår en passande fördelningslåda.
Valet styrs av antalet nödvändiga
ventilationsrör enligt din anläggningsplanering.
Helios FlexPipe® – försprång genom
innovation:
– 50% färre komponenter än för andra
luftfördelningssystem.
– Enkel planering och snabb montering
med flexibel ändlös installation utan
formstycken.
– Minimala flödesmotstånd och optimal rengöringsmöjlighet tack vara
släta invändiga ytor.
– Antistatiskt, antibakteriellt och med
neutral lukt tack vare en högkvalitativ
beläggning av den invändiga ytan.
–FlexPipe® finns i rund och oval form
(utvändig-/invändig Ø):
FRS.. 75, runt: 75/63 mm, för flöden
upp till 30 m³/h.
FRS.. 63, runt: 63/52 mm, för flöden
upp till 20 m³/h.
FRS.. 51, ovalt: 51 x 114 mm, för flöden upp till 30 m³/h.
E Detalj "E" från KWL -systemhuset (se utfällbar sida)
FlexPipe® multi-fördelningslådor FRS-MVK: idealiskt för integrering i eller på bjälklaget.
Sätt in tätringen - använd glidmedel.
Skjut in röret.
Tryck ner fixeringsklamrarna på båda sidor.
Rör med förbindelsemuff och tätring.
Allmänna hänvisningar för FlexPipe®
rörsystemet FRS
–FlexPipe® röret dras direkt - utan
förgrening - från fördelningslådan till
respektive don i rummet.
– Kanaldragningen för FlexPipe® rörsystemet kan ske nästan valfritt utifrån
förutsättningarna på plats. Snäva
böjar och små böjradier (< 3 x D) kan
utföras med den korta böjen FRS-B.. .
Monteringshänvisningar
– Fördelningslådan ska helst placeras
nära aggregatet.
– Med de medföljande resp. förmonterade montagebyglarna infästs denna
med fördel i innertaket eller väggen.
Vid installation på golvet ska det
beaktas att fördelningslådan står stadigt.
– Revisionsöppningen ska alltid vara
lättåtkomlig.
– De 2- och 3-radiga fördelningslådorna kan användas valfritt som genomgångsfördelare eller som 90°-fördelare.
– De anslutningsstosarna och öppningarna som inte behövs på fördelningslådan förses med de medföljande
locken.
– Vid behov ska lämpliga åtgärder för
stomljudisolering avses.
–
För att säkerställa en jämn luftfördelning och injustering bör de enskilda
rörsträckorna vara mellan 5 och 18 m
långa.
Anslutning av FlexPipe® röret till
fördelningslådan och anslutningsdelen
Sätt in tätringen i rörets andra skåra
utan att vrida den.
Skjut in FlexPipe® röret rakt ända till
anslaget. Att applicera vanligt glidmedel på glidytorna och tätringen
gör det lättare att föra in röret i
anslutningsstosen.
Tryck ner de röda fixeringsklamrarna
på anslutningsdelen för att fixera
röret i anslutningsstosen.
Vid ingjutning: linda förbindelsen
med krympband.
Väggmontering av FlexPipe® fördelningslådan
installationsschakt
–
inspektionsöppning/anslutn.platta kan flyttas
Hänvisning:
Märk de enskilda FlexPipe® rören i
teknikrummet med rumsbeteckning
och typ av luft (frånluft eller tilluft)
redan när de dras. På så sätt blir det
enklare att tilldela de enskilda ventilationsrören vid anslutning till fördelningslådan.
–
–
–
– Använd de bifogade skruvarna för
att fixera monteringsbygeln i fördelningslådan.
– Använd lämpliga skruvar och
pluggar för infästning i väggen/
innertaket.
6
FlexPipe® rörförbindelse
– Två röränder sammankopplas enkelt
med en förbindelsemuff (IP-VM..) och
två tätringar.
7
7
Installation av tilluft och frånluft
Installation och montering av FlexPipe® rörsystemet
Tabell 1 – minsta tjocklekar för armerade betongplattor eller spännbetongplattor av normal
betong med ventilationsrör enligt DIN 4102 med brännbara delar
Viktiga hänvisningar avseende
brandskydd och statik vid dragning
av FlexPipe® ventilationsrör i betongbjälklag.
a) Hänvisningar avseende brandskydd:
Beroende på vilka brandklasser som
behöver uppfyllas för bjälklag enligt
DIN 4102, del 4 för armerade betongplattor eller spännbetongplattor
av normal betong med brännbara
delar (t.ex. FlexPipe® ventilationsrör)
krävs vissa minsta bjälklagstjocklekar.
Detaljerna framgår av tabell 1.
Exempel: minsta bjälklagstjocklek för
brandklass F0 - enfamiljshus:
Räkneexempel
Familjehus
DN
Byggnad större
än fem våningar
d2
d
Byggnad med
låg takhöjd
/
Freimaßtoleranzen
/
ISO 2768 ..............
/
DIN 16901.............
/
DIN .......................
/
/
Erst.
/
Freig.
Maßstab
1:5
Werkstoff
-
Datum
Name
24.01.2011
fap
Benennung
MAßBLATT KATALOG
Rekommenderad minsta täcktjocklek
Montage Flexvid
PipelinjeRohrsystem
Systembild
korsningar med elektriska ledningar.
–
/
/
/
Zeichnungsnummer
Mb 5146001
/
/
Blatt
1
1
Bl.
DN = diameter ventilationsrör 75 mm eller enligt tillverkarens uppgift
* Värdena gäller endast vid applicering av flytspackel med en minsta tjocklek på 25 mm.
** Uppgifterna i tabellen gäller också vid installation i platsgjutna betongbjälklag.
–
Tabell 2 – minsta avstånd för schaktutgångar i bjälklaget och fortsatt parallell kanaldragning
med beaktande av DIN 4102.
–
Änderungs-Nr.
Datum
Name
Ersatz für
Ersetzt durch
Diese mit CAD erstellte Zeichnung darf nur per CAD geändert werden!
Konstrukstionsskiss
Schaktlösning för fem eller sex ventilationsrör vid en
yttervägg med parallell kanaldragning.
–
Familjehus
Byggnad med låg Byggnad större än
takhöjd
fem våningar
–
Konstrukstionsskiss
Minsta underbyggnad
ventilationsrör
Utvändig diameter
ventilationsrör
Minsta överbyggnad
ventilationsrör
–
–
Rekommenderad minsta täcktjocklek vid linjekorsningar utan elektriska ledningar.
Zust.
DN
d1
3xDN
Minsta täckning över*
Minsta täckning under
Minst avstånd mellan rören
Schutzvermerk nach DIN 34 beachten
Helios FlexPipe® ventilationsrör
lämpar sig idealiskt för dragning i
betongbjälklag. De ger betydligt
större frihet vid en senare installation av värme- och VVS-ledningarna.
Dessutom behöver man inte ta hänsyn till ventilationskanalerna när man
planerar höjden för golvkonstruktionen.
Tabellerna och installationsriktlinjerna
nedan ska hjälpa att beakta eventuella krav avseende brandskydd och
statik vid dragning i betongbjälklag.
De ger också en bas för avstämning
med statikern.
Byggnadsbeteckning
Konstruktionskiss
≥
Installation av tilluft och frånluft
Installation och montering av FlexPipe® rörsystemet
Schaktlösning för 2 x 6 ventilationsrör där det inte är angränsande till en
yttervägg. Kabelgångarna fästs på varje våning.
50 mm (d2)
75 mm (DN)
50 mm (d1)*
Familjehus
Rekommenderad minsta tjocklek
Byggnad med låg Byggnad större än
takhöjd
fem våningar
–
–
Summa: 180 mm **
* Beakta hänvisningen avseende flytspacklets
tjocklek!
** Det matematiska värdet är 175 mm, detta har
rundats upp till nästföljande standardmått för
bjälklag (180 mm). Värdet tar inte hänsyn till korsande kanaler resp. minsta tjockleken 200 mm vid
beaktande av korsande tomrör för el.
Vid kanaldragning i platsgjuten
betong ska det beaktas att den nerkortade rörstosen (DN125) för FRSbjälklagslådan inte är kortare än 3,5
cm och att den nödvändiga minsta
underbyggnaden är garanterad för
ventilationsrören, med distanshållare
och/eller en lämplig fixering.
Vid kanaldragning i plattbärlag
ska det beaktas att den nödvändiga minsta underbyggnaden ska
säkerställas genom att regla upp
FRS-bjälklagslådan och FlexPipe® ventilationsröret (krävs i regel först från
brandklass F30).
b) Hänvisningar avseende statik:
Vid dragning av FlexPipe® rören i
betongbjälklag ska de statiska kraven enligt den aktuella normen DIN
1045-1 och förklaringarna i betongkalendern 2011 uppfyllas. Följande
minimikrav bör stämmas av med
statikern: För platsgjutna bjälklag ska
det vid röravstånd < 3 x DN göras en
statisk beräkning av den tvärgående
kraften, eller så ska ett avstånd på 3
x DN uppfyllas för FlexPipe® rören.
För prefabricerade plattbärlag ska
armeringsstegarna dimensioneras så
att den tvärgående kraften kan redovisas.
Lösningsmöjligheterna som visas i
tabell 2 är förslag som behöver kontrolleras i planeringen även avseende
statiska krav.
Exempel: Via ett invändigt schakt
med måtten 40 x 24 cm kan man för
en tvåvåningsbyggnad fördela 6 ventilationsrör per våning.
Genom att ändra schaktets mått l
= 40 cm eller b = 24 cm med 15 cm
(rastermått) kan man vid behov öka
antalet rör per våning med 2 ventilationsrör.
–
–
–
–
Installation och montering av
FlexPipe® rörsystemet FRS
Kanaldragning i betongbjälklaget
Gör en avstämning med konsulten
som konstruerar stommen redan i
planeringsfasen.
När det gäller prefabricerade bjälklag ska följande detaljer meddelas
till byggherren/konsulten i god tid:
– Placering av intag och uttag för att
undvika håltagning i efterhand.
– FlexPipe® rördiameter för att garantera en problemfri dragning genom
armeringsstegarna i prefabbjälklaget.
Fixera rören noga för att förhindra
att de flyter upp vid gjutningen.
Vid parallell dragning av rören ska
ett minsta avstånd på 3 x DN uppfyllas.
Spalten mellan bjälklagslådan och
ursparingen i bjälklaget ska fyllas
med skum före gjutning.
Installation av runda rör i betongbjälklaget
Standarddetalj
4
2
3
5
7
Standarddetalj
1
2
3 4
5
Installation i platsgjutna betongbjälklag:
Börja med att fixera locket till rörstosen på formen till den platsgjutna betongen. Montera sedan
bjälklagslådan och säkra den mot
glidning.
Vid kapning av rörstosen ska det
minsta krävda betongunderlaget
(= minsta längd för rörstosen) beaktas.
Installation på det råa bjälklaget
Meddela placeringen för intag och
uttag i god tid till byggherren/konsulten.
Utför ljudisolering mellan bjälklagslåda/golvlåda och flytspackel
genom att montera en stegljudsisolering.
Rören kan fixeras med hålband.
Teckenförklaring
1prefabricerat/plattbärlag
2 FlexPipe® ventilationsrör
3armeringsstege
4 pågjuten betong
5 bjälklagslåda FRS-DWK..
med anpassningsbar stos
6ventil/don
7 spalt (fylls med skum!)
6
Installation av ovala rör på det råa bjälklaget
1
7
6
Teckenförklaring
1golvbeläggning
2flytspackel
3 flytspackel resp. byggfolie
4 värme-/stegljudsisolering 5FlexPipe® ventilationsrör
6 betongbjälklag
7 bjälklagslåda FRS-DWK..
med anpassningsbar stos
8 ventil
8
Installation av ovala rör i träregelkonstruktioner Standarddetalj
Installation i träregelkonstruktioner
Vi rekommenderar att installera
ventilationsrören i ett separat installationsskikt.
Vid installation i ytterväggskonstruktionen ska kanaldragningen ske
innanför klimatskärmen.
Vid installation i träbjälklaget ska
det beaktas hur bjälkarna går, eventuellt ska FRS installeras i ett mellantak eller undertak eller, om möjligt,
ovanpå bjälklaget.
4
7
2
1 3 5
6
Teckenförklaring
1 puts
8 2 isolering
3 spånskiva
4 konstruktionsträ
5 värmeisolering glasull
6 ventilationsrör FRS-R..
7 FRS-DWK.. med anpass ningsbar stos
8 ångbroms och gips
8
9
9
Installation av tilluft och frånluft
Luftintag och -uttag
1.2.5 Installation av luftdonen
Vid urval av tilluftsdon och frånluftsdon ska följande beaktas:
–ljudnivå
–flöde
– strålutbredning (vid tilluftsdon)
–
–
–
–
–
–
–
–
–
–
–
Hänvisningar för placering av tilluftsdon (galler, ventiler):
Beroende på strålutbredningen kan
montering ske i bjälklag, väggar eller
golv, både nära innerväggar och i den
utvändiga fasaden.
Golvdon ska helst användas i kombination med golvvärme för att undvika att kall luft samlas vid golvet.
Avståndet till zonen där personer vistas bör vara minst 1 m.
När luften förs in i vistelsezonen (t.ex.
ovanför sittmöjligheter) ska den inte
ge upphov till drag (hastighet, temperatur, turbulensgrad).
Tilluftsdon ska inte placeras bakom
gardiner, skåp eller synliga bjälkar.
Beroende på tilluftsdonet ska avståndet till rummets hörn vara tillräckligt stort (ca 50 cm) för att undvika
ogynnsamma strömningsförhållanden.
Hänvisningar avseende placering av
frånluftsdon:
Frånluftsdon ska helst placeras högt
i rummet, ca 20 cm nedanför eller
direkt i innertaket.
Frånluftsdon ska placeras i omedelbar
närhet av lukt- och fuktkällor - dock
inte direkt ovanför badkar eller
duschar.
Frånluftsdon ska inte placeras direkt
ovanför radiatorer för att undvika
onödiga ventilationsförluster.
I kök ska frånluftsdon inte monteras
direkt ovanför spisen för att undvika
att fett avlagras i rörsystemet.
I fettbelastade rum ska frånluftsdon
med integrerade eller påbyggda filter
användas (t.ex. Helios VFE 70 och VFE
90).
Installation
Uteluft och avluft
®
TilluftsdonTVZ med rekommenderade avstånd
1.3 Installation av systemkomponenterna för uteluft och avluft
montering i bjälklaget
50 cm
50 cm
Kondensbildning utanför aggregatet
Under uppvärmningsperioden
transporteras kall luft (uteluft) i
ventilationsröret mot ventilationsaggregatet resp. från aggregatet
(avluft). Omgivningstemperaturen
inom byggnaden är varmare än den
transporterade luften. När isoleringen
av utelufts- och avluftsrören saknas
eller är bristfällig, kan kondens bildas
utvändigt på röret. När man använder
spirorör leder detta problem ofta till
reklamationer. Här är Helios IsoPipe®
rörsystemet med sina tekniska och
ekonomiska fördelar den idealiska
lösningen (se kapitel 1.2.2).
Frånluftsdon KTV med rekommenderade avstånd
–
montering i bjälklaget
1.3.1 Avluftskanal och direkt
dragning av uteluftskanalen
20 cm
20 cm
väggmontering
a) Allmänna placeringshänvisningar
– För att uppnå så låga tryckförluster
som möjligt ska kanalerna hållas så
korta som möjligt.
– För att undvika en kortslutning över
taket ska ett avstånd mellan uteluft
och belastad avluft på minst 2 m
mellan uteluftsintag och avluftsdon
säkerställas.
– Vägg- och takgenombrytningar
genom byggnadens lufttäta skikt ska
anslutas fackmannamässigt.
– I områden med mycket snö rekommenderas kanaldragning via väggen
med ventilationsgaller.
Exempelplanlösning med placering av tilluftsdon och frånluftsdon
–
fel
–
fel
–
frånluft
tilluft
–
fel
10
F Detalj "F" från KWL -systemhuset
Speciella hänvisningar avseende
uteluftskanalen:
Vid insugningsstället bör en god luftkvalitet råda. Uteluftsintaget ska inte
placeras i direkt närhet av kaminer,
avfallsbehållare, gator eller avluftsdon.
Insugningen av uteluft bör ske minst
2 m över marken.
För att minimera påverkan från yttre
vindtryck ska uteluften inte sugas in
på husets vädersida.
När ett insektsgaller används ska den
reducerade fria kanalarean och den
ytterligare tryckförlusten beaktas.
–
Manipulering av uteluftsintaget ska
förhindras med lämpliga åtgärder.
Såvida det inte används någon jordvärmeväxlare vid direkt insugning
av uteluften rekommenderas ett värmebatteri för optimal frostfri drift av
ventilationsanläggningen.
Väggenomföring med IP-FKB..
IsoPipe®-avluft
Speciella hänvisningar avseende
avluftskanalen
– På avluftssidan ska bullerpåverkan för
tredje part ev. uteslutas genom att
ansluta en ljuddämpare.
– Avluftsdonet ska inte placeras i direkt
närhet av byggdelar eller ljusschakt
då det kan bildas kondens vid låga
temperaturer.
b) Installation av avlufts- och utelufts­
kanalerna
– Vid val av takblypannan IP-BP.. ska
taklutningen beaktas. Takhuven
IP- DHS 125.. är utrustad med universaltakpannan IP-UDPS 125.
– Takhuv och takgenomföring ska fixeras väl.
– Genombrytningar av den lufttäta
klimatskärmen ska tätas fackmannamässigt.
– För att undvika kondensbildning är
takgenomföringarna IP-DH.. redan
isolerade.
– För oisolerad takgenomföring krävs
en fackmannamässig isolering i efterhand.
–
Isoleringen av väggenomföringen
kan ske genom att installera ett
IsoPipe® rör.
11
IsoPipe®uteluft
yttervägg
fasad-kombinationskåpa IP-FKB..
Installation takgenomföring IP-DH..150
takhuv
förzinkad
blytakpanna
– 20°-30°
– 30°-40°
– 40°-50°
ursparing
svep för infästning
utförs på plats
ursparing
ska isoleras
11
Installation
Uteluft via jordvärmeväxlare
Injustering av
ventilationsanläggningen
®
–
–
–
–
–
–
–
Speciella hänvisningar avseende luftburna jordvärmeväxlare LEWT
Längden på kollektorröret för ett vanligt enfamiljshus ligger i regel på 35
till 50 m för system med ett rör med
DN 200, beroende på klimatregionen
och markens beskaffenhet.
Röret bör installeras med en lutning
på minst 2% mot kondensavloppet.
Kondensavloppet ska anordnas på
det lägsta stället - för byggnader utan
källare i ett inspektionsschakt.
Väggenomföringen ska tätas och isoleras. När det förekommer tryckande
vatten ska en väggenomföring som
är tät mot tryckande vatten användas.
Insugningen av uteluft bör ske i tillräckligt stort avstånd från källor för
buller och dålig luft.
1. Målsättningar för idrifttagning och
injustering
– säkerställande av den nödvändiga
minsta luftomsättningen
– inställning av de totala flödena
– inställning av rätt förhållande mellan
totalt tilluftsflöde och totalt frånluftsflöde
– optimering av enskilda luftmängder i
rummen
Vätskeburen jordvärmeväxlare SEWT
Installationsschema
Komplett byggsats med
avstämda komponenter
1
2
regnskydd
1 luftvärmeväxlare inkl. filter
(tillbehör)
2 automatisk luftningsventil
3huvudbrytare
4anslutningsdosa
5 utvändig termostat
6 isolerad hydraulmodul med säkerhetsenhet
7 PE-HD-rör inkl. skruvförbindelser
8 expansionskärl med väggfäste och
snabbavstängningsventil
4
Väggenomföring av kollektorrören (utförs på plats)
–
För mätning av enskilda flöden lämpar sig en differenstryckmätare med
passande huv eller tratt. En utförlig
beskrivning av mätmetoden kan laddas ner på www.KWLeasyPlan.de i
menyn Download > Planering och
injustering.
förbindelse mellan
värmeväxlare och hydraulenhet V*
3
5
6
V*
V*
8
7
V* = rördragning på plats
Luftburen jordvärmeväxlare LEWT: Installationsschema för byggnader med källarvåning
Via väggenomföringen förs kollektorröret in i byggnaden under jord.
Installationsschema
uteluftsintag
betongkrön
utförs på
plats
regnskydd
utvändig termostat
minst 1 m
–
–
För en optimal ventilationsdrift
rekommenderar vi att installera en
vätskeburen (SEWT) eller luftburen (LEWT) jordvärmeväxlare med
3-vägs-omkoppling för insugning
av uteluft. Därmed tempereras den
intagna uteluften perfekt både sommartid och vintertid. Mellan årstiderna kan man också koppla om till
direkt insugning av uteluften.
Kollektorröret ska läggas nedanför
frostgränsen på ca 1,20 – 1,50 m djup.
När den tillgängliga ytan är begränsad lämpar sig också ett utökat
arbetsutrymme kring byggnaden.
Mellan rör och byggnad och även
mellan två kanaler ska ett minsta
installationsavstånd på 1 m för luftburna jordvärmeväxlare och 0,5 m för
det vätskeburna alternativet hållas.
För temporär fixering av röret före
utfyllnad kan man använda armeringsjärn med lämplig böjning.
Övriga hänvisningar finns i monterings- och driftanvisningen för Helios
jordvärmeväxlarsystem.
2. Injustering av
ventilationsanläggningen
djup
minst 1,2 m
–
ca 1,1 m
1.3.2 Insugning av uteluft via en jordvärmeväxlare
G Detalj "G" från KWL -systemhuset; bild SEWT
styrskåp
bypass­
spjäll
anslutning
uteluft
KWL®aggregat:
väggenomföring
kollektorrör
lutning mot kondensavloppet minst 2 %
ca 35 - 50 m
ändlock till
rengöringsöppning
vattenlås till
kondensavlopp
2. Kontroll av de allmänna förutsättningarna
– Installationen gjordes uteslutande
med Helios ventilationskomponenter.
– Installationsarbetena är komplett
slutförda och objektet är klart för
inflyttning.
– Ritningsunderlagen för KWL®anläggningen föreligger.
– Anläggningens installatör är närvarande vid idrifttagningen och injusteringen.
– Samtliga relevanta anläggningskomponenter (aggregat, tilluftsdon, frånluftsdon osv.) är åtkomliga.
– Samtliga inredningsarbeten inkl.
innerdörrar och golvbeläggningar är
slutförda.
– Anläggningen har inte varit i drift
under byggfasen.
– Samtliga överluftsanordningar är
installerade.
3. Kontroll av förutsättningarna
– Är punkterna från checklistan i idrifttagnings- och injusteringsprotokollet
(sida 20) uppfyllda?
– Är aggregatets bypass deaktiverad?
– Är aggregatet inställt på det planerade/beräknade driftsteget?
– Finns det tilluftsdon och frånluftsdon
i samtliga rum?
– Är tilluftsdonen och frånluftsdonen
öppna i samtliga rum?
För FlexPipe® rörsystem ska samtliga intags- och uttagsdon öppnas
med samma (maximala) fria area.
Riktvärden: frånlufts-tallriksventiler:
ca 12 varv, tillufts-tallriksventiler: ca
10 varv; vägg-/golvgaller: max. öppningsarea.
4. Metod för mätning av de totala flödena
Utrustning som krävs:
–differenstryckmätare
– tryckmätningsslangar – 2 styck
– tryckmätningsstosar – 4 styck
– ev. batteridriven borrmaskin med en
Ø 7,5 mm metallborr
– idrifttagnings- och injusteringsprotokoll (sida 20)
6.
7.
8.
Metod:
1. Sätt in tryckmätningsstosar med
ett avstånd på ca 10-15 cm ovanför
aggregatstosarna i samtliga rörledningar (UL, TL, AL, FL) och fixera dessa
så att de inte kan ramla ut. I metallrör
behöver ett hål borras i rörledningen
med en borr med Ø 7,5 mm. För
IsoPipe® rör kan tryckmätningsstosarna tryckas igenom. OBS: Kontrollera
när du tryckt igenom mätstosarna att
inga materialrester blockerar genomgången!
2.
3.
4.
5.
9.
Mätning av tryckförlusten för att ta
fram det totala frånluftsflödet:
För mätning av det totala uteluftsflödet ska tryckmätningsslangarna
anslutas till tryckmätningsstosarna
för avluft och frånluft.
Koppla sedan in mätaren och tryck på
knappen >0< (nollpunktsjustering).
När knappen >0< har tryckts ska
mätarens position inte ändras.
Sätt tryckmätningsslangarna på
mätarens mätnipplar (se grafik
nedan). Slangen för frånluft ska vara
på >–< och slangen för avluft på >+<.
Avläs mätvärdet [Pa] och skriv in det i
protokollet (sida 20).
Mätning av tryckförlusten för att ta
fram det totala uteluftsflödet:
För mätning av det totala uteluftsflödet ska tryckmätningsslangarna
anslutas till tryckmätningsstosarna
för uteluft och tilluft.
Koppla sedan in mätaren och tryck på
knappen >0< (nollpunktsjustering).
När knappen >0< har tryckts ska
mätarens position helst inte ändras.
Sätt tryckmätningsslangarna på
mätarens mätnipplar (se grafik
nedan). Slangen för uteluft ska vara
på >–< och slangen för tilluft på >+<.
Avläs mätvärdet [Pa] och skriv in det i
protokollet (sida 20).
Anslutning av tryckmätningsslangarna till rörledningen och mätaren
Avluft
Tillluft
Frånluft
Uteluft
Totala
tillluftsflödet
Totala
frånluftsflödet
Mätare
Mätare
* inte lämpligt för tryckande vatten.
12
13
13
Injustering av
ventilationsanläggningen
Beräkning av de totala flödena
utifrån aggregatets karakteristiska
kurvor
10. Med hjälp av de uppmätta tryckförlusterna beräknas utifrån aggregatets
karakteristiska kurvor det totala uteluftsflödet samt det totala frånluftsflödet (se bild till höger).
Beakta att det finns olika karakteristiska kurvor för utelufts-/tilluftsfläkten
och avlufts-/frånluftsfläkten.
5. Metod för mätning av flödena per
rum
Utrustning som krävs:
–differenstryckmätare
– tryckmätningsslang – 1 styck
– mättratt med mätnippel – kantig och
rund
– trappstege eller liknande
– idrifttagnings- och injusteringsprotokoll "Dataregistrering och beräkning
av enskilda flöden" (sida 21)
– miniräknare och penna
Metod:
1. Sätt mättratten över donet som ska
mätas så att mättrattens omlöpande
gummitätning slutar tätt mot väggen/innertaket (se bilden till höger).
OBS: Vid denna tidpunkt är mätslangen ansluten till mätnippeln på tratten,
men inte till mätaren.
2. Koppla in mätaren och genomför en
nollpunktsjustering med knappen
>0<. Därefter ska mätarens position
inte förändras.
3. Sätt tryckslangen på rätt mätnippel
på mätaren (se bilden till höger),
beroende på vad som ska mätas (til�luftsdon eller frånluftsdon). Tilluften
ska alltid sättas på >+< och frånluften
alltid på >-<.
4. Avläs mätvärdet och skriv in det i
idrifttagnings- och injusteringsprotokollet "Dataregistrering och beräkning av enskilda flöden" (se sida 21).
Beakta en korrekt tilldelning av rum
och kolumner (kolumn "Mätning
1" för första mätningen, kolumn
"Mätning 2" för upprepad mätning).
5. Efter mätning av samtliga don ska
mätvärdena [Pa] summeras för tilluft
och frånluft.
6. Nu beräknas de enskilda luftmängderna per don med formeln nedan.
Specialfall inom ventilation
Beräkning av de totala flödena utifrån aggregatets karakteristiska kurvor
3 . Specialfall inom ventilation
Differenstryckmätning för beräkning av flödena per rum
.
V
don
=
DPdon:differenstryck på donet [Pa]
Summan av differenstrycken för samtliga
∑ DP:
tillufts- och frånluftsdon [Pa]
.
V totalt:Totalt utelufts- eller
avluftsflöde [m3/h]
.
flöde per don [m3/h]
V don:
7. Balansering av är-flödena mot börvärdena
När fördelningen av de enskilda flödena motsvarar börvärdena (± 15%)
krävs ingen efterjustering då avvikelsen kan vara orsakad av mättoleranser. När avvikelsen är större kan man
få en annan fördelning av den totala
14
luftmängden genom att reducera den
fria arean på ventilen med för stort
flöde och/eller genom att öppna ventilen med för lågt flöde något mer.
DPdon .
x V totalt
∑ DP
OBS: Ändringar på en ventil påverkar
alltid alla anda ventiler och eventuellt
också det totala flödet! Vid areaförändringar (öppna/stänga) på endast
ett enskilt don ska därför generellt
mätningen av de totala flödet samt
mätningen av differenstrycket på
samtliga don upprepas för respektive
lufttyp (tilluft och/eller frånluft).
Den gemensamma driften av en
ventilationsanläggning med en
eldstad och en fläktkåpa ställer
speciella krav på anläggningen för
vissa anläggningskonstellationer.
Bild 1 - Den parallella driften av ett
centralt ventilationsaggregat, en eldstad som är oberoende av rumsluften
och/eller en fläktkåpa med returluftsdrift innebär inga speciella krav för
anläggningens teknik eller säkerhet.
Beakta dock att det måste intygas
med ett provningsintyg eller typgodkännande att eldstaden är oberoende
av rumsluften.
Bild 2 – Den parallella driften av ett
centralt ventilationsaggregat och en
eldstad som är beroende av rumsluften (kakelugn, gaspanna osv.) kräver
en speciell säkerhetsanordning som
övervakar eldstadens avgaskanalisering och som vid utlösning stänger av
ventilationsanläggningen. Utlösning
sker när undertrycket i rummet där
den rumsluftberoende eldstaden
är uppställt är mindre än 4 Pascal.
Säkerhetsanordningen ska integreras
i den rumsluftberoende eldstaden
och kopplas ihop med ventilationsanläggningen. Installationen av
säkerhetsanordningen utförs i regel
av installatören som monterar eldstaden och ska besiktas av sotaren. Det
rekommenderas därför att stämma av
med båda parterna i god tid.
Bild 3 – Den parallella driften av ett
centralt ventilationsaggregat med
en fläktkåpa med frånluftsdrift ska
undvikas då detta leder till en drastisk
ökning av frånluftsflödena.
Det rekommenderas att använda en
fläktkåpa med returluftsdrift. Skulle
det ändå önskas en fläktkåpa med
frånluftsdrift behöver man se till att
tillräckligt mycket uteluft strömmar
efter.
Detta kan till exempel ordnas med en
fönsterbrytare som automatiskt ställer upp fönstret när fläktkåpan sätts
igång.
(Bild 1)
Parallell drift av centralt ventilationsaggregat,
eldstad som är oberoende av rumsluften
och fläktkåpa med returluftsdrift
Eldstad som är
oberoende av
rumsluften
!
centralt ventilationsaggregat
frånluft
tilluft
inga krav
fläktkåpa med
returluftsdrift
Bild 2
Parallell drift av centralt ventilationsaggregat,
eldstad som är beroende av rumsluften
och fläktkåpa med returluftsdrift
centralt ventilationsaggregat
Rumsluftberoende
eldstad
!
frånluft
tilluft
Säkerhetsanordning
krävs.
Kontakta kakelugnsmontören och
sotaren.
fläktkåpa med
returluftsdrift
Bild 3
Parallell drift av centralt ventilationsaggregat,
eldstad som är oberoende av rumsluften
och fläktkåpa med returluftsdrift
centralt ventilationsaggregat
frånluft
tilluft
fläktkåpa med
returluftsdrift
!
Se till att tillräckligt
med uteluft kan
strömma efter.
Eldstad som är
oberoende av
rumsluften
15
15
Planering och dimensionering
Tilluft och frånluft
4. Grundläggande normer för dimensionering av en KWL®-anläggning
Planering och dimensionering
Tryckförlust uteluft och avluft
Beräkningsformeln är enligt följande:
Beräkning av flöden för maskinell
ventilation.
Basen för beräkning av de erforderliga luftmängderna för tilluft och
frånluft är DIN 1946-6: 2009-05.
För den totala boytan beräknas det
minsta uteluftsflödet med formeln
nedan:
qv,totalt,NE,NL = (-0,001 · ANE2) + (1,15 · ANE) + 20 [m³/h]
För frånluftsutrymmen definieras följande minsta frånluftsmängder efter
rumstyp:
minsta frånluftsflöden enligt DIN
1946-6: 2009-05 för nominell ventilation
Rum
Frånluftsflöde m3/h *
kök
kokvrå
badrum, dusch
med WC
WC, hobby,
tvättstuga
bastu,
gym
45
45
25
100
Summan av flödena för frånluftsytrummen enligt tabellen ställs mot
det beräknade uteluftsflödet.
Det större av dessa två värden väljs
som dimensionerande flöde för
objektet.
.
qv,inf,eff = feff · V NE · n50 · (dp/50)2/3
4.1 Teoretiska normer
Tilluftsflöde (rum) = totalt luftflöde x f
feff = korrektionsfaktor:
för enfamiljshus och flerfamiljshus = 0,45
Þ fast definierade värden enligt DIN
VNE = rumsvolym för objektet: n50 = 1
Þ fast definierad
dp = svaga vindar: 2 Pa,
starka vindar: 4 Pa Þ fast definierad
Denna infiltrations-luftmängd behöver inte tillhandahållas av ventilationsanläggningen och kan därför
dras av från det beräknade och valda
nominella ventilationsflödet enligt
ovan.
Vid beräkningen av flödet för fuktskydd skiljer man mellan objekt med
hög eller låg värmeisoleringsstandard.
Bas för flödena är det dimensionerande flödet för nominell ventilation:
qv,fukt,högt = qvnom · 0,3
qv,fukt, lågt = qvnom · 0,4
qv,reduc = qvnom · 0,7
qv,forc,högt = qvnom · 1,3
Beräkning av överluftsöppningar.
Det totala flödet som beräknats på
detta sätt fördelas över frånluftsutrymmena och tilluftsutrymmena
enligt fördelningsfaktorerna.
Frånluft:
Faktorn f för frånluftsutrymmet
beräknas enligt följande:
f=
qv,R,min
S qv,R,min
Rum
q
AÖLD $ (3,1· ( v,LTM,R) ) - ktätning
0,5
1,5
Fördelningsfaktor
AÖLD = erforderlig fri area mot rummet
q v,LTM,R = tillufts- eller frånluftsflödet
för rummet.
Korrektionsfaktorn ktätning är 25 cm²
när det inte finns någon tätning i
innerdörren.
När det finns en tätning (i sidan och
uppe) är detta värde = 0.
vardagsrum
3 (± 0,5)
sovrum,
2 (± 1,0)
föräldrasovrum,
barnkammare
mat-, arbets-
1,5 (± 0,5)
gästrum
Då en byggnad aldrig är till 100 %
lufttät sker en så kallad infiltration av
uteluft på grund av väderpåverkan.
Objektets placering (bostadsområde
med svaga eller kraftiga vindar) och
byggnadens konstruktion (enfamiljshus eller flerfamiljshus) beaktas
med fast definierade parametrar i
beräkningsformeln för infiltrationsluftmängden.
(Dessa faktorer kan beroende på
krav förändras med de värden som
är angivna i parentes. En ändring av
faktorerna är dock inte förberedd i
KWL easyPlan).
Överluftsflöde i m³/h
Dörrar med tätning i
sidan och uppe
10
minsta fria
area i cm²
Dörrar utan tätning
Dörrspalt vid
dörrblad, bredd
74 cm
Beräkningen av överluftsöppningar
mellan tillufts- och frånluftsutrymmen och överluftszonen (hallen) sker
på bas av den beräknade nominella
luftmängden för de enskilda rummen.
frånluftsflöde (frånluftsutrymme) =
totalt luftflöde x f
Tilluft:
För tilluftsutrymmen föreskrivs följande fördelningsfaktorer enligt DIN:
Vid urval av ventilationsaggregatet
ska det beaktas att anläggningen ska
kunna komma upp i de erforderliga
flödena för fuktskydd och forcerad
ventilation samt för reducerad ventilation.
höjd i mm
0
Förenklat kan man också avläsa och
interpolera arean linjärt med nedanstående tabell "Överluftsflöde".
20
30
40
50
60
70
80
90
100
25
50
75
100
125
150
175
200
225
25
50
75
100
125
150
175
200
225
3
7
10
13
16
20
®
4.2 Aggregatval med hänsyn till motståndet i anläggningen.
H Detalj "H" från KWL -systemhuset
För urval av det passande ventilationsaggregatet krävs i huvudsak två
informationer:
a) Nödvändigt totalt flöde
Metoden för beräkning av det erforderliga totala flödet har redan beskrivits utförligt i kapitel 5.1.
Värdet som har beräknats för projektet inringar aggregatklassen avseende flödeskapaciteten. För att kunna
välja ett konkret aggregat behöver
man dock först beräkna tryckförlusten för ventilationsanläggningen.
b) Tryckförlust för ventilationsanläggningen
För manuell beräkning av tryckförlusten för ventilationsanläggningen
antar man den mest "ogynnsamma"
kanalen, detta är i regel den längsta
rörsträckan mellan intag resp. uttag
i rummet och uteluftsintag resp.
avluftsuttag. Följande ska beaktas:
– Innan den längsta rörsträckan
bestäms ska också aggregatets placering (källare, bostadsdel, vind) definieras - se även kapitel 2), då denna
väsentligt påverkar kanallängderna.
– I beräkningen av tryckförlusten ska
(vid sidan om ventilationsröret) de
enskilda motstånden vid det beräknade flödet beräknas och adderas
för samtliga monterade detaljer i den
mest ogynnsamma kanalen.
Räkneexemplet nedan förklarar utifrån KWL®-systemhuset hur man går
fram för att beräkna tryckförlusten
för den mest ogynnsamma kanalen (i
detta fall: tilluftskanalen).
Antaganden:
totalt flöde:
flöde på ventilen:
Räkneexempel - tryckförlust för den mest ogynnsamma kanalen – systemhuset
Beteckning
Enhet Antal V· Dp (Pa) Dp tot. (Pa) Kurva/tabell
1 Tilluft tallriksventil KTVZ styck
1,0
30 10,0
10,0
2 Bjälklagslåda FRS-DWK.. styck
1,0
30 4,0
4,0
3 FlexPipe® rör FRS-R..
meter 15,0
30 2,9
43,5
4 Fördelningslåda FRS-VK.. styck
1,0 180 17,0
17,0
Ljuddämpare FSD..
styck
1,0 180 6,0
6,0
6 IsoPipe® böjar IP-B
styck
4,0 180 1,2
4,8
7 IsoPipe® rör IP..
meter
7,0 180 2,0
14,0
Väggdon IP-FBA 160 styck
1,0 180 12,0
12,0
Tryckförlust för anläggningen utan jordvärmeväxlare 111,3
9 Jordvärmeväxlare inkl. uteluftsintag
35,0
med avdrag för väggdon då de redan ingår ovan
–12,0
Tryckförlust för anläggningen med jordvärmeväxlare 134,3
Tryckförlust – KTVZ
Tabell tryckförlust
Tryckförlust – FlexPipe® rörsystem
Tryckförlust – FRS-VK 10-75/160
Tryckförlust/rörledning DN 160 x faktor 1,5
Tryckförlust – IsoPipe® IP-B
Tryckförlust – IsoPipe® IP..
beräknat
2 Tab. beräkning av tryckförlusten bjälklagslåda FRS-DWK..
Beteckning
Dp max. (Pa)
Hänvisning
Tilluft Frånluft
vid max. flöde
FRS-DWK 2-63/125
FRS-DWK 2-75/125
4 Pa 4 Pa
6 Pa
6 Pa 40 m3/h
60 m3/h
1 Tryckförlust – KTVZ 125
3 Tryckförlust – FlexPipe® FRS-R..
Dp(Pa)
Pa
180 m³/h
30 m³/h
2,9
10,0
1
2
30
V· m3/h
* tallriksvarv 4 mm till 9 mm
30
V· m3/h
1 Dimensionerande område FRS-R 63, Ø 63 mm, max. 20 m3/h.
Utförs på plats
2 Dimensionerande område FRS-R 75, Ø 75 mm, max. 30 m3/h.
Beräkningen ovan finns också på www.KWLEasyPlan.de som information med möjlighet att beräkna
spaltbredden för olika breda dörrblad.
16
17
17
Planering och dimensionering
Val av aggregat
Hänvisning för FlexPipe® rörsystem
Den minimala resp. maximala längden för det flexibla ventilationsröret
Flex-Pipe® från fördelaren till donet
bör vara mellan 5 och 18 meter.
Idrifttagnings- och injusteringsprotokoll
4 Tryckförlust – FRS-VK 10-75/160
6 Tryckförlust – IsoPipe IP-B 90/45
Pa
Pa
2
1
Hänvisning för jordvärmeväxlare
När en jordvärmeväxlare LEWT är
avsedd på uteluftssidan behöver man
beakta motstånden i uteluftsintaget,
röret osv. som uppstår till följd av
detta.
(se diagram över tryckförluster).
c)Aggregatval
Efter beräkning av det nödvändiga
totala flödet och av tryckförlusten för
ventilationsanläggningen bestäms
det passande ventilationsaggregatet
utifrån aggregats specifika kurva.
I idealfallet kommer aggregatet upp
i det erforderliga flödet i förhållande
till den beräknade tryckförlusten på
det mellersta effektsteget.
Exempel
Anläggningens parametrar som
beräknats på de föregående sidorna
är enligt följande:
5. Idrifttagning och injustering av ventilationsanläggningar med värmeåtervinning
2
1
När man ser till de totala flödena bör
aggregat KWL EC 300 W användas.
Utifrån aggregatens karakteristiska
kurvor och den beräknade totala
tryckförlusten för anläggningen ska
man nu bestämma användbarheten
(se driftpunkt B i den karakteristiska
kurvan här intill).
I det aktuella fallet är det möjligt att
använda KWL EC 300 W.
Installatör:
Byggherre_______________________________________________
Firma
Gatuadress_____________________________________________
Gatuadress
Postadress_______________________________________________
Postadress
Telefon_______________________________________________
Kontaktperson
Installerat ventilationsaggregat:
Anläggningens komponenter:
Typ
Eftervärmare
17
1,2
V· m3/h
190
Som tilluftsfördelare med inblåsningsriktning 90°
1 max. dimensionerande område 150 m3/h – (5 anslutningsstosar stängda).
2 max. dimensionerande område 300 m3/h – (samtliga
stosar anslutna).
V· m3/h
190
_____________________________________________
PC-nr
1 dimensionerande område IP-B 90, 90°-böj.
2 dimensionerande område IP-B 45, 45°-böj.
_____________________________________________
7 Tryckförlust –
IP..
Pa
1
__________ kW
__________ kW
varmvatten
Källa ___________________ monteringsdatum ___________
luftburen JVX
Luftfördelningssystem:
FlexPipe®
IsoPipe®
9 Tryckförlust – LEWT-A med rör
el
varmvatten
el
Förvärmare
jordvärmeväxlare
IsoPipe®
Spirorör
Platt kanal
__________ kW
__________ kW
vätskeburen JVX
3-vägs-system installerat (endast luft)
Övriga
1
Checklista:
Aggregat
janej
Är aggregatet installerat i en frostfri miljö?
Installationsplats/-rum: __________________________________________________
Är ett kondensavlopp anslutet till aggregatet och frostfritt installerat?
35
Anläggningens parametrar
Nödvändigt totalt flöde
1
frånluft:
190 m³/h
Nödvändigt totalt flöde
2
tilluft:
180 m³/h
Total tryckförlust för anläggningen
3
utan LEWT:
111,3 Pa
Byggprojekt: Är aggregatet driftklart? Funktionskontroll av reglage och test av alla driftsteg.
Är tillvalen anslutna till aggregatet? (* = finns inte för alla aggregattyper)
2
______ styck veckotimer, typ om känd: ________________
190
V· m3/h
190
V· m3/h
1 Dimensionerande område LEWT-A med rör.
Med filter G3 och 40 m kollektorrör i rent tillstånd.
1 Dimensionerande område IP.., per m rör.
______ styck tryckdifferensbrytare
______ styck CO2-sensor(er)*,
___________________ installationsplats(er)
______ styck fuktsensor(er)*,
___________________ installationsplats(er)
______ styck KNX / EIB- eller LON-gränssnitt*
Är aggregatfiltret rent och korrekt monterat?
Karakteristik kurva KWL EC 300 W
Är värmeväxlaren ren?
Dpfa
Pa
Luftfördelning
B = driftpunkt vid beräk-
Är luftkanalerna korrekt anslutna till aggregatet (korrekt stosbeläggning)?
nad anläggningsparameter
KWL EC 300 W
Är ljuddämpare installerade? Om ja, i vilka luftkanaler?
1–9
tilluft
frånluft
avluft
uteluft
Avlufts- och uteluftskanal
Avluft via taket
Avluft via väggen
Uteluft via taket
Uteluft via väggen
Är avlufts- och uteluftskanaler isolerade? – om känt, IsoPipe® ______ eller isoleringstjocklek ______ mm
9
Är tillufts- och frånluftsdonen kompletta?
Om känt - installerade enligt ritning?
8
Vid användning av Helios-FlexPipe®: Är ventilationsrören korrekt anslutna till fördelningslådan?
Jordvärmeväxlare - om installerad
7
Finns ett kondensavlopp till jordvärmeväxlaren och är det anslutet?
6
5
3
Är luftfiltret i jordvärmeväxlaren korrekt monterat och rent?
Övrigt
B
Finns det en kakelugn, kamin eller gaspanna? Finns det en säkerhetsanordning? (utförs på plats!)
Är överluft säkerställd, t.ex. genom kortning av dörrbladen nertill?
4
2
1
18
3
Användaren har fått en introduktion (manövrering av styrfunktioner, underhållsarbeten o.s.v.)
1
V· m3/h
19
19
Mätprotokoll
DPdon
∑ DP
.
V totalt
.
V don
= differenstryck på donet [Pa]
= summan av differenstrycken för samtliga tillufts- eller frånluftsdon [Pa]
= totalt utelufts- eller avluftsflöde [m3/h]
= flöde per element [m3/h]
Driftsteg som är inställt på ventilationsaggregratet:
Uppmätt tryckförlust* (uteluftsstos/tilluftsstos):
[Pa]
Totalt uteluftsflöde (enligt aggregatets karakteristiska kurva):
[m3/h]
Tilluft:
Rumsbeteckning
Planerad
luftmängd
(m3/h)
Mätning 1
i Pa
(uppmätt)
Mätning 1
i m3/h
(beräknat)
Mätning 2
i Pa
(uppmätt)
Mätning 2
i m3/h
(beräknat)
Mätning 2
i Pa
(uppmätt)
Mätning 2
i m3/h
(beräknat)
SUMMOR
Uppmätt tryckförlust* (avluftsstos/frånluftsstos):
[Pa]
Totalt uteluftsflöde (enligt aggregatets karakteristiska kurva):
[m3/h]
Frånluft
Rumsbeteckning
Planerad
luftmängd
(m3/h)
Mätning 1
i Pa
(uppmätt)
Mätning 1
i m3/h
(beräknat)
SUMMOR
*HÄNVISNING: Summan av de uppmätta differenstrycken för de enskilda tillufts- resp. frånluftsdonen behöver inte stämma överens med de uppmätta
tryckförlusterna för uteluft/tilluft resp. avluft/frånluft.
Filtrens skick vid idrifttagning:
rent, i nyskick
lätt förorenat
byte krävs
Datum, ort
Tilluft
Frånluft
Signatur installatör
Idrifttagning slutförd med framgång
Idrifttagning slutförd, fel åtgärdas
Idrifttagning avbruten, anledning enligt ovan (anmärkningar)
Signatur kund
20
Signatur Helios-service