Samrådsunderlag Örby

Transcription

Ny 400 kV-ledning Örby-Snösätra
Samrådsunderlag för flera
Olika utredningskorridorer
Juni 2015
Underlag för samråd enligt 6 kap MB för ny
400 kV-ledning Örby-Snösätra, del av etapp
3, City Link. Ledningen berör Stockholms
stad, Stockholms län.
2
Projektorganisation
Svenska Kraftnät
Projektledare Anthon Samuelsson
Bitr. projektledare Anna Meder
Ansvarig Tillstånd
Katrin Seuss
Ansvarig Markåtkomst
Helene Ridderström
Ansvarig teknisk utformning
Dahn Nilsson
Tyréns AB
Uppdragsledare
Linus Edström
Handläggare
Carina Öberg
Terese Billberg
Planfrågor
Torbjörn Blomgren
Karta/GIS
Elin Elfving
Interngranskning
Malin Sjöstrand
Foton, illustrationer och kartor har tagits fram av
Tyréns AB, Sweco Energuide och Svenska kraftnät
om inget annat angivits.
Kartmaterial har använts med tillstånd från
Lantmäteriverket:
© Lantmäteriverket / Svk-GSD
Bilden på framsidan visar Huddingevägen.
Svenska kraftnät
Box 1200
172 24 Sundbyberg
Sturegatan 1
Tel 010 475 80 00
Fax 010 475 89 50
www.svk.se
Org.Nr 202100-4284
Diarienummer hos Svenska kraftnät:
2013/161
3
Förord
Svenska kraftnät
Affärsverket svenska kraftnät (nedan kallat
Svenska kraftnät) planerar en ny 400 kV-ledning
mellan terminalplats Örby till ny station Snösätra.
Sträckan är ca 5 km lång och berör Stockholms
kommun, Stockholms län.
Den planerade ledningen är en del i projekt Stockholms Ström. Svenska kraftnät fick i januari 2004 i
uppdrag av regeringen att utreda utformningen av
ett framtida kraftledningsnät i Stockholmsregionen. Målet med uppdraget var att skapa ett driftsäkert och miljösäkert stam- och regionnät, som
till lägsta möjliga kostnad och intrång skulle säkra
regionens långsiktiga elförsörjning. Utredningen
antog namnet ”Stockholms Ström” och är ett samarbetsprojekt mellan Svenska kraftnät, Vattenfall
och Fortum. I Stockholms Ström ingår ett femtiotal projekt, av vilka en planerad 400 kV-förbindelse
mellan Upplands Väsby i norr och Haninge i söder
utgör en central del. Projektet har fått benämningen
City Link. Etapp 3 av City Link går från Skanstull
till ny station i Snösätra i Högdalen. Detta samrådsunderlag utreder alternativa korridorer för del av
Etapp 3, sträckan Örby-Snösätra.
Denna rapport utgör ett underlag för samråd
enligt 6 kap 4 § miljöbalken inför koncessionsansökan. Samråd genomförs under sommaren 2015
inför framtagande av samrådsunderlag som beskriver ett utbyggnadsförslag. Inom samrådet ges
myndigheter och berörda möjlighet att yttra sig
och komma med synpunkter på föreslagna utredningskorridorer. I samrådsunderlaget redogörs för
de olika miljö- och samhällsintressen som berörs av
projektet. En bedömning görs av hur en utbyggnad
påverkar miljö och människors hälsa.
Svenska kraftnät är ett statligt affärsverk med uppgift att förvalta Sveriges stamnät för elkraft, vilket
omfattar ledningar för 400 kV och 220 kV med stationer och utlandsförbindelser. Vi har också systemansvaret för el. Svenska kraftnät utvecklar
stamnätet och elmarknaden för att möta samhällets behov av en säker, miljövänlig och ekonomisk
elförsörjning. Därmed har vi också en viktig roll i
klimatpolitiken.
Svenska kraftnät har cirka 500 medarbetare, de
flesta vid huvudkontoret i Sundbyberg. Vi har även
kontor i Sundsvall, Halmstad och Sollefteå. Ytterligare flera hundra personer sysselsätts på entreprenad för drift och underhåll av stamnätet runt om i
landet. År 2013 var omsättningen drygt 10 miljarder kronor.
Svenska kraftnät har tre dotterbolag och fem
intressebolag, bland andra den nordiska elbörsen
Nord Pool Spot. Mer information finns på vår webbplats www.svk.se.
4
INNEHÅLL
Projektorganisation2
5.6 Rekreation och friluftsliv
Förord3
5.7 Vatten
26
Svenska kraftnät
5.8 Naturresurser
27
5.9 Markföroreningar
27
5.10 Byggskedet
27
3
sammanfattning5
06. alternativ
01. inledning
28
7
6.1 Lokalisering
28
28
1.1 Allmänt om Svenska kraftnät 7
6.2 Teknik
1.2 Syfte
9
6.3 Alternativ som inte kommer att
9
1.3 Avgränsning och metod
26
1.4 Planeringsförutsättningar
10
1.5 Kommande utredningar
11
1.6 Planförhållanden och
markanvändning
11
1.7 Angränsande projekt
12
utredas vidare
28
6.4 Nollalternativ
30
07. förutsedda miljökonsekvenser
31
7.1 Bedömning och bedömningsgrunder
31
7.2 Övergripande
02. tillståndsprocess och tidplan
13
omgivningsbeskrivning
32
7.3 Planförhållanden
34
2.1 Koncessionsansökan
13
7.4 Boendemiljöer och 37
2.2 Samråd och information
13
2.3 Förundersökning
14
7.5 Infrastruktur
2.4 Ledningsrätt
15
7.6 Landskapsbild
39
2.5 Tidplan
15
7.7 Naturmiljö
40
7.8 Kulturmiljö
44
46
03. övergripande förutsättningar
16
3.1 Nationella, regionala och lokala
miljömål
16
3.2 Allmänna hänsynsregler och
miljöbalkens krav
16
3.3 Riksintressen
17
3.4 Svenska Kraftnäts miljöpolicy
17
04. Teknik
bebyggelse 37
37
7. 10 Vatten och geologi
47
7.11 Naturresurser
49
49
7.13 Nollalternativet
52
7.14 Byggskedet 52
08. samlad bedömning
54
09. fortsatt arbete
57
19
4.1 Teknik allmänt
19
4.2 Teknikval för Örby-Snösätra
21
9.1 Fortsatt arbete
57
4.3 Elektriska och magnetiska fält
24
9.2 Kommande sakprövningar
57
05. generell påverkan
26
10. referenser/källor
59
5.1 Boendemiljöer och bebyggelse
26
Skriftliga källor 59
5.2 Infrastruktur
26
Digitala Källor
59
5.3 Landskapsbild
26
Muntliga kontakter och möten
60
5.4 Naturmiljö
26
5.5 Kulturmiljö
26
10. ord- och begreppsförklaringar
61
5
sammanfattning
Syfte
Angränsande projekt
Svenska kraftnät planerar en ny 400 kV-växelströms markkabel mellan befintlig terminalplats
Örby till en ny planerad transformatorstation vid
Snösätra, en ca 5 km lång sträcka i Stockholms kommun. Ledningssträckan är en del av etapp 3 i det så
kallade City Link-projektet som i sin tur är en del i
projekt Stockholms Ström, som genom en ny struktur av kraftledningsnätet långsiktigt ska säkra
Stockholmsregionens framtida elförsörjning. City
Link binder ihop norra och södra Stockholmsområdets elnät och sluter en 400 kV-ring kring regionen vilken säkrar att elen kan matas från flera håll.
För att bygga elektriska starkströmsledningar
krävs enligt ellagen ett tillstånd, koncession. Första steget i tillståndsprocessen är att ta fram föreliggande dokument. Syftet med dokumentet är att
beskriva alternativa utredningskorridorer för den
planerade ledningen mellan Örby och Snösätra.
Vidare ska det fungera som underlag för samråd,
enligt 6 kap 4 § miljöbalken, om lokalisering av aktuell markförlagd kabel inom ramen för kommande
koncessionsansökan för ledningen. I dokumentet beskrivs alternativa utredningskorridorer samt
översiktligt miljö- och samhällsintressen som berörs av de olika alternativen. En översiktlig bedömning görs av den påverkan och konsekvenser som
utredningskorridorerna kan komma att få på människors hälsa och miljön.
I anslutning till Örby-Snösätra pågår ett antal andra markkabel- och luftledningsprojekt. Stockholms Ström och City Link är de övergripande projekten i vilka Örby-Snösätra spelar en viktig roll.
Från befintlig terminalplats Örby till befintlig
station i Högdalen går en markförlagd 110 kV-kabel
som Fortum äger. Denna måste ersättas på grund av
att den innehåller olja för isolering. Delar av sträckningen för denna kabel kan vara möjlig att återanvända i aktuellt projekt.
Längs med Örbyleden går en befintlig 220 kVluftledning som ägs av Fortum. När Örby-Snösätra
tagits i drift kommer denna ledning att rivas.
Läget för den nya stationen i Snösätra utreds parallellt och detaljplaneprocessen för stationen har
inletts. Alternativa lokaliseringar för denna station
utreds i ett område från befintlig station Högdalen
söderut kring ett område invid Nynäsbanan parallellt med Magelungsvägen.
Från Snösätra och vidare söderut fortsätter
City Link etapp 4, Snösätra-Ekudden. Denna utgör sista delen av 400 kV-ringen, City Link. Samråd
för denna elförbindelse sker parallellt med aktuellt
projekt.
Teknik
Den planerade markförlagda elförbindelsen består
av nio kablar som ligger grupperade tre och tre i ett
kabelschakt. Schaktets bredd är ca 4 meter och kablarna förläggs normalt ca 1,5 meter under marken.
Kablarna skyddas med olika åtgärder för att mini-
6
mera risk för skador. Kring markkabeln ska ett visst
säkerhetsavstånd hållas till andra typer av ledningar, byggnader och högre vegetation. Olika typer av specialschakt och borrningar kommer att
krävas i vissa passager t.ex. under korsande större
vägar. En elledning ger upphov till ett visst magnetfält. Enligt Svenska kraftnäts magnetfältspolicy
ska magnetfälten normalt inte överstiga 0,4 µT där
människor varaktigt vistas.
Alternativ
Ett antal alternativ har utretts. I samrådsunderlaget beskrivs kortfattat vilka dessa är och vilka
som avförts från vidare studier. Ett antal olika utredningskorridorer som bedömts genomförbara
mellan Örby och Snösätra beskrivs i detta samrådsunderlag. En huvudkorridor går från befintlig terminalplats Örby söderut längs Örbyleden. På
södra delen av korridoren finns tre alternativ fram
till utredningsområde för en ny station vid Snösätra. Den andra huvudkorridoren går västerut
längs Huddingevägen innan den viker av söderut
längs Magelungsvägen fram till utredningsområdet för Snösätra station.
Förutsedda miljökonsekvenser
Riksintressen som berörs är vägar och järnväg.
Identifierade utredningskorridorer går i huvudsak längs befintlig infrastruktur i en utpräglad stadsmiljö. Stora delar av korridorerna går längs
gång- och cykelvägar i en närrekreationszon för näraliggande bebyggelse. Stadsmiljön gör i flera fall
att det är trångt om utrymme, både under och ovan
mark.
En markförlagd kabel ger upphov till miljöpåverkan på olika sätt. Ett magnetfält uppstår kring
kabeln, som dock är väsentligt lägre än för en luftledning. Under byggfasen krävs ett arbetsområde
som normalt ska vara fritt från träd och buskar. Lokalt kan värdefulla träd behöva avverkas. Schaktningen kan påverka fornoch kulturlämningar i
marken. Föroreningar i marken kan komma att exponeras. I byggskedet kan störningar uppstå i form
av försämrad framkomlighet, buller, damning och
tillfällig påverkan på vattenförhållanden. I driftskedet när marken är återställd uppstår generellt obefintliga eller små negativa konsekvenser. Den stora
påverkan bedöms uppstå i byggskedet.
Bedömningarna i samrådsunderlaget är gjorda
utifrån det material och den kunskap som finns
i detta skede. Längre fram kan bedömningarna
komma att ändras beroende på fortsatt utredning,
kunskap och synpunkter som framkommer i samrådet. Positiva konsekvenser uppstår för boendemiljö, landskapsbild och rekreation tack vare att
projektet medför att befintlig 220 kV-luftledning
längs Örbyleden kan rivas.
Korridorerna berör ett antal detaljplaner och
områden där planarbete pågår.
Fortsatt arbete
Efter genomfört samråd kring utredningskorridorer sommaren 2015 föreslår Svenska kraftnät en
korridor inom vilken en sträckning utreds och samråd sker kring denna under våren 2016. Därefter färdigställs en miljökonsekvensbeskrivning (MKB)
som utgör bilaga när koncessionsansökan lämnas in
till Energimarknadsinspektionen. Naturvärdesinventering kan komma att utföras. Det kan även vara
aktuellt med arkeologiska utredningar liksom geotekniska undersökningar i den fortsatta processen.
För Örby-Snösätra planeras byggprocessen
starta år 2019 och pågå ca två år. Drifttagning är
planerad till sommaren 2021.
7
01. inledning
1.1 Allmänt om svenska
kraftnät
Svenska kraftnät ansvarar för Sveriges stamnät för
elkraft och har systemansvaret för den svenska elförsörjningen. Kortsiktigt innebär detta ansvar att
upprätthålla balansen i elsystemet mellan den el
som produceras och den el som konsumeras samt
att se till att elsystemets anläggningar samverkar
driftsäkert. På lång sikt innebär detta ansvar att
Svenska kraftnät arbetar för att förstärka och underhålla stamnätet för att öka driftsäkerheten och
överföringskapaciteten. Därmed förbättras också
förutsättningarna för att kunna upprätthålla balansen i elsystemet. Svenska kraftnäts uppdrag kan
sammanfattas i följande fyra punkter:
>> Erbjuda säker, effektiv och miljöanpassad
överföring av el på stamnätet.
>> Utöva systemansvaret för el och naturgas
kostnadseffektivt.
>> Främja en öppen svensk, nordisk och europeisk marknad för el och naturgas.
>> Verka för en robust elförsörjning.
Figur 1. Principskiss på hur elnätet hänger ihop från producent till elanvändare. Svenska kraftnät ansvarar för stamnätet.
8
Figur 2. Elförbindelsen City Link, med dess fyra etapper. Detta samrådsunderlag avser del av etapp 3 mellan Örby och
Snösätra.
9
1.2 Syfte
Den planerade 400 kV-ledningen mellan ÖrbySnösätra är en del av City Link inom kraftledningsnätet Stockholms Ström som långsiktigt ska säkra
Stockholmsregionens elförsörjning.
Stockholmsregionens elberoende ökar och regionen är liksom övriga delar av landet beroende av en
väl fungerande elförsörjning. Svenska kraftnät fick
därför den 29 januari 2004 regeringens uppdrag att
utreda utformningen av ett framtida ledningsnät i
Stockholmsregionen. Målet var att åstadkomma
ett drift- och miljösäkert stam- och regionnät, som
till lägsta möjliga kostnad och intrång klarar regionens långsiktiga elförsörjning. Utredningsarbetet
bedrevs i samarbete med regionnätsföretagen Fortum Distribution AB och Vattenfall Eldistribution
AB, länsstyrelsen, berörda kommuner, interkommunala samarbetsorgan och övriga ledningsägare
inom regionen. Ett förslag till det framtida elnätet
presenterades i en slutrapport i januari 2008. Projektet tog namnet Stockholms Ström och innehåller ett femtiotal delprojekt som utförs av Svenska
kraftnät, Vattenfall och Fortum. Genom Stockholms Ström förnyas och förstärks elnätet för att
möta framtidens behov av säkra elleveranser. Inom
Stockholms Ström ingår 400 kV-förbindelsen City
Link, bestående av luftledning, tunnel- och markförlagda kablar från Upplands Väsby i norr till
Huddinge i söder. City Link består av fyra etapper.
Mer om Stockholms nya nätstruktur och projektet
Stockholms Ström finns att läsa på projektets egen
webbplats www.stockholmsstrom.net.
Den första etappen av City Link, Hagby-Anneberg, är nu byggd, med luftledning och kablar. Den
andra etappen planeras i tunnel genom Stockholms
innerstad. Utredning av etapperna 3 (Örby – Snösätra) och 4 (Snösätra – Ekudden) pågår.
Detta dokument utgör underlag för samråd, enligt 6 kap 4 § miljöbalken, om lokalisering av aktuell markförlagd kabel mellan Örby och Snösätra (del
av etapp 3, City Link) inför framtagandet av koncessionsansökan för ledningen. I dokumentet beskrivs
alternativa utredningskorridorer samt översiktligt miljö- och samhällsintressen som berörs av de
olika alternativen. En översiktlig bedömning görs
av de miljöeffekter och konsekvenser som utredningskorridorerna kan komma att få på människors
hälsa och miljön. Detta dokument ska också fungera
som beslutsunderlag för länsstyrelsens bedömning
om projektet kan antas medföra betydande miljöpåverkan eller ej.
1.3 Avgränsning och metod
Den geografiska avgränsningen i samrådsunderlaget utgörs i norr av befintlig terminalplats Örby
där befintliga kabelförband i tunnel ansluter från
Skanstull. I söder utgör gränsen utredningsområde
för nytt stationsläge benämnt Snösätra. Utredning
och konsekvensbeskrivning för själva stationsläget
utförs parallellt i angränsande projekt.
Ett antal olika utredningskorridorer som bedömts genomförbara mellan Örby och Snösätra beskrivs i detta samrådsunderlag. Se figurer 3 och 10.
Huvudkorridorerna går längs Örbyleden respektive längs Huddingevägen/Magelungsvägen. Längs
Örbyleden finns i huvudsak tre möjliga framkomlighetsvägar, öster om Örbyleden, väster om Örbyleden och i Örbyledens vägområde. Korridoren går
från Örby västerut längs Huddingevägen och viker
sedan av söderut längs Örbyleden. I höjd med Högdalens industriområde finns tre alternativa korridorer fram till tänkt stationsläge, Snösätra. Dessa
benämns som B, C och D i rapporten. Den andra
huvudkorridoren följer Huddingevägen västerut
och viker sedan söderut längs Magelungsvägen.
Ledningen planeras som markförlagd kabel hela
sträckan. Geografiskt har korridorerna ungefärliga
bredder på mellan 50 och 150 meter.
Detta samrådsunderlag har begränsats till att
behandla de intressen som projektet i första hand
förväntas påverka. Dessa är bebyggelse, boendemiljö, landskapsbild, naturmiljö, kulturmiljö,
rekreation och friluftsliv, naturresurser och infrastruktur. Fokus på beskrivningen är alternativskiljande konsekvenser för korridorerna. Mer
detaljerad information om miljöaspekterna och de
konsekvenser som förväntas uppkomma redovisas
i kommande skeden.
Beviljad nätkoncession för linje gäller tills vidare
men kan tas upp för omprövning 40 år efter det att
beslutet om koncession fattats.
Samrådsunderlaget har tagits fram med Svenska
kraftnäts tidigare studier och utredningar som
grund. Miljöintressen har hämtats från länsstyrelsen, Skogsstyrelsen, Riksantikvarieämbetet och
Stockholms Stad. Fältbesök längs alternativa utredningskorridorer har genomförts. Analys av gällande detaljplaner och pågående planarbete har
gjorts.
10
Figur 3. Orienteringskarta
1.4 Pl aneringsförutsättningar
Ett antal specifika planeringsförutsättningar gäller för aktuellt projekt. Dessa bygger på tekniska
krav för den markförlagda kabeln tillsammans med
förutsättningar för miljö, hushållning av mark- och
vatten samt resurser och människors hälsa. Vid planering av nya ledningar eftersträvar Svenska kraftnät att i möjligaste mån undvika närboende, konkurrerande intressen och bevarandevärden. Då det
ofta förekommer en mängd olika intressen utmed
en tänkt ledningssträckning, varav vissa är förenliga med planerad ledning medan andra inte är det,
behöver en avvägning göras och bedömning av om
påverkan är acceptabel eller inte beroende på den
nytta som erhålls om ledningen byggs.
För att minimera ianspråktagande av ny mark
och minimera påverkan studeras alltid möjligheten
att samlokalisera ledningen med andra befintliga
intrång. Bästa möjliga markutnyttjande och minsta
intrång eftersträvas.
11
Hänsyn kommer att tas till känsliga natur- och
kulturmiljöer vid lokalisering av korridorer och
sträckning inom korridorer.
Försiktighetsprincipen ska följas vad gäller
magnetfält. Principen syftar till att begränsa exponeringen av magnetiska fält där människor varaktigt vistas. Vid planering av en ny kraftledning är
Svenska kraftnäts prioritet att boendemiljöer ska
påverkas så lite som möjligt. Till stöd för denna prioritering används Svenska kraftnäts magnetfältspolicy.
Andra aspekter som Svenska kraftnät beaktar i
planeringsskedet är landskapsbild, natur- och kulturmiljö, rekreation och friluftsliv samt planförhållanden.
I byggskedet ska stor hänsyn tas till angränsade boendemiljöer. Störningar är oundvikligt men
Svenska kraftnäts utgångspunkt är att minsta möjliga olägenhet för närboende och oskyddade trafikanter ska gälla.
Det är stor konkurrens om markytor inom utredningsområdet. Tät bebyggelse, industri samt
ett stort antal olika tekniska installationer samt
ledningar finns förlagda i mark i aktuellt utredningsområde. Svenska kraftnäts målsättning är att
minimera störningar för väg- och spårtrafik och annan teknisk infrastruktur.
Utgångspunkten vid lokalisering av en markkabel ingående i stamnätet är att inga andra anläggningar eller installationer, undantaget korsningar,
ska finnas inom kablarnas direkta närområde.
I aktuellt område finns ett antal kommunala detaljplaner med avsikt att förtäta. Svenska kraftnäts
målsättning är att inte förhindra pågående eller planerade bebyggelseplaner.
Två faktorer med stor betydelse för vad som är
möjligt att genomföra är kostnad och byggtid. Eftersom flera olika projekt hänger ihop i en helhet
är genomförandetid av stor betydelse. Borrning av
tunnel i berg kan ta upp mot dubbelt så lång tid som
en markförlagd kabel. Om aktuell sträcka färdigställs mycket senare än angränsande etapper kan
det få stora samhällsekonomiska konsekvenser.
Utöver ovanstående tekniska faktorer och hänsyn till bevarandevärden och andra intressen så
måste också lösningar som är samhällsekonomiskt
rimliga tas i beaktande. En fördyrande speciallösning för att undvika en viss påverkan måste stå i
rimlig proportion till det värde som åtgärden syftar
till att skydda.
1.5 kommande utredningar
Efter avslutat samråd kan naturvärdesinventering
och arkeologisk utredning komma att genomföras.
Se vidare i kap 9.
1.6 planförhållanden och
markanvändning
Området för den planerade kraftledningen omfattas av Stockholms stads översiktsplan (Promenadstaden - Översiktsplan för Stockholm, antagen
15 mars 2010). Älvsjö och Högdalen redovisas som
tyngdpunkter i Stockholms ytterområden.
Översiktsplanen anger att stadsmiljön i områdena mellan järnvägsspåren i Älvsjö och Råbyvägen i Örby kan utvecklas samtidigt som nya
verksamheter tillförs som komplement till Stockholmsmässan. Bostäder kan enligt översiktsplanen bli aktuellt närmast Örby, under förutsättning
att miljön runt trafiklederna kan bli bättre. Den pågående och framtida stadsutvecklingen bör kopplas
till framtida förstärkningar av kollektivtrafiken.
Översiktsplanen anger vidare att omgivande stadsdelar kopplas ihop med Älvsjö och att dagens barriärer minskas.
Avseende Högdalen anger översiktsplanen att ett
mer effektivt utnyttjande av mark i de centrala delarna av stadsdelen kan ge möjligheter att utveckla
Högdalen. Magelungsvägen och Nynäsbanan beskrivs som stora barriärer mot Rågsved och grönområdena vid Magelungen. Översiktsplanen anger
vidare att entréerna till Högdalstopparna behöver
bli bättre samt att en omvandling av Magelungsvägen på sikt bör kunna bli aktuellt tillsammans med
kompletteringsbebyggelse.
Ett antal detaljplaner berörs liksom ett antal
områden där planarbete pågår i olika skeden. Dessa
områden beskrivs vidare i kapitel 7.
12
1.7 Angränsande projekt
I anslutning till projekt Örby-Snösätra pågår ett
antal andra kabel- och luftledningsprojekt som
har koppling till och kan medföra konsekvenser för
möjligheten att förlägga en 400 kV markkabel på
sträckan Örby-Snösätra. Nedan följer en sammanfattning av vilka projekt som pågår.
Stockholms Ström och City Link
Projektet Örby-Snösätra ingår i en större helhet.
Förbindelsen är en del av den stora regionala ombyggnaden som pågår i projekt Stockholms Ström.
Målet med Stockholms Ström är att kunna uppfylla framtida krav på driftsäkerhet och flexibilitet i en växande storstadsregion. Projektet utgör en
förutsättning för att målet med projekt Stockholms
Ström ska kunna uppnås. Det är också en viktig
byggsten för att elförsörjningen i Stockholm ska få
en bättre struktur och vara mer robust i framtiden.
Stationsläge Snösätra
Snösätra station är för närvarande på planeringsstadiet. Ett utredningsområde för placeringen
av stationen mellan Rågsved och Fagersjö anges i
denna rapport, se figur 10 m.fl. Det finns flera alternativa lägen för stationen. Stationens slutliga placering är delvis avhängig av vilken korridor som ÖrbySnösätra-förbindelsen får samt det angränsande
projektet Snösätra-Ekudden. Samråd för stationsläget kommer att ske separat inom ramen för en pågående detaljplaneprocess. Samtliga utredda korridorer i detta samrådsunderlag möjliggör anslutning
till de alternativa stationslägena. Den nya stationen
Snösätra kommer att föranleda behov av mindre
ledningsförändringar i området Högdalen.
Ny 400 kv-ledning Snösätra-Ekudden
Etapp 4 i City Link utgörs av sträckan SnösätraEkudden, se figur 2. Ledningen är en fortsättning
söderut från nu aktuellt projekt och utgör sista delen
av City Link. Samråd om alternativa utredningskorridorer planeras samtidigt som Örby-Snösätra.
Byggnation av ledningen planeras till 2020-2022.
Vattenfall har en 70 kV-ledning längs del av
sträckan och i utredningsarbetet ingår att se över
möjligheten till sambyggnation med Vattenfalls
planerade 130 kV-ledning mellan Gullängen och
Ekudden.
Fortum, ersättning av befintlig mark
kabel
Från terminalstation Örby till befintlig station
Högdalen går idag tre 110 kV markförlagda kabelförband som Fortum äger. Dessa måste förnyas och ersättas med nya plastisolerade kablar. I enlighet med
en överenskommelse mellan Stockholms stad och
Fortum ska identifierade oljefyllda kablar ersättas
och tas bort på grund av risk för läckage till mark och
vatten. Projektering för ersättande av dessa förband
pågår. Beroende på hur kabelförbanden ersätts och
vilken väg som dessa får kan Svenska kraftnäts projekt komma att påverkas. Kontakter för att utreda
möjligheterna till samförläggning har tagits i ett tidigt skede men inte bedömts möjlig på grund av tekniska orsaker och på grund av att Fortums kabelförband kommer att byggas om tidigare än tidplanen
för Svenska kraftnäts projekt. När de nya kabelförbanden tas i drift kan den befintliga ledningen tas
bort vilket innebär att mark frigörs som kan användas för den nya 400 kV-ledningen mellan Örby och
Snösätra.
Befintlig luftledning längs Örbyleden
I dagsläget går en befintlig 220 kV-luftledning mellan Örby och Högdalen, se figur 10 m.fl. Ledningen
ägs av Fortum. Ledningen går längs Örbyleden och
går på flera platser mycket nära befintlig bebyggelse,
t ex östra delen av villabebyggelsen i Örby. Inom ramen för Stockholms Ström, när Örby-Snösätra tagits i drift, kommer den befintliga 220 kV-ledningen
att kunna rivas. Dess funktion har då övertagits av
det nya målnätet enligt Stockholms Ström.
13
02. tillståndsprocess och
tidplan
2.1 koncessionsansökan
För att bygga eller använda elektriska starkströmsledningar i Sverige så krävs enligt ellagen (1997:857)
ett tillstånd, koncession. En miljökonsekvensbeskrivning (MKB) biläggs ansökan om nätkoncession. MKB:n ska beskriva de direkta och indirekta
effekter och konsekvenser som den planerade anslutningsledningen och dess anläggande kan medföra på människor, djur, växter, mark, vatten, luft,
klimat, landskap och kulturmiljö, hushållningen
med mark, vatten och den fysiska miljön i övrigt
samt annan hushållning med material, råvaror och
energi.
Ansökan innehåller även kartor och en teknisk beskrivning. Prövningsmyndigheten, Energimarknadsinspektionen, inhämtar yttranden från
bland annat Försvarsmakten, berörd länsstyrelse
och kommun, fastighetsägare och andra sakägare
som berörs av ansökan innan den slutligen avgör
om koncession för ledningen i en viss sträckning
medges eller inte. Vid eventuellt överklagande från
någon sakägare, kommun eller statlig myndighet
lämnar Energimarknadsinspektionen ärendet till
regeringen för beslut.
2.2 Samråd och information
Första steget i tillståndsprocessen är att ta fram ett
samrådsunderlag som beskriver flera utredningskorridorer. Underlaget beskriver syftet med projektet, redovisar föreslagen lokalisering, omfattning
och utformning av studerade alternativ (lokalise-
ring och teknik) samt dess förutsedda miljöpåverkan. Materialet används i samrådsprocessen, enligt
miljöbalkens regler, med länsstyrelser, kommuner,
övriga sektorsmyndigheter, berörd allmänhet samt
andra intressenter. Även annonsering sker. Alla som
vill har möjlighet att lämna synpunkter på förslaget
och annonsering sker i dagspressen för att sprida
kännedom om detta.
Efter samrådstiden upprättar Svenska kraftnät
en samrådsredogörelse som skickas till berörd länsstyrelse. I redogörelsen redovisas de synpunkter
som kommit in tillsammans med Svenska kraftnäts
kommentarer. Med stöd av samrådsredogörelsen
beslutar länsstyrelsen om den planerade ledningen
kan antas medföra betydande miljöpåverkan eller inte. Om länsstyrelsen beslutar att åtgärden ska
antas medföra en betydande miljöpåverkan sker
samråd med en vidare krets av allmänhet, statliga
myndigheter och organisationer som kan antas bli
berörda av den planerade ledningen. Svenska kraftnät har dock som standardförfarande att samråda
med denna vidare krets redan innan länsstyrelsens
beslut.
Efter att den första samrådsprocessen har genomförts upprättas ett nytt samrådsunderlag som
beskriver ett eller flera utbyggnadsförslag (dvs.
förslag till sträckning för ledningen). Underlaget skickas ut till berörda fastighetsägare, berörda
myndigheter och intresseorganisationer. Annonsering sker även här. Alla som vill har möjlighet att
lämna synpunkter på förslaget.
14
Inkomna synpunkter sammanställs tillsammans med Svenska kraftnäts kommentarer i en
samrådsredogörelse som bifogas ansökan om koncession.
2.3 Förundersökning
För att komma fram till ett utbyggnadsförslag behöver vissa undersökningar göras på berörda fastigheter inom utredningskorridoren. Det kan vara
utredningar som gäller naturmiljö, kulturmiljö och
förprojektering dvs. geotekniska undersökningar.
Svenska kraftnät skickar ut en förfrågan om medgivande om förundersökning (MFÖ) till berörda
fastighetsägare. Dessa förundersökningar handlar
om mindre icke förstörande undersökningar som
ingår i Svenska kraftnäts beslutsunderlag. Det kan
exempelvis ge svar på om det över huvud taget är
Figur 4. Principskiss över tillståndsprocessen
möjligt att dra en ledning på fastigheten. Om fastighetsägaren lämnar sitt medgivande till förundersökningen innebär det inte att fastighetsägaren har
godkänt ledningsdragningen på sin fastighet. Det
är endast ett medgivande om att Svenska kraftnät
får genomföra de undersökningar som anges i avtalet. Där fastighetsägaren inte godkänt att undersökningarna ska få genomföras kan Svenska kraftnät
ansöka om resolution hos länsstyrelsen, dvs. länsstyrelsen kan besluta att ge Svenska kraftnät rätt att
genomföra sina undersökningar.
15
2.4 Ledningsrätt
För att få börja bygga ledningen krävs förutom koncession och aktuella tillstånd (exempelvis tillstånd
för vattenverksamhet) även tillträde till berörda
fastigheter. Detta sker vanligen genom tecknande
av markupplåtelseavtal (MUA) mellan fastighetsägare och nätägare.
Fastighetsägaren ersätts med ett engångsbelopp för intrång på den mark som tas i anspråk för
ledningen. Ersättning ges även för de fall tillfälliga
skador uppkommer i samband med anläggning eller dylikt. När koncession beviljats lämnas en ansökan om ledningsrätt in till Lantmäterimyndigheten
för att säkerställa rätten till marken oavsett om berörda fastigheter byter ägare eller om fastighetsindelningen förändras. Ledningsrätten gäller på
obegränsad tid.
2.5 Tidplan
Svenska kraftnät planerar att samråda om alternativa utredningskorridorer, för markförlagd kabel
mellan Örby och Snösätra under sommaren 2015
samtidigt som elförbindelsen inom etapp 4 mellan
Snösätra och Ekudden. Därefter sammanställs inkomna synpunkter för respektive projekt. Svenska
kraftnät föreslår sedan en korridor inom vilken den
lämpligaste sträckningen för kabeln Örby-Snösätra
utreds. Samråd kring denna följer och planeras till
tidig vår 2016. Därefter färdigställs MKB samt koncessionsansökan för vald sträckning, utbyggnadsförslaget.
För Örby-Snösätra planeras byggprocessen
starta år 2019 och den kommer att pågå omkring
två år. Drifttagning av elförbindelserna är planerad
till sommaren 2021.
16
03. övergripande
förutsättningar
3.1 Nationella, regionala och
lokala miljömål
De nationella miljökvalitetsmålen är antagna av
riksdagen och har använts som riktmärken för det
svenska miljöarbetet sedan år 1999. Miljökvalitetsmålen beskriver det tillstånd i den svenska miljön
som miljöarbetet ska leda till. Målen ska nås inom
en generation, det vill säga till år 2020 (år 2050 då
det gäller klimatmålet). Det finns totalt 16 miljökvalitetsmål med tillhörande del- och etappmål.
De nationella miljömål som huvudsakligen bedöms
beröras av planerad markförlagd kabel mellan Örby
och Snösätra är: giftfri miljö, säker strålmiljö, och
god bebyggd miljö.
Miljökvalitetsmål finns även på regional nivå.
För Stockholms län bedömdes 2014 att 13 av de 16
miljökvalitetsmålen ej nås före 2020. Tre av målen;
1. Begränsad klimatpåverkan, 5. Skyddande ozonskikt samt 6. Säker strålmiljö, är dock nära att nås
eller bedöms kunna nås före 2020.
Stockholms stad har utvecklat kommunala miljömål utifrån de nationella och regionala miljömålen. Framtidsdokumentet Vision 2030 handlar om
att Stockholm år 2030 är en av världens vackraste
städer samt den renaste och tryggaste huvudstaden. År 2012 antog Kommunfullmäktige ett nytt
miljöprogram för perioden 2012-2015. Programmet innehåller sex inriktningsmål och 29 detaljerade delmål, under vilka det finns indikatorer som
visar på utvecklingen i staden.
Svenska kraftnäts vision är att ha ”en ledande
roll för en säker och hållbar elförsörjning”. Enligt
Svenska kraftnäts miljöpolicy ska man bland annat i all sin verksamhet sträva efter att förebygga
och begränsa miljöpåverkan i sin verksamhet samt
verka för lösningar som är långsiktigt hållbara och
som bidrar till att de nationella miljökvalitetsmålen
uppfylls. Se vidare i kapitel 3.4.
3.2 Allmänna hänsynsregler
och miljöbalkens krav
Hänsynsreglerna i Miljöbalkens andra kapitel är
grundläggande för strävan mot ett ekologiskt hållbart samhälle. Miljöbalkens allmänna hänsynsregler ska förebygga negativa effekter och öka miljöhänsynen.
Enligt hänsynsreglerna är alla som bedriver eller
avser att bedriva en verksamhet (som kräver tillåtlighet, tillstånd, godkännande eller dispens enligt
miljöbalken) skyldiga att vidta de skyddsåtgärder
och den försiktighet som behövs för att förebygga,
hindra eller motverka att verksamheten medför
skada eller olägenhet för människors hälsa eller
miljön. De är också, enligt Bevisbördsregeln, skyldiga att visa att de allmänna hänsynsreglerna följs.
De allmänna hänsynsreglerna riktar sig främst
till verksamhetsutövaren och den som vidtar en åtgärd. De ska även tillämpas av tillsynsmyndigheten
vid tillsyn och vid anmälningar. Redan vid anmälan
ska tillsynsmyndigheten bedöma om verksamheten
kan antas uppfylla miljöbalkens krav.
17
3.3 Riksintressen
Områden av riksintresse regleras i miljöbalkens
tredje kapitel (Grundläggande bestämmelser för
hushållning med mark- och vattenområden) och
fjärde kapitel (Särskilda bestämmelser för hushållning med mark och vatten för vissa områden). Aktuella riksintressen för utredningsområdet illustreras i figur 5.
Järnvägen Västerhaninge-Älvsjö, Örbyleden och
Huddingevägen, utgör riksintressen enligt 3 kap 8
§ MB.
Stamnätet för el är inte utpekat som riksintresse
enligt 3 kap 8 § MB men enligt Länsstyrelsen Stockholms län är stamnätsledningar till dess funktion
att betrakta som riksintresse. Befintlig stamnätsledning, 220 kV, går från terminalstation Örby
längs med Örbyleden ner till Högdalens station. Utgående från Högdalens station finns flera luftledningar som går åt nordöst och sydväst.
3.4 Svenska Kraftnäts miljöpolicy
Svenska kraftnäts vision är att ha en ledande roll för
en säker och hållbar elförsörjning. Vi ska utveckla
energieffektiva och miljöanpassade lösningar för
överföring av el på stamnätet. Genom arbetet bidrar vi till att EU:s klimatmål och Sveriges miljökvalitetsmål uppnås.
Vi ska verka för att verksamhetens miljöbelastning ständigt minskar. Med verksamheten avses Svenska kraftnäts totala verksamhet inklusive
de egna gasturbiner som ingår i störningsreserven. Detta innebär att utsläpp av växthusgaser och
andra miljöskadliga ämnen ska begränsas.
Vi ska effektivisera vår energianvändning och
verka för att användningen av ämnen och material
sker med god resurshushållning. Vid utbyggnad och
förvaltning av stamnätet ska vi så långt som möjligt
ta hänsyn till omgivande natur och landskap samt
bevara värdefulla biotoper. Vi uppnår detta genom att:
>> fatta långsiktigt hållbara beslut där
miljöhänsyn är en viktig del av underlaget
>> ställa miljökrav i upphandlingar och säkerställa att kraven följs
>> kommunicera och agera med ansvar, öppenhet och respekt kring både globala och lokala
miljöfrågor
>> bedriva och stödja forskning och utveckling
som leder till miljöanpassad teknik och
metoder
>> följa lagar och andra krav inom miljöområdet
>> se till att anställda och övriga som utför
arbete åt Svenska kraftnät är miljömedvetna
och har tillräcklig miljökompetens för att ta
hänsyn till miljön i det dagliga arbetet.
>> Försiktighetsprincipen om lågfrekventa elektriska och magnetiska fält ska följas genom
att Svenska kraftnäts magnetfältspolicy
tillämpas. Se vidare i kap 4.
0
Älvsjö
gård
Figur 5. Karta över riksintressen
500
1 000
en
äg
v
s
1 500
2 000
Högdalen
Rågsved
ed
sv
g
Rå
v.
gs an
n
u an
el
ag äsb
M yn
N
250
Ormkärr
Örby
Huddingev.
Älvsjö
Terminalplats
Örby
2 500
m
Snösätra
Fagersjötoppen
Svedmyra
Svedmyraskogen
Gubbängen
Majroskogen
Fagersjöskogen
Hökarängstoppen
Värmeverk
(
!
Högdalstoppen
Högdalens
industriområde
Station
Högdalen
Trollesundsskogen
Bandhagen
ana
T-b
tra
gsä
a
H
Stureby
Hemskogen
Utredningsområde
ny station Snösätra
Högdalen
rb
Ö
en
ed
l
y
Hagsätra
Scandic
Äl
v
sj
öm
ä
s
sa
n
Örby slott
(
!
±
Riksintresse järnväg
Riksintresse väg
Örbyleden-D
Örbyleden-B
Örbyleden-C
Örbyleden
Magelungvägen, MA-A
Alternativ
Befintliga ledningar
220 kV luftledning
Utredningsområde Snösätra
!
( Befintlig station
Teckenförklaring
Riksintressen
18
© Lantmäteriet, Svenska kraftnät-Geodatasamverkan
19
04. Teknik
I detta avsnitt beskrivs de tekniska förutsättningarna översiktligt.
4.1 Teknik allmänt
4.1.1 Stamnätet
Ryggraden i det nordiska elsystemet är de enskilda
ländernas växelströmsnät. Växelström är en förutsättning för att elnäten i de nordiska länderna
ska kunna hållas sammankopplade synkront, vilket möjliggör en gemensam nordisk balans- och reservhållning. Denna är i sin tur en förutsättning för
en gemensam elmarknad, se figur 1. Växelströmsnäten kan kompletteras med, men inte ersättas av,
likströmsförbindelser.
4.1.2 Ett starkt stamnät
Alla produktionsanläggningar som ansluts till
stamnätet måste uppfylla grundläggande tekniska
krav, så att de är skyddade i händelse av störningar
i stamnätet. Det är även viktigt att stamnätet är
konstruerat på ett sätt som försäkrar att elförsörjningen fungerar även när fel uppstår i någon av anläggningarna eller deras anslutningar.
Störningar i stamnätet som t.ex. ett åsknedslag
kan leda till skador i produktionsanläggningarna
om felet inte kopplas bort tillräckligt snabbt eller
om skyddsutrustningarna inte är korrekt anpassade. Ett fel kopplas ofta bort genom att en ledning
frånkopplas, vilket försvagar överföringssystemet.
Samtidigt är säkerhetssystemen i produktionsanläggningarna i viss utsträckning beroende av att
stamnätet kan förse dem med reservkraft.
Styrkan i nätet är, förenklat uttryckt, beroende
av hur många ledningar som ansluter produktionsanläggningarna till stamnätet. Nätet blir alltså
starkare genom att man ökar antalet ledningar som
en produktionsanläggning ansluts med. På motsvarande sätt blir nätet svagare om en ledning behöver
kopplas bort p.g.a. fel eller när underhållsarbeten
behöver genomföras.
4.1.3 Stamnätets skyddsmekanismer
Förutsättningen för att svåra felsituationer ska
kunna hanteras utan allvarliga konsekvenser för elsystemet eller skador i anläggningarnas elektriska
och mekaniska delar är att anläggningarnas kapacitet, nätets dimensionering och felbortkopplingsförmåga är anpassade till varandra. De planerade och
pågående effekthöjningarna i olika produktionsanläggningar i kombination med nya utlandsförbindelser innebär att stamnätets dimensionering är på
väg att bli otillräcklig, vilket utgör en risk för stabiliteten i elsystemet.
För att möta denna utveckling har Svenska kraftnät genomfört ett antal åtgärder i de stamnätsstationer som är berörda av effekthöjningar eller nya
anslutningar. Åtgärderna syftar till att göra felbortkopplingar så snabbt som det är tekniskt möjligt.
Ny skyddsutrustning har installerats och kraftledningarnas effektbrytare har bytts till de snabbaste
som finns att tillgå.
Men det räcker inte med dessa skyddsåtgärder. För att garantera driftsäkerheten i det svenska
stamnätet krävs det också nya kraftledningar mel-
20
lan stationerna i stamnätet. Vid ett fel i stamnätet
kan så mycket effekt komma att överföras till det
regionala nätet att dess kapacitet överskrids. Det
kan leda till att delar av regionnätet kopplas bort
med omfattande strömavbrott som följd.
4.1.6 Markkabel
>> Elutbyten mellan olika energimarknader.
Att överföra växelström med luftledning är tekniskt enkelt, driftsäkert och ekonomiskt fördelaktigt. Det går snabbt att reparera ev. skador i jämförelse med en markkabel.
Markkabel för 400 kV växelström är möjlig på
korta avstånd. Närheten mellan ledaren och nollpunkten i en kabel medför att det uppstår fasförskjutningar mellan ström och spänning, vilket
genererar s.k. reaktiv effekt. På längre sträckor
innebär det att den el som kan nyttiggöras i slutet
av kabeln endast blir en bråkdel av den som matats
in i andra änden. Redan efter några mil behövs en
kompenseringsstation för att korrigera fasförskjutningen om det ska komma fram någon användbar el
i kabeln.
För att nå samma överföringskapacitet som en
motsvarande luftledning tillverkas markkablarna
med stora dimensioner och hög vikt. Därmed blir
transportmöjligheterna på allmänna vägar och i
obanad terräng begränsade för annat än korta längder på varje kabeltrumma. Normalt får ca 700 meter kabel plats på en kabeltrumma. I sin tur innebär
det ett stort antal skarvar längs kabelsträckan.
Varje skarv innebär en förhöjd risk för fel.
Vid stora krav på ledningarnas överföringskapacitet är det nödvändigt med flera kabelförband som
läggs bredvid varandra, vilket också ökar totalkostnaden för anläggningen. Även kabelförläggning på
land innebär anläggande av en ledningsgata, om än
smalare än för en luftledning, och arbetsvägar.
Sammantaget innebär markkabelförläggning,
även på korta sträckor, att risken för att fel eller störningar ska uppstå blir större samt att möjligheterna
att snabbt åtgärda fel och störningar begränsas. Det
innebär i förlängningen att systemet inte får den
driftsäkra, robusta och flexibla utformning som eftersträvas.
>> Anslutning av förbrukning/produktion till
havs.
4.1.7 Sambyggnad och parallelläggning
4.1.4 Växelström
Växelström är en elektrisk ström som oupphörligen växlar riktning. Alla stora elsystem i Europa är
baserade på att växelströmmen är 50–periodig dvs.
den ändrar riktning 100 ggr/s. Det innebär också att
strömmens frekvens är 50 Hz.
Växelströmsteknik är idag den helt dominerande
tekniken inom elförsörjningens alla led. I stort sett
all el produceras och konsumeras som växelström.
I ett överföringssystem bestående av växelströmsförbindelser fungerar de enskilda ledningarna som automatisk reserv för varandra. Om en
ledning kopplas bort överförs den ström som passerade den felbehäftade ledningen automatiskt och
momentant till de andra ledningarna på ett förutsägbart sätt. Luftledning för växelström är alltid
huvudalternativet när Svenska kraftnät väljer teknik. Att överföra växelström med luftledning är
tekniskt enkelt, driftsäkert och ekonomiskt fördelaktigt.
4.1.5 Likström
Den grundläggande förutsättningen för att använda likströmsteknik för överföring med hög kapacitet över stora avstånd är att likströmsledningen
kan anslutas till ett starkt växelströmsnät som kan
leverera elen som produceras i synkrongeneratorer
till likströmslänken och i andra ändan av länken
fördela motsvarande el. Användningsområdena för
likströmsöverföring är främst:
>> Utbyggnad av likströmssystem för att
överföra höga effekter genom områden med
överföringsbegränsning utan att påverka
underliggande växelströmssystem.
Vårt moderna samhälle ställer höga krav på en
trygg och pålitlig elförsörjning. Allt fler saker i vårt
samhälle behöver el för att fungera och därför är ett
robust och driftsäkert stamnät viktigt. Ett fel på en
ledning eller i en transformatorstation i stamnätet
kan i värsta fall innebära att stora delar av Sverige
blir strömlöst.
I ett driftsäkert stamnät kommer elen fram
dit den ska och eventuella avbrott kan åtgärdas
21
snabbt. Nätet dimensioneras därför så att systemet
ska klara en händelse där en komponent (ledning/
transformator/produktionsanläggning) faller bort
utan att det får någon konsekvens för slutkunderna.
En händelse där två komponenter faller bort samtidigt får bara leda till lokala eller regionala konsekvenser.
Markkablar måste ta hänsyn till markens beskaffenhet. Det innebär att ledningssträckan blir
längre i mark än i luft. Ledningsförläggning längs
vägar blir längre p.g.a. vägars kurvighet och att tätorter, hus och andra hinder som ligger intill vägen
måste kringgås.
Antalet tillstånd som krävs ökar beroende på
t.ex. vattendrag och strukturer med generellt biotopskydd, så som stenmurar, åkerholmar och alléer
i jordbruksmark. Arbetsväg måste anläggas längs
hela ledningssträckningen samt till de dragplatser där kabeltrummorna ställs upp. Om kabellängderna är 700 m behövs dragplatser minst var 1400
m. Dock blir den totala markupplåtelsen för markkabel mindre än för luftledning.
4.2 Teknikval för ÖrbySnösätra
Den planerade ledningen kommer att gå mellan befintlig terminalplats Örby i norr och en ny station
Snösätra i söder. I Örby ansluts den nya ledningen
till de befintliga 400 kV-kablarna som går i tunnel
mellan Skanstull och Örby.
Som nämnts tidigare är Svenska kraftnäts utgångspunkt att överföra växelström med luft-
ledning då det är tekniskt enkelt, driftsäkert och
ekonomiskt fördelaktigt. Det går även snabbt att reparera eventuella skador i jämförelse med markkabel. Trots att markkabel innebär en mer teknisk
komplicerad och dyrare anläggning kan den i vissa
fall vara den enda möjliga tekniken för att åstadkomma en ledning. Området mellan Örby och Snösätra består av tät bostadsbebyggelse, infrastruktur
och verksamhetsområden. Markutrymmet är
mycket begränsat varför bedömningen gjorts att
det inte är genomförbart att bygga en luftledning på
sträckan. Ledningen planeras därför som markförlagd 400 kV-kabel.
4.2.1 schakt OCH KABELFÖRLÄGGNING
Den typ av förbindelse med markförlagda kablar
som är tilltänkt på sträckan Örby-Snösätra utgörs
av nio enfaskablar som är grupperade tre och tre.
Varje grupp om tre kablar är grupperade i en triangel, se figur 6 samt beskrivning nedan.
Markförlagda elkablar med den kapacitet som
behövs, fordrar normalt ett kabelschakt (kabeldike)
på ca 3 meter i bottenbredd och ca 4 meter i dagöppning (dvs. i marknivå).
Kabelschaktets bredd i marknivå påverkas av
markförhållanden, lösare mark ger t.ex. bredare kabeldike. Även förekomsten av berg, med sprängning
som följd, kommer att påverka kabeldikets bredd.
För att inte påverka eller påverkas av andra tekniska installationer eller större vegetation så behöver kablarna förläggas med ett säkerhetsavstånd.
Avståndet varierar beroende på typ av närliggande
Figur 6. Principskiss över ett tvärsnitt av den markförlagda elkabelns schakt (ej skalenlig). Utförande med betongtråg eller skyddsrör kommer vara aktuellt på delar av sträckningen.
22
Figur 7. Exempel på kabelschakt i tätortsmiljö. Bredden på schaktet på bilden motsvarar ungefär bredden på schaktet i
aktuellt projekt.
teknisk installation och vegetation. Säkerhetsavståndet kan gälla till elkablar, kommunikationskablar, telekablar, luftledningar, rörinstallationer
(fjärrvärme, vatten, avlopp, gas etc.), byggnader eller annan anläggning som antingen kan påverkas av
kablarna eller påverka dem. Avståndet som fordras
mellan 400 kV kablarna och angränsande anläggningar baseras på en kombination av ett elektriskt-,
mekaniskt- och termiskt säkerhetsavstånd.
Större träd med djupgående rötter får normalt
inte etablera sig över kablarna i kabeldiket medan
mindre träd och större buskar kan tillåtas.
manteln (6) av polyeten. Kablarna kommer att ha en
ytterdiameter på ca 150 mm, se principfigur 8.
Samtliga material i markkablarna kan återvinnas i framtiden. Kablarna beräknas ha en livslängd
på uppskattningsvis 50-60 år.
4.2.2 kabelKONFIGURATION I KABELDIKET
Kablarna förläggs i tre s.k. triangelförband med litet inbördes avstånd, se figur 6. Fördelarna är att
kabelförband i triangel upptar en relativt smal korridor i omgivningen samt ger ett mindre magnetfält
jämfört med kablar som förlagts bredvid varandra
(dvs. i samma plan).
4.2.3 kabelKONSTRUKTION
Aktuell markkabel är av typen enfaskabel som har
en ledare (1) som består av antingen aluminium eller koppar. Kring ledaren finns ett lager för elektrisk
isolation (2) som består av tvärbunden polyetenplast (”PEX”). Runt isolationen läggs ett lager med
koppartrådar (3) som en jordande skyddsskärm.
Svällband (4) på båda sidor om skärmen tätar kabeln för inträngande vatten vid en eventuell skada.
En aluminiumfolie (5) förhindrar att vatten diffunderar (tränger in) genom den yttre skyddande plast-
Figur 8. Kabel i genomskärning. 1) ledare, 2) isolation,
3) koppartråd, 4) svällband, 5) alluminiumfolie, 6) polyeten. Kabelns ytterdiamenter är 150 mm.
23
4.2.4 OptoFIBERKABLAR
Tre kommunikationskablar (optofiberkabel) med
vardera 48 fiberpar är tänkta att installeras i kabelskyddsrör tillsammans med 400 kV-kablarna mellan terminalplats Örby och Snösätra. Dessa behövs
för att överföra mätdata mellan stationerna etc.
4.2.5 Mekaniskt skydd RUNT KABLARNA
För att skydda kablarna (400 kV kablar och optokablar) från framtida mekanisk påverkan kan olika
metoder tillämpas. Ett tillräckligt avstånd till andra anläggningar är en grundläggande princip.
Olika typer av mekaniska skydd kan också användas.
Det mekaniska skyddet för PEX-kablar utgörs vid en normalförläggning till stor del av det
förläggningsdjup som dessa läggs på. Ett stort djup
ger högre skydd samtidigt som det elektriska personskyddet stärks. Enklare ”kabelskydd” i form av
tjockare plast förlagt en bit ovanför kablarna används även för att förstärka skyddet samt för att
varna om kablarnas existens.
När det gäller Örby-Snösätra, och dess 400
kV-kablar, så ingår denna länk i det prioriterade stamnätet vilket innebär att särskilda åtgärder behövs för att säkerställa driften utan avbrott
på grund av externa mekaniska skador (främst
schaktskador från grävmaskiner etc.). Samtidigt är
omgivningsförhållandena (stadsmiljö med mycket
infrastruktur) sådana att en grund förläggning är
önskvärd för att hålla nere schaktvolymerna (större
förläggningsdjup ger ett bredare kabeldike med mer
schaktmassor). Utifrån detta så föreslås i aktuellt
fall en förläggning av 400 kV-kablarna, antingen i
armerade betongtråg med lock eller i tjockväggiga
skyddsrör av PE-plast. Normalförläggning är utan
betongtråg och det utförs där det är möjligt.
I tillägg till ovanstående så föreslås även en förläggning av traditionella gula kabelskydd av plast
samt varningsnät med markeringsband en bit upp
i fyllningen ovanför kablarna.
Dessutom föreslås att betongplattor läggs över
kablarna på specifika platser där man kan förvänta
sig en ökad risk för framtida schaktskador, t.ex. vid
korsning av större ledningar/ledningskorridorer eller befintliga ledningar av äldre typ där behov av utbyte/reparation kan föreligga.
4.2.6 Skarvplatser
Utmed sträckningen så kommer kablarna att behöva skarvas på ett antal skarvplatser, se figur 9.
För Örby-Snösätra så måste detta ske på lämpliga
platser/ytor eftersom skarvningsarbetet upptar en
större yta än själva schakten.
Figur 9.Exempel på schakt för markkabel med skarvgrop 10x5x2 meter
24
4.3 Elektriska och magnetiska
fält
4.3.1 Allmänt
Elektriska och magnetiska fält uppkommer bl.a.
vid generering, överföring och slutanvändning av
el. Fälten finns nästan överallt i vår miljö, kring
kraftledningar och transformatorer men även vid
elapparater, som till exempel hårtorkar och mikrovågsugnar.
Kring en kraftledning finns ett elektriskt och ett
magnetiskt fält. Det är spänningsskillnaden mellan de strömförande ledarna och marken som ger
upphov till det elektriska fältet, medan strömmen
i ledarna alstrar det magnetiska fältet. Styrkan vid
marknivå beror bl.a. på avståndet till ledningen, ledarnas inbördes läge och strömlasten. Både de elektriska och magnetiska fälten avtar med avståndet
från ledningen.
4.3.2 Elektriska fält
Elektriska fält mäts i kilovolt per meter (kV/m). Det
elektriska fältet avtar kraftigt med avståndet. Vegetation och byggnader skärmar av fältet från luftledningar, vilket innebär att endast låga elektriska fält
uppstår inomhus även om huset står nära en kraftledning.
4.3.3 Magnetiska fält
Magnetiska fält mäts i enheten mikrotesla (μT).
Fälten alstras av strömmen i ledningen och varierar
med strömlasten som i sin tur är beroende av variationerna i elproduktionen och elkonsumtionen. Ju
mer ström som flödar i ledningen desto större blir
magnetfältet. Magnetfältet avtar normalt med kvadraten på avståndet till ledningen. Magnetfält avskärmas inte av väggar eller tak.
Vid beräkning av magnetfält används ett medelvärde av strömmarna för den aktuella förbindelsen
benämnd ”årsmedelströmlasten”. Det bör framhållas att årsmedelströmlasten är ett genomsnittligt värde. De faktiska strömlasterna kan variera
mycket över året och även under ett enskilt dygn.
Det förekommer perioder då det inte går någon
ström alls i ledningen. Höglast kan förekomma under begränsad tid av året och vanligen under kalla
vinterdagar då elförbrukningen är hög. Enstaka
timmar under ett år kan strömlasten uppgå till det
dubbla årsmedelvärdet.
4.3.4 Magnetfält och hälsoeffekter
Trots att forskning pågått under lång tid går det
idag inte att ge ett säkert svar på om det finns några
hälsoeffekter av exponering för låga nivåer av magnetfält. Ansvariga svenska myndigheter anser att
det vetenskapliga underlaget inte är tillräckligt gediget för att man ska kunna sätta gränsvärden för
magnetfält. I Sverige fördelas ansvaret för hälsofrågor med anknytning till magnetfält på fem
myndigheter – Arbetsmiljöverket, Boverket, Elsäkerhetsverket, Folkhälsomyndigheten och Strålsäkerhetsmyndigheten.
Myndigheterna genomför mätningar, utvärderar forskning inom området, ger råd och rekommendationer samt tar fram föreskrifter. Eftersom
hälsoeffekter från magnetfält på lång sikt inte kan
uteslutas, har myndigheterna ovan valt att rekommendera en viss försiktighet, både för allmänheten
och i arbetslivet.
Myndigheterna ger följande rekommendationer
vid samhällsplanering och byggande, om de kan genomföras till rimliga kostnader:
>> Sträva efter att utforma eller placera nya
kraftledningar och andra elektriska anläggningar så att exponering för magnetfält
begränsas.
>> Undvik att placera nya bostäder, skolor
och förskolor nära elanläggningar som ger
förhöjda magnetfält.
>> Sträva efter att begränsa fält som starkt
avviker från vad som kan anses normalt i
hem, skolor, förskolor respektive aktuella
arbetsmiljöer.
I myndigheternas gemensamma broschyr ”Magnetfält och hälsorisker”, som kan hämtas på www.
stralsakerhetsmyndigheten.se, finns mer information om hälsoaspekter.
25
4.3.5 Svenska Kraftnäts magnetfältS
policy
Svenska kraftnät följer hela tiden forskningen och
utvecklingen när det gäller lågfrekventa magnetiska och elektriska fält. Myndigheternas rekommendationer och miljöbalkens regler om försiktighet innebär att risker för människors hälsa och
miljö ska undvikas så långt som det kan anses ekonomiskt rimligt.
Vår tolkning av myndigheternas rekommendationer har resulterat i att Svenska kraftnät har antagit en magnetfältspolicy som vi tillämpar i alla
koncessionsärenden:
”Vid planering av nya kraftledningar ska Svenska
kraftnät se till att magnetfälten normalt inte överstiger 0,4 mikrotesla där människor varaktigt vistas.
Vid förnyelse av koncessioner för befintliga
kraftledningar ska Svenska kraftnät överväga åtgärder som minskar exponeringen för magnetfält.
Åtgärder ska genomföras där människor varaktigt
exponeras för magnetfält som avviker väsentligt
från det normala. En förutsättning är att kostnaderna och konsekvenserna i övrigt är rimliga.”
Stora variationer i magnetfält förekommer även
i miljöer som inte är i närheten av kraftledningar.
Svenska kraftnät anser att detta bör beaktas vid
bedömning av vad som är en väsentlig avvikelse
från det normala. Mot denna bakgrund bedömer
Svenska kraftnät att värdet ska uppgå till 10 gånger
mer än vid planering av nya kraftledningar, dvs. 4,0
mikrotesla, innan nivån kan anses avvika väsentligt
från vad som är normalt.
Vid magnetfältsnivåer över 4,0 mikrotesla, där
människor bor eller vistas varaktigt, är Svenska
kraftnät beredd att vidta åtgärder för att minska
magnetfälten eller erbjuda förvärv av byggnaden.
4.3.6 Magnetfält för aktuell ledning
Vid beräkning av magnetfältet används ett medelvärde av strömmarna för den aktuella förbindelsen
benämnd ”årsmedelström”.
Storleken på magnetfältet från kablar förlagda
tätt intill varandra i triangel är relativt lågt på grund
av att ett litet avstånd mellan de olika fasledarna i
kablarna ger en kraftig reducering (utsläckning) av
fältet.
Svenska kraftnäts magnetpolicy beaktas vid
framtagning av möjliga kabelkorridorer och senare
i tillståndshanteringen för en rekommenderad kabelsträckning.
I aktuellt fall så underskrids 0,4 µT på ett större
avstånd av 10 meter från centrumlinjen.
Kring en markförlagd kabel finns ett magnetiskt fält men inget elektriskt fält då detta skärmas
av med den jordade skärmen av koppartrådar/aluminiumfolie i kablarna. Runt en luftledning finns
även ett elektriskt fält som ökar ju närmare faslinorna man kommer.
26
05. generell påverkan
5.1 Bebyggelse och
boendemiljöer
Kring en markförlagd kabel finns ett magnetiskt
fält men inget elektriskt fält då detta skärmas av
med den jordade skärmen av koppartråd i kablarna.
Inom 10 meter från den aktuella markförlagda kabeln begränsas möjlighet till ny bostadsbebyggelse
om Svenska kraftnäts magnetfältspolicy ska klaras.
På grund av att större träd och buskar behöver
avverkas så kommer upplevelsen av det bostadsnära stadslandskapet att påverkas. Ett arbetsområde fritt från större träd och buskar behövs och det
omfattar ca 14-16 meter. I besvärliga passager kan
smalare område krävas. Återplantering kan endast
i viss mån utföras. Omfattningen av avverkning beror till stor del på slutligt val av sträckning.
5.4 Naturmiljö
Avverkning av större träd kan innebära att naturvärden lokalt påverkas. Schaktning i mark kan
innebära risker för spridning av markföroreningar
till vattendrag.
Svenska kraftnäts entreprenör ska tillämpa
Svenska kraftnäts Miljökrav i bygg- och anläggningsentreprenader samt underhållsentreprenader.
5.5 Kulturmiljö
Schaktning för kabeln kan påverka fornoch kulturlämningar i marken.
Påverkan på befintlig infrastruktur bedöms endast ske temporärt i form av trafikomledningar
och minskad framkomlighet. Påverkan på befintliga ledningar och kablar i mark bedöms inte uppkomma med det utförande som föreslås.
Möjligheten att vistas på områden med en markförlagd kabel påverkas inte utan begränsas endast i
byggskedet. Möjligheten att anlägga byggnader och
anläggningar i rekreationssyfte begränsas ovanför och invid markkabeln. Upplevelsen i närrekreationsområden och längs gång- och cykelvägar påverkas negativt av avverkning av träd och buskar
som krävs inom arbetsområdet.
5.3 Landskapsbild
5.7 Vatten
Generellt påverkas landskapsbilden obetydligt
av en markförlagd kabel. Upplevelsen av närlandskapet kan påverkas negativt av avverkningar som
krävs.
I driftskedet bedöms inte någon påverkan på vattendrag eller grundvatten uppkomma. I samband
med schaktning, sprängning eller borrning skulle
påverkan temporärt kunna uppkomma. Detta får
utredas i kommande skede.
5.2 Infrastruktur
27
5.8 Naturresurser
Brukningsbar jordbruks- eller skogsmark bedöms
inte påverkas. För anläggandet behövs grus- och
krossmaterial. Påverkan på vattenresurser bedöms
inte uppstå.
Generellt finns risker i samband med schaktning i
tätortsnära miljö där många verksamheter har funnits. Det kan finnas risk för att ej kända markföroreringar kommer i dagen och påverkar naturmiljö och
arbetsmiljö.
5.10 Byggskedet
Svenska kraftnät utför inte själv byggnationen utan
lägger ut den på entreprenad. Entreprenören ska
tillämpa Svenska kraftnäts miljökrav och en särskild åtgärdsplan för byggskedet kommer att upprättas för att minimera påverkan i byggskedet.
Generellt kommer ett stort antal transporter
att ske utmed sträckningen. Dessa och arbetsfordon ger upphov till buller och damning. Beroende
på slutlig sträckning av markkabeln kan tillfälliga
omläggningar av vägar, gång- och cykelbanor etc.
komma att krävas. En fil på körbanan på de större
vägarna kan behöva tas i anspråk för arbetet och
skyddsbarriärer måste sättas upp. Trafikanordningsplaner (TA-planer) måste utarbetas. Befintliga vägar används så lång det är möjligt men med
hänsyn till omgivningen så att buller, damm, vibrationer och föroreningar minimeras. Nya transportvägar kommer att utredas i ett senare skede.
Schaktmassor måste på vissa delsträckor avlägsnas från arbetsområdet och läggas på tillfällig
eller slutgiltig deponi (de massor som är lämpliga
för återfyllning transporteras tillbaka och återanvänds). Tillfälliga upplag för schaktmassor kommer
att krävas under byggtiden. Ytor som kan vara aktuella är till exempel fria ytor vid Fortums station i
Högdalen samt ytor kring det nya stationsområdet i
Snösätra. Inom dessa områden kommer även trummor, betongtråg och annat material att ställas upp
efter leverans och därefter transporteras ut till arbetsområden när behov uppstår.
Det kan finnas risk för temporär påverkan på
grundvatten, grumling i vattendrag och utsläpp
från maskiner.
Närheten till byggnader, broar och i mark fö-
rekommande anläggningar ger att mycket försiktig sprängning kommer att vara nödvändig med ett
krävande sprängskydd. Detonationsfria specialmetoder som fräsning, sågning, spräckning etc. av berg
kan behöva utnyttjas på vissa platser för att undvika
att riskera att skador uppstår på t.ex. intilliggande
byggnader.
Tätortsmiljön gör att schaktfria metoder (styrda
borrningar, hammarborrningar etc.) måste utnyttjas då antalet vägar och andra hinder kommer att
vara stort.
Återställning av markytan sker efter avslutad kabelförläggning samt återfyllning av diket med olika
typer av massor. Återväxten av vegetation kan ske
genom naturlig återetablering, insådd av gräs eller
plantering av träd och buskar.
Då arbetsområdet även kan utnyttjas som körväg
och uppställningsplats för maskiner kan permanenta slit- och hjulskador på de övre markskikten
uppstå.
I nära anslutning till bostäder ska arbetet utföras på dagtid. Berörda fastighetsägare och boende
utmed ledningssträckningen kommer att erhålla
information om hur planerade arbeten kommer att
bedrivas och vilka störningar som kommer att uppstå.
Oavsett korridor så kommer arbetena att medföra ett visst fysiskt intrång i omgivningen.
Den största omgivningspåverkan som bedöms
uppstå från en markförlagd kabel uppkommer i
byggskedet.
28
06. alternativ
6.1 lokalisering
För den nya 400 kV-ledningen mellan Örby och
Snösätra har två huvudkorridorer identifierats. De
har lokaliserats utmed befintlig infrastruktur och
följer således Örbyleden respektive Huddingevägen/Magelungsvägen. Dessa korridorer och några
varianter i den södra delen av Örbyledskorridoren
beskrivs nedan och redovisas i figur 10.
Örbyleden
Från befintlig terminalplats Örby går korridoren
västerut söder om Huddingevägen. I korsningen
med Örbyleden viker den av söderut för att följa
leden till Högdalens industriområde och Stallarholmsvägen. I höjd med Högdalens industriområde finns tre alternativa korridorer fram till utredningsområde för nytt stationsläge i Snösätra. De tre
alternativkorridorerna benämns B, C och D i rapporten och framgår av figur 10.
Örbyleden-B
Alternativet viker av från Örbyleden åt sydväst i
höjd med Högdalens industriområde och passerar
sedan mellan befintlig transformatorstation Högdalen och Högdalens kraftvärmeverk innan det
passerar mellan Högdalstopparna åt sydväst ner
mot utredningsområde för station Snösätra.
lens kraftvärmeverk och mellan Hökarängstoppen
och Fagersjötoppen.
Örbyleden- D
Alternativet viker av tidigare från Örbyleden åt sydväst norr om Högdalens företagsområde och går i
gränsen mellan företagsområdet och skogsområdet, Trollesundsskogen, vid Bandhagen. Alternativet följer befintliga gång- och cykelvägar genom
skogsområdet mot möjligt stationsläge i Snösätra.
Magelungsvägen-MA-A
Alternativet följer Huddingevägen västerut från
terminalplats Örby och viker sedan av, söderut
längs Magelungsvägen fram till möjligt stationsläge Snösätra.
6.2 teknik
Det tekniska utförandet för ledningen i de båda korridorerna redovisade i kapitel 4 är av samma typ.
Det vill säga i form av markförlagd kabel med vissa
speciallösningar i en del passager. Detta och motiven till teknikvalet har beskrivits i kapitel 4.
6.3 Alternativ som inte kommer
att utredas vidare
Östra stråket
Örbyleden-C
Alternativet går ytterligare en bit längs Örbyleden
och viker sedan av från leden på samma sätt som alternativ B. Sedan fortsätter dock korridoren i sydostlig riktning, öster och vidare söder om Högda-
Alternativet utgörs av markförlagd kabel. Detta alternativ går från befintlig terminalplats i Örby österut i en vid båge runt Stureby, sedan söderut mellan bostadsområden mot Örbyleden och vidare mot
Snösätra. Alternativet är ca 5,8 km långt, d.v.s. ca
1 km längre än alternativ Örbyleden, se figur 10. I
Figur 10. Översiktskarta för utredda alternativ
0
500
1 000
Örby
Huddingev.
1 500
2 000
Högdalen
Rågsved
v.
gs
n
u
el
ag
M
250
Ormkärr
Hagsätra
Scandic
Älvsjö
gård
Älvsjö
Örby slott
Terminalplats
Örby
Högdalen
Högdalstoppen
Högdalens
industriområde
2 500
m
Svedmyra
Svedmyraskogen
Gubbängen
Majroskogen
Fagersjöskogen
Hökarängstoppen
Värmeverk
(
!
Station
Högdalen
Trollesundsskogen
Bandhagen
Stureby
Hemskogen
Snösätra Utredningsområde Fagersjötoppen
(
!
rb
Ö
en
ed
l
y
±
220 kV luftledning
Avförda korridorer
Högdalen
Östra stråket
Tunnel och mark
Alternativ
MA-A
Örbyleden
Örbyleden-B
Örbyleden-C
Örbyleden-D
Angränsande projekt
Snösätra-Ekudden
Snösätra utredning
!
( Befintlig station
Teckenförklaring
Översiktskarta alternativ
30
Svenska kraftnäts initiala framkomlighetsstudier
har alternativet bedömts som olämpligt och ej framkomligt. Till största delen går korridoren igenom
bostadsnära rekreationsskog. Skog behöver avverkas där kabelkorridoren ska fram. Vid en passage
har det även bedömts troligt att Svenska kraftnäts
magnetfältspolicy inte kan följas. Terräng- och geotekniska förutsättningar är bitvis svåra med berg i
dagen eller berg nära markytan. Konflikt med miljöintressen i kombination med den långa sträckan
och tekniska svårigheter har gjort att Svenska
kraftnät avfört alternativet från vidare utredning.
Högdalen
Detta alternativ går inledningsvis utmed Örbyleden, se figur 10, men viker vid Skebokvarnsvägen av
från leden och går åt sydväst genom bostadsområdena i Högdalen/Bandhagen. Alternativet passerar
i grönområden nära flera skolor. Trots att detta alternativ innebär den kortaste vägen av alla, ca 4,5
km, så bedöms det som olämpligt på grund av påverkan på boendemiljöer både i byggskedet i form
av försämrad framkomlighet och bullerpåverkan
och i driftskedet med risker för överskridande av
Svenska kraftnäts magnetfältspolicy.
tunnel och markkabel
Alternativet utgör en kombination av mark- och
tunnelförlagd kabel. Alternativet innebär att den
första delen mellan Örby terminalplats fram till
Älvsjömässan går i en tunnel. Därefter följer korridoren Huddingevägen västerut innan det viker av åt
sydost längs Magelungsvägen. Total längd är ca 5,3
km, varav ca 1,2 km tunnel. Anledningen till en tunneldel i detta alternativ är att komma förbi trånga
passager längs med Huddingevägen väster om korsningen med Örbyleden. Nackdelar med tunneldrivningen har bedömts vara påverkan på boendemiljöer genom buller, vibrationer och stomljud.
Det finns också risk för att energibrunnar m.m. påverkas av förändrade grundvattenförhållanden.
Markförhållanden på delar av sträckan är inte heller gynnsamma för tunnelbyggnation. Tunnelalternativet medför även en högre kostnad och väsentligt längre byggtid. Mot bakgrund av ovanstående
har tunnelalternativet på sträckan bedömts som ej
lämpligt att utreda vidare.
Tunnel hela sträckan
En tunnel på sträckan Örby-Snösätra har utretts
och skulle innebära ca 3,5 km tunnel och ca 0,6 km
tillfartstunnel. Flera alternativa tunnelkorridorer har utretts. Sträckningen bedömdes gynnsam
ur bergteknisk aspekt. En osäkerhetsfaktor var behovet av eventuellt en ytterligare utrymningstunnel. Nackdelar med tunneldrivningen har bedömts
vara risk för påverkan på boendemiljöer genom buller, vibrationer och stomljud. Det finns också risk
för att energibrunnar m.m. påverkas av förändrade
grundvattenförhållanden. Men framförallt skulle
kostnaden för tunnelförläggningen grovt räknat
bli dubbelt så hög som för markförlagda alternativ.
Byggtiden skulle också bli väsentligt längre.
Mot bakgrund av det har Svenska kraftnät bedömt att alternativet är olämpligt och har därför avförts från fortsatt utredning.
6.4 Nollalternativ
Nollalternativet är det alternativ som bedöms vara
den förutsedda utvecklingen om den nya elförbindelsen mellan stationerna Örby och Snösätra, dvs.
City Link etapp 3, inte byggs. Alternativet innebär
att Stockholmsregionens elnät inte förstärks som
planerat för att säkra den framtida elförsörjningen.
En mycket viktig del i det nya elnätet är den nya
400 kV-förbindelsen City Link som byggs i fyra
etapper genom Stockholms centrala och östra delar.
Elförbindelsen bidrar till flera starka inmatningar
av el till Stockholmsområdet, vilket förstärker elnätet, ökar driftsäkerheten samt bidrar till att tillgodose det framtida elförsörjningsbehovet. Alla fyra
etapper är beroende av varandra och behövs för att
nå detta. Om inte City Links etapp 3 kommer till
stånd kan heller inte etapp 4 byggas.
Att inte bygga den tredje etappen av City Link
medför att leveranssäkerheten inte kan upprätthållas i Stockholmsregionen och att det framtida
elförsörjningsbehovet därmed inte kan tillgodoses.
Nollalternativet medför även att ett antal inplanerade rivningar av befintliga 220 kV-ledningar inte
kan genomföras. Ungefär 60 000 personer som idag
bor inom 200 meter från dessa luftledningar kommer således även i fortsättningen att ha en luftledning i sin närmiljö. Den mark som idag upptas av
luftledningar kommer därmed inte att kunna användas till andra ändamål. Se även kap 7.13.
31
07. förutsedda
miljökonsekvenser
I detta kapitel beskrivs allmänt den påverkan och
de konsekvenser som de planerade åtgärderna förväntas medföra på de värden som finns i området.
Möjliga åtgärder för att minska negativ påverkan
kommer att beskrivas senare i samrådsprocessen.
Generellt gäller att en stor del av den negativa miljöpåverkan som uppstår vid byggnationen av markkabeln kan hindras eller mildras genom olika åtgärder.
Exempel på åtgärder kan vara skydd av befintlig vegetation, återplantering, skyddsåtgärder i byggskedet för att minimera utsläpp, hänsyn vad gäller tider
för bullrande arbeten, skydd av fornoch kulturlämningar, omdirigering av trafik, informationsinsatser och mycket annat.
Bedömningarna av konsekvenser är översiktliga i detta första skede, främst för att exakt ledningssträckning inte är fastställd men även för att
yttranden och synpunkter från kommande samråd inte kunnat tas i beaktande än. Bedömningar
av sannolika konsekvenser har beskrivits. I en del
fall är det inte möjligt att i nuläget bedöma omfattningen av konsekvenser. Senare i MKB-processen,
då ledningsförläggningen är preciserad och vissa
miljöaspekter är mer utredda, kan mer detaljerade
konsekvensbedömningar göras.
7.1 Bedömning och bedömningsgrunder
För att bedöma miljökonsekvenser använder sig
Svenska kraftnät av en trestegsmodell, se figur 11.
Modellen är framtagen för att ge så objektiva konsekvensbedömningar av utredningsalternativen som
möjligt.
Värdet på berörda områden längs ett ledningsalternativ bedöms (steg 1) samt hur stor påverkan
Figur 11. Svenska kraftnäts bedömningsmatris vilken ligger till grund för de konsekvensebedömningar som utförts i samrådsunderlaget.
32
bedöms bli på områdena (steg 2). Fyra värdeklasser används (litet, måttligt, högt och mycket högt)
och fyra påverkansklasser (ingen/obetydlig, liten,
måttlig och stor). Därefter vägs ett områdes antagna värde ihop med den påverkan som antas ske
på området i en matris, där konsekvensen kan utläsas, se figurer 11 och 33 (steg 3). Konsekvenserna är
klassade i en sexgradig skala (obetydliga, små, småmåttliga, måttliga, stora och mycket stora).
7.2 Övergripande omgivningsbeskrivning
Utredningskorridorerna för markförlagd kabel
mellan Örby och Snösätra följer i hög grad befintlig
infrastruktur. Längs Örbyleden, Huddingevägen
och Magelungsvägen och korsande järnvägs- och
tunnelbanespår skapar markanta linjära element
som avgränsar bebyggelseområdena. Örbyleden går
överlag som ett nedsänkt dike med bullerskyddsvallar och skärmar mot omgivande bebyggelse.
Vid enstaka passager öppnas väglandskapet upp
mot omgivande bebyggelse. Längs med vägen löper
gång- och cykelvägar i en närrekreationszon för bebyggelsen. Öster om Örbyleden är denna zon bred
med öppna gräsytor, skogspartier, bollplaner och
lekplatser. Här och var finns grova tallar och ekar
på bergiga knallar. Annars är vegetationen överlag
lövskog av relativ ung ålder.
Landskapsrummet längs Huddingevägen är
ännu trängre än längs Örbyleden. Bebyggelsen lig-
Figur 13. Gång- och cykelväg väster om Örbyleden.
Figur 14. Örbyleden.
Figur 12. Öppna gräsytor öster om Örbyleden.
ger närmare vägen och det är endast en smal zon
med bullerskyddsskärmar, viss vegetation och vägar.
Närmare Älvsjömässan öppnar stadslandskapet upp sig och blir mer storskaligt. Höga byggnader
kring Älvsjömässan dominerar. Öppna ytor, mer eller mindre av ruderatkaraktär, ligger kring Huddingevägen. Vid korsningen med Magelungsvägen
dominerar trafikapparaten med vägar, parkeringar,
på- och avfarter.
Magelungsvägen går parallellt med järnvägsspåret Älvsjö-Västerhaninge. På vägens sydvästra sida
går järnvägen nära och terrängen är bitvis brant och
33
skogsbevuxen. På den nordöstra sidan finns, mitt på
sträckan, villabebyggelse och ett koloniodlingsområde. Efter korsningen av ett järnvägsspår går vägen
i ett landskap av annan karaktär. Vägen löper mer
kurvigt i ett kuperat landskap. Trädbevuxna höjder med tall och ek ligger vid sidan av vägen. Detta
område hyser också natur- och kulturmiljövärden.
Mellan höjderna går ett vattendrag som rinner ut i
Magelungen. Längs vattendraget är marken sumpig
och på sluttningarna upp mot höjderna finns koloniodlingsområden.
Mellan Örbyleden och Magelungsvägen, i områdets södra del, ligger Högdalens företagsområde
som tillsammans med Högdalens kraftvärmeverk
och återvinningscentral utgör ett industri- och bangårdsområde med olika verksamheter. Högdalens
kraftvärmeverk är dominerande i industrilandskapet. Järnvägsspår, flera luftledningar och varierande verksamheter ger ett rörigt intryck. De fåtal
öppna områdena har ruderatkaraktär.
En bred skogsbevuxen zon avgränsar industriområdet norrut mot Bandhagen. I skogsområdet
går flera gångvägar. Skogsområdet går delvis under benämningen Trollesundsskogen och har bitvis
höga natur- och rekreationsvärden. Delar av skogsområdets norra del håller på att tas i anspråk för ny
bebyggelse.
Högdalstopparna utgör ett eget karaktärsområde och de är karaktäristiska landskapselement
och landmärken i Högdalen och för en stor del av
södra Stockholm. Topparna lär ha kommit till genom dåvarande stadsträdgårdmästaren Holger
Blom som såg topparna som skulpturer som skulle
kontrastera mot det omgivande landskapet. Massorna som bygger upp topparna kommer från
rivningarna under 1960-talet i innerstan. Ett vattentorn finns på en av topparna.
Högdalstoppen har försetts med ett jordlager
över tippmassorna. I detta jordlager har tydligt avgränsade och geometriskt utformade bestånd av
olika trädarter planterats. Mellan skogsdungarna
är det öppen gräsmark som bidrar till att skapa
rumsbildningar, variation i landskapsupplevelsen
och utsikt över omgivningen.
Figur 15. Lokalgata mellan bebyggelse och Huddingevägen.
Figur 16. Huddingevägen.
Figur 17. Magelungsvägen går bakom bullerskyddsskärmen. Gång- och cykelväg går parallellt med vägen.
34
Figur 21. Högdalstopparna, mot Snösätra
Figur 18. Högdalens industriområde, kraftvärmeverk
7.3 Planförhållanden
De aktuella utredningskorridorerna omfattas av
översiktsplanen för Stockholms stad. I Översiktsplanen anges Högdalen som en attraktiv tyngdpunkt att satsa på och sträckan från Högdalen längs
Magelungsvägen som ett kopplingsstråk mot Älvsjö. Utvecklingsarbete pågår inom Stockholms stad
för bostäder längs Örbyleden, i Högdalen samt längs
Trollesundsvägen.
Örbyleden (B, C och D)
Förutsättningar
Figur 19. Gång- och cykelväg mellan industriområdet
och Bandhagen. Trollesundsskogen.
Figur 20. Högdalstopparna, vattentorn
Hela korridoren benämnd Örbyleden omfattas av
gällande stadsplaner samt detaljplaner. Korridoren
berör huvudsakligen allmän platsmark (motortrafikområde, gatumark, parkmark, område för trafikändamål etc.). Ett undantag är bland annat befintlig fotbollsplan som ligger invid Örbyleden, väster
om Sturebyskolan (område 3 i figur 22). Fotbollsplanen är planlagd som kvartersmark (idrottsområde). En detaljplan har vidare ett område planlagt
som Idrottsverksamhet där mark inte får bebyggas
(område 5 i figur 22).
Ett område för planprogram finns längs Örbyleden. (område 2 i figur 22). En del av programområdet har börjat detaljplaneläggas (detaljplan för Kv.
Diabilden m.m.). Bl.a. föreslås ca 300 bostäder på
en bollplan vid korsningen Örbyleden-Grycksbovägen. Detaljplanen är i ett startskede, inför samråd.
Korridoren Örbyleden-B omfattas av gällande
stadsplaner och detaljplaner. Del av korridoren,
främst den södra delen vid utredningsområdet för
Figur 22. Karta med detaljplaner inom utredningsområdet
0
250
Ormkärr
11.
n
Ny
500
Örby
Huddingev.
1 000
1 500
Rågsved
en
äg
v
s
9.
2 500
m
3.
Högdalstoppen
Högdalens
industriområde
Svedmyra
Svedmyraskogen
6.
Gubbängen
5.
Majroskogen
en
Fagersjötoppen
Utredningsområde
Fagersjöskogen
7.
Hökarängstoppen
Värmeverk
(
!
Station
Högdalen
Trollesundsskogen
2.
väg
sb o
k
c
y
Gr
ana
T-b
a
tr
gsä
Ha
Hemskogen
Stureby
Bandhagen
Högdalen
8.
4.
Terminalplats
Örby
Snösätra
2 000
Högdalen
10.
d
ve
gs
å
R
v.
gs
n
u
el
ag
M
an
an
b
äs
Hagsätra
Scandic
1.
n
ge
vä
y
Åb
Älvsjö
gård
Älvsjö
(
!
rb
Ö
en
ed
l
y
Örby slott
±
1. Program för Älvsjö-Örby
2. Program för område utmed
Trollesundsvägen
3. Detaljplan, del av Örby 4:1 vid
kv Diabilden
4. Gällande stadsplan (P1.3747)
5. Gällande detaljplan (P2004-18413)
6. Gällande stadsplan (P1.7115A)
8. Gällande stadsplan (P1. 4399)
11. Gällande detaljplan (Dp91126)
220 kV luftledning
Alternativ
MA-A
Örbyleden
Örbyleden/B
Örbyleden/C
Örbyleden/D
Pågående programarbete
Gällande DP/SP
DP/SP kvartersmark
Pågående detaljplanearbete
Utredning ny station Snösätra
!
( Befintlig station
Teckenförklaring
Planer
35
36
ny station Snösätra, omfattas inte av någon gällande
plan. Korridoren passerar förbi Högdalens industriområde samt befintligt värmeverk där merparten av marken är planlagd som kvartersmark. Här
berörs tre gällande stadsoch detaljplaner. Örbyleden-B följer bland annat ett öst-västligt stråk med
befintliga ledningar där marken är planlagd som
kvartersmark som inte får bebyggas, och som ska
vara tillgänglig för luftledning.
Utredningskorridoren Örbyleden-C omfattar
mark som till stor del inte är planlagd, alternativ
planlagd som allmän platsmark (park och natur).
Korridoren berör dock en del kvartersmark för gaslager, gastankstation, återvinningscentral m.m.
Utredningskorridoren Örbyleden-D omfattas av
gällande stadsoch detaljplaner fram till området
mellan Harpsundsvägen-Magelungsvägen. Endast
allmän platsmark berörs (natur, park etc.). Därefter
är marken inte planlagd fram till utredningsområdet för planerad station vid Snösätra.
Den östra delen av utredningskorridor Örbyleden D berör planprogramområde utmed Trollesundsvägen. I planprogrammet föreslås ny
småhusbebyggelse inom och i anslutning till korridor Örbyleden-D. Ett parkstråk föreslås i planen mellan föreslagen bebyggelse och angränsande
verksamhetsområde i söder. Detaljplanearbete har
inte påbörjats ännu.
Påverkan
Det finns ett flertal områden där de olika utredningskorridorerna kan komma att stå i konflikt med
både gällande och kommande detaljplaner. Det går
i nuläget inte att gradera påverkan. En markförlagd
kabelförläggning genom området kan påverka och
begränsa möjligheten till bebyggelse dels på grund
av att Svenska kraftnäts magnetfältpolicy ska följas, dels på det faktiska utrymme som kabelförbanden tar upp.
Magelungsvägen (MA-A)
Förutsättningar
Utredningskorridoren Magelungsvägen omfattas
av gällande stadsplaner samt detaljplaner från terminalplats Örby fram till ca 150 meter söder om
korsningen Rågsvedsvägen-Magelungsvägen. Därefter är marken inte planlagd fram till utredningsområdet för föreslagen station vid Snösätra. Korridoren berör huvudsakligen allmän platsmark
(motortrafikområde, parkmark etc.). MA-A berör
vidare en mindre del av gällande detaljplan för område vid Magelungskopplet där marken är planlagd
för bensinstation, restaurang, butik med livsmedelsförsäljning samt elnätstation.
MA-A passerar området för ett pågående programarbete vid Åbyvägen och Stockholmsmässan,
benämnt Älvsjö-Örby. Projektet är i ett startskede,
inför samråd. Programarbetet omfattar en större
stadsdel inkluderande ca 5000 bostäder, ca 5000
arbetsplatser, parker, förskolor, skola, idrottsplats
m.m. Planer finns som kan innebära att Huddingevägen samt Magelungsvägen blir stadsgator och att
byggnader lokaliseras intill vägarna.
Påverkan
Det finns ett flertal områden där utredningskorridoren kan komma att stå i konflikt med både gällande detaljplaner och med kommande program
och detaljplaner. Det är inte möjligt att i nuläget bedöma omfattningen av påverkan. En markförlagd
kabel kan påverka och begränsa möjligheten till
bebyggelse dels på grund av att Svenska kraftnäts
magnetfältpolicy ska följas dels på det faktiska utrymme som kabelförbanden tar upp.
Pågående programarbete vid Älvsjö-Örby omfattar en ny större stadsdel. Detta innebär att befintlig infrastruktur för el, tele, VA och fjärrvärme
behöver förstärkas vilket i sin tur medför att det
blir ännu svårare att hitta framkomliga ytor för
markschakt och att konkurrensen om ytorna ökar.
Konsekvenser
Det går i nuläget inte att gradera konsekvenserna
vad gäller påverkan på planer.
Konsekvenser
Det går i nuläget inte att gradera konsekvenserna
vad gäller påverkan på planer.
37
7.4 boendemiljöer och
Bebyggelse
Magelungsvägen
Förutsättningar
Samtliga korridorer är belägna i närheten av bebyggelse, boendemiljö och arbetsplatser.
Oavsett val av lokaliseringsalternativ sker rivning av befintlig 220 kV-luftledning. Rivning innebär att den nuvarande magnetfältspåverkan från
220 kV-ledningen upphör. Rivningen av luftledningen innebär normalt även förbättrade upplevelsevärden för närboende samt för gång- och
cykeltrafikanter på gång- och cykelvägarna som går
under eller utmed ledningen.
Ett borttagande av den befintliga 220 kV-ledningen är en positiv effekt för bebyggelse och boendemiljö oavsett val av alternativ.
I driftskedet kommer den markförlagda kabeln till stora delar att vara omärkbar efter det att
gräs och vegetation återetablerats. Dock tillåts inga
större träd ovanpå kabeln varför upplevelsen i det
vardagsnära landskapet kan påverkas negativt om
träd avverkats i anläggningsskedet.
Enligt Svenska kraftnäts magnetfältspolicy får
inte bostäder vara belägna så att de får en magnetfältsnivå på mer än 0,4 µTesla. Det innebär att bostadsbebyggelse inte kan ligga närmare än ca 10
meter från kabelförbandens mitt. För samtliga alternativ bedöms denna nivå vara möjlig att klara.
Kabeln och magnetfältpolicyn kan begränsa möjligheten till ny bostadsbebyggelse.
Boendemiljöer berörs i utredningskorridorens del
längs Huddingevägen samt längs med Magelungsvägens östra sida.
Örbyleden
Förutsättningar
Bebyggelse ligger på ömse sidor om Örbyleden. Örbyleden-B och Örbyleden-C berör bebyggelse, boendemiljöer och arbetsplatser i lägre grad än korridoren Örbyleden-D
Påverkan
Upplevelsen av den bostadsnära miljön och längs
gång- och cykelstråk kan försämras på grund av
nedtagning av träd och vegetation. Denna kan bara
delvis återplanteras. Påverkan i driftsskedet bedöms som liten. Magnetfältpolicyns nivå bedöms
kunna klaras inom korridoren. Möjligheten till ny
bostadsbebyggelse begränsas inom 10 meter från
kabelförbanden.
Konsekvenser
Konsekvenserna bedöms till små.
Påverkan
Sträckningen längs med Huddingevägen, framför
allt väster om korsningen med Örbyleden, är problematisk eftersom mark, i princip hela vägen fram till
bostadshusen, behöver tas i anspråk i anläggningsskedet. Bullerskyddsvall och bullerskyddsplank
mot Huddingevägen påverkas och vegetation mot
Huddingevägen behöver tas bort. Upplevelsevärdet
påverkas negativt. Återplantering kan endast ske i
begränsad omfattning. Magnetfältpolicyns nivå
från 400 kV-kablarna bedöms kunna klaras inom
korridoren. Möjligheten till ny bostadsbebyggelse
begränsas inom 10 meter från kabelförbanden. Påverkan bedöms till liten.
Konsekvenser
Påverkan bedöms som något större framför allt på
grund av förhållanden längs med Huddingevägen.
Konsekvenserna bedöms som små till måttliga.
7.5 Infrastruktur
I avsnittet beskrivs vägar, järnvägar, luftledningar
och markförlagda ledningar av olika slag.
Tre stora trafikleder går igenom området, Örbyleden, Huddingevägen och Magelungsvägen, vilka
samtliga står under Stockholms stads väghållaransvar. Huddingevägen och Örbyleden är av riksintresse och fyller en viktig funktion i regionens
transportsystem. Vid tillfällig stängning av Södra
länken eller Essingeleden finns ett omledningsnät
där de trafiklederna ingår. Enligt avtal så får inte
exploateringar eller förändringar i den fysiska miljön påverka framkomligheten negativt. Örbyleden
är även transportled för farligt gods.
I korridorerna för både Magelungsvägen och Örbyleden måste flera vägar och järnvägar passeras
vilket innebär speciallösningar för att minimera
påverkan på dessa. Magelungskorridorens passage
av tunnelbanan vid Rågsvedsvägen är en komplicerad passage som kräver tekniska speciallösningar.
Nynäsbanan och tunnelbanans Hagsätralinje
passerar i anslutning till föreslagna korridorer.
I en storstadsmiljö är det lätt att förstå att det
38
under marken finns ett flertal ledningar och kablar
som korsar och löper parallellt med utredningskorridorerna. Det rör sig om t.ex. ledningar för fjärrvärme, vatten, spillvatten, dagvatten, elledningar,
gasledningar, optofiber och tele. Störst konflikt bedöms korsande och näraliggande fjärrvärmeledningar innebära.
Örbyleden
Förutsättningar
Örbykorridorens passage av tunnelbanan mellan Bandhagen och Stureby utgör en speciellt svår
teknisk passage. Även flera vägar passeras vilket
innebär att speciallösningar, till exempel i form av
styrda borrningar, kan bli aktuella. Stockholms
stads trafikkontor har avrått från att förlägga kabel i
Örbyledens vägområde. Huvudsakligen på grund av
påverkan på trafiken då åtgärder i den fysiska miljön inte får påverka framkomligheten.
I korsningen mellan Huddingevägen och Örbyleden finns en stor dagvattenkammare. Denna bedöms dock kunna undvikas.
För alternativ längs Örbyleden så kommer kabelkorridoren i grova drag att korsa 13 stycken större
elkabelstråk, 11 stycken större tele- och optokabelstråk, åtta stycken större fjärrvärmeledningar, 15
stycken större avlopps-, dagvatten- och dräneringsledningar, åtta stycken större vattenledningar och 3
stycken större gasledningar.
Fortum Distribution AB äger ett antal pappersisolerade oljefyllda kablar i Stockholm. Denna typ
av kabel har bedömts utgöra en miljörisk. Stockholms stad har därför gett föreläggande om att
den typen av kablar ska bytas ut. Fortum Distribution har tre stycken 110 kV-förband förlagda längs
med Örbyleden mellan Örby och Högdalen. Dessa
ska bytas ut under de närmaste åren. Samförläggande av ny 400 kV-ledning längs Örby-Snösätra
med Fortums nya 110 kV-ledning har utretts men
inte bedömts som möjlig. Dels på grund av att samförläggande kräver ännu större utrymme, dels på
grund av tidsaspekten. Fortum måste ersätta de oljefyllda kablarna mycket tidigare än vad Svenska
kraftnäts tidplan medger. Vid samförläggning påverkar kabelförbanden varandra och man kan då
behöva dimensionera upp kablarna, vilket påverkar
kostnaderna och markbehovet.
Fortum äger även en 220 kV-luftledning mellan
terminalplats Örby och Högdalen. Ledningen går
längs med Örbyleden.
Påverkan
Att förlägga ledningen i Örbyledens vägområde bedöms medföra en påtagligt negativ påverkan på
trafiksituationen i anläggningsskedet. Komplicerade passager kräver specialborrning av kabeln, s.k.
styrd borrning.
Fortums borttagande av befintlig oljeisolerad
markkabel längs Örbyleden kan medföra att mark
frigörs som kan nyttjas för Svenska kraftnäts planerade markförlagda kabel.
Invid Högdalens kraftvärmeverk finns ett flertal
luftledningar och andra installationer, bland annat
ska flera stora fjärrvärmeledningar passeras. Norr
om kraftvärmeverket är dessutom terrängen bergig och tekniskt svår att passera. Passagen av kraftvärmeverket utpekas som en tekniskt svår passage.
Örbyleden- C och Örbyleden D inbegriper denna
komplexa del. Även om infrastrukturen längs korridoren medför tekniska utmaningar så bedöms påverkan på infrastrukturen bli små.
Konsekvenser
Förläggning av kabelförbanden kan utföras med
metoder som innebär att hinder kan passeras och
endast innebära små negativa konsekvenser.
Borttagande av Fortums oljeisolerade markkabel kan ge positiva konsekvenser då sträckningen
för den ledningen delvis kan utnyttjas i aktuellt projekt.
Även om förhållandena är tekniskt svåra kring
Högdalens kraftvärmeverk så bedöms de vara möjliga att överbrygga med olika tekniska lösningar. De
konsvekvenser som uppstår uppkommer framför
allt i byggskedet.
magelungsvägen
Förutsättningar
För denna korridor kommer i grova drag 10 stycken
större elkabelstråk, 15 större tele- och optokabelstråk, tre fjärrvärmeledningar, 20 större avlopps-,
dagvatten- och vattenledningar att samt tre stycken
gasledningar att korsas.
Magelungskorridoren går delvis nära och parallellt med Nynäsbanan. Även ett flertal vägar måste
passeras. Korridoren korsar tunnelbanan vid Rågsvedsvägen.
Vattenfall Eldistribution äger en 70 kV-luftledning mellan Älvsjö och Gullarängen. Luftledningen
går bl.a. utmed Magelungsvägen och Nynäsbanan.
39
Från korsningen Örbyleden-Huddingevägen och
söderut är det en mycket trång passage mellan befintliga bostäder och tekniska installationer.
Påverkan
Magelungskorridoren närhet och parallellgång med
Nynäsbanan innebär risk för att 400 kV-kablarna
kan komma att påverka banverkets signalkablar.
Korridorens passage av tunnelbanan vid Rågsvedsvägen är en komplicerad passage som kräver specialåtgärd för kabelförbanden, t.ex. styrd borrning.
Även om infrastrukturen i området medför speciallösningar och tekniska utmaningar så bedöms påverkan på infrastrukturen bli små.
Konsekvenser
Förläggning av kabeln kan utföras med metoder
som innebär att hinder kan passeras och inga negativa konsekvenser uppstår. De tekniska utmaningarna bedöms dock vara större i korridoren längs
Magelungsvägen än i Örbyleden.
7.6 Landskapsbild
En fördel med en markförlagd kabel är att den inte
blir synlig i landskapet i driftskedet. Efter att marken är återställd uppstår ingen negativ påverkan på
landskapet. Skillnaden kan vara att en tidigare trädbevuxen mark inte kan återplanteras med större
träd vilket kan vara negativt i en stadsmiljö med
brist på trädmiljöer. En fördel oavsett val av alternativ, är att Fortums befintliga 220 kV-luftledning
längs Örbyleden kan rivas, vilket innebär en positiv effekt för närboende och gång- och cykeltrafikanter.
Örbyleden
Förutsättningar
Bebyggelse ligger på ömse sidor om Örbyleden. Området mellan bebyggelsen och Örbyleden innehåller
gång- och cykelvägar, rekreationsområden, trädbevuxna höjdknallar, bullerplank och planteringar.
Denna gröna zon är bredare på vägens östra sida.
Där alternativen delar på sig går korridor Örbyleden-D norr om Högdalens industriområde i en rekreationsskog, som delvis benämns Trollesundsskogen. Korridor Örbyleden-B går i ett industri- och
ruderatmarkslandskap förbi Högdalens kraftvärmeverk och korridor Örbyleden-C går kring och genom de öppna markerna vid Högdalstopparna.
Påverkan
På grund av kabelschakten kommer både större
träd och buskage att avverkas som endast delvis kan
återplanteras. Buskage inom markkabelområdet
kan återplanteras men upplevelsen av närlandskapet påverkas negativt av att större träd har avverkats. På grund av att den gröna zonen är smalare på
västra sidan vägen bedöms denna negativa påverkan bli större här än om ledningen förläggs på den
östra sidan. Örbyleden-D, som passerar genom delar av Trollesundsskogen kan påverka upplevelsevärdet på grund av att träd måste avverkas och det
öppna stråket längs gång- och cykelvägen blir bredare. Påverkan bedöms bli liten.
Konsekvenser
Konsekvenserna bedöms sammantaget bli små för
alla tre korridorerna.
Magelungsvägen
Förutsättningar
Längs med Huddingevägens östra del går korridoren i ett område där bebyggelse ligger mycket tätt
invid vägområdet. Närmare Älvsjömässan öppnar
stadslandskapet upp sig i ett brett vägrum. Där korridoren går söderut längs Magelungsvägen är gaturummet smalt med delvis branta slänter och branter. Bebyggelse och koloniområde ligger bitvis helt
nära vägen. I korridorens södra del, mot Snösätra
är landskapet delvis ett annat där Magelungsvägen
går kurvigare runt bergiga höjdknallar som delvis
är bevuxna med värdefulla träd. I anslutning till utredningsområdet för planerat stationsläge vid Snösätra finns nyckelbiotopområden, motionsspår och
kulturmiljövärden.
Påverkan
Invid Huddingevägen kan vegetation på bullervallar behöva tas bort i samband med schaktning. Detsamma gäller en smal passage utmed gång- och cykelväg längs Magelungsvägen. I korridorens södra
del kan vissa större träd behöva avverkas i anslutning till motionsspår och värdefulla naturområden.
Återplantering kan endast ske i begränsad omfattning. Påverkan bedöms vara liten.
Konsekvenser
De negativa konsekvenserna bedöms sammantaget
bli små.
40
7.7 Naturmiljö
Både korridorerna längs Örbyleden och Magelungsvägen kommer innebära att träd behöver avverkas.
Träden är viktiga för den bostadsnära rekreationen,
kan fungera som insynsskydd mot vägar och kan lokalt innebära höga naturvärden. Det förekommer
såväl grövre tallar som ädellövträd. Eftersom rotsystem inte tillåts i själva kabelschaktet kommer
återplantering av större träd inte att ske närmare än
ca 2,5 meter från kablarnas ytterkant. I ett senare
skede kommer träden att inventeras för att vid detaljprojektering av en sträckning undvika så många
större träd som möjligt.
I Artportalen finns ett flertal observationer
gjorda inom de aktuella korridorerna. Exempelvis kan nämnas fjärilen Almsnabbvinge. Fjärilen
är nära hotad och dess livsmiljö är kopplad till alm.
Svamparna Tallticka och Ekticka är andra arter
som finns registrerade inom eller i anslutning till
korridorerna.
Rågsveds friområde är ett sammanhängande natur- och rekreationsområde sydväst om Magelungsvägen mot Magelungen. Friområdet tillsammans
med Högdalstopparna och Fagersjöskogen utgör den innersta delen av den s.k. Hanvedenkilen
som utgör en länk in mot Stockholms natur- och
parkområden, se figur 24. Detta samband har betydelse för såväl ekologi som rekreationsvärden.
Utredningar pågår för att ta fram förslag till naturreservatsbildning samlat för Rågsveds friområde-Högdalstopparna och Fagersjöskogen. Båda
korridorerna berör de sammanhängande friområdena mot Magelungen.
Örbyleden
Förutsättningar
I en utredning (Biologisk utveckling av Stockholm,
2003) betecknas Högdalstopparna som ett särskilt
intressant område för biologisk mångfald. Fagersjötoppen är den mest intressanta toppen för fågelskådning och av stort intresse för fågelskådare.
Högdalstopparna är med sin öppna och fjällika karaktär en ovanlig naturtyp i Stockholmsområdet
och som därför under sträcktider lockar till sig fåglar knutna till denna miljö. Området är tillräckligt
stort för att hysa bestånd av däggdjur. Intressanta
insekter finns också i området varav en del är beroende av den speciella naturtyp som Högdalstopparna erbjuder. Utredningen från 2003 anger topparna som ett område med höga naturvärden som
kan utvecklas. Högdalstopparna ligger i områden
som anges som ekologiskt särskilt betydelsefulla
områden enligt Stockholms stad. Korridorerna berör områden med kärnområden, spridningskorridorer och livsmiljöer för skyddsvärda arter. Se figur 25.
I direkt anslutning till, och öster om, utredningsområdet för möjligt stationsläge Snösätra finns ett
nyckelbiotopsområde enligt Skogsstyrelsens inventeringar. Området består av en lövskogslund
och bergsbranter. Befintliga luftledningar går genom området.
Örbyledskorridoren berör ett område med ekar
i Stockholms stads ekdatabas. Området har lägsta
klass 3. Se figur 25. Örbyleden-D berör ett område,
Trollesundsskogen, som anges som livsmiljö för
skyddsvärda arter.
Påverkan
Påverkan på nyckelbiotopsområdet bedöms kunna
undvikas i en detaljprojektering.
Markförlagd kabel kring Högdalstopparna påverkar naturmiljö genom att buskage tas bort i samband med schaktning. Dessa kan dock återplanteras
och eftersom naturvärdena i området i hög grad är
knutna till öppna marker så bedöms den negativa
påverkan bli liten. I vilken mån större träd med naturvärden kommer att behöva avverkas studeras i
kommande skede.
Alternativ Örbyleden-D utmärker sig i negativt
hänseende då det går genom ett viktigt skogsområde, Trollesundsskogen, mellan Högdalens industriområde och Bandhagen. Beroende på hur
kabeln läggs inom korridoren kan träd i varierande
grad behöva tas ner och påverkan på naturvärden
bli negativ.
Lokalt kan livsmiljöer för växter och djur påverkas, då större träd kan behöva avverkas. Detta kommer att klarläggas i senare skede.
Påverkan på det samlade värdet av Rågsveds friområde och Hanvedenkilen bedöms totalt sett bli liten. Enskilda trädmiljöer kan dock påverkas.
Konsekvenser
Överlag bedöms konsekvenserna för naturmiljön
blir obetydliga till små. Lokalt kan påverkan dock
vara stor om enskilda grövre träd med höga naturvärden behöver tas ner. Konsekvenserna för Hanvedenkilen och Rågsveds friområde bedöms bli
obefintliga.
Figur 23. Karta över natur- och kulturmiljö i utredningsområdet
0
250
500
1 000
1 500
2 000
Högdalen
Rågsved
.
sv
g
un
el
ag an
M
n
ba
s
nä
Ny
Ormkärr
Örby
Huddingev.
Snösätra
2 500
m
Terminalplats
Örby
rb
Ö
Stureby
Svedmyra
Svedmyraskogen
Gubbängen
Majroskogen
Fagersjöskogen
Hökarängstoppen
Värmeverk
(
!
Fagersjötoppen
Utredningsområde
Högdalstoppen
Högdalens
industriområde
Station
Högdalen
Trollesundsskogen
Bandhagen
a
sätr
Hemskogen
g
a Ha
n
a
b
Ten
ed
l
y
Hagsätra
Scandic
Älvsjö
gård
Älvsjö
Örby slott
(
!
±
(
!
Naturvärde
Nyckelbiotop
Skyddsvärda trädmiljöer
Forn/kulturlämning yta
Forn/kuturlämning linje
Forn/kulturlämning punkt
Örbyleden/C
Örbyleden/D
Örbyleden
Örbyleden/B
MA-A
220 kV luftledning
Alternativ
Utredning station Snösätra
!
( Befintlig station
Teckenförklaring
Natur- och kulturmiljö
41
42
(
!
Älvsjö
Älvsjö
gård
Örby slott
Terminalplats
Örby
±
Hemskogen
Huddingev.
Svedmyraskogen
Stureby
Teckenförklaring
!
( Befintlig station
Station under utredning
Svedmyra
Scandic
rb
Ö
Örby
Hanvedenkilen
Ekologisk grönstruktur
en
ed
yl
Majroskogen
220 kV luftledning
Alternativ
MA-A
Örbyleden
Örbyleden/B
Örbyleden/C
Örbyleden/D
Bandhagen
v.
gs
un
el
ag
M
Trollesundsskogen
Högdalen
Hagsätra
Gubbängen
Station
Högdalen
Högdalens
industriområde
Ormkärr
(
!
Värmeverk
Högdalstoppen
Rågsved
Högdalen
Snösätra
Fagersjötoppen
Utredningsområde
0
250
500
1 000
1 500
Rågsveds
friområde 2 000
Hökarängstoppen
Fagersjöskogen
2 500
m
Figur 24. Karta över grönstruktur. Hämtad från Översiktsplan “Den gröna promenadstaden”, stadsbyggnadskontoret Stockholms stad. Utredningskorridorerna är inlagda på grönstrukturkartan.
0
Figur 25. Karta över naturvärden från Stockholms stad. Ekologiskt särskilt betydelsefulla områden samt ekmiljöer.
250
500
N
1 000
1 500
2 000
Högdalen
Rågsved
v.
gs
n
u
el
ag an
M
an
sb
ä
yn
Ormkärr
Örby
Huddingev.
Snösätra
2 500
m
Terminalplats
Örby
rb
Ö
Stureby
Svedmyra
Svedmyraskogen
Gubbängen
Majroskogen
Fagersjöskogen
Hökarängstoppen
Värmeverk
(
!
Fagersjötoppen
Utredningsområde
Högdalstoppen
Högdalens
industriområde
Station
Högdalen
Trollesundsskogen
Bandhagen
a
sätr
Hemskogen
ag
na H
a
b
T
n
de
e
yl
Hagsätra
Scandic
Älvsjö
gård
Älvsjö
Örby slott
(
!
±
Ekar punktobjekt
Ekar områden
Ekologiskt särskilt
betydelsefulla områden
Örbyleden-D
Örbyleden-C
Örbyleden-B
MA-A
Örbyleden
Alternativ
Utredning station Snösätra
!
( Befintlig station
Teckenförklaring
Kommunala naturvärden
43
44
Magelungsvägen
Förutsättningar
Sjön Magelungen är belagd med strandskydd.
Korridoren tangerar två nyckelbiotopsområden
några hundra meter nordväst om utredningsområdet för planerat stationsläge Snösätra. Områdena
utgör barrnaturskog och hällmarksskog samt lövskogslund och bergsbranter. I områdena finns också
elljusspår och motionsstigar.
På andra sidan Magelungsvägen, väster om, från
utredningsområdet för planerat stationsläge Snösätra finns ett nyckelbiotopområde som utgör lövskogslund och bergsbrant samt ett område med den
lägre klassningen Naturvärde som är ett lövskogsområde.
Våtmarksdiket som går genom Snösätra koloniområde sydväst om Magelungsvägen anges vara en
insektsrik våtmarksmiljö i inventeringar som gjorts
i Snösätraområdet.
Längs Magelungsvägen finns ett antal områden
med ekmiljöer enligt Stockholms stads ekdatabas.
Områdena har den lägsta klassningen, 3. Nära utredningsområde för ny station Snösätra finns ett
punktobjekt med en ek med högsta klass 1. Magelungsvägen går i högre grad än Örbyleden genom områden som anges som ekologiskt särskilt
betydelsefulla områden. Se figur 25. Områdena är
spridningszoner, kärnområden samt livsmiljöer för
skyddsvärda arter.
Påverkan
Anläggningsarbetena bedöms inte beröra strandskyddsområdet kring Magelungen.
Viss påverkan i utkanten på nyckelbiotopområdena kan inte uteslutas om befintliga större träd
måste tas ner. Lokalt kan livsmiljöer för växter och
djur påverkas, då större träd kan behöva avverkas.
Beroende på sträckningsval inom korridoren kan
det inte uteslutas att ekmiljöer påverkas.
Påverkan på det samlade värdet av Rågsveds friområde och Hanvedenkilen bedöms bli liten. Enskilda trädmiljöer kan dock påverkas. Påverkan
bedöms sammantaget som liten.
Konsekvenser
Överlag bedöms konsekvenserna för naturmiljön
bli små. Risken för påverkan på Hanvedenkilen och
Rågsveds friområdes ekologiska värden bedöms
vara något större för denna korridor men konse-
kvenserna för de stora ekologiska sammanhangen
bedöms som mycket liten. Risken för negativa konsekvenser på ekologiska värden bedöms större i Magelungskorridoren än i Örbyledskorriden.
7.8 Kulturmiljö
Inom aktuella korridorer finns inga utpekade riksintressen, regionala kulturmiljöer eller byggnadsminnen, se figur 23.
En rivning av befintlig 220 kV-luftledning innebär oavsett val av alternativ, att möjligheten till upplevelse förbättras av de lämningar som idag ligger
under luftledningen.
I området har heltäckande fornlämningsinventeringar utförts vid tre tillfällen; 1929-30, 1951
samt 1981. Därutöver har Stockholms stadsmuseum utfört specialinventeringar i syfte att fastställa förekomst av fornlämningar inom mindre
ytor inom området. Uppgifter från Riksantikvarieämbetets fornsök (FMIS) har insamlats och redovisas på karta i samrådshandlingen. Fornlämningar
och kulturlämningar inom eller i direkt anslutning
till respektive korridor redovisas nedan med objektets nummer enligt FMIS (Raä nr).
Örbyleden
Förutsättningar
År 2013 utförde Stockholms stadsmuseum en arkeologisk förstudie av området vid Älvsjö och Örby
slott. I stadsmuseets rapport framgår att år 1872
bildades bolaget Brännkyrka sjösänkningsföretag
och den dåvarande Kyrksjön sänktes för att erhålla
odlingsmarker kring sjön. Vid den forna Kyrksjöns
norra strand, ligger ännu Brännkyrka kyrka och
öster om Brännkyrka by låg grannbyn Örby. På den
västra sidan om sjön låg byarna Solberga och Älvsjö.
Gravar och gravfält visar att alla byarna har förhistoriska anor från åtminstone järnåldern.
Omedelbart i anslutning till terminalplats Örby
fanns tidigare uppgift om en stensättningsliknande
lämning (Raä Brännkyrka 65:1). I samband med
inventeringen 1981 konstaterades att den inte gick
att återfinna och Fortums anläggning är anlagd på
platsen.
Väster om Örbyleden ligger Örby gamla tomt,
(Raä Brännkyrka 224:1), som består av bebyggelselämningar (fornlämning). Omedelbart intill ligger en kulturlämning som vid inventering 1981 inte
kunde återfinnas men som antogs utgöra en del av
45
Örby gamla bytomt. (Raä 44:1). Den nuvarande
220 kV-ledningen är idag lokaliserad mellan Örbyleden och Raä 224: och 44:1. Väster om Raä 224:1
och 44:1 och inne i bostadsområdet ligger ett gravfält och enstaka gravar.
Örbyleden-D sammanfaller i den avslutande delen med korridor Magelungsvägen. Här finns endast ett fåtal registrerade lämningar.
I denna avslutande del ligger (Raä Stockholm
617) älvkvarnsförekomst med den antikvariska bedömningen bevakningsobjekt. Det innebär att det
inte är fastslaget att det är en fast fornlämning men
att länsstyrelsen vid möjlig påverkan på objektet ska
vara med och bedöma/bevaka. Där Örbyleden/B
och Örbyleden/C sammanfaller ligger i befintlig
ledningsgata för luftledning ett område med husgrunder (Raä Stockholm 366) som är bedömd som
fornlämning. Örbyleden/D berör inga registrerade
fornlämningar eller kulturlämningar.
Påverkan
Enstaka registrerade lämningar finns inom alternativ Örbyleden samt Örbyleden-B. Schaktning i
mark kan innebära intrång i fornlämning och länsstyrelsen kan komma att fatta beslut om tillstånd
enligt kulturminneslagen, (KML). Genom möjlighet till anpassning i kommande skede bedöms påverkan i nuläget som ingen eller obetydlig.
Konsekvenser
Korridorens påverkan på kulturmiljön bedöms
innebära små negativa konsekvenser.
Magelungsvägen
Förutsättningar
Området kring Högdalstopparna och sjön norra
Magelungen antas ha haft en permanent befolkning redan under bronsålder (1500 – 500 f.Kr)
(Stockholms stadsmuseum 2006). Inom detta område finns även gravar från järnålder (1500 – 500
f.Kr) och rapportförfattarna bedömer att det i området under denna period sker en befolkningsökning. Först under 1600-talet antas ett ytterligare
antal gårdar tillkommit vilket sammankopplas till
områdets pågående Säteribildning.
År 2013 utförde Stockholms stadsmuseum en arkeologisk utredning vid Snösätra och Magelungens
nordöstra strand inför att ny bebyggelse planerades i Snösätra torp. Utredningen visade att området
finns belagt i historiska kartor sedan 1600-talet och
husgrunder och lämningar efter den tidigare bebyggelsen och ett äldre kultur- och naturlandskap syns
ännu kring torpet. Utredningen visade även att torpets öppna åkermarker idag används som koloniområde eller betesmark och att dagens gång- och
cykelvägar följer topografin och löper utmed gränsen mellan de brantare impedimenten och de lägre
liggande gärderna.
Inom korridor Magelungsvägen finns längst i
norr en uppgift i FMIS om en älvkvarnsförekomst
(Raä Brännkyrka 226:1) som inte har kunnat återfinnas och sannolikt har förstörts av avfarten från
Magelungsvägen/Huddingevägen.
Längre söderut vid Magelungsvägen finns ett
område med sentida bebyggelselämningar (Räa
Brännkyrka 189:1) samt en uppgift om stensättning
(Räa 190:1). Ingen av dessa är bedömda som fornlämningar.
Två kulturlämningar finns invid motionsspåret
sydväst om Högdalens industriområde, ett granitblock (Raä Stockholm 372) samt rester av en äldre
vägbank (Raä Stockholm 323).
Mellan Magelungsvägen och järnvägen finns två
älvkvarnsförekomster (Raä Stockholm 617) och
(Raä Brännkyrka 235:1) där den förstnämnda är ett
bevakningsobjekt och senare är bedömd som fornlämning.
Omedelbart utanför korridoren, söder och väster
om Högdalstopparna och söder om järnvägen och
kring området för nytt stationsläge, finns ett flertal fornlämningar i form av gravar (stensättningar)
samt ett fynd av en knacksten.
Påverkan
Korridorens södra och avslutande del riskerar intrång i fornlämningar. Ytterligare lämningar kan
finnas inom området. Kunskap om området har de
senaste åren fördjupats och stadsmuseets utredningar i området visar att människan i tusentals år
vistats i området. Fornlämningar är skyddade enligt kulturmiljölagen och länsstyrelsen kan komma
att fatta beslut om tillstånd enligt KML. Påverkan
bedöms i nuläget till liten eller måttlig.
Konsekvenser
Korridorens påverkan på kulturmiljön bedöms
innebära små till måttliga negativa konsekvenser.
46
Aktuella utredningskorridorer går överlag längs
med gång- och cykelvägar som utgör viktiga kommunikationsstråk och går i flera fall i områden som
kan betecknas som bostadsnära rekreationsmark
som utnyttjas för lek och promenader. Ett utpekat
gångstråk löper genom Högdalen längs med T-bana
och korsar både Magelungsvägen och Örbyleden.
Örbyleden
Förutsättningar
Öster om Örbyleden går korridoren till stor del genom obebyggda friytor med bollplaner och lekytor.
På Örbyledens västra sida ligger bebyggelsen närmare vägen. Korridoren går längs med en gång- och
cykelväg av regionalt intresse och en fotbollsplan
tangeras.
Längs med Örbyleden finns en zon mellan Örbyleden och bebyggelse med bullervallar och skärmar
som utgör grönområden, här och var med lekmöjligheter och bollplaner.
Norr om Högdalens industriområde ligger ett
bredare skogsbevuxet område, Trollesundsskogen, genom vilket flera gångvägar passerar. Området utgör ett värdefullt närrekreationsområde och
området har karaktär av naturlig skog. Bebyggelseexploateringar har naggat området i kanten.
De öppna markerna på och kring Högdalstopparna är flitigt utnyttjade som närrekreationsmark. Det finns rester efter en skidlift och
rodelbanor. Freesbegolf utövas. En utredning om
Högdalstopparna (Program för utveckling av Högdalstopparna, 2005) föreslår utveckling av området. Programmet gjordes utifrån en ambition från
Stockholms stad att utveckla topparna till ett attraktivt och välbesökt rekreationsområde. Visionen
föreslås vara att topparna ska ha stora möjligheter
till spontanidrott, friluftsliv, naturupplevelser och
kulturella upplevelser. I anslutning till området
finns Hökarängens bollplan.
Påverkan
I driftskedet påverkas inte möjligheten till rekreation och utnyttjande av närrekreationsområden
och gång- och cykelvägar. Den rekreativa kvalitén
kan påverkas negativt om större träd avverkas. Örbyleden-D genom Trollesundsskogen kan medföra
minskad rekreativ kvalitet om träd behöver avverkas i större omfattning längs gång- och cykelstråket.
I driftsskedet bedöms dock påverkan sammantaget som liten till obetydlig.
Konsekvenser
Projektet bedöms medföra obetydliga till små negativa konsekvenser för närrekreation och gång- och
cykelvägar.
Magelungsvägen
Förutsättningar
Sydväst om möjligt stationsläge Snösätra finns koloniodlingsområdet Snösätra. Området ligger vid
ett sumpigt område längs ett vattendrag/dike som
rinner ut i sjön Magelungen.
Ett elljusspår finns runt en höjd väster om Högdalens industriområde. Utredningskorridoren
längs Magelungsvägen passerar nedanför höjden.
Både längs Huddingevägen och Magelungsvägen
finns gång- och cykelvägar av stor betydelse som
kommunikationsstråk.
Påverkan
Möjligheten att utnyttja gång- och cykelvägar påverkas inte i driftskedet. Den rekreativa kvalitén
kan påverkas negativt om större träd eller avskärmande vegetation behöver tas ner. I driftsskedet bedöms påverkan sammantaget som liten.
Konsekvenser
Projektet bedöms medföra obetydliga till små negativa konsekvenser för närrekreation och gång- och
cykelvägar.
47
7. 10 Vatten och geologi
Landskapet i aktuellt område är ett sprickdalslandskap med omväxlande bergsryggar och lerfyllda
dalgångar. Den dominerande jordarten är morän.
Lera förekommer i stor utsträckning i dalgångarna
vid Örby. På höjderna är det på många ställen berg i
dagen. Organisk jord med torvlager och lösare jordlager med mycket organiskt material förekommer
framför allt kring korsningen Huddingevägen och
Magelungsvägen samt längs Magelungsvägen och
söderut mot utredningsområdet för planerat stationsläge Snösätra fram till sjön Magelungen.
Samtliga korridorer passerar en del berg som är
synligt i dagen. Någon information om grundvattennivåer och enskilda brunnar i aktuellt område
är inte känt i detta skede. Speciallösningar i form av
styrda borrningar och i vissa fall djupare schakter
kan påverka vattenföringen. Olika tekniska åtgärder kan dock vidtas för att reducera påverkan.
Nordvästra Magelungen är ett tillrinningsområde till Magelungen. Området anges vara känsligt
för hydrologisk störning, närsalttillskott samt föroreningar av mark och vatten. Utredningsområdet
för planerat stationsläge Snösätra ligger i områdets
norra utkant liksom södra delen av korridoren utmed Magelugnsvägen. Inom området finns idag
anläggning för grus- och sandhantering och i stationsläget Snösätra är området påverkat av schaktoch upplagsverksamhet.
Örbyleden
Förutsättningar
Längs Örbyledens norra del är det bitvis blött i marken. På flera ställen utmed Örbyleden finns trånga
passager med befintliga kraftledningsfundament,
berg, branta slänter och brofundament. ÖrbyledenC, genom Högdalstopparna, går stundtals i branta
partier där byggnationen innebär tekniska utmaningar.
bör förläggas under perioder då marken är torrare
för att underlätta arbetena och minimera påverkan på ytoch grundvatten. Särskilda anläggningsåtgärder kan behövas vid kabelförläggning i blöta
markområden, se vidare i kap 7.14 (byggskedet).
Volymen sprängning är osäker då det förmodligen
finns berg mellan markyta och ca 1,5 meters djup.
Påverkan bedöms som liten.
Konsekvenser
Sannolika konsekvenser för ytoch grundvattnet
bedöms bli obetydliga till små till viss del beroende
på att området sedan tidigare belastats med en tät
infrastruktur med många ledningar.
Magelungsvägen
Förutsättningar
Området vid Älvsjömässan är gammal sjöbotten
som dikats ur. Vid korsningen Huddingevägen- och
Magelungsvägen består marken av ca en meter torv,
därefter friktionsfritt material mellan 9-20 meter
till berg.
Huddingevägen och Magelungsvägen är enligt Stockholms stads trafikkontor delvis byggda
på påldäck, det vill säga att uppbyggnaden av vägen är pålad för att få tillräcklig stabilitet. Delar av
Magelungsvägen är dessutom byggd delvis på lättfyllning, en specialåtgärd vid dålig bärighet. Trafikkontoret har framfört att det kan finnas svårigheter
att klara tunga transporter på befintliga vägar och
vara besvärligt att erhålla tillräcklig bärighet vid
anläggning av nya bygg- och transportvägar i området.
På flera platser längs sträckan antas grundvattennivåerna vara höga och mäktiga lerjordslager
förekomma. Nordväst om utredningsområdet för
planerat stationsläge Snösätra finns ett sankmarksområde.
Magelungens tillrinningsområde, Nordvästra
Magelungen, berör korridorens södra del.
Påverkan
Generellt bedöms normalt schakten för kabeldiket endast i ringa omfattning och tillfälligt påverka
grundvattennivåerna. Om anläggningen vid något ställe kräver styrd borrning och djupare schakter kan påverkan på grundvattenföringen uppstå.
Olika tekniska åtgärder kan dock vidtas för att reducera påverkan.
Anläggningsarbeten längs Örbyledens norra del
Påverkan
Generellt bedöms normalt schakten för kabeldiket endast i ringa omfattning och tillfälligt påverka
grundvattennivåerna under förutsättning att normala tekniska åtgärder vidtas. Vid de besvärliga
passagerna förbi Älvsjömässan, och bitvis längs
med Magelungsvägen med mark av dålig bärighet, djupa lerlager och organisk jord kan speciallös-
Figur 26. Karta över markvattningsföretag inom utredningsområdet
0
500
1 000
1 500
2 000
Högdalen
Rågsved
v.
gs
n
u
el
an
ag ban
M s
nä
Ny
250
Ormkärr
Örby
Huddingev.
Terminalplats
Örby
rb
Ö
Hemskogen
Stureby
2 500
m
Svedmyra
Svedmyraskogen
Gubbängen
Majroskogen
Fagersjöskogen
Hökarängstoppen
Värmeverk
(
!
Högdalen
Fagersjötoppen
Snösätra
Utredningsområde
Högdalstoppen
Högdalens
industriområde
Station
Högdalen
Trollesundsskogen
Bandhagen
en
ed
l
y
Hagsätra
Scandic
Älvsjö
gård
Älvsjö
Örby slott
(
!
±
Båtnadsområden
Dike
Markavvattningsföretag
Örbyleden/D
Örbyleden/C
Örbyleden
Örbyleden/B
MA-A
Alternativ
220 kV luftledning
Utredning Snösätra station
!
( Befintlig station
Teckenförklaring
48
49
ningar krävas för att erhålla stabilitet i anläggningsskedet men även för kabeln i driftskedet och för att
inte sänka grundvattennivåer.
Om byggskedet kräver styrd borrning och djupare schakter kan påverkan på grundvattenföringen uppstå. På vissa platser kommer sannolikt
markförstärkningsarbeten och andra specialåtgärder att behöva utföras i samband med kabelförläggningen. Anläggningsarbetena bör i så fall förläggas
under perioder då marken är torrare för att underlätta arbetena men även minimera påverkan på ytoch grundvatten. Särskilda anläggningsåtgärder
kan behövas vid kabelförläggning i blöta markområden, se vidare i kap 7.14 (byggskedet). Volymen
sprängning är osäker då det förmodligen finns berg
mellan markyta och ca 1,5 meters djup. Påverkan
bedöms som liten. Passagerna över mark med dålig
bärighet bedöms inte medföra någon påverkan på
miljön och är tekniska möjliga att överbrygga. För
projektet medför det dock kraftiga fördyringar.
Konsekvenser
Sannolika konsekvenser för ytoch grundvattnet
bedöms bli obetydliga till små.
7.11 Naturresurser
Naturresurser i form av grus, vatten, brukningsbar
jord och skogsbruk bedöms inte påverkas i avsevärd
omfattning och bedöms inte vara alternativskiljande. Fortsatt utredning av dessa aspekter bedöms
inte relevant.
I samband med utdikningsprojekt har så kal�lade markavvattningsföretag bildats. Prövning
av sådana områden hanteras av Mark- och Miljödomstolen. Avvattningsföretagen kan vara mycket
gamla och det kan vara svårt att få reda på huruvida
det finns någon aktivitet i dem eller inte. Se figur 26.
Örbyleden
Förutsättningar
I höjd med Högdalens industriområde, på östra
sidan Örbyleden, finns Herrängen-Gubbängen
markavvattningsföretag. Detta utgör ett båtnadsområde, dike och vall. (AB_1_0771). Korridoren
tangerar området.
Påverkan
Statusen på de olika avvattningsföretagen skiljer sig
mycket åt. Beroende på den markförlagda kabelns
slutliga sträckning kan de olika avvattningsföretagen behöva omprövas eller upphävas. Detta görs i så
fall hos Mark- och Miljödomstolen.
Konsekvenser
Inga konsekvenser.
Magelungsvägen
Förutsättningar
Korridor Magelungsvägen tangerar markavvattningsföretaget, Bjursätra-Rågsved, (AB_2_2059)
vilket utgör ett båtnadsområde, dike och vall.
Längs Huddingevägen i höjd med Älvsjömässan finns ett större område, Magelungens sänkning
samt torrläggning. (AB_0013). Korridoren går genom detta större område.
Påverkan
Se påverkansbeskrivning under Örbyleden. Korridoren längs Magelungvägen berör ett större båtnadsområde än Örbyleden. Stockholms stad har i
ett annat sammanhang ansökt om upphävande av
området kring Älvsjömässan. Troligen är det inte
aktivt.
Konsekvenser
Inga konsekvenser.
Det finns i huvudsak två anledningar till varför det
vid alla markarbeten är relevant att veta om det
finns risk för att marken där schaktning ska ske är
förorenad.
En anledning är att de arbeten som ska utföras
kan bidra till spridning av de föroreningar som finns
i jorden. Det kan t ex handla om föroreningar som
är fysiskt och kemiskt stabila där de ligger i jorden,
men som genom markarbetena utsätts för syre, vatten och sprids via nya dränerande materialskikt i
jorden. Alla arbeten som riskerar att orsaka spridning av föroreningar måste anmälas till miljömyndigheter och godkännas i förväg.
Den andra anledningen är att det finns regler
kring hantering av uppgrävda förorenade massor,
som ofta måste omhändertas på särskilda mottagningsanläggningar.
På fastigheter där det finns eller har funnits verksamheter med hantering av exempelvis drivmedel
eller andra kemikalier kan marken ha förorenats genom spill, utsläpp av avlopps- och dagvatten, läck-
Figur 27. Karta över potentiellt förorenade områden.
0
500
1 000
1 500
2 000
Högdalen
Rågsved
v.
gs n
n
u a
el an
ag äsb
M n
Ny
250
Ormkärr
Örby
Huddingev.
Terminalplats
Örby
2 500
m
Gubbängen
Majroskogen
Svedmyra
Svedmyraskogen
Fagersjöskogen
Hökarängstoppen
Värmeverk
(
!
Högdalstoppen
Högdalens
industriområde
Station
Högdalen
Trollesundsskogen
Bandhagen
Stureby
Hemskogen
Högdalen
Fagersjötoppen
Snösätra
Utredningsområde
(
!
rb
Ö
en
ed
l
y
Hagsätra
Scandic
Älvsjö
gård
Älvsjö
Örby slott
±
M KM
KM
"
)
"
)
!
(
!
(
!
(
!
(
!
(
Mindre känslig
markanvändning
Känslig markanvändning
Riskklass/preciserad status
efter åtgärd
1
Mycket stor risk
2
Stor risk
3
Måttlig risk
4
Liten risk
E
Ej riskklassad
220 kV luftledning
Alternativ
MA-A
Örbyleden
Örbyleden/B
Örbyleden/C
Örbyleden/D
Utredning Snösätra station
Teckenförklaring
!
( Befintlig station
Potentiellt förorenade
områden
50
51
age och olyckor. Beroende på vilka föroreningar det
handlar om och hur stora utsläppen har varit kan
föroreningar ha spridits till omgivande mark utanför verksamhetsområdet.
Förutom föroreningar med ursprung i en viss
verksamhet kan föroreningar i mark även komma
från diffust nedfall via regn och damm eller från biltrafik (olja, drivmedel, däckslitage mm). I stadsmiljö
är nästan all mark utfylld med fyllmassor, vilka kan
ha hämtats från förorenade områden på andra platser. Inom områden som har använts under lång tid
finns sällan information om var fyllmassorna kommer ifrån, varför det kan vara mycket svårt att veta
vilka föroreningar som kan finnas i jorden.
Länsstyrelsen har en databas med information
om verksamheter som kan ha orsakat föroreningar
i marken. Den så kallade MIFO-databasen omfattar både nedlagda verksamheter som tidigare legat
på en viss fastighet och verksamheter som är drift,
där verksamhetens art eller de varor som hanteras innebär risk för förorening i marken. Uppgifterna om misstänkta förorenade områden nedan är
främst hämtade från MIFO-databasen. Samtliga
objekt är markerade på kartan i figur 27.
finnas i omgivande mark.
Både korridor Örbyleden B och C går runt och
över de nedlagda deponierna Högdalstopparna. De
tre topparna består främst av rivningsmassor från
de stora rivningarna av Klarakvarteren på 1960-talet.
Högdalstoppen färdigställdes 1964 och består
till största delen av schaktoch rivningsmassor
samt grovsopor. Hökarängstoppen färdigställdes
1997 och består av rivningsmassor som virke, tegel, stål, murbruk och slagg som restprodukt från
förbränningen i Högdalens kraftvärmeverk. Fagersjötoppen färdigställdes 2001 och består av
schaktmassor från väg- och anläggningsarbeten.
Enligt uppgifter från Miljö- och hälsoskyddsförvaltningen är tippmassorna eventuellt täckta
med ett lerskikt och därefter med jord. Det finns
inga tillstånd eller kontrollprogram som begränsar
schaktning eller annan användning av marken. Det
har inte gjorts några miljötekniska markundersökningar för att ta reda på eventuell föroreningsförekomst i marken. Yt- och grundvatten undersöktes
1998, varvid man registrerade förhöjda halter av
PAH och tungmetallhalter i ytvattnet.
Örbyleden
Förutsättningar
Påverkan
Längs Örbyleden finns fem objekt i MIFO-databasen; två stycken inom grafisk industri/tryckeri, en
fotoverksamhet, en kemtvätt samt en bensinstation.
Av de alternativa korridorerna av Örbyleden går
Örbyleden D strax norr om Högdalens industriområde, där en rad industriverksamheter finns
registrerade. Inom den norra delen av industriområdet finns eller har funnits drivmedelshantering,
skrotverksamhet, färgindustri, plasttillverkning,
tryckeri, fotoframkallning, tillverkning av rengöringsmedel och lösningsmedel samt lackering. För
flera av verksamheterna har noterats användning
av trikloretylen samt andra halogenerade lösningsmedel.
Örbyleden-B, passerar nära Högdalens kraftvärmeverk som drivs av Fortum Värme. Verket förbränner bland annat hushålls- och industriavfall.
På fastigheten Fotocellen 10, belägen strax norr
om korridor B, skedde 2011 ett läckage av transformatorolja från en ledning tillhörande Fortum. Sanering utfördes, men rester av detta läckage kan
I god tid innan markarbeten påbörjas kommer
markundersökningar och analyser av föroreningar
att behöva göras längs planerad ledningssträckning. Det mest sannolika är att man kommer att påträffa förhöjda halter av olja, PAH, metaller och kanske lösningsmedel i vissa punkter. Störst risk finns
nära de identifierade objekten som nämnts ovan,
men även längs en vanlig stadsgata är det vanligt att
halten olja och PAH överskrider olika riktvärden.
Om kabelschakten inte berör själva verksamhetsområdena är risken inte så stor att man stöter på en
stor förorening som kan ha påverkan under anläggningsskedet. Däremot är det högst sannolikt att det
kommer att ställas krav på omhändertagande av
uppgrävda massor.
Inom området för Högdalstopparna har det
gjorts anläggningar och markarbeten under senare
år, vilket talar för att miljömyndigheterna kan godkänna även nedläggning av kabel.
Konsekvenser
Eventuella markföroreningar hanteras i byggskedet och små negativa konsekvenser bedöms uppstå.
52
Magelungsvägen
Förutsättningar
Längs Huddingevägen finns tre fastigheter registrerade i MIFO-databasen. Den verksamhet som har
förekommit inom dessa är två bensinmackar med
verkstäder och tvätthallar, en verkstadsindustri
med hantering av trikloretylen samt en kemtvätt.
I områdena där de båda bensinmackarna ligger,
som var i drift från 1930-talet till 1980-talet, har
enkla förstudier av marken gjorts. Resultaten från
dessa visade att föroreningshalterna låg under gällande riktvärde för mindre känslig markanvändning (MKM).
Längs Magelungsvägen finns två bensinmackar
registrerade som potentiellt förorenade områden.
Båda är fortfarande i drift, Jet vid korsningen Huddingevägen-Magelungsvägen samt Statoil i korsningen Magelungsvägen-Rågsvedsvägen.
Påverkan
7.14 Byggskedet
För samtliga alternativ bedöms störst negativ påverkan uppstå i anläggningskedet i form av begränsad framkomlighet för trafiken, buller och/eller stomljud och vibrationer i samband med schakt
och transporter. I kommande samrådsskede kommer möjliga hänsynsåtgärder i byggskedet att preciseras. Den generella påverkan som uppkommer i
byggskedet har tidigare beskrivits i kap 5. I detta avsnitt är fokus på alternativskiljande konsekvenser.
Örbyleden
Påverkan
Arbete i Örbyledens vägområden kan ge stor påverkan för trafiken genom omledning och försämrad
framkomlighet. Fågelliv kring Högdalstopparna
kan störas. Örbyleden-D kan påverka befintliga träd
och markområden vid Trollesundsskogen. Örbyleden-B kan störa pågående verksamheter kring Högdalens industriområde och Högdalens värmeverk.
Även om riskobjekten längs denna korridor inte
är lika många som längs korridoren Örbyleden, så
kommer miljötekniska markundersökningar att
behöva utföras innan markarbeten påbörjas. Om
kabelschakten inte berör själva verksamhetsområdena är risken inte så stor att man stöter på någon
stor förorening som kan ha påverkan i anläggningsskedet. Det är troligt att det finns främst förhöjda
halter av olja, PAH och metaller i marken.
Konsekvenser
Eventuella markföroreningar hanteras i byggskedet och små negativa konsekvenser bedöms uppstå.
7.13 Nollalternativet
Figur 28 Exempel på styrd bergborrning.
På aktuell sträcka innebär nollalternativet framförallt att någon rivning av befintlig 220 kV-luftledning längs Örbyleden inte blir aktuell. Det innebär
att positiva konsekvenser i form av lägre magnetfält, förbättrade upplevelsevärden m.m. inte uppkommer. Nollalternativet innebär förstås också att
de negativa konsekvenser som beskrivits i detta kapitel med påverkan på närmiljö inte uppkommer.
Några störningar i byggskedet uppkommer inte heller.
Figur 29. Exempel förläggning fordrade borrhål.
53
Konsekvenser
Magelungsvägen
Påverkan
Figur 30: Exempel på kabelschakt genom grönområde under och efter avslutat arbete.
Längs Huddingevägen kan lokalt stor påverkan
uppstå för bebyggelse mot Örby genom framkomlighetsproblem och störningar. Korridoren bedöms
utgöra en större risk för påverkan på Magelungens
tillrinningsområde på grund av risk för utsläpp i
byggskedet. Ett flertal fornoch kulturlämningar
finns i korridorens södra del. Större risk att okända
lämningar framkommer än Örbyledskorridoren.
Något större risk för påverkan på grundvatten på
grund av sämre markförhållanden.
Konsekvenser
Figur 31: Exempel på kabelschakt i gatumiljö under och
efter avslutat arbete
Figur 32. Exempel på fordon för utläggning av kabel.
54
08. samlad bedömning
I detta kapitel redovisas en samlad bedömning där
varje utredningskorridor redovisas med en bedömning för respektive intresseområde. För en mer detaljerad beskrivning av respektive område, se tidigare kapitel. I tabell 1 och 2 redovisas en bedömning
för respektive intresseområde. Figur 33 visar vad
respektive färg i tabellerna representerar. Bedömningarna är gjorda med utgångspunkt från det material som finns i denna fas av tillståndsprocessen.
Med ökad kunskap, som bland annat erhålls genom
synpunkter och information som framkommer i
samrådet tillsammans med fortsatta utredningar,
kan bedömningarna komma att förändras. Bedömningarna är också i hög grad beroende av hur placeringen av kabeln inom utredningskorridoren kommer att bli.
Svenska kraftnät gör i dagsläget ingen bedömning av vad som är det bästa alternativet utifrån nuvarande kunskap. Generellt uppkommer positiva
konsekvenser för boendemiljö, landskapsbild och
kulturmiljö då befintlig 220 kV-luftledning kan rivas. Detta gäller för samtliga korridorer och är ej alternativskiljande. I följande bedömningsmatriser
är därför inte denna positiva påverkan beskriven.
Sammantaget bedöms den planerade markförlagda kabeln medföra i huvudsak obetydliga till
små konsekvenser i driftskedet. Vad gäller påverkan på detaljplaner kan någon gradering i det här
skedet inte göras då korridorernas avgränsningar
KONSEKVENSER
Mycket stora
Stora
Måttliga
Små-måttliga
Små
Obetydliga
Gradering kan ej
göras i detta skede
Figur 33. Konsekvensmatris.
är för oprecisa. Vad gäller naturresurser så kan påverkan på markavvattningsföretagen inte göras
i det här skedet eftersom statusen på dessa inte är
känd. Ledningen planeras huvudsakligen att följa
befintlig infrastruktur. Ingen korridor ligger på ett
avstånd från bostäder så att Svenska kraftnäts magnetfältspolicy kommer att överskridas.
55
Tabell 1. Sammanfattande bedömning av påverkan i driftskedet.
Örbyleden
Örbyleden B
Örbyleden C
Örbyleden D
Magelungsvägen
Detaljplaner
Berör kvartersmark inom
gällande stadsoch detaljplaner, bl.a. fotbollplan
planlagd för idrottsändamål. Berör pågående detaljplaneartbete för kv. Diabilden m.m. inom ramen
för planprogram för område utmed Trollesundsvägen.
Berör tre gällande stadsoch detaljplaner. Berör
bland annat kvartersmark
planlagd för luftledning, ett område som bedöms vara tillräckligt för
att kunna inkludera en ny
markkabel.
Merparten ej planlagd alternativt allmän platsmark. Berör dock mindre del kvartersmark inom
gällande detaljplan. Kvartersmarken bedöms dock
inte utgöra ett hinder för
framkomligheten i stort då
korridorens bredd skapar
förutsättningar för andra
ledningsträckningar.
Berör endast allmän platsmark alt. ej planlagd mark.
Östra delen berör planprogram utmed Trollesundsvägen. Föreslaget parkstråk i planen bedöms vara
tillräckligt för att rymma
en ny markkabel. Detaljplanearbete har inte påbörjats ännu.
Berör ett stort programarbete för en ny stadsdel vid
Stockholmsmässan. Berör
vidare gällande detaljplaner för bilservice, idrottsanläggning m.m.
Boendemiljö
Bostadsnära vegetation
kan behöva tas ner.
Berör ej boendemiljö
Påverkar ej boendemiljö
Bostadsnära rekreationsmark påverkas. Träd utmed GC-stråk längs Trollesundsskogen behöver
sannolikt tas ner i viss
mån.
Boendemiljö längs Huddingevägen samt längs
GC-stråk längs Magelungsvägen. Träd och bullerskyddsvallar kan påverkas.
Landskapsbild
Ingen bedömd påverkan
Upplevelsevärdet
längs GC-stråk längs
Trollesundsskogen kan
påverkas.
Naturmiljö
Enstaka större träd behöver sannolikt avverkas.
Naturvärden knutna till
Högdalstopparna bedöms
inte påverkas negativt.
Naturvärden knutna till
trädmiljöer i Trollesundsskogen kan påverkas i viss
mån.
Enstaka större träd behöver sannolikt avverkas. Risk för viss påverkan på höga naturvärden
kring stationsläget. Något
större risk för påverkan på
ekologiskt värdefulla områden.
Kulturmiljö
Rekreation
Risk för påverkan på fornoch kulturlämningar i stråkets avslutande del.
Försämrat upplevelsevärde då en del större träd
behöver avverkas.
Ingen bedömd påverkan. Bedöms inte påverka möjligheten till rekreation
kring Högdalstopparna.
behöver avverkas.
Vatten och geologi
behöver avverkas.
Lösare jordlager ger tekniska svårigheter. Magelungens tillrinningsområde
bedöms inte påverkas.
Naturresurser
tangeras.
Infrastruktur
Innebär en del tekniskt
svåra passager men möjliga att klara med speciallösningar. Befintlig sträckning för Fortums oljefyllda
kabel kan delvis utnyttjas.
Om kabel förläggs i vägområdet uppstår stora störningar i trafiken.
Ett flertal luftledningar,
Liten påverkan
fjärrvärmeledningar och
annan infrastruktur vid
Högdalens kraftvärmeverk
måste passeras. Komplex
situation att passera. Bedöms vara tekniskt svårt
med genomförbart alternativ.
Föroreningar
Osäkerhet kring föroreBerör verksamhetsområningar pga oljeisolerad ka- den med ökad risk att påbel. PAH:er kan finns.
träffa rester efter ett oljeläckage. Viss osäkerhet
kring Högdalstipparnas
innehåll.
Viss osäkerhet kring Högdalstipparnas innehåll.
Ett större markavvattningsföretag korsas vid
Älvsjö.
Liten påverkan
Tekniskt svåra passager
men bedöms kunna klaras utan påverkan på infrastruktur. Möjlig risk för
viss påverkan på Nynäsbanan på grund av näraliggande parallellgång.
Förhöjda halter av PAH,
metaller och olja kan förväntas.
56
Tabell 2. Sammanfattande bedömning av påverkan i byggskedet
Örbyleden
Örbyleden B
Örbyleden C
Örbyleden D
Boendemiljö
Buller, damning, framkomlighetsproblem.
Naturmiljö
Risk för skador på befintliga träd. Tillfälliga upplag påverkar angränsande ytor.
Fågelliv kring Högdalstop- Risk för skador på befintparna kan tillfälligt störas. liga träd, Trollesundsskogen. Tillfälliga upplag påverkar angränsande ytor.
Risk för skador på befintliga träd. Tillfälliga upplag påverkar angränsande ytor.
Kulturmiljö
Ytterligare fornlämningar
kan framkomma vid ev arkeologisk utredning. Hanteras i enlighet med KML.
Rekreation
Försämrad framkomlighet Försämrad framkomlighet
Försämrad framkomlighet Ingen bedömd påverkan. Tillfällig påverkan på rekreation i området. Buller- utmed gång- och cykelvä- utmed gång- och cykelväutmed gång- och cykelvägar. Bullerstörningar.
störning och framkomlig- gar. Bullerstörningar.
gar. Bullerstörningar.
hetsproblem.
Vatten och geologi
Infrastruktur
Flera korsningar med infrastruktur under mark.
risk för trafikstörningar.
Risk för störningar för pågående verksamhet kring
Högdalsverket.
Föroreningar
Berör verksamhetsområOsäkerhet kring föroreningar pga oljeisolerad ka- den med ökad risk att påbel. PAH:er kan finns.
träffa rester efter ett oljeläckage. Viss osäkerhet
kring Högdalstipparnas
innehåll.
Liten påverkan
Viss osäkerhet kring Högdalstipparnas innehåll.
Framkomlighetsproblem
längs gång- och cykelväg.
Magelungsvägen
Buller, damning, framkomlighetsproblem.
Viss risk för påverkan på
grundvatten.
Liten påverkan
Flera korsningar med infrastruktur under mark.
Risk för trafikstörningar.
Förhöjda halter av PAH,
metaller och olja kan förväntas.
57
09. fortsatt arbete
9.1 Fortsatt arbete
9.2 Kommande sakprövningar
Svenska kraftnät avser att samråda kring identifierade korridorer inom utredningsområdet under
sommaren 2015.
Efter att ha tagit del av alla inkomna synpunkter
tas de, tillsammans med tekniska och ekonomiska
aspekter i beaktande vid val av korridor.
Ett samrådsunderlag utarbetas för ett utbyggnadsförslag och samråd kring detta planeras till våren 2016.
Synpunkter som kommer in i detta samråd arbetas in i den MKB som arbetas fram och följer som
bilaga när koncessionsansökan lämnas in till Energimarknadsinspektionen. I MKB presenteras den
slutliga sträckningen detaljerat och skydds- och
hänsynsåtgärder beskrivs.
När en korridor har valts kommer vid behov en
naturvärdesinventering och arkeologisk utredning
att genomföras. För att utröna risken för att träffa
på förorenad mark kan även miljötekniska markundersökningar behöva genomföras.
I den fortsatta processen kan följande tillstånd och
dispenser bland annat komma att krävas:
>> Beroende på val av sträckning inom utredningskorridorerna kan gällande stadsoch
detaljplaner komma att påverkas liksom
pågående planarbete. Bedömningen i
nuläget är att planförhållanden inte utgör
något framkomlighetshinder för nu aktuella
utredningskorridorer.
>> Beroende på vad miljötekniska markundersökningar ger för resultat kan anmälan
om hantering av förorenade massor vara
nödvändigt. Det kan även vara aktuellt med
sanering av mark.
>> Separata tillstånd och dispenser enligt 7
eller 8 kap miljöbalken bedöms inte nödvändigt eftersom inga sådana skyddade områden
berörs. Inte heller bedöms det vara nödvändigt med biotopskyddsdispens i projektet.
>> Strandskydd bedöms inte beröras och dispens ej vara nödvändig. Inte heller bedöms
projektet medföra arbete som påverkar vattenområde och därmed krävs inget tillstånd
eller anmälan för vattenverksamhet.
>> Tillstånd enligt väglagen för till exempel ny
infart till allmän väg samt samråd för anslutningsvägar enligt 12 kap 6 § miljöbalken kan
bli nödvändiga beroende på hur byggvägarna
kan planeras. Trafikanordningsplaner tas
fram för godkännande.
>> Schakttillstånd kommer att inhämtas från
Stockholms stad.
58
>> Om kablar måste förläggas inom Trafikverkets fastigheter måste detta godkännas av
Trafikverket.
>> Det krävs tillstånd enligt kulturmiljölagen
för att på något sätt ändra eller skada fast
fornlämning. Anmälan om tillstånd tillsändes Länsstyrelsen som kan komma att
fatta beslut enligt 2 kap kulturmiljölagen
avseende arkeologiska utredningar för att
fastställa förekomsten av fornlämning inom
vald korridor. Därefter kan det bli aktuellt
att ansöka om tillstånd hos länsstyrelsen för
att fortsätta undersökningar samt för eventuellt borttagande av fornlämningar.
>> Ansökan om artskyddsdispens enligt
artskyddsförordningens 15 § (2007:845)
kan komma att sökas om skyddsvärda arter
förekommer inom den valda korridoren.
Figur 34. I senare skede kommer naturvärdesinventering att utföras för att ta reda på vilka naturvärden som finns i till exempel äldre träd längs
korridorerna.
59
10. referenser/källor
Skriftliga källor
Naturskyddsföreningen, 2013. Remissyttrande
över program för område utmed Trollesundsvägen,
del av fastigheten Örby 4:1 i stadsdelen Bandhagen.
Stockholms Stad, Markkontoret, 2005. Program
för utveckling av Högdalstopparna.
Stockholms Stad, Brännkyrka sockan. Specialinventering 2006.
Stockholms Stad, 2010. Promenadstaden – Översiktsplan för Stockholm.
Stockholms stadsmuseum, 2006. Fornminnesinventering av Norra Magelungen.
Kulturmiljöavdelningen Arkeologisk rapport
2006:12.
Stockholms Stad, Miljöförvaltningen, 2003. Biologisk utveckling av Stockholm, förslag till åtgärder
Stockholms stad, 2012. Landskapsanalys, området
kring Trollesundsvägen, del av Bandhagen.
Stockholms Stad, Enskede, Årsta, Vantörs stadsdelsförvaltningar, 2007. Parkplan för Årsta, Östberga, Johanneshov, Enskede gård, Enskedefältet,
Gamla Enskede, Dalen och Stureby.
Stockholms stad, markkontoret, 2006. Parkplan
Vantör.
Stockholms Stad 2008. Parkplan Älvsjö.
Stockholms stadsmuseum, 2013. Snösätra och Magelungens nordöstra strand. Förstudie av fornlämningar och kulturlandskap. Stadsmuseet rapporterar/46.
Stockholms stadsmuseum, 2013. Området vid Älvsjö och Örby. Arkeologisk förstudie. Stadsmuseet
rapporterar/43.
Stockholms stadsmuseum Kulturmiljöavdelningen
Arkeologisk rapport 2006:12.
Digitala Källor
GIS-underlag från Skogsstyrelsen, Riksantikvarieämbetet, Länsstyrelsen samt Stockholms Stad.
Hämtat 2015-02-19.
Artportalen www.artportalen.se/ besökt: 201503-31.
Underlag avseende gällande planförhållanden samt
pågående planprojekt från Stockholms Stad.
Bygg- och plantjänsten http://insynsbk.stockholm.se/Byggochplantjansten
Områdesdata om ekologiskt särskilt bevarandevärda områden och värdefulla ekmiljöer. 2015-0501. http://dataportalen.stockholm.se/dataportalen/
www.stockholm.se
60
Muntliga kontakter och
möten
Svenska kraftnät har tidigare haft möten med
Stockholms Stads trafikkontor för att bedöma
framkomligheten för markförlagda korridoralternativ. 18 juni 2013 och 28 januari 2014.
Möten har i tidigare skeden hållits med Trafikverket angående förläggning vid Nynäsbanan och med
Fortum Distribution och Vattenfall Eldistribution
angående eventuell samförläggning.
Svenska kraftnät har även haft möte med Stockholms Stads exploateringskontor, 28 januari 2014.
Tidigt samrådsmöte med Stockholms Stad, 28 april
2015.
Tidigt samrådsmöte med Länsstyrelsen Stockholms län, 16 mars 2015.
61
10. ord- och
begreppsförklaringar
Betydande miljöpåverkan
Energimarknadsinspektionen (EI)
För projekt (verksamheter och åtgärder) används
betydande miljöpåverkan i Sverige för att avgöra
vilka process- och innehållskrav som ska ställas, det
vill säga skilja på vad man slarvigt kan kalla ”stor”
respektive ”liten” MKB. ”Stor” MKB innebär bl.a.
krav på mer omfattande samråd.
Myndighet som beslutar om koncession.
Fornlämning
I samband med fornminnesinventeringen har man
inte kunnat ta ställning till om lämningen är en
fornlämning eller inte. Bevakningsobjekt måste alltid kontrolleras ytterligare före markingrepp.
En fornlämning är en lämning efter människors
verksamhet under forna tider, som har tillkommit genom äldre tiders bruk, är varaktigt övergiven och har tillkommit före år 1850. Det är förbjudet att utan tillstånd från länsstyrelsen på något
sätt förändra, ta bort, skada eller täcka över en fornlämning. Till en fornlämning hör ett markområde
som har samma juridiska skydd som själva fornlämningen (fornlämningsområde). Områdets storlek varierar beroende på fornlämningens betydelse
och karaktär. Skyddsområdets omfattning bedöms
av länsstyrelsen.
Båtnadsområde
Fysisk miljö
Ett geografiskt avgränsat område som avgör vilka
fastigheter som bör få ingå i och nyttja en gemensamhetsanläggning. Ett avvattningsföretag kan
innehålla båtnadsområden.
Med fysisk miljö avses mark, vattenområden, landskap, kulturmiljö, infrastruktur, anläggningar,
byggnader, ekosystem, klimat samt upplevelser i
den fysiska miljön.
Detaljplan
Generell biotopskydd
Upprättas av kommunen för att med bindande verkan fastställa ett områdes utnyttjande för olika ändamål.
Ett generellt skydd för vissa företrädesvis kulturskapade miljöer som stenmurar, öppna diken och
odlingsrösen om de är belägna i odlingslandskapet.
Elektriska fält
GIS
Spänningen mellan faserna (linorna) och marken
ger upphov till ett elektriskt fält.
Ett geografiskt informationssystem (GIS) är ett datorbaserat system för att samla in, lagra, analysera
och presentera lägesbunden information.
Bytomt
Plats för tidigare bebyggelse.
bevakningsobjekt
62
Induktion
Ledningsrätt
Den elektriska ström/spänning som uppstår i intilliggande ledningar på grund av ström i en annan
ledning.
Ledningsrättslagen ger kraftbolag, kommuner, telekommunikationsbolag med flera möjlighet att
dra fram och använda ledningar, transformatorer,
pumpstationer och andra nödvändiga anordningar
på någon annans fastighet. Rättigheten är obegränsad i tid, det vill säga för all framtid.
Infrastruktur
Anläggningar som representerar stora inventeringar och som används dagligen av samhället. Till
infrastruktur brukar man vanligtvis räkna system
som omfattar vägar, järnvägar, energisystem, internet, vatten- och avloppsnät.
Koncession
För att få bygga och använda en kraftledning fordras tillstånd enligt ellagen, s.k. koncession. Handläggningen av ansökan sker hos Energimarknadsinspektionen. Regeringen är överklagandeinstans.
Kulturlämning
Registrerad lämning i FMIS som har ett antikvariskt värde men som ej är bedömd som fornlämning. Enligt skogsvårdslagen ska hänsyn tas även
till denna typ av lämningar.
Kulturmiljölagen
Kulturmiljölagen (1988:950). Lagstiftning som
skyddar fornlämningar, byggnadsminnen, kyrkliga
kulturminnen m.m.
Markupplåtelseavtal (MUA)
Reglerar vilka rättigheter och skyldigheter som
fastighetsägaren respektive Svenska kraftnät har.
Genom att underteckna markupplåtelseavtalet
godkänner fastighetsägaren att ledningen får byggas med en bestämd sträckning på fastigheten.
Medgivande till förundersökning (MFÖ)
När det finns ett förslag till ledningssträckning undersöker vi markförhållandena mer ingående. För
att göra det behöver vi få tillträde till berörda fastigheter och kontaktar alla fastighetsägare för att
få skriftliga medgivanden till en förundersökning.
Förundersökningen innebär att vi bland annat inventerar markförhållanden och artbestånd, utför
mätningsarbeten, stakar ut var ledningen ska gå
och samlar in värderingsunderlag.
Att fastighetsägare lämnar sitt medgivande till förundersökningen innebär inte att fastighetsägaren
har godkänt ledningsdragningen på sin fastighet.
Kulturmiljö
Med kulturmiljö avses samtliga spår, lämningar och
uttryck för människans påverkan och bruk av den
fysiska miljön.
Miljöbalken
Landskapsbild
Miljökonsekvens
En bedömning av påverkan på landskapet innebär analys och värdering av hur ledningen syns och
upplevs från olika platser i landskapet, dvs. hur ledningen påverkar landskapsbilden. En viktig faktor
är ledningens fysiska ingrepp i terrängen. En annan
faktor består av de visuella begreppen dominans,
kontrast och exponering. Dominans anger hur ledningen kommer att dominera i förhållande till skala
och struktur i landskapet. Kontrast beskriver hur
ledningen smälter in i landskapet. Exponering beskriver hur synlig ledningen är för personer som lever och rör sig i omgivningen.
Följden av vissa miljöeffekter (förändrad miljökvalitet) för något intresse. Miljökonsekvens uttrycks
som en värderande bedömning.
En paraplylag för Sveriges miljölagstiftning som
trädde i kraft 1 januari 1999.
Miljökonsekvensbeskrivning (MKB)
Ett dokument särskilt avsett att utgöra beslutsunderlag och vars innehåll är grundat på en process
där verksamhetsutövaren inhämtar, utvecklar, förmedlar och tillvaratar kunskap om hur verksamheten eller åtgärden inverkar på människors hälsa och
miljön i den mening begreppet används i 1 kap i miljöbalken. Begreppet kan även användas för att beskriva provessen varigenom ett projekts miljökonsekvenser beskrivs.
63
NOLLALTERNATIV
Samlad bedömning
Beskriver konsekvenserna av att verksamheten eller åtgärden inte blir av.
En viktning (inbördes värdering av faktorer) där
beslutsunderlaget ska möjliggöra för beslutsmyndigheten att samlat bedöma projektets verkningar,
inte fråga för fråga eller konsekvens för konsekvens
utan med en helhetsbild av projektets verkningar.
Närrekreationszon
Område i närheten av bostadsområde, som kan
nyttjas för fritidsaktiviteter. Normalt inom ca 300
meter.
Optoutrustning
Optofiberkabel som kan transportera data med hög
hastighet.
Samråd
Ett samråd ska enligt miljöbalken informera, höra
och beakta enskilda och organisationer som berörs
av en verksamhet.
Strömlast
PAH
Polycykliska aromatiska kolväten är en grupp ämnen som bildas vid förbränning av organiskt material. Exponering för dessa ämnen kan innebära en
ökad cancerrisk.
Den ström, mätt i Ampere, som ledningen överför.
VATTENVERKSAMHET
Verksamhet som innebär fysisk påverkan på befintligt vattenbestånd och är antingen tillstånds eller
anmälningspliktigt.
Kumulativa effekter
När enskilda effekter adderas till varandra
Vistas varaktigt
Ansökan om förundersökningstillstånd hos länsstyrelsen.
Med att varaktigt vistas avses plats där människor
vistas en stor del av dagen för t.ex bostadsändamål,
bostadshus eller fritidshus, arbetsplatser eller skolor.
Riksintresse
Volt
Riksintressen är mark- och vattenområden och fysisk miljö i övrigt som har betydelse från allmän
synpunkt på grund av dess naturvärden, kulturvärden eller hänsyn till friluftsliv med mera i ett nationellt eller internationellt perspektiv. Riksintressena skyddas i 3 kap 6 § miljöbalken.
Enhet för elektrisk spänning. 1 kV= 1000 V
Robust elförsörjning
Översiktsplan
Hög driftsäkerhet.
Översiktsplanen är kommuntäckande och redovisar grunddragen i mark- och vattenanvändningen
samt hur den bebyggda miljön ska utvecklas och
bevaras. I planen redovisas dessutom kommunens
ställningstagande till olika allmänna intressen, till
exempel riksintressen. Översiktsplanen är inte juridiskt bindande men ska ge vägledning för efterföljande beslut om användningen av mark- och vatten.
Resolution
Ruderatkaraktär
Från latinets rudera=ruin. Synonymt med mark
som ofta störs av mänsklig verksamhet. Marken
ligger ofta öppen utan täckande växtlighet. Exempel är upplagsplatser, schaktmassor, industritomter. Ruderatmarker är ofta bra grogrund för växter
som specialiserat sig på en kort livscykel och intensiv förökning, ofta benämnda ogräs.
Älvkvarn
Fornlämningen älvkvarn kallas även skålgrop och
en grop inhuggen i en sten eller en hälla. Älvkvarnar
är av lämningstypen hällristning.
SvensKa Kraftnät
Box 1200
172 24 Sundbyberg
Sturegatan 1
Tel 010 475 80 00
Fax 010 475 89 50
www.svk.se

Samrådsunderlag Örby

Transcription

Similar documents

Luften i tunnelbanan full av giftiga partiklar

FINANSPOLICY - Brf Snösätra

Kyrkansungdom - Örby

Magnetfältsberäkning

hantverksrundan onst- - Konsthantverksrundan

hantverksrundan onst

Kyrkans Ungdom, Örby - Skene församling, HT 2010