Klassisk musik - WordPress.com

Klassisk musik
Vi ska läsa och lära oss mer om klassisk musik: Epoker, tonsä+are, klassiska verk och Instrument.
-­‐ Musikens Historia -­‐ Kor9a:at om musik under An=ken
-­‐ Medel7den (ca. 800-­‐1450)
-­‐ Renässansen (ca. 1400-­‐1600)
-­‐ Barocken (ca. 1600-­‐1760)
-­‐ Wien klassicismen (ca. 1730-­‐1820)
-­‐ Roman7ken (ca. 1815-­‐1910)
-­‐ Modernism (ca. 1910-­‐) Åk 9
Klassisk musik
Centralt innehåll:
-­‐ Ljudets och musikens fysiska, tanke-­‐ och känslomässiga påverkan på människan. Musikens funkFon för aH markera idenFtet och gruppFllhörighet i olika kulturer, med fokus på etnicitet och kön.
-­‐ Hur musik används i olika medier, Fll exempel i film och datorspel.
-­‐ Instrument och deras funkFon i olika genrer och sammanhang, Fll exempel i en symfoniorkester eller i eH rockband.
-­‐ Konstmusik, folkmusik och populärmusik från olika epoker. Framväxten av olika genrer samt betydelsefulla tonsäHare,
låtskrivare och musikaliska verk.
Kunskapskrav för E i slutet av åk 9
-­‐ Eleven kan föra enkla och 9ll viss del underbyggda resonemang om musikens olika funkFoner och vilken betydelse den har och historiskt har haO för individer och samhällen. -­‐ Dessutom kan eleven i viss utsträckning urskilja och jämföra musikaliska karaktärsdrag från olika genrer, epoker och kulturer samt med viss säkerhet urskilja olika instrument och instrumentgrupper och beskriva deras funkFon i olika sammanhang.
Inledning:
Gammal musik finns ju som du vet i alla världsdelar, men med ”Klassisk musik” menar man idag oIast klassisk västerländsk musik.
Kallas konstmusik eller ”seriös musik” och räknas som något med e+ högt kulturellt värde!
Det är alltså e: kulturarv och anses då vara extra värdefullt.
En Epok är en viss 7dsperiod i historien.
Epokerna i de:a häIe är förutom musik desamma även inom konst, li:eratur och arkitektur.
E: klassiskt verk (Opus la=n) kan vara uppdelat i flera delar/teman som man kallar ”stycke” -­‐ e: stycke av e: klassiskt verk. T.ex Symfoni nr 4 B♭-­‐dur op.60
Åk 9
Klassisk musik
Åk 9
Musikens bakgrund:
-­‐ Föremål och saker runt omkring människan i naturen ger ifrån sig olika ”ljud”.
-­‐ Signaler, varnings-­‐ljud sä+s samman som formler, ”melodier”.
-­‐ Klangerna ger upphov 7ll känslor och tolkas som kontakt med det övernaturliga. -­‐ Musiken blir en del av religiösa ceremonier. An7ken
-­‐ Under An=ken börjar musik a: räknas som en kons9orm. Musik = Konst
-­‐ Musik användes oUa vid religiösa riter och den ansågs ha en gudomlig kraI -­‐ A: ”kunna musik” ansågs fint men inte a: spela den... Därför var många underhållare slavar.
-­‐ Man upptäcker avståndet mellan olika toner sk. Intervall
-­‐ Man börjar också inse a: musikens olika toner och skalor =llsammans med instrumentens ljud påverkade oss och var därför vik=ga för människan.
-­‐ Den sk. Etosläran gick kor9a:at ut på a: vissa skalor och intervall påverkade människor posi7vt eller nega7vt.
Vissa gjorde människan =ll en god medborgare medan vissa inbjöd =ll e: sämre leverne.
-­‐ Ordet Musik kommer främst i från musica (la=n) som i sin tur härstammar från mousikē (grekiska). Det grekiska ordet
är e: mer samlat ord för diktning, tonkonst, bildkonst, dans och kroppsövningar samt andlig bildning i an=k mytologi. Medel7den (800-­‐1450)
Musiken under Medel=den var i början entonig körsång och det vanligaste instrumentet var alltså Rösten! Men det fanns senare andra instrument som blev vanliga t.ex. flöjt, trumma, fiddla, luta eller säckpipa.
Medel=den var kyrkans 7d som hade stor makt både över människorna, vetenskapen och konsten. Kristen musik var ”7llåten musik” som man började skriva ner och utvecklade 800-­‐900 e.kr 7dig notskriU kallad Neumer. De:a mycket tack vare påven Gregorius den Store som ge: namnet åt Gregoriansk munksång som lever kvar eIersom man använde den mer och mer utvecklade notskriUen.
Under den =diga medel=den var sången oUast enstämmig, d.v.s. alla i kören sjöng samma ton sam=digt. Kallas Monofoni.
Man började senare sjunga en eller flera stämmor sam7digt för a: åstadkomma flerstämmighet. Det kallas Polyfoni. Nya sångtekniker föddes. Exempel på sådana tekniker är Kontrapunkt och Kanon. AH sjunga i kanon har vi nog alla provat i skolan någon gång. Icke-­‐kyrkliga musiks=lar hade oIa e: kärlekstema och de framfördes av Trubadurer och gycklare
som var kringresande eller anställda spelmän / berä+are med musikinstrument.
Om musiken inte var religiös godkändes den inte av kyrkan och stämplades som ”Djävulens musik”.
”Neumer” Tidig notskri, -­‐-­‐-­‐ Klassisk musik
Åk 9
Renässansen (1400-­‐1600)
Ordet renässans betyder pånycödelse och under denna =d så u9orskade man, man upptäckte nya kon=nenter mm. Renässansens musik blev mer komplicerad tack vare a: man udorskade och provade nya sä+ a+ skapa musik på. T.ex flera stämmor som gav spännande ackord, man började testade nya skalor a: spela eIer. Man kan säga a: under medel=den var melodin den vik=gaste men nu var ackord/flerstämmigt det som var grunden =ll mycket musik och minst lika vik=gt som melodin.
Kyrkans inflytande minskar. Tron på människans förnuI blir åter starkare. Makten hamnar nu mer och mer hos furstar och kungahus. Musik kom a: bli en maktsymbol. Alla kungahus skulle ha sina egna anställda musiker: det ingav respekt och status. Flerstämmigheten utvecklas nu snabbt. De:a lägger grunden =ll e: helt ny: tänkande inom musiken: ackordspel. Det innebär a: vissa instrument, som t.ex. luta (en slags gitarr) och orgel, allt oIare spelar ackord; något som vi idag tar för självklart. Många kända ackordföljder, däribland ”bluestolvan”, har troligen si: ursprung i denna epok. Än idag görs hitlåtar på dessa gamla uppfinningar. Instrument som bara kan spela en ton i taget, t.ex. trä-­‐ och bleckblåsinstrument, kombinerades istället i grupper (sek=oner) för a: på så sä: kunna bilda flerstämmighet; ackord. Det här är föregångaren =ll dagens symfoniorkestrar. Genom a: man lär sig a: trycka böcker kan man nu även trycka noter och då sä: sprida musik på e: alldeles ny: sä:. För första gången kan man ”dela med sig” av musik och göra den betydligt mer =llgänglig, hundratals år innan inspelningstekniken skulle uppfinnas. Några framstående tonsä:are under Renessansen var:
Josquin des Prez (1440-­‐1521) Thomas Tallis (1505-­‐1585) Palestrina (1525-­‐1594)
Barocken (1600-­‐1750)
Barock är e+ ord som betyder kons7gt och överdrivet. Det beskriver bra hur t.ex. möbler från denna epok ser ut: stora, tunga och oprak=ska. Inom musiken var perioden en protest mot renässansens rena strukturer och ackord. Musiken är full av toner, det händer hela 7den något. Den kan beskrivas med orden liv, rörelse, kraU och u:ryckte starka , mäk7ga och drama7ska känslor!
På denna =den ansågs musiken låta så annorlunda a: man kallade den ”barock”. Operan och bale+en utvecklades som populära musikformer a: både skriva och lyssna =ll. Även kyrkomusiken blomstrade under den här =den. Johan Sebas=an Bach var anställd i en kyrka och skrev mycket kyrkomusik.
Under den här epoken utvecklades musikinstrumenten genom skickliga instrumentbyggare. Till exempel började den italienska familjen Stradivarius bygga fioler. Fiolerna fick samma namn som familjens eIernamn och anses vara de finaste stråkinstrument som någonsin skapats. Idag kan en ”Stradivarius” som byggdes på 1600-­‐ eller 1700-­‐talet kosta över $3,5 miljoner dollar! GEORG FRIEDRICH HÄNDEL (1685-­‐1759) JOHANN SEBASTIAN BACH (1685-­‐1750) ANTONIO VIVALDI (1680-­‐1741) JOHAN H ROMAN (1694 – 1758) Roman var en svensk kompositör och brukar o,a kallas den svenska musikens fader. Klassisk musik
Åk 9
Klassicismen (1750-­‐1815)
I Wien samlades konstnärer, dansare, men främst musiker och kända kompositörer.
”Wienklassicismens” musik skulle vara sparsam, enkel och elegant underhållningsmusik.
Instrumental musik var populärt och symfoniorkestern börjar få den form den har ännu idag. Musiken byggde på e: ”tema” ( = en kort melodislinga ) som sedan varierades på olika sä:.
Man utvecklade två nya komposi=onsformer: Sonat: E: stycke i flera satser för en eller två musiker Symfoni: Stycke i flera satser för stor orkester, (Det är därför det heter symfoniorkester) Stråkkvarte: blir också populärt a: skriva för (två fioler, al9iol och cello) Pianot var en ny uppfinning sedan en italienare som he:e Cristofori 1709 byggde om en Cembalo.
Cembalo var pianots föregångare med tangenter som var kopplade =ll små sorts ”plektrum” som knäppte på strängarna . Det gav en stark ton, men som all=d lät ”lika starkt”.
Cristofori sa:e i små tyg / läderklädda hammare som gav möjlighet a: spela nyanserat. Starkt & svagt = Piano Forte WOLFGANG AMADEUS MOZART (1756-­‐1791) LUDWIG VAN BEETHOVEN (1770-­‐1827) JOSEPH HAYDN (1732-­‐1809)
Roman7ken (1815-­‐1910)
Under Roman=ken började man experimentera med nya rytmer och melodier.
Man gick i från den äldre sonat och symfoni-­‐formen och började lite storslaget kalla sina verk för Rapsodier och Fantasier.
Man började man u+rycka känslor, beskriva platser och länder. Många böcker och texter blev tonsa:a.
En ny syn på duk7ga musiker (kallades virtuoser) och kompositörer började växa fram. De beundrades, respekterades och sågs som dagens idoler. De kan nu för första gången i historien leva på sin musik. Beethoven som även levde under roman=ken var den förste som kunde leva på musiken han komponerade. I slutet av 1800-­‐talet började man bli inspirerad av sina länders folkmusik och man ville stärka sina na7oner musikaliskt.
Något som kom a: kallas Na7onalroman7ken.
Bl.a skrevs många av alla na=onalsånger under denna period.
FRÉDÉRIC CHOPIN(1810-­‐1849) EDVARD GRIEG (1843-­‐1907) PJOTR TJAJKOVSKOJ (1840-­‐1893)
Klassisk musik
Åk 9
Modernismen (1910-­‐ )
Modernismen blev en epok då musiken fick mycket mer fri form.
Musiken utvecklades ständigt, och mot slutet av Roman=ken menade många a: den så kallade tonala musiken (musik grundad i en tonart) tänjts =ll bristningsgränsen så a: man behövde hi:a nya sä: a: ge komposi=oner form och fason.
Man sade adjö =ll de gamla sä:en a: komponera och skapade nya musikaliska trender. Modernismen handlar just om a: skiljas från de regler, konven=oner och normer som existerat inom musiken. INSTRUMENT I SYMFONIORKESTERN:
Här räknar vi upp 17 ”grund-­‐instrument” som vi ska lära oss och även vilken grupp de 7llhör.
T.ex kan Slagverksinstrumenten vi använder här vara olika för olika verk, men här listas några av de vanligaste.
Det kan t.ex vara flera olika sorters flöjter.
4 grupper + Harpa (Stränginstrument) -­‐ 17 instrument
STRÅKINSTRUMENT:
Stråk = Stråken gjord av tagel = hår från hästsvans = spelas mot strängen = egentligen i grunden e: strängsintrument
VIOLIN/FIOL
VIOLA / ALTFIOL
CELLO
KONTRABAS
TRÄBLÅS:
Träblås = pga munstycket man blåser i (som en tunga i trä) = instrumentet behöver alltså inte vara byggt i trä
FLÖJT
OBOE
KLARINETT
FAGOTT
BLECKBLÅS:
Bleckblås = Mässing. Kallas ”Faqgmansguld”
TRUMPET
VALTHORN
TROMBON
BASTUBA
SLAGVERK:
Slagverksinstrument = Världens äldsta instrumment. Du skapar ljud genom a: med händer eller klubbor/pinnar slå på instrument med an=ngen djurskinn eller på helt solida instrument t.ex en triangel.
XYLOFON
TIMPANI
VIRVELTRUMMA
TRIANGEL
+HARPA Stränginstrument= Man spelar / slår an en sträng med fingret som då vibrerar och skapar toner
Till denna grupp hör även flygel/piano och orgel när de används. (TangenFnstrument)
Tangen7nstrument = klubba / litet s=I (plektrum) slår mot strängen = kallas också Klaverinstrument = Klaviatur = tangent
Klassisk musik
TONSÄTTARE KLASSISK MUSIK Några av dessa ska ni presentera.
Bach -­‐ Barocken, Beethoven -­‐ Wien klassicismen, Mozart -­‐ Wien klassicismen, Vivaldi -­‐ Barocken
Grieg -­‐ Roman=ken, Erik Sa7e -­‐ Modernism, Pjotr (Peter) Tjajkovskoj -­‐ Roman=ken
HJÄLP INFÖR PRESENTATION. DeHa ska er presentaFon innehålla
1. Namn?
2. När levde tonsä:aren och under vilken epok?
3. Var föddes och var levde tonsä:aren?
4. Vilka instrument spelade han?
5. Nämn två kända verk?
6. Vad kännetecknar tonsä:arens musik?
7. Någon extra intressant informa=on eller valfri händelse.
8. Välj e: stycke a: spela upp.
INSTUDERINGSFRÅGOR -­‐ TILL PROV Använd häOet och om du önskar även internet
-­‐ Vad började man under an=ken anse a: musik var?
-­‐ Vid vilka speciella =llfällen använde man oIast musik?
-­‐ Hur var kyrkans makt under medel=den?
-­‐ Hur lät den medel=da musiken t.ex gregorianska kyrkosången, på vilket sä: var den uppbyggd?
-­‐ Vad betyder ordet monofon?
-­‐ Vad är en epok? -­‐ Lär dig de olika epokerna och dess största kännetecken.
-­‐ Vad var Neumer?
-­‐ Hur spred man musik vidare mellan människor?
-­‐ Vad betyder ordet polyfon? -­‐ Vad la grunden =ll dagens ackordspel?
-­‐ Vad var en typisk trubadur? -­‐ Vad betyder ordet renässans? -­‐ Under vilken =dsperiod inföll Barocken? -­‐ Vad kännetecknar barocken och hur lät barockmusik?
-­‐ Vad he:e familjen i Italien som byggde fantas=ska fioler under barocken? -­‐ Vad kallas dem som är extremt skickliga på si: instrument?
-­‐ Vilka två musikformer utvecklas under barocken? -­‐ Varför var Wien en så vik=g stad a: man uppkallat en hel =dsperiod eIer staden? -­‐ Beskriv hur wienklassisk musik skulle låta.
-­‐ Pianots historia?
-­‐ Varför kallades pianot för pianoforte från början?
-­‐ Nämn två kompositörer som var verksamma under wienklassicismen. -­‐ Berä:a vad som är utmärkande för roman=ken. Nämn två nya komposi=onsformer.
-­‐ Hur förändras synen på kompositörer och musiker under roman=ken?
-­‐ Vad är na=onalroman=k? -­‐ Kan du de olika instrumentgrupperna och dess instrument (17st) ?
-­‐ OBS! Glöm ej läsa det lilla häIet från era presenta=oner av tonsä:arna!
Åk 9