Program för utbildningstjänsterna

UTBILDNINGSANORDNARENS LOKALA UTVECKLINGSPLAN 2015 - 2017
De utbildningspolitiskt sett centrala nationella utvecklingsområdena lyfts fram i Utvecklingsplanen för
utbildning och forskning 2012 – 2016.
Utbildningsanordnarens lokala utvecklingsplan länkar samman de nationella målsättningarna med
kommunens lokala utvecklingsbehov.
Utbildningsanordnare
Kontaktuppgifter
Ansvarsperson och
ställning i
organisationen
Borgå stad, utbildningstjänster
Konstfabriksgatan 1, 06100 Borgå
Rikard Lindström, utbildningsdirektör
Jari Kettunen, utbildningsdirektör
LÄRANDE
SAMFUNDET
INDIVIDEN
Eleven och
inlärningsresultat
Mål och
innehåll
i LP
Undervisning
och
pedagogik
Lärmiljöer
Handledning
och stöd
Tyngdpunktsområde
Förbättra elevernas inlärningsresultat
Beskrivning av nuläget
I vår kommun är modersmål och matematik inom den grundläggande utbildningen föremål för
uppföljning. Vi har deltagit i PISA-undersökningarna så gott som varje år. Resultaten har varit
mellanmåttiga. Skillnaderna mellan flickor och pojkar är stora speciellt i läsfärdigheter. Vi har
grundat en utvecklingsgrupp för matematik med uppgift att planera matematikundervisningen i
lågstadieskolor. Den gemensamma svenskspråkiga PISA-gruppen för de närmaste kommunerna
koncentrera sig på att förbättra läsfärdigheterna och att minska skillnaderna mellan flickor och
pojkar.
Vi har också aktiverat en dialog om studiefärdigheter bland både lärarna och eleverna och börjat
utveckla digitala inlärningsmiljöer.
Vi har också börjat satsa på åtgärder som främjar utbildningsmässig jämlikhet, med
specialunderstöd från staten.
Vi strävar efter att rikta resurser där de behövs mest (resurs för särskilt stöd, undervisning av barn
med invandrarbakgrund).
För personalen erbjuder vi fortbildning i Kunnig-projektet.
Utvecklingsobjekt:
Vi har en uppföljning av inlärningsresultaten på kommunnivå men saknar en klar uppfattning om,
hur skolorna reflekterat över sina egna resultat och om de gjort planer för att förbättra dem.
Utvecklingsobjekt
Utvecklingsobjekt 1.
Goda grundkunskaper och färdigheter
Mål
Alla unga som avslutar grundläggande utbildning har goda läs- och
skrivfärdigheter samt gedigna grundkunskaper i matematik.
Åtgärder
1. Vi fortsätter med uppföljning av inlärningsresultaten i modersmål och
matematik.
2. Vi riktar resurser efter de speciella behoven, t.ex. med extra lektioner
och/eller timresurskoefficienter.
3. Vi upprättar ett åtgärdsprogram för att utveckla de matematiska
färdigheterna och läsfärdigheterna. Programmet upprättas i gemensamma
tvåspråkiga arbetsgrupper. Resurser allokeras för åtgärdsprogrammets
genomförande, och resultaten följs upp.
4. För att öka elevernas färdigheter för innovation uppmuntrar vi dem att
delta i skolans egna och nationella tävlingar.
5. Vi fortsätter projektet för att främja utbildningsmässig jämlikhet.
Ansvar
Tidtabell
Utbildningsdirektörerna och utbildningssektionerna
Rektorerna
Utbildningsteamet samt PISA-grupperna och arbetsgruppen för
matematik, vilka koordineras av teamet.
Specialplanerare
Vår 2015
- Planering av ett åtgärdsprogram för att utveckla matematik- och
modersmålsundervisningen.
- Jämlikhetsprojektet fortsätter enligt en separat plan.
Höst 2015
- Resursbehovet beaktas vid beredningen av skolornas timresurs.
- Skolorna gör var sin plan för genomförande av åtgärdsprogrammet.
Vår 2016
Utvärdering av inlärningsresultaten
Höst 2016
Tilläggsresurser finns tillgängliga i skolorna
Utvärdering och
mätare
I vilka lokala
dokument införs
målen?
Resultaten per kommun i de nationella testerna i modersmål och
matematik
Antalet elever från Borgå som deltar i nationella tävlingar
Utvärdering av jämlikhetsprojektet
Kvalitetsplan för utbildningstjänster, verksamhetsplaner för
utbildningstjänsternas team samt skolornas verksamhetsplaner
Utvecklingsobjekt 2.
Mångsidiga undervisningsmetoder och arbetssätt
Mål
Åtgärder
Eleven har möjlighet att för sina studier utnyttja arbetssätt som är
mångsidiga och moderna och stöder en bred inlärning.
1. Vi erbjuder alla elever möjlighet till en smidig användning av
informationskunskapsteknologisk utrustning, skapar ämnesöverskridande
helheter samt använder metoder som främjar delaktighet och aktiverar
eleverna.
2. Vi aktiverar undervisningspersonalen att diskutera och att tillsammans
utveckla mångsidiga undervisningsmetoder och arbetssätt i olika nätverk.
3. Vi ökar kompanjonundervisningen samt inlärningen från
medstuderande.
4. Vid planeringen och reformeringen av skolornas inlärningsmiljöer
beaktar vi möjligheterna till mångsidiga arbetssätt och samarbete mellan
lärare.
5. Vi uppmuntrar skolorna att prova olika lösningar för att utveckla
inlärningen, t.ex. ändringar i skoldagens struktur och kompanjonlärarskap.
Ansvar
Tidtabell
Bildningssektorns ledning och utbildningssektioner
Undervisningsteam och inlärningsmiljöteam
Rektorerna
Vår 2015
Projektplaner utarbetas för nya skolor och skolrenoveringar.
Läsår 2015-2016
- Nybyggnad av skolor och skolrenoveringar inleds.
- Rektorerna kartlägger möjligheterna till projekt med nya pedagogiska
idéer, och för saken vidare.
- Inlärningsmiljöteamet och undervisningsteamet planerar, styr och följer
upp skolornas experiment med elevcentrerade arbetsmetoder,
kompanjonlärarskap och mångvetenskapliga läroområden.
- Bildningssektorns ledning och utbildningssektionerna beaktar i budgeten
att skolorna har möjlighet att använda informations- och
kommunikationsteknik i undervisningen (trådlösa nätverk och
upphandling av utrustning).
Läsår 2016-2017
- Utvärdering av genomförda projekt och experiment samt planering av
fortsatta åtgärder
- Nya och renoverade skolor tas i bruk.
Utvärdering och
mätare
Välfärdsprofil
Skolornas nyckeltal
I vilka lokala
dokument införs
målen?
Skolornas verksamhetsplaner, kommunala läroplanen
PERSONALENS KOMPETENS
SAMFUNDET
Kunskap
Färdigheter
Attityder
Erfarenheter
INDIVIDEN
Samarbetsparter
Kontakter
Nätverk
Tyngdpunktsområde
Stärka personalens pedagogiska färdigheter, särskilt pedagogisk användning av
informationsteknologin i undervisningen.
Beskrivning av nuläget
Regional Kunnig-utbildning erbjuds för att utveckla undervisningspersonalens yrkesskicklighet.
Utvecklingsobjekt:
Den nya läroplanen ställer lärarna inför nya utmaningar som gäller både lärande och inlärning.
Vi behöver nya färdigheter och en öppen attityd: Informationsteknologiska färdigheter, handledning
av elever, undervisningsmetoder, inlärningsmiljöer mm.
Utvecklande av metoder för och möjligheter att dela med sig av sitt kunnande
Utvecklingsobjekt
Utvecklingsobjekt 1.
Den kompletterande utbildningen motsvarar de utmaningar som läroplanen ställer.
Mål
Lärare har bra kunnande inom mångsidig kompetens.
Åtgärder
1. Vi bereder stödmaterial för rektorerna för mångsidig kompetens.
Materialet används vid utvecklingssamtal samt vid planeringen av
fortbildning för personalen under nästa läsår.
2. Vårt Kunnig-utbildningsutbud för läsåret 2015-2016 bygger på målet att
ge mångsidig kompetens.
3. Vi gör de nödvändiga ändringarna i skolornas verksamhetsplaner för att
följa upp och utveckla fortbildningen.
4. Punkterna 2-3 genomgås vid ett gemensamt rektorsmöte.
Ansvar
Tidtabell
Kunnig-koordinatorer
LP-koordinatorer
Specialplanerare
Rektorerna
De kvalitetsansvariga
Vår 2015
Planering av Kunnig-utbildningsutbudet, prioritering av
fortbildningsbehoven i skolorna och inskrivning av saken i skolornas
verksamhetsplan
Vår 2016
I samband med upprättandet av skolornas verksamhetsberättelser görs en
bedömning av personalens mångsidiga kompetens, och resultaten utgör
underlag för planeringen av deltagande i kompletterande utbildningar
under läsåret 2016-2017.
Vår 2017
I samband med upprättandet av skolornas verksamhetsberättelser görs en
bedömning av lärarnas kunnande inom mångsidig kompetens.
Höst 2017
De kvalitetsansvariga gör en sammanställning av helhetssituationen, som
skrivs in i utvärderingsrapporten.
Utvärdering och
mätare
I vilka lokala
dokument införs
målen?
Skolornas verksamhetsberättelser
Utbildningstjänsternas kvalitetsrapport
Kunnig-rapporten, skolornas verksamhetsplaner och -berättelser,
Utbildningstjänsternas kvalitetsrapport
Utvecklingsobjekt 2.
Utveckla personalens färdigheter genom att dela de befintliga färdigheterna
Mål
Åtgärder
Målet är att finna modeller för och skapa möjligheter att dela kunnandet.
1. Vi utvecklar lärarmötena för att främja delning av kunskaper. I samband
med att skolornas verksamhetsplaner väljer vi tre pedagogiska teman som
behandlas vid tre lärarmöten under läsåret. Dessa möten är reserverade
enbart för delning av kunskaper, och tyngdpunkten ligger på den
gemensamma diskussionen.
2. Vi utvecklar rektorsmötena för att främja delning av kunskaper. Vi
väljer tre pedagogiska teman som behandlas vid tre rektorsmöten under
läsåret. Dessa möten är reserverade enbart för delning av kunskaper, och
tyngdpunkten ligger på den gemensamma diskussionen.
3. Vi letar tillsammans efter kreativa lösningar på läsordningsarbetet
(kompanjonlärarskap, läsordningens indelning i balkar osv.)
4. Vi utvecklar möjligheterna att dela kunnandet, t.ex. besök mellan skolor,
mentorsverksamhet mellan kolleger, dokumentering av god praxis och
delning i nätet.
Ansvar
Tidtabell
Utbildningsdirektörerna
Rektorerna
Kunnig-styrgruppen
Vår 2015
- Nödvändiga ändringar görs i skolornas verksamhetsplaner och ärendet
behandlas vid rektorsmötet.
- Kunnig-styrgruppen behandlar frågor kring delning av kunskaper.
Läsår 2015-2016
- Personal utbildas för kollegial coaching med hjälp av Kunnigfortbildning.
- På våren 2016 går vi igenom, vilka pedagogiska teman som har
behandlats i skolorna och hur de har behandlats.
Utvärdering och
mätare
I vilka lokala
dokument införs
målen?
Skolornas verksamhetsplaner och -berättelser
Skolornas verksamhetsplaner och -berättelser
HÅLLBART VÄLBEFINNANDE
SAMFUNDET
Fysisk
Psykisk
Social
Kulturell
INDIVIDEN
Tyngdpunktsområde
Att stärka en verksamhetskultur som främjar en trygg uppväxt- och lärmiljö i skolor och
läroanstalter
Beskrivning av nuläget
VERKSAMHETSKULTUR
Resultaten som vi har fått via olika enkäter (trivselprofil, vårdnadshavarenkät och kommunens
personalenkät) har varit rätt bra. I skolornas verksamhetsplaner har vissa saker betonats för att
förbättra t.ex. personalens möteskutymer.
I varje skola finns en säkerhetsplan som innehåller bland annat räddningsplan, antimobbningsplan,
krisplan, trafiksäkerhetsplan, antirasisplan samt plan över säkerhet i slöjd-, fysik och kemisalen.
Dessutom ordnas regelbundet fortbildning och skydds- och utrymningsövningar för personalen.
Det finns klubbverksamhet i varje skola och eftermiddagsverksamhet i ganska många skolor.
Elevvård ordnas i varje skola och extra elevvårdstjänster ordnas vid behov utöver schemalagda
besök.
En del av skolorna har extra resurser för skolcoach och skolgångshandledare med hjälp av stödet
från jämställdhetsprojektet.
Rektorns och elevvårdens årsklocka innehåller info om planer som skall uppdateras och
förverkligas.
Elevråd finns i varje skola och vänelevs/kompisverksamhet ordnas i många skolor.
DELAKTIGHET
På rektors- och personalmöten behandlas gemensamma ärenden och informeras om gemensamma
spelregler t.ex. spelreglerna för samarbetet mellan hem och skola.
På föräldramöten och elevrådsmöten behandlas också gemensamma frågor.
Viktiga meddelanden skickas via programmet Wilma och Pedanet-sidor.
Eleverna är med om att utarbeta ordnings- och klassregler.
Att utveckla:
En handlingsmodell för föräldramöten där föräldrar engagerar sig och diskuterar mera än nu borde
utarbetas.
ARBETSRO
Nuvarande åtgärder som stöder arbetsron: uppdaterade ordnings- och klassrumsregler, trestegsstöd,
undervisningens differentiering och individualisering.
Elevråden tar upp problemområden kring arbetsron.
Utvecklingsobjekt:
Timresursen och utrymmen begränsar möjligheterna att upprätthålla god arbetsro (stora grupper,
gamla skolbyggnader och minskning av personalresurserna).
Elverna borde involveras mera för att utveckla arbetsron.
Utvecklingsobjekt
Utvecklingsobjekt 1.
Delaktighet - Elevernas, personalens och vårdnadshavarnas engagemang
Möjliget att bli hörd samt möjlighet att påverka och vara med i planering
Mål
och utveckling
1. Vi utvecklar klass- och elevrådsverksamheten.
Åtgärder
2. Vi utvecklar föräldramötespraxis och vi beskriver praxis i den
kommunala läroplanen.
3. Vi använder sociala medier och olika kanaler för att sprida information
och för att kommunicera effektivare.
Ansvar
Tidtabell
4. Vi arrangerar fortbildning för personalen hur vi engagerar personal,
elever och samarbetsparter.
Team och arbetsgrupper inom utbildningstjänsterna
LP-styrgruppen (LP = läroplan)
Kunnig-koordinatorerna
Våren 2015
- Delaktighets- samarbetsteamet utarbetar nya praxis för föräldramöten
och elevrådsverksamheten.
- I planeringen av Kunnig-fortbildningsbrickan bekaktas behovet av hur vi
kan engagera personal, elever och samarbetspartners.
Hösten 2015
- Resultaten från vårens enkäter (2015) beaktas.
- Skolorna tar i bruk sin nya Pedanet-sida.
Utvärdering och
mätare
I vilka lokala
dokument införs
målen?
Våren 2016
- Den kommunala läroplanen godkänns.
Föräldraenkäten
Trivselprofilen
Skolornas självvärdering
Skolornas och teamens verksamhetsberättelser
Uppföljning användning av Pedanet
Kommunala läroplanen
Skolornas verksamhetsplaner och berättelser
Utbildningstjänsternas kvalitetsplan och rapport
Kunnig: projektplan, fortbildningsbricka och kvalitativ utvärdering
Utvecklingsobjekt 2.
Utveckling av lärmiljöer
Mål
Åtgärder
Skapa trygga lärmiljöer och tidsenliga förutsättningar för inlärning och
samarbete
1. Vi beaktar målet i planeringen av nya skolhus och när vi funderar på
bästa sätt att använda befintliga skolbyggnader.
2. Vi fördelar resurserna så att det stöder utvecklingen av lärmiljöer.
Ansvar
Tidtabell
3. Vi befrämjar arbetsron i klasserna t.ex. genom flexibel schemaläggning.
Team och arbetsgrupper inom utbildningstjänsterna
LP-styrgruppen (LP = läroplan)
Rektorerna
Beslutsfattarna/utbildningssektionerna
Läsåret 2015-2016
- Ny skolhus planeras.
- Utredning av bästa sätt att använda befintliga skolbyggnader
- Fördelning av resurserna för utvecklingen av lärmiljöer
- Arbetsron i klasserna befrämjas t.ex. genom flexibel schmamaläggning
eller med hjälp av andra åtgärder.
Läsåret 2016-2017
- Nya skolhus byggs upp.
- Utredning av bästa sätt att använda befintliga skolbyggnader pågår.
- Fördelning av resurserna för utvecklingen av lärmiljöer fortsätter.
Utvärdering och
mätare
I vilka lokala
dokument införs
målen?
- Arbetsron befrämjas bland annat genom flexibel schmamaläggning eller
med hjälp av andra åtgärder.
Föräldraenkäten
Trivselprofilen
Skolornas självvärdering
Instrument för utvärdering av samarbetet med samarbetspartners (finns ej
ännu)
Skolornas och teamens verksamhetsberättelser
Arbetsplatsutredningar och inspektioner
Kommunala läroplanen
Skolornas verksamhetsplaner och verksamhetsberättelser
LEDARSKAP
SAMFUNDET
INDIVIDEN
Strategiskt
ledarskap
Att leda
människan
Att leda
processer,
ekonomi och
verksamhet
Att leda
utveckling
och
innovativitet
Att leda
samarbetsnätverk
Kunskapsledning
Tyngdpunktsområde
Att stärka utbildningsanordnarens strategiska ledarskap
Beskrivning av nuläget
STRATEGI
Vi har fungerande styrning med a) dokument och b) strategistruktur:
a) instruktioner, kommunal läroplan, principer för skolskjuts, kvalitetsplan
b) kvalitetsteamorganisation, arbetsgrupper, läroplansorganisation
Användningen av resurser fungerar bra: vi satsar på kvalitetsarbete och läroplansarbete; personalen
har möjlighet att delta i utvecklingsarbetet
Uppföljningen fungerar bra: bl.a. verksamhetsberättelser, kvalitetsrapporter och andra
uppföljningsenkäter, utvärdering av inlärningsresultaten
Utvecklingsobjekt:
- Program för utbildningstjänsterna
- Precisering av helhetsvisionen och riktningen
- Strategin syns inte alltid nödvändigtvis på verksamhetskulturens nivå dvs. Hur syns
utvecklingsarbetet i det vardagliga arbetet - i det som eleven och läraren gör, i det som skolan gör?
LEDARSKAP
Ledarskap med delaktighet är ett bra system, t.ex. ordförandena för kvalitetsteam och medlemmarna
i team och arbetsgrupper.
Utvecklingsobjekt:
- Modellen med ansvarsområdesrektorer har diskuterats mycket men frågan är alltjämt öppen.
- Också rollen för biträdande rektor borde preciseras.
- Systemet för pedagogiskt ledarskap behöver utvecklas och dokumenteras.
- Hur kan hela personalen göras medveten om de viktiga frågorna och riktlinjerna. (Många ärenden
och budskap går via rektorn - eller går de alltid på samma sätt?)
- Kan t.ex. Kunnig-fortbildningar och FBA-fortbildningar utnyttjas för integrering av strategin i
skolans vardag?
- Helheten kunde hanteras bättre: i dag är utvecklandet och ledarskapet splittrat mellan måna olika
instanser.
KUNNANDE
Regelbundna kartläggningar av kunnandet har gjorts med två års mellanrum.
Utvecklingsobjekt:
- Har alla personer i ledande ställning tillräcklig kompetens för ledarskap?
- Det strategiska ledarskapets effekter syns kanske inte tillräcklig mycket i inlärningsresultaten.
- Har vi lyckats med att ordna tillräckligt med resurser för det som behöver utvecklas (t.ex.
verksamheten i utvecklingsgruppen för matematik)?
Utvecklingsobjekt
Utvecklingsobjekt 1.
Ledarskapssystemet
Mål
1. Det strategiska ledarskapets effekt på inlärningsresultat kontrolleras.
2. Ledarskapsresursernas ändamålsenliga inriktning kontrolleras.
1. Utbildningstjänsternas ledarskapssystem gås igenom.
Åtgärder
Ansvar
Tidtabell
2. Vi inleder experiment med ansvarsområdesrektorer och utvärdering av
resultaten.
Utbildningsdirektörerna
Beslutsfattarna/utbildningssektionerna
Läsår 2015-2016
- Genomgång av ledarskapssystemet
- Ett experiment med ansvarsområdesrektorer planeras och inleds.
Läsår 2016-2017
Fortsatta experiment och utvärdering av dem
Läsår 2017-2018
Ett nytt ledarskapssystem är i bruk.
Utvärdering och
mätare
I vilka lokala
dokument införs
målen?
Ledarskapssystemets utveckling och de genomförda experimenten
utvärderas.
Kvalitetsplan för utbildningstjänster
Kommunala läroplanen
Utvecklingsobjekt 2.
Personalen och samarbetspartner tas med i strategiarbetet
Mål
1. Personalen ställer sig också i fortsättningen positiv till sin möjlighet att
delta i strategiarbetet.
2. Samarbetspartner på en bred front tas med i strategiarbetet.
Åtgärder
1. Vi erbjuder hela personalen möjligheter att delta i det strategiska
utvecklingsarbetet också i fortsättningen (fortlöpande, inte läsårsbunden
verksamhet)
2. Vi utvecklar informationsverksamheten och vår praxis för att höra
personalen.
3. Vi godkänner lokala avtal om ersättande av lärarnas mertidsarbete.
4. Vi kartlägger våra samarbetspartner.
5. Vi aktiverar intressentgrupperna för läroplansarbete.
6. Vi upprättar individuella utvecklings- och färdighetsplaner för
undervisningspersonalen.
7. Vid rekrytering beaktar vi sökandens utvecklingsinriktning.
8. Vi går igenom den nuvarande teamstrukturen i vårt kvalitetsteam.
9. Vi kontrollerar den nya teamstrukturen för ibruktagande.
10. Vi tar i bruk en bestående modell för delaktighet.
Ansvar
Tidtabell
Utbildningsdirektören
Kvalitetsteamet
Rektorerna
Beslutsfattarna/utbildningssektionerna
LP-styrgruppen (LP = läroplan)
Kunnig-styrgruppen
Läsår 2015-2016
- Hela personalen har möjlighet att delta i det strategiska
utvecklingsarbetet.
- Modeller för information och hörande av personalen utvecklas.
- Lokala avtal om ersättande av lärarnas mertidsarbete har godkänts.
- Kartläggning av samarbetspartner
- Aktivering av intressentgrupper för läroplansarbete
Läsår 2016-2017
- Den nuvarande teamstrukturen gås igenom i kvalitetsteamet.
- En reviderad teamstruktur tas i bruk.
- En bestående modell för delaktighet tas i bruk.
Utvärdering och
mätare
I vilka lokala
dokument införs
målen?
- Har intresset för teamarbete ökat efter en revidering av teamstrukturen?
- Hur har vi lyckats med att göra delaktighetsmodellen till en del av
läroplanen?
- Genomgång och utvärdering av metoder för att skapa delaktighet
Kvalitetsplan för utbildningstjänster
Kommunala läroplanen